God Tid 5/2022 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 5 13.6.2022 ● Årgång 50

Fyrisån flyter stilla under vindbron och erbjuder en bra miljö för häckande fåglar och för Lars Sund och hans fågelskådande kolleger.

Anci Holm

Fåglarna bjuder på renodlad lycka

Att följa flyttfåglarnas liv i och kring Uppsala ger författaren Lars Sund en djup tillfredsställelse. Ett oväntat möte med en sällsynt art är renodlad lycka. Lars Sund konstaterar att han gått ner sig fullständigt i fågelträsket.

sidan

ledaren

teater

resor

”De nya välfärdsområdena och riksdagen kommer också att vara föremål för våra budkavlar senare i höst. ” Sidan 2

Sju bröder på Lurens

Äventyr med Glaciärexpressen

◗ Sång, skratt och dans ger nytt liv åt den klassiska pjäsen Sju bröder. Kärnan om brödraskap, vänskap och utanförskap är placerad i modern tid. SIDAN 12

◗ Maj månad torde vara den bästa tidpunkten för att besöka blomsterön Mainau i Bodensjön. Den bjuder på otaliga blommor i vackra färgarrangemang. . SIDAN 21

Mats Tuominen

Veronica Biaudet

GOD TID

5/2022

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

Finland behöver sina seniorer

venska pensionärsförbundet fyller 50 år och firar bland annat med att genomföra en jubileumsbudkavle i alla våra kommuner. Våra föreningar uppvaktar ledande politiker och tjänsteinnehavare om frågor som berör oss äldre. På det här sättet vill vi berätta att vi vill bli både hörda och sedda. Vi har livserfarenhet och vi vill dela med oss av den – helt enkelt påverka. Frågorna varierar från kommun till kommun. Det kan handla om service på sitt modersmål, om tillgång på seniorbostäder, om att ordna en boulebana, om gång- och cykelbanor, om lättillgängliga vandringsleder och mycket mera. Rätt ofta handlar det om frågor som är av intresse också för andra än seniorer vi har mycket gemensamt. Och vi vill vara en tillgång i samhället. Vi vill bidra och vi är övertygade om att samhället också ser oss som en tillgång. Svenska pensionärsförbundets föreningar är

aktiva i närsamhället och verksamheten anpassas till lokala behov och önskemål. Vi seniorer behöver aktiviteter riktade till oss, verksamhet som håller oss friska och motiverade. Men precis som alla andra är vi beroende av ett välfungerande samhälle där köerna till HVC inte får bli för långa, där det finns tillgång till tandläkare, där det finns ett rikligt och varierande kulturutbud och där hemservicen fungerar. Detta är bara några exempel på vad som behövs i ett bra samhälle.

”De nya välfärdsområdena och riksdagen kommer också att vara föremål för våra budkavlar senare i höst. ”

okalsamhället behöver också sina seniorer! Vi lever i ett oroligt tidevarv och då kanske vi seniorer med vår livserfarenhet kan bidra till trygghet i vår närmiljö. Vi kan också bidra via skolfarfar- och skolmormorverksamhet. Vi kan bidra med körsång och caféverksamhet, med kortspel och bowling. Med vår verksamhet kan vi bidra till mindre ensamhet och mera gemenskap.

Givetvis är det så att alla seniorer inte har samma behov och önskemål. Vi människor är olika och behöver olika aktiviteter. Ibland behöver vi till och med lugn och ro och stillhet. Det skall vi respektera.

ad budkavlen beträffar så kommer vi att återkomma om ett år. Då går vi igen till våra ledande förtroendevalda och tjänsteinnehavare och kollar hur det gick med de frågor våra föreningar framförde. Det är vårt sätt att sköta en del av intressebevakningen på lokal nivå. De nya välfärdsområdena och riksdagen kommer också att vara föremål för våra budkavlar senare i höst. Vi behöver alla varandra! Ulla-Maj Wideroos

Ulla-Maj Wideroos

Förbundsordförande

CHEFREDAKTÖREN

När maten blir för dyr ◗ Rysslands krig i Ukraina orsakar inte bara mänskligt lidande, det påverkar också varje medborgares vardagsekonomi. Priserna på mat, el och bensin rusar i höjden. För den som har stora marginaler i sin ekonomi tuffar livet på som vanligt. För de som har små eller inga inkomster börjar det redan bli outhärdligt. Det här påverkar inte minst pensionärerna – många av dem med små inkomster. För dem kan det i värsta fall handla om att välja mellan att köpa mat eller betala elräkningen. EU:s statistikkontor Eurostat publicerade nyligen en prognos för inflationen i Europas länder. Om inflationen under hela året ligger kvar på samma höga nivå som i maj skulle den på årsnivå stanna på 8,1 procent. Det finns stora skillnader mellan länderna. Finland är inte värst drabbat. I Finland förväntas inflationen bli 7,1 procent. Det kan jämföras med Estland där den ser ut att nå upp till 20,1 procent.

Pensionärernas ekonomi har debatterats flitigt under våren. Förbundets vårmöte i Jakobstad debatterade de åländska pensionärernas initiativ om det brutna indexet. Kvarkens pensionärsparlament i Vasa ägnade två dagar åt att diskutera de äldres ekonomi i Sverige och Finland. God Tid refererar båda debatterna på annan plats i tidningen. Både i Vasa och Jakobstad talades det om fattigpensionärer. Någon entydig definition på vem som är en fattig pensionär finns inte. Finland har en garantipension, det vill säga en minimipension som är 855,48 euro per månad. Full garantipension får du om du inte har

Pensionärerna ska inte behöva söka sig till brödköerna när vintern kommer!

Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 040 578 0248 berit.dahlin@spfpension.fi Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Öppet tisdagar och torsdagar kl. 10-14. Övriga tider enligt överenskommelse.

IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi IT-stödperson Andreas Höglund tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg tfn 040 5952992

inger.holmberg@spfpension.fi SPF:s bankkonto: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77 Kansliet i Vasa Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas Ombudsman för Åboland,

några andra pensioner. På 855,48 euro i månaden kan ingen leva. Utöver garantipension kan man därför beviljas bostadsbidrag och en del andra förmåner. De är behovsprövade. Alla förstår dock inte var och hur de ska söka dessa pengar. När man diskuterar pensioner är det viktigt att inte blanda ihop äppel och päron. Folkpension, garantipension och arbetspension är olika saker. De flesta fattigpensionärer finns i gruppen folk- och garantipensionärer, men inte alla. Bland personerna med arbetspension finns en grupp pensionärer med låga inkomster. Ofta rör det sig om kvinnor som stannat hemma många år med barnen, sedan jobbat deltid i lågavlönade serviceyrken eller hjälpt till på familjejordbruket utan att få en egen lön för det arbetet. När priserna nu skjuter i höjden är det

Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi Förbundstidningen GOD TID Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ansvarig utgivare: Ulla-Maj Wideroos tfn 050 5113141 ulla-maj.wideroos@spfpension.fi Chefredaktör: Markus West tfn 040 5748 751

dessa pensionärer som först hamnar i kläm. Om kriget i Ukraina fortsätter över vintern kommer priset på mat och bränsle att fortsätta att öka. Inflationen kommer att göra sitt så att även tjänsterna blir allt dyrare. I höst blir det viktigt att snabbt och utan alltför stor byråkrati hitta ett sätt att kompensera de fattigaste pensionärerna oberoende av om de har garantipension eller lever på en otillräcklig arbetspension. Ingen politiker kan lova att kompensera för alla prisökningar. Vi har ett krig i vårt närområde och det påverkar oss alla. Men vi ska lindra krigets effekter för de som har de lägsta inkomsterna och som nu far illa. Pensionärerna ska inte behöva söka sig till brödköerna när vintern kommer! I Sverige talar man om att höja de lägsta pensionerna med 1000 kronor. Markus West Chefredaktör

markus.west@spfpension.fi

ISSN 0359-8969

Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 50 €

Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi

Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06 347 0608, gsm 0500 924 528 cjcenter@petalax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/ spmm

Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2022 Redaktionsråd: Gunilla Löfstedt-Söderholm ordförande, Marita Bagge, Kerstin Häggblom, Kjell Hägglund, Anita Ismark, Henrik Othman och Kerstin ÖstermanRosenqvist.

