God Tid 6/2014 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Svenska pensionärsförbundets tidning Nr 6 ● 29.8.2014 Årgång 42

LEDARE

I ledaren konstaterar förbunds ordförande Ole Norrback att ordförandeskapet i Pio (Pensionärernas intresseorganisation) från årsskiftet kanske är den största utmaningen. ”Som namnet säger är intresse bevakningen den viktigaste uppgiften. Nästa år är det ju också riksdagsval, och då blir det vår uppgift att ha tydliga och välformulerade åsikter om de viktigaste ärendena, som är aktuella bland pensionärerna.” SIDAN 2

Pang SÅNG Fest E s b o 7 - 8 . 2 . 2 015

nsio

s n ärs kö rså n g s o m b ä

PangSÅNGFesten stämmer upp

Svenska pensionärsförbundet lanserar våren 2015 PangSÅNGFest – en samlingspunkt för köraktiva och sångintresserade pensionärer. Preliminärt program finns nu. SIDAN 5

Hissar – nytta och kostnader

Man kan göra det lättare för äldre att bo kvar hemma genom att bygga hissar, reparera bostäder, förbättra tillgängligheten och tryggheten i byggnadsbeståndet och boendemiljön. SIDAN 6

Fester och resor! Festerna och resorna har avlöst varandra inom SPF under sommarhalvåret. God Tid innehåller bidrag från många av tillställningarna. Men även massor med tips om kommande begivenheter som till exempel PangSÅNGfesten i februari.

2 – GOD TID

6/2014

LEDARE

Mycket på gång Som skolorna börjar ett nytt läsår på hösten, startar vi upp verksamheten i pensio-

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 020 72 888 12 bert.dahlin@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare, ombudsman för Västnyland, Åland, Övriga Finland: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo IKT-koordinator, ombudsman för Åboland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Katarina Bengs-Westermark tfn 020 72 888 80 katarina.bengs-westermark@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi

närsförbundet efter en kort sommarpaus. Fram till nästa sommar har vi en ovanligt bred verksamhet framför oss. En ständigt växande organisation, som vår, har många, årligen återkommande aktiviteter, men varje år bjuder vi också varandra på någonting nytt. Pangsångfesten är en av årets nyheter. För första gången inbjuds alla föreningars sångkörer till en gemensam fest, i Esbo den 7–8 februari 2015. Målet är att samla minst 500 glada sångare från så många av våra föreningar som möjligt. De föreningar, som ännu inte har en egen sångkör, har nu en god anledning att ta körsången med i verksamheten. Under de månader, som är kvar till sångfesten, kan det gå att starta körsången och inöva några sånger. Enligt statistiker lever finlandssvenskarna längre, och en orsak sägs vara just körsången. Säkert har själva sången en stor betydelse, men den sociala samvaron under övningarna skapar nya värdefulla kontakter, som också kan ge en extra guldkant i tillvaron. Vår projektansvarig och våra ombudsmän kan hjälpa med information och närmare uppgifter. Vi planerar också för en skrivartävling bland medlemmarna. Erfarenheterna från skrivartävlingen när SPF i Österbotten firade 40 år är goda och kan hjälpa oss med upplägget. Idén är att inspirera våra medlemmar, som ju alla har så breda erfarenheter och mångsidiga upplevelser, att bli flitigare med att teckna ned sina minnen. Tävlingen skall därför också ses som ett sätt att inspirera oss alla, och inte bara dem som deltar i själva tävlingen, att skriva. Vi, som inte tänker tävla, har också mycket att berätta. Om inte genast, så i något skede kommer barnbarn och senare generationer att vara intresserade av det vi upplevt och av våra åsikter och värderingar. För framtida forskning om vår tid skulle sådana nedtecknade personliga minnen kunna få mycket större betydelse än vi just nu tänker oss. Det är dags att sätta sig vid datorn, eller att fatta pennan! Ordförandeskapet i PIO (Pensionärernas intresseorganisation) från årsskiftet är

kanske den största utmaningen. Pio är ju den gemensamma organisationen för sex pensionärsförbund i Finland, och ordförandeskapet roterar mellan förbunden. Som namnet säger är intressebevakningen den viktigaste uppgiften. Nästa år är det ju också riksdagsval, och då blir det vår uppgift att ha tydliga och välformulerade åsikter om de viktigaste ärendena, som är aktuella bland pensionärerna. Hit hör naturligtvis förändringarna av social- och hälsovården i vårt land, för att nämna ett exempel. Förslaget, som utarbetats i samarbete mellan nästa alla politiska partier, sänds snart ut för utlåtande. Intressebevakningen lyckas säkert bäst med väl underbyggda förslag och med argument, som är svåra att ifrågasätta. Bland våra medlemmar har vi sakkunniga på nästan alla livet områden. Hittills har vi inte varit tillräckligt bra på att ta tillvara den här sakkunskapen. Avsikten är nu att vi skall ha små arbetsgrupper med sakkunniga, som formulerar de förslag och åsikter vi vill föra fram till beslutsfattarna. Nästa år har vi alltså ett ansvar av lite större dimension. Medlemsvärvningen fortsätter som tidigare. Redan under några år har förbundet haft 20000 medlemmar som mål, och under nästa år har vi möjlighet att nå det målet, nu är vi några hundra ifrån. Antalet är ändå inget självändamål. Medlemskapet i våra föreningar erbjuder möjlighet till många aktiviteter, till social samvaro, trivsel bland intressanta mänskor, och medlemskapet hjälper oss att bryta ensamheten, som är ett växande problem bland pensionärerna. Kort sagt, våra föreningar och vårt förbund kan bidra till mera trivsel och livskvalitet. Ett större medlemskap hjälper oss naturligtvis i intressebevakningen, när vi kan tala på mångas vägnar, men framför allt ger medlemskapet mervärde åt våra medlemmar. Därför är det klokt att bli medlem! OLE NORRBACK förbundsordförande

Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19 asa.laukonlinna@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2014 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist ordförande, Maj-Britt Paro, Bertel Widjeskog, Carin Åminne

Kommande program 3/9 4/9 9/9 19/9 5–7/10 5/11 6/11 20/11 7–8/2 2015

InkluderaFlera, Åbo Se sidan 6 InkluderaFlera, Jakobstad Se sidan 6 Kurs för smågruppsledare, Karis Se sidan 7 Kurs för smågruppsledare, Gamla Vasa Se sidan 7 IT för Seniorers slutseminarium på Seniorskeppet Se sidan 6 Svensk Festdag på G18 Kurs för smågruppsledare, Åbo Se sidan 7 Höstmöte i Tammerfors Se sidan 3 PangSÅNGFest, Esbo Se sidan 5

Tack Veronica, välkommen Berit! Från den 14 augusti har vi en ny verksam-

hetsledare i vårt förbund, Berit Dahlin. Efter tio år som verksamhetsledare har Veronica Fellman sökt sig vidare till nya utmaningar. Tio år som ledande tjänsteman i en stor och växande finlandssvensk organisation är en lång tid, som inte alla når upp till. För en ledande tjänsteman fungerar inte normala arbetstider. Medlemmar kan ta kontakt när som helst, och när arbetsuppgifterna hopar sig och tidtabeller måste hålla, blir arbetsbördan stor. Det är förståeligt att Veronica efter tio år vill pröva på någonting nytt. Också i sitt nya jobb kommer hon att arbeta med frågor som berör oss pensionärer. Hennes flit, vänlighet och omtanke kommer säkert till god användning i hennes nya arbete. Vi tackar för ett hängivet arbete och önskar framgång i de nya uppgifterna samt allt gott för framtiden. Berit Dahlin kommer från ett jobb bland unga. I förbundet strävar vi till bredare kontakter mellan generationerna. Bland annat på det området kan säkert Berits erfarenheter vara till nytta. Föreningarna vill säkert gärna träffa henne så snart som möjligt. Tiden sätter ändå begränsningar för hur snabbt det kan ske. Den nya verksamhetsledaren hoppar dessutom på ett tåg i full fart. Den planerade verksamheten skall fullföljas och nya stora uppgifter väntar. Bland vår övriga personal finns lyckligtvis stor erfarenhet och vilja till aktivitet. Vi över 19 000, som är medlemmar, är den viktigaste resursen, och med hela personalens och den nya verksamhetsledarens hjälp skall vi försöka göra vårt förbund ännu bättre. Välkommen Berit till en organisation med trivsel, tillväxt, vilja och stor aktivitet! OLE NORRBACK

GOD TID

6/2014 – 3

Berit leder verksamheten

Årets tema ”Föreningsmedlemmarna i centrum”sammarfattar verkligen målsättningen för förbundets arbete anser nya verksamhetsledaren Berit Dahlin.

Kommande resor 8–15/9 17/9 5–7/10 28–30/11

19–20/12 22–28/12

Den gröna ön Irland. FULLBOKAD Ikalis Badhotell. Se sidan 12 Seniorskeppet. Se sidan 13 Teaterresa till Stockholm med musikalen Livet är en schlager. Se sidan 13 Mamma Mia! i Helsingfors. Fira julen i de österrikiska alperna. Se sidan 12

Planerade resor 2015 februari mars mars

Almuñécar. Se sidan 12 Almuñécar. Se sidan 12 Musikalresa med Fantom of the opera till Tallinn april Jazzkryssning till Stockholm april Berlin maj Kulturresa till Sverige med Bernt Morelius juni Provence juni Riga augusti Bornholm september Barcelona och Mallorca oktober Slovenien oktober Seniorskeppet

Steget från ungdomsverksamhet i Helsingfors till pensionärsförbundet är inte så långt som man skulle kunna tro.

minst när det gäller finlandssvenska frågor och tillgången på äldreomsorg och sjukvård på svenska.

– I arbetet med svenskspråkiga ungdomar i Helsingfors är alla generationer med, säger Berit Dahlin som är SPF:s verksamhetsledare sedan mitten av augusti. I nuläget satsar hon på att lära känna förbundet: personalen, regionerna, föreningarna och medlemmarna. – Det är ju ett stort och starkt förbund, så det arbetet kommer nog att ta en tid. Berit inledde sin ”inskolning” redan innan hon tillträdde tjänsten genom att delta i den österbottniska sommarfesten i Forsby. – Att få träffa 800 medlemmar på en och samma gång var nog den bästa starten jag kunde få på mitt nya arbete. Många tog tillfället i akt att hälsa henne välkommen och passade samtidigt på att diskutera pensionärsfrågor av alla de slag, något som Berit uppskattar. – Funderar man över något så är det bara att kontakta mig. I smått såväl som stort. Och man får gärna

För Berit känns det lite som cirkeln

prata sin egen dialekt, om det känns bekvämare. Glädjande är att även personer som inte ännu är medlemmar har hört av sig med idéer. En av förbundets viktigaste upp-

gifter är att motverka ensamheten bland medlemmarna, anser Berit. Delaktighet ska prioriteras i verksamheten. Förbundet borde öka sin synlighet i olika sammanhang, visa upp den kunskap och erfarenhet som föreningarnas medlemmar besitter. – Vi måste arbeta generationsöverskridande, något som till exempel ”Farfar i skolan” är ett utmärkt exempel på. Säkert finns det intresse och möjligheter att utveckla något motsvarande i andra sammanhang. Ett utöka samarbetet med övriga finlandssvenska organisationer, kommuner och andra intresserade finns med på önskelistan. – Ensamma är vi var och en kanske små aktörer, men tillsammans blir vi stora och starka. Viktigt inte

är sluten, nu när hon arbetar på pensionärsförbundet: – Med mina tio år i tidningsbranschen är det trevligt att igen arbeta i en organisation som har en egen tidning. Och lika trevligt är det att träffa gamla arbetskamrater, som numera är pensionärer och medlemmar i någon av våra föreningar. Berit ser optimistiskt på det växande pensionärsförbundets framtid och hoppas att hennes livserfarenhet, arbetserfarenhet från olika sorters organisationer och att hon väl känner till de olika delarna av Svenskfinland ska komma väl till pass i arbetet för förbundet. Text och foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

Verksamhetsledare Berit Dahlin tfn 020 72 888 12 bert.dahlin@spfpension.fi

KALLELSE TILL HÖSTMÖTET 2014 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte torsdag 20.11.2014 kl. 13.00, restaurang Valtatie 30, Hatanpään valtatie 30, Tammerfors. Lunch serveras från kl. 11.30. Fullmaktsgranskning inleds kl. 11. På höstmötet behandlas följande ärenden enligt 10 §: Höstmötet ska 1. välja ordförande och sekreterare för mötet 2. konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3. utse två protokolljusterare 4. välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas röstetal 5. välja ordförande i styrelsen, som kallas förbundsordförande, för följande kalenderår 6. välja styrelsemedlemmar och deras personliga ersättare för de två följande kalenderåren i stället för dem som är i tur att avgå 7. välja en revisor jämte en personlig ersättare för det följande kalenderåret. Revisorn samt dennes ersättare ska vara av centralhandelskammaren godkänd revisor. 8. välja valberedning som består av ordförande och fyra medlemmar 9. fastställa medlemsavgifternas storlek 10. fastställa verksamhetsplan och budget för följande kalenderår 11. behandla övriga ärenden.” Enligt 11 § i förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på mötet, inlämna en skriftlig motion till styrelsen senast 31.8. Enligt förbundets stadgar 13 § har medlemsföreningar rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med –– högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, –– 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, –– 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, –– 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, –– 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och –– medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigaderepresentanter. Antalet medlemmar i medlemsföreningarna fastställdes den 31 december 2013. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Anmälningar senast 10.11 2014 till Åsa Laukonlinna tfn 020 7288819, asa.laukonlinna@spfpension.fi. Skriftlig kallelse med övrigt material skickas till föreningarna i oktober.

Styrelsen

4 – GOD TID

6/2014

• Vad tycker du om sommarfesten? • Hur har sommaren varit? • Vad är viktigaste pensionärsfrågan?

Britta Fagerhed, Larsmo • Trevlig, många bekanta och bra musik. • Riktigt bra, men nästan för varm. • Att sjukvården fungerar bra.

Folktingets ordförande Christina Gestrin höll festtalet och berörde reformer som just nu pågår och som kan äventyra möjligheten till service och delaktighet på eget modersmål.

Carita och Christer Bogren, Malax • Riktigt bra. Bra festtal och KAJ är roliga. • Bra, då man inte behöver arbeta i värmen. Vi har varit på en trevlig resa i Insjöfinland. • Att man garanteras hälso- och sjukvård.

Sven Nystén, Korsnäs • Toppen, bra program och mat. • Tämligen bra. • Att man har hälsan.

KLas-Erik Brännkärr, Pedersöre • Allt har funkat bra. • Bra, har varit på en resa till Saima kanal. • Att bibehålla äldreoch sjukvården på nuvarande nivå.

Vägg i vägg med Jan, eller hur var det texten gick? Grabbarna i KAJ har flyt med det mesta just nu, i motsats till den plågade mannen i låten. Mycket publik, ny skiva på gång, sommarens stora favorit, Jåo nåo e ja jåo YOLO ja nåo och tv-serie under arbete. Och vem vet om de inte blev några yllesockor rikare efter sommarfesten. Text och foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

Humor och värme i Forsby Jåo nåo e ja jåo YOLO ja nåo … Det är väl det de närmare tusen deltagarna minns av pensionärernas sommarfest i Forsby danspaviljong den 6 augusti. Sommarhettan steg nämligen flera grader då den i Österbotten redan kultförklarade humorgruppen KAJ äntrade scenen för att underhålla publiken. Citatet ovan är namnet på gruppens senaste hit, en annan välkänd är ju ”Heimani i skick”. J i KAJ, Jakobb Norrgård, berömde också publiken: – Det bästa är att få uppträda för pensionärer. He e bara ti ställ sej på scenen, vara ung och duktig, å så får man bulla och stickasockona efteråt! Nåja, visst bjöds det också på annat

minnesvärt program! Folktingets ordförande Christina Gestrin pratade om dagsaktuella frågor i rikspolitiken och kände speciell oro inför Sote-reformen. Får vi garantier för att service erbjuds på svenska när vård och omsorg nu sätts in i så stora strukturer? Får vi talan i de beslutande organen, undrade hon. Hon noterade också att Svenskfinland är så olika – många svenskspråkiga bor i huvudstadsregionen, men man har ändå svårt att få ser-

Allsången ekade starkt i den välfyllda danspaviljongen. Läget uppe på byns högsta backe gjorde att sommarhettan dämpades av friska vindbyar.

vice på sitt modersmål. Området är ju så stort befolkningsmässigt, och tvåspråkiga lösningar fungerar inte under sådana omständigheter! Situationen är en helt annan här i Österbotten, påpekade hon. Under behandlingen i riksdagen hoppades hon också att man får in tydliga skrivningar om svenskspråkig service. Reformen måste trygga jämlikheten vad gäller möjlighet att få vård och närvård på eget modersmål. Skolan är det viktigaste svenska rummet, vi måste bevara autonomin inom utbildningen samtidigt som vi ser positivt på språkbad och på tidigareläggning av språkundervisning. Christina Gestrin hoppades på en saklig debatt i riksdagen och att finländarna kunde se svenskan som en bro till övriga Norden och ut i världen. Hon betonade också vikten av svenskspråkiga organisationer och nätverk. Särskilt betonade hon pensionärsförbundets betydelse för den svenska språkgruppen. SPF är en ovärderlig aktör i Svenskfinland, påpekade hon. Förbundsordföranden Ole Norr-

back kunde också presentera de två senast anställda i förbundet. Verksamhetsledaren Veronica Fellman har sökt sig till nya utmaningar,

och på plats i Forsby fanns efterträdaren Berit Dahlin. Hon fick själv presentera sig inför storpubliken, likaså God Tids chefredaktör sedan förra hösten, Katarina Bengs-Westermark. Regionordföranden Henrik Svarf-

var öppnade mötet genom att ägna en av förbundets tillskyndare Elly Sigfrids några minnesord. Han påbjöd också en stunds tystnad för att hedra hennes minne. Kommundirektör Stefan Svenfors

gav en positiv bild av värdkommunen Pedersöre. – Vi trivs bra här i vårt Pedersöre, en kommun i långsam men stabil tillväxt och med en arbetslöshet under tre procent. Kommunen har snart 11 000 invånare och vi har kunnat investera i skolor, daghem och annan viktig service. I programmet medverkade också

den lokala orkestern Sirocco under Kurt Nymans ledning, körerna Jakobstads damkör och Oldboyskören under Ann-Christin Storranks ledning, medan Magnus Silvenius-Öhman ledde allsången. Förutom dans gavs också möjlighet att besöka det restaurerade fäbodstället Fagerbacka i Purmo. Text och foto BERTEL WIDJESKOG

GOD TID

6/2014 – 5

Uppfyllda mål i Västnyland Årets sommarfest firades den 6 augusti i Karis på SisuArenan. Trots det varma vädret lockade festen över 400 deltagare från hela Västnyland alltifrån Hangö till Kyrkslätt. För de lyckade arrangemangen stod Karis och Pojo Pensionärer. Som konferencier fungerade Gunnar Weckström, pensionerad kyrkoherde från Karis. Ordförande Tor Wernér hälsade gästerna välkomna och berättade att de hade fyra mål för festen; locka över 400 deltagare, alla skall se och alla skall höra och alla som uppträder skall ha anknytning till orterna Karis eller Pojo. Genom tre stora videoskärmar kunde alla följa med programmet fastän man satt långt i från scenen. Även de andra målen uppfylldes. Videoskärmarna utnyttjades också under programmet, medan orkestern Hålligång spelade Pojo- och Karisvalsen fick publiken njuta av vackra bilder från orterna.

Festtalare var riksdagsledamot

Maarit Feldt-Ranta som inledde med att konstatera att hon också uppfyller ett av kriterierna – hon är uppvuxen i Karis och SisuArenan har under flera års tid varit hennes andra hem i handbollssammanhang. Hon berörde två teman, hälsovården och åldringsvården och de utmaningar kommunerna står inför för att kunna trygga en god och jämställd vård till alla. Björn Siggberg, andra vice ordförande i Raseborgs stadsfullmäktige framförde stadens hälsning och betonade behovet av gemenskap. Han konstaterade också att antalet pensionärer i kommunen kommer att öka vilket är en framtida utmaning. Ombudsman för Västnyland, Veronica Biaudet talade om talko-

andan och samarbete inom föreningarna och konstaterade att evenemang som detta behövs då det idag finns ett stort behov av samhörighet och att få uppleva någonting positivt tillsammans. Rosie Westerlund, känd från amatörteaterkretsarna i Västnyland, kåserade och lockade publiken till många skratt. Fanny Hellström ackompanjerad av Emilia Hoving sjöng sånger ur musikalerna Sound of music och My fair lady och avslutade med visan Det vackraste. Catharina Hindrén, ordförande för

SPF Västnyland och Ekenäs Pensionärer tackade arrangörerna för utmärkta arrangemang. Ordförande för Pojo pensionärer, Eva Lundell, höll slutorden och gav bollen vidare till Österby pensionärer. Festen avslutades med dans till orkestern Hålligång. Text VERONICA BIAUDET Foto KARL-EILIF ÅBERG

Pojo uf:s juniorer uppträdde med folkdans.

Riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta höll festtalet.

PangSÅNGFesten stämmer upp Svenska pensionärsförbundet lanserar våren 2015 PangSÅNGFest – en samlingspunkt för köraktiva och sångintresserade pensionärer. Satsningen kommer att bygga på tre centrala ämnen: verkstäder, konserter och social gemenskap och pågår 7–8 februari i Esbo kulturcentrum. Under sångfesten kommer deltagare bland annat att ha möjlighet till att dels själva stå på scen, dels få njuta av att vara publik och även ta del av underbar gemenskap genom allsång. Sångfesten siktar på att samla omkring 500 sångare till en unik upplevelse i sångens och musikens tecken. Anmälningen för de intresserade öppnar i september 2014. Den kända finlandssvenska kulturprofilen Georg Dolivo står som satsningens beskyddare. Håkan Wikman, med sin gedigna bakgrund som kördirigent och kulturell mångsysslare, fungerar som konstnärlig programmakare. Projektkoordinator för satsningen är Kiri Korvenoja, som bland annat ingått i arbetsgruppen för Skolmusik 2013. Korvenoja är utbildad kulturproducent och har flera års erfarenhet av evenemangsproduktion.

SÅNGFesten ordnas under början av år 2015 är det naturligt att ett av huvudtemana bör vara Sibelius 150. – Vår nationaltonsättare fyller – Det är speciellt roligt att få 150 år och det innebär att Pangvara en del av PangSÅNGFest då SÅNGFesten kommer att vara jag själv har många års bakgrund bland de första att hinna fira denna från körsång, säger musikens gigant, Korvenoja. Jag hopsäger konstnärlipas att PangSÅNGga ledaren Håkan Fest kommer att bli Wikman. Som ett återkommande ypperlig kontrast inslag som pensitill allvaret och resonärskörer har att ningen i Sibelius’ se fram emot. Syfmusik har vi valt E s b o 7 - 8 . 2 . 2 015 Pe tet med den första att också fira en ! t nsio s n ärs kö rså n g s o m b ä PangSÅNGFesten till karaktären helt är att samla erfarenannorlunda musikhet och kartlägga intresse för eve- profils jubileum, nämligen Carl nemanget. Michael Bellman som fyller 275 år nästa år. Det kommer självfallet PangSÅNGFest välkomnar såväl också att ingå all upptänklig bekant gamla som nya körer till evene- och slitstark körmusik på repertomanget. Saknar din förening pen- aren men dessa två motpoler hopsionärskör? Nu är tiden inne att pas vi ska kunna bidra till att skapa grunda en. Även enskilda sångfåglar starka upplevelser och tankar kring är välkomna att delta i PangSÅNG- musik och musicerande. Fest, att höra till en kör är inte en Festens uppträdande artister förutsättning för att få delta. Ett kommer också med sina nationelsånghäfte med gemensam reperto- la och internationella meriter att ar kommer att distribueras till alla bidra till att sätta en guldkant på anmälda deltagare. Eftersom Pang- PangSÅNGFesten. Korvenoja hop-

Pang SÅNG Fest

pas att den gemensamma repertoaren skall sprida förväntan inför det kommande evenemanget. – Genom att körerna redan under hösten tar in PangSÅNGFest-repertoaren blir sångfesten så mycket mera än ett två-dagars evenemang: det blir en helhet som sprids över hela året och kulminerar i själva PangSÅNGFesten i februari, säger Korvenoja. Det detaljerade programmet för

PangSÅNGFest kan man läsa på evenemangets hemsida www.pangsangfest.fi. Projektkoordinator nås per telefon på +358 (0)40 578 3207, samt per e-post på kiri.korvenoja@spfpension.fi

PangSÅNGFest preliminärt program Lördag 7.2.2015 Kl. 09.45 Välkommen & Uppsjungning Kl. 10 Konsert: Välkomstceremoni Kl. 11 Övning av allsånger Kl. 12 Lunch Kl. 14 Inspirationspass 1. Anti Aging för rösten–konsten att behålla sin röst hela livet Elisabeth Bengtson-Opitz 2. Livsglädje – musik för äldre Noomi Elfving och Maria Kaivonen 3. Scenisk kör och körvisualisering Lina Teir 4. Sibelius 150 år Jan Granberg Kl. 16 Kaffepaus Kl. 16.30 Konsert: Körkavalkad Kl. 18.00 Fritid Kl. 19.00 Konsert: Bellman – Åu nåu! Kl. 21.15 Cocktailparty Söndag 8.2.2015 Kl. 10 Uppsjungning och övning

Kiri Korvenoja, projektkoordinator för PangSÅNGFest

Kl. 12 Lunch Kl. 14 Festkonsert

6 – GOD TID

6/2014

Hissar – nytta och kostnader Man kan göra det lättare för äldre att bo kvar hemma genom att bygga hissar, reparera bostäder, förbättra tillgängligheten och tryggheten i byggnadsbeståndet och boendemiljön. Det finns statlig finansiering i form av hisstöd, understöd för reparation av äldre och handikappade personers bostäder samt som finansiering för utveckling av bostadsområden. Målet för installation av hissar i hisslösa hus är 500 per år i Finland. Man kalkylerar med att det är möjligt att förlänga en äldre persons möjligheter att bo kvar i sitt hem med i medeltal 7,8 år om hiss är tillgänglig. Kostnaderna för installation av hiss i ett gammalt hus är i snitt 200 000 euro per hiss. Staten stödjer denna verksamhet med att ersätta 50 procent av kostnaderna. De kommunala andelarna varierar, exempelvis Helsingfors tillskjuter ytterligare 10 procent. Intresset för att installera hissar har under de senaste åren väckts på ett positivt sätt. Helsingfors stad har visat vägen bland annat genom en hissombudsman, Simo Merilä, som har jobbat med frågan i många år. Andra större städer kör nu in på samma spår. Inom de närmaste åren kommer man att bygga 250 hissar och det bedöms inte som orealistiskt att uppnå målet 500 inom några år. Samhällsnyttan för investeringar i

hissar är stor. Kostnaderna för serviceboende och institutionsvård är 40 000–100 000 euro per klient per år. Om det i en trappa bor två personer, vars hemmaboende kan förlängas med sju år innebär det att kostnaderna för hissen återbetalas inom två–tre år. Intresset för hissar har vaknat inom bostadsaktiebolag och möjligheterna till kostnadsfördelningsprinciperna har gjort beslutsfattandet enklare. Bostadsaktiebolagslagen möjliggör nu att man enklare än tidigare kan gå in för andra kostnadsfördelningsprinciper, som innebär kostnad per våningskvadratmeter. Fördelningsnyckel på 10 procent för första, 20 procent för andra, 30 procent för

tredje och 40 procent för fjärde är ett exempel på hur man nu kan fördela kostnaderna så att det bättre motsvarar nyttan. Ett ekonomiskt lockbete är också att en hiss vanligen ökar bostadens värde. Den nya kostnadsfördelningen för invånarna i kombination med ett statligt och vanligen kommunalt bidrag gör att kostnaderna för invånarna är överkomliga. Anslaget för byggande av hissar är nu 21 miljoner euro vilket räcker för att finansiera de cirka 150 som byggs i dagens läge. Däremot finns det planer på att det statliga anslaget sänks i framtiden, hur mycket är tillsvidare inte fastställt. Antalet hissansökningar har varit färre än väntat. De kommunala andelarna har också diskuterats. Snabba beslut om hissbyggen är därför en trumf i dessa sammanhang. För närvarande gäller att om inves-

teringskostnaderna är 200 000 euro per hiss i Helsingfors innebär detta en kostnad på netto 80 000 euro. Om det i en trappa finns fyra bostäder om 75 kvadratmeter per våning, innebär detta att bostäderna i fjärde våningen betalar 106 euro per kvadratmeter (totalt cirka 8 000 euro), tredje våningen 80 euro per kvadratmeter (totalt cirka 6 000 euro), andra våningen 53 euro per kvadratmeter (totalt cirka 4 000 euro) och första våningen 27 euro per kvadratmeter (totalt cirka 2 000 euro). Utslaget på 10 års låneamortering får fjärde våningen ett kapitalvederlag på cirka 1 euro per kvadratmeter. För att få bidrag till hissinstallering krävs en husplanering, vanligen av en arkitekt, och ett godkänt majoritetsbeslut av bolagsstämman samt god dokumentation av beslut och kostnader. Själva installeringen behöver inte ta så lång tid, när själva hissutrymmet är färdigt byggt kan hissen installeras på rentav 10–12 timmar.

