God Tid 5/2014 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Svenska pensionärsförbundets tidning Nr 5 ● 30.5.2014 Årgång 42

LEDARE

I ledaren påpekar förbundsordförande Ole Norrback att primärvården och åldringsvården bör bevara sin lokala förankring även i framtiden. ”Också om förvaltningsstrukturen förändras, är det viktigt att besluten på de här områdena är starkt lokalt förankrade. Syftet är att få fungerande vårdkedjor, så att den som behöver vård snabbt får den och med rätt sakkunskap. Den målsättningen är det lätt att omfatta, men får inte leda till en för stark centralisering.” SIDAN 2

En försmak av sommaren

Trädgård på både bredden och höjden bjöd "Trädgårdens vårmässa" i Åbo på. Mitt i utställningssalen stod Babels torn – en fem meter hög skapelse med enorma krukor med orkidéer och bougainvillea med oliver, oleander, mynta och rosmarin. Högst upp tronade ett litet apelsinträd. SIDAN 15

VIPS ordförande Bernice Tiihonen i lite annorlunda utstyrsel än vad vi är vana att se henne i.

Foto Katarina Bengs-Westermark

Allt från punkare till fina damer på VIPS roliga dag

En inte helt vanlig onsdag blev resultatet när VIPS i Vasa höll sin traditionella våravslutningsmaskerad på AV. SIDAN 26

Glad sommar! Efter en lång, mörk vinter är det trevligt när ljuset och värmen återvänder. I detta nummer av God Tid hittar du tips på allt möjligt som finns att göra runt om i Svenskfinland under de närmaste månaderna. Plus inspiration för trädgården eller balkonglådan.

2 – GOD TID

5/2014

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare, ombudsman för Västnyland, Åland, Övriga Finland: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo IKT-koordinator, ombudsman för Åboland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Katarina Bengs-Westermark tfn 020 72 888 80 katarina.bengs-westermark@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi

LEDARE

Blir vården bättre med ny organisation?

Mer om förändring

Varför måste allting förändras, varför får ingenting vara som förr, tänker och

Vi är mera fångna av strömningar och tan-

säger många. Svaret är att det är vi, mänskorna, som med våra ändrade beteenden förändrar samhället. Vi reser mera, flyttar mera, konsumerar mera, utbildar oss mera, blir bättre informerade och mera toleranta, månar mera om vår hälsa och vi lever allt längre. Därför förändras också näringslivets, statens och kommunernas verksamhet. Det omvända gäller naturligtvis också. Näringslivet påverkar våra konsumtionsvanor bland annat med nya produkter och reklam, men ingenting kan säljas om det inte finns köpare, och det är vi ju alla. Också staten och kommunerna styr till en del våra beteenden, men beslut i folkstyrda organ kräver en majoritet, vilket rimligen betyder att en majoritet av oss godkänner reglerna och lagarna, som styr våra beteenden. Ingen av oss är ändå personligen i takt med alla de förändringar vi tillsammans skapar. Därför kommer alltid någon av oss att tycka att en del förändringar är fel, men ingen av oss vill heller att allting skall vara som förr. Välskötta företag är snabba till förändringar, för de har ett övergripande kriterium för sin verksamhet: Lönsamheten. Är en produkt inte lönsam läggs den ned, och ett olönsamt företag är förr eller senare ett före detta företag. Den offentliga sektorns verksamhet kan inte mätas eller utvärderas lika enkelt. Det är en orsak till långsamheten i den offentliga sektorn. En annan orsak är att förändringarna kräver ett folkligt stöd för att kunna genomföras. Nya lagar stiftas oftast någon tid efter att behovet av dem uppstått och noterats av medborgare. Långsamheten är inte bara av ondo. Den ger rum för eftertanke. Långsamheten

blir problematisk när överstora och dyra strukturer upprätthålls eller när nya och bättre metoder tas i bruk mycket sent. Villkoren inom i synnerhet hälsovården har förändrats mycket under de senaste åren. Den preventiva vården har ökat och nya metoder och ny teknik har förkortat vårdtider radikalt med mycket positiva effekter för patienterna. Privata aktörer har kommit till, vilket gjort det möjligt att jämföra både kostnader och kvalitet. Inom åldringsvården har man med hjälp av mental och fysisk stimulans och med riktad och minde medicinering kunnat förbättra mångas livskvalitet. Listan över positiva förändringar är mycket lång. Med tanke på både resursanvändningen och införande av nya vårdmetoder, måste

socialoch hälsovårdens strukturer förändras. Därför har regeringen, unik nog också tillsammans med oppositionen, beslutat om en radikal och stor förändring. Nu bereds nya lagar och nu är det tid att försöka påverka. Primärvården och åldringsvården bör bevara sin lokala förankring. Också om förvaltningsstrukturen förändras, är det viktigt att besluten på de här områdena är starkt lokalt förankrade. Syftet är att få fungerande vårdkedjor, så att den som behöver vård snabbt får den och med rätt sakkunskap. Den målsättningen är det lätt att omfatta, men får inte leda till en för stark centralisering. I stora förändringar brukar det gå att få med förbättringar också av den svenska servicen. Skolväsendet har verkat och förvaltats på språklig grund, vilket gett svenskspråkiga unga en likvärdig start i livet. I vården vill vi kunna uttrycka oss på det språk vi behärskar bäst, vilket inte alltid varit möjligt. Goda förhandlare har nu en möjlighet att flytta fram positionerna när det gäller vården på svenska på alla nivåer. Sällan har en så stor förändring fått så brett politiskt stöd som reformen av vår socialoch hälsovård. Förutsättningen för bättre vård borde rimligen finnas. I Spf följer vi noga med beredningen utgående från vad som är bra för oss pensionärer. Våra förslag har tagits väl emot bland dem som bereder reformen. OLE NORRBACK förbundsordförande

kar i tiden än vi vanligen tänker oss. När kriget var slut i vår barndom skulle landet byggas upp på nytt. Nybyggarandan drog de flesta med sig och skapade optimism. På 60-talet började låsta, konservativa värderingar att starkt ifrågasättas. I industrialiseringens spår flyttade unga, men också äldre, från små inkomster på landsbygden till ett något bättre liv i tätorterna, eller i utlandet. Familjestrukturerna bröts upp och kontakten mellan generationerna minskade. Berlinmurens fall och kommunismens kollaps ökade både stabiliteten och tron på en bestående fred i Europa. Ny teknologi öppnade nya världar och vår jord krympte. Gränserna mellan länderna och kommunerna spelar allt mindre roll och samarbetet på allt flera områden ökar internationellt. Så här beroende av varandra på vår jord har vi aldrig varit förr. Kort sagt, ingen hel generation i mänsklighetens historia har varit med om lika stora förändringar av sin omvärld som vi. Det mesta har dessutom blivit bättre. Ingen hel generation har heller levt under så trygga förhållanden, som vi gör. Är vi då nöjdare nu än generationerna före

oss? Knappast, fast vi väl borde vara det. Världen blir aldrig färdig och mycket kan göras bättre. De stora förändringarna aktiverar motkrafter. I många länder, också hos oss, kan vi se en rädsla för förändringar och för det som är annorlunda. Mest oroande är utvecklingen i Ryssland. Samtidigt som det är viktigt att vara optimistisk och fördomsfritt söka nya och bättre lösningar, så skall vi också se hoten. Utvecklingen i Ryssland kan i värsta fall vara ett hot mot freden i vår del av världen. När yttrandefriheten krymper, utreseförbud införs, nationalism och religion går hand i hand, den egna kulturen ses som överlägsen, nationsgränser flyttas med militär makt och när en person ges närmast oinskränkt makt går utvecklingen åt fel håll. Den viktiga frågan just nu är: Ser vi också de hotfulla förändringarna i tiden, och reagerar vi tillräckligt tydligt. Här har vi en utmanande svår fråga att bry våra hjärnor med under några stunder under den kommande sommaren. Trots den här något dystra uppmaningen, ha en bra sommar. OLE NORRBACK

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19 asa.laukonlinna@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2014 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist ordförande, Maj-Britt Paro, Bertel Widjeskog, Carin Åminne

Medlemsförmåner VIKING LINE Viking Line erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar förmåner på kryssningar, minst 15 % på Helsingfors–Stockholm- och Helsingfors–Tallinn-rutten och minst 10 % på kryssningar på Åbo-rutten. spfpension.fi/medlemmar/formaner/viking_line/

TALLINK/SILJA LINE Tallink Silja och Club One erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar möjligheten att bli Club One-medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästsprogrammets mellersta Silvernivå. spfpension.fi/medlemmar/formaner/tallink_silja/

GOD TID I BLICKFÅNGET I BLICKFÅNGET

Revidering av socialskyddet och Eurobarometerns siffror Förslaget till socialskyddslag har kommit för utlå-

tande före 6.6 på finska och avsikten är att lagförslaget ska levereras på svenska senast vecka 21. Hittills har vi endast haft en socialvårdslag. Troligen blir tidsfristen för utlåtande längre på svenska. Enligt socialoch hälsovårdsministeriets webbplats www. stm.fi är målet att förnya lagstiftningen inom socialskyddet så att socialskyddet stödjer och stärker människornas välfärd och förverkligande av grundrättigheterna samt förhindrar att sociala problem uppstår och ökar den sociala servicens tillgång, klientorientering och inverkan förbättras och tjänsterna produceras effektivare än för tillfället socialskyddet och dess specialtjänster samt samarbetet mellan socialskyddet och hälso- och sjukvården förstärks socialskyddets förutsättningar till samarbete med arbets-, bostads- och utbildningsmyndigheter, organisationer och privata aktörer förbättras. Reformen av lagstiftningen inom socialskyddet har övervägts av en arbetsgrupp som lämnade sin slutrapport hösten 2012. Arbetsgruppens rapport var på remissrunda och sammanlagt inlämnades 130 utlåtanden. Tidtabellen för beredningen är indelad i tre skeden. Först bereds den nya socialskyddslagen och man gör de direkta ändringarna till följd av den i övrig lagstiftning. I det andra skedet granskas speciallagstiftningen inom socialvården och i det tredje görs ändringar i gränssnittslagarna. Socialskyddslagen bereds nu som tjänstemannaarbete utgående från remissutlåtanden och annat material. Avsikten är att lagen överlämnas till riksdagen som budgetlag hösten 2014 och att den skulle träda i kraft 2015. Det är en snabb tidtabell. I begäran om utlåtande önskar ministeriet kommentarer på förslaget till att ärenden som gäller klientdokumentation skulle instiftas i en skild lag, lagen om klientdokument i socialvården (min översättning). Socialskyddslagstiftningen kommer att fungera som en helhetslag som flera andra lagar hänvisar till såsom handikapplagen och lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om socialoch hälsovårdstjänster för äldre (populärt kallad äldreomsorgslagen). Förbundets kommitté för sociala frågor och intressebevakning rekommenderar en paraplylag framom flera skilda lagar. Styrelsen tar ställning till frågan 22.5. Det viktiga är att socialvården skulle fungera för äldre, även på svenska. Tyvärr innehåller socialskyddslagen ännu inte stadganden om vårdspråket, så rekommendationen är att också ett stadgande om språket för socialvården införs, på motsvarande sätt som för äldreomsorgslagen. En annan fråga är sedan hur socialoch hälsovården kommer att fungera administrativt. Den allmänna regeln är att ju närmare servicen är, dess lättare att både ge och få den. Faktum är att det behövs mycket mera personal

inom äldreomsorgen med geriatrisk och geronto-

logisk kunskap. Äldreomsorgslagens 10 § kräver att kommunerna ska ha expertis på områdena gerontologiskt vård- och socialarbete, geriatri, läkemedelsbehandling med mera. Tyvärr uppnår kommunerna inte tillsvidare en tillfredsställande nivå, eftersom den kompetens som förekommer finns främst i tillväxtområden där befolkningen är yngre och där anställningarna kanske inte nödvändigtvis används för äldreomsorgen. Enligt Pehr Löv, tidigare socialoch hälsovårdsdirektör i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre finns det cirka 150 geriatriker i Finland, men behovet är cirka 350. Antalet finländska kommuner är för närvarande 320. Bristen på gerontologiskt och geriatriskt kunnande är akut i hela landet. Finländarna och EU När denna tidning kommer ut är resultaten i Europaparlamentsvalet klara i europeiska unionens medlemsländer. Det kan vara intressant att se vad finländarna anser om sin situation och om Europeiska Unionen EU. En Eurobarometer special 415 har nyligen getts ut av Europeiska kommissionen. Av de 27 932 personer som har svarat är 1 052 finländare. Eurobarometern frågar efter livet i Europeiska unionen, EU och dess medborgare, framtiden och EU och européerna 2014. Materialet samlades in i mars och publicerades i maj 2014. Vid frågan om vilka två frågor som är viktigast för svarande för närvarande är finländarna annorlunda än européerna i snitt. Totalt 42 procent av finländarna anser att socialoch hälsovården är den viktigaste frågan för närvarande (snittet är 16 procent) och den andra frågan är högre priser och/eller inflation, 27 procent (snittet är 36 procent). Finländarna utmärker sig genom att 54 procent anser att Europeiska unionens värderingar bäst representeras av fred (snittet är 37 procent). Mänskliga rättigheter (finländarna 34 procent, snittet 32 procent) och demokrati (36/30 procent) kommer på andra respektive tredje plats och jurisdiktion på fjärde plats (31/22 procent). Totalt 50 procent av de finländare som svarade tenderar att lita på EU (snittet är 32 procent), 61 procent litar på riksdagen (27 procent) och 53 procent på den finländska regeringen (26 procent). Totalt 60 procent av finländarna anser att fri rörlighet för människor, varor och tjänster i EU (58 procent) och fred bland EU-medlemsstaterna (53 procent) är de viktigaste positiva resultaten med EU. På tredje plats för finländarna kommer euron med 43 procent (27 procent). Finländarna verkar ha tilltro till att politikerna kommer att lösa frågan om socialoch hälsovården nationellt och att det ändå är övervägande positivt att Finland ingår i EU. Ha en trevlig sommar! VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

Kommande program 6/8 28/8 5–7/10 20/11

SPF Österbottens Sommardag, Forsby Se sidan 41 SPF Österbotten Inspirationsdag för ordföranden och kassörer Se sidan 9 IT för Seniorers slutseminarium på Seniorskeppet Se sidan 10 Höstmöte i Tammerfors Se sidan 3

5/2014 – 3

KUNGÖRELSE OM HÖSTMÖTET 2014 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte torsdagen den 20 november 2014 i Tammerfors. Närmare adress och tidtabell meddelas senare. Enligt 10 § Svenska pensionärsförbundets stadgar: ”Höstmötet ska 1. välja ordförande och sekreterare för mötet 2. konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3. utse två protokolljusterare 4. välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas röstetal 5. välja ordförande i styrelsen, som kallas förbundsordförande, för följande kalenderår 6. välja styrelsemedlemmar och deras personliga ersättare för de två följande kalenderåren i stället för dem som är i tur att avgå 7. välja en revisor jämte en personlig ersättare för det följande kalenderåret. Revisorn samt dennes ersättare ska vara av centralhandelskammaren godkänd revisor. 8. välja valberedning som består av ordförande och fyra medlemmar 9. fastställa medlemsavgifternas storlek 10. fastställa verksamhetsplan och budget för följande kalenderår 11. behandla övriga ärenden.” Enligt 11 § Svenska pensionärsförbundets stadgar: ”Önskar en medlemsförening att något ärende ska tas upp på vårmötet, ska en skriftlig motion i frågan inlämnas till styrelsen senast den 28 februari. En motion till höstmötet ska skriftligen inlämnas till styrelsen senast den 31 augusti.” Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och • medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar i medlemsföreningarna fastställdes den 31 december 2013. Vänligen meddela de befullmäktigade representanternas namn, eftersom varje representant får en egen individuell nummerlapp på höstmötet och blir därmed registrerad för att förbundets röstlängd ska kunna fastställas. Även övriga höstmötesdeltagares namn meddelas på förhand. Anmälningar senast måndagen den 10 november 2014 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 020 7288819, Åsa Laukonlinna eller per e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi. Förbundet återkommer med närmare information om priset för höstmötet och transportmöjligheter inklusive transportpriser.

STYRELSEN

Kommande resor 18–26/8

Resa till Hardanger & Norges sydkust. Se sidan 30 20–25/8 Resa till Dalarna. Se sidan 30 25–28/8 Östra Estland och Narva. Se sidan 30 8–15/9 Den gröna ön Irland. FULLBOKAD 17/9 Ikalis Badhotell. Se sidan 30 5–7/10 Seniorskeppet. Se sidan 31 28–30/11 Teaterresa till Stockholm med musikalen Livet är en schlager. Se sidan 31 19–20/12 Mamma Mia! i Helsingfors. Se sidan 30 22–28/12 Fira julen i de österrikiska alperna. Se sidan 31

4 – GOD TID

5/2014

Äldre med i arbetspensionsbolagen Att pensionärerna inte har något att säga till inom arbetspensionsbolagen är fel, anser riksdagsledamot Lars Gästgivars (SFP). Därför lämnar han in ett lagförslag om att även de som gått i pension ska ha rätt till representation i arbetspensionsbolagens förvaltningsråd. I Lag om arbetspensionsförsäkringsbolag stadgas att: ”Ett arbetspensionsförsäkringsbolags förvaltningsråd väljs av bolagsstämman. Försäkringstagarna och de försäkrade ska vara representerade i förvaltningsrådet. Representanterna i fråga ska väljas bland de personer som har föreslagits av de

centrala arbetsgivar- och löntagarcentralorganisationerna. Försäkringstagarna och de försäkrade ska ha lika många representanter var och sammanlagt ska dessa representanter utgöra minst hälften av antalet ledamöter i förvaltningsrådet.” – Det är inte rätt att det är enbart

arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna som är med och styr arbetspensionsbolagens verksamhet, säger Gästgivars. Även pensionärerna som varit med och betalat, och skapat pensionsfonderna, borde få ha

sina representanter i förvaltningen. Därför föreslår han ett lagtillägg med följande innehåll: ”I förvaltningsrådet ska därtill finnas representanter för pensionärerna, vilka väljs bland de personer som har föreslagits av de organisationer som representerar pensionärerna. Dessa representanter utgöra minst en fjärdedel av antalet ledamöter i förvaltningsrådet.” Den naturliga organisationen att föreslå pensionärernas representanter är Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf,

där Svenska pensionärsförbundet rf är en av de sex medlemmarna. – Arbetspensionen är en del av ens lön som man avstår ifrån för att få en acceptabel ålderdom och då bör pensionärerna få vara med och förvalta sina egna pengar. Har man som pensionär egna representanter är det mycket enklare att få svar av, och ställa krav på, dessa, säger Gästgivars. Gästgivars lagförslag har i nuläget skrivits på av drygt 120 riksdagsledamöter. Förslaget torde komma upp till remissdebatt i riksdagen under hösten. Text och foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

Riksdagsledamot Lars Gästgivars vill ge pensionärerna rätt till representation i arbetspensionsbolagens förvaltningsråd. – Det är en fråga om rättvisa och öppenhet, säger han.

”Arbetspensionen är en del av ens lön som man avstår ifrån för att få en acceptabel ålderdom.”

GOD TID

5/2014 – 5

De tre framgångsrikaste föreningarna i medlemsvärvnings tävlingen premierades. Nils Jansson tog emot Österbys tredjepris, Alf Skogster Grankullas förstapris och Sven Backman Närpes andrapris.

(Bilden längst till höger) Mötessekreterare Patrick Ragnäs, mötesordförande Ingmar Karlsson och bisittare Veronica Fellman.

Marianne Lindberg, SPF:s II vice ordförande och ordförande i Samrådet i SPF Helsingfors, gratulerar Österbys Ulf Fagerström, Snöfrid Löfroos och Nils Jansson till vinsten i frågesporten.

Frågesportsfinalen 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

Österby Arkadia Korsholm Vi Norrifrån I Kotka Nagu Vi Norrifrån II

Förbundets vårmöte 2014 på G18 SPF höll sitt vårmöte onsdagen den 23 april på G18 i Helsingfors. 109 befullmäktigade representanter från 49 föreningar fanns på plats. Styrelsens berättelse och bokslutet för 2013 fastställdes enhälligt och ansvarsfrihet för styrelsen och övriga redovisningsskyldiga beviljades enhälligt.

Med på noterna. Här är det skattmästare Lasse Koivus redogörelse för bokslutet som fångar deltagarnas intresse.

När det gäller Ingå pensionärers motion om "Integrerat och gemensamt medlemsregister för Svenska Pensionärsförbundet och medlemsföreningarna" omfattade vårmötet enhälligt styrelsens svar på motionen: 1. Förbundsstyrelsen föreslår för vårmötet att medlemsregistet utvecklas i den riktning Ingå Pensionärer föreslår, dock så

att medlemsföreningarnas olika datamognad beaktas. 2. Organisationskommitten tillsammans med personalen fortsätter det praktiskttekniska utvecklingsarbetet innefattande även de ekonomiska förutsättningarna. 3. En fortsatt beredning behövs för utredning om hur registret skall användas, vilka önskemål

medlemsregistret skall uppfylla och vilken operatör skall användas för upprätthållandet av registret. Samtidigt görs en förfrågan om vilken upprätthållare andra finlandssvenska organisationer, så som Svenska Finlands Idrottsförbund, SFP, Folkhälsan och Marthaförbundet använder. KATARINA BENGS-WESTERMARK

6 – GOD TID

5/2014

Svenska Kulturfondens understöd Svenska pensionärsförbundet har erhållit totalt 25 000 euro från Svenska kulturfonden för att besluta om understöd till föreningarna enligt ansökan. Förbundsstyrelsen beslutade 15.4.2014 att dela ut understöd från Förbundspaketet till följande parter: Förening

Ändamål

Eira Pensionärer rf.

Föreningens 40-årsfest

300

Pargas Svenska Pensionärer rf

Smågruppsverksamhet

600

Österby Pensionärer rf

Videoprojektor

500

Pensionärsföreningen ETTAN rf

Social samvaro och träning

300

Träskända Seniorer rf

Medlemsvärvning och transporter

500

Kotkanejdens pensionärer rf

Bärbar dator med internetanslutning

700

Korsholms Pensionärsförening rf

Medlemstidningen ”Korsholms Senioren” i samarbete med Kvevlaxnejdens pensionärsklubb

800

Lovisa Svenska församlings pensionärer r.f.

Data-/videoprojektor

300

Övermark Pensionärsförening r.f.

Föreläsningsserie i sammarbete med Vuxeninstitutet

300

Ekenäs Pensionärer rf

Hembygdsprojektet ”Ekenäs i våra hjärtan” Information om stadens nya seniorrådgivning, serviceboende, färdtjänst Tennprojekt

500

Programinslag på regionens sommardag och vårfesterna

900

Pensionärsträffen r.f. i Lappträsk

För sommarutfärd, julmiddag, möten och födelsedagsfester.

300

Lojo svenska seniorer r.f.

Författarbesök och utflykter

400

Ingå Pensionärer r.f.

Teaterresor, resor, trivselafton, videoprojektor och informationsblad

700

Nedervetil Pensionärsklubb r.f.

Endagsresor, föredragshållare till månadsträff, kör- och musikverksamhet och motion

400

Arkadia Pensionärer r.f.

Guider vid utställningar, Hemliga Resan, ”födelsedagsfest” då föreningen fyller 40 år

400

SPF Österbotten

Belopp €

Pojo Pensionärer rf

Högtalaranordning med hörselslinga. ”Lär känna din hembygd”-naturutfärd till Fiskars-Antskog-regionen

500

Pensionärsföreningen Nygammal r.f. i Petalax

Bussresa till kulturafton och mobil, uppkopplingsbar trygghetstelefon

300

Lovisanejdens Svenska Pensionärer rf

Dansmusik och hyra Folkets Hus Simning i Esplanad

600

Korpo Pensionärsförening r.f.

Bibehålla och utveckla nuvarande verksamhet, sommarfest i samråd med Korpo Marthaförening, teaterbesök och resor

400

Närpes Pensionärsförening r.f

Hyra av utrymme för datastödverksamhet, uppdatering av dataprogram, månadsavgifter för internetanslutning och inköp av videoprojektor

600

Kronohagens-Skatuddens Pensionärer r.f.

Stolgymnastik för föreningens medlemmar

300

Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen r.f.

Subventionera årets vårlunch, så att alla som hör till föreningen kunde vara med om jubileumsfesten

400

Liljendal församlings pensionärer r.f.

Videoduk och föreningens sommarutfärd, Malmgård-Pellinge-Rönnäs

400

Pensionärsklubben Festingarna i Nagu r.f

Teaterresor: Helsingfors, Fallåker, Åbo Svenska Teater Resor till Bowlingshallen i Pargas

400

Hobbygrupper, föredrag, farfar/farmor verksamheten i skolan och IT drop-in verkstad

700

Grankulla svenska pensionärer rf

17 mottagare av stiftelsemedel Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland har delat ut understöd om totalt 10 000 euro av de avkastande medlen till följande parter:

Förening

Ändamål

Belopp €

SPF Västnyland

Resekostnader för musikuppträdanden i åldringshem och seniorboende samt kaffeservering

300

Pedersöre Pensionärsklubb rf

Föreläsare, ett seminarium som skulle attrahera yngre pensionärer och informationskampanj för nyblivna pensionärer

600

Borgå svenska pensionärsförening r.f.

Medlemsrekrytering med hjälp av uppgifter från befolkningsregistret Samverkan mellan generationerna, diskussionsoch informations tillfällen Anskaffning av tekniska hjälpmedel, egen datorskolning Medlemsvård, utveckla hemsidan, medlemsbrev

800

Vasanejdens Pensionärer r.f.

Besök på Wasa Teater, föreställningen KAJ

300

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån rf

Pensionärskörens deltagandet i sångfesten i Esbo 2015

600

Pensionärshems-föreningen i Kronoby r.f.

Samverkan mellan generationer, två temaeftermiddagar kring lek och sagor genom tiden

400

Munsala Pensionärsklubb r.f.

Ljudförstärkning

300

Isnäs Pensionärer r.f.

Aktiviter för att få nya medlemmar

300

Dragsfjärds Pensionärer r.f.

Ljudförstärkarsystem, medlemsvård, IT-dragarens resor till skolningstillfällen och nystart av en sångkör

600

Åbo Svenska Pensionärsklubb r.f.

Föredragshållare om medlemsvård

500

Kimito Pensionärsförening r.f.

Hälso- och motiosdag i Kasnäs badhus och hälsokontroll

500

Pensionärsföreningen Fagervik r.f.

Medlemsbrev och tidningsannonsering

200

Karis Pensionärer r.f.

Hörselslinga och videokanon

600

Pensionärföreningen Olympia r.f.

Jubileumsfest (40 år), utfärder, julkaffe, årsmöteskaffe och möteskostnader

400

Kronoby Pensionärer r.f.

2 st läsplattor som kan lånas av medlemmarna

500

Sibbo Svenska Pensionärsförening r.f.

Videokanon och bygga broar över generationsgränserna

700

Karis Pensionärer r.f. / Pojo Pensionärer r.f.

Program SPF Västnylands sommarfest

700

Tenala - Bromarf Pensionärer r.f.

Diaprojektor

500

Pyttis svenska pensionärsförening r.f.

Resor och dataundervisning

400

Drumsö pensionärer

Vårresa och medlemsvård

400

Larsmo-Eugemo Pensionärsförening

Högtalaranordning

400

Kvevlaxnejdens pensionärsklubb

Information om verksamheten i egen tidning

400

Esbo svenska pensionärer

40-årsjubileum och klubbarnas verksamhet

900

Malax pensionärer

Wifi-teknik

400

Borgånejdens svenska pensionstagare rf

Sociala kontakter, förebygga ensamhet, information om hälsovård, pensionärs rättigheter, trygghet för ensamboende, teaterresor, besök på museer/historiska byggnader, sommarresa och medlemsmöten

300

Mariehamns Pensionärsförening r.f.

Uppträdande vid månadsmöten

500

Förening

Ändamål

Belopp €

Drumsö pensionärer

För program , medlemsvård, nå nya medlemmar

500

Pensionärsföreningen ETTAN

Motion ledd av fysioterap. Minnesträning, undervisning i it

500

Grankulla svenska pensionärer

Frendi-närhjälp i samarsbete med församl., hobbygrupper, föredrag, GSP-Klangkör

700

Pensionärsföreningen Fagervik

För att kunna fortsätta med den traditionella påskauktionen med hemlagad memma

200

Karis Pensionärer

Smågruppsverksamhet som motverkar ensamhet och isolering; material och avgifter

300

Tenala-Bromarf

Musikalisk underhållning + kaffe till gamla medlemmar på service- o åldringshem

600

Ingå Pensionärer

Allsång (350), öppna träffar med grannför.och icke medl. (600), simhallsbesök, seniordans

600

Åbo Svenska Pensionärsklubb

Uppsökande verks. i service- o åldringhem med kören 60+ samt konsert i förs.hemmet

500

Pargas Svenska Pensionärer

För vattengymnastik

600

Malax Pensionärer

Allsångskväll på äldreboendet, bidrag för arvode till musikanter och resekostn. + kaffe

500

Pensionärsklubben Milstolpen

För föreläsning med Anna Forsman

800

Lappfjärds Penionärsklubb

Vändagsfest för att locka nya medlemmar och ge en guldkant i vardagen

800

Närpes pensionärsförening

Seminarium 12.3 om föreningen till ickemedlemmar

800

Pensionärsh.för. I Kronoby

Temadag för frivilliga, personal o anställda på Herberts Hus med workshop

800

Vasa Svenska Pensionärsf. VIPS

För program på mötena för att motverka ensamhet och utanförskap, kören, motionsgrupper

300

Isnäs pensionärer

Musikuppgrädande, föreläsningar

500

Sånggruppen Guldkanten

För besök i vårdenheter och ensamma åldringar samt konserter

1 000

GOD TID

5/2014 – 7

Tre frågor till finansministeriet Regeringens föreslag att hålla arbetspensionsindexet på 0,4 procent för 2015 i sparsyfte i det strukturpolitiska programmets åtgärdspaket i stället för att följa den normala nivån för fixering av indexet enligt tredje kvartalet och principen 80 procent konsumentprisjusteringar och 20 procent lönejusteringar, vilket enligt finansministeriets beräkningar skulle bli cirka 1,5 procent för 2015, kräver en noggrannare utredning. Det till levnadskostnadsindexet bundna folkpensionsindexet följer enligt förslaget arbetspensionsindexet. Det finns många andra åtgärdsförslag i programmet, som precis som mycket annat har både positiv och negativ innebörd för pensionärerna och som är avsett att minska statens utgifter och öka inkomsterna med 2,3 miljarder euro på 2018 års nivå. Finanssekreterare, ekonomist Filip Kjellberg på finansministeriets skatteavdelning, svarar på God Tids frågor om de viktigaste förändringarna i åtgärdsprogrammet med tanke på pensionärerna. Hur påverkar det strukturpolitiska programmet/rambeslutet pensionerna beträffande: 1 Skatterna? (pensionsinkomster/

övriga inkomster/ Rundradioskatten) Det strukturpolitiska programmet har tagits fram för att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och avhjälpa hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin. Inga egentliga direkt skattehöjande eller skattesänkande åtgärder specificeras i programmet. Genom det strukturpolitiska programmet strävar man efter att förlänga tiden i arbetslivet genom pensionsreformer och andra åtgärder inriktade på början av och avbrott i arbetskarriären, inklusive ett flertal åtgärder för att sänka den strukturella arbetslösheten. Förlängningen av arbetskarriärerna förutsätter att den genomsnittliga pensionsavgångsåldern senareläggs. För att man ska kunna förbättra den offentliga ekonomins hållbarhet enligt målet i det strukturpolitiska programmet bör den genomsnittliga pensionsavgångsåldern förskjutas med 1½ år från nuvarande strax under 61 år till 62,4 år före 2025. Arbetsmarknadens centralorganisationer för-

handlar om en pensionsreform genom vilken målet ska uppnås. År 2015 skärps beskattningen genom att indexjusteringar i skatteskalan på grund av inkomstnivån eller inflationen inte görs. Gränsen för den högsta inkomstklassen i den progressiva inkomstskatteskalan sänks till 90 000 euro från 100 000 euro och inkomstklassen fortsätter att gälla till utgången av 2018. Skatten för pensionärer med årliga inkomster mellan 90000 och 100 000 höjs med i genomsnitt 100 euro per år medan för inkomster som överstiger 100 000 euro stiger skatterna med 200 euro/år. Rätten till ränteavdrag för bostadslån begränsas under hela ramperioden fortsättningsvis med 5 procentenheter per år. År 2018 kommer således endast 50 procent av räntorna på bostadslån att vara avdragsgilla. Beskattningen av kapitalinkomster skärps genom att inkomstgränsen för den högre skattesatsen sänks till 30 000 euro och den högre skattesatsen höjs till 33 procent. Varken det strukturpolitiska programmet eller rambeslutet har en direkt inverkan på Rundradioskatten. 2 Indexen?

