God Tid 2/2015

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 2 ● 20.2.2015 Årgång 43

LEDARE

I ledaren analyserar förbunds­ ordförande Ole Norrback varför vi i Norden har lyckats skapa högre livskvalitet än andra länder. ”Den medmänskliga tilliten i samhället kan anses vara alldeles grundläggande. Den anger ett mått på den allmänna moralen i vårt samhälle.

Tilliten skapar ett socialt kapital, som är avgörande för välbefinnandet, livskvaliteten och för stabiliteten i samhället. När man vet med sig att andra betalar sina skatter, källsorterar soporna, inte tar emot mutor eller överutnyttjar de sociala förmånerna, så är det naturligt att vi själva gör på samma sätt. ” SIDAN 2

Nora Liljestrand och Hanna Eklund har sammanställt ett digert examensarbete om sätten att förhindra fallolyckor i hemmet.

Våga be om hjälp

Peder Teir och Christer Åbonde ser till att det finns kaffebröd framme för besökarna på Petalax Karacafé.

Foto Carl-Magnus Långkvist

Kom in och ta en kaffe!

Till Karacafé i Petalax behöver man inte anmäla sig på förhand utan det är bara att dyka upp. Avsikten är att herrarna ska ha ett ställe att samlas på. Läs mer på sidan 21.

Hela sjuttiofem procent av fallolyckor bland åldringar sker i hemmet och det finns mycket man kan göra för att minska risken för dem.

– Det är också väldigt viktigt att komma ihåg att man skall våga be om hjälp med vardagssysslor oberoende om det handlar om att byta gardiner eller att tvätta fönster, säger Nora Liljestrand, fysioterapeut.

SIDORNA 8–9

2 GOD TID

2/2015 ­­­

LEDARE

Tillit – grunden för välfärden Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 020 72 888 12 berit.dahlin@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare, ombudsman för Västnyland, Åland, Övriga Finland: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo IKT-koordinator, ombudsman för Åboland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Katarina Bengs-Westermark tfn 020 72 888 80 katarina.bengs-westermark@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: C J Center Kb tfn 050 57 553 51 cjcenter@malax.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2015 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist ordförande, Maj-Britt Paro, Bertel Widjeskog, Olle Spring och Eva Wörlund.

Inget samhälle är felfritt, men när forskare jämför levnadsvillkoren mellan olika länder, kommer de nordiska länderna nästan undantagslöst i topp. Livskvaliteten kan naturligtvis mätas på många olika sätt. Livslängden, barndödligheten, utbildningsnivån, kriminalitet, jämställdhet, hållbar miljö, korruption, yttrandefrihet, rättssäkerhet och offentliga förvaltningens kvalitet är måttstockar som förfinats och används. När resultaten av alla de här mätningarna slås samman får man en rätt pålitlig bild av levnadsvillkoren för mänskorna i olika länder.

Ständiga nedskärningar, förändrade strukturer som inom social- och hälsovårdsreformen (Sote) och större skillnader i den personliga inkomsten sägs hota vår modell för välfärd. Är det verkligen så? Under senare år har både staten och kommunerna lånat betydande belopp för att trygga nivån på vår materiella välfärd, medan nedskärningarna mest har kapat kommande ökningar av kostnaderna för välfärden. Strävan till större kommuner och Sote-reformen finns det med rätta många åsikter om, men syftet är ju inte att sänka nivån på välfärden utan, tvärtom, att hålla den eller helst höja den. Inget parti har en generell nedmontering av vår välfärd på sitt program, men olika lösningar kan naturligtvis innebära att någon grupp får det sämre. Ett samhälle, präglat av medmänsklighet, ägnar speciell uppmärksamhet åt de svaga. Det gör vi, men här finns säkert rum för förbättringar.

Varför har vi i Norden lyckats skapa högre livskvalitet än andra länder? Medbor-

garsamhället med aktiva folkrörelser, som Svenska pensionärsförbundet, vår demokratisyn med våra folkvalda som besluter för oss men dessutom med möjlighet till bland annat folkomröstningar, och den öppna, ifrågasättande debatten ses gärna som grundorsaker. Så är det säkert också, men forskare pekar på en annan faktor, som anses ha ännu större betydelse.

Den medmänskliga tilliten i samhället kan anses vara alldeles grundläggande.

Den anger ett mått på den allmänna moralen i vårt samhälle. Tilliten skapar ett socialt kapital, som är avgörande för välbefinnandet, livskvaliteten och för stabiliteten i samhället. När man vet med sig att andra betalar sina skatter, källsorterar soporna, inte tar emot mutor eller överutnyttjar de sociala förmånerna, så är det naturligt att vi själva gör på samma sätt. Också om inte alla av oss varje gång väntar på grön gubbe, fastän ingen bil syns, så är vi ändå rent allmänt mycket beredda att följa spelreglerna i samhället.

Hur skapas då denna tillit i samhället? Överraskande nog är det kvaliteten i de offentliga institutionerna, som enligt forskarna skapar tilliten. Om man generellt inte kan lita på att lärarna ger rättvisa betyg, polisen behandlar alla lika, domstolar är opartiska, sociala förmåner ges på likvärdiga grunder och på att beslutsfattare har mänskors bästa för ögonen, så minskar också tilliten till andra mänskor.

Varför skall man själv vara hederlig, om andra får förmåner genom att vara ohederliga? När mänskorna inom den offentliga sektorn bemöter oss alla sakligt, rättvist, likvärdigt och hederligt så läggs grunden för tilliten och för den goda moralen i samhället. För den som under några år levt i ett genomkorrumperat samhälle, som det grekiska, är det mycket lätt att instämma i forskarnas slutsatser.

Vi har all anledning att vara nöjda över hederligheten bland de offentligt anställda i vårt land, men inte heller de är felfria. Rädslan att begå fel leder till övertolkning av regler och tröghet i behandlingen, som irriterar mänskor och bromsar utvecklingen. Vår tjänstemän är bra på att säga vad som inte går, men inte alls lika bra på att säga vad som skall till, för att det skall gå. Mera kreativ fantasi inom reglernas ram behövs. Vi har också en övertro på att problem kan lösas med nya lagar eller regler. Vårt samhälle är nog till någon del överreglerat.

Politikerna, som skapar lagarna, borde allt oftare fråga: Behövs verkligen den här nya lagen eller paragrafen?

Omoralen, som leder till korruption börjar oftast bland de högsta beslutsfattarna i politik och näringsliv. Trots jäv vågar jag påstå att finländska politiker nästan oberoende av parti, har mänskornas bästa för ögonen. Även om populismen under några år spridit sig bland politiker, så har de flesta ändå en ärlig strävan att på basen av sina värderingar se till allas vårt bästa.

Så länge tilliten till samhällets institutioner är stark, litar vi också på varandra, och då är också grunden för vår nordiska välfärd solid.

OLE NORRBACK

förbundsordförande

Misstron i Svensk­ finland Det finns ingen anledning att överdriva, men

misstron i Svenskfinland är väl dokumenterad. Våra tidningar upplever sig som konkurrenter, trots att få prenumeranter kan eller vill läsa flera tidningar. En stimulerande, analytiska debatt mellan tidningarna, som kunde öka intresset att hålla sig med flera, lyser närmast helt med sin frånvaro. Tidningarnas spridningsområden har gjorts till revir i Svenskfinland, vilket påverkat och begränsat läsarnas sätt att tänka. Större gemensamma redaktioner river säkert revirgränserna, som systematiskt byggts under många år, men det tar tid att bli av med dem. Den nästa obefintliga, polemiska debatten mellan tidningarna blir tyvärr om möjligt ännu mindre. Den svenska tv-kanalen, Radio Vega och Radio X3M är de enda större medierna med ett allfinlandssvensk ansvar, vilket de fyller rätt väl.

Misstron mellan kommunerna leder till misshushållning med knappa resurser och därmed också till sämre service. Kommungränserna har blivit mentala murar och hinder för tanke och handling. Misstron har också lett till fullständigt ologiska lösningar. Till exempel inom vården, som står för över hälften av kommunens budget, har kommuner godkänt grannkommunen, som man inte vill gå samman med, till värdkommun, med i princip all beslutanderätt när det gäller vården. Förstå sig, den som kan! I synnerhet små kommuner, men också större, har ett betydande demokratiunderskott när allt mera av de kommunala verksamheterna flyttat över till samkommuner, värdkommuner, kommunala eller privata bolag. I stället för att över alla förvaltningsgränser fokusera på vad mänskorna behöver; bästa tänkbara service med de resurser vi har, tillåts revirförsvaret spela en alltför stor roll.

Lagen om universiteten stadgar om en dele-

gation för samarbete mellan universitet och högskolor, som har ansvar för utbildningen på svenska. Två möten har hållits, men ingen vet var protokollen finns, och under de senaste åren har inget möte alls hållits.

Det är så tilliten till samhällets funktioner undergrävs. Om universiteten och högskolorna inte behöver följa lagen, varför skall andra göra det då? Den misstro, som finns inom den högsta utbildningen, finns också på andra nivåer. Revirförsvaret leder till misshushållning med offentliga resurser, vilket i slutändan drabbar både bredden och kvaliteten i utbildningen. Sådant kan kallas ansvarslöshet.

Tillit är grunden för det goda samhället. Miss-

tron inom Svenskfinland hindrar oss från att få ut det bästa möjliga av samarbetet.

OLE NORRBACK

GOD TID

2/2015 3

Det är aldrig för sent!

Rekommenderad veckomotion för personer över 65 år

Temat för detta nummer är hälsa.

uthållighet och kondition

Inom Svenska pensionärsförbundet kommer vi under året att uppmärksamma hälsosamt åldrande på ett mera synligt sätt än tidigare. Åldrande innebär att muskelstyrkan, rörelseförmågan, balansen och koordinationen förändras.

Genom regelbunden motion och träning kan man behålla så mycket som möjligt av sin fysiska kapacitet.

Fördelarna med motion är många, men en av de allra viktigaste är att motion ger kraft att orka i vardagen. Ökad ork hos äldre ger också ett rikare socialt liv och skapar bättre förutsättningar att klara sig själv i det egna hemmet. Inaktivitet, stillasittande, påskyndar åldrandeprocessen, medan aktivitet gör att man åldras långsammare. Motionens betydelse för hälsan kan inte underskattas.

Motion

♥♥ förbättrar sömnkvalitén ♥♥ förbättrar kroppskännedomen ♥♥ påverkar blodtrycket positivt ♥♥ håller ben och muskler starka ♥♥ förebygger ryggproblem ♥♥ är bra för tarmfunktionen ♥♥ påverkar aptiten i positiv riktning ♥♥ minskar risken att insjukna i diabetes, kransartärsjukdomar och depressioner Med andra ord är fysisk aktivitet en nödvändighet för att våra kroppar ska fungera. Genom att motionera får vi positiva effekter både på den fysiska och psykiska hälsan.

Fick mig nyligen tillsänd en intres-

sant rapport om vardagsmotionen.

Några forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet har studerat motionens betydelse för att undvika hjärtsvikt. I studien ingick 39 805 personer mellan 20 och 90 år som inte hade hjärtsvikt då studien började 1997. Information insamlades om deltagarnas livsstil, fysisk aktivitet, rökning, alkoholvanor och läkemedelsanvändning. Diag-

noser, sjukhusvistelser och dödsfall samlandes in genom deltagarnas sjukhusjournaler.

Forskarna kunde se att många av de deltagare som hade utvecklat hjärtsvikt var äldre, män, hade lägre utbildningsnivå, högre kroppsmassaindex och midja-höftkvot och i större utsträckning haft hjärtattacker, diabetes, högt blodtryck och höga kolesterolvärden. Forskarna kom fram till att genom att motionera på en måttlig nivå över en timme (till exempel joggning eller simning) eller genom att träna hårt 30 minuter om dagen kan en person sänka risken för att drabbas av hjärtsvikt med 46 procent. Den fysiska aktiviteten var lika välgörande för män som för kvinnor. Forskarna konstaterar att man behöver inte springa ett maraton för att tillgodogöra sig fördelarna med fysisk aktivitet – även motion på ganska låg nivå kan ge positiva effekter.

Ansträngande 1 h 15 m/v eller Raskt 2 h 30 m/v ♥♥Simning ♥♥Vattenlöpning ♥♥Konditionscykling ♥♥Skidåkning

Källa: UKK-institutet

♥♥ se till att du har något att göra och pyssla med dagligen ♥♥ gå ut och gå så ofta som möjligt, helst dagligen ♥♥ om du inte kan gå ut av någon orsak (till exempel halka), rör dig då mer än vanligt inomhus ♥♥ använd trappor ♥♥ stig upp från en stol 10 extra gånger eller fler dagligen ♥♥ stärk dina muskler genom ett hemprogram minst 2 gånger per vecka ♥♥ träna din balans genom att stå på ett ben eller gå i olika riktningar ♥♥ gå upp och ner på tå dagligen ♥♥ böj och sträck vristerna när du sitter och ser på tv eller på möten

13–17/4 26–28/4 4–8/5 2–9/6 8–12/6 18–24/8 26/9–3/10 30/9–7/10 7–14/10 26–28/10

♥♥Balansträning ♥♥Röra sig i naturen ♥♥Bollspel ♥♥Dans

rörlighet ♥♥Tänjning ♥♥Gymnastikgrupper ♥♥Yoga ♥♥Gym ♥♥Konditionscirkel ♥♥Vattengymnastik ♥♥Hemgymnastik Många motionspass tränar muskelstyrka, balans och rörlighet samtidigt.

Balansträning är speciellt viktigt för över 80-åringar och för dem som har nedsatt rörelseförmåga eller som har fallit.

Den stillasittande livsstilen som

smugit sig in i våra hem och hus är inte lätt att bryta. Det är bekvämt att slå sig ner i soffan och titta på tv eller låta sig uppslukas av datorn och surfplattan …

För att bryta den här trenden vill jag dela med mig av några rörelsetips från Folkhälsan:

balans

muskelstyrka

Flitiga stavgångare i Petalax.

♥♥ rulla på axlarna och sträck på armarna dagligen ♥♥ sitt på en stol och försök vrida dig så att du ser bakåt, upprepa åt båda hållen På nätet finns en mängd olika tips

och idéer på hur man kan komma igång med att motionera. På förbundet Folkhälsans hemsida finns träningsråd och gymnastikprogram med instruktioner och bilder som man kan ladda ner. Du kan också delta i Folkhälsans motionskampanj Motionera dig till södern!

Kampanjen är öppen för alla och pågår under tiden 1.2–30.4.

Kommande resor 15–16/3

♥♥Promenader ♥♥Stavgång ♥♥Fysiskt krävande hem- och gårdsarbete ♥♥Plocka svamp ♥♥Jakt ♥♥Vardags- och nyttomotion ♥♥Åka sparkstötting ♥♥(Spark-)cykla

plus 2–3 gånger/v

Musikalresa med Fantom of the opera till Tallinn. Fullbokad, fråga efter avbokningar.

Berlin, fullbokad, fråga efter avbokningar tfn 020 743 4530.

Jazzkryssning till Stockholm Se sidan 13 Kulturresa till Sverige med Bernt Morelius Se sidan 12 Provence Se sidan 13 Riga Fullbokad, fråga efter avbokningar. Se sidan 12 Bornholm, fullbokad fråga efter avbokningar tfn 050 328 1209.

Barcelona och Mallorca Se sidan 12 Sicilien runt Se sidan 13 Slovenien Se sidan 12 Seniorskeppet från Helsingfors till Stockholm

Ett annat gott tips är att skaffa en stegmätare. Första gången jag hörde om stegmätare skrattade jag och tänkte att det är bara bluff. Men en dag på mitt jobb kändes det som om jag promenerat från morgon till kväll utan en enda paus. Följande dag tog jag med stegmätaren och blev verkligen överraskad hur många steg jag gått på en arbetsdag. Efter det började jag följa med lite noggrannare och då blev det helt plötsligt riktigt roligt att se hur många steg jag fick ihop.

Världshälsoorganisationen rekommenderar att vi tar minst 10 000 steg per dag. Det motsvarar ungefär 6 kilometer.

Ute i regionerna görs olika satsning-

ar på motion för äldre. Ett exempel är Seniorsvängen i Ekenäs den 4 mars då deltagarna får möjlighet att bekanta sig med olika motionsformer som seniordans, balansbana, boccia med mera. En uppföljning av evenemanget sker under hösten i Karis.

Alla kan vi förbättra vår kondition

och uthållighet. Det är aldrig för sent. Nu gäller det bara att komma igång!

Hälsningar från Berit Dahlin verksamhetsledare

Kommande program 4/3 5/3 9/3 19/3 9/4 21/4 19–23/5

Resekoordinatorträff Österbotten Se sidan 5 Utvecklingsdag Åboland Se sidan 4 Valdebatt Österbotten Se sidan 5 Vårfest Österbotten Se sidan 34 Österbottens vårmöte Se sidan 5 Vårmöte på Nylands brigad i Dragsvik Spänst i benen, Norrvalla Se sidan 4

4 GOD TID

2/2015

Kommunikation och samarbete – hur utvecklar vi SPF i Åboland?

Österbotten och riksdagsvalet

SPF i Åboland arrangerar en utvecklingsdag torsdagen den 5 mars, kl. 9.30–15.30, Pargas, Folkhälsanhuset.

Inför det riksdagsval som kommer i april detta år har pensionärsorganisationerna i Svenska Österbotten, Syd Österbotten och Mellersta Österbotten enats om en gemensam valplattform.

Före lunch diskuterar vi marknadsföring och kommunikation. Är vi synliga och når vi potentiella nya medlemmar på bästa sätt?

Hur är det med internkommunikationen, får våra medlemmar den information de vill ha?

Efter lunchen ser vi på samarbetet inom föreningarna, bland annat inom styrelsen och mellan styrelsen och medlemmarna.

Fungerar samarbetet på de olika nivåerna optimalt och är alla nöjda?

9.30–10.00 Kaffe 10.00–12.30 Välkomsthälsning Kommunikation och medlemsrekrytering. Patrik Edman, Pop Communications.

Erfarenheter av rekryteringskampanjen i Helsingfors, Jan Holmberg, ombudsman för Nyland 12.30–13.15 Lunch 13.15–15.30 Gruppdynamik och samarbete. Må gott i en välfungerande grupp! Kommunikationsverkstad med Tove Hagström, Yttra.

Vi tar vid behov ett par korta pauser inom de två blocken.

Tillställningen är riktad till lokalföreningarnas styrelsemedlemmar.

Deltagaravgiften är 10 euro.

Anmälningar till ombudsmannen senast 20 februari, 040-3539905 eller mona.lehtonen @spfpension.fi

Svenska pensionärsförbundet utlyser skrivartävlingen

”Berätta din historia” Temat får tolkas fritt så att det kan omfatta såväl egna minnen som en mera fiktionsartad berättelse. Du sätter själv rubrik på din text.

Det är de Österbottniska pensionärsförbundens samarbetsdelegation som under sommaren och hösten, under ledning av SPF Österbotten, som 2014 innehaft ordförandeuppdraget i delegationen, arbetat fram nämnda valplattform.

Valplattformen innehåller 4 olika punkter som vi anser är viktiga för oss pensionärer. Punkterna är ekonomi, hälso- och socialvård, boende och kommunikation och seniorernas inflytande i samhället.

Ekonomi Som alla vet är det många pensionärer som är oroliga för sin ekonomi, speciellt de med låga pensioner och många av pensionärerna i hela Österbotten hör till denna grupp. Därför poängterar valplattformen att seniorernas köpkraft bör säkerställas och inkomstutvecklingen vara gemförbar med den yrkesverksamma befolkningens. Även inkomstskatter och avgifter skall likställas mellan pensionärer och yrkesverksamma.

Hälso- och socialvård Den kommande SOTE refor-

men inger bekymmer när beslutsfattandet flyttar längre bort och lättillgänglig vård måste garanteras också efter reformen.

Självutvärdering och extern auditering av vården på alla nivåer bör tas i bruk för att säkerställa vårdens kvalitet. Även närståendevårdens utveckling och givetvis alltid vård på modersmålet är ämnen som ingår.

Boende och kommunikation Nedmonteringen av äldreboenden oroar och därför anser pensionärsorganisationerna att tillräckligt med platser i olika boendeformer bör garanteras samt att inga procentuella mål för boende får förekomma.

Tillräckliga anslag för ombyggnad av bostäder för hemmaboende äldre budgeteras och kollektiv- och servicetrafik för äldre garanteras. Service för de pensionärer som inte använder datorer bör också i framtiden säkerställas.

Seniorernas inflytande i samhällsfrågor Här poängterar pensionärsorganisationerna Äldrerådens betydelse och att dessa måste få betydligt större inflytande i den

kommunala beslutsprocessen.

Man önskar också att pensionärsorganisationernas ställning i samhället jämnställs med fackföreningsorganisationerna och så bör man också få inflytande över de pensionsfonder som insamlats för kommande pensioner.

Den av de Österbottniska pensionärsorganisationerna framtagna valplattformen sänd till alla partier som ställer upp kandidater inom Vasa valkrets i det kommande valet för vidare distribution till kandidaterna.

9 mars kommer också en valdebatt att ordnas i Härmä med någon kandidat från alla partier som ställer upp kandidater i valkretsen. I den kommer pensionärer från alla organisationer som hör till samarbetsdelegationen att finnas på plats.

Ordförandeskapet i Österbottniska Pensionärsförbundens samarbetsdelegation alternerar årligen mellan medlemsorganisationerna och under 2015 är det Eläkeliiton Etelä-Pohjanmaan Piiri som innehar ordförandeposten.

Valplattformen är en liten del i pensionärsorganisationernas intressebevakning, men en viktig del inför kommande riksdagsval där vi uppmanar alla pensionärer att ta del av debatten inför valet och också rösta i valet.

HENRIK SVARFVAR

Texten har även publicerats i Mega v 3

Texterna får omfatta högst 5 maskinskrivna sidor med normal font och med radavstånd 1,5.

Tävlingen är öppen för alla medlemmar inom Svenska pensionärsförbundet.

Första priset är ett stipendium på 500 euro, andra priset är ett stipendium på 300 euro och tredje priset är ett stipendium på 200 euro.

De vinnande bidragen utses av författaren Yvonne Hoffman och publiceras i God Tid med början i nr 6/2015.

Vinnarna prisbelönas på förbundets höstmöte 2015.

Sänd in din text senast den 31.3.2015 per post till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller per epost kansliet@spfpension.fi För närmare information kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, berit. dahlin@spfpension.fi eller 020 728 8812.

Medlemsrekryteringstävling även i år Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt samma principer som 2014.

Föreningen får: ❍❍ 1 poäng för varje ny medlem. ❍❍ 1 poäng för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet. ❍❍ 0,25 poäng för varje ny medlem (förening med 0–25 procents anslutning av målgruppen), 0,50 poäng för varje ny medlem (föreningar med 26–50 procents anslutning av målgruppen) eller 0,75 poäng för varje ny medlem (föreningar med 51–100 procents anslutning av målgruppen).

Anslutningsprocenten vid årsskiftet gäller. Finns det flera föreningar i kommunen räknas deras sammanlagda anslutningsprocent.

De föreningar som tilldelas Medlemsrekryteringsbidrag under år 2015 deltar inte i tävlingen.

Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Spänst i benen – träning ger trygghet Grundkurs 19–23.5 på Norrvalla Kursen riktar sig till både kvinnor och män i åldern 50+ som är intresserade av att fungera som kursledare eller motionskompis. Kursen lämpar sig också för dig som vill veta mera om hur man förebygger benskörhet eller osteopeni och osteoporos.

Kursen består av motionsövningar, föreläsningar och diskussioner. Efter kursen har deltagarna beredskap att leda en liten grupp eller fungera som motionskompis. Kursen har tidigare gått under namnet ”Skön men skör”.

Kurspriset 80 € inkluderar halvpension, inkvartering i dubbelrum och kursprogram och -material.

Tillägg för enkelrum faktureras skilt.

Anmälningar och förfrågningar tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi

GOD TID

FPA-förmåner 2015 Tandvårdsersättningarna minskar FPA ersätter arvoden för privat tandläkare och munhygienist som högst enligt fastställd taxa.

Från och med i år ersätts tandgranskningar som utförs av tandläkare eller munhygienist endast vartannat år.

Ersättningen kan beviljas oftare om det är befogat med tanke på patientens hälsotillstånd.

Tandvårdsersättningarna sänks med ungefär en fjärdedel.

Självrisken för resekostnader högre FPA ersätter resor till sjukvård och FPA-rehabilitering i samband med sjukdom.

I år steg självriskandelen för resekostnader i enkel riktning till 16 euro.

Samtidigt höjdes årssjälvrisken, årstaket, till 272 euro.

Två självrisker för taxiresor FPA ersätter taxiresor till sjukvård då patienten av hälsoskäl inte kan resa med billigare färdmedel eller om kollektivtrafik inte finns tillgänglig.

När patienten beställer taxin från ett centraliserat beställningsnummer inom sjukvårdsdistriktet betalar patienten en självriskandel på 16 euro per resa i en riktning och får FPA-ersättningen direkt.

Om resan däremot beställs på annat sätt är självriskandelen dubbelt upp, 32 euro.

Då ska patienten först betala hela resan själv och ansöka om ersättningen hos FPA i efterskott. I dessa fall beaktas dock inte självriskandelen i årssjälvrisken, årstaket, på 272 euro.

Läkemedelstaket 612,62 euro Årssjälvrisken, årstaket, för läkemedelskostnader är den andel av läkemedelskostnader som kunden måste stå för själv.

När kundens kostnader för läkemedel i år överstiger årssjälvrisken på 612,62 euro får kunden rätt till til�läggsersättning. Därefter betalar kunden resten av året endast 1,50 euro för varje ersättningsgillt läkemedel.

Handikappbidragen höjdes med 0,4 procent Vårdbidraget för pensionstagare är följande: grundbelopp 62,48 euro/ månad, förhöjt belopp 155,53 euro/ månad och det högsta vårdbidraget 328,87 euro/månad. Veterantillägget är 105,51 euro/månad.

FPA-pensionerna höjdes med 0,4 procent Folkpensionen, garantipensionen och familjepensionen höjdes med 0,4 procent. Indexförhöjningarna gjordes automatiskt utan ansökan.

Garantipensionen till fullt belopp steg med 3,19 euro till 746,57 euro i månaden. Det här är minimipensionen för personer bosatta i Finland år 2015. Övriga pensioner dras av från garantipensionens belopp och den utbetalas inte alls om de övriga pensionerna tillsammans är lika stora som minimipensionen.

Folkpensionen höjdes för ensamstående pensionstagare som saknar andra pensioner med 2,72 euro, till 636,63 euro i månaden.

För en gift eller samboende höjdes pensionen med 2,42 euro till 564,69 euro i månaden.

Begynnelsepensioner för änkor eller änklingar är i år 328,34 euro i månaden.

Åldersgräns i bostadsbidrag för pensionstagare slopades Från bostadsbidraget för pensionstagare slopades åldersgränsen på 65 år. I fortsättningen knyts rätten till bostadsbidrag för pensionstagare tydligare till erhållande av pension.

Om pensionären har små inkomster och får ålderspension, garantipension, familjepension eller sjukpension till fullt belopp, kan man ansöka om bostadsbidrag för pensionstagare från FPA. Egendom inverkar på bostadsbidrag för pensionstagare liksom tidigare.

Inkomstgränsen för dem med bostadsbidrag för pensionstagare höjdes i enlighet med folkpensionsindexet 0,4 procent och maxi­ mibeloppen för boendekostnader som beaktas och som motsvarar höjningen av boendekostnaderna med 3,2 procent.

Vatten, och underhållskostnader för egnahemshus höjdes i enlighet med kostnadshöjningen i medeltal. Underhållsnormerna hålls i hela landet som förut. De godtagbara vattenkostnaderna höjdes med 1,35 euro så att de i år uppgår till 29,42 euro per person i månaden.

Beloppet för underhållskostnader i fråga om egnahemshus höjdes enligt folkpensionsindex till 41,57 euro i månaden. Bostadsbidraget justerades automatiskt. Uppvärmningskostnaderna som beaktas bibehölls på samma nivå som förut i hela landet.

Att arbeta som pensionär En person med ålderspension kan arbeta utan begränsningar. Arbetsinkomsterna inverkar på beskattningen av pensionen samt möjligtvis på bostadsbidraget.

KÄLLA FPA

Vårdarvoden inom närståendevården 2015 Vårdarvode som betalas som

stöd för närståendevård höjdes på grund av index­justering den 1.1.2015 Om storleken och de lägsta beloppen på vårdarvode som betalas till närståendevårdare bestäms i 5 § i lagen om stöd för närståendevård (937/2005).

Enligt lagens 6 § justeras vårdarvodena varje kalenderår med den lönekoefficient som avses i 96 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006).

Den lönekoefficient som fast-

ställts för år 2014 är 1,350 och den som fastställts för år 2015 är 1,363.

Från 1.1.2015 är vårdarvodets minimibelopp 384,67 euro i månaden. Det lägsta beloppet på vårdarvode som betalas ut under en vårdmässigt tung övergångsperiod är 769,33 per månad.

Vårdarvodets belopp justerades

1.1.2015 även i fråga om sådana vårdarvoden som har avtalats att vara högre eller lägre än det lägsta arvodebeloppet och som baserar sig på ett avtal om närståendevård som varit i kraft innan arvodet justerades.

Den lönekoefficient som fastställts för år 2015 innebär att vårdarvodena höjs med cir-

ka 0,96 procent jämfört med 2014.

Avlösarservice under närståen-

devårdarens ledighet och annan frånvaro har från och med 1.8.2011 enligt 4 a § i lagen om stöd för närståendevård kunnat ordnas genom ett uppdragsavtal, som kommunen ingår med en avlösare. Kommunen beslutar om storleken av vårdarvodet.

Höjningen av vårdarvodena med cirka 0,96 procent som gjordes 1.1.2015 gäller även arvodena för avlösarservice som ordnas som stöd för närståendevård.

KÄLLA KOMMUNINFO

2/2015 5

SPF Österbotten rf Resekoordinatorträff 4.3 SPF Österbotten ordnar i samarbete med Wasaline en resekoordinatorträff onsdagen 4.3 klockan 13.30. Träffen ordnas som en endagskryssning till Umeå. Resekoordinatorernas deltagande är avgiftsfritt. En medresenär kan delta till priset av 25 euro, i vilket ingår kaffe med tilltugg på utresan och skärgårdsbordet på returen.

Anmälningar till träffen till regionkansliet senast torsdagen 26.2 klockan 12. Meddela deltagarnas namn, födelsedatum och eventuella allergier.

Valdebatt i Härmä 9.3 Samarbetsdelegationen för pensionärsorganisationerna i Österbotten ordnar en valdebatt på Härmän kuntoutuskeskus måndagen 9.3 klockan 11.

Förbundsordförande Ole Norrback kommer att delta som talare i egenskap av PIO:s ordförande.

Alla partier har bjudits in och ombeds sända två riksdagskandidater till valdebatten.

SPF Österbotten har en kvot på 30 deltagare, eftersom utrymmet är begränsat. Deltagaravgiften per deltagare är 25 euro och föreningarna meddelar deltagarantalet till regionskansliet senast 26.2.

Kallelse till SPF Österbotten rf:s vårmöte Medlemsföreningarna inom Svenska pensionärsförbundet i Österbotten r.f. sammankallas till stadgeenligt vårmöte torsdagen den 9 april 2015 kl. 12 på församlingshemmet i Kvevlax, adress: Kvevlaxvägen 7, Kvevlax.

SPF Österbotten rf bjuder de befullmäktigade representanterna på lunch kl. 11. Fullmakterna lämnas in före lunchen, från kl 10.30.

Till SPF Österbotten rf:s medlemsföreningsmöten har medlemsföreningarna med högst 100 medlemmar rätt att sända en (1) befullmäktigad representant; 101-200 medlemmar två (2); 201-400 medlemmar tre (3); 401-600 medlemmar fyra (4); 601-800 medlemmar fem (5) och medlemsförening med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en (1) röst.

Vid vårmötet behandlas i stadgarna under § 8 för vårmötet nämnda ärenden Föreningarna ombeds meddela sina delegater samt eventuella övriga deltagare senast 20.3 till regionkansliet.

Patrick Ragnäs, ombudsman patrick.ragnas@spfpension.fi, tfn 020 72 888 18

Renoveringsbidrag för äldres bostäder

Förutsättningen för att få renoveringsbidrag är att minst en person i hushållet är över 65 år och att bostaden är i året runt-bruk och bebos stadigvarande. Hushållets inkomster från inte heller överstiga de fastslagna gränserna och inte heller får hushållet ha förmögenhet i sådan mängd att det förmår renovera bostaden utan bidrag.

Renoveringsbidraget belopp kan vara högst 40 procent av de godkända renoveringskostnaderna.

I undantagsfall kan bidraget uppgå till 70 procent, ifall den äldre annars skulle hamna att omedelbart flytta bort från bostaden stadigvarande på grund av rörelsehinder eller därför att behövlig socila- eller hälsovård inte kan ges i bostaden.

Frontveteraner eller deras änkor kan i undantagsfall få veterantillägg, som högst 30 procent.

Sista dag för ansökan om renoveringsbidrag är 26.3 2015.

Inkomstgränser Det i bostaden bosatta hushållets stadigvarande sammanlagda bruttomånadsinkomsters maximibelopp är Personer Inkomst (brutto) €/mån.

1

2

3

4

1760

2940

3920

4995

I hushåll med fler än 4 personer ökas maximibeloppet med 875 € per ytterligare person.

För bidrag som beviljas frontveteraner eller deras änkor Personer Inkomst (brutto) €/mån.

1

2

3

4

2290

3820

5100

6500

Centralförbundet för de gamlas väl har regionala renoveringsrådgivare som hjälper till med planeringen av renoveringen. De sköter pappersarbetet för att få fram ritningar och kostnadsberäkningar samt gör bidragsansökan.

Det arbete som renoveringsrådgivarna utför är gratis.

För mer information kontakta Centralförbundet för de gamlas väl på telefon 09 3508 600.

6 GOD TID

2/2015

När behandlingen slår fel Ibland går det fel i vården. Det händer att en protesoperation inte ger lyckat resultat. Det händer att en ryggmärgspunktering ger upphov till kronisk smärta. Det händer att fysioterapeutens manipulering ger upphov till värre nacksmärtor, och det händer att åldringar får liggsår på grund av vanvård. Sådana fall kan bli något för Patientskadenämnden att ta itu med, för att bedöma vad den eventuella patientskadan är värd i pengar.

– Det absolut värsta är när ett barn har dött, säger patientskadejuristen Filip Markelin. Det är psykiskt tungt också för juristen.

Men alla patientskadeärenden kräver tålamod, empati – och ärlighet. Det vore oetiskt av juristen att inför en presumtiv klient låtsas som om det skulle finnas chanser, när erfarenheten säger att det inte finns det.

Med ett förflutet som handläggare vid Patientskadenämnden har Markelin i slutet av 2014 etablerat sig som företagare i patientskadebranschen. Därmed har Finland fått sin första svenskspråkiga jurist med patientskador som specialitet.

Den nystartade enmansbyrån finns på Brändö i Helsingfors, men eftersom nämnden aldrig har muntliga behandlingar kan Markelin åta sig ärenden från hela Svenskfinland.

Som av vidstående faktaruta fram-

går kostar det ingenting att vända sig till Patientskadenämnden när Patientförsäkringscentralens beslut känns oskäligt. Men då skriver ersättningssökanden alla inlagor själv, utan jurist hjälp.

– Trovärdigheten ökar om man använder sig av jurist, menar Filip Markelin utan att skämmas för att han naturligtvis talar i egen sak.

Han påpekar att det är till stor hjälp att känna till Patientskadenämndens praxis, de för allmänheten outtalade regler och principer som styr besluten. Den som har en hemförsäkring har dessutom möjlighet att till relativt låga kostnader

hålla sig med jurist. Rättsskyddsförsäkringen i hemförsäkringen har ett tak på 8 000 eller 10 000 euro, vilket räcker långt i patientskadeärenden.

Och patienten betalar i så fall bara självrisken på 15 procent.

Patientförsäkringen i Finland har

inte mycket gemensamt med amerikanska tv-serier. Hos oss gäller ”berikningsförbud”, vilket betyder att en patientskada inte får leda till att patientens situation är bättre än den skulle ha varit utan skadan.

Avsikten är inte att betala ut pengar som ersättning för att den drabbade individens liv inte blev som det var tänkt. I stället handlar det om kompensation för inkomstförlust, för kostnader, och för funktionella men.

De största ersättningarna har betalats för sådan kronisk smärta som kan härledas till vårdfel, till exempel en ryggmärkspunktering där nålen av misstag har skadat nerven.

Ersättningsbeloppen baserar sig på Trafikskadenämndens normer och direktiv, som i stor utsträckning används som hjälpmedel när ersättningar för personskador skall beräknas. Varje år fastställs för de olika invaliditetsklasserna en ersättning, som betalas ut till personer som är 18 år. När ersättning betalas till äldre personer minskas den genom ett åldersavdrag. Åldersavdraget motiveras med

att ersättningen för bestående lyte och men ska kompensera för såda-

na följder av en personskada som inverkar på den skadelidandes liv under återstoden av hens liv. Då är det naturligtvis stor skillnad mellan den som är 18 och den som har fyllt 75. Den som är 18 då skadan inträffar kommer sannolikt att lida av sin skada under en längre tid än den som skadats som äldre. Därför får en yngre patient större ersättning för bestående lyte och men än en äldre som råkat ut för en likadan personskada.

Eventuella bakgrundssjukdomar, till exempel artros eller diabetes, väger också in i bedömningen.

Markelin vet att rökare får se sig i det blå efter ersättning när tandimplantatet lossnar, för ”alla vet” att rökning inverkar negativt på tandhälsan.

Patientskadejuristen Filip Markelin har ett förflutet som handläggare vid Patientskadenämnden.

– Det centrala är att definiera stan-

darden för professionell vård, konstaterar Filip Markelin.

De sakkunniga i Patientskadenämnden står ständigt inför svåra avväganden: har patienten fått acceptabel behandling eller var vården undermålig?

Det behöver inte heller bara frågan om resultaten av medicinska ingrepp. Lika väl kan frågan vara vad som skulle ha hänt om patienten hade fått träffa en läkare ”i tid”, eller hur länge den gamla skulle ha levat om liggsåren hade blivit omskötta på vederbörligt sätt.

– När ord står mot ord är det svårt, säger Markelin. Men om anmälan görs innan patienten har dött kan det finnas rätt till ersättning för tillfälligt men.

Om patientens anhöriga anmäler om patientskada efter patientens död kan ersättningen i inget fall uppgå till mer än att begravningskostnaderna blir täckta. Det är logiskt, med tanke på att hela systemet bygger på patientens uppskattade livslängd, ”levnadsestimat” på juristspråk.

PATIENTSKADELAGEN Patientförsäkringen ersätter personskada som orsakats patient i samband med hälso- och sjukvård i Finland. Alla som utöver hälsovårdsverksamhet ska ha en patientförsäkring för det ansvar som avses i patientskadelagen.

På Patientförsäkringscentralens webbsajt www.pvk.fi/sv finns utförlig information.

Skadeanmälningsblanketter fås av vårdpersonalen, patientombudsmannen eller vårdinrättningens socialarbetare.

Skadeanmälan sänds inom tre år till Patientförsäkringscentralen (PVK), som handlägger ärendet och betalar ut eventuellt ersättning.

Den som är missnöjd med beslutet kan söka rättelse hos PVK på basis av ny betydelsefull information, varvid ärendet kan tas till ny behandling.

Efter Patientförsäkringscentralens slutliga beslut kan den som är missnöjd – ersättningssökanden eller den som utövar hälso- eller sjukvård – skriftligen vända sig till Patientskadenämnden, tillsatt av Statsrådet, och begära en rekommendation till avgörande.

Behandlingen i nämnden är kostnadsfri.

Patientskadenämnden är ett sakkunnigorgan av läkare med en jurist som ordförande.

Om nämndens rekommendation inte tillfredsställer ersättningssökanden kan talan mot Patientförsäkringscentralen anhängiggöras vid tingsrätten. Den vägen kan ärendet gå ända till högsta domstolen, om besvärsrättstillstånd beviljas. En domstolsprocess innebär att förloraren betalar motpartens rättegångskostnader.

Skyldiga att teckna patientförsäkring är yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, företag som idkar hälso- och sjukvårdsverksamhet och företag som utför sjuktransporter samt apotek, i fråga om försäljning av receptbelagda läkemedel.

Text och foto JOHANNA WESTMAN

FRÅN PATIENTFÖRSÄKRINGEN ÅR 2013 UTBETALDA ERSÄTTNINGAR ENLIGT ERSÄTTNINGSSLAG

UNDER ÅREN 2008-2013 AVGJORDA SKADEANMÄLNINGAR 9000

KOSMETISKT MEN 1,9 %

TILLFÄLLIGT MEN 15,9 %

SJUKVÅRD OCH REHABILITERING 11,6 %

8000

FÖRHÖJDA LEVNADSKOSTNADER 7,5 % BEGRAVNINGSKOSTNADER 0,8 %

ÖVRIGA KOSTNADER 11,8 %

ANTALET SKADEANMÄLNINGAR

BESTÅENDE MEN 16,1 %

7000

2437

2235

2364

2387

2212

6000

2113

5000 4000 3000

5564

5344

4960

5671 4579

2000

5266

1000 0

ERSÄTTNING FÖR INKOMSTBORTFALL 34,4 %

2008

2009

2010

2011

2012

ÅR FÖR AVGÖRANDE AVSLAGNA SKADEANMÄLNINGAR

ERSÄTTNINGSBARA PATIENTSKADOR

2013

GOD TID

2/2015 7

En lätt och trygg dosdispensering av mediciner, hjälper i vardagen

– Bekväm service.

E

+ TRYGGHET R GA INBESPARIN

n kund, som omfattas av dosdispenseringsservicen, får sina läkemedel förpackade i dospåsar för två veckors bruk per gång. Servicen omfattar också en kontroll av helhetsmedicineringen gjord av apoteket. Där utreder man ifall kunden eventuellt har onödiga mediciner eller dubbelmedicinering samt kontrollerar att de läkemedel som är i användning kan användas samtidigt.

I den maskinella dosdispenseringen betalar kunden endast för de läkemedel som expedierats till honom / henne – inte som vanligt för hela läkemedelsförpackningar. På detta sätt uppstår en inbesparing men också en minskning av läkemedelsavfall: det samlas inte hemma längre onödiga läkemedel.

Fråga på ditt närapotek om dosdispensering eller logga in på www.pharmaservice.fi

Minnet och hjärnans välmående kan stödas

MINNESTRÄNING I VÖRÅ, HARRSTRÖM och MALAX

Under minnesträningen tränar vi och friskar upp minnet med olika övningar och uppgifter. Minnesträningen passar alla som är intresserade av att sköta om sitt minne. Träffarna hålls en gång i månaden.

Minnesträning i Vörå Onsdag 4.2. 4.3, 8.4 och 6.5 kl. 13.30-15.

Röda Byn, Veteranvägen 4, Vörå Minnesträning i Harrström Måndag 9.2, 9.3, 13.4 och 11.5 kl. 13.30-15.

Andelsbanken, Gamla Strandvägen 195, Harrström.

Minnesträning i Malax Tisdag 10.2, 10.3, 21.4 och 12.5 kl. 13.30-15.

Allaktivitetshuset, Kvarnvägen 5 B, Övermalax.

Personlig anmälan till gruppledaren Jenny Laaksonen tfn. 044-3450590 Minnesträningen ordnas av Österbottens Minneslots. www.muistiminne.fi

www.pharmaservice.fi

8 GOD TID

2/2015

Riskjakt för att undvika fallolyckor i hemmet För borgåbon Nora Liljestrand fanns det inget tvivel när hon för ett par år sedan valde ämne till sitt examensarbete när hon studerade till fysioterapeut vid yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors.

– Jag valde tillsammans med min studiekamrat Hanna Eklund att skriva om hur man kan förebygga fallolyckor för äldre och betydelsen av fysisk träning och hemmiljö, säger Liljestrand.

I dag föreläser hon i ämnet.

Befolkningen i vårt land blir äldre och skall klara av att bo självständigt hemma med hjälp av god funktionsförmåga och en livskvalitet som borde innebära personlig trygghet.

– Hela sjuttiofem procent av fallolyckor bland åldringar sker i hemmet. Jag brukar uppmana att gå på riskjakt i hemmet efter-

som små förändringar kan ge stor effekt och öka säkerheten, säger Liljestrand.

Fallolyckorna är en av de vanligaste vårdorsakerna för äldre och det förebyggande arbetet har en stor betydelse för vår ekonomi.

En god styrka i benen Den fysiska träningen skall inrikta sig på en god styrka i benen och beakta såväl balans som vikt- och muskelstyrka.

– Mångsidig fysisk träning som främjar och upprätthåller muskelstyrkan, balansen och gången minskar effektivt fallrisken hos äldre.

Man rekommenderar också både rörlighets- och uthållighetsträning.

Man bör träna balansen minst tre gånger i veckan även om det inte finns några svårigheter.

– Balansen går att träna genom

Tillräckligt stark belysning – Belysningen måste vara tillräckligt stark eftersom ögonlinsen grumlas och näthinnans celler förändras med åldern vilket kräver mera ljus.

Liljestrand rekommenderar användning av energisparlampor på upp till 16–21 watt.

Ofta märks inte förändringarna eftersom de kommer smygande.

– En bra fallförsäkring är att nattetid ha en nattlampa tänd som lyser upp vägen till toaletten, säger hon.

I sovrummet skall sängen vara på lämplig höjd så att man på egen hand klarar sig att komma upp och att lägga sig utan besvär. Om sängen är för låg finns det att få klossar för att få den på rätt höjd.

– Nattduksbordet skall vara tillräckligt nära sängen så att man når både telefonen och strömbrytaren utan att behöva sträcka sig.

Ett rum där halkolyckor lätt uppstår är badrummet.

