God Tid 3/2016

Page 1

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 3 ● 8.4.2016 Årgång 44

LEDARE

”Stämningen omkring oss skapar vi långt själva. Nu prioriteras kortsiktig egennytta framom långsiktig gemensam nytta, misstänksamheten ökar, överdrivna hotbilder målas upp och det främmande och förändringar ses som hot. Då måste vi tillsammans målmedvetet återskapa en stämning med tillförsikt och framtidstro.” SIDAN 2

BOSTADSEXTRA

Markus West

Hötorgcentret blev en fullträff Georg Hannus, 82, (bilden) i Jakobstad brinner för de äldre ska ha tillgång till hyresbostäder för ett skäligt pris. Man ska inte behöva låna pengar av banken för att skaffa sig sitt livs sista boende, säger den före detta bankmannen. SIDORNA 4-5

Markus West

Elvi Less i Södra Paipis, Sibbo, är nöjd med den hemvård hon får. Alla får inte den vård de behöver, man kan helt enkelt inte skapa kvalitet i vården utan pengar.

Hemvården under lupp – Utan de här flickorna skulle jag inte klara mig en endaste dag, säger Elvi Less i Sibbo och kastar en blick mot sin egenvårdare Camilla Nybjörk. Hemvården är en viktig pusselbit när regeringen lägger sista handen vid social- och hälsovårdsreformen.

läs mer på sidorna 16-17

Språkbadar på seniorhemet – Finland är ett tvåspråkigt land,säger Keiju Rissanen på Sagahemmet i Helsingfors. Diskussionen om tvångssvenska, kallar hon absurd. Varje fredag deltar hon i en konversationskurs i svenska på Sagahemmet i Munksnäs. Träffarna väcker intresse i huset och Inge Sjöholm vet att många fler gärna vill prata svenska. SIDAN 7


2 GOD TID

3/2016 ­­­

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 020 72 888 12 berit.dahlin@spfpension.fi Ombudsman för Helsingfors: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Ombudsman för Mellanoch Östnyland samt Tammerfors: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi IT-koordinator: Robert Riska tfn 020 72 888 17 robert.riska@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236 Kansliet i Vasa Teräsgränd 3F, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Kansliet i Åbo Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo Ombudsman för Västra Nyland, Åboland och Björneborg: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi Förbundstidningen

GOD TID

Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Markus West God Tid, Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 80 markus.west@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: C J Center Kb tfn 050 57 553 51 cjcenter@malax.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2016 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist ordförande, Maj-Britt Paro, Bertel Widjeskog, Olle Spring och Torbjörn Kevin.

LEDARE

Den som glad är, glädjer andra Aldrig får man vara riktigt glad, sade förra flickan, för på sommaren går åskan och på vintern är det läsförhör. Nu är ju läsförhören historia och åskan är vi väl skyddade mot. Frågan är om glädjeämnena också i övrigt har ökat. Glädje är ju en känsla, och känslor finns det inte alltid rationella orsaker till. Vem kan nu med torra sakargument förklara en förälskelse för att ta ett exempel. Visst finns det ändå påtagbara orsaker till glädje. Ett tryggt liv, goda vänner, en kär familj, en naturupplevelse, en solnedgång i havet, en trivsam träff med andra pensionärer, listan kan faktiskt göras mycket lång. Glädjen beror också på värderingar och personlig läggning. Somliga ser glädjeämnen i det mesta, andra ser dem nästan aldrig. Livssituationen påverkar ju naturligtvis också. När bekymren hopar sig är det verkligen inte lätt att se glädjeämnen, fast det är ju just då, som vi allra mest behöver dem. Då och då frågar vi våra medlemmar om vilka verksamheter de prioriterar. Undantagslöst är trivsel, samvaro och samhörighet högst på listan. Föredrag och tal(!) är sällan höjdare. Intressebevakningen kommer också långt nere på listan, överraskande nog. I den allmänna debatten om oss pensionärer dominerar ju problemen nästan helt. Vi blir för många, vi är för dyra, pensionen är för liten, beskattningen är orättvis, vi får inte vår andel av tillväxten (som ju dessutom inte ens finns just nu) och äldreomsorgen glöms när vårdsystemet skall förändras. Flera undersökningar visar att cirka 80 procent av pensionärerna är mer eller mindre nöjda med sin situation. Förnöjsamheten är inte entydigt beroende av pensionens storlek. Det finns nöjda pensionärer med liten pension och missnöjda med en stor pension. Det mest berättigade missnöjet finns nog hos dem, som har både en liten pension och problem med hälsan. De drabbas dessutom nu oskäligt när självkostnaderna för mediciner, transporter och vård ökar. Det finns ett visst missnöje med att förbundet i intressebevakningen just nu prioriterat den här gruppen. Det har sagts att ett samhälles civilisation mäts i hur väl det tar hand om de svagaste. Med det måttet sjunker nu vår civilisation. Utan tillväxt i ekonomin blir fördelningen av trygghet och utkomst ännu viktigare. Vi som har en större pension borde väl försöka finna givandets glädje om de, som har det sämst, inte får det ännu värre. Bland våra medlemmar syns hjälpandets glädje i många sammanhang. Allt flera hjälper andra pensionärer i datorkunskap, i frivilliga insatser i daghem och skolor, i föreningar, i arbetet för bistånd till u-länder, som mentorer i företag och organisationer; också den här listan kan göras mycket lång. Pensionärerna är verkligen så mycket annat än bara en växande kostnadspost i statens och kommunernas budget. Allt flera vårdar också någon närstående. När målet är att allt flera skall bo hemma, ökar vårt personliga ansvar för varandra. Vi har av olika skäl delegerat en stor del av ansvaret för varandra, allt från barndagvården till åldringsvården, till kommunerna. En del av det ansvaret är nu på väg tillbaka till oss inom äldreomsorgen. Beredskapen att hjälpa finns bland pensionärerna, men också hjälpandets glädje har sina begränsningar. När vårdarens krafter tryter, kan mera omfattande vård behövas än vad läkarens utlåtande om hälsan skulle indikera. För att kunna åldras i värdighet och därmed känna livsglädje behövs mera individuella bedömningar och ett individcentrerat vårdsystem. Rubriken, som är lånad från en slagdänga, kan låta flåshurtig, men innehåller en god portion sanning. Stämningen omkring oss skapar vi långt själva. Nu prioriteras kortsiktig egennytta framom långsiktig gemensam nytta, misstänksamheten ökar, överdrivna hotbilder målas upp och det främmande och förändringar ses som hot. Då måste vi tillsammans målmedvetet återskapa en stämning med tillförsikt och framtidstro, goda grunder för kollektiv tillfredsställelse och glädje. Att glädja andra är ju också att glädja sig själv. OLE NORRBACK

förbundsordförande

Vi lyssnar, men lyssnar Vega? När jag för en tid sedan gästade Malax Pensionärer talade vi mycket om medievanor. Jag frågade inledningsvis hur många som hade läst Vasabladet samma morgon. Nästan alla sträckte upp handen. Hur många av er lyssnade på Radio Vega Österbotten i morse, fortsatte jag. Nästan lika många händer flög upp. Hur många av er har lyssnat på poddradio? Bara någon enstaka hand sträcktes upp. Vet ni vad en podd är? En del fick något osäkert i blicken. Tillsammans lyssnade vi en stund på Svenska Yles nyaste podd, Sandströms, som görs på purmodialekt av syskonparet Peter och Ann-Sofi Sandström. Om Sandströms sändes på Radio Vega skulle den garanterat bli en publiksuccé bland Vegas lyssnare – åtminstone i Österbotten. Men Radio Vegas ledning vill annorlunda. Programchef Kaj Backman berättade för en tid sedan om Radio Vegas planer på en kanalreform i höst. Han gav inte ut några detaljer om hur Vegas programtablå ska se ut i höst. Det arbetet är ännu inte färdigt. Det ska bli mer direktsänt, mer flödesradio. Tablåradion får ge vika för profilerade programvärdar som i direktsändning intervjuar inbjudna gäster. Tablåradion har många vänner bland God Tids läsare. Program som Fritt fram, Kaffekvarnen och Radiodoktorn har bland er sina trognaste lyssnare. Det märktes inte minst i Malax: ”Rör de Stefan och Staffan får de problem”, sade en man i publiken. Radio Vega gör klokt i att vara lyhörda gentemot pensionärerna. I jakten på nya, yngre lyssnare får kanalen inte vända ryggen åt sin trognaste publik. För en minoritet, som finlandssvenskarna, är det viktigt att Radio Vega är en bred radiokanal. Skriv till God Tid och berätta hurudan radiokanal Ni vill ha. Redaktionen publicerar ett sammandrag av era åsikter i GT nr 4. Skicka era inlägg till markus.west@spfpension.fi eller God Tid, PB 129, 00101 Helsingfors. Glöm inte att berätta vem du är och varifrån du kommer. Redaktionen vill ha din åsikt senast den 15 den april. MARKUS WEST chefredaktör

PangSÅNGFest i Esbo 10-12.2 2017 Mer om programmet på sidan 15. Se även: http://www.pangsangfest.fi/start/


GOD TID

3/2016 3

Nytt medlemsregister och nya webbplatser Så har det äntligen hänt. Svenska pensionärsförbundet har efter många års diskussioner tagit i bruk ett nytt medlemsregister. Det nya registret är speciellt utvecklat för finlandssvenska förbund, vilket ger oss stora möjligheter att påverka funktionerna även i framtiden. Det gamla registret infördes redan år 2005 och har tidvis förorsakat en del olägenheter. Övergången till ett nytt medlemsregister har inte varit smärtfri och arbetet med att ta i bruk ett nytt register har pågått drygt ett år. Under fjolåret testade fyra pensionärsföreningar att använda det gamla medlemsregistret och samma föreningar kommer nu också att testa det nya medlemsregistret. Från och med maj kommer förbundet att öppna medlemsregistret för alla föreningar som meddelat intresse av att själva ta i bruk det. Det långsiktiga målet är att alla föreningar är med. Det nya medlemsregistret har många fördelar. Det kommer att bli lättare för föreningarna att hålla kontakt med sina medlemmar i och med att det finns möjlighet till e-postutskick. Föreningarna kan också själva i det nya registret upprätthålla olika grupper, som till exempel hobbygrupper, köra ut olika listor och etiketter samt uppgöra olika former av statistik. Under hösten kommer också en tilläggsfunktion som gör det möjligt för föreningarna att köra ut sina medlemsfakturor. Under våren ordnar Svenska pensionärsförbundet utbildning i det nya medlemsregistret på följande orter: 8.4 Lovisa (Östnyland) 11.4 Ingå (Västnyland) 19.4 Helsingfors (Mellannyland) 21.4 Kimito (Åboland) 21.4 Vasa (Österbotten) 26.4 Pargas (Åboland) 28.4 Helsingfors (Mellannyland) Ta gärna kontakt med förbun-

Hufvudstadsbladets seniorers webbplats.

Korsholms Pensionärers webbplats.

Kotkanejdens pensionärers webbplats.

Åbo Svenska Pensionärsklubbs webbplats.

dets medlemssekreterare för närmare information, Åsa Danielsson, tfn 020 72888 14 eller asa.danielsson@spfpension.fi. Förutom ibruktagandet av ett nytt medlemsregister har förbundet också övergått till en ny sidmall för föreningarnas webbplatser. Främsta orsaken till förnyelsen är att mobilanpassa webbplatserna, vilket föreningarna har efterlyst. Webbplatserna är numera så kallade responsiva webbplatser som anpassar sig till besökarnas skärmstorlek. En besökare som kommer till webb-

Skrivarkurser Skriver du om din förenings verksamhet i God Tid eller på föreningens webbplats? Är du sekreterare i föreningen, men känner av skrivkramp då och då. God Tids chefredaktör Markus West lär ut några enkla knep om hur du skriver en bättre text – en text som blir både publicerad och läst. Vi går också igenom vad du ska tänka på när du fotograferar. Svenska pensionärsförbundet ordnar 2016 några skrivarkurser för förbundets skribenter. Tidsåtgång: Cirka sex timmar (kl 10-16). Anmälan till respektive ombudsman, senast en vecka

före kursen. Max 15 deltagare per kurs. Kurskalender: Onsdagen den 13 april, Åbo Torsdagen den 14 april, Raseborg Fredagen den 22 april, Pernå Fredagen den 13 maj, Mellannyland och Helsingfors

platsen med mobiltelefonen ser en variant av sidan som fungerar bättre på mobilen och en besökare som använder PC ser en sida som är anpassad till PC. Föreningarnas innehåll har inte ändrats utan det är närmast layout, fonter och färger. I och med förnyelsen kan föreningarna härefter profilera sig med egna lokala bilder. Utgångspunkten har varit att grundstrukturen ska vara den samma som förut, tjäna olika föreningar, de som nyss börjat och de som hållit på länge och att övergången inte ska kräva åtgärder av

föreningarnas webbansvariga. Regionala utbildningstillfällen om denna förändring är inplanerade samtidigt som utbildningen i det nya medlemsregistret. Mera information finns på it.spfpension.fi/ webbplatser. Ifall ni har frågor kring föreningarnas nya webbplatser, kontakta gärna IT-koordinator Robert Riska, tfn 020 72888 17 eller robert. riska@spfpension.fi. Mera information om utbildningstillfällena hittar ni på it.spfpension.fi/kurskalender.

För närvarande pågår också förbundets populära skrivarkurser för alla som sänder in texter till God Tid och som skriver texter på föreningarnas webbplatser. Som kursledare fungerar chefredaktör Markus West. Kom också ihåg att sända in bidrag till förbundets skrivartävling På tröskeln till livet som senior, deadline är 31.5! God fortsättning på våren! BERIT DAHLIN verksamhetsledare

Delta i SPF:s skrivartävling! Övergången mellan ett aktivt yrkesliv och ett liv som pensionär är en omtumlande upplevelse. En del upplever det som en väldig traumatisk tid, andra känner bara en stor lättnad över att de tunga åren på ett slitsamt jobb är över. Oberoende av hur du upplevde den här tiden handlar det om ett brytningsskede i livet. Du har säkert erfarenheter och minnen från den här tiden som du vill dela med dig av. Temat i förbundets skrivartävling får tolkas fritt. Det kan omfatta såväl egna minnen och reflektioner kring åren när du gick i pension som en mera fiktionsartad berättelse. Den övergripande rubriken på tävlingen är ”På tröskeln till livet

som pensionär”, men du sätter själv rubrik på din text. Texterna får omfatta högst fem maskinskrivna sidor med normal font och med radavståndet 1,5. Tävlingen är öppen för alla medlemmar inom Svenska pensionärsförbundet. Första priset är ett stipendium på 500 euro, andra priset är ett stipendium på 300 euro och tredje priset är ett stipendium på 200 euro. De vinnande bidragen utses av God Tids chefredaktör Markus West och publiceras i God Tid med början i nr 7/2016. Vinnarna prisbelönas på förbundets höstmöte 2016.

Förbundet arkiverar insända bidrag och överlåter kopior till Svenska centralarkivet. Insända manuskript returneras ej. Sänd in din text senast den 31 maj 2016 per post till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller per epost kansliet@spfpension.fi För närmare information kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension. fi eller 020 728 8812.


4 GOD TID

BOSTADSEXTRA

3/2016

”Man ska inte behöva låna för

Georg Hannus, pensionerad bankdirektör i Jakobstad, ogillar att gamla människor tvingas vända sig till banken för att låna pengar till att köpa en seniorbostad.

Georg Hannus brinner för de äldres boende Georg Hannus, 82, i Jakobstad har energi som få. Och den tycks smitta av sig. Han försvinner mellan hyllorna i före detta Munstycksfabriken. – Jag ska tända lampan, ropar han från bortre ändan av lokalen. Jakobstads åldringsvänners loppis vid Herrholmsgatan är ett älskat fyndtorg. Där arbetar 60 frivilliga, många av dem pensionärer, för att samla in medel till Jakobstads åldringsvänner. Inkomsterna från loppmarknaden går till att ge seniorerna som bor i Hötorgscentret och HT Södermalm en guldkant på vardagen. Ifjol blev det 62.000 euro. Inte illa! GT har stämt träff med Georg Hannus, eldsjälen bakom Hötorgscentret, för att prata om de äldres

boende. Hötorgscentret och grannfastigheten HT Södermalm är prisade bostadshus för äldre i centrum av Jakobstad (se faktaruta). – Det skulle egentligen ha varit en parkeringsplats här, säger Hannus när vi sätter oss ner. Vi sitter i Hötorgcentrets moderna, luftiga kafeteria. Cafeterians ena vägg är allt annat än ny, den är en del av ett äldre bostadshus som är varsamt infogat i Hötorgscentret. Huset – Hermangården byggdes 1904-05 av byggmästaren Herman Mattsson Bosund. Föga anade han då att hans hus, omsorgsfullt timrat av stockar bilade ur torkade Lapplandsfuror, hundra år senare skulle härbärgera seniorboendets allaktivitetshus. Georg Hannus är mer än nöjd med slutresultatet. I dag kan Jakobstadsborna vara stolta över Hötorgscentret och HT Södermalm.

Över 400 pensionärer står i kö för att komma åt en av de attraktiva seniorbostäderna. Men det höll på att gå riktigt galet på 1990-talet. I stadsplanen var Hötorgstomten reserverad för parkerade bilar. Men Hannus och en grupp likasinnade steg på bromsen. I början var det motigt, men så småningom vaknade resten av Jakobstad till insikt om att det gick att spara ett stycke lokalhistoria, samtidigt som man byggde nytt för seniorerna mitt i stan. – För 20 år sedan trodde man felaktigt att lite fågelsång räckte när man byggde för de äldre. Husen placerades helt fel. I dag förstår de som arbetar inom den sociala sektorn att det är viktigt att de äldre inte skuffas åt sidan, säger Georg Hannus. Bankman på barrikaderna I Jakobstad känner de flesta till Georg Hannus. Han har bland annat varit projektledare och vd för Jacobstads Wapen, rekonstruktionen av en galeas. Han har en lång bana som lokalpolitiker bakom sig. De som känner honom från politiken, säger att han är som bäst när det blåser lite motvind. Och motvind har det varit, även

i bostadsprojektet. Jakobstads åldringsvänner väntar på att få börja bygga Villa Hannus, som ska ge Jakobstad ytterligare 18 hyresbostäder för seniorer. Nu är det sista hindren undanröjda. I höst startar bygget. Georg Hannus, som jobbat som bankdirektör, ogillar att gamla människor tvingas vända sig till banken för att låna pengar till att köpa en seniorbostad. – Jag är motståndare till att människor som är 80, kanske 90 år, ska måsta gå till banken och låna pengar för att köpa sig ett seniorboende, säger han. Hannus talar varmt för hyresboende för de äldre. När det tidigare hemmet, oberoende av om det finns i ett höghus eller är ett egnahemshus, blivit för obekvämt eller för svårskött ska det finnas hyresbostäder till ett rimligt pris. En 40 kvadratmeters bostad i Hötorgscentret kostar 480 euro i månaden. – Ingen har flyttat ut för att det är för dyrt. Vår tanke är att om man har en normal arbetspension så ska man ha råd att bo här. Hannus bor själv kvar i sitt egnahemshus och trivs bra med det. – Jag ska hoppa över steget att köpa en aktielokal och flytta direkt till ett seniorboende som det här,

säger Hannus när han tar GT på en rundvandring i Hötorgscentret. Mer än ett hyreshus Hötrogscentret i Jakobstad är mycket mer än ett hyreshus för äldre. Man kan röra sig från hus till hus utan att gå utomhus. Fastigheten täcker ett helt kvarter och ligger bara ett par hundra meter från stadens torg. Om det är sommar och man vill ha lite frisk luft kan man istället promenera genom den trivsamma innergården. De flesta hyresgästerna bor i sina egna bostäder, men till servicehemmet hör också ett litet gruppboende för dem som inte längre klara av att bo på egen hand. I servicecentret finns dessutom kök och matsal, fotvård, frisörska, massör, sjuksköterska och ett dagcenter. I Hötorgskvarteret ordnas en mängd aktiviteter, som konditionsgymnastik, allsångskvällar, föreläsningar och utflykter. De äldre väljer själva vad de deltar i. – Det är viktigt att de äldre inte passiviseras inom seniorboendet. Det finns de som börjar klara sig själv när de hittar rätt boende. Den som nöjer sig med att njuta av sommarkvällen i sällskap med sina grannar kan rulla ut med rul�-


BOSTADSEXTRA

sista bostaden” FAKTA Hötorgscentrets serviceboende består av 23 moderna hyreslägenheter i Jakobstads absoluta centrum. Det är gångavstånd till post, bank och butik. Lägenheternas storlek är alla handikappanpassade och utrustade med eget kök eller kokvrå och toalett med dusch samt trygghetsalarm. Hötorgcentrets grupphem är ett trivsamt och hemlikt boende för personer med minnessjukdomar. I grupphemmet bor man i eget rum eller delar med en annan person. Man har tillgång till personal dygnet runt. Dagcentret Hermangården förlänger hemmaboendet och gerbjuder de anhöriga avlastning. Hermangården bjuder på omväxlande program som bl.a. gymnastik, bingo, bowling, frågesport, andakt, sång och musik. Ht-Södermalms serviceboende har 18 lägenheter, byggda enligt samma principer som Hötorgcentret. Lägenheternas storlek är mellan 32,1 och 55,5 kvadratmeter. Villa Hannus, föreningens tredje projekt som beräknas vara klart 2017, får 18 moderna bostäder som alla är handikappanpassade. Källa: http://www.fi

Tre gamla trähus från 1900-talets början har renoverats och varsamt fogats ihop med Hötorgscentrets nyare hus. Antik och modern arkitektur griper tag i varandra. Helheten bildar ett modernt servicecenter.

Hugo Still, 89, en välkänd Jakobstadsprofil trivs bra i HT-Center.