De indexhöjningar som är bundna till folkpensionslagen och lagen om pension för arbetstagare uppgår i regel till 0,4 procent 2015. Denna höjning motsvarar den avtalade höjningen enligt arbetsmarknadsuppgörelsen. I finansministeriets senaste prognos för år 2015 antogs arbetspensionsindexet stiga med cirka 1,45 procent och folkpensionsindexet med cirka 1,47 procent. Konsumentprisindexet antogs stiga med 1,4 procent och förtjänstnivåindexet med 1,2 procent. Ministeriet uppdaterar sin prognos i mitten av juli. 3 Grundavdraget i kommunalbe-

skattningen och pensionsinkomstavdraget?

Maximibeloppet för grundavdraget i kommunalbeskattningen höjs med cirka 50 euro år 2015. Detta resulterar i att skatten sjunker med cirka 15 euro i året för personer i inkomstintervallet 11000–21 000 euro årliga inkomster. Pensionsinkomstavdragen är bundna till folkpensionens fulla belopp. Eftersom indexhöjningarna kommer att vara partiella för år 2015 kommer maximibeloppet för pensionsinkomstavdraget i statsbeskattningen och kommunalbeskattningen att stiga med cirka 460 euro respektive cirka 40 euro. Vilka är inverkningarna av föränd-

ringarna för staten respektive den enskilda individen (euro/år)?

Höjningen av grundavdraget uppskattas minska skatteintäkterna med cirka 20 miljoner euro, varav kommunernas andel är 17 miljoner euro och församlingarnas och Folkpensionsanstaltens andel cirka 3 miljoner euro. Den partiella indexjusteringen beräknas minska de offentliga utgifterna med cirka 150 miljoner euro. Ur tabellen nedan framgår de aktuella reformernas genomsnittliga skatteeffekter, angivet i euro per år, för pensionärer på olika inkomstnivåer (se även antagandena nedan). När kommer besluten att fastslås slutgiltigt? Behövs ytterligare nedskärningar?

Målet är att samtliga regeringspropositioner som anknyter till pensionsreformen lämnas till riksdagen genast efter riksdagsvalet 2015 och

Ekonomist Filip Kjellberg

att reformen träder i kraft senast vid ingången av 2017. Propositionerna för de åtgärder i det strukturpolitiska programmet som kan genomföras snabbast ges till riksdagen i form av budgetlagar i år. Propositionerna för de åtgärder som regeringen slog fast i ramförhandlingarna ges till riksdagen i form av budgetlagar under 2014. För tidigt att uttala sig om ytterligare nedskärningar, förhoppningen är givetvis att sådana inte behövs. Intervjuare VERONICA FELLMAN

Ensamboende pensionär Pensionsinkomst

8980

12000

18000

24000

30000

36000

90000

Inverkan av indexbesparingen på pensionsinkomsten

-90

-130

-195

-260

-325

-390

-980

Skattegrad

-0,01

-0,02

-0,01

0,04

0,02

Nettoinkomster

-89

-122

-160

-211

-251

-285

-560

Tilläggsgräns för ränteavdrag på bostadslån

-20

-45

Förvärvsinkomstbeskattning

-109

-142

-180

-231

-296

-330

-605

Höjning av elskatten

-8

Skattehöjning på bränsle (trafik)

-13

Höjning av fordonsskatt

-50

Höjning av fastighetsskatten (bolagsvederlag)

-2

-5

-10

Antaganden En pensionär som bor ensam och vars pensionsinkomster är 8 980 – 90 000 euro per år. Bilen används 18 000 km per år, förbrukning 7,4 liter bränsle per 100 kilometer. Bostadslån 100 000 euro–200 000 euro, räntan 1,5 procent. Elförbrukning i flervåningshus 2 000 kilowattimme per år. Höjningen av fastighetsskatten ökar bolagsvederlaget med 2 – 10 euro per år. Förändringar Förvärvsinkomstbeskattningen: Ingen indexjustering på förvärvsinkomstbeskattningen Höjning av grundavdraget i den kommunala beskattningen Tilläggsgräns på 5 procentenheter på rätten till ränteavdrag för bostadslån Åtstramning av solidaritetsskatten, progressionsgränsen sänks från 100 000 euro till 90 000 euro Fastighetsbeskattningen: Fastighetsskattens övre och lägre gränser höjs (allmän 0,2 procentenheter, fast bosättning 0,05 procentenheter) Punktskatter: Höjning av elskatten med 16 procent Ökning av fordonsskatten med i snitt 50 euro per år Höjning av skatt på bränsle i trafik, bensin 1,3 procent, diesel 2 procent Sociala förmåner: Delvist fryst index, 0,4 procent.

Dolda röster – våld mot äldre är fegt Den av Förenta Nationerna godkän-

da årliga internationella temadagen kring våld mot äldre, World Elder Abuse Awareness Day, ordnas den 15 juni för nionde gången. Världen runt ordnas evenemang för att väcka allmän medvetenhet och diskussion om våld mot äldre och för att motarbeta våldet. Dagen ordnas ursprungligen på initiativ av organisationen International Network for the Prevention of Elder Abuse (INPEA).

I Finland heter dagen Kätketyt äänet – Dolda röster. Kampanjdagens namn beskriver den osynlighet som finns kring våld, likgiltighet och kränkande bemötande av äldre. Med kampanjen önskar man bryta tystnaden och ge en röst till de fenomen som man inte alltid finner ord för. Den centrala utmaningen är att känna igen våld mot äldre, att bryta våldet och att hänvisa offren till vård.

I år kommer huvudevenemanget att ordnas i Uleåborg tillsammans med projektet Juuri. Huvudarrangör är Föreningen för skyddshem för äldre Suvanto ry. I resten av Finland kommer temat att synas främst på nätet. SPF deltar i kampanjen med att informera på svenska på webben www.suvantory.fi/sv/ikaihmistenkaltoinkohtelu/ och med broschyren som ges ut i samband med den

internationella dagen mot våld mot äldre 15.6. Man kan delta genom att köpa purpurfärgade rosetter à 2 euro styck, beställningar sänds till e-posten info@suvanto.fi, vänligen uppge namn och adress. Intäkterna går till förmån för internetarbetet mot våld mot äldre. Genom att klä sig i purpur 15.6 visar man sympati för arbetet. Svenska pensionärsförbundet SPF samarbetar inom Dolda rös-

ter med Föreningen för skyddshem för äldre Suvanto ry, Diakonia, Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingscentral, Kyrkostyrelsen, Kvinnolinjen, Våldtäktskriscentralen Tukinainen, Finlands Geronomförbund, Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer, Institutet för Hälsa och Välfärd, Centralförbundet för de Gamlas Väl och Valvira. VF

8 – GOD TID

5/2014

Stiftelsen för dig och mig! Pensionärerna blir allt fler, lever allt längre och är aktiva i allt högre ålder. Samhället har sitt ansvar för de äldre, men det frivilliga arbetet bland pensionärer blir allt viktigare. Också den verksamheten kräver pengar. ”Stiftelsen för dig och mig” innebär att var och en av oss i grunden är både givande och mottagande part. Du som gärna vill bidra till pensionärernas egen stiftelse kan välja ett av flera olika sätt, allt efter egen önskan. Svenska pensionärsförbundet rf är initiativtagare till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland.

Stiftelsen för svensk pensionärs verksamhet i Finland PB 129, 00101 Helsingfors Tfn 020 7288 812 www.spfstiftelsen.fi

♦ Stiftelsens ändamål är att verka för och stöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa samt livskvalitet och trivsel i vardagen. ♦ Stiftelsen grundades hösten 2010. ♦ Målet är att skaffa tillräckliga medel för att trygga en seriös och långsiktig verksamhet på svenska bland pensionärerna. ♦ Det disponibla överskottet i stiftelsen delas ut till föreningar och institutioner efter ansökan.

Stiftelsens organisation ♦ Stiftelsens styrelse består av Ole Norrback (ordförande), Henry Wiklund (viceordförande), Jan-Erik Frostdahl, Lasse Koivu, Marianne Lindberg och Henrik Svarfvar. ♦ Stiftelsens ombud Veronica Fellman sköter löpande ärenden.

♦ Vid upprättande av gåvobrev och testamenten är det alltid säkrast att konsultera en jurist. Stiftelsen bistår gärna med råd och vägledning. ♦ Gratulationer i samband med bemärkelsedagar kan riktas till stiftelsens hyllningsfond. ♦ Stiftelsen redovisar årligen nytillkomna donationer.

Vill du grunda din egen namnfond? Donationer till hyllningsfonden är ett sätt att stöda stiftelsen. Ett annat sätt är att grunda en egen namnfond. Kontakta stiftelsens ombudsman för mer information. Donationer kan också göras anonymt.

Bidrag, donationer och testamenten ♦ Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är allmännyttig och kan skattefritt ta emot gåvor och testamenten.

Saajan tilinumero Mottagarens kontonummer

TILISIIRTO GIRERING

Saaja Mottagare

Maksajan nimi ja osoite Betalarens namn och adress

IBAN Aktia FI40 4055 0010 8895 39 Nordea FI38 1555 3000 1131 50 Vasa Andelsbank FI15 5670 0820 2286 15

BIC HELSFIHH NDEAFIHH OKOYFIHH

Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland

Inbetalning till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland (Insamlingslov 2020/2013/2944) ________________ euro i ___________ rater Namn Adress

Allekirjoitus Underskrift

Viitenro Ref. nr

Tililtä nro Från konto nr

Eräpäivä Förf.dag

Euro

GOD TID

5/2014 – 9

Samarbete till tusen i Närpes Ett brev betyder så mycket. Åtminstone verkar det gälla för Närpes pensionärsförening som är först inom SPF med att ha fler än 1 000 medlemmar och som håller sig väl framme i medlemsvärvningssammanhang. – Vi skickar ut brev med temat ”Livet kan börja” till alla nyblivna pensioner, säger viceordförande Sture Häggblom. Vi arrangerar också seminarier om att bli/ vara pensionär för att underlätta anpassningen till pensionärslivet. Deltagarantalet har ökat för varje seminarium. Nya aktiviteter, till exempel tennis och bowling, som framförallt lockar yngre pensionärer har satts igång. Och mer planeras. – Men det betyder inte att vi glömmer bort de äldre pensionärerna. Vi har något för alla åldrar. Vi planerar våra aktiviteter utifrån

de önskemål som medlemmarna för fram. Nu arbetar föreningen för att pensionärerna ska ses som en resurs i samhället. Det skulle till exempel kunna handla om att besöka skolor och berätta om det yrke man varit verksam inom. Eller att hjälpa till inom verksamheter som släktforskning. – Alla medlemmar kan bidra inom en sådan verksamhet, oberoende av vilket yrke man arbetat inom tidigare, säger Häggblom Text och foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

SPF Österbotten

Inspirationsdag för ordföranden och kassörer Torsdagen den 28 augusti på Seniorpunkten, Niklasvägen 1, Korsholm. Är ordföranden och/eller kassören förhindrad kan någon annan styrelsemedlem delta. Max två deltagare per förening. SPF:s verksamhetsledare Veronica Fellman tar upp vad som är aktuellt inom förbundet och Lasse Koivu berättar om hur man bäst ansöker om pengar från fonder och andra bidragsgivare. 9.30 kaffe 11.30 lunch 15.30 dagen avslutas Tillfället är avgiftsfritt. Förhandsanmälning (med tanke på trakteringen) senast 21.8 till patrick.ragnas@spfpension.fi

Kurs för smågruppsledare Se hit alla ni som är intresserade av att börja leda en smågrupp inom föreningen eller ni som redan leder en grupp. Förbundet kommer att ordna endags kortkurser i regionerna i september–oktober där man får lära sig om bland annat gruppdynamik, ansvarsfrågor och hur man leder äldre. Kursdatum och -platser blir klara till sommaren och skickas till föreningarnas ordförande. Kursen är avgiftsfri. Kontakta din förenings ordförande om du är intresserad. Kom med på en givande kurs och träffa andra! Kursen ordnas i samarbete med SFV Bildning

Styrelsemedlem Gustav Mannfolk, styrelsemedlem Alf Bäckström, ersättare Gun Forsman, sekreterare Siv Aro, ersättare Roy Wilson, ersättare Nils Westerholm och viceordförande Sture Häggblom är några av personerna bakom Närpes framgångsrika medlemsvärvning.

Förbundets produkter Bordsstandar med SPF:s logo 50 euro SPF-pinsar 6 euro Datorns ABC–Grundkurs i datoranvändning 5 euro Tips och råd om IT för pensionärsföreningar avgiftsfri Handbok för medlemsrekrytering avgiftsfri Svenska pensionärsförbundet, kontaktuppgifter, uppdaterade 13.11.2013, avgiftsfri Pentago-spel 30 euro Sångboken ”Sånger för alla” av Ann-Mari Häggman och Nina Stendahl, Vasa 2007, ISSN 1237-475X, publikationer utgivna av Finlands svenska folkmusikinstitut. 30 euro Produkterna kan avhämtas på något av förbundets kanslier. Anmäl gärna i förväg när ni önskar avhämta materialet samt i hur många exemplar. Portoavgift tillkommer vid postning. För närmare information kontakta Åsa Laukonlinna, e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi, tfn 020-728 8819 på förbundets Helsingforskansli. Mer information finns också på webbplatsen www.spfpension.fi/medlemmar/blanketter/varubestallning/

Pensionsinfo på svenska Arbetspensionsförsäkrarna kommer

att publicera ett elektroniskt nyhetsbrev på svenska i juni. Brevet, vars publiceringsform är engångsartad, återger aktuell information och synpunkter på Arbetspensionsförsäkrarnas verksamhet och på arbetspensionsfrågor och på arbetspensionssystemet. Motsvarande nyhetsbrev ges för närvarande kontinuerligt ut på finska, och avsikten är att översätta nyhetsbrevet från finska till svenska. Om du önskar prenumerera på nyhetsbrevet, vänligen anmäl din e-post till aija.laurila@tela.fi på Arbetspensionsförsäkrarna. VF

Vem blir Årets pensionär 2014? Förbundet utser Årets pensionär för tredje gången på höstmötet 20.11.2014. Till Årets pensionär väljs en person som gjort betydande insatser för andra pensionärer och för samhället under sin tid som pensionär. Till Årets pensionär 2013 korades Börje Paro från Korsholm. Förslag på en person som skulle vara förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till Veronica Biaudet, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller veronica.biaudet@spfpension.fi senast 31.10.

Svenska pensionärsförbundets tidning Nr 8 8.11.2013 Årgång 41

LEDARE

I ledaren reflekterar förbunds ordförande Ole Norrback över vår fokusering på det materiella och vår förväntan om en ständig tillväxt i vår egen ekonomi. ”Till en viss gräns går livskvalitet och materiell välfärd hand i hand. Om pengarna inte räcker till det nödvändiga för dagen, kan inte livskvaliteten vara god. Enligt flera undersökningar uppger cirka 80 procent av pensionärerna att de är rätt nöjda eller mycket nöjda med sin livssituation.” SIDAN 2

E-post – lika säkert som att skicka vykort?

Eric Jansson tar upp frågan om eposten och dess säkerhet. Eller kanske rättare sagt avsaknaden av säkerhet. Han avråder absolut ingen från att använda epost, men det är viktigt att vara medveten om hur eposten fungerar. SIDAN 7

Fester och förtjänsttecken

Det har jubilerats från nord till syd den senaste tiden. Och ett antal förtjänsttecken har delats ut till aktiva medlemmar. SIDORNA 8–10, 24–25

God Tid som PDF Foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

Du som medlem har möjlighet att få God Tid som PDF, om du vill haFör detjagför kunna läsa God Tid är att pensionär digitalt. Vilken final det blev på Seniorskeppet. AnnLouise Hansons, Towa Carsons och Siv Malmkvists energi fick SPFpubliken att koka.

Friskvård drar i Österbotten

Supertrion Siv Malmkvist, Ann-Louise Hanson och Towa Carson fick hela Seniorskeppet att sjunga, jubla och applådera när de radade upp gamla godingar. Men allra populärast var damernas variant av Eric Saades Popular: Pensionär. Läs mer på sidan 18.

Personen behöver inte vara medlem i Svenska pensionärs förbundet.

Yrkesakademin sätter färg på Seniorernas friskvårdsdag. Blivande frisörerna Isabelle Svenn och Eleonora Walderman har fullt upp med att lacka naglar. Tillströmningen av kunder var så stor att man fick utöka behandlingsplatserna rejält, berättar frisörlärare Johanna Nykamb

Foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

Seniorernas friskvårdsdag i Botnia hallen lockade stora mängder besökare även detta år. Provtagningar och skönhetsbehandlingar var de stora dragplåstren. SIDAN 9

I motsats till vad som är fallet då man läser God Tid via förbundets hemsida så behöver man inte ha tillgång till internet då man läser en PDF. Meddela chefredaktören på katarina.bengs-westermark@ spfpension.fi om du önskar få God Tid som PDF.

10 – GOD TID

5/2014

STARKA ÄLDRERÅD Låt rösterna och kunskapen träda fram 17.9 18.9 2.10 23.10 12.11

Seinäjoki Karleby Vanda Kouvola Vasa

Sitras nyckelområde: Aktiv medborgare – i alla åldrar EETUs projekt: En aktiv och välmående äldre I samarbete med Sitra och Sitras Åbo- och Tammerforsprojekt arrangerar Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO en seminarieturné för att samla idéer. Tillsammans med deltagarna samlar vi in erfarenheter kring äldrerådens arbete. Med dessa som bas utvecklar vi nya verksamhetssätt och -modeller för att kunna utveckla äldrerådens verksamhet. Seminariets målsättning

Vid seminariet samlar vi in information som är baserad på praktisk erfarenhet av arbete inom äldreråd. För att ytterligare kunna utveckla arbetet inom äldreråden letar vi nya tankar och önskemål genom interaktivt grupparbete och inledande föredrag. Målgrupp

Alla som är intresserade av äldrerådens verksamhet och av att kunna påverka äldrefrågor. Tvåspråkighet

Programmet vid seminariet i Vasa är på svenska. Dessutom arrangeras svenskspråkiga grupper vid seminarierna i Borgå, Karleby och Vanda. Välkommen med och påverka!

Skriftlig anmälan senast två veckor på förhand jari.latvalahti@eetury.fi Vid anmälan uppges För- och efternamn Organisation och uppgift Telefonnummer och e-postadress Värt att veta

Seminariet är avgiftsfritt Vi tar inte emot reserveringar 100 deltagare tas emot till seminariet

Avbokningar

Senast en vecka före seminariedatum

Mera information

jari.latvalahti@eetury.fi, tfn 050 312 0298

Program

Klockan 9.15 Anmälning och morgonkaffe (9.25 Information till gruppordförandena c. 10 min.) PIO rf 9.45 Seminariets öppningsanförande 9.15 PIO rf:s projekt: En aktiv och välmående äldre Instruktioner om grupparbetet PIO rf 10.30 Grupparbete: Att skapa verksamhetsmodeller utgående från medborgarens behov Deltagarna + gruppordförandena 11.40 Äldrerådsarbetet i seminariestaden Representant för äldrerådsarbetet i staden/kommunen 12.00 Lunch 13.00 Äldrerådets roll: Sitras nyckelområde Aktiv medborgare – i alla åldrar sätter medborgarna i fokus. Sitra 13.30 Inom Sitras projekt Kommunivånare som deltar och påverkar utvecklar man redskap samt verksamhetskultur och –sätt för ökat deltagande och ökad påverkan. Åbo stad 14.00 Paus 14.30 Verksamhetsmodeller för att öka valfriheten genom följande projekt: Kund- och servicerådgivning, Palvelupysäkki (Servicehållplatsen) samt Personlig budget. Tammerfors stad 15.00 Muntlig redovisning av grupparbeten. Gruppordförandena 16.00 Avslutande ord. PIO rf 16.15 Seminariet avslutas Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf förbehåller sig rätten till ändringar i tidsschemat och i programmet.

Inkludera flera-träffen i Vasa var välbesökt.

Foto Johanni Larjanko

Nätverk för digitalisering Runt 50 personer deltog i nätver-

ket Inkludera fleras träff i Vasa den 25 april. Johanni Larjanko från Bildningsalliansen presenterade tankarna bakom nätverket: • att erbjuda en möjlighet för pensionärsföreningar, service hem, bibliotek, kommuner, arbetar- och medborgarinstitut och tredje sektorn att tillsammans göra internet tillgängligt för alla. • att samordna information om utbudet av senior-datakurser, erbjuda fortbildning och samlar

upp idéer och förslag på samverkan. Pensionärsförbundets IT för senio-

rer-projekt presenterades av Katarina Bengs-Westermark och Karin Malmsten Rivieccio från Malax pensionärer beskrev före ningens nuläge och vilka önskemål som finns för att kunna skapa digital delaktighet. Anna Forsman och Johanna Nord-

myr från Institutet för Hälsa och Välfärd presenterade sitt forskningsprojekt kring äldre och digital inklusion.

Slutet av träffen ägnades åt att i

grupper diskutera och svara på frågorna: 1. Fria drömmar. Vad skulle du vilja ha/se att fanns för vägledning/ rådgivning/fortbildning/IT-tjänster för seniorer, som skulle göra så att den digitala vardagen blev tillgänglig för alla? 2. Vad tycker du att nätverket Inkludera Flera skall arbeta med rent konkret? Vem skall samarbeta med vem, vad skall erbjudas? Svaren samlades in och kommer att presenteras senare, efter sammanställning och analys.

IT FÖR SENIORER ARRANGERAR SLUTSEMINARIUM 5–7 OKTOBER SEMINARIET ARRANGERAS OMBORD PÅ SENIORSKEPPET Utbildning för handledare och medborgarinstitutens seniordatalärare. Under kryssningen presenteras ÅRETS IT-PENSIONÄR. Seminariet arrangeras i samarbete med Inkludera Flera. Mer information ger IT-projektkoordinator Mona Lehtonen, mona.lehtonen@spfpension.fi eller tfn 0207288816.

Kom ihåg ITseminariet på Seniorskeppet!

RED

GOD TID

5/2014 – 11

IT-BITEN

Skattedeklarationerna – det årliga bekymret Jag är säkert inte den enda som drar en stor

suck då kuvertet från skatteverket kommer. Med åren har ju skattedeklarationen förenklats, information från arbetsgivare och banker förmedlas direkt och man behöver bara kolla att siffrorna stämmer. Många behöver inte ens göra några ändringar utan det är bara att kolla att siffrorna verkar rätt och saken är ur världen. För mig verkar det ändå alltid finnas något som skall kompletteras eller justeras. I något skede blev det möjligt att från skattebyråns nätsidor skriva ut blanketter. Sedan gavs man möjligheten att fylla i bilagorna via nätsidan och skriva ut dem färdiga att lämnas in med deklarationen. Nu senast, ja det är väl nog flera år sen redan, har det blivit möjligt att komplettera sin skattedeklaration via nätet, utan att fylla i eller bifoga något per post. Identifieringen För att kunna komma åt sina egna skatteuppgifter via nätet måste man först logga in och identifiera sig. Skattebyråns webbsidor är tydliga och fungerar bra på svenska. Inloggningen gör man med hjälp av nätbankens koder. Någon kanske oroar sig och undrar vad fasen skatteverket skall med

dina bankkoder? Men riktigt så illa är det inte. Skatteverket skickar dig till nätbanken med en förfrågan i stil med ”vem är denna person?”, du loggar in med dina bankkoder och banken kollar att det faktiskt är du (utan att gå in i dina verkliga bankuppgifter). Banken svarar till skatteverket ”jo, detta är NN med personsignum …”. Nätbankens koder räknas alltså som ett säkert sätt att bekräfta din identitet, ingen annan har tillgång till dina koder! Någon annan ”kontakt” med banken sker inte. Det samma gäller andra tjänster som identifierar dig via nätbankskoderna, tex telefonoperatörernas webbsidor för dit eget abonnemang. Deklarationen på nätet Då du väl är inloggad på skatteverkets sidor ser du ungefär samma uppgifter som på förhandsblanketten som kommit på posten. Men nu finns all information under varandra på en webbsida, inga stora krångliga pappersblad att vända på. Om du vill se mera detaljerad information om någon rad så finns det en ”Öppna” länk i högra kanten. Samma ”Öppna” använder du för att göra ändringar eller tillägg. Fälten du kan skriva in i fungerar på precis samma sätt som pappersversionen eller bilagorna. För-

utom att systemet automatiskt räknar ihop vinster, förluster och liknande. Du behöver inte heller föra över information från bilagorna till själva deklarationen utan de delarna sköts automatiskt. Under hela processen finns det information och exempel vid högra sidan därifrån du kan läsa och kontrollera vilken information som skall matas in i vilket fält. Dessutom kan du enkelt klicka fram ännu mer omfattande information för respektive del och läsa vid sidan om deklarationen. Du måste inte heller göra hela deklarationen på en gång, utan du kan klicka ”spara” och återkomma en annan dag. Lämnar du deklarationen orörd i en halv timme så kommer din kontakt också att brytas och du får logga in på nytt! Till sist, då du är nöjd med din deklaration, ja då är det bara att klicka ”skicka in deklarationen”. Informationen lämnas in digitalt och du behöver inte stressa för att få blanketterna postade i tid! Men OBS! det räcker inte att fylla i den på nätet utan du måste faktiskt klicka den där ”skicka in”. Annars går informationen inte till behandling! Den som inte helt litar på det digitala kan också från nästan varje fönster väl-

ja ”utskrift”, då öppnas ett förenklat fönster med all viktig information som du kan skriva ut. Också efter att du skickat in deklarationen erbjuds du en utskriftsmöjlighet där alla detaljer är preciserade. Vill du inte skriva ut informationen kan du ju också välja att bara spara informationen som en PDF på din egen dator. För i år är det ju nu för sent att göra deklarationerna, men förhoppningsvis har du lite lättare att göra deklarationerna nästa år! ERIC JANSSON Frilansskribent

PS Har du önskemål eller tips på något som denna kolumn kunde behandla? Fyll då i här: http://bit.ly/fragaitbiten eller använd QR-koden (du kan lämna tips anonymt).

Valet pekdator eller bärbar inte lätt Tänker du skaffa ny datorutrustning står du i dag inför ett knepigt val. Tidigare erfarenhet och vad du tänker använda datorn till får avgöra. Antalet pekdatorer har ökat explosionsartat sedan Apple lanserade sin första Ipad 2010. I fjol var över 40 procent av alla sålda datorer pekdatorer. Vad är det som gjort pekdatorerna så populära? Framförallt är det deras bärbarhet. De är lätta; de minsta väger bara lite över 300 gram. Pekdatorerna har lång batteritid, ända upp till tio timmar. För den som aldrig har använt en dator är det lättare att komma igång med en pekdator. Programurvalet är enormt och nya appar (applikationer) utvecklas hela tiden. Många av dem är gratis. Men en traditionell dator, bär-

bar eller stationär, har sina fördelar. Skriver du längre texter behöver du ett tangentbord. Visserligen finns det externa tangentbord för pekdatorer, men det arrangemanget höjer det redan höga priset med en hundralapp. Om man sysslar med bildredigering är den traditionella datorn också att föredra, främst på grund av skärmstorleken och tillgången till mus. Framför allt utgör den traditionella datorn ett fristående system där kostnaderna för utökat lagringsutrymme är relativt överkomliga. Filerna i en pekdator måste backas upp till en annan dator eller en molntjänst och lagrar man

många bilder på själva datorn tar minnet så småningom slut. En traditionell dator kan kopplas till en skrivare med en kabel när du behöver skriva ut ett dokument. För att skriva ut från en pekdator behövs en skrivare som fungerar i ett trådlöst nätverk. Begär demonstration Pekdatorn är ungefär lika gammal som Svenska pensionärsförbundets projekt IT för seniorer. Eftersom pekdatorn visat sig vara ett verkligt alternativ till en traditionell dator, i synnerhet för nybörjare, har projektet lagt allt större tonvikt på pekdatorutbildning. I samband med projektets kurser för IT-handledare har utbildning om pekdatorer tagit en allt större plats. Projektet har skaffat några pek-

datorer av typen Ipad som man lånar ut till föreningarna i undervisnings- och demonstrationssyfte. ”Paddorna” har varit mycket efterfrågade. Nu har man dessutom beslutat skaffa några pekdatorer med operativsystemen Windows och Android. Är pekdatorn någonting för dig? Försök få låna en pekdator och be att få experimentera med den. Det är ganska lite som kan gå riktigt fel. Hitta en försäljare med tålamod som är villig att demonstrera flera pekdatorer och som låter dig själv fingra på skärmen. Om du är så lyckligt lottad att det finns en IT-handledare i din pensionärsförening kan du be henne/honom låna en av förbundets datorer och ordna en demonstration. Eric Jansson, som var koordinator för it-projektet de första åren, har skrivit om pekdatorer i sina kolumner IT-biten i God Tid. Kolumnerna finns på projektets webbplats http://it.spfpension.fi/ blogg/it_biten/. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

En IT-handledarkurs hölls nyligen på Kuggom där Valter Andersson från MacPeople berättade om Ipad. I främre raden från vänster Mona och Clas Bergring, Grankulla, Solveig Wecksten, Rita Tackman, Christer Bergström och Monika Tillander från Sibbo och Ulla Grönvall-Streng från Ekenäs/Tenala. Bakre raden från vänster Jonas Lemberg (skymd) från IT³-projektet, Kurt Hommas, Liljendal, Barbro Carlström (skymd) som sitter i styrgruppen för it-projektet, SPFombudsman Jan Holmberg och koordinatorn för it-projektet Mona Lehtonen.

Men pekdator kan du: surfa på internet, hantera e-post, sköta bankärenden, fotografera, skriva texter, läsa tidningar och böcker, spela spel, läsa kartor, kommunicera via Skype, boka biljetter och hotell, lyssna till musik. En traditionell dator är att föredra för att skriva längre texter eller redigera bilder.

Internet minskar risken för depressioner Pensionärer borde upp-

muntras att använda internet som ett botemedel mot ensamhet och isolering, anser forskare. Ny forskning visar att internetanvändning minskar risken för depression hos äldre. Forskarteamet undersökte sambandet mellan internetanvändning bland pensionerade äldre vuxna i USA och sannolikheten för att drabbas av depression. Man fann att internetanvändning bidrog till psykiskt välbefinnande och minskade sannolikheten för en depression med en tredjedel. Den mest positiva inverkan hade internetanvändning på människor som lever ensamma. Forskarna uppmuntrar därför pensionärer att använda internet för att motverka social isolering och ensamhet. I undersökningen deltog 3 000 pensionärer. Forskningsresultaten publicerades först i den vetenskapliga tidskriften The Journals of Gerontology. ULF WAHLSTRÖM

12 – GOD TID

5/2014

Helfigursporträtt av fem kungar pryder väggarna i salongen på Grönsöö. Jacob von Ehrenheim invid Karl XII med Johan von Knorring, Marjatta Strang och Gretel von Knorring.

