God Tid 2/2020 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 2 28.2.2020 ● Årgång 48

pensionering

Carita Isaksson och Margita Vainio.

Markus West

Gamla rävar och grå pantrar söker svar på svåra frågor ◗ Att gå i pension är inte bara en dans på rosor. Det fick Margita Vainio i Åbo erfara. Efter att den första frihetskänslan gått över infann sig frågorna. Räcker pensionen till? Varför ringer telefonen inte? Svaret på hennes frågor blev Gamla rävar och grå pantrar. SIDAN 18

fattigdom

Tuomas Talvila

PIO uppvaktade staten om pensionärsfattigdom

Hälsocoachen Kitty Seppälä njuter av en dag i naturen tillsammans med barnbarnet Savannah Homer.

Res er upp, sträck på er De som ska gå i pension är ibland rädda och arga. Det behöver de inte vara. Jag möter många glada pensionärer via pensionärsförbundet, säger Kitty Seppälä.

Leif Weckström

◗ Finland behöver ett program för att minska fattigdomen bland de fattigaste pensionärerna, anser Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO. PIO, som i år leds i år av Svenska pensionärsförbundet, uppvaktade minister Aino-Kaisa Pekonen. SIDAN 6

ledaren sidan

”Telefonförsäljningen måste regleras mycket hårdare. Den muntliga överenskommelse som man eventuellt gjort i telefon borde inte gälla som avtal. ” SIDAN 2

GOD TID

2/2020

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

Lurendrejeri

illit är grunden för stabiliteten och tryggheten i Norden. Våra myndigheter kan ibland vara långsamma, men deras beslut kan inte köpas för pengar. Domslut i domstolar är inte heller en handelsvara. När grannen sophanterar, då gör vi det också. En borttappad telefon eller väska hittar oftast tillbaka till sin ägare. Många av oss står kvar vid röd gubbe fastän ingen bil syns. Vår kultur är sådan. Vi respekterar regler och vi litar på varandra.

Norden är ändå inget paradis, och lurendrejare finns. Alla syndar vi ju själva också på nåden ibland och t.ex. går mot röd gubbe. Det finns farligare trender i utvecklingen, som oroar. En är att politiska ledare, som borde vara föredömen, struntar i överenskommelser, själva ifrågasätter rättssystemet de har ansvar för och ljuger medvetet. Olagligheter som korruption och skattefiffel, men också lagliga men moraliskt tveksamma åtgärder som höga bonusar och tidig pension till cheferna skadar inte bara tilliten till näringslivet, utan också till hela vårt samhälle. I de sociala medierna blandas fakta och fiktion med avsikt. Massmediernas jakt på det spektakulära och det negativa ger en fel bild av omvärlden, som skapar oro och osäkerhet. Alla har vi ett ansvar för att gränsen mellan det som går an och inte går an är klar. Att respektera andras värderingar och nyan-

serat analysera argumenten bakom våra och andras värderingar och åsikter är en dygd, inte en svaghet. Vulgärdebatt, var den än finns, förråar och skapar både misstro och oro. Vårt samhälle, byggt på til�lit, behöver nu sina försvarare. Vissa former av vardagslurendrejeri är också på tillväxt och drabbar en del äldre mera än andra. Man behöver knappast vara gammal för att irriteras av de envetna telefonförsäljarna. I sitt program lovar regeringen att ta itu med avarterna inom telefonförsäljningen. Det är inte en dag för tidigt.

”Nöjda kunder får man genom att betjäna dem väl, som man redan har. Den sanningen tycks en del företag nu ha glömt.”

nsamma äldre uppskattar när någon ringer. En vältalig försäljare kan muntra upp i ensamheten. Någon jämlik position mellan försäljare och köpare finns emellertid inte i den situationen. När samtalet är över är pensionären inte alltid ens medveten om att hen har gjort ett nytt elavtal, prenumererat på en tidning, tagit en ny helt onödig försäkring eller blivit medlem i en helt främmande förening. Senast när räkningarna börjar dyka upp framgår sanningen. Då är det så dags. En åldring med begynnande demens kommer kanske inte ens ihåg att någon ringt. Enligt det avtal, som pensionären, medvetet eller omedvetet gjort, är det kunden, som skall säga upp avtalet. Det är lätt-

are sagt än gjort. Telefonförsäljningen sköts som regel av ett skilt bolag, och där svarar ingen när man vill säga upp avtalet. Kontaktuppgifterna till producenten av varan eller tjänsten är oftast väl dolda på det företagets hemsida. För en åldring, som inte har en dator, är det snart sagt omöjligt att bli av med t.ex. prenumerationen på den tidning man kanske inte ens läser. – En annan liknande företeelse är de helt onödiga husreparationer, som överenergiska försäljare tvingat på ensamma äldre. Det finns till och med s.k. juridisk expertis som erbjuder tvivelaktiga tjänster.

elefonförsäljningen måste regleras mycket hårdare. Den muntliga överenskommelse som man eventuellt gjort i telefon borde inte gälla som avtal. Säljaren borde åläggas att sända ett skriftligt avtal till köparen, och avtalet blir giltigt först när det undertecknats och returnerats.

Nöjda kunder får man genom att betjäna dem väl, som man redan har. Den sanningen tycks en del företag nu ha glömt. Ole Norrback

Ole Norrback

CHEFREDAKTÖREN

Estlands väg är inte vår ◗ Vad skulle du göra om du fick ut dina samlade pensionsbesparingar på en gång? För God Tids läsare är frågan inte aktuell. Däremot är frågan brännhet för 700 000 pensionssparare i Estland. Den estniska regeringen, som består av de konservativa, centerpartiet och populistiska EKRE, är på god väg att genomföra en pensionsreform som har som mål att upplösa tjänstepensionsfonderna och betala ut pengarna till estländarna. Tjänstepensionssystemet i Estland är ungt och obligatoriskt enbart för dem som är födda 1983 och senare. För dem som är äldre än

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 040 578 0248 berit.dahlin@spfpension.fi

så är systemet frivilligt. Fler än 700 000 estländare, ungefär halva befolkningen, betalar ändå in till systemet som administreras av bankerna. Detta vill regeringen nu ändra på. Parlamentet har redan en gång godkänt lagändringen, men president Kersti Kaljulaid använde sin vetorätt och lagförslaget går till

”Estlands experiment förskräcker. Vi får hoppas att idén inte får fotfäste i fler länder.”

Sekreterare för samhällspolitisk påverkan: Kristina Heikel tfn 040 635 7685 kristina.heikel@spfpension.fi IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi IT-stödperson Andreas Höglund tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg

tfn 040 5952992 inger.holmberg@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77

ny behandling. Regeringen motiverar förslaget med frihetliga argument. Var och en skall själv ges möjlighet att avgöra om och hur hen sparar för ålderdomen. Det finns också en kritik mot hur bankerna förvaltar pensionspengarna. De har varit försiktiga och tillväxten är svag. De estniska ekonomer som uttalat sig om pensionsreformen är i regel skeptiska. De är rädda att unga människor inte förstår värdet av att spara långsiktigt för sin ålderdom, utan använder pengarna till en södernresa eller som egen insats vid ett bostadsköp.

Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Kansliet i Vasa Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

Förbundstidningen GOD TID Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 040 574 8829 ole.norrback@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas

Chefredaktör: Markus West tfn 040 5748 751

Betalas pensionspengarna ut kan det i värsta fall överhetta landets ekonomi. Det handlar trots allt om fyra miljarder euro, en stor summa pengar i ett litet lands ekonomi. Det estniska pensionssytemet innehåller inte samma grundtanke om solidaritet mellan generationerna som det finländska. Var och en betalar i första hand in för sin egen pension. Ändå förskräcker Estlands experiment. Vi får hoppas att idén inte får fotfäste i fler länder.

markus.west@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/

Markus West

spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2019 Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Bertel Widjeskog, Nina Weckström, Lena Selén och Kjell Hägglund.

GOD TID

2/2020

Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet

Kallelse till vårmötet 2020 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte fredagen den 24 april 2020 kl 12.00, på Yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors. På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna: Vårmötet ska 1. Välja ordförande och sekreterare för mötet 2. Konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3. Utse två protokolljusterare 4. Välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas sammanlagda röstetal 5. Behandla styrelsens berättelser och bokslutet för föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande 6. Fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelse och övrig redovisningsskyldiga 7. Behandla övriga ärenden.

Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland sr grundades år 2010 av Svenska pensionärsförbundet och dess hemort är Helsingfors. Stiftelsens grundkapital, 40 000 euro, tillkom genom överföring av Jarl V. Hellströms fond från Svenska pensionärsförbundet. Samma år verkställdes en kampanj för att öka kapitalet och sammanlagt erhölls drygt 20 donationer på dryga 330 000 euro. Främst tack vare god förvaltning har fondens kapital fördubblats sedan starten. Stiftelsens ändamål är att verka för och förbättra samt understödja finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa och livskvalitet samt trivsel i vardagen. Stiftelsen kan ta emot donationer och testamenten samt utöka sin egendom även på andra sätt som är förenliga med bestämmelserna i lagen om stiftelser. Stiftelsen kan inte idka affärsverksamhet. Stiftelsen kan vid behov inrätta fonder, namngivna enligt donatorns önskemål. Stiftelsen kan äga värdepapper, eventuella andra placeringsinstrument och fastigheter.

Stiftelsen förvaltas av en styrelse, som utses av Svenska pensionärsförbundets styrelse. Stiftelsens styrelse består av Svenska pensionärsförbundets presidium samt högst fyra övriga ledamöter med erfarenhet av förmögenhetsförvaltning, dock minst tre och högst sju personer. Mandatperioden för stiftelsens styrelse är från årsmöte till årsmöte. Styrelsen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande. Styrelsen består för närvarande av Ole Norrback, ordförande, Henry Wiklund, viceordförande samt Anita Ismark, Lasse Koivu, Birgitta Olsson, Björn Sundqvist och Magnus Öhman. Som ombudsman för styrelsen fungerar förbundets verksamhetsledare. Styrelsens uppgift är att kontrollera att stiftelsens förvaltning och verksamhet ordnas på behörigt sätt. Av den direkta nettoavkastningen på stiftelsens tillgångar ska i genomsnitt tjugo procent läggas till kapitalet. Om stiftelsen upplöses, ska dess nettotillgångar överlåtas i första hand till Svenska pensionärsförbundet rf och i andra hand till mottagare som enligt styrelsens prövning bäst verkar för det ändamål för vilket stiftelsen har verkat. Stiftelsen förverkligar sitt all-

männyttiga ändamål genom att årligen bevilja understöd främst till samfund och institutioner, vilkas verksamhet stöder stiftelsens ändamål. Avkastningen kan inte användas av förbundet. Reserveringen för utdelningen görs i bokslutet under föregående år. Utdelningen har fördelat sig på följande sätt; år 2013 utdelades 14 understöd till ett belopp av 7520 euro, år 2014 utdelades 17 understöd till ett belopp av 10 000 euro, år 2015 utdelades 28 understöd till ett belopp av 13 600 euro, år 2016 utdelades 33 understöd till ett värde av 12 500 euro, år 2017 utdelades 41 understöd till ett belopp av 14 500 euro, år 2018 utdelades 45 understöd till ett belopp av 14 000 euro, år 2019 utdelades 34 understöd till ett belopp av 12 300 euro. I år utdelas 13 000 euro. För närmare information, se spfstiftelsen.fi eller kontakta ombudsman Berit Dahlin, tfn 040 5780248 eller berit.dahlin@ spfpension.fi. Berit Dahlin Ombudsman för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland

Spänst i benen – grundkurs för frivilligledare 26-29.5 på Lehmiranta Kursen, som hålls på Lehmiranta i Salo, är avsedd för dem som frivilligt vill ställa upp som motionskompis för äldre eller t.ex. leda pausjumppa och motionsmellanmål vid en föreningsträff eller möte. Huvudmålsättningen för Spänst i benen- programmet är att stärka skeletthälsan, förebygga osteoporos och förebygga fall genom fysisk aktivitet. I programmet ingår inne- och uteaktiviteter ss. stav- och styrkepromenad, skogen som konditionssal, balansträning, trappjumppa samt teori om benhälsans hörnstenar. Kursledare: Kitty Seppälä, MHV, ft, hälsocoach Kursen är avgiftsfri, tillägg för enkelrum 25,- € per natt Tilläggsinformation: Inger Holmberg, tfn 040 5952992, e-post inger.holmberg@spfpension.fi

Anmälningsblankett finns på förbundets webbplats spfpension.fi. Begränsat antal platser.

Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari. Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och • medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar fastställs per den 31 december 2019 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 3 april 2020. Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast den 3 april 2020 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 040 5780415 eller per e-post kansliet@spfpension.fi Priset för vårmötet är 30 euro per deltagare. SPF fakturerar föreningarna efter mötet. Enligt styrelsens beslut 12.12.2018/Ärende 9 kan styrelsen bevilja mindre föreningar med svag ekonomi befrielse från delegaternas deltagaravgift vid vår- och höstmöten. Anhållan med motiveringar bör sändas in senast 28.2.2020 till verksamhetsledaren, berit.dahlin@spfpension.fi eller per post till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors. Styrelsen

GOD TID

2/2020

”Jag möter många lyckliga Kitty Seppälä är ett bekant ansikte för de finlandssvenska pensionärer som deltagit i Spänst i benenkurserna på Lehmiranta i Salo och på Norrvalla i Vörå. Hon är ett energiknippe som sprider gott humör och bra motionsvanor kring sig.

Kitty Seppälä och barnbarnet Savannah Homer firar sportlov i skidspåren i Oitans, Esbo.

od Tid träffade Kitty Seppälä en förmiddag denna snöfattiga vinter. Har du alltid sysslat med

motion? – Det började med att mamma förde mig till balettskolan i Kottby när jag var fyra år. Jag tyckte genast om det. Dansikonen Tamara Rasmussen, kvinnan som introducerade jazzdans i Finland, var hennes första balettlärare. När Kitty, som då hette Backman, var tonåring flyttade familjen till Grankulla. Där var det i stället slalom och rytmisk sportgymnastik som fångade hennes intresse. Det var Lisa Rehn, som då var gymnastiklärarinna i Grankulla samskola, som i slutet av 1960-talet introducerade rytmisk sportgymnastik i Finland. Hon hade varit på resa i Sverige och sett Gymnastique Moderne, som det kallades. Flickorna i Grankulla älskade gymnastik med bollar, tunnband och band. – Jag visste att jag inte skulle bli någon balettdansös och blev hänförd. Lisa Rehn samlade ihop en grupp på 30 gymnaster som höll ihop i flera år. – Både Lisa och jag är idag hedersmedlemmar i Grankulla gymnastikförening. Det är alldeles fantastiskt. Jag hade inte väntat att någon skulle komma ihåg mig. Det känns så roligt.

”De som ska gå i pension är ibland rädda och arga. Det behöver de inte vara. Jag tycker att de ska vända på det. Jag möter många lyckliga och glada pensionärer via Svenska pensionärsförbundet. De kan var stressade för stunden, men de är ändå jätteglada över att vara aktiva pensionärer.” 1970 blev Kitty Backman finsk mästare i slalom. På den tiden var det inte så konstigt att satsa på flera grenar samtidigt. – Man hade sommargrenar och man hade vintergrenar. Jag ville inte välja. Jag siktade aldrig på att bli världsmästare. Det var roligt ända tills någon började trycka på och ha åsikter om att jag borde göra si eller så. Hur professionellt tränade ni på den tiden? – Någon egen tränare hade jag inte. Förbundet hade tränare och Grankulla IFK:s äldre pojkar hjälpte oss lite. Vi hade Kalevi Häkkinen som tränare i slalom även om han var störtloppsåkare. Han var tuff, minns hon. Kitty har också hållit slalomskola tillsam-

mans med Mikko Alatalo. Hur är han som slalomåkare? – Han sjöng för det mesta samtidigt som han åkte. Vi höll Pikku Kakkonens slalomskola för barn på 1990-talet. Jag hade mina egna barn med, Riku var fyra och Jenni var sex. De är nu 36 och 38, säger hon med ett skratt. Är det för sent att lära sig åka slalom när man är pensionär? – Härlig fråga. Jag tror inte alls det. Jag har inte hemskt många väninnor som åker mer. De har avstått. Det är en rädsla som kommer smygande när man upplever att man inte längre är tillräckligt stark i benen. När man känner att man är stadig på benen så är det roligt att åka slalom. Den största faran med att åka slalom när man blir äldre är risken för att bli påkörd i backen. Det gäller att titta omkring sig och försöka åka förnuftigt. – Jag ser efter om det kommer någon komet och försöker hålla mig ur vägen. Särskilt utomlands är det bra att åka tidigt om morgonen och sent på kvällen när det är tomt i backen. Kitty Seppälä har i 12 år hållit Spänst i benen-kurser vid Eläkeliittos fritidsanläggning i Lehmiranta, Salo och vid Norrvalla i Vörå. Hon har utbildat 1500 pensionärer, de flesta svenskspråkiga, så att de efter kursen ska kunna leda en motionsgrupp i den egna pen-

sionärsföreningen. – Många kommer tillbaks gång efter gång för att få ny inspiration och nya idéer. Då vet jag att det här bär. Det är just dem jag vill nå, säger hon. Kurserna är tre eller fyra dagar långa. Man får lugn och ro, men samtidigt glädje. Kursdeltagarna lär sig att dela med sig i små, små portioner. Under kurserna delar Kitty Seppälä med sig av sin kunskap bland annat om hur man förebygger osteoporos och andra sjukdomar. Är gubbarna lika intresserade av sin hälsa som kvinnorna? – Kvinnorna är mer medvetna om sin kropp och sin hälsa. Jag tror att det kommer från att kvinnor har menstruation och föder barn. Kvinnornas medvetande går mot den egna kroppen. Det har killarna inte på samma starka sätt. Ändå har det aldrig varit bara en man på en kurs, ofta har de varit mellan fyra och tio. Hur ska man börja om man inte motionerat före 65? – Det finns många sätt. Sitt så lite som möjligt, res dig upp, sträck på dig och stå så mycket som möjligt. Om man orkar promenera två kilometer i medelrask takt då kan man börja motionera. Den som inte orkar med två kilometer ska börja med ett besök hos läkaren. Det är så mycket som kan lura där, till exempel dia-

2/2020

GOD TID

och glada pensionärer”

Börja motionera mjukt med någonting som du redan kan, till exempel skidåkning, säger hälsocoachen Kitty Seppälä.

profil Kitty Seppälä ʶ Hälsocoach och företagare. ʶ Familj: man och två barn. ʶ Bor i Sjundeå. Jag trivs i skogen. ʶ Utbildning: fysioterapi, kandidat i fysisk fostran, magister i hälsovetenskaper. ʶ Läser just nu: Mia Kankimäkis Naiset joita ajattelen öisin. ʶ Musik under träningspasset: samba eller rapmusik. ʶ Favoritmat: spagetti och skaldjur.

betes. – Sedan är det bara att börja med simning eller cykling. Börja mjukt med någonting som du redan kan. Skaffa också en vän eller en grupp som du motionerar tillsammans med, då blir det gjort. För många nybörjare dör intresset bara ut om man börjar ensam. Finns det något som man ska avstå från att göra? – Man ska inte vid 65 sätta ett maratonlopp som sitt första mål om man inte sprungit förr. Det är helt huvudlöst. Om ett maratonlopp är målet så planera in det om några år så att du hinner begrunda vad du gett dig in på. En människa som mår bra mentalt är

flexibel. Du kanske blir tvungen att avstå från maratonloppet. Det är helt okej. På föreläsningarna talar Kitty Seppälä om osteoporos, benskörhet. Hon drar ofta fram ett skelett ur garderoben, om hon får chansen. De kurser som finansieras via Eläkeliitto förutsätter att osteoporos ingår i programmet. – Kunskapen om osteoporos är en jättefin inkörsport. Vi har fått med sådana som har problem med sin hälsa. I synnerhet under de första åren kom det många med osteoporos. Det fick inte information om osteoporos någon annanstans. Hälsocentralen visste ingenting om osteoporos ännu en bit in på 2000-talet. – Anlagen för osteoporos kan finnas i generna, men det behöver inte bryta ut om man tar hand om sig. Det gäller att få i sig rätt näring och belasta kroppen rätt. Den som halkar omkull och inte bryter benet tänker yes, jag har inte osteoporos. Och det är nog sant. Det är ett bra test. 70 är det nya 50 heter det. Gäller det också när vi ser på hur kroppen mår? – Det stämmer, det är härligt. Kitty Seppälä hittar en broschyr på Svenska pensionärsförbundets kansli med rubriken: Vågar man bli gammal i Norden? Hon reagerar direkt. – Jag tycker att det är en dålig rubrik. De som ska gå i pension är ibland rädda och arga.

