God Tid 3/2021 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 3 27.3.2021 ● Årgång 49

intervjun

Gun Jakobsson på promenad till Rom.

Anci Holm

Gun Jakobsson promenerar till Rom längs byvägarna ◗ Gun Jakobsson gillar att resa. Coronaåret har satt stopp för resandet, men det gör inget. – Jag har alltid tyckt om att promenera och ifjol gick jag 2 000 kilometer. Jag roade mig med att se hur långt jag skulle ha kommit och det var till Wien. Sen tänkte jag att alla vägar, även småvägarna i Kantlax, bär till Rom. SIDAN12

vaccinering

Pixabay

Norrback: Öppna upp samhället för de vaccinerade

Kerstin Kärnekull flyttade in i kollektivhuset Färdknäppen på Södermalm 1993, samma år som huset stod färdigt.

Anci Holm

Kollektivhus lockar

Kollektivhus lockar när seniorer söker alternativa boendeformer. Hyran för en lägenhet i ett kollektiv är inte i sig billigare men man klarar sig med mindre.

◗ Efter att ha levt mer eller mindre isolerade i ett år, så har många äldre nu stora förhoppningar om att på nytt få träffa andra mänskor efter att de fått sin första dos. Rimligen borde åtminstone de som är vaccinerade kunna träffa varandra, säger förbundsordförande Ole Norrback. SIDAN 4

ledaren sidan

”Vår barndoms fattighjon skulle förmodligen se dagens äldreboende som ett förstadium till himmelriket.” SIDAN 2

GOD TID

3/2021

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

Bo hemma

ubriken låter som en självklarhet, och är det också för de flesta. Orden `bo hemma´ sätts ofta i relation till äldreboenden med service i varierande omfattning. Uttrycket bo hemma har en positiv klang; vem vill nu inte bo hemma? Uttrycket har också en ekonomisk aspekt. För kommunen är det ofta billigare att pensionärerna bor kvar i sin bostad så länge som möjligt. Alltför få bostäder är tyvärr anpassade till de äldres behov. När dagens pensionärer bildade familj och skaffade bostaden, byggdes många flervåningshus utan hiss. Då var trapporna ingen utmaning, nu är de det. I få äldre hus är dörrar och våtutrymmen anpassade för rullator eller rullstol. En anpassning av äldre bostäder till de behov en pensionär med begränsad rörelseförmåga har, beräknas kosta hundratals miljoner. På landsbygden bor en del pensionärer i för stora, för dyra och i icke anpassade bostäder. Hemvården ökar när allt flera bor kvar i sin bostad. I äldreboenden är kvalitetskontrollen bättre och storleken på personalen är mera reglerad. Hemvården borde få samma kvalitetskontroll och regler för personalen. Personalomsättningen är också stor i hemvården. Ensamboende äldre kan känna oro när stän-

digt nya och okända mänskor kommer in i hemmet. I glesbygden bor äldre långt ifrån varandra, och bara att köra mellan dem tar av vårdarens arbetstid, som i stället kunde vara kvalitetstid för de äldre. Paradoxalt nog kan samma problem finnas i tätorterna, bl.a. då vårdaren länge får söka en parkeringsplats. Antalet närståendevårare ökar när allt flera äldre bor kvar i sin bostad. För samhället är den vårdformen allra billigast. Bättre möjligheter till avlastning skulle ge närståendevårdare mera krafter. Om krafterna sinar hjälper det inte bara med varma och starka känslor för den man vårdar. Omtanken kan tyvärr ha rent fysiska begränsningar.

”Vår barndoms fattighjon skulle förmodligen se dagens äldreboende som ett förstadium till himmelriket. Den jämförelsen stärker viljan att fortsätta arbetet för ett bättre liv för oss alla.”

reativ fantasi har ändå använts när olika boendeformer för äldre har utvecklats. Idealet är att ha boenden, som är anpassade till ett föränderligt behov av service och hjälp, när den egna förmågan avtar. De flesta pensionärer är ju sociala och vill gärna träffa andra mänskor. Samtidigt borde man undvika en alltför långt gående segregering enligt ålder. På några orter har man rum både för unga, ofta studerande, och pensionärer i samma hus. Några har också placerat dagvården av barn i anslutning till äldreboenden. De här lösningarna skapar möj-

Ole Norrback

lighet att träffas mellan generationerna. Många äldre träffar inte sina barnbarn så ofta därför att de bor på andra orter. Det betyder samtidigt att barnen sällan har kontakt med gamla mänskor. För förståelsen, och dessutom för livskvaliteten, är det viktigt att det finns ett naturligt umgänge mellan mänskor i olika åldrar.

lla är vi olika. Enligt undersökningar förekommer känslan av ensamhet också i äldreboenden, där man ändå har många andra i samma ålder nära intill. En orsak är säkert att den personliga förmågan att samtala och röra på sig kan vara så olika. En mentalt pigg pensionär, men med problem att röra sig, kan känna vantrivsel och till och med ensamhet om flera andra i omgivningen är drabbade av demens. I alla boenden finns kanske inte resurser att beakta de personliga behoven tillräckligt. Det finns mycket kvar att göra för att förbättra de äldres boende. Ibland glömmer vi ändå hur mycket vårt samhälle har förbättrats under vår livstid. Vår barndoms fattighjon skulle förmodligen se dagens äldreboende som ett förstadium till himmelriket. Den jämförelsen stärker viljan att fortsätta arbetet för ett bättre liv för oss alla. Ole Norrback

CHEFREDAKTÖREN

Villa Pentby ännu en gång ◗ Villa Pentby i Raseborg har de senaste åren med jämna mellanrum hamnat i rubrikerna. Det har inte rört sig om någon smickrande läsning. I mars var det dags igen. Villa Pentby, som drivs av Attendo, är ett vårdhem med plats för 60 åldringar. Regionförvaltningsverket gjorde i december ifjol ett oanmält besök på Villa Pentby. Det som inspektörerna fann är nästan svårt att ta till sig. Vi får tacka Radio Vega Västnyland för att det så utförligt rapporterats om bristerna i vården av de äldre på Villa Pentby.

Regionförvaltningsverket har gett Villa Pentby tid på sig till slutet av april att åtgärda bristerna, i annat fall avbryts verksamheten. Regionförvaltningsverkets beslut handlar om underbemanning, brister i hanteringen av mediciner och äldre som inte får tillräckligt med mat. Regionförvaltningsverket skriver också

”Det ska kosta mer än det smakar att inte ta hand om de äldre på bästa sätt!”

tfn 040 578 0248 berit.dahlin@spfpension.fi

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid enligt överenskommelse Verksamhetsledare: Berit Dahlin

IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi IT-stödperson Andreas Höglund tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg tfn 040 5952992 inger.holmberg@spfpension.fi

att patientjournalerna inte bygger på verkligheten. Det kan stå att att klienten vistas utomhus, när hen i själva verket ledsagats ut på en tobak. Det har också förekommit anteckningar i patientjournalen om att patienten sovit i samband med nattronden trots att klienten var död eller befunnit sig på sjukhus. Så här ska det inte få gå till 2021. Attendo är ett svenskägt, börsnoterat vårdbolag med verksamhet i flera länder. I Finland driver Attendo 400 vårdenheter.

SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77

Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Kansliet i Vasa Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

Förbundstidningen GOD TID Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 040 574 8829 ole.norrback@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors:

Chefredaktör: Markus West tfn 040 5748 751 markus.west@spfpension.fi

Det är inte privatiseringen i sig det är fel på. Finlands kommuner skulle inte klara omsorgen om de äldsta om det inte fanns privata vårdalternativ. Däremot finns det en sak vi kan göra. Attendo är ett vinstdrivande företag. Sådana brukar förstå sig på pengar. Vi har sagt det förr och det tål upprepas. Det ska kosta mer än det smakar att inte ta hand om de äldre på bästa sätt! Markus West

Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 50 €

ISSN 0359-8969

Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi

Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2021

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/ spmm

Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi

Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Lena Selén, Kjell Hägglund, Gunilla LöfstedtSöderholm och Marita Bagge.

GOD TID

3/2021

Förbundets motionskampanj drar igång Alla former av motion räknas som du kan utöva tryggt utan att utsätta dig själv eller andra för risken att smittas av coronaviruset, till exempel promenader, stavgång, cykling, motionscykling, joggning, gymnastik, frisbee, trädgårds- och skogsarbete och karantändans.

För varje 30 minuters prestation får man 1 poäng. Ju längre tid man motionerar desto fler poäng! I detta nummer av tidningen finns en motionskupong som man antingen kan klippa ur eller kopiera. Kupongen kan också laddas ner från förbundets webbplats, spfpension.fi. Ni kan också beställa den från förbundets kans-

li, kansliet@spfpension.fi eller tfn 040 5780415. Returnera den ifyllda kupongen till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors senast den 11 juni. Ni kan också ta en bild av kupongen och sända in den per epost till motion@spfpension.fi. Bland alla som returnerat kupongen utlottas ett överraskningspris. De 20 mest aktiva motionärerna får motions- och hälsoprodukter. Svenska pensionärsförbundet uppmanar alla att röra på sig, utomhus eller inomhus! Åldrande innebär att muskelstyrkan, rörelseförmågan, balansen och koordinationen förändras. Genom att röra på sig får man starkare hjärta och förbättrad kondition, minskad risk för att drabbas

Kallelse till vårmötet 2021

av hjärt- och kärlsjukdomar, starkare muskler och ökad rörlighet i lederna, minskad risk för benskörhet, förbättrad balans och koordination, sömnkvaliteten förbättras, övervikt och fetma förebyggs, men framförallt ökar välbefinnandet och man får bättre motståndskraft. På förbundets webbplats, www. spfpension.fi/sv/motion, finns många olika motionstips, bland annat de populära motionspassen med Mirella Stenman, Korsholms pensionärsförenings motionsvideo, Line dance med Grankulla svenska pensionärer under ledning av Alf Skogster och Kitty Seppäläs motionstips. Berit Dahlin verksamhetsledare

Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte onsdagen den 21 april 2021 kl 12.30 på Hanaholmen i Esbo/distans. På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna:

Vårmötet ska 1. Välja ordförande och sekreterare för mötet 2. Konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3. Utse två protokolljusterare 4. Välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas sammanlagda röstetal 5. Behandla styrelsens berättelser och bokslutet för föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande 6. Fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelse och övrig redovisningsskyldiga 7. Behandla övriga ärenden. Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari. Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och • medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar fastställs per den 31 december 2020 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 1 april 2021. Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast den 1 april 2021 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 040 5780415 eller per e-post kansliet@spfpension.fi Priset för vårmötet är 30 euro per deltagare. SPF fakturerar föreningarna efter mötet. Ingen deltagaravgift för deltagare på distans. Styrelsen

Förbundets motionskampanj startar den 1 april och pågår till den 31 maj.

Frej Vuori

Spänst i benen-grundkurs 25-28.5 på Lehmiranta Kursen, som hålls på Lehmiranta i Salo, är avsedd för dem som frivilligt vill ställa upp som motionskompis för äldre eller till exempel leda pausgymnastik och motionsmellanmål vid en föreningsträff eller möte. Huvudmålsättningen för Spänst i benenprogrammet är att stärka skeletthälsan,

Kursplats: Lehmiranta, Salo Kursledare: Kitty Seppälä. MHV, ft, hälsocoach Kursen är avgiftsfri, tillägg för enkelrum 25 € / natt. Tilläggsinformation: Inger Holmberg, tfn 040 5952992 eller epost inger.holmberg@spfpension.fi Anmälningsblankett finns på förbundets hemsida spfpension.fi

förebygga osteoporos och förebygga fall genom fysisk aktivitet. I programmet ingår inne- och uteaktiviteter såsom stav- och styrkepromenad, skogen som konditionssal, balansträning, trappgymnastik samt teori om benhälsans hörnstenar.

Spänst i benen-kurser 2021 25-28.5.2021 Grundkurs på Lehmiranta 8-10.9.2021 Friluftsmotionkurs 22-24.9.2021 Kurs på Norrvalla (nytt datum) 1-3.12.2021 Musik- och rörelsekurs

GOD TID

Norrback: gör undantag för de redan vaccinerade

Frågekampen ◗ Åsa Andersson, som jobbar som verksamhetssekreterare på Svenska pensionärsförbundet, har koll på Finlands flaggdagar. Åsa samlade 10 rätt av 20 möjliga i Jesper von Hertzens frågekamp. De rätta svaren hittar du på sidan 24.

Mina poäng

Frågor 1. ”Hjorden betar, och klockan klingar, klockan

klingar på ...”, ja på stranden av vilken sjö klingar klockan i denna dikt av Zacharias Topelius?

2. Vilket djur finns på Helsingin Sanomats logo?

3. Vem firas årligen den 19 mars i Finland med officiell flagghissning?

4. Vad kallas den längdåkningsdisciplin där skidåkarna byter skidor?

5. Vid vilket OS vann Finland senast en medalj i backhoppning?

6. Vilken är den vanligaste dödsorsaken (mord

förstås, men hur) i Agatha Christies deckare?

7. Från vilket land kom konstnären Frida Kahlo som levde 1907–1954?

8. Vad heter den form av vete som brukar användas till att göra pasta?

3/2021

Dina poäng

Om myndigheterna går in för att begränsa rörelsefriheten för finländarna, så borde de skapa särskilda regler för de äldre som redan fått vaccin, anser Svenska pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback. Regeringen har de senaste veckorna diskuterat möjligheten att om epidemiläget det kräver begränsa medbogarnas fria rörlighet i landet. Man har talat om ett eventuellt utegångsförbud i huvudstadsregionen och Åbo. Svenska pensionärsförbundet ordförande Ole Norrback har i dagstidningarna talat för att begränsningarna inte fullt ut borde gälla de äldre som redan vaccinerats mot covid 19. – Efter att ha levt mer eller mindre isolerade i ett år, så har många äldre nu stora förhoppningar om att på nytt få träffa andra mänskor efter att de fått sin första dos. Rimligen borde åtminstone de som är vaccinerade kunna träffa varandra, med eller utan ansiktsmask, sade Ole Norrback i ett pressmeddelande.

– Myndigheterna har också ett ansvar för att ange möjligheter, inte bara begränsningar. God Tid frågar överläkare Asko Järvinen vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HUS) hur han ser på de redan vaccinerades möjlighet att snart börja träffas. Han svarar så här: – Vaccinen borde ge tämligen bra skydd i synnerhet mot en svår covid-19 infektion. Även äldre människor tycks få bra skydd. Med anledning av detta anser jag att efter två vaccindoser (och eventuellt redan 1 månad efter den första dosen) sjunker risken för en svår infektion markant. Den borde ge mera rörelsefrihet men varsamhet behövs ännu i synnerhet i områden där det finns många smittade.

Det är sedan en annan fråga hur mycket begränsningar som är befogade efter det att riskgrupperna plus eventuellt personer över 50 år är vaccinerade. – Då borde risken för dödlighet eller svår sjukdom vara liten. Sjukvårdskapaciteten borde inte heller vara hotad. – Vi har redan märkt att dödligheten i covid-19 har minskat kraftigt och epidemier i vårdhemmen har nästan upphört helt. Detta tack vare vaccinationerna, svarar Asko Järvinen. Enligt Institutet för hälsa och välfärd, THL, är det oklart hur vaccinerade personer sprider coronasmitta. Hälsosäkerhetsdirektör Mika Salminen vid THL sade i slutet av förra veckan att det globalt endast förekommer enstaka fall där vaccinerade har blivit smittade av sjukdomen. – Det är i princip inte förvånande, inget vaccin ger ett hundraprocentigt skydd, tillade han. De coronavaccin Finland använder skyddar mot en allvarlig sjukdom. Däremot kan man bli smittad trots vaccinet. Markus West

9. Vad heter den brittiska monarkens officiella residens?

10. Vilket japanskt ord syftar på små buskar eller

träd som odlas i små krukor med avsikt att likna vanliga träd, men i miniatyrformat?

11. Elsa Beskow skrev ett antal sagoböcker om tre tanter vars namn var tre olika färger – vilka?

12. Vad står förkortningen CP för, när man talar om hjärnskador?

13. Vilket fenomen är uppkallat efter de thailändska bröderna Chang och Eng Bunker?

14. I vilken drink ingår vodka, tomatjuice och tabasco?

15. Vad heter åskguden Tors hammare?

16. Vilken av USA:s delstater kallas The Aloha State?

17. Hur skriver man år 2021 med romerska siffror?

18. Vad för slags områden är bland annat Cumbria, Devon, Essex, Kent, Norfolk, Somerset, Suffolk och Worcestershire?

19. Vad sägs Arkimedes ha sagt när han satte sig i badkaret?

20. Var rinner Jordanfloden ut?

Antal poäng:

Medlemsrekryteringstävling 2021

SPF:s golfmästerskap 11.8 Plats: Pickala Golf, Golfgränden 5, 02580 Sjundeå, www. pickalagolf.fi Tid: 11.8 start kl. 9.00 - ca 15.30 Bana: Park Antal deltagare: max 72 Servering: Morgonkaffe, lunch från stående bord Kostnader: 70 euro/spelare inkl kaffe och mat Handicap: max 36 beaktas Tävlingsformer: Personlig poängbogey för alla spelare Bästa förening Bästa spelgrupp, två bästa per hål Närmast flaggan/closest to pin Längsta driven/longest drive Anmälan: Föreningarna anmäler sina spelare senast 31.5.

Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer. Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet, ytterligare en poäng. Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.-

Individuell rekryteringstävling 2021 Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2021. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem. Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2021. Första pris är teater-/ konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/ konsertbiljetter för 60 euro.

Info och anmälningar, verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi tfn 040 5780248.

Kommande program 9.4 16.4 21.4 25-28.5 27.5 7.6 15.6 30.6 11.8 18.8

SPF Österbottens vårmöte SPF Västnylands vårmöte Förbundets vårmöte i Esbo Spänst i benen-grundkurs på Lehmiranta SPF Östnylands vårmöte (nytt datum) SPF Åbolands boulemästerskap i Kuppis Nyländsk boulemästerskap i Borgå Nyländsk golfmästerskap i Borgå Golfmästerskap, Pickala golf, Sjundeå Boulemästerskap, Jakobstad

3/2021

GOD TID

Folkhälsans 100-årsjubileum till ära ger vi ut boken

Mitt i samhället, nära människan Folkhälsans mångsidiga satsningar på folkhälsa, utbildning och forskning har bidragit till att forma dagens Välfärdsfinland. Inom bokens två pärmar ryms mer än Samfundet Folkhälsans historia – det är en berättelse om Finland. Folkhälsans hundra år beskrivs levande, liksom samhället omkring organisationen, och hur de båda utvecklas i takt. Boken bygger på tidigare oanvända källor ur Folkhälsans arkiv. Mitt i samhället, nära människan är skriven av FD Julia Dahlberg och ges ut som ett samarbete mellan Folkhälsan och SLS. Boken kan läsas som e-version på www.sls.fi. Läs mer om boken, se en diskussion om den och ta del av Folkhälsans jubileum på www.folkhalsan.fi/fh100.

GOD TID

3/2021

Ensamhet och klimatkris ökar in Kollektivhus lockar när inte minst seniorer söker alternativa boendeformer. Men det krävs en attitydförändring hos bostadsmarknadens aktörer, säger pensionerade arkitekten Kerstin Kärnekull i Stockholm, en av auktoriteterna i Norden när det gäller bogemenskaper. Just nu är det tomt och tyst i kollektivhuset Färdknäppens stora kök när jag tillsammans med Kerstin Kärnekull får en blixtsnabb titt in. På grund av coronan tas inga utomstående besökare emot och de gemensamma måltiderna har pausats. – Här brukar vara liv och rörelse när matlagen tillreder middag, säger Kerstin Kärnekull som bott i Färdknäppen på Södermalm i Stockholm i närmare 30 år. – Men vi samlas till eftermiddagskaffe i matsalen och sitter på avstånd. Att bo i kollektivhus har sina fördelar under pandemin. Här finns ändå gemenskapen nära och man slipper känna sig ensam. Här har vi en trygg mötesplats. Från gemensamhetslokalen går en dörr ut till gården där Färdknäppens invånare brukar samlas till fester och trädgårdsskötsel. För ett tag sedan firades här ett 90-årskalas i vinterkylan. En del kryddor har övervintrat och snödroppar och vintergäck tittar fram. Intresset för bogemenskaper ökar i hela Europa. I Norden är det framför allt Danmark och Sverige som gått i bräschen. Färdknäppen med 43 lägenheter och 55 invånare byggdes i början av 1990-talet. Det är ett kollektiv för ”andra halvan av

livet”, ett begrepp man ofta stöter på i samband med bogemenskaper. Andra halvan av livet börjar någonstans kring 50. – Vi har en åldersspridning från 60 till 95 just nu och spridningen är viktig. Tanken är ju att vi ska kunna hjälpa och ta hjälp av varandra. Man deltar efter förmåga och får hjälp enligt behov. De flesta kan bo kvar till livets slut. Boende ska få påverka Kerstin Kärnekull har arbetat som arkitekt, främst med utveckling och utbildning. Efter pensioneringen för cirka 15 år sedan har hon ägnat sig åt att forska i alternativa boendeformer och framtidens seniorboende. Hon tillkallas som expert, har gett ut bland annat Gemenskap och samarbete i kollektivhus och bogemenskap, en handbok i att starta kollektivhus, och är redaktör för tidningen Bo tillsammans, som ges ut av kollektivhusens riksförening i Sverige, Kollektivhus NU. – Oavsett form är det viktigt att de som ska bo får vara med i utformning och planering, vilket fortfarande sker i allt för liten utsträckning. Bostadsmarknadens aktörer, byggherrar, finansiärer, banker och kommuner plane-

fakta Kerstin Kärnekull ʶ Född 1942 i Flen, växte upp på en gård. ʶ Karriär: Eric Anjou, HSB:s Riksförbund, Svenska Arkitekters Riksförbund, utvecklingschef på SABO, chef för utbildningsföretaget BFAB (Bygg- och fastighetssektorns fortbildningsinstitut). ʶ Medlem i forskargruppen Bo i gemenskap. ʶ Böcker i urval: Vi bor för att leva (1980), Det lilla kollektivhuset (1982), Det nya vardagslivet (1984), Bygga för seniorer (2011), Äldres boende i Tyskland, England, Nederländerna och Danmark (red., 2013), Bygga seniorboende tillsammans (tillsammans med Ingela Blomberg, 2013), Gemenskap och samarbete i kollektivhus och bogemenskap (reviderad upplaga 2014). ʶ Specialitet: Målar kor. ʶ Mer om bogemenskaper ʶ kollektivhus.se (här kan man ladda ner tidningen Bo tillsammans) ʶ boigemenskap.se

Aktiviteten i det gemensamma köket på kollektivhuset Färdknäppen på Södermalm i Stockholm har coronapausats. Jag saknar verkligen våra middagar, säger Kerstin Kärnekull som bott i huset i snart 30 år.

rar och bygger som de alltid gjort. De fångar inte upp vad som rör sig bland gräsrötterna. Det finns gamla fördomar som har sitt ursprung i 68-generationens kollektiv med fri sex och uppbrott från kärnfamiljen. Men hon ser också att nya vindar börjar blåsa i takt med att allt fler funderar över hur de vill ha det när de blir äldre och vill kunna påverka det. Skaran av friskare och mer krävande seniorer bara växer. Många fruktar att det blir ett åldrande i ensamhet. En positiv signal är också Boverkets satsning, tre miljoner kronor i fjol och fyra i år, för så kallade projektlotsar som ska hjälpa dem som vill starta bygg- och bogemenskaper. Vill man starta en bogemenskap ger Kerstin Kärnekull rådet att bilda en förening och börja jobba. Hon poängterar att det är bru-

karna som ska bestämma och varnar för att för tidigt ta in experter, till exempel arkitekter, vilka kan bli allt för tongivande. – Det viktiga är att man är klar över hur man vill att den fysiska byggnaden ska vara och på vilket sätt man ska samarbeta. Sedan får man bearbeta byggherrar, kommuner och bostadsbolag. På mindre orter kan man också dra nytta av EU:s pengar för landsbygdsutveckling via Leader. Klimatfrågan viktig De första tankarna på bogemenskaper väcktes år 1504 i England av Thomas More i hans samhällskritiska bok Utopia. Under industrialiseringen på 1800-talet gjordes försök i Europa med olika projekt för att förbättra arbetarnas boendevillkor. Ofta slogs de ner av industriägarna. Modernisterna

på 1930-talet, i Sverige framför allt Alva Myrdahl, genomförde kollektivhus i Stockholm med centralkök och barndagvård. Avsikten var ökad jämställdhet och möjlighet för kvinnor att arbeta. Efter en backlash efter andra världskriget byggdes nya kollektivhus från och med 1970-talet och på 1990-talet blev det vanligare med bogemenskaper för andra halvan av livet. I dag finns drygt 50 kollektivhus i Sverige, de flesta för alla åldrar. – De gamla drivkrafterna till att bo kollektivt, som mer gemenskap, ökad jämställdhet och ett enklare vardagsliv, finns kvar, säger Kerstin Kärnekull. – I dag är klimatfrågan en allt mer avgörande faktor till att man vill bo gemensamt. Vi måste minska vår konsumtion och dela på fler saker. Vi kommer inte heller att kunna resa på samma sätt som

GOD TID

3/2021

ntresset för bogemenskap cirka 400 kvadratmeter, behöver man inte bo så stort, säger Kerstin Kärnekull. Gemensamt är bland annat kök, matsal, bastu, tv-rum, uteplats. Olika prenumerationer och abonnemang delas kollektivt. Gemensam dator finns också att tillgå. – Vi betalar en viss procent av hyran för det gemensamma men tack vare att vi tar hand om enklare fastighetsskötsel och städning får vi ersättning från bostadsbolaget. I bogemenskapen hjälper och stöttar man varandra och kan avstå en del köptjänster, även om några behöver till exempel hemtjänst. – Vi är inte en belastning utan gör nytta i samhället och tar tillvara den resurs äldre faktiskt är. Man mår bättre när man har stimulans av en gemenskap. Forskning visar att det kan ge fem bra år till. Och så slipper våra barn oroa sig för att vi är ensamma. Och vi slipper oroa oss för att de oroar sig.

tidigare och närmiljön blir viktigare. För att spara pengar och klimat behöver vi samarbeta i lokala nätverk. I bogemenskaper är det också viktigt att alla får vara med och fat-

fakta Nordisk bogemenskap i Venedig ʶ Årets arkitekturbiennal i Venedig har temat How will we live together (Hur ska vi bo tillsammans). I den nordiska paviljongen som ägs gemensamt av Finland, Sverige och Norge byggs ett kollektivhus i full skala. ʶ Nasjonalmuseet i Oslo ansvarar för projektledning. För utformningen under rubriken Det vi delar svarar arkitektbyrån Helen&-

ta beslut kring boendet. Mer hållbar ekonomi En kategori som ofta bor i kollektivhus är kvinnor med bakgrund i offentlig sektor, vård, skola,

Hard som bland annat ritat bogemenskapen Vindmøllebakken i Stavanger. ʶ Arkitekturbiennalen i Venedig är tänkt att öppna den 22 maj och pågå till november. ʶ En omfattande presentation av paviljongen kommer att finnas under utställningstiden på nasjonalmuseet.no ʶ Vindmøllebakken i Stavanger utgör modell för den nordiska paviljongen på Arkitekturbiennalen i Venedig i år. Nasjonalmuseet/ Minna Suojoki

omsorg, med lägre lön och pension. Hyran för en lägenhet i ett kollektiv är inte i sig billigare men man klarar sig med mindre. – I och med att vi har gemensamma utrymmen, i Färdknäppen

Mattur var sjätte vecka Under normala omständigheter samlas Färdknäppens invånare till gemensamma aktiviteter och en höjdpunkt på dagen är middagen. Man går på ett rullande schema så var sjätte vecka ingår man i köksgruppen som planerar maten, gör inköp och tillagar middag. Man anmäler sig på morgonen om man vill äta och uppslutningen är stor. För middagen betalar var och cirka 3 euro. I Färdknäppen finns ytterligare ett 20-tal grupper som ansvarar för motionsaktiviteter, kultur, trädgårdsskötsel, med mera. – Jag saknar verkligen middagarna, jag brukar äta i matsalen så gott som varje dag, säger Kerstin Kärnekull. Att bo kollektivt betyder inte att man umgås hela tiden och delar på allt. – I våra lägenheter är vi väldigt privata. Man måste inte heller vara en utpräglat social person. Men man behöver vara nyfiken. Text och foto: Anci Holm

Försiktigt intresse i Vasa

◗ I Vasa står ett gäng seniorer i startgroparna för att försöka få till ett gemenskapsboende i någon form. – Tyvärr har coronan tvingat oss att ligga lågt just nu men planerna är att vi ska grunda en förening som kan ta projektet vidare, säger Solveig Nylund, en av aktivisterna i Vasa. – Mötet vi hade utlyst för att starta föreningen skulle ha varit den 18 mars ifjol – samma dag som nedstängningen kom! Initiativtagarna, som i många år talat om saken, är cirka tio, men enligt Solveig Nylund finns fler intresserade. – När vi kommer igång kan vi nog räkna med 30–40 åtminstone. Hon upplever att de sonderingar som gjorts med olika byggbolag varit positiva. – Vi behöver dock få igång föreningen och diskutera oss fram till konkreta planer innan vi kan gå vidare i diskussioner med byggbolag ta reda på olika finansieringsmodeller. Utgångspunkten är att skapa fler alternativ till boende för tiden innan man behöver vård dygnet runt. Och något kollektivboende finns inte för närvarande i Vasatrakten. – Det finns för lite att välja mellan och för få hyresbostäder. Många har inte råd att köpa nytt och flytta in till centrum ifall man sitter med ett gammalt hus eller lägenhet ute på landet, säger Solveig Nylund. Hon räknar sig till den tredje åldern, har relativt nyligen gått i pension, och ser många aktiva år framför sig. – I gruppen är vi flera som närmar oss 70 och tänker på hur vi vill bo och leva. Dagens åldringsboende är inte det mest mänskliga. I ett kollektivboende ser hon framemot att göra saker tillsammans med andra och att man ger varandra en hjälpande hand. Viss vana har några i gruppen som hade långt gående planer på ett kollektivhus i Oravais, men projektet stöp på tomtköpet. I Finland har nya bogemenskaper vuxit fram under de senaste decennierna. Inspirerade av Färdknäppen i Stockholm startade föreningen Aktiiviset seniorit år 2000 kollektivhuset Loppukiri för andra halvan av livet på Arabiastranden i Helsingfors. Föreningen har sedan dess färdigställt Kotisatama vid Fiskstranden och har just nu ett tredje projekt på gång i Näthamnen. Föreningen Hem i stan driver också flera nya byggen i Helsingfors. Anci Holm

GOD TID

3/2021

Lokalt, Betjänande Familjeföretag www.hartman.fi

Nu finns även fyrarna i sortimentet

Beställ på nätet - hämta i butiken!

CLICK & COLLECT

ÖPPET Må-fre 7-17 Lö 9-14

Vasa, Liselundsvägen Jakobstad, Bottenviksvägen 40 Karleby, Tjärhovsvägen 9 Seinäjoki, Teollisuustie 9

(06) 3266 111 (06) 7867 111 (06) 8271 111 (06) 4183 111

Ny bostad?

Vi hjälper dig att sälja din gamla bostad!

Kolla in återförsäljare och våra nya produkter på: www.granlunds.com eller slå en signal 06-7641033

Tfn 040 703 6603

www.vihdoinkotona-lkv.fi

Bo hemma på Folkhälsan Hos oss kan du bo som hemma också när hälsan sätter stopp för att bo ensam. Du får just den hjälp du behöver när du behöver den. Kontakta oss gärna, så berättar vi mer. Blomsterfonden, Helsingfors ................................044 333 1628 Brummerska hemmet, Helsingfors...................040 749 4194 Kristinagården, Helsingfors .................................. 050 575 8899 Seniorhemmet, Helsingfors...................................050 400 2078 Silviahemmet, Helsingfors ......................................044 722 4567 Grupphem, Vanda ..........................................................050 330 5237 Villa Rosa, Raseborg .................................................... 044 788 6041 Gemenskapsboende i Seniora, Raseborg .....044 788 6041 Gemenskapsboende i Åbo ................................... 044 788 6312

Förutom enheter med vård och omsorg dygnet runt har vi lägenheter där du kan bo självständigt. www.folkhalsan.fi/bo

Bo hemma på Folkhälsan Solelpaket 3,3 kWp

SOLPANELER från din lokala partner

Aloita maalausurakka PANU maalilla Värisilmästä. Hos Värisilmä hittar du PANU målfärg.

NÄRPES

Kontakta oss – och begär offert!

BYGGTJÄNST

Allt inom nybyggen och renoveringar

Närpesvägen 26, Närpes | tfn 0500 361 779 | e-post: stefan@elhuset.fi www.elhuset.fi

Jonas Bondfolk Aloita maalausurakka 050-359Värisilmästä. 2595 PANU maalilla Hos Värisilmä hittar du PANU målfärg.

Petri Kaivo-oja 040-5932284

Aloita maalausurakka PANU maalilla Värisilmästä. Hos Värisilmä hittar du PANU målfärg.

- Tvättning och målning av tak - Service och underhåll av tak - Taksäkerhetsprodukter

Vaasan Väri Oy / Vasa Färg Ab

Kostnadsfri offert

044-9392417 / Nicklas www.takservice.fi

Vaasan Väri Oy / Vasa Färg Ab www.varisilma.fi

Sepänkyläntie 17 / Smedsbyvägen 17 Puh. 06 361 6300 Kauppiaankatu 16, Pietarsaari Puh. (06) 723 0672

www.varisilma.fi

Sepänkyläntie 17 / Smedsbyvägen 17 Puh. 06 361 6300 Kauppiaankatu 16, Pietarsaari Puh. (06) 723 0672

Vaasan Väri Oy / Vasa Färg Ab

BYGG & RENOVERING - FRÅN GRUND TILL TAK

Solelpaket 5,5 kWp

Behöver du en hyreslägenhet ?

