God Tid 2/2023

valet

1,5 miljoner pensionärer har rösträtt. Använd den.

Pensionärerna är en viktig grupp väljare

◗ Den 2 april går Finland till riksdagsval. Finlands mer än 1,5 miljoner pensionärer är en stor grupp väljare, som inget parti har råd att blunda för. God Tid ställde en rad heta frågor till riksdagspartierna.

SIDORNA 14-16

påsk

Pyssel i väntan på påsk

◗ Än är det för tidigt att skicka en påskhälsning, God Tids redaktör brukade förr om åren pryda första sidan med en stor påskhälsning. Posten tog dock inte hänsyn till det och delade – till läsarnas stora förtret – ett år ut tidningen dagen efter påsk. Denna bild får därför fungera som ett tips om hur ni enkelt kan dekorera ert hem i påsktider – i år eller nästa år. Tuppkammen är utskuren ur en morot.

ledaren

”Finns kandidaterna på torget går vi dit, finns de i byskolan går vi dit. Huvudsaken att vårt budskap lyfts upp och får synlighet.”

Sidan

Bäddplatserna på hälsocentralerna är för få. Det leder till att de sjuka blir för länge på andra sjukhus, det är dyrt och dåligt, säger Inger Mattsson i Lovisa. God Tid fortsätter sin resa genom de tvåspråkiga välfärdsområdena.

Gårdskarlssysslor hör till för den som bor i egnahemshus. Den här vintern har Inger Mattsson använt snöspaden många timmar. Nina Björkman-Nystén

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

Det är valtider, för många väldigt spännande tider. Riksdagskandidaterna bjuder in till diskussioner, debatter, korvgrillning och mycket annat. Så skall det också vara, kandidaterna skall träffa folk och lyssna, men också berätta vad de står för, vilka värderingar de har. Det har nämligen betydelse i riksdagsarbetet sedan.

Jag är inte ute efter att kandidaterna skall ge oss löften utan de skall ge oss information om vad de själva står för. Sen vet vi alla att politik är det möjligas konst, att tiderna ändras och förhållanden ändras. Tänk bara på den senaste perioden med både pandemi och krig i vår närhet. För fyra år sedan visste varken kandidaterna eller vi väljare något om detta. Men också svåra situationer skall skötas och vi har lärt oss mycket av de senaste åren.

Nu har vi en ny fyraårsperiod framför oss med åtminstone delvis nya politiker i riksdagen. Vi ställer våra förhoppningar till dem, att

CHEFREDAKTÖREN

◗ Sverige hade lägsta överdödligheten under coronapandemin i hela Europa. I inget annat EU-land ökade antalet dödsfall så lite som i Sverige, visar en studie som utförts av Statistiska centralbyrån i Sverige.

Det genomsnittliga antalet dödsfall per år under 2020-22 ökade med 4,4 procent i Sverige jämfört med de tre föregående åren. Statistiska centralbyrån SCB har på uppdrag av Svenska Dagbladet räknat ut den så kallade överdödligheten under coronaåren i EU-länderna och EES-länderna Norge, Schweiz och Liechtenstein. Siffran inbegriper alla som dött, även av andra orsaker än covid-19.

I Finland ökade överdödligheten med 8,7 procent. Det är den största ökningen av överdödligheten i Norden. Närmast kommer

de har beredskap att hantera också besvärliga situationer. Vi vill känna oss trygga med våra beslutsfattare.

Svenska pensionärsförbundet har tagit fram nio valteser som berättar om vad vi anser vara viktigt just nu (teserna finns på sidan 20). Det kan kanske ses som självklart att vi talar för vård på båda nationalspråken, men vi får alltför många exempel på att vård på svenska minsann inte är någon självklarhet. Speciellt för oss äldre är det viktigt att vi blir förstådda och att vi förstår när det handlar om vår hälsa.

Vi pekar på att det finns en fattigdom bland pensionärer som inte är acceptabel i ett välfärdsland som Finland. Därför kräver vi bland annat att garantipensionen skall korrigeras uppåt med början den kommande riksdagsperioden. Samma gäller kostnaderna för mediciner och klientavgifter, en korrigering av dessa bör ske under kommande riksdagsperiod. Vi

”Finns kandidaterna på torget går vi dit, finns de i byskolan går vi dit. Huvudsaken att vårt budskap lyfts upp och får synlighet.”

Garantipensionen måste höjas Stäng inte gränserna nästa gång

föreslår att de olika taken sammanslås och det sammanlagda taket sänks betydligt. Detta var bara tre exempel på våra valteser, bekanta dig gärna med dem och berätta för de kandidater du träffar vad vi tycker.

Iskrivande stund är det mindre än en månad till valdagen. Under den här tiden skall vi seniorer vara aktiva, delta i valdebatter och berätta vad vi tycker. Det är vårt sätt att påverka, att gå till de ställen där de blivande beslutsfattarna finns. Finns kandidaterna på torget går vi dit, finns de i byskolan går vi dit. Huvudsaken att vårt budskap lyfts upp och får synlighet. Om fyra år kommer vi kanske igen och frågar vad som blev gjort! Det inflytande vi har skall vi använda oss av - alltså röstar vi!

Island med en 8 procentig ökning av överdödligheten.

Den största ökningen i antalet dödsfall under pandemiåren hade Bulgarien (19,8%) och Slovakien (18,7 %).

”Om vi ska dra någon som helst slutsats av sifforna så är det att det var helt onödigt att stänga de nordiska gränserna när pandemin skulle bekämpas. Den stora faran hotade inte på andra sidan Bottniska viken.”

Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 040 578 0248 berit.dahlin@spfpension.fi

Det är kanske dags att omvärdera nidbilden av Sverige som ett land som lät sina sköraste invånare dö alldeles i onödan. Finland togs i de sammanhangen ofta fram som ett exempel på ett land som förstod att skydda sina sköraste invånare.

Anders Tegnell, som i egenskap av statsepidemiolog, fick ge ansikte åt den svenska coronastrategin, säger själv till SvD att man ska ta siffrorna med en nypa salt. Överdödligheten har som mått sina svagheter. Den beaktar till exempel inte befolkningsstrukturen i de jämförda länderna.

Finland har en av Europas snabbast åldrande befolkningar. Samtidigt är svenskarnas medianålder bland de lägsta i Europa.

Man kan vrida och vända på siffrorna, men den viktigaste lärdomen av jämförelsen

inger.holmberg@spfpension.fi

SPF:s bankkonto: Aktia

IBAN FI93 4055 1140 0011 77

Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

är att de nordiska länderna klarade pandemiåren ungefär lika bra. De är faktiskt bäst i klassen.

Det är ingen överraskning. Nordens länder har likartade hälso- och sjukvårdssystem, vården är i det närmaste gratis, befolkningarna är välutbildade och tilltron till myndigheterna är stor.

Om vi ska dra någon som helst slutsats av sifforna så är det att det var helt onödigt att stänga de nordiska gränserna när pandemin skulle bekämpas. Den stora faran hotade inte på andra sidan Bottniska viken.

Markus West chefredaktör

markus.west@spfpension.fi

ISSN 0359-8969

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi

Besöksadress

Annegatan 25 A, 3 våningen Öppet tisdagar och torsdagar kl. 10-14. Övriga tider enligt överenskommelse.

IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi

IT-stödperson Andreas Höglund tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi

Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg tfn 040 5952992

Kansliet i Vasa Hovrättsesplanden 15C33, 65100 Vasa

Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas Ombudsman för Åboland,

Förbundstidningen GOD TID Hovrättsesplanden 15C33, 65100 Vasa

Ansvarig utgivare: Ulla-Maj Wideroos tfn 050 5113141 ulla-maj.wideroos@spfpension.fi

Chefredaktör: Markus West tfn 040 5748 751

Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi

Prenumerationspris 50 €

Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06 347 0608, gsm 0500 924 528 cjcenter@petalax.fi

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/ spmm

Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi

Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2023

Redaktionsråd: Gunilla Löfstedt-Söderholm ordförande, Marita Bagge, Kjell Hägglund, Anita Ismark, Henrik Othman och Kerstin ÖstermanRosenqvist.

Ulla-Maj Wideroos förbundsordförande

Ulla-Maj Wideroos

Kallelse till vårmötet 2023

Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte onsdagen den 26 april 2023 kl 13.15 på Mikaelsgården, Mikonkatu 20-22, Björneborg/distans.

På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna:

Vårmötet ska

1. Välja ordförande och sekreterare för mötet

2. Konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat

3. Utse två protokolljusterare

4. Välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas sammanlagda röstetal

5. Behandla styrelsens berättelser och bokslutet för föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande

6. Fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelse och övrig redovisningsskyldiga

7. Behandla övriga ärenden.

Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari.

Pensionärsförbundets förtroendevalda 2023

Förbundsstyrelsen samlades till konstituerande möte 31 januari och utsåg arbetsutskott, kommittéer, arbetsgrupper samt skattmästare. Ulf Kjerin från Kyrkslätt valdes till första vice ordförande och Pehr Löv från Jakobstad till andra vice ordförande.

Till skattmästare för år 2023 utsågs Henrik Winberg från Esbo.

Under år 2023 har arbetsutskottet följande sammansättning; Tina Johansson, Helsingfors, Ulf Kjerin, Kyrkslätt, Pehr Löv, Jakobstad och Mikael Reuter, Pargas. Göran Honga, Vasa och Henrik Winberg, Esbo valdes till adjungerade medlemmar. Förbundsordförande Ulla-Maj Wideroos fungerar som ordförande.

Arbetsutskottets huvudsakliga uppgift är att bereda ärenden som behandlas i förbundets styrelse.

För att bereda förbundets utlåtanden och ställningstaganden i intressebevakningen samt för att bereda frågor för styrelsen som beaktar pensionärernas ställning i lagstiftningen utsågs en kommitté för intressebevakning och påverkan. Följande medlemmar ingår i kommittén; Hans Blomberg, Sibbo, Gun Carlson, Finström, Marianne Falck, Helsingfors, Wiveka Kauppila, Nådendal, Clara Kronqvist-Sundström, Pargas, Pehr Löv, Jakobstad och Kaj Sjöblom, Kyrkslätt. Som ordförande fungerar Göran Honga från Vasa.

För att samordna förbundets it-verksamhet tillsatte styrel-

sen en it-kommitté med följande medlemmar; Anna Ehrnrooth, Kyrkslätt, Isa Forsbäck, Raseborg, Kaj Kankaanpää, Grankulla, Alice Lillas, Korsholm, Britta Malm, Närpes, Carl-Gustav Molander, Jakobstad, Esa Mäkelä, Kimitoön, Kerstin Ramström, Mariehamn och Ulf Wahlström, Helsingfors. Pehr Löv från Jakobstad fungerar som ordförande.

Styrelsen utsåg en resekommitté med uppgift att initiera, planera och utvärdera förbundets reseverksamhet samt att koordinera reseverksamheten i regionerna och förbundet. Resekommittén samarbetar med medlemsföreningarnas resekoordinatorer och handhar utbildningen av resekoordinatorer och -ledare inom förbundet.

Resekommitténs sammansättning år 2023 är följande; Krister Blomander, Borgå, Ulla Grönvall-Streng, Jakobstad, Tom Laitinen, Sjundeå, Ole Norrback, Vasa, Siv Snabb, Esbo och Carl-Johan Storm, Kimitoön. Som ordförande för resekommittén fungerar Tina Johansson från Helsingfors.

Styrelsen tillsatte även ett redaktionsråd med uppgift att uppgöra förslag till redaktionell linje för medlemstidningen God Tid samt att bereda frågor som gäller tid-

ningens utgivningsfrekvens och ämnesområden. Redaktionsrådet består av Marita Bagge, Vasa, Anita Ismark, Korsnäs, Kjell Hägglund, Esbo, Henrik Othman, Jakobstad, Kerstin Österman-Rosenqvist, Finström samt annonsansvariga Jonny Åstrand från Cj Center Kb. Som ordförande för redaktionsrådet fungerar Gunilla Löfstedt-Söderholm från Grankulla.

Arbetsgruppen för planering och genomförande av förbundets boulemästerskap i Oravais samt uppdatering av boulehandboken består av Erik Backman och Carl-Gustav Molander från Jakobstad, Magnus Blomqvist, Borgå, Timo Hitonen, Mariehamn, Lennart Elffors, Lemland, Christian Kvarnström, Västanfjärd, Göran Westerlund, Oravais samt Anci Holm från Huldamedia Ab. Anita Ismark fungerar som ordförande och verksamhetsledaren som sekreterare.

Arbetsgruppen för planering och genomförande av förbundets golfmästerskap i Jakobstad består av Monica Grunér, Mariehamn, Stig Kavander, Pargas, Kitty Seppälä, Sjundeå samt Linnea Fagerlund, Johan Karjaluoto, Sören Slotte och Mats Weckström, Jakobstad. Anita Ismark fungerar som ordförande och verksamhetsledaren som sekreterare.

Förbundsstyrelsen och kommittéerna sammankommer regelbundet under året. Förbundsstyrelsens protokoll finns tillgängliga på förbundets webbplats, www.spfpension.fi.

Berit Dahlin Verksamhetsledare

Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande:

Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, •101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, •201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, •401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, •601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och •medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar fastställs per den 31 december 2022 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 3 april 2023.

Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast den 3 april 2023 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 040 578 04 15 eller per e-post kansliet@spfpension.fi

Priset för vårmötet är 30 euro per deltagare. SPF fakturerar föreningarna efter mötet.

Styrelsen

Medlemsrekryteringstävling 2023

Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer.

Föreningen får:

1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet, ytterligare en poäng.

Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Individuell rekryteringstävling 2023

Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2023. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem.

Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2023.

Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/ konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/konsertbiljetter för 60 euro.

Förbundsstyrelsen 2023: första raden från vänster Ulf Kjerin, Ulla-Maj Wideroos, Pehr Löv och Birgitta Olsson. Andra raden från vänster Gustav Båsk, Anita Ismark, Monika Tillander, Tina Johansson, Christian Beijar och Carl-Gustav Mangs. Längst bak Jan-Peter Kullberg. Anders Svartbäck

Vårdens behov har inte uppstått plötsligt – de är väldokumenterade

Vårdsektorn har ropat på förändringar i decennier. Nu pågår den genomgripande vårdreformen. Inger Mattsson i Lovisa känner igen flera formuleringar, krav och förhoppningar från 1900-talets senare decennier då hon var överskötare på Lovisa hälsovårdscentral.

En del av förändringarna har självfallet sina rötter i tidigare förändringsplaner. Därför har Inger Mattsson svårt att smälta formuleringar som ”akut förändring” och ”problem som plötsligt har uppstått” när förhållandena finns väl dokumenterade långt tillbaka i tiden. Hon bidrog själv med en föreläsning och en längre artikel på studiedagar i Vasa i februari 1989 och skrev redan då att Nya verksamhetsmodeller borde uppfinnas.

Flera förändringar till det bättre har genomförts, konstaterar hon, och andra är i görningen. Men annat har blivit sämre, till vissa delar borde planerarna ta några steg tillbaka, säger Mattsson.

– Dimensioneringen av bäddplatser är snedvriden, bäddplatserna på hälsocentralerna är för få. Det leder till att sjuka blir för länge på andra sjukhus, det är dyrt och dåligt. En del av tillfrisknandet hänger dessutom ihop med den trygghet som hemkänsla och besök av nära och kära ger.

Inger Mattsson oroar sig mest för äldre personer som både kan och vill bo hemma, men behöver mycket hjälp. Ibland mera, ibland mindre, kanske någon period då och då på ett serviceboende, eller på sjukhus.

– Vården får inte stjäla patientens mhöjlighet att påverka sin vanliga tillvaro, patienten måste få göra själv, fastän det tar längre tid än om vårdpersonal hjälper.

Motion för sig

själv och andra

Insyn i hur olika äldre personer kan ha det har Inger Mattsson på flera sätt. Det att hon själv har fyllt 80 hindrar henne inte att hjälpa andra, både helt personligen och via organisationer. Hon trivs med att gå på promenad, också med personer som annars är utan sällskap.

– En av mina utevänner är 95 år. Vi har intressanta samtal. Ibland dystra. Den här personen är ibland på intervallvård, bra så. Men det är inte alls bra att den här utevännen blir utan rehabilitering då. Anled-

ningen heter ”vi har inte resurser”. Det är upprörande och fel att det kan vara så att ”vi har inte resurser” till rehabilitering, säger hon.

– Alla inom vården vet hur förödande det är att lämna bort motionen. Mat och motion är A och O.

Vad som är allra viktigast är svårt att rangordna, liksom att hitta en plats på ranglistan åt bemötandet.

– Bemötande är alltid viktigt, men det blir alldeles särskilt betydelsefullt när umgänget är litet och man själv är osäker och känner sig ensam. Vårdpersonal måste ha tålamod att förklara olika saker. Och ge sig tid att småprata, minnas vad man brukar prata om.

Länge pratar vi om vård i hemmet, en vårdform för äldre som tänktes vara ekonomiskt fördelaktig och bra för den som behöver hjälp och vård.

– I takt med att vi lever allt längre blir gruppen som behöver vård i hemmet större. Jag ser ju i min omgivning att många bor hemma, fastän de egentligen inte längre kan, vårdbehovet är så stort. För att inte tala om känslan av otrygghet och rädsla.

Det blir tungt och otryggt också för personalen när de som ska skötas blir så många att den personliga kontakten lider. När besöken blir så korta att det är omöjligt att göra allt på rätt sätt, säger Mattsson.

– Fortbildning och information är livsviktigt för personalen. Regelbundna möten är nödvändiga. Och så är det viktigt att man har roligt! Att skratta är rent nödvändigt. Samarbete mellan olika grupper inom vårdsektorn är grunden för att arbetet ska löpa.

Inger Mattsson trivdes som ledare, hon anlitades ofta som sakkunnig utanför den egna arbetsplatsen, något som gav henne extra energi.

– Men de yttre attributen var jag inte intresserad av. På min tid var det vanligt att översköterskorna hade översköterskedräkt, det hade jag aldrig. Den vanliga sjuksköterskedräkten passade mig i alla år.

Text och foto:

Nina Björkman-Nystén

Vårdreformen påminner Inger Mattsson om planering och förändringar som gjordes när hon arbetade som överskötare på Lovisa hälsocentral. Mycket var aktuellt redan på 1900-talet.

Fakta

Östra Nylands välfärdsområde

ʶ Östra Nylands välfärdsområde omfattar sju kommuner: Askola, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Pukkila och Sibbo.

ʶ Välfärdsområdet ordnar och producerar den offentliga social- och hälsovården och räddningsväsendet i området.

ʶ Välfärdsområdet har drygt 92 000 invånare. Nära 30 procent av invånarna har svenska som modersmål.

ʶ Välfärdsområdet har drygt 2100 anställda.

ʶ Svenska folkpartiet är det största partiet i välfärdsområdets fullmäktige.

”Det sista hemmet ska vara trivsamt”

Redan miljön omkring äldreboendet Lyckan är trivsam. Skogen ligger bakom byggnaderna som är anpassade till miljön.

Området är väl tilltaget och öppet, det ligger på en kulle med utsikt över trädgård och äppelträd.

Nära ingången till den nyaste delen ligger ett stort, ljust och öppet rum. Här sitter några av invånarna och pratar, andra ser på ett naturprogram som sänds i tv. Medan jag tar av mig ytterkläderna pratar jag med en kvinna på väg hem efter att ha besökt sin man som inte kan bo hemma längre.

– Det här är bästa tänkbara stället i det här skedet av hans liv. Bemötandet är alltid vänligt och allting fungerar fint, säger hon.

Den nya tillbyggnaden blev klar i december 2020. Inga stora invigningsfester ordnades, pandemin hindrade sådant. Men det skrevs och talades positivt om Lyckan, i synnerhet om den del som ersatte gamla Hemgården. I fjol kom sedan det stora, nationella berömmet när det nyaste äldreboendet i Lovisa rankades som det nionde förnämsta i hela landet.

God stämning

gynnar jobbet

Utmärkelsen gläder förstås, den är ett fint tack för långvarigt, målinriktat arbete av många. Verksamhetsledaren Camilla Strandberg uppskattar personalen och sin arbetsplats, hon trivs.

Du får vänta en liten stund. Jag vill skicka svar nu genast till en person som vill ha sommarjobb hos oss. Om jag inte är snabb i vändningarna är det lätt hänt att den sökande vänder sig till nästa.

