God Tid 4/2020

Page 1

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 4 24.4.2020 ● Årgång 48

Stefan Haglund, pensionerad fiskare och sjukskötare, hoppar in i hemsjukvården när det behövs.

Markus West

Pensionerad fiskare i vårdsvängen

Stefan Haglund i Bergö, Malax låter båten vila i vinterläge trots att våren är tidig i år. I november pensionerade han sig från yrkesfisket. Däremot fuskar han, som han uttrycker det, i sitt gamla yrke. Några nätter per månad hoppar han in som sjukskötare vid Vasa stads hemsjukhus.

sidan

4

ledaren

trädgård

fotosafari

”Också den här krisen tar slut. Vi som är 70+ får då på nytt möjlighet att leva det sociala liv de flesta av oss vill leva... ” Sidan 2

Sådd i coronatider

Det bästa vårtecknet

◗ I februari sådde Karin Gottberg-Ek sju sorters tomater, paprika, chili, och mycket annat som trivts i vindsfönstren. I mars, när medvetenheten om corona exploderade, fortsatte sådden. SIDAN 15

◗ De första vitsipporna lyste i skogskanten den 8 april, tidigare än någonsin förut, berättar Marianne Johansson i Hindhår. Många läsare sände in sina vårbilder. SIDAN 11

Lena Selén


GOD TID

2

4/2020

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

Frihet och ansvar

R

ubrikens tema är både urgammalt och ständigt aktuellt. ”Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring, den frihet rätt kan bära.” Så skrev biskop Thomas i Strängnäs på 1400-talet. När vår personliga frihet nu har begränsats så starkt, är temat konkret i vardagen. Ingen kunde förutse och få har hoppats på att landets gränser skulle stängas, att hela Nyland skulle isoleras, att vi alla skulle begränsa våra sociala kontakter till ett minimum och att vi som är 70+ inte skall träffa andra. Begränsningarna har ett gott syfte, att skydda alla och i synnerhet oss gamla. Har man inte frihet kan man inte heller ta fullt ansvar. När mötes- och rörelsefriheten – båda garanterade i grundlagen – nu är så begränsade, så kan vi inte heller ta ansvar som vi brukar. Vi kan inte ordna möten, inte resa, inte träffas och inte måna om varandra på alla de sätt vi vanligen gör. I ett avseende har dock vårt personliga ansvar ökat, paradoxalt nog. Genom att följa myndigheternas regler tar vi ansvar inte bara för vår egen, utan också för andras hälsa. Ju mera ansvarsfulla vi är, dess färre insjuknar och dess snabbare kan vi alla successivt återfå friheterna. Om viruset sprider sig långsamt, och tiden i karantän delvis därför blir lång, kan dock begränsningarna bör-

ja ifrågasättas. Det är inte ansvarsfullt. Viruset är nytt, och inte ens experterna vet allt. De vet ändå mycket mera än vi, och därför är det så viktigt att följa deras råd. Ansvar är faktiskt orsaken till begränsningen av friheterna, dvs. ansvar för de mest utsatta bland oss. I en demokrati ser makthavarna det som sin självklara plikt att skydda medborgarna. Ingenting är så ont att det inte också för gott med sig. Nu har också ledare i auktoritära länder och tom. i diktaturer börjat inse att deras egen position kan försvagas om spridningen av viruset inte begränsas. Också om deras motiv mera är omtanke om den egna positionen än om folkets väl och ve, så påminns de om maktens förgänglighet. Mycket hälsosamt!

”Också den här krisen tar slut. Vi som är 70+ får då på nytt möjlighet att leva det sociala liv de flesta vill, och vi kan också hjälpa och uppmuntra varandra som vi gjorde före krisen ”

F

ör mycket är alltid för mycket. Det massmediala flödet har varit sakligt, men alldeles enormt. Mindre är ibland mera. Nu far många illa i onödan. Det finns fortfarande många andra viktiga saker i vår värld, också glada och positiva, som nu inte syns. Också den här krisen tar slut. Vi som är 70+ får då på nytt möjlighet att leva det sociala liv de flesta vill, och vi kan också hjälpa och uppmuntra varandra som vi gjorde före krisen.

D

e som vill stänga gränser i vårt land har också fått en tankeställare. Vår personliga välfärd är så starkt beroende av öppna gränser och en fungerande internationell handel. Nu ser vi hur dyra stängda gränser blir för oss alla. En kärv verklighet minskar utrymmet för populismen. Hälsosamt, också det! Det finns också hotbilder. Genom att kontrollera vår rörlighet via mobilen kan man följa smittspridningen. Det syftet är vällovligt, men det gäller att se upp. Osunda makthavare

kan förstärka kontrollen av medborgarna, och osunda marknadsförare kan missbruka informationen. Bindande internationella avtal och skärpt lagstiftning behövs för att komma åt otygen. Krisen har också tagit fram goda sidor hos många. Viljan att hjälpa syns tydligare. Grannar som knappt känner varandra är beredda att hjälpa. Förmågan att hitta på och utveckla ny verksamhet har tagit många intressanta uttryck i föreningar och företag. Mobiltelefonerna, som så ofta hindrat många i samma rum från att tala direkt med varandra, hjälper nu oss att vara sociala, också det en paradox.

Ole Norrback

Ole Norrback

CHEFREDAKTÖREN

Dags för coronafasta ◗ I nära 40 år har jag arbetat som journalist. Jag har levt mitt i och med nyhetsflödet. Periodvis, när det inträffat någonting som skapat verkligt stora rubriker, har jag inte kunnat slita mig från nyhetssändningarna om kvällarna och ställt telefonen på tidig väckning för att inte missa någonting följande morgon. Så var det när Estonia sjönk, när USA invaderade Irak, när galna kosjukan grasserade och när Donald Trump otippat valdes till USA:s president. Så var det också när coronaviruset började sprida sig i Europa. De senaste veckorna har

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 040 578 0248 berit.dahlin@spfpension.fi

jag allt oftare mött en kritik med udden riktad mot omfånget i nyhetsmediernas coronarapportering. Det har blivit för mycket, säger kritikerna. Jag håller inte med. Jag tycker att kritiken mot nyhetsmedierna rapportering träffar fel. De finländska nyhetsmedierna har på det stora hela skött rapporteringen bra. Varje redak-

”Ta en promeand i vårsolen i stället för att fastna framför tv:n eller datorn.”

Sekreterare för samhällspolitisk påverkan: Kristina Heikel tfn 040 635 7685 kristina.heikel@spfpension.fi IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi IT-stödperson Andreas Höglund tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg

tfn 040 5952992 inger.holmberg@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77

tion har på sitt håll gjort väl i från sig. Läser du morgontidningen från pärm till pärm får du en hygglig lägesbild. Men det är inte på det viset som vi konsumerar nyheter i dag. När vi har varit tvungna att socialt distansera oss från släkt och vänner har vi i stället fyllt ut tiden med att konsumera nyheter som aldrig förr. Logaritmerna i våra Facebookprofiler förstärker det hela och öser fler nyheter om corona över oss än vad vi faktiskt behöver. Det blir svårare och svårare att sortera i flödet av nyheter, att stänga av de kanaler som på

Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Kansliet i Vasa Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

Förbundstidningen GOD TID Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 040 574 8829 ole.norrback@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas

Chefredaktör: Markus West tfn 040 5748 751

riktigt inte ger något tilläggsvärde. Trots att vi redan har lagt påskhelgen bakom oss, har jag för första gången i mitt vuxna liv börjar överväga en självvald nyhetsfasta. Inte i veckotal, men kanske för en dag eller två och åtminstone för någon timme varje dag. Ta en promenad i vårsolen i stället för att fastna framför tv:n eller datorn. Frisk luft stärker kroppen och skingrar de mest dystra tankarna.

markus.west@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 50 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/

Markus West

spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2019 Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Bertel Widjeskog, Nina Weckström, Lena Selén och Kjell Hägglund.


GOD TID

4/2020

Förbundets boulehandbok är färdig Boule är bra motion, billigt och beroendeframkallande. Man kan lära sig boule på tio minuter men det tar många år att bli riktigt bra. Svenska pensionärsförbundet har utformat en egen handbok med spel- och tävlingsregler för boule. I handboken benar vi ut reglerna för dem som tävlar och inspirerar nybörjare till att prova på. I handboken finns också anvisningar för anläggande av en egen boulebana antingen på en gräsmatta eller en grusyta. Här finns också en checklista för tävlingsarrangörer. Handboken kommer att distribueras till föreningarna under vårens lopp. Intresset för att spela boule har vuxit enormt på Åland och i övriga Svenskfinland. Av den anledningen har en arbetsgrupp inom Svenska pensionärsförbundet tagit sig an att utarbeta en introduktion till boulespel. Du må vara helt ny eller en fullfjädrad boulespelare men det är ändå bra att ha gemensamma riktlinjer och regler för boulespel i förbundets regi. Arbetsgruppen har bestått av Carl-Gustav Molander, Sven-Erik Mattsson, Erik Backman, Gunnar Ölander, Anita Ismark och verksamhetsledare Berit Dahlin. Spelreglerna baserar sig i huvudsak på de spelregler som SPF Seniorerna i Sverige har godkänt. Spelets historia Redan i det forntida Egypten kastade man sten mot fasta föremål.

B

ULE

Handbok med speloch tävlingsregler

Också i Antikens Grekland hade man kastspel som sedermera kom till Romarriket. Från Romarriket överfördes kastspelet till provinserna och spelades främst av de romerska legionärerna i södra Frankrike. Det moderna spelet med klot kommer från Frankrike. Boule är det franska ordet för klot. Vad är boule? Boule är ett samlingsnamn för olika spel med klot. Det som är gemensamt är att klotet ska komma så nära en målkula som möjligt. Boule är ett riktigt sällskapsspel. Alla kan vara med i spelet för att det är så lätt att lära sig. Spelreglerna är enkla, men boule är också en precisionssport med en del taktiska och tekniska finesser, som man lär sig efterhand. Ju mer man lär sig desto intressantare blir spelet. Varför spela boule? Vi behöver alla frisk luft och motion! Vi mår bra av gemenskap, träffa gamla och nya vänner. Boulebanan på en sandbädd är jämn och

Skriv om din coronavardag

lätt att röra sig på. Även om man rör sig med käpp kan man kasta klot. Är man rullstolsbunden eller använder rullator kan man delta. På vintern kan boule spelas med bocciaklot inomhus i en idrottshall eller som i Petalax inne i ett gammalt växthus med bouleklot. Vad går spelet ut på? Boule spelas antingen tre mot tre (trippel), två mot två (dubbel) eller en mot en (singel). I trippel har varje spelare två klot. I dubbel och singel har man tre klot var. Boule går ut på att spelarna ska kasta sina klot så nära som möjligt intill målkulan som kallas lillen. Spelarna får poäng för de klot det egna laget har placerat närmare lillen än motståndarens bästa klot. Det är bara ett lag, eller en spelare, som får poäng i varje omgång. Om ditt klot ligger närmast och din motståndares klot ligger näst närmast får du en poäng. Om två av dina klot ligger närmare lillen än motståndarens får du två poäng osv. Spelreglerna i den här handboken är avsedda för Svenska pensionärsförbundets bouletävlingar. De är en finlandssvensk version av de internationella spelreglerna. Vi hoppas att handboken ska vara till glädje och nytta i föreningarna. Arbetsgruppen önskar er alla spelare riktigt trevliga spelstunder tillsammans. Anita Ismark ordförande och sekreterare i arbetsgruppen

Nominera Årets pensionär 2020 Pensionärerna i Svenskfinland avgör vem som blir Årets pensionär. Valet sker i två omgångar. Pensionärsförbundets styrelse väljer i juni ut fem kandidater som presenteras i God Tids septembernummer. Vem av de fem som blir årets pensionär avgörs i en läsaromröstning. Årets pensionär är en person som gjort betydande insatser för andra pensionärer och för samhället under sin tid som pensionär. Personen behöver inte vara medlem i Svenska pensionärsförbundet eller dess medlemsföreningar. Årets pensionär presenteras på förbundets höstmöte i november. Till Årets pensionär 2019 valdes Maj-Britt Paro från Helsingfors. Skicka in ditt eller din förenings

3

förslag med motiveringar till Svenska pensionärsförbundet. Skriv en kort presentation (1500 tecken) av kandidaten som kan fungera som presentation i God Tid. Bifoga även gärna ett färskt foto av den nominerade. Nomineringen sänds till verksamhetsledare Berit Dahlin, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller berit. dahlin@spfpension.fi senast den 31 maj 2020.

◗ Undantagsförhållandena påverkar oss. Vi har blivit tvungna att ge upp många saker som är viktiga för oss. Många bär på en oro om den egna och närståendes hälsa och ork. Undantagstillståndet har nu pågått i mer än en månad. Början av maj är en bra tid att stanna upp och fundera på hur du själv orkar och hur vi kan stödja varandra. – Vi står alla på vårt eget sätt inför exceptionella tider och förhållanden i vår vardag. Trots att krisen är gemensam berör den människor på olika sätt, sade statsminister

Sanna Marin. Hon har så rätt. Skriv en kort berättelse (max två A4:or) om hur coronakrisen påverkar dig och din vardag. Vad oroar dig? Hur tar du hand om din hälsa? Hur upprätthåller du kontakten till släkt och vänner? Någonting annat du tänker på? Skicka din berättelse till markus.west@spfpension.fi senast den 15 maj. En del berättelser publiceras i God Tid. Överraskningspris utlottas bland alla som deltar. Skriv under eget namn. Markus West

Inhiberade utbildningar, möten, resor och evenemang 24.4 25-26.4 4-8.5 5.5 6.5 6.5 18-19.5 18-22.5 25.6 26-29.5

Förbundets vårmöte i Helsingfors SPF:s medverkan i Österbottens stormässa Antik- och kulturresa med Bernt Morelius Skrivarkurs i Vasa Skrivarkurs i Kronoby Syn- och hörseldagen i Karis Kvarkens pensionärsparlament SPF Österbotten, medlemsresan till Berlin 18-22.5 SPF Västnylands sommarfest i Sjundeå Spänst i benen- grundkurs för frivilligledare i Salo

Medlemsrekryteringstävling 2020 Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer. Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet, ytterligare en poäng. Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Individuell rekryteringstävling 2020 Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2020. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem. Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2020. Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/ konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/konsertbiljetter för 60 euro.

It-webbseminarium Under våren ordnas varje vecka it-webbseminarium med olika tema. Seminarierna är öppna för alla intresserade trots att teman är valda med tanke på it-handledare och förtroendevalda i föreningen. Tidigare seminarium har behandlat teman som videosamtal, handa tryggt på nätet och nöje på internet och kommande seminarium har teman: 27.4 temat e-post 7.5 Desky dokument för föreningens dokumenthantering 14.5 Ekonomiappar 20.5 Molntjänster för Android 26.5 Molntjänster för iPad och iPhone Alla webbseminarier kan ses efteråt via förbundets webbplats på spfpension.fi/it. På samma adress kommer också annan itinformation fortlöpande. Om du är intresserad att delta i webbseminarierna kan du pricka in datumen och följa länken som dyker upp i kalendern på adressen spfpension.fi/kalender senast samma morgon som webbseminariet. Välkommen med!


4

GOD TID

4/2020

Vi ska komma ihåg att alla inte klarar att ringa ett samtal Stefan Haglund, 64, har kikaren stående på bordet. Våren är tidig i år och han vill följa med om de bergöbör som vittjar näten i viken utanför hans hus får någon fångst. Hans egen båt ligger på land med bottnen i vädret. Där får den ligga ett bra tag till.

D

en pensionerade sjukskötaren och fiskaren har avregistrerat sin fiskebåt och avslutat fiskelicensen. – Jag fuskar lite i mitt gamla yrke. Jag nöjer mig med att fiska för husbehov, men hoppar in nattetid inom hemsjukhuset när det behövs, säger han. Stefan Haglund blev pensionär i december. Det var ingen självklarhet att han skulle arbeta största delen av sitt yrkesliv inom vården. – Nej, det var ju sjöman jag skulle bli, säger han. Hans pappa var fiskare och de fyra äldre bröderna Sture, Björn, Kalle och Mikael hade alla gått till sjöss när de lämnade skolan. – Jag for också till sjöss som sextonåring. Det var naturligt att följa i brödernas fotspår. Han var på långfart i 2,5 år, men hamnade sedan av en tillfällighet som utearbetare vid Roparnäs sjukhus i Vasa. Han hade tänkt sig en fortsättning på sjön, men för att komma in på tekniska läroverket fordrades två års verkstadspraktik. – Jag ville inte stå på en verkstad mitt i sommaren utan valde att bli utomhusarbetare vid Roparnäs. När hösten kom började han på Wärtsiläs fabriker i Vasa, men industriarbetet lockade inte. Efter två veckor återvände han till Roparnäs som vårdbiträde. Han stannade i två år och sökte sedan in till Vasa svenska sjukvårdsläroanstalt. Året var 1977. På den tiden var det ännu ovanligare att män sökte sig till vårdyrket. – Jag var ensam karl på sjukis, säger han och ett brett leende sprider sig över hans ansikte. Det trivdes du med? – Jag hade ingenting emot kvinnorna, men man var utanför. Inte berättade de om sina mensproblem för en pojkrackare som mig. Det bekom inte Stefan Haglund. Han hade sitt eget liv. Till akuten När han utdimitterades från sjukis 1980 sökte han sig genast till akuten vid Vasa centralsjukhus. På akuten hade de första manliga vårdarna gjort sin entré redan tio år tidigare. – Vi var två sjukskötare och en medikalvaktmästare när jag började och betydligt fler när jag slutade. Hur var det att arbeta på akuten? – I början, i 10-15 år, var det den bästa tänkbara arbetsplats. Det var passliga arbetstider och passligt med ledigt. Man hade tid att umgås med varandra på ett annat sätt än i dag. Man kunde sitta en stund på kaffepau-

