God Tid 9/2014

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 9 ● 12.12.2014 Årgång 42

LEDARE

I ledaren konstaterar förbunds­ ordförande Ole Norrback att för alltför många är julen en ensamhetens högtid. ”I synnerhet en lång julhelg, som i år, utan kontakt med anhöriga och vänner, kan vara en stor påfrestning.

Kunde vi, som omges av våra nära och kära under julen, slå en signal, sända en e-post eller rent av göra besök hos någon, som vi vet att är ensam, sprider vi säkert verklig julglädje.” SIDAN 2

Lösningen är en mer brukaranpassad teknologi

Finlands resurser för att utnyttja digital teknik är kraftigt underutnyttjade.

Invecklade spel utvecklas nog, men inte nätverk som stöd för hemvården av äldre.

Det var inledarna överens om vid ett symposium på temat teknologi och kommunal service i början av november. SIDAN 9

Förmaksflimmer en vanlig sjukdom

Kurt Nordman fortsätter i detta nummer sin artikelserie om vårdguiden God medicinsk praxis. I novembernumret handlade det om hjärninfarkt, och detta avsnitt gäller den vanligaste rytmstörningen i hjärtat, förmaksflimmer. SIDAN 10

Foto Maj-Britt Paro

Majlis årets pensionär Malis har tagit initiativ till de flesta av Samrådets traditionella evenemang.

Oktoberseminariet arrangeras i samarbete med Folkhälsan varje år under De äldres vecka. ”Festdag för fullvuxet folk” på G18 är en större fest med digert program varje höst under Svenska veckan. Läs mer om Majlis och hennes engagemang på sidan 5.

God Jul och Gott Nytt År!

Marianne Nybäck från hembygdssällskapet pyntar drängstugans fönster med traditionella, handgjorda julgirlanger.

Foto BERTEL WIDJESKOG

Jul i prästgårdsmiljö

Efter en intensiv restaureringsperiod har julstämningen nu infunnit sig på Rosenlund i Jakobstad. Den historiskt värdefulla prästgårdsmiljön är nu återställd. SIDAN 23

2 – GOD TID

9/2014 ­­­

LEDARE

Julen, ljusets och hoppets tid Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 020 72 888 12 berit.dahlin@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare, ombudsman för Västnyland, Åland, Övriga Finland: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo IKT-koordinator, ombudsman för Åboland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Katarina Bengs-Westermark tfn 020 72 888 80 katarina.bengs-westermark@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19 asa.laukonlinna@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2014 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist ordförande, Maj-Britt Paro, Bertel Widjeskog, Carin Åminne

När det är som mörkast vill vi bli påminda om ljuset och hoppet. Under

hednisk tid firade man midvinterblot när vi nu firar julen. Båda har samma symboliska innebörd; mörkret skall vika undan för ljuset.

Julens religiösa budskap är tydligt, men det har också en påminnelse i var­ dagen. Mörkret ute eller i vardagslivet skall inte få göra oss dystra. Efter mörker kommer ljus! Hur gamla vi än blir intresserar framtiden. Vill vi se den i julens varma och livets alla färger, så påminns vi också om vardagslivets ljusa sidor.

I den offentliga debatten dominerar problemen, också under årets ljusa tider. Med sin fokusering på olyckor, katastrofer, motgångar och sensatio­ ner förstärker massmedierna den dystra stämningen i samhället. Det är inte ovanligt att hitta helsidor i tidningarna med notiser, bara om sådant som gått snett. Ibland smyger sig inte ens en enda positiv händelse in. Positiva händelser är ju faktiskt också nyheter! Den negativa bilden är ju till största delen felaktig, då vi vet att ingen hel generation i mänsklighetens historia levt under så trygga förhållande och med sådan levnadsstandard som vi gör.

Gåvor hör julen till. Ibland kan man tycka att ståhejet kring julklapparna

mera präglas av ett tvång än av givandets glädje. Förväntningarna skruvas upp från år till år. Klapparna skall vara allt dyrare och allt flera. Att ge av sitt hjärta borde vara det viktiga, inte att ge under en känsla av tvång.

Därför är det positivt när vi har möjligheter att ge en del av våra julklapps­ pengar som hjälp till sådana som lider verklig nöd. De pengarna går ju dess­ utom till livsviktig konsumtion, medan en del av julklapparna är glömda och oanvända när helgen är över. De gamla hederliga julkorten håller väl på att överleva sig själva, när man med en knapptryckning på datorn kan sända hur många julhälsningar man vill. De kan ändå fylla en viktig funktion om vi köper dem av till exempel handikappade konstnärer, Unicef, Röda Korset eller någon lokal förening som utför ett viktigt socialt arbete. Ett julkort med givandets glädje värmer dessutom mera än de vanliga korten vi alla pliktskyl­ digast fortsätter att sända.

Julen är ju en familjehögtid, men för alltför många en ensamhetens högtid.

Ensamheten är ett växande problem i vår tid. I synnerhet en lång julhelg, som i år, utan kontakt med anhöriga och vänner, kan vara en stor påfrestning.

Kunde vi, som omges av våra nära och kära under julen, slå en signal, sända en e-post eller rent av göra besök hos någon, som vi vet att är ensam, sprider vi säkert verklig julglädje. Julens kristna budskap om kärlek, ljus och hopp borde inspirera oss alla att visa omtanke och bry oss om varandra.

Allt det frivilliga, hängivna och oavlönade arbete som utförs i våra föreningar så att vi alla skall kunna träffa varandra, trivas och delta i olika aktiviteter ger livet mera innehåll. Det kan låta som överord, men också det här arbetet fylls inte bara av mottagandets glädje, utan också av givan­ dets. När vi är beredda att ge en del av oss själva, så mår vi alla bättre.

God jul i de tecknen!

OLE NORRBACK

förbundsordförande

Kvinnor och män – lika och ändå olika Enligt en nordisk rapport är kvinnorna

mera sjuka än männen, men de lever ändå längre än männen. De som sva­ rat på frågan om hur de själva mår, var alla över 75 år.

Skillnaderna är överraskande stora.

Bland männen uppger mindre än 30 procent att deras personliga fysisk häl­ sa är dålig, medan motsvarande siffra för kvinnor är över 40 procent. Fler kvinnor än män anser sig också ha dålig mental hälsa, höra och se sämre och lida av långvarig sjukdom. Hur kan det då komma sig att kvinnorna, det så kalla­ de svagare könet, i medeltal lever några år längre?

Den här undersökningen redovisar den subjektiva synen på hälsa, hur de tillfrågade upplever den. Kan det vara så att kvinnor är mera lyhörda för fysis­ ka och psykiska förändringar inom dem själva och att de söker hjälp tidigare? Vi män i vår ålder är ju fostrade att vara tuf­ fa, att inte visa känslor och att se kräm­ por som någonting som ändå går över.

Det leder i sin tur till att männen upp­ söker läkare senare, ibland med förkor­ tat liv som följd. Är man lyhörd för för­ ändringar inom sig själv söker man hjälp tidigare – och lever längre. Vi män har en hel del att lära av kvinnorna när det gäller att ta hand om oss själva.

Vi vet att det är bra för hälsan att röra

på sig tillräckligt, att äta sunt och lagom mycket, att ha vänner och sociala kon­ takter och ha stimulerande aktiviteter.

De två första recepten borde väl ingå i jullöftet; fysisk och mental aktivitet och lagom mycket god julmat mår vi bra av. De två senarer recepten sköter vi hela året när vi är aktiva i våra pen­ sionärsföreningar.

OLE NORRBACK

Svenska pensionärsförbundet önskar alla medlemmar och läsare God Jul och Gott Nytt År!

I stället för att skicka julkort stöder vi Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland.

GOD TID

9/2014 – 3

Berikande gemensamma upplevelser Året går med stormsteg mot sitt

slut och jag kan blicka tillbaka på en månad fylld med positiva upp­ levelser tillsammans med er pensio­ närer runtom i bygderna.

Alldeles i början av november besökte jag Mariehamns Pensio­ närsförening och fick bland annat bekanta mig med verksamheten på Röda Korsgården samt spela boule i Baltichallen. Som kronan på verket besökte vi Anders Wiklöfs konst­ samling på Andersudde, som lig­ ger drygt tio kilometer söder om Mariehamn. Wiklöf växte upp i en arbetarfamilj i Mariehamn, fadern var hemma från Lepplax i Öster­ botten och modern från Saltvik på Åland. Modern var blind och famil­ jens söner fick från barnsben lära sig ordning och reda, det vill säga allt måste ställas på sin rätta plats för att underlätta livet. Wiklöf är känd som en framgångsrik affärs­ man och började på 1980-talet intressera sig för konst. Det ena ledde till det andra och i mitten av 1990-talet köpte han en sommar­ stuga ute på Järsö som flera gånger byggts till vartefter konstsamling­ en vuxit. I dag omfattar Wiklöfs konstsamling långt över hundra verk. Önningebykolonins målare har en framträdande plats och vi kunde beskåda Victor Westerholms berömda Höststämning, Signilskär, Strandäng och Finländskt skärgårds-

landskap. Men även verk av Tove Jansson, Ellen Thesleff och Peter Dahl finns representerade.

Wiklöf är en fascinerande berät­ tare som kan fånga lyssnaren och vi fick höra många intressanta his­ torier om hur och varför han köpt olika tavlor. Det som skiljer denna konstsamling från de flesta andra är att Andersudde för det första inte är ett traditionellt konstmuseum utan ett hem och för det andra har han köpt tavlorna för att han personli­ gen tycker om dem.

Tilläggas kan att Andersudde är en fröjd för ögat med sina vack­ ra byggnader anpassade till den åländska skärgårdsmiljön. Arki­ tekten bakom det hela är numera pensionerade stadsarkitekten Folke Wickström.

Besöket gjorde starkt intryck på oss alla som var med och den gemensamma upplevelsen är något vi kommer att diskutera långt fram­ över. Besöket gav oss också mers­ mak för konst och nya idéer för vår verksamhet.

Första helgen i advent kom också

att gå i konstens tecken med någ­ ra pensionärer, denna gång i släk­ ten Serlachius fotspår i Mänttä. I mitten av 1800-talet kom apote­ kare G. A. Serlachius till Mänttä för att grunda ett träsliperi som så småningom under Gösta Serlachi­

Kommande resor 19–20/12

Mamma Mia

Planerade resor 2015 15–16/3

Musikalresa med Fantom of the opera till Tallinn Se sidan 13 13–17/4 Berlin Se sidan 12 26–28/4 Jazzkryssning till Stockholm Se sidan 12 4–8/5 Kulturresa till Sverige med Bernt Morelius Se sidan 14 2–9/6 Provence Se sidan 12 8–12/6 Riga Se sidan 13 18–24/8 Bornholm Se sidan 14 26/9–3/10 Barcelona och Mallorca Se sidan 13 7–14/10 Slovenien Se sidan 14 oktober Seniorskeppet

Kommande program 30/1 2015 7–8/2 2015 13/2 2015 21/4.2015

Inspirationsdag i Västnyland på Lärkkulla PangSÅNGFest, Esbo Se sidan 36 Inspirationsdag på UKK-institutet, Tammerfors Se sidan 4 Vårmöte på Nylands brigad i Dragsvik Se sidan 4

us ledning utvecklades till en bety­ dande pappersindustrikoncern.

Förutom ett brinnande företagar­ intresse hade de också ett genu­ int konstintresse. I dag förvaltas konsten av Serlachius konststif­ telse och kan beskådas på Konst­ museet Gösta och G. A. Serlachi­ us-museet. Museerna är förövrigt ett omtyckt utfärdsmål bland våra pensionärsföreningar och guid­ ning och all information erbjuds på finska och svenska. Konstmu­ seet Gösta är känt för sina verk av mästare från Finlands guldålder, det vill säga Akseli Gallen-Kallela, Hugo Simberg och Lennart Seger­ stråle. I somras fick konstmuseet en tillbyggnad, Paviljongen, som representerar modern träarkitek­ tur. Nämnas kan att en internatio­ nell arkitekttävling utlystes om till­ byggnaden, vilket resulterade i 579 tävlingsbidrag.

I G. A. Serlachius-museet, som tidigare var Serlachius-bolagets storslagna huvudkontor, får besö­ karna ta del av utställningar som bygger på drama och interaktivitet.

Det är ett privilegium att under en och samma månad ha fått upp­ leva dessa konstsamlingar. I min barndom på den österbottniska slätten var det inte vanligt att man samlade konst. Min första kontakt med konsten var under ett som­ marjobb på Stundars museum och

Bylines borta I senaste nummer av God Tid saknades skribenten och fotografen i artiklen om Ettans exkursion till Sandudd.

Det var Ossian Enkvist som stod för texten och Armi Rautiainen för fotot.

Medlems­ förmåner VIKING LINE Viking Line erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar förmåner på kryssningar, minst 15 % på Helsingfors–Stockholm- och Helsingfors–Tallinn-rutten och minst 10 % på kryssningar på Åbo-rutten. spfpension.fi/medlemmar/ formaner/viking_line/ TALLINK/SILJA LINE Tallink Silja och Club One erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar möjligheten att bli Club One-medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästsprogrammets mellersta Silvernivå. spfpension.fi/medlemmar/ formaner/tallink_silja/

kulturcentrum i Solf då jag hade som uppgift att bland annat ta emot utställningar av olika konst­ närer och se till att det hela förlöpte väl. Efter det har intresset vuxit till sig och i dag ser jag konsten som en berikande del i livets alla ske­ den. Detta har man vinnlagt sig om inom Serlachius konststiftelse och under våren 2015 bjuder man in pensionärer en gång per månad till Seniorkaffe för att ta del av och diskutera konst.

I slutet av månaden samlades

närmare 150 pensionärer till ett gemytligt höstmöte i Tammerfors.

Förutom trevliga historier och gemensamma sångupplevelser fat­ tades beslut om verksamheten och budgeten för år 2015.

Det övergripande temat för år 2015 är Pensionärerna i centrum.

Svenska pensionärsförbundet kommer under år 2015 att verka för ordnande och utvecklande av mångsidig, kvalitativ verksamhet på svenska samt stärkande av kul­ turell social gemenskap och delak­ tighet.

Tyngdpunktsområden under året är medlemsvård och medlems­ rekrytering, IT-verksamhet, initie­ rande av resor, ordnande av inspi­ rationsdagar, kurser, föreläsningar samt intressebevakning. I början av året ordnas förbundets största eve­

nemang, PangSÅNGFesten, som vi hoppas samlar en talrik skara kör­ sångare från alla regioner. Verksam­ heten rymmer även tävlingar som Berätta din historia och den tradi­ tionella Frågesporten. Under året kommer Tankesmedjan Magmas rapport Guldålder – men inte för alla. Pensionärsliv år 2024 att utgö­ ra ett viktigt arbetsredskap för för­ bundet och föreningarna.

Ett annat viktigt tyngdpunktsom­

råde under år 2015 är motarbetan­ de av ensamhet och utanförskap.

Dagligen möts vi av tidningsrub­ riker och nyhetsinslag om ensam­ het bland äldre. Yle arrangerar just nu en riksomfattande kampanj, Använd hjärtat, och utmanar skolor att arrangera ett oförglömligt eve­ nemang för ensamma äldre männ­ iskor. Kampanjens mål är att sam­ manföra unga och äldre, visa hur mycket vi har att ge varandra och öka förståelsen mellan generatio­ nerna.

Kampanjen är angelägen och många av våra pensionärer är invol­ verade på ett eller annat sätt i Yles satsning.

Därmed utmanar jag alla att ta hand om varandra och dela med oss av vår gemenskap!

God Jul önskar verksamhetsledaren Berit Dahlin

Svenska kulturfondens understöd till föreningarna Svenska pensionärsförbundet har i år igen avtalat med Svenska kulturfonden om att pensionärsföreningarna ansöker om medel från Svenska kulturfonden genom förbundet, det så kallade Förbundspaketet. Ansökningstiden är 1.11.2014–31.1.2015 (frankeringsdatum gäller). Försenade ansökningar behandlas inte.

Ansökningsblanketten finns på förbundets hemsida, www.spfpension.fi/blanketter och kan också beställas från förbundets kansli, tfn 020-728 8819.

Ansökan sänds elektroniskt till kansliet@spfpension.fi eller per post under adress Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors.

Förbundets styrelse har fastställt följande kriterier för 2015: • Medlemsrekrytering • Verksamhet för yngre pensionärer • Medlemsvård För år 2014 erhöll Svenska pensionärsförbundet 25 000 euro av Svenska kulturfonden för utdelning till föreningarna.

Totalt 52 föreningar sökte om understöd.

Kulturfonden har olika stipendier och understöd som föreningarna kan ansöka om under hela året. För mer information se Svenska kulturfondens hemsida www.kulturfonden.fi.

För närmare information om understöden, vänligen kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, e-post berit.dahlin@spfpension.fi eller tfn 020-728 8812.

BERIT DAHLIN

4 – GOD TID

9/2014

Ansökan om understöd från Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland Styrelsen för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet har beslutat att tidpunkten för ansökan om understöd från Stiftelsen är 1.11.2014–31.1.2015 (frankeringsdatum gäller). Ändamålet för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är att verka för och förbättra samt understöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa och livskvalitet samt trivsel i vardagen (Stiftelsens stadgar, 2 §). Stiftelsen förverkligar sitt allmännyttiga ändamål genom att, på basis av erhållna skriftliga ansökningar riktade till Stiftelsens styrelse, bevilja understöd främst till samfund och institutioner, vilkas verksamhet stöder Stiftelsens ändamål (Stiftelsens stadgar, 3 §). Understödet beviljas för lokal och regional verksamhet inom ramen för Stiftelsens ändamål.

Denna gång prioriteras följande ändamål: Uppsökande verksamhet bland pensionärer som inte är medlemmar eller aktiva i någon pensionärsförening.

Verksamhet som stöder arbetet mot ensamhet och utanförskap.

Ansökningsblanketten finns på Stiftelsens hemsida www.spfstiftelsen.fi > Ansökningar, kan beställas av Veronica Biaudet, tfn 020-7288 882 eller per e-post info@spfstiftelsen. fi. Blanketten sänds elektroniskt till info@spfstiftelsen.fi eller per post under adress Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, PB 129, 00101 Helsingfors.

För närmare information om Stiftelsen vänligen kontakta ombudsman Berit Dahlin, tfn 020-728 8812 eller e-post berit.dahlin@spfpension.fi.

Stiftelsen tar även emot gåvor, testamenten och donationer, vänligen kontakta Stiftelsens ombudsman.

Enligt uppdrag BERIT DAHLIN

Ombudsman för Stiftelsen för svensk pensionärs­verksamhet i Finland

Julklappstips: SPF:s kalender Ännu finns det kvar av SPF-kalendrar för 2015. Du kan köpa kalendern med eller utan pärm. Priset för en kalender med pärm är 12 euro och utan pärm 10 euro. Porto tillkommer vid postning.

Kalendrarna kan också avhämtas och köpas vid kanslierna i Helsingfors, Vasa och Åbo.

Kansliet tar emot beställningar på tfn 020 7288810 eller e-post kansliet@spfpension.fi.

Livskvalitet för hela livet De finlandssvenska tidningarna undersöker hur vi förhåller oss till åldrande. Uppstarten gjorde man genom att presentera statistik över medianåldern för alla som dött i kommunerna. Ett välkommet och intressant upplägg, i synnerhet då vi vet att antalet pensionärer växer så starkt i landet.

Belysningen av den varierande livs­ längden ger oss ett gyllene tillfälle att sätta fokus på vad hälsosam livs­ stil är. Jag väntar med intresse på de analytiska artiklarna, som kommer i mellandagarna.

Betyder det statistiska utfallet att man som 60-årig nykarlebybo och kronobybo kan slå sig för bröstet, lägga armarna i kors och vänta på 24 kvalitativa år till i livet? Eller, att man i Kyrkslätt och Vanda kan räk­ na med endast 13 år? Naturligtvis

är det inte så enkelt. Livslängd är en synnerligen individuell parame­ ter, oberoende av var man bor. Har man fått goda gener, lever fysiskt och mentalt aktivt lever man länge i alla kommuner. Äter man dessut­ om mångsidigt, håller normalvikt och inte röker eller super kan man sannolikt räkna med ett långt liv oberoende av var man bor.

Livsstilen är alltså mycket avgöran­

de för vår hälsa och hur länge vi

NYHETER 11

VASABLADET TORSDAG 27 NOVEMBER 2014

”Finländare åldras ojämlikt” •

I Malax har varannan person som dött under de 10 senaste åren varit 85 eller äldre. I Kyrkslätt och Vanda ligger medianåldern däremot på 73.

Finländarna blir allt äldre men alla har inte samma förutsättningar att leva ett långt och friskt liv. Specialforskare Tiina Pensola vid Arbetshälsoinstitutet säger att det i dagens läge finns mycket ojämlikhet och orättvisor när det gäller åldrande.

– Jämlikhet når man egentligen först när alla faktiskt har möjlighet att åldras, när inte en del av befolkningen dör i förtid, säger hon.

Pensola uppskattar att levnadsvanor och inkomstskillnader är de största orsakerna till att vissa lever längre än andra.

DEN FATTIGASTE femtedelen av befolkningen dör enligt Pensola omkring åtta år tidigare än femtedelen med de högsta inkomsterna, och mellan de mest extrema motpolerna finns ännu större skillnader. Skillnaden i dödlighet mellan de sociala grupperna är lika stor som tidigare trots att dödsorsakerna förändrats.

– De ekonomiska orsakerna påverkar på många olika sätt. När man exempelvis blir sjuk så är sannolikheten att tillfriskna större ju tidigare man får vård. Om man har mer pengar kan man söka sig till privatvård och får snabbare behandling.

Det gäller även annan vård som företagshälsovård som kan användas i preventivt syfte.

Hon påpekar också att det är lättare att få hjälp och vård om man talar samma språk som beslutsfattarna.

– Utbildningen inverkar jättemycket. En högt utbildad människa har lättare för att förstå de instruktioner som läkare ger och kan därför följa dem bättre.

Vissa grupper löper större risk att råka ut för olyckor och jobbar med fysiskt tyngre jobb. Pensola säger att många låginkomsttagare också oftare tar onödiga risker när det gäller levnadsvanor och val.

– Men vi måste komma ihåg att alla inte nödvändigtvis har möjlighet att göra de val som skulle vara bäst ur hälsoperspektiv. Också där påverkar inkomsterna, vilken mat man har råd att köpa och hur mycket stress man upplever.

AV STATISTIKCENTRALENS uppgifter framgår att det finns stora skillnader i livslängd mellan olika regioner.

I Malax har varannan person som dött under de tio senaste åren varit 85 eller äldre. I exempelvis Kyrkslätt och Vanda ligger medianåldern däremot vid 73.

När man jämför den förväntade livslängden ser man att det också finns stora skillnader gällande kön och landskap. Den förväntade livslängden för nyfödda är längst för flickor från Österbotten, över 84 år, och kortast för pojkar från Kajanaland som väntas bli omkring 75 år gamla.

Det så kallade sociala kapitalet har ofta lyfts fram som en viktig orsak till

Så länge lever invånarna i svenskoch tvåspråkiga kommuner

ALLA

Larsmo

Karleby

81 år

79 år

Jakobstad

82 år

Kronoby Pedersöre 84 år Nykarleby 83 år

Korsholm

84 år

82 år

Vörå

Vasa

84 år

81 år Korsnäs

Malax

84 år

85 år

Närpes

84 år

Kaskö

82 år Kristinestad

83 år

84,5 år: Lumparland 84 år: Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga

Åland

83 år: Eckerö,

Mariehamn

82 år: Finström 81 år: Saltvik, Vårdö 80 år: Geta, Hammarland, Sund

78,5 år: Jomala, Lemland

Mörskom

Esbo

Åbo

76 år

80 år

Sjundeå

Pargas

Lojo

80 år

78 år

80 år

Vanda

73 år

78 år

Raseborg

81 år

Hangö

KVINNOR

Lappträsk

81 år

Lovisa

80 år

Pyttis

80 år

Ingå

80 år 73 år

”Berätta din historia” Temat får tolkas fritt så att det kan omfatta såväl egna minnen som en mera fiktionsartad berättelse. Du sätter själv rubrik på din text.

Texterna får omfatta högst 5 maskinskrivna sidor med normal font och med radavstånd 1,5.

Tävlingen är öppen för alla medlemmar inom Svenska pensionärsförbundet.

Första priset är ett stipendium på 500 euro, andra priset är ett stipendium på 300 euro och tredje priset är ett stipendium på 200 euro.

De vinnande bidragen utses av författaren Yvonne Hoffman och publiceras i God Tid med början i nr 6/2015.

Vinnarna prisbelönas på förbundets höstmöte 2015.

Sänd in din text senast den 31.3.2015 per post till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller per epost kansliet@spfpension.fi För närmare information kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, berit. dahlin@spfpension.fi eller 020 728 8812.

76–79 år 75 år och yngre

GRAFIK: HSS MEDIA/KATI HIEKKANEN

•

Vi kartlägger hur finlandssvenskar förhåller sig till åldrande.

Oroar du dig för att åldras? Eller är ålderdomen den bästa tiden i livet?

Delta i enkätundersökningen ”Hur gammal blir du?” på Vasabladets, Borgåbladets, Hufvudstadsbladets, Västra

Nylands, Åbo Underrättelsers, Östra Nylands eller Österbottens Tidnings webbplats. Enkäten är öppen till den 3 december.

Resultaten publiceras i de finlandssvenska dagstidningarna i en artikelserie under mellandagarna.

Fyll i enkäten på vasabladet.fi

– Men visst, om man är på bättre humör orkar man ta hand om sig själv bättre. Det kanske också leder till att man lättare hjälper sina vänner eller sina grannar.

– Allt som leder till att man håller

sig i gång, träffar människor och går ut förbättrar den kognitiva aktiviteten. Det behöver inte vara körsång eller att spela violin utan man kan lika bra gå på hockeymatch eller bio.

Andra orsaker som förklarar regio-

•

• •

ytterligare belysa min käpphäst för långt liv. Det är: fysiskt aktivt liv under hela livet! Motionsformer hittas för alla, gammal som ung och oberoende av om man har fysiskt eller mentalt hinder. Maratonlöp­ ning förbättrar inte hälsan lika bra som en balanserad vardagsmotion.

Man skall inte göra motione­ randet till ett problem. All aktivi­ tet förbättrar hälsan och förläng­ er livet. Man kan vifta på tårna i sängen, förstärka lårmusklerna och förbättra balansen genom stolöv­ ningar hemma som en bra början.

Kan man, så är det optimalt att röra sig 3–4 timmar i veckan så att svetten lackar emellanåt. Då hål­ ler man kroppsvikten och förhin­ drar åderförkalkning. Den bättre balansen gör att vi inte snubblar och hamnar i sjuksängen med bru­ ten lårbenshals. (SPF har en bra motionsguide – beställ den!)

80–84 år

82 år

Hur gammal blir du? Delta i vår undersökning!

Jag önskar här ta tillfället i akt och

85 år och äldre

Helsingfors Grankulla 79 år

Faksimil Vasabladet torsdag 27 november 2014 Svenska pensionärsförbundet utlyser skrivartävlingen

MÄN

Ålder Ålder Kommun Kommun 83 89 Brändö Kumlinge 82 89 Föglö Lumparland 81 87 Kristinestad Geta 81 87 Kronoby Malax 81 87 Kumlinge Nykarleby 81 87 Malax Vörå 81 86 Närpes Eckerö 81 86 Nykarleby Finström 80 86 Korsnäs Korsnäs 80 86 Pedersöre Kronoby 80 86 Vörå Kökar 79 86 Kimitoön Lappträsk 79 86 Mariehamn Korsholm 79 86 Korsholm Närpes 79 86 Sottunga Saltvik 79 85,5 Vårdö Brändö 78 85 Geta Vårdö 78 85 Grankulla Föglö 78 85 Larsmo Kaskö 77,5 85 Kökar Kimitoön 77 85 Finström Kristinestad 77 85 Lappträsk Mariehamn 77 85 Jakobstad Mörskom 77 85 Raseborg Pedersöre 77 85 Vasa Jakobstad 76,5 85 Kaskö Sottunga 76,5 85 Sund Vasa 76 84,5 Eckerö Hammarland 76 84 Lovisa Hangö 76 84 Pargas Ingå 76 84 Saltvik Jomala 75,5 84 Ingå Grankulla 75 84 Hammarland Lovisa 75 84 Jomala Larsmo 75 84 Karleby Pargas 75 84 Lemland Pyttis 75 84 Mörskom Raseborg 75 84 Åbo Sund 84 HELA LANDET 74,5 Åbo 74 HELA LANDET 83 Lojo 74 83 Pyttis Helsingfors 74 83 Sjundeå Karleby 73 83 Borgå Lemland 73 83 Sibbo Borgå 72 82 Esbo Lojo 72 82 Hangö Sibbo 72 82 Helsingfors Sjundeå 70 81 Kyrkslätt Esbo 69 79 Vanda Kyrkslätt 66 71 Lumparland Vanda

Sibbo

Kyrkslätt

79 år

att finlandssvenska österbottningar lever längre än sina finska grannar. Också Pensola menar att sociokulturella orsaker har en betydelse.

– Men om rökning kan påverka livslängden på årsnivå så kan exempelvis den sociala sammanhållningen påverka med kanske högst några månader.

Ålder 85 84,5 84 84 84 84 84 84 84 84 84 84 83 83 83 83 82 82 82 82 82 82 81 81 81 81 81 81 80 80 80 80 80 80 80 80 80 79 79 79 79 79 78,5 78,5 78 78 78 76 73 73

78 år

82 år

TIINA PENSOLA arbetshälsoinstitutet

Borgå

79 år

Kimitoön

”En högt utbildad har lättare att förstå instruktioner som läkare ger.”

Kommun Malax Lumparland Brändö Föglö Korsnäs Kronoby Kumlinge Kökar Närpes Sottunga Nykarleby Vörå Eckerö Kristinestad Mariehamn Pedersöre Finström Kaskö Grankulla Kimitoön Korsholm Jakobstad Larsmo Lappträsk Raseborg Saltvik Vasa Vårdö Geta Hammarland Ingå Lovisa Mörskom Pargas Pyttis Sund Åbo HELA LANDET Hangö Helsingfors Karleby Borgå Jomala Lemland Lojo Sibbo Sjundeå Esbo Kyrkslätt Vanda

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50

Kartan visar medianåldern för alla som dött 2004-2013. Det betyder att minst hälften av alla avlinda har uppnått den här åldern.

lever. Vårdens inverkan är endast cirka 15 procent, resten ansvarar vi för själva.

Det, som är viktigt är att man lever så länge man lever. Det upp­ levda, positiva livet är viktigast.

Men, de som lever kvalitativt lever oftast också längst. De flesta vet hur man skall leva hälsosamt, men har inte ork eller motivation att reagera sunt och leva hälsosamt. Har man svag ekonomi och dålig utbildning mister man lättare framtidstron och då orkar man inte bry sig. Inte hel­ ler orkar man uppsöka vård i tid.

Den lägsta samhällsklassen lever sämst och kortast. Det är därför så viktigt att vi har ett utjämnande väl­ färdssystem.

nala skillnader är bland annat sysselsättning och alkoholkonsumtion.

– I områden med exempelvis fler laestadianer dricker man mindre alkohol än i byarna i Norra Karelen, konstaterar Pensola.

HON SÄGER att det vore otroligt viktigt att minska skillnaderna mellan de olika grupperna eftersom hela samhället skulle gynnas ekonomiskt av det. Att alla skulle ha tillgång till lika bra hälso- och sjukvård är ett viktigt steg till att öka jämlikheten.

– Men det är inte ensamt tillräckligt eftersom skillnaderna oftast beror på strukturella faktorer. Viktigare är det att lösa de bakomliggande problemen.

Till slut, det goda, ofta upprepade

mantrat: odla det goda sociala kapi­ talet i Svenskfinland genom aktivt föreningsliv och omsorg om var­ andra!

Då lever vi allt längre.

PEHR LÖV

FNB-SUSANNA RAPP

KUNGÖRELSE Svenska pensionärsförbundets vårmöte hålls tisdagen den 21.4.2015 på Nylands brigad i Dragsvik.

På mötet behandlas stadgeenliga ärenden.

Styrelsen 10.12.2014

Guldålder – men inte för alla!

