God Tid 5/2020 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 5 5.6.2020 ● Årgång 48

Bästa medlem! Allt går inte som på Strömsö. Tänk vad ett litet virus kan ställa till. Nästan allt vad vi planerat i föreningarna och förbundet för våren och sommaren är framflyttat. Men vi kommer igen! Vi finns ju till för varandra, och hela förbundet finns till för att vi skall kunna träffas, umgås och vara aktiva tillsammans. Vi hjälper varandra i meningsfulla aktiviteter. De sociala nätverken i våra föreningar är viktiga för livskvaliteten och sägs dessutom ge oss ett längre liv. Viruset är ingenting att leka med, och vi gamla drabbas hårdare än yngre. När landet delvis stängts ned, görs det för att skydda oss. Det skall vi vara tacksamma för. Experterna vet inte allt, men de vet mera än vi. Därför är det klokt att följa deras råd. När vi följer råden tar vi ansvar både för vår egen och för andras hälsa, då vi hindrar att viruset sprids. Självklart är det alltid möjligt att använda sitt förstånd. Är vi noga med hygienen och håller avstånden kan vi träffas och umgås och gärna ute, men det kan vara klokt att ännu vara försiktig med kramarna. De första råden till 70+arna var drastiska och tolkades bokstavligen. ”Stanna hemma, be någon annan gå till butiken, träffa inte andra”. Andra problem uppstår om sådana råd skall följas länge, vilket vi ser nu. Isoleringen tär på hälsan och fördjupar ensamheten. Därför har myndigheterna nu kommit med mera råd om vad vi gamla kan och bör göra för vår hälsa och livskvalitet. Mera råd behövs. Det måste också vara möjligt att träffa nära och kära på boenden eller i deras hem i genomtänkta former. Ingen hindrar oss från att själva vara aktiva. Ett samtal, ett brev, all kontakt till en ensam uppskattas nu som allra mest. Vi kan skriva, läsa gå på promenad, jympa, ensamma eller på kort eller lång distans till andra. Krisen har klargjort en sak mycket tydligt. De flesta av oss vill träffas, umgås, trivas och vara aktiva tillsammans. Därför har vi våra föreningar och vårt förbund. ”Du vet väl om att du är värdefull”. Vi är viktiga för varandra. Nu tar vi hand om oss själva och varandra i lite andra former. Också den här krisen tar slut. Då går vi in i det normala, som är både gammalt och nytt. Allt gott! Ole Norrback förbundsordförande

GOD TID

5/2020

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

Vi blev årets förbund 2019

lla tycker vi om att få tack och beröm. Nu har vi fått ett stort erkännande. Vårt förbund har fått utmärkelsen Årets förbund 2019. Äran tillkommer oss alla, som är medlemmar. Verksamheten i föreningarna bärs ju upp av personmedlemmarna. Föreningarna i sin tur har bildat förbundet, vars viktigaste funktion är att samordna verksamhet, stöda föreningarna och ge service i olika former. Äran tillkommer också vår duktiga personal. Ingen organisation är ett självändamål. Föreningarna och förbundet finns till för personmedlemmarna. Det känns förstås en aning speciellt att få utmärkelsen just nu, när det mesta av verksamheten ligger nere, men så är det ju i alla andra organisationer också, och bedömningen gäller fjolåret. I många avseenden är vårt förbund annorlunda. När andra organisationers medlemsantal minskar, får vi cirka 1000 nya medlemmar varje år. Nettoökningen är förstås mindre, eftersom vi årligen har en ganska stor avgång. Sviktande hälsa och stigande ålder är de vanligaste orsakerna. Några av oss flyttar också in i evigheten varje år. De som stryker sig för att de inte gillar oss måste vara få, eftersom de inte hörs. Under minst tio år har nettoökningen av antalet medlemmar varit några hundra varje

år. Ökningen är cirka 25 procent under samma tid, och nu är vi över 20 000. Det är väl ett bevis på att verksamheten uppskattas. Knappast vill någon bli medlem i en organisation man inte tror på eller ogillar. Nästan all verksamhet i föreningarna är uppbyggd kring samvaro. Vi reser, sjunger, lär oss om it och datorer, träffas på vecko- och månadsmöten, deltar i frågesport, spelar boule, golf eller kort, och gör mycket mer, och allt tillsammans. Vi är en mycket viktig del av det täta finlandssvenska sociala nätverket, som sägs vara orsaken till bättre hälsa och livskvalitet, och till ett längre liv.

”Tillsammans skall vi vara stolta över utmärkelsen, men låt den också sporra att hela tiden utveckla verksamheten till fromma för oss alla.”

lera organisationer kan ibland syssla med samma sak för samma målgrupp. Då används inte knappa resurser på ett klokt sätt. Alla förbund är beroende av stöd från samhället. Kanske coronakrisen kan tvinga fram ett bättre samarbete, när ännu knappare resurser skall fördelas. Ingenting sägs ju vara så ont att det inte också för något gott med sig. Ingenting sägs heller vara så bra att det inte kan göras bättre. Tillsammans skall vi vara stolta över utmärkelsen, men låt den också sporra att hela tiden utveckla verksamheten till fromma för oss alla.

örbundets viktigaste uppgift är att betjäna personmedlemmarna och föreningarna. Förbundets verksamhet växer hela tiden och nästan varje år finns någon ny aktivitet på programmet. Nya tider föder nya tankar och ny verksamhet. Dans- och allsångskvällar över nätet är produkter av coronatiden, vilket kanske bidragit till att intresset bland medlemmarna att lära sig om datorer och att surfa på nätet har sett ett uppsving. Intressebevakning och påverkan har fått en allt viktigare roll genom åren. Naturligtvis är vi inte ensamma. Det finns många andra organisationer, som gör ett gott

arbete på sina egna områden, men också för oss gamla. Med mera och bättre samarbete kunde vi få mera och bättre resultat, som skulle gynna oss alla. Revirtänkandet i Svenskfinland är onödigt väl utvecklat. Vi ser det i inställningen till andra regioner, till andra kommuner och till andra föreningar och förbund. Det borde väl inte spela någon roll vem som gör ett gott arbete. Det är långt viktigare att någon gör det. Ingen organisation är ett självändamål. Alla finns de till för att verka för de mål och syften, som medlemmarna tycker är viktiga.

Ole Norrback Ole Norrback

CHEFREDAKTÖREN

Vi blir varandras poliser ◗ Sommaren är här. Efter en bister och kall coronavår är solen och värmen mer än välkomna. Coronaepidemin är inte besegrad, men en del av de hårdaste restriktionerna plockas undan för undan bort. Det inger hopp. Samtidigt har restriktionerna satt ärr i oss som kanske inte försvinner av lite solsken. Journalisten Saska Saarikoski skrev i Helsingin Sanomat att vi i spåret av coronakrisen alla förvandlats till varandras poliser. Han har en poäng i det. Ingenstans blir det så tydligt som i inställ-

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 040 578 0248 berit.dahlin@spfpension.fi

ningen till Sverigefinländarna och Sveriges hantering av coronakrisen. Det finns 120 000 finländare bosatta i Sverige, många av dem med starka band till Finland. Nästan alla medlemmar i Svenska pensionärsförbundet har någon i sin släkt eller bekantskapskrets som har emigrerat till Sverige.

”Bakom angiveriet döljer sig rädslor.”

Sekreterare för samhällspolitisk påverkan: Kristina Heikel tfn 040 635 7685 kristina.heikel@spfpension.fi IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi IT-stödperson Andreas Höglund tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg

tfn 040 5952992 inger.holmberg@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77

Vanligtvis brukar de hälsas varmt välkomna. I år är det inte lika självklart. Turun Sanomat berättade i slutet av maj om finländare som kontaktade myndigheterna för att rapportera att de sett svenskregistrerade bilar på skärgårdsfärjorna. Bakom angiveriet döljer sig rädslor – rädslan för att Sverigefinländarna, som är på tillfälligt besök, ska föra coronasmittan med sig till Finland. Åtminstone jag blir illa till mods av den sortens angiveri. Den riktar sig mot finska medborgare bosatta i Sverige. Ur rädsla kommer sällan någonting gott. I värsta fall sönd-

Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Kansliet i Vasa Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

Förbundstidningen GOD TID Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 040 574 8829 ole.norrback@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas

Chefredaktör: Markus West tfn 040 5748 751

rar den gamla vänskapsband, föder hat och ännu mera rädsla. Faktum är att coronaepidemin och de begränsningar som inledningsvis var nödvändiga för att bekämpa den i förlängningen också kan fungera som ett drivhus för både oönskade tankar och handlingar. Om vi börjar ange varandra och dela ut moraliska fördömanden är vi inne på en farlig väg. Då har vi verkligen förvandlats till varandras poliser.

markus.west@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 50 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/

Markus West

spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2019 Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Bertel Widjeskog, Nina Weckström, Lena Selén och Kjell Hägglund.

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 5 5.6.2020 ● Årgång 48

Vi pensionärer har det bäst för vi kan hålla avstånd. Oavsett om vi är ensamma eller omgivna av vänner – på lagom distans förstås – ska vi njuta av det som nu är bra, menar Mardy Lindqvist, 74. Leif Weckström

En farlig men fascinerande resa

Vi är på en resa som ingen vet hur den slutar men etapperna på färden är fascinerande. Så säger Mardy Lindqvist, 74, pensionerad journalist med medicin som specialitet, med anledning av coronakrisen. Håll fokus på vad du har istället för på det som du saknar, är hennes råd.

sidan

ledaren

skog

corona

”Tillsammans skall vi vara stolta över utmärkelsen, men låt den också sporra att hela tiden utveckla verksamheten till fromma Sidan 2 för oss alla ”

Björkens hälsodroppar

Allt färre bankkontor

◗ Cay och Maj-Len Granholm drack björksav som barn. Nu när de är pensionärer tappar de sina björkar på hälsosam sav, en välkommen extrainkomst. SIDAN 17

◗ Hade coronakrisen drabbat oss för tjugo år sedan hade vi alla varit illa ute, säger vetenskapsredaktören Marcus Rosenlund vid Svenska YLE. SIDAN 11

GOD TID

Det är viktigt att äldre personer inte smittas av coronaviruset I Finland har vi jämförelsevis mycket få dödsfall beroende på covid 19 infektion. Det här har varit möjligt genom att regeringen handlat tydligt och i rätt tid. Nu när vi fått nya rekommendationer i mera liberal riktning får vi inte slöa till så att vi förstör de goda resultat vi hittills nått.

Finländarna är ett laglydigt folk, så lydiga att många övertolkat bestämmelserna och inte gått ut alls. Då lider fysiken och den mentala hälsan, som leder till nedsatt motståndskraft. Vi har aldrig kommenderats till isolering hemma, endast informerats om vad som är viktigt för att undvika smitta, fysiskt avstånd och god handhygien. Regeringen kunde ha varit skickligare i sitt ordval vid informationen så att isoleringsbeteendet inte uppkommit. Men, som ni ser i ministeriets pressmeddelande nertill är rekommendationerna till för att spara liv för de mest sköra, 70+ och personer med riskdiagnoser. I åldersspannet 70 – 79 år är risken ungefär 150-faldig och vid 80+ är risken 300 gånger större än för befolkningen i snitt. Det här är äkta omtanke från myndighetshåll, inte åldersdiskriminering. Ändå är det så att en överviktig soffpotatis har större risk att bli svårt sjuk än en frisk 70-åring med god fysisk kondition. Sunt förnuft behövs alltså vid tolkningen av rekommendationerna. I det följande citerar jag ordagrant ministeriets pressmeddelande, som jag tycker är tydligt och bra. Ministeriets anvisningar ”De uppdaterade anvisningarna fokuserar särskilt på hur man tryggt kan hålla kontakt med sina närstående och hur äldre personer kan upprätthålla sitt välmående och sin funktionsförmåga medan undantagsförhållanden råder. Äldre personer, i synnerhet personer över 70 år, bör undvika att utsättas för coronaviruset eftersom de löper större risk än andra att insjukna allvarligt i coronavirussjukdomen. Detta beror på att kroppens motståndskraft försvagas med åldern. Den äldre befolkningen har också fler underliggande sjukdomar som ökar risken för allvarlig coronavirussjukdom. Enligt det omfattande material som Europeiska centret för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) har sammanställt är åldern en betydande riskfaktor. Sta-

5/2020

Kallelse till vårmötet 3.9.2020 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte torsdagen den 3 september 2020 kl 12.00, på Yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors med beaktande av de restriktioner som då råder.

Egen aktivitet och att hålla igång sin fysiska, psykiska och sociala förmåga på ett mångsidigt sätt är viktigt för att upprätthålla sitt välmående och sin funktionsförmåga.

tistik från Institutet för hälsa och välfärd visar också att majoriteten av de som avlidit av coronavirussjukdomen i Finland har varit över 70 år. Vad kan jag som äldre person själv göra för att undvika smitta? Även för äldre personer gäller de allmänna anvisningarna för att minska smittorisken. Det gäller att undvika närkontakt och hålla avstånd till andra människor samt att vara mån om god handhygien. När du går till matbutiken, apoteket eller hälsostationen ska du vara noga med handhygienen och hålla minst 1–2 meters avstånd till andra människor. Undvik att sköta dina ärenden under rusningstid. Du kan be om hjälp av dina anhöriga, eller också kan du vända dig till dina grannar eller till kommunen, församlingen eller en förening. Om du har symtom på luftvägsinfektion ska du undvika närkontakt med andra och kontakta en läkare. Om du insjuknar ska du besöka en läkare eller sjukskötare. Sociala relationer viktiga Det är viktigt att hålla kontakt med sina anhöriga och vänner också under undantagsförhållandena, till exempel per telefon eller över internet. Om man träffas, ska man hålla minst två meters avstånd till varandra. Grannar och närstående är ett viktigt stöd när det gäller att få vardagen att löpa smidigt under undantagsförhållandena. Besök inte personer som är över 70 år eller andra som hör till en riskgrupp om du har minsta symtom som tyder på luftvägsinfektion. Om det är nödvändigt att gå hem till någon som hör till en riskgrupp, ska det ske på ett säkert sätt. Undvik att skaka hand, kramas eller på annat sätt röra varandra mer än nödvändigt. Som besökare ska du skydda munnen och näsan. Viktigt med välmående Egen aktivitet och att hålla igång sin fysiska, psykiska och sociala förmåga på ett mångsidigt sätt är viktigt för att upprätthålla sitt välmå-

ende och sin funktionsförmåga. Alla slags sysslor kan bidra till att upprätthålla välmåendet, till exempel hushållsarbete, bakning, handarbete, läsning eller trädgårdsarbete. Det är bra att röra på sig varje dag, antingen ute eller inne, till exempel genom att gympa hemma. Kom ihåg att hålla minst två meters avstånd till andra människor när du rör dig ute. Regelbunden och mångsidig kost och tillräckligt med vätska är alltid viktigt. Var speciellt mån om din hälsa. Avboka inte läkarbesök utan en god orsak. Sök också vård om du har en kronisk sjukdom som kräver regelbundna kontrollbesök.” Ansiktsskydd Skall vi använda ansiktsskydd? Goda sådana, som används enligt bruksanvisningen, ger ett litet skydd i regioner med relativt stor smitta. I t.ex. Österbotten, där vi för tillfället inte har någon ny smitta, ser jag inget tilläggsvärde i ansiktsskydd om man annars iakttar avstånd och god handhygien. Men, följ med vad myndigheterna säger. Vi kan få nya rekommendationer. Vi vet att smittorisken är många gånger större inomhus. Då skall vi komma ihåg att partytält, bil och buss är inomhusmiljöer där 70+ inte skall vistas med andra människor annat än i undantagsfall. 50 personer får mötas från och med den 1 juni. Kom då ihåg att hålla skyddsavstånd. Tillställningar på upp till 500 personer är möjliga efter ansökan till regionförvaltningsverket. Då måste man noggrant redogöra för hur man tryggar skyddsavstånden. Är Boule möjligt? Jo, i små grupper med skyddsavstånd och så att endast en person mäter avståndet till ”lillen”. Ingen palaver nära varann vid knepiga situationer! Med vänlig sommarhälsning! Pehr Löv ordförande i kommittén för intressebevakning och påverkan

På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna: Vårmötet ska 1. Välja ordförande och sekreterare för mötet 2. Konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3. Utse två protokolljusterare 4. Välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas sammanlagda röstetal 5. Behandla styrelsens berättelser och bokslutet för föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande 6. Fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelse och övrig redovisningsskyldiga 7. Behandla övriga ärenden. Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari. Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och • medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar fastställs per den 31 december 2019 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 3 april 2020. Ingen mötesavgift uppbärs för deltagarna på distans. Deltagare på plats betalar själva för eventuell mat/kaffe. Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast den 3.8. 2020 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 040 5780415 eller per e-post kansliet@spfpension.fi Styrelsen

Medlemsrekryteringstävling 2020 Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer. Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet, ytterligare en poäng. Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Individuell rekryteringstävling 2020 Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2020. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem. Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2020. Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/ konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/konsertbiljetter för 60 euro.

GOD TID

5/2020

Frågekampen ◗ God Tids chefredaktör Markus West, 56, anställdes på Svenska pensionärsförbundet 2015. Han har huvudansvaret för produktionen av förbundets medlemstidning God Tid som har mer än 20 000 läsare. Till hans arbetsuppgifter hör även uppdateringen av förbundets webbplats och Facebooksidor. Markus West hade 15 rätt av 20 möjliga i Jesper von Hertzens frågekamp. De rätta svaren hittar du på sidan 27. Mina poäng

Frågor 1. Vilken harmlös aktivitet var förbjuden i Finland under krigsåren 1939-1944, samt i viss mån ända fram till 1948? Svenska pensionärsförbundets verksamhetsledare Berit Dahlin (t.v.) tar emot vandringspriset ”Årets förbund” av Förbundsarenans ordförande Bernt Nordman och verksamhetsledare Mari Pennanen. Julia Hemgård

Svenska pensionärsförbundet utsågs till Årets förbund Svenska pensionärsförbundet har utsetts till Årets förbund 2020. Förbundet har under 2019 genom långsiktigt arbete och en framgångsrik medlemskampanj rekryterat ett stort antal nya medlemmar. Genom sin verksamhet arbetar Svenska pensionärsförbundet för social gemenskap som svar på utmaningen med ensamhet i samhället. Utvecklingsarbetet kring digitala stödtjänster för äldre och PangSÅNGFesten 2019 är goda exempel på hur Svenska pensionärsförbundet på ett mångsidigt sätt stöder sina medlemmar att vara delaktiga och känna gemenskap i samhället.

– Det är glädjande att vi får erkänsla för vår verksamhet på detta sätt. Svenska pensionärsförbundet är en expansiv organisation och vi jobbar brett med våra tre uppgifter: intressebevakning och aktiv påverkan i frågor om allt som berör oss pensionärer, trivsel och att vi ska trivas med varandra och med livet i allmänhet samt delaktighet, att ta vara på och dela med oss av den kunskap och livserfarenhet som vi äldre bär med oss, säger Ole Norrback, ordförande för Svenska pensionärsförbundet. – Just nu är det utmanande då en del av vår verksamhet gått i stå. Vår verksamhet bygger på sociala kontakter och dessa är inte möjliga nu i och med coronaviruset. Vi kompenserar med verksamhet över nätet, men det oroar mig att vi med digital verksamhet inte når alla och

kanske inte dem som behöver oss allra mest, säger Ole Norrback. – Civilsamhället har en stor uppgift i att bidra till att samhället utvecklas och att alla mår bra. De finlandssvenska förbunden och centralorganisationerna gör en enorm insats och når många. Pensionärsförbundets medlemsantal ökade kännbart ifjol. Det visar att förbundet lever i tiden och att pensionärsföreningarnas verksamhet motsvarar målgruppens behov, säger Förbundsarenans ordförande Bernt Nordman, som arbetar som verksamhetsledare på Natur och Miljö. Vandringspriset Årets förbund delas ut till en av Förbundsarenans medlemsorganisationer för att lyfta den värdefulla verksamhet som bedrivs inom tredje sektorn.

2. Vilken känd ögrupp har fått sitt namn efter hundar? 3. Vad hände i Sverige på Dagen H?

4. Vilken av USA:s delstater har fått sitt namn efter en fransk kung? 5. Vilket efternamn hade Greta Garbo ursprungligen? 6. I vilken stad löste Derrick brott åren 19741998? 7. Vilken fransk filosof som levde 1596-1650 förknippas med uttrycket Cogito ergo sum? 8. Är Mellersta Finlands landskapsfågel och är förevigad på en känd målning från 1886. Vilken fågelart efterfrågas? 9. Vems häst heter Jolly Jumper?