sen och prata skräp. Det var viktigt för sammanhållningen och viktigt för att orka med arbetet. Arbetet på akutmottagningen kunde förstås vara tungt också på den tiden. De hade massor med upplivningar de första åren. – Även om det var gammalt folk som hade dött i gungstolen skulle de alltid föras till akuten för att återupplivas. I 20 minuter försökte vi återuppliva dem. Sedan ändrades lagen och ambulanspersonalen fick börja ta beslutet att det var onödigt att försöka återuppliva mer. Under 1990-talet omorganiserades hälso- och sjukvården i omgångar. Varje reform ökade pressen på akuten. Hälsocentralerna i de stora kommunerna, som hade haft dygnetruntjour, började stänga till natten. Allt skulle centraliseras. När Stefan började på akuten i Vasa betraktades ett vårdarjobb på akuten som en pensionärstjänst. Fick man jobb där så stannade man tills pensioneringen. Det var vanligt att vårdare stannade i 30-40 år. – I dag ser akutsjukvården helt annorlunda ut. De har kanske jobb för tre veckor eller ett halvt år. Det är väldigt ovanligt att någon stannar längre tid än så. Arbetsmängden är för stor. Patienterna är som förr, det är benbrott och hjärtinfarkter, men befolkningsunderlaget för akutvården har blivit större och patienterna äldre. Blev fiskare Det var i kölvattnet på vårdstrejken 2007 som det räckte för Stefan. Han sade upp sig. Efteråt har han kommit underfund med att det var ett förfluget ord från en översköterska som blev droppen som fick bägaren att rinna över. En del av de vårdanställda sade upp sig för att sätta fart på löneavtalsförhandlingarna. En översköterska frågade: Stefan vad ska du börja göra nu när du sagt upp dig? – Jag svarade, kanske ska jag börjar fiska. Det gick några månader och så sade jag upp mig på riktigt. – Jag var stressad redan innan arbetskonflikten. Det var full fart hela tiden, maten åt vi på stående fot. Man skulle vara överallt hela tiden. Det sög musten ur en. Stefan hoppade av ekorrhjulet. Han sålde huset i Malax, flyttade till hemön Bergö och började bygga ett hus intill gamla färjfästet. Stefan var 52 när han sadlade om. – Jag började som yrkesfiskare. Jag började fiska med nät i samma fiskevatten där jag fiskat med pappa i barndomen. Att lära sig ett nytt yrke när man passerat 50 är inte lätt, medger han utan omsvep. – Inte var jag någon storfiskare. När man

ser på lillebror Andreas som fiskat i hela livet märker man det. Ivern och intresset han har för fisket är något helt annat än hos mig. Man ska stå på tårna hela tiden för att överleva på fiske idag. Är det vackert väder tidigt på morgonen ska du inte bli kvar i sängen. Stefan Haglund är morgonpigg. Det gäller också att lägga sig tidigt. – Jag har överlevt, men inte fick jag ihop en årsinkomst på fisket. Han började ganska snart arbeta som vikarie på hemsjukhuset i Vasa under de kallaste vintermånaderna. – Det är enkelt att få in pengar på det viset jämfört med att få dem ur sjön. Gick fisken till på samma ställen där din pappa hade fiskat? – Det varierar lite från år till år, men i princip följer det samma mönster. De ställen jag fiskade med pappa på för 40 år sedan är fortfarande bra. Fisken följer samma stråk, tror jag. Yrkesfisket hade gått tillbaka på Bergö när Stefan Haglund debuterade som yrkesfiskare. De som fortfarande fiskade var i regel pensionärer, som fortsatte av bara farten. De yrkesfiskare på Bergö som inte är pensionärer ryms på ena handens fingrar. – Många fortsätter galant fiska tills de är åttio. De drygar ut pensionen eftersom de inte har så häva pensioner. Pensionen lockade I december ifjol blev Stefan Haglund pensionär. Han hade varit deltidspensionär sedan 62. – Nu är jag full pensionär. När han skulle fylla i ansökan om pension blev det stopp i systemet när han kryssade i att han haft arbete i utlandet. Det var de 2,5 åren på långfart på ett svenskt rederi som spökade. – När jag kryssade i att jag haft arbete i Sverige blev det tvärstopp. En väldans korrespondens med den svenska pensionsmyndigheten följde. De var intresserade av om han var gift, om han delade hushåll med sin fru och hur mycket han deltog i hushållsarbetet. Slutresultatet blev att han skulle få 11 euro och 90 cent per månad i sjömanspension från Sverige. Sverige betalade ut en rat, efter en tid kom ett nytt pensionsbeslut om att det var noll kronor som gällde. I Finland får han pension för åren som sjukskötare och för sina år som fiskeriföretagere. Helt har han inte slutat arbeta. – Jag fuskar lite i mitt gamla yrke genom att hoppa in nattetid vid hemsjukhuset. Jag hoppar in när de har svårt att få folk.

Ett nattpass går från 20.00 till 07.00. Vid Vasa hemsjukhus handlar det i regel om cancerpatienter som får hemvård i livets slutskede och infektionspatienter. Infektionspatienterna ska ha antibiotika intravenöst och cancerpatienterna ska få smärtlindring och näring. Stefan arbetar i par med sin fru som också är sjukvårdare. – Det kräver ett större engagemang att arbeta dagtid. Nattetid har man en arbetskamrat och slipper lite enklare undan, men för att jobba dagtid ska man var skarp. Det är svårt att hänga med som pensionär. När jag gör intervjun har Vasa hemsjukhus ännu inte tagit hand om coronapatienter som vårdas i hemmet, men det är meningen att så ska ske om vården av patienterna kräver intravenös behandling. Hur upplever du coronaepidemin med undantagstillstånd och en rad begränsningar? – Det handlar förstås om att hantera epidemin så att sjukhusens intensivvårdsplatser räcker till. Det får inte bli för många som behöver respiratorvård på en gång, säger han. – Jag hoppas att vanligt friskt, ungt folk klarar sig undan. Också vanliga vinterinfluensor kräver många liv, men det är annorlunda, mera drastiskt nu. Är du orolig att du själv ska bli sjuk? – Nej, egentligen inte. Jag är 64 år, man ska leva livet som man har levt det. Håller du avstånd från dem som är över 70 när du inte är på jobb? – Sjuttioåringarna är i det skedet av livet att de lätt tänker att det får bära eller brista. Det finns också de som sitter och gömmer sig. Hypokondrikerna har säkert fått det jobbigt nu. Det kommer säkert att följa mycket psykisk ohälsa i coronaepidemins spår. På Bergö går livet sin gilla gång trots epidemin. – Vi lever rätt isolerat på Bergö också annars. Även om jag har varit en social människa i hela mitt liv så känns det riktigt bra att vara ensam ibland. Förr hade jag större behov av att hälsa på hos folk. Jag har talat så mycket i mina dagar att jag har det sagt som jag ska ha sagt. Några dagar före God Tids besök hade Stefan Haglund besök av ett äldre par. Också de levde som de alltid har levat. – Inte behöver man ropa åt dem att de ska hålla sig hemma för hälsans skull. Man ser till att man inte smittar ner dem om man själv är sjuk. Det går inte att isolera allt gammalt folk. Vi ska komma ihåg att alla inte klarar av att ringa ett telefonsamtal. Text och foto: Markus West


4/2020

GOD TID

I vår får båten vila hos pensionerade fiskaren och sjukskötaren Stefan Haglund på Bergö. I stället har han ägnat våren åt att stapla ved.

5


6

GOD TID

4/2020

Drabbas pensionerna av coronaviruset? Det första kvartalet år 2020 var exceptionellt. För att förhindra coronavirusets spridning och avvärja en pandemi tillgrep flera länder åtgärder som man för en tid sedan inte ens kunde ha tänkt sig, skriver Pensionsskyddscentralens direktör Mikko Kautto. Mitt i alla omvälvningar är pensionstagarnas inkomster tryggade, åtminstone tills vidare.

T

ill följd av företagens egna slutsatser och regeringarnas begränsningsåtgärder har ekonomin och produktionen inom många branscher stannat av. Begränsningarna av människornas rörlighet, stängningen av gränserna och andra exceptionella beslut har snabbt skapat problem i realekonomin. Företagen har förlorat kunder och placerarna har skrämts av coronakrisens följder. I skrivande stund har börskurserna i Finland och Europa fallit mer än 30 procent. I USA har börskurserna likaså sjunkit drastiskt. På aktiemarknaden råder en situation som är lik finanskrisen år 2008, men den kan mycket snart åtföljas av sådana problem för människornas välbefinnande som vi känner till från de stora depressionsåren. De uppstår av företagens problem, konkurser och en ökande arbetslöshet. Dessa problem påverkar i sin tur också finansieringen av arbetspensionerna. I fjol var placeringsavkastningen exceptionellt god, men coronakrisen har hastigt skakat om korttidsutsikterna och den ekonomiska basen för utbetalningen av pensionerna. Lyckligtvis har vi för närvarande ändå ingen kris i fråga om pensionsfinansieringen. Utan tidigare beredskap och insamlade buffertar skulle situationen inte vara lika bra. Pensionären har starkare skydd i Finland än i Sverige Hållbarhetsproblem med pensionsfinansieringen, dvs. det som i folkmun kallas för pensionsbomb, har man talat om när man har tvivlat på att det kommer att finnas tillräckligt med pengar eller betalare för att finansiera de löpande pensionerna och de intjänade pensionsrätterna. Eftersom vi i Finland har en förmånsbestämd arbetspension, är just tryggandet av finansieringen en central risk inom vårt system. Förenklat: I Finland bör pensionärernas pensioner alltid betalas. Det är på beslutsfattarnas ansvar att gräva fram finansieringen för det, vid behov genom att höja arbetsgivarnas, företagarnas och löntagarnas avgifter. I Sverige är villkoren för pensionssystemet annorlunda. Avgifternas nivå är fixerad och pensioner betalas ut så mycket som de ekonomiska förutsättningarna tillåter. Om premieinkomsten, inte räcker till för att betala pensionerna, kan pensionerna vid behov skäras ner. I pensionssystem som helt bygger på sparande och egna förberedande åtgärder bärs risken ännu starkare av individen. T.ex. i USA har många som drömt om pensionärsdagarna därför snabbt hamnat i en ny situation. Besparingarna, placeringarna och avkastningen på dem kommer kanske inte att räcka till. Många pensionärer är oroliga för hur de ska klara sig. I Finland varnade man för en pensions-

bomb i synnerhet på 1980-talet, när det hade skapats rikligt med olika slag av pensionsförmåner med mer eller mindre generösa åldersgränser och villkor. Förhållandet mellan arbete och fritid försvagades. Samtidigt försvagades förhållandet mellan premieinkomsterna och pensionsutgifterna. Den ekonomiska depressionen i början av 1990-talet bekräftade tvivlen om hållbarheten. När sysselsättningen och premieinkomsten störtade ner var det enda man kunde ta till att snabbt anpassa indexen inom pensionsskyddet och samtidigt höja avgifterna. Sedermera har avgifterna höjts ytterligare, och arbetspensionsreformerna åren 2005 och 2017 och andra ändringar som gjorts däremellan har systematiskt eftersträvat att återställa balansen mellan avgifter och förmåner. Återställandet av hållbarheten har försvårats ytterligare av att den ekonomiska tillväxten blivit långsammare och medellivslängden ökat snabbt. Tillgångarna räcker inte för att täcka ansvaren På grund av förändringen i åldersstrukturen förutspås arbetspensionsutgifterna öka snabbare än premieinkomsten. T.ex. i fjol ökade antalet ålderspensionstagare med 20 000. Nya, begynnande ålderspensioner var i snitt 60 euro större än året innan. Pensionsutgifterna ökade automatiskt med en miljard euro jämfört med året innan, utan några beslut om att höja pensionerna. I flera årtionden svarade man på ökningen av pensionsutgifterna med att höja avgiftsnivån. Nu är den 24,4 procent av lönen. Arbetsgivarna har redan länge krävt att avgifterna inte längre ska höjas. För att finansieringen ska hållas i balans, ökar den roll som de redan insamlade fonderna spelar vid finansieringen av de ökande pensionsutgifterna. Ju större fonder och avkastning, desto mindre tryck att höja avgifterna. Avkastningens utveckling är dock osäker. På 2000-talet har det uppstått placeringsförluster under tre år, men i genomsnitt har arbetspensionsfonderna under denna tidsperiod ökat reellt med drygt fyra procent per år. Avkastningen har varierat stort. År 2018 var avkastningen negativ, medan år 2019 förde med sig anmärkningsvärt god avkastning. År 2020 har hittills varit en brant nedförsbacke. Åren 2018-2020 understryker hur mycket enskilda år kan skilja sig från varandra. Därför lönar det sig att betrakta avkastningen i ett längre tidsperspektiv och också ställa den i proportion till ansvaret. När tillgångarna ställs i proportion till värdet av alla intjänade pensionsrätter som arbetspensionssystemet har ansvar för, får man fonderingsgraden. Som högst har den varit ca 30 procent. Det finns alltså betydligt mindre tillgångar i fonderna än värdet av de redan intjänade pensionsrätterna. Tack vare

god avkastning har fonderingsgraden dock ökat något under de senaste tio åren. Pensionsfonderna behövs för att trygga hållbarheten Det finns en ännu större beställning på arbetspensionsfonder än tidigare, eftersom de senaste befolkningsprognoserna än en gång utmanar balansen. Medellivslängden förutspås fortsätta öka, men det är ingen överraskning för någon. Pensionsutgifterna ökar också fortsättningsvis, och i praktiken har det inte skett några förändringar i utsikterna angående dem. Den väsentliga förändringen är att nativiteten minskar enligt Statistikcentralens befolkningsprognoser. I den senaste prognosen från oktober 2019 är antalet födda 30 procent mindre än för tio år sedan. Låg nativitet innebär så småningom mindre befolkning i arbetsför ålder, färre sysselsatta och vidare mindre skatter och socialförsäkringsavgifter som flyter in. Vid sidan av utgiftsökningen, som man kände till redan tidigare, finns det nu en annan utmaning som vuxit sakta men säkert: ett inkomstunderlag som utvecklas svagare än man förutsett. Arbetspensionsfonderna och avkastningen på dem behövs för att lappa underskottet mellan influtna avgifter och arbetspensionsutgifterna. Ju större avkastning, desto mindre sannolikhet att avgifterna måste höjas. Coronakrisen kan drabba premieinkomsten Arbetspensionssystemet i Finland har också förr råkat ut för svåra finansiella utmaningar. Depressionen på 1990-talet slog hårt mot arbetspensionssystemets premieinkomster, när lönesumman minskade och sysselsättningen störtade neråt. Det fanns ingen buffert att tala om. Då måste avgifterna höjas och pensionsutgifterna anpassas genom en snabb indexreform. Finanskrisen åren 2008-2009 drabbade arbetspensionsfonderna, som minskade i värde med nästan 17 procent på ett år. Situationen krävde en temporär lag genom vilken arbetspensionsförsäkrarna fick sin solvens tryggad och kunde undvika att sälja ut sina placeringar när kurserna låg i botten. Nu kan coronakrisen drabba både premieinkomsten och placeringsavkastningen på samma gång. Ekonomiska institut förutspår att den ekonomiska utvecklingen i år hamnar på minussidan. Sannolikt minskar sysselsättningen och lönesumman. Till följd av allt detta minskar premieinkomsten inom arbetspensionssystemet. Till skillnad från 1990-talet är det i den här situationen svårt att ens tänka sig en avgiftshöjning för att kompensera inkomstbortfallet. Buffertarna i arbetspensionsfonderna måste alltså tas i bruk. Man har beslutat att ge arbetsgivare och företagare anstånd med att betala arbetspensionsavgifterna. Det är en förnuftig ändring

som riktar sig direkt till de arbetsgivare och företagare som har svårigheter. Den innebär att arbetspensionsförsäkrarna kan bevilja sina kunder längre betalningstid för pensionsavgifterna för arbetstagare (ArPL) och företagare (FöPL). Ur pensionsförsäkrarens perspektiv innebär denna lättnad att premieinkomsten uppskjuts i tiden men uteblir inte. Företagens svårigheter medför ändå förluster för försäkrarna om avgifterna inte alls kommer in. I skrivande stund har det också beslutats om att arbetsgivaravgifterna för pensioner inom den privata sektorn (ArPL) sänks med 2,6 procentenheter till årets slut. Arbetsgivarnas genomsnittliga arbetspensionsavgift minskar från 16,95 % till 14,35 % och ändringen träder i kraft senast den 1 juni. Det innebär att det för i år uppstår ett underskott på ca 910 miljoner euro i premieinkomsterna. Det är ca 6 procent av hela årets premieinkomst. Avsikten är att också detta underskott täcks med buffertar som samlats i arbetspensionsfonderna. Nu finns det alltså användning för buffertarna. Men kommer de att räcka till? De sjunkande börskursernas inverkan på arbetspensionsfonderna och pensionsbolagens solvens är lyckligtvis inte en så enkel sak som man kunde anta utgående från kursfallet. Pensionsanstalterna har säkert balanserat sina portföljer och ändrat risknivån i sina placeringar. Ett pensionsbolag ska ha tillräckliga tillgångar för att täcka sitt eget pensionsansvar och det finns gränser för användningen av buffertarna. Arbetspensionsanstalterna måste se till sin likviditet. Utbetalningen av pensioner inte under akut hot Mitt i alla omvälvningar är pensionstagarnas inkomster tryggade tills vidare. Utbetalningen av arbetspensionerna står inte under akut hot. När coronakrisen började var arbetspensionsförsäkrarna i gott skick tack vare att man garderat sig i förväg och byggt buffertar. Förändringarna i premieinkomst och placeringar är emellertid verkliga och känns av redan nu. De kräver också att man följer dem uppmärksamt och är beredd. Coronakrisen ser inte ut att lindras snabbt. En dag kommer den ändå utan tvivel att vara över, och efter bättre nyheter kan återgången till vardagen vara snabb. I väntan på det har Finland alla förutsättningar att se till att pensionstagarna får sina pensioner och pensionssystemet består och på detta sätt skapa stabilitet under svåra tider.