ÖPPNA DÖRREN TILL DEN DIGITALA VARDAGEN! Finland håller i snabb takt på att digitaliseras. Allt fler tjänster flyttar över till nätet. Detta ökar tillgängligheten och medborgarnas insyn. Det är viktigt att alla har samma möjligheter att delta i och utnyttja den digitala vardagens möjligheter. Statistiken visar att våra äldsta medborgare fortfarande är de som är minst digitala. Nätverket InkluderaFlera erbjuder en möjlighet för pensionärsföreningar, servicehem, bibliotek, kommuner, arbetar- och medborgarinstitut och tredje sektorn att tillsammans göra nätet tillgängligt för alla. Nätverket samordnar information om utbudet av senior-data-kurser, erbjuder fortbildning (åt bland annat handledare) och samlar upp idéer och förslag på hur vi alla kan samverka. Nätverket inbjuder nu alla intresserade till öppna diskussionsträffar om hur vi kan samarbeta och vilka behov som finns. Anna Forsman och Johanna Nordmyr från Institutet för Hälsa och Välfärd presenterar sitt forskningsprojekt kring äldre och digital inklusion

TRÄFF 4: ÅBO 3 SEPTEMBER KL. 12, ÅBO ARBIS TRÄFF 5: JAKOBSTAD 4 SEPTEMBER KL. 12, PÅ CAMPUS ALLEGRO Vi bjuder på kaffe, semlor och bulla, så vi behöver veta hur många som kommer. Anmäl ditt intresse till johanni.larjanko@bildningsalliansen. fi Sista anmälningsdag för träffen i Åbo är 30/8, och för träffen i Jakobstad 1/9. Johanni Larjanko Koordinator

IT FÖR SENIORER ARRANGERAR SLUTSEMINARIUM 5–7 OKTOBER SEMINARIET ARRANGERAS OMBORD PÅ SENIORSKEPPET Utbildning för handledare och medborgarinstitutens seniordatalärare. Under kryssningen presenteras ÅRETS IT-PENSIONÄR. Seminariet arrangeras i samarbete med Inkludera Flera. Begränsat antal platser. Sista anmälningsdag 2/9. Anmälan och information: IT-projektkoordinator Mona Lehtonen, mona.lehtonen@spfpension.fi eller tfn 0207288816.

Kom ihåg ITseminariet på Seniorskeppet!

Text ROLF ERIKSSON och VERONICA FELLMAN

Bostadspension är temat för höstens första Seniorträff Samrådet i SPF Helsingfors startar nu sin åttonde årgång av Seniorträff på Café Esplanad, som ordnas den första tisdagen varje månad som en svensk träffpunkt “mittistan”. En gäst står varje gång för ett program,

berättande eller musikaliskt, och Gunvor Backmans goda laxsoppa eller kaffe med örfil ger lekamlig spis. Gäst vid höstens första träff är Mar-

tina Lindholm från Hypoteksföreningen i Finland. Hon berättar om bostadspension som ett sätt för pensionärer att med sin ägobostad som pant ge sin kanske otillräckliga pension ett tillskott eller få en

extra liten guldkant i pensionärstillvaron. Höstens första träff är tisdagen den 2 september klockan 14 på Café Esplanad, Norra Esplanadgatan 37. Text och foto MAJ-BRITT PARO

Martina Lindholm

GOD TID

Kurs för smågruppsledare inom SPF Västnyland Se hit alla som är intresserade av att börja leda en smågrupp inom pensionärsföreningen eller ni som redan leder en grupp. Förbundet ordnar en kursdag fredag 19.9 kl. 10–15.30 på Västra Nylands folkhögskola, Pumpviken 3 i Karis.

Skön men skör-kurs i Norrvalla och Lehmiranta Förbundet ordnar två kurser under hösten för att förebygga osteoporos (benskörhet). Kursen ger deltagarna beredskap att fungera som ”motionskompis” eller dra en motionsgrupp inom föreningen med fokus på benstommen.

Vi jobbar hela dagen med ledarskap, gruppdynamik, kommunikation och samarbete.

Höstens kurser:

Kursledare är Ann-Sofi Backgren och Stefan Andersson från SFV-Bildning.

Fortsättningskurs 24-26.10 på Lehmiranta, kurspris 40 €

Nybörjarkurs 18-19.10 på Norrvalla, kurspris 25 €.

Kom med och träffa andra gruppledare, diskutera och få nyttig information.

I priset ingår kurs, logi, måltider och kursbok.

Anmälningar till SPF, Veronica Biaudet, tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi.

Om du är intresserad kontakta Veronica Biaudet tfn 020 7288 882 veronica.biaudet@spfpension.fi. Vi har ett begränsat antal lediga platser kvar.

Kursen annonserades tidigare till våren men flyttades till hösten.

Kurserna ordnas i samarbete med Eläkeliitto och Luustoliitto.

Kurs för smågruppsledare i Österbotten För såväl aktiva och som blivande smågruppsledare. Kursen tar bland annat upp gruppdynamik, ansvarsfrågor och hur man leder äldre. Endagskurs tisdagen den 9.9 på Yrkesakademins enhet i Gamla Vasa, Campus Kungsgården, adress Kungsgårdsvägen 30. Kursen innehåller både föreläsningar och mera praktiska övningar. Föreningarna har möjlighet att skicka högst fyra personer per förening till kursen, som är avgiftsfri. Kursen genomförs i samarbete med SFV-Bildning och som föreläsare har vidtalats Ann-Sofie Backgren och Stefan Andersson från SFV-Bildning. Förhandsanmälning till kursen bör göras senast måndag 1.9, helst per e-post, till ombudsman Patrick Ragnäs, patrick.ragnas@spfpension.fi eller 020 72 88 818.

Förbundets produkter Bordsstandar med SPF:s logo 50 euro SPF-pinsar 6 euro Datorns ABC–Grundkurs i datoranvändning 5 euro Tips och råd om IT för pensionärsföreningar avgiftsfri Handbok för medlemsrekrytering avgiftsfri Svenska pensionärsförbundet, kontaktuppgifter, uppdaterade 22.8.2014, avgiftsfri Pentago-spel 30 euro Sångboken ”Sånger för alla” av Ann-Mari Häggman och Nina Stendahl, Vasa 2007, ISSN 1237-475X, publikationer utgivna av Finlands svenska folkmusikinstitut. 30 euro Produkterna kan avhämtas på något av förbundets kanslier. Anmäl gärna i förväg när ni önskar avhämta materialet samt i hur många exemplar. Portoavgift tillkommer vid postning. För närmare information kontakta Åsa Laukonlinna, e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi, tfn 020-728 8819 på förbundets Helsingforskansli. Mer information finns också på webbplatsen www.spfpension.fi/medlemmar/blanketter/varubestallning/

6/2014 – 7

Medlems förmåner VIKING LINE Viking Line erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar förmåner på kryssningar, minst 15 % på Helsingfors–Stockholm- och Helsingfors–Tallinn-rutten och minst 10 % på kryssningar på Åbo-rutten. spfpension.fi/medlemmar/ formaner/viking_line/ TALLINK/SILJA LINE Tallink Silja och Club One erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar möjligheten att bli Club One-medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästsprogrammets mellersta Silvernivå. spfpension.fi/medlemmar/ formaner/tallink_silja/

Samrådet i SPF Helsingfors

Oktober seminariet hålls fredagen den 10 oktober kl.14.00 i Folkhälsans seniorhus, Mannerheimvägen 97, föreläsningssalen ”Ljus i tunneln” Päivi Storgård berättar om att leva med bipolär sjukdom Nikolai Kovanko underhåller med svenska visor och ryska romanser Kaffeservering Inträde: 5 euro Välkomna!

Svenska pensionärsförbundets tidning Nr 8 8.11.2013 Årgång 41

Smågruppsledare hallå! Inspirationsdag för dig som leder grupper arrangeras i Åbo den 6 november kl. 9.00–15.00. Vi jobbar hela dagen med ledarskap, gruppdynamik, kommunikation och samarbete på olika sätt. Välkommen med och låt dig bli inspirerad att leda gruppverksamhet! Kursen lämpar sig också för dej som vill börja leda en grupp. Kursledare: Tove Hagström, FM, grundutbildad psykodramatiker Anmälningar till ombudsman Mona Lehtonen, mona.lehtonen@spfpension.fi, eller 020 72 88 816 senast 27.10.

Vem blir Årets pensionär 2014? Förbundet utser Årets pensionär för tredje gången på höstmötet 20.11.2014. Till Årets pensionär väljs en person som gjort betydande insatser för andra pensionärer och för samhället under sin tid som pensionär. Till Årets pensionär 2013 korades Börje Paro från Korsholm.

LEDARE

I ledaren reflekterar förbunds ordförande Ole Norrback över vår fokusering på det materiella och vår förväntan om en ständig tillväxt i vår egen ekonomi. ”Till en viss gräns går livskvalitet och materiell välfärd hand i hand. Om pengarna inte räcker till det nödvändiga för dagen, kan inte livskvaliteten vara god. Enligt flera undersökningar uppger cirka 80 procent av pensionärerna att de är rätt nöjda eller mycket nöjda med sin livssituation.” SIDAN 2

E-post – lika säkert som att skicka vykort?

Eric Jansson tar upp frågan om eposten och dess säkerhet. Eller kanske rättare sagt avsaknaden av säkerhet. Han avråder absolut ingen från att använda epost, men det är viktigt att vara medveten om hur eposten fungerar. SIDAN 7

Fester och förtjänsttecken

Det har jubilerats från nord till syd den senaste tiden. Och ett antal förtjänsttecken har delats ut till aktiva medlemmar. SIDORNA 8–10, 24–25 Foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

God Tid som PDF Vilken final det blev på Seniorskeppet. AnnLouise Hansons, Towa Carsons och Siv Malmkvists energi fick SPFpubliken att koka.

För jag är pensionär

Yrkesakademin sätter färg på Seniorernas friskvårdsdag. Blivande frisörerna Isabelle Svenn och Eleonora Walderman har fullt upp med att lacka naglar. Tillströmningen av kunder var så stor att man fick utöka behandlingsplatserna rejält, berättar frisörlärare Johanna Nykamb

Foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

Friskvård drar i Österbotten

Seniorernas friskvårdsdag i Botnia hallen lockade stora mängder besökare även detta år. Provtagningar och skönhetsbehandlingar var de stora dragplåstren. SIDAN 9

Förslag på en person som skulle vara förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till Veronica Biaudet, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller veronica.biaudet@spfpension.fi senast 31.10.

Du som medlem har möjlighet att få God Tid som PDF, om du vill ha det för att kunna läsa God Tid digitalt.

Personen behöver inte vara medlem i Svenska pensionärs förbundet.

I motsats till vad som är fallet då man läser God Tid via förbundets hemsida så behöver man inte ha tillgång till internet då man läser en PDF.

Supertrion Siv Malmkvist, Ann-Louise Hanson och Towa Carson fick hela Seniorskeppet att sjunga, jubla och applådera när de radade upp gamla godingar. Men allra populärast var damernas variant av Eric Saades Popular: Pensionär. Läs mer på sidan 18.

Meddela chefredaktören på katarina.bengs-westermark@ spfpension.fi om du önskar få God Tid som PDF.

8 – GOD TID

6/2014

Tove Jansson-jubileum med Tarja Halonen När borgåborna brinner för något så sker det med besked. Ingen mindre än president Tarja Halonen hade bjudits in till det litterära seminariet i Borgå, med Paola Dadda, Henrika Nordin och Sabine Forsblom från anrika Borgå folkakademi som arrangörer. Seminariet var en hyllning till 100-årsjubilerande Tove Jansson. Även om jubilaren hade gått ur tiden år 2001 var hon i högsta grad närvarande, likt Chagalls ängel svävande i rymden där himmel möter hav. Havet och existensen var också temata för seminariet över mottot ”Allting är mycket osäkert och det är just det som lugnar mig”. Synnerligen aktuellt i dessa tider, konstaterades på många håll bland de närvarande. Seminariet inleddes med en båtfärd för inbjudna gäster till Tove Janssons Klovharun i det yttersta havsbandet i Pellinge. Båten med president Tarja Halonen kunde inte landa på grund av att det hade blåst upp till storm. Kaptenens ord är lag, lär presidenten ha yttrat även om följebåtarna trotsade stormen. Presidenten fick i stället träffa Greta Gustafsson i Eidisviken. Hon är med sina 92 år en av de äldsta invånarna i Pellinge. Under många år hyrde Tove Janssons familj in sig hos Albin och Greta Gustafsson och mellan dem uppstod en vänskap som varade livet ut. Greta Gustafssons barnbarn Kim Gustafsson har i sommar satt upp en kritikerrosad pjäs om Tove Jansson och hennes livskamrat som utspelas i Eidisviken.

Dagen därpå, den 8 augusti, var Tove Janssons födelsedag som självfallet skulle firas med Borgåmått. Biljettkön till Dragonregementet vid Borgå åstrand ringlade sig lång. Terttu Gustafsson, mor till Kim Gustafsson, pensionerad bibliotekschef i Borgå sålde biljetter biträdd av producenten Paola Dadda vars telefon gick het. Presidenten Tarja Halonen inledde seminariet med filosofiska betraktelser över Tove Jansson som konstnär och författare. Hon avslöjade att hon och hennes man, Pentti Arajärvi på det första statsbesöket till Sverige hade blivit kallade för Muminmamman respektive -pappan. Kanske var det presidentens handväska som gav associationer. För att ytterligare förstärka intrycket av Muminmamma fick presidenten ett rödrandigt förkläde, sytt av Monica Rosendahl, som uppskattades av Tarja Halonens breda leende att döma. Presidenten kom in på ämnet minoriteter i ett konstaterande om att de flesta människor hör till någon minoritet. Under seminariets gång penetrerades Tove Janssons sexuella läggning. Tarja Halonen konstaterade att Tuulikki Pietilä var den som Tove Jansson kunde

leva med i ett jämställt förhållande. Klokt sagt, var en kommentar som hördes från publiken. Birgitta Ulfsson, vän under ett halvt

sekel med jubilaren, konstaterade att det mest besynnerliga är jubileer. – Tove gäckar oss, kommenterade hon innan hon tog itu med att tolka Vem ska trösta knyttet på sitt oefterhärmliga sätt till musik av Lowe Pettersson. Birgitta pekade på den gränslösa humorn hos Tove med en slutvinjett att om världen går under och någonting ska sparas så är det Vem ska trösta knyttet. Medan kvicksilvret kröp upp till oanade höjder och båtar tuffade förbi längs Borgå år försökte publiken vifta med programbladen likt solfjädrar för att få litet svalka. En paneldiskussion följde över ämnet Havet under ledning av Mia Österlund. I panelen satt bland andra Tove Jansson-forskaren Boel Westin och Monika Fagerholm. Det gavs få möjligheter för publiken att komma till tals på grund av det välmatade programmet. Men här lyckades islänningen Borgar Gardarsson, numera bosatt i Borgå och en översättare från Polen få muntur. Borgar erkände att han har respekt för havet. Hans farfar drunknade, år 1925, på grund av ett kraftigt oväder utanför Islands kust. Den polska översättaren sade sig ha svårigheter med att finna ord på polska för havet som i olika skepnader är ett genomgående tema hos Tove Jansson. Havet och existensen var seminarierubrikerna som följdes upp ytterligare i en diskussion om existentialismen hos Tove Jansson under ledning av Kim Gustafsson som i sommar har satt upp en pjäs om Tove Jansson och Tuulikki Pietilä i sina hemkvarter Eidisviken i Pellinge. Seminariet som pågick hela lörda-

Det rödrandiga förklädet föll ”Muminmamman” i smaken. Monica Rosendahl som har sytt förklädet är nöjd med sitt arbete. Till höger rektor Henrika Nordin, en av arrangörerna för litteraturseminariet.

Från vernissagen på Luckan i Kulturhuset Grand i Borgå den 10 augusti. Per Olov Jansson, till vänster och Carl Gustaf Hagström vid en bildsvit från Klovharun. För Per Olov Jansson var det viktigt att få uppleva sin systers 100-års jubileum. Han berättade att Tove och bror Lars kom in på sjukhus samma dag år 2001. Lars levde bara två dagar medan Tove gick ur tiden elva månader senare. Nu är Per Olov den enda kvarvarande av de tre syskonen.

gen kröntes av en middag. Följande dag blev det fortsättning på Kulturhuset Grand. Serietecknaren och illustratören Filippa Hella berättade om hur det hela började med en elefant. Bibliotekarien och författaren Annika Sandelin talade om Filifjonkan, den kulturälskande pedanten. Intressanta anföranden med många igenkänningsfaktorer hos publiken. Som socker på bottnen följde en litterär performance med trion Annika Sandelin, Stella Parland och Linda Bondestam. Suveränt, fartfyllt och roligt, var de entusiastiska publikkommentarerna. Många hoppades på repriser i andra sammanhang. Bland kommentarerna fanns också en oro för den dag då Birgitta Ulfsson kanske inte längre finns. Då är återväxten tryggad. Text och foto BENITA AHLNÄS

Bilder ur Toves liv I samband med det internationella litteraturseminariet i Borgå öppnades fotoutställningen Bilder ur Tove Janssons liv på Kulturhuset Grand. Det är en unik bilddokumentation av yrkesfotograferna Per Olov Jansson och Carl Gustaf Hagström. Per Olov Jansson, Toves sex år yng-

re bror och den enda kvarlevande i syskonskaran, höll ett gripande öppningstal. Hans önskan var att få uppleva sin systers 100-årsjubileum. Både hon och brodern Lasse Jansson gick ur tiden år 2001. Per Olov Jansson svarar för bilddokumentationen från sin systers tidigare år medan Carl Gustaf Hagströms bilder är från en senare period. Fotografierna ger stämningar bland annat från Toves ateljé i Helsingfors och Klovharun i Pellinge. Per Olov har som yrkesfotograf främst koncentrerat sig på industri- och reklambilder. Privat har han förevigat skärgårdsmiljöer. Carl Gustaf Hagström har fotograferat för bland annat för New Yorks Times och Dagens Nyheter.

Han har gjort reportage från Europa, Mellanöstern och Ryssland. Per Olov Janssons och Carl Gustaf Hagströms fotografier har visats i Mellaneuropa. I London var det vernissage på Bilder ur Tove Janssons liv i mitten av juli på Institute of Contemporary Art. Expon kommer även att turnera i Estland, S:t Peterburg och Trondheim. Utställningen Bilder ur Tove Jans-

sons liv visas på Kulturhuset Grand i Borgå vid Biskopsgatan 28 till den 30 september. Därifrån fortsätter utställningen till Luckorna i Helsingfors 3–20 oktober, Kyrkslätt 23 oktober–3 november, Raseborg 6–23 november och Kimito 26 november–6 december. Mera information finns på www.luckan.fi.

Text och foto BENITA AHLNÄS

Skriv i höst! Längtar du efter att sätta ord till pappers? Söker du en grupp av likasinnade som tycker om att läsa och skriva? Eller vill du pröva på att uttrycka dig i bild, form och färg? Vi hjälper varann att hitta vår skaparlust. Under hösten 2014 ordnar Folkhögskolan Axxell följande kortkurser. Lust att skriva och skapa. En inspirationskurs i ord och bild i samarbete med Svenska pensionärsförbundet. Kursdatum: 29–30.9 och 20–21.10 (må–tis) kl. 9.30–16. Kursledare: bildkonstnär Marina Ciglar och skrivkurslärare Åsa Stenvall-Albjerg. Kursplats: Axxell Överby i Esbo (Inspektorsgränd 3). Kom igång och skriv! Inspirationskurs för nybörjare. Kursdatum: 16–17.10 och 6–7.11 (to–fre) kl. 9.30–16. Kursledare: Åsa Stenvall-Albjerg Kursplats: G 18, Georgsgatan 18, Helsingfors. Läs mera om kurserna och ansök om plats på www.axxell.fi/ folkhogskolan. För närmare information kontakta kursledaren, e-post: asa. stenvall-albjerg@axxell.fi, tfn 0447397722.

GOD TID

Svenskfinland berättar – utveckla din berättelse För att utforska berättelsernas värld ordnas i höst inspirationskvällar för berättarintresserade. Kvällarna är öppna för alla intresserade. Åboland Onsdag 17.9, Sagalund i Kimito Onsdag 24.9, Björkfeldtska huset i Pargas Måndag 29.9, färjstugan i Åbo i samarbete med Åbosamfundet

Nyland Torsdag 25.9, Luckan i Karis Onsdag 1.10, G 18 i Helsingfors Torsdag 2.10, Kulturhuset Grand i samarbete med Luckan i Borgå

Österbotten Måndag 29.9, stadsbiblioteket i Karleby i samarbete med Luckan i Karleby Tisdag 7.10, Café Jungman i Kristinestad i samarbete med Luckan i Sydösterbotten Torsdag 9.10, Loftet i Vasa

Inspiratörer är Mariella Linden, Ann-Sofi Backgren, Gunhild Berger och Yvonne Hoffman. Projektet är ett samarbete mellan Sydkustens landskapsförbund, SFV Bildning och KulturÖsterbotten Söfuk med stöd av Svenska Kulturfonden. Anmälan riktas till SFV Bildning, senast två vardagar före kvällen,

6/2014 – 9

www.sfvbildning.fi/evenemang. För mera information, kontakta Lena Långbacka (Åboland och Nyland) 044-544 3348, lena.langbacka@sydkusten.fi, Vivan Lygdbäck (Österbotten) 050-553 4051, vivan.lygdback@ kulturosterbotten.fi eller Ann-Sofi Backgren (SFV Bildning), 050-522 2642, ann-sofi.backgren@sfv.fi.

UPPSNAPPAT

Om globalisering Redan i början av 1930-talet lär man ha talat om

globalisering, men först nu på senare tid har det blivit ett begrepp som flitigt odlas i debatten. Globalisering kan beskrivas så att vår världsbild i såväl ekonomiska som kulturella och politiska sammanhang har vidgats och fördjupats samtidigt som olika former för internationellt samarbete fått allt större betydelse. På ett mera vardagsnära plan kan man möta globaliseringen i olika sammanhang. Ett bra exempel dök upp häromdagen. Jag hade köpt en förpackning med färgpennor åt ett barnbarn, som gärna tecknade och ritade. Med förpackningen följde en motsvarighet till det som i medicinska sammanhang brukar kallas bipacksedel. Den innehöll korta texter på 32 olika språk, varav fem var sådana som använde (för mig) helt obegripliga bokstäver/skrivtecken. Om man betänker att det finns åtminstone 3 000 språk i världen så var ju detta inte så överväldigande. Men det gav i varje fall mig en stark känsla av – globalisering.

I första hand slog det mig att detta var en massiv översättarprestation, där någon form för internationella kontakter rimligtvis kan ha behövts. Vidare var det uppenbart att det handlade om en produkt med spridning runt om i världen, alltså en verklig globaliseringsartikel. Och för det tredje kunde man – om man så vill – se för sig hur denna i och för sig ganska blygsamma pryl kunde göra det möjligt för något litet barn att sitta och färglägga sina egenhändiga alster lika väl i Polen eller Kroatien som i Japan eller Indonesien. Världen krympte på något sätt. Sålunda kan en infotext,

där 32 språk samsas på en dubbelsidig A4, ge en förnimmelse av gemenskap och mellanfolkliga kontakter, alltså just av globalisering. Vilket vi behöver mer än någonsin ANDERS G. LINDQVIST

LL-CENTER

L ÄT TL ÄST PÅ SVENSK A I FI N L AN D

Gillar du att läsa? Då kanske du vill hjälpa dem som har svårigheter med läsning p.g.a. en minnessjukdom eller utvecklingsstörning? Vi erbjuder två kurser på svenska i Helsingfors i höst.

Kurs för frivilliga högläsare För dig som vill hjälpa med läsning på ett äldreboende. 17.9, 24.9 och 19.11 kl. 17–20 Kursen ordnas i samarbete med Folkhälsan och är gratis. Anmälningar senast 12.9.