Förbundets inspirationsdag den 13 februari kl. 10–16.30 på UKK-institutet, Kaupinpuistonk. 1, Tammerfors • Till inspirationsdagen inbjuds två personer från varje förening.

• Tankesmedjan Magmas rapport Guldålder – men inte för alla, en rapport som Magma utförde på initiativ av SPF, utgör huvudtema för dagen.

• Hur skall förbundet utvecklas för att motsvara pensionärernas förväntningar år 2024? är en fråga som ställs under dagen.

• Också en framgångsrik företagare medverkar och berättar hur ett företag lyckas.

Priset är 35 euro per deltagare.

För transporter vänligen kontakta din ombudsman.

Anmälningar till asa.laukonlinna@spfpension.fi, tfn 020 7288 819 senast den 28 januari.

Dagen arrangeras i samarbete med SFV-bildning Välkommen!

GOD TID

Majlis Kvist är Årets pensionär 2014 – Skriv bara kort, annars låter det som en nekrolog, sa Majlis Kvist då jag ville intervjua Årets pensionär 2014. Det är dessvärre svårt att skriva kort om Majlis, hon har hunnit åstadkomma så oerhört mycket under sina hittills fjorton aktiva år som pensionär.

Men nej, ingen nekrolog, Majlis är fullt i farten inom SPF trots att någ­ ra av de större uppdragen är slutför­ da, till exempel det viktiga arbetet i Helsingfors äldreråd som hon nu överlåter åt Lena Lindberg efter fyra perioder, åtta år.

– Som enda svensk representant i äldrerådet har SPF ett brett fält att bevaka i att följa med hur staden beaktar språkaspekten i olika pla­ ner, säger Majlis. Hon önskar att våra föreningar skulle visa ett större intresse för de möjligheter vi har att genom äldrerådet påverka de rättig­ heter vi enligt lag borde ha inom service och vård.

– Pensionärerna måste själva vara aktiva. ”Alla tänker på sig, det är bara jag som tänker på mig” heter det, och det gäller i politiken.

Folket och hälsan Majlis engagemang för oss pen­ sionärer har sin grund i Folkhäl­

san, som var hennes arbetsplats i 26 år. ”Julklappsbarnet” Majlis, född dagen före julafton 1935 som barfota helsingforsare, jobbade efter studentexamen i Bullan och hum. kand från HU som historie­ lärare och blev mamma till tre söner med maken, läkaren Gösta Kvist.

Folkhälsan sökte 1974 en koordina­ tor för kursverksamhet och på den vägen är hon. Begreppet ”friskvård” importerades från Sverige och Maj­ lis skötte information och ordnade kurser.

Också läger för pensionärer på Folkhälsans Lappnor ingick i arbe­ tet och när Majlis själv blev pensio­ nerad år 2000 var steget inte långt till sommarlägren på Kuggom i Lovisa och i Pargas som hon stod för i många år. Valborg Louhisto som satt i SPF-styrelsen och äldre­ rådet ledde in Majlis i förbundet.

Majlis efterträdde sedan Valborg både i styrelsen och i äldrerådet.

Dessutom var hon i många år ord­ förande för Drumsö pensionärer.

Två eldsjälar De två eldsjälarna Valborg och Majlis arbetade tillsammans för ett samarbete mellan de tolv svens­ ka Helsingforsföreningarna. SAMS uppstod och fick sedermera nam­ net Samrådet i SPF Helsingfors, då samarbetet blev en registrerad för­ ening för några år sedan.

Utöver sommarlägren arrang­ erade Majlis kurser för ledare av samtalskaféer. Små samtalsgrup­ per ordnades sedan i många av föreningarna och endel är aktiva än i dag.

För tio år sedan, den 17 novem­ ber 2004, var Majlis med om att ordna den första Danskväl­ len. Sedan dess ordnas ett par tre Danskvällar varje termin för att ge en möjlighet att ”dansa på svenska”.

”Tankar som går vidare” Malis har tagit initiativ till de flesta av Samrådets traditionella evene­ mang. Oktoberseminariet arrang­ eras i samarbete med Folkhälsan varje år under De äldres vecka. ”Festdag för fullvuxet folk” på G18 är en större fest med digert program varje höst under Svens­ ka veckan.

Seniorträffen på Café Esplanad den första tisdagen varje månad startades 2008 för att ge de sprid­ da huvudstadsseniorerna en central plats att samlas och träffa varandra kring Gunvor Backmans goda lax­ soppa eller en kopp kaffe med jät­ teörfil.

Majlis meritlista är lång. Vad är det bästa du har upplevt under alla dina år i Drumsöföreningen, för­ bundsstyrelsen, äldrerådet och som ordförande i SAMS/Samrådet?

– Människorna, säger Maj­ lis utan att tveka. Alla underbara människor som jag har fått lära känna och samarbeta med. Och så är jag lycklig över att kunna kon­ statera att ”tankar har gått vidare”.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

9/2014 – 5

Majlis Kvist uppvaktades dagen efter höstmötet för utnämningen till Årets pensionär. Marianne Lindberg överräcker diplomet sedan Berit Dahlin gratulerat med förbundets blombukett.

”Pensionärerna måste själva vara aktiva. ’Alla tänker på sig, det är bara jag som tänker på mig’ heter det, och det gäller i politiken.”

6 – GOD TID

9/2014

God Jul Och Gott Nytt År www.kilen.fi

www.vora.fi / 382 1111 Musikprofilen Rainer Holmgård berättade om musikens många goda effekter samt fick höstmötesdeltagarna att pröva på körsång.

SPF:s höstmöte 2014 Pensionärsförbundet höll sitt höstmöte i Tammerfors den 20 november. 121 befullmäktigade representanter närvarande för 47 föreningar Höstmötet valde Bo-Sanfrid Höglund till ordförande, May-Britt Andersson till viceordförande och Berit Dahlin till sekreterare.

Ole Norrback valdes till förbun­ dets ordförande för år 2015. Till styrelsemedlemmar för mandat­ tiden 2015-2016 valdes Marianne Lindberg, Helsingfors (ersät­ tare Majlis Kvist, Helsingfors); Birgitta Olsson, Kotka, (ersätta­ re Isa Forsbäck, Raseborg); Knut Brännbacka, Pedersöre (ersätta­ re Lea Sandås, Nykarleby); Gun Forsman, Närpes (ersättare Börje Enlund, Kristinestad) och JanErik Bergquist, Pargas (ersättare Carl-Erik Wasén, Kimitoön).

Medlemsavgiften förblev oför­

ändrad, 11 euro per medlem i för­ bundets medlemsförening. Med­ lemsavgiften för understödande medlemmar är 40 euro.

Höstmötet fastställde verksam­

hetsplanen och budgeten för år 2015.

Höstmötet valde Magnus Diesen från Grankulla till ordförande samt Erkki Tuormaa från Lovisa, Inga-Britt Fagerholm från Marie­ hamn, Siv Sundberg från Jakob­ stad och Raili Svahnström från Pargas till medlemmar i valbered­ ningskommittén.

www.cafegamlastan.fi

Petalax Hembygdsförening

Tfn: 0424 2801

ÖNUF, tel. (019)532 412 Ordförande Ole Norrback och verksamhetsledare Berit Dahlin tackade PerErik Ede och Jan Broman för deras insatser inom förbundet.

Ab J. Tidstrand Oy www.tidstrand.fi

www.geritrim.fi

SPF leder PIO 2015 Svenska pensionärsförbundet är ordförandepart i Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf 2015.

Förbundsordförande Ole Norrback tar över som ordförande efter Kansallinen senioriliitto ry:s Tapani Mörttinen.

Foto Erja Ekholm

Hörsel och minne går hand i hand Värna om din hörsel 2015

GOD TID

9/2014 – 7

God Jul Och Gott Nytt År Larsmo Kommun

Lovisa Stad www.lovisa.fi

Tel. 06-785 7111

www.korsnas.fi

Charterbus

www.fagero.fi

R. Lundström Tel. 050-520 2700

Grankulla Stad www.grankulla.fi

Nagu Apotek Nauvon Apteekki (02)465 1414 Korpo Apotek Korppoon Apteekki (02)463 1366

www.kyrkpressen.fi

Pedersöre Kommun Tel. 785 0111 www.pedersore.fi

Christer Johansson Bertel Mårtenson 0500-108 695

Esbobygdens ungdomsförbund/ Finns sommarteater www.ebuf.org

Närpes Stad tel. 06-224 9111 www.narpes.fi

tel. 09-387 6284

Majatalo Box Bed & Breakfast Värdshus

SÖDERLÅNGVIKS MUSEUM

www.boxvardshus.fi

www.soderlangvik.fi

Malax Kommun www.vora.fi / 382 1111

TACK! Gott Nytt År!

Tel. 019-524 3331 www.msjlruneberg.fi

Stenhuggeri Levander

Stiftelsen för ArbetetsVänner Huvudföreningens Åldringshem i Helsingfors

God Jul och

Tfn. 09-221 4471 www.lundstrom.fi

UNI SET

Korsholms Kommun www.korsholm.fi tel. 06-327 7111

Korsnäs Kommun

www.villaschildt.fi (019) 241 1752 Advokatbyrå – Asianajotoimisto

Rehn & Co Ab Attorneys-at-law www.rehnco.com

www.malax.fi

Oravais Teater www.oravaisteater.fi

8 – GOD TID

9/2014

IT-BITEN

Hur hittar Google din sida?

Förra gången skrev jag om tips för att effek­

tivare använda Google för att hitta informa­ tion. Då lovade jag också att till näst ta upp om hur man kan förbättra sin egen webb­ sida så att den dyker upp i sökresultaten.

Kanske inte det mest självklara ämnet inför julen. Men kanske just du har bli­ vit vald till ny webbansvarig för pensio­ närsföreningens sida? Eller så fortsätter du ett tidigare uppdrag och är motiverad att uppdatera sidorna. Då är detta för dig! För majoriteten kanske detta inte låter så intres­ sant, men samtidigt förklarar detta lite var­ för sidor är byggda som de är.

Har du sökt efter din pensionärsförening

på nätet?

I dag utgår nästan alla ifrån att informa­ tionen i första hand hittas på nätet! Har du prövat att hitta din egen pensionärsförening på internet? Med vilka sökord dyker den upp? Kommer sidan redan bland de fem första resultaten eller dyker den inte upp alls? Om föreningen hittas, vilken infor­ mation hittar du där?

Det här är det viktigaste med en webb­ sida, att den är ändamålsenlig och infor­ mationen där svarar på besökarnas behov.

Den kanske mest relevanta informationen är vad föreningen sysslar med, när man har möten och var dessa möten är. För medlem­ mar är det också trevligt att kunna se bil­ der och få läsa om tidigare och kommande evenemang. Informationen bör alltid vara tydlig och överskådlig.

sökmaskiner fäster uppmärksamhet på. Det är också dessa som visas som ”rubrik” för sökresultaten. För bilder lönar det sig också att fylla i ”alt” fältet, dvs en alternativ text som beskriver bilden. Google kan inte söka utgående från en bild, men nog utgående från en textbeskrivning av bilden.

Den mera tekniska biten.

Länkar, det verkligt viktiga, det som gör att hela internet fungerar! Två saker att kom­ ma ihåg med länkar. För det första, då man lägger in länkar i sina texter, vilket man skall och bör göra, gör länkarna beskrivan­ de. Skriv ”Här hittar du vårterminens pro­ gram” hellre än ”Läs vårterminens program: här”. För Google säger det första alterna­ tivet genast vad länken gäller, det gör inte det andra alternativet.

För det andra, lägg in länkar där det är motiverat. Både länkar mellan din webb­ plats olika sidor, men också till övriga webb­ platser. Sökmaskiner (Google) har robotar som går runt, följer länkar och kartlägger sidorna på detta sätt. Mera länkar gör att sidorna blir lättare upptäckta. Du kan ock­ så ”ange” din sida åt Google (http://www. google.com/addurl) så är oddsen lite bättre att sidan hittas.

En beskrivande fras, vad skulle vara någon

naturlig fras som folk skulle skriva som sökning och vela komma till er webbsida?

Använd denna fras i texterna på webbsidan, inte bara en gång utan flera gånger. Utan att texten trots det skulle bli knagglig.

Inled på första sidan med en kort och koncis beskrivning av webbsidan, se till att frasen finns med där! Ju fler gånger fra­ sen finns med i brödtexten, desto bättre, så länge det inte blir överdrivet. För pensio­ närsföreningen i Grönköping kunde det till exempel vara ”Grönköpings svenska pen­ sionärsförening Grönisarna”. Försök ock­ så hålla innehållet till ett tema per sida på din webbplats.

Ge varje sida en beskrivande rubrik. Rubri­

kerna är också något som Google och andra

För de som är riktigt

avancerade och har till­ gång till webbplatsens underliggande funk­ tioner så kan man ännu förbättra sidan med att lägga in meta-informa­ tion med beskrivning och sökord. En site­ map.xml fil underlättar också för sökmoto­ rerna att hitta webbplatsens innehåll.

Google erbjuder också verktyg för att följa med och förbättra platsens funktio­ ner. Google Analytics ger detaljerad infor­ mation om vilka som besöker sidan och Webbmaster tools gör att du kan kontrol­ lera hur bra sidans sökbarhet är.

Det var allt för denna gång, hoppas på att se

(ännu) fler och välstrukturerade webbsidor i framtiden.

Nästa gång blir det aktuellt att ta en titt på smartte­ lefoner igen.

ERIC JANSSON Frilansskribent

Hur vill du läsa tidningen? papperstidning

papperstidning

e-tidning

e-tidning

historiska arkivet

historiska arkivet

tisdag till söndag

ET tisdag till söndag NYH Vasabladet allt från år 1856

NYHET

vasabladet.fi

på dator, mobil och surfplatta

ot.fi

NYHET

på dator, mobil och surfplatta

28,90 € /mån

DIGITAL

WEEKEND

TOTAL

lördag och söndag

ET tisdag till söndag NYH Vasabladet allt från år 1856

NYHET

vasabladet.fi

på dator, mobil och surfplatta

ot.fi

NYHET

på dator, mobil och surfplatta

24,80 € /mån

e-tidning

tisdag till söndag

historiska arkivet Vasabladet allt från år 1856

NYHET

vasabladet.fi

på dator, mobil och surfplatta

ot.fi

NYHET

på dator, mobil och surfplatta

17,80 € /mån prenumerationer.vasabladet.fi

GOD TID

9/2014 – 9

Lösningen är mer brukaranpassad teknologi Finlands resurser för att utnyttja digital teknik är kraftigt underutnyttjade. Beställarna har inte klargjort för leverantörernas ingenjörer att tekniken ska vara till för människan, inte människan för tekniken. Invecklade spel utvecklas nog, men inte nätverk som stöd för hemvården av äldre. Det var inledarna överens om vid ett symposium på temat teknologi och kommunal service i början av november.

– Manickerna är inte tänkta för oss, konstaterar Hilkka Olkinuora och kryddar med en anmärkning om att de som har ”tänkt” inte har klart för sig om de äldre i samhället egentli­ gen ska ses som problemavfall eller tvärtom som glada konsumenter.

En liten pantomim demonstre­ rar hur till synes små och obetydliga detaljer kan ställa till det.

– Varför står det enter på rutan men inte på knappen?

Det undrar Olkinuoras frustre­ rade rollfigur som har svårigheter att förstå hur hon ska bete sig för att betala med bankkort i snabbköpets kassaterminal.

Också yngre personer med mer IKT-vana kan ha svårt att förstå var­ för alla kassaterminaler måste se oli­ ka ut och tala olika språk. Fast det där med ”enter”, som kunden själv förutsätts kunna översätta till ”grön pil” eller någon annan obegriplig symbol, är ovanligt vanligt före­ kommande.

– Ingenjörsspråket har inva­ derat vårt vardagsliv, konstaterar Olki­nuora och antyder att ingen­ jörer ser brukarna som objekt sna­ rare än som subjekt med fri vilja.

Bättre teknologi ger mer service När Finlands svenska kommu­ nalförening med Christel von Martens som ordförande den 11 november i Kommunerna hus i Helsingfors diskuterar Teknologi och kommunal service är Hilkka

kunna bibehålla och utveckla ser­ vicen, trots krympande ekonomis­ ka resurser.

Grannas har en lång lista på sådant som framtidens Sibbobor kommer att kunna uträtta över internet, hemma vid datorn eller på smarttelefon eller pekplatta: 1. Anmälningsärenden. Kommun­ invånaren kan via nätet läm­ na in och betala ärenden som är stadgade i byggordningen.

Rutinärenden läggs till påseen­ de automatiskt och lovet kom­ mer när påseendetiden är förbi, utan manuell övervakning av kommunens personal.

2. Hemvårdsprocessen. Rappor­ teringen sköts mobilt och per­ sonalen behöver inga kontors­ utrymmen. Sensorteknologin möjliggör mer trygghet för hemvårdens klienter och alarm tas emot centralt därifrån per­ sonalutryckning koordineras.

Tredje sektorn är involverad genom till exempel frivilligar­ betare och församling.

3. Tidsbeställningar elektroniskt för bland annat medborgarin­ stitutets kurser, läkartid, dag­ vård, skola, inklusive elektro­ nisk betalning via bank- och kreditkort.

4. Ökad användningsgrad av kom­ munala lokaler genom elektro­ nisk rumsreservering.

5. Invånaren kan själv sköta rutin­ kontroller inom hälsovården i princip var som helst. Med cer­ tifierad utrustning. Informatio­ nen överförs till hälsostationen eller en samarbetspartner och om något speciellt framkom­ mer kontaktas invånaren.

6. Invånaren kan rapportera om problem i närmiljön på smartte­ lefon eller pekplatta, och få svar om hur problemet fixas.

Olkinuora ändå inte alls ensam om att ifrågasätta de IKT-metoder som hittills har tillämpats. På mer eller mindre samma spår är både Timo Simell, utvecklingschef vid utvecklingscentralen för informa­ tionssamhället TIEKE, och kom­ mundirektör Mikael Grannas från Sibbo.

Och när allt kommer omkring avslutar också Olkinuora med att uttala sin övertygelse om att tek­ nologin kan vara en möjlighet att befria oss alla till ett mer männis­ kovärdigt liv.

– Mer service med bättre tekno­ logi, säger Olkinuora.

Därmed vänder hon på den rubrik som arrangörerna hade ställt för diskussionen: Kan man få bättre service med mer teknologi?

De tre inledarna är överens om att lösningen inte är ”mer teknolo­ gi”. Lösningen måste i stället vara bättre, mer brukaranpassad tekno­ logi. I praktiken är det bara den vägen som tekniska lösningar kan ge mer service.

Användarvänliga system Som Mikael Grannas uttrycker det: – Systemet ska vara så användar­ vänligt att 80 procent inte behöver något brukarstöd.

Den principen gäller enligt Grannas i Sibbo. Där arbetar kom­ munens ledning nu målmedvetet för att ”digitalisera” så mycket som möjligt av förvaltningen, i syfte att

Exempel Ambitionsnivå Hemvårdsstöd för äldre – fiktivt exempel

”Social rewards”

Förändrat mål

3 sektorn med Säkerhets automatik

Mål

Rapporteringen ut ur byråerna Virtuell gemenskap

Mobil rapportering

Sensor teknologi

Fördubblande av klienttiden och ökande av klientsäkerheten till 2018

Tid

Verksamhet Teknologi Graf MIKAEL GRANNAS

Timo Simell (t.v.), Hilkka Olkinuora och Mikael Grannas är överens om att bättre teknologi kan ge mer service, inte minst för äldre

7. Automatiserad ruttplanering av skolskjutsar, med koppling till en elektronisk läsordning. Perso­ nalen kan sedan använda sin tid för att hantera elever med spe­ cialbehov.

8. Elektroniska möten.

9. Självbetjäningsbibliotek för att öka bibliotekets öppettider.

10. Ökad samhörighet inom en by med information i sociala medi­ er om händelser och evenemang.

11. Medborgarkontor med självbe­ tjäningsdiskar och närvarande personal som hjälper både invå­ nare och turister att hitta rätt, oberoende av om det är kom­ munala eller statliga tjänster som efterfrågas.

12. Undersökande pedagogik i sko­ lorna. Fokuserar på att kritiskt navigera och dra slutsatser i ett stort informationsflöde; nätver­ kad problemlösning i stället för utantill-pluggande. Endast elek­ troniskt undervisningsmaterial.

Små steg för hemvården Det finns alltså betydande ambitio­ ner för en digitalisering av Sibbo kommun. Kommundirektören är i alla fall mån om att påpeka att det inte kan bli fråga om något stort språng. Ett sådant skulle dels bli alldeles för dyrt, dels ta för lång tid och inte heller nå lika långt.

Strategin är i stället att ta många små steg med sikte på klart defi­ nierade delmål, samtidigt som riktningen kontinuerligt justeras – uppåt om det går åt rätt håll.

– Om alla mål uppnås är de för lågt ställda, konstaterar Grannas.

Hemvården för äldre (nummer 2 på listan) har i Sibbo tagits till alldeles särskild granskning, inte minst eftersom det har visat sig att hemvårdarna i den relativt glest befolkade kommunen tillbringar bara 15–35 procent av sin arbetstid hos klienterna. Resten går åt till dels resor, dels administration.

Steg nummer ett på hemvårdens utvecklingsstig (se bilden till vän­ ster) är därför att slopa hemvårdar­ nas dagliga rapporteringsbesök på byrån. Den tekniska lösningen är mobil rapportering, det vill säga en

dator eller platta. Klienternas säker­ het kan förbättras genom sensor­ teknologi, och tredje sektorn kan engageras genom att skapa en vir­ tuell gemenskap.

Den här vägen leder till en för­ dubbling av klienttiden och ökad klientsäkerhet, tror man i Sibbo.

Spelteknologi till hjälp Hemvård och virtuell gemenskap talar också Timo Simell om. Han tycker det är hög tid att den världs­ berömda finländska spelteknologin utnyttjas för ett nätverkssamarbete som stödjer anhöriga och andra fri­ villiga, med människan i fokus. Om det är möjligt för sinsemellan obe­ kanta individer att delta i samma spel på internet – ja, då är det ock­ så möjligt att bygga upp ett ”spel” eller nätverk där alla relevanta kom­ munala yrkeskategorier, anhöriga och tredje sektorn mödolöst kan kommunicera och koordinera sina insatser för till exempel en minnes­ svag åldring som bor hemma.

Enda förklaringen till att detta inte ännu har gjorts är att de som beställer tekniska lösningar inte har gjort klart för leverantörerna att tekniken ska vara till för män­ niskan; inte tvärtom.

Simell påpekar att Finland använder sina resurser mycket dåligt. Förutsättningarna för att utnyttja digital teknik finns, men de utnyttjas inte. Om Mikael Gran­ nas får bestämma kommer åtmins­ tone Sibbo att ändra på detta.

Text och foto JOHANNA WESTMAN

”Systemet ska vara så användarvänligt att 80 procent inte behöver något brukarstöd.”

10 – GOD TID

9/2014

Förmaksflimmer en vanlig sjukdom Jag har stämt träff för en intervju med specialläkaren Hannu Parikka på Helsingfors universitetscentralsjukhus (HUCS) i Mejlans, närmare bestämt på hjärtundersökningsavdelningen.

Han är en smula försenad men orsaken till detta är definitivt acceptabel i denna omgivning. Han har nämligen utfört ett ingrepp, en så kallad katetrisering, i hjärtat på en patient med förmaksflimmer.

– Ungefär hälften av våra patien­ ter är akutfall, och resten kommer hit på avtalade tider, berättar Parik­ ka. Som namnet säger är vår avdel­ ning specialiserad på att undersö­ ka och diagnostisera hjärtproblem, men vi gör också dessa katetrise­ ringar, bland annat för att elimine­ ra cellgrupper som genererar felak­ tiga rytmsignaler i hjärtat och för att utvidga trånga kranskärl. För ingreppen används en fjärrstyrd kateter som vanligen förs in i en ven i ljumsken och styrs därifrån upp till hjärtat.

Ungefär hälften av avdelningens patienter lider av rytmstörningar i hjärtat. En första attack av hjärt­ flimmer kan upplevas som mycket skrämmande, och många patien­ ter kommer därför med ambulans direkt till akuten. Om symptomen är lindrigare tar man kanske hellre omvägen via den lokala hälsocentra­

len, som skriver ut en remiss för nog­ grannare undersökningar på sjukhu­ set. Totalt sett kommer 90 procent av förstagångsfallen i regionen förr eller senare till Parikkas avdelning.

Förmaksflimmer är förresten ett

relativt sentida namn på sjukdo­ men. Ännu i början av 1900-talet var benämningen ”delirium cor­ dis”, det vill säga hjärtförvirring – en nog så uttrycksfull beskrivning av åkomman!

– Reglerna för vilken behand­ ling som skall sättas in mot rytmstörningen är ganska kom­ plicerade, konstaterar Parikka. De beror bland annat på patientens all­ mäntillstånd och hans eller hennes andra sjukdomar och på sympto­ mens svårighetsgrad. En engångs­ attack av hjärtflimmer behandlas med andra metoder än en mer eller mindre kronisk sjukdom.

Hannu Parikka, specialläkare på hjärtundersökningsavdelningen vid Helsingfors universitetscentralsjukhus (HUCS) i Mejlans.

Förmaksflimret som sådant är egentligen inte livshotande, men risken för blodproppar som går från hjärtat upp till hjärnan är relativt stor. Man sätter därför gär­ na in blodförtunnande mediciner, samtidigt som man behandlar själ­ va rytmstörningen. En viktig tids­ gräns går vid 48 timmar efter det att attacken börjat. Om flimret då fort­ farande kvarstår, trots de akutåtgär­ der som eventuellt vidtagits, sätter man in behandling med läkemedel.

Efter fyra veckor gör man sedan en elbehandling under narkos.

Hannu Parikka har märkt att många

människor är rädda för elstöten genom bröstkorgen, trots sövning­ en. Faktum är dock att behandling­ en är både effektiv och ofarlig, och den efterlämnar inga muskelsmär­ tor eller andra följder.

Under hela vår diskussion har Parikka uppvisat en lugn och sympatisk auktoritet, som säkert är självklar för en person som fungerat som utbildad kar­ diolog under årtion­den. Han vill gärna ännu rätta till en missupp­ fattning som jag själv också stött

på i bekantskapskretsen, nämli­ gen att förmaksflimmer kan rät­ tas till med en pacemaker. Den apparaten används däremot för att avhjälpa ett annat problem: ett hjärta som slår alltför lång­ samt.

Till sist påminner han om att förmaksflimmer ofta utlöses av något annat fenomen, till exempel stress. Det kan vara skäl att ta detta ad notam också för oss pensionä­ rer, som ibland har en tendens att ”håsa” i onödan!

Text och foto KURT NORDMAN

Förmaksflimmer – en elektrisk storm i hjärtat Förmaksflimmer är den vanligaste rytmstörningen i hjärtat. Tillståndet gör att hjärtat slår oregelbundet och ofta också att pulsen blir snabbare än normalt. Slagrytmen styrs av elektriska signaler inom hjärtat, och det är när dessa kommit i oordning som störningen uppstår. Hjärtats förmak och kamrar arbetar då med sämre koordinering, och blodet pumpas runt i kroppen mindre effektivt.

Symptomen på förmaksflimmer är mycket individuella och varie­ rande, och kan förutom oregel­ bunden rytm även ge sig till känna som ångest, svindel, trötthet eller nedsatt prestationsförmåga. Som­ liga personer har kraftiga symptom, men rytmstörningen kan också vara helt symptomfri. Anfallen kan vara separata händelser eller uppträda mer eller mindre kontinuerligt. Åldern är den viktigaste faktorn som ökar risken för sjukdomen: upp till tio procent av de personer som fyllt 75 år lider av förmaksflimmer.

Andra faktorer som höjer risken är förhöjt blodtryck, hjärtsvikt, krans­ kärlssjukdom och andra hjärtpro­ blem, diabetes, övervikt, sömnapné och störningar i sköldkörtelns funk­ tion. Också en annars frisk person kan få förmaksflimmer, men sjuk­ domen är ovanlig under 50 års ålder.

Förmaksflimmer ökar risken för blodpropp Obehandlat förmaksflimmer ökar risken för stroke (hjärninfarkt, slag­

anfall) och kan orsaka hjärtsvikt.

Detta beror på att blodet ström­ mar sämre genom kroppen och tid­ vis står stilla i hjärtats förmak, var­ vid blodproppar kan uppstå.

Diagnosen av sjukdomen grun­ dar sig på en allmän kroppsunder­ sökning, en patientintervju och en EKG-mätning. Den sistnämnda bör gärna genomföras under pågå­ ende rytmstörning. Vid behov tar man också laboratorieprov och lungröntgen samt undersöker hjär­ tat med ultraljud. Ibland behövs också en EKG-kurva som visar hur hjärtat reagerar vid ansträngning av kroppen, samt andra noggrannare hjärtundersökningar.

Behandlingen beror på symptomens svårighetsgrad Förutom symptomens inverkan på patientens dagliga liv beaktar man även hans eller hennes övriga sjuk­ domar. Behandlingen bör omfatta såväl dessa som övriga faktorer som ökar risken för rytmstörningar.

En stor del av patienterna behö­

ver livet ut antikoagulationsbehand­ ling, dvs. blodförtunnande läkeme­ del. Dessa mediciner minskar risken för att blodproppar uppstår.

Det finns två behandlings­ linjer för själva rytmstörningen.

Den första kallas rytmkontroll och den går ut på att återställa normal hjärtrytm. Den användes ofta om patienten haft sina besvär – som kan vara nog så svåra – endast en kort tid. Det första symptomgi­ vande anfallet av förmaksflimmer behandlas i allmänhet på sjukhus just enligt denna linje, antingen genom s.k. elkonvertering eller med läkemedel. Den förstnämnda termen innebär att man blir sövd och får en elstöt genom bröstkor­ gen, vilket normaliserar hjärtryt­ men, åtminstone för en tid.

Den andra behandlingslinjen är pulskontroll, vilket innebär att man har kvar sitt flimmer men hjärtat bromsas med läkemedel så att det inte slår så fort. Denna behandling kan tillgripas om elkonverteringen inte ger bestående effekt – förmaks­

flimmer har nämligen en benägen­ het att komma tillbaka. Läkaren väljer lämplig medicin med hän­ syn till patientens allmänna till­ stånd och risken för biverkningar.

Man besluter om behandlings­ linjen individuellt för varje patient.

Om förmaksflimret inte reagerar på läkemedelsbehandling och ger mycket symtom, kan man i vissa fall göra en s.k. kateterablation. Det är här fråga om ett ingrepp, genom vilket man eliminerar de cellgrup­ per i hjärtat som genom sin felfunk­ tion gett upphov till rytmstörning­ en. Operativ behandling kommer på fråga snarast i samband med annan hjärtkirurgi.

Informationskällor Denna artikel är i huvudsak baserad på Suomalainen Lääkäriseura Duo­ decims vårdguide, som finns som databas på internet under samlings­ rubriken Käypä hoito (på svenska God medicinsk praxis, www.kaypahoito.fi/web/svenska). För varje hälsoproblem som tas upp ges en

vårdrekommendation till ledning för läkarna själva, och dessutom en kortare parallell text avsedd för patienterna.

För Duodecim-guidens patient­ version gällande förmaksflimmer (uppdaterad 2014) svarar redaktör Kirsi Tarnanen samt specialläkarna Pekka Raatikainen och Marja Puurunen. Den ursprungliga översätt­ ningen till svenska är bekostad och granskad av Finska Läkaresällskapet. © 2014 Suomalainen Lääkäri­ seura Duodecim För God Tid har patientguiden bearbetats av Kurt Nordman. Även denna version är godkänd av chef­ redaktören för Käypä hoito, med. dr. Jorma Komulainen.

Ansvarsbegränsning God medicinsk praxis-rekommen­ dationerna är koncisa samman­ drag, som omfattar diagnostik och behandling av bestämda sjukdo­ mar. Texterna är utformade av de bästa experterna på varje område De ersätter inte den egna läkarens eller annan hälsovårdspersonals bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då vårdbeslut fattas.

GOD TID

9/2014 – 11

Päivi Storgård, en ”galen hurrivän” ”En galen wannabe hurri som har svikit finnarna!”