10. Vad står bokstäverna VSOP för på en cognacflaska? 11. I vilken stad utkommer dagstidningen Satakunnan Kansa? 12. Vem är Finlands senaste olympiska mästare i sommar-OS? 13. Från vilket land kommer kameramärket Leica?

Homo diginensis ◗ Regeringen har en specialutsändning kl. 13.30, och Sofia Regina knäpper på den nya fina digiteven. Statsministern öppnar informationstillställningen med att berätta att Danmark har infört obligatorisk e-post åt alla. Ingen behöver vänta på pappersinformation mera. Men Finland går ett steg längre med digilagstiftningen. Med början från år 2022 hör alla finländare till människotypen Homo diginensis, inte mera Homo sapiens. Detta har enorma fördelar. Homo diginensis kan allt om digivärlden, förstår all digi-information, klarar att kommunicera med skatteverket, pensionsbolaget och andra digimänniskor. Tredimensionella Skypesamtal har lite Skype-doft också, så att karde-

mummabullarna doftar digitalt hos de andra avundsjuka. Men det är inte allt. Digilagen betyder också väldiga inbesparingar. SOTE-reformen ändras till SOTE-avslutning. Digilagen förbjuder Homo diginensis att bli sjuk. Alla sjukhus kan stängas och omändras till restauranghus. Operationssalarna blir discosalar med helväggsbildskärmar och ljudvolymer som får visp-

14. Vilka poängsätts enligt Apgarskalan?

grädden på irish coffee att sjunka ihop. Digilagen förbjuder också Homo diginensis att bli gammal. Alla vårdhem ändras till motell, hotell eller vad man nu hittar på. Utom ett: Kiuruvesivårdhemmet ändras till BB så att nya Homo diginensis kommer till världen på helt gammaldags sätt. Men sedan knackade det på dörren och Sofia Regina vaknade i vårdhemmets rum. Det var Ingalill som kom med tidig frukost för vårdhemmets vårutfärd skulle starta tidigt. Det var Ingalill som föregående dag hade kommit med skräckartikeln om Danmarks obligatoriska e-post. På papper.

15. The King’s Speech vann en Oscar för bästa film år 2010. Filmen handlar om ett problem som kung George VI dras med. Vilket? 16. Vilken är den fjärde bokstaven i det grekiska alfabetet? 17. Vilken av alla metaller har den högsta smältpunkten och används därför ofta i glödlampor? 18. I vilken gren spelas matchen Itä-Länsi-ottelu (Öst-Väst-matchen) årligen (men inte i år)? 19. Vilken symbol finns på Israels flagga?

20. Vilken stad i Finland är den sista enligt alfabetet, både på svenska och på finska?

Antal poäng:

Dina poäng

GOD TID

5/2020

”Håll fokus på vad du har, inte på vad du saknar” Vi är på en resa som ingen vet hur den slutar men etapperna på färden är fascinerande. Så säger Mardy Lindqvist, 74, pensionerad journalist med medicin som specialitet. Hon döljer inte sitt lidelsefulla intresse för coronaviruset.

ardy Lindqvist skattar sig lycklig av många olika skäl. – Jag har min lilla bostad i Tölö i Helsingfors och mitt lilla sommartorp i Ingå. Jag har två härliga söner, ett stort nätverk av goda vänner och jag hann jobba med datorer och internet och klarar galant både zoom-träffar och beställning av mat från butiken och mediciner från apoteket. Vi pratas vid i telefon som pensionärer helst ska göra i dessa dagar. Mardy Lindqvist är av och an hemma i Tölö för att köra flera omgångar smutsbyk i tvättmaskinen, handla och sköta lite ärenden innan hon igen sätter sig bakom ratten i sin ”sommarbil” för att köra till torpet i Ingå. Några dagar senare ses vi i trädgården i Ingå. Majvädret är isande men vi håller oss utomhus och på avstånd. Torpet i Ingå består egentligen av tre små hus, ett lider och så två som är utrustade för boende. Det ena är gästhus, det andra bor hon i. Tomten är sluttande och smeker en brant bergknall som ger lä när vinden ligger på och svalka i värsta sommarhettan. På andra sidan om grusvägen, som slingrar sig förbi bakom häcken, skymtar ett öppet åkerlandskap. Den sluttande tomten är som gjord för en prunkande trädgård, dräneringen fungerar av sig själv och växtligheten frodas. Vi är gamla kollegor från Hufvudstadsbladet där Mardy Lindqvist var journalist och reporter i 35 år. Hon gick i pension 2006 och de sista femton åren arbetade hon som journalist med fokus på hälsa och medicin. För några år sedan skrev Lindqvist biografin över professor Krister Höckerstedt, en av våra mest erkända kirurger med levertransplantationer som specialitet. – I och med att jag arbetade så länge med medicinska frågor och intervjuade väldigt många experter på olika områden inom läkekonsten har jag läst med behållning och intresse allt om coronaviruset. Det är spännande och skrämmande. Att det skulle komma ett virus som sprider sig snabbt och oförutsägbart var inte oväntat. Det är därför inte heller oväntat att man ännu inte har lyckats tygla viruset eller framställt medicin eller vaccin mot det, säger hon och ger rådet att inte låta sig bli nedslagen av nyhetsrapportering som utgår från dåligt underbyggda fakta. – För det vimlar av luddiga otydliga texter som blåser upp viruset i ohanterliga dimensioner. Får man obehag av att läsa om viru-

profil Mardy Lindqvist i ett nötskal: ʶ Född och uppvuxen i Hangö. ʶ Anställd som allmän reporter på HBL 1971. Från 1991 reporter med inrikting på hälsa och medicin fram till pensioneringen 2006. ʶ Vintertid i Tölö njuter hon av konserter med klassisk musik, böcker, skidturer, pilates och promenader. ʶ På sommaren gäller trädgården på torpet i Ingå och i mån av möjlighet vandringar i fjällen eller utomlands tillsammans med goda vänner. Torparliv och Tölöliv. Mardy Lindqvist skattar sig lycklig för hon kan pendla mellan Ingå och Helsingfors och ta för sig av det bästa i båda.

set är det kanske bättre att låta bli. Faktum är att man vet väldigt lite om viruset, dess spridning och beteende. Därför vill åtminstone inte jag spekulera i vem som har rätt i sin hantering av viruset, Sverige eller Finland. Ur min synvinkel är även detta oerhört fascinerande. Men sista ordet är inte sagt, tiden får utvisa hur det gick. Lindqvist poängterar att människan tenderar att ha orealistiska förväntningar på både läkekonstens förmåga att bota och kroppens förmåga att tackla problem. – Ungefär som om kroppen är en maskin som man kan reparera eller klocka där man bara byter ut ett litet kugghjul. Bästföredatum gick redan Själv har hon som sjuttioplussare varit noga med att följa rekommendationerna. – I den här åldern kan jag lugnt säga att ”bästföredatum” är passerat, hur ogärna jag än medger det. Motståndskraften försvagas mycket från 60 år, och i själva verket redan tidigare. 70 år är inte taget ur luften. Och man ska ta ansvar för att inte belasta sjukvården i onödan. Som 74-åring har jag följt anvisningar och rekommendationer till punkt och pricka. Lindqvist säger att viruset inte skrämmer henne. – Redan för över tjugo år sedan upplevde jag både skilsmässa och bröstcancer som totalt rubbade min tro att jag visste hur livet skulle gestalta sig efter femtio fyllda. Och så ändrade allt. Jag är mentalt förberedd på att mycket kan ändra utan att man kan påverka. Det betyder naturligtvis inte att jag inte skul-

”Nu har vi tid att stanna upp, njuta av naturen och lystra till vår egen inre rytm. I dag eller i morgon kan vi kanske inte resa utomlands men vi kan uppleva vårt eget land.”

le ha full respekt för viruset. Tvärtom, säger hon och fortsätter: – Jag håller avstånd och framför allt håller jag mig för mig själv. Jag beställer maten från butiker, tar ibland hämtmat från krogen, köper på nätet från apoteket och har goda, aningen yngre, vänner som kan lämna öl eller vin utanför min ytterdörr. Jag har varit väldigt nöjd med beställningsservicen från till exempel K-butiken vid Tölötorg. Jag hade kruxat för balsamico och någon ringde för att fråga om jag vill ha mörk eller ljus. Det kallar jag för finess. Lanthandeln i Ingå packar i påsar exakt enligt mina önskemål och så plockar jag upp på lastbryggan. Jag har rört mig ute på stan med rejält med avstånd. Fast under somliga dagar i Helsingfors har man knappt behövt tänka på avstånd, så glest som det varit med folk. Jag hade hoppas få köpa sättpotatis på Tölötorg men det var öde. Träffar men på distans Mardy Lindqvist umgås flitigt med sina vänner men på distans. – Med några har jag träffats regelbundet för en fredagsdrink på Zoom, andra för kaffe och bulle på samma kanal och så umgås jag digitalt med en skara varje torsdagskväll. Jag pratar nu nästan oftare med mina söner över dator eller i telefon än under normala tider och så kan man ju träffa familj, släkt eller vänner utomhus i trädgården, i parken eller i skogen. Det är viktigt att bygga upp rutiner för den nya vardagen och se till att bristen på motion inte leder till sämre kondition. Jag har brukat gå på gympa, nu gör jag regelbundet ett motionsprogram minst tre gånger i veckan, jobbar ivrigt i trädgården och tar ofta en kvällspromenad. Hon framhåller att vi pensionärer ska se fördelen med vår status. – Vi har det i själva verket bäst. Vi behö-

ver inte gå på jobb men har en pension som kommer regelbundet och vårt land är inte i krig. Vi får sitta i ett tryggt hem och det är ju inte förbjudet att gå ut bara man beter sig förnuftigt. I det här läget ägnar hon sina föräldrar varma tankar. Mardy Lindqvist är född och uppvuxen i Hangö och hennes föräldrar måste lämna hemmet med anledning av evakueringen 1940-41. – Det var tufft att avstå allt inför en väldigt osäker framtid. De fick återvända men jag kan ana skräcken och oron. Som den optimist Lindqvist är menar hon att det inte finns något som inte för något gott med sig. – Nu har vi tid att stanna upp, njuta av naturen och lystra till vår egen inre rytm. I dag eller i morgon kan vi kanske inte resa utomlands men vi kan uppleva vårt eget land. Och det finns inget som förbjuder drömmar om och planer kring kommande resor till fjärran länder. Men i synnerhet ska man försöka hålla fokus på vad man har och inte på vad man saknar. Ta helt enkelt tillvara stunden. Nina Weckström, text Leif Weckström, foto

tips Mardys tips till coronavardagen ʶ Var snäll med dig själv och njut av det som nu är bra. ʶ Lev så normalt som möjligt, håll rutiner, rör på dig och ta dagen som den kommer. ʶ Förstå att coronaviruset är en riktig fara och inget att leka med.

5/2020

GOD TID

Trädgårdsarbete är fysiskt tungt, bra träning och en syssla som bereder innerlig glädje, säger Mardy Lindqvist. Hon framhåller vikten av att ta vara på stunden och glädjas åt vardagen.

GOD TID

5/2020

It-biten: Under våren har många pensionärer tagit ny modiga digitala kliv – välkommen med!

Be om hjälp när du kör fast Var förberedd på att du kör fast med något problem du inte förstår och som inte finns beskrivet i kompendierna eller andra guider. På många håll erbjuds därför hjälp på distans, förutom pensionärsföreningens it-handledare kan den hjälpen fås av bibliotek, medborgar-/arbetarinstitut, kommunen, barn, barnbarn eller grannar.

Under våren har det gjorts ett (ibland ofrivilligt) digisprång i Finland, också många av er har gjort ett språng (längre) in i det digitala. Vi har inom SPF:s it-verksamhet i flera år arbetat för att uppmuntra er att bli digitala, men också vi har nu i vår gjort ett digisprång genom att ordna verksamheten digitalt och producera digitalt material.

Adressen till vår webbplats där du hittar det materialet är spfpension.fi. Där hittar du allt från motionstips och länkar till dansmusik som sänts över nätet, men om du går vidare till it-sidorna i menyn hittar du it-verksamhetens material med hjälp både för dig som redan använt dator och för dig som nu vågar dig på ett språng. Utrustningstips för att ta språnget Man kan vara digital med dator, smarttelefon eller platta. När jag skriver dator eller att vara digital menar jag att man använder någon av dessa datortyper och är kopplad till internet. Om du inte har tidigare erfarenhet av en dator med tangentbord och mus rekommenderar jag till exempel en Android-pekplatta. För att ge ett konkret exempel anser vi Samsung Galaxy A 10.1 ha ett bra pris-kvalitetförhållande, men det finns också många andra. Ställ in apparaten före du börjar För att komma igång med en platta (det gäller också dator och smarttelefon) rekommenderar jag att du antingen ber butiken eller någon du känner ställa in den så att den är färdig att användas. Vi har instruktioner på vår webb-

Svenska pensionärsförbundets it-kommitté håller möte via Zoom. Möten per distans har blivit någonting vardagligt för pensionärsrörelsens förtroendevalda. Robert Riska

”Många pensionärsföreningar ordnar träffar och möten på distans. Förbundet erbjuder Zoom-programmet till föreningarna, men det finns också många andra program som används både av föreningar och privatpersoner.” plats för att göra Android-plattor ”seniorvänligare”, det kan du tipsa den som ställer in apparaten om. Du kan också be dem lägga in de vanligaste apparna som Yle Arenan och till

exempel Zoom eller Skype som du kan delta i distansträffar med. Material och guider för att komma igång På vår webbplats finns kompendier för att hjälpa dig komma igång med användningen av Android-plattor och telefoner (tyvärr kommer våra kompendier för iPad och iPhone först i höst). De här ABC-kompendierna kan du be någon skriva ut åt dig eller be din pensionärsförening beställa en uppsättning tryckta exemplar av oss på förbundet för utdelning. Om och när du kommit så långt att du själv surfar på webben kan du på vår webbplats hitta mer instruktioner.

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Lindqvist

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.ﬁ www.hautaustoimistolindqvist.ﬁ

www.fennooptiikka.fi

☎ 09-298 1927

Bouppteckningar, arvskiften och övriga arvsoch familjerättsliga ärenden. Centraltornet i Hagalund, Esbo Tidsbeställning 050 462 0544 www.klingenberg.fi Välkommen!

jubile umså r!

STOR EFTERFRÅGAN

Tryggare kan ingen vara Vill du stöda finlandssvenskt kyrkligt arbete − ta kontakt. Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Tfn. 050-356 2475 Mannerheimvägen A 9, 00100 Helsingfors Sandvikskajen 13,16 00180 Helsingfors

PÅ HYRESLÄGENHETER

1000-tals nöjda kunder kan inte ha fel! Vi står till Er tjänst under hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Aff [A] Smedsgatan 13, 00150 Helsingfors tel. (09) 17 17 44, fax. (09) 17 00 45 locus@locus.fi, www.locus.fi

Bli it-handledare och hjälp andra att ta språnget! Om du redan är datoranvändare uppmuntrar jag dig att hjälpa andra som behöver hjälp att ta digisprånget, det kan vara din granne eller bekant men om du vill hjälpa mer kanske du vill ställa upp som it-handledare i pensionärsföreningen? För att utbilda handledare har vi i vår ordnat webbseminarier som finns att se på vår webbplats. I kalendern på webbplatsen kommer it-webbseminarium vi ordnar i höst samt ”fysiska” it-träffar som vi förhoppningsvis kan ordna snart igen. Delta i distansverksamhet Många pensionärsföreningar ordnar träffar och möten på distans. Förbundet erbjuder Zoom-programmet till föreningarna, men det finns också många andra program som används både av föreningar och privatpersoner. Tveka inte att delta i distansverksamheten, det är ovant i början men man vänjer sig!

Robert Riska it-koordinator

GOD TID

5/2020

Första mötet på två månader ”Jag vet inte om hon kände igen mig” – Jag vet inte om hon kände igen mig. Jag sökte ögonkontakt och gick därför ner på knä, säger Anders Lerbacka i Jakobstad. Anders Lerbacka, 75, har oftast själv stått bakom kameran. Han är pensionerad fotograf och vet att en bra bild säger mer än tusen ord. I mitten av maj lade han ut ett fotografi på sin Facebooksida som på ett gripande sätt fångar den isolering som många äkta par i vår tvingats genomleva i coronakrisens spår. På bilden ser vi axlarna av hans hustru Helena Granö Lerbacka. Hon har en röd kofta uppdragen över axlarna, höjer högra handen mot glasögonen, men eftersom hon sitter nedsjunken i sin rullstol ser man inte hennes ansikte. Framför henne har Anders, Helenas make sedan 34 år, fallit ner på knä. Anders söker ögonkontakt med sin fru. Det är första gången på två månader som de ses. Tittar man noggrant på bilden så ser man att makarna skiljs åt av ett plexiglas som är uppsatt i dörren. Helena bor sedan fem år tillbaka på Östanlid, ett före detta sanatorium som ligger naturskönt i utkanten av Jakobstad. – Det hela är lite sorgligt, säger han. Den 15 mars besökte han som vanligt Helena. Han gick dit några gånger i veckan. Följande dag trädde undantagsreglerna i kraft och alla anhörigbesök på bäddavdelningar och serviceboenden förbjöds. Regeringen ville med sin åtgärd skydda de patienter som lever på dessa enheter från att smittas av coronaviruset. Också de närmaste anhöriga, så som makar och barn är portförbjudna. Helena Granö Lerbacka drabbades hösten 2015 av en minnessjukdom. Anders skötte henne till en början hemma, men tvangs ge upp. När frun följande vinter vårdades på Malmska sjukhuset fick hon en hjärninfarkt. Hon fördes med ambulans till Vasa centralsjukhus, men det tog för lång tid. Halva hjärnan hann dö. Hon blev förlamad i den vänstra delen av kroppen. I början måste hon sondmatas och kunde inte tala. Så småningom fick hon sväljreflexerna tillbaka, kunde börja äta normalt, och bäst av allt, hon fick talförmågan tillbaka. Efter sjukhusvistelsen flyttade hon in på Folkhälsans enhet i Östanlid.

bestämma, samtidigt som äldreboendena har skyldighet att trygga rätten till liv och hälsa, säger biträdande justitieombudsman Maija Sakslin i en intervju för Svenska YLE. Balkongen är bra Att kunna röra sig utomhus är viktigt med tanke på både den psykiska och den fysiska hälsan. Enligt Social- och hälsovårdsministeriet bör utomhusvistelse i olika former ordnas också under undantagsförhållanden. Även möten med närstående kan ordnas utomhus om det görs på ett tryggt sätt. – Det går inte att ta ut Helena i parken, säger Anders, men eftersom Östanlid är ett gammalt sanatorium har huset stora balkonger på varje våning. De går att använda. Det är roligt att personalen då och då tar ut henne så att hon får lite frisk luft. Jag frågar Anders Lerbacka om han skulle ha flyttat in till sin fru på Östanlid om han erbjudits den möjligheten. Han funderar en stund. – Jag skulle inte ha gjort det även om det varit möjligt. Det är viktigt att de äldre boende hålls skyddade. Det kan bli en katastrof om man får in smittan på en avdelning. Det är nog bäst att vi väntar ut epidemin, säger han.

Jag har ringt då och då för att fråga hur hon mår fast jag vet att hon har det bra. De har en fantastisk personal på Östanlid, säger Anders Lerbacka. Birgitta Berg

Den första tiden gick Anders där varje dag. Han följde med hennes små framsteg och de kunde njuta av varandras sällskap. Med åren har hennes kondition försämrats och i dag är hon en sängpatient. – Värst av allt är att den kontakt vi har haft i 34 år är borta. Det är inte kul, säger Anders. Minnessjukdomen har förändrat henne. Humöret kan variera och hon kan inte längre formulera hela meningar. Anders Lerbacka är ändå tacksam för den lösning som nu erbjuds

”Värst av allt är att den kontakt vi har haft i 34 år är borta. Det är inte kul.”

med korta möten genom en glasskiva som monterats in i dörren, mellan trapphuset och avdelningen. Eftersom det är många som inte sett sina anhöriga på två månader måste man boka sitt besök i förväg. Anders säger att han kommer att gå någon gång i veckan. Anders och Helhena är långt ifrån ensamma om att ha varit ofrivilligt åtskilda i två månader. I regel är det fortfarande förbjudet att besöka enheter för vård och omsorg dygnet runt. Men enligt Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar från den 13 maj ska anhöriga utan symtom kunna besöka klienter vars tillstånd är kritiskt och klienter som får palliativ vård om det sker på ett på ett tryggt sätt. Boendena avgör från fall till fall hur det ordnas.