”Röda kapporna” har blivit ett begrepp på antikresorna. Eva Thölix och Siv Dahlin Jansson är trogna deltagare och får ofta agera färgklick på miljöbilderna. Grönsöö Brännvinsbränneri i bakgrunden t.v. och slottskontoret t.h.

Mälaren runt på Antikresan Den kinesiska paviljongen är invändigt översållad av snäckor och mineraler från Ostasien.

Kungliga slottet Strömsholm ligger bokstavligen på en holme i strömmen. Likt en virvlande vallgrav omsluter Kolbäcksån det vackra barockslottet.

En avslutningsskål på m/s Mariella. Vid främre bordet t.v. Barbro Wallendahl och Eva Thölix, t.h. Tuula Masalin och Leila Valkonen.

Årets version av Antik- och kulturresa med Bernt ”Morre” Morelius, den femte i ordningen, rörde sig kring Mälaren där slott och herresäten av naturliga skäl ligger tätt. Stockholm är nära och i forna tider var vatten det självklara elementet för all kommunikation. Resans höjdpunkt blev blomstrande Grönsöö slott ett stycke söder om Enköping. Bernt Morelius har med sina Antikresor med åren skapat ett kärngäng av deltagare av vilka en del varit med på alla fem. Men också nykomlingar fångas snabbt av den säregna stämningen och av all den kunskap kulturentusiasten Morre så generöst delar med sig av. Första anhalt var Mälsåkers slott på Selaön, ett exempel på vilka kraftansträngningar som ligger bakom bevarandet av gamla kulturvärden. Barockslottet användes under andra världskriget för utbildning av norska soldater under täckmanteln ”polisutbildning”. 1945 ödelades slottet nästan totalt av en brand och stod länge orört med instörtat tak. I dag pågår ett kostsamt rekonstruktionsarbete för att återskapa slottet med golv enligt traditionell teknik, praktfulla stuckaturer, dekorerade vävtak och paneler. Eldsjälar är femhundra entusiaster i förenmingen Mälsåkers Framtid. Familjen på Grönsöö Grönsöö slott, byggt av Johan Skytte i början av 1600-talet, är i sin tur ett exempel på släkternas betydelse när det gäller att föra kulturar-

vet vidare. Familjen von Ehrenheim blev 1820 ägare till Grönsöö och i dag drivs det praktfulla godset av den sjätte generationen von Ehrenheim. År 1993 bildades Grönsöö Kulturhistoriska Stiftelse i akt och mening att bevara minnet av den gamla herrgårdskulturen i en levande miljö I det praktfulla slottet, byggnadsminnesförklarat år 1964, får man uppleva en hejdlös blandning av stilar och vackra föremål i interiörer från tre sekel. Vid stranden nedanom slottet ligger en unik kinesisk snäckpaviljong. I två utställningslokaler visas rariteter såsom årets expo ”Ljuset på Grönsöö” över belysningsformer under olika epoker. I Brännvinsbränneriet bjuder värdarna på lekamlig föda, dock inte brännvin. Grönsöö öppnas för grupper i maj och från midsommar kan man fritt besöka det anrika slottet.

på exakt samma ställe vid Svartån norr om Västerås. Vidare besöktes två av de kungliga slotten, Strömsholm nära Västerås samt Drottningholm med Kina slott och Slottsteatern som mål. Besöket på barockslottet Ströms holm vid Mälarviken Freden fick sin personliga prägel av vår guide Marianne Koskela, som i slottskapellet avslutade sin guidning med att sjunga Så skimrande var aldrig havet så att månget öga tårades. Marianne och hennes i Riihimäki födde man Jarmo Koskela driver ett gästgiveri i Kolbäck och Jarmo därtill en handel med gammalt och antikt. Schenströmska Herrgården i Ramnäs, där gruppen hade bekväm inkvartering med god mat, hör till kategorin slott som tack vare modern hotell- och konferensverksamhet kan hållas i stånd. 1700-talsherrgården har mottot Stolthet och Tradition.

Mässing och kineseri Under årets resa 3–9 maj besöktes också Skultuna Messingsbruk, grundat av Karl IX år 1607. Skultuna har i fyrahundra år förädlat koppar till guldskimrande mässing

Läs mer på www.malsaker.nu www.gronsoo.se www.skultuna.com www.kungahuset.se www.schenstromska.se

Text och foto MAJ-BRITT PARO

GOD TID

5/2014 – 13

Smakupplevelse på museet Cikoriamuseet i Jakobstad utgör ett stycke unik industrihistoria. Cikoria tillverkades i fabriken på Alholmen från 1883 fram till 1960, och fabriken utgjorde också inledningen till Schaumans mångsidiga industriverksamhet. Fariken startades av Wilhelm Schauman. Numera ägs fabriksbyggnaden av UPM-konsernen, och sedan början av 1980-talet fungerar den som museum. Informatör Outi Jokinen konstaterar att museet startades i och

Olika förpackningar finns bevarade från fabriken, liksom hela maskinparken.

med att Schauman-bolaget firade 100-årsjubileum 1983. Man hade försökt tillverka andra produkter sedan efterfrågan på cikoria upphörde, men någon framgång noterades inte. Ett fortfarande fungerande båtbyggeri tog sin början i fabriksbyggnaden innan den stängdes slutligt, berättar Outi Jokinen. Beslut om museum togs i grevens tid. Restaureringen av fabriken till ursprungligt skick gjordes i huvudsak av bolagets pensionärer, många sådana som hunnit jobba på cikoriafabriken. Nu är fabriken i stort sett återställd i ursprungligt skick och vi kan bjuda på smakprov av cikoriakaffe, tillägger hon. Museet hålls öppet sommartid tisdag–fredag, denna sommar från den 11 juni till utgången av juli månad. I år ordnas också konstutställning i en del av museet. Konstnärskollegerna Sven Svanbäck, Sture Sunabacka och Hans G Hästbacka ställer ut sina alster, alla skapade med gamla metoder. Svanbäck ställer ut ikoner, Sunabacka träskulpturer och Hästbacka bilder fotograferade med nålhålskamera, Camera obscura. Intressant är att bilderna är tagna med pappersaskar

i vilka kaffino-cikoria levererades. Smakförstärkare Outi Jokinen påpekar att cikoria inte får förväxlas på krigstidens surrogat, kaffeersättning. Cikoria var en kaffetillsats, en smakförstärkare som blandades med kaffe. Under krigsåren blandades cikoria också i den kaffeersättning som gjordes främst av råg, korn och ärter. Cikoria framställdes av roten till växten Cichorium intybus, och den rostades och maldes ungefär som kaffebönor. Fabriken importerade cikoriarot främst från Bulgarien, men den blåblommande cikorian växer också vild bland annat i södra Sverige och på Gotland. Äldre personer som besöker museet omvittnar också efter smakprov att cikoriasmaken fortfarande sitter i smaklökarna, berättar Outi Jokinen. Fabriken drevs av en ångmaskin med egen elturbin. En kraftaxel från ångmaskinen försåg fabrikens olika maskiner med drivkraft – all mekanism och alla maskiner finns bevarade, till och med den amerikanska maskin med vilken trälådor för färdiga produkter spikades. Text och foto BERTEL WIDJESKOG

Informatör Outi Jokinen förevisar en förpackning cikoria producerad vid fabriken. Så stora mängder är bevarade att besökare kan få smakprov på cikoriakaffe.

Tidsresa till 1950-talet I Villa Hagasund, en gång i tiden

ägd av Aurora Karamzin, kan man göra en tidsresa till 1950-talets Helsingfors. Där pågår fram till den 30 november en utställning baserad på fotografier som väcker mera eller mindre nostalgiska minnen från ett efterkrigstida Helsingfors för dem som var med när det begav sig. Och för senare generationer är det lärorikt att uppleva Helsingfors sådant det var en gång, innan de hungriga grävskopornas hänsynslösa framfart som skoningslöst förstörde mycket av de gamla miljöerna som inte vinter- och fortsättningskrigets bombardemang hade utplånat. På utställningen kan man kliva in i autentiska miljöer som i en frisersalong med allt vad där fanns från dofterna av ”brylcreem” som också har gett utställningen sitt

namn till fotografiet av Miss Universum 1952, Armi Kuusela. Sittande på en Heteka-säng försjönk jag i likhet med andra utställningsbesökare i minnena från barndomens Helsingfors. I samband med utställningen visas smalfilmer från 1950-talet, bland dem invigningen av berg-och dalbanan på Borgbacken, Olympiska spelen i Helsingfors 1952 och storstrejken 1956.

ska språken rekommenderas, likaså Helsinki kehyksissä – Helsingfors i ramar. BENITA AHLNÄS

Brylcreem Fotografier från Helsingfors på 1950-talet Utställning i Villa Hagasund, Mannerheimvägen 13 B Pågår t.o.m. 30.11 Öppet ti–sö kl. 11–17, to kl. 11–19 Fritt inträde

Utställningen är värd att bekanta

sig med. Inträdet är gratis. Man kan besöka den inte bara en gång utan flera gånger och samtidigt dricka en kopp kaffe med dopp i den 1950-talsinspirerande cafeterian. Till salu finns vykort med tidstypiska motiv och böcker. Den rikt illustrerade boken Rasvaletti med parallella texter på bägge inhem-

Liv och rörelse på Kilens gårdsplan. Ett digert kurs- och festprogram presenteras även denna sommar. Foto Kilens hembygdsgård

Skepp Kilentema Kilens hembygdsgård i Sideby lyf-

Omslaget till Rasvaletti. Valokuvia 150-luvun Helsingistä/Forografier från 1950-talets Helsingfors. Helsingin kaupunginmuseo/ Helsingfors stadsmuseum 2014. Pris 29 euro. Omslagsbilden Semester på havsstranden är fotad av Volker von Bonin 1952.

Busstationen i Helsingfors 1950. Foto Roos

ter i sommar fram den österbottniska skeppsbyggarkonsten. Den första augusti ordnas en temakväll kring skeppsbyggande och sjöfart på 1800-talet. Kilen har ett eget skeppsbyggnadsmuseum som iordningställts av Henrik Teir, son till Kilens initiativtagare Harald Teir. – Vi är imponerade av det arbete Henrik Teir lagt ned på skeppsbyggnadsmuseet, och temat är högaktuellt då Kurt Gullbergs bok Skeppsbyggarland nu också kommit ut, berättar Kilens verksamhetsledare Annika Martikainen. Ytterligare bjuder den vackra hembygdsgården på dramakurser och program för barn, hantverkardag den 6 juli, visfest den 26 juli och konstvecka i månadsskiftet juli–augusti och den 6 september gammaldags torgdag. På Kilen försiggår också surströmmingspremiären den 23 augusti. Separata konstutställningar ord-

nas också. Från 23 maj till 6 juni ställer Kristian Teir, Inge Martonen, Carita Gylling och Inga Finne ut akvareller. Mellan 6 juni och 7 juli presenteras verk av Spectrakonstnärer från Kristinestad, och 13 juli till 10 augusti erbjuds en fotoutställning med bilder av Meeri Koutaniemi, mottagare av det första Carina Appel-priset samt årets pressfotograf 2012. Kilens hembygdsmuseum initierades av Harald Teir år 1967 och då vidtogs också uppförandets av huvudbyggnaden, Fransgården. Området hade då planerats av arkitekt Erik Kråkström, och samtliga byggnader som nu finns på plats är ditflyttade från närliggande byar. Allt arbete gjordes på talko, och området har nu ett trettiotal byggnader. Kilen fungerar som finlandssvenskt kulturcentrum med kurser, läger och festligheter. Kilen invigdes 1969 av president Urho Kekkonen. Text BERTEL WIDJESKOG

14 – GOD TID

5/2014

Nepal vid foten av Himalaya Kärt berg har många namn. Nepaleserna kallar Himalayas högsta topp Mount Everest för Sagarmatha efter kung Sagar ur hindulegenden. Tibetanerna talar om Mother Goddness. Bergsmassivet glittrar som guld och jag känner mig nära himlen under Mountain-flighten. De snöklädda topparna, som nästan når himlen, finns för evigt inristade på min näthinna. När resan till Nepal inleddes firade vi kristna påsk. I Nepal är 250 dagar av året vikta för någon form av firande. Överallt möts vi av buddistiska böneflaggor i gult, rött, grönt, blått och vitt och av hinduismens gudavärld – små offeraltare, bilder av gudar och gudinnor i ett stort antal skepnader och inkarnationer. Guden Shiva, som symboliserar både det goda och det onda som finns inom varje människa, imponerar på Durbar Square i huvudstaden Kathmandu. Det historiska torget med ett 50-tal tempel, religiösa monument och palats är världsarvslistat. Vi är lyckligt lottade. Vi får se men inre fotografer den levande flickgudinnan med kraft att hela, bota, ge välgång och styrka. Kumari tillbeds av både hinduer och buddhister och förlorar sin positionen som gudinna den dag hon börjar ”förlora blod”. Vi följer med likbränningen vid Pashupatinath, världens största tempel tillägnat guden Shiva. Kremeringen sker utanför tempelområdet. Daliter går barfota runt eldarna och sopar bort kol och skräp, ner i den heliga Bagmatifloden. Lukten av rökelse maskerar doften av stillastående förorenat vatten och brännved.

Meningen med livet i Nepal är att

vara lycklig. Men landet är fattigt – ett av världens fattigaste enligt Världsbanken. Av befolkningen lever 47 procent under fattigdomsgränsen och fattigdomsfällan drabbar flickorna hårt. De tvingas som barn in i äktenskap och arbete, utsätts för familjevåld och sexuella övergrepp och aborter görs under farliga förhållanden. Barnäktenskap innebär att flickorna avbryter sin skolgång och tidig graviditet är en hälsorisk. Även traditionella och kulturella uppfattningar om familjeliv påverkar skolgång och utbildningssituationen i landet där 48 procent av kvinnorna saknar dugliga baskunskaper det vill säga läs-, skriv- och räknekunskaper. Förändring och lycka kommer inifrån! Etniska minoriteter är utsatta i Nepal. Vi träffar Bishnu Nepali i hennes hem i Katmandu. Hon är dalit som med hjälp av stipendier från kristna organisationer utbildat sig till jurist. – Fortsättningsvis ger arvet från kastsystemet människor olika värde. Daliterna står lägst på den sociala och ekonomiska skalan. Vi är inte bara oberörbara. Utan identitetsbevis är vi även osynliga. Vi driver samhället men saknar både egen mark och utbildningsmöjlig-

heter. Vi bor tätt inpå varandra, i små lerhus utan el, avlopp och vägar. Utbildning är det viktigaste. När vi blir medvetna om varför vi diskrimineras och att det inte är vårt eget fel kan vi förändra systemet inifrån framhåller hon. Den attitydförändring, som behövs angående daliternas roll i samhället är kyrkan med och driver. De människor, som diskrimineras på grund av kastsystemet eller funktionshinder stöds via det kyrkliga arbetet . Med kyrkans hjälp har daliterna börjat stiga i rang och respekteras. Av Nepals 30 miljoner invånare är 20 procent daliter och en stor del av dem är kristna. På pappret förbjöds kastväsendet år 1962 och skrotades i 1990års författning, som även garanterar religionsfrihet. Problemet är att daliterna saknar grundläggande rättigheter och därmed politiskt inflytande. De har börjat organisera sig och ingår i den lagstiftande församling, som arbetar på en ny, officiell grundlag. Även kyrkan arbetar för att det skapas ett samhälle där alla har samma mänskliga rättigheter. Vi lyssnar till doktor K.B Rokaya, som förmedlar budskapet att politisk förändring behövs. – Förvaltningsstukturen borde förnyas. De styrande är alla poli-

Himalaya

tiska brottslingar, som enbart arbetar för sådant som är till nytta för dem själva. Mänskligt liv står inte i fokus, att tiden är begränsad värdesätts inte och de, som arbeta ser man ned på. Problemen är många; bristen på mat, jord åt de jordlösa, människohandel, utbredd korruption och maktmissbruk, som äter upp landet inifrån, politikerförakt och högutbildade som flyttar utomlands. Nepaleser gästarbetar i arabländer under odrägliga arbetsförhållanden. Nepal har även genomlidit ett långt och blodigt inbördeskrig mellan maoister och regeringstrupper. Monarkin avskaffades formellt år 2008. I bergsbyarna står tiden stilla På

vägen till bergen passerar vi genom små byar med stenhus. Fikon- och pipalträd kantar landsvägen. Under dem söker människorna skugga och vila. Det berättas att guden Vishnu föddes i skydd av det lummiga fikonträdet medan Buddha nådde

sin upplysning under pipalträdet. Småskaliga odlingar i terasser och boskapshållning präglar byarna. Vi ser kvinnor transportera varor i korgar, som de bär på ryggen, ned- eller uppför bergssluttningarna på upptrampade slingrande stigar. Maten lagas på små oansenliga eldstäder vars rök sticker i ögon och hals. Människorna sliter hårt för sin tillvaro men verkar vara lyckliga! På den kurviga bergsvägen ned från bergen bjuder några barn, som borde ha varit i skolan om det hade funnits någon, oss på gula hallonliknande bär med hopp om att förtjäna några rupees. Tiden tycks stå stilla! I en by där landsvägen är bygata får vi bevittna att febertermometern, blodtrycksmätaren och stetoskopet är de instrument, som används då hälsotillståndet ska bedömas, diagnosen ställas och medicin ordineras. Det öppna kioskliknande apoteket är välförsett, har undersökningssrum bakom ett tygskynke och tandläkarmottagning i ett bakre rum. Tillgången på läkare, privata och statliga sjukhus och välsorterade apotek finns i städerna Kathmandu och Pohkara. I byarna på landsbygden och i bergen är det sämre ställt. Vi blir även tvungna att anlita apotekets tjänster trots omsorgsfull handtvätt både med vatten och handsprit. Hos oss har debatten huruvida psal-

men Den blomstertid nu kommer kan sjungas på skolornas våravslutning gått hög. I Nepal verkar religionsdialogen fungera mellan hinduism, buddism, islam och kristna och vara avslappnande. Det fatalistiska tänkandet – att livet är förutbestämt berör. Nepal berör och lever kvar på många sätt i tankar, bilder, smaker och dofter. Namaste – Lyckan kommer inifrån! BRITA PAWLI Esbo svenska pensionärer rf

Buddhistiska böneflaggor klär Boudhanath stupa i Kathamdu.

GOD TID

5/2014 – 15

Blomsterprakt både på höjden och bredden Blomsterprakten utanför Caribiacentrets entré i Åbo tog nästan andan ur en! Det var dags för ”Trädgårdens vårmässa”, en ny typ av utställning som ordnades av traktens lokala trädgårdsföreningar, bland vilka Aura trädgårdsvänner var en. Årets tema var direktförsäljning och förutom blommor såldes plantor, grönsaker och prylar för trädgården. Gamla traditioner – nytänkande i år! Åbo stad har sedan 1700-talet varit först i landet med olika utställningar; den första trädgårdsmässan inomhus ordnades i Brunnssalongen i Kuppis 1841 och då var Aura trädgårdsvänner med! I år deltog inte Aura trädgårdsvänner i mässan i Åbo mäss-och kongresscenter utan valde en nyare idé i Caribia,som kommer att hållas vartannat år. Sven Engblom och Markus von Weissenberg, som basar för Aura trädgårdsvänner anser att det blir för arbetsdrygt att vara med varje år. Ett par hundra frivilliga från föreningen talkojobbar och man började redan 2013 med att planera, kontakta firmor och ställa i ordning torven och försöksplantera. Allting ska testas året före för att blomstren ska stå som vackrast precis under mässans tre dagar. Dagen efter ska allting plockas bort – torv och stenar fraktas iväg! Sven Engblom som har haft ansvaret för planteringarna utanför Caribia berättade att frivillig-

Babels torn

jobbarna lagt ner mer än 6 000 timmar på utställningen och att man satt cirka 10 000 tulpanlökar! Vision av hängande trädgårdar Markus von Weissenberg, som ansvarade för planeringen inomhus hade vid ett Bagdadbesök inspirerats av drottning Semiramis hängande trädgårdsmyter– ett av världens sju underverk–och ville förverkliga något av ett exotiskt växtunderverk på den mini-

mala ytan på tre gånger tre meter. Mitt i utställningssalen stod Babels torn – en fem meter hög skapelse med enorma krukor med orkidéer och bougainvillea med oliver, oleander , mynta och rosmarin. Högst upp tronade ett litet apelsinträd ditplacerat av en klättrande von Weissenberg! Många pensionärer med Att odla växter och krafsa i jorden är ett populärt fritidsnöje för mången pensionär. Har man inte egen trädgård går det bra med krukor och balkonglådor. Sven Engblom berättade, att många medlemmar i Aura trädgårdsvänner är pensionärer som ställer upp med liv och lust. Det är både nyttigt och trevligt att odla själv, att se hur allting växer och frodas. Bra för sinnet och kroppen. Att tillsammans jobba för mässan är ett betydande socialt samarbete och gör att medlemmarna trivs. Över hela trädgårdsmässan vilade en atmosfär av familjär stämning – alla 70 utställare hjälpte varandra och stämningen var på topp, vilket också påverkade besökarna, som stortrivdes. Före stängningsdags sista mässdagen ställde man till med auktion – mången mässbesökare vandrade hemåt med jätteorkidéer i famnen! En bättre förberedelse inför våren och sommaren än besöket på en trädgårdsmässa kan man knappast få!

Entren – Caribia

Sven Engblom och Markus von Weissenberg basar för förenings verksamheten inom Aura trädgårdsvänner

Text CARIN ÅMINNE Foto JAN-HENRIK STRANDELL

Här har krattan varit framme!

Ett hav av tulpaner mötte besökarna.

Gunilla och Anita ställer i ordning Aura trädgårdsvänners försäljningsbås.

16 – GOD TID

5/2014

När livet tar en ny riktning Efter drygt 30 år skall Kerstin Lundberg i Jakobstad nu för första gången genomleva en sommar i stadslägenheten. I och med maken Eliel Lundbergs bortgång senaste sommar avvecklades också sommarstugan med alla planteringar och minnen. Jag har kvar många minnen och många fina bilder! Men redan under Eliels långa sjukdomstid insåg vi båda att man inte måste ha sommarstuga. Vi var ju båda också från Billnäs, där traditionen med sommarstuga inte är lika obligatorisk som här i Jakobstad, berättar Kerstin. Hon inser också att hennes situation inte är unik, de flesta ställs i något skede inför skeenden som ger livet en ny inriktning. Hon försöker hitta nytt innehåll och tror också att bostadshuset mitt i stan har sina sommarfördelar. – Men visst saknar jag just nu vitsipporna på Hällören! – Här finns dock en liten grön park på bakgården, och jag tror att vi är flera som kommer att ta våra stolar dit. Jag hoppas vi kan bygga upp en samvaro i denna lilla oas, varför inte med något knytkalas! Däremot kan hon inte göra balkongen till någon grön oas, i söderläget blir det fort för varmt. Dess-

utom är gatan nedanför en av de livligast trafikerade i stan. – Vi skaffade lägenheten för femtio år sedan, och den är också fylld av minnen! Kerstin och Eliel hann vara gifta i nästan 60 år. Eliel arbetade på Schaumanfabriken, medan Kerstin arbetade som barnsköterska på sjukhuset alldeles nära stadslokalen. – Av en ren slump kom vi över stugan på Hällören. Eliel hade varit ute på en motionsrunda och sett en förfallen liten sommarstuga nära fabriksområdet. Vi blev båda intresserade och fick arrendera stället ”på livstid”. Huset och gårdsplanen hade råkat i förfall, så vi fick jobba hårt med att iordningställa allt. Eliel hade till och med frågat förra ägaren om det ens går att odla grönsaker på tomten, så förfallet verkade allt. Visst gick det att odla och vi hade snart ett fint köksland. Det bästa var ändå när Eliel en dag berättade att han trodde sig ha hittat en gammal tennisplan. Med

Fria Bibellinjen För pensionärer eller daglediga Som kommer när det passar

Vi vill erbjuda Dig dagar med rikare andligt innehåll med gemenskap, god mat och fördjupning i Bibeln Mer info på www.kredu.fi

Nykarleby

Vid slagfältet i Oravais finns museum, restaurang och sommarcafé! Sommarcaféet är öppet första veckan efter midsommar, hela juli och början av augusti kl 12–18 (ej måndagar). Övriga tider enligt beställning eller överenskommelse via restaurang Ädelbragd.

mycket arbete blev också tennisplanen återställd och spelbar! Hon konstaterar att Eliel var den som hade gröna fingrar, och att trädgården vid sommarstugan ganska snart förvandlades till en mönsterträdgård. Eliel tyckte också om att renovera och reparera, och sådant arbete fanns det gott om då stugan var så stor, sju rum och kök. Vänner I det nya liv som nu börjat har Kerstin gott stöd i sonen och i goda vänner. Hon är aktiv i pensionärsföreningen Milstolpen och dess verksamhetsgrupper, hon går på konserter och möten. Hon sjunger i en damkör och går på gym varje vecka. Hon kom redan så länge Eliel levde att lära sig hantera dator och berikar vardagen med brevväxling via denna. Korsord och frågesporter ger också sysselsättning. – Jag tog tyvärr aldrig körkort. Nu begränsar detta min tillvaro, men goda vänner ställer gärna upp när jag behöver skjuts. – Jag försöker hålla mina rutiner och jag ser med tillförsikt fram mot första sommaren som änka. BERTEL WIDJESKOG

Bokningar:

Kerstin Lundberg är glad över att hon lärde sig använda dator. Den ger enkla och snabba kontaktmöjligheter med vänner när och fjärran. Foto Bertel Widjeskog

Visfestival rullar igång Den största visfestivalen i Finland – så kallar producenten Thomas Enroth i Jakobstad projektet Visor på väg. Det handlar om en rullande visfestival med sex välkända artister, och premiär blir det på Postbacken i Borgå den 25 juni. Det blir gammalt och nytt, glädje och allvar, lovar Thomas Enroth. Visfestivalen består av finlandssvenskarna Susann Sonntag, Thomas Lundin, Heléne Nyberg, Peter Svanström och Christian Vesterqvist, samt svenska riksspelmannen Åsa Jinder. Dessutom medverkar Enroths akustiska band. – En del visor är nyproducerade, men med finns också somriga klassiker från Taube till Berghagen. Åsa Jinder är mest känd med sin nyckelharpa, men hon sjunger också visor på vår turné. Jag är verkligen glad att hon kunde komma med, konstaterar Thomas Enroth. Han betonar gärna det somri-

Välkommen! Kenny Sundqvist, Restaurang Ädelbragd & Furirsbostället Slagfältsvägen 130, 66800 Oravais +358(0)50 343 2642 kenny.sundqvist@adelbragd.fi

Av det förfallna området skapades en idyll med riklig blomsterprakt. Foto Kerstin Lundberg

Thomas Enroth för visan ut över Svenskfinland med sitt projekt Visor på väg. Sex kända artister är engagerade för en sommarturné från Borgå till Larsmo.

ga, vilket också syns i valet av konsertplatser. Från Postbacken fortsätter festivalen till hembygdsgården i Ingå den 26 juni, Liljendalgården dagen därpå. 28 och 29 juni stannar den upp i Bromarv, Fiskefjället, och Dragsfjärd, Söderlångvik. Från Dragsfjärd styrs kosan upp mot Österbotten och Strandis i Larsmo den 2 juli. Stundars i Korsholm gästas kvällen därpå, och färden fortsätter till Monäs och sommardansplatsen på Lillön. Festivalens två sista nedslag blir i Lotlax, Vörå den 5 juli och Harrström den 6 juli. Vissa platser kan vara olämpliga i händelse av regn, men Thomas tröstar med att det finns reservplan i så fall. Till festivalen utkommer också en cd med urval från programmet. Heltidsmusiker Thomas Enroth är numera musiker

på heltid med Finland och Sverige som arbetsfält. Han samarbetar med bland andra Lasse Berghagen, Henrik Åberg, Arja Saijonmaa, Sanna Nielsen och Christina Lindberg. Med sitt eget band gör han ett 80-tal spelningar i året. Inför julen är han också kapellmästare för en stor finlandssvensk julkonsert som under 25 dagar besöker olika orter i Svenskfinland. Med Arja Saijonmaa ges tre konserter, på Fagerö i Sydösterbotten, i Ekenäs och Terjärv. Thomas har också startat ett eget skivbolag, och han inriktar sig främst på de äldre åldersgrupperna i Finland och Sverige. Ungdomsmusiken är svårare med tanke på den musik som väller ut från nätet, men många lyssnare vill fortfarande ha musiken i handen i form av en skiva, konstaterar Thomas Enroth. Text och foto BERTEL WIDJESKOG

GOD TID

5/2014 – 17

Ett liv i hundra mappar När Gerth Biese skulle välja yrke fick han ett gott råd av sin morbror: Lär dig bokföring! Det gjorde han och i dag, 94 år gammal, har han fört bok inte bara över siffror, utan bokstavligen över hela sitt långa liv. Därom berättar hundra mappar som han skänkt till Fiskars Museum. Gerth Biese föddes 1920 och växte upp på Kymmene bruk i Kuusan koski där han också fick sin första anställning som bokförare. Olika bruk blev hans anhalter under hela yrkeslivet – Finlayson i Tammerfors, Helsingin Verkatehdas i Hyvinge och till sist Fiskars, Åminnefors och Ovako i Pojo.

I hundra mappar på Fiskars Museum finns en ihärdig samlares liv dokumenterat.