Tillmälen som dethär har Päivi Storgård fått utstå, dels för att hon med sin roman Keinulaudalla öppet har vittnat om sin bipolära sjukdom, dels för att hon envist kämpar för finlandssvenskarnas rätt till sitt spräk och sin kultur.

Päivi Storgård är en modig kvinna.

Päivi Storgård är i grunden jour­ nalist och också politiskt aktiv som stadsfullmäktig i Helsingfors.

Med en motion om den svenska psykvården kombinerar hon sina erfarenheter av språklig diskrimi­ nering och den psykiatriska vård­ apparaten.

– Jag vill kämpa för dethär i stadsfullmäktige. När det gäller psykisk sjukdom är modersmålet väsentligt. Det hänger ihop med kulturen, med förmågan att förstå det som står mellan raderna. säger Päivi.

Keinulaudalla är en roman, men det som händer huvudpersonen Outi, namngiven efter Päivis egen kära terapeut, är en fiktiv blandning av Päivis egna erfarenheter och av det hon sett medsystrar uppleva inom psykvården.

Höjder och svarta hål Bipolär sjukdom är det som förr benämndes manodepressivitet, men också en större helhet än det svartvita begreppet mani kontra depression. Det finns många fler varianter av sjukdomen, som består i en störning hos de ”hormonella budbärarna” mellan cellerna i hjär­ nan.

– Jag var bara 18 år då de för­ sta symptomen på min bipolaritet visade sig. Min pojkvän var bevä­ ring i Kouvola. Jag fick för mig att jag måste se honom genast, gav mig iväg på en liftarfärd som tog sex, sju timmar och fick se honom i sju minuter. Först senare har jag insett att det var ett första tecken på mani, berättar Päivi.

Efter det har Päivi Storgård, i dag 48 år gammal och mor till tre

barn, upplevt stora höjder av febril effektivitet och arbetsförmåga, men också svarta hål av förtvivlan och total kraftlöshet då hjärnans bud­ bärare inte orkar längre.

– För mig kommer djupdyk­ ningen plötsligt. Känslan av att inte ha rätt att leva, att jag inte duger som maka, mamma, arbetstagare, kvinna, säger Päivi och tillägger: – Då måste man få vård! Och hjälp med att söka hjälp, för själv orkar man inte. Om man själv orkar söka hjälp får man beskedet ”du är för frisk för att tas in”.

tiken, vilket Päivi Storgård har fått erfara. Men som den modiga kvin­ na hon är låter hon sig inte kväsas.

Det är viktigt, anser hon, att öppet kunna tala om psykisk sjukdom för att komma ifrån allt ”hysch-hysch” kring det som sker i vår hjärna och för att ge medsystrar och -bröder hopp.

– Jag betalar gärna skatt för vår hälsovård. Jag lever kanske inte längre, men jag lever gladare. Man kan leva med bipolär sjukdom.

Text och foto MAJ-BRITT PARO.

Blir inte trodd Päivi upplevde konkret hur svårt det är att bli trodd då det gäller en allvarlig psykisk sjukdom som inte syns utanpå, så som ett benbrott eller en hjärtinfarkt.

– Emil var tre år gammal, Saga en liten baby då jag plötsligt en dag fann mig liggande på köksgolvet, totalt utslagen. Jag var ensam med barnen, deras pappa var i Vasa. Jag lyckades ringa 112 och fick en trös­ tande klapp på axeln, att ”alla unga mammor har det svårt ibland”.

Hade det gällt hjärtat hade jag fått ambulans bums.

Det finns så mycket okunskap och därtill kommer skammen man känner över att det inte står rätt till med den psykiska balansen. Ändå är det fråga om sjukdom, hjärnan är ett fysiskt organ precis som hjärta och lungor.

Det finns hjälp att få!

Päivi Storgård delade med sig av sina erfarenheter vid Oktober­ seminariet som Samrådets i SPF Helsingfors höll i samarbete med

Ensamt under jul?

Allt ståhej kring familjejul, klappar och glittrande barnaögon kan kän­ nas svårt för den som skall fira jul på egen hand. Men de ensamma är faktiskt fler än man tror mitt i den allmänna villervallan.

När ensamheten tynger kan det vara gott att få någon att prata med för en stund. Då går det bra att ringa till Samtalstjänst som finns till hands varje kväll i vardag och helg.

– Tröskeln får vara låg för att fatta tag i telefonen, säger Astrid Nurmivaara, verksamhetsle­ dare för Samtalstjänst. Ringaren behöver inte säga sitt namn om hon eller han inte vill. Samtalet kan gälla allt från de vardagligas­ te saker till livsproblem och förs helt på ringarens villkor. Dejouren

Folkhälsan den 10 oktober. Hennes budskap är positivt och hoppfullt: Det finns hjälp att få!

Själv har Päivi lärt sig leva med sin kroniska sjukdom, med balan­ serad medicinering och regelbun­ den terapi.

– Man talar om att inte “bli beroende” av mediciner. Jag älskar mina mediciner, jag är hellre bero­ ende än död! Det känns bra att vara manisk, men det är inte bra att då lämna medicineringen. Man mås­ te nå en balans för att undvika de högsta höjderna och de djupaste dalarna.

Strindberg och Churchill är kända exempel på bipolär sjukdom.

Churchill talade om ”den svarta hunden”. Dessvärre används sjuk­ domen också som ett vapen i poli­

har tystnadsplikt och är utbildad för uppgiften.

Samtalstjänst dejourerar var­ je kväll klockan 20–24 på telefon 0101-90072.

Också nättjänst Den som har datorvana kan också skriva till Nätjouren. Man registre­ rar sig med ett användarnamn och en kod, som inte kan spåras. Det är alltså inte fråga om e-post. Man får svar inom några dagar och ”brev­ växlandet” kan fortsättas vid behov.

Nätjouren nås på adressen http://evl.fi/natjour Nätkontakten är gratis. För sam­ tal per telefon betalar man enbart lokalsamtalsavgift för trådtelefon eller det mobiltelefonoperatören debiterar. (MBP)

Päivi Storgård vill i stadsfullmäktige kämpa för vår rätt till vård och vår rätt att i vården bli bemötta på vårt modersmål.

FDUV efterlyser stödpersoner Har du lite extra tid att kunna ge åt någon annan människa?

på film, gå på sportevenemang, lösa korsord, baka, handarbeta.

Då har du chansen att göra en insats och berika någons fritid genom att bli stödperson.

Som stödperson kan du berika fritiden för en person med utvecklingsstörning.

Ni kan tillsammans göra fri­ tidsintressen som ni båda tyck­ er om till exempel gå på prome­ nad, gå på café, koka mat, se

behövs. Man träffas minst 4–6 timmar per månad.

Man blir ihopmatchad med en person som har liknande fri­ tidsintressen och önskemål. Är du intresserad och vill veta mera?

Ta kontakt med Tina Holms på FDUV, 040 567 92 57, tina.holms@fduv.fi.

Män och kvinnor i alla åldrar

12 – GOD TID

9/2014

RES MED SPF

Jazzkryssning 26–28.4.2015 Välkomna med på SPFs svängiga jazzkryssning till Stockholm 26–28 april med Viking Lines M/S Mariella För den trevliga underhållningen står Birgers Ragtime Band med solist Charlotta Kerbs samt UNELMATRIO: Tuula Kolehmainen, Petri Krzywacki & Riitta Paakki.

Pris: 195 €/person.

Tuula Kolehmainen

I priset ingår:

Petri Krzywacki

• Kryssning i 2-personers A-hytt med fönster • 2 x Viking Buffet (special-meny New Orleans Style på utresan) • 2 x sjöfrukost • 2 x kaffe med tilltugg • Jazzdrink • SPF jazz-underhållning • buss till Stockholms centrum Vi förbehåller oss rätt till ändringar i programmet.

Bokningar och förfrågningar Friman Resor tfn 019-248 1090, e-post info@frimanresor.fi

Birgers Ragtime Band med solist Charlotta Kerbs

Berlin 13–17.4.2015 Berlin är en stad full av sevärdheter och upplevelser. Kom med på en resa med intressant och mångsidigt program.

Program Måndag 13.4 Avfärd med Air Berlin kl. 14.10 från Helsingfors, ankomst till Berlin kl. 15.05. Logi på 4* hotell. Välkomstmiddag på hotellet Tisdag 14.4 Stadsrundtur med bl.a. Brandenburger, Alexandersplatz och Checkpoint Charlie. Båttur på floden Spree Onsdag 15.4 Busstur till garnisonsstaden Potsdam med bl.a. slottet och parken Sanssouci.

Torsdag 16.4 Fritt program på dagen. På kvällen möjlighet att gå på Berliner Philharmonikers konsert med Riccardo Muti.

Fredag 17.4 Tysk lunch med öl och Currywurst på en äkta Bierstube. Avgång kl. 15.00. Ankomst till Vanda kl. 17.55 Pris: 945 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 170 € I priset ingår flygbiljetter, bussresa, 4 övernattningar med frukost, 4 middagar och 3 luncher, guidad rundtur i Berlin, båttur på Spree, inträde till ett av slotten i Potsdam.

Försäkringar och måltidsdrycker ingår inte.

SPF:s reseledare med på resan.

Arrangör: Istravel (Ingves & Svanbäck) Anmälningar och förfrågningar: Ingves Resor tfn 020 7434530, info@istravel.fi

Det ljuva Provence 2–9.6.2015 I det ljuva Provence får du under en skön försommarvecka uppleva de mest hänförande landskap, storartade kulturmiljöer och ett genuint sydfranskt kök.

Det varma och soliga klimatet är känt i även i konsten och en avslappnad livsstil bidrar till välmående och trivsel.

Tillsammans med värdparet Gunilla och Karl-Johan Hellman besöker vi sevärdheter såsom bl. a. påvepalatset i Avignon, vingårdar i Chateauneuf-du-Pape, risodling i natursköna Camarque, tygfabrik och olivoljeproduktion i bergsmassivet Alpillerna samt livliga marknader och lugna bergsbyar.

Program

2.6 Avgång med Finnairs morgonflyg till Nice. Inkvartering på Hotel les Nevons i staden L’Isle-sur-laSorgue, även kallad Provences Venedig. Gemensam middag.

3.6 Utflykt till de vita kalkstensbergen Alpillerna. Besök på en olivgård. Utflykten fortsätter till Arles och bl.a. dess amfiteater.

4.6 Utflykt till byarna vid bergskedjan Luberons norra sida, vi besöker okrabrottet i Roussillon och lavendelmuseet i Coustellet samt staden Apt. 5.6 Utflykt till naturreservatet Camarque med besök på en vin- och risproducerande gård. Färden fortsätter mot Étang de Vaccarès. Traditionell bouillabaisse-lunch.

6.6 Besök i staden Avignon med bl.a. påvepalatset Palais des Papes. Därefter besök i några av vinbyarna i norra Provence. Gemensam middag i byn Fontaine de Vaucluse.

7.6 Marknadsdag i L’Isle-sur-la-Sorgue. Besök till Gunilla och Karl-Johans sommarviste nära Lacoste.

8.6 Fri dag och avskedsmiddag.

9.6 Avfärd från Nice, ankomst till Helsingfors kl. 15.40 Pris i dubbelrum: 1 745 €, tillägg för enkelrum 295 € I priset ingår flygresor, logi i dubbelrum, frukost, fyra luncher, tre middagar och en ”gôuter” (måltiderna inkluderar två glas vin, bordsvatten och kaffe), bussresor, entréer enligt program, reseledning av Gunilla och Karl-Johan Hellman i Provence samt reseledare från SPF. Tillkommer: Reseförsäkring.

Förfrågningar och anmälningar: Axtours, tfn 018-512 13 eller info@axtours.ax Mera information finns på förbundets hemsida www.spfpension.fi

Sista anmälningsdag 10.1.2015

Istravel Ingves & Svanbäck

RES MED SPF

GOD TID

Barcelona och Mallorca 26.9–3.10.2015

OT-resor 2015 Vårens Europaresor

Barcelona är en av Europas allra hetaste städer. I den katalanska huvudstaden förenas flertusenårig historia med modern nutid. Mallorca är en fantastisk semesterö med många ansikten. Bördiga jordbruksbygder, bergstraketer, klippkuster, långa badstränder, små bergsbyar och den trevliga storstaden Palma. Här väntar ett härligt klimat och intressanta utflykter. På Mallorca bor vi i den idylliska småstaden Port de Sòller som ligger på öns nordvästra sida.

26.9 Avfärd med Finnairs flyg kl. 6.15 från Helsingfors. Rundtur i Barcelona med svenskspråkig guide. Vi ser katedralen La Sagrada Familia, Gaudís park Güell, fotbollsstadion och La Rambla.

Inkvartering på centralt beläget hotell.

27.9 Möjlighet till utflykt till Torres vingård.

28.9 Färja till Mallorca med lunch ombord. Inkvartering på hotell i Port de Sóller.

Med buss till Spanska solkusten

Paris, Bilbao med Guggenheim, vistelse i Almuñecar flyg hem från Malaga

29.9 Utflykt till Manacor, Porto Cristo och dess Drakgrottor samt staden Felanitx.

30.9 Utflykt till Valldemossa och flera byar i nordvästra delen av ön.

Vi besöker bl.a. klostret Lar Cartuja där Frédéric Chopin bodde en vinter. Gemensam middag.

1–2.10 Fritt program. Frivillig utflykt till Palma.

3.10 Avfärd till Helsingfors från Palma kl. 12.10. Ankomst kl. 17.10.

Resa 3-18.2.

Almuñécar med Göran Temavecka med vandring och avkoppling

Resa 22.2-2.3. Åk skidor i solen – Sierra Nevada med Fuengirola Resa 1-8.3.

Rundresa i Portugal

Rätt till ändringar i program förbehålls.

Pris: 1 495 €, tillägg för enkelrum 230 € I priset ingår flygresor, 7 nätter på hotell i dubbelrum, 7 x frukost, 1 x lunch, 7 x middag, utflykter och inträden enligt program, Spf reseledare.

Istravel

Lissabon, Porto och Dourodalen

Ingves & Svanbäck

Anmälningar och förfrågningar: Istravel, tfn 020 74304520, info@istravel.fi

9/2014 – 13

Resa 14-22.3.

Rundresa i Andalusien Spaniens själ och hjärta Gibraltar, Sevilla och Granada

Resa 23-30.3.

Italien – Gardasjön

Försommarresa till Lettland 8–12.6.2015

Norditaliens smycke 6 nätter i Bardolino och bussresa över Alperna

Resa 13-19.4.

Holland med Blomstertåget

Kom med på en intressant resa till Lettland med Riga som ”huvudkvarter”.

Reseprogram 8.6 Avfärd med m/s Star till Tallinn kl. 10.30. Frukostbuffet ombord.

Ankomst till Tallinn kl. 12.30 varefter bussresa till Riga. Check in på hotell Konventa Seta. Middag på hotellet.

9.6 Bussrundtur i Riga. Eftermiddagen tid för egna strövtåg.

Gemensam middag.

Amsterdam med kanaltur, Keukenhof,Blomstermarknad, träskor och Edam

10.6 Utfärd till Turaida och Sigulda. Gemensam middag.

11.6 Utflykt till Rundale och Jurmala. Gemensam middag 12.6 Avfärd till Tallinn, m/s Superstar avgår kl. 16.30.

Ankomst till Helsingfors 18.30

Resa 22-26.4.

Holland – Paris

Blomster, konst och trädgård

Resa 24.4-1.5.

London

Pris: 595 €, tillägg för enkelrum 95 €.

Över Engelska kanalen till London

I priset ingår båtresor, logi, 4 x frukost, 1 x lunch, 4 x middag, inträden och Forsbloms buss hela resan.

Resa 5-10.5.

Skottland

Obs! Reseförsäkring ingår inte.

Historiens och romantikens land

Egen svenskspråkig guide och reseledare från SPF med på resan.

Resa 11-17.5.

Anmälningar och förfrågningar: Porvoo Tours tfn 019 574 2200, sussi.eriksson@porvootours.fi

Under planering Barcelona – Franska Rivieran Resa 6-13.4.

Tre sjöar i Italien Resa 27.4-3.5.

Kroatien – Montenegro

Hela reseprogrammet finns på www.spfpension.fi

Fantomen på operan, Tallinn 15–16.3.2015

med besök i Sarajevo och Mostar

Resa 5-12.5.

Sloveniens pärlor och Istrien Resa 13-20.5.

Kom med till Tallinn och se den oförglömliga musikalen Fantomen på operan av Andrew Lloyd Webber.

Mamma Mia

Program Söndag 15.3 Avgång med Tallink Silja kl. 10.30. Frukostbuffet ombord Ankomst till Tallinn kl. 12.30. Gemensamt dagsprogram. Inkvartering på Tallink City Hotel.

Kl. 16.00 Musikalen Fantomen på operan. Efteråt gemensam middag på hotellet.

Succémusikalen på Svenska Teatern Våren 2015: 28.2-1.3., 7-8.3., 13-14.3., 14-15.3.

Måndag 16.3 Gemensamt dagsprogram och även tid för eget program Avfärd kl. 16.30 med TallinkSilja, buffetmiddag ombord Ankomst till Helsingfors kl. 18.30

Vi förbehåller oss rätt till ändringar.

Pris: 250 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 49 € I priset ingår: Helsingfors-Tallinn-Helsingfors med TallinkSilja, övernattning i dubbelrum inkl. frukost på Tallink City Hotel, buffetfrukost och -middag, parkettbiljett till Fantomen på operan, middag på hotellet, dagsprogram och inträden och busstransporter i Tallinn.

Hälsoresor till Pärnu En veckas skön avkoppling i Pärnu.

Välj mellan olika Spa-hotell.

Vårens avgångar: 21.2., 21.3., 11.4., 25.4.

Festlig nyårsresa till Pärnu

SPF:s reseledare med på resan.

Kombinera spa med nyårsfirande i Pärnu!

27.12.2014-3.1.2015 KKV 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Anmälningar och förfrågningar: Friman resor, tfn 019-248 1090, info@frimanresor.fi

Se flera resmål på vår hemsida!

www.ot-resor.fi Tel. 06- 318 4000

14 – GOD TID

9/2014

Foto Saxå Bruk

Antik-, kultur- och matresa till Sverige 4–8.5.2015 Kom med på en intressant och mångsidig resa med Bernt ”Morre” Morelius som expert. Den här gången rör vi oss norr om Vänern mitt i Sverige i närheten av Grythyttan.

Reseprogram 4.5 Kl. 17.30 Avfärd med Viking Lines Mariella från Helsingfors.

Buffetmiddag. Välkomsttillfälle på konferensavdelningen.

5.5 Dagsprogram. Inkvartering och middag på Saxå Herrgård. Efter middagen kåserar ägaren av Saxå Bruk, måltidsprofessorn Carl Jan Granqvist om Saxås historia.

6.5 Visning av Måltidens hus i Grythyttan med bl.a. kokboksmuseet. Besök i Gastronomiska Teatern, därefter kaffe på Loka Brunn i trolska Bergslagen. Fyra rätters ”historisk” middag på Saxå slott.

7.5 Dagsprogram. Mariella avgår kl. 16.30. Specialkomponerad a la carte-middag. Avslutningstillfälle på konferensavdelningen.

8.5 Ankomst till Helsingfors kl. 10.10 Spf:s reseledare Maj-Britt Paro med på resan.

Pris: 965 € i dubbelrum/B-dubbelhytt, tillägg för enkelrum/-hytt 210 € I priset ingår resor, måltider och inträden enligt program.

Anmälningar och förfrågningar: Friman resor, tfn 019-248 1090, info@frimanresor.fi

Bornholm 18–24.8.2015 Bornholm, även kallad Solskensön, bjuder på både fina natur- och kulturupplevelser. Ön har ett mycket varierande landskap från branta klippor och ljungbevuxna heder till långa sandstränder.

I huvudstaden Rönne, med anor från 1200-talet, finns mycket att se; korsvirkeshus, ett flertal muséer, småbåtshamnen, St. Nikolaikyrkan och gågatan med små butiker och caféer.

Program 18.8 Avfärd med M/S Mariella kl. 17.30 från Helsingfors. Middag ombord 19.8 Bussresa till Kalmar med övernattning på Kalmarsund Hotell. Middag på hotellet 20.8 Avfärd från hotellet. Besök i Karlskrona och det berömda Marinmuseet. Färja från Ystad till Rönne kl. 18.30, middag ombord. Logi på fyrstjärniga hotell Griffen i Rönne. Hotellet ligger 100 m från stranden.

21.8 Guidad rundtur i Rönne, besök i en privat trädgård och Hammerhus fästning. Vi tar kustvägen till Gudhjelm och besöker Helligdomsklipporna. Middag på hotellet.

22.8 Guidad rundtur till Dueodde, den långa sandstranden med sin fina vita sand. Besök i kuststäderna Nexö och Svaneke samt Snogebæk fiskeläge. Lunch i ett fiskrökeri. Färden fortsätter till en vingård, museet Bornholms Teknisk Samling och till Østerlars rundkyrka. Middag på hotellet.

23.8 Avfärd kl. 6.30 från Rönne till Ystad. Bussresa till Stockholm. Avgång kl. 20 med M/S Amorella till Åbo. Middag ombord.

24.8 Ankomst till Åbo kl. 7.35. Busstransport till Helsingfors.

Pris: 830 € i dubbelrum/-hytt. Tillägg för enkelrum/–hytt 317 €.

I priset ingår resor, logi, 6 x frukost och middag, 2 x lunch, guide, inträden, vinprovning och egen buss.

Reseledare från SPF med på resan.

Anmälningar och förfrågningar: Catharina Hindrén tfn 050 328 1209, catharina@hindren.fi

Kulturresa till natursköna Slovenien 7–14.10.2015 Kom med till det natursköna Slovenien med de Juliska alperna, det Adriatiska havet och vacker natur. Vi gör ett besök i Kroatien och Venedig, besöker Europas största droppstensgrottor och mycket mera.

Program 7.10 Avresa kl. 8.10 till Ljubljana. Bussresa till semesterorten Portoroz. Inkvartering på fyrstjärnigt badhotell.

Välkomsttillfälle och middag på hotellet 8.10 Guidad tur i Portoroz. Båttur till staden Piran, en arkitektonisk pärla. Guidad rundvandring i staden 9.10 Heldagsutflykt till Kroatien med staden Porec, Pazin och besök på lantgård 10.10 Ledig dag/utflykt till staden Koper. Middag på hotellet.

11.10 Ledig dag/utflykt till Venedig med kanaltur 12.10 Utflykt till huvudstaden Ljubljana och droppstensgrottorna, besök hos en finsk-slovensk familj på en gård 13.10 Utflykt till Bled och de fantastiska alplandskapen och besök i nationalparken Triglav. Övernattning i Bled.

14.10 Hemresa från Ljubljana Pris: 1 535 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 170 €.

I priset ingår: Flygresor, transporter enligt program, logi, halvpension, måltidsdrycker sista kvällen, Besök och inträdesavgifter, svenskspråkig guide och reseledare från SPF. Minimiantal deltagare 20 personer.

I priset ingår inte reseförsäkring, utflykter till Koper (30 €) och Venedig (120 €), kabinhissavgift i Triglav.

Anmälningar och förfrågningar: SPF, Veronica Biaudet tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi

GOD TID

WIKSTRÖM´S BUSSTRAFIK KOM MED TILL HOLLAND OCH BLOMSTERPARADEN 20-28.04 2015 Nordsjövallen , Keukenhof,Delft,Panorama Mesdag,Kanaltur Finnlines tur/retur HelsingforsTravemynde Anm.+närm.info:Catharina Hindrén 0503281209.catharina@hindren.fi

WIKSTRÖMS BUSSTRAFIK Ab Ett komfortabelt sätt att resa !

Resor

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

26-28.1 RESETRÄFF-kryssning till Stockholm 15-29.3 Solsemester på Teneriffa 23-30.3 Madeira 19.3 Svensk danskryssning med Viking XPRS 19-23.4 Sparesa till Toila med Anneli Hofer 19-26.4 Mat- och kryddresa till Leros 22-29.4 Kultur- och kulinarisk resa till Balkanbergen 3-13.5 Foto- och upplevelseresa till Leros 3-13.5 Skriv- och upplevelseresa till Leros 12-19.9 Semester- och kulturresa till Leros 18-25.9 Segling i Göran Schildts kölvatten i Bulgarien

frimanresor.fi Sandövägen 23,10900 Hangö

19.–20.12.

20.–21.12.

30.1.–2.2.

6.–8.2.

14.–15.2.

6.–10.3.

19.–22.3.

27.–28.3.

2.–9.4.

8.–12.4.

14.–21.4.

2.–11.5.

3.–9.5.

16.–17.5.

16.–25.5.

6.–15.6.

10.–15.6.

27.7–2.8 9.–14.7 3.–9.8 18.–23.8

Mamma Mia, Helsingfors, några platser kvar Mamma Mia, Helsingfors, några platser kvar König Ludwig Lauf Jokkmokks vintermarknad Mamma Mia, Helsingfors Vasaloppet (5 platser kvar) Birkebeinerrennet Vårträdgård i Helsingfors MC repetition i Nice Påskresa till St Petersburg Upplev våren i Holland Kroatien kryssning Resa till Svir Mamma Mia, Helsingfors Kroatien kryssning Kroatien kryssning Vätternrundan Resa till Nordkalottens fronter Vandringsresa till St Moritz Vandringsresa till Österrike Fjärrkarelen

Tel Hangö 019 - 248 1004 Tel Ekenäs 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

i tillsammans! v r e s re Nu Julklappstips:

ett resepresentkort från oss – en populär gåva!

Vasa 020 7434 520 Närpes 020 7434 530 Nykarleby 020 7815 360

www.istravel.fi

FO 2479701-8 KKV 2210/14/Mj

God Jul och Gott Nytt År

Jag ska hjälpa dig med internet Facebook smarttelefon pekdator bärbar dator bordsdator eller med alla ovannämnda

Tackar för det gångna året och tillönskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År!

Peter Söderqvist 0500-162 120 Vasa, touring.partner@kolumbus.fi

God Jul!

God Jul önskar:

Gläd någon med ett SeniorSurf-julkort www.vtkl.fi/seniorsurf Facebook:SeniorSurf Suomi Twitter:SeniorSurf Finland

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi

Tag kontakt, vi kör bl.a. * dagsutflykter * teaterresor * utlandsresor Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Trollbergsvägen 15, 10650 EKENÄS magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

ve - Upple n e n Tel. 09-221 4471 Minwww.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

HÄLSORESA PÅ TERVIS SPA 22-28.2.2015 529€

God Jul & Gott Nytt År

Kontakta oss för mer information!

resor för grupper i över 30 år www.lindelltravel.fi 0443 14 15 16

9/2014 – 15

Ladda ner gåvokortet gratis från www.vtkl.fi/seniorsurf och ge av din tid och kunskap till något som behöver hjälp med IT.

BUSS-BÅT-HELPENSIONLÄKARBESÖK + 6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS-KARIS- KYRKSLÄTT O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

PARTOURS

Pargas, 0440 524911 partours@parnet.fi

16 – GOD TID

9/2014

Pälsatelje´ RBA.

Var olyckan framme?

Måttbeställda päls- Turkis ja nahkao läderkläder,päls- vaatteita tilausomändringar.m.m. työnä. y.m Nedervetil.

Tel.06-864 8370, 040-570 7808

Patientjuristerna hjälper dig vid handläggandet av personskador till följd av: patientskada, läkemedelsskada, olycksfall, trafikolycka, m.m.

Telefonrådgivning på svenska: vardagar kl. 9-17 på numret 0600-13636 (2,20 euro/min +lna) ARVS- OCH FAMILJEJURIDIK

www.potilaslakimiehet.fi

Bouppteckningar, arvskiften, testamenten m.m.

Aktia Bank Abp Private Banking Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313* Vasa, tfn 010 247 5185*

Helsingfors Finlands

Familjejuridik

Filip Markelin

Vicehäradshövding Patientjurister 0400 464899 filip.markelin@perhejuridiikka.fi

*Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

www.perhejuridiikka.fi

JURISTBYRÅ BERNDT HOLMSTRÖM Tidsbeställning:0440 471 235 Centralgatan 79, 10300 Karis

God Jul & Gott Nytt År

Sagalunds JULBOD fylld av julstämning för en var

u

Vill d

God Jul & r Gott Nytt Å

? prata

Vi hjälper dig i livets alla skeden!

evangelisk-lutherska församlingar Hautaustoimisto - Begravningsbyrå Optisk specialaffär

Z

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

09-298 1927

Lindqvist

DONATIONER OCH TESTAMENTEN för sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten. Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev. Tag kontakt med VD Katarina Heikius, tel. 0500-167 063 Vasaesplanaden 16, Vasa

kväll e j r a V -24!

0 2 . l k

www.sagalund.fi 02-42 1738

Högskolestiftelsen i Österbotten mottar

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa

* Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

BEGRAVNINGSBYRÅ J.A. ENEBERG

knepiga Har du m skog? o r o g frå våra Kontakta iskutera ch o d rådgivare gsfrågor. o k s a in d

Hur står det till med din skog?

Kundtjänst: 029 432 407 kundtjanst@skogscentralen.fi

Använd MinSkog.fi när du planerar dina skogsarbeten. Bekanta dig med tjänsten på adressen www.minskog.fi.

www.minskog.fi | www.skogscentralen.fi | www.metsäkartta.fi

Tel. 018-19 028, 040-709 8392 Mariehamn

Tryggare kan ingen vara Vill du stöda finlandssvenskt kyrkligt arbete − ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Tfn. 050-356 2475 Mannerheimvägen A 9, 00100 Helsingfors Sandvikskajen 13,16 00180 Helsingfors

GOD TID

9/2014 – 17

BOENDE

Hur kan vi spara energi?

I en tidigare kolumn berördes principerna inom

energihushållningen i hus och bostäder. Här skall vi granska de praktiska energisparåtgärderna. Moti­ ven för energisparåtgärderna är av tre slag: dels skall vi spara pengar genom att minska eller förändra energiåtgången, dels skall vi minska de miljöbe­ lastande verkningarna genom att skära ned ener­ giåtgång och utsläpp, och slutligen skall vi stödja självförsörjning inom energihushållningen.

Energisparåtgärder borde bedömas också ur eko­

nomisk synvinkel. Då skall både långsiktsekonomi och investeringskostnader beaktas. Den som väljer direkt elvärme prioriterar de låga investeringskost­ naderna; väljer man en värmepump med bergvär­ me prioriterar man långsiktsekonomin. Lönsam­ heten beror alltså av anläggningskostnaden och det kommande energipriset. En känslighetsanalys borde genomföras för alla åtgärder. Hur påverkas total­ ekonomin om tekniska komponenter måste bytas vart sjunde år, eller om elpriset fördubblas? Hur påverkas inneluften av den lösning vi har valt?

Några åtgärder kan spara energi och pengar utan att

vi behöver anstränga oss. Ett antal apparater i bosta­ den förbrukar i sitt så kallade ”stand by”-läge 5–10 procent av den normala förbrukningen, så vi skall gärna försöka minska på ”stand by”-funktionen.

Luftfuktare skall vi undvika helt; en stor grönväxt kostar i inköp och drift en bråkdel av luftfuktaren, och grönväxten brukar bidra till ett behagligt inne­ klimat. En tumregel säger att belysningen kan svara

för en tredjedel av hushållets elförbrukning, och man sparar både el och pengar genom att byta glöd­ lampor och halogenlampor mot energisparlampor eller LED-belysning av välkänd, god kvalitet.

Följande tumregel är att värme och kyla vanligen

kräver mer och dyrare energi än mekanisk rörelse.

Här är syndabockarna lägenhetsbastuns ugn, tork­ tumlare och torkskåp för textiler samt eventuella gamla frys- och kylskåp. Stora mängder is i frys­ skåpet och vid dess dörr vittnar om att skåpet är i dåligt skick och kanske också illa skött. Moderna diskmaskiner och tvättmaskiner har långa program med måttlig temperatur och måttlig vattenmängd, och sådana program är energisnåla. Elektrisk golv­ värme i badrum samt eldrivna handdukstorkar skall vi hantera med försiktighet; vardera kan ”glömmas” och kostar då i värsta fall hundratals euro årligen.