Läsombudskurs För personal inom omsorgen 1.10 och 26.11 kl. 8.30–15.30 Kursen ordnas i samarbete med Fortbildningscentrum Prakticum och kostar 150 €. Anmälningar senast 17.9. Mera information och anmälningar: Johanna von Rutenberg 0400 716 078 johanna.rutenberg@fduv.fi

ll-center.fi/lasombud

Minnet och hjärnans välmående kan stödas

MINNESTRÄNING I VÖRÅ, HARRSTRÖM och MALAX

Under minnesträningen tränar vi och friskar upp minnet med roliga olika övningar och uppgifter. Minnesträningen passar alla som är intresserade av att sköta om sitt minne. Träffarna hålls en gång i månaden. Minnesträning i Vörå Torsdag 4.9, 2.10, 6.11 och 4.12 kl 13.30-15.00 Röda byn, Veteranvägen 4, Vörå Minnesträning i Harrström Måndag 8.9, 6.10, 10.11 och 8.12 kl 13.30-15.00 Andelsbanken, Gamla Strandv 195, Harrström Minnesträning i Malax Tisdag 9.9, 7.10, 11.11 och 9.12 kl 13.30-15.00 Allaktivitetshuset, Kvarnv 5B, ÖverMalax Personlig anmälan till gruppledaren Anette Wollsten-Håkans tfn. 044-7272486 Minnesträningen ordnas av Österbottens Minneslots. www.muistiminne.fi

10 – GOD TID

6/2014 BOENDE

Hur avskärma sol och insyn? Med tanke på den gångna varma sommaren och

Trivsamma Villa Ensi

Havsgatan 23 A, Eira

En unik aktielägenhet i servicehus Villa Ensi, belägen i ansedda gamla Eira. Denna tvårumslägenhet har ett eget badrum, kokvrå samt två takterasser med hinderfri havsutsikt. Villa Ensi erbjuder tjänster av hög kvalitet. Fp. 545.000 € Alexander Wilhelmsson, AFM tel. 040 589 8248, alexander.wilhelmsson@crape.fi Crape Oy LKV MELKÖGATAN 14, 00210 HelsinGFORS GEORGSGATAN 8-10, 00120 HELSINGFORS

(09) 668 710 www.crape.fi

den kommande mörka vintern kan vi gärna repetera några regler för hur man avskärmar fönster och balkongdörrar hemma. Vid avskärmningen kan vi nyttja några enkla fysikaliska grundregler. Den första regeln handlar om hur solljuset reflekteras eller absorberas. Silverblanka, vita och ljusa ytor reflekterar en stor del av infallande solljus och annat ljus, och det kan vi konstatera genom att känna på ytorna. De blir inte just varma trots solljuset. Är ytorna däremot skrovliga och mörka, absorberar de en större del av ljuset och blir därför varma. Också det märker vi om vi känner på ytorna. Hållbarheten hos målade träkonstruktioner äventyras av betydande temperaturskillnader, och det är därför bäst att fönstren åtminstone utvändigt är målade i ljusa kulörer. Den andra grundregeln handlar om vår synförmåga. En stor andel ljusa ytor i vårt synfält gör att pupillerna i våra ögon blir mindre, och då har vi svårare att uppfatta detaljer i de mörka partierna av synfältet. Modern teater använder ofta transparenta vita ridåer, och då beror publikens synbild helt på hur belysningen avvägs och riktas. Om belysningen kommer från publikens håll, är det svårt att se det som finns bakom den transparenta ridån. Om ljuset faller huvudsakligen på scenen bakom ridån, kan vi däremot urskilja det som finns på scenen. Grundregeln kan tillämpas också på gardiner av storetyp: om det är ljust utomhus förhindrar de insyn, men då dagsljuset

minskar och den artificiella belysningen inomhus kopplas på blir insynen rätt obegränsad. Rullgardiner är den bästa lösningen för att avskärma sol

och insyn genom våra fönster. Alla rullgardiner bör ha en vit yta mot omgivningen, men beroende på behovet av mörkläggning kan rullgardinens inre yta vara mer eller mindre mörk. Samma regler gäller också för persienner, men på grund av möjligheterna att ställa in lamellernas vinkel är det bäst att persiennernas lameller är vita på både övre och undre sidan. Vita persienner minskar absorptionen av solvärme sommartid samt värmeutstrålningen vintertid. Svarta persienner förekommer tyvärr på sina ställen och fungerar sommartid som värmeelement. Persienner i olika kulörer förekommer undantagsvis, och de kan ge en störande färgnyans inomhus åt allt som vi ser eller exempelvis fotograferar. Med anknytning till ovanstående kan vi dra slutsatser om hur persiennerna lämpligen kan ställas in. Om vi tittar ut genom fönstren och persiennernas lameller ser ut som mörka linjer ovanpå vår bild av landskapet, är insynen under kontroll och vår möjlighet att se landskapet likaså tryggad. Om däremot lamellerna verkar vita emot en mörkare landskapsbild, är insynen i vår bostad troligen avsevärd och vår egen bild av landskapet otydlig. BENGT-VILHELM LEVÓN

HEM NÄSTAN PÅ TORGET

Asunto Oy Vaasan Julia - Bostads Ab Vasa Julia stoRALÅNGGAtAN 51, 65100 VAsA

M² 30,0 32,5 40,0 41,0-46,5 42,0 45,0-45,5 63,0-77,0 89,0-103,0

FP. FR. 55 065 49 654 54 420 64 456 51 491 64 116 63 237 68 231

SKF.P.FR. 144 000 146 000 173 000 186 000 176 000 199 000 250 000 338 000

LEMMINKÄINEN HUS AB, OLYMPIAGATAN 16, 65100 VASA TEL 02071 58300, ASUNTOMYYNTI.VAASA@LEMMINKAINEN.COM



1R+ku 1R+sk 2R+ku+b 2R+ku 2R+sk 2R+k 3R+k+b 4R+k+b

ETT NYTT BOSTADSOBJEKT TILL VASA

 

 

GOD TID

6/2014 – 11

Augustsons drygt 300 hjälpresor för folk i nöd Inspirerad av en puff i Åbo Underrättelser i början av maj, som berättade att man i Korpo i Åbolands skärgård samlade in förnödenheter till syriska flyktingar, kontaktade jag vårt lands mesta nödhjälpare Kalle Augustson. Han berättade,att han i början av sommaren var på väg via Turkiet med vad han via insamlingar kunde få tag i. Speciellt behövdes sjukvårdsartiklar,men också annat som kunde göra livet för de krigsdrabbade mänskorna en smula lättare. Kalle Augustson har i sin bok Möten med Ondska och Godhet, som utkom för drygt ett år sen berättat om sina många strapatsrika färder, om mänskor som velat hjälpa men också om många korrumperade, som sett en chans att få in pengar i egna fickor vid till exempel gränsöverskridningar och i kontakter med myndigheter. Augustson är vida känd i Europa som den som inte betalar svart. Jag var oerhört fascinerad av boken. I flyktinglägren är de sanitära för-

hållandena dåliga och därför ville Kalle Augustson till de syriska flyktingarna ha med så mycket som möjligt av sjukvårdsartiklar. Jag kontaktade chefsläkaren Reijo Grönfors vid Åbolands sjukhus och han lovade hjälpa.Sjukhusets personalchef Ann-Sofie Silvennoinen satte fart på personalen och när Kal-

le Augustson med sin skåpbil med släp i slutet av maj körde in på gården till Åbolands sjukhus fanns där massor av saker. Stora svarta säckar med kläder, husgeråd,sängkläder och handdukar lassades i bilen. Lådor med sjukvårdsmaterial, sängar i olika storlekar,toaletthinkar, en rullstol, pallar och ett badkar för små barn lyftes upp på dragkärran. Kalle själv dirigerade med van hand och sjukhusets personal var med och bar . I lådorna fanns bland annat katetrar, sjukvårds material och handskar – en del saker som inte längre används när vårdmetoderna ändrat,men fullt användbara! Kalle Augustson hade kontaktat Borgå sjukhus och fick med sig en massa behövliga saker också därifrån. Jag ringde en leksaksaffär i Åbo och därifrån kom Sabrina Casagrande med två lådor – den ena med mjukisdjur och den andra med speI. Att få ett mjukisdjur eller ett roligt spel kan för en kort stund ge en känsla av trygghet och avkoppling åt ett litet barn i flyktinglägret! – Jag börjar trappa ner lite, säger Kal-

le när jag ringer,men ännu finns det mycket på gång för honom. Just

Svenska hörselförbundet rf ordnar kursverksamhet under hösten 2014: Kurs i tecken som stöd Tidpunkt: 27 – 28.9.2014 Plats: Hotell Victoria, Tammerfors Målgrupp: hörselskadade och deras anhöriga Anmälan: några lediga platser kvar, senast 5.9. Pris: 30€ (inkl. kost, logi och program) Hörsel och motivation Tidpunkt: 29 – 31.10.2014 Plats: Kaisankoti, Esbo Målgrupp: personer med hörselskada som önskar öva upp ett nytt förhållningssätt till sociala situationer Anmälan: senast 10 september Pris: 60€ (inkl. kost, logi och program) Tinnituskurs Tidpunkt: Plats: Målgrupp: Anmälan: Pris:

20 – 22.11.2014 Hotell Victoria, Tammerfors Personer med tinnitus senast 20 september 60€ (inkl. kost, logi och program)

Svenska hörselförbundet rf Georgsgatan 18, 00120 Helsingfors www.horsel.fi, Tfn 09 663 392, annika.barlund@horsel.fi

Kalle Augustson – med ryggen vänd mot kameran dirigerar – vi andra hjälper till.

nu ömmar han för lilla synskadade Susanna , som tack vare ÅU-läsare opererades med en ny metod i Tyskland och delvis fick synen på det ena ögat. Hennes liv blev efter operationen oerhört rikare och nu skulle hon behöva eftervård. Till den behövspengar. Susanna vill studera och utbilda sig och en kurs i bland annat engelska för synskadade startar i hennes hemstad och den kursen kostar en hel del.

Om någon vänlig själ vill bidra, går det bra att ringa Kalle Augustson (040-0215587) eller kontakta honom via karl.aug@hotmail.com för vidare information. Åbo svenska pensionärsklubb sam-

lade under en kaffepaus in pengar vid en fredagsträff .Om många sätter en liten slant i insamlingsbössan blir det en del pengar; att transpor-

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIK Bouppteckningar, arvskiften, testamenten m.m. Aktia Bank Abp Private Banking Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313* Vasa, tfn 010 247 5185* *Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

tera saker i en långt radare kostar och pengarna gör det möjligt för Kalle Augustson att köra till hjälpbehövande. Själv satsar han oerhört mycket. I höst i november kommer Augustson till Åbo och berättar om sina färder på en pensionärssamling och med sig har han sin fantastiska bok som han säljer! Text CARIN ÅMINNE Foto CARINA HOLM /ÅU

Vi hjälper dig i livets alla skeden! * Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

Vill du engagera dig för en bättre värld? Prenumerera då gratis på

tidningen Mission Tidningen Mission utkommer fyra gånger per år och innehåller intressanta nyheter om Finska Missionssällskapets arbete i närmare 30 olika länder. Tillsammans kan vi göra gott. Beställ tidningen på: www.finskamissionssallskapet.fi/tidning eller tfn 020 7127266

12 – GOD TID

6/2014

RES MED SPF

Ikalis Badhotell Almuñécar, Spanien IKALIS BADHOTELL 17.9

Fira julen i de österrikiska alperna 22–28.12

Regionens höstresa går till Ikalis Badhotell onsdagen 17 september. Gästtalare i år är kommissarie Kjell Nylund från Polisyrkeshögskolan i Tammerfors som talar bland annat om säkerhet för seniorer i dagens samhälle. Pris för resan: 60 euro/person I priset ingår busstransport, lunch, kaffe, program och dans eller guidad rundtur i Ikalistrakten. Anmäl dig till din egen förening innan den 5.9.

ALMUÑÉCAR, AVRESA 12.2 OCH 12.3

Almuñécar ligger 75 kilometer öster om Malaga. Här bor vi på 4-stjärniga hotellet Bahia Almuñécar. Klimatet i februari och mars är behagligt för oss nordbor och hotellets uppvärmda pool lockar till bad. Vi tar del av intressant historia och kultur, åker på spännande dagsturer, blir serverade god mat och rycks med i eldig Flamenco-dans. I priset ingår: Reguljärflyg med Norwegian, Helsingfors–Malaga tur/retur Transfer från Malagas flygplats till Almuñécar tur/retur Övernattningar på 4-stjärniga hotellet Bahia Almuñécar Frukost- och middagsbuffé alla dagar på orten + 1 lunch 1 utflykt exklusive entré Kristina Saari, reseledare SPF Österbotten följer med från Jakobstad. Göran Sundqvist, reseledare och guide i Spanien. Avresa 12.2 17 dgr. Pris 1 130 € del i dubbelrum Avresa 12.3 17 dgr. Pris 1 130 € del i dubbelrum Avresa 12.3 25 dgr. Pris 1 480 € del i dubbelrum (Priserna gäller från Helsingfors, gemensam transport ordnas från Österbotten vilket tillkommer.) Enkelrumstillägg 17 € per dygn

Kom med och upplev julstämning, god mat och vackra vyer i Kaprun. Vi bor fem nätter i Kaprun på Hotel Vier Jahreszeiten**** och en natt i Wien på Hotel Ananas**** Plock ur programmet: Julmarknad i Zell am See och Kaprun Åktur med ångloksdrivet tåg i vinterlandskap Julmässa i Kapruns kyrka och julafton på hotellet Traditionell Christbaumtauchen vid Zeller See Galamiddag på juldagen Besök i närbyarna Wienerkonsert i Kursalon (ingår ej i priset) Promenad i Wien

Pris (minst 20 resenärer) från Helsingfors 1 745 €, från Vasa 1 830 € Enkelrumstillägg 156 € I priset ingår: Flyg Helsingfors–München/Wien– Helsingfors med Finnair FlyBe, anslutningsflyg från och till Vasa, busstransfer, halvpension, julmiddag med drycker, eftermiddagstilltugg på hotellet, användning av hotellets spa- och bastuavdelning, julprogram och utflykter i Kaprun, lokala turistskatter.

Tilläggsuppgifter fås av Kristina Saari tfn 050 5814856. Anmälan görs till SPF kansliet i Vasa tfn 020 7288818, e-post: patrick.ragnas@spfpension.fi Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

OT-resor 2014 Ännu hinner du med! Piemonte - ”Landet vid Alpernas fot” 10-15.10. Berlin 16-21.10. Istanbul 8-13.11. Rundresa i Norra Thailand 15-29.11.

Veckoslutsresor Tallinn 17-19.10., 5-7.12. Riga 15-19.10. Stockholm 3-5.10., 24-26.10., 5-7.12.

Hälsoresor till Pärnu Resor varje månad under hösten Höstens avgångar: 20.9., 12.10., 15.10. (kort resa), 6.11. (lång resa), 29.11. KuVi 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Mera information på http://spfpension.fi/kalender/resor/ Reseledare från SPF och Lindell Travel. Anmälningar och förfrågningar till Henrik Svarfvar, tfn 050 69341.

HÄLSORESA PÅ TERVIS SPA

Julmarknadsresa till Lübeck 6–10.12

2-8.11.2014 529€ BUSS-BÅT-HELPENSIONLÄKARBESÖK + 6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS-KARIS- KYRKSLÄTT O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

PARTOURS Pargas, 0440 524911 partours@parnet.fi

Resebyrå

LTM/Uwe Freitag

Kom med och upplev julmarknaden i Lübeck. Vi åker med Finnlines fartyg till Travemünde. Från Travemünde åker vi med egen buss till Lübeck där vi bekantar oss med den vackra Hansastaden och besöker julmarknaden. Det finns också tid för shopping. Reseprogram 6.12 Avgång från Nordsjö hamn i Helsingfors kl. 17.30. Busstransport till hamnen från Kiasma. Middag ombord. 7.12 Brunch och middag ombord. Båten anländer kl. 21 till Travemünde, övernattning ombord 8.12 Frukost ombord. Guiden möter i hamnen kl. 9. Avfärd till Lübeck. Guidning i Hansastaden och julmarknaden runt St. Mariekyrkan och rådhuset. Lunch och tid för shopping. Besök i CITTI Markt där det finns över 80 000 produkter. Fartyget avgår kl. 23. 9.12 Brunch och middag ombord 10.12 Frukost. Ankomst till Nordsjö hamn kl. 8. Busstransport till Kiasma. Pris: 490 € i dubbelhytt, 535 € i enkelhytt. I priset ingår båtresa med 3 x middag, 3 x bruncher och två frukostar samt lunch i Lübeck. SPF reseledare med på resan.

Se flera resmål på vår hemsida!

www.ot-resor.fi Tel. 06- 318 4000

Resan är inte anpassad för rörelsehindrade.

Anmälningar: Catharina Hindrén tfn 050-328 1209, catharina@hindren.fi

Närpes tel 06-2243350

www.lindatours.com

GOD TID

6/2014 – 13

RES MED SPF

Seniorskeppet 5–7.10 Seniorskeppet 5–7.10

Följ med på SPF:s Följ medSeniorkryssning! på SPF:s underhållande underhållande Seniorkryssning!

Teaterresa till Stockholm 28–30.11 med musikalen Livet är en schlager Musikalen är skriven av Jonas Gardell som tillsammans med Fredrik Kämpe har skrivit en rad nya underbara låter. Livet är en schlager är berättelsen om en människa som som håller på att vinna hela världen men förlora sin själ då hon blir uttagen till Melodifestivalens stora final men allt är inte riktigt som det ser ut. I rollerna ser vi Helen Sjöholm, Peter Jöback, Jonas Helgesson, Johan Glans, Måns Möller m. fl.

Vi kryssar från Helsingfors till Stockholm med Silja Serenade 5–7.10. Det blir musikalisk underhållning, författarbesök med Lars Sund är bokaktuell i höst, seniordans, up-skola, smycketillverkning, Vi kryssar från Helsingfors till som Stockholm med Silja Serenade 5–7.10.make Det blir musikalisk underhållning, bingo, champagnetasting *), datarådgivning, utfärder i Stockholm *) och mycket mera. författarbesök med Lars Sund som är bokaktuell i höst, seniordans, make up-skola, smycketillverkning,

Reseprogram

bingo, champagnetasting utfärder i Stockholm *) och mycket mera. Pris/person i dubbelhytt *), datarådgivning, Allt detta ingår i priset Promenade-hytt 225 € Del i hytt Pris/person i dubbelhytt Allt detta ingår i priset Seaside-hytt 230 Välkomstdrink Promenade-hytt 225 €€ Del i hytt B-hytt 195 € 2 x buffetmiddag med öl och vin Seaside-hytt 230 € Välkomstdrink 2 B-hytt 195 € 2 xx kaffebuffet buffetmiddag med öl och vin *) debiteras skilt 2 2 xx frukost kaffebuffet *) debiteras skilt Allx SPF:s underhållning och program ombord samt fartygets eget program. 2 frukost

29.11 kl. 10 ankomst till Stockholm. Julmarknad i Gamla Stan eller på Skansen. kl. 15 musikalen Livet är en schlager på Cirkus Avfärd kl. 20 med Viking Amorella till Åbo. Middag i Food Garden

All SPF:s ochVörå program ombord samt fartygets eget program. För den musikaliska står underhållning Trio Saludo och Spelmansklubb. Samtidigt ordnas ettunderhållningen IT-seminarium i samarbete med Inkludera Flera –projektet. Samtidigt ordnas ett IT-seminarium i samarbete med Inkludera Flera –projektet. Bokningar och förfrågningar: Friman resor, 019 248 1004, info@frimanresor.fi Bokningar ochtfn förfrågningar: Friman resor, tfn 019 248 1004, info@frimanresor.fi

28.11 kl. 17.30 avfärd med Viking Gabriella från Helsingfors till Stockholm, middag i Food Garden

30.11 kl. 7.35 ankomst till Åbo. Busstransport till Helsingfors centrum Pris: 320 € i dubbel A-hytt. Tillägg för enkelhytt 80 €. I priset ingår båtresor, sjöfrukost och middagar ombord, teaterbiljett, busstransport i Stockholm och från Åbo till Helsingfors. Anmälningar och förfrågningar: Catharina Hindrén tfn 050 328 1209, catharina.hindren@pp.inet.fi

Författaren Lars Sund Författaren Lars Sund

illsam t i v r e u res

mans!

Fr.o.m. 1.8.2014 är Ingves Resor och Svanbäcks Bussar ett gemensamt bolag – resorna fortsätter som tidigare: Chicago-New York 2-13.10 *2 fascinerande storstäder Portugal och södra Spanien 15-23.10 *Härlig kust – god mat – fina upplevelser! 3 veckor i Almuñécar, Spanien 1-21.11 *Costa Tropical på spanska solkusten

En dag i Stockholm med ’Kom igen Charlie!’ på Oscarsteatern 14-16.11 Shopping på Gekås i Ullared 20-23.11 Julshow på Grand Hotel, Stockholm 4-7.12 Skansens julmarknad och Stockholm 4-7.12

IS Travel Ingves & Svanbäck

Se mer info på vår hemsida! Vasa 020 7434 520 Närpes 020 7434 530 Nykarleby 020 7815 360

www.istravel.fi Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi

14 – GOD TID

6/2014

Mat med historia Slaget vid Oravais den 14 september 1808 fick avgörande betydelse för kriget och för den östra rikshalvan, Finland. Slagfältet är numera odlad och bördig åker, men ett ståtligt monument vittnar om händelserna för drygt 200 år sedan. En bit bakom monumentet finns sedan mitten av 1990-talet Furirbostället, och sedan fyra år restaurangen Ädelbragd. Detta har gett nytt liv åt slagfältet och dess historia. Oravais historiska förening har utvecklat Furirbostället, och just nu färdigställs en nygammal byggnad till på samma gårdstun. – Huset har flyttats från Karvat, samma by där också Furirbostället stod, berättar projektchef Lilian Pettersson-Smeds. Detta hus blir helt vinterbonat med bergsvärme och skall bli ett allaktivitetshus för historiska föreningen. – Fyra olika EU-projekt pågår på platsen. Förutom investeringsprojektet också utvecklings- och tillgänglighetsprojekt. Dessutom ingår ett projekt att bygag upp en verksamhet i det nya huset, berättar hon. Kenny Sundqvist fungerar som krö-

gare på området. Framför allt förestår han restaurangen, men bidrar också med aktiviteter och tidsresor. Hans idé är att koppla ihop mat, kultur och den historia platsen förknippas med. – Alla tycker om mat, alla tycker inte om historia. Men genom att koppla ihop mat och historia skapar vi förhoppningsvis bryggor som leder till ökat historieintresse. Det behövs inte mer än en citronskiva

eller en oliv på tallriken så kommer man in på 1700-talets matkultur! Kenny Sundqvist har i samråd med experten på mathistoria Kristina Steen utvecklat menyer som ger såväl smak- som historieupplevelser. Favoriter har med tiden blivit rökt får med kardemummapotatis, rödbetsplättar och kalvdans. Men så enkelt som en gurksallad kan påminna om mammas ättikgurka! – Vi är måna om att bjuda på kvalitet. Det får gärna vara lokalt producerade, ekologiska råvaror. Vi köper hela får av en lokal ekologisk bonde, och vi samarbetar med ett lokalt rökeri. Vi dukar med 1700-talsporslin, och fårskinnsfällar på stolarna ger skön känsla. – En specialitet som vi prövar för

andra året är en gustaviansk afton dit vi välkomnar gäster som gärna får vara uppklädda i tidsenliga kläder. Vi har Bellman på plats, och gästerna får uppleva en soldatmönstring från 1700-talet och äta helgrillat får. Österbottens Regemente består ju att ett 40-tal män i tidsenlig mundering, berättar Kenny Sundqvist. Gustaviansk afton ordnas den 13 september. Hela slagfältet skall få förbättrad tillgänglighet och informativa tavlor. Kombinerat med moderna appar i mobilerna skall besökarna få mångsidig information om händelserna den 14 september 1808. Text och foto BERTEL WIDJESKOG

Mamsell Suvi Mäntylä dukar upp till 1700-talsmåltid, assisterad av kocken Kenny Sundqvist.

Återkommer till Almuñécar Redan första gången Kristina Saari besökte Almuñécar i Spanien, vintern 2002, slogs hon av hur perfekt platsen skulle passa som semesterort för pensionärer.

Kvällarna innehåller ofta dans, musik och sång.

– Sol, inte för varmt utan runt 18 grader och en fantastisk blomsterprakt, säger Kristina. Och så slipper man ifrån halkan och snön hemma. Ytterligare besök i Almuñécar gjorde henne ännu mer övertygad. Tio år senare, som medlem i den österbottniska resekommittén, plockade hon fram idén och resor till Almuñécar har nu ordnats både 2013 och 2014. Kristina har varit med som SPF:s reseledare och Göran Sundqvist har fungerat som reseledare och guide i Spanien.

Sandås, som sjunger i tre olika körer hemma. Tillsammans med Christina Nybäck deltog hon i den senaste resan och de planerar att åka igen i vinter. Båda tycker att man blir mycket piggare med ett soligt avbrott i vintermörkret och att det är trevligt att man får lära känna nya människor. Vad det är som lockar dem tillbaka till Almuñécar? – Naturen, mandelträden som blommar och all annan blomsterprakt, säger Lea. – Allt är så bra planerat och fungerar utan problem. Man kan bara slappna av, njuta och känna ”Nu är vi gäster”, säger Christina.

Säsongen 2015 ordnas två resor, en med avgång i februari och en med Bara glada miner när Lea Sandås, Christina Nybäck och Kristina Saari diskuterar Almuñécarminnen och -planer.

avgång i mars. Februariresan är 17 dagar och i mars kan man välja mellan att stanna 17 eller 25 dagar. – Den längre resan i mars sträcker sig in i påsken, vilket kan vara intressant. Eftersom Spanien är ett katolskt land så ser påskfirandet annorlunda ut än här hemma. Processioner med helgonbilder och mycket musik bjuds det på. På resmålet kan man välja om man har eget program på dagarna eller om man deltar i någon av de utflykter som ordnas. (Utflykterna bokas och betalas på plats i Almuñécar.) Två fasta punkter har dock allas dagsprogram: frukosten och buffémiddagen som äts på hotellet. – Vi sitter tillsammans vid långbord och äter. Man har inga bestämda platser utan sätter sig ner där det finns plats. Alla lär känna varandra ganska snabbt på det sättet.

En av de flitiga sångarna är Lea

Text och foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

För mer information kontakta Kristina Saari på telefonnummer 050 5814856.

GOD TID

6/2014 – 15

Korsholm på bredden och längden Det är en bra idé att turista i närområdet. Det anser Lise West och Elin Backman från Smedsby, två av sextio deltagare på årets upplaga av Känn ditt Korsholm. Byarna som presenterades denna gång var Vikby, Tölby och Solf. Efter att de sista resenärerna plockats upp i Helsingby bar det av på småvägar. Genom skog och över åkrar. Arealen som avverkades under dagen var inte enorm, men kilometrarna blev många. Börje Paro, Henrik Svarfvar, Erik Westerlund och Folke Smeds guidade i sina egna hemknutar, så lokalkännedomen var garanterad. Varje byggnad, fält och vägkrök

är fylld med berättelser om såväl nutid som gångna tider. Historier om ristningar i en sten, gjorda till minne av de barn som omkom i eldsvådan efter ett blixtnedslag och om färder med häst och kärra för att hämta föremål till Gunnar Rosenholms samling, som så småningom blev museet Stundars. Vid kaffepausen i Tölby hembygdslokal berättade Kjell-Erik Backman engagerat om Tölbys historia, som innehåller allt från fångar

dödade av kosacker till tidiga vattenledningar tillverkade av trä. Och om alltid när det finns både Solf- och Tölbybor på samma ställe så kunde man inte låta bli att ge varandra lite gliringar. Men bara i all vänskaplighet, förstås. Allvarligare muller hördes dock utifrån när sommarens första åskstorm drog in över Tölby, med omkullblåsta träd och nedslitna flaggor som följ. Den planerade, avlutande svängen till Bolot regnade bort, eftersom de enorma mängderna vatten som föll gick hårt åt grusvägarna. Känn ditt Korsholm är en popu-

lär aktivitet som snabbt blir fullbokad, konstaterar Henrik Svarfvar från arrangörsföreningen Korsholms pensionärsförening: – Trots att bussen rymmer 60 personer hade vi många på kölistan. Text och foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

Clara von Bonsdorff tar igen sig efter en torgrond där hattar och hallon hade åtgång. Observera Claras vackra vita Mamma Mia-hatt. Lise West och Elin Backman trivdes.

