God Tid 8/2014

Page 1

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 8 ● 7.11.2014 Årgång 42

LEDARE

I ledaren hoppas förbunds­ ordförande Ole Norrback att tankesmedjan Magmas och Svenska pensionärsförbundets framtidsanalys Guldålder – men inte för alla inspirerar till både diskussion och nya tankar om pensionärernas framtid. ”Med siktet på 2024 pekar framtidsanalysen på områden där nytänkande kunde ge goda resultat. Ett sådant är vården. Regeringens planerade reform berör nästan helt den offentliga sektorn. I analysen föreslås att försök med full valfrihet skulle inledas.” SIDAN 2

Bosse Träskelin är eldsjälen bakom caféträffarna för äldre i Östra Nyland. Foto MARIT BJÖRKBACKA

Gemytliga träffar för äldre i Östnyland

I café Guldkanten i Borgå trivs besökarna och caféverksamheten har spritt sig både till Sibbo och till Lovisa. Bakom arrangemangen med dragspelet i famnen är eldsjälen Bosse Träskelin från Borgå. Han trivs med jobbet och konstaterar att verksamheten har hunnit bli en del av hans tillvaro SIDAN 16–17 Foto Katarina Bengs-Westermark

Kaj årets IT-pensionär Utmärkelsen får han för ”betydande insatser inom IT-verksamheten i pensionärs­ föreningarna”. Läs mer om Kaj och hans IT-engagemang på sidan 7.


2 – GOD TID

8/2014 ­­­

LEDARE

Guldålder – men inte för alla Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 020 72 888 12 bert.dahlin@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare, ombudsman för Västnyland, Åland, Övriga Finland: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Distriktets bankkonto:

Framtiden vet vi inte så mycket om, men ändå är det nödvändigt att planera för den. Tan-

kesmedjan Magmas och Svenska pensionärsförbundets framtidsanalys med rubriken Guldålder – men inte för alla inspirerar förhoppningsvis till både diskussion och nya tankar om pensionärernas framtid. I en snabbt föränderlig värld är det nödvändigt att ständigt pröva gamla sanningar och söka nya vägar för att trygga ett gott liv för oss alla. Utgångsläget är bekant. Andelen pensionärer växer, vi lever i snitt allt längre och är allt

friskare, pensionärerna fortsätter att vara aktiva i allt flera sammanhang och i allt högre ålder. Bilden har också skuggsidor. Staten och kommunerna brottas med växande ekonomiska problem, ensamheten ökar, vårdköer finns och berör i synnerhet åldringar och för små pensioner är verklighet för en del av oss. Med siktet på 2024 pekar framtidsanalysen på områden där nytänkande kunde ge goda resultat. Ett sådant är vården. Regeringens planerade reform berör nästan helt den offentliga sektorn. I analysen föreslås att försök med full valfrihet skulle inledas. Det kunde betyda att den vårdbehövande fritt skulle kunna välja mellan offentliga eller privata vårdproducenter och att samhället skulle ersätta kostnaderna enligt samma principer. Pengarna kunde då följa patienten. Den svenska modellen kunde säkert långt vara förebilden. Förslaget är värt allt stöd. Med stigande ålder förändras också våra behov när det gäller boendet. Vi klarar oss med mindre ytor, men vi behöver en del specialanpassade utrymmen som duschrum och toaletter, samt utrymme för rullator eller rullstol. För att bryta ensamheten kan det vara till fördel att flera pensionärer bor nära varandra. Flera pensionärer kan också bo tillsammans i en större lägenhet där kök och samlingsrum är gemensamma, men alla har varsitt rum, precis som studenter ofta gör. De serviceboenden som finns är ofta för dyra för medelpensionärer och vi behöver billigare alternativ. För pensionärernas boende behövs nya goda idéer och här har vi i pensionärsförbundet en mycket viktig uppgift. Hemdatorn är snart ett oundgängligt redskap för oss alla. Det blir allt viktigare att behärs-

Förbundstidningen

ka datorn, åtminstone så långt att man kan grunderna och kan till exempel betala räkningar. Dagens datorer är nästan undantagslöst för komplicerade och har för många program jämfört med en vanlig pensionärs behov. Pensio­närsförbundets IT-projekt har fått positiv uppmärksamhet, och de erfarenheter vi fått via det kan hjälpa oss att ställa krav på förenklade datormodeller och speciella program, anpassade för våra vardagliga behov. Här har vi en stor utmaning. I våra program talar vi ofta om pensionärerna som en resurs i samhället. Vi vill ju verkligen inte se oss som bara en växande kostnadspost att förfasa sig över. Många pensionärer är mycket aktiva på alla tänkbara områden i samhället. Vi behöver systematisera kontakterna mellan generationerna och överföringen av kunskap och erfarenhet på arbetsplatserna och i samhället i stort. En ny idé är att några pensionärer går samman och erbjuder sina samlade erfarenheter och sina tjänster till näringslivet eller den offentliga sektorn.

GOD TID

Nästa år har Svenska pensionärsförbundet ordförandeskapet för pensionärsförbundens

Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo IKT-koordinator, ombudsman för Åboland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi

Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Katarina Bengs-Westermark tfn 020 72 888 80 katarina.bengs-westermark@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi

centralorganisation Pio, vars huvuduppgift är intressebevakning. Det betyder att vi har ett riksansvar under ett mycket viktigt år med bl.a. riksdagsval. I framtidsanalysen konstateras att man bör vara noggrann med prioriteringarna och ha goda argument för att ha framgång i intressebevakningen. Framtidsanalysen kommer att vara till mycket stor hjälp när vi formulerar våra åsikter. Pensionärslivet är en guldålder för många. Friheten, möjlighet att ägna sig åt nya hobbyn eller aktiviteter samt god hälsa och en stabil ekonomi är faktorer som ger livet en guldkant. Alla har det tyvärr inte så. Vi som är favoriserade har ett ansvar att för att hjälpa ensamma och personer med sviktande hälsa och en svag ekonomi så långt det går. Det kan vi göra på många sätt, vilket våra aktiva och duktiga föreningar så tydligt visar.

Prenumerationspris 40 €

OLE NORRBACK

Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi

förbundsordförande

Att läsa är att resa En god bok är alltid ett gott sällskap, och i synnerhet när höst-

mörkret tätnar. Med en god intrig och intressanta personer i boken känner vi oss involverade i ett socialt skeende, också fast själva läsandet görs i ensamhet. Paradoxalt nog är läsning i ensamhet också ett bra sätt att bryta ensamhet med. En god bok ger flykt åt vår fantasi och hjälper oss att förstå hur andra tänker och känner. I de bästa av lässtunderna är vi själva en del av intrigen i boken. Läsningen påverkar vår syn på oss själva och på våra medmänskor. Vi får se på skeenden i boken från olika synvinklar. En god bok kan hjälpa oss att se på oss själva med nya ögon. I en tid när allt flera är allt mera egocentriska, är läsning av god skönlitteratur ett bra medel när vi, kanske motvilligt, tvingas inse våra begränsningar. Vi är ju inte så förträffliga som vi gärna ser oss själva eller åtminstone hoppas att vi är. Gymnastik för hjärnan är lika viktig som de kroppsliga övningarna. Sudoku och korsord är utmärkta övningar för vår hjärna, men de är mest av teknisk natur. En god bok engagerar dessutom våra känslor och vidgar våra kunskaper om oss själva, om andra och om vår omvärld och påverkar oss som personer så mycket mera. Att läsa är att resa. Reseskildringarna berättar om geografi, kultur, länder och folk. Med en god skönlitterär bok kan vi göra resor i mänskors inre, i nya, obekanta sociala miljöer och i kulturer med andra främmande och spännande värderingar. Att resa berikar, sägs det. Att läsa berikar ännu mera! OLE NORRBACK

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19 asa.laukonlinna@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2014 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist ordförande, Maj-Britt Paro, Bertel Widjeskog, Carin Åminne

Medlemsförmåner VIKING LINE

TALLINK/SILJA LINE

Viking Line erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar förmåner på kryssningar, minst 15 % på Helsingfors–Stockholm- och Helsingfors–Tallinn-rutten och minst 10 % på kryssningar på Åbo-rutten. spfpension.fi/medlemmar/formaner/viking_line/

Tallink Silja och Club One erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar möjligheten att bli Club One-medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästsprogrammets mellersta Silvernivå. spfpension.fi/medlemmar/formaner/tallink_silja/


GOD TID

8/2014 – 3

I sångens och musikens tecken Under de senaste veckorna har

det mesta kretsat kring sångens och musikens betydelse. Med bara drygt tre månader kvar till pensionärsförbundets stora sångfest råder det vid det här laget en ganska intensiv verksamhet på vårt kansli. Pensionärernas egen körfest, Pang-

SÅNGFest går av stapeln den 7–8 februari 2015 i Esbo kulturcentrum. PangSÅNGFesten siktar på att samla omkring 500 sångare till

en unik upplevelse i sångens och musikens tecken. Sångfesten vill uppmärksamma två genom tiderna viktiga nordiska musikgestalter, nämligen Jean Sibelius som fyller 150 år och Carl Michael Bellman som firar 275-årsjubileum. Det utlovas program från morgon till kväll: konserter, allsång, inspirationspass, trevlig samvaro och storslagen fest. Lördagens program inleds med en välkomstceremoni och uppsjungning. Därefter följer övning-

Pang SÅNG Fest E s b o 7 - 8 . 2 . 2 015

Pe

nsio

st ä b n ärs kö rså n g s o m

!

Kommande resor 28–30/11

19–20/12 22–28/12

Teaterresa till Stockholm med musikalen Livet är en schlager. FULLBOKAD Mamma Mia Se sidan 10 Fira julen i de österrikiska alperna. ANNULERAD

Planerade resor 2015 15–16/3

Musikalresa med Fantom of the opera till Tallinn Se sidan 11 13–17/4 Berlin Se sidan 10 26–28/4 Jazzkryssning till Stockholm Se sidan 10 4–8/5 Kulturresa till Sverige med Bernt Morelius Se sidan 11 2–9/6 Provence Se sidan 10 8–12/6 Riga Se sidan 11 augusti Bornholm 26/9–3/10 Barcelona och Mallorca Se sidan 11 oktober Slovenien oktober Seniorskeppet

Kommande program 20/11 7–8/2 2015

Höstmöte i Tammerfors PangSÅNGFest, Esbo Se sidan 5

ar, inspirationspass och körkavalkad. Under körkavalkaden har de körer som på förhand anmält intresse möjlighet att framföra ett eget program. Lördagen avslutas med en stor kvällskonsert som går under namnet Bellman – Åu Nåu. Som Bellman får vi möta Martin Bagge från Sverige. Deltagarna kan välja mellan fyra olika verkstäder eller inspirationspass under lördagens gång. Svensk-tyska sångprofessorn Elisabeth Bengtson-Opitz drar ett inspirationspass om hur man ska behålla rösten livet ut, Anti Aging för rösten. Bengtson-Opitz har även utgett en bok i ämnet, Anti Aging för rösten - en handbok för en frisk och klockren röst. I inspirationspasset Livsglädje – Musik för äldre presenterar Noomi Elfving och Maria Kaivonen ett nytt och användbart musikaliskt redskap i äldrevården. Lina Teir som arbetar bland annat med scenframställning och koreograferar körframträdanden kommer att dra ett inspirationspass om Scenisk kör och körvisualisering. Jan Granberg, känd finlandssvensk radioröst och ”vandrande operalexikon” leder inspirationspasset Sibelius 150 år. Under PangSÅNGFesten ordnas också ett Trubadurtorg. Det är fritt fram för vem som helst att ändra scenen och framföra en visa! I detta skede är två etablerade truba-

Seniorskeppet i Radio Vega

Programmet sänds i Specialonsdag

den 12/11 kl. 21.05 i Radio Vega. Redaktör: Mårten Holm. Medverkande: Vörå Spelmansklubb, Trio Saludo och kryssningsresenärerna.

SPF på ungas Kulturkarneval

Pensionärsförbundet har en mys-

hörna på Kulturfestivalen i Vasa. I kväll, fredag, deltar Karnevalsmorföräldrarna Dan och Alice Lillas klockan 19.00–23.00. I går, torsdag, var Ann-Charlotte och Rafael Willför på plats. Mer information om Kulturkarnevalen hittar du på kulturkarnevalen.fi.

Lotterivinnare på Bokmässan

Förbundets monter på Bokmässan i

Helsingfors den 23–26 oktober var välbesökt. Följande personer vann en kryssning, Helsingfors–Stockholm eller Helsingfors–Tallinn, i vårt lotteri: Regina Ekman från Karis, AnnaLisa Leino från Esbo, Azra Arnautovic, Liisa Niekka och Rudolf Bäckman från Helsingfors.

durer förhandsbokade: Pentti Hildén och Henrik Huldén. PangSÅNGFesten har också ett eget husband som står till förfogande vid allsånger, körsånger och körernas körkavalkad. Bandet består av Janne Hyöty, Marcus Söderström, Patrick Lax och Dani Strömbäck. Söndagen bjuder på en högtidlig festkonsert med körsång, allsång och gäster, bland annat Camilla Nylund. Som konstnärlig ledare och inspiratör för festen fungerar Håkan Wikman och som värdkör står pensionärskören Furorna i Esbo. Evenemangets beskyddare är Georg Dolivo. Du kan anmäla dig till PangSÅNGFesten på internet, www. pangsangfest.fi eller per telefon till sångfestens koordinator Kiri Korvenoja, 020 7288 817 eller verksamhetsledare Berit Dahlin, 020 7288 812. På hemsidan pangsangfest.fi kan du följa med aktuell information gällande sångfesten. Följ oss också på Facebook där vi finns under namnet PangSÅNGFest. I veckan har vi firat Svenska dagen. Det har ordnats tillställningar i olika former runtomkring i Svenskfinland. Festligheterna fortsätter ännu och här i huvudstaden ställer pensionärerna inom Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellan-

nyland till med en jubileumsdanskväll torsdagen den 13 november till tonerna av rikssvenska dansbandet Mats Bergmans. Bandet är på turné i Svenskfinland och spelar i Helsingfors, Vasa och Replot. Bandet har under åren gett ut bland annat följande album: Det kommer från hjärtat, Premiär, Jubileum, Den stora dagen, Vänd dig inte om, Min egen ängel, Mest Önskade Live. Förutom dansbandsmusik på bästa nivå så är också festplatsen något utöver det vanliga. Jubileumsdansen försiggår nämligen på G18 på Georgsgatan 18. Så nu hoppas vi på ett aktivt deltagande från när och fjärran! Även om sång och musik tycks

dominera vår vardag på kansliet så vill vi också satsa på skrivandet. I detta nummer utlyses nämligen vår stora Skrivartävling. Temat är Berätta din historia. Temat får tolkas fritt så att det kan omfatta såväl egna minnen som en mera fiktionsartad berättelse. Skribenten får själv sätta rubrik på sin text. Tävlingen är öppen för alla medlemmar inom Svenska pensionärsförbundet. Som pris utdelas stipendier på 500, 300 och 200 euro. De vinnande bidragen utses av författaren Yvonne Hoffman. Hösthälsningar från verksamhetsledaren BERIT DAHLIN

Svenska kulturfondens understöd till föreningarna Svenska pensionärsförbundet har i år igen avtalat med Svenska kulturfonden om att pensionärsföreningarna ansöker om medel från Svenska kulturfonden genom förbundet, det så kallade Förbundspaketet. Ansökningstiden är 1.11.2014–31.1.2015 (frankeringsdatum gäller). Försenade ansökningar behandlas inte. Ansökningsblanketten finns på förbundets hemsida, www.spfpension.fi/blanketter och kan också beställas från förbundets kansli, tfn 020-728 8819. Ansökan sänds elektroniskt till kansliet@spfpension.fi eller per post under adress Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors. Förbundets styrelse har fastställt följande kriterier för 2015: • Medlemsrekrytering • Verksamhet för yngre pensionärer • Medlemsvård För år 2014 erhöll Svenska pensionärsförbundet 25 000 euro av Svenska kulturfonden för utdelning till föreningarna. Totalt 52 föreningar sökte om understöd. Kulturfonden har olika stipendier och understöd som föreningarna kan ansöka om under hela året. För mer information se Svenska kulturfondens hemsida www.kulturfonden.fi. För närmare information om understöden, vänligen kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, e-post berit.dahlin@spfpension.fi eller tfn 020-728 8812. BERIT DAHLIN


4 – GOD TID

8/2014

Ansökan om understöd från Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland Styrelsen för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet har beslutat att tidpunkten för ansökan om understöd från Stiftelsen är 1.11.2014–31.1.2015 (frankeringsdatum gäller). Ändamålet för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är att verka för och förbättra samt understöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa och livskvalitet samt trivsel i vardagen (Stiftelsens stadgar, 2 §). Stiftelsen förverkligar sitt allmännyttiga ändamål genom att, på basis av erhållna skriftliga ansökningar riktade till Stiftelsens styrelse, bevilja understöd främst till samfund och institutioner, vilkas verksamhet stöder Stiftelsens ändamål (Stiftelsens stadgar, 3 §). Understödet beviljas för lokal och regional verksamhet inom ramen för Stiftelsens ändamål. Denna gång prioriteras följande ändamål: Uppsökande verksamhet bland pensionärer som inte är medlemmar eller aktiva i någon pensionärsförening. Verksamhet som stöder arbetet mot ensamhet och utanförskap. Ansökningsblanketten finns på Stiftelsens hemsida www.spfstiftelsen.fi > Ansökningar, kan beställas av Veronica Biaudet, tfn 020-7288 882 eller per e-post info@spfstiftelsen. fi. Blanketten sänds elektroniskt till info@spfstiftelsen.fi eller per post under adress Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, 00101 Helsingfors. För närmare information om Stiftelsen vänligen kontakta ombudsman Berit Dahlin, tfn 020-728 8812 eller e-post berit.dahlin@spfpension.fi.

Tips: SPF:s kalender 2015 Nu på hösten är det dags att fundera på beställningen av SPFkalendrar för 2015. Du kan köpa kalendern utan eller med pärm. Priset för en kalender med pärm är 12 euro och utan pärm 10 euro. Porto tillkommer vid postning. Kalendrarna kan också avhämtas och köpas vid kanslierna i Helsingfors, Vasa och Åbo. I kalendern finns uppgifter om förbundets styrelse, kansli och kommittéer. Uppgifterna om styrelserna i föreningarna finns på vår webbplats www.spfpension.fi och i kontaktuppgiftshäftet som uppdateras regelbundet. Kansliet tar emot beställningar omedelbart av såväl föreningar som privatpersoner, tfn 020 7288810, eller e-post kansliet@ spfpension.fi. Kalendern kommer också att finnas till salu och för distribution på höstmötet 20.11. Upplagan är begränsad, så det lönar sig att beställa den på förhand. Kalendern är en utmärkt present eller julklapp till dig själv eller någon du vill glädja!

Jul- och nyårshälsningar SPF:s föreningar och föreningsmedlemmar har möjlighet att sända en jul- och nyårshälsning i nästa nummer (9/2014) av God Tid. Hälsningen kostar 30 €. Annonsstorlek: 25 x 81 millimeter. E-posta asa.danielsson@spfpension.fi eller ring 020 72 88814, Åsa Danielsson senast den 28/11. Exempel på jul­ hälsning.

God Jul & Gott Nytt År! Önskar Svenska pensionärsförbundet

Stiftelsen tar även emot gåvor, testamenten och donationer, vänligen kontakta Stiftelsens ombudsman. Enligt uppdrag BERIT DAHLIN

Ombudsman för Stiftelsen för svensk pensionärs­verksamhet i Finland

Seniorskeppet i Radio Vega Programmet sänds i Specialonsdag den 12/11 kl. 21.05 i YLE Radio Vega. Redaktör: Mårten Holm. Medverkande: Vörå Spelmansklubb, Trio Saludo och kryssningsresenärerna.

Informationsträff om medlemsrekrytering Förbundsstyrelsen har startat en medlemsrekryteringskampanj i syfte att öka medlemsföreningarnas medlemantal fram till slutet av 2015 med 2 000–2 200 medlemmar. För Österbottens del skulle detta betyda en ökning av medlemmarna med c:a 1 000–1 100 medlemmar. Vi kallar nu föreningarna i Österbotten till ett informationsoch diskussionstillfälle om medlemrekrytering och kampanjen. Föreningarna får skicka 2 representanter och tillfället är avgiftsfritt.

Lahtiskonsert & Nyslottopera De populära musikresorna till Sibe-

liushuset i Lahtis och Nyslottoperan i Olofsborg fortsätter även nästa år. Claras resor har blivit något av ett begrepp inom Samrådet i SPF Helsingfors. Clara von Bonsdorff har under många år arrangerat och lett olika teater- och musikresor. Nu vill hon gärna trappa ner sin stora insats, men yngre krafter kommer småningom att ta över. Claras resor måste få fortsätta! Vårens Lahtiskonsert och sommarens opera har Clara redan bokat. Det blir en Benny Goodman & Artie Shaw-konsert i Lahtis och Puccinis Tosca i Nyslott. Konserten äger rum fredagen den 10 april klockan 13 i Sibeliushuset. 1930-talets två stora klarinettister Benny Goodman och Artie Shaw ”duellerar” i tidens populäraste big band-hits, med Antti Sarpila som Benny och Martti Peippo som Artie. Kapellmästare är Petri Juutilainen. Anmälan till Lahtisresan bör ske senast den 20 mars. Giacomo Puccinis opera Tosca är målet för sommarens Nyslottresa den 28–29 juli. Triangeldramat mellan operasångerskan Floria Tosca, målaren Cavaradossi och polischefen baron Scarpia bjuder på en rad högt älskade arior. I den aktuella föreställningen tolkas Tosca av Johanna Rusanen. Operaresan kräver tidig anmälan genom att biljetterna måste lösas ut redan inom januari. Anmäl dig senast den 20 januari till Clara von Bonsdorff, 040-5444031, clara.von. bonsdorff@welho.com MAJ-BRITT PARO

För föreningarna från Karleby till Vörå ordnas träffen torsdagen 13 november klockan 13.00 på Polaris, adress: Hotellgränden 3, Edsevö. För föreningarna från Lappfjärd till Kvevlax ordnas träffen fredagen 14 november klockan 13.00 på Malax pensionärshemsförenings allaktivitetshus, adress: Kvarnvägen 5, Malax.

Svenska pensionärsförbundet utlyser skrivartävlingen

”Berätta din historia” Temat får tolkas fritt så att det kan omfatta såväl egna minnen som en mera fiktionsartad berättelse. Du sätter själv rubrik på din text. Texterna får omfatta högst 5 maskinskrivna sidor med normal font och med radavstånd 1,5.

Varje förening skall delta i träffarna med två personer och anmäler till kansliet i Vasa (e-post: patrick.ragnas@spfpension.fi) hur många som kommer från er förening senast den 7 november, detta för kaffeserveringens skull.

SPF ÖSTERBOTTEN RF Patrick Ragnäs, ombudsman

Clara von Bonsdorff, en reseledare med charm.

