God Tid 3/2014

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 3 ● 21.3.2014 Årgång 42

LEDARE

I ledaren konstaterar förbunds­ ordförande Ole Norrback att EU, koncist uttryckt, är bra för de flesta.

Betydelsen av det internationella samarbetet ökar. ”Var vi än bor på vår jord och vad vi än gör, blir vi allt mera beroende av varandra. Miljöproblemen kommer över gränserna utan pass eller visum, ekonomin och handeln är globala, och allt flera av oss har levt eller kommer att leva i flera länder.” SIDAN 2

En tillgängligare semester

På Åland satsar man på att allt fler ska kunna uppleva både havet och naturen, utan att hindras av en sviktande fysik.

En som jobbar med detta är Miina Fagerlund som arrangerar resor på temat tillgänglighet. Hon hamnade in i resebranschen efter att ha stiftat bekantskap med en eldriven fyrhjulsdriven rullstol konstruerad för att framföras i terräng. SIDAN 10

Glada stavgångarna Margareta Åbonde, Elsi Hultholm, Maria Pettersson, Gunilla Bergström, Nancy Södergård och Kerstin Stenbacka i Petalax.

Foto Katarina Bengs-Westermark

Social motion lockar

Professorerna Aldur Eriksson, Henrik Forsius och bakom dem Johan Fellman har sammanlagt 261 levnadsår och 150 forskarår bakom sig.

Dags att avfira ett unikt samarbete.

Foto: Maj-Britt Paro

Tre män i en forskarbåt

Efter femtio år av samarbete i den medicinska forskningens tjänst är det dags för professorerna Henrik Forsius, Aldur Eriksson och Johan Fellman att avfira sin bedrift.

Herrarnas medelålder är 87 år! Läs mer på sidan 8.

Sedan 2009 har Folkhälsans stav­ gångs­grupp i Petalax promenerat i ur och skur under Gösta Stenbackas ledning.

I gruppen finns runt 30 aktiva deltagare och medeltalet en vanligt promenaddag ligger på 15 motionsglada personer. SIDAN 12

2 – GOD TID

3/2014 ­­­

LEDARE

För vem är EU bra?

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare, ombudsman för Västnyland, Åland, Övriga Finland: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo IKT-koordinator, ombudsman för Åboland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Katarina Bengs-Westermark tfn 020 72 888 80 katarina.bengs-westermark@spfpension.fi

Ett kort svar är: för de flesta. Var vi än bor på vår jord och vad vi än gör, blir vi allt mera beroende av varandra. Miljöproblemen kommer över gränserna utan pass eller visum, ekonomin och handeln är globala, och allt flera av oss har levt eller kommer att leva i flera länder. Betydelsen av det internationella samarbetet för oss alla ökar dag för dag.

EU grundades i tiden på ruinerna av ett i andra världskriget sönderbombat Europa. ”Aldrig mera krig” var devisen när Kol- och stålgemenskapen bildades för att de deltagande länderna skulle kunna kontrollera användningen av kol och stål, de viktigaste komponenterna vid tillverkning av vapen. Fred, stabilitet och ökad välfärd för alla var – och är – de övergripande målen i EU. Freden och stabiliteten är grunden för ett gott liv överallt. Just nu påminns vi igen om att freden inte är ett för alltid uppnått tillstånd. Rå maktpolitik används för att hetsa mänskor mot varandra också i vår världsdel.

Vissa obehagliga strömningar i tiden för tankarna till 1930-talet. Krav på livsrum för dem som talade tyska ansågs då ge rätt att med militärmakt inta andra länder, nu talar ryska ledare samma språk och agerar på samma sätt. Under 30-talets ekonomiska kris växte missnöjet, populismen ökade, extrema rörelser som föraktade den representativa demokratin växte sig starka, och det som var annorlunda framställdes som ett hot. Med förakt för spelregler och avtal kunde de extrema grupperna skaffa sig inflytande. 1900-talet såg två totalitära maktsystem växa fram och försvinna i Europa, fascismen och kommunismen.

Tiotals miljoner oskyldiga mänskor fick sätta livet till i deras ”idealsamhällen”.

Idag kan vi se samma tankar på tillväxt i alla länder, också hos oss. Ekonomin krisar med ökad otrygghet som följd, populismen har enkla svar på svåra frågor – oftast en omöjlig kombination, den inkrökta nationalismen och rädslan för omvärlden och invandrare ökar, och maktpolitik blir för en del ett viktigare politiskt mål än ett gott liv för mänskorna.

Här är inte avsikten att skrämma för ofrånkomligt onda tider. Tvärtom, avsik-

ten är att mana oss alla till eftertanke och till ansvarstagande. Vi pensionärer, som sett och vet mera om vart intolerans, demokratiförakt och rå maktpolitik kan leda, har ett ansvar för att erfarenheterna inte får glömmas. Våra krigsveteraner gjorde det bästa tänkbara fredsarbetet, när de, efter att i kriget räddat vårt öppna samhälle, började besöka skolor och berätta om kriget och dess fasor.

EU är i verkligheten det europeiska fredsprojektet. EU är och blir inte en perfekt organisation. När 28 länder samarbetar bygger de gemensamma besluten på kompromisser. Samarbetet ökar på område efter område, därför att det bedöms var till nytta för ländernas invånare.

Ingen organisation fattar bara kloka beslut. Den bild, som populister och inkrökta nationalister ger av EU som en organisation som fattar fel beslut, är överbyråkratiskt, kostar mycket och är mest till förfång för oss alla, är felaktig.

Vi behöver en mera nyanserad bild av EU med dess styrkor och svagheter än den de självutnämnda kritikerna ger oss. I det förestående EU-valet står två huvudlinjer mot varandra, å ena sidan de som vill förbättra och förnya EU och å andra sidan de som är med för att vara emot.

Europa är fullt av minoriteter. Därför är det så viktigt att vi alla kan leva gott, sida vid sida, trots olikheterna. Det underlättas om minoriteter är företrädde i EU-parlamentet. EU valet är därför så viktigt för oss finlandssvenskar.

Delad glädje är dubbel glädje Aldrig får man vara riktigt glad sa förra flickan,

för på sommaren går åskan och på vintern är det läsförhör. Den här meningen är begriplig bara för oss äldre, som vet vad ett läsförhör var.

Den uttrycker ändå en allmängiltighet som gäller alla generationer. Antingen kan man se bara det negativa, eller så kan man se världen som den är med sina positiva och negativa upplevelser. Inställningen till livet, som vi nog själva kan påverka, avgör hur vi ser på omvärlden.

Livssituationen påverkar oss naturligtvis ock-

så i allra högsta grad. Känner man djup sorg eller stor ensamhet är det inte lätt att se livet i rosenrött. Det kan låta tjatigt, men tål ändå att upprepas; vi har alla ett ansvar för varandra. En medmänska i djup sorg vill ofta kunna tala öppet om den med andra. Då är det viktigt att vi ställer upp. Ensamheten är ett växande problem bland oss gamla. Igen en upprepning: Tag med ensamma grannar till pensionärsträffar och andra aktiviteter, eller gå bara på besök då och då. I bästa fall är det två gladare mänskor efteråt.

Vårt medmänskliga ansvar kan inte delegeras till kommunen eller staten. I Pargas planeras ett projekt där frivilliga aktivister skall bygga upp ett system i syfte att bryta ensamheten och stärka sammanhållningen. Med intresse och stöd ger säkert projektet både resultat och nya erfarenheter. Liknande aktiviteter behövs på alla håll. Alla känner vi glädje av att kunna hjälpa en annan mänska. Delad glädje är dubbel glädje. Glädjen ger också utrymme för en mera positiv syn på livet.

OLE NORRBACK

förbundsordförande

Vår grundinställning är också viktig.

Här är ännu en sedelärande historia.

För hundra år sedan besökte två skohandlare Centralafrika. Den ena rapporterade att inga skor kan säljas för alla går barfota. Den andra rapporterade att marknaden är obegränsad, för alla går barfota.

OLE NORRBACK

Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19 asa.laukonlinna@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2014 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist ordförande, Maj-Britt Paro, Bertel Widjeskog, Carin Åminne

Förbundets produkter Bordsstandar med SPF:s logo 50 euro SPF-pinsar 6 euro Datorns ABC–Grundkurs i datoranvändning 5 euro Tips och råd om IT för pensionärsföreningar avgiftsfri Handbok för medlemsrekrytering avgiftsfri Svenska pensionärsförbundet, kontaktuppgifter, uppdaterade 13.11.2013, avgiftsfri Pentago-spel 30 euro Sångboken ”Sånger för alla” av Ann-Mari Häggman och Nina Stendahl, Vasa 2007, I SSN 1237-475X, publikationer utgivna av Finlands svenska folkmusikinstitut. 30 euro

Vill du ha GOD TID som PDF? Du som medlem har möjlighet att få God Tid som PDF, om du vill ha det för att kunna läsa God Tid digitalt. I motsats till vad som är fallet då man läser God Tid via förbundets hemsida så behöver man inte ha tillgång till internet då man läser en PDF. Meddela chefredaktören på

Produkterna kan avhämtas på något av förbundets kanslier. Anmäl gärna i förväg när ni önskar avhämta materialet samt i hur många exemplar. Portoavgift tillkommer vid postning.

För närmare information kontakta Åsa Laukonlinna, e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi, tfn 020-728 8819 på förbundets Helsingforskansli. Mer information finns också på webbplatsen http://www.spfpension.fi/medlemmar/blanketter/varubestallning/

katarina.bengs-westermark@ spfpension.fi om du önskar få God Tid som PDF.

GOD TID I BLICKFÅNGET I BLICKFÅNGET

Långsiktig välfärd viktig Långsiktig, hållbar ekonomi Att leva så, att man själv mår bra samtidigt som ekonomin är hållbar, är viktigt. Att ta hänsyn till medmänniskorna är en självklarhet, liksom att ta hänsyn till kommande generationer.

För att kunna säkra ett långsiktigt välfärdssystem måste den offentliga ekonomin hållas i skick.

Bland annat borde medborgaraktiviteten öka och företagsverksamheten livas upp. Samhället mår bra om de äldre mår bra: äldre i gott skick med bibehållen god köpkraft är en resurs för samhället. Äldreomsorgslagen har nyss trätt i kraft och kommer att ses över 2014. Syftet med lagen är bland annat att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand. Syftet och tanken med lagen ska vi se till att förverkligas och det är viktigt att äldre i livets alla skeden får social- och hälsovårdstjänster samt annan närservice.

Finland minskar i framtiden på anstaltsvården för äldre. Det är positivt att hemtjänster och olika former av hemlikt boende ökar och förbättras. Den här utvecklingen är ur mänsklig synvinkel betydande och ger samtidigt inbesparingar ur både den enskilda individens och samhällets perspektiv. Men nu om någonsin behövs mer resurser för hemtjänster och det är viktigt att satsa på tjänster som äldre behöver i sin vardag.

EU-valet Ett av den Europeiska unionens mål är att öka fred, stabilitet och välmående för invånarna och i världen. Länderna blir allt mer beroende av varandra.

Det är allt viktigare att finländarna följer med frågor på europeisk nivå och deltar i Europaparlamentsvalet. Europaparlamentsvalet är 25.5.2014, så passa på att använda din rösträtt.

Av cirka 1,5 miljoner finländska pensionärer får cirka 1,4 miljoner arbetspension. Avsikten med arbetspensionen är att säkra en rimlig, uppnådd inkomstnivå med tanke på ålderdom, arbetsoförmåga eller familjeförsörjarens död. Folkpensionen är en del av bastryggheten, som till en del ersätter eller kompletterar en arbetspension. Garantipensionen är till sitt fulla belopp 743,38 euro i år.

Finlands lagstadgade pensionssystem har visat sig vara starkt även i internationellt hänseende. Vårt förmånsbestämda pensionssystem, som delvis är fonderat, är tryggt och prognostiserbart för pensionärerna och upprätthåller stabilitet i samhället.

Det centrala målet med hela pensionspolitiken är att hela befolkningen har en täckande lagstadgad pension som säkrar en skaplig utkomst för alla pensionärer. Det är viktigt att de finländare som arbetar och har arbetat i olika länder inte hamnar mellan pensions- och skattesystemen.

Det lönar sig för Finland att hålla fast vid det nuvarande funktionsdugliga pensionssystemet.

De totala arbetspensionsmedlen i arbetspensionsförsäkringsbolagen uppgick 31.12.2013 till totalt 162,2 miljarder euro, och det är första gången förmögenheten överskred nivån 160 miljarder euro.

Under 2013 ökade förmögenheten med 12,6 miljarder euro. Åren 1997–2013 har den genomsnittliga årliga realavkastningen i hela branschen varit 4,0 procent. Statsskulden kommer enligt finansministeriets prognoser att öka år 2014 med 6,6 miljarder euro till sammanlagt 98 miljarder euro. Skulden har ökat mindre än året innan, vilket är ett steg i rätt riktning.

Vad är en långsiktig, hållbar ekonomi?

Om vi alla funderar på vad vi kan bidra med för att spara av samhällets medel bygger vi en stabil grund för framtiden i ekonomiskt hänseende. Det kan gälla allt från att hjälpa en senior med en handräckning där det behövs till exempel med att byta en lampa, att besöka din släkting för att få honom/henne på gott humör till att ställa upp i en pensionärsförening för att delta i vänverksamhet.

Jag tar det som en utmaning för mig själv också.

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

Källa: Pensionärsförbundens intresseorganisations utlåtanden februari 2014

3/2014 – 3

KALLELSE TILL VÅRMÖTET 2014 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte onsdagen den 23 april 2014 kl. 13.00 (lunchen inleds kl. 11.30) i SFV-huset G18, Georgsgatan 18, Helsingfors.

På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna: Vårmötet ska 1. välja ordförande och sekreterare för mötet 2. konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3. utse två protokolljusterare 4. välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas sammanlagda röstetal 5. behandla styrelsens berättelser och bokslutet för föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande 6. fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelse och övriga redovisningsskyldiga 7. behandla övriga ärenden.

Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari.

Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och • medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst.

Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Antalet medlemmar fastställs den 31 december 2013 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 9 april 2014.

De befullmäktigade representanterna kommer att få egna nummerlappar på vårmötet. Även övriga vårmötesdeltagares namn meddelas på förhand till Åsa Laukonlinna, se kontaktuppgifter nedan.

Förbundet emotser betalning av föreningens medlemsavgift för 2014 till förbundet före den 9 april 2014. Föreningarna meddelar hur många befullmäktigade representanter och/eller deltagare föreningen sänder till vårmötet och namnen på representanterna samt övriga deltagare senast onsdagen den 9 april 2014 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 020 7288819, Åsa Laukonlinna eller per e-post asa.laukonlinna@ spfpension.fi. Priset för vårmötet är 45 euro per deltagare.

Förbundet återkommer med närmare information om transportmöjligheter inklusive transportpriser.

Styrelsen

Kommande resor

Kommande program

1–3/4 2014 25/4–2/5 2014 5–9/5 2014 2–6/6 2014 18–26/8 2014 20–25/8 2014 25–28/8 2014 1–8/9 2014 8–15/9 2014 9–15/9 2014 5–7/10 2014 19–20/12 2014

9/4 2014 20/4 2014

Jazzkryssning till Stockholm. Se sidan 19 Resa till Kroatien. Se sidan 18 Kulturresa till Sverige med Bernt Morelius. Se sidan 18 Resa till Tartu, Estland. Se sidan 19 Resa till Hardanger & Norges sydkust. Se sidan 18 Resa till Dalarna. Se sidan 19 Östra Estland och Narva. Se sidan 19 Resa till Skottland. Se sidan 18 Den gröna ön Irland. Se sidan 19 Resa till Centraleuropeiska Tjeckien. Se sidan 18 Seniorskeppet. Se sidan 19 Mamma Mia! i Helsingfors. Se sidan 18

Utbildningsdag för IT-stöd. Se sidan 12 Sista anmälningsdagen för Årets IT-pensionär. Se sidan 12 23/4 2014 Vårmötet 2014. Se kallelse ovanför.

23–24/4 2014 Skön men skör, Norrvalla.

25/4 2014 Öppna dörren till den digitala vardagen!

Vasa Se sidan 12 5–9/5 2014 Skön men skör, Lehmiranta.

16/5 2014 Öppna dörren till den digitala vardagen!

Karis Se sidan 12

4 – GOD TID

3/2014

STARKA ÄLDRERÅD 45 blev 7 i SPF-frågesport Låt rösterna och kunskapen träda fram 14.5.

Uleåborg 15.5.

Rovaniemi

17.9.

Seinäjoki 26.3.

Joensuu 18.9.

Karleby 27.3.

Kuopio 2.10.

Vanda 9.4.

Borgå 23.10. Kouvola 13.5. Kajana (Koskikatu 2–4) 12.11. Vasa

Det var 45 lag som deltog i semi-

finalen till årets frågetävling. Det betyder att ungefär hälften av förbundets medlemsföreningar hade engagerat sig.

Lagen uppvisade ett stort kunnande. Maximalt poängtal som

kunde uppnås av ett lag var 27, och av de lag som gick vidare till finalen hade två fått ihop 26 poäng.

Följande sju lag möts i finalen som

äger rum i samband med förbundets vårmöte i Helsingfors den 23

april: Arkadia pensionärer, Korsholms pensionärsförening, Kotkanejdens pensionärer, Pensionärsklubben Festingarna i Nagu, Pensionärsföreningen Vi Norrifrån med två lag samt Österby pensionärers ena lag. (AGL)

Sitras nyckelområde: Aktiv medborgare – i alla åldrar EETUs projekt: En aktiv och välmående äldre

Raseborg, Sibelius, de Godzinsky & Nyslott

I samarbete med Sitra och Sitras Åbo- och Tammerforsprojekt arrangerar Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO en seminarieturné för att samla idéer. Tillsammans med deltagarna samlar vi in erfarenheter kring äldrerådens arbete. Med dessa som bas utvecklar vi nya verksamhetssätt och -modeller för att kunna utveckla äldrerådens verksamhet.

Samrådet i SPF Helsingfors ordnar

Seminariets målsättning

Vid seminariet samlar vi in information som är baserad på praktisk erfarenhet av arbete inom äldreråd. För att ytterligare kunna utveckla arbetet inom äldreråden letar vi nya tankar och önskemål genom interaktivt grupparbete och inledande föredrag.

Målgrupp

Alla som är intresserade av äldrerådens verksamhet och av att kunna påverka äldrefrågor.

traditionsenligt en teaterresa till Raseborg, där årets pjäs är En midsommarnattsdröm. Bobo Lundan har speciellt för Raseborgs Sommarteater skrivit en helt ny version av William Shakespeares klassiker fylld med humor, lek och stor igenkänningsfaktor.

Platser är bokade för lördagen den 28 juni klockan 17, med start från Kiasma klockan 14.

Lördagen den 6 september bjuds

festivalens avslutningskonsert gav mersmak då många föredrar klassiskt framom lätt musik. Sinfonia Lahti leds av Okko Kamu. Priset för resan blir 80 euro. Ännu finns en chans att anmäla sig

till Samrådets konsertresa till Sibeliushuset i Lahtis fredagen den 4 april. Sinfonia Lahti firar då det faktum att underhållningsmusikens store mästare George de Godzinsky skulle ha fyllt 100 år den 5 april.

Atso Almila är kapellmästare och som konferencier fungerar filmexperten Peter von Bagh.

Priset 65 euro inkluderar biljett, bussresa, lunch och pauskaffe med dopp. Anmäl snarast!

Sommarens operaresa till Nyslott

31.7–1.8 är fullbokad, men det kan löna sig att höra sig för om annullerade platser. Guiseppe Verdis opera Nabucco framförs av Welsh National Opera ledd av Xian Zhiang, regi Ben Naur.

Anmälan och förfrågningar angående alla resor till Samrådets reseledare Clara von Bonsdorff, 040-5444031 eller e-post clara.von.bonsdorff@welho.com

Tvåspråkighet

det på klassisk musik i Sibeliushuset i Lahtis. Fjolårets resa till Sibelius-

Programmet vid seminariet i Vasa är på svenska. Dessutom arrangeras svenskspråkiga grupper vid seminarierna i Borgå, Karleby och Vanda.

Danskväll med UniSet på AV i Helsingfors

Välkommen med och påverka!

Dansglada seniorer får under vårsä-

Skriftlig anmälan senast två veckor på förhand jari.latvalahti@eetury.fi Vid anmälan uppges För- och efternamn Organisation och uppgift Telefonnummer och e-postadress Värt att veta

Seminariet är avgiftsfritt Vi tar inte emot reserveringar 100 deltagare tas emot till seminariet

Avbokningar

Senast en vecka före seminariedatum

Mera information

jari.latvalahti@eetury.fi, tfn 050 312 0298

Program

Klockan 9.15 Anmälning och morgonkaffe (9.25 Information till gruppordförandena c. 10 min.) PIO rf 9.45 Seminariets öppningsanförande 9.15 PIO rf:s projekt: En aktiv och välmående äldre

Instruktioner om grupparbetet PIO rf 10.30 Grupparbete: Att skapa verksamhetsmodeller utgående

från medborgarens behov

Deltagarna + gruppordförandena 11.40 Äldrerådsarbetet i seminariestaden

Representant för äldrerådsarbetet i staden/kommunen 12.00 Lunch 13.00 Äldrerådets roll: Sitras nyckelområde Aktiv medborgare

– i alla åldrar sätter medborgarna i fokus. Sitra 13.30 Inom Sitras projekt Kommunivånare som deltar och

påverkar utvecklar man redskap samt verksamhetskultur

och –sätt för ökat deltagande och ökad påverkan. Åbo stad 14.00 Paus 14.30 Verksamhetsmodeller för att öka valfriheten genom

följande projekt:

Kund- och servicerådgivning, Palvelupysäkki

(Servicehållplatsen) samt Personlig budget. Tammerfors stad 15.00 Muntlig redovisning av grupparbeten.