Resa till Tartu 2.6 – 6.6 2014 Det var en skara på 50 stycken glada och nöjda pensionärer, som äntrade Viking XPRS i Tallinn för hemfärd efter en välorganiserad resa till Tartu och övriga områden i östra Estland. Resan, arrangerad av SPF i samråd med Porvoo Tours, var i alla avseenden välplanerad och genomfördes på bästa tänkbara sätt. Vår utmärkta guide, Inge Raie, som mötte oss i hamnen i Tallinn, var med oss under hela resan och berättade initierat om alla de platser, som vi besökte. Samtidigt gav hon oss en inblick i Estlands mångskiftande historia. Det var nyttig information om ett land, som ligger så nära, men ändå inte till alla delar är så välbekant. Våra utflykter var både välvalda och mycket intressanta. Vår första utflykt gick till sjön Peipus. Ryssland och Estland delar på sjön. Gränsen mellan länderna går nämligen mitt i sjön. Det verkligt intressanta under den här utflykten var de byar vid Peipussjön som bebos av de gammaltroende. De kom till sydöstra Estland på 1600-talet då de av religiösa skäl utsattes för förföljelse i Ryssland. I dag finns det i Estland elva församlingar med gammaltroende. Antalet medlemmar uppskattas till 15 000. De gammaltroende har i alla tider fått sin utkomst av framför allt lökodling, men också av fiske och byggnadsarbete. Problemet i dag är att deras ättlingar, dagens unga

generation, inte i lika hög grad som tidigare, är villiga att acceptera gamla traditioner utan väljer att flytta bort. Dagens utflykt avslutades med ett besök i Alatskivi slott, där vi fick en god lunch. Slottet är en av många herrgårdar som i tiderna ägdes och förvaltades av balttyska adelsfamiljer. Efter det estniska frihetskriget 1918–1920 nationaliserades alla herrgårdar och ägarna flyttade till Tyskland. Det gjorde också ägarna till Alatskivi, familjen von Nolcken, som tog med sig all lösegendom som till exempel värdefulla möbler och tavlor. Efter en mycket omvälvande historia och ägarbyten övergick slottet i kommunens ägo och är i dag pietetsfullt renoverat. En strid ström av besökare, kommunala pengar och EUbidrag bekostar underhållet. Den andra utflyktsdagen ägna-

des Tartu. Det blev en intressant och givande sightseeing med buss. Den här gången hade vi en finskspråkig guide, som kunnigt och livfullt berättade om staden Tartus växlingsrika historia. Under andra världskriget förstördes 65 procent av byggnaderna i Tartu. I dag är Tartu en vacker stad med ståtliga

byggnader och ovanligt många parker och andra grönområden. Statyerna och minnesmärkena i parkerna gav oss en bild av att staden varit hemort för många kulturpersonligheter. Vad gäller invånarna kunde vi konstatera att inslaget av unga människor är mycket stort. Det beror givetvis på att Tartu är en universitetsstad med ett berömt universitet grundat år 1632 av den svenske kungen Gustav II Adolf. Idag har universitetet 20 000 studerande. Också andra läroinrättningar i staden drar till sig ungdomar från hela landet. Ett intressant inslag under sightseeingturen var en avstickare till Soppstaden, en stadsdel byggd på 1800-talet. Stadsdelens namn kommer sig av att invånarna försörjde sig på grönsaksodling. Alla gator är uppkallade efter olika grönsaker och rotfrukter. Andra sevärdheter i Tartu är Rådhusplatsen med floden Emäjogi framför torget och Toomemägi (katedralsberget) bakom. En turistattraktion är fontänen De kyssande studenterna. Den intressanta turen avslutades med en vandring i Tartu Botaniska trädgård. Den sista utflykten gick till Otepää,

som ligger i sydöstra Estland. Staden lever på turism, speciellt vintertid, eftersom det i Otepää med omnejd finns snö i genomsnitt 110 dagar per år. Vi fick också bekanta oss med hoppbacken i Otepää

och med hiss ta oss högst upp och därifrån beundra den vackra utsikten. På väg till Otepää hann vi också med ett besök i en gammal vattenkvarn Hellenurme Vesiveski med en mer än hundraårig historia. Där fick vi bekanta oss med användningen av gamla maskiner och med gamla arbetsmetoder. Vi fick följa med vetekornets väg fram till malet mjöl. Vägen till Otepää gick genom ett kuperat landskap omgivet av försommargrönska. Det var en natur som skilde sig från de omgivningar vi upplevt tidigare. På vägen hem åt vi lunch på Leigo turistgård, som ägs av en mycket företagsam man, Tonu Tamm, som lyckats med konststycket att skapa 14 sjöar runt sina ägor! På en liten ö i en av sjöarna har han byggt en musikestrad för årligen återkommande mycket populära konserter. Under varje bussresa svarade vår kunniga guide beredvilligt på alla de frågor som de vetgiriga resenärerna ställde. Angående sociala frågor fick vi veta att antalet pensionärer ökar medan nativiteten är alltför låg. Enligt guiden har det växande antalet häckande storkar inte lyckats lösa problemet! Vi kunde själva konstatera att det fanns gott om storkbon längs vägarna. En annan fråga, som togs upp, var frågan om förhållandet mellan ryssar och ester. Enligt guiden är förhållandet tämligen välfungerande så länge man undviker eldfängda diskussionsämnen.

”Claras gäng” såg Nabucco i Nyslott Samrådets traditionella resa till

Nyslott i Clara von Bonsdorffs regi blev som vanligt en stor upplevelse för ett sextiotal operavänner, inte minst tack vare högklassigt gästspel av den berömda Welsh National Opera. Föreställningen av Verdis Nabucco den 31 juli bjöd på hetta och en kort åskskur i Olofsborg, men till exempel Maria Söderström från Borgå och Eva-Stina Berglund från Esbo lät sig inte störas, utan njöt intensivt av Mary Elisabeth Williams suveräna sång och en gripande Fångarnas kör. Däremot var de inte särskilt förtjusta i att kostymeringen ersatts av vanlig modern klädsel. Systrarna var första gången med på Samrådets operaresa och fick definitivt mersmak. Också medresenärerna var hörbart nöjda. Kruununpuisto på natursköna Punkaharju bjöd på nattkvarter. Claras favorithotell i Nyslotts studentbostäder var i år fullsatt av den över 200 man starka walesiska truppen. Goda luncher ingick som vanligt i programmet, det alltid uppskattade Lemin särä i Lemi på uppvägen och ett rikligt ”Sapuskapöytä” på Anttolanhovi utanför St Michel på hemvägen. Därtill gjordes inför hemfärden en sightseeingtur med båten Ieva i det vackra insjölandskapet kring Nyslott. (MBP)

Den sista resdagen var vikt för fritt

program i Tallinn. Vädret var ganska bra och det fanns gott om tid för strövtåg och museibesök. Ett varmt tack vill jag rikta till vår kunniga guide Inge Raie, vår sympatiska reseledare Bengt Andergård och vår skickliga chaufför, Hans Lindfors, som lotsade oss vant och elegant på raka och mindre raka vägar. Tack också till alla pigga och trevliga medresenärer. Tartu Botaniska trädgård

Text DORIS NYMAN Foto BENGT ANDERGÅRD

Systrarna Eva-Stina Berglund och Maria Söderström njöt storligen av både Nabucco och båtfärden.

16 – GOD TID

6/2014

Danskväll på AV onsdagen den 15 oktober kl. 18–22 med Uniset

Inträde:10 euro

Resor

Kulturresa till Rom, några platser kvar! Musikal "The Last 5 Years" på Åbo Svenska Teater. Anmälningar senast 10.9 25-27.10 Evita på Göta Lejon i Stockholm med Charlotte Perrelli i huvudrollen 1-2.11 Hotellkryssning till Tallinn, möjlighet att se "Fantomen på Operan" 2-8.11 Spavecka på Fra Mare i Hapsal 14-16.11 Kom igen Charlie! med bl.a Robert Gustafsson och Suzanne Reuter 4-7.12 Julmarknaderna i Trier och Luxemburg 10.1 & 14.2 Mamma Mia! på Svenska Teatern 26-30.9 4.10

frimanresor.fi Sandövägen 23,10900 Hangö

Jubileums danskväll med Mats Bergmans på G18, Georgsgatan 18 torsdagen den 13 november kl. 18–22

Tel Hangö 019 - 248 1004 Tel Ekenäs 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

VECKORESOR 11.10 och 15 .11 LÅÅÅNGA SPARESAN 15.11 PROVA PÅ SPA 22.11

15-16.11 lör-sön 29-30.11 lör-sön 12-13.12 fre-lör 13-14.12 lör-sön

Inkvartering i dubbelrum, halvpensionsmåltider, fri tillgång till nya spabadet och gymmet samt dansbiljetter. Gäller endast nya bokningar. Köpare av ett semesterpaket får en klassisk massage 25 min (må – lö) till priset

HÄRMÄ SPA

Inträde: 10 euro

27€

Vaasantie 22, 62375 Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmaspa.fi

Högklassiga konferens- och festservice samt övernattning med vildmarkskänsla

VINTERNS LÅNGA RESOR Turkiet Alanya Arr. Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland

Spasemester erbjudande 2 dygn

139€

/2 dygn/per

Tillbringa den mörkaste hösten och den kallaste vintern i Alanya. Njut av Turkiets förmånliga prisnivå och bo i högklassiga lägenheter där det finns bl.a. kök med med fullständig köksmaskinsutrustning.

PRISEXEMPEL:

4 veckor 870€/ pers 8 veckor 1250€/ pers

Danskvällen stöds av: Arbetets Vänner, Aktia, Konstsamfundet, Svenska Folkskolans Vänner, Svenska Kulturfonden

I prisexemplen ingår : ruttflyg via Istanbul, flygfältstransporterna och lägenhetshyran. Vid ankomst ordnas ett förevisningstillfälle av både lägenheten och den lokala servicen. Priserna gäller för november-mars för två personer i en trerummare på 80 m2.

tel 019 278 2800, karis@matkahaukka.com

Vår samarbetspartner Crimin Construction är ett tryggt val, om du tänker köpa en semesterbostad i Turkiet. Finsktalande yrkeskunnig betjäning. Läs mera: www.compassturkey.com

www.matkahaukka.com

www.hunurijarvi.fi kalevi.hanhimaki@nic.fi

Ruskaresa

19 - 23 september

Start från Vasa kl 9.00. Bussen går norrut med påstigning längs riksväg 8. Pris 420 € per person. Transporter och logi med helpension ingår i priset.

Julresa till Lappland

Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen vid Raitismaja 22-27.12. 2014 i Äkäslompolo. Logi i 2-personers rum med egen toalett. Start från Vasa med påstigning norrut. Rikligt julbord och kvällsprogram varje dag. Pris: 540 euro per person inkl. transporter och helpension.

Fjällresor i 25 år

Bokning och frågor: 06-3180 900 eller 0400 126 830 info@raitismaja.fi www.raitismaja.fi

SEPTEMBER OPEN

KIMITOÖN 13.9.2014 KEMIÖNSAARI KIMITOÖNS MÄSSA - KEMIÖNSAAREN MESSUT MEDELTIDA MARKNAD - KESKIAIKAMARKKINAT MEDELTIDA KVÄLLSFEST - KESKIAIKAISET ILTAPIDOT

www.septemberopen.fi

Turistcenter Hunurijärvi Hunurintie 149 62300 Härmä 0400 362 151

Turistcenter

FJÄLLGÅRDEN MED FULL SERVICE

GOD TID

6/2014 – 17

En tur och kultur till Umeå Nostalgi och det nyaste nya i kombination med att åka utomlands. Och allt på en och samma dag, om du så vill. Det får du om du tar färjan från Vasa till Umeå. – Umeå har verkligen satsat mycket på alla områden som kulturhuvudstad, säger Catarina Fant, försäljnings- och marknadsföringsdirektör på Wasaline. Utöver det omfattande kulturprogrammet så har hotellen renoverat eller byggt nytt och nya köpcenter har öppnats. Som resmål är Umeå behändigt eftersom många av besöksmålen ligger centralt. Mycket är koncentrerat runt stadens hjärta, gågatan. Så även under en endagsresa hinner besökaren med en hel del aktiviteter. Och om man mellan kulturupplevelserna och shoppingen vill ta igen sig en stund så är utbudet på matställen stort. – Det finns bra med caféer och många av dem har trevliga uteserveringar under sommarhalvåret. Men en tripp till Umeå handlar inte

bara om målet utan också om resan. – Fyra timmar till sjöss räcker

bra till för att hinna äta, shoppa och ta en drink. Men det är inte så lång tid att man hinner få långtråkigt. När det gäller mat och dryck så finns ombord på Wasa Express bufférestaurang, à la carte, kafeteria och bar. – Skärgårdsbordet med köttoch fiskrätter, sallader och dessertbord introducerade vi under sommaren och det har blivit mycket populärt. För den som vill uppleva lite Vasabåtarna-nostalgi finns nog gamla godingar som räksmörgås och köttbullar med mos på menyn i kafeterian. Butik finns förstås, den har utvidgats i år både vad gäller utrymme och sortiment. Utöver de sedvanliga snabbköps- och parfymvarorna satsar rederiet även på att erbjuda lokalproducerade produkter.

tidtabellen sådan att man kan göra en dagstur till Umeå. På varje tur kan man boka hytt om man vill. Vissa avgångar ordnas specialprogram som Jazzkryssning 6/9, Henrik Åberg ”Sveriges Elvis” 7–9/9, Octoberfest 18/9–11/10 och Konstkryssning 17–19/10. Fredagen den 14/11 och de följande fyra fredagarna ordnas speciella julfestkryssningar där fartyget avgår från Vasa klockan 16.00 och är åter i hamn i Vasklot klockan 01.00. Julbord och levande musik utlovas. Wasaline erbjuder sedan i våras hotellpaket för dem som vill stanna flera dagar i Umeå. Staden är en populär konferensort och hotellbeläggningen kan vara ganska hög under veckorna, så det kan löna sig att boka rum i god tid. – Vi har även avtal med många bussbolag runt om i Svenskfinland, så för större grupper som vill resa till Umeå är det smidigast att vända sig till något av dem och se vilka alternativ som erbjuds, säger Fant.

Torsdagar, fredagar och lördagar är

Text och foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

DET HÄNDER I UMEÅ Nycirkusfestival 29/8–7/9 Tio dagar med ett myller av det bästa, häftigaste och mest spännande av nycirkus- och gatuartister från världens alla hörn. Vävmässan 18–20/9 På temat ”Vävlust” kan du ta del av utställningar, föreläsningar, försäljning, utflykter, kurser, workshops och festkväll. Det här är första gången mässan – som väcker stort internationellt intresse – är förlagd till norra Sverige, så den får en norrländsk prägel. Umeå Smakfestival 19–21/9 fylls Umeå centrum med engagerade matföretagare. Street food blandas med lokala och regionala producenter, restaurangtorg, matmarknad och ett fullspäckat program. Blanche & Marie Kärlek, passion och radiumstrålningens förtärande kraft! Det är huvudingredienserna i den nyskrivna operan Blanche & Marie, som tar

sin utgångspunkt i P O Enqvists roman ”Boken om Blanche och Marie”. Handlingen kretsar kring nobelpristagaren Marie Curie och hennes väninna och assistent Blanche Wittman. Urpremiär 10/10. Umeå Jazzfestival 2014 22–25/10 Umeå Jazzfestival fortsätter att locka till sig de främsta av världens jazz- och improvisationsmusiker. Och naturligtvis läggs ett särskilt fokus på artister från Europa under Umeås kulturhuvudstadsår 2014. Källa www.visitumea.se

Kryssning med flodbåten Jaakko Ilkka Bokningar: 050 571 5671 www.namitupa.fi Ett mysigt och roligt sätt att uppleva en kryssning på Syd-Österbottens mäktigaste älv. Den helt täckta och inglasade farkosten kryssar på Kyro älv medan skepparen guidar med intressanta berättelser. Till kryssningspaketet kan man också kombinera kaffe- och matservering, allsång under ledning av dragspelare m.m. programinslag.

Öst eller västTouring Partner ger mest! Peter Söderqvist 0500-162 120 Vasa, touring.partner@kolumbus.fi

– Alla åldrar möts ombord och det skapar en gemytlig stämning, säger Catarina Fant, Wasalines försäljnings- och marknadsföringsdirektör.

Flodbåten kan också ta dej till ”hjärtat av Lakeus” för en bit mat vid

Jussis Jokisauna.

Juha Rinta-Röyskö Röyskölänkuja 20, 60800 Ilmajoki tel. 040 512 0984 www.lakeudenluontopalvelut.ﬁ

Välkommen på en guidad tur i karamellfabriken! I fabriksbutiken kan du följa med en arbetsuppvisning på hur man tillverkar karameller som handarbete. Karamellbagaren bjuder förstås också på smakprover från sin varma karamellmassa. S y d - Ö s t e r b o tt e n s sötaste resmål passar för alla! Inga inträdesavgifter, guidningen med tillhörande arbetsuppvisning och smakprover hör till.

Mångsidigt programutbud för klassresor, svensexor o.d. upplevelser.

Butiken öppen: vardagar 9 - 17 sommarlördagar 10 - 14 För grupper även andra tider enligt överenskommelse Kauppatie 25, Ilmajoki centrum

Tel. (06) 424 1912

18 – GOD TID

6/2014

Kenya, ett fascinerande safariland Kenya med sina 41 miljoner invånare bjuder på ett vackert landskap, fantastiska naturupplevelser med safarin som kronan på verket. Kenyas nationalparker och naturreservat erbjuder safari i världsklass med ett storslaget djurliv. Här finns möjlighet att upptäcka ”The big five” (”de fem stora”). Begreppet härstammar från storviltjägarnas jakttroféer och omfattar lejon, leopard, afrikansk elefant, vit noshörning och afrikansk buffel. Dessa djur ansågs som de farligaste och svåraste djuren att jaga på den afrikanska savannen. I dag förekommer alla dessa arter endast i Sydafrika, Kenya, Tanzania och Botswana. Ordet safari kommer från swahili (officiellt språk i bland annat Kenya) och betyder resa. Kenya har fått sitt namn efter den utslocknade vulkanen Mount Kenya som är Afrikas näst högsta berg (5 200 meter över havet). Afrikas högsta berg Kilimanjaro (5 900 meter över havet) ligger i grannlandet Tanzania. Landet ligger vid ekvatorn i öster Afrika och är till ytan drygt en tredjedel större än Finland. Efter att ha gjort två safariresor till

Sydafrika, beslöt min fru och jag oss att i januari 2014 göra en safariresa till Kenya. Under resans gång som varade i nio dygn och arrangerades

av ett rikssvenskt reseföretag besökte vi ett antal nationalparker, där den mest kända heter Masai Mara. Där stannade vi i två dygn och bodde på högklassiga Masai Mara Serena Lodge. Lodgen är en arkitektonisk skapelse utöver det vanliga, uppbyggd på en smal ås som befinner sig 200 meter ovanför savannen. Utsikten är verkligen magnifik. Nationalparken omfattar cirka 1500 kvadratkilometer. Vägarna ute på savannen är vad vi skulle kal�la åkervägar. Landskapet består av oändligt stora öppna slätter, med ett och annat paraplyträd (acasia), vilka ger ett bra skydd för de djur som vistas där under dygnets varmaste timmar. Detta stora sammanhängande savannområde fortsätter in i grannlandet Tanzania, där nationalparken heter Serengeti. Under vår resa såg vi elefanter, giraf-

fer, flodhästar, noshörningar, bufflar lejon, leoparder, hyenor, gnuer, sebror, gaseller, krokodiler, olika slag av antiloper, samt en stor mängd olika fågelarter, allt från stora gamar till färggranna kungsfiskare. Vi hade

turen att få se alla dessa vilda djur. Det enda vi missade var geparden, världens snabbaste landdjur. Vårt resesällskap, som bestod av endast fyra resenärer samt vår guide Ali och vår kenyanska chaufför Fred, färdades i Kenya med en safaribil, som har plats för sju passagerare plus chaufför och guide. Bilen har ett tak som man höjer upp när man kör på savannen och på detta sätt kan man stå raklång, vilket underlättar vid bland annat fotografering. Ute på savannen är det strängt förbjudet att stiga ur bilen. Orsaken till förbudet är, förutom att inte störa djuren, att så länge man befinner sig i bilen, upplever inte de vilda djuren människa som sin fiende. Men befinner man sig utanför bilen kan djuren snabbt gå till anfall, särskilt om de är hungriga eller har sina ungar i närheten. Vårt häftigaste möte med djuren, var nog när en flock noshörningar kom emot oss och skulle korsa den väg som vi hade stannat på. En fullvuxen noshörning passerade endast en halv meter framför bilen. Just då var det väldigt tyst

bland oss alla. Vår chaufför påstod att han aldrig har varit så nära en noshörning tidigare. Andra vilda djur som vi fick beskåda på riktigt nära håll var en flock med elefanter som korsade vägen endast två meter från vår bil. Vid detta tillfälle märkte vi helt tydligt att ledare för denna flock inte var helt nöjd med vår närvaro. Elefanthanen viftade med sina stora öron och gav ifrån sig ett läte som betyder att vi inte var så välkomna i deras närhet. Allt detta berodde på att det i elefantflocken fanns ett antal små elefanter, som de äldre ville skydda. Lejon hade vi på ett par ställen bara 5 till 10 meter ifrån oss. Vi se djuren på mycket när håll, viket inte alltid är en självklarhet. Av hänsyn till djuren kör man inte allt för nära, för att inte skrämma bort dem. En oskriven regel är att alltid stanna motorn när man närmar sig djuren. Här ute på savannen sker allt på de vilda djurens villkor. Kenyanerna upplevde vi som myck-

et artiga och belevade. De allra flesta kenyaner kan engelska. Servicen på lodgerna och hotellet i Nairobi var av hög klass. Mycket av den mat vi åt, kändes rätt bekant men vi hade också möjlighet att smaka

på inhemska delikatesser, som till exempel krokodilkött och kött från en antilopart som heter kudu. Prisnivån är betydligt lägre än hos oss. I vår resa ingick helpension, varför vi inte i så stor utsträckning kom i kontakt med matpriser med mera. Massajerna är nomader och finns

i gränstrakterna mellan Kenya och norra Tanzania. Boskapsskötsel är stommen i massajernas ekonomi och kultur. Däremot jagar eller äter man inte vilt. De traditionella kläderna finns i flera former och varianter. Röda tyger är vanliga. Ett besök i en massajby är förmodligen den mest genuina upplevelsen man kan ha under en resa till Kenya. Massajerna är långa och ståtliga och lever mycket enkelt i hyddor utan några som helst bekvämligheter. Vi hade möjlighet att bekanta oss med en massajby och dess innevånare. Förutom boskapsskötsel lever de på besöksavgifter från turister och på att sälja egengjorda smycken. Trots att Kenya ligger vid ekvatorn

har stora delar av landet ett tempererat klimat tack vare den höga höjden. Längs kusten är dock klimatet tropiskt. I inlandet är dagstemperaturen mellan 20 och 27 grader och

GOD TID

6/2014 – 19

Skolmorfar som gillar att resa Christian Nylund tillbringar en dag

i veckan på Vasa övningsskola sedan han blev pensionär. – Jag hjälper till i klassen. Det är nog på slöjden som jag gör mest nytta. Att få det att fungera med 1 slöjdlärare till 15–16 elever är nog lite av en utopi. Han brukar också berätta för eleverna om hur det var förr i världen och om de resor han gjort. Och en hel del resor har det blivit, 40 resor utanför Norden fördelade på 26 länder. – Det började med Kanarieöarna, som för de flesta andra. I början av 2000-talet bar det av på första safariresan. Den blev så lyckad att den har följts av ytterligare två. – Är man intresserad av naturen och har möjlighet att åka så kan jag bara rekommendera. Det är en otrolig upplevelse. Många tror att safari är tuffa och

nattemperaturen mellan 10 och 15 grader året om. Längs kusten är det något varmare, mellan 25 och 30 grader, ibland upp till 35 grader året om. Bra resemånader är januari, februari och mars. Då infaller en längre sammanhängande torrperiod, vilket medför att växtligheten ute på savannen inte är så hög. Detta skapar möjlighet att på nära håll få se alla vilda djur som rör sig på savannen. Mest regn faller det i april och maj. Förutom en motorväg från Nairobi ut till kusten och staden Mombasa samt ett få antal andra huvudvägar saknas allt vad vägunderhåll heter. I dagens Kenya finns det inget fungerande järnvägsnät. All transport sker via vägnätet med lastbilar och bussar. Lastbilarna är förbjudna att köra nattetid på grund av mörkret och rikligt bruk av alkohol och droger.

på Själland i Danmark, och var en dansk författare som under delar av sitt liv var bosatt i Afrika. År 1914 gifte hon sig i Mombasa med sin syssling, friherre Bror von BlixenFinecke. Mellan åren 1914 och 1931 var Karen bosatt utanför Nairobi, där hon tillsammans med sin make Bror ägde och drev en kaffefarm, som var olönsam. Deras äktenskap var olyckligt från första början, och de skiljde sig 1925. I dag är farmen museum och öppen för allmänheten. Den är ett populärt utflyktsmål för bland andra nordbor som besöker Nairobi. Huset ligger 10 kilometer utanför Nairobi, är byggt som ett finare egnahemshus och inrett i sin ursprungliga stil som då Karen lämnade det. Karens tid i Afrika skildrades i bland annat boken Den afrikanska farmen som filmatiserades 1985 under namnet Mitt Afrika. Karen dog på Själland 1962 i en ålder av 77 år.

Omkring 60 olika språk talas i

Vår resa avslutades med att vi till-

Vägnätet i Kenya är otroligt dåligt.