Det behöver de inte vara. Jag tycker att de ska vända på det. Jag möter många lyckliga och glada pensionärer via Svenska pensionärsförbundet. De kan var stressade för stunden, men de är ändå jätteglada över att vara aktiva pensionärer. – Det är viktigt att man inte bara blir sittande och se på när andra dansar utan att man känner musiken i sin kropp. För några år sedan drabbades hon själv av bröstcancer. Det skedde medan hon var rektor på Solvalla idrottsinstitut. Cancerbeskedet lärde henne att vi börjar tänka på vår hälsa först när vi blir sjuka. – Jag kände mig som en skadskjuten fågel. Då drar man sig till sitt bo, man går lite och gömmer sig. – Jag var säker på att cancern inte kom från min motion och från min näring. Den kom från min stress. Vi vet att alla har cancerceller i sig, men våra försvarsmekanismer tar normalt sett hand om dem. Jag överansträngde mig så att mina försvarsmekanismer, mina mentala resurser, inte räckte till. För Kitty betydde det en ettårig sjukskrivning. Nu är hon frisk. Cancerbeskedet fick henne att fundera på varför hennes mentala resurser inte räckte till. Hjälp med att hitta svaren på sina frågor fick hon av psykologer, läkare och terapeuter som hon kom i kontakt med via föreningen Mielis ry:s mind-bo-

dy-bridgegrupp. – Många som blir sjuka är jättearga på livet. De tar det som om det var ett straff. Det tror jag inte alls på. Ingenting här i livet är ett straff. Var istället nyfiken på att det är någonting i din helhet som inte fungerar. En sjukdom är bara en sjukdom. Det ska gå att göra någonting själv. Vi har i tusentals år vetat att när man ska återhämta sig så behöver kroppen vila. Vi är vad vi äter, heter det. Är det så? – Jag har aldrig tyckt om det. Vi är så mycket mera. Kroppen väljer vad den suger i sig. Har du brist på kalcium så suger kroppen i sig extra mycket kalcium från det du äter, om du inte har någon sjukdom förstås. Jag tycker att vi snarare är vad vi tänker. Du tänker när du väljer mat. Våra tankar sätter sig i kroppen. Hur ser en ledig dag ut för dig? – Det finns massor av dem. Jag har en man som leder golfresor. Jag åker med på dem. Sedan kan jag välja om jag följer med ut och golfar eller låter bli. Då läser, promenerar och töjer jag istället. Hemma läser hon tidningen extra länge, går ut på en promenad eller dansar. – Rörelsen finns alltid där. Jag dansar vuxenbalett i Kyrkslätt till klassisk musik. Det är flow för mig, avslutar hon. Text: Markus West Foto: Leif Weckström

GOD TID

2/2020

PIO: Finland behöver minska fattigdomen bland pensionärerna Finland behöver ett program för att minska fattigdomen bland pensionärerna, kvaliteten på äldreomsorgen bör förbättras och hälsovårdens olika avgiftstak bör slås ihop. Bland annat dessa frågor togs upp när representanter för Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf torsdagen den 6 februari träffade socialoch hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen (vänst) för att presentera pensionärsorganisationernas önskemål inför arbetet med statsbudgeten för 2021. – Pensionärernas inkomstutveckling släpar mer och mer efter löntagarnas inkomstutveckling, konstaterade PIO:s ordförande Ole Norrback. – År 2019 hade cirka 117 000 pensionärer över 65 år en månadsinkomst som var mindre än 1239 euro, vilket betraktas som en ekonomiskt utmanande situation. Vi anser att änkepensionen även i fortsättningen ska följa en person livet ut och att detta bör beaktas när familjepensionerna förnyas, konstaterar PIO i sina målsättningar. Regeringen bör, enligt PIO, utan dröjsmål söka lösningar för att täcka det växande behovet av arbetskraft inom äldreomsorgen. Parallellt med utvecklingen av institutionsvården bör man satsa på den service som når de äldre i hemmen. I PIO:s budgetmålsättning-

Pensionärsförbundets intresseorganisation PIO, under ledning av Svenska pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback, träffade socialoch hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen (vänst) för att framföra pensionärsorganisationernas målsättningar inför statens budgetförhandlingar. Tuomas Talvila

ar hänvisas till OECD:s jämförelse, som visar att kundavgifter och annan privat finansiering av hälsovården i Finland är högre än i övriga nordiska och västeuropeiska länder. Kunderna stöter på tre avgiftstak (resor, mediciner och vårdavgifter), tillsammans 1560 euro. Dessa bör enligt PIO slås ihop samtidigt som man sänker taket till exempelvis 1300 euro per år. Social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen betraktar PIO:s målsättningar som viktiga. Hon påminde om att små steg för att minska pensionärsfattigdomen

redan tagits vid årsskiftet genom höjningen av garantipensionen och höjningen av de lägsta folkpensionerna. –Kvaliteten på äldreomsorgen påverkas i hög grad av hur många vårdare det finns. Därför är det viktigt att regeringen nu skriver in en miniminivå för hur många vårdare det ska finnas inom institutionsvården, sade Pekonen. – Och som vi konstaterar i regeringsprogrammet så utvecklar vi samtidigt hemvården, försäkrade Pekonen. I samband med PIO:s möte med

SPF leder Finlands pensionärer Svenska pensionärsförbundet leder i år Pensionärsförbundens intresseorganisation, PIO. Det betyder att när pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback uttalar sig i egenskap av PIO-ordförande så talar han för cirka 300 000 organiserade pensionärer i Finland.

PIO grundades 2006 av sex landsomfattande pensionärsförbund för att stärka intressebevakningen för de äldre. De sex förbund som bildar PIO är: Eläkeliitto ry, Eläkeläiset ry, Pensionstagarnas centralförbund rf, Kansallinen senioriliitto ry, Kristliga pensionärsförbundet rf och Svenska pensionärsför-

bundet rf. Tillsammans samlar de sex förbunden omkring 87 procent av Finlands organiserade pensionärer. Verksamhetsberättelser och utlåtanden från de senaste åren visar att PIO lagt ner mycket arbete på att höja de lägsta pensionerna, att sänka avgiftstaken för sjukhusresor, läkarbesök och mediciner samt på att förbättra de äldres tillgång till åldersanpassade bostäder. Också under Svenska pensionärsförbundets ordförandeskap kommer dessa frågor att väga tungt. Som texten ovan visar har PIO gjort en rivstart och uppvaktat Social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen kring just dessa frågor. Svenska pensionärsförbundet kommer vid sidan av dessa frågor att bevaka att den allt aggressivare telefonförsäljningen, som ofta riktar in sig på pensionärer, regleras.

– I regeringsprogrammet står det att regeringen ska ta itu med telefonförsäljningen. Det är bra. För många äldre är det här ett problem. Till exempel en dement åldring vet inte vad hen tackat jag till, säger Ole Norrback. Läs mera om hans tankar kring telefonförsäljning i ledaren på sidan 2. Regeringen Sanna Marin har ännu inte kommit till skott med socialoch hälsovårdsreformen. PIO är en viktig aktör när regeringen och riksdagen avhandlar frågor som vårdreformen. Ole Norrback som har 12 års ministererfarenhet säger att läget nu är ett helt annat än på 1990-talet. – När jag var med i politiken hade ministerierna i praktiken nästan ingen kontakt med pensionärernas organisationer. Det är en himmelsvid skillnad om man jämför med i dag. – När Svenska pensionärsför-

ministern avhandlades även bland annat hushållsavdraget, boendekostnaderna och tillgängligheten, digitaliseringen samt vikten av att de äldres rättigheter respekteras också internationellt. Svenska pensionärsförbundet innehar ordförandeskapet i Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO under 2020. Ordförandeskapet roterar mellan fem av de sex medlemsförbunden. PIO representerar cirka 300 000 finländska pensionärer. Tuomas Talvila

bundet för fem år sedan var ordförande i PIO för var jag kallad till mer än hälften av riksdagens utskott för att höras. Jag brukar säga att när jag var minister kunde jag ingenting alls och nu är jag expert på allt. Ordförandeskapet i PIO roterar mellan fem av de sex medlemsförbunden. Kristliga pensionärsförbundet, som är minst av förbunden, har självmant avstått från att fungera som ordförandeförbund. PIO har inget eget kansli utan ordförande förlitar sig på det egna förbundets kansli för att sköta ordförandeskapet. Ole Norrback skulle gärna se att PIO, som på finska heter EETU, skulle ha en liten egen kansliresurs. Du hittar PIOs hemsida under adressen: https://eetury.fi/sve/start/ Markus West

SPF fick 412 000 euro från STEA ◗ Social- och hälsovårdsministeriet har beslutat om fördelningen av STEA-understöden för år 2020. Svenska pensionärsförbundet beviljas 320 000 euro i allmänt understöd för förbundets verksamhet. Därutöver erhåller förbundet 92 000 euro för utvecklingen av de äldres kunskap om informationsoch kommunikationsteknologi. Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEA är den största enskilda finansiären av Svenska pensionärsförbundets verksamhet. STEA delar årligen ut en stor del av statens inkomster från spelbolagen. Stödet till Svenska pensionärsförbundet motsvarar den ansökta summan dvs sammanlagt 412 000 euro.

Fronttillägget höjs till 125 euro/månad ◗ Fronttillägget höjs till 125 euro i månaden. År 2019 uppgick til�lägget till 50,19 euro per månad. Höjningen gäller också fronttillägg till veteraner som är bosatta utomlands. Riksdagen har godkänt höjningen av fronttillägg utifrån riksdagsledamotens lagmotion. Lagarna med bestämmelser om höjningen träder i kraft den 1 april 2020. Rätt till fronttillägg enligt lagen om frontmannapension har en person som har tilldelats front-mannatecken, fronttjänsttecken, fronttecken, veterantecken eller ett av Krigsarkivet utfärdat intyg över deltagande i minröjningsuppdrag.

Läkarna är nöjda med yrkesvalet ◗ Majoriteten av de läkare som utexaminerats åren 2007–2016 var nöjda med sitt yrkesval. Läkarnas motiv för att söka till utbildning har inte förändrats nämnvärt under de senaste decennierna. Detta framgår av undersökningen ”Läkare 2018”, i vilken man utredde tankar om utbildning, yrkesidentitet, värderingar och karriärutveckling hos läkare som utexaminerats åren 2007–2016. Undersökningen är en i en lång rad studier som görs vart femte år. Social- och hälsovårdsministeriet har stött genomförandet av den i 30 år. Undersökningen fokuserar särskilt på grund- och specialiseringsutbildningar på grund av de reformer som genomförts inom dem och pågående reformer.

GOD TID

2/2020

”Lagstadga om samarbete kring vård på svenska” 19 svensk- och tvåspråkiga organisationer, däribland Svenska pensionärsförbundet, har gjort ett gemensamt ställningstagande med förslag till hur tillgången till svenska socialoch hälsovårdstjänster bör säkerställas i socialoch hälsovårdsreformen. Förslaget har överlämnats till ministrarna.

Till följd av en rundabordsdiskussion om svenska frågor i socialoch hälsovårdsreformen, ordnad av ministrarna Thomas Blomqvist och Krista Kiuru, fick Folktinget i uppdrag att koordinera ett gemensamt ställningstagande gällande den svenska servicen. – Det har varit ett unikt samarbete för att hitta en gemensam linje och vi är glada över att så många aktörer inom Svenskfinland har kommit överens om ett gemensamt ställningstagande. Vi kan nog säga att det har varit en hel del kompromissande, men det är det som behövs för att den finlandssvenska rösten ska bli hörd, säger folktings-

SPF Österbotten bjöd in Yle på kaffe ◗ Via projektet ”Kaffe med Yle” träffar företrädare för Yle i vinter sin publik. Pia Lagus och Jonas Jungar från Svenska Yle kommer till SPF Österbottens vårmöte för att ta reda på ”var skon klämmer, eller för den delen: vad som är bra”. Föreningarna och enskilda pensionärer kan på förhand (senast den 20 mars) skicka in sina frågor och synpunkter om Svenska Yle:s utbud via ett frågeformulär på SPF Österbottens webbplats.

Medlemsrekryteringstävling 2020 Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer. Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och 1 poäng för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet. Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Individuell rekryteringstävling 2020 19 organisationer gick ihop för att få bättre vård på svenska.

sekreterare Markus Österlund. Organisationerna föreslår bland annat ett lagstadgat samarbetsområde för de tvåspråkiga självstyrande områdena. Samarbetet behövs eftersom dessa områden inte till alla delar kommer att klara av att ordna socialoch hälsovårdstjänster på svenska. I vissa områden kommer det svenskspråkiga befolkningsunderlaget att vara så litet att det blir mycket svårt att erbjuda ens grundläggande tjänster på svenska. I fråga om vissa tjänster är volymen på svenska i hela landet så liten att den nödvändiga kompetensen endast kan upprätthållas i samarbete mel-

lan de tvåspråkiga självstyrande områdena. Ställningstagandet innehåller också förslag på vilka uppgifter organet för den språkliga minoriteten ska ha. Dessutom uppmärksammas exempel på konkreta åtgärder inom förvaltningen och planerandet av servicenätet som förbättrar möjligheterna till en fungerande socialoch hälsovård på svenska. Behovet av ett nationellt mandat med ansvar för koordinering av och stöd för svenskspråkig utveckling av socialoch hälsovård lyfts också upp.

Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2020. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem. Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2020. Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/ konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/konsertbiljetter för 60 euro.

Skrivarkurs 2020 Lär dig skriva enkla notiser, webbtexter och reseberättelser från föreningens resor. 10:00

Så här skriver vi för God Tid. Några enkla skrivtips för dig som skriver i God Tid, lokaltidningen eller på föreningens hemsida. 11:30 Lunch 12:30 Skriv en reseberättelse. Så kan man också skriva om föreningens hemliga resa. 14:00 Kaffe 14:15 Idéstuga: Detta borde God Tid också skriva om! 15:30 Avslutning Kursdatum: Helsingfors den 11 mars, förbundskansliet, Annegatan 25 A Borgå den 12 mars, Borgå folkakademi Åbo den 1 april, SFV Vasa den 5 maj, SFV Kronoby den 6 maj, Herberts hus Kursledare chefredaktör Markus West. Anmälning till: Markus West, markus.west@spfpension.fi eller 040-574 8751. I kursavgiften på 15 euro ingår lunch. Sista anmälningsdatum senast två veckor före kursdatumet.

Finländarna köpte läkemedel för 3,3 miljarder

◗ År 2018 uppgick värdet av den totala läkemedelsförsäljningen till cirka 3,3 miljarder euro i Finland. Av detta kom 2,5 miljarder euro från försäljningen av recept- och egenvårdsläkemedel inom öppenvården. Dessa belopp framgår ur en förstudie som har gjorts i samarbete mellan Institutet för hälsa och väl-

färd, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet och Folkpensionsanstalten. Förstudien innehåller samlad information om kostnaderna för läkemedelsbehandling och nuläget inom apoteksekonomin i Finland. Apotekens roll i öppenvårdens läkemedelsdistribution är central. I den aktuella förstudien

Mörtmördare ◗ Herbert berättar vid Tölöwikens pensionärers månadsmöte om hälsosam kost. Egentligen skulle hans fru Berta hålla föredraget, men hon åkte in på lasarettet för magbesvär. Jo, det började med helt vanlig husmanskost. Potatis och sås, köttbullar, makaronilåda och sånt. Sen visade dottern en tidningsartikel om veganmat. Allt animaliskt bort, allt möjligt grönt i stället. Berta slutade också med nattvarden för den är ju inte vegansk. Det tog sin tid, lakanen måste bytas varje vecka för pruttandet. Sedan kom karpardieten. Så lite kolhydrater som möjligt. Potäterna möglade i källaren, limporna torkade i matskåpet, mjölpåsarna blev föråldrade men filéerna och biffarna, de gick åt. Efter det följde en kort peri-

od med rysk diet baserad på kål. Lakanstvätt igen. Följande var den nya regeringens miljöprogram. Minska rött kött, inget älgskytte, inget fårkött på påsken, protein från gräshoppor och kackerlackor odlade i Närpes växthus och importerade torkade mopanefjärilslarver från Botswana. Men insekterna var packade i plastpåsar och kostade skjortan. Plasten strider mot EU:s plastallergidirektiv. Grannen Oswald

beskrivs de kostnader som ordnandet av detaljdistributionen av läkemedel och apotekstjänsterna orsakar samhället. Apoteksekonomin och detaljhandelspriserna för läkemedel regleras i alla de nordiska länder som granskades i förstudien, men nivån på regleringen, sättet att genomföra den och förpliktelserna varierar mellan länderna.

Kommande program kom med mörtburkar, självpackade konservburkar. Inhemskt protein, så gott som gratis. Blommor åt Oswald. Sedan läste Berta en artikel om jainism. Jainister högaktar och vårdar all natur. De äter endast sådan vegetarisk mat som växer ovanför jordytan. De sopar vägen framför sig så att de inte trampar ihjäl skalbaggar, löss och influensavirus. Lite svårt på vintern, men försöka duger. Genuin och traditionell vegandiet. Och sluta hälsa på mörtmördaren Oswald. Allt detta tog slut när Herbert kom ihåg det goda gamla uttrycket äta bör man, annars dör man, äter gör man, ändå dör man. Åter dags för hederlig gammal husmanskost!

4.3 16.3 26.3 2.4 3.4 6.5 24.4 18-19.5 26.5 18.8

Ordförandekonferens i Vasa Äldrerådsseminarium i Åbo Frågesportsfinal i Åbo SPF Österbottens vårmöte i Nykarleby SPF Västnylands vårmöte i Tenala Syn - och hörselkompassen i Karis Förbundets vårmöte i Helsingfors Kvarkens pensionärsparlament i Vasa Spänst i benen i Lehmiranta Förbundets boulemästerskap i Jakobstad

Kommande resor 6.3-23.3 30.3-1.4 23.3-8.4 4-8.5 18-22.5 3-6.8 19-26.9 27-29.9 10-16.10 9-11.11

Almuñécar (SPF Österbotten) Pop- och rockkryssning Almuñécar (SPF Österbotten) Antik- och kulturresa Berlin (SPF Österbotten) Gamla och nya Valamo (SPF Österbotten) Klassiska Sicilien Skördekryssning Portvinsdalen Seniorskeppet

GOD TID

2/2020

Nu känner Eva sig snygg igen! Siff Hair Grow tillför naturliga näringsämnen till huvudbotten och hårsäckerna.

ANNONS

Kvinnors håravfall

Evas hår som det såg ut innan hon började med Siff. Det var verkligen inte roligt, minns Eva. Men tack vare Siff, känner jag lättnad när jag ser fotot nu, fortsätter hon.

Fastnar det mer och mer hår i din hårborste? Har benan blivit bredare och tydligare trots att du känner dig för ung för att tappa håret redan nu? Då är du långtifrån ensam. En britisk undersökning från 2015 visar nämligen att var femte kvinna över 25 år tappar hår. Långt de flesta är mellan 54 och 64 år, men var åttonde kvinna är under 35 år. Hård bantning, processerade livsmedel, stylingprodukter, graviditet och stress är några av orsakerna.

Rekommenderas till Perioder med minskat hårväxt där håret blir tunnare. I samband med övergångsåldern där hårväxten kan påverkas av hormonella förändringar.

"Så fick jag fylligt hår"

När du önskar att ge extra närings ämnen till din hårväxt.