Mikko Kautto

Skribenten är vd för Pensionsskyddscentralen


GOD TID

4/2020

7

Vardag i coronatider

Böter åt posteljonen

God Tid bad Svenska pensionärsförbundets medlemmar tipsa om hur de håller igång både knopp och kropp i coronatider. Det kom in en hel del hälsningar från medlemmarna. Här följer en del tips. ◗ Jag har hållit kontakt med vänner och bekanta via e-mail och whatsapp. Promenerar lite ute, duktigast är våra 80-plus och 90-plusare. De stavgår tidigt på morgonen. Läser böcker, strumpstickorna i bruk. Vi kämpar på ute på vår ö.

ningen eller tv för någon stund, kanske rentav ta litet hemgymnastik? Håll kontakt med nära och kära, även troget med vänner. Det hände mig en dag att jag fick ett samtal från en kurskamrat i guidning på 1900-talet. Det hade kanske aldrig hänt om inte korona-kronan hade lagts på våra huvuden…

Birgitta Guvenius, Drumsö

Dorrit Krook, Ingå

◗ Jag funderar på hjälpare, både kommunala och privata i coronavirustider. De besöker många hem och hus samma dag. Använder de skyddskläder för varje besök i varje hem? Marta Mikander

◗ Löser korsord, stickar, umgås med min man. Vi besöker vårt sommarställe (22 kilometer bort), lagar ved för kommande säsonger för vi tror på ett liv efter detta. Motionen får vi och massor med frisk luft! Gun-May Löv

◗ Jag läser, ser på tv, trampar på min motionscykel och umgås med min fru! Bo Forsström

◗ Corona-viruset har på kort tid ändrat radikalt våra liv. Möjligheter till att röra sig i samhället, träffa familj, vänner och bekanta har berättigat begränsats. Äldre, speciellt 70-plusare, med andra ord en stor del av pensionärerna har rekommenderats att isolera sig. Detta är ansträngande för mången, speciellt ifall man är ensamstående. Mången pensionär känner tomhet då den egna pensionärsföreningen har inhiberat möten och evenemang som under åren blivit en kär del av livet. Det är viktigt att SPF:s medlemsföreningar inte helt lamslås. I Grankulla har styrelsen skjutit upp sitt vårmöte och inhiberat all verksamhet (möten, utfärder, hobbygrupper) åtminstone i marsapril. Styrelsen har hållit några distansmöten per e-mejl, vi följer med läget och är beredda att på kort sikt besluta om inskränkningar framöver. Men vi har även fortsatt planeringen av föreningens verksamhet under hösten. Det är viktigt att medlemmarna informeras kontinuerligt om vad som händer i föreningen, vi gör det närmast på vår webb-sida samt med e-mejl-distribution. Men det viktigaste är ändå i dagens omständigheter att föreningen försöker hjälpa medlemmar då ofrivillig ensam-

het sprider sig. Föreningen kan nu visa sitt ansvar för medlemmarnas bästa. Som ordförande i GSP har jag därför informerat medlemmarna att de kan kontakta mig eller annan styrelsemedlem ifall hjälp skulle behövas. Genom vårt eget nätverk och närstående kan vi säkert hjälpa till, lösa problem som har uppstått. Filip Hamro-Drotz

ordförande i Grankulla svenska pensionärer rf ◗ Hemmagympa med Sofia finns på SVT Play. Yrsa

◗ Jag använder min karantäntid bland annat till att hjälpa en vän att få sina minnen från barn- och ungdomstiden nedskrivna och klara för tryck. Är lite avundsjuk på henne eftersom hon fått det gjort. Kunde inte SPF inspirera sysslolösa medlemmar att skriva ned ett eller två speciella minnen? Göra en tävling kring det! Marianne

◗ I början kändes tillvaron ganska konstig, men reglerna var lätta att förstå: hålls hemma, men inte helt och hållet som jag gjorde först, utan gå ut och tag dej en promenad varje dag! Det gäller bara att med dem du möter och vill prata med ska du komma ihåg att hålla avståndet mellan er, en eller två meter. Hemma blev jag, lustigt nog,

ordentligare än vanligt. En ologisk situation; förr försökte jag hålla någorlunda snyggt hemma, gärna ha kaffebröd till hands ”om någon skulle titta in”. Nu, när ingen får titta in hos mig, håller jag mina 36 kvadrat mycket snyggare än förr. Jag drar med fuktig golvtrasa fäst vid lämpligt skaft, över ställen utan matta varje vecka. Dammet från småprylar är mödolöst att torka. Till rutinerna, som är viktiga för oss alla, hör för mig att bädda sängen när jag stiger upp. Inte alltså efter morgonkaffet eller sedan jag gjort något viktigare, utan genast jag har vädrat medan jag själv står i duschen. Jag gör också sådant som jag länge tänkt göra, men inte fått det gjort. Det innebär bl.a. att jag fyller påsar med rena och hela kläder jag inte längre använder, påsarna för jag till de Gula lådorna i samband med en cykeltur, som alltså också är godkänd motion. Matfrågan är löst genom en firma som på beställning kommer med en portion varm mat enligt en meny för varje veckodag. Den ställs på pallen utanför min dörr, en av mina kontakter till omvärlden. Jag undviker att besöka affärerna i Ingå, det går lätt att i misstag stöta ihop med nån vid hyllorna och i kassakön. Vad till slut? Jo, stig ofta upp ur sköna länstolen och lämna stick-

◗ Rutiner är erkänt viktiga. Ett dags- och veckoschema ger en sorts trygghet och stabilitet när världen inte mera är sig lik. På mitt schema finns inskrivet ett gympass från klockan 10.00. Jag sätter på äggklockan, tar fram mitt illustrerade gympaprogram, använder sedan olika hjälpmedel som hula-hula ring (ljuva -60 tal!), balansdynan och det töjbara plastbandet. Har vid städning i skåpen också hittat tyngder som man kan fästa vid armar och ben. Utevistelse står på schemat varje dag (oavsett väder). Ibland klättrar jag upp på berget nära vårt hus (kameran är alltid med) ibland blir det en skogspromenad, andra dagar städar jag bort spåren efter vintern, krattar och rensar i rabatterna. Matlagning och hushållsarbete finns alla dagar, det tar sin beskärda del av tiden. Varje dag skriver jag e-post och ägnar mig åt att hålla kontakt med barn och barnbarn via sociala medier. Till de äldre släktingarna skickar jag gammaldags brev. Nu finns det tid att ”döstäda”, jag går systematiskt igenom skåp för skåp och hylla för hylla. Nu känns det skönt att ta fram gamla album och fördjupa sig i minnen från den gamla goda tiden. Ljudböcker är förträffliga, man kan låna böcker utan att sätta sin fot i biblioteket. När kvällen kommer blir det tid för ”fritid” då kan man följa med någon serie eller se filmer. Med en f.d. kollega har vi sedan många år tillbaka en ”filmklubb”. Vi väljer film turvis, ser filmen i vår egen tv-soffa och recenserar och diskuterar filmen i efterhand. Nyheter har fått en mindre framträdande roll allt eftersom dagarna gått. Det är bra att ibland ta en paus från det negativa nyhetsflödet, huvudsaken är att man följer anvisningarna från myndigheterna för att skydda sig själv och andra. Svart humor odlas i vår familj. Det hjälper! Elisabeth Liljeqvist, Ingå

◗ Tölöwikens pensionärers månadsmöte är inställt för coronan. Åldersänkedrottningen Sofia Regina, 93 och ett halvt år, ringer whatsapp-video åt ordföranden och häller ut sin galla om dagens värld. Förr i tiden var posten viktig. När postluckan klonksade på ett visst sätt kom det viktiga papper från staten, skattekort, vad göra om pappersfabriken släpper ut klor, riksdagsvalinfo och annat. Då klädde salige maken Nils-Alfons på sig vit skjorta och slips för att hämta posten från tamburen. Andra klonks betydde räkningar. Ännu ett betydde postkort och personliga brev. På den tiden hade postluckan betydelse. Postluckan är ett minne blott. Posten sparade och det blev postlådor på andra sidan gatan. Utan klonks. I coronatider väntar alla på riktig info i postlådan. Om man nu tror på vad som kommer i postlådan ska man köpa ny säng varje månad med 50 procent rabatt, nya påslakan varje fredag, nya trädgårdsstolar tredje veckan varje månad, och ny teve till julen, påsken och midsommaren. Ordförande försöker lugna ned Sofia Regina. Han har hemlig insideinfo från trafikministeriet. På hösten kommer de med nya postlådor som har två avdelningar, en för riktig post och en stor för reklam, direkt i pappersinsamlingen. Och posteljonen får böter om det går orätt.

Fel i adresserna för nummer 3 ◗ På grund av ett misstag i hanteringen av adressregistret var adresslappen på God Tid 3/2020 felaktig. Gatuadressen och förnamnet var korrekt men mottagarna fick fel efternamn. Enligt posten delades dock tidningarna ut till de angivna adresserna. Av de många samtalen till God Tids redaktion att döma har utdelningen dock inte fungerat överallt. God Tid 3/2020 kan läsas på förbundets webbplats. Adress https://spfpension.fi/ Redaktionen beklagar misstaget och har skapat rutiner för att felet inte ska upprepas.


GOD TID

8

4/2020

Ladda batterierna och vädra lungorna För att bevara funktionsförmågan och motståndskraften behöver vi alla i detta undantagstillstånd, stärka oss till kropp och själ, öva oss i att bara vara i stunden, göra det vi verkligen tycker om. Men också hitta på nya saker, som ger oss avbrott i rutinerna, ger nya tankar och upplevelser.

V

i behöver vara aktiva, för oss själva, för vi ska ju undvika kontakt med andra mänskor. När du rör på dig fysiskt stärker du andning, lungor, hjärta, hela ämnesomsättningen i alla vävnader och om du har oro i sinnet, kommer du att märka att lugnet infinner sig. Jag hoppas övningarna i trappor inspirerar dig till regelbunden träning! Trappor, också för dig som har slitna knän Trappor är en ypperlig konditionssal, också för dig som har ont i knäna och t.ex. artros. Just då är det viktigt med lugn och trygg styrketräning för musklerna som omger knät. I trappor är det ofta lättare att inta en bra position än på golvet. I trapporna måste du ta till de sk. styrkecellerna i benmusklerna, för att häva dig upp. Samtidigt aktiveras hjärt-lungfunktionen och glukosämnesomsättningen i musklerna. Om du inte gått i trappor på länge, börja med mycket långsamt gående, gå majestätiskt upp och ner. Se till att ha putsade glasögon då du går neråt! Sätt i tårna först och spärra kroppsvikten lugnt ner. Kroppen, speciellt ledbrosket, vänjer sig och förstärks. Att gå neråt förbättrar också balansen. Du kan alltid ta i ledstången vid behov. Och om det ändå gör ont nånstans, börja med att utföra övningarna här i programmet. Du ska se att genom regelbunden övning 2 - 3 gånger per vecka minskar smärtan småningom och du kan börja gå upp och ner i trapporna. Lyssna på dig själv Övningarna är tänkta för dig som inte ”sportar” till vardags, bor i stadsmiljö och inte har möjlighet att gå ut i naturen och inte får rörelse där hemma. Enkla styrke- och balansövningar som kan utföras i samband med din dagliga promenad. Rörelserna kan göras just så lugnt som du behöver, just så raskt som känns bra, fast bara en av rörelserna per dag. En gång är ingen gång, men 3 - 5 repetitioner gör redan nytta. Öka sedan efter några veckor till 10 repetitioner per rörelse, variera gärna, ibland gör du fler ibland färre, lyssna vad kroppen säjer. Kom ihåg att röra på dig också där hemma. Vädra lungorna Bröstkorgens rörlighet är speciellt

1. Stärk lårmusklerna, balansen och ryggsträckningen

Utgångsläge: Stå nedanför trappa, vid första trappsteget, sträck på dig och ”andas ut” Starta med alternativ 1: Stig upp på första trappan. Sträck det andra benet bakåt. Sträck dig upp på stödbenet, men lås det inte. Sträck på ryggen. Håll balansen 6 sekunder. 6 sekunder är ett fysiologiskt val, då hinner alla muskelns styrkeceller aktivera sig och ledbanden stabilisera sig. Stig ner tillbaka eller framåt på nästa trappsteg, välj vilket som passar dig bäst. Turvis med vänster och höger ben. Utför lämpligt antal, till liten trötthet i musklerna, 5 + 5 repetitioner i början.

Avancera till alternativ 2 när du känner dig färdig för det: ”Dykaren”: Ta raskt ett stort kliv, två trappor framåt. Håll balansen i 6 sekunder. Stödbenet hålls nu böjt och om du kan, sträck armarna framåt uppåt. Titta ner, håll nacken lång. Fortsätt turvis med höger och vänster ben, uppför trapporna eller ner tillbaka till startavsatsen. Vilket som känns tryggare. Utför till lätt trötthet.

2. Stärk bäckenets och lårbenshalsens stödmuskler, bålmusklerna och balansen

Utgångsläge: Stå mot räcket, på första trappsteget, sträck på dig från hjässan. Starta med alternativ 1: Håll dig ”högt” samtidigt som du sträcker ut benet RAKT TILL SIDAN, bara så mycket att du också förmår hålla stödbenet och båda höftlederna raka. Aktivera magmusklerna medvetet, så att inte bröstkorgen skuffas fram. Hålls där 6 sekunder, slappna av 10 sekunder och repetera 5 gånger med samma ben. Sök sedan upp ett bra ställe för att sträcka ut andra benet, eller vänd bara om och håll ryggen nära ledstången. Du kan alltid ta stöd av ledstången vid behov.

viktig för andningsfunktionen. Ju styvare bröstkorg desto tyngre är det att andas, desto sämre ”luftning av lungorna”, som inte då kan utvidga sig fullt ut. Om du går med stavar på rätt sätt, får också bröstkorgen fin rotationsrörelse. Men du kan också vifta med armarna lite mera framåt och bakåt, eller imitera tävlingsgångarstil, så får du bra rörelse för bröstkorgen också. Det behö-

ver du inte hålla på med under hela promenaden, utan t.ex. som en 30 meters spurt då och då. Nuförtiden får vi bara beundrande blickar då vi tränar ute, så du behöver inte känna dig förlägen. Det är bara ”stofiler” som inte öppet täcks visa fysisk aktivitet. Och hemma kan du sjunga för öppet fönster, det vädrar lungorna och stärker andningsmusklerna. Gör som italienarna! Frisk luft känns som frihet för

Avancera till alternativ 2 när alternativ 1 känns lätt: ”Stjärnan”: Sträck ut benet ännu högre och luta till andra sidan så bra du kan. Hålls 6 sek. utan eller med stöd. Andas fritt. 5 gånger åt samma håll sen byter du ben.

sinnet. Att vara inne en längre tid kan vara verkligt illa för hälsan. Inomhus promenerar vi ändå för få steg. Så jag hoppas att du går ut, det får vi tillsvidare i alla fall göra. Självklart följer vi officiella instruktioner, för att skydda oss själva och andra från smitta. Vi håller så långt avstånd vi kan både inne och ute. Vi kan uppleva närhet med en vän fast vi är fysiskt åtskillda. Vi kan prata med varan-

dra, hälsa på varandra på olika roliga sätt och skicka slängkyssar. Det är bara bra för lungorna att behöva höja rösten lite. Så vi kan tryggt gå ut, och sträcka på oss och stegen! Använd stegmätare Kunde det nu vara en bra idé att skaffa eller låna en stegmätare för att få veta hur många steg du tar där hemma? En 70 - 80 åring behö-


GOD TID

4/2020

i utetrappan 3. Stärk vadmusklerna, balansen och vristernas rörlighet

Fråga doktorn: Tygmaskernas fördel är att de går att tvätta

Mitt i coronapandemin finns det ännu väldigt många öppna frågor om hur vi på bästa sätt både som individer och som kollektiv kan arbeta för att bryta udden av pandemin.

Utgångsläge: Stå rak, nära ledstången, med en del av fotsulan utanför trappkanten Alternativ 1: Gå omsorgsfullt, lugnt, upp på tå så högt du kan och långsamt ner, så att hälarna går lite nedanför kanten. Du känner nog i vader och achillessenan vad som är lämpligt för dig. Ta inte i för hårt i början, om du inte tänjt på vaderna på länge kan dom bli riktigt ömma efteråt. Utför rörelsen lugnt upp och ner till lite trötthet i vaderna, börja med 4-10 rörelser upp och ner. Det gör gott att skaka benen emellan.

Avancera till alternativ 2 när 1:an känns lätt: ” Statyn”: Stå på trappkanten med enbart tårna, låt hälarna gå djupare ner och utför rörelsen raskare, till ordentlig trötthet i vadmusklerna. Stanna kvar med hälarna nere och töj 10-20sekunder, achillessenorna och vaderna, efter att du utfört den pumpande rörelsen.

ver minst 4000 steg per dag, ofta 6000 steg för att hålla igång andnings- och blodcirkulationen på en bra nivå. Forskning har visat att om vi får bara 1500 steg/dag så förtvinar vadmusklerna. 400 gram muskelmassa försvinner på bara två veckor. Än sen? Vadmusklerna är hjärtats hjälpmotor! Muskelstyrka i ben och armar stöder överlag hjärtats arbete, glukosbalansen och insulinkänsligheten. Det är alltså inte enbart uthållighet vi har nytta av som äldre utan muskelmassa är livsviktigt. Vadmusklerna är också viktiga för bevarandet av balansen! Inskränkt rörlighet i vristen korrelerar med sämre balansförmåga (UKK-institutet). I trappgång uppövas vriströrligheten och vadmusklerna gratis, alldeles på köpet. Alla rörelser går att göra med

9

stöd av räcket vid behov eller utan att hålla i, det är mera krävande. Andas fritt genom näsan in och ut om inte annat rekommenderas. Jag har gett namn åt rörelserna i alternativ 2, som är ditt mål. Uppvärmning: Promenera lugnt eller raskt, målmedvetet till trapporna eller njutande av omgivningen, kanske sökande, efter lugna lämpliga trappor. Gör som du behöver just idag, för att må bra. Sköna motionsstunder Kitty Seppälä Fysioterapeut, magister i rörelsemedicin MindBodyBridging studerande Foto: Frej Vuori Svenska pensionärförbundet kommer de närmaste veckorna att publicera fler övningar med Kitty Seppälä på förbundets webbplats. https://spfpension.fi/sv/motion/