När det gäller de många små hushållsmaskinerna

Välkommen till Brummerska hemmet i västra Baggböle Hemmet erbjuder tryggt boende för dig som funderat på en boendeform där man inte behöver bekymra sig för matlagning, städning och tvätt. Hemmet erbjuder omsorg dygnet runt och program.

Serviceboendet Stjärnan erbjuder 22 bostäder med plats för totalt 24 personer och i hemmets gruppboende Björken vårdas de som lider av minnessjukdom.

Vill du veta mera? Pia Ahl, tfn 040 74 94 194, e-post pia.ahl@folkhalsan.fi

God Jul & Gott Nytt År

Du svensktalande helsingforspensionär, känner Du dig ensam och otrygg eller kan Du inte längre bo hemma... Kom då till tryggt serviceboende!

KRISTINAGÅRDEN i södra Haga kan erbjuda Dig

en- och tvårummare med kort varsel. Även tillfälligt boende är möjligt. Hemmet, som har eget kök med god mat, ligger vid en naturskön park och nära viktiga servicepunkter. Även goda bussförbindelser till centrum av H:fors.

Tag kontakt med vår föreståndare Catja Mantere tel. 09-587 6767 God Jul & Gott Nytt År Hemsida www.kristinagarden.fi

(vattenkokare, kaffekokare, mikrougn, brödrost, dammsugare och så vidare) i hemmet, är det bra att använda maskinerna effektivt; energiförbruk­ ningen på årsbasis är ändå låg. För exempel­ vis två olika dammsuga­ re med effekterna 1 000 Watt och 1 500 Watt är den årliga skillnaden i elkostnad av storleks­ klassen 15 euro.

BENGT-VILHELM LEVÓN

Gemenskapsboende i Seniora i Ekenäs På vårt gemenskapsboende kan du bo om din funktionsförmåga och ditt hälsotillstånd är sådant att du kan klara dig med på förhand överenskomna tjänster dagtid.

Du bor i ett eget, trivsamt rum med badrum och toalett och helinackordering.

I det ingår bland annat samtliga måltider, städning, tvätt av kläder och trygghetsalarm.

Beträffande övrig service, omsorg och tillsyn kan du välja ett alternativ som motsvarar dina önskemål.

Mer info: Susanne Lindgren 044 788 6041, susanne.lindgren@folkhalsan.fi Bo hemma – på Folkhälsan

God Jul & Gott Nytt År

Ledig lägenhet i serviceboendet Fridhäll på Blomsterfonden i Kottby i Helsingfors

Serviceboendet Fridhäll erbjuder boende inklusive helinackordering, till personer med en funktionsförmåga och ett hälsotillstånd som ger förutsättningar att klara sig med det tillfälliga stöd och den handledning som står till förfogande då personalen på enheten under dag och kväll består av en person. I helinackorderingen ingår måltider, allmän omsorg, städning en gång i veckan, byktjänst, sjukskötarens tjänster, socialrådgivning, alarmklocka och programverksamhet. I avgiften ingår dessutom kostnaderna för värme, el och vatten.

MARIAHEMMET Serviceboende Ebba Braheespl.11 68600 Jakobstad tel. 067236012 / 050-5274212 kansli 044-7471399 personal,kök,nattjour

mariahemmet1@multi.fi God Jul & Gott Nytt År

Nattetid finns alarmsystem för hjälp vid akuta situationer.

Vill du veta mer: Monica Ståhls-Hindsberg, tfn 09 77712 213, 044 333 1628, monica.stahls-hindsberg@folkhalsan.fi

God Jul & Gott Nytt År

Hyresbostäder i Nykarleby Topeliusesplanaden 7, 66900 NYKARLEBY Tfn (06)785 6100.

Fax (06) 785 6199 nykarleby.bostader@nykarleby.fi www.nykarlebybostader.fi God Jul & Gott Nytt År

God Jul & Gott Nytt År

Söker du ett naturskönt boende med tillgång till allsidig service, utförd av kompetent personal?

16 lägenheter omfattande 37 kvm, 2 lägenheter 54 resp. 56 kvm.

För närmare info, tag kontakt:

Benita Rönn, föreståndare Hedbo Seniorboende, Jerikovägen 1, Sandsund Tel: 06-723 1855 68600 JAKOBSTAD

18 – GOD TID

9/2014

Att minnas är att närma sig sitt liv – Ett sätt att minnas är att ta sina drömmar på allvar, säger Claes Andersson, författare och psykiater.

Drömmarna kan vara en nyckel till att komma ihåg saker i sitt eget liv.

Minnen och drömmar har uppenbara samband. ”Vad är ett minne som nästan har bleknat” frågar Mia Damberg. Kan man lita på sådana minnen? Mia Damberg, textilkonstnär och foto­ graf bosatt i Vasa, utforskar min­ net i sin utställning Minnesfragment som visas på Villa Gyllenberg i Hel­ singfors till 18.1. 2015.

Mia Damberg har tidigare job­ bat som mentalvårdare. Hennes arbetsmetod utgår ifrån det under­ medvetna. Hon vill tackla svåra känslor och minnen, ofta förknip­ pade med barndomen, och bearbe­ ta det förträngda. Hennes fotogra­ fier visar människor, oftast kvinnor i olika situationer med ryggen mot betraktaren. Vi får själva tolka bil­ den utgående från de fragment av minnen som fotografiet väcker hos oss, associera fritt, det finns inga rätta eller felaktiga tolkningar och minnen.

Tydliga och rätta minnesbilder finns inte heller för Mia Damberg själv. ”Det växte pioner längs sti­ gen fram till huset. Hur kunde de dofta så kraftigt? Och hur var det med huset? Jag är inte säker på om det var svart trots allt, det var kan­ ske gult, eller rentav rött...” beskri­ ver hon egna skuggor av minnen i utställningskatalogen.

Sue Cedercreutz-Suhonen är guide på Villa Gyllenberg och har tillsammans med besökare gjort många minnesresor bland fotogra­ fierna.

– Det har inte varit alldeles lätt att som guide presentera Mia Dam­ bergs bilder eftersom sanningen bakom dem inte är entydig, man måste låta människorna själva upp­ leva. Det kan handla om självupp­ levda saker, men också om någon­ ting som man bara känner starkt för.

Sue berättar om egna associ­ ationer inför bildserien Tystnad som består av möbler övertäckta med vita skynken, som möblerna i en gammal sommarvilla.

Claes Andersson

Mia Damberg, Family, 2014, diasec

– När jag såg det här fick jag en känsla av att jag går med mina syst­ rar, vi är tre systrar, jag går in i vårt forna barndomshem som kunde ha sett ut så här. Vi skulle sedan säga hur vi associerar, både till rummet och till föräldrarna, och jag vet, för vi har diskuterat gemensam­ ma minnen förut, jag vet att vi alla skulle ha olika minnen. Det är så att vi nästan känner att vi har vuxit upp i olika hem, att vi har haft olika föräldrar, så olika minns vi.

Claes Andersson har liknande upp­

levelser. Han och hans äldre syster har helt olika minnen av barndoms­ hem och föräldrar.

– Nej minnet är inte pålitligt, säger han, men det är ändå bra att försöka minnas så gott man kan.

Jag tror att det är mycket nyttigt.

Det finns olika saker som väck­ er minnena, olika minnesimpulser.

Det kan handla om ljud, om dofter och lukter eller om synintryck, kan­ ske minnen av beröring.

– Jag tror att det mera än syn och hörsel handlar om vår näsa. Åtminstone för min del så förknip­ par jag tidiga minnen med söndag­ morgnar och mammas nygrädda­ de örfilar. Det är den doften, och att få ligga i mammas och pappas säng och uppleva den här fullkom­ liga tryggheten, det är väldigt tidiga minnen för mig. Om man frågar människor vilket som är deras för­ sta medvetna minnesupplevelse så har de flesta något sådant här allra första som de minns.

Men jag tror inte att de är de all­ ra tidigaste minnena. Jag tror abso­ lut att vi har väldigt diffusa och vaga

minnen i muskler och senor som hänför sig till tiden innan vi föddes.

Det är ju svårt att bevisa, men jag har tänkt att det är ett slags uråld­ riga förnimmelser som man har i kroppen. När vi sover kurar vi ihop oss i fosterställning och det ger oss trygghet.

Vi tar ett steg vidare med de med­

vetna minnesupplevelserna.

Det är alltså nyttigt att minnas?

– Inte bara nyttigt utan oumbär­ ligt, säger Claes Andersson. Minnet är ju väldigt konstigt konstruerat.

Jag har försökt skriva några själv­ biografiska böcker och då har jag suttit mera systematiskt och försökt komma ihåg tidiga upplevelser och känslor. Då har jag märkt att när jag har börjat skriva ner till exempel om bombardemangen i Helsing­ fors, när vi vaknade av att fönster­ rutorna kom in på Högbergsgatan där vi bodde och vi måste rusa ner i källaren, då har jag märkt att när jag skrivit ner det mera detaljerat så händer det någonting: via det här ena minnet så börjar jag plötsligt minnas en massa andra närliggande saker. Plötsligt kan jag som vid en arkeologisk utgrävning muta in all­ deles nya områden som jag inte haft en aning om att jag mindes. Så kan det avslöjas helt nya saker i ens liv.

Genom att minnas kan man kanske förstå sig själv lite bättre.

Man kan få syn på en struktur i sitt eget liv, vilka händelser som har varit vändpunkter eller avgörande för framtiden. Vilka drömmar och visioner och önskemål som har gått i uppfyllelse – och vilka som har misslyckats. Det här är ju viktigt

också för att vi ska kunna skriva ner och förmedla våra egna livsupple­ velser vidare till närstående, eventu­ ella barn och barnbarn, speciellt nu när hela vår kommunikation annars är digitaliserad och försvinner upp i någotslags cyberrymd.

– Jag tror att det är ännu viktiga­ re nu än tidigare, säger Claes, att ha någonting att berätta och skriva om det. Att minnas är ju identiskt med att formulera sig, att söka, iden­ tiskt med att skriva, att läsa. Det är samma process. För det mesta är det också helande och läkande att minnas.

– Visst, svarar han på min fråga, kan det också vara upprivande och söndrande – men för det mesta är det någotslags upplevelse av katar­ sis när man verkligen tror sig förstå nya saker i sitt liv.

Kan man räkna med att det man

minns och skriver ner om sitt liv också är intressant för andra?

– Visst, i den mån våra gemen­ samma upplevelser är intressanta för varandra. Det är klart att det blir mera intressant om man lyck­ as skriva så att det blir fattbart och levande för andra. Där gäller det att försöka hitta sitt eget språk, inte konstra till det utan skriva enkelt på det egna språket och med de egna orden, rakt på sak, inte göra det märkligare än det är.

Man kan vara rädd för att läm­ na ut sig själv och andra i det man skriver. Hur försiktig ska man vara?

– Jag tror att rädslan att utlämna sig själv är väldigt ambivalent. Det finns ju alltid en tillfredsställelse i att få formulera sig, att få någotslags

svar, respons som när ett litet barn ropar så vill det ha ett svar. Jag tror inte alls att det är så att människor vill skriva enbart för skrivbordslå­ dan. Det finns också alltid en öns­ kan att bli läst.

Det är klart att man inte ska skriva sådant som andra inte ska få reda på.

Men det finns också en lust och ett nöje att exponera sig, att skriva om sig själv och sina relationer. Men visst ska man akta att man inte skadar sådana människor som fortfarande lever och inte alls vill bli omskrivna.

Jag själv kunde aldrig skriva om mina föräldrar så länge de levde, men nu tycker jag att jag inte mera har det ansvaret och då kan jag skri­ va så uppriktigt som möjligt. Det är ju också så att med åren, när man själv blir äldre så förändras ens syn, man förlorar en del av sin kritisk­ het och aggressivitet och börjar för­ stå sina föräldrar på ett annat sätt.

Finns det något knep för att få i

gång skrivandet om sitt liv och sina upplevelser?, frågar jag med tanke på GOD TIDs aktuella skrivtävling.

– Det är väl bara att sätta sig ner på sin stjärt, ta penna och papper eller dator och försöka övervinna skriv­ motståndet. Det viktiga är att få ner det första, de första orden. Sedan när man har den där lilla ordkroppen där så är det mycket lättare att bearbeta den, också om det känns dåligt det första man skriver ner. Det kan vara formlöst och otympligt, men sedan när man har den, så kan man ungefär som med en degklump knåda ut den och forma den och göra alltmöjligt med den – och låta den växa.

CITA REUTER

GOD TID

9/2014 – 19

Nära dig, därför också förmånligare.

Go

ul dJ

&

ytt N t t Go

CITY

FLYTT

Förenklade villkor för bostadbidrag Lagstiftningen om bostadsbidraget för pensionstagare förenklas och grunderna klarläggs från och med årsskiftet.

Bestämmelserna om bostadsbi­ drag för pensionstagare förenk­ las vid årsskiftet. I bakgrunden finns ändringarna i det allmänna bostadsbidraget Ändringarna för­ enklar både sökandet och bevil­ jandet av båda dessa bidragsfor­ mer.

Från bostadsbidraget för pen­ sionstagare slopas den nuvarande åldersgränsen på 65 år. I fortsätt­

ningen knyts rätten till bostads­ bidrag för pensionstagare tydliga­ re till erhållande av pension. Om pensionären har små inkomster och får ålderspension, garanti­ pension, familjepension eller sjukpension till fullt belopp, kan man ansöka om bostadsbidrag för pensionstagare från FPA. – Liksom alltid i lagstiftning finns det undantag. I vissa situ­

ationer kan en pensionär fortfa­ rande få allmänt bostadsbidrag, konstaterar planerare Katri Sil�lanpää från FPA. – Om du enbart har deltids­ pension eller partiell invalidpen­ sion, kan du ansöka om allmänt bostadsbidrag. Det kan du också göra om det i hushållet bor någon som är berättigad till allmänt bostadsbidrag. Men om du bor ensam eller med din maka/make och du får pension som berättigar till bostadsbidrag för pensionsta­ gare är det alltid bostadsbidrag

för pensionstagare som gäller dig.

I och med reformen slopas rätten att välja mellan bostadsbi­ drag för pensionstagare eller all­ mänt bostadsbidrag. I vissa situa­ tioner kan pensionstagaren välja vilket slags bostadsbidrag han vill ha. I fortsättningen kom­ mer exempelvis barnfamiljer att endast få allmänt bostadsbidrag.

– För övrigt är förutsättning­ arna för beviljande som förut, tex. egendom inverkar på bostadsbi­ drag för pensionstagare liksom tidigare, fortsätter Sillanpää.

Lagändringen om bostadsbi­ drag för pensionstagare träder i kraft 1.1.2015. Lagändringen avbryter inte utbetalningen av förmånen och man behöver inte ansöka om bostadsbidraget på nytt. Eventuella ändringar beak­ tas vid följande justering som görs åren 2015–2016.

Ytterligare information http://www.fpa.fi/boende http://www.kela.fi/web/sv/ bostadsbidraget-fornyas-1.1.2015 (FPA)

TV-figurerna ersätter släkten När jag var liten fanns det mycket fastrar

och mostrar och eftersom jag var en god lyssnare fastnade mycket av vad de sade.

Länge återkom bilderna av alla dessa tan­ ter och farbröder i mina fantasier och bil­ dade bakgrund till det som blev min värld.

Nu är de flesta döda och jag fyller min tid som pensionär med att titta på tv-serier som jag köpt i dvd-form och kan titta på många gånger.

Min barndomsvärld från Tempelgatan, Tölö

torg och Barösund blir allt dimmigare och i diset hörs rösterna allt svagare. Vemodigt.

I stället växer sig bilderna av Tony Sopra­ no, Frasier, Morse, gängen från Aidensfield, Friends, Heimat, Berlin Alexandersplatz, släkten Forsyte och ett tjugotal andra favo­ ritserier allt starkare.

Det känns i själva verket alldeles fel att tv-bolagens påhittade figurer, de må vara hur litterära och klassiska som helst, skall kunna tränga bort mina gamla släktingar, familjemedlemmar och vänner bara för att de senare råkar vara döda.

Och dessutom finns de inte på dvd – vil­ ket kanske är alla de gamla människornas största brist.

Den som inte är filmad försvinner när den sista som sett den blir senil och dör.

Sedan återstår bara ett namn på en gravsten så länge det finns någon som står framför gravstenen och undrar ”Vem var det – ett så konstigt namn”.

En blåsig dag faller gravstenen omkull och förs till en hög där man hämtar material till nya gravar. Men filmerna har behandlats med kemikalier och bevaras för evigt, kan­ ske i en grotta eller bara som en elektrisk impuls i ett cyberminne i rymden.

Men alla mina unika erfarenheter och reflek­

UPPSNAPPAT

Om julklappsrim Som alla vet drar det ihop sig till jul. Detta aktua­

liserar två (ofta svårbesvarade) frågor. 1. Vad skall jag ge? 2. Vad vill jag själv ha? I vårt så kallade pryl­ samhälle börjar ju de flesta ha det mesta. Så allde­ les lätt är det inte.

Om man dessutom har ambitionen att svarva ihop något slags rimmat bihang till julklapparna kan det bli ännu besvärligare. Någon stor poesi behöver det naturligtvis inte vara, men någon liten finurlighet skadar aldrig. Själv har jag visserligen den erfarenheten att intresset för paketets innehåll lätt överträffar förtjusningen över det vidhängande rimsmideriet. Försöka duger ändå alltid.

alla snören och rosetter är vederbörligen avvecklad står mottagaren där med en – plånbok!

Ibland måste innehållet ändå avslöjas i förväg. Själv har jag en jul skaldat sålunda: ”Liksom många år till­ förne / avriv alltid nedre hörne´ / Hitta så i din kalen­ der / varje vecka, en i sänder .” Ger man en almanacka år efter år så är det inte så lätt att förnya sig.

Redan för många år sedan hörde jag berättas att den svenska skalden Esaias Tegner hade gett en av sina söner ett paket med följande föredöm­ ligt korta rim: ”Denna gåvas syftning / är en högre lyftning.” Innehåll: Ett par hängslen!

Idealet är förstås om versmakeriet inte strax avslö­

God jul allesamman! För­

jar vad paketet innehåller. Till exempel: ”Fast den mycket pengar kostar, / står den bara där och ros­ tar.” Julklappen var en brödrost! Eller ett annat exempel. ”Denna bok har inga mord, / ingen kär­ lek, inga ord.” När den sinnrika paketeringen med

sök gärna rimma litet, det kan ge också en mera anspråkslös gåva en liten guldkant.

ANDERS G. LINDQVIST

tioner av släkt och vänner är tydligen utplå­ nade och inte ens den skickligaste datornis­ se kan återkalla dem. Är det bara det som sparas som har ett värde?

Förtvivlat försöker jag hålla kvar 50och 60-talet i minnets irrgångar. Varje gång något nytt tomrum slås upp blir jag besvi­ ken. Hur gjorde folk förr när de inte ens som tröst kunde grä­ va ner sig i fiktio­ nens värld?

STURE GADD

År

20 – GOD TID

9/2014

Tuomas Westermarck nära döden tre gånger Barnläkare Tuomas Westermarck har varit nära döden tre gånger. Varje gång har han klarat sig som genom ett under.

Explosionsolyckan på Drumsö för 65 år sedan höll på att kosta honom livet. Under vården på intensivavdelningen glömde man att koppla in syrgasapparaten efter ett ingrepp. 1955 blev Tuomas påkörd av en bil när han körde skoter.

Vi samtalar i Tuomas Westermarcks hem i Borgå. Ogärna vill han berät­ ta sitt livs historia men efter tvekan går han med på det.

– Det är viktigt, säger han, att visa att man inte ska ge upp hur mörkt livet än kan te sig. Man ska tro på sig själv och sina möjligheter. ”Bensintunnor exploderade” ”Fem småpojkar i åldern 7–11 år blev igår svårt brända vid en explosionsolycka på Drumsö, vars bakgrund blottar en häpnadsväckande oansvarighet på två olika håll. Gossarna kom nämligen under sin lek vid Drumsövägen 18 i kontakt med två tunnor innehållande bensin och denaturerad sprit, vilka förvarades helt oskyddat utanför Oy. A. Urho Ab:s metallfabrik i samma gård. …

Hjärtslitande scener utspelades på gårdsplanen då olycksoffren omvärvda av lågor och under höga rop på hjälp flydde från explosionsplatsen. …

Svårast skadad blev 7-åringen Erkki Rauniomäki, som fick svåra brännskador i ansiktet samt på händer och fötter. Han fördes i likhet med 9-åringen Seppo Kääriäinen som har brännsår på fötterna till Maria sjukhus. Till Röda korsets sjukhus fördes svårt skadade 6-åringen Ola Karumo, som är illa bränd i ansiktet samt på händer och fötter, samt 9-åringen Antti Mäki och 11-åringen Tuomas Westermarck, vardera svårt brända.”

Upptakten för vårt samtal var ovan­ nämnda referat i Hufvudstadsbla­ det (Hbl) av den 31 maj 1949 om den fruktansvärda olyckan. Tuo­ mas Westermarck och Seppo Kääriäinen klarade sig som genom ett under medan Ola Karumo, Erkki Rauniomäki och Antti Mäki avled strax efter olyckan. Där ingår ock­ så ett uttalande av brandmästaren Carl-W. Åström som ledde utryck­ ningen. Han ansåg att det var farligt och vårdslöst att förvara tunnorna på gården av vilka en del innehöll avfallsbensin. Händelsen polisan­ mäldes omedelbart.

Hbl skriver också att invånar­ na var indignerade över att terras­ sen där barnen brukade leka hade varit avstängd en längre tid och att barnen därför var hänvisade till den livligt trafikerade Drumsövä­ gen eller till den osunda gården där tunnorna förvarades.

Tuomas berättar att den ödesdigra dagen, strax innan skolavslutning­ en, för alltid har etsat sig i hans minne. Även om det i år har för­ flutit 65 år sedan olyckshändelsen så aktualiseras den när man har sina vägar förbi den aktuella fastigheten.

Och det sker ofta eftersom gården är centralt belägen med en busshåll­ plats strax intill.

Eftersom terrassen där gårdens barn brukade hålla till var avstängd så lekte barnen på gården där tunnor­ na hade fångat deras intresse. Poj­ karna ville närmare undersöka dem och för att se bättre så tände någon av dem på en tändsticka som han sköt in i tunnan. I samma ögon­ blick var katastrofen ett faktum.

Tunnorna exploderade i ett flam­ mande eldhav. De skräckslagna pojkarna sprang iväg så fort de bara kunde medan eldslågorna hade fat­ tat tag i dem likt brinnande facklor.

Tuomas Westermarck, andra­ klassist i Lönnbeckska samskolan ”Lönkan”, hade sällat sig till de lekande pojkarna förväntansfyllda och upprymda inför den föreståen­ de skolavslutningen och Den blomstertid nu kommer. När det smällde hade han bara en tanke och det var att springa, springa, springa bort från eldhavet med eldslågorna i benen. Räddningen var en kvin­ na från gården som snabbt kom till hans undsättning med ett klä­ desplagg som hon försökte kväva elden med.

Ambulanser När Tuomas mor kom hem med bussen från ”stan” (Helsingfors) efter att ha uträttat några ärenden möttes hon av ambulanser med påslagna sirener. Inte anade hon då att hennes äldsta son var en av de olycksdrabbade. Tuomas far var på sin arbetsplats på Veterinärme­ dicinska högskolan i Helsingfors.

Chocken måtte ha varit fruktans­ värd.

Tuomas och den andra överle­ vande pojken, Seppo Kääriäinen, fördes i ilfart till Röda korsets sjuk­ hus. Pojkarna som var förenade i en ödesgemenskap har inte förlo­ rat kontakten med varandra. Seppo blev en av Finlands bästa paddla­ re medan Tuomas utbildade sig till barnläkare. Det var en följd av hans långa sjukhusvistelse med omfat­ tande rehabilitering.

Intensivvård Tuomas hamnade på intensivvård.

Föräldrarna informerades om att allt hopp var ute för deras son och att det bara var en tidsfråga när han skulle dö. Men som genom ett under skedde en vändning mot det bättre. Sommaren 1949 var mycket het. Massvis med flugor hade näst­ lat sig in under gipset. Flugorna lade ägg som utvecklades till larver som åt av vävnaden. Bägge extre­ miteterna var inlindade i bandage som ofta måste bytas. För att lindra

smärtan sattes Tuomas i ett badkar med varmt vatten. Behandlingen kunde ibland räcka upp till ca sex timmar.

Föräldrarna besökte sin äldsta son så ofta de kunde. Det var en tung och svår tid mellan hopp och förtvivlan. En gång råkade Tuomas far komma in i sjukrummet mitt under ett ingrepp. Det var i pre­ cis rätt ögonblick. Sköterskan hade glömt att koppla på syrgasappara­ ten efter narkosen och pojken var alldeles blå i ansiktet. Hälsotillstån­ det var kritiskt.

Professor Matti Sulamaa trod­ de inte att Tuomas skulle överleva.

Då skedde ett under. I Mässhallen hade ordnats en sammankomst då man under Billy Grahams ledning bad för svårt sjuka. Tuomas tror att hans tillfrisknande berodde på för­ bönerna.

Inget skadestånd Ekonomiskt blev de långa sjukhus­ vistelserna betungande för famil­ jen. Tuomas far hade en familj på sex personer att försörja. Inget ska­ destånd kunde utbetalas vare sig då eller senare. Orsaken var att tun­ norna var försvarsmaktens egen­ dom.

Från intensivvården blev det flyttning till ett åttapersoners rum.

Rumskamraterna var vuxna män.

Två gånger gästade döden rummet.

Inga förklaringar gavs åt Tuomas.

Han har inte heller något minne av samtalsterapi eller att han skulle ha fått hjälp med skolarbetet.

Benen bar inte Nästa flyttning blev till Barnklini­ ken. I mars 1950 blev det ett första försök att stå upp och försöka stö­ da på benen. Blodkärlen höll inte. Än en gång ett bakslag som så ofta tidigare! Tuomas drömmar om att bli löpare krossades.

En ljusglimt under den långa sjukhusvistelsen var sjukhusbib­ lioteket och bibliotekarien som regelbundet besökte avdelningen med en vagn fullastad med böck­ er. Tuomas blev en flitig låntagare.

Han minns att böckerna om Pippi Långstrump hörde till favoriterna.

I juli år 1950 fick han lämna sjuk­ huset. Morföräldrarna ville ha sitt barnbarn till Sverige. Detta för att

”Uppskakande olycka vid Drumsövägen”. Bildtexten lyder ”Polisen undersöker en av de livsfarliga tunnorna. I bakgrunden en av fabrikens arbetare, som ryckte till undsättning med skumsläckaren”.

Hufvudstadsbladet 31.5.1949

det fortfarande var kristider i Fin­ land. Nästan alla matvaror var på kort och ransonerna var små. Resan till Sverige skedde med flyg vilket var en upplevelse för trettonåring­ en. Eftersom han inte kunde gå så måste han bäras eller dras på en kärra. Han experimenterade ock­ så med att krypande ta sig fram på stjärten.

Läkardrömmar Rehabiliteringen hade lyckats så bra att Tuomas så småningom kunde fortsätta sin skolgång i ”Lönkan”.

På grund av den långa sjukhusvis­ telsen hade han blivit efter i skol­ arbetet och hamnat i en lägre klass.

Men han fann sig väl tillrätta med de nya skolkamraterna. Någon mobbning på grund av hans han­ dikapp var det aldrig tal om. Tuo­ mas försökte klara skolgången efter bästa förmåga. Han som hade vis­ tats så mycket på sjukhus drömde om att bli barnläkare.

Döden i vitögat en tredje gång Men innan det skulle han ytterli­ gare råka ut för en allvarlig olycka.

Det var år 1955. Tuomas hade bli­ vit lycklig ägare till en skoter. Vid en kurva på gamla Lahtisvägen vid Hyrylä blev han påkörd av en Mer­ cedes. Föraren stannade men fort­ satte snabbt färden då han såg poj­ ken ligga på vägen. Detta berättade en kioskinnehavare som inte hade fått upp registernumret på bilen.

Tuomas fördes medvetslös till Röda korset där han vårdade av samma läkare som hade skött honom efter explosionsolyckan sex år tidigare.

Medicine licentiat Året innan studenten testade han fordringarna för att komma in i

medicinska fakulteten genom att delta i det som var den tidens pre­ pareringskurser. År 1967 blev han medicine licentiat. Två år innan det hade han ingått äktenskap med Sinikka Jäntti. Sinikka hade som barn bott på Drumsö i grannhu­ set där biografen Kultainen Lyhty fanns, Och sedan gick det vidare av bara farten både med fortsätt­ ningsstudier och med familjebild­ ning. Han blev pappa till fyra barn. År 1980 blev Tuomas specialist i barnsjukdomar. Han tjänstgjor­ de bland annat på Helsingfors uni­ versitets centralsjukhus och som tf. överläkare på Rinnehemmets forsk­ ningscentrum. Därutöver skrev han vetenskapliga verk som med åren uppgick till cirka 400 skrifter.

Drumsö Tuomas bodde på Drumsö fram till år 1965. Det hade gått bra både för honom och för hans kamra­ ter, som det fanns gott om. Tuo­ mas anslöt sig till scouterna ”Laut­ tasaaren siniset”och församlingen ”Seurakunnan pojat”. Försam­ lingshemmet fanns i samma hus vid Drumsövägen där Tuomas med sina föräldrar och syskon fortsätt­ ningsvis bodde.

Han hade lika lätt för båda språ­ ken och har inga minnen av några som helst språkliga motsättningar på Drumsö. Man umgicks på det språket man kunde och bra gick det. Han upplevde hur stadsbil­ den på Drumsö ändrades. De gam­ la snickarglada trävillorna fick ge vika för betong. Byggboomen tog fart efter olympiasommaren 1952.

Borgå Efter år 1965 bodde familjen Wes­ termarck-Jäntti på ett antal adresser i Helsingfors.

GOD TID

9/2014 – 21

Ett presentkort är alltid lämpligt stort Tuomas Westermarck i sitt nuvarande hem i Borgå under porträttet av farfar Bjarne Westermarck som i tiderna ägde Träskända gård.

För fjorton år sedan råkade deras dotter se en annons om en lägen­ het som var till salu i ett av de älds­ ta husen vid Ågatan i Gamla stan i Borgå. Det blev köp vid första ögonkastet.

Det visade sig att Nils Westermarck som var släkt med Tuomas år 1758 (två år innan storbranden i Borgå) hade fått i uppdrag att pla­ nera området.

Tuomas och Sinikka trivs bra i Borgå.

– Det är viktigt, säger Tuomas, att sköta sin kondition och att äta en hälsosam kost.

Text och foto BENITA AHLNÄS

TUOMAS WESTERMARCK • Docent, barnläkare • Född i Stockholm 11.6.1937 • Föräldrar professor Hakon Westermarck och Ingrid Lindholm • Äldst av fyra syskon • Gift 1965 med chefsfysio­ terapeuten Sinikka Jäntti • 4 barn • Student 1959 • Medicine licentiat 1967 • Specialist i barnsjukdomar 1980 • Yrkeskarriär: Helsingfors universitets centralsjukhus och andra sjukhus Rinnehemmets forskningscentrum • Publicerat 400 vetenskapliga verk

Ge som gåva ett presentkort till Härmä Spa. Vi har många fina alternativ att bjuda på, t.ex. sköna wellnessbehandlingar, spadagar, weekendbuffé och förstås spasemester.

Gå in på våra nätsidor och bekanta dig med hela vårt utbud.

Du kan beställa presentkortet från

försäljningstjänsten tfn (06) 483 1600 eller behändigt via våra hemsidor.

y N HÄRMÄ SPA

Vaasantie 22, 62375 Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmankylpyla.fi

FRAMGÅNGSRIK BEHANDLING SEDAN ÅR 1993

BEHANDLING, SOM BOTAR* ALKOHOLISM PÅ RIKTIGT Alkoholism är en obotlig sjukdom men som går att behandla. *Av de patienter som gått igenom Minnesota-behandlingen har över 90 % fått ett behandlingsresultat mätt som kontinuerlig nykterhet.

FRAMGÅNGSRIK BEHANDLING SEDAN ÅR 1993

EN OMFATTANDE UNDERSÖKNING

Samtidig återhämtning av alkoholisten och dens närmaste som frigörande inlärningsprocess i Minnesota-behandlingen. Avhandlingsundersökning Oulun yliopisto, Oinas-Kukkonen Heikki.