– De nya lokalerna och de renoverade gamla delarna är förstås viktiga, men det är ändå personalen som är avgörande. Alla bidrar till att dagarna löper smidigt. Vi har bra med personal. Det ger stabilitet och bidrar till trivseln. När God Tid kommer på besök sitter Strandberg koncentrerad vid datorn.

– Du får vänta en liten stund, säger hon vänligt. Jag vill skicka svar nu genast till en person som vill ha sommarjobb hos oss. Om jag inte är snabb i vändningarna är det lätt hänt att den sökande vänder sig till nästa.

Smidighet är ledordet här. Många i personalen har valt att jobba 80 procent. Gamla Hemgården hade rykte om sig att var trivsamt, personalens omtänksamhet räckte till också för besökare. Det sades att det fanns goda vanor och vänlighet i väggarna. Har något av det här flyttat in i de nya väggarna?

–Det tycker vi som jobbar här, vi håller medvetet kvar de goda rutinerna och attityderna. Förändringen är att ramarna har blivit tidsenliga. Jag och många flera har jobbat på Hemgården, vi får ofta höra att vi har tagit den goda stämningen med oss, säger Strandberg.

Förändringarna berör administrationen

Samtalet kommer in på de reformer som det nya välfärdsområdet för med sig. Camilla Strandberg säger att ingenting ändå har ändrat för invånarna. För henne själv innebär administrationen förändringar, som nya datorprogram och delvis ny organisation.

– Arbetet här är krävande, då måste arbetet planeras så att vi alla orkar. Vi har hjälp av att byggnaderna är anpassade till vårdbehoven. Och här är ljust och vackert, det bidrar också till orken. Nu längtar vi alla till våren, vi har så fina möjligheter att vara utomhus, säger Strandberg och tittar ut över vackra men kalla vita drivor.

Utomhusvistelsen när det är bar mark är ordnad så att invånarna kan gå ut och in som de själva önskar.

Äldreboendet Lyckan erbjuder bostad för personer som inte längre klarar sig i sina egna hem, trots hjälp av stödtjänster och hemvård. Här finns hjälp med allt, dygnet runt, i eget rum eller egen lägenhet. Lyckan finns i Pernå kyrkby, cirka 13 kilometer österut från Lovisa centrum.

Rummen är cirka 25 kvadratmeter, lägenheterna ungefär 43 och passar bra för par. Inredningen är personlig, som det blir när man möblerar för trivsel och bekväm vardag. Flera av rummen är en fin sammanfattning av ett långt och innehållsrikt liv.

Text och foto: Nina Björkman-Nystén

Nya grepp och nya rutiner för gamla krämpor i Östra Nylands välfärdsområde tips

◗ Det mesta är sig likt för patienter och klienter, trots att reformen med nya välfärdsområden trädde i kraft den första januari i hela Finland. Den som bekantar sig med den nya organisationen inser att det tar flera år innan allt är genomfört.

Hälsocentralen i Lovisa är exempel i den här artikeln. God Tid träffar överläkare Marika Ylärakkola och Camilla Söderholm som är serviceansvarig för mottagningstjänster, tillsammans med resultatenhetschefen Päivi Sippula ansvarar de för den öppna grundhälsovården på det östra området i Östra Nylands välfärdsområde.

Ylärakkola och Söderholm går med iver in för det nya, de ser att servicen och vården inom välfärdsområdena är på rätt på väg.

– Tills vidare fungerar det mesta som det har gjort de senaste två åren, säger överläkare Marika Ylärakkola. Läkarbrist har vi som de flesta andra, däremot har vi det bra

Soffan i korridoren kan vara en bra plats för ett kort samtal. Överläkare Marika Ylirakkola och serviceansvariga Camilla Söderholm har dagligen mycket att ta ställning till.

ställt med annan vårdpersonal. Det betyder att alla som vill ha en läkartid inte kan få det, men för dem som behöver en läkarmottagningstid på medicinska grunder brukar

nog en tid ordnas. Men vård fås också av hälsovårdare, sjukskötare, fysioterapeut eller annan vårdexpert som kan konsultera en läkare vid behov när som helst.

Här uppstår en längre diskussion om patienters behov och önskan, som vårdproffsen säger att är två skilda saker. Det tycks vara så att en attitydförändring är nödvändig för att den offentliga vården landet över ska kunna möta alla vårdbehov och -önskemål.

Nina Björkman-Nystén

Välfärden

ʶ Från och med 1 januari är det välfärdsområdena som ansvarar för social- och hälsovården samt för räddningsväsendet i hela landet.

ʶ God Tid kommer under året att besöka de tvåspråkiga välfärdsområdena.

ʶ Sänd gärna in tips till redaktionen om vad ni vill veta: markus.west@spfpension.fi

Camilla Strandberg har lång erfarenhet av jobb inom äldrevården. Hon trivs utmärkt och uppskattar förbättringarna på sin arbetsplats.

”Mammas sjukdom har gjort mig till en bättre människa”

Journalisten och fackboksförfattaren Hanna Jensen, 52, vet vad det innebär att ha en nära anhörig som insjuknat i en minnesjukdom.

bok

Först fick hennes pappa Alzheimer, sedan hennes mamma. Jensen skrev en bok om vartdera fallet. God Tid träffade Hanna Jensen i samband med bokmässan i Helsingfors för att tala om Alzheimer och hur det är att vara anhörig till en minnessjuk.

Varje år insjuknar 14 500 finländare i någon minnesjukdom.

– Nej, jag är inte rädd för att insjukna själv, säger Hanna Jensen.

– Jag vet att jag löper två till tre gånger större risk att insjukna i en minnessjukdom än en person som inte har Alzheimer i familjen. Men av någon orsak så tänker jag inte på det. Jag vill njuta av livet nu, säger hon.

13 år med Alzheimer

Hanna Jensen, som talar flytande svenska, hade gärna gett ut sin senaste bok ”Äitini muistina” på svenska också, men hon hittade inget förlag som ville ta sig an en översättning.

– Jag tycker själv att det skulle ha varit viktigt att äldre människor skulle ha kunnat läsa boken på sitt modersmål, säger hon.

Det har hon rätt i. Det är en viktig bok hon har skrivit.

För 13 år sedan insjuknade Hanna Jensens pappa i Alzheimer. Hon tog tillsammans med sin bror aktivt del i pappans vård. Efteråt skrev Hanna boken ”940 päivää isäni muistina” (940 dagar som min fars minne).

Tre år efter pappans död insjuknade mamman, som fortfarande lever, även hon i Alzheimer. Kort därefter dog Hanna Jensens bror och ett allt större ansvar för omsorgen om mamman föll på Hannas axlar.

Jag frågar hur hon orkat.

– Det har funnits svårare perioder. Det var en svår period när mamma var jättearg. Hon var arg och hon måste rikta ilskan någonstans och eftersom det var jag som var närmast riktade hon den mot mig.

Pappans Alzheimer var väldigt annorlunda. Han blev lugn och tillbakadragen, ville helst stanna hemma. Mamman började rastlöst resa spårvagn kors och tvärs genom

Helsingfors. Ibland ringde hon och visste inte alls var hon befann sig.

”Rädda mamma”

När corona drabbade Finland under vårvintern 2020 och personer över 70 uppmanades att stanna hemma upplevde Hanna Jensen att hennes mamma var den enda personen över 70 som rörde sig på stan utan mask.

– Det var svårt för mig. Hennes grannar på seniorhuset blev rädda för henne. De fick panik när hon sökte kontakt. Jag tänkte att jag måste rädda henne.

Hanna träffade mamman nästa dagligen. Efter en tid blev hon trött, men inte utmattad. Hennes vänner stöttade. Det är viktigt att det finns utomstående som säger till när det blir för mycket.

– Människan klarar av konstigt mycket när hon måste. Det finns krafter att ta till. Det är som småbarnsåren. Nu när jag inte har barn hemma orkar jag inte alltid laga mat.

Ingen dödsdom

Att få Alzheimer är ingen dödsdom. Varför är det ändå så svårt att lära sig acceptera en anhörigs min-

nesjukdom?

– Jag pratade nyligen med en anhörig som hade väldigt svårt att acceptera sjukdomen. Han ville rädda sin pappa. Han tänkte att just hans pappas Alzheimer är av annan sort och att det skulle gå att hejda sjukdomsförloppet.

Så funkar det inte.

Det är lätt hänt att man som anhörig börjar tänka på sina Alzheimersjuka föräldrar som om de vore barn. Det är fel, säger Hanna Jensen. Om man tänker på dem som barn så tror man att de inte klarar av någonting. Det gör de.

Du beskriver detaljerat hur din mamma förändras. Jag får intrycket av att symptomen förlorar betydelse och att det är din egen acceptans av mammas sjukdom som är det viktiga?

– Det är hela grejen att acceptera sjukdomen. Så länge som man försöker kämpa emot så är allting lite svårare. Sedan när man accepterar och har hopp om en bra vardag så blir allt så mycket lättare.

En bättre människa

I ett kapitel skriver Hanna Jensen utförligt om den amerikanska sociologen Naomi Feils validations-

metod.

Hur har den hjälpt dig?

– Hennes erfarenhet att det inte hjälper att vi försöker dra den sjuka tillbaka in till våra friska liv har hjälpt mig massor. Vi ska acceptera sjukdomen och stödja allt som fortfarande är starkt hos den sjuke. Ge människan en känsla av att hon är värdefull och fortfarande har någonting att ge. Mamma har lärt mig mycket utan att hon vet det. Det sätter jag stort värde på.

– Jag har blivit en bättre människa på grund av mammas sjukdom. Hon är estetiker och jag påminner henne ständigt om att hon har bra smak. Hon är också social så jag säger att det är härligt att hon pratar med alla och får dem att känna sig viktiga. Det är saker som lyfter mig och ger mig kraft.

Hur skulle dina föräldrar ha klarat sig om inte du funnits som stöd?

– Mamma skulle säkert ha hemhjälp eller så skulle hon vara på ett boende för demenssjuka. Hon skulle inte klara av att vara ensam på något sätt.

– Pappa skulle ha kommit till hälsocentralen och därifrån blivit slussad till ett demensboende. Personalen ansåg att hans sjukdom var av den sorten att han inte skulle klara sig någon annanstans. Också i hans fall hittade jag ett seniorhus som fungerade.

Hanna Jensens mamma bor nu på ett privat seniorhus i Helsingfors. Hanna har velat skydda mamma och därför inte berättat var hon bor. Det är privat, men inte vinstdrivande boende.

– Allting fungerar väldigt bra där. Jag sökte ett boende med en bra verksamhetschef. Man ska träffa chefen för att skapa sig en uppfattning om hur de leder enheten. Deras sätt att leda arbetet sprider sig som ringar på vattnet.

Hanna Jensen har inte personlig erfarenhet av den underbemanning och vanvård som man kan läsa om i medierna.

– Vi får nog läsa fler negativa nyheter än de positiva berättelser som också finns.

”Mamma hade inte tyckt om alla detaljer”

Din pappa dog innan du skrev boken om hans sjukdomstid. Din mamma lever. Vad skulle hon ha tyckt om boken?

– Jag tror att hon skulle ha sagt att folk behöver information, men sanningen är att mycket få av oss skulle klara av så personliga beskrivningar. Om jag är helt ärlig så kanske hon inte skulle ha tyckt om alla

detaljer. Jag hade svåra etiska frågor att brottas med under ett års tid trots att jag njöt av att skriva boken. Boken kom ut i augusti och jag hade migrän hela juli.

Har du fört dagbok?

– Jag hade en mentor när mamma fick diagnosen 2015 som genast uppmanade mig att börja skriva. Jag sade aldrig i världen, jag vill inte att mitt liv bara är Alzheimer. När jag sedan märkte att mammas sjukdomsförlopp var helt annorlunda än pappas blev jag själv intresserad och tänkte att det är viktigt att jag skriver. Första skrev jag dikter och allt möjligt konstigt, sedan märkte jag att skrivandet förändrades, blev mera journalistiskt och plötsligt hade jag 60 sidor. Då insåg jag att det var början till en bok. Vilken sorts stöd skulle du som anhörig ha behövt när din pappa insjuknade?

– Man skulle egentligen inte behöva terapi, man skulle behöva en större familj. Jag har inte lämnat min man utanför, men jag har velat att min mammas Alzheimer inte ska vara en jättestor del av hans liv. Han vet allt som har hänt, han stöder mig, men jag har velat att vi har ett annat liv också. Jag vill faktiskt skydda förhållandet eftersom jag sett par som får problem i sitt förhållande när ena parten engagerar sig i en förälders minnesjukdom. Det vill jag inte.

Jag slutar texten där vi började. Hanna Jensen grubblar inte på att hon löper en förhöjd risk att insjukna i Alzheimer.

– Jag vill njuta av livet nu. Om det händer när jag är 70 plus så har jag 20 år att göra allting här och nu. Åtminstone ska man kunna säga att man har levt. För den skull behöver jag inte resa jorden runt, det räcker att stiga upp och tänka vilken härlig dag.

Markus West

– Jag har blivit en bättre människa på grund av mammas sjukdom, säger fackboksförfattaren Hanna Jensen. Pia Inberg

Hanna Jensen Äitini muistina Siltala 2022

MINNE, TRÖTTHET, SYN OCH HÖRSEL

skäl att stödja blodcirkulationen 4

ANNONS

Minne

En välfungerande cirkulation bidrar till ett gott minne och en god koncentrationsförmåga. Ginkgo biloba främjar blodflödet i de små kärlen, dvs. mikrocirkulationen, och upprätthåller minnet hos äldre.

3

1 Syn och hörsel

En välfungerande blodcirkulation är en förutsättning för god syn och hörsel. Ginkgo biloba främjar god syn och hörsel genom att stödja den perifera blodcirkulationen.

Jag levde på minneslappar

Kylskåpsdörren var full av minneslappar och Berit var utmattad. Det började bli lättare när hun upptäckte Tempozil med ginkgo biloba.

Inlärning

4 2

Inlärningsförmåga och blodcirkulation går hand i hand. God blodcirkulation optimerar dina förutsättningar för inlärning. Ginkgo biloba hjälper till att upprätthålla en god intellektuell prestationsförmåga.

Trötthet

Trötthet och utmattning kan också ha att göra med blodcirkulationen. Tempozil innehåller vitamin B6 som också bidrar till att minska trötthet och utmattning.

De esta av oss glömmer saker, som t.ex. lösenord, nycklar eller tandläkartider. Att glömma är ganska vanligt och helt normalt, det ck Berit erfara när hennes mamma blev sjuk.

- Det fanns så mycket att komma ihåg, allt från nya lösenord till appar och inloggningsuppgi er för digital post. Listan kändes oändlig och jag tappade snabbt greppet. Så jag började skriva en massa minneslappar för min egen skull, börjar Berit.

Återhämtning av krafter

Av hela blodcirkulationen får hjärnan ca 20%. När blodcirkulationen är bra, bibehåller det ett gott minne. För att inte tala om ett hela kroppen har en fördel av bra blodcirkulation.

Tempozil innehåller Ginkgo biloba som främjar mikrocirkulationen och upprätthåller god intellektuell prestationsförmåga. Ginkgo biloba främjar också god hörsel och syn. Vitamin B6 minskar trötthet.

Stimulera minnet, synen och hörseln, på ett naturligt sätt.

- Samtalet kändes bra och jag rekommenderades Tempozil. Den innehåller ginkgo biloba, som är bra för minnet, och vitamin B6, som är uppfriskande. Tempozil verkade som rätt produkt för mig, så jag beställde en förpackning direkt, säger hon och har inte ångrat sitt beslut. Nu e eråt är hon nöjd att hon använde gingko biloba under en hektisk period.

Berit kände att hon behövde en hjälpande hand och kontaktade därför Wellvita, där hon varit kund i era år.

Ingen bindningstid!

Uthållig het och energi

64-åriga Frederik har alltid ha ett bra sexliv. Det var därför det kändes som ett stort misslyckande när sexlusten försvann. Men lusten återfanns lättare än han hade vågat tro.

- Jag var trött och svag hela tiden, vilket påverkade nästan allt i mitt liv. Den största skillnaden märkte jag dock i sängkammaren. Jag hade inte samma sexlust eller uthållighet som tidigare. Jag kände mig helt tom.

Frederik sökte vård för sin axel och ck samtidigt råd till andra problem. Han ck höra om ingrediensen ginseng och hurdan e ekt den kan ha

- Jag är övertygad om att Tempozil har rensat mitt sinne och minskat min trötthet. Därför vill jag tala öppet om ämnet. Jag hoppas att min erfarenhet kan hjälpa andra i en liknande situation, ler Berit.

18,95€ + frakt 4,95€

2 månaders förbrukning

Endast 0,32€ per dag

Efterföljande leveranser varannan månad: 37,95€ (+ frakt 4,95€)

Berit: Jag är övertygad om att Tempozil har rensat mitt sinne och minskat min trötthet. Därför vill jag tala öppet om ämnet.

Kundservice

09 615 00 516 (lna/mna)

Betygsatt som BRA

började återvända, vecka e er vecka. Jag känner mig som mig själv igen tack vare Virizil och det känns bra. Nu orkar jag igen på gymmet och fritiden också, säger Frederik med ett belåtet leende. Sen han började använda Virizil har morgnarna blivit trevligare och han brukar vakna upp med ett gott och glatt humör. Han är redo för dagen, fylld av energi.

Må-to 8-16, fr 8-14.30 Vi finns här för dig. www.wellvita.fi

Främja erektion och uthållighet

Ibland kan man känna sig apatisk i ett förhållande och att uthålligheten inte är som tidigare, även i sovrummet. Lusten minskar och man har mindre energi. Det kan finnas många olika skäl till försämrad fysisk förmåga.

Beställ Virizil

Jag känner mig som mig själv igen

- Wellvitas reklam om Virizil kändes som att den var riktad till mig. Virizil verkade som rätt produkt, speciellt då den innehåller ginseng. Jag beställde omedelbart en förpackning, och jag blev inte besviken. Det tog inte länge innan jag började känna grejer, berättar Frederik med glädje.

- Min energi, lust och uthållighet

Lyckligtvis kan sexuellt samliv stödjas. Ginseng är en bra hjälp för dig som har låg energihalt och nedsatt sexlust. Den kan främja erektionen och har en inverkan på den mentala prestationen samt på energihalten och uthålligheten.

-50% med abonnemang

21,95€ + frakt 4,95€

1 månads förbrukning

Nöjd med din manlighet!

Hur stödjer Virizil mäns sexuella välbefinnande?

Ingredienserna kan stödja dig på dessa områden angående ditt sexliv:

4 4 3 2 1

Endast 0,73€ per dag

Efterföljande leveranser varje

månad: 43,95€ (+ frakt 4,95€)

Kundservice

09-615 00 516 (lna/mna)

Må-to 8-16, fr 8-14.30 www.wellvita.fi

Ingen bindningstid!

De aktiva ingredienserna i ginseng kallas ginsenoider som kan främja erektionen. Dessutom har ginseng i Virizil en inverkan på mental prestanda, samt på energi och uthållighet.

Virizil innehåller också aminosyrorna L-citrullin och L-arginin samt mineralet zink, som hjälper till att upprätthålla normala testosteronnivåer i blodet.

Muskel-, led- och ryggbehandling

Individuella skoinlägg

Beställ tid för fotanalys!

Naprapath DN Kjell Carlsson

Granskogsvägen 18H, Kristinestad Skolhusgatan 51A13, Vasa 0400-868 556 kjell.carlsson@napra.inet.fi www.podiart.se

Skolhusgatan 34, VASA, Fylgia

Rådhusgatan 4, Jakobstad. 044-2810 407. Även hembesök! Köpmansgatan 18, Jakobstad 044-2810 407. Även Hembesök!

Kunde man tänka sig en mera inbjudande idyll att tillbringa sin ålderdom i, knappast.

Mera information om Hedvig Sofiahemmet får du av hemmets föreståndare Johanna Börman-Långström eller disponent Björn Sundqvist (tel 0400 444 393)

Bo hemma på Folkhälsan

Hos oss kan du bo som hemma också när hälsan sätter stopp för att bo ensam. Du får just den hjälp du behöver när du behöver den. Kontakta oss gärna, så berättar vi mer.