– Tillbehören för tvätt skall vara lättillgängliga och man skall ha ett halkskydd under badrumsmattan. I duschen är det bra om det finns en stol eller pall som är tillverkad för ändamålet. Den skall vara försedd

att utföra vardagsfunktioner som att stanna tvärt vid en skyddsväg samt att gå på olika underlag i terrängen. Dans hör också till en av de bästa balansträningarna!

Små saker med stor betydelse I de flesta hem är det de små sakerna som är aktuella för att minska riskerna för fallolyckor.

– Det är viktigt att det finns tillräckligt med handtag och ledstänger som är ändamålsenliga och planerade för den plats de finns på.

Det lönar sig också att kontrollera att man inte vid städningen använder produkter som gör golvet glatt.

Möbler som roterar eller är hjulförsedda är alltid en riskfaktor och man bör överlag undvika möbler som inte ger ett ordentligt stöd. Även mattor bör ses över. Detta särskilt om de har hundöron som sticker upp eller om de inte är försedda med halkskydd.

med gummiknoppar som gör att den inte flyttar på sig.

Våga be om hjälp Köket är ett rum där det lätt kan ske olyckor oberoende hur välplanerat det är.

– Alla ingredienser och annat som man förvarar i köket skall vara placerade så att man lätt når det.

Sedan är det väldigt viktigt att komma ihåg att man skall våga be om hjälp med vardagssysslor oberoende om det handlar om att byta gardiner eller att tvätta fönster.

Dagens avancerade teknik erbjuder flertal ypperliga hjälpmedel. Det finns timers som ser till att inga plattor på spisen blir påslagna och olika larm som går att ha på sig hela tiden.

Det bästa hjälpmedlet är förstås mobiltelefonen som förmedlar ett hjälpsamtal när det behövs.

Det enda som krävs är att den hela tiden är tillgänglig och inte finns på köksbordet för att ladda batteriet.

Examensarbetet är gjort med basen på Institutet för hälsa och välfärds nyutgivna handbok IKINÄ, och finska Fysioterapiförbundets rekommendationer vid förebyggande av fallolyckor.

MARIT BJÖRKBACKA

Foto Marit Björkbacka Foto Hanna Eklund

Små förändringar i hemmet kan ha en stor effekt i arbetet med att förebygga fallolyckor.

Ett enkelt men effektivt sätt att träna muskelstyrkan i framlåren är att sträcka knäet rakt fram och hålla en stund för att sedan sänka foten mot golvet igen. Övningen kan enkelt göras i länstolen då man ser på tv.

Nora Liljestrand konstaterar att befolkningen i vårt land blir äldre och skall klara av att bo självständigt hemma med hjälp av en god funktionsförmåga.

GOD TID

2/2015 9

VI SKÖTER DINA TÄNDER

JORMA ALATALO Grönlundsgatan 8, Ekenäs Tel. 040-703 2393

City Dental

 

Foto Hanna Eklund







019-241 2630 gunilla.damen@jedaj.fi Rådhustorget, EKENÄS

www.citydental.fi 045-605 47 48

Karis Tand - Karjaan-Hammas

PIRKKO GRÖNROOS ANN HAGLUND SARAH GUSTAFSSON Tuula Starck-Schreiber, Munhygienist Köpmansg. 11, Karis, 019-231 033

Tandläkare Stefan Nyman

VERONICA LINDQVIST

Tidsbokning Ajanvaraus

Tel. 019-342 770 Virkby tandläkarcentral Virkbyv. 18A10.

Antti Räty

Tandhygienist Susanna Leino 019-241 2730 Stora Kyrkogatan 23, Ekenäs

Tandläkare Hammaslääkäri Närpesvägen 16 H (Mittistan) 64200 Närpes

ULF BÄCKMAN

Tandläkare JAN SAARELA

Alholmsgatan 5 68600 Jakobstad

Skolvägen 7, 66800 Oravais GSM 050-3755 596

Tfn. 044-3635181

- Tand,protes, implantat





  



TANDKLINIK HAMMASKLINIKKA

GUNILLA DAMÉN



  

Foto Hanna Eklund

Välmåenderehabilitering och livsglädje

www.geritrim.fi

Balansen och muskelstyrkan stärks genom upprepade uppstigningar från stol.

Nora Liljestrand rekommenderar att man alltid sätter sig och reser sig ett par gånger innan måltiderna.

Det är viktigt att involvera träningen i vardagen så att den blir både regelbunden och fortlöpande.

Glasögon on g ö s la Solgfrån 120€ % 0 5 Solglasögon (bågar + linser och fodral)

Rea på Bågar -50% - 70%

Ögonläkare, optiker hos oss!

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

09-298 1927

Nykarleby Syncenter Topeliusespl. 12, Nykarleby tel. 06-722 0770 fax 06-722 1572

Beställ tid!

med styrka från

Solglasögon med styrka från 120.130€

Kyrönmaan Näkö Oy

Asematie 5, 66440 Tervajoki Öppet: må–fr 9–17,lö 10-12 Tfn 478 5440. Nödsituationer 040-708 2259

Mångsidig erfaren behandling för Dina rygg- nackbesvär mm.

Massage, fysioterapi, kiropraktik, laserbehandling, elbehandling, zonterapi Hanne (fysioterapeut), Roger (kiropraktor) Lönnberg (019) 232 577, Karis, www.rygg.fi

Köpmansgatan 13, Karis Tfn (019)278 2995 paivi.siren-laine@karisfysioterapi.fi

10 GOD TID

2/2015 BOENDE

Eirik Hornborg

– orädd sanningssägare och rättskämpe Eirik Hornborg (1879–1965) var en skolman, författare, publicist och retoriker, som starkt påverkade Finlands politiska och andliga liv. Han var historikern som under lång tid bidrog till att ge historiskt intresserade finlandssvenskar deras allmänbildning.

Han var den oförskräckta journalisten och sanningssägaren som aldrig tvekade att höja rösten då det gällde omistliga värden. Och han var den äventyrslystne seglaren.

Anna Lena Bengelsdorffs bok vittnar om ett märkligt och rikt människoöde, som fort­ farande kan lära oss mycket.

15,-

Hur kan vi bo billigare?

En tidigare kolumn berörde begrepp och principer

inom boendeekonomin. Nu försöker jag beskriva möjligheterna att faktiskt sänka boendekostnaderna.

Jag berör inte den radikala åtgärden: att byta bostad (till en mindre bostad med lämplig ålder och belägen i ett mindre attraktivt område).

Vissa boendekostnader baserar sig direkt på hus-

II upplagan 184 sidor, rikt ill

ustrerad

Beställ på redaktion@sfv.fi eller 09­6844 570 Mer i SFV:s skriftserie: www.sfv.fi/bok Även i välsorterade bokhandlar

Tillsammans kan vi besegra cancer.

Välj ditt sätt att stöda vårt arbete.

bolagets beslut, som har avgörande betydelse. För de boende är det viktigt, att man genom sitt eget agerande kan sänka boendekostnaderna i sitt hus eller husbolag. I enbostadshuset är sambandet tydligt: förbrukar du mindre vatten, sjunker vattenkostnaderna. I större husbolag är läget ett annat.

Bara en ansvarslös förvaltning favoriserar gemensam budgetuppföljning för så många bostäder, att både kostnaderna, nyttan och skadan(!) av enskilda åtgärder försvinner i ett oändligt Niagara. På denna punkt är försyndelserna dessvärre fatala och många: i något husbolag är elräkningen diskret inbakad i hyran, i något bolag debiteras vattenkostnader på basis av bostadskvadratmetrar (Esbo stads hyreshus), i något hus genomförs olönsamma reparationer för svindlande summor och under stor diskretion, och så vidare.

Husbolag med flera hus på samma tomt borde ha

Donationskonto: FI17 4055 1120 0577 93 Kontakta oss: tel. 09 1353 3286 donationer@cancer.fi

Insamlingstillstånd: POL-2014-7438. Tillståndet är giltigt 1.1.2015-31.12.2016 i hela Finland utom Åland.

separat budgetuppföljning åtminstone för husens förbrukning av vatten, värme och el. Likaså kan och bör sparåtgärder och pilotprojekt genomföras först i ett av husen; budgetuppföljningen avslöjar goda och dåliga resultat som grund för åtgärder i de följande husen. Förfarandet stimulerar till positiv tävlan mellan husen. Också idé- och initiativkampanjer kan anknytas till budgetuppföljning

och utvärdering per hus. Nyckelordet måste inte vara pengar, det kan vara till exempel planteringar, buller och trivsel. Bara en kombination av avund, enfald och snedvriden ”boendedemokrati” leder till resonemang av typen ”antingen målas alla eller inget av plåttaken, antingen förnyas alla eller inget av cykelförråden”.

I den egna bostadslägenheten kan man låta genom-

föra reparationer och förbättringar. Åtgärderna är underkastade anmälningsplikt och ibland också bygglov. Det lönar sig att överväga reparation framför förnyande. Många äldre innerdörrar och köksskåp är värda att renoveras. En yrkeskunnig snickare kan föreslå vilka ytor som borde slipas och målas om, och vilka handtag och andra komponenter som kunde bytas till nya stilriktiga. En skicklig parkettföretagare kan åstadkomma underverk med ditt gamla och slitna parkettgolv.

På lång sikt skall vi inrikta oss på förnybara ener-

giformer, närmast vind och sol. På något kortare sikt kan vi satsa på värmepumpsteknik. En modern och välfungerande luftvärmepump kan ge ett lönsamt bidrag till uppvärmningen i både småhus och flervåningshus, och en jordvärmepump kan vara en lönsam investering. Tekniken för värmeåtervinning ur ventilationens frånluft i äldre flervåningshus utvecklas snabbt och tekniken för vattenmätning går hela tiden framåt.”

BENGT-VILHELM LEVÓN

www.cancerstiftelsen.fi

Var o lyckan f ramme ?

Patientjuristerna hjälper dig vid hangläggandet av personskador till följd av:

Bostads Ab Närpes Ängsgården II as oy

patientskada, läkemedelsskada, olycksfall, trafikolycka, m.m.

förhandsmarknadsföring Bekväma bostäder i enplans radhus på utmärkt läge i Närpes centrum. Biltakplats och förråd ingår i priset. Fjärrvärme. Obs, ny planering.

Bst 1 85 m2 Bst 2 75 m2 Bst 3 61 m2

3r+kök+klädvård+bastu

Bouppteckningar, arvskiften, testamenten m.m.

Aktia Bank Abp Private Banking Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313* Vasa, tfn 010 247 5185* *Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

219 725 € Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

3r+kök+bastu 2r+kök

195 000 € 161 040 €

Bst 4 75,5 m2 3r+kök+bastu

199 320 €

Bst 5 75,5 m2 3r+kök+bastu

199 320 €

Bst 6 85 m2

Telefonrådgivning på svenska: vardagar kl 9-17 på numret 0400 464899 www.potilaslakimiehet.fi

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIK

3r+kök+klädvård+bastu

Ring Matias Wik 050 5663174 för mera information.

RS bank: Vasa Andelsbank

219 725 €

Z

Lindqvist

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

Bo i en gemenskap på äldre dar!

49 kvadrats Hitasbostad i Loppukiri vid Arabiastranden i H:fors säljes, 218.700€, vederlag 260€.

Förfr. 0432 002346

GOD TID

2/2015 11

169 €

ygn / pers./ 2 d

Kristine Ek arbetar sedan 2010 som ledande minnesrådgivare inom hälso- och sjukvårdsområdet i Jakostadsnejden.

Stor okunskap om minnessjukdomar – Fortfarande kan man möta en skrämmande okunskap i vårt samhälle, konstaterar ledande minnesrådgivare Kristine Ek på minnesrådgivningen i Jakostad.

– Det handlar om sjukdomar som årligen diagnostiseras på 13 000 personer i Finland, 36 nya fall varje dag!

Minnessjukdom är en sjukdom som alla andra, men som tar sig andra uttryck, påpekar Kristine Ek. Själv har hon varit bekant med olika former av minnessjukdomar sedan hon började jobba inom vård och omsorg. År 2003 blev hon minnesrådgivare i Pedersöre, och sedan 2010 fungerar rådgivningen inom det hälso- och sjukvårdsområde som består av Pedersöre, Larsmo, Nykarleby och Jakobstad.

En central byrå finns i bostadshuset Tornhuset i Jakobstad, och där arbetar fyra rådgivare. En rådgivare på deltid är också stationerad i Nykarleby. En av rådgivarna har avdelats för den finskspråkiga delen av befolkningen. Rådgivningen har också en kanslist.

– Inom vårt område hade vi senaste år 522 klienter i våra rullor.

Ett hundratal av dessa var uppföljningsfall, personer som sökt rådgivning för minnesstörningar men som ännu inte fått diagnos. Området har en befolkning på drygt 43 000 personer.

– Vi är övertygade om att det

”Vi vill bearbeta okunskapen i samhället.”

fortfarande finns ett mörkertal, en grupp som inte kommit till undersökning. På landsbygden märks en viss stabiliseringen vad gäller antalet klienter, men inne i städerna Jakobstad och Nykarleby syns en ökning. Det finns också behov av att öka resurserna i Nykarleby.

Minnesrådgivningen har hemser-

vicen och hemvården som främsta samarbetsparter. Börjar någon – klient, hemvårdare eller anhörig – misstänka minnessjukdom så tar vi oss an detta och gör minnestest.

Vid behov skrivs remiss till skikteller magnetröntgen. I vårt arbete vill vi stöda klienten och de närmaste anhöriga, bland annat för att trygga hemmaboende så länge som möjligt. På rådgivningen i Jakobstad ordnas också läkarmottagning två gånger i veckan då geriatriker Markku Kautiainen tar emot.

Rådgivningen kan också konsultera honom utöver dessa tider.

Minnesrådgivningen lånar också ut hjälpmedel för hemmaboende, bland annat spisvakter, dörroch fönsterlarm samt natt- och dagkalendrar.

Kristine Ek ser det som en mycket viktig uppgift att informera om minnessjukdomarna. Därför gör rådgivarna gärna besök i föreningar och grupper där äldre samlas.

– Vår verksamhet omfattar främst åldersgrupper över 65 år,

Midvintererbjudande Spasemester 2 dygn

men visst drabbas också yngre personer! Det finns diagnostiserade fall under 50 år, påpekar hon.

Hon betonar att minnesrådgivningen finns till för både klienter och anhöriga. Stödjande hembesök och samtal, samt kontaktförmedling till vården syftar till att underlätta situationen för de anhöriga.

Avlastning vid dagcenter eller på intervallavdelning är också viktigt för att klienter skall kunna bo hemma och få en värdig och stimulerande tillvaro.

– Vi vill bearbeta okunskapen i samhället. Det är ingen skam att vara drabbad av sjukdom, påpekar Kristine Ek. Hon rekommenderar alla äldre att leva aktivt, umgås och aktivera hjärnan.

Men låt inte aktiviteterna leda till stress!

Text och foto BERTEL WIDJESKOG

http://evl.fi/natjour

rata? p u Vill d väll k Varje -24!

0 kl. 2

Svenskfinlands evangelisk-lutherska församlingar

• • • • • • • • •

inkvartering i dubbelrum 2 x frukost 2 x lunch eller middag från buffébordet 1 x inträde till restaurangdansen 1 x klassisk massage 25 min 1 x gruppbehandling med aromatofflor 1 x kaffe med dopp fri tillgång till spabadet och gymmet ledarlett fritidsprogram må-fre

Gäller till 1.3.2015

HÄRMÄ SPA

Vaasantie 22, Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmaspa.fi

Till användare av bröstprotes Visste du att du har rätt till nya bröstproteser vid behov.

Av hygieniska skäl skall de bytas med 2 års mellanrum.

Nästa gång, se till att välja den bästa

09-649839 ● www.amoena.fi

12 GOD TID

2/2015

RES MED SPF

Barcelona & Mallorca 26.9–3.10 Barcelona är en av Europas allra hetaste städer och Mallorca är en fantastisk semesterö.

26.9 Avfärd med Finnairs flyg kl. 6.15 från Helsingfors. Rundtur i Barcelona med svenskspråkig guide. Vi ser katedralen La Sagrada Familia, Gaudís park Güell, fotbollsstadion och La Rambla. Inkvartering på centralt beläget hotell.

27.9 Möjlighet till utflykt till Torres vingård.

28.9 Färja till Mallorca med lunch ombord.

Inkvartering på hotell i Port de Sóller.

Foto Saxå Bruk

29.9 Utflykt till Manacor, Porto Cristo och dess Drakgrottor samt staden Felanitx.

30.9 Utflykt till Valldemossa och flera byar i nordvästra delen av ön. Vi besöker bl.a. klostret Lar Cartuja där Frédéric Chopin bodde en vinter. Gemensam middag.

1–2.10 Fritt program. Frivillig utflykt till Palma.

3.10 Avfärd till Helsingfors från Palma kl. 12.10.

Ankomst kl. 17.10.

Rätt till ändringar i program förbehålls.

Antik-, kultur- och matresa till Sverige 4–8.5

Pris: 1 495 €, tillägg för enkelrum 230 €

Kom med på en intressant och mångsidig resa med Bernt ”Morre” Morelius som expert. Den här gången rör vi oss norr om Vänern mitt i Sverige i närheten av Grythyttan.

Anmälningar och förfrågningar: Ingves & Svanbäck, tfn 020 743 4520, info@ingsva.fi

I priset ingår flygresor, 7 nätter på hotell i dubbelrum, 7 x frukost, 1 x lunch, 7 x middag, utflykter och inträden enligt program, Spf reseledare.

Reseprogram 4.5 Kl. 17.30 Avfärd med Viking Lines Mariella från Helsingfors.

Buffetmiddag. Välkomsttillfälle på konferensavdelningen.

5.5 Dagsprogram. Inkvartering och middag på Saxå Herrgård. Efter middagen kåserar ägaren av Saxå Bruk, måltidsprofessorn Carl Jan Granqvist om Saxås historia.

6.5 Visning av Måltidens hus i Grythyttan med bl.a. kokboksmuseet. Besök i Gastronomiska Teatern, därefter kaffe på Loka Brunn i trolska Bergslagen. Fyra rätters ”historisk” middag på Saxå slott.

7.5 Dagsprogram. Mariella avgår kl. 16.30. Specialkomponerad a la carte-middag. Avslutningstillfälle på konferensavdelningen.

8.5 Ankomst till Helsingfors kl. 10.10

Försommar i Lettland 8–12.6 Kom med på en intressant resa till Lettland med Riga som ”huvudkvarter”.

Reseprogram 8.6 Avfärd med m/s Star till Tallinn kl. 10.30.

Frukostbuffet ombord.Ankomst till Tallinn kl.

12.30 varefter bussresa till Riga. Check in på hotell Konventa Seta. Middag på hotellet.

9.6 Bussrundtur i Riga. Eftermiddagen tid för egna strövtåg. Gemensam middag.

NÅGRA LEDIGA PLATSER KVAR.

10.6 Utfärd till Turaida och Sigulda. Gemensam middag.

11.6 Utflykt till Rundale och Jurmala. Gemensam middag 12.6 Avfärd till Tallinn, m/s Superstar avgår kl.

16.30. Buffetmiddag ombord. Ankomst till Helsingfors 18.30

FULLBOKAD, FRÅGA EFTER AVBOKNINGAR.

Spf:s reseledare Maj-Britt Paro med på resan.

Pris: 965 € i dubbelrum/B-dubbelhytt, tillägg enkelrum/-hytt 210 €

Pris: 595 €, tillägg för enkelrum 95 €.

I priset ingår resor, måltider och inträden enligt program.

I priset ingår båtresor, logi, 4 x frukost, 1 x lunch, 4 x middag, inträden och Forsbloms buss hela resan.

Anmälningar och förfrågningar: Friman resor, tfn 019-248 1090, info@frimanresor.fi

Obs! Reseförsäkring ingår inte.

Egen svenskspråkig guide och reseledare från SPF med på resan.

Anmälningar och förfrågningar: Porvoo Tours tfn 019 574 2200, sussi.eriksson@porvootours.fi Hela reseprogrammet finns på www.spfpension.fi

Kulturresa till natursköna Slovenien 7–14.10 Kom med till det natursköna Slovenien med de Juliska alperna, det Adriatiska havet och vacker natur. Vi gör ett besök i Kroatien och Venedig, besöker Europas största droppstensgrottor och mycket mera.

Program 7.10 Avresa kl. 8.10 till Ljubljana. Bussresa till semesterorten Portoroz. Inkvartering på fyrstjärnigt badhotell.

Välkomsttillfälle och middag på hotellet 8.10 Guidad tur i Portoroz. Båttur till staden Piran, en arkitektonisk pärla. Guidad rundvandring i staden 9.10 Heldagsutflykt till Kroatien med staden Porec, Pazin och besök på lantgård 10.10 Ledig dag/utflykt till staden Koper. Middag på hotellet.

11.10 Ledig dag/utflykt till Venedig med kanaltur 12.10 Utflykt till huvudstaden Ljubljana och droppstensgrottorna, besök hos en finsk-slovensk familj på en gård 13.10 Utflykt till Bled och de fantastiska alplandskapen och besök i nationalparken Triglav. Övernattning i Bled.

14.10 Hemresa från Ljubljana Pris: 1 535 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 170 €.

I priset ingår: Flygresor, transporter enligt program, logi, halvpension, måltidsdrycker sista kvällen, Besök och inträdesavgifter, svenskspråkig guide och reseledare från SPF. Minimiantal deltagare 20 personer.

I priset ingår inte reseförsäkring, utflykter till Koper (30 €) och Venedig (120 €), kabinhissavgift i Triglav.

Anmälningar och förfrågningar: SPF, Veronica Biaudet tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi

RES MED SPF

GOD TID

2/2015 13

Jazzkryssning 26–28.4 Välkomna med på SPFs svängiga jazzkryssning till Stockholm 26–28 april med Viking Lines M/S Mariella För den trevliga underhållningen står Birgers Ragtime Band med solist Charlotta Kerbs samt UNELMATRIO: Tuula Kolehmainen, Petri Krzywacki & Riitta Paakki.

Pris: 195 €/person.

Tuula Kolehmainen

I priset ingår:

Petri Krzywacki

• Kryssning i 2-personers A-hytt med fönster • 2 x Viking Buffet (special-meny New Orleans Style på utresan) • 2 x sjöfrukost • 2 x kaffe med tilltugg • Jazzdrink • SPF jazz-underhållning • buss till Stockholms centrum Vi förbehåller oss rätt till ändringar i programmet.

Bokningar och förfrågningar Friman Resor tfn 019-248 1090, e-post info@frimanresor.fi

Birgers Ragtime Band med solist Charlotta Kerbs

Sicilien runt 30.9–7.10 SPF Österbotten ordnar i samarbete med Istravel en resa till Sicilien 30.9–7.10. Resan går med flyg från Helsingfors, med bussanslutning från Österbotten. Vi bor på hotell i Cefalu, Agrigento och Taormina.

Resedatum: 30.9–7.10.2015, 8 dagar Resans pris: 1 500 € Enkelrumstillägg: 220 € I priset ingår: Flygresor enligt programmet i turistklass inklusive flygskatter; 7 x övernattning på Sicilien; 7 x frukost; 7 x middag; 2 x lunch; måltidsdryck under middagar ¼ vin och vatten; utflykter och inträden i programmet; besök på vingård samt lokala skatter på Sicilien I priset ingår ej: Reseförsäkring Giltigt pass behövs

Det ljuva Provence 2–9.6 I det ljuva Provence får du under en skön försommarvecka uppleva de mest hänförande landskap, storartade kulturmiljöer och ett genuint sydfranskt kök.