”Ingen har flyttat ut för att det är för dyrt. Vår tanke är att om man har en normal arbetspension så ska man ha råd att bo här.” GEORG HANNUS, JAKOBSTAD

latorn på HT Södermalms punschveranda. Närmare 90 år När Jakobstads åldringsvänner började planera Hötorgscentret tänkte man sig att det skulle bebos av pensionärer – också yngre pensionärer. Nu är hyresgästerna i genomsnitt 88 år. Många hyresgäster är minst 80 när de flyttar in. De flesta bor där till livets slut, möjligen flyttar de till gruppboendet i samma kvarter de sista åren. – Behovet är enormt vi har över 400 personer i kö till våra bostäder, säger Hannus. För dem som får en plats är det en lottovinst. Vi knackar på hos en av dem. Hugo Still, 89, en välkänd profil inom lokalpolitiken i Jakobstad i slutet av 1900-talet. President Mauno Koivistos porträtt hänger

på väggen i den trivsamma tvårummaren. – Jag fick porträttet av Jacob Söderman, säger Sill. Klart att det får hänga kvar. Han trivs bra i lägenheten. Det är inte tu tal om annat. – Trivseln är på topp. Varje dag gymnastiserar jag tillsammans med flickorna, säger han. De flesta hyresgästerna i seniorboendet är kvinnor. – Hyresnivån är på topp, men jag förstår att föreningen måste få debet och kredit att gå ihop, säger Still innan vi skiljs åt. Ekonomin i skick Hötorgscentret, HC Södermalm och Villa Hannus har beviljats medel från Penningautomatföreningen, RAY. Det första projektet fick 50 procent av kostnaderna täckta med penningautomatmedel, det tredje projektet, som befinner sig i startgroparna, har beviljats 45 procents bidrag från RAY. Jakobstads åldringsvänner har i 22 år stretat ihop pengar för att bygga seniorbostäder. Ekonomin är i skick, föreningen har en miljon euro i eget kapital. Dessutom drar 60 frivilliga varje vecka sitt strå till stacken. – Om man bygger upp verksam-

heten som oss kan man hyra ut bostäder till rimliga priser. Men en förutsättning för att det ska lyckas är att där finns en förening i bakgrunden, säger Hannus. Något fler obebyggt bostadskvarter finns inte i sikte i Jakobstad. – Det är hopplöst att komma över ett helt kvarter. Ska vi bygga mer får vi söka oss ut från stadskärnan. Det är också enorma köer till Penningautomatföreningen. När Jakobstads åldringsvänner bygger ut Villa Hannus kan staden Jakobstad inte längre ge föreningen en borgensförbindelse. Kommunallagen ändrades i fjol och medger inte längre att kommunerna beviljar borgen för föreningars byggen av seniorboenden. Hannus beklagar att den möjligheten togs bort. Det höjer priset för föreningens lån med cirka 0,5 procent men fäller inte bygget. När Villa Hannus står klart hösten 2017 äger Jakobstads åldringsvänner 80 högklassiga seniorbostäder mitt i stan. Med tanke på hur befolkningen över 75 ökar borde många följa Jakobstads exempel. –Ett seniorboende kostar samhället ytterst lite, säger Georg Hannus. TEXT OCH BILD: MARKUS WEST

GOD TID

3/2016 5

Egen härd guld värd – men till vilket pris? Många drömmer om att flytta till en seniorbostad när de blir äldre, men ryggar tillbaka när de hör vad en sådan kostar. Oberoende av om man väljer att flytta till ett hyreshus för äldre eller föredrar att köpa sin egen seniorbostad kostar det en hel del. Många äldre har under ett långt liv lagt sina besparingar i ett egnahem eller en sommarstuga. De som varit med om det vet att det aldrig är lätt att avstå från sitt hem. Det är så många min- Ur Skanskas broschyr för Espoon nen förknippade med huset. Konkari. Det var där som barnen tog sina första stapplande steg. Och de där extra rummen på vinden kommer väl till pass när barnen hälsar på. Av just de här anledningarna skjuter många upp beslutet om att sälja. När beslutet till slut är fattat får många en chock. Det pris som fastighetsförmedlaren ger motsvarar sällan den bild man själv har av husets värde. Var huset verkligen inte värt mera än så? När huset är sålt räcker pengarna ofta inte ens till två rum och kök i det nya seniorhuset i kommunens centrum. För att inte tala om en seniorbostad i Tölö, Helsingfors. Oberoende av hur man väljer att bo är månadskostnaderna höga. God Tid bekantade sig med några exempel från Helsingfors, Esbo, Åbo och Vasa. Sato, en av Finlands ledande hyreskoncerner, bjuder ut hyresbostäder i ett seniorhus på Stenbäcksgatan i Bortre-Tölö, Helsingfors. Månadshyran för två rum och kök om 50 kvadratmeter är 1245 euro. Om man istället väljer att köpa en nybyggd seniorbostad i Ängsedet, Esbo får man punga ut med 329.000 euro för en tvårummare med öppet kök (59 kvadratmeter). Då är bostadsvederlaget 218 euro per månad. Men säg den pensionär som har råd att betala över 300.000 euro för en bostad. Om besparingarna endast räcker till försäljningspriset 98.970 euro – 30 procent av det skuldfria priset – stannar det månatliga finansieringsvederlaget på 1131,89 euro. Seniorborbostäderna i huvudstadsregionen är dyrare än i resten av landet, men inte heller i städer som Åbo och Vasa går de av för hackor. Kevakodit, som ägs av kommunernas och statens pensionsförsäkringsbolag, äger seniorhus i de större städerna. På Hantverkaregatan 18 i Åbo finns ett av seniorhusen. Där kan den som fyllt 55 hyra två rum och kök (52,5 kvadratmeter) för 715 euro i månaden. Ett bra pris – åtminstone om man jämför med priserna i Helsingfors och Esbo. I Vasa bjuder Folkhälsan ut två rum och kök (54,1 kvadratmeter) för 1027 euro i månaden, men dessutom tillkommer ett servicevederlag på 95 euro per månad. Nej, det är inte billigt att flytta till en seniorbostad. Det är lätt att hålla med pensionerade bankdirektören Georg Hannus (se texten här intill) i Jakobstad. Gamla människor ska inte behöva gå till banken för att ha råd med livets sista bostad. I byggbolagens vackra broschyrer ser man kanske ett nyblivet pensionärspar som åker vespa till det nya hemmet. Verkligheten ser sällan ut så. En bild som stämmer bättre överens med verkligheten är en 78årig kvinna som håller sin tre år äldre man hårt i armen. Han i sin tur stöder sig på sin rollator. De är på väg till sin nya bostad i kommunens servicehus. Jakobstads åldringsvänner har visat vägen. Det går att bygga boenden för de äldre som inte kostar skjortan. MARKUS WEST


BYGGSERVICE RAKENNUSPALVELU 6 GOD TID

044 290 0082

BOSTADSEXTRA

3/2016

Välkommen till Jakobstad

h

BYGGSERVICE RAKENNUSPALVELU

24h

Ring: 044 290 0082

info@kuhlbergs.fi www.kuhlbergs.fi 044 290 0082 2 LU NC H Ö PP E T

vardagar mattläggning •kakel arbeten mattläggning ten kl. 11:00-1 3:30. bygg och renoveringsarbeten • kakelarbeten Välkommen! ten Boka gärna bord. • bygg- och renoveringsarbeten

mattläggning kakel arbeten bygg och renoveringsarbeten

NU ÄVEN SKÄRGÅRDSSERVICE! CE!• VTT-certifikat • saneringsarbeten

el av möbler

r och -kapell

Tfn 7855 258 Trädgårdsgatan 30, Jakobstad www.optimaedu.fi

Omklädsel av möbler

Båtdynor och -kapell

Bilinredningar

Gardinssömnad

 

Försäljning av gardinsoch möbeltyger Även hembesök

sömnad

mbesök

NU ÄVEN SKÄRGÅRDSSERVICE! Vasavägen 63, Jakobstad 050-525 1300, 06-723 2315 mobeltap.haggstrom@multi.fi

Öppettider: må–fr 10.00–18.00, lö 10.00–14.00

ningar

ng av gardinseltyger

ALL NATURAL, INGENTING ANNAT.

Vasavägen 63, Jakobstad 050-525 1300, 06-723 2315 mobeltap.haggstrom@multi.fi

ppettider: må–fr 10.00–18.00,Öppettider: lö 10.00–14.00

må-fr 10.00-18.00, lö 10.00-14.00

* Vi erbjuder auktoriserad märkesservice * Vi ser till att alla garantikampanjer är utförda på din bil * Vi uppdaterar bilens styrenheter varefter biltillverkarna skickar uppdaterade program Orginal Mitsubishireservdelar från oss

Orginal BMWreservdelar från oss

Våra helt tillsattsfria All Natural -korvar består av finländskt gm-fritt kött från våra familjegårdar. Smaken kommer från riktigt kött, äkta kryddor och havssalt.

Bulderbackavägen 5, Jakobstad, 044-723 4731

Jakobs Dagar 17.7 – 24.7.2016

Förläng sommaren med en

TERRASSINGLASNING

18.7 Storloppis 21-23.7 Gågatans marknad 23.7 Gammaldagstorg

Anmälningar tel 040 8402949 www.jakobsdagar.fi

MARKET JAKOBSTAD

On, fre 16-20, lö 10-14 Jakobstads Åldringsvänner

Södermalmsgatan 17, Jakobstad

7244900 7819500

Nytt till våren * TAPETER, * MÅLFÄRG, * KAKEL, * GÅNGMMATTOR * m.m.

Väricity- Bomiljö Köpmansg. 16, Jstad 7230672

Pidennä kesää

TERASSILASITUKSELLA Panu hittar du hos oss,

Vasa Färg

Smedsbyv. Välkommen 17, Vasa 3616300

Vasa Färg Tel. 361 6300 Smedsbyvägen 17

Raimax-Alu Ab

Bulderbackavägen 8, Sandsund www.raimax.fi • info@raimax.fi • tfn 7221 633


BOSTADSEXTRA

GOD TID

3/2016 7

Rätt till bidrag? Som pensionär kan du ha rätt till bostadsbidrag om du är stadigvarande bosatt i Finland, har låg inkomst och en pension som berättigar till bostadsbidrag för pensionstagare.

Teija Lohivesi, Inge Sjöholm och Keiju Rissanen trivs med att umgås på svenska.

Teija och Keiju språkbadar av hjärtans lust i Sagahemmet Damerna på Sagahemmet i Helsingfors är båda kring de nittio. Med en viss möda tar de sig till det trivsamma biblioteket i ett hörn av aulan, men när de väl sätter igång pratkvarnen löper samtalet smidigt och glatt. På svenska. På ett äldreboende som helt domineras av finska språket. Tellervo “Teija” Lohivesi och Keiju Rissanen är goda exempel på hur ett språkbad fungerar, inte bara bland dagisbarn utan också bland äldre. Tanken på svenska samtalsstunder kläcktes på Sagahemmet före jul av dåvarande fritidsledaren Teresa Mattlin. Idén föll i god jord. Två av hemmets svenskspråkiga boende, Inge Sjöholm och Gun Ståhlberg, var fulla av iver att agera samtalspartner och nu samlas man varje fredag till ett lättsamt svenskt “språkbad”. Teresa Mattlin har sedan dess ersatts av finskspråkiga Siiri Kotajärvi, men Inge och Gun ser till att den nya verksamheten fortsätter och utvecklas. – Det är så roligt, och jag hoppas idén sprider sig till andra finska äldreboenden, säger Inge Sjöholm. – Det är ju ofta så att vi svensktalande är onödigt artiga och skif-

tar om till finska i stället för att uppmuntra den som gärna vill tala svenska men kanske inte vågar. Inga nybörjare Både Teija och Keiju har svenska anhöriga i bakgrunden men har levat sin vardag på finska. Nu är det roligt att på gamla dar få fräscha upp sina kunskaper i Sagahemmet, som i övrigt helt saknar verksamhet på svenska. Teija Lohivesi, 88, har sina rötter i Björneborg på gården Rankonen med historia från 1500-talet som har tillhört släkten i sju generationer. – Men jag växte upp i Vasa och gick i svensk barnträdgård, berättar Teija. – I Vasa måste man kunna svenska på den tiden. Juristen Teija jobbade som domare vid Vasa hovrätt där man ta-

”Det är så roligt, och jag hoppas idén sprider sig till andra finska äldreboenden.” INGE SJÖHOLM

lade mycket svenska. Hon har haft problem med hälsan – “jag hamstrade svåra sjukdomar” – och flyttade in i Sagahemmet för tjugo år sedan för att vara nära Mejlans sjukhus. Dottern Inkeri bor i Kanada med dotterdottern Rada, men tjugoåriga dottersonen Chom vill bli odontolog i Finland och bor nu i Helsingfors. Båda barnbarnen är adopterade från Thailand. – Chom är en stor orsak för mig att kämpa på, säger Teija. Människan är som en bok Teija och Keiju har det gemensamt att båda råkar ha två barnbarn från Thailand. Keiju Rissanen, 91, är gammal helsingforsare och är lyckligt lottad i att hon har sina fyra barn på närmare håll. Hon var en kort tid hemmamamma och efter jobb på bank blev hon direktör för

släktfirman Ea, specialiserad på sjukvårdsartiklar. Hon har nu bott på Sagahemmet i tre år och trivs med att göra nya bekantskaper. – Varje människa är som en bok i ett bibliotek, man vill öppna boken och se vad den innehåller, säger hon. Keijus pappa var helt svensktalande men finskan blev hemspråket. Nu är hon ivrig att öva sin svenska och tycker att ordet “pakkoruotsi” är absurt. – Finland är ett tvåspråkigt land! Fredagsträffarna på Sagahemmet i Munksnäs väcker intresse i huset och Inge Sjöholm vet att många fler gärna vill prata svenska. Det är fin hjärngymnastik och minnesövning för alla, också för hennes själv. Innan jag lämnar damerna på Sagahemmet önskar jag Inge Sjöholm lycka till med språkbadsprojektet och får höra en glad nyhet. Inge har samma dag fått sitt fjärde barnbarnsbarn! Och därmed har Teija, Keiju och Inge ett givande samtalsämne för en god stund. TEXT OCH FOTO: MAJ-BRITT PARO

Pensionärerna lever som bekant sparsamt. Om det ändå är svårt att få pengarna att räcka till kan det vara skäl att kolla med Folkpensionsanstalten, FPA, om du har rätt till bostadsbidrag. Det är inte alldeles lätt att att få en bild av om man har rätt till bostadsbidrag eller ej. Så här säger FPA på sin webbplats: m Om du och din make eller maka båda får pensioner eller ersättningar som berättigar till bostadsbidrag för pensionstagare, ska ni ansöka om bostadsbidrag för pensionstagare tillsammans. Då betalar FPA ut hälften av bidraget till er var. m Om du är gift och endast din make eller maka har rätt till bostadsbidrag för pensionstagare, betalar FPA hela bidraget till honom eller henne. m FPA kan också betala bidraget direkt till hyresvärden, till exempel en pensionärhemsförening eller ett seniorhus. Många faktorer inverkar på bostadsbidragets storlek.Därför är det svårt att uppskatta hur stort bidraget blir. Om det i ditt hushåll bor andra personer som inte är berättigade till bostadsbidrag för pensionstagare, kan du ansöka om allmänt bostadsbidrag. På FPA:s webbplats finns ett beräkningsprogram som hjälper dig att uppskatta om du har rätt till bostadsbidrag. Beräkningsprogrammet omfattar de vanligaste situationerna i fråga om boende. Om du bor som underhyresgäst, om en del av ditt egnahemshus är uthyrt eller om du är intagen för vård på en institution kan du inte beräkna bostadsbidraget med programmet. I sådana fall ska du vända dig till FPA. Även i sådana situationer där det är svårt att uppskatta inkomsterna som påverkar bostadsbidraget, t.ex. om du eller din make har skogsinkomster eller näringsinkomster ska du kontakta FPA. Beräkningsprogrammet ger endast en uppskattning av bostadsbidragets belopp. Ett officiellt beslut får du efter att du ansökt om bostadsbidrag i e-tjänsten eller med blanketten Ansökan om bostadsbidrag för pensionstagare. I december 2015 fick 197 870 personer i Finland bostadsbidrag för pensionstagare. Det genomsnittliga bostadsbidrag som betalades ut var 222,72 euro per månad.


8 GOD TID

BOSTADSEXTRA

3/2016

Nej, jag vill inte bo hemma när jag fyller 90 ”Någon kontakt med en levande människa av kött och blod har jag inte mer än med hemhjälpen en gång i månaden och duschpatrullen – om inte Mia – min robot alarmerat efter hjälp.” CHRISTEL VON MARTENS

.

Christel von Martens bor tillsammans med sin make i ett höghus i Hetronäs, Helsingfors. Huset ligger uppe på ett berg och det är många trappor att forcera innan man är framme vid ytterdörren. Foto: Markus West.

Enligt gällande mantra vill vi pensionärer bo hemma – i vårt ursprungliga hem – så länge vi bara kan. Eller – vill jag – hur kan mitt liv se ut år 2035 ? Jag är nu 71 år gammal och bor med min man och min hund i ett åtta våningars höghus i östra Helsingfors. Huset ligger uppe på ett berg så det gäller att ta sig upp för rätt många trappor innan man är vid ytterdörren. Trivs – javisst så länge vi har varandra och vi får vara friska och orkar ta oss upp för trapporna. Men hur ser mitt liv ut om tex tjugo år – när jag fyllt 90? Om jag överlever min man – något som jag de facto hoppas att jag inte gör – hur ser min vardag ut då? Jag utgår ifrån att jag hör till de fåtal lyckliga som inte har större ekonomiska problem. En hygglig pension som utbetalas varje månad och besparingar med vilka jag kan sätta guldkant på livet dvs betala för alla elektroniska grunkor. Därtill utgår jag från att min hjärna fungerar – i stort sett som nu. Brister min ekonomi och min mentala hälsa så kommer allt att se helt annorlunda ut. Men följ med – jag låter nu fantasin spela. Ut och handla på egen hand kommer jag knappast att kunna gå – benen bär inte mer men armarna och händerna kan jag ännu använda. Jag är nog bunden vid min lägenhet i femte våningen. Utsikten är underbar. Här kan jag halvligga och med kikaren iaktta hur blommorna blommar i koloniträdgården och fåglarna bygger bo. Jag

skall be dem dra sängen så nära fönstret som möjligt. Hemhjälpen kommer en gång i månaden och fyller på min medicindosett – troligen finns det då månadsdosetter som piper vid bestämda tider när ett piller skall ner genom min hals. Den liknar kanske lite en julkalender – en lucka för varje dag. Hon hämtar också rena kläder som går lätt att sätta på. Min mat får jag värma själv dvs det finns utvecklade Matmattin med djupfryst mat som värms upp. Jag kan välja min meny – kött på söndagen och ärtsoppa på torsdagen. Maten värms upp automatiskt och min lilla husrobot-drönare hämtar den åt mig. Min leasade husrobot har jag döpt till Mia efter min älskade farmor. Mia kan svara på enkla frågor, klappa mig på handen och smeka min kind. Mia kan också stå i kontakt med den senioransvarige myndigheten. En kaffekokare och kakburken står på ett bord bredvid sängen och givetvis en vattentank. Mia dammsuger också lägenheten. Duscha en gång i månaden Sängen kan regleras upp och ner och tom åt sidan så att jag skjuts ut till rollatorn, som står färdigt parkerad på ett spår. Den är konstruerad så att risken för att falla har minimerats. Spåret leder till toaletten vilken är inrymd i en nyutvecklad modul rätt så nära sängen – en modul som fångar upp både ljud och lukt och som efter det att jag uträttat mina behov skönt spolar och torkar mig där bak. Eftersom jag är ensam behöver jag inte duscha mer än en gång i veckan. På given tid störtar seniorservices duschpatrull in – duschar

och hjälper mig på med rena kläder. Enligt tidsschemat skall det ta maximalt tio minuter sedan måste patrullen vidare. Enligt min vårdplan behöver jag inte duscha oftare. Det finns ju ingen här som störs av lite svettdoft. Fötterna kan väl eventuellt tvättas automatiskt i samband med toalettbesöket och kanske en ansiktssavett dras över mitt ansikte i samma veva. Det borde vara lätt att ordna. Uppkopplad till kafferingen Du kanske frågar om sociala kontakter och på det svarar jag – dem sköter jag via sociala medier – enkla plattor utvecklade för seniorer. Jag är hela tiden uppkopplad, på morgonen dricker jag morgonkaffe med mina likasinnade åldersbrödrar och -systrar. Vi kopplar upp oss till kafferingen för en pratstund – tittar på varandras kakor via skärmen och kanske berättar vad vi läst eller sett på tv. Någon av oss har dött så ringen bör kanske utökas. Finns det intresserade? Vi måste fråga landets senioransvarige på ministeriet. Vid det laget har man kommit till att allt nog kan skötas centralt via ministeriet – inte behövs det längre några landskapsansvariga. Dagarna går – jag äter och kan lyssna på musik, beundra tavlor, läsa artiklar och följa med livets gång allt med hjälp av mina elektroniska hjälpmedel med vilka man har effektiverat äldreomsorgen. Lite skraltigare blir jag ju med åren men blodtryck och blodprov kan tas automatiskt hemifrån och läkaren konsulteras via nätet. Jag har klagat på bristande motion så nu erbjuds jag att pröva en helt ny nöjes- och motionsstol som

förbinds med ett stickspår till min säng. I den sätter jag på tredimensionella glasögon och vandrar omkring i Stockholm eller Tokio. När jag sitter där går mina ben sakta och jag masseras och kan såväl känna, höra och se. Stolen är dock ännu dyr men tillverkaren väntar att den blir en megahit i det åldrande Europa. De av oss som har barn och barnbarn kan under våra elektroniska kaffestunder underhålla andra mindre lyckligt lottade med vad som hänt ute i det levande livet. Vanligen är det nog historier som berättats åt dem via sociala medier. Livet för dem som är i arbetslivet är alltför intensivt för att göra en avstickare till gamla, nästan sängbundna föräldrar, som inte mera behövs som barnvakter – för att inte tala om avstickare till avlägsnare släktingar. De som står utanför arbetslivet har egna problem – inte kan man belasta dem med oss seniorer. Vi har det ju sååå bra i våra helautomatiserade hem omgivna av våra egna saker. Saker som när vi dör sprids för vinden och blir kanske andras egna saker. Som en ko Någon kontakt med en levande människa av kött och blod har jag inte mer än med hemhjälpen en gång i månaden och duschpatrullen – om inte Mia – min robot alarmerat efter hjälp. Kanske jag så småningom lär mig att inte heller sakna fysiska personer. Jag är bortstädad ur samhället – finns instoppad i en höghuslägenhet men finns ändå inte. Jag kommer närmast att tänka på en ko i de helautomatiserade ladugårdarna med den skill-

naden att de producerar mjölk . Jag producerar ingenting nyttigt och är inte ens omgiven av mina systrar. I dagens läge läser vi hur man utvecklar äldreomsorgen med att installera övervakningskameror – robotar och olika elektroniska apparater som skall ersätta mänsklig arbetskraft. Man effektiverar verksamheten. Jag tror de facto att min ovan uppskisserade vardag om tjugo år, överensstämmer rätt väl med många vårdingenjörers uppfattning om en idealisk äldreomsorg. Jämfört med dagens äldreomsorg, verkligheten för många idag (läs: total ensamhet kombinerad med tre gånger femton minuter hemhjälp per dag) kan min “kommande vardag t o m uppfattas som rena rama himmelriket. Men go vänner är vi inne på rätt väg – är det på elektroniska grunkor som resurserna skall satsas för att förbättra äldreomsorgen ? Har man helt glömt bort att jag är en social varelse? Jag har behov av levande medmänniskor, närhet och möjlighet att komma ut, känna vinden blåsa och njuta av solnedgången. Nej – jag vill inte bo kvar i mitt ursprungliga hem när jag är nittio! Tror jag nu. Någon kontakt med en levande människa av kött och blod har jag inte mer än med hemhjälpen en gång i månaden och duschpatrullen – om inte Mia – min robot alarmerat efter hjälp. CHRISTEL VON MARTENS

är ordförande i Svenska pensionärsförbundets kommitté för sociala frågor och intressebevakning


BOSTADSEXTRA

GOD TID

3/2016 9

20 000 nya seniorbostäder behövs varje år Försörjningsunderskottet, det snabbt ökande vårdbehovet och brister i vår sjukvård har funnits i politiskt fokus under de senaste tio åren. Försöken att lösa kommande utmaningar har varit många. Vanhanens regerings kommun- och strukturreform var det första. De ofta rätt genomgripande förändringar som då genomfördes i kommunernas social- och hälsovård ansågs dock vara otillräckliga fastän social- och hälsovåren omorganiserades i större enheter och kommunfusionerna tog fart. Katainens regering gick sedan in för att satsa på en mer genomgripande kommunreform. Den fick god fart då kommunernas antal minskade från 431 år 2006 till 313 år 2016. Men sen var det tvärstopp. Kommunfusionsmotståndet blev övermäktigt.