Blomsterfonden Helsingfors 044 333 1628

Brummerska hemmet, Helsingfors 040 749 4194

Kristinagården, Helsingfors 050 575 8899

Seniorhemmet, Helsingfors 050 400 2078

Silviahemmet, Helsingfors 044 722 4567

Grupphem, Vanda 050 330 5237

Villa Rosa, Raseborg 044 788 6041

Gemenskapsboende i Seniora, Raseborg 044 788 6041

Gemenskapsboende i Åbo 044 788 6312

Förutom enheter med vård och omsorg dygnet runt har vi lägenheter där du kan bo självständigt. www.folkhalsan.fi/bo

Bo hemma på Folkhälsan

Tommys Fysio

Jakobstadsvägen 24B 66900 Nykarleby

tfn. 044-974 3529

Ajan Hammas puh. 06 320 2700 Hovioikeudenpuistikko 7C www.ajanhammas.fi

Tidens Tand tel. 06 320 2700 Hovrättsesplanaden 7C www.ajanhammas.fi

Specialläkarmottagningar Undersökningar

Recept

Utlåtanden

Operationer

Oy KristinaMedi Ab

- sakkunnig hälsovård & kirurgi

Tilläggsinfo & tidsbeställningar vardagar kl. 9-16 tel. 06 -357 8700

Oy KristinaMedi Ab Lappfjärdsvägen 10 64100 Kristinestad www.kristinamedi.fi www.facebook.com/kristinamedi

Vi är verksamma i f.d. Bottenhavets sjukhus OP-lokaler

Diabetes Fysioterapi Gastroenterologi Gynekologi Inremedicin Ortopedi Plastikkirurgi Psykologi Urologi Öron-, näs- & halssjukdomar

PRENUMERERA

PÅ GOD TID

LIDER DU AV SMÄRTA?

Fördelarna med medicinsk laser är bl.a. minskad smärta, förbättrad rörlighet, funktion och läkning i behandlad kroppsdel och resultat som håller över tid. Laser är en beprövad metod baserad på vetenskapliga studier. Mottagning på LaserHuset i Ingå.

Elin Gripenwaldt 040 513 6229 www.cblaser.fi info@cblaser.fi

Öppet: 24/7

Öppet från 05.00 - 23.00. 7 dagar i veckan. Steinpottvägen 3, Esse

Kroppsverkstaden / SysterSara

Gym - grupper - PT-tjänster www.kroppsverkstaden.com / www.systersara.com

Sakkunnig hälsovård & kirurgi snabbt, nära och enkelt!

1. Remiss

2. Försäkring

3. Privat

Välkommen till oss!

Vi svarar gärna på ev. tilläggsfrågor.

TANDPROTESER

bör ses över och förnyas regelbundet för att undvika käkledsskador o. irriterat tandkött. GRATIS KONTROLL!

Specialtandtekniker

Hans Boström

står till Er tjänst

tandklinik

SIRUDENT

Tandläkare

Sirpa Laine

Karis Tand - Karjaan-Hammas

Tandläkare

Munhygienist Iida Finnilä

Leena Minkkinen

Sarah Nordman

Det bästa man kan ge en annan människa är ett vackert leende!

tfn 723 5151 Rosenlundsgatan 6, Jakobstad

Tandproteser direkt från SPECIALTANDTEKNIKER

• framställning av nya helproteser

• påfyllningar och reparationer medan ni väntar

• översyn av protes samt rådgivning gratis Ring och beställ tid!

VASA, Handelsespl. 20B Tfn 06-312 1233

VASA, Handelsespl. 20 B. Tfn 06-312 1233

NÄRPES, Närpesv. 20 Tfn 06-347 8080

MALAX, Köpingsvägen 10. Tfn 06-347 8080

Vi har nu också tidsbeställning via nätet.

Ulrika Sundén

Elina Patovirta

Fråga även efter blekningserbjudande!

Kristine Mikelsone

Mun- och käkkirurg

Kvarnbacksgatan 5

Harri Vaalas

68600 Jakobstad Tfn 06-723 6321

Tandhygienist

Ann-Sofi Kock

Köpmansg. 11, Karis, 019-231 033

Vi sköter din hälsa

POJO APOTEK ÖPPET

Vi betjänar er

M å - F r e 9 - 2 0

L ö 9 - 1 8 s ö 1 2 - 1 8

Välkommen till oss B e s ö k g ä r n a v å r h e m s i d a w w k o k k o l a n k e s k u s a p t e e k k i f i

tel. (019) 241 2426

Tenala apotek

tel. (019) 245 0535

Oravais Apotek

tfn. 06-385 0048 www.oravaisapotek.fi

06-2211007

Salutorget 3 Kristinestad

1. APOTEK

Korsnäs apotek

www.korsnasapotek.fi

06-364 1548, 050-463 3542 öppet: må-fred.

9-18 lö 10-14

1. APTEEKKI

VÄLKOMMEN TILL EKENÄS 1. APOTEK!

Vi har nya öppethållningstider under veckosluten

VI BETJÄNAR Måndag–fredag 9–19 • lördag 9–16

• söndag och allmänna helgdagar 10–14

Järnvägsgatan 5, Ekenäs tfn 019 241 1441 • ekenas1apotek@apteekit.net

Hovrättsespl. 15, Vasa

månd- fred 9-20

Lörd 9-17 sönd 12-16

www.apocentral.fi

Tel. 06-3191100

Skarpansvägen 24

Tel. 19 655 / 19714

www.central-apoteket.ax

Långbrogatan 15, Karleby, tel 06- 824 1712 www.kallentoriapteekki.fi

Nagu Apotek Nauvon Apteekki

(02)465 1414

Korpo Apotek Korppoon Apteekki

(02)463 1366

www.naguapotek.fi

Rådhusgatan 11

JAKOBSTAD

Tel. (06) 789 9000

www.forstaapoteket.fi

Öppet må-fre 9-18, lö 9-14

Larsmo Apotek

Kackurvägen 1

LARSMO

Tel. (06) 723 4199

Öppet må-fre 9-17

MÅ-FRE 9-17

LÖ 9-13

Pojovägen 6, 10420 SKURU

Tel 019 245 3440, Fax 019 245 4390 pohjan.apteekki@apteekit.net

GRANKULLA APOTEKS HÄLSOPUNKT

Behöver du…

Labbprov Blodtrycksmätning Vaccinationer Kinesiotejpning Något annat?

Bekanta dig med servicen på apotekets hemsidor eller ring 050 329 3186

PIDENSIMME AUKIOLOAIKOJA!

VI FÖRLÄNGDE ÖPPETHÅLLNINGSTIDERNA!

PALVELEMME / VI BETJÄNAR : MA-PE / MÅN-FRE

10-17

söndagar och helgdagar 12-16

Se priser och hemleverans www.tapiolanapteekki.fi

Västanvinden 7, 02100 Esbo, tel. 09-4520130

VÄLKOMNA MED I ÖSTERBOTTENS MINNESLOTSENS VERKSAMHET

Minneslotsen ordnar mångsidig gruppverksamhet onlinegrupper föreläsningar och evenemang för personer med minnesjukdomar och deras närstående i hela regionen Vår personal ger också handledning och rådgivning

Mera information: Koordinator, Diana Rosenlöf t 044 3450590 www muistiminne fi

Kontakta Andreas

Beställ kött direkt av producenten

0500-884 833 (Sami), 050-360 1447 (Marika)

BESÖKARE ÄR ALLTID VÄLKOMNA, men ring gärna före!

Matpotatis Säljes

Vi gör det mesta: fastighetsservice, städning, fönstertvätt, renovering, vedarbete, trädgårdsarbete, flytthjälp mm.

Hur kan vi hjälpa dig?

050 58 99 741

◗ Andreas Höglund , it-stödperson på Svenska pensionärsförbundet, kommer under 2023 att göra uppsökande arbete för att

Specialtandtekniker JORMA ALATALO

Grönalundsg. 8, Ekenäs Tel. 040-703 2393

komma i kontakt med äldre svenskspråkiga i huvudstadsregionen som ännu inte börjat använda smarttelefon, pekplatta eller dator. Han kartlägger varför äldre inte blivit digitala. Projektet finansieras av stiftelsen Tre Smeder i Helsingfors. Ifall du bor i huvudstadsregionen och vill berätta om dina digitala vanor kan du kontakta Andreas Höglund torsdagar mellan 13-16 på 040-592 1390.

Ekologiskt lammkött Beställningar order@norrbro.fi eller ring 040-8245406

Färsk och förädlad fisk från Ruotsalas butiker!

Vasa Saluhall vardagar 9-17 & Lö. 10-15

Fjärdskärs fiskehamn vid

Replotbron

Ti-Fre 10-18 & Lö-Sö 10-16 Välkommen!

Åland fick efterlängtad seniormottagning

I januari fick Åland en seniormottagning. –Tröskeln att söka sig till oss ska vara låg. Vi jobbar förebyggande, målet är att äldre ska kunna bo hemma så länge som möjligt utan att känna sig otrygga, säger sjukskötare Linda Gröndahl.

Seniormottagningar finns på flera håll i Svenskfinland och redan 2018 var det tänkt att också Åland skulle få en. Men så kom covidpandemin emellan och förverkligandet sköts fram.

Den 16 januari i år var det äntligen dags för start och de första patienterna togs emot i månadsskiftet januari-februari.

Två grupper

Den åländska seniormottagningen riktar sig i första hand till två olika grupper av äldre, dels närståendevårdare som är 65 år eller äldre eller som vårdar en person som är 65 år eller äldre, dels hemmaboende personer över 65 år som behöver stöd, känner sig ensamma eller kanske ”fallit mellan stolarna”.

Närståendevårdarna erbjuds en avgiftsfri hälsogranskning vartannat år, antingen på mottagningen eller i hemmet.

– Jag diskuterar också med dem hur de orkar och om de har någon egen tid. Om de behöver hjälp med

till exempel avlastning hjälper jag dem vidare. De är ofta slutkörda, stressade och oroliga, då uppmuntrar jag dem att ta emot avlastning, säger hälsovårdare Ellen Hindersson

Den andra gruppen, hemmaboende över 65 år, kan behöva få

sitt vårdbehov utvärderat. De har inte en kontinuerlig vårdkontakt men behöver kanske få det. De kan behöva stöd i hemmet, hjälp med medicineringen, olika hjälpmedel eller de känner sig otrygga och ensamma. – Ofta är det oroliga anhöriga

"Jag diskuterar också med dem hur de orkar och om de har någon egen tid. Om de behöver hjälp med till exempel avlastning hjälper jag dem vidare. De är ofta slutkörda, stressade och oroliga, då uppmuntrar jag dem att ta emot avlastning."

som hör av sig, säger Linda Gröndahl.

Inte en hälsocentral Seniormottagningen är inte en hälsocentral för äldre och de anställda utreder inte sjukdom eller symptom. Hemsjukvårdens patienter ska fortsätta inom hemsjukvården.

– Man kan alltså inte ringa hit för att man vill träffa en läkare. Vi gör bedömningen om läkaren ska kopplas in. Men de som inte riktigt vet vart de ska vända sig, dem hjälper vi.

Via seniormottagningen kan till exempel hemservice eller någon form av daglig verksamhet kopplas in. Ergoterapeuten Inger Hagström bedömer risken för fall och behovet av hjälpmedel i hemmet, såsom ledstänger, handtag och halkskydd.

Trygga i hemmet

Seniormottagningens arbete är förebyggande med målet att äldre tryggt ska kunna bo kvar i det egna hemmet.

– Den förebyggande vården minskar behovet av annan, dyrare vård, säger Ellen Hindersson. Både besök på mottagningen och hembesöken är avgiftsfria, undantaget läkarbesök som kostar 30 euro.

De två heltidsanställda, Ellen Hindersson och Linda Gröndahl, hoppas att verksamheten kan växa och utökas med fler anställda.

– Gärna en fysioterapeut, en minneskoordinator och ett hemförlovningsteam så att övergången från sjukvården till hemmet sker tryggt och smidigt.

En seniormottagning fanns bland de önskemål som Mariehamns pensionärsförening och äldrerådet i Mariehamn överlämnade till Ålands landskapsregering i form av en budkavle i oktober i fjol.

Text och foto: Kerstin Österman-Rosenqvist

Fråga doktorn: Motion lika viktigt som medicin

Efter att i den förra kolumnen ha sjungit vattnets lov vill jag nu dra en lans för motionen, vars betydelse för hälsa och välbefinnandet ökar då vi blir äldre. Enligt nuvarande rekommendationer från UKK-institutet, borde äldre personer dagligen ta till vara varje chans till lätt motion i samband med sysslorna i hemmet, turer till butiken och andra ärenden utanför hemmet.

Därutöver borde man varje vecka ägna minst 2,5 timmar åt konditionsmotion som höjer pulsen, men som gör en litet andfådd, så som till exempel promenad, cykling, bassängmotion eller gång i trappor. Skjortan får också gärna bli litet fuktig!

Lägger man på ett par kol blir belastningen större och då kan de rekommenderade 2,5 veckotimmarna motion ersättas med 1,5 timme aktivitet som gör en såpass andfådd att det blir svårt att tala normalt. Utöver allt detta rekommenderas övningar för balans, smidighet och muskelstyrka så som gym, dans, yoga, eller jympa minst två gånger per vecka. Utgående från tycke och smak kan de olika

motionsformerna fritt kombineras. En extra tur upp för trapporna då man fört ut soporna är bara ett exempel på detta.

För många låter detta som en väldig massa motion och visst är det ju så, men utbytet för den insatsen är synnerligen gott. Den åldersrelaterade och oundvikliga försämringen av funktionsförmågan kan på ett märkbart sätt bromsas upp med hjälp av motion och vi kan räkna med att få fler funktionsdugliga år med god livskvalitet.

Regelbunden motion gör oss rörligare och starkare så att vi klarar våra dagliga göromål med mindre ansträngning. Den stärker vår balans och minskar risken för skador och fall. Dessutom lindrar och förebygger god och regelbunden motion många sjukdomar. Med regelbunden motion kan vi bland annat sänka ett högt blodtryck och förbättra en skral sockerbalans. Regelbunden motion bidrar till att förbättra sömnen, med det förbehåll att kraftig motion sent på kvällen kan ha motsatt effekt. Också hjärnan mår bra av motion och man har i flera studier påvisat en omedelbar förbättring av uppmärksamhet, minne och tankeförmåga efter motion som höjer pulsen och gör en andfådd.

Denna effekt är särskilt tydlig hos äldre personer. Motion bidrar också till att förebygga och fördröja uppkomsten av Alzheimers

sjukdom. Man har också i ett flertal studier påvisat att motion minskar risken för cancer i bröst, livmoder, njure, urinblåsa, matstrupe, magsäck och tjocktarm.

Utbudet av gruppmotion och gym är på de allra flesta orter rikligt. Vid sidan av alla privat producerade tjänster, satsar också den offentliga sektorn och tredje sektorn rätt stort. För träning av muskelstyrka, balans och smidighet lönar det sig att utnyttja det utbudet. Likaså kan man ha nytta av det då man lägger upp sin konditionsmotion, men denna del av helheten är inte i längden alls lika beroende av infrastruktur och fortlöpande handledning.

Vi har alla olika preferenser och därför gäller det att hitta de motionsformer man själv gillar bäst. Att ägna sig åt mer än en form av konditionsmotion ger en ett visst oberoende, eftersom man då kan välja program enligt omständigheter, exempelvis väder och vind.

Trots att motion för de flesta ger ett fint tillskott i det sociala nätverket tycker inte alla om att motionera tillsammans med andra. Men och också för dem som huvudsakligen sysslar med motion i grupp är det viktigt att kunna göra ett bra gympapass hemma. På nätet finns massor med god handledning av självständig jumppa. Man kan bekanta sig med följande nätsidor https://spfpension.fi/ sv/motion/, https://voitas.fi/ och https://

www.nhs.uk/live-well/exercise/

Då man börjar motionera är det viktigt att inte ta i för hårt till att börja med, för då blir man sjuk och öm och ivern att fortsätta kan få sig en törn. Att gradvis öka belastningen i början ger en god grund. I all motion är säkerhet a och o. Det är viktigt att fötterna har bra fäste. Att gympa i strumplästen är därför inte att rekommendera och eftersom gamla fotsulor ofta är torra och hala mot golvet, är ett par tossor nog bra att ha. Jag vill också påminna om att god motion inte skall göra ont. Smärtan varnar för vävnadsskada så oavsett hur styv man är får man inte tänja så att man överskrider smärttröskeln.

Jag önskar alla läsare både dem som först nu fått gnistan att börja motionera och dem som redan länge varit inbitna motionärer sådant välbefinnande och sådan glädje som bara motion kan ge.

ʶ Skicka frågorna till: Otto Lindberg, Eira Sjukhus, Skepparegatan 29, 00150 Helsingfors eller otto.lindberg@eiransairaala.fi. Frågorna skall vara framme senast den 12 maj.

Otto Lindberg geriatriker

Hälsovårdare Ellen Hindersson och sjukskötare Linda Gröndahl är heltidsanställda på seniormottagningen. Ergoterapeut Inger Hagström till höger jobbar halvtid på mottagningen, det gör också en läkare.

Alla har inte vänner som bär hem fem bröd och två fiskar

Vi dagens 65-plussare betraktar oss, om vi får ha en god hälsa, sällan som gamla.

Snarare då som yngre äldre, tämligen vitala ständigt på språng till olika aktiviteter. Far- och morföräldrar tar hand om barnbarn, avlastar på det sättet sina barn, och finns till hands för gamla föräldrar.

Exakt så såg vår, min makes och min situation, ut för inte så alldeles länge sedan. Vi gjorde dagliga besök hos mina föräldrar som klarade allt färre uppgifter själva. Samtidigt var vi så tacksamma för den tid vi fick och ännu får med de tre barnbarnen. Det var en glädje att kunna hjälpa till när arbetslivet inte längre kallade.

Så plötsligt utan förvarning sitter vi själva där, hjälplösa. Ingen av oss kan köra bil. Att ta sig till vedlidret eller postlådan går inte. Vår situation under de två sista månaderna av fjolåret blev ett abrupt, hälsosamt uppvaknande och väckte många tankar om vad ett socialt nätverk av vänner betyder. Plötsligt, när vi som mest behövde det, stod de bara där, våra vänner, precis som i Matteus 14 med både bröd och fiskar.

Min man diagnostiserades för tio år sedan med hjärtsjukdomen dilaterad kardiomypati. Beskedet var tufft då det kom men han fick en pacemaker med defibrillator, en så kallad ICD, och småningom vande vi oss vid vårt nya liv. Vi valde bort de aktiviteter som inte längre passade och koncentrerade oss på det som fungerade.

Vi flyttade, byggde nytt mindre hus för att kunna kombinera fast bostad och fritidshus och ha endast en fastighet att sköta.

Så rullade livet på i med- och motgång, genom pandemier och krigsutbrott, till sista veckan i augusti 2022 när vi skulle förbereda den österbottniska villavslutningen. Maken gick ut i förväg och en stund senare kommer han in yr och blodig i ansiktet och berättar att han kommit till sans där han låg på garagegolvet och inte förstod hur han hamnat där. Via fjärrövervakningen av ICD:n som han har till Vasa centralsjukhus kunde läkarna konstatera att hjärtat stannat men att pacemakern startat det igen.

Det här var början på en tid som följdes av ytterligare två liknande hjärtflimmer och fem sjukhusvistelser inklusive två operationer.

Själv stod jag i operationskö för att få ordning på mitt sjuka knä. Efter moget övervägande beslöt vi att jag åker in på operation för att få min knäprotes. Jag behöver mitt

Nyfångad, filead abborre, nybakat surbröd och limpor, köttsoppa gladde och underlättade hushållsarbetet de första dagarna. Böcker kom både till och från biblioteket som av sig själv. Barnbarnen kom och var både våra händer och fötter.

knä.

Hur vi än planerat och garderat oss så låg vi följande vecka en i var ända av Vasa centralsjukhus. Den ena på hjärtavdelningen den andra på kirurgisk avdelning, utan att ens orka besöka varandra.

Maken skrevs ut en dag före mig och fick sällskap av mågen den första natten. På morgonen dök en kompis upp och de stekte sik och fixade mat tillsammans.

Så återvände jag småningom hem i taxi. Nu skulle ingen av oss köra bil, en på flera veckor, den andra på månader.

Och då när nöden var som störst visade sig hjälpen vara som närmast.

På trappan stod vänner och hälsade välkommen och på bordet stod paj och sallad till kvällsmat.

Vid diskbänken stod en herreman

och diskade bort efter grabbarnas lunch. Medicinen hämtades under eftermiddagen från staden då taxichauffören hade vägrat hjälpa mig in till apoteket vid sjukhuset med motiveringen att det inte var meddelat i beställningen av skjutsen.