Vi har alla blivit instruerade att undvika närkontakter, att inte skaka hand och att hålla mer än en meters avstånd till andra än dem vi bor med. Vi uppmanas undvika att röra vid ansiktet, näsan och munnen utan att först tvätta händerna, vi skall hosta i ärmen eller i en engångsnäsduk och tvätta våra händer då vi kommer in utifrån eller har handskats med till exempel engångsnäsduken vi nyss hostade i. På det här sättet kan vi minska risken att få smitta men också minska risken att föra smitta vidare. Det är nämligen så att också helt symptomfria kan bära COVID-19 smitta. En enskild person kan trots samvetsgranna skyddsåtgärder aldrig till 100 procent skydda sig mot smitta. Smittskyddet är mycket beroende av hur befolkningen i stort följer de rekommenderade skyddsåtgärderna. Om alla följer smittskyddsåtgärderna samvetsgrant minskar den enskildes risk att få smitta minst lika mycket som genom de skyddsåtgärder hen själv vidtar. Genom kraftiga restriktioner har vi i Finland rätt framgångsrikt lyckats bromsa in smittspridningen. Samtidigt har många sektorer i samhället stannat av nästan helt och hållet med allvarliga ekonomiska följder både för den enskilde och för samhället. För att möjliggöra en lindring av restriktionerna utan att COVID-19-infektionerna börjar öka igen är hela befolkningens samfällda engagemang i smittskyddet av en avgörande betydelse. Om vi i avsaknad av ett fungerande vaccin som hela befolkningen vaccinerats med, låter livet återgå till det normala kommer följderna att vara förfärliga. Vi måste i stället ta sikte på det nya normala i vilket smittskyddet under överskådlig framtid kommer att ha en alldeles central position. I många länder har man infört rekommendationer om att alla skall använda skyddsmask. Egentliga skyddsmasker är till för att skydda bäraren mot små luftburna partiklar. De används av hälsovårdspersonal i särskilt smittfarliga arbetsuppgifter. Skyddsmasker filtrerar mer än 95 procent av alla luftburna partiklar. Näs-/ munskydden av den typ som används i samband med vanliga kirurgiska ingrepp har inte lika hög filtrationsförmåga, men målsättningen med dem är att skydda andra mot droppsmitta från bäraren varvid också den lägre filtrationsförmåga är tillräcklig. I nyheter från andra länder ser vi vackra och fantasifulla näs-/munskydd av tyg vilka också kan skydda omvärlden från droppsmitta. Sannolikt blir dessa vanligare också hos oss. För att en skyddsmask och för den delen också ett näs-/munskydd skall fungera bör det ligga an så väl att luft inte rymmer mellan hud och mask. De flesta masker har en böjlig metalldel som skall formas runt näsroten där risken för luftläckage är som störst. De flesta skyddsmasker och näs-/munskydd är avsedda för engångsbruk och upprepat bruk kan försämra skyddseffekten och i värsta fall öka risken för smitta. Om man tar av masken med avsikten att sätta på den igen, bör man vika den mittöver så att insidan, som är maskens smutsiga sida, möter insidan. Tygmaskernas fördel är att de går att tvätta vilket vid sidan av att göra masken ren också dödar virus. Uppvärmning i ugn till över 70 grader i 30 minuter borde räcka till för att knyta svansen på eventuella coronavirus, vilket kan vara bra att veta för den som vill åretanvända ett engångsskydd som inte går att tvätta. I byggnadsindustrin används skyddsmasker som ofta har en god filtrationsförmåga för inandningsluften

men som inte alls filtrerar utandningsluften. Sådana masker skyddar bara bäraren men inte medmänskorna! Man ser numera rätt många använda skyddshandskar. Mervärdet i skyddseffekt av dessa är rätt liten. Händerna borde tvättas efter att man tagit av sig handskarna eftersom avklädningen ofta skapar beröring mellan handskens utsida och handens hud. Hel hud är inte genomtränglig för virus så med handtvätt med tvål och varmt vatten kommer man långt. Då tvål och vatten inte finns tillgängligt fungerar handsprit nästan lika bra. I skyddsåtgärderna ingår många delmoment och jag vill understryka att de alla behövs för att förhindra smittspridning på ett effektivt sätt. Att enbart förlita sig på skyddsmask och handske ger individen ett svagt skydd i jämnbredd med god handhygien och distansering. Sköter vi alla om att de två sistnämnda åtgärderna kan utbredd användning av näs-/munskydd sannolikt minska smittrisken yttermera. Många äldre reagerade kraftigt då myndigheterna i medlet av mars påbjöd 70-plussare att undvika närkontakter och aktiviteter utanför hemmet. Påbudet baserades på den höga dödlighet man sett i denna ålderskohort i de länder som först drabbades av pandemin. 70-plussare är en rätt heterogen kohort som med säkerhet också omfattar individer vars COVID-19-sjukdomsförlopp skulle vara lindrigt. Samtidigt vet vi att också kärnfriska starka unga vuxna kan avlida i COVID -19 så helt säker kan man inte vara. Dessutom får vi allt mer information om hur stor förödelse COVID-19 kan ställa till med på äldreboenden. Att motion i alla åldrar är minst lika viktigt som före pandemin är självklart. Med viss efterklokhet kunde man tolka påbudet så att vid sidan av de ovannämnda smittskyddsåtgärderna alla, oavsett ålder, som inte på grund av arbete är tvungna därtill, bör undvika närkontakter både i och utanför hemmet med andra än de man bor med.

Otto Lindberg geriatriker

ʶ Skicka frågorna till: Otto Lindberg, Eira Sjukhus, Skeppare­gatan 29, 00150 Helsingfors eller otto. lindberg@eiransairaala.fi. Frågorna skall vara framme senast den 30 juni.


GOD TID

10

4/2020

Våren låter sig inte stoppas I pensionärsförbundets medlemsföreningar finns många duktiga fotografer. Deras bilder denna karantänvår är allt annat än instängda. De andas hopp och en tro på bättre tider.

Vår i luften.

Marianne Johansson

Knoppsprickning vid Gallträsk i Grankulla.

Stadsfjärden i Ekenäs den 30 mars.

Henrik Bremer

Henry Lindqvist

Våren gör sitt antåg i Ekenäs.


GOD TID

4/2020

11

av coronavirus

Vårflödet i Långfors, Sastmola. Den vackra stenbron i bakgrunden är Långfors bro, som blev färdig 1887. Anders Svartbäck

Vårbild från Terjärv i Mellersta Österbotten, cirka 1 kilometer utanför byn. Fotat den 24 mars 2020. Göran Byskata

Vårlikt vid Lappfjärds å.

Benita Berglund

Tussilago i Sockenbacka, Helsingfors den 26 mars.

Alfrida Gustafsson

Gun-Britt Gröning-Jäntti

Ett efterlängtat vårtecken här i Vasa. Ett svanpar har ”etablerat” sig i Södra stadsfjärden. Bilden är tagen 9 april.

Christian Nylund

Fortsätt att fotografera och skicka era bilder till God Tids redaktion. markus.west@spfpension.fi


GOD TID

12

4/2020

Välkommen till Vörå HELA NEJDENS TAXI

Elite Taxi

06 38 34 106 MINIBUSSAR INVATAXI BÅRTAXI

STÅL - och BETONGPÅLNING

NORRGÅRDS GRÄV 0500-367913

VÖRÅ GRANIT AB Gravering, puts o. förgyllnig av gravstenar samt förmedling av nya gravstenar.

Tel. 0500-362109 Vöråvägen 54

www.vora.fi

www.voraforsamling.fi

Finlandia Cleaning Services Du som har varit med i kriget får GRATIS städhjälp från staten, inte bara krigsinvalider.

Vörå

Oravais Apotek må-lö

söndagar

7-21 11-19

tfn. 050-587 5306

Vörå

tfn. 06-385 0048 www.oravaisapotek.fi

Elservice Ab

Vöyrin

Sähköhuolto Oy

Mårten Helsing 050 - 524 1976 vora.elservice@gmail.com

Peth Verkstad

Allt inom jordbyggnad BO GRIND

Traktor & Bilreparationer

BMT Entreprenad KB

Tel. 06-383 6124, 044-3836124, Vörå

Tel. 0500-351339

sprängning o transport

tom.grind@netikka.fi 0400-345 529, 050-595 0039

Djupsund 263, 66640 Maxmo Christer 0500 265 318, Kenneth 050 554 7907

Allt inom jordbyggnads

Ahlnäs

Nykarleby, Topeliusesplanaden11 MÅ–FRE 10–16 Oravais, Öurvägen 17 MÅ-FRE 10-15

Tfn. 0500-199 306

TEL 0500 722 688 24H/DYGN www.wentis.fi

Gräv Ab

Välkommen till Malmbyn! ORAVAIS

Nytt och trevligt natur- och servicenära bostadsområde i centrala Oravais - Parhus- och radhus från endast 2 037€/m2 - Gör en icke-bindande reservation redan nu - Planerad byggstart 2020 Ta kontakt och vi kommer gärna ut och visar/berättar mera Kontakta oss på info@storlund.fi Staffan Julin 050 345 2656

storlund.fi/malmbyn


4/2020

GOD TID

13

Jump ilag ger tips om hur du håller kroppen igång Gun Svenlin, ordförande i Finlands seniordansförbund, låter sig inte nedslås av coronaepidemin. Tillsammans med Sus Productions och fysioterapiavdelningen vid hälsocentralen i Oravais har hon gjort motionsvideon ”Jump ilag – fast tär hejm”, en instruktionsvideo som visar hur man kan hålla upp konditionen i coronatider. Videon har på kort tid fått stor spridning. – Till och med i Ungern jumpar de också ilag med oss trots att de inte förstår vad jag säger, skrattar Gun Svenlin. En fysioterapeut som jobbat i Oravais, men som har flyttat tillbaka till Ungern har plockat upp videon och använder den. God Tid bjuder på några bilder som Gun Svenlin tillställt oss. Alla har ju inte tillgång till dator, säger hon. Det är viktigt att alla försöker hålla konditionen och humöret uppe nu. – Försök hålla fast vid dygnsrytmen. Gör det som du också annars brukar göra om morgnarna. Drick morgonkaffe, läs tidningen och gå ut på en promenad. Gun Svenlin betonar även den psykiska biten. För många äldre är största förändringen i vardagen att besöken av anhöriga uteblir. Gun Svenlin ringer till medlemmarna i sin jumpagrupp en gång i veckan. – Oj vad roligt att prata med dig, sade en äldre när hon ringde. Barnen frågar bara om jag behöver mat. Hon använder sig gärna av sång i sina gymnastikpass. – Det är roligare att göra en övning samtidigt som man sjunger ”Vem kan segla förutan vind”. Sången ger både rytm och tid för hur länge man ska hålla på med en viss övning. Hur ska man göra om musklerna inte medger en övning? – Sätt dig i gungstolen och gunga. När vätskorna i innerörat skvalpar om tränas balansen. Gun Svenlin och hennes man är under 70 och berörs inte av de begränsningar som drabbar de äldre. De försöker ändå undvika onödiga kontakter och besöker nästan dagligen sitt skogspörte. De röjer skog och njuter av vårens ankomst. Hon använder lediga stunder till att förbereda hösten och räknar med en aktiv höst inom seniordansen.

Sätt dej ner och res dej upp så långt du når, upprepa rörelsen många gånger. Sjung: När solen tänder sina strålar.

Knyt och spreta med fingrarna, böj och sträck på vristerna. Trampa på stället. Sjung: Vi gå över daggstänkta...

Sträck turvis motsatt ben bakåt och armen snett framåt uppåt. Sjung: En sommardag i Kangasala.

För ihop armbågarna framåt, runda rygg, räta upp dig, sträck armarna bakåt och utåt. Sjung: Vem kan segla förutan vind.

Sträck nu ut till sidan motsatt ben och arm. Fortsätt sjung.

Boxning framåt och till sidorna. Sjung: Vintern rasat ut bland våra fjällar.

Vörå – jumpparna Sara Wallin-Nilsson, Joana Joupers och Gun Svenlin (bakom kameran) önskar er alla en trevlig motionsstund och en frisk vår!

Tramp steg upp – ner. Sjung: I naturen ut vi gå, jopphejdi

Torka golvet i en halvcirkel framifrån-bak och fram igen. Sjung: Jag sitter källa vid din rand.


GOD TID

14

Garden Center.ai

1

28.3.2014

14:02:23

4/2020

PARGAS SERVICECENTER AB PARAISTEN HUOLTOKESKUS OY

0400 444 870

• Problemträdfällning • Jordbyggnad

Vedförsäljning, Kristinestad

Professionell stubbfräsning Från träd till gräsmatta. Effektivt sätt att bli av med stubbar och rötter.

Professionell gräsklippning av gräsmattor i stora som små trädgårdar

Plantor och tillbehör, snittblommor mm. Kasvit ja tarvikkeet, leikkokukat y.m.

Försäljning och service av gräsklippare, motorsågar, cyklar mm. Ruohonleikkureiden, moottorisahojen ja pyörien ym. myynti ja huolto.

Runebergsgatan 1 C, 21600 Pargas, tfn 02-458 3666

Professionell häcklippning • klippning • formning • plantering

Tel. (06) 781 0140 www.kungsservice.fi

Vinterodling av grönsaker sallat, gurka, tomat julblommor

ANNONSERA I GOD TID

tfn 050-3137245 Gun-Viol tfn 050-5259267 Sune

Leif Blomqvist´s nya bok

Våra trädgårdsbär

www.osterbacka.com

050-313 7245 (Gun-Viol) 050-525 9267 (Sune)

Finns hos alla bokhandlare. 264 sidor, inbunden ISBN 978-952-67340-4-0

En vacker bokgåva!

Sommar-, snittblommor och amplar, hela sommaren

Signerad bok direkt av författaren

Skapa en oas i trädgården för av kopplande och rogivande stunder. 34,00€ + porto 5,00€ Vi har allt för trädgårdsdammar, springbrunnar m.m. gräv- | traktor- | trädarbeten AB Leif JM Blomqvist Oy

kaivuu- | traktori- | puutyöt

Bodövägen 210, 68530 Lepplax, 040-4857162, blomqvist@mult.fi

Telefon +358 (0) 500 66 89 50 040 861Vadvägen 6289 2, 64210 Kalax, info@zenia.fi

antonwork.fi Följ oss Seuraa meitä

Kenth Risbergs Trädgård

Malaxv. 323, Malax Tel. 0500-166 420

gräv- | traktor- | trädarbeten kaivuu- | traktori- | puutyöt

040 861 6289 antonwork.fi Följ oss Seuraa meitä

699€ Tel. 050-514 9905

Lador av hyvlat trä. Timmer 8m2 och 12m2 Även hyvlade lister och golv i gammaldags stil.

Tuvasvägen 12, Malax Tel. 050-514 9905 www.tratjanstfmelin.fi

HUSQVARNA AUTOMOVER OBS hushållsavdraget på installations arbetet

M.

ASKINSERVICE SÖDERMAN

Tel. 06-224 1020 Tegelbruksvägen 7, Närpes


GOD TID

4/2020

15

I april är odlarsäsongen redan i full gång konstaterar Karin Gottberg-Ek och pekar mot vindsfönstret där lådorna med frösådd trivs gott i vårsolen. I fönstret nedanför är det gula som skymtar faktiskt en citron – på ett apelsinträd. Lena Selén

Rädisor klara för skörd till valborg Det lyser förväntansfullt av grönt i olika nyanser innanför alla fönster hemma hos Karin Gottberg-Ek i Sjundeå. Detsamma gäller fönstret i hennes keramikateljé – för att inte tala om det största växthuset där sallad och rädisor redan gror medan vinstocken väntar på att vecklas ut i sin fulla prakt. – Rädisorna och salladen är klara för skörd till första maj, växthusgurkorna ska sås endera dagen, säger hon i veckan före påsk och tillägger att pumporna får vänta till början av maj för att inte bli för stora innan de ska planteras ut. Frön inhandlade hon redan i höstas, tidigare än vanligt, trots att isoleringar och virus inte fanns på kartan ens. I februari såddes de första lådorna med sju sorters tomater, paprika, chili, ananaskörsbär och mycket annat som trivts gott i ljuset från vindsfönstren. I mars, när medvetenheten om corona exploderade, fortsatte sådden. Självförsörjning till 100 procent Allt som nu växer och snart ska börja växa till sig på olika håll, inne i huset, i växthuset och i trädgården, representerar det mesta odlingsbara man kan tänka sig. Från kronärtskockor till dill och persilja. När tomaterna flyttar in i växthuset blir där ändå gott om plats för

rädisor och annat småplock. I drivbänken gror snart de tidiga sommarmorötterna och på friland både selleri och ännu mera morötter. – Vi är självförsörjande, säger Karin och försäkrar att selleri är toppen för sallader, riven tillsammans med äppel och rörd med lite olja och vinäger. 15 sorters vindruvor Vindruvsstocken i växthuset har många släktingar som växer på friland. – Totalt har vi 15 sorter, säger Karin och berättar att normala vintrar brukar hon täcka över dem till vintern, men det behövdes inte den gångna vintern. Nu börjar vinstockarna på friland räta på sig och behöver snart stöd. Hurudan skörden blir i år beror på sommarens temperaturer. För kallt väder leder till att druvorna inte hinner mogna i tid. – För två år sedan fick vi nästan inga druvor alls, i fjol fick vi mäng-

I krukorna till vänster växer kronärtskocka. På vardera sidan tomater av sju olika sorter. Följande låda i fönsterraden innehåller selleri, mera tomat och paprika, chili och ananaskörsbär. Till höger basilika och purjolök. Karin Gottberg-Ek

der, vi åt och åt och gjorde saft och till sist orkade vi inte mera utan torkade de sista till russin. Citroner på apelsinträdet Tittar man noga på det största fönstret i bostadshusets nedre våning lyser där något gult. – Det är en citron, den växer på apelsinträdet, säger Karin och berättar att det handlar om en ymp-

ning som ger en eller två citroner per år. Samma träd producerar också små apelsiner med fyllig smak. I trädgården trivs också den äkta flädern, den med svarta bär som man kan göra hälsosam saft av. Och havtornsbuskarna ser ut att det här året ta sig bra, med knoppar redan i början av april. Skörden varierar stort från år till år. Men för att få goda skördar krävs

förarbete. – Vårarbetena måste göras, säger Karin och kliver försiktigt förbi den spirande vitlöken mot komposten som här har fått formen av en drygt en meter bred och flera meter lång bank. Under växtsäsongen täcks den efter hand in med trädgårdsavfall och löv och förlängs så att den äldsta delen efter två år ger härlig mörkbrun mylla. – Lite hjälp får komposteringen nog från hönshuset eftersom vi har några hönor kvar, säger Karin. Kompostmyllan ska tas på våren och den fungerar som det enda gödningsmedlet i den här trädgården. Något annat behövs inte enligt Karin, som ändå säger att hon tänkt en hel del på det här med biokol som ska åstadkommas med förbränning utan syre. – Biokolet finns ännu bara som en intressant utmaning som jag kommer att testa, säger hon och konstaterar att som keramiker har hon ju den utrustning som behövs. Men det gäller att lyckas tillverka kolet så långt som möjligt som en biprodukt. – Kanske inte så mycket att orda om ännu men en spännande urgammal teknik som sitter bra i tiden. Lena Selén


GOD TID

16

4/2020

Mitt äppelträd, min förströelse

Jag har ett äppelträd. Det står strax utanför köksfönstret och skänker mig glädje oavsett årstid. Min katt gillar att klättra i dess grenar och harar och hjortar sätter gärna tänderna i dess bark. Ibland sitter en grann nötskrika i dess krona, ibland en oansenlig näktergal.