Visionen om social- och hälsovårdsreformen tog över våren 2014 genom en bred politisk överenskommelse. Den reformen skulle lösa allt. Men dessa planer stötte på grundlagsmässiga problem och körde på grund. Sipiläs regerings senaste bud är att problemen i vården lösas genom landskapsförvaltning. Totalt skall den spara 3 miljarder euro. I detta ingår säkert det sparbeting om 300 miljoner vår förra regering slog fast för äldreomsorgens del. Man var mån om att på peka att detta skall tolkas som att minska utgiftsökningen. Detta skall ske genom att ytterligare ”nedmontera” institutionsvården och öka satsningarna på öppenvård. Vård i det egna hemmet är basen för den

Fler åldras tillsammans

I framtiden kommer 80-åringar och äldre oftare att bo tillsammans med sin make, när skillnaden mellan mäns och kvinnors förväntade livslängd minskar, konstateras det i en undersökning som finansierats av FPA och Pensionsskyddscentralen. Detta inverkar bl.a. på familjepensionens roll. Kvinnor bor oftare ensamma under sina sista år i livet än män. I en undersökning som gjordes för att förutse förändringarna i äldre personers boendeform konstaterades det att den tid då kvinnor respektive män förväntas bo ensamma har minskat från år 1987 till år 2011. En orsak är att skillnaden mellan mäns och kvinnors förväntade livstid har minskat. – Denna utveckling förutspås fortsätta, vilket innebär att kvinnor sannolikt kan förvänta sig att leva en allt större del av sin återstående livstid tillsammans med sin make. Bland män kommer det däremot att bli något allmännare att bo ensam, säger professor Pekka Martikainen vid Helsingfors universitet. Läs mera om Pekka Martikainens forkning på FPA:s webbplats. Endast på finska.

ligt att bygga 20 000 nya tillgänglighetsanpassade bostäder per år och vilka är möjligheterna att renovera ett lika stort antal, så att det är möjligt att bo hemma?

Markus West

framtida vårdideologin. Detta är för sig är detta ingenting nytt och i denna riktning har äldreomsorgen utvecklat sedan 1990-talets början. Institutionsvård i form av bäddplatser på sjukhus och inom långtidsvården på hälsocentraler har skurits ner. Serviceboende i olika former har byggts ut. Privat aktörer har kommit in på marknaden. Vård i hemmet har utvecklats och effektiverats. Tekniska hjälpmedel har tagits i bruk. Så här är allt gott och väl. Men man kan ställa sig frågan : ” Är detta tillräckligt”? En titt på några siffror visar var de faktiska utmaningarna finns. Antalet 65 år fyllda kommer att öka från 1,0 miljon personer idag till 1,5 miljoner år 2030 dvs med i medeltal över 30 000 per år. Detta, indike-

rar vad det kommande vårdbehovet är. Just denna medborgargrupp är den som i dag bör eller åtminstone borde se över hur väl anpassat dagens boende är, men tanke på de framtida möjligheterna att bo i sitt eget hem. I dag bor cirka 90 procent av de 75 år fyllda i eget hem. Av dessa äger cirka 80 procent sin bostad. Fördelningen mellan villa och vånings-/ radhus är ungefär 50/50. Nu finns det cirka 300 000 tillgänglighetsanpassade bostäder, av vilka störst delen finns i våningshus. Behovet kommer år 2030 att vara cirka en miljon. Detta betyder att över 40 000 bostäder per år bör byggas eller repareras. Man räknar med att detta skall ske genom att hälften är nybyggen och hälften nyrenoverade bostäder. Man bör ställa frågan: Kommer det att vara möj-

Det är de omoderna bostäder i hus oftast utan hissar som är den stora flaskhalsen. Att tillgänglighetsanpassa dem orsakar stora kostnader. Svåra trappor och avsaknaden av hissar stöter man på i många gamla hus. Smala korridorer, trånga badrum och oändamålsenliga kök möter en i gamla bostäder. Hur skall dessa gamla hus anpassas till tidens krav? Vårt system att administrera våningsboende i bostadsaktiebolagsform är inte speciellt rationellt och kommer att vara ett ineffektivt och dyrt sätt att möta kommande behov av uppgradering av bostadsbeståndet. Beslutfattande i husbolagen kan vara svårt. Bevis på detta är diskussionen om hissar. Styrelsearbetet är inte alltid kompetent. Renoveringarna görs i liten skala och med mycket individuella lösningar vilket naturligtvis är dyrt. Tillgänglighetsanpassningen i den egna lägenheten faller ofta på ägarens lott, såframt dessa inte utförs i samband med stambyte. Men det finns också positiva tecken. Hissbyggandet har tagit fart under de senaste åren. Statligt och kommunala finansieringsstöd har hjälpt till och gjort kostnaderna för bostadsägarna överkomliga. En ändring av bostadsaktiebolagslagen har möjliggjort en mer rättvis fördelning av kostnaderna för hissar.

Att nybyggnationen skall lösa den åldrande befolkningens behov av boende verkar inte heller realistiskt. Den totala årliga produktionen av nya bostäder har under de senaste åren var cirka 20 000. Det här går inte i hop med behovet tillgänglighetsanpassade bostäder. Hela nyproduktionen kan ju vara inriktad på att tillfredställa enbart den äldre befolkningens behov. Nyproduktionen bör framöver vara väsentligt större för att behovet skall kunna täckas. Byggnadsindustrins kravom att lätta på normer för bostadsbyggande bl.a. gällande just tillgänglighetsnormer, för att minska på byggnadskostnaderna gör inte saken lättare. Bostadsproduktionen måste helt riktas in på tillgänglighetsanpassade bostäder. Stora förändringar i utbud och efterfråga på bostäder utgående från förändrade behov kommer att ha stora effekter på bostadspriserna framöver. Klart är att vi kommer att se en prisstegning på tillämplighetsanpassade bostäder. Boendet för äldre kommer att vara en stor fråga redan inom närmaste framtid. Byggande av serviceboende är ingen lösning. Produktionen denna typ av boende är bara en droppe i havet. Endast satsningar på uppgradering av nuvarande bostadsbestånd och ökad produktion av nya bostäder kombinerat med ökad hemservice och tekniska hjälpmedel kan lösa framtida vårdbehov. ROLF ERIKSSON

Fönster för alla behov! Exellent erbjuder PVC-fönster till bland annat egnahemshus, villor, garage, hallar och djurstall. Leverantör är en av Europas främsta fönstertillverkare.

PVC-fönster? • energieffektiva • förmånliga • lättskötta • två sidor att tvätta • hållbara

Hemleverans i hela Finland via web-shoppen:

www.exellent-ikkunat.com

UTERUM OCH FASADVÄGGAR. Bygg ditt eget uterum i datorn – läs mera på www.halle.se

Halle Fritid för sommaren

Halle Mertid

för vår, sommar och höst

Halle Alltid

för vår, sommar, höst och vinter

Karlebyvägen 115, F-66800 ORAVAIS Tfn: +358 400 340 093, E-mail: info@exellent.fi, www.exellent.fi


10 GOD TID

BOSTADSEXTRA

3/2016

Söker du ett naturskönt boende med tillgång till allsidig service, utförd av kompetent personal? 16 lägenheter omfattande 37 kvm, 2 lägenheter 54 resp. 56 kvm. För närmare info, tag kontakt: Tfn: 06-3129711

Hedbo Seniorboende, Jasmine Wikman, föreståndare

Tel: 044-7831855

Tel 0505524166 Städservice -hemstädning -fönstertvätt -golvvaxning -byggstädning

il.com

g@hotma

års Med 15 t e erfarenh

NYKARLEBY FASTIGHETSSERVICE AB Tel 0400563294 Fastighetsskötsel -gräsklippning -häckklippning -snöskottning -asfaltsopning

Jerikovägen 1, Sandsund 68600 JAKOBSTAD npblastrin

* Armaturer * ELbatterier * Övrigt elinstallationsmaterial direkt från vårt lager

* Elinstallationer *

OY KONTAKTOR AB Mjölnaregatan 26B 65100 Vasa tel. 3177 900

Sandblästring och målning

Tel 0505648017 Vvs installationer -vvs service -ny installationer -ventilationsservice

Områden: egnahem, kontor, fabriker, byggnadsplatser, fritidshus Även möjlighet till momsfria tjänster!

www.nykarlebyfastighetsservice.com nykarleby.fastighetsservice@multi.fi

Bo hemma på Folkhälsan Hos oss kan du bo som hemma också när hälsan sätter stopp för att bo ensam. Du får just den hjälp du behöver när du behöver den. Kontakta oss gärna, så berättar vi mer. Blomsterfonden, Helsingfors ..............................044 333 1628 Brummerska hemmet, Helsingfors ...................040 749 4194 Kristinagården, Helsingfors .................................050 575 88 99 Seniorhemmet, Helsingfors .................................050 400 2078 Silviahemmet, Helsingfors....................................044 722 4567 Grupphem, Vanda.....................................................050 330 5237 Villa Rosa, Raseborg.................................................044 788 6041 Gemenskapsboende i Seniora, Raseborg ....044 788 6041

• • • • • • •

Inom- och utomhusmålning Högtrycksmålning med spruta Tapetsering Möbelmålning Kakelläggning Diverse golvarbeten & Reparationer Blästringsarbeten - allt från stora till mindre projekt med fuktblästerutrustning • Uthyrning av skyliftar till förmånliga priser

Leschehemmet

Ett svenskspråkigt servicehem, i havsnära jugendmiljö, i södra Helsingfors

Byggnads AB

FLINK & ASPNÄS

Österbottens Blästring

tfn 0400-264 460

OBB-MÅLERI

Tel. 050-3221535 Patrik • patrikteir@hotmail.com

Fastighetsvärderingsbyrå R. Rehnberg Oy Slottsgatan 13a B 28 - 20100 Åbo 0400 364 465 - asiakaspalvelu@kiarto.fi www.kiarto.fi

Förutom enheter med vård och omsorg dygnet runt har vi lägenheter där du kan bo självständigt.

www.folkhalsan.fi/bo

Byggnads-, målningsoch fasadarbeten

MÅLNING & TAPETSERING

Vi erbjuder mångsidig fastighetsvärderingsservice av hög kvalitet med 30 års erfarenhet för olika ändamål, som ex.: köp & försäljning * säkerhet * beskattning * skifte, avvittring * bokföring Vi värderar alla slags fastigheter, både fasta & fritidsbostäder, kontors och industrifastigheter, lantbruk, outvecklade områden samt övriga. Vi hjälper även vid tvångsinlösningssituationer.

FÖRDELAKTIG LEVERANTÖR AV KÖKSMASKINER - Vi är trygga och pålitliga - Vi installerar det vi levererar egen service-- Vi Vihar sköter även avdelning förihushållselarbeten Ditt hus maskiner - Vi sköter även alla elarbeten i Ditt hus

Välkommen!

JEPPO KRAFT ANDELSLAG

Kontakta föreståndare föreståndare Lisbeth Blomqvist Kontakta för mera mera information, 8442 för information,040 tfn 582 09 631 110, 040 582 8442 e-post: info@leschehemmet.org adress: Villagatan 3, 00150 Helsingfors hemsida: www.leschehemmet.org

www.ostrocenter.fi

Trädgården i skick till sommaren! Blomjord, gödsel och frön i lager

Solrosfrön, talgbollar, talgstänger och olika fröblandningar för fåglar

NYKARLEBY KORSNÄS

 

Hemmet erbjuder boendenågra med utbildad svenskLeschehemmet hartryggt för tillfället rum lediga och miljön hemlik.dygnet Hemmet erbjuder tryggt boende språkigär personal runt. Kosthållet förestås av med utbildad svenskspråkig personal dygnet runt. en egen matglad kock. Kosthållet av en egen matglad kock. Vi erbjuderförestås även sjukskötartjänster, läkarmottagning, Vi erbjuder även sjukskötartjänster, läkarmottagning, fysioterapi, frisör och fotvård samt olika aktiviteter. fysioterapi, ocherbjuds fotvård samt olika aktiviteter. För kortare frisör perioder intervallvård. För kortare perioder erbjuds intervallvård.

info@jeppokraft.fi Tfn 788 8700, fax 788 8749

7817450 2827700

RÖRSANERING i 60 och 70-tals hus

Har ni gamla kopparrör i väggar och golv? Vi fixar nya rör, synliga. Snabbt och förmånligt

Tfn 050-3383 481 Lillby


GOD TID

3/2016 11

Mossa på taket eller fasaden?

Vi tvättar och rengör. Utomhusmålning, fasder, plåttak, Vartti, tegel - Över 20 års erfarenhet -

Lediga hyresbostäder och tomter i Malax kommun Nära till all service, bl.a. affär, HVC och apotek Intresserad?

Välkommen till oss! Hugo och Maria Winbergs stiftelse upprätthåller Tunaberg serviceboende samt Tunaro vårdhem i Esbo. Vi erbjuder vård på svenska.

Tfn (06) 785 6100

nykarleby.bostader@nykarleby.fi www.nykarlebybostader.fi

Plåtarbeten utföres

Kontakta oss om lediga servicebostäder. Pia Hannuksela, tel 050 346 1207 Vid donationer och testamenten, vänligen kontakta Ken Thilman, tel 040 556 8312

* falsade plåttak * takrännor * stuprännor * snöhinder * stegar * takbryggor * profillister m.m.

Kunde man tänka sig en mera inbjudande idyll att tillbringa sin ålderdom i, knappast.

Edsbacks Plåt Ab

Levolavägen 15, Yttermark 041-445 5493

Öppet under säsongen, 24.6-14.8.2016 Tisdag-torsdag kl. 12-19 Fredag-söndag kl. 12-21

- ett utmärkt utflyktsmål! Sommarcafé Laxsoppa, hamburgare och andra läckerheter dagligen

TIMMER-

HUS

Kontakta disponenten, tel 050 5524301 Närmare uppgifter: www.malax.fi

Mera information om Hedvig Sofiahemmet får du av hemmets föreståndare Johanna Börman-Långström eller disponent Björn Sundqvist (tel 0400 444 393)

Öppet även före och efter säsong, se www.kopmanholmen.fi Skärgårdens pärla i Larsmo Info och bokningar 044 7217 329 Under säsongen (06) 728 2509

För allt du bryr dig om

direkt av tillverkaren

s

TRÄVARUHANDEL

68920 FORSBY & 020 7641 470

Har du något som är extra viktigt och speciellt för dig? Tillsammans fixar vi den bästa försäkringslösningen. Ta kontakt. Ring 010 80 81 80* eller kom på besök. Du hittar vårt närmaste kontor på adressen folksam.fi *Från fast linje 8,35 cent/ samtal + 3,20 cent/min, från mobiltelefon 8,35 cent/ samtal + 19,20 cent/min.


12 GOD TID

3/2016

8000 namn Åbosjukhus

Österfjärdsvägen 110, 64510 Nämpnäs

ANNONSERA I GOD TID

MÅNGSIDIGA BYGGTJÄNSTER

Vi bygger: * Egnahemshus från grund till tapetsering * Renoveringsarbeten * Maskinfalsade plåttak, plåtlister och plåtdetaljer enligt beställning * Auktoriserad Ruukki takprodukters montör

Vi är också specialiserade på: * Sanering av vattenskador * Inredningsarbete * Installation av köksskåp * Kakel och klinker montering * Försäljning och montering av fönster och dörrar

BYGGTJÄNST

www.byggtjanstenlund.fi Österhankmovägen 178, 66550 Västerhankmo Puh. 0500-865622 / 06-3468999, E-post: h.enlund@netikka.fi

Rabbe Holmberg

De svenska pensionärsföreningarna i Åboland lyckades på några veckor samla ihop nära 8000 namn till stöd för Åbolands sjukhus. Pensionärsföreningarna tog i januari initiativ till en bred kampanj för att rädda Åbolands sjukhus. De ifyllda listorna returnerades till Svenska pensionärsförbundets kansli i Åbo. Åbolands sjukhus har språkkunnig peronal som klarar av att ge vård på svenska. Nu går frågan vidare till beslutsfattarna i sjukvårdsdistriktet.

85 000 namn bakom initiativ

040-557 4024

Fastighetsförmedling i Pargas och skärgården.

AFM [A]

www.eksentro.fi

Tel. 06 385 0940 patrik.kulla@eksentro.fi

Vi tillverkar och levererar kundanpassad inredning för hela hemmet.

Vi har specialiserat oss på; - Köksinredningar - Badrumsinredningar - Grovköksinredningar - Garderober/Skjutdörrar

Finlands Seniorrörelse har lämnat in ett medborgarinitiativ om återinförandet av löneindexet som grund för justeringarna av arbetspensionen storlek. Med initiativet vill de förbättra pensionärernas ekonomi genom att återgå till det ursprungliga löneindexet istället för det så kallade brutna indexet. Finland Seniorrörelse avslutade den 24 mars namninsamlingen till förmån för medborgarinitiativet. Namninsamlingen gav 85.337 underskrifter. För att ett medborgarinitiativ ska godkännas som lag­ initiativ krävs minst 50.000 underskrifter.

Veteraner hedras

MÅLNING I SOMMAR! Reservera i god tid!

* Utför målningsarbeten & mindre reparationer * Vi målar även plåttak * Tapetsering och renovering * Vi utför även tilläggsisolering med blåsull!

Tfn 044-5784 447, Karleby

BANKEN GER 0% RÄNTA MED BERGSVÄRME FÅR DU TOPPRÄNTA

Utställningen ”Till siste man” visas i Riksdagesbiblioteket till och med den 15 april för att hedra minnet av våra krigsveteraner. Det storskaliga fotografiska verket – 40 kvadratmeter – är uppdelat i sexton delar och består av fotografier och yttranden av veteraner.​ De fotograferade veteranerna bodde eller fick rehabilitering på Kauniala Sjukhus den 1 juni–5 september 2015. Sammanlagt 120 veteraner fotograferades. De var i genomsnitt 93 år gamla, den äldsta 104 år. Fotografen Kari Ahonen tog bilderna i naturligt ljus inne i och utanför Kauniala Sjukhus.

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

Dessutom för du en Grundig 49” Smart TV på köpet Fråga oss hur:

☎ 09-298 1927

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Z

Lindqvist

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi


GOD TID

SPF vill ha större rabatt

IT-BITEN

TV:n är död! ?? För någon vecka sedan läste jag en artikel om hur reklamtillverkarna nu börjar tänka om gällande reklam i TV. Sättet vi ser på TV och målgruppen för vanligt TV tittande har ändrat. Personligen tycker jag fortfarande om program som är regelbundet återkommande och har en tidtabell som jag måste hålla mig till om jag vill se programmet. Men det är färre och färre som tänker så här idag. Utöver de vanliga TVsändningarna och programmen, som vi är vana vid, har det kommit nya lösningar och sätt att se på program. De flesta har säkert noterat att nästan alla TV kanaler tutar ut information om att man skall besöka deras hemsidor. Man kan via nätet se på inslag och hela program i efterhand. En väldigt bra lösning om man var förhindrad eller glömde titta på sändningen. För det här ändamålet har också TV-kanalerna egna appar så att man kan se sändningarna via sin platta. Yle har sin Arena, MTV har Katsomo, Nelonen har Ruutu och SVT har SVT Play. Med hjälp av dessa har du tillgång till TV var än du är och har tillgång till internet. Men med ett litet ’men’, då man ser på sändningar via internet kan man stöta på problem då det gäller var i världen man finns. Det går att begränsa sändningarna så att de inte går att visas utanför ett lands gränser. Detta har förstås med upphovsrätten att göra. Har TVkanalen rätt att sända programmet endast i Finland eller i var de vill? Det är förstås möjligt att kringgå dessa begränsningar, men då måste man vara lite mera tek-

niskt bevandrad. Kort kan man säga att egna produktioner (nyhetssändningar och inhemska program) kan ofta ses också utomlands, medan inköpta serier så som Emmerdale inte visas utanför landets gränser. Av samma orsak syns inte alla svenska program via nätet till Finland. Du kan alltså sitta på ditt hotellrum på Kanarieöarna och se på tians nyheter från din platta utan problem! Ett annat sätt att ”se på TV” är de tjänster som finns endast på nätet och som du kan prenumerera på. Du betalar en månadsavgift och får då se på program precis när du vill. Det här är lite som betalkanalerna i kabel-tv och tjänster som funnits på hotellrum många år. Men nu händer allt detta via nätet! Man talar om ”on-demand” sändningar, dvs på-beställning-sändningar. Du söker fram den film eller dokumentär du vill se och klickar igång den. Man behöver inte fundera på tidpunkter eller när nästa avsnitt kommer, du får allt vad du vill ha, när du vill ha det!

De mest kända tjänsterna här är NetFlix, HBO och ViaPlay. Alla kostarcirka 10 euro per månad och då får du ett nästan obegränsat utbud av filmer, dokumentärer, TV-serier etc till ditt förfogande. Också de inhemska betalkanalerna erbjuder liknande tjänster. Fördelen här är förstås att nya serier och filmer kommer mycket snabbare via nätet än om man hade väntat på att en TVkanal köper in rättigheterna, får filmen inplockad i schemat och du råkar vara hemma vid en TV då filmen sänds. Problemet här är då kanske lite det att då allt detta är på internet, ska man då måsta sitta och stirra på sin lilla datorskärm? Lyckligtvis inte! Nästan alla nya televisioner har inbyggd internetanslutning och det går att lägga in (eller finns färdigt) appar i TV:n så att du får Arenan, Netflix, Katsomo, etc att fungera i TV:n. Det räcker att du med fjärrkontrollen bläddrar dig fram till rätt program! ERIC JANSSON

Frilansskribent

Största pensionerna betalas ut i Grankulla De största genomsnittliga totalpensionerna betalades i Grankulla i Nyland, de minsta i Kristinestads grannkommun Storå i södra Österbotten. De mest pensionärsdominerade landskapen finns i östra Finland. Andelen sjukpensionärer är minst på Åland. I fjol var den genomsnittliga totalpensionen 1 613 euro i månaden. Män får högre pensioner än kvinnor i genomsnitt. År 2015 var medelpensionen 1 829 euro i månaden bland män och 1 434 euro i månaden bland kvinnor. Kvinnors pen-

sion är i genomsnitt 78 procent av mäns pension. Uppgifterna beskriver situationen i slutet av år 2015 och grundar sig på Pensionsskyddscentralens och Folkpensionsanstaltens gemensamma statistik.h Landets största pensioner betalades än en gång i Nyland, där pensionstagarna i genomsnitt fick en pension på 1 921 euro i månaden. Också på Åland var pensionerna högre än genomsnittet i landet (1 732 euro). Alla andra landskap stannar under landets genomsnitt. I genomsnitt betalades de lägsta pensionerna i de lantbruksdominerade landskapen Södra och Mellersta Österbotten.