Kenya. Av dem är engelska och swahili officiella språk, trots att bara en liten majoritet har något av de språken som sitt modersmål. I skolorna lär sig alla engelska från första klass. Karen Blixen föddes 17 april 1885

bringade en och en halv dag i Nairobi som är huvudstad i Kenya sedan 1963 och har drygt tre miljoner invånare. Staden ligger 1 700 meter över havet, vilket gör att klimatet är behagligt året om. Dagtid är temperaturen behagliga 25–27 grader,

och nattetid kan den sjunka ner till 12 grader. Upplevelsen av Nairobi är att den är en storstad med stora trafikproblem och dålig luft. Få turistattraktioner, förutom Nairobis nationalpark där man kan se både lejon och giraffer. Tyvärr är kriminaliteten rätt hög och stora områden utgörs av kåkstäder. Under vår vistelse där höll vi oss endast i den delen av staden där de större hotellen fanns och upplevde oss trygga, men nattetid bör man absolut inte röra sig till fots, utan anlita taxi. Vår resa till Kenya var allt igenom

lyckad. Mycket beroende på vår kunniga guide Ali och vår skickliga chaufför Fred. Lägg därtill att vädret var det bästa tänkbara. Litet regn första kvällen, men för övrigt bara solsken. Just på safariresor är vädret till stor del avgörande hur lyckad resan blir. För regn och safari är en ytterst dålig kombination. Sammanfattningsvis kan sägas om Kenya att för den som är intresserad av savannens digra djurliv är valet enkelt. Safari kan inte beskrivas, det måste upplevas. Övriga turistattraktioner är det sparsamt med, förutom sol och bad ute vid kusten i närheten av Mombasa. Text och foto CHRISTIAN NYLUND

KENYA Folkmängd: 44 miljoner Huvudstad: Nairobi, 3,2 miljoner Yta: 582 646 km2 Tidsskillnad: Finsk tid + 1 timme (vintertid) Språk: engelska och swahili Stadsskick: republik Religon: 45 % protestanter, 33 % katoliker Handel: Över 60 % av befolkningen lever av jordbruk. Te och kaffe är de viktigaste exportvarorna Valuta: Kenyansk shilling ( KES ). 1 000 KES ≈ 8,5 € Ekonomi: Officiell minimilön: ca. 60 €/ mån. Stora delar av befolkningen lever under fattigdomsgränsen Kreditkort: Accepteras på hotel/ lodger och större varuhus El: 220 V. Adapter behövs Mobiltelefon: Fungerar nästan över allt. Visum: Visum behövs och köpes vid ankomst på flygplatsen för 50 USD (≈ 36,7 €). Visum kan även köpas i förväg på Kenyas ambassad i Stockholm. Passet måste ha en giltighetstid på 6 månader från resans sista dag. Flyg: Direktflyg från till exempel Amsterdam (Schiphol) till Nairobi tar 8 timmar.

ansträngande resor som inte passar äldre. Men det tyngsta är faktiskt flygresan. – Klarar man av de nästan 24 timmarna det tar till södra Afrika så är resten av resan ingen fysisk omöjlighet. Man bor bekvämt och tillbringar mycket tid i safaribilar. Ett plus är att man, i motsats till när man flyger långt väster- eller österut, slipper jet lag eftersom man inte byter tidszon. Glad amatörfotograf som Christian är så tar han många bilder på sina resor. Bilder han gärna kommer och visar på olika sammankomster om någon är intresserad av att höra om safariresorna. Text och foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

Christian Nylund trivs på savannen.

Tag kontakt, vi kör bl.a. * dagsutflykter * teaterresor * utlandsresor Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Trollbergsvägen 15, 10650 EKENÄS magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

20 – GOD TID

6/2014

FÖRENINGSNYTT En beskrivande bild av ett urgammalt hantverk, kååning på jeppodialekt. (Ur dialektboken)

Max H Furu är nöjd med CD-skivan och konstaterar att inläsningen i hög grad återknyter till det språk som talades i Terjärv på tidigt 1900-tal.

Dialekthistoria dokumenterad Max H Furu i Jakobstad kunde den-

na sommar avsluta ett projekt för att dokumentera sin barndomsdialekt, den breda Terjärv-dialekten. Med Terjärv Hembygdsförening som utgivare kom en CD-skiva med en berättelse av Alina Hansson, samt inspelningar av Terjärv brudmarsch och brudvals. För inläsningen av berättelsen svarar Greta-Lisa Timgren-Nilsson, och Max H Furu vill datera dialekten till tidigt 1900-tal. Berättelsen om Simi och AnnaGret har varit känd och publicerad i text tidigare, men nu finns den också som ljudinspelning. Berättelsen handlar om då Haraholms Simi och Leirvik-Anna-Gret hittade varandra och höll bröllop, ”djäsbo”. Alina Hansson var en beläst dam

i Terjärv som på äldre dagar började skriva bygdemålsberättelser. Av rädsla för att såra någon brände hon upp sina alster kort före sin död 1961, men berättelsen om Simi och Anna-Gret räddades av författaren Erik Granvik genom att han fick rätt att skriva av den och presentera den i ett radioprogram 1952.

Max H Furu har tidigare gett ut ett dialekthäfte, en ordlista på 21 A4-sidor. – Det häftet innehåller ord och uttryck som en större krets av äldre terjärvbor bidragit med. Dialekterna varierar ju något från by till by, och jag skulle placera såväl häftet som ljudinspelningen till trakterna kring kyrkbyn och till tidigt 1900tal, berättar Furu. Han är också glad över att Hög nabbaspelmannen Onni Högnabba fanns inspelad, tyvärr dock på magnetband som delvis farit illa under årens lopp. Inledningen till brudmarschen är autentisk Onni-inspelning, medan senare delen och brudvalsen spelas av Terjärv spelmanslag i modernare inspelning. CD:n har fått namn efter berättelsens inledande fras: Hä va hä ååri (Det var det året …) – Visst känns det viktigt att få fram ett dokument som detta. Dialekterna ändras och tunnas ut. Dagens dialekt i Terjärv är inte alls den dialekt vi talade i min barndom på 1930-talet, påpekar Max H Furu. Text och foto BERTEL WIDJESKOG

Jeppodialekten satt på pränt Jeppo Pensionärsklubb kunde i juli denna sommar sätta punkt för ett omfattande bokprojekt. På 300 sidor har de tecknat ned ordlistor, berättelser och talesätt på Jeppobygdens dialekt. Bokens titel är också förklarande: Jeposproåtji – helt enkelt. – Vi uppmanade också medlemmar att skriva ned berättelser, skrönor och allvarsord, vilka jeppobor sedan också fick läsa in på cd-skiva, berättar klubbens ordförande och bokens redaktör Ole Nordström. Därför innehåller slutresultatet såväl en tryckt bok som en cd-skiva. Bokens ordlista är omfattande och tredelad – dels är den indelad i ämnesområden, dels är den uppgjord i alfabetisk ordning i två versioner. En version med dialektord som sökord, en med motsvarande ord på normalsvenska. Dessutom är den rikt illustrerad med bilder och teckningar där dialektord förklaras. Bland annat beskrivs hästens seldon i text och bild, gällande såväl vinter- som sommarkörslor. Vävstolens olika delar liksom arbetsredskap och verktyg beskrivs också i text och bild.

Ordet ”sido” beskrivs som adjektiv med böjningar och betyder i Jeppo tam, foglig. Motsatsen envis finns också på s, ”sinno”. Det allösterbottniska adjektivet ”dåouli” finns också i Jeppo och tolkas som duktig, präktig. Ett annat adjektiv finns också i olika dialekter i Österbotten –”fisin” i Jeppo som svag, rädd, dålig och skygg. I samma stil ett annat uttryck för liten och ynklig pojke –”vesil”. En storvuxen kan kallas ”drasuut”, också i bemärkelsen slarvkusk. En flitig husmor kunde ibland berömmas med uttrycket ”Hon fliiska å sticka jemtt”. Ett tjugotal pensionärer har ingått

i arbetsgruppen bakom boken, och om man bedömer stämningen och fliten när den färdiga boken försågs med cd-skiva och packades så har

arbetet också haft stor social betydelse. Slutresultatet delgavs för den stora allmänheten på en hembygdsfest, och då förväntades också största delen av de 450 böckerna få avsättning. –  Ekonomiskt klarar vi oss genom att vi fått välvilliga sponsorer. Jeppoborna har varit väldigt duktiga på att dokumentera sin hembygd. Tre böcker är redan gjorda, och just nu pågår också arbetet med att dokumentera Jungar gårdsgrupps historia, berättar Ole Nordström. Lokalforskningen anses speciellt viktig eftersom Jeppo kameralt numera ingår i Nykarleby stad, liksom också Jeppo församling uppgått i Nykarleby församling. Dialektboken utgör en viktig del i bevarandet av Jeppo-identiteten. Bland sponsorerna finns Nykarleby stad, Svensk Österbottniska Samfundet och Svenska Kulturfonden genom Svenska pensionärsförbundet. Text och foto BERTEL WIDJESKOG

18.9 kl 17 Paavo Salo: ”Stella Polaris 2” s/s Karhula. Ca 17.45 Producent Hans Barnekow visar filmen ”Finland 1944-1952 i Stalins skugga”. Kulturhuset Dux. 19.9 Mellanfredens minneshögtid. Kl. 15 uppvaktning vid hjältegraven i Kaskö. Kl. 15:30 Högmässa i Kaskö kyrka, kyrkoherde Tom Ingvesgård. Efter mässan föreläsning av professor Pekka Visuri ”Aselepo ja välirauha syksyllä 1944”. Kl. 18 Kvällsbön i Kaskö kyrka. Föredrag av proffessor Pekka Visuri ”Marsalkka Mannerheimin rooli aselevon ja välirauhan aikaansaamisessa syyskuussa 1944” 20-21.9 Omfattande utställning och förevisning av radioutrustning i Finby byförenings Magasin i Finby Närpes. 20.9 kl. 10-16 lopptorg för all världens radioutrustning. Finby Närpes Föreläsningar kl. 10 i Järnvägsstationsbyggnaden: Antero Tanninen ”Kyynel-radio”, Jyri Putkonen ” Suomen radioamatöörien kriisiviestintä”. 20.9 kl 13 Stella Ploaris 70 års minnesfestlighet. Festtal: Brigadgeneral Asko Kilpinen. Musik: Flottans Musikkår. Stellistminnen, babystellist Pertti Hänninen. Svenska Yrkesakademins Auditorium, Ängskullsvägen 1, Närpes. Kl 15.30 Uppvaktning vid minnesstenen i Nämpnäs. Tal av dipl.köpman Kaj Hagman. Flottans Musikkår medverkar. 21.9 kl. 9-11 Stella Polaris seminarium i Järnvägsstationsbyggnaden, Finby. Johanna Parikka Altenstedt: ”Flóra Bartha Paasonens företegen livshistoria” och Pekka Visuri ”Eversti Aladár Paasonen päämajan tiedustelupäällikönä vuonna 1944”. Kl. 12 Högmässa i Närpes kyrka. Kyrkoherde Lars Lövdahl. Medverkande bl.a prosten och fältpräst (1941-1944) Holger Andersson.

Arr. Historiskaföreningen Stella Polaris rf

Lars Romar är viceordförande i pensionärsklubben och en av dem som jobbat flitigt med dialektboken.

FÖRENINGSNYTT

GOD TID

6/2014 – 21

En lugn, vit jul Vill du slippa julstressen och drömmer om en vit jul kan det vara idé att ta sig en titt på SPF:s resenyhet: Fira julen i de österrikiska alperna 22–28 december. – Vi har fått önskemål från medlemmarna om en julresa, säger Henrik Svarfvar, ordförande för förbundets resekommitté. Maximalt 25 personer ryms med på resan, men det finns ännu platser. I Kaprun brukar det finnas mer än en meter snö i juletider. Och på aktivitetsprogrammet står julmarknader, midnattsmässor och

galamiddag. Den som vill kan gå på ”Nyårskonsert” i Wien den sista resekvällen, även om nyåret inte riktigt ännu är inne. Både i Kaprun och i Wien är rum bokade på 4-stjärniga hotell. Har du frågor eller vill få mera information kontakta Henrik Svarfvar på telefonnummer 050 69341.

Team Jalle Minst 100 000 minimala pärtor har sågats till för hustaken.

Byn i miniatyr knyts ihop Det fem år långa projektet Byn i miniatyr i Bennäs börjar närma sig sitt mål. En miniatyrkopia av Bennäs bycentrum som det såg ut under 1950-talet har växt fram under tusentals arbetstimmar. Nu putsar projektarbetarna på de sista detaljerna, och projektet väntas stå klart under hösten. Projektet inleddes år 2009, men tanken om Byn i miniatyr väcktes redan 10 år tidigare hos Ingmar Anderssén som är initiativtagare till projektet. Inför projektstarten rekryterades projektledaren JensErik Häggblom från Kållby som är finsk mästare i miniatyrbygge, och som också nått internationella framgångar i tävlingar i miniatyrbygge. Jens-Erik Häggblom har ansvarat för planeringen och bidragit med erfarenhet av och kunskap om miniatyrbygge, medan resten av deltagarna fokuserat på det praktiska arbetet. Byn i miniatyr är en exakt kopia

av hur Bennäs bycentrum såg ut på 1950-talet innan skiftet gjordes. Från Pedersöre kommun har projektdeltagarna fått en detaljerad karta över det aktuella området, och tack vare den har de fått vetskap om husens storlek och placering, förhållande till varandra samt terrängens utformning. Denna information har kompletterats

med fotografier från området som bybor har grävt fram ur sina gömmor för att bistå projektet. Projektet har fungerat i Medborgarinstitutets regi under tre år, men i slutskedet har arbetet skett helt på eget initiativ. Projektdeltagarna är män och kvinnor från Bennäs med omnejd. Kring 10 000 arbetstimmar har deltagarna hittills lagt ner på projektet. Projektdeltagarna intygar ändå att tiden gått snabbt, och det har säkert mycket att göra med den goda samvaro de känt under projektets gång. Någon gång har de varit tvungna att riva sådant som de byggt och göra om, men det är sådant som hör till när man sysslar med hantverk. Byn i miniatyr är verkligen ett hantverk in i minsta detalj. Åtminstone 100 000 minimala pärtor har sågats till för hustaken och limmats fast, och till och med fönsterkarmarnas minimala dekor är eget hantverk. Materialens kvalitet är något man satsat på under projektets gång, och 5 000 meter virke av bästa kvalitet från norra Finland har använts till husens fasader.

Köper allehanda lösören från dödsbon, flyttningar, vinds- och källarröjningar m.m. Från Lovisa till Jakobstad

Även fönsterkarmarnas minimala dekor är eget hantverk

Målet med Byn i miniatyr är att lämna något för eftervärlden, och att visa yngre generationer hur Bennäs by har sett ut förr. Stora förändringar har nämligen skett, och endast ett fåtal av de hus som finns med i Byn i miniatyr står kvar idag.

Tel: 040-822 6088

Välkommen till Kristinestads marknader!

Byn i miniatyr är byggd i skala

1:45, och är 4,5 gånger 8,5 meter stor. Byn i miniatyr har också elektricitet. Projektet har kostat kring 50 000 euro, och har finansierats med hjälp av lokala sponsorer, samfund och genom intäkter från evenemang. Byn i miniatyr visas för allmänheten vid LKI:s hall i Lövö under hela oktober mot en liten besöksavgift. Text BENNÄS BYARÅD RF/ EMILIA BLOMQVIST Foto PER-AXEL ELVSTRÖM

GAMMALDAGS TORGDAG 6.9 Nedre torget är reserverat för gamla fordon. Välkommen!

MIKAELIMARKNAD 3-4.10 Boka marknadsplats: tel. 040 1246124 eller marknader@krs.fi

Seniorernas friskvårdsdag i Botniahallen måndagen den 22.9 klockan 10–15 Friskvårdsdagen är öppen för alla, fritt inträde ♦Föreläsningar ♦Pröva på tillfällen ♦Musik och danshörna Arrangörer: Arbetsgruppen för idrott och motion/specialgrupper/Fritidsnämnden, SPF Österbotten, Korsholms pensionärsförening, Kvevlax pensionärsförening, Folkhälsan i Korsholm, Äldrerådet, Seniorpunkten, Vuxeninstitutet och Botniahallen.

visitkristinestad.fi 040 740 2311 turism.matkailu.fi

22 – GOD TID

6/2014

FÖRENINGSNYTT

Esbopensionärer sökte estlandsrötter – Konstigt att så få drunknade på estlandssvenskarnas dramatiska flykt från Estland 1943-44. Vi var ju ändå nästan 8000 mänskor som for, säger Inga Nylander, 83, då hon med fyra andra äldre damer med rötter i det svenska Estland sitter i estlandssvenskarnas museum Aiboland i Haapsal.

Jaan Manitski presenterar sitt magnifika konstmuseum.

Från fiskekolchos till konstmuseum En busslast pensionärer från Borgå svenska pensionärsförening gjorde den 8–10 juli en resa till Lahemaa nationalpark i norra Estland, cirka 80 kilometer öster om Tallinn. Lahemaa grundades redan 1939 och är Estlands äldsta och största nationalpark. Ett kännetecken för området är de tre nordliga uddarna Juminda, Pärispea och Käsmu som bildar en karakteristisk och lättidentifierad trio på kartan. Vi bodde på hotell- och kon ferenscentret i Viinistu på Pärispeaudden och därifrån gjorde vi sedan utflykter på nationalparkens område. En utombys attraktion fick vara med i programmet: den ståtliga medeltida borgen i Rakvere som aktiverades av sommarjobbande ungdomar som demonstrerade olika tidstypiska sysselsättningar som bågskytte, envig, tortyrkammare och annat småtrevligt. Men i övrigt var det Lahemaas egna sevärdheter som gällde: de magnifika herrgårdarna Sagadi och Palmse, ”kaptensbyn” Käsmu med sevärt sjöfartsmuseum, fiskarbyn Altja och mycket annat. Viinistu var sedan ett kapitel för

sig och någonting alldeles speciellt. Före andra världskriget hade Viinistu cirka 500 invånare och var ett centrum på Pärispeaudden, inte minst för de täta kontakterna till den östnyländska skärgården. I krigets slutskede 1943–1944 flydde den som bara kunde, ofta via släkt och vänner på finska sidan till Sverige. I dag har Viinistu 150 invånare. Under Sovjettiden levde byn med

och av fiskekolchosen Kirov som byggde en jättelik anläggning för fiskkonservering. I och med Sovjets sammanbrott var det också slut på Kirovs glansdagar och Viinistu hotades av total bankrutt. Räddningen kom i form av Jaan Manitski, byns egen son som med sina föräldrar 1943 hade flytt till Sverige via Finland. Efter Estlands nya självständighet 1991 återkom han till hemlandet och hann bl.a. vara Estlands första utrikesminister innan han köpte upp resterna av Kirovkolchosen. Av Kirovs slitna gamla byggnader har Manitski skapat ett ståtligt hotell- och konferenscentrum med ett välrenommerat konstmuseum omfattande ett tusental verk– i huvudsak estnisk nutidskonst– ett hotell med ett fantastisk läge vid stranden av Finska viken, en restaurang i anslutning till hotellet, en marina för fritidsbåtar, en konsertsal för 600 personer och som socker på bottnen ett stämningsfullt litet kapell. En helt fantastisk skapelse!

Damerna handarbetar med att väva, sy och virka produkter som sedan säljs på museet. Längs ett par väggar inne i museet finns deras mästarprov; en 20 meter lång gobeläng där estlandssvenskarnas och Estlands dramatiska historia finns broderad i bilder. Att flykterna lyckades så pass bra trots att allt som flöt togs i bruk och dessutom överlastades berodde främst på att estlandssvenskarna som bodde i skärgården var sjövana. De flesta seglade raka vägen till Stockholm men flera kom, till och med roende, till vår skärgård. En del av dem for vidare till Sverige eftersom situationen i Finland just då var nästan lika osäker som i Estland, men en och annan stannade. Inga Nylanders far var sjökapten. Med honom hade hon gjort otaliga resor över till Finland. Men de följdes inte åt på resan till Sverige. Inga, som då hette Alkvist sattes i slutet av 1943 på fraktbåten Odin i Paldiski. Pappan kom följande år då sovjettrupper närmade sig. Kvar i Estland blev av olika orsaker

bara ett fåtal svenskar. Många av dem som for och deras efterkommande har i dag återvänt och fått sina gamla bostäder tillbaks. Dessa används nu främst som fritidsbostäder. Allt det här och mycket mer fick 37 Esbopensionärer från Dalsvikklubben med förstärkningar från andra klubbar sätta sig in i då de i medlet av maj åkte runt i den estniska skärgården på jakt efter spår från den svenska kulturen. Någon äkta gammal estlandssvensk råkade man inte på men nog pekade

guiden ut ett hus där en gammal svenskspråkig uppgavs leva. Estlandssvenskarna utvandrade fli-

tigt till Sverige och Finland redan före krigen. Ännu tidigare, år 1781, tröttande några hundra Dagösvenskar på den tyska överheten som gjorde självständiga bönder livegna och vandrade iväg till östra Ukraina. Därifrån återvände 1929 majoriteten och for då raka vägen till Gotland där de senare grundade föreningen Svenskbyborna som i dag har hela 900 medlemmar. Men ännu idag lär man kunna hitta någon svenskkunnig i östra Ukraina. Handeln mellan kustregionerna var flitig redan på medeltiden. I medlet av 1500-talet förbjöd Gustav Vasa med hot om dödsstraff våra förfäder att idka handel med Hansan i Estland. Ändå fortsatte handeln livligt. Det berättades att till och med Esbolänsmannen trotsade förbudet. Främst fördes härifrån ved och pälsskinn medan det hämtades spannmål. Då förbudslagen infördes 1919 blev spriten den centrala importvaran. Våra ”framsynta” regeringar har sett till att den idag är det mer än någonsin Den svenska bosättningen i Estland

har gammalt datum. Till exempel ansågs Ösel (Saarenmaa) som vikingarnas ö. I Ösels vapen finns en vikingabåt som minner om den tiden. 1560 blev Estland och Livland provinser under Sverige och var det sedan i 150 år. Mellan Estland och Nylands kuster fanns långt före senaste krig

nära kontakter. Flyttningsrörelsen i bägge riktningarna var livlig, liksom också giftermålen över viken. De estniska myndigheterna ser gärna att intresset för den gamla svenskestniska kulturen återskapas och att Estland närmar sig Norden. Svenska staten, organisationer och privata insamlingar har gett betydande stöd för den svenska verksamheten i Estland. Esbo svenska församling har bland

annat bekostat en renovering av orgeln i Vormsö. Alltid duktiga Harriet Wahlsberg-Tiderman tog 1989 initiativet till föreningen Estlanadsvännerna som tillsamman med bland andra Svenska folkskolans vänner stött ett gymnasium med 150 elever i Nuckö. Alla läser svenska i skolan. Många elever kommer från Hapsal som förr var estlandssvenskarnas huvudstad och i dag en betydande tursitort. Förutom museet i Haapsal besök-

tes Nuckö, Ormsö och Vormsö med bland andra på Finns i Esbo utbildade kultursekreteraren Kaire Rejland som guid. De gamla kyrkorna som restaurerats är nu prydliga minnesmärken från den gamla tiden. Dessvärre fylls inte kyrkorna i den numerra glest bebyggda skärgården. Esbopensionärerna hade med sig böcker och annan litteratur som personliga gåvor till det svenska gymnasiet. Där hölls en pratstund på svenska med eleverna. Lite knaggligt men alla kom till rätta. Under ledning av Tor-Erik Lindholm sjöng esbopensionärerna Modersmålets sång i gymnasiet. Det visade sig att sången var bekant för eleverna som sjöng med. I kyrkorna stämde man upp med Den blomstertid så det ekade mellan de kala och kalkade väggarna. Text och foto ULF JOHANSSON

Till den lyckade resan bidrog inte

Det havsnära Viinistu.

minst vår estniska guide Inge Raie som på välklingande svenska berättade om Lahemaas sevärdheter och däremellan förde oss in i det estniska vardagssamhällets glädejämnen och problem både före och efter frigörelsen, något som storligen uppskattades av de nöjda resenärerna. GÖRAN BLOMQVIST

Vid Padis kloster tog Esbopensionärerna en kaffepaus. Fr.v. Elisabeth Lönnrot, Doris Eklund, Ritva Johansson, Pirkko Toivonen, Rachel Wilkman och Ceidi Raitinen.

Inga Nylander var 1943 12 år då hon sattes på fraktbåt med destination Stockholm. Nästan 50 år senare fick hon tillbaka sitt barndomshem i Hapsal. Nu ställer hon upp för estlandssvenskarnas museum i Haapsalu.

FÖRENINGSNYTT

GOD TID

6/2014 – 23

Till Åland med gemensamma krafter Det är redan tradition att pensionärsföreningarna i Tammerfors och Björneborg gör en gemensam vårresa vartannat år. Gotland och Hapsal har tidigare besökts och i år stod Åland i tur. Någon vis person påstod att Åland inte var något nytt och intressant resmål, där hade man ju varit och redan sett allt! Verkligheten är dock sådan, att i trevligt sällskap kan man gott bege sig till platser som man besökt förut. Man får alltid nya upplevelser och annorlunda infallsvinklar, saker och ting förändras. Samtidigt är det också tryggt och skönt att återse sådant man minns från tidigare besök. Resan startade på förmiddagen 25 maj från Tammerfors och björneborgarna plockades upp i Huittinen. I Åbo klev ännu en person ombord på vår lilla buss. Solen sken och färjan från Osnäs till Åva på Brändö var trevlig, vi åkte längs Skärgårdsvägen. Första natten sov vi på Pensionat Gullvivan på Brändö. Mysigt och nostalgiskt, gullvivor, orkidéerna Adam och Eva

samt styvmorsvioler prydde gårdsplanen. Vi åt gott och sov gott men tidigt följande morgon blev det panik. Vi hade beställt frukost till kl. 05.30 för att färjan från Torsholma mot Hummelvik avgick redan kl. 07.00. När vi kom till frukosten var ingenting framdukat. På nolltid dukades allting fram och vi hann äta ordentligt ändå innan vi måste åka, vilket var tur, för på den relativt stora färjan vi sedan åkte med fanns ett kafé men ingen servering, bara en kaffeautomat! Överfarten tog någon timme, tidvis rådde dimma och tiden blev lång. Här några axplock från konversationen. Ture: ”Vi kom till insikt om att det inte finns någon utsikt.” ”As a youngster I joined the Navy to see the world. What did I see? I saw the sea!” Viggo: ”När man kör mellan ’stolparna’, skall de röda vara till

vänster eller till höger?” Jag minns inte vem det var som svarade: ”Det beror på om man är på väg in i hamnen eller ut ur hamnen. Vet man inte då måste man prova.” Lisa: ”Ihan täysissä järjissään voi asioita unohtaa.” Gällde formeln för hur man räknar ut en cirkels omkrets. Vår åländska guide, Bosse Ahlnäs,

mötte oss i Hummelvik. Bosse kunde sin sak och vi fick oss till del ett gediget paket med information om Åland som helhet och alla olika platser vi besökte. Första sevärdheten var Bomarsunds ruiner, sedan gick färden mot Kastelholms slott. Slottet är vackert restaurerat, på sina ställen litet besvärligt att ta sig fram i, men vi klarade trapporna och gångarna. Sedan åt vi lunch i Smakbyn, Michael Björklunds restaurang ett stenkast ifrån slottet. Följande mål var Finströms Kyrka, vars interiör är hänförande vacker. Från Getabergets höjder var utsikten över havet mot norr magnifik. Solsken rådde men vinden var ogästvänligt kall. Ålands jakt- och fiskemuseum i Käringsund på Eck-

erö är en upplevelse i sig, i synnerhet med en guide som kan berätta om gamla fångst- och jaktmetoder. Vi körde också till det gamla Post- och tullhuset vid hamnen, en stor byggnad i klassisk stil från 1828 ritad av arkitekterna Carl Ludvig Engel och Carlo Bassi. Ryssarna uppförde byggnaden för att ha en imponerande gränsstation mot Sverige. Därifrån förde raka spåret till Mariehamn där vi bodde två nätter på Hotell Park Alandia. Följande morgon körde vi till Sjökvarteret i Österhamnen. Bussen krånglade sig också fram till ett pyttelitet kapell i ändan på en smal landtunga. Ilskna måsar anföll oss när vi kom för nära deras bon. Vår duktiga chaufför måste backa bussen hela vägen tillbaka. Mariehamns kyrka var nästa i tur och därefter Sjöfartsmuseet och Pommern. Sjöfartsmuseet kan man besöka hur många gånger som helst, där finns så mycket intressant att se. Främst kanske all inredning och övrig rekvisita som man lyckades bärga från fyrmastbarken Herzogin Cecilie, som gick på grund i Engelska

kanalen 25 april år 1936. En liten kuriositet var också en äkta sjörövarflagga, enligt vår guide finns bara två sådana bevarade i hela världen! Visserligen har den svarta bottenfärgen bleknat avsevärt så hela flaggan är elegant beige-tonad. På eftermiddagen körde vi ännu den korta turen till Önningeby för att se Önningbymuseet, en verklig liten pärla, vackert och romantiskt. Morgonen 28.5. besökte vi ännu

en gång Sjöfartsmuseet för att se maskinmästare Rainer Enroos köra igång en restaurerad gammal trippelångmaskin från 1920. Maskinen hade använts för manövrering av slussportar i Bristolkanalen och senare på en flytande pontonkran, Mammoth i Rotterdam. Kul att se ångmaskinen i funktion. På eftermiddagen bar det sedan hemåt med Viking Grace. Åland är visst värt flera besök. Det enda negativa vi upplevde var, att varje dag blev vädret kallare och ruskigare än dagen innan. Vi var redan bortskämda av den sköna värmeböljan tidigare i maj. MARIANNE HUOTARI

Ingå Pensionärer håller igång Den 3 juni vid sextiden på morgo-

nen startade 33 morgonpigga Ingåpensionärer sin sommarutfärd med Lundströms buss till Kökar och Mariehamn. Tiotiden avgick färjan Skiftet från Galtby till Kökar. Före det åkte vi Skärgårdsvägen genom Pargas, Nagu och Korpo. Färjan var modern med hiss och vänlig personal. Vi bodde på hotell Brudhäll och efter lunch blev det guidening med Hanna Hellström, hemma från Sjundeå. Åland har kvar sina små kommuner, Kökar är egen kommun med 250 invånare, egen skola, egen hälsovårdare. Kyrkan besöktes och resterna av fransiskusklostret med arkeologiska fynd. Kvällsmål intogs på Havspaviljongen en plats med en underbar utsikt. Kvällen avslutades med allsång på hotellet. Nästa dag tog vi samma färja Skiftet till Långnäs på fasta Åland. Det var 2,5 timmars färd i tjock dimma,

mistluren hördes ofta. När vi kom iland hade vädret klarat. Vår guide Gun Styrström mötte och var med oss båda dagarna. Vi fick bra information om Ålands historia och olika skeden under årens lopp. Om Ulla Lundbergs berättelser och hur Ålands självstyrelse verkar i dag, 19 kyrkor, 1 i varje kommun, av dem 12 medeltida kyrkor, 22 vindkraftverk, varav 1 på Kökar, 200 väderkvarnar ej i bruk. Bomarsundsruiner minner om en stor befästningverk gjort av åländska tegel. Vid Notvikstornet, som också hörde till Bomarsund hade vi underbar utsikt över skärgården i det vackra vädret. Lunch i Smakbyn och besök i Jan Karlsgården. Följande dag efter frukost på hotell Savoy fortsatte rundturen i Mariehamns stad, vi åkte söderut mot Andersudde, besökte Ramsholmens naturreservat där endast ramsen blommade. Vi besåg Tull-

huset i Eckerö, åt Ålandspannkaka i Kärrindsund. Hemfärden gick från Mariehamn med Viking Grace till Åbo och efter knappt två timmar var vi hemma i Ingå igen. Resan gav oss alla en god inblick i såväl dagens Åland som gårdagens. Vädret var bra, vi trivdes tillsammans och våra guider var perfekta. Det var en trivsam resa. Våren har varit mycket aktiv för

pensionärerna i Ingå. Vid årets sista månadsträff 19 maj bjöds på musik och sång med Rolf Sonntag och Camilla Sonntag-Backman på temat Birger Sjöberg. 2 juni besöktes allsången i Kyrkslätt, 12 pensionärer deltog, en årlig tradition. 9 juni firades grillfesten i Hembygdsgårdens cafeteria. Den är avsedd för både nya och tidigare medlemmar. Målet att träffa varandra och fira våravslutning.