Tävlingen är öppen för alla medlemmar inom Svenska pensionärsförbundet. Första priset är ett stipendium på 500 euro, andra priset är ett stipendium på 300 euro och tredje priset är ett stipendium på 200 euro.

Dansjubileum på G18

De vinnande bidragen utses av författaren Yvonne Hoffman och publiceras i God Tid med början i nr 6/2015.

fyller tio år denna höst. Torsdagen den 13 november firas jubileet med en Dansgala på G18. Ett av Sveriges populäraste dansband, Mats Bergmans orkester, gästar Finland för att ge dansarna smäktande toner och eldiga rytmer. Huvudstadens tolv svenska pensionärsföreningar startade hösten 2004 genom sitt samarbetsorgan SAMS dansverksamheten med avsikten att ge seniorerna en möjlighet att ”dansa på svenska”. Danskvällarna blev omedelbart en framgång. SAMS fick sedermera heta Samrådet i SPF Helsingfors och arrangerar fortsättningsvis Danskvällar på AV,

Vinnarna prisbelönas på förbundets höstmöte 2015. Sänd in din text senast den 31.3.2015 per post till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller per epost kansliet@spfpension.fi För närmare information kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, berit. dahlin@spfpension.fi eller 020 728 8812.

Danskvällarna för huvudstadsregionens seniorer

Arbetets Vänner på Annegatan, ett par, tre gånger per termin. Också dansare ”från periferin” är välkomna, till exempel från Lovisa kommer ofta en busslast för att ta sig en svängom. Tioårsjubileet kräver större utrymmen och firas därför på kulturhuset G18, Georgsgatan 18. Dansgalan inleds klockan 17.00 torsdagen den 13 november. Danskvällarnas populära ”husband” UniSet från Lovisa spelar under den första timmen och klockan 18 inleder Mats Bergmans orkester sin helafton fram till klockan 22. Inträdesavgiften är 10 euro. Också en buffet med pastejer och förfriskningar står till buds. MAJ-BRITT PARO


GOD TID

Tankesmedjan Magmas utredning Guldålder – men inte för alla. Pensionärsliv år 2024 presenterades för en talrik publik den 4 november. Marcus Henricson (t.v.) har skrivit rapporten, som genomförts i samarbete med Svenska pensionärsförbundet. I första raden från vänster Lea Stenberg, projektchef vid Vanhus- ja lähemmäispalvelun liitto, och SPF:s ordförande Ole Norrback, som båda kommenterade rapporten. Björn Sundell (till höger) ansvarar för samhällsanalys och utredning vid Magma. Efter presentationen följde en livlig diskussion där man bland annat föreslog att rapporten skulle användas för studiecirklar i pensionärsföreningarna.

8/2014 – 5

Foto ULF WAHLSTRÖM

Omvärldsanalys: Pensionärsliv år 2024 De närmaste tio åren medför dramatiska förändringar som tangerar samhällets resurser, hälsovården, tekniken och arbetslivet. Magmas framåtblickande omvärldsanalys granskar hur pensionärernas liv och verksamhetsförutsättningar påverkas när lagstiftningen förändras och pensionärernas andel av befolkningen ökar. Hälsovårdsreformen, beslutet om höjd pensionsålder och många andra pågående reformer har åtminstone delvis sin grund i det faktum att befolkningen åldras. Det här i kombination med den offentliga sektorns ansträngda finanser sätter sin prägel på diskussionen. Utgångspunkten blir ofta att åldrandet ökar bördan för samhället samtidigt som den offentliga sektorn tvingas skära ned kostnaderna. Den problemfixerade analysen är bara en del av sanningen. Den andra sidan av utvecklingen, den positiva, illustreras av att vi i Finland har en växande andel medborgare med större möjligheter att själva välja hur de vill använda sin tid. Seniorerna är i medeltal friskare och bättre bemedlade än för tjugo år sedan. De konsumerar varor och tjänster, de kan arbeta deltid och aktivera sig i olika föreningar, hjälpa till inom den tredje sektorn eller avlasta sina egna barn genom att hjälpa deras familjer i vardagen. Seniorerna utgör en resurs i sam-

hället och en allt viktigare konsumentgrupp. I samhällsdebatten beskrivs åldrandet främst som en belastning, sällan som en resurs och nästan aldrig som både och. Så är det i synnerhet inom den ekonomisk-politiska debatt som tenderar att utmåla Finlands framtid i mörka färger. Ofta är det dessutom ekonomin, systemet och strukturerna som är i fokus när reformbehov diskuteras, mer sällan individen, alltså dagens eller morgondagens pensionär. Målet med Magmas framåtblick-

ande omvärldsanalys, som genomförts i samarbete med Svenska pensionärsförbundet, är att se hur seniorernas liv påverkas av centrala politiska beslut och olika utvecklingstrender. Författaren, jur. kand. Marcus Henricson, betraktar både risker och möjligheter i utvecklingen. Många frågor gäller Finland som helhet, oberoende av språk, andra berör specifikt de svenskspråkiga. Omvärldsanalysen Guldålder – men inte för alla innehåller olika

scenarier som visar i vilken riktning utvecklingen kan gå som en följd av pågående reformer och tänkbara politiska beslut. Här ingår också talrika rekommendationer som riktar sig dels till pensionärerna själva och dels till organisationer och andra aktörer som arbetar till förmån för pensionärerna. Marcus Henricson skisserar upp ett

antal förslag för att lösa problem som blir akutare med åren. Här är några exempel: De svenskspråkiga är ibland en alltför liten grupp för att räknas. Därför behövs nya servicelösningar som inbegriper ett samarbete mellan kommuner, privata aktörer och den tredje sektorn för att uppnå en tillräcklig volym i den svenska servicen. Utbud på och efterfrågan av tjänster möts ofta inte. Därför föreslås fyraåriga experiment med regionala valfrihetssystem för svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster. Efter att experimenten utvärderats kunde de eventu-

ellt tas i bruk även i andra delar av Finland. Gränsen mellan arbete och pensionering är alltför skarp i dag. För att skapa flexibilitet föreslås ett system med förmedling av pensionärers tjänster, ett slags arbetsförmedling för seniorer som vill erbjuda sitt kunnande efter pensioneringen. Tjänsterna kunde erbjudas antingen mot betalning eller som frivilligt arbete. Pensionärerna som målgrupp försummas av många företag. Därför behövs målmedveten marknadsföring till seniorer och en bättre kartläggning av deras behov och preferenser. I en situation då fler seniorer kommer att bo hemma längre än förut behövs nya modeller för pensionärsboenden. Här ges både inhemska och utländska exempel. Potential finns för projekt där planeringen sker i samarbete mellan byggföretag, pensionärsföreningar och framtida hyresgäster/lägenhetsinnehavare. Särskild uppmärksamhet ägnas åt utvecklingen inom informationsteknologin. Endast var tredje finländare som fyllt 75 år använder internet. Då allt fler tjänster överförs till nätet riskerar vissa medborgare att bli utan service. För

att underlätta seniorernas internetanvändning ger Henricson flera rekommendationer. Bland annat föreslås skapandet av en nationell standard för informationsteknologiska lösningar för seniorer. Inom ramen för denna kunde leverantörerna erbjuda paket med användarvänlig hårdvara, programvara, driftssäkring och användarstöd. Syftet med Magmas omvärldsana-

lys är att förutse och kartlägga centrala faktorer som på tio års sikt påverkar pensionärernas liv. Faktorerna är så många, att vissa av nödtvång behandlats endast kortfattat och några frågeställningar helt utelämnats av utrymmesskäl. Gruppen pensionärer är dessutom mångskiftande eftersom den omfattar medborgare med en åldersskillnad på upp till 40 år. Det säger sig självt att levnads- och verksamhetsförutsättningarna för en så heterogen grupp är mycket varierande. Genom analysen och rekommen-

dationerna hoppas Magma kunna bistå de organisationer som på olika sätt stöder pensionärerna och dessutom hjälpa seniorerna själva att påverka sin framtid. BJÖRN SUNDELL


6 – GOD TID

8/2014

Hjälp med nätbanken God Tid har ställt några frågor om hur de olika bankgrupperna tar hand om och stöder fram för allt äldre, inte så datorvana svenskspråkiga kunder i Svenskfinland. Har ni personlig handledning, vad innehåller den och hur gör man för att få tillgång till den? Har ni någon telefonsupport för datornybörjare som behöver hjälp medan de betalar räkningar över nätbanken? Ordnar ni egna kurser i användning av nätbanken? Ordnar ni kurser tillsammans med till exempel pensionärsföreningar, medborgarinstitut och dylika? Andra åtgärder för att underlätta för datorovana att börja använda nätbanken? Aktia I alla våra kontor erbjuder vi personlig handledning för kunder som vill lära sig mer om hur man använder våra nättjänster. I de flesta kontor erbjuder vi tillgång till kunddator där man kan använda nättjänsterna och få hjälp av våra rådgivare. Som en ny möjlighet erbjuder vi numera också möjlighet till rådgivning via video-möte där man kan få hjälp med nätbanksanvändningen. Vår kundservice på telefonnummer 010 247 010 hjälper kunder vardagar klockan 08–20 bland annat med rådgivning kring nätbanken. Kunderna kan identifiera sig med hjälp av sina nätbankskoder och genom detta kan vi på ett säkert sätt ge rådgivning också per telefon. Aktia ordnar med jämna mellanrum utbildningar och infotillfällen om våra nättjänster i samarbete med andra aktörer så som pensionärsföreningar, bibliotek, medborgarinstitut etcetera. Aktia lanserade i september en avskalad version av nätbanken som innehåller endast de viktigaste nätbanksfunktionerna. Den enklare nätbanken lämpar sig för kunder som är ovana vid datoranvändning och som vill börja med att lära sig de viktigaste funktionerna så som att betala räkningar, kontrollera saldo och skicka meddelanden till banken. Andelsbanken På alla våra kontor kan man få personlig handledning i att använda nätbanken. Det är bäst om kunden

Använder du nätbanken? Hur tycker du att det fungerar?/Hur sköter du dina bankärenden? Var finns ditt närmaste bankkontor?

bokar tid på det egna kontoret så att man kan gå genom saken grundligt och kunden har möjlighet att ställa frågor. Handledningen anpassas till vad kunden behöver hjälp med. Från den svenskspråkiga telefontjänsten OP 010 253 0022 får du personlig betjäning måndag–fredag klockan 9–16. Telefontjänsten svarar också på frågor om användning av nätbanken. En del av Andelsbankerna samarbetar med Vuxeninstitut om ITkurser för deras seniorkunder. På kursen lär man sig både att använda dator och att använda nätbanken. Vi har deltagit i SeniorSurfarrangemang på olika orter. Vi samarbetar med PIO och försöker få respons på hur våra tjänster bör utvecklas. Många av gruppens banker samarbetar med pensionärsföreningarna om bland annat användning av nätbanken.

som hjälper våra kunder då tekniska problem med datorn uppstår. Vi ordnar kurser efter behov. Vi har bland annat deltagit i Seniorsurf för äldre som ordnas på vissa bibliotek runt om i landet. Detta är lite olika. Vissa orter är jätteaktiva och ordnar mycket program tillsammans med olika organisationer. Överlag har användningen av nätbanken hela tiden ökat bland äldre personer. I synnerhet mobil och surfplattan har ett allmänt stigande intresse. Många äldre tycker också att surfplattan är lättare att använda tack vare pekskärmen. Vi rekommenderar överlag att alla våra kunder skaffar sig banknycklar så de kan sköta sina bankärenden tryggt hemifrån via nätbanken eller per telefon. Banknycklarna behövs för att vi skall kunna identifiera kunden per telefon.

Danske Bank

I Handelsbanken har varje kund tillgång till en personlig kontaktperson på kontoret. Kunden ingår avtal om nätbanken alltid på kontoret. I samband med att avtalet undertecknas går man igenom nätbankens egenskaper tillsammans med kunden och ger anvisningar om hur nätbanken fungerar. Handelsbankens telefonsupport hjälper och ger handledning och rådgivning i frågor som har att göra med nätbanken och kundens övriga bankärenden. Tjänsten betjänar också på svenska alla bankdagar klockan 10–18.30. Vid olika kundtillställning-

Vi ger personlig handledning på samtliga Danske Banks kontor till alla våra kunder som behöver det. Vi hjälper ofta kunder med till exempel betalningar av räkningar via nätbanken. Våra kunder kan även reservera en tid till handledning. Då har kunden personlig handledning under en bestämd tid och vi kan skräddarsy innehållet efter kundens behov. Danske Banks kundservice som man når på numret 0200 2570 kan ge handledning till kunder som betalar räkningar över nätbanken. Vi har även ett nummer för IT-stöd

Iris Berg, Gamla Vasa Jo jag använder nätbanken för de räkningar som inte dras automatiskt. Nätbanken fungerar bra, tycker jag. Mitt närmaste bankkontor finns i Smedsby.

Handelsbanken

ar presenterar kontoren nätbankens egenskaper och visar hur den fungerar. Kontoren deltar i evenemang som arrangeras av olika föreningar. Där kan de också berätta om bankens tjänster – också om nätbanken och hur den fungerar. Vi förnyade vår nätbank sommaren 2014. Vi har strävat efter att hålla den enkel, logisk och tydlig så att även de som inte använder datorer så ofta kan när som helst sköta sina bankärenden i nätbanken utan problem. Nordea Kunder som tillhör våra Premium-, Private Banking-, och Nyckelkundsegment har tillgång till en personlig bankrådgivare som kan hjälpa med att sköta bankärenden. Kunder kan få hjälp med användningen av nätbanken via vår kundtjänst (0200 5000). Vi har inga centraliserade kurser, men enskilda kontor har ordnat kurser. Vi har goda instruktioner både i nätbanken samt på nordea.fi-sidorna för användning av nätbanken. Vi efterstävar dessutom alltid att utveckla våra tjänster så lätta att använda som möjligt. S-Banken Vi erbjuder stöd för nätbanksanvändare via vår telefontjänst klockan 08–20 på nummer 010 76 5800 (samtalets pris är 0,0835 €/samtal + 0,1209 €/minut). Vi lägger stor vikt vid utbildning av personalen och vår förhoppning

är att vår kunder ska känna att de får mycket bra service oberoende av om de är nybörjare med nätbanken eller vana användare. Kunden kan alltid ringa och be om hjälp. Vi hjälper gärna till. Handledning kan ges på svenska. Vi har en demoversion av vår, redan i sig lättanvända, nätbank med vilken det är enkelt att bekanta sig med nätbanken. Sparbanken Vi har förnyat vår hemsida och nätbanken den här hösten så båda är lättare att använda. Exempelvis texten är större än tidigare. Våra 200 kontor hjälper äldre kunder att börja med den nya nätbanken, om kunden har önskat det. Vi har också gjort en separat sida med anvisningar för våra kunder på vår hemsida, där vi berättar för kunden hur de ska använde nätbanken och svarar på vanliga frågor. För äldre människor, som inte är så datorvan, har vi gjort en pdfmanual, som de kan få till pappers från det egna bankkontoret eller skriva ut hemma från hemsidan. Vi har två supporttelefonnummer för datornybörjare och andra kunder som behöver hjälp med nätbanken. Nätbanksstöd: 0100 4052 (måndag–fredag 8–17) och Nätbanksdejour: 09 8560 6282 (måndag–söndag 8–20). Stödnumren betjänar även på svenska. Också kontoren ger support per telefon. Vi försöker göra nätbanken och hemsidan så lätta att våra kunden inte behöver kurser.

Kaj Carlson, Jungsund Jag använder nätbanken, har gjort det ganska många år redan.

Per Thomasfolk, Smedsby Frun sköter våra bankärenden via nätbanken.

Else-Maj Sandin, Smedsby Jag använder inte nätbanken.

Mycket bra.

Brukar inte vara några problem.

Jag går till banken med mina bankärenden.

Mitt närmaste bankkontor finns i Vasa.

Mitt närmaste bankkontor finns i Smedsby.

Mitt närmaste bankkontor finns i Smedsby.


GOD TID

Drop-in-verkstad i Villa Junghans. Kaj Kankaanpää ger goda råd till Pippi Collander (t.v.) och Sonja Finne.

8/2014 – 7

Foto Ulf Wahlström

Årets IT-pensionär gillar att lösa problem Han undervisar många dataintresserade pensionärer i sin förening. Och inte nog med det. Årets IT-pensionär ser till att elevernas utrustning fungerar och till och med hjälper dem som inte har dator att skaffa en. IT med kaffe Ganska snart efter att Kaj kom med i föreningen började han göra hembesök för att hjälpa medlemmarna.

sig på sin cykel för att lösa ett akut problem utanför ”arbetstiden”. Kaj är ingalunda ensam i sitt arbete. Föreningen har en IT-stödgrupp som bland annat ordnar drop in-verkstäder i Villa Junghans, Grankullapensionärernas hem­vist. Man har också hållit kurser, bland annat en grundkurs där internet och textbehandling ingår. Det är inte bara pensionärerna som drar nytta av Kajs kunskaper. Han ger också IT-handledning till andra i stadens regi. Grankulla svenska pensionärer har engagerat sig Farfar i skolanprojektet och Kaj Kankaanpää är en av farfäderna i Granhultsskolan. Dessutom ansvarar han för Grankulla svenska kulturförenings webbsidor.

Foto Katarina Bengs-Westermark

Det hela började med att Kaj Kankaanpää uppgav IT som sitt specialintresse när han ansökte om medlemskap i Grankulla svenska pensionärer för åtta år sedan. Föreningens ledning var klok nog att ta vara på Kajs talanger och snart började han undervisa andra dataintresserade föreningsmedlemmar. Kajs första uppdrag blev att överta skötseln av föreningens webbsidor. I min egenskap av webbansvarig i Svenska pensionärsförbundet samarbetade vi med att lösa allehanda problem i anknytning till både Grankullas webbplats och förbundets webb i största allmänhet. Kaj tycker om att lösa problem och det är många av hans elever tacksamma för. – De vanligaste problemen är att internetuppkopplingen inte fungerar, att datorn är ”slö”, att skrivaren vägrar samarbeta. I våras när Microsoft slutade stöda Windows XP gick mycket tid till att uppdatera användarnas utrustning och programvara.

Han har tappat räkningen på hur många besök det blivit med åren. – Det blir ungefär fyra–fem besök per vecka. Ett besök räcker en och halv timme och överallt bjuder man på kaffe, berättar han och tillägger att den sociala biten är en viktig del av besöket. Hembesöken sker dagtid, men det har hänt att Kaj har fått kasta

Kaj Kankaanpää uppvaktades med diplom och blommor på Seniorskeppet. Fr. v. Förbundsordförande Ole Norrback, Årets IT-pensionär Kaj Kankaanpää, IKT-koordinator Mona Lehtonen och ordförande för IKT-projektets styrgrupp Pentti Friberg.

Idrotten motpol Vad är det som driver Kaj att ge av sin tid på det här sättet? – Det är roligt att träffa människor och dela med sig av sina kunskaper. Mina kamrater har sagt att jag ger för grundlig service, att jag borde koncentrera mig på att undervisa. Men man kan ju inte lära ut saker till folk vars utrustning inte fungerar. Pensionären Kaj räknar IT som sin huvudsysselsättning på dagarna. Som motpol blir det idrott på

kvällarna, närmast squash och racketboll. – Är man fysiskt i gott skick orkar man jobba med det här. När Svenska pensionärsförbundets projekt IT för seniorer startade för fem år sedan var det helt naturligt att engagera Kaj som föreläsare på handledarkurser och ta med honom i projektets styrgrupp. Nu har förbundet utsett honom till Årets IT-pensionär. Utmärkelsen får han för ”betydande insatser inom IT-verksamheten i pensionärsföreningarna”. Han fick ta emot utmärkelsen vid projektets slutseminarium i samband med förbundets kryssning i början av oktober. Text ULF WAHLSTRÖM

Årets IT-pensionär Namn: Kaj Kankaanpää Ålder: 71 år Yrkesliv: Arbetade med IT inom bankvärlden. Bor: I Esbo nära gränsen till Grankulla Familj: Hustru, fyra barn, tre barnbarn Just nu: Årets IT-pensionär 2014


8 – GOD TID

8/2014

Bara glada miner på slutseminariet. IT-projektets förra koordinator Eric Jansson och ordförande för IKT-projektets styrgrupp Pentti Friberg längst fram

Må bättre med internet? – SPF svarar Vad göra om datorn strular? Törs jag betala räkningar med datorn? Min skrivare funkar inte. Hur skall jag skicka mail med telefonen? Jag får så konstiga mail, vågar jag öppna dem? I Botkyrka och på Södermalm i Stockholm får pensionärer enkelt hjälp med liknande frågeställningar. I vårt västra grannland har man grundat klubbar inom nätverket Seniornet Sweden. Där hjälper äldre personer andra äldre med datorer. Det var just dylika klubbar IT-intresserade pensionärer från Finland stiftade bekantskap med i början av oktober. Det var nämligen dags för ITprojektets slutseminarium ombord på Silja Serenade. Det var cirka 30 deltagare som hade äntrat Seniorskeppet för att delta parallellt med det andra programmet som pågick ombord. Med var deltagare från Jakobstad i norr till Kotka i öster och på basen av utvärderingarna fick deltagarna många nya idéer och kontakter med sig hem. Det är klart att verksamhetsmiljön i Stockholm är en helt annan än hemma hos oss i Finland. Möjligheten att värva både IT-handledare och medlemmar är en helt annan. Men Seniornet Sweden verkar också på många mindre orter. Det finns lika mycket behov av teknisk support i mindre städer och på landsbygden. Dataträffar, kurser och sammankomster kan också vi

ordna här hemma, idéer får vi från våra medlemmar som kontaktar oss i dessa frågor. På seminariet presenterade fors-

karna Anna Forsman och Johanna Nordmyr från Institutet för hälsa och välfärd helt pinfärska siffror om äldres användning av internet. Deras utgångspunkt är att man kan öka äldres känsla av delaktighet och deras välbefinnande genom internetanvändning. Vi kommer att få mer resultat när forskningen blir klar, men redan nu kan man se ett mönster i internetanvändningen och hur personer själva känner sig kunna påverka sitt eget liv. I tidigare forskning har man konstaterat samband mellan de hälsoresurser äldre får tillgång till genom internetanvändning. För det första får den äldre ökade kommunikationsmöjligheter och detta främjar de sociala kontakterna med familj och vänner. För det andra får den äldre ökade resurser till meningsfull sysselsättning som till exempel att lära sig något nytt. Och för det tredje får den äldre möjlighet att lära sig använda teknologi, vilket gör att man får bättre själv-

känsla och större känsla av delaktighet i samhället. Med seminariet ville vi som arrang-

örer lyfta fram vikten att samarbeta med andra aktörer i vår omgivning. Detta gäller också IT-verksamheten i pensionärsföreningarna. Vi har mycket att vinna på samarbete med bland andra vuxen- och medborgarinstituten samt biblioteken. På seminariet diskuterades dessa frågor i grupper under ledning av Johanni Larjanko från Bildningsalliansen. Speciellt två aspekter lyftes fram av deltagarna; 1) den medborgerliga möjligheten att vara uppkopplad det vill säga alla invånare som vill borde få en fungerande internetuppkoppling samt 2) behovet av grundkurser i datoranvändning.