3/2016 13

– Förändringarna är långsamma och resultaten liknande som de tidigare åren, berättar Tiina PalotieHeino, statistikchef på Pensionsskyddscentralen. Esbo (2 202 euro) och Helsingfors (2 008 euro) är tvåa och trea. Landets lägsta medelpension påträffas i Storå i södra Österbotten (1 140 euro). I Finland finns 1 440 000 personer som får egen pension. Kommunen med största andelen pensionstagare är Rautavaara (54,7 %) i Norra Savolax. Minsta andelen pensionstagare finns i Limingo (20,2 %), med en exceptionell befolkningsstruktur där under 10 procent av invånarna har fyllt 65 år. (ETK)

Svenska pensionärsförbundet träffade i början av mars VR:s ledning för att diskutera bolagets prissättning. VR genomförde nyligen en prisreform som missgynnar pensionärerna samtidigt som nya grupper av resenärer får allt större rabatter. Svenska pensionärsförbundet överlät följande skrivelse till VR: 1. Pensionärsrabatten har blivit mindre och det har blivit svårare att se hur den beräknas. Bussbiljetterna är ofta fortfarande billigare och förändringen kan medföra att pensionärerna i högre grad övergår till att använda buss. En högre pensionärsrabatt kunde ge VR flera resande pensionärer. 2. En stor del av pensionärerna har ingen dator. Av landets invånare är cirka en halv miljon 75 år eller äldre. Av dem har tre fjärdedelar ingen nätanslutning. De kan alltså inte tillgodogöra sig de förmåner VR erbjuder. Har VR planer på att genom särskild information och reklam nå de pensionärer, som inte har nätanslutning ? 3. Antalet passagerare varierar under dygnet och tågturerna utan-

Fr.v. Alf Skogster, direktören för samhällsrelationer och miljö Otto Lehtipuu, förbundsordförande Ole Norrback och med ryggen mot kameran Maisa Romanainen, direktör för passagerartrafiken. Foto Berit Dahlin.

för den sk rusningstiden har säkert ett färre antal passagerare. Pensionärerna är flexibla när det gäller restider. VR vill säkert fylla tågen så långt det bara är möjligt. Kan VR tänka sig att erbjuda pensionärerna speciella förmåner på turer, som vanligen har ett färre antal passagerare? 4. Många pensionärer är flitiga resenärer och information och reklam i Svenska pensionärsförbundets tidning når drygt 30000 pensionärer. I förbundet är vi beredda till samarbete.

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIK Bouppteckningar, arvskiften, testamenten m.m. Aktia Bank Abp Private Banking Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313* Vasa, tfn 010 247 5185* *Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

K Ä N SLA N N Ä RA L L T F A L L E R P ÅP LA T S. . .

BA N K -OC H F ÖR SÄ K R I N G ST J Ä N ST E R N A T I L L SA M M A N S o p . fi/ k o n c e n tr e r a

Andelsbankerna i Österbotten


14 GOD TID

3/2016

Med morfar på kuskbocken Svenska pensionärsförbundets skrivartävling ”Berätta din histora” blev en succé. I senaste nummer av God Tid publicerade vi Levi Berglunds hågkomster från barndomens Lappfjärd. Denna gång är det Britta Brobergs tur. Hon växte upp i en statarfamilj i Halland och studerade till lärare vid universitetet i Lund. Britta Brobergs skrivande har stimulerats av att hon deltagit i en skrivarkurs för seniorer i Sverige. ”Där upptäcker hur mycket vi delar av upplevelser och livserfarenheter, vi som är i ungefär samma ålder. Klassresan, kvinnorollen i förändring, överblicken som vi har nu i relativt mogen ålder”, skriver hon. Det var sommaren 2014. Jag var ute på en biltur med ett av mina barn på Hallandsåsen, och vi stannade vid en rastplats och fick syn på en skylt och en karta: Pehr Osbecks stig. Osbeck var Linné-lärjunge och blev efter resor till bland annat Kina så småningom prost i Hasslöv i södra Halland. Vi hade gott om tid och började följa stigen nedför åsens nordsluttning. Dagen var varm och det ångade under bokarna efter regnet tidigare på dagen. Stigen slingrade sig och efter ett tag kom vi fram till en liten byväg. Det var något bekant med vyn framför mig. De stora björkarna som lutade sig över vägen upp till den lilla gården. Logen och stallet. Det var ju mormors och morfars gård! Jag rutschade genom decennierna.

N

u var det plötsligt 1943. Jag skulle fylla sju år den sommaren och var på besök hos mormor och morfar i juli månad. Det var jag ofta, men denna gången var inte som tidigare. Gården var såld och de skulle flytta till ett nybyggt litet hus någon knapp mil därifrån. Sommaren gick åt till flytten. Varje dag lastade morfar vagnen med järnskodda hjul så full han kunde med möbler, ved och annat. Sen lyfte han upp mig på kuskbocken, och där fick jag sitta bredvid min morfar och rulla, långsamt, långsamt längs de små byvägarna i sommarvärmen. Hästen slog med svansen efter flugor och knarrandet och knirkandet från hjulen var det enda som hördes. Vi småpratade litet, och det var så tryggt att sitta med morfar. Ibland berättade han något för mig, om hur han, i min ålder, hade fått hjälpa till med familjens försörjning genom att valla gäss på en av de stora gårdarna vi åkte förbi. Men mesta tiden satt vi tysta bredvid varandra. Solen stekte, hästen frustade, vagnshjulen rasslade mot gruset. Men vad nu? Plötsligt dånade det våldsamt från vagnen. Vi hade kommit fram till den sträcka av vägen, som hade belagts med smågatsten, märkligt nog här ute på landet. Det var en del av de nödhjälpsarbeten som ordnades fram i början av 1930-talet. Det dånade eller “dönade”, som man sa här på orten. – Morfar, nu har vi kommit till “Dönevägen”! – Ja, du lilla, nu får du se, om skorstenen är färdig på huset!

nardrängen, och det gällde att hålla sig ur vägen i brådskan. Många minnen är också förknippade med känseln: Den stickiga halmen, när jag fick hjälpa morfar att köra hackelsemaskinen för att skaffa fram foder åt hästen. “Falken” var morfars sista häst, och hans mule var sammetsmjuk medan manen var sträv och hård under händerna, när man klappade honom. Eller känslan när jag hjälpte mormor att leta efter ägg, som hönsen gömde under vinbärsbuskarna eller de jättestora rabarberbladen. Den släta, sköra ytan, ibland fortfarande varm, om jag tillräckligt snabbt reagerade på deras kacklande. Eller de vita, blanka bären på snöbärsbusken, “smällebär” kallade vi dem, som sprack med ett puffande ljud, när vi barn klämde på dem.

L

Britta Broberg från Sverige fick ett hedersomnämnade i pensionärsförbundets skrivartävling 2015.

Ja, i dag var skorstenen klar. Vi var snart framme, och morfar använde några timmar till att lasta av och låta hästen vila och få havre i en tornister. Solen sjönk på himlen och vi vände tillbaka. När vi närmade oss gården var det mjölkdags. Mormor kom från korna, som stod tjudrade en bit bort, med oket över axlarna och en hink i varje hand. Nu skulle mjölken silas och ställas på kylning. Ofta erbjöd mormor mig en mugg med spenvarm mjölk, men det tyckte jag inte om. Det gjorde däremot min lillebror, när han var med. Då gillade jag mer smaken av mormors rårörda jordgubbssaft, som serverades outspädd vid särskilt högtidliga tillfällen i syrenbersån i de minsta små likörglas man kan tänka sig. Eller morellerna, som växte på det stora morellbärsträdet mellan ladugården och boningshuset. Jag är inte säker på att jag var med och plockade dem, men att jag fick frossa på dem minns jag tydligt. Solvarma, söta, mörka, mogna moreller, sådana som jag aldrig smakat de sista sjuttio åren.

M

ånga minnen från gården är förknippade med dofter: äpplena som förvarades uppe på den oisolerade vinden. Där höll de sig länge, men det gällde att hålla god min, även när de började bli skrynkliga och hoptorkade! Eller den mättade doften från säden, som låg utbredd på loftet i väntan på att den skulle hällas i säckar och köras iväg för att malas. Det var ett äventyr i sig att åka med morfar till kvarnen. Där stod kvarnlassen på tur och mjöldammet yrde, när de fulla säckarna lastades för återfärden. Det var småprat bönderna emellan, skämt mellan mjölnaren och mjöl-

ivet på gården var hårt och slitsamt, inte minst för mormor. Hon skötte mycket av det vardagliga, eftersom morfar förutom att han var bonde också körde postskjuts med häst och vagn halva dagarna. De hade ingen brunn på gården utan allt vatten till hushållet och till djuren, hästen och de tre korna, grisar och höns, hämtades nere i backen i en naturlig källa. Där fyllde mormor sina spannar, som hon sen bar hem med oket över axlarna. Det blev många spannar per dag, och jag minns hur glad och tacksam hon var, när min far göt en cementkrans runt källan, så att det blev lättare för henne både att stå där och att hiva upp vattnet. Boningshuset var rödmålat och bestod av ett antal rum, varav den stora salen var möblerad med ett präktigt ekmöblemang med stort matbord, stolar, fönsterbord, karmstolar och chiffonjé. De bodde i huvudsak i köket och en kammare, där de hade en stor, uppbäddad säng, ett runt bord med stolar och en emaljkamin. Det fanns fler rum, men de användes inte vintertid, eftersom de inte värmdes upp regelbundet. Jag minns dock att vi sov över där en jul, när jag var en tre, fyra år. Jag bäddades ner i två fåtöljer, som ställdes mitt emot varandra och som fick fungera som barnsäng, med massor av varma bolstrar, klädda med hemvävda “dynvar”. Jag sov väldigt gott där, kanske eftersom det var julafton och jag som enda barnet på besök hade fått julklappar att glädja mig åt.

J

ag har väldigt tydliga minnen av mormors och morfars gård. Säkert är de delvis förstärkta av de få svartvita bilderna, i storlek 6x9 centimeter, som finns bevarade, men det mesta finns inte på fotografisk film utan kan bara framkallas i minnets mörkrum. Bilderna framträder, först svagt men sedan allt tydligare, ju mer jag försöker skärpa blicken... Det är en mycket fridfull bild som tonar fram, ungefär som i Pär Lagerkvists kända dikt: “ord intill ord stod klöveräng och mogen råg och blomstersäng, och Han som över allting rår från år till år. Där låg i solen gård vid gård inunder Herrens trygga vård, och klara klockor ringde fred till jorden ned.” BRITTA BROBERG

Spänst i benen – träning ger trygghet Grundkurs 11-15.5 på Sannäs Gård i Borgå Kursen riktar sig till både kvinnor och män i åldern 50+ som är intresserade av att fungera som motionskompis. Kursen lämpar sig också för dig som vill veta mera om hur man förebygger benskörhet d.v.s. osteopeni och osteoporos. Kursen består av föreläsningar, praktiska övningar och träning. Efter kursen har deltagarna beredskap att leda en liten grupp eller fungera som motionskompis. Kurspriset 80 € inkluderar halvpension, inkvartering i dubbelrum och kursprogram och -material. Mera information om kursen finns även på vår hemsida spfpension.fi. Några platser kvar. Anmälningar och förfrågningar tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi


GOD TID

PangSÅNGFestens notbok publiceras den 15.8.2016

Anmälningstid är 15.8 - 1.12.2016

3/2016 15


16 GOD TID

3/2016

”När jag stänger dörren ska

– Jag tänker inte på social- och hälsovårdsreformen. Det dagliga jobbet hemma hos klienterna går före allt annat, säger Camilla Nybjörk.

Man kan inte ge kvalitet i vården utan pengar. Vi spar redan på blöjor och papper. Så mycket mer kan man inte ta, säger närvårdaren Camilla Nybjörk i Sibbo. God Tid följde henne under ett arbetspass. Lederna har svullnat, fingrar och tår ömmar. Reumatismen har undan för undan förstört lederna. Värst är det om morgnarna. När Elvi ska tända i spisen händer det att hon bränner fingrarna. Men Elvi Less, 87, i södra Paipis, Sibbo, klagar inte. Hon vill bo kvar i det egna hemmet så länge det går. Och än så länge går det riktigt bra. Med hemvårdens hjälp reder hon sig. – Men utan de här flickorna skulle jag inte klara mig en endaste dag, säger hon och kastar en snabb blick mot närvårdaren Camilla Nybjörk, som diskar undan några tallrikar. Solen lyser in i Elvi Less kök. Solkatterna leker tafatt på de hemvävda mattorna. Radio Vega står på. President Sauli Niinistö fördömer rasismen. Just den här morgonen sägs ingenting om social- och hälsovårdsreformen i nyheterna. Elvi stänger radion. Närvårdare Camilla

Nybjörk besöker Elvi för att bland annat lägga om hennes benlindor. Det ska göras varje morgon. De två känner varandra väl. Camilla är Elvis egenvårdare. Samtliga Sibbos 160 kunder inom hemvården har en egenvårdare. Så är det inte på alla orter. Att klienten har en egenvårdare betyder inte att de alltid är hon – det är nästan alltid en hon – som kommer. Men egenvårdaren gör täta besök, ibland flera gånger i veckan. – Det är ett ensamt jobb, med stort ansvar. Jag är den som först ser om någonting fattas Elvi. Jag ska med gott samvete kunna stänga dörren bakom mig när jag är klar och veta att hon har det bra tills det är dags för följande besök från hemvården, säger Camilla Nybjörk. Camilla Nybjörk är matrosen på J.L. Runeberg som gick i land och blev hemvårdare. 190 000 anställda År 2011 började ministrarna tala om socialoch hälsovårdsreform för första gången. Sedan dess har förslagen och regeringarna avlöst varandra. Precis som Elvi har politikerna bränt fingrarna. Om några veckor är det meningen att Juha Sipiläs regering ska leverera ett förslag till heltäckande social- och hälsovårdsreform till riksdagen. När vårdreformen genomförs får 190 000

kommunalt anställda ny arbetsgivare. Det ska enligt planerna ske 2019. Över 60 000 av dem som byter arbetsgivare jobbar inom socialvården. Dem har det talats väldigt lite om. Politikerna – både på riks- och lokalplanet – har mest grälat om specialsjukvården och antalet joursjukhus. Camilla Nybjörk säger att social- och hälsovårdsreformen inte är någonting som hon går och tänker på dagligen. – Vi bryr oss inte. Jag och mina kolleger läser nyheterna om vårdreformen, men funderar inte mycket på det. Det dagliga arbetet hemma hos klienterna tar all kraft, säger hon. Regeringens mål är att spara tre miljarder euro genom att effektivera social- och hälsovården. – Vi försöker spara hela tiden. Vi spar på blöjor och vi spar på papper. Hemskt mycket mer kan man inte ta. Man kan inte åstadkomma kvalitet i vården utan pengar. –Det är som när man är ung och söker en billig men bra bil. Vi vet alla att det inte finns nybesiktigade bilar, som saknar rost och som kostar 500 euro. Så är det också med hemvården. Trivs i sitt jobb Camilla Nybjörk blev närvårdare av en slump. Efter åren på sjön jobbade hon på djuraffären i Nickby. I djuraffären fick hon

ofta besök av glada människor. Hon frågade varifrån de kom. Det visade sig att de glada kunderna hade en adress gemensam - de jobbade inom Sibbo kommuns hemvårdstjänst. Camillas nyfikenhet var väckt. Snart tecknade hon ett läroavtal med kommunen och började utbilda sig till närvårdare. Året var 1999 och hon har inte ångrat sig. Hon har växelvis arbetat inom hemvården på Åland och i Sibbo. – Det här är ett bra jobb, säger hon. Visst, avigsidor finns, men det positiva överväger. Sibbo har fyra hemvårdsteam, men alla närvårdare ska kunna jobba i hela kommunen. I kvällsskiftet finns det fyra vårdare. – De ska lägga hela Sibbo.” Under nattskiftet finns det bara en ensam nattvårdare. Om man dagtid misstänker att en klient kan vara aggressiv gör man hembesöket i par, men oftast är man ensam. – Jag har ingen annan som skyddar mig än jag själv. Vi är inga poliser. Det är inte bara gamla vänliga tanter man möter i det här jobbet, säger Camilla Nybjörk. Höghus utan hiss Under förmiddagen besöker vi fyra klienter. Två bor i egnahemshus, en i radhus och en i höghus. Också de små höghusen i Nickby centrum, som saknar hiss, kan bli en fälla för


GOD TID

jag veta att Elvi mår bra”

3/2016 17

Saga Bergman i Nickby har väntat med morgongröten tills hemvårdaren kommer på besök. För många äldre är morgonrutinerna viktiga. Alla ska få sina gröt vid rätt tid.

Camilla Nybjörk och Elvi Less känner varandara väl. Det märks inte minst när de gör upp inköpslistan.

den som har svårt att röra sig. Hemvårdens klienter betalar för varje minut som vårdaren är på besök. Och det betyder att det inte finns utrymme för några promenader. – Brådskan är en sak som ofta bara sitter mellan öronen. Man måste planera arbetet bra. Det är viktigt att alla får sin morgongröt och medicin. Största delen av hemvårdens kunder vill bo hemma så länge som möjligt. Tillsammans med hemsjukvården ser närvårdarna till att de som önskar dö hemma får göra det, om det bara är möjligt. Men slanten har också en baksida. –Det är förskräckligt att möta dem som inte vill bo där hemma. De tar tag i skötaren och vädjar: Snälla gå inte här ifrån! De är skräckslagna av att vara ensamma hemma. Den rädslan är hemsk. Mest kvinnor Enligt Institutet för hälsa och välfärd fick 72 000 personer hemvård i Finland 2014. 66 procent av dem var kvinnor. För att rymmas med i den statistiken ska man ha en service- och vårdplan som är uppgjord i samarbete med hemkommunens socialtjänst. Hemvården ska ha besökt dig minst en gång per vecka. Bland dem som fyllt 75 år fick 56 000 personer hemvård. Det motsvarade 11,8 procent av dem som är äldre än 75 år.

Elvi Less i Södra Paipis är en av dem, Saga Bergman i Nickby en annan. De får båda besök av hemvården dagligen. Ingendera skulle klara av att bo hemma utan hjälp. Hemma i köket hos Elvi Less lider dagens första besök mot sitt slut. Camilla Nybjörk ska ännu göra upp en inköpslista och skicka den till butiken. Sedan bär hon ännu in en famn ved och tömmer slaskhinken bakom liderknuten. Elvi vill ha det så. – Har du matat kråkan, frågar hon när Camilla Nybjörk återvänder med tom hink. Svensk vård livsviktig För Elvi Less är det viktigt att få vård på svenska. – Jag hade en lärare under krigsåren – Bäckman hette han – som inte kunde ett ord finska, så hur ska jag då kunna finska, säger Elvi. Elvi är nöjd med Sibbo kommuns hemvårdsservice. Alla närvårdare som besöker henne talar svenska. När Camilla Nybjörk stänger dörren till Elvis hus bakom sig plockar hon upp smarttelefonen och stänger besöksklockan. – Det blev 52 minuter, ett ganska normalt besök hos Elvi, säger hon. Hemvården i Sibbo använder sedan ett år tillbaka ett mobilt patientdatasystem. När-

vårdaren får tillgång till och skriver ner all viktig klientinformation i mobiltelefonen. De tidsödande besöken på kansliet för att sköta pappersarbetet minimeras. Det blir mer tid över för hembesök. Bilresan till dagens tredje kund, en herreman i Paipis, ger tid för några minuters eftertanke. Efter en stund tar Camilla spontant upp tiden som hon jobbade på Åland. – Om jag fick välja skulle jag bli gammal på Åland. Brådska är ett okänt begrepp där. Det finns ett litet åldringshem i varje kommun. De anhöriga var också engagerade på ett helt annat sätt än på fastlandet och det kändes också som om det fanns mer pengar inom vården. – Jag tror att det handlar om en kulturskillnad, säger hon. Jämlikt i hela landet Kan social- och hälsovårdsreformen ge oss en jämlik vård från Utsjoki till Hangö? – Knappast. Förutsättningarna är så olika. I Utsjoki finns det dagar på vintern då man inte kan ta sig till klienterna annat än med snöskoter. Ett önskemål har Camilla Nybjörk som hon riktar till dem som besluter om socialoch hälsovårdens framtid. – Det är viktigt att närmaste chefen är uppdaterad med hur verkligheten ser ut. De

De kallaste vintemånaderna över, men än ska vedbäraren fyllas på var dag.

ska veta vad arbetet går ut på. God Tid ringer upp en av Camilla Nybjörks chefer. Hemvårdsledare Margita Uddström tror inte heller att social- och hälsovårdsreformen kommer att förändra vårdarbetet i Sibbo. – Klienterna finns kvar och behoven finns kvar. Vi utvecklar hela tiden vårt sätt att jobba, säger hon. I Sibbo har hemvården mellan 180 och 200 klienter. Samarbetet med grannkommunerna fungerar bra, man träffas två gånger per år och utbyter erfarenheter. Margita Uddström tror inte att hemvårdens personalstyrka växer i Sibbo även om den äldre befolkningen ökar. ”Åldringarna blir fler, men vi märker också att de äldre blir friskare, säger hon. TEXT OCH FOTO: MARKUS WEST

FOTNOT. För närvarande pågår ett intensivt skede i beredningen av social- och hälsovårdsreformen. Målet är att lagutkasten ska bli klara för remissbehandling och offentlig diskussion före slutet av april. Läs mera i intervjun med Ulla-Maj Wideroos på nästa sida.


18 GOD TID

3/2016

”Ökad valfrihet kan ge bättre vård på svenska” – Regeringen är medveten om att grundlagen ställer vissa krav på hur socialoch hälsovården ska skötas på svenska. Det räcker inte med att man i hälso- och sjukvårdslagen hänvisar till grundlagen, säger Ulla-Maj Wideroos.