Eftersom undantagsförhållandena har pågått länge behövs det lösningar som gör det möjligt även för övriga patienter att möta sina närstående på ett tryggt sätt. Glasskivan på Östanlid är ett sätt att tillgodose det senare. Många äldreboenden har ordnat så att det är möjligt att träffa anhöriga, men till exempel endast 15 minuter och högst en anhörig i veckan. Ofta övervakas mötena av en vårdare. Under coronaepidemin har äldreboendena tvingats ta hänsyn till motstridiga intressen. De ska skydda patienterna från smittan samtidigt som de ska beakta individens rätt att bestämma själv – Det är en balansgång mellan att garantera de äldres grundläggande rättigheter att själva få

Spelar biljard Anders Lerbacka är 75 år och hör själv till riskgruppen. Han bor kvar i familjens radhuslägenhet som han delar med några katter. Visst har han märkt av regeringens rekommendationer om att personer över 70 ska leva i karantänliknande förhållanden. När hans fru insjuknade började han medvetet bygga upp nya sociala kontakter. Han gick med i Svenska klubben igen efter en paus på 30 år. Han började också gå på föreningen Jazzoos torsdagsjazz en gång i veckan. Nu är det mesta av de aktiviteterna inhiberade. Till Svenska klubben har han fortsatt att gå även under coronaepidemin. – Klubben har så stora utrymmen och vi är bara några pinnar per gång där. Vi spelar biljard som är min stora passion, säger han. I början följde han rekommendationerna och gick till butiken mellan klockan 7 och 8, men noterade att det vara så mycket folk ute att han numera väljer andra tider då det inte är lika mycket folk. Markus West

GOD TID

5/2020

Drive in-konsert med Tommys Tommys bjuder i samarbete med Svenska pensionärsförbundet och Lillby Uf in till drive in-konsert på den klassiska österbottniska dansplatsen Klacken i Purmo lördagen den 13 juni.

– Vi får ta emot högst 500 personer så vi räknar med att det blir maximalt 250 bilar, säger Patrick Ragnäs, ombudsman för SPF Österbotten. För Tom Käldström, frontfigur i Tommys, är det den första spelningen sedan den 9 mars. Sammanlagt 50 spelningar har avbokats för bandet denna vår och sommar. – De ska bli riktigt roligt. Drive in-spelningen är en ypperlig fortsättning på Guns Rosors karantänsdans och Tomas Fantz morsdagsspelning i Bygdegården, säger Tom Käldström.

Drive in-spelningen på Klacken blev möjlig eftersom regeringen från och med den 1 juni luckrade upp coronabegränsningarna. Nu är det maximalt 500 personer som får samlas på en plats. Spelningen sker på parkeringsplatsen vid Klacken. – Området är stort och spelningen är utomhus. Eftersom publiken sitter i sina bilar så kan man tryggt komma till Klacken. Det är meningen att besökarna i huvudsak ska sitta i sina bilar. Däremot kan man besöka toaletten och serveringen. Lillby UF säljer korv och grillmat enligt de regler som gäller under coronaepidemin. I Lillby går det att ta in ljudet från spelningen direkt via sin bilstereo. Sändningen kommer även att streamas live via SPF Österbottens webbplats och via Svenska pensionärsförbundets Facebooksida. Sändningen går också att se i de

Patrick Ragnäs, Tom Käldström och Johan Lasén bjuder in till drive in-konsert på Klacken.

flesta lokal tv-kanaler i Svenskfinland. Förutom Tommys uppträder även revykomikern Sören Storbäck.

– Han bjuder på lite roligheter mitt i eländet. Det är viktigt att vi får känna lite samhörighet nu, säger Tom Käldström. Spelningen på Klacken är lörda-

gen den 13 juni klockan 19. – Vi tar ingen inträdesavgift men nog en liten parkeringsavgift på 5 euro, säger Patrick Ragnäs. Markus West

KILENS HEMBYGDSGÅRD, i Södra Vallgrund, Korsholm

* Hantverk * Fiskinläggningar * Hembakat * Antikvariat * m.m. Café och inva-wc Öppet: varje dag t.o.m 30.8 veckslut 4-27.9 varje dag 11-18 Tel. 06-352 7830

Besök våra vandringsleder i Korsnäs

I Korsnäs finns 4 st vandringsleder. 1. Kipprotvägen har restaurerats upp för cykling eller vandring. Den startar strax söder om Molpe längs Strandvägen och avslutar en bit söder om Waterloo. 2. Waterloo vandringsled mellan Waterloo spånbana och Lisasgrynnan. 3666 m i en riktning. Vacker vandringsled med olika terrängtyper att vandra genom. 3. Gruvleden vid gruvområdet. Där finns en stig som visar upp det gamla gruvområdet. Skyltar berättar om verksamheten på gruvområdet som var aktivt 1960 – 1973, ca 2 km. Invigdes 2014. 4. Hamträskets vandringsled på Södra Björkö Harrström. Naturskönt område med rikt fågelliv och en bäck där fisken vandrar upp för att leka. Utsiktstorn och grillplats.

Välkommen till Malax! Åminne Folkpark, www.aminnefolkpark.fi 

Allt fram till 31.7 inhiberat. Kolla hemsidan och Facebook gällande höstens evenemang.

Kilvägen 90, 64490 Sideby Museum, restaurang, hostel tfn.040-684 5080 www.kilen.fi info@kilen.fi

Strengbergs tobaksmuseum Skolgatan 25, 68600 Jakobstad

Öppet 23.6.-7.8.2020 ti-fre kl 12-16

Öppet 24.6-2.8 ons-sö kl. 12-17 Sommarens program: Temadagar varje söndag i juli kl. 14-16 Pettson & Findus 31.7, 1.8 och 2.8 Sommarens utställning: Konstutställning av Sanna Ek Vernissage 5.7 kl. 14 Utställningen öppen 5.7-2.8

Runebergs stuga 23.6-2.8. ti-sö kl 12-16 Från 2.6.2020 Malmska gården, Stor gatan 2, ti-sö kl 12-16 Tobaksmagasinet, J akobsgatan 9, ti-sö kl 12-16 Jakobstads museum, Storgatan 2-4, tel 06-7863371

Brinkens museum, Museivägen 5, museum.malax.fi 

Öppet 30.6-8.8 kl. 13-18

Kvarkens båtmuseum Åminnevägen 433, Malax. 

Öppet 30.6-9.8 kl. 13-18

Bergö hembygdsmuseum, www.bergo.hembygd.fi Öppet 26.6-28.8 onsdagar kl 18-20

Korsnäs prästgårdsmuseum 9.6-9.8.2020 ti-sö kl. 13-17 Kyrkobyvägen 32 66200 Korsnäs

www.malax.fi

Naturstigar, vandringsleder, frisbeegolf, www.malax.fi

Mera evenemang hittar du på www.malax.fi/fritid/evenemang eller events.osterbotten.fi eller visitvaasa.fi. Malmgatan 5, 66100 Malax, tfn 06 347 7111

www.vasabrage.fi 044 012 7166

VÄL KOM MEN TIL L

ZA CH AR IA S TO PE LI US KU DD NÄ S

ÖPPET 15.5–31.8

TEL. 06 785 6482

NYKARLEBY.FI/KUDDNAS NYKARLEBY KULTUR & FRITID

ÄR DU INTRESSERAD AV VETERANTRAKTORER? Traktormuseet är öppet hela sommaren. Tel. 040-844 7400/Per-Erik, 040-740 8764/Sven Norrstrandsvägen 1092, Nagu

Kultur för alla på Kimitoön Sagalunds museum & Dalsbruks Bruksmuseum

Hembygdsmuseet i Petalax, www.bykiston.fi/museet I Malax kommun finns 9 naturstigar och vandringsleder. Det finns också tre frisbeegolfbanor med 5-9 korgar samt enstaka korgar på flera ställen. Mera info och kartor hittar du på www.malax.fi/fritid/idrottsanläggningar.

Välkommen till Brages friluftsmuseum!

Måndagar stängt 2.6-30.8

Sommarcafé / Konstutställningar Öppet även enligt överenskommelse

www.prastgardsmuseet.hembygd.fi

050 5181949 Bokningar

Björkboda låsmuseum Öppnar efter midsommar

Mer info på www.sagalund.fi 02 421738

0407219535

GOD TID

5/2020

Härifrån har Marcus Rosenlund tio minuters väg kvar innan han kan fortsätta att jobba med det senaste digitala projektet.

Distansjobbet har blivit det nya normala – Men oproblematiskt är det inte När Marcus Rosenlund tar båten från bryggan vid Ramsjövägens slut i Barösund, Ingå kan man mycket väl föreställa sig hur de digitala molnen puffar i varandra för att övervaka alla de appar han började mata in fakta i via pc:n i Böle, broderade ut i iphonen i väntan på färjan, snart ska fullborda i macbooken på Kolholmen – till de Kvanthopp vi radiolyssnare vällustigt får avlyssna på söndagsmorgonen. Distansjobb är på många vis en glädje och tillgång för dem som i likhet med honom vuxit in i den digitala utvecklingens alla möjligheter – lärt sig hantera dem och till på köpet funnit dem vara till glädje också för en introvert läggning. – För jag är ju definitivt inte social, säger han och låter ett ögonblick närapå donnersk, fast inte lika sur. Det är det påklistrade sociala han inte gillar, det som de flesta andra tycker är normalt och trevligt. – Jag förstår funktionen och alla har väl behov av andra människor, säger han och understryker att lunchmöten med kolleger upplever han som det allra bästa. Däremot inte att gå ut på krogen och dansa.

Som en klent byggd och i skolan svårt mobbad gosse höll han sig på fritiden allra helst hos morföräldrarna, som köpt Kolholmen på 1950-talet. Det fortsatte han med också sedan han vuxit till sig till nära två meter och ledigt parkerade mobbarna i närmaste bokhylla. En lycka för morföräldrarna som därmed kunde räkna på sällskap långt upp i åren. Men också den perfekta inkörsporten till digitala kunskaper för det distansarbete som länge hört till hans vanor. Tur i oturen med corona Att coronakrisen kom nu och inte tidigare upplever han som rena turen i oturen. – Hade den drabbat oss för tju-

”Det blir en chock för hela systemet, en hel generation växer upp med networking, vi kommer att vara väldigt misstänksamma mot varandra.”

go år sedan hade vi alla varit illa ute, säger han och konstaterar att möjligheterna att placera material i molnen gjort arbetet mera flexibelt. När han jobbade med mobbningspjäsen hade han fem-sex-sju appar igång samtidigt, alla via molnet kopplade till varandra. – Ett dynamiskt sätt att jobba! Men oproblematiskt är det inte. Gränsen mellan jobb och fritid suddas ut – också i blåbärsskogen säger det pling i fickan där iphonen ligger.

ska hanteras har uppenbarat följderna. – Hjärnan reagerar, allt blir en enda gröt, i jobbet och i hemmet, säger han med erfarenhet också av de två sönernas skolgång. De föräldrar som vill och kan stöda distansarbetet aktivt har fått en bättre insyn i sina barns skolgång, de föräldrar som varken kan eller orkar halkar efter, tudelningen är redan synlig. – Men distansjobbet har blivit det nya normala, inte går vi tillbaka, säger han och nämner företag som redan sett att produktionen med alla på distansjobb gått uppåt. Varför återvända till det gamla med stora kostnader för företagsutrymmen? I synnerhet om produktionen samtidigt sjunker. Problemet är ju att alla jobb bara inte kan göras på distans. – De rika blir rikare, de fattiga fattigare och tudelning är också här resultatet.

ra en större social revolution, också i sättet att handskas med texter och bilder, förutspår han och nämner att rubrikerna i tidningarna blivit längre, precis som i de digitala medierna där en längre text får fler klick än en superkort. – Det blir en chock för hela systemet, en hel generation växer upp med networking, vi kommer att vara väldigt misstänksamma mot varandra. Då hjälper det kanske att minnas hur han definitivt tacklade mobbarna i skolan, inte enbart i kraft av sin storlek. – Man måste lära sig tänka, snacka omkull sina motståndare, en form av mentalt självförsvar. Det är synd om dem som inte har något sätt att försvara sig. Säger han och kliver ned i båten som ska föra honom till Kolholmen. – Det där med andra kinden till är bara skitprat.

Tudelning en följd Coronakrisen och den mängd av information och kunskap som nu

En social revolution Nu när distansjobbet kommit in på allvar kommer det att medfö-

Text och foto: Lena Selén

GOD TID

5/2020

TEMA Mäns hälsa

ANNONS

VISSTE DU DETTA?

Prostatafunktionen är normal hos dig om… du urinerar 3–7 gånger om dagen

Pris från

din urinstråle är tillräckligt kraftig

19,95€

du inte upplever efterdropp efter urinering

2 månaders doser

du inte behöver urinera (ofta) på natten En normal prostata upprätthåller normal urineringsfrekvens.

Prostatan förändras med åldern

Vad är prostatan? De flesta medelålders män märker av sin prostata först när de börjar uppleva förändringar i urineringen. Prostatan har formen av en kiwifrukt. Den sitter nedanför urinblåsan i nedre delen av bäckenet hos pojkar och män. Vanligen märker man prostatan först under senare delen av livet. Prostatan, som också kallas blåshalskörteln, är en accessorisk könskörtel. Den växer långsamt med åldern. I praktiken har alla män en större prostata när de är 65 år än de hade när de var 25. Det är vanligt, och ofta också ofarligt, att man märker förändringar i urineringen.*

Så här upprätthåller du din prostata Prostabona är en naturprodukt för dig som vill upprätthålla en normal prostatafunktion. Tabletterna innehåller linfröextrakt, vilket kan främja prostatahälsan hos äldre män. Zink upprätthåller en normal testosteronnivå i kroppen, medan selen och vitamin E skyddar cellerna från oxidativ stress. Selen bidrar också till en normal produktion av sädesceller. Zink främjar normal fertilitet.

Beställ nu

www.wellvita.fi eller 09-61500516 (lna/msa) mån–tors 8-16, fre 8-14.30

Linfrö

Leverans direkt till din postlåda Personlig produktvägledning Inspiration ur naturen förenad med avancerad teknologi En skandinavisk produkt

Eturauhanen *Urineringsbesvär kan även vara en följd av sjukdom. Om dina problem är allvarliga eller om de förvärras, rekommenderar vi att du söker läkarhjälp.

Ring: 09 615 00 516

GOD TID

5/2020

Tänk att få vara i Bromarf i april! Det är visserligen ett bra tag sedan Gunvor Kronman via en annons en långfredag fick korn på 1700-talshuset i Bromarf. Men det är först den märkliga våren 2020 hon kan stå här på gården, sträcka ut armarna och säga:

– Det här är första gången jag får vara här i april! Det har förstås också sina sidor – som vd för Hanaholmens kulturcentrum har hon varit tvungen att permittera större delen av personalen. – Utom några av våra utmärkta kockar som kom på det här med gourmet take-away. Det är bra eftersom vårt kök satsar på lokala produkter som nu får åtgång. Den digitala delen av Hanaholmen är också igång, det går bra att den vägen kolla in Carl Larsson-utställningen med t ex Karin Larssons underbara textiler i fokus. – Vi har så duktigt folk på den digitala sidan, säger Gunvor Kronman. Den nya utställningen Generation 2020 i Amos Rex har inte heller gått publiken förbi, över 100 000 har sett den digitalt. Som ordförande för Konstsamfundet som upprätthåller det här landmärket i Helsingfors centrum gläder hon sig – men förnekar inte att den här digitaliseringsvågen, som i coronans medvind sköljer över oss med alla former av utställningar och föreställningar, också väcker frågor. – Om allt innehåll är gratis, vem ska sedan stå för kostnaderna? Distansmöten tunga... När gränserna är stängda och rörelsefriheten också på andra vis är begränsad är det distansmötena som gäller. Gunvor Kronmans cv innehåller förtroendeuppdrag över hela världen, hon kommunicerar regelbundet kors och tvärs i Norden, USA, Indien, Afrika... – Mest blir det möten via Teams, men också med Zoom och Skype,

Gunvor Kronman ser Riko Eklundhs presentationer på facebook som exempel på de kreativa lösningar som coronan tvingat fram – eller inspirerat till.

profil Gunvor Kronman ʶ Gunnvor Kronman har en lång erfarenhet av ledarskap och internationella uppdrag. ʶ I över 20 års tid har hon innehaft centrala positioner nationellt och internationellt inom såväl den privata, offentliga som ideella sektorn. ʶ Sedan 2003 är hon VD för Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland. ʶ Gunvor Kronman arbetar aktivt som styrelseordförande i Kalevala Koru och Konstsamfundet, som viceordförande i Crisis Management Initiative (CMI) och Plan International samt som styrelseledamot i bl.a. RAND. ʶ Hon har också förlänats ett flertal utmärkelser för främjande av förbindelserna mellan Sverige och Finland. ʶ Gunvor Kronman är filosofie magister från Helsingfors universitet och Eisenhower Fellow.

säger hon och konstaterar att tidsskillnaderna går att hantera, alla försöker rätta sig efter dem. I praktiken blir det så att de utländska mötena hålls mellan kl. 14 och 21 på eftermiddagarna, medan möten inom Finland

hålls från kl. 8 på morgnarna. Hon klarar sig med två datorer och en tablett, datorerna främst för att de stora skärmarna bättre kan återge bilder, texter och tabeller. Att distansmötena sparar tid kan hon inte förneka:

– Till ett möte i Stockholm tillkommer resan dit och därifrån, ett distansmöte tar kanske en timme och besluten blir de samma... Men möten på distans tar på både koncentration och ögon. –De blir tyngre än ett fysiskt möte. Och något av arbetsgemenskapen försvinner. ...men variationerna ökar Undantagsförhållandena har verkligen lett till att nya metoder prövats mer fördomsfritt än någonsin, men Gunvor Kronman tror inte att de fysiska mötena försvinner helt. – Variationerna kanske ökar, de anställda är positiva och många arbetsgivare har blivit mera öppna för distansarbete. Men det förutsätter nog att arbetsgivarna är väldigt tydliga med sina förväntningar. Undantagsförhållandena har också väckt en kreativitet som det gäller att ta vara på och allt behöver ingalunda bli dyrt.

Det finns situationer då man måste agera snabbt. Ibland måste man minska på lösöret i rask takt. Vi gör hemvärderingar och avhämtar föremål från både hem och lager med kort varsel. På auktionskammaren betjänar vår inlämning och värdering som normalt utan tidsreservering vardagar kl. 12.00-17.00 och lördagar kl. 10.00–14.00. För din trygghets skull följer vi alla säkerhetsåtgärder. Vi rekommenderar, att ni som tillhör riskgrupperna följer regeringens råd, därför betjänar vi även på nätet.

Värderingsuppdrag kan lämnas in via vår hemsida, både gällande enskilda föremål och större helheter. Vi tar också emot föremål som skickas per post eller frakt från hela Finland. Nu är det rätt tid att sälja, föremålen rör sig och prisnivån är gynnsam. Ta gärna kontakt via vår hemsida www.helander.com eller ring 029 003 1950 vardagar kl. 12.00–17.00.

– Se på de här berättelserna som skådespelaren Riko Eklundh har kört igång på facebook, säger Gunvor Kronman och håller fram mobiltelefonen där Riko presenterar ett föremål per dag kring något av föremålen i hans hem. Det gäller, säger hon, som alltid att hitta nya lösningar: –Inte stanna i utvecklingen, göra det som kan göras, testa nya saker! Cancerkliniken i Jersualem Sedan har den knappa tiden för intervjun mellan distansmötet med Kalevalan Koru och cancerkliniken i Jerusalem gått och intervjuaren studsar upplivad hemåt, drabbad av nya tankar kring marknadsföring och annat. Det är så hon påverkar sin omgivning, Gunvor Kronman. Intervjuare och fotograf på vederbörlig coronadistans: Lena Selén

GOD TID

5/2020

Coronakrisen enar gamla och unga ◗ Halva världens befolkning har i veckor varit hänvisade till sina hem. Heta diskussioner pågår om möjligheterna att avskaffa begränsningarna åtminstone för en del grupper. Samtidigt börjar många experter, medborgare i alla åldrar och av olika bakgrund undra om inte tiden är mogen för att samtidigt hantera klimatkrisen och minska riskerna för framtida pandemier. Båda kriserna är tydligt kopplade till globaliseringen och måste

hanteras tillsammans för att rädda mänskligheten och säkerställa att nuvarande och kommande generationer har en anständig framtid att se fram emot. AGE Platform Europe och European Youth Forum vill involvera alla generationer i den enorma utmaningen att återuppfinna en värld som sätter mänskligheten och vår planet i centrum för våra samhällen. Exempel på generationsöver-

skridande aktiviteter för att rädda vår planet fanns redan före COVID19-krisen. Kom ihåg hur unga demonstranter som krävde brådskande åtgärder fick stöd av ”äldre” medborgare i många länder. Men också mer lokalt samarbetade äldre medborgare och yngre, inklusive mycket små barn, för att städa upp sin miljö och anta mer klimatvänliga livsstilar som att köpa mer lokalt, spara vatten, återvinna och minska avfall, minska rörligheten

till vad som verkligen är nödvändigt och använda så mycket som möjligt ”rena” transportsystem, etc. De unga och de äldre är i stor utsträckning överens om de områden som regeringarna bör prioritera: bekämpa fattigdom och arbetslöshet, säkerställa tillräcklig inkomst och stöd för alla, garantera tillgång till utbildning för alla barn och livslångt lärande möjligheter oavsett ålder, införa rättvis beskattning och säkerställa en

hållbar ekologisk övergång. Äldre människor står sida vid sida med ungdomar som uttrycker sin ömsesidiga oro för planeten och kämpar för en hållbar framtid. För att markera EU:s solidaritetsdag mellan generationerna som firades den 29 april uppmanar vi därför EU och nationella beslutsfattare att ta itu med de långsiktiga konsekvenserna av COVID-19 och klimatförändringen. AGE Platform Europe

Välkommmen till Pedersöre Behöver ditt avloppssystem förnyas?