är alltså en utveckling som inte går att stoppa och det gäller att anpassa sig. Han berättade om det EUfinansierade Human Brain Project som kombinerar hjärnforskning med informations- och kommunikationsteknik. EU har beslutat ge över en miljard euro till projektet. Vi fick också höra att man i Sverige i år har grundat en myndighet för delaktighet som arbetar för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i samhället. I Finland finns ingen motsvarande myndighet. Seminariet avslutades med en paneldebatt under rubriken Jag behöver inte internet. Paneldiskussionen leddes av Isa Forsbäck, IThandledare och medlem av förbundets IKT-styrgrupp. Medverkande

var Pentti Rintala, medlem i Seniornet Botkyrka, Sverige, Johanni Larjanko, Bildningsalliansen och Eric Jansson, föreningsaktiv, kolumnist med mera. Panelen var ganska samstämmig om hur nyttigt internet kan vara, så några verkliga motsättningar i diskussionen förekom inte. Man kunde konstatera att det inte är åldern som avgör utan inställningen. Svenska pensionärsförbundet arran­

gerade slutseminariet inom projektet IT för Seniorer, eftersom det femåriga projekttiden tar slut 31.12.2014. På seminariet utsågs Kaj Kankaanpää till Årets ITpensionär, vilket vi kan läsa mer om på föregående sida. MONA LEHTONEN ombudsman och IT-projektkoordinator

Projektets förra koordinator Eric

Jansson höll ett föredrag med tips som kan användas i det praktiska föreningsarbetet. Han tog bland annat upp hur internet och Google kan användas på ett billigt och arbetsbesparande sätt. Seminariets huvudgäst var Senior-

net Swedens ordförande professor emeritus Olov Östberg. Han belyste framtidens samhälle och de möjligheter tekniken kan ge i och med olika digitala lösningar. Han presenterade tekniska lösningar som redan är på gång i vårt samhälle. Det

Isa Forsbäck, IT- handledare och medlem av förbundets IKT-styrgrupp och Pentti Rintala, medlem i Seniornet Botkyrka.


GOD TID

Snabb service med nät-FPA På FPA:s webbplats www.fpa.fi finns det massor med information om sociala förmåner, men också en mångsidig e-tjänst där du till exempel kan ansöka om förmåner eller anmäla förändringar i din ekonomiska situation. I e-tjänsten kan också kontrollera när förmånerna betalas ut och se hur det ligger till med ansökningar som du lämnat in. Använder du dig av e-tjänsten kan du också läsa besluten redan ett par dagar innan de dimper ner i postlådan hemma hos dig. Ärenden av alla de slag På FPA:s webbplats finns det också ett program för beräkning av bostadsbidrag för pensionstagare där du kan se om din inkomstnivå berättigar till bidraget. I så fall kan du sedan ansöka om bidraget i e-tjänsten. Har du däremot fått det svårt att klara dig i vardagen och behöver hjälp kan det bli aktuellt med vårdbidrag för pensionstagare. Också det kan du ansöka om på webben. I fall av sjukdom ersätter FPA kostnader för resor till hälso- och sjukvårdsbesök, om ditt tillstånd så förutsätter. Många taxichaufförer använder nuförtiden ett direktersättningsförfarande för sådana resor. Det går också att ansöka om ersättning i efterhand om chauffören du åkt med inte kan erbjuda direktersättning. Har du däremot åkt med egen bil eller kollektivtrafik kan du ansöka om ersättning i e-tjänsten. Även kortare resor räknas med i självriskandelen. I fråga om receptbelagda läkemedel får du FPA-ersättningen direkt på apoteket. I e-tjänsten kan du också kontrollera och följa med självriskandelen för läkemedel. Dina recept kan du däremot kontrollera i tjänsten Mina Kanta-sidor på www.minakantasidor.fi. Mina Kanta-sidorna, som FPA svarar för, ingår i det nationella hälsoarkivet Kanta. Recepten visas på Mina Kanta-sidorna när du besöker en hälso- och sjukvårdsenhet som använder det elektroniska receptet. Inom den offentliga hälsooch sjukvården har tjänsten redan tagits i bruk. I framtiden kommer det också att vara möjligt att titta på sina hälso- och sjukvårdsuppgifter i tjänsten, om de inte redan finns

där. Ett patientdataarkiv tas i bruk som bäst. Om du ska ut och resa lönar det sig gå in på Mina Kanta-sidorna, skriva ut receptet och ta med sig det och det europeiska sjukvårdskortet på resan. Kortet kan du beställa via FPA:s e-tjänst. Det är bra att ha med sig när du besöker ett annat EU- eller EES-land eller Schweiz. Då har du rätt att använda den offentliga hälso- och sjukvårdens tjänster till samma pris som de lokala invånarna. Skicka in bilagorna på webben Alla ansökningar som inkommer till FPA avgörs med hjälp av datasystem. När du ansöker om en förmån i e-tjänsten kan du samtidigt också bifoga bilagorna till ansökan. Eventuellt kan du skicka in bilagorna senare med funktionen Bilagor. Med den funktionen kan du också skicka in bilagor även om ditt ärende gäller någon av de förmåner som man inte kan ansöka om på webben. Tillåtna filformat för bilagor är pdf eller rtf samt i fråga om bilder, jpg eller tiff. Ett fotografi av en handling duger alltså som bilaga, men i så fall måste det vara tillräckligt tydligt. Håll användarnamn och lösenord för dig själv Myndigheterna sätter stor vikt vid datasäkerheten hos e-tjänsterna. På FPA:s e-tjänst kan du logga in med bankkoder eller med ett chipsförsett identitetskort. Du kan också logga in med mobilcertifikat. Ett sådant kan du få hos din telefonoperatör, men det kan vara avgiftsbelagt.

Hur kommer man till e-tjänsten? FPA:s webbplats finns på www.fpa. fi. Där finns en länk till e-tjänsten i vänstermenyn under Genvägar. Välj i rullgardinsmenyn vilken e-tjänst du vill använda. Mer information får du genom att klicka på Mer om e-tjänsten.

IT-­‐verkstad

i Seniorhuset i Helsingfors Vill du lära dig mera om internet, e-­‐post, ordbehandling, webbteve, Facebook, bildhantering, e-­‐böcker och -­‐tidningar, datorspel, Skype? Besök vår drop-­‐in-­‐verkstad där seniorer med lite mera erfarenhet ger stöd till dig som nyss börjat använda IT, eller vill lära dig nytt. Ett IT-­‐proffs kommer att finnas på plats för att tackla de kvistigare problemen. Verkstaden är öppen mellan kl. 14 och 17 – måndagen den 17 november – måndagen den 15 december i Folkhälsans Seniorhus (rummet Verkstaden) Mannerheimvägen 97, Helsingfors. Ta med din bärbara dator, pekdator eller smarttelefon. Mera information finns på webben på adressen http://helsingfors.spfpension.fi/itstod Verkstäderna arrangeras av SPF-­‐projektet IT för seniorer och Samrådet i SPF Helsingfors i samarbete med Folkhälsans Förbund

KATRI PYYKKÖ

...ger dig de bästa tv-upplevelserna och det snabbaste internet! www.fiberhem.fi, ftth@ktab.fi, 019 233 933

Dalgatan 7, Karis Grönalundsg. 7, Ekenäs må–fre 11–17

  



Minifinder™ Pico - GPS spårsändare Trygghet för dina nära och kära + Lätt och omärklig att ha tex. i fickan + Tvåvägskommunikation + Vet exakt var spårsändaren finns, även utomlands

Tel. 09-2211466

Kom ihåg att myndigheter eller banker aldrig frågar efter dina bankkoder eller liknande per e-post, telefon eller sms eller vid vanlig kundservice. Användarnamnen och lösenorden är alltid bara avsedda för dig. Meddelanden till FPA kan du skicka via e-tjänsten. Där kan du också läsa FPA:s svar. Vanlig e-post anses inte vara tillräckligt datasäkert.

8/2014 – 9

www.minifinder.fi


10 – GOD TID

8/2014

RES MED SPF

Jazzkryssning 26–28.4.2015 Välkomna med på SPFs svängiga jazzkryssning till Stockholm 26–28 april med Viking Lines M/S Mariella För den trevliga underhållningen står Birgers Ragtime Band med solist Charlotta Kerbs samt Petri Krzywackis trio. Pris: 195 €/person.

Berlin 13–17.4.2015 Berlin är en stad full av sevärdheter och upplevelser. Kom med på en resa med intressant och mångsidigt program.

Program Måndag 13.4 Avfärd med Air Berlin kl. 14.10 från Helsingfors, ankomst till Berlin kl. 15.05. Logi på 4* hotell. Välkomstmiddag på hotellet Tisdag 14.4 Stadsrundtur med bl.a. Brandenburger, Alexandersplatz och Checkpoint Charlie. Båttur på floden Spree Onsdag 15.4 Busstur till garnisonsstaden Potsdam med bl.a. slottet och parken Sanssouci.

I priset ingår: •  Kryssning i 2-personers A-hytt med fönster •  2 x Viking Buffet (special-meny New Orleans Style på utresan) •  2 x sjöfrukost •  2 x kaffe med tilltugg • Jazzdrink •  SPF jazz-underhållning •  buss till Stockholms centrum Vi förbehåller oss rätt till ändringar i programmet. Bokningar och förfrågningar Friman Resor tfn 019-248 1090, e-post info@frimanresor.fi

Torsdag 16.4 Fritt program på dagen. På kvällen möjlighet att gå på Berliner Philharmonikers konsert med Riccardo Muti. Fredag 17.4 Tysk lunch med öl och Currywurst på en äkta Bierstube. Avgång kl. 15.00. Ankomst till Vanda kl. 17.55 Pris: 945 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 170 € I priset ingår flygbiljetter, bussresa, 4 övernattningar med frukost, 4 middagar och 3 luncher, guidad rundtur i Berlin, båttur på Spree, inträde till ett av slotten i Potsdam. Försäkringar och måltidsdrycker ingår inte. SPF:s reseledare med på resan. Arrangör: Istravel (Ingves & Svanbäck) Anmälningar och förfrågningar: Ingves Resor tfn 020 7434530, info@istravel.fi Sista anmälningsdag 10.1.2015

Istravel Ingves & Svanbäck

Musikalen MAMMA MIA! Helsingfors 19–20.12 Teaterresa till Helsingfors 19–20.12.2014 i samarbete med Karleby Resebyrå (Dahls bussar). Pris för resan:  275 euro/person (föruts. minst 40 resenärer/buss) I priset ingår busstransport (start Karleby), musikalbiljett A-kategori på Svenska Teatern, inkvartering på Scandic Marski i delat 2-personer rum inkl. frukost och lunch på vägen tur–retur. Tillägg för enkelrum: 50 euro/person. Anmäl till kansliet i Vasa, helst per e-post patrick.ragnas@spfpension.fi Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Det ljuva Provence 2–9.6.2015 I det ljuva Provence får du under en skön försommarvecka uppleva de mest hänförande landskap, storartade kulturmiljöer och ett genuint sydfranskt kök. Det varma och soliga klimatet är känt i även i konsten och en avslappnad livsstil bidrar till välmående och trivsel. Tillsammans med värdparet Gunilla och Karl-Johan Hellman besöker vi sevärdheter såsom bl. a. påvepalatset i Avignon, vingårdar i Chateauneuf-du-Pape, risodling i natursköna Camarque, tygfabrik och olivoljeproduktion i bergsmassivet Alpillerna samt livliga marknader och lugna bergsbyar.

Program

2.6  Avgång med Finnairs morgonflyg till Nice. Inkvartering på Hotel les Nevons i staden L’Isle-sur-laSorgue, även kallad Provences Venedig. Gemensam middag. 3.6  Utflykt till de vita kalkstensbergen Alpillerna. Besök på en olivgård. Utflykten fortsätter till Arles och bl.a. dess amfiteater. 4.6  Utflykt till byarna vid bergskedjan Luberons norra sida, vi besöker okrabrottet i Roussillon och lavendelmuseet i Coustellet samt staden Apt. 5.6  Utflykt till naturreservatet Camarque med besök på en vin- och risproducerande gård. Färden fortsätter mot Étang de Vaccarès. Traditionell bouillabaisse-lunch. 6.6  Besök i staden Avignon med bl.a. påvepalatset Palais des Papes. Därefter besök i några av vinbyarna i norra Provence. Gemensam middag i byn Fontaine de Vaucluse. 7.6  Marknadsdag i L’Isle-sur-la-Sorgue. Besök till Gunilla och Karl-Johans sommarviste nära Lacoste. 8.6  Fri dag och avskedsmiddag. 9.6  Avfärd från Nice, ankomst till Helsingfors kl. 15.40 Pris i dubbelrum: 1 745 €, tillägg för enkelrum 295 € I priset ingår flygresor, logi i dubbelrum, frukost, fyra luncher, tre middagar och en ”gôuter” (måltiderna inkluderar två glas vin, bordsvatten och kaffe), bussresor, entréer enligt program, reseledning av Gunilla och Karl-Johan Hellman i Provence samt reseledare från SPF. Tillkommer: Reseförsäkring. Förfrågningar och anmälningar: Axtours, tfn 018-512 13 eller info@axtours.ax Mera information finns på förbundets hemsida www.spfpension.fi


RES MED SPF

GOD TID

Barcelona och Mallorca 26.9–3.10.2015 Barcelona är en av Europas allra hetaste städer. I den katalanska huvudstaden förenas flertusenårig historia med modern nutid. Mallorca är en fantastisk semesterö med många ansikten. Bördiga jordbruksbygder, bergstraketer, klippkuster, långa badstränder, små bergsbyar och den trevliga storstaden Palma. Här väntar ett härligt klimat och intressanta utflykter. På Mallorca bor vi i den idylliska småstaden Port de Sòller som ligger på öns nordvästra sida. 26.9 Avfärd med Finnairs flyg kl. 6.15 från Helsingfors. Rundtur i Barcelona med svenskspråkig guide. Vi ser katedralen La Sagrada Familia, Gaudís park Güell, fotbollsstadion och La Rambla. Inkvartering på centralt beläget hotell. 27.9 Möjlighet till utflykt till Torres vingård. 28.9 Färja till Mallorca med lunch ombord. Inkvartering på hotell i Port de Sóller.

29.9 Utflykt till Manacor, Porto Cristo och dess Drakgrottor samt staden Felanitx. 30.9 Utflykt till Valldemossa och flera byar i nordvästra delen av ön. Vi besöker bl.a. klostret Lar Cartuja där Frédéric Chopin bodde en vinter. Gemensam middag. 1–2.10 Fritt program. Frivillig utflykt till Palma. 3.10 Avfärd till Helsingfors från Palma kl. 12.10. Ankomst kl. 17.10.

Rätt till ändringar i program förbehålls.

8/2014 – 11

Gårdar och slott i Sverige 4–8.5.2015 Kom med på en intressant kulturresa till Sverige med Bernt ’Morre’ Morelius som igen har gjort upp ett intressant reseprogram. Boka datumet redan nu! Mera information om resan i nästa nummer av God Tid.

Pris: 1 495 €, tillägg för enkelrum 230 € I priset ingår flygresor, 7 nätter på hotell i dubbelrum, 7 x frukost, 1 x lunch, 7 x middag, utflykter och inträden enligt program, Spf reseledare.

Istravel Ingves & Svanbäck

Anmälningar och förfrågningar: Istravel, tfn 020 74304520, info@istravel.fi

Förhandsbokningar: Friman resor, tfn 019-248 1090, info@frimanresor.fi.

Försommarresa till Lettland 8-12.6.2015 Kom med på en intressant resa till Lettland med Riga som ”huvudkvarter”. Reseprogram 8.6 Avfärd med m/s Star till Tallinn kl. 10.30. Frukostbuffet ombord. Ankomst till Tallinn kl. 12.30 varefter bussresa till Riga. Check in på hotell Konventa Seta. Middag på hotellet. 9.6 Bussrundtur i Riga. Eftermiddagen tid för egna strövtåg. Gemensam middag.

10.6 Utfärd till Turaida och Sigulda. Gemensam middag. 11.6 Utflykt till Rundale och Jurmala. Gemensam middag 12.6 Avfärd till Tallinn, m/s Superstar avgår kl. 16.30. Ankomst till Helsingfors 18.30

HÄLSORESA PÅ TERVIS SPA

Pris: 595 €, tillägg för enkelrum 95 €. I priset ingår båtresor, logi, 4 x frukost, 1 x lunch, 4 x middag, inträden och Forsbloms buss hela resan.

22-28.2.2015 529€ Julklappserbjudande!

Obs! Reseförsäkring ingår inte.

Om ni bokar denna resa före 30.11.2014 så får ni den för 499€

Egen svenskspråkig guide och reseledare från SPF med på resan. Anmälningar och förfrågningar: Porvoo Tours tfn 019 574 2200, sussi.eriksson@porvootours.fi

BUSS-BÅT-HELPENSIONLÄKARBESÖK + 6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET

Hela reseprogrammet finns på www.spfpension.fi

Fantomen på operan, Tallinn 15–16.3.2015 Kom med till Tallinn och se den oförglömliga musikalen Fantomen på operan av Andrew Lloyd Webber. Program Söndag 15.3 Avgång med Tallink Silja kl. 10.30. Frukostbuffet ombord Ankomst till Tallinn kl. 12.30. Gemensamt dagsprogram. Inkvartering på Tallink City Hotel. Kl. 16.00 Musikalen Fantomen på operan. Efteråt gemensam middag på hotellet.

Måndag 16.3 Gemensamt dagsprogram och även tid för eget program Avfärd kl. 16.30 med TallinkSilja, buffetmiddag ombord Ankomst till Helsingfors kl. 18.30

RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS-KARIS- KYRKSLÄTT O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

PARTOURS

Pargas, 0440 524911 partours@parnet.fi Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi

Vi förbehåller oss rätt till ändringar. Pris: 250 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 49 € I priset ingår: Helsingfors-Tallinn-Helsingfors med TallinkSilja, övernattning i dubbelrum inkl. frukost på Tallink City Hotel, buffetfrukost och -middag, parkettbiljett till Fantomen på operan, middag på hotellet, dagsprogram och inträden och busstransporter i Tallinn. SPF:s reseledare med på resan. Anmälningar och förfrågningar: Friman resor, tfn 019-248 1090, info@frimanresor.fi

Tag kontakt, vi kör bl.a. * dagsutflykter * teaterresor * utlandsresor Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Trollbergsvägen 15, 10650 EKENÄS magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.


12 – GOD TID

8/2014

OT-resor 2015 Vårens Europaresor Med buss till Spaniens sol

Paris, Bilbao med Guggenheim, Vistelse i Almuñecar enligt önskemål flyg hem från Malaga

Avresa 3.2. Almuñecar med Göran Temavecka med vandring och avkoppling

Resa 20-28.2. Rundresa i Portugal Lissabon, Porto och Dourodalen

Resa 14-22.3. Rundresa i Andalusien –

Spaniens själ och hjärta Gibraltar, Sevilla och Granada

Resa 23-30.3. Italien – Gardasjön

Norditaliens smycke 6 nätter i Bardolino och bussresa över Alperna

Resa 13-19.4. Holland med Blomstertåget Amsterdam med kanaltur, Keukenhof, Blomstermarknad, träskor och Edam

Resa 22-26.4. Holland – Paris

Blomster, konst och trädgård

Resa 24.4-1.5.

Under planering Barcelona – Franska Rivieran Resa 6-12.4. Tre sjöar i Italien Resa 27.4-3.5. Kroatien – Montenegro med besök i Sarajevo och Mostar

Resa 5-12.5. Sloveniens pärlor och Istrien Resa 13-20.5. London

HURTIGRUTEN KRYSSNING TROMSÖ-BERGEN 27.3-2.4.2015 Inkl flyg Hfors-Tromsö, en natt i Tromsö, kryssning med helpension i fönsterhytt, en natt i Bergen och returflyg Bergen-Oslo-Hfors. Finskspråkig reseledare med på resan.

Pris fr.o.m. 1475 € / person Fråga också efter andra Hurtigruten-resor.

Matkahaukka i Kyrkslätt

Munkkullavägen 15, 02400 Kyrkslätt (09) 296 5000 / info@matkahaukka.com http://kirkkonummi.matkahaukka.com

i tillsammans! v r e s re Nu Fira jul i Rättvik, Dalarna 23-27.12 Fira nyår i Prag 30.12-2.1 Nyårskryssning Åbo-Stockholm med Viking Grace 31.12-1.1 Florida med kryssning i Karibien 10-22.3.2015 Ett urval av vårens resor: Nordiska Trädgårdar – Trädgårdsmässa, Stockholm 27-29.3 Veckoslutsresa till Antikens Rom ”Den eviga staden” 16-19.4 Holland-Rüdesheim 22-28.4 Gardasjön 24-30.4

Se mer info på vår hemsida!

Resa 4-9.5. Skottland

Vasa 020 7434 520 Närpes 020 7434 530 Nykarleby 020 7815 360

Historiens och romantikens land

www.istravel.fi

Resa 11-17.5.

Kombinera spa med nyårsfirande i Pärnu! 27.12.2014-3.1.2015

Mamma Mia Succémusikalen på Svenska Teatern Våren 2015: 28.2-1.3., 7-8.3., 13-14.3.

Madeira Funchal, flyg från Vasa 25.3-1.4.2015

Och många fler... Resekatalogen för 2015 utkommer i mitten av januari, hemsidan uppdateras regelbundet med nya resor.

KuVi 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Se flera resmål på vår hemsida!

www.ot-resor.fi Tel. 06- 318 4000

Lars Sund

Vår nya broschyr har utkommit! Om du inte redan fått den – kontakta oss så skickar vi den!

Över Engelska kanalen till London

Nyårsresa till Pärnu

plevelser - Resor p U nen Min

Resor

26-28.1 RESETRÄFF-kryssning till Stockholm 23-30.3 Madeira 19-26.4 Mat- och kryddresa till Leros 22-29.4 Kultur- och kulinarisk resa till Balkanbergen 3-13.5 Foto- och upplevelseresa Leros 3-13.5 Skriv- och upplevelseresa Leros 12-19.9 Semester- och kulturresa till Leros 18-25.9 Segling i Göran Schildts kölvatten i Bulgarien

frimanresor.fi Sandövägen 23,10900 Hangö

Tel Hangö 019 - 248 1004 Tel Ekenäs 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

Seattle och Alaskakryssning * Avgång: 13.5 och 26.8.2015 (11 dagar) 4.080 e

* Boka senast 27 november får du Classic All Inclusive dryckespaket! Georgsgatan 9, 00120 Helsingfors tfn (09) 696 2770 Beställ broschyr på: (09) 6962 7777 eller www.olympia.fi

·

Vörå Spelmansklubb


GOD TID

Seniorskeppet samma succé som tidigare år God mat och massor med aktiviteter. Allt från Champagne tasting till bingo. Som grädde på moset fick förbundet en helt egen sång av Håkan Streng.