Gruppordförandena 16.00 Avslutande ord. PIO rf 16.15 Seminariet avslutas Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf förbehåller sig rätten till ändringar i tidsschemat och i programmet.

songen nöja sig med en enda Danskväll på AV i Helsingfors. Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland satsar nämligen dansresurserna på en större tillställning på G18 på hösten för att fira det faktum att Danskvällarna fyller tio år.

Populära Lovisaorkestern UniSet står för musiken vid vårens Danskväll som äger rum onsdagen den 16 april klockan 18–22 på AV, Annegatan 26. Inträde 10 euro.

UniSets Bertel Mårtenson och Christer Johansson har vid sidan av jordbruk respektive tryckeriar-

Stiftelsen för dig och mig Samhället har sitt ansvar för de äldre, men det frivilliga arbetet bland pensionärer blir allt viktigare. Också den verksamheten kräver pengar. ”Stiftelsen för dig och mig” innebär att var och en av oss i grunden är både givande och mottagande part. Du som gärna vill bidra till pensionärernas egen stiftelse kan välja flera olika sätt efter egen önskan.

Svenska pensionärsförbundet är initiativtagare till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, vars ändamål är att främja finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa samt livskvalitet och trivsel i vardagen. Målet är att skaffa tillräckliga medel för att trygga en seriös och långsiktig verksamhet på svenska bland pensionärerna. Det disponibla överskottet i stiftelsen delas ut till föreningar och institutioner efter ansökan.

Stiftelsen grundades av Svenska pensionärsförbundets höstmöte den 10 november 2010 och är registrerad med numret 2398487-4.

Stiftelsens kontonummer är: Aktia FI40 4055 0010 8895 39 Nordea FI38 1555 3000 1131 50 Vasa Andelsbank FI15 5670 0820 2286 15 Alla gåvor, stora som små, tas emot av Stiftelsen med tacksamhet.

Donationer och testamenten till Stiftelsen är skattefria såväl för donatorn som för mottagaren.

Ordförande för Stiftelsen är Ole Norrback och vice ordförande är Henry Wiklund. Till Stiftelsens styrelse hör därtill Jan-Erik Frostdahl, Lasse Koivu, Marianne Lindberg och Henrik Svarfvar.

För närmare information kontakta gärna Stiftelsens ombudsman Veronica Fellman, tel. 020-7288812, e-post veronica.fellman@ spfpension.fi.

Stiftelsen har en ny broschyr, som vi gärna sänder ut.

bete varit aktiva musiker hela livet, Bertel främst som körsångare och Christer som dansmusiker. UniSet spelar och sjunger allt från gammeldans till svensk schlager och örhängen. Bertels instrument är keyboard, Christer spelar bas och båda sjunger, solo och i stämmor.

Stöd för renovering av bostaden Ansökningstiden för renoverings-

stöd från Centralförbundet för de gamlas väl pågår fram till den 27/3.

För närmare information ring Centralförbundet för de gamlas väls saneringsrådgivare. På www.vtkl. fi/fin/yhteystiedot/korjausneuvojat finns rådgivarnas kontaktuppgifter. Rådgivarna kan även hjälpa till med ansökan.

Centralförbundet för de gamlas väl växel 09 350 8600, fax 09 3508 6010 www.vtkl.fi

40 euros självrisk på läkemedel 2015 Läkemedelsersättning kommer att

betalas först när patientens läkemedelskostnader överstiger 40 euro per kalenderår.

Grundersättningsprocenten höjs 2015 från nuvarande 35 procent till 45 och självrisktaket (läkemedelstaket) för årliga läkemedelsinköp sänks till 599 euro.

Syftet är att minska kostnaderna för patienter som använder många läkemedel.

Källa: Social- och hälsovårdsministeriet

GOD TID

3/2014 – 5

Seniorhusets fru general Vi har en kvinnlig general i Finland. Jovisst, fru general Maire Wahlström, 91, är den enda som kan stoltsera med den titeln. Efter ett långt, rikt, världsomfattande liv i Frälsningsarmén lever Maire nu i Seniorhuset i Helsingfors och ”har det så bra som jag kan ha det”.

Paret Wahlström, Jarl och Maire, var genom hela livet fast knutna till Frälsningarmén. 1981 valdes Jarl till general för den internationella Frälsningsarmén, med hela världen som arbetsfält. Generalens maka hade samma rang och var ansvarig för hela Frälsningsarméns kvinnoarbete.

Under sina fem år i högsätet i London reste paret Wahlström till jordens alla hörn, upplevde personer som Moder Teresa, Japans kejsare, kung Baudouin och naturligtvis hela brittiska kungahuset på nära håll.

– När man kastas i vattnet får man lov att simma, konstaterar Maire med ett leende. Nu undrar jag ibland: har det varit sant?

Templet ett andra hem Maire Nyberg föddes i Helsingfors 1922. Genom mormor i Hangö växte lilla Maire bokstavligen in i Frälsningsarmén. När mormor Anni flyttade till Helsingfors blev Templet ett andra hem med söndagsskola och ungdomsarbete.

– Genom flickscouterna kom jag i kontakt med Karen i Norge, berättar Maire. När vinterkriget bröt ut och skolorna stängde fick jag och min lillebror ett hem hos Karen. En dag i april 1940 hördes ett välbekant ljud. ”Det är luftalarm” sa jag till familjen som först inte trodde mig. Så fick vi se tyskarna tåga in.

De finska barnen i Norge skickades hem, efter en farlig färd med beskjutning togs barnen emot i Sverige av prins Wilhelm för vidare transport till Finland där det nu var fred.

Trebarnsmamma Sjuttonåringen Maire blev scoutledare, gard i Templet och ett nytt krig bröt ut. Under en permission dök en trevlig musikalisk kapten upp i hornmusikkåren, Jarl Wahlström.

– Vi förälskade oss, ler Maire vid

minnet. I augusti 1944 fick Jalle en dag ledigt för att gifta sig, så tillbaka till fronten. Men kriget var snart över. Vi fick arbeta ett år ”på fältet” i Borgå.

Båda var nu frälsningsofficerer, Jarl redan före kriget utbildad vid internationella kadettskolan i London och Maire vid kadettskolan i Helsingfors.

Sommaren 1945 kallades paret tillbaka till Helsingfors. I september föddes Ulf och ett år senare systern Inger.

– Jag blev hemmafru och 1950 fick vi vårt tredje barn som fick heta Jarl efter pappa, berättar Maire. I åtta år skötte jag barn och hem, men var också söndagsskollärare och scoutledare i Templet. Dessutom fick jag medverka i Frälsningsarméns tidning Krigsropet.

Fem år i Kanada Hösten 1960 flyttade familjen till Uleåborg där Jarl blev chef för norra divisionen.

– Barnen protesterade vilt, men fick ju gå i den privata svenska skolan och klarade de tre åren ”i förskingringen”.

Efter några år i Helsingfors skickades Jarl och Maire 1971 till Kanada.

– Frälsningarméns ställning i Kanada är en annan än hos oss.

Man driver sjukhus, rehabilitering och socialt arbete, vi hade ansvar för tvåtusen officerare.

Sonen Ulf – välkänd som God Tids förra chefredaktör – kom till Kanada för att hälsa på föräldrarna. Ett kort besök blev tjugotvå år!

Efter fem år i Kanada kallades Jarl 1976 till kommendör för Frälsningsarmén i Finland. Maire minns hur bekvämt det var att slippa allt klädståhej och få gå i uniform på presidentbalerna.

Sextio av hundra länder År 1981 blev Jarl Wahlström ledare för Frälsningsarmén i Sverige

Porträttet av Maire Wahlström hänger på sonen Uffes vägg. Det är målat av Lennart Segerstråle sommaren 1945 i Borgå, en skiss till en detalj av en altartavla.

Segerstråle var en vän i familjen.

Sonen Ulf Segerstråle och Jarl blev vänner under kriget där Ulf stupade. Jarls och Maires son fick sitt namn efter honom.

Maire Wahlström inför 90-årsjubileet den 18 november 2012. Fotograf var givetvis God Tids chefredaktör Ulf W.

men valdes redan samma höst till general för internationella Frälsningsarmén med säte i London.

– Jag trivdes så bra i Stockholm med ett vackert hem på Östermalm, berättar Maire. I oktober höll Höga rådet val av ledare, nästan som påveval som pågår i flera dagar. När Jalle ringde från London välkomnade jag honom hem till vårt nyrenoverade fina kök.

Men han hade blivit vald, och det var bara att lämna både köket och Stockholm.

Nu följde fem år i den internationella hetluften för generalerna Wahlström. De besökte sextio av de hundra länder där Frälsningsarmén då verkade.

– Det kunde hända att vi landade i Indien och bagaget på Cypern.

Oförglömliga möten Maire Wahlström har många minnen av stora personligheter. Vid mötet med Moder Teresa kändes det som om ett helgon trätt in i rummet, en kal liten sal: – Hon kom barfota i en enkel dress, mild, god och glad. ”Vår herre säger mig” svarade hon på frågan om hur hon vet vad hon skall göra.

Belgiens kung Baudouin, som var en djupt troende katolik, gjorde ett djupt intryck på Maire: – Han frågade: ”Får jag be för er?” och undrade hur vi i Frälsningsarmén får folk att tro. ”Jag vet inte vad jag ska göra med mitt folk!”

Vid japanska hovet måste man vara noga med att inte vända ryggen mot kejsaren, man fick backa ut. Brittiska hovet blev välbekant

under Londonåren, bland annat på drottningens årliga garden party bakom Buckingham Palace. På Maires vägg i Seniorhuset hänger ett signerat porträtt av Ronald Reagan med Jarl Wahlström vid sin sida.

En 60-årsdag att minnas Från ett besök i Ghana i november 1982 har Maire ett speciellt minne: – Det var min 60-årsdag och jag var lite sårad över att inte ens min man kom ihåg mig. Frälsningsarmén i Ghana råkade fylla 60 år samma dag. När vi stiger ur flygplanet möts jag av en kör som sjunger Happy Birthday, Mrs General!

– På samma resa besökte vi en mödraklinik där Jalle plötsligt fick

en tjugo minuter gammal baby i sina armar. Det förvånar mig inte om barnet döptes till Wahlstrom.

Jarl och Maire Wahlström pensionerades 1986. Jarl gick ur tiden 1999. Maire lever bland rika minnen i sin trivsamma tvåa i Seniorhuset, med ”vår” Uffe på nära avstånd. Dottern Inger, som bland annat varit EU-översättare i Luxemburg, bor som pensionär i Stockholm medan sonen Jarl, professor i psykologi i Jyväskylä, snart blir pensionär också han och flyttar till Helsingfors.

Maire Wahlström är nöjd med sitt liv: – Jag har inte ångrat ett enda ögonblick!

MAJ-BRITT PARO

Nyinstallerade generaler på International Headquarters i London 1981.

Bilden är ur Jarl Wahlströms memoarbok ”En vallfartssång”.

6 – GOD TID

3/2014

SPF:s medlemsrekryteringstävling 2013 Grankulla vinnare 2013 Det blev Grankulla Svenska Pensionärer som tog hem segern i 2013 års medlemsvärvningstävling. 80 nya medlemmar gav 173 poäng. Österby Pensionärer kom andra med 59 nya medlemmar och 154,50 poäng.

Närpes Pensionärsförening blev trea, 89 nya medlemmar och 152,50 poäng.

Föreningarna har fått 1 poäng för varje ny medlem samt för varje ½-procents

ökning av medlemsantalet ytterligare 1 poäng.

Ett tredje kriterium har tagit hänsyn till hur stor andel av pensionärsmålgrup-

pen som är ansluten. Utgångsläget för respektive förening var den anslutningsprocent som föreningen hade vid årsskiftet. (Om flera föreningar fanns i samma kommun var det den sammanlagda procenten för dessa som räknades.)

För varje ny medlem har föreningar med 0–25 procents anslutning fått 0,25 poäng, föreningar med 26–50 procents anslutning 0,50 poäng och föreningar med 51–100 procents anslutning 0,75 poäng.

Föreningar som har de största målgrupperna som ännu inte är medlemmar i SPF:

Helsingfors (över 7 000), Raseborg, Vasa, Esbo och Borgå (över 3 000), Jakobstad och Mariehamn (över 2 000), Korsholm, Pargas och Åbo (över 1 500).

Totalpoängen för tio i topp 1.1–31.12 1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

Grankulla Svenska Pensionärer 173,00 poäng Österby Pensionärer 154,50 poäng Närpes Pensionärsförening 152,50 poäng Borgå Svenska pensionärsförening 128,50 poäng Ingå Pensionärer 113,00 poäng Korsholms Pensionärsförening 112,00 poäng Malax Pensionärer 106,50 poäng Sibbo Svenska Pensionärsförening 90,00 poäng Esbo Svenska Pensionärer 89,25 poäng Kotkanejden Pensionärer 83,50 poäng

Svenska pensionärsförbundet hade 18 909 medlemmar per den 31.12.2013, 1 461

nya och 1 114 utskrivna.

Medlemsvärvningstävling 2013: resultat för varje förening per den 31.12.2013

Östra Nyland

Mellannyland

Förening Arkadia Pensionärer r.f.

Drumsö Pensionärer r.f.

Eira Pensionärer r.f.

Pensionärsföreningen ETTAN r.f.

Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen r.f.

Haga Pensionärer r.f.

Kronohagens-Skatuddens pensionärer r.f.

Munksnejdens Pensionärer r.f.

Pensionärsföreningen Olympia r.f.

Pensionärer i Östra Helsingfors r.f.

Pensionärsföreningen Hankens Seniorer r.f.

Föreningen Hufvudstadsbladets Seniorer r.f.

Esbo svenska pensionärer r.f.

Grankulla svenska pensionärer r.f.

Vanda svenska pensionärer r.f.

Borgå svenska pensionärsförening r.f.

Pensionärsträffen r.f. i Lappträsk Isnäs Pensionärer r.f.

Kotkanejdens pensionärer r.f.

Liljendal församlings pensionärer r.f.

Lovisa svenska församlings pensionärer r.f.

Lovisanejdens Svenska Pensionärer r.f.

Pernå pensionärer Pyttis svenska pensionärsförening r.f.

Sibbo Svenska Pensionärsförening r.f.

Pensionärsföreningen Trivselklubben r.f. i Strömfors Träskända Seniorer r.f.

Medlemsantal den 31.12.2012

Antal nya medlemmar per den 31.12.2013

110 170 117 122 108 61 34 371 61 180 40 100 974 479 201 819 50 75 49 149 149 246 88 37 654 26 55

7 2 3 4 3 3 3 38 4 10 0 0 61 80 15 86 1 3 15 9 7 9 16 2 50 0 4

Poäng

Extra poäng baserat på målgruppens storlek

Poäng totalt

20 4 8 11 9 13 21 58 17 21 0 0 74 113 30 107 5 11 76 21 16 16 52 13 65 0 19

1,75 0,50 0,75 1,00 0,75 0,75 0,75 9,50 1,00 2,50 0,00 0,00 15,25 60,00 3,75 21,50 0,25 1,50 7,50 3,50 3,50 4,50 7,50 0,50 25,00 0,00 1,00

21,75 4,50 8,75 12,00 9,75 13,75 21,75 67,50 18,00 23,50 0,00 0,00 89,25 173,00 33,75 128,50 5,25 12,50 83,50 24,50 19,50 20,50 59,50 13,50 90,00 0,00 20,00

GOD TID

ÖF

Österbotten Å

Åboland

Västra Nyland

Förening Kyrkslätt Pensionärer r.f.

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening r.f.

Ekenäs Pensionärer r.f.

Pensionärsföreningen Fagervik r.f.

Svenska Pensionärsgillet i Hangö r.f.

Ingå Pensionärer r.f.

Karis Pensionärer r.f.

Lojo svenska seniorer r.f.

Pojo Pensionärer r.f.

Sjundeå Pensionärer r.f.

Tenala-Bromarf Pensionärer r.f. Österby Pensionärer r.f.

Dragsfjärds Pensionärer r.f.

Pensionärsbostadsföreningen i Houtskär r.f.

Kimito Pensionärsförening r.f.

Korpo Pensionärer r.f.

Pensionärsklubben Festingarna r.f. i Nagu Pargas Svenska Pensionärer r.f.

Västanfjärds Pensionärsförening r.f. Åbo Svenska Pensionärsklubb r.f.

Mariehamns Pensionärsförening r.f.

Esse Pensionärsförening r.f.

Pensionärsklubben Milstolpen r.f.

Jeppo Pensionärsklubb r.f.

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån r.f.

Korsholms Pensionärsförening r.f.

Korsnäsnejdens Pensionärer r.f Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck r.f. PIKT Kronoby Pensionärer r.f.

Pensionärshemsföreningen i Kronoby r.f.

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb r.f.

Lappfjärds Pensionärsklubb r.f.

Larsmo-Eugmo pensionärsförening r.f.

Malax Pensionärer r.f.

Föreningen Munsala Pensionärshem r.f.

Munsala Pensionärsklubb r.f.

Nedervetil pensionärsklubb r.f.

Nykarleby Pensionärer r.f.

Närpes Pensionärsförening r.f.

Föreningen Oravais Pensionärshem r.f.

Pedersöre Pensionärsklubb r.f.

Pedersöre Norra Pensionärsförening rf Pensionärsföreningen Nygammal r.f. i Petalax Purmo Pensionärer r.f.

Terjärv Pensionärer r.f.

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS r.f.

Vasanejdens Pensionärer r.f.

Vörå Pensionärsklubb r.f. Övermark Pensionärsförening r.f.

Björneborgs Svenska Pensionärsförening r.f.

Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors r.f.

Medlemsantal den 31.12.2012

Antal nya medlemmar per den 31.12.2013

386 386 645 51 76 189 255 117 101 147 175 180 254 97 220 106 169 441 149 350 156 212 357 118 344 813 281 160 402 124 359 410 346 344 54 184 126 282 928 238 293 76 252 270 289 494 37 134 201 107 151

19 34 40 0 6 44 10 2 4 12 22 59 20 1 6 12 11 26 8 30 8 21 34 9 32 64 28 4 31 6 30 26 30 51 0 13 15 17 89 14 32 1 5 11 14 25 4 9 15 8 14

3/2014 – 7

Poäng

Extra poäng baserat på målgruppens storlek

Poäng totalt

29 52 52 0 22 91 18 5 12 28 47 125 36 3 11 35 24 38 19 47 18 41 53 24 51 80 48 9 46 16 47 39 47 81 0 27 39 29 108 26 54 4 9 19 24 35 26 22 30 23 33

14,25 25,50 20,00 0,00 1,50 22,00 5,00 0,50 2,00 6,00 11,00 29,50 10,00 0,50 3,00 6,00 5,50 13,00 4,00 7,50 2,00 10,50 8,50 4,50 8,00 32,00 14,00 2,00 23,25 4,50 15,00 13,00 22,50 25,50 0,00 6,50 11,25 8,50 44,50 3,50 16,00 0,50 2,50 7,50 10,50 6,25 1,00 2,25 7,50 4,00 10,50

43,25 77,50 72,00 0,00 23,50 113,00 23,00 5,50 14,00 34,00 58,00 154,50 46,00 3,50 14,00 41,00 29,50 51,00 23,00 54,50 20,00 51,50 61,50 28,50 59,00 112,00 62,00 11,00 69,25 20,50 62,00 52,00 69,50 106,50 0,00 33,50 50,25 37,50 152,50 29,50 70,00 4,50 11,50 26,50 34,50 41,25 27,00 24,25 37,50 27,00 43,50

8 – GOD TID

3/2014 Aldur Eriksson, 87, och gruppens “yngling” Johan Fellman, 82, gör sig beredda att avnjuta mat, dryck och trevliga minnen.

Genom att vi företräder olika områden respekterar vi varann och behöver inte trampa varann på tårna.

Hundrafemtio forskarår folkhälsan till fromma Med över hundrafemtio gemensamma forskarår bakom sig samlades tre professorer dagen efter Alla hjärtans dag för att avfira sin vänskap och sitt unika samarbete – den äldste 92, den yngste en ungdom på 82 år.

Professorerna Henrik Forsius, Aldur Erikssons och Johan Fellmans forskning går tillbaka till 1962 då Folkhälsans Populationsgenetiska avdelning grundades. Forsius, som är specialist i ögonsjukdomar, genetikern Eriksson och statistikern Fellman har med var sin expertis som insats kunnat skapa ny kunskap om till exempel den åländska blödarsjukan, eller hitta en ny ögonsjukdom som fått namnet Forsius-Erikssons syndrom.

Det första gemensamma arbetet publicerades 1964, det sista år 2012.

Det vetenskapliga arbetet har resulterat i fyra doktorsavhandlingar och flera hundra publikationer av vilka över femtio är sampublikationer för alla tre.

Fokus på Åland Samarbetet med Folkhälsan fick sin upprinnelse redan 1949 då professor Fredrik Saltzman bad Henrik Forsius assistera professor Rudolf Jürgens vid undersökningar i Föglö på Åland.

Erik Adolf von Willebrand hade på 1930-talet undersökt en familj i Föglö där flera kvinnor dött till följd av blödningar. Folkhälsan hade kallat på Rudolf Jürgens från Basel, expert på blodsjukdomar. År 1935 publicerades en artikel i Finska Läkaresällskapets handlingar om en sjukdom ny för vetenskapen. Blödarsjukan fick namnet Willebrand-

Jürgens sjukdom, numera Willebrands sjukdom.

Tillsammans med Rudolf Jürgens undersökte Henrik Forsius blödarsjukan år 1950 och resultaten publicerades i flera artiklar.