Utgiven 2013, e-bok [0355-323X] I undersökningen med 144 personer som genomgått Minnesota-vården har 134 (93,1 %) fortsatt nykterhet som behandlingsresultat.

Behandlingen går på finska.

Vasunmäentie 883, 62100 Lappo • Tfn 06 433 0600 • Dejour 0400 815 307

22 – GOD TID

9/2014

Fem ungdomsår för fosterlandet Dagen då jag intervjuade prosten Bror Borgar i Åbo hade det gått exakt 70 år sen han hemförlovades efter fem år i kriget. Bror är nu 96 år och har ett otroligt gott minne. Det är som att vrida på en kran, när han berättar. Tidpunkterna, platserna, händelserna och viktiga personnamn kommer i en snabb ström. Som lyssnare är man helt fascinerad av hans berättarkonst!

I sin hemstad Vasa upplevde Bror många flygalarm och bombningar i januari 1940. Han beskriver en svart dag då 28 fiendeplan bomba­ de Vasa. Dödsoffren blev åtta, tio hus sprängbombades och femton brann ner.

Snabba ryck När han den 17 januari 1940 blev inkallad hade han stor nytta av sina erfarenheter som scoutledare och ledare för första hjälpenkurser. Efter tio dagars snabbutbildning i Smeds­ by blev han gruppchef. I mitten av februari svor han faneden i Böle och sedan bar det av med tåg till Näset.

Dagliga anteckningar i almanackan Foto privat

Bror Borgar gav fosterlandet fem år som fältpräst och officer.

Bror Borgar plockar fram en låda med Årsstaven-almanackor och där har han varje dag antecknat krigs­ händelserna med några rader med liten tydlig piktur.

Några plock: 20.2.1940: ”Tidigt idag på morgonen fort­ satte vi till Villmansstrand.

Någon stal min packning som bl.a. innehöll min dagbok.”

Foto privat

Att skida var ett måste.

Student 1940 utan skrivningar.

”Striderna fortsatte, men vi gav ej vika.

Skidade 40 km över en natt till Säkkijärvi.”

Obesvarade frågor För länge sedan hade jag stora pla­

ner på att skriva ”mina föräld­ rars roman”. Jag var adopterad och hade ganska gamla föräld­ rar, och i synnerhet min mamma berättade ibland om åren i början av 1900-talet när hon var en ung flicka som tyckte om att spela ama­ törteater i Hangö. Det fanns också fotografier där man såg henne sitta i mitten av medspelarna och visa fram sina snygga ben …

Sedan fick jag andra intressen, som vuxen tänkte jag ibland på mina föräldrars barndom och ung­ dom men märkte jag hade alldeles för litet material och beslöt att spara

de djupgående samtalena till sena­ re, när jag skulle ha tid. Isynner­ het hade jag just ingenting om min pappa, han var ingen bra berättare men jag borde ha frågat och frågat – men han dog bort innan jag hade tid att fråga. Mamma bodde sina sista år hos mig och jag väntade mig mycket av att vi skulle bo tillsam­ mans – nu skulle jag fråga allt. Men mamma var då redan på väg in i ett hemligt rike och sade att hon inte längre kom ihåg någonting.

Jag blev lämnad kvar med min obe­

svarade frågor, boken blev inte skri­ ven. Först när jag fick min idé om

Bror berättar att tåget i Simola bombarderades och att alla hoppa­ de av. Han hade sin ryggsäck packad med varma flanellplagg,som hans mamma sytt och när han återvän­ de till sin plats på tåget hade någon stulit hans ryggsäck. När vinterkri­ get tog slut och kasernerna vid fron­ ten städats, hittades hans ryggsäck och almanackan sändes till honom – hans namn och adress fanns i den.

5.3.1940: ”Kompaniet ut till Vilaniemi,där ryssen lyckats bita sig fast. Vi anföll och lyckades slå honom tillbaka till den yttersta udden.”

att bilda en skrivargrupp här i Ingå trodde jag mig finna en lösning; inte för mig själv och mina föräld­ rars liv, men för att samla en grupp intresserade, med motiveringen att vi, som i början var endast fem personer, skulle skriva om vår egen barn- och ungdom för att ge alstren åt våra barn och barnbarn.

För jag förstod att inte heller de hade brytt sig om att lyssna på de äldre, kanske tänkt som jag, att det kan jag göra senare, när jag får tid.

Men tiden väntar inte, snart finns vi

inte mer och även andra i släkten är borta. Ingen finns att fråga, men då, mina vänner, finns en pärm med sparade berättelser om de mest skil­ da ämnen som vi har skrivit ner och

8.3.1940: ”Striderna fortsatte, men vi gav ej vika. Skidade 40 km över en natt till Säkkijärvi. Stekte plät­ tar i en bastu och åt med sylt från morgon till kväll.”

13.3.1940: ”Fredag kl. 11.00 skottväxling­ en upphörde omedelbart. Sista timmen häftig eld av ryssarnas artilleri.”

Så var vinterkriget över , men flera krigsår vidtog och för Bror Borgars del fram till november 1944 – inal­ les fem år. Han genomgick både underofficers- och officersutbild­ ning, blev fänrik 1940 och efter två veckors kurs för fältpräster var Bror färdig att tjänstgöra som fältpräst; tankar på att studera till präst hade hela tiden hägrat för honom. En vecka efter att han hemförlovats i november 1944 skrev han in sig för teologiska studier vid Åbo Akade­ mi. Prästvigd blev han 1949.

Fältpräst och julfirande Bror Borgar firade sin första jul i Äänislinna 1941. Som fältpastor besökte han regelbundet enheterna och höll andakter. Han diskutera­ de mycket med soldaterna och fle­ ra bibelgrupper bildades. Han vil­ le ingjuta tillförsikt och mod i sina mannar och hjälpa dem att orka.

Han samarbetade med fältläkaren och efter fiendens fullträffar plock­ ade de det som var kvar av de stu­ pade; en svår uppgift för dem båda!

Svårt var det också att skriva brev hem till de stupades anhöriga och Bror fortsatte ofta korrespondensen med dem efter kriget.

Till Bror Borgars uppgifter hörde också julfirandet. Gemenskapen var god , minns han. Alla delade med sig av det de fått hemifrån i

läst upp för varandra i skrivargrup­ pen, som råkas varannan vecka för ett par timmars samvaro och enkelt kaffe.

Nu är vi redan åtta; deltagandet varierar beroende på resor, andra uppgifter som pensionärer är över­ hopade av, men jag tror att deltagar­ na trivs med att dra sig till minnes till exempel Min första skoldag, Ett barns minnen från kriget, Min lärarinna i småskolan, Hur vi firade jul, Min mamma, Min första kärlek, Mitt sommarlov, Något jag gjort för mig själv – och varit stolt över – bara för att nämna några av de ämnen vi har skrivit ner.

Vanligen föreslår jag ett ämne för nästa träff, men lika gärna kan man själv bestämma sitt ämne, någonting man har kommit ihåg,

sina matpaket. Kantinerna smyck­ ades och julgranen kläddes. Jul­ dagarna var lugna och soldaterna fick vila. Man gick i julbastu och njöt av bastuns varma ånga och skrubbade sig ren inför festlighe­ terna. Årsstaven ger följande korta anteck­ ningar: 24.1 2.1940: Ställde i ordning salen för jul­ festen.

25.12.1940: Julkyrka kl. 7.00 Soldatgudstjänst kl. 10.00 24.12.1941: Var i julbastu.

Tog emot dejourerande offi­ cersåligganden.

Gemensam julfest i matsalen kl. 18.00 Efter kriget Efter teologistudierna i Åbo och prästvigningen tjänstgjorde Bror Borgar fem år som skolungdoms­ präst. Sen blev det rektorskap i tolv år vid Houtskärs kristliga folkhög­ skola och slutligen Församlingsför­ bundet i Helsingfors som direktor fram till pensioneringen 1981.

Jag frågade honom om krigets hemskheter plågade honom när han blev civil, men han svarade, att han studerade så intensivt, att han inte hade mardrömmar.

I dag leder Bror Borgar Åbo svenska veteranklubb, som han startade 1996. Veteranklubben sammankommer en gång i måna­ den och har varje gång någon gäst.

I början var många veteraner med, i dag endast ett femtontal.

Borgar vill pensioneras också från det ledarskapet, men det är svårt att få någon annan att leda klubben.

CARIN ÅMINNE

till exempel lekar, utfärder, dan­ sövningar, mobbning (som på den tiden hetter att retas, men betydde just dagens mobbning).

Ingenting av det som skrivs kommer utanför kretsen, inte för­ rän vederbörande vill. Många är intresserade och litet nyfikna och jag brukar svara att välkommen med, det finns alltid plats för nya skrivare eller berättare.

På detta sätt tycker jag mig kunna

reparera något av min underlåten­ het så länge det fanns någon att frå­ ga. Isynnerhet i barndomen tror vi ju att alla alltid ska finns omkring oss, som goda feer, färdiga att still vår nyfikenhet.

DORRIT KROOK

GOD TID

9/2014 – 23

Eld i öppen spis, julgran och andra prydnader skapar äkta julstämning i drängstugan.

Gammaldags julstämning i prästgårdsmiljö Efter en intensiv restaureringsperiod har julstämningen nu infunnit sig på Rosenlund i Jakobstad. Den historiskt värdefulla prästgårdsmiljön är nu återställd då prästgården öppnat dörrarna efter restaureringen. Traditionellt har drängstugan också pyntats till julstuga.

Tre aktörer verkar nu på Rosen­ lund. Stiftelsen Aspegrens trädgård har huvudansvaret för området och fastigheterna, Aspegrens trädgårds­

förening samlar trädgårdsintresse­ rade till trädgården och orangeriet, medan Pedersörenejdens hem­ bygdssällskap med sin museisam­

FÖRENINGARNAS JULHÄLSNINGAR!

God Jul & Gott Nytt År önskar Pensionärer i Östra Helsingfors

Karis Pensionärer önskar alla och envar Fridfull Jul och Gott Nytt År

ling håller till i den ståtliga ladugår­ den. Hembygdssällskapet besitter också den lilla drängstugan, vilken nu fungerar som julstuga.

God Jul & Gott Nytt År Önskar Pensionärsföreningen Olympia rf

Vasa Svenska Pensionärsförening Vips önskar en Lugn Jul! Men desto aktivare Nytt År!

God Jul & Gott Nytt År önskar Vanda svenska pensionärer

Stiftelsen eftersträvar att göra prästgården till en mötes- och fest­ plats, och därför inrymmer den numera också ett modernt kök. I stiftelsens regi ordnas också tidsre­ sor för skolbarn och vuxna, och då är alla tre parter på området invol­ verade.

I början av december ordna­

des under två veckors tid tidsre­ sor med jultema där skolbarnen bland annat fick pröva på jul­ bak och ullhantverk, samt höra julevangeliet i språkdräkt från 1800-talet.

För allmänheten ordnades också julmarknad på gårdsplanen samt en julandakt i drängstugan.

Text och foto BERTEL WIDJESKOG

God Jul & Gott Nytt År! önskar Lojo svenska seniorer rf

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR! önskar Pensionärsklubben Festingarna i Nagu rf

ESP Esbo svenska pensionärer tillsammans med nio klubbar önskar alla pensionärer En riktigt God Jul och Ett Gott Nytt År!

24 – GOD TID

9/2014

Tio år med Danskvällen För precis tio år sedan, den 17 november 2004, bildades kö utanför dåvarande Aktiasalen i hjärtat av Helsingfors då Svenska pensionärsförbundet bjöd upp till dans på svenska.

Ingen i Mats Bergmans orkester heter längre Mats Bergman! Bandet har sin grund i Sjösa kustband 1973 och tog namnet Mats Bergmans 1987.

I Mats Bergmans modell 2014 spelar fr.v. Gullmar Bergman, Micke Eriksson, Magnus Nyman och Torbjörn Kempe.

350 rymdes in, sedan blev det lapp på luckan. ”Danskvällen blev braksuccé” rubricerade God Tid sitt reportage från den allra första Danskvällen. Den 13 november 2014 firades Danskvällens tioårsju­ bileum på G18. Också det en succé av goda mått.

Den historiska Danskvällen i november 2004 var en påkostad historia finansierad av Svenska kul­ turfonden och stödd av Folkhälsan, Svenska folkskolans vänner, Aktia och Veritas. Finlands svenska spel­ mansförbund och Finlands svens­ ka folkdansring var medarrangörer, bussar körde dansgäster från när­

regionen och inför kvällens dans höll legendariske Åke Blomqvist en danskurs.

Dragplåster var Susann Sonntag och dansbandet Halsbrytarna, kvällens konferencier var Hans Johansson från Radio Vega. Denna första Danskväll var en uppvärm­ ning för följande dans den 8 decem­ ber som bandades för radions pro­ gram Dansbanan.

Hemtrevligt på AV Efter den maffiga inledningen fick Danskvällarna anspråkslösare for­ mer. SAMS, samarbetet mellan de tolv svenska pensionärsförening­

arna i Helsingfors, tog över ansva­ ret för Danskvällarna, som efter det Aktiasalen upphörde att exis­ tera började arrangeras på Arbetets Vänner och även G18.

AV är ett trevligt och centralt ställe för Danskvällen, som arrang­ eras regelbundet ett par, tre gång­ er per termin. Intill festsalen kan man i kaféet umgås och prata, ta sig en förfriskning och en smörgås mellan varven. Olika orkestrar har skött musiken, ett ”husband” har uppstått under åren i form av duon UniSet från Lovisa.

UniSet inledde också Jubileums­ dansen på G18, innan Mats Berg­ mans orkester från Sverige kom igång med sin helaftonsshow.

Tvåhundra dansglada deltagare höll stämningen på topp under tio­ årsjubileet på G18.

MAJ-BRITT PARO

Ros-Mari Nordqvist och Guy Wallin är hängivna dansare. De åker bland annat på danskryssningar som ordnas på rutten Åbo–Stockholm.

Elsa Rabell hoppas på bra dansmusik.

Hon brukar också delta i förbundets Jazzkryssningar till Stockholm.

Dansgolvet börjar fyllas. På scen husbandet UniSet

Torborg och Ralf träffades för första gången på en av förbundets danskvällar 2010. Ett halvt år senare blev de ett par.

Thomas Rosenberg var den som för tio år sedan tog initiativ till de första danserna för seniorer.

Här berättar han om starten för jubileumspubliken.

GOD TID

9/2014 – 25

Baka julens godaste kaka I mitten av 1980-talet fick jag följande recept av Edla Martin i Korsholm. Sedan dess har jag bakat kakan minst en gång per månad.

Kakan smakar lika gott året om, men speciellt i juletid!

Den är hållbar och smaken blir bara godare ju längre den står i kylskåpet.

BERITS KAFFEKAKA 2 ägg 150 g (1 ¾ dl) socker 200 g (1 ½ dl) sirap 1 ½ tsk nejlika 1 ½ tsk kanel 150 g margarin 1 ½ dl kokt kaffe 1 ½ tsk matsoda 300 gr (4 ½ dl) vetemjöl eller mer beroende på vilket mjöl man använder

Livets små förtretligheter Till livets större eller mindre för­

tretligheter hör något vi alla råkat ut för någon gång, nämligen att göra bort sig. Min mommo lärde mig en gång för alla hur man ska förhålla sig när man gör bort sig och den lärdomen har jag levt med genom alla mina år.

Mommo och sexåriga jag var på shoppingrunda mitt i centrala Åbo när mommo plötligt snubb­ lade. Det hördes ett Åhåh! och jag märkte genast vad som var orsaken.

Runt mommos skor hade hennes jättestora, laxrosa sidenbyxor dra­ perat sig. Gummibandet hade gått av. Mommo lät sig inte störas, lir­ kade sig bara ur sidenbyxorna, knö­ lade ihop dem och stoppade in allt i kassen. Sedan vände hon sig mot mig och konstaterade: – Jaha, de va de de.

Och det här har jag aldrig glömt.

Så här ska man förhålla sig till alla sina tillkortakommanden. Jaha, de va de de.

I skolan vimlade det ju av blamager.

Som en gång när vår lilla klasskör hade övat in En sjöman älskar havets våg och läraren av någon underlig anledning ville ha en paus mellan ”Hör” och ”böljornas brus”. Den pausen glömde jag saligen bort och trots lärarens dirigerande klämde jag i med ett rungande ”böööö” helt ensam. Konstigt nog kom res­ ten av klassen ihåg den där pausen.

Vårt framträdande slutade i en massa fnissningar och mördande blickar från den olyckliga läraren.

Jaha, de va de de, tänkte jag och fick en sexa i sång.

En annan oförglömlig stund var när

jag fick spela huvudrollen i Prinsessan som inte ville äta sin havresoppa.

I andra akten var det meningen att några rövare skulle straffa prinsessan, kidnappa henne och stoppa in hen­ ne i en säck. Problemet var bara att rövarna hade glömt säcken. Så prin­

sessan spände ögonen i rövarna och frågade ilsket hur de klantskallarna hade tänkt fixa kidnappningen när de stod där utan säck och allting. En vänlig själ förbarmade sig till slut över oss och slängde in den bortglömda säcken rakt i huvudet på prinsessan och sedan fortsatte dramat.

Publiken lär ha blivit lätt för­ virrad.

När jag äter glass kommer jag ihåg

en oförglömlig middag när jag inn­ an efterrätten vitt och brett orda­ de om hur oförståndigt det är av ett värdfolk att bjuda sina gäster på glass, emaljen på tänderna spricker av den kalla glassen och tandläkar­ räkningen stiger i skyn. Och serve­ ras det dessutom varm chokladsås till är katstrofen ett faktum.

Tyvärr var det just denna efter­ rätt som serverades den kvällen.

Och det hjälpte inte hur jag än pri­ sade kompositionen och smaken, jag fick bara sura miner till tack.

Min tandläkare borde kanske inte ha varit så vältalig när hon ordade om glassens faror. Här hjälpte inte ens mommos metod, jag blev aldrig mera bjuden.

Ett visst namn får mig alltid att rod­

na, Margareta. Min svägerska skulle vigas i kyrkan och vi stod hela släk­ ten tillsammans med andra gäster utanför kyrkan i lång rad och hälsa­ de på varann. Min andra svägerska är rikssvensk och heter Margareta.

Hon hälsade på en tjusig herre och sade sitt namn: – Margareetah!

Det lät så kul i mina öron att jag, som nästa, också presenterade mig som: – Margareetah!

Vilket sammanträffande, två Mar­ garetor och båda från Stockholm, konstaterade den tjusiga herren.

Min svägerskas ögonkast glöm­ mer jag aldrig. Och sedan fick jag heta Margareta hela kvällen.

Bordskavaljerer har man haft av de

mest varierande slag. Och visst har man alltid försökt locka fram det bästa hos var och en. Det gällde att sondera terrängen, jobb, intressen och så vidare. Så man kunde fram­ stå som världsvan och aningen spi­ rituell. Kanske fråga lite om sådant man själv undrade över.

Så jag körde igång, det är ju inte alla dagar man har en gynekolog vid sin sida. Diskuterade preventivmedel, för­ lossningar och alla intressanta under­ livsproblem. Tyvärr hade jag satsat på fel häst, plötsligt meddelar min kära bordskavaljer att han har vissa pro­ blem att hänga med i samtalet.

– Jag jobbar nämligen inom pappersindustrin! Vet du något om cellulosa? Nej, inte mycket …

Hade satsat på fel häst, det var han till vänster som var gynekolo­ gen. Och han pratade bara om vin­ sorter.

Jaha, de va de de …

När man jobbade hade man oftast

bråttom. Och det fick jag märka med besked. En morgon stod jag i skolans lärarrum, ganska sen som vanligt. Jag höll just på att ta av mig ytterskorna när jag hörde en genomträngande röst: – Vad i helsike har du på dig?

Och blicken var riktad mot mina fötter. Kring varje fot ringlade sig någonting oförklarligt, gårdagens strumbyxor. Föregående kväll hade jag bara skalat av mig både byxor och strumpbyxor för att sedan på morgo­ nen byta till nya strumpbyxor med de gamla hängande kvar i byxorna.

Aldrig har kollegerna fått sig så många goda skratt. Och första lek­ tionen blev nog en glad stund för de flesta, både lärare och elever. Och varenda rast den dagen blev det nya gapskratt.

Men det kunde ha varit värre.

Tänk om jag kört med mommos stora, laxfärgade sidenbyxor!

ISA FORSBÄCK

Ingredienserna uppmäts.

Formen smörjes och mjölas.

Kaffet kokas, margarinet smältes och får svalna. Ägg och socker vispas pösigt, sirapen och kryddorna tillsättes, därefter margarinet och kaffet.

Sist nersiktas vetemjölet blandat med soda.

Grädda cirka 1 timme i 150 grader.

Ingen jul utan skinka!

Att skinka är ett måste på julbordet är något som Caj Norrgård, VD för Oravais Rökeri, helt håller med om.

Och inte bara han, utan även de flesta andra, tydligen.

– Vi säljer upp till femton gång­ er mer skinka månaderna innan jul än vad vi gör annars.

Oravais rökeri faller tillbaka på tra­ ditioner när det gäller hur skinkan ska smaka.

– Rökningen är mycket viktig och den sker på traditionellt Öster­ bottniskt vis – med riktigt alspån.

Resultat blir en skinka med mjuk, gammaldags smak. Och en doft som får en att minnas sina barndoms jular.

En tur in i kylrummet får en att vilja börja sjunga julsånger redan i mitten på november.

Trots att smaken är gammaldags innebär inte att verksamheten är det.

Nya produkter ser dagens ljus och tillverkningen är toppmodern.

– Vi kombinerar gammal och nytt för att få våra produkter så bra som möjligt.

– Vi satsar på kvalitet genom goda

inhemska råvaror och varsam han­ tering. Kvalitet framom kvantitet.

I dagsläget har företaget åtta anställda. Och målsättningen är inte att man ska bli stora.

– Vi vill behålla det som är unikt med våra produkter.

Text och foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

Färdigrökta skinkor klara för skivning syns bakom Caj Norrgård.

26 – GOD TID

9/2014

Hårt liv för de äldre invånarna i Nicaragua Befolkningspyramiden i Nicaragua ser helt annorlunda ut än i Finland. I Nicaragua är mer än hälften av befolkningen mellan 0 och 24 år. Bara 4,7 procent är 65 år och äldre.

Medellivslängden är 72,72 år.

Nicaragua ar Latinamerikas näst­ fattigaste land efter Haiti. Befolk­ ningsmängden uppskattas till drygt 5,8 miljoner. Enligt den officiella statistiken fanns det år 2010 363 400 personer över 60 år och av dem fick 55 000 statlig ålderspension.

– Majoriteten av dagens äldre i Nicaragua får ingen pension alls, konstaterar Maria som själv kan se fram mot en tryggad ålderdom.

Många gamla arbetar så länge de orkar och förmår. En del åldringar tigger sig fram. Andra tas om hand av sina familjer och så finns det de som av någon anledning landar i ett åldringshem, oftast är de övergivna av sina anhöriga.

Marias åldriga mor hör till den pensionslösa kategorin, de som ald­ rig, av olika orsaker, arbetat tillräck­ ligt länge åt ett företag eller staten för att få pension.

Modern är änka och bor i eget hus med en dotter och hen­ nes familj. Barnen som är ganska många ser till att hon får den häl­ sovård och mediciner hon behöver och ger henne därtill lite pengar varje månad.

Maria hade arbetat många år som lärare när hon startade en språkskola. För den tid hon arbe­ tade åt andra och betalade in pen­ sionsavgift lyfter hon en pension på 4 800 cordoba i månaden vilket motsvarar omkring 185 dollar.

Medelpensionen i Nicaragua ligger

på ungefär 1 200 cordoba. Det kom­ mer man inte långt med i dagens Nicaragua där priserna hela tiden går uppåt.

Sandras syster hade arbetat ine­ mot 30 år på bank när hon antog ett erbjudande om ett avgångsstöd motsvarande fem månaders lön för att lämna banken och i stället bli företagare.

Företagande rann ut i sanden och nu har hon varken arbete eller inkomst. Trots många års arbete får hon ingen pension med hänvisning till att hon tog emot erbjudandet att lämna banken. Sandra försörjer med sina två lärarjobb henne, sig själv, sin son och sin far med hjälp av en bror.

Dora är 65 år och pensionär sedan 7 år tillbaka. Hon blev tidigt änka med två små barn.

– Men det gick ingen nöd på oss för vi hade redan huset jag fortfa­ rande bor i och jag hade arbete.

Dora var lärare i biologi och skolföreståndare när hon lämnade arbetslivet.

Hon dryger ut pensionen på oli­ ka sätt. Ibland ger hon privatlektio­ ner hemma och så inkvarterar hon språkskolestuderanden som beta­ lar för mat och logi. De senaste två åren har volontärer från folkhög­ skolan Kredu i Nykarleby bott hos henne i längre repriser.

I utkanten av centrum ligger Asilo

Santa Lucia, det enda åldringshem­ met i staden Esteli i norra Nicara­ gua.

En man öppnar grinden och en äldre, liten nunnna i brun dräkt skyndar emot oss. Hon kallar på en annan nunna som heter Sonia, som kommer från grannlandet El Salvador och sedan åtta månader tillbaka är åldringshemmets före­ ståndare. För hur länge vet ingen, det kan vara for alltid eller så inte, ler hon.

Huset är stort, rymligt och luf­ tigt och tomten med en prunkan­ de trädgård rejält tilltagen. Allt är omgärdat av en hög mur med tagg­ tråd upptill för att hindra objud­ na gäster att nattetid ta sig in för att råna de försvarslösa åldring­ arna. Till säkerheten bidrar hem­ mets schäfer som nattetid smyger omkring utan att skälla.

Allt är rent och prydligt, också de boende. Alla ska vara hela och rena, det säger hemmets regler.

Vid ingången till huset sitter en tunn, gammal kvinna klädd i blått och talar för sig själv. Det är eftermiddag och det man i Finland skulle kalla kaffetid. I matsalen sit­ ter åldringar till bords med mug­ gar och kakbitar, de som inte orkar komma till matsalen serveras i sina rum.

gör supresor då de tigger pengar på gatan för att komma över alkohol som det är förbjudet att dricka på åldringshemmet. De är ändå alltid välkomna tillbaka.

I oktober bodde här 27 kvinnor och 23 män. Tre dog och fem per­ soner stod i kö för att få en plats.

Gemensamt för dem som bor här är att de är övergivna. Många får aldrig besök, någon enstaka kan ibland få påhälsning av någon släk­ ting.

Många av de boende lever helt i sin egen värld, somliga förmår inte ens uttrycka sig eller är handikap­ pade på andra sätt, men det finns också de som är rediga och klara och frågar man dem hur de har det säger de att de är nöjda och trivs.

De som vill kan hjälpa till med olika sysslor i hemmet och träd­ gården.

Åldringshemmet drivs av fem nun­

nor, några anställda och ett varie­ rande antal frivilliga. När Aila Blomster från Borgå anmäler sig som volontär för några timmar tre till fyra dagar i veckan lyser chefsnunnan upp. Det hehövs all­ tid hjälpande händer. Hon minns också de volontärer från Kredu i Nykarleby som var volontärer i vintras. Åldringshemmet har i prin­ cip funnits sedan 1975 och som hus byggts ut i etapper. Det bör­ jade med att en spanjor tog hand om hemlösa alkoholister. När han lämnade Nicaragua, tog fransiskan­ nunnor över.

Ekonomin är ett ständigt bekymmer. När det riktigt kärvar till sig och till exempel taket läcker, går man ut i massmedierna och ber om donationer.

Kläder och mat brukar man nog få, svårare är det att få ihop tillräck­ ligt med pengar till den stora medi­ cinräkningen. Många är sjuka på ett

eller annat sätt och det finns läka­ re som gratis vårdar de gamla på hemmet.

De två år Kredu i Nykarleby haft volontärer i Esteli har de bidragit till att åldringshemmet kunnat göra materialanskaffningar av olika slag och sett till att en del av medicin­ räkningen betalats. De har ock­ så ordnat hobbyaktiviteter för de boende.

Text och foto SONJA HELLSTEN

Santa Lucia drivs av fransiskan­ nunnor – bland andra syster Rosa.

Man bor i regel tre i varje rum. Det

finns plats för femtio vårdtagare.

Just nu är de mellan 60 och 103 år och kommer från olika delar av Nicaragua. Har man en gång fått en plats här får man behålla den också fastän man ibland skulle ge sig av för en tid.

Det förekommer att somliga

Aila Blomster från Borgå städar, matar de som inte klarar av att äta själva och umgås med boende på åldringshemmet i Esteli.

Tre filosoferande herrar som bor på Santa Lucia, fr. v. Julian, Fausto och Adan.

GOD TID

9/2014 – 27

Intressanta Arabiastranden Arabiastranden är en ny och intres­

Fr. v. Marianne Lindberg, May-Britt Andersson, Ole Norrback och Berit Dahlin.

Arkadia firade 40-årsjubileum Arkadia Pensionärer rf firade sitt

40-årsjubileum den 31 oktober 2014 i Handelsgillets kabinett Donator.

I jubileet deltog 46 pensionärer samt 2 inbjudna gäster. Stämning­ en var på topp och maten välsma­ kande.

Vi hade äran att ha celebert besök av SPF:s förbundsordför­ ande Ole Norrback samt av den nytillträdda verksamhetsledaren Berit Dahlin.

Arkadias nuvarande ordföran­ de May-Britt Andersson hälsade gästerna välkomna och förbunds­ ordförande Ole Norrback satte guldkant på vårt jubileum med ett lättsamt och levande anförande om pensionärernas vardag samt om det evigt aktuella ämnet datortekniken.

SPF uppvaktade jubilaren med sitt standar och blommor samt ett penningbidrag. Lite senare fick Arkadias ordförande May-Britt Andersson även ta emot medlem­ marnas uppskattning i form av en stor orkidé.

Två av våra tidigare ordföranden

presenterade var sin syn på tidens gång. Marianne Lindberg började sitt anförande med hur ”vaihdevuo­

det” har övergått till ”viihdevuodet” och betonade hur viktigt det är att höra till en pensionärsförening. Det sociala blandat med det hemtrevli­ ga är värdefullt. Helsingfors pensio­ närsföreningar har i medeltal 110– 115 medlemmar vilket betyder att ”less is more”. Med andra ord kva­ litet framom kvantitet. Mastodont­ föreningarna med många hundra medlemmar har sina fördelar med­ an de mindre föreningarna har fun­ nit trivseln, den nära kontakten till medlemmarna, gemenskapen och de givande samtalen viktiga.

Vår hedersmedlem Greta Holm-

ström hade rotat i arkiven och kommit fram med listor och sta­ tistik som berörde både ordföran­ den genom tiderna samt våra alla mötesadresser.

Föreningens namn Arkadia för­ bryllar för till dags dato har inte uppgifter om namnets ursprung kommit fram.

Hembygdens Söners orkester underhöll oss med underbar musik och trubaduren Anders Rusk sjöng samt lockade oss till allsång.

En enkel frågesport avslutade det egentliga programmet.

sant stadsdel i Helsingfors. Mång­ sidig och byggd för invånarnas trivsel och trevnad. Full av hus för olika ändamål och konstverk vid Gammelstadsviken. Nära Vanda ås utlopp där Helsingfors grunda­ des år 1550.

Där finns Arabias poslinsfa­ brik som grundades 1873 och som nu är konstindustrins högborg.

Aalto-universitetets konstindu­ striella högskola finns i fabrikens hus. I översta våningen finns Ara­ bias museum med ett genomsnitt av Arabias hela produktion och fabrikens historia. I huset finns ett konstgalleri och butiker med designföremål från olika firmor.

Där finns också bibliotekscentret Aralis och Pop och Jazzkonserva­ toriet. Tidigare var stranden nedan­ för Arabia impediment med trasigt porslin i högar och behövde sane­ ring och utfyllning. Det tog 10 år att sanera marken och planera stas­ dsdelen. Och 10 år att bygga den.

Staden beslöt att varje bygge på området skall satsa 1-2 procent av byggnadskostnaderna på konst.

Resultatet är fint. Konst på och i

hus och omgivningar. Gjorda med både talang, humor och lekfullhet.