Vad har du gjort med ditt hår...det ser så fluffigt och fylligt ut? Frågan kom från en överraskad väninna efter att Eva Stenström hade provat den nyutvecklade naturtabletten Siff Hair Grow som ger håret näringsämnen inifrån. "Ja, nu börjar andra faktiskt också kunna se skillnaden", berättar Eva med ett stort leende. Efter flera år med allt tunnare hår är hon återigen nöjd med sitt hår.

n energisk kvinna med ett strålande leende och friskt och välskött hår. 60-åriga Eva Stenström är glad och pigg när man träffar henne i det mysiga atriumhuset i Tyresö utanför Stockholm. Men går man tillbaka i tiden var håret inte lika fylligt och leendet inte fullt så strålande.

Tjockt hår

– Jag har alltid haft ett tjockt och snyggt hår i mina yngre dar, men efter övergångsåldern började jag förlora en massa hår. Det blev faktisk väldigt mycket tunnare. Gissa hur förskräckt jag blev när jag en dag upptäckte att jag nästan hade fått en skallig fläck i bakhuvudet. Det är inte precis kvinnligt eller något som kvinnor brukar få, så jag blev riktigt rädd, berättar Eva.

Handlingskraftig väninna

Det första Eva gjorde var att prata med en god väninna. Väninnan föreslog att Eva skulle prova Siff Hair Grow från hälsokostföretaget Wellvita, där hon själv var en nöjd kund. – Min väninna var säker på att det var det som behövdes. Hon tog helt resolut ett foto av hur mitt hår såg ut för att jag skulle ha något att jämföra med. ’Det här kommer att fixa sig’ sa hon övertygande till mig. Eva Stenström gav Siff Hair Grow en chans och beställde tabletterna. Det har hon inte ångrat en sekund. – Håret är fylligt nu. Det tog 3-4 månader, men det visste jag, det tar ju tid för nytt hår att växa ut, så jag hade tålamod och nu känner jag stor skillnad. Håret sitter bättre och en av mina vuxna

Verksam hårtablett ger näringsämnen till ditt hår... inifrån Tunt hår uppstår, när ”gammalt” hår stöts bort och ramlar av så snabbt att produktionen av det nya håret inte hänger med. Du kan få hårprodukter som försöker att skydda håret mot påfrestningar utifrån: Sol, hårfärger, hårtvätt mm. Men de påverkar inte hårrötterna. Med Sifftabletten kan du tillföra näringsämnen direkt till din huvudbotten via blodet. De aktiva äm nena blir tillgängliga där håret ”föds”: direkt i hårsäcken.

döttrar har till och med lagt märke till att även mina ögonfransar har blivit fylligare. Det är ren bonus, ler Eva.

Överskott i vardagen

Eva är en aktiv kvinna med många järn i elden. Hon arbetar inom den offentliga sektorn, dansar zumba, går långa promenader i skogen runt Tyresö och har ofta väninnor och döttrarna på besök på 'en fika och en pratstund', som hon säger. – Jag har inte tid att bekymra mig om att håret ska bli tunt och stripigt igen, så det är tur jag har mina Siff-tabletter, avslutar hon med ett stort leende.

Beställ Siff Hair Grow till halva priset! Beställ Siff Hair Grow med Wellvitas leveransservice så får du den första förpackningen till halva priset!

Just nu

15,95 €

+ Fraktkostnad 4,95 €

RING: Siff Hair Grow-tabletterna tillverkas i Skandinavien av Wellvita under professionella och högteknologiska förhållanden.

09 615 00 516

Ingen bindnings tid eller förskotts betalning!

mån–tors 8–16, fre 8–14.30 WEBB: wellvita.fi

Hirsalavägen 11 02420 Jorvas

GOD TID

2/2020

Här är daggruppen på väg till lunch på servicehemmet Bostället i centrala Närpes. Från vänster: Lars Granit, Hans-Erik Hällström, Lena Ånäs, Bror-Gustav Svens och Christel Bäcklund.

Joakim Snickars

Dagverksamheten för äldre växer i Närpes ”En välkommen paus för anhörigvårdare” Dagverksamheten för äldre har en social betydelse som inte är att underskatta. I en snar framtid kommer antalet grupper i Närpes att öka från fyra till åtta. Rangsby, Övermark och Pörtom profileras som nya verksamhetsorter. Det faktum att antalet pensionärer ökar i Närpestrakten avspeglas i det lokala servicebehovet på olika fronter. Dagverksamheten för äldre vid servicehemmet Bostället i Närpes centrum är ett relativt nytt forum som erbjuder både umgänge och olika slags sysselsättningar. – Det handlar om äldre människor som vill bo hemma, men mestadels sitter för sig själva till vardags. Det är viktigt för dem att få komma ut, träffa folk och föra diskussioner, säger Lena Ånäs, enhetsledare vid Boställets dagverksamhet. – Dagverksamheten för äldre startades för några år sedan. Närpes stad ville erbjuda en möjlighet till avlastning för anhörigvårdare två dagar i veckan. Till att börja med fanns det två grupper. I maj 2019 utökades dock aktiviteterna

”Krigstida knep och surrogat” var ett dagstema när Närpesborna (från vänster) Lars Granit, Hans-Erik Hällström och Bror-Gustav Svens samlades till tisdagsträff i servicehemmets Bostället dagverksamhetslokal.

till fyra grupper och program ordnas numera fyra dagar per vecka. Måndagar och tisdagar är i hög grad reserverade för personer som lider av minnessjukdomar. För denna grupp brukar man ha olika slags minnesträningar och pyssel på schemat. – I praktiken har vi deltagare från hela Närpes. I början av veckan får klienterna skjuts av anhöriga som är i behov av avlastning. På onsdagar och torsdagar finns det tillgång till kommunalt ombesörjda taxitransporter, säger Ånäs. Dagverksamheten för äldre är en växande sektor i Närpes. I mars

kommer en femte grupp att se dagens ljus vid Bostället och nya enheter är också på gång i Rangsby, Övermark och Pörtom. Den decentraliserade dagverksamheten i Närpes kommer att arrangeras i före detta Rangsby skola, servicehemmet Solgärdet i Övermark och Pörtom servicecenter. Åsa Skogberg-Franzén har anställts som närvårdare inom dagverksamheten och hon ska leda grupper vid Bostället samt i Övermark och Pörtom. – Exakt hur många klienter vi kommer att få i de tre byarna är

oklart tillsvidare. Men totalt torde 30 till 40 personer beröras av dagverksamheten i hela Närpes. 4-5 deltagare per grupp är en lämplig mängd, säger Lena Ånäs. Vad finns på dagsprogrammet förutom diskussioner och samvaro? – Förutom pyssel och olika typer av minnesstimulerande verksamhet brukar exempelvis sittgymnastik och bingo vara populärt. Vi anpassar programmet efter olika klienter och säsonger. Är det fint väder går vi ut och vandrar. Vi brukar också ordna musikprogram med önskelåtar, säger dagverksamhetsledaren Christel Bäcklund. – Det är också tänkt att klienterna snart ska få se filmade versioner av de senaste lokala revyerna, tillägger Bäcklund. När God Tids reporter besöker Bostället en solig och snöfri tisdagsförmiddag i mitten av februari har Bror-Gustav Svens, Hans-Erik Hällström och Lars Granit bänkat sig i dagverksamhetslokalen vid Bostället. Trion samlas varje tisdag för att umgås i sex timmar. De tar del av diverse dagsprogram och äter lunch tillsammans. Den här förmiddagen klipper de pappershjärtan med anledning av att alla hjärtans dag står för dörren inom kort.

– Jag har varit med i dagverksamheten i tre år, berättar Finbybon Bror-Gustav Svens. Finbybon Hans-Erik Hällström och Lars Granit från Bäckby har inte varit med lika länge. Kanske ett eller två år, funderar de. – Vi samlas här och talar med varandra. Till vardags sitter vi hemma hela tiden, säger Hans-Erik Hällström kort och gott. Att samvaron på Bostället gör gott för herrarna står i varje fall klart. Någon brist på humor och smått ironiska kommentarer är det definitivt inte fråga om. – Personalen här är alla tiders, berömmer Bror-Gustav Svens. Vem som helst får emellertid inte söka sig till de här daggrupperna. Servicekoordinatorn inom äldreomsorgen, Lilli Groop, ansvarar för rekryteringen. – Dagverksamheten är i första hand riktad till ensamma äldre som behöver ett socialt sammanhang. Det kan också handla om personer som står i kö till något servicehem i Närpes. – Direkta förfrågningar från fältet får jag inte även om det visserligen händer att intresse visas ibland. Ofta är det anhöriga som reagerar och tar initativ för att ansluta någon till en grupp, säger Lilli Groop. Joakim Snickars

Tel. 040-703 2393

City Dental

TANDKLINIK HAMMASKLINIKKA

SPECIALTANDTEKNIKER - Helproteser, påfyllningar, reparationer - Alla förekommande arbeten inom branschen - Betjäning på svenska

PIRKKO GRÖNROOS ANN HAGLUND KRISTINE MIKELSONE HARRI VAALAS, munkirurg

Mottag. Rådhusgatan 21B, Vasa GOD TID (06) 322 6300 www.hammastekniikka.net

Tuula Starck-Schreiber, Munhygienist Köpmansg. 11, Karis, 019-231 033

Vi sköter dinSPECIALTANDTEKNIKER hälsa www.ekenasapotek.fi

Tenala apotek

✁

Tandläkare Hammaslääkäri

• framställning av nya helproteser • påfyllningar och reparationer JORMA ALATALO medan ni väntar Grönalundsg. 8, Ekenäs • översyn av protes samt rådgivning gratis

VERONICA LINDQVIST

Specialtandtekniker Dan Backlund Närpesvägen 16 H (Mittistan) 64200 Närpes Tidsbokning Ajanvaraus

Tel. 040-703 2393

Ring och beställ tid! Topeliusespl. 14, Nykarleby VASA, Handelsespl. 20 B. Tfn 06-312 1233 Tfn. 040-505 6975

www.citydental.fi 045-605 47 48

MALAX, Köpingsvägen 10. Tfn 06-347 8080

Tandläkare JAN SAARELA

- Tand,protes, implantat Skolv. 7, 66800 Oravais 050-3755 596

City Dental

Stationsvägen 6, 10600 Ekenäs tel. (019) 241 2426

Tandproteser direkt från

019-241 2630 gunilla.damen@jedaj.fi Rådhustorget, EKENÄS

ULF BÄCKMAN

Tel. 019-342 770 Virkby tandläkarcentral Virkbyv. 18A10.

TANDPROTESER

bör ses över och förnyas regelbundet för att undvika käkledsskador o. irriterat tandkött. GRATIS KONTROLL!

Tandläkare Hammaslääkäri

VERONICA LINDQVIST Närpesvägen 16 H (Mittistan) 64200 Närpes

tandklinik SIRUDENT www.citydental.fi Tidsbokning Ajanvaraus

045-605 47 48 Tandläkare Sirpa Laine

Antti Pellinen Munhygienist Karis Tand - Karjaan-Hammas Iida Finnilä SARAH NORDMAN Vi har nu också tidsbeställning via nätet. LEENA MINKKINEN även efter HARRIFråga VAALAS, munkirurg blekningserbjudande! Tuula Starck-Schreiber,

Specialtandtekniker an ge en a man k Det bäst nniska är ett Hans Boström nnan mä tfn 723 5151

TANDKLINIK HAMMASKLINIKKA

GUNILLA DAMÉN

Sockenvägen 23, 10520 Tenala tel. (019) 245 0535

står till Er tjänst

2/2020

KRISTINE MIKELSONE

leende! vackert

Munhygienist

Rosenlundsgatan 6, Jakobstad

Kvarnbacksgatan 5 68600 Köpmansg. 11,Jakobstad Karis, 019-231 033 Tfn 06-723 6321

Vill du ha egna fasta tänder?

Tänder som tål att tugga med, som är lätta att sköta, som inte ger smärtor eller skavsår. Tänder Du vågar skratta och le med. Tänder som fungerar som tänder ska. Om Du förlorar en eller flera tänder, eller vill att Din helprotes skall sitta bättre är implantatet en utmärkt lösning. Behandlingen görs med implantatmetoden.

NobelBiocare

Vi utför även vid behov övriga tandkirurgiska ingrepp, bentransplantat, kron- och broterapi, ortodontisk behandling (tandreglering) och estetisk tandbehandling (tandblekning). Även tandbehandling under narkos. Vill du veta mer om Dina möjligheter att få egna fasta tänder? Kontakta oss! Tel. 06-312 7114 / 0400-669434 E-post christel.jafs@netikka.fi Vasaespl. 15A, Vasa Leg. tandläkare Christel Jåfs Leg. tandläkare, implantolog Alireza Hajitaheri

Nagu Apotek Nauvon Apteekki (02)465 1414 SKARPANSVÄGEN 24, TEL 19 655 / 19 714, www.central-apoteket.ax

Långbrogatan 15, Karleby, tel 06- 824 1712

Oravais Apotek tfn. 06-385 0048 www.oravaisapotek.fi

VANHA APTEEKKI GAMLA APOTEKET

PIDENSIMME AUKIOLOAIKOJA! VI FÖRLÄNGDE ÖPPETHÅLLNINGSTIDERNA! PALVELEMME / VI BETJÄNAR :

MA-PE / MÅN-FRE

Korpo Apotek Korppoon Apteekki (02)463 1366 www.naguapotek.fi

9-19

LA/LÖ MA-PE / MÅN-FRE 9-19 9-17 LA / LÖ PÄIVYSTYSVIIKOT / JOURVECKOR: MA-PE / MÅN-FRE 9-17 8-22 LA/LÖ 9-22 SU/SÖ 10-22 SU / SÖ 12-16 www.vanha-apteekki.fi

MÅ-FRE 9-19, LÖ 9-14, SÖ 11-15

Vaasanpuistikko 13 Vasaesplanaden / 06 357 5300

Liljendal betjäningspunkt: MÅ - FRE 9-16 tfn. 040 754 3171

Strömfors Bruk

betjäningspunkt: MÅ-FRE 9-19, LÖ 9-14, SÖ 11-15 tfn.019-618 217

Rådhustorget, Ekenäs Tfn: 019-241 1441

Ingå Apotek Strandvägen 12 Tel. 09-221 1218 Vi betjänar må-fre 9-18, lö 9-14 Välkommen

Tel. 06-222 1110 Fax 06-222 1599

Hjärtveckan 4-10.5.2020 Kom med på ett hjärtvänligt motionspass (1/2 timme) på apotekets gård ons 6.5 kl. 18.15-19.15 Servering, lotteri, och produktpåse Köpingsvägen 3, Tel. 06-365 1209, info@malaxapotek.fi

Köpmansgatan 9, KARIS tel 019-230018

Öppet: må-fre 9-19, lö 10-16 Tel. 06 321 2775 Glimmervägen 2, 65300 Vasa

Korsnäs apotek www.korsnasapotek.fi

06-364 1548, 050-463 3542 öppet: må-fred. 9-18 lö 10-14

GOD TID

2/2020

De Sjukas Väl stöder äldre i hemmen Äldre helsingforsare minns Arvid von Martens, nattmissionären som kom att symbolisera frivilligarbetet för nödställda medmänniskor. Föreningen De Sjukas Väl är ett arv efter Arvid, grundad 1989. Rehabilitering i hemmet är i dag föreningens konkreta bidrag till samhällets öppenvård där problemen tornar upp sig.

De Sjukas Väl stöder svenskspråkiga äldre som vårdas i hemmet, ett arbete som blir viktigare för varje dag, med de allt knappare resurserna i den offentliga sektorn. – Vi samarbetar med Helsingfors stads Svenskspråkig klienthandledning och gerontologiskt socialt arbete, berättar föreningens ordförande Inger Östergård. – Vi hjälper sjuka, som inte själva har kraft att driva sin sak, att på sitt modersmål få den hjälp och det stöd de har rätt till. Fysioterapi för äldre Sedan 2011 ordnar föreningen fysioterapi för äldre som vårdas hemma av en närstående eller ensamma äldre med rörelsehinder. Målet är att öka rörelseförmågan och trygghetskänslan och att förebygga fallolyckor. Det ger bättre livskvalitet och innebär också en avlastning för närståendevårdare. Fysioterapin är ett paket på upp till tio gånger träning och rådgivning. Föreningens två fysioterpeuter besöker de äldre i deras hem. Det bekostas med donationsmedel från svenska stiftelser och fonder och är gratis för klienten. – Det är en gåva av stort värde till klienterna och samtidigt till samhället, säger Inger Östergård. Hon är kritisk till att staden inte satsar på just träning i att klara vardagen hemma:

Inger Östergård är pensionerad ledande översköterska vid Helsingfors stad och brinner för att värna om svenska språket i äldrevården. Nina Sundberg är det ena av hennes ”två guldkorn” som fysio- och konstterapeut för De Sjukas Väl.

– Det skulle ju för samhället spara in månader av vård på anstalt! Öppna seminarier om äldrefrågor De Sjukas Väl ordnar sedan 2004 också seminarier som är öppna för alla kring aktuella frågor gällande äldre. Det senaste seminariet i oktober handlade om stöd och assistans utanför hemmet, om alkoholbruk, om intressebevakning, testamenten och vårdvilja, om sårvård och om smärta. En av föreläsarna var världskända smärtprofessorn Eija Kalso. Rehabiliteringen till hemmaboende äldre är utöver fysioterapi också rådgivning om olika hjälpmedel

och förebyggande vård. Verksamheten har utvärderats som ett examensarbete i fysioterapi vid Arcada och resultatet visade att rehabilitering i hemmiljö för äldre med närståendevårdare upplevs som betydelsefull och i många fall bättre än rehabilitering på en avdelning. Verksamheten inom De Sjukas Väl bekostas som sagt med medel beviljade av svenska stiftelser och fonder. Inger Östergård vill spräcka myten om ”en jätterik förening”. Allt som görs bland medlemmar och styrelse är frivilligarbete: – Jag blev en gång uppringd av en anhörig som vägrade förstå att ”ni med höga löner och kanslier” inte har råd med en extra terapiom-

Hjälp mot otrygghet Fysioterapi är inte bara att träna kroppen, det viktigaste är att träna knoppen! Nina Sundberg är fysio- och konstterapeut med trettio års erfarenhet av att jobba med äldre.

Nina Sundberg anser att rädsla för att falla är det mest invalidiserande när man blir äldre och börjar röra sig mindre på grund av sjukdomar eller har trauma efter att ha fallit.