Tarvitsetko vuokra-asunnon ?

Vi har radhus- eller våningshus lägenheter i Smedsby, Kvevlax, Solf, Petsmo, Jungsund och i Replot.

Meillä on rivi- tai kerrostalo asuntoja Sepänkylässä, Koivulahdessa Sulvalla, Petsmossa, Jungsundissa sekä Raippaluodossa,

Fastighets Ab Korsholms Bostäder Centrumv 4 / Keskustie 4, 65610 Korsholm / Mustasaari Tel / Puh 06-3277123 , 0400 188 083 www.korsholmsbostader.fi

Sähköasennukset & Sähkötarvikemyymälä Elinstallationer & Eltillbehörsbutik

Sepänkyläntie 17 / Smedsbyvägen 17 Puh. 06 361 6300 Kauppiaankatu 16, Pietarsaari Puh. (06) 723 0672

• grundarbeten, tak, murning och nybyggen • köks- och badrumsrenoveringar (VTT:s våtrumscertifikat) • målning och tapetsering, kakelarbeten • montering av inredningar • VVS-arbeten • cellulosaisolering som lösull och skiva • även större projekt t.ex. industrihallar och radhus Hultvägen 180, 65630 Karperö Ring 040 910 4166 eller 050 525 6673 dennis@timbergs.fi, www.timbergs.fi

Lador av hyvlat trä Lador av hyvlat trä Timmer 8 m2 och 12Timmer m2 8 m2 och 12 m2 Även hyvlade lister och Även hyvlade lister och golv i gammaldags stil golv i gammaldags stil

Tel. 050-514 9905 Tel. 050-514 9905 Myllärinkatu 26, 65100 Vaasa 06 3177 900 kontaktor@kontaktor.ﬁ

Vi är en bygg- och renoveringsfirma från Korsholm som utför mångsidiga arbeten åt både små och stora kunder. Läs mer: timbergs.fi

www.varisilma.fi

Tuvasvägen 12, 66100 Malax Tuvasvägen 12, 66100 Malax www.tratjanstfmelin.fi

Auktoriserad förmedlare vid försäljning och värdering av fastigheter, offentligt köpvittne Kontakt: Dan Becker AFM tel. 0505392562 epost info@bfast.fi

GOD TID

3/2021

Rörmokaren som nynnar på psalmer i pannrummet Erik Björkqvist, 72, har i år varit rörmokare i 48 år. Inte ens regeringens uppmaning till dem som är äldre än 70 år att stanna hemma för ett år sedan fick honom att lägga rörtången åt sidan. Han fortsatte att arbeta precis som vanligt. – Jag har inte haft anledning att ångra mitt yrkesval. Jag har inte haft en mulen dag i arbetet, säger han. Erik Björkqvist är en eftertraktad hantverkare i byarna söder om Vasa. I byar som Bergö, Petalax, Molpe och Korsnäs är den levnadsglada, humoristiska rörmokaren en välkänd profil. I en del byar kan han räkna de gårdar som han inte besökt på ena handens fingrar. Erik Björkqvist är en social begåvning. Han har alltid en stund över för ett samtal samtidigt som han byter ut en söndrig vattenpump. Han har varit ensamföretagare ända sedan starten 1973. Han vill ha det så. – Jag har haft några praktikanter med mig, men i övrigt har jag klarat mig själv. Jag är så kräsen när jag tar någon med mig. För mig gäller ingen klocka. När arbetet är färdigt far jag hem, säger han. Det var ingen självklarhet att han skulle bli rörmokare. På österbottniskt vis började han som mångsysslare. Han svetsade, han hade pälsfarm och han ryckte in när någon behövde en händig karl. I början av 1970-talet hjälpte han en snickeriföretagare i hembyn Molpe att konstruera maskiner till snickeriet. Företagaren gillade vad han såg och undrade om Erik också kunde installera värme och vatten i industrihallen. Erik som inte är utbildad till rörmokare svarade att han varken hade kunskap eller verktyg för att ta sig an jobbet. – Han sa att de är inget problem, och så satte vi oss i bilen och åkte till stan för att köpa gängdon, gasflaskor, rörtänger och skiftnycklar. På den vägen är det. – Det första året fortsatte jag parallellt att arbeta som svetsare, men det blev för mycket. Jag var nämligen minkfarmare till lika och dygnets timmar ville inte räcka till. 1985 lade han ner pälsfarmen. Det beslutet har han inte ångrat. Många fantiserar om vad de ska göra sedan när de blir pensionär. Jag antar att du inte hör till

– Jag har bra minne. Många kunder ringer och frågar: Hur ska jag få på vattnet fyllt? Då förklarar jag att på höger sidan, i ögonhöjd sitter en kran med två ventiler. Jag kan ha roligt åt det själv ibland. Jag vet hur deras pannrum ser ut fast de inte vet det själv, säger Erik Björkqvist.

den gruppen? – Nej, det har jag inte. Jag tycker om arbetet. Många pensionärer saknar mänskomötena i arbetslivet när de blir pensionärer. Jag har ett kolossalt kontaktnät i byarna i Korsnäs och Malax och det vill jag inte mista. Hustrun Anna-Mi Björkqvist har hittills inte haft anledning att be Erik att lägg rörtången åt sidan. – Nu tar jag inte på några nybyggen. Jag försöker begränsa mängden arbete. Jag måste så småningom börja sakta i. Nu arbetar jag ungefär halvtid. Om jag tar på nybyggen behöver jag inte tänka på pension alls. Ivrig vinterbadare Erik Björkqvist ser yngre ut än han är. Han har bra fysik, men är ingen hängiven motionsidrottare. Han går ut på en kvällspromenad då och då och så vinterbadar han mellan oktober och april. Mer än så blir det inte. Annars håller han sig i form genom att trivas i jobbet. – Visst har jag några krämpor. Jag tar blodtrycksmedicin och så tar jag sköldkörtelmedicin, säger han. Har coronaåret påverkat ditt arbete? Har kunderna blivit försiktiga?

– Coronan har inte påverkat mig alls. I byarna söder om Vasa har livet gått sin gilla gång. Man träffar inte många som låtit sig påverkas. Jag tycker att det är skrämmande hur beslutsfattarna på grund av coronan kör ner landet. Det är fel. De som kommer efter oss ska betala räkningarna. – Ingen har tvekat att släppa in mig på grund av coronan. Jag har inte mött några kunder som satt på sig masken för min skull. Vi ska ha respekt för coronan. Inte ska vi stå och blåsa varandra rätt i ögonen. Erik drar på sig masken när han åker in till butikerna i Vasa. Man betraktas lätt som en brottsling om man inte gör det, säger han. Mer än hälften av Eriks kunder är pensionärer. De hör till den generation som byggde egnahemshus på 1950-, 1960- och 1970-talen. Då var det oljepanna som gällde. Hur mår vatten, avlopp och ventilation i de hus som byggdes på 1960- och 1970-talen? – Ett gammalt hus mår nog bättre än ett nytt. De äldre husen klarar sig utan ett maskinellt ventilationssystem. I de nya husen faller tapeterna av väggarna om man stänger av ventilationen. En nybyggd gård har väggar som är 40 centimeter

”Jag har inte haft anledning att ångra mitt yrkesval. Jag har inte haft en mulen dag i arbetet.”

tjocka. Inte klarar en sådan sig utan maskinell ventilation. En gammal gård ventilerar sig själv. Man behöver inte ens öppna fönstren. – En gård som är byggd på 1950eller 1960-talen har så kallade svartrör (värmeledningar av järn). De är lika rena inuti som när de sattes dit. På 1980-talet övergick man till plaströr som släppte igenom syre. Då bildas rostvatten i systemet, vilket resulterat i att det äter hål på elementen. Det kan leda till katastrof om man inte upptäcker läckan i tid. Många husägare har lyckligtvis bytt ut de rören mot nya syrespärrade plaströr och slipper oroa sig för läckande rör. Ekonomin i skick Många äldre byter ut oljepannan mot bergvärme. Är de det en bra lösning? – En oljepanna håller cirka 35 år. Många som är 75 år eller äldre säger att inte kostar de på sig bergvärme. Det förstår jag, men gården som de bor i följer dem inte graven. Den står kvar och används av följande generation. När är det dags att flytta från egnahemshusen för rörens skull? – Pensionärerna idag har i regel ekonomin i skick. Är de osäkra på hur det står till med rören så ringer de och frågar. Det är ofta välskött i pannrummet hos pensionärerna.

Något generellt råd för när det är dags att släppa taget om egnahemshuset ger han inte. – Det är väldigt individuellt. När det börjar bli för tungt att klippa gräs och skotta snö då är det kanske dags. Gillar psalmer Det händer sig att Erik Björkqvist gnolar på en psalm om han blir ensam i pannrummet. Har du någon favorit? – Jag kan början på många. Jag var med i manskören i många år. Det blir både psalmer och andra sånger. Men det blir nog fler och fler psalmer, det måste jag ärligt säga. Jag har hört om en stad ovan molnen hör till favoriterna. Den är grymt vacker. För fem år sedan ryckte du ut och fixade ett läckande rör hos oss på julaftonsmorgonen. Är alla dagar arbetsdag för dig? – Inte ringer någon en helgdag om det inte är allvar. Det går nog att lösa. Inte har jag någonsin telefon avstängd. Folk är bra i dag, annat var det på 1970-talet. Då fick jag springa i växthusen om nätterna. Idag är anläggningarna så väl skötta att nästan inget oväntat händer. Text och foto: Markus West

GOD TID

MÅLNINGS- & TAPETSERIINGARBETEN

Fastig

hetsse

rvice lning

rvic ttse

Fly

färg Ring: 0400-343 252 Vi sätter g! ulf.ek67@gmail.com rda t! på er va Ta kontak Uffes Måleriservice Ab

äl

även kakel- & små byggnadsarbeten

en hjälpande hand 050-5899741

Fondväggsmå

Fö

3/2021

Behöver du hjälp med något i ditt hem?

Fylgia i Vasa rf www.fylgia.fi

Vi sköter om ditt hus och trädgård - gräsklippning - vedarbete - renovering, byggen - städning inomhus och utomhus - handla m.m. - inredning och målar valfria motiv på en fondvägg. - flyttservice och flyttstädning - försäljning av dödsbo el. likn.

24h

Effektiva vindskydd och solskydd hittar ni hos oss!

Ring F:ma A Ekström 050 589 9741. Malax

BYGGSERVICE RAKENNUSPALVELU

www.enhjalpandehand.fi

ANNONSERA I GOD TID

044 290 0082

Se mer info på våra webbsidor eller besök vår butik.

Observera ny adress!

Skolhusgatan 14 , Vasa Tel. 06-317 3908 Vard. 8.30-17 www.rullma.fi

BYGGSERVICE RAKENNUSPALVELU

24h

Ring: 044 290 0082

info@kuhlbergs.fi www.kuhlbergs.fi 044 290 0082 82 mattläggning

kakel arbeten

eten• mattläggning bygg och renoveringsarbeten • kakelarbeten eten

mattläggning kakel arbeten bygg och renoveringsarbeten

• bygg- och renoveringsarbeten NU ÄVEN SKÄRGÅRDSSERVICE! ICE!• VTT-certifikat • saneringsarbeten

NU ÄVEN SKÄRGÅRDSSERVICE!

GOD TID

3/2021

Virtuella medlemmar i Tölöwiken ◗ Tölöwikens pensionärer ska få nya stadgar. Två nya kategorier medlemmar tillkommer: virtuella medlemmar och virtuella hedersmedlemmar. Stadgarna ska behandlas på vårmötet där man får delta virtuellt, via zoom. Eftersom virtuellt är billigare blir virtuella medlemmars medlemsavgift hälften av vanliga medlem-

mars avgift förutsatt att den betalas i virtualvaluta, bitcoin. Tölöwikens pensionärer har sänt in stadgeändringsförslag till SPF att också förbundet skall få virtuella

medlemmar, på samma villkor. STEA övergår till virtuellt stöd för SPF:s nya virtuella it-stödpersoner. Virtuella medlemmar deltar i virtuella teaterresor och konsertbesök, virtuella bussresor och andra resor. Den årliga pensionärskryssningen blir också virtuell, med billig virtuell gintonic och åtföljande virtuella kopparslagare.

Förbundets virtuella ombudsmän ordnar virtuella inspirationsdagar i alla regioner, också icke-virtuella regioner. Förbundets långtidsplaner innefattar också virtuell ordförande och virtuell styrelse. Man kan kvalificera sig för att bli virtuell hedersmedlem om man har virtualbröllop, virtuell bröllopsresa och virtuell bröllopsnatt.

NÄR NI BYGGER ELLER RENOVERAR Byggnadsmaterial förmånligt från oss!

JÄRN-RAUTA

KULLA

66800 Oravais, tfn 06 3575800

Köpes antikviteter

i hela svenska Österbotten K ontant b etalning - 1700-1800-tals möbler oberoende av skick Varorna - Arabiaporsliner, glasföremål från Berga, avhämta s. Sandnäs o. Grönvik - Övrigt antikt lösöre, hela dödsbon och privata museér

Köp- och försäljning Raul Pohjonen

Idrottsg. 19, Gamlakarleby. Svar på svenska 06-831 3137, 044-913 8284

- Dräneringar - Vatten/Avlopp - Husgrunder, trädgårdar - Klippning av energivirke - Rivningsarbeten m.m. ”Boka sommarens arbeten redan nu!”

• VVS-installationer & service • Bergvärme & värmepumpar • VVS-planering

Vasavägen 890 64220 Yttermark 0407675579

Kunde man tänka sig en mera inbjudande idyll att tillbringa sin ålderdom i, knappast.

Puh/Tel. 010 219 5450, 0400 310 547

Mera information om Hedvig Sofiahemmet får du av hemmets föreståndare Johanna Börman-Långström eller disponent Björn Sundqvist (tel 0400 444 393)

GOD TID

3/2021

Även Laggarsvägen bär till Rom Kulturell nedstängning och resestopp fick Gun Jakobsson att bosätta sig i fritidshuset. Resa kan man göra i fantasin med hjälp av Google maps och hälsoappar. I år är målet att gå 3 000 kilometer, från Kantlax till Rom.

är coronapandemin slog till för ett år sedan bosatte sig Vasabon Gun Jakobsson, 70, i sitt andra hem, stugan som fått namnet Lustgården, i byn Kantlax, Nykarleby. Det blev den första vintern i huset som hon ägt sedan 1998. Trots den tidvis hårda kölden har det gått bra. – Jag har både Högfors spis, kakelugn och Porin Matti, säger hon. – Porin Mattin är förresten det enda som köpts nytt i huset. Allt annat är återanvänt, sådant som fanns här, släktgods, och loppisfynd. Här finns bland annat tramporgeln hennes farfar byggde, och kretensiska stolar hennes bror Leif Jakobsson fick i present i Grekland och som skeppades till Finland. Speciellt nöjd är hon över att ha kommit över byster av såväl Runeberg som Topelius. Samtliga rum har eget färgtema och ovanför dörrposterna står latinska citat. Överskriften till det solgula vardagsrummet är Carl von Linnés ”Innogue vivito: Numen adest – Lev orförvitligt. Det gudomliga är närvarande”. – Här ska man bara göra det man har lust till, förklarar hon namnet Lustgården. Och lust finns det gott om även när mycket av det hon brukar göra ställts in. Gun är en flitig och bred kulturkonsument och går vanligtvis på det mesta som ordnas i Vasa, Nykarleby eller Jakobstad. – Nu händer ju inget i Vasa så jag tänkte att jag kan lika gärna bo här på heltid. Hemma i Kantlax Gun Jakobsson är lika mycket Kantlaxbo som Vasabo. Kantlax har funnits med sedan barndomen när familjen byggde sommarstuga här. – Vi hyrde en stuga i Monå i början av 1950-talet och mina föräldrar, Ole och Marianne Jakobsson, cyklade längs varje väg som ledde ner till vattnet i västra Munsala. Vid Bonäs i Kantlax längst ut på en klippa sade pappa: Här ska vi bygga vårt hus! Och så blev det. Sommarstugan Abrahams sköte (Abraham efter Oles andra namn) finns kvar inte så långt från Lustgården och är bror Leifs sommarviste. Där tillbringade familjen alla somrar och det var där Ole Jakobsson skrev bland annat Aftonens sång som i

Zacharias Topelius finns på hedersplats i gula vardagsrummet. I den gröna hallen välkomnas man av ett stilfullt arrangemang. Jordgloben symboliserar resenären men också biologi- och geografilektorn Gun Jakobsson.