Det är fritt fram för invånarna att hålla picknick ute och för barnen att klättra på konstverk och stenar som hör till konstverken. Att till exempel ha picknick på en vack­ er orientalisk matta, 11 gånger 6 meter stor, på en gräsplan. Mattan är gjord av keramikplattor. Barn kan leka på tre bryggor på stran­ dens gräsmatta. De ligger på sam­ ma plats där tre bryggor fanns med­ an det ännu var vatten i den delen av viken. Barn kan också leka i en labyrint av röda spjälor. Eller vux­ na meditera. l Arabiastranden finns inga skyltar med Privat område eller Genomgång förbjuden som vi fin­ ländare så gärna hänger ut.

Det finns allmänna bastur på vissa tak. Vill du gå ut från bastun

och svalka dig och beundra den vackra Gammelstadsviken kan du kliva ut i Vindboet. Ett konstverk av järntråd som liknar ett fågelbo högt uppe på väggen. Mycket illu­ soriskt Man har beaktat att viken har ett fredat fågelområde där du kan bonga fåglar. Det finns en nybyggd spång från Arabiastran­ den till fågelområdena. På det schaktade Galgberget finns 82 små i brons gjutna fåglar. Det är de 82 arter som häckade i viken år 2000.

Deras latinska namn finns ingrave­ rade i klippan.

Många av konstverken pry­ der fasader och entréer. Huset Käpyticka (Hackspetten) för unga utvecklingsstörda har ett emalje­ rat monumentalverk i glada färger över bottenvåningens fasad som välkomnar alla som närmar sig.

Det finns väggar med mosaikarbe­ ten som är gjorda av porslinsskär­ vor man har hittat på vikbottnen.

Det finns en vägg som är en hel bok. Cyklister som cyklat över Brändöbro i närheten och skrivit om sina färder har fått sina opus intryckta för hand i tegelstenar i en rödtegel vägg. Du kan läsa boken medan du går förbi. Man har ock­ så återanvänt annat skrot från vik­ bottnen. Rostiga gjutformar bildar blommor utanför ett hus. På den finska grundskolans gård finns häs­ tar i brons i naturlig storlek. Också dem får man rida på och leka med.

Det finns vanliga bostadshus,

studiebostäder, specialboende, skola och dagis och ett kollektivbo­ ende. En grupp medlemmar i för­ eningen Aktiva pensionärer samla­ des för att diskutera vilken sort av boende de vill ha när de blir äldre .

De förverkligade sina önskningar i huset Loppukiri (Slutspurten). De delar på vardagsrutinerna och satsar på grannhjälp. Till exempel lagar de mat och sköter planteringarna till­ sammans. Och trivs mycket bra.

Pensionärsföreningen Ettan var på

promenad i Arabiastranden den 22 oktober guidade av Christina Snellman. Det var mycket intres­ sant, men kallt väder. Vi var kläd­ da som en expedition till Sibirien så vi klarade oss. Och vi ska göra om promenaden när det våras.

Vi avslutade färden med en god lunch i Prakticums övningsrestau­ rang. Lunchrestaurangen är mycket omtyckt och ger fin övning åt bli­ vande restaurangfolk. Det är trev­ ligt att bl i omhändertagen av kun­ niga, unga finlandssvenskar.

Arabiastranden är en fascineran­ de stadsdel. Med vacker natur vid havet och omväxlande byggande för olika invånargrupper. Områ­ dets landmärke Arabiafabrikens 50 meter höga skorsten, som i näs­ tan 150 år vakat över trakten hål­ ler fortfarande sina vänliga ögon på omnejden.

STI Foto OSSIAN ENKVIST

Ettorna inspekterar labyrinten Scirocco.

Ingå Pensionärer – motion och IT Vid månadsträffen i oktober, som

ordförande Kaj Sjöblom öppnade med att hälsa de talrika seniorerna välkommna. Fysioterapeut Pipsan Lehtinen och ombudsmannen för Västra Nyland SPF Veroniva Biaudet var dagens föreläsare de hade mycket intressant information att presentera.

Dagens första föreläsare Pip­ san Lehtinen talade över temat ”Motion förlänger livet”. Dag­ lig motion är viktig, den påver­ kar balansen, rörelseförmågan och hjärtat. Vi bör hålla oss i god form för att klara vardagen utan hjälp

och förebygga fallolyckor. Två månaders regelbunden träning ger redan resultat. Fallolyckor gör att man blir rädd att röra sig.

Vid en veckas sängliggande tappar man 5 procent av muskel­ massan. Alla äldre har nytta av att besöka konditionssal. Vi behöver vardags- och nyttomotion. Varje dag i veckan bör man gå ut i friska luften. Promenera raskt, ha social samvaro konstaterade Pipsan. Boc­ cia är bra för balansen. Simhallsre­ sor och gympagrupper är utmärkta både som motion och med tanke på social samvaro.

Ingå kommun kommer att skicka ut en förfrågan till alla 70 år fyllda kommuninnevånare under år 2014, för att kartlägga deras behov av vård och annan hjälp.

Ombudsman Veronica Biaudet

berättade att Pensionärsförbundet har fått en ny verksamhetsledare Berit Dahlin.

Veronica poängterade hur vik­ tigt det är att seniorer skaffar sig dator eller åtminstone ”surfplat­ ta”. Därefter demonstrerade hon hur enkelt det är att använda en ”surfplatta”. Allt mer kommer

man i framtiden att vara tvungen att sköta via ”nätet”. Som exem­ pel nämnde Veronica banktjäns­ ter, e-postmeddelanden, läsning av dagstidningar, sökning på internet är intressant. Där finns det oänd­ ligt mycket intressant information.

Av de närvarande meddelade en tredjedel att de har antingen dator eller surfplatta.

Enkät om förbundets verksam­ het ifylldes av alla, som tack lotta­ des det ut kaffe som vanns av Maire Ehrnsten och C-G Kvarnström.

Veronica avslutade med att läsa ett kapitel ur en bok av Lars Sund,

Tre systrar och en berättare : roman i fyra akter.

Pipsan Lehtinen och Veronica Biaudet avtackades båda med ljus och pannlappar.

Kaffe med hembakta bullar och russinkaka följde. Värdinnor­ na Inger Sjölund, Carola Karell, Ulla Tötterman och Rea Österman avtackades.

Info om höstens och vårens verksamhet delgavs av ordf. och sekr.

Efter lotteridragningen avsluta­ des mötet med Nu går sista visan.

KAJ SJÖBLOM

28 – GOD TID

9/2014

Resa till Dalarna

Tallinn t. o. r.

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb,

Vanda svenska pensionärers

Tallinn­resa 15–16.10 Ulla-Stina gav i uppdrag att beskriva med en vers, vandabornas Tallinnresa som för mig dock blev en pärs.

Vi en onsdag klev på bussen för att börja resan vår, som på grund av morgonrusning visade sig vara svår.

Ja, så äntrade vi då båten. Åt och drack och njöt av maten.

När vi kommit över potten gick så allt av bara farten.

För Torolf, han kan kvinnor charma taxi-chaffarn tog han med storm, i ett huj, var bilen bokad inför kvällen utan minsta harm.

Hon oss körde till TV-tornet där för oss det dukat var.

Sopporna, de var så läckra av varmrätten vi lämnade kvar.

Utsikten, o, den var mäktig från 170 meters höjd, staden lyste som en stjärna vandabon var riktigt nöjd.

Torsdagen var vikt för strövtåg shoppingrundor och massage.

Hem vi gungade på munter våg och i hamnen vi tog vårt bagage.

Där i hamnen väntade den abon­ nerade bussen som förde oss tröt­ ta resenärer till de väntande hem­ men.

Tack till alla medresenärer för en trevlig resa och våra hjärtligaste hälsningar till alla God Tids läsare Text ERNA KIHLMAN

Ny Pernåstyrelse Pernå Pensionärer rf hade sitt Höst­

mötet den 8 oktober och därefter sitt konstituerande styrelsemöte i Sockenstugan i Pernå kyrkby mitt emot gravgården och den vackra medeltida gråstenskyrkan.

Den nya styrelsen har följande

sammansättning: Ordförande Marianne Hällsten Viceordförande Johan Gustavsson Sekreterare Birger Serenius Skattmästare Carl-Gustav Lindfors Ledamot (husmor) Riva Grönqvist Ledamot Kaj Grönqvist Ledamot Marianne Gunell Ledamot (reseledare) Tove Thomasson

Första raden fr. v. Maj-Gretel Bodö, Leena Maunu, Inger Sjölund och Disa Flythström. Andra raden fr.v. Birgitta Sundberg, Rolf Nyholm, Maj-Britt Wide, Kaj Sjöblom och Rainer Björklöf.

Höstmöte i Ingå Medlemsavgiften för år 2015 fast­

slogs till 15 euro. Den digra verk­ samhetsplanen innehåller förutom de månatliga träffarna, allsångskon­ sert den 22 mars, grillfest, trivsel­ eftermiddag, basar, frågesport och deltagande i Ingådagen. Andra sammankomster är onsdagsträf­ farna och skrivargruppen varannan onsdag. Boccia spelandet på tisdag eftermiddagar och allsång med spelman på Lönneberga en gång i månaden. Planer finns på teaterre­ sor, dagsresa till Päiväkumpu och Serlachius museet i Mänttä, som­ marresa till Strömsö i Österbotten, Saarenmaa/Estland och eventuellt en resa till Europa. Vi skall också försöka komma igång med IT-work shop på biblioteket.

Budgeten som baserade sig på verksamhetsplanen godkändes enligt styrelsens förslag. Till för­ eningens ordförande återvaldes Kaj Sjöblom. Till den nya styrel­ sen återvaldes Disa Flythström, Maj-Gretel Bodö, och Birgitta Sundberg. Som nya invaldes Rainer Björklöf, Inger Sjölund och Maj-Britt Wide. Som ersät­ tare återvaldes Leena Maunu och Rolf Nyholm och som ny ersättare Maj-Britt Bäckman. Till verksam­ hetsgranskare återvaldes Birgitta Lindberg och Monika Brunberg och deras erättare Monica Arnkil och Rose-Marie Juslin. Medlem­ marna informerades om julfesten den 15 december.

Före det officiella höstmötet fick vi njuta av ett mycket intres­ sant program av Camilla SonntagBackman och Rolf Sonntag med historia, sånger och dikter av Dan Andersson. Han föddes 1888 i skol­ huset i Skattlösberg. Dan växte upp under knappa förhållanden, fadern var folkskoleläraren Adolf Anders­ son och hans mor Augusta Scherp.

Dan Andersson hade sina anor på faderns sida från finska nybyggare. År 1893, som femåring, lärde Dan sig att läsa, vid åtta års ålder, arbeta­ de han på beting vid en gård i Löv­ berget, där han kom över en fiol och lärde sig själv att spela på den. Dan lärde sig också engelska.

Han återvände till Sverige och var tillbaka i Skattlösberg den 16 december. Åren 1911–1915 bodde

Dan med föräldrar och syskon i Skattlösberg, i Luossastugan. Han skrev en hel del berättelser och dik­ ter under denna tid. Med säkerhet har stora delar av Kolarhistorier och Kolvaktarens visor kommit till där.

Efter Luossastugan flyttade famil­ jen till byn Gräsberg strax norr om Ludvika. Stugan i Gräsberg var under en kortare tid Andersson hem, han bodde här mellan 1915 och 1918. Sommaren 1915 hjälpte han sin far att bygga stugan. Till sig själv gjorde han i ordning en kam­ mare på vinden, där han skrev, mest nattetid. Där skapade han flera av novellerna som ingick i Det kallas vidskepelse samt vissa av dikterna i Svarta Ballader. År 1918 gifte han sig med Olga Turesson.

Kända dikter av Dan Andersson är:

En spelmans jordafärd, Helgdagskväll i timmerkojan, Jag väntar …, Julvisa i Finnmarken, Jungman Jansson, Nu mörknar min väg och mitt dagsverk är gjort, Omkring tiggarn från Luossa, Till kärleken, Till min far, Till min längtan och Till min syster.

Trots sin enkla bakgrund var Andersson högt bildad. Dan Andersson omkom i en ålder av 32 år på hotell Hellman, i Stockholm, på eftermiddagen den 16 septem­ ber 1920. Hotellpersonalen hade rökt med vätecyanid mot vägglös­ sen och inte vädrat enligt föreskrif­ terna. Vid Anderssons död var hans hustru gravid i sjätte månaden och födde senare dottern Monika. Dan Andersson är begravd på Lyvikens kyrkogård i Ludvika.

Korsholms pensionärsförening och VIPS, Vasa, har som tradition att ordna en gemensam resa varje som­ mar. I år var det Kvevlax som stod i tur att arrangera resan, som gick till natursköna Dalarna 12–16 augusti.

Det blev Siljansbygden och Dalarna, fem dagar med avfärd från Kvevlax via uppsamling på rutten neråt Åbo. M/S Viking Grace tog oss till Stockholm, dit vi anlände tidigt följande morgon. Vi startade resan mot Dalarna, via Enköping där vi serverades frukost i kunglig miljö, nämligen Haga Slott. Man kan gott påstå att vi åt ”kungligt” och med god aptit.

Vi kom middagstid fram till Dalarna, började med ett besök vid en genuin fäbod som har bedrivits traditionellt i minst 400 år. Här mjölkas korna som får beta fritt i skogen (bland björnar och vargar) enligt ägarna. Av mjölken ystas oli­ ka sorters ostar, kärnas smör och kokas messmör. Här i denna idyl­ liska omgivning avnjöt vi dagens lunch med frigående höns och tup­ par i alla regnbågens färger omkring oss.

Följande mål var konsertsalen Dalhalla. Där fick vi en guidar tur och möjlighet att själv pröva på akustiken som är fantastisk.

Efter detta äventyr styrde vi fär­

den till Tällberg vid Siljans strand, där vi bokades in på en underbar plats som heter Klockargården och består av ett hotell och flera över­ nattningsstugor. Här kom vi att bo i tre nätter, med planerade utflyk­ ter på ca 100 kilometer per dag.

Arrangemanget att bo tre dygn på samma ställe var lyckat. Det var en mycket bra lösning som tillta­ lade alla som var med. Det har ofta klagats på det eviga packandet av kappsäckar, morgon och kväll, vid byte av sovplats och hotell. Nu fick vi möjlighet att slå oss till ro och njuta av omgivningen och den triv­ samma miljön, samt god mat och trevligt sällskap.

Tidig frukost och småningom var vi klara för följande äventyr, ett besök vid Nils Olssons Hemslöjd i Nusnäs. Där fick vi se när den äkta Dalahästen blir till. Så startade vi till Mora och där besökte vi Zorn­ museet och Zorngården med vis­

ning. Efter det sökte vi oss till Vasa­ loppsmålet och museet. Vi åt lunch vid Vasagatan 32 som finns alldeles invid målområdet för Vasaloppet.

Nu fortsatte färden upp till Orsa och campingområdet där Moreus har sina allsångskvällar som brukar visas i TV. Efter det tog vi en sväng upp till ett gammalt boställe med pittoreska små timmerhyddor och idyllisk omgivning. Vi återvände till hotellet och en god gemensam middag.

Morgonfrukost och så iväg mot Rättvik och Vidablick utkikstorn med en utkikshöjd på 352 meter över Siljan-sjön och dess bebyg­ gelse vid de överväldigande vackra stränderna.

Efter denna upplevelse körde vi till en strand där det finns en brygga, Långa bryggan, 628 meter lång. (Bo Bergman skrev ”nästan lika lång som evigheten” i någon skrift.) Bryggan är startplats för en gammal ångbåt M/S Gustaf Wasa som kör kryssningstrafik på Sil­ jan mot beställning. Ombord åt vi en god middag i salongen och njöt av den gamla, restaurerade miljön. Efter ett par timmars sjö­ tur besökte vi Rättviks kyrka med anor från 1200-talet och Dalarnas äldsta klocktrio. Där fick vi en gui­ dad tur, mycket uppskattad. Sedan blev det ”hemfärd” och middag på hotellet.

Vi lämnade den fantastiska plat­

sen och Siljansbygden bakom oss och styrde kosan mot Söderhamn, sedan Hudiksvall där vi tog en ”saft och kex-paus”. Vi fortsatte mot 867 meter Högakusten-bron, 1 lång och segelfri höjd 40 meter. Vi stannade vid bron där det finns ett turistcenter och en vacker utsikt samt en restaurang med god mat.

Där satt vi och njöt av utsikten samtidigt som vi intog en ordent­ lig lunch.

Färden fortsatte så till Umeå och Holmsund där Vasa Express tog oss till ”hemsoporna”.

Vi har varit i goda händer, blivit väl

omskötta av chauffören Glenn och kom hem med ett nytt minne för livet. Tack till alla som var med, det var mer än roligt att vara tillsam­ mans med er!

GUNN-BRITT OCH PETER

Värdinnorna Ruth Sonntag, Mai-

re Ehrsten, Lilly Enoksson och Leena Maunu som bjöd på gott kaffe, bulla och tårta tackas på det varmaste.

I januari kommer vi att ha minister Ralf Friberg som under­ hållare under temat ”Vision om äldrevården i Finland”.

I februari är försvarsminister Carl Haglund vår gäst. Temat skall vara något som berör oss alla och synnerhet den äldre befolkningen.

Vi avslutade med lotteri och Nu går sista visan.

Text KAJ SJÖBLOM

Frukosten serverades på Tövåsens Fäbod.

Foto Peter Sahlsten

GOD TID

9/2014 – 29

Wilson leder Närpespensionärer Närpes pensionärsförening höll sitt

Diskussioner vid gästbordet.

Kyrkslätts pensionärers 40-årsjubileumsfest Kyrkslätts pensionärer grundades

i början av oktober 1974. Under fyra decennier har föreningen haft mångsidig och livlig verksamhet.

Många är de aktiva medlemmar som har ställt upp för förening­ en under alla dessa år. Man vär­ derar deras insatser för föreningen och jag lyfter hatten för dem sade Fredrik Malmsten, ordförande för Kyrkslätts pensionärer, när han häl­ sade alla välkomna till föreningens 40-årsjubileumsfest.

Men han välkomnade också många nya medlemmar till fören­ ingen. Jag önskar er alla en triv­ sam och minnesrik eftermiddag här i Majvik i dag.

Den stämningsfulla festen ordnades

i Majvik Kongresshotel den sista lördagen i oktober. Festen inleddes med musik av Boris Westerlund och Heinz Baumeister som spela­ de Vår bästa tid är nu, O sole mio och Smile. Efter hälsningsorden gjorde sånggruppen Guldkanten imponerande entré till festsalen med sången Skogsblommor. Sång­ gruppen Guldkanten uppträd­ de med många glada och bekanta sånger.

Kyrkslätts folkkdansare under­ höll publiken med sina glada dans­ uppvisningar. I dansgruppen var förutom fullvuxna också några barn med. Vilken ögonfröjd när de dan­ sade iklädda sina vackra national­ dräkter.

Förbundsordförande Ole Norrback

höll festtalet. Det känns bra att vara här bland er sade han och var glad över inbjudan. Han betonade vik­ ten av social samvaro bland pensio­ närerna. Ole Norrback poängtera­ de sångens betydelse i samhället och tog som exempel Estland. Där har

sången varit en förenande länk och gett samhörighet under svåra tider.

Sången gav krafter, folket orkade och visade tapperhet i kriget. Han talade varmt för PangSÅNGfesten som hålls i Esbo 7–8.2.2015.

Han uppmanade pensionärer­ na att läsa. Det har nyligen utkom­ mit många nya böcker. Goda böck­ er gör en människa klokare. Den tredje uppmaningen till pensionä­ rerna var att använda dator. Det är framtidens kommunikation, bland annat man kan bekvämt betala räk­ ningar. Samhället blir allt mera datoriserad. Men man skall klart inte sitta fast vid dator.

Ekenäs, Pojo och Lojo gratulerade med blommor och kort.

Föreningen uppvaktades av förbun­

sällskapa med varandra och njuta av god mat från buffebord med många läckra maträtter som Majviks per­ sonal hade tillrätt för oss. Efter kaf­ fe och tårta uträttades lottdragning.

Många fina vinster utdelades, mest gällde det presentkort bland annat till jullunch för två i Majviks slott, till olika frisörer, blomsteraffär och därtill kaffekokare och några kassar.

Den glada och stämningsful­ la 40-årsjubileumsfesten avsluta­ des med dans till tonerna av Boris Westerlund och Heinz Baumeister.

det, Sparbanksstiftelsen i Kyrkslätt, Kyrkslätts svenska församling och många pensionärsföreningar inom SPF Västnyland.

Ulf Kjerin representerde Spar­ bankstiftelsen i Kyrkslätt. Han gratulerade föreningen och önska­ de lycka och framgång. Ni gör ett mycket viktigt arbete för pensio­ närerna. Det känns bra att under­ stöda en så här levande och aktiv förening.

Lars-Henrik Höglund, kyrko­ herde för Kyrkslätts svenska för­ samling, talade varmt om samva­ ron och om att dela gemenskapen med varandra. Han nämnde som exempel den årliga allsångsfesten som Kyrkslätts pensionärer har arrangerat i Församlingshemmet.

Församlingen kom ihåg föreningen med en svinaktig gåva, fem grisar till ett u-land.

Förbundsordförande Ole Norr­ back och ombudsman Veronica Biaudet framförde förbundets gratulationer. Pensionärsförening­ arna från Fagervik, Karis, Sjundeå, Tenala-Bromarv, Norra Kyrkslätt,

Kyrkslätts pensionärer kom ihåg

sina egna medlemmar och premie­ rade Sol-Maj Lemström och Lisbeth Dannberg med föreningens standar. Båda har fungerat som för­ eningens resekoordinator under många år.

Förbundets förtjänsttecken i sil­ ver överräckes till ordförande Fred­ rik Malmsten av förbundsordför­ ande Ole Norrback.

Det officiella programmet avslu­ tades med Modersmålets sång.

Festen fortsatte och deltagarna fick

höstmöte i stationshuset onsdagen den 29 oktober. Ett fyrtiotal med­ lemmar hade mött upp och hälsa­ des välkommen av ordförande Sven Backman. Medlemsavgiften för år 2015 fastställdes till 14 euro. Bud­ geten och verksamhetsplanen är uppgjorda utgående från ett med­ lemsantal på cirka 1 000 personer och godkändes. Bland planerade aktiviteter kan nämnas motion som tennis, stavgång, bowling och boule. Dessutom ordnas kulturel­ la aktiveter som teaterbesök, kurser och resor. Föreningen för en aktiv medlemsrekrytering och deltar i Pensionärsförbundets möten och evenemang på regional och för­ bundsnivå.

Ordförande Sven Backman har önskat bli befriad och till ny ordfö­ rande för 2015 valdes Roy Wilson.

Till ordinarie styrelsemedlemmar valdes Gustav Mannfolk, Marianne Ulfvens, Kurt Edman och Nils Westerholm, för 2015–2016.

Till ersättare för samma period val­ des Märta Backlund och Thorolf Westerlund. Roy Wilson var tidi­ gare vald till ersättare och eftersom han nu flyttar över till ordförande­ posten beslöts att Sven Backman övertar hans plats som ersättare i stället.

Till verksamhetsgranskare utsågs Peter Snickars med Mats Wikman som personlig ersättare.

Till valberedning omvaldes Sture Häggblom, ordförande och Gun Forsman, Kurt Edman, Sven Granbäck och Maja Häggblom.

Nyvalde ordföranden Roy Wil­ son tackade för förtroendet. Han berättade att han först blev över­ talad att bli ersättare i föreningens styrelse och nu blev han övertalad

Roy Wilson, ny ordförande för Närpes pensionärsförening

att bli ordförande. Han är ödmjuk inför uppgiften och påminner om att det handlar om ett teamarbe­ te. Föreningen är den största fin­ landssvenska pensionärsföreningen och har medlemmar från 60 år till 90+. Det är en utmaning att ord­ na aktiviteter så att alla hittar något som passar. ”Låt oss känna att vi är störst, bäst och vackrast och vi fort­ sätter tillsammans”, påminde han.

Herrmans & Kuuttinen bjöd på musik och sång och ledde all­ sången. Efter kaffe och tårta infor­ merade Carina Blom från Folkhäl­ san om Bra mat för seniorer. Där fick deltagarna mycket ”matnyt­ tigt” och tänkvärt. Det förekom­ mer både undernäring och felnä­ ring hos våra äldre. Hon gav också smakprov på drinkar som kan sti­ mulera matlusten. Och kom ihåg: mat handlar om både näring och samvaro. Om vi har möjlighet att äta tillsammans med andra blir måltiden en positiv upplevelse och näringsupptaget bättre.

Text och foto MÄRTA BACKLUND

Text och foto RAILI NORDBLAD

Majlis Kvist, Marianne Sandell, Alf Skogster, ombudsman Jan Holmberg, Marianne Lindberg, Lasse Hoffman, Magnus Diesen, Gunnar Weckström och Brita Pawli möts på AV.

Diesen leder SPF Mellannyland SPF Mellannyland har valt Magnus

Sånggruppen Guldkanten imponerade på festpubliken.

Diesen från Grankulla till ny ord­ förande för styrelsen, som består av två representanter var från Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda.

Vid SPF Mellannylands styrelse­ möte den 21 november uppvaktades Årets pensionär Majlis Kvist, som

i Helsingfors äldreråd och i region­ styrelsen nästa år ersätts av Lena Lindberg.

Representanterna uppmanades att genom sin medlem i äldreråden bevaka och i möjlig mån påverka viktiga frågor som rör de äldre i res­ pektive kommun.

30 – GOD TID

9/2014

Julfest i Närpes När blir julfesten på Frank Mangs

Center har man hört pensionärer undra när man träffats på byn. Och nu var det dags. Närpes pensionärs­ förening ordnade gemensam lilla­ julfest för pensionärer från alla för­ samlingar i Närpes onsdagen den 26 november. Cirka 120 pensionä­ rer bänkade sig vid långbord i det fina fähuset vid Frank Mangs Cen­ ter.

Gun Forsman var dagens pro­ gramledare och pensionärsfören­ ingens ordförande Sven Backman hälsade alla välkomna. Vi började med att tillsammans sjunga Jag blir så glad när jag ser dig och årets för­ sta julsång Nu tändas tusen juleljus.

Maj-Britt Strömbäck med Johan Pått vid pianot ledde allsången.

Maj-Britt sjöng också solo När vi tänder ett ljus i advent.

Tf. kaplan Marcus Jakobsson var

årets festtalare. Han utgick från ordspråket att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.

Människan har en inneboende längtan. Vi väntar alltid på något, i synnerhet så här i adventstider.

Därefter sjöng Övermark pensi­ onärskör två sånger med samma tema under ledning av Anja Rimpiläinen. Trygve Erikson läste sin egen dikt Slättens jul och Johan Pått sjöng solo.

Efter ännu en allsång under Maj-Britt Strömbäcks ledning blev det paus – eller som Kurt-Erik

Nordin senare sade – dagens vikti­ gaste programpunkt när deltagarna kunde umgås och prata med varan­ dra. Samtidigt blev vi serverade en len och god risgrynsgröt och smör­ gåsar med pålägg. Därefter blev det kaffe med jultårta.

Programmet fortsatte med mera allsång och duettsång av Maj-Britt Strömbäck och Johan Pått. Trygve Erikson bjöd på mera djupa tankar genom dikterna Juljaget och samvetet och I rymdålderns tid. Anja Rim­ piläinen sjöng solosång och Över­ mark pensionärskör uppträdde.

Ordförande för Frank Mangs Cen­

ter Kurt-Erik Nordin lät tankarna gå till flydda tider i sitt tal. Som barn hade han sett en tavla där det stod ”Nalkes Gud så ska Han nal­ kes Er”. Innebörden var svår att för­ stå som barn, men senare har han insett dess betydelse. Relationer är viktiga, gemenskap är viktig, i syn­ nerhet i vår ålder. Han var glad att så många deltog i gemenskapen i Frank Mangs Center denna dag och uttalade en förhoppning om att det ska bli en tradition.

Efter allsången Jag drömmer om

en jul hemma och Härlig är jorden avslutades julfesten. Jag tror att vi alla kände litet jul i sinnet när vi for därifrån fastän gräsmattan fort­ farande lyste grön och frodig. Det lyste förvisso också ett och annat julljus.

Maj-Britt Strömbäck med Johan Pått vid pianot ledde allsången i Närpes.

Kyrkogång i Pernå Östra pensionärsdistriktets kyrko­

gång hölls i år i Pernå kyrka. 142 pensionärer hade anmält sig till evenemanget. Programmet i kyr­ kan bestod av sång och musik av Paula Jokinen och Kaj Silfvast, Pernå församlings kantor Marcus Kalliokoski ackompanjerade. För­ samlingens kyrkoherde Minna Silvergren förde oss på en intressant rundvandring från dåtid till nutid.

Efter kyrkogången gick vi till intil­

liggande Sockenstugan där muntra

kockar hade kokat maletköttsoppa till oss. Det värmde gott i kylan.

Efteråt serverades kaffe och tårta.

Distriktets viceordförande, Mats Majander hälsade alla hjärtligt väl­ komna. Kökspersonalen tackades för den goda soppan. Alla under­ höll varandra, det har vi alla behov av, att utbyta tankar och hälsa på varann. Slutligen tackade Pernå pensionärers ordförande Marianne Hällsten alla deltagare och öns­ kade en bra och trygg hemfärd samt en God Jul till alla.

Det var fullsatt i högstadiets matsal när Lovisanejdens Svenska Pensionärer rf firade sina 30 år.

Aktiv förening firade 30 år Lördagen den 18 oktober firade

Lovisanejdens Svenska Pensionä­ rer rf sitt 30 års jubileum. 150 per­ soner deltog i festen, som hölls i Lovisanejdens högstadium. Pro­ grammet bestod av uppvaktning­ ar, festtal, sång och musik. Stäm­ ningen var glad och förväntansfull och allsången ljöd mäktigt.

Ordförande Adi Viksten inled­ de festen med välkomstord innan uppvaktningarna tog vid. Många grannföreningar ställde upp med ett vitt kuvert och en och annan blombukett.

Festtalet hölls av Ole Norrback,

Svenska pensionärförbundets ord­ förande. Han talade om ekonomin och den tärande ensamheten. En ensamhet som är störst i stora tät­ orter. I byarna på landet finns den sociala kontrollen ännu kvar.

– Pensionärsföreningen har en viktig uppgift. Det är viktigt att komma ut och träffa varandra, sade Norrback. Föreningarna har en mångsidig och omfattande verk­ samhet med ett ålderspann på 60 år upp till över 100 år. Programmet måste anpassas efter detta. Norr­ back efterlyste dock mera aktivite­ ter för de nyblivna pensionärerna så att nedtrappningen från arbets­ livet till pensionärstillvaron skulle ske långsammare.

– I Finland är arbetslivet en stor del av vår identitet, sade han.

När Norrback blev ordförande för Svenska pensionärsförbundet fick han höra att han blev ”ordfö­ rande för de där som bara reser och dansar”.

– Dans är bra, förutom motio­ nen så får man också kramas lite, konstaterar Norrback. Sådant hål­ ler igång vitaliteten.

Norrback hade två uppmaning­ ar till festpubliken; Sjung och lär er att använda dator.

– Att sjunga är ett sätt att skapa god stämning och trivas tillsam­ mans. Det är viktigare att sjunga än att sjunga bra, sade Norrback.

Han uppmanade alla pensionär­ skörer att delta i förbundets Pang SÅNGFest inkommande februari.

Holger Ferin är föreningens enda hedersmedlem. Han ställer tveklöst upp där det behövs.

– Alla ska lära sig att använda dator. Det är inte så svårt som man tror, sade Norrback och tog sin 91-åriga svärmor som exempel på att det går om man vill. Basfärdig­ heterna i data behövs för att klara sig i dagens samhälle.

– Det är en utveckling som vi inte behöver tycka om, men allt­ mera service flyttar och har redan flyttat ut i nätet, sade Norrback.

Datorn är också ett viktigt instru­ ment för att bryta ensamheten.

och mångsidigt program: Månads­ möten med olika föredrag, allsång, resor, teaterbesök, simning, studie­ cirkel, vänstuga, danskvällar och fester.

Fyra personer erhöll förbundets

Bengt Blomqvist drog ner många

förtjänsttecken i silver: Else-May Laaksonen, Elsemay Nordman, Kaj-Göran Sandqvist och Adi Viksten. Alla fyra har varit med i styrelsen minst sju år.