Det varma och soliga klimatet är känt i även i konsten och en avslappnad livsstil bidrar till välmående och trivsel.

Tillsammans med värdparet Gunilla och Karl-Johan Hellman besöker vi sevärdheter såsom bl. a. påvepalatset i Avignon, vingårdar i Chateauneuf-du-Pape, risodling i natursköna Camarque, tygfabrik och olivoljeproduktion i bergsmassivet Alpillerna samt livliga marknader och lugna bergsbyar.

Ytterligare information och anmälningar: Ombudsman Patrick Ragnäs, tfn 020 72 888 18, e-post: patrick.ragnas@spfpension.fi Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Program

2.6 Avgång med Finnairs morgonflyg till Nice. Inkvartering på Hotel les Nevons i staden L’Isle-sur-laSorgue, även kallad Provences Venedig. Gemensam middag.

3.6 Utflykt till de vita kalkstensbergen Alpillerna. Besök på en olivgård. Utflykten fortsätter till Arles och bl.a. dess amfiteater.

4.6 Utflykt till byarna vid bergskedjan Luberons norra sida, vi besöker okrabrottet i Roussillon och lavendelmuseet i Coustellet samt staden Apt. 5.6 Utflykt till naturreservatet Camarque med besök på en vin- och risproducerande gård. Färden fortsätter mot Étang de Vaccarès. Traditionell bouillabaisse-lunch.

6.6 Besök i staden Avignon med bl.a. påvepalatset Palais des Papes. Därefter besök i några av vinbyarna i norra Provence. Gemensam middag i byn Fontaine de Vaucluse.

7.6 Marknadsdag i L’Isle-sur-la-Sorgue. Besök till Gunilla och Karl-Johans sommarviste nära Lacoste.

8.6 Fri dag och avskedsmiddag.

9.6 Avfärd från Nice, ankomst till Helsingfors kl. 15.40 Pris i dubbelrum: 1 745 €, tillägg för enkelrum 295 € I priset ingår flygresor, logi i dubbelrum, frukost, fyra luncher, tre middagar och en ”gôuter” (måltiderna inkluderar två glas vin, bordsvatten och kaffe), bussresor, entréer enligt program, reseledning av Gunilla och Karl-Johan Hellman i Provence samt reseledare från SPF. Tillkommer: Reseförsäkring.

Förfrågningar och anmälningar: Axtours, tfn 018-512 17 eller info@axtours.ax. Anmäl före 15.3.

Mera information finns på förbundets hemsida www.spfpension.fi

i tillsammans! v r e s e Nu r ’Nu har vi bestämt oss - vi går tillbaka till rötterna!

Vårt resebolag heter fr.o.m. 1.2.2015 Resebyrå Ingves & Svanbäck.’

Ett urval av våra resor under våren och försommaren: 6-12.4 Reta smaklökarna i Italien 22-28.4 Holland-Rüdesheim 24-30.4 Gardasjön 28.4-6.5 En smak av Europa – pulserande städer och rofyllda vyer 30.4-3.5 Weekend i Budapest 2-8.5 Gästvänliga Österrike – med Salzburg och Kärnten 8-15.5 Härliga Slovenien-Kroatien 9-16.5 Paris och vinregionen Alsace 10-19.5 Japan, 10 dagar 16-23.5 Härliga Makarska rivieran – ren avkoppling!

4-13.6 Tågluff till Ural

Allt det här och mycket, mycket mer!

Mer info på vår hemsida!

Vasa 020 7434 520 Närpes 020 7434 530 Nykarleby 020 7815 360

www.istravel.fi www.ingsva.fi

14 GOD TID

2/2015

De nyländska resekoordinatorerna fick reseinformation av alla de slag under dagskryssningen till Tallinn.

Foto Karl-Eilif Åberg

DEBATT

Gör majoritets-lagmotioner likställda med medborgarinitiativ i riksdagen OT-resor 2015 Vårens Europaresor

Nedanstående skrift överräckte jag

Norditaliens smycke

till talmännen den 10.2.2015. Enligt mig borde en ledamot, som valts av folket, ha en möjlighet att ge lagförslag, och om en majoritet av ledamöterna stöder lagförslaget så måste förslaget behandlas och tas i beaktande i riksdagen. Därför har jag nu ställt följande frågor till riksdagens talmän.

Resa 13-19.4.

Holland med Blomstertåget

Till riksdagens talman och vicetalmän,

Rundresa i Andalusien Spaniens själ och hjärta Gibraltar, Sevilla och Granada

Resa 23-30.3.

Barcelona–Franska Rivieran Resa 6-13.4.

Italien – Gardasjön

Amsterdam med kanaltur, Keukenhof, Blomstermarknad, träskor och Edam

Resa 22-26.4.

Holland – Paris Blomster, konst och trädgård

Resa 24-30.4 Kroatien – Bosnien Hercegovina

med Split, Sarajevo och Mostar

Resa 5-12.5.

Sloveniens pärlor och Istrien Resa 13-20.5.

London med Bryssel Över Engelska kanalen till London

Resa 5-10.5.

Skottland

Ärade talmän, jag vänder mig i detta brev till Er som innehar de högsta politiska ämbetena i Finlands riksdag. Ärendet som är av speciell natur tangerar de demokratiska värdena i riksdagens arbetsordning. Ärendet gäller behandlingen av lagmotioner som undertecknats av en stor majoritet av de lagligt valda riksdagsmännen, med förslag att

nu likställa dessa med de medborgarinitiativ som undertecknats av femtiotusen finländska medborgare.

Min lagmotion 23/2014, har undertecknats av 121 riksdagsledamöter som i medeltal blivit invalda med omkring 5 600 röster. Detta betyder sammanlagt 681 182 röstberättigade finländare. En sådan lagmotion kan med gällande arbetsordning ändå förkastas eller lämnas obehandlad av ett utskott, och därmed kommer inte till slutlig behandling i riksdagen.

Ett medborgarinitiativ som undertecknats av minst femtiotusen finländska medborgare, skall även det behandlas som en lagmotion av ett riksdagsutskott. Men oberoende om det godkänns eller inte i utskottet går initiativet det oaktat som lag-

förslag vidare för behandling till riksdagen.

Min lagmotion, strävar till att ge

pensionärerna rätt att väljas in i arbetspensionsbolagens förvaltningsråd, och därmed kunna välja bolagens styrelser och då tillika bevaka sina besparingar som ligger till grund för deras tid som pensionärer. Lagmotionen har 121 riksdagsledamöters underskrift och har behandlats i Social- och hälsovårdsutskottet, men lämnats att vila, vilket betyder att den helt förfaller efter riksdagsvalet.

Detta förfarande sätter oss riksdagsledamöter, som är valda av Finlands folk att föra deras talan i en mycket märklig dager. Frågan nu blir därför; bör jag därför överlämna min lagmotion till pensionärsorganisationernas takorganisation

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Azorerna

Beställ årets resekatalog om du inte fått den!

KKV 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Se flera resmål på vår nya hemsida!

www.ot-resor.fi Tel. 06- 318 4000

Helsingfors den 14.2.2015 Lars Gästgivars riksdagsledamot SFP

Ab J. Tidstrand Oy

Resa 11-17.5.

20-27.4.2015

Med hänsyn till de nya mass­ adresserna och deras behandling, hoppas jag att Ni tar till ny prövning, gällande lagmotioner som på förhand har en klar majoritet av riksdagens parlamentarikers underskrifter bakom sig, och ändrar reglerna så att oberoende utskottets åsikt skall också dessa på motsvarande sätt alltid ges till riksdagen för avgörande.

Beställningstrafik

Historiens och romantikens land

Ponta Delgada, flyg från Vasa

EETU-PIO, som stöder lagförslaget, med uppgift att samla in de behövliga femtiotusen namnen som ett medborgarinitiativ. Detta för att få lagmotionen behandlad i Finlands riksdag, allt i enlighet med de 121 folkvalda riksdagsledamöters vilja.

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Tag kontakt, vi kör bl.a. * dagsutflykter * teaterresor * utlandsresor Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Trollbergsvägen 15, 10650 EKENÄS magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

GOD TID

2/2015 15

Resekoordinatorerna i Nyland träffades En gemensam dagskryssning ordna-

des till Tallinn den 2 februari med över trettio resekoordinatorer.

En resekoordinator är den person inom pensionärsföreningen som koordinerar och initierar föreningens resor samt är föreningens kontakt till förbundet när det gäller resor.

Förbundet har vart annat år inbjudit koordinatorerna till en informations- och utbildningsresa med mångsidigt program.

Värdinnan för kryssningen, Christina Rönnman från Viking Line informerade om aktuellt från rederiet med bland annat ett ansiktslyft av Mariella under våren.

Fartyget får bland annat två nya restauranger och i ett hundra hytter byts våningssängarna ut mot breda dubbelsängar.

Birgitta Ström från Kotka berättade vad som kan hända på en resa vilket inspirerade till många frågor om hälsa från deltagarna.

Ordförande för förbundets resekommitté Henrik Svarfvar talade om varför förbundet ordnar resor och vad som förväntas av en resekoordinator.

Därtill fick deltagarna information om resor som förbundet och regionerna ha tagit initiativ till.

I Tallinn ordnades en bussrund-

tur med Tina Fabritius som guide.

Tina brukar fungera som reseledare på många av förbundets Tallinnresor.

Kryssningen avslutades med en skojig frågesport som vanns av Henry Tikander från Lovisa.

VERONICA BIAUDET

Frågorna ser lätta ut men låt dig inte luras. Rätta svaren finns längst ner på sidan.

1. Hur många år räckte det 100 åriga kriget? a) 116 b) 99 c) 100 d) 150 år

2. I vilket land uppfann man Panamahatten? a) Brasilien b) Chile c) Panama d) Equador

3. När firas oktoberrevolutionen i Ryssland? a) januari b) november c) oktober d) september

5. Vilket djur har gett namnet till Kanarieöarna a) råttan b) sälen c) hunden d) kanariefågeln

4. Vad hette kung Georg VI? a) Albert b) George c) John d) Alfred

IT-BITEN

Mobiltelefoner och nödsituationer Den 11 februari uppmärksammas årligen den internationella 112 dagen. Om inte annat så borde alla den dagen kontrollera att brandvarnarna och annan nödutrustning där hemma är i skick. Visst har du också kollat upp att allting är i sin ordning hemma?

Då vi nu rör oss nära 112-dagen tänkte jag att också IT-biten skulle få reflektera över säkerhet, säkerhet med mobiltelefonen närmare bestämt. Redan tidigare har IT-biten tagit upp ICE-koden, något som fortfarande är mycket bra att ha inmatat.

Det är inte heller svårt att göra!

ICE står för de engelska orden In Case of

Emergency (vid nödsituation). Idén är att man skriver in ICE före namnet på någon, eller flera, närståendes nummer i telefonens adressbok. Om det skulle hända något eller din telefon kommer bort så är det lätt att söka efter ICE i adressboken och ringa upp rätt person. Förhoppningsvis har många redan lagt in ICE vid namnet på någon närstående i adressboken.

Men hur är det då med oss med fina

smarttelefoner? Smarttelefonerna har mycket känslig och personlig information sparad, så i dag rekommenderas att man har en säkerhetskod påkopplad, så att vem som helst inte kommer in i telefonen. Då kommer ju ingen heller åt att söka ICE nummer från adressboken.

Som tur är har tillverkarna tänkt på detta. Har du en Android telefon kan du gå in under inställningar och säkerhet, där under ägarinformation kan du skriva in ICE information som visas även om telefonen är låst.

I en Windowstelefon kan du fylla i informationen genom ICE-meddelande och under inställningarna för låsskärmen aktivera ICE meddelandet.

På en iPhone är inställningarna inte helt lika logiskt placerade kanske, sedan den nyaste uppdateringen till iOS 8 finns det en app vid namn Hälsa, där finns det möjlighet att mata in Medicinsk ID. Då denna information är insatt syns det också på den låsta skärmen. Under medicinsk ID kan man också fylla i övrig hälsoinformation, till exempel om man lider av nån sjukdom eller vilken blodtyp du har.

Var är jag då? Vid nödsituationer är det all-

tid viktigt att kunna informera nödcentralen var man finns och var olyckan har skett.

I städer och liknande har man ofta möjlighet att ange en adress. Vet man inte adressen men har en smarttelefon så räcker det att öppna telefonens kartprogram och den kommer att lokalisera dig.

För till exempel sommarstugor rekommenderas det att man har färdigt information om platsen. På www.112.fi finns en tjänst där man kan söka fram en plats på kartan och få ett färdigt dokument att skriva ut där koordinaterna finns med och den viktigaste infon att komma ihåg vid nödsituationer. Detta är att rekommendera till alla sommarstugor!

För situationer som inte riktigt är nödsi-

tuationer, men där du har ett behov av att kunna lokalisera en bekant?

Smart telefonerna har appar för detta, det förutsätter alltid att båda parter har godkänt att den andra kan hitta dig. Till exempel för iPhone (och iPad) finns Hitta vänner, som gör det möjligt att på en

karta se alla dina vänner (som godkänt tjänsten och också har en iPhone/iPad) och kontakta dem om du vill.

Tjänsten är behändig om man till exempel försöker hitta varandra på ett större evenemang eller som förälder vill veta var barnen finns.

Men då skall man också komma ihåg att alla ens vänner kan kolla upp var du befinner dig, om det nu skulle vara så att du vill vara oupptäckbar så kan man stänga av programmet tillfälligt.

För en person med drag av demens där det finns en risk att personen vandrar iväg hemifrån kan detta vara ett sätt att ge trygghet åt anhöriga.

Med hopp om en

trygg och säker fortsättning på 2015!

ERIC JANSSON Frilansskribent

Västnylänningarna inspirerades upp på Spf Västnylands inspirationsdag på Lärkkulla fredagen den 30 januari och lät sig inspireras av bland andra folkakademins direktor Björn Wallén.

Björn Wallén talade om drivkrafter i frivilligarbetet och hänvisade till forskare Henrietta Grönlunds doktorsavhandling 2012 om värden bakom frivilligarbete. Henrietta nämner värden som empati,

omsorg, rättvisa, aktivitet, ansvar och religiösa värden – dessa kom också fram i ombudsmännens diskussioner med föreningarnas styrelser år 2013. De drivkrafter som deltagarna nämnde var: man får mera tillbaka än man ger, man får mänsklig kontakt och man vill ge tillbaka något till följande generationer det vill säga det man har lärt sig i sin ungdom genom föreningsverksamheten.

Sebastian Gripenberg från SFV

Bildning informerade om beskattning av föreningar. Föreningar är i allmänhet allmännyttiga och således befriade från skatt men ifall föreningen har inkomst från någon form av näringsverksamhet är den tvungen att betala skatt. Sebastian tog upp flera specialfall där en förening har blivit tvungen att betala skatt. Han meddelade också att han gärna besöker föreningarna och berättar om föreningsteknik eller skattefrågor.

Omvärldsanalysen ’Guldålder – men inte för alla. Pensionärsliv år 2024’ av Marcus Henricson presenterades kort av ombudsman Veronica Biaudet. Syftet med ana-

lysen är att kartlägga centrala faktorer som på tio års sikt påverkar pensionärernas liv. Enligt analysen är pensionärerna i dag friskare, bättre bemedlade, aktiva inom tredje sektorn, de lever längre, konsumerar mera och avlastar sina barn.

Men de tillhör en förbisedd grupp och beaktas ofta som en belastning i samhället. Deltagarna fick i grupper som uppdrag att diskutera bland annat vems ansvar det är att lära informationsteknik till pensionärer, hur pensionärer kan hjälpa andra pensionärer och idéer för framtida boendeformer. Man kom fram till att föreningarna kan informera om informationsteknik, ordna träffar med handledare eller sam-

Svar: 1 a, 2 d, 3 b, 4 a, 5 c

Nära trettio intresserade ställde

arbeta med medborgarinstituten. I frågan om att hjälpa andra pensionärer konstaterades att tröskeln att be om hjälp är hög men att man gärna via pensionärsföreningen kan stå till tjänst med olika sysslor. Mottot bland deltagarna var ”man lämnar inte en kamrat i sticket”.

Stig Nyberg från Tenala-Bromarf

pensionärer och styrelsemedlem informerade om förbundets medlemsrekryteringkampanj som har startat på hösten och fortsätter hela året. Omsorgsombudsman Gunvor Ekholm från Raseborgs stads Seniorrådgivning berättade om sitt arbete som ombudsman.

VERONICA BIAUDET

16 GOD TID

2/2015

Konferencieren Riko Eklund, Silverkören Argentum från Åbo och Pangbandet sjunger och ler.

Sjung och le – PangSÅNGFesten i ett nötskal Sällan har väl en sångtitel så väl beskrivit en tillställning.

Hela veckoslutet 7–8 februari var kulturhuset i Hagalund fyllt av glada, sjungande människor.

Körrepetitioner blandades med inspirationspass, trubadurtorg och konserter, där Bellman och Sibelius var hedergäster.

Pang SÅNG Fest E s b o 7 - 8 . 2 . 2 015

Pe

nsio

st n ärs kö rså n g s o m b ä

!

Håkan Wikman, konstnärlig programmakare, dirigerar allsång med support av värdkören Furorna.

GOD TID

2/2015 17

Ett stort tack till körsångarna, körledarna, dirigenterna, musikerna, artisterna, konferenciern, den tekniska personalen, bidragsgivarna, arbetsgruppen, projektkoordinatorn, publiken och till alla som satt ner tid och möda på PangSÅNGFesten 7–8.2.2015.

Den sångarglädje och goda stämning vi upplevde under dessa dagar sporrar oss till att göra PangSÅNGFesten till ett återkommande evenemang!

Ole Norrback Berit Dahlin förbundsordförande verksamhetsledare

Pang SÅNG Fest E s b o 7 - 8 . 2 . 2 015

Furorna rockar loss!

Pe

nsio

s n ärs kö rså n g s o m b ä

t!

Ett tack till PangSÅNGFest-deltagarna

Elisabeth Bengtson-Opitz använder vinkorkar för att ”fixa till truten” på de frivilliga försökspersonerna under inspirationspasset Anti aging för rösten.

Foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

Sång och musik har alltid varit en stor del av mitt liv.

Mina tidigaste minnen som har med sång att göra har med min ”momi” att göra.

Hennes telefonnummer var det enda jag kunde utantill, och så gott som varje dag ringde jag upp henne och så sjöng vi i telefonen åt varandra, och med varandra.

Hennes favoritsång var Sjung och le, och för att hedra hennes minne fanns sången med bland allsångerna. Det går inte att beskriva känslan jag kände då alla ni duktiga PangSÅNGFest-deltagare sjöng och gungade i takt till den sången som betytt så mycket för mig.

Den stunden var en omedelbar belöning på allt slit och jobb som legat bakom detta stora arrangemang.

När jag avslutar detta projekt tar jag med mig detta minne, tillsammans med en hel del andra. Jag kommer att minnas den härliga och upprymda stämningen som rådde under sångfesten.

Jag kommer att minnas de kalla kårarna jag fick när PangSÅNGFest-kören sjöng Aftonens sång. Jag kommer att minnas hur högtidligt det var att själv sjunga med i Finlandia-hymnen.

Jag kommer att minnas alla de vänliga orden och de fina berömmen ni gav evenemanget.

Jag vill nu passa på att tacka er, alla ni som deltog i den första PangSÅNGFesten. Ni lade grunden för detta storslagna evenemang, och ni utgjorde helheten.

Ni gjorde ett stort intryck på inte bara mig, utan på hela arbetsgruppen, och ni var med om att skriva historia!

Martin Bagge är en lysande Bellmantolkare.

Konferencieren Riko Eklund

Kiri Korvenoja, projektkoordinator PangSÅNGFest 2015

18 GOD TID

2/2015

PIO frågade, partiordförandena svarade Frågorna skickades till alla riksdagspartier men De Gröna besvarade inte frågorna.

Centern i Finland Ordförande Juha Sipilä

Finlands Socialdemokratiska Parti Ordförande Antti Rinne

Kristdemokraterna i Finland Ordförande Päivi Räsänen

Samlingspartie Ordförande Ale

Har ni förbundit er till omedelbar beredning av ny lagstiftning om närståendevården utgåe Ja. Programmet skapar ett gott utgångsläge till att närståendevårdarna i fortsättningen kunde vara sinsemellan i likställd ställning oberoende av sin hemkommun. Det är nödvändigt att man för närståendevårdsstödet skapar riksomfattande enhetliga kriterier och vårdarnas penningstöd överförs på FPA:s ansvar.

Förhoppningsvis får man ännu under denna regeringsperiod igång beredningen av revideringen av närståendevårdslagstiftningen.

I budgeten för år 2015 utökades anslaget för närståendevårdarnas hälsokontroller och avbytarservicen under ledigheter. SDP:s mål är att förbättra närståendevårdarnas och vårdtagarnas ställning, jämställdhet och service.

Ja. Vårt mål är att närståendevårdsstödet överförs till att betalas av FPA och för stödet stipuleras för hela landet överensstämmande kriterier.

Det borde stadgas som skattefri inkomst.

Avbytarservice måste tryggas för tiden för lagstadgade lediga dagar och rekreationsdagar.

Utvecklingsprogram är en bra grund för Närståendevårdens närståendevården u att närståendevårda

Har ni beredskap att under följande valperiod ersätta den förlust, som nedskärningen av pe Ekonomiska situationen fortsätter att vara stram. Tyvärr förmår man inte korrigera alla nedskärningar som nuvarande regering gjort.

Redan år 2015 kompenseras indexnedskärningen genom höjning av beskattningens pensionsinkomstavdrag. Detta kompenserar delvis nedskärningen för pensionärer som är lågoch medelinkomsttagare.

KD har förbundit sig till att trygga pensionernas köpkraft. Man måste också sörja för att sjukvårdskostnaderna för långtidssjuka och dem som lider av många sjukdomar blir rimliga.

Man måste få ett up Pensionärernas köp tryggas genom rätt ekonomiskt hållbar

Understöder ni en höjning av nivån på garantipensionen och folkpensionen?

Ja, ifall den ekonomiska situationen det medger.

SDP ville redan under pågående valperiod höja garantipensionen. Vi står fortfarande fast vid vårt mål och vi har som mål att höja garantipensionen under kommande valperiod.

Situationen för de pensionärer som har det sämst ställt skall i första hand underlättas.

Följande pensionshöjning bör anvisas till garantipensionen.

Innan landets ekon de knappa resursern riktas till att bistå d ställt.

Hur tryggar ni närtjänsterna för äldre, samt social- och hälsovårdstjänsterna oberoende av Syftet med sote-reformen är att trygga närtjänsterna. Vi behöver nytänkande i produktionen och verkställande av tjänsterna.

Bland annat måste närståendevård- och familjevård utökas. Tyngdpunkten måste flyttas till förebyggande och rehabiliterande verksamhet. Man måste sörja för lämpliga färdtjänster för de äldre och möjligheterna att komma åt att uträtta ärenden nära servicen. Man måste höra bättre på de äldres synpunkter när det gäller att förverkliga närtjänsterna.