tonsättning av Roger Wingren blivit en finlandssvensk sångklassiker. – Vi lärde känna alla i byn och här fanns många jämnåriga barn att leka med. Så jag är hemma här. Kantlax blev också en fast punkt eftersom familjen flyttade först från Jakobstad till Vasa när Gun var sju år och sedan tillbaka till Jakobstad när hon var 14. Pappa Ole var lärare i Jakobstad, sedan blev han informationschef vid Vasa sparbank och 1964 chefredaktör för Jakobstads Tidning. Engagerad i byaföreningen Gun Jakobsson är engagerad i Kantlax som ordförande för den aktiva byaföreningen och sitter i samfällighetens styrelse. Bland buntarna med bokslut och verksamhetsberättelser på borden finns också föreningen Pro Allegros, en kulturell stödförening i Jakobstad där Gun är viceordförande. Genom sitt engagemang i Kantlax har hon valts till ordförande i en helt ny förening för sjöbyarna i västra Munsala. – På grund av coronan har vi inte kommit igång ännu men tanken är att öka attraktionskraften för byarna här. Det finns en allmän känsla av att Nykarleby stad inte gör tillräck-

fakta

Gun Jakobsson

Kantlax

ʶ Född: 1950 i Jakobstad ʶ Bor: Kantlax och Vasa ʶ Familj: Bror Leif Jakobsson ʶ Arbetat som lektor i Sursik skola och rektor i Vasa övningsskola ʶ Engagerad i arbetet med att lägga upp fyra läroplaner ʶ Medlem i utvärderingsgruppen för läroplanen 2016–2020 på uppdrag av Nationella centret för utbildningsutvärdering

ʶ Kustby i Nykarleby, tidigare del av Munsala kommun, en av sjöbyarna med Monå, Monäs och Hirvlax i västra Munsala ʶ Cirka 155 fast boende ʶ Med 20 kilometer kust har byn lockat många sommarstugeägare ʶ Började befolkas på 1500-talet ʶ Fiske och pälsdjursnäring har varit vanligaste sysselsättning

ligt för de mer perifera områdena. Föreningsengagemanget har alltid funnits vid sidan av arbetet som lärare, lektor i biologi och geografi, och sedermera rektor för Vasa övningsskola. 2017 gick hon i pension. – Att gå i pension var inget problem. Jag har inte levt mitt arbete, det har varit en del av mitt liv där det funnits många andra intressen, säger Gun Jakobsson. – Vidgar man inte sitt liv utanför sin lilla krets har man inga strukturer eller rutiner i vardagen när man plötsligt blir pensionär. Självupptagenheten, att allt ska vara perfekt, och att hålla uppe fasaden har tagit all tid. Hon ser livet mer som en lek än som en kamp. Allt behöver inte vara så perfekt. – Det finns mycket sorgligt och orättvist i världen. Jag kan inte rädda den, men kan man lätta någons steg i ens närmiljö ska man göra det. Man ska göra så gott man kan – och lite till. Det räcker. Hon hänvisar till professor Aaron Antonovskys tankar om att känslan av delaktighet i ett sammanhang är en bidragande faktor till välbefinnande. Gun känner sig främst priviligerad. – Jag har haft världens bästa arbete, jag kan göra vad jag vill, det jag har lust med. Dessutom är jag något av en enstöring så jag trivs utmärkt i mitt eget sällskap. Alla vägar bär till Rom Ett år med corona har gått och för Gun är saknaden efter att kunna gå på kulturevenemang störst. Resandet saknar hon också, men säger att hon ändå rest så mycket i sitt liv, bland annat Jorden runt, att det inte är någon katastrof om det inte blir fler resor. Och nu har hon sin ”Romresa” att genomföra. Promenerandet har varit en växande folkrörelse under året och att sätta upp mål, något Gun gärna gör, ökar motivationen. – Jag har alltid tyckt om att promenera och ifjol gick jag 2 000 kilometer. Jag roade mig

med att se hur långt jag skulle ha kommit och det var till Wien. Sen tänkte jag att alla vägar, även småvägarna i Kantlax, bär till Rom. Från Laggarsvägen där hon bor till Den eviga staden är det 3 000 kilometer, visade en koll på Google maps. Det skulle ta 26 dagar att gå nonstop dygnet runt. Via en hälsoapp med stegmätare i mobilen räknar hon kilometrar. – Jag går i snitt nio och en halv kilometer per dag och stämmer av på kartan med jämna mellanrum. Just nu är jag på Rigabuktens solkust Saulkrasti. I slutet av mars hoppas jag vara vid Korskullen i Litauen. Ibland kan jag hamna på något ställe som verkar intressant som jag kollar upp, så lär jag mig nya saker. Planen var att tillsammans med en väninna som fyller 70 år till hösten gå någon av de kända pilgrimslederna men det blir inte av. – Min Romvandring är något av en sekulär pilgrimsvandring, konstaterar hon. Och hälsoaspekterna ska inte glömmas bort. Förra våren råkade Gun Jakobsson ut för en allvarlig fallolycka på klipporna vid sommarstugan. – Det hade kunnat sluta riktigt illa om jag inte landat exakt där jag landade och jag trodde att det var slut, man hinner tänka mycket den sekund det tar. Ryggen blir nog aldrig bra men med promenerandet känns det bättre. Hon hittar också på andra projekt under sin promenader. Ett var att fotografera hus i byn som blev en adventskalender. – Byborna fick gissa var huset fanns och berätta mer om det. Bilderna publicerades på Instagram varje dag och i en inplastad variant vid Byagården. Jag hade fotograferat husen utan omkringliggande miljö så det var inte alltid lätt att gissa rätt. Även gamla Kantlaxbor kunde gå bet. Ibland får hon sällskap av någon granne på sina promenader, ibland av en rad från någon av pappa Oles dikter: ”Jag vandrar hemåt mot solnedgången med tankar, trötta av dagen.” Text och foto: Anci Holm

3/2021

GOD TID

De i dag så eftertraktade sneda köksluckorna finns kvar i original i Gun Jakobssons blåa lustgårdskök. I hyllorna finns både sådant som funnits i skåpen från början och loppisfynd.

GOD TID

3/2021

Välkommen till Nykarleby Vi levererar lokal kraft och energi

NYKARLEBY BEGRAVNINGSTJÄNST

BEGRAVNINGSBYRÅ GRAVSTENAR - GRAVERINGAR Kvarnvägen 20, 66900 Nykarleby, Tel. (06) 785 6252, www.nykarlebykraftverk.fi

TOPELIUSESPLANADEN 11 | MÅ–FRE 10–16 TEL 0500 722 688 | 24H/DYGN

www.nykarlebybostader.fi

FLYTTNINGAR TÖMNINGAR AV DÖDSBO UTHYRNING AV FLYTTLÅDOR MAGASINERING MM 06-7814200

Topeliusesp. 12, Nykarleby Tfn 044 3606865

Jeppo Lantgris

Behöver ni hjälp med hemmastädning?

Nykarleby församling Kyrkoherdeämbetet tfn 040 868 7040

www.nykarlebyforsamling.fi

tfn. 050 - 313 2464

Vi utför: Hemmastädning och storstädning Fönstertvätt och gardinvård Klädtvätt, byte av sängkläder, mattvätt Vi kan även hjälpa er med utomhusjobb i trädgården. Möjlighet till momsfria tjänster!

Ring så berättar vi mera: 050-5524166

www.nykarlebyfastighetsservice.com

Kjells Taxi 040-584 6043

Taxi

Jens Björklund 0400-868 911

AKTIELÄGENHET säljes i Nykarleby

Vi har virket för små och stora projekt Lokalt producerade träpaneler alltid i lager

Fastighets Ab Grindslanten, Sollefteågatan 11.

Omfattande 2 r+k+br/b 56 m2 + biltak.

Info och visning: Henrik Jansson, 050 589 2568

Ab Svarvars Trävaruhandel Oy | Bangatan 39 NYKARLEBY | 067889950 | sales@svarvars.fi

www.nykarleby.fi

Du som kör mycket: Hos oss kan du tanka Din bil med förmånlig och ren biogas för under 30€/gång och köra ca 500 km/tank. Samtidigt gör Du gott för naturen! Vilken Härlig känSla att få tanka förmånlig biogaS!

BODENBOX

Din matbutik på nätet www.bodenbox.ﬁ

tfn. 0500-263 033 Allt inför odlingssäsongen från oss! Odlingslådor i storlek 60x80cm och 80x120cm

Kampanj pris på greencare trädgårdsmylla 10st för 20€ och biolans svartmylla 3st för 10€

Västra Jeppovägen 288 (längs med riksväg 19). www.jeppobiogas.fi

GOD TID

3/2021

Pensionsfonderna växte trots coronan ◗ Arbetspensionssystemet kom undan med blotta förskräckelsen under det exceptionella året. År 2020 ökade pensionstillgångarna med sju miljarder euro och var 225 miljarder euro i slutet av året. Ökningen grundade sig på bra placeringsavkastning mot slutet av året. År 2020 var arbetspensionssystemets utgifter igen större än inkomsterna. Inkomsterna var 27,0 miljarder euro och utgifterna 30,2 miljarder euro. Placeringsavkastningen blev 10,2 miljarder euro på plus trots corona. Till följd av detta ökade arbetspensionsfonderna med sju miljarder och uppgick vid slutet av året till 225 miljarder euro. Av denna summa bestod 221 miljarder euro av placeringstillgångar. Buffertarna klarade prövningen Den historiska börsdykningen under coronavåren krympte pensionsfonderna med tiotals miljarder. Tack

vare centralbankernas massiva stimulansåtgärder återhämtade placeringsmarknaden sig snabbt och utvecklades positivt under resten av året. Det störtlopp som under våren fruktades för solvensens del uteblev och det behövdes ingen undantagslagstiftning för att skydda pensionstillgångarna, till skillnad från finanskrisen år 2008. Hittills har Finlands ekonomi klarat coronakrisen rätt bra. Arbetspensionsförsäkrade löner betalades endast 0,4 procent mindre än år 2019. Lönesumman för löntagare inom den privata sektorn minskade med 1,3 procent. Arbetsmarknadens centralorganisationer avtalade om en sänkning av arbetspensionsavgifterna från maj till årets slut, vilket minskade premieinkomsten år 2020. På så sätt var det möjligt att utnyttja konjunkturbufferten i arbetspensionstillgångarna för att stimulera ekonomin. PSC

Fråga juristen: Har vi rätt att göra hushållsavdrag för flyttningen? Jag och min fru kommer att flytta till en ny bostad. Vi klarar inte själva av flyttarbetet, så vi kommer att anlita ett företag som sköter flyttningen åt oss. Har vi rätt att få hushållsavdrag för detta? Vi har renoverat lite i den nya bostaden och dottern har betalat renoveringskostnaderna. Har hon rätt att få hushållsavdrag för det? Vilka andra kostnader kan ge rätt till hushållsavdrag?

Svar: Hushållsavdraget innebär en skattelättnad. Du får hushållsavdrag om du låter utföra vissa typer av arbeten i det egna hemmet eller en fritidsbostad. Följande arbeten berättigar till hushållsavdrag: • renoveringsarbete • städning och andra hushållsarbeten • vårdarbete och omsorgsarbete Hushållsavdraget beviljas endast för arbetets andel. Man får inte hushållsavdrag exempelvis för utrustning eller resekostnader. Maximibeloppet för hushållsavdraget för arbeten betalda år 2020 är 2 025 euro per person. Självrisken är 100 euro per år. Hushållsavdraget

beviljas endast för arbetets andel. Man får dra av 40 procent av arbetets andel om man har köpt arbetet av ett företag. Detta betyder att man får maximiavdraget när andelen av arbetet på den faktura som du betalat till företaget är 5 875 euro. På fakturan bör därmed specificeras vad som är arbetskostnader och vad som är kostnader för utrustning. Om man anställer en arbetstagare får man dra av 15 procent av den lön man betalat samt arbetsgivarens lönebikostnader som anknyter till lönen. Om dina skatter inte är tillräckliga för att göra avdraget, drar Skatteförvaltningen automatiskt av det resterande beloppet från din makes eller makas skatter. Man kan endast få hushållsavdrag när arbetet har utförts av en utomstående. Man kan inte få avdrag om man utfört arbetet själv eller om den som utfört arbetet bor i samma hushåll. Man får göra hushållsavdrag när arbetet utförs i det egna hemmet, i en fritidsbostad eller i föräldrars eller moroch farföräldrars bostad. Det spelar ingen roll om det är en ägar- eller hyresbostad. Föräldrar kan däremot inte göra avdrag för arbete som utförts i barnets bostad. Eftersom arbete som utförs i en förälders bostad berättigar till hushållsavdrag betyder detta att er dotter får avdrag för de arbetskostnader för reno-

veringen hon betalat åt er. Flyttarbete räknas tyvärr inte till sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag. I samband med en flytt kan det dock uppkomma andra arbetskostnader som är avdragbara, såsom städning, installering av internetanslutning, installering av luftvärmepump eller larm- och säkerhetssystem. En lång exempellista på vilka arbeten som berättigar till avdrag finns på Skatteförvaltningens hemsida vero.fi.

Hanna Stenholm vicehäradshövding

ʶ Skicka frågorna till: Hanna Stenholm, Närpes Sparbank, Närpesvägen 13, 64200 Närpes eller hanna.stenholm@ sparbanken.fi. Frågorna skall vara framme senast den 30 april.

Advokat- och juristbyråer Juridisk Byrå Bexar

Handgjorda stolar i klassisk Adirondack s�l Av värmebehandlad tall

NIWOOD

Helsingfors Familjejuridik är nu Markelin & Somppi En tillförlitlig byrå för Dig och Ditt företag

Advokatbyrå

STEFAN ANDERSSON Ab

VH Christina Bexar VH Helena Bexar VH Patrik Bexar

Lovisa-Borgå-Spanien

Handelsespl. 12B 10, Vasa

tel. 06-357 6420

www.advolaw.fi

JURIDISK BYRÅ B-E WICKHOLM KB

• Bouppteckningar • Arvskiften och avvittringar

• Donationer och testamenten

Nycandergatan 18 A 6 IIvån. 10900 HANGÖ

• Rättegångar

• Förmögenhetsrättsliga arrangemang och skatteplanering för privatpersoner och företag

www.markelinsomppi.fi www.markelinsomppi.fi

Tfn: 019 501 128 byrå 045 270 7001 0400-493 230

Tel. 040-505 6507 e-post: b-e.wickholm@pp1.inet.f

Advokatbyrå Boucht & Nikula

Hartmansgränd 3, Vasa Adv. Peter Nygård 050 531 7243 VH Björn Boucht 050 337 4594 JM Nathalie Brännkärr 050 562 6568

www.boucht-nikula.com

Brändövägen 4-8Helsingfors bost. 9 00570 Helsingfors

Vi betjänar numera även9 i00570 Vasa på adressen: Brändövägen 4-8 bost. Helsingfors Hovrättsesplanaden 13 B, 61500 Vasa Filip Markelin 0400 464 899

NiwoodFi NiwoodFi 0500 934 563

Kim Somppi 0500 866 303

Filip Markelin 0400 464 899

499€ Tillverkas i Korsholm

Kim Somppi 0500 866 303

Advokatbyrå – Asianajotoimisto

Rehn & Co Ab Attorneys-at-law

ANNONSERA I GOD TID

Tempelgatan 3-5 A 5, 00100 Helsingfors Telefon: 09 668 9650 Fax: 09 6689 6510 www.rehnco.com

e flesta av oss pensionärer har vuxit upp under fredliga förhållanden. Ett självständigt Finland har vi uppfattat som en naturlig sak. Vi har vant oss vid att i lugn och ro planera vår framtid. För vår föräldrageneration var det annorlunda. De dramatiska krigsåren 1939-1945, satte djupa spår. Många av våra fäder, moroch farbröder var inkallade till krigstjänst under en stor del av sin ungdomstid. Efter krigsslutet kunde en del återvända hem, medan andra slutade sina dagar under kampen för Finlands frihet. Min far Harald Skinnar (1916-2004) hörde till dem som efter fem och ett halvt års krigstjänst kunde återförenas med sina nära och kära i Vestervik, Korsholm. Han förunnades ett gott liv och fick leva tills han var nästan 88 år. Bland min fars efterlämnade saker fann jag fem sånghäften som han sparat från sin tid vid fronten. Att samla sånger i ett häfte var en vanlig sysselsättning för de värnpliktiga. Far ryckte in i januari 1938 och skaffade sig då ett sånghäfte, som på pärmen hade texten ”Sånger och minnen från militärtiden”. I likhet med många militärkamrater började han skriva in sångtexter i häftet, framför allt populära schlagers. Det femte häftet är endast ifyllt till hälften. De sista sångerna är införda den 16 mars 1944, då hans förband (JR 61) låg i Fjärrkarelen söder om floden Svir som rinner från sjön Onega och utmynnar i Ladoga. Efter detta datum finns inga sånger antecknade. Avgörandets stund hade kommit för Finland. Den finska armén fick inrikta sig på att motstå intensiva fientliga anfall under de månader som väntade. Ställningskriget övergick i ett utdraget försvarskrig, som pågick till senare delen av september 1944. Våren 2014 tog jag fram de gamla militärhäftena och började studera dem ingående. Alla häften innehöll mer eller mindre kända visor, sånger som vi hört våra föräldrar sjunga eller hört på radio när vi var små. Det sista häftet väcker speciella känslor hos mig. Ett av skälen är att texterna är skrivna efter att jag själv kommit till världen (4 juni 1943). I häftet finns bland annat den kända ”Korsuvalsen”, den stora rikssvenska schlagern ”En liten gåsapåg från Skåne” och Evert Taubes ”Havsörnsvalsen”. Alla dessa sånger är införda sommaren 1943. Senare samma år har far skrivit in några sånger som endast en nybliven far kan uppleva som aktuella: ”Vaggvisa på permission”, inskriven 27 november 1943 samt ”Lilla klumpedump” och ”En tapper liten krigare”. De två sista skrevs den 16 mars 1944. Då var jag nio månader gammal. Bland sångerna i häftet finns också en sång kallad ”Jandebavisan”. Jandeba, ett biflöde till Svir, är starkt förknippad med många finlandssvenska frontveteraners krigsminnen. Det var vid denna lilla å, ställvis mindre än 10 meter bred, som bl.a. JR13 och JR61 kom att ligga efter att anfallsskedet övergått i ett ställningskrig hösten 1941. Far tillhörde dem som i praktiken kom att befinna sig på detta frontavsnitt i närmare 2,5 år. Dessa långa och enformiga år vid fronten skildras i ”Jandebavisan”. Textförfattaren var i många år okänd för mig och trots förfrågningar bland bekanta frontveteraner, var det ingen som kände till ”Jandebavisan”. Vilken

GOD TID

3/2021

Jandebavisan Jandebavisan Text: Jonas Enbacka 1942 Melodi: Lili-Marleen

Harald Skinnar (1916-2004) från Korsholm (stående andra fr. h.) tillsammans med sin maskingevärsgrupp vid stranden av Jandeba sommaren 1942.