GOD TID

5/2022

Kungörelse till höstmötet 2022 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte fredagen den 18 november kl 12.30 på Hanaholmens kulturcentrum, Hanaholmsstranden 5, Esbo och på distans/Zoom. Lunch serveras från kl. 11. Fullmaktsgranskning inleds kl. 11.15. Enligt 10 § i Svenska pensionärsförbundets stadgar ska höstmötet: 1. välja ordförande och sekreterare för mötet 2. konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3. utse två protokolljusterare 4. välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas röstetal 5. välja ordförande i styrelsen, som kallas förbundsordförande, för följande kalenderår 6. välja styrelsemedlemmar och deras personliga ersättare för de två följande kalenderåren i stället för dem som är i tur att avgå 7. välja en revisor jämte en personlig ersättare för det följande kalenderåret. Revisorn samt dennes ersättare ska vara av centralhandelskammaren godkänd revisor. 8. välja valberedning som består av ordförande och fyra medlemmar 9. fastställa medlemsavgifternas storlek 10. fastställa verksamhetsplan och budget för följande kalenderår 11. behandla övriga ärenden

Svenska pensionärsförbundet går mot en sommar fylld av motion. Både golf- och boulemästerskapen går av stapeln på Åland. Stig Kavander, Pargas, Maj Krogell, Helsingfors, Viking Friman, Hangö och Krister Blomander, Borgå under fjolårets golfmästerskap. Tua Ranninen

Jubileumsmotion Hälsa och motion har en framträdande roll under förbundets jubileumsår. Flera olika motionsevenemang ordnas av förbundet och regionerna samt medlemsföreningarna.

Förbundets motionskampanj har nyss avslutats och resultaten kommer att publiceras i slutet av denna månad på förbundets webbplats och i följande nummer av God Tid. Golf är en relativt ny aktivitet inom Svenska pensionärsförbundet och i fjol ordnades förbundets första mästerskap på Pickala Golf i Sjundeå. I och med covid-19-pandemin ökade intresset för olika slags utesporter och många äldre började intressera sig för golf. Golf är en unik sport eftersom åldern inte utgör någon begränsning. Golf är en av få sporter där personer i olika åldrar och med olika skicklighet kan spela mot varandra på liknande villkor tack vare handikappsystemet. Forskning om golfspelandets inverkan på hälsan har hittills varit knapphändig, men en ny studie utförd av Elin Ekblom-Bak, Jane Salier Eriksson och Björn Ekblom vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm visar bland annat att den fysiska belastning som regelbundet golfspelande innebär, har troligen effekter på såväl kondition som styrka och balans – framförallt för medelålders/äldre samt för de med medelgod/låg kondition. Under en 18-håls golfrunda tar man i genomsnitt cirka 11 000 steg och mer, samt förflyttar sig från 6 upp till 12 kilometer. Den

genomsnittliga energiomsättningen är cirka 250 till 450 kilocalorier per spelad timme. Detta varierar dock beroende på banans längd och kupering samt om man bär sin bag eller använder golfvagn. Men även de som använder golfbil av olika anledningar, får ihop i genomsnitt 6000 steg på en 18-håls runda. Golf är en av de idrotter som har lägst skaderisk. Vanligast är överbelastningsskador beroende på t.ex. ensidigt utövande av enbart golf, samt skador som uppstår vid direkt spelande utan uppvärmning. Förbundets golfmästerskap ordnas 15.6 på Ålands Golfklubb i Kastelholm på Åland. Mästerskapet inleds kl. 8.30 med samling utanför golfrestaurangen. Jesper Eliasson, Ålands Golfklubb och Jarl Danielsson, ordförande för Mariehamns pensionärsförening hälsar välkomna och Christian Beijar, ledamot i förbundsstyrelsen, öppnar mästerskapet på putting greenen utanför restaurangen. Tävlingen inleds med kanonstart kl. 9.30 och beräknas vara avslutad vid 15-tiden. Svenska pensionärsförbundets personal samt representanter för Mariehamns pensionärsförening och Norra Ålands Pensionärer finns på plats under dagen utanför golfrestaurangen. Kom gärna ut och bekanta er med vår verksamhet! Det nyländska golfmästerskapet ordnas 10.8 på HanGolf i Hangö och det österbottniska golfmästerskapet 2.9 på Vasa Golf. Bouletävlingar ordnas också på förbundsnivå, regionalt och lokalt. Österbotten arrangerar boulemästerskap 15.6 vid Esse skola. Esse Pensionärsförening står som lokal värd. Tävlingen beräknas pågå

mellan kl 10 och 15. Den så kallade Vårskrällen i Nyland går i sommar under namnet distriktsmästerskapsturnering och arrangeras 16.6 av Boule Dogs på Kusasplanen i Kyrkslätt. Tävlingen startar kl. 11 och beräknas vara avslutad kl. 14.30. Det åboländska boulemästerskapet avgörs 8.8 på Kalkholmen i Västanfjärd. Som värdförening fungerar Västanfjärds pensionärsförening. Svenska pensionärsförbundets boulemästerskap går av stapeln 24.8 på Bengtsböle idrottsplan i Lemland. Som lokal värd för mästerskapen står Roseboule i Lemland tillsammans med Mariehamns Pensionärsförening och Norra Ålands Pensionärer.Tävlingen inleds kl. 8.00. Åskådare är också välkomna till alla tävlingar! Vad beträffar boule har de Internationella spelreglerna ändrats och antagits av Svenska Bouleförbundet 13.2.2021. Svenska pensionärsförbundet har nu också uppdaterat reglerna i Handboken. Ändringarna gäller följande kapitel: Lilleutkast på markerad bana Avståndet mellan lillen och dödlinjen får vara 0 centimeter. Borttagande av hinder på spelplanen Dock får den spelare som står i tur att spela, eller dennes medspelare, fylla igen en nedslagsplats en gång från ett tidigare spelat klot. Se uppdaterad version på förbundets webbplats! Trevlig sommar! Berit Dahlin verksamhetsledare

Enligt förbundets stadgar 11 § ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på mötet, inlämna en skriftlig motion till styrelsen senast 31.8. Enligt förbundets stadgar 13 § har medlemsföreningar rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar i medlemsföreningarna fastställdes den 31 december 2021. Anmälan till höstmötet görs senast 9.9 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 040 578 04 15 eller per e-post kansliet@spfpension.fi eftersom förbundets jubileumsfest ordnas samma dag kl. 17.00-18.30 och jubileumsmiddag kl. 19.00. I samband med anmälan bör man uppge om man deltar på plats eller på distans samt om man önskar delta i jubileumsfesten och jubileumsmiddagen. Priset för deltagande i höstmötet är 35 euro. För den som deltar i jubileumsfest och -middag tillkommer en avgift på 50 euro. Enligt styrelsens beslut 12.12.2018/Ärende 9 kan styrelsen bevilja mindre föreningar med svag ekonomi befrielse från delegaternas deltagaravgift vid vår- och höstmöten. Anhållan med motiveringar bör sändas in senast 31.8.2022 till verksamhetsledaren, berit.dahlin@spfpension.fi eller per post till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors. Styrelsen

Årets it-gärning 2022 Svenska pensionärsförbundet utser Årets it-gärning 2022. Årets it-gärning kan vara en betydande, innovativ eller inspirerande insats för att hjälpa pensionärer bli digitala eller öka sina kunskaper inom it. Det kan vara en liten men avgörande gärning eller en stor gärning. Nominera någon du tycker är värd att lyftas fram för att den på något trevligt sätt hjälpt dig eller andra pensionärer att börja använda dator, pekplatta eller smarttelefon. Du kan nominera en förening eller en person, alla nomineringar är välkomna! Skicka in din fritt formulerade nominering med motivering till robert.riska@spfpension.fi eller ring och nominera till Robert Riska på 040 578 3207 senast 31.8.2022. Årets it-gärning utses av förbundets presidium och presenteras på höstmötet 2022.