Aldur Eriksson övertog 1960 Henrik Forsius arbete med Willebrands sjudom och har utvidgat forskningen med andra tyska forskare. Forskningsfärder i den åländska skärgården skedde med anrika motorbåten Lyckoslanten och dess skeppare Sjöstrand.

Samarbetet mellan Henrik Forsius och Aldur Eriksson gällande speciellt ärftliga ögonsjukdomar har fortsatt genom åren till dags dato. En stor del av undersökningarna ha gjorts på Åland. Nästan hela Kökars befolkning har deltagit i kartläggningen av en glaukomsjukdom som resulterade i en doktorsavhandling av Eva Forsman. Ärftlighetens gåta Ett tiotal undersökningar har gjorts för att utreda sällsynta sjukdomar inom det finska sjukdomsarvet, ofta i samarbete med professor Albert de la Chapelles forskningsgrupp. På 60-talet gjordes omfattande skoltlappsundersökningar.

Vidare har Forsius och Eriksson organiserat eller deltagit i populationsgenetiska expeditioner i Ryssland, på Grönland och på Island,

medan Forsius utvidgat reviret till Alaska, Kanada, Chile, Indien, Rwanda och Tunisien.

Trions samarbete har organiserats så att alla undersökningsdata insamlade av Forsius och Eriksson sedan har behandlats och diskuterats statistiskt av Johan Fellman vid sidan av hans egen forskning inom statistisk teori.

Henrik Forsius var under lång tid verksam i Uleåborg och Aldur Eriksson i Amsterdam. Folkhälsans Populationsgenetiska avdelning sköttes då av Johan Fellman.

– De lämnade mig som fyrvak-

tare, konstaterar Fellman. Men vetenskapen fortlevde hela tiden, trots att det var långt innan nätverken skapades.

Informationsteknologin har sannerligen förändrat forskningens villkor. Fellman kan stoltsera med att han sysslade med IT redan 1963, trettio år före världsvida internet.

I vått och torrt Herrarna begår sin finallunch tillsammans med sin forskningsassistent, Folkhälsans Cira SchadéwitzSirviö. Hon handplockades från Hanken av forskartrion år 2002 för att organisera och koordinera arbetet.

– Det har varit tolv ljuvliga år, säger hon. Jag kommer aldrig att kunna få bättre arbetsgivare.

Vad är det då som får vetenskapare att fortsätta sitt arbete decennier över pensionsåldern? De tre professorerna är sällsynt enstämmiga: – Vi har trivts med varann! Vi har hållit ihop i vått och torrt.

Genom att vi företräder olika områden respekterar vi varann och behöver inte trampa varann på tårna.

Av forskarteamets samlade arbeten har samematerial deponerats i Uleåborgs forskningsarkiv medan tvilling-trilling-undersökningar och ärftlighetsmaterial deponerats där det hör hemma, på Ålands landskapsarkiv.

Hundrafemtio gemensamma forskarår har fått en värdig avslutning.

Text och foto: MAJ-BRITT PARO

Forskningsassistenten Cira Schadéwitz-Sirviö har forskargruppens nestor, Henrik Forsius, 92, till bords vid avskedslunchen.

GOD TID

3/2014 – 9

Agneta, en pensionär med skrivklåda Jag är pensionär, en gravt medelålders kvinna med skrivklåda. Så karakteriserar Agneta von Essen sitt alter ego. Efter att hon inom en tidsperiod på tretton år har gett ut elva böcker inser man att så är fallet.

Hon är också mamma till tre barn som har gett henne både barnbarn och barnbarnsbarn. Citatet: Nulla dies sine linea (Inte en dag utan en rad) är i högsta grad relevant för Agneta von Essen.

Agneta von Essen, född von Willebrand, har en lång yrkeskarriär bakom sig som lärare, rektor, skoldirektör och linjedirektör för det svenska skolväsendet på utbildningsverket i Helsingfors. Dessutom är hon auktoriserad turistguide i Helsingfors.

Hon föddes den 7 april 1939 i Helsingfors. Agneta är mellanbarnet i en syskonskara på tre barn av vilka hennes bror Bosse von Willebrand föddes i oktober 1940. Det var samma år hennes far, flygkaptenen Bo von Willebrand blev nedskjuten av ryska jaktplan under en flygning med honom som pilot från Reval till Helsingfors den 14 juni 1940. Alla ombordvarande omkom.

Agneta var då drygt ett år och hennes syster Ulla åtta år.

Till hundraårsminnet, 2007, av Agnetas fars födelse skrev hon boken Halva hennes liv som handlar om hur livet tedde sig för hennes mor Ulla von Willebrand, född Idman, som levde trettio år efter den ödesdigra olyckan. Länge tvekade Agneta huruvida hon skulle utlämna sina föräldrars liv men hon kände på sig att det var viktigt att boken blev skriven.

Agneta och jag har stämt möte på

Riddarhuset en februaridag 2014.

Utställningen Adeln som samhällsbyggare är inne på slutrakan. Publiktillströmningen är stor till arrangörernas glädje eftersom intäkterna oavkortat går till välgörande ändamål. Innan vi har lyckats hitta en lugn vrå för en intervju har jag försökt fånga Agneta von Essen på bild med Robert Wilhelm Ekmans pampiga tavla från öppnandet av Lantdagen den 18 september 1863 som bakgrund.

Agneta öppnar samtalet med att berätta att hennes första pensionärsår var 1998. Krönikan om släkten von Essen pockande då på att bli skriven. Arbetet som koordinator föll på Agneta eftersom släktingarna tyckte att hon som nybliven pensionär hade gott om tid. Släkten von Essens krönika från Westfalen via Ösel till Norden är titeln på det mastiga verket som utkom år 2000 med det von essenska släktvapnet på pärmen.

Johan Ulfvens gjorde layouten och han kom också att bli Agnetas betrodda utformare för hennes fortsatta litterära produktion.

Släktboken gav blodad tand. Agne-

ta började inse vikten av att inte bara läsa litteratur utan även att bli litteraturproducent. Böckerna föddes i rask takt. Tillsammans med föreningen Kvinnliga akademiker

i Helsingfors utkom Våra krigsminnen med Agneta som redaktör. Ett år senare publicerades Unga liv i krig och kristid med minnen från åren 1939–1944 med Agneta von Essen och Maj-Britt Paro som redaktörer. År 2006 utkom verket Hundra år av jämställdhet som handlar om kvinnors kamp till jämlikhet.

Huvudredaktör var Margaretha Mickwitz medan Elisabeth Nordgren och Agneta von Essen var medredaktörer till boken som utgavs av Sahlgrens förlag.

Vid det här laget hade det blivit

helt klart för Agneta att skrivandet också kan fylla en terapeutisk funktion. Ledstjärnan för hennes följande böcker har varit att skriva också om svåra saker till ömsesidig hjälp och uppbyggnad både för skribenten och för läsaren.

Halva hennes liv är ett typexempel på en självutlämnande bok med devisen om att det mest personliga också är allmängiltigt. År 2008 var det dags för två böcker. Roolien murtajat, än en gång med Agneta som medredaktör, utkom på Gaudeamus University Press. Gul och blå handlar om Agnetas erfarenheter som telefonjour på Kvinnolinjen i Finland som innan hon anslöt sig endast fungerade på finska som Naistenlinja Suomessa. Bokens titel anspelar på kvinnor som blir misshandlade och slagna så att de blir både blå och gula.

– Ett fruktansvärt ämne, men ack så nödvändigt med möjlighet för dessa olycksdrabbade kvinnor att få tala av sig och bli hänvisade till hjälp från samhället, summerar Agneta.

Svart och vitt från år 2010 är enligt Agneta en berättelse om att leta efter sammanhang. Ett genialt grepp är förekomsten av statyn, en stenkvinna från Zimbabwe, som bollplank för boken huvudperson Erika med självbiografiska drag.

Statyn återkommer i Agnetas senare produktion.

andra fascinerats av Maria Åkerblom rörelsen. År 2011 utkom förutom Marias villor också Gustav Björkstrands och Jolin Slottes böcker om Maria Åkerblom.

Hur bär man ett namn, med släkten von Willebrand i fokus, utkom år 2012. I boken avslöjas en välbevarad hemlighet om Agnetas farfar, Herman von Willebrand, som slutade sina dagar på Aurora sjukhus år 1935 där han var överläkare.

Hans kusin Erik Adolf von Willebrand upptäckte en tidigare okänd blödarsjuka i början av 1900-talet i Föglö på Åland. Den här blödarsjukan som också kallas för Willebrands sjukdom drabbar både flickor och pojkar och anlagen ges vidare av både kvinnor och män.

En tredje von Willebrand är kulturpersonligheten Reinhold Felix von Willebrand. Han var medlem av den Internationella olympiska kommittén, gav ut Finsk Tidskrift

men är i dag kanske mest ihågkommen som tonsättare till K.A. Tavaststjernas dikt Långsamt som kvällskyn mister sin purpur som ofta ljuder vid jordfästningar.

Agnetas senaste bok är Året runt på

en höft, från år 2013, med ingredienserna 1/3 höft, 1/3 resor och 1/3 litteratur. Här beskriver hon sin höftoperation med ny protes och ger statistiska uppgifter om att närmare 10 000 lårproteser implanteras varje år i Finland, att kvinnorna som opereras är kring sjuttio och männen tio år yngre.

I boken ingår referat av medpatienter som belyser sjukdomen ur olika vinklar.

I slutet av boken finns Agnetas funderingar som hon delar med så många andra. De handlar om de ibland nästan djävulskt konstruerade förpackningarna som inte går att öppna.

Från släktboken 2000 till Året runt

på en höft 2013. För Agneta von Willebrands del är cirkeln inte sluten.

Hon fortsätter oförtrutet med nästa bokprojekt i vardande.

Text och foto BENITA AHLNÄS

Året därpå förelåg Marias villor som

handlar Åkerblomrörelsen vars centrala gestalt var Maria Åkerblom (1898–1981).

– Sändebudet med makt över liv och död, som väckelspredikanten har kallats för, fruktad av många med också med anhängare som var beredda att göra vad som helst för henne. Hon var intagen både på mentalsjukhus och en återkommande fängelseintern. I slutet av sitt liv bodde hon i Mejlans i Helsingfors.

Agneta har i likhet med många

Agneta von Essen vid Robert Wilhelm Ekmans lantdagstavla från 18 september 1863. Tavlan finns i Riddarhuset.

10 – GOD TID

3/2014 Larssons vattensport hyr ut partybåten Chiller's Paradise som också kan ta ombord rullstolar.

På Sandösunds camping kan man erbjuda båtoch kajakturer för rullstolsbrukare tack vare liften på bryggan. Olof Salmi vid rodret är turistföretagare.

Åland blir tillgängligare för alla Fakta om zoomiz [zoom]uphill® har permanent symmetrisk 4-hjulsdrift och är speciellt konstruerad för att framföras i terräng.

Genom dess patenterade ramkonstruktion ligger alla fyra hjulen emot marken oavsett underlagets struktur. Därigenom upprätthålls fyrhjulsdriften kontinuerligt. [zoom]uphill är på Åland klassad som cykel klass lll. Det innebär att den får framföras i 20 km/h där man allmänt får cykla med vanlig cykel. På trottoarer ska man hålla ”gångfart”, som motsvarar ca 5 km/h. [zoom]uphill är utvecklad, designad och tillverkas i Sverige.

Skräddarsydda resor för personer med funktions­ nedsättningar och seniorer. Den nischen är Miina Fagerlund och hennes pappa Buba Sjölund först med på Åland och förmodligen i Finland.

– Tyngdpunkten ligger på tillgänglighet. Vi ordnar båtresan, boende och aktiviteter enligt de önskemål besökarna har. Vi riktar främst in oss på utflyktsmål på landsbygden utanför de vanliga sevärdheterna, det genuina Åland. Åland är fyllt av historisk omgivning och fantastisk natur, det finns mycket att upptäcka här, säger Miina som är vd för företaget Zoomcamp Åland.

Det hela började med att Buba och Miina som båda har bindvävssjukdomen Ehlers-Danlos syndrom (EDS) kom i kontakt med zoomizen, en eldriven fyrhjulsdriven rullstol konstruerad för att framföras i terräng. Med den kan man ta sig fram på ställen där vanliga rullstolar går bet, i skog och mark.

– Det enda den inte kan är att hoppa mellan stenar.

Verksamheten började de med att hyra ut och ordna utflykter med de tre zoomizar som finns i företaget men snart insåg de att det finns en bredare marknad än rullstolsbrukare.

– Många äldre har svårt att röra sig i naturen även om de inte sitter i rullstol.

Många tycker också det skönt att någon tar hand om hela paketetet från att ordna transporten på ön till boende och aktiviteter när man väl är där. Endast fantasin sätter gränser för vilken typ av upplevelse man vill ha; det kan vara fotosafari, fågelskådning, fiske, stjärnskådning med mera.

Resebyrån Zoomcamp Åland har

blivit registrerad nu i vår och företaget samarbetar hittills med tio lokala företag plus rederierna. Det är bussbolag, campingplatser, vandrarhem, båtuthyrare, yogacenter, museer samt Ålands enda och nästan splitternya curlinghall.

Ett samarbete är också på gång med bussbolaget Ingves i Närpes.

– Vi har också tagit kontakt med pensionärsorganisationerna i både Sverige och Finland. Pensionärer är en stor och aktiv grupp i dagens samhälle och de vill gärna resa och uppleva saker.

När det gäller rederierna har Viking

Line kommit ett steg längre gällande tillgänglighet än Tallink Silja. På de flesta Vikingfärjorna finns tre–fyra-personers handikapphytter medan Tallink Silja endast kan erbjuda tvåpersoners handikapphytt. På Tallink Silja används den lagstadgade assistansen relativt ofta

då man inte kan garantera tillgänglighet för rullstolar från bildäck upp på färjan.

Lokala bussbolaget Williams buss

köpte ifjol in en buss utrustad med rullstolslift, hörselslinga och blindskriftstecken på stoppknapparna.

Bussen har även integrerade barnstolar.

Under resan kan man sitta kvar i rullstolen. Det finns rum för 5 rullstolar och 35 sittplatser.

Sandösunds camping & resort på

Vårdö – den närmaste av skärgårdskommunerna – har medvetet satsat på handikappanpassning. Det finns en lift vid bryggan som gör det möjligt att komma ner i båt eller kajak direkt från rullstolen.

Det finns också båtar där rullstolen kan tas med.

Larssons vattensport hyr ut partybåten Chiller’s Paradise som också kan ta ombord rullstolar.

Ett problem i den åländska skär-

gården kan vara att ta sig iland med rullstol och att tillgängligheten ute på de mindre skärgårdsöarna inte kan garanteras, men till exempel på Kobba Klintar i inloppet till Västra hamnen i Mariehamn har man medvetet satsat på tillgänglighet.

Kobba Klintar är en gammal lotsstation som sköts om av föreningen Kobba Klintars vänner. Det finns ramper så man kan ta sig runt hela ön och till alla byggnaderna med rullstol eller andra hjälpmedel och det finns en handikappanslutning vid bryggan som gör det lätt att ta sig iland.

Problemet har hittills varit att det Miina Fagerlund och Buba Sjölund vill att funktionsnedsatta och seniorer ska få uppleva den unika skärgården på Åland och satsar på skräddarsydd turism för dessa grupper. Här sitter Buba på en Zoomiz som kan ta sig fram i nästan vilken terräng som helst.

är svårt att hitta båtar som kan ta ombord rullstolar men sådana projekt är nu också på gång.

Inom landskapet har man tillsatt en arbetsgrupp som jobbar med tillgänglig turism och Åland blir alltmer tillgängligt även för den som inte har full rörelseförmåga.

Text och foto ANNE SJÖKVIST

GOD TID

3/2014 – 11

Den gamla lotsstationen Kobba Klintar är en välkänd syn för den som någon gång kommit in med färja till Mariehamn. Den är helt tillgänglig för rullstolsbrukare och de som har rörelseproblem genom ramper som går till alla byggnader.

3/2014

Eller är du själv en bra kandidat?

IT FÖR SENIORER

utlyser en tävling för aktiva seniorer inom informationsteknik.

EN

P

Varje pensionär som upptäckt nyttan och nöjet med IT i vardagen, hobbysammanhang eller föreningslivet är värd att nomineras.

@@

Svenska pensionärsförbundets projekt

ÅRETS

Sista nomineringsdagen är den 20 april 2014 och därefter kommer kandidaterna att väljas ut. Kandidaterna presenteras i God Tid samt på förbundets hemsida. Utmärkelsen delas ut på Seniorkryssningen i oktober.

@@@

@

@@

ÅRETS IT-PENSIONÄR?

R@

Känner du någon som kunde utnämnas till

@

12 – GOD TID

SI O N Ä

Tveka inte, alla tips är bra tips!

Skicka in ditt förslag jämte motiveringar och kontaktuppgifter till nominering@spfpension.fi eller ring till förbundet 020 7288810. www.it.spfpension.fi

KURS FÖR IT-STÖD 9.4

Axxell Kuggom, Folkhögskolevägen 16

Vad gör en IT-handledare? Hur fungerar en iPad? Hur löser man olika dator- och IT-problem?

Om detta hörs intressant och du kan tänka dig att bli IT-handledare för seniorer kom med på kurs!

Kursavgiften på 15 euro inkluderar kursmaterial, undervisning och lunch.

Mer information på IT för Seniorers hemsida it.spfpension.fi.

Anmälningar tas emot av Mona Lehtonen, mona.lehtonen@spfpension.fi, tfn 020 728 8816.

PROGRAM Onsdag 9.4.2014 Carl-Gustav Hultholm,Gösta Stenbacka,Lars-Göran Södergård,Hilding Bergström och Sven Svahn tar täten när stavgångarna ger sig iväg.

Stavgång i trupp pop Det är ett glatt gäng Petalaxbor som God Tid träffar en blåsig och kall torsdagsförmiddag i mars. 15 personer i startgroparna för veckans stavgång. En aktivitet som inte enbart är bra för konditionen utan även erbjuder trevligt sällskap.

Allt började hösten 2009 när Gösta Stenbacka blev tillfrågad av Folkhälsan om han ville bli coach för en stavgångsgrupp. Och sedan har det bara rullat på.

– Vi har runt 30 personer som deltar regelbundet, men alla är inte med varje gång, säger Gösta.

Stavgången är upplagd så att alla, i egen takt, går så långt de hinner på 25 minuter och sedan vänder tillbaka. På så sätt får man en gemensam avslutning av promenaden och alla har möjlighet att delta i stretchningen efteråt.

Under barmarkssäsongen använder stavgångarna elljusspåret som bana och på vintern går de på landsväg.

Från september till april är gruppen i farten.

– På sommaren har de flesta så mycket att göra med trädgårdar och sådant så därför har vi paus då, säger Gösta.

Vårterminen avslutas ”stavlöst” med korvgrillning och social samvaro.

Text och foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

8.45

Kaffe

9.00

Välkommen och presentation

Mona Lehtonen, ombudsman och projektkoordinator, Svenska pensionärsförbundet

9.15

Hur kommer man igång med iPad? Hur instruera andra?

Valter Andersson, utbildare 1Store – Humac People

12.15

Lunch

13.00

Problemlösning, Informationssökning

14.30

Kaffe

15.00

IT-handledning i våra föreningar

16.00

Avslutning

Jonas Lemberg, Projektledare, IT3

Kaj Kankaanpää och Barbro Carlström IT- handledare och -stödpersoner

ÖPPNA DÖRREN TILL DEN DIGITALA VARDAGEN! Finland håller i snabb takt på att digitaliseras. Allt fler tjänster flyttar över till nätet. Detta ökar tillgängligheten och medborgarnas insyn.

Det är viktigt att alla har samma möjligheter att delta i och utnyttja den digitala vardagens möjligheter. Statistiken visar att våra äldsta medborgare fortfarande är de som är minst digitala.

Nätverket InkluderaFlera erbjuder en möjlighet för pensionärsföreningar, servicehem, bibliotek, kommuner, arbetar- och medborgarinstitut och tredje sektorn att tillsammans göra nätet tillgängligt för alla.

Nätverket samordnar information om utbudet av senior-data-kurser, erbjuder fortbildning (åt bland annat handledare) och samlar upp idéer och förslag på hur vi alla kan samverka.

Nätverket inbjuder nu alla intresserade till öppna diskussionsträffar om hur vi kan samarbeta och vilka behov som finns.

TRÄFF 1: VASA 25 APRIL KL. 12.00–15.00, VASA ARBIS TRÄFF 2: KARIS 16 MAJ KL. 12.00–15.00, AXXELL KARIS Vi bjuder på kaffe, semlor och bulla, så vi behöver veta hur många som kommer.

Anmäl ditt intresse till johanni.larjanko@bildningsalliansen. fi Sista anmälningsdag för träffen i Vasa är 22 april, och för träffen i Karis 13 maj.

Johanni Larjanko Koordinator Kerstin Stenbacka har varit med sedan gruppen startade 2009. Nancy Södergård, som nyligen blivit pensionär, är med för första gången.

GOD TID

3/2014 – 13

IT-BITEN

Konton till höger och vänster, konton överallt!

Många av er som rör er på internet har

säkert märkt att man nästan överallt blir uppmanad att registrera sig. Man skall skapa ett konto på respektive webbsida, nästan alltid med påpekandet att det är gratis!

Orsakerna till detta är många, utgångsläget är nog oftast att kunna erbjuda service åt dig som kund. Men ibland blir man frustrerad då det ska krävas så rysligt många olika konton och vilket använde jag nu igen var?

Vi börjar med varför?