Jonas Enbacka (1920-2007) från Jakobstad skrev “Jandebavisan” vid fronten 1942.

melodi visan skulle sjungas till var också obekant. I ett försök att om möjligt få mera upplysningar om visan, valde jag att publicera den i första delen av ”Boken om Vestervik”, som jag utgav 2014. Textförfattaren förblev trots det okänd, men i början av 2015 hade min klasskamrat Björn Björklund klurat ut att sången skall sjungas till samma melodi som den tyska schlagern ”Lili-Marleen”, den kanske mest kända sången från krigsåren. Med denna upplysning var det bara att sätta igång och öva. Vid samma tid hade vi i spelmansgillet Korsdraget blivit ombedda att underhålla vid en veteranfest i Bjurbäck byagård i Korsnäs. Festen var välbesökt av veteraner och deras anhöriga. Vid detta tillfälle framfördes ”Jandebavisan” för första gången ”i modern tid”. Det kändes speciellt att få sjunga den gamla sången. Ingen av veteranerna kände likväl till sången, trots att en del själva legat vid Jandeba. Vasabladets reporter Marita Bagge uppmärksammade festen (och Jandebavisan) stort i ett referat som ingick i tidningen. Under åren som följde hade jag möjlighet att framföra ”Jandebavisan” på nytt, dels vid några veteranträffar men också vid andra tillfällen. När Björn Björklund fick höra den vid en Odd Fellow-träff sade han lugnt och kategoriskt: ”Hördu, den där kan du framföra när som helst, var som helst och för vem som helst!” Frågan om vem författaren var förblev olöst tills våren 2019, då Valter Nymans bok ”Mosatramparen – Infanteristen” utkom. Där fanns ”Jandebavisan” med utan någon annan kommentar än att texten var skriven av Jakobstadsbon Jonas Enbacka (1920-2007). Enbacka som tillhörde JR13 anlände med regementets II bataljon till Jandeba i september 1941. Sången beskriver i sex verser livet vid fronten under olika årstider. Sista versen handlar om hösten 1942 och slutar med en

förhoppning om att man om ett år inte längre skulle vara vid Jandeba. När författarens identitet blev känd föll många pusselbitar på plats. Det skulle visa sig att min far Harald och Jonas Enbacka var bekanta. I slutet av 1930-talet arbetade far som kontorist i Jakobstad och lärde då troligen känna honom. Vid fronten var kontakten högst sporadisk. Pappa har skrivit in Jandebavisan i häftet ett år efter att Jonas skrev den. I mogen ålder träffades de regelbundet via Odd Fellow. För mig som blev det angeläget att försöka göra visan mera känd. Vid Frontveteranföreningen Kamraternas (Malax med omnejd) höstmöte ifjol framförde jag ”Jandebavisan” ännu en gång. Vid samma tillfälle presenterade jag en helt ny veteransång (”En gammal man”) som jag skrev våren 2020. Efter mötet konstaterade föreningens ordförande Jarl Silfver att ”vi borde göra något mera” med sångerna. I den diskussion som följde framfördes tanken på att försöka få till stånd ett samarbete med Malax tv. Producentenn Håkan Jäntti tände på idén. Jarl Silfver råkade känna till att man i Bennäs utanför Jakobstad rätt nyligen uppfört en traditionskorsu, som eventuellt kunde få utnyttjas som inspelningsplats. I snabba ryck avancerade planerna och snart var det dags för inspelningar i Malax och i Bennäs. Förutom de redan nämnda Malaxborna deltog också dragspelaren Bror Svenns i inspelningen. De lokala medhjälparna var Sten Pettersson, Bertel Widjeskog och Wolf Enbacka (son till Jonas Enbacka). Efter att tv-bandningarna var klara redigerade Håkan Jäntti materialet till en 50 min helhet som fick namnet ”Minnen från krigen”. Det musikaliska inslaget spelar en central roll med ”Jandebavisan” som det viktigaste. Programmet visades i Malax tv på självständighetsdagen ifjol. Ända sedan jag 2004 hittade ”Jandebavisan” i fars häfte har jag haft tanken om att få visan spridd till en bredare allmänhet. Att den kunnat lyftas fram ur den historiska skrubben och nu finns dokumenterad på film känns tillfredsställande. Min förhoppning är att den skall kunna tas till heders i olika sammanhang och att trubadurer av yngre årgång skall finna den värd att tas med på repertoaren. Sången har något att säga oss alla än idag. Leif Skinnar

Över stora floden styr vi våra steg längs med stora vägen när som mot kväll´n det led Efter en skogsväg mörk och lång Vi gick en gång, ej under sång :Vi kom till Jandeba:

Sen blev det att ligga vid Jandebas strand vi var ej så pigga, som förr vi var ibland Och sen kom hösten kusligt mörk och löven föll av al och björk :Vi låg vid Jandeba:

Vintern kom på hösten Och kriget tycktes stå Vi levde blott på trösten att permissioner få Vi vaktade och grävde dygnet om och då och då en ”loma” kom :Vi var vid Jandeba:

När det börja´ våras och drivan smälta´ bort det började försvåras med underhållstransport Ryssen försökte då som förr att öppna sig en passlig dörr :Men föll vid Jandeba:

Sommaren i Ryssland var ett fiasko blott För drypande korsutak och lera var vår lott Vi gjorde vårt bästa humöret höll vi skrattade fast regnet föll :Det var vid Jandeba:

När löven börjar falla på nytt invid vår strand Då sänder nog alla en bön om fred ibland Man går här och hoppas att man får gå bättre klädd i nästa år :Men ej vid Jandeba:

Många av de inkallade samlade på sånger och andra minnen från militärtiden och krigsåren vid fronten och skrev in dem i särskilda minneshäften.

Malax lokal-tv “Historier från krigen” sänds i repris i Malax lokal-tv söndagen den 25 april. Kan även ses via http://malaxtv.fi/

GOD TID

3/2021

ANNONS

Visste du? Hela 60% av den fasta delen av brosket består av kollagen och proteinet är således viktigt för brosket och broskets roll i förbindelse med din flexibilitet och rörelse.

Så fungerar Cartiflex Collagen Näringsämnen och naturliga ingredienser kombineras i Wellvitas extrakttabletter för att ge bästa möjliga hjälp för brosk, muskel- och ledkomfort. Ingefära kan bidra till att upprätthålla ledernas rörlighet.

D vitamin

Vitamin D hjälper till att upprätthålla en normal benstomme och muskelfunktion.

Boswellia kan bidra till produktionen av kollagen och till en god ledkomfort.

LEDSVÅRIGHETER?

Stöd brosk och benstomme och få hjälp till bekväma leder

Kollagen och komfort till dina leder Brosket i våra leder har inga blodkärl. För att det ska kunna underhållas kontinuerligt får det sina näringsämnen och byggstenar genom vätskan som finns inuti leden. När du rör dina leder hjälper du till med detta. Men broskets förmåga att återbildas minskar

med åldern. Därför kan många av oss känna - även i lederna - att vi har kommit upp lite i åldern. Om du är en av dom som kan ha användning för stöd till brosk, muskler och ledkomfort är Wellvita nu redo med en bra nyhet. Den nyutvecklade led-

produkten Cartiflex Collagen, innehåller ämnen som kan stödja ledfunktionen - även när vi blir lite äldre - så vi kan ta itu med de svårigheter som är en naturlig följd av åldern. Kollagenet i Cartiflex Collagen är odenaturerat kollagen typ II. Det framställs genom

en skonsam process så dess naturliga struktur bevaras och kan identifieras av kroppen. Dessutom består de koncentrerade tabletterna av växter och näringsämnen som kan hjälpa mot stelhet och bistå med byggmaterial för friska leder, brosk och benstomme.

Brosk är kroppens stötdämpare

KOMBINERAD HJÄLP FÖR LEDER. Cartiflex Collagen innehåller både ämnen som stöder brosket och bidrar till produktionen av kollagen, samt ämnen som kan hjälpa lederna och hålla dem bekväma och rörliga.

När du blir lite äldre finns det mer tid för att göra allt du vill göra. Men det är också då du kan få bekymmer med lederna. Detta beror oftast på det faktum att många rörelser och lyft genom åren har slitit på broskvävnaden som täcker ledytorna. Ledbrosket är en viktig beståndsdel i dina leder, ledbrosket fungerar som en stödjande ”kudde” i lederna och säkerställer välfungerande leder. Men slitage på

brosket kan minska rörligheten.

Dubbel effekt

En daglig tablett av Cartiflex Collagen ger dig en dubbel påverkan på dina leder. Tabletternas stora fördel är att de innehåller en kombination av ingredienser som både kan stödja ledernas välbefinnande och bidra till produktionen av kollagen, som är en viktig beståndsdel i brosket.

vitamin

Vitamin C bidrar till den normala bildningen av kollagen som har betydelse för normalt fungerande brosk.

Koppar kan hjälpa till att upprätthålla en normal bindväv.

Mangan kan bidra till att upprätthålla normal benstomme och den normala bildningen av bindväv.

Kollagen Kollagenet i Cartiflex Collagen, Type II kollagen, är odenaturerat och därmed tillgänglig i sin ursprungliga form så det ska kunna identifieras av kroppen.

Prova till specialpris Cartiflex Collagen som abonnemang. Specialpris på 1:a leveransen.

RING: 09 615 00 516 Må-To: 8-16.00, Fr: 8-14.30 Kundservice är alltid redo att ge råd och vägledning.

Just nu: 19.95€ (+ frakt 4,95€)

2 månaders förbrukning

www.wellvita.fi Ingen bindningstid. Betala efter du har mottagit din beställning.

GOD TID

3/2021

GOD TID

3/2021

Upplev bokfesten på natursköna Jurmo Lärarparet Patrik och Sonja Bengtfolks i Ekenäs bjuder in till ännu en bokfest på Jurmo i yttersta havsbandet. Svenska pensionärsförbundet är inte sen att nappa på erbjudandet. På några få år har paret Bengtfolks byggt upp en småskalig bokfest som fått ett entusiastiskt mottagande.

Ifjol ställdes bokfesten in på grund av coronaläget, men i år tror Patrik Bengtfolks att det ska gå att ordna en bokfest på Jurmo i Åbolands skärgård. Bokfesten, som ordnas 10 och 11 juli, gästas i år av bland andra författarna Kjell Westö, Johanna Holmström och Fatima Bremmer. Patrik Bengtfolks har släktrötterna på Jurmo och han återvänder till ön alltid när han har möjlighet att slita sig från arbetet som slöjdlärare i Tenala. – Jurmo är en plats som är kär för både mig och min hustru, säger han. Sonja är lektor i Ekenäs högstadium. Den första bokfesten på Jurmo ordnades sommaren 2015. Idén om att bjuda in finlandssvenska och svenska författare till en bokfest på Jurmo föddes på bokmässan i Göte-

Sonja och Patrik Bengtfolks har samlat en rad intressanta författare till Bokfesten vid havet.

borg. Många gästande författare har en koppling till Åbolands skärgård, men inte alltid. – Vi bjuder in sex författare varje år, säger Patrik Bengfolks. Bokfesten har under tidigare somrar gästats av författare som Ulla Lena Lundberg, Monika Fagerholm och Sture Lindholm. –De har inte varit svårövertalade. Juli är en härlig månad i skärgården och de gästande författarna kan kombinera besöket med lite

ledighet. Det ryms 100 personer i naturstugan på Jurmo. Om vädret är fint går det dessutom att slå upp dubbeldörrarna mot havet. I år samarbetar Bokfesten vid havet med Svenska pensionärsförbundet som ordnar en tredagars resa till Jurmo och Utö (se annons på sidan intill). Gästhamnen på Jurmo är vanligtvis smockfull i mitten av juli och pensionärsförbundets resenärer bor bekvämt på hotel Kor-

Timo Salonen

poström. Skärgårdsbåten tar resenärerna längs vackra farleder ut till Jurmo. Det finns även gott om tid för att upptäcka den natursköna ön. På söndag ordnas en litterär gudstjänst i kapellet. Följande författare deltar i bokfesten: Kjell Westö är en av Finlands mest kända författare. Den nya romanen Tritonius – En skärgårdshistoria utkom hösten 2020. En

modern och oemotståndlig roman om musik och gemenskap, framgång och ensamhet. Romanen blev belönad med Svenska Yles litteraturpris 2020. Johanna Holmström är författare och journalist. Hennes historiska roman ”Själarnas ö” (2018) blev vida känd. Hennes senaste bok ”Borde hålla käft” (2020) handlar om författaren Märta Tikkanens liv. Boken skrev Johanna Holmström tillsammans med Märta Tikkanen. Fatima Bremmer född 1977 är en svensk journalist och författare. Rötterna finns djupt rotade i den Åboländska Skärgården på ön Aspö. Fatima fick Augustpriset 2017 i fackboksklassen för biografin ”Ett jävla solsken”. En biografi om Ester Blenda Nordström. Anders Larsson är en svensk författare, dramatiker och skådespelare. Han har bott i Finland sedan slutet på 1970-talet. Ett efterlängtat nytryck av hans ”Kalevala för lata” utkom 2017. Samma år utkom ”Ett barns memoarer” en rolig, oväntad och eftertänksam bok fylld av barndomsminnen. Sture Lindholm är lärare och författare. Han har i flera böcker berört vårt ohyggliga inbördeskrig. Den senaste ”Fånglägerhelvetet i Dragsvik-Massdöden i Ekenäs 1918” utkom 2017. Markus West

Res med SPF Österbotten Resa i höstfärgens tid 19-23.9.2021

Vi erbjuder en ruskaresa till Suomussalmi – Kajanaland. Här får vi uppleva ett lappländskt landskap på bekvämt reseavstånd. Vi bor på det omtyckta badhotellet Kiannon Kuohut i Suomussalmi. Härifrån gör vi utflykter under tre dagar tillsammans med en svenskspråkig guide. Vi besöker Raatevägen, som är känd från vinterkriget, Hossa nationalpark och får njuta av naturupplevelser i Suomussalmi i form av kortare eller längre

vandringar, insjökryssningar och kulturupplevelser av olika slag. Pris: 680 € per person i dubbelrum, tillägg för enkelrum 134 €. I priset ingår: Bussresa i helturistbuss, fyra nätter på hotell, helpension: 4 frukost, 5 lunch/lätt lunch, 4 middag, 2 kaffe med dopp, utflykter till Raatevägen, Hossa och i Suomussalmi, lokalguides tjänster, inträden enligt programmet, yrkeschaufförs tjänster, SPF:s reseledare. Anmälan före 10.8.2021. Researrangör: Lindell Travel

Höstresa till Almuñécar 14-30.10.2021 På denna resa får du njuta av det bästa Andalusien har att erbjuda tillsammans med SPF. Vi bor på 4-stjärnigt hotell nära stranden mitt i det som beskrivs som en av de mest genuina städerna på Spaniens sydkust. Här finns stort utbud av aktiviteter och kultur. Resans längd 17 dagar. Utresa från Helsingfors 14.10. kl.15.10, retur från Malaga 30.10. kl. 10.30. Pris från Helsingfors 1270 €/p med del i dubbelrum, enkelrumstillägg 304 €. I priset ingår flyg med Norweigian t/r, buss flygfältet i MalagaAlmuñécar t/r, frukost och middag på hotellet, stadsvandring i Almuñécar, en utflykt samt Göran

Sundqvists medverkan och arrangemang under hela vistelsen. Mot extra betalning ordnas gemensam resa från och till Österbotten och möjlighet att delta i utflykter från Almuñécar. Researrangör: Göran Sundqvist Travel Partner

Berlin – den kluvna staden INSTÄLLD Resan till Berlin i maj är inställd.