– På företagen i Pojo lyckades jag spara in stora årliga kostnader vilket ledde till nyinvesteringar och inflyttning från Karelen och Savolax, berättar Gerth Biese och tillägger med ett leende: – Så det är jag som är syndabocken till att Pojo har finsk majoritet. Efter pensioneringen arbetade Biese som CGR-revisor och skapade bland annat en lönsamhetsekvation för industriföretag. Hela livet i arkiv I dag är Gerth Biese Karisbo, änkling sedan några år efter ett långt och gott äktenskap med Ulla-Brita. Döttrarna Carita och Camilla, barnbarnen och barnbarnsbarnen är bosatta i Sverige så det blir rätt ensamt för rollatorbundne Gerth, trots hemhjälp tre gånger om dagen. Men den ”evige arkivarien” har ett sällsynt innehållsrikt liv att fundera över – Jag har arkiverat hela livet och samlat det i mappar, säger han. Bland hans mångskiftande intressen kan nämnas schack, fiske, orientering, malmletning samt historieforskning som utom Fiskars historia och våra krig har gällt udda

ämnen som finska soldater utomlands under 1600-talet och Islams utbredning genom tiderna. Särskilt malmletningen har varit en passion för Gerth Biese. Han har mer eller mindre vänt på varje sten i västra Nyland, från Sjundeå till Tenala och till Kisko i norr. Han har rentav hittat guld på två ställen, norr om Billnäs och i Mjälbollsta sandgrop. Rostig sten gav gnistan Malmletningen fick sin början av en slump. – Jag såg en rostig sten i Antskog på vägen till stugan. Där och då fick jag gnistan och det blev omöjligt att avbryta letandet, berättar Gerth. – Jag hade gjort Ovako en stor tjänst med inbesparingarna och fick som tack fritt låta analysera mina fynd hos dem. Det hela utvecklades som en blomma, varje fynd gav nya skott som i sin tur ledde vidare och vidare. Jag sökte med båt och i terrängen. Rost på en sten är en viktig signal för en malmletare, den stenen kan innehålla vad som heslt. En kantig sten är lokal och en rund kommer långtifrån, istidsburen. – Genom malmletningen fick jag många nya bekanta och vänner. Vi var ett gäng på tio i stensektionen inom Sällskapet Natura som letade och samarbetade. Nu är alla andra redan borta. Gerth Bieses omfattande stu-

Gerth Bieses första kända anfader är Adam Biese, född 1674, hovhattmakare i Celle i Tyskland. Gerth har skrivit om sin bakgrund och sitt liv i boken Från barndomsår till visdomshår.

dier i geologi och mineralogi finns dokumenterade i de hundra mapparna. En ödeskula vid Svir Den som är intresserad av att ta del av all den mångskiftande kunskap Gerth Biese har samlat och arkiverat under ett långt liv har stor hjälp av en Display Book sammanställd av Fiskars Museum där innehållet i varje mapp är noga katalogiserat. Att boken om Gerth Bieses sam-

lade kunskap finns till är i sig en slump. Innan jag lämnar Gerth efter vår pratstund i Karis visar han en bild av sin nakna rygg med två hål. – Kulan gick in här vid midjan, kom ut i nacken och söndrade tre revben på vägen. Det var vid Svir 1942. Jag har kulan i behåll, berättar krigsveteranen sjuttiotvå år senare. Den kulan visste var den tog, eller snarare var den inte tog. Text och foto MAJ-BRITT PARO

Åke Grandell pillerstrejkar En dag i december fattade Åke Grandell sitt beslut. Han gick i pillerstrejk. I dag, fem månader senare är han kanske inte friskare, men han känner sig bättre. Och han tror på sunt förnuft och eget ansvar för kroppens välbefinnande. När vi träffas för att prata om Åkes pillerstrejk sitter han på en sängkant på Jorvs sjukhus i färd med att tappas på aderton liter vätska ur bukhålan. En nödvändig åtgärd varannan månad på grund av svag leverfunktion, en följd av trettio år med diabetes typ två. Mykoplasma, leukemi och lunginflammationer är andra svåra sjukdomar Åke under åren har drabbats av och för varje omgång har medicin lagts till medicin för att häva och balansera. Till slut fick han nog. – När jag i december hade ett batteri av nio, tio olika dagliga sorter av piller gick jag i strejk, utan att fråga någon. Om man frågar får man alltid nej till svar, säger Åke. Hans läkare var vidsynt nog att inte fördöma vad han gjort–”om du en gång mår bättre”. I juni skall de träffas på nytt och utvärdera resultatet. Realism i protesten Åke Grandell, musikredaktör vid

radion i fyrtio år och välkänd i hela Svenskfinland som folkmusik- och jazzentusiast, vill gå ut med sin berättelse för att visa på ett annat sätt att tackla sjukdom än att blint svälja alla de mediciner läkare så frikostigt ordinerar, kanske för att gardera sig på alla sätt. Samtidigt är Åke realist nog för att inse insulinets betydelse för sin diabetes och de vita blodkropparnas betydelse för leukemin. De nödvändiga åtgärderna accepterar han, men ersätter batteriet av garderande piller med sundare matvanor. – Jag tyckte om att äta, och äta mycket, berättar Åke.–Nu tycker jag grönsaker, dadlar, fikon, vindruvor, korn och granatäpple är så gott, så gott. För Åke var påsken en fantastisk upplevelse: – Jag skrev mer än jag hade orkat göra på många år, allt från struntdikter till påskpsalmer.

Nätverk för livsviljan Åke Grandell vet hur svårt det är att hålla humöret uppe när man är riktigt sjuk. Samtidigt vet han hur viktigt det är att inte bli sittande, utan hålla fast vid aktiviteter och sin näromgivning för att orka. – Jag har min syster, min dotter, min flickvän, mitt elvaåriga barnbarn Chris Åke och så nätverket av vänner som håller min livsvilja uppe också när det är som svårast. Vintern 2013 ställde Åke Grandell till med sin egen jazzfestival i Grankulla, ett artistspäckat evenemang i dagarna tre. Åkes Jazzfestival fick sin uppföljning i vintras, men då låg Åke själv på sjukhus. Två av kvällarna smet han från sjukhuset: – Det var en festlighet jag inte kunde missa. Man måste ju ha nånting att leva för. Med ett brett leende tillägger han: – Nästa festival är redan ordnad! Som oumbärligt stöd har han Rabbe Hjelt i Grani Big Band. Åkes Jazzfestival är nu en tradition och kan ses som en symbol för själens seger över en tredskande kropp. Text och foto MAJ-BRITT PARO

Åke Grandell avslutar sängkantsintervjun på Jorv kort och kraftigt: ”Jag tror på en högre ledning. Men det är en annan historia”.

18 – GOD TID

5/2014

DEBATT

Åldern får inte vara ett hinder Vi måste sluta med att betrakta

åldern som en signal då allt bara ska upphöra. Alla är vi ju olika, vilket kan innebära att en del människor är ”slut” redan i tidig ålder, medan andra återigen är verksamma långt upp i åren. Låt oss därför se på varandra som individer, när många i själva verket lever längre i dag än tidigare och har både vilja och alla förutsättningar med åldersrelaterad verksamhet. Det jag nu närmast tänker på är att man, också bland den äldre generationen, i dag ligger rätt bra till när det gäller internet. Enkäter

tenderar dock att utelämna personer över en viss ålder. EU:s statistik sträcker sig bara till 75 år. Då tre av fyra icke-användare är 65+ och andelen som står utanför ökar ju högre upp i åldrarna man går, får många icke-använadre aldrig ens möjlighet att komma till tals över nätet.

på nätet anser jag. Traditionell nätservice kommer att behövas under överskådlig tid framöver sägs det. I takt med att de digitala möjligheterna ökar, monteras annan samhällsservice helt naturligt ner. Man måste kunna utveckla samtidigt som man erbjuder tillgänglighet för dem som idag saknar internet.

Samhällsservicen försämras dock

Betalningar via bank, leveranser via

mycket för dem som saknar nätanslutning. Möjligheterna för vad man kan göra med sin dator, för att inte tala om sin smarta mobiltelefon tycks vara oändliga. Alla ska ut

post, kontakter till resebyråer och nätbutiker kan vi komma åt via våra datorer och telefoner. Vi kan läsa tidningar, titta på TV och lyssna på radio digitalt. Vi kan umgås

med vänner och bekanta inom före ningslivet. Exempelvis bankerna gör vad de kan för att slippa hantera reda pengar. Det blir besvärligare att köpa biljett till buss och tåg. Tidsreservering till laboratorier och hälsocentraler underlättas liksom beställning av biljetter till teater och konserter etc. Det kommer att bli allt svårare att fungera som fullvärdig medborgare utan internet. Samhällets resurser är begränsade varför digitaliseringen är nödvändig. Äldres förmåga att hantera teknik och internet måste därför stärkas.

Enligt prognoserna kommer dessutom tidningsupplagorna att halveras under nästa tioårsperiod, vilket klart innebär minskat behov av tidningspapper.

för sig att dua någon på kontoret. Det var ”herr Olsson”, ”fru Junerståhl” och ”fröken Blomqvist” för hela slanten. Att ständigt bli kallad ”herr S” verkade onaturligt. Men allt fler arbetsplatser gick småningom över till du, och det blev generaldirektör Bror Rexeds proklamation på medicinalstyrelsen 1968 som fick genomslagskraft i medierna. Fast så var det ju inte riktigt, skriver Lotta Olsson i DN. Någon reform var det inte utan en förändring som pågick gradvis i ganska många år och på många håll. Tilltalsord är till största delen en klassfråga, till viss del en etikettsfråga, säger hon. Arbetare har för det mesta sagt du till varandra, medan man i samhällets övre skikt använt sig av titulering och ni, ”vill dok-

tor Martinson”, ”anser statsrådet Erlander”, ”önskar professorskan” och så vidare. Per Albin Hansson hade redan 1938 ryckt på axlarna åt frågan om titulering, enklast var ju att säga du. Tage Erlander förde traditionen vidare: inom socialdemokratiska partiet sa man alltid du. Men på senare år har det snarare blivit tvärtom: en del ungdomar har börjat säga ni för att markera artighet, medan en del äldre snarare tar illa upp, eftersom ni känns ålderdomligt och stelt, rapporterar DN. Hos oss fortsätter vi väl att dua, men man märker nog att det i intervjusituationer med politiker förekommer att reportern niar. Kanske respekten för överheten sitter i.

Det kommer att finnas många som

står utanför. Jag tycker att man ska kräva att det finns möjligheter även för dem. I väntan på att fler ska hoppa på tåget fortsätter digitaliseringen att öka, samtidigt som annan service monteras ner. STEN LINDHOLM Träskända stena@elisanet.fi

Språket som förändras Svenska språket genomgår ständigt förändringar, inte alltid till det bättre. Ett irriterande fenomen är särskrivningen, influerad av engelskan. Den kan som känt ta sig de mest kufiska uttryck. Om blomsterhandlaren annonserar ”Vår blomma” och inte ”Vårblomma” är det svårt att veta om det är vår eller er blomma han menar. Men kanske den inte är betald ännu och därför vår (blomsterhandlarens). ”Färsk ost” behöver inte alltid vara färsk, och annonserar man ”skjut dörrar” så är det väl meningen att man ska ta till bössan. En äldre kvinna som häromsistens intervjuades i Sveriges tv hade blivit ekonomiskt utnyttjad av sin ”god man”. Det betydde alltså att han ingalunda var god utan ond. Nu är det ju faktiskt så att nya-

re upplagor av Svenska akademins ordlista upptar benämningen ”god man”, medan äldre upplagor föreskriver ”godeman” eller ”godman”, vilket vi lärt oss. Så nu får vi väl acceptera att en god man kan vara god eller ond. En annan betydelseförskjutning som ägt rum i svenskan gäller förrän, innan och före. Vi lärde oss i grammatiken att ”förrän” används i nekande och ”innan” i jakande sats och att det är skillnad på konjugationer och prepositioner (innan klockan slår 12, men före klockan 12). Men nu blandar man friskt innan och före, och det har också godtagits av språkmänskorna. Allt måste vi finna oss i. Infinitivmärket ”att” slarvas ofta bort numera, vilket också lär vara

godtagbart. Men det kan nog bli aktuellt (att) sätta det på plats igen. Och så blandas ”om” och ”ifall” friskt, fast de har lite olika betydelse. ”Vi ska undersöka ifall det blir sommar” låter som om man tvivlar på hela årstiden. Och så har vi det där med dureformen som vi i Österbotten, där det sägs att kräftor och adelsmän aldrig trivts, inte har haft något problem med. Åtminstone på landbygden duades alla, utom äldre personer, präster, klockare, lärare och andra lärda. Men i jämställdhetslandet Sverige var det annorlunda. När jag kom till Stockholm för att jobba 1952– 1953 (och bodde som fattiglapp på det rika Östermalm) gick det inte

BÖRJE SIDBÄCK

FÖRENINGSNYTT

Vårkonsert Med glada toner vill vi hälsa våren! Nu stretar myran, men vi latar oss, när styrman Karlssons farkost kastar loss och en sorts klockklang följer oss i spåren! Vi sjunger skönt för fästmön, om vi får en. En fin kristall kan lätt bli hjärtekross, men sommarvärmen tröstar oss förstås, för Idas takter har vi kvar, trots åren. I silvertoner skimrar glädjens blomster. Med vemod blandas minnets återkomster till slocknat kol, som vill bli ljuv musik. Låt vinden ge den högsta grenen skjuts! Vi älskar sången, hälsar vår publik och hoppas ert betyg blir sextio plus! EVANDER

Vårkonsert i Åbo. Pensionärskörerna Silverkören Argentum med Kurt-Erik Långbacka som dirigent och Åbo svenska pensionärsklubbs 60+ kör med Harry Dahlström som dirigent uppträdde. Vårkonserten håller på att bli något av en tradition och uppskattas av såväl publik som sångare. Sångarna Erik Andersson läste, till konsertbesökarnas förtjusning, upp en egenhändigt skriven sonett som presenterade sångerna. Repertoaren bestod bland annat av Sol och latarvisan, Myran och oxen, Styrman Karlsson, Kristallen den fina och Idas sommarvisa. Foto Jan-Henrik Strandell

GOD TID

5/2014 – 19

FÖRENINGSNYTT

Sven Sid gästade Ingå Ordförande Kaj Sjöblom hälsade

seniorerna välkomna till aprilmånadsträffen. Speciellt välkommen var Sven Sid som under rubriken Teaterminnen höll oss åhörare fångade i sitt gemytliga och personliga grepp. Han inledde med att berätta att han har arbetat inom scenkonsten i 43 år och sedan ”måste” gå i pension. Svena redogjorde hur han på grund av olika händelser fick idéerna till att sätt upp pjäserna Topelius, Mannerheim och Chaplin på Svenska Teatern i Helsingfors. De är alla oförglömliga för oss som har sett dem. Zacharias Topelius var inte bara en sagofarbror. Förutom att han var journalist skrev

han också texterna till många sånger och psalmer. Vi lyssnade till Kent Sjömans fina version av Jag gungar i högsta grenen. Vidare gav Svena oss en inblick i hur den svenska teaterverksamheten har utvecklats från den tid då den verkade i den av Engel ritade Trädteatern. Där hade Finlands första opera Kung Karls jakt sin premiär år 1852. Topelius skrev librettot och Fredrik Pacius musiken till operan. En intressant inblick fick vi av hur Mannerheimpjäsen blev verklighet. Pjäsen Chaplin satte Svena upp efter digra studier i Chaplins liv och i synnerhet hans musik. Om allt går enligt planerna så kommer kanske Chaplin att sättas upp i Edinburgh. Den

Sven Sid och Kaj Sjöblom på månadsträff i Ingå.

har redan översatts till engelska. Teaterkonstens mångsysslare Sven Sid varvade presentationen med musikinslag och avslutade med sångerna Stadin kundi som han har uppträtt med 201 gånger i pjäsen Stadin kundi och till sist den rörande sången om Elfensten. Han är jätteglad över att ha valt teatern som sitt arbetsfält, för han var redan under skoltiden en ”livlig elev”. Den bästa kritik han har fått var: Anna-Liisa Ramstedts efter Topelius pjäsen. ”Vi satt där och önskade, måtte det aldrig ta slut”. Svena avtackades med en ”bok” inhöljt i glas med metallfodral. Sedan följde kaffepaus. Värdinna var Leena Maunu, medhjälpare Viola Holmström, Ann-Mari Enberg och Maj-Britt Wide. Välkomnande värdinna för träffen var Birgitta Sundberg. Information om vårens, sommarens och höstens verksamhet utdelades. Vinterbadarnas villkor diskuterades. Allsången satte igång, Jag tror på sommaren, Vinden drar med flera. Lotteriet gjorde ett trettiotal seniorer lyckliga. Ordförande tackade värdinnorna med sången: Främlingen, de två sista verserna: ”O ljuva flicka har du ej anat, att kärleksgunden dig själv har danat …” Träffen avslutades tradtionellt med Nu går sista visan. Text KAJ SJÖBLOM Bild TITTI SJÖBLOM

Vinnarlagen i bocciaserien våren 2014. Silver KY 5 Gretel Roth Bengt Roth, lagkapten Sinikka Ahokainen

Guld KY 10 Nils Berglund, lagkapten Ralf Norrman Nils Åberg

Brons GR 1 Östen Lindström, lagkapten Peter Isaksson Lasse Hoffman

Final för boccian ESP Esbo svenska pensionärer

avslutade vårens bocciasäsong den 24 april 2014. Bocciaspelet introducerades år 1995 för Esbo svenska pensionärsförening av Esbo stads dåvarande pensionärsombud Kaj Ahlgren och våren 1996 inleddes spelet på Lagstads skolas bollplan under ledning av Kaj Ahlgren och Christian Blomberg, i verksamheten deltog då 7 klubbar och 15 lag. Verksamheten flyttades på hösten till Dalsvik tryckluftshall, efter gästspel på olika planer och i olika hallar på grund av av ombygge i Dalsvik är verksamheten nu tillbaka i Dalsvik fotbollshall. År 2006 firade bocciaspelarna 10-årsjubileum men en klang- och jubelfest i FBK:s brandkårshus i Esbo. Någon klubb har försvunnit men

många klubbar som var med från starten såsom Dalsvik, Gäddvik, Hagalund, Kyrkoby och Köklax deltar ännu i dag. Gröndal och Olars har anslutit sig under årens lopp och efter det att ett lag från Grankulla svenska pensionärer anslöt sig till det glada gänget i januari 2014 spelade under vårterminen 37 lag med totalt 111 spelare och 22 reserver. Tack vare frivilliga och energiska funktionärer kan den viktiga boccian i Esbo pensionärsförening hållas vid liv, det är en utmärkt lätt motionsform och samtidigt viktig för det sociala umgänget. Inför sommaren blir det en paus men många deltagare fortsätter med pétanque på tre olika sportplaner runtom i Esbo. SF

Karis avslutade säsongen Karis Pensionärer avslutade vår-

säsongen med kyrksöndag, hemlig resa och majträff. Den 15 maj höll Karis Pensionärer vårens sista månadsmöte på Brankis. Närvarande var cirka 55 seniorer. Föreningens ordförande Tor Wernér hälsade välkommen genom att läsa lämpliga visdomsord ur Bondepraktikan. Kaj Bäckström och Sven Johansson hade ordnat med något de kallade Lilla antikrundan i tävlingsform. På plats fanns ett större antal antika föremål och det gällde att veta vad de heter eller vad man använt dem till. Man tävlade i lag. Man gick från kontroll till kontroll. En del var bekanta saker som brödnagg och dagsverksstock, andra alldeles främmande som till exempel kreppare för örngottsband eller locktångsvärmare. Ett uppskattat och lite annorlunda inslag i programmet. Dagens gäster var två sjungande flickor från musiklinjen vid Lärkkulla Folkakademi, Jennifer Karlsson och Daniela Ragnell. De bjöd på vacker sång. Som exempel kan nämnas Ted Gärdestads För kärlekens skull samt En kväll i juni.

Wivas balansövningar, ett stort info-paket och naturligtvis dans till orkestern Håll i gång rymdes också med på programmet. Kyrksöndag Den första söndagen i maj besökte man tillsammans med Karis svenska pensionstagare och Billnäs Pensionärer Pojo kyrka. Där predikade församlingens kyrkoherde Johan Westerlund i högmässan. Efter gudstjänsten berättade han om sin kyrka innan alla vandrade till församlingshemmet, där Pojo Pensionärer bjöd på kaffe med både salt och sött tilltugg. Hemlig resa Några dagar senare rattade Stig Berglund en fullsatt buss österut, denna gång på en rätt kort hemlig utfärd. Vårt första mål var Mjölbollstad (obs! gammal stavning) sanatoriemuseum inrymt i femte våningen på Mjölbollsta sjukhus. Här gav Birgitta Björklund, före detta översköterska, en mångsidig bild av sjukdomen tuberkulos och dess behandling. Färden fortsatte till Malmtorp bondgårdsmuseum i Täkter, som

består av några byggnader med gamla möbler och bruksföremål, vilka berättar om hur man levde och bodde förr. Följande stopp var St. Lars kyrka i Lojo, som anses vara något yngre än vår kyrka i Karis. Lojo kyrka sägs vara landets största församlingskyrka från medeltiden. Den är speciellt känd för sina kalkmålningar, vilka täcker tak, väggar och pelare. Här guidades vi på svenska av Torsti Salonen, synnerligen kunnig. På Alitalo vingård med sina tusentals äppelträd på Lojo ön väntade en god lunch på oss. Vi smakade på gårdens viner och likörer och en del besökte också gårdsbutiken, där man kunde förse sig med en flaska vin eller två. Under sommarmånaderna hålls inga månadsträffar. Verksamheten ligger ändå inte helt nere. På onsdagar spelas käglor i Strandparken och så fortsätter arbetet tillsammans med Pojo Pensionärer för SPF Västnylands sommarfest den 6 augusti i Sisu Arena i Karis. text CJ Foto SVEN JOHANSSON

Bussen full. Vart är vi på väg?

Birgitta Björklund visar en gammal filmrulle från skärmbildsfotograferingens tider

20 – GOD TID

5/2014

FÖRENINGSNYTT

Officer räddade altartavla Vid sin vårutfärd västerut bekan-

tade sig Kotkanejdens pensionärer med en stor kolteckning på en sidovägg i Kyrkslätts kyrka. Konstverket, som några dagar hösten 1944 var altartavla i kyrkan, har en högst säregen historia. Uppgifterna i det följande kommer från intervjuer på 1960-talet med den konstnär, som skapade verket. och den kapten, som mot given order räddade det från förstörelse. Vid evakueringen av det så kallade Porkalaområdet i september 1944 var konstnären Lennart Segerstråle i Kyrkslätts kyrka för att övervaka och hjälpa till med nedtagningen av de fyra stora glasfönster, som han skapat till församlingens 300-årsjubileum 1931. Fönstren bestod av inalles fyrtio rutor och krävde sakkunnig hantering. Ny altartavla i all hast När altartavlan hade skurits ut ur sin ram, sågs där bakom en omålad och dammig väggyta. Segerstråle beslöt göra något, så att kyrkan kunde överlåtas åt sovjetmilitären i snyggt skick. Konstnärsutrustning hade han inte med sig, men i en butik invid kyrkan kom han över en rulle spännpapper och i lottornas kantin fick han tag i några kolbitar. Han monterade spännpapperet i den tomma ramen och under några få timmar skapade han en kolteckning av Kristus på kor-

set med ett på två ställen brustet svärd ovanför. Under korset skrev han med kyrilliska tryckbokstäver ISUS HRISTOS SPASITEL VSEH NARODOV (Jesus Kristus alla folks frälsare). På dagen besökte bland andra svenska journalister kyrkan. De intresserade sig för den stora tavlan och Segerstråle förklarade dess symbolik: kärleken är starkare än våldet, därför segrar den över våldet, som här representerades av det brutna svärdet. Han översatte också den ryska texten till svenska. På kvällen, när konstnären drack te tillsammans med prosten Julius Lindberg i den redan tömda prostgården, ringde telefonen. Samtalet kom från länsmanskontoret, som förmedlade en order från statspolisen: tavlan i kyrkan skulle bort! Lennart Segerstråle blev något förvånad. Han ringde till statspolisen och fick höra, att ordern kommit från högre ort, från inrikesministern. Segerstråle ringde trots den sena timmen till ministern och förklarade, att man ville överlämna kyrkan i snyggt skick. Ministern lyssnade och sade, att de utländska journalisterna rapporterat, att det också fanns en rysk text på tavlan. Vad gick den ut på? Samtalet slutade med, att ministern gav lov att tavlan skulle få bli kvar, men först skulle texten bort. Där fanns ingen prutmån. Segerstråle klippte en

remsa av spännpapper och täckte med ritstift över den kontroversiella texten. Stormgräl om altartavlan När en sovjetisk militärpatrull, som förhandsgranskade fastigheter, som skulle överlåtas, såg tavlan, reagerade den häftigt. Det kristna motivet föll inte representanterna för den ateistiska sovjetstaten på läppen, för att uttrycka saken försiktigt. Den finländske kaptenen Per Duncker, som övervakade tömningen av kyrkan, fick sträng order att förstöra tavlan. Det skulle ske genom att bränna den i en brasa på kyrkans gård, där man gjorde sig av med sopor och annat avfall. Kapten Duncker gjorde då något exceptionellt: han bröt mot den givna ordern. Han insåg tavlans stora konstnärliga värde, rul�lade försiktigt ihop den nära sex meter höga tavlan och gömde den i en skrubb i övre våningen i Gabrielssons butik, där han hade nattkvarter. För sin chef berättade han, vad han hade gjort. När Duncker på kvällen kom till sitt nattlogi, var tavlan borta. Han misstänkte genast de svenska journalisterna. På något sätt hade de fått reda på bråket med tavlan i kyrkan. Duncker insåg genast, vilka följderna för Finland kunde bli, om kontroversen rapporterades av internationell press. Han ringde utan dröjsmål till högsta evakueringschefen Erik von Frenckell i Helsingfors. Denne insåg ögonblickligen faran och bad Duncker genast komma till Helsingfors.

Foto Bengt Ström

Räddade situation och tavla Mitt i natten begav sig Erik von Frenckell och Per Duncker till Hotell Kämp, som var presscentrum. När de bultade på hos de svenska journalisterna, blev dessa helt överrumplade. Tvåmanna

Kolteckningen är närmare fyra meter hög. Foto Ragnar Backström

patrullen förklarade utan omsvep, att tavlan fanns hos journalisterna och deklarerade, att de inte lämnar rummet, innan journalisterna överlämnar tavlan. De påpekade också, hur ytterst känslig saken var och tog av journalisterna löfte om att inte rapportera den i sina tidningar. Journalisterna insåg då sakens betydelse och de höll sitt löfte. Kapten Duncker tog hand om tavlan och höll den i säkert förvar i trettio år. I början på 1970-talet ville han upplysa Lennart Segerstråle om att tavlan inte hade gått upp i rök på kyrkbacken i Kyrkslätt i september 1944. Då han försökte kontakta konstnären var denne sjuk och när han avled 1975, visste han inte, att tavlan hade räddats.

När Kyrkslätts kyrka skulle fira 650-årsjubileum vände sig Duncker till svenska stiftets biskop John Vikström i Borgå. Han ville överlämna den till Kyrkslätts församling. Tavlan blev restaurerad och försågs med skydd mot ultraviolett ljus. Vid kyrkojubileet i oktober 1980 avtäcktes den stora kolteckningen med konstnärens fru Marie-Louise som inbjuden hedersgäst. För nutida besökare är den monumentala teckningen med sin säregna historia ett gripande minne av några dramatiska dagar i Kyrkslätt kyrkas och vårt lands historia. Text RAGNAR BACKSTRÖM

Kvevlaxnejdens vårträff 81 medlemmar samlades 14 april

till säsongens sista månadsträff. Det vackra vädret gjorde att antalet var något lägre än säsongens medeltal som varit 86 deltagare per träff. Ordförande Peter Sahlsten hälsade välkommen och berättade bland annat om äldre rådets verksamhet i kommunen. Sedan följde dagens program som började med allsången Idas sommarvisa och med Gretel Nygård vid pianot. Att vara flykting i Finland och hur bryskt utvisningen kan ske då inte uppehållstillstånd beviljas var ämnet för Håkan Nituvuoris korta föredrag. Han hade personligen, som vän till de som utvisats, upplevt detta.

Pensionärsklubben har en egen sånggrupp på cirka 20 personer som fortsatte programmet under Holger Nybäcks ledning och sjöng två sånger. Programmet tog paus för att dricka kaffe med dopp som till säsongens sista möte klubben bjöd på. Innan dagens föreläsning från Korsholms Vuxeninstitut uppträdde Edvin Vestergård med några kända sånger och ackompanjerades av brodern Bengt. Vuxeninstitutets föreläsning hade namnet Cinque donne (fem damer ) på utgrävningsresa i Italien. Två av damerna Britta Malm och Solveig Jungner som var med

visade bilder och berättade om sin tid som volontärer vid arkeologiska utgrävningar av ett område i sydItalien med bosättning från 1100– 1300 före Kristus. Dragningen i vårlotteriet var uppskattad som sista programpunkt. Alla som köper lotter donerar ett lotteripris, detta för att stärka klubbens kassa. Men klubbens verksamhet slutar inte ännu fastän sista månadsträffen hölls. Här följer presentation över en del av våren och sommarens verksamhet. Sommarens allsångsafton ordnas i veckan efter midsommar invid Kvevlax Uf den 24 juni. Hemliga resan ordnas vecka 26. Klubbens

Edvin Vestergård sjöng och Bengt Vestergård spelade dragspel.

sommarresa ordnas tillsammans med Korsholmsföreningen och VIPS. Resan som går till naturskö-

na Siljansbygden och Dalarna sker 12–17 augusti. BERT BÄCK

GOD TID

5/2014 – 21

FÖRENINGSNYTT

Intressant ö i Östersjön Sånt här händer aldrig på vägen från

Hangö till Helsingfors sa vår ordförande Bo Forsström. Inte så många djur på samma resa: räv, två kraftiga vitsvanshjortar och hare sprang över vägen och på en äng bredvid vägen trana. Ettan var på vårresa till Ösel 6–8.5. Vi bodde på ett av Kuressaares 9 SPAHotell med den pampigaste utsikt man kan ha. På andra sidan viken låg biskopsborgen. Borgen byggdes 1338–1380 och är hela Baltikums enda intakta borg. Den är byggd i fyrkant med ett torn i varje hörn. Tre torn finns kvar. Runt borgen finns en vallgrav. Borgen är imponerande med vackert välvda valv, höga murar och borggård. I dag är borgen Kuressaares museum med intressanta utställningar. Dels med borgens egen rekvisita. Till exempel tortyrredskap och vapen. Där finns också ett vackert altarskåp och en samling adelsvapen på väggarna. Dels olika utställningar kring Ösels historia och konstutställningar. Där hålls även konserter Vår guide under resan var lokalguiden Inge Raie som var mycket kunnig och trevlig. Kuressaare är Ösels största stad

med 14 000 innevånare. Stadens hus är i allmänhet stenhus byggda av kalkstenen dolomit. Inga höghus får byggas där. Stadsparken är stor, 7,7 hektar med många olika slag av ädla träd. Gamla hus håller på att restaureras, men det är mycket svårt att få tillstånd för tillbyggnader. Trädgårdarna är vackra. Redan blommade krikon och päronträd och som i hela Estland blommade gullvivor och vitsippor som vackrast. Orissaare är näststörsta staden på Ösel. Ösel är 350 kilometer från nord till syd och 250 kilometer från väst till öst. Till Ösel kommer man på 30 minuter med färja från Virtsu fär-

jehamn till holmen Muhu och sen över till Ösel. Vid färjfästet finns ett antal vindmöllor. Större delen av Ösel är slättland och mycket lite är odlad mark. Täckdikade åkrar syns sällan. Odlingarna är i allmänhet små. Mesta landet är skog. Gammal skog inte i speciellt bra skick. Mest lövskog med långa smala björkar, också mycket lönn och asp. Lika smala och skrangliga. Björk och lönn blommade med få blommor i toppen. Det finns ganska mycket ek också, men de såg inte heller ut att må bra. Ekar brukar vara stora och starka. De estniska ekarna är nödvuxna med många torra och brutna grenar. Marken såg ganska fuktig ut med lite gräs som markvegetation. På torrare ställen hade enarna brett ut sig. Stora områden med hopgyttrade enar som bildade buskage. Här och där finns lite tallbestånd. Troligen har öselborna tidigare gillat granhäckar. Det fanns väldigt ofta högvuxna granar i rader som tydligt var rester av forna häckar. De kunde bilda en fyrkant som varit gräns för gården. Orsaken till att landet är så lite

befolkat är att man tidigare hade småbruk. Under sovjettiden fick man större möjligheter att sälja lantbruksprodukter, fisk och viss teknik till Sovjetunionen. När unionen kraschade var det slut med leveransen. Många av gårdarna gick i konkurs och i brist på utkomst flyttade man till städerna i hopp om arbete. Många har inlöst sin forna hemgård och har reparerat sitt hus om det fanns kvar, eller byggt nytt och har det som sommarställe. Marken vill man gärna arrendera ut. Tyvärr finns det inga hugade spekulanter. De vill köpa marken, men ägarna vill inte sälja. Det finns få byar. Här och där i skogarna såg man hus med ett litet omgivande

tun. De äldre husen är i allmänhet av trä. Taken med halm, pärtor eller mossbelupna tegel. Nyare hus har plåttak. Många hus har rasat ihop. Vår rundtur gick till halvön Sörve, som sträcker sig långt ut i Östersjön. Vi passerade bland annat slagfältet Tehumardi där den ryska och tyska armen drabbade samman i ett blodigt slag. Där finns minnesmonument och gravar. För den ryska delen av befolkningen är det mycket viktigt att 9 maj fira minnet av slaget. Ute på udden fanns också det ryska kustförsvars batteriet. För 900 år sen var Sörve en ö. Landhöjningen är tre millimeter i året. Nu finns där två kommuner: Salme och Torku. Just nu diskuterar man om de borde slås samman. Olika åsikter finns. Känns det igen? Längst ute på udden finns Sääre fyrtorn. Vita bränningar slog mot klipporna och det blåste en mycket kall och skarp vind, men vi hade garderat oss när vi hörde väderleksrapporterna. Där växer mest enrisbuskar, men inte ens gullvivorna hade gett upp blomningen i det kalla vädrat. Platsen är bra att bonga fåglar vid deras flyttningstider vår och höst. Stränderna är fina sandstränder med slätslipade små stenar. Där finns stenar med hål i. Det är lyckostenar. Om man hittar en sten ska man blåsa genom hålet och önska sig något. Det går alltid i uppfyllelse! En annan sevärdhet är Kaali meteoritkratrar. Det finns en åtta, nio stycken. De beräknas vara 7 500 år gamla. Den största är 110 meter i diameter och 50 meter djup. På bottnen har det bildats en sjö. Vattendjupet i sjön beror på regnen. Estlands förra president Lennart Meri, även välkänd i Finland, är mycket intresserad av kratrarna och har skrivit böcker om dem. Han anser att varje besökare som kommer till Ösel borde se kratrarna. En

Den ståtliga borgen syns från våra hotellfönster.