Trio Saludo

FÖR FULLA SEGEL (text och musik: Håkan Streng) Refr. För fulla segel in i framtiden! Livet stannar inte upp, nej, det börjar efter pensionen, //:så ställ upp i SPF:s grupp!:// 1. Livserfaren pigg och klok 
hänger pensionären me´- ”En oöppnad och rolig bok” – 
mycket kvar att få och ge! Vi är många, vi blir fler som vill trivas med varann´, dela med oss mer och mer och påverka lite grann! Refr. För fulla segel... 2. För sent är aldrig lära sig
koppla av och kurser ta,
att skratta gott med dig och mig –
i SPF mår alla bra!
Seniordans och stavgång, bridge och pidro, hantverk, slöjd, gamla bilar, mat och sång håller pensionären nöjd! Refr. För fulla segel... 3. Till södern åker vi ibland
och till Baltikum nån´ gång,
eller till något nordiskt land – 
med oss blir tiden aldrig lång! Vi kryssar här och där, världen är ju erkänt vid. ”Långt ut SPF:s stämma bär”, står i tidningen, God Tid!

Staffan Bruun och Stefan Lundberg

Refr. //: För fulla segel in i framtiden! Livet stannar inte upp, nej, det börjar efter pensionen, så ställ upp i SPF:s grupp!:// S P F = Sikta På Framtiden!

Mårten Holm

8/2014 – 13


14 – GOD TID

8/2014

Birgitta Boucht, förtrollande, argsint och lycklig – Detta med förtrollande, lämnar jag till ditt bedömande. Argsint stämmer ibland in på mig. Lycklig är inget statiskt tillstånd. I somras tyckte jag att det mesta var förfärligt i den kvävande hettan. Jag kände mig hemlös och identitetslös. Birgitta ”Bitte” Boucht benar ut innehållet i Lilla Mys visa. Den passar bra in på henne. Tillsammans försöker vi oss på att memorera visan. – Här ser ni en som är med om det mesta, som skrattar och slåss med polisen och festar, som härjar och hojtar i himmelens sky, den förtrollande argsinta, lyckliga My. Bitte har som Lilla My varit med om det mesta. Arresterad av polisen blev hon i mitten på 1970-talet. Hon visar på en illustration på sida 145 i sin bok Förklädd och naken som har recenserats i God Tid 4/2014. Många av God Tids läsare har förmodligen läst boken som är en sammanfattning i mångdimensionellt perspektiv av hennes händelserika liv som författare, frilansjournalist, kursledare, debattör, mor och mormor med mera. Lilla My är en karaktär som hon kan identifiera sig med. Bitte har reserverat en söndagsförmiddag (enda tiden som var ledig i hennes späckade kalender) för en intervju för God Tid. Hennes agenda upptas av framträdanden, bland annat för Finlands svenska biblioteksförening där hon skall berätta om önskemål angående biblioteksservice för seniorer. Ungefär samtidigt med detta utkommer hennes bok Tårar, kärlek och efterrätter i serien Lättläst litteratur där hon hörde till pionjärerna på finlandssvenskt håll med boken Lösa lappar om mormor, Marjut och döden (1987). Avsikten med böckerna har för hennes del varit att skriva om svåra saker i en lättläst form. Det primära i intervjun, där samta-

let går i vida bågar, är Bittes flyttning i somras från Mechelingatan i Helsingfors där hon förfogade över två lägenheter med en yta på över 100 kvadratmeter till en bostad omfattande 50 kvadratmeter i Majblomman vid Sanitärgatan i Helsingfors. Hur hon har klarat en så stor förändring är obegripligt både för God Tids utsända och säkerligen även för läsarna. Hur bär man sig åt? Många är kanske i samma situation som Bitte. Med facit på hand, säger hon, att hon gjorde rätt

trots att hon tvekade och länge var i valet och kvalet. Men hennes tre döttrar och vänner ansåg att hon skulle ta chansen som kanske var en engångsföreteelse. Hon anhöll om en ledig hyresbostad för författarföreningens medlemmar i Majblomman. Och det visade sig att det var hon som hade blivit vald som den nya hyresgästen. I praktiken innebar det en rafistulering av oanade mått som skulle ta alla hennes krafter i anspråk.

rärt material transformerat till de utrymmen som stod till buds i det nya hemmet. En hopplös ekvation! Det största problemet var böckerna

och brevsamlingarna. Antikvariaten tog hand om russinen i kakan. Bittes döttrar med familjer försåg sig i likhet med vänner och bekanta som bjöds till öppet hus för att slakta biblioteket. Bitte är glad över att böckerna kom till goda hem. Det var bara en bråkdel som fick plats i Majblomman. Och så händer det att just den boken hon skulle behöva inte längre finns. Och det är ju förargligt eftersom de offentliga biblioteken har avskrivit det som borde ha lämnats kvar i bokbeståndet.

Bitte är inte bara en skrivande person utan också en läsande person. Läser gör hon för sitt psykiska välbefinnande. I somras har hon njutit av Agneta Rahikainens foliant Kampen om Edith som handlar om myterna kring Edith Södergran som person och om hennes betydelse för det finländska kulturlivet. Många förknippar Bitte som en för-

fattare iförd stora, färgsprakande sjalar. På Charlotta Bouchts porträtt av sin mor på baksidan av Förklädd och naken ser hon ut just som hon skall se ut med en sjal virad runt halsen. Men var finns de stora, dinglande örhängena? Många tänker på örhängena i form av stek-

ta ägg som hon ofta brukar bära. Hon berättar att människor tittade på henne och spontant smålog mot henne på restaurangdagen i Helsingfors. Hon undrade varför hon blev föremål för så mycket uppmärksamhet ända tills hon hörde en replik: – Oj, då. Har du matsäcken med dig? Det är höst i Majblomman. Birgitta Boucht har så småningom funnit sig tillrätta i det nya hemmet. Hon gör visserligen ibland nostalgiska utfärder till Mechelingatan. Det är inte lätt att rota sig i en ny miljö. Men det går. Och hon vet att nya dörrar öppnar sig bakom de stängda. Text och foto BENITA AHLNÄS

Erfarenheter hade hon efter att ha

tömt sitt barndomshem vid Norra kajen i Helsingfors efter sin mammas frånfälle år 1986. Detta med bistånd av sina två syskon. Men det praktiska arbetet föll på Bitte. Den i Sverige bosatta systern hade inte praktiska möjligheter att reda upp bland all rekvisita medan deras bror skötte om bouppteckningen och därmed tillhörande uppgifter. Hennes mamma hörde till en generation som samlade på allt för händelse av att det kanske kunde behövas i fall av krig och ofärd. Bitte packade in böcker och annan rekvisita i kartonger, för framtida genomgång, som hon transporterade från Norra kajen till Mechelingatan. Det som inspirerade henne var tanken på att hitta en eventuell skatt. Slutligen kom det fram ur ett skrymsle en kartong – skatten – som var trasor avsedda för mattor. Så var det med den saken! Det var lättare att göra sig av med möblerna än med den övriga rekvisitan. Skatten var kanske ändå till ”syvende og sidst” alla brev av vilka en del blev stoff för Bittes bok Förklädd och naken. Den kom till på grund av eller hellre tack vare hennes nyfikenhet. ”Vad håller jag på med i mitt liv och i mitt skrivande? Finns det en helhetsbild som småningom blir tydlig?” Våren 2014 blev det dags för mam-

mutprojektet, det vill säga flyttningen från Mecelingatan till Sanitärgatan. Adjö till skrivandet! Det som gällde var att få hela bohaget och framför allt den massiva boksamlingen och arkiv och research och högvis med viktigt litte-

Birgitta Boucht med sina kännspaka stekta ägg-örhängen

Nära dig, därför också förmånligare. CITY

FLYTT


GOD TID BOENDE

Fönster i bostadshus har den kalkylmässiga bruksti-

den 25 år. I praktiken varierar situationen: vanskötta fönster av dåligt virke kan vara i uselt skick efter 15 år, och väl underhållna fönster av bra virke håller över 100 år. Avgörande faktorer är fönstrens konstruktion och material samt underhållet av fönstren. Om ett eller några fönster är särskilt utsatta för väder och vind, skall åtgärderna inriktas på uppkomna skador: ett skadat fönster får inte leda till att hundratals fönster byts ut. Man skall minnas också de funktionella krav som ställs på fönstren. Ända till 1960-talet tillverkades fönster av kärnvir-

ke, det vill säga av furustockens mörka och hållbara innerdel. Fönstren kunde tillverkas delvis på byggplatsen eller levereras till bygget i ett sent skede för att fuktskador skulle undvikas. Om fönstren bara var grundmålade, kunde riskabla lagningar och skador i karmen och bågarna lätt upptäckas och de underkända fönstren returneras till tillverkaren. I flervånings bostadshus brukar fönstren bestå av

karmen som är fäst vid ytterväggen och fönsterbågarna som är öppningsbara och fästa i karmen med gångjärn. Fönstren är numera inåt-inåtgående för att tryggt kunna tvättas, men konstruktionen är komplicerad. Anslutningen mellan karm och vägg är tätad och fylld med isolermaterial. Anslutningen mellan bågar och karm bör tätas med mjuka silikonprofiler, som tillåter att fönstret öppnas och stängs. I äldre hus har fönstren två bågar med var sitt glas, men i nya hus kan glasen och också bågarna vara fler än två. Isolerglas består av två eller tre skivor glas, hermetiskt slutna till paket med 8–15

w

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIK

Hur kan vi sköta våra fönster?

Kimito Telefon hjälper dig i alla frågor gällande datorer, telefoner, internet, TV-tjänster osv. ring eller vik in till oss.

Bouppteckningar, arvskiften, testamenten m.m.

millimeters mellanrum fyllt av torr luft eller ädelgas. I många hus har innerbågarna från början eller i efterhand försetts med isolerglas. I vissa hus har införts ytterbågar av plast eller alu-

minium, vilket stilmässigt kan störa. I ytterbågen är glaset vanligen fäst med trälister uppe och på sidorna och med kitt nedtill. Vid underhåll av fönster skall man se till att ytterbågens underkant har oskadat kitt. Lister av trä, plast eller metall rekommenderas inte, eftersom de kan dölja rötskador i träet. Innerbågar med en vågrät underdel där vatten kan samlas innebär risk för röta, och bågens understycke bör helst fasas så att vattnet rinner bort. Sprucken eller flagande färg på fönsterbågarna vittnar om försummat underhåll och ökande risk för skador. Att täcka skadade partier med silikon är inte att reparera. Vid underhållsmålning av fönster är valet av målar-

färg viktigt. Färgen bör enligt många experter vara linoljebaserad, vilket kan göra arbetet mer krävande. Ljusa nyanser i fönstrens ytteryta minskar temperaturförändringarna och därmed risken för sprickbildning i färgytan. Ny underhållsmålning borde genomföras med 5–7 års intervall, men en utvändig strykning med linolja (på trassel eller trasa) gör att den målade ytan kan vänta ännu några år på underhållsmålningen.

8/2014 – 15

Aktia Bank Abp Private Banking Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313* Vasa, tfn 010 247 5185*

02-420742 www.kimitotelefon.fi Arkadiavägen 11 25700 Kimito

*Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

Vi hjälper dig i livets alla skeden! * Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

BENGT-VILHELM LEVÓN

OCH MÅNGA ANDRA

SKÄL ATT BLI

ÄGARKUND.

Var olyckan framme?

J us tn u ärd e te tt e x tr ab r av a la tt v a r aäg a r k un d : D uk a ng e n a s tp l a c e r aiA v k a s tn i n g s a n d e l e n ,v a r sa v k a s tn i n g s m ål *ärs åm y c k e ts o m3, 25 % .So m äg a r k u n dh a rd uo c k s år ätt a tt p åv e r k ad i nb a n k sv e r k s a m h e to c hd uk a nd r an y ttaa vv är d e fu l l a k o n c e n tr e r i n g s fö r m ån e r .L äsm e ro mäg a r k u n d e ro c hfö r m ån e rp åa d r e s s e no p . fi/ fo r m a n e r

Patientjuristerna hjälper dig vid handläggandet av personskador till följd av:

F r a m g ån gti l l s a m m a n s .

patientskada, läkemedelsskada, olycksfall, trafikolycka, m.m.

* A v k a s tn i n g s m ål e tk a nän d r a sv a r jeåro c hd i na n d e l s b a n kfa s ts täl l e rår l i g e nie fte r s k o tt h u rr än ta nb e ta l a so c hb e l o p p e tp år än ta n .F ö ra tt få n är m a r e i n fo r m a ti o no mA v k a s tn i n g s a n d e l e n se g e n s k a p e r ,r i s k e ro c hv i l l k o rfö råte r b e ta l n i n g ,l äsd e nb a n k s p e c i fik ate c k n i n g s b r o s c h y r e no c hd eö v r i g ab i l a g o r n a o mA v k a s tn i n g s a n d e l e n .D ufårb i l a g o r n afr ånd eb a n k s p e c i fik ao p . fis i d o r n ae l l e rd i nb a n k sk o n to r .A v k a s tn i n g s a n d e l s e m i s s i o n e nu p p h ö ris l u te ta v20 1 5, m e nd i nb a n kk a na v b ry tad e nr e d a nti d i g a r e .

Tryggare kan ingen vara Vill du stöda finlandssvenskt kyrkligt arbete − ta kontakt. Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Tfn. 050-356 2475 Mannerheimvägen A 9, 00100 Helsingfors Sandvikskajen 13,16 00180 Helsingfors

Telefonrådgivning på svenska: vardagar kl. 9-17 på numret 0600-13636 (2,20 euro/min +lna)

www.potilaslakimiehet.fi Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Z

Lindqvist

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

Helsingfors Finlands Familjejuridik

Filip Markelin Vicehäradshövding 0400 464899 filip.markelin@perhejuridiikka.fi

Patientjurister

www.perhejuridiikka.fi


8/2014

Elsiebandet spelar under ett Sibbobesök, på bilden från vänster Börje Gustafsson, Bosse Träskelin, Lasse Lönnroos och Hilding Ingman.

Foto Hans-Eric Christiansson

Är du sugen på kultur och vill ha sällskap? Häromveckan var jag på konstutställning med en gammal god vän. Utställningen var fin och blev ännu bättre av att min vän både hade känt konstnären och annars också var väl insatt i både konst och konsthantverk. Efteråt gick vi och tog oss en bit mat och när vi satt där tog hon nöjt fram en broschyr på vilken det stod ”Får jag vara din KULTURKOMPIS?” – Titta vad jag har fått tag på, sa hon. Här får man tips om allt möjligt på kulturfronten, det kostar nästan ingenting och man får sällskap med sig. Låter det inte bra? Visst lät det utmärkt – men jag var ändå lite förvånad. Jag uppfattar denna nyligen åttio år fyllda vän som en aktiv person som nog på egen hand kan ge sig av på upplevelsejakt. – Jo, jo, sa hon, men det är ofta det inte blir av, och det är trist att ge sig iväg utan sällskap. Så är det väl för många av oss: också om man känner ett sug efter någon ny kulturupplevelse, efter att göra någonting, så kommer man inte iväg. Antingen har man inte ett lämpligt sällskap eller så hittar man inte på ett lämpligt mål. Låt oss alltså ge oss ut på jakt efter mera upplysningar om projektet KULTURKOMPIS som kan lösa det här.

Nina Gran jobbar på Helsingfors

Kulturcentral och är den som håller i trådarna för den nystartade svenskspråkiga delen av projektet. Det har sina rötter i Jyväskylä och har med framgång pågått i Helsingfors på finska i några år. – Vad ligger bakom KULTURKOMPIS-idén, frågar jag Nina Gran. – Grundidén är den att det finns många människor som säkert skulle gå på kulturevenemang eller ta del av kulturprogram, men som tycker att tröskeln är för hög för att ge sig iväg. Därför erbjuder vi ett sällskap, en kompis, som kan vara ett stöd eller bara sällskap helt enkelt, för det här kulturbesöket. – Det kan gälla att man vill gå på en konsert eller en föreställning eller en utställning, och då ordnar vi ett gratis sällskap som finns med under hela besöket. Denna kompis bokar också biljetter om sådana

behövs och avhämtar dig vid hemdörren och följer dig hem igen, skaffar taxi om du vill. Avgiften för dig som anlitar en kulturkompis är högst 5 euro beroende på vilket slag av evenemang du vill besöka. Det här gäller ju inte teater, typ MAMMA MIA men listan på de kulturupplevelser som erbjuds är lång och varierande. Närmare uppgifter får du genom att ringa 09-310 58237 måndag och torsdag klockan 12–14 eller tisdag klockan 10–14. På måndagar finns det oftast en svenskspråkig person som kan betjäna dig. Det är till detta nummer du ska ringa även om du vill boka en kulturkompis. Då berättar du också vad du skulle vilja vara med om, ger ditt telefonnummer och så ringer kompisen upp dig och ni kommer överens om dag med mera. Om du inte riktigt vet vad du skulle vilja göra, så kan du få idéer antingen av

bokningscentralen eller av kulturkompisen. Vem får ta del av det här projektet?

– Eftersom det är ett Helsingforsprojekt ska man vara skriven i Helsingfors och ha fyllt 18 år. Annars finns det inga gränser, säger Nina Gran, den som känner att den vill ha en kulturkompis ska få en. Vi tänker oss att det kanske är äldre människor som känner sig ensamma, någon för vilken det av någon anledning känns svårt att ge sig iväg ensam, vi tänker att det kan vara nyinflyttade, människor som inte känner så många eller vet om stadens kulturutbud. Det behöver inte vara så dramatiskt, säkert kan de flesta av oss känna någon gång att man skulle behöva en kulturkompis för att komma iväg. Nina Gran påpekar också att även om man inte själv har kompisbehov så kanske någon i bekantskapskretsen eller någon granne har det. Berätta alltså om den här möjligheten och hjälp kanske också med den första telefonbokningen. Kom också ihåg att vara ute i god tid, det lyckas

sällan att boka en kompis med en dags varsel. Och kan man tillägga: om du inte är Helsingforsbo så kan du försöka sprida KULTURKOMPIS idén till din egen ort. Ryck någon i ärmen som har insikter i kultur – och kanske något att säga till om där du bor och sprid tanken om att dela sällskap och kultur. Det här är en win-win idé, säger Nina Gran: både Kulturkompisen och den som tar emot tjänsten, har glädje av en gemensam upplevelse. Det håller Maggi Lindholm med

om, hon är en av Helsingfors 17 nyblivna kulturkompisar. Maggi jobbar med utländska utbyteselever vid Svenska Handelshögskolan, trivs med arbetet men tycker att hon vid sidan av det har oanvänd tid som hon kunde dela med sig av. – Jag sökte mig till det här för att jag kanske skulle kunna vara till nytta och glädje för någon annan, för att jag själv upplever att det är ganska tråkigt ibland att vara med om någonting och inte kunna dela det med någon. Det är ju skojigt att kunna utbyta åsikter eller bolla sina upplevelser med någon annan.

Foto Marit Björkbacka

16 – GOD TID


GOD TID

8/2014 – 17

Bosse Träskelin sätter guldkant på tillvaron med café Guldkanten Eldsjälen Bosse Träskelin ordnar underhållning för äldre i Östnyland och konstaterar att verksamheten har blivit en del av hans tillvaro.

Tove Jansson är konstnären som skapat dansbandsaffischen. Träskelin berättar att hon var god vän med hans svärföräldrar.

Två gånger i månaden samlas borgåpensionärer i restaurang Iris när det är dags för Café Guldkanten. Där får de ta del av såväl sång och dans som olika föreläsningar som kan handla om allt från hälsa till kultur. Träffarna fortsätter längs med året förutom under sommarmånaderna. Även Sibboåldringar och åldringar i Lovisa träffas en gång i månaden i caféer som arrangeras i servicehusen Linda och Elsie i Sibbo samt i servicehuset Esplanad i Lovisa. Mannen som står bakom allt det här är eldsjälen Bo ”Bosse” Träskelin. Borgåbon Träskelin har en tjänstemannakarriär inom Borgå landskommun och sedermera Borgå stad bakom sig. Han är också omtyckt dragspelsmusiker i Bosse Träskelins Trio samt fungerade under 21 år som spelBosse Träskelin är en omtyckt dragspelsmusiker i Bosse Träskelins Trio samt fungerade under 21 år som spelledare i Borgånejdens dragspelsklubb.