Det behövs specifika språkparagrafer i den nya lagstiftningen. Ulla-Maj Wideroos i Närpes har lämnat politiken bakom sig – men ändå inte helt och hållet Hon är ordförande för den arbetsgrupp som på regeringens uppdrag granskar social- och hälsovårdsreformen ur finlandssvenskt perspektiv. Arbetsgruppen har haft täta kontakter med familje- och omsorgsminister Juha Rehula (cent) och understatssekreterare Tuomas Pöysti, en nyckelfigur i beredningen av social- och hälsovårdsreformen. Ull-Maj Wideroos upplever att de lyssnar den svenska reformgruppen. – Vi ser på de svenska bitarna. Det är helt mänskligt eftersom de inte kan språkfrågorna på samma sätt i regeringen, säger hon. När reformgruppen diskuterar språkfrågor med social- och hälsovårdsministeriet handlar det om att garantera att språkminoriteten får sin röst hörd i de landskap som från 2019 ska organisera social- och häl-

är redo för att formellt bli ett tvåspråkigt sjukhus, säger Wideroos. I Nyland och Egentliga Finland förändras inte den svenska vårdstrukturen lika radikalt, som den i värsta fall gör i Österbotten. Sedan november har dessutom ervaområdena, som är uppbyggda kring Finlands fem universitetssjukhus, på nytt tagits med i beredningen. Vad deras roll blir är ännu oklart.

Socialvården har hamnat i bakvattnet när vårdreforemn debatteras. Det blir lätt så. – Vi pratar om de stora sjukhusen, eftersom det där ofta handlar om liv och död, säger Ulla-Maj Wideroos.

sovården i Finland. Den svenska reformgruppen har skisserat på en modell med en minoritetsspråknämnd i de tvåspråkiga landskapen. I Nyland och Egentliga Finland skulle den vara svensk, i Österbotten finsk. Reformgruppen föreslår att språknämndens ordförande plus ytterligare en representant för minoritetsspråket ska beredas plats i landskapsstyrelsen. Det kan låta som en petitess, men är det inte. I Nyland med 1,6 miljoner invånare, har till exempel SFP inte tillräckligt understöd för att få in en egen representant i en framtida landskapsstyrelse.

– Mycket längre än så här kommer man inte med minoritetsspråkets inflytande just nu, säger Wideroos. Språknämnden handlar om ett direkt politiskt inflytande i beslutsfattandet för språkminoriteten. I förlängningen är det naturligtvis frågan om vilka krav som ställs på en vård som fungerar på båda språken. Specialvården först Hittills har mycket av debatten handlat om specialsjukvården. I november presenterade regeringen sitt förslag om 18 landskap, varav 15 skulle ha fullservicesjukhus dagtid,

men bara 12 landskap skulle erbjuda full jourverksamhet under nätter och helger. Det gick ett ramaskri genom Svenskfinland. I Österbotten var jourverksamheten vid både Vasa centralsjukhus och Mellersta Österbottens centralsjukhus i Karleby hotad. Vården skulle nattetid koncentreras till Seinäjoki. – Jag ser av språkliga skäl ingen möjlighet till att man kan ta jouren från Vasa centralsjukhus. Man kan inte tvinga gamla, enspråkigt svenska människor att söka vård på sjukhusen i Seinäjoki eller Björneborg. Jag tror heller inte att Södra Österbottens centralsjukhus i Seinäjoki

Valfriheten segrar I regeringen har Samlingspartiet drivit frågan om valfrihet inom vården, medan Centern håller igen. Centerns misstänker att de privata vårdproducenterna struntar i glesbygdens behov. Ulla-Maj Wideroos däremot sätter sitt hopp till ökad valfrihet inom vården. I södra Finland kan den få stor betydelse för patienter som vill ha vård på svenska. – Det är viktigt att vi ger mindre makt åt landskapen och mer makt åt patienterna. Det kan inte vara så att patienter hindras välja det sjukhus som ger bäst vård på svenska bara för att det ligger i fel landskap. Också inom socialvården kan valfriheten få stor betydelse. – Det är beklagligt att 2016 behöva läsa om en klient som har haft 15 olika hemvårdare. Om man fick välja själv skulle man garanterat välja en vårdproducent som erbjuder 3-4 vårdare. Det ger både närvårdare och klient tid att lära känna varandra. MARKUS WEST

Dags att söka pengar för Föreningsfestivalen 2016 Det blir festivalyra den andra veckan i oktober. Den 3.10- 9.10.2016 lyser Föreningsfestivalen upp höstmörkret i Svenskfinland.

Festivalen överräckte för några år sedan arrangemanget till de lokala föreningarna, som med stöd av festivalens projektledare arrangerade lokalfestivaler i de egna verksamhetsregionerna. Efter tre lycka-

de festivaler vill man fortsätta med konceptet. Tanken är att festivalen ska finnas till där föreningarna är verksamma. Den 11 april inleds perioden då ni har möjlighet att ansöka om aktiveringspengar för att ordna evenemang under själva Föreningsfestivalen. Temat för festivalveckan är ”Lev föreningslivet” och ett grundläggande mål med festivalen är att skapa samarbete över ort-, region-, språk- och generationsgränser.

Under ansökningsperioden 11.4 - 15.5.2016 har ni möjlighet att ansöka om bidrag för att ordna evenemanget ni alltid drömt om! Varje arrangör kan anhålla om ett bidrag på 500-2000 euro. Ansökningen lämnas in via Föreningsfestivalens hemsida www.festival.fi. Där hittar du även ansökningsblanketten. Du kan också ringa projektledaren Anna-Emelie Lindberg på tfn 050 5020272 eller skicka e-post till info@festival.fi för att få en blankett i pappersversion.

Medlemsrekryteringstävling 2016 Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt samma principer som 2015. Föreningen får: ❍❍ 1 poäng för varje ny medlem. ❍❍ 1 poäng för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet. ❍❍ 0,25 poäng för varje ny medlem (förening med 0–25 procents anslutning av målgruppen), 0,50 poäng för varje ny medlem (föreningar med 26–50 procents anslutning av målgruppen) eller 0,75 poäng för varje ny medlem (föreningar med 51–100 procents anslutning av målgruppen). ❍❍ Anslutningsprocenten vid årsskiftet gäller. Finns det flera föreningar i kommunen räknas deras sammanlagda anslutningsprocent. Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.


GOD TID

Seniornätverket i vår Seniornätverket skapar gemenskap för svenskspråkiga seniorer i Helsingfors. I nätverket samarbetar ett tjugotal organisationer för seniorernas bästa i olika delar av staden genom SenioRöst, SeniorNord, SeniorVäst och SeniorSyd. SeniorVäst Vårens första blommor – en konsert med sånggruppen Fiona, torsdag 14 april kl. 14.00–16.00 i Gamlasgården, Klarinettvägen 5, fritt inträde och ingen förhandsanmälan. Unga sånggruppen Fiona ger en konsert med temat blomstring och sjunger egna favoritsånger om blommor. Medverkande: Fanny Hellström (sång), Amanda Oscarsson (sång), Emilia Hoving (piano). Längd ca 60 min. Dessutom pausgymnastik, kaffeservering, infotorg. SenioRöst En dag på landet – onsdag 25.5 kl. 14.00–16.00 i Hertonäs gård, Borgbyggarvägen 12, fritt inträde och ingen förhandsanmälan. En tidsresa för seniorer till livet på landet förr i tiden.

Samvaropromenad klockan 13 den andra och fjärde fredagen varje månad. Startplatsen meddelas i Hbl-agendans Föreningar

samma veckas måndag. Danskväll på AV, Annegatan 26, onsdag 13 april kl. 18. Musik: Grani Not So Big Band, solist Charlotta Kerbs. Information om Samrådets program i Hufvudstadsbladets måndagsspalt Föreningar, i radio Vegas evenemangskalender på fredagar och i Samrådets kalender på seniorer.fi

Kommande resor 2016

”Öppet hus” på Knusbacka gård, allsång, kaffeservering, seniorinfo. Fritt inträde. Alla hjärtligt

välkomna! 24 personer ryms med på tidsresan. Anmälan senast 18.5: tel 045 8991404.

Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte måndag 25 april 2016 kl. 12.30 (lunchen inleds kl. 11.00) på Åbo Akademi, auditorium Armfelt, Fabriksgatan 2, Åbo. På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna: Vårmötet ska 1. Välja ordförande och sekreterare för mötet 2. Konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3. Utse två protokolljusterare 4. Välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas sammanlagda röstetal 5. Behandla styrelsens berättelser och bokslutet för föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande 6. Fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelse och övriga redovisningsskyldiga 7. Behandla övriga ärenden. Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari. Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar fastställs per den 31 december 2015 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 8 april 2016. Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast den 8 april 2016 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 020 7288819, Åsa Laukonlinna eller per e-post asa. laukonlinna@spfpension.fi Priset för vårmötet är 25 euro per deltagare. Mötesavgiften betalas in på Svenska pensionärsförbundets konto AKTIA FI93 4055 1140 0011 77

Styrelsen

Samrådet i SPF Helsingfors Gemensamma vårprogram för huvudstadsregionens seniorer arrangerade av Samrådet i SPF Helsingfors:

KALLELSE TILL VÅRMÖTET 2016

• • • • • •

3/2016 19

18–22.4

Prag. Slutsåld.

9–13.5

Kulturresa till Östergötland. Se sidan 24.

19-22.5

I Dostojevskijs fotspår till Sankt Petersburg.

6-13.6

Antika Grekland. ANNULERAD.

11-14.6

Ösel och Dagö. ANNULLERAD!

29.6-3.7

Tallinn, Riga och Vilnius. Se sidan 24.

21-26.8

Sverige, Bohuslän. Se sidan 23.

28.8-3.9

Lofoten. Se sidan 24.

30.8-6.9

Krakow, Bratislava och Wien. Se sidan 22.

13/19.9

Zillerthal i österrikiska Tyrolen. Se sidan 23.

25.9-1.10 Irland. Se sidan 23. 24-26.10

Seniorskeppet. Se sidan 22.

25-27.11

Fantomen på operan i Stockholm. SLUTSÅLD.

3-7.12

Julmarknad i Lybeck. Se sidan 23.

Kommande program 13/4 14/4 22/4 19/4 25/4 13/5 11-15/5

Skrivarkurs i Åbo Skrivarkurs i Raseborg Skrivarkurs i Pernå Österbottniska regionens vårmöte i Övermark Förbundets vårmöte i Åbo Skrivarkurs i Helsingfors Spänst i benenkurs i Borgå


20 GOD TID

3/2016

DEBATT

Funktionshinder försvinner inte vid 75 För en tid sedan presenterade kommunminister Anu Vehviläinen (C) sin lista över nya diskriminerande sparåtgärder. Allt tycks vara tillåtet då regeringen sparar. Genom att införa åldersdiskriminering i funktionshinderlagen som är under beredning, vill man spara över 60 miljoner euro. Regeringen föreslår att funktionshinderlagen får en åldersgräns på 75 år. Det här skulle betyda att alla funktionsnedsatta som får sin service genom speciallagstiftning på 75-årsdagen flyttas över att få sin service från socialvårdslagen. Den här ändringen kan bli en hård smäll för många personer med funktionsnedsättning, både vad gäller livskvalitet och ekonomi. De här personerna överförs från serviceformer som tar i betraktande de individuella behoven som funktionsnedsättningen medför till mera allmänna och för klienten dyrare serviceformer. Livskvaliteten lider då

Pixabay

NINA AF HÄLLSTRÖM

man från en dag eller annan fråntas rätten till att ha en personlig assistent. Från att ha haft en bekant per-

son som känner till personens behov förvandlas servicen till ett lapptäcke av hemservice, hemsjukvård

Arbetspensionernas köpkraft bör bibehållas

målsättning rönt på starkt motstånd eftersom man värnar om de stora fonderna med som det tycks alla till buds stående medel. I olika uttalanden försvaras därför det brutna indexet, enligt vilket 20 procent baserar sig på löneindex och 80 procent på konsumentpriserna. Härvidlag har man allmänt även fäst uppmärksamhet vid att denna indexförändring till enbart löneindex inte hjälper dem, som inte har arbetspension eller mycket små arbetspensioner. Naturligtvis kan den som inte åtnjuter någon arbetspension, inte genom en indexförhöjning bli i åtnjutande av sådan pension. Den som har en mycket liten arbetspension t.ex. genom ett bristfälligt arbetsliv, kan ju inte heller genom en indexförhöjning få en större pension än vad indexförhöjningen ger. Frågan gäller ju bevarande av redan inbetalade pensionsavgifters köpkraft. Sociala stöd såsom folkpension och garantipension har inte någonting att göra med arbetspensionssystemet. Mig bekymrar i synnerhet det, att man på regeringsnivå gått in för att skära också i det brutna indexet. År 2015 beskars det brutna indexet från 1,4 procent till 0,4 procent och för i år har Keva redan meddelat arbetspensionstagarna om att någon

och andra tjänster. Igen går man åt de personer som redan har det svårt. Att skriva in åldersgränser i

Verksamhetsledare SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf

Eldsjälar kan locka fler med i SPF Pixabay

Under senare tid har man allt oftare på tidningarnas debattsidor kunnat läsa, att vi pensionärer äter upp våra barns och barnbarns pensioner. Men så är det inte. (Insändaren har även ingått i HBL). Våra arbetspensioner betalas visserligen till stor del med nu inflytande arbetspensionsavgifter, medan av oss och av våra arbetsgivare inbetalda avgifter till stor del har fonderats och sålunda kunnat placeras i inkomstbringande aktier och andra finansieringsinstrument. Fonderna uppgår i dag till ett ansenligt belopp om cirka 180 miljarder euro. Vi skall inte heller glömma, att vi genom våra inbetalningar samtidigt har bekostat en del av den äldre generationens pensioner då pensionssystemet utvecklades. För finansiering av pensionssystemet har man valt ett blandat system, som både delvis fonderar och delvis utdelar de inflytande medlen. Ett lyckat system, som leder långt in i framtiden och som också ser till att följande generationer får ut sina arbetspensioner. Vår generation och efterkommande generationer betalar ju själv in sina pensioner. Så enkelt är det. Så länge vi har sådana som utför betalt arbete, betalar man också in sin pension. Av väsentlig betydelse för pensionärerna och för kommande pensionärer är att pensionerna behåller sin köpkraft genom tiderna och härigenom även tryggar samhällets funktioner. När man nu har stiftat en ny förening: Finlands seniorrörelse, som har gått in för att aktivt bevaka arbetspensionernas köpkraft genom att sträva att binda arbetspensionerna vid löneindex, har denna

funktionshinderlagstiftningen är fel! Funktionsnedsättningen försvinner ju inte då man fyller 75 år. Det är helt enkelt diskriminerande och i det långa loppet blir åtgärderna dyra för samhället. Finland som alltid har velat gå i bräschen för att följa lagar, normer och konventioner – vad gör regeringen nu i spartalkots namn: motarbetar FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionens mål är att befrämja, skydda och garantera alla personer med funktionsnedsättning fulla och lika grundläggande friheter och rättigheter. Jag hoppas att riksdagen sätter stopp för regeringens diskriminerande förslag!

indexförhöjning inte inverkar på pensionerna år 2016. Hur det går med följande års eventuella indexförhöjningar är ovisst. Är det möjligt att följande års eventuella indexförhöjningar även kommer att skäras? Dock betalas inte indexförhöjningarna med vare sig statliga eller kommunala medel utan med avkastning ur fonderna. Det bör härvid konstateras, att en nollösning på lönesidan nog kompenseras med skattesänkning. Någon skattesänkning för pensionärer med arbetspension är nog inte att vänta trots indexnedskärningar. Nyligen efterlyste man dock i riksdagens frågetimme en rätt för pensionärerna att få en skattesänkning i samband med en skattesänkning för löntagarna. Vackert så! Man glömmer lätt att arbetspensionerna i själva verket är i förväg inbesparade. Ett negativt exempel på behandlingen av pensionärerna utgör straffskatten på 6 procent, som har blivit en varaktig extra skatt. Det är ansenliga summor, som vi arbetspensionärer i dag betalar för vårt uppehälle och vården. Därför är det viktigt att pensionerna behåller sin köpkraft även ur nationalekonomisk synpunkt. ZOE POHJANVIRTA

Helsingfors

Det är kanske lite överraskande att konstatera hur lamt Svenska pensionärsförbundet satsar på medlemstillväxt. Intressebevakningen fungerar ju alldeles utmärkt på rikspolitisk nivå beträffande pensionssystem, social- och hälsovård etc. i samråd med landets övriga pensionärsförbund. Man känner till att människans medellivslängd de senaste 20 åren har ökat kraftigt. Vi lever längre och är friskare vilket innebär att 60+:arna blivit allt fler. Det är just här jag ser en stor potential för ett ökat medlemsantal. Förvisso har många föreningar på ett föredömligt sätt kunnat värva nya medlemmar, även om mindre föreningar kämpar rätt hårt med problemet. Under en lång följd av år föddes cirka 60 000 barn årligen i Finland av vilka omkring 3 700 är finlandssvenskar. För fyra år sedan kunde dock en liten minskning av födslar noteras. Man räknar med att det idag finns cirka 1 300 000 pensionärer i landet, varav cirka 80 000 finlandssvenska. Då medlemsantalet i pensionärsförbundet en längre tid hållit sig rätt konstant runt 20 000 vore det säkert hög tid att ägna även medlemsvärvning en tanke. Att rekrytera nya medlemmar är normalt inget enmansjobb. Förslagsvis kunde förbundet utse några aktiva personer, utanför styrelsen, som har till uppgift att marknadsföra medlemskap i samarbete med förbundets 75

föreningar. På denna rekryteringsgrupp vilar sedan ansvaret att frågan alltid finns med på agendan. Eldsjälarna bör givetvis inspireras och stödjas i arbetet. Fältarbetet med mun-till-munmetoden har visat sig vara en oslagbar rekryteringsmetod. Det som kännetecknar detta arbete är personliga möten, fotarbete och energi. Förutom frivilliga arbetsinsatser innebär verksamheten även direkta kostnader såsom ersättning och traktamenten för resor. För detta ändamål kan man ansöka om ekonomiskt stöd. Vissa kan sökas närsomhelst andra före ett bestämt datum. Övriga indirekta användbara metoder finns även. Den bilden förstärks av debattartiklar/insändare i såväl lokal- som rikspress eller i andra media som ofta dessutom leder till fortsatta kontakter och flera uppdrag. Hur kan man då ytterligare informera allmänheten om pensionärsförbundets verksamhet? Glöm ej att det ska vara lätt för en person att hitta attraktiva hemsidor som lockar till medlemskap. Varför inte också låta någon vän eller bekant som du känner väl prata varmt för din förening och förbundet. Som bonus kan personen sedan belönas med till exempel en skraplott för varje nytt tips som ger nya medlemmar. STEN LINDHOLM

Träskända


GOD TID

DEBATT

3/2016 21

Nej, Esbo dansar inte

Pixabay

Dans är den bästa motionsformen och ingår ofta i rehabvården. Dansen stärker muskulaturen som håller mänskan upprätt. Den stöder balansförmågan och stimulerar hjärnan. Dansen gör mänskan glad och därmed mentalt starkare. Vi äldre bör lära efterkommande dansa så den inte dör ut. Ett fint initiativ är att abiturienter efter gymnasiets gammeldans besöker vårdhem och bjuder upp till dans. I TV kunde vi se en bortåt 90-årig dam lysa av glädje efter en vals med en stilig abiturient. ”Tänk att jag ännu en gång skulle få dansa”, var hennes kommentar. Vår pensionärsrörelse har varit föregångare med att utveckla dans för handikappade, till och med rullstolsdans. I Esbo pensionärsförenings Dalsvikklubb har vi en dansant dam som i höst fyller 100. Jag ser fram mot att få dansa med henne på födelsedagsfesten. Då våra pensionärsföreningar och klubbar grundades för ca 45 år sedan var det vanligt att avsluta mötena med dans. Nu dansas det ofta inte ens på julfester. I Helsingfors har pensionärsförbundet i drygt 10 år ordnat pensionärsdans, tre gånger höst och vår. Då det började i Aktia-salen, på Lo-

visabon Thomas Rosenbergs initiativ, bildades kö ut på gatan. Under de senaste åren har danserna hållits i AV:s lokal Annegatan 26. Med tiden har publiken sakta minskat. Den främsta orsaken är bristen på kavaljerer. Kanske också arrangemangen stelnat i sina former. Ibland kommer en dansbuss från Lovisa och då överskrids 100 deltagare. Trevliga damer från lokala föreningar står för serveringen. Nästa dans Nästa dans hålls den 13 april med början kl. 18. Då spelar högklassiga

Pianodragspel Giulietti Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Intresserad?

tel. 040-580 077035

Grani Big Band i något förminskad för att rymmas på scenen. Vi hoppas det ger dansen ett lyft. Glädjande nog har seniordansen blivit pop på finska sidan. Seniorerna dansar på stans förnämsta platser. Till exempel måndag eftermiddagar invaderar seniordansare Gamla Studenthuset. Helt otroligt är Nationaloperans initiativ att första onsdagen varje månad mellan kl. 15 och 17 ordna seniordans ”tedans” i Operans stora foajè med operans stororkester och förnäma sångare. Det är så fantastiskt att man får lust att bara gapa. Dessutom är inträdet fritt. Österbotten dansar I Österbotten dansar man praktiskt taget varje vecka någonstans i landskapet. Det är allmän dans, så som det ska vara. Majoriteten besökare torde vara pensionärer eller nära intill blandat med ungdomar. Dansen förenar. Här i Nyland brukar vi ett par gånger per år ha stordanser i Borgå och Ekenäs. Men aldrig i Esbo som är Svenskfinlands näststörsta stad med 21 000 svenskspråkiga. Pensionärsförbundets ombudsman Janne Holmberg som handhar danserna i Helsingfors har flera gånger uppmanat mig att arrang-

era danser i Esbo. Jag har otaliga gånger också kontaktats av gamla vänner från danserna på Björkhagen och många andra platser i Esbo med vädjat om att jag skulle ordna dans så gamla vänner kunde träffas. Björkhagen i Köklax var på 1950och 60-talet en av Finlands populäraste danspaviljonger med besöksrekord över 3000. Riktiga fester saknas Esbo pensionärsföreningens medlemmar har också klagat på att föreningen aldrig ordnar ”riktiga” fester för hela medlemskåren. I föreningens barndom hölls gemensamma julfester med cirka 400 deltagare i Dipoli. Numera har Esbopensionärerna gemensamma fester bara vart tionde år, på jubileer. Det är lite tråkigt. Senaste vår satte jag äntligen igång och kallade samman en arrangörsgrupp med stadens svenska kultursekreterare, tre av Esbos duktigaste pensionärsdamer samt ombudsmannen Janne Holmberg som lovade ett anslag som garantiplåt. Planerna uppgjordes i detalj. Vi skulle ha lätt servering, mini-danskurs, uppvisning, sång och annat som skulle locka även de som inte dansade. En fredag i oktober slogs fast och marknadsföringen planera-

des noga. Grani Big Band och Logen reserverades. Festen skulle samtidigt bli ett avsked av Logen som ska rivas. Vi har medlemmar som deltog i talkoarbetet kring 1950 då huset byggdes. Ekonomiskt skulle festen bli självbärande. Bland annat fick jag löfte om att en sponsor skulle stå för orkestern. Om ”danssoarén” blivit succé skulle vi slå på stort följande år med större lokal. Då skulle vi locka pensionärer från hela svenska Nyland Vi tog för givet att pensionärsföreningen skulle vara formell arrangör men då Janne Holmberg informerade Esbo pensionärsförenings ordförande Gustav Båsk och avgående ordförande Lasse Hoffman om dansplanerna blev det stopp. På stående fot, utan att höra styrelsen eller vad planerna gick ut på löd svaret: ”Nej, Esbo dansar inte”. Man hänvisade till ett olovligt tafatt försök för några år sedan. Därmed kvävde ordförande för gott en länge närd dröm. Försent fick vi höra att Esbos ungdomsförbund hade varit intresserat av att komma med. Utan en formell organisation i bakgrunden var det bara att konstatera: ”Esbo dansar inte”. ULF JOHANSSON