Suur Tölli och Piret bärgar sin fångst. Mellan paret syns vårt hotell.

Ettorna beundrar den stora meteoritkratern i Kaali.

gång hade Lennart Meri en mycket högt uppsatt gäst som han ville visa den största kratern för. Han berättade ivrigt om kratern. Hans gäst stod en stund i tankar och sa sen: Tänk att den där stenen råkade falla just i den här sjön! Nära vårt hotell finns en humoris-

tisk staty. Ösels karlakarl Suur Tölli har tillsammans med sin fru Piret varit på fiskafänge. Nu bär de hem fångsten i sin båt. Men vem bär största bördan? Djurlivet är faktiskt rikt på Ösel. Vi såg flera storkbon på stolparna. Det finns vikar som myllrar av svanar. Ofta flög skogsduvor upp från fälten och flög bland träden. Vi var

lite besvikna över att vi inte sett vildsvin, som det finns mycket av. Men vi kompenserade oss genom att på Kaalikrogen äta vildsvinsstek. Vårt trevliga SPAhotell har en stor

innebassäng och en mindre utebassäng. Första morgonen hade vi bassänggymnastik. Vi var fem från vår grupp. Nästa morgon hade vi beslutat oss för att simma i utebassängen. Vi var tre damer i vår grupp som njöt av det. På andra sidan bassängen finns matsalens fönster. I matsalen satt vårt övriga gäng och åt frukost. Vi var lite purkna över att ingen såg vår hurtighet! Text och foto KRISTINA ROOS

Information i Kyrkslätt om EU-valet EU-valet har varit ett högaktuellt diskussionsämne de senaste veckorna. Deltagarna på Kyrkslätts pensionärers månadsträff den 5 maj fick ett mångsidigt och detaljerat informationspaket om situationen då professor Åsa Bengtsson redogjorde för EU-valet står för dörren men var är valfebern? Professor Åsa Bengtsson höll en mycket intressant och inspirerande föreläsning. Hon berättade om Europarlamentets nuläge och visade statistik om det föregående valet och dess resultat. Hon analyserade det kommande valet från olika syn-

punkter och hur väljarna kommer att bete sig. Är det ett oväsentligt val ? Varför intresserar EU-valet inte? Vem vinner, vem förlorar? Vilka röstar och vilka blir hemma. Hur väljer de som röstar mellan partierna. Hur klarar sig de olika partierna? Bland annat dessa frågor behandlade professor Åsa Bengtsson i sitt informativa föredrag. Åhörarna blev så väl informerade om det aktuella EU-valet att knappast någon av de närvarande blev hemma som soffliggare. Månadsträffen den 5 maj var

Kyrkslätts pensionärers sista månadsträff för våren. På mötet informerades om aktuella ärenden bland annat om kommande evenemang – hemliga resans datum är 5.6. och föreningens Kulturresa till Estland blir 5–8.9. Vårterminen avslutas med Allsångsfesten den 2 juni i Församlingshemmet. Till allsångsfesten välkomnas förutom egna medlemmar också medlemmarna från pensionärsföreningarna inom SPF Västnyland. Text och foto RAILI NORDBLAD

Ordförande Fredrik Malmsten tackade professor Åsa Bengtsson för en imponerande insats på månadsträffen.

22 – GOD TID

5/2014

FÖRENINGSNYTT

Kimitobesökare i Nagu

Blommor och blad på agendan

Med våren kommer flyttfåglarna.

Det varma marsvädret sätter fart på både fåglar och växter. Koltrasten drillar, snödroppen reser sig mot solen. Våren har väckt liv också i Festingarna. Pensionärsklubben Festingarna i Nagu har inbjudit Kimito Pensionärsförening till en glad samvaro i Framnäs stiliga ungdomsgård. Den 26 mars lyser solen och den sista drivan efter snöyran föregående vecka har smält bort. Kimitoseniorerna anländer med buss, en glad samling på ett femtital personer. Ossi Avén, av Naguborna kal�lad Yttar-Ossi, spelar välkomnande dragspelsmusik inne i den vackra Framnässalen. Där har Ossi spelat dansmusik redan på femtitalet. Många är de som har varit med redan då och har dansat till hans dragspelstoner. I dag får alla en nummerlapp i rosa, orange eller blått. Det gäller att hitta motsvarande nummer på sin tallrik inne i salen. Efter en stunds förvirring är alla bänkade. Flera känner varandra från förut, andra skakar hand och presenterar sig. Omkring hundratjugo pratande och skrattande seniorer byter erfarenheter. I väntan på maten. ordförande Raili Svahnström hälsar alla välkomna. Det är bra att vi får öva oss inför en eventuell kommunsammanslagning, tycker hon. Hon hälsar också pensionärskören med dirigent Robert Helin från Pargas välkommen. Nagu Pargas har en egen nybildad pensionärskör som under ledning av Ami Taulio för första gången skall uppträda tillsammans med kören från Pargas Pargas. De har hunnit öva bara en enda gång tillsammans före dagens uppträdande. I skärgården talar vi om Pargas Pargas och Nagu Pargas för att kunna skilja på skärgårdsstadens stadsdelar. Festingarnas

Tisdagen den 29 april var ett 30-tal

Bordsblomster Vi inleder unisont med Festingarnas

sång som är etta i Festingarnas sånghäfte. Därpå serveras fisksoppa med skärgårdslimpa. Båda kända delikatesser tillverkade av specialisten Eija i köket. Soppskålarna töms, brödfaten likaså. Men pratet fortsätter. Man berömmer maten. Man förundrar sig över den tidiga våren. Man diskuterar gemensamma problem som sophantering, hälsovård och gropiga vägar. Citronkakan till kaffet får extra beröm. Maja Friman berättar om program-

met. Hon delar ut blad med Ossis valspotpurri så alla kan hänga med när Svarte Rudolf böjer sin nacke och dansen går på alla bryggorna. Seniordansarna kommer med sitt bidrag. Maja leder seniordans en gång i veckan och vi får se några svängiga takter i amerikansk stil. De redan nämnda körerna uppträder var för sig och tillsammans. Några omtagningar blir det, men det väcker bara munterhet hos publiken. Alla är barn i början. Också seniorer. Applåderna är uppriktiga och tacksamma.

Kimitopensionärernas ordförande

Ecca Wasén har ordet. Han tackar för inbjudan till Nagu och berättar att han en gång har spelat teater på den berömda Framnäs scenen. Pjäsens namn har han däremot glömt. Det är tydligen ett tag sedan. Ecca överräcker en bok om Caj Ehrstedt, Kimitobygdens stora son. Rampljus heter biografin som är skriven av Leif Nystén.

av Kyrkslätts pensionärer på en vårutfärd till Esbo och Helsingfors. Vårt första resmål var Gäddviks vattentorn i Esbo.Det blev färdigt år 1967, och är ett av de tolv vattentorn som finns i Helsingforsregionen.Tornet har ett mycket kännspakt utseende, det ser ut som en ufo eller ett flygande tefat, där det står på sina sju ben med sin runda cistern och välvda tak. I översta våningen finns en restaurang som heter Haikaranpesä eller Storkboet. Det var dit vi var på väg för att äta lunch. Utsikten var fin, vi såg allt från skärgårdens öar till stadens höghus. Efter en god måltid fortsatte resan till Helsingfors, till stadens Vinterträdgård vid Tölöviken i Djurgården, där Djurgårdsloppet kördes för några tiotal år sedan. Vinterträdgården byggdes av generalmajor Jakob Julius av Lindfors, enligt planer av arkitekt Karl Gustaf Nyström. Lindfors donerade byggnaden, som ser ut som ett stort växthus, till Finlands träd-

gårdsförening, som hade en trädgårdsskola på området. Vintertädgården öppnades för allmänheten år 1907 och parken fick namnet Stadsträdgården. Gåvogivarens vilja var att allmänheten ska få bekanta sig med Vinterträdgården gratis, vilket gäller ännu i dag. Där finns 200 olika växter i tre olika rum. Allt från kryddväxter och orkideer till en massa kaktusar. Bakom Vinterträdgården finns Stadsträdgårdens många växthus, där man driver upp blommor till stadens parker. Utanför Vinterträdgården finns en grönskande park och en rosengård med flera tusen rosor. För att njuta av dem får vi göra ett nytt besök. Under hela resan kunde vi njuta av björkarnas skira grönska. Naturen väntade på regn, men trots mörka skyar, fick vi inte regn i nacken – som vår reseledare Sol-Maj uttryckte sig. Förutom några enstaka droppar. Men när jag låste upp hemdörren, kom det välbehövliga regnet. Text SIV WIKSTRÖM. Foto KRISTIAN LINDFORS.

Därefter följer Naguvalsen och all-

ra sist blir det lottdragning. Lotteri förekommer på alla Festingmöten och vinsterna är många. Huvudvinsterna, ett lokalt handarbete och ett träunderlag format som en Jungfrudans, tillfaller två Kimitopensionärer och fruktkorgen går till Sonja från Nagu. Det är många duktiga Festingar som

är med och arbetar för att det skall bli så här festligt i Framnässalen. Ett stort tack går till dem och till alla våra gäster som gjorde vår dag så trevlig! Friska krafter och nya tag i rabatten önskar FESTINGEN BETTAN

Vårmöte i Pernå

De glada dansarna sitter vid eget bord

Pernå pensionärer höll sitt vårmöte den 12 mars i Sockenstugan med 50 medlemmar närvarande. Marianne Hällsten valdes till mötesordförande, Birger Serenius till sekreterare samt Guy Andersson och Denise Grönqvist till protokolljusterare/rösträknare. Efter att skattmästare Carl-

Gustaf Lindfors gett ett kort sammandrag av ekonomin, bokslutet godkänts av verksamhetsgranskarna Görel Selander och Stina Jöns samt årsberättelsen upplästs av tidigare sekreteraren Marianne Gunell godkände mötet bokslutet och beviljade samtliga redovisningsskyldiga ansvarsfrihet. Inga övriga ärenden.

GOD TID

5/2014 – 23

FÖRENINGSNYTT

Otrolig vecka i det moderna antikens Rhodos Det kan låta otroligt, overkligt eller

vad som helst, men ön Rhodos med sin moderna livsrytm har en air av antikens dramatiska händelser och omvälvningar som en kupol över sig, som omspänner hela ön. Vi var ett österbottniskt sällskap som fick uppleva en fantastisk vecka i sällskap med Ann-Sofi Sydholm och hennes man, Kosta Panagos, båda experter på sina guideområden, han på antikens värld och Ann-Sofi på de mera jordnära, kulinariska utsvävningar som vi fick uppleva. Första dagen började rätt lugnt, men nästa morgon åkte vi iväg med egen buss på rundtur för att lära oss känna staden Rhodos och försöka få en aning om var den berömda kolossen på Rhodos stått. De flesta har ingen klar bild över det, men man tror att den stod i Mandrakihamnen. Vad Akropolis betydde fick vi också lära oss, den högsta toppen på något, liknar kroppåsin på närpesiska. Vi fortsatte färden till gamla stan där försvarsverket från antikens tempelriddarborg står som ett monument över blod, svett och tårar. Men otroligt välbevarat och sevärt. Efter denna upplevelse väntar lunch i gamla stan, ”monumental” den också, väl omspännande 2,5 timmar, och mycket utsökt. Denna dag, som senare avslutades med middag på vårt hotell, glömmer man inte i första taget Tredje dagens utflykt börjar med en lunch, den dagen på nära tre timmar med många rätter, man började ana en kommande viktökning! Vid 16.30 tiden fortsatte vi sedan mot Lindos, på resan dit stanna-

de vi vid ett krukmakeri som uppvisade ett kanske utdöende yrke, men deras alster var se- och köpvärda,otroligt välgjorda. Krukmakaren Janni drejade till en antik lerkruka på nafs, en verklig konstnär i sitt yrke. På den fortsatta resan till Lindos besökte vi Tsambikakyrkan, färgstark, berömd för sin unika ikon och öppen för allmänheten dygnet runt. Vi fortsätter och bekantar oss med den vackra staden Lindos, känd för sina speciella labyrintiska gränder, en byggnadsstil från antiken, mycket genomtänkt, för att skydda mot sjörövare. Man fick känslan av att dessa inkräktare aldrig återvände, om de mot förmodan slapp levande därifrån. Efter denna rundvandring var det dags för dagens middag på en taverna, som bjöd oss på nya smakupplevelser från det lokala planet, otroligt goda. Deras köksmästare var internationellt känd och prisbelönt. Vi fick ett fint ett minne ”from Lindos by night”. Efter tidig frukost följande morgon

tog vi bussen ned till hamnen och därifrån en båt till ön Symi. Efter cirka två timmar i strålande solsken, rutten gick tidvis nära Turkiet, var vi framme vid det första strandhugget, Panoriki,en fantastisk vacker, skyddad hamn, skyddad både för storm och insyn. Där besökte vi klostret i Panoriki från antikens tid, där fanns inga munkar numera. Tala om fantastisk utsikt, som man även mötte överallt på Rhodos, här var luften mycket ren och klar, i denna grönskans paradis. Vi fortsatte vår båttur till andra sidan ön, och träffade

där om möjligt ännu mera hisnande natur, samt en ”hisnande”lunch på en mycket trevlig uteservering, där åtminstone jag lät mig luras på att en matkomponent var fisk, när det var nåt helt annat. Kokkonsten står högt här. Efter lunchen erbjöds möjlighet att komma med på öns minitrain-tur, optimistiskt menade man att alla 28 skulle rymmas med, men tyvärr det blev för trångt. Vi som var med fick uppleva en otroligt vacker vild natur, växtlighet, långt utanför en nordbos perspektiv, det kan inte beskrivas det måste ses. Utsikten över havet var fantastisk, då vägen vanligen följde stranden, oftast högt över havet. Efter en händelserik dag njöt vi av hemfärden, en härlig båttur på däck i strålande väder och i trevligt sällskap efter en händelserik dag på ön Symi. Ny dag, nya upplevelser. Vid 13-tiden vandrar vi iväg på lunch, utsökt som vanligt. Man kan få fina matupplevelser här, baserade på grönsaker, och från antikens tid har man kvar konsten att tillreda mat som står sej i värmen och godare desserter får man leta efter. Efter lunchen vandrar vi genom den nya stadsdelen till gamla stan, där vi bekantade oss med den unika och berömda trädgården Montalembert. En del av oss besökte också den judiska och osmanska delen av stan. Dagen avslutades med middag på vårt hotell. Första maj blev en dag man inte glömmer bara så där, vid tolvtiden åkte vi med bussen till Kallithea Springs, en vacker semesterort för antikens välsituerade, och därifrån till våra värdars ”sommarställe”i

Faliraki. Där blev vi furstligt mottagna av värdinnan Ann-Sofi med följe, samt hela hennes familj. Deras sätt att välkomna oss var fantastiskt hedrande. Vi bänkades vid borden under stora skuggande träd. Serveringen av utsökta maträtter och viner inleddes genast till levande musik, bestående av en trio stödd av en välsjungande vokalist. Dagen förflöt under trevlig samvaro med underhållning, god musik, dans och sång. Carl-Erik sjöng ett par visor ackompanjerad av den skickliga trion. Som sagt, en dag man kommer att minnas länge. Ny dag, tidig frukost på hotellet, så iväg med bussen 9.30-tiden längs västkusten runt ön. Vi åker först upp till Filerimos, får lufta oss, köpa och smaka munkdroppar med hemligstämplat innehåll. Sen hade vi ork att vandra längs ”Golgata” ända upp till det 22,5 meter höga korset på toppen av Akropolis. Vilka fina vyer man såg därifrån, milsvida. Längs Golgata fanns påfågelshannar med utbredda stjärtfjädrar att fota, som säkert många av oss gjorde. Omväxlande för oss norrifrån. Sen åkte vi vidare till Profitis Ilias-berget med sina vackra landskap och härliga vyer. Vi besöker där ett intressant folklore-museum, sen åkte vi på lunch i den lilla bergsbyn Apollona, där vi får smaka på ”Gliko tou Koutaliou”, en typisk grekisk efterrätt, som gav mersmak. Därifrån direkt till en vinprovning i den lilla byn Embona, utmärkt goda viner som vi också fick köpa, vilket flera av oss även gjorde. Här fick vi veta mycket om vinodlingsfinesser, olika mognadsgrader när druvorna för olika vinty-

Reseledare Greta-Lisa Nilsson

Guiden Ann-Sofi Sydholm

per ska plockas och så vidare. Slutet på resan närmar sej, på kvällen åt vi avskedsmiddag tillsammans med våra värdar på en utmärkt restaurang, Det skålades, pratades, fotograferades och alla våra damer uppvaktades med en ros. Festligt. En minnesvärd vecka var till ända! Följande morgon inleddes den

långa hemresan, en minnesvärd vecka på Rhodos var över. Man vill gärna hoppas att vår vän och reseledare Greta-Lisa Nilsson från pensionärsföreningen Vi Norrifrån också är nöjd med oss medresenärer från resa. VI NORRIFRÅN/SVEN BACKMAN, medresenär

Gun från Finlands Seniordansförbund har ordet Så är åter en termin avverkad i seni-

ordansens tecken. Det är märkligt hur vecka läggs på vecka och månad på månad. Jag vill tacka er alla dansare runt om i landet för att ni valt seniordansen som er egen motionsform. Jag vill påstå att ni gjort ett supergott val. Seniordansen påverkar såväl fysiskt som psykiskt. Fysiskt tränas balansen, rörligheten, benstyrkan, koordinationen, minnet och konditionen. På det psykiska planet stimuleras må brahormonet oxytocin och det skapar välbefinnande och glädje. Mottot ”Seniordans ger glädje – gör glad” är lika aktuellt i dag som 1979 när seniordansen kom till Finland. Ett stort tack till alla dansledare, utan er skulle vi inte ha nån seniordans. Tack för alla danstimmar, för ert engagemang att föra dansen vidare. Tack till alla föreningar och organisationer som valt att ha seniordans i sitt programutbud.

Vi har haft en aktiv vår med ledarutbildningsar i såväl seniorsom sittdans. Sittdansmaterialet I folkviseton har varit omåttligt populärt. Kurserna fortsåtter till hösten. Sittdansen passar överallt , som pausprogram på föreningsmötet, i bussen på utfärden, i Mimoselgruppen och på marthamötet. Våravslutningsdanserna som arrangerades i Nykarleby och Dalsbruk var välbesökta och programmet som vi övat under höst och vår löpte verkligt bra. Alla dansade samma steg och figurer. Det är en fröjd för ögat att se alla dansa tillsammans och att ta del av mötena mellan dansare som inte sett varandra på länge. Seniordansen har en viktig uppgift som kontaktskapare mellan dansare.

kommer med närmare info senare men det blir seniordans till levande musik och tidig middag. Sommarseniordansen fortsätter som tidigare somrar enligt tabell på www.seniordans.fi.

Nästa år firar vi 30 år som förbund.

Det gäller att nu redan börja lägga undan en slant till jubileet, som går av stapeln i Tammerfors. Vi

Våravslutningsdansare i Nykarleby.

Önskar du eller din förening info eller inspirationstimmar med senior – eller sittdans – tveka inte att ta kontakt med ordförande Gun Svenlin på telefonnummer 045 3520064

Jag önskar er alla en skön sommar Dansa flitigt hemma på köksgolvet, på lavadansen och på seniordansen. GUN SVENLIN Finlands Seniordansförbund rf

24 – GOD TID

5/2014

FÖRENINGSNYTT

Ett karolineröde blir berättat Bengt Juselius från Esbo berättade för Tammerforspensionärerna om släkten Segercrantz anfader Johan Ekman (1675–1741), som fick uppleva den svenska stormaktstidens sista år i Karl XII:s armé. Han var med om både segrar och nederlag, hårt liv och stora umbäranden samt 13 års krigsfångenskap i Sibirien. Johan Ekman föddes den 14 juni 1675 på okänd ort i Nyland. Svåra nödår och brist på mat rådde i slutet på 1600-talet så man beskriver honom som en ”kort, knotig, senig och hjulbent kavallerist”. Han anslöt sig år 1696 som frivillig till Tavastlands och Nylands dragonregemente, blev korpral år 1700, regementsadjutant år 1704, befordrades till löjtnant år 1705, premiärlöjtnant år 1707 samt ”sekundryttmästare” den 26 februari 1709. Johan Ekman var med om slaget vid Narva i November år 1700 där Karl XII segrade över Peter den Store. Andra slag utspelades vid floden Daugava i Riga år 1704 och senare i Fraustadt i Sachsen år 1706. Johan Ekman stred i general Lewenhaupts

styrkor under åren 1700–1709. Slag utspelades vid Lessnaja år 1708 och slutligen deltog han i slaget vid Poltava år 1709. Han blev krigsfånge vid Perevolotjna i slutet av juni år 1709. Krigsfångenskapen räckte i 13 år. Han blev frigiven 1722 och inträdde på nytt i armén bara tre månader efter hemkomsten. Ryttmästare blev han 1724, major 1729 samt överstelöjtnant år 1740. Han avled på Kurvola gård i Ackas (nuvarande Toijala), i slutet av december år 1741. Karl XII:s armé stannade kvar i Bal-

ticum efter det framgångsrika slaget vid Narva. Fälttåget fortsatte då ryska styrkor i olika repriser anföll den svenska hären i dagens Lettland

och Litauen. De svenska styrkorna omfattade som mest 35 000 man och 40 000 hästar. Då Karl XII på våren 1708 drog österut från Polen i riktning mot Moskva hade armén minskat till ca. 20 000 man och en tross som omfattade ca. 15 000 personer. Överallt mötte de nedbrända byar i västra Ryssland. På den tiden förde man mycket lite proviant med sig i trossen. Man ”räknade” med ”lokal” livsmedelsförsörjning genom tvång och direkt stöld från den lokala befolkningen. Det rådde också stor brist på foder åt hästarna. Var hitta 17 ton hästfoder per dag i nedbrända ryska byar? Varma vinterkläder hade man inte heller. Vintern var den kallaste under hela århundradet. Kanalerna frös i Venedig och likaså floden Seine i Paris. Karl XII tvingades vända och marschera söderut. Hären fortsatte mot Ukraina där han kunde räkna med hjälp av Ivan Mazepas kosacker, vilka stred mot ryssarna för ett fritt Ukraina. Kölden orsakade talrika förfrysningsskador och många dödsfall inom den svenska armén. I början på maj år 1709 slog den

svenska armén, som tillsammans med Mazepas trupper bestod av ca. 25 000 man, läger i byn Buditsche utanför Poltava. Hemma i Sverige och Finland visste man bara att kungen med sin armé ”var i Ryssland”. Karl XII var orolig över den rådande situationen. Han visste inte när Peter den Store med sina huvudstyrkor hade planer på att överfalla svenskarna vid Poltava. Ryssarna anlände med 40 000 man och 80 kanoner i början av juni 1709. Slaget vid Poltava utkämpades den 28 juni år 1709 och slutade i nederlag för den svenska armén. Styrkorna hade råkat i oordning och lyckades inte överrumpla ryssarna som det var tänkt. Karl XII

Träskändas hemliga resa 14.5.2014 startade 16 medlemmar

från Träskända Seniorer föreningen ( medlemmar från Kervo, Träskända och Tusby ) sin hemliga resa. Efter 1 ½ timmes resa västerut konstaterades det att målet var Ekenäs. Första anhalten var Rådhustorget. Då det var onsdag var det torgdag och därför stiftades bekantskap med utbudet. Några inköpte diverse antikviteter som reseminnen. Sedan styrdes stegen till närliggande EKTA-museum där det fanns utställning om det

gamla Ekenäs historia, Inka föremål och Helen Scherfbecks alster. Därefter stod sommarrestaurangen Knipan i turen, där det intogs en läcker lunch. Efter lunchen underhöll Österby Pensionärers sekreterare Nils Jansson oss med anekdoter om den kände polisen Dido (Adrian Viktor Selenius )och hans hemstad. Efter lunchen fortsatte vi med rund-

vandring i Gamla Stan (Barckens udde). Under rundvandring-

en besöktes kyrkan och därefter fortsatte vandringen till Fisktorget, där Mannerheim riddarna Tor Lindblads och Hans Winds (dubbel Mannerheimriddare ) minnesmärken finns. Undertecknad berättade om motiven för deras utnämning till riddare. Sista besöksmålet utgjorde naturskyddsområdet Ramsholmen. Vit- och gulsippsbeståndet beundrades. Efter en händelserik dag bordades Packalens buss för hemfärden. GÖRAN R. WIKSTRÖM

kunde inte själv leda striden, ty han hade några dagar innan blivit sårad i foten av en muskötkula. Tillbaka till Johan Ekman. Tavastlands och Nylands kavallerister under general Lewenhaupt klarade sig utan större förluster under slaget. Deras uppgift var att hindra de ryska kossackerna att omringa trossen. Efter slaget retirerade armén med den sårade Karl XII söderut, för att hitta ett lämpligt vadställe över floden Dnjepr. Vid Perevolotjna hittade man ett timmerupplag samt några båtar och flottar. På stranden fanns då 16 350 man, 5 000 civilmilitära personer och 1 675 kvinnor och barn. ”Rädda sig den som kan!” Hästarna kunde simma över floden men blott ca. 3 000 man kunde ta sig över. Kungens vagn placerades på två båtar. Kvar på stranden stod tusentals brinnande vagnar och kvarlämnat materiel. General Lewenhaupt beslöt stanna hos den resterande armén. Största delen av den karolinska hären kapitulerade i Perevolotjna och bland krigsfångarna fanns Segercrantzarnas anfader Johan Ekman. Den 11 juli 1709 skrev Karl XII ett brev, efter slaget vid Poltava, till konseljen i Stockholm. Han berättade endast om ”avbräck uti ett fältslag” och tillade, ”emellertid har tillståndet här varit gott och väl förlupit”. Det var milt uttryckt, då största delen av karolinernas arme var förintad … De svenska krigsfångarna tvingades

marchera tillbaka till Poltava där de fick begrava sina stupade kamrater. I en stor segerparad i Moskva i början av december, deltog ca. 4 000 fångar. Krigsfångarna sändes sedan till olika orter i Ryssland och Sibirien. Kapten Johan Ekman hamnade i Verhoturje i Södra Ural. Efter freden i Nystad den 30.8.1721 blev han frigiven 20.12.1721. Johan Ekman återkom till dagens Toijala (Kurvola gård) i slutet av april 1722. Endast ca. 5 000 av de totalt mellan 25 000 – 30 000 svenska krigsfångarna återvände efter den långa

Bengt Juselius

fångenskapen. Största delen dog av ”farsot, värk och plåga”. Johan Ekman bosatte sig på Kurvola gård i Ackas by. När han var 54 år gammal gifte han sig med 16-åriga Anna Sofia Boije af Gennäs och de fick tre barn, Johan Fredrik 1730, Gertrud Elisabet 1732 och Carl Isak 1734. Carl Isak blev Segercrantzarnas stamfar. Efter Johan Ekmans död år 1741 blev en bekant till Johan Ekman, Mårten Segercrantz, förmyndare för de då 7 och 11 år gamla sönerna Ekman. Denna Mårten (Enberg) hade adlats efter att ha varit med i Armfelts styrkor vid anfallet mot Trondheim år 1718 och den svåra marchen tillbaka över de norsk-svenska fjällen. Mårten Segercrantz bodde på gården Såtevalla i Lembois. Eftersom Mårten Segercrantz var barnlös skrev han en anhållan till Kung Adolf Fredrik i Stockholm, att sönerna Ekman skulle få bära hans släktnamn innan han dog. Han påpekade att överstelöjtnant Johan Ekmans bedrifter var anledningen till hans anhållan och på detta sätt skulle släkten leva vidare. Detta godkändes av kung Adolf Fredrik och bröderna Johan och Carl Isak adlades år 1756. Redan år 1738 hade Mårten Segercrantz donerat den Segercrantzka ättetavlan jämte en ljuskrona till Lembois kyrka med inskriften, ”Guds Heliga namn till Ähra Och dess Huus Till Prydnad är denna ljuscrona gifven till Lempälä Kyrkia af Majoren Wählborne Mårthen Segercrantz A 1738”. Bengt Juselius är ättling i rakt nedstigande led till Carl Isak Segercrantz. Johan Ekman var Bengt Juselius morfars farfars farfar. MARIANNE HUOTARI

GOD TID

5/2014 – 25

FÖRENINGSNYTT

Region Österbotten registreras Efter drygt 40 år som oregistrerad förening blir nu Region Österbotten av Svenska pensionärsförbundet en registrerad förening med namnet Svenska pensionärsförbundet i Österbotten r.f. Regionens vårmöte i Vörå den nionde april godkände enhälligt registrering och det uppstod kö till bordet när ombudsman Patrick Ragnäs lade fram stiftelseurkunden för undertecknande. Registreringen innebär ingen praktisk förändring i förhållandet mellan SPF och Österbotten, det österbottniska förbundet blir enligt stadgarna understödande medlem i Svenska pensionärsförbundet. Regionordföranden Henrik Svarfvar konstaterade att processen pågått några år och egentligen togs sin början med påpekande från förbundets revisor. Den ekonomiska verksamhet regionen har, bland annat som researrangör, förutsätter registrering. Som oregistrerad förening vilade också ett för stort ansvar på regionstyrelsen. Juridiskt får SPF Österbotten en klarare ställning med egen styrelse, egen ekonomi och ett bokslut som inte längre ingår i förbundets koncernbokslut, påpekade Svarfvar. Mötesdeltagare uttryckte farhågor för att registrering medför ökade kostnader för medlemsföreningarna, men det påpekades att det årligen är en fråga för medlemmarna om man vill uppbära medlemsavgift. Regionen har inte gjort det och Henrik Svarfvar trodde inte det blir aktuellt inom överskådlig framtid. Dock noterade han senare i programmet att resorna utgör stommen i regionens ekonomi, och att intresset för resor just detta år verkar ha avtagit. Det föreligger till och med risk att två utlandsresor måste ställas in om inte anmälningar kommer in i rask takt. Medlemsvärvning Ordföranden Henrik Svarfvar

poängterade också medlemsvärvningen och visade en statistik över fjolårets medlemsutveckling. Regionens 28 föreningar närmar sig 9 000 i medlemsantal, men i åtta av föreningarna skedde en minskning av antalet medlemmar. Netto ökningen för regionen var 202 medlemmar. Visst fick föreningarna 642 nya medlemmar under fjolåret, men av naturliga skäl är avgången också stor. 440 medlemmar avfördes från medlemsregistren, påpekade Svarfvar. Närpes pensionärsförening fick stå modell för medlemsvärvningen, och Sture Hägglom berättade om hur man aktivt gått ut till pensionärerna, särskilt till nyblivna sådana. Brev har skickats ut och det har ordnats seminarier för intresserade närpesbor. Samtidigt har föreningen också utlokaliserat verksamheten med trivselmöten i olika delar av kommunen. Motionsatsning Torbjörn Ehrman fungerar som ordförande för Vörå pensionärsklubb, och han efterlyste i sin välkomsthälsning ett ökat samarbete mellan pensionärsföreningarna, äldreråden och kommunerna. Målsättningen måste i första hand vara att aktivera den äldre befolkningen för motion och andra aktiviteter. Med den nya startegin att äldre skall bo hemma möjligast länge, är det viktigt att vi satsar på mental och fysisk hälsa, påpekade han. Kommunens hälsning framfördes av kommundirektör Christina Båssar, och frejdig musikalisk underhållning bjöds av Greger och Thomas Lindell.