Sommarresa till Valamo och sydöstra Finland 2-5.8.2021 Resan till Heinävesi och klostret Valamo går via Varkaus, där vi gör ett besök vid Mekaniska Musikmuséet. I Heinävesi bor vi två nätter på klostret, där vi blir förevisade av en lokal guide. Under vistelsen här hinner vi också med ett besök på nunneklostret Lintula och en kryssning på sjön Juojärvi. Under resans fortsättning besöker vi Finlands största träkyrka i Kerimäki, Nyslott under en lokalguides ledning, skogsmuséet i Luosto, Punkaharjuåsen och Imatra med sin berömda fors. Den sista natten tillbringas i

Villmanstrand, där vi får en guidning under resans sista förmiddag. Hemresan går via St. Mickel. Pris: 710 € per person i dubbelrum, enkelrumstillägg 185€ per person. I priset ingår: Bussresa i turistbuss, yrkeschaufför, SPF:s reseledare, 3x frukost, 3x lunch, 3x middag, 2x kaffe med tilltugg, guider (Heinävesi, Nyslott, Villmanstrand), inträden (musikmuséet och skogsmuséet), båttur med m/s Sergei. Anmälan före 30.6 Researrangör: Ingves&Svanbäck

Tervis Spa-resa 2021 INSTÄLLD Tervis Spa-resan som redan flyttades fram till juni är inställd.

Mera info: Håkan Wikberg 050 313 8158 Patrick Ragnäs 040 574 8919 Boka via osterbotten.spfpension.fi/resor eller SPF:s kansli i Österbotten 040 5748919 eller e-post till spf.osterbotten@spfpension.fi. Reservation för ändringar. Resorna genomförs ifall omständigheterna tillåter. Vi följer kontinuerligt med utvecklingen av Covid-19-pandemin.

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

GOD TID

3/2021

It-biten: Låter det för bra för att vara sant handlar det troligen om ett nätbedrägeri Försöken att lura oss på internet har ökat på sistone. För tillfället förekommer bland annat nätbedrägerier med coronateman, utpressning per e-post, sms om betalning för postpaket, falsk skatteåterbäring, Microsoft-lurendrejare mm.

Du hittar länkar till information om aktuella bedrägerier på vår webbplats spfpension.fi/it. Men man kan inte skydda sig ens genom att känna till alla bedrägerier som förekommer, för det kommer nya hela tiden. Man måste därför mera allmänt lära sig vara misstänksam och det första tipset är att om det känns som att något inte stämmer är det bättre att lägga luren i örat (du kan träna med telefonförsäljarna), stänga dörren, stanna upp, fundera, fråga anhöriga, vänner och bekanta och ta reda på innan du går vidare. Speciellt om det gäller pengar, konto- och kortnummer eller nätbankskoder, säkerhetstal eller personbeteckningar. En vanlig bluff per e-post är varianter som uppges vara från banken med länk till nätbanken. Det kan finnas tekniska sätt att

avslöja bluffen, till exempel stavfel och konstigheter, men sådana tekniska faktorer kan bara visa att det är bluff – inte bevisa att det inte är det. I praktiken kan alltså allt vara felfritt men ändå kan det vara bluff. Det kan låta hopplöst men är faktiskt en bra sak, du behöver inte vara tekniskt kunnig för att avslöja bluffen. Istället hjälper det att känna till att banker och myndigheter aldrig ber om uppgifter per e-post eller sms. De säger också att du aldrig ska gå till nätbanken med en länk som kommit per e-post. Och du ska aldrig ge nätbankskoderna till någon oavsett vilka vägar den kontaktar dig. Det förekommer ändå att banken till exempel ber dig om nätbankskoderna per telefon när du ringt för att per telefon sköta något ärende. Och för all del ber ju webbsi-

”Jag låter inte medicinerna bromsa mitt liv”

Anja är en dosdispenseringstjänst som apoteken erbjuder. Via Anja expedierar apoteken tabletter och kapslar som ska tas regelbundet, förpackade i engångsdoser som räcker för två veckor. I tjänsten ingår att apoteket kontrollerar medicineringen som helhet, vilket förbättrar patientsäkerheten. Be ditt närmaste apotek om mer information.

FÖRDELAR:

• På varje påse står det tydligt bland annat vilket datum och vilken tid läkemedlet ska tas. • Kunden får ett åskådligt medicineringskort över hela sin medicinering. • Att använda maskinell dosdispensering är mer hygieniskt, effektivt och felfritt jämfört med att dosera läkemedlen för hand i en dosett. • Dosdispenseringspåsen är enkel att öppna. • Inga onödiga läkemedel som inte längre används samlas i hemmet. • Dosdispenseringspåsen är även smidig att ha med på resan. Anja finns redan på närmare 300 apotek. Hitta ditt närmaste Anja-apotek på

anja.fi

dan om dem när du går till nätbanken. Hur kan du vara säker på att det i de här fallen är tryggt? Det här kanske råddar till det men belyser också en avgörande fråga, som oberoende om det handlar om telefon eller dator är frågan om du själv har tagit initiativet och har kontrollen eller om någon annan uppmanat dig och kunnat vilseleda dig? Skulle banken ringa dig från hemligt eller okänt nummer och senare i samtalet be om bankkoderna för att sköta nåt ärende ska du inte ge dem, hur trovärdigt det än verkar i övrigt. Om du ringt banken (på ett nummer du vet är riktigt) är det däremot tryggt också att ge bankkoderna. När du använder nätbanken gäller samma sak, om du får en e-post med länk är det inte tryggt. Om du däremot själv och på eget bevåg besluter dig för att sköta bankärenden och gör som du brukar, är det tryggt. Det som lite bryter mot råden här är att du kan få sms eller e-post till exempel om att du fått en ny räkning i nätbanken och uppmanas besöka nätbanken. Avgörande är ändå att du kan göra det hur du vill och när du vill, de ger dig inte en länk som du ska följa och som kunde leda dig fel, utan de lämnar det upp till dig att gå till nätbanken på det sätt du brukar.

Principen gäller också om Microsoft ringer dig och vill lösa dina datorproblem, då är det varken tryggt att ge dem åtkomst till datorn eller att ge dem bank- eller kortuppgifter. Skulle du däremot ringa Microsoft kunde det vara tryggt, även om det aldrig kommer att hända. Om du nånsin försökt få tag på dem eller någon liknande teknikjätte, vet du att de inte har möjlighet att hjälpa sina miljarder kunder, så du kan vara säker på att riktiga Microsoft aldrig ringer. Det leder oss till det sista besläktade exemplet, nämligen allt som låter för bra för att vara sant är troligen det. Det här omfattar allt från erbjudanden om nya iphone för struntsummor, miljonarv och lotterivinster till nätförälskelser som i slutändan behöver pengar. Skulle du ändå vara oaktsam och fylla i uppgifter på fel ställe ska du inte skämmas eller dröja med att spärra kort och konton samt att kontakta polisen.

Robert Riska it-koordinator

GOD TID

3/2021

Rehabilitering – en möjlighet till livskvalitet! Fysioterapi hjälper äldre personer att hitta sina förmågor. Den stöder rörelseförmågan och ökar självförtroende, visar en avhandling om rehabiliteringsverksamheten vid De Sjukas Väl i Helsingfors.

Pol.mag. Malena Lunabba har utvärderat De Sjukas Väls rehabiliteringsverksamhet i avhandlingen ”Vilka faktorer inverkar på en. ensamboende äldre persons upplevelse av livskvalitet?” Rehabiliteringstjänsterna köps av två fysioterapeuter, som valde ut några frivilliga ensamboende som intervjuades av Lunabba. Ett gott liv De intervjuade berättade om händelser där de fått stöd och verksamhet som de saknade. Flera personer underströk hur viktiga ömsesidiga kontakter är och påminde om rädslan för att bli bortglömd. Fysioterapin utgör i sig en betydelsefull social kontakt. Personerna vill hålla sig uppdaterade om vad som sker i samhället, vilket stöder känslan att vara betydelsefull. Några drog sig för att be om hjälp för att inte känna sig som en börda. Man vill inte vara en passiv mottagare fastän man är äldre, man vill få hjälpa och stöda andra. De äldre har mycken erfarenhetskunskap att bjuda. Aktivitet Personerna önskar ännu vara akti-

Fysioterapin har varit av stor betydelse för att komma till rätta och återfå tron på den egna förmågan.

va trots avtagande fysisk funktionsförmåga: De vill göra promenader, teater- och konsertbesök för att undvika ensamhet och isolering.

gång och rörlighet uppövas och självförtroendet får stöd. Trygghet innebär också att inte behöva oroa sig för personlig ekonomi.

Trygghet Känslan att ”klara sig och kunna sköta ärenden” är av stor vikt. Effektiv fysioterapi är till stor hjälp,

Livskvalitet Intervjuerna påvisade faktorer som konkret stöder, skulle kunna stöda eller förbättra ensamstå-

endes livskvalitet. Många erinrade sig skeenden som format livet. De flesta hade upplevt krigstiden, närståendes sjukdom och död samt skilsmässa som lämnat spår. Många relationer under livsloppet hade varit betydelsefulla. Boende, intressen och yrke inverkade också på livskvaliteten. Personer med utåtriktad och aktiv livsstil upplevde att de varit tvungna att ”avstå” då avtagande funktionsförmåga hindrar teater- och konsertbesök, resor och aktivt socialt liv. Under intervjuerna diskuterades också resurser och personliga värderingar. Familj och vänner hjälpte (då de fanns) att klara vardagen. Att våga be om hjälp av närstående sågs som en resurs. Funktionsförmågan betonades starkt då egna resurser beskrevs. Alla önskade sig bättre hälsa och funktionsförmåga. En plötslig försämring av funktionsförmågan berördes i flera intervjuer. Fysioterapin har varit av stor betydelse för att komma till rätta och återfå tron på den egna förmågan. Gällande samhällets stödformer och fysioterapin underströks vikten av gott samarbete mellan olika instanser. Tråkiga erfarenheter av alltför tidig utskrivning från sjukhus och tidsbrist under hemvårdarens besök påtalades. Fysioterapin hade hjälpt personerna att hitta sina resurser och förmågor, de hade även fått stöd för rörelseförmågan samt viss trygghet och självförtroende. Fysioterapin gav också ett psykiskt stöd, som fick personerna att uppleva

att någon finns till för att hjälpa just mig, någon som också utgör en länk till samhället utanför, och framför allt någon som har tid att diskutera livssituation och möjligheter till förändring. Lunabba understryker hur försämrad funktionsförmåga varit en mycket svår upplevelse för personerna, som nu blev i behov av regelbundet stöd för att anpassa sig och klara av förändringen. Fysioterapin hade varit till stor hjälp och det är ingen tvekan om att De Sjukas Väls rehabilitering är mycket värdefull och uppskattad. Försämrad funktionsförmåga medför också stor sorg och stort behov av psykosocialt stöd för att fortfarande kunna uppleva god livskvalitet. Personerna hade också en genuin längtan efter gemenskap och kontakt. Fysioterapin har på detta sätt fyllt många olika funktioner och bidragit till personernas välmående samt utgjort en väg tillbaka till trygghet, stärkt personernas autonomi och förbättrat deras fysiska och psykiska välmående samt prestationsförmåga. Önskan om mer kontinuerligt och långsiktigt stöd uttalades klart. Genom Lunabbas studie har De Sjukas Väl erhållit en bekräftelse på vad som hittills fungerat bra samt vägkost för framtida utveckling av rehabiliteringen. Birgitta Geust Sekreterare i De Sjukas Väl Mera information finns på hemsidan www.desjukasval.fi.

Träning hjälper framför allt äldre kvinnor Orörlighet är skadlig. Regelbunden och mångsidig motion är nödvändig för att upprätthålla funktionsförmågan och förebygga fallolyckor. Projekt Träna vid Folkhälsans boendeenheter i Helsingfors visar uppmuntrande resultat. Forskningen visar att mellan en tredjedel och hälften av över 65 år fyllda har svårigheter att promenera eller att gå i trappor. Äldre kvinnor uppger oftare än män att redan 500 meter bereder dem svårigheter att promenera. Vidare utvecklas störningar i den fysiska funktionsförmågan snabbare med stigande ålder bland kvinnor än bland män. Det första året på ett serviceboende försämrar påtagligt funktionsförmågan och orsaken till den här utvecklingen förmodas vara tilltagande passivitet som följer med tillgången till service. Bland personer

över 75 år motionerar tvåtredjedelar mindre än rekommenderat. En kombinerad muskel-, balansoch uthållighetsträning är det effektivaste sättet att upprätthålla sin funktionsförmåga livet ut. Med vetskap om träningens goda effekter på funktionsförmågan inleddes projektet Träna inom Folkhälsans boendeenheter i Helsingfors 2017. Uppföljningen av resultaten pågick tre år och målsättningen var att med hjälp av regelbunden motion och handledd träning upprätthålla muskelstyrkan och balansen hos deltagarna. I projektet deltog 376 personer regelbundet i omväxlande och handledd styrkeoch balansträning enligt den standardiserade Otago-modellen samt gruppträning enligt ett individuellt uppgjort program. Hög medleålder Den slutgiltiga rapporten omfattade 146 testresultat (muskelstyrka och balans) utförda var tredje månad. Även antalet träning-

ar registrerades. Samtidigt följde man upp gruppträningens motivationshöjande effekt på träningsdeltagandet. Testpersonernas ålder vid den första testningen var i medeltal 81,6 år. Träningen visade effekt bland de kvinnliga deltagarna, men inte bland de manliga. Det förmodades bero på att männen tränade med för svagt styrkemotstånd. Deltagande i ledda övningar gav de bästa testresultaten, vilket visade på nödvändigheten av en träningshandledare som driver motionspassen. De personer som tränade i konditionssal enlig sitt individuella program uppvisade bättre testresultat än de passiva. Resultaten bekräftade att den åldersrelaterade försämringen av funktionsförmågan kunde fördröjas med träning. Deltagarnas gripkraft och muskelstyrka minskade mindre brant med åldern i förhållande till den försämring som sker bland icke-tränande personer. Samtidigt kunde vi påvisa att

personer som tränade regelbundet och hade tilltro till sin muskelstyrka och balans kände sig tryggare i sin omgivning och rapporterade färre fallolyckor. Inga träningsskador rapporterades. Handledning behövs Eftersom funktionsförmågan tenderar att märkbart försämras när en person flyttar in i ett serviceboende borde träningsmöjligheter erbjudas omedelbart vid inflyttningen. På basen av resultaten av projekt Träna rekommenderas att seniorboenden erbjuder alla sina invånare handledda konditionshöjande övningsprogram, speciellt styrkeoch balansträning. Träningsovana äldre hade särskilt stor nytta av en utbildad träningshandledare och av kamratstöd i grupp. Träningen på Folkhälsans enheter pågår i mindre grupper med anledning av virusepidemin. Invånarna har möjlighet till regelbunden handledd gruppträning med en utbildad tränare. Individuell

handledd träning i konditionssal är nuförtiden avgiftsbelagd för att kunna tillgodose deltagarnas personliga behov. Inom det resurserade serviceboendet leds träningen av den ordinarie personalen med stöd av den arbetsbok som utarbetades under projekt Träna. Stiftelsen Brummerska hemmet har delfinansierat anställningen av en utbildad tränare fram till år 2022. Meningen är att träningen i framtiden ska bli en permanent del av verksamheten på Folkhälsan Välfärds boende. Med hjälp av ett understöd från Stiftelsen Echnerska Frilasarettet kunde Folkhälsan också 2019 ta i bruk Träna-modellen med ett trettiotal deltagare i Åbo. I fortsättningen är målsättningen att sprida modellen inom Folkhälsan Välfärds boendeenheter för seniorer. FD Marianne Mustajoki Styrgruppsmedlem

GOD TID

3/2021

En bild av coronavintern

Klara för heldagstur på isarna utanför Borgå den 18 februari.

Voitby fors i Korsholm i vinterskrud.

Birgitta Nickull-Snellman

Carl Eric Scahlin

Det har varit positivt med en ordentlig vinter i dessa coronatider, hälsar Marianne Johansson i Hindhår, Borgå. Hon har så rätt. Fina bilder i snölandskap, men nu är våren på väg. Försök fånga flyttfåglarna eller andra djur och blommor som vaknar till liv på bild till nästa nummer av God Tid. Fotografierna skickas till markus.west@spfpension.fi

Inte visste jag att det fanns snögubbsläkare också! Coronatest i Arvo Ylppös park i Helsingfors. Gun Kanerva

Mumin i snö, den finns i Hammars, Borgå.