H & M Traktorentreprenad

IISI ROCK – saneringsreningsverk Installeras i befintlig slambrunn Fråga offert monterad ! 050-3754246

Jordbruksentreprenad

tfn: 050-517 1247

ANNONSERA I GOD TID

Pedersöre Skogsentreprenad 050-308 8041

Taxi OLAV NORRBÄCK, ESSE minibuss 8+1 pers. invataxi tfn: 0500-836 127

Gunnilsvägen 7, 68820 Esse 050-515 1215, www.warnsmetall.fi

Ris-Esset Ab

* Det mesta inom skog och energi * Taxi

Esse, Peter tel. 0400848 815

WILLMAN www.pedersore.fi

DIN EGEN NÄRBUTIK I PURMO Tel 06 727 2087

PURMO

Tfn 06-723 6969 mobil 0500-560 527 www.sjoblominfra.fi

ANDELSBANK 010 258 8810

Allt inom jordbyggnadsbranschen

Handelsboden Öppethållningstider: må-fre 08:30-18:00 lö 08:30-16:00 (sö 10:00-14:00)

Glenn Sundqvist Entreprenad Ab - Fyrkantsbalning, hö , halm , ensilage Hö & halm försäljning Hästhagavägen 11, 68530 Lepplax, tel. 0400 364 122

Handelsboden Öppethållningstider: må-fre 08:30-18:00 lö 08:30-16:00 (sö 10:00-14:00)

Lillbyvägen 162, 68940 LILLBY

Lillbyvägen 162, 68940 LILLBY 06-7271 023 Följ oss på facebook

ESSPART

Leif Rådmans Essevägen 312, 68820 Esse

GSM 050-562 2491 GSM 040-703 9164, fax 766 7004

GOD TID

5/2020

Utterleden bjuder på fina ödemarksvyer Orörd ödemarksnatur, skogssjöar och vackra vyer erbjuds vandrare som väljer Utterleden i Pedersöre. Leden är byggd och underhållen av kommunen. Den mäter drygt 50 kilometer mellan Vilobacka i Överpurmo och kommunens vildmarkscenter vid skidstugan i Lappfors. Planerna på en vandringsled i trakterna mellan Överpurmo och Lappfors diskuterades i kommunens ledning för cirka femton år sedan. När det gavs möjlighet att ansöka om EU-pengar fick Gunhild Berger, som då var kulturchef, i uppdrag att starta en planering. Hon blev projektchef och fick en arbetsgrupp med bland andra vildmarksguiden Mathias Kanckos att samarbeta med. – Det gällde att kontakta de 120 markägarna som berördes av projektet, planera och bygga spångar, berättar Mattias Kanckos. Kommunen ägde inga markområden längs den planerade leden. Drygt två kilometer av leden är spångad. – Ett stort projekt i sig var ju att förnya den så kallade Bockabron över Esse å vid Kiisk, berättar Kanckos. Bockabron hade i tiderna byggts för skolbarn på andra sidan ån som gick i Kiisk skola. Sedan skolan indragits började bron förfalla, men kunde användas för det årligen återkommande Sju sjöar-loppet. – Det var nödvändigt att förnya bron, och den är nu i fullt användbart skick för gång- och cykeltrafik, konstaterar Gunhild Berger. Vid brofästet på Kiisk-sidan finns numera en grillplats med timmerkoja, och denna liksom bron har blivit ett populärt utflyktsmål. Totalt kom Utterleden att kosta 210 000 euro, och kommunen erhöll 167 000 euro i EU-stöd. – Utterleden utsågs efter invigningen av arbetskraftsbyrån i Vasa till årets bästa EU-projekt, berättar Gunhild Berger. Underhållet av leden slukar

Gunhild Berger och kommunens idrottssekreterare Pontus Backlund vid den natursköna Bockabron.

2 000-2 500 euro per år. Spångar behöver repareras och förnyas, bron kräver också underhåll. Dessutom förekommer aktivt skogsbruk längs leden och ris behöver avlägsnas. Längs leden finns åtta vindskydd samt utedass och grillplatser. Märkningen av leden behöver också kompletteras hela tiden. Längs leden finns också sju parkeringsplatser från vilka man kan välja kortare eller längre etapper. Utterleden kombinerar med ett

annat populärt utflyktsmål i Pedersöre, den 16 meter höga Lostenen i Överpurmo. Där har kommunen byggt nya stegar upp till stenens topp. Mathias Kanckos minns att Utterleden de första åren drog cirka 10 000 besökare, men att gästböckerna nu innehåller 2 5003 000 namn per år. – Cirka 500 personer brukar vandra hela leden på 1-3 dagar. Uttertrail är ett motionsprojekt

som IK Falken ordnar, men det inhiberas i år på grund av korona-epidemin. Namnet Utterleden härleds från det faktum att utter förekommer rätt allmänt i våtmarker längs leden. Esse å har också omskrivits på senare tid då man hittat flodpärlmusslor i en del forsar. Utterleden passerar också Purmo ås norra fåra. Skaldernas stig I anslutning till Utterleden finns

Bertel Widjeskog

också Skaldernas stig i Kiisk. Författarna Hjalmar Krokfors och Viola Renvall fungerade båda som lärare på Kiisk skola så länge den var i bruk. Kiisk gamla skola ligger på en naturskön ås mellan sjön Lampi och Esse å. Skolan fungerar numera som byahem för Kiisk. Skolor och olika grupper gör utfärder till området i Kiisk och grillplatsen vid Bockbron. Bron är också omtyckt av metare. Bertel Widjeskog

fakta Lostenen - Svårighetsgrad ʶ Skogsstigen till Lostenen går genom stenig terräng med slingrande rötter. Tack vare spångar och en liten bro klarar man sig torrskodd över de fuktigaste partierna. ʶ Höjdvariationerna längs rutten är små. Det finns bara ett par svårframkomliga passager som kan tryggt passeras bara man går sakta och lugnt. ʶ Tydliga skyltar och markeringar gör det lätt att hitta. ʶ Rutten går delvis i rätt stenig terräng med slingrande rötter. Vandringskängor är ett bra val, men det går också bra med träningsskor. ʶ Stigen är 850 m lång och fram och tillbaks blir vandringen 1,7 km. ʶ Från Lostenen når man både Utterleden och Brödleden. Källa: Visit Österbotten

Den 16 m höga Lostenen är ett av Finlands största flyttblock. Upp på Lostenen kommer man via en trappa. (CC-BY-SA-4.0)

GOD TID

Br. Nygård Ab - Allt inom Jordbyggnads - Muddring med pråmar - Långbomsgrävare - Transporter - Personliftar

5/2020

Klaus 0400 344 665 Glenn 0400 561 082 Seiplaxvägen 132 66800 Oravais

Jordbyggnad

grustransporter.fi Christian Hjorth 0500-860 960

skogsvårdsföreningen

SÖDRA SKOGSREVIRET

J. Björkskog

Tel. 019 241 5800 metsänhoitoyhdistys www.revir.org

ETELÄINEN METSÄREVIIRI

Korsholm

www.logset.fi

Tel. 019 241 5800. www.revir.org

j.bjorkskog@gmail.com 040-5186007 Vörå

SKOGS - & VIRKESTJÄNSTER Slutavverkningar Röjnings- och plantskogsarbeten Gallringar Energivedsavverkningar

Jordbyggnads K. RÖNN Vi utför det mesta inom jordbyggande Begär offert! Tel. 044-332 3370 Kvevlax

Stefan 0400 269 829 Christian 040 587 5070

ANNONSERA I GOD TID

Leveransvirke Bioenergi - flis

ÖVERLÅTA DIN SKOG I ÖSTERBOTTEN? Vi hjälper dig genom hela processen

NOV NO VAFOREST &050-3634696 för mera info & offertförfrågningar!

• • • •

Fastighetsförmedling Skogsvärdering Generations- och arvskiften Allmän rådgivning m.m.

Ab Skogsfastigheter AFM Företagaregatan 13, 65380 Vasa skogsfastigheter@svf.fi 0500 568 804

Ab Skogsfastigheter AFM

Skogsägarna ÖSTERBOTTEN

Skogskultur – för skogens bästa i 110 år

ANNONS

Föreningen för Skogskultur är en ideell förening som i 110 år verkat för skogsbrukets bästa i Österbotten, Åboland, Nyland och Åland. Föreningen för Skogskultur jobbar i dag aktivt vidare för att på alla sätt främja det finlandssvenska skogsbruket. Tyngdpunkten ligger på att sprida information till barn, unga, skogsägare och skogsfackmän. Skogskulturs främsta verksamhet är att ge ut tidningen Skogsbruket samt bevilja reseunderstöd till grundskolor som gör skogsutfärder. Vi beviljar också olika stöd och stipendier för 4H, studerande och skogsfackmän. År 2019 möjliggjorde föreningen bidrag så att nästan 1500 svenskspråkiga elever kun-

de dra till skogs. Prenumerera gärna på tidningen Skogsbruket, speciellt som skogsägare får du många praktiska tips och lär dig mer om vad som är på gång inom skogsnäringen. Samtidigt stöder du föreningens långsiktiga verksamhet. Tidningen kommer ut 8 gånger i året och prenumerationsavgiften på 78 euro/år inklusive moms är avdragbar i skogsbeskattningen. Du hittar mer information om oss och vår verksamhet på: www.skogskultur.fi

Föreningen för Skogskultur r.f.

Prenumerera på Skogsbruket Skogsbruket ges ut av Föreningen för Skogskultur r.f. sedan år 1931. Skogsbruket är en specialtidskrift för dagens skogsbrukare och -ägare. Den skriver om privatskogsbruket ur de flesta synvinklar. Den rapporterar också om naturvård, forskning och utvecklingen inom skogsindustrin. Skogsbruket är landets enda svenskspråkiga facktidning för privatskogsbruket. Skogsbruket är en trevlig gåva åt en skogsägare i din närhet. Prenumerera: tfn 046-5365400 eller www.skogsbruket.fi

GOD TID

5/2020

Björksav ger en välkommen tilläggsinkomst – Det har varit frost i natt. Det kan hända att björkarna stannat upp och det inte är så mycket sav i burkarna i dag, säger Cay Granholm och tittar ut över familjens ägor som kringgärdar sommarstugan i Brudsund, Maxmo. Sommarstugan ligger vackert på en hög klippa och vakar över sundet och de gamla slåtterängarna där det nu växer björkar rad i rad. I tio år har Cay och hustrun Maj-Len tappat björksav i Maxmo skärgård. De levererar björksaven till Cays bror Samuel Granholms företag som vidareförädlar saven. Världens renaste vatten och luft är två viktiga säljargument när företaget Arctic Birch säljer björksaven vidare ut i världen. I år går verksamheten, som så mycket annat, på sparlåga på grund av coronaepidemin. Insamlingen av björksav sker under några intensiva vårveckor, strax efter snösmältningen och innan lövsprickningen. –Efter lövsprickningen försämras hållbarheten och saven byter färg, berättar Cay Granholm. Att tappa björksav har vissa likheter med att plocka bär till försäljning. Det innebär ett hårt arbete under en kort period, men ger en välkommen tilläggsinkomst. Här är det skäl att tillägga att man inte kan tappa björksav med stöd av allemansrätten. Det är markägaren som har ensamrätt till saven. Gammal tradition Björksav har använts sedan urminnestider i Finland. Det finns omnämnanden i nationaleposet Kalevala och i Österbotten är det dokumenterat att man tog till vara björksav på 1600-talet. Cay och Maj-Len Granholm, som båda är pensionärer, drack björksav i barndomen. – När vi fick egna barn visade vi dem också hur det går till att tappa björksav. Björksav är nyttigt, men barnen föredrog nog lemonad, säger Maj-Len. Björksav är en kristallklar vätska, ungefär som mineralvatten. Simon Jönnfors, som hjälper Granholms att tömma brukarna i Brudsund, säger att saven mest smakar vatten. Björksav innehåller en liten mängd naturligt socker och man kan förnimma en svag sötma. Björksav är en färskvara som ska levereras till fabriken dagligen. Allra bäst smakar den direkt efter att man tappat den från trädet. Saven transporteras upp till tappningshålet från björkens rotsystem och är kylskåpskall när God Tids redaktör blir serverad ett nytappat glas

Cay och Maj-Len Granholm i Maxmo har tappat björksav från sina trän i tio år .

Arctic Birch saluför en björksav som inte varit fryst, som inte innehåller konserveringsmedel, men som är hållbar. Arctic Birch

direkt vid trädet. Två slangar Cay och Maj-Len har dragit två slangar från varje björk. De fästs i björken via ett litet borrhål och leder saven ner i ett 20 liters plastkärl med lock. Locket hindrar myror och andra småkryp att ta sig in till saven. Björken tar inte skada av det några centimeter djupa borrhålet. Också gårdsbjörkarna i Brudsund tappas. – Jag är inte rädd för att borra i gårdsträden, skrattar Cay. Men det är viktigt att man pluggar igen tappningshålet när slangarna avlägsnas. Cay Granholm sågar lämpliga träpluggar av en 12 millimeters gardinstång när hålen ska täppas till. Andra använder bivax.

Cay Granholm har varit rävfarmare men också drivit ett transportföretag som opererade med budbilar i Österbotten. Även May-Len har kört budbil, men nu är de båda pensionärer. De har tappat björksav i många år och tänker fortsätta. – Vi är båda naturmänniskor och rör oss också annars mycket i naturen. Det här passar oss bra, säger hon. – Så länge vi får vara friska håller vi igång, fyller han i. Kunder världen över Kim Finne, den andra delägaren i Arctic Birch, bekräftar att det är många pensionärer som under åren levererat björksav till företaget. Arctic Birch finns i Milkas gamla fastighet i Vörå och har sina leverantörer i området mellan Vasa

Markus West

och Jakobstad. Kunderna däremot finns i USA, Kina, Japan och Europa. Också i Finland finns det en spirande inhemsk konsumtion. Arctic Birch sav säljs tappad på flaska via Kesko. Fröet till Arctic Birch föddes för drygt 10 år sedan när Kim Finne och Samuel Granholm deltog i samma kurs. Efter det följde år av utvecklingsarbete. Björksaven är en färskvara. Den går att frysa och man kan tillsätta konserveringsmedel, men Arctic Birch ville hitta en tredje väg. Det lyckades. Hur det gick till är en affärshemlighet, men Arctic Birch saluför en björksav som inte varit fryst, som inte innehåller konserveringsmedel men som är hållbar. Den säljs förpackad i pappersburk eller tappad på flaska. Undan för undan har efterfrågan vuxit och innan coronaepidemin slog till sålde företaget en halv miljon liter per år. Kim Finne ser ändå ljust på framtiden. – Björksav har framtiden för sig. För tio år sedan var det få som hade hört talas om kokosvatten. På kort tid har det skapats en gigantisk marknad kring kokosvatten. – Våra leverantörer äger 3500 hektar ekocertifierad skog. Efter coronan kommer frågorna om naturenlighet att bli bara viktigare. Björksav smakar gott, är bra för hälsan och har en återkoppling till

naturen. Kim Finne lyfter på hatten för de äldre skogsägare som levererar björksav till Arctic Birch. De äldsta är över 80 år. – Det är inget lätt jobb. En del har 200 träd som de tappar sav från. Andra nöjer sig med 30 eller 40. För skogsägarna är tappningen av björksav en bra inkomstkälla. Cay Granholm uppskattar att en björk årligen ger lika mycket i inkomst från savförsäljningen, som den ger om han säljer den som ved. En del träd har han tappat sav från i 10 år. Markus West

fakta Björksav ʶ Björksav tappas på våren. Traditionsenligt under tiden mellan islossning och mössöron. ʶ Du får endast tappa björksav på egen mark. ʶ Saven hjälper björken komma igång inför växtperioden, med andra ord växer björken inte lika bra efter tappning, men inte nödvändigtvis märkbart. ʶ Björksaven har många hälsofördelar. Den består till 98 procent av vatten, och utöver det bland annat xylitol, olika syror, C-vitamin, kalium och andra mineraler och spårämnen. (källa: Marthaförbundet)

GOD TID

5/2020

Fråga juristen: Så här spar du tusenlappar i arvskatt Skatteplanering gällande arvsoch gåvoskatt – vilka lagliga sätt kan man använda sig av?

Jag har berört ämnet i en tidigare kolumn, men eftersom detta är ett ständigt aktuellt ämne som intresserar många kan det vara skäl att ta upp det igen och komplettera med några fler punkter. Det finns flera olika sätt att skatteplanera som inte anses vara ett sätt att (olagligen) försöka kringgå skatt, fastän man i själva verket i bästa fall kan spara tusentals euro i skatter. Jag ska ta upp några olika sätt som man kan använda sig av. Att ge egendom som gåva är ett enkelt sätt att minska på en kommande arvsskatt. Det finns dessutom flera olika sätt som man kan minimera gåvoskatten på, vilket innebär att totalskatten för de anhöriga kan bli betydligt lägre. Har man jord- och skogsbruk eller bedriver företagsverksamhet är en generationsväxling ett ypperligt sätt att överföra dessa tillgångar till en övertagare. Om man överlåter 10 procent eller mera av tillgångarna (aktier i bolag eller gårdsbruk) till någon som fortsätter verksamheten blir beloppet av gåvoskatt betydligt mindre än vid en normal gåva. Grovt räknat blir gåvoskatten vid en generationsväxling cirka 1/10 av vad den skulle ha blivit vid en normal gåva. Förutsättningen för skattelättnaderna är att övertagaren fortsätter

att bedriva verksamheten i minst fem år. Några åldersbegränsningar på överlåtare och förvärvare eller utbildningskrav (som kan krävas för att få startstöd) finns däremot inte för att man ska få skattelättnaderna. Om man som överlåtare inte vill överlåta verksamheten helt vederlagsfritt kan man i stället använda sig av ett gåvoartat köp. Då övertagaren är en bröstarvinge är denna försäljning helt skattefri för överlåtaren. Om köpesumman som betalas överstiger 50 procent av gängse värde av tillgångarna blir det därtill ingen gåvoskatt alls för övertagaren. Om en generationsväxling inte är aktuell, men man äger större mängder skog som man vill överlåta, kan man under vissa förutsättningar använda sig av skogsgåvoavdrag. Gåvotagaren får genom skogsgåvoavdaget dra av gåvoskatten som han eller hon betalat från kapitalinkomsterna från skogsavverkningen under 15 års tid. Om det handlar om bostäder eller fritidsbostäder kan man med fördel förbehålla sig livstids eller viss tids besittningsrätt till egendomen. Detta förbehåll minskar på gåvoskatten. Man kan även förbehålla andra personer besittningsrätt till egendomen, t.ex. maka, sambo eller barn (ifall egendomen t.ex. överlåts till ett barnbarn). Ju yngre personen som får besittningsrätt är desto större blir avdraget. Personen som får besittningsrätten betalar ingen gåvoskatt.

Om man äger börsnoterade aktier som stigit mycket i värde kan det skattemässigt vara effektivt att ge dem som gåva åt någon. En gåva realiserar ingen försäljningsvinst för gåvogivaren. Gåvan värderas för gåvotagaren enligt dagsvärdet då gåvan ges. Detta värde utgör då gåvotagarens anskaffningsutgift, förutsatt att han eller hon behåller aktierna minst ett år innan försäljning sker. Detta gör att aktierna i de flesta fall kan säljas utan att behöva betala någon större skatt på överlåtelsevinsten alls.