Ordförande Kaj Sjöblom hälsade välkommen och redogjorde för kommande program. Allsång med Anders Holmberg och Åke Lindfors ljöd mäktigt. Kaj Sjöblom tog upp frågan om pensionärers användning av dator och demonstrerade en ”padda” för oss. Grillmästare var Bengt Högström och Rolf Nyholm. Serveringen, korv,

potatissallad, sallad och batong sköttes fint av Lena Maunu, Birgitta Sundberg, Svea Wasström med flera. Mera allsång följde och efter kaffepaus samt dragning i lotteriet och överraskningsgåvan donerad av Maire-Louise och Bengt Högström blev det dans, cirka 60 personer deltog i den trevliga samvaron.

24 – GOD TID

6/2014

FÖRENINGSNYTT

Kyrkslättspensionärer på hemlig resa Torsdagen den 5 juni var det dags för årets hemliga resa, alltid lika populär. 53 glada pensionärer var på väg mot okänt mål.

Emma Engdahl-Jägerskiöld

Upptäck Emma EngdahlJägerskiöld I år har det förflutit 130 år sedan den

lyskraftiga sångerskan Emma Engdahl-Jägerskiöld mottog en blombukett av kompositören Franz Liszt i Weimar, där denne dirigerade orkestern vid en jubelfest. På samma fest uppträdde Emma med tre sånger av Otto Lessman och fick mycket bifall av publiken. Efter festen bjöd Franz Liszt henne hem till sig där han överräckte blombuketten, som hon tog med sig torkad hem till Finland. Emma föddes 1852 i St. Petersburg och dog 1930 i Helsingfors. Som operasångerska debuterade Emma på Nya Teatern (Svenska Teatern) i Helsingfors 1875 i Donizettis opera Kärleksdrycken som bondflickan Adina – en hög, lyrisk sopranroll – med ett par arior och några ensemblepartier, som kräver en god sångteknik. Övriga debutroller 1875–1876 gjorde hon där som Amina i Sömngångerskan och Susanna i Figaros bröllop. Hennes sångpedagog i huvudstaden var Emelie Mechelin. Emmas meritförteckning som operasångerska är lång om än tidsmässigt ganska kort, från 1875–1890 (1900). Hennes karriär omfattade 26 operaroller och 6 talroller som hon uppförde runtom i Europa och i hemlandet. I etablerade musikkretsar såväl som bland den klassiska musikens förespråkare erkänner de flesta, då Emma Engdahl kommer på tal, att de aldrig hört talas om denna sångerska. Arbetsgruppen Emma EngdahlJägerskiöld har tagit till sin uppgift, att levandegöra den bortglömda sångerskan av internationella mått, genom att arrangera konserter till hennes minne. Konserten i Helsingfors hålls 14.10.2014 kl. 19 på G18. Konserten omfattar arior, lieder och visor i tiden framförda av Emma Engdahl. Vid flygeln sitter musikdoktor Folke Gräsbeck och i Emmas roll uppträder operasångerskan Hedvig Paulig-Broman. Berättare är Ulla Grönvall-Streng, pensionär, som genom sina guidestudier fascinerats av sångerskan, hennes karriär och liv.

Vår busschaufför Thomas svängde österut. Skulle vi kanske till Borgå? Nej, vi körde förbi Borgå, inte blev det heller Lovisa. Vi åkte genom ett skönt, grönt försommarlandskap. Småningom syntes skylten Heinola och efter en stund en skylt med namnet Verla. Aha, vi skulle till Verla Fabriksmuseum som ligger i Kymmenedalen, i Jaala – nuvarande Kouvola. Verla Fabriksmuseum är ett av Unescos sju världsarv som finns i Finland. Ägs av UPM-Kymmene Oyj. Verla träsliperi inledde sin verksamhet år 1872, men brann ner 1876. Byggdes upp på nytt och kompletterades med en pappfabrik som verkade till år 1964. Verla blev fabriksmuseum år 1972. Fabriken ser ut som när de sista arbetarna lämnade den. Redan på 1930-talet hade fabriken börjat bli för liten och omodern, och efter en 12 år lång process upphörde fabriken 1964. Verla var känt för att producera vit och fin kartong som användes till olika sorters askar, kartonger och bokpärmar. De fina skolplanscher med olika motiv, som fanns i alla skolor då vi var skolbarn, gjordes i Verla. Verlas kartong blev speciellt vit för att träet barkades noga och efter det slipades väl. Inga kemikalier användes. På den tiden fanns inga skydd eller säkerhetsanordningar på maskinerna, så olyckor hände förstås då och då.

Till exempel barkningsmaskinen åt upp fingrar och tummar emellanåt. Arbetarna tjänade till sitt bröd under blod, svett och tårar. Många arbetsskeden sköttes enbart av kvinnor. Av de anställda var 40 procent kvinnor. Arbetstagarna på de olika avdel-

ningarna hade olika smeknamn. På en avdelning, där papparken radades på varandra på en tung metallskiva, kallades kvinnorna som jobbade där, för björnarna, för de måste vara så starka, för att orka lyfta den tunga balen. I fabriken fanns två torkhus, där de våta arken torkades i tre dygn. Torkhusen användes turvis. Det eldades i två stora ugnar också turvis tills värmen steg till 75 grader. Torkhuset bestod av många öppna våningar. Där jobbade kvinnor som kallades kråkor, balanserande, gående fram och tillbaka på smala spångar uppe i luften! De hängde upp papparken likt tvätt till tork. Arken sattes fast i träknipor fästa i smala träribbor. Knipanordningen kallades för djävulens tandkött eller djävulens käftar. Ett sommartorkhus fanns också, som inte behövde uppvärmas, då det användes sommartid. Där var svalt och skönt att arbeta, och alla längtade efter att få jobba där. Kartongen från Verla kallades Käsipahvi, för att den berördes så mycket av händer. Varje kartongark skulle vägas

och sorteras i rätt hög. Maria Mattsson är en legendarisk person. Hon kallades Verla Maria och gick i pension vid 77 års ålder efter att ha arbetat som sorterare i 55 ½ år! Enligt guiden ville hon inte heller då pensionera sig, men ledningen lovade, att de skulle kalla på henne, om det behövdes. Efter pensioneringen levde hon ännu många år i sin lilla stuga på området. Maria var så skicklig, att hon inte behövde väga kartongarken, hon kunde känna med sina fingrar i vilken hög de hörde hemma, trots att det fanns ett 30-tal olika tjocklekar. Hon lär aldrig ha misstagit sig. Som minne efter hennes långa dagsverke, finns fördjupningar i trägolvet, där hon stått under alla år! Verla pappersbruk ligger i en vacker

tegel är vackert byggda med tinnar och små torn på taken. Det var ett mycket intressant besök, men säkert tyckte vi alla, att det är bra, att den tiden är förbi. Man kunde inte låta bli att undra: Hur orkade dom? Vi har mycket att vara ödmjuka och tacksamma för. I en av de gamla byggnaderna finns en restaurang, där vi åt magarna mätta. Efter måltiden kunde vi ännu smaka på olika sorters vin och göra uppköp. På hemvägen styrdes kosan till Borgå, där vi hade kaffepaus i Konstfabriken. En gammal fabrik som gjorts om till kulturcentrum med konsthall, restaurang och cafeteria. Tack, för en mycket intressant och välordnad resa! Text SIV WIKSTRÖM Foto KRISTIAN LINDFORS.

miljö. Fabriksbyggnaderna av röd-

Bland munkar och nunnor i öst Korsnäsnejdens pensionärer gjorde en sommarresa till östra Finland 1–3.7 med 25 deltagare. Efter att resenärerna samlats upp styrde vi kosan till Alajärvi, där vi avnjöt kaffe och hembakta bullar vid Punaisen Tuvan Viinitila. Resan fortsatte genom vackra Viitasaari till Pielavesi, där vi besökte Urho Kekkonens barndomshem, Lepikon Torppa och fick höra om husets historia. Färden fortsatte till Koivumäen Kartano vid Kallavesisjön, där vi åt en välsmakande lunch. Sedan for vi till Valamo kloster i Heinävesi, och guiden berättade om munkarnas liv och arbete på området, där också volontärer deltar i olika sysslor. En god middag fick vi i klostrets matsal. God nattsömn fick vi i den rofyllda miljön vid klostret. Efter frukosten följande dag gjor-

des ett kort besök vid nunneklostret i Lintula. Sedan körde vi till Koli nationalpark med berget Koli som ligger 347 meter över havet. Sikten var dock inte så bra, då det var mulet och duggregnade. Där-

efter fortsatte vi med färjan över sjön Pielisjärvi till Lieksa. Lunchen åt vi ombord på färjan, färden tog 1 timme och 40 minuter. Vi besökte Vuonisjärvi och Paateri kyrka. Vi såg den kända konstnären Eva Ryynänens hem, atelje/galleria. Kyrkan på området blev klar 1991 med bänkar uthuggna ur grova trädstammar. I kafeterian fick vi kaffe och karelska piroger med äggsmör. I Lieksa gjorde vi ett besök i den moderna och stilrena kyrkan med naturen utanför som altartavla. Vi fortsatte till Bomba-huset i Nurmes och sedan till Kuhmo, där vi hade en utsökt karelsk middag vid hotell Kalevala vid stranden av Lammasjärvi, där vi också övernattade. Tredje dagen gjorde vi ett besök vid naturcentrum Peltola. Gui-

den berättade om alla djur i området och vi fick också se en film. Vi fortsatte till Suomussalmi där vi erinrades om vinterkrigets stora strid ”slaget vid Suomussalmi” med finländsk seger mot överlägset större styrkor. Där finns ett krigsmonument med 105 kopparklockor vajande i vinden, en klocka för varje dag som vinterkriget varade. Där finns också ett stenfält på 3 hektar med 17 000 stora stenar, som påminner om krigets offer och lidande. Lunchpaus hade vi denna dag vid Kultainen Kukko i Suomus-

Koivumäen Kartano vid Kallavesisjön.

salmi. Sedan fortsatte färden via Kajanas utkant, Nivala, Kannus och Karleby mot hemorten. På några ställen hade vi finsktalan-

de guider, men vår språkkunnige ordförande Sven Nysten tolkade snabbt till svenska. Med vår trygga och humoristiska chaufför förlöpte resan till allas belåtenhet, trots att körsträckorna ibland blev långa. Vi konstaterar, att reseupplevelsen fyllde alla sinnen, så de som inte kom med missade verkligen något. Text GULLVI NORRAS Foto SVEN R WESTERGÅRD

FÖRENINGSNYTT

GOD TID

6/2014 – 25

Kören Tonkarlarna uppträdde med många vackra, nostalgiska sommarsånger.

Allsångsfest i Kyrkslätt Det blev en glad och gemytlig som-

Heinola–Lahtis med båt Det bästa på Lojo svenska seniorers sommarresa den 11–12 juni var båtfärden från Heinola till Lahtis. Onsdagen den 11 juni startade 31 seniorer sin sommarresa mot Päijänne–Tavastland. På förmiddagen anlände vi till centret Heinolan Heila, där vi besökte en butik med närproducerad mat. Vi åt en lätt lunch på café Heila i samma kvarter. Vi fortsatte till Heinola stadsmuseun. Där kan man bese Heinola stadsmuseums 50-årsjubileums-utställning Barock. Förutom i stadsmuseet finns utställningar också i konstmuseet och Galleri Lambrett. Barockstilen dominerade i Europa från början av 1600-talet till mitten av 1700-talet. Barocken utstrålar glans och prakt. Den omfattar möbel, inredning, bildkonst, musik och litteratur. Samlingarna har hämtats från museer, herrgårdar och privathem.

Därefter gjorde vi ett besök i

Ascanska ämbetsmannahuset från 1700-talet. Möblerna i gustaviansk stil, tapeter, dörrar, fönster och bruksföremål berättar om hur en landshövding bodde i det dåtida Heinola. Vid halvfyratiden gick vi ombord på m/s Suometar, som majestätiskt stävade ut på Päijänne. Vädret var det bästa tänkbara med glittrande sol på vågkammarna. Däcksstolarna ockuperades snabbt. Alla njöt av det storslagna insjölandskapet. Resan blev angenäm med god mat och dryck. Förutom vår grupp fanns det endast ett tiotal andra passagerare. Vid ankomsten till Lahtis mötte bussen. Folk flanerade på kajen och njöt av tillvaron på terrasserna.

Det var en riktig sommarkväll. Vi åkte till hotellet. Kvällen var fri för egna strövtåg. Torsdagsmorgon grydde regnig och

grå. På programmet stod sight-seeing med buss. Guide var Nisse, som hade svårigheter att uttrycka sig på svenska. Han kämpade tappert på. Namnet Lahtis var känt redan 1445, då en liten by i Hollola socken. Då Riihimäki–Sankt Petersburgsbanan öppnades för trafik 1870 blev Lahtis en viktig trafikknutpunkt. Det skulle dröja ända fram till 1905 innan Lahtis fick stadsrättigheter. I dag är Lahtis med sina 100 000 invånare den åttonde största staden i Finland. De mest synliga av betydande byggnader är hoppbackarna. Vidare kan nämnas Korsets kyrka ritad av Alvar Aalto och stadshuset ritat av E. Saarinen. År 2000 invigdes kongress- och konsertcentret Sibeliushuset. Det var många som ville beundra utsikten från hopptornet på Salpausselkä-åsen. Efter dessa svindlande höjder intogs lunch på restaurang Voitto. Under eftermiddagen besöktes en före detta tändsticksfabrik, där Pro-Puu rf:s galleri är inrymt. Föreningen hyr ut utrymmen till utställare av trä och träförädlingsprodukter. I dag låg Sibelushusstranden öde och tom. Vi drack eftermiddagskaffe på Kahvila Karinranta. I bussen på hemvägen avtackade ordförande Birgit Pihl på resenärernas vägnar resekoordinatorn Litti Wahlbeck för en intressant och trevlig resa. VIVA HOLM

marträff för västnyländska pensionärer den första måndagen i juni då Kyrkslätts pensionärer ordnade den traditionsenliga Allsångsfesten i Församlingshemmet för att fira våravslutning och ta emot sommaren. Den ljusa och rymliga Församlingssalen fylldes till sista platsen med närmare 200 deltagare. Bland publiken kunde man se många bekanta ansikten från allsångsfester under tidigare år. Vi samlas nu den åttonde gången här i Församlingshemmet för att fira våravslutning med mycket sång och musik och trivas tillsammans sade Fredrik Malmsten, ordförande för Kyrkslätts pensionärer, när han hälsade publiken välkommen. Församlingens hälsning framfördes av pastor Linus Stråhlman. Denna gång leddes allsången för

första gången av Stig Johansson. Allsången inleddes med glada och populära sommarsånger Jag tror på sommaren och Sommarens soliga dagar och fortsatte med Min älskling samt Sjung och le. Stig Johansson lyckades få publiken att sjunga av hjärtans lust. Publiken kunde vila ljudstämmorna då Boris Westerlund, som aldrig sviker allsången, underhöll med stämningsfulla musikinslag En afton i Wien och En stund med Los Paraquayos. Eftermiddagens kära inslag var

också då Tonkarlarana fyllde estraden och underhöll publiken med många vackra och nostalgiska sånger. Kören började sitt uppträdande med sången Vid en källa och fortsatte med bland andra Jag gungar i högsta grenen och Evert Taubes Vals i Valparaiso. Bert Jacobson som ackompanjerade Tonkarlarna tog publiken med att sjunga Körsångarens kretslopp tillsammans med kören. Före kaffepausen fick vi lyssna till

solosång av Mika Rekola och ackompanjemang av Bert Jacobson. I pausen serverades kaffe med goda smörgåsar och hembakade kakor till bords. Serveringen sköttes av föreningens egen arbetsgrupp som också hade lagat smörgåsarna och bakat kakorna för 200 deltagare, vilket är värt att nämnas. Allsången fortsatte och det sjöngs många glada svenska sånger och alla trivdes. Fredrik Malmsten tackade alla deltagare och alla som hade deltagit i festarrangemanget och önskade alla en skön sommar. Catharina Hindrén, ordförande för SPF Västnyland, tackade arrangörerna för en lyckad och trevlig eftermiddag tillsammans. Allsångsfesten var slut och glada pensionärer gick ut i det soliga sommarvädret och hade säkert många minnen med sig hem från en trivsam dag i Kyrkslätt. Text och foto RAILI NORDBLAD

Kalle och Brita Nordström, glada pensionärer från Karis, trivdes på festen.

26 – GOD TID

6/2014

FÖRENINGSNYTT

Norra Kyrkslätts pensionärers sommarresa Sommarresan i år gick till den danska ön Bornholm, 24–30.6. Efter ankomsten till Stockholm susade vi söderut genom Sverige för att övernatta i Karlshamn. Följande dag besökte vi Kåseberga, ett litet, gammalt fiskeläge vid kusten. Där skulle vi bese Ales stenar, Sveriges största bevarade skeppssättning. Den omfattar i dag 59 stenblock i form av ett 67 meter långt och 19 meter brett skepp. Det är en ganska märklig fornlämning som man inte vet så mycket om. Den nämns redan cirka 1515, men analyser visar, att skeppssättningen uppfördes någon gång under perioden 500–1000 efter Kristus. Det är en förunderlig plats, som är svår att beskriva, den måste ses med egna ögon. Man kände historiens vingslag, och önskade att stenar kunde tala. Dessa stora stenblock, radade som ett stort fartyg, tiger om sin hemlighet. I sluttningen, ner mot havet, växte miljontals orange vallmon. Vilken ögonfröjd. Vi besökte också Ystad, innan färjan förde oss över till Bornholm. Ystad är en gammal regementsstad. Regementsområdet har anor från 1770-talet till 1997. Nu är det ett

populärt bostadsområde med gatunamn efter officerare. Vår pigga guide Ulrika visade oss runt i de äldre delarna av staden. Här finns gamla korsvirkeshus och ett gammalt Franciskanerkloster. Vid klostret finns en kryddträdgård och en underbar rosenträdgård med en ljuvlig doft. I Maria kyrka, från 1200-talet, som ligger bredvid klostret, finns ännu i dag en tornväktare. Varje natt, året runt, blåser han i sin lur, en tornstöt för varje kvart i varje väderstreck mellan 21.15–01.00. Seden härstammar från 1600-talet. Det betydde, att allt var lugnt i staden. Inga okända besökare hade tagit sig in genom stadsporten eller obehöriga skepp anlöpt hamnen. Det var också den tidens brandalarm. Färjan tog oss över till Rönne, som är en gammal stad eller by, som nämns så tidigt som 1277. Med sina 15 000 invånare är Rönne Bornholms största stad. På hela Bornholm bor ca 30 000 invånare. Första dagen på Bornholm besök-

te vi en underbar trädgård och en butik med konsthantverk. Trädgården är privat och heter Vestermarie. Färden fortsatte till Bornholms

Tekniska Samling. Där finns något för envar. Allt från 6 170 olika kaffekoppar, gamla pottstolar till traktorer. Längst i norr finns Hammershus fästning. Här gjordes endast en fotopaus. Vi var på väg till Österlars rundkyrka. Det finns 4 rundkyrkor på Bornholm. Österlars kyrka är den största. Dagens lunch och litet shopping eller strövtåg i Gudhjem. Andra dagen på Bornholm körde vi från Rönne längst i väst till Svaneke på östkusten. Vi åkte genom Bornholms största skog, Almindingen, som samtidigt är Danmarks femte största skog. Här har man planterat in europeisk bison eller vicenter, som ser ut att må bra, och har börjat föröka sig. De lever i en 200 hektar stor inhägnad. I Smögebaeck gamla fiskeläge åt vi rökt sill på mörkt bröd till lunch den här dagen. På Bornholm finns många fiskrökerier och rökt fisk hör till öns delikatesser. De kännspaka silhuetterna av rökeriernas skorstenar sticker upp här och där. Doeudde längst i söder är en upplevelse med sin mjuka, fina sand. Sanden är så fin, att den har använts i timglas. Vi hade en junior, Tindra, med oss på resan, och

hon kastade sig modigt i vågorna. Vi andra nöjde oss med att promenera i den ljuvliga sanden. Bornholms strandlinje är 158 kilometer. Från syd till nord fågelvägen 40 och rätt över från väst till öst 30. Vi besökte vingården Lille Gadegård i Pedersker. Vingårdsbonden Jesper berättade med humor om verksamheten. Sedan blev det vinprovning och eventuella uppköp. På vingården bodde också två grisar. Båda var stora, men man kan säga, att den ena var jättestor. Kanske för att den drack Coca Cola light! Den skulle inte ätas, bara vara till lyst! På Bornholm bryts rätt så mycket granit. Vi gjorde en liten avstickare till ett stenbrott. På grund av stenbrytningen har Bornholms djupaste sjö uppstått, 30 meter djup, 20 meter under havet. Det finns en gammal stadsdel i Rönne, och vi som promenerade dit, fick uppleva en stad , som från en saga. Gamla korsvirkeshus med frodiga, vackra klängrosor längs väggarna och underbara, kraftiga stockrosor som växte upp från små jordplättar vid husens väggar. Där stod de stolta och raka med sina stora olikfärgade blommor. Underbara kvarter, där det allra mesta var

mycket prydligt och välvårdat. Det var som att vandra i en annan värld i en annan tid. Men Rönne är också en modern stad med allt man kan behöva. Bornholm är en vacker grön ö, väl

värd ett besök. Där blommar vallmon och blåklint och har man tur, kör man kanske förbi en gård med frilandsgrisar. Grisar, stora och små, boende ute på en åker med egna små hus att bo i. Det måtte vara ett skönt grisliv! På Bornholm snöar det inte så ofta, men vår bornholmska guide Jens berättade, att ett år mellan jul och nyår, snöade det så mycket, att alla vägar var igensnöade. Just då, skulle ett litet barn komma till världen, men de kunde inte ta sig till något sjukhus. Då spände en hurtig barnmorska på sig skidorna och skidade 25 kilometer till den blivande mamman. Allt gick bra, och ett friskt barn såg dagens ljus. På hemvägen stannade vi i Gränna för att äta lunch och köpa polkagrisar. Tack, för en trevlig och innehållsrik resa! TEXT SIV WIKSTRÖM FOTO LEIF WIKSTRÖM

Intervju med Ros-Marie Puuska på resa till Bornholm med Norra Kyrkslätts Pensionärer Var det här din första pensionärsresa?

Jo, det var det.

Hur kom det sej att du kom med?

Det kom sej av det, att Anne-Maj (som också var med) och jag har varit arbetskamrater och hon kom ihåg, att jag alltid har velat resa till Bornholm. Har resan uppfyllt dina förväntningar?

Den har varit mycket bättre. Jag är verk-

ligt nöjd.

Har du saknat något på resan?

Nej.

Har du shoppat mycket, och fanns det tillräckligt tid med tid för shopping?

Jag hade inte tänkt shoppa så mycket, så för mej räckte tiden till. Är danska eller bornholmska svårt att förstå?

Jo. Jag har läst en del danska böcker, i skrift är det lättare. Var resan passligt lång?

Ja, resan var passligt lång.

Kan du tänka dej att komma på en liknande resa en annan gång?

Jo, det kan jag.

Fanns det något som var speciellt bra eller trevligt?

Resesällskapet.

En känsla som dröjer kvar?