Det är viktigt att träna osäkra situationer i hemmiljö med någon professionell. Nina är den som tillsammans med sin kollega Jannica Påfs-Jakobsson har hand om fysioterapi i hemmet inom De Sjukas Väl. Vem som får hjälpen på upp till tio timmar terapi avgörs enligt bestämda kriterier i samarbete med Helsingfors stads Svenskspråkig klienthandledning och gerontologiskt socialt arbete. Hjälpen kan gälla till exempel ensamboende som har balanssvå-

righeter eller ledbesvär. Då gäller det att träna muskelstyrka och att få lämpliga redskap för att röra sig i hemmet och kanske våga gå ut, lära sig hantera rollator eller klara av trappor. Allt blir lättare då rädslan att falla och skada sig minskar. Ett annat fall kan vara ett par där den ena är närståendevårdare och den andra behöver tung fysisk assistans. Eller så kan minnessjukdom ställa till det till exempel om den minnessjuka är rörlig och rastlös men den andra parten har svårt att röra sig. Vardagen blir i bägge

gång. Mitt kansli är mitt kök och arbetsredskapet datorn finns i sovrummet! Bli medlem! Även om stiftelser och fonder står för pengarna kan också privatpersoner bidra på sitt sätt genom att skriva in sig som medlem i föreningen. Den som gärna vill bidra med konkret hjälp utöver medlemsavgiften har också en chans. De Sjukas Väl har inte själv en förmedling av frivilliga för att besöka ensamma eller hjälpa med ärenden utanför hemmet, men samarbetar med Helsingfors Mission. Text och foto: Maj-Britt Paro

fallen allt besvärligare men då gäller det att tillsammans kartlägga problemen och hitta ergonomiska lösningar eller hjälpmedel som underlättar vardagen. Samarbete föder motivation –Känslan av otrygghet är i många fall det största hindret för ett aktivt och deltagande vardagsliv, säger Nina Sundberg. - Det viktiga är att vi tillsammans med klienten benar ut ett konkret mål och sedan tillsammans hittar sätten att förverkliga det. Att terapin är på svenska

fakta De Sjukas Väl ʶ Styrelse: Inger Östergård (ordförande), Birgitta Geust (sekreterare), Margaretha Berndtson, Gunvor Brettschneider, Åsa Sundqvist, Jannica Påfs-Jakobsson och Nina Sundberg samt som ersättare Lisbeth Blomqvist. ʶ Anslutningsblankett finns på föreningens hemsida www. desjukasval.fi. ʶ Med frågor kan du också vända dig till: Inger Östergård, 050-555 7780 eller inger.ostergard@gmail.com

uppskattas av klienterna. De upplever att det känns tryggt och motiverande att träna på sitt modersmål. Som konstterapeut tar Nina också bilder till hjälp i samtalen, till exempel då minnessjukdom är en del av problemet. - De äldre har visdom och kapacitet att ta i bruk om man hittar en nyckel för kommunikation, säger hon. Nina Sundberg har som entreprenör också jobbat i olika utvecklingsprojekt för hemtrygghetsfrågor och aktivering av äldre. Maj-Britt Paro

GOD TID

Tfn 050-5345948 TOPELIUSESPLANADEN 14 NYKARLEBY

2/2020

Orolig mage? age en m s. För balan i

Känslig tarm – IBS

Öppet: Må-Fre: 04:00-24:00 24/7 Lö-Sön: 04:00-22:00

ÖPPETHÅLLNINGS TIDER

Rådhusgatan 4, Jakobstad. 044-2810 407. Även hembesök!

Var tionde finländare lider av känslig tarm (IBS) utan fastställd diagnos. Typiska symptom är uppsvälldhet, diffusa magbesvär luftbesvär, förstoppning eller diarré. Sunwic IBS är ett livsmedel för speciellt medicinskt ändamål för kostbehandling av känslig tarm (IBS) och förstoppning. I hälsokostaffärer och på apotek.

Epic Gym Videvägen 2 68570 LARSMO

Tel: 045 220 3522 Epost: info@epicgym.ﬁ Web: www.epicgym.ﬁ

FYSIOTERAPI

FOTVÅRD

www.malaxfysio.fi 06-3651767

Kroppsverkstaden / SysterSara

Rekreationsdagar för närståendevårdare

ordnas på Backby herrgård i Esbo 20–24.4.2020 20-23.4.2020 Sista anmälningsdag är 20.3.2020. Anmälningar: Jonna Skand 046 810 5037 eller Maria Hall-Pänttäjä 09 2340 2540. Läs mera: www.folkhalsan.fi/narstaende

Gym - grupper - PT-tjänster

www.kroppsverkstaden.com / www.systersara.com Specialläkarmottagningar

Fysioterapeut

Ann-Sofie Östman Fysioterapi, voice massage och klassik massage Rajåkersvägen 6, Nykarleby 050 521 7354

OPTIKER

Undersökningar

Kai Puhakka

Recept Utlåtanden Operationer

Kungsg. 6. Tel. 019-241 1586

Oy KristinaMedi Ab

Nya glasögon snabbt! Inhemsk Leveranstid 1 dag-1 vecka kvalitet Alltid kvalitet till ett ekenasoptik.fi förmånligt pris!

- sakkunnig hälsovård & kirurgi Tilläggsinfo & tidsbeställningar vardagar kl. 9-16 tel. 06 -357 8700

Välkommen till Tunaberg! På vårt seniorhem kan du bo bekvämt och bekymmersfritt med eller utan skräddarsydd service just för dig. Vi har även fräscht möblerade hyresbostäder för kortvarigt boende samt ett mysigt gästrum om dina vänner vill övernatta. Karins kök tillreder läcker husmanskost och vill du unna dig ett glas vin eller en konjak till kaffet så går det bra. Vår härliga personal är proffsig och vi talar alla svenska. Välkommen onsdagar kl 14 på kaffe och bulle. Rundvandring och info. Eller ring vår verksamhetsledare Annika von Schantz, tel 040 537 0376. Framnäsängen 4, Esbo. www.winbergs.fi

Oy KristinaMedi Ab Lappfjärdsvägen 10 64100 Kristinestad www.kristinamedi.fi www.facebook.com/kristinamedi

Skolhusgatan 34, VASA, Fylgia

Vi är verksamma i f.d. Bottenhavets sjukhus OP-lokaler Diabetes Fysioterapi Gastroenterologi Gynekologi Inremedicin Ortopedi Plastikkirurgi Psykologi Urologi Öron-, näs- & halssjukdomar

Välkommen till oss! 1. Remiss 2. Försäkring 3. Privat Vi svarar gärna på ev. tilläggsfrågor. Sakkunnig hälsovård & kirurgi snabbt, nära och enkelt!

VÄLKOMMEN TILL VÅR MOTTAGNING! Semesterdagar för närståendevårdare och vårdtagare på Lohja Spa & Resort i Karislojo 25–29.5.2020 Vill du och en närstående som du har omsorg om åka på semester tillsammans? Information och ansökningsblankett: www.semester.fi/start/ www.folkhalsan.fi/semesterstod Sista ansökningsdag är 31.3.2020.

Mera information ger också: Susanna Stenman tfn 050 304 7642, Svenska semesterförbundet Eva Björkqvist, tfn 040 516 5679, Folkhälsan Åboland Jonna Skand, tfn 046 810 5037, Folkhälsan Nyland Pia Nabb, tfn 050 542 8175, Folkhälsan Österbotten

Öronläkartjänst Hörselundersökningar Justering och rengörning av hörapparater Försäljning av hjälpmedel och tillbehör Gustaf Nyman - specialist inom öron-, näsoch strupsjukdomar Heidi Nilsson och Nancy Lindfors - audionomer, sjukskötare Stationsvägen 1 Jakobstad 06-7813580 info@aurix.fi www.aurix.fi

Välkommen på

Folkhälsans Studia Generalia! Torsdagen den 2 april klockan 18–20 ordnar Folkhälsan en öppen föreläsning om folkhälsa med fokus på levnadsvanor och vikt bland barn och ungdomar på Topeliusgatan 20 i Helsingfors. Två av våra välrenommerade seniorforskare, Eva Roos och Heli Viljakainen från Folk hälsans forskningscentrum, presenterar sin forskning inom området på ett lättfattligt sätt. Eva Roos berättar om småbarns levnadsvanor och vikt, samt hur de påverkas av hem och daghem. Heli Viljakainen talar om förekomsten av övervikt bland ungdomar i Finland och hur livsstilsfaktorer som skärmtid och antibiotika användning är anknutna till vikten. Som ordförande fungerar professor Vineta Fellman. Kaffeservering klockan 17.30.

Läs mer och anmäl dig på sidan www.folkhalsan.fi/generalia

GOD TID

2/2020

MEDI REHAB

Massörsmottagning

Salutorget 2, Jakobstad (06) 723 5854 www.medirehab.fi

★ ✰

SUNE EKSTRAND

• Vård av belastningsskador • Nack-, rygg- samt ledvård • LPG-behandling • Rehabilitering av ortopediska operationer • Godartad lägesyrselbehandling

★ ★✰ ★✰ ✰

Fagernäsvägen 289, 68570 LARSMO GSM 0400-162 994

FPA-ersättning direkt hos oss

Medicinsk Laser, helar, läker och lindrar!

Mottagning i Helsingfors Eira och Grankulla Tel. 0400-618 834 Carola Holmberg

Fråga doktorn: Kan man sänka kolesterolet på annat sätt än med medicin? Vad är kolesterol, är det farligt, vad skall man tro om kolesterolsänkande medicinering och vilka är alternativen?

Få frågor som berör vår hälsa väcker lika livlig diskussion som kolesterol och kolesterolmedicinering. I dessa frågor står starka åsikter och vetenskapliga fakta ofta mot varandra. Diskussionen är betydelsefull för den påverkar den allmänna inställningen och kan i förlängningen påverka vår förväntade livslängd. Kolesterol ingår i alla kroppens celler och behövs för uppbyggnad av nya celler och reparation av celler som skadats. Största delen av vårt kolesterol finns i cellmembranen där det i många viktiga funktioner är mycket mer än bara en passiv byggsten. I nervsystemet ingår kolesterol i isoleringen runt nervcellerna och en fjärdedel av kroppens kolesterol finns därför i hjärnsubstansen. Då könskörtlarna och binjurarna bildar hormoner och då huden bildar D-vitamin sker det utgående från kolesterol. Å andra sidan vet vi att kolesterol har en viktig roll i uppkomsten av hjärtoch kärlsjukdomar. Kort sagt, utan kolesterol kan vi inte leva men kolesterol kan också få oss att gå under.

Ögonläkare * Erkki Alho * Tarja Linnola * Maaret Haapanen * Pasi Pöyhönen * Reijo Linnola

Tfn: 06-319 9700

Vasaesplanaden 14, Vasa





ar er i betjän ! ka på svens



  



 

  

Vintererbjudande i Härmä Spa 149 €/2 dygn/pers. Inkvartering i dubbelrum, 2 x frukostbuffé, 2 x lunch eller middag från buffébord, fri tillgång till spabadet och gymmet samt inträde till dansrestaurang. Gäller t.o.m. 31.3.2020.

HÄRMÄ SPA

Vaasantie 22, Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmaspa.fi

Kroppen bildar omkring ett gram kolesterol varje dygn vilket är ungefär 4 gånger mer än vi får i oss med vårt födointag. Kolesterol utsöndras med gallvätskan till tarmkanalen varifrån det till stor del återupptas. För att kunna transporteras i blodet måste det fettlösliga kolesterolet bindas till lipoproteinpartiklar och fast HDL partiklar och LDL partiklar innehåller likadant kolesterol har de ändå helt olika inverkan. Det kolesterol som är bundet i LDL partiklar inlagras lätt i kärlväggen vilket leder till förträngningar av blodkärlen och en ökad risk för blodpropp medan kolesterolet i HDL partiklarna åker till levern för att utsöndras. Risken för hjärtoch kärlsjukdomar speglas bäst av halten kolesterol bundet i LDL partiklar. Vad är ett bra kolesterolvärde? Svaret är inte entydigt eftersom risken för hjärt- och kärlsjukdomar påverkas av många andra riskfaktorer än kolesterol. Ju fler riskfaktorer som föreligger desto större blir den riskökning som hänger ihop med kolesterolet. Föreligger varken ärftlig belastning för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck, rökning eller fetma anses ett totalkolesterolvärde under 5 mmol/l och ett LDL kolesterolvärde under 3 mmol/l vara riktigt bra. Ju fler riskfaktorer som föreligger desto lägre borde kolesterolet vara för att motverka riskökningen. Har man kranskärlssjukdom eller diabetes i kombination med andra riskfaktorer är risken för hjärtinfarkt och stroke så hög att LDL kolesterolhalten rekommenderas sänkas till under 1,8 mmol/l. I ett flertal undersökningar med sammanlagt hundratusentals patienter har man kunnat konstatera att en sänkning av kolesterolnivån minskar risken för hjärtinfarkt och slaganfall.

Är inte ett lågt kolesterol skadligt? Ett flertal studier har kunnat påvisa samband mellan låga kolesterolvärden och dödlighet men frågor om orsak och verkan kan vara kluriga ibland. Hos patienter som insjuknar i någon allvarlig sjukdom tenderar nämligen inte bara blodsockernivåerna och blodtrycket att sjunka från de nivåer vi är vana att se, också kolesterolnivån sjunker som en följd av sjukdom. Unga friska människor i primitiva kulturer har ofta spontant mycket lägre kolesterolnivåer än vi brukar se hos oss. Följaktligen kan inte ett lågt kolesterolvärde i sig anses vara skadligt. Är det inte riskabelt att ta kolesterolsänkande medicin? Statinerna som är den vanligaste typen av kolesterolsänkande medicinering, kan ge muskelvärk och muskelstyvhet men mindre än en av tio patienter drabbas av sådana besvär. Sannolikt beror en del muskelbesvär hos patienter som tar statiner på något alldeles annat än medicineringen. Allvarliga muskelreaktioner förekommer i mindre än ett fall på tusen. Hos överviktiga patienter med högt blodsocker kan statinerna höja blodsockret yttermera så att gränsen till diabetes överskrids. Nyttan av statinerna kan på basis av vetenskapliga studier som tillsammans omfattar hundratusentals patienter anses vara klart större än den risk de rätt sällsynta biverkningarna medför. Kan man inte sänka kolesterolet på något annat sätt än med medicin? Man kan genom att minska intaget av hårda djurfetter så som mjölkfett i smör, ost och glass och genom att öka intaget av fleromättade växtfetter så som i nötter, avokado, ryps- och olivolja till en del påverka den totala kolesterolnivån. Motion och viktminskning förskjuter kolesterolet från de skadliga LDL partiklarna till mindre farliga HDL partiklar. Stanoler är kolesterolliknande ämnen från växtriket vilka minskar kolesterolupptaget och därigenom den rådande kolesterolhalten. Också kostfiber t.ex. havrekli kan sänka kolesterolet. Trots perfekt diet har ändå många patienter ett onödigt högt kolesterol vilket i huvudsak beror på genetiska faktorer. Fast kolesterolsänkande medicinering har en större påverkan på kolesterolnivån än en omläggning av kosten säger det sig självt att en vettig kost med rikligt innehåll av grönsaker, fullkornsprodukter och växtfetter är viktig för patienter med högt kolesterol och till nytta också för de lyckliga som av födsel och ohjedad vana har ett lågt kolesterol.

Otto Lindberg geriatriker

ʶ Skicka frågorna till: Otto Lindberg, Eira Sjukhus, Skepparegatan 29, 00150 Helsingfors eller otto.lindberg@eiransairaala.fi. Frågorna skall vara framme senast den 1 april.

GOD TID

Nu i Finland !

REZUM-BEHANDLINGSMETODEN

NY HJÄLP MOT URINERINGSBESVÄR FÖR MÄN! • Urineringsproblem är mycket vanliga och de ökar med åldern. Besvär som stör vardagen lönar det sig alltid att låta undersöka hos en specialist.

• Ifall du får eller redan fått diagnosen godartad

2/2020

Äldre kvinnor dricker allt mer Andelen helnykterister bland finländare som är äldre än 65 år minskar. Framför allt gäller det bland äldre kvinnor. I början av 1990-talet var det ovanligt att äldre kvinnor drack alkohol medan 70 procent av männen uppgav att de gjorde det.

Idag är läget ett annat. I mitten av 2010-talet drack 60 procent av kvinnorna över 65 år alkohol. Bland männen hade konsumtionen också ökat men inte alls i samma grad. Pensionärerna avviker i det här avseendet från resten av befolkningen. Den 13 februari ordnades en utbildningsdag i Vasa kring äldres drickande för personal som jobbar inom äldreomsorgen. Kursen är ett samarbete mellan Nykterhetsförbundet hälsa och trafik, Svenska pensionärsKBF Medi Ab Oy

epost: info@kbf.fi

www.kbf.fi

metoden Rezum.

• Globalt har det gjorts över 35 000 Rezum-behandlingar och i Finland gjordes de första 2019.

• Rezum är en trygg och väldokumenterad metod.

Läs mera på Eiras hemsida eller boka direkt tid till en av våra urologer. Han undersöker dig och tillsammans kan ni diskutera de för dig bästa alternativen.

Tveka inte, boka tid! eirasjukhus.fi 09 1620 570

Markus West

SPF-medlemsförmåner

tel. 045 1080680, helst fredagar kl. 9-11. Mottagning: Mittistan Närpesvägen 16, vån. III, Närpes

• Endast på Eira får du nu den nya unika behandlings-

sig på vattenånga och bevarar alla normala funktioner. Behandlingen räcker ca 5 minuter och du får åka hem efter två timmars uppföljning.

Vid stigande ålder sker det förändringar i kroppen som gör att man är känsligare för alkohol. Enligt Björn Forsén finns det ännu i dag olika uppfattningar om huruvida det är bättre att ta ett glas vin om dagen än att vara helt utan. – Säkert finns det ingen absolut sanning. Var och en måste använda sitt sunda förnuft. Det är stora skillnader från person till person på hur man reagerar på ett glas vin. Personalen inom äldreomsorgen brottas inte sällan med frågan om huruvida det är okej att klienterna på ett äldreboende ska få ta en matsked konjak om kvällen för sömnens skull. Hemservicens personal är i en särskilt utsatt position. De besöker dagligen äldre i deras hem och ser var det förekommer ett missbruk. – Om man är läkare är det lättare att säga ifrån än om man jobbar inom hemservicen, säger Forsén.

Med.lic. Björn Forsén specialist i allmän medicin

prostataförstoring finns det olika behandlingsalternativ.

• Rezum är en snabb och skonsam metod som baserar

förbundet och Folkhälsan. Björn Forsén, läkare med specialkunnande inom geriatri, har arbetat som läkare i mer än 40 år och sett många svängningar inom den finländska alkoholpolitiken. – Det var ett stort steg i mitt liv när jag blev tillräckligt gammal för att få ett Alkokort och kunde stega in till Alkos butik i Kaskö, inledde han. Han har som läkare också sett baksidorna. – Jag har sett många exempel på att där spriten går in så går förståndet ut. Ett problem med pensionärernas alkoholkonsumtion är att äldre tål alkohol sämre än unga. Det rekommenderade maximala alkoholintaget för en 50-åring är tre portioner och för en 80-åring en portion. – Dricker en 30-åring och en 70-åring samma mängd blir 70-åringen mer påverkad. Promillehalten stiger snabbare och olika symptom kommer snabbare, säger Björn Forsén.

BÅGAR

-50%

och vid köp av glasögon

RESERVGLASÖGON-50%

Kyrönmaan Näkö Oy Asematie 5, 66440 Tervajoki 0400-802 320, 06 478 5440 Vid nödfall: 040-708 2259 Öppet: må-fr 9-17 lö enligt ök

De Röda båtarna erbjuder uppiggning till både vardag och fest. Förmånerna är avsedda för SPF-medlemmarnas fritidsresor och gäller 2020. Hjärtligt välkommen! Helsingfors–Stockholmkryssning med Viking Gabriella och Mariella. Rabatt upp till 20 % på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRY Dygnskryssning från Åbo till Stockholm Viking Amorella kl. 8.45, Viking Grace kl. 20.55 Rabatt upp till 10 % på dagens ordinarie pris. Produkt FKKRY Dagskryssning från Helsingfors till Tallinn Viking XPRS. Rabatt upp till 10 % på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt

FKKRYD Reguljärresor’ Helsingfors–Stockholm – rabatt upp till 20% Helsingfors–Tallinn – rabatt upp till 15% ( bilen upp till 20%) Åbo–Stockholm – rabatt upp till 10 % Alltid lägsta priset då du bokar online. Det slutliga priset baserar sig på resedatum, -avgång och bokningsdatum. SPF.s medlemsförmåner och bokningskoder: www. vikingline.fi/formaner/spf Använd också värdekupongerbjudanden med rabatt upp till -50% Tilläggsinformation: vikingline.fi eller tfn 0600 41577 (2,01 €/besvarat samtal + lna/msa). Begränsat antal platser. Med förbehåll för ändringar.

Tommys Fysio

Skepparegatan 29, Helsingfors

Jakobstadsvägen 24B 66900 Nykarleby

STÄLLET DÄR MAN BRYR SIG OM DIG. PÅ RIKTIGT.

tfn. 044-974 3529

GOD TID

2/2020

Frågesportsfinalen i Åbo 26.3

Ta det försiktigt i korsningarna – Det gick bra att köra hem från seminariet efter alla goda råd. Men när jag steg ur bilen var det kört. Jag halkade och bröt benet och fick hjärnskakning. Det var halt och jag hade glömt halkskydden hemma.