Brister i räddningsverksamhet I ett uttalande från vårmötet påtalar regionen det faktum att verksamhetsområdet i dag inte nås av läkareller räddningshelikopter. Regio-

nens riksdagsmän uppmanas att i enlighet med grundlagen verka för att också Österbotten på enahanda grunder får denna trygghet. Text och foto BERTEL WIDJESKOG

Det blev trängsel kring bordet när Patrick Ragnäs lade fram stiftelseurkunden för undertecknande. Fr.h. Bland andra Bror Backholm Övermark, Christer Bogren Malax och Boris Särs, Terjärv.

På Umeåkryssning Efter flera års båtkryssningar mel-

lan Åbo och Stockholm ordnades för andra året i följd kryssning med Wasalines färja från Vasa till Umeå. Vi var 62 pensionärer från Korsholm, Kvevlax och VIPS ( Vasa) pensionärsföreningar som den 24 april for på båtkryssning till Umeå. Svanbäcks bussar samlade ihop oss i god tid på morgonen och båten avgick prick klockan 9. Förmiddagens program var mest musikalisk underhållning med Stig Snickars ( känd i hela Svenskfinland som före detta dansbandsmu-

siker) och Kurt Gref som spelade klarinett. Per-Erik Sabel som stod för frågesporten konstaterade att ingen hade svarat rätt på alla frågor som när han senast höll frågesport i Brunec i Norditalien på regionens resa senaste höst. Henrik Svarfvar, som också var reseledare informerade om Pensionärsförbundets frågesportsfinal vid vårmötet i Helsingfors och om verksamheten inom föreningarna och regionen under sommarmånaderna. Regionens ordförande

Efter en smaklig lunch i aktermatsalen var vi framme i Holmsund och for med bussarna till Umeå centrum. Efter två timmar fritt program i centrum fortsatte vi till museiområdet Gammlia och där avnjöt vi bland annat kaffe med chokladtårta på Sävargården. Dagen började lida mot kväll och tid för hemfärd. På båten åt vi en god buffemåltid och i övrigt var programmet fritt på båten, som anlände till Vasa enligt tidtabellen klockan 23. BERT

26 – GOD TID

5/2014

I dansens virvlar till tonerna av Närpes Spelmansgille.

Nöjesprofilen Lasse Eriksson ledde allsången och programmet.

Modersmålets sång sjöngs unisont.

Vårfest i Närpes Regionordförande Henrik Svarfvar

gratulerade värdföreningen Närpes dubbelt upp vid den sydligare av SPF Österbottens vårfester. Dels för att föreningen som den första inom SPF uppnått fler än 1 000 medlemmar och dels för att Närpes placerade sig som tvåa i förbundets medlemsvärvningstävling. Närpes fullmäktigeordförande Mikaela Björklund utgick i sitt festtal från rubriken Mot ljusare tider och pekade bland annat på den framtidstro som finns inbyggd i storbygget Mittistan som ska stöda såväl näringsliv som kultur, hur små orter och personliga kontakter gynnar integrationen och att talkoandan lever kvar, inte minst inom sång och musik. Det sista något som vårfestens orkestrar, Närpes Spelmansgille och Närpes skolmusikkår, är levande bevis för. Hon lyfte också fram vikten av att finna balans mellan aktivitet och

vila samt att ”gilla läget”. Något hon tycker kommer fram mycket bra i dikten De stjärnögda av Ulla Wallerström. Vi möter dem ibland, de lågmälda och stilla, som liksom sprider ljus på vägen där de går. Bland alla som har brått och sliter och far illa, har dessa människor tid att sprida lite ro. Det stjärnögda folk som anar mer än andra, att människans hemland är en himmel full av ljus. Vi möter dem ibland och glömmer plötsligt stressen. Vi värms av ögonblicket. De ger oss av sin ro. Text och foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

Närpes skolmusikkår och drillflickorna bjöd på flera fartfyllda nummer som uppskattades av festdeltagarna.

VIPS tar ledigt med maskerad En hatt med flor och blommor på

Damer för sina hattar. Allt från bredbrättat till pillerburk fanns representerat.

Det "rekorderliga fruntimret" Brita Åsbacka, iklädd sin hushållslärarinne utstyrsel, berättar om Marthas kokbok med anor från 1929.

eller grönrosa hår som står upp. På VIPS våravslutning dyker det upp både det ena och det andra. Och många glada skratt hörs när deltagarna får syn på varandra och upptäcker vem som döljer sig under hatten eller frisyren.

Roliga dagen är en tradition inom föreningen, men någon brist på idéer verkar inte ha drabbat deltagarna trots att många varit med vid tidigare tillfällen. Allsång, körsång och en och annan

vits stod på agendan för dagen.

Och naturligtvis gott kaffe med kaffebröd. Tillställningen avslutades med att seniordansarna under Elisabet Gyllströms ledning visade prov på sitt kunnande. Text och foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

Margot Enström leder VIPS-kören som framträdde med skönsång. Och något annat än en blandad kör kan det väl inte vara frågan om då den innehåller allt från herre i plommonstop, via dam i vietnamesisk hatt till hattlös punkare?

GOD TID

Bo ekonomiskt med livskvalitet Det ekonomiska läget i dag kräver inbesparingar på flera nivåer. Beslutsfattarna gör prioriteringar enligt bästa förmåga, vilket ibland kanske inte sker i enlighet med medborgarnas önskan. Mycket sparas in inom socialoch hälsovården och även äldreomsorgen. Frågan är om man missar något, sparar man in på fel sätt? Vissa åldersgrupper prioriteras betydligt mer än andra, vilket jag tycker är lite paradoxalt eftersom ett välmående samhälle kräver hänsyn till alla medborgare. Att tänka på framtiden betyder inte endast att jobba för de yngre generationerna, utan för alla. Bara för att man har en högre kronologisk ålder betyder det inte att man inte skulle ha något att bidra med och att man på något sätt ska prioriteras till sist. Det finns mycket som äldre personer kan bidra med, men för att nämna något som jag personligen uppskattar hos äldre är livserfarenhet.

5/2014 – 27

UPPSNAPPAT

Om sommarens möjligheter Så här på tröskeln till sommaren brukar jag slå ett

slag för utnyttjandet av sommarens rika utbud på olika slags aktiviteter. Både dagspressen och olika evenemangskalendrar innehåller massvis med uppgifter om allt som händer. Där är det bara att ösa ur sommarevenemangens ymnighetshorn. Att informationen nu fokuseras på sommarens händelser betyder ju inte alls, att övriga årstider skulle ha mindre att bjuda på. Men sommaren är ändå – för många – en tid för semester och avkoppling från vardagsknoget. Och knappast är bara hängmattan och badstranden lockande alternativ, utan hela vår nordiska sommar är verkligen värd att utnyttja, till omväxling, vederkvickelse, nöje och nya upptäckter. Här några tips:

• Bekanta dig med din hembygd och ditt hemlandskap! Få lär kunna säga att de har upplevt allt som erbjuds, och mycket förnyas dessutom årligen. Tag bilen och gör en dagsutflykt, eller utnyttja våra otaliga bussförbindelser. Välj ut en geografisk region och titta litet mera på den. Välj ett

eller några konkreta besöksmål. Åka gärna över landskapsgränserna! • Den som färdas med egen bil och har en plats ledig, tänk på pensionärsvänner och släktingar, som kanske inte är så rörliga. • Hör ni till dem som ordnar familje/släktsammankomster på sommaren, kombinera dem gärna med en sommarteaterföreställning, en konsert, en utställning eller någonting liknande. • Överraska familjen med ”Hemliga resan”. Det går säkert bra att hitta på nytt och spännande, som kan erbjuda minnesvärda upplevelser. Mycket av det som händer på sommaren är resultat av

flitiga amatörers och frivilligarbetares insatser. Något bättre erkännande för sina mödor och sitt intresse kan de knappast få än en talrik publik, många besökare och intresserade gäster. Det är tack vare dem alla som sommaraktiviteterna frodas – och lever vidare. ANDERS G. LINDQVIST

ska bo hemma så länge som möjligt och minskning av institutionsvården. På många sätt är det en fin tanke att det satsas på förbättring av möjligheterna att bo hemma längre, men det går inte undkomma vård- eller hjälpbehovet. I denna artikel tänkte jag presentera en boendeform som bidrar till sparande av pengar i det långa loppet och som dessutom främjar ökad livskvalitet. Gemenskapsboende eller kollektivhus är en boendeform som jag tror starkt på. Det är ett hus där man har egen bostad och övriga utrymmen är gemensamma. Där finns ingen personal utan de som bor där sköter allt själva. I Arabia finns ett sådant som kallas Loppukiri och är grundat av föreningen Aktiiviset Seniorit Oy. Jag fick förmånen att göra ett studiebesök där och fick då med egna ögon se hur fungerande konceptet är. Loppukiri är till för seniorer och där är åldersgränsen för att flytta in 48 år. Stor variation i åldersfördelningen är positivt, eftersom de som bor där tar hand om varandra. De ordnar mycket aktiviteter och det finns möjlighet att förverkliga sig själva genom olika kurser eller projekt, till exempel så ordnas det skrivarkurs. Det är en trygghet både för de som bor där och för anhöriga att veta att det alltid finns någon som bryr sig och hjälper om det behövs. De har olika grupper som ansvarar för olika saker i huset. Exempelvis så finns det en städgrupp och en grupp som har hand om matlagningen. Var och en har en uppgift och alla får vara delaktiga. Många bor där till livets slut och om inte, så vårdas de endast en kort tid på sjukhus. Detta sparar vårdkostnader och bidrar dessutom till livskvalitet. Som socionomstuderande ser

Annonsen har betalats av stödgruppen

Föra att spara önskas det att äldre

Linn Lassila är socionomstuderande på yrkeshögskolan Arcada och har praktiserat på Svenska Pensionärsförbundet.

jag ur ett socialt perspektiv och kan bekräfta vikten av empower ment och delaktighet. Dessa två saker bidrar till god livskvalitet och det märktes tydligt att det förekommer hos de som bor i kollektivhuset Loppukiri. Upplevelsen av delaktighet kunde man se till exempel i tillhörandet till en grupp, det sociala umgänget i vardagen och i olika aktiviteter. Känslan av empowerment det vill säga upplevelsen av att man kan kontrollera saker i sitt liv och vara herre över det uppnås i och med att de ansvarar för huset och fattar beslut själva. Det var fint att få ta del av deras berättelser och se hur bra gemenskapsboende kan fungera i praktiken Trots att kollektivboende är ett bra

koncept är det viktigt att komma ihåg att det behövs flera alternativ och flera lösningar. En enda boendeform passar inte för alla. Loppukiri var ganska dyrt att starta, men jag tror att gemenskapsboende eller kollektivhus kan bidra till sparande i längden. Flera lösningar för sparande kan vara till exempel att använda hundar eller musik i terapeutiskt syfte som tillägg eller eventuellt som ersättning för mediciner. Naturligtvis bör man diskutera med egen läkare, men jag tror att det är viktigt att komma ihåg att också små saker som till exempel musik också har en inverkan på välbefinnandet. Små medel kan ha stor inverkan. LINN LASSILA

Marlen Timonen

Tack för stödet Malle

ÅBO SVENSKA TEATERS JUBILEUMSHÖST 2014 THE LAST 5 YEARS Komedi PADDLING FÖR NYBÖRJARE Barnpjäs KARIUS OCH BAKTUS Drama SYLVI Musikal

Samt medryckande gästspel: bl a relationsdrama, modern dans, jazz, drama, balett och stand up

AURAGATAN 10, ÅBO 02-277 7377 ABOSVENSKATEATER.FI

Tusen tack! SVEN JERKKU

www.facebook.com/svenjerkkupolitik

28 – GOD TID

5/2014

Sommarnatt i Haikko På Badhotellet från 61,-/pers. (98,-) Minst 2 nätter från 56,-/pers./natt (98,-)

På Herrgården från 76,-/pers. (119,-) inkl. övernattning, frukostbuffé och tillgång till Wellness-bad. Erbjudandet är i kraft under tiden 13.6–11.8.2014. Bokningar online: www.haikko.fi eller 019 576 01

Hotell Haiko Gård • Haikovägen 114 • 06400 Borgå Tfn 019-576 01/försäljning • hotelli.haikko@haikko.fi

www.haikko.fi SJÖSEMESTER I SIKTE Vad vore bättre än dansens virvlar och en läcker middag tillsammans med vänner? Njut av livet ombord på de Röda båtarna. Vi är här för dig! Från Helsingfors till Stockholm Alla känner vi väl till att våren kommer till Stockholm tidigare än till Helsingfors. Samla ihop dina vänner och åk på en kryssning för att bekanta er med grannlandets många möjligheter. Du kanske hittar din favorit bland t.ex. Abba the Museum, Fotografiska eller Skansen?

Soliga Visby väntar på dig Med Viking Line till Sverige och vidare med Destination Gotland-färjan från Nynäshamn eller Oskarshamn till Visby. Du kan också boka hotell via Viking Line.

Fler sommaravgångar till Tallinn 12.6–31.8.2014 erbjuder vi extra avgångar till Tallinn med Viking Mariella och Gabriella. Läs mer på nätet.

En kulturresa till Tallinn Bokningar: vikingline.fi eller tfn 0600-41577 (1,75 a/samtal + lna/msa).

Läs mer om våra specialpriser för SPF-medlemmar på adressen: vikingline.fi/spf. Förbehåll för ändringar.

Vad sägs om opera, balett eller musikal? Boka vårens kulturpaket via oss.

Från Åbo till Stockholm två gånger om dagen Viking Grace och Amorella tar dig på en kryssning genom den vackra skärgården. Under din resa med Viking Grace kan du njuta av delikatesser i åtta olika ombordsrestauranger, se dina favoritartister och dansa. Du kan även shoppa i Östersjöns största taxfreebutik och koppla av på fartygets härliga spaavdelning samt i din stiliga hytt.

GOD TID

5/2014 – 29

DAGSUTFLYKTER TILL VÄSTRA NYLAND! Under sommaren garanterade avgångar från Helsingfors

Ut i Europa med OT

Sommarcafé

-ett utmärkt utflyktsmål 14.6 21.6 28.6 5.7 12.7 19.7 27.7 2.8 9.8 10.8

Laxsoppa dagligen Lunchbuffé på helger Öppet: 21.6-10.8.2014 Vardagar kl. 12-19 Helger kl. 12-21

Barnens dag, kl. 12-15. Säsongsöppning, kl. 12. Stand up med Alfred Backa, kl. 18. Skärgårdens pärla Musik med Ole & Kalle, kl. 18. i Larsmo Open mic med Bona, kl. 18. www.kopmanholmen.fi The Rogues, kl. 18. Tortillabuffé, kl. 12. The Four Bopcorns, kl. 18. Trubadurerna Simon & Martin, kl. 18. Säsongsavslutning.

Måndag: Sagor och slott

Torsdag: Skärgårdsupplevelse

Tisdag: Fiskars

Onsdag: Avgrundsdjup och paradisets frukter

Fredag: Vanliga människors ofattbara öde

Se dagar och tider för våra guidade turer med Friman Resors buss: www.frimanresor.fi eller beställ vår broschyr

Res med oss!

Formansallén 9, 10600 Ekenäs +358 19 248 1090 info@frimanresor.fi www.frimanresor.fi

Vi är en fullservice resebyrå. Hos oss kan du boka dina flygresor, båtresor, hotellpaket, södernresor osv. Vi gör också egna gruppresor och har på kommande: Svenska dansbandsveckan i Malung 14.7-18.7.14 Hansadagarna i Tartu 10.7-12.7.14 Birgittafestivalen i Tallinn 15.8-17.8.14 Ruskaresa till Ylläs 13.9-18.9.14 Musikalresa till Stockholm 3.10-5.10.14 Dublin 13.10-17.10.14 Badding-musikalen i Tammerfors 18.10-19.10.14

Vandringsresa till Österrike Resa 21-30.8. Slovenien – Kroatien, en rundresa i naturskönhet Resa 3-10.9. Rundresa i Centraleuropas hjärta Resa 16-22.9. Toscana – ett av Italiens vackraste landskap Resa 22-29.9. Sicilien – Solens ö Resa 30.9-7.10. Piemonte ”Landet vid Alpernas fot” Resa 10-15.10. Berlin – en modern metropol med spännande historia Resa 16-21.10. Se flera resmål på vår hemsida!

KuVi 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Köpmanholmen

Bekvämt med buss och flyg

Tel. 06- 318 4000 www.ot-resor.fi

HÄLSORESA PÅ TERVIS SPA Öst eller västTouring Partner ger mest!

Kom in till vår byrå eller kontakta oss per telefon eller e-post! www.matkahaukka.com www.matkahaukka.com www.matkahaukka.com

Resebyrå Resefönster Ab/ Resehaukka Dalgatan 1, 10300 Karis Tel.019-2782800 e-mail: karis@matkahaukka.com

Peter Söderqvist 0500-162 120 Vasa, touring.partner@kolumbus.fi

31.8-6.9.2014 529€ BUSS-BÅT-HELPENSIONLÄKARBESÖK + 6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS-KARIS- KYRKSLÄTT O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

PARTOURS Pargas, 0440 524911 partours@parnet.fi

Semester i Italien www.lmtroberg.com

Skärgårdskryssningar för små och stora grupper

Chicago-New York 2-13.10 Beijing med Mathias Nylund 8-15.11

www.matkahaukka.com

Höstens resor:

Ungern med vin och Wien 1-8.9 F som i Frankrike 9-16.9 Sagolika Sardinien 18-25.9 Resa till Rom och Sorrento 18-25.9 Kroatien, Bosnien, Montenegro och Albanien 20-27.9 Irland med Västkusten, Dublin & Belfast 22-29.9 Rivieran, Provence, Andorra och Barcelona 25.9-2.10 Kryssning i kroatiska skärgården 26.9-3.10 Portugal och södra Spanien 15-23.10

Kontakta oss för mer information!

Helsingfors – Borgå – Lovisa REDERI AB J.L. RUNEBERG tfn 019 524 3331, runeberg@msjlruneberg.fi, www.msjlruneberg.fi

Café i Korpo Välkomna! Tel. 02-4631033

öppet må-fr 8.30-17.00 lö 9-13 (sommartid längre)

30 – GOD TID

5/2014

RES MED SPF

Hardanger & Norges sydkust Ikalis Badhotell Musikalen MAMMA MIA!

Fira julen i de österrikiska alperna 22–28.12

HARDANGER OCH NORGES SYDKUST 18–26.8

Med Stavanger, Bergen och Ymnighetshornet Eidfjord. Bussresa till Syd- och Vestlandet i Norge under 9 dagar, 18–26.8. Pris för resan: Från Österbotten 990 €. Från Åbo 975 €. I priset ingår resa i turistbuss, inkvartering i dubbelrum och i 2 personers hytter på Tallink-Silja (tillägg för enkelrum), halvpension, vissa inträdesavgifter och reseledare från SPF. Teknisk researrangör: Lindell Travel Team Resan är inte handikappanpassad. Upplysningar om resan fås från Kristina tel. 050 5814 856, Bert 050 69006 eller Henrik 050 69341. Anmälningar till resan motas av SPF:s Vasakansli tel. 020 7288818, e-post patrick.ragnas@spfpension.fi

IKALIS BADHOTELL 17.9

Regionens höstresa går till Ikalis Badhotell onsdagen 17 september. Pris för resan: 60 euro/person I priset ingår busstransport, lunch, kaffe, program och dans eller guidad rundtur i Ikalistrakten. Anmäl dig till din egen förening.

MUSIKALEN MAMMA MIA! 19–20.12

Teaterresa till Helsingfors 19–20.12.2014 i samarbete med Karleby Resebyrå (Dahls bussar). Pris för resan: 275 euro/person (föruts. minst 40 resenärer/buss) I priset ingår busstransport (start Karleby), musikalbiljett A-kategori på Svenska Teatern, inkvartering på Scandic Marski i delat 2-personer rum inkl. frukost och lunch på vägen tur–retur. Tillägg för enkelrum: 50 euro/person. Anmälningar senast 1.8.2014 till kansliet i Vasa, helst per e-post patrick.ragnas@spfpension.fi skottland 2–8.9 Inställd p.g.a. för få anmälda.

Kom med och upplev julstämning, god mat och vackra vyer i Kaprun. Vi bor fem nätter i Kaprun på Hotel Vier Jahreszeiten**** och en natt i Wien på Hotel Ananas**** Plock ur programmet: Julmarknad i Zell am See och Kaprun Åktur med ångloksdrivet tåg i vinterlandskap Julmässa i Kapruns kyrka och julafton på hotellet Traditionell Christbaumtauchen vid Zeller See Galamiddag på juldagen Besök i närbyarna Wienerkonsert i Kursalon (ingår ej i priset) Promenad i Wien

Pris (minst 20 resenärer) från Helsingfors 1 745 €, från Vasa 1 830 € Enkelrumstillägg 156 € I priset ingår: Flyg Helsingfors–München/Wien– Helsingfors med Finnair FlyBe, anslutningsflyg från och till Vasa, busstransfer, halvpension, julmiddag med drycker, eftermiddagstilltugg på hotellet, användning av hotellets spa- och bastuavdelning, julprogram och utflykter i Kaprun, lokala turistskatter.

Resan är inte anpassad för rörelsehindrade. Mera information på http://spfpension.fi/kalender/resor/ Reseledare från SPF och Lindell Travel. Anmälningar och förfrågningar till Henrik Svarfvar, tfn 050 69341.

centraleuropeiska tjeckien 9–15.9 Inställd p.g.a. för få anmälda. Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

Dalarna 20–25.8.2014

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN Visste du att:

Östra Estland och Narva 25–28.8 ÖSTRA ESTLAND OCH NARVA 25–28.8 Pris: 485 € / person I priset ingår • båtresor med Viking XPRS tur och retur till Tallinn • Viking Bistro Buffet-lunch inkl. måltidsdrycker på utresan • Viking Bistro Buffet-middag inkl. måltidsdrycker på returen • 3 nätter på Meresuu Spa & Hotel i dubbelrum inkl. frukost och fri tillgång till hotellets spa- och bastuavdelning • 3 middagar • 2 kaffepauser • 2 dagsutflykter inkl lunch • inträden och lokalguider • reseledare Tina Fabricius med hela resan • Hangö Trafiks buss och chaufför med hela resan Bokningar och information: Friman Resor telefon 019-2481004 eller e-post info@frimanrsor.fi

SAMRÅDET I SPF HELSINGFORS

· Selma Lagerlöf bodde i Falun när hon skrev Nils Holgerssons underbara resa. · Sjön Siljan bildades vid ett meteoritnedslag för 360 miljoner år sedan. · Världens äldsta träd är 9550 år och finns på Fulufjället i Dalarna. · Dalarna är Sveriges 4:e största besöksdestination. · Falu Gruvas historia är äldre än Sveriges. Här bröts det malm redan på 700-talet. · Världens första aktiebolag startades i Falun. (Källa dalarna.se)

Onsdag: Avgång kl. 17.30 med Viking Line till Stockholm. Buffetmiddag. Torsdag: Ankomst till Stockholm kl. 10. Besök och guidning i Carl Larssons hem i Sundborn. Besök till Falugruvan och gruvmuseet. Incheckning och middag på Mora Hotell & SPA. Fredag: Utflykt med guide till Vidablick, Tällberg, Vikarbyn, Rättvik kulturhus och kyrkstallar samt Leksand. Båttur med lunch på Siljan med Gustav Wasa. Besök i Mora kyrka och Zorn museet. Middag på hotellet. Lördag: Utflykt till Sollerön i Siljan. Middag på hotellet. Söndag: Avfärd från hotellet. Besök i Nusnäs där de tillverkar Dalahästar. Kaffepaus i Dalahästen i Avesta. Avfärd kl. 16.30 till Helsingfors. Middag i à la carte restaurangen. Måndag: Ankomst till Helsingfors kl. 10.10. Pris: 770 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 276 €. I priset ingår båtresor med måltider ombord, inkvartering och middagar på Mora Hotell & SPA, utflykter, guide och inträden, båttur på Siljan med lunch. SPF reseledare och egen buss hela resan. Anmälningar till Catharina Hindrén, tfn 050-328 1209, catharina.hindren@pp.inet.fi

GOD TID

5/2014 – 31

RES MED SPF

Seniorskeppet 5–7.10 Seniorskeppet 5–7.10

Följ med på SPF:s Följ medSeniorkryssning! på SPF:s underhållande underhållande Seniorkryssning!

Teaterresa till Stockholm 28–30.11 med musikalen Livet är en schlager Musikalen är skriven av Jonas Gardell som tillsammans med Fredrik Kämpe har skrivit en rad nya underbara låter. Livet är en schlager är berättelsen om en människa som som håller på att vinna hela världen men förlora sin själ då hon blir uttagen till Melodifestivalens stora final men allt är inte riktigt som det ser ut. I rollerna ser vi Helen Sjöholm, Peter Jöback, Jonas Helgesson, Johan Glans, Måns Möller m. fl.

Vi kryssar från Helsingfors till Stockholm med Silja Serenade 5–7.10. Det blir musikalisk underhållning, författarbesök med Lars Sund är bokaktuell i höst, seniordans, up-skola, smycketillverkning, Vi kryssar från Helsingfors till som Stockholm med Silja Serenade 5–7.10.make Det blir musikalisk underhållning, bingo, champagnetasting *), datarådgivning, utfärder i Stockholm *) och mycket mera. författarbesök med Lars Sund som är bokaktuell i höst, seniordans, make up-skola, smycketillverkning,

Reseprogram

bingo, champagnetasting utfärder i Stockholm *) och mycket mera. Pris/person i dubbelhytt *), datarådgivning, Allt detta ingår i priset Promenade-hytt 225 € Del i hytt Pris/person i dubbelhytt Allt detta ingår i priset Seaside-hytt 230 Välkomstdrink Promenade-hytt 225 €€ Del i hytt B-hytt 195 € 2 x buffetmiddag med öl och vin Seaside-hytt 230 € Välkomstdrink 2 B-hytt 195 € 2 xx kaffebuffet buffetmiddag med öl och vin *) debiteras skilt 2 2 xx frukost kaffebuffet *) debiteras skilt Allx SPF:s underhållning och program ombord samt fartygets eget program. 2 frukost

29.11 kl. 10 ankomst till Stockholm. Julmarknad i Gamla Stan eller på Skansen. kl. 15 musikalen Livet är en schlager på Cirkus Avfärd kl. 20 med Viking Amorella till Åbo. Middag i Food Garden

Allmusikalisk SPF:s underhållning ochöverraskningsartister. program ombord samt fartygets eget program. Förutom spelmän bjuder vi på SamtidigtVörå ordnas ett IT-seminarium i samarbeteshow med med Inkludera Flera –projektet. Samtidigt ordnas ett IT-seminarium i samarbete med Inkludera Flera –projektet. Bokningar och förfrågningar: Friman resor, 019 248 1004, info@frimanresor.fi Bokningar ochtfn förfrågningar:

28.11

kl. 17.30 avfärd med Viking Gabriella från Helsingfors till Stockholm, middag i Food Garden

30.11 kl. 7.35 ankomst till Åbo. Busstransport till Helsingfors centrum Pris: 320 € i dubbel A-hytt. Tillägg för enkelhytt 80 €. I priset ingår båtresor, sjöfrukost och middagar ombord, teaterbiljett, busstransport i Stockholm och från Åbo till Helsingfors. Anmälningar och förfrågningar: Catharina Hindrén tfn 050 328 1209, catharina.hindren@pp.inet.fi

Friman resor, tfn 019 248 1004, info@frimanresor.fi

Författaren Lars Sund Författaren Lars Sund

Resor

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers. Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi

Tag kontakt, vi kör bl.a. * dagsutflykter * teaterresor * utlandsresor Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Trollbergsvägen 15, 10650 EKENÄS magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

Närpes tel 06-2243350

www.lindatours.com

Juni 24-25.7 2-9.9 3-10.9 13-20.9 21-24.9 26-30.9 25-27.10 14-16.11 4-7.12

Saltkråkan (sista veckoslutet i juni) Hemlig resa Skottland Resa till Svarta havet Kultur- och semesterresa till Leros Budapest Kulturresa till Rom Evita på Göta Lejon i Stockholm Kom igen Charlie! (Robert Gustafsson) Julmarknaderna i Trier och Luxemburg

För mera information om våra resor ring eller besök vår hemsida

frimanresor.fi Sandövägen 23,10900 Hangö

Tel 019 - 248 1004 info@frimanresor.fi

32 – GOD TID

5/2014 BOENDE

Vi hjälper dig i livets alla skeden! * Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi t!

Nyhe

Sjövägen, Molpe Tfn 06-347 6754 www.strand-molle.fi

Tfn. (06) 347 6100 info@hfbryggan.fi www.hfbryggan.fi

Hur reparera små skavanker? Vi har bott många år i vår hyres- eller ägarlägenhet,

och plötsligt en dag händer det: vi skall få gäster, vi ämnar byta bostad, eller vi bara upptäcker att bostaden ser sliten ut. Hur kan vår solkiga bostad göras fräschare och prydligare? Den första åtgärden är att åtgärda småfel och skavanker. Många åtgärder kan vi själva utföra, men vissa kan och får vi inte göra utan yrkesskicklighet och auktorisering. En översyn av de elektriska installationerna kan

avslöja skador och föråldrade lösningar. Med tanke på olycks- och brandrisken skall vi inte acceptera trasiga eluttag och belysningsarmaturer, men reparationer bör göras av en montör med elinstallationsrättigheter. Föråldrade fasta belysningsarmaturer till exempel i badrum och kök kan gärna samtidigt bytas mot moderna armaturer med bättre belysning och lägre elförbrukning. I vatten- och avloppsinstallationer kan före-

komma fel, brister och föråldrade lösningar. Vattenkranar med automatisk temperaturreglering (pressostat- eller termostat) kan monteras in eller vid behov repareras, men inhemska ettgreppsblandare är faktiskt riktigt bra. Den gröna maxtemperatursknappen på vattenkranen är inte långlivad, men hushåll med bara vuxna personer klarar sig utan att kranarna har fungerande grön knapp. Kranar som läcker bör omedelbart tätas, repareras eller bytas. Alla vattenledningsoch avloppsarbeten bör utföras av yrkeskunniga montörer.