GOD TID

5/2022

Vårmötet förde livlig debatt om uttagen ur pensionsfonderna Pensionärerna på Åland vill använda en större del av avkastningen från pensionsfonderna till att ge en växande grupp pensionärer en bättre ekonomi. Även yngre personer skulle dra nytta av det eftersom pensionärerna i regel använder sina pengar för konsumtion i hemlandet, anser de.

Mariehamns Pensionärsförening hade tillsammans med Norra Ålands Pensionärer och Äldrerådet i Mariehamn lämnat in en motion till Svenska pensionärsförbundets vårmöte med ett krav på att pensionärsförbundet ska arbeta för att riva upp den pensionslagstiftning som 1995 gav Finlands pensionärer det så kallade brutna indexet. Det brutna indexet påverkar arbetspensionen ända fram till livets slut. Förenklat kan man säga att arbetspensionen står sig i förhållande till inflationen, men att arbetspensionärerna inte kommer i åtnjutande av pensionshöjningar som motsvarar löntagarnas löneförhöjningar. Ålänningarnas motion, eller snarare förbundsstyrelsens svar på motionen, väckte livlig debatt på Svenska pensionärsförbundets vårmöte i Jakobstad i slutet av april. Det var den livligaste debatten som förts på ett förbundsmöte på många år. Frågan om pensionerna engagerar helt tydligt fältet. Jarl Danielsson från Mariehamn inledde debatten med en intressant redogörelse för hur pensionärerna på Åland bidrar till sam-

gynnar det de manliga pensionärerna men inte de kvinnliga pensionärerna, sade Wideroos.

Svenska pensionärsförbundets styrelse betonar arbetet med att höja de lägsta pensionerna. Dessa har oftast en låg eller ingen arbetspension.

hällsekonomin. – De unga säger att pensionärerna far iväg med pengarna, men det gör vi inte, sade han. Mariehamn stad har 11 000 invånare, varav 27 procent är 65 år fyllda. Pensionärerna står för 28,8 procent av kommunalskatten i Mariehamn. Enligt Danielsson betalar pensionärerna i Mariehamn tillsammans mer i kommunalskatt än socialnämndens sammanlagda utgifter. Svenska pensionärsförbundet styrelse har i sitt svar på motionen betonat vikten av att Finland höjer de allra lägsta pensionerna. – Vi stödjer till fullo att de lägsta pensionerna ska höjas, men det

”Tillsammans är vi starkare” Den 23-24 maj ägde ett historiskt möte mellan svenska SPF Seniorerna och Svenska pensionärsförbundet. De två organisationernas förbundsledningar sammanträdde i Esbo.

Syftet med mötet var att utbyta erfarenheter, diskutera gemensamma utmaningar och blicka framåt. – Idag finns det ett stort behov av

att organisera alla seniorer, oavsett land. Kanske mer nu än innan pandemin slog till. Vi seniorer besitter lång erfarenhet och viktiga kunskaper. Inte minst vill vi bidra till samhället. Vi ser tydligt att utan seniorer skulle vården, omsorgen och skolan inte fungera. Att få diskutera detta med våra finlandssvenska vänner som arbetar med precis samma frågor och utmaningar har varit oerhört stimulerande, säger Eva Eriksson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

är en politisk fråga som man inte kan lösas genom att öka uttaget ut arbetspensionsfonderna, sade Danielsson. Jarl Danielsson efterlyste att Svenska pensionärsförbundet tillsammans med de finska pensionärsorganisationerna kraftfullare arbetar för att riva upp lagen om det brutna indexet från 1995. – Ingen talar för pensionärernas sak. 1995 sade man att när de stora generationerna från 1940-talet går i pension så är de så många att de kommer att tömma pensionskassorna. Nu har många av 1940-talisterna redan gått bort, men ändå växer pensionsfonderna hela tiden. Förbundsordförande Ulla-

– Det här är ett bra startskott för ett helt nytt samarbete mellan våra organisationer. Även om detaljerna kan skilja sig åt har vi mycket gemensamt. Pensionerna, vården och omsorgen är oerhört viktiga frågor som berör alla våra medlemmar – idag och i framtiden”, säger Ulla-Maj Wideroos, ordförande för Svenska pensionärsförbundet. Tillsammans vill vi uppmana övriga seniororganisationer i Norden till att ansluta sig till oss, tillsammans är vi starkare.

Maj Wideroos tackade ålänningarna för att de initierat en viktig debatt. Hon reagerade starkt på att motionsskribenterna anser att Svenska pensionärsförbundet inte gör tillräckligt för att ta till vara pensionärernas intressen. Det åländska initiativet argumenterar för en återgång till det halvvägsindex som gällde fram till 1995, det vill säga att nivåjusteringarna på arbetspensionen till 50 procent bestäms av inflationen och till 50 procent av den allmänna löneutvecklingen. – Det är komplexa frågor. Låt mig ta ett exempel. Kvinnorna har mycket lägre pensioner än männen. Om vi går in för ett halvvägsindex

”200 euro åt dem som får minst” Förbundsstyrelsen betonar i sitt svar på motion hållbarheten i pensionssystemet. I indexstrukturen borde man öka löneindexets vikt från nuvarande 20 procent, skriver styrelsen. Det får inte sätta finansieringen av arbetspensionerna och systemets ekonomiska hållbarhet på spel. Det är också viktigt att man tar hänsyn till solidariteten mellan generationerna. Styrelsen understryker att man genom att ändra arbetspensionsindexet inte avskaffar pensionärsfattigdomen. De fattigaste pensionärerna saknar eller har mycket liten arbetspension. Svenska pensionärsförbundet prioriterar en höjning av de lägsta pensionerna. Det kan ske genom att höja folkpensionen rejält. Christer Bogren från Malax var nöjd med styrelsens förslag. – I de diskussioner som förs borde vi inte bara tala om att höja pensionerna med 20 eller 30 euro. Vi borde tala om att höja de lägsta pensionerna med upp till 200 euro, sade Bogren. På förslag av Christer Bogren godkände vårmötet ett tillägg som uppmanar pensionärsförbundets styrelse att tillsammans med andra pensionärsorganisationer fortsättningsvis arbeta för att bevaka pensionärernas ekonomiska intressen. Förslaget understöddes av Guy Käcko, Purmo Pensionärer och godkändes enhälligt. Markus West

SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson och Svenska pensionärsförbundets ordförande Ulla-Maj Wideroos vill se mera pensionärssamarbete i Norden. Markus West

GOD TID

5/2022

I Sverige växer pensionsfonderna så det knakar – I Sverige diskuterar vi pensionerna till morgon, middag och kväll, säger Eva Eriksson, ordförande för SPF Seniorerna i Sverige. SPF seniorerna är ett av Sveriges tre stora rikstäckande pensionärsförbund och organiserar en kvarts miljon svenska pensionärer. Eva Eriksson deltog i början av maj i Kvarkens pensionärsparlament i Vasa. Temat för Kvarkens pensionärsparlament var pensionärerna och pengarna. Frågan om likheterna, respektive olikheterna i de två ländernas pensionssystem väckte stort intresse. Det finländska pensionsförsäkringssystemet är betydligt dyrare för arbetstagare och arbetsgivare än vad det svenska är. När pensionsförsäkringsavgifterna i Finland är 24,85 procent är motsvarande siffra i Sverige bara 18,5 procent. – En stor skillnad mellan det finska och det svenska systemet är att i Finland ingår sjuk- och invalidförsäkringarna i arbetspensionssystemet, sade Carl Pettersson, vd för pensionsförsäkringsbolaget ELO. I Sverige finansieras sjuk- och invalidpensionerna via statsbudgeteten. En annan skillnad är att Sverige har ett tak på de allmänna arbetspensionsförsäkringarna, medan Finland saknar ett pensionstak. En svensk höginkomsttagare måste avtala med sin arbetsgivare om en tilläggsförsäkring om hen vill ha en pension som baserar sig på hela lönen. Pensionär 2080 I Finland förs en intensiv debatt om det så kallade brutna indexet. Kritikerna menar att det kommer in mer pengar i arbetspensionskassorna än vad systemet kräver och att det finns utrymme för att betala ut högre arbetspensioner utan att riskera hållbarheten i systemet. Carl Pettersson köper inte det resonemanget. För den som bara ser till dagens pensionärer kan det se ut så. – Vår horisont är annorlunda. Vi talar redan om dem som blir pensionär 2080. – Vi har i Finland gett ett pensionslöfte som är värt 900 miljarder euro till nuvarande och framtida pensionärer. Vi har 250 miljarder euro i arbetspensionsfonderna. Det betyder att vi har fonderat ungefär en fjärdedel av det löfte som vi har gett nulevande finländare, säger han. Den låga nativiteten är det största hotet mot framtidens arbetspen-