Internet är en väldigt anonym plats, om du besökt en webbplats igår och går in där i dag på nytt har webbsidan ingen möjlighet att veta att det faktiskt är samma person som besöker sidan. Du kanske inte ens använder samma dator båda gångerna. Det kan också hända att du vill lägga in någon information på webbplatsen och vill komma åt att ändra innehållet senare. Då har du nytta av att kunna identifiera dig, logga in dig på ditt konto, och för webbplatsen bekräfta att du är samma individ. Om det är en nätbutik av något slag brukar de be dig skapa ett konto bara för att du då har lättare att köpa nästa gång, dina uppgifter finns redan sparade.

Som bonus kan ju butiken då följa med

dina inköpstrender och lära sig vad som intresserar deras kunder.

Hur? Hur identifierar man sig enklast på nätet, på ett sätt så att det inte kan bli ett missförstånd eller att det finns någon annan med samma ”identitet”? I internets ungdom var det oftast ett nickname, smeknamn, som man skulle använda och hoppas att inte någon annan redan hade använt det. I dag är det oftast e-postadressen som används.

En person kan ha flera e-postadresser, men två personer kan inte ha samma e-postadress. Dessutom finns den fördelen att om man använder e-posten som ens identitet eller namn så kan webbsidan skicka dig information till din e-post och har du glömt ditt lösenord kan du få ett nytt skickat till din e-post. Här lönar det sig ändå att vara på sin vakt. Ofta finns det vid registreringen en liten ruta i stil med ”jag vill få nyhetsbrev” eller ”skicka mig nya erbjudanden”. Även om det låter som en bra sak kan det sluta med att din e-post fylls med nyhetsbrev och reklam på samma sätt som den vanliga postlådan. Kom också ihåg att även om du använder din e-postadress som din

identifikation betyder det inte att du skall använda samma lösenord som du använder då du skall kolla din e-post. Använd absolut inte samma lösenord! Det kan också löna sig att fundera om du vill använda en annan e-postadress än din vanliga e-post för att registrera dig på olika sidor på nätet.

E-postkonton kan man lätt skapa.

Mängden information som en webbplats begär varierar, som så ofta i livet lönar det sig att använda sunt förnuft. Behöver de faktiskt all denna information, vill jag ge dem mitt telefonnummer om företaget finns i USA, kanske jag klarar mig utan kontot?

Lösenordet Det eviga problemet med lösenord som man skall komma ihåg. Ett vanligt sätt, som inte egentligen kan rekommenderas, är att använda samma lösenord till flera ställen.

Men då uppmanar jag er att inte använda samma som du har på datorn, e-posten eller nätbanken. Ha hellre ett lösenord för flera av dina webbplatskonton och sedan ett helt annat lösenord för sådana ställen där du lämnat känslig information som till exempel bankontouppgifter eller till

din e-post. För webbplatser kan man också nog helt bra skriva upp uppgifterna i ett häfte.

Eller det bästa är om du har olika lösenord till alla ställen, men kanske hittar på ett system för dina lösenord, så du kommer ihåg vad som hör vart.

ERIC JANSSON Frilansskribent

Har du något du funderar på? Någon frågeställning du tror att flera skulle vilja få svar på? Något som skulle passa in under IT-biten?

Nu kan du lämna in tips eller frågor till IT-biten genom att följa länken nedan (eller QR-koden om någon observant ännu kommer ihåg hur de funkar).

Tyvärr är det inte möjligt att ge personliga svar eller lösningar på frågor!

Skicka in din fundering här: http://bit.ly/ fragaitbiten

IT-handledare har händerna fulla Sju pensionärer sitter framför sina datorskärmar, fast beslutna att lära sig mera. Trots att gruppen är ganska liten har de två handledarna händerna fulla med att dela med sig av sina egna IT-kunskaper.

Platsen är Församlingsgården i Lovisa och det är svenska församlingens pensionärer som ordnar utbildningen. Man träffas ungefär en gång per månad. Som handledare fungerar Barbro Carlström och hennes man Tord som är föreningens ordförande. ”Läs mer på vår webbplats.” ”Logga in med dina bankkoder.” ”Förmånen endast i nätbutiken”.

De här fraserna blir allt vanligare och för dem som inte kan använda internet väcker de känslor av utanförskap och frustration.

Svenska pensionärsförbundets projekt IT för seniorer går ut på att hjälpa fler äldre att använda olika webbtjänster. Barbro Carlström är starkt engagerad i projektet och sitter i styrgruppen för IT för seniorer.

Medlemmar i den egna föreningen började allt oftare vända sig till Barbro för att få hjälp och för ett par år sen var det någon som efterlyste en IT-kurs i föreningens regi.

Kursen borde rikta sig till dem som inte kan någonting alls och inte gå framåt så snabbt att man inte hinner med.

Hösten 2012 startade man gruppen ”Vi lär oss att använda datorn”.

– Tyvärr har det varit så att vi är bara två handledare, suckar Barbro.

Egentligen borde var och en ha sin egen handledare.

Nätbank, e-post, Skype Bo Stenbacka, 75, har haft dator i många år, men har använt den mest som skrivmaskin. Han använde dator i arbetslivet, men då bara sådana funktioner som behövdes i arbetet.

Numera sköter han bank­ ärenden på nätet och använder e-post.

Med Skype håller han kontakt med sin bror i Sverige och vänner i Spanien och på Gotland.

Bo läser svenska tidningar på webben och han rekommenderar den finlandssvenska portalen www. startis.fi där en massa nyhets- och andra tjänster finns samlade.

– Man glömmer vad man lärt sig om man inte använder kunskaperna, säger Bo som tog en datorkurs i medborgarinstitutets regi.

Därför uppskattar han pensionärsföreningens IT-grupp.

– Men vi skulle behöva fler handledare.

Tv-stjärna Den som såg Yle Fems aktuali-

Else-May Stenbacka får råd av maken Bo (t.v.) och Tord Carlström.

tetsprogram Närbild den 17 januari fick bekanta sig med Gunborg Blomqvist, 78. I programmet berättade hon om sin datoranvändning och kameran rullade när Barbro Carlström gjorde hembesök hos henne.

Också Gunborg har använt datorn som skrivmaskin i flera år, men först för cirka ett år sedan fick hon bredbandsuppkoppling. Nu använder hon datorn för banktjänster och e-post och surfar på nätet tre fyra gånger i veckan för att ta reda på saker och ting.

Gunvor är nöjd med den nybörjarkurs hon tog på MBI, och föreningens IT-grupp hjälper henne att upprätthålla kunskaperna och lära sig mera.

– Vi har väldigt trevligt här och

får hjälp med sådant som vi har funderat på.

Satsning i Östnyland I dag finns det omkring 75 handledare inom ramen för projektet IT för seniorer. De är allt annat än jämnt fördelade – bara 33 av de 78 föreningarna i pensionärsförbundet har handledare.

Störst är behovet i Östnyland där bara två av de tolv föreningarna har handledare. För att råda bot på det här ordnar projektet en utbildningsdag för IT-stöd på Kuggom i Lovisa den 9 april (se annons på annan plats).

Vi ger Barbro sista ordet: – Alla kan lära sig att använda dator och det är jätteroligt.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Tv-programmet Närbild den 17 januari. Barbro Carlström på hembesök hos Gunborg Blomqvist.

14 – GOD TID

3/2014

Birgit och Sven-Erik tillbringar mycket tid med frökataloger och trädgårdsböcker under vintern. En ny favorit är Leif Blomqvists nyutgivna bok Rosor i norr som du kan läsa mer om på motstående sida.

n-E

Foto Katarina Bengs-Westermark

G u l d r a n u n ke l F o t o Sv e rik Ny

gr en

Birgit och Sven-Erik har skapat sitt eget paradis Odling och växter är en utmärkt sysselsättning när man är pensionär, tycker Sven-Erik och Birgit Nygren.

Nyttigt för kropp och själ, plus att det är en billig hobby.

Har man en balkong eller jordplätt är det bara att sätta igång.

Deras egen pensionärsträdgård fick sin början 2004 när Sven-Erik slutade arbeta och behövde något att sysselsätta sig med. Från att tidigare inte ens ha tyckt om att klippa gräs har han nu, tillsammans med Birgit som alltid varit intresserad av trädgårdsarbete, på tio år skapat ett blomsterparadis på över 6 000 kva-

dratmeter som fått namnet Godset. Platsen är Sven-Eriks släktgård i Baggas, Oravais som paret köpte i början på 2000-talet och använder som sommarställe.

– Vi började i fel ände, i sumpmarken längs med Kimo å, säger Sven-Erik. Där grävde sonen Uffe första dammen för att platsen skulle

bli torrare. Men ån svämmar över, så varje vår står området under vatten.

Men förutom översvämningsveckorna, som de flesta växterna klarar av, är området nu ett vackert dammlandskap som till och med inkluderar ett vattenfall.

– Vi ”flyttade” en källa när vi täckdikade åkern som nu förser dammarna och övriga trädgården med vatten, säger Sven-Erik.

Från åstranden har trädgården utvecklats vidare och innehåller nu allt från stenpartiväxter till rosor och liljor.

– Liljor var Sven-Eriks första favoritväxt, nu har vi närmare 70 olika sorter, säger Birgit. Men rosor, som vi nu har runt 100 av, skulle vi inte ha, tyckte jag, eftersom de är taggiga att arbeta med och svåra att få att överleva. Men jag har ändrat åsikt, buskrosor och gammaldags rosor fungerar faktiskt bra.

Paret har aldrig detaljplanerat hur trädgården skulle se ut utan låtit den växa fram allt eftersom.

Anskaffade växter har fått bestämma och någon trädgårdsarkitekt har det aldrig varit frågan om.

Sven-Erik och Birgit beställer en del till trädgården från utlandet, framförallt frön som de driver upp själva. En del köper de från lokala handelsträdgårdar eller på resor.

Men mycket inom trädgårdskretsar handlar om att byta plantor och frön med varandra. Trädgårdsföreningar har ofta växtbytardagar på sin agenda.

– Växtanskaffningen behöver inte kosta mycket, säger Sven-Erik.

Och även om man någon gång satsar på att köpa en dyr växt, så är det nog en av de billigaste hobbyerna man kan ha.

Redan i början på mars har det mesta av fröna för årets säsong såtts och en hel del har redan grott.

– Det är fullt överallt med frösådd inomhus, säger Birgit. Man är nog glad när maj kommer så att man får föra ut plantorna i växthuset.

Utomhus börjar blomningssäsong-

en tidigt på våren med lökväxterna och fortsätter tills frosten kommer på hösten. Nygrens har redan många besökare inbokade i år till trädgården som är öppen enligt överenskommelse maj–september.

En så här stor trädgård kräver en hel del arbete, men Sven-Erik och Birgit talar hellre om hur mycket trädgården ger än om hur mycket tid den kräver.

– Vi går en runda varje morgon och njuter av trädgården, säger Birgit. Och ibland blir det en på kvällen också.

– Sen är trädgårdsarbete också ett bra sätt att hålla sig igång, säger Sven-Erik. Man får motion utan att man märker av det.

KATARINA BENGS-WESTERMARK

Blommande Primula vialii invid en av trädgårdens dammar.

Foto Birgit Nygren

GOD TID

3/2014 – 15

Nordliga rosor intresserar trädgårdsodlarna Plantskoleföretagaren Leif Blomqvist i Lepplax, Pedersöre, kommer ut med en bok för att möta det stora intresset för rosodling. Rosor i norr är bokens titel, och Leif Blomqvist presenterar 134 olika sorter – alla härdiga för åtminstone odlingszon 3 i Finland eller motsvarande zon 5 i Sverige.

– Jag vill stimulera intresset för rosodling, men också avdramatisera denna. Allmänt anses att rosor är svåra att odla, men så behöver det inte vara. Man lär sig de viktigaste grunderna så undviker man också många problem.

Leif Blomqvist betonar speciellt roten när han talar om rosors härdighet. Själv har han på sin plantskola gått in för rotäkta rosor, det vill säga rosorna växer på sin egen rot. Men han betonar att ympade rosor inte heller behöver vara fel val: – Bry dig om att fråga försäljaren om just rotsystemen när du köper rosor. Rotsystemet skall naturligtvis också vara vinterhärdigt, påpekar han. Sedan handlar det om att plantera i rätt beredd och upphöjd växtbädd, att beskära i rätt tid och att sköta vintertäckningen.

Blomqvist betonar också att vintertäckning är viktigt i de sydligare zonerna. Under sina resor i Norden har han också märkt att rosodlare exempelvis i Jönköping är mer omsorgsfulla med vintertäckningen än vad vi är här uppe i norr. Detta beror bland annat på att vi ofta har snön som extra och effektivt täckmaterial.

Beprövade sorter Rosor förädlas och nya sorter dyker upp hela tiden, men Leif Blomqvist ser gärna att gamla, beprövade sorter hålls vid liv.

– Den vackra, väldoftande vitblommande rosen vid hemgårdens trappa har funnits i minst hundra

år, och den doftar fortfarande lika underbart när den blommar!

– Men det tas också fram nya och vinterhärdiga rosor här i Finland. En del sorter kommer bland annat från Kanada.

Leif Blomqvist sysslar också med export från sin handelsträdgård och berättar att en del rosor också exporterats till Ryssland. Troligen av handelspolitiska orsaker är den exporten nu stängd, men han hoppas att gränsen öppnas igen och att han kan leverera beställningar till trädgårdar i Ryssland.

Fjärde boken Boken om nordliga rosor är Blomqvists fjärde. Den första, Äppel i norr, är slutsåld. De två senare böckerna hette Trädgårdens bär och Våra fruktsorter. Alla tre har översatts till finska, det sker troligen också med rosboken. Böckerna har haft god åtgång både i Finland och Sverige, men dessutom har han fått en marknad på Island.

– Det är tydligt att islänningarna aktivt söker trädgårdsväxter som klarar deras klimat.

Boken Rosor i norr ger intressant historisk bakgrund till rosodlingen samt till de enskilda sorter som presenteras. Polkagrisrosen Rosa Mundi är ett exempel på gamla rosor. Den beskrevs första gången 1581 och tros ha fått sitt namn efter Rosamund Clifford, en ung flicka i 1100-talets England. Hon förgiftades i ett svartsjukedrama inom kungahuset år 1176 och kung Hen-

rik II lät årligen pryda hennes grav med denna älsklingsros. Rosa Mundi anses också vara moderros till alla andra polkagrisrandiga rosor.

En ännu äldre ros är Rosa x Richardi som med säkerhet kan härledas åtminstone till första århundradet efter Kristus. Väggmålningar på Kreta anses avbilda denna ros redan 1600 före Kristus. Blomqvist beskriver doften som parfymliknande.

Däremot är det enligt Leif Blomqvist svårare att härleda Finlands vita ros, midsommarrosen, i historien. Han konstaterar att rosen förekommit allmänt i Finland och Sverige sedan början av 1800-talet, men att ursprunget är okänt.

– En utsökt vacker ros som är lättodlad, frisk och vinterhärdig, sammanfattar han.

En kinesisk härstamning finns också återgiven, Hybrida, som Blomqvist rekommenderar upp till zon 3: – Doften är oemotståndlig, stark och söt. Den sprider väldoft över hela trädgården och lämnar ingen oberörd!

Leif Blomqvist berättar att rosintresset i Finland märks i att nya grupper av entusiaster slår sig samman.

– En rosexpert konstaterade att jag gett mig in i ett ”getingbo” när jag skriver om rosor. Ilskna getingar har jag inte mött, men däremot många olika åsikter och experter, konstaterar han.

Boken är på 206 sidor och illustrerad med högklassiga färgbilder.

Den ges ut på Blomqvists eget förlag. Förutom egna foton finns bilder tagna av Jaana Kuoppamaa, Pirjo Rautio, Inger Kullberg, Margareta von Rosen och Marjatta Uosukainen.

Leif Blomqvist har gett ut sin fjärde trädgårdsbok och den behandlar nordliga rossorter.

Foto: Bertel Widjeskog

BERTEL WIDJESKOG

Polkagrisros. Bild ur boken Rosor i norr.

16 – GOD TID

3/2014

Teneriffa förr och nu När vi efter femton år igen skulle åka till Kanarieöarna valde vi Puerto de la Cruz på norra sidan av Teneriffa. Att vädret där i januari kan vara osäkert var vi beredda på.

Visst sken solen ibland. Men vid stränderna svajade röda flaggor, på grund av de höga vågorna var det förbjudet att simma i havet. Inte ens havsvattensbassängerna lockade.

Vi gjorde utfärder i stället. Inspirerad av dem

började jag, när jag kom hem, leta efter reseskildringar från Teneriffa. Den äldsta jag fann var Guss Mattssons En sommarfärd till de lyckliga öarna som kom ut 1907. Enligt författarens förord är det fråga om den samling resebrev hans sände hem under sin färd till Kanarieöarna. Dit åkte han från Hamburg med en tysk ångare.

Yrjö Kokkos De lyckliga öarna (i original Hyvän tahdon saaret) skrevs efter en resa till Kanarieöarna i början av 1950-talet. Både Guss Mattsson och Yrjö Kokko gjorde strandhugg på många av öarna, naturligtvis också på Teneriffa.

Ett par som stannade litet längre var Alice och

Yngve Lyttkens. Alice är ju känd som romanförfattare. Yngve var advokat och författare till böcker som bygger på rättsfall ur den svenska historien. De tillbringade ett halvt år på Teneriffa i början av 1950-talet och 1955 utkom Yngves bok Vinter på Teneriffa. I utkanten av Puerto de la Cruz hyrde de ett hus och försökte några timmar om dagen ägna sig åt författarskap. I huset fanns en vedspis, men i brist på ved lagade man mat på ett primuskök. För att vattnet i vattencisternen skulle bli hett måste man elda i tre dagar. Men solen och värmen kompenserade bristen på bekvämligheter.

På femtiotalet fanns det ännu inga billiga charterflyg till Kanarieöarna. Paret Lyttkens, som packade med sig både skrivmaskiner och böcker, åkte tåg från Sverige till Barcelona och därifrån båt till Teneriffa. På vägen blev det uppehåll i Cadiz och Las Palmas innan paret var framme i Teneriffas huvudstad Santa Cruz.

Redan på båten hade de skaffat sig utländska bekanta som också skulle övervintra på Teneriffa. Under de första veckorna när de bodde på hotell lärde de känna ännu fler.

Umgänget i synnerhet med andra skandinaver blev livligt, men var ibland komplicerat eftersom det fanns udda människor i de här kretsarna. Svartsjuka och intriger förekom. Många fester firades på hotell Taoro, som senare förvandlades till spelcasino.

Från litet senare tider härrör sig Saga Roos

böcker: Arkea ja juhlaa Teneriffalla och Pioneerina Kanarian saarilla. Författarinnan var

änka efter en kapten som på 30-talet arbetat på flodbåtarna i Kongo. Hon hade redan tidigare besökt Teneriffa och efter mannens död beslöt hon sig för att flytta dit. 1961 lastade hon in möbler och husgeråd på ett av Sydamerikalinjens fartyg, Atlanta. Med sig hade hon sin apa och sina papegojor.

En tomt hittade hon i byn Lomo Roman i Santa Ursula en bit från Puerto de la Cruz. I sina böcker berättar hon detaljerat om husbygget. Det var inte lätt för henne att få arkitekter och byggmästare att förstå hennes önskemål.

Hon blev lurad och bestulen, men till slut stod hennes hem färdigt och står där än i dag. På nätet kan man hitta väganvisningar. Som ett speciellt kännetecken har det ett runt fönster.

Saga Roos dog 1999. Hon sägs ha testamenterat huset till en lokal djurskyddsförening, som sedan sålde det. Hon tyckte väl att pengar för djuren skulle behövas. I sina böcker beskriver hon hur illa hundar och katter behandlas på Teneriffa. Själv var hon en varm djurvän och räddade ett par gånger livet på misshandlade husdjur.

Byråkratin kring husbyggandet, byggnadstillstånd, köpebrev och intyg över avfallsbrunn skulle skötas i olika städer. Som husbyggare fick Saga Roos jaga byggmästare, murare, elektriker och målare. Ju fler människor hon lärde känna desto lättare var det att få nya kontakter. Elektriciteten fick hon ändå vänta två år på. Den kom när hon redan länge bott i huset och vant sig vid att läsa i skenet av stearinljus och gå tidigt till sängs.

Den katolska kyrkan har spelat en stor roll på

Kanarieöarna. Saga Roos berättar om de olika städernas och byarnas skyddshelgon och hur de firades. Santa Uruslafiestan räckte i fem dagar och bjöd på musik, idrottstävlingar och val av fiestadrottning. Till hela Teneriffas skyddshelgon, jungfrun Candelaria i staden med samma namn vallfärdade man den andra februari. Vissa fiestor firas fortfarande. Mest känd är karnevalen i Santa Cruz.

En utförlig historielektion ger hon också läsaren. Hon beskriver hur spanjorerna på 1400-talet erövrade Teneriffa. De utplånade guancherna, ett som man tror fredligt folk, som levde nästan på stenåldersnivå. Guan-

cherna sägs ha varit en högrest, vacker, vit folktyp, många var blonda. Eventuellt härstammade de från berberna i Nordafrika. När och hur de kommit till Teneriffa är man osäker på.

När Saga Roos skrev sina böcker hade hon bott över trettio år på ön och följt med hur den förändrades och hur turistströmmen växte.

Hon presenterar många intressanta byar och städer utanför de vanliga turiststråken. Själv trivdes hon bäst om somrarna när utlänningarna och hennes egna gäster hade försvunnit.

Då kunde hon måla i fred, för hon var också konstnär. Åtminstone en gång ställde hon ut sina tavlor i Puerto de la Cruz.

Efter den obligatoriska färden till Spaniens

högsta berg, vulkanen Tejde, konsulterade vi vår guidebok. Den rådde oss att besöka La Laguna, Teneriffas före detta huvudstad och kanske äldsta stad med byggningar från 1400-talet. Yngve Lyttkens skriver: ”La Laguna har en speciell prägel, tillbakadragen, inåtvänd och mycket katolsk. Den är nämligen biskopssäte och universitetsstad.”