Esbo

ADVOKAT- och JURIDISKABYRÅER OY ASIANAJOTOIMISTO -ADVOKATBYRÅ AB

Advokatbyrå – Asianajotoimisto

Rehn & Co Ab Attorneys-at-law

Tempelgatan 3-5 A 5, 00100 Helsingfors Telefon: 09 668 9650 Fax: 09 6689 6510 www.rehnco.com

ADVOKATBYRÅ Ch. Eriksson

Smedjegatan 13, 00150 Helsingfors

Adv. Christer Eriksson Adv. Thomas Lillqvist Konf.rum i Vasa, Järnvägsstationen, Stationsg.1 JAKOBSTAD: Storgatan 17 Tel. och tidsbest 06/723 5944 e-mail: förnamn.efternamn@cheriksson.fi

www.cheriksson.fi

Vi hjälper dig i livets alla skeden! * Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

Juridisk Byrå Bexar

VH Christina Bexar VH Helena Bexar VH Patrik Bexar Handelsespl. 12B 10, Vasa tel. 06-357 6420

Max Lindholm Ab

Din pålitliga, sakkunniga och lösningsinriktade partner! Fredriksgatan 61A, 6 vån, Helsingfors tel. 040-518 5158, www.laborex.fi

Niinikangas, Berglund & Fjellström Vasaesplanaden 14 A 19, 65100 VASA

Adv Vesa Niinikangas 06-3269012 Adv Hans Berglund 06-3269014 Adv Peter Fjellström 06-3269011

Juristbyrå M.BAARMANHENRIKSSON AB Ola Westmans allé 5B, Ingå

Tel. 09-849 3600

www.baarman-henriksson.com

Advokatbyrå C-M Weckman

019-524 7440, Borgå


22 GOD TID

3/2016

RES MED SPF

Krakow, Bratislava och Wien 30.8—6.9.2016 Med på resan SPF:s reseledare Göran och Muska Stenius. Pris: 1 490 € från Helsingfors och 1 610 € från Vasa. Tillägg för enkelrum 245 € I priset ingår; Flygresor, bussresor, hotellövernattningar med frukost, 5 middagar på hotell, festmiddag i Grinzing, 1 gåslunch, 1 festlig lunch med folklore, lunch och inträde till Carnuntum, guide i Krakow och Wien, inträde till Primatiel-palatset och Cerveny Kamen, minitåg i Bratislava, Mozart-konsert i Wien (kategori C-biljetter), reseledare från SPF.

Följ med på en intressant resa till den populära staden Krakow, till det relativt okända Slovakien och avsluta resan med en Mozartkonsert i Wien. Reseprogram Dag 1: Finnairs morgonflyg från Helsingfors till Krakow. Möjlighet till förbindelseflyg från Vasa. Egen buss möter vid flygfältet. Inkvartering på hotell Wyspianski. Guidad promenad i gamla stan och middag på hotellet. Dag 2: Möjlighet att besöka saltgruvan i Wieliczka och koncentrationslägret i Auschwitz. Dag 3: Avfärd till Bratislava över Tatrabergen. Lunch i byn Liptovske Jan med folkloreprogram. Inkvartering på fyrstjärniga hotell Park Inn Danube. Dag 4: Vi bekantar oss med staden Bratislava med bl.a. Primacialny Palace och Spegelsalen. Dag 5: Utflykt till bergen Karpaterna och det medeltida slottet Cerveny Kamen. Mäktig gåslunch i staden Slovensky Grob. Dag 6: Bussresa till Wien. Inkvartering på

fyrstjärniga Trend Hotel Ananas. Stadsrundtur. På kvällen utflykt till den pittoreska byn Grinzing med ”schrammelmusik”, mat och vin. Dag 7: Eget program i Wien, kanske äkta Sachertårta på Café Sacher. På kvällen Mozartkonsert. Dag 8: Busstur till Carnuntum med besök i utgrävningarna av Romerska rikets nordligaste garnison. Därifrån till flygfältet i Wien. Finnairs kvällsflyg till Helsingfors/Vasa.

Detaljerat reseprogram finns på spfpension.fi/ resor. Rätt till ändringar i program och priser förbehålls. Anmälningar och förfrågningar: Resebyrå Ingves & Svanbäck, tfn 020 743 4520, info@ingsva.fi

Seniorskeppet 2016 Ett urval av våra resor... Sommaren i Norden:

Höstens Europa-resor:

Rätt till ändringar förbehålls.

*Via Baltica-Krakow 24-30.8 *Vandringsresa i Dolomiterna 5-12.9 *Alperna 5 länder 12-19.9 *Balkans pärlor 19-26.9 *Ö-kryssning deluxe i Adriatiska havet 21-28.9 *Franska rivieran, Andorra och Barcelona 22-29.9 *Makarska, Kroatien 27.9-4.10 *Oktoberfest i München 29.9-2.10 *Medelhavskryssning 30.9-7.10 *Rom-Sorrento 1-8.10 *Almuñécar, Spanien 22.10 eller 29.10 – 3 och 4 veckors resor

Fjärran destinationer:

Närpes 020 7434 530 Korsholm 020 7434 520 Nykarleby 020 7815 360

www.ingsva.fi

DAGSRESOR PÅ SVENSKA FRÅN HFORS 12.5 Fiskars Bruk & Raseborgs ruiner 89 € 19.5 Kimito & Mathildedal 99 € 26.5 Mänttä med Serlachius museer 119 € 2.6 Verla kartongfabriksmuseum 99 € 9.6 Kotka, Langinkoski & Wellamo 109 € Resor inkl lunch & kaffe (Kotka inte kaffe) Matkahaukka Kyrkslätt (HTE-Tours AB) 09-2965000 info@matkahaukka.com http://kirkkonummi.matkahaukka.com

Tallink Silja och Club One erbjuder dig chansen att bli Club Onemedlem kostnadsfritt, direkt på stamgästprogrammets mellersta Silver-nivå. Till förmånerna på Silver-nivån hör bl.a. t.o.m. 20 % grundrabatt på vissa av våra normalprissatta produkter. Närmare information om stamgästprogrammet och förmånerna på www.clubone.fi Bli Club One-medlem nu på adressen www.clubone.fi/ erikoisliittyminen Anslut med förbundets avtalsförmånsnummer 59829. Ifall du redan är Club Onemedlem så fortsätter ditt nuvarande stamgästnummer att gälla. Om du är medlem på Bronze-nivå så flyttar vi upp dig till Silver-nivå. Meddela ändå ditt stamgästnummer, att du är medlem i Svenska pensionärsförbundet och avtalsförmånsnummer till adressen erikoisliittymiset@tallinksilja. com så registrerar vi dig som avtalsförmånskund och skickar dig ett Silver-kort ifall det behövs. Vänligen observera att förmånen är personlig och kan användas bara en gång. Silver-nivån gäller 12 månader, mer information om nivåkriterier www.clubone.fi. Prisuppgifter och bokningar: Tfn 0600 152 68, mån–fre 8–21, lör 9–18, sön 10–18 (1,74 €/ besvarat samtal + alltid lna/msa). www.clubone.fi

*Lofoten-Hurtigruten 6-12.6 *Bohuslän och Vallarnas friluftsteater 12-17.7 *Sommarresa till Dalarna 24-28.7 *Norges pärlor 9-16.8

*Nadaam-festivalen i Mongoliet 6-14.7 *Sidenvägen 4-15.9 *Japan 10-17.10 *Beijing 12-19.11 Fler resor och mer info på vår hemsida!

SPF-MEDLEMSFÖRMÅNER

De Röda båtarna erbjuder uppiggning till både vardag och fest. Förmånerna är avsedda för SPF-medlemmarnas fritidsresor och gäller t.o.m. 23.12.2016. Hjärtligt välkommen! Den 24–26 oktober är det dags igen att kasta loss med SPF på Silja Serenade. Missa inte chansen att följa med på en upplevelsekryssning fylld med underhållning, trevliga pensionärer, god mat, bra musik och intressanta program. För musiken står bland annat dansbandet Tommys och Ingå Spåelmansgille. Allt detta ingår: m Del i hytt m Välkomstdryck m Kaffebuffet, buffetmiddag med drycker samt frukost på båda resorna m All underhållning ombord, bl.a. antikexpert Bernt Morelius m Musikshower m Ett mångsidigt program på konferensdäck med it-drop in m Senior- och buggdans m Publiktävlingar, bingo och pidroturnering Sväng om på dansgolvet med välkänt dansband. Priser per person i dubbelhytt B-hytt 200 € Promenade-hytt 235 € Seaside-hytt 240 € Bokningar och förfrågningar: Friman Resor, tfn 019 248 1090, info@frimanresor.fi Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet.

Helsingfors–Stockholm-kryssning Viking Gabriella och Mariella varannan dag kl. 17.30. 20 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRY Dygnskryssning från Åbo till Stockholm Viking Amorella kl. 8.45, Viking Grace kl. 20.55 10 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRY Dagskryssning från Helsingfors till Tallinn Viking XPRS kl. 11.30 10 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRYP Alla reguljärresor rabatt fr. 1020% på dagens ordinarie pris (FVRES). Gäller även bilplatser. Se alla förmåner och priser samt boka din resa på adressen vikingline.fi/formaner/spf Tilläggsinformation: vikingline.fi eller tfn 0600 41577 (1,75 €/besvarat samtal + lna/msa). Begränsat antal platser. Med förbehåll för ändringar.


GOD TID

RES MED SPF

3/2016 23

Tyrolen – I Österrikes hjärta Kom med och upplev Zillerthal i Österrikiska Tyrolen under en septembervecka 13 – 19.9 2016 tillsammans med andra SPF pensionärer. Under vår vistelse i Tyrolen bor vi alla nätter på samma hotell i Mayrhofen längst inne i Zillerdalen och gör utflykter med vår finländska buss bland annat till Obersalzberg med Hitlers Örnnäste, Salzburg och Innsbruck. En dag åker vi till Sydtyrolen i Italien med besök i Vipiteno. Vi åker smalspårig järnväg och deltar i en Tyrolerafton. Vi flyger med Finnair från Vasa via Helsingfors till Mûnchen där OT:s buss tar oss vidare till Mayrhofen. Resans pris är 1250 € från Vasa och 1180 från Helsingfors. Enkelrumstillägg 110 € I priset ingår: hhhhBusstransport till och från Vasa flygfält för Österbottningar m Flygresor enligt ovan

Kulturresa till Irland 25.9— 1.10 2016 Städerna Dublin och Belfast är de två hållpunkterna under vår resa. Men färden tar oss även till dramatiska klippor vid havet, osannolika stenformationer och pittoreska byar längs med Irlands nordöstra kust. Vi ser historiska slott, lyssnar till traditionell folkmusik, går på hundkapplöpning och provar lokal öl och whisky. Programmet i korthet: Dag 1 – Flyg till Dublin, stadsrundtur Dublin, middag Dag 2 – Guinness Storehouse, lunch, Christchurch kathedral, Musical Pub Crawl Dag 3 – Stadsrundtur i Belfast, lunch, Titanic museet Dag 4 – naturfenomen längs Coastal Causeway, Bushmills whiskydestilleri, middag Dag 5 – Malahide Castle, lunch, Howth Dag 6 – Fri dag, middag på Harold’s Cross Greyhound Racing Stadium Dag 7 – Trinity College, ölprovning, lunch, hemresa Resepris 1 490 € per person, tillägg för enkelrum 255 €

I priset ingår: m 4 nätter på Camden Court Hotel**** i Dublin, 2 nätter på Days. m Hotel***+ i Belfast irländsk frukost varje morgon. m 4 middagar och 4 luncher, varav en på Harold’s Cross Greyhound Racing. m Stadium bussresor och transfers enligt program. m Svensktalande lokalguide under alla utfärder. m Inträden och provsmakningar enligt programmet. m Reseledare från SPF med på resan. Anmälningar och förfrågningar: Axtours tfn 018 51213, info@axtours.ax Mera information om resan på spfpension.fi/resor

m Bussresa i turistbuss m 6 nätter på 4 stjärnigt hotell m Halvpension med frukost och middag inkl. måltidsdryck. m 2 luncher m Tyrolerafton m.m. m Reseledare från SPF I priset ingår inte: m Resenärs- eller resgodsförsäkring. m Övriga måltider och måltidsdrycker samt övriga inträden Giltigt pass eller EU-identitetsbevis behövs för resan. Vi förbehåller oss rätt till ändringar. Ytterligare information om resan ges av Henrik tel. 050 69341 och anmälningar görs till SPF:s Vasa kontor tel. 0207288818. Sista anmälningsdag 10.6.

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Det vackra Bohuslän 21–26.8.2016 Kom med på en resa till det vackra Bohuslän där vi besöker de verkliga pärlorna. Vi bor alla nätter i lilla Fiskebäckskil på Hotell Gullmarstrand som ligger så nära havet man kan komma. Vi gör dagliga utflykter med buss eller med båt till bl.a. Lysekil, Smögen, Akvarellmuseet på Tjörn och Gullholmen. Reseprogram: 21.8 Avgång kl. 17 med Tallink Silja från Helsingfors till Stockholm. Buffetmiddag. 22.8 Bussresa genom Sverige med pauser för kaffe, lunch och sevärdheter längs vägen. Inkvartering på Hotell Gullmarstrand i lilla Fiskebäckskil. Middag på hotellet. 23.8 Guidad promenad i Fiskebäckskil med sina trånga gränder, pittoreska hus och trädgårdar. Färja över Gullmarsfjorden till Härnäset och Röe Gård där vi äter lunch. På eftermiddagen besök i Lysekil och Smögen. Middag på hotellet. 24.8 Utflykt till ön Tjörn med besök i Nordiska Akvarellmuseet där det visas en Walt Disney utställning med bl.a. original akvarellteckningar. Lunch på båten m/s Windros som tar oss på en fin resa längs kusten norrut. Stopp på pittoreska fiskesamhället Gullholmen med besök i Skepparhuset. Vi passerar också Sveriges enda riktiga fjord, Gullmarsfjorden. Middag på hotellet. 25.8 Avfärd mot Stockholm genom Falbygden med pauser för lunch och kaffe. Logi på hotell i Stockholm med gemensam middag. Möjlighet att ta kvällsflyget från Stockholm hem. Ta kontakt för pris och tidtabell. 26.8 Morgonfärjan till Åbo. Frukost och buffetlunch ombord. Busstransport till Helsingfors. Mot extra avgift ordnas busstransport från och till Åbo, Hangö, Ekenäs, Lovisa och Österbotten.Reseledare från SPF.

Julmarknad i Lybeck SPF besöker i år igen julmarknaden i Lybeck. Resan sker 3-7.12. Vi åker med Finnlines till Traveműnde och med egen buss till marknaden i Lybeck.

Pris: 1 050€ vid 45 resenärer/1 075 € vid 35 resenärer. Tillägg för enkelrum 103 €/enkelhytt 40 €. I priset ingår: båtresor, bussresor, 3 hotellövernattningar på Hotell Gullmarstrand, 1 natt på hotell i Stockholm, helpension (5 frukost, 5 lunch, 5 middag), inträden, båtturer och avgifter enligt program, Anmälningar och förfrågningar: Lindell Travel, tfn 0443 141516, greger@lindelltravel.fi.

Reseprogram 3.12 Transport till Nordsjö hamn från Kiasma. Avgång kl. 17 (preliminärt) med Finnlines till Traveműnde. Middag ombord. 4.12 Brunch och middag. Ombord finns bastu, gym, bar och butik. 5.12 Efter frukosten kör bussen till Lybeck. Lunch i gamla stan. På hemvägen stop i köpcentret Citti Park. Fartyget avgår på natten. 6.12 Brunch och middag ombord. 7.12 Frukost. Ankomst till Helsingfors ca kl. 8. Pris 540 € i dubbelhytt, måltider enligt program, egen buss. SPF:s reseledare med på resan. Anmälningar och förfrågningar: Catharina Hindrén tfn 050 3281 209, catharina@hindren.fi


24 GOD TID

3/2016

RES MED SPF

Baltikum 29.6—3.7.2016 Kom med på förbundets populära resa till de baltiska huvudstäderna. Möt sommaren i det charmiga Vilnius och den arkitektoniska pärlan Riga. Reseprogram: 29.6 Avgång på förmiddagen med Viking Line till Tallinn. Buffetlunch. Guiden möter oss i Tallinn varefter bussresa till Riga. Kaffepaus under resan. Incheckning på Radisson Blu hotell i Riga i centrum nära Gamla stan. Middag på hotellet. 30.6 Efter frukost avfärd mot Vilnius i Litauen. Morgonfrukost. Start mot Vilnius. Besök i barock-rokokoslottet Rundale Palace. Lunch under dagen. Incheckning på Radisson Blu Lietuva i Vilnius som ligger vid floden Neris. Gemensam middag. 1.7 Stadsrundtur på förmiddagen med besök i bland annat St. Petrus och Pauluskyrkan från 1600-talet. Lunch och tid för shopping. Gemensam middag. 2.7 Avfärd mot Riga med stopp vid pilgrimsmålet Korskullen. Lunch. Incheckning på Radisson Blu i Riga. Guidad tur i Gamla stan. Gemensam middag. 3.7 Efter frukost avfärd Tallinn. Lunch på vägen. Tid för shopping i Tallinn. Avfärd med Viking Line till

Helsingfors. Buffetmiddag på båten. Pris: 525 €. I priset ingår 4 övernattningar på hotell med frukost, 5 x lunch och middag, inträden, egen guide och Spf:s reseledare med på resan, egen buss Anmälningar och information: Catharina Hindrén 050 3281209, catharina@hindren.fi

Antik- och kulturresa med ”Morre” Morelius 9-13.5 Årets antik- och kulturresa går till Östergötland – Sveriges femte största region och Hennes Kungliga Höghet prinsessan Estelles hertigdöme. Vi bor på Söderköpings Brunn med anor från 1774. Vi besöker slott och herrgårdar bl a Löfstad Slott och Ekenäs Slott, gör en båttur på Göta kanal, njuter av god mat och dryck och tar del av allt det vackra Östergötland har att erbjuda. Hjärtligt välkommen med till Östergötland! Några platser kvar - boka genast! Pris 975 €/ person i dubbelrum/Bdubbelhytt Tillägg för enkelrum på Söderköpings Brunn och för A-hytt med fönster på Viking Line Anmälningar och information om resan : Friman Resor tfn 019-2481090 eller e-post info@frimanresor.fi Sista anmälningsdag 8 april.

Samrådets resor • Frank Sinatra 100 år i Sibeliushuset i Lahtis Fredagen den 22.4.2016 Start kl.10 vid Kiasma Betalning €80 snarast. Texten på betalningens meddelandefält ”Frank 22.4.” • Lurens sommarteater med Djungelboken Söndagen 3.7.2016 Start kl 11 vid Kiasma Pris: €50 (ingår buss och biljett) Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail. com (Anneli Schönberg) Texten på betalningens meddelandefält ”Lurens2016” • Otello (Giuseppe Verdis opera) i Nyslott Tisdagen den 19–20.7.2016 Start kl. 9 vid Kiasma Pris: €350 (ingår buss, 2 luncher, biljett, övernattning med frukost) Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail. com (Anneli Schönberg) samt betalning snarast Texten på betalningens meddelandefält ”Otello 19.7.”

Lofoten – Öriket i Atlanten 28.8-3.9. OBS! Se till att ha din reseförsäkring i kraft • Hamina Tattoo med internationella aktörer Fredagen den 5.8.2016 Start kl. 10.00 vid Kiasma Pris: €90 (ingår buss, lunch, biljett) Betalning snarast. Texten på betalningens meddelandefält ”Tattoo 5.8.” Vid anmälan ange ditt namn och telefonnummer Betala in på Samrådets resekonto resans avgift med text på meddelandefältet som ovan angivits. Samrådets resekontonummer är: FI17 4055 0011 7535 44

Upplev Lofoten – en ögrupp med fantastisk natur, fiskelägen, historia, konst och musik Under resan till Lofoten upplever vi allt detta. Vi bor i rorbuer , en modern variant av gamla fiskestugor. En tur med “Hurtigruten” via Trollfjorden, besök i ett gammalt vikinga långhus, i Henningsvaer bekantar vi oss med fiskets betydelse för Lofoten. Detta är en liten del av allt det minnesrika vi upplever på denna resa. Lofoten är en plats man blir förälskad i.... I resans pris 1050 € person/dubbelrum. enkelrumstillägg 184€. I priset ingår utresa med Wasaline, logi 6 nätter, 6 x frukost, lunch och middag, utflykter ooch inträden enligt program, Båttur med Hurtigruten, bussresa i helturistbuss med yrkeschaufför/guide. Närmare program kan sänds på begäran. Mera information: Kristina Saari 050-5814856 eller SPF;s kontor i Vasa där Patrik Ragnäs tel. 0207288818. Resan är slutsåld, men anmälningar till reservlistan tas emot.

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Res med oss

Du kommer väl ihåg reseförsäkringen!

NÅGONTING ROLIGT ATT SE FRAMEMOT, BOKA DIN RESA NU! De populära dagskryssningarna fortsätter; följande lördagar 23.4 och 21.5 ! Bussen är med under resan!

På kommande:

Hantverkar- och kulturresa till Tartu 26-28.5.2016 Legoland med buss 3-9.7.2016 Bratislava-Wien 3-7.10.2016 Fullservice resebyrå nära dig! (flyg-,båt-,tåg-,grupp-, spa-, södernresor; allt som gäller resandet) Ring, skicka e-post eller kom in!

Resefönster Ab / Resehaukka Köpmansgatan 4, 10300 Karis

Ålandsvägen 31, 22100 Mariehamn, Tel 018 29000, alandiaperson@alandia.com, www.alandia.ax

Tel.019-2782800 e-post: karis@matkahaukka.com

http://karjaa.matkahaukka.com/

www.matkahaukka.com www.matkahaukka.com

Nu kan du få ditt reseförsäkringskort i mobilen med vår årsförsäkring. Du kan teckna försäkringen direkt på webben, www.alandia.ax!