Ett typexempel på när regelverk går före sunt förnuft i vårt samhälle.

När alla besökare lämnade oss den första dagen stod fyllda vedkassar på trappan.

Att elda med ved har vi tidigare gjort av rent nöje och för hög mysfaktor, i vintras då Vasa elektriska hade meddelat att elpriset skulle stiga till 29,90 cent per kilowattimme var det nödvändigt för att hålla elräkningen på en rimlig nivå.

Plötsligt insåg jag varför min mor, som hade gått bort två år tidigare, hade upplevt det så jobbigt då hon inte längre klarade av att åka till butiken eller till sjukhus och hälsocentral.

Ibland gjorde hon mig rosenrasande då hon undvek att sända efter varor som hon behövde för att det inte skulle bli ”så mycket för mig att bära”, som hon sa.

Nu satt jag här och kom till en smärtsam insikt, jag kände precis likadant som mor då jag skulle skicka iväg min bror till bybutiken första gången. Kunde jag skriva allt på lappen. Det blev så himla mycket.

– Nyss har du varit följeslagare åt din svärmor på otaliga sjukhusresor, inte trodde du väl att du skulle få mig på nacken så snart, sa jag till

min svägerska när hon några dagar senare kom som följeslagare på ett hvc-besök.

Men snabbt ersattes frustrationen över hjälplösheten och tvånget att besvära andra av en stor, stor tacksamhet för all den värme som kom oss till del.

Matinköpen började skötas bekvämt på nätet och byns glada köpman bar in varorna, ända fram till köksbänken. En närbo förlade ofta sin motionsrunda så att han kunde kontrollera om postlådan var tömd. Snöplogningsentreprenören började köra fram till dörren med hela stora maskineriet.

Var det oskottat kom grannen och knackade på och sa att han behöver ett motionspass, vilket han garanterat skulle ha klarat sig utan den tiden på kvällen.

Nyfångad, filead ja till och med byxad abborre, nybakade surbröd och limpor samt köttsoppa gladde oss och underlättade hushållsarbetet de första dagarna. Böcker kom både till och från biblioteket som av sig själv. Barnbarnen var ofta både våra händer och fötter.

Tilläggas bör att de flesta besökare anlände till oss via vårt vedlider under den här tiden.

Så gick livet från mitten av november till jul när jag insåg att jag utan smärta kunde sätta mig i min lilla automatväxlade bil och köra och vi båda i sakta mak kunde börja ta oss upp på banan igen.

Överst i minnet ligger inte längre krämporna utan den omtänk-

samhet och den värme som kom oss till del. Jag tänker på att varje gång jag varit på sjukhus de senaste åren har i samma rum funnits någon äldre patient som legat kvar på sjukhuset för att det inte funnits plats för dem på vårdavdelningar och för att det inte varit tryggt för dem att fara hem för att de bor ensamma. Detta i en tid då sjukvården krisar och minustecknen i välfärdsområdet budget hopar sig.

På landsbygden kanske det sociala skyddsnätet har finare maskor, men inte ens där är det längre självklart att man känner till och får veta vem som behöver hjälp.

När jag sitter i dessa tankar får jag FRK:s tidning Avun Maailma – Hjälpens värld i min hand. FRK publicerar också i år en ensamhetsbarometer. Tanken bakom den årliga utredningen är att sätta tummen på att ensamhet är ett problem som angår hela samhället och som vi alla borde hjälpa till att lösa.

Samtidigt som ensamheten blivit ett stort samhällsproblem finns det en mängd människor i hyfsad vigör som är ensamma och saknar meningsfull sysselsättning. Det gäller både gamla och unga och det är en hjärtefråga att få dessa behov att mötas av både praktiska orsaker och för att bromsa det kraftigt ökande psykiska illamåendet.

Min make och jag påbörjade, innan pandemin kom, en utbildning till frivilliga stödpersoner inom OLKA-verksamheten. OLKA utbildar personer som ska vara en axel att luta sig mot till exempel för den som får en svår diagnos. Många inom OLKA- jobbar frivilligt på sjukhus. Tyvärr förstörde pandemin våra intentioner. Men det behövs många frivilliga axlar i vårt samhälle. Att hjälpvilja finns i vårt land råder det inget tvivel om. Det handlar om att hjälp och behov ska möta varandra. Nu är det viktigare än någonsin att de organisationer som jobbar inom frivilliga sektorn får sin finansiering tryggad. En viktig fråga att ta upp med kandidaterna i riksdagsvalet. Jag kan bara konstatera att det är smärtsamt hälsosamt att bli hjälplös för en tid.

Marita Bagge

Ut i naturen tillsammans med Hans Hästbacka

I vår erbjuder Svenska pensionärsförbundet och Folkhälsans förbund i Österbotten sina medlemmar en unik möjlighet att upptäcka naturen i sällskap med naturguiden och journalisten Hans Hästbacka.

Hans Hästbacka är känd som en av experterna i Radio Vegas Naturväktarna.

I maj kommer han att ta hugade naturvänner med på två stadsnära vandringar längs Strandpromenaden i Vasa samt utmed Tegelbruksbackens vandringsled i Kristinestad (se faktaruta). I september flyttar han norrut och bjuder på en vandring i Fäboda, Jakobstad.

Hans Hästbacka, 72, lovar att det blir vandringar i maklig takt längs lätta stigar.

Strandpromenaden i Vasa, förbi centralsjukhuset till Brages friluftsmuseum, är ett populärt stråk bland motionärer och flanörer.

– Leden vid Tegelbruksbacken går delvis på spångar, men de flesta pensionärer klarar dem galant, säger Hästbacka.

Vandrarna kommer under hans ledning att promenera korta sträckor, avbrutna med pauser som han utnyttjar till att berätta om naturen i omgivningen.

Strandpromenaden i Vasa har en hel del att erbjuda. Hans Hästbacka lyfter särskilt fram de gamla trädbestånden kring Brage.

– Människan älskar gamla, stora träd. De visar på en tidlöshet och en kraft som vi människor själva saknar, säger han.

Södra stadsfjärden bjuder i början på maj på ett rikt fågelliv. Där förekommer vigg, knipor, skäggdoppingar med mera.

Vid Tegelbruksbacken i Kris-

Finland fick ny funktionshinderservicelag!

Riksdagen har godkänt den nya funktionshinderservicelagen. Riksdagsledamot och social- och hälsovårdsutskottets medlem Veronica Rehn-Kivi (SFP) är nöjd med de förbättringar som gjorts under behandlingen och att lagen äntligen kunde godkännas.

– Under förra valperioden föll förslaget på en funktionshinderservicelag på slutrakan och därför är jag glad över att lagen nu prioriterats

och att vi idag kunnat godkänna det här viktiga lagpaketet. Diagnosen kommer inte längre att bestämma tillgången till service, utan utgångspunkten är att det individuella behovet ligger till grund för att få stöd. Det här är en väsentlig förändring. Tjänsterna erbjuds nu på en mer jämlik grund och tillgången förbättras till en större mängd tjänster, säger Rehn-Kivi. Rehn-Kivi är speciellt nöjd över att åldersgränsen på 65 år för att få service på basis av funktionshinderservicelagen nu slopas och lyfter upp viktiga förändringar som underlättar familjernas vardag.

tinestad får vandraren uppleva en gammal ängsmark, en hotad naturtyp i dagens Finland. Där finns ett rikt bestånd av örter och gott om insekter. Bland fåglar som trivs där räknar Hästbacka upp rosenfinken, trädgårdssångaren, buskskvättan och törnsångaren. Det är arter som alla finländare inte känner igen eller upptäcker.

Grupperna som Hästbacka guidar ska gärna inte vara större än 20 personer. Se anvisningarna om hur man anmäler sig i faktarutan.

Hans Hästbacka har skrivit ett

fakta

Hans Hästbacka

20-tal böcker om Finlands natur. Hans specialitet är landhöjningsskärgården i Kvarken. Numera bor han i Haapajärvi, en inlandskommun i norra Österbotten, som är känd för sina skogsrenar.

Minst en gång i månaden kör han till fritidsstugan i Närpes.

– Jag får min behövliga dos av skärgård där. Haapajärvi har fin natur, här finns också vatten, men det smakar inte salt och det har fel färg och doftar fel, säger han med ett skratt.

Markus West

ʶ Vandra med naturguiden Hans Hästbacka i Vasa, Kristinestad och Jakobstad.

ʶ 4.5.2023 kl. 10–12 i Kristinestad längs Tegelbruksbackens vandringsled. Samling vid parkeringsplatsen invid Tjöckvägen, Tjöckvägen 6.

ʶ 8.6.2023 kl. 10–12 i Vasa längs Strandpromenaden. Samling vid Fiskstranden. Vi promenerar till Bragegården.

ʶ 14.9.2023 kl. 10–12 i Fäboda i Jakobstad. Samling vid Campingens parkering.

ʶ Anmälningar görs senast tre dagar innan vandringen till patrick. ragnas@spfpension.fi.

Närpes bäst i semifinalerna

◗ Närpes pensionärsförenings lag samlade flest poäng (35,5 av 40 möjliga) i Svenska pensionärsförbundets regionala uttagningar till frågesportsfinalen, som ordnas i början av april i Åbo. Nedan presenteras resultaten för de föreningar som tog sig till final.

Mellannyland: Arkadia Pensionärer vann med 35 poäng, i laget deltog Dan Lindroos, Urban Fellman och Elisabeth Hindsberg.

Östnyland: Borgå svenska pensionärsförenings lag 1 vann med 30 poäng, i laget tävlade Rabbe Lutz, Bengt Nyholm och Ann Sandelin. I den östnylandska semifinalen täv-

lade åtta lag.

Västnyland: Österby Pensionärers lag 2 vann med 32 poäng, i laget tävlade Rainer Björklöf, Henry Ericsson och Lola Johansson.

Åboland: Åbo Svenska Pensionärsklubbs lag 1 vann med 34,5 poäng, i laget tävlade Inga-Lill Karlsson, Sven-Olof Lindholm och Bengt Sandell. I den åboländska semifinalen tävlade hela 17 lag.

Österbotten: Närpes pensionärsförenings lag 1 vann med 35,5 poäng, i laget tävlade Kaj Ojala, Gun Granlund och Göran Småroos.

2. Vasa svenska pensionärsför-

Kommande program

21-24.3 SPF Österbottens bowlingmästerskap i Karleby

22.3 Äldrerådsseminarium i Vasa

24.3 SPF Västnylands vårmöte i Sjundeå

27.3 Samrådet i SPF Helsingfors årsmöte

5.4 Frågesportsfinal i Åbo

13.4 SPF Österbottens vårmöte i Kristinestad

13.4 SPF Åbolands vårmöte i Pargas

19.4 Medlemskonsert med Kalle Moreus i Stjärnhallen

20.4 Medlemskonsert med Kalle Moreus i Kristinahallen

20.4 SPF Östnylands vårmöte i Liljendal

26.4 Förbundets vårmöte i Björneborg

15.5 Äldrerådsseminarium i Pargas

23-26.5 Spänst i benen-kurs på Lehmiranta

28.6 Nyländska golfmästerskapen

Äldrerådsseminarium i Pargas

Äldrerådsseminarium i Pargas15.5.2023 kl. 9:30-16.00 kring temat Äldrerådens påverkningsmöjligheter i välfärdsområdet och kommunerna.

Plats: Pargas stadshus, Strandvägen 28, Pargas Medverkar gör bland annat: Karin Simola, direktör för tvåspråkig service i Egentliga Finlands välfärdsområde, Ulrika Lundberg, områdeschef inom tjänster för äldre i Egentliga Finlands välfärdsområde och Ulf Stenman, direktör för svenska enheten, Kommunförbundet.

Kommentatorer: Göran Honga, sjukhusråd, ordförande för förbundets kommitté för intressebevakning och påverkan och Wiveka Kauppila, expert inom vård på svenska i Egentliga Finlands välfärdsområde.

enings lag 1, 33,5 poäng (Björn Schauman, Solveig Nylund och Stefan Svensson).

3. Milstolpens lag 2, 31,5 poäng (Benita Kronholm, Gunnar Smeds och Per-Åke Furu).

Åland: Mariehamn Pensionärsförenings lag 2ann med 30 poäng.

I laget tävlade Krister Isaksson, Birger Sandell och Ragnhild Wideman.

Frågorna hade sammanställts av Jesper von Hertzen. Man kunde få maximalt 40 poäng.

Finalen går av stapeln den 5 april på Kåren i Åbo.

Eftermiddagens program: De äldres deltagande och inflytande i välfärdsområdets äldreråd och i de kommunala äldreråden. Erika Strandberg, kommundirektör på Kimitoön, Jenni Björksten, specialsakkunnig, Västra Nylands välfärdsområde och Margita Vainio, medlem i äldrerådet i Åbo.

Svenska pensionärsförbundet inbjuder äldrerådens medlemmar, fem representanter från varje pensionärsförening i Åboland samt övriga intresserade. Deltagaravgiften är 15 euro per person och inkluderar lunch och kaffe.

SPF fakturerar föreningarna efter seminariet. Deltagarna står själva för resekostnaderna.

Anmälan senast 2.5 via webbformuläret på förbundets hemsida eller per e-post till verksamhetsledare Berit Dahlin, berit. dahlin@spfpension.fi, tfn 040 578 02 48.

Naturguiden och frilansjournalisten Hans Hästbacka möter våren i sällskap med pensionärer i Österbotten. Privat album

Så här svarar partierna på God

Partierna ger tummen upp för att fortsätta höja garantipensionen under de fyra följande åren. Pensionärsorganisationernas krav på ett gemensamt kostnadstak för mediciner, sjukvårds- och resekostnader får oväntat starkt stöd.

Våra frågor

PENGAR

❶ Garantipensionen är i år 922,42 euro per månad. Hur vill ditt parti utveckla garantipensionen under nästa mandatperiod?

❷ Många pensionärer med små inkomster betalar en sammanlagd självrisk på 1.564 euro/år för mediciner, avgifter och resor. Vad vill ni göra för att minska dessa utgifter?

❸  Vilka andra åtgärder föreslår ni för att förbättra de sämst ställda pensionärernas privatekonomi?

❹ Är ni redo att ta bort straffskatten på de högsta pensionerna?

HEMMET

❺ Vilka åtgärder föreslår ni för att förbättra de äldres boende?

❻ Närståendevårdarna gör ett viktigt arbete för att stöda de äldres boende hemma. Hur avser ni att stöda närståendevårdarna i deras arbete?

VÅRD OCH OMSORG

❼ Vilka åtgärder föreslår ni för att ge oss fler sjuk- och närvårdare?

❽ Hur ska välfärdsområdena komma till rätta med läkarbristen på hälsocentralerna?

Anna-Maja Henriksson, partiordförande SFP, svarar så här:

PENGAR

❶ Den här regeringen har höjt garantipensionen och det är viktigt att garantipensionen tryggas på en skälig nivå

❷ Vi vill införa ett gemensamt kostnadstak för läkemedels-, sjukvårds- och resekostnader. Samtidigt vill vi utreda möjligheten till att fördela kostnadstaket i etapper så att kostnaderna fördelas jämnare under året.

❸ Det är viktigt att garantipensionen tryggar en skälig utkomst. Det ska också vara sporrande att jobba efter pensioneringen.

För att det ska vara sporrande att delta i arbetslivet också efter pensioneringen vill vi att intjänandet av pension ska fortsätta också efter den allmänna pensionsåldern. Vi tycker också att man borde fortsätta

med trappstegsmodellen med förhöjt arbetsinkomstavdrag för dem som fyllt 60 år.

Vi vill också trygga ett tillräckligt bostadsbidrag, vilket är speciellt viktigt för pensionärerna med de lägsta pensionerna.

❹ Ja. Vi vill dessutom generellt sänka skatten på pensioner.

HEMMET

❺  När du blir äldre ska du få den hjälp och vård du behöver. Hemvården och hemsjukvården ska

fungera, och då du inte längre kan bo hemma ska det finnas olika former av stödboenden till ett rimligt pris. Det är också viktigt att färdtjänsterna är pålitliga och fungerar. Förebyggande satsningar i äldrevården är centrala. Vi vill också införa lagstadgade seniorrådgivningar som man får kallelse till då man fyller 70 år.

❻ Finland skulle inte klara sig utan den stora insats som alla våra närståendevårdare gör. Vi vill att alla närståendevårdare jämlikt ska ha rätt till ersättning och vila. Vi vill överföra närståendevårdarnas ersättning till FPA. Vi vill också ta fram ett åtgärdsprogram för att förbättra närståendevårdarnas ställning och trygga deras jämlika rätt till ersättning och vila.

VÅRD OCH OMSORG

❼ Vi behöver ett nationellt program med olika åtgärder för att lösa personalbristen inom hälso- och sjukvården. För att förbättra välbefin-

nande i arbetslivet och branschens attraktionskraft behöver vi se bättre ledarskap och bättre arbetsfördelning samt mer flexibla arbetsvillkor. Vi behöver också bli bättre på att erkänna utländska examina och vara öppna för att ta emot utländsk vårdpersonal. Lönen behöver vara konkurrenskraftig.

❽ Vårt mål är ett system med egen läkare och egen sjukskötare för seniorer och personer med ett kontinuerligt behov av vård, eftersom möjligheten att besöka samma bekanta läkare skapar trygghet och har visat sig förbättra resultaten inom vården.

Vi vill att välfärdsområdenas verksamhetsförutsättningar säkras och se till att de har en tillräcklig finansiering. Det är viktigt att vi förstärker välbefinnandet i arbetslivet för att hälsocentralerna ska vara lockande arbetsplatser, till exempel genom flexiblare arbetsvillkor och ett bättre ledarskap.

Ilkka Mietiinen, politisk sakkunnig, svarar för Centerns del: PENGAR

❶ Centern drev igenom garantipensionen i Vanhanens andra regering för att förbättra försörjningen för de pensionärer som hade de lägsta inkomsterna. Garantipensionen är en av styrkorna i det finska pensionssystemet och något som Centern vill försvara även i framtiden.

❷ Det är viktigt att slå vakt om att de nödvändiga levnadskostnaderna är rimliga genom att kombinera hälsovårdens självrisktak och att jämnt fördela patientens självrisk över året.

❸ Också en pensionär kan hamna i en situation där hens försörjning hotas. Då behövs samhällets hjälp och stöd. Vårt socialskydd är mycket komplicerat, vilket gör att alltför många som har rätt till socialskydd och -tjänster för närvarande inte får den hjälp de behöver. Centerns mål är att skapa ett socialskydd som är mer överskådligt. För många pensionärer är kostnaderna för resor höga i förhållande till deras pension. Centern betonar

tillgängligheten till lokala tjänster. Centerns löfte är att det ska finnas minst en social- och hälsovårdscentral i varje kommun.

❹ För cirka 10 år sedan infördes en sexprocentig extra skatt på pensionsinkomster som översteg 45 000 euro efter pensionsavdraget. Bakom regeringen Katainens förslag fanns en strävan att minska skillnaden i skattenivån mellan pensionsinkomst och lön. Centern ser ingen stark grund för att ändra det förslag som riksdagen godkände enhälligt.

HEMMET

❺ Många äldre bor hemma trots att de har dålig hälsa. Centern vill se till att varje äldre person har rätt till en bostad som deras vård och omsorg samt deras hälsa och funktionsförmåga kräver. Det behövs större flexibilitet och alternativ mellan hemoch institutionsvård, såsom serviceboende och familjevård. Möjligheten för äldre människor att ha gemensamma boendealternativ, där de exempelvis har tillgång till hälsovård och dagverksamhet, måste förbättras. Tillräcklig nivå på bostads- och reparationsbidrag och rådgivning som är riktade till äldre och personer med funktionsned-

sättning måste säkerställas.

❻ Ett av Centerns huvudmål i riksdagsvalet är att förbättra närståendevårdarnas ersättning. Vi vill på detta sätt se till att speciellt låginkomsttagande närståendevårdare bättre kan försörja sig. Förbättringar av ersättningen kan genomföras antingen genom att höja närståendevårdarens stödbelopp eller genom att göra det skattefritt eller genom en kombination av dessa två.

VÅRD OCH OMSORG

❼ Det är viktigt att det finns tillräckligt med utbildad hälso- och sjukvårdspersonal. Ökad arbetsoch utbildningsrelaterad invandring kan vara en del av lösningen inom social- och hälsovården. Centern har föreslagit att lägre utbildad

personal kan användas för hjälparbeten (t.ex. promenader). På så sätt skulle utbildad personal inom social- och hälsovården, särskilt sjuksköterskor och vårdbiträden, kunna koncentrera sig på den faktiska vården.