– Vår horisont är annorlunda. Vi talar redan om dem som blir pensionär 2080, sade pensionsförsäkringsbolaget ELO:s vd Carl Pettersson på Kvarkens pensionärsparlament. Markus West

”De yngsta har förtjänat ihop sina första pensionspoäng genom att medverka i blöjreklam.” sioner. I Finland föds 1,37 barn per kvinna. Fortsätter nativiteten att sjunka utsätts pensionssystemet i framtiden för stora påfrestningar. I Sverige är man i ett helt annat läge. – Sverige befinner sig först om 30 år i det läge som Finland befinner sig nu om man ser till befolkningens åldrande och försörjningskvoten för dem som är kvar i arbete, säger Mikko Kautto, vd på Pensionsskyddscentralen i Finland. Finland kan delvis kompensera för den låga nativiteten genom att öka den reella avkastningen i pensionsfonderna. Men för att nå dit måste man ta större risker i placeringsverksamheten än vad som görs i dag. Sköter sig själv Det svenska pensionssystemet kan lite lekfullt beskrivas som en självreglerande evighetsmaskin. –Vi låter pensionssystemet sköta sig självt utan politisk inblandning, säger ekonomijournalisten Annika Creutzer. Creutzer har ett förflutet som ekonomijournalist på en rad stora redaktioner, bland annat Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Privata Affärer och E24. Våren 2011 startade hon sitt eget företag Creutzer & Co. Numera sitter hon även i Swedbanks styrelse. – När det krisade i Grekland var det ett alltför generöst pensionslöfte som skapade problemen. Grekland betalade till och med pensioner åt sådana som redan var döda, säger hon. I Sverige finns det inget absolut

pensionslöfte. Det blir som det blir, säger Annika Creutzer. Det svenska arbetspensionssystemet understryker att arbete ska löna sig. Man kan börja tjäna in pensionspoäng redan som spädbarn. – De yngsta har förtjänat ihop sina första pensionspoäng genom att medverka i blöjreklam. Fulla pensionskassor För en finländare kan det svenska pensionssystemet förefalla invecklat. Utöver den allmänna pensionen finns det både en tjänstepension och en premiepension. Löntagarna kan själva aktivt välja hur de placerar sina premiepensionspengar. – Svenskarna är därigenom bäst i världen på att spara i fonder, säger Creutzer. Det har inte bara pensionärerna tjänat på. Hela det svenska samhället drar nytta av det. Pensionssparandet ger mycket pengar till ett växande, innovativt näringsliv. Det i sin tur ger högre avkastning på placerade pengar och välfyllda pensionsfonder. Det betyder inte att allt är frid och fröjd. I Sverige kommer pensionerna att bli en het fråga i höstens riksdagsval. Var femte väljare är över 65 år. –Vi har pengar i våra fonder som möjliggör att Sverige betalar ut mer till pensionärerna, sade Eva Eriksson. Regeringspartierna har lovat de fattigaste pensionärerna ett garantitillägg och den borgerliga oppositionen har kontrat med ett eget löfte till pensionärerna. – Jag tycker att de som har en låg pension ska ha en bättre pension så att de har råd med en guldkant på vardagen. De ska ha råd att köpa nya vårskor, sade Eva Eriksson. Markus West

Smartfinland ◗ Dille Datorsnille berättar åt Tölöwikens pensionärer om Smartfinland. Det är ju så att justitieministeriet har noterat att nästan alla röstberättigade har smarttelefon. Därför tillsatte ministeriet en arbetsgrupp att utröna möjligheterna att använda denna utomordentligt smarta digitala situation. När man har smarttelefon kan man naturligtvis genast använda den och alla dess möjligheter. Precis likadant som när man köper en lagbok så är man jurist. Eller när man köper en kirurgkniv så är man kirurg. Arbetsgruppens centrala förslag är att ändra landets namn till Smartfinland, på finska Aelysuomi. Flaggan ska få siffrorna 0 och 1 på två vita fält. Körkortsläkarundersökningen vart femte år vid åldern 75+ kompletteras med ett smarttelefontest hos polisen som alla skall klara oberoende av körkort. Om man inte klarar testet mister man medbor-

garskapet. Minnessjuka presidenter får hederstiteln Civis Finnicus emeritus. Ytterligare får de en gratis förstaklassbiljett till Kapstaden. Polisen anordnar regelbundna smarttelefontest som stickprov på gator, torg och allmänna inrättningar också för andra. De som inte klarar stickprovstest kallas till polisen för förnyat test. Den som inte heller klarar det mister också medborgarskapet men får gratisresan i turistklass till Kapstaden. Men nej, man behöver inte resa till Kapstaden. Man kan välja att föras bakom bastun. Till slut sade Dille att detta var hans mardröm senaste vecka.

Nominera Årets förening Svenska pensionärsförbundet utser Årets förening 2022. Nominera en förening som du tycker är värd att lyftas fram! Kriterierna för Årets pensionärsförening är: - Ökat medlemsantal - Digital verksamhet Skicka in din nominering till verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi, tfn 040 5780248 senast 31.8.2022. Årets förening utses av förbundets presidium och presenteras på höstmötet 2022.

Medlemsrekryteringstävling 2022 Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer. Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet, ytterligare en poäng. Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Individuell rekryteringstävling 2022 Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2021. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem. Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2022. Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/ konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/konsertbiljetter för 60 euro.

Kommande program 15.6 16.6 3.8 8.8 10.8 17.8 24.8 25.8

Förbundets golfmästerskap på Åland Nyländska boulemästerskap i Kyrkslätt SPF Österbottens sommarfest på Carpella Åboländsk boulemästerskap i Västanfjärd Nyländska golfmästerskap i Hangö Sommarfest på Dansholmen i Tolkis, Borgå Förbundets boulemästerskap på Åland Åboländsk sommarsamling i Nagu

GOD TID

5/2022

Lokalföreningarna uppvaktade lokala makthavare runtom i Svenskfinland Svenska pensionärsförbundet fyller 50 år i år. I maj märktes detta inte minst lokalt. Förbundets medlemsföreningar uppvaktade kommunledningarna i sina hemkommuner i olika angelägna ärenden. God Tid följde med när Göran Westerlund, ordförande i Oravais pensionärer, och Alf Jakas, nyvald ordförande i Vörå Pensionärsklubb, uppvaktade ledningen för Vörå kommun. De två pensionärsföreningarna hade sammanställt en diger lista där de i sju punkter lyfter fram frågor som är angelägna för kommunens äldre: – Det är viktigt att Vörå kommun fortsätter att arbeta för att en välfungerande central för socialoch hälsovårdstjänster blir kvar i kommunen, läste Göran Westerlund från den budkavle som överläts till kommundirektör Tom Holtti och kommunfullmäktiges ordförande Kjell Heir (sfp). De österbottniska kommunerna överlät vid årsskiftet socialoch hälsovården till Österbottens

hitta en mellanform för de äldres boende, en boendeform mellan egnahemshuset och serviceboendet, sade kommundirektör Tom Holtti.