Jag såg en liten annons om det här där det stod att man genom en kort kurs kunde utbilda sig till kulturkompis, berättar Maggi, och då tänkte jag att OK nu ringer jag. För det här är ju någonting som jag lite har funderat på, att sedan någon gång när jag blir pensionerad kan jag börja dela med mig av min tid. Men det är ju ingenting som hindrar att man börjar göra det tidigare, säger hon. Själv är Maggi allätare vad kultur beträffar. – Det är inte så stor skillnad, men det ska vara ärligt och bra gjort. Jag kan ställa upp på allt möjligt, säger hon. Vill någon gå på rockkonsert så kommer jag gärna med och om någon vill lyssna på klassisk musik så kommer jag lika gärna. Skolningen för att bli kulturkom-

pis går huvudsakligen ut på att bli bekant med stadens kulturutbud och med grunderna för frivilligarbete. Kompisarna fick också sin egen roll beskriven. De förbinder sig inte till vissa dagar eller kulturformer, inte heller till fortsatt umgänge. Gemen-

ledare i Borgånejdens dragspelsklubb. Svenskt koncept Det var tack vare hans ”riktiga” jobb han för den första gången i Stockholm kom i kontakt med konceptet för caféverksamhet. – Det var någon gång kring mitten av 90-talet som jag deltog i en tjänsteresa och studerade delområdesförvaltning i staden, säger han. Även om caféverksamheten inte var det direkta målet för tjänsteresan fick Träskelin en möjlighet att bekanta sig med den. Ett café inleds alltid med en gemensam lunch och allsång. – Hela verksamheten bygger på tre hörnstenar. Vi inleder med lunch för att man inte skall behöva laga mat när man kommer hem. Sen har vi allsång som är bra för huvud, lungor och hjärtat. Efter det dansar vi så att alla får motion. Föreläsningar och kultur I pauserna mellan dessa växlar programmet mellan föreläsningar med temat ”håll dig frisk” och oli-

ka kulturprogram. För musiken står musikerna i The Nostalgia Band som ändrar sitt namn beroende på var man spelar. Det första caféet ordnades i januari år 2000 med Folkhälsan i Borgå socken och stad som bakgrundsorganisation. I år har man kunnat fira femtonårsjubileum något som Träskelin konstaterar att var fantastiskt skoj. En viktig del i arbetet för att finansiera verksamheten är att upprätthålla goda kontakter med företag och föreningar i regionen. Ett cafébesök skall inte kosta något för besökarna, förutom maten som står till buds till ett skäligt pris. Tillföra ljus och glädje – Det är så härligt att känna att man är av betydelse och kan tillföra människor ljus och glädje i tillvaron, säger Träskelin. Äldre har lätt att isolera sig och Träskelin berättar att han under åren som gått har kunnat konstatera vilken betydelse cafébesöken kan ha. – Om man blivit änka eller änkling kan det vara svårt att ens gå ut till en butik eller kiosk i närheten. Jag har ändå sett hur många förvånansvärt snabbt kommer tillbaka till oss och sitter förstås på platsen

där de brukade sitta tidigare. Sen tar deras vänner sig an dem och hjälper dem tillbaka, säger han. Att Träskelin trivs med uppgiften som promotor för caféerna bevisar nog faktum att han arbetar med arrangemangen även när han om vintern flyttar till den hyrda lägenheten han besitter på Teneriffa. Sångalbum för trötta ögon Han har också sammanställt ett sångalbum både på finska och svenska för allsångsstunderna. Det unika med det är att det endast finns texterna till en sång per sida. – Det var en enorm förändring i deltagande i sången efter att vi delade ut de nya sånghäftena. De gamla kunde helt enkelt inte läsa texten med sina trötta ögon, säger han. Musikerna i hans orkester får endast ersättning för direkta kostnader i samband med spelningarna. – Därför är det nog ingen trängsel att ta över caféverksamheten, säger han. Någon dirket risk att Träskelin skall sluta med att arrangera caféerna finns nog ändå inte. – Jag fortsätter så länge som jag orkar. Det har blivit en del av mig, säger han. MARIT BJÖRKBACKA

skapen handlar om en gemensam kulturupplevelse, nästa samtal till kompisbokningen ger sannolikt en ny kulturkompis. – Det intressanta med kursen, säger Maggi, var också att där var så olika människor. Där var pensionärer, där var folk mitt i livet och där var också många unga. – Var alla kvinnor, frågar jag fördomsfullt. – Nähä, säger Maggi, det fanns män, men jag tror kanske att männen var äldre, kvinnorna var åldersmässigt mera brett representerade. I takt med att statliga och kommu-

nala resurser minskar, ökar behovet av människors egna initiativ. Om den här typen av frivilligarbete som kulturkompisprojektet innebär, är Maggi Lindholm och Nina Gran helt ense. – Man borde få människor att se varandra, tänka var kan jag behövas, säger Maggi. Nu sitter folk och tycker att de borde prestera allt möjligt – men man kanske inte behöver prestera. Man behöver finnas till, det är inte värre än så. – Vi håller på att tappa bort oss i alla, allt större sammanhang: Vi

behöver mera möten och närvaro, säger Nina. Vi är uppkopplade och på väg någonstans och vi håller på med många saker samtidigt. Kulturen kan erbjuda de här stunderna av både närvaro och upplevelse, delaktighet och gemenskap som ger någonting mera. Det är en bra kombination. CITA REUTER.

Kulturutbudet för KULTURKOMPIS Konserter: Finska Barockorkestern, Helsingfors stadsorkester, Ooppera Skaala, Radions symfoniorkester, Finlands Nationalopera (huvudrepetitioner) Dans: Tanssin talo ry, Zodiak Museer: Ateneum, Helsingfors stadsmuseum, Teatermuseet Konserter, teater, utställningar: Gamlasgården, Malms kulturhus, Nordhuset, Stoa Tfn 09-310 58237 må, to 12–14; ti 10–14


18 – GOD TID

8/2014

GOD MEDICINSK PRAXIS I 20 ÅR Med början 1994 har det finskspråkiga läkarsällskapet Duodecim i samarbete med specialläkarnas föreningar publicerat en vårdguide med namnet Käypä hoito på nätet (www.kaypahoito.fi). Var och en av de 102 texterna som hittills färdigställts och som gäller de viktigaste folksjukdomarna i vårt land innehåller två parallella vårdbeskrivningar, en mera omfattande version avsedd för läkarna själva och en för patienterna. De svenskspråkiga läkarnas sammanslutning, som lustigt nog heter Finska Läkaresällskapet, bekostar för sin del översättningar av patientversionerna (i detta nu 58 stycken) under samlingsrubriken God medicinsk praxis. Till denna databas kommer man via internetadressen ovan och genom att ange språket som svenska när den första sidan öppnas. God Tid vill gärna göra sina läsare uppmärksamma på den mycket omfattande information om hälsofrågor som alltså numera finns att hämta på internet. Det är viktigt att förstå att Käypä hoito/God medicinsk praxis inte är någon ”läkarbok” av gammaldags sort, där man med ledning av sina symptom försöker bläddra sig fram till den krämpa man lider av. Avsikten med vårdguiden är

däremot att för varje hälsoproblem som tas upp beskriva såväl de preventiva åtgärderna som själva vården och den rehabilitering som ofta aktualiseras. Initiativet till de vidstående artiklarna har tagits av Kurt Nordman, som bearbetat och delvis även skrivit texterna för God Tid (se noggrannare uppgifter i slutet av artiklarna). Som exempel på vårdguidens innehåll har här tagits med den rekommendation, som gäller hjärninfarkt. I kommande nummer av tidningen kommer även några andra avsnitt av vårdguiden att publiceras.

Läkarsällskapet Duodecims lokaler ligger i Helsingfors centrum, ett stenkast från Stockmanns varuhus. Så här såg platsen ut ännu 1906 (lägg märke till den vilande mannen!).

God medicinsk praxis – en vårdguide på nätet Raija Sipilä, redaktionschef för

Läkaren Raija Sipilä har arbetat sex år som redaktionschef för vårdguiden Käypä hoito/God medicinsk praxis.

databasen Käypä hoito, berättar att tanken på enhetliga vårdrekommendationer till stöd för landets läkarkår uppstod redan 1994 inom läkarsällskapet Duodecim. De första riktlinjerna gällde celiaki (intolerans mot gluten), och de publicerades 1997. – Idén var att bygga vårdguiden dels på de forskningsresultat som finns globalt tillgängliga och dels på den breda kunskapen ute på fältet i vårt eget land. Varje delprojekt börjar med en genomgång av litteratur och forskningsdata, samtidigt som vi engagerar ett antal specialister i de arbetsgrupper som sätts upp, säger Sipilä, som själv också är läkare. Hennes siffror visar att arbetsinsatsen är mycket omfattande. I detta nu fungerar ett trettiotal arbetsgrupper, av vilka största delen dock är sysselsatta med att uppdatera redan existerande rekommendationer. Staten backar upp projektet med cirka 1 miljon euro per år, som kanaliseras via Institutet för hälsa och välfärd. – Hittills har vi publicerat riktlinjer för vård av drygt hundra olika hälsoproblem, 102 stycken för att vara exakta. Mängden kommer ännu i någon mån att stiga, men vi har redan täckt det mesta som behöver sägas om vård och rehabi-

litering av patienter som insjuknat i så kallade folksjukdomar. För de mera sällsynta åkommorna behövs inte en allmän databas av detta slag, utan de är fall för specialister. Under de tjugo åren som gått har

omkring 1 400 sakkunniga från hela landet medverkat i arbetet, på frivillig och oavlönad basis. Centrala funktioner, såsom datahantering, textredigering, stöd för arbetsgrupperna och informationsverksamhet kräver cirka 15 årsverken per annum. Det tar ungefär två år att producera en ny vårdrekommendation, med alla de diskussioner och granskningsskeden som krävs för att texterna skall vara absolut tillförlitliga. Fel och misstag kan ju inte tolereras, eftersom det är bokstavligen är fråga om liv och död! Raija Sipilä har nu arbetat med vård-

direktiven i sex års tid, och det går inte att missta sig på stoltheten i hennes röst när hon berättar om resultaten. –  Käypä hoito/God medicinsk praxis är på internationell nivå en föregångare, när det gäller vårddirektiv i elektronisk form på nätet, säger hon. Vi som sysslar med detta känner att vi gör något verkligt nyttigt såväl för våra läkarkolleger som för den stora allmänheten. Text och foto KURT NORDMAN


GOD TID

8/2014 – 19

Hjärninfarkt, från symptom till rehabilitering Ordet hjärninfarkt är en medicinsk term som numera blivit vanligare också i dagligt tal. Ett mera allmänt begrepp är stroke (slaganfall), som är en gemensam benämning på hjärninfarkt och hjärnblödning. Hjärninfarkt beror på en förträngning eller en propp i hjärnans blodkärl, som gör att en del av hjärnan får syrebrist och tar skada. Proppen kan uppstå genom att blod koagulerar i den förträngda hjärnartären, men ofta har proppen transporterats dit med blodet från hjärtat eller en halsartär. Hjärnblödning beror däremot på blödning från en åder, antingen inne i hjärnan eller på dess yta mellan hjärnhinnorna. Blödningar i hjärnans inre orsakas ofta av högt blodtryck, medan motsvarande situation på dess yta för det mesta beror på ett medfött pulsåderbråck, det vill säga en utvidgning som försvagar åderns vägg. Det finns ytterligare ett fenomen som bör nämnas i detta sammanhang, nämligen TIA, som är en förkortning av den medicinska benämningen på händelsen. Det är här fråga om plötsliga, kortvariga symptom som berör hjärnverksamheten eller synen och som utlöses av tillfälliga blodcirkulationsstörningar i hjärnan eller ögats näthinna. Attacken orsakar ingen bestående skada, men den kräver ändå uppmärksamhet eftersom den kan vara en varning om risk för en hjärninfarkt av allvarligare slag. Mera om detta i separat textruta här invid. Riskfaktorer Följande faktorer som ökar risken för hjärninfarkt kan var och en påverka själv: Förhöjt blodtryck är den viktigaste riskfaktorn för hjärninfarkt. Det allmänna målet för blodtrycksbehandling är ett tryck på högst 140/90, men hos personer som haft stroke eller hjärtinfarkt, diabetiker och personer med njursjukdom är målet lägre, nämligen under 130/80. Totalkolesterolet i blodet borde hållas under värdet 5 och det ”dåliga” LDL-kolesterolet under 3, hos högriskpatienter ännu lägre (under 4.0–4.5 och under 2.0–2.5). Rökning fördubblar risken för cirkulationsstörningar i hjärnan. Var femte hjärninfarkt beror på rökning. Även rikligt bruk av alkohol och drogmissbruk ökar risken för blodproppar. Övervikt är riskfylld också med tanke på hjärnans blodkärl. Motion minskar risken för både cirkulationsstörningar i hjärnan och andra hjärt- och blodkärlssjukdomar. Dessutom ökar risken för hjärninfarkt med bland annat högre ålder, manligt kön, ärftliga faktorer och klimakteriet. Hjärninfarkt slår till oväntat Hjärninfarkt slår ofta till helt oväntat och symptomen når sin topp inom några minuter eller timmar. Den insjuknade är vanligtvis vid

medvetande men märker inte nödvändigtvis själv sina symptom, som kan bestå av syn- och talstörningar, kraftlöshet eller känslolöshet i ben och armar eller hängande mungipa. Han eller hon kan också bli förvirrad och få svårt att förstå vad andra säger. Eftersom den insjuknade kan vara helt omedveten om vad som inträffat är det av yttersta vikt att familjemedlemmar eller andra i närheten reagerar på personens onormala uppträdande eller utseende. Vid minsta misstanke om en hjärnskada bör man omedelbart ringa nödnumret 112 så att man får snabb ambulanstransport direkt till sjukhusets jourpoliklinik. Man skall absolut inte åka omvägen över hälsocentralen, eftersom detta kan försena den blodproppsupplösande behandling som sjukhuset sätter in. Behandlingen måste nämligen sättas in inom de allra första timmarna för att få önskad effekt – varje minut är dyrbar! Om man trots allt är osäker på om en person verkligen drabbats av stroke kan man vidta den snabbåtgärd som i Sverige kallas akuttestet. Man ber personen i tur och ordning göra tre saker: le och visa tänderna, höja armarna och hålla dem uppe i 10 sekunder, upprepa en kort och enkel mening. Om någon av dessa saker misslyckas eller utförs på ett onormalt sätt, ring genast 112!

Vid minsta misstanke om en hjärnskada bör man omedelbart ringa nödnumret 112 så att man får snabb ambulanstransport direkt till sjukhusets jourpoliklinik. Akut behandling: upplösning av blodproppen och förebyggande av nya Då patienten anländer till sjukhuset tar man först reda på om det är fråga om en hjärninfarkt. Hjärninfarkt och hjärnblödning kan ha liknande symptom, men de går att skilja åt genom dator- och magnetundersökning av hjärnan. Om ett blodkärl stockats av koagulerat blod löser man upp proppen om möjligt. I speciella fall kan andra åtgärder övervägas för att återställa blodcirkulationen. Dessa kan genomföras vid de enheter för

strokebehandling som finns i samband med universitetssjukhusen. Alla patienter får förebyggande medicinering som minskar blodets benägenhet att koagulera och bilda proppar. Ofta behövs också mediciner som påverkar blodtrycks- och kolesterolvärdena. Kirurgisk behandling av förträngning i halsartären kan också förebygga nya hjärninfarkter. För att garantera bästa möjliga slutresultat i sjukhusvården vårdas patienter som haft hjärninfarkt om möjligt på en enhet specialiserad på akut behandling och tidig rehabilitering vid cirkulationsstörningar i hjärnan. Tidig rehabilitering lönar sig Tidig rehabilitering garanterar det bästa resultatet. För varje hjärninfarktpatient görs redan på akutsjukhuset en bedömning av rehabiliteringsbehovet, så fort patientens tillstånd stabiliserats. Rehabiliteringen fortsätter även efter sjukhusvården enligt patientens individuella situation och behovet av fortsatt rehabilitering bedöms regelbundet. Så kallad lägesbehandling inleds genast och man fäster då särskild uppmärksamhet vid balansövningar och vid rörelseterapi för de leder som redan påverkats negativt. Även annan aktiv rehabilitering sätts in så fort det är möjligt. Behovet av fysioterapi samt terapiformer som förbättrar till exempel tal och sväljning samt överhuvudtaget förmågan att leva ett självständigt liv (ergoterapi) bedöms individuellt för varje patient och sätts in som en del av den multiprofessionella rehabiliteringen. Hjälpmedel kan underlätta de dagliga sysslorna. Behovet av olika hjälpmedel förändras med tiden, så situationen måste bedömas på nytt regelbundet, till exempel vid hembesök. I samband med cirkulationsstörningar i hjärnan drabbas i något skede ungefär hälften av patienterna och ofta också anhöriga av depression, som ofta förblir odiagnostiserad och obehandlad. Depression som upptäcks kan behandlas. Patienter som drabbats av hjärninfarkt och som fått bestående skador är högriskpatienter. De rekommenderas fortsatt regelbunden uppföljning och bedömning av rehabiliteringsbehovet minst en gång per år, samt rehabiliteringsåtgärder enligt konstaterat behov. Bilkörning är inte tillåten under de närmaste 3–6 månaderna efter en hjärninfarkt, beroende på hur allvarlig attacken var. Bedömning av körförmågan med tanke på förnyat förartillstånd görs då rehabiliteringen framskrider. Efter en första TIA-attack som varit så pass allvarlig att den lett till under-

sökningar på sjukhus tillämpas vanligen en månads körförbud. Cirkulationsstörningar i hjärnan i siffror Tre månader efter en hjärninfarkt har cirka 50–70 % av patienterna återhämtat sig så pass att de kan fungera självständigt i det dagliga livet, 15–30 % har bestående handikapp och cirka 20 % behöver institutionsvård. I Finland är cirkulationsstörningar i hjärnan den fjärde vanligaste dödsorsaken, efter kranskärlssjukdom, cancer och demens. Årligen dör cirka 1 800 män och 2  600 kvinnor på grund av cirkulationsstörningar i hjärnan. År 2007 drabbades i Finland 14 600 personer av hjärninfarkt. Eftersom en del av patienterna drabbades på nytt samma år var det sammanlagda antalet hjärninfarkter 17 100. Fler än hälften av strokefallen drabbar personer över 75 år. I absoluta tal är det ungefär lika många kvinnor som män som insjuknar i denna åldersgrupp. Informationskällor Denna artikel är baserad på Suomalainen Lääkäriseura Duodecims vårdguide, som finns som databas på internet under samlingsrubriken Käypä hoito (på svenska God medicinsk praxis). För varje hälsoproblem som tas upp ges en vårdrekommendation till ledning för läkarna själva, och dessutom en

kortare parallell text avsedd för patienterna. Den ursprungliga patientversionen gällande hjärninfarkt är sammanställd av redaktör Kirsi Tarnanen. Den är granskad av ordföranden för arbetsgruppen som utarbetat rekommendationen, professor Perttu Lindsberg, neurolog Tiina Sairanen på HUCS neurologiska klinik och God medicinsk praxis-redaktör Piia Vuorela på Borgå sjukhus. Översättningen till svenska är gjord av hälsovårdare Carina Loman och bekostad och granskad av Finska Läkaresällskapet. © 2014 Finska Läkarföreningen Duodecim För God Tid har patientguiden bearbetats av Kurt Nordman. Även denna version är godkänd av projektledningen för Käypä hoito, med. dr. Jorma Komulainen och med. dr. Raija Sipilä. Ansvarsbegränsning God medicinsk praxis-rekommendationerna är koncisa sammandrag, som omfattar diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Texterna är utformade av de bästa experterna på varje område De ersätter inte den egna läkarens eller annan hälsovårdspersonals bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då vårdbeslut fattas.

Vad är en TIA? TIA (Transitorisk Ischemisk Attack) är en tillfällig blodcirkulationsstörning i hjärnan. Symptomen påminner om stroke, men de är lindrigare och varar vanligen under en timme, oftast 2–15 minuter. Till en TIA ansluter sig dock en hög risk för en verklig, allvarlig hjärninfarkt. Särskilt under de två första dygnen efter en TIA-händelse drabbas fler än var tionde patient av en hjärninfarkt. TIA kan i själva verket skiljas från en sådan endast genom hjärnröntgen, som numera utförs med olika avancerade metoder. Detta betyder i klartext att också en TIA måste betraktas som en nödsituation, som kräver undersökning på dejourklinik och oftast även sjukhusvård. De faktorer som höjer risken att råka ut för en TIA är de samma som för en hjärninfarkt, bland annat högt blodtryck och rökning Också en infektion eller stressituationer av olika slag kan fungera som utlösande faktorer. TIA beror i allmänhet på en pulsådersjukdom eller på en blodpropp med ursprung i hjärtat. Eftersom attacken kan upprepas får man inte köra bil åtminstone under den första månaden efter en TIA. Om anfallet medfört någon form av förlamning, även övergående sådan, får patienten inte ens röra sig gående och han eller hon måste inta sängläge. Akutvårdens kedja av åtgärder initieras endast av ett samtal till det allmänna nödnumret 112, och detta gäller alltså även ett TIAanfall! Det bör här påpekas att även vissa andra sjukdomstillstånd i hjärnan kan ge upphov till TIA-liknande symptom. Vanligast är de syn- eller talrubbningar som kan uppträda vid migrän, men då känner ju patienten till de fenomen som hör samman med huvudvärken och vet alltså vad det är fråga om. Denna artikel baserar sig på information som getts av Risto O. Roine, professor i neurologi vid Åbo universitet. Hans finska text har översatts och utformats för God Tid av Kurt Nordman.


20 – GOD TID

8/2014 Stina Fröberg i programmeringstagen.

Hela paletten – här kan man välja apparater!

Förlåt – men vad var det du sa? Det kan inte hjälpas, men med tilltagande ålder blir vissa funk­tioner hos oss pensionärer ohjälpligt sämre. Man kanske nonchalerar de första tecknen, vill inte medge att ögonen ser sämre, att hörseln inte längre uppfattar ljud som förr och att takten blir långsammare. Man hör inte längre syrsorna i augustikvällen! Av någon anledning har det länge varit lättare att skaffa sig glas­ögon än att be om en hörapparat. Mången skaffar sig hörapparater ,men förvarar dem i en låda, vänjer sig aldrig och blir småningom alltmer isolerad, eftersom det är svårt att hänga med i sällskap, där det pratas. Vår hörsel är värdefull En hörselnedsättning kan smyga sig på så långsamt, att den drabbade oftast är den sista att märka det. Familjen, vänner och arbetskamrater upptäcker problemet långt före och påpekar, att personen inte lyssnar eller att teven är för hårt på! Vi är på många sätt beroende av vår hörsel, inte bara för att kunna umgås med andra – vänner som pratar, barn som skrattar, att uppfatta musik eller viktig informa-

tion; det kan blir direkt ödesdigert att inte höra. Att inte höra en bil som tutar, ett brandalarm eller ett rop på hjälp kan vara ödesdigert. Många pensionärer säger, att de har svårt att uppfatta sammanhangen till exempel under pensionärsträffarna, där många pratar ivrigt. Finns det ett högt bakgrundsljud är det svårt att höra till och med dem som sitter bredvid en vid kaffebordet. Man kanske inte uppfattar poängen i en vits eller i en god historia, man skrattar när andra gör det. Man blir trött och irriterad om man måste koncentrera sig för mycket och då drar man sig kanske undan – blir hemma, när man märker att man inte hänger med. Dags kontakta en audionom Jag träffade Stina Fröberg, audio-

nom på Åbolands sjukhus i Åbo och hon påpekar att folk faktiskt lättare än förr kontaktar henne för att få sin hörsel kollad .Tekniken går hela tiden framåt, dagens apparater är lätta och syns inte så mycket. Folk förstår numera att hörseln är värdefull och ska vårdas. Stina Fröberg har byggt på sin sjukskötarutbildning med audionomexamen med 1,5 års studier och jobbade tillsammans med öronläkare Johanna Kallinen på sjukhuset med att grunda en öronenhet, som tog emot sin första patient i september 2003. De inredde utrymmena, skaffade utrustning, datorer och apparater för hörselkontroll. Före allt detta arbetade Stina på barn- och öronpolikliniken i tio år, så hon hade en stadig grunderfaren-

het, när öronenheten grundades. I dag är de två audionomer där och har fullt upp. Smärtfritt och gratis Att få sin hörsel kollad är helt smärtfritt. Patienten placeras i ett ljudisolerat litet rum medan Stina sitter vid sina datorer och sänder ut ljud – starka, svaga, låga toner och högfrekventa .Det enda man behöver göra är att signalera, när man uppfattar ljudsignalerna; skilda för höger och vänster öra. Stinas apparater ritar upp hörselkurvor, ljudaudiometrier, som exakt visar hur hörseln fungerar. Eftersom varje mänskas hörselgångar är olika – en del har väldigt trånga gångar, görs det först vaxmodeller enligt vilka de riktiga apparaterna sedan tillverkas. Kunden får noggranna instruktioner om användning och skötsel och efter en tid kollar Stina hur det hela fungerar. Stina Fröberg berättar att hon kan programmera in i den lil-

la apparaten speciella lyssningsprogram som den hörselskadade kan byta till om han vill lyssna på musik, sjunga i kör, höra teveljud, tal via mikrofon eller i lokaler med ljudslingor; programkombinationerna kan justeras. Hörapparaterna utvecklas hela tiden och konkurrensen mellan firmor som vill sälja är stor. För att kunna följa med vad som sker på hörselmarknaden blir audionomerna hela tiden skolade, går på kurser. En första kommunalt anskaffad hörapparat med alla finesser är helt gratis. Den som vill kan också via privata firmor få sina apparater, men då får man stå för kostnaderna på dryga 2 000 euro själv. Stina Fröberg avslutar med att berätta, att det roligaste i jobbet är kontakten med patienterna och att uppleva hur tekniken utvecklas; det negativa är att köerna ofta är långa – det kan ta upp till fyra månader för en kund att få sin första hörapparat! Text CARIN ÅMINNE Foto JAN-HENRIK STRANDELL