Framför allt måste attraktionen och bevarandet av hälso- och sjukvårdspersonal förbättras för att säkerställa tillräcklig arbetskraft inom social- och hälsovårdssektorn.

❽ Det är viktigt med tillräckligt antal utbildningsplatser, särskilt för grundutbildning av läkare. Arbetsfördelningen måste rationaliseras. Läkarna måste få möjlighet att fokusera på det arbete som de utbildats för. Arbetssätten måste utvecklas så att uppgifter som inte kräver läkarutbildning kan delegeras till andra vårdproffs och administrativ personal. Genom att förbättra informationssystemen och se till att de fungerar kan också läkarnas arbetstid sparas för faktisk patientvård.

Det är viktigt att läkare i välfärdsområden kan påverka sitt eget arbete och utveckla sin kompetens. Välfärdsområdena måste vara konkurrenskraftiga arbetsgivare för läkare.

Tids frågor om pensionerna

Jacob Storbjörk, riksdagsassistent och kandidat i Vasa valkrets har skrivit SDP:s svar.

PENGAR

❶ Det är viktigt att indexjusteringar sker flera gånger under ett år ifall priserna stiger markant. Vi har i enlighet med tidigare löften höjt de lägsta pensionerna under denna mandatperiod och är beredda att även nästa mandatperiod höja de lägsta pensionerna.

❷ Vi vill förnya avgiftstaket så att kostnaderna inte hopas i början av kalenderåret. SDP vill förena de årliga avgiftstaken och maxnivån så att de bättre beaktar garantipensionens månatliga storlek.

❸ Vid sidan av tryggandet av pensionernas köpkraft ska pensionärer med låg inkomst som använder många tjänster stödas genom ändringar i klientavgifterna inom social- och hälsovården samt i läkemedels- och reseersättningarna. SDP vill uppmuntra de äldre att arbeta även efter pensioneringen. Vi tar pensionärernas bostadsstöd, beskattning och arbetsinkomst i

Henrik Jaakkola, politisk sakkunnig, ger Vänsterförbundets svar:

PENGAR

❶ Den nuvarande regeringen har satsat på att minska fattigdomen bland äldre och höjt de lägsta pensionerna. I augusti förra året gjordes en extra indexhöjning av förmåner som är kopplade till folkpensionsindex. Den fulla garantipensionen har ökat från 784,5 euro 2019 till 922,4 euro detta år. Förbättringar av inkomsterna för pensionärer med låg inkomst måste fortsätta för att säkerställa en mänsklig ålderdom för alla.

❷ I Finland samlas en rätt stor del av finansieringen för social- och hälsovården in genom självrisker och klientavgifter, vilket ökar fattigdomen särskilt för dem som ofta är sjuka. Den nuvarande regeringen har genomfört en lag om klientavgifter som minskade klientavgifterna för nära en miljon människor. Utvecklingen av lagstiftningen om klientavgifter bör fortsätta. Vi stöder en utveckling som kombinerar utgiftstaken för klientavgifter och läkemedel på ett sätt som gynnar personer med låg inkomst.

❸ Det systematiska arbetet med att minska fattigdomen måste fortsätta. Under den gångna regerings-

så att man har möjlighet att hålla ledigt och samla krafter. Kriterierna för erhållandet av stöd för närståendevård och verkställandet av stödet ska vara likadana i hela landet.

VÅRD OCH OMSORG

beaktande och finner lösningar.

❹ I första hand vill vi se till att alla som lyfter pension får en pension som är tillräcklig för att klara vardagen på. I detta läge är det inte aktuellt att sänka skatter på de högsta pensionerna.

HEMMET

❺  Var och en av oss ska kunna lita på att de offentliga tjänsterna, samt att vården och omsorgen räcker till och är av god kvalitet då vi blir äldre. Äldres rätt till individuellt anpassade tjänster utifrån en bedömning av servicebehovet måste alltid tillgodoses, oberoende av boendeform.

❻ Närståendevårdarna gör ett oerhört viktigt arbete. Vi stöder närståendevårdarnas ork genom att erbjuda avgiftsfria stödtjänster

❼ Det är viktigt att vi tryggar kompetent personal i tillräckligt antal för välfärdsområdenas social- och hälsovårdstjänster. För att öka branschens attraktionskraft behövs mångsidiga åtgärder både lokalt och nationellt. Den mängd personal som utbildas behöver ytterligare ökas. Vi behöver utreda möjligheterna att stöda arbetsrelaterad invandring. Det är viktigt att hålla fast vid personaldimensioneringarna för att kunna garantera kvalitet och trygghet b i tjänsterna samt personalens ork och arbetshälsa.

❽ Vi behöver säkerställa att välfärdsområdet är en god arbetsgivare som lockar till sig ny personal och stöder nuvarande personal i deras arbete. Lyckas man med detta blir det fler kollegor och befattningar fylls med sökande. Detta kräver också resurser och därför vill SDP säkerställa att social- och hälsovården har en tillräcklig finansiering.

den.

Peter Östman, 1. viceordförande, svarar för Kristdemokraternas del:

PENGAR

❶ Garantipensionen måste ges en nivåhöjning och utvecklingen vidare måste följa kostnadsutvecklingen.

❷ Folkpensionsanstaltens ersättningssystem bör utvecklas till exempel genom att slå samman avgiftstak och fördela självriskandelen, inte genom att avskaffa ersättningen.

❸ Vi följer prisutvecklingen på för basvaror och gör indexhöjningar i socialbidraget oftare vid behov.

Vi ser till att bevara pensionernas köpkraft. Pensionsinkomstavdraget och arbetsinkomstavdraget för arbetande pensionärer ska höjas.

❹ Jo.

HEMMET

❺ Närståendevård är ofta det mest humana alternativet för den som vårdas, men också mer kostnadseffektivt än institutionsvård. Stödet bör göras skattefritt, kriterierna för stödet förenhetligas över hela landet och stödnivån höjas.

❻ Anhörigvårdarens förmåga att klara sig bör stödjas med lediga

dagar, kostnadsfria hälsokontroller, lokalt tillämpade gratistjänster och individuellt stöd. Det måste bli lättare att kombinera arbete och närståendevård.

VÅRD OCH OMSORG

❼ Det finns ingen genväg att gå. Lösningen är att utbilda flera vårdare, lönenivån måste bli konkurrenskraftig och antalet vårdare ökas.

❽ Vi måste utbilda flera läkare. Dessutom bör de administrativa uppgifterna överföras till annan personal så att läkarna har mer tid för patienten. För att förkorta vårdköerna och möta framtida vårdbehov behöver den offentliga sektorn parallella tjänster inom privata och tredje sektorn. Genom FPA-ersättningssystemet för privat vård förbättras tillgången till sociala tjänster och behandlingsköerna kortas; därför måste systemet underhållas och utvecklas, till exempel genom att förena avgiftstaken.

perioden har folkpensionen höjts med över hundra euro från nivån år 2019. Det behövs fortfarande höjningar av folk- och de små arbetspensionerna.

❹ Beskattningen av pensioner måste bli mer rättvis. Vänsterförbundet vill reformera skattesystemet så att det slutliga målet är att beskatta alla inkomster enligt en progressiv skatteskala. Löner, pensioner, kapitalinkomster, arvoden och andra inkomster skulle behandlas på samma sätt. Som första steg bör beskattningen av pensioner och löner harmoniseras.

HEMMET

❺  Bostäder till ett rimligt pris är en av våra viktigaste målsättningar. Bostadsstödet kostar staten flerfalt mer än bostadsproduktionen. Detta förhållande måste ändras. Alla borde ha råd att hyra eller köpa sin egen bostad. Det är nödvändigt att öka den icke-vinstinriktade bostadsproduktionen. Eftersom hyresnivån, särskilt i tillväxtcentra, är oöverkomlig för många, är fler bostäder den viktigaste åtgär-

❻ Den ersättning som betalas för närståendevård bör höjas med 20 procent. Arbetsavtalslagen bör reformeras så att ledigheten för närståendevård förlängs till minst 10 dagar per år och att det finns tillräcklig ersättning för inkomstförlust på grund av ledighet.

VÅRD OCH OMSORG

❼ Vi måste se till att arbetstagare i branschen har möjlighet att utföra sitt arbete bra. Detta kräver tillräcklig personal. Kravet på att gradvis öka antalet vårdanställda är en bra början. Vi måste se till att ledarskap och arbetsförhållanden är i skick så att vårdpersonalen kan utföra sitt arbete väl. Vi bör också sträva efter att höja lönenivån inom branschen. Vi måste se till att det finns tillräckligt med utbildningsplatser inom dessa områden i framtiden.

❽ Det är viktigt att läkarnas arbetsförhållanden är i skick och att man på hälsostationerna kan utföra bra arbete utan svår etisk belastning. På lång sikt måste vi se till att hälso- och sjukvårdssystemet fungerar mer jämlikt och att man satsar på kompetens och resurser inom primärvården. Läkarna måste få koncentrera sig på sitt arbete, stödfunktioner kan skötas antingen digitalt eller av assisterande personal.

Sture Fjäder, ordförande för Samlingspartiets svenska organisation, svarar:

PENGAR ❶ Garantipensionen kan möjligtvid höjas lite under nästa valperiod.

❷ Självrisken är för hög och de avskaffade FPA-avdragen för läkarbesök och sjukvård bör återinföras. Vidare bör individen få en servicesedel till privat läkarvård om inte hen får service inom sju dagar till bashälsovård och inom 30 dagar till specialistvård.

❸ Det behovsprövade socialskyddet bör komma in och ersätta utgifter i vardagen.

❹ Straffskatten på pensioner över 47 000 euro per år bör tas bort. Skatten togs i bruk 2013 och skulle vara tillfällig. Dessa människor har betalt stor skatt på sin lön och betalar även hög skatt på sin pension.

HEMMET

❺  Serviceboendet bör utvecklas inom välfärdsområdena och en äldre ska ha rätt att bo i sitt hem så länge hen önskar. Därför bör hemservicen vara i skick.

❻ Närståendevårdarnas arbete är underskattat av samhället. De borde ekonomiskt ersättas bättre än nu. De avlastar det allmänna genom sitt arbete.

VÅRD OCH OMSORG

❼ Finlands arbetskraft krymper. Vi behöver mer färdigt utbildad arbetskraft utifrån. En del av framtidens vårdare är födda annanstans.

❽ Jag skulle ändra på reformen så att välfärdsområdena upprätthåller servicen, men produktionen av tjänsterna sköts av olika aktörer. Det skulle sudda ut gränsen mellan offentligt och privat. Den som bäst klarar av att producera tjänsterna till ett visst pris får jobbet. Det vill säga nuvarande privata aktörer skulle i större grad få komma med och producera bashälsovården. Se nästa sida...

Sarianna Mankki, politisk planerare hos De gröna, svarar så här:

PENGAR

❶ Vi vill gradvis höja garantipensionen och andra sociala förmåner med 100 euro per månad, med första steget på 50 euro.

❷ Vi vill kombinera och fördela avgiftstaken så att ingen självrisk är orimlig och betalningarna är fördelade över hela året.

❸ Vi vill bland annat skapa en hobbygaranti för äldre, så att varje äldre person har rätt till träning eller annan hobby.

❹ Beskattning av pensioner bör betraktas som en helhet där hållbarheten för hela pensionssystemet idag och för kommande generationer samt kostnaderna för att tillhandahålla social- och hälsovårdstjänster till äldre beaktas.

HEMMET

❺ Tillgänglighet bör främjas både till befintliga bostäder och tjänster samt i nypro-

duktion.

❻ Vi vill höja a närståendevårdarersättningen så att minimilönen för vård skulle vara minst 500 euro per månad och minimilönen för tunga övergångsperioder skulle vara minst 1000 euro per månad. Dessutom vill vi säkerställa att vårdare har rätt till ledighet.

Vi vill också möjliggöra användning av partiell vårdledighet för anhöriga till personer över 75 år. Anhöriga blir lätt utmattade när de tar hand om exempelvis åldrande föräldrar. Vårdansvaret läggs särskilt på kvinnor, vilket också är viktigt att ändra på genom att påverka samhälleliga attityder.

VÅRD OCH OMSORG

❼ Vi vill förbättra tillgängligheten, stabiliteten och attraktiviteten för yrkesverk-

samma inom social- och hälsovårdssektorn genom att förbättra lönen och arbetsförhållandena med ett program som sträcker sig över flera regeringsperioder. Dessutom vill vi öka antalet platser vid högskolorna och starta ett rekryteringsprogram för att anställa yrkesverksamma från utlandet och erbjuda dem språkutbildning redan i avreselandet. Vi måste avskaffa tillgänglighetsbedömningen och sänka inkomstgränserna för familjeåterförening för att tillåta att vårdare från utlandet kan ha med sina familjer.

❽ Läkarbristen måste åtgärdas framför allt genom att locka läkare till den offentliga sektorn. Läkarna måste kunna fokusera på sitt arbete, så det behövs fler assistenter, sekreterare och städare. Tjänsterna och mottagningarna bör utvecklas enligt en modell med egenteam, så att kundrelationerna blir mer permanenta.

FOTNOT: Sannfinländarna svarade inte på God Tids frågor.

SVENSKA SENIORER – NÄRA DIG

Vi vill mötas med respekt och bibehålla möjligheten att engagera oss och ha inflytande i samhället.

SENIORKANDIDATER I NYLANDS VALKRETS

Minister och jordbrukare “Ett säkert återval i osäkra tider“

THOMAS BLOMQVIST RASEBORG

Dipl.ing. “Ny energi till riksdagen“

Jurist “För ett hållbart Finland“

Pol.mag. “Trivsel - Trygghet - Tolerans“

Ped.mag., vicerektor “God utbildning, rikt kulturutbud och en fungerande socialoch hälsovård“

Företagare, journalist “Så bra som möjligt, för så många som möjligt“

Psykiater “Ingen hälsa utan psykisk hälsa“

I utmanande tider behöver vi stabilitet, trygghet, framtidstro och framförallt varandra. Jag är redo att ta ansvar även i fortsättningen.

KRISTIAN REHNSTRÖM* VANDA

MICAELA RÖMAN SIBBO

KRISTIAN WAHLBECK HELSINGFORS VALKRETS

KARIN CEDERLÖF* ESBO

NINA AF HÄLLSTRÖM RASEBORG

PATRIK KARLSSON VANDA

MOD OCH ERFARENHET BEHÖVS I RIKSDAGEN

Anna-Karin Tötterman

Egentliga Finlands valkrets tötterman.fi

Patrik

Steven Frostdahl Vasa valkrets stevenfrostdahl.com

Betalare: Kandidaternas stödföreningar

SVENSKA SENIORER – NÄRA DIG

Svenska seniorer betonar vikten av att kunna åldras tryggt och med fortsatt oberoende. Vi vill mötas av respekt och även ges chans att engagera oss och ha inflytande i samhället. Vi önskar att alla ska ha möjlighet till ett säkert och aktivt liv på äldre dagar.

TERHI VÖRLUND-WALLENIUS Med.lic., Hälsocentralläkare

KJELL WENNSTRÖM

Filosofie magister, senior Jag vill jobba för en stark offentlig hälsovård, ett välfungerande skolväsen, ett brett kulturutbud och ett tryggt och jämlikt samhälle.

val.sfp.fi/terhi-vorlund-wallenius

Egentliga Finlands valkrets FRAMÅT

Jag vill få äldreomsorgen att fungera när de stora åldersklasserna efter krigen börjar behöva vård och omsorg – jämlikt på båda språken.

val.sfp.fi/kjell-wennstrom

Karlsson Nylands valkrets

HANS

KARIN CEDERLÖF

Jurist med sakkunskap om äldres rättigheter

Fullmäktigeledamot

Hela regionens röst

SNELLMAN 56

i Esbo och i Västra Nylands välfärdsområde, styrelseledamot i HUS

Kandidat i Nyland

Annonsernas betalas av: Stödgruppen för Hans Snellman

I RIKSDAGEN SKULLE JAG ARBETA FÖR ATT:

• äldre har tillgång till service för att klara sig hemma, såsom färdtjänst och fungerande hemvård

• öka antalet platser på serviceboenden och vårdhem

• hälsocentralerna ges resurser så att alla får vård inom rimlig tid

• bekämpa bristen på personal i hälso- och sjukvården

• skapa goda förutsättningar för närståendevårdare att vårda sina anhöriga

Var gärna i kontakt! E-post: karin@karincederlof.fi.

Annonsen betald av kandidatens stödgrupp

SVENSKA SENIORER – NÄRA DIG

Svenska seniorer betonar vikten av att kunna åldras tryggt och med fortsatt oberoende. Vi vill mötas av respekt och även ges chans att engagera oss och ha inflytande i samhället. Vi önskar att alla ska ha möjlighet till ett säkert och aktivt liv på äldre dagar.

SENIORKANDIDATER I ÖSTERBOTTENS VALKRETS

Lantbrukspolitisk sakkunnig

“Service på eget modersmål på lika villkor“

CHRISTOFFER INGO KORSHOLM

Lantbruksföretagare

“De äldre skall få en värdig tillvaro i sin hembygd “

Riksdagsledamot

“Jämlik hälso- och socialvård samt äldreomsorg“

Regionchef

“Samhällspåverkare med ett brett kontaktnätverk“

Riksdagsledamot

“En värdig ålderdom är en grundrättighet“

Riksdagsledamot

“Våra äldre är en resurs som vi måste bli bättre på att ta till vara “

Överkomissarie

“Prioritering på säkerhet och trygghet, företagande och sysselsättning samt välfärden“

RAINER BYSTEDT VÖRÅ

ANDERS NORRBACK NÄRPES

HANS SNELLMAN KARLEBY

MIKKO OLLIKAINEN MALAX

JOAKIM SANDBACKA KRONOBY

JOAKIM STRAND VASA

tvivel till våra mest aktiva unga politiker Han sätter sig in i fråga som frågaoch det finns många frågor på hans palett''

''Henrik

Annonsen är betald av stödgruppen för Sandra Bergqvist

hör utan

GILLA GRANBERG gilla

Svenska pensionärsförbundets styrelse har formulerat ett nio punkters program avsett för kandidaterna i årets riksdagsval. Styrelsen fäster särskild vikt vid de fattigaste pensionärernas ekonomi och vid behoven inom vård och omsorg.

val.sfp.fi

1. All samhällsservice måste kunna ges på båda nationalspråken. I takt med stigande ålder finns risk för att språkkunskaperna försämras och då är det avgörande för hälsan att man kan bli mottagen och förstådd på sitt modersmål.

2. Det finns en fattigdom bland pensionärer som inte är acceptabel. Det är inte rimligt att någon skall leva på t.ex. garantipensionen (922,42 euro). En korrigering av garantipensionen

uppåt bör ske i början av kommande regeringsperiod.

3. För många äldre utgör medicinkostnaderna en alltför stor utgift. Taken för medicin, klientavgifter och resor bör sammanslås till ett tak exempelvis 950 euro per år. Detta bör ske under kommande regeringsperiod.

4. Äldre människor som bor tillsammans är vana att ta hand om varandra. Men i situationer där den ena kräver mycket omsorg blir det i längden betungande. Det behövs ett bättre stöd (både ekonomiskt och genom avlastning) för alla närståendevårdare.

5. Målsättningen att bo hemma kräver att stödsystemet för flytt till centrum och renovering av omoderna hem utvecklas. Dessutom bör byggandet av bostäder som skapar hindersfrihet, trivsel och gemenskap utökas.

6. Äldre personer är beroende av att samhällets service fungerar. Tyvärr råder

brist på personal inom äldreomsorgen och hemvården. Under den kommande regeringsperioden bör en satsning på dessa områden ske varje år.

7. Digitaliseringen i samhället går framåt i snabb takt. Detta leder till en allt större marginalisering, speciellt bland äldre. Det behövs en nationell servicekanal för dem som inte använder digitala tjänster.

8. Förebyggande vård och rehabilitering ger bra avkastning och ger ett mindre tryck på specialsjukvården. Kommunerna har ansvar för det förebyggande arbetet och måste få ekonomiska förutsättningar för att skapa en god livsmiljö.

9. De äldre är mer eller mindre beroende av FPA-taxi och färdtjänst för sina vårdbesök. Alltför många klagomål visar på uteblivna tjänster och därför måste systemet förbättras omedelbart.