Vi fann en lugn stad, nästan helt befriad från turister och souvenirbutiker. Litet problem hade vi att hitta det gamla stadscentret, som finns på Unescos världsarvslista. Vi hade inga kartor och att fråga sig fram utan att kunna spanska var knepigt. Till slut kom vi till de smala gatorna med hus i glada färger, vackra träbalkonger och utsmyckade dörrar.

La Laguna ligger nära den nuvarande huvudstaden Santa Cruz och det finns en spårvagnsförbindelse mellan städerna. Enligt Guss Mattson hade ett belgiskt bolag kommit på idén att bygga en spårled uppför den elva kilometer långa backen från Santa Cruz nere vid kusten till La Laguna, som ligger 500 meter högre upp. De rika i Santa Cruz hade bostäder också i La Laguna. När det var olidligt hett därnere skickade ämbetsmännen sina fruar och barn upp till svalkan. Men vi konstaterade att det på vintern inte är svalt där utan kallt. Vi frös så mycket att vi alltför snart måste ta bussen tillbaka till Puerto de la Cruz.

Vi besökte också La Orotava, som ligger alldeles

invid Puerto de la Cruz, enligt Yngve Lyttkens ”en vänlig och utåtriktad stadd”. Taxichauffö-

GOD TID

ren körde oss direkt till Casa de los Balconesbalkonghuset. Det är ett välbevarat bostadshus från 1600-talet, som utom är det är försett med vackra balkonger också har en innergård där det växer träd och blommor. Numera tjänar huset som utställningsutrymme och försäljningsställe för konsthantverk som spetsar och smycken av lavasten. Rummen i övre våningen är möblerade som ett gammalt kanariskt hem.

3/2014 – 17

Litteratur:

Gustaf Mattsson: En sommarfärd till de lyckliga öarna 1907 Yrjö Kokko: De lyckliga öarna 1953 Yngve Lyttkens: Vinter på Teneriffa 1955 Saga Roos :Arkea ja juhla Teneriffalla 1991 Saga Roos: Pioneerina Kanarian saarilla 1998

Foto Agneta Pennanen

Puerto de la Cruz var på 1700-talet en viktig

hamnstad. Nu är den full av turister, övervintrande nordbor och andra européer. Men många av de gamla byggnaderna finns kvar.

Själva åt vi festmiddag i en restaurang som verkar i ett hus från 1700-talet. Gatorna är smala och oftast branta. Trots det ser man turister röra sig i rullstol eller med rollator.

Yrjö Kokko skrev: ”och så åker man ner till Puerto de la Cruz, den förra lilla hamnstaden, och då stönar man med skäl. För Puerto de la Cruz är förtjusande, ovanligt och vackert. På dess gator och hotell träffar också finnar med ganska stor säkerhet en bekant till någon bekant, för nästan alltid är någon finne stadigt bosatt där.”

AGNETA PENNANEN

Casa de los Balcones – balkonghuset är ett välbevarat bostadshus från 1600-talet.

Spaniens högsta berg, vulkanen Tejde, välkänt landmärke på Teneriffa.

18 – GOD TID

3/2014

RES MED SPF

Antik- och kulturresa 5–9.5.2014 med Bernt ”Morre” Morelius Några platser kvar!

Måndag 5.5 Samling och biljettutdelning i Viking Lines terminal på Skatudden.

Avgång kl. 17.30 med M/S Mariella. Buffetmiddag.

Välkomsttillfälle och introduktion på konferensavdelningen.

Tisdag 6.5 Frukost ombord, ankomst till Stockholm kl. 10.00.

Dagsprogram med slottsbesök och lunch.

Skultuna Messingsbruk.

Historievandring, middag och övernattning på Schenströmska Herrgården.

Onsdag 7.5 Dagsprogram med slottsbesök och lunch.

Middag och övernattning på Schenströmska Herrgården.

Torsdag 8.5 Dagsprogram i Stockholm.

M/S Mariella avgår kl. 16.30. Specialkomponerad à la carte-middag.

Avslutningstillfälle på konferensavdelning.

Fredag 9.5 Frukost ombord, ankomst till Helsingfors kl. 10.10.

Pris Tillägg

Kroatien 25.4–2.5.2014 Adriatiska havet – natur – kultur Ännu hinner du anmäla dig!

Res med SPF och Trio Travels till Kroatien nästa vår och upplev landets rika kultur och vackra natur.

25.4 Avfärd från Helsingfors-Vanda flygfält kl. 16.50 till Ljublijana. Bussresa till staden Opatija och fyrstjärniga Grand Hotel Adriatic.

26.4 Vi bekantar oss med staden Opatija.

27.4 Bussutflykt till ön Krk med besök på vingård med vinsmakning och små tilltugg. På hemvägen besök i staden Rijeka.

28.4 Heldagsutflykt till Plitvice vackra nationalpark som består av 16 sjöar med vattenfall, det högsta 78 meter. Vandringen tar 3–4 timmar i lugn takt. Utflykten ingår inte i resans pris.

29.4 Kryssning på Adriatiska havet utanför Opatija. Lätt lunch ingår.

30.4 Bussutflykt till den vackra landsbygden och besök på vingård med vinsmakning och små tilltugg.

1.5 Besök till den idylliska fiskebyn Volosko med lätt lunch. Avslutningsmiddag på hotellet.

2.5 Egen tid i Opatija. Avfärd från Ljublijana kl. 19.30.

Pris: 1 585 €, tillägg för enkelrum 180 €.

I priset ingår: Flygresor, inkvartering, frukost, luncher och middagar enligt program, utflykter, vinsmakning, svenskspråkig guide, reseledare från SPF. I priset ingår inte reseförsäkring och dags­turen till Plitvice (100 €).

Anmälningar och förfrågningar SPF/Veronica Biaudet, tfn 020 7288 882 eller veronica.biaudet@spfpension.fi

885,- i dubbelrum/B-dubbelhytt 155,- för enkelrum/egen B-hytt 30,- i dubbelrum/A-dubbelhytt 185,- för enkelrum/egen A-hytt

Anmälningar och information om resan : Friman Resor tfn 019-2481004 eller e-post info@frimanresor.fi

Resor 2014: Hardanger & Norges sydkust * Skottland * Centraleuropeiska Tjeckien * Musikalen MAMMA MIA! HARDANGER OCH NORGES SYDKUST 18–26.8 2014

Den gröna ön Irland 8–15.9.2014

Med Stavanger, Bergen och Ymnighetshornet Eidfjord.

Bussresa till Syd- och Vestlandet i Norge under 9 dagar, 18–26.8 2014.

Pris för resan: Från Österbotten 990 €. Från Åbo 975 €.

Några platser kvar!

I priset ingår resa i turistbuss, inkvartering i dubbelrum och i 2 personers hytter på Tallink-Silja (tillägg för enkelrum), halvpension, vissa inträdesavgifter och reseledare från SPF.

Res med SPF till det vackra Irland som har inspirerat konstnärer, poeter, författare och musiker. Historier om jättar och andrar, häxor och krigsherrar är mångtaliga.

Teknisk researrangör: Lindell Travel Team

SKOTTLAND 2–8.9 2014

Dag 1 avfärd från Helsingfors med Norwegian kl. 17 till Dublin.

Incheckning på trestjärnigt hotell.

Historia, natur och whisky Flyg- och bussresa till Skottland under 7 dagar, 2–8.9 2014 (från Österbotten 8 dagar, 1–8.9 2014), busstransport Österbotten–Helsingfors–Österbotten.

Dag 2 utflykt till Galway.

Pris för resan: Från Österbotten 1 680 €. Från Helsingfors 1 625 €.

Dag 3 heldagsutfärd till Arranöarna.

I priset ingår resa i turistbuss, inkvartering på bra hotell i dubbelrum (tillägg för enkelrum), halvpension, svensktalande lokal guide i Skottland, besök på whiskydestilleri och Skotsk afton samt reseledare från SPF Teknisk researrangör: Ingves.

Dag 4 utflykt till Cliffs of Mother och städerna Kerry och Killarney.

Dag 5 utflykt längs den spektakulära vägen Ring of Kerry och Killarney National Park.

CENTRALEUROPEISKA TJECKIEN 9–15.9 2014

Dag 6 utflykt till Tipperary, Kilkenny och Dublin.

Gyllene Prag, utflykter i Böhmen, Liberec och Skoda.

Flyg och bussresa till Tjeckien under 7 dagar, 9–15.9 2014.

Dag 7 stadsrundtur i Dublin och ”Irish Night”.

Pris för resan: Från Vasa 1 290 €. Från Helsingfors 1 210 €.

Dag 8 utflykt till Trinity College. Avfärd kl. 18.40 till Helsingfors.

Ankomst kl. 23.50.

I priset ingår flygresor Vasa (Helsingfors) Prag tur och retur, resa med turistbuss i Tjeckien, övernattning i dubbelrum (tillägg för enkelrum 152 €), 6 frukostar, 4 luncher och 6 middagar, båttur på Moldau, vinprovning, lokalguide i Prag samt reseledare från SPF. Teknisk researrangör: Lindell Travel Team

Pris 1 350 €, tillägg för enkelrum 320 €.

I priset ingår flyg, logi med frukost, 5 middagar på hotellet, Irish Night, inträdesavgifter och enligt program, svensktalande lokalguide under hela programmet och SPF reseledare och resebuss.

Anmälningar och förfrågningar Veronica Biaudet tfn 020-7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi.

Detaljerat program finns på förbundets hemsida www.spfpension.fi

Resorna är inte handikappanpassade.

Upplysningar om resorna fås från Kristina tel. 050 5814 856, Bert 050 69006 eller Henrik 050 69341.

Anmälningar till resorna motas av SPF:s Vasakansli tel. 020 7288818, e-post patrick.ragnas@spfpension.fi

SUCCÉMUSIKALEN MAMMA MIA! 19–20.12.2014

Teaterresa till Helsingfors 19–20.12.2014 i samarbete med Karleby Resebyrå (Dahls bussar).

Pris för resan: 275 euro/person (förutsätter minst 40 resenärer/buss) I priset ingår busstransport (start Karleby), musikalbiljett A-kategori på Svenska Teatern, inkvartering på Scandic Marski i delat 2-personer rum inkl. frukost och lunch på vägen tur–retur. Tillägg för enkelrum: 50 euro/person.

Anmälningar senast 1.8.2014 till kansliet i Vasa, helst per e-post patrick.ragnas@spfpension.fi Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

GOD TID

3/2014 – 19

RES MED SPF

Res med SPF till Tartu 2–6.6.2014 Måndag: Avgång kl. 11.30 med Viking XPRS till Tallinn. Buffetlunch ombord. Bussresa till Tartu och inkvartering på Hotel Dorpat. Middag på hotellet.

Tisdag: Utflykt till Peipussjön mellan Estland och Ryssland. Sjön är Europas femte största och är känd för sina s.k. gammaltroende. Besök till Alatskivi slott. Middag på hotellet.

Onsdag: Guidad rundtur i Tartu med besök i Bortaniska trädgården. Efter lunch egen tid i Tartu. Gemensam middag på hotellet.

Torsdag: Utflykt till Otepää där vi bekantar oss med den vackra staden och den fina naturen omkring.

Gemensam middag på hotellet.

Fredag: Efter frukosten start till Tallinn. Rundtur i Tallinn och tid för shopping. Avgång kl. 18 med Viking XPRS. Buffetmiddag ombord. Ankomst till Helsingfors kl. 20.30.

Pris: 505 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 70 €.

I priset ingår båtresor med måltider ombord, inkvartering i Hotel Dorpat, 2 luncher, 4 middagar och utflykter.

SPF reseledare och svensktalande guide med på hela resan.

Jazzkryssning 1–3 april 2014 Några platser kvar!

Välkommen med på SPF:s svängiga jazzkryssning till Stockholm 1–3.4.2014 med Viking Lines M/S Mariella.

För den trevliga underhållningen står Pentti Lasanens kvintett: Pentti på blås och sång, Seppo Hovi på piano, Markku Johansson på trumpet, Pentti Mutikainen på bas, Kepa Kettunen på trummor; Robi de Godzinskys trio: Robi på piano, Jussi Järvelä på gitarr och banjo, Pekka Sarmanto på bas och redaktör Åke Grandell.

Pris: 185 €/person. I priset ingår: • Kryssning i 2-personers A-hytt med fönster • 2 x Viking Buffet (special­ meny New Orleans Style på utresan) • 2 x sjöfrukost

• 2 x kaffe med tilltugg • Jazzdrink • SPF jazz-underhållning • Dagsprogram med utfärder mot tillägg ordnas i Stockholm.

Vi förbehåller oss rätt till ändringar i programmet.

Bokningar och förfrågningar Friman Resor telefon 019-248 1004 eller e-post info@frimanresor.fi. Anmäl så snart som möjligt.

Anmälningar till Bengt Andergård, tfn 040-551 5075, bengt.andergard@pp.inet.fi

Dalarna 20–25.8.2014 Seniorskeppet 5–7.10.2014

Visste du att:

· Selma Lagerlöf bodde i Falun när hon skrev Nils Holgerssons underbara resa. · Sjön Siljan bildades vid ett meteoritnedslag för 360 miljoner år sedan. · Världens äldsta träd är 9550 år och finns på Fulufjället i Dalarna. · Dalarna är Sveriges 4:e största besöksdestination. · Falu Gruvas historia är äldre än Sveriges. Här bröts det malm redan på 700-talet. · Världens första aktiebolag startades i Falun.

(Källa dalarna.se)

Onsdag: Avgång kl. 17.30 med Viking Line till Stockholm. Buffetmiddag.

Torsdag: Ankomst till Stockholm kl. 10. Besök och guidning i Carl Larssons hem i Sundborn. Besök till Falugruvan och gruvmuseet. Incheckning och middag på Mora Hotell & SPA.

Kom med på en kryssning från Helsingfors till Stockholm med trevlig underhållning och rikligt program.

Samtidigt ordnas ett IT-seminarium i samarbete med Inkludera Flera-projektet.

Mera information i God Tid nr 4.

Förhandsbokningar: Friman Resor tfn 019 248 1004, e-post info@frimanresor.fi.

Fredag: Utflykt med guide till Vidablick, Tällberg, Vikarbyn, Rättvik kulturhus och kyrkstallar samt Leksand.

Båttur med lunch på Siljan med Gustav Wasa. Besök i Mora kyrka och Zorn museet. Middag på hotellet.

Lördag: Utflykt till Sollerön i Siljan. Middag på hotellet.

Söndag: Avfärd från hotellet. Besök i Nusnäs där de tillverkar Dalahästar. Kaffepaus i Dalahästen i Avesta.

Avfärd kl. 16.30 till Helsingfors. Middag i à la carte restaurangen.

Måndag: Ankomst till Helsingfors kl. 10.10.

Pris: 770 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 276 €.

I priset ingår båtresor med måltider ombord, inkvartering och middagar på Mora Hotell & SPA, utflykter, guide och inträden, båttur på Siljan med lunch. SPF reseledare och egen buss hela resan.

Anmälningar till Catharina Hindrén, tfn 050-328 1209, catharina.hindren@pp.inet.fi

Östra Estland och Narva 25–28.8.2014 ÖSTRA ESTLAND OCH NARVA 25–28.8 2014 Pris: 485 € / person I priset ingår • båtresor med Viking XPRS tur och retur till Tallinn • Viking Bistro Buffet-lunch inkl. måltidsdrycker på utresan • Viking Bistro Buffet-middag inkl. måltidsdrycker på returen • 3 nätter på Meresuu Spa & Hotel i dubbelrum inkl. frukost och fri tillgång till hotellets spaoch bastuavdelning

• • • • • •

3 middagar 2 kaffepauser 2 dagsutflykter inkl lunch inträden och lokalguider reseledare Tina Fabricius med hela resan Hangö Trafiks buss och chaufför med hela resan

Bokningar och information: Friman Resor telefon 019-2481004 eller e-post info@frimanrsor.fi

SAMRÅDET I SPF HELSINGFORS

6.-11.5 17.-26.5 2.-3.6 9.-15.6 18.-21.7 25.-28.7 4.-10.8 4.-10.8 13.-17.8 14.-18.8 18.-23.8 31.8-4.9 4.-8.9 15.-22.9 19.-20.9 7.-8.11 20.-21.12

Resa till Moskva Kryssning i Kroatien Vår Ruset i Luleå Krigshistorisk resa till Svir Hockenheim Formel 1 Hungaroring Formel 1 Resa till Nordkalottens fronter Vandringsresa till Österrike Valamo och Karelska näset Cykelvasan Sordavala, Suojärvi, Jessoila, Petrozavodsk, Karhumäki, Poventsa, Stalin-kanalen Volleyboll VM i Polen Volleyboll VM i Polen Bryssel, Normandiet och Paris Vävmässan i Umeå Mamma Mia! i Helsingfors Mamma Mia! i Helsingfors

R

T

0

20 – GOD TID

3/2014

Må bra resa till Meganissi!

Marthas romantik är unik!

• Boosta energi på underbar grekisk ö!

• Bli av med din stress, oro och negativa självbild!

• Lär dig mindfulness, mental träning och livsglädje!

Tidpunkt: 15.9 - 22.9 Se: www.creavida.fi eller ring 040/5437801 Kursledare: Gia Mellin-Kranck.

Stress-och friskvårdsterapeut, mindfulnessinstruktör och coach www.creavida.fi

Resor

26-29.4 26.4-3.5 17-18.5 24-25.7 1-3.8 september 3-10.9 13-20.9 26-30.9 8-10.10 25-27.10 4-7.12

Resa till Karelska näset Matkulturresa till Leros Türi blomstermarknad och Pärnu Hemlig resa Frerikshamn Tattoo, Saima kanal & Viborg Skottland Resa till Svarta havet Kultur- och semsterresa till Leros Kulturresa till Rom Bokmässan i Frankfurt, även 10-12.10!

Evita på Göta Lejon i Stockholm Julmarknaderna i Trier och Luxemburg

Skärgårdens plats Skärgårdens mestpopuläraste romantiska gästgiveri bjuder på: logi, kaffe med hembakat, bjuder på: logi, kaffe med hembakt, lunchoch och middagar. middagar. lunch offert för för er BeBe offert ergrupp! grupp!

HÄLSORESA PÅ TERVIS SPA

För mera information om våra resor ring eller besök vår hemsida

frimanresor.fi Sandövägen 23,10900 Hangö

Tel 019 - 248 1004 info@frimanresor.fi

20-26.4.2014 529€ BUSS-BÅT-HELPENSIONLÄKARBESÖK + 6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS-KARIS- KYRKSLÄTT O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

PARTOURS Pargas, 0440 524911 partours@parnet.fi

Planera sommarresan med Peter Söderqvist Vasa

2 sp

0500-162 120

touring.partner@kolumbus.fi

Res med Göran! +358 (0) 400 947 000

goran.sundqvist@aland.net

www.resmedgoran.com

detta ex.

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Introduktionsretreat må-on 31.3-2.4.2014 Tema: Följ med mig bort till en öde trakt För nybörjare och retreatvana. = 97 mm Åsa westerlund 2 x70 Retreatledare: Pris 180€ Anmälan senast 24.3.2014

Höstens resor bokas nu:

Ungern med vin och Wien 1-8.9 F som i Frankrike 9-16.9 Sagolika Sardinien 18-25.9 Kroatien, Bosnien, Montenegro och Albanien 20-27.9 Irland med Västkusten, Dublin & Belfast 22-29.9 Rivieran, Provence, Andorra och Barcelona 25.9-2.10 Kryssning i kroatiska skärgården 26.9-3.10 Portugal och södra Spanien 15-23.10

Långresor:

Kontakta oss för mer information och program!

Transsibiriska järnvägen till Beijing 7-23.9 Chicago-New York 2-13.10 Beijing 8 dagar 8-15.11

Retreat i Taizéanda fre-sö 11-13.4.2014 Tema: Tro, hopp och kärlek Retreatledare: gitarrist och andlig vägledare Ulla Käll mm Pris:=160€90 € utan moms Anmälan senast 24.3.2014 Jubileumsretreat sö-on 14-17.9.2014 Tema: Här är himlens port Retreatldare: biskop Thomas från Egypten (tolkas från engelska till svenska) Pris 350€ Anmälan senast 22.8.2014

Vi hyr t.ex skylift, grävmaskin, klabbmaskin, släpvagn, båttrailer och de flesta bygg- och arbetsmaskiner. Nu finns även båt till uthyrning.

445 x 165 185 kg 8- 20 hk 15 hk/2 pers/19,5 kn 3.750,-

Dragsfjärdsvägen 271, 25700 KIMITO

SJÖVÄRDIG SÄKER STABIL SJÄLVLÄNSANDE

SE DEMO FILMEN

Majatalo/Gästgiveri Martta Martta Majatalo/Gästgiveri Kyrkvallen Kyrkvallen 4, 4, 21660 21660Nagu Nagu tfn 02-465 1409 tfn. 02-465 1409 www.majatalomartta.com www.majatalomartta.com

Arholmsv. 64a 65410 Sundom 0500 - 660684

405 445 4700 52

405 445 Fabriksgatan, 66900 Nykarleby, Tfn 06-722 0977 4700 520

GOD TID

3/2014 – 21

K O B B A K L I N TA R , Ă… L A N D Lotsstation med cafĂŠ och sjĂśmansbar, 20 minuter utanfĂśr Mariehamn. Lugn och ro mitt pĂĽ havet.

Norra Esplanadgatan 3 22100 Mariehamn Välkommen!