Torra ögon? Torra, rinnande ögon kan bero på: • Stigande ålder • bildskärmsarbete • torr luft, lufkonditionering, vind • kontaktlinser Stigande ålder försämrar också skarpsynen. Omega7-Eye är en unik kombination av fettsyror, lutein och zeaxanthin speciellt utvecklat för torra ögon och för skarpsynen. I hälsokostaffärer och på apotek. www.valioravinto.fi

eye


GOD TID

8/2014 – 21

Träna det du vill bli bättre på Träna på det som du vill bli bättre på! Den vägkosten fick de femton aktiva deltagarna i kursen Skön men skör-träning ger trygghet. Det var en fortsättningskurs, den sista helgen i oktober, med Svenska pensionärsförbundet som arrangör i samarbete med Eläkeliitto och Luustoliitto. Kursen ordnades på Lehmiranta i Salo med Linnéa von Hedenberg som utbildare. Målsättningen var att ge information om förebyggandet av osteoporos och att genom praktiska övningar ge deltagarna färdigheter att handleda grupper. Konditionsträning, stretching, avslappning, vattengymnastik och stavgång ingick i det intensiva kursprogrammet. Det lönar sig att träna på det som man vill bli bättre på. Bland kursdeltagarnas beprövade tips fanns mycket med relevans för God Tids läsare. Osteoporos kan förebyggas bland annat genom att bära en ryggsäck med ett kilo socker vilket också är bra för hållningen. Tänk också på att fördela matuppköpen i två kassar i stället för att kånka på inköpen i en stor väska. Ett annat tips för hemmabruk är att stiga upp och ner från stolen ett antal gånger utan att ta stöd av stolkarmen. Många av God Tids läsare besväras med största sannolikhet av sendrag vilket är ett tecken på magnesiumbrist. Ett beprövat tips av en av kutsdeltagarna var att lägga en bit grovt salt under tungan. Hur många lider inte av sömnlös-

het? Man ligger och vrider sig hit och dit och räknar får utan att sömnen infinner sig. Då kan det löna sig att pröva på att lägga fötterna i en stor balja med kroppstempererat vatten. Samtidigt klyver man några ekologiska citroner under vatteny-

tan. Så låter man fötterna badda i vattnet 20 minuter medan man till exempel läser det senaste numret av God Tid. Enligt beprövade källor är detta sömnbefrämjande. Naturmetoden är också användbar mot huvudvärk, stress och förkylning. Receptet kommer från Vidarkliniken i Sverige. Ett annat sömnbefrämjande tips är att tömma hjärnan. Upprepa med sävlig röst: Jag får inte ha några tankar. Slappna av. Inga tankar. Slappna av. När man har upprepat detta tillräckligt många gånger blir man trött och sömnen infinner sig. Det var några av kursdeltagarnas tips som de gärna önskade dela med sig både till de övriga i gruppen och inte minst till God Tids läsare. Kursen på Lehmiranta var en fort-

sättningskurs för att förebygga osteoporos. En motsvarande kurs ordnades en vecka tidigare på Norrvalla. Utbildaren Linnéa von Hedenberg inledde programmet på Lehmiranta med två föreläsningar om de senaste nyheterna inom osteoporosvården och om hur man handleder grupper. Osteoporos kan, som bekant förebyggas med intag av d-vitamin vid sidan av en välbalanserad kost. Nya rekommendationer för dagligt intag av d-vitamin för över 70-åringar är 20 mikrogram. Kalciumintaget är också viktig. Här som i det förra fallet är det skäl att se till att kosten är väl sammansatt. Man kan kolla sitt kalciumintag på nätet genom att gå in på

Google och därifrån vidare till kalsiumlaskuri. Tyvärr finns tjänsten endast på finska. Mycket på kursen gick ut på att lära

sig att handleda grupper. Här är det viktigt att planera och organisera verksamheten. Handledaren ansvarar både för det fysiska och psykiska välmåendet under motionsstunderna. Motionen skall, som Linnéa von Hedenberg uttryckte sig, medföra glädje, uppfriskning och positiva känslor. De två övriga kursdagarna fokuserades på grupparbeten i vattengymnastik, stretching, cirkel- och balansträning. Kursdeltagarna indelades i fyra grupper med uppgift att planera uppgifter och växelvis leda grupper. Här lärde man sig mycket både av kursledaren och av kurskamraterna. Ingen lämnades utanför utan alla gavs möjlighet att på bästa sätt fungera i grupp. Det var som sig bör både glädje och kunskap i träningspassen. Här levde kursdeltagarna verkligen upp till mottot om att motion ger livsglädje. Den tre dagar långa kursen på Lehmiranta avslutades med diplomutdelning, gruppfotografering och ett varm tack till den eminenta utbildaren Linnéa von Hedenberg. Kursdeltagarna tackade också varmt varandra för ett gott kamratskap, nya kunskaper och mycket glädje, värme och generositet. Text och foto BENITA AHLNÄS

Eyvor Öholm, till vänster prövar roddmaskinen under överinseende av Gunvor Enberg

LIVSGLÄDJE GENOM MOTION Målet med Skön men skörverksamheten är att genom frivilligt arbete förebygga osteopeni och osteoporos. Verksamheten förverkligas genom att utbilda frivilliga personer 50+ till motionsledare för motionsgrupper. Genom frivilligverksamheten uppmuntras de äldre att börja med hälsomotion som ger välmåga och glädje. Mera information om Skön men skör-träning ger trygghet och om de svenskspråkiga kurserna ger

ombudsman Veronica Biaudet på Svenska pensionärsförbundet, tfn 020 728 8882 eller veronica.biaudet@spfpension.fi Källa: Eläkeliitto ry:s broschyr Skön men skör Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

09-298 1927

Oravais Apotek tfn. 06-385 0048 www.oravaisapotek.fi

?

rata p u d l

Vil

kväll e j r a V -24! 0 2 . l k

Kursens Grand Old Lady, 84-åriga Gunvor Enberg, leder vattengymnastiken.

evangelisk-lutherska församlingar


22 – GOD TID

8/2014

FURORNA ÄR TAGGADE INFÖR PANGSÅNGFESTEN BENITA BÄRLUND, DU ÄR ORDFÖRANDE FÖR PENSIONÄRSKÖREN FURORNA SOM ÄR VÄRDKÖR FÖR DEN FÖRSTA PANGSÅNGFESTEN SOM ORDNAS I FEBRUARI 2015 I HAGALUND I ESBO. HUR KÄNNS DETTA? - Det känns oerhört fint att få den första PangSÅNGFesten av denna omfattning till Esbos storslagna Kulturcentrum i Hagalund. Det är Kulturcentret med stort K i Esbo, där ordnas en mängd konserter och konstutställningar, där finns ett välfrekventerat bibliotek, där finns musikskolor etc. Det var inte helt lätt att boka kulturcentret för PangSÅNGFesten, efterfrågan var stor och konkurrensen hård om utrymmena. Vad betyder det för er som kör att få vara med om att förverkliga en sångfest för pensionärskörsångare? - Det är ett väldigt fint initiativ av Svenska pensionärsförbundet att axla ansvaret för förverkligande av denna sångfest och Furorna är väldigt glada att få vara med i planerandet och genomförandet av den. Kören har under många år samarbetat med flere pensionärskörer i Svenskfinland, men också i Sverige och Estland. Vi ser sångfesten som en möjlighet att knyta nya, goda kontakter med andra likasinnade körer. Vad tycker du om sångfestens program? - Programmet är helt fantastiskt, tycker jag. Där borde finnas något för alla smakinriktningar. Där finns inspirationspass av olika art, som torde passa rutinerade körsångare, som vill utveckla sig själva och

Vem tycker du kan och ska delta i festen? - Jag tycker att detta är ett väldigt fint tillfälle för alla sjungande pensionärer att få uppleva något utöver det vanliga. Hela pensionärskörer skall ju förstås känna sig speciellt välkomna, men också alla andra pensionärer, som sjunger i olika körer har nu möjlighet att sjunga i en stor kör tillsammans med andra entusiastiska pensionärer. Den gemensamma sångboken bildar helt naturligt en repertoar för gemensamma konsertprojekt ute i bygderna i framtiden. Hur ser den gemensamma repertoaren ut? Svår eller för lätt? - Man hör ofta pensionärer tycka att sångerna inte får vara för svåra med för mycket text. Sångerna bör vara lätta att lära sig, för då kan man frigöra sig från noterna och förmedla något till åhörarna. Publiken tycker det är

Vad ser du mest fram emot? - Jag tycker det skall bli jätteroligt att träffa olika körer och stifta bekantskap med nya pensionärssångare. Pensionärerna har ju inget gemensamt organ som t.ex Finlands Svenska Körförbund (FSK), som ordnar för sina medlemmar sångfester och gemensamma konserter, men den här sångfesten fyller lite samma behov för pensionärerna. Jag hoppas att den skall visa alla körsångare att man kan utvecklas och sjunga bra också som lite äldre. Med goda ledare kan pensionärskörer låta riktigt bra också om rösten förändras, när man blir äldre. Man får kanske jobba lite extra för att lära sig. Jag hoppas denna sångfest höjer imagen för pensionärssången och att alla korister skall få en större tilltro till sin egen förmåga och inte sluta sjunga fastän åren går.

Pensionärskören Furorna ser fram emot att kunna ta väl hand om alla deltagare i PangSÅNGFesten 2015.

sina körer, där finns möjligheter för körer att sjunga för varandra, där uppträder glada trubadurer, som sjunger lättsamt Bellman och Taube, där finns sång för hela slanten, där finns allt från stora stjärnor till de ivrigaste körsångarna från hela Svenskfinland. Vi har haft den stora glädjen och förmånen att lyckas engagera Håkan Wikman, som konstnärlig ledare. Med honom som idéspruta tog idéerna aldrig slut. Jag tycker han har lyckats väldigt bra med att forma programmet till en fungerande helhet.

trevligt med korister som bjuder på sig själva. Det är mycket trevligare än svårsjungen repertoar, som koristerna har svårt att bemästra. Men alla korister behöver också lite utmaningar i lämpliga doser och det tycker jag denna repertoar har. Jag hoppas koristerna skall kunna tillägna sig denna repertoar, så att de kan framföra delar av den var som helst utantill. Man ser ibland körer från våra grannländer sjunga glada, medryckande sånger utan noter, utan texter, sången bara väller fram. Det kan vi också göra med tillhjälp av den här repertoaren.

Vad gör ni i kören nu fram till PangSÅNGFesten? - Furorna övar intensivt på en modern mässa, Jakobsmässan, under ledning av Håkan Wikman. Mässan kommer vi att framföra inom ramen för Esbo kyrkomusikvecka i Olars kyrka den 26 november kl. 13.00. För det instrumentala inslaget står några studeranden från Sibelius-Akademin. Mässan kommer att radieras av YLE och därmed också bli tillgänglig för våra radiolyssnare. I december sjunger vi julsånger på några seniorhem och sjukhus. Vi

Enskilda sångare välkomnas Ett stort antal pensionärskörer har redan anmält sig till PangSÅNGFesten i Esbo i februari 2015. På anmälningslistan finns nu bl a förljande körer. GSP-klang från Grankulla Borgå svenska pensionärskör Årgångssången från Helsingfors Silverkören Argentum från Åbo ViAndakören från Vanda Nagu Pensionärskör Pargas svenska pensionärskör Moderatokören från Åland Ekenäs pensionärskör

Benita Bärlund är ordförande för pensionärskören Furorna i Esbo.

deltar också i FSK:s Julmixprojekt, som konserterar i Tallinn med julsånger på självständighetsdagen. Vi kommer också att öva för ett eget uppträdande under PangSÅNGFesten på den så kalllade Körkavalkaden och självklart vinnlägga oss om att lära oss den gemensamma repertoaren i Sångboken. Din hälsning till alla som funderar på om det är värt att anmäla sig till PangSÅNGFesten 2015? - Det här är en unik möjlighet för alla pensionärssångare i Svenskfinland. Det är en chans ingen borde försitta. Ingen får tycka att de inte lär sig sångerna, eller att de inte känner någon eller att det är långt till Esbo. Väl på plats och ställe i Esbo hjälps vi alla åt att framföra sångerna och dessutom kommer vi ju att ha stöd av festens eget husband med piano, gitarr, bass och trummor så jag är övertygad om att man tryggt ska kunna klämma i för full hals i sångerna. Jag hoppas att alla enskilda sångare ute i våra vanliga körer också tar tillfället i akt att få träffa gelikar ur andra körer och fördomsfritt anmäler sig till festen. Dessutom kommer vi i värdkören Furorna att välkomna dig varmt och göra vårt absolut bästa för att du ska trivas på PangSÅNGFesten och få vara med om att att höja fanan för svensk pensionärssång.

Nu vill vi inbjuda särskilt enskilda sångare som inte är medlemmar i någon pensionärskör. Vår PangSÅNGFest är öppen för alla intresserade sångare. Genom att anmäla dig får du dig tillsänd festens Sångbok som innehåller den gemensamma repertoaren. Det är alltså upp till var och en att öva på egen hand och under själva festen övar vi alla sedan gemensamt och förfärdigar de tolv sångerna. Tillsammans hjälps vi åt! I januari kommer vi åtminstone i huvudstadsregionen att ordna ett gemensamt tillfälle med möjlighet att bekanta sig med sångerna och öva dem under ledning av PangSÅNGFestens musikaliska ledare. Så passa på tillfället och kom med i Svenskfinlands hittills största pensionärskör.

Anmälan senast 1.12.2014

Behändigast anmäler man sig på www.pangsangfest.fi. På hemsidan finns kompletterande information. Dirigenten eller en körmedlem anmäler hela kören på en gång och agerar kontaktperson mellan arrangören och kören. Efter insänd anmälan får kören eller den enskilda sångaren bekräftelse över sitt deltagande i form av ett sånghäfte samt infobrev. Anmälningsavgiften är 35€ per person. I anmälningsavgiften ingår hela PangSÅNGFestens program samt traktering (lunch x 2, kaffeservering) För körer gäller en gemensam inbetalning för hela kören.

Mer information koordinator

KIRI KORVENOJA tfn 020 7288817 eller 040 5783207 kiri.korvenoja@spfpension.fi

S I S TA A N M Ä L N I N G S D AG T I L L PA N G S Å N G F E S T E N Ä R M Å N D AG 1.12.2014 | W W W. PA N G S A N G F E S T. F I


GOD TID

8/2014 – 23

Delta i luciavalet och luciainsamlingen!

1

Amanda Stenius Helsingfors

5

Frida Hasselblatt Esbo

2

Vanessa Eriksson Jomala

6

Majken Stenberg Helsingfors

3

Anna Nylund Purmo

4

Emilia Nygård Sjundeå

7

Olivia Andersson Solf

8

Katariina Karjala Björneborg

RÖSTA VIA WEBBEN

www.lucia.fi

eller skanna QR-koden

RÖSTA PER SMS Skriv meddelandet enligt följande: Nyckelord

Ditt namn

10e lucia x Kalle Karlsson Din donation, 5, 10 eller 20 €

Kandidatens nummer ... och skicka det till numret 17240.

Din röst och ditt bidrag ska vara hos Folkhälsan 26.11.2014 före kl. 24.00. De uppgifter som lämnats i samband med inbetalning och omröstning behandlas konfidentiellt och förstörs när insamlingen avslutats 31.1. 2015. Från smsbidraget avdras skatter och operatörsavgifter. Insamlingstillståndet 2020/2013/4814 har beviljats av Polisstyrelsen.

RÖSTA MED RÖSTSEDEL

JAG RÖSTAR PÅ KANDIDAT NR _____ Mitt namn ____________________________________________ Min adress ____________________________________________

9

Sara Lindholm Esbo

www.folkhalsan.fi/lucia

10

Moa Nyström Korpo

Jag bidrar med _______ € (minimi 1 euro/röst) Jag sänder mitt bidrag via Aktia FI12 4055 1120 0450 79 Nordea FI64 1562 3000 1093 32 Danske Bank FI74 8000 1870 8920 73 Sänd röstsedeln per post till: Folkhälsan, Paasikivigatan 4, 00250 Helsingfors Du kan lämna ditt bidrag och din röstsedel i Folkhälsans hus, på Hufvudstadsbladets kontor i Helsingfors och i Luckorna.


24 – GOD TID

8/2014

FÖRENINGSNYTT

Ab Ahlvik & Myrevik and Bygg Oy Nyckel i h bygger bl.a. fähus, hallar och egnahem m.m. Tfn 040-7157 895, 050-431 3808 Ytteresse

Koncentrerat pidrospelande i Esse.

Esse, föreningen i sitt esse Esse pensionärsförening är med sina

0400 935 502

Taxi OLAV NORRBÄCK

TAXI

Vårvintern 2012 startade en grupp

intresserade pidrospelare bland våra medlemmar sitt spelande varje onsdag under vinterhalvåret i Essehemmets matsal . Redan hösten 2013 deltog man i turneringen i Oravais

ESSE Tfn 06-766 2476 el. 0500-836 127

www.essma.fi -Kenlift invahissar till taxibussar - Underleveranser -Bytesflak -Maskiner

Ab Gunnilsvägen 7, 68820 Esse, www.warnsmetall.fi 050-515 1215 Kaj info@warnsmetall.fi

www.erikssons.fi

dryga 40 år och cirka 220 medlemmar fortfarande en förhållandevis pigg förening. Under vinterhalvåret hålls regelbundna månadsmöten i Essegårdens serveringsrum med varierande antal deltagare, i medeltal ett sjuttiotal medlemmar. Som stående programinslag på ett månadsmöte är några allsånger till musik av en pensionärstrio som vi kallar ”vårt husband,” någon inbjuden underhållare eller talare brukar också höra till programmet. Kaffepausen, där folk får prata och umgås, är ett viktigt inslag på mötena . Ett månadsmöte är även ett tillfälle att informera och diskutera olika frågor som berör medlemmarna.

Öppet vard. 9-17 lörd. 9-13 Tel. 7662383

Sommarhalvårets program är varierande, bland annat så företogs senaste sommar en tredagarsresa med buss till Villmanstrand och därifrån med båt genom Saima kanal och till Viborg. En kyrksöndag till någon av nejdens kyrkor brukar också höra till sommarens program. Senaste sommar besöktes Nykarleby kyrka och efteråt lunch på Juthbacka restaurang. Ett teaterbesök till Oravais friluftsteater ingick också i senaste sommarens program, liksom hemliga resan, en endagsresa som i år gick till bland annat Söderfjärden, där vi fick allmänbildande och intressant information av kunniga guider om Söderfjärdens uppkomst. Efter Söderfjärden förde bussen oss till Stundars där ett ihållande regn förkortade besöket men lunchen, som vi intog var förträfflig. Från Stundars förde bussen oss till Ylistaro

kyrka,ett imponerande byggnadsverk, Finlands tredje största kyrka enligt vår guide. Eftermiddags kaffet serverades i Kalliojärvi innan det var dags att styra kosan hemåt. Vinterhalvårets program inleddes i

början av oktober med en friluftsdag vid Bockabron med korvgrillning och där vår guide Allan Zittra berättade sanna och mindre sanna historier. Kaffet drack vi i Kisk byahem där diskussionerna fortsatte. En bra början på vinterns aktiviteter, som fortsätter med traditonella månadsmöten. Årets julfest med julgröt är planerad till 18 december. Ett årligen återkommande evene-

mang är fyrföreningsträffen där alla fyra pensionärsföreningarna inom Pedersöre kommun samlas en dag och föreningarna i tur och ordning står för programmet. Text KURT FLINCK Foto VALNER GRANÖ

520 miljoner år bakåt i tiden I början av sommaren gjorde 43 personer från Larsmo-Eugmo Pensio­närsförening en endagsresa med Peter Söderqvist vid ratten runt om i vår närmiljö. Vid Stundars hembygdsmuseum dracks förmiddagskaffe i Hemmersalen och därefter guidades vi i ett par av de sextiotalet stugor som finns på området och vars inredningar beskriver sekelskiftet vid 1900-talet. Byggnaderna är flyttade från byar i Korsholm och runt Vasa. I dag pågår där olika aktiviteter och evenemang året runt. Vi åkte sedan vidare till Molpe och restaurant Strandmölle och där väntade oss vackert dukade bord och god lunch i vattennära omgivning. En resa 520 miljoner år bakåt i tiden

Blommor, binderier och presenter från oss Välkommen!

med god framgång. Avsikten är att också i år deltaga med två lag.

gjordes då vi besökte Meteorian och med egna ögon besåg meteoritnedslagsplatsen i Söderfjärden i Sundom utanför Vasa. Den är sexkantig vilket syns tydligt på kartor och flygfoton och är 5–6 kilometer i diameter. I dag är den fylld med olika sediment och stenar till 300 meters djup, med odlingar överst i ett vackert mönster. Meteorians ansvarige och guide

Matts Andersén berättade om

denna gigantiska händelse och vi fick se en animerad film och uppleva den enorma öronbedövande explosionen då meteoriten träffade berggrunden. I Finland finns 8–9 meteo­ritkratrar och 180 i hela världen. Söderfjärden är en av de bäst bevarade meteoritkratrarna i världen och är i dag Finlands livligaste rastplats för tranor. Riddardiket. År 1821 började det grävas. För att kunna odla denna våtmark grävdes långt före maskinålderns tid med ofattbar möda 25 kilometer långa kanaler för hand med järnskodd träspade. ”Det var inga vanliga diken utan snarare kanaler”. Som navet i ett hjul står Meteo-

rian med utställning, ett astronomiskt observatorium och ett fågeltorn. Dagens sista besöksmål var den

gamla träkyrkan i Kvevlax. Det blev guidning och kaffe med den fina vinnarbakelsen från Aroma bageri & konditori som tog hem titeln i tävlingen Finlands bästa bageri. Det var många av oss som sedan äntrade bussen hemåt med påsar fyllda av goda bröd från bageributiken. Än en gång kunde vi konstatera att man inte behöver resa långt för att besöka intressanta mål. MARITA SUNDSTRÖM


FÖRENINGSNYTT

GOD TID

8/2014 – 25

Träff med sjukvårdsdistriktet SPF Österbottens styrelse träffa-

de Göran Honga, Olle Gull och Mikko Ollikainen från sjukvårdsdistriktet den 8 oktober. Diskussion fördes angående bland annat: • Sjukhusets nuvarande och kommande verksamhet i närtid • Väntetider för vård efter att remiss utfärdats för de olika specialiteterna och kan vårdgarantitiderna hållas? • Svenskans ställning inom sjukhuset vad gäller kallerser, laboratoriesvar, begärda epikriser och tillgång till personal som kan kommunicera på svenska (läkare, sjukskötare övrig personal)? • Nuvarande läget för hjärtkirurgin? • Situationen inom psykiatrin? • Hur fungerar den nya jouren med en veckas erfarenhet? • Sote-reformen

Under diskussionen framkom bland

annat att: • En rapport om vårdkö-situationen som sänds till THL presenterades ur vilken framgick att vårdgarantin uppfylls på alla andra specialiteter förutom ortopedin, där köer uppstått på grund av sommarstängningen. • Servicen på svenska fungerar bra på vårdsidan. Utmaningar finns med att inom rimlig tid få epikriserna översatta. • Hjärtkirurgin har i nuläget ordnats med att anställa en ansvarig läkare samt att köp av själva kirurgin fortsätter. För tillfället inväntas regionförvaltningsverkets godkännande av arrangemanget. • Beträffande psykiatrin är balansen mellan öppna vården (kommunen) och slutna vården (sjukvårdsdistriktet) svår.