Riksdagen inifrån

med Sfp i opposition

bok

◗ Efter tre årtionden som journalist verkade pol. mag. Henrik Stenbäck under åtta år fram till pensioneringen som Svenska riksdagsgruppens generalsekreterare. Med nyhetsreporterns blick fick han uppleva riksdagsarbetet inifrån.

I boken Fyra år i opposition 2015-2019 ger Stenbäck en intressant inblick i Svenska folkpartiets ”ökenvandring” efter 36 oavbrutna år som regeringsparti. Utöver den interna omställningen inom Sfp handlar det om en politiskt färgstark tid kring tre S: Sipilä – Soini –Stubb.

Turerna kring regeringsbildningen 2015 är spännande läsning. Varför ställdes Sfp utanför? Var det Juha Sipilä (C) eller Timo Soini (Sannf) som fällde avgörandet?

Den första krisen för Juha Sipilä kom redan hösten 2015 då han hotade ”gå

till presidenten”. Det gällde kampen mellan C och Saml om vårdreformen. Stenbäck skildrar dygnet då rent av en finansministerpost för Carl Haglund hägrade. Så blev det ju inte. Den andra sto ra krisen var Sipiläs berömda U-sväng på vägen till Gull randa 2017, då Sannfinlän darna valt Jussi Halla-aho till partiordförande men Timo Soinis utbrytargrupp fortsatte i regeringen.

Den nya situationen i opposition ställde Sfp inför en utmaning att analysera sin roll men också en möjlig het att skärpa sin profil. Lin jen blev att man valde sina strider noga och höll låg pro fil däremellan.

Till utmaningarna bidrog att partiet fick ny ordförande under de fyra åren. Vid par tidagen 2016 efterträddes Carl Haglund av Anna-Ma ja Henriksson I partiets gruppanföran den fokuserade man på saker som nedskärningar i utbild ning, på nordiska och samis

ANDERS PORTIN

Bästa läsare!

När man själv, som jag, är några år över 60, så börjar man få perspektiv på livet. Perspektiv, erfarenhet och insikt.

Dels om att pensionen är ganska mycket mindre än lönen, men också om att det är viktigt att välfärdssamhället fungerar, att seniorerna inte glöms bort då service och olika datasystem byggs upp och att det är betydelsefullt att ha en vettig och givande sysselsättning också efter arbetslivet.

Det här är frågor där jag vill vara Din röst i riksdagen.

Jag vill också arbeta för att vi ska få ekonomin på fötter och att vi minskar på underskottet i statsbudgeten. Det är en förutsättning för vårt välfärdssamhälle.

Annars ger vi inte våra barn och barnbarn samma möjligheter som vi har fått. Tyvärr behövs det svåra beslut om nedskärningar för att minska skuldsättningen, men framförallt behövs det optimism och tillväxt. Ju mera tillväxt i ekonomin, desto mindre behöver vi dra åt svångremmen.

Våra förnybara naturresurser, främst skogen, vårt kunnande inom cirkulär

ekonomi och det att vi har tillräckligt med förmånlig och klimatsmart energi är vägen framåt. Finland kan bli världsledande inom framtidens teknologi och den gröna omställningen. En verklig win-win situation där såväl vår export, vår ekonomi och miljön vinner.

Nästa riksdagsperiod kommer att vara avgörande och det behövs erfarenhet, kunnande men framförallt engagemang och en vilja att sätta sig in i ärenden. Jag önskar Dig en skön vår!

minneslista

Riksdagsval

ʶ Anmälan om hemmaröstning ska lämnas in senast tisdagen den 21 mars 2023 före kl. 16.

ʶ Förhandsröstningen i Finland pågår den 22–28 mars 2023.

ʶ Egentliga valdagen är söndagen den 2 april 2023.

mikaela

Allt från seniordans till körsång får oss att må bra - det ska finnas mångsidigt utbud

Vi ska kunna lita på att vi får den vård och omsorg vi behöver

Vi behöver stärka primärhälsovården - hälsocentralerna ska fungera

Seniorer ska bo tryggt - nya mellanformer av självständigt boende med gemensamma sociala utrymmen och möjlighet till service bör byggas

Då hemmet inte känns tryggt ska andra alternativ finnas till handa

Det måste gå att få servicebostäder i ett tidigare skede än vad som är fallet nu Preventiva åtgärder och rehabilitering hör till en god vård

Erfarenhet, kunnande och engagemang.

Jag är din kandidat om dessa värden är viktiga

även för dig:

- barns och ungdomars välmående, kampen mot marginalisering samt mediefostran för alla

- att stödja företagare att klara sig genom svåra tider, samt att uppmuntra till grön omställning

- jämställdhet och jämlikhet

ANNONSERA I GOD TID

NIKLAS GUSEFF

It-biten: AI förändrar internet

Strax före jul blev det stora rubriker och mycket prat om AI eller artificiell intelligens i och med att tjänsten Chat GPT lanserades. Det här var på inget sett den första eller den mest imponerande AI:n som finns. Den fick många spaltmeter av några orsaker, dels är den öppen och tillgänglig för alla, gratis.

Dels är den gjord, just så som namnet antyder, för att chatta, föra en mänsklig konversation. Inför julen var det många som prövade Chat GPT, det fanns skribenter som prövade låta AI:n skriva tidningskolumner (ingen fara, den här artikeln är inte skriven av en maskin). Någon prövade skriva julklappsrim med hjälp av AI:n. Samtidigt som Chat GPT var en konversationsstartare så restes frågor om dagarna är räknade för riktiga skribenter, författare och om inte hela skolvärlden nu är dömd att misslyckas då en robot kan skriva alla uppsatser?

Vi börjar med att lite fundera på vad AI är och vad det betyder? Robotar har vi hört och sett en hel del av,

program, den följer givna instruktioner och vid en given situation gör den alltid på samma sätt. Men en robot kan ha väldigt många olika saker som påverkar hur den gör, så det kan se väldigt olika och smart ut.

Det som skiljer AI från en robot är att AI kan lära sig från sina fel och med tiden lär sig bättre lösningar. Man kunde kanske jämföra det med ett barn som lär sig cykla. Det krävs mycket övning och att man faller många gånger innan man får grepp på cyklandet.

När en artificiell intelligens byggs upp talar man ofta om att man har tre faser, inlärning, validering och testning. Förenklat kunde man ge som exempel att man vid inlärningen visar upp tusentals bilder på katter, hundar och kaniner och berättar samtidigt vad bilderna föreställer. I valideringsfasen tar man sedan andra bilder av dessa djur och ber AI:n försöka gissa rätt, samtidigt berättar man om det blev rätt eller fel. I det sista skedet, testningen ger man helt slumpmässiga bilder och ber AI:n hitta hundar, katter och kaniner.

I dessa bilder kan det alltså finnas också helt andra saker. Beroende på hur vältränad AI:n är blir resultaten bättre eller sämre. Med tiden, förutsatt att man fortsätter att lära AI:n så kommer den att

Fimbulsommar

◗ Framtidshistorikern S. A. Gorna berättar för Tölöwikens pensionärer om fimbulvinter och om kommande tider. Fimbulvinter betyder i nordisk mytologi tre vintrar utan någon sommar emellan.

Men framtiden ser helt annorlunda ut, det blir fimbulsommar, somrar utan vinter emellanåt. Hela tiden.

Fimbulministeriet skolar upp oljepalmfarmare och risbönder som ersätter rågoch havrebönder. En framtida Zacharias kanske skriver att Storkyro palmer och Limingo risfält ha ej sin like i bredd eller längd. Sandstranden vid Yyteri (nära Björneborg på vischan) blir kokospalmplantager.

Sinebrychoff grundar

bli bättre och bättre på att känna igen dessa djur, kanske man också med tiden kan introducera olika rasers katter och hundar som den lär sig särskilja.

I själva verket har vi en hel del artificiella intelligenser runt om oss redan idag, vi kanske bara inte tänker på det. Många hemsidor erbjuder någon form av chattrobot för att hjälpa sina kunder med de vanligaste frågorna. Tyvärr brukar de inte vara väldigt intelligenta, du måste ställa väldigt tydliga och enkla frågor för att den skall förstå, det är i alla fall min erfarenhet. Facebook och Instagram använder AI för att sålla ut falska nyheter, skräp och lurendrejare, också här kanske vi har lite delade åsikter om hur bra det lyckas?

Har du prövat att ge röstkommandon till din telefon?

Siri, Alexa eller Google, alla vill de hjälpa oss i vardagen så vi bara behöver säga vad vi önskar oss. Bakom dessa ligger mycket avancerade AI-maskiner. Redan för att kunna analysera och förstå våra ord krävs mycket smarta AI-system. Har du dessutom märkt att du kan söka bland dina bilder på telefonen genom att skriva sökord, även om du aldrig har gett en beskrivning på dina bilder?

Pröva att söka bland dina bilder på till exempel ”strand” eller ”röd blomma”, du kom-

mer att bli förvånad över hur bra resultat du får. Kanske du nu ser parallellen till exemplet med att lära en AI känna igen olika djur från bilder?

Tillbaka till Chat GPT, är undervisningen dömd att misslyckas? Återstår att se, men det tror jag inte. Inte gick matematikkunskapen under bara för att räknemaskinerna kom in i klassrummet, eller internet. Det gäller bara att anpassa undervisningen till omgivningen, kanske kunskapen att kunna analysera en AI-text eller ge korrekta instruktioner till en AI för att få en uppsats skriven är det barnen behöver lära sig mer om?

Vi kommer säkert att se och höra mycket om artificiell intelligens ännu och den kommer att bli en del av vår vardag, så som radion, televisionen, internet och många andra banbrytande saker också blivit. Än så länge har AI en hel del att lära sig och det gäller oss också!

Har du redan pratat med Chat GPT?

Erik Jansson frilansskribent

midsommarens specialerbjudande. Vintersemestrarna till korallreven på danska västkusten drar väldiga turistskaror.

iskubsfabriker så att de kan sälja Päijännevattnet till högre kilopris.

Kungliga Vetenskapsakademien kommer ut med ett nytt Nobelpris, Fimbulpriset, för väderleksuppfinningar.

Skolornas resor blir med kort varsel bussresor till Kilpisjärvi eller Saariselkä om det råkar komma ett ordentligt snöfall där, ungefär vartannat år. Visst ska barnen se snö och försöka med äkta snöbollskrig som man annars ser endast på youtube. De hittar nog på att snötvätta andras ansikten.

Lidl importerar äkta snöbollar från Grönland som

Åka skidor kan övas i kylda bergstunnlar här och där i landet. De kyls alla ned med elektricitet till negativt elbörspris när det stormar. Ishallarna består för ishockey är ännu mer inomhussport än på 2020-talet. Nabbdäck finns i bilmuseet.

Men om det ändå skulle komma snö så gör man som USA och England. Flygfälten stängs, gamla plogar i transportmuseer avrostas, snöslungor i diverse vedlider oljas och så använder man snökedjor. Skolor, kontor och fabriker stängs, både hjärtkirurger och skorstensmurare distansarbetar men någon extra semesterdag blir det inte efter distansjobbslärdomarna från coronaepidemin.

Åbolands tryggaste val Turunmaan turvallisin valinta

"Folkets röst – Kansan ääni"

Må Bra-resa till Madeira får en uppföljare

Svenska pensionärsförbundets första Må bra-resa blev en succé. Resenärerna fick njuta av en vecka med behagligt väder och massvis med hälsobringande aktiviteter.

Må bra-resan gick till Madeira i november ifjol och hade deltagare från flera av våra pensionärsföreningar.

Madeira, även kallad Atlantens pärla, är en idyllisk ö som tillhör Portugal. Ön är en evigt grönskande trädgård i Atlanten och erbjuder sina besökare en storslagen natur med rik blomsterprakt och fantastiska vyer. Madeira har ett jämnt och behagligt subtropiskt klimat med ljumma temperaturer året runt.

Gruppen fick njuta av en vecka med behagligt väder, rätt mycket moln men temperaturen låg mellan 22 och 27 grader och endast en regnskur under veckan.

Hälsocoachen Kitty Seppälä var ledare för resan – Kitty är bekant för många bland annat från Spänst i benen-kurserna. Som hjälprese-

ledare fungerade Monica Grunér från Åland.

Höstens aktivitetsresa var en resa där deltagarna skötte om kropp och sinne. Under veckan hade grup-

pen ett omväxlande program med bland annat Kittys ledvänliga stärkande gympa med aktiv stretching, mental och emotionell workshop under Kittys handledning, simning

i utomhusbassänger, vandringar av olika svårighetsgrader och längd, specialvandring längs stranden till fiskebyn Camara de Lobos, byn som är känd för att Winston Chur-

chill besökt byn, promenad uppför en konditionskrävande backe för att beundra Funchal ”by night”.

En del resenärer valde att göra en dagstur på Atlanten med katamaran och fick se både valar och delfiner samt beundra vackra vyer över Madeira från havet. Många doppade sig och simmade i havet, som visade sig från sin bästa sida med endast små vågor denna soliga dag.

Vi bodde på fyrstjärniga Hotel Alto Lido, ett modernt hotell med bra läge i utkanten av huvudorten Funchal och med promenadavstånd till havsvattenpoolerna. Hotellet har inomhuspool samt en uppvärmd utomhuspool och spafaciliteter. Hotellet erbjuder modernt inredda rum och lägenheter med balkong.

Även detta år planeras en Må bra-resa till Madeira med Kitty & Monica. Vi har redan många förhandsbokningar till resan som är bokad till 23-30 oktober så ifall resan intresserar lönar det sig att boka i god tid. Välkommen med på årets Må bra-resa till Madeira!

Kitty Seppälä, Monica Grunér och Inger Holmberg

Veckan bjöd på ett omväxlande program med bland annat Kittys Seppäläs ledvänliga stärkande gympa och aktiv stretching, mental och emotionell workshop samt uppfriskande simturer. Monica Grunér

Till Småland med Morelius

I juni är det dags igen för en ny ”Morreresa” till Sverige.

Småland är årets mål och under turen i försommarfagra Vätternbygden blir det minsann ingen brist på kulturupplevelser.

– Vi har två starka damer i täten, om än mycket olika: Astrid Lindgren och den heliga Birgitta, säger Bernt Morelius. – Men många andra kulturpersonligheter och många spännande miljöer ryms med i kavalkaden. Astrid Lindgrens födelsegård Näs i Vimmerby är precis den miljö vi känner igen från hennes berättelser.

En specialvisning av barndomshemmet väntar. Astrid Lindgren var faktiskt släkt med Albert Engström, vars födelsehus i Hult också är ett givet mål. Vidare presenteras kvinnosakspionjären Ellen Keys berömda jugendhem Strand vid Vättern. Efter två nätter med idylliska Eksjö som bas går färden via Andrémuseet i Gränna och Alvastra klosterruin

till Vadstena och det mäktiga renässansslottet uppfört av Gustav Vasa. I Vadstena bjuds på historiskt nattkvarter på Vadstena Klosterhotell som ligger i delar av heliga Birgittas gamla kloster. Granne med hotellet ligger Vadstena klosterkyrka med heliga Birgittas grav.

Frukost på Vadstena Kungshus inleder hemfärdsdagen och så blir det besök på Verner von Heidenstams herrgård Övralid och Sveriges äldsta kurort Medevi Brunn.

Bernt Morelius samarbetar med researrangören Ola Olsson vars Mejt Resor står för reseupplägget. Morelius och Olsson delar filosofin att resor ska vara så mycket mer är transport och bekväm

Res med SPF Österbotten

17.9 – 1.10 (15 dagar)

På denna resa får du njuta av det bästa Andalusien har att erbjuda tillsammans med SPF. Vi bor på 4-stjärnigt hotell nära stranden mitt i det som beskrivs som en av de mest genuina städerna på Spaniens sydkust. Här finns stort utbud av aktiviteter och kultur.

Utresa 17.9.2023 från Helsingfors till Malaga kl. 15.15 med ankomst till Malaga kl. 20.00. Transfer till Almuñécar (en timme) beräknad ankomst kl 21.00. Returresa 1.10.2023 från Malaga kl. 11.05 med ankomst till Helsingfors kl. 16.40. Frukost på hotellet före avresan till flygplatsen.

Pris från Helsingfors: 1335 € per/person i dubbelrum

Enkelrumstillägg: 280 € (begränsat antal)

I priset ingår:

Flygresa t/r med Norwegian På flyget ingår 2 bagage á 23 kg + handbagage under stol 30*20*38 cm

Hotellboende på Bahia Almuñécar med frukost och middagsbuffé alla dagar

Transport Malaga flygplats – Hotellet t/r Stadsvandring i Almuñécar

1 utflykt "Ut i det blå" 1 lunch

Researrangör: Sundqvist Travel Partner.

Mera info: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 eller Britta Andtfolk tfn 045 139 3210 Boka via osterbotten.spfpension.fi eller SPF:s kansli i Österbotten 040 5748919 eller e-post till spf.osterbotten@spfpension.fi. Reservation för ändringar i resornas program eller pris. Resorna genomförs ifall omständigheterna tillåter. Vi följer kontinuerligt med utvecklingen av pandemin och världsläget.

www.osterbotten.spfpension.fi

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

inkvartering.

– Resor ska bjuda på ett mervärde av kunskap, upplevelser och överraskningar, tycker Morelius. Själv har han som känt ett brinnande intresse att sprida kunskap om ting, miljöer och forna tider.

Mejt Resor sköter allt det omfattande praktiska när Morre tar fram lockande resmål för sin busslast kulturhungriga Sverigefarare.

Måndagen den 5 juni klockan 17 avgår Silja Symphony från Helsingfors med årets resenärer. Kontakta Inger Holmberg, tfn 0405952992 eller e-post inger. holmberg@spfpension.fi

RESOR

SPA/HÄLSORESA

PÄRNU TERVIS

ESTLAND

26.4 - 2.5.2023

Halvpension 555€

Helpension + 50€

BUSS-BÅT-HELPENSION

LÄKARBESÖK-

6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET

(3 BEH. PER DAG)

RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS

0440 524911 partours@parnet.fi

Vi har Finlands största utbud av paketresor på svenska.

Köpenhamn & Tulpanfestival på Gavnø slott

med Finnlines London & Abba Voyage 17-21.5

Jesus Christ Superstar 5-9.7 på mäktiga Dalhalla

Solskensön Bornholm

6-12.7 med Köpenhamn Geiranger - Trollstigen 15-20.7

6-8.6 Kryssning till Stockholm med besök till Öster Malma slott och Trosa

10-13.7 Allsång på Skansen

2-6.8 Upptäck Nynäshamn

3-7.9 Estland, Lökvägen

21-24.9 Änglagård på Oscarsteatern, Sthlm

9-12.11 Moulin Rouge China Teatern, Sthlm

Frimanresor.fi

Tel Bussar 019 - 248 1004

Tel Resor 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

Ett urval av kommande resor

Holland med Keukenhof och Blomstertåget 19-27.4

Alsace & Champagne 14-23.5

Carola – 40 år sedan Främling, Stockholm

Bottenhavet runt 27-29.5 & 30.7-1.8

Åland med Skärgårdsfärjorna

13-15.6

Visby – rosornas stad, Gotland 15-20.6

Mer info om alla våra resor på hemsidan!

www.ingsva.fi

info@ingsva.fi

Tel.nr. 06-7811 703

Påsken i Riga

Almuñécar hösten 2023

Av Eric Idle och John du Prez • Regi: Jermo Grundström • Översättning: Adde Malmberg / Hugo Carlsson • Näytelmäkulma – Nordic Drama Corner Oy

presenterar

Maj-Britt Paro

Bernt Morelius.

Pubträffar, vinprovning och seniorbio satte fart på Åbo Svenska Pensionärsklubb

Det går inte att ta miste på att Åbo Svenska Pensionärsklubb har drag under galoscherna. Ifjol växte klubben med 43 medlemmar till 419.

God Tid gästar Åbo Svenska Pensionärsklubb en vinterdag i mitten av februari. Klubbmedlemmarna har samlats till en PUB-träff på den populära bryggerirestaurangen Koulu, eller Skolan, vid Eriksgatan i centrum av Åbo.

Föreningens pubmästare Henning Grönroos hälsar alla hjärtligt välkomna när gästerna hittat fram till historieklassrummet.

Åbo Svenska Pensionärsklubb ordnade den första PUB-träffen på Skärgårdsbaren, som namnet till trots, ligger mitt i Åbo för knappt två år sedan. Den första träffen lockade 12 besökare och sedan dess har det bara rullat på. Undan för undan har pubgästerna blivit fler.