Alf Jakas (fr.v.) och Göran Westerlund uppvaktade tf kommundirektör Tom Holtti, välfärdschef Heidi Nyman och kommunfullmäktiges ordförande Kjell Heir i Vörå.

välfärdsområde. Omsorgen om att få behålla de lokala vård- och omsorgsstrukturerna ingick i flera föreningars upprop. Oravais pensionärer och Vörå Pensionärsklubb representerar tillsammans nära 600 pensionärer i kommunen. Föreningarna lyfte bland annat upp att all service i kommunen ska göras mera lättillgänglig för äldre och funktionshindrade. Förening-

arna vill bland annat ha trivsamma, välskötta vägar, gångbanor, gräsmattor och rastplatser i alla delar av kommunen. En annan viktig fråga är de äldres boende. Kommunens äldrepolitiska program behöver uppdateras och i slutändan resultera i fler boendeformer, som beaktar de äldres behov, och det till ett skäligt pris. –Det där lät inte alls så främmande för mig. Vi borde absolut

Kotkainitiativ Svenska pensionärsförbundet genomför i vår en budkavle för att göra de lokala och regionala beslutsfattarna uppmärksamma på vilka behov de äldre invånarna har. Minst lika viktigt är att lyfta fram de äldre som resurs i lokalsamhället. Initiativet till budkavlen har tagits av Kotkapensionären Arno Wirzenius. Meningen är att Svenska pensionärsförbundet samlar ihop alla lokala initiativ och överlämnar dem till riksdagsgrupperna i en gemensam manifestation i höst. De 16 österbottniska föreningarna hade valt att överlämna budkavlen till de lokala beslutsfattarna den 16 maj. I Åboland ordnades en motsvarande manifestation den 30 maj. I Nyland var Kyrkslätts pensionärer och Norra Kyrkslätts pensionärer bland de första att överräcka budkavlen till kommunens ledning. Också i Kyrkslätt är de äldres

boende ett högaktuellt tema. Ungefär 50 procent av de 65 år fyllda bor kvar i sina egnahemshus eller radhuslägenheter. De två föreningarna önskar fler centralt placerade seniorbostäder. Kyrkslättpensionärerna lyfter även upp en fråga som återkommer i fler föreningars upprop. Medborgarinstitutens avgifter upplevs som oskäligt höga av de äldre användarna. ”Kurser för pensionärer bör vara avgiftsfria för att aktivera fler seniorer”, skriver de. De nämner särskilt kurser som ökar de äldres it-kunnande. I grannkommunen Ingå uppvaktade Ingå Seniorer och Pensionärsföreningen i Fagervik kommunledningen med en gemensam budkavle. De önskar bland annat gratis eller subventionerad buss till en simhall en eller två gånger per månad. Högt på önskelistan står även en egen simhall i kommunen. Svenska pensionärsförbundet publicerar samtliga föreningars budskap till makthavarna på förbundets webbplats. Text och foto: Markus West

Jubileumsbudkavle i Åboland ◗ Förbundets jubileumsbudkavle genomfördes i Åboland den 30 maj. Samtliga pensionärsföreningar hade formulerat egna budskap till beslutsfattare och tjänstemän. Flera föreningar tog upp konkreta lokala frågor såsom planeringen av trafikleder och byggande av seniorbostäder. Men också frågor om allmän service såsom hjälp att använda digitala tjänster och att få information på svenska togs fram. En fråga som samtliga föreningar betonar är den förebyggande verksamheten som tredje sektorn står

för. En viktig insats för ökat välmående görs av de äldre invånarna och man hoppas kommunerna stöder detta. Man vill att kommunerna säkerställer billiga samlingsutrymmen i kommundelarna. På Kimitoön överräcktes Budkavlen till kommundirektör Erica Strandberg, I Åbo tog borgmästare Minna Arve tillsammans med biträdande borgmästare Elina Rantanen och stadsstyrelseledamot Ulla Achrén emot budkavlen. I Pargas togs föreningarnas skrivelser emot under fullmäkti-

ges möte av fullmäktigeordförande Sandra Bergqvist. Som publik deltog Pargas svenska pensionärers styrelse samt representanter från de andra pensionärsföreningarna i kommunen. Mötet fick även besök av förbundsordförande Ulla-Maj Wideroos som höll ett kort tal där hon bl.a. framhöll att Pargas behöver sina seniorer. Hon vill se resultat och förberedde fullmäktige på att om ett år görs en koll på vad fullmäktige gjort. Man får hoppas att pensionärsföreningarnas skrivelser hjäl-

I Åbo överräcktes budkavlen till borgmästare Minna Arve, biträdande borgmästare Elina Rantanen och stadsstyrelsemedlemmen Ulla Achrén. Från Åbo svenska pensionärsklubb medverkade Margita Vainio och Bengt Sandell.

per beslutsfattarna att konkretisera och rangordna politiska frågor

vid kommande budgetmanglingar. Mona Lehtonen

Helsingforsföreningar lämnade budkavlen till SFP ◗ Helsingfors överlämnade budkavlen onsdagen den 18 maj till Svenska folkpartiets fullmäktigegrupp på Stadshuset. En arbetsgrupp bestående av Marianne Lindberg från Samrådet SPF, Marianne Falck från Pensionärsföreningen Ettan, Eva Stockmann från Munksnejdens Pensionärer, Viveca Arrhenius och Tina Johansson från Gamla Kvarnen tillTina Johansson överlämnar budkavlen till Björn Månsson (sfp).

Mimi Wiik

sattes för att reda ut hur göra med projektet i vårt fall. Gruppen konstaterade vid mötet, att projektet med budkavlen bör omformas så att den passar oss och våra strukturer i Helsingfors och skiljer sig något från utförandet i de andra kommunerna och städerna. Vi valde att lyfta fram friskvården och inte tala om sjuk- eller hälsovård. Våra punkter gick ut på följande: ■ vi vill ha nedsatta tariffer i kollektivtrafiken, till kultur-, fritid-, kondition-, och idrottsställen.

■ vi efterlyser handräckning och ledning på svenska till motionsverksamhet som är direkt riktad till äldre. ■ vi ber staden se till att skicket i stadens parker underhålls, det gäller bänkar, belysning, avfallskärl, renlighet, vinterunderhåll, vilka garanterar trygghet och säkerhet. ■ staden bör i sin information till stadens pensionärer observera att en betydlig del av målgruppen inte har tillgång till digital eller teknisk utrustning. ■ för äldre personer är det vik-

tigt med tillgängliga telefonnumror inom stadens verk och tjänster, riktiga människor ska svara i andra ändan, inga robotröster. ■ föreningarna efterlyser tillgängliga och gratis mötesrum. Vår delegation togs emot av fyra representanter för fullmäktigegruppen, Eva Biaudet, Björn Månsson, Marcus Rantala och Petrus Pennanen. Efter överlämnandet diskuterade vi våra ärenden med de närvarande representanterna. Tina Johansson

GOD TID

5/2022

Äntligen kunde nylänningarna kasta loss! I maj ordnade förbundet en nyländsk kryssning med splitternya fartyget M/S Viking Glory. Fartyget gör några extra turer med kvällsavgång från Åbo. Resan började med räksmörgåsar och skumvin på konferensdäck. Det var en stor lättnad och glädje att åter få träffas! Följande dag var späckad med intressant och underhållande program. Man samlades i fartygets nattklubb Vista Room. Kryssningsvärdinnan Marianne Falck hälsade välkommen och informerade om dagens program. Hon hoppades att alla trots världsläget äntligen kan njuta och ha roligt i goda vänners lag. Ordförande Ulla-Maj Wideroos tog upp de två ben som SPF:s verksamhet står på, dvs. programverksamheten och intressebevakningen. Förbundet firar i år sina 50 år och lyfter speciellt fram den lokala intressebevakningen då Budkavle-projektet startat i maj. Kjell Ekholm och orkestern Hemma hos Greta äntrade scenen. Dansgolvet fylldes med dansanta par tills den lekfulla musikfrågesporten startade. Vinnarna korades och solisten Jannike Sandström sjöng välkända evergreens. Glen Qvarnström är ett namn många känner igen. Han kammade hem finska mästerskapen i dragspel fem år i rad! Publiken njöt av virtuosens underhållning.

På konferensdäck höll förbundets it-handledare Andreas Höglund Drop In. Anita Ahlgren från Köklax pensionärsklubb får goda råd om telefonen.

På konferensdäck gav Kitty Seppälä fina tips på hur man kan tänja varje dag. Här är det fr.v. Erik Dannbäck från Kyrkslätt och Peter och Tua Forslund från Borgå som får känna hur skönt det är.