Gåvor som understiger 5 000 euro under en treårsperiod är helt skattefria. Gåvan räknas per gåvogivare och per gåvotagare. Samma gåvotagare kan således få flera gåvor understigande 5 000 euro från olika gåvogivare (exempelvis båda föräldrarna, far- och morföräldrar) utan att behöva betala gåvoskatt. Om man betalar dagliga levnadskostnader, studieavgifter, eller andra kostnader för uppfostran, utbildning eller underhåll för någon annan, behöver inte gåvoskatt betalas på dem, även om beloppet skulle överstiga 5 000 euro. Det finns de facto ingen övre gräns alls i lagen. Det krävs heller inte att den man betalar för är minderårig, och man behöver inte ens vara släkt med varandra för skattefriheten. Man kan alltså betala hyra, el, skolböcker eller matvaror för någon annan. Gåvoskatt behöver inte betalas om

den som tar emot gåvan inte kan använda den till något annat ändamål. I praktiken ska man alltså betala fakturorna eller kostnaderna direkt t.ex. till hyresvärden eller matbutiken för att skattefriheten ska uppnås. Genom ett testamente kan man också effektivt minska på en kommande arvsskatt. I dagsläget ärver man egendom understigande 20 000 euro skattefritt. Man kan således testamentera till t.ex. alla sina barnbarn pengar eller egendom till ett värde av 19 999 euro helt skattefritt. En maka/make ärver upp till 109 999 euro skattefritt. Med en kombination av ett väl uttänkt testamente och olika typer av gåvor, beroende på vilka tillgångar man har, kan man på ett effektivt sätt överföra tillgångar med så få skatteföljder som möjligt. Allas livssituationer är olika, men man kan oftast hitta en bra skattelösning i de flesta fall, det krävs bara lite planering. Hanna Stenholm vicehäradshövding

ʶ Skicka frågorna till: Hanna Stenholm, Närpes Sparbank, Närpesvägen 13, 64200 Närpes eller hanna.stenholm@sparbanken. fi. Frågorna skall vara framme senast den 7 augusti.

Tidningen om Finlands lantbruk och landsbygd - på svenska

- greppar landet Tfn (09) 586 0460, www.landsbygdensfolk.ﬁ

Pilkemaster Evo TR klabbmaskin

5340,00 + moms

VÖRÅ MASKIN o. TRAKTOR Tel. 06 4600 Rejpeltv. 1 , 384 66600 Vörå Gsm. 0440-366 675 tel. 3844600 el. 0440-366675, 044-5690003

www.voramaskin.fi

SERVICE OCH FÖRSÄLJNING

€ €

Stihl MS 241 CM

dand

Erbju

599€

• Volym 42,6 cm • 2,3 kW/3,0 hk • 4,5 kg Magnesiumram, lång serviceintervall, utmärkt vibrationsdämpning och acceleration gör detta till din drömsåg! 3

Stihl MS 201

• Volym 35,2 cm3 • 1,8 kW • 4,0 kg

FINSK KVALITET I ÖVER 100 ÅR

Världens lättaste proffssåg!

Stihl MS 261 CM • Volym 50 cm3 • 3,0 kW • 4,9 kg

699€ e!

dand

Erbju

699€

M-TRONIC styrsystem - ingen choke och inga justeringar. Nu även på MS 261 CM & MS 201

Specialpris på Stihl RMHS-sågkedjor för skördare STIHL MSA120 batterisåg 329,00 euro! WIKAR AB OY I www.kronos.fi

ÖSTERLUNDS

JORDBYGGNAD 044-0123 943

ronny.osterlund@netikka.fi Oravais

SERVICE AV LANTBRUKSMASKINER, RESERVDELAR, TILLBEHÖR, OLJOR M.M.

Auktoriserad Valtra, Fendt, John-Deere och Sampo Rosenlew –service

ALLT INOM JORDBYGGNAD.

• även 3D maskinstyrning och sprängningsarbeten

Cirkelvägen 15, 65100 Vasa. Tel. 318 2950, 0500-364 688 www.marander.fi • e-post: marander@maskin.netikka.fi

5/2020

GOD TID

Om att vara en aktiv patient

Vad är patientens eget ansvar vid en sjukdom som påverkar andra både hälsomässigt och ekonomiskt, frågar Christer Laurén och Roger Nybäck, som bägge har Parkinsons sjukdom, i den skrift de gett ut om sjukdomen. Frågan har på ett dramatiskt sätt fått ny aktualitet i och med coronaviruset och covid-19. De ställde frågan till emeritus ärkebiskop John Vikström. God Tid återger på begäran hans tankar i ämnet. Fråga: Vi efterlyser inom alla samhällssektorer kunskap och ansvar. Inom vissa områden finns förpliktande regler. Vi har skolplikt och allmän värnplikt som lagstiftningsmässigt förpliktar en enskild medborgare att utföra sin del av ansvaret. Inom andra områden finns det allmänt accepterade normer som anses moraliskt förpliktande. Det förefaller kanske sökt att ställa frågan vilken skyldighet en patient som lider av Parkinsons sjukdom har att aktivt engagera sig för att förbättra livskvaliteten vad gäller ett sent skede av sjukdomen. Vi ser detta som en fråga som bör ställas i relation till den fråga om behov och resurser som blivit en alltmera kritisk fråga i de s.k. välfärdssamhällena. Svar: Med intresse, behållning och beundran har jag läst er artikel om Parkinsons sjukdom. Ni är ute i ett mycket angeläget ärende. Det som ni skriver har ju sin tillämpning också på mötet med, behandlingen av och livet med många andra sjukdomar. Jag har läst artikeln mot bakgrunden av eget möte och eget liv med prostatacancer, verksamheten inom Finlands prostatacancerförening, där jag några år var ordförande, samt några föreläsningar för och samtal med tredje årets medicine studerande vid Turun Yliopisto under de senaste femton åren. Vad det innebär att leva med en sjukdom som enligt läkaren kommer att sluta bara på ett sätt fick jag också på nära håll erfara när min fru Birgitta i början på 90-talet drabbades av och tappert kämpade med en ytterst aggressiv bröstcancer. Om jag har förstått er rätt, kan poängen i er artikel anges med orden aktiv patient. Som synes inrymmer uttrycket en motsägelse. Ordet patient säger ju att det är fråga om ett passivt objekt, men ni vill göra patienten till ett aktivt subjekt. Det är helt OK, tycker jag. Mot detta mål – den aktiva patienten – strävar man ju inom dagens sjukvård, åtminstone principiellt, men reellt har man ännu en lång väg att gå. I de nämnda årliga föreläsningarna brukar jag alltid framhålla att när en allvarlig sjukdom har upptäckts börjar ett samarbetsprojekt mellan tre parter: de professionella sjukvårdarna, patienten och patientens anhöriga/stödpersoner/nära vänner. Var och en av dessa tre parter har härvid sitt speciella ansvar, sin speciella sakkunskap och sitt speciella bidrag att ge.

r artikel och mina egna erfarenheter och reflexioner under de senaste decennierna säger att vi här möter två stora problem och utmaningar, dels organisations-, ledarskaps- och verksamhetskulturen inom dagens sjukvård, dels frågan hur patienten ska kunna få tillräcklig motivation för egna insatser i vården. Vad det första problemet beträffar måste

”Och ändå anser jag att vi på denna punkt bör gå fram med ganska stor försiktighet. En överbetoning av patientens eget ansvar kan nämligen mycket lätt leda till att patienten börjar känna skuld både för att man har insjuknat och för att man inte gör tillräckligt för den egna vården.” vi tyvärr konstatera att arvet från en hierarkisk och paternalistisk organisations-, ledarskaps- och verksamhetskultur alltjämt gör sig påmind här och var inom vår sjukvård. Låter vi en pyramid symbolisera denna kultur så anses givetvis den för vården nödvändiga sakkunskapen vara tätast i pyramidens översta lager medan den tunnas ut i samma mån som man kommer nedåt i pyramiden. Lägst nere på pyramidens botten har vi patienten som är utan sakkunskap och som därför måste vara och förbli ett passivt föremål för deras åtgärder som vet och kan. Då den för vården erforderliga sakkunskapen på detta sätt begränsas till den medicinska är det helt följdriktigt att medicineringen, förutom de operativa ingreppen, får en central roll i vården. Här karikerar jag eftersom karikatyren i jämförelse med den detaljrika fotografiska bilden bättre framhäver det som man vill fästa uppmärksamhet vid. När jag talar om den hierarkiska organisationsoch ledarskapskulturen sitter jag givetvis i glashus. Men jag har den fördelen att jag kan yttra mig med den sakkunskap och frimodighet som erfarenheterna av ett liknande och äldre kulturarv inom kyrkan kan ge. Arvet efter denna gamla organisationsoch ledarskapskultur kombinerat med den allt längre gående specialiseringen inom sjukvården är så vitt jag kan förstå ett av de hinder som måste övervinnas för att det holistiska synsätt, det samarbete mellan olika specialister och andra parter och den aktivering av patienten som ni eftersträvar skall kunna bli verklighet. Strävan att myndigförklara den patient som hittills har stått under sjukvårdens förmyndarskap stannar annars ohjälpligt vid en teoretisk programförklaring utan praktisk tillämpning. Lyckas man övervinna detta hinder inom sjukvårdskulturen, har man kommit halva vägen mot det mål som ni har uppställt. Halvvägs inbjuds alltså då patienten att bli en aktiv part i projektet som syftar till att bevara och stärka livskvaliteten, där patientens självständighet och självaktning är ett centralt element – men hur få patienten att ta emot den-

na inbjudan, detta fina erbjudande? Där har vi det ovan nämnda andra stora problemet, frågan gällande motivationen. Problemet är som bekant aktuellt inom ett flertal patientgrupper.

i ger, tycker jag, en mycket trovärdig beskrivning av vad som kan göras för att väcka och stärka den nödvändiga motivationen. Beskrivningen är trovärdig därför att den bygger på sådant som ni själva har prövat och märkt att fungerar. Att ha ett inspirerande mål, att ha en klar plan och strategi för att nå målet, att själv kunna göra något för saken, att se resultat av sina ansträngningar, att helt enkelt se att det hela fungerar, att få uppmuntrande signaler om positiva resultat av andra i samma situation – allt sådant är givetvis starkt motiverande. En viktig del av sjukvårdsteamets arbete blir då, såsom ni helt riktigt understryker, att på olika sätt skapa förutsättningar för att patientens motivation väcks, stärks och hålls vid liv. Här har vi motivationens morot. Hur är det då med piskan? Här kommer frågan om patientens eget ansvar in i bilden. I vilken mån kan ansvarsmedvetandet och ansvarskänslan motivera en patient att göra en egen aktiv insats i vården? Som teolog med etik som specialitet borde jag givetvis starkt framhäva sakens moraliska sida. Och visst finns här en moralisk problematik som det gäller att beakta. Ser vi vårt liv och vår hälsa som en gåva, bör vi givetvis se efter hur vi använder och vårdar den gåvan oberoende av vem vi betraktar som gåvans givare. Om vi för det andra beaktar att det vi gör och är, oberoende av om vi vill det eller inte, ofrånkomligt påverkar våra medmänskors liv och välbefinnande, är det helt klart att det sätt på vilket vi sköter eller vansköter vår hälsa får konsekvenser för dem som står oss allra närmast. För det tredje kommer vi inte heller ifrån det enkla faktum att vårt sätt att ta hand om oss själva, vårt liv och vår hälsa, får både ekonomiska och andra konsekvenser för det samhälle där vi har medborgerligt ansvar och medborgerliga plikter. Och slutligen har vi som patienter givetvis ett ansvar inför dem som i sitt arbete som sjukvårdare försöker hjälpa oss. Detta etiska ansvar behöver vi inte nödvändigtvis se enbart som en piska. Att få ansvar betyder ju att ens värde uppgraderas så att säga. Att få erfara och känna att man har betydelse för saker och ting är ägnat att stärka självförtroendet, vilket i detta sammanhang är av ytterst stor vikt.

et är alltså uppenbart att frågan om individens andel i vården av en allvarlig sjukdom också har en etisk dimension. Ansvaret för sig själv, inför sina vårdare, sina anhöriga

och vänner och hela samhället både kan och bör ses som ett viktigt motiv för en människa att aktivt ta del i vården av både sin hälsa och sin sjukdom. Det är helt klart. Och ändå anser jag att vi på denna punkt bör gå fram med ganska stor försiktighet. En överbetoning av patientens eget ansvar kan nämligen mycket lätt leda till att patienten börjar känna skuld både för att man har insjuknat och för att man inte gör tillräckligt för den egna vården. Att uppleva och bli påmind om att man ligger både sina närmaste och samhället till last väcker många negativa känslor. Följden blir då lätt att den redan kantstötta självkänslan får en ytterligare stöt, som i sin tur minskar lusten och kraften att följa vårdprogrammet. I er beskrivning av målet för de olika åtgärderna och aktiviteterna intar ordet och begreppet livskvalitet en central position. Det är bra, tycker jag, därför att livskvaliteten kan stärkas och upprätthållas också när livskvantiteten i form av fysiskt välbefinnande avtar, åtminstone till en viss gräns. Livskvaliteten beror ju inte bara på hur man har det utan också i hög grad på hur man tar det. I det här sammanhanget kommer jag att tänka på den definition på hälsa som jag en gång fick av min svåger, sjukhus- och idrottsprästen Göran Hellberg. Han hade i sin tur fått definitionen av en erfaren engelsk sjukhuspräst: Health is to react in an adequate way to the facts of life. Man kan reagera på ett friskt eller på ett sjukt sätt på de hårda facts of life som en allvarlig sjukdom innebär. I denna mening kan det alltså finnas en hälsa också mitt i sjukdomen. Hur man reagerar beror givetvis på en mängd faktorer, bland annat på den livssyn man har och på hur stora förväntningar och krav man ställer på livet. Den som realistiskt och förnöjsamt utgår från och accepterar att vårt liv är sårbart uppnår givetvis lättare en god livskvalitet än den som kräver det perfekta livet för att vara nöjd. När jag funderade över den här problematiken i samband med min prostatacancer fick jag mycken hjälp av Tommy Hellstens tankar i boken Saat sen mistä luovut (Svensk titel: Ju mindre du gör desto mer får du gjort: om livets paradoxer). Bland annat berör han en problematik som för oss män ofta ligger på ytan, frågan om att vara stark och att vara svag. Svag är den som inte accepterar sin svaghet utan försöker dölja den, skriver Hellsten. Den mänskan står på lerfötter. Stark däremot är den som är försonad med sin svaghet – sin sjukdom, sitt handikapp, sitt misslyckande eller vad det nu kan vara. Den mänskan står på stadig grund. Osökt kommer jag här att tänka på Jesu ord om att bygga sitt hus antingen på den lösa sanden eller på det fasta berget. När stormregnen ansätter går det som bekant ganska olika för de två husen. John Vikström

GOD TID

5/2020

Coronavardag 2020

Trots att krisen är gemensam berör den oss på olika sätt. De restriktioner som påfördes Finlands äldre medborgare i mitten av mars har rubbat der invandra rutinerna. Samtidigt har de inte låtit sig nedslås. Isället har ni hittat nya utvägar för att umgås. Någon tyr sig till telefonen, en annan skickar burleska vykort till vänninnorna och en tredje delar med sig om tips om vad man kan se på Netflix. Läs medlemmarnas rapporter från coronavardagen.

Jag skrattar åt skämt på WhatsApp och mina vänner tipsar om serier på Netflix ◗ Efter en Lapplandssemester kom vi i mitten av mars hem till Esbo. Vi hade vi hört och läst nyheter och visste att det nu fanns många coronafall i Nyland, men var ändå oförberedda på vad som väntade oss. Vi hade också hört att wc-papper och desinfektionsmedel hade blivit bristvara i Helsingfors och undrade om vi borde ha hamstrat i Äkäslompolo. Sen fick jag höra att en farmor, bara några år äldre än jag, hade blivit förbjuden att köra sina barnbarn till idrottsträningar. Eftersom hon ibland också brukade köra mina barnbarn tänkte jag att det nu skulle bli mera körningar för mig. Och när det blev tal om att stänga skolor och daghem förberedde jag mig på att ta hand om det yngsta barnbarnet. Men det blev tvärtom, ingen att ta hand om, istället var det vi två 70-plussare som skulle bli omhändertagna. Samtidigt drogs alla språk- och gymnastikkurser in. Det blev plötsligt tomt och ödsligt omkring mig. Jag var ju van vid att vara den som ställer upp när det behövs hjälp och nu kände jag mig degraderad. Barnen kontrollerade att vi följde restriktionerna. Till matbutiken fick vi inte gå, så snart lärde jag mig att beställa matvarorna på nätet.

Att beräkna matåtgången är ganska enkelt när man vet att inga gäster är i antågande och inga restaurangbesök planerade. Men småningom började dagarna fyllas med nytt program. Tidningar och organisationer delade frikostigt ut tips på karantänsysselsättning. Jag, som ganska sällan brukade tala i telefon, fick efter ett par veckor teckna ett nytt abonnemang med obegränsad samtalstid. För nu ersatte telefonen lunch- och

kaffeträffar med vänner. Tid gick också till att skriva mail och meddelanden. Samt att skratta åt skämtvideor på WhatsApp och Facebook.

Jag har aldrig var speciellt förtjust i att gymnastisera, men pliktskyldigast deltagit i vatten- och konditionsgymnastik. Nu översköljdes jag av olika gymnastikprogram. Med hjälp av ett videosamtal med en dotter och ett barnbarn lyckades jag installera Youtube på smartteven. Och där hittade jag mängder av gymnastikvideon, från några minuter långa till en hel timmes program. Jag prövar olika och har nog aldrig tidigare gympat så flitigt. Helt för mig själv och ingen som ser att jag ibland viftar med fel arm eller ben. Pengar för betalda biljetter till inhiberade teaterföreställningar fick vi småningom. I stället kom gratisföreställningar på nätet: opera, konserter och teater. Också konstutställningar erbjöds. Vänner tipsade om filmer och serier på Arenan och Netflix. Det började kännas stressigt med alla dessa aktiviteter. För dessutom skulle man ju läsa böcker, laga mat, baka surdegsbröd och städa. Fast fungerar dödsstädning i karantän? Hur gör man sig av med saker? Vi kunde ha flytt ut från Nyland innan gränsen stängdes. Men vi beslöt att följa regeringens vilja och stannade i staden. Efter påsk lyssnade vi inte längre på ministrarnas: ”nu är det inte rätt tid att fara till stugan.” Vi for till Pargas med sättpotatis i bakluckan och sen blev det nästan, men inte riktigt som det brukar vara på landet. Vi träffar grannarna utomhus, beställer mat på nätet och tillbringar kvällarna framför teven. Men vi behöver inte tvätta händerna efter att ha rört

vid årorna i roddbåten eller plockat gullvivor. Fast jag är indoktrinerad, så ibland blir jag förskräckt när jag på film ser människor krama varandra. I väggkalendern som vi tog med finns inga inbokade evenemang. Vi behöver bara komma ihåg dagen vi skall avhämta nästa matbeställning i K-butiken. Kanske borde vi i stället notera det som händer, när liljekonvaljerna slår ut och när näktergalen anländer.

Vårens högtider blev inte heller som de brukar. Påsken skall firas på landet med barn och barnbarn, påskhäxor, äggfärgning och en påskhare som gömmer chokladägg bakom soffan. Nu blev det en nästan osynlig påsk i stadshemmet, allt jag brukar dekorera med finns på landet. Där tillbringade vi i stället valborgshelgen, vi drack skumpa på avstånd med grannarna och första maj satte vi potatisen i jorden. Hur midsommaren skall bli grubblar jag ännu inte över. Vi lär oss att ta en dag i sänder, följer alla Covid-19-nyheter och är glada över att våra barnbarn får gå i skola åtminstone ett par veckor före sommarlovet. Hur det blir med 15-åringarnas skriftskolläger vet vi ännu inte. Kommer vi överhuvudtaget att få vara med på konfirmationen?

Jag har med intresse läst vad som skrivits om spanska sjukan för hundra år sedan. I rummet jag just nu sitter i hänger på väggen två porträtt, en flicka och en pojke i sjömansdräkter. Det är min fars syskon, som båda dog i följder av pandemin 1919. Karl var 14 år, Margareta 10. Det var unga, friska människor som dog i spanska sjukan. I Finland 19 000 – 27 000 dödsfall, i hela världen 50 – 100 miljoner.