Henning Grönoos berättar att man träffas och umgås under rätt fria former i ett par timmar.

Dagen innan God Tid hälsar på har de åboländska föreningarna tagit mått på varandra i Svenska pensionärsförbundets frågesportsmästerskap. Åbo Svenska Pensionärsklubb segrade i den åboländska uttagningen, men det finns naturligtvis anledning att utvärdera resultatet. Sagt och gjort pubgästerna kastar sig över de svåraste frågorna.

Åbolaget missade bland annat på frågan om vilka huvudstäder som ligger vid Rio de la Plata i Sydamerika.

– Evert Taube sjunger ju om Rio de la Plata i en av sina visor, säger Inga-Lill Karlsson.

– Jag vet, men inte tror jag att Evert Taube visste var han var, replikerar Henning Grönroos.

Inga-Lill Karlsson blir inte honom svaret skyldig.

–Nog visst han allt var han var, inflikar hon.

Så går det på fråga för fråga.

I det segrande laget tävlade IngaLill Karlsson, Bengt Sandell och Sven-Olof Lindholm.

– Det harmar mig att jag inte kom på vilken seriefigur som Carla och Vilhelm Hansen skapat. Jag har läst Rasmus Nalle hur många gånger som helst för mina barn när de var små, säger Bengt Sandell som är ordförande i Åbo Svenska Pensionärsklubb.

Mycket på gång

Det formligen sjuder av aktivitet i Åbo Svenska Pensionärsklubb denna vinter. Parallellt med PUB-träffen på bryggerirestaurangen pågår

samma dag ett stickcafé i samarbetet med Åbo svenska församling.

Åbo Svenska Pensionärsklubb har med PUB-träffar, vinprovning och seniorbio förnyat det traditionella utbudet rejält och fått bra respons från medlemmarna.

Seniorbio har blivit en verklig succé och som mest samlat 150160 biobesökare.

Margita Vainio berättar att de efter coronapandemin sökte utvägar för att locka ut dem som redan var medlem och framför allt nå nyblivna, yngre pensionärer.

Margita Vainio kontaktade

Finnkino i Åbo och undrade om

det går att hyra en hel föreställning dagtid. Det gick bra.

Gensvaret har varit över förväntan.

– Någon av besökarna har tackat och sagt att inte blir det av att gå på bio på egen hand. En hade inte varit på bio sedan Okänd soldat visades, säger Margita Vainio.

Utöver en bra film till priset 7 euro och 50 cent bjuder föreställningarna på otaliga möten med gamla och nya bekanta.

Så blir det lätt i en stad där många finlandssvenskar arbetat på Åbo Akademi eller Åbolands sjukhus.

– Det har säkert en viss betydelse att det är en föreställning enbart för oss pensionärer.

Margita Vainio har aktivt valt bort aktionfilmer ur utbudet. Istället har man hunnit se filmer som Fadern, 23 promenader, Kupé nr 6, Tryffeljägarna från Piemonte och Tove.

Nya bekanta

Vid ett av borden i historieklassrummet hittar vi Matti och Marica Saloranta i samspråk med Gunveig Jörkell. Salorantas flyttade från Hangö till Åbo för 2,5 år sedan och upptäckte rätt snabbt Åbo Svenska Pensionärsklubb.

– Man måste gå ut när man flyttar till en ny stad. Inte kommer någon och ringer på dörren, säger Marica Saloranta.

PUB-träffarna är ett bra tillfälle att skaffa nya bekantskaper. Tröskeln till att sticka sig in är låg.

Vid grannbordet sitter Jan-Peter Kullberg, Karl-Erik Nyman, Ralf och Maj-Britt Westerén och JanÅke Törnroos och försöker rangordna de viktigaste uppfinningarna i mänsklighetens historia. Det är pubmästaren Henning Grönroos som kastat ut den frågan utgående från att åttaåringar i en skola fått frågan och besvarat den med mobiltelefonen.

– Du ser vi har mycket på gång här, säger Jan-Peter Kullberg.

– Hjälp mig vad ska jag skriva, fortsätter han med ett leende. Jag skriver öl. Jag är lite rabulist, avslutar han.

Jan-Peter Kullberg, som representerar Åboklubben i förbundsstyrelsen gillar frågesport och funderar på hur man kunde utveckla konceptet med 2-3 frågesportträffar i klubben. Det kunde påminna lite om På spåret.

Text och foto: Markus West tips

Föreningen

ʶ Åbo Svenska Pensionärsklubb vågar pröva nya grepp; pubträffar, vinprovning och seniorbio.

ʶ God Tid kommer under året att göra en rad föreningsreportage, gärna om nya, lyckade satsningar som kan inspirera andra föreningar och locka nya medlemmar.

ʶ Sänd gärna in tips till redaktionen om din förening har något på gång: markus.west@ spfpension.fi

Jan-Peter Kullberg (t.v.) Henning Grönroos, Karl-Erik Nyman, Ralf och Maj-Britt Westerén och Jan-Åke Törnroos på PUB-träff i bryggerirestaurang Koulu i Åbo.

Matti och Marica Saloranta i färd med att rangordna världens viktigaste uppfinningar.

Bland glasblåsare och konstförfalskare

KYRKSLÄTTS PENSIONÄRER

Med en jättesemla och kaffe på Ullan Pakari i Riihimäki, inleddes Kyrkslätts pensionärers resa den här gången. Gott bröd kunde inköpas från butiken, förrän vi fortsatte färden till Iittala glasbruk och glasmuseum.

Finlands glasmuseum har fungerat i en före detta fabriksbyggnad sedan 1981, designad till glasmuseum av Tapio Wirkkala. Här finns vackert glas från olika tider. Vi fick veta, att sanden som används i glasmassan för att framställa klart glas, importeras från Belgien.

Vi förflyttade oss till fabriksbyggnaden, glasblåseriet, där de skickliga glasblåsarna framställde olika glasföremål, fascinerande. På Iittala jobbar 65 glasblåsare, plus en del tillfälligt anställda.

För alla köpglada var fabriksbutiken välförsedd.

Färden fortsatte mot Tammerfors, och Polismuséet. Det är Finlands enda polismuseum. En mångsidig utställning, som belyser polisens arbete genom tiderna. Ett fruktat och fruktansvärt föremål låg i en monter att beskåda; en bila eller bödelyxa som man avrättade människor med! På Polismuséet finns en intressant utställning som heter; ”Den färgade sanningen”.

Året i bilder i Västanfjärd

◗ Västanfjärds Pensionärsförening brinner för boule. Vintertid spelar de boule inomhus, sommartid flyttar de ut till Kalkholmen.

Därför är det välvalt att vandringspokalen från de åboländska boulemästerskapen får pryda pärmbilden på föreningens bilderbok över verksamheten 2022.

Pensionärsföreningen har under några år samlat bilder från årets verksamheter i välredigerade fotoalbum. Fjolårets album bjuder på härlig läsning. 48 sidor späckade med bilder och korta texter visar på bredden i verksamheten. Albumet är sammanställt av Gunnar Ölander, Tommy Bergström och Nina Oksanen

Elffors ny ledare för Norra Åland

NORRA ÅLANDS PENSIONÄRER

Lennart Elffors från Lemland är sedan årsskiftet ny ordförande för Norra Ålands Pensionärer efter Folke Engblom från samma kommun.

Konstbrott i Finland. Vi beundrade en stor mängd tavlor, alla förfalskade, men som såg äkta ut, med

en konstnärssignatur. Konst förfalskas på många sätt. Förfalskaren kan utgå från ett enskilt äkta

På utflykt i Tavastby

VANDA PENSIONÄRER

Ett tjugotal vandapensionärer samlades i lätt snöhalka den 26 januari i Tavastby i västra Vanda för att promenera tillsammans. Tavastby är ett tätortsområde som omges av två stora huvudleder, det vill säga Ring III i väst-/östled och Vichtisvägen till Helsingfors. Norra delen av området är småhusbetonat och där finns också Tavastkulla gård som gett området sitt namn. I den södra delen finns höghusområdet Hasselbacken som byggdes på 1970- och 1980-talen. Vid Vichtisvägen finns dessutom småindustrier. I den lugna och sommartid lummiga stadsdelen bor idag kring 9 000 personer.

Vi startade promenaden från det lokala köpcentret och kom ut på Ainovägen som i tiden bildade en led i den medeltida Kungsvägen.

Vi fortsatte en bit framåt och kom fram till Tavastby kyrka. Inne i kyrkan fick vi höra att den nya kyrkan är byggd år 1992 kring den gamla kyrkan som blev färdig år 1966.

I kyrkan lever det gamla och det nya sida vid sida. Som en kontrast till betong och glas finns det fossilavlagringar i de plattor som täcker golv och väggar. Det finns sittplatser för 300 personer, men de kan vid behov utökas till 450 plater. Kyrkan rymmer dessutom två

församlingssalar för 80 respektive 30 personer.

Från kyrkan fortsatte vi via begravningsplatsen till föreningshuset Bygård. Efter att ha vandrat en stund kors och tvärs bland husen i området kom vi slutligen fram. Den lilla fadäsen förklarades med att man tidigare har kommit dit med bil och då valt en annan rutt. Det kunde vi acceptera. Inne i festlokalen bjöd föreningen oss på kaffe och te med munkar. Därefter hade vi möjlighet att se oss omkring i byggnaden. Förutom festsalen på cirka 100 kvadratmeter finns det ett kök, garderob samt bord och stolar. Bygård passar utmärkt för olika festtillställningar som bröllop. Även många föreningar ordnar sin

konstverk eller dess konstnär. Vissa förfalskningar ska efterlikna det ursprungliga verket, andra är i själva verket andra konstnärers äkta verk som med en signatur tillskrivs en mera känd konstnär, för att höja priset. Falska bevis om konstverkets äkthet införskaffas. Tänk om man tror, att man har en äkta Pekka Halonen eller Akseli Gallen-Kallela på sin vägg, och så är det en förfalskning!

Tack till vår reseledare Sol-Britt och vår chaufför Ralf.

Text: Siv Wikström

Foto: Leif Wikström

Lennart Elffors främsta målsättning är att förbättra informationen till medlemmarna. Ett led i det är den Facebooksida för föreningen som startade i slutet av februari. Norra Ålands Pensionärer har en rad aktiviteter som samlar en hel del medlemmar, till exempel boule, vattengymnastik och kortspel. De tidigare populära danscafeerna lockar däremot inte lika många som förr. För att locka fler till dansen, och få hjälp med att betala orkestern, finns planer på att börja samarbeta med föreningen Dansens vänner.

Lennart Elffors fyller 74 år i år. Han kommer från en mindre ort utanför Söderhamn, norrr om Gävle i Sverige. Till Åland kom han redan 1977.

– Det var kärleken som tog mig till Åland. Eftersom jag är uppväxt på en mindre ort kändes den åländska småskaligheten bekant, säger han.

Lennart Elffors är sjökapten och har arbetat på färjorna mellan Finland, Åland och Sverige. Han är aktiv i äldrerådet i Lemland-Lumparland som bland annat arbetar för ett seniorboende i Lemland. Kerstin Österman-Rosenqvist

verksamhet här.

Efter besöket vid Bygård hade det börjat skymma varför ett besök till närliggande Tavastkulla gård fick bli till ett annat tillfälle. Gården fungerar idag såsom hotell och restaurang. Men gårdens vackra omgivning och välskötta park lockar också andra besökare året runt. Mary-Ann Alanne var en av besökarna som uppskattade besöken till kyrkan och Bygård. Enligt henne är de gemensamma promenaderna viktiga med tanke på den sociala samvaron. Man träffar bekanta personer som det är trevligt att diskutera med.

Text: Henrik Smeds

Foto: Per-Erik Aura

God Tid rättar

◗ I referatet från Malax pensionärers höstmöte hade två namn fallit bort i den nya styrelsen, invalda blev också Bodil Backman och Margot Edman.

Den nya styrelsen höll sitt första möte den 4 januari och valde då också inom styrelsen vice ordförande, sekreterare och kassör.

Styrelsen ser i sin helhet ut så här: Rita Udd ordförande

Anna-Lisa Silfver vice ordförande, Margot Edman sekreterare, Bodil Backman kassör, Lars Holmback medlem, Kurt Holmberg medlem och Bror Svenns medlem.

På Iittala jobbar 65 glasblåsare, plus en del tillfälligt anställda.

Vi beundrade en stor mängd tavlor på Polismuseet, alla förfalskade, men de såg äkta ut.

Ett tjugotal Vandapensionärer utforskade Tavastby i västra Vanda.

Lennart Elffors.

En resa bland barndomens föremål

PARGAS SVENSKA PENSIONÄRER

En tidsresa genom årtionden var vad ett trettiotal pargasiter begav sig på den 19 januari. Platsen för vår resa var Nostalgimuseet, som finns i den gamla kommunalstugan i Pargas. Guide på den här glada nostalgitrippen var Daniel Strömborg

Daniel grundande museet för några år sedan, då han ville att också andra än han själv skulle få återuppleva svunna tider via hans samlingar.

I museet finns ett stort antal föremål som vi kommer ihåg från vår barn- och ungdom. Det blev både glatt prat och igenkännande utrop då vi såg attiraljer som våra föräldrar och kanske våra far- och morföräldrar använt och varför inte vi själva. Den som ville kunde lyssna på gamla stenkakor på en äkta vevgrammofon. Efter besöket gick en del av oss för att styrka oss med kaffe och tårta som serverades i Fredrikastugan, beläget bara några steg från museet.

Där fortsatte vi våra diskussioner om föremålen vi sett, kanske vilka

minnen de väckt och om aktuella saker vi ville lufta. Nöjda och glada styrde vi sedan kosan hemåt, till fots eller med bil. Vilken trevlig eftermiddag vi hade!

Föreningens resegrupp har då och då ordnat liknande besök på

Tammerfors

valde ny styrelse

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRENINGEN I TAMMERFORS

I Tammerfors gick pensionärernas årsmöte på Svenska Klubben som vanligt i positiva tecken. Föredragningslistans 16 punkter var avklarade i rask takt, så det blev även tid över för fri samvaro med kaffe och tårta.

Den avgående mångårige kassören Erik Anderssén fick stort tack för sin insats och en vinflaska över-

Hjärtstartare för trygga möten PEDERSÖRE PENSIONÄRSKLUBB

Pedersöre Pensionärsklubb kunde vid sitt senaste möte ta emot en hjärtstartare avsedd för möteslokalen i Kållby samlingshus. Gåvan överlämnades av LC Pedersöre.

– Samlingshuset samlar ofta äldre mötesdetagare, och pensionärsföreningen är nog den största enskilda användaren, konstaterade ordföranden Gustav Kass då han tackade för gåvan.

räckt av ordföranden Helena Karves Paula Hendry avgick som sekreterare men fortsätter i styrelsen. Ewa Kirjavainen från Luckan (på Svenska Klubben) sköter i fortsättningen sekreterarjobbet utanför styrelsen. Till ny medlem valdes Seppo Heino

Den nya styrelsen beslöt om arbetsfördelningen på följande sätt: Helena Karves ordförande, Seppo Heino viceordförande, Anne Bjur-

museer och andra intressanta ställen i Pargas, lokalturism, för gamla och nya medlemmar samt också för nyblivna pensionärer som vill smaka på någon av föreningens aktiviteter. Den här aktiviteten har fått en positiv respons. Det finns många sevärdheter i Pargas som väntar på

ett besök av oss. Förutom att vi lär känna vår stad bättre, kan vi återknyta gamla bekantskaper och få nya vänner på ett lättsamt sätt. Vad blir nästa resmål? Vi ser med spänning fram emot det!

Johanna Bondas

Avsikten är att snarast möjligt ordna en kortkurs för samlingshusets användare i hur hjärtstartaren brukas om plötsligt behov uppstår. För sången och musiken vid mötet svarade en grupp under Max Portins ledning, samt Eva-Lotta Björklund från Kronoby, känd som dirigent för den numera nedlagda veterankören i Kronoby.

Stickat till Ukraina

ORAVAIS PENSIONÄRER

Stickcafé gruppen i Oravais är Oravais Pensionärers kurs i regi av medborgarinstitutet på Tallåsens samlingslokal i Oravais med ett 15-tal stickglada pensionärer.

Kursledare Mona Envik berättar att de nu har stickat ett 30-tal sockor till Ukraina som skall levereras via Kalyna i Vörå.

Stickcafé är en stickglad tillställning med många skratt, mycket prat och massor med positivitet.

Göran Westerlund

ström kassör, Jan Stenman webbansvarig, Anki Siro utflyktskoordinator, Lily Lilja medlem och Paula Hendry medlem.

Föreningen önskar alla medlemmar välkomna till vårsäsongens träffar!

Lily Lilja

Se Katrina i Tammerfors med Samrådet

◗ Samrådets teaterresa till Tammerfors i april har väckt stort intresse, men ännu finns en chans att boka plats. Det bör ske senast tisdagen den 21 mars.

Tampereen Työväen Teatteris dramatisering av Sally Salminens roman Katrina har blivit en stor framgång. Jonna Järnefelt gör en lysande tolkning av Katrina, som lockad av den vältalige Johan blir sjömanshustru på Åland. Men fattigdom och umbäranden knäcker inte den sturska österbottniskan.

Sally Salminens succéroman från 1936 har dramatiserats av Seija Holma och regisserats av Johanna Freundlich. Visuellt är iscensättningen ett konstverk i sig.

Bussen till Tammerfors star-

tar vid Kiasma klockan 9 lördagen den 22 april. Vid ankomsten blir det lunch före föreställningen

på TTT, som börjar klockan 13.

Anmäl dig till Inger Holmberg, tfn 040-5952992 eller e-post ing-

er.holmberg@spfpension.fi

På bio med Sara Författaren och filmkritikern Sara Ehnholm Hielm är månadens gäst vid Seniorträff på Café Esplanad

tisdagen den 4 april klockan 14.

Hon har skrivit essäboken Hur jag gick på bio och aldrig kom tillbaka, en titel som säger en del om hennes vurm för film. Säsongens sista Seniorträff sker den 2 maj.

Danskväll på AV ordnas två gånger till under våren, onsdag 12 april och 10 maj klockan 18. I april står Kimitomusikern Jussi Lindberg för sång och musik. I kaféet bjuds på förfriskningar och tilltugg.

Samvaropromenader sker som vanligt klockan 13 den andra och fjärde fredagen i månaden. Startplatsen meddelas i tisdagens föreningsspalt i Hbl. I radions fredagskalender och på nätet helsingfors@ spfpension.fi

Maj-Britt Paro

En grupp pensionärer från Pargas gjorde en nostalgitripp i hemstaden.

Sockor till Ukraina.

Pensionärsföreningens nya styrelse (från vänster): Seppo Heino, Jan Stenman, Lily Lilja, Paula Hendry, Helena Karves, Anki Siro, Anne Bjurström.

Bertel Widjeskog

Jussi Lindberg står för musiken under danskvällen på AV.

Grankullavillor och hus lockade

GRANKULLA SVENSKA PENSIONÄRER

Grankulla svenska pensionärer har en mycket aktiv och engagerad fotoklubb. Klubbens fotografer har flera gånger anlitats av Grankulla svenska kulturförening för att dokumentera de värdefulla villorna och villamiljöerna i Grankulla. För några år sedan resulterade samarbetet i en fotoutställning och en mycket populär villabok. Nu har kulturföreningen tagit ett steg vidare i att dokumentera den bebyggda miljön. Hus som byggts på 1960- och 1970-talen börjar rivas för att ge plats åt nybyggen, till och med hus från 1980-talet rivs om de är i dåligt skick, berättar kulturföreningens ordförande Christoffer Lindqvist. Det är viktigt att värna om närmiljön, i nytagna foton dokumenteras hus och villor byggda under hela 1900-talet.

Kulturföreningen enga-

Gamla Kvarnen firade jubilarer

GAMLA KVARNEN

Onsdagen den 18 januari firade Gamla Kvarnen, pensionärsföreningen på Brändö i Helsingfors, dem som fyllt jämna år under 2022. De firades med en ros och jättegod Sachertårta bakad av Camilla Slomp Åtta jubilarer hade möjlighet att ställa upp.