På konferensdäck var det öppet hus hela eftermiddagen. Här kunde deltagarna välja mellan många intressanta workshoppar. Kitty Seppälä visade hur man kan tänja – tillsammans eller ensam – och SPF:s it-handledare Andreas Höglund höll ett drop in. Där kunde man fråga om allt mellan himmel och jord när det gäller telefoner och datorer. Konferensavdelningens störsDet var nästan 400 pensionärer som passade på att kryssa med det splitternya fartyget Viking Glory. I nattklubben Vista Room uppträdde bl.a. bandet Hemma hos Greta.

ta utrymme fylldes till bristningsgränsen då journalisten och musikern Kjell Ekholm intervjuade Ekenäsprofilen Nalle Lindqvist. Ekholm har skrivit boken Krögarkungen som aldrig gav upp. Den handlar om Lindqvists betydelse för restauranglivet i Ekenäs. Alla har väl hört talas om Gästis, Gnägget, Strandhotellet, Knipan, Socis och Gropen i Karis, fartyget Sunnan osv? I alla dem har Lindqvist verkat. 83-åringen har under sitt liv hunnit med mycket! År 2000 köpte han tågstationen i Skogböle i Pojo som han renoverat. Nu finns där ett privat museum. – Det är som en sjuka det där samlandet, säger Nalle Lindqvist med glimten i ögat. Med på kryssningen var 377 deltagare! Mona Lehtonen

It-biten: Hur skyddar man sig mot cyberattacker?

Till all lycka är privatpersoner inte speciellt intressanta att attackera, däremot kan våra oskyddade apparater användas i cyberattacker som riktas till exempel mot våra myndigheter.

Det är i så fall frågan om en överbelastningsattack och innebär att angriparen på ett eller annat sätt lyckats bryta sig in och ge order åt apparaten att till exempel börja besöka en viss nätbank. Då tusentals apparater gör det samtidigt hinner inte nätbanken betjäna alla, inte heller de riktiga besökarna. Risken för att våra banker och myndigheter utsätts för attack har kanske ökat, men risken för att våra apparater utnyttjas i attackerna har egentligen inte ökat, om man vill attackera en finländsk bank kräver det inte apparater i Finland och har vi osäkra apparater kan de lika väl ha utnyttjats redan tidigare för attacker på annat håll i världen. Överlag kan man konstatera att cyberattackerna inte är något nytt, varken överbelastningsattackerna eller andra former. De som

använder dem har redan under flera år använt och avslöjat eventuella äss de haft i ärmen, så min uppfattning är att vi är ganska trygga och väl förberedda. Myndigheterna har haft gott om tid att förbereda sig och analysera attacker på annat håll i världen. Naturligtvis är det som med all nätbrottslighet en ständig kamp där nya hot utvecklas och kan utnyttjas tills skyddet igen uppdateras att omfatta det nya hotet. Det man främst kan göra för att skydda sig och sina egna apparater är samma vanliga saker som hjälper mot övrig nätbrottslighet, att använda ett virusprogram och hålla sina apparater uppdaterade. Samt undvika att klicka på länkar som skickas till en. När apparaterna inte längre får uppdateringar, förr eller senare lämnar tillverkarna dem nämligen åt sina öden i takt med att de lanserar nyare modeller, börjar det tyvärr bli dags att byta ut dem. Kom ihåg att det här med uppdateringar inte bara gäller datorer utan alla apparater som kopplas till internet. Köper du en kaffekokare som kopplas till internet behöver även

den uppdateras regelbundet, fråga dessutom gärna i butiken om säkerheten hos apparaten redan före du köper den (eller gör egna efterforskningar på Google). En svag punkt bland dina apparater kan vara ditt internetmodem eller router, den låda som sköter om internet-förbindelsen och typiskt står i elskåpet i hallen. Även den behöver uppdateras. Har du köpt eller hyrt den av din internetleverantör sköter de uppdateringen, men har du skaffat den själv kan du behöva uppdatera den på egen hand. Du kan även behöva kolla om den ännu uppdateras eller om det är dags att byta ut den. Det här kan vara en sak som du behöver hjälp med av någon tekniskt kunnig, så lägg det bakom örat och diskutera det nästa gång du har chansen. Samtidigt är det bra att förbereda dig för ifall någon attack trots allt slår ut viktiga samhällsfunktioner, mera om det kan du tex läsa på webbadressen https://72timmar.fi.

Sist men inte minst är det skäl att komma ihåg att en del av hybridhoten är falska nyheter och inlägg på sociala medier. I nummer 3 av God Tid skrev jag om det främsta skyddet

mot dessa, nämligen källkritik. Men förutom att själv granska det man läser kritiskt har det i media även lyfts fram betydelsen av att i oroliga tider stärka gemenskapen och att vara uppmärksam på om någon i ens umgängeskrets behöver hjälp, kanske med att utöva källkritik, diskutera cyberhot, falska nyheter eller ventilera annat som oroar. Pensionärsföreningarna och föreningsträffarna är viktiga också med tanke på det här!

Robert Riska it-koordinator

GOD TID

Författaren och fågelentusiasten Lars Sund spanar ut över Övre föret från fågeltornet i hopp om att någon spännande art ska dyka upp.

5/2022

GOD TID

5/2022

På jakt efter den stora fågellyckan

Att följa fåglarnas vardagsliv i närområdet ger en djup tillfredsställelse. Ett oväntat möte med en sällsynt art är renodlad lycka. Författaren Lars Sund konstaterar att han gått ner sig fullständigt i fågelträsket.

ör att en fågelskådare på nordligare breddgrader ska få se en riktig raritet står hoppet till att någon ung flyttfågel haft sådan fart att den flugit för långt. Då plingar det i fågelskådarnas mobiler och som en flock starar, ledda av varandra, stimmar entusiasterna till försedda med tubkikare och teleobjektiv. Det gäller att vara snabb. – Vanligtvis kan fåglarna korrigera och vända tillbaka söderut till sin normala häckningsplats, säger Lars Sund i Uppsala, författare och inbiten fågelskådare. I våras kom han ut med sin andra bok på temat fåglar, En morgontrött fågelskådares år – från tallbit till talltita. Den tillkom under 2020, ett år som lämpade sig väl för fågelskådning. Vi befinner oss i Årike Fyris, ett naturreservat utanför Uppsala och en av Lars Sunds vanliga tassemarker. Miljön har ett rikt fågelliv. Förutom de som häckar stannar många till här på sin färd. Och ibland flyger som sagt någon vilse. – Vi har sett två riktigt tunga rariteter i vår, berättar han. – Den ena är sydnäktergalen. Det är egentligen den skalderna menar när de skriver om näktergalen. Sydnäktergalen har en vackrare klang på sin sång. Den andra rariteten är en silkeshäger, en vit mindre häger, som vanligtvis ska hålla till vid Medelhavet. Det har bara gått några dagar sedan silkeshägerns besök och Lars Sund känner fortfarande av lyckoruset. – Att se en sällsynt fågel kan beskrivas som en epifani, något oväntat närmast religiöst. Tänk att en fågel kan göra mig så lycklig! Livslångt beroende Vi vandrar längs Fyrisån mot fågeltornet med utsikt över Övre föret. Eftersom vi går och pratar missar vi många fåglar men då och då stannar Lars upp – titta, en svarthätta! Lyssna, en sävsångare! Det är inte bara fåglar som håller till i buskarna. Då och då dyker en fågelskådare upp och på fågelskådarmanér utbyter man erfarenheter. Vad har den blårödskimrande kungsfiskaren, områdets karaktärsfågel, för sig i dag eller var syntes den bruna kärrhöken? En fågelskådare har en livslista och en årslista. Till livslistan förs de arter man bongat eller kryssat som det kallas i Sverige. Årslistan börjar från noll varje år. – Jag har missat en del i vår, för från arbetet som författare blir man inte pensionerad, konstaterar Lars Sund. För närvarande arbetar han med tredje delen i trilogin om hemstaden Jakobstad. En berättelse om tre systrar, med en kråka i en av huvudrollerna, och Där musiken börja-

fakta Lars Sund ʶ Född 1953 i Jakobstad, 68 år ʶ Gift med Gudrun Utas, författare och översättare, en son ʶ Studerat bland annat litteraturvetenskap i Åbo ʶ Bosatt i Uppsala sedan 1978 ʶ Journalist på Upsala Nya Tidning till 1999 ʶ Debuterade 1974 med diktsamlingen Ögonblick, uppmärksammad 1975 för Natten är ännu ung ʶ Litterärt genombrott 1991 med österbottniska eposet Colorado Avenue, första delen i en trilogi ʶ Belönad med Runebergspriset 1992