Seniorliv med alla bekvämligheter Välkommen på privatvisning till Saga-hemmen. Ring och boka en egen tid på förhand, så att vi kan ordna din visning tryggt och säkert.

Saga erbjuder äldre personer tryggt, trivsamt och högklassigt boende med all tänkbar service i Helsinginfors, Åbo, Vanda, Lahtis, Villmanstrand, Raumo och Seinäjoki.

Boka en egen visning, beställ våra broschyrer eller fråga mer!

Tfn 0800-06116 (vardagar kl 9-17) myynti.saga@sagacare.fi www.sagacare.fi

Marianne Johansson

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

3/2021

Soligt och kallt under vinterpromenad i Dickursby VANDA PENSIONÄRER En grupp vandapensionärer samlades i det soliga men kyliga vädret den 18 februari för att promenera tillsammans. Morgonens stränga köld med över 20 minusgrader hade säkert avskräckt en del seniorer från att delta. Starten skedde fån Folkhälsanhuset i Dickursby och fortsatte längs snöiga vägar mellan höghusen i Bäckby fram till Kaveldunsparken. Efter parken följde en lång sträcka på den öppna slätten i Dickursbyparken där nordanvinden sved i kinderna tills vi kom fram till platsen där fåren hålls inhägnade under sommaren. Vanda stad har under några sommars tid utplacerat får på området till glädje för folk i alla åldrar. Efter att ha korsat den livligt trafikerade Västra Vitbäcksvägen kom vi fram till Kovallparken i Simonsberg där vi fortsatte längs motionsrutten och passerade två kolonilotter i vinteride. Området är en verklig oas med rikligt växt- och fågelliv. Undertecknad som anlitar motionslänken flera gånger i året lyckades senaste sommar till

att ha beundrat de välskötta faciliteterna på gården fortsatte vi längs Simonsbergsvägen fram till Dickursby idrottspark. Vi återvände genom en smal passage till de snöiga vägarna på Bäckbyområdet och kom slutligen fram till Folkhälsanhuset varifrån vi startat knappt två timmar tidigare. Stegräknaren visade drygt 10 000 steg. Trots att vi alla var försedda med varma kläder kändes nog kylan i kroppen efter den två timmar långa promenaden i 10 graders kyla. Den ”inre kylan” upphörde först när jag förstod att dricka något tillräckligt varmt efteråt. Men vi var alla eniga om hur viktigt det är att dessa promenader ordnas för den sociala samvarons skull, trots olägenheter med kyla och snö. Henrik Smeds

Härligt vinterväder. Vintersolen sken över ängen i Dickursbyparken. Två timmars promenad gav 10 000 steg på stegräknaren. En lyckad dag. Per-Erik Aura

och med observera den sällsynta Mandarinanden. Fågeln vistades i området några dagar en händel-

se som också noterades i den lokala pressen. I mitten av motionsrutten gjor-

de vi en avstickare till Vedabacka gård där vi hälsade kort på en gammal bekant till pensionärerna. Efter

Den ”inre kylan” upphörde först när jag förstod att dricka något tillräckligt varmt efteråt.

Dags för årets motionskampanj

Svenska pensionärsförbundet ordnar en motionskampanj för sina medlemmar under tiden 1 april–31 maj. ʶ Alla former av motion räknas, till exempel promenader, stavgång, cykling, motionscykling, jogging, gymnastik, trädgårds- och skogsarbete samt karantändans. ʶ Kom ihåg att välja motionsformer som du kan utöva tryggt utan att utsätta dig själv eller andra för risken att smittas av coronaviruset. ʶ För varje 30 minuters prestation får man 1 poäng. ʶ Bland alla som returnerat kupongen utlottas ett överraskningspris. De 20 mest aktiva motionärerna får motions- och hälsoprodukter.

Poäng totalt: Namn: Adress:

e-post: tfn:

Klipp ur, skanna eller ladda ner kupongen från förbundets webbplats, spfpension.fi. Kupongen fås också från förbundets kansli, kansliet@spfpension. fi eller tfn 040 5780415. Fotografera den ifyllda blanketten och skicka den som e-post till motion@spfpension.fi eller som brevpost till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors senast den 11 juni. För närmare information kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi.

GOD TID

3/2021

Fem härliga konserter i vår

Folkhälsans mångsidiga historia i ny bok

Talkshowen ”Nämen hej! Är det du” med TOMAS Lundin som sänts fyra söndagar i rad från After Eight i Jakobstad har blivit en stor succé. Det första programmet med biskopen i Borgå stift Bo-Göran Åstrand som hemlig gäster har setts mer än 10 000 gånger. Det är mycket i Svenskfinland.

Under våren fortsätter Svenska pensionärsförbundets, Svenska kulturfondens, Konstsamfundets och de finlandssvenska mediehusens gemensamma satsning på att lyfta fram finlandssvenska musiker under coronakrisen. Fem söndagar i rad med start den 28 mars kommer vi att bjuda på konserter med varierande musikinnehåll. Konserterna sänds via Svenska pensionärsförbundets webbplats och Facebooksida. På många håll i Svenskfinland kan man även se konserterna på lokaltv. Sändningstiden kan varier från ort till ort. Sista söndagen i mars bjuder vi upp till dans med Tommys, Ramona Nordberg och Hans Martin. På påsksöndagen är det sedan dags för påskkonsert med Kristoffer Streng, Charlotta Kerbs, Stefan Jansson, Therese Karlsson, Helene Nyberg och Margaretha Nordkvist. Påskkonserten bandades i Munsala kyrka i mitten på mars. God Tid besökte då konsertplatsen där vi bland andra träffade Kristoffer Streng, som till vardags är kantor i Vörå församling. Han inledde sin sångkarriär som 9-åring tillsam-

Kristoffer Streng under inspelningen av påskkonserten i Munsala kyrka.

mans med sin pappa trubaduren Håkan Streng. Kristoffer har gjort sig känd som dirigent för kören Church Hill Boys. Vad kommer du att bjuda tittarna på i påsk? – Jag sjunger mest andlig musik. En passionspsalm som Church Hill Boys brukar uppträda med passar på en påskkonsert. Jag kommer också att sjunga ”Jag gick idag där Jesus gått”, en klassiker av kyrkosångaren Einar Ekberg. Jag plockar även fram en israelisk sång från min andra skiva som i svensk översättning heter ”Stor är messias i höjden”. Kristoffer har blivit van att titta in i kameran under det gångna året. Också denna påsk kommer Vörå församling att sända en hel del via webben. Coronaåret har varit utmanande för de flesta musiker. – Jag är tacksam över att ha ett kantorsjobb. Det har gett bröd på

bordet, men det har inte varit lätt att betala alla räkningar. För de flesta musiker har det varit ett svårt år. Thomas Enroth, primus motor bakom Svenska pensionärsförbundets musiksatsning på webben, har en intensiv arbetsperiod bakom sig. –Det har gått bra. Vi har lyckats bjuda på väldigt varierande musik både i talkshowen och nu genom konserterna. Påskkonserten bjuder på en bredd av olika musikstilar. Hur har du tänkt när du bjudit in musiker? – Jag har velat ha artister som jag vet att är folkkära och som folk känner igen, men samtidigt vill jag också plocka in lite oväntade och nya kombinationer. I dag har vi en stråkkvartett som är helt ny ihopsatt enkom för det här. Det är roligt, man tänder hopp hos unga musiker. Thomas Enroth har lyckats knyta ihop Svenskfinland. – Susann Sonntag har med-

Ronnie Nylund

verkat, idag har vi Thérese Karlsson från Åland här och vi har Benny Törnroos som medverkar i den första konserten. Naturligtvis finns det fler musiker som vi gärna haft med, säger han. Markus West

Vårens konserter 28.3 kl. 18.00 Country, pop och 60-talsnostalgi med Philip Järvenpää, Benny Törnroos och Markus Lytts. 4.4 kl. 18.00 Påskkonsert med Kristoffer Streng, Charlotta Kerbs, Stefan Jansson, Thérese Karlsson, Heléne Nyberg, Margaretha Nordqvist och Mikael Svarvar. 11.4 kl. 18.00 Dansbandskväll med Tommys, Ramona Nordberg och Herman Hagnäs. 18.4 kl. 18.00 Jazz, visor och folkmusik med Mariah Hortans, Mathias Sandberg, Ami Aspelund, Bo Lund, Arne Helsing, Désirée Saarela, Tilde Forsén samt Folke Lindgren.

Fyrar och lotsar i Porkala – en tungviktare bok

◗ Fyrarna och lotsarna som under århundraden har väglett sjöfararna är ämnet för den nyutkomna boken ”Fyrar och lotsar i Porkala”. Boken är en tungviktare baserande sig på ett rikt källmaterial. De kunniga skribenterna Christian Kurten, Kaj Lyytinen, Terttu Mämmelä, Jyrki Olkinuora, Lenina Rautonen och Minna Toriseva har lyckats med sisyfusprojektet. En omfattande research har gjorts av Lorenz Brunnsberg, Kaj Lyytinen, Henrik Smeds, Terttu Mämmelä, Christian Kurtén, Sören Österberg och Pekka

Väisänen som också är redaktör för verket. Suomen Majakkaseura – Finlands Fyrsällskap r.y. är utgivare för” Fyrar och lotsar i Porkala”. Den rikt och med unika bilder illustrerade boken omfattar 304 sidor. Pärmbilden föreställer Kallbådans fyr. ”Fyrar och lotsar i Porkala” fokuserar på Kallbådans och Rönnskärs fyrar, som bägge fortfarande finns till allmänhetens beskådande. I bruksanvisningen för boken skriver Pekka Väisänen: – ”Läs utan brådska med andakt”. Det är precis det jag har gjort. Budkaveln går nu vidare till God Tids läsare. Det är ett mastigt verk – en tungviktare. Den digra innehållsförteckningen bjuder på kapitel som ur olika vinklar belyser fyrarnas brokiga och tidvis dramatiska historia. Ingenting har lämnats åt slumpen.

Ibland är det svårt att tillgodogöra sig textmassan med fyrsägner där man hör mistlurarna och ser fartyg söka sig fram i tjänlig väderlek. Plötsligt blåser det upp till storm med förlista fartyg och besättning som hamnar i havets djup. Några axplock ur innehållsförteckningen för att stimulera läsarnas aptit: Porkala i krig, Rönnskär – Porkalas första fyr, Lots- och fyrfamiljernas liv i Porkala, Porkala arrendetid, Porkala fyrar och lotsning under det nya årtusendet och Vrakens Porkala. Det som, enligt mig, lättar upp den vetenskapliga texten är berättelserna om lotsarnas och fyrfamiljernas liv i Porkala . Ett exempel är ”Ett barns liv på Kallbådan”, som handlar om en tillvaro under svåra umbäranden med beaktande av att menförestiden kunde pågå från

mitten av november till maj. De historiska skeendena flätas in i texten. Läs om Lilla ofreden, Krimkriget som har kallats för det första moderna kriget och Finska kriget 1808-1809 och vad som förväntades av lotsarna. Under Krimkriget skulle lotsarna förstöra alla sjömärken. Förryskningen av lotsverket med ryska statens befästning av Makilo 1913 nämns också samt överlämnandet av fästningsöarna till Sovjetunionen i september 1944. Också framtidsvisionerna för lotsväsendet och fyrarna målas upp i boken vilket bidrar till läsvärdet. En varning, att tas på allvar, är Östersjöns oroväckande tillstånd som kräver snabba åtgärder medan tid är. Benita Ahlnäs

◗ Den 16 mars fyllde Samfundet Folkhälsan 100 år. I Mitt i samhället, nära människan lyfter historikern Julia Dahlberg fram den viktiga roll Folkhälsans satsningar på utbildning, forskning och hälsa i vardagen haft för att bygga dagens Välfärdsfinland. Boken fångar in Folkhälsans innehållsrika historia, men är samtidigt en berättelse om Finland. – Hundra år med Folkhälsan har visat att våra främsta tillgångar är människors sakkunskap och frivilliga engagemang, sammanfattar Siv Sandberg, Samfundet Folkhälsans ordförande. Folkhälsans historia inleds när den så kallade Florinska kommissionen vid SLS grundas 1911, för att tio år senare ombildas till Samfundet Folkhälsan. För Julia Dahlberg, som under arbetet med boken gått igenom alla år av verksamhet, har det blivit uppenbart att Folkhälsan är en samlande mittpunkt i mångas vardag. – När det handlat om frågor som gäller hälsa och välmående har man på finlandssvenskt håll oftast vänt sig till Folkhälsan. Det är få andra organisationer som kommit i kontakt med så många människor på så många olika sätt som Folkhälsan gjort. I Mitt i samhället, nära människan får vi följa Folkhälsans utveckling från starten med ärftlighetsforskning och hälsosystrar till dagens mångfasetterade roll som medborgar- och forskningsorganisation samt producent av utbildning och service. Boken, som är ett samarbete mellan SLS och Folkhälsan, utkommer både som tryckt bok och som gratis e-bok på sls.fi.

Rätt svar:

1. Roine 2. Lejon 3. Minna Canth 4. Skiathlon 5. Turin 2006 6. Förgiftning, olika former av gift 7. Mexiko 8. Durumvete 9. Buckingham Palace 10. Bonsai 11. Grön, Brun och Gredelin 12. Cerebral pares 13. Siamesisk tvilling 14. Bloody Mary 15. Mjölner 16. Hawaii 17. MMXXI 18. Ceremoniella grevskap i England 19. Heureka 20. Döda havet

GOD TID

3/2021

25 Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

Aktuella frågor i Österbotten ◗ SPF Österbotten ordnar i vår en serie virtuella informations- och diskussionstillfällen via Zoom. Tanken är att skapa en plattform där föreningarnas medlemmar kan ta del av aktuella frågor och diskutera med andra pensionärer om angelägenheter som påverkar er i dagens läge. Varje tillfälle behandlar ett specifikt ämne. – Föreningarna kan sprida information om tillfällena på lämpligt sätt till sina medlemmar så att så många som möjligt kan delta. Föreningarna kan också ordna gemensamt deltagande, men dock så att myndigheternas mötesrestriktioner beaktas, säger Patrick Ragnäs, ombudsman för Svenska pensionärsförbundet i Österbotten. Onsdagen den 31 mars (klockan 10-11) går med lic Pehr Löv igenom pandemiläget, vaccinationerna och

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

berättar vad vi kan göra för att stärka motståndskraften samt ”Det aktiva livets betydelse för hälsan”. Anmälning görs via länk på SPF Österbottens hemsida senast måndagen den 29 mars. Onsdagen den 14 april (klockan 10-11) kan ni möta förbundsordförande Ole Norrback kring temat: Vilka frågor är viktiga för oss pensionärer i kommande kommunalval? Anmälning görs via länk på SPF Österbottens hemsida senast måndagen den 12 april. Onsdagen den 28 april (klockan 10-11) får ni möta Marina Kinnunen, direktör vid Vasa sjukvårdsdistrikt. Tema: Vilka påverkningsmöjligheter har en vanlig kommuninvånare i det nya Österbottens välfärdsområde? Anmälning görs via länk på SPF Österbottens hemsida senast måndagen den 26 april.

Lindqvist

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.ﬁ www.hautaustoimistolindqvist.ﬁ

FÖR KYRKA OCH KULTUR I 100 ÅR

Församlingsförbundet verkar för att stöda det kyrkliga livet i Svenskfinland. Mycket blir gjort med små medel. Vill du ge ett bidrag i form av en gåva eller testamente – ta kontakt, vi hjälper med det praktiska. E-post: kontakt@forsamlingsforbundet.fi, verksamhetsledare Kalle Sällström, tfn 050-3562 475. Adress: Församlingsförbundet, Tölötorggatan 2 B vån. 8, 00260 Helsingfors.

100 år!

Nominera Årets förening

OBS!

Hushallsavdrag för dessa tjänster!

Nytt!

verade Nyreno um dubbelr

(

Svenska pensionärsförbundet utser Årets förening 2021. Nominera en förening som du tycker är värd att lyftas fram! Kriterierna för Årets pensionärsförening är: - Nya verksamhetsformer under coronaåret - Ökat medlemsantal - Digital verksamhet Skicka in din nominering till verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi, tfn 040 5780248 senast 30.9.2021. Årets förening utses av förbundets presidium och presenteras på höstmötet 2021.