Både min farmor och min farfar hade vuxit upp i familjer där syskon dött. Det var under 1800-talets andra hälft och flera barn i familjerna dog som spädbarn. I början av 1919 hade mina farföräldrar fem barn. Min varmt religiösa farmor hade något år tidigare sagt att hon tackar Gud för att hon fått behålla dem alla. Själv hade hon som officersdotter tillbringat sin barndom på olika håll i Ryssland och hon tyckte väl att hennes barn levde tryggare på en gård i Pargas.

Båda föräldrarna sörjde Karl och Margareta så djupt att de inte ville lämna barnen ifrån sig, utan grundade en egen begravningsplats på ägorna. Om de här barnen vet jag bara att Karl var musikalisk, inte så vanligt i släkten. Margareta uppfyllde farmors drömmar om att efter tre söner få en dotter. Hösten 1919 föddes som tröst åt föräldrarna en ny flicka och några år senare ännu en. Barnantalet blev fem igen. Jag undrar hur det hade varit om Margareta och Karl fått leva. Om det hade funnits tre söner i stället för två. Hade Karl också blivit jordbrukare? Hur hade gården delats i så fall? Jag tror att bland det värsta man kan råka ut för i livet är att förlora ett barn. Därför måste vi vara tacksamma över att barnen inte nu är i fara. Vi 70-plussare är glada över att samhället vill rädda oss och vi kan också själva påverka situationen. Det kunde inte unga människor för hundra år sedan. Agneta Pennanen, Esbo och Pargas

Min vardag med coronan ◗ Jag vill berätta om denna vardag som ej känns speciellt betungande. Då jag är 84 år och min man 88 år så betyder det att vi upplevde krigen i vårt land. Båda två är verksamma i flera föreningar. Vi har båda varje vecka haft vår almanacka full av olika intressanta saker. Nu är almanackan tom. Dessa våra otroliga och intressanta möten, Frimurare och Odd Fellows och pensionärsföreningen Convivium samt även Esbo pensionärer m.fl. har gjort att vi inte känner oss gamla. Nu börjar man fundera på att är det här att bli gammal? Vi fortsätter dock på tumanhand att på olika dagar , t.ex. fredag, ha en lång lunch med en aperitif, snaps med förrätten och ett glas rödvin med huvudmålet. Lördagen måste även firas… men man måste fundera ut det senare. Varje dag en lång promenad i den friska luften och snart är dagen kväll och nyheterna kommer. Men under dagen har man haft tid att tänka på olika händelser under ens liv. Jag började för ungefär 7 år sedan att skriva om mitt liv. Då jag blev familjens ”äldste” märkte jag att alla frågor om mina föräldrars och morföräldrars liv aldrig blivit ställda eller berättade. Och när jag blev intresserad fanns det ingen kvar att fråga av. Beslöt mig för att skriva om många saker som jag varit med om. Först tänkte jag att det jag minns och upplevt av krigen i vårt land, så måste dokumenteras. Om min far någon gång försökte berätta något, sade mor genast att ”säg ingenting nu, Berit hör”. Dessa berättelser från min egen barndom, bombardemang, luftstrider och dylikt som man åsåg från Gäddvikens vita åkrar och även eldsvådor då någon bomb träffat ett egnahemshus. Detta skall jag skriva om. Men nu i dessa coronadagar… Vårt lands regering har skött jättebra om vår coronasituation och man får mera tid att fundera på olika problem. Berit Sundström-Kyti, Esbo

GOD TID

5/2020

Skicka en korthälsning med ett leende ◗ Nu måste jag hitta på någonting för att förhindra grågardinen att skymma synen i corontäntiden, tänkte jag. Kanske förströelse för våra vänner samtidigt som det vore ett tidsfördriv till mig själv. Började med att skriva om vad jag tänkt och gjort under en av mina hemmadagar i april. Detta var början på ett kedjebrev, som jag skickade till Brita, en av medlemmarna i en syjunta. Bad henne skriva vidare på texten, beskriva en av sina karantänsdagar och sedan skicka brevet vidare till Anita osv. enligt en lista som jag gjort upp. Till slut hoppas jag att hela bunten hamnar hos Gitta som skall hålla syjuntan när vi igen kan träffas. Då är det tänkt att vi skall läsa upp allas texter. I samband med städningen av en byrå med skåp och lådor kröp min samling av humoristiska kort fram. De stora korten, som jag samlat på på 1990-talet, är tecknade av en äldre engelsk dam, konstnären Beryl Cook. En del av motiven är lite vågade men alla är roliga, mulliga tanter och farbröder i olika situationer. Jag lade ut alla korten på matbordet och roade mig med att noga välja ut kort till våra vänner. Skrev sedan lämpliga texter som hälsning och sände iväg korten. Fick snart många samtal med skratt i rösten. Googla på namnet Beryl Cook om du vill se bilder på några kort. Maj-Britt Järvinen Esbo

I samband med städningen hittade Maj-Britt Järvinen en bunt kort av Beryl Cook.

Jag bokstavligen grät av oro ◗ Den 14 mars började jag anteckna lite om pandemin. Just den tiden började jag oroa mig för vårt lands förmåga att hantera krisen och för alla de konsekvenser som kunde tänkas dyka upp om det skulle visa sig vara så illa som det verkade. Jag började dra mig till minnes det svåra nittiotalet med den stora arbetslösheten, de många konkurserna, de sjunkande bostadspriserna, skuldsaneringarna och de fattiga familjerna. Jag bokstavligen grät av oro. Vid det här laget har en slags acceptans av situationen kommit i stället. Jag oroar mig inte mera för mina anhörigas hälsa. Direktiven vi fått är klara och resten vilar på dem, och på mig. Vartefter vi börjat bekanta oss med viruset känns det inte lika hotfullt, bara oerhört krävande. I det långa loppet räknar jag kallt med att bli smittad i något sent skede, när jag inte mera orkar sköta mig, och att då troligen dö. Det ska vi ju alla en gång göra, så tanken är mycket bekant. Däremot skrämmer nog de vätskefyllda lungorna

”Det jag saknar är skrattet, att skratta tillsammans med andra eller någon annan.”

med tillhörande kvävning, åtminstone lite, men jag litar på att sjukhuset i så fall hjälper mig över det sista stadiet. De nästan dagliga promenaderna gör gott. De flesta man möter ler och hälsar och det vill jag gärna att vi fortsätter med efter epidemin. Resten av mina motionsplaner blev tyvärr avbrutna av det ovälkomna viruset och jag har inte haft kraft att försöka ersätta dem på något annat sätt. Planer finns på att börja cykla längre sträckor, men det har hittills inte förverkligats. Böckerna har hela livet varit mina kära vänner, men just nu pockar de inte på så värst. En stund varje dag umgås vi ännu, men jag har börjat välja och vraka bland böckerna. Veterinär James Herriots humoristiska berättelser om djur och bönder i Yorkshire har givit mig

många skratt, och skratta vill jag. Det är bästa medicinen mot känslan av ensamhet och meningslöshet och av att vara överlopps i dagens liv. Vi äldre får finnas men vi ska inte göra väsen av oss och framför allt inte vara sjukhusen till besvär. Det blir dyrt och trångt och kräver en viss urvalsprocess av vårdgivarna. Jag har ingen lösning på problemet och anklagar inget annat än viruset. Vår regering har skött sig utmärkt och dess dilemma är stort, rentav gigantiskt. Situationen är inte avundsvärd. Mitt kverulerande handlar om känslor. Förnuft och logik är långt borta och känslorna styr obarmhärtigt om man inte lyckas stävja dem på sätt eller annat. Telefonen är tidernas uppfinning som jag inte vill vara förutan. Med dess hjälp lyssnar och talar man, tröstar eller gråter tillsammans med personen i andra ändan. Tack för den! Nu går vi mot sommar med stormsteg och det innebär umgänge

Det kom ett brev

också utomhus. Förutom promenader kan man sitta och dricka kaffe tillsammans någonstans, egentligen var som helst i naturen. Fåglarna underhåller och blommorna tröstar med sin skönhet. Det finns mycket att glädja sig åt den här tiden, och ändå vill glädjen inte riktigt infinna sig, men lindring kan naturen ge i rikt mått. Det jag saknar är skrattet, att skratta tillsammans med andra eller någon annan. Skrattet gör en lätt i kropp och själ och ger en skön känsla av avslappning och gemenskap. Än så länge går jag upp på morgnarna, äter dagligen, men portionerna bara minskar. Jag handlar mat med ordning och tycker om att prata med folk, vilket innebär att jag måste ta mig ut och inte mestadels sitta hemma, som rekommenderas. Syndalistan börjar växa men omdömet i mina handlingar finns ännu. Måtte det hålla en tid till!

◗ Det kom ett brev, från två nära och kära vänner. De visste att jag satt i dubbel karantän. Dels för att jag hör till riskgrupp 70+ och dels för att jag återvänt från en utlandsresa. Vårens resa till södern blev en oförglömlig upplevelse. Ingenting blev som planerat. Livet på hotellet tog plötsligt en överraskande vändning. Utan förhandsvarsel stängdes spa och gym. Simbassängerna spärrades av. Som kronan på verket infördes utegångsförbud. Vi försattes i karantän. Coronanyheter och nedstängningen av hotellet diskuterades livligt vid terrassborden där vi spelade kort. Matsalen höll öppet och bjöd, till vår glädje, på den ena läckerheten efter den andra. Efter handdesinficeringen, som infördes och noga övervakades, var det bara att plocka åt sig av allt det läckra, som fanns framdukat. På specialflyget hem var den på förhand beställda måltiden utbytt mot en flaska vatten och ett Elovena mellanmålskex. Kontrasternas kontrast till hotellets läckerheter. Barnbarnen hade svårt att ta in och förstå situationen men har insett att vardagen vi levde i under Teneriffas sol och vardagen här hemma är en del av ett historiskt skeende. År 2020 skriver historia. Vännerna vet att jag drar söderut till sol, värme och sim så fort tillfället ges. I brevet frågar de ”where is your next travel destination” och ger förslag på resmål. Med deras förslag som utgångspunkt ser mina resmål i coronavardagen ut på följande sätt. Morgonmålen intas i Las Kitchenas efter det dagstidningen är läst i Los Bed i Santa Bedroomes. Inför påsk, valborg och första maj dukades det inte till festmåltid i Los Lounges utan matsalsbordet är belamrat med mappar, papper och tidningsurklipp, som ska sorteras och arkiveras. Händerna tvättas efter konstens alla regler i St Bathroom efter att matkassarna, som äldsta sonen hämtar till ytterdörren, packats upp. Gourmet away menyerna, som jag belönar mig med då och då, avhämtar jag själv iklädd munskydd och handskar. Med vårsolen och värmen har lusten att vårstäda i Porto Gardenas vaknat. Vinter- och sängkläder hänger på vädring på Costa Del Balconia där jag även gör mina jumppaövningar. Jag försöker undvika att alltför långa stunder drömma om nya resmål på La Rotonda De Sofa. Insikten att det blir paus i resandet väcker känslor. Likaså alla inhiberade resor och tanken att vi 70+ kanske måste hålla oss i karantän till årets slut. Ingenting är sig likt och ingenting kan mera tas för givet.

Lilian Jansson, Mariehamn

Brita Pawli, Esbo

Beryl Cook (CC BY-NC-SA 2.0)

GOD TID

5/2020

Coronavardag på De Gamlas Hem ◗ Alla befinner vi oss i dag i en ny och oväntad situation på grund av COVID-19 och därför påbjudna karantänförhållanden. Vi, som bor i De Gamlas Hem, hör ju alla till riskgruppen av personer på över 70 år. Som rätt så nyinflyttad, hann jag till all lycka bekanta mig något med det höga gula huset i centrum av Tammerfors och med dess invånare, innan dagens restriktioner, order och förbud sattes i verkan. De Gamlas Hem är normalt fullt av liv och rörelse. Här bor 42 personer i 36 trevliga bostäder, medelåldern är 82 år. Några kände jag innan och snabbt fick jag många nya bekanta. Månadsprogrammen är digra med flera olika evenemang i veckan. På åttonde våningen finns ett stort och hemtrevligt utrymme med plats för alla på en gång. Där finns ett välutrustat kök och bibliotek med dator och stor tv. Varannan onsdag samlas man där till kaffestund med föredrag eller information om aktuella kurser och rekreationsmöjligheter som till exempel FPA erbjuder. Man spelar kort, deltar i frågesport eller allsång, ledd av egna förmågor eller Paula Sirén. Asahi, något mittemellan yoga och tai chi, fick jag lära mig grunderna till. Man kan delta i olika kurser, till exempel akvarellmålning, eller diskussioner kring litteratur och konst. Filmförevisning har vi en gång per månad och ibland tillreder någon eller några tillsammans lunch, som sedan serveras

Tammerfors domkyrka.

till vackert dukade bord. Sammanhållningen i huset är fin, jag kände mig genast välkommen. Varje månad anordnas ett informationsmöte, då får vi höra om kommande reparationer eller annat som berör alla som bor här. Vi får också komma med egna förslag och önskemål. En skön bastu och ett välutrustat gym står också till förfogande. Jag känner verkligen starkt, att alla som bor här i huset trivs bra. Man hälsar på alla och byter några ord, likväl på finska som på svenska, när man ses ute på gården eller i hissen. Jag har märkt att De Gamlas Hem i verkligheten är ett begrepp att räkna med i Tammerfors. Detta är ett privat äldreboende, där man bor i sin egen lägenhet precis som i vilket höghus som helst mitt i staden. Folk har länge väntat på att få en attraktiv bostad i centrum, med

nära till allt. När det blir verklighet kan man med fog vara nöjd. Just nu är situationen litet annorlunda. Vi har starka order, som vår föreståndare övervakar, att hålla oss för oss själva. Alla aktiviteter är avblåsta på obestämd framtid. Bastu, gym och möten i åttonde våningen är förbjudna. Än så länge får vi gå ut på promenader men inte tillsammans. Man måste hålla sig för sig själv och undvika kontakter med andra människor. Till butiken, eller apoteket skall man helst inte gå själv, men till all lycka erbjuds möjligheten att göra inköp tidigt om morgonen, då övriga kunder är få till antalet. Med den stora butikskärran kan man också bra hålla avstånd till andra. Här i huset får vi inte mera träffas, eller hälsa på hos någon. Vi ses sporadiskt och byter några ord ute på gården eller

bland de parkerade bilarna. Man småler och frågar varandra hur det står till, hur vi alla mår? Småleende, men samtidigt allvarliga ansikten och miner omger oss. Vi har hamnat i en surrealistisk och overklig värld. Tack för att telefonen fungerar, att det finns många möjligheter att ändå hålla kontakt med barn, barnbarn och vänner. Ingen vet hur länge det nuvarande läget kommer att fortsätta, det är bara att vänta och se. Solen skiner. Genom fönstren, i den stora tomma gemensamma lokalen på åttonde våningen, ser jag ut över staden i riktning mot norr. Med början från vänster, syns Finlaysons massiva fabrikskomplex i rött tegel med Näsinneula i bakgrunden. Sedan följer Grand Hotel Tammer och strax därefter Tammerfors Brandstations kännspaka vit-gröna torn som nästan ser ut som en minaret. Längst till höger ser jag den magnifika Domkyrkan som en värdig avslutning på panoramat. Allt har funnits där länge och kommer att finnas framöver också. Vi bidar vår tid tillsammans och ser fram emot normala tider. Nu gäller det att ta en dag och en vecka i sänder, läsa böcker, se på tv, tala i telefon, lägga puzzle, handarbeta och ta det lugnt. En vacker dag kommer all verksamhet i huset igång igen och det väntar vi verkligen på. Många bra dagar att se fram emot, det behöver vi nu. Marianne Huotari, Tammerfors

Hur har coronokrisen påverkat mig? ◗ När de första alarmerande uppgifterna om coronaviruset covid-19 rapporterades från Wuhan i Kina var det inte så många här i Finland som reagerade. Man följde ännu lugnt med när antalet insjuknade och antalet dödsfall ökade i Kina och några andra länder. Men när det insjuknade personer här i Finland tog det fart i de finländska myndigheterna. En beredskapslag stiftades på nolltid som gav myndigheterna stora möjligheter att införa olika slags restriktioner. För oss som är 70+ innebar det i första hand att våra sociala kontakter begränsades till ett minimum och att vi inte skulle träffa andra. Nu när det gått två månader har jag och min hustru, som också är 70+ upplevt tiden på följande sätt. Både min hustru och jag själv deltar aktivt i olika föreningar och aktiviteter som upphörde totalt kring medlet av mars. Det betydde stora förändringar i de dagliga rutinerna. För att kompensera detta bortfall gjorde vi långa promenader en till två gånger per dag. Vi studerade kartan och hittade kring tio olika friluftsområden här i Vanda,

en del helt obekanta, en del bekanta från tio – tjugo år tillbaka. Kring dessa hade det byggts så mycket omkring att omgivningen såg idag helt annan ut. Ett intressant område nära Dickursby omfattade ett skogsparti med uppskattningsvis 100 olika trädslag alla försedda med namnskyltar. Det intressanta här är att vi i stort sett dagligen passerat området på vägen till köpcentret utan att förstå vilken oas som låg alldeles inom räckhåll. Annat som vi saknat är kontakten med vår dotter och hennes familj som bor på några kilometers avstånd. Deras två barn, en flicka på tolv och en pojke på tio år brukar ofta komma på korta besök. Under coronatiden har det blivit uppehåll med kontakterna, vilket alla parter lider av. Telefonkontakter är inte samma sak som träffar. Nu måste jag nog erkänna att vi efter halva tiden började tumma på regeln och har träffat dem på vår gård några gånger, visserligen på lämpligt avstånd. Det har uppmanats att vi äldre borde undvika att gå i butikerna och om det är möjligt att andra

personer gör uppköpen. Vår dotter erbjöd sig nog också oss sin hjälp, men än å länge har vi ordnat det så att jag gör uppköpen i närbutiken tidigt på morgonen. Först försökte jag vara bland de första på plats vid sjutiden, men märkte snart att det var en dålig tid när personer som arbetade vid de närliggande företagen köpte sitt lunchmaterial innan de gick till arbetet. Jag lärde mig snabbt att den bästa tiden att besöka butiken var kring 9-tiden alltså innan lunchtimmen började. Då sågs vanligtvis bara två-tre personer där. Jag har nog märkt att jag ibland får några förebrående blickar från yngre personer när jag gör uppköpen, jag borde alltså hålla mig hemma. Vi har hela tiden varit på vakt ifall någon av oss skulle uppvisa sjukdomssymptom. Hittills har vi lyckligtvis fått vara friska även om vi båda under olika tider haft någon slags allergi, tydligen mot pollen. Men lättnaden var stor när det inte var något värre. Ett litet ljus i denna dystra tid är att jag haft tillfälle att delta i ett bokprojekt om fyrarna på Rönn-

skär och Porkkala som i år fyller 200 respektive 120 år. Vi är en grupp på 6 – 8 personer som samlat ihop material från våra egna specialområden och efter coronaepidemins början arbetat på distans. Det har varit intressant att följa med lotsarnas och fyrvaktarnas farliga och krävande arbete under århundradens lopp. Boken väntas bli klar i slutet av sommaren. Så här två månader efter att karenstiden började förefaller det som om vi seniorer börjar komma över de värsta farhågorna och vi vågar röra oss friare och träffa både barn och barnbarn. Regeringen tycks också ha gett lite efter på den här fronten, vilket är klokt. Psykologiskt var början av maj en viktig tidsperiod att lätta på bestämmelserna, eftersom en stor del av oss också utan dessa beslut skulle ha valt en friare linje. Som pensionär hade man nog hoppats på att få tydligare riktlinjer för hur vi borde tolka rekommendationerna som utfärdats Henrik Smeds, Vanda

Helsingfors öppnar upp i höst SAMRÅDET

Låt oss hoppas att vi så snart som möjligt får uppleva en normalare vardag med kontakt öga mot öga, umgänge och glädje. Så lydde Samrådets hälsning i maj till alla elva medlemsföreningar i Helsingfors. En liten lättnad i restriktionerna känner vi redan av och hoppet står till en höst med friare samvaro. Enligt en preliminär kalender för hösten inleder vi säsongen med Seniorträff på Café Esplanad tisdagen den 1 september klockan 14. Vår värdinna Gunvor Backman är också hoppfull – efter den långa svåra pausen med översvämning på hösten och sedan coronastängningen. På grund av Oktoberseminariet ordnas höstens andra Seniorträff undantagsvis den 13 oktober, därefter den 3 november och 1 december. Danskväll på AV sker kl. 18-21.30 onsdagarna 9 september, 14 oktober och 11 november. Susann Sonntag med trio inleder, senare står Jonas Näslunds duo och Risto Tammilehtos femmannaorkester Ristos för musiken. Oktoberseminariet i samarbete med Folkhälsan under de äldres vecka infaller i år tisdagen den 6 oktober. Svensk festdag på G18 planeras för onsdagen den 4 november. Samvaropromenad ordnas den andra och fjärde fredagen varje månad med start den 11 september. Samsim med kaféträff på Allas Sea Pool sker den tredje måndagen varje månad med start den 21 september. Samrådets program anpassas till coronasituationen vid respektive tidpunkt. Information ingår i måndagsspalten Föreningar i Hbl, fredagens evenemangskalender i Radio Vega och på nätet helsingfors.spfpension.fi Maj-Britt Paro

Gunvor Backman, 90 år i maj, hoppas få säga välkommen till Café Esplanad i september.