• Nya akuten fungerat tämligen bra men vissa saker kommer att förbättras, så som tillgång till servering under långa väntetider. Sote-reformen presenterades av

Mikko Ollikainen och svar på frågorna gavs. Konstaterades att Sotereformen kommer att föra med sig få förbättringar inom vård och omsorg. Sjukvårdsdistriktet bad SPF Öst-

erbotten komma med synpunkter om reformen som kan tas med i det fortsatta arbetet. Styrelsen konstaterade efter utvär-

deringsdiskussionen att mötet varit mycket uppbyggande. Svar gavs på alla frågor som ställdes. Styrelsen beslöt sända sina åsikter till Mikko Ollikainen före den 15.11.

Ab O.Tikkakoski Oy

Hallå pedesibor & senior ypperlig möjlighet att hålla Dig i Form Gun Snårbacka Essevägen 74 Esse 050-5906 380 www.fousfiness.com

Glenns Massage

- Utb. massör - Certifierad fystränare - MAQ-instruktör Glenn Sundqvist tel. 050-552 4181, Esse

VVS-Service Försäljning Verkstad Tel. 050 597 1670, 766 2464

Taxi

Peter Gunell Esse

0400-848 815 Peter 0500-569 083 Per

Enqvist S-O Transport Djurtransport

Byggnadsfirma

Fest för de äldre i Närpes De äldres vecka firades 5–12 okto-

ber. Närpes pensionärsförening firade de äldres dag med fest på Bostället fredagen den 10 oktober. Festen var välbesökt, 120 pensionärer var närvarande. Korsdraget från Korsnäs stod för den musikaliska underhållningen. Föreningens ordförande hälsade alla hjärtligt välkomna och dagens tal hölls av Roy Wilson, som själv är ganska nybliven pensionär. Han pratade om pensionärernas ställning i Finland. Pensionärernas antal ökar stadigt i Finland. År 2013 var vi redan 1,5 miljoner eller 30 procent av hela Finlands befolkning. 27,3 miljarder euro betalades i pensioner under samma år. Pensionernas storlek varierar kraftigt, de lägsta pensionerna ligger under fattigdomsgränsen på 1 170 euro. Svenska pensionärsförbundet sköter intressebevakningen för svenskspråkiga i Finland. De jobbar för pensionärernas trivsel och

stimulans och ser pensionärerna som en resurs som bör tas tillvara i samhället. Pensionärernas samlade kunskaper är som störst när de slutar jobba. Då vidtar i stället nya aktiviteter. Pensionärerna gör en betydande insats inom kommuner, församlingar, föreningar och inte minst som närstående vårdare för nära anhöriga. Pensionärerna bör visas tillbörlig respekt för allt de har gjort och fortfarande gör. På det lokala planet ordnar Närpes

pensionärsförening olika aktiviteter för pensionärerna. Den är största pensionärsföreningen i Svenskfinland med cirka 1 000 medlemmar. Medlemmarnas ålder och intressen varierar mycket och aktiviteterna bör anpassas därefter. Närpes stad ger hemservice på en god nivå och erbjuder serviceboenden på olika nivåer för att tillgodose de äldres trygghet och trivsel. Efter Roys tal följde kaffeserve-

ring. Kurt Edman hade bakat två stora och mycket goda tårtor. Det är händigt med medlemmar som har olika bakgrund i livet och kan bidra med sina kunskaper. Efter kaffet fortsatte musikunderhållningen och Leif Skinnar i orkestern bjöd helt spontant på solosång. Gun Forsman, ordförande för äldrerådet, informerade om dess verksamhet. De har bland annat jobbat för servicetrafiken, en fysioterapeut till hemservicen och nattpatruller och besökt olika äldre boenden. Äldrerådet har ingen beslutsrätt, men kan ändå påverka i den kommunala beslutsgången. Efter två timmars gemytlig samvaro var det dags att söka sig hemåt. Flaggorna var i topp med anledning av att det var Alexis Kivi-dagen, men vi kunde lika bra ha flaggat för alla glada pensionärer. MÄRTA BACKLUND

Wikström & Lille Öb Sundby Tel. 050-595 2322

050-343 2734 Ytteresse

NP BLÄSTRING SAND- och ING BLÄSTRNING L MÅ

* Husfasader * Skylift * Industri * Inomhus* Båtar målning * Metallkonstruktioner * Tvättning med stor varmvattentvätt av alla de slag, t.ex tak

Tfn 050 343 5308

Skogsliden 41, 68810 Ytteresse

Hjälper dig med nack, rygg- och muskelbesvär Ring och beställ tid! Leg.massör Kaj Sandell Bärklarsv. 3, 68810 Ytteresse tel. 0500-852 040


26 – GOD TID

8/2014

FÖRENINGSNYTT

Exkursion till Sandudds begravningsplats Den 18 september hade 23 ”ettor”

samlats för en guidad rundvandring på Sandudd i det varma, soliga vädret. Vi fick bekanta oss med många stormäns och kvinnors sista viloplats. Den kanske mest fantasifulla var den framgångsrike ingenjören Veikko Pöyrys grav, som pryds av ett förgyllt ljus i jätteformat. Speciellt aktuell är kanske Tove Janssons med föräldrars minnesmärke, som både innehåller en pojkskultur av ”Faffa” Jansson och en minimal mumin. Stormän, som Gallen-Kallela, Edelfeldt och Zachris Topelius ligger nära intill. Topelius monument har en Björken och Stjärnan-skyddsängel, som blickar mot havet. Man har också ihågkommit kvinnor,till exempel Sophie Mannerheim med en oljelampa, som symbol. Jag antog att den syftade på exemplet från ”damen med lampan”, Florence Nightinggale. På den nya delen av Sandudd ligger

presidentgravarna och hjältegravarna. Under Sovjettiden lade de ryska ledarna ner sina kransar vid Paasikivis grav, medan dignitärer från väst uppvaktade Mannerheim och hjältegravarna. Ryti och Kekkonen har stora monument, Kekkonens pryds av en plogfåra. Harri Holkeris minnessten är speciellt stilfull med en gyllene svan, som plöjer vattenytan. Holkeri är speciellt känd på Irland, där han medlade fred. En mera speciell gravsten är artillerigeneral Nenonens, den är nämligen formad som frontskölden på en fältkanon. Nenonen var ju matematiker, som räknade ut projektilernas skjutbanor och utvecklade eldledningssystemet, som bidrog till framgångarna vid Tali-Ihantala.

över fallna, som aldrig hann tas med vid reträtten 1944. Finland hörde till de få länderna i världen som transporterade hem sina fallna till hemorten för att begravas. När jag läste de ofta unga pojkarnas dödsår på stenarna reflekterade jag över hur svåra förlusterna var vid anfallsskedet 1941 och reträtten 1944 samt hur somliga stupade ännu 1945, tydligen i striderna mot Tyskland. Ganska bortglömda är också de, som stupade efter kriget under minsvepningen i Finska viken, vilken Finland måste genomföra enligt fredsvillkoren. Vid hjältegraven finns också tyska krigsmonument från andra världkriget. Det är mycket sällsynt i världen.

Vid hjältegravarna fick vi veta att

menad längs solbelysta stränder smälta våra intryck vid en kopp kaffe med dopp på Tenniscafe´et vid Edesviken.

där finns cirka 4 000 namn på de stupade ingraverade på gravstenarna varav cirka 700 finns på muren

Efter besöket kunde vi efter en pro-

Teater och filmkonst i Ingå Ingå Pensionärer inledde höstens

Sven Sid berättade om arbetet med att sätta upp teaterpjäsen CHAPLIN.

verksamhet med månadsträff i Församlingshemmet. Ordförande Kaj Sjöblom hälsade alla välkomna med att presentera höstens digra program. Dagens gäst var det eminenta teaterproffset Sven Sid. Hans tema var att berätta om arbetet att sätta upp teaterpjäsen CHAPLIN. Förutom att Sven har satt upp den på Svenska Teatern i Helsingfors, har han även i juli månad satt upp den på engelska på Fringe-festivalen i Edinburgh i Skottland. Pjäsen var en framgång och recensionerna av ansedda kritiker har genomgående varit översvallande bra. Sir Charles Spencer ”Charlie” Chaplin, föddes den 16 april 1889 i Walworth, London. Han verkade som skådespelare, komiker, kompositör och regissör. Chaplins vanligaste karaktär är luffaren med svart knell, käpp och mustasch.

Chaplins filmkarriär i USA började med en rad korta stumfilmer 1914. Han var 1919 med om att grunda filmbolaget United Artists. Chaplin utvecklades till en av det tidiga Hollywoods stora stjärnor, som till skillnad från många andra klarade övergången från stumfilm till ljudfilm. 1975 blev Chaplin adlad i sitt födelseland. Han skrev även musik och sånger till sina senare filmer. Den mest kända sången är Smile (Moderna tider). 1973 fick han en Oscar för filmmusiken till filmen Rampljus. Chaplin skrev också en del annan musik, främst kammarmusik, som alltjämt spelas ibland. Med stående applåder i 20 minuter tilldelades Chaplin 1972 en heders-Oscar ”för den omätbara inverkan han haft för att göra filmen till 1900-talets konstform”. Sven Sid fängslade oss med en

entusiastisk framställning som han varvade med Chaplins kända musik. Ordförande avtackade Sven med druvsaft. Irita Talling, som under många år har dragit allsången på Lönneberga, tidigare på Ingahemmet avtackades med en ros. Den nya dragaren av allsången på Lönneberga Hillevi Sågbom fick även en ros för visat engagemang. Ett informationsblad om höstens verksamhet har skickats till samtliga medlemmar. Till Mamma Mia den 14 februari har Disa Flythström ännu biljetter. Ett stort tack till våra värdinnor Nanne Johansson, Leena Maunu, Marianne Johansson, Greta Lindfors och övriga som hjälpte till med allt från dukning till diskning. Septemberträffen avslutades med lotteri och aktiv allsång. Till sist sjöng vi Nu går sista visan. Text och foto KAJ SJÖBLOM

Treklöverns årsträff  Tisdagen den 14 oktober var det

dags för Kimitoöns pensionärer att samlas till den traditionella ”Treklöverträffen”. Namnet låter förstå att det är tre föreningar som strålar samman till en gemensam fest, alltså Kimito, Dragsfjärd och Västanfjärd pensionärs föreningar. I år var Västanfjärd i tur att hälsa välkommen. Ungdomsföreningens lokal, Vårdkasen, som gott och väl rymmer 150 personer hade reserverats för festen. Ordförande för Västanfjärds pensionärsförening, Bo Lundell, hälsade alla välkomna och då fram-

för allt dagens gäster professor Nils G. Holm med fru. Bo Lundell konstaterade också att talkoandan inte helt har somnat bort, det visade gruppen på 27 personer som utan extra påstöt kommit samman på måndagskvällen för att möblera, duka och på bästa sätt skapa feststämning i lokalen. Det blev lite extra pusslande i och med att det skulle ordnas plats för cirka 170 personer. Men det är som det sagts: ”Om sämjan är god räcker utrymmet till”. Som brukligt är sjöngs sången Jag älskar min hembygd, skriven av


FÖRENINGSNYTT

GOD TID

8/2014 – 27

Konst & nostalgi Den 16 oktober var det dags igen för Lojo svenska seniorers hemliga resa. Resan är populär och hade igen samlat ett 40-tal deltagare, som inväntade Wikströms buss mot okänt resmål. Den här resan var superhemlig. Inte ens chauffören Mikael visste resrutten. I Lojo hoppade historieforskaren Torsti Salonen på bussen. Vi åkte till Nummela, där den sista passageraren steg på. Färden fortsatte längs riksväg 25 norrut. Torsti Salonen, som är känd för sitt stora kunnande och sakkännedom påbörjade sin guidning. Vi passerade Nurmijärvi kommun, känd som orten där Aleksis Kivi föddes. Vi kom så småningom till Hyvinge. Det visade sig att vi skulle åka vidare mot Riihimäki. Ett tag såg det ut som om vi skulle fortsätta mot Forssa. Efter några svängar stannade bussen i alla fall vid glasmuseet i Riihimäki. Finlands glasmuseum verkar i dag i den tidigare glasfabriken. Tillsammans med en svensktalande guide fick vi bekanta oss med den 300 åriga finska glastillverkningens historia. Museets samlingar omfattar huvudsakligen finskt bruksdesign- och konstglas. Efter rundvandringen åt vi lunch i museets cafeteria. Vi satte oss bekvämt till rätta i Emilbussen. Efter knappa tio minuter var det dags för utryckning. Vi var framme vid Riihimäki konstmuseum. Där besågs utställningen Kolmen kopla–Tyko Salli-

nen, Jalmari Ruokokoski och Eero Nelimarkka, tre av 1900-talets mest uppnärksammade målare. Riihimäki är beläget vid Vanda ås övre lopp. Samhället har vuxit upp kring järnvägsknuten vid Tavastehus- och Petersburgsbanan. Den industriella utvecklingen fick sin början genom att H.G. Paloheimo etablerade ett sågverk 1904. Riihimäki blev stad 1960. Efter besöket på konstmuseet åkte vi söderut och hamnade i Hyvinge. Hyvinge är en betydligt större stad än Riihimäki och en viktig järnvägsknutpunkt. Också Hyvinge fick stadsrättigheter 1960. Finlands första järnväg, Helsingfors–Tavastehusbanan blev färdig 1862. Vi åkte till järnvägsmuseet för att uppleva järnvägsatmoafär. På järnvägsmuseet fick vi två guider till vårt förfogande, och besåg basutställningarna. Museet presenterar Finlands hela järrnvägshistoria från begynnelsen till nutid. Här finns de luxuöst inredda kejserliga tågvagnarna samt ång- och diesellokomotiv från olika tidsepoker. På perinnetåget Valtteri fick man gå ombord. Besöket väckte många minnen och glada skratt klingade. Styrkta av kaffe med bärpaj i Hangöbanans väntsal åkte vi hemåt. Vi hade haft en dag med intressanta upplevelser och en ypperlig reseledare, vars ordflöde aldrig tycks sina. Han talade nonstop under hela bussresan. Text VIVA HOLM Foto HARDY SKOG

Kalkstensklippan i Paldiski.

Kyrkslätt reste till Estland Den 5–8 september kunde Kyrk­ slätts pensionärer njuta av fina sensommardagar på en resa till Estland. Vår trevliga guide Inge Raie mötte oss i hamnen i Tallinn. Vårt första besök gick till Flyghamnen, som är ett museum. Taket på museibyggnaden består av en valvkonstruktion, som är byggd enligt samma princip som operan i Sidney. Flyghamnen byggdes dock tidigare. Det är ett museum med fina utställningar med allt från sjöflygplan till en u-båt som heter Lembit. U-båten byggdes i Estland 1937. Bland båtarna finns också en rätt så liten roddbåt, som en familj flytt i över havet till Sverige. Guiden berättade, att en dag kom det en dam till museet som stod och tittade länge på båten. Till sist sade hon: Den där båten har min far byggt. Vi besökte det gamla klostret i

Padise, eller det som är kvar av det. Klostret byggdes på 1300-talet och ägdes av sisterienserorden. Det var en sträng orden, munkarna fick inte ens tala med varandra. De fick förGodsvagn från ”Svenska tiden”.

lat muslimernas religion och religionsutövning. Tre ungdomar kom, efter avslutad skoldag, och bjöd på sång och musik. Ingrid Holm sjöng några solosånger och hennes syster, Astrid, ackompanjerade på piano. Anton Nervander steg fram med sitt dragspel och sjöng några sånger, och då han klämde i med Västanfjärdsvalsen blev det allsång. De gästande föreningarnas tack framfördes av respektive ordförande, och därmed var det dags för utdelning av lotterivinsterna.

tid en mångsidig man, som bland annat gjort många frihetsmonument. Om han tröttnade på att skulptera, tog han penseln i hand och målade fina tavlor istället.

Resan fortsatte till staden Paldiski

Hemresedagen tillbringade vi i Tal-

på halvön Pakri i nordvästra Estland. År 1939, då Estland ännu var självständigt, övertog ryska styrkor en del av Paldiski för att placera en örlogsbas där. 1962 grundades ett utbildningscenter för sovjetiska atomubåtar. På grund av sin betydelse blev hela staden avspärrad med taggtrådsstängsel ända tills det sista örlogsfartyget avseglade i augusti 1944. På platsen har faktiskt redan på 1700-talet funnits en rysk örlogsplats. Halvön Pakri är känd för sina kalkstensklinter. Vi besökte Pakri klippan 30 meter över havet med en hisnande utsikt. Höga branter som stupar rakt ner i havet. Följande resmål var ett litet ateljémuseum där konstnären Amandus Adamson haft sitt hem och ateljé. Huset ser ut som ett pepparkakshus. Amandus var under sin

linn. Först besökte vi det fina TVtornet vars totala höjd är 314 meter. En utsiktsplattform finns på 170 meters höjd. Det var trevligt att se hur Tallinn hela tiden byggs ut och utvecklas. Vi hade också möjlighet att besöka gamla Tallinn. Tallinn har uppstått redan på 900-talet vid borgen på Domberget, som nu är utsiktsplats. Gamla Tallinn är med på Unescos världsarvslista. Dess smala gator och gränder med sina medeltidahus är unikt i världen. Det känns bra, att vandra omkring och för varje besök märka, hur staden blommar upp mer och mer under skickliga estniska hantverkares händer. Tack, för trevliga, innehållsrika dagar! Text SIV WIKSTRÖM Foto EIVOR LEHTO

Möte med trolleri

i Västanfjärd populär Frans Österblom, som var lärare i Västlax kring sekelskiftet 1800– 1900. Det serverades fisksoppa och kökspersonalen skötte sig beundransvärt. De serverade soppan direkt till borden, inget köande, ingen trängsel, bara sitta och bli uppassad. På samma sätt gick det till vid kaffeserveringen en stund senare. Dagens gästtalare professor Nils G. Holm gav, med sin sakkunskap inom religionsvetenskapen, en kort redogörelse över vissa historiska händelser, vilka genom århundraden och ända fram till vår tid präg-

stås inte heller äga någonting, men själva klostret var rikt. Det ägde stora landområden också i Finland. Bland annat Munkkulla, Bro och Edis gårdar i Kyrkslätt.

Liljendal församlings pensionärer

Innan vi skildes åt tog vi varandras händer och sjöng avslutningssången: Nu går sista visan, dej vill jag sjunga för vi behöver varandra, du och jag och dom andra, som står utanför. Låt den sista strofen bli till en sång vi minns, tack för att jag får ha dej, tack för att alla finns. Text SAGA STENSTRÖM Foto SVANTE STENSTRÖM

höll höstmöte 15 oktober i Mariagården. Verksamhetsplanen fastställdes efter en livlig diskussion. Medlemsavgiften, kaffepengen och lotteripriset hålls oförändrat. Budgetförslaget godkänndes. Till föreningens ordförande återvaldes Sture Andersson. Styrelsens sammansättning för år 2015 är Birgit Andersson, Britta Heino (ny),Kurt Hommas, Yvette Lindroos,Yngve Nygård,Gunbritt Olin, Kristina Salonen och Sune Sjögård (ny). Ersättare är Kristina Lindfors (ny) och Ull-Britt Mårtenson. Till verksamhetsgranskare återvaldes Sven Lund och Kaj-Åke

Eriksson likaså ersättarna Hjördis Mårtenson och May Haajanen. Till dragare för måndagsvandrarna valdes Anneli Bygård. Val av byaombud, Drombom Birgit Andersson (ny), Eskilom Majlen Åkerlind (ny), Garpom Christina Tyskas (ny), Hommansby Kristina Lindfors (ny), Mickelspiltom Hjördis Mårtenson, Sävträsk Anneli Bygård, Söderby Anita Broman och Marianne Eriksson. Efter det stadgeenliga höstmöte

underhöll trollkarlen Max Merlin mötesdeltagarna med magi, förvandlade ett ägg till tre tomater. Även kortlek, bollar och ringar ingick i trolleriet.


28 – GOD TID

8/2014

Dansant politiker-trio: , Wideroos (Ylva Ekblad), Norrback (Håkan Omars) och Haglund (Carl Alm).

Foto Frank A. Unger

Folkets dagblad tar plats på Wasa Teaters scen Att teaterbesökaren får skratta, även åt sig själv, och får någon ny tanke. Det är vad Ann-Luise Bertell, teaterchef på Wasa Teater vill att Folkets dagblad ska åstadkomma. – Vi har haft ett enormt seriematerial att arbeta med. I urvalet har vi sökt den röda tråden så att det ska fungera på scenen, säger Ann-Luise

om arbetet med att skapa en pjäs av Leif Sjöströms tecknade serie. Hennes kompanjon i manusarbetet, Patrik Back som varit arbets-

kamrat med Leif på Vasabladet, har kunnat tillföra mycket om hur Leif såg på saker och ting. Och vilken musiksmak han hade, vilket varit en utgångspunkt för de många musikinslagen i pjäsen. Att det är mycket musik i Folkets dagblad är helt naturligt, tycker Ann-Luise. – Det är mycket sång också i den tecknade serien.