Omsorg. Glädje. Trygghet. Vänskap. Vi hjälper dig med allt som gör det värdefullt att få bo i ditt eget hem. Ta hjälp i ditt eget hem av en skicklig assistent från Debora. Vi hjälper dig i vardagen och strävar till att du skall få ett innehållsrikt liv. Våra tjänster hjälper dig att må bra. Kontakta oss och begär ett gratis kartläggningsbesök. På våra tjänster får du hushållsavdrag. Tack för att vi kan hjälpa. Debora Hemservice | www.debora.fi | blikund@debora.fi Vi betjänar på svenska i Helsingfors, Karleby, Vasa, Åbo och Raseborg | Ring 010 339 4420

Hemlig resa med Wasa Teater Nu är det möjligt att resa och umgås tillsammans! Under den digitala kryssningen tar Wasa Teater med dig på en fiktiv och underhållande resa. Med hjälp av lite fantasi och teatermagi lättar vi ankar och styr kosan mot en hemlig destination. Som deltagare tar du aktivt del av programmet. Du får utföra roliga aktiviteter, skratta och njuta av social samvaro med andra resenärer. Avfärd: torsdag 1.4 klockan 13-14 (ombordstigning och inloggning mellan kl.12.4513) Vad behövs? Nätuppkoppling och en skärm. En länk via den digitala plattformen Teams och ett välkomstbrev skickas ut via pensionärsförbundet till alla deltagare innan avfärd. Vi behöver också Er anmälan till ”kryssningen”. Anmälningen sker via SPF Österbottens hemsida, https://osterbotten.spfpension.fi/start/ (40 första anmälda ryms med på resan! Fler resor ordnas vid behov)

Vila på Härmä Spa

160 €/2 dygn/pers.

Inkvartering i dubbelrum, frukostar, 2 x lunch eller middag från buffébord, 1 x uppfriskande ansiktsbehandling 25 min eller klassisk massage 25 min, samt fri tillgång till spabadet och gymmet. Gäller t.o.m. 30.4.2021. Boka inkvartering och tid för behandling i förväg tfn 06-483 1600.

Vaasantie 22, Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmaspa.fi

sudoku

Lösningen finns på sista uppslaget.

6 9 4

6 1 3 4 5 7 8 1 7 6 5 8 4 3

1 8 9 6 4 3

GOD TID

3/2021 VÄRMER GÖR METARE MAN SPARKNEJ I STÖTTING BRISTOL

DEN TÄPPS VID SNUVA

LJUDHÄRMANDE GULNÄBB

SJÄLVISK

GLOBE ELLER OLD VIC

SKÅDA FÖRMIDDAG

TITT OCH TÄTT

GÖRS HÄST USCH

VÄDER

IAKTTA

FIRAS 14.11.2021

SVAVEL

ÅTER DIN OCH DIN

KARPFISK AMERICIUM

UPPLEVT ÄLSKLIGT NAKNA DEN FÖLJDE PÅ KALLA KRIGET

KLADDIG MASSA

TANDAGNISSLAN

STÖRRE ÄN FOCK OCH MESAN

SLINGRA

KRÄMPOR

ÄVJA NATURLIG LOGARITM

VILD LEK

VRET

VISST!

MISEDET RABEL VAR LEDARVÄRST! GÅS

SIMBASSÄNG

LIGGA I

TRANSISTORER

FÖRE KLOCKSLAG

TILL-

DE ANGER KÖLD OCH VÄRME

STUMT FYLLEST UNDER SPEL

GOLFBOLL

STOCKHOLMSDRAKE

RIVALITET SES MED DUS

MATSEDEL

NATTLINNET

UNGEFÄR SIGNALAPPARAT

ÄTTIKA

SUBTILITETER SATT PÅ RYGG

Lösningen postas till SPF senast den 16 april. Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert. Du kan också ta ett fotografi av krysset och mejla det till kryss@spfpension.fi. Bokpris. Namn: .............................................................................................

VARKEN RESLIGA ELLER SMÅ

UNHRC VÄRNAR OM DETTA

APU OCH VOIMA

BLIR EKOR EFTER REGN

MITTGRÄDDEMOT FÄRGAD NV KORS!

Adress:.............................................................................................. .............................................................................................................

ÖRON

VATTENDRAG

AKVAVIT

BOKSTAVERAR

FYRA I ROM

PÅ PÅKNAPP

LÄNGDMÅTT

SOLVARV

ARTIST GAMLIN ID

DRA PÅ MUNNEN

AVGIFTER

ROVA

HÄLSODEVIS VAPEN I PISTEN?

LERDUVESKYTTE

E S N Ö S J U G N O E D S K S J Ö Ä R K L E I N E

AVHJÄLPER

JAG

LARS SONCK IDKADE DEN

KANADASISU

RÄKNING

VINDSKYDD SKOGSKATT

SVÄRS

OBARMHÄRTIGT

BECKBYXA

HEDER

BYGGLEKSAK

SPINKIG VILL FRUSEN

ORT ELLER IL

E N S D U O N D

TON ETT

MÅTT I KINA MUSIKER LIND

RITBORD HOLMEN

NAPPATAG

LÄKARE KORT

HOLMEN VARA UTAN

ISRÄNNA FÖRTECKNING

HÖJDLÄGE

LASTPLATS

VERMONT

SÄDESKÄRVE

S A K N K A A H J O

LUR FÖR VALLHJON

KOBROR

DE SKILJS FRÅN VETET

A S K A N E G O E N D T A R O N M A A

LORELEIDEN HAR VATTEN MÅNGA MUSCATS RÖSTER LAND

MER EKOLOGISK

TVÅÅRIGT ARBETE

HÄRSTAMNING

FOGA SAMMAN

FESTBLÅSA HURUVIDA

VINDPUST

ILLINOIS

PÅPASSLIG

BEGRÅTER

RING- ÄR SKÅNSLEK KA I VÄRA

UTBRYTARE

KORREKT

A S S K I D A L E T K S T A V E N A F O T S L O U R U K S V O N Ö L O O K I S T I L E N Ä N T Y U F I N L E N E N G E N G S L Ö S T D I M S E R A A L I L SIFFERBROTT?

FRID

MÅNGFACETTERAD LJUSKÄLLA

VATTENGUD

PÄRNÅSLOTT SOM BRYGGER

SES MED TU OCH TRE

SAKNAR FÅNGE

SPRIT

MEDELVÄG MEDVETSLÖSHET

33VARVARE FATTIGDOM

PÅSDRYCK

DALKARL

DET VILL SÄGA

TIDSFÖRDRIV

BONDS BOSS

MOSADE ARKTISKA BÄR

TOLVSTEGSGRUPP

GRANN FÅGEL

INHÄGNAD I S. AFRIKA

EMEDAN

PYTSAR

H I N K

KENZABURO

ALLTJÄMT

KAN MYGGA BETESMARK

KORKAT

FÖRNÄM

SMEKSAM

MODERSMÅL

MITT I TRUMSETET

PÅ ATENÅK

ANTRACIT GRANULERA

RESTER

GÖR TE OCH LOK

AV VILKEN

HERBERT VON HAR VI SLAGIT NER

SÅNGARE FALKMAN

TECKNAR

FÖRST OCH SIST

SYRE

G R A N A R

NERVVATTENMJÖLK- SJUKDOM SAMKÄLLA ADELSLING SLÄKT

S K Y J O X A Ö K G G U S A L N S Y L

MIXTRAR

SILVER SOM GRÄS

NORSK GOSSE ÅNGFARTYG

HEDERSSALVA

HOMOSEXUELL

MORSGRIS OÄNDLIG

MED AV

N A D

MORAL LITET RYMDMÅTT

M E L S

GÖR SNÖN

NIX

T E R R

Ä N G F O A R Y G D M O M A N

ÄGGFORMAD

VÄTE

VULKANPRODUKT

HADEL

ÄR VÄL TALLRIK

O L N I G R E A N M S M F A R I T T U T UW T

STÖTA I SANK

BILLJUD

2/2021

Vinnare i krysset i nr 2/2021 3/2021

GENLJUDER

A R Y K A N O V I A L M

KORT ROCK

REGERAR

MISSFIRMELSE

Å K R T E A R S E G A L

BLEV LÄM- JEEP ÄR ETT NAD PÅ SÅDANT STRANSKÅDIS DEN O'NEILL

LUFTDRAG

K M A R A V Å L A R A J FIX IDÉ

FEGIS

KENTHERRE

GÖR SIBYLLA

KNÄCKTE

JAG FRYSER! MITTEMOT LÄ

OPIUMVÄXT

MODESTIL

PUSTEN

DRUV- GEORGIA SES SAFT

KANSAS

SKOGSKATT

RIKSRÅDET STURE

A D R A B Y V R G I S Ö N K T B R L O A R O P P I V Å T A L O A R A R T R O 24 TIMMAR

BEKÄNNELSE

GRANNLÅT

PLUSPOL

SOLVARV

Lisen Sjöblom, Korsholm, Gunnel Lindqvist, Ekenäs, Inger Nyman, Ekenäs, Britta Laukkanen, Åbo och Anja Eklund, Korpo.

Vi fick in 386 krysslösningar, grattis till vinnarna!

GOD TID

3/2021

En liten röd portmonnä

et intressanta med längesedan hädangångna släktingar är att ju äldre man själv blir desto oftare kommer man att tänka på dem. I synnerhet när man plötsligt finner sig gå i upptrampade spår. – Vänta lite, jag ska bara, ropade mormor i den sista minutens sista sekund just när vi redan borde ha gett oss i väg för ett tag sedan. Där stod sedan de yngre och trampade förstulet under vanvördiga spekulationer. Precis som barnbarnen idag när man fnattar omkring och söker det man absolut skulle ha med sig, vad det nu sedan var. Om morfar cirkulerade alltid historier. Oftast var de dessutom nedskrivna av honom själv, dråpliga historier skildrade i brev till de närmaste släktingarna. Utom det där kuvertet han av en plötslig anledning lämnade efter sig i skidspåret. Det talades det länge om i Sjundeå, adresserat till honom själv som det var.

Kåseriet: Föryngring i rask takt Hej på er allesammans. Jag funderar på begreppet expert! Ett ord som innefattar ganska mycket. Att vara expert innebär naturligtvis att man kan mera och vet bättre.

Men det är inte alltid så lätt att vara expert. Alltså man kan ju förutsätta att när en expert säger något är det klokt och insiktsfullt, men det kan ju gå fel ibland, också för en expert. Till mina favoriter, vad gäller mindre lyckade expertutlåtanden, hör det som man kan höra i idrottssammanhang ibland. Ni vet hur det ser ut när det drar ihop sig till ett stort mästerskap, eller när serieharvandet i till exempel ishockeyn rullar på. En kommentator har sällskap av en expert som ska ge lite mera djup i analyserna. Dessutom har man en studio med ytterligare en eller flera experter som ska ge ytterligare synpunkter på varför det gick som det gick och varför någon var etta och någon annan inte var etta i slutprotokollet. Det är ju bra, men ibland blir det så härligt fel. Vad sägs om experten som sammanfattade en match med en djuplodande analys. Med rynkor i pannan och med en uppenbar vilja att verkligen gå på djupet blev det ändå lite ihåligt. – Jag tror nog att killarna hellre hade vunnit den här matchen än förlorat! Sant minsann. Bara en specialist kan säga det så bra. En annan expert fick frågan om hur laget skulle vända underläget i matchen. Också här var svaret faktiskt uttömmande och genomtänkt. – Det gäller nog att börja göra mål nu. Jo minsann. Det är väl där det börjar? Nu är det ju lätt att skratta åt andra, men visst har vi alla sagt mindre smarta saker. Uttalanden som vi kan vara glada att bara ett fåtal har hört, och förhoppningsvis också glömt. Det är lätt att göra bort sig, men det finns en trygghet i att man kan rätta till det hela. Men också då kan

det gå snett och i sådana fall brukar åtminstone jag av, speciellt en familjemedlem, bli påmind om att ”Det hörs också när man drar ut foten ur klaveret”. På tal om familjen, blir det ganska knepigt ibland, och jag kan tänka mig att väldigt många känner igen hur det är när en ung familjemedlem med pondus i rösten ställer en fråga som har både djup och dimension. Knatten spänner ögonen i den äldre släktingen och meddelar därmed att ”det här ska redas ut ordentligt”! Frågan kan handla om precis vad som helst, från universums födelse till varför grannens katt är svart. Och man kan vara säker på att man inte kommer lätt undan. Frågan är utan undantag lika seriös som expertkommentatorns analys i tv-sändningen. Det är allvar. Man känner svettdropparna sippra fram i pannan. Men ok, vad vill du veta? – Moffa, levde du på stenåldern? Vad säger man då? Jo, man gör sitt bästa för att bevisa att man ändå inte är sååå gammal. Men bland det svåraste som finns är att bevisa ”inte”. Att ett påstående är falskt. Jag klarade mig ändå ur knipan och efter en stunds argumenterande var domen klar. Jag lyckades klippa bort några århundraden och kände mig nästan ung. Vi, knatten och jag, kom så långt att jag nu kan avsluta med att hälsa från medeltiden. Alltid något!

Lalle Broberg pensionerad sportjournalist i Terjärv är ny kåssör i God Tid

GOD TID utkommer nästa gång den 30 april. Material till nummer 4/2021 bör finnas på redaktionen senast den 9 april. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och Utgivning Deadline enskilda. Icke beställt material hono- texter reras ej. God Tid, Nr 4 30.4 9.4 Svenska pensionärsförbundet Nr 5 4.6 14.5 Handelsesplanaden 12 B 18, 65100 Nr 6 13.8 23.7 Vasa Nr 7 24.9 3.9 markus.west@spfpension.fi, Nr 8 22.10 1.10 tfn 040 5748751

sudokulösning 7

Men det var inte tillåtet att sitta i hans famn när verserna lästes upp. Inte ens ett beundrande litet barnbarn fick krypa upp och njuta.

Morfar köpte av princip inte julklappar. Men på julaftonsförmiddagen låste han in sig på arbetsrummet och började författa. Långa, humoristiska verser med antydan om den julklapp han nog var på väg att köpa. Kanske lite senare. Skratten kompenserade mycket i en tid när klapphögarna på julaftonen aldrig såg ut som idag. Men det var inte tillåtet att sitta i hans famn när verserna lästes upp. Inte ens ett beundrande litet barnbarn fick krypa upp och njuta. Vi andra fick aldrig ens använda samma porslin som han. Mormor höll stålhård disciplin. Två diskbaljor, en för morfars disk, en för resten. Skilda serviser, skilda handdukar. Hård koll på allt. Inga kramar. Inga handskakningar. Kindpussar? O fasa! Men massor av närande mjölk från den elaka geten Kicki.

Morfar fick tuberkulos, troligen under de magra studieåren för en fattig åländsk prästson i Helsingfors. Han blev aldrig fri från den. Men han jobbade på som stins i Sjundeå så snart han var utskriven från Mjölbolsta. I samband med evakueringen från Porkala till Lappvik hösten 1944 blev han tvungen att sälja sitt älskade dragspel. Vemodet när han satt på trappan i Sjundeå och kvintilerade de sista melodierna var hjärtskärande. Men energin fanns kvar. Snart hade han spårat upp ett bombskadat hus i sluttningen mot Tvärminnefjärden och var i full färd med reparationerna. Barnbarnet brukade hålla honom sällskap på granntomten där ett helt barnhem skjutits bort – men dasset med åtta hål, men utan tak och väggar, fanns kvar. Den regniga novemberkvällen hösten 1945 när han fick den sista brädan i vedlidret spikad var han ensam. Vad han tänkte på hemvägen längs banvallen som blivit berövad sina spår av ockupanterna 1940 1941 får vi aldrig veta för när han kom hem lade han sig ned och dog. Barnbarnet minns fortfarande den kulna tystnaden den kvällen. Den stora frågan under åren som följde var: Brydde sig morfar alls om sitt yngsta barnbarn? Noterade han hennes existens? Fanns hon i hans tankar? En bra bit in på 2000-talet kom äntligen svaret, i ett brev som morfar skrivit till sin svägerska några dagar före sin död och som legat i en av mormors hemlighetsfulla byrålådor: – Jag hittade en liten röd rysk portmonnä på banvallen. Den blir nog lilla Lena glad åt! Vetskapen om en värmande omtanke håller sig gott från ett sekel till ett annat, utan blöta kindpussar och handskakningar. Kom ihåg det också efter coronan! Ingen annan i familjen fick tuberkulos. Tack vare mormors stålhårda disciplin.

Lena Selén

GOD TID

3/2021

NYTT! The Tall Ships Races-kryssningar från Helsingfors till Åbo, Tallinn och Mariehamn

Möt våren till havs! På Viking Lines fartyg reser du tryggt hela vägen och säkerhetsåtgärderna börjar redan i terminalen. Dagskryssningarna tar dig från Helsingfors till Tallinn och från Åbo picknick-kryssar vi i den vackra skärgården. Konferensutrymmena står till gruppernas förfogande och på vardagar gäller förmånliga seniorpriser. Se medlemspriserna här: vikingline.fi/formoner/spf Våra härliga nya sommarkryssningar går till romantiska Riga, vackra Visby och maritima Mariehamn. The Tall Ships Races-kryssningar från Helsingfors Världens mest kända segelfartygsevenemang kommer till Östersjön i juli 2021! Viking Line tar dig från Helsingfors till värdhamnarna: Åbo, Tallinn och Mariehamn.

Boka nu!

Östersjöns mest prisvärda resor Vikingline.fi eller tel. 0600 41577 (2,01 €/besvarat samtal +lna/msa). Begränsat antal platser. Rätten till ändringar förbehålls.