De äldres närtjänster tryggas med sotereformen, vars syfte uttryckligen är att förbättra människornas jämlika tillgång till tjänster vid rätt tidpunkt och enligt behoven, samt trygga rätten till närtjänster.

Enligt krav från KD har man skrivit in i lagen om ordnandet av social- och hälsovården att tillgången till närtjänster tryggas. När förvaltningen centraliseras är risken att tjänsterna smiter i väg. Nu tryggar lagen att tjänsterna är nära människorna. Vi satsar på tjänster i hemmet samt hälsovårdstjänster på basnivå.

I olika delar av land redan fungerande m av sote-tjänsterna m gäller den åldrande ekonomiska verksa bruk i samband me måste äldre i samba skadar sig snabbt få

et exander Stubb

GOD TID

Sannfinländarna 2 vice ordförande Hanna Mäntylä

Svenska folkpartiet Ordförande Carl Haglund

2/2015 19

Vänsterförbundet Ordförande Paavo Arhinmäki

ende från det nationella utvecklingsprogrammet för närståendevården?

mmet för närståendevården r revidering av lagstiftningen. s ställning måste stärkas och utökas. Man måste sörja för arna orkar.

En lag om närståendevårdare måste så snart som möjligt fås gällande. Utvecklingsprogrammet ger den en ypperlig grund. Närståendevårdarnas ställning måste förbättras till det anseende den är värd.

Lagstiftningen om närståendevård är i behov av förbättringar, eftersom den inte som sådan är fungerande och inte heller behandlar personer jämlikt. SFP stöder alla sådana åtgärder, som syftar till utveckling av närståendevården, samt förbättrar människors välbefinnande.

Ja. Närståendevårdsstödet skall vara tillräckligt stort och det måste överföras till att betalas av FPA.

ensionsindex, som genomfördes från början av år 2015, medfört?

ppsving i landets ekonomi. pkraft och utkomst måste tvis beskattning och på ett rt och jämlikt sätt.

Sannfinländarna opponerade sig häftigt mot nedskärningarna. Nedskärningen av index försvårade ytterligare situationen för dem som lever under knappa omständigheter. Man skall komma ihåg att återspeglingarna märks också i alla andra till dem bundna stödformer.

Detta är ett bra mål. Den ekonomiska situationen kommer fortfarande att också under följande valperiod vara mycket utmanande, varför vi inte kan ge ett löfte om detta.

Ja.

nomi återhämtar sig måste na som finns till förfogande dem som har det allra sämst

Människorna måste klara sig så att de inte behöver var hänvisade till den form av inkomstöverföring som kommer i sista hand, utkomststödet. För pensionerna måste en tillräcklig nivå tryggas, så att människorna i och med höjningen av levnadskostnaderna klarar av att leva på dem.

Det skulle vara en bra sak att höja nivån på garantipensionen och folkpensionen, ändå med beaktande av de statsfinansiella utmaningarna.

Det är viktigt att alla har en tryggad tillräcklig utkomst.

Ja. Man måste avstå från hälsocentralernas klientavgifter. Ersättningssystemet för läkemedel bör ändras så att kostnaderna för långtidssjuka och patienter som är i behov av många läkemedel underlättas.

Sote-lagen måste fås gällande kontrollerat, så att bland annat närtjänsterna förverkligas som sådana som de är avsedda att vara. Tillgången till tjänster bör tryggas oberoende av var människan bor. Vid behov måste en separat lag om närtjänster stiftas.

SFP har förhållit sig mycket kritiskt till sotereformen, eftersom vi är mycket bekymrade för hur närtjänsterna bibehålls. Saken måste beaktas i fortsatta beredningen. Vi har också poängterat valfriheten när det gäller hälsovårdstjänster.

I äldrearbetet måste det finnas tillräckligt med yrkesskicklig personal. De äldres självbestämmanderätt och rätten till en värdig ålderdom måste tryggas och omsorgen skall svara mot behoven. Man måste parallellt utveckla nya former för gemensamt boende, serviceboendet, långtidsomsorgen och – vården samt närstående- och hemvården.

Servicebehovet hos ensamboende åldringar måste utvärderas och följas upp regelbundet.

I äldreomsorgslagen måste stadgas bindande om personaldimensioneringen och minimidimensioneringen måste höjas till 0,7 vårdpersonal per vårdbehövande.

v hemorten?

det har man utvecklat bra, modeller för genomförande människocentrerat när det e befolkningen. Dessa nya, amhetsmodeller måste tas i ed sote-reformen. Exempelvis and med att de insjuknar eller å rehabilitering.

20 GOD TID

2/2015

MALAX - LIGGER RÄTT Lunchbuffé vardagar 11.00 - 14.00 Lördagsöppet 17.00 - 24.00 (02.00) Söndag Stängt

ELEKTRIA

Tel 06 3651 104 eller 050 4633 443

KK Skogsbruk Öb * Flisning * virkestransport

Kylservice Kylmäkonehuolto

Krister 0500-923995 Kjell 040-5825619

Börängsvägen 112, Malax

Stenroos Kyl och Hushålls-

ELfirma Antell Leif

maskinservice

• installation

Tel. 0400-767 512 Malax

• elmaterialförsäljning • planering

050-5235391

Sommar-, snittblommor och amplar, till sommaren

hos K. Risberg Fiskskinnsprodukter Sömnadsarbeten Malaxvägen 323, Malax Tel. 0500-166 420

www.madde.fi 050-349 3548

Malax Bageri & Conditori Ab Oy Storängsvägen 89, 66100 Malax Tel/ Puh 06-3651504 gsm: 050-5939617 info@malaxbageri.fi www.malaxbageri.fi

Bil & Maskinservice

leif.antell@pp.malax.fi

050-445 2447 må-to 9-17 fre 9-18 lö 10-14 Köpingsvägen 11 www.kottdisken.fi 050-5727115

Charter- och beställningstrafik

Petalax Baren

• både in- och utrikes • för alla målgrupper • Ny buss med miljövänlig T4 motor

Kenneth Engsbo, 050 349 1135

Vi bygger radhus i Yttermalax. Ännu finns lediga lägenheter kvar. Ring för mera info!

Lunch månd-fred 11-15

www.charterbusengsbo.fi www.charterbusengsbo.fi

Tel. 347 1950, verkstad. 347 1952

Matpotatis Säljes året om även skalad potatis

Skinnars Verkstad Jan-Erik Fogde

LINDBERG CONSTRUCTION 0500-733701 www.ovelindberg.fi

N.P Norrback Petalax

Tel. Peter 050-554 2365 Tel. Niklas 050-532 2495

Våren 2015 inleds ett nytt parhusprojekt i natursköna Emaus, Malax

Mjölnaregatan 15,Vasa, tfn 3198600 www.skinnars.com

SLAMBRUNNSTÖMNING Försäljning av matjord Malax, Petalax området. Övermalax

ALL-BOKFÖRING ÖB

050-557 1952

NORDLUND & LÖVDAHL Tel. 347 0420

Vänd Er med förtroende till oss

Calles Bröd & Condotori

Ta kotakt

Verkstadsvägen 3, Malax tel. 06-3470277

06-366 1228, Pörtom tel 0400-593045 el 040-7266040 Kyl- och hushållsmaskinservice Luftvärmepumpar – försäljning och installation Garantiservice • Whirlpool • Candy/Hoover • Electrolux

.

Gorenje

Ring Dan Kanto tel. 045 122 0310

Mattlarstigen 1, 66100 Malax. Tel. 045 122 0310 E-post: info@electrocool.fi • www.electrocool.fi

Malax 040-700 8880 Vasa 040-523 1221 Taxi 1+4, 1+8 * Invataxi * Bårtaxi * Buss 1+16

1+4

GOD TID

2/2015 21

Karacafé – samvaro under lediga former Ta ett dussintal herrar som träffas och diskuterar aktuella saker under lediga former och lägg till en kopp kaffe och ni har ingredienserna till ett Karacafé. På bara några månader har man i Petalax fått ihop ett varierande program av aktiviteter för daglediga herrar.

Det är onsdag förmiddag i Vägvik, Petalax. Byns herrar ska samlas för några timmars diskussioner och förberedelserna är i full gång, kaffet ska kokas och tilltugg ska ordnas. Sedan oktober 2014 finns det som på flera andra orter även ett Karacafé i Petalax.

– Det kom en frågan från Folkhälsan här i Petalax om vi kunde dra igång någon verksamhet. Vi hade en träff med styrelsen och på den vägen är det. Jag blev själv nyligen pensionär och ville ha något att göra, säger Christer Åbonde som är dragare för Karacafét.

Varje träff har olika teman och det kan vara allt från föreläsningar och diskussionstillfällen till olika idrottsaktiviteter. En gång i månaden har man en större träff och varje vecka ordnas mindre träffar. Deltagarantalet varierar från gång till gång och man behöver inte anmäla sig utan det är bara att dyka upp.

Det är inte bara pensionärer som deltar, varje tillfälle är öppet för alla som är daglediga.

– En gång ordnade vi Fråga doktorn och det var väldigt uppskattat. Vi hade vår egen doktor Börje Snickars som höll en föreläsning som handlade bland annat om social- och hälsovårdsreformen. Snart

kommer också kommunreformen som man kunde ha ett tema kring.

Vi har också varit till simhallen flera gånger och i bland brukar vi också spela boule, säger Åbonde.

Information om träffar och olika

teman får man via Petalax lokaltv samt via informationsblad som finns i den lokala butiken.

Avsikten med träffarna är att herrarna ska ha ett gemensamt ställe att samlas på där man kan diskutera aktuella saker under lediga former. Det är vanligt att byns herrar ofta samlas runt en kopp kaffe på den lokala bensinstationen men tanken med Karacafét är också att det kan vara ett alternativ till det.

– Det är ofta aktuella saker som kommer upp till diskussion och vad man kunde göra för byn. Det brukar nog bli livliga diskussioner och ingen sitter tyst. Den sociala kontakten är nog det som är viktigast, säger Åbonde.

Deltagarna anländer i strid ström. Genast inleds diskussioner om allt från väder och vind till kommunalpolitik och vad som har hänt sedan man senast träffades. Bengt Sund och Jan-Erik Häggvik är två av de första på plats. Bengt har deltagit i Karacafét flera gånger tidiga-

re medan det är första gången för Jan-Erik.

– Jag är en social människa och tycker om att umgås med andra.

Diskussionerna här blir alltid väldigt intressanta för det finns så många med olika bakgrund och stor kunskap. Alla som är med här är ju också lite av lokalpatrioter och vi vill ju att Petalax ska utvecklas, säger Bengt Sund.

– Det här är första gången som jag deltar, så det ska bli intressant att se vad det går ut på. Tidigare har jag haft förhinder men nu hoppas jag på givande diskussioner. Jag tror nog att jag kommer att fortsätta gå på de här träffarna, säger Jan-Erik Häggvik.

Peder Teir står i köket och kokar kaffe och skär upp tilltugg samtidigt som han hälsar glatt på alla som kliver in genom dörren.

– Jag har varit med på nästa alla träffar och jag trivs mycket bra, säger han Karacafét i Petalax är fortfarande

väldigt nytt och man har bland annat hämtat lite inspiration från Malax där ett Karacafé har funnits under en längre tid. Trots att man fortfarande är i startgroparna i Petalax så har man kommit igång väl-

Christer Åbonde och Peder Teir ser till att det är serverat när Bengt Sund och Jan-Erik Häggvik kommer för att hämta kaffe.

digt bra och Christer Åbonde ser positivt på framtiden.

Vad framtida träffar kan gå ut på är fortfarande väldigt öppet men eventuellt kan utflykter till olika ställen bli aktuella.

– Till exempel ett besök till Stormossen kunde vara intressant. Efter varje möte bestämmer vi aktiviteter för nästa gång, säger Åbonde.

Klockan har passerat tio och sam-

manlagt har elva personer anlänt till träffen. Christer Åbonde tar till orda och hälsar alla välkomna samt presenterar dagens föreläsare,

Camilla Westerlund från Folkhälsan drar hjärngymnastik. Börje Höst, Jan-Erik Häggvik, Bengt Sund och Peder Teir deltar glatt.

Camilla Westerlund från Folkhälsan.

En timmes föreläsning om Folkhälsan följer och deltagarna får bland annat information om vilka aktiviteter som ordans och vad som kan tänkas passa för dem. Alla lyssnar aktivt och frågor varvas med olika diskussioner.

Efter föreläsningen är det dags för kaffe och genast är diskussionerna igång igen. Alla deltagare medverkar i diskussionerna och man ser att de trivs i varandras sällskap.

Text och foto CARL-MAGNUS LÅNGKVIST

22 GOD TID

2/2015

MALAX - LIGGER RÄTT

HUMORSHOW MED KAJ I ÅMINNE!

Tfn: 06-3470 074 Petalax

1.7 kl. 19.00 • Förköp 20 € (+exp. avgift)

VVS-installationer & service Tel: 045-3409061 E-post: malaxror@netti.fi

Bränsletjänst Kent & Jonny

Havredyna mot värk i nacke och axlar

Tandproteser direkt från

SPECIALTANDTEKNIKER • framställning av nya helproteser • påfyllningar och reparationer medan ni väntar • översyn av protes samt rådgivning gratis

✁

Tfn. 050-3213799 Petalax

Ring och beställ tid!

VASA, Handelsespl. 20 B. Tfn 06-312 1233 MALAX, Köpingsvägen 10. Tfn 06-347 8080

företagstjänster

19,90€

Förköp nu via Studio Ticket, tel. 0700-96525 och NetTicket.fi I samarbete med:

5.7 seniordans med Roxie • 17.7 Lasse Stefanz 22.7 Jack Vreeswijk & Fredrik Furu Hela sommarens program på www.aminnefolkpark.fi

Vasa Naturkost

Peter Hagner Bjergavägen 14, 66140 Övermalax Tel. 0500-907 348

Hovrättsespl. 15 Vasa,Tel. 317 4493 må-fre 9-18, lö 10-15

Saluhallen

Vasaespl. 18, Vasa Tel. 317 4025 må-fre 9-18, lö 10-15.

Industrivägen 1 66100 Malax

Teollisuustie 1 66100 Maalahti

Tel. 010-7788444 Fax 06-3654550

Tel. 010-7788444 Fax 06-3654550

www.stromdahl.fi

www.stromdahl.fi

Välkommen!

Vi saknar dig.

profiweld.com TAXI I MALAX KOMMUN G. Lähdesmäki

0500-665 353 Peter Åbonde

0500-365 564

G. Holmqvist

0500-369 369 A. Linddal

0500-867 011

K. Gullfors

0500-865 220 K. Ågren

0400-185 707

* Sandblästring och målning * MIG och TIG svetsning * Mindre sprängningsarbeten

K-G Revahl

NIBE värmepumpar

ÖVERMALAX 0400-167187, 3659626 karl-georg.revahl@pp.malax.fi

FÖRMÅNLIGA DÄCK! * Montering o. balansering * Nu även montering av traktor o. lastbilsdäck

LEDVÄRK STEL RYGG SPÄND nacke NAGELtrång

Tuvasvägen 122, 66100 Malax Välkomna!

MALAX BLOMSTERCENTERBEGRAVNINGSBYRÅ AB KÖPINGSVÄGEN 4, 66100 MALAX TEL O6-3651386, 06-3651370 www.malaxbegravningsbyra.fi, mbb@pp.malax.fi

Malax Kommun www.malax.fi

Petalax Församling

GOD TID

Lepplax Cirkelsåg

Massörsmottagning

★ ✰

tel. 06-7669719

SUNE EKSTRAND

Vid virkesaffär Jeppo Skogsandelslag

★ ★✰ ★✰ ✰

Fagernäsvägen 289, 68570 LARSMO GSM 0400-162 994

2/2015 23

Förberedandet för åldrandet intressebevakningsfullmakt, viljeyttring och intressebevakning 17.3 kl. 14.00 Servicehuset Linda, Söderkulla, Sibbo Det lönar sig att planera sin egen framtid så tidigt som möjligt Hur gör man en viljeyttring? Vad är intressebevakningsfullmakt och hur skiljer den sig från intressebevakning? Och vad betyder rättslig handlingsförmåga och självbestämmanderätt?

Föreläsarna: häradsskrivare Eva Fagerholm, Magistraten i Västra Nyland och minneshandledare, socionom Ida Bruun, Nylands Minneslots.

Kaffeservering. Tillfället är gratis.

Arrangörer: Sibbo Svenska Pensionärsförening rf och Finlands Minnesspecialisters Intressebevaknings-projekt

Kannoista eroon kertaheitolla!

Oletko kyllästynyt pihallasi oleviin kantoihin? Mietitkö miten poistaa ne siististi vahingoittamatta nurmikkoa? Älä huoli, autamme sinua saamaan pihasi kesäksi kuntoon!

INVESTERA I DIN KROPP

Stihl MS 241 motorsåg • 42,6 cm3 • 2,2 kW/3,0 hk • 4,7 kg

Erbj.

Erbj.

649 €

699 €

Erbj.

799 €

Stihl FS 460 CEMK Erbj.

Stihl FS 490 CEMK

Stihl MS 261 CM

Erbj.

699 €

Populära Stihl MS 200 sågens efterföljare:

Stihl MS 201

sta k väh otitalou enn ys! s-

999 €

Ultralätta motorsågar

Stihl MS 170 D

• Volym 35,2 cm3 • Vikt 3,9 kg Erbj.

599

Tinas Fothälsa

Mui

899 €

NYHET! M-TRONIC nu också på MS 261 CM • Volym 50 cm3 • Effekt 2,8 kW • Vikt 5,2 kg

Tarjoamme luotettavaa ja ammattitaitoista palvelua pihamaille, puutarhoihin, golfkentille, hautausmaille jne. toiminta alueellamme Etelä - Suomessa Säästä aikaa, hikeä ja kyyneleitä ja ota meihin yhteyttä. Vastaamme mielellämme kysymyksiin ja otamme vastaan tarjouspyyntöjä puhelimen ja sähköpostin kautta.

Stihl FS 410 CEK

Magnesiumram, långa serviceintervall, utmärkt vibrationsdämpning och en otrolig acceleration gör detta till dina drömsågar!

Världens lättaste proffssåg

Rådhusgatan T. Sundkvist 4 -68600 MedicinskJakobstad fotterapeut -

Stihl FS 260 CE

med M-TRONIC styrsystem på både motor- och röjsågar

Erbj.

FOTVÅRD

De populära yrkesröjsågarna

yrkessågsmodeller

Miljövänliga

Merkki: Vermeer SC252 Leveys: 92 cm Pituus: 292 cm Paino: 472 kg Jyrsintä syvyys: 25 cm

Olemme Sipoolainen, kantojyrsintä palveluja tarjoava yritys. Kantojyrsintä on tehokas tapa poistaa suurimmat ja sitkeämmätkin kannot pihamaaltasi jälkiä jättämättä. Ketterä kantojyrsintäkone jyrsii kannon maanpinnan alle ja muokkaa sen puuhakkeeksi joka soveltuu uudelleen käytettäväksi.

Vaikka koneessamme onkin voimaa, se on niin kevyt ja pienikokoinen että pääsemme sillä helposti hankaliinkin paikkoihin.

Monipalvelu J. Piekkala Karhukiventie 7 | 01150 Söderkulla | Puh: 0400 455 558 | johan.piekkala@mpjp.fi | www.mpjp.fi

199 € Erbj. 299 €

• Volym 30 cm3 • 4,2 kg Erbj.

€

Stihl MS 181

• Volym 32 cm3 • 4,3 kg

SERVICE OCH RESERVDELAR TILL VALTRA TRAKTORER OCH SAMPO-ROSENLEW SKÖRDETRÖSKOR SERVICE AV JOHN DEERE TRAKTORER OCH SKÖRDETRÖSKOR Valtra/Shell smörjoljor

KOM IHÅG!

Försäljning av STIGA trädgårdsmaskiner.

Gräsklippare m.m.

Kylarreparationer för alla fordon

Motorsågar från 199€

Bilsläpvagn- och båttrailerförsäljning

Storgatan 13, II-vån.

Jakobstad Tel. 044-2810407 Tfn 044-2810407

Varta-ackumulatorer

Moto-svärd och kedjor

175 € 170 Ah 215 € 125 Ah

Även Ävenhembesök! hembesök!

Försäljning av JAPA vedmaskiner

Cirkelv. 15, 65100 Vasa

tel. 318 2950 0500-364 688 www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

Placera skogslikviden i Kapitalbonus! tfn. 0400 935 502

Kontakta Din egen skogsexpert på www.metsaforest.se

Maskinell avverkning i Malax och Korsnäs kommun

Smidig skördare (bredd 2,4 m, räckvidd 9,5 m)!

Strandvägen 583, 68550 Öja Tel. 0400 368 551 www.kortellssnickeri.fi

skogsvårdsföreningen

SÖDRA SKOGSREVIRET Tel. 019 241 5800 metsänhoitoyhdistys

www.revir.org ETELÄINEN METSÄREVIIRI Tel. 019 241 5800. www.revir.org

F:ma Kenneth Forsman tfn. 050-3513197

24 GOD TID

2/2015

Generationsväxling viktig fråga för skogsägare Varje år blir tusentals finländare nya skogsägare men långt i från alla är entusiastiska över ägandet.

Det är bra att i ett tidigt skede börja fundera över generationsväxlingar då majoriteten av alla ägarbyten sker i dag via arv eller gåvor.

Skogsägarkåren i Finland blir allt äldre och i dag är medelåldern ungefär 60 år och bland nya skogsägare är medelåldern också hög, ungefär 50 år. Ofta kan generationsväxlingar komma på tal men tankar förblir ofta tankar och generationsväxlingen sker istället vid ägarens frånfälle.

– Mest lyckade generationsväxlingen får man så länge den gamla ägaren är vid liv och sämst är det att få skogen som arv. Vid arv exponerar man egendomen på bred front

mot alla former av skatter och avgifter som är förknippade med arv och gåvor, säger Mårten Lövdahl som är projektchef vid Finlands skogscentral.

Enligt Lövdahl är det bäst att börja fundera på generationsväxlingar då man börjar uppnå pensionsålder.

Då finns det ofta en yngre generation som är lämpad att ta över skogen och fortsätta utveckla den. Det viktigaste är att styra ägandet till en person som har intresse och möjlighet att bedriva aktivt skogsbruk.

– Det är inte lämpligt att man som

80-åring överlåter skogen till en som är 60 år, då bryter man inte så stora berg längre. Om det inte finns en yngre generation som är villig att fortsätta med skogen så är det bästa alternativet att sälja på öppna marknaden. Då får man en summa pengar som motsvarar marknadsvärdet och pengar är sedan lättare att fördela än fast egendom.

– Om den gamla ägaren har ägt skog i mer än tio år och säljer till någon av sina barn så behöver man inte betala någon kapitalskatt på överlåtelsevinsten. Det betyder att köp är ett fullgott alternativ till gåva eller arv, säger han.

Varje år sker ägarbyten på unge-

fär 15 000 skogslägenheter i Fin-

land och av dessa kommer endast 2 500–3 000 ut på den fria marknaden medan resterande delen går via arv, gåva eller direkta arrangemang mellan flera parter.