Mitt ”malus domestica” huvitus äppelträd är som vackrast tidigt på försommaren då de små löven är klibbigt ljusgröna och kvistarna är översållade av doftande blekrosa blommor. Under den korta blomningstiden trängs humlor och fjärilar bland blommorna men efter ett typiskt juni oväder med åska och regn och storm ligger alla kronblad likt snöpudrad silver på marken. Inte länge efter blomningen börjar små äppelkart synas, äppelkart som växer till sig under varma soliga julidagar och blir vackert runda och rödflammiga. Ett år blev getingarna så förtjusta i de ännu omogna äpplena att det sedan blev omöjligt att plocka äpplen utan risk att bli stungen. Mitt äppelträd ger mig äpplen ganska tidigt och jag njuter när jag går i det daggvåta gräset en stilla sensommarmorgon för att plocka dagens första äpple. Jag tuggar i mig C-vitamin och kalium och pektin och flavonoider och det är så gott, så gott. Mina äpplen är saftigt söta och fasta i konsistensen. Äter man minst två äpplen per dag lär de ha en gynnsam effekt på mag- och tarmfunktionerna. Redan 800 år f.Kr användes äpple som medicinalväxt i Babylonien, den trenden

Också min morfar skulle ha gillat huvitus.

nådde Europa under medeltiden. Efter att jag ätit upp alla mina goda vackra äpplen går sommaren mot höst och trädet står med läderartade mörkgröna löv och väntar på snö och vintervila. Ibland har löven inte hunnit falla innan snön kommit och jag har då skyndsamt virat skyddsnätet runt stammen. Någon vinter har snön bildat så höga drivor att hararna ändå kommit åt de

let i medlet av 1900-talet. Därför är jag oerhört glad och tacksam över mitt älskade äppelträd som utan att kräva något av mig ändå ger mig många goda äpplen en kort tid varje år. Och eftersom jag gillar att både tillreda och äta god mat har jag, då jag haft tillgång till äpplen i större mängder, blandat in dem i olika rätter; rivet äpple i sallader och i plättsmet och i gröt. Jag kokar även gärna sylt som jag fryser in och kan använda i bakverk när som helst under året. För visst är det gott med äppelpaj med vaniljsås, äppelmuffins eller rulltårta med äppelsyltsfyllning! Men då är det andra, mer syrliga äpplen som gäller – mina söta huvitus är som allra godast att bara äta som de är direkt från trä-

lägsta kvistarna. Jag tycker om att äta grönsaker men jag har inte det tålamod som behövs för ett produktivt grönsaksland. Dessutom är hela tomten gammal tallskog med sandjord där mest lingon- och blåbärsris trivs bland tallarna. Varje plantering är en utmaning, men det var så min morfar, som avskydde trädgårdsodling, ville ha det när han köpte stäl-

”Kärt barn har många namn, sägs det; det finska ordet huvitus är synonymt med lystinpito och viihdyke och kan översättas till tidsfördriv eller förströelse i positiv bemärkelse, på engelska amusement, på tyska Unterhaltung, på italienska divertimento. Ett mer passande namn kunde inte mitt äppelträd ha!”

Välkommen till vårt natursköna trädgårdscenter Garden Flora i Lövö!

det. Kärt barn har många namn, sägs det; det finska ordet huvitus är synonymt med lystinpito och viihdyke och kan översättas till tidsfördriv eller förströelse i positiv bemärkelse, på engelska amusement, på tyska Unterhaltung, på italienska divertimento. Ett mer passande namn kunde inte mitt äppelträd ha! Också min morfar skulle ha gillat det. (Fastän hans favoritgrönsak lär ha varit s.k. ”billigkorv”, men nog åt han godsaker alltid.) Vi kan tacka ekonomieprofessorn, naturforskaren och etnomologen Carl Reinhold Sahlberg (1779-1860) för att vi överhuvudtaget har äppelsorten huvitus. Sahlberg var en driftig man som engagerade sig i allt från folkbildning till skalbaggar vid sidan av sitt arbete vid Åbo Akademi och Helsingfors Universitet. Hans stora passion var ändå bär- och fruktodling. Efter avslutade arbetsår i Helsingfors flyttade Sahlberg med sin familj till Yläne herrgård år 1841. Där fick han experimentera och ympa och så och plantera i den stora trädgården och inne i ett specialbyggt litet hus som fick namnet Huvitus. Sahlberg var övertygad om att de importerade europeiska äppelträdsplantorna som oftast inte överlevde de kalla finländska vintrarna skulle kunna klara sig ifall de vore uppvuxna här. Med hjälp av äppelkärnor från äppelträd i bl.a. Stockholm och Hamburg lyckades Sahlberg inne i sitt äppelhus få fram en härdig liten och god äkta finländsk äppelsort – huvitus! Redan hösten 1849 såldes Sahlbergs huvitusäpplen på Åbotorg och succén var given.

Färska grönsaker från oss

Tfn: 0500-865 809

Hos oss hittar ni härdiga, österbottniskt producerade växter för trädgården! Vi har allt från perenner, buskar, träd, barrväxter till tomatplantor, sommarblommor och grönsaksplantor mm.

Välkommen till mångsidiga OSTROCENTER!

Välkomna att strosa kring och njuta av våra planteringar, upptäcka nya spännande växter och smaker.

Rökgaller till vårens fångst

Öppethållningstider: 24.4 - midsommar; ti-fre 10-20, lör 10-16&sö 12-16, måndagar stängt. 22.6 - 3.8 tis-fre: 10-18, lö 10-16, söndag-måndag stängt. 4.8 -14.9 tis-fre 10-20, lö 10-16, sö 12-16, måndagar stängt. Besök vår hemsida för specialerbjudanden och specifika öppethållningstider under röda dagar. www.gardenflora.fi Vi finns även på Facebook och instagram!

19,90€

Förnya trädgården med stenkorgar från

Anne Giljam

Firma K.Rusk -Städning - Byggstädning -Fastighetsskötsel - Gräsklippning

046-5743685 rusk.kristoffer@gmail.com


GOD TID

4/2020

17

Bråda tider på plantskolan på grund av coronaepidemin April månad är normalt något av högsäsong vid Blomqvists plantskola i Lepplax, Pedersöre. Så också i år, och plantskolemästare Leif Blomqvist konstaterar att corona-epidemin egentligen inneburit mer jobb.

Tre försäljningsmässor inhiberades på grund av epidemin, och den största, mässan Nordiska trädgårdar i Stockholm, brukar stå för ca 15 procent av plantskolans försäljning. – I stället för mässorna arbetar vi nu med högtryck för att fullfölja beställningarna som kommer in via Internet, berättar Leif. – Av tradition vet jag också att lågkonjunkturer i allmänhet inverkar positivt på vår verksamhet. I sådana tider vill folk satsa på ätbart. Plantskolans verksamhet är inriktad på ätbara trädgårdsprodukter. I den senaste boken berättar Leif Blomqvist om odling av trädgårdsbär, vilka han beskriver som ”hälsosam lyx från egen trädgård”. Han förundrar sig över hur våra förfäder kunde utnyttja naturens rikedomar för hälsa och överlevnad. Som exempel nämner han blåbärstry: – Våra förfäder visste knappast något om antioxidanter och annan nytta med blåbärstry, men de kunde använda det och kallade det för Den eviga ungdomens bär! De visste att bäret kunde ge långt liv och god syn, konstaterar Leif Blomqvist. Blåbärstry kommer ursprungligen från östra Sibirien och Japan. Och det ser han som en klar trend just nu – folk vill satsa på egna odlingar för att få njuta av bär och frukter direkt från naturen. Att ha egen nyttoträdgård är inne nu! Fråga gärna om råd! Blomqvists plantskola har satsat

Leif Blomqvist stannar upp en stund vid bordet där Tomas Forsblom hanterar blåbärstryplantor på väg till beställare i olika länder.

fakta Blåbärstry ʶ Blåbärstry är en mycket härdig och lättodlad bärbuske, men man behöver flera sorter för större skörd. ʶ Blåbärstry Lonicera caerulea var. kamtschatica är väl anpassad till att odlas i norr. ʶ En annan fördel är att blommorna kommer upp tidigt och klarar frost bra, så humlorna har mycket nytta av buskarna när de vaknar. ʶ Blåbärstry är mycket lättodlade bärbuskar. De kan stå i full sol till lätt halvskugga, och klarar både sandjordar som lerjordar. (Källa: Allt om trädgård

hårt på att bistå kunderna i odlandet. – Vi uppmanar dem att fråga om råd, och vi hjälper gärna. Då kan de undvika onödiga misstag och bakslag. Det är ju bara bra för oss om kunderna lyckas med sina odling-

STUBBFRÄSNING

Snabb och enkel metod att bli av med stubbar.

•••• MÅLNINGSARBETEN av tak och fasader, m.m. ••••••••• •••••• •••••••• •••••• •••••• •••• •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• •••••••••••••••••••••••••• •••••••••••••••••••••K • om ihåg hushållsavdraget!

TECH

Jens: 050 534 4033 Thomas: 041 432 5373

www.stubbtech.fi

ar, påpekar Leif. Han ser också en klar fördel i att få verka enligt de finländska traditionerna. Hans stora marknadsandel i norra Sverige är ett exempel på att plantskolan lyckats vidareförädla härdiga ostliga sorter. Härdig-

heten har gett stora marknadsandelar i hela Norden och på Island i synnerhet. Också tack vare vårt svenska språk har Sverige blivit något av hemmamarknad för oss. Jag vill påstå att vi är mer kända i Sverige än här hemma. Inspirerad av sin mamma Leif Blomqvist startade sin plantskola för 37 år sedan, men sysslade med bär och frukter redan före det – inspirerad av sin mor Agneta. Därför tillägnar han också den senaste boken sin mor. Han utbildade sig först till trädgårdsmästare, sedan till plantskolemästare. Helt medvetet valde han en utbildning i Rovaniemi för att i samma veva lära sig finska.

– När det hela utvecklades till plantskola jobbade jag ännu ensam, men numera finns det sysselsättning för flera anställda året om. Just nu (i början av april) har vi tio anställda, men under högsäsong stiger antalet till omkring 30. Numera går drygt hälften av plantskolans produktion på export och Blomqvist räknar in plantskolan bland de tre största i Finland. – Att kunna gå i den egna trädgården och provsmaka solmogna bär, det är en form av hälsosam vardagslyx som borde vara alla förunnad, skriver Leif Blomqvist i sin senaste bok. Text och foto: Bertel Widjeskog


GOD TID

18

4/2020

Båtbyggare i andra generationen Kenneth Rönnqvist i Sundom utanför Vasa är båtbyggare i andra generationen. 1975 började hans far, Börje Rönnqvist tillverka den kännspaka plastbåt som bär familjens efternamn i byns gamla folkskola.

Båten blev snabbt en populär bruksbåt bland yrkesfiskarna i Österbotten och Åboland. Skärgårdsbefolkningen uppskattade den slitstarka båten, som krävde minimalt med underhåll jämfört med de tidigare fiskebåtarna i trä. – Pappa fick en gång ett fotografi från Bergö där det låg 14 båtar förtöjda vid en brygga. 13 av dem var Rönnqvistare. Ingen har räknat hur många båtar som lämnat familjeföretaget sedan starten 1975, men Kennet Rönnqvist uppskattar att det rör sig om mellan 6000 och 6500 båtar. Drygt 2500 av dem har sålts i Åbolands skärgård. Båt i coronatider Denna vårvinter har inte varit någon annan lik. God Tid hälsar på hos Rönnqvist i mitten av april, man kunde kanske vänta sig att coronaepidemin skulle ha frusit ner intresset för båtköp, men det

– Det märks att de istället haft tid att läsa annonserna i tidningarna. Johan Hammarström, som sköter försäljningen, nickar bekräftande. Telefonsamtalen från intresserade köpare har istället varit fler. –En båt är sällan ett impulsköp. Folk har ofta funderat färdigt när de kommer till oss, säger Hammarström. Rönnqvist båtar har varit med om upp och nedgångar förr och förtroendet för båtarna tycks bestå. – Under lågkonjunkturen på 1990-talet sålde vi flest båtar strax före och strax efter nedgången, säger Kenneth Rönnqvist. Johan Hammarström och Kenneth Rönnqvist har bra flyt på affärerna trots coronaepidemin. Rönnqvist 495 på bild är en populär modell just nu. Markus West

märks inte. – Faktum är att vi aldrig har lämnat med en osåld båt i lager och gör det nog inte i år heller, säger Kenneth Rönnqvist. Den milda vintern och den tidiga islossningen gjorde att återförsäljarna fyllde sina lager tidigt. Men helt obemärkt har coronaepidemin inte varit. På vårvintern brukar de äldre båtspekulanterna vara flitiga besökare i båtfabriken vid Söderfjärden. I vår har de äldre köparna hållit sig hemma. Det betyder inte att de ställt in affärerna.

De öppna båtarna har blivit någor av Sundoms varumärke. Här en Paro 475.

Ny generation köpare Länge betraktades Rönnqvistare, som en båt för äldre män, företrädesvis pensionärer. De har förblivit en viktig kundgrupp, men det växer hela tiden upp nya generationer av köpare. –Hit kommer både tonåringen som sparat ihop till sin första båt och 90-åringar som ska köpa ännu en båt, säger Kenneth Rönnqvist. Rönnqvists skräddarsyr båtarna allt efter kundens önskemål. Särskilt bland de yngre kunderna är det vanligt med speciella önskemål. Trollingfiskarna har upptäckt båtmodellen. När de ska utrusta båten kostar de ofta på sig en elmotor i fören

Välkommen till Sundom

Rönnqvist båtar direkt från tillverkarn!

Sundom Blomstergård

DAN BERGMANS BYGGSERVICE

Försäljning av utplanteringsväxter direkt ur växthus, jord m.m.

Bygger gammalt och nytt 65410 Sundom Tfn 041 452 5254, 3571088

050-525 3458

Ab Kenneth Rönnqvist Oy

Söderfjärdsv. 136, Sundom Vasa, 050 5850888

www.polyplan.fi

fr. 5.980,-

1.990,Info & video-filmer

405 445 475 520

Arholmsv. 64a, Sundom

0500 660684

Sundom Böckling Yngve Rönnqvist 0500-369 399 Ole Lundberg 0500- 375 150 Mikael Martin 050-591 9906


GOD TID

4/2020

för att underlätta trollingfisket. Startade mitt i krisen I en annan del av Sundom by tillverkar Kenneth Paro båtar med typnamnet Paro. Det är allt från roddbåtar till den öppna familje- och utflyktsbåten Paro 520. Kenneth Paro startade sitt båtbyggeri mitt i lågkonjunkturen kring millennieskiftet. Han skulle egentligen ha firat 30-årsjubileum i mitten av maj, men får låta bli på grund av coronaepidemin. Paros beskrivning av hur coronanepidemin ser ut som hos Rönnqvists. – Vi har inte sett någonting av coronaepidemin ännu. Försäljningen kom igång tidigt i år och affärerna har gått bra. I höst kan det se annorlunda ut. Kenneth Paro räknar med att båt- och stuglivet blommar upp i sommar. När det inte går att resa längre bort gör människorna de utflykter som är möjliga att göra. – Jag har till och med gjort affär med en äldre båtköpare som inte ens sett båten. Jag får väl sätta på ett andningsskydd när jag levererar båten till hamnen, säger Paro. Både Rönnqvist och Paro har återförsäljare längs nästan hela kusten och säljs i praktiken över hela landet. Markus West

Egen FPA-taxi på grund av coronan

◗ Med anledning av coronaviruset samordnas undantagsvis inte de taxiresor som kunderna gör med s.k. FPAtaxi, det vill säga flera kunder åker inte tillsammans i samma taxi. FPA påminner om att resor som FPA ersätter alltid ska beställas på det regionala beställningsnumret. En kund som på grund av sitt hälsotillstånd beställer en taxiresa som ersätts av FPA behöver ett intyg från hälsooch sjukvården över sin rätt att anlita taxi. Rätt till taxiresor som FPA ersätter kan man också ha i sådana situationer där det inte finns allmänna trafikförbindelser att tillgå.

19

Astmaläkemedlet Salbutamol kan köpas för en månad åt gången

◗ Social- och hälsovårdsministeriet har beslutat att apoteken kan sälja salbutamolpreparat som motsvarar högst en månads användning per gång. Preparaten används vid behandling av astma. Kunden får normal FPA-ersättning för en månads läkemedelsmängd.

Syftet med begränsningen av försäljningen av läkemedlen är att säkerställa jämlik tillgång till salbutamolpreparat för alla patienter i hela Finland. Försäljningen begränsas oavsett om läkemedlet köps med eller utan FPA-ersättning. Beslutet gäller till

13.5.2020. Om en kund har rätt till FPA-ersättning för läkemedlet dras ersättningen av på apoteket från priset på den mängd läkemedel som det är tillåtet att expediera, dvs. för en mängd som motsvarar en månads behandlingstid.

Info@tn-laituri.fi Tel. 040 832 8455 www.tn-laituri.fi

willys boats www.willysboats.com

Willy’s X6

Tillverkning och försäljning Willys Boats Jakobstad Tel. 040 7536 359 Återförsäljare, Åland. Vårdö Båtvarv och Vinterförvaring tel. 040 723 52 75

Steelprop Finland Oy Ab

Slipupptagning i Jakobstad för reparationer av

Alholmsvägen 40, 68600 Jakobstad Båtar upp till 30 m och 200 ton. Alholmsvägen 40 info@steelcraftpropellers.fi 68600 Jakobstad +358 505621121 Markus +358 505971798 Björn www.steelcraftpropellers.fi

www.laatukatsastus.fi

Mejerigatan 2-4, Vasa. Tfn (06)317 8110, fax (06) 317 8112 Vi betjänar måndag - fredag 8-16

VI HAR VIRKET TILL DIN TRÄDGÅRD

ODLINGSLÅDOR betsade svart eller grå 1020x1020 / 510x1020 eller bygg din egen av lärkträ STAKETMATERIAL

RUNDA & VÄSSTA STOLPAR

YTTERPANEL M.M.

Förmånlig frakt varje vecka i närområdet

Ab Svarvars Trävaruhandel Oy | må-fre 07:30-17 lö 9-13 Bangatan 39 Nykarleby | 06-7889950 | sales@svarvars.fi


GOD TID

20

4/2020

Gunvor Backmans kaférike dubbelt drabbat av vatten och virus – Mitt personnummer är mitt. Allt annat är till låns! Blandningen av humor och fatalism är typisk för Gunvor Backman, Seniorträffens älskade värdinna på Café Esplanad under drygt tretton år.