De flesta föreningar, också Gamla Kvarnen brukar i januari ordna ett musikprogram för att fira födelsedagarna. Detta år gjorde vi det med sång av Irmeli Kannel från Estland. Hon var lite tveksam till att ställa upp på grund av att hon inte

Svenska pensionärsförbundet i Österbottens 50 års-jubileumskonsert

Med Kalle Moraeus, Thomas Enroths Orkester, Mauno Järvelä med musiker, Tomas Fant och överraskningsgäster.

gerade igen grankullapensionärernas fotoklubb för uppdraget. Fotograferna Henrik Bremer, Christer Nikander, Anders Svartbäck och Peter Slotte tog förra sommaren bilder på närmare 50 hus, radhus och flervåningshus runt om i Grankulla. Ett urval av fotona togs med i fotoutställningen Villor och hus i Grankulla som visades under februari månad i Galleriet i Grankulla bibliotek. Utställningen blev en verklig succé, den lockade närmare 2100 besökare vilket är en femtedel av alla Grankullabor.

Fotoklubben hjälper gärna till med olika fotograferingar och kan också ta emot uppdrag av privatpersoner som vill bli fotograferade eller har något de vill att ska fotograferas. I det s.k. Gula huset har fotoklubben ett utrymme som fungerar som fotostudio.

Gunilla Löfstedt-

|

|

10€ per person för medlemmar i en pensionärsförening, övriga 35€ per person. Anmälning till konserterna via den egna pensionärsföreningen, eller via SPF Österbottens Webbplats: www.osterbotten.spfpension.fi

Har du antikviteter, arvegods, värdelösöre?

- Låt oss sköta försäljningen

- Vi köper även och betalar kontant

- Betjäning på svenska

AB GAMLAKARLEBY AUKTIONSKAMMARE

Folkskolegatan 1, Karleby

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865, tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

behärskar svenska, men hennes finska är utmärkt. Man kan knappast vänta sig att en person som flyttar till ett land med två officiella språk ska lära sig bägge två.

Irmeli sjöng på estniska och det gjorde hon fantastiskt bra. Alla hade en verkligt trevlig stund i ruskiga januari och vi ser fram emot en ljusare vår med många trevliga program under månaderna som kommer.

Lillemor Edén

Mäklare Raul Pohjonen 044 913 8284

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Z Z Lindqvist

Kuningattarenkatu 17, Loviisa

Drottninggatan 17, Lovisa

✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

Söderholm

Kulturföreningens ordförande Christoffer Lindqvist besöker utställningen tillsammans med Gisela Montonen från Grankulla stads bildningssektor. Henrik Bremer

Irmeli Kannel.

Skrivandet en källa till avkoppling

För Mikaela Nykvist har läsande och skrivande alltid stått högt i kurs. Hon gillar att läsa historiska romaner och annan litteratur.

Mikaela Nykvist berättar också att hon gör en hel del lokal research, bland annat genom med att läsa på om forna profiler och samhällspåverkare i Vasa.

Som författare har Mikaela nått ut till många läsare med sin Runsor-serie som omfattar fyra romaner och skildrar några familjers öden i Österbotten, Sverige och USA under perioden mellan Vasa brand 1852 och mitten av 1870-talet.

– Jag är uppvuxen i Vasa, men numera bosatt i Solf med familjen. Jag har ett rum där jag kan sitta och skriva och koppla av från arbetsvardagens utmaningar. Om jag är stressad brukar min man ibland helt sonikt säga att ”gå nu och skriv lite”, säger Mikaela som

även har grundat ett privat företag för sin utgivningsverksamhet.

Mikaela siktar på att oförtrutet fortsätta sitt litterära skapande med en högt ställd ribba. Hon säger att hon har fyra nya romaner i tankarna.

I ”Allt handlar om barnen”-serien ämnar hon skriva om en kvinna som får för många barn respektive en kvinna som förlorar barn genom dödsfall. Hon har därtill några uppföljningar i Montelius-serien på gång.

Mikaela har dock inga planer på att bli författare på heltid.

– Jag vill ha kvar mitt jobb på Wärtsilä, dels av ekonomiska skäl men även för att jag trivs bra på mitt arbete. Som författare tjänar jag inte särskilt mycket. Det skulle innebära en betydligt mera osäker tillvaro att ägna sig åt den här verksamheten utan att ha något dagsarbete att falla tillbaka på, tillägger Mikaela.

Mikaela Nykvist är aktuell med två färska historiska 1900-talsromaner; ”Kerstins bok” och ”En osäker väg”.

profil

Mikaela Nykvist

ʶ Bor: Solf by i Korsholms kommun.

ʶ Familj: Gift med Mikael, barnen Ingrid 20 år och Isak 17 år.

ʶ Utbildning: Pol mag i informationsvetenskap.

ʶ Yrkeskarriär: Flerårig karriär på olika positioner på Wärtsilä, just nu högre utvecklingschef.

ʶ Läser: Varje dag, oftast historiska romaner.

ʶ Lyssnar på: Ofta på musik av olika slag och på naturen.

ʶ Äter helst: Inhemskt och lokalproducerat.

ʶ

Gör på semestern: Reser, skriver och sysslar med projekt på hus och gård.

ʶ Det bästa med Finland: Frihet, trygghet och möjlighet.

ʶ Det sämsta med Finland: Vintermörker och utbredd ensamhet.

Behöver

Tors 27 4 kl 13 Vårkonsert

Wasa Sångargilles Seniorkör

Tors 4 5 k 14-15 De äldres dans med Gun Svenlin

Tors 11 5 kl 11-15 Sommarflärd mode blommor

skönhetssömn och sommarmat

Tors 15 6 kl 13 Trädgårdsfest

Seniorpunkten Niklasv 1 Smedsby

Text och foto: Joakim Snickars

Pensionärsmakt på Wasa Teater

Författaren Malin Klingenbergs populära barnböcker om Patrik och pensionärsmakten intar i vår scenen på Wasa Teater. Förhandsintresset för pjäsen, som baserar sig på hennes tre första böcker, är stort.

Böckerna om Patrik, Irene och pensionärsmakten är populära i skolor i Svenskfinland, och redan innan premiär är det ont om lediga platser på skolföreställningarna.

Böckerna om Patrik och pensionärsmakten föddes i ett samarbete med illustratören Joanna Vikström Eklöf.

Wasa Teater har gjort ett bra jobb när magin i Malin Klingenbergs böcker förts över till teaterscenen.

– Vi vill bjuda på en visuell smällkaramell, säger regissör Paul Olin

Wasa Teaters verkstäder har förverkligat de mest fan-

tastiska dräkter, peruker och scenografiska lösningar. De väcker en känsla av teatermagi hos såväl ung som gammal. Musiken spelar självfallet en viktig roll.

Wasa Teater dukar upp en pjäs som passar utmärkt om man som mor- och farföräldrar vill få en minnesvärd teaterupplevelse tillsammans med barnbarnen. – Föreställningen är en

viktig berättelse om vänskap och att våga vara sig själv. Dessutom hyllas pensionärerna som kvicktänkta kraftfulla människor och relationen mellan äldre och barn lyfts fram, säger teaterchef Ann-Luise Bertell

Wasa Teaters satsning på Patrik och pensionärsmakten börjar och slutar inte i och med besöket på teatern. Teatern har försett sko-

Rasinaho tar över i ESP

◗ Esbo svenska pensionärer, en av svenska pensionärsförbundets största föreningar, har fått ny ordförande. I slutet av februari lämnade Gustav Båsk över ordförandeklubban till Dorita Rasinaho. Båsk har varit ordförande i åtta år.

kryssnian

lorna i Österbotten med ett gediget paket med tips och trix inför besöket på teatern. Skolorna kan skapa egna fiktiva äventyr, kanske i samarbete med en pensionär som besöker skolan och håller en sagostund.

Patrik och pensionärsmakten har premiär den 18 mars.

Markus West

Herrgårdarnas parker och trädgårdar

◗ Välkommen till Riddarhuset i Helsingfors för en tidsresa till de forna herrgårdarnas parker och trädgårdar. Under 10 dagar i april har du en unik möjlighet att med alla dina sinnen uppleva en kombination av grönska och historia.

Adelsförbundets Understödsförening r.f. ordnar enligt tradition en utställning med några års mellanrum. Den vinst som utställningarna inbringar går oavkortad till välgörande ändamål.

Riddarhusutställningen ”Bland rosengårdar och krattade gångar – Herrgårdarnas parker och trädgårdar” ordnas på Riddarhuset, Riddaregatan 1, Helsingfors, den 14-23 april 2023.

Utställningen kommer att lyfta fram denna otroligt rika och intressanta del av herrgårdshistorien.

Utställningen är öppen dagligen från 11.00 till 19.00. Föreläsningar med rubriker som anknyter till evenemangets tema ordnas dagligen under pågående utställning.

◗ God Tid publicerar i varje nummer Kryssnior, som är konstruerade av Clas Gabrán, en pensionerad ingenjör i Helsingfors.

Kryssnians frågor berör

Kryssnians frågor:

sport och tävlingsmoment. Lös frågorna och skriv in svaren i rutsystemet. Där hittar du ytterligare en idrott, vilken?

1. Ny OS-sport sedan 2016.

2 Bör klaras för att få deltaga.

3 Omges av höga stängslen.

4 Arrangeras för att hitta bästa deltagare.

5 Förekommer i hoppgrenar.

6 Viktigt moment i löpning.

7 Sådan används i stället för att dyka eller saxa.

8 Utövas på utomhusarenor.

9 Utövas av småpojkar som leker indianer.

Lös frågorna och skriv in svaren i rutfältet ovan. Rätt lösning hittar du på sidan 30..

sudoku

Lösningen finns på sista uppslaget.

Markus Lytts, Jonas Bergqvist, Maria Udd i Patrik och pensionärsmakten. Frank A. Unger

SKRAL-

LÖSTUR FÅNGENSKAP

INDISK MEDITATION

TESLA

SILJAN OCH SAIMEN

RUNT KONST

RENOMMÉ

REPLOT OCH KÖKAR LINDRADEN LOCKBETE

GROVT TRAFIKBROTT

HYFS PROV

DETLILLA PRICKAS

TJUTA

HANÄR ENFEGIS PLANTERA 45VARVARE

FLÅSA KANNA MISSBILDNING

BAKSTRÖM

ROTA SKREV FILMMUSIK

VATTENDRAG ILLVRÅLA LÖJLIG POLA ISTUMFILMER

BÄR BÄROCH BARR

HÄLSOUTTRYCK KALL DRYCK INBJUDAN STORTI ÅMINNE SKAPELSER SAS OCH KLM VULKAN

EJVÅR PRYDER POMMERNS FÖR

FÄRSK DRYCK JOULE

BENÄMNA

SUTUR VISION

CAPE BALJA

MACHU PICCHUS LAND

RELAXAR

GEORGIA FÖRE MAJESTÄT

3,14

ANSIKTSHUD MESIG

ORÄTT

FÖRSTA MÅLET

BEVITTNA NĂSTASE TENNISSPELARE ALFABET SAMBASTAD PUND

MODERN TEKNIK GUILLOUROMAN NÄSTA

ÄVJA KANMAN EFTER RÄKOR

GAMMALT MÅTT FIKASTÄLLE

BÅNGSTYRIGT UTPLÅNA

Lösningen postas till SPF senast den 7 april. Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Du kan också ta ett fotografi av krysset och mejla det till kryss@spfpension.fi. Bokpris.

Namn: .............................................................................................

Adress: ............................................................................................

SPÖMÖ

SIST IMÅL TVÄTTAR MUGGAR

HAL FISK AIOLI

KADAVER NAKET KRONDEL

Vinnare i krysset i nr 1/2023

Holger Nybäck, Kvevlax, Yngve Stråka, Hirvlax, Lovise Enlund, Övermark, Jens-Ole Hedman, Nederlappfors och Maj-Britt Lindqvist, Vanda. Vi fick in 394 krysslösningar, grattis till vinnarna!

Kåseriet: Sur gammal gubbe om det där med humor Upp till val

Hej på er go’vänner! När jag numera uttalar mig om något som jag tycker är mindre bra, korkat, otrevligt, på något sätt irriterande eller idiotiskt, ja då brukar jag inleda med att säga att det är en sur gammal gubbe som uttalar sig.

Det kan gälla vad som helst och det kan vara seriöst eller precis lika korkat som det jag, den sura gamla gubben, anser vara korkat. Jag tror ni alla förstår.

Nu ska jag vara sur gammal gubbe och ämnet är humor.

Humor är ett svårt och mångbottnat ämne och alla påstår sig gilla humor. Men att skriva något om det är svårt.

Att försöka definiera eller på något sätt artbestämma humor är fullständigt omöjligt. Jag tänker här på hur olika vi reagerar när någon berättar en vits. Skalan på reaktionerna är allt från noll till etthundra.

Det som somliga tycker är ypperlig humor är för andra det yppersta exemplet på något löjligt och tråkigt. Inget att skratta åt i alla fall. Också jag tycker att många skämt är pinsamma och fåniga exempel på något som är pinsamt och fånigt! Och frågar man sin familj om sina egna skämt blir det tummen ned och kommentarerna är för det mesta mördande.

Men fint att familjen är ense!

Ni har väl hört definitionen på en vits. Den definition som säger att man skrattar tre gånger åt en vits. Den första gången skrattar man när man hör den, ha-ha, den andra gången när man berättar den vidare, ha-ha-ha. Slutligen skrattar man en tredje gång när man (äntligen) förstår den, HA-HA-HAAAA!

Men jag erkänner att jag ofta hör skämt som inte får mig att ens dra på munnen en gång. Tyvärr framförda av proffsen inom kategorin humorister, det vill säga av ståuppkomiker. Jag går mer än gärna med på att skämten som framförs inte landar rätt i min skalle. Jag kan ju inte säga att de är dåliga, men jag förstår dem inte. Jag tycker de är billiga och plumpa och saknar knorr. För mig är de alltså dåliga.

Då kan det handla om två saker. Antingen är det fel på avsändaren, alltså berättaren, och/eller budskapet, alltså vitsen, eller så är det fel på mottagaren, alltså på mig. Eller kanske på alla tre delar i komplotten.

Vad är då bra humor i min värld?

Det allra bästa är situationshumor. Något som föds spontant, här och nu kvickt och mitt i prick. Något som bara kommer.

Det besvärliga är ofta att just de här spontana grejerna är svåra, eller omöjliga att återge eftersom de uppstått i en situation som gav upphov till det humoristiska.

Får jag bjuda på ett exempel!

Mitt barnbarn som vid tillfället var fem år gammalt kom en solig vårdag till dagis iklädd ett par solglasögon. Dagistanten hälsade honom välkommen med orden ”hej på dig tuffing”! Grabben tittade glatt på henne, höll en konstpaus och svarade med lugn röst ”hello baby”! Enkelt och träffsäkert. Och något som fått mig att skratta många gånger.

Min typ av humor.

Men visst kan humor också vara planerad och bearbetad och därmed ett resultat av mycket tänkande och många försök.

Här tänker jag gärna på sådant som Povel Ramel brukade bjuda på i sina finurliga sånger och texter. Inget elakt eller oförskämt. Bara träffsäkra ord och ordvändningar. Jag gillar också skämt som det jag hörde av en god vän för några dagar sedan.

Det handlade om en matematiklärare som var väldigt missnöjd med elevernas prestationer.

– 70 procent av er får underkänt i provet, sade läraren.

Då hördes en röst från den bakersta raden.

– Så många är vi ju inte ens!

Mycket av det vi skrattar åt har säkert att göra med den erfarenhet vi har och det vi fått i vårt bagage.

På tal om erfarenhet skrev kåsören Cello, som var en mästare på att vrida till det, bland annat så här: ”Erfarenhet och visdom är den kam och hårborste som livet överräcker åt en då man blivit flintskallig.”

Han skrev också att ”först klagar kvinnor på att det inte finns någon man i deras liv, sedan på att det inte finns något liv i deras man”.

Må väl allesamman!

GOD TID utkommer nästa gång den 24 april.

Material till nummer 3/2023 bör finnas på redaktionen senast den 31 mars. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda. Icke beställt material honoreras ej.

God Tid, Svenska pensionärsförbundet Hovrättsesplanaden 15 C 33, 65100 Vasa markus.west@spfpension.fi, tfn 040 5748751

Vid det här laget har man varit med om många val. Ibland var jag kandidat. Det betydde en massa möten och diskussioner och en nervös väntan på resultaten. En gång väntade jag på resultatet i över en vecka.

Två gånger kom jag in som suppleant. Jag har all förståelse för kandidaternas ängslan. Ge dock inte upp! Demokratin behöver goda kandidater.

Vi får lova att respektera alla som har kurage att ställa upp som kandidater. Vi bör särskilt tacka dem som stöder deras valarbete. Utan dem skulle vår demokrati inte fungera.

Under krigsåren var vårt lands självständighet hotad. Vårt folk kämpade för ett demokratiskt statsskick och vi klarade det.

Samma kamp pågår tyvärr i vår tid i Ukraina.

Vi får innerligt hoppas att det goda segrar även denna gång.

För varje val är det nödvändigt att det finns goda alternativ, många kandidater män och kvinnor, unga och äldre att rösta på.

I det första riksdagsvalet jag röstade i var det mest äldre män som var kandidater. I dagens värld är utbudet mångsidigare.

Idag har vi en internationellt erkänd kvinnlig statsminister och duktiga kvinnliga och manliga kollegor i regeringen.

Det ledande oppositionspartiet ledes av en man som lustigt nog heter Orpo (föräldralös på svenska).

Han är nog litet ensam, då också sannfinnarna leds av en kvinna.

Därtill har vi ett litet parti med frifräsaren Harry Harkimo som ordförande. Med sin son sätter han fart på många debatter, ofta med dråpliga argument.

”I dagens politik måste man givetvis ha en god kondition och vårda den. Riksdagsarbetet betyder mycket resor och långa dagar. Spänningen och konflikterna tär på vem helst.”

För oss finlandssvenskar är det bra att inse att sannfinnarna kan man varken rösta på eller stöda. De förhåller sig i bästa fall nonchalant men tyvärr ofta fientligt till oss.

Svenska folkpartiet är traditionellt sett ett tryggt alternativ för en finlandssvensk väljare.

De har två goda ministrar i vår regering under ledning av sin partiordförande Anna-Maja Henriksson från Jakobstad.

Jag gillar mest Thomas Blomqvist från Tenala; det är tryggt i vår tid att ha en bonde i regeringen. Någon bör försvara landsbygden i vår urbana tid.

Västra Nyland har också en god representant i den svenska socialdemokraten Johan Kvarnström. Han efterträdde den närmast legendariska Maarit Feldt Ranta.

Han är tyvärr den enda svenska socialdemokraten i riksdagen. I Jakobstad bidar Jacob Storbjörk sin tid.

Li Andersson är en fräsch undervisningsminister. Hon ställer upp för den svenska vänstern i Åbo.

Tyvärr är Östra Nyland utan en svensk representation i riksdagen. Man är van vid att Borgå har en eller ofta två representanter i riksdagen. Det är kanske litet orättvist att bara tala om dem som nu är i riksdagen och regeringen.

Å andra sidan har de har visat vad de går för och bör få en rejäl chans. Nya förmågor och nya krafter bör man naturligtvis modigt satsa på. De kommer med nya initiativ och fräscha idéer och sätter fart på det politiska livet.

I dagens politik måste man givetvis ha en god kondition och vårda den. Riksdagsarbetet betyder mycket resor och långa dagar. Spänningen och konflikterna tär på vem helst.

Man får vara på sin vakt hela tiden vilket är bra det också. Tyvärr äter man oregelbundet och dricker för mycket kaffe. Sprit går inte i längden alls om man vill bli omvald.

Man kan komma påverkad till ett möte men andra gången är för mycket. Folk vill inte se alkoholiserade representanter i riksdagen.

Mina reflexioner inte är så glimrande, men de grundar sig på erfarenhet och kommer från hjärtat.

Visserligen är de litet slitna av ett långt liv inom och utanför politik.

Följ med debatterna och välj en bra kandidat.

Glöm inte att rösta! Så försvarar du demokratin på bästa möjliga sätt!

Minns därtill att rösta svenskt förstås!

Lalle Broberg

Povel Ramel.Av K.W. Gullers/Nordiska museet. CC BY NC ND 4.0

LIBRETTO ANN-LUISE BERTELL REGI ERIK-ANDR É HVIDSTEN

KOMPOSITÖR THOMAS ENROTH TEXTFÖRFATTARE ÅSA JINDER

ARRANGEMANG NILS-PETTER ANKARBLOM

BILJETTSLÄPP: 23 MARS