Så uttalade sig en deltagare, som skäms och därför vill vara anonym, som hade deltagit i Svenska pensionärsförbundets SPF:s seminarium i Borgå. – Det var ett givande seminarium med matnyttiga föreläsningar. Maten var också god på Svenska folkakademin ”Akan” där det populära seminariet hölls. Rektor Catharina von Schoultz var glad över att SPF hade valt Akan som kursplats. Hon hoppas på att den eventuella uppföljningen som moderatorn Pehr Löv utlovade också kan hållas på Akan. – Seminariet var så populärt, sade Löv sekunderad av pensionärsförbundets verksamhetsledare Berit Dahlin att det fanns en lång kölista eftersom bara de 100 först anmälda fick plats. Björn Sundqvist, ordförande för Svenska pensionärsförbundets Östnyländska distrikt och Borgå svenska pensionärsförening öppnade seminariet med ett konstaterande om att 75-åringarna inte är att betrakta som gamlingar och att deras antal i trafiken ständigt ökar vid sidan av äldre årsklasser. ”Lev ett normalt liv fastän du är pensionär” – Aktiva pensionärer lever tio år längre än soffliggarna, konstaterade Pehr Löv i sitt inledningsanförande. En regelbunden motion på 30

Därför är det skäl att kontinuerligt följa med sitt hälsotillstånd och gå på regelbundna läkarkontroller, sade Hans Blomberg som är specialist i allmän medicin. Efter 70 år förnyas körkortet med fem års intervaller. Läkaren är numera skyldig att anmäla en person till polisen som enligt läkarundersökning är oförmögen att köra. Hans Blomberg påpekade också lyhördheten för de anhörigas kommentarer även om de känns obekväma.

Erik Holmström 100 år har fått sitt körkort förnyat. Här i samspråk med Gun-Britt Johansson. Benita Ahlnäs

min om dagen betyder att minnescentret växer. Han talade utgående ifrån sina egna erfarenheter som läkare, riksdagsman i tre perioder, föreläsare i bland annat vardagsjuridik, kultur, kost och motion. – Lev ett normalt liv fastän du är pensionär! Trafiksäkerhet för äldre Mia Koski, planerare på Trafikskyddet, talade om åldrande och trafiksäkerhet. – Åldrandet är individuellt, men med tilltagande ålder är det speciellt viktigt att tänka på hur man kör i korsningar, byter körfält och kör i mörker. Det är viktigt att regelbundet kontrollera synen och hörseln. Ge också akt på läkemedel som kan påverka trafiksäkerheten. Bedömningsförmågan kan försvagas av smärtmediciner. Vissa antihistaminer och hostmediciner kan resultera i trötthet i likhet med sömnmedicin och lugnande läkemedel. Också psykofarma-

ka kan trötta ut och försämra prestationsförmågan. Se upp med blodtrycksmediciner som kan ge svindel och svaghet. – Kolla att allt är i skick innan du beger dig ut i trafiken, sade Mia Koski. Hur mår du och hur mår ditt fordon? Kör aldrig om du har druckit alkohol! Undvik krångliga körsituationer i mörker och i rusningstrafik. Använd bekanta körrutter. Om du är i behov av en ny bil så välj en sådan där du bekvämt kan stiga in och ut. Det kan också vara skäl att skaffa en automatväxlad bil. – Det kan också vara klokt att lyssna på närstående som är uppriktiga. Om du får rådet att avstå från att köra bil så kan det vara skäl att följa det. Du vill kanske inte medge det men din körförmåga har försämrats också på grund av minnessjukdom som du inte vill erkänna. – Riskerna för olycka ökar drastiskt efter 85 års ålder.

Glöm inte bilbältet! Äldre konstapeln Staffan Söderström påpekade vikten av att använda bilbälte som har visat sig var nödvändigt inte minst när en olycka sker. – Bilbältet har räddat liv. Han talade också om fotgängare som ska vara försedda med reflexer. I mörker syns, som bekant, inte fotgängare utan reflexer. Som alla vet kan det vara halt på vägarna. Då gäller det både för bilister och för fotgängare att vara alerta. Hur gamla är vinterdäcken? Är det kanske skäl att byta dem till nya? Hur ser dina skor ut? Envisas du med att gå med finskorna i halkan? Se alltså till att du har ändamålsenliga halkskydd. Men tänk först på att ha skor med bred klack och räfflad sula. Så ska du träna din balansförmåga. Det finns halkskydd som är fästa på de skor du använder och så löstagbara halkskydd men prova dem innan köpet och tänk på att de ska sitta bra och att de hålls stadigt på plats. – En järndos av vetande, hördes kommentarer i kuloarerna efter trafikseminariet! Bara alla skulle ha följt råden hade allt varit bra! Benita Ahlnäs

Plats: Kåren, Tavastgatan 22 i Åbo. Finalen inleds med lunchbuffet i Argentina-salen kl. 11.15 och avslutas ca kl. 16.00. Förbundsordförande Ole Norrback öppnar frågesportsfinalen och som frågesportsledare fungerar professor emeritus Göran Djupsund och som domare Jesper von Hertzen. Frågesportsfinalen filmas och sänds live via facebook. Nytt för i år är att åskådare kan delta i frågesporten via webbplatsen spfpension.fi/ fragesport. Hejarklackar välkomna! Meddela senast 19.3 kl. 12.00 om ni deltar i lunchen samt ev dieter till Berit Dahlin, tfn 040 5780248, berit.dahlin@spfpension.fi

Ring och fråga om körkortskurser! Stefan tfn. 044-732 1390 (Närpes) Theresia tfn. 044-449 2746 (Vasa)

www.yadrive.fi

Hur är det med körförmågan? Tänk på att kolla när körrätten på ditt körkort upphör! Önskar din läkare att du gör ett körprov vid Ajovarma pga av ålder eller efter någon sjukdom? Vi hjälper dig med körlektioner och hyra av bil till körprovet! Finns både manuell och automat bil att hyra.

VÄLKOMNA!

Adress Rönn Teräsgränd 3 Vasa Putte Teräsgränd 3 Vasa Rune Köpingsvägen 18 Malax

GOD TID

2/2020

GOD TID

2/2020

Vart vill du resa med SPF?

Res med SPF Österbotten Berlin – den kluvna staden 18-22.5 Vi fortsätter vår serie med storstäder i Europa och gör en vårresa till Berlin. Resans pris: från Vasa 1148€/person, från Helsingfors 1063€/person. Tillägg för enkelrum 159 euro. I priset ingår: Finnairs reguljärflyg, 4 nätter på 4-stjärnigt hotell, 4 frukost, 1 lunch, 4 middag, inträde till Haus am Checkpoint Charlie (Mauermuseum), slottet Cecilienhof, busstransferer enligt programmet, lokalguide Anny Solveig Larsens tjänster alla dagar i Berlin. Researrangör Lindell Travel.

ligger på en ö i Ladoga. När vi kommer tillbaka till Finland kör vi till Heinävesi och besöker klostren Nya Valamo och Lintula. Där hinner vi ännu med en kryssning ombord på m/s Sergei på sjön Juojärvi. På hemvägen besöker vi ännu Mekaniska musikmuseet i Varkaus. Det går bra att ansluta till resan med tåg från Helsingfors till Joensuu Resan pris: 825€/person, enkelrumstillägg 170€. I priset ingår: 4 x hotellnätter i 2-personers rum inkl. frukost, 4 x middagar, 4 x lunch, 1 lätt lunch ombord på m/s Sergei, gruppvisum, guidningar i Gamla Valamo och i Heinävesi samt i Varkaus Mekaniska musikmuseet. Researrangör: Ingves och Svanbäck. Sista anmälningsdatum: 3.6.2020.

Passionsspelen i Oberammergau 31.8-7.9

Gamla och Nya Valamo 3-6.8 På resan besöker vi Sordavala i Ryssland och klostret Gamla Valamo, som

Upplev passionsspelen i Oberammergau. Som inledning/avslutning på vår resa får vi bekanta oss med det sydvästra hörnet av Tyskland och Alsace i Frankrike. Vi har biljetter till passionsspelet fredag 4.9. Resans längd: 8 dagar. En plats kvar. Resans pris: Från Österbotten 2.050€ från Helsingfors 1.980 €.

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Sparesor till Pärnu Naturens under i Slovenien-Kroatien - Tervis och nya lyxiga Wasa Resort

7–13.3 9–13.4 (påsk) 3–9.5

21–27.4

- alper, bergsjö, droppstensgrottor, nationalparken Plitvice...

Enkelrumstillägg 250 € Researrangör Oravais Trafik

Mera information: Håkan Wikberg, tfn 050 313 81 58 eller Patrick Ragnäs, tfn 040 5748 919. Reseledare från SPF Österbotten med på alla våra resor. Alla resor kan bokas via webben osterbotten.spfpension.fi/resor eller till SPF:s kansli i Österbotten, tfn 0405748919 eller e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi Reservation för förändringar som står utanför arrangörens påverkan.

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

RESOR

19-24.4 8.5 10-14.6 1-2.7 3.7 15-20.7 23-27.9 24.9-1.10 3.10 23-25.10 3-6.12

Viiking Spa, Pärnu “PAPPAN” på Svenska Teatern Sommarresa till Kolmården och Vimmerby Skärgårdsresa Dansgala i Borgå med Vikingarna Dansbandsveckan i Malung Resa till Göteborg, Bokmässan / Ullared Höstresa till Kreta, Platanias Mary Poppins, Svenska Teatern Sy- och hantverksmässa i Stockholm Traditionell julmarknadsresa

frimanresor.fi

Sandövägen 23,10900 Hangö

Tel Hangö 019 - 248 1004 Tel Ekenäs 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

Weekend i Tallinn 24–26.4 - spahotell och musikalen Fantomen på Operan info & bokning info@lindelltravel.fi www.lindelltravel.fi 0443 13 14 15

RUNDRESOR PÅ SVENSKA

ANNONSERA I GOD TID

SAMRÅDET RESER

2–10.5 fr. 1090 €

Alsace & Champagne

29.2.2020 Carmen (opera av Bizet) Start 10.30 lö Tammerfors-huset. Bör bekräftas inom januari 18.4.2020

En underbar rundresa i Frankrikes klassiska vin- Start 11.00 lö distrikt, för livsnjutare och vinintresserade! 23.7.2020

• Franska Rivieran • Skottland • Makarska Rivieran • Gardasjön • Strada del Prosecco • St. Petersburg • Österrike–Kroatien

16–21.4 fr. 1175 € 20–27.4 fr. 1595 € 6–13.5 fr. 1075 € 22–28.4 fr. 1165 € 29.4–4.5 fr. 1330 € 13–17.5 fr. 975 € 4–11.5 fr. 1495 €

www.ingsva.fi RESOR MATKAT 020 743 4520

Candide, operett av Leonard Bernstein Åbo Svenska teater.

La Traviata, opera av Giuseppe Verdi

Start 09.00 to Nyslott. Övernattning. Bekräfta inom februari.

08.08.2020 Hamina Tattoo, Marschshow i Bastionen Start 9.00 lö Fredrikshamn Pris och mer information Anneli Schönberg 050 3362692, annelisch@gmail.com Samrådets webbplats: helsingfors.spfpension.fi Samrådets resekonto: FI17 4055 0011 7535 44

◗ Svenska pensionärsförbundet och våra samarbetsparter ordnar årligen tiotals resor i Finland, Norden och Europa. Har du deltagit i våra resor? Vad tyckte du? Har du ett drömresemål som du gärna skulle besöka tillsammans med andra likasinnade. Kontakta verksamhetskoordinator Inger Holmberg på Svenska pensionärsförbundet och berätta vart du tycker att vi borde ordna resor. Det kan vara ett nära resemål, men det kan också vara längre bort. Huvudsaken är att de förslag du ge går till trygga resemål. Du får också gärna komma med synpunkter om hur vi borde resa: med buss, tåg eller flyg? Kontakta Inger Homberg: inger.holmberg@spfpension.fi eller tfn 040 595 2992.

Enklare regler för turistinkvartering ◗ Riksdagsledamot Sandra Bergqvist lämnade nyligen in ett skriftligt spörsmål om småskalig inkvarteringsverksamhet till riksdagens talman. I spörsmålet efterlyser hon förenklade regler kring att starta upp verksamhet med heminkvartering, dvs. övernattning i enklare form än hotellstandard och till ett lägre pris. – Jag hoppas på en liknande utveckling vad gäller heminkvartering, säger Bergqvist. I Åbolands skärgård har behovet av heminkvartering aktualiserats då projektet kring pilgrims- och vandringsleden S:t Olofs sjöled framskridit.

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND 26.4 - 2.5.2020 555€ BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG)

RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS 0440 524911 partours@parnet.fi

Res på svenska med OT Spaniens hjärta

Rundresa bland genuin spansk kultur, konst och vin i Madrid, Rioja och Baskien. Resa: 27.3-2.4

Barcelona, Andorra och Franska rivieran Resa längs Medelhavets strand samt Andorra La Vella. Resa: 7-14.4.

Våren i Holland

Liljor och tulpaner. En vårklassiker. Resa: 15-19.4.

Gardasjön

Norditaliens smycke. Resa: 22-28.4.

Maggioresjön och Piemonte

Vårnyhet! Resa: 15-21.4.

Almuñécar

Resor: 7-21.4 (15 dgr), 15-23.4 (9 dgr)

Prag - Dresden - Berlin

Flyg och båtresa till Tjeckien och Tyskland Resa: 28.4.-4.5.

Fira valborg i Paris

Upplev det vårliga Paris med Eiffeltornet, Louvren, Sacre Coeur. Resa: 30.4-3.5.

Passionsspelen med Rhendalen och Alsace Resa: 18-23.5.

Passionsspelen med München och Mainau Resa: 3-8.6.

Teater-/ showresor till Stockholm

* Musikalen En värsting till syster med bl.a. Gladys del Pilar, Suzanne Reuter. Resa: 27.2-1.3. * Mamma Mia! The Party. Resor: 27.2-1.3, 26-29.3.

Mässor i Stockholm * Båtmässan Allt för sjön. Resa: 6-8.3. * Trädgårdsmässan Resa: 26-28.3.

Hälsoresor till Pärnu Må bra på Spa Tervis. Bekväma restider. Resor: 26.2-1.3 (5 dgr), 14-21.3 (8 dgr), 8-12.4 (5 dgr), 10-17.4 (8 dgr) Vår nya broschyr har utkommit! Beställ den från vårt kontor

Bokningar:

70 år på väg

(06) 318 4000 oravaistraﬁk.ﬁ

GOD TID

2/2020

Vasa pratar om den Tredje åldern

Margita Vainio och Carita Isaksson bjuder in nyblivna pensionärer i Åbo till träffar för livslångt lärande.

Markus West

Gamla rävar och grå pantrar samlas till livslångt lärande Att gå i pension är inte bara en dans på rosor. Efter att den första frihetskänslan gått över infinner sig frågorna. Räcker pensionen till? Varför ringer telefonen så sällan? Är det ingen som behöver mig längre? Vad handlar det egentligen om att bli pensionär? Margita Vainio, pensionerad personaldirektör från Åbo Akademi, blev pensionär för några år sedan. Den första känslan var också för henne en känsla av frihet. – Jag tänkte vau, äntligen är jag fri från alla kalendermöten och protokoll. Hon såg fram emot att pyssla i trädgården och umgås med barnbarnen. Den första tiden gick bra, men när hösten kom blev telefonens tystnad besvärande. – Ingen ringde, ingen behövde mig längre, säger hon. Snart märkte hon att det fanns många andra nyblivna pensionärer som gick omkring och grubblade på liknande saker som hon. – Jag märkte att det fanns många som funderade på hur de skulle hantera övergången till pensionstillvaron. Det upplevdes som ett stort steg. Det handlar om många slags frågor: boende, ekonomi, rela-

tioner och digitaliseringen av samhället. Carita Isaksson, styrelsemedlem i Åbo svenska pensionärsklubb, nickar instämmande. – Medan jag var kvar i arbetslivet kunde jag ringa oraklet på it-avdelningen när jag fick problem med datorn, säger hon. Många likasinnade Margita Vainio lät sig inte nedslås. I höstas tog hon initiativ till nätverket ”Gamla rävar, grå pantrar och flower power” för att aktivera svenskspråkiga pensionärer i Åbo som önskar vara aktiva och lära sig nytt. Gruppen ordnade en kick off i oktober som lockade ett 60-tal deltagare. Den egentliga verksamheten körde igång efter årsskiftet. I samarbetet deltar Åbo svenska arbetarinstitut, Studiecentralen, Röda korset, Åbo Svenska Pensionärsklubb och en rad företag. Åbo svenska pensionärsklubb är huvudman för projektet och ett av syftena är att utveckla pensionärsklubbens verksamhet så att också yngre pensionärer kan känna sig välkomna till föreningen. Gamla rävar och grå pantrar bju-

der på ett späckat program under våren. Rubrikerna täcker sex temahelheter: Berätta och skriv, Pengar och ekonomi, Närhet och ensamhet, Digitalisering, Hjärnan och minnet samt Viktigt att veta om juridik. Den som vill läsa programmet i sin helhet kan gå in på Åbo svenska pensionärsklubbs webbplats (abo.spfpension.fi/start/). – En del vill skriva av sig, andra funderar på hur de ska få ekonomin att gå ihop när de märker att de står kvar med ungefär halva lönen, säger Margita Vainio. De gamla rävarna och de grå pantrarna tar också upp hur relationerna i parförhållanden förändras när man blir äldre och bekantar sig med hur man skriver en intressebevakningsfullmakt, för att bara plocka några exempel. Arbete i små grupper Arbetet sker i smågrupper med maximalt 12 deltagare. Arrangören vill att det inte ska kännas som en föreläsning utan ge möjlighet till interaktion mellan deltagare och föreläsare. Över tjugo föreläsare, utbildare, författare och andra inspiratörer är engagerade i

”Det ska vara folkbildande har vi tänkt. Idag finns det massor av information. Nu ska vi göra fakta till kunskap. Det finns 1,5 miljon pensionärer i Finland. Det livslånga lärandet gäller också dem.”

programmet. Föreläsningarna som rävarna och pantrarna ordnar är oftast gratis, utom när de ordnas i samarbete med arbetarinstitutet i Åbo. Stiftelsen Hemmets Villa Vinden är centrum för verksamheten, men deltagarna besöker både tingshuset i Åbo och medverkande företag. Namnet ”Gamla rävar, grå pantrar och flower power” väcker intresse. Vad står det för? – Gamla rävar kommer från att räven är ett smart och vackert djur. De grå pantrarna är det klös i, medan flower power står för gröna värden och hållbara lösningar, säger Vainio. När man ordnade kick off i mitten av januari deltog cirka 60 personer, varav bara fem män. Margita Vainio tar gärna emot tips om vilka saker som kunde engagera männen. Gamla rävar och grå pantrar är ett pilotprojekt som ska ge svar på hur man ska arbeta vidare. I januari träffade de representanter för Folkhälsan i Österbotten och Röda korset i Österbotten som arbetar med ett motsvarande projekt under namnet ”Tredje åldern” i Vasa. – Det ska vara folkbildande har vi tänkt. Idag finns det massor av information. Nu ska vi göra fakta till kunskap. Det finns 1,5 miljon pensionärer i Finland. Det livslånga lärandet gäller också dem. Markus West

◗ Att gå i pension kan innebära stora livsförändringar. Dagsrutinerna ändras och man står i sin nya vardag inför nya utmaningar och möjligheter. I Vasa ordnar Folkhälsan och Röda korset i mars tre kvällsseminarier som är riktade till dem som står i beredskap att gå i pension eller som just har gått i pension. Under rubriken ”Tredje åldern – frihet att forma tillvaron” har Folkhälsan i Österbotten och Röda korset redan under några år ordnat gruppdiskussioner som riktar sig till personer som ska gå i pension eller nyligen har gjort det. –Träffarna är avsedda för personer som har plus minus två år till pensioneringen, säger Pia Nabb vid Folkhälsan. Gruppdiskussionerna omfattar tre träffar om 2,5 timmar per gång. Under träffarna utbyter deltagarna erfarenheter, kunskap och får möjlighet att träffa nya insikter. Diskussionerna leds av utbildade frivilliga ledare med egna erfarenheter av pensionering. Deltagarantalet är max åtta personer per grupp. Träffarna är gratis. Hittills har verksamheten varit fokuserad till Vasa. Folkhälsan i Österbotten och Röda korset hoppas nu kunna sprida arbetssättet till övriga delar av Österbotten. De har också utbildat frivilliga ledare som ska kunna dra grupper på Åland. Personer inom projekt Tredje åldern har också bekantat sig med de Gamla rävarna och grå pantrarna i Åbo (se text här intill). Diskussionsgrupperna i Vasa träffas 12.3, 19.3 och 26.3 på Röda Korset Vasa svenska avdelnings lokal på Sandögatan 8. Den som är intresserad av att veta mera kan kontakta Pia Nabb på Folkhälsan eller Lotta Böling på Röda korset i Vasa. Markus West

GOD TID

2/2020

Församlingsaktiva Katarina en idéspruta Att Katarina Nyholm hör till de aktiva i Ingå församling och inte drar sig för nya idéer – det vet nog de flesta. Just nu är hon som medlem av kyrkans renoveringskommitté i full färd med att planera för en cafeteria längst bak i ärevördiga Ingå kyrka.