Hon brukar prata med Gud med glimten i ögat, men nu börjar hon ta honom på allvar: – Håll din hand över alla människor – och ge mig lite sinnesro! Sinnesro är vad Gunvor behöver efter det kaférörelsen drabbats av två katastrofer inom ett halvår. I augusti ledde den stora åskstormen över Helsingfors till att också källarvåningen på Café Esplanad översvämmades. Först i februari kunde den nyrenoverade våningen öppnas. Och i mars slog coronan till. Hela Café Esplanad är nu stängt, med allt vad det innebär av permitteringar och förlorad inkomst. En liten tröst är att Succes, kaféet med bageri på Högbergsgatan där sonen Thomas regerar ännu kan hålla öppet med hämtservice. – Nu ser man hur liten man är på jorden, säger Gunvor där hon som ”riskperson” sitter hemma på Brändö och känner att all den styrka hon alltid haft nu är använd. Styrkan har fört henne genom sju decennier av hårt arbete. I vår fyller hon nittio år! Örfilar och laxsoppa Äldre Borgåbor minns Succesbaren som Gunvor och Torsten Backman startade där och som blev en populär oas i stan. År 1957 flyttade familjen till Helsingfors och snart blev bageri-kaféet på Högbergsgatan vida känt för sina enorma örfilar. I folkmun heter kaféet Suckes med betoning på u, ingalunda Succé. Vägg i vägg hade man de legendariska bröderna Ölanders blomsteraffär. – Vi levde i symbios med brö-

kafériket. – Vi hade fyra företag med nittio anställda och höll på att förlora allt. Men jag vägrade lyssna och när jag besluter nånting kan ingenting hindra mig, säger Gunvor. – Det var helt sjukt när man tänker på saken nu trettio år senare. Succes och Café Esplanad lever kvar. De två sönerna Thomas och Anders sköter driften i var sitt kafé. Gunvor tar del i arbetet och basar för privatbeställningarna i den gamla genuina rödtegelkällaren vid Norra espen. Sedan hösten 2006 håller Samrådet i SPF Helsingfors sin Seniorträff där den första tisdagen varje månad, som en gemensam samlingsplats för alla stadens elva svenska pensionärsföreningar. Gunvor skapar stämning och får människor att känna sig välkomna.

Gunvor Backman är ett levande bevis på att kärlek till arbetet håller en vital långt upp i åren. Inom familjen har hon hedersnamnet ”Iso G”.

derna och ännu i dag gör blombutikens nya ägare Charlotta reklam på facebook med en bild av tulpaner och fem örfilar, berättar Gunvor. I mitten av 1980-talet öppnade Gunvor Backman kafeet Sucré i de nyrenoverade magasinen på Skatudden och fem år senare var det dags för Café Esplanad på Norra

espen. De enorma örfilarna följde med, liksom laxsoppan gjord enligt gammalt recept på potatis, lök, massor av färsk lax och riven dill. Krisen 1991 ett hårt slag Men så kom den första stora motgången. Finanskrisen 1991 höll på att ta knäcken på det backmanska

”Jag skriver lite varje kväll om dagen som gått. Jag vill gärna leva så att jag kan skriva ”tack för i dag” när kvällen kommer. Och när tiden är inne vill jag skriva ”tack för livet”. I min ålder inser man att det hela har gått i en hutt och en händelse, som man säger i Borgå.”

Lärorika år som flicklotta Gunvor är helsingforsare i sjunde generationen, uppvuxen i en stor släkt med sexton kusiner. Hon minns sin pappa som lärde henne tacksamhet, ödmjukhet och styrka: – Utan mina år som flicklotta på Invalidstiftelsen hade jag kanske aldrig klarat av att förstå tacksamhet och ödmjukhet i livet, säger hon. – Många hustrur, mammor, far- och mormödrar har tidvis delat samma känsla av rädsla och otrygghet för framtiden. Men tack vare vår känsla för hemlandet och vårt bondförnuft har vi kunnat bidra till en framtid i landet. Genom livet har Gunvor skrivit dagbok, eller nattbok som hon kallar den: – Jag skriver lite varje kväll om dagen som gått. Jag vill gärna leva så att jag kan skriva ”tack för i dag” när kvällen kommer. Och när tiden är inne vill jag skriva ”tack för livet”. I min ålder inser man att det hela har gått i en hutt och en händelse, som man säger i Borgå. Text och foto: Maj-Britt Paro

Det finns situationer då man måste agera snabbt. Ibland måste man minska på lösöret i rask takt. Vi gör hemvärderingar och avhämtar föremål från både hem och lager med kort varsel. På auktionskammaren betjänar vår inlämning och värdering som normalt utan tidsreservering vardagar kl. 12.00-17.00 och lördagar kl. 10.00–14.00. För din trygghets skull följer vi alla säkerhetsåtgärder. Vi rekommenderar, att ni som tillhör riskgrupperna följer regeringens råd, därför betjänar vi även på nätet.

Värderingsuppdrag kan lämnas in via vår hemsida, både gällande enskilda föremål och större helheter. Vi tar också emot föremål som skickas per post eller frakt från hela Finland. Nu är det rätt tid att sälja, föremålen rör sig och prisnivån är gynnsam. Ta gärna kontakt via vår hemsida www.helander.com eller ring 029 003 1950 vardagar kl. 12.00–17.00.

Psykisk ohälsa bakom allt fler förtida pensioneringar

◗ Psykisk ohälsa gick för första gången förbi sjukdomar i rörelseorganen som allmännaste orsak till sjukpensionering. Antalet pensioner som beviljades till följd av psykisk ohälsa vände och började öka tydligt år 2016. Speciellt unga kvinnor och kvinnor nära pensionsåldern har under de senaste åren allt oftare pensionerats på grund av depression. De nya sjukpensionstagarnas antal vände och började öka år 2018, efter tio år av en positiv utveckling. I fjol började nära 20 300 personer få sjukpension enligt arbetspensionslagarna, vilket är något mer än år 2018. Ökningen har skett främst bland pensionerna som beviljas på grund av psykisk ohälsa, vars antal vände och började öka kraftigt redan år 2016. I fjol steg pensionerna som beviljades på grund av psykisk ohälsa (33 %) för första gången förbi sjukdomarna i rörelseorganen (31 %).

Samrådet inhiberar sommarresor

◗ Helsingforsdagen den 12 juni skulle enligt Samrådets planer firas med en skärgårdskryssning. På grund av det osäkra läget inhiberas kryssningen. Också operaresan till Nyslott den 23 juli och dagsutflykten till Hamina Tattoo den 8 augusti måste nu avbokas. De som anmält sig och har frågor kan kontakta Anneli Schönberg, 0503362692, annelisch@gmail.com ◗ Också vårens övriga program, Seniorträff på Café Esplanad, Danskväll på AV, samvaropromenaderna och samsimningen på Allas Sea Pool är inställda. Låt oss hoppas att vi så snart som möjligt får uppleva en normalare vardag med kontakt öga mot öga, umgänge och glädje. Samrådet önskar alla pensionärer god hälsa och en ljusnande vår och sommar! (MBP)


GOD TID

4/2020

21

Smaklig måltid! Matstället med smaklig husmanskost i rejäla portioner I källarvåningen finns en stämningsfull beställningsrestaurang. Perfekt för fester, möten och andra grupptillställningar för 60 gäster. Mellangatan 6, 06100 Borgå tel. 0207 189 616, www.hanna-maria.fi

En självklarhet på bordet!

Lunch utkörning från Vasa till Närpes

Kom och hämta din lunch från oss, god, näringsrik husmanskost

Ät gott hos Oss!

Varje dag mellan kl. 11.15-13.00

Lunch mån. - fred. 11-14.30 fredagsbuffé 17-21

Vi har även hemkörning

Catering & beställningar för grupper enl. önskemål. Både kvällar och helger.

Pris vard. 9,50€ Pensionärer 8.50€ Köpmansg. 19, Jakobstad www.hotorgscentret.fi 044-7219516

Take away! Vardagar kl. 10-14

Sommarrestaurangen öppen! Nya krögare och ny meny, samma fantastiska plats. Bokningar: 040 705 8890 eller 050 527 9625 Find us on Facebook Badge

RGB / .eps

www.aminnefolkpark.fi

Folkpark Åminne Kök & Bar tfn: 040-705 8890

Skeppsredareg. 3, Vasa Tel. 050-5431528

Ny fiskbutik i Närpes! Stort urval lokal fisk, Sundomrökt fisk, lax, torsk, sill, fiskprodukter och skaldjur! Butiken öppen 10-18 Torsdag & Fredag Nämpnäsvägen 142 64510 Nämpnäs info@polarfile.fi

Tel. 02-4631033

* * * *

@polarfile

öppet må-fr 8.30-17.00 lö 9-13 (sommartid längre)

Café i Korpo Välkomna!

Behöver Ni utrymme för festen, Kom så ordnar vi resten.

Lunchbuffé va rda ga r k l. 10.30-14 Pizza- meny va rda ga r frå n kl 15 fram ti l l en ti mme i n n an stän g n i n g 60 sittplats er i resta ura ngen och 36 p å terrassen Vi e r bjuder o c ks å Ala ca r temeny och p ri vatb estäl l n i n g vi d b eh ov. Ring , så ordna s det!

Take away!

Södra Terjärvvägen 10, Terjärv 045-804 7898, www.restaurang-marinas.fi

Restaurang med plats för 140 personer. Buffe för grupper. - Cafe - Pizza - A la carte

ANNONSERA I GOD TID TAKE AWAY

Välkommen till Tunaberg! På vårt seniorhem kan du bo bekvämt och bekymmersfritt med eller utan skräddarsydd service just för dig. Vi har även fräscht möblerade hyresbostäder för kortvarigt boende samt ett mysigt gästrum om dina vänner vill övernatta. Karins kök tillreder läcker husmanskost och vill du unna dig ett glas vin eller en konjak till kaffet så går det bra. Vår härliga personal är proffsig och vi talar alla svenska. Välkommen onsdagar kl 14 på kaffe och bulle. Rundvandring och info. Eller ring vår verksamhetsledare Annika von Schantz, tel 040 537 0376. Framnäsängen 4, Esbo. www.winbergs.fi


GOD TID

22

4/2020

En fråga om liv och död Innan du blir för gammal för att ta hand om dig själv är det bra om du fattar några viktiga beslut som handlar om de sista åren i livet.

Det är när du börjar fundera på dessa beslut som du antagligen stöter på begreppet vårdvilja för första gången. – Vårdviljan är en fråga om liv och död, säger Arno Wirzenius, webbmaster i Kotkanejdens svenska pensionärsförening. I fem år har han utvecklat webbsidan Åldras tryggt, egentligen en samling sidor som, innehåller massvis med nyttig information om de beslut som bör göras inför de sista åren i livet. Det handlar både om pengar och egendom, men också om vården i livets slutskede. Denna text handlar om det senare. Vårdviljan har funnits inskriven i den finländska patientlagen sedan 1993. Trots att det gått mer än ett fjärdedels sekel sedan de första vårdviljorna formulerades så är det långt ifrån ett färdigt system. – När patientlagen skrevs var Finland föregångare i världen. Man skrev om vårdbeslutsprocessen, som förenklat går ut på att läkaren undersöker och föreslår en vård som patienten godkänner eller underkänner. Om patienten är svårt skadad eller av annan orsak inte förmår kommunicera med läkaren är det bra om patienten har skrivit ner sin vårdvilja (se faktaruta). – Det är en fråga om patientens självbestämmanderätt. Om detta inte fungerar frågar man de anhöriga. Enligt Arno Wirzenius är vårdviljan ett av de tidigaste uttrycken för individens självbestämmande i finländsk lagstiftning. Men trots att patientlagen har nästan tre decennier på nacken är patientens självbestämmanderätt inte någon självklarhet för vare sig läkare eller patienter. – Den här saken har inte gjorts klart för vare sig befolkningen eller för läkarna. Tvångsvård mot patientens vilja har förekommit och förekommer fortfarande. Många tänker fortfarande att det är läkaren som bestämmer, i stället för att för att tänka att det är läkaren som föreslår och du som bestämmer. Då är det upplagt för att det kan gå fel. Hela idén om att patienten gör en vårdvilja går på tvärs med tanken om en allsmäktig läkare som besluter om liv och död. Ingen succé Man räknar med att ungefär 100 000 finländare har skrivit ner sin vårdvilja. Det ska jämföras med att det finns mer än 4,5 miljoner myndiga finländare.

Arno Wirzenius, webbmaster för Kotkanejdens svenska pensionärsförenings hemsidor, har med Åldras tryggt-sidorna skapat ett stort intresse för föreningens webbplats. Ifjol hade Åldras tryggt-sidorna 24000 besök.

fakta Vårdvilja ʶ Vårdvilja är patientens eget beslut om liv och död. ʶ Vårdviljan är idag antingen ett egenhändigt skrivet pappersdokument eller anteckningar som gjorts av vårdpersonalen i patientens patientjournal. ʶ Vårdviljan kan sedan några år tillbaka även föras in i Kanta-registret. Kanta-tjänsterna används av medborgare, apotek, hälso- och sjukvården samt socialvården. ʶ Det finns en mängd olika modeller för hur man ska skriva sin vårdvilja på nätet. ʶ Vårdviljan skall inte sammanblandas med omvårdnadsviljan som är riktad till socialvårdens personal på till exempel äldreboenden.

Man kan inte säga att vårdviljan är någon succé så här långt. Arno Wirzenius intresse för de här frågorna vakande efter en föreläsning av geriatrikern Karen Westerholm 2014. Hon använde termen vårdtestamente i stället för vårdvilja. Hon hänvisade till Institutet för hälsa och välfärds, THL, hemsidor. – Ordet vårdtestamente användes felaktigt på THL:s hemsidor. THL:s jurist hade skrivit en modell för ett vårdtestamente. Jag fick blodhundsinställning. Jag läste det ordentligt och jämförde med de blanketter för en vårdvilja som fanns på nätet.

– Sedan skrev jag till THL och påpekade att de har fel på sina sidor. Ni talar om vårdtestamente även om lagen talar om vårdvilja. Som myndighet ska ni använda lagens terminologi, berättarWirzenius. Han hittade också andra exempel på felaktig terminologi på THL:s sidor. En brevväxling följde. – Ett e-postmeddelande räckte. THL ändrade på sina sidor. Då insåg jag att en individ som har tillräckligt klara saker att säga kan få myndigheter att ändra på sig. Efter det var intresset väckt. Arno Wirzenius började bygga upp Kotkaföreningens sidor om att Åldras tryggt. Till sin hjälp har

”Patienten skall beredas den vård som behövs för avvärjande av fara som hotar hans liv eller hälsa även om hans vilja på grund av medvetslöshet eller av någon annan orsak inte kan utredas. Har patienten tidigare på ett giltigt sätt uttryckt sin bestämda vilja i fråga om vården, får han dock inte ges vård som strider mot hans viljeförklaring.” Patientlagens 8 paragraf om brådskande vård

han haft föreningens ordförande Birgitta Ström och hennes man som båda är pensionerade läkare. Två jurister har också bidragit med kommentarer, men det är Wirzenius som skrivit. Undan för undan har materialet vuxit. Ifjol hade Åldras tryggt-sidorna, som finns på både svenska och finska, 24 000 besök. Ett svart hål Arno Wirzenius har fortsatt hålla kontakt med Social- och hälsovårdsministeriet, THL och Folkpensionsanstalten. I januari skickade han ett digert PM till Social- och hälsovårdsministeriet där han pekar på en rad svagheter i det nuvarande systemet. Vårdviljan riskerar att i en akut vårdsituation slukas av ett svart hål, som kan se ut på något av följande sätt: • En vårdvilja är ofta skriven på papper, i praktiken försöker den vårdande läkaren i brådskan inte ens söka efter den. • En digitalt sparad vårdvilja bevaras endast på den lokala hälsocentralen och den kan inte öppnas till exempel på centralsjukhuset. • Kanta-sidorna har föreslagits som en lösning. I praktiken har det visat sig att inte ens de vårdviljor som patienten sparat i Kanta går att få fram överallt. Om man inte har skrivit ner sin vårdvilja kan man be att få den nedtecknad i sin patientjournal. Vem har rätt att ändra den vårdvilja som finns i patientjournalen? – Det är oklart. Tidigare lagförslag gav även socialsidans personal

rätt att ändra på en klients medicinska råd. Är det verkligen så vi vill ha det? De har egentligen inte ens rätt att se det, säger Wirzenius. På nätet finns det en uppsjö av modeller för hur man ska skriva sin vårdvilja. Muistiliitto, organisationen för minnessjuka, har en blankett med 20 sidor. I den sätter man in vårdvilja, omvårdnadsvilja och organdonationskort, kontaktdata och andra saker. Det kan låta heltäckande, men har sina avigsidor. – Om man deponerar det som ett medicinskt dokument så är det bara den medicinska personalen som har tillgång till dem. De andra har inte rätt att läsa det. Varför sätter man då dit all information? Man har inte tänkt det färdigt. Hur många vårdviljor har du skrivit för egen del? – Jag ska skriva den tredje. Den är kort, men den får inte heller vara för kort. De sakerna finns redan inbakade i vårdkutymen. – Läkaren Karen Westerholm har gett mig en bra modell. Om man inte lever så att man är en fungerande människa förklaras man färdig för palliativ vård. Man lämnar de medicinska besluten till läkaren, men gör klart för vårdenheten när de inte längre behöver skicka en till akutvården. När det är dags att låta det gå! Hur har du den deponerad? – Jag har varit lat och har den tills vidare i min patientjournal i Kotka. Jag ska skriva in den i Kanta. Text och bild: Markus West

Läs mera om vårvija och intressebevakning på https://kotka. spfpension.fi/aldrastryggt/


GOD TID

4/2020

23

VI ERBJUDER HEMLEVERANS Beställ på multitronic.fi och få dina produkter levererade hem för endast 2.90€

Tomaz Fantz bjuder upp till morsdagsdans.