Vår middag i Karlshamn, perfekt betjäning. Jag har alltid drömt om att få se en solnedgång i havet. Fastän jag själv är från skärgården, har jag inte upplevt det förut. Nu fick jag uppleva det från hotellets terrass på Bornholm. Text SIV WIKSTRÖM

FÖRENINGSNYTT

GOD TID

6/2014 – 27

Olympia firar 40 år Den 21 maj firade Pensionärsfören-

ingen Olympia sitt 40-årsjubileum. Gästerna togs emot av ordförande och vice ordförande till bakgrundsmusik av Boris Westerlund. Efter att de 40 gästerna bänkat sig hälsade ordförande alla välkomna . Hon nämnde med tacksamhet de tre damer som grundade Olympia och som nu blickar ner på oss från sina moln. Vi är stolta över att ha en medlem, Margit Tall, som skrev in sig på föreningens andra möte . Tyvärr var hon nu förhindrad att delta i jubileet. Vi sjöng Lystringssången och fick lyssna till Boris Westerlunds fina musik. Förbundets ordförande Ole Norrback hedrade vår fest med sin närvaro och höll festtalet samt överräckte tillsammans med ombudsman Jan Holmberg ett ”brunt kuvert”. Samrådets ordförande Marianne Lindberg uppvaktade med en vacker blombukett. Rungande applåder fick vår medlem Birgit Kilpi då hon läst 2 dikter. Efter att vi under trevlig samvaro

ätit en god middag fick vår tidigare och långvariga ordförande Gretel Ahlbom ordet .Hon läste även upp en sparad artikel, skriven av vår medlem Georg Wiik (avled år 2013, 94 år gammal).

Duo Familia uppträdde.

Sommardagar på Lövhyddan Med flaggan i topp och till musik framförd av SiSPorkestern hälsades nästan 100 medlemmar i Sibbo Svenska Pensionärsförening (SiSP) välkomna till de traditionsenliga sommardagarna på Lövhyddan i Kalkstrand 7–8 juli. Vädret var strålande, solen sken het ”över åker och älv”. Gretel Ahlbom.

Under festens gång sjöng vi allsång, lyssnade till Boris musik och några medlemmar berättade om sina minnen från Olympias verksamhet. Efter kaffet med tårta avslutade vi festen med den vackra sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer. Vi önskade varandra en trevlig sommar samt att vår lilla förening skall få nya medlemmar och vi ännu kan fira många jubileum. B.P.

Margareta Ahlfors, Gunilla af Heurlin, Tua Kurten, Gunnevi Wiik, Ebba Holmberg och Ritva Gustafsson.

SiSP-ordförande Hans-Christian ”Nappe” Christiansson hälsade alla välkomna och gav information om dagens begivenheter. Svenska Pensionärsförbundets verksamhetsledare Veronica Fellman framförde förbundets hälsningar. Till ny verksamhetsledare har valts Berit Dahlin. Veronica kommer att tillträda tjänsten som verksamhetsledare för Servicehusstiftelsen i Sibbo i augusti. Välkommen till Sibbo, Veronica! Pensionärskören Roostaggarna sjöng om hur den ljuva sommarn nalkas, Säg det med ett leende och några andra lättsamma låtar till publikens belåtenhet. Lasse Tackman spelade på kornett ”mellan verserna”. I Naturstigen deltog 13 lag med två eller tre deltagare. Stigen blev väl upptrampad då hela skocken traskade iväg för att hitta de rätt kvistiga frågorna, som Matti Räsänen gjort upp. Visste ni förresten att Hawaiis huvudstad Honolulu ligger på ön Oahu? På de tio frågorna med tre svarsförslag var lyckades två lag få ihop sju rätta svar. Lotten fick denna gång avgöra vilket lag som fick guldmedaljen. Så var det dags för lunch. Det var laxsoppa, som den raska kökspersonalen hade dukat upp under ledning av Marianne Holm. Sop-

pan gick åt som smör i solen, ingen blev utan trots att en del tog för sig flera gånger. Medan vi ”vilade på maten” uppträdde Duo Familia bestående av Fanny Hellström (sång) och Emilia Hoving (piano). Vi fick höra flera fina bekantingar, bland andra On the Sunny Side of the Street, Ljuvliga ungdom, Idas sommarvisa, I´ve got Rythm för att nämna några. SiSP-orkestern spelade Vi går över daggstänkta berg och där kom Johannas Pärtflickor Kerstin Ahlberg och Margareta Lagerqvist i sina pärtkjolar och sjöng en lovsång till Lövhyddan på samma melodi, text av Johanna Lindström. Flickorna fick rungande applåder och man hade gärna hört flera verser. Orkestern fortsatte med den musikaliska underhållningen och spelade många glada godingar, några i publiken sjöng med och någon tog sig en svängom. Före kaffet hann man med en tre-

kamp i pilkastning, frisbee och mölkky. Damklassen vanns av Lena Martin, tvåa blev Åsa Laukonlinna (från SPF) och på tredje plats kom Doris Wallenius. Herrklassen vanns av Helge Herlin, tvåa var Per-Olof Friström och trea Håkan Liljeström.

Till eftermiddagskaffet serverades en mumsig jordgubbsgräddtårta eller på Sibbovis stoppakaku. Som sista programpunkt var det prisutdelning och dragning av lotteriet. Många vinster av olika slag delades ut, huvudvinsten var ett stort och tungt paket inslaget i gåvopapper. Den vinsten tillföll Matti Räsänen, som visst öppnade paketet först hemma. Under dagen höll Kaarlo bastun varm och många tog tillfället i akt och badade bastu för att sedan svalka av sig i Kassivikens +22-gradiga vatten. Till andra dagen, som var minst lika

varm och solig, infann sig ett 30-tal fortfarande glada pensionärer. Nu var det mera fri samvaro med lekfulla spel, mölkky och boccia. Lunchen bestod av en välsmakande sjömansbiff med rödbetor och sallad, till kaffet nygräddad bulle. Kaarlo såg till att bastun var varm och Christer och Nappe skötte om grillen. Man kunde konstatera att korven hade strykande åtgång! Allsången som leddes av den alltid lika gemytliga Harry Stenfors var uppenbart uppskattad. Till Harrys gitarrackompanjemang sjöng alla, var och en enligt sin näbb, så gott som alla sånger ur vårt allsångshäfte. Även de trevligaste dagar har ett slut, så också dessa Lövhyddandagar. Vi ses igen nästa år ty traditioner skall man hålla fast vid! Text RITA TACKMAN Foto NAPPE OCH RITA

Lovisanejdens sommarresa Årets mest efterlängtade, den hem-

liga resan gick i år till Tusby och dess kultursevärdheter. En välorganiserad, lärorik och intressant resa med 74 deltagare. Tack vare kunniga guider som var med under hela resan blev behållningen den bästa. Tusby blev ett unikt kulturcentrum då konstnärer som Juhani Aho, Eero Järnefelt, Pekka Halonen och Jean Sibelius lockade varandra att bosätta sig i samma trakt. Resenärerna besökte först Jean Sibelius Ainola. Man fick se sig om i hemmet, trädgården och bastun.

Makarna är begravda på Ainola och många besökte graven. En stor konstutställning av Pekka Halonen och hans samtida konstnärer pågick i Pekka Halonens hem Halosenniemi. Själva byggnaden ritades av Halonen själv och förmedlar samma känsla som hans tavlor. Huset var byggt av kraftiga stockar, möblerna och dörrarna av obehandlad furu. God och vackert uppsatt lunch serverades på Krapihovi, ännu på 80-talet en gård med mjölkkor, nu ett välskött gästgiveri med restaurang, butik, sommarteater och golf.

Vackra rikt blommande rabatter prydde gården. Som helhet ett ställe man gärna kommer tillbaka till. Vårt sista besök gjordes på Lotta

Svärd-organisationens museum. Där fick vi en lärorik föreläsning om organisationen och dess historia och om lottornas värdefulla insats under kriget. Det blev mycket att se och smälta. Men kanske det bästa av allt var att få träffas och trivas. Text och foto KRISTINA WAHLSTRÖM

På väg in till Sibelius hem Ainola. Fr.v. Gugge och Ingmar Trogen, Britta Gustafsson, Ulla och Pelle Vikström .

28 – GOD TID

6/2014

FÖRENINGSNYTT

Kulturutbyte när det är som bäst I mitten på maj fick Vi Norrifråns

pensionärskör i Karleby besök av sångkören Lyckan från Kalix i Sverige. Det var fortsättningen på det kulturutbyte som inleddes 2008 då Kalixkören besökte Karleby och sångkörerna gav en gemensam konsert på Jungsborg. När Lyckan firade sitt 25-årsjubileum 2011 besökte VI Norrifråns pensionärskör den jubilerande kören. Nu var det tid för återbesök och lördagen den 17 maj bjöd de båda pensionärskörerna på en gemensam konsert som hölls i Donnerska skolan. Gästerna kom redan dagen innan och höll gemensamma övningar i Mikaelsalen. Körerna uppträdde även i Emeliehemmet och avslutade dagen med en festsupé på Sällskapsklubben.

Sångkören Lyckan leds sedan starten av Markku Putila och har närmare 40 glada sångare mellan 65 och 85 år. I Karleby deltog ett 30-tal sångare och en orkester som hanterade piano, dragspel, basklarinett, nyckelharpa, gitarr och bas. – Vi sjunger för att glädja oss själva och försöker sprida glädje både bland gamla och unga och repertoaren består av både svenska och finska sånger. Det största äventyret för kören var resan till Amerika 1992, säger Putila. Eftersom körledaren är född i Fin-

land har kören länge haft kultur utbyte med Finland. Putila ser samarbetet över gränsen som väldigt givande. Genom att träffa andra körsångare kan man utbyta sånger,

Vi Norrifråns pensionärskör.

ge gemensamma konserter och helt enkelt träffas och utbyta tankar. – Detta är kulturutbyte när det är som bäst och detta skall bli tradition, säger sångkören Lyckans ordförande Maud Wikström och Vi Norrifråns dirigent John Storbacka när de kramar om varandra under kvällsfesten på Sällskapsklubben. Också Vi Norrifråns ordförande Greta-Lisa Nilsson gladde sig över samarbetet mellan körerna i Kalix och Karleby när hon hälsade välkommen till bords vid kvällsfesten som bjöd på ett rikhaltigt program med allsång, enskilda uppträdanden, vitsberättande och gemytlig samvaro. Kvällen avslutades med tacktal och avskedsgåvor. OLE GRANHOLM

Slutet gott allting gott. F.v. Ingmar Kullas, Markku Putila, John Storbacka, Greta-Lisa Nilsson, Maud Wikström, Sigurd Wikström och Nils Nilsson.

Lyckans körledare Markku Putila hanterar klarinetten med bravur.

Sångkören Lyckan från Kalix.

Österby Pensionärer har aktiva medlemmar Före höstsäsongen inleds och sommarsäsongens aktiviteter börjar vara över blickar vi tillbaka till årets början. Verksamhetens stomme har bestått av våra månadsträffar andra onsdagen i månaden. På dessa träffar har vi haft inbjudna gäster, druckit kaffe och umgåtts med varandra, sjungit allsång, funderat på ’hemliga lådans’ innehåll, prövat på sittdans, spelat bingo och sysslat med annat smått och gott. Våra gäster hittills har varit Margareta Söderlund (kroppen i balans), Pia Moberg (ljudutjämningsapparat), Guy Wallin (hörapparater och liknande hjälpmedel), Ulrika Kallio och Monica Wikström (trädgården) och Roger Roos (brandsäkerheten). Förutom månadsträffarna har vi haft en fototävling, bowling varje vecka inklusive klubbkamp mot Karis Pensionärer, frågesportträffar, IT-utbildning och på våren en naturklubb. Vi åkte också till Fallåker och såg årets pjäs Helt Upp och Ner och till Degerbyrevyn Fart i flanellen. På våren nåddes vi av två positiva

nyheter. I samband med SPF:s vår-

möte fick vi motta tredje pris i medlemsvärvningstävlingen. Vi har nu fler än 250 medlemmar. Detta var redan andra gången vi prisbelönades i detta sammanhang. Som socker på botten lyckades vårt lag som avslutning på SPF:s vårmöte även i år vinna SPF:s hela frågesportfinal! I frågesportlaget ingick Snöfrid Löfroos, Ulf Fagerström och Nils Jansson. Vi segrade också senaste år med samma lag. Dessa placeringar gav oss ett bra ekonomiskt tillskott i vår kassa. På våren hade vi en trivseleftermiddag på Hotel Sea Front med inbjudna gäster från Ingå Pensionärer. Gästerna ställde mangrant upp och framförde några sånger, detta i stället för exempelvis blommor eller någon annan gåva. Deras sångkör leddes av deras ordförande Kaj Sjöblom, som också visade sig vara en bra historieberättare. Vårens sista månadsträff hölls den 14 maj och den 21 maj åkte 50 personer på shoppingresa till Idea parks stora affärscentrum i Lembois. Eftermiddagskaffet drack vi i Bowling 4 you-hallen i Finlaysons gamla fabriksfastighet i Forssa. Där fick intresserade kasta bowlingklotet och Ann-Mari Sundström slog alla de andra genom att två gånger kasta strike!

Den 17 juni var 55 medlemmar med

Viking XPRS till den vackra och lummiga sommarstaden Tallinn, där vi bland annat besökte Japanska trädgården. Hemliga resan den 15 juli samlade 93 personer. Resemålet var Åbo, vilket fem medlemmar tippat rätt på. Dagen började bra med kaffe och tilltugg i Kaimalan Karhulampi i Pemar, ett helt förtjusande och annorlunda ställe, både inomhus och utomhus. Sankta Katarinas kyrka i Nummis studentby i Åbo var följande ställe vi besökte. Kyrkan är från 1340-talet och är den nästäldsta byggnaden i Åbo efter Åbo Domkyrka. Takmålningarna är från 1340-talet. 1396 plundrade tyska sjörövare kyrkan och brände ner den och först på 1440-talet blev den uppbyggd igen. I kyrkan sjöng vår 93-manna kör en psalmvers ur Blott en dag ett ögonblick i sänder. Aboa Vetus & Ars Nova-utställningen Den återfunna staden skulle vi se. Det var ett underjordiskt ruinkvarter, en mycket intressant och unik upplevelse om ett medeltida Åbo. Heliga Annas kapell var också sevärt, i all sin karghet. Efter detta äntrade vi Bore-båten som nu, efter att ha sett sina glansdagar som kryssningsbåt, permanent

stod förankrad i Aura å och användes som lunchrestaurang. Hytterna var ombyggda till små hotellrum som man kunde hyra som övernattningsställe. Efter den goda lunchen på Bore, stod Qwensels gård och Apoteksmuseet i turen. De som hellre ville besöka den charmiga Saluhallen, gjorde det. Från Åbo åkte vi till Tammiluoto Vingård på Lemlaxön. Det var ett vackert ställe vid vattnet och ett fint utfärdsmål i sol och vacker grönska. Värden Timo Jokinen berättade om verksamheten och produkterna som de tillverkar av äpplen från de 3 000 äppelträden. Vi besökte också butiken på vingården. Kaffe med nygräddad kanelbulle serverades före hemresan. På

hemvägen stannade vi för att räta på benen och hade en stövelkastningstävling och Rolf Rehn var den som kastade stöveln längst. I bussen hade vi som vanligt små tävlingar och vinster delades flitigt ut. Före höstsäsongen kör igång var vi med på SPF Västnylands sommarfest i Karis den 6 augusti. Den 6 september har vi en annor-

lunda utfärdsdag i sikte då vi har planerat att besöka Malmbacka för att se när kolmilan tänds. En resa till Tallinn den 9 september är också planerad. Välkommen med till dessa september-aktiviteter och också till höstens första möte på skolan den 10 september. NJ/GB

FÖRENINGSNYTT

GOD TID

6/2014 – 29

Sjundeå pensionärer till Haapsalu och Dagö Söndagen den 8 juni åkte 44 glada pensionärer med Wikströms buss och Thomas vid ratten på väg mot Estland och Haapsalu. Inge som mötte bussen i Tallinn var förhindrad att följa med till Haapsalu så vi fick istället lyssna på guiden Ritta. Hon talade oavbrutet hela vägen och lärde oss många roliga ord på estniska. Vi åkte förbi Pulma-talo = magistraten, såg Keila från bussen samt Rummufängelset som haft opp till 1 000 fångar och nu är till salu då det finns fängelser i Pärnu och Tart tu. Besökte en gammal militärbas i Haapsalu där det fanns lämningar av bunkrar samt landningsbana av betong. Där lär männen sina fruar att övningsköra bilen då det är så rak kurs. Efter att vi fått våra rum på Hotell Promenaadi vid stranden med fin utsikt mot havet gick vi till gemensam middag till Haapsalu Kuursaal, en av de finaste träbyggnaderna i Estland. Efteråt bjöd Timo på dragspelsmusik vid hotellet. På måndagsmorgon var Inge åter

med och det blev tidig avfärd mot färjan som avgick 8.30 mot Heltermaa på Dagö. Dagö är 60 kilometer från öst till väst och 40 från norr till syd och har runt 10 000 invånare. Vi såg Korsbacken där Dagösvenskarna höll gudstjänst 1781 då 1 200 personer med kreatur deporterades till Ukraina. Resan tog 12 månader och bara 600 kom fram. Nu besöks Korsbacken främst av turister samt av dem som vill göra kors av det naturen kan bjuda på. Vi besökte också Tahkuna fyr samt såg minnesmärket över Esto-

Vid Soera Hembygdsmuseum.

nias offer. Fartyget sjönk den 28 september 1994 och klockan på minnesmärket lär klämta när det blåser samma vind som då båten sjönk. Efter en god lunch på Viina Köök i Körgesaare åkte vi till Kärdla som blev stad 1938, där kunde vi räta litet på benen och besökte torget. På Dagö finns också en miniatyr av Eiffeltornet. Vi besökte också Vaemla yllefabrik samt Soera hembygdsmuseum som byggdes 1848 och visar Dagöbornas liv under gamla tider, museum blev det 1979, vi blev guidade på estniska av en glad dam som visade oss runt och Inge fick översätta för oss. 17.30 avgick färjan tillbaka till Haapsalu, vi såg och hörde mycket under dagen och avslutade med gemensam middag på vårt hotell.

På tisdagen fick vi bekanta oss med

Haapsalu, först järnvägsstationen som byggdes 1905–1907 för att tsaren skulle besöka kurorten. Tsarens tåg var 214 meter långt så perrongen skulle vara lika lång ock täckt så att ingen blev våt om det regnade Det finns två paviljonger, en var för tsarens familj, den andra för tjänstefolket som följde med. Sedan besökte vi Ilon Wiklands galleri, hon har illustrerat många av Astrid Lindgrens barnböcker. Först såg vi en film om hennes liv i Estland och Sverige och sedan gick vi runt och såg bland annat barnens lekrum på tredje våningen, där fanns ett riktigt kök i barnens storlek och Karlsson på takets rum. Även vi pensionärer trivdes där. I galleriet fanns det mängder av

fina ritningar, många bekanta från böckerna. Efter lunchen blev det Biskopsborgen som man började bygga på 1200-talet. Vi besökte dopkammaren som även kallas Vita Damens kapell, vid fullmåne i augusti syns hon i ett fönster i kapellet. Sägnen berättar om kärlek mellan rik och fattig, han dödades och hon murades levande in i väggen på kapellet. Middagen åt vi på Laine Spa där vi tackade Inge och Thomas, lyssnade på musik och några dansade lite. Tillbaka på hotellet blev det aktuellt att packa för hemfärden. På onsdagen besökte vi först Haap-

salu torg före vi startade mot Tallinn, i Palivere for vi till Vilung Puits där man gör tavlor, fat och

skålar av olika färgers glasflaskor som krossas för hand. Under 8 timmar krossas flaskorna och konstverken formas, sedan läggs de färdiga sakerna i en 800-gradig ugn över natten. På morgonen är föremålen färdiga. Flere av oss hittade trevliga saker med hem. Nära Laagri blev det tid för lunch. Inge och Thomas åkte till Pirita och runt i Tallinn med en del av oss medan andra stigit av bussen för att handla. Vi samlades för att få biljetterna och säga hej åt Inge för den här gången. Så blev det Viking XPRS och kurs mot Helsingfors. Alla kom lyckligt hem nöjda, med nya intryck och tur med vädret hade vi också. AÅ

Tenala-Bromarf pensionärer på hemliga vägar Måndagen den 14.7 startade Tenala-

Bromarf pensionärer sin traditionella hemliga resa med Wikströms buss med Ralf Wikström vid ratten och Birgitta och Stig Nyberg som reseledare. Bussen startade klockan 7 från Bromarf via Tenala och Ekenäs. Därifrån bar det av österut, Stig hälsa alla 50 morgonpigga pensionärerna välkomna med och hoppades att alla skulle få en fin och trevlig resa. Stig hade beställt vackert väder, alla var på gott humör. Så uppstod förstås frågan om resemålet, vart är vi på väg? Lite försiktiga förslag om österut, sedan norrut men reseledaren höll god min och ingeting avslöjades. Så möttes vi av ett kraftigt åskregn vilket gorde att Ralfen fick begränsa farten och tiden började bli knapp till första målet, efter Borgå hölls en kort paus, så kort som möjligt ifall vi skulle möta ett

åskregn till. För lunchen är bokad till klockan 12.00, efter pausen började man lägga ihop två och två och konstaterade att det var något lurt med att vi måste vara framme prick till lunchen. Kanske vi skall ut med en båt och där äta ombord, småningom kom man på att det är Villmanstrand och eventuellt en kryssning på Saimen. Så det var bara för Stig att konstatera att jo så är det. Vi anlände till hamnen klockan 11.50 och där låg kryssningsfartyget MS Camilla och väntade på oss, så det var bara att stiga ombord. Prick klockan 12 la båten ut och lunchen serverades. Kryssningen varade i två timmar som vi fick njuta av fint solväder och en nästan spegelblank Saimen. Vi åkte genom Saimakanal där vi fick uppleva hur det är att åka genom en sluss med 13 meters höjdskillnad på vattenivån. Klockan 14.00 var vi tillbaks i hamnen, alla mätta och nöjda.

Vi tog en runda genom det bloms-

terfyllda Villmanstrand för att se hur fint där var, en verklig ögonfröjd. Så blev det incheckning på hotel Scandic Patria varefter det var fritid till klockan 18 då vi samlades för en gemensam middag i hotellets restaurang. Där uppvaktade föreningen sin mångårig värdinna och styrelsemedlem Brita Nyberg, som hade fyllt jämna år före resan, med SPF:s bordsstandar. Efter middagen var det fritid till klockan 9 följande morgon. Då var alla plikttroget i bussen och vi styrde kosan hemåt via Fredrikshamn och Kotka. I Kotka besökte vi först Maretariet med guidning och svensk tolk. Vi fick bekanta oss med en mängd olika fiskarter som simmade i akvarierna, där fanns också ormar. Före vi fortsatte till Merikeskus Vellamo tog vi en promenade i Sapokaparken med otroligt fina blomsterarrangemang och vatten

fall runt en rätt stor vattendamm. I Sjöfartsmuseet åt halva gruppen lunch och andra halvan gick på guidad rundtur och så böt vi om. Där hade vi en fantastiskt fin svensk guide och mycket intressant att se och höra historien om alla fartyg med mera. Så började då hemfärden på allvar och sista pausen var i Sibbovi-

ken, för kvällskaffe. Leif Lindholm berättade vitser i bussen och stämningen var på topp ända hem. Leif tackade Stig och Birgitta för en fin resa lika så Ralf för en trygg färd. Stig tackade deltagarna för gott sällskap samt Wikströms busstrafik för hjälpen med planeringen av resan och Ralf för en lugn och trygg resa. SN

30 – GOD TID

6/2014

FÖRENINGSNYTT

Ingå Pensionärer bekantar sig med bygdens kultur Ingå Pensionärers sommarutfärd

företogs 15 juli längs Ingårundan till Fagervik och Barösund. 42 pensionärer åkte med Lundströms buss och med Roland vid ratten. Det första målet var Fagervik bruk där guide mötte och gav god information om brukets historia, likaså besöktes Fagervik privata träkyrka och slutligen museet. Därpå åkte vi mot Barösund. Rainer Björklöf berättade om olika byggnader som hörde till Fagervik bland annat gamla mejeriet och Finnpada, där den första finskspråkiga skolan inrättades samt om Riddarkil. Färden gick över Korssundsbron till

Barölandet. Där står ett vindkraftverk kvar. Vid färjfästet mötte byarådets ordförande Erik Holmberg oss, han var med oss hela tiden. Vi åkte till Rövass lägergård, som Ingå församling köpte av Åbo Akademi. Tidigare hade gården en stor äppelträdgård. Ingå kommun köpte ett område, som i dag har fast bosätt-

ning intill lägergården. Skogen vi såg hade i Eriks ungdom varit bördiga ängar. Av de båda skolhusen i Barösund är det ena Källnäsudd i dag restaurant Scola, i den andra finns i dag vävverksamhet för många intresserade. God lunch intogs i restaurant Scola, som ligger vackert vid farleden. Vädret var på vår sida. Vi besökte torget, butiken och kiosken och följde med den livliga trafiken i hamnen och vid butiken och framförallt i farleden. Det bästa var den utställning som byarådet arrangerat i den gamla butiksfastigheten. Erik Holmberg informerade om skärgårdslivet förr och nu, om farleden genom Barösund under krigsåren och under olika skeden i vår historia. Anders Holmberg informerade oss om utställningen. Gustafs Sundmans 49 mappar med tidningsurklipp som handlar om händelser i Barösund, en liten del av hans samling på 3 000 mappar. Tua Rahikainens vackra foton förstorade häng-

de på väggarna och de fanns även att beskåda i mindre format, vackra naturbilder. Eva Thölixs butikshörna från gamla tider intresserade. Innan vi tog färjan hemåt åkte vi till

Bjursgården som Vanda stad köpte och som i dag har stora husvagnsområden och tältplatser. Gårdens åkrar har inplanterats med granar, som gav ett onaturligt intryck. Vi lämnade Orslandet, tackade vår värd Erik Holmberg vid norra färjfästet. Hemvägen gick genom Joddböle industriområde med Kolkraftsverkets stora byggnader, Inkoon Shippings hamn, Rudus stenbrott, fiskehamnen, oljehamnen och Fjusö, som i ett förslag är placeringsplats för en eventuellt kommande LNG-terminal. Bakgrundsinformation gavs av Disa Flythström Höstens första träff hålles 15 september i församlingshemmet. Text DISA FLYTHSTRÖM Foto KAJ SJÖBLOM

Nycirkusfestival - La Soirée Umemilen Vävmässan Umeå smakfestival Historisk marknad Orgelfestival Sven-Bertil Taube och Göran Fristorp Umeå Fashion Week Kammarmusikfestival Umeå Jazzfestival Mitt Vinterland - Roger Pontare Julmarknad Sinatra Christmas med Christer Sjögren Min jul med Sanna Nielsen

Förgyll vardagen med kulturella upplevelser. Årets kulturhuvudstad Umeå bjuder på live-musik, mode, marknader och mycket mer. Välj din favorit och ta färjan över Kvarken i höst!