Tel. 018-14130 Fax 018-17130 E-mail: parkhotel@vikingline.fi www.parkalandiahotel.com

Strandgatan 31, 22100 Mariehamn, tel +018 24020 www.hotellarkipelag.com, info@hotellarkipelag.ax

w w w. k o b b a k l i n t a r s v a n n e r. a x Välkommen till Lappo, BrändÜ -en genuin skärgürdsupplevelse

www.pellas.ax info@pellas.ax tel. 040 8324 333

Vi ordnar er transport pĂĽ Ă…land

Tel: +358 (0)18 27 590

Tel. 018-26311 Ă–ppet: MĂĽn-fre 08.30-16.30 info@vikinglinebuss.ax www.vikinglinebuss.ax och

Skräddarsydda resor till ofÜrglÜmliga Åland!

bütar frün oss Stallhagen är ett mikrobryggeri pü Åland som har bryggt Ül av hÜg kvalitet sedan 2004.

Vi säljer även bütmotorer samt

Getavägen 196 AX-22410 Godby www.stallhagen.com

Resebyrün med inriktning pü tillgänglighet fÜr funktionsnedsatta och seniorer.

Vi bokar resa, boende och aktiviteter, enligt info@zoomcamp.ax 0457 344 77 44 Dina ĂśnskemĂĽl.

Ă…LANDS FISKFĂ–RĂ„DLING AB

- produktion och fÜrsäljning av odlad regnbügslax och sik - garanterat färsk och närproducerad inhemsk fisk av hÜg kvalitet - säkra leveranser üret runt

Fiskhamnsvägen 10, AX-22710 FÜglÜ, Åland Tel. 018-50 300 E-post: aland.fisk@aland.net

gräsklippare K-LANTBRUKSCENTRALEN VÖRÅ LARVVÄGEN 53 TEL. 3843 413

Ålands SkogsägarfÜrbund

Ålands SvartbrÜdsbageri Birka SkärgürdsbrÜd BÅTKAPELL MASKINTVÄTT OCH IMPREGNERING Nytillverkning och reparation Skräddarsydda bütkapell till alla bütmodeller Kapellbügar och beslag • Bütdynor och stolar Bütmattor • Hamnkapell • Skrovmattor Kantning av bütmattor All slags bilinredning • Cabriolett byten m.m.

Veneistuimet, patjat ja kuomut Bütbänkar, madrasser och kapell

Kyrkvägen 26, AX 22410 Godby Tel. +358 18 43100 info@skogen.ax

Norrbyvägen 32, 66200 Korsnäs Tel: 06-3641406 GSM: 050-3696393 Fax: 06-3641406 korsnasbilobat@netikka.fi www.korsnasbilobat.fi

VASSKLIPPARE Doroklippare med dubbelfunktion, Handybett och räfsa. Mycket behändig och effektiv fÜr mindre omrüden.

Handvänligt teleskopskaft.

Utbytbara bett.

Hakakatu/Hagsgatan 7-9, FI-20540 Turku/Ă…bo Puh./Tel 02 2538 787, www.venetex.fi

MARIEHAMNS FĂ–RSAMLING tfn 018-5360 www.mariehamn.evl.ax

fr. 849,00₏ • bekämpningsteknik fÜr smübütar mot vattenväxtlighet • lätta och lättmonterade • 5 olika modeller fÜr büde proffs och amatÜrer

/Y .!54)-!2 !B VASA Tfn Reinsg. 7 65170 VASA. Tfn 06-321 3355, Motorgatan 11 65170 06-321 3355, fax 06-321

3316,

fax 3316, nautimar@netikka.fi 06-321 nautimar@netikka.fi WWW REEDCUTTERS COM www.kaislaleikkuri.fi www.kaislaleikkuri.fi

fr.

799,00â‚Ź

22 – GOD TID

3/2014

FÖRENINGSNYTT

Daisy Winqvist hedersordförande Då Daisy Winqvist år 1992 gick i pension grät hon sig igenom den första dagen som pensionär.

Vid Esbo svenska pensionärers årsmötet den 28 februari 2014 premierades hon med titeln hedersordförande. Föreningsliv, sång, musik och vänner fyller hennes pensionärsdagar.

Vikingaseniorer i danstagen med Jutta Aminoff som ledare.

Vikingar och polis roade på midvinterblot Onsdag 5 mars var Karis Pensionärer inbjudna till kollegorna i Ekenäs för att som de gamla vikingarna fira midvinterblot i Sigurd Snåresalen i Ekenäs. Inget öl och helstekt galt stod på menyn utan pensionärerna fick nöja sig med ärtsoppa och punsch. Och tårta till kaffet.

Ekenäs Pensionärers ordförande Catharina Hindrén hälsade iförd vikingahjälm gästerna välkomna och framförde en dikt till asagudarnas ära.

Karisordförande Thor Wernér kallades upp på scen, utnämndes till hedersviking och fick en hjälm placerad på sitt huvud. Därefter hälsade EP-kören gästerna ytterligare en gång välkomna genom sången Se god afton och god kväll.

Också punschen fick sin lilla lovsång och Kvällens sista tango kom en aning för tidigt.

Sedan brakade det loss med Schottis på Valhall till dragspel och skrammelorkester. Ekenäs Pensionärers gammeldansare hakade på och dansade både schottis och mig-

Dido /Kaj Rehnberg i berättartagen.

non. Och midvinterblotet var i full gång.

Dansanta vikingar Scenen fylldes plötsligt av en lång rad vikingar, mest sköldmör i dräkter av alla de slag. Först kom långdans från Sollerön, därefter cornish six-hand reel. Några händer fattades, det behövdes förstärkning från publiken och ett Karispar, Sirkka och Rurik Rehn, ställde villigt upp och dansade med bravur. Det hela avslutades med Rumba i Balders hage.

Det luktar sprit här!

Om Dido alias Adrian Viktor Selenius berättas många historier. Han var en legendarisk polis i Ekenäs i början av 1900-talet. Mosń Boman alias Kaj Rehnberg har tagit Dido till sitt hjärta och roat många med typiska Dido-uttryck och historier.

Och nu var det Karis och Ekenäs Pensionärers tur att få skratta.

En vissling hördes och in i salen klev konstapel Viktor Adrian Selenius alias Dido. Dido noterade punschdoften som vilade stark över salen men förklarade sig villig att den här gången se mellan fingrarna. Han presenterade sig som den

plikttrogna poliskonstapeln, klockringaren och orgeltramparen och också sitt andra smeknamn ”Trafikljuset”. Det namnet fick Dido efter ett besök hos sin kusin i Helsingfors. Kusinen var också polis och fick ofta dirigera trafiken i centrum av Helsingfors. Hur det nu var fick Dido i uppdrag att vikariera ett söndrigt trafikljus. Ut klockan 6 på morgonen till Mannerheimvägen med ”mataväska” och cykelpump som i misstag togs i stället för pampen. Plötsligt hördes ”Erkki täällä, tule” från mataväskan. Dido blir förskräckt, snor runt, bilarna tvärnitar, några krockar. Didos bakdel putsar sidan på en lastbil. Trafiken grötar till sig, Erkki snarvlar under armen och Dido viftar med cykelpumpen. Kaoset når sin kulmen när Dido börjar frysa och tar sig några ordentliga åkarbrasor fortsättningsvis med pumpen i högsta hugg. Tyvärr blev det varken kaffe eller mörgåsar för Dido den morgonen för det var polisradion han tagit i stället för mataväskan.

Och med orden ”ber att som lagens långa arm få dra mig baklänges” satte Dido sig under rungande applåder ner för att äta ärtsoppa och dricka en välförtjänt punsch.

Festen avslutades med Schottis på Valhall ännu en gång, etthundratrettio pensionärer sjöng med av hjärtans lust, klappade takten och trummade på borden. Midvinterblotet var över för denna gång.

Det Daisy Winqvist hunnit med som pensionär och som meriterar henne till titeln hedersordförande i pensionärsförbundets största medlemsförening Esbo svenska pensionärer rf kan sammanfattas i ”en inspirerande och medkännande organisatör med stor arbetskapacitet och höga ambitioner ”.

Daisy Winqvist har varit en central gestalt och en handlingsmänniska inom pensionärsverksamheten i Esbo. I sju år svingade hon ordförandeklubban i föreningen Esbo svenska pensionärer rf, takorganisation för de nio medlemsklubbarna. Före det axlade hon funktionen som föreningens sekreterare i tre år. I två år satt hon med i pensionärsförbundets styrelse.

Hon var pensionärskören Furornas första ordförande i femton år och grundande medlem. Som aktiv sångare i kören har hon bidragit till att väcka pensionärernas glädje att sjunga tillsammans. Hennes styrka som ledare ligger i hennes förmåga att se och ta tillvara resurserna hos medpensionärerna.

Föreningen försöker att utlokalisera sina aktiviteter också så att inte allt

sker i centrum. Den stora uppslutningen med 60 personer närvarande visar att det uppskattas.

Helge Stenback och Sven Söderlund stod för musiken till allsången och underhöll också med egen sång. Dagens festtal, eller rättare sagt kåseri, stod Herbert Lindén

för. Han har en outsinlig källa att ösa ur, ett gott minne och en ledig framställningsförmåga, vilket uppskattades av åhörarna. Man kan lyssna till Herbert hur länge som helst.

Efter kaffepaus och litet allsång berättade äldrerådets ordförande Gun Forsman om äldrerådets verk-

BRITA PAWLI Esbo svenska pensionärer r.f.

Daisy Winqvist

Text och foto ISA FORSBÄCK

Välbesökt vinterfest i Pörtom Närpes pensionärs­förening hade förlagt sin vinterfest till Pörteborg i Pörtom onsdagen den 26 februari.

En betydande insats har Daisy Winqvist gjort som ordförande i Hagalunklubben, den största av föreningens medlemsklubbar. Att i sexton år organisera medlemsträffar med program en gång i veckan under perioden september–maj ställer extra stora krav på ordförande och hennes ledarskap. Efter år 2009, då hon avsade sig omval, har hon fortsatt bry sig om sina vänner – klubbens medlemmar. De står hennes varma hjärta nära.

Sin framtid som pensionär kunde Daisy Winqvist knappast spå som nybliven pensionär år 1992.

Med perspektiv på allt det, som hon gjort som aktiv pensionär, garanterar att hon lämnar avtryck i svensk pensionärsverksamhet i Esbo.

Förutom titlarna Esbo pensionär och hedersordförande i Hagalundklubben kan hon foga en ny hederstitel till sin CV. Daisy Winqvist gratuleras till titeln hedersordförande i Esbo svenska pensionärer rf.

samhet. Fastän Närpes stad har haft ett äldreråd ända sedan 2002 är dess arbete inte så bekant bland pensionärerna, så det är bra att ta vara på alla tillfällen att informera.

Till sist drog Sven Backlund en frågesport. Deltagarna fick dela upp sig i grupper och fylla i ett frå-

geformulär med 10 frågor med 3 alternativ på varje fråga. Det rörde aktuella frågor för pensionärer och man hade god nytta av att ha läst pensionärernas egen tidning God Tid. Eftermiddagen gick snabbt och vi kan bara konstatera att: ju mer vi är tillsammans – desto gladare vi blir.

MÄRTA BACKLUND

GOD TID

3/2014 – 23

FÖRENINGSNYTT i sällskap med maskinpistolbeväpnad hedersvakt.”

För att finansiera verksamheten planerade Kalle en privat kampanj.

Han skrev till hundratalet kända, finländska företag, som gjort ett gott resultat, och bad om ekonomiskt bidrag. Resultatet var nedslående, inte ett enda napp. En glädjedag blev det emellertid, när Aki Kaurismäki (som inte fått något kampanjbrev) helt överraskande ringde upp honom och berättade, att han skänkte 30 000 mark.

Kalle hade talrika skakande exem-

pel på människoöden i de länder, som han besökt. Många exempel till finns i boken Möten med ONDSKA OCH GODHET, Minnesbilder i en backspegel, som han utgav i fjol. Också avskräckande exempel på en del myndigheters cyniska inställning till flyktingar och deras nöd berättar han om.

Många resor har under ge gångna åren gått till Rumänien. Ett femtiotal elementhus hörde bland annat till lasterna och husen monterades upp av rumänska byggnadsarbetare. Efter morgonpasset på bygget serverades lunch klockan elva. Det visade sig, att många av arbetarna dök upp först då. Det passade ju inte och Kalle lärde dem, att lunch fick endast de, som jobbat hela morgonpasset. Rumänerna lärde sig.

Kalle Augustsons skåpbil fick full returlast från Kotka.

Väckarklocka i Kotka Kotkanejdens pensionärer hade på sitt februarimöte besök av en person, som de länge skall minnas. Kalle Augustson, som gjort över tvåhundra långtradarresor med hjälpförsändelser till olika krishärdar i Europa och Asien, berättade på ett målande sätt om sina upplevelser.

Han gav skakande exempel på mänsklig nöd, men också exempel på sina nappatag med tull- och andra myndigheter i korrumperade länder. För åhörarna blev han en mental väckarklocka: vi, som har

det så bra, bör göra en insats för att lindra nöden.

Första biståndsresan gjorde Kalle Augustson 1985 till Polen. Efter sju sorger och åtta bedrövelser kom han in i landet, men redan följande

resa blev det stopp.

– Jag hade blivit förklarad icke önskvärd, berättade Kalle, och det tillämpades så strängt, att jag inte ens fick vända bilen i hamnen. Det var bara att backa tillbaka till båten

I den östeuropeiska byråkratin hör mutor till saken, men där vägrade Kalle Augustson att spela med.

– Jag är mycket spontan av mig och det har inte alltid varit bra, säger Kalle med glimten i ögat.

Han medger utan omsvep, att han i Östeuropa uppfattas som ”en uppstudsig långtradarchaufför från Finland”. Det är minsann inte något blomsterspråk, som han använder i sitt umgänge med struntviktiga myndighetspersoner, men det har visat sig, att det har just den effekt, som behövs i kritiska situationer.

Tyvärr har Kalle i sin hjälpverksam-

het blivit utsatt för myndigheters trakasserier också i vårt eget land.

En gång stod han med sin långtradare i Västra hamnen i Helsingfors.

Båten till Polen skulle avgå om två timmar, men tullen vägrade att ge ut några nödvändiga trafikdokument. I sin nöd ringde han till en bekant, som i sin tur ringde till Ole Norrback, som då var trafikminister. Dokumenten kom till hamnen så snabbt, att Kalle och långtradaren hann ombord på båten.

En gång, då han blivit trakasserad av tullmyndigheterna i Ungern, rapporterade han om ofoget till vår EU-delegat Astrid Thors i Bryssel.

Hon tog genast i saken och Kalle fick ett artigt brev från ungerska inrikesministern, som hoppades, att samarbetet med tullen skulle gå bra. Det gick det, Kalle fick därefter saklig expedition i Ungern.

Också skattmasen i Finland har varit i luven på honom. Det länder de myndigheterna till evig skam att de hårdnackat försökte göra honom skattskyldig för hans humanitära hjälpverksamhet.

Man får den uppfattningen, att Kal-

le Augustson är en man med en tro, som försätter berg. Det bejakar han och understryker, att det är tron, som ger honom hans inre trygghet och styrka, inte några yttre attribut.

Det är alldeles otroliga saker, som han fått uppleva och som kunde ha kostat honom livet. När man hör honom berätta, är det lätt att hålla med hans barn, som sagt honom, att hans liv och verksamhet kan förorsaka hans skyddsänglar blödande magsår.

Kotkaborna var beredda på Kalle

Augustsons besök och hade samlat varma kläder och husgeråd för en container, som skall bli till hjälp för flyktingar från och i Syrien. På Kalles hemresa till Tenala var hans rymliga skåpbil fullastad med insamlat material.

Text och foto RAGNAR BACKSTRÖM

Vändagsfest i Karis Karis Pensionärer firade vändagsfest, visserligen en vecka för sent, tillsammans med inbjudna gäster från Norra Kyrkslätts Pensionärsförening.

Salen på Brankis var fullsatt nästan till sista plats, då visklubben med Pia Nygård vid pianot inledde programmet med fyra sånger, vars gemensamma tema var vänskap. Av dessa vill jag speciellt nämna Lasse Berghagens Sträck ut din hand.

Föreningens ordförande Tor Wernér fortsatte på samma tema, då han hälsade alla de närvarande välkomna.

Nu följde en av festens höjdpunkter, den goda middagen, som bestod av ett synnerligen rikligt

kallbord, varefter grisfilén dukades fram.

I två repriser underhöll Risto Tammilehto, trubaduren från Svartå, seniorerna med sång. Med sin sammetslena stämma sjöng han både på engelska och finska, dock mest på svenska. Som exempel kan nämnas Tiotusen röda rosor och En kväll med dig.

Gunvor Nyman gav skrattmusklerna arbete, då hon på sitt lugna sätt drog den ena vitsen efter den andra. Följande punkt på pro-

grammet var en kamp mellan Karisoch Kyrkslättföreningarna i form av en ja- eller nejfrågetävling. Kyrkslättborna tog hem segern genom Edvin Malmsten.

Innan orkestern Håll i gång fick spela upp till dans framförde den gästande föreningens ordförande Jan Broman sitt varma tack för en glad och trivsam fest. I en paus drogs vinsterna i månadslotteriet. Ogästvänligt nog vanns de två huvudvinsterna, stora produktkassar, av eget folk, nämligen Regina Ekman och Ulla Karlsson.

Dansen fortsatte, men snart var en gemytlig pensionärsträff till ända.

Text och foto CARITA JOHANSSON

I förgrunden de två föreningarnas ordföranden, Tor Wernér och Jan Broman.

24 – GOD TID

3/2014

FÖRENINGSNYTT

Intressant österbottnisk rundtur med Herberts Forskaren Kjell Herberts bjöd på en intressant rundtur genom det österbottniska språklandskapet när han höll föredrag vid pensionärsklubben Milstolpens vårmöte i medlet av februari.

Närmare hundra medlemmar fanns på plats och de fick i ord och bild uppleva hur olika landskapets delar ändå är.

Södra Österbotten är det mest svenskspråkiga i riket, därför kan man också se en tydlig Sverigeorientering. Men samtidigt också en stark förankring i det lokala, konstaterade Kjell Herberts.

I mellersta delarna, kring Vasa, upplever man hur bondesamhället förvandlats till högteknologiskt samhälle. Bonderötterna finns kvar, men området är starkt präglat av de internationella kontakterna och högskolorna.

Norra delen är fortfarande ”bibelbältet” med värdekonservatism, men också trygghet och tillit, till och med till politiker.

Kjell Herberts visade också hur man

på orts- och gatunamnsskyltarna ser ortens särprägel. Vägverkets beslut att ortsnamnets språkupplägg bestäms av språkförhållandet på platsen visar oss vilket inhemskt språk som är starkast på orten. Står det svenska namnet överst är ortens språkliga majoritet också svensk.

I norra Sverige har det här inte varit någon självklarhet, skyltningen i Kiruna var ännu för några år sedan enspråkigt svensk även om det finns en kännbar samisk minoritet där.

Det är spännande att visualisera flerspråkighet, påpekade Herberts.

Han gav också exempel på hur vi

själva ser på vår språkliga tillhörighet. På en förfrågan ansåg de flesta i Mellannyland att de är tvåspråkiga, men 46 procent talar svenska enbart hemma. Var tredje öst-

Kjell Herberts, till höger, i samtal med Milstolpens viceordförande Sten Gripenberg och ordförande Carl-Gustav Molander.

erbottning anser sig vara mer eller mindre enspråkigt svensk!

Milstolpens styrelse redovisade vid

vårmötet för en omfattande verk-

samhet med motionsaktiviteter och med olika grupper för data och sällskapsspel. Jakobstadsklubben har nu 368 medlemmar då 55 nya medlemmar anslöts 2013.

Bokslutet visade ett underskott, mest på grund av arrangemang med anledning av klubbens 50-årsjubileum.

Text och foto BERTEL WIDJESKOG

UPPSNAPPAT

Om djuriska läten Av en händelse kom jag nyligen att bläddra

i en finsk-svensk ordbok. Och i trakten av det ord jag var på jakt efter stötte jag på det finska ordet ”röh”. Det verkade först något förbryllande men visade sig småningom ha den svenska motsvarigheten ”nöff”. Det var alltså fråga om hur den finska grisen låter – eller anses låta. Och då kom jag in på det som heter onomatopoetiska , det vill säga ordhärmande eller ljudmålande ord.

Exempel på sådana ord är verb som sörp-

la, prassla, smacka. plaska eller slafsa. Det uttalade ordet låter alltså ganska lika som den företeelse det handlar om.

Går man in på kapitlet djur och de ljud de åstadkommer finns det mycket av onomatopoetik. Djurs läten är svåra att återge med våra vanliga bokstäver, men det har funnits en benägenhet att försöka: Grisens nöff, kattens mjau, fårets bä, kossans mu, hundens vov-vov o.s.v. Allt i god ljudhärmande stil.

Också på detta område härskar flerspråkighet. Grisen anses alltså säga ”röh” på finska, i engelska sammanhang ”oink”, på franska ”groin-groin” och på kinesiska ”hulu-hulu”. Utan närmare kunskap om hur kinesiska grisar överhuvudtaget låter vågar jag ändå påstå att det nu sannolikt handlar om en mera dialektal variant.

Grodan är enkel och rättfram, vanligtvis någon form av ”kvak” eller – i finare sammanhang – ”koach”. I Nederländerna krång-

lar man inte heller till det, det är ”kwak” rätt och slätt. Och ”kvakk” heter det på norska (nynorsk sannolikt) medan Albions söner föredrar ”croak”.

Inga språksvårig-

heter, alltså.

ANDERS G. LINDQVIST

DEBATT

Livet efter arbetslivet Man vill gärna tro att tillvaron efter

arbetslivet är stressfri och behaglig. Det är ju efter pensioneringen vi ska koppla av, utan ringande väckar­klockor, utan påtvingade arbetsuppgifter och utan tuffa tidsramar.