GOD TID

Vardagsglädje i pensionärstillvaron

Vardagslädje med volontärkraft Ett åboländskt kulturprojekt med start hösten 2015 inom äldrevården i Åbo, Pargas och Kimito pågår till slutet av 2017 under namnet Kulturpaletten med Svenska kulturfonden som finansiär. Som koordinator för projektet fungerar Johanna Slotte och hon ordnar tillsammans med frivilliga så kallade volontärkurser och -träffar, där man bl.a. kläcker idéer om hur man ska skapa innehållsrika och roliga dagar för äldreboende i Åboland. Ett 40-tal frivilliga har mött upp på träffarna och på Åboträffen den sista februari ställde 15 volontärer upp – också några herrar! Som volontär kommer man inte enbart fram med idéer utan man ställer också själv upp i mån av möjlighet i begivenheterna. Man deltar i motionskampanjerna, promenerar ute, går på teater och konserter med de äldre från hemmen.

Aktuella OT-resor Sommarens resor bokas nu!

Kroatien & BosnienHercegovina Med Split, Mostar och Sarajevo. Resa 3-10.5 (direktflyg från Vasa).

Kroatien – Montenegro Balkanhalvöns pärlor med dagstur till Albanien. Resa 11-18.5.

Prag – Dresden – Berlin

Flyg till Prag, två nätter i kejserliga Prag. Dresden och Berlin, hem med Finnlines fartyg. Resa 21-28.5.

Skåne

Med Öland och två heldagsturer i Skåne och Österlen. Resa 11-17.6.

Östra Finland

Insjöfinland med Nya Valamo kloster och Kuopio samt båtresa på Pielinen. Resa 28-30.6

Bornholm med Köpenhamn

120 meter motion i god samvaro gör gott. Bror Borgar längst till höger.

Ingen brist på idéerUnder den tid projektet Kulturglädje i vardagen pågått har man bland annat hunnit med doftfrågesport, modevisning med retrokläder, modeblogg, japansk mat och guidade rundturer i Åbo med utgångspunkt i seniorernas egna minnen. Storsuccé blev Gamla mormors café i Hemmets trädgård i augusti 2015 med drygt 500 besökare. Bakningsgruppen hade bl.a. bakat morfars schackrutor och annat gott till kaffet. Ett liknande caféjippo ordnas också i början av hösten i år, berättar Johanna Slotte. Och då bjuder vi på en riktig matkarneval Och alla invånare och anställda på Hemmet liksom volontärerna deltar. Givetvis hoppas man på många gäster utifrån stan! Johanna Slotte är glad över att så många frivilliga i Åboland mött upp och att servicehusens personal och invånare ställt upp för att få liv

VANDRINGS- OCH HÖSTRESA TILL ÅRE-FJÄLLEN 17-26.9.2016 För mera information om resan kontakta Friman Resor eller gå in på Samrådet i SPF Helsingfors

Blomstring i Hardanger En av Norges vackraste regioner i vårblomning. Flyg och buss 9-13.5 Kalabrien i Italien Den genuina regionen i sydligaste Italien. Flyg och buss 28.9-4.10 Beställ resetidningen på 0443 13 14 15 info@lindelltravel.fi www.lindelltravel.fi

och glädje i pensionärstillvaron. Många blir sittande i sina rum och dagarna blir långa. God planering Hemmets föreståndare Ann-Mari Backman deltog i volontärträffen och hon försäkrar att hon är mycket nöjd och glad över aktiviteterna.

Det gäller att planera i tid och att informera alla som ska delta, inte minst personalen, på servicehemmen. Med god planering och entusiasm kommer man långt! TEXT: CARIN ÅMINNE FOTO: BIRGITTA GAMMALS

Tre nätter och två heldagsturer på Bornholm och en natt i Köpenhamn. Resa 3-9.7.

Göta Kanal

En skön och avkopplande kryssning på Göta kanal. Resor: 8-10.7, 22-24.7, 5-7.8.

Kolmården

En heldag i djurparken med Safariparken, Marine World, Bamses Värld m.m. Resor: 8-10.7, 11-14.7, 22-24.7, 25-28.7, 5-7.8.

Hela familjens Göteborg

Två hela dagar i Sveriges trevligaste storstad med Liseberg, Universeum och Alfons Åberg. Resor 10-15.7 och 31.7-5.8..

Svenska Västkusten

Bohusläns smultronställen och Sveriges trevligaste storstad Göteborg. Resor 10-15.7 och 31.7-5.8.

Riga

Innehållsrik sommarresa till vackra Riga. Bekväma restider. Resa 11-15.7.

Sommar i Stockholm

Två hela dagar i Stockholm med Gröna Lund, Junibacken, Allsång på Skansen, shopping. Resor 11-14.7 och 25-28.7.

Gotland i sommarskrud

RESOR

7-14.5

17-20.5 16-20.6 18.6 22-24.7 3-10.9 10-17.9 13-19.9 24.9-1.10 Hösten 27.9-2.10 21-23.10 3-17.11 8-13.11 22-27.11 2-5.12

Resa till Leros. Välj ett av tre teman, skrivresa med Monika Fagerholm, fotoresa med Magnus Lindberg eller mat- och kryddresa. Skagen Kolmården och Vimmerby Örö Sommarresa till Jurmo bokfest och Utö Skrivresa till Leros med Merete Mazzarella Höstresa till Leros med Benny Törnroos och Azorerna Venedig Sicilien Höstresa till Balkanbergen Oscarsrevyn på Oscarsteatern i Stockholm Rundresa i norra Thailand Bulgariens mat och viner I Finska Gardets fotspår till Bulgarien Julmarknadsresa till Lüneburg och Hamburg

frimanresor.fi Sandövägen 23,10900 Hangö

Tel Hangö 019 - 248 1004 Tel Ekenäs 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

Tre nätter i rosornas och ruinernas stad Visby, utflykter söderut och norrut med besök på Fårö. Resa 25-30.7.

Geiranger – Trollstigen

Resan med Norges kanske mest kända naturupplevelser! Resa 17-23.7.

Lofoten – öriket

En riktig Lofotenresa, med tre nätter i rorbu. Resa 30.7-5.8.

Höga Kusten med Ulvön Utflykter och sevärda miljöer i Sveriges högsta kustområde. Resa 4-6.8.

Oslo med Värmland och Dalarna

Uppfriskande resa till Norges huvudstad med intressanta besöksmål i Värmland och Dalarna. Resa 8-14.8.

www.ot-resor.fi KKV 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Vad ger två korridorer på 40 och 60 meter och en matsalssväng på 20 meter? Jo, det ger den motionssträcka på 120 meter på servicehuset Hemmet i Åbo som behövs för att under februari månad hålla de cirka 50 boendes motionskampanj igång. Några personer från demensavdelningen i samma hus deltog också i kampanjen. Jag besökte motionskampanjens avslutningsdag skottårsdagen den 29 februari och då hade pensionärerna på hemmet korridorvandrat sammanlagt dryga 50 kilometer! Många hade vandrat ensamma för sig själva i egen takt, andra i små grupper – en del försedda med käpp eller rollator till trevlig musik. Den mesta motionären var Bror Borgar, 98, med dryga 12 kilometer. Nästa steg blir att utmana Parkbackens servicehus i Åbo, dvs de tidigare servicehusen Candolin och Gubbhemmet med anor från slutet av 1800-talet.

3/2016 25

06- 318 4000


26 GOD TID

FÖRENINGSNYTT

3/2016

Trafikkurs för seniorer startar i Borgå Från Ålands horisont Redan i vår startar en trafikkurs för äldre bilförare. Det beslöts på Borgå Svenska Pensionärsförenings senaste samkväm efter att de närvarande lyssnat till pensionerade trafikläraren Lasse Karlssons föredrag om seniorer i trafiken. Det är Lasse Karlsson som själv kom med idén om en trafikkurs. –Förr ordnade Arbis regelbundet kurser för äldre förare, men det har inte hänt på många år. Men behovet är stort, säger Lasse Karlsson. Dels är det skäl att informera om nya trafikmärken, dels är det så att en högre ålder för med sig olika svårigheter. Den äldre bilföraren tar kanske mediciner som påverkan körförmågan, synfältet blir smalare på äldre dar, det kan vara svårt att svänga på huvudet och att överhuvudtaget granska att man har en bekväm ställning i bilen och att t.ex. sidospeglarna sitter rätt är också viktigt. Mörkerkörning, bromssträckor och det korrekta avståndet till bilen framför är exempel på sådant som Lasse Karlsson planerar att ta upp på pensionärsföreningens trafikkurs. Hjälp får han av Ingmar Karlsson som kommer att lotsa rätt i trafikförsäkringsdjungeln och informera om allriskförsäkring. TEXT: GIA MELLIN-KRANCK FOTO: CHRISTER JÄMSÉN

Lasse Karlsson, pensionerad trafiklärare, vill hjälpa seniorerna i Borgå att bli bättre bilförare och startar en trafikkurs inom Borgå Svenska Pensionärsförening. Nina Perklén, 78 år, kör regelbundet bil. – Jag tycker att det går riktigt bra, men mörkerkörning är svårt liksom också dåligt väglag.

Erik Holmström, 96 år, har fått sitt körkort förnyat. – Jag klarar mig utmärkt i trafiken och vid landsvägskörning svänger jag in på första bästa busshållplats så att de som har bråttom kan passera.

Aktiva pensionärer trivs i Vanda Vanda svenska pensionärer r.f. grundades 1974 och har i dag cirka 210 medlemmar. Ett relativt stort antal med beaktande av att de cirka 6000 Vandasvenskarna bor i en svensk glesbygd där avstånden är stora och kommunikationerna besvärliga. Den första torsdagen varje månad mellan september och maj samlas kring 80 aktiva pensionärer i Foibes servicehus i Vanda till möte under ledning av pensionerade rektorn Gunnar Weckström. Förutom frågor om föreningens verksamhet ordnas alltid program av något slag. Sissel Stenbäck talade om åldrandet Gäst vid månadsmötet i mars var Sissel Stenbäck som talade om ”När kroppen åldras och själen mognar”. Sissel har tillsammans med maken Pär Stenbäck haft möjlighet att besöka många länder. Under åren har hon mött många fascinerande personer. Många av dem har blivit vänner för livet – en av dem är den isländske presidenten Vigdis Finnbogadottir. En annan god vän var författarinnan Viola Renvall. Samtalen har ofta berört hur åldrandet inverkar på människan. Sissel berättade om de förändringar som sker hos människan efter att hon fyllt 65 år. Fysiken av-

Sissel Stenbäck gästade Vanda Pensionärer i mars. Här tillsammans med Gunnar Weckström. Foto: Ina Wikström.

tar men det psykiska tillståndet genomgår inte samma förändringar, även om små minnesluckor kan uppstå ”var har jag lagt mina nycklar, glasögon osv.” Det är en förvandlingens tid. Vi accepterar att åldrandet blir en del av livet. Det är en spännande tid, därför att vi kan möta dagarna med en erfarenhet och medvetenhet som vi inte haft tidigare i livet. Avslutningsvis berättade hon att det finns en överraskande utvecklingspotential i hos de äldre. Man kan göra verkliga prioriteringar i sitt liv och hinna med mycket. Det gäller att koncentrera sig på det man själv anser vara viktigt. Bland andra uppskattade månadsgäster kan nämnas HBL-jour-

nalisten Stefan Lundberg och fotografen Leif Weckström som berättade om sin spännande båtresa till Medelhavet genom det franska kanalsystemet sommaren 2014, samma resa som Göran Schildt gjorde 1948. Uppskattat besök När den kända och populära rösten från Radio Vega, Tomas Ek, besökte mötet ville inte stolarna i mötessalen räcka till. Hans humorkryddade småprat och sång uppskattades högt av alla 90 mötesdeltagare. Utvecklingen i samhället går mot att allt flera tjänster flyttas till den elektroniska världen. Vanda pensionärer har i likhet med många andra pensionärsföreningar startat

en IT-rådgivning. Vi hjälper till med att träna äldre personer i att använda dator och pekplatta. Stödpersonen i datafrågor, Kurt Lindström ger tillsammans med en kollega en gång per månad i Folkhälsans lokaliteter deltagarna färdighet bl.a. i att sända och ta emot e-post, betala räkningar på nätet, titta och lyssna på radio och TV, t.ex. program som är sparade på arenan. Han är även redo att skräddarsy individuell hjälp till deltagarna. Skolungdomar besöker pensionärerna Föreningen erbjuder sina medlemmar trivsel, social samvaro och gemenskap samt underhållande tidsfördriv. Gunvor Bäckman, infödd Vandabo och hedersmedlem i pensionärsföreningen, nämner att samarbetet med Vanda svenska församling fungerar fint. Det ordnas en årlig pensionärsgudstjänst och andliga sångtillfällen en gång per månad under ledning av församlingens kantor, Anders Ekberg. Hon vill speciellt tacka eleverna i Sotungin lukio i Håkansböle. Ungdomarna besöker regelbundet pensionärerna i Folkhälsans hus i Dickursby för att prata svenska med dem. HENRIK SMEDS

Det stora och negativa samtalsämnet på Åland just nu är – skall chipsfabriken i Haraldsby stängas av Orkla i Norge, som 2005 köpte aktiemajoriteten. Då skulle 104 arbetare på själva fabriken bli utan arbete och många potatisodlare skulle få problem med sina potatisodlingar. Förlorare skulle också var många transportföretagare! Det var Lasse Mattsson, PehrOlof Böckelman och Knut Mattsom, som startade företaget. Och verksamheten inleddes 1969. Och delägare var till en början många lokala odlare. Produktnamnet Taffel Chips användes från allra första början. Från och med 1988 noteras bolagets aktier på Helsingforsbörsen. Under 1990-talet växer företaget med en väldig fart. Men 2005 säljs alla aktier till Orkla. Alla ägare var inte med om den försäljningen. Men för många ålänningar betydde försäljningen mycket stora pengar. Sammanlagt betydde det miljoner. “Rika” Åland blev ännu rikare. Men redan då fanns det många kloka ägare som inte ville sälja. Men pengarna lockade. Nämnas kan att en av fabrikens grundläggare Lasse Mattsson nyss har fyllt 90 år. Han säger : “nu ångrar jag att jag sålde mina aktier. Men i det skedet då Orkla köpte så var jag bara en liten ägare vars nej inte skulle ha haft någon betydelse”. Men många vädjar till Orkla. Fem finländska fackförbund försöker få Orkla att behålla chipsfabriken i Haraldsby genom en gemensam vädjan på nätet. På en dag tecknade 2 060 personer på från hela Finland. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLCS:s ordförande Holger Falck lyfter fram potatisodlarna: “Att potatisfabriken bevaras är mycket viktigt för det åländska jordbruket och hela Finlands potatisproduktion , eftersom nästan en tredjedel av landets matindustripotatis odlas på Åland”! MPF-pensionärerna då!? Bara bra. I talrika skaror har vi bl.a. samlats till två månadsträffar, firat Runeberg i fullsatta Margaretagården och sex sektioner har haft otaliga gemensamma aktivitetsträffar. Trots dålig snövinter har vi ändå i Jomala haft skidmöjligheter. Här har vi tack var konstsnö en perfekt bana med bara ett fel – för kort 1,2 kilometer. RAINER JOHANSSON

GT rättar Raili Nordblads bild på sidan 23 i senaste nummer av God Tid hade fel bildtext. På bilden syntes de jubilarer som Kyrkslätts pensionärer uppvaktade med en ros.


FÖRENINGSNYTT

GOD TID

3/2016 27

Från Täkter Pensionärer till Ingå Seniorer En av de första pensionärsföreningarna i Finland är Ingå Seniorer. Föreningen är på många sätt unik och den 17 mars hade man samlats på Hembygdsgården i Ingå för att fira 45 års jubileum. Ordförande för Ingå Seniorer Kaj Sjöblom hälsade deltagarna välkomna och lyfte fram aspekter som är viktiga för pensionären och därmed också i föreningen. De är befrämjandet av både den fysiska och psykiska hälsan, att få tillhöra en gemenskap samt att i samhället bli beaktad som fullvärdig medlem. Detta gäller de flesta pensionärsföreningar, men vad är det som gör Ingå seniorer så unikt? Svaret är den grundande medlemmen och föreningens första ordförande, Jarl V Hellström. Dorrit Krook hade gjort ett stort arbete genom att läsa igenom protokoll och material från föreningens 45 år och kunde på jubileet på ett intressant sätt presentera begynnelsen för Täkter Pensionärer, som föreningen hette i början. Ordförande Jarl Hellström sysslade med pensionärsverksamhet och var också aktiv då det gällde att få omvandla en stängd folkskola till klubbutrymme. Kommunen gick med på ett långt hyresavtal och förening-

Ordförande för Ingå Seniorer Kaj Sjöblom (stående) i samtal med riksdagsledamot Anders Adlercreutz (tredje fr. vänster) och verksamhetsledare Berit Dahlin (tredje från höger).

en stod för renoveringen av Holken som huset blev kallat. Men Hellström såg frågorna i ett större perspektiv och blev initiativtagare till en landsomfattande finlandssvensk organisation, dvs. Svenska pensionärsförbundet. När förbun-

det grundades i augusti 1972 var Jarl Hellström sekreterare och blev också SPFs första verksamhetsledare. Festtalet på 45-års jubiléet hölls av riksdagsledamot Anders Adlercreutz. Han tog fasta på hur möten mellan människor är viktigt och

också kontakten mellan generationerna. Det var kanske enklare förr i det rurala samhället att äldre personer tog sig an de yngre och viktig kunskap gick vidare, men också idag kan man i samhällsplaneringen ta i beaktande dylika frågor.

Olika generationer kunde mer än nu bo och verka tillsammans, t.ex. genom att kombinera daghem och seniorboende i samma byggnad. För de musikaliska inslagen på jubileet stod Boris Westerlund och Rudolf Qvarnström. Även kören Guldkanten stod för högklassiga framträdanden. En smaklig middag, allsång, uppvaktningar, premieringar och dans stod som sedvanligt också på repertoaren. Föreningen hade ansökt om Svenska pensionärsförbundets förtjänsttecken i silver åt sin nuvarande sekreterare Disa Flythström som varit aktiv och en ovärderlig hjälp i många år. Följande personer premierades med föreningens bordsstandard: Synnöve Westerlund, Anita Wassholm, Birgitta Schulman, Lars Olin, Marianne Möller, Guy Lindström, Åke Lindfors, Bengt Högström, Marianne Hildén, Ella Engberg, Maj-Gretel Bodö och Aira Biström. Källor: Dorrit Krook ”Historik över Ingå Seniorer 45 år” samt ”25 år 25 porträtt- Svenska Pensionärsförbundet 1972-1997”. MONA LEHTONEN, OMBUDSMAN

Anita Ismark leder Korsnäspensionärer

Robert Riska förklarar för Marita Saarni och Anna-Brita Hukka, i fonden Joanna Lindberg.

IT intresserade i Tammerfors Den 10 och 11 mars ordnade Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors en introduktionskurs om hur man använder datorer, pekplattor och smarttelefoner på Svenska Klubben. Robert Riska från Pensionärsförbundet ledde kursen med hjälp av Hasse Cederqvist från vår egen förening. Vi var 30 personer som hade anmält vårt intresse för att lära oss mera om datorer och deras användning och bli introducerade till olika typer av maskiner. Var och en hade tagit med sig laptop, iPad eller smarttelefon, den utrustning man ville veta mera om. Första dagens program var mera

allmänt om olika typer av datorer, datorprogram och deras användning. Andra dagen delade vi upp oss i grupper utgående från vilken typ av apparat vi ville lära oss. Vi fick både personlig rådgivning och mångsidig handledning i grupp. Att tillsammans gå igenom olika problem man stöter på med sin dator är lärorikt. Det är inspirerande att märka hur mycket hjälp vi kan få av varandra och bra för självförtroendet när man kan ge råd åt någon annan. Kursen var lyckad och kommer att få fortsättning i höst. TEXT OCH FOTO: MARIANNE HUOTARI

Årsmötet hölls 21 februari 2016 på Restaurang Stenbrytaren i Korsnäs. Då ordförande Sven Nysten undanbett sig återval, valdes nu Anita Ismark till ordförande för år 2016. Övriga styrelsemedlemmar omvaldes, Gullvi Norras som sekreterare, Sven R Westergård som kassör och webbansvarig, Doris Stenholm som viceordförande, övriga medlemmar Alef Ståhl, Robert Mamrelund och Boris Foxell. Ersättare är som tidigare Birgitta Mannfolk och Jan-Erik Ravals. Birgitta Sandholm fortsätter som IT-handledare för seniorer.

Syskonen Gammals

På den traditionella måltiden när någon av oss fyllt jämna år. Denna gång var det vår lillasyster Kristina som vi hade anledning att sammanstråla i Munknäs på restaurang Ukko-Munkki. Syskonen är i åldrarna 72-88 och meddelåldern är 79,14. På bilden från vänster Bo från Nagu, Birgitta (Åbo), Björn (Karis), Bengt (Grankulla) och till höger Bror (Mariehamn), Kristina (Helsingfors) och Ove (Stockholm). BG

Anita Ismark är nyvald ordförande för Korsnäspensionärerna.

Medlemsavgiften blir som tidigare 15,00 euro. Genom att vara medlem i föreningen bidras till att

pensionärernas styrka beaktas och hörs i samhällsfrågor. Social gemenskap, livskvalitet, intressebevakning är viktig i vår verksamhet. Enligt verksamhetsplanen för år 2016 kommer föreningen att ordna månadsträffar med olika föreläsare och underhållare, resor och ITstöd för seniorer. Information ges i föreningsspalten i Vasabladet och i Korsnäs Nytt samt på vår hemsida korsnas.spfpension.fi. Vid årsskiftet fanns 297 medlemmar i föreningen. GULLVI NORRAS


28 GOD TID

FÖRENINGSNYTT

3/2016

Hett ämne i Pörtom

380 anmälda till SPF i Östeerbottens vårfest växte till strax över 400. En lyckad festdag. Foto: Patrick Ragnäs.

Österbottningarna njöt på Norrvalla SPF i Österbotten ordnade en lyckad vårfest på Norvalla den 17 mars. Över 400 personer deltog i festen. Märta Backlund, Närpes, bad i bussen hem om respons på festen. Resenärerna var nöjda över att trängseln inte var för stor på dansgolvet. Det var en passligt stor publik, man behövde inte köa så mycket, men fyllde ändå dansgolvet.