Kungsfiskaren trivs längs Fyrisåns trädkantade stränder. Den gräver sin meterlånga bohåla i den mjuka åbanken. Lars Sund

tipset Börja fågelskåda – Lars Sund tipsar

När en vit stork dyker upp i Uppsala på våren har den flugit för långt och återvänder snart till sin häckningsplats i till exempel Skåne eller Baltikum. Lars Sund

”Fåglar har alltid varit bra miljöindikatorer och det börjar märkas. Flera arter förflyttar sig längre norrut som svarthakad buskskvätta, eller anländer tidigare som flugsnapparen. Vissa arter kan gynnas av ett hetare klimat, andra missgynnas.” de ska avslutas. Han medger att han utvecklat ett tungt beroende av fågelskådning och karaktäriserar sig som hårdskådare. Beroendet har kommit gradvis. – Jag var intresserad av fåglar redan som barn. Vi hade sommarstuga på Frösön i Vexala, Nykarleby. Och förbi Laxörn i närheten gick fågelstrecken. Jag kan verkligen sakna kusten och dess fågelliv här i inlandet. Fågelskådarna använder olika mobilap-

ʶ Ge dig ut i naturen utrustad med en kikare (ett måste) och en bra fågelbok, till exempel Fågelguiden (Svensson, Mullarney, Zetterström). Finns även som app ʶ Gå med i fågelskådarklubb eller häng med på guidade fågelturer ʶ Be medborgarinstitutet ordna kurs om sådan inte redan finns ʶ Var ute så mycket som möjligt ʶ Fågelskådning är socialt eftersom fågelskådare är väldigt trevliga ʶ Du får bra motion året om

par där man för in sina observationer eller som larmar när någon sällsynt fågel siktats någonstans i landet. Då rycker fågelskådare ut med full utrustning: handkikare, tubkikare, kamera med teleobjektiv och stativ. – I början var jag inte så noga med att bokföra observationer och jag skulle absolut inte gå ner mig i fototräsket. Nu har jag gjort det också. Den nya boken innehåller därför bilder. Klimathot begränsar En morgontrött fågelskådares år är en dagbok där läsaren får följa möten med fåglar och lära sig en hel del om de olika arterna. Författaren rör sig i en idyllisk vardaglig lunk. Men i bakgrunden tickar klockan olycksbådande. Lars Sund har följt och engagerat sig i klimatfrågan under många år, främst som skribent men också i de egna livsstilsvalen. – Det är bråttom! För att hålla tempera-

turhöjningen under en och en halv grad har vi bara några år på oss, säger han. Klimatkrisen är också något som inverkar på fåglarna och fågelskådningen. – Fåglar har alltid varit bra miljöindikatorer och det börjar märkas. Flera arter förflyttar sig längre norrut som svarthakad buskskvätta, eller anländer tidigare som flugsnapparen. Vissa arter kan gynnas av ett hetare klimat, andra missgynnas. Torkan gör att öknarna breder ut sig och fåglar som ska flyga över både Afrikas öknar och Medelhavet kan tvingas till allt längre sträckor. Insekter som är nya för oss och kan vara smittbärare klarar sig allt längre norrut och balansen i ekosystemen rubbas. – Naturen är härdig. Den repar sig oftast efter förödande ingrepp. Men det blir en annan natur, säger Lars Sund som helt slutat flyga, minskat på köttet och skaffat elbil, även om han medger att det inte heller är lösningen. Hårdskådning av fåglar är tyvärr förenat med bilkörning. Appen piper och skådarna sätter sig bakom ratten, något som Lars Sund med både klimat- och räckviddsångest numera är väldigt restriktiv med. – Senast var före pandemin när jag körde till Norrtälje för att se en praktejder. Så han får vara nöjd med det rika fågellivet på den uppländska slätten som han kan nå med cykel, en form av ekoskådning, och att en och annan fågel hamnar fel. Finns överallt Man behöver inte leta för att hitta fåglar. De är tillgängliga, finns året om och överallt från det inre Antarktis till storstädernas centrum. I Sverige häckar cirka 300 arter, i Finland något färre så mängden är lagom för att det ska vara hanterligt men ändå ge tillräcklig variation. Lars Sund har närmare 700 arter på sin livslista. Det inkluderar också bongar från resor i Afrika och Sydamerika. Bland de mest rara fåglar han sett är gråhuvad vipa som upptäcktes första gången i Sverige i Värmland 2019. På önskelistan finns bland annat den vita fjällugglan som är ovanlig till och med i fjällen. – Nordsångare är en annan, men till Kiruna är det 450 kilometer. Vad är då tjusningen med fåglarna? – De är fascinerande, hur de flyttar, deras läten som kan betyda många olika saker, deras parningsritualer. Sedan finns en estetisk aspekt. De är ju väldigt vackra. Och fåglarna ruvar på sina innersta hemligheter. – Du vet aldrig var du har en fågel. De överraskar oss hela tiden. Text och foto: Anci Holm

GOD TID

5/2022

Välkommen till Jakobstad och Larsmo kalimera Utan att skryta kan vi konstatera att det här är något av de godaste vi skapat på länge i Jakobstad. Oerhört högklassig korv av inhemskt kött, söt paprika och en äkta grekisk feta som för tankarna till den grekiska övärlden! Den här vill man ha kali-mera av!

www.jakobsdagar.fi

Barnens dag 18.7 Storloppis 19.7 Torgdansen 21.7 Gammaldagstorg 23.7 och mycket mer!

BYGGSERVICE RAKENNUSPALVELU

24h

044 290 0082

vå r e n s nyhet!

Respons sommaren_2022.indd 1

BYGGSERVICE RAKENNUSPALVELU

24h

Ring: 044 290 0082

info@kuhlbergs.fi www.kuhlbergs.fi 044 290 0082 82 mattläggning

kakel arbeten

eten• mattläggning bygg och renoveringsarbeten • kakelarbeten eten

mattläggning kakel arbeten bygg och renoveringsarbeten

• bygg- och renoveringsarbeten Fira din fest på NU ÄVEN SKÄRGÅRDSSERVICE! • VTT-certifikat ICE! Svenska Gården i Jakobstad • saneringsarbeten Herrholmsgatan 18, Jakobstad. www.svenskagarden.fi

Välkommen till den nyöppnade basutställning i Malmska gården

juni tis—sön 12-16 juli mån—fre 11-16, lör—sön 12-16 augusti tis—sön 12-16 Testa vår nya audioguide! på svenska, finska eller engelska

NU ÄVEN SKÄRGÅRDSSERVICE!

Sommarutställning Barkskeppet INDIA från Jakobstad 1864—1885

www.jakobstadsmuseum.fi

Jakobstads museum, Malmska gården, Storgatan 2

19.5.2022 8.58

Välkommen till Neste Permosvängen !

KOM PÅ LUNCH vard. kl. 10-14

Husmanskost och A lá carte Neste Permosvängen J:stad. Tfn (06) 724 8122 Vard. 6.30–21, lö 8–21, sö 9–21

ÖSTERBOTTENS FRILUFTSFESTIVAL

3 sept. 2022

www.uteliv.