GOD TID

5/2020

Egentligen har jag inte saknat sysselsättning ◗ När man är 84 år gammal är man medveten om att man rimligtvis inte har så många år framför sig. Men när vi plötsligt överöstes av information om ett nytt och farligt virus var min första tanke att detta ska jag inte dö i, vad som helst men inte detta. Man har ju läst om spanska sjukan, pest och kolera men kunde aldrig tro att något sådant kunde hända idag. Ändå är ju möjligheterna till en snabb spridning idag mångfaldigt större. Efter att ha blivit änka hade jag ganska effektivt fyllt mitt liv bl.a. med deltagande i flera pensionärsföreningar och -klubbar, också som aktiv medlem i styrelser och som föredragshållare. Kalendern, som dessutom var fylld med lunchträffar med vänner, utflykter mm. blev helt plötsligt blank och en helt ny oprövad situation uppstod. Den första tanken var, att vad i all världen ska jag ta mig till? Visserligen finns det ett och annat man kan göra i sitt hem. Jag har mina handarbeten, olästa böcker och så kan man ju ”döstäda” som en del gör, men det har jag redan gjort så länge att det inte finns så mycket mer att städa bort. Sedan kom tanken på hur ens egna barn klarar av situationen, speciellt ekonomiskt, när allting stängdes. En son med delägarskap i ett litet företag, som är beroende av att försäljningen löper, kan bli mera utsatt. Och vad händer honom, som lever ensam med två katter, ifall han blir allvarligt sjuk? Vem kan plötsligt ta hand om två katter? Också den detaljen bekymrade mig. Den andra sonen torde ha sitt på det torra och kan jobba

på distans. Min egen hälsa? Ja, med flera grundsjukdomar, som dock inte hör till de allvarligaste men i relation till hög ålder ändå utgör en större risk, blir man ju nog bekymrad och lite rädd för att bli utsatt för smittan. Det som jag med mitt aktiva liv ändå försummat, är att motionera och promenader beslöt jag att genast införliva i mitt dagliga program. Det var ju tur att detta inträffade under våren och inte i det grå höstmörkret. Man kanske också hinner vänja sig ifall isoleringen måste fortsätta ännu under hösten. Nu har jag kunnat följa med hur naturen vaknat upp, se de första blommorna slå ut och bladknopparna spricka fram. Jag har insett att det är något jag tidigare inte så mycket fäst mig vid, men gläds nu mer än vanligt över de små framstegen. I den här åldern har man inte så många jämnåriga vänner kvar och av de få som finns är en del ganska sjuka och många lever ensamma. I synnerhet dem skulle man gärna förunna mera mänsklig kontakt än vad som nu är möjligt. Själv känner jag mig lyckligt lottad, som obehindrat kan använda dator, tablett och smarttelefon, vilket inte alla mina vänner kan. Med en del får man ha telefonkontakt och med andra via e-post eller per helt vanliga brev, som säkert också

kan glädja någon. Mest synd är det om dem som vistas på äldreboenden och vårdhem och deras anhöriga som inte kan besöka dem. För en del fungerar ju inte ens telefonsamtal och då är den fysiska närvaron och beröringen ännu viktigare. Jag kom att i min pensionärsklubb i Esbo bli den sista att hålla ett föredrag den 9 mars och sedan blev det ett tvärt stopp på all verksamhet. Jag hade ett annat föredrag inbokat i slutet av april men det kan jag ju nu spara till ett senare tillfälle. Klubben tog några veckor senare i bruk videoprogrammet Zoom, som jag snabbt först installerade på min tablett men sedan i min dator. Det har hittills varit till stor glädje för mig. Dels har vi hållit möten och dels har jag kunnat delta i Svenska pensionärsförbundets webbkurser, där man kunnat lära sig en hel del nytt om it-frågor. Det är verkligen intressant och dessutom nyttigt att hålla hjärnan igång. Och då kurserna efteråt kan ses på video kan man repetera sådant som man kanske glömt. Min andra Esboklubb tog sedan också programmet i bruk, så kontakterna har ökat. Jag har också kunnat träffa mina söner via liknande medier och det har ju varit riktigt roligt att kunna se dem och barnbarnen. Visst saknar man de fysiska träffarna, men det här är ändå bättre än ingenting.

”Lyckligtvis har jag en bra mataffär mycket nära min bostad och hittills har jag kunnat se deras ingång och därmed kunnat kontrollera vilka tider ett mindre antal kunder rört sig där. Då har jag passat på att besöka butiken.”

Egentligen har jag inte saknat sysselsättning. Jag har länge hållit på med att skriva om saker jag upplevt och med att förbereda föredrag om olika ämnen. Det har lett till mycket surfande på nätet och plockande bland både egna fotografier och bilder från olika webbarkiv. Det är något jag naturligtvis kunnat fortsätta med. Jag började också senaste höst skriva dagbok och nu passar det ju utmärkt att dokumentera den här exceptionella tiden. Nyligen skrev jag också om ett par händelser ur mitt liv som sattes in på min pensionärsklubbs hemsida i hopp om att andra skulle följa mitt exempel. Ursprungligen hade jag tänkt att jag nu skulle ha tid att fortsätta med flera halvfärdiga handarbeten, men dem har jag ännu inte rört när dagarna underligt nog flugit iväg. Av mina olästa böcker har jag på två månader hunnit med bara en. Ändå har jag funderat på att köpa ett par böcker till. Men några korsord per dag hör till mina rutiner och så tar ju matlagningen och en kaffestund sin tid. Kanske man ännu kunde skaffa sig ett större och svårare pussel att lägga ut på matbordet? När man ändå inte på länge kan ha några gäster kan det ju ligga där i allsköns ro. Det har en av mina väninnor gjort. Lyckligtvis har jag en bra mataffär mycket nära min bostad och hittills har jag kunnat se deras ingång och därmed kunnat kontrollera vilka tider ett mindre antal kunder rört sig där. Då har jag passat på att besöka butiken. Men när löven på träden utanför nu växer kommer de snart att skymma ingången. Tidigt

på morgonen eller sent på kvällen har i alla fall varit de bästa tiderna om man vill undvika onödig trängsel. Hälsocentralen är jag tvungen att besöka då och då på grund av att jag måste få regelbundna injektioner som jag inte själv klarar av. Första gången under pandemin kändes det lite obehagligt men hittills har det gått bra och personalen har varit mycket vänlig. Man må ha olika åsikter om regeringens förfarande i frågorna kring karantän, isolering, och nedstängning av olika verksamheter, men åtminstone har åtgärderna givit mig personligen en viss trygghet att ha några regler att följa. Statsministern med sina kollegor har varit klara och tydliga med sitt budskap och även erkänt fel. Det är lätt att döma i efterhand men de har gjort så gott de kunnat och så har också gjorts i många andra länder. De ekonomiska följderna är tyvärr ett enormt problem, som framtiden har att ta itu med. I det fallet har vi pensionärer det tryggt, våra pensioner löper som förut, åtminstone tillsvidare. I skrivande stund vet vi fortfarande inte hur länge vi ska hålla oss isolerade, eller hur många dödsfall som ännu kommer att ske på grund av pandemin. Det enda vi kan göra på personligt plan är att noga avväga hur vi beter oss och så får vi hoppas att duktiga vetenskapsmän runtom i världen hittar ett vaccin och botemedel som äntligen skulle få ett slut på detta lömska virus framfart. Anja-Bi Pulkkinen, Esbo

En 90-åring med smak för gamla bilar Åke Ringell, 90, i Helsingfors är troligen en av de äldsta styrelsemedlemmarna i den svenska pensionärsrörelsen.

Han föddes två månader för tidigt, året var 1929 och han vägde då endast 2,10 kilogram. Han lades i kuvös och är nöddöpt. Ifjol fyllde han 90 år. Han utbildade sig till merkonom och första arbetsplatsen var Oy Ford Ab. År 1955 köpte han sin första bil, en begagnad Ford Popular. År 1963 anställdes han av Scanauto som bokföringschef, de sålde bland annat Saab. Han har blivit Saab trogen och kör fortfarande sin 17 år gamla Saab 93. Han har även varit GRM-revisor. År 2001 blev han Revisorsföreningen GRM:s hedersmedlem.

Åke Ringell har även varit aktiv idrottsman, bland annat är han flerfaldig finsk mästare i vattenpolo i Helsingfors Simsällskaps lag. Han är även hedersmedlem i föreningen. År 2004 blev han medlem i Eira Pensionärer och redan följande år blev han viceordförande och sedan ordförande. År 2014 när Eira Pensionärer fyllde 40 år blev han vald till föreningens hedersordförande. Han har suttit i styrelsen som så kallad mentor sedan dess och är nu dess viceordförande. Han har även aktivt deltagit i Samrådets månadsmöten på Café Esplanad och har bland annat hållit föredrag med rubriken ”Mitt liv”. Han har även varit revisor i Samrådet. Numera bor Åke Ringell i Saga Munkkiniemi och har blivit medlem i Munksnejdens Pensionärer.

Åkes första bil snickrades av hans pappa.

Privat album

GOD TID

Kungörelse om höstmötet 2020

5/2020

läsarbilder

Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte torsdagen den 19 november 2020 i Tammerfors kl. 12.30 på restaurang Valtatie 30, Hatanpään valtatie 30, Tammerfors. Lunch serveras från kl. 11.30. Fullmaktsgranskning inleds kl. 11.15. Enligt 10 § i Svenska pensionärsförbundets stadgar ska höstmötet: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11.

välja ordförande och sekreterare för mötet konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat utse två protokolljusterare välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas röstetal välja ordförande i styrelsen, som kallas förbundsordförande, för följande kalenderår välja styrelsemedlemmar och deras personliga ersättare för de två följande kalenderåren i stället för dem som är i tur att avgå välja en revisor jämte en personlig ersättare för det följande kalenderåret. Revisorn samt dennes ersättare ska vara av centralhandelskammaren godkänd revisor. välja valberedning som består av ordförande och fyra medlemmar fastställa medlemsavgifternas storlek fastställa verksamhetsplan och budget för följande kalenderår behandla övriga ärenden

Enligt förbundets stadgar 11 § ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på mötet, inlämna en skriftlig motion till styrelsen senast 31.8. Enligt förbundets stadgar 13 § har medlemsföreningar rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Per Olof Munck i Lappböle, Kyrkslätt skickar en vårlig hälsning från Norra Kyrkslätt där tranfamiljen, som häckar nära honom, fick familjeförökning 15.5.2020.

Den här näpna ekorren letar efter frön under fågelbrädet hos Marianne Johansson i Hindhår.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar i medlemsföreningarna fastställdes den 31 december 2019. Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast fredagen den 30 oktober 2020 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 040578 0415 eller per e-post kansliet@spfpension.fi. Kostnaden per deltagare är 35 euro. SPF fakturerar föreningarna efter mötet. Enligt styrelsens beslut 12.12.2018/Ärende 9 kan styrelsen bevilja mindre föreningar med svag ekonomi befrielse från delegaternas deltagaravgift vid vår- och höstmöten. Anhållan med motiveringar bör sändas in senast 31.8.2020 till verksamhetsledaren, berit.dahlin@spfpension.fi eller per post till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors.

Anne-Maj Winqvist i Hagalund, Esbo har fotat denna vackra potatisblomma. Stina Särkkä i Borgå skickar en vårhälsning med denna riksbekanta vy.

M I DDAG M E D L APTOPEN?

Styrelsen

Vi hjälper dig i livets alla skeden! * Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Trevlig sommar, hälsar God Tid

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

Vi lever som bäst i en mycket speciell situation. Dina bilder, berättelser och videoklipp om vardagen under coronapandemin är betydelsefulla för framtida forskare. Delta i SLS och Svenska Yles insamling och bidra till vårt gemensamma kulturarv.

Delta i insamlingen på sls.fi

GOD TID

5/2020

25 Beställningstrafik

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Spik från apoteket debatt ◗ Nyheterna är fulla med coronanyheter. För det mesta är åldersgruppen 70+ beskriven som folk som inte har annat att göra än gå till apoteket och matbutiken och knappt klarar det. Detta kungöres av regeringen och många andra. Också många kommentarer från pensionärsorganisationer har samma refräng. Verkligheten är annorlunda. Gruppen 70+ är mestadels aktiv, sköter sina egna saker och hjälper också yngre generationer. Mycket av det är gratis och utan fysiska personkontakter. Många besöker järnhandeln oftare än apoteket. SPF:s ordföran-

de Ole Norrback har berättat att han gallrar skog. Alldeles utmärkt. Men han får inte sina skogsverktyg från apoteket. Någon annan gör byggnadsreparationer. Spiken får man inte heller från apoteket, inte heller målfärgen eller tomatplantorna. I dagens coronadiskussioner borde sådana aktiviteter tas fram, positivt. Ur coronasynpunkt är de riskfria och hälsosamma. Pensionärernas insats räknas oftast inte med i bruttonationalprodukten. Men om pensionärernas insats tar slut gör nån annan det jobbet. Då blir de yngre borta från arbetet och det syns negativt i ekomomin. Det är klart att gruppen

70+ har större risk för allvarlig coronasjukdom. Problemet är att minska risken för coronasmitta och det skall inte blandas med passivitet. Det viktiga är handhygien och fysiskt avstånd till andra. Passiviteten har negativ effekt, ju längre dess kraftigare. Det är konstigt att samma regering som vill öka pensionsåldern till närmare 70 år inte kan inse att pensionärer är aktiva och att de inte skall hindras att vara aktiva. Man mister inte sina kunskaper och förmågor den natt då man övergår från 69 till 70 år. Misstänkliggörandet av gruppen 70+ har lett till att åldersdiskrimineringen har

ökat kraftigt. En massa kommentarer i olika mediaprogram talar nedsättande om åldringar (60+ eller så) som man inte behöver bry sig om. Många blir åthutade i affärer bara för att de är lite skrynkliga i ansiktet. Pensionärsorganisationer borde göra något åt denna åldersdiskriminering. En bra början kunde vara att få regeringen att vid sina informationstillfällen också tala om aktiva pensionärer och inte endast att mestadels stanna hemma och att vara försiktiga i matbutiker och apotek. Arno Wirzenius Kotka

Balans- och gångsvårigheter Muskelsvaghet, ledproblem och rörlighetsproblem

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

www.tprservice.fi

John Rosas

John Rosas ihågkoms som ledare för studentsången i Åbo och för sångfesternas tusenhövdade körer. Som professor vid Åbo Akademi gjorde han stora insatser, inte minst då all musik vid akademin år 1968 fick sin hemvist i det nybyggda Sibeliusmuseum. Fabian Dahlströms biografi beskriver även hur Rosas upplevde det professionella orkesterlivets utveckling, liksom hur spelmanskulturen fick en nyblomstring under folkmusikvågen på 1960-talet.

Boken utkommer i oktober 2020

Fysioterapi och träning på svenska för seniorer hemma, på servicehem och på sjukhus!

Vi hjälper dig med bland annat:

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

Alla 16 SFV-biografier över finlandssvenskar som inte får glömmas bort finns i lager. De förmånliga böckerna är ypperliga presenter! Läs mer, beställ och köp på www.boklund.fi Fråga också efter böckerna i bokhandeln!

Fysioterapi hemma:

”Jag låter inte medicinerna bromsa mitt liv”

62 €/45 min + reseersättning

Upprätthållande och förbättrande av fysisk funktionsförmåga Sjukdomar som Parkinson, MS, Stroke, Alzheimers mm. Pre- och postoperativa problem Vi erbjuder också massage som hembesök.

Hör av dig till 040 152 6501 eller skicka mail till: info@suomenkotifysio.fi så hjälper vi dig!

suomenkotifysio.fi

sudoku

Lösningen finns på sista uppslaget.

1 3 2 7 6 7

2 8

6 1 7 4 2 8

Anja är en dosdispenseringstjänst som apoteken erbjuder. Via Anja expedierar apoteken tabletter och kapslar som ska tas regelbundet, förpackade i engångsdoser som räcker för två veckor. I tjänsten ingår att apoteket kontrollerar medicineringen som helhet, vilket förbättrar patientsäkerheten. Be ditt närmaste apotek om mer information.

FÖRDELAR:

4 1

3 4 9 2 8 3

ANNONSERA I GOD TID

• På varje påse står det tydligt bland annat vilket datum och vilken tid läkemedlet ska tas. • Kunden får ett åskådligt medicineringskort över hela sin medicinering. • Att använda maskinell dosdispensering är mer hygieniskt, effektivt och felfritt jämfört med att dosera läkemedlen för hand i en dosett. • Dosdispenseringspåsen är enkel att öppna. • Inga onödiga läkemedel som inte längre används samlas i hemmet. • Dosdispenseringspåsen är även smidig att ha med på resan. Anja finns redan på närmare 300 apotek. Hitta ditt närmaste Anja-apotek på

anja.fi

GOD TID

Håll dig inte undan bok

◗ I Lilla morfar och farfarboken delar Dag Sebastian Ahlander generöst med sig av erfarenheter från sitt eget morfarsliv, och ger många roliga och tänkvärda råd. Främst vill han uppmuntra till att gå rakt in i den nya relationen, något män i hans generation generellt inte alltid är så bra på. – Det här är sista gången livet bjuder upp till dans. Barnbarnen ger oss en andra chans att möta barn inom familjen. Håll dig inte undan för att du är gammal och trött, ta en extra lur istället! säger Dag Sebastian Ahlander. En härlig uppmaning från Ahlander, men kom ihåg att vänta med kramarna tills coronaepidemin är över. Forskning visar att barn som får vara mycket med sina mor- och farföräldrar klarar sig bättre i livet, får färre bokstavsdiagnoser, får bättre självförtroende och oftare bedriver högre studier. Det beror på att äldre hör och ser barnbarnen på ett annat sätt än deras egna föräldrar hinner göra. Lilla morfar- och farfarboken genomsyras av hur fantastiskt det är att få barnbarn, men döljer inte

heller otillräckligheten och tröttheten som lätt slår till. Dag Sebastian Ahlander är morfar till fyra barnbarn, pensionerad diplomat och författare. Tidigare har han bland annat skrivit bästsäljaren Handbok för glada gubbar och uppföljaren Tänkebok för Glada Gubbar.

”Det här är sista gången livet bjuder upp till dans. Barnbarnen ger oss en andra chans att möta barn inom familjen. ”

Drabbad av ångest bok

◗ Till författarnas och journalisternas privilegier hör att skriva av sig. Precis det har Sofia Torvalds gjort i sin bok Ångestgudinnan. Det är en öppenhjärtig essä om ångesten som har slagit sina klor i författaren. Tidvis kuslig läsning men med humoristiska undertoner som gör det lättare att härda ut – både för skribenten och för läsaren som rycks med i handlingen i en ödesgemenskap för att läsaren lätt överför symtomen på sig själv. Det är väl ingen överdrift att tänka att alla någon gång har känt ångest som har intensifierats i tider när coronaviruset har fått en på knä i rädd för att själv ska bli offer för det dödliga viruset. Ångestgudinnan öppnar sig från inledningen där författaren känner yrsel och illamående i metrovagnen där hon är hänvisad till en ståplats. Hon drabbas av en panikattack som resulterar i besök hos en psykiater för att få en diagnos. Det blir ett år med panikångest som tidvis dämpas med lugnande tabletter och shoppingmani. De närmaste – författarens 25-år äldre man och barnen förstår hur det är fatt med ”triangelmedicintanten”. Under

Att skriva om det allra svåraste bok ◗ Sara Stridsberg: Kärlekens Antarktis (Hedlund, 2018); Rakkauden Antarktis, suom. Outi Menna, Tammi, 2019). I cirka 70 år har jag läst böcker. Man hinner en hel del, när man börjar tidigt. Man hinner också att glömma mycket. När jag som ung läste Dostojevskij, tänkte jag,

att hans produktion kan jag aldrig glömma. Hädanefter kan ingen människa rannsaka människosjäl lika djuptgående. Men det kom andra! Strindberg, Camus, Coetzee och många, många fler har jag läst med fasa och förtjusning. Fasa för hurdana människor och människolivet kan vara – och förtjusning över, att några kan beskriva det så bra.