Vi tar även emot beställningar via telefon på: 06 319 77 00

Morsdagsdans med Tomas Fantz ◗ Det populära österbottniska dansbandet Tomas Fantz bjuder i samarbete med Svenska pensionärsförbundet upp till dans på mors dag från Bygdegården i Malax. Dansen, som sker utan publik på plats i Bygdegården, direktsänds via Svenska pensionärsförbundets webbsida och av en lång rad lokal-tv-kanaler i Österbotten och Västnyland. Dansen börjar klockan 15 och avslutas kl 17. Bandets förgrundsgestalt

Tomas Fant utlovar både bekanta låtar och en del överrraskningar. –Vi kommer bland annat att bjuda på en dansbandsversion av Allt var blott en dröm, som legat på Vegatoppen i vår. Sevnska pensionärsförbundet sände i samarbete med Guns Roror en första coronadans i slutet av mars. – Samarbetet med Guns Rosor med karantändansen blev en succé. Evenemanget kunde följas via Facebook,

på webben, via Lokal-tv samt i radion. Enligt beräkningar så följdes karantändansen av över 15 000 personer, säger ombudsman Patrick Ragnäs. Tomas Fant ser fram emot morsdagsdansen. – Nu möter vi en publik som som på grund av ålder och krämpor kanske normalt sett inte skulle ta sig till en dansplats. Följ dansen på: https://spfpension.fi/sv/ start/

Aloita maalausurakka PANU maalilla Värisilmästä. Hos Värisilmä hittar du PANU målfärg.

Butiker finns i Vasa, Mariehamn, Jakobstad, Villmanstrand, Jyväskylä och Seinäjoki.

multitronic.fi

Nytt till sommaren

9 lit vit 96,90€ Vaasan Väri Oy / Vasa Färg Ab + nyansering www.varisilma.fi

Sepänkyläntie 17 / Smedsbyvägen 17 Puh. 06 361 6300 Kauppiaankatu 16, Pietarsaari Puh. (06) 723 0672

Vasa Färg

Alla lager tapeter - 25%

Väricity- Bomiljö

Smedsbyv. 17, Vasa 3616300 Köpmansg. 16, Jstad 7230672


GOD TID | FÖRENINGSNYTT

24

Granholm fortsätter leda Vi Norrifrån

Aktiva seniorer tar sig an smarttelefon! LARSMO-EUGMO PENSIONÄRSFÖRENING Vi har tack vare en aktiv pensionärsförening och en synnerligen motiverad och engagerad handledare kunnat genomföra ännu en gedigen utbildning i datoranvändning i Larsmo. Per-Ole Renlund har handlett och undervisat seniorer i it-kunskap och i användningen av android-telefoner. Under våren har vi haft it-café både vid huvudbiblioteket och vid Bosund bibliotek. Samarbetet kring it-caféet startades upp redan under 2015 mellan Per-Ole Renlund och biblioteket. Biblioteket kunde erbjuda lokaler med fungerande wifi och givetvis kaffe. Under åren har vi haft närmare trettio tillfällen för undervisning, diskussion och frågor kring data- och teknikanvändning. Utöver dessa informella och trevliga datacafémöten 2020 har vi haft datakurser för seniorer vid sammanlagt sex tillfällen. Deltagarna fick undervisning på grundnivå eller alternativt en mer avancerad nivå beroende på förkunskaper. På agendan stod bland annat datasäkerhet, uppdatering av programvara och tjänster på nätet.

Kurs i användning av android Som en naturlig fortsättning i utbildningen ordnade Larsmo-Eugmo pensionärsförening med Per-Ole i spetsen en kurs i användning av android-telefoner. För att få en effektiv hand-

Under våren har vi haft it-café både vid huvudbiblioteket och vid Bosund bibliotek. Barbro Willman

ledning så deltog fyra-fem personer som lärare vid sammanlagt fyra tillfällen. Gruppen som blev handledd bestod av 20-25 personer. Redan i initialskedet besökte gruppen gemensamt en teknikaffär och anskaffade telefoner av samma märke. De flesta i gruppen hade tidigare endast använt Nokia/ Doro-telefoner. För att komma framåt och vidare i det digitala samhället behöver man behärska smarttelefoner. De flesta kontakter med t ex myndigheter, försäkringsbolag, bokningstjänster, banker, hälsovårds- och folkpensionsinstanser är nu på nätet. Larsmo-Eugmo pensionärsförening har för närvarande 412 med-

lemmar. Många av medlemmarna har grundläggande kunskaper när det gäller användningen av surfplattor, smarttelefoner och datorer, men flera medlemmar borde ännu engageras för att lära sig använda nättjänster, eftersom vi mer och mer går mot ett digitalt samhälle. Det framkom efter diskussion med deltagare från kursen att den var såväl givande som nödvändig. Deltagarna önskade en fortsättning för att kunna fördjupa sig och lära sig mera om de många möjligheter som finns vid användning av en smarttelefon. Bibliotekschef Beatrice Villman

Vårterminen som kom av sig TENALA-BROMARF PENSIONÄRER Föreningen började året med att besöka Tryckeriteatern i Karis och se pjäsen Med risk för RASeborg. Sedan hölls den traditionella jubilar- och minnesfesten på Fylgia där kyrkoherde Anders Lindström deltog i ljuständningen och höll en liten minnesstund. Han uppskattade att föreningen högtidlighåller traditionen att minnas de medlemmar som lämnat oss och hyllar dem som jubilerat. Kantor Pia Nygård sjöng Som en bro över mörka vatten. Sedan sjöng alla Härlig är jorden. Efter kaffe med tårta följde uppvaktning av de tretton medlemmar som var närvarande och som under fjolåret fyllt jämna år. På månadsträffen i februari fick vi lära oss grunderna i att använda smarttelefon då Robert Riska från förbundet gästade oss. Vem kunde ana att vårmötet som hölls i mars skulle bli det sista för vårterminen, men så blev det.

Efter mötesförhandlingarna uppvaktades Leif Lindholm av ordförande Stig Nyberg med pensionärsförbundets silvermärke och blommor.

Bokslutet och verksamhetsberättelsen godkändes och verksamhetsgranskarnas utlåtande lästes upp och styrelsen beviljades

4/2020

ansvarsfrihet. Mötet blev kort då ingen av de vidtalade föreläsarna var närvarande. Efter mötesförhandlingarna uppvaktades Leif Lindholm med pensionärsförbundets silvermärke och blommor. Han har i tolv år varit ledare för bocciagruppen samt alltid varit aktivt med på träffar och mötet och på sitt sätt försökt muntra upp stämningen. Vi gratulerar. Ordförande Stig Nyberg meddelade att detta var sista mötet före sommaren och önskade att vi ses igen i höst. Till medlemmarna utdelades en enkät, med frågor om föreningens verksamhet och program, som vi hoppas de besvarar till höstens möte. Kaffe med gräddtårta och lotteri avslutade mötet och diskussionerna gick heta på grund av coronaläget. Kira Forsström

VI NORRIFRÅN Vid Pensionärsföreningen Vi Norrifråns årsmöte den 5 mars återvaldes Ole Granholm enhälligt till styrelseordförande för föreningen. Även styrelsemedlemmarna Birgitta Nygård, Britt-Mari Jylhä, Birgitta Sundvik och Rita Kortell återvaldes. Till ny medlem i styrelsen valdes Lars-Eric Thylin. Han efterträder Ingmar Kullas som undanbad sig återval. Thylin har tidigare verkat som ersättare i styrelsen. Mats-Johan Thylin återvaldes som ersättare och till ny ersättare i styrelsen valdes Margita Lukkarinen. Mona Brännkärr och Lisbet Cygnel återvaldes till verksamhetsgranskare. Till deras ersättare valdes Barbro Vilo och Christina Koivusalo. Årsmötet leddes av Ole Granholm med Stina Stenman som viceordförande. Som sekreterare för mötet fungerade Birgitta Nygård. Verksamhetsberättelsen, bokslutet och verksamhetsgranskarnas utlåtande föredrogs. Därefter fastställdes verksamhetsberättelsen och bokslutet varefter styrelsen och övriga redovisningsskyldiga beviljades ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. Medlemsavgiften på 20 euro bibehålls på samma nivå som året innan. Av medlemsavgiften går 14 euro till förbundet. Verksamhetsplanen och budgeten för 2020 föredrogs och godkändes. Innan mötet avslutades avtackades Ingmar Kullas för sina insatser i styrelsen. Han invaldes som ordinarie medlem 2014. År 2017 utsågs han till styrelsens viceordförande och på den posten satt han tills han på egen begäran undanbad sig återval. Årsmötet som samtidigt var månadsträff för mars inleddes med Slumrande toner. Vid parentationen tändes ett ljus och Stina Stenman läste namnen på de medlem-

mar som avlidit under året. Sedan följde en tyst minut varefter Greta- Lisa Nilsson framförde en dikt. Minnesstunden avslutades med att Pensionärskören Vi Norrifrån under John Storbackas ledning sjöng Vila i mig. Därefter uppträdde kören med fyra sånger. John Storbacka hedersmedlem Innan kaffepausen utnämndes John Storbacka till hedersmedlem i föreningen med anledning av att han fyllt 90 år och för sina insatser som uppskattad dirigent för pensionärskören sedan kören bildades för 15 år sedan. Ordföranden blickade tillbaka på John Storbackas engagemang allt sedan han som 16-åring efter skriftskolan gick med i Lappfors ungdomsförenings kör. Sedan blev det manskörssång i Nykarleby seminarium. Sin lärargärning fullgjorde han vid Renlunds i Karleby, skolan som han var trogen till pensioneringen. John Storbacka har varit aktiv i hela sitt liv. Han har tilldelats en rad hederstecken och utmärkelser inom körsången och för sina insatser som omtyckt dirigent. I samband med Vi Norrifråns 40 årsjubileum 2013 tilldelades han Svenska pensionärsförbundets hederstecken i silver. Han är hedersdirigent i Gamlakarleby manskör för att nämna några. I år fyller Pensionärskören Vi Norrifrån 15 år och bjuder på en jubileumskonsert i stadshusets festsal. Planeringen är i full gång. I samband med årsmötet uppvaktade Vi Norrifrån köksansvariga Marianne Kujala som går i pension med en blomsterbukett som tack för gott samarbete och god service under de gångna åren. Birgitta Nygård

Vi Norrifråns ordförande Ole Granholm tackar pensionärskörens dirigent John Storbacka för det arbete han utfört körsången och musiklivet till fromma. Med anledning av detta och för att han uppnått den aktningsvärda åldern 90 år tilldelades han hedersdiplom och blomsterbukett. Britt-Mari Jylhä.


GOD TID

4/2020

25

It-biten: Håll kontakten! Plötsligt är samhället förändrat och alternativet att sitta bredvid varandra över en gemensam skärm är inte möjligt för oss.

Men det att vi bör hålla fysiskt avstånd från varandra betyder inte att vi måste tappa kontakten! Varken till släktingar, vänner eller bekanta. Här kan tekniken komma till vår hjälp. Även ett vykort eller brev fungerar minst lika bra. Telefonen är lite av teknik idag, men också telefonsamtalen till bekanta och släktingar är ett perfekt tidsfördriv, kanske ringa någon gammal klasskamrat eller kompis du inte haft kontakt med på många år? Sedan var det det där med tekniska nymodigheter, som kan ställa till det. Men de kan också vara en perfekt chans att få se barnbarn eller till och med hjälpa sina släktingar som kanske kämpar med att jobba hemifrån samtidigt som barnen har distansskola. Videosamtal kan vara en bra lösning då man inte bara vill tala utan också se varandra, om det sedan är för att man är

Videosamtal kan vara en bra lösning då man inte bara vill tala utan också se varandra.

i olika delar av världen eller för att man inte kan träffas fysiskt. Videosamtal kan man föra med hjälp av en smarttelefon, en pekplatta eller en dator. Fördelen med smarttelefon, pekplatta och bärbar dator är att de har en inbyggd kamera så att den andra också ser dig. Telefonen har ibland en lite för liten skärm om man vill se ordentligt, så kanske pekplattan eller bärbar dator är bästa alternativet.

För videosamtal på telefoner och pekplattor behövs det någon app för att kunna ringa och ta emot videosamtal. För dem som har en iPhone eller iPad så finns FaceTime färdigt installerat, men då måste också den/de i andra ändan ha en iPhone eller iPad. För dem med Android telefon/platta så finns Google Duo färdigt installerat. Också alla de följande alternativen för videosamtal funkar via telefon

Sätt stopp för bankernas diskriminering av de äldre debatt

◗ I mars 2018 genomförde Vammais- ja lähipalveluliitto ry en enkät om banktjänster. (se https://www. valli.fi/wp-content/uploads/2019/11/Pankkipalvelut_kevyt.pdf ) Enkäten riktade sig närmast till äldre personer, t.ex. via pensionärsföreningar osv. Man fick in 2 895 svar av vilka 1 995 via nätet och 900 på papper. Av svaren framgår bland annat följande: • Av 65 – 74 åringar använde 69 % dator, dvs. 31 % använde inte dator. • Av 75 - 89 åringar använde 23 % dator, dvs. 77 % använde inte dator. Det finns cirka 1,2 milj oner (31.12.2018, Statistiska centralbyrån) invånare i Finland som har fyllt 65 år. Av dem är cirka 693 000 65–74 åringar. Det betyder att ca 215 000 av dem inte använder dator. Antalet 75-åringar och äldre är 512000. Då de som är äldre än 89 år inte var med i enkäten kan man med säkerhet säga att åtminstone 394 000 inte använder dator. Sammanlagt blir det 609 000

som inte använder dator. Orsaken kan vara att man inte är datakunnig eller inte äger en dator. För dessa personer har det blivit allt svårare och besvärligare att använda bankernas tjänster p.g.a. utvecklingen inom bankväsendet. Trots att pensionerna automatiskt betalas in till någon bank. Också stängningen av bankkontor inverkar negativt på personernas möjlighet att sköta sina bankärenden. Undersökningen visar att de flesta vill sköta bankärendena själv, men besväras av krav på noggrannhet med bankkoder och tvånget att hänga med i den snabba utvecklingen. Många får hjälp av någon, t.ex. av en släkting, för att klara av vardagen och överlåter då bankkoderna till hen, trots att bestämmelserna förbjuder det. De flesta önskar att bankens tjänsteställe skulle ligga inom 30 minuters väg hemifrån. Men summa summarum långt över en halv mil-

jon personer är och känner sig diskriminerade av bankerna. Ser man på det hela ur avtalsrättslig synpunkt, kan man säga så här: Då dessa ålderstigna personer i tiden öppnade sitt konto i en bank var avtalet mellan bank och kund balanserat. Banken fick kapital (löner, pensioner osv. direkt in på konto) som banken kunde låna ut mot ränta. Kunden fick ränta på sitt kapital och kunde över disk i banken betala räkningar från sitt konto. Kunden valde bank där det var bekvämt att handla, dvs servicen var lokalt tillgänglig. Avtalet var rätt balanserat. Sedan dess har mycket förändrats och det har skett ensidigt utgående från bankens villkor. Numera får kunden inte ränta på sin insats, kunden måste betala för rätten att ha ett konto, varje transaktion över bank kostar kunden, servicen över disk har försvunnit och ersatts med nättjänster som kunden själv måste stå för och utföra. Dessutom har den lokala närvaron av bankens tjänster försvunnit. Bankens marknadsmakt har blivit alltför stark i förhållande till kundens makt. Avta-

eller pekplatta genom att installera respektive app. Whatsapp, Skype, Facebook Messenger, Google Hangout, Microsoft Teams och en hel drös andra chattprogram har möjligheten att erbjuda videosamtal. Till skillnad från FaceTime så är dessa inte beroende av hurdan apparat du eller den andra använder, bara båda har samma program och utbytt kontaktuppgifter på något sätt. Några andra program, framförallt riktade till gruppsamtal där man är många på linjen, som blivit populära den senaste tiden är Zoom och Houseparty (betyder ungefär hemmafest). Dessa är också gratis (med vissa begränsningar) och lätta att använda, men erbjuder också mer underhållande funktioner som spel och filter för kameran. Om man föredrar att använda en dator så är alternativen ganska samma, Whatsapp faller eventuellt bort. Antingen finns det ett program att installera, eller så räcker det med att få en inbjudan och mötet öppnar sig i webbläsaren. Var alltså aktiv och ta kontakt

sudoku

let är allt annat än balanserat. Bankerna åldersdiskriminerar i sina tjänster över 600 000 kunder. Banken försvarar sig med att säga att om bankens tjänster inte längre duger kan kunden säga upp sitt konto. Vilket i dagens värld är en otänkbar tanke. Inte har banken heller på eget initiativ meddelat kunden, ”tyvärr kan vi inte längre bjuda på lokala tjänster så vi kommer att per x.x.20xx att avsluta ert konto”. Utan bankerna tycker att det är bekvämt att löner, pensioner osv automatiskt löper in på kontona. Banken har ensidigt brutit avtalet med kunden, vilket lett till diskriminering. Det är dags för ett medborgarinitiativ i frågan. Regeringen har det inte på sitt program. Ingen riksdagsgrupp jobbar för frågan. Men i Sverige gäller sedan årsskiftet en ny lag som tvingar banker att tillhandahålla lokalt kontanter och ställen för mottagning av dagskassor osv. Det är inte orimligt att kräva en samhällelig mottjänst av banker som verkar med koncession från samhället. Lars Christer Johans Grankulla

1 5 8

med släktingar och vänner, fråga dem om möjligheten till videosamtal och kom överens om vad som skulle fungera bäst för er! Samtalen kan vara korta eller flera timmar långa. Barn i skolåldern uppskattar säkert lite hjälp med skoluppgifter eller någon att öva högläsning för. Eller kanske hela släkten vill samlas över en kopp kaffe tillsammans och bara pratas vid. Till sist ännu några praktiska tips, undvik att prata i munnen på varandra, försök tala tydligt och undvik bakgrundsljud. Att röra om i kaffekoppen eller en radio som spelar i bakgrunden kan göra det svårt för de andra att höra vad som sägs. Önskar er alla givande pratstunder!

Erik Jansson frilansskribent

Lösningen finns på sista uppslaget.

8

6 5 6 8 5 2 1 7 6 5 1 9

8 7 9 3 2 6 5 7 6 2 8 Nästa nummer av God Tid utkommer den 5 juni

VARFÖR SÄLJA DINA BJÖRKAR SOM MASSAVED? Öka din avkastning genom att odla sprängticka istället.

Läs mer på nackrosgarden.fi/ST


GOD TID

26

4/2020

Köpes antikviteter

Va r o l yc ka n f r a m m e?

i hela svenska Österbotten K ontant b etalning - 1700-1800-tals möbler oberoende av skick Varorna - Arabiaporsliner, glasföremål från Berga, avhämta s. Sandnäs o. Grönvik - Övrigt antikt lösöre, hela dödsbon och privata museér

Patientjuristerna hjälper dig vid hangläggandet av personskador till följd av: patientskada, läkemedelsskada, olycksfall, trafikolycka, m.m.