Att bara lämna arbetslivet bakom sig för en ny tillvaro kan nog kännas utmanande, men också i någon mån skrämmande, eventuellt förknippad med snudd på ovisshet. Faran för en enahanda och långtråkig tillvaro kan te sig hotfull.

positivt även om det någon gång kanske innebär jäkt. Den som inte har makt över sin vardag blir ofta stressad. Det gäller att ta kontroll över situationen.

Att göra någonting för någon annan kan skänka ett meningsfullt liv. Det grundläggande är att göra saker som man själv vill, är roliga och stimulerande, som man mår bra av och som ger livet innehåll.

Problemet är att folk sällan frågar sig det. Det finns med andra ord all anledning att undvika stress.

mål och mening i livet. Vi har även behov av uppskattning och mänsklig kontakt. Jag vill betona hur viktigt det är att fylla sina dagar med liv, inte bara sitt liv med dagar.

Sociala sammanhang är viktiga för hälsan. Det har sagts att aktiva äldre människor uppfattar sig friskare än sina jämnåriga. Se till att ha vänner och bekanta. Vänta inte på att någon ringer till dig, ta kontakt själv. Det finns många möjligheter för oss alla att leva ett innehållsrikt liv även när arbetslivet tar slut.

Att hålla på med intressanta aktivi-

Människan har behov av att få ta

Som pensionär upptäckte jag redan

teter efter pensioneringen kan vara

ansvar och att få en tydlig roll med

i slutet av nittiotalet en målgrupp

som skulle komma att betyda väldigt mycket för mig. Behovet av vuxennärvaro på grundskolans årskurser 0–6 var stort. Det blev början på en aktiv verksamhet som skolfarfar, vilken de facto fortfarande pågår.

En annan målgrupp som de senaste åren allt mer kommit med i bilden är pensionärerna. Verksamheten över generationsgränserna har blivit en livsstil. Att alltid få känna sig välkommen, dels som stöd i skolsamarbetet och dels med vardagsnära lekfulla program för de äldre, är utomordentligt stimulerande.

Den framtida återväxten i grund-

skolorna är förvisso tryggad och om femton år är statistiskt sett var fjärde medborgare i landet över 65 år. Vi är säkert många som känner varmt för ett generationsöverskridande samhällsengagemang.

En givande vinn-vinn verksamhet som bygger på empati, en positiv livs-syn, en god portion humor och en stark vilja för lek. Ingen behöver känna sig ensam om man ej själv vill. Som ung vet man ej hur roligt man har som äldre.

STEN LINDHOLM Träskända stena@elisanet.fi

WILLYS 4400

Nyhet!

Valmistaja/myyjä • Tillverkare/säljare

Willys boats

H.BJÖRKMAN KB • hannuwillys.bjorkman@hotmail.com • puh/tel: 040 7536 359

VÅR ERFARENHET – ER TRYGGHET Med omsorg och omtanke om Er

Begravningsbyrå

Marjamäki Ab Även gravstenar m.m.

Österbottens båtvaruhus- välkommen.

Herrholmsgatan 14, Jakobstad. Tfn 06 723 1730 dygnet runt Finlands Begravningsbyråers Förbund auktoriserad begravningsbyrå

Calles

Sonjas Taktil har flyttat

När du har oljebrännarproblem!

Ring 050-338 3548

VÄRMESERVICE

0500-911 551

JAKOBSTAD

* Taktil Stimulering * Hot Stone massage * Babymassage

TUPLAPOTKU från Sportia Mattsson, Jakobstad 399€ (489€) - finsktillverkad - rostfri förzinkad - 3 års garanti - lång och kort modell - hopfällbar

Tfn: 06-788 0440

Ny adress:

Herrholmsgatan 4 B, 68600 Jakobstad e-post: SoM.Broo@agrolink.fi

tkort

en Pres

Pingstkyrkan Petalax Söndagsgudtjänster Söndagsskola Ungdomsklass Kvinnosamlingar Karasamlingar

tel. 0505222658

Välsorterad garn- och handarbetsaffär Storgatan 17, J:stad Tfn: 06-723 1344, 0500-664 438

ELEKTRIA

Matpotatis Säljes året om även skalad potatis

Kom gärna med kursförslag och önskemål inför hösten 2014 mi@malax.fi eller tfn 3470371

Petalax Bil & Traktor Tfn: 0500-263 689

Kläder för damer 30+ Hittar du hos oss.

Storlekar S-XXXL Vi hjälper dig att hitta rätt.

Förmånliga däck.

Verkstan 347 1960 PETALAX Tom 050-303 3664 BAREN Ur Bykiston MMXIV

Tel. Peter 050-554 2365 Tel. Niklas 050-532 2495

Tfn: 06-347 0274

T r en d s h o p p e n

Här hittar du gåvor till födelsedagar, examen och sommarens fester.

*Magnetix Wellness Magnetsmycken med verkan. * Inredning,Scarfar och Väskor. * Eko Hud och Hårvård,Vitaminer *Vårnyheter Må-Ons,Fre 10.30-17 el. överensk. tel 0503570454 Kyrktået 4 Petalax

PETALAX FÖNSTER IKKUNAT WINDOWS

Petalax Snickeri Petalaxvägen 401 66240 Petalax

www.petalaxsnickeri.fi

Tel-Puh 06-347 5236 Fax 06-347 5277 E-post: info@petalaxsnickeri.fi

Vi bjuder på historiska händelser i form av underhållande teater.

Manusbearb., regi: Rafael Frans Musik: Jonathan Bonn Premiär tisdagen den 1 juli kl. 19.00 Tors. 3.7. kl. 19.00 Sön. 6.7. kl. 14.00 Tis. 8.7. kl. 19.00 Tors. 10.7. kl. 19.00

Massor av gardiner.

Västerstigen 1, Petalax, Tel. 06-3470565 Öppet: Vard. 10-17, 10-13 syservice@netikka.fi http://annettessyservice.blogspot.fi

N.P Norrback Petalax

Petalax Församling

Välkommen!

Petalax hembygdsförening

Sön. 13.7. kl. 14.00 Tis. 15.7. kl. 19.00 Tors. 17.7. kl. 19.00 Sön. 20.7. kl. 14.00

Biljettpris: 20 /vuxen, 15 /grupp >25 pers, 10 /ungd. 4–16 år, inkl. pausservering. OBS! Endast kontant betalning.

Spelplats: Hembygdsgården Arstu, Nybyv. 185, Petalax Nyby.

Bokning: www.bykiston.fi från maj månad eller per telefon 045-858 0245 från 15 juni kl. 18–19. Guidning för grupper.

NIBE värmepumpar

26 – GOD TID

3/2014 BOENDE

Vi hjälper dig i livets alla skeden! * Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIK

Optisk specialaffär

Bouppteckningar, arvskiften, testamenten m.m.

Aktia Bank Abp Private Banking Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313* Vasa, tfn 010 247 5185*

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

*Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

09-298 1927

Hur ändra rumsindelningen?

Möjligheterna att ändra rumsindelningen i vår

bostad kan bero av tre faktorer: husets bärande stomme kan begränsa möjligheterna, golvets konstruktion och höjdnivåer kan försvåra ändringarna och slutligen finns vissa begränsande byggbestämmelser.

Enligt dagens regelverk skall alla ändringsarbeten i bostaden anmälas till bolagsstyrelsen och få dess godkännande; vissa arbeten förs vidare för att godkännas av kommunens byggtillsyn.

Husets bärande stomme är vanligen av tegel, betong

eller trä. Det är viktigt att man beaktar den bärande stommen om man vill ändra rumsindelningen. Åtgärder som medför ingrepp i husets bärande stomme är antingen otillåtna (till exempel att hugga in spår för dolda elledningar i betongbalkar) eller underkastade bygglov. Bygglovsansökan för ett ändringsarbete är en relativt omständlig procedur och bör därför gärna undvikas om det är möjligt.

I samband med våtrummen och särskilt golvbrunnarna är golvets konstruktion och höjdnivåer viktiga med tanke på en trygg och fungerande golvlutning. Att förstora bostadens badrum innebär att gränsen mellan torra och våta utrymmen förskjuts, vilket alltid kräver kommunalt bygglov och därför gärna bör undvikas.

hur angelägen och dels hur genomförbar åtgärden är. Alla större ingrepp (ny dörröppning i bärande vägg; avlägsnandet av bärande pelare) kräver att en byggingenjör bedömer åtgärdens ändamålsenlighet, planerar åtgärden och redovisar den för kommunens byggtillsynsmyndigheter.

De enklare och därför sannolika ändringsåtgärderna

i bostadens rumsindelning berör icke-bärande konstruktioner: byggandet av en ny mellanvägg eller rivning av en befintlig mellanvägg. Vissa riktlinjer ingår i byggbestämmelserna och ger samtidigt ramar för en förnuftig planering: boningsrum skall ha storleken minst 7 kvadratmeter och via fönster ha tillgång till dagsljus. För att man skall kunna dela ett boningsrum i två mindre, krävs alltså att det större rummet är minst 14 kvadratmeter samt att en mellanvägg kan byggas i anslutning till ett ytterväggsparti mellan två befintliga fönster. Att riva en icke-bärande mellanvägg och därmed förena två mindre rum till ett större är enklare.

Vissa åtgärder berör bostadens rumsindelning utan att

formellt vara byggåtgärder som kräver bygglov: man kan välja alkovliknande lösningar också för bostadens köksinredning, och man kan dela ett större rum i mindre med hjälp av fristående höga skåp.

Ändringar i rumsindelningen kanske kräver ingrepp

Högskolestiftelsen i Österbotten mottar

i lodräta bärande konstruktioner (pelare eller väggar) av trä, tegel eller betong. Åtgärderna kräver alltid bygglov, men från fall till fall bör man bedöma dels

BENGT-VILHELM LEVÓN

DONATIONER OCH TESTAMENTEN för sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten. Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev. Tag kontakt med VD Katarina Heikius, tel. 0500-167 063 Vasaesplanaden 16, Vasa

JURISTBYRÅ BERNDT HOLMSTRÖM Tidsbeställning:0440 471 235 Centralgatan 79, 10300 Karis

Design Nordic Inverter LTCN BÄST I TEST * Fujitsu inverter-värmepump LTCN testad av SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut)

Finland

*

BÄSTA VÄRMEPUMPEN FÖR DIG OCH DIN FAMILJ TESTVINNAREN OCH PRISBELÖNTA LTCN FRÅN FUJITSU

Fujitsus nya värmepump LTCN har en ny prisbelönt design som gör den till mer än bara en värmepump. Men den är inte bara elegant och lättplacerad, den är effektiv också.

LTCN är speciellt tillverkad för vårt nordiska klimat och har en mycket hög värmekapacitet ända ner till -25°C, samt ett speciellt avfrostningsprogram med fyra olika avfrostningskriterier vilket förbättrar energieffektiviteten ytterligare.

Kyl & Svetsservice Nyhet!

Testad och godkänd för

-25°C

Fma Lars Sjöblom

tfn 050 517 1240, Skutnäsg. 27, J:stad

Var finns vännerna?

På Facebook, Twitter, YouTube och såklart på adressen www.sfv.fi.

Du kan också ringa oss: 09–6844 570 Svenska folkskolans vänner är en opolitisk förening, som i 130 år har jobbat för bildning på svenska i Finland.

Bli medlem! Årsavgift endast 10 euro. För avgiften får du bl.a. vår kulturtidskrift hemburen 4 gånger i året.

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Z

Lindqvist

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

Sälja eller köpa bostad?

Tryggare kan ingen vara Vill du stöda finlandssvenskt kyrkligt arbete − ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Tfn. 050-356 2475 Mannerheimvägen A 9, 00100 Helsingfors Sandvikskajen 13,16 00180 Helsingfors

Z

Sebastian Rostedt Partner 0400 373 620 sebastian.rostedt@huom.fi

Min genomsnittliga försäljningstid för bostäder och fastigheter är för tillfället 2-5 veckor.

Vid det rådande marknadsläget är prissättningen det viktigaste steget för en lyckad bostadsaffär.

Jag kommer gärna och diskuterar Er nuvarande bostadssituation (kostnadsfri värdering + offert på min förmedlingsprovision). Även “tyst försäljning” möjlig via mig.

Kontakta Sebastian Rostedt tel. 0400-373620 eller email: sebastian.rostedt@huom.fi Huom! Suomen Asuntopalvelut Oy. Kaserngatan 36, 7 vån, 00130 Helingfors. Y-tunnus 2044237-1. Förmedlingsprovision 4,9% (inkl.moms 23%) av det skuldfria priset eller enligt överenskommelse.

Följ den finländska bostadsmarknaden genom min nya svenskspråkiga blogg på sebastianrostedt.fi

GOD TID

3/2014 – 27

HÅKANS HÖRNA

Tala mera om döden ”Dog mormor av ålderdom eller av någon sjuk-

dom?” Det är en bra fråga eftersom det är en skillnad mellan en ”åldersdöd” och en ”åldrings död” orsakad av en bestämd sjukdom eller olycka. Åldersdöd (fi.vanhuuskuolema) är en biologisk process genom vilken hälsotillståndet oundvikligen försämras vid tilltagande ålder. När den mänskliga organismens vävnader och funktioner försvagas och avtar tillräckligt mycket inträder döden.

Det biologiska åldrandet leder till ett försvagat hälsotillstånd som karakteriseras av en kombination av olika tecken på skörhet och skröplighet (fi. hauraus-raihnaus oireyhtymä). En naturlig åldersdöd vid hög ålder kan anses som ett resultat av ett framgångsrikt välfärdssamhälle.

Det är bra, men inte alltid lätt, att tala om döden

med åldringar och deras närmaste. Närståendevårdare vill gärna tala med vårdpersonalen om döden och vården i livets slutskede. Äldre personers egna tankar och önskemål skall också tas med. Delad information, om vilka symptom och förändringar man kan vänta sig i livets slutskede, minskar oro och ängslan för alla som är delaktiga.

Man skall undvika alla onödiga förflyttningar av döende människor mellan olika vårdenheter.

själv vara med och bestämma om sitt liv och sin död. Vården bör hela tiden ske i samverkan med den som det gäller och på det sätt som läget kräver och möjliggör. Också en åldring har rätt att vägra gå med på enskilda undersöknings- och behandlingsåtgärder, men också rätt till annan lämplig vård i stället till exempel smärtlindring. Åtgärder som av vårdpersonalen bedöms som onödiga skall inte inledas bara för att patienten eller de närstående kräver det.

Undersökningar visar att majoriteten av de äldre

som bor hemma vill medverka i och påverka olika beslut om vården i livets slutskede. Några anser att de inte vill gå in på detaljer eller att det inte är människans sak att besluta om livets slut.

Alla äldre borde uppmanas att, muntligt eller skriftligt, uttrycka sin önskan och vilja (fi.hoitotahto) om vården i livets slutskede. Inför risken för minnesstörningar är det skäl att göra det redan i medelåldern för att vid behov uppdatera innehållet i sådana vårdtestamenten.

Tilltagande ålder minskar inte människans rätt att

HÅKAN HELLBERG

Fungerar magen?

Får du tillräckligt fibrer ?

Kanske inte, för vi får i medeltal endast 20g fibrer dagligen från kosten. Den västerländska kosten och ”karppandet” (lågkolhydratdiet) begränsar ofta ett tillräckligt fiberintag.

Ett tillräckligt fiberintag har positiv verkan på vårt välbefinnande: • Sätter fart på en lat eller trög mage • Lugnar och binder lös stressmage • Balanserar blodets socker- och kolesterolvärden • Är utmärkt stöd vid viktkontroll Linum Plus innehåller fibrer från fem olika, naturliga källor (linfrö, psylliumfröskal, havstorns-, hjortron- och blåbärskross). Blanda 1 matsked Linum Plus i t.ex. youghurt, saftsoppa. Du får samtidigt viktiga omega-3-fettsyror och fullvärdigt protein.

Mer information om produkten: www.valioravinto.fi/linum-plus Apotekare Bertil Pomoell grundade Valioravinto år 1960 för att befrämja hälsa och välmående med naturliga ämnen. Valioravinto är fortsättningsvis ett familjeföretag som utvecklar, tillverkar och säljer naturprodukter av hög kvalitet.

www.valioravinto.fi

Livets många tävlingar Vi utsätts för allt fler spel och tävlingar

hela tiden. Det är Angry Birds, frågesporter, jämförelser på arbetsplatsen, i skolan, i politiken och inom idrotten. Varje människa har en lång rad placeringar på olika områden och de som ofta ligger sist blir förstås deprimerade medan de som vinner blir malliga och uppiggade. Hela folket räknar kalorier, motionskilometer, sparade slantar och slösade, vunna matcher och förlorade debatter.

Inte en lugn stund. Vem räknar småleenden, tupplurar, lojalitet och smärre tjänster utan stress och bokföring? Livet var inte en enda lång tävling förr i världen.

Vi som läser denna tidning vet att de sista

resultatlistorna småningom skall samlas in och att alla inte kommer att hålla på med tävlandet hur länge som helst. Vi kan utlysa halvtid när som helst och fråga: Vem vann guld i levnadskonst, vem var starkast, rikast, vackrast, magrast? Vi kan jämföra oss själva med våra jämnåriga kompisar och fråga: Vem vann?

Var det den som samlade mest egendom, med andra ord den som hade dern största summan på bouppteckningens sista rad, när ärvda pengar räknats bort. Eller var det den som levde längst?

Kanske den som hade de flesta barnen

och barnbarnen? Eller den som under sitt liv haft ”flest brudar” – hm, litet barnsligt att räkna, säger de som tog medalj i klassen fiffighet och mognad.

Den som får en dålig placering när det gäl-

ler medaljer och utmärkelsetecken kanske i stället var bäst på att svepa 20 flaskor öl på kort tid. Man värderar själv högst de placeringar man lyckas nå upp till, kanske.

Status är också mätbart och du kan fråga dig vilken skolkamrat som har den finaste titeln. Kommer han att sitta i närheten av Gud på den himmelska ängen, eller har de sista blivit de första, så som somliga förutspår?

Får man ändå mest poäng för ödmjukhet,

offervilja och givmildhet? Eller kommer det att visa sig att den som hoppade högst och skidade snabbast också är number one i himlen?

I Amerika ordnas tävlingar där det gäller att äta så många hamburgare som möjligt på en timme. Är det i själva verket den tävlingen man borde vinna?.

STURE GADD

28 – GOD TID

3/2014

Björn Månsson När man själv är 61 och har en mamma som är 91 vet man vad vi äldre vill och behöver Jag ställer upp för dig i EU-valet

www.bjornmansson.fi Betald av Stödföreningen för Björn Månsson

VARJE MÄNNISKA HAR RÄTT TILL ETT VÄRDIGT LIV I EN TRYGG OMGIVNING. LÅT DIN RÖST HÖRAS! DIN MEGAFON I EUROPA:

PÄIVI STORGÅRD EU-VALET 25.5.2014

“ TILLSAMMANS för ett bättre och mänskligare Europa”

Kom med på Facebook! www.facebook.com/bgastrand

TAXI JAKOBSTAD

Ring och beställ

06 100 417 01 000 417

JAKOBSTADS ULATAXI

On, fre 16-20, lö 10-14 Jakobstads Åldringsvänner

Södermalmsgatan 17, Jakobstad

7244900 7819500

GOD TID

SPF Österbottens vårdagar 2014 Larsmo

Medlemsförmåner

Tid: lördag 29.3 kl. 13.00 Plats: Cronhjelmskolan, Norra Larsmovägen 60

VIKING LINE Viking Line erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar förmåner på kryssningar, minst 15 % på Helsingfors–Stockholmoch Helsingfors–Tallinnrutten och minst 10 % på kryssningar på Åbo-rutten. spfpension.fi/medlemmar/ formaner/viking_line/

Festtalare: fullm. ordf. Sven Grankulla

TALLINK/SILJA LINE Tallink Silja och Club One erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar möjligheten att bli Club One-medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästsprogrammets mellersta Silvernivå. spfpension.fi/medlemmar/ formaner/tallink_silja/

Närpes

Tid: lördag 26.4. kl 13.00 Plats: Mosebacke Festtalare: fullm. ordf. Mikaela Björklund Programinslag, kaffe och dans

Programinslag, kaffe och dans.

Anmälningar om deltagande till egen förening senast 24.3.

Inträde 15 €.

Anmälningar om deltagande till egen förening senast 10.4.

Inträde 15 €.

VÄLKOMNA!

3/2014 – 29

Yoga & skriv i trädgårdsmiljö Har du lust att kombinera rörelse och skrivande i en vacker och avslappnande naturmiljö?

Den 21–23 maj ordnas en yoga- och skrivkurs på Axxell Överby i Esbo.

Skrivandet varvas med lätta yogaövningar, meditation och andnings- och koncentrationsövningar.

Kursen kräver inga förkunskaper eller tidigare erfarenhet av yoga.

Kursledare är yogalärare Viviann Seege och skrivkurslärare Åsa Stenvall-Albjerg.

Det finns möjligheter till övernattning på skolan.

Läs mera och ansök på www.axxell.fi/ folkhogskolan.

Begränsat antal platser!

Den som vill veta mera kan kontakta kursledaren, e-post asa.stenvallalbjerg@axxell.fi, tfn 044 7397722.

Danskväll på AV onsdagen den 16 april kl. 18–22 med Uniset

Inträde:10 euro

Arr. Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland

Några platser kvar på Morres slottsresa

Danskvällen stöds av: Arbetets Vänner, Aktia, Konstsamfundet, Svenska Folkskolans Vänner, Svenska Kulturfonden

Det finns ännu en chans att boka in sig på Svenska pensionärsförbundets Antikoch kulturresa till Sverige med Bernt Morelius som reseledare den 5–9 maj.