Den stora skillnaden mellan skogsägandet i dag och tidigare är att ägandet hela tiden blir mer urbaniserat. I dag är det människor som bor i städer som ärver skog medan det tidigare har varit människor på landsbygden som ägt skogen och arbetat i den.

– Intresset att äga skog är nog på samma nivå som tidigare men sättet att sköta den ändras. Tidigare arbetade man i skogen men i dag är skogen mest som en säkerhet och man anlitar andra för att sköta arbetet. Lönsamheten i att äga skog har vattnats ur då man anlitar köptjänster samtidigt som skogens rativa värde har sjunkit.

Rekommendationen är att de som äger skog ska äga så pass mycket att det finns ett ekonomiskt intresse att sköta den. Många skogsägare i dag är sådana som tidigare har arbetat i skogen och som har hjärtat kvar där. Det leder till att man har svårt att släppa skogen och allt för ofta har man kvar den för länge, säger Lövdahl.

Medelarealen för en skogslägenhet i Finland är ungefär 30 hektar. Om lägenheten styckas blir skogen svåråtkomlig och den tappar i värde och man går miste om synergieffekter.

Vill man har mer information om hur man ska gå till väga vid generationsväxlingar så hittar man all information på skogscentralens hemsidor.

I början av mars kommer Finlands skogscentral också att ordna två informationstillfällen där man berättar om vilka regler som gäller och vad man ska tänka på vid generationsväxlingar.

Björn Stenmark som är kundansvarig vid Finlands skogscentral är den som håller i trådarna för informationstillfällena.

– Den fjärde mars ordnar vi ett informationstillfälle i Vasa och dagen efter hålls tillfället i Helsingfors. Vi kommer att berätta hur man ska gå till väga vid generationsväxlingar samt informera om olika tjänster som finns, bland annat nättjänsten minskog.fi. Om man är intresserad av att veta mera men inte kan delta i informationstillfällena finns vi ju alltid tillgängliga på våra kontor så det är bara att komma in och prata, säger han.

Text och foto CARL-MAGNUS LÅNGKVIST

Fyra punkter att tänka på vid generationsväxling ❍❍Börja i god tid, processen tar lång tid. ❍❍Kontrollera inom familjen om det finns något som är villig att ta över skogen. ❍❍Kontakta en rådgivare som kan hjälpa till med arrangemanget. ❍❍Sälj skogen om det inte finns någon som är villig att ta över.

Mårten Lövdahl tipsar om www.skogscentralen.fi där det finns information om generationsväxling och även nättjänster som minskog.fi,

36 lag spelar boccia varje torsdag i Esbo Det är torsdag förmiddag, klockan 10, med glam och rörelse i Dalsvik bollhall i Esbo. Nu är det nämligen dags för veckans boccia-tävling.

För pensionärerna i Esbo är detta nästan något av en specialitet, som man redan har hållit på med sedan 1996. Det är alltså nittonde året

som nu pågår. Också i några andra pensionärsföreningar har man upptäckt spelets tjusning.

Esbo svenska pensionärer är en stor förening, både vad medlemstalet och den geografiska utsträckningen beträffar. Därför har man delat upp föreningen i nio klubbar, som nu tävlar inbördes i boccia på vintern och petanque på sommaren. Varje klubb får ställa upp med ett eller flere tremannalag. För närvarande är 36 lag på gång, och det betyder att cirka 130 pensionärer är i elden varje vecka, reserverna medräknade. Inte så illa. Medan det manliga inslaget vid vanliga pensionärsträffar ofta kan vara rätt anspråkslöst, så är här manlig majoLagen står uppställda, två och två, framför spelplanerna. Tävlingen kan börja.

ritet, dock ganska knapp, damerna står för 45 procent.

Spelandet är någonting mitt emellan

sport och rekreation, säger de medverkande, dessutom en uppskattad form för umgänge. Och så kan vem som helst delta. Äldre pensionärer med trötta ben kan ha en egen hopfällbar stol med sig men reser sig sedan raskt när det är deras tur att kasta bollen. Och späda damer, som man kanske inte skulle vänta sig i tävlingssammanhang, kan vara verkliga prickskyttar, som kan få sina bollar att landa hur nära den i förväg utkastade målbollen som helst.

Det är ett lagspel, där lagen parvis tävlar med varandra. Varje spelare får två bollar (klot), det ena laget har röda bollar, det andra gula. I särskild turordning kastar man sedan sina bollar, och beroende på hur nära målbollen man har kom-

mit utdelas poäng. Efter tre kastomgångar byter man par. Någon sköter protokollet, och resultaten föreligger sedan mycket snabbt i databehandlad version.

Det är ett roligt spel, försäkrar

man. Det passar för alla. Sedan tar somliga det riktigt på allvar, andra mera på lek, men alla tycks trivas.

Stämningen på spelplanen är god.

Tävlandet pågår ungefär två timmar. När det på sommaren spelas petanque finns det flera olika planer att välja mellan. För vinterbruk är det mera ont om tillräckligt stora innehallar. Men Esbo stad har en positiv inställning till sina pensionärer. Gratis inträde för alla 68 + till simhallar och konditionssalar är ett bra exempel, framhåller Lasse Hoffman, ordförande för Esboföreningen och själv flitig spelare.

(AGL)

GOD TID

2/2015 25

Traktordäck, breddningshjul och fälgar - begär offert!

PÖRTOM BIL & TRAKTOR, PÖRTOM tfn 0500560 974

SVARTSJÖ KB, BENNÄS

tfn 06-729 0156 eller 0400-363 760

Mikael 050 521 2204 Johan 0500 658 407 granholm.saarinen@gmail.com

Lagfarter

Café Kajutan Lunch vard 10.30-18.00 lörd 10.30-17.00 tel. 02-458 1620 Vapparv. 3, Pargas

Inteckningar

Fullständig begravningstjänst

Styckningar

Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken).

Tel. 02-251 2991 Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget).

Tel. 02-454 4176

Exakta rågångar

Med denna kupong

-20% på hela sortimentet

Allt från UNDERKLÄDER till YTTERKLÄDER För både DAMER och HERRAR OBS! Vi har ett sortiment för alla åldrar

SY & HANDARBETS SY &KÄSITYÖKUL HANDARBETSHÖRNET

Kupongen i kraft till 31.3

NICOLOS & NICOLINA STRANDVÄGEN 16 Pargas

Samfällda skogar

tel.02-4589290

Herbert Karlsson 040 5150 775 Bengt Karlsén 040 5657 229 Fax (02)458 6863 bh-ror@pp.inet.fi

Skogsskiften VVS-installationer och försäljning

Örnvägen 4 Pargas 21600

Handarbetsaffär Brita Köpmansgatan 3 21600 Pargas tel/puh 041 5392512

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND

Bekanta dig med Lantmäteriverkets tjänster www.lantmateriverket.fi www.maanmittauslaitos.fi/sv/kontaktuppgifter

FR.24 - TO.30.4 529 € BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG) RUTT: PARGAS-KIMITO-EKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

BYGGER, SÄLJER OCH FÖRMEDLAR allt inom BYGGNADS- & SNICKERIBRANSCHEN Slipvägen 8 SKRÄBBÖLE, 21600 PARGAS

458 0070, 0400-526 655, 0400-526 656

RUNDRESA SVERIGE-POLENLITAUEN LETTLAND-ESTLAND. 4-10.5

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS.

0440 524911 el. partours@parnet.fi

TyygiLyy Kauppias 21600 Pa tel/puh 0

26 GOD TID

2/2015

Pernå pensionärers år

Ett halsband i japansk kumihimo-teknik tar en hel dag att göra, berättade Stina Olin då hon deltog i en hantverkarmässa i Terjärv.

Foto Bertel Widjeskog

Pärlsmycken som pensionärshobby Stina Olin i Gerby utanför Vasa hittade meningsfull sysselsättning när hon för några år sedan av hälsoskäl avslutade sin karriär som frisörska.

– Jag började tillverka smycken åt mina barnbarn! Det finns sju flickor, och alla har eller har haft sina prinsessdrömmar, berättar Stina.

Det hela utvecklades ganska

snart till att omfatta olika tekniker, och hon började söka avsättning via sin hemsida på nätet och genom att deltaga i mässor.

– Jag är dålig som försäljare,

men här är det så trevligt att få träffa släkt och likasinnade, konstaterade hon då hon satt vid ett försäljningsbord på en hantverkarmässa i sin födelsebygd Terjärv.

– Jag är lite av en konstnärssjäl. I mitt yrke som frisörska fick konstintresset sitt utlopp, och jag har alltid varit intresserad av handarbete.

Hon har en egen liten ateljé hemma

Foto Stina Olin

i Gerby där hon tillbringar långa stunder. Den japanska kumihimotekniken lärde hon på en kurs, och ett pärlhalsband i den tekniken tar nog en hel dag att tillverka.

Stina Olin har också hittat en marknad bland ungdomar då hon börjat tillverka armband och halsband av läderband. Pärlor av bland annat sten och glas i olika storlekar är annars främsta råvara, och hon skaffar sådana från en partiaffär.

– Det här är ekonomiskt ingen lysande affär, men det känns ju bra att få något sålt, då kan jag köpa in mera råmaterial! Varje smycke är också unikt, det får slutlig utformning under arbetets gång, påpekar Stina.

Hennes Facebook-sida heter Stina’s Pearls. Hon påpekar dock att smyckestillverkningen främst gett meningsfull sysselsättning då hon inte längre kunde arbeta som frisörska.

Text BERTEL WIDJESKOG

Alla åldersgrupper uppskattar Stinas unika, handgjorda smycken.

25.02 Ärtsoppa och kaffe med fastlagsbullar.

11.03 Föreningens vårmöte.

Berit Dahlin från SPF gästar oss.

14.03 Mamma Mia på Svenska Teatern i Helsingfors.

25.03 Besök av Lisbeth Forsblom från Lovisa seniorservice.

08.04 Cale Andersson underhåller med gitarrspel och sång.

08.04 Östra distriktets vårmöte i Lappträsk. Johan och Heidi Gustavsson representerar Pernå pensionärer.

16.04 Östra distriktets frågesport i Kotka.

18.04 Pjäsen Fosterlandet på Svenska Teatern.

22.04 Bingo med Tord Carlström som ledare.

06.05 Föreningens 10-års jubileum. Firas med mat och drycker som föreningen bjuder på. Kaj Silvast gästar oss och underhåller med musik och sång.

23.06 Östra distriktets sommarkryssning.

Dagskryssning till Tallinn.

Som vanligt ordnar föreningen årets Hemliga resa i juni– juli. Datum inte ännu fastslaget.

16.10 Östra distriktets höstmöte i Isnäs.

01.11 Kyrkogång i Sibbo.

Seniordagar 10–12.3.2015

på Ev. folkhögskolan, Vasa Välj mellan olika program enl. intresse, t.ex. “forska på nätet”, träslöjd, handarbete, måla påskägg, bibelsamtal, uteliv, motion m.m. Gemensamma sångstunder, utflykter, andakter.

Tid: ti–to kl. 9.30–15.30.

Pris: 60€. Möjligh. till förmånl. logi.

Anmäln. före 3.3, tfn 010 327 1612.

Se också www.efo.fi! Välkommen!

Jessicas Väntjänst erbjuder sällskap och stöd i vardagen för seniorer i huvudstadsregionen.

Har du eller en närstående till dig behov av promenadsällskap, hjälp med att sköta vardagsärenden som att gå till matbutiken, handla kläder, sköta bankärenden, ta sig till läkarbesök, besöka hårfrisören eller ta en kopp kaffe på ett mysigt café?

Pris: 45 euro/h, OBS. Tjänsten berättigar till hushållsavdrag 45 %, 100 euro självrisk.

För mera information ring: 050 524 1237 och besök www.jessicas.fi

FÖRENINGSNYTT

GOD TID

2/2015 27

Femårsjubileum i Kotka Kotkanejdens pensionärer rf har

Ingåjubilarer. Sittande fr.v. Synnöve Westerlund, Svea Hagström, Anita Haglund och Tytti Walkama. Stående fr.v. Folke Björklund och Rainer Björklöf

Minnen, fest och vision i Ingå Ingå Pensionärer samlades till årets

första månadsträff. Alla hälsades välkomna, av ordförande Kaj Sjöblom, speciellt välkommen var Ralf Friberg, ”provokatör” som han själv ville kalla sig.

Minnet av sju medlemmar, som avlidit under 2014 hedrades genom att pastor Tom Hellsten tände ett ljus och talade till de avlidnas minne och höll en kort andaktstund.

En av träffens höjdpunkter var uppvaktning av 11 födelsedagsbarn, som under år 2014 fyllt 80, 85, 90, 95 eller 100 år. Av dem var sex närvarande och uppvaktades med en ros. Sedan följde kaffe och bulla som Ingå församling bjöd på.

Hillevi Sågbom informerade om pensionärernas allsång på Lönneberga första måndagen i månaden med Anders Holmberg som spelman. Hillevi hoppades på ett aktivare deltagande från föreningens medlemmmar.

Därpå följde ”Provokatören” Ralf Fribergs anförande under rubriken: Vision om äldrevården i Finland. Som känd humorist konstaterade Ralf som inledning, med hänvisning till De äldres råd i Radio Vega, att nu får han tala till punkt utan att bli avbruten! Antalet äldre växer hela tiden och det råder brist på arbetskraft. Vårdsektorn är en låglönebranch. Nya slogan i vården. ”Du skall bo hemma så länge du kan”, men att många vill

bo på vårdhem har inte alls beaktats. Att ersätta närvårdare vinner kommunen på. Väggar vårdar inte.

Diskriminering av äldre. De äldres bostäder värderas lägre. Att transporteras med rullstol kostar snart på flygfältet. Vill researrangörerna ha äldre resenärer? Försäkringen är dyrare. Datorns intåg, till exempel Raseborgs kungörelser endast på dator. Om 15 år kan alla klara en dator men inte nu. Mekaniseringen av vården, såsom golv som registerar om någon ligger på det.

GPS, som berättar var du är. De äldre röstar i politiska val på yngre!

Vi står inför nya utmaningar. Ralf Friberg avtackades med en gåva.

Det var en ”bok” med ädel vätska som var inlindat i glas. Föredraget var mycket givande.

Rolf Sonntag berättade om MBI:s

allsång på Lönneberga två gånger i månaden.

Disa Flythström informerade om föreningens kommande resor och utfärder. Ordförande redogjorde om IKT-handledningen som kommit igång. Diskussion om seniorrådgivningen i kommunen.

Mötet avslutades med Nu går sista visan. Ett stort tack till värdinnorna Inger Sjölund, Leena Maunu, Ann-Mari Enberg, Maire Ehrsten, Lilli Enoksson och MajBritt Wide.

Ordförande Kaj Sjöblom tackar Ralf Friberg för visionerna.

fyllt fem år och firade jubileet tisdagen den 13 januari i Kotka ortodoxa församlingssal, Nikolaossalen. Man hade utgått ifrån att pensionärerna har tid att gå på födelsedagskalas på en vardag och det stämde precis. Föreningens ordförande Birgitta Ström hälsade en fullsatt sal välkommen. Det blev genast varm och hjärtlig stämning.

För ett välfunnet inslag i programmet stod kyrkoherde Alexander Hautamäki, som i ställets anda läste en ortodox bordsbön innan kaffeserveringen med rikligt tilltugg började.

insats, fortsatte talaren. Det behövs inga konstiga medel för att lätta på ensamheten för en medmänniska: ring ett samtal, skriv ett brev, prata litet längre med en bekant i butiken, på posten eller biblioteket, på gatan eller på byvägen. Ett enda möte kan rädda hela veckan för den ensamma.

Talaren slutade med en uppmaning: kom med i frivilligarbetet, du får nya vänner, nya utmaningar och en känsla av att du behövs!

Leo Koskinen, aktiv i ortodoxa församlingen, berättade om S:t Niko-

laos kyrka, över tvåhundra år gammal och den äldsta byggnaden i Kotka. Han gav också en översikt av församlingens verksamhetsformer.

Festpubliken hade också tillfälle att bekanta sig med förbundets nya verksamhetsledare Berit Dahlin och vice versa. När det blev tid för födelsedagsuppvaktning, uppenbarade sig en lång rad gratulanter, bland andra vårt eget förbund, som önskade femåringen lycka och framgång.

Text RAGNAR BACKSTRÖM Foto ARNO WIRZENIUS

”Pyttispojken” Lasse Koivu tog

publiken med storm i sitt kåserande anförande om minnen från barndomen i Pyttis och skoltiden i Pyttis och Kotka. Han slog fast, att några språkproblem inte fanns i Pyttis. De flesta byarna hade i generationer varit starkt tvåspråkiga. Det var naturligt att man talade finska med den ena, svenska med den andra, ”man tala vad man kund” helt enkelt.

En viss skillnad i ordens betydelse kunde det vara mellan Pyttisbornas dialekt och det språk, som talades i skolan i Kotka. När talaren efter ett veckoslut med backåkning hemma i Pyttis på måndagen i Kotka Svenska Samskola berättade, att ”vi släppte i backen”, bröt klassen ut i gapskratt. Vid en skolavslutning fick talaren Pyttis Sparbanks stipendium 2 mark. Några år senare fick han samma stipendium, men då var beloppet 5 mark. Inflationen hade gjort sitt.

Efter några dråpliga exempel på pojklivet i Pyttis kom talaren in på frågan om kampen mot ensamhet och känslan att vara utanför samhället. Han betonade, att under de senaste femtio åren har han inte känt sig ensam. Orsaken är en Pargastös, som han en vårdag, då det begav sig, träffade mitt på Mannerheimvägen, utanför Östra Finlands och Åbolands nation.

Stat och kommun klarar inte av att hantera problemet människornas ensamhet, där behövs allas vår

Ingen brist på samtalsämnen vid kaffeborden.

Kotkapensionärernas ordförande Birgitta Ström och Lasse Koivu.

Text och foto KS

Jubilarens styrelse tar emot förbundets gratulationer.

28 GOD TID

2/2015

FÖRENINGSNYTT

Åkerlund ny ordförande Från början av år 2015 sitter Jalle

Styrelsen år 2015. Ordförande Jalle Åkerlund med den övriga styrelsen.

Åkerlund vid rodret, styr Norra Pensionärsföreningen i Kyrkslätt.

Han är bekant för många. År 2008 flyttade han med sin fru efter den övriga familjen, barn och barnbarn till Kyrkslätt. Jalle var en känd kulturperson i Esbo. Tillsammans med sin fru Ingegerd grundade han Fallåker teater. Där han verkade aktivt, han har varit ordförande i teatern åren från 1972–2006, spelade med i cirka 1 400 föreställningar, han har regisserat uppsättningar.

Han har suttit i Esbo stads Kul-

turnämnd 12 år, samt ordförande för Kulturnämndens svenska avdelning en valperiod. Ordförande i Esbo Svenska Kulturförening. Medlem i Nylands kulturfonds delegation. Han är grundare och ordförande i Kyrkslätt Svenska Kulturförening.

På sidan om sin verksamhet som företagare inom textilbranschen, har han verkat aktivt inom tredje sektorn. Nu väntar en ny utmaning, att tillsammans med styrelsen

leda Kyrkslätts Norra Pensionärer, 420 medlemmar finns i den aktiva föreningen. I mötena som hålls på Servicehuset månadens första onsdag deltar vanligtvis över 100 tals medlemmar.

Styrelsemedlemmarna år 2015 vice ordförande Janne Broman, sekreterare Irma Nyholm, redovisningsansvarig Kristel Sandström, styrelsemedlemmar Ulla Holm och Harriet Snell. Ersättare Birgitta Lemström och Alice Moring.

GUNVOR WESTREN-DOLL

Dans för kropp och skjäl All vår början bliver svår bättre går det år för år. Det är ett gammalt ordspråk som gäller än i dag också inom seniordansen.

Jag minns mina egna första trevande steg i dansen. Jag halkade in i dansen en lördag på Norrvalla i Vörå, seniordansarna hade våravslutning och jag hade jobbdag i rehabiliteringen. Musiken strömmade ut i korridoren och jag kikade in. Pensionärer som dansade linedans tyckte jag. I dag vet jag att det kallas blockdans och dansen hette Bossanova.

En ledare stod på scen och var fördansare. Sedan gick man ut i stor ring parvis och alla vände sej mot varandra. Helt plötsligt blev jag indragen i dansen.

– Jag kan inte, nej nej.

– Du lär dej, ledaren förklarar.

Jag gjorde som ledaren sade och helt Medsols under vänster arm – men benen då?

plötsligt dansade jag seniordans. Vi dansade Neuer Klapptanz. Jag fick en ny danskavaljer hela tiden i dansen. Jag tyckte att det var så skojigt att möta nya ansikten hela tiden.

Helt plötsligt mötte jag min moster i dansen. Jag visste inte att hon dansade seniordans.

Jag var en del av dansgemenska-

pen. Jag var betydligt yngre, men det spelade ingen roll, vi dansade alla tillsammans.

En seniordansare berättade en gång att hon alltid blev stående ensam kvar när pojkarna bjöd upp. Hon var huvudet högre än alla kavaljerer och ”ingen ville ha na”. ”Men sen jag hittade senior-

dansen har jag fått dansa varenda dans. Det ska jag säga att seniordansen för mej är som ett korsord, du lär dej nya steg och figurer och kombinationer hela tiden och vartefter du blir mera van vet du vad benämningarna och kommandoorden betyder. Hjärnan har lagrat namnet och ledningarna till benen fungerar, kommandot når fram och benen lyder. Det är spännande med varje ny danstimme, hur ser korsordet ut denna gång och vad nytt kommer till. Det håller mej skärpt och alert.”

Till seniordansen kan du komma

ensam du har alltid nån att dansa med. Det är grundtanken i seniordansen att du inte behöver ha en partner.

Vi byter danspartner mellan danserna eller i de olika turerna.

Det kanske ser invecklat ut men det finns en ledare som är berättare och hon/han ska hela tiden tala om för dej vad du ska ta som nästa steg eller figur.

Den nya dansformen kallad Round-

dans sprider sej i landet. Kommandona i dansen är engelska och delvis förklarade på svenska. Det är intressant att se att så många yngre hittar dansformen och man ser dem ”styla” på dansgolvet.

Här är det kavaljeren som för och damen som bara följer. Här finns många olika rytmer att dansa till såväl långsam vals som rumba, cha-cha, foxtrot och two-step.

Kom med och lär dej figurer som du sen kan använda på den ”vanliga” dansparketten. Kavaljerer lystring!

Har ni inte prövat så våga nu ta första steget till en ny motionsform som tränar såväl knopp som kropp.

Finlands Seniordansförbund rf firar

30 år i vår med gemensam dans för hela svensk Finland i Tammerfors till tonerna av Vörå spelmansklubb.

Seniordansare du har väl tänkt komma med?

Jag är där!

Danshälsningar GUN SVENLIN

FÖRENINGSNYTT

GOD TID

2/2015 29

En kärlekssaga från 1820-talets Pargas Runebergsdagen har just firats med flaggning och fester på många håll.

Runebergstårtor har avnjutits och skaldens dikter har reciterats i skolor och föreningar. Oftast förknippas Runebergs namn med födelsestaden Jakobstad och Borgå, där största delen av hans rika litterära produktion skapades.