Köp- och försäljning Raul Pohjonen

Idrottsg. 19, Gamlakarleby. Svar på svenska 06-831 3137, 044-913 8284

Telefonrådgivning på svenska: vardagar kl 9-17 på numret 0400 464899 www.potilaslakimiehet.fi

Bouppteckningar, arvskiften och övriga arvs- och familjerättsliga ärenden. Centraltornet i Hagalund, Esbo Tidsbeställning 050 462 0544 www.klingenberg.fi Välkommen!

Testamenten & arvsplanering Intressebevakningsfullmakter Bouppteckningar & arvskiften i sämja

”Jag låter inte medicinerna bromsa mitt liv”

Betjäning i hela Finland. 150€/h. www.robinlindberg.fi contact@robinlindberg.fi 044 25 73 419 (ring vard. 13-18)

PRENUMERERA PÅ GOD TID

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

Anja är en dosdispenseringstjänst som apoteken erbjuder. Via Anja expedierar apoteken tabletter och kapslar som ska tas regelbundet, förpackade i engångsdoser som räcker för två veckor. I tjänsten ingår att apoteket kontrollerar medicineringen som helhet, vilket förbättrar patientsäkerheten. Be ditt närmaste apotek om mer information.

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

☎ 09-298 1927

FÖRDELAR:

www.fennooptiikka.fi

• På varje påse står det tydligt bland annat vilket datum och vilken tid läkemedlet ska tas. • Kunden får ett åskådligt medicineringskort över hela sin medicinering. • Att använda maskinell dosdispensering är mer hygieniskt, effektivt och felfritt jämfört med att dosera läkemedlen för hand i en dosett. • Dosdispenseringspåsen är enkel att öppna. • Inga onödiga läkemedel som inte längre används samlas i hemmet. • Dosdispenseringspåsen är även smidig att ha med på resan. Anja finns redan på närmare 300 apotek. Hitta ditt närmaste Anja-apotek på

Bertahemmet är ett privat, svenskspråkigt pensionärshem i trivsamma Södra Haga. Bertahemmet har två verksamhetsformer: ett servicehus för hyresgäster, Hjältevägens seniorhus, och ett servicehem med vård dygnet runt, Bertahemmet. Bertahemmet grundades 1967 och drivs av nonprofit förening Finlands svenska Söndagsskolförbund rf. www.bertahemmet.com 09-477 4720

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Z

anja.fi

Lindqvist

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

ANNONSERA I GOD TID


GOD TID

4/2020

27

Coronan till trots

M

ånga av oss seniorer tar säkert coronaepidemin och dess konsekvenser med jämnmod. De generationer som själva upplevt krigen vet att det finns sådant som är ännu värre. Också det här ska vi klara! Samtidigt är vi äldre särskilt utsatta. De som befinner sig i den s.k. riskgruppen ska helst stanna hemma, och åtminstone inte ta emot besök. För mig personligen är det allra värsta att inte kunna besöka min 97-åriga mamma, såsom jag brukar ett par gånger i veckan. Jag vet att hon har det bra på sitt trygga seniorboende, där man i motsats till endel andra tragiska fall tagit coronan på allvar. Det gör också mamma själv, sjukvårdsutbildad som hon råkar vara. Lyckligtvis hör hon till de äldre som har huvudet i gott skick, och vi rings som vanligt varje morgon och kväll. Mina syskon och jag har också kunnat föra det hon behöver till henne och umgås på behörigt avstånd, genom glasdörrar.

Kåseriet: Livets små förtretligheter Det känns ganska nytt och något frustrerande att vara i karantän. Tidigare kunde man som ung hamna i karantän om man inte hållit tiden när man var ute och friade eller om man hade någon fruktansvärd sjukdom som smittkoppor eller pesten. Många tror dessutom att vi pensionärer har totalt utegångsförbud och stirrar anklagande på oss på banken, apoteket eller posten. Posten som dessutom numera finns inne i två stora K-affärer ..... Inte lätt att vara i karantän alltid. Nu har man tyvärr tidernas tillfälle att börja reda upp i knutarna. Man kavlar upp ärmarna och griper sig verket an. Men redan det första badrumsskåpet får en på knä. Inte kan det väl vara jag som skaffat 47 ögonpennor och 8 mascaror, för att inte tala om 10 puderdosor, de flesta med puder i en helt omöjlig färg?! Kanske jag tänkte mig någon typ av teatergarderob ..... Längst ner i skåpet hittade jag dessutom min avlidna mors papiljotter och 11 badmössor med olika spanska hotellogon. Det var som en hel reseskildring. Antalet nagellack var också hisnande, många till all lycka något torra och kunde kastas utan dåligt samvete. Tittade lite elakt på den motsatta, manliga sidan av skåpet, noterade ett berg av använda rakhyvlar (han använder rakmaskin ...), underliga flaskor och burkar plus en del ledningar som inte gick att förklara. Men det verkade roligare att börja tvätta båten än att få en massa aha-upplevelser i badrummet. Sedan var det också dags att reda upp enorma mängder pennor, blyerts och kulspets. Alla hade något med min politiska verksamhet att göra. Jag tycks ha haft svårt för att inte hamstra. Till och med barnbarnen betackade sig för pennorna och poängterade att de helst använder tryckpennor och att gummit förresten var dåligt. Får väl ta blyertspennorna till midsommarbrasan, så många är de tyvärr.... Sorterade pennorna helt snyggt och skuffade problemet på framtiden, jag har

fortfarande för mycket pennor. Tror inte barnen kommer att uppskatta det morsarvet ....försöker fortfarande komma ihåg namnet på den Ekenäsbo som samlade på kulspetspennor och hade ett lager på över 5 000 ..... kanske han vill ha några ex som det står Sfp eller Svenska pensionärsförbundet på .... Man kan också ställa sig den eviga frågan, varför har jag så mycket kläder som jag inte använder? Har kommit på några plausibla förklaringar: – Kläderna är av dålig kvalitet, av någon anledning krymper de och tappar formen i skåpet. Kanske av fukten? Eller för torr inneluft? Malangrepp? Också färgerna blir konstiga. – Ägaren är optimist och tror hårt på att efter lite vattenjumpa och några hundpromenader kommer midjemåttet att vara exakt detsamma som för femtio år sedan. Måttbandet har helt klart visat fel, midjan är mätt för högt uppe eller för lågt nere. Att sedan ett vanvördigt barnbarn poängterat att farmor har samma kroppsform som Karlsson på taket hör absolut inte hit. Blev inte mycket godis den dagen. Modet kommer säkert att ändra igen och det glada 70-talet är på nytt inne. Huvudsaken att de här ormskinnen som kallas leggings, jeggings eller något ännu värre försvinner. Inte smickrande för åderbrock och knöliga knän. Och nog var det romantiskt förr med de långa svepande indiska kjolarna. Men inte var det romantiskt när man blev hemskjutsad på en pakethållare och kjolen fastnade i cykelkedjan. Blev ibland rena stripteasen. Ser ut som om vår regering i all sin vishet gett oss ordentligt med tid för att röja ur skåp och lådor. Mitt nästa projekt är en stor ekskänk med gamla papper. Rörde lite om i de yttersta lagren och genast föll ett litet kort på golvet. Konfirmationsminne av Sigrid Johansson? Det kommer att kännas som en spännande utgrävning att plöja igenom de här tre lådorna. Blir det övermäktigt med flere obekanta konfirmationsminnen får de väl göra sällskap med blyertspennorna i midsommarbrasan. Om det inte som vanligt blir varning för brandfara till midsommar.

GOD TID utkommer nästa gång den 5 juni. Material till nummer 5/2020 bör finnas på redaktionen Utgivning Deadline texter senast den 15 maj. Vi tar gärna Nr 5 5.6 15.5 emot redaktionellt bidrag Nr 6 14.8 24.7 från pensionärsföreningar och Nr 7 25.9 4.9 enskilda. Icke-beställt material honoreras ej. God Tid, Svenska pensionärsförbundet Handelsesplanaden 12 B 18, 65100 Vasa markus.west@spfpension.fi, tfn 040 5748751

Isa Forsbäck

sudokulösning 2

7

3

8

1

9

6

5

4

1

5

4

3

2

6

9

8

7

8

9

6

7

5

4

2

3

1

6

2

5

1

9

7

3

4

8

9

4

1

2

8

3

7

6

5

7

3

8

6

4

5

1

9

2

5

8

7

9

3

1

4

2

6

3

1

2

4

6

8

5

7

9

4

6

9

5

7

2

8

1

3

”Till saken hör också att det inte handlar om en sparåtgärd. Tvärtom utlovas i beslutet att de inbesparingar en slopad samjour medför ska användas till att stärka sjukhuset i övrigt. Och man bör minnas att sjukhuset nu kostar 31 miljoner på årsnivå – av en HUS-budget på 2,5 miljarder.”

Värre är det för sängbundna och särskilt dementa åldringar, som kanske inte riktigt förstår vad som är på gång eller ens kan tala i telefon med sina anhöriga. Om de alls har sådana. Våra tankar är med dem. Sedan kan det förstås hända att det undantagstillstånd som råder ironiskt nog också för en del gott med sig. Familjeband kan stärkas, även om kontakten mellan generationerna tyvärr försvårats. Klimatet gynnas av det minskande resandet och ökade distansarbetet – som faktiskt kan tänkas bli ett bestående fenomen. Bara för att nämna ett par exempel.

På en punkt hjälpte coronan tyvärr inte. Mitt i krisen och debatten om utbudet av sjukvårdstjänster valde en majoritet av sjukvårdsdistriktet HUS styrelse att lägga ner den s.k. samjouren vid Raseborgs sjukhus. Själv hade jag hoppats på en viss coronaeffekt, då jag som styrelsemedlem lade fram motförslaget om att samjouren skulle fortsätta tillsvidare, tills de nya landskapen kommit igång och det västnyländska för sin del skulle få en chans att ta ställning till Raseborgs sjukhus roll i vårdstrukturen. Coronan var ingalunda det primära argumentet, utan just den förestående vård- och landskapsreformen, löftena i HUS egen färska strategi om regional och språklig jämlikhet i vårdservicen, den enhälliga utredningen som föreslog fortsatt samjour och de likaså samstämmiga utlåtandena från regionens kommuner.

Till saken hör också att det inte handlar om en sparåtgärd. Tvärtom utlovas i beslutet att de inbesparingar en slopad samjour medför ska användas till att stärka sjukhuset i övrigt. Och man bör minnas att sjukhuset nu kostar 31 miljoner på årsnivå – av en HUS-budget på 2,5 miljarder. Varför alltså slå så hårt mot denna ena procent? Ett reellt problem har varit att lyckas rekrytera de kirurger och anestesiologer som behövs för att upprätthålla jour också på veckoslut. Men det problemet minskar inte av att man reducerar sjukhusets verksamhet och därmed gör det mindre attraktivt som arbetsplats. Den effekten kan i värsta fall komma snabbt, redan under den pågående coronakrisen. Antalet sjukhusbäddar i Ekenäs ska i och för sig inte påverkas, men om man inte har personal är det svårt att upprätthålla vårdkapaciteten. Det var därför jag hade hoppats på en coronaeffekt. Paralleller har dragits till Vasa centralsjukhus, vars fulljour kunde räddas av regering och riksdag. Tyvärr var samjouren i Raseborg inte ett ärende för riksbeslutsfattarna, utan beslutet tillkom HUS styrelse. Men det kan ju alltid överklagas, förhoppningsvis av regionens kommuner vars utlåtanden negligerades. Nu behövs varje sjukhus fulla kapacitet.

Björn Månsson Skribenten är styrelsemedlem i HUS


GOD TID

28

4/2020 TESLA ÄR EN SÅDAN

KORANRELIGION

VÅRMÅNAD

MEGA BYTE TON TRE

GIBBON

MED SOLEN SOM HELIGT MEDELLÖFTE PUNKT

USCH VAKAR GJORDE KOMIKER

UW

KRISTEN KÄRLEK

4/2020

OSV

KROKBOKSTAV

HJULTAND ANDLIG RENING

IRRITERANDE MEJL

HAR SEGEL

BOLSTER

VISAVI

DÄR OVAN

TON

HADEL

KONDITION

STÅR HUNGRIGA I

ÄNGSLAN

HÄSTSPORT

JORDAD

VINDGUD

GALLERIA

LÅNG TIDRYMD

UTHUS LITEN I OST

HUMORISTISK DARIO

STIRRA

GEORGIA

INFANTERI

VREESWIJKS HÖNA

FÅKUNNIG NERUTAN TVIVEL TYNGD

GRÅDASKIG

JUPITERMÅNE

EJDERHONA

PÅ PÅKNAPP

ÖKSTOCKAR

KLÄTTRAR I VISBY

TRIGONOMETRIFUNKTION

FULLTRÄFF

GER NYTT LÄSARE EUROPAOCH TITTARE VÄG

BILJARDKÄPP

GÖR HUNDVALP

OKÄND

VINKUNSKAP

Lösningen postas till SPF senast den 22 maj. Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris. Namn: ........................................................................................... Adress: ............................................................................................

JORDENRUNTFARARE MATADE LUKT

.........................................................................................................

VISIONÄRER KALLIS PARTI BEORDRADE

RINGSPEL

PÅ BENEN

KLÄMS

AGNUS – – – SMÄRTA

GRODD ELLER FISK

OFTA APERITIF

VERKTYG

LÄGGA I DAGEN

SES MED SKÖNHETEN

MITT I STRYPTAGET

PÅ ÖTAK

HÅLLER METRONOM

SÖNDER

RAKETSERIE

MATKONSTNÄR

JÄMFÖ- KARNE- HAILUOTO PÅ RELSE- VALSTAD SVENSKA ORD

PRYDDE

SYFTA PÅ

KÄKADE

MITT I KORV

VIRUS

ÖREBROS LANDSKAP

ÄNDALYKT

B A L A P

PROGRAM I SMARTTELEFON

PLYTET

SIKTAR PÅ SKROVMÅL

DRAGDJUR

SAMMANBINDA

KUMLINGE ÄR EN

T

T T O P O P

DÄR JOBBAR KIRURG

DRA PÅ SMILBANDEN

VAKAR

GJORDE KOMIKER

LÄRARE I SVERIGE

VILD FEST

SOM SÅ

EMEDAN

EGENUTNYTTA SLAGS. PLATS ALLTSÅ

KADAVER

SNÖHÖG

LIKGILTIG UPPHÖJDE

REPTIL

LADE RÄLS

EFTER FÖRENINGSNAMN

IRER

PILSNER BRAHE OCH VON SYDOW

JUNG- SES MED FRAUS ANTINGEN FYND KRÖN

MAGASIN

STÄLLE

POET ELIOT

SPRINT

BÖNA FRÅN INDONESIEN

FÖREBRÅELSE

RANG

BUFFELAKTIG

EGEN

TALAS I PAKISTAN

USCH

F Y T N V O J A V R D K L A Ö J A T J U R E T N E A K T E N S T E R K E G A D A O R R D U A I L R F V A K A F A D E L E L L E K T A B A G E R B P R E O R S R P E D Å D A E R A T I

HESITERAR

BLUNDER

OLDSBILMÄRKE

PROFETERAR

HOJTANDE

BAKSTRÖM BRAGD

FNB PÅ FINSKA

EJDERHONA

HAWAIIGIRLAND

S F H E L B B S S E R Y S A E T S G O I S C E O C K L U M S S I N A G O F E K Ö L S O R K R B E O Y G G N Y R A

MED SOLEN SOM HELIGT MEDELLÖFTE PUNKT

IRRITERANDE MEJL

VÄRDSHUS

FALLER

SÅRA

R A M L A R

VISSTIDSANSTÄLLD

GRAVERA

ROBOTHJÄRNA STATSTAT

HITLERS WEBBSKYDDS- ADRESS DIVISION KNYCKA

BLODSUGARE

TON ETT

STARK DRYCK

SCHVUNG GRUVORT I FINBY

STRÅLGLANSEN

SÅ KALLAD

AMMUNITION ASSUANS LAND

PÅ PÅKNAPP TILL SKÄNKS

SVAMLA

P T E N

G A @ L U I L F Ö I L L

SKÄLM

HÄR HAMNADE GULLIVER

EUROPAVÄG

A R E N

SKEPTICISM SOLVARV

K E Å L A R Ö R E N A V T T E R R A P O S T L N S E R A T V A I F A X A D A S T E R OCKUPERATS

Ä-VARIANT

MITTPUNKT

SES MED KRETI

SNUBBLADE

NOVA SCOTIA

TRAMPAR PÅ GASEN

VIRGINIA

TUNNA

KÅLLES FRU

D E O P U R T U T N A D I

NEKROLOG

HUVUDSTAD

O S L O

SVAVEL

ISLAMISK HÄRSKA- KRAFT RE

INYMPA

STARTSÖMMA PLATS

GJORDE MYGGOR

HAN IKLÄR SIG ROLLER

SPETS

KAN MAN FRÅN RIO KALLAS

STJÄRT- ÄR OFTA FÖRSETT GRODMED DJUR GALLER

PASTEJ

HAR SIN SKUTA FÖRSTA MÅLET

VIKS PÅ BORDET

VERB OCH ADJEKTIV

BÖR JÄ-

FÖR VÄRLDSELITEN

S

N K O UW B O R O D E T M Ä R U D U K J A

SKÄLM

S S O P P S K M A J Å U D D M E R V I E E S R S K R Ä P R E O K U L

VÅRMÅNAD

3/2020

KRON- GARE HA DEL FÅNGST

K

HANDEL

ALASKA KORT

MISSTÄNKT

VILL FÅNGE

KASUAREN

ENAR 27 LÄNDER SKUMMAT

ÄR MARKUS WEST

ÅBOKLUBB

SKÄLIGT

PUST

FÖR TIDIGT IVÄG

PIANISSIMO

FARAO 2295– 2250 F.KR.

KAN MAN FRÅN RIO KALLAS

BEHAGLIGA

ASTAT

MITTFÖREEMOT TRÄDA AKTER

SES MED AV DYSCHOR

VIKS PÅ BORDET

HESITERAR

ÄR GUNS ROSOR

HANDEL

BRÄNNOLJA

HALVSOVA

A N D E T Å S I S E S S A L BERGSRYGG

BETRAKTA

Vinnare i krysset i nr 3/2020

Birgitta Sundell, Ingå, Börje Sandström, Tenala, Janine Smeds, Pickala, Kaj Gullqvist, Pernå och Ritva Blomqvist, Lovisa. Vi fick in 388 krysslösningar, grattis till alla vinnare!


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.