– För att föräldrarna ska kunna ta sina barn med, förklarar hon och sjasar bort katten Mållan som visar starkt intresse för smörgåsarna som dukats upp på soffbordet hemma. Att Katarina gillar nya idéer, gärna bidrar med sådana och dessutom är med och bestämmer om församlingens angelägenheter i Ingå är en sak. En helt annan är att hemma hos Katarina är allt ordnat för Mållans trivsel, komplett med en tygöverklädd klätterställning i centrum. I fönstret hänger de mindre blomkrukorna i amplar som Katarina virkat för att rädda dem från Mållans klor. – Det är hon som bestämmer, jag är mera som en underhyresgäst, fastslår Katarina. Om det har något att göra med att Mållan liksom Katarina är född på Hitis är svårt att veta. Hitisflickan valde sjukvården Faktum är att Hitisflickan Katarina hör till de aktiva och självständiga som inte tvekar att följa sina egna intentioner eller engagera sig

tiskt passerat dagen innan. – Vi har haft ett bra liv, sa Hasse och tog hennes hand. Följande dag somnade han bort och för Katarina gällde det att vänja sig vid att bo ensam. Idag erkänner hon att det var svårt. – Vi hade haft en katt som dog ett halvår tidigare och sedan dog Hasse, jag saknade båda, ibland visste jag faktiskt inte vem jag saknade mest, säger hon och tyckte inte alls det var svårt att falla för dottern Kristinas uppmaning att ta en kattunge ur den kull som föddes på Hitis i juni ifjol.

Mållan och Katarina har samma smak när det gäller smörgåsar: rysk gurka på ost!

i sin närmiljö. Efter skolan i Kimito drog Katarina vidare österut, tvekade ett tag mellan diakonissanstaltens och sjuksköterskeskolans utbildning, men fann den förra i stelaste laget. Sedan jobbade hon tio år på den inremedicinska avdelningen på Mjölbolsta sjukhus, trivdes gott och skulle kanske ha fortsatt, men... ...i Lojo fanns Anttilas restaurang där det ordnades dans. – Med riktigt bra orkestrar, säger Katarina gillande och konstaterar att det var där hon träffade trädgårdsmästaren, Ingåbon och dansmusikern Hasse Nyholm.

Redan första kvällen bjöd han på skjuts till Mjölbolsta och det ledde snart till att Katarina bytte både bostadsort och yrke. Sex växthus med idel blomster Helmer som jobbat på Gripans trädgård satsade nämligen på egna odlingar och där behövdes Katarinas insats. Totalt sex växthus förfogade paret småningom över och där odlades blomster av alla slag, allt från krysantemer till petunior. Mest berömd blev blåklinten som var så fin att det hände att köparna frågade om den odlats utomlands. Musiken var också ett gemen-

samt intresse för det unga paret. Kantorsdottern Katarina hade uppträtt i Hitis kyrka med sång sedan barnsben och fortsatte efter ett mellanspel i Karis givetvis i kyrkokören i Ingå. Kantor Åsa Westerlund spädde ytterligare på musikintresset och också Hasse tog aktivt del i kyrkomusiken. Han gjorde sig dessutom känd som en skicklig fiolbyggare i medborgarinstitutet. ”Vi har haft ett bra liv” När Helmer för ett par år sedan blev intagen på akuten i Lojo sjukhus gick allt så fort att Katarina först dagen efteråt kom ihåg att 42-årsdagen av deras bröllop ju fak-

It-biten: Podcast – den nya radion? Podcast är egentligen ett gammalt begrepp, gammalt i internetvärlden. Redan 2004-2006 dök de första podcastarna upp och namnet myntades. Namnet är en kombination av iPod – som är Apples musikspelare – och engelska ordet broadcast – som står för att sända, t.ex. tv och radio.

Nu under det senaste året har podcastar, eller poddar som de ofta kallas på svenska blivit mycket mer populära och syns i finlandssvenska media betydligt mer. Så vad är då en podd och varför är det något värt att känna till? Om vi börjar med vad det är. En podd är i princip ljudfiler, ofta i en serie. Man kunde kanske jämföra det med radioteater, en berättelse som delats upp i olika inslag, ofta

med betydligt mindre musik än dagens radiosändningar. Poddarna har ofta ett tema med ett par personer som drar sändningen. Idén är att de som vill föra fram ett budskap kan med relativt enkla medel spela in sin sändning och snabbt nå ut till en bred publik. Ofta är konceptet sådant att du som lyssnare prenumererar på en podd, så att du lyssnar på avsnitten i den ordning som de läggs ut på nätet. Så då du hittar en intressant podd kan du lyssna dagligen, varje vecka eller kanske några gånger i månaden, beroende på hur ofta det kommer nya inlägg. Varför det är värt att känna till? I Svenskfinland har jag noterat att poddar blivit betydligt vanligare. Yle har börjat lägga upp en hel del av deras radiosändningar också som poddar på arenan. Också många kända finlandssvenskar medverkar i poddar. Så det finns ett brett urval av poddar att lyssna på och dessutom har tekniken blivit vanligare så det är lättare att hop-

pa på trenden. Fördelen med poddar, till skillnad från bloggar som är i textform, är att man kan lyssna på en podd medan man gör andra saker. De flesta poddar är också gratis, en del kan ha reklam eller produktplacering som en del av sin finansiering dock. Så vad behövs för att lyssna på poddar? Lättaste stället att börja är säkert Yle arenan eller Spotify. På båda ställen finns det ett stort utbud av poddar, men de är kanske redan bekanta för dig. För att sedan hitta vidare i djungeln av utbud så behöver man något program för att hämta poddar med. På smarttelefoner och pekplattor har både Apple och Android sina egna appar, vars namn är något i stil med Podcast. I programmet kan man söka efter intressanta poddar utgående från genre eller namnet på de som medverkar i podden. Då du hittat en intressant podd och kanske lite läst en beskrivning vad det handlar

om så kan du välja att prenumerera på podden. Då du prenumererar kommer du att bli informerad om när nästa avsnitt har kommit ut och du kan gå in och lyssna på det. Poddarna kan du också ladda ner till din telefon eller padda, så då kan du lyssna även om du inte är kopplad till nätet. Om du hellre vill lyssna på poddar via datorn så är det nästan programmet iTunes som du får ladda ner. Där kan du sedan navigera dig till poddcasts och som för tabletter och smarttelefoner välja att prenumerera på intressanta poddar. Det finns också webbsidor där man kan lyssna på poddar direkt, utan några skilda program. Vad skall man lyssna på? På arenan har det producerats en hel del fakta sändningar, allt från nyhetspodd till vetenskap och familjediskussioner. På www. poddtoppen.se finns en stor samling rikssvenska poddar, dessa kan

Mållan fick vänner på Facebook Det var så Katarinas alla vänner på facebook blev vänner också med Mållan, en numera resvan katt som gärna följer med i bilen och därmed har gjort återbesök i Hitis flera gånger. Katarina tycker nämligen om att röra sig självständigt, att ta bilen, stanna på de platser hon gillar och inte vara beroende av andra. Det var bara vid församlingsvalet förra gången hon var lite tveksam och undrade om hon var för gammal för att ställa upp för en nionde period. – Ställ du upp bara, nog kastar de ut dig när du blir dement, sa dottern. Så nu har Katarina efter några års paus också börjat sjunga i kyrkokören igen. Text och foto: Lena Selén

man lyssna på direkt på webbsidan, sidan har också en finlandssvensk version på www.poddtoppen.fi Vill man bekanta sig med poddar på andra språk så lönar det sig att gå in på en poddcast app för att söka på utbudet. Det finns intervjuserier med kändisar, stora nyhetsbolag som gör ingående politiska analyser och mera dramainriktade poddar, tex mordutredningar som aldrig har uppklarats. Hoppas just du hittar något intressant att lyssna på, eller kanske du blir biten och börjar producera en egen podd?

Erik Jansson frilansskribent

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

2/2020

Aktiv vår i Pernå

PERNÅ PENSIONÄRER Pernå pensionärer bjuder på en aktiv vår. Här kan du läsa mer om de närmaste månadernas program. ◗ 11.3. Vårmöte. Föregående års verksamhet granskas. Lotteri. ◗ 25.3. Bingo! Tord Carlström kommer med sin bingomaskin. Vi spelar och någon kanske t.o.m. vinner något. Lotteri. ◗ 8.4. Hur kör vi egentligen? Johan Hurmerinta talar om trafikvett och körförmåga när man blir äldre. Lotteri. ◗ 22.4. Senior Shop. Företaget Senior Shop presenterar och säljer sina produkter (kläder). Inget lotteri. ◗ 6.5. Vårlunch. Vi äter en läcker vårlunch, njuter av duon Unisets musik och sjunger kanske själva också med. Lunchen kostar 6 €. Lotteri. ◗ 20.5. Strövtåg i hembygden. Serien utfärder i hemknutarna fortsätter. Inget lotteri. Obs! Utfärden kan räcka något längre än en vanlig samling i Sockenstugan. Grankulla svenska pensionärers första hobbygrupp fick namnet Teresorna.

Anders Svartbäck

Hobbygrupperna är verksamhetens lim GRANKULLA SVENSKA PENSIONÄRER De glada damerna på bilden träffas varje vecka för att sticka fina lappar av ullgarn i formatet 18 gånger 18 centimeter. Så har man gjort ända sedan slutet på 1970-talet. Då startade många välgörenhetsprojekt världen över i dyningarna av Moder Teresas Nobelpris, så även inom Grankulla svenska pensionärer. Föreningens första hobbygrupp bildades och fick namnet Teresorna. De första åren återanvände man i huvudsak gamla garner, man repade upp avlagda ylletröjor och stick-

Gunvor Eldh, som nyligen avled, stickade mer än 13 000 lappar.

ade lappar som syddes ihop till filtar. Numera använder man för det

mesta nyinköpt garn men tar också gärna emot restgarn om så erbjuds. De färdiga filtarna har skickats och skickas fortfarande till behövande via olika kanaler. Då GSP firade Finland 100 år överräckte Teresorna en blåvit specialfilt utformad som Finlands flagga till krigsinvaliderna vid Kauniala. Alla teresorna är flitiga stickare. Det blir cirka 50-60 stycken färdiga filtar varje år. Gunvor (Gunni) Eldh leder dock suveränt stickarligan, kanske i hela landet. Enligt en mycket prydlig bokföring som hennes döttrar fann i hennes kvarlåtenskap hade hon sin 13 279:onde

teresalapp under arbete då hon nyligen avled. Sannolikt ett svårslaget rekord! Hobbygruppsverksamheten utgör numera motorn i GSP:s verksamhet. Antalet grupper med olika verksamhetsformer ökar stadigt och är för tillfället 19. Sång, dans, fotografering, spel, natur, kultur mm utgör teman för grupperna som träffas enligt egen tidtabell och rytm. Sammanlagt samlar hobbygrupperna cirka 300 deltagare. Många medlemmar deltar i flera grupper. Marianne Svartbäck

Stort födelsedagskalas i Grankulla GRANKULLA SVENSKA PENSIONÄRER Närmare 100 medlemmar i Grankulla svenska pensionärer, som senaste år fyllt 75, 80, 85, 90 eller mera firades i januari i Villa Junghans. Ordförande Filip Hamro-Drotz höjde en skål för jubilarerna och tackade dem varmt för deras medverkan att skapa dagens välfärdssamhälle. GSP:s körer – manskören GSPKlang och damkören CanTanterna (bilden) sjöng för jubilarerna, som bjöds på ett glas skumvin, kaffe och kaka. Samtliga jubilarer stämde ännu in i ”...ja må vi leva uti många, många år...!”

Musik och dikt på Åland ◗ Våra möten är viktiga. Det är betydelsefullt att vi inte bara rusar förbi varandra. Vi behöver ge tid åt varann. En kort glad hälsning kan för någon bli dagens glädjestund. En skön melodi kan hjälpa oss när vi är nedstämda och känner oss ensamma. Många har sina älskligsmelodier som de gärna går och gnolar på. Bekanta dikter stimuleras oss också. Vi har ställt samman ett program som vi kallar Musik och dikt för själ och hjärta. Kända musikstycken ”örhängen” spelas på orgel och varvas med bekanta dikter av bl.a. Hjalmar Gullberg, Karin Boye, Pär Lagerkvist m.fl. Bland ”örhängena” spelas bl.a. Morgonstämning och Våren av Grieg, Cavatina av Jack Mattsson, Salut d’mour av Elgar och Fångarnas kör av Verdi. Välkommen till något av följande tillfällen: I samarbete med Eckerö pensionärsförening i Eckerö kyrka onsdag 18.3 kl 13.00 med efterföljande kaffeservering i Laurentiussalen. I samarbete med Mariehamns pensionärsförening i Mariehamns kyrka fredag 27.3 kl 14.00 med efterföljande kaffeservering i Röda Korsgården. Mariehamns kyrka lördag 28.3 kl 18.00. I samarbete med Norra Ålands pensionärer i Finströms kyrka torsdag 2.4 kl 13.00 med efterföljande kaffeservering i Mikaelsgården. Välkommen att dela musik och dikt! Karin och Kaj Sandholm

Filip Hamro-Drotz

Henrik Bremer

2/2020

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

Borgå tog på sig ledartröjan inför frågesportsfinalen Borgå svenska pensionärsförenings första lag blev med 33 poäng klar vinnare i den östnyländska semifinalen i Svenska pensionärsförbundets frågesportstävling. Borgålaget hade också den största sammanlagda poängen av samtliga tävlande lag i de sex semifinalerna. I det vinnande laget tävlande Rabbe Lutz, Bengt Nyholm och Ann Sandelin. Andra blev Sibbo Svenska Pensionärsförenings första lag med 28,5 poäng och tredje Borgå svenska pensionärsförenings andra lag med 25,5 poäng. Vinnaren i Mellannylands frågesportsuttagning var Hufvudstadsbladets Seniorer med Stina Juthas, Staffan Bruun och Tage Johansson. De fick 31,5 poäng. På andra plats kom Vanda svenska pensionärers andra lag med 29 poäng och på tredje plats Grankulla svenska pensionärer med 28 poäng. I Västnyland kammade Sjundeå Pensionärer hem vinsten med 28,5 poäng. I laget tävlade Kerstin

Borgå svenska pensionärsförenings första lag fick 33 poäng av 40 möjliga när semifinalerna avgjordes i regionerna. I det vinnande laget tävlade från vänster Rabbe Lutz, Bengt Nyholm och Ann Sandelin. Asta Jämsén

Nyberg, Ingmar Nyberg och Marianne Hagström. Andra platsen togs av Ingå Seniorer med 23,5 poäng och tredje platsen av Ekenäs Pensionärer med 23,0 poäng. Den åboländska uttagningen

avgjordes på Kåren i Åbo. Totalt deltog 12 lag och vinnare är Pargas tredje lag med Margaretha Blomqvist, Mai Lindblom och Stig Kavander (28,5 poäng). Nagu Festingarna blev andra med 26,5

poäng. På delad tredje plats kom Pargas första lag och Åbos andra lag. Oravais Pensionärers första lag tog hem segern i årets österbottniska frågesport. Laget bestod av Sven

Oravais Pensionärer firade 50 ORAVAIS PENSIONÄRER Oravais Pensionärer firade 50-årsjubleum den 16 februari med storslaget musikprogram och fullsatt festsal i församlingshemmet. Föreningen avviker från de flesta andra i pensionärsförbundet då den också förvaltar pensionärsbostäder på Tallåsen. Föreningen bildades den 13 februari 1970 med syftet att råda bot på bostadsbristen bland pensionärerna i Oravais. Oravais fabrik hade som mest 400 anställda och hade byggt bostäder för anställda. Men de bostäderna som var omoderna och dragiga behövdes främst för anställda. Pensionerade måste söka sig andra bostäder. – Vörå kommun har tagit över en del av bostadsansvaret, men föreningens syfte är fortfarande att upprätthålla bostäder för pensionärer, påpekade ordföranden Göran Westerlund i sin välkomsthälsning. Föreningen bedriver också en aktiv verksamhet bland ortens pensionärer. Efter effektiva värvningskampanjer har medlemsantalet nu stigit till 380, och föreningens möten, klubbverksamhet och resor uppskattas av medlemmarna. Till jubileet utgav föreningen en historik på 120 sidor. Med Sonja Finholm som redaktör och en aktiv redaktionskommitté åstadkoms intressant läsning kompletterad med ett stort antal bilder. För festens musikprogram sva-

Förbundets verksamhetsledare Berit Dahlin och föreningens ordförande Göran Westerlund uppvaktade trotjänare med diplom och förbundets förtjänsttecken i silver. Bertel Widjeskog

rade lokala sångare och musiker. Carl-David Wallin bjöd på dragspelsmusik, Christoffer Streng ledde Church Hills Boys, och Oravais manskör sjöng under ledning av Emilia Kullbäck. Med solosånger framträdde Emilia Kullbäck, Hanna Norrgård, Christoffer Streng och Armas Tiittanen. De båda körerna framförde gemensamt Finlandia-hymnen i ett mäktigt arrangemang lett av Emilia Kullbäck. Dagens festtal hölls av förbundsordföranden Ole Norrback, och

han anknöt till ett tal som han höll 1978 i Oravais. – När jag skulle gå upp till talarstolen med mitt manuskript i handen undrade ett barn på samma bänkrad: – Ska an lies op allt hede? Hans faktafyllda festtal blev åtminstone inte denna gång långrandigt. Han relaterade till tiden som ung politiker på 1970-1980-talen då han bland annat fick ägna mycken tid till trappspring för pengar till lokal bostadsproduktion.