Men även i skärgårdsstaden Pargas finns en lång tradition av att fira Runebergs minne. I Pargas lyfter man dessutom gärna fram Fredrika Tengström. För det var i Pargas som Johan Ludvig och Fredrika blev ett par för snart två sekel sedan. Åbo brand förde dem samman Ibland kan en olycka leda till något lyckligt. Så skedde för paret Fredrika Tengström och Johan Ludvig Runeberg, som fick närmare kontakt med varandra efter Åbo brand den 4–5 september 1827. Förälskelsen mellan Fredrika (20) och Johan Ludvig (23) blommade upp under åren 1827–1828 då Johan Ludvig tidvis bodde i Pargas. Det ledde till ”trolovning” och kort efter flyttningen till Helsingfors gifte de sig 1831. Ingen kunde då ana att Runeberg skulle bli seklets mest berömda skald i Finland, eller att hans hustru Fredrika skulle bli en av de första kvinnliga författarna och journalisterna i vårt land, och en kvinna vars livsgärning skulle inspirera generationer efteråt och än i dag. Åbo brand var naturligtvis en katastrof för de 10 000 människor som blivit hemlösa. Johan Ludvig som just promoverats till magister såg sina framtidsplaner rubbade, eller som han själv uttryckte saken, ”en fördömd stöt”. Tack vare biskop Jacob Tengström ordnade situationen ändå upp sig. Johan hade tidigare besökt ärkebiskopens hem flere gånger. Tengström, nu 70 år fyllda, levde ett tillbakadraget liv, men skötte sin annexförsamling i Pargas och bodde därför på prästgården i Tennby. Han hade upplåtit sitt hem för många släktingar, bland andra två faderlösa sonsöner och fyra faderlösa dotterdöttrar och erbjöd Runeberg att bli informator för barnen. Runeberg accepterade tacksamt erbjudandet och flyttade till Pargas.

För Fredrika var situationen ännu mer komplicerad. Hemmet vid stranden av Aura å i Åbo hade brunnit, fadern, biskopens bror, hade dött tidigare och ekonomin var ytterst ansträngd. Genom biskopens försorg fick Fredrika och hennes mor ändå tillgång till en liten stuga på Kyrkomalm. Den stugan finns kvar i dag som är och bär namnet Fredrikastugan, ett omtyckt café och en mötesplats ett stenkast från kyrkan.

Runeberg bodde på ett par olika platser i Pargas, men den längsta tiden i ”smedens” hus, nära det vattendrag som går genom det centrala Pargas och i dag heter ”Sundet”. Hans lektioner, där det ibland gick livligt till, hölls i prästgården.

Men det fanns också tid för djupa diskussioner under promenader-

na och fisketurerna med biskopen.

Han ägnade också en hel del tid åt skrivandet, bland annat med kärlekslyrik och sitt första stora verk Elgskyttarne.

Fredrika fick i Pargas användning för sitt praktiska handalag.

Hon tillverkade och sålde små handarbeten, broderier och tygblommor för att underlätta den ansträngda ekonomin.

Livlig social samvaro Runeberg hade redan före Åbo brand ofta på söndagarna inviterats till och deltagit i måltider hos ärkebiskopen. Efter branden var behovet av social samvaro större och träffarna i prästgården allt vanligare. Vid dessa samlingar träffade han ofta sin syssling Fredrika och bekantskapen blev småningom en förälskelse. Vid en pantlek i prästgården sommaren 1826 blev Runeberg av Fredrika och några andra unga damer ålagd att skriva en dikt för sin pant. Denna dikt Till Solen publicerades i Åbo Tidningar den 16 september 1826 och väckte naturligtvis stor uppmärksamhet i de Tengströmska kretsarna. Det sägs att Fredrika i sammanhanget skulle ha sagt ”att den unge skalden skulle bli icke blott en ny Tegnér utan något ännu mera storslaget”.

Särskilt under år 1828 blommade kärleken mellan de unga tu upp på allvar. De gjorde promenader i grannskapet, ristade sina namn i en björk vid Munkvikens strand, där Johan Ludvig också byggde en hydda åt sig och sin älskade ”Frigga”.

Sina känslor och upplevelser skildrar den unga skalden i dikten Färd från Åbo, där han i sjutton verser

Fredrikastugan i Pargas.

besjunger skärgårdsnaturen på sin båtfärd till Pargas. De sista verserna utmynnar i en varm kärleksförklaring: Där ser jag kullens grönskande björkar ren.

Min sällhets stumma vittnen jag hälsar er!

Och dig, o hydda byggd på stranden ärnad åt mig för den korta sommarn.

Mottag mig nu och låt mig, en vingad stund bland sömn och drömmar bo i sin stilla famn; När första morgonstrålen glöder väntar mig Frigga på kullen redan.

Hur gick det sen?

Hösten 1828 flyttade Fredrika och hennes mor till Helsingfors.

Runeberg ledsagade dem på resan och flyttade även han till den nya huvudstaden, dit även universitet hade flyttat efter Åbo brand. År 1830 blev Runeberg utsedd till docent i vältalighet vid Helsingfors universitet och följande år gifte han sig med Fredrika. År 1832 började han ge ut tidningen Helsingfors Morgonblad. Fem år senare blev han lektor i romersk litteratur vid Borgå gymnasium. Han prästvigdes 1838 och 1844 fick han professors titel.

Efter en stor skolreform ansökte han om och fick avsked med bibehållande av löneförmånerna år 1857. Samma år blev han teologie doktor. Hans mest kända arbete Fänrik Ståls Sägner utkom i två delar 1848 och 1860. År 1863 drabbades han av ett slaganfall, som band honom vid sängen hela hans fortsatta liv. Han dog den 6 maj 1877.

Fredrika utförde ett uppoffrande arbete som Runebergs maka. Hon födde åtta barn av vilka två dog som små. I skuggan av sin berömda man var hon också redaktör, författare och flitig debattör. Förutom romaner, berättelser och den uppmärksammade självbiografin Min pennas saga har hon gett ut en egen ännu i dag använd kokbok. Hon dog den 27 maj 1879.

Minnet av de två lever i Pargas I Pargas har man inte glömt Johan Ludvig och Fredrika och deras tid på orten. Runebergsfester har firats årligen sedan 1890-talet. En gata har fått sitt namn efter Runeberg.

Likaså den berömda ”Runebergsgranen” i Tennby. En minnesplakett finns på väggen i en nybyggd ”kopia” till det hus i ”Gamla Malmen” där Runeberg bodde som smedens hyresgäst under en stor del av sin tid i Pargas. Också Fredrikastugan är ett levande bevis på hedrandet av Runeberg traditionen.

Stadsdclsföreningarna i Gamla Malmen, Munkvik och Tennby, som alla var centrala platser för Johan Ludvig och Fredrika under deras två år i Pargas, gjorde hösten 2010 en skriftlig framställan till Pargas stad om ett minnesmärke över författarparet. Förutom att föreningarna i sitt brev betonade vikten av att försköna stadens centrum, påpekade man att ett minnesmärke över två i Finlands kulturliv bemärkta personer som fann varann i Pargas var en utmärkt anledning. Ett viktigt motiv för minnesmärket var att det skulle bli det första i landet,där både Johan Ludvig och Fredrika finns på samma konstverk. Stadsstyrelsen utsåg en arbetsgrupp, som föreslog att en särskild förening skulle bildas och en tävling om ett konstverk på temat ung kärlek och författarskap

Modell av det kommande minnes­ märket över Johan Ludvig och Fredrika i Pargas.

skulle anordnas. Bland nio bidrag i tävlingen utsågs i januari 2013 förslaget Hjärtats saga, skapat av studeranden Armi Nurminen från Åbo till vinnare. Förslaget är nu under arbete och avtäckningen beräknas ske i juni 2015.

Pro Runeberg Pro Runeberg heter den förening som föddes för att förverkliga initiativet om ett minnesmärke över Johan Ludvig och Fredrika. Förutom anordnandet av tävlingen om konstverket har föreningen ordnat otaliga evenemang, uppvaktat fonder och institutioner och samlat in medel för projektet. Även de årliga Runebergsfesterna hör numera till föreningens uppgifter.

Ordföranden och flere av styrelsemedlemmarna i Pro Runeberg samt majoriteten av medlemmarna i föreningen är också aktiva i Pargas svenska pensionärsförening. Uppslutningen kring projektet har varit stort och man hoppas och tror att Hjärtats saga skall ge stadens invånare och besökare möjligheter till en ny konstupplevelse baserad på att två ungdomar – senare bemärkta personer i Finlands kulturliv – fann varann i Pargas för nära 190 år sedan.

Text och foto KURT-ERIK LÅNGBACKA

30 GOD TID

2/2015

FÖRENINGSNYTT

Pensionärsföreningen Nygammal uppmärksammade Åke Nordlund, Vera Fant, Per Berglund och Dolly Fant (ej närvarande) med förtjänsttecken i silver vid 30-årsjubiléet. SPF Österbottens ordförande Henrik Svarfvar och Nygammals styrelseordförande Gustav Rönnlöv ombesörjde överräckandet.

Disa Nygrund framförde Du måste finnas ur Kristina från Duvemåla som dikt.

Nygammal firade 30 år Det var en gnistrande vintereftermiddag i mitten på januari som Pensionärsföreningen Nygammal från Petalax firade sitt jubileum.

Vera Fant och Susie Ribacka sjöng Vinterhamn av Benny Andersson och I kyrkan av Wilhelm Skata. Bertel Fant assisterade med läsljus.

Festdeltagarna på Restaurang Strandmölle i Molpe möttes av glögg vid ankomsten.

Styrelseordförande Gustav Rönnlöv hälsade välkommen och sångledare Bertel Fant drog igång allsången.

Laxmousse på smörstekt malaxlimpa följdes av den traditionella festmaten från Petalax ”Plockastäitje”, en intressant ny bekanskap för undertecknad som inte är petalaxbo. Till efterrätt havtornskräm med vispgrädde, en riktig c-vitaminbomb.

Programmet tog vid med historik, dikter och sång. Gunvor och Lars Hyöty hade byggt på 20-årshistoriken med ett nytt kapitel. Gunvor läste historiken. Här följer ett axplock från när allt startade i tiden; ”Den 11 januari 1985 var det kal�lat till ett förberedande möte och då beslöt man bilda en pensionärsförening. Den 6 februari tillsattes en interimsstyrelse med Laura Östberg som ordförande. Stiftande sammanträde hölls den 22 mars. Där bildades föreningen, antogs stadgar, valdes styrelse och beslöts om namn för föreningen. Styrelsen fick följande sammansättning: ordförande Laura Östberg, viceordförande Harry Nordström, sekreterare Sylvia Nordström, kassör Charles Häggblom, husmor Svea Stenbacka och övriga medlemmar Helmer Lindqvist och Ester

Syren. Vid de första sammanträdena förde Martin Nordman protokollen.

Det hade lämnats in nio namnförslag för föreningen och efter omröstning vann Svea Stenbackas förslag Nygammal. Hon ansåg att det skulle vara bra om Petalax-byarnas namn kunde fortleva. I dagligt tal kallades Kyrkbyn ofta ’Gamälbyjin’ och Nyby ’Nybyjin’.”

Föreningen uppmärksammade fyra

av sina långvariga styrelsemedlemmar, Per-Ove Berglund, Dolly Fant, Vera Fant och Åke Nordlund, med förtjänsttecken i silver för deras värdefulla insatser för föreningen.

Festen avslutades med Modersmålets sång innan alla nöjda festdeltagare åkte hemåt.

KATARINA BENGS-WESTERMARK Foto GÖSTA STENBACKA

UPPSNAPPAT

Om några ord i veckan Nyligen hade jag anledning att leta efter en uppgift som jag visste att jag i tiden hade antecknat i min kalender, Svenska pensionärsförbundets givetvis.

Jag har för övrigt sparat åtminstone 25 års kalendrar. Det kan vara intressant läsning – ibland. Nu var det fråga om kalendern för år 2004.

Den såg i stort sett ut som våra nuvarande kalendrar, men avvek åtminstone i ett avseende. På varje uppslag/vecka fanns det ett tänkespråk. Sådana ingick i alla Interplano-kalendrarna åtminstone det året.

Några smakprov: ❍❍ Trösterikt i februari: Den som inte kan vara ett gott föredöme kan ju alltid vara ett varnande exempel. ❍❍ Beaktansvärt i mars: Barn är små människor som inte får bete sig som deras föräldrar gjorde i den åldern. ❍❍ I början av maj: Äkta generositet är att göra

någonting vänligt mot en person som aldrig kommer att upptäcka det. ❍❍ Junifiness: Diplomati är konsten att be någon dra åt skogen på ett sådant sätt att han ser fram emot resan. ❍❍ Vårkänslor i augusti: Ännu har det aldrig kommit en vår då knoppar glömt att brista. ❍❍ Från Eddan i oktober: Gå ofta hem till din vän, för en oanvänd stig växer snart igen. ❍❍ Novembertanke: Den som uppfattar framtiden som en motvind går åt fel håll. ❍❍ Julveckan: Med undantag för föräldrar vet alla människor hur man uppfostrar barn.

ANDERS G. LINDQVIST

GOD TID

Oravais Apotek tfn. 06-385 0048 www.oravaisapotek.fi

2/2015 31

DRAGNÄSBÄCK APOTEK Våra filialapotek

Kaskö apotek Tel 044-7760902 Övermark apotek Tel 044-7760903 Pörtom apotek Tel 044-7760904

www.apocentral.fi Tel. 06-3191100

Sakkunnig omsorg

Gerbyvägen 14, Vasa Tel. 321 2775 Fax. 321 2744

Rådhusgatan 11 68600 JAKOBSTAD tel. (06) 789 9000

Öppet må-fre 9-18 lö 9-14

må - fre: 9 - 18 lö: 9 - 15 sö: stängt

Må-fre kl. 9-18, lö kl. 9-13

Individuell apoteksservice för Dig

Vänligt med yrkesskicklighet.

Välkommen !

Korsholms Apotek Centrumv. 2, Korsholm Tfn: 06-322 2941

Tel. 06-222 1110 Fax 06-222 1599

Det är lätt att komma till oss.

Långbrogatan 15, Karleby, tel 06- 824 1712

Kungsapoteket i Vasa tfn. 316 8700 www.vaasankuninkaanapteekki.fi

Mät ditt blodtryck gratis.

Alexandersbågen 1, 06100 Borgå, tfn 019 560 5200 Vi betjänar må - fr 8–20, lö 9–18

Vårberga apotek betjänar Dig i Vårberga köpcentrum vardagar 8 – 20 lördagar 9 - 16

Gamla Apoteket

Öppet må-fr 9-18, lö 9-15 Dejour var tredje vecka: må-lö 9-22, sö 10-22 Vasaespl. 13, 65100 Vasa Tfn. (06)357 5300, fax (06) 357 5301 www.vanha-apteekki.fi

Sampovägen 1 , 06150 Borgå Tel 019-6615600 Gratis parkering

Nagu Apotek Nauvon Apteekki (02)465 1414 Korpo Apotek Korppoon Apteekki (02)463 1366 www.naguapotek.fi

Vi betjänar må-fr 9-18, lö 9-15 Tel. (06) 722 0009 Sollefteågatan 8 66900 NYKARLEBY

AVOINNA / ÖPPET

Modern betjäning i historisk miljö sedan 1912 APOTEKET SVANEN I HELSINGFORS I hörnet av Eriksgatan och Lappviksgatan Vard. 8.00 – 18.00, Lö 10.00 - 14.00 Tfn 09-6945464 www.apoteketsvanen.fi

Trots att vi är små – eller kanske just därför – kan vi erbjuda varm och personlig service. Välkommen att sköta dina läkemedelsärenden i en unik miljö hos oss.

Eller boka in dig för en guidad tur (ca 1,5 h) i apotekets museum i källarvåningen. Grupper (upp till 25 pers.) enligt överenskommelse.

Välkommen till Närpes simhall

MinSkog.fi-dag just för dig.

Vi träffas på Skogscentralens kontor

Öppethållningstider: månd-fred. 16-21, lörd-sönd. 12-16 söndagsöppet t.o.m 29.3.

onsdagen den 4 mars i Vasa, Kvarngatan 15, klockan 13:00 eller torsdagen den 5 mars i Helsingfors, Böletået 9, klockan 13:00.

Hur sköta om skogsegendomen?

Funderar du på generationsskifte?

Har du kollat in din skog på nätet?

Mer information och anmälan senast fredagen den 27 februari, tfn 0294 32 407, kundtjanst@skogscentralen.fi. Du kan också anmäla dig på nätet http://www.skogscentralen.fi/evenemang.

Tel. 040- 1600698.

Tidningen om Finlands lantbruk och landsbygd - på svenska

- greppar landet www.minskog.fi | www.skogscentralen.fi | www.metsäkartta.fi

Tfn (09) 586 0460, www.landsbygdensfolk.fi

32 GOD TID

2/2015

Livets små förtretligheter

Äppel med ris Marianne Sandell bidrar med receptet denna gång. Här följer hennes presentation och receptet. ❍❍ Marianne Sandell född Swedjebäck ❍❍ Bor i Gäddvik, Esbo sedan 15 år tillbaka. ❍❍ Har två söner och fyra barnbarn, varav hälften bor i Helsingfors och hälften i Köpenhamn. ❍❍ Har senast jobbat på SPF som kanslisekreterare. Gick i pension 2003. ❍❍ För närvarande ordförande för Gäddvik-Mattby pensionärsklubb. ❍❍ Varit sekreterare i ESP:s styrelse till och med 2011. ❍❍ Kyrkvärd i Esbo svenska församling. ❍❍ Särintressen: litteratur, musik (allätare), spelar boccia och pétanque, promenerar etcetera.

Med julen i färskt minne är det bara

att konstatera att man också detta år fått samma julklapp som tidigare, lite mera fläsk på magen. Och den julklappen är det inte så där bara att byta. Inte finns det ett kvitto heller att visa upp.

I det skedet börjar man ivrigt läsa alla tidningar som redan på pärmen lovar ”Du minskar minst 5 kilo på 1 vecka” och det hela pryds med en bild av före–efter. Och alltid ser kvinnan på efter-bilden ut som en deltagare i Miss Universum-tävlingen. Och före-bilden som något katten släpat in.

Här är ett recept ur en kokbok från 1946. Alla som gått på Högvalla på 1960-talet och senare känner säkert till det.

Jag har själv använt receptet och också andra i kokboken. I slutet av 1960-talet hade vår familj en isländsk barnflicka som också använde den.

Kokboken heter Hemhushållningens grunder. En samling recept.

Utgiven av Finlands Svenska Marthaförbund.

Observera att svenskan är en aning annorlunda än i dagens recept med bland annat pluralformer. Jag gillar det. Nostalgi kanhända!

Under alla mina år har jag väldigt

många gånger drabbats av bantningsfebern och prövat en hel del så kallade underkurer. När Twiggyidealet kom blev vi alla normala, smårultiga flickor över en natt förvandlade till vandrande fläskberg.

Och vi prövade på än det ena, än det andra. För vi ville alla se ut som Twiggy och kunna få på oss de där trådsmala jeansen utan att rulla runt på golvet.

Vi prövade att dricka ett glas med äppelvinäger, åt råa ägg (som man också kunde tvätta håret med), prövade att svälta oss tills vi svimmade. Vi skröt för varandra hur lite vi ätit, men höll vi oss sällan tilll sanningen. Samtidigt märkte vi att pojkar inte alls var intresserade av trådsmala flickor, helst skulle man ha riktigt maffiga bröst som de försökte klämma på bakom skolknuten. Så Twiggy kasserades och vi ville alla plötsligt ha både bröst och bak, lite vadd i behån fick ibland kompensera det naturen slarvat med. Och vi ville alla vara Marilyn Monroe eller Sophia Loren.

Med åren blev bantningskurerna

mera komplicerade, det fanns dieter av alla möjliga och omöjliga slag. Prövade på kapslar som skulle svälla i magen och mota all hunger.

Nåja, resultatet blev inte så lyckat eftersom jag trodde att man samtidigt kunde äta allt vad man vil-

le. Magen var stor som en ballong och förstoppning fick man också.

Andra dieter både man själv och omgivningen speciellt minns, en kålsoppa som under en vecka skulle sätta fräs på ämnesomsättningen.

Någon sort fräs blev det nog och förfärligt mycket kurr i magen och gaser som inte var av denna världen.

Lite pinsamt att på ett möte ofta vara tvungen att stiga upp och gå ut och fisa. Inte kunde man berätta det för någon heller.

Nuförtiden heter alla dieter något

med stora bokstäver, LCHF, GI eller Atkins. Och det konstiga är att man ska äta mera fläsk och smör och undvika vissa grönsaker och juice. Men det finns också mera raffinerade sätt att bli smal, elektroder eller rör ner i magsäcken, låta sy fast en plastbit på tungan, äta vaddtussar doppade i juice för att fylla magen, banta med solglasögon som ger äcklig färg åt maten eller Törnrosadieten, att med hjälp av sömnpiller sova så länge som möjligt utan mat. Någon prins lär inte förekomma i det här sammanhanget.

En gammal dietform som faktiskt lär vara på kommande är binnikemask-dieten. Man beställer

maskägg från Hong Kong, gör sig en liten äggfrukost och låter sig väl smaka. Masken utvecklas och äter av ens maginnehåll, man magrar och får kanske lite vitaminbrist på köpet. Billig metod eftersom masken kan leva i över tio år …

Senaste flugan är något som heter

grizzlybär och liknar amerikanska blåbär. En reklamvideo visar hur underbart det känns redan efter att ha svalt ett (1!) bär, hur kilona börjar rasa. Sedan ökar man motionen med ett bär i naveln och ett bälte runt. Och den maximala effekten får man genom att sova med ett bär i vardera näsborren. Tror att det här ska bli min favorit.

Min mamma var alltid ganska rund

och försökte sig också på diverse halvhjärtade bantningsförsök.

Hon slutade bums i Viktväktarna när det i receptet stod bambuskott.

På den tiden var metspön nämligen det enda man hade i bambuväg.

Och min mors slutreplik efter varje avbruten kur var alltid: – Det är nog inte så bra att banta, man blir så skrynklig!

Något jag också tagit till mig och verkligen tror på.

ISA FORSBÄCK

Äppel med ris 1 kkp risgryn kokande vatten 2 tsk salt

1–1½ lit. äpplen 1 kkp strösocker 2 kkp vatten

Beredning: Risgrynen kokas mjuka i rikligt med vatten. Vattnet avhälles, grynen spolas med kallt vatten och får stå vid sidan av spisen eller i ugnen, tills de äro torra, då de läggas i krans på ett fat.

Av sockret och vattnet kokas en lag. Äpplena skalas, klyvas och kärnhuset borttages, varefter äpplena nedläggas i lagen och få långsamt koka. De upptagas efter hand som de äro färdiga (prövas med vispkvist!). Äpplena uppläggas innanför risranden. Fruktlagen hälles över äpplena. Serveras, om man så önskar, med vispad grädde.