Pjäsen är trogen Leifs underifrån-

perspektiv och vilja att sticka hål på högfärdsblåsorna. Tidsmässigt utspelar sig händelserna i nutid, men inte i alla detaljer. – Man kan väl säga att det handlar om en allmän Sidjärvtid. Publikintresset har varit stort och

trots att pjäsen ännu inte haft pre-

miär är många av höstens föreställningar slutsålda. – Men vi spelar Folkets dagblad även under våren, så alla som vill se pjäsen ska nog rymmas in. Folkets dagblad har premiär lörda-

gen den 15/11 och spelas fram till den 25/4 2015. KATARINA BENGS-WESTERMARK

Teaterchef Ann-Luise Bertell har skrivit manuset för Folkets dagblad tillsammans med journalisten Patrik Back. FOLKETS DAGBLAD – EN EPILOG Korsholms vuxeninstitut, Wasa Teater och Vasa arbis arrangerar gemensamt ett seminarium i anslutning till Wasa teaters föreställningar av Folkets dagblad. I anslutning till seminariet arrangeras en utställning av Sjöströms teckningar vid Korsholms vuxeninstitut, i Kulturhusets aula i Korsholm. Seminarieinlägg hålls av bland andra minister Ole Norrback, vännen och kollegan Bertel Nygård samt teaterchef Ann-Luise Bertell. Smakprov i form av videoklipp från repetitionerna kommer att visas under seminariet. Anmälan på vuxeninstitutet.korsholm.fi Tisdag 11/11 2014 19.00–20.30. Funderingar, framtidsseminarium och företagsamhet avhandlas i Sidjärv.

Foto Frank A. Unger

Vuxeninstitutet Korsholmssalen Skolvägen 1, 65610 Korsholm


GOD TID

8/2014 – 29

FALLÅKER PRESENTERAR

En Fars av Ray Cooney Foto Folkhälsan/Hannes Victorzon

Jubileumsdanskväll med Mats Bergmans och UniSet på G18, Georgs­ gatan 18, torsdagen den 13 november kl. 17–22. 17.00–18.00 UniSet, 18.00–22.00 Mats Bergmans orkester

Årets luciakandidater lyser upp julfesten. Bakre raden: Amanda Stenius, Frida Hasselblatt, Olivia Andersson, Sara Lindholm och Katariina Karjala. Främre raden: Emilia Nygård, Anna Nylund, Vanessa Eriksson, Moa Nyström och Majken Stenberg.

Buffet med pastejer och förfriskningar Inträde: 10 euro

SenioRöst julfest

Arr. Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland

Julträffen ordnas måndagen den 15.12. kl.14.00 i Matteuskyrkan, Åbohusgatan 3 i Östra Centrum.

Danskvällen stöds av: Aktia, Konstsamfundet, Svenska kulturfonden

Det blir julfest med Finlands Lucia, allsång, julgröt och kaffe med pepparkaka. Längd ca 90 min. inkl. paus. Fritt inträde – välkommen! Arrangeras av Seniornätverket i samarbete med Helsingfors kulturcentral.

Skriv i vår!

Bor du i östra Helsingfors och behöver hjälp med transporten till julfesten? SenioRöst bjuder på skjuts med invataxi, tur och retur. Transporten finansieras med medel ur Folkhälsans Luciainsamling 2011-13. Meddela senast fem dagar innan träffen till Emma Lunabba, tfn 044 788 3696.

Nya skrivkurser kör igång på G18, så häng med! Att skriva om sitt liv fortsätter med en påbyggnadskurs. Fyra kursträffar 19–20.1, 16–17.2, 16–17.3 och 20–21.4. Medarrangör Svenska pensionärsförbundet rf. Kom igång och skriv! passar dig som vill få fart på ditt skrivande. Två kursträffar 26–27.1 och 23–24.3. Text på gång är en handledningskurs för personer med pågående skrivprojekt. Två kursträffar 2–3.2 och 7–8.4. Kursledare: Åsa Stenvall-Albjerg.

Seniorskeppet i Radio Vega

Eller möt våren i skön trädgårdsmiljö på Axxell Överby i Esbo.

Programmet sänds i Specialonsdag den 12/11 kl. 21.05 i YLE Radio Vega. Redaktör: Mårten Holm. Medverkande: Vörå Spelmansklubb, Trio Saludo och kryssningsresenärerna.

Yoga & skrivkurs 19–21.5 Kursledare: Viviann Seege och Åsa Stenvall-Albjerg. Läs mera och ansök på www.axxell.fi/ folkhogskolan. För mera information kontakta kursledaren, e-post asa.stenvallalbjerg@axxell.fi, tfn 044 739 7722.

Kyrkan mitt i byn

SUDOKU

Lösningen finns på följande sida.

1

4

till kyrkofullmäktige

5

6 2 5 7 9 8 1 6 7 5 2 1 4

1 8 7

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING

Beställningsrestaurang för upp till 80 personer eller cateringservice. Meny enligt önskemål.

5

6

kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl kl

19.00 16.00 16.00 19.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00 16.00

Smakupplevelser från franska landsbygden. Välkommen och njut!

Juhlamieltä ja joulun makua

9

Tilausravintola jopa 80 hengelle tai catering-palvelut. Tarjoilu toiveidenne mukaan.

7

Vasaesplanaden 16 Vaasanpuistikko, Vasa/Vaasa (06) 317 4163 | 0500 566 392 info@panoramavasa.fi

8 3 4

fre lö sö fre sö lö sö lö sö lö sö sö lö sö lö sö lö sö lö sö lö sö lö

www.fransmanni.fi

Med ditt stöd fortsätter jag gärna mitt arbete i församlingen. Nära mitt hjärta är barnens och vuxnas framtid, och åldringarnas välstånd. Grunden för tryggheten och ett balanserat liv till alla.

Julfest med mersmak

2 1

P R E MI Ä R 14.11.2014 22.11.2014 23.11.2014 05.12.2014 07.12.2014 10.01.2015 11.01.2015 17.01.2015 18.01.2015 24.01.2015 25.01.2015 08.02.2015 14.02.2015 15.02.2015 21.02.2015 22.02.2015 07.03.2015 08.03.2015 14.03.2015 15.03.2015 21.03.2015 22.03.2015 28.03.2015

Övrig information: www.fallaker.fi

22 5

Rösta på mig - varje röst är viktig

Liket som visste för mycket (eng. Out Of Order) är en klassisk dörr-springar fars av Ray Cooney, en av världens mest spelade komediförfattare. Hejdlösa förvecklingar och missförstånd uppstår när en vänsterprasslande minister och hans älskarinna hittar ”ett lik” i sitt rum på Hotell Vaakuna. Skratt á la Fallåker garanteras! Välkommen.

Biljetter finns redan till försäljning! Telefon 0600 399 499 www.netticket.fi /fallaker _________________________________

Församlingsvalet 9.11.2014 till församlingsrådet

Regi Oskar Silén

Bordsbeställningar: 06 212 7267 eller sales.vaasa@radissonblu.com Öppet må-lö 11.00-24.00, sö 13.00-23.00 Hovrättsesplanaden 18, Vasa


30 – GOD TID

8/2014

Foto Benita Ahlnäs

– Nu väntar man bara på fortsättningen om jägarrörelsen och vinterkriget, sade Silva Salvén. Hon efterlyste också mera operetter på Svenska teatern.

Bröd och skådespel Bröd och skådespel kunde man hänge sig åt, en dag i oktober, på Svenska teatern. Brödet var i form av det som har blivit en traditionell brunch och skådespelet var inget mindre än Joakim Groths uppsättning av Esplanaden. Föreställningen på Amos-scenen (uppkallad efter Amos Anderson) som handlar om dagdrivarna på Esplanaden på 1910-talet fick en extra autencitet genom att fonden är dagens Norra Esplanaden. Men hur annorlunda i dag än vid förra seklets början! Det konstaterade nästan sekelgamla Silva Salvén bland publiken. Hon delgav beredvilligt av sina minnen i samband med frågestunden som följde på den inledande musiken på Nicken (uppkallad efter Nicken Rönngren). Silva hade minnen av de klassiska skådespelarna när det begav sig. Hon berättade ordmålande om stjärnor som Birgit Kronström, Märta Laurent, Kerstin Nylander, Erik Lindström, Sven Ehrström, Gerda Ryselin, Nanny Westerlund, Sven Ehrström och May Pihlgren. Speciellt bra kom hon ihåg pjäsen 24 röda rosor med May Pihlgren mitt under brinnande krig. Salongen måste flera gånger utrymmas på grund av ständiga bombardemang. Gärna hade man hört mera på Silva Salvén men tidstjuvarna kom som vanligt emellan. Programmet på Nicken inleddes med att Linnea Sora och Noora Leppinen berättade om Livet och Svenska teatern på 1920-talet. På detta vankades det, för många välbekanta kupletter, framförda av Mikko Seppälä till ackompanjemang av Pent­ ti Kivimäki.

BENITA AHLNÄS

TEATERBUSS FRÅN VÄSTRA OCH ÖSTRA NYLAND TILL ESPLANADEN MÅNDAG 24 NOVEMBER, 2014 Res bekvämt med buss till Svenska teatern och Joakim Groths Esplanaden. Busstidtabell 15.10 Hangö busstation 15.40 Ekenäs busstation 16.00 Karis busstation 16.20 Ingå, Café Delta 16.00 Lovisa busstation 16.30 Borgå busstation Kl. 17.30 Träff med regissören och författaren Joakim Groth. Föreställningen börjar kl. 18.00. Speltid: ca 2 timmar 45 minuter Bokning: Svenska teaterns gruppbokning må–fre 10–16. tfn 096162 1433. Sista bokningsdagen 14.11. Pris: Busstransport och biljett 50 euro/person

Foto Theresa Axén

På detta en rask promenad för de hurtiga eller hiss upp till brunchen i Amos-foajén. Bordet dignade med all sköns läckerheter. Många kompletterade de tillhörande alkoholfria dryckerna med starkare blandningar för att komma i god form inför teaterföreställningen där ett av elementen var de ädla dryckerna som dagdrivarna hängav sig åt. Pjäsen var intressant inte minst för dem som tack vare inspirerande lärare har fått sig det mesta serverat om dagdrivarna bestående av bland andra Gustav Alm, Gunnar Allén, Karin Smirnoff, Torsten Helsingius och Kurt Ekman. Teaterpjäsen Esplanaden bjöd på två avdelningar. Den förra handlade mest om dagdrivarnas ”sorglösa” flanerande och kärleksbekymmer. Den senare delen tog upp samhällsfrågor som på 1910-talet var aktuella som den ensamma kvinnans situation, friktionen mellan olika samhällsklasser och språkpolitik.

Modellstaden måste flytta! Modellstaden är en fantastisk, detaljrik minia-

tyrmodell av Mariehamn som staden såg ut på 1920­talet. Under flera årtionden hr modellen byggts av Nybyggarne, en underavdelning till Mariehamns pensionärsförening. Den ger en god inblick i livet som det levdes på för mer än 90 år sedan. Det mycket tålamodsprövande arbetet påbörjades 1988 av 25 personer från pensionärsföreningen, Nybyggarne, och skulle så småningom omfatta 11 vitriner med husmodeller i skala 1:100. Det här arbetet, resonerade man, skulle komma att väcka intresset för värnandet av gamla miljöer, samtidigt som kunskapen om gammal byggnadstradition kunde fortleva i eftervärlden. Under 1920­-talet rådde en särskild expansiv fas då allt snart var fullt

utbyggt inom den dåvarande stadsplanen, som omfattade Köpmansgatan och Skillnadsgatan. Flera inom dåvarande Pensionärsföreningen hade vid byggnadens start en personlig minnesbild av arkitekturen och miljöerna som de sett ut 70 år tidigare. Redan i många år har miniatyrstaden varit en viktig turistattraktion, dit guiderna ofta tog sina besökare. Och det förstår undertecknad. Så har jag också gjort och kunnat få gästerna att häpna och ofta säga ”Hur kan man göra en så här häpnadsväckande stadsbild?” Och nu har staden bestämt att Modellstaden skall

flytta till stadsbibliotekets källare. Mariehamn har inte råd med hyran! Av flera orsaker är den erbjudna lokalen olämplig. Alla vitriner ryms inte in och den är inte anpassad för rullstolsburna. Nu har ett medborgarinitiativ startats med följande första ord ”Nybyggarne önskar att åtgärder vidtas så att Modellstaden odelad kan bli kvar i Mariepark, till dess att staden anordnar en lämplig plats”. Det var Sten Hansen, Birgitta H. Eriksson (MPF:s ordförande) och Bengt Öfverström som startade medborgarinitiativet. Jag gjorde ett snabbesök i Mariepark och tog en bild av Torbjörn Biskop som tillsammans med Karl-Johan Edlund har varit ledande krafter under många år.

Torbjörn Biskop, en av de ledande krafterna för Modellstaden under många år.

RAINER JOHANSSON

Som naturligtvis också skrev på listan!

UPPSNAPPAT

Om nyfikenhet Nyfiken är ett ord med både positiva och negativa laddningar. Många barn har säkert fått höra att de inte skall vara nyfikna och försöka ta reda på sådant de ingenting har att göra med eller som de ännu inte riktigt begriper. Kanske behöver nyfikenhet en viss andlig mognad (när den nu sedan riktigt inträffar) för att komma till sin rätt. I nyfikenheten finns det nog mycket värdefullt. I en reklamtext för en tidskrift om forskning läste jag nyligen följande: ”Utan nyfikenhet skulle vi inte veta något om rymden, havsdjupen eller jordens inre, inte leva så länge, inte kunna kommunicera på alla möjliga och omöjliga vis”. Nyfikenhet är en drivkraft bakom framstegen, nästan en förutsättning, kan man väl säga. Vi tvingas hela tiden lära oss nya saker. Det kan kän-

nas motigt, och många nyheter kräver grundkunskaper som vi kanske inte har. Saknar vi dessutom nyfikenhet, så kan det bli besvärligt. Äldre mänskor påstås ofta vara ganska konservativa. Varför ändra

på sådant som har fungerat riktigt bra hittills, tycker de till åren komna. Men utan nyfikenhet är det svårt att upptäcka att mycket ändå utvecklas och blir bättre. Men ingalunda alltid enklare. Och då behövs nyfikenhet. Och det kräver i sin tur ett visst mått av ansträngning. Upptäckariver. Just när man måste lära sig någonting nytt är nyfikenhet en stor tillgång. Och vem ställs inte för den utmaningen i dessa tider av ständigt nya tekniska påfund. Bruksanvisningarna kan gå på tiotals sidor och är sällan lättlästa. Utan nyfikenhet kan det bli svårt att ta sig genom snårskogen. Vill man ge nyfikenheten

ett visst lyft kan man ju använda den terminologiska småkusinen vetgirig. Det låter kanske litet seriösare. Och minst lika angeläget. ANDERS G. LINDQVIST

GOD TID utkommer nästa gång den 12 december. Material till nummer 9/2014 bör finnas på redaktionen senast den 28 november. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda. Materialet skickas till per e-post till katarina.bengs-westermark@spfpension.fi eller per post till God Tid Katarina Bengs-Westermark Fredsgatan 8 A 15 65100 Vasa Tfn 020 72 888 80

Nr 9

Utgivn.

Deadline

12/12

28/11

SUDOKULÖSNING 2

8

7

3

1

9

5

6

4

4

9

6

2

8

5

7

3

1

1

5

3

7

4

6

9

2

8

5

2

9

8

3

1

4

7

6

3

4

1

6

9

7

2

8

5

7

6

8

5

2

4

1

9

3

6

1

2

4

7

3

8

5

9

9

7

5

1

6

8

3

4

2

8

3

4

9

5

2

6

1

7


GOD TID MATLAG

ÄR VETEDINOBRÖD SAUREN

DISCIPLIN

MATVRAK

AB I ESTLAND

CARL XVI GUSTAFS SMEKNAMN

SÅ KALLAD

KORKAD. ITALIENSK TIGGARE

BEHAGLIGA

8/2014 – 31 SKADLIGA

ORÖR- RESTER. LIG FÖRETAG

GES UT AV HSS MEDIA DRYCKER

KÅLLES FRU. HÖVISK

SKRED

UNDER VIADUKT JORD- EGENTGULIGEN DINNA KORT

TIDSÅLDER

KÖKSMÅTT

ÖMSEVIS

BLYGSAM PARKETT. FÖR

FÖRSLAG I RIKSDAGEN

LÖPARE. UPPGIFTER

UW

8/2014 PRICKAS

VINTERBONA

INSTITUT I NOUX

"DUMBURK"

TRÄDPRYDNAD GAMGOTT LEDER FÖRETAG

FÖRE EURO H:FORS TUNNELBANA

ROLLS ROYCE. LUGN

–– WOODHOUSE

SVENSK SKÄMTTECKNARE

Adress: ..................................................................... .................................................................................. HÖRS I KYRKA. OSTBO

DYNASTI FUFFENS

KRAKE. OMTAG- JUDISK NINGEN MÅNAD

7/2014 MEDICINBUTIK

ORÄTTMÄTIG

RADIE, RÖNTGEN KORT

GODS. KOMMA AN PÅ

B U BYGGA. EPOK

S OMFÅNG. ÖVERRASKAD

ÄMABEL ASKA.

OBETÄCKT FRÄLSE. STICKIG BUSKE

BAKSTRÖM. KAM LUGNVATTEN

MUTBAR SPÖDAM. ACK!

TALLINN TILLFÖRNE

TAS PÅ DANSGOLV

VANLIG TONART

GOJA. TELEFONERAS

VOVVES LUKTORGAN

I

SEDESAM. POET

SJUKHUS. MED AV

KAMPSPORT. RAGATA

MÅNE. FLITIG FIRRE

–– ELLER BÄ

RYMDYTTMYNDIGRADE HET

FÖRTRYCK

–––– OCH FRED

UW

KANALLAND

BOR I LIEPAJA

EMLAS MAN

GÖR RULLA MJÖLK PÅ R IBLAND

SMEKSAM. SÖTSAK

KVÄLL. RÄDDHÅGAD

GRIPA. HYPOTES

O T A O R K E S R G O K E R E L G I T D A S U R N K R I G I O N O D R A G S R S T P A E A B A G L I L M O A G R C K A O R F X L R O A K G G A A R L R E R R N Å N R N A

PIZZAKUNGEN KORT

HAR VI CIRKUS- ALLA. DJUR TROR

HÄR FINNS RAUKAR

Lösningen postas till SPF:s kansli senast den 28 november. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

Namn: ......................................................................

BIFLOD YTMÅTT. SLAGTILL DONAU BOM

TYCKA ILLA OM

GNUTTA. MED SKUR

SÖM. LOGI VID VATTEN

TROPISKT TRÄD

YRKESAKADEMIN

FISKNÄT

UPPTRÄDE. TRÅG

AV. SPARTRÄD

SUGER BLOD.

TIDIGT. HYLLAN

DEN BRYGGS NÄST VÄL SISTA NU

AGONI. PUST

NIO I ROM

AIDA. GER SMISK

JAVASCRIPT KORT

MATVRAK. HÖLJE

ÖSA. GUTÅR!

SIST I BREV. HUDHÅL

24 H. PALMLUND

SUGGA. FÖLJD

SMÄLTA

KAM

Å SIARE. STJÄLA

S

C T S A P O T E L L I N L L E G I E R O E L R ⬇ P P R E S E R A K T O R L E T E P E R T A P R A R E S T O F T S S O R A K E N O Ö L V Y A T A R T K

DE KOPANLAS TILL BATTERI BLICK

S

CELSIUS.

HÅLL KLAFFEN!

FINNER SIG I

SPFTILLKRYSS- FÖRNING ORDNAD

K

BRÅKAS

RYGGRADSBEN

KÄRPFISK

FURUHED. EVP. PÅ SVENSKA

SMILA

ANTIS MOTSATS

RAKELS SYSTER

DELKORT BETAL- SKIVA. NING TANGA

BEETHOVENOPUS

BILJARD KÄPP

FICKUR

LAGER. GÖR SNÖN

VANN MED WATERLOO

OJ! ILLVILIG.

SAMLA. FOGMASSA

K T I T I T A B K K P A R O S Å L E B B A B

FÖRSEGLA

URBLEKTA

VIRRVARR

NIGNING. REKLAM

RENA. HAL FISK

BÖNFALLER

LÅGVATTEN

BARIUM

T H O M A S

F O T LÄGGA I BLÖT

L A ⬇ K L A U N I D I C N Y K B E L A L A

YLE I ÖSTERRIKE

TRAMPFORDON

DEN TOLFTE

GILLAR FUKT

NÅGON KORT

12 TUM. TABURETT

HONHÄST

I DEM VISAS STRÖM FILMER

STRUNTSAK

F Ö G T E R J U D O M A L N A R R T R A J A R F Ä T O A N S D R A P E L R O A T E L D Å A T E L L MÅTT I KÖKET

59,4 CM. GULLIGT

UPPPASSARE

KREATUR

AVRESER

BRUKADE JORDEN

WC:N OCH KAN MAN I DEN

–– NUMMINEN

PÅ GOTLÄNDSKA TAK

RODDSTYR- GRANNMAN VALUTA

LÄGENHETERNA

FRID. SMISKAR

GREKLANDS DOMÄN

TUNNT BAKVERK

LYXÅK.

NUMMER

KORT

Vinnare i krysset i nr 7/2014 Ulla Kjellström, Ytteresse; Gunnel Sevon, Ekenäs; Meri Björklöf, Kyrkslätt; Else-Maj Petrell, Lovisa och Maj-Britt Lindström, Ingå Vi fick in 437 krysslösningar, grattis till vinnarna!

ÄR VÄL OPTIKERN?

HUSTRUR. ICKE

LÅTER MAN TEET

UTSTÅR

SKULDGUDINNA ALLDENSTUND

STORT PLAGG


32 – GOD TID

8/2014

Om österbottniska politiker, spelmän, vildsinta entreprenörer och de vanliga verkliga människorna. URPREMIÄR LÖRDAG 15 NOVEMBER 2014 KL 19

STORA SCENEN

Serie av Leif Sjöström som ingår i scenversionen Folkets Dagblad: WASA TEATERS BILJETTKASSA

Sandögatan 7, 06-3209330 öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17 WWW.NETTICKET.FI/WASATEATER | WWW.WASATEATER.FI

Det händer på de Röda båtarna Goda nyheter för dig som är 60+ år! Viking Line erbjuder möjlighet att boka en kryssning från Helsingfors till Stockholm till rabattpris: –40 % på dagens pris på söndag–onsdag-avgångar. Kom ihåg att nämna produkten FKGYLE. Pure Nordic Tastes – Rena nordiska smaker I höst har tre av våra bästa kockar komponerat en meny med delikatesser från den nordiska naturens eget skafferi. Följ med på en oförglömlig smakresa. Ombord på våra Röda båtar t.o.m. 30.11.2014. Bright Lights, Big Cities Vårt nya showkoncept påminner om storstädernas musikaler med skickliga akrobat- och dansnummer på Gabriella och Mariella, Helsingfors–Stockholm. Golden 50´s Kommer du ihåg de gyllene åren när rocken var ny, när frisyrdiskussionen gick het och allt var så mycket bättre? Golden 50’s showen bjuder på minnen och sköna stunder på Amorella, Åbo–Stockholm, t.o.m. 31.12.2014. Läs mer om våra specialpriser för SPF-medlemmar på nätet. vikingline.fi/formaner/spf Boka online på vikingline.fi eller via vår resetjänst, tfn 0600-415 77 (1,75 €/besvarat samtal + lna/msa). Begränsat antal platser.Vi behåller oss rätten till ändringar.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.