Några av oss är duktiga på att måla och tapetsera,

men vi andra anlitar hantverkare för de arbetena. Erfarenheten visar, att det brukar blir nödvändigt att åtgärda fler ytor än man tänkt sig; en gammal tapetvägg kan se solkig ut bredvid en ny och ren. Om man går in för att måla bara en del av rummet, är det klokt att måla området mellan två innerhörn; då är kontrasten mellan nymålade och äldre ytor inte så störande. Gamla spik- och skruvhål kan fyllas med spackel, men man spacklar bara själva hålen och inte omgivningen. De spacklade hålen kan ännu snyggas till med en liten pensel och väggfärg av exakt rätt kulör och glansighet. Typiska små skavanker i bostäder med småbarn

är slitna eller kantstötta dörrkarmar och lister. På målade ytor målas de slitna ställena över med en liten pensel och målarfärg av exakt rätt kulör och glansighet. Kantlister (kanske av lackerad ek eller bok) på köksskåp, bord, arbetsbänk och dörrar är svårare att åtgärda om några ställen är slitna och grå. Den grå ytan slipas ren med mycket fint sandpapper (utan att dörr- eller skivytorna skråmas) och sedan lackeras kantlistens slipade ställen med ett halvglansigt möbellack. Om det känns behövligt och man har tid och råd, kan man slipa och lackera hela kantlisten eller låta en snickare förnya listen. BENGT-VILHELM LEVÓN

Högskolestiftelsen i Österbotten mottar

DONATIONER OCH TESTAMENTEN Mumintrollen och Benny Törnroos i Hembygdsmuseet 14.6. kl. 13 Korsnäsveckan 30.6.-6.7. Axplock: Öppnas i biblioteket 30.6. kl. 14. S-E. Bernas, musik, servering, K. A. Nyströms foton. Allsång vid Edsviksjön 1.7.

för sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten. Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev. Tag kontakt med VD Katarina Heikius, tel. 0500-167 063 Vasaesplanaden 16, Vasa

Visfestival & Familjedag i Harrström 6.7. Fredagstorgförsäljning i Korsnäs och Molpe Teater med Matts Stenlund i Prästgårdsmuseet 4.7. Världsarvskryssningar med guide till Molpe hällorna och Rönnskär. Stenarnas rike invigs 8.8. kl. 15 vid Lärknäs av U-M. Wideroos. Lantdagen 9.8. på museiområdet. Lantdagsförsäljning, marknad med program: festtal Antti Tuuri. Pettson och Findus. Utställningar. Biblioteket öppet, försäljning, J. Nynäs fotoutställning öppnas. 10.8. Världsarvsdagen. Båtturer till Molpe hällorna, guide, mat & musik med Korsdraget. Korsnäs kommun bjuder på kaffe med dopp.

Nu flytgas från Halpa-Halli!

Återfyllning av 11 kg stålflaska:

Biblioteket öppet hela sommaren, utställningar. Se hela programmet på www.korsnas.fi, tel 06-3479111, info@korsnas.fi Arr. Korsnäs kommun och föreningar

Strandhyddan För alla tillfällen - Massor med blommor - Presenter till vardag och fest

Korsnäs Blomster och Begravningstjänst tel/fax 06-364 1410, 050-5740464 e-mail:carina.lagerstrom@netikka.fi

en förmånlig mötesplats för familjen eller föreningen mellan Molpe och Bergö. Samlingsrum för 40 personer, kök, toalett med dusch, övernattningsmöjligheter för små grupper. Närmare upplysningar och bokningar:

Korsnäs församling, tel. 044-410 1800 e-post: korsnas.pastorskansli@evl.fi

www.HHnet.fi

GOD TID HÅKANS HÖRNA

Optisk specialaffär

Den åldrande huden På samma sätt som våra andra mänskliga organ

åldras också vår hud med tiden. Förändringstakten beror på både ärvda egenskaper och hur vi sköter eller vansköter vår hud eller hy. De normala åldersförändringarna kan både påskyndas och bromsas. Det är främst två faktorer som påverkar vår hud, solljusets ultravioletta strålar och tobaksrökning. UV-strålarna påskyndar nedbrytningen av nyttig bindväv och ökningen av onormala ämnen i huden. Tobaksrökningen förhindrar uppkomsten av och påskyndar också i sin tur nedbrytningen av nyttig bindväv. En gammal människas hy blir mindre elastisk och, som vi vet, kommer rynkorna först i ansiktet som blir mest utsatt för UV-strålning. Håret glesnar och grånar, sårläkningen blir långsammare, talg- och svettkörtlarnas funktion blir svagare, värmeregleringen försvagas och produktionen av D-vitamin minskar. Hudtumörer, både godartade och allvarliga, blir vanligare och kommer att öka i takt med den växande äldre befolkningen. Solens uv-strålning påbörjar flera skadliga processer i vår hud. Särskilt skadlig är strålningen vid solariumbehandling. Genom att jämföra tvillingar med olika vanor har det visat sig att kombinationen tobaksrökning och rikliga solbad, både sola-

5/2014 – 33

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

09-298 1927

rium och naturligt solsken, är särskilt förödande. Eftersom vi äldre redan lever med effekten av många

års solpåverkan eller/och tobaksrökning kan vi visserligen ännu försöka undvika onödig skadlig påverkan men har ändå att leva med den hud som vi har. Uppgiften blir mera att varna barn- och barnbarn för de skadliga faktorerna. Skyddande solkrämer och -oljor skall alla använda och för oss här i Norden är skyddsfaktor 30 att rekommendera. För äldre är mera feta solkrämer att föredra Huden skonas genom att man använder hattar, dukar och lämpliga kläder. Ögonen behöver ordentliga solglasögon. En utmaning till alla är att förändra inställningen till solbadande. Det räcker med mera indirekt ljus till exempel i halvskugga och framför allt att börja försiktigt och tillbringa kortare perioder i direkt solljus. Mera ljushyade personer skall vara försiktigare men också den mest mörkhyade afrikan till exempel blir också solbränd. HÅKAN HELLBERG

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Lindqvist

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa

Vill d

✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.ﬁ www.hautaustoimistolindqvist.ﬁ

? prata

kväll e j r a V -24! 0 2 . l k

JURISTBYRÅ BERNDT HOLMSTRÖM Tidsbeställning:0440 471 235 Centralgatan 79, 10300 Karis

evangelisk-lutherska församlingar

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIK Bouppteckningar, arvskiften, testamenten m.m. Aktia Bank Abp Private Banking Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313* Vasa, tfn 010 247 5185* *Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

Tryggare kan ingen vara Vill du stöda finlandssvenskt kyrkligt arbete − ta kontakt. Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Tfn. 050-356 2475 Mannerheimvägen A 9, 00100 Helsingfors Sandvikskajen 13,16 00180 Helsingfors

Ryggbesvär? Ta vara på din funktions- och arbetsförmåga!

- du i arbetslivet med ryggbesvär har möjliga kursstarter 11.8.2014 (51930), 15.9.2014 (51922) och 6.10.2014 (51931) - en egen kurs för dig utanför arbetslivet har kursstart 4.8.2014 (52563)

Ta kontroll över din diabetes!

- Rehabiliteringskurs för dig med MBS och typ 2 diabetes börjar 4.8.2014 (51563) - Anpassningskurs för dig med Diabetes typ 1 börjar 25.8.2014 (51561) Fyll i rehabiliteringsansökan FPA:s blankett KU132r, bifoga B-läkarintyg och lämna in till närmaste FPA kontor. FPA beviljar och finansierar rehabiliteringen samt deltar i resekostnaderna. Mera information om ansökningsförfarandet eller Härmä Rehab: Nina Karlsberg tfn (06) 483 1490 nina.karlsberg@harmankuntokeskus.fi

HÄRMÄ REHAB

Vaasantie 22, 62375 Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmarehab.fi

JAKOBSTADS GRAVVÅRDSTJÄNST PIETARSAAREN HAUTAKIVIPALVELU

Kvalitet nära dig

H AG A

PUH./TEL 0400 594 600

NU BLOMMAR DET IGEN!

FÄRGGRANNA SOMMARBLOMMOR, GRÖNSAKS- OCH KRYDDPLANTOR SAMT INHEMSKA PERENNER LA N DE T DIREKT FRÅN TRÄDGÅRDEN. Sedan 1945

Öppet må-fre 8-19 lö-sö 9-18

VÄLKOMMEN!

Hagalandet 5 10230 Ingå 09-2216644 www.hagalandet.fi

34 – GOD TID

5/2014

En perfekt väska En stor muminmammaväska eller

en liten elegant Versace? Den perfekta väskan har jag ännu inte funnit. När man blir äldre känns det viktigare att skor är bekväma och praktiska än att de är vackra. Ändå händer det att man får skavsår eller ont i tårna av skor som verkat sköna när man köpt dem. Med hand- eller axelväskor är det samma sak. En sådan kan man ju inte ens prova. Man borde få testa, fylla den med egna saker, se att man får plats för allt man vill ha i den. Kolla hur lätt man hittar sin plånbok när man står vid butikskassan. Eller sin telefon när man hör att den ringer. Se om den när lätt att stänga eller om något sidofack av misstag blir öppet. Min väska skall gå att stänga med

blixtlås. Jag litar inte på trycknappar, plötsligt kan väskan ligga upp och ner på bilgolvet. Nycklar och kort tar sig ut genom minsta springa. Fack måste finnas, båda inuti och utanpå. Också de skall vara försedda med dragked. Min vardagsväska var länge en marimekko av tyg med två fickor på utsidan. När blixtlåset på den ena fickan började krångla blev väskan oduglig, jag kom aldrig ihåg vilken dragked som var trasig. För många fack kan ändå ställa till problem. Jag har inhandlat flera av mina väskor på resor. För några år sedan köpte jag en läderväska på Sadama Market i Tallinn. Den hade fack både invändigt och utvändigt. Undertill fanns plats för ett hopfällbart paraply. Men annars hade jag svårt att bestämma mig för vad jag skulle ha i de olika facken. Jag möblerade om hela tiden och hittade förstås aldrig någonting. Jag funderade på att rita en karta över väskan och dess innehåll, men i vilket fack skulle jag placera den? Det problemet blev jag av med efter ett halvt år. På en Kinaresa gick axelremmen av. Jag försökte hålla ihop det hela med säkerhetsnålar, men det fungerade inte. I ett litet kinesiskt snabbköp hittade jag en axelväska för ungefär fem euro. Den är gjord av tygliknande plast och påminner om en marimekkoväska. Den har tre fack utanpå och ett inuti. Den har hållit i snart tre år och ser inte ens sliten ut.

Men en femeuros plastväska ville

jag inte evigt gå omkring med. På Teneriffa fanns det väskor av alla slag. Igen förleddes jag att köpa en alldeles för billig. Visst gissade jag att blixtlåsen inte skulle hålla länge, men jag tog risken. Efter en månad märkte jag att axelremmen var så slarvigt hopfäst i väskan att den när som helst skulle lossna. Nästa väska köptes någon månad senare i Stockholm. Nu skulle jag skaffa något hållbart och inte titta på priset. Det blev en gedigen läderväska ”made in Sweden” i ett format som påminner om en plastkasse. Axelremmen är extra lång för att man på tantvis skall kunna trä den över huvudet. Den vänliga expediten i varuhuset sade att jag ännu efter ett år kunde komma tillbaka med väskan om jag fick problem. Och problem fick jag. Jag hade trott att blixtlåsen på båda sidorna betydde två ytterfack, men det visade sig att den ena dragkeden utgör en öppning till det stora väskutrymmet, som också kan öppnas uppifrån. Alltså två öppningar och två blixtlås att kontrollera. Det är också svårt att hålla ordning i väskan eftersom man kan komma in i den från två håll. Under en spårvagnstur i Lissabon

förlorade jag min plånbok. Vagnen var full, men några vänliga män tecknade att det nog fanns ståplatser i deras närhet. Medan vi skakade fram hade jag fullt sjå med att hålla i mig och väskan i sin långa rem hängde långt ned. Kanske hade jag glömt att dra igen sidodragkeden efter att jag i en kiosk köpt vykort. Som tur var hade jag varken krediteller körkort i plånboken. Ficktjuven fick litet kontanter och några kort, som han knappast hade glädje av. Väskan var ju oskadd, men med tanke på nästa resa köpte jag ändå en ny, en ljus väska av kork. Den har jag ännu inte använt för jag är rädd att också den skall visa sig opraktisk. Jag misstänker att den är för liten. Så när jag kom hem tog jag fram min kinesiska femeuros väska. Den får slängas på bilgolvet och den går bra att ha på cykel. I väntan på att hitta en perfekt väska använder jag den. AGNETA PENNANEN

Livets små förtretligheter Gymnastik och motion i alla former är ju vad vi alla behöver … eller hur? I hela mitt liv har jag haft ett mycket tudelat förhållande till motion och idrott. Visst är det bra att motionera men skönast känns det i alla fall efteråt när man har sitt undan och med gott samvete kan krypa upp i soffhörnet. Kanske med en liten välförtjänt chokobit framför sig. Titta på sport går ju för sig. Och att sitta vid fotbollsplan och skrika ”nuija” åt domaren är faktiskt riktigt skojigt. Fast man inte kan alla reglerna. Ishockey är inte heller så dumt. Roligast är i alla fall att se på allt karlfolk som röda i ansiktet hoppar, skriker, viftar med knytnävarna och engagerar sig till tusen, gärna med en öl eller två under västen. Förstås iklädda lagtröjor och halsdukar. Min idrottsliga karriär började redan i årskurs 1. Med

hemstickad tofsmössa och mommos långstrumpor av äkta fårull, som kliade så infernaliskt att man då och då fick stanna upp och skrapa lite, bar det ut i mitt livs första skidtävling. Skidorna var försedda med stroppar och kängorna var nysmorda och ganska stora. I första motlutet hände det som sedan upprepades med jämna mellanrum. Kängona gled ur stropparna och skidorna försvann åt olika håll. När sedan också fötterna gled ur kängorna var måttet rågat. Jag samlade ihop två skidor och en känga och gick i mål med den andra kängan på foten. Som den sista förstås. Tidtagaren och de andra funktionärerna hade tröttnat och gått hem. Och det publikjubel jag drömt om natten före hördes inte heller. Kvar stod bara en frusen lärare. Jag fullbordade det hela med att lyfta skidorna och bita i dem. Och den stora pokal jag drömt om fick jag inte för den här prestationen. Bitmärkena i skidorna påminde mig också länge om mitt stora fiasko i skidspåret … Min största prestation i idrottsväg var nog fotbollsmat-

HATTMAKAREGÅRDEN i Ekenäs, gamla stan

SÄLJES Info: www.villa1833.fi

chen mellan fullmäktige i Karis och Ekenäs. Ett absolut villkor var att det också skulle finnas kvinnor på plan. Så vi var några stycken stackars utvalda. Utplacerade där vi skulle göra minst skada. Vi stod och småpratade och hade det hur mysigt som helst när först bollen rullar förbi och sedan en hel drås med karlar kommer skrikande och armbågande varandra. Bollen landade till slut mellan mina ben och jag försökte mig på en liten ”tåfis” (fackspråk för sparkar av en kvinna på en fotbollsplan) men bommade förstås. En motspelare från Karis dribblade bort bolllen med det resultatet att jag

tappade balansen och tog tag i närmaste stöd … och drog ner hans byxor så hela rumpan blev bar. Jag anhöll förstås om att bli utvisad och fick det genast beviljat. Samma tjänsteman jobbar ännu i staden och varje gång jag möter honom i stadshuset tar han av någon anledning automatiskt tag i sina byxor. Men jag har faktiskt hittat en idrottsgren som passar

mig, vattenjumpa! När vi alla damer under små förtjusta pip trippar ner i vattnet och sedan till musik gör våra rörelser känns det riktigt proffsigt. Och inte alls som skolans ”flaxjumpa”, tre steg åt höger, veva runt med armarna, tre steg åt vänster och så vidare, och så vidare. Jag fick alltid ont i musklerna och när man äntligen var återställd var det dags för nästa omgång. I vattenjumpan går det lugnt till, man får ibland sitta på långa styroxkorvar och plaska sig fram med händerna, min absoluta favorit. I en annan vattenjumpa hade vi en ursnygg, ung lärare som hette Sanna. I laxfärgade åtsittande trikåer stod hon vid bassängkanten och gjorde alla rörelser precis enligt boken. I gruppen fanns också två äldre herrar, Bill och Bull kan vi kalla dem. De här båda blev av någon anledning förälskade i Sanna och skulle hela tiden visa sig på styva linan: Titta på mig, Sanna! Se hur jag kan böja mig, Sanna! Och så vidare, och så vidare. Bill och Bull skulle förstås stå längst fram och nåde det fruntimmer som kom nära. Vi fick blåtiror, krossade tår och blåmärken av de duktiga herrarna som vilt viftade omkring sig och sparkade till höger och vänster. Konkurrensen var knivskarp, Bill och Bull ekiperade sig i nya, allt spändare simbyxor. Kring halsarna dök det upp guld- och silverkedjor. Det doftade dyrbart rakvatten över hela simhallen och några av oss damer fick allergiska symptom. Det hela slutade ändå med en flopp. Sanna blev gravid och när hon meddelade att vi snart skulle få en annan lärare gick luften ur gossarna, de gamla slafsiga simbyxorna togs till heder igen och stackars Bull drabbades av ryggskott. Och rakvattnet blev glömt. Nuförtiden satsar jag helt på hundpromenader. En

hund går ganska långsamt och stannar ofta för att både snusa och göra sina behov. Och har man tre hundar som jag så blir det ganska behagliga promenader. Inga kroppsskador och ingen svett. Och regnar det vill inte hundarna gå ut så då blir det soffan för oss alla! ISA FORSBÄCK

GOD TID

5/2014 – 35

må - fre 6-17 lörd 8-14 sönd 10-14 lunch vard. 11-14

Rånad på Arvet Skäriteatern visar komedin

Manus & regi: S. Erlands & J. Karhulahti

Premiär fredag 4.7 kl. 19

Övriga föreställningar: sö 6.7, må 7.7, ti 8.7, ons 9.7, to 10.7, fre 11.7, lö 12.7 kl. 19 och sö 13.7 både kl. 14 och kl. 19

Spelplats: Brännkull, parkering vid Replot hamn. Bokningar på telefon 044-0196499 från och med 23.6.

Jeppo Byadagar

Välkommen till vår idylliska restaurang på Heimsjöstranden i Terjärv centrum!

* Lunchbuffé vardagar kl. 10.30-14 * Pizza-meny vardagar från kl 15 fram till en timme innan stängning * 60 sittplatser i restaurangen och 36 på terrassen * Vi erbjuder också Ala cartemeny och privatbeställning vid behov. Ring, så ordnas det!

18-20.7.2014 En programfylld sommarhelg med aktiviteter för hela familjen.

Välkomna!

Mer info: www.jeppo.fi

Södra Terjärvvägen 10, Terjärv 045-804 7898, www.restaurang-marinas.fi Sommar-öppet: Må-to 7-22, Fre 7-23, Lö 10-24, sö 12-20

MALAX KOMMUN Sommar i Malax – ett plock av evenemang • Båtens dag lö 14.6 kl. 13 vid Kvarkens båtmuseum • Vernissage to 1.7 kl.18 på Galleri Kultti, Malax konstklubb • Ur Bykiston MMXIV sommarteater premiär to 1.7 kl. 19

vid Arstu i Petalax • Humorgruppen KAJ i Åminne Folkpark ons 9.7 kl.19 • Hembygdsdag sö 13.7 kl. 11 soppa/kl.13 program • Allsångskvällar i Åminne Folkpark ons 16.7, 23.7, 6.8 kl.19 • Hitz genom tiderna i Åminne Folkpark ons 30.7 kl 19

En utmärkt plats!

God mat och svalkande drycker i trivsam hamnmiljö. Öppet sommartid alla dagar utom midsommarafton. Sommar- och beställningsrestaurang

Malmgatan 5, 66100 Malax, tel. (06) 347 7111

Stora scenen

Lurens Sommarteater uppför 2014 Sofia Aminoffs dramatisering av Kay Pollaks film

Stora scenen

Om österbottniska politiker, spelmän, vildsinta entreprenörer och de vanliga verkliga människorna Baserad på Leif Sjöströms serier REGI: Joakim Groth URPREMIÄR LÖRDAG 15 NOVEMBER 2014

Regi: Christian Lindroos

Musikalisk ledning: Soﬁa Finnilä Scenograﬁ: Mats Tuominen Dräkter: Mona Aho

Om Edith Södergrans inre och yttre värld

av Alan Jay Lerner & Frederick Loewe

TEXT OCH REGI: Cilla Back URPREMIÄR FREDAG 12 SEPTEMBER 2014

Premiär: fre 27 juni 2014 kl. 19.00 Föreställningar sö, ti, ons och to. Sista föreställningen lö 2.8. Biljetter och förfrågningar: ÖNUF, tel. (019) 532 412

WASA TEATERS BILJETTKASSA

Sandögatan 7, 06-3209330 öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17

WWW.NETTICKET.FI / WWW.WASATEATER.FI

Vuxna: 20,-, u. 13 år 12,-, grupp ö. 20 pers. 17,-/pers.

www.sasomihimmelen.fi • www.lurens.fi Lurens Sommarteater, från Lovisa centrum 8 km mot Lappträsk • www.lurens.fi

36 – GOD TID

5/2014

Skriv om ditt liv!

Åsa Stenvall-Albjerg har lett en rad

populära skrivarkurser vid Folkhögskolan Axxell. Särskilt kursen Att skriva om sitt liv har känts aktuell för oss pensionärer. Vi vet alla hur det harmar oss att vi inte ställde viktiga frågor till våra föräldrar innan det var för sent. Att skriva berättelser om sitt liv är ett fint sätt att föra traditioner och kunskap vidare till följande generationer. I höst inleds en ny kurs Att skriva om sitt liv med start den 4–5 september på G18. Ta kontakt direkt med Åsa Stenvall-Albjerg per mobil 044-7397722 eller e-post asa.stenvall-albjerg@axxell.fi

Orisbergs verksamhetscenter Gör som Sibelius, Topelius eller Matilda Wrede, som också har visiterat Orisberg! • Guidade rundturer för grupper (15 €/pers inkl. guidning + mat) • Brukskyrkan, klockstapeln och prästgården ritade av C.L. Engel • Sommarkafé (31.5.–31.8.) lör-sön kl 12–18 • Litet lägerområde med små stugor • Mångsidigt programutbud, se orisberg.fi Åbergsvägen 38, 61560 Orisberg tel. 040 511 9599, orisberg@sana.fi, orisberg.fi

040-744 1744

kansanraamattuseura.fi

N AJ

Det händer under Jakobs Dagar 20.7. – 26.7.2014

Kräftskiva

i Borgargården

A DE N

BAR & PIZZERIA

Live Music www.najaden.ﬁ

Öppet: 1-31.7 alla dagar kl. 12-17. I augusti endast mot beställning. För grupper även andra tider enligt överenskommelse. 1-31.7 Konstutställning 12.7 Sommarmarknad kl. 10-15 27.7 Allsång kl. 14 2.9 Vasa motorcyklister kl.19

PÖRTOM HEMBYGDSFÖRENING, tel. 050-541 6092

JAKTEN PÅ DET GYLLENE SKINNET 11.6-31.8.2014 ti-sö kl. 11-17

VILL A SCHILDT

Göran Schildt Petra Lindholm Velina Grebenska www.villaschildt.fi Östra strandgatan 7, Ekenäs

GOD TID

Teater i Raseborg, Sibelius i Lahtis

CIKORIAMUSEET ÖPPET 11.6–1.8 ti–fr 12–16 SOMMARUTSTÄLLNINGAR: Svanbäck – Sunabacka – Hästbacka ikoner – skulpturer – Camera obscura Kaffinobox I – fotografier 2013 Kaffinobox II – interaktiv nålhålskameraenenemang 24–27.7 kl. 12–16 Cikoriasöndag 27.7 kl. 13–16 Cikoriakaffe servering! Alholmsvägen 71, Jakobstad tel. 040 585 2652 Fritt inträde, välkommen www.sikurimuseo.fi

Trivsamma hotell- och konferensrum Gratis parkering till alla bilburna Restaurang med á la carte och Pizza meny Lekrum till barnen på sommaren Ring oss på +358 (0)6 328 8200 Centrumvägen 3, 65 610 KORSHOLM info@vallonia.fi www.vallonia.fi

Finlands sydligaste badhotell erbjuder: ~ Badhus med gym, fysioterapitjänster, massage, waterbike, aquabic, hydrobic och rehabilitering ~ Hotell vid havet med 41 rum, konferensutrymmen ~ Restaurang Kasnäs Paviljong ~ Gästhamn, Tarmo närbutik, Skärgårdstorg ~ Skärgårdsutﬂykter, båtuthyrning, Blåmusslans naturum med mera. Välkommen !

www.lindskok.fi Lunchöppet utan bordsbokning 1.7-10.8 alla dagar kl. 12-15 Boka även in höstens och vinterns utflyktsmål.

Skärgårdsbad

KASNÄS

g ä v å p Visor 014 Turné 2

5/2014 – 37

tfn 02-5210100 ∙ fax 02-5210101 ∙ info@kasnas.com ∙ www.kasnas.com

VÖRÅ

KOMMUN

Vörådagarna 2-10.7 Evenemang i 30.6-8.7 Vörå Vörådagarna

www.vora.fi

Program hela veckan med ”Langradin”, utställningar, dans och mycket mera! www.vora.fi

Bobo Lundan har för Raseborgs sommarteater skapat sin egen vision av William Shakespeares klassiska saga En midsommarnattsdröm. Pjäsen kunde kallas en schlagerhitmusikal med humor, lek och stor igenkänningsfaktor. Samrådet i SPF Helsingfors ordnar en resa till Raseborg lördagen den 28 juni, med start från Kiasma klockan 14. Färden går via vackra Fagervik där det blir paus vid Prästgårdskaféet med tid för en promenad i bruksidyllen. Föreställningen börjar klockan 17 och tillbaka i Helsingfors är bussen omkring klockan 20.30. Priset beräknas bli 45 euro. Samrådets reseledare Clara von Bonsdorff erbjuder också en intressant resa till Sibeliusfestivalens avslutningskonsert i Lahtis lördagen den 6 september. Symfonia Lahti leds av Okko Kamu. Starten sker klockan 13 vid Kiasma. I Lahtis väntar en båt vid stranden intill Sibeliushuset och den skeppar på tio minuter deltagarna till sommarrestaurangen på Myllysaari. Efter en god lunch återvänder båten till konserten som börjar klockan 16. I pausen serveras kaffe. Bussen återkommer till Kiasma omkring klockan 20.15. Priset beräknas bli 85 euro. Clara von Bonsdorff tar emot anmälningar för båda resorna på tfn 040-5444031 eller e-post clara.von.bonsdorff@welho.com

Barocken i Heinola Stadsmuseet i Heinola fyller femtio

år och firar sitt jubileum med en stor barockutställning som öppnades den 17 maj och pågår fram till den 28 september. Heinola stadsmuseum har med sin museichef Kari-Paavo Kokki i spetsen gjort sig känt för intressanta epokutställningar. Den gustavianska tiden, empiren, rokokon och perioden 1960–1970 har tidigare presenterats och nu står alltså barockepoken 1600–1750 i fokus. Barockstilen kännetecknas av storslagenhet och överdådig prakt. Namnet barock (från franskans baroque, överdriven) var till en början nedvärderande men mot slutet av 1800-talet började man åter uppskatta epoken. Barockutställningen i Heinola sker i tre olika museihus i stadskärnan, själva stadsmuseet inrymt i ett empirehus från 1872 samt Heinola konstmuseum och Galleri Lambert.

38 – GOD TID

5/2014

RE-NA-TA 15.5.2014–4.1.2015

LUMPÄNGLAR Text och regi: Annika Åman Nypremiär: to 3 juli kl 19.00 Kyroboas kvarn, Oravais

Välkommen till Kimo Bruk! 20.6 Kom och bind buketter till midsommarstången som reses gemensamt 5.7 kl 10-16 Smidesdagar 15.7 kl.19 MC träff söderifrån

Förest i juli: sö 6, ti 8, o 9, to 10, sö 13, ti 15, o 16, to 17, ti 22, samtl kl 19.00

Museum, galleri, guidade rundturer tel. 0400-455080, www.kimobruk.fi

Biskopsgatan 17 20500 Åbo

Tullmagasinet är ett mysigt café intill sjön med både sött och salt i utbudet. Onsdagar After Work. Söndagar Frukost. Välkommen!

Öppet ti–sö 11–16 och ons även 18–20 www.sibeliusmuseum. abo.fi

Photo: Engeström & Tervo

KRISTINESTADS MARKNADER!

Boka fr o m 2 juni oravaisteater.fi tel 041 4482639 dagl 12–17

Öppet alla dagar kl. 13-21 Bokningar: Michelle 050-516 1879

Mört eller sik? Klart eller grumligt? Delikatesser eller gifter? Fripassagerare eller ursprungliga arter?

Kom till

SOMMARMARKNAD

Ekenäs naturum

11-13.7

och ta reda på!

Besök Hertonäs Gård

MIKAELIMARKNAD 3-4.10

Välkommen till Kristinestads marknader!

Hertonäs gårds museum är öppet för allmänheten varje söndag kl. 12–14 från maj till och med september. Oktober till april öppet första söndagen i månaden. Guidad tur omfattande också Knusbacka gård börjar kl. 14. Även enligt överenskommelse 09-789 874. Hertonäs Gårds museum BorGByGGarväGen 12 Hfrs www.HertonasGard.fi

Sommargodis i Pedersöre

Vi har receptet på en toppensommar! Välkommen på smakprov, några av många godbitar: 23.5 23-29.6 25.6 27.6-20.7 5.7 31.7 16.8

6.9

Fiskets natt i Kållby Pedersöre kulturdagar, program i hela kommunen Stora hantverkarmarknaden i Bennäs, Ankdammen 16-19 Pedersöre Sommarteater vid Åliden i Purmo www.pedersoreteater.fi Populära LOPPISRACE i Purmo www.loppisrace.fi Traditionellt program på Fagerbacka Fäbodställe X-TRACTOR megashow, kom och se något du aldrig 16.8 Välkommen upplevt förut. Många artister, Pleppo, Ida INXI med på Show! dansare, trummor traktorer och överraskningar. Gratis inträde för alla som har med sitt leende. Kolla för mera tips på Dessutom invigning av GRUBBO allaktivitetspark. www.pedersore.fi Essi-Blues Fest vid Lappfors strandpaviljong

Turistinfo hela sommaren vid Hotell Polaris i Edsevö

Lovisa stads museienheter Kommendantshuset öppet juni–augusti ti–sö 11–16 (stängt fre–må 20–23.6) Parkgatan 2, 07900 Lovisa Utställningar 9.2–31.8 FRÅN FÅR TILL PLAGG TENNGJUTARE I LOVISA 1757–1882 RUDI GLAD – en bortglömd expressionist Bruksmuseet i Strömfors öppet 17–31.5; 16–31.8 lö –sö, 1.6–10.8 dagligen 11–17 (stängt fre–lö 20–21.6) Bruksvägen 11 A, 07970 Strömfors Virböle Hembygdsmuseum öppet 1.7–3.8 ti–sö 11–16 och enligt överenskommelse Höjmossavägen 4, 07980 Kungsböle Fritt inträde till museerna! tel. 019-555 359, 044-450 5009

Kom och bekanta dig med vår interaktiva utställning om förändringar i skärgårdens natur och kultur. Utställningen riktar sig till 3–103-åringar. Fritt inträde! Välkommen! Öppethållningstider: 12.3–14.5 ons–lör 10–15 15.5–31.5 tis–sön 10–15 Juni alla dagar 10–18 * Juli alla dagar 10–20 Augusti alla dagar 10–18 1.9–31.10 ons–lör 10–15 * Midsommar: fre 10–15, lör 12–18, sön 10–18 Strandallén, 10600 Ekenäs Tel. 020 564 4613

www.utinaturen.fi/ekenas

www.kaskinenseacharter.fi

/sibeliusmuseum

Välkommen till Sälgrund i Kaskö! 040 5240820

GOD TID

Ur Bykiston MMXIV

Sommarteater i Åboland!