Skicka ditt favoritrecept till God Tid! Har du något recept som du vill dela med dig av till God Tids läsare? Skicka i så fall in receptet till recept@spfpension.fi. Bifoga gärna även en kort presentation av dig själv och hur du kom att fastna just för detta recept. Du får gärna

bildsätta receptet om du har något lämpligt foto. Vill du hellre skicka in receptet per post så är adressen God Tid Katarina Bengs-Westermark Fredsgatan 8 A 15 65100 Vasa

Hjälpmedelsmässa för hörsel och syn Torsdag 16.4.2015 i Kimito Wrethalla kl. 11.00–17.00 Utställare, lunch, föreläsningar, kaffe med bröd Förhandsanmälan senast 9.4.2015 med tanke på traktering och gemensam transport. Anmälan till Birgitta Storbacka, tfn 040 5867 179 eller Birgitta Kronberg, tfn 02 4584 189.

Inträde 10 euro, inkluderar traktering och transport. Åbolands Synskadade rf och Svenska hörselskadade i Åboland rf

En Emma värd att minnas – sångerskan Emma Engdahl I år har det förflutit 140 år sedan den lyskraftiga sångerskan Emma Engdahl provsjöng för Nikolaj Kiseleff på Nya Teatern och övertygade honom om sina talanger.

Som operasångerska debuterade Emma på Nya Teatern i Helsingfors i Donizettis opera Kärleksdrycken som bondflickan Adina – en hög, lyrisk sopranroll – med ett par arior och några ensemblepartier, som kräver en god sångteknik. Övriga debutroller 1875–1876 gjorde hon där som Amina i Sömngångerskan och Susanna i Figaros bröllop. Hen­ nes sångpedagog i huvudstaden var Emelie Mechelin.

I samband med en stor industri­ utställning i Brunnsparken 1876

uppträdde Emma under en gala­ middag och en operakväll på Nya Teatern för kejsar Alexander II med hov. Hon fick av kejsaren motta safirörhängen med briljanter. Året därpå fick Emma ett stats­ stipendium för sångstudier i Mi­ lano, i Lamperti-skolan, och i Paris, Garcia-skolan. År 1881 kunde hon tack vare ett nytt stipendium stu­ dera sång för M. Marchesi i Paris. År 1888 grundade Emma Hel­ singfors operasällskap tillsammans med bland andra August Arppe.

Emma var dess styrelsemedlem i tio år. Operasällskapets scen var Alex­ andersteatern i Helsingfors.

Emmas meritförteckning som operasångerska är lång om än tidsmässigt ganska kort, från 1875–

1890 (1900). Hennes karriär omfat­ tade 26 operaroller och 6 talroller som hon uppförde runtom i Europa och i hemlandet.

Arbetsgruppen Emma EngdahlJägerskiöld har tagit till sin uppgift, att levandegöra den bortglömda sångerskan av internationella mått, genom att arrangera konserter till hennes minne.

I mars hålls tre minneskonserter.

I programmet bland andra Rossini, Verdi, Wagner, Brahms, Merikanto och Pacius. Konserten omfattar arior, lieder och folkvisor framförda av Emma Engdahl under sin tid som professionell sångerska.

Vid flygeln sitter musikdoktor Folke Gräsbeck och i Emmas roll

uppträder operasångerskan Hedvig Paulig. Berättare är Ulla GrönvallStreng, pensionär, som genom sina guidestudier fascinerats av sånger­ skan, hennes karriär och liv.

Onsdag 4.3 kl. 19 i Åbo som en av onsdagskonserterna i Sibeliusmuseet.

Fredag 13.3 kl. 19 i Schauman­ salen i Jakobstad.

Måndag 16.3 kl. 19 i Helsingfors i SFV Huset G18 festsalen.

Biljetter kan reserveras via respek­ tive musikhus. På G18 säljs biljetter också vid ingången och kan även re­ serveras via tfn 040 503 3361/Ulla.

Sångerskan Emma Engdahl

GOD TID

2/2015 33

Seniorer skapar böcker som aldrig förr Den ena pensionären efter den andra ger frejdigt ut en bok i dessa dagar. Det är glädjande att allt fler kan förverkliga drömmen om att se sig själv i tryck. Detta tack vare IT och de allt friare möjligheterna att publicera sig, inte bara på nätet utan också i bokform. Det är inte längre som då ”de två stora förlagen” regerade, det finns flera små, och ingen hindrar oss att ge ut en bok på eget förlag.

Att ge ut på eget förlag går snabbt och enkelt, men då du väl har boken i din hand är det utan ett förlag i bakgrunden din egen sak att sprida din bok, marknadsföra den, berätta om den i föreningar och försöka få tidningar och tidskrifter att uppmärksamma den.

Ingen lätt match, men en rolig och inspirerande utmaning …

God Tid hjälper nu till genom att anmäla fem nya böcker, sinsemellan mycket olika till framtoning och innehåll, utgivna av fem pensionärer. Vi önskar författarna lycka till och GT:s läsare goda bokupplevelser.

Märta Salokoski: Äventyret att bli gammal Märta Salokoski går direkt och utan krumbukter in på kärnfrågorna i den livsfas vi alla pensionärer befinner oss i hennes bok Äventyret att bli gammal. Tankar om åldrandet frågar hur vi ska tackla de ofrånkomliga förändringar livet för med sig - ”fastna i gamla mönster eller

göra tvärtemot?”, för att citera en av kapitelrubrikerna.

Märta Salokoski är vid 70+ själv en nykomling i den tredje fasen av livet och delger oss med glimten i ögat hur hon upplever att åldras.

Samtidigt bygger hon på gedigen kunskap om hur man ser på åldrandet i olika kulturer. Hon har bott i USA och Sovjetunionen, forskat i Afrika och Pakistan. Hon är pol. dr i socialantropologi och en föregångare i Finland inom u-landsforskning, genusfrågor och mänskliga rättigheter.

I Äventyret att bli gammal har hon lämnat forskarrollen bakom sig och i denna sin första skönlitterära bok kastar hon sig med nyfikenhet och förväntan in i rollen som ung pensionär med ålderdomen framför sig. Visst ska vi acceptera sorg, ohälsa och ovisshet, men med öppna sinnen kan vi också få uppleva nya äventyr och nya djupare perspektiv på tillvaron. Äventyret att bli gammal har en läckert färgsprakande pärm signe-

Ljusstakar i keramik av Gunnar, klippt i papper och monterad på akvarell av Frida Packalén.

rad Maj Simons och de tjugosex välredigerade kapitlen illustreras med teckningar av kände humoristen Bosse Österberg.

Märta Salokoski har gett ut boken på eget förlag. Kontakta henne per tfn 044-3575722 eller e-post marta.salokoski@gmail.com.

Majsi Åhman: Ord som bildar bro På en stor portion livserfarenhet grundar sig också Majsi Åhmans diktsamling Ord som bildar bro.

Vid 80+ är hon ett levande bevis på hur åldrandet vidgar perspektiven och bildar grund för en avklarnad bild av den långa räcka ögonblick vi kallar livet.

Majsi Åhman har tidigare gett ut tre samlingar med ordspråk, talesätt och motton. I Ord som bildar bro når hon på ett nytt sätt ett mycket personligt tilltal. Hennes dikter och aforismer har kommit till under femtio år och går djupt in i själens skrymslen under tider av allt från vardag till kris.

Boken är finurligt indelad i kapitel från Natur- och Tankekapitel via Rött, Svart, Grått, Mångsidigt och Känsligt kapitel till Sista kapitlet. Redan i den detaljen ser man en glimt av den humor som färgar Majsis tankevärld. Som en röd tråd i texterna lyser hennes tro på öppenhet, tolerans och gemenskap.

Majsi Åhman har gett ut boken på eget förlag. Kontakta Majsi per tfn 050-5559092 eller e-post majsi@ kolumbus.fi.

Bengt Wallén: Idrott och motion är livet Idrott och motion är livet kallar Bengt Wallén sin självbiografi om ett långt liv i idrottens och motionen tjänst. Efter boken Idrott i fyra byar om IF Bygdegårdens Hopp – Bengts idrottsliga urhem Andersby, Hommansby, Tavastby och Skinnarby i Liljendal – har han under ett tiotal år arbetat fram en gedigen sammanställning av sina idrottsupplevelser från ungdomsåren till veterantiden.

Det handlar om ”världens största folkrörelse” och Bengts egna ”motionsbröder”, om idrott i militären på 50-talet, om upplevelser i de över femtio lopp och idrottsevenemang han deltagit i och om sambandet mellan idrott, motion, mat och hälsa. Vidare berättar Bengt om kända idrottare han mött under sina lopp, från Finlandia- och Stockholm Marathon till Berlin- och New York City Marathon, från Finlandialopp till Engadinmarathon och Dolomitenlauf på skidor.

Den digra boken på 260 sidor är rikt illustrerad och föredömligt

försedd med förklarande fotnoter, listat källmaterial, bildförteckning och ett personregister på 515 namn.

Idrott och motion är livet har getts ut med stöd av företag och privatpersoner. Kontakta Bengt Wallén per e-post bengt.wallen@ kolumbus.fi Vivi-Ann Barck: Edmund Pietralla och hans liv Vivi-Ann Barck har gjort en djupdykning i en originell släkthistoria i sin bok Edmund Pietralla och hans liv. Det är samtidigt en berättelse om glasbrukens utveckling under 1900-talet.

Den tyska familjen Pietralla kom till Finland efter första världskriget.

Fadern August får tjänst vid Raumo glasbruk, senare flyttar familjen till Skinnarvik och Hangö. Sönerna, bland dem Edmund, får som tyska medborgare arméutbildning i Tyskland och hamnar i fångläger under andra världskriget, medan de finska kvinnor de gift sig med interneras i Finland och allt de äger konfiskeras av Sovjet.

Vivi-Ann Barck säger själv om sitt arbete med boken: ”Det är en diger, kanske alltför diger lunta, men jag ville bara skriva allt som jag lyckades luska ut. Jag har träffat personer som har kunnat tipsa vidare och så fortsatte mitt ’forskande’ från person till person och den ena mer otroliga historien efter den andra”.

Boken har getts ut med stöd av FILI/Delegationen för den svenska litteraturens främjande på Litorale Ab. Kontakta Vivi-Ann per e-post viviann.winqvist@gmail.com.

Frida och Gunnar Packalén: Bilder mellan pärmar Frida och Gunnar Packaléns bok Bilder mellan pärmar är en hyllning till skapandets glädje. Här ger paret tillsammans prov på ”två pensionärers ständiga lust att skapa något med sina händer”. Vid 80+ visar de på den skaparglädje som har förenat dem i sextiofem år sedan första träffen på en konventsdans i Brändö svenska samskola. ”Denhär boken skulle knappast ha blivit hopsömmad utan bådas vår lust och insats”.

Fridas konstnärskap tog fart i och med pensioneringen för tjugo år sedan med ”Maul”-teckningarna. Maul står för matin-au-lit, morgon i sängen! Urvalet teckningar är förtrollande. Sedan följde en period av klippkonst, förtrollande även den, samt lappverk och montage.

En särskild nisch utgör sortimentet av bildkonst för ”Harsböle Kort & Kuvert Manufaktur”.

En avdelning i boken visar Gunnars fantasirika keramik och ”krumelurer m. m. i lera”. Skuggor och ljus skapas i meditationslyktor, ljusstakar, ”ägglampor” och arkitektoniska lyktor. Krumelurerna är allt från vaser och kannor till en väggklocka i form av ett medeltida vaktslott.

Märta Salokoski: Äventyret att bli gammal

Majsi Åhman: Ord som bildar bro

Bengt Wallén: Idrott och motion är livet

Vivi-Ann Barck: Edmund Pietralla och hans liv

Bilder mellan pärmar har getts ut av Tore och Herdis Modeens stiftelse. Kontakta Herdis Modeen, tfn 050-3636547, e-post herdis. modeen@gmail.com.

MAJ-BRITT PARO

34 GOD TID

2/2015

21.4 K

STOR A

L 19

SCEN

EN

BEATLES i Lahtis Samrådet i SPF Helsingfors ordnar fredagen den 21.8.2015 en dagsutfärd till Lahtis med start kl.

10 vid Kiasma.

Konserten Sgt. Pepper’s – Beatles med Lahtis Symfoniorkester leds av kapellmästare Jaakko Kuusisto. I programmet deltar även sånggruppen Rajaton.

I priset 80 euro ingår buss, konsertbiljett, lunch och pausservering.

PJÄSEN HAR SPELATS I STORA DELAR AV VÄRLDEN, BLAND ANNAT I LONDON, TOKYO, TORONTO, CHICAGO, WARSZAWA, NEW YORK OCH BUDAPEST. NU ANLÄNDER DEN TILL WASA TEATER

Anmälningar senast den 5.6.2015 till Anneli Schönberg, tfn 050 336 2692 eller epost annelisch@gmail.com.

Sibelius i Lahtis

WASA TEATERS BILJETTKASSA

Sandögatan 7, 06-3209330 öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17 WWW.NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI

SPF Österbotten bjuder in till Vårfest med tal, show, allsång och dans!

Kom med på danskryssning till Tallinn med Susann Sonntag’s 19.3 Buss från Ekenäs busstation. Av­ gång kl. 11.30 med Viking XPRS till Tallinn.

Buffetlunch ombord. Egen buss till centrum. Avgång kl. 18.00, ankomst till Helsingfors kl. 20.30.

Underhållning och dans ombord med Susann Sonntag’s.

I priset 65 € ingår båtbiljetter, lunch, buss, några gemensamma hytter.

Välkommen till Norvalla i Vörå torsdagen den 19 mars klockan 13.00.

Show med Towa Carson, Ann-Louise Hanson och Bruno Glenmark.

Dans till Vörå Spelmansklubb.

Anmäl dig till din egen förening senast den 13 mars.

Inträdet 15 euro inkluderar program, kaffe + saltbit och dans.

Anmälningar till Catharina Hindrén, tfn 050 328 1209, catharina@hindren.fi Arrangör Ekenäs Pensionärer

Seniorsvängen i Ekenäs 4.3.2015 Kom och bekanta dig med olika fritidsverksamheter för äldre i Ekenäs bollhall 4.3 kl. 13–15.

På programmet finns senior- och sittdans, balansbana, rådgivning, frågesport, boccia, utställning med gamla saker, kaffe mm.

Skjuts ordnas till platsen, ring tfn 0400 471 645.

SUDOKU 6

Lösningen finns på motstående sida.

4 6 5

9

Samrådet i SPF Helsingfors firar Sibelius 150-årsjubileum lördagen den 5.9.2015 med en dagsutfärd till Lahtis med start kl. 13 vid Kiasma.

Konserten, där symfoniorkestern leds av kapellmästare Okko Kamu, börjar kl. 17.00 och i konsertens program ingår: Aallottaret, Pohjolan tytär, Symfoni nr 6 och Symfoni nr 7.

Priset är 90 euro vari ingår konsertbiljetten, bussresan, lunch i Lahtis och pausservering.

Anmälningar senast den 24.3.2015 till Anneli Schönberg, tfn 050 3362692 eller epost annelisch@gmail.com.

Skrivkurser för alla åldrar Möt våren i inspirerande trädgårds­ miljö på Axxell Överby i Esbo!

Yoga & skrivkurs 19–21.5.

Också för nybörjare!

En lämplig gåva till en skrivande ungdom är Workshop för unga skrivare 1–3.6 på Axxell Överby i Esbo tillsammans med författaren Maria Turtschaninoff!

Läs mera och ansök på www.axxell.fi. Förfrågningar kursledare Åsa Stenvall-Albjerg, e-post asa.stenvall-albjerg@axxell.fi, tfn 044 739 7722.

SenioRöst

7

1 5 3 2 6 9 5 8 1 3 3 8 3 7 9 8 1 4 2 6 7 8

Olivia Kyllönen, Aurora Marthens & Reetta Järä: Flickan kom ifrån sin älsklings möte Ti 24.2 kl. 14; Nordhuset, Mosaiktorget 2; fritt inträde, ingen anmälan SenioRöst-evenemang med konsert som bjuder på musik av olika finländska kompositörer bla Jean Sibelius och Oskar Merikanto. Under konserten blir det både solo och duettframträdanden med systrarna Olivia Kyllönen och Aurora Martens med Reetta Järä vid pianot. Därefter pausgymnastik, allsång, infotorg, kaffeservering.

Folkhälsan bjuder på skjuts inom östra Helsingfors med invataxi t/r med hjälp av luciamedel från tidigare år.

Meddela om skjutsbehov senast 19.2 till Emma Lunabba per tfn 044-7883696.

Vårens övriga senior-evenemang i Helsingfors: on 11.3 kl. 14 SeniorNord med Boklycka i Malms kulturhus, Nedre Malms torg 1 on 29.4 SeniorVäst med Minne och glömska i Gamlasgården, Klarinettv. 5 ti 5.5 SenioRöst med temat Må bra! i Matteus församlings lokaliteter, Åbohusv. 3 Se närmare information bla från respektive lokals webbsidor.

Arr. Senior-nätverket i Helsingfors i samarbete med Helsingfors kulturcentral.

GOD TID

2/2015 35

”Far! jag kan inte få upp min kokosnöt!”

– Skriv om alla dessa djävulskt konstruerade förpackningar som

inte går att öppna, insisterar Frida!

– Det är ju gammal skåpmat – andra har redan skrivit om det.

– Men gör det ändå, för nu är jag arg.

Frida har tappat nerverna i en ändlös kamp med motsträvi-

ga förpackningar. Povel Ramels Far! Jag kan inte få upp min kokosnöt! hjälper inte. Far har för länge sedan funnit gravens ro. Och ingen, ingen kan hjälpa mig, fortsätter Frida uppgivet.

Droppen som fick bägaren att rinna över var B-vitamintabletterna inneslutna i en nog så vacker förpackning. Det var en grant designad ”storpack” med tre burkar.

Väl hemma konstaterade Frida att hon inte klarade av att öppna burken. Hon använde sig av alla tänkbara metoder för att komma åt vitamintabletterna samtidigt som hon gnolade på: ”Far! Jag kan inte få upp min kokosnöt! Alla sätt jag prövat har varit fel. Med en yxa högg jag tills jag blev stel. Bordet fick hack, parkettgolvet sprack, men nöten, den är hel.”

Mycket riktigt! Inte för att Frida använde en yxa men kniven

gjorde ett djupt hack i handen varpå hon sökte sig till apoteket med provisoriskt omlindad hand och vitaminburken.

Personalen bistod med att öppna burken men ingenting utöver det. Snabbt intog Frida en tablett. Det kunde behövas.

För nästa etapp var hälsocentralen. Kön var lång och ännu längre blev Fridas väntan eftersom hon hade glömt att ta ett könummer.

Väl hemma med handen i paket styrkte hon sig med en stark kopp kaffe. Och så ringde hon till mig, som hon brukar när hon är upprörd. Det var ord och inga visor och av hänsyn till God Tids läsare måste det mesta uteslutas ur hennes jeremiader.

Benny Goodman och Artie Shawi i Lahtis Konsertresa till Sibeliushuset i Lahtis fredag 10 april med start klockan 10.00 vid Kiasma.

Samrådsbuss till Wasa Teater Några platser kvar.

1930-talets två stora klarinettister ”duellerar” i tidens populäraste big band-hits, med Antti Sarpila som Goodman och Martti Peippo som Shaw. Kapellmästare: Petri Juutilainen.

I priset 65 euro ingår buss, biljett, lunch och pauskaffe.

Anmälan till Clara von Bonsdorff, tfn 040-5444031 eller e-post clara.von.bonsdorff@welho.com

Samrådet i SPF Helsingfors ordnar teaterresa till Wasa Teater den 14–15 mars för att se på Folkets Dagblad baserad på Leif Sjöströms klassiska serievärld där Ole Norrback är den mest karikerade gestalten i Leif Sjöströms galleri.

Bussen avgår från Kiasma klockan 10.00.

Arrangör: Samrådet i SPF Helsingfors

Anmäl gärna intresse till ombudsman Jan Holmberg tfn 020–728 8813 eller e-post jan.holmberg@spfpension.fi

GOD TID utkommer nästa gång den 20 februari.

Material till nummer 3/2015 bör finnas på redaktionen senast den 6 mars. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Utgivn. Deadline

SUDOKULÖSNING 7

5

2

8

4

6

1

9

3

6

3

9

2

1

5

4

8

7

4

8

1

7

3

9

5

2

6

Nr 3

27/3

6/3

Nr 4

24/4

3/4

Nr 5

5/6

15/5

God Tid Katarina Bengs-Westermark Fredsgatan 8 A 15 65100 Vasa Tfn 020 72 888 80

Nr 6

28/8

7/8

Nr 7

2/10

11/9

Nr 8

6/11

16/10

5 2

Nr 9

11/12

20/11

9 1

3

2

6

9

5

8

7

1

4

8

9

4

6

7

1

2

3

5

1

7

4

2

3

8

6

9

6

3

5

8

7

9

4

1

7

8

1

6

4

3

5

2

4

5

3

9

2

6

7

8

Av någon anledning hade Frida drabbats av klåda i ögonen.

Det betydde ett nytt besök på apoteket. Hon blev ordinerad ögondroppar.

I glädjen över att få bot för de irriterande ögonen glömde hon att kolla förpackningen. Och när hon kom hem konstaterade hon att dropparna fanns i en plastflaska med en besynnerlig kork. Frida vände och vred på korken och tog en nötknäppare till sin hjälp och så fram med saxen. Klipp, klipp, klipp …

Raskt var den flaskan skalperad varpå innehållet rann ut över salongsmattan.

Nytt apoteksbesök! Någon ersättning för ögondropparna gavs inte.

Såhär fortsätter Fridas mot ”väderkvarnarna”. Känner God Tids läsare igen sig? Eller är det bara Frida som har problem?

I väntan på bättre tider tröstar sig Frida med att memorera Povel Ramel: Far! Jag kan inte få upp min kokosnöt!

Nej, inte ens med hammare och spik.

Var vägg nu har små gropar här och var, det är bara kokosnöten som är sig lik.

BENITA AHLNÄS

Foto Theresa Axén

Materialet skickas till per e-post till katarina.bengs-westermark@ spfpension.fi eller per post till

Det var inte bara vitaminburken som hade gett Frida problem.

Detsamma gällde otaliga andra förpackningar som hon förde en ständig kamp med.

Hur var det inte med yoghurten som enligt reklamen utgav sig för att bara en ”proteiinipommi”. Efter att ha ondgjort sig över den enspråkiga texten på följebladet försökte sig Frida på att öppna burken även innehållande ”mukana tuleva lusikka tekee siitä helpon syödä, missä ikinä liikutkin”.

Skeden fanns i ett plastlock på ett annat plastlock som täckte proteinbomben som också var försedd med ett lock på lock. Innehållet rann ut och den medföljande skeden gick inte att lösgöra. Locket var som limmat med Karlssons klister.

36 GOD TID

2/2015

Lösningen postas till SPF:s kansli senast den 13 mars.

Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

Namn: ......................................................................

Adress: ..................................................................... ..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 1/2015 Tua Lindberg-Selén, Borgå; Krister Lindberg, Hangö; Ritva Wickholm, Söderkulla; Ebba Holmberg, Helsingfors och Margot Svanbäck, Karis.

Vi fick in 408 krysslösningar, grattis till alla vinnare!