– Ni ska veta att förbundet är strikta med utdelningen. De här fyra har gjort en stor insats, sade Norrback då han överräckte silver­ märket.

Före och efter kaffepausen var

det dags för allsång under Bosse Träskelins ledning. Med sig på kontrabas hade han Lasse Lönnroos. Birgit Korhonen läste upp historiken från år 1984 till 2014.

Föreningen startade med 38 med­ lemmar. Initiativtagare var Valter Lundström som fungerade som ordförande i 14 år. År 2004 var med­ lemsantalet 157 och förra året 245.

Föreningen har ett varierande

Stadens äldsta kör, AV-kören, som

precis firat sina 100 år uppträdde på festen. Kören uppförde bland annat Jag har en dröm och En sång till friheten under dirigenten Antti Jokinens ledning och ackompan­ jemang på piano. glada skratt då han berättade två roliga historier på bygdemål. Innan det var dags för avslutningsord och Modersmålets sång uppträdde fören­ ingens egen kör SeniorPopp. Under ledning av Göta Stålstedt och till Blomqvists ackompanjemang på dragspel sjöng kören bland annat Drömmen om Elin och Rosa på bal. styrelsemedlemmar finns det gott om, men föreningen har än så länge endast en heders­ medlem och det är Holger Ferin.

Han har varit ordförande, styrelse­ medlem, reseledare, medlem i fest­ kommittén och distriktsstyrelse­ representant. Han har varit med i föreningen sedan år 1989.

– Det bästa med den här verk­ samheten är att man får komma ut och träffa människor, säger han.

Långvariga

Text och foto INGE EKHOLM

GOD TID

Valda för år 2015

Pedersöre pensionärsklubb väljer väg längs Utterleden.

Tenala-Bromarf pensionärer rf höll

Foto Kurt Stubb.

Hösten i Pedersöre Pedersöre pensionärsklubb höll

höstmöte den 11 november på Pola­ ris i Edsevö med 105 medlemmar på plats. Eftersom Svenska dagen nyligen firats inleddes mötet med Modersmålets sång ackompanje­ rad av Max Portin på dragspel.

Dagens gäst Marianne Cygnel berättade under rubriken En naiv Kokkolaflicka i Nordamerika. Hon har både levt i egenhändigt byggd stockstuga i skogen utan vatten och el och seglat över Atlanten. Vi som mest trampat Pedersöremyllan satt i stumt, begrundande förundran över denna äventyrlighet.

Efter kaffepausen inleddes höst­ mötesförhandlingar. Knut Brännbacka omvaldes till ordförande 2015. Övriga styrelsemedlemmar Bo-Sanfrid Höglund, Iris Nor-

9/2014 – 31

rena, Gustav Kass, Per Nyman, Kerstin Joskitt, Anita Sandström och Barbro Björkell. Ersättare Åke Tarvos, Inga-Britt Rosengård och Per-Axel Elvström.

Utflykt med korvgrillning, kaf­

fe och hästskokastning vid Bergö sportstuga inledde höstsäsongen i september. Utterleden indelad i 6 etapper har gåtts under hösten med cirka 15 deltagare per gång.

Bennäs by i miniatyr har även beundrats. Den 21 november begav vi oss till Wasa teater för att se Folkets Dagblad. Före teaterfö­ reställningen styrkte vi oss med en rejäl lunch.

Julfest med god mat och pro­ gram firar vi på hotell Polaris i Edse­ vö den 20 december.

sitt höstmöte i ett fullsatt Aktiaklubbrum den 11 november. 51 medlemmar hade mött upp. Ord­ förande Stig Nyberg hälsade alla välkomna och öppnade mötet, häl­ sade SPF:s verksamhetsledare Berit Dahlin välkommen till mötet samt Risto Tammilehto som skulle stå för underhållningen.

Till ordförande för år 2015 återval­

des enhälligt Stig Nyberg, han tack­ ade för förtroende och lovade göra sitt bästa för föreningen.

Till styrelsen återvaldes Anita Sannholm, Georg Ranta, Solveig Lindholm och, i stället för Christina Christiansen som undanbett sej återval, valdes Kira Forsström.

Till styrelsesuppleanter åter valdes Ruben Nyberg och Per-Olof Hindersson. Övriga styrelsemedlem­ mar är Berit Randström, Else-Maj Lindholm, Göta Malmberg och Klas Kevin.

Till verksamhetsgranskare val­ des Laila och Guy Himmelroos, till suppleanter Elof Lind och Ari Christiansen.

Medlems avgiften hålls oföränd­ rad, 15 euro per medlem och stö­ dande medlem samma.

Att representera föreningen i äldrerådet i Raseborg valdes ordfö­ rande Stig Nyberg Att representera föreningen i SPF Västnyland valdes ordföran­

Verksamhetsledare Berit Dahlin presenterade sig och berättade om förbundets verksamhet på Tenala-Bromarf pensionärers höstmöte.

de Stig Nyberg, som supleant Klas Kevin.

Värdinnekommittén i Tenala återvalde Anita Sannholm till vär­ dinna, övriga medlemmar är Yvonne Wikström, Birgitta Nyberg, Berit Randström och Gunn-Maj Lindholm. Judit Fast undanbad sig återval varför kommittén mins­ kades med en medlem.

Värdinnekommittén i Bromarf återvalde, till värdinna Gunnel Lind, övriga medlemmar är MajBritt Ranta, Ingmar Kihlström, Gösta Rosenberg , Georg Ranta och Inga-Lill Lundström. Ulla Ranta undanbad sig återval, i hen­ nes ställe valdes Disa Söderström.

Programkommittén återvaldes.

Lilja Österlund som sammankal­ lare, Göta Malmberg, Berit Rand­ ström och Boris Grönqvist.

Teater- och resekommit­ tén återvalde, reseledare Birgit­ ta Nyberg och medlem Else-Maj Lindholm.

Lotterikommittén återvaldes,

Göta Malmberg och Else-Maj Lindholm.

Till Boccia och motionsansvarig återvaldes Leif Lindholm.

Vid övriga ärenden diskuterades

om föreningen skulle gå in för en fastslagen dag i månaden för sina månadsträffar, men konstaterades att det är bra så här att styrelsen väl­ jer lämpliga dagar för månasträffar­ na och övriga träffar.

Efter mötesförhandlingarna presenterade Berit Dahlin sig och berättade om förbundets verksam­ het.

Så blev det kaffe, som denna gång var från kafé Drömmen, sam­ tidigt som trubaduren Risto under­ höll med fina bekanta låtar. Många sjöng med i de bekanta sångerna.

Lotterikommittén förrättade lot­ teridragningen, varefter mötet avslu­ tades med visan Ju mer vi är tillsammans under ledning av Nils Kevin, som tackade för ett bra möte.

SN

Österby ordnade konsert Vi – Österby Pensionärer – tog oss

Årets vinnare, Bo-Erik och Kurt.

Purmo vann pidron Hela 20 lag deltog i SPF:s årli­

ga pidroturnering i Oravais. Pur­ mos lag 1 gick som enda lag obe­ segrat genom de fem omgångarna och tog hem vandringspokalen för i år. I laget spelade Bo-Erik Miller och Kurt Stenman, som sam­ lade totalt 334 poäng på fem segrar.

40 spelare gjorde upp om mäster­ skapet 2014.

Silvret gick till värdföreningen Ora­ vais lag 1 med Valdemar Präst och Olof Nystedt med fyra segrar och 297 poäng. Bronset gick till Petalax lag 1 med Jan-Henrik Eklöv och Gustav Rönnlöv, fyra segrar och 285 poäng.

PATRICK RAGNÄS

för ett litet annorlunda arrange­ mang för någon vecka sedan. Vi arrangerade nämligen en piano­ konsert med lätt klassisk musik.

Leena Immonen från Hangö kontaktade oss med tanke på att komma och spela på någon av våra månadsträffar, men det tackade vi nej till. I stället föreslog vi en liten konsert till vilken vi inbjöd de övri­ ga medlemsföreningarna inom SPF Västnyland, pensionstagarna från Karis och Ekenäs liksom allmän­ heten. Vi gjorde PR i form av ett pressmeddelande till våra lokala tidningar och lokalradion, satte upp affischer på strategiska anslags­ tavlor och försökte också få djung­ eltelegrafen att fungera. Trots det var vi nog smått spända på hur det skulle gå, men det gick bra. Över sextio personer möt­ te upp och fick lyssna till femton små stycken av Sibelius, Rachma­ ninoff, Shostakovitch och Debussy.

Dessutom ingick tre tangon, bland annat Jalousie av Gade.

Leena Immonen kan karaktäri­ seras som skicklig amatörpianist.

Som själv varande en ”amatörlyss­ nare” tyckte jag hon var mycket

skicklig. Alla stycken spelade hon utan noter! Efter avslutningsstyck­ et – Finlandia – tackade publiken henne med stående applåder!

Arrangemanget var så lyck­ at, så vi kan väl tänka oss att göra

fler försök och då borde vi satsa på att locka publik också litet längre ifrån – nu visade det sig att publi­ ken kom nästan enbart från Ekenäs med omnejd.

NISSE JANSSON

En glad Leena Immonen efter avslutad konsert uppvaktad av bland andra mamma Inger Jansson.

Foto Inga Björk.

32 – GOD TID

9/2014

Vanda svenska pensionärer 40 år Den 24 oktober firade Vanda svens­

ka pensionärer sitt 40-årsjubileum, 39 år och 364 dagar efter det att poliskonstapel Lennart Lindberg kallade samman ett möte, vid vil­ ket Vanda svenska pensionärer rf grundades.

Föreningens ordförande Gunnar Weckström hälsade festbesö­ karna välkomna och konstaterade att vi firar jubileet helt i egen krets och alla uppträdande är – om inte medlemmar – så åtminstone Van­ dabor.

Patrik Karlsson, rektor för Vestersundom skola, med vår egen Katarina Sirenius vid pianot ledde allsången De bästa åren av Alfred Smeds, varefter stiftelsen Foibes servicehus utmärkta kök servera­ de oss en rik och välsmakande för­ rättstallrik.

Festtalet höll församlingens dia­ kon Heidi Salminen, som i sitt tal koncentrerade sig på tre frågor som ligger oss alla nära i det hon kon­ staterade: ”Det gläder alltid att få höra glatt prat, skratt och att få känna av en varm och glad sam­ hörighet. Den här samhörigheten är säkert den kraft som hållit för­ eningen så levande och livskraftig.

Det är ju något gott att hålla i. Den möjligheten tänker jag också nu ta till vara och nappa tre ord från den här stämningen; gemenskap, vän­ skap och tacksamhet”.

Patrik Karlsson, ackompanje­ rad av Katarina Sirenius, uppför­ de med finstämd känsla sångerna Lasse Mårtenssons Prästkragen och Bebbe Ahlfors Har du visor min vän, sjung dem nu.

Varmrätten serverades och avåts i godan ro under ivriga diskussio­ ner med grannarna, varefter vi alla deltog för full hals i Kullervo Lin­ nas O, ljuvliga ungdom. hedersordförande Mary Kekola tog därefter till orda.

Mary hade pensionerats som rela­ tivt ung och hon kom därigenom att ansluta sig till föreningen alldeles i början av dess verksamhet. Hon gav en livfull och fin översikt över för­ eningens verksamhet under gångna tider, en översikt som kan betraktas som en historik över föreningens oli­ ka aktiviteter under de gångna åren.

Patrik och Katarina uppträdde med Tove Janssons Höstvisa och Vad är en vänskap med melodi av J. Haydn, som väl harmonierade med ett av festtalets teman, vänskap.

Vi lät oss kaffe med dessert väl smaka och sedan återstod endast att förena oss i avskedssången Modersmålets sång.

Vi upplevde att vi fått vara med om en fin 40-årsfest, en fest i min­ nenas tecken, en fest i samhörighe­ tens anda bland våra goda vänner.

Föreningens

GUNNAR O WECKSTRÖM

Stämningsfull körsång under ledning av dirigenten Harry Dahlström bjöds kryssningsdeltagarna på.

Åboland på lillajulkryssning Exakt en månad före julafton åkte

de åboländska pensionärsförening­ arna på lillajulkryssning till Stock­ holm.

Det var fjortonde gången eve­ nemanget ordnades. Drygt 150 res­ glada deltagare hade mött upp.

På programmet stod sjöfrukost,

underhållning i den privatbokade nattklubben, reseledarträff och jul­ middag i bufférestaurangen.

Researrangören Carin Åminne

fungerade som konferencier i natt­ klubben där körsång, allsång, gäst­ artister och presentationer avlöste varandra.

Från förbundets sida deltog Mona Lehtonen, ombudsman för Åboland och projektledare för ITprojektet samt God Tids chefredak­ tör Katarina Bengs-Westermark.

Julmiddagen blev mer än lovligt

spännande då det blåste 23 sekund­ meter på Ålands hav. Det gällde att hålla både tungan och gaffeln rätt i mun när Amorella kämpade sig fram i vågorna.

Benny Törnroos underhöll med sång, roliga minnen och Mitt Klovharun – filmen om Tove Janssons älskade sommarö. Och till och med Mumintrollet lockade han fram.

Höstmötet i Österbotten

Vanda svenska pensionärers hedersordförande Mary Kekola.

SPF Österbotten rf samlade sig till det första höstmötet som registre­ rad förening i Lappfjärds försam­ ligshem 5 november. 67 delega­ ter från 23 föreningar fastställde verksamhetsplan och budget för år 2015.

Henrik Svarfvar omvaldes enhälligt till regionordförande för år 2015. Till styrelsemedlemmar val­ des (ersättare inom parentes) för perioden 2015–2016: Sture Häggblom, Närpes (Bror Backholm, Övermark); Greta-Lisa Nilsson, Vi Norrifrån, (Kristina Saari, Mil­ stolpen) och Helena Andtbacka, Kronoby (Ralf Hästbacka, Nykar­ leby). Övriga i styrelsen är Rolf Hägg, Oravais (Torbjörn Ehrman, Vörå); Johan Träskvik, Lappfjärd (Kaj Lindström, Kristinestad) och Ann-Lis Nykvist, Vasa (Roger

Bergström, Korsnäs), dessa är val­ da för perioden 2014–2015.

Till föreningens verksamhets­ granskare valdes Peter Sahlsten från Kvevlax med Karin Malmsten Rivieccio från Malax som ersättare.

Höstmötet beslöt ge ett utlåtande:

Den reform av social- och häl­ sovården som regeringen föreslagit och som är tänkt att genomföras senast 2017, oroar pensionärerna.

Enligt förslaget skall inte enbart hälsovården överföras till stora samarbetsområden utan även soci­ alvården och därmed också åld­ ringsvården, allt från alla former av serviceboenden till olika hem­ vårdstjänster.

Hur de regionala och lokala behoven skall kunna anpassas till rådande vårdsituation och hur de

fåtaliga förtroendevalda och tjäns­ teinnehavare i dessa stora organisa­ tioner skall kunna tillgodose detta, då lokalkännedomen i det närmaste totalt försvinner, ger orsak till oron. Även möjlighet till kommuni­ kation och vård på modersmålet inom de stora vårdområdena och samkommuner med produktions­ ansvar, ifrågasätts i många remis�­ svar angående reformen.

SPF Österbotten fordrar därför grundliga konsekvensutredningar av bland annat kommunikation och vård på modersmålet, regio­ nala och lokala särbehov i vården samt hur bestämmelserna i lagen om äldreomsorg kan tillgodoses för den enskilda vårdtagaren, inn­ an vårdreformen får sin slutliga utformning.

PATRICK RAGNÄS

GOD TID

9/2014 – 33

Skata rf

JAKOBSTADS/PEDERSÖRE DIALEKTER

Skata - Stugor och drömhus i 1900-talets Jakobstad

Boken finns att köpas i de flesta svenska bokhandlar (åtminstone i Österbotten)

Skata r.f. har tillsammans med Heidi Jylhä som redaktör sammanställt en bok om trähusstadsdelen Skata i Jakobstad. Skatabornas egna berättelser och plock från skönlitteraturen bygger upp en bild av hur det varit att leva och bo i Skata, vad som särpräglar Skata och vad folk tänker om sina kvarter.

E-post: max.wester@hotmail.com Tel. 040-506 6214

ISBN 978-952-93-4499-4 160 sidor, 30€, ill., hft.

Boken kan köpas i bokhandeln eller på www.scriptum.fi

ÅRETS JULKLAPP! “Sommaräventyr för mörka höstkvällar.”

(Västra Nyland) “En önskejulklapp” (Borgåbladet) Rp. ca 36,00€. På KSF Medias kundtjänster 32,00€ med förmånskortet. Finns i bokhandlarna.

Christoffer von Kraemer (red.)

Från Hav och Hov Amiral Oscar von Kraemers Levnadslopp

Claës Cedercreutz

Boken utkom 1931 och denna nyåtgåva presenterar Oscar von Kraemers märkliga levnadslopp på nytt på svenska. Sju år gamla skickades han till kadettskola i St. Peterburg och 70 å r gammal blev han full amiral i tsarrysk tjänst. Ny inledning av prof. Matti Klinge samt kronologi och ny bildbilaga.

Akademiska bokhandeln, Unigrafias nätbutik,

15,-

Henrik Huldéns bok om Claës Cedercreutz (1917–1991) handlar om en skicklig kirurg, en burdus läkare, en hypnoterapeut, en cirkusdirektör, en visförfattare, en entusiasmerare, en rimmare, en regelbrytare, en grov skämtare, en pådrivare, en social begåvning. Kort sagt: en renässansmänniska.

Eget förlag ISBN 978-952-93-4219-8 386 sidor, 35€,ill., hft sicvk@kolumbus.fi, 041-501 3076

Algoth Niska

240 s. rikligt illustrerad

15,-

Algoth Niska (1888–1954) bevisade under hela sitt liv sin vilja och längtan till en fri existens, utanför samhällets normer och lagens strikta ramar. Jan Nåls har använt sig av historiska källor som inspiration och utgångspunkt. Vissa saker och händelser som beskrivs i boken är fiktiva. I boken ingår också en längre essä om Algoth Niska som person.

Per-Erik Johansson

Åsikt

Självbiografi, som omspänner mer än åttio år.

Många texter om hembygden i östra Nyland, med Tessjö å i fokus. Ett annat tema författarens långa verksamhet på HBL:s tryckeri, b.la som fackavdelningens ordförande. Ett tredje samhälle och politik, något författaren alltid engagerat sig i.

Eget förlag

120 s. rikligt illustrerad

www.sfv.fi/bok • Beställ: redaktion@sfv.fi, 09-6844 570 eller fråga efter böckerna i bokhandeln

ISBN 978-952-93-4486-4, 300 sidor, 28€, ill., hft.

Boken går att få tag i via: pererikochelse@gmail.com, 0440-323 805

SLEF-Media

Den kristna bokhandeln i Vasa

Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland rf

Ingvar Dahlbacka

DEL I

som en gång hade besökt en trädgård bara för att få se en Richard Wurmbrand älskade berättelser och han hadeblomma. ett enda, mycket speciell Sen vände sig Wurmbrand outtömligt förråd av dem. De varmot från hans eget och”Du frånär Guds speciella blomma. Det kvinnan ochliv, sade: andras. De handlade om helgon,är mördare, kejsare och tiggare, därför du kom idag.

Gud älskar dig och du är värdefull om historiens stormän och vanliga 366 av dem för människor.

Honom.” Kvinnan berättade hur hennes liv förvandlades finns samlade i den här bokens två delar. efter det mötet, som oväntat blev ett möte också med Gud. De är korta, insiktsfulla berättelser som Wurmbrand ger en nåt attälskade tänka berättelser och han hade ett Richard på. En berättelse per dag på din outtömligt vandring genom förrådåret. av dem. De var från hans eget liv, och från

andras. De handlade om helgon, mördare, kejsare och tiggare, om historiens stormän och vanliga människor. 366 av dem finns samlade i den här bokens två delar.

På ditt ord, Herre

De är korta, insiktsfulla berättelser som ger en nåt att tänka på. En berättelse per dag på din vandring genom året.

Tal vid välsignelse av medarbetare i Evangeliföreningen åren 2000–2014

Cay-Håkan Englund

Ingvar Dahlbacka

Gudstjänstskolan

På ditt ord, Herre

Varför gör vi som vi gör?

Tal vid välsignelse av medarbetare

Gudstjänstskolan behandlar gudstjänstens olika moment och annat som hör ihop med gudstjänstfirande.

ISBN 978-952-5578-49-2 168 sidor, mjukband Pris 24,50 €

Talen förmedlar uppmuntran och ger vägkost för alla som har en uppgift i Guds rike.

ISBN 978-952-5578-48-5 76 sidor, mjukband Pris 10,00 €

DEL II

Richard Wurmbrand (1909–2001) Richard Wurmbrand föddes 1909 i en judisk familj i Rumänien. Fadern dog när Richard var 9 år. En kort tid bodde familjen i Istan(1909–2001) bul men flyttade sedan tillbaka till Rumänien.

Richard Wurmbrand På 1930-talet spred sig antisemitismen i landet föddes 1909 i en judisk och de rumänska judarna blev offer för en tilltaganfamilj i Rumänien. Fade nazipropaganda. Marxismen lät som ett bättre dern dog när Richard alternativ och Wurmbrand erbjöds en möjlighet att var 9 år. En kort tid studera den nya ideologin på ort och ställe i Moskva. bodde familjen i IstanEfter hemkomsten råkade upprepade gånger i bul men flyttade sedan klorna på Rumäniens hemliga polis. tillbaka till Rumänien. År 1938 kom han och hans hustru Sabina till tro På 1930-talet spred sig antisemitismen i landet på Jesus. och de rumänska judarna blev offer för en tilltaganWurmbrand blev en uppskattad förkunnare och de nazipropaganda. Marxismen lät som ett bättre kristen profil trots att han valt att bli lutheran och alternativ och Wurmbrand erbjöds en möjlighet att inte grekisk-ortodox som merparten av rumänerna. studera den nya ideologin på ort och ställe i Moskva.

När Sovjet år 1944 ockuperade Rumänien skärpte Efter hemkomsten råkade upprepade gånger i ockupationsmakten tonen gentemot de kristna samklorna på Rumäniens hemliga polis. funden. Den kommunistiska regimen sammankallÅr 1938 kom han och hans hustru Sabina till tro ade de religiösa ledarna till ett möte som direktsänpå Jesus. des i radio. Kyrkornas representanter lovprisade den Wurmbrand blev en uppskattad förkunnare och nya regimen – alla utom Wurmbrand. Han uttalade kristen profil trots att han valt att bli lutheran och ett kraftigt nej till att staten skulle kontrollera kyrinte grekisk-ortodox som merparten av rumänerna. korna, följden blev att han 1948 dömdes till 14 års När Sovjet år 1944 ockuperade Rumänien skärpte fängelse. Han utsattes för tortyr som lämnade djupa ockupationsmakten tonen gentemot de kristna samspår på hans kropp. funden. Den kommunistiska regimen sammankallEfter åtta och ett halvt år blev Wurmbrand frigiade de religiösa ledarna till ett möte som direktsänven, men han vägrade att överge församlingsarbetet. des i radio. Kyrkornas representanter lovprisade den 1959 dömdes han till 25 års straffarbete. Han frigavs nya regimen – alla utom Wurmbrand. Han uttalade 1964 i samband med en allmän amnesti. 1965 såldes ett kraftigt nej till att staten skulle kontrollera kyrhan till Norge av rumänska staten som behövde korna, följden blev att han 1948 dömdes till 14 års västvaluta. fängelse. Han utsattes för tortyr som lämnade djupa En vandring genom året, I sina dagliga betraktelser öser Wurmbrand ur sin spår på hans kropp. judiska bakgrund, den tidiga kyrkans historia, ur genom dalarnaurmot höjderna Efter åtta och ett halvt år blev Wurmbrand frigiklassisk bildning, ur det bibliska budskapet. ven, men han vägrade att överge församlingsarbetet.

I väst är han känd som den underjordiska kyrkans 1959 dömdes han till 25 års straffarbete. Han frigavs röst, som förkunnare och författare.

1964 i samband med en allmän amnesti. 1965 såldes han till Norge av rumänska staten som behövde västvaluta.

En vandring genom året, I sina dagliga betraktelser öser Wurmbrand ur sin via dalarna mot höjderna judiska bakgrund, ur den tidiga kyrkans historia, ur klassisk bildning, ur det bibliska budskapet.

I väst är han känd som den underjordiska kyrkans röst, som förkunnare och författare.

RICHARD WURMBRAND Uppåt

Uppåt

R I C H AR D W U R MB R A ND

R I C H AR D W U R MB R A ND

Vid Richard Wurmbrands begravning steg en kvinna fram och berättade om sitt minne av författaren. Hon hade arbetat i en blomsterhandel och levererat en bukett hem till Richard och hans fru Sabina. Sabina bjöd in henne till dem. Richard berättade för henne en gammal anekdot om Japans kejsare, som en gång hade besökt en trädgård bara för att få se en enda, mycket speciell blomma. Sen sigWurmbrands Wurmbrand begravning steg en kvinna fram Vidvände Richard mot kvinnan och sade: ”Du är Guds Det av författaren. Hon hade arbetat och speciella berättadeblomma. om sitt minne är därför du kom idag. Gud älskar dig och du är värdefull i en blomsterhandel och levererat en bukett hem till Richard för Honom.” Kvinnan berättade och hur hans hennes förvandlades fruliv Sabina.

Sabina bjöd in henne till dem. Richard efter det mötet, som oväntat blev ett möteför också meden Gud. berättade henne gammal anekdot om Japans kejsare,

RICHARD WURMBRAND Uppåt

Uppåt

Föreliggande bok utgörs av de tal som Ingvar Dahlbacka i egenskap av styrelseordförande har hållit vid välsignelse­ akter inom Evangeliföreningen åren 2000­2014. Bokens titel, “På ditt ord, Herre”, har inpirerats av det svar som Simon Petrus enligt Lukasevangeliets femte kapitel gav på Jesu uppmaning att kasta ut näten på djupet. Det enda som Simon Petrus hade att lita till i den situationen var Jesu eget ord. Det enda som vi har att lita till när vi sänder ut arbetare i Herrens skörd är hans eget ord. Men det räcker. Mästarens ord är kraften i vår svaghet. Det gjorde att Simon Petrus vågade, det gör att också vi vågar. ”På ditt ord, Herre.”

Ingvar Dahlbacka

vangeliföreningen har genom åren fått sända ut många arbetare i Herrens tjänst. Till en början hand­ lade det om kolportörer och predikanter. I dag hand­ lar det om personer i olika uppgifter både i hemlandet och på olika arbetsfält utanför vårt eget land. Oftast har alla missionärer och utlandsarbetare, men också många av dem som har fått tjänst i hemlandet, välsignats för sina uppgifter. I regel har dessa välsignelseakter letts av styrelsens ordförande.

På ditt ord, Herre

E

www.slef.fi

Richard Wurmbrand

Uppåt Uppåt Uppåt DEL I DEL I En vandring genom året, via dalarna mot höjderna

DEL II

Richard Wurmbrand

Fortfarande På Väg

Sionsharpan

Uppåt 1 & Uppåt 2

64 kristna sånger för barn och tonåringar

– den evangeliska rörelsens sångbok

Häftet innehåller både enklare och svårare sånger, alla med noter och ackord.

Sionsharpan innehåller 535 sånger, alla med noter och ackord.

Finns i färgerna vit eller vinröd med guldtryck.

Korta, insiktsfulla berättelser som ger en något att tänka på. En berättelse per dag på din vandring genom året.

ISBN 978-952-9329-41-0 (del 1) ISBN 978-952-9329-42-7 (del 2) 200 sidor/bok, inbunden Pris 14,90 €/bok

ISBN 978-952-5578-44-7 70 sidor, spiralbunden Pris 7,50 €

ISBN 978-952-5578-46-1 700 sidor, inbunden Pris 17,00 €

SLEF-Media, Korsholmsesplanaden 2, 65100 VASA • tfn (06) 357 6500 • slef-media@slef.fi • www.slef.fi/slef-media

34 – GOD TID

9/2014

L ÄRUM F

Ö

R

L

A G

E

SPECIALPEDAGOGISK A LÄROMEDEL O CH M ATERIAL PÅ S V EN S K A I FI N L A N D

T

Ett samtal om lättläst Foto Andreas Gustafsson

Pia Kulla både dirigerade och sjöng solo i Åbolands Kammarkörs Manhattan Transfer-konsert i helgen.

Kammarkör på nattklubb Målet är att alla som kommer till vår Manhattan Transfer-konsert ska gå hem på gott humör, helst nynnande på någon av sångerna, säger Stina Åkerberg, ordförande för Åbolands Kammarkör. Och det är precis det jag upplevde, när jag vandrade hem från en av de fyra ManhattanTiansfer jazzkonserter, då kammarkören med orkester i slutet av november uppträdde i Åbo. Åbolands Kammarkör, grundad i slutet av 1980-talet har under årens lopp inte bundit sig vid någon spe­ ciell musikgenre utan modigt blan­ dat klassisk körmusik, visor, jazz, rock och opera och lyckats fint med det mesta.

Nattklubbsäventyr i Åbo Kammarkören och främst dess diri­ gent Pia Kulla har inspirerats av den världsberömda amerikanska

Foto Mårten Hedman

Stina Åkerberg är ordförande för Åbolands Kammarkör och Pia Kulla dirigent.

jazzgruppen Manhattan Transfer, som i drygt fyrtio år uppträtt och glatt sina lyssnare och nu vågade man sig i Åbo på att ge fyra kon­ serter i Apollo nattklubb.

En och annan kanske kände sig lite skeptisk till nattklubbsmiljön i svart med karmosinröda brokad­ väggar med stora guldinramade speglar, med glittrande silverbollar och kristallkronor i taket och psy­ kedeliska ljuseffekter – men under konsertens gång rycktes alla med.

Vi var många pensionärer i publiken, som njöt av de kända låtarna som Route 66, Java Jive, Old Man Mose och Birdland. Också i kören fanns de som nått pensions­ åldern. Alla sjutton låtar sjöngs på engelska utan ett enda notblad, alla 39 sångare hade egen mikrofon och allt fungerade perfekt!

Jazzkvintetten under ledning av Tomas Lindroos skötte musiken

skickligt på piano, gitarr, bas, trum­ mor och saxofon.

Ny dirigent inspirerade Från årets början har Pia Kulla diri­ gerat kören . Hon har länge drömt om att få dirigera Manhattan Trans­ fer-låtar och nu såg hon sin chans med Åbolands Kammarkör. Hon och kören har satsat otroligt myck­ et på övningar och resultatet blev fantastiskt!

Kören sjöng ibland upp till i åtta stämmor och assisterade olika solistgrupper på en, fyra eller sju solister och balansen dem emellan var perfekt. Pia Kulla uppträdde förutom som dirigent också som solist och speaker på engelska.

Vi ger gärna konserter i Svenskfinland

Arbis bibliotek i Helsingfors den 26 januari klockan 18.

Hur gör man en bok lättläst?

Och hur är det för en författare att läsa sin bok i lättläst bearbetning?

Varmt välkommen att lyssna på ett samtal om lättläst litteratur mellan Birgitta Boucht och Jolin Slotte.

Jolin Slotte har återberättat Birgitta Bouchts roman Tusenblad, en kvinna som snubblar.

De första lättlästa bearbetningarna

Tusenblad är en av de första finlandssvenska romaner som ges ut i lättläst bearbetning.

Kjell Westös Där vi en gång gått och Robert Åsbackas Orgelbyggaren har också återberättats.

Beställ böckerna på shop.larum.fi eller mejla forlaget@larum.fi.

Pris 16,50 €/st.

Karleby Ungdomsförening r.f Jubileumsrevy 60 år 2015 Premiär i januari på Jungsborg

Se närmare info i dagspressen eller på: www.karlebyuf.fi

Det är inte meningen att all den körenergi som Åbolands Kammar­ kör lagt ner på konserterna i Åbo ska läggas i malpåse – man kommer gärna ut till andra orter på våren och under sommaren. Det går att kontakta Stina Åkerberg (040548 0886) eller på nätet www.kam­ markoren.net och ställa till med härlig konsertstund ute i bygderna!