Spänst i benen – grundkurs för frivilligledare 25-28.8 på Lehmiranta Kursen, som hålls på Lehmiranta i Salo, är avsedd för dem som frivilligt vill ställa upp som motionskompis för äldre eller t.ex. leda pausjumppa och motionsmellanmål vid en föreningsträff eller möte. Huvudmålsättningen för Spänst i benenprogrammet är att stärka skeletthälsan, förebygga osteoporos och förebygga fall genom fysisk aktivitet. I programmet ingår inne- och uteaktiviteter ss. stavoch styrkepromenad, skogen som konditionssal, balansträning, trappjumppa samt teori om benhälsans hörnstenar.

Kursplats: Lehmiranta, Salo Kursledare: Kitty Seppälä. MHV, ft, hälsocoach Kursen är avgiftsfri, tillägg för enkelrum 25 € / natt. Tilläggsinformation: Inger Holmberg, tfn 040 5952992 eller epost inger.holmberg@spfpension.fi Anmälningsblankett finns på förbundets hemsida spfpension.fi

5/2020

Nu som gammal trodde jag att min människosyn är färdig. Men sedan tog jag Sara Stridsbergs Kärlekens Antarktis i handen. Stridsberg har levt i lagom-Sverige, är mamma till två barn, hör till medelklassen, har hört till Svenska Akademin. Hur i all världen har hon lärt sig att kombinera det allra hemskaste och det allra vackraste till en helhet? Hon förenar eld och vatten.

läsningens gång imponerar den allting fördragande äkta mannen och barnen. Däremot har omgivningen svårt att begripa att den utåt sett glada, positiva och hurtiga kollegan, specialiserad på small talk, är beroende av ångestdämpande mediciner för att härda ut. Torvalds redogör för orsakerna till ångesten som hänför sig till hennes tidiga barndom. Barn till överbeskyddande föräldrar tillbringade Torvalds låg sin första månad i kuvös. När hon var sju månader visade hon tecken på ångest. Under sina skolår mådde hon illa inför skoldagen. Hon upplev-

Hennes talang är hisnande och enastående. Det hemskaste i romanen är temat: boken handlar om kvinnohat som sluter i styckmord. Det vackraste är språket som får mig att tänka på Höga visan. Vem kan få sådana här element att gå ihop? Och vem kan få idéen att ge den döda möjligheten – jag vill säga nådegåvan – att se allting. Hon ser det förflutna, hon ser det som pågår, hon ser det som kommer. Hon är allvetande och hon har för-

de sig som den rodnande och fula flickan som ingen ville vara med. Ångestgudinnan interfolieras med utdrag ur facklitteratur, favoritböckerna om ångest, som har väckt igenkännande och som har varit till hjälp för Torvald. Tidvis kan det bli tröttsamt för läsaren precis som de ofta återkommande upprepningarna. Ångest och tvångstankar förenas. Torvalds är rädd för att hennes man ska tappa bort sonen på färjan mellan Helsingfors och Tallinn. Att han ska bli kidnappad. När sonen klagar på illamående är det liktydigt med hjärncancer. Ett sår på nagelbandet betyder leukemi. Vilket ögonblick som helst kan tvättmaskinen explodera. Under resor med övernattning måste Torvalds få ett hotellrum längst nere för snabb reträtt i händelse av eldsvåda. Getingar, spindlar och höga platser inger ångestfobier. Ångestgudinnan är en bok som varmt rekommenderas för alla. En bra investering är att köpa boken. Och om kassan är tom så låna Ångestgudinnan på biblioteket som äntligen har öppnats som ett led i de uppluckrade restriktionerna. Benita Ahlnäs

mågan att överse, älska och förstå. Hon är prostituerad, narkoman, mamma och dotter, livskumpan och mycket mer. Ju säkrare man är, att man redan vet ”allt” om livet och människan, desto viktigare är att läsa den här boken. Då kan man förstå, att bakom hörnet, precis bredvid vår vardag, finns andra världar, annorlunda medvetanden, annorlunda öden. Och alla är vi mitt i allting. Maijaliisa Mattila

Spänst i benen – kurs i hälsofrämjande friluftsmotion 9-11.9 Lär dig som kompisledare att ordna en utedag, utestund, i din förening genom att förena naturupplevelser med fysisk aktivitet och trevlig samvaro För att bevara funktionsförmågan, för att stärka benstomme och förebygga fall, behövs fysisk aktivitet. I naturen aktiveras alla sinnen! Under kursen går vi på upptäcktsfärd, provar meditationsgång och balansövningar i naturen, provar på för seniorer lämpliga utespel och samvarolekar, rörelser och olika motionsformer bl.a tai chi, som passar på din gårdsplan, i en park och överlag ute i det fria. Kursen lämpar sig för alla som kan tänka sig att leda ett ”motionsmellanmål” eller en motionsträff ute.

GOD TID

5/2020

Kåseriet: Vart ska vi fly undan coronan? Låt oss ta ett steg tillbaka. Till år 1942, kanske. Flickan hade fyllt 7 år mitt i sommaren och nu var det mormors tur att firas, hon fyllde hela 80 år och hade sovit med papiljotter i sitt tunna, vita hår och var söt som en karamell!

Mummi satt i den knarrande korgstolen på gräsmattan nära mammas rosengård, som kantades av ett skyddsnät för att inte familjens hund, Toby, skulle ta sig in för att gräva i myllan. Gästerna var många kring kaffebordet; mostrar, morbröder, kusiner, farbröder, några riktigt gamla gäster som hade känt mormor redan i hennes ungdom. Just ingen hade bil den tiden, men vi bodde ju på Solberg station och man hade skapat ett bra uttryck när vi längtade efter besök: välkomna ”mellan tågen” har ni tid finns här gästrum på vinden! När kaffet hade bjudits åtminstone tre gånger åt de vuxna och saft åt flickan, ställde sig hennes mest älskade morbror Edvin upp, alldeles nära Mummis stol för att hon skulle höra honom hålla talet. Mummi var döv och på den tiden fanns det inte hörapparater, som nu. – Nu ska jag berätta något alldeles förunderligt för er, kanske litet skrämmande också, men ingen ska bli rädd en såhär vacker dag, med Mummis födelsedag och allt, började han. Folk satte sig tillrätta och nickade åt varandra; Edvin hade alltid så trevliga historier att berätta. – Nu ska ni försöka tänka er in i en historia som verkar otrolig, börjar min morbror, en historia som aldrig förr har berättats här i våra trakter. Den handlar om en order från högre ort, kanske rentav från presidenten, att alla ska inom några dagar packa sina ägodelar, ordna annan plats för djuren och flytta härifrån! Hela vår hemort ska tömmas och främmande makt ska i stället flytta in. Beslutet är att de främmande flyttar bort först om 50 år. Lyssnarna småler mot varandra, allt hittar han då på, Edvin, sådant kan ju inte hända, att någon skulle tvinga oss att flytta härifrån! Vart skulle vi flytta, det här är ju vår hembygd? Flickan kunde räkna och kom fram till att hon, om 50 år, skulle vara 57 år, en gammal tant, nästan som

Starka kvinnor

Mummi… Dessutom hade hon ju de små djurens begravningsplats att sköta. Den låg här alldeles nära, under sembratallarna. Hon ville inte flytta någonstans! Skulle skolan också bort med tant Olga? Det här var ju en påhittad historia, inte berättade morbror Edvin någonting sådant på Mummis födelsedag, men just så blev det! Hela Porkalaområdet tömdes inom tio dagar, en sorgesam och besvärlig flyttning precis i skördetid. Man sökte sig till grannkommunerna eller till släktingar på annan ort. Att annekteringen förkortades till elva år gjorde inte minnet mindre svårt; att återvända till en delvis förstörd hembygd var inte vad man hoppats på. Nu har vi en annan och mycket större makt som styr våra liv. En makt, som man inte kan ordna möten med eller förbjuda, vi har nu coronatider här och över hela världen. Fast den här gången behöver ingen flytta. Däremot finns det restriktioner från vår riksdag, i synnerhet för oss över 70 år, som sägs vara i största risk att bli smittade av viruset. För att undvika att viruset sprids får vi inte ta emot gäster i våra hem, om vi möter bekanta utomhus ska vi håll 1-2 meters avstånd mellan oss, oberoende av om man hör dåligt eller inte. Allra helst hållas inne mellan fyra väggar, ordna matfrågan så att kassen ställs utanför dörren av en osynlig ande som är försvunnen när man öppnar dörren på glänt och tar in maten. Du ska inte krama om dina nära och kära, besök inte affärer eller apotek utan ordna med hjälp istället. Telefonerna går varma, kort, brev och mail likaså. Inga möten får hållas, ingen gymnastik heller, trevliga kaffestunder på caféet är ett minne blott. Biblioteket är stängt. Också kyrkan är stängd. Där finns en muralmålning på norra väggen, målad på 1500-talet, och föreställer en långdans där både rik och fattig, potentat eller tiggare, vandrar i en tröstlös rad i flykt undan pesten. Vart ska vi fly undan corona? Den som nu är här.

GOD TID utkommer nästa gång den 14 augusti. Material till nummer 6/2020 bör finnas på redaktionen Utgivning Deadline texter senast den 24 juli. Vi tar gärna Nr 6 14.8 24.7 emot redaktionellt bidrag Nr 7 25.9 4.9 från pensionärsföreningar och Nr 8 23.10 2.10 enskilda. Icke-beställt material Nr 9 20.11 30.10 honoreras ej. Nr 10 17.12 27.11 God Tid, Svenska pensionärsförbundet Handelsesplanaden 12 B 18, 65100 Vasa markus.west@spfpension.fi, tfn 040 5748751

Böjas kan vi, men aldrig brytas, säger kvinnorna som har samlats i en park. Två av oss är födda i början av 1930-talet och den tredje i början av 1940-talet. Det betyder att alla tre har suttit i bombskydd och sett hur staden var ett eldhav när alarmet var över. Vi, i den mån vi barn förstod, och våra mammor var ständigt oroliga för papporna som i åratal var inkallade. Männen såg hur deras kamrater stupade och de levde i en ständig ovisshet om när deras sista stund var kommen. En 100-årig veteran har berättat att coronapandemin, covid-19, inte kan mäta sig med att i åratal vara inkallad. Rädslan och oron i fält eller i korsun med löss som kliade in på bara skinnet. Otvättade, trasiga kläder och mögligt bröd och vatten från någon bäck. Oron för hemmafronten och kvinnorna som fick ta stort ansvar för hem och barn. Dessutom fanns rädslan för desanter. Det berättas att en 17-åring som nu vilar i hjältegravarna blev brutalt misshandlad och skjuten av en desant. Vi brukar tala om våra tappra mammor och vi tror att styrkan hos dem har gått i arv till oss. Hur orkade de med den ständiga ovissheten och hur stod de ut under krigsåren och efterkrigstiden när det bokstavligen gällde att koka soppa på en spik? Ibland har vi undrat om den nu uppväxande generationen kan förstå hur det egentligen var under krigsåren. Fyrtiotalisten minns den enbenta krigsinvaliden som sjöng sorgesamma visor på gården med en sliten hatt i handen.

Prövningarna har gett styrka. Mycket riktigt brukar man tala om att man växer med motgångarna. Ingen av oss tre har förskonats från sjukdomar. Men vi brukar inte älta våra krämpor.

Vi har stort utbyte av varandra medan vi delar med oss av våra erfarenheter. Det handlar som livet självt, om glädje men också om sorg. Om äktenskap som har spruckit. Barn som drabbats av svåra sjukdomar. Rädsla för att tonårsbarnen skulle hamna i dåligt sällskap. Otrogna män. Krävande arbeten i lågavlönade kvinnofällor! Men barnen utvecklade sig väl och välsignade oss med livets efterrätt. Prövningarna har gett styrka. Mycket riktigt brukar man tala om att man växer med motgångarna. Ingen av oss tre har förskonats från sjukdomar. Men vi brukar inte älta våra krämpor. Den värst drabbade just nu är fyrtiotalisten som sedan ett år lider av en infernalisk värk i knäet. Eftersom pensionen inte möjliggör privat vård är det den kommunala hälsovården som gäller. På hälsostationen byts läkarna ut vilket betyder att det varje gång är en ny läkare. En del bättre och andra totalt oengagerade. Bottennapp var läkaren som sade ”en minä halua katsoa sitä polvea”.

Som God Tids läsare förstår, så handlar det om vänskap och i vårt fall om gammal vänskap som likt årgångsvin blir bättre med åren. Det som är skönt är att man kan vara precis sådan man är. Vänskap är ett ömsesidigt givande och tagande. Man ska respektera och lita på varandra och aldrig bryta ett förtroende. Den ena av trettiotalisterna med en lång yrkesbana bakom sig som sjuksköterska har som motto ”Leben und Leben lassen”. (Leva och låta andra leva). Det är visdomsord att ta vara på.

Benita Ahlnäs

Dorrit Krook

sudokulösning

Frågekampen – rätt svar

1. Dansande 2. Kanarieöarna (hund = canis på latin) 3. Det blev högertrafik 4. Louisiana 5. Gustafsson 6. München 7. René Descartes 8. Tjäder 9. Lucky Lukes 10. Very Superior Old Pale

11. Björneborg 12. Satu Mäkelä-Nummela (i skytte, trap) 13. Tyskland 14. Nyfödda barn 15. Hans stamning 16. Delta 17. Volfram 18. Boboll 19. Davidsstjärnan 20. Äänekoski

GOD TID

5/2020 GYMPAÖVNING

HANDEL

ROADE KUNGLIGT

TÄCKER ÖHUS

TÊTEÀ-TÊTERNA ROBOTHJÄRNA

ITU

VÅRMÅNAD

SÄLLSYNT FÅR EJ DANSA

VÅRMÅNAD

VAD SKÖNT!

VIKS PÅ BORDET

SPENSLIG TOPP-

STORT I DOMÄN FÖR YSTAD

FÖRETAG

MED SOLEN SOM HELIGT MEDELLÖFTE PUNKT

USCH

HESITERAR

VAKAR

IRRITERANDE MEJL

GJORDE KOMIKER

BOK I HÄNGMATTAN

5/2020

STANK HAR SEGEL

HAR MÅNGEN RUNT MIDJAN

FLOTTBAS FRÄTER

HÄRSTAMNING

TRÄNGTA

DONERA

VÅP

FLYGANDE TEFAT

SOLDATÄMNE

SLAPPA

KRAFT

STRANDBERG

REGEL

Namn: ........................................................................................... Adress: ............................................................................................ FÖRFATTARE MORIARTY

RYGGSÄDESSLAG VENEDIGÖ

DALLRAR PÅ TALLRIK

REFEKTORIUM

TÄNKA ÖVER

BESTRÖ ÅKLAGARE

UTHUS

L O N G F O D G L I A N

OKÄND

GEORGIA

INFANTERI

GRÅDASKIG

KÖKSMÅTT

VISIONÄRER

MISSTÄNKT

BÖR JÄ-

KRON- GARE HA DEL FÅNGST

DEL II NÄTADRESS

FLANK

GALLERIA

AKTUALITET

ATMOSFÄR

ALFA

SKUMMAT

HAR BOK I GT

UTTRÅKAD

DET GÖR ONT!

RYSKT FRITIDSHUS

PUST

LÄROSATS

IDI AMINS LAND GÖR MAN BROR

SNATTADE

KRISTEN KÄRLEK

4/2020

BEHAGLIGA

HÄSTFEL

ZEUS DOTTER

TON SEX

HESITERAR

ASTAT

CAPONE ISKORN

N T K O N V UW A B A N G A I L K Ö P

HADEL

BLIR HÄR HÄR

G E N A

GÖR HUNDVALP FULLTRÄFF

T F E Å M D E A T

EJDERHONA

KLÄMS

T V A

OFTA APERITIF

MITT I STRYPTAGET

Ö R E O R N V M

TUNT TYG

PRYDDE FÖR VÄRLDSELITEN

GRIPER

SYFTA PÅ

KÄKADE

VASSSTRÅ

MEGA BYTE TON TRE

GIBBON

OSV

KROKBOKSTAV

FÖR TIDIGT IVÄG

POET ELIOT

HJULTAND ANDLIG RENING

IRRITERANDE MEJL

GJORDE KOMIKER

ÄR GUNS ROSOR

PIANISSIMO

SES MED AV DYSCHOR

TON

ÅBOKLUBB

DÄR OVAN

HADEL

KAN MAN FRÅN RIO KALLAS

KONDITION

HAR SEGEL

BOLSTER

VISAVI

STÅR HUNGRIGA I

ÄNGSLAN

SKÄLIGT

KASUAREN

ENAR 27 LÄNDER

HÄSTSPORT

JORDAD

VINDGUD

LÅNG TIDRYMD

LITEN I OST

HUMORISTISK DARIO

STIRRA

GER NYTT

LÄSARE EUROPAOCH TITTARE VÄG

BILJARDKÄPP

ÖKSTOCKAR

KLÄTTRAR I VISBY

TRIGONOMETRIFUNKTION

VREESWIJKS HÖNA

FÅKUNNIG

MITTFÖREEMOT TRÄDA AKTER

R R E P P E R P E I S E U N

FARAO 2295– 2250 F.KR.

VILL FÅNGE

T T E

PÅ PÅKNAPP

O R N A

NERUTAN TVIVEL TYNGD

JUPITERMÅNE

VINKUNSKAP

JORDENRUNTFARARE MATADE LUKT

ALASKA KORT

KALLIS PARTI BEORDRADE

RINGSPEL

PÅ BENEN

AGNUS – – – SMÄRTA

GRODD ELLER FISK

VERKTYG

PÅ ÖTAK

SÖNDER

RAKETSERIE

JÄMFÖ- KARNE- HAILUOTO PÅ RELSE- VALSTAD SVENSKA ORD

MITT I KORV

VIRUS

O A R T Å T J U V S T E T S C H E F R

ÄR MARKUS WEST

TIDSPERIOD

MED SOLEN SOM HELIGT MEDELLÖFTE PUNKT

USCH

VAKAR

BUFFELAKTIG

BRÄNNANDE

KORANRELIGION

VIKS PÅ BORDET

MODERN TEKNIK

RIVJÄRN

TESLA ÄR EN SÅDAN

E I F S O G L A S D Ö M L A R B A N M M I S E B L O M S T T O P F Y F R H E L O J S K A T A R S M U B O R K J L A G O M E M E N Ä M A T R O D E O G R A V S A E O N T T C E N T R U M A K Ö E E K O R M U R G R Ö G L Ä F S E R L U E C O S O L K O K A D E N O L O G I I G N Ä R D E A K O L O G E R K D O S O U B D O N Å L P E N L I C E N S P T A G I T U E R A D E M N Ä R K E O R VÅRMÅNAD

STORT ENTAL

ILSKA

HANDEL

COBAINS BAND

VIN MED BIKAVÉR

.........................................................................................................

JOBBAR

ÖNATION KORT

DELBETALNING

DUMBOMMAR

SMUTS

STILLAHAVSÖ

ÅKER

Lösningen postas till SPF senast den 31 juli. Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

HACK I HÄL

GIGA

VÄLLJUD

BÄR BÄR OCH BARR

ÖKSTOCKAR

OLLE FRÅN REYKJAVIK

FÖRE SIN TID

HAN SES I SKOLAN

LÄKARE SKÄMTSAMT

ICKE

BERGSRYGG MITT I KYLRUM

SYLT ELLER VEN

BJÄFS

SLAVBAS

HÄXA

PLANTA

MUSIKÖRAT FJÄLLHED

HOANDE

GISSA

GLAD MANSKÖR?

HÄSTFODER HJÄLTE- HUDDIKT FÄRG

GEORGIA

SKÅDIS SHARIF

PUST

STÅNKANDE

OPERAFURSTE

BENLÖS ÖDLA

HUGSKOTT

KAN MAN FRÅN RIO KALLAS

VISAVI

OSV

ELITKAMP SJÖ I NORR

SAMMANBINDA

ÖREBROS LANDSKAP

RANG

I G N I A R T O Ö N A E D A K T PLYTET

STÄLLE DRAGDJUR

KUMLINGE ÄR EN

DRA PÅ SMILBANDEN

A R L Ö

N T E R

Vinnare i krysset i nr 4/2020

Anja Eklund, Korpo, Christel Lax, Vasa, Gunnel Carpelan, Masku, Brith-Mari Rantala, Ekenäs och J.Lundqvist, Åbo. Vi fick in 387 krysslösningar, grattis till alla vinnare!