Vi bjuder på historiska händelser i form av underhållande teater. Manusbearb., regi: Rafael Frans Musik: Jonathan Bonn

Teaterboulages sommarpjäs

2014

Premiär tisdagen den 1 juli kl. 19.00 Tors. 3.7. kl. 19.00 Sön. 6.7. kl. 14.00 Tis. 8.7. kl. 19.00 Tors. 10.7. kl. 19.00

Sön. 13.7. kl. 14.00 Tis. 15.7. kl. 19.00 Tors. 17.7. kl. 19.00 Sön. 20.7. kl. 19.00

Gästspelning på Kilens hembygdsområde ons. 23.7. kl. 18.

10-18

Öppna Portar

10-18

70-tal, else musik, kärlek och frigör

Öppna Portar

Avoimet Portit

SPELAS PÅ LILLHOLMEN I PARGAS 25.6-13.7

10-18

Köp din biljett redan nu! ● netticket.ﬁ // teaterboulage.ﬁ

Öppna Portar

Avoimet14-15.6.2014 Portit

Sommar seniordans ordnas, i samarbete med FSDF i södra Finland, i sommar i Helsingfors på Arbetets Vänner, Annegatan 26, festsalen, andra våningen, tisdagar 10.6. och 17.6, klockan 12–14 Kontaktperson: Inge Blomander, 040 7049305

Biljettpris: 20 /vuxen, 15 /grupp >25 pers, 10 /ungd. 4–16 år, inkl. pausservering. OBS! Endast kontant betalning. Spelplats: Hembygdsgården Arstu, Nybyv. 185, Petalax Nyby. Bokning: www.bykiston.fi från maj månad eller per telefon 045-858 0245 från 15 juni kl. 18–19. Guidning för grupper på Arstuområdet fortsätter, beställ på förhand.

Välkommen! Petalax hembygdsförening

5/2014 – 39

Kristinestad – Kristiinankaupunki

kl.10-18

Kristinestad – Kristiinankaupunki Kristinestad

i Ekenäs utomhus vid Stationsvägen 6 (piazzan utanför Ekenäs Sparbank) torsdagar (i juni (inte 19.6), juli och augusti) Vi dansar kl 11–12:45 Kontaktperson: Regina Forssten, 050 520 4397, Kenna Holmström 040 535 2142 Därefter kan den som vill följa med och äta lunch tillsammans med oss på Piazza. Gratis bilskjuts kan vid behov ordnas från 10:22-tåget. Tågtiderna från Ekenäs österut är 14:37, 16:47, 18:37 och 21:37. I händelse av regn ordnas dansen inomhus Ring Regina eller Kenna för information på Sarvsalö onsdag 2 juli kl. 16.30– 18.00, Byagården, Sarvsalövägen 1035, Sarvsalö Kontaktperson: Kalle Karlsson, 0400-714 162, Gunilla Cavonius, 050-555 0750

Kom till Stundars och upplev hur livet kunde te sig kring sekelskiften 1900 på den svenskösterbottniska landsbygden.

och i Lovisa tisdag 8 juli och tisdag 15 juli kl. 13.00–15.00, Skeppsbron, Lovisa Kontaktperson: Gunilla Eriksson, 0440-634 440, Gunilla Cavonius, 050-5550750

30.6 Postrodden över Kvarken 28.6.2014 Postrodden över Kvarken 1-8.8 Musikfestspelen Korsholm 30.7-6.8.2014 Musikfestspelen Korsholm www.korsholmsmusicfestival.fi www.korsholmsmusicfestival.fi

Seniordansen är en glad motionsform för alla åldrar och den dansas lika i hela världen. Vi dansar i ring, på rad och tillsammans.

Kulturevenemang på gårdar och i trädgårdar

Det skulle vara trevligt om just du kommer med. Ta bekväma skor på fötterna. Välkommen!

Armband 10 €

Smedarna

- Gårdarnas och trädgårdarnas kulturevenemang -

Barn under 12 år gratis.

- Kulttuuritapahtuma pihoissa ja puutarhoissa Dans- –och folkmusik

Förköp

turistinfo 040 740 2311 - Gårdarnas och trädgårdarnas kulturevenemang turism.matkailu@krs.fi - Kulttuuritapahtuma pihoissa ja puutarhoissa – Luckan 044 750 3231 sydosterbotten.luckan@kulturosterbotten.fi

www.kristinestad.fi/Vi finns på Facebook

Misskärrsvägen 23, Tenala

Som m dan arens ser !

DANS

fr7.6 27.5 21-01 20-24 6.6 frfr fr 10.6 20-01 lö 21.6 lö 22.6 21-01 lö 25.6 20-01 frfr19.7 1.7 21-01 21-01 fr 4.7 lö25.7 23.7 20-24 21-01 tofr 11.7 to 28.7 20-24 24.7 21-01 frto 16.8 fr 12.8 21-01

fr 15.8

Claes Lövgrens 21-01 Carisma Gents Tommys 21-01 Midsommardans med Midsommardans med Gigi & Kajo Midsommardans Gigi & Kajomed Gigi & Kajo Elisa’s Face-84, tjejband från Sverige 21-01 Barbados Scotts Matz Bladhs 21-01 Scotts Matz Bladhs 20-24 Matz Bladhs Fernandoz Streaplers 21-01 Fernandoz

Ekologiskt kött direkt från grillen. Buffet & ölförsäljning.

www.torparrian.com

VÄLKOMNA

Tfn: 06-3221816 Mobil 050-3490512

dan.lillas@netikka.fi

Trevlig sommar!

7.6 San Marino & Linda 28.6 Carisma 9.8 Tommys 20.9 Nilzons

40 – GOD TID

5/2014

KILENS EVENEMANG 2014

4 1 0 2 N R E T A E T S D SKÄRGÅR i love

yoU

Musikalen

rens omma

YOU’RE

perfect

E now G N CHA Regi Samuel Harjanne Av Jimmy Roberts \\ Joe DiPietro

turné

Museet och Kilens Värdshus öppnar för säsongen ti 3.6. stänger må 11.8, Juni och augusti öppet ti-sö kl 11-17 Juli varje dag kl 11-17 Midsommarbuffe 21,22.6, stående bord varje söndag i juli, Bokningar tel. 046-591 7405

Trädgårdscafé mitt i idyllen Alla dagar maj-augusti 11-19

Ti 24.6 Lill-Pellinge On 25.6 Emsalö To 26.6 Spjutsund Sö 29.6 Bromarv Ti 1.7 Högsåra To 3.7 Na gu Fr 4.7 Parga s Sö 6.7 Korpo Ti 8.7 L appo To 10.7 Geta Fr 11.7 breida blick Sö 13.7 Sottunga Må 14.7 Kökar On 16.7 Utö To 17.7 Nötö Fr 18.7 Rosal a Sö 20.7 Barösund Ti 22.7 Porkal a

Bastugatan 5, Ekenäs 019-241 5656, 050-556 1665 Trubadurer juni-juli-augusti alla tisdagar kl. 14, 16 och 18 Se, www.cafegamlastan.fi

14-15.06 Öppna Portar med arbetsdemonstrationer, prova på och gammaldags skola(med KRS) 20.06 Traditionell Midsommarfest, midsommarstång, dans och lekar för hela familjen 06.07 Den Stora Hantverkardagen, hantverksdemonstrationer och försäljning 07.07 - 09.07 “Binda bok och skriva stiligt” , kurs i bokbindning och kalligrafi, Teija Tiilimäki (unga f.12 år och vuxna) 14 - 15.07 “Trolla med säv”, kurs i sävslöjd, Soile Söderling (barn f.10 år och vuxna) 23.7 ”Sommarteater: ”Gammaldags byliv” med “BYKISTON” från Petalax 23.7-26.7 “Spinn, spinn sländan min”, kurs i handspinning,Annika Martikainen (barn f.9 år och vuxna) 26.07 Visfest på Salteriet, allsång och visartister 29.07-2.8 Konstvecka på Kilen: “Yttre och inre landskap”, akvarellmålning tillsammans 01.08 Temakväll: “Med svällande segel”, skeppsbyggnad och sjöfart i Sydösterbotten på 1800-talet, med Henrik H.Teir, Claes Hänel, Kurt Gullberg, Christer Norrvik, föredrag och demonstrationer 03.08 Grön Söndag och Må Bra Dag: grön mat och sköna behandlingar, workshop: ”Kärringtips och ekostädning” med Ila Nordman 23.08 Surströmmingspremiär på Salteriet , värd Pelle Boström 06.09 Gammaldags Torgdag (med KRS), hantverksdemonstrationer och program

Konstutställningar:

23.5-6.6 Akvareller med Kristian Teir, Inge Martonen, Carita Gylling, Inga Finne , Arbetets vänner H:fors 6.6-12.7 Akvareller med Spectra konstnärer från Kristinestad 13.7-10.8 Foton av Meeri Koutaniemi, 2013, 2014 årets pressfotograf

KILENS HEMBYGDSGÅRD-KIILIN KOTISEUTUMUSEO Museum-Värdshus-Hostell i Sideby /Kristinestad

Närmare information www.kilen.fi, t.040-684 5080 eller info@kilen.fi

Broloppet 13.9

KUDDNÄS Z. Topelius

för mera information: www.ifkvarken.fi

barndomshem Öppet 15.5-31.8

* sommarcafé, hantverksförsäljning

Torgare sommarteater på museiområdet i Kronoby ger

MITT HJÄRTAS HEM - en pjäs om Signe Strömborgs arv

NYKARLEBY

Tel. 06-785 6482, 06-785 6111 www.nykarleby.fi/kuddnas

Må r t e sg å r d s mu s e u m

Premiär: Lör 5.7 kl. 19

Ö p p e t1 0j u n i s k o l s t a r t t i f r1 1 1 7l ö s ö1 1 1 6

Tis 8.7 kl. 19, Ons 9.7 kl. 19 To 10.7 kl.19, Fre 11.7 kl.19 Sö 13.7 kl. 14 & 19, Tis 15.7 kl. 19 Ons 16.7 kl. 19, To 17.7 kl. 19 Fre 18.7 kl. 19, Sö 20.7 kl. 19

FJÄRDENS KAFFESTUGA ORAVAIS

Regi: Isa Lindgren-Backman

Musik: Sonja Biskop Kapellmästare: Kent Granbacka Manuskript: F.Skog / S.Lybäck / I.Lindgren-Backman

U P P B Y G G T E D7 1 , B j ö r k ö b y T e l . 0 4 43 2 4 57 3 0 B j o r k o mu s e u m. h e mb y g d . f i

* CAMPING OCH ÖVERNATTNINGSSTUGOR * DELIKATESSER VID HAVET

BILJETTBOKNING: 20 € / 15 € / 10 €

VÄLKOMMEN! VI HAR ÖPPET ÅRET OM

Vasavägen 119, Tel. 06-385 0366 www.fjardenskaffestuga.fi

på telefon vardagar 15-18 Förfrågningar: 040 4192485

Med tillstånd av Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU

av Astrid Lindgren dramatisering: Magnus Lindman musik: Peter Adolfsson regi: Mika Fagerudd PREMIÄR tor 5.6 lör 7.6 sön 8.6 mån 9.6 tis 10.6 ons 11.6

kl. 19 kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19

lör sön mån tis ons mån

14.6 15.6 16.6 17.6 18.6 23.6

kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19

tis ons tor lör sön

24.6 25.6 26.6 28.6 29.6

kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 17 kl. 17

Biljettpris: Barn 8 € (4–12 år, också för yngre med egen sittplats), vuxna 15 € (13 år–). BILJETTER: www.netticket.fi, EBUF vardagar kl. 9–16, tfn 050 406 4244, www.ebuf.org

Finns sommarteater i Esbo 2014

Öppet 1.6 - 31.8 kl. 11-17 Midsommarhelgen stängt Guidningar kl. 11, 13 och 15

GOD TID

5/2014 – 41

Välkommen till

SPF Österbottens Sommardag onsdagen den 6 augusti, Forsby danspaviljong i Pedersöre 11.00 Lunchbuffé 13.00 Program Festtalare Folktingets ordförande Christina Gestrin Humorgruppen KAJ med mera Kaffe med bakelse 15.00 Dans till Sirocco/Utflykt till Fagerbacka fäboställe

Christina Gestrin

Inträde + lunch + kaffe 30 euro Inträde + kaffe 15 euro Anmäl dig till din egen förening senast 25 juli.

FOTO ERIK ÅHMAN

SenioRöst blir också SenioNord i höst i Helsingfors

Skriv i höst

SenioRöst-nätverket som körde igång i östra Helsingfors 2012 utvidgar sig under hösten 2014 också norrut till norra Helsingfors under devisen SenioNord. Det första evenemanget går av stapeln tisdagen den 28.10 kl. 14 i Malms kulturhus på Nedre Malms torg 1. På programmet står bl. a. en föreläsning av Helena Ahlers från Folkhälsan under rubriken ”Minne och glömska – när glömskan är ett problem”. Anna Finnilä från Helsingfors stadsmuseum och en minneskappsäck. Pausgymnastik, kaffeservering och seniorinfo ingår också i konceptet. Det är fritt inträde till evenemanget, ingen förhandsanmälan. SeniorNord erbjuder skjuts inom norra Helsingfors med en invataxi t/r. Anmälan till taxin senast 21.10 till Tamara Bergkvist tfn.045 8690945.

Har du drömt att om skriva? Har du texter i skrivbordslådan som du vill arbeta vidare med? Ge dig tid och möjlighet att gå en skrivkurs! Kursledare: Åsa Stenvall-Albjerg.

Minne och

Hösten 2014 startar Folkhögskolan Axxell följande kurser i centrum av Helsingfors och i Esbo:

glömska

Att skriva om sitt liv I. Grundkurs, fyra träffar med start 4–5.9. G18, Georgsgatan 18, Helsingfors. SenioRöst-nätverket är; Arbis, De sjukas väl, Cecilia Hoiva, DOT rf, Folkhälsan, Helsingfors Svenska Marthaförening, HelsingforsMission, Idrottsverket, Konstmuséet, Matteus Församling, SAMS, Social- och Hälsovårdsverket, Stadsbiblioteket, Stadsmuséet, Svenska Pensionärsförbundet och Helsingfors Kulturcentral

Nordhuset | Mosaiktorget 2, Nordsjö | vuotalo.fi

Text på gång. Handledningskurs för längre hunna, två kursträffar med start 22–23.9. G18, Georgsgatan 18, Helsingfors.

Höstens första SenioRöst-evenemang blir ett Bokcafé med Birgitta Boucht tisdagen den 4.11 kl.14 i Nordhuset, Mosaiktorget 2. Författaren Birgitta Boucht läser och berättar. Helsingfors stadsbiblioteks tjänster för svenskspråkiga seniorer presenteras. Pausgymnastik, infotorg, kaffeservering. Ingen anmälan, fritt inträde.

Kom igång och skriv! Inspirationskurs, två kursträffar med start 16–17.10. G18, Georgsgatan 18, Helsingfors. Lust att skriva och skapa. Inspirationskurs i ord och bild, två kursträffar med start 29-30.9. Axxell Överby, Esbo.

Året avslutas med SenioRöst julfest måndagen den 15.12 kl.14 i Matteuskyrkan, Åbohusg.3. Julfest med Finlands Lucia, allsång, julgröt och kaffe med pepparkaka, infotorg. Ingen anmälan, fritt inträde. Bor du i östra Helsingfors och behöver hjälp med transporten till våra träffar? Senioröst bjuder på skjuts med invataxi, tur och retur. Meddela senast fem dagar innan till Emma Lunabba tfn. 044-7883696. Senior-nätverket för samman olika aktörer för att skapa gemenskap och förebygga ensamhet bland svenskspråkiga seniorer; SenioRöst i första hand i östra Helsingfors och SenioNord i norra Helsingfors.

SUDOKU

Att skriva om sitt liv II. Påbyggnadskurs, fyra träffar med start 15–16.9. G18, Georgsgatan 18, Helsingfors.

Mera om kurserna hittar du på www.axxell.fi/folkhogskolan eller kontakta kursledaren, e-post asa.stenvall-albjerg@axxell.fi eller tfn 044 739 7722.

Birgitta Boucht

Lösningen finns på följande sida. Samrådet i SPF Helsingfors

6 2 4 4

7 3 6 3 1 6 9

10-årsdans jubileum på G18

7 8

lördag 6 september.

Anmälan till Clara von Bonsdorff 040-5444031, clara.von.bonsdorff@welho.com

Samrådet i SPF Helsingfors

3 8 2

Konsertresa till Lahtis Sibeliusfestivalens avslutningskonsert med Sinfonia Lahti, dirigent Okko Kamu.

med Mats Bergmans den 13 november. Mer information kommer i nästa God Tid.

5 4

9 8 6 1 3

4 1

Teaterresa till Raseborg

Pang SÅNG Fest

lördag 28 juni. Start från Kiasma kl. 14.00 William Shakespeares En midsommarnattsdröm i nyversion och regi av Bobo Lundan.

E s b o 7 - 8 . 2 . 2 015

nsio

n ärs kö rså n g s o m b ä

st!

Anmälan till Clara von Bonsdorff 040-5444031, clara.von.bonsdorff@welho.com

42 – GOD TID

5/2014

Bara en hemmafru!

I sista minuten ”Jag är ju stor och stark. Jag försörjer mig själv, Jag är vacker. Jag klättrar i berg. Jag dyker från högsta trampolinen, jag skriver de bästa reportagen …Erik är där … Och nu …nu … Nu känns det som om det enda jag vill är att kunna åldras med lite värdighet. Om det går: Komma ihåg några namn. Komma ihåg några ansikten. Inte upprepa mig hela tiden. Inte lukta illa… Jag vill vara ett gammalt kulturarv! Fornminnesmärkt.” Marianne i Carin Mannerheimers komedi I sista minuten Det var en dag när ingenting stämde. Morgongröten blev vidbränd. Tvättmaskinen var i olag, men det kunde göra detsamma. Husbolaget hade stängt av vattnet. Berget av otvättade kläder fick vänta. Vädret var grått och trist. Förgäves letade jag efter Birgitta Bouchts diktsamling Sämsta tänkbara sällskap medan jag memorerade: ”Man har sitt arkiv/i oordning/ostylade kläder/magkramp på morgonen/allmän olust framåt dagen …! Skärpning! På måfå åkte jag in till ”stan” med den långsamma busslinjen med Svenska Teatern som ändhållplats. Ett teaterbesök skulle kanske pigga upp, vilket också förhandsreklamen hade utlovat. Det råkade finnas lediga platser till den kritikerrosade föreställningen I sista minuten, till och med på tredje raden på parketten. Tredje raden, som också förde tankarna till tidigt 1960-tal, då My Fair Lady med Liisa Tuomi och Leif Wager gick för utsålda hus. Frimodigt hade jag tågat upp till dåvarande teaterchefen Runar Schauman. Han förbarmade sig över mig, en fattig litteraturstuderande och gav mig ett frikort med plats högst uppe på tredje raden i sjätte logen. ”Ja, det var då min vän, en gång för länge sen …” Nu var det dags för pjäsen med det onomato poetiska namnet I sista minuten. Med programbladet i handen väntar jag på att dörrarna skall slås upp. Vilken härlig föreställning! De tre damerna, modell äldre, var på kornet tagna. Det var lätt att identifiera sig med Marianne, den ”avdankade” journalisten i Veronika Mattssons kongeniala tolkning. De snärtiga replikerna fick en både att skratta och gråta! Det senare på grund av de mörka undertonerna. För att inte tala om de två övriga damerna; Christina Indrenius-Zalewski som tolkade Annlouise som var utled på sin äkta hälft Bosse och hans gnälliga telefonsamtal. Och så den övervintrade skönheten Solveig gestaltad av Sue Lemström. Handlingen utspelas i Mariannes stora våning som

ger hennes dotter problem. Hon försöker övertyga sin slamsiga och livsglada mamma att flytta till en billigare lägenhet eller till ett servicehem. Det finns också två män i sällskapet. Per, i Thomas Backlunds gestalt, för tankarna till farbror Blå i Elsa Beskows bilderbok Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin. Men man tas snabbt ur villfarelserna

Benita Ahlnäs år 1961 med frikort till My Fair Lady. Ur hemarkivet

eller gör man det? Både Per och ”fixaren” Staffan, tolkad av Mikael Andersson kommer ut från sina garderober. Och vad följderna av detta blir ska inte här avslöjas. Pjäsen visas fram till den 10 maj så än finns det tid för hugade teaterbesökare. Det var ju inte bara föreställningen som var en upplevelse utan allt det övriga. Det var fascinerande att kolla in teaterpubliken och klädseln och kommentarerna som man inte kunde undgå att höra. Och så busslasterna med besökare från andra orter som hade privilegiet att kunna lämna ytterkläderna i bussen för att snabbt ta sig in och ut från Thalias tempel. Och stimmet och sorlet i mellanakten där publiken intog förfriskningar under stigande ljudvolym. Som vanligt var det många bekanta; handskakningar, ryggdunkande, omfamningar och kindpussande. Min andra tidsresa till 1960-talet personifierades i Carita Björkstén, kurskamrat från den första svenskspråkiga bibliotekarieutbildningen i vårt land med biblioteksinspektören Barbro Boldt som auktoritär kursledare. Det var roligt att utbyta arbetserfarenheter med Carita. Det intressanta var och är att Carita är släkt med ingen mindre än Emilie Björkstén. Det säger sig självt att pjäsen slutade i sista minuten. BENITA AHLNÄS Benita Ahlnäs, kolumnist i God Tid, är också bibliotekarie och turistguide och författare till fyra böcker.

– Bara en hemmafru, brukade min mor svara på frågan om hennes titel eller yrke. I svaret fanns ett nedvärderande av hennes arbetsinsats som hustru till en man vars förvärvsinkomster skulle förslå för en fem personers familj på 1950-talet. Som vuxen har jag insett mammas otroliga arbetsbörda och hennes pusslande för att få pengarna att räcka till. Ändå var det som om hon inte skulle ha värderat sitt arbete. En åsikt som hon delade med många andra kvinnor i samma situation. När jag läser Lena MaranderEklunds bok Att vara hemma och fru. En studie av kvinnligt liv i 1950-talets Finland associerar jag till situationen för min mor som hemmafru under samma period med tre barn av vilka den äldsta var född i slutet av 1930-talet och de två yngre på 1940-talet och med en man som hade upplevt tunga år som inkallad och två bröder som hade stupat. Mamma hade också sagt upp sig från en kontorstjänst med möjligheter till avancemang när hon gifte sig som tjugoåring och min pappa önskade eller kanske också krävde att hon skulle stanna hemma för att sköta marktjänsten och för att visa att han kunde försörja sin hustru. Det är bra att boken har blivit skriven som resultat av ett omfattande mullvadsarbete i olika arkiv. Lena Marander-Eklund är docent vid Åbo Akademi där hon arbetar som forskningsledare i nordisk folkloristik. År 2000 disputerade hon på avhandlingen Berättelser om barnafödande. Form, innehåll och betydelse i kvinnors muntliga skildring av födsel. Som källor för Att vara hemma och fru har Lena Marander-Eklund använt sig av frågelistor och intervjuer i Folkloristiska samlingarna och material från Etnologiska samlingarna vid Åbo Akademi och frågelistor om hemmafruns erfarenheter i Folkkulturarkivet vid Svenska litteratursällskapet. Detta utökat med över hundra levnadsberättelser av skribenter om tillvaron på 1950-talet och sex intervjuer baserande sig på frågescheman. Det omfattande käll-

utkommer nästa gång den 29 augusti. Material till nummer 6/2014 bör finnas på redaktionen senast den 15 augusti. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

God Tid Katarina Bengs-Westermark Fredsgatan 8 A 15 65100 Vasa Chefredaktörens telefonnummer är 020 72 888 80

BENITA AHLNÄS

Lena Marander-Eklund Att vara hemma och fru En studie av kvinnligt liv i 1950-talets Finland Svenska litteratursällskapet i Finland 2014 ISBN 978-951-583-273-3

SUDOKULÖSNING

GOD TID Materialet skickas till per e-post till katarina.bengs-westermark@spfpension.fi eller per post till

materialet har resulterat i en synnerligen välmatad bok på närmare trehundra sidor med omfattande käll- och litteraturförteckningar och personregister. Boken är rikt illustrerad givetvis med en förteckning över bildkällorna. Boken kunde ha blivit en vetenskaplig tungviktare om det inte hade varit för intervjuerna som har fått citerade underrubriker i innehållsförteckningen och därmed belyser den faktaspäckade texten på ett sätt som får läsarna att lystra till. Resultatet blir en aptitretande kompott där ingredienserna ger en smakupplevelse. Enda nackdelen med boken är det minimala fontsnittet. Det är svårt, även med glasögon, att läsa en så liten text. Lena Maranders bok Att vara hemma och fru kan med fördel läsas i anslutning till utställningen i Villa Hagasund i Helsingfors med Fotografier från Helsingfors på 1950-talet. Utställningen pågår fram till den 30 november.

Utgivn.

Deadline

Nr 6

29/8

15/8

Nr 7

3/10

19/9

Nr 8

7/11

24/10

Nr 9

12/12

28/11

GOD TID WALTERS ART MUSEUM HÅLLER ENBÄRSBRÄNNVIN

UPPSATS

SEGERPRO- TECKEN. DUKT ICKE

FÖRDRÖJD

LANDSKOD FÖR SVERIGE

BINDA IHOP

PÄRNU ÄR EN

TILLLÅTELSE

VÄNTA PÅ SIN TUR

VIADUKT

AMUSERA

FINNS

TERA KORT

REP- MALT HUTILER VUD BLI

HÄSTKRAKE

NI FÖRR SMISK

⬇ ANSPRÅK

GRODDJUR

SJÖFÅGEL

BERG PÅ KRETA

KAN GAM-

VROUW MARIA

LEDNINGAR

AVTAL (PLUR.)

5/2014 – 43

RÄCKA. RYGGSKOTT

VAR ESAUS BRÖST

SKÄNKA

MISSTÄNKER

KAN VÄXA. BÅL ERLANDER

ABER. STERILA

VURM. 33-VARVARE

SMEKA. ITSTÖD

5/2014

HURSA? 6 I ROM. REN

MANS TITEL KORT

GRENBOKSTAV

INFORMATÖR

BETTLA

⬇

FINNS I SALT

HEUREKA!

Adress: .....................................................................

YTMÅTT. ANLAG

.................................................................................. WALTERS ARTMUSEUM MUSEUM WALTERS ART

TVÅ. L€TTING

SVENSKT HÖGERPARTI

FENA. OH! PALISANDERTR€

T S A B R G Å V A S O R

4/2014

HAN BOR I BELGRAD H€STNAMN

PRESENT

SOLVARV

NU I LUFTEN

STRÖM KORT

GRISMAMMA

KORT SKIVA

GRISPAPPA

KAFFE MATTAN. ELLER REG. FÖ––? RENING

BASRAS LAND. TROTT ÄR ALLA GODA TING

KOMMUN PÅ NORRA ÅLAND

GAMGOTT. FÄ

LILLA ÐÐ

HEREDITET

SMILA

SÅ

SMUTSA

F…RE VERB. OBYGD

Ö D G E M A A R K

FORTUNA

METRO KORT. KLYKA

SUGER UPP

MYGGLÄTE FÖRFATTARE JUHANI

HON HAR BARNBARN

TYGER MED METALL

DEN €R RANK RANDIG SAK

VRIST- PAPYSKYDD RUSBÅT

TRÅNGMÅL SVÄRS. INFORMATION

OK€ND STORHET

MALAJISK DOLK

SPARTRÄD

GUDS –––. GRÅT

Y R

MÖBLERA

T L U M A O T O R O S M X O E B R L K Ö L A J J A K A A K E N K A A D S E K E L N I A V S S E E L G I X B I O R M€RK! I ÅR I SOTJI

VIMSIG. UTSIDOR

FASTER. RADEN

UPPHÖJAS BATTERISTORLEK

DEN ÄR SYRLIG

Bokpris. Namn: ......................................................................

"FLINTSKALLE"

⬇

BÖR MAN BATTERI

IRLAND PÅ IRISKA

KAN GÅ FÖRE RÄTT

Lösningen postas till SPF:s kansli senast 15 augusti 2014. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset.

GETTO

EGGAR

HÖR HIT!

TYGSTYCKE

URSPRUNG

GRANNDRAKE. EPOK

FRÄSCH. FLITFISK

KAINS MAMMA

DEN ÄR VIG

TANKSPRITT

TVÅ. KUSTTRÄD

LUSTIGHET

–– VIRTANEN

DEN SPFGRÖNA PROJEKT (3 ORD) ÖN

HÅGLÖSA

HANDLEDNING

TAXISVÄNG

GAV NIKOLAI II

DEL AV MANNEN BAKOM FUT€GGET HARK (3 ORD)

E R U U N A R Å R E E P N E A T D E R T A Y S V A R

-BÅT.

-SVÄNG

MELODI. OKOKT

…VA

VÅNING. HOPFOGAD

AMUSERA. EMEDAN

DIREKT

VEMOD.

HURSA?

TORGSKR€CK

P B E T T E I R A ⬇ C T A R L T ⬇ F O A B G E O R A G É

FR€TER. SEDEL

EN HAGLUND

F€STE L€TTL€ST

FORTE

FORDON. INDISK DELSTAT

R€T

VARDAGLIGT INDIKERA NEJ

SKAPADE €GGET (2 ORD)

YTTRANDE. F…RMÅR

ORM I

H N P E K N A Ä R I R R A V I I A N K R K ⬇ G E W O T I G L G E F E S T M O T D R A I L Ö S N M A G V O R A F O K L Y K

DJUNGELBOKEN

ÐÐÐ LINCOLN. GENLJ…D

DEMOLERA

NUDIST. ISBANA

FLACKA RUNT

SIBIRISK FLOD

TEXTMEDDELANDE

€R DET JU NU

180 GRADER

V€DERSTRECK

MODERNA -----

KORTASTE MORSETECKNET

S P O M R Å B S S K Ö N S T O I A N D L A M E Å R T A L A R A N B E Y B A D A NIONDE

HOLME TONEN

KOTTTR€D

ISR€NNA F€RGL€GGA

FLIK

ANDFÅGEL. OMRÅDE

OANV€NDA

GÅNGBART I TOKYO

KELVIN

JUDE FRÅN …ST- ELLER MELLANEUROPA

SJU I ROM

F…RT…JD

KLUBB- RYMDSPEL FIGUR

SKÅDA SKÄGGIGT DJUR

GEORGE Ð BUSCH

AKVAVIT

BLODSUGARE

EINEFTER STEIN KL. 12 VAR ETT STÅNG. MANSK…R

SAGOV€SEN. ANTI

ÅNGARE. I V€RKTABLETT

TUNGVIKTARE SL€PA

T.EX.

EST…

KASKELOT

DUNANTS SKAPELSE

TROLLKONST

USCH

F…RTRYCK

N€STE

GAFFLAR

Vinnare i krysset i nr 4/2014 Siv Zittra, Nederlappfors; Ann-Cathrine Westerby, Pärnäs; Sonja Börman, Kimito; Göran Järn, Bennäs och Kickan Söderback, Mariehamn Vi fick in 352 krysslösningar, grattis till vinnarna!

IRRITERA

D E N E E R V E E R T A Y D A E N R E

€UGUSTIFLICKA

MUSIKALISKA …VNINGAR

DEN GAMLE

44 – GOD TID

5/2014

NJUT AV EN SKÖN DAG

Till hAVS MED lEVANDE MUSiK och KrySSNiNGSproGrAM. VårT GoDA SKärGårDSborD STår UppDUKAT på AllA AVGåNGAr UNDEr SoMMArEN.

DAGSKrySSNiNG 39 EUr/VUxEN!

w w w. w a s a l i n e . c o m