”Allt löpte över förväntan. Vi kom till Vörå i tid för att hinna äta i lugn och ro i matsalen. Jag tror att hela gänget uppskattade att vi kunde börja med maten. Vi hann också få av dagens tre olika rätter, men när vi gick från matsalen märkte vi att de hade fyllt på med knackkorv.” Programmet gick i lättsam stil med “lekfull frågesport” varvat med mycket sång. Själva frågesporten

räckte 1 h 15 min. 12 lag deltog i frågesporten och Malax vann med 25 poäng av 30 möjliga. Närpes blev tvåa (23 poäng) och Övermark delade tredjeplatsen med Korsholm (22 poäng). Ombudsman Patrick Ragnäs hade förberett frågesporten väl. Han visade frågorna på storskärm så att också publiken kunde tävla. Lagen tyckte att frågorna var lämp-

ligt svåra och så fanns det tre svarsalternativ på alla utom på musikfrågorna. Lasse Eriksson hade gjort musikfrågorna och de blev en svår nöt att knäcka. ”När vi samlades i bussen frågade jag om någon hade saknat ett festtal. Nej, var svaret. Ett festtal ska bara genomlidas, det är bättre med lättsamt program”, skriver Märta Backlund.

Närpes pensionärsförening höll traditionsenligt sin vinterfest på Pörteborg i Pörtom onsdagen den 24 februari. Över 40 pensionärer hade mött upp. Brandförman Karl-Gustav Svedjebäck pratade om brandsäkerheten i hemmet. Han har förmågan att engagera publiken och få en allvarlig sak intressant. Det väckte många tankar hos publiken. Det är obligatoriskt att ha brandvarnare hemma, men hur många vet att vi bör ha en brandvarnare per påbörjad 60 kvadratmeter bostadsyta och på alla våningsplan. Den 11 februari firas 112-dagen och då är det tänkt att alla ska byta batterier i sina brandvarnare. En brandvarnare upptäcker en brand medan den ännu är liten, långt före våra mänskliga sinnen. De flesta bränder börjar från elapparater. Största risken utgör diskmaskiner och tvättmaskiner. De nya platta TVapparaterna är säkrare än de gamla i tjock modell.

Övermark pensionärer firade 40 år Lindén har förmågan att fängsla åhörarna vilket märktes av publikens skratt!

Jubileumsfesten hölls i församlingshemmet i Övermark med ett nittiotal medlemmar och inbjudna gäster. Efter inledande allsången hälsade ordförande Bror Backholm välkommen. Han berättade om föreningens verksamhet som innehåller regelbundna månadsträffar med föreläsare, it-kurser, resor, teaterbesök, julluncher mm. Han påminde om att till trettioårs jubileet utgav föreningen en diger historik varför det senaste decenniets verksamhet nedtecknats i en kortare tryckt skrift. Mycket sång och musik Pensionärskören som verkat i 30 år uppträdde ett par gånger under ledning av Anja Rimpiläinen. Christer Kummel och Håkan Juthman stod för medryckande musik och då båda spelar både dragspel och bas, bytte de behändigt instrument. Mats-Erik Räfsbäck kom spontant upp ur publiken och bjöd på skön solosång. Ines Ehrstrand reciterade en dikt

Förbundets silvermärke fick Anja Rimpiläinen, förbundets standar fick Trygve Erikson, silvermärket fick också Gerd Mäntymäki, Clary Kakkuri-Humlegård, Bror Backholm, Åke Dahlström och Bengt-Erik Ehrstrand.

av Hanna Granskog. Festtalaren Herbert Linden berättade i sitt festtal att han som barn vistats i Övermark hos moster Edit som var lärarinna i Tuvas folkskola. Han tyckte hon var sträng i sin vilja

att ”uppfostra”. Hon kunde se med bara ett öga men nog verkade det som om hon hade tre extra ögon i nacken. Speciellt mindes han ett sportlov som han tillbringade i Tuvas i mitten på 50-talet. Herbert

Förtjänsttecken utdelades. Svenska Pensionärsförbundets standard förärades Trygve Erikson, dessutom kallades han till föreningens hedersmedlem. Förbundets silvermärke erhöll Gerd Mäntymäki, Clary Kakkuri-Humlegård, Bror Backholm, Åke Dahlström, Anja Rimpiläinen och Bengt-Erik Ehrstrand. Utdelningen förrättades av Patrick Ragnas och Sture Häggblom I pausen bjöd föreningen på kaffe och tårta. Många uppvaktade Föreningen uppvaktades med gåvor från förbundet, distriktet och grannföreningarna samt Övermark kapellråd och de flesta grannföreningarna var representerade och framförde sina gratulationer. TEXT OCH BILDER GUN-BRITT ÖSTERBERG

Och vad kan man göra om olyckan är framme? Lokalisera branden och dra ur stöpseln – om det inte är möjligt slå av huvudbrytaren på elskåpet. Kväv elden med släckningsfilt. Använd brandsläckare vid behov, 6 kg eller 12 kg. Ring 112 om det behövs, hellre en gång för mycket än en gång för litet. Skönsjungande Saana Staaf spelade gitarr och sjöng Mälarö kyrka och därefter var det dags för kaffepaus. Pensionärsföreningen bjöd på kaffet och sparbanksstiftelsen brukar ge bidrag för ändamålet. Efter kaffet bjöd Saana på ytterligare två melodier. Marina Pått ledde en stunds sittdans för alla deltagare och maken Johan Pått spelade dragspelsmusik. MÄRTA BACKLUND


GOD TID

Kompositionstävling Helsingfors sång- och musikförbund utlyser härmed en kompositionstävling för att ta fram en jubileumssång med anledning av förbundets 100-årsjubileum år 2017. Stycket ska skrivas till en svensk text, vara satt för fyrstämmig blandad kör (SATB) a cappella, samt

kunna framföras av en amatörkör. Kompositionen bör inte vara längre än ca 4 minuter. Verket är avsett att fungera som en signatur för de olika evenemangen och konserterna som ordnas inom ramen för HSMF 100 år. Vinnande bidraget premieras med ett pris på 500 euro.

Historiska rollfigursguidningar för alla åldrar! info@sagalund.fi www.sagalund.fi

Danskväll med Charlotta Kerbs Grani Not So Big Band står för musiken då Samrådet i SPF Helsingfors ställer till med vårsäsongens tredje och sista Danskväll onsdagen den 13 april klockan 18-22 på AV, Arbetets Vänner, Annegatan 26. Bandet är en liten men naggande god del av välbekanta Grani Big Band. Under Danskvällen medverkar därtill en skönt sjungande solist, Charlotta Kerbs (bilden). Samrådet sköter gemensamma evenemang för de tolv pensionärsföreningarna i Helsingfors. Men Danskvällarna är ingalunda menade enbart för helsingforsare, danslystna från närkommunerna och varför inte längre ifrån är hjärtligt välkomna. Inträdet är 10 euro. I kaféet kan man inta förfriskningar med tilltugg. MBP

3/2016 29

KNEPIGA KNUTEN I detta nummer skall det bli fråga om böcker och deras författare. Nedan är uppräknade fem nordiska författare som alla fått nobelpriset i litteratur. Kombinera ihop dem med de sju boktitlarna (här med titel i svensk version), någon av författarna har alltså skrivet mer än en av böckerna. Författarna: 1. Karl Gjellerup, 2. Selma Lagerlöf, 3. Haldor Laxness, 4. Harry Martinson, 5. Sigrid Undset Böckerna: Gjellerup (1857-1919) Lagerlöf (1858-1940) Laxness (1902-1998) Martinson (1904-1978) Undset (1882-1949) Rätt svar på sidan 31. AGL

Guds vänner (1917) Jerusalem – En hemgårdssägen (1909) Det återfunna paradiset (1955) Nässlorna blommar (1974) Jenny – Den trofasta hustrun (1928)

Må bra på äldre dagar Den omtyckte föreläsaren Christoph Treier talar om hälsa, välmående och livsglädje i Folkhälsanhuset Wasa, Rådhusgatan 25 i Vasa den 13.4 kl 14.00. Han delar med sig av sin kunskap och ger praktiska råd kring tex sömn, minnet och betydelsen av sociala kontakter och motion. Han talar även om inställningen till livet och hur man be-

håller livsglädjen trots att kroppens funktioner försämras. Deltagandet är kostnadsfritt. Anmälan senast måndag 11.4 på www.sfv.fi/evenemang eller anna-karin.ohman@sfv.fi, tfn. 0503421890. Arrangörer är SFV i samarbete med Folkhälsans förbund, Svenska pensionärsförbundet och Marthaförbundet.

Sören Olsson och Anders Jacobsson

Sunes sommar Dramatisering: Pekka Sonck Regi: Mika Fagerudd Scenograf: Lasse Idman Koreograf: Sari Marin Sång & musik: Sofia Finnilä Sånginstudering: Annika Blomqvist Musikinspelning: Robi de Godzinsky

PREMIÄR tor 9.6 lör 11.6 sön 12.6 mån 13.6 tis 14.6 ons 15.6

kl. 19 kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19

lör 18.6 sön 19.6 mån 20.6 tis 21.6 ons 22.6 mån 27.6

kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19

tis 28.6 kl. 19 ons 29.6 kl. 19 tor 30.6 kl. 19 lör 2.7 kl. 17 sön 3.7 kl. 17

Biljettpriser: Barn 8 euro (4–12 år), vuxna 15 euro (13 år-). BILJETTER: www.netticket.fi INFO & BILJETTER via EBUF: www.ebuf.org, tfn 050 406 4244/Martina Gardberg, vard. kl. 9–16.

Åsa Jinder i Åminne!

Alla har säkert hört ”Av längtan till dig” och ”Rör vid min själ”. I Åminne uppträder Åsa med sina visor och bjuder på allsång, en kväll du inte får missa! Åsa firar 40 år som artist och har nyligen erhållit Hans majestät konungens medalj för sina betydande insatser som riksspelman i Sverige.

Onsdag 13.7.2016 kl. 19.00, Malax, Åminne Folkpark

Förköp inom kort till alla våra evenemang via Studio Ticket. Mer info på www.aminnefolkpark.fi

Finns sommarteater i Esbo 2016 MUSIK – DRAMATIK – SPÄNNING

PREMIÄR 24.9.2016

STORA SCENEN

NU Ä R DE HÖST T DAGS A TT ENS T EATER BOKA R E SA !

YLVA EKBLAD I ROLLEN SOM MOR KURAGE I REGI AV ULRIKA BENGTS Mor Kurage köpslår om allt i en värld där ingen vet vem som är fiende eller vän. Är hon en slug affärskvinna, en samvetslös egoist eller en mor som vill skydda sina barn? WASA TEATERS BILJETTKASSA SANDÖGATAN 7 | 06-3209330 | ÖPPEN MÅ-LÖ KL 12-14.30 & 15-17 GRUPPBOKNINGAR: 06-3209315 / 06-3209316 | WWW.WASATEATER.FI


30 GOD TID

3/2016 UPPSNAPPAT

SUDOKU

Lösningen finns på motstående sida.

1 3 8 9

2 2 4 2 6 3 7 4 7 7 9 1 6 4 8 3 5 6 1 8 4 7 6 3 1 9 Tryggare kan ingen vara Vill du stöda finlandssvenskt kyrkligt arbete − ta kontakt. Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Tfn. 050-356 2475 Mannerheimvägen A 9, 00100 Helsingfors Sandvikskajen 13,16 00180 Helsingfors

Räknestickan, still going strong Man skall aldrig säga aldrig, lyder ett gammalt talesätt. Det tycks också gälla räknestickan, som jag med bistånd av några läsare försökte dödförklara i årets första nummer. Så enkelt var det ändå inte. Grankullabon Ulf Roos, som jag bra minns från studietiden i Åbo på 50-talet, berättar att han fortfarande använder räknesticka, till full belåtenhet. Den följer mig troget, skriver han. Och det är väl på det viset att har man vant sig med någonting som fungerar och tillgodoser ens behov, så vad kan vara bättre än det. Samme läsare lanserar två andra, funktionellt sammanhängande föremål: Rakkniven och strigeln. Vad en rakkniv är vet väl de flesta, även om användarna sannolikt är rätt få numera, när det finns både rakhyvlar och rakapparater. Men söker man sig till en barberare och ber om rakning är det – förmodar jag – inte alls någon överraskning om hen företar det förskönande ingreppet med en rakkniv, milt men bestämt. Men då behövs också en strigel. Undrar någon modern maskinrakare vad det är så skall jag citera Svenska akademin ordlista: Läderrem eller apparat för vässning av rakkniv eller rakblad. Själva förrättningen heter då att strigla.

Från mitt första studieår i Åbo har jag ett minne om handlar just om en strigel. Jag hade faktiskt startat min rakningskarriär hemma i Hangö med rakkniv. Det gick rätt bra när man hade vant sig och hade några plåsterlappar tillgängliga. Men någon strigel medförde jag inte till studiestaden. Inköp måste alltså göras. Medveten om att betjäningen i den affär som sålde detta slags attiraljer kanske var finskspråkig tog jag med hjälp av ett bastant svensktfinskt lexikon reda på vad strigel kunde tänkas heta på finska. Resultat: Hiomahihna! Jag stegade alltså modigt in i den valda specialaffären och bad att få osta en hiomahihna. Föga imponerad av min språkliga beredskap svarade försäljaren: – Sellainen striikeli siis! Så enkelt kan det vara med tvåspråkigheten.

ANDERS G. LINDQVIST


GOD TID

En vuxensaga i gränszonerna Tessa, 89 ĂĽr, har nĂĽtt slutstationen och fĂśrsĂśker lägga de sista bitarna pĂĽ plats i livspusslet. “Roman ur gränszonerna, en saga fĂśr vuxnaâ€? kallar Birgitta Boucht sin nya bok DĂĽnet i ett ensamt Ăśra. BOKHYLLAN Scenen är rent konkret en ensam sjukhussäng, men rummet befolkas av levande och dĂśda i minnen, drĂśmmar och hallucinationer. Tessa “mĂĽste tĂśmma sitt liv, hon vet det. Kasta ut alla fĂśrhoppningar och drĂśmmar, städa upp bland de ofullbordade projekten... Hon märker till sin glädje att hon blir nĂśjdare fĂśr varje tanke hon lyckas smula till damm, varje ĂśnskemĂĽl hon struntar i, varje kontaktfĂśrsĂśk hon avvisar.â€?

Birgitta Boucht: DĂĽnet i ett ensamt Ăśra. Schildts & SĂśderstrĂśms 2016

Birgitta Boucht är en oerhÜrt skicklig berättare, sagan suger läsaren in i en personlig, intim värld mellan drÜm och verklighet. Tidsplanen växlar, den unga Tessa har upplevt dÜdsskräcken dü hon som 31-üring fick domen hÜgst ett ür

GOD TID utkommer nästa güng den 6 maj. Material till nummer 4/2016 bÜr finnas pü redaktionen senast den 22 april. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag frün pensionärsfÜreningar och enskilda. Icke-beställ material honoreras ej. Utgivn. Deadline God Tid Nr 5 3/6 20/5 Svenska pensionärsfÜrbundet Pb 129 Nr 6 2/9 19/8 00101 Helsingfors Nr 7 7/10 23/9 markus.west@spfpension.fi Nr 8 11/11 28/10 Tfn 020 72 888 80 Nr 9 16/12 2/12

Ă–versvämningen kvar att leva. Vid 89 är perspektivet ett annat. Trots att temat är en dĂśende människas uppgĂśrelse med sitt liv är DĂĽnet i ett ensamt Ăśra ingen tung läsning, tvärtom färgas den av Bouchts ofta smĂĽtt absurda humor. Det finns sĂĽ mycket allmänmänskligt att känna igen hos Tessa, “89 ĂĽr gammal, härjad av livet, aggressiv, barsk, uppnosig, galen och självcentreradâ€?. Med DĂĽnet i ett ensamt Ăśra ger Birgitta Boucht ut sin tjugosjunde bok. Den sällsynt mĂĽngsidiga fĂśrfattaren skriver lyrik, prosa, dokumentärt och självbiografiskt, därtill LL-bĂścker, brev- och debattbĂścker i samarbete med andra, i en aldrig sinande strĂśm. Inte fĂśr intet har hon utnämts till hedersdoktor vid Ă…bo Akademi 2008 och av Svenska litteratursällskapet belĂśnats med stora Tollanderska priset 2015. MAJ-BRITT PARO

SUDOKULĂ–SNING 5

6

1

8

7

2

4

9

3

7

9

3

5

1

4

2

8

6

2

4

8

6

3

9

7

5

1

1

8

9

3

4

6

5

2

7

3

7

2

9

5

1

8

6

4

4

5

6

2

8

7

3

1

9

9

2

5

4

6

3

1

7

8

8

1

4

7

9

5

6

3

2

6

3

7

1

2

8

9

4

5

Knepiga knutens svar: Den trofasta hustrun (Sigrid Undset), Det üterfunna paradiset (Haldor Laxness), En hemgürdssägen (Selma LagerlÜf ), Guds vänner (Karl Gjellerup), Jenny (Karl Gjellerup), Jerusalem (Selma LagerlÜf ) och Nässlorna blommar (Harry Martinson).

Danskväll Onsdag 13/4 kl. 18–22 pĂĽ AV med Grani not so big band och Charlotta Krebs

Välkommen pĂĽ dansđ?…Ą

Detta har jag upplevt tidigare! Oron när vattennivĂĽn stiger vilket ofta händer vid islossningstid. Hela mitt liv har jag fĂśljt med havets nyckfulla beteende. MĂĽnga ĂĽr har jag bott nära havet och ännu flera ĂĽr vid en ĂĽstrand. Jag har varit med om att nästan hela vĂĽr gĂĽrd har legat under vatten. Medan jag funderade pĂĽ vad jag skulle ta med mig om det blev nĂśdvändigt att lämna hemmet sĂĽg jag hur sensationslystna familjer invaderade vĂĽr gĂĽrd och ställde upp sina barn fĂśr fotografering. DĂĽ om nĂĽgonsin vet man vem eller vilka som är ens vänner. Ett mycket oroligt par sade att vi kan fĂĽ bo hos dem och det är jag dem oändligt tacksam fĂśr. Om en stund gĂĽr ridĂĽn upp fĂśr urpremiären pĂĽ svenska av SĂĽnger vid randen av ett grĂĽtt hav som ges pĂĽ Svenska teatern i Helsingfors. Enligt marknadsfĂśrningen ett starkt drama till text av Pipsa Lonka i svensk Ăśversättning av Sofia Aminoff i Janne Reinikainens regi. Mina fĂśrväntningar är hĂśga där jag sitter inklämd mellan en tuggummiidisslande person och en vitlĂśksdoftande dito som har lagt beslag pĂĽ armstĂśden. Scenen upptas av gestalter i sina vardagliga gĂśromĂĽl. En har just vaknat till sitt sedvanliga gymnastikprogram till musik efter att hon har gjort sina morgonbestyr infĂśr Ăśppen ridĂĽ. Ett par av vilka den ena bakar piroger och den andra mĂĽlar pĂĽ en tavla visar sin kärlek med gester och ĂĽtbĂśrder. I fonden skymtar havet med illavarslande ljudeffekter. Ă–vermakten uppenbarar sig med en skylt med texten Obeboeligt omrĂĽde. Byn kommer att utsättas fĂśr Ăśversvämning och att det är hĂśg tid fĂśr byborna att sĂśka sig bort innan Ăśversvämningen är ett faktum. Varningarna tas inte pĂĽ allvar utan människorna fortsätter att leva sina liv. Persongalleriet bestĂĽr bland annat av byns fyllbultar, vinterbadaren, cyklisten, den mammabundna dottern, det älskande paret och andra mera eller mindre säregna personligheter. SĂĽ plĂśtsligt bĂśrjar vattnet sippra in i husen. Inte ens dĂĽ reagerar byborna. Uppbrottet sker fĂśrst när katastrofen är ett faktum. I nästa scen har de evakuerade fĂĽtt en fristad pĂĽ seniorhuset som pryds av S: t Paulior som enligt den ampra fĂśrestĂĽndaren ska vara bra fĂśr nerverna eller var det kanske humĂśret. Här fortsätter livet under den grĂśtmyndigas kommando medan byn har slukats upp av vattenmassorna. Hur det hela slutar mĂĽ inte här avslĂśjas. PĂĽ samma sätt som man inte vill berätta vem som är mĂśrdaren fĂśr en som läser en â€?deckare.â€? Jag rekommenderar pĂĽ det varmaste God Tids läsare att se SĂĽnger vid randen av ett grĂĽtt hav. Ă„n finns det tid. Pjäsen spelas fram till den 21 maj pĂĽ Svenska teatern. Det intressanta med SĂĽnger vid randen av ett grĂĽtt hav är att samtidigt med spelet pĂĽ scenen sĂĽ projiceras bilder pĂĽ stora skärmar. Det betyder att scenen upptas videoteknik och vandrande fotografer med stativ. En multimedial fĂśreställning som jag inte tidigare har upplevt . Under fĂśreställningens gĂĽng kan jag inte lĂĽta bli att dra paralleller till Tove Janssons SmĂĽtrollen och den stora Ăśversvämningen som utkom ĂĽr 1945. Boken handlar om mumintrollet och hans mamma som letar efter pappan som har fĂśrts bort med vattenmassorna. Efter vad man kunde kalla fĂśr sju sorger och ĂĽtta bedrĂśvelser ĂĽterfĂśrenas familjen i muminhuset som har flutit i land pĂĽ en blommande äng. Minns hur jag har fascinerats av berättelsen som hĂśrde till min barndoms favoritläsning och hur jag gĂĽng pĂĽ gĂĽng läste boken tills den blev ett lĂśsbladssystem. Det var upptakten till fascinationen fĂśr Tove Jansson. Senare, det var ĂĽr 1962, läste jag med lika stort intresse Filifjonkan som trodde pĂĽ katastrofer. En berättelse om Filifjonkan vars hus rycktes med av det stora ovädret. Novellen ingĂĽr i boken Det osynliga barnet. En teaterfĂśreställning ger ofta intressanta tankar och oväntade associationer. Olof Lagercrantz har sagt att läsaren skapar hälften av innehĂĽllet en bok. Detsamma är enligt mig relevant fĂśr en teaterfĂśreställning. Jag shar alltid uppskattat absurdism och svart, litet sjuk humor efter att ha jobbat Ăśver fyrtio ĂĽr som sjukhusbibliotikarie. Jag var hänryckt (det händer inte ofta) och beslĂśt mig fĂśr att se fĂśreställningen en gĂĽng till. Denna gĂĽng fick jag ha stolens armstĂśd fĂśr mig själv och slapp bĂĽde vitlĂśksodĂśrer och tuggummiidisslandet. BENITA AHLNĂ„S

Foto Theresa AxĂŠn

Arr. Samrüdet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland Danskvällen stÜds av: Aktia, Konstsamfundet, Svenska kulturfonden

3/2016 31


32 GOD TID

3/2016

Lösningen postas till SPF senast den 22 april. Adressen är Svenska pennsionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

Namn: ...................................................................... Adress: ..................................................................... ..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 2/2016 Berit Holm, Vasa, Ulla Kjellström, Ytteresse, Rose-Maj Gustavsson, Esbo, Folke Knutar, Vasa och Jan Stenman, Tammerfors. Vi fick in 308 krysslösningar, grattis till alla vinnare!


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.