29 aug-7 sept 7 september 18-20 september 19-21 september 20-21 september 25-28 september 28 september 7-11 oktober 9-12 oktober 21-26 oktober 5 december 6-7 december 20 december 21 december

För fler evenemang, logi och övrig information, besök

visitumea.se

Denna annons är en del i projektet Botnia Marketing som finansieras av Korsholm, Kvarkenrådet, Vasa, VASEK – Vasaregionens utveckling AB, Umeå kommun

GOD TID

Taxi Peter Sundäng Tfn: 0500-261046 Solf

Centrumv. 2, Korsholm Tfn: 06-322 2941

- Gratis parkering Söndagslunch - Trivsamma hotell- och konferensrum -Restaurang med á la carte och Pizza meny - Gratistillparkering - Lekrum barnen på sommaren... Ring oss på 06 328 8200

Odd Inn Övernattning, Majoitusta Naturupplevelser, Luontoelämyksiä

www.korsholm.fi HANTVERK o. HEMBAKAT 3.5-28.9

www.oddinn.fi 0451195155 Korsholm

Café Inva WC

vard. och sönd. 11-19 lördagar 10-18

Södra Vallgrund Tel. 050-596 8494

Korsholms kyrka Korsholms sv församling Gudstjänst i kyrkan vanligen kl. 10.00 och i Smedsby församlingsgård enligt annonsering

Julöppet 22.11-17.12

aroma Bageri & Konditori

Långgatan 4, Kvevlax

Tel.3464392 *Lunch *Pizza *Ala carte www.tessescafe.fi Välkommen! Kvevlax församling

Vi vill vara med Dig i vardag, fest och sorg! Gudstjänster varje söndag, i regel kl. 10 Pensionärssamlingar andra onsdagen i månaden fr. 10.9 (Morgonfrukost för kvinnor och män, lö 6.9 och 25.10) Välgörenhetskonsert med Sonja Biskop m.fl. i oktober Samtalsgrupper, höstmarknad m.m. www.kvevlaxforsamling.fi

Stenugnsbakat bröd, smörbakta bullar, kaffe och smörgås, butik och café. Välkommen! Mån-fre 8-17, lör 9-14

Björkö Camping

KAARTOS Båt & Snöskotersafari Ove 050-530 8062, Björkö Turer i Kvarkens naturvärldsarv. Med båt eller skoter, sommar som vinter.

Villa Vargvik

Stuga för 2-4 personer uthyrs för kortare och längre perioder (fullständigt kök och TV). Tillgång till en egen vedeldad bastu, egen brygga och roddbåt. Goda simmöjligheter.

Arbis har ca 700 kurser i konst, gymnastik, hälsa, matlagning, musik, informationsteknik, natur, kultur, litteratur, samhälle, historia och språk (20 olika). Plock ur kursprogrammet: Sveriges historia ca 1000–1809 8.9–13.4, måndag kl. 12.30–14.00. Soldatforskning 8.9–27.10, måndag kl. 16.30–18.00. Skapa i ull och ylle 8.9–13.4, måndag kl. 17.00–19.30. Akvarell med naturinspirerade motiv 11.9–16.4, torsdag kl. 10.15–12.45. Kom och sjung med ditt barnbarn! start 12.9, torsdag 15–15.45. Introduktionskurs i thailändska 11.9–4.12, torsdag kl. 18.05–19.35. Släktforskningskurser, mera info på webben eller per telefon Bridge, mera info på webben eller per telefon.

Kurser speciellt för seniorer. Plock ur kursprogrammet: Seniorkurs: Grunderna i datoranvändning I – Windows 8.9–13.10, måndag kl. 9.30–12.00 Vardags-IT för seniorer, långsam takt 9.9–2.12, tisdag kl. 9.30–12.00 Seniorkurs: Grunderna i datoranvändning med Mac, långsam takt 12–26.9, fredag kl. 9.30–12.00. Seniorkurs: Digitalkamera 8–22.9, måndag kl. 13.30–16.00. Seniorkurs: Skype 17–24.9, onsdag kl. 9.30–12.00. IT-rådgivning på Dagmarsgatan och i Stoa, mera info på webben eller per telefon. Blandad kör: Årgångssången 9.9–14.4, tisdag kl. 15.00–16.30. Seniordrama 26.9–17.4, fredag kl. 11.30–13.00. Seniorgymnastik av olika slag, mera info på webben eller per telefon.

Arbis bibliotek har över 16 000 böcker från olika ämnesområden. Romaner, kurs- och fackböcker lånas hem. Vi har svenskspråkiga dagstidningar från alla regioner och ett 80-tal tidskrifter.

Dagmarsgatan 3, tfn (09) 310 494 94, www.hel.fi/arbis

* strandstugor 050-526 2300

Torpet Stugor

050-593 8928 www.replot.com/torpet

Vi erbjuder grupper skräddarsydda program året om mot förhandsbeställning. Ta kontakt och begär offert. • Guidningar • Hantverk • Gros butik • Best.restaurang Hemmer • Utställningar Hantverk & Museipedagogik & Byggnadsvård

www.stundars.fi

Kom på kurs!

www.bjorkocamping.com

Ett trevligt friluftsmuseum som levandegör historia

Tel. (06) 344 2200

Kompostera på hösten 8.9, måndag kl. 18.05–19.35, Viveka Backström. Tips och råd vid datorköp 10.9, onsdag kl. 9.30–11.00, Björn Holm. Möt författaren: Benjamin Laustiola 18.9, torsdag kl. 18.05–19.35, Ylva Larsdotter intervjuar. Tove Jansson som konstnär 22.9, måndag kl. 18.05–19.35, Sophia Jansson. Spritsmuggling under förbudslagstiden Keth Strömdahls bok Vilda Östern är ej som förut handlar om spritsmuggling under förbudslagstiden i östra Nyland 23.9, tisdag kl. 18.05–19.35, Alexandra Ramsay intervjuar. Vart är Helsingfors på väg? Stora förändringar är på gång eller på kommande. Nytt byggs, befolkningsstrukturen förändras. Vad tycker helsingforsarna om sin stad? 25.9, torsdag kl. 18.05–19.35, Asta Manninen. Göran Schildts Leros 30.9, tisdag kl. 18.05–19.35, Magnus Lindberg. Mark Levengood: Att stå stadig i en föränderlig värld 2.10, torsdag kl. 18.05–19.35.

Vargviksvägen 51 65970 SÖDERUDDEN tfn 06-352 6328, 050-594 3036

Optisk specialaffär

Kb TAGES TAXI & BUSS Tage Lahtinen - Korsholm 050-558 5984 06-346 7697

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

* 4-20 pers. bilar * invataxi * bårtransport

Vi har flyttat till nya utrymmen!

Blomsteraffär Begravningsbyrå

Stundarsvägen 5, 65450 SOLF

Plock ur allmänna föreläsningar (gratis, ingen anmälan)

Fant

Självbetjäning

➞

Korsholms Apotek

6/2014 – 31

Vasa

K-Supermarket

vard. 18–21 lö 15–21 sö 9–21

Centrumvägen 3, Smedsby

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

by ➞

Karle

09-298 1927

Vallonia

Här!

OBS! Ingång från baksidan av Valloniahuset Blombutiken: 06-322 2544 Begravningsbyrån: 06-322 2744 • 050 313 8142 www.begravningsbyrafant.fi begravningsbyrafant@netikka.fi

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Lindqvist

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.ﬁ www.hautaustoimistolindqvist.ﬁ

32 – GOD TID

6/2014

Pang SÅNG Fes t Pe

E s b o 7 - 8 . 2 . 2 015

nsi

o närs

kö rs å n g s o m

t bäs

Alla pensionärskörsångare är välkomna till två dagar av sångfest i Esbo! ...körsång, allsång, föredrag, gästartister, körkavalkad, trubadurtorg, social samvaro och mycket mer... Mer information finns på

www.pangsangfest.fi ANMÄLNINGEN ÖPPNAR 1.9.2014 Koordinator är KIRI KORVENOJA telefon 020 7288817 eller 040 5783207 epost kiri.korvenoja@spfpension.fi Arrangör är Svenska pensionärsförbundet

GOD TID utkommer nästa gång den 3 oktober. Material till nummer 7/2014 bör finnas på redaktionen senast den 19 september. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda. Materialet skickas till per e-post till katarina.bengs-westermark@spfpension.fi eller per post till God Tid Katarina Bengs-Westermark Fredsgatan 8 A 15 65100 Vasa Chefredaktörens telefonnummer är 020 72 888 80

Utgivn.

Deadline

Nr 7

3/10

19/9

Nr 8

7/11

24/10

Nr 9

12/12

28/11

GOD TID

6/2014 – 33

PLANERA IN EN TEATERRESA TILL

WASA TEATER!

SE PJÄSEN OM EDITH SÖDERGRAN

EDITH

SKRATTANDE STRIMMA AV EN SCHARLAKANSSOL

Om Edith Södergrans inre och yttre liv. Text och regi Cilla Back URPREMIÄR fredag 12.9 kl 19 spelas till 25.10.

Förköp från: Studio Ticket, NetTicket, Luckorna, Aladica eller vid dörren fr. 1h före.

SE SCENVERSIONEN AV FOLKETS DAGBLAD

4– 6.9.2014

FOLKETS DAGBLAD

SIBELIUSDAGARNA I LOVISA

Om Öserbottniska politiker, spelmän, vildsinta entreprenörer och de vanliga verkliga människorna.

Högklassiga musikupplevelser! ■

LOHJAN KAUPUNGINORKESTERI

■

Kammarmusik: ■ ■

RAJATON

ANNA-LIISA BEZRODNY ■ ANDREJ BIELOW ■ RĂZVAN POVOVICI JAN-ERIK GUSTAFSSON ■ DIANA KETLER ■ KALEVI KIVINIEMI

Efter serier av Leif Sjöström dramatisering Ann-Luise Bertell och Patrik Back URPREMIÄR lördag 15.11 kl 19

Jazz: ■ ■ ■

KALLE KATZ ■ MIRELLA PENDOLIN-KATZ ■ TOBIAS ANDERSIN MIKKO “GUNU” KARJALAINEN ■ JOONATAN RAUTIO SAMPO TIITTANEN ■ THOMAS TÖRNROOS

Biljetter 20 € – 25 € och förfrågningar: tfn 0440 555 499 eller sirpa.flinck@loviisa.fi www.loviisansibeliuspäivät.fi

WASA TEATERS BILJETTKASSA

Sandögatan 7, 06-3209330 öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17 WWW.NETTICKET.FI / WWW.WASATEATER.FI

Samrådet i SPF Helsingfors

Konsertresa till Lahtis lördag 6 september. Sibeliusfestivalens avslutningskonsert med Sinfonia Lahti, dirigent Okko Kamu. Anmälan till Clara von Bonsdorff 040-5444031, clara.von.bonsdorff@welho.com

SUDOKU

Lösningen finns på följande sida.

7 2 1 8 5 3

8 7 9 1 4

EFTER FESTEN

9 1 8 6

3 3

TEATER JOSEFINA ger

8 6 1 7





7 4

1 2

 



     









 

 







av Benjamin Laustiola Ett äktenskapsdrama i baksätet på en taxi Djupt allvar och svart humor med JOHANNA RINGBOM & PEKKA LAIHO regi JOHAN SIMBERG Urpremiär på ÅST 6.11. 15, 20, 27.11 & 5.12 på ÅST Föreställningen kan beställas josefina@korpostrom.fi 040 7666 784

6/2014

Livets små förtretligheter Till de större små förtretligheterna

i livet hör definitivt att vara vänsterhänt. Upptäckten att jag var annorlunda på något sätt kom i samband med ett av de många kafferep min mor anordnade. Ivrig att vara till lags försökte jag rita vackra bilder och ge som present åt tanterna. Plötsligt hörde jag en gäll röst ovanför mitt huvud: – Herregud, flickan är ju vänsterhänt! Min mor rodnade skamset och menade att det där med vänsterhänthet nog skulle växa bort med tiden. Och att vi hela tiden övade att använda rätt hand, det vill säga den högra. Men tji fick hon, jag förblev stadigt vänsterhänt. I skolan kom de första problemen,

jag fick inte skriva bokstäver på mitt eget vänsterhänta sätt utan måste göra som tant Hasselberg, vår stränga lärarinna visade. Hon gjorde också några halvdana försök att stoppa pennan i min högra hand men gav snart upp. Blyertsen klarade jag någorlunda men sedan var det dags för skrivstil och det med äkta bläck. Vilken fasa för en stackars vänsterhänt! Plumparna levde sitt eget liv och bokstäverna, ja, dom suddade jag ut med armen i samma takt jag skrev dem. Varje dag gick jag hem med vänstra armen full av bläckfläckar. Och aldrig fick jag någon guldstjärna! Handarbete var inte heller så väl-

digt roligt i skolan. Ingen kunde visa mig när allt jag gjorde var lite avigt. Som handarbetsmänniska ut i fingerspetsarna ville min mor en gång hjälpa mig att sy fållen på en duk med baktanken att höja mitt anspråkslösa handarbetsvitsord. Följande dag visade jag stolt upp

den färdiga duken för min lärarinna som genast fick ett konstigt uttryck i ansiktet. – Det här har du inte sytt själv, stygnen går ju åt andra hållet på halva duken! Ingen guldstjärna där heller … Vi vänsterhänta tycks också sy åt ”fel” håll. Men att sy på maskin var kul, där var vi alla lika. Fast jag alltid ville träda tråden fel. Det var något högerhänt där också som råddade. Det var inte alltid så dumt att vara vänsterhänt. När jag fick order om att skala potatis kunde jag alltid vägra på grund av att potatisskalaren var gjord för högerhänta. Lika illa var det med alla brödknivar, mina skivor började som smala för att mot slutet svälla ut till dubbel tjocklek. Men en jul tog det roliga slut, potatisskalaren för vänsterhänta kom i ett vackert paket! Någon lösning på problemet med brödknivarna har jag ännu inte hittat. Men till all lycka finns det färdigskuret bröd att köpa! I lärarseminariet fick vi i psykologiboken läsa att svagsinthet och kriminalitet förekommer oftare hos vänsterhänta. Och som den enda vänsterhänta i klassen gällde det att bara se världsvan ut när alla tittade och fnissade. Men ingen lärde mig hur man som vänsterhänt lärare lär små högerhänta förstaklassister att forma vackra bokstäver. Jag stod vid tavlan och demonstrerade precis hur man får ett vackert runt o. Började på allvar fundera över hur svag klass jag egentligen fått och vilket dagis som var skyldigt till de här minimala framgångarna, endast två elever lyckades. Tills det slog mig att båda ungarna var vänsterhänta och jag försökte lära

högerhänta att skriva spegelvänt. Ridå! Alla fick guldstjärnor och många! Som vänsterhänt vrider man allting

först åt fel håll. Hur många gånger har jag inte skrämt slag på våra hundar när telefonen ringt och jag i misstag vridit volymknappen på radion till max. Men det är ett litet problem jämfört med att öppna en konservburk. Den lilla, klassiska konservöppnaren funkar inte när man försöker vicka den från vänster till höger. Med en större manick, kungen bland konservöppnarna, gjorde jag ett totalt fiasko. Det gick inte att vända den upp och ner och att från fel håll få den att fastna på en burkkant var totalt omöjligt. Så jag gjorde som min gamla mommo hade lärt mig. Puukkokniv och hammare och nog blir det hål i burken alltid. Fast lite ohygieniskt var det nog … Att lära sig spela tennis var också

omöjligt, ingen visste i vilken hand jag borde hålla racketen. Inte jag och inte läraren heller. Det blev stressigt värre, jag slog forehand med både vänster och höger och när jag till sist träffade min tennislärare på ett ömtåligt ställe och han en lång stund utstötte konstiga ljud gav vi båda upp. Samma problem med golf, det gick lika illa från både vänster och höger. Där träffade jag varken boll eller lärare. Men alla måste ju inte spela golf heller. Industrin har upptäckt att det finns

en stor marknad för prylar för vänsterhänta. Den första vänsterhänta saxen blev ingen succé, åtminstone jag kunde bara klippa med den när jag höll den upp och ned. Men vi har fått korkskruvar, fiskknivar, tårtspadar och sekatörer för vänsterhänta. Och till och med måttband och pennvässare. Och särskilda pennor för vi kan ju inte heller hålla i en penna på ”normalt” sätt. Som vänsterhänt får man väldigt ofta sådana prylar i present. Och jag är helt övertygad om att någon högerhänt har stått för produktutvecklingen. åt. Nuförtiden finns det till och med en särskild dag för vänsterhänta. Vi är i alla fall 10 procent av världens befolkning. Och vi styrs av höger hjärnhalva. Det är alltså de högerhänta som är vänstervridna! Och vi återfinns i ganska celebert sällskap, bland andra Greta Garbo, Leonardo da Vinci, Mahatma Gandhi, Frans Kafka, Oprah Winfrey och Barack Obama hör till oss vänsterhänta. Albert Einstein sägs ha varit vänsterhänt men syns på en bild med en penna i högra handen. Men han blev förstås tvingad av sin elaka lärare! ISA FORSBÄCK

Det var inte bara sagans Putte som hade hittat till blåbärsskogen utan också Boel och jag. Likt Putte gick vi där med ”rosor på kinden” och ”solsken i blick”. Våra kinder var solkyssta, rosiga och svettiga. Solen lyste från en molnfri himmel. Sommardagen var het. Så het att kvicksilvret hade sprängt termometern. Men beslut är beslut och till skogen skulle vi även om värmen skulle ta kål på oss. Boel hade försett sig med en stor korg, rymmande tio liter, och en plockningsmojäng. Hon hade varit förutseende nog att smörja in sig med myggolja. Jag hade en ynklig, vit mjölkkanna och en liten blå korg med blommor på. Den senare ställde jag på en sten med ett rött skynke i en trädgren ovanför. Det gällde att inte tappa bort korgen. Mobilen var i säkert förvar i en blixtlåsförsedd ficka. Metodiska Boel var helt fokuserad på uppgiften att få ihop så mycket av skogens håvor som möjligt. Jag fnattade omkring i skogen och följde med blåvingefjärilars svävande i rymden likt Chagalls änglar samtidigt som jag memorerade Elsa Beskows texter i Puttes äventyr i blåbärsskogen. Ävenyret lät vänta på sig. Ingen ”brummeli, brum” lufsande omkring. Men däremot myggmyriader och kanske också, otäcka fästingar som kröp över hela kroppen och i håret trots att det var inlindat i en turban. Så unnade vi oss en välbehövlig paus. Vi läskade oss med dryck-

er som hade varit kylskåpskalla vid avresan men nu ljumma och fadda i smaken. Boel underhöll mig på sitt hurtfriska sätt med att berätta att hon kvällen innan hade varit på Såsom i himmelen, på en specialbokad föreställning för pensionärsförbundet på Lurens. – Pjäsen var fartfylld och rolig. Men det blev oliiidligt hett uppe på vridläktaren mitt i en rad med ont om stjärterum. Ivrig som Boel är bad hon mig också förmedla en innovation till God Tids läsare. Boel, Haije och jag som är gamla arbetskamrater har sedan länge ordnat luncher turvis i våra hem. På senaste tid har männen önskat vara med eftersom de ryktesvis har hört om den goda maten med dito drycker; det vill säga hos de andra. Inte hos mig för vilken matlagningen är på undantag. Mullhuvud eller muldhuvud. Begreppet har numera blivit ett tale-

sätt i vår familj. Det var Egil Green som lanserade det i sin kolumn i Borgåbladet i somras. Hans pappa hade begåvat honom med epitetet efter att han nära nog hade dränkt båtmotorn i sjön i samband med en fisketur till Högharun. I somras när min dotter Maria och jag ville återuppliva stämningarna från God Tids resor till Gotland med den eminente guiden Jocke Hansson hade Maria glömt hemma både telefonladdaren och kamerabatteriet. Hennes primära uppgift var att dokumentera Visby och den Eminente i ord och bild. Muldhuvud var också jag som än en gång hade glömt att spara texten till föreliggande kolumn och därför fick börja om från början. Dags för uppbrott från blåbärsskogen, föreslog Boel.

– Men var är min telefon? Frenetiskt botaniserade hon bland sina fickor och i den välfyllda korgen. Borta med vinden! Då kom jag på den för mig geniala idén att ringa till den försvunna telefonen. Jag ringde och ringde och ringde! Slutligen ett lamt pip från blåbärsriset. Boels lycka var obeskrivbar. Det var i grevens tid. För i nästa ögonblick var min mobil stum.

Foto Theresa Axén

Men världen har gått fram-

I blåbärsskogen

BENITA AHLNÄS

SUDOKULÖSNING

34 – GOD TID

GOD TID SES BALLERINA

TRAGEDI. TRÄD

STURMMAGABKÄNSLA TEILUNG

GRYT. TRÄNGTA

6/2014 – 35

ARMEN. SKÅDIS BRUCE

KAJ KUNNAS

PRÖVA PÅ

JOURNALIST. PRISMA

⬇

HASTIGHET IVRAR. HA DET BRA

FORTE. KLYKA

TRÖG VAR SÅ GOD KORT

I GÅNG. ITU HOPPSAN! SUGGA

KLOK. LEDTRÅD

DRA PÅ MUN FLITFISK. KISSES

TRÅCKLA. SPÅ

6/2014

KODNAMN. VIKT

FRISKA. SAMTYCKE

KORAD

NYSLJUD. EJ UT

∏ MANSLUKERSKA

- - - TET. PACIFISTER

PÅ PÅKNAPP. TVENNE

FALKMAN. ÄVJA

NEKROLOG

HÅRTOTT FLOD I ITALIEN

UTSIKT

POST SCRIPTUM

FN FÖRR FINNAIR KAN FÖRR. TUPPEN TYNGA

FRAKTAS SNABBT

FOLKRIKT LAND TIBETANSK OXE

HAR LOÖRAT SIGNALEN. ÄDEL KISSE

DÅLIG VANA. MEDLA AVSKED FRÅN TJÄNST

KANTON

⬇

OSMAN

WALTERS ART MUSEUM HÅLLER ENBÄRSBRÄNNVIN

DU OCH DU. ROV

GAMMALT MÅTT

G LANDSKOD FÖR SVERIGE

PÄRNU ÄR EN

ERLANDER SMEKA. ITSTÖD

5/2014

HÅGLÖSA TVÅ. KUSTTRÄD

STRÅ. STRUTSFÅGEL

FÅR VI STÅ I IBLAND

IFALL

BEGRIPA

FRÄSCH. FLITFISK

I KAINS MAMMA

E HÖR HIT!

HÅRT VATTEN BURGEN

HANDLEDNING

IRLAND PÅ IRISKA

USCH! ÄR ARKIPELAG

GRIPA

ÖDE

B A D O R T

SEX I ROM

STATIV. BEDRIVA

Bokpris. Namn: ......................................................................

..................................................................................

PENSIONÄRS NORPA TIDNING

ÅNGBÅT. LINDRA

Lösningen postas till SPF:s kansli senast den 19 september. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset.

Adress: .....................................................................

TUOMIFÖRE OJAS STEREO "BUTIK"

ENORM. TYP AV STRAFF

KADAVER

GRUND. FLABBORGAN

SJÄLVLJUD. MYGG

SA KOLINGEN OFTA

RHODODENDRER

BOMMA. PLÖTSLIG

ANNEX. BJÄSSE

JADÅ

LUNNEFÅGEL KNIXA! STYCKE KORT

BADHOTELL

HJÄLM. SPEL (VARD.)

INFOFYLLD SKIVA

INKLÄMT

BARA. SÅS

PÅ HOLLÄNDSK BIL

P KAN GÅ FÖRE RÄTT BASRAS LAND. TROTT

TITTA

A DEN ÄR SYRLIG

D A T A U N D E R V I S N I N G

HURSA? 6 I ROM. REN

V I P A T U H R T A N Y D E L I R E A D A A O R T E Å D R A K A T R A P MANS TITEL KORT

GRENBOKSTAV

FINNS I SALT

GRANNDRAKE. EPOK

EGGAR

UPPHÖJAS

BATTERISTORLEK

GUDS – – –. GRÅT

SVÄRS. INFORMATION

FÖRFATTARE JUHANI

ÄR ALLA GODA TING

DEN SPFGRÖNA PROJEKT (3 ORD) ÖN

–– VIRTANEN

I D I S K A R T I G L L ⬇ L A F R Ö N M Ö D A R S H ⬇ K L A S T A E K D N Ö D D I N A A H O M R Y A T R E S E F R U K

TANKSPRITT

BETTLA

TYGSTYCKE

URSPRUNG HEUREKA!

"FLINTSKALLE" SVENSKT HÖGERPARTI

MALAJISK DOLK

BÖR MAN BATTERI

FASTER. RADEN

SEGERPRO- TECKEN. DUKT ICKE

S E N E V E N A J S S R Ä R B A R Ä R A T O R K T O I D A A G E G H A K E K E L A A T A S U R R G A A P P A R Å N E D S R I S A N T R A E L N D E A S N M Ö L A T E N

UPPSATS

FÖRDRÖJD

BINDA IHOP

TILLLÅTELSE

VÄNTA PÅ SIN TUR

VIADUKT

AMUSERA

FINNS

TERA KORT

AVTAL (PLUR.)

LEDNINGAR

KAN VÄXA. BÅL

ABER. STERILA

REP- MALT HUTILER VUD BLI

HÄSTKRAKE

NI FÖRR

SJÖFÅGEL

SKÄNKA

VURM. 33-VARVARE

TAXISVÄNG

KAN GAM-

VROUW MARIA

ANSPRÅK

GRODDJUR

BERG PÅ KRETA

V O R K R A M K Ö A ⬇ K R D A B L T U O L M R O B M A L G P P O LUSTIGHET

RÄCKA. RYGGSKOTT

U S I L A V G E A R H Å A R N I A G R T

SMISK

VAR ESAUS BRÖST

MISSTÄNKER

DEN ÄR VIG

INFORMATÖR

YTMÅTT. ANLAG

MÖBLERA

VRIST- PAPYSKYDD RUSBÅT

SPARTRÄD

TRÅNGMÅL MYGGLÄTE

METRO KORT. KLYKA

KAFFE MATTAN. ELLER REG. FÖ––? RENING

SMUTSA

STRÖM KORT

GAMGOTT. FÄ

SMILA

Vinnare i krysset i nr 5/2014 Ebba Bergström, Kimito; Margaretha Matilainen, Kokemäki (Kumo); Carita Olenius, Västerskog; Mona Back, Replot; Martin Håkans, Replot Vi fick in 309 krysslösningar, grattis till vinnarna!

36 – GOD TID

6/2014

mInISEmESTEr I HöST?

UPPLEVELSE TILL HAVS VårT godA SkärgårdSbord mITT I VAckrA

krYSSnIngSTEmA I HöST 6.9 Jazzkryssning 7-9.9 Henrik Åberg

kVArkEn STår UPPdUkAT

– En dEL UTAV dEj (SVErIgES ELVIS)

HELA HöSTEn. VårA PoP-

13.9 rör deJ pÅ vÅgorna

ULärA HoTELLPAkET kAn dU bokA dIrEkT AV oSS om dU VILL STAnnA LITE LängrE I UmEå. VäLkommEn ombord!

– En krYSSnIng mEd förELäSnIngAr ocH ProgrAm om HäLSA ocH VäLmåEndE 18.9-11.10 oktoberfest 17-19.10 art boat – PErformAnSEr, korTfILmEr ocH konST InSTALLATIonEr 23.10-1.11 Halloween 14.11, 21.11, 28.11, 5.12, 12.12 lillaJulskryssningar AVgång från VASA kL. 16:00 TILLbAkA I VASA kL. 01:00

boka

020 771 681M0 Wa S a L In E .C

w w w. w a s a l i n e . c o m