– Då var penningbeviljandet förankrat högt upp i beslutsprocessen. Numera har besluten, på gott och ont, flyttats ned till kommunnivå. – Vår generation har upplevt de största förändringarna i samhället, ingen annan generation har haft det så bra som vi. Vi får vara stolta över vad vår generation åstadkommit, påpekade Norrback. – Men världen blir aldrig färdig. Dagens arbetsmarknad med snuttjobb skapar otrygghet bland unga, samtidigt som vi också vet att det

Thors, Gunvi Lundqvist och Christer Höglund. Deras totala poäng var 28 av 40 möjliga. På andra plats med 27 poäng kom Korsnäsnejdens Pensionärer med laget Bjarne Ismark, Guy Kronqvist och Anna-Lena Kronkvist. Tredje platsen togs efter en utslagningsfråga av Pensionärsklubben Milstolpens första lag med deltagarna Gurli Sjöberg, Sten Gripenberg och Richard Sjölund. Milstolpens poängtal var 25,5. 19 lag deltog i den österbottniska semifinalen. I den åländska semifinalen deltog fem lag, alla från Mariehamns pensionärsförening. Mariehamns pensionärsförenings andra lag segrade med 27 poäng. I laget tävlade Tom Eckerman, Christer Halling och Inga-Britt Wirta. Frågorna hade sammanställts av Jeseper von Hertzen. Finalen går av stapeln i Åbo den 26 mars. Frågorna som de tävlande lagen besvarade och de rätta svaren finns på Svenska pensionärsförbundets webbplats. Markus West

finns pensionärer som av ekonomiska orsaker måste välja mellan medicin eller mat. – Teknologin ökar ensamheten. Vi hade mera tid för varandra förr! Nu inser vi också behovet av att äldre befolkningen lär sig hantera dator. Det är aldrig för sent att komma med i it-världen! Ole Norrback tackade föreningen för aktivt deltagande i förbundets verksamhetsformer och för det utmärkta arbete den gör för sina medlemmar. Oravais egen humorist Alfred Backa drog ned skrattsalvor med sitt fyndiga kåseri om pensionärernas liv och leverne. Bertel Bäck kom som ung med i föreningens verksamhet som ekonomiskt ansvarig. Med 38 år har han rekordet som styrelsemedlem, och han gav en kort historisk återblick. Han konstaterade att föreningen startåret 1970 hade 50 medlemmar. År 2000 överskred antalet medlemmar 250 och är i år 380. Förbundets förtjänsttecken i silver tilldelades följande medlemmar: Nils Olin, Edny Lundberg, Ruben Andersson, Valdemar Präst, Fride Häggblom, Birgit Wallin, Bertel Bäck, Inger von Wendt, Seija Karls och Siv Back. Grannföreningar, Vörå kommun och enskilda framförde också gratulationer till den jubilerande föreningen. Bertel Widjeskog

GOD TID

2/2020

”Man blir mera ödmjuk till livet”

STUBINEN BRINNER - en inspirationsdag för dirigenter och funktionärer inför PANG22 Onsdag 30.9.2020 kl. 10-15 Evangeliska folkhögskolan, Korsholmsesplanaden 2 B, Vasa Onsdag 7.10.2020 kl. 10-15 MMs lokal, Elisabetsgatan 2, Helsingfors Svenska pensionärsförbundet vill samla dirigenter och funktionärer från pensionärskörer och -ensembler till en inspirationsdag i Vasa och Helsingfors. Målsättningen är enkel. Vi träffas, utbyter åsikter, ventilerar aktualiteter och blickar fram mot PANG22. 10.00 10.30

12.00 13.00

Morgonkaffe Lägesanalys & utgångsläge Administration - Hur fungerar er kör? Ekonomi - Räcker pengarna till? Övningsarbete - Erfarenhetsutbyte Rekrytering - Lyckas den? Lunch Röstvård och tonbildning för äldre Musik och hälsa Repertoar PANG22 - Förväntningar inför festen

Inspiratör är Håkan Wikman, konstnärlig programmakare för PANG22. Anmälan till inspirationsdagen görs på www. pangsangfest.fi senast 15.9.2020. För mer info kontakta: Berit Dahlin, 040 578 0248, berit.dahlin@spfpension.fi

◗ Har du någonsin funderat på att engagera dig i en frivilligverksamhet? Hela 42 procent av oss finländare utför frivilligarbete. I Svenskfinland finns även fina möjligheter att hitta volontäruppdrag på det egna modersmålet. Fredric Sunabacka från Malax beslöt sig för att bli volontär för att kunna bidra med något och förgylla någon annans tillvaro. Detta genom en relativt enkel gest, tycker Fredrik, nämligen genom att bli frivilligvän. SAMS vänverksamhet förmedlar frivilligvänner till personer med funktionsnedsättning, både i Österbotten och huvudstadsregionen. Ett vänpar träffas 1-4 gånger per månad för att umgås och utföra trevliga fritidsaktiviteter tillsammans. Det kan handla om en kopp kaffe, en promenad eller ett teaterbesök. Med så pass många volontärer i Finland måste vi ju värdera frivilligverksamhet högt. ”Om det finns ett behov av att göra någon annans liv en aning bättre så är det för mig värt varenda minut”, säger Fredric. ”Jag tar också på samma gång chansen att föregå med gott exempel och förhoppningsvis inspirera andra. ” Genom sitt vänuppdrag

Fredric Sunabacka från Malax blev volontär för att förgylla någon annans tillvaro.

bidrar Fredric med vänskap, ett avbrott i vardagen och något att se fram emot. ”Även goda diskussioner” nämner han, ”och kanske lite motion”. Vad får du själv ut av ditt volontäruppdrag? ”Man börjar se saker ur ett annat perspektiv”, förklarar Fredric. ”Det finns saker som man kanske själv tar för givet, som andra inte har möjlighet att lika lätt uppleva och ha tillgång till. Man

Kurs för vuxna hörselskadade ◗ Svenska hörselförbundet ordnar en kommunikationskurs för vuxna hörselskadade i Runsla, Åbo den 14 april. Du kan delta i sällskap med din partner, ett syskon eller en vän. Programmet ska ge delta-

garna medel för att underlätta kommunikationen och stärka självkänslan i social interaktion. Föreläsningar om hörhjälpmedel, kommunikation, kroppsspråk, läppavläsning och tecken som

blir definitivt mera ödmjuk till livet.” ”Frågan som de flesta kanske ställer sig angående frivilligarbete är - när skall jag hinna med allt detta? Du skall förstås noggrant överväga om du har tid med frivilligarbete och i de flesta fall så finns det nog tid.” Fredric betonar att det dock är viktigt att ta hand om sig själv i första hand, innan man kan hjälpa andra. Karolina Sjöberg

stöd. Programmet kommer att läggas upp på Svenska hörselförbundets webbsida, horsel.fi när det är klart. Anmälningsblanketten hittar du på horsel.fi. Sista anmälningsdag är den 7 mars 2020.

GOD TID

2/2020

sudoku

Va r o lyc ka n f r a m m e ?

LĂśsningen finns pĂĽ sista uppslaget.

Patientjuristerna hjĂ¤lper dig vid hanglĂ¤ggandet av personskador till fĂśljd av: patientskada, lĂ¤kemedelsskada, olycksfall, trafikolycka, m.m. TelefonrĂĽdgivning pĂĽ svenska: vardagar kl 9-17 pĂĽ numret 0400 464899 www.potilaslakimiehet.fi

SaloviusvĂ¤gen 3 (KyrkslĂ¤tts KĂśpcenter)

â&#x2DC;&#x17D; 09-298 1927

8 1 2

www.fennooptiikka.fi Hautaustoimisto - BegravningsbyrĂĽ

Lindqvist

Testamenten & arvsplanering Intressebevakningsfullmakter Bouppteckningar & arvskiften i sĂ¤mja

â&#x153;&#x2020; (019) 532 710 PĂ¤ivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.ďŹ www.hautaustoimistolindqvist.ďŹ

BetjĂ¤ning i hela Finland. 150â&#x201A;Ź/h. www.robinlindberg.fi contact@robinlindberg.fi 044 25 73 419 (ring vard. 13-18)

8 2 7 6

2 7 5 8 1 6 4

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa

8 5 7

3 7 6

jubile umsĂĽ r!

STOR EFTERFRĂ&#x2026;GAN

SeniornĂ¤tverket vĂĽren 2020 Ă&#x2013;rongott

Onsdag 11.3 kl. 14-16 Konsert och dialog mellan Carita HolmstrĂśm & Tom â&#x20AC;?Wimsyâ&#x20AC;? Salomonsen, som Ă¤r lĂĽtskrivare, musiker och artister. GamlasgĂĽrden, KlarinettvĂ¤gen 5

Minneseftermiddag

Onsdag 15.4. kl. 14-16 Information om minnet, minnessjukdomar och om verksamhet fĂśr personer med minnesutmaningar. Kampens Servicecentral, Salomonsgatan 21 B

ValborgsmĂ¤ssoafton pĂĽ Luckan Torsdag 30.4 kl. 14-16 Ă&#x2013;ppet hus pĂĽ Luckan. Georgsgatan 27

Infotorg och kaffeservering ingĂĽr i programmen. Fritt intrĂ¤de. VĂ¤lkommen med!

PĂ&#x2026; HYRESLĂ&#x201E;GENHETER

1000-tals nĂśjda kunder kan inte ha fel! Vi stĂĽr till Er tjĂ¤nst under hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Aff [A] Smedsgatan 13, 00150 Helsingfors tel. (09) 17 17 44, fax. (09) 17 00 45 locus@locus.fi, www.locus.fi

Ă&#x201E;ldrerĂĽdsseminarium i Ă&#x2026;bo 16.3.2020 KĂĽren, festsalen, Tavastgatan 22, Ă&#x2026;bo Moderator: Pehr LĂśv, ordfĂśrande fĂśr kommittĂŠn fĂśr intressebevakning och pĂĽverkan Program 9.30 Kaffeservering 10.00 Seminariet Ăśppnas FĂśrbundsordfĂśrande Ole Norrback 10.15 Ă&#x201E;ldrerĂĽd och andra pĂĽverkningsmĂśjligheter i kommunerna Marianne Peltola-SjĂśblom, Forskningschef, KommunfĂśrbundet 11.00 Erfarenheter frĂĽn KimitoĂśn Johan-Gustav Knuts, ordfĂśrande, RĂĽdet fĂśr Ă¤ldre och personer med funktionsnedsĂ¤ttning 11.30 Lunch 12.15 Hur pĂĽverkar de nya vĂĽrdomrĂĽdena pĂĽverkningsmĂśjligheterna? Sandra Bergqvist, riksdagsledamot 12.45 De Ă¤ldre och beslutsfattandet i staden Patrik NygrĂŠn, stadsdirektĂśr, Pargas 13.15 Ă&#x201E;ldrerĂĽdens roll i kommunerna Grupparbeten och diskussioner 14.00 Kaffe 14.15 Sammanfattning Pehr LĂśv Svenska pensionĂ¤rsfĂśrbundet inbjuder Ă¤ldrerĂĽdens medlemmar, representanter frĂĽn varje pensionĂ¤rsfĂśrening i Ă&#x2026;boland samt Ăśvriga intresserade till seminariet. Deltagaravgiften Ă¤r 10 euro per person och inkluderar lunch och kaffe. SPF fakturerar fĂśreningarna efter seminariet. Deltagarna stĂĽr sjĂ¤lva fĂśr resekostnaderna. AnmĂ¤lan med eventuella dieter senast 6.3.2020 till Kristina Heikel, kristina.heikel@spfpension.fi, tfn 040 635Â 7685.

DanskvĂ¤ll 11.3 kl 18-21.30 pĂĽ AV med Jussi Lindberg frĂĽn Showdown EntrĂŠ 15 â&#x201A;Ź, inkluderar servering ArrangĂśr: SamrĂĽdet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland DanskvĂ¤llen stĂśds av: Arbetets VĂ¤nner, Tre Smeder. Plats: Arbetets VĂ¤nner, Annegatan 26, Helsingfors

Kom med och dansađ?&#x2026;Ą

GOD TID

2/2020

Pensionärparlamentet diskuterar fattigdomsfällor i Finland och Sverige I mitten av maj, närmare bestämt den 18-19 maj, ordnas Kvarkens pensionärsparlament för fjärde gången. Temat för årets parlament är ”Pensionärer och pengar”. Värd för pensionärsparlamentet, som ordnas på Scandic hotel Waskia i Vasa, är SPF Österbotten.

Pensionärsparlamentet ger pensionärer från båda sidor av Kvarken en unik chans att knyta kontakter och utbyta erfarenheter om de ekonomiska förutsättningarna för pensionärsliv i Sverige och Finland. I samarbetet deltar 26 föreningar från SPF Österbotten och 30 föreningar från SPF Seniorernas distrikt i Västerbotten. Johnny Åkerholm, styrelseordförande vid Vasa universitet, inleder under temat ”Pensionärerna och pengarna”. Mikko Kautto, vd för Pensionsskyddscentralen i Finland, talar om pensionssystemens hållbarhet i Finland och Sverige.

Pensionärsparlamentet är ett gränsöverskridande samarbete mellan pensionärer i Västerbotten och Österbotten. Patrick Ragnäs

– Vi har både i Finland och Sverige ägnat stor uppmärksamhet åt hållbarheten i våra pensionssystem. Vi tror till och med i det fallet att vi har det lite bättre ställt i Finland än i Sverige, säger Paul Lindell, medlem i den finländska arrangörsstaben. – Snabbt kommer vi också in

på fattigdomsfällorna. De förmåner som är riktade åt särskilt utsatta pensionärer finns inbäddade i invecklade system som både är svåra att begripa och komma åt. Ofta ska ansökningarna skötas virtuellt, fortsätter han. Essi Rentola, direktör vid Social- och hälsovårdsministeriet, redo-

Berörande konsert med nordens största Elvistolkare Henrik Åberg Gästartist Heléne Nyberg Thomas Enroth med musiker Hangö Stadshus Karis Kyrka Sibbo Topeliussalen 19.3 | kl 19 20.3 | kl 19 21.3 | kl 19 Liljendahl Lilljendahlgården Kyrkslätts Kyrka 23.3 | kl 19 24.3 | kl 19 Förköp: www.netticket.fi | Luckorna Biljettpris 30 € inkl. exp. avgift.

gör för de fattigdomsfällor som döljer sig i pensionssystemen. I de rundabordssamtal som summerar upp båda dagarnas program medverkar bland annat Svenska pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback och SPF Seniorernas ordförande Eva Eriksson.

Sju vårdare per tio vårdade ◗ Regeringen föreslår att det ska finnas minst sju vårdanställda per tio äldre på serviceboenden där verksamheten pågår dygnet runt. Regeringen föreslår att bestämmelser om personaldimensioneringen i serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård för äldre personer i fortsättningen ska finnas i lag. Hittills har dimensioneringen styrts genom en kvalitetsrekommendation. Personaldimensioneringen ska vara minst 0,7 anställda per klient. Regeringen lämnade den 6 februari en proposition med förslag till lag om ändring av äldreomsorgslagen. I personaldimensioneringen ska enligt förslaget beaktas den personal som utför direkt klientarbete. Indirekt arbete, dvs. stödtjänster, ska inte beaktas i dimensioneringen och en särskild resurs ska reserveras för stödtjänsterna. –Var och en som bor i en äldreomsorgsenhet förtjänar högklassiga tjänster. En bindande personaldimensionering är en betydande och nödvändig förbättring av kvaliteten på äldreomsorgen, konstaterar familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.

GOD TID

2/2020

Femtio år i text och bild i Oravais böcker

◗ Tallåsen heter den historik Oravais Pensionärer gav ut med anledning av 50-årsjubileet i februari. Titeln kommer från det centrala syftet i föreningens verksamhet, att förvalta äldreboendet Tallåsen. Hemmet togs i bruk den 29 september 1973 och hade då 32 platser. Efter utbyggnader har Tallåsen idag 44 lägenheter i fyra olika fastigheter. Historiken har sammanställts av journalisten Sonja Finholm och omfattar 123 sidor. Hon hade till sin hjälp ett redaktionsråd bestående av Göran Westerlund, ordförande, Gunvi Lundqvist och Bertel Bäck. Boken innehåller ett rikt urval bilder och berättelser med anknytning till föreningens verksamhet. Tyvärr har man inte lyckats få fram alla bilder i orginal, utan kopierat från tidningsurklipp med sämre kvalitet som följd. Bilderna fyller ändå sin funktion i sammanhanget.

Oravas Pensionärer bildades den 13 februari 1970 sedan man fört en längre diskussion med kommunens representanter om behovet av ett pensionärshem. Kommunen ville helst se att hemmet skulle uppföras och drivas av en förening. Oravais Pensionärshemsförening blev namnet på föreningen och den behövde alltså inte mer än tre år för att uppnå syftet. Namnet har seder-

mera ändrats till Oravais Pensionärer eftersom den också verkar som en ordinär förening för pensionärer i Oravais och med medlemskap i pensionärsförbundet. En stadgeändring berörde också föreningens syfte där man ville få bort ”fattigmansstämpeln”. I de ursprungliga stadgarna fanns uttrycket ”för mindre bemedlade”, men detta ströks. Pensionärshemmet drivs numera delvis i samråd med kommunen. 1977 startades ett kommunalt gruppboende i föreningens fastighet och 2006 öppnades serviceboende för dementa och mindre vårdbehövande åldringar. Behovet har aldrig varit ifrågasatt, men däremot har fastighetsmassan gett upphov till problem och stora kostnader. Återkommande vattenskador har krävt renoveringar, men kommunen har trätt till när akuta behov uppstått. Fastigheterna med platta tak ombyggdes 1998 så att de fick sadeltak, men ännu 2017 drabbades byggnader av vattenskada.

Bland berättelserna i boken finns en av Ragnhild Haglund. Hon har bott 20 år på Tallåsen: – Det finns inget annat ställe jag hellre skulle bo på, intygar hon. – När min man Friz gick bort blev jag tvungen att göra mig av med huset, det blev alldeles för dyrt att ha det kvar. Dessutom fick jag hjärtproblem och då var det skönt att kunna flytta hit, säger hon. Ragnhilds berättelse stämmer in på flera andra som bor eller bott i hemmet. Många har också haft en gemensam historia i yrkeslivet, som anställda på Oravais fabrik. Historiken innehåller också presentationer av de tio personer som axlat ordförandeansvaret, nämligen Alf Mangs, Otto Kronqvist, Karl Fridlund, Igor Norrgård, Thure Hagberg, Klas Nylind, Melvin Siffrén, Fride Häggblom, Matti Kujanpää och Göran Westerlund. I boken finns också en sammanställning av medlemmar i styrelsen. Bertel Widjeskog

En visionär multibegåvning i Karis böcker

◗ Egentligen var det inte alls meningen att Åbopojken och professorn John Gardbergs stora livsinsats skulle koncentreras till Karis, stationsorten som kom till tack vare kustbanan, blev köping 1930 och nu är en del av Raseborg. John Gardbergs första kontakt med Karis kom 1924 då han blev lärare vid folkhögskolan i Pojo. I det sammanhanget stiftade han bekantskap med lantmäteriingenjör Volmar Svaetichin som var i full färd med att omsätta sina kunskaper från planeringen av Stockholms villaförorter på 1910-talet. Gardbergs specialintresse var stadsplanering. Hans outsinliga energi räckte väl till för alla de uppdrag han åtog sig sedan han blivit rek-

tor för Karis-Billnäs samskola. Som medlem i parknämnden hade han sitt finger med i spelet vid planteringen av de många parker och alléer som ännu grönskar i trädgårds-

staden Karis. Men John Gardberg var mycket mera än rektor och lärare, kulturpåverkare och lokalpolitiker. Framförallt var han historiker, arkeolog, etnolog och en finlandssvenskhetens förespråkare som ville värna om den svenska jorden. Fil.dr Victor Wilson som författat boken om John Gardberg kopplar skickligt Gardbergs hela verksamhet, ända från uppväxten i Åbo, till ett större sammanhang - genom inbördeskriget och de två följande krigen till uppbyggnaden av det nya Finland. Skildringen av John Gardbergs och hans fru Götas anpassning till Karis kommer läsaren nära, så till den grad att man nästan jublar när egnahemshuset invid Karis-Billnäs samskola står klart. För nu har paret

rotat sig och alla drömmar om flyttning tillbaka till Åbo har förflyktigats. Sedan 2004 huserar den lokalhistoriska föreningen Gardberg Center rf i rektorsbostaden med ett lokalarkiv och en verksamhet som följer upp John Gardbergs livsverk. Nu senast genom att ge ut boken En stor aktör i ett litet samhälle, John Gardberg 1899-1974. En bättre introduktion i en visionär multibegåvnings livsverk och Karis historia kan man knappast få tag i. Kontakta www.gardbergcenter.hembygd.fi, någon välförsedd bokhandel i Västnyland eller Galleri Karaija i Ingå. Lena Selén