SenioRöst

Minne och glömska

ti 25.3 kl. 14 på Kvarnbäckens hälsostation, Mjölgränden 4 ”Minne och glömska – när glömskan är ett problem” - föreläsning av Folkhälsans Helena Ahlers. Helsingfors stadsmuseum presenterar en minneskappsäck tillsammans med DOT rf. Pausgymnastik, kaffeservering, seniorinfo.

SenioRöst erbjuder skjuts inom östra Helsingfors med en invataxi t/r.

Anmälan senast 18.3 till tel: 044 7883696.

SUDOKU 7 4 6 2 7

Lösningen finns på följande sida.

5 8

8 6 2 6 3

3

Nordhuset | Mosaiktorget 2, Nordsjö | vuotalo.fi

Närmare information ges av Inger Holmberg på Friman Resor, tfn 019-248 1004.

3 5 6

Pang SÅNG Fest

2 8 7

5 1

SenioRöst-nätverket är; Arbis, De sjukas väl, Cecilia Hoiva, DOT rf, Folkhälsan, Helsingfors Svenska Marthaförening, HelsingforsMission, Idrottsverket, Konstmuséet, Matteus Församling, SAMS, Social- och Hälsovårdsverket, Stadsbiblioteket, Stadsmuséet, Svenska Pensionärsförbundet och Helsingfors Kulturcentral

7 1 4

3 2 6 9

Resan går till gränstrakten mellan Bergslagen och Mälardalen, där Schenströmska Herrgården är deltagarnas hem för två nätter.

På vägen dit görs guidade rundturer på Mälsåkers Slott och Skultuna Mässingsbruk.

Följande dag blir det besök på Grönsöö Slott och Strömsholms Slott.

På hemresedagen väntar ett specialprogram i Stockholm och gourmetmiddag ombord.

Samrådet i SPF Helsingfors

Teaterresa till Raseborg lördag 28 juni. Start från Kiasma kl. 14.00 William Shakespeares En midsommarnattsdröm i nyversion och regi av Bobo Lundan.

E s b o 7 - 8 . 2 . 2 015

Pe

nsio

st ä b n ärs kö rså n g s o m

!

Anmälan till Clara von Bonsdorff 040-5444031, clara.von.bonsdorff@ welho.com

30 – GOD TID

3/2014

”Näyttelijäntyöstä on jälleen kerran todettava, että Wasa Teaterissa se osataan!”

Pohjalainen

”Johan Fagerudd gör en av sina starkaste tolkningar...” Österbottens Tidning

”Alla skådespelare på scenen är som gjorda för sina roller”

Syd-Österbotten

”Scenbilden är genialt uppbyggd...” Österbottens Tidning

”Ylva Ekblad är fantastisk...”

HBL

Av Henrik Ibsen

NU SÄLJER VI BILJETTER FÖR HÖSTEN 2014!

Edith - Skrattande strimma av en scharlakanssol Urpremiär 12.9 Folkets Dagblad Urpremiär 15.11 WASA TEATERS BILJETTKASSA Sandögatan 7, 06-3209330 öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17 WWW.NETTICKET.FI / WWW.WASATEATER.FI

Livets små förtretligheter Det var igen dags för en av livets små

prövningar. Nämligen att som kortväxt och tämligen rundnätt kvinna köpa nya jeans för våren.

Kollade noga sortimentet i butikerna både på nära håll och litet längre bort. Fastnade för ett märke som fritt översatt hette ”Inte din dotters jeans”. Det här lät ju väldigt lovande också för en som har tre söner och är totalt dotterlös.

Reklamen utlovade dessutom alla möjliga finesser, smickrande för figuren, lyft och stöd för rumpan och något helt revolutionerande ”kors och tvärs-förstärkning” som helt skulle trolla bort magen.

Man blev dessutom uppmanad

att välja en storlek mindre än ens vanliga. Och så fanns det så väldigt tjusigt glitter på bakfickorna.

De här jeansen skulle jag ha till vilket pris som helst!

Helt euforisk över alla dessa lju-

sa framtidsutsikter tågade jag in i en lämplig butik och hittade dessa underjeans. Expediten scannade med van blick in mina kurvor och rekommenderade en viss storlek.

Styrkt av reklamen såg jag överlägset på henne och begärde trots hennes visserligen lama protester två storlekar mindre. Och sedan blev det att gripa sig verket an i provrummet. Efter minst femton

minuters svettig kamp som vilken österländsk magdansös som helst hade avundats mig och dessutom några livsfarliga kullerbyttor hade jag jeansen på mig men, men …

Jag hade ett rejält glapp på magen mellan knapp och knapphål och dessutom minst en halv meter för mycket ben. Och det var inte mina egna utan benen på jeansen.

Det var bara att ropa på hjälp och med rodnande kinder begära en rejält större storlek. Förresten fick jag inte av mig jeansen själv utan expediten var tvungen att lirka av mig eländet allt medan jag satt på stolen och krampaktigt höll i mig.

Det hela slutade i alla fall någor-

lunda lyckligt. Jag fick ge mig, inse realiteterna och acceptera att man inte ska tro på allt reklamen lovar.

Dessutom fick jag själv kapa och sy upp benen. Och har nu en massa tyg i reserv. Bra om det plötsligt skulle gå många hål på byxorna …

Så nu går jag omkring i mina nya jeans och hoppas att ingen ska märka att knävecken på byxorna sitter på halva vaden. Och jag kan intyga att ingen större förbättring skett med figuren heller.

Fast glittret på bakfickorna är fak-

tiskt snyggt!

ISA FORSBÄCK

Änglavakt – Det kunde ha gått riktigt illa. Inte bara ditt hem utan hela Gamla

stan kunde ha blivit eldens rov. Den tillskyndande brandmannen skrämde upp mig ordentligt medan han med assistens av två kolleger bände upp köksfläkten dold bakom en hylla ovanför spisen.

Han fortsatte med förmaningens ord att man inte ska lämna sitt hem utan uppsikt vilket i praktiken är lättare sagt än gjort.

Den här måndagsförmiddagen var det tydligen ödet som förde mig hem från en resa en dag tidigare än beräknat. Orsaken var att jag behövde ett manus för en föreläsning om Fredrika och Johan Ludvig Runeberg som jag skulle hålla i Helsingfors dagen därpå.

Jag reste alltså till Borgåhemmet för att leta rätt på manuskriptet.

Medan jag gjorde det kokade jag gröt.

Plötsligt hördes ett skärande ljud från köket som om någonting skulle ha spruckit medan rök började välla ut från köksfläkten.

Fläkten kommer sällan till användning eftersom matlagning är på undantag för mig. Snabbt fylldes köket av rök. Jag var panikslagen. I nästa ögonblick kunde köket ha förvandlats till ett eldhav.

Jag greppade blixtsnabbt mobilen och ringde 112. Möttes av en röst som uppmanade mig med ett ”puhetteko suomea” (talar ni finska). Jag svängde om till det önskade språket och sade att nu är det bråttom. Mitt kök var fyllt av rök och jag fruktade det värsta.

– Mikä paikkakunta?, (vilken ort?) frågade 112. Jag svarade ”Porvoo” (Borgå) och att brandstationen finns nära intill olycksplatsen.

Det dröjde inte länge, men för mig var det ändå en oändligt lång väntan, innan brandbilen stannade utanför vårt hus och en brandman klev in med raska steg. Raskt fungerade han också. Han hänvisade till ett fall i januari i Borgå då en ”äldre dam” hade förolyckats och att hennes hem hade totalförstört. Grannarna hade larmat brandkåren. Kvinnan hade förgäves försökt ta sig ut från övre våningen men krafterna hade inte räckt till. Branden torde ha fått sin början i köket.

Jag har hört talats om änglavakt. Det finns osynliga, goda makter

som beskyddar en. Brandmannen sade att en ny fläkt måste skaffas och installeras. På min desperata fråga om hur det skulle gå till svarade han att han inte lämnar mitt hus innan han har lyckats få tag på en reparatör.

Tala om änglar! En ”ängel” i repara­ törskläder infann sig om en stund.

Inom några dagar var köket fixat.

– Ursäkta att det blev fläckar på duken, var ”änglarnas” slutreplik när de lämnade hemmet.

BENITA AHLNÄS Benita Ahlnäs, kolumnist i God Tid, är också bibliotekarie och turistguide och författare till fyra böcker.

Samrådet i SPF Helsingfors

Konsertresa till Lahtis lördag 6 september.

Sibeliusfestivalens avslutningskonsert med Sinfonia Lahti, dirigent Okko Kamu.

Anmälan till Clara von Bonsdorff 040-5444031, clara.von. bonsdorff@welho.com

SUDOKULÖSNING

GOD TID utkommer nästa gång den 11 april. Material till nummer 4/2014 bör finnas på redaktionen senast den 28 mars. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Materialet skickas till per e-post till katarina.bengs-westermark@spfpension.fi eller per post till God Tid Katarina Bengs-Westermark Fredsgatan 8 A 15 65100 Vasa Chefredaktörens telefonnummer är 020 72 888 80

Utgivn.

Deadline

6

3

1

7

5

8

2

4

9

Nr 4

11/4

28/3

5

7

4

6

9

2

3

8

1

Nr 5

30/5

16/5

2

8

9

3

4

1

5

6

7

4

3

8

6

5

9

1

2

6

4

3

9

8

7

5

Nr 6

29/8

15/8

7

Nr 7

3/10

19/9

1

2

Nr 8

7/11

24/10

Nr 9

12/12

28/11

8

9

5

1

2

7

6

3

4

4

5

8

9

7

3

1

2

6

9

1

7

2

8

6

4

5

3

3

6

2

5

1

4

7

9

8

GOD TID MÅRTEN RITHOLM HAR EN BORD

BAKPIGVILL DU STR…MMENT BLI MIN? MAR

SKOLADE LITEN ORKESTER

I

LEASA

HOFNIS PAPPA

DET DRAR

SYRE

3/2014

HAR PAPPARAZZI

METRO KORT. RADIE

⬇

TVÅ I ROM. HJ€LM

VAR GOD KORT

BURGNARE GUD I BABYLON

KANSKE KORT

REMTYG. NIX

F…DER VAJA

HAR KOTTAR

TIO TILL VARDAGS

TYSKT SKUMVIN

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 28 mars 2014. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors.

Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

KAN FLOD SAND

Namn: ......................................................................

Adress: .....................................................................

SVÅRT ATT F…RSTÅ

DISCIPEL

..................................................................................

MORGONFUKT

FÅGELNAGEL

REAUMUR

BRITTISK LYXBIL

DR…MMARE

BELGISK BIL

TILLR€CKLIGT

€LTAS

MICKEL V€RMER EN DEL HALSAR

SNABB UPPKOPP- DONERA LING

DYF€RGAD

K…KSMÅTT

KONSTMUSEUM I ESBO

⬇

UW

H J Ä R T E S V Ä S N N R E R

TV-PROGRAM. OFLAX

SÅLD BILLIGT

LIESKAFT

BRA BIFLOD F…R TILL H€LSAN VOLGA

G…RA VERKAN

2/2014 FRYNTLIG

MÅSTE VI ALLA

MALTDRYCK

FRAS. MEDLA

VANA

SKOLA I FREDRIKSHAMN

YTMÅTT

OTUKT

FRID

BER…M

PÅ TURKISK BIL UNDER BORDET

GRODD

FINNS NU PÅ MARKEN

JA, KANSKE

SEGERTECKEN

NIGA BLAND ANNAT KORT

FRISTAD ORNITOLOGI

D A B S B U R D R Ä V B E O M A M A N I O T A A S E E R D B

NOAKS SON

NAMNAM

TVÅ TERMINER

ORIMLIG

KROPPSV€TSKA

ANPERSOSPRÅK NAL INTE LOVART

K…R TILL!

MORD GUDUNGES MAKA

ÅBO AKADEMI. HAL FISK

FRAMVITA ÅTDUKEN. ANDA &

FÅR KILLING

G…RS MÅLTID

SPANSKT

N€SLJUD

TIDSÅLDER

V€DER STRECK

SPELAR L€NGE

SJUNGA --CANTO

KROCKKUDDE -----CENTER I VASA

EMEDAN

STEN BLODSTURE SUGARE --

LUKT

FJ€DERF€.

TORKHUS

EN GOLDA

HALSBAND

€R INS€NDARE MITTPUNKT

TVETYDIG

HOLME. KRAFT

SOS

BEVISKRAFT BADRUMSM…BEL

GAMGODIS BILJARDK€PP

KLAV

NOBBA

F…RE TIDEN

INTERH€R GER VJUAD I GT 1/14 SOVER ANGORAGET (3 ORD) NALLE

JURISTER

TAR BORT SK€GG

PANGBRUD

UW

RODDBÅT

RINGREV

KLYKA

3/2014 – 31

GLOB

M O K A U V I D H…G

STOR UGGLA

FLITFISK

NATRIUM

DELFINEN. FISK

SOVER. BJUDER UPP

HÅL I ISEN

TUSEN I ROM

O V I T A U K R R G A A R T Y Ö J A A D O R N T I O A S T Ö R E L A R A N S

HJUL

FRAKTSATS

TOPPDOM€N F…R RYSSLAND

SKIVA. GEIST

BY I KARLEBY

TRÅCKLA

SK…N YNGLING

INTER-

NETPROTOKOLL

SJ€TTE TONEN FORTE

GUDUNGE

INTERVALL (MUSIK)

BILLJUD. DRICKA €GIRS B€RS MAKA

H€R VILAR BILEN

H€NRYCKS

INTE KROKIG

BETR€FFANDE

M P A L R G Y R O N Ä G U T R Ä S K A R M A ⬇ R S Y L I P E K L A D F L A D V Y R E J D E R N A A I D U T S I S V I N E O L Å K A V A L TILLHÅLL

ANTIK SKÅDEPLATS

HEDER

INNEHA!

SKOG. KR€LA

SOLON

FYLLER PÅ STYRESMAN

DARRTR€D

L…VTR€D

R€TTA SIG EFTER

PRONOMEN

FILMSTJ€RNA ALAN

UTSTRÅLANDE

OMTUMLAD

B€R €PPLEN

F…RE B OCH C FÅR SILVER

GAMMALDANS

TR€FF (ENG. STAVN.)

PRYDER

PÅ I GR…NK…PING

ILLLEGAL

V€VNAD TUNNF…RE BAK I SÅDD MUNNEN FN

G L E S

G O M S E E G L E D L I G E

LÅNG TID. LIVFULL

F J Ä R R P A T R U L P E L A T E R A R T A G A J E R

D LUGN

R O SPFPROJEKT L€R UT DETTA

R

ÅNGBÅT

N F L O M E S N I T G R U E S S T S E A

VILD KISSE

B€RSTÅNG. SOLDAT

FANTASI

KARTELL

NUMERA DEL AV DIMMA PEDERS…RE

M I S I T

T€TTING

AGERADE BAKOM FIENDELINJEN

MISSLYCKANDE

KRETAS H…GSTA BERG

B O P P K Y M Y T A T L E Å S M Å S Å P R A S I D A T E R

MINIL€SER MYCKET MALA

KLYKA. OK€ND

K€ND FORDMODELL VITAMIN BRA F…R HUDEN

KAM

SKOVEL

PLANTERA

CEREMONI

HOPPSAN! NAGLA

PALMLUNDAR

VIS GUD. SV€RS

SYMBOL F…R RƒAUMUR

ÐÐ ELLER B€

SLANGBASKORD F…R GRUPP FEST

DONERA

ARKANSAS

Vinnare i krysset i nr 2/2014 HAR TRYNET GJORT

SKJUTF€RDIGT

Siw Wessberg, Helsingfors Jöran Lundqvist, Åbo Ann-Mari Enlund, Larsmo Ulla-Britt Savén, Sibbo Ingmar Söderman, Vasa Vi fick in 273 krysslösningar, grattis alla fem vinnare!

SEARCH AND RESCUE

32 – GOD TID

3/2014

Övre bilden: Första kaffepausen i Italien med norra delen av de ståtliga Dolomiterna i bakgrunden. Undre bilden: I Cortina åt några nöjda resenärer en äkta italiensk pizza. Från vänster Rurik Lund, Leif och Karin Skinnar, Britta Lund samt Elsie-Maj och Per-Erik Sabel.

Övre bilden: Man kan komma nästan till ända toppen av den 3 500 meter höga Kitzsteinhorn med linbana. Den som vågar kan också kliva ut på en balkong. Undre bilden: Balkongerna var på många ställen översållade med blommor.

På resa med SPF till Alperna och Dolomiterna En ruggig morgon i slutet av september landar vi ett sällskap pensionärer från Österbotten och Nyland på Münchens flygplats. Reseledaren Bert Bäck samlar vant ihop oss och för oss till den beställda bussen, där vår chaufför Greger Lindell väntar. Han hälsar oss välkomna med på Svenska pensionärsförbundets resa till Alperna och Dolomiterna.

Färden går österut mot Salzburg strax innanför den österrikiska gränsen. Väl framme väntar en guide som tar hand om oss under den närmaste timmen. Och det känns tryggt för trängseln är enorm!

Första anhalt blir den fantastiskt vackra trädgården Mirabell som anlades på den tiden Salzburg var ett furstbiskopsdöme. Vackra blomsteranläggningar och statyer sammanbinds av vita grusgångar. Besökarnas kameror används flitigt. Något förvånade kan vi konstatera att den dominerande blomman är isbegonia, en växt välkänd också hemma i Österbotten.

I guidens sällskap passerar vi Salzach, floden som rinner genom staden. Broräckena är översållade med kärlekslås. Uppe på en hög höjd ligger det gamla slottet Hochsalzburg.

Vi passerar också huset där Mozart föddes och besöker den gamla kyrkogården.

Vår resa går vidare mot Kaprun,

en liten ort belägen långt uppe i en dalgång med de riktiga Alperna i bakgrunden. Vägen mot Kaprun kantas av höga berg vars krön försvinner alltmer upp mot himlen ju längre in i dalen vi kommer. Vi noterar att det går mycket kor och betar på de branta ängarna. Hur klarar de av att hålla balansen?

Nere på dalbottnen kör små traktorer omkring och bärgar den tredje höskörden för säsongen.

Vårt hotell i Kaprun heter Vier Jahrezeiten och ägs av en trevlig familj. Här bor vi tre nätter. Alla balkonger dignar under en överdådig blomsterprakt. Det är rent och snyggt överallt. Och uppköpen vållar inga problem eftersom valutan är densamma som vår.

Efter en natt på hotellet gör vi en utfärd till Zell am See, den för sin naturskönhet så berömda sjön i

södra Österrike. Vädret är det bästa tänkbara – strålande sol och nästan vindstilla. Sjön är överraskande liten, 1x4 km men hela 73 m djup!

En pärla i de för övrigt sjöfattiga områdena.

Följande dag väntar en av resans

höjdpunkter, ett besök på Kitzsteinhorn. Restaurangen på toppen ligger på över 3 000 meters höjd över havet och dit tar man sig med tre olika linbanor. Utsikten från restaurangens altan är helt fantastisk.

På glaciären under oss preparerades som bäst skidspåren inför säsongen, som skulle inledas följande vecka.

Resan går vidare följande dag då vi med vår skickliga chaufför vid ratten korsar Alperna via högalpvägen Grossglockner. Det blir en minnesvärd dag! Det ena hisnande panoramat avlöser det andra. Vid infarten måste man betala en avgift för att få fortsätta och alla fordon räknas, eftersom vägen är avstängd nattetid.

Så börjar klättringen uppåt längs den slingrande vägen. Då vi passerar ”Kurve 1” upplyser chauffören oss om att det är 64 kurvor kvar! Samtidigt lugnar han ner oss genom att förklara bussens smarta

bromssystem. Det mäktiga Grossglockner, Österrikes högsta bergmassiv, är i det närmaste 3 800 m högt. Glaciären minskar i storlek år för år. Här får vi också se en skymt av de skygga ekorrliknande murmeldjuren.

Innan vi kör in i Italien gör vi en avstickare till Heiligen Blut, känt för sin vackra kyrka. Här om någonstans är det trångt och kuperat. Den lilla byn är byggd på starkt sluttande mark i en hänförande vacker dal.

Så passerar vi gränsen till Italien och ser på avstånd Dolomiternas vita bergsmassiv. Snart är vi framme i Brunec i Sydtyrolen, eller Brunico som italienarna säger. Här bor vi tre nätter på hotell Andreas Hofer.

Första dagen blir en ”vilodag”, då var och en i lugn och ro får bekanta sig med omgivningarna.

Följande dag, nästsista dagen på vår resa tar vi oss över Dolomiterna längs kurviga serpentinvägar. Återigen hänförs vi av det mäktiga landskapet. Målet för vår dagstur är Cortina, som stod värd för OS 1956.

Här inmundigar vi en äkta italiensk pizza i goda vänners lag.

Hemvägen går via Misurinasjön,

där skridskotävlingarna i samband med OS. Det var sista gången OStävlingarna ordnades på naturis.

Vi åker också förbi Toblach, en ort som förknippas med Tour de Ski. Och så gryr sista dagen varm och

vacker. Kosan går söderut genom en lång smal dal. Allehanda fruktträd kantar motorvägen i tiotals kilometer. Ute är det rena sommarvärmen + 27 grader. Så når vi Gardasjöns norra strand. Växtligheten har nu bytts ut mot cypresser, palmer och bougainville, som prålar i det starka soldiset. Sista måltiden intas här och avslutas med vinprovning.

Så återstår bara någon timmes bussfärd innan vi når Malpesas flygplats utanför Milano. Chauffören lotsar oss säkert till terminalens ingång. Det tar en god stund innan alla har passerat säkerhetskontrollen och är incheckade för hemresan med Finnairs plan. Så här i efterhand gläds vi över alla fantastiska platser, den fina gemenskapen i gruppen och att chauffören och reseledaren var så pålästa och kunde berätta så mycket. Ett varmt tack till alla som var med!

KARIN OCH LEIF SKINNAR Emausbacken, Malax