HETT PS GÅVOTI

Kristoffer Streng Stefan Jansson

Text CARIN ÅMINNE

4 cd:n = 55€ (inkl.postavg) www.kristofferstreng.fi

Vad är det bästa med att sjunga i kör? När började du sjunga i kör?

Streng_A3_plansch.indd 1

KAFFEPAUS I KANTTI

Gunilla Söderholm, Dragsfjärd

Ingalill Karlsson, Åbo

Carin Åminne, Åbo

Gun Herranen, Åbo

Margareta NybackaWillner, Åbo

Gemenskapen är det bästa.

Det bästa är kamratskapen och att få höra harmonierna.

Det är roligt och socialt att sjunga i kör.

Det bästa är glädjen man får ut av att sjunga i kör.

Att sjunga i kör är ett trevligt sätt att umgås.

Jag började sjunga i kör när jag gick i gymnasiet.

Nu sjunger jag i 60+, Sångens Vänner och Silverkören.

Jag började sjunga i barnkör. Nu sjunger jag i Åbo Damkör, 60+ och Silverkören.

Jag började sjunga i folkskolan. Vi fick lära oss att sjunga i stämmor. Nu sjunger jag i Kammarkören Tolvan, 60+ och Silverkören.

Jag började sjunga för minst 35 år sedan. Jag sjunger nu i Västanfjärds kyrkokör, Kvintoli+ och Gaudium.

Jag var 15 år när jag började sjunga i kör.

Nu sjunger jag i 60+, Silverkören och Sångens Vänner.

Hummelgatan 4 Helsingfors Träffpunkt för svensktalande pensionärer på måndagarna 14.30-15.30 Börjar igen 26.1.2015

God Jul & Gott Nytt År

Tfn 050-400 2093

2013-07-09 20:44

GOD TID

Denna höst: en stark 70-talsroman av Carl Fredrik Sandelin ISBN 978-952-93-4102-3 (hft.) ISBN 978-952-93-4103-0 (epub)

Viktor Lantz tankar kretsar kring det egna företaget. Han skall utvidga, och räknar med att sonen Anders efter sin sorgetid återvänder till kontoret. Dora Lantz lever i det förflutna: i barndomshemmet i Tammerfors och i hemmet som hon ärvde. Blev livsuppgiften att föra borgerliga traditioner vidare till barnen? Anders är 24. Han bor ensam efter hustruns och den lille sonens död i en bilolycka. Hans far förstår inte sorgen, och det är inte heller lätt att tala om den med de andra. Göran, 21, läser humaniora och lyssnar på musik. Han är glad att inte utsättas för faderns krav på att satsa allt på firman. Johanna, 18, skall skriva studenten, och läser poesi och skriver lyrik. Vågar hon tala om det för bröderna?

En lördag i slutet av mars 1975. Återblickar, inre monologer – men också samtal som öppnar dörrar. Och hur börjar den nya dagen – söndagen – för familjen Lantz?

Carl Fredrik Sandelin: Familjen Lantz. 124 sidor. 16 euro.

Beställ tryckt bok eller e-pub på nätadresserna nedan, eller fråga efter boken i bokhandeln.

SandelinMedia förlag

info@sandelinmedia.com • www.sandelinmedia.com/forlag

Britt-Marie Norrgård (red.)

Nya i Rågens Rike

Folkkulturella yttringar förr och nu.

Innehållet speglar det som hänt i kommunen under året samt dokumenterar bygdens historia.

Pärmbild: Lumpänglarna vid Oravais Teater

KURSPROGRAM VÅREN–SOMMAREN 2015

ESBO ARBIS Kursprogrammet för våren har utkommit!

Anmälningar fr.o.m. 8.12 kl. 12 www.ilmonet.fi eller tfn 09 816 57890 Kursprogram: www.esbo.fi/arbis

ISSN 1799-1552, 124sidor, 20€, hft Boken går att få tag i via: nirr@vora.fi Alf Wiklund, 06-382 1671

ESBO ARBIS

Lars Rönn hade i 34 år en central roll i den finlandssvenska tidningsvärlden. Från posten som biträdande chefredaktör för HBL flyttade han 1982 över till VD-stolen varifrån han gick i pension år 2000. Då hade han hunnit ta del av valet av 21 huvudredatörer. Mr Husis berättar om meningsskiljaktigheter, om intriger och motdrag, om vem som var att lita på och vem som spelade sitt eget spel...

www.labyrinthbooks.fi PB 24, 65611 Korsholm 050-526 3122, info@labyrinthbooks.fi

Kiloboken Börje Österberg

Fakta, minnesbilder, anekdoter

NYHET! ●

646 sidor

● illustrerad

● inbunden ● 17,6 x 25 cm

Kiloboken är en intressant lokalhistorisk presentation av byarna Kilo, Klobbskog och Konungsböle i Esbo från förhistorisk tid till våra dagar. I boken beskrivs de gamla bymiljöerna med deras gårdar och torp och de människor, som format Kilobygden genom tiderna. Tomtförsäljningen samt villabebyggelsen skildras liksom industrialiseringen, men också det dagliga livet inkluderande föreningsliv, skolundervisning och krigsårens dramatiska skeden omväxlande med sorglösa tider i idyllen Kilo behandlas.

Fakta, som inte tidigare publicerats finns med, jämte författarens egna minnesbilder och nedtecknade anekdoter. Rikt illustrerad och ett omfattande persongalleri.

Eget förlag ISBN 978-952-92-1607-9

Finns att köpa här: ● borje.osterberg@elisanet.fi ● tfn 0500-697637 ● Luckan i Helsingfors och Kyrkslätt ● Akademen ● Utställningscentret WeeGee ● Glims gårdsmuseum

ISBN 978-952-92-1607-9, 646 sidor, ca. 40€ ill., inb.

Börje Österberg, Magnus Enckells gränd 3, 02610 Esbo Tel. 0500-697637, borje.osterberg@elisanet.fi

9/2014 – 35

36 – GOD TID

9/2014

x

Pang SÅNG Fest

x

E s b o 7 - 8 . 2 . 2 015

R E T S J U L K L A P P ! Å x

x

ÖVERRASKA DINA NÄRA OCH KÄRA MED BILJETTER TILL VINTERNS HÖJDPUNKT PANGSÅNGFESTEN! NU SLÄPPER VI ETT BEGRÄNSAT ANTAL BILJETTER TILL FÖLJANDE KONSERTER:

x LÖRDAG 7.2.2014 KL. 19:00 BELLMAN – ÅU NÅU Tapiolasalen i Hagalund

En svängig konsert som har alla ingredienser en underhållande kvällskonsert skall ha! För underhållningen står Martin Bagge samt den stora PangSÅNGFest-kören med band.

Det blir körsång, allsång samt uppträdanden.

SÖNDAG 8.2.2014 KL. 14:00 PANGSÅNGFESTENS FESTKONSERT Tapiolasalen i Hagalund

x

Den kända sopranen Camilla Nylund gästar de högtidliga festkonserten.

På programmet bl a ståtliga körsånger, festtal samt uppmärksammandet av vår nationaltonsättare Jean Sibelius.

Biljetter 12,50€ (inkl. serviceavgift) från den lokala Luckan och Lippupiste, www.lippu.fi M e r i n f o r ma t i o n g er k o o r d i na t o r KIRI KO RVENO JA t f n 020 728881 7 e lle r 04 0 5 78320 7 ep ost kiri.korvenoja@sp fp ension.fi

x

GOD TID

9/2014 – 37

"En given succé, javisst." - Österbottens Tidning

God Jul & Gott Nytt År ”Hela familjens skärgårdsutställning” www.utinaturen.fi/ekenas

Om österbottniska politiker, spelmän, vildsinta entreprenörer och de vanliga verkliga människorna.

Din tillgivne

Julkonsert i Åbo Ensemble Vida är en Åbobaserad nygrundad kör som strävar efter att erbjuda sina medlemmar ett konstnärligt krävande forum där den musikaliska standarden är hög.

Sångarna förenas av en gemensam passion för musiken och delar samma visioner.

En del platser finns under mellandagarna.

Nu säljer vi biljetter till våren 2015, boka din plats.

Jean, Otto & Sibeliusmuseum 29.1.2015-10.1.2016

Kören ger sin första konsert någonsin i Sankta Katarina kyrka i Åbo den 19 december 2014 kl. 19.00, i samarbete med Åbo svenska församling.

På programmet finns både traditionell julmusik och klassiker av kompositörer som Poulenc, Rachmaninov och Kuula.

ÖPPET Ti–sö 11–16, ons även 18–20 Biskopsgatan 17, 20500 Åbo t. 02 215 4494

Inträdet är fritt.

www.sibeliusmuseum.abo.fi

Mer information: www.ensemblevida.com

/sibeliusmuseum

Byarevyn i Oravais

Vi tackar vår publik för det gångna året och önskar alla en riktigt.

God Jul och ett Gott Nytt år!

har premiär i februari på Årvasgården

WASA TEATERS BILJETTKASSA

Sandögatan 7, 06-3209330 öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17 WWW.NETTICKET.FI/WASATEATER

Med ett 10 tal reprisföreställningar Se närmare annonsering i dagspressen eller per tel. 050-377 3679

WWW.WASATEATER.FI

Tosca i Olofsborg Benny Goodman och Artie Shawi i Lahtis

OPERARESA TILL NYSLOTT 28–29 JULI 2015

Konsertresa till Sibeliushuset i Lahtis fredag 10 april med start klockan 10.00 vid Kiasma.

28.7. Avfärd klockan 9.00 från Kiasma, 15.30 ankomst till hotell Vuorilinna i Nyslott 19.00 Giacomo Puccinis Tosca i Olofsborg.

1930-talets två stora klarinettister ”duellerar” i tidens populäraste big band-hits, med Antti Sarpila som Goodman och Martti Peippo som Shaw. Kapellmästare: Petri Juutilainen.

I priset 65 euro ingår buss, biljett, lunch och pauskaffe.

Anmälan till Clara von Bonsdorff, tfn 040-5444031 eller e-post clara.von.bonsdorff@welho.com

SUDOKU 3 4

Anmälan senast 20 januari till Clara von Bonsdorff, tfn 040-5444031 eller e-post clara.von.bonsdorff@welho.com

Lösningen finns på följande sida.

3 1 6

9 1 8 7 3 1 4 5 8 1 6

Kurser för skrivglada

Finlands Lucia 2014 Vanessa Eriksson besöker julfesten

6 6

Resans pris 350 euro inkluderar operabiljetten, inkvartering på Kesähotelli Vuorilinna, kryssning med m/s Elvira och två måltider.

3 7

5 8 9

SenioRöst julfest Julträffen ordnas måndagen den 15.12. kl.14.00 i Matteuskyrkan, Åbohusgatan 3 i Östra Centrum.

Det blir julfest med Finlands Lucia, allsång, julgröt och kaffe med pepparkaka. Längd ca 90 min. inkl. paus.

Fritt inträde – välkommen!

Arrangeras av Seniornätverket i samarbete med Helsingfors kulturcentral.

7 1 4

Bor du i östra Helsingfors och behöver hjälp med transporten till julfesten? SenioRöst bjuder på skjuts med invataxi, tur och retur.

Transporten finansieras med medel ur Folkhälsans Luciainsamling 2011–2013.

Meddela senast fem dagar innan träffen till Emma Lunabba, tfn 044 788 3696.

Kanske vill du ge dig själv eller någon annan en julgåva i form av en skrivkurs?

Foto Folkhälsan/Hannes Victorzon

9

5

29.7. Kryssning med m/s Elvira klockan 10.00.

12.00 återfärd via Punkaharju, Parikkala, Lemi 15.00 Lemin särä på Säräpirtti Kippurasarvi 16.00 hemåt via Kuusankoski Pentik c.20.30 ankomst till Kiasma

Folkhögskolan Axxell ordnar i vår två kurser där det ännu finns några lediga platser kvar.

Kom igång och skriv! har kursträffar 26–27.1 och 23–24.2 på G18 i Helsingfors.

Eller möt våren i inspirerande trädgårdsmiljö på Axxell Överby i Esbo på kursen Yoga & skriv 19–21.5.

Läs mera och ansök på www.axxell.fi Förfrågningar kursledare Åsa Stenvall-Albjerg, e-post asa.stenvall-albjerg@axxell.fi, tfn 044 739 7722.

38 – GOD TID

9/2014

Burt Kobbat i egen talkshow Ofattbart produktive Hbl-journa­ listen Staffan Bruun har gett ut sin tjugoåttonde bok – samtidigt som han i tjugosex år har förnöjt radio­ lyssnarna i Stefan och Staffan, för att inte tala om de trettiofyra åren i vardagsjobbet som reporter på Huf­ vudstadsbladet.

Brutale Burt heter årets Burt Kobbat-deckare, den elfte i raden.

Den mångsysslande Burt framträ­ der här som värd för en ny talk­ show. Med burlesk humor beskri­ ver Bruun Burts stjärnstunder och katastroffjaskon i direktsändning­ arna i nygrundade Kanal51 och utnyttjar skickligt sin egen digra erfarenhet av skjutjärnsjournalistik när det gäller till exempel att sätta barnhems- och stiftelseskojare på pottan. Bland de fiktiva intervju­ objekten hittar vi också kändisar ur verkliga världen – Alex Stubb, Timo Soini, Björn Wahlroos med flera – som utsätts för träffsä­ ker satir av bruunsk kaliber. Med

Small talk Konsten att småprata är ofta vikti­

I början av november dimper den första glassiga julbroschyren genom vårt brevinkast. Pärmen föreställer en pojke med en elektronisk pryl och något som ser ut som en Barbie-docka lutande sig mot en välfylld garderob med kläder. Lelujen aarrearkku är namnet på det finska aktstycket med anvisningar om hur man kan beställa de åtråvärda prylarna på nätet. Stackars barn, tänker jag, som erbjuds en massa saker som varken appellerar till deras kreativitet eller fantasi. Slit- och släng produkter!

Dag för dag växer julreklamen med erbjudanden och rabattkuponger för storkonsumenten. Marknads­ krafterna går på högvarv inför julkommersen. På alla tänkbara sätt försöker man locka presumtiva köpare.

Det stora varuhuset erbjuder till och med ”aktiveringsleksaker för katter” och ”keldjursigloon”.

Julförberedelserna börjar tidigare för varje år. Raspig och högljudd julmusik blandar sig i sorlet av stres­

sin musiksmak retar Burt Kobbat upp den unga producenten Mikae­ la Baumann. Retro ska det vara, faroch morföräldrars favoritartister Burt Kobbats hårdföra pro­ gramkoncept, att locka spektaku­ lära gäster till studion, inte stryka dem medhårs utan göra tuffa avslö­ jande intervjuer, hämnar sig natur­ ligtvis och det börjar hända konsti­ ga saker i programmet. Burt inser att främmande krafter blandat sig i leken och spänningen stiger. Mot­ ståndaren skyr inga medel.

Staffan Bruun är som känt en driven deckarskribent och årets Burt Kobbat är inget undantag.

Eller för att citera Jan Erola i Iltalehti” Bruuns produktion hör till höpöhöpöböckernas adel”.

MAJ-BRITT PARO

Forskare har konstaterat att dagens föräldrar ”samtalar” respek­ tive ”diskuterar” seriöst med sina barn i snitt högst fem minuter per dag. Därför kan det vara befogat att uppmana föräldrarna att visa större intresse för det som händer i de ung­ as vardag. Bra vore också om någon utomstående vuxen åtar sig ansva­ ret att framförallt lyssna och föra all­ deles vardagsnära samtal med dem.

Man framhåller också att vi på bäs­ ta sätt kan hjälpa barnen genom att göra språkobservationer genom att ta fasta på vad de kan – inte vad de inte kan. Det är skolan som ansvarar för den pedagogiska språkundervis­ ningen och exempelvis vi äldre, släk­ tingar, skolfarfäder och -mormöd­ rar, ska vara medvetna om oss själva som språkliga förebilder och ge ung­ domarna chanser att få yttra sig.

Att bilda den perfekta gruppen är ofta lättare sagt än gjort. Ett van­ ligt fel som görs är att man ibland skapar för stora grupper. Många huvuden behöver inte nödvändigt­ vis betyda att gruppen arbetar snab­ bare och smartare. Storleken är inte allt och det finns många teorier om hur den optimala gruppstorleken ser ut. En vanlig tanke är att mindre grupper på 4–6 deltagare har bästa effektivitet. Att lärarna förslagsvis skulle utse så kallade samtalsgrup­ per på årskurserna 1–2 för vardag­ ligt småprat över generationsgrän­ serna med äldre, vore säkert en god idé med tanke på elevernas språk­ utveckling.

STEN LINDHOLM

sade medmänniskor på jakt efter julklappar. Hur är det med upphovsrätterna till musiken som oupp­ hörligen spelas i varuhusen, funderar kverulanten inom mig? Det är som om julens budskap skulle vara: Köpa, köpa, köpa. Och för den som inte är stadd vid kassa utlovas kredit att betalas efter julen. Och om pengarna tryter kan man ta ett snabblån. Och innan man vet ordet av är man inne i en skuldspiral med skoningslösa borgenärer bankande på dörren. De har inte vitt skägg, röd mundering och en säck med julklappar.

Förnuftet är hos många satt på undantag inför julen. Man rycks med i grottekvarnen vare sig man har råd eller inte. Affärerna skyltar med långa öppettider, även på söndagarna, så att man säkert ska inhandla det som behövs och på köpet det som inte behövs.

Det finns också andra sätt att invänta julen än att springa benen av sig i butiker. Julklapparna behöver inte vara köpta. Man kan erbjuda tjänster i form av det man är bra på, som att städa hos barnfamiljen som har ont om tid eller vara promenadsällskap åt en äldre släkting som har svårt att komma ut på egen hand. Sådana presentkort uppskattas säkert. För givaren gäller det att minnas att man har lovat ställa upp.

Julstämning kan man också få genom att njuta av julskyltningen. I Helsingfors öppnades den traditio­

nella julgatan, Alexandersgatan, en vecka innan första advent. På flera andra orter bjuds på något som kunde kallas för en ”gammaldags jul” där man bara kan strosa omkring eller titta in i något hem som står öppet i jultider. Sådana finns bland annat i Lovisa med sina ”traditionella julhem”. Staden erbjuder en tvåspråkig broschyr Loviisan Joulu–Lovisa Jul med många tips för en ”genuin småstadsjul”.

I år har en Tove Jansson-våg svept inte bara över vårt land utan även ute i stora världen. Det är inte bara Finland som har ensamrätt till den stora, i år 100-årsjubilerande författaren. Hon är en ikon för hela världen, som en föreläsare uttryckte sig på det internationella Tove Jansson-seminariet i Borgå i somras.

I svallvågorna av jubileet ordnas det fortfarande aktiviteter i anknytning till Tove Jansson som en pjäs på basen av hennes bok Sent i november. En av landets banker har till och med gett ut en adventskalender, för gratis avhämtning, baserande sig på Trollvinter. Öppna luckorna dag för dag och följ med mumin­ trollets upplevelser medan han stretar fram på skidor under en stjärnbeströdd himmel.

Tove Jansson har mycket att ge. Det vet vi alla. Många av God Tids läsare har med mig troget följt med henne allt sedan debuten 1945 med Småtrollen och den stora översvämningen.

Den bästa julgåvan jag kan rekommendera är Tove Janssons Det osynliga barnet. Där kan man utöver titelnoellen läsa om Snusmumrikens vårvisa, Filifjonkan som trodde på katastrofer och Hemulen som älskade tystnad. Men den sista berättelsen Granen ger den största läsupplevelsen.

Kära läsare, bryt julstressen och jakten efter julklappar och julstädningen och hela faderullan! Svep in dig i din gamla, sköna morgonrock och fyll en balja med varmt vatten och fotbadsalt. Tänd ett ljus, drick en kopp av ditt favorit te eller någon annan dryck. Låt dig sugas in i det Tove Jansson har att berätta om hur muminfamiljen abrupt väcks ur sin vinterdvala av en hemul som ropar: Det blir jul! Och för att tala med ”muminmamman”: Vad tror du att det hände sen?

Foto Theresa Axén

gare än man vanligen tror. Småpra­ tet ger oss massor av information och bekräftar den sociala ”grupp­ tillhörigheten”. Det är långt ifrån något betydelselöst nonsenspratan­ de man har för sig.

Småpratet hjälper oss att känna olika stämningar men är så inlärt att vi inte ens är medvetna om det.

Det handlar för det mesta om det vi sysslar med till vardags men ald­ rig egentligen reflekterar över. Tänk bara på hur olika vi hälsar på männ­ iskor. Det avslöjar omedelbart vår relation till den vi möter; en obe­ kant, en nära vän, någon man kan­ ske inte tycker om, och så vidare?

Samtalsmönster är svårt att lära sig teoretiskt. Man måste delta i samtalen för att förstå hur man tar och ger ordet till varandra eller vill avsluta. Vi formulerar våra idéer och tankar under tiden vi pratar och kommer sedan fram till åsikter om ett bestämt ämne. Drar mig till minnes att när jag växte upp skulle barn överhuvudtaget inte få prata i vuxet sällskap utan att bli tillfrå­ gade eller om de hade något vik­ tigt att säga.

Under mina 14 år som skolfarfar har jag iakttagit elevernas språkut­ veckling. Har läst att barnen haft en rätt lugn utveckling upp till sju–åttaårsåldern och efter att de fyllt nio år händer mycket i deras liv. Ofta är barn inte lika öppna mera med sina tankar och känslor som innan.

Julen är här!

Underbara Tove Jansson, du finns med oss även denna jul!

BENITA AHLNÄS

GOD TID utkommer nästa gång den 23 januari.

Material till nummer 1/2015 bör finnas på redaktionen senast den 2 januari. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Materialet skickas till per e-post till katarina.bengs-westermark@ spfpension.fi eller per post till God Tid Katarina Bengs-Westermark Fredsgatan 8 A 15 65100 Vasa Tfn 020 72 888 80

Utgivn.

Deadline

Nr 1

23/1

2/1

Nr 2

20/2

30/1

Nr 3

27/3

6/3

Nr 4

24/4

3/4

Nr 5

5/6

15/5

Nr 6

28/8

7/8

Nr 7

2/10

11/9

1

8

2

7

Nr 8

6/11

16/10

2

1

8

4

Nr 9

11/12

20/11

4

9

5

8

3

7

6

2

SUDOKULÖSNING 6

5

7

3

1

8

2

4

9

9

2

1

5

4

7

6

8

3

8

3

4

9

2

6

1

7

5

7

4

9

6

8

2

5

3

1

5

6

3

1

9

4

7

2

8

3

5

4

9

6

6

3

9

5

7

7

1

3

6

2

5

9

8

1

4

GOD TID FINSK BRUSAR SVAG- I KYRKA. DRICKA KLYKA

POLISMAN. NÖT

HUS. BRITTFLYG

NJUTA MED SIG HÖGT SPELKORT

9/2014 – 39

HELST INTE

MEDLA

DÄRI VILAR NALLE

STAD I DALSLAND

UPPSYN

INNEHA JULBORDSMANING

PADDEL

TILLÖNSKAR JAG DIG FAT.

DEN KLÄS. LÄSER DU NU

BATTE-

ÅH! FYRKANT

VATTENDRAG. HOLMEN

SOLRITYP. VARVEN "KISTA"

ULLA VAR BELLMANS

PUSS. HAVSNYMF

ÅNGA

HELIGT LÖFTE

VASS KANT

SMÄLTA

TILLTUGG. PART SLÖADE. SOPPA, MOS NED. DE SJÖNGO

HAMMARDEL ULVLJUD

UW

9/2014

ÄGS AV MÅNGA

GILLRAS. AFFÄR

UPPSLAMMAR KLÄCKS, KOKAS, STEKS

FÄRSK. ÄR VI I BÖRJAN

DET ÄR SNART DUKAT

BRITTSPORTBIL

IN

JULEN ÄR VÄL EN

FAMÖSA. TÖLP RYT-ANDE

TAXISVÄNG

SÖMMA

LIVSLEDA.

Lösningen postas till SPF:s kansli senast den 9 januari.

Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

METKROK

&

KUTTRASJU TRÄD. HETSIG IVER

BRASILIANSK STAD KORT

HUNDRA ÅR

STOR KISSE

OKOKT

Namn: ......................................................................

KRANS I HAWAII

Adress: .....................................................................

PUTTOMRÅDE

BAGATELL

..................................................................................

VATTENVÄXTER ALKOV.

FÅGELNAGEL

KOD FÖR HOLLAND

ROQUEFORT ÄR EN

USCH!

BÖNETORN

SÅ KALLAD

TORR. ZEDONG

MUNTER MANSKÖR

ICKE

MERITLISTA

LETA

SKRED TIDSÅLDER

PAGE OCH AFRO

YTTRADE

BLYGSAM

VÄSLJUD. HOAR

8/2014 PRICKAS

DEN TAS KANSKE TILL KAFFET

URD VAR EN. FÅGEL ÄNGLASTAD KORT

BIER. STUVUPPNING FÖDNING

GRANNDRAKE

TEN- FÖRST. NESSEE NÄST SIST KORT

TALESÄTT

RATA. SIDOFORM GLIMMAR SNART

ARAFATS GRUPP HÅRT VATTEN

SJU I ROM

I

⬇

S S K O A G

ÖSA. GUTÅR!

AIDA. GER SMISK

SIST I BREV. HUDHÅL

⬇

VINTERBONA MATVRAK. HÖLJE

K Å P A TIDIGT. HYLLAN

P O R S C E H O ⬇ L M E A N U R K L A E N Å T S T

FRID GENUS

DATOR. HALVGRÄS

I S O L E R A SVENSK SKÄMTTECKNARE

N

UPPTRÄDE. TRÅG

HÄR FINNS RAUKAR

FÖRE EURO

KVÄLL. RÄDDHÅGAD

H:FORS TUNNELBANA

MATSEDELN. TYST!

PARKETT. FÖR

FÖRSLAG I RIKSDAGEN

UW

SJABBLA

MATVRAK

AB I ESTLAND

MÅNGEN FIRAS JUST NU

SKÄNKA.

F H U R U O S S H Ö S A Å L R L E M M O T D Y R E S J I T U L L P G A R L L A A M N D S Ö K A M A D R A R A R M F E V A L E L L

MATLAG

GNUTTA. MED SKUR

BOR I LIEPAJA

SJUKHUS. MED AV

BAKSTRÖM. KAM

SÖM. LOGI VID VATTEN

T I M I D LUGNVATTEN

R

INSTITUT I NOUX

S T O R V L A V D R A L Y R L A O A Ä G O T A F T R O N G S N I K A A S E L A N D

"DUMBURK"

LEDER FÖRETAG

SUGER BLOD.

YRKESAKADEMIN

ROLLS ROYCE. LUGN

DYNASTI

FISKNÄT

FUFFENS

KANALLAND SEDESAM. POET

RYMDYTTMYNDIGRADE HET

FRÄLSE. STICKIG BUSKE

S Ä T A V I G X Å N O G

GAMGOTT

O A S

NIO I ROM

AV. SPARTRÄD

SUGGA. FÖLJD

TYCKA ILLA OM

OBETÄCKT

D TALLINN TILLFÖRNE

H

TRÄDPRYDNAD

AGONI. PUST

ÄR VETEDINOBRÖD SAUREN

BEHAGLIGA

T B U L U T J K D U T L Ö V A D A A S R A E T R Ä G I O N G N D J U Ä L S K CARL XVI GUSTAFS SMEKNAMN KORKAD. ITALIENSK TIGGARE

KÅLLES FRU. HÖVISK

JORD- EGENTGULIGEN DINNA KORT

ÖMSEVIS

LÖPARE. UPPGIFTER

JAVASCRIPT KORT

DEN BRYGGS NÄST VÄL SISTA NU

SKADLIGA

P L A R A B O M B Ö L T E B M R D A O L V V F A T A L Ö L V A L

ORÖR- RESTER. LIG FÖRETAG

GES UT AV HSS MEDIA

DRYCKER

UNDER VIADUKT

KÖKSMÅTT

SMÄLTA

TROPISKT TRÄD

–– WOODHOUSE

BIFLOD YTMÅTT. SLAGTILL DONAU BOM

I N A N N A N R Y V B A E L R E O T

HAR VI CIRKUS- ALLA. DJUR TROR

L O P P A

E K

24 H. PALMLUND

DISCIPLIN

SMEKSAM. SÖTSAK

KRAKE. OMTAG- JUDISK NINGEN MÅNAD

GODS. KOMMA AN PÅ

RADIE, RÖNTGEN KORT

MUTBAR

SPÖDAM. ACK!

Vinnare i krysset i nr 8/2014 Inger Gustafsson, Hangö; Börje Helenius, Pernå; Alf Joensuu, Jakobstad; Gunilla Winberg, Ekenäs och Barbro Koskinen, Mariehamn.

Vi fick in 358 krysslösningar, grattis till vinnarna!

40 – GOD TID

BEGRÄN

9/2014

S

PLATS L A T N A AT

E R!

Allt detta ingår i resans pris: Flyg HelsingforsHavanna, Saint Martin-Helsingfors. Kryssning i vald hyttkategori, helpension med måltidsdryck (vin, öl, mineralvatten) ombord, lunch/ middag i land enligt program, visumkostnad, transfers, guidade rundturer samt inträden. Dricks till besättningen ombord.

Finlandssvensk reseledning, föredragsprogram och underhållning ombord.

15 dagar.

Pris från 3 995€ /person i delad hytt.

FINLANDSSVENSK KRYSSNING TILL KUBA OCH ANTILLERNA 25/3-8/4 2015 Följ med på en enastående kryssning ombord på det nyrenoverade fartyget M/S Serenissima!

Med sin inredning i gustaviansk stil erbjuder hon oss en smakfull och behaglig omgivning under vår resa. M/S Serenissima står helt till vårt eget förfogande under kryssningen.

Vår resa startar i Havanna där vi bor ombord på vårt fartyg i två dagar. Vi fortsätter vår kryssning till Cienfuegos och Santiago de Cuba, två städer med stolt kubansk historia. Sen vidare till Dominikanska Republiken följt av en dag i Saint-Barthélemy, den f.d svenska kolonin. Därefter följer ön Antigua som är en höjdpunkt med bl.a. Nelsons Dockyard.

Vår resa avslutas i Saint Martin och här blir det tid för shopping innan vi lämnar fartyget och flyger hem efter en minnesvärd resa i Karibien.

Boka resan genom att ringa oss på tel. 018-51 217 mån–fre 09–16

Som föreläsare medföljer general Gustav Hägglund som idag är verksam som säkerhetspolitisk skribent och debattör.

Läs om kryssningen på www.serenissima.ax

ETT HEM I VAsA KärNCENTrUM Bostads Ab Vasa Julia

Julias inredningsval påbörjas efter årsskiftet så skynda dig och ingå nu affär så hinner du välja personliga ytmaterial till ditt splitternya blivande hem!

STORALÅNGGATAN 51, 65100 VASA

Vill du kunna njuta av din vardag utan att behöva bekymmra dig om t.ex. kommande renoveringar, snöskottning eller kanske gräsklippning?

Ta då det bästa möjliga beslutet och köp ett nytt hem vid Julia. Här kan du på Vasa-vis säga att du bor nästan på torget, med all service på bara några stegs avstånd. Bo sida vid sida med kulturen i ett hem som är utrustat med modern teknik och högklassiga material! Ring vår bostadsförsäljning så berättar vi mera! Julias bostäder blir färdiga i årsskiftet 2015-16. Energiklass C2012

M²

1R+ku 2R+ku 2R+k 3R+k+b 4R+k+b

30-32,5 41-46,5 45-45,5 63-77 91-103

bILPLATS

BEKANTA DIG MED BosTäDErNA: LEMMINKÄINEN HUS AB OLYMPIAGATAN 16, 65100 VASA TEL 02071 58300 ASUNTOMYYNTI.VAASA@LEMMINKAINEN.COM SAMTALSAVGIFT FRÅN FAST TELEFON 8,28 CENT/SAMTAL + 5,95 CENT/MIN´, FRÅN MOBILTELEFON 8,28 CENT/SAMTAL + 17,04 CENT/MIN.

FP. FR.

SKF.P.FR.

6 760

22 000

50 753 52 911 65 654 65 367 71 308

146 000 176 000 199 000 250 000 338 000

asunnot.fi/JuLia