Seniorträff med Sonja Hellman om brödköerna ◗ Helsingforsseniorerna samlas till träff, promenerar, simmar och dansar i Samrådets regi fem gånger varje månad under våren enligt följande: ◗ Seniorträff på Café Esplanad klockan 14 den första tisdagen varje månad. Gäst den 3 mars är journalisten Sonja Hellman som på hösten gav ut reportageboken Bäst-före-datum. Ett tidsdokument. Sonja arbetade i en brödkö för att kunna skildra verkligheten bland människor som köar för gratis mat. Hon intervjuade några som organiserar mathjälpen och några

av dem som står i kö. Hon träffade också bostadslösa, samhällets mest utsatta. – I början av 2016 gav jag mig ut på en resa till en värld som jag inte hade en aning om. Jag träffade intressanta människor och upplevde samhället från en ny sida, säger hon. – Arbetet gav mig erfarenheter, upplevelser som jag inte kunde föreställa mig då jag startade projektet. ◗ Danskväll på AV ordnas onsdag 11 mars och 22 april klockan 18-21.30. Kimitomusikern Jussi Lindberg från Showdown står

för musiken i mars. I april avslutas danssäsongen med Susann Sonntag, Teddy Granroth, Uffe Enberg och Kenneth Sonntag. Adressen är Annegatan 26. ◗ Samvaropromenad klockan 13 den andra och fjärde fredagen varje månad. Startplatsen anges i måndagens Hbl-agenda och i Radio Vega fredag morgon. ◗ Samsim med kaféträff klockan 10 den tredje måndagen varje månad på friluftsbadet Allas Sea Pool invid Salutorget. ◗ Resor: Några platser finns kvar för dagsutfärden till operettmusi-

kalen Candide på Åbo svenska teater lördagen den 18 april. Platser finns också på operaresan till Nyslott där La Traviata spelas i Olofsborg torsdagen den 23 juli och till marschshowen Hamina Tattoo lördagen den 8 augusti. Ta kontakt med Anneli Schönberg, 0503362692, annelisch@gmail.com Samrådets program aviseras i måndagsspalten Föreningar i Hbl, fredagens evenemangskalender i Radio Vega och på nätet helsingfors.spfpension.fi Maj-Britt Paro

Finland har små inkomstskillnader bland pensionärer  OECD berömmer Finland för de låga inkomstskillnaderna bland pensionärer i en färsk översikt. OECD uttrycker också oro för hur finländska företagares pensioner ska räcka till och föreslår åtgärder beträffande företagarnas pensionsskydd. Pensionernas nivå kommer att vara lägre i förhållande till arbetsinkomsterna i framtiden i de flesta OECD-länder, också i Finland. Idag har finländare som fyllt 65 år i genomsnitt 17 procent lägre inkomster än hela befolkningen, enligt OECD:s översikt. Den genomsnittliga skillnaden i OECD-länderna är 13 procent.   Finland lyckas bättre Finland lyckas dock bättre än genomsnittet motarbeta inkomstskillnader mellan pensionärerna. OECD mäter inkomstskillnaderna bland pensionärer med ginikoefficienter, den vanligaste måttenheten för inkomstskillnader. Ginikoefficienten för befolkningen i pensionsåldern i Finland är 0,23. Den genomsnittliga ginikoefficienten för pensionärer i OECD-länderna är 0,30, en tredjedel högre än i Finland. Större inkomstskillnader än i Finland hör till vardagen i t.ex. Frankrike och Sverige.  Ginikoefficienten för pensionärer har ökat något under de senaste årtiondena i Finland. Skillnaden beror på ökade inkomstskillnader på arbetsmarknaden.  – Pensionsinkomsterna grundar sig på den inkomst man tjänat ihop i arbetslivet. Trots det är inkomstskillnaderna bland pensionärerna jämförelsevis små i Finland. Pensionssystemet i Finland lyckats rätt bra med att kombinera intjäningsprincipen och inkomstfördelningsmålen, kommenterar Jaakko Kiander, direktör med ansvar för forskning och statistik på Pensionsskyddscentralen. I de flesta OECD-länder håller pensionens ersättningsgrad på att minska till följd av pensionsreformer. Ersättningsgraden beskriver förhållandet mellan pensionen och den föregående löneinkomsten.    OECD uppskattar att en finländare som idag är 22 år gammal efter sitt arbetsliv får 64 procent av lönen i nettopension, om hen började arbeta år 2018 och arbetar för en medellön inom den privata sektorn till 68 års pensionsålder. Den genomsnittliga ersättningsgraden inom OECD-länderna kommer att vara svagare, 59 procent av lönen.   Källa: Pensionsskyddscentralen

GOD TID

2/2020

TILL- TYCKTE DRAR SIMSIG FÅGLAR

VARA LÄMPLIG

BITTERT

FÅGELBO

KULLERBYTTOR

ADAMS KÄRESTA WIENBO

BAJS BÅTKANT FRÅN RAMAOVAN SKRI

STORT I LOVISA

GO HAWAIIGIRLAND

KLYKA

MED SOLEN SOM HELIGT MEDELLÖFTE PUNKT

USCH

HESITERAR

VAKAR

GÖRS SÖM BETRAKTA

FÄRDAS

SKÖRDEREDSKAP

FÖRE TU, TRE STÖTVAPEN

LAGRINGSMEDIUM 10 MM

GIVARE

GJORDE KOMIKER

MINNESFÖRLUST

2/2020 EMBONPOINT

ÄR SCOUT ALLTID BROR OCH SYSTER

ÄR VÄL KNOGET TALLRIK SJÖMIL PATIO

NUMMER KORT

KÄNDISAR

PRONOMEN

GÅR I SOFIA

LANDTUNGA

LÄMNADE STORBRITANNIEN

KORT EDER

RÉAUMUR

AVSLAG ÖSEL LITEN ELLER BOSTAD RÜGEN

VÅLLAR BESVÄR

DEN YNGRE LIGGER ÖVERST

ÄR EN-

Lösningen postas till SPF senast den 13 mars. Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

KUNGÖRELSE

Namn: ........................................................................................... Adress: ............................................................................................ TRIUMFERA

SINNES(PREFIX) ADELSMÄRKE

FRID

PASSION

GOTTGÖRA EDWARD TONSÄTTARE

TILL EXEMPEL

UNDERMÅLIG

MÖLLA

PAVLOV VAR EN

LITER

"BUZZWORD"

VAKAR

B R D B L A I N D A S K A U P

IGLARNA

IMMIGRANT

DÄLD KADAVER

TA SLUT

KRAFT MITT I KAROTTEN

ALLDENSTUND

TIDIG

PELARE

LITET PRICKAS

O HURSA?

V A

VATTENSJUK

JAMES BONDS CHEF

DARRAR PROFE- SKÅNSK PÅ TERA GRABB GREN

MITT I INGÅ

UTOPIA

I D E A L S A M H

Ä A S P L P Å L F Å G E

PAULVARIANT ORNITOLOGEN

SKÅDIS AALBERG MISSUNNSAM

VITVARRU- DETTA BLAD MÄRKE KORT

BRILLMAKARE LEDER TILL Ö

FAMNTAG

LEAS

HJÄRTE- SYSTER VÄRTILLMARE FYLLEST TYSKT TOPPDOMÄN

ÄLSKLIG

KNUSSLIGA

DRÖMSPEL KOSSA

SIST I RADEN

OSIS

ÅTEL

FOGAD TRÄSKIVA STORDÅD

ESKORT

FÅRHANNE URFÅGEL

HERR I LONDON

HESITERAR

GJORDE KOMIKER

ANONYM

SVULLNAD

USCH

F Y N T K O N V O J E N Ä R R P S Y K O L O A R L A K I D O T U R F O B E N J U G G A O P T I K E

1/2020

OSA

BEGÅVAD ELIT

ÄR MARTALL

UNDER PUCKEN

HÄNDER

KAPPSEGLING ANANAS FÖRETAG

.........................................................................................................

FIRMACHEF

EMUSLÄKTING

PÅ HOLLÄNDSK BIL

TECHNODANS

ÖVER- PUCKLIG KURS RÄT

LIKGILTIG BRONTËJANE

LAG PURCELL ELLER FORD

VIRGINIA

JOBBAR KORTA DAGAR

LOVSÅNG

VINTERFÄRG

VITT OCH VÅTT

FOLKHJUL RIKASTE I UR LANDET

RÖD GRÖNSAK LITEN I MATEN

GIGANT

FÅGELN I KARET

FN I NEW YORK

NAGLAD

RADIE

EUROPAVÄG

N G R S U N N D E A N

SOLGUD

BEHANDLING SMISKAR

MED SOLEN SOM HELIGT MEDELLÖFTE PUNKT

H TJUVNYCKEL

F E L D Y T V Ä I S T A E R K R N A R E

K I O R K E S R Å K I L N A A P M A A T J E G N K L O K

5 ML

UPPMÄRKSAM

FINLANDS SJ

A L E R

NÄST SIST

TOR OCH ODIN

SVÅR TID

LÄPPJA

FÖRNUMMEN KÄPPAR I HJUL

RÖD GUBBE

LÅNGDANS

FICK SNOPEN?

FESTLIGT FÖLJE

AVLOPP

FÖRNUFTIGT VARGLÄTE

LITEN BOSTAD

URAN

KAN LAX

LITET PRICKAS

HJÄLPPRÄST

VARUHUS

FÄRGVÄXT

EMEDAN

SVÄRS SISU

ANTILOP

GÅR, STÅR OCH SLÅR

STÄMNINGEN

PEKINGANKA

VAS

ARSENIK

VINDSKYDD

GRIPA

PELARGÅNG LIESKAFT

HAR YVIG SVANS

INTRÄFFAR 20 MARS

FYLLEFÅGEL

Å R D A S K O S N Ö

E A S O C K O R R O R K A Å T E R V A L V R D I B S C E N T R I S F Y L L G K E D G L A L G A G K B A R A F O O Å R L T A G A N D D

BLEV OLE PÅ HÖSTMÖTET

FÖRMÅR

PLUGGAR

RÉAUMUR

KOLBRÄNSLE

ÄR VINDDRIVEN

GAUSS

SUPUT

TRANSPARANG ÖSTGRANNE

VIKARIE KORT

DÅLIGT

BATALJ

SPÄNNS ÖVER PLÖS

REMMARE

BÖR BEKYMPISTER RAR VARA GRETA

ESKALERANDE

G A A S R A R K L Y A M G O L V U Ö R A A A K O L U Ö V K R A N D A N L S K Å D A

MÅNGLA

AMERICIUM

BEBOR DEN GRÖNA ÖN

GRANN NYTTA PIPPI

EFTERTRÄDDE MANSKÖR NF

GIGA

ÅKTE

I O X I D U T

A S L L Ä

LITER

KORPENPOET

T P A P P O E R E N

KENZABURŌ

Vinnare i krysset i nr 1/2020

Elisabeth Johansson, Korpo, Ingalill Juvonen, Borgå, Margareta Wessman, Kyrkslätt, Håkan Granvik, Purmo och Mariann Jansson, Mariehamn. Vi fick in 374 krysslösningar, grattis till alla vinnare!

R E

GOD TID

2/2020

Är vi snart där igen?

agen gryr tveksamt då jag sätter mig ned att skriva. Natten har kommit med ett rejält snöfall över Jakobstad. Men snöskottningen är knappast mitt största bekymmer. Natten lade sig efter dagen som tillägnats Förintelsens offer. Sjuttiofemårsminnet av koncentratuionslägret Auschwitz har uppmärksammats med en stor minnesstund och bilder av överlevande som lade ned blommor inför ett uppbåd av världens ledare, bland dem republikens president Sauli Niinistö. Under dagen nås vi också av uppgiften att den judiska synagogan i Åbo skändats med röd färg. Som gammal Åbobo skäms jag. Förintelsen står för den ultimata ondskan, kulminationen av judehatet och antisemitismen i Tredje riket, obegriplig i sin grymhet och omfattning.

Kåseriet: Livets förtretligheter och ljuva minnen Vår yngsta son sysslar med musik i elektronisk form, han håller på med mastering. Det betyder att han arbetar med ljudfiler som han sedan ställer in på bästa sätt. Ett någorlunda tyst och civiliserat sätt att göra musik. Men det började allt annat än stillsamt! En eftermiddag när vi kom hem från landet höll min sons bästa kompis på med att förstora ett hål i en av husets väggar. Genom hålet var en tjock kabel dragen. Jag ställde förstås sonen till svars och undrade vad i h-e de höll på med. – Det ska bli en studio, meddelade sonen, vi ska ännu göra flytande golv, det ska man ha i en studio. Att få en studio i nedre våningen och ännu därtill ett ”flytande” golv var litet av en överraskning. Men vi lät projektet fortsätta och snart var det dags för den första studiogästen. Och från studion hördes ett mäktigt oljud, någon typ av sång och en massa trumljud. Husets hund gömde sig under täcket i sängkammaren och vägrade visa sig. Vi föräldrar lärde oss att konversera med höga röster, inte en chans att höra varandra annars. Och tv:n stod på max. Vi fick också lära oss att musiker är nattmänniskor, mellan 01 och 02 hade de sin mest skapande period. Och musiker blev också hungriga på natten. Många gånger hörde vi kylskåpsdörren öppnas och någon från köket förklara sig darrig och trött och att allt skulle gå åt skogen om han eller hon inte genast fick något ätbart. Och förbrukningen var stor. Av kvällens hela limpa hittade vi bara några smulor på morgonen. Trötta stämband och heshet var också ett stort problem som jag alltid blev engagerad i. En hes sångare behöver pysslas om på alla sätt. Behovet av Kan Jang (magisk örtmedicin) var alltid stort. Och fanns det ingen Kan Jang fick det duga med vanlig svartvinbärssaft. Varm förstås! Någon gång kunde en finlandssvensk diva svepa in i köket, ha med sig en bullalängd och nådigt meddela att hon ville ha kaffet klart om en timme. Kände mig som ett underbetalt hembiträde och ville niga och svara: Javisst, frun!

Det fanns en viss hierarki mellan artisterna. En, tydligen mycket berömd, skulle hämtas från flygfältet. När jag steg in i tamburen krockade jag med en kolsvart person som dessutom talade engelska. Inget problem med namnet, han hette Brown! Förstod aldrig på pojkarnas virriga förklaringar hur berömd han egentligen var. Men det var tydligen en stor ära att få skjutsa honom fram och tillbaka .... En speciell sånggrupp har etsat sig in i våra minnen, ”The Screaming Ayatollahs”, alltså de vrålande ayatollorna, från Åbo. Och skrek gjorde de, i hela fyra timmar! Klockan var tre på natten när husets herre iförd sin urgamla, utslitna frottémorgonrock rusade helilsken ner till studion och undrade vad i ”otryckbart” ”otryckbart” de höll på med. Sonen som aldrig hört sin fridsamma far svära på det där sättet lyckades så småningom få tyst på vrålaporna. Bara för att några nätter senare göra comeback med någon som ville spela trumpetsolon, igen klockan tre på natten! En annan gång fick studion besök av en barnkör som sjöng in religiösa sånger. Alla ville förstås genast ha saft. Och när det var fint väder ute var det roligare att springa omkring på gräsmattan än att stå inne i studion och sjunga. Det hela påminde om ett hönshus, tuppen (körledaren) yrade omkring, hade svårt att få ordning på hönsen, de lydiga var inne, de mindre lydiga sprang omkring ute och sparkade fotboll. Och min son höll på att få ett nervsammanbrott, ingenting blev inspelat. Det hela kulminerade i att de olydiga fick sitt straff genom att få fullt med hundskit på tossorna. Tyvärr blev också studion full med hundskit ..... En högtidsstund var det för studion och hela hushållet att få en så prominent gäst som Abbas trummis, Per Lindvall; på besök. Det gick bara inte att ha honom att trumma i nedre våningen, vardagsrummet röjdes ur och han fick trumma under mommos ärvda kristallkrona! Oj, vad kristallerna klirrade vackert! Och köket var full av förhoppningsfulla musiker och sångare, alla ville bre smörgåsar, koka kaffe, te eller blanda saft åt den stora mannen!

GOD TID utkommer nästa gång den 27 mars Material till nummer 3/2020 bör finnas på redaktionen Utgivning Deadline senast den 6 mars. Vi tar gärna Nr 3 27.3 6.3 emot redaktionellt bidrag Nr 4 24.4 3.4 från pensionärsföreningar och Nr 5 5.6 15.5 enskilda. Icke-beställt material Nr 6 14.8 31.7 honoreras ej. God Tid, Svenska pensionärsförbundet Handelsesplanaden 12 B 18, 65100 Vasa markus.west@spfpension.fi, tfn 040 5748751

Isa Forsbäck

sudokulösning 7

Sjuttiofem år senare verkar det som om vi är på väg att glömma det fruktansvärda. Den israeliske författaren Amos Oz skrev om denna glömska i sin bok “Kära fanatiker. Tre tankar” (2018) att Hitler och Stalin verkar ha skänkt de två eller tre efterföljande generationerna en djup känsla av skräck inför alla typer av extremism och ett mått av återhållsamhet inför fanatiska impulser. Tyvärr, menade Oz, att denna effekt verkar nå bäst före-datum. ”Den delvisa immuniteten håller på att försvinna.” Det finns flera exempel på hur antisemitismen igen växer sig stark främst i en ohelig allians mellan högerextremister och islamister. Också vänstern tycks ha svårt att hantera antisemitismen, se bara på Corbyns svårigheter att tygla virrpannor inom Labour. Immuniteten är på väg att försvinna, noterade Oz, och antisemitismen slår rot i också samhällen med hög bildningsnivå präglade av både en humanistisk människosyn och ett kristet arv.

”I dag frodas hatpratet. Sociala medier och kommentarspalter flödar av formuleringar som varit helt otänkbara för bara några år sedan.”

Men stopp, det var ju Tyskland också – landet med arv från Luther, Goethe, Bach och Beethoven fostrade också män som Hitler, Himmler, Göring och Mengele. En skenbar bildningsnivå innebär ingen garanti mot systematisk ondska. Och, i själva verket, är Martin Luther långt ifrån oskyldig i sammanhanget. Jackie Jakubowski, som är kulturskribent, författare och tidigare mångårig chefredaktör för Judisk Krönika, skriver i Dagens Nyheter (22/1) om hur Förintelsen inte varit möjlig utan århundraden av kristen antisemitism. “Det hade inte funnits någon antisemitism utan inkvisitionen och Martin Luthers antijudiska utfall”, skriver Jakubowski. Många kristna teologer såg, skriver Jakubowski, “i sin perversa gudsuppfattning folkmordet på sex miljoner judar som ett gudomligt straff”. Mycket har hänt sedan de dagarna, och Jakubowski berättar om hur kyrkan sedan dess tagit avstånd från både Luthers antisemitism och senare försyndelser. Förintelsen var ingen isolerad företeelse och kan inte förklaras med enskilda individers ondska. Förintelsen började inte heller med lägertransporterna, utan med ett sluttande plan av demonisering och utmålande som folkets fiender och syndabockar till allt elände. I dag frodas hatpratet. Sociala medier och kommentarspalter flödar av formuleringar som varit helt otänkbara för bara några år sedan. Politiker, forskare och journalister som försvarar mänskliga rättigheter utsätts för riktade hatkampanjer. Sannfinländarna och krafter inom Samlingspartiet vill häva lagarna som förbjuder mot hets mot folkgrupp. Vad kräver Sannfinländarna att vi ska få säga? Spåren förskräcker. Vi får aldrig glömma Förintelsens offer och alla de goda människor som blundade inför det som hände.

Henrik Othman

GOD TID

2/2020

”Jag låter inte medicinerna bromsa mitt liv”

Anja är en dosdispenseringstjänst som apoteken erbjuder. Via Anja expedierar apoteken tabletter och kapslar som ska tas regelbundet, förpackade i engångsdoser som räcker för två veckor. I tjänsten ingår att apoteket kontrollerar medicineringen som helhet, vilket förbättrar patientsäkerheten. Be ditt närmaste apotek om mer information.

FÖRDELAR:

• På varje påse står det tydligt bland annat vilket datum och vilken tid läkemedlet ska tas. • Kunden får ett åskådligt medicineringskort över hela sin medicinering. • Att använda maskinell dosdispensering är mer hygieniskt, effektivt och felfritt jämfört med att dosera läkemedlen för hand i en dosett. • Dosdispenseringspåsen är enkel att öppna. • Inga onödiga läkemedel som inte längre används samlas i hemmet. • Dosdispenseringspåsen är även smidig att ha med på resan. Anja finns redan på närmare 300 apotek. Hitta ditt närmaste Anja-apotek på

anja.fi