GOD TID

5/2022

Vasabåtar i miniatyr Fråga juristen: Kan jag ställs ut på Bergö ge stugan i gåva åt barnbarnet, men behålla nyttjanderätten? Sommaren står för dörren. Familjens sommarstuga i skärgården är mig mycket kär. Jag har tillbringat mycket tid där i mer än 50 somrar. Jag återvänder dit i början av juni och avser att stanna sommaren ut. Tyvärr märker jag att underhållet av stugan inte fungerar på bästa sätt längre. Krafterna räcker inte till. Jag har ett barnbarn som ofta besöker mig på stugan. Hen gillar att fiska, hjälper till med att hugga ved och målade ifjol självmant vedlidret. Nu undrar jag om jag kan låta stugan gå vidare till barnbarnet som gåva samtidigt som jag själv behåller en viss nyttjanderätt ännu under några somrar. Hur gör jag detta så smidigt som möjligt? Hur stor gåvoskatt måste mitt barnbarn räkna med att betala? Svar: Att ge en sommarstugan som gåva till barnbarnet är en bra idé om du inte längre orkar med skötsel och underhåll. Om du dessutom förbehåller dig besittnings- eller nyttjanderätten medför det fördelar för både dig och barnbarnet: du får vara där så mycket du vill, och gåvoskatten minskas för ditt barnbarn. Då gåvans värde är 5 000 euro eller mer måste gåvotagaren betala gåvoskatt. Många tror att gåvoskatten är väldigt hög och undviker därför att ge gåvor. Gåvoskatten är i själva verket ganska skälig. Till exempel för en gåva värd 25 000 euro betalas 1 700 euro i gåvoskatt, vilket innebär en gåvoskatt om 6,8 procent. En gåva kan i själva verket innebära en inbesparing av skatter, eftersom en framtida arvsskatt kan bli betydligt lägre då man gett gåvor under livstiden. Både arvs- och gåvoskatteskalan är progressiv, vilket innebär att om arvet är större blir skatteprocenten högre. Om man däremot gett flera mindre gåvor under sin livstid, är skatteprocenten för de enskilda gåvorna ganska låg, och den kommande arvsskatten därför också låg. Detta gör att totalskatten för gåvorna och arvet ofta blir lägre än om hela egendomsmassan hade fåtts i arv. Då man fått en gåva ska en gåvoskattedeklaration uppgöras inom tre månader. I deklarationen ska gåvoobjektets värde uppges. Gåvoskatt ska betalas på gåvoobjektets gängse värde. Med gängse värde avses det sannolika överlåtelsepriset för gåvoobjektet. Om gängse värde inte kan baseras på överlåtelsepriset, ska värdet fastställas på basis av jämförelseöverlåtelser. Detta förutsätter förstås att det finns tillgängliga uppgifter på överlåtelser som motsvarar objektet som ska värderas. Om dessa uppgifter saknas kan tomten värderas enligt genomsnittliga kvadratmeterpriser per landskap, och fritidsbostaden värderas enligt tabellvärden. Dessa värden fastställs varje år av skatteförvaltningen. I år är

tomtvärdena för fritidstomter som gränsar till strand på detalj- eller generalplaneområden följande: i Nyland 26 euro/kvadratmeter, i Egentliga Finland 14 euro/ kvadratmeter och i Österbotten 15 euro/ kvadratmeter. För fritidsbostäder används följande tabellvärden. Tabellvärdena kan höjas eller sänkas från fall till fall med högst 40 procent. En beräkning av gåvoskatten för barnbarnet skulle kunna se ut som i tabellan:

◗ År 2018 skrev God Tid om den pensionerade Vasasjömannen Tony West i Vasa som just avslutat ett bygge av Titanic i miniatyr. Intresset för att bygga båtmodeller håller i sig. I sommar ställer Tony West, Mikael Blomberg och Tom Johansson ut elva tidigare Vasabåtar på Bergö hembygdsmuseum. Där finns skönheter som Korsholm III, den första Wasa Express och Scania Express. Bergö hembygdsmuseum är den perfekta platsen för utställningen. Otaliga Bergöbor har i decennier arbetet på Vasabåtarna. – Minst elva Bergöbor arbetade på Korsholm III. Sjömän från Bergö var redan från början med och gjorde Wasa-Umeå och senare

Korsholm III, byggdes om i repriser i Vasa och var den första egentliga bilfärjan i Kvarkentrafiken. Privat

Vasabåtarna till ett fint rederi, säger Tony West. Bergö hembygdsmuseum är öppet varje onsdag kl 18-20 från och med 29 juni. Specialutställningen med Vasabåtarna kan också besökas lördagar kl 13-16, då är Tony West peronligen där och berättar om sina minia-

tyrbyggen. Pensionärsgrupper som vill besöka museet utanför museets öppethållningstider kan avtala om privat visning av båtsamlingen. Kontaktuppgifter finns på https://www.bergo.hembygd.fi/svenska/ Markus West

stugans värde Byggnadsår

euro/kvadrameter

före 1990

700

1990-1999

900

2000-2009

1000

2010-2019

1100

2020-

1200

Tomten är 2 000 kvadratmeter och belägen i Österbotten, och sommarstugan är 40 kvadratmeter, byggd år 1970 och i renoveringsbehov. Gåvogivaren är 71 år. Tomtens värde: 30 000 euro (15 €/m2 * 2 000 m2) Sommarstugans värde: 16 800 euro (700 €/m2 * 40 m2 = 28 000 € minskat med 40 % på grand av renoveringsbehov). Totalvärde: 46 800 euro. Om gåvogivaren förbehåller sig livstids besittningsrätt, minskas värdet med besittningsrättens värde, som i detta fall, då gåvogivaren är 71 år, skulle innebära en minskning på 9 828 euro. Värdet som gåvoskatten beräknas på blir då 3 972 euro, vilket skulle ge en gåvoskatt på 2 890 euro. Personen som anlitas för att skriva gåvobrevet brukar också kunna hjälpa till med beräkningar och gåvoskattedeklarationen. Hanna Stenholm vicehäradshövding

ʶ Skicka frågorna till: Hanna Stenholm, Juridisk byrå Hanna Stenholm, Närpesvägen 2, 64200 Närpes eller hanna@hannastenholm.fi. Frågorna skall vara framme senast den 26 augusti.

MAR!

TREVLIG SOM

Till sommarbordet VÄ L J I N H E M S K T K Ö T T F R Å N AT R I A Genom att välja inhemskt kött försäkrar du dig om att kvaliteten alltid är den bästa – Såväl i smak som genom hela produktionskedjan. Visste Du att Österbottens Kött är marknadsledande anskaffningsföretag av Atrias svin- och nötkött i svenska Österbotten? Atria erbjuder även gårdsmärkta produkter. ÄT GOTT OCH MÅ GOTT!

www.osterbottenskott.fi

GOD TID

5/2022

Tankepaus, sex av de sju bröderna funderar med regissören. Från vänster Tom Pallas (Lauri), Oskar Silén, Petra Sundqvist (Aapo), Patricia Hirn (Simeoni), Joonas Vartiainen (Juhani), Katarina Nikkanen (Timo) och Tage Stam (Tuomas). Mats Tuominen

Klassisk text med ny musik i Lurens sommarteaters storsatsning Sång, skratt och dans ger nytt liv åt den klassiska pjäsen Sju bröder. Kärnan om brödraskap, vänskap och utanförskap är densamma som i texten för 150 år sedan. Men Lurens uppsättning är placerad i modern tid. Det sjuder av skaparglädje och rappa tag på Lurens sommarteater. Ungefär som före pandemin, med den skillnaden att det finns uppdämd energi som vill släppas fri. Premiären är den 1 juli. Regissören Oskar Silén har gjort dramatiseringen utgående från Thomas Warburtons 35 år gamla översättning. Silén konstaterar att Kivis text är genialisk. – Jag har gjort texten mera lättförståelig för dagens publik och förkortat de längsta fraserna. Såklart med respekt för Kivis hantverk och hans briljanta uttryckssätt. Med teaterlekens och musikens hjälp får denna klassiker en ny dimension som är både komisk och berörande, säger Silén. Kivis text och uttryckssätt bär

fakta Lurens sommarteater 2022 ʶ Sju bröder (Seitsemän veljestä) av Aleksis Kivi (tidigare Alexis Stenvall) ʶ Bygger på romanen med samma namn, utkom 1870 ʶ Översattes första gången till svenska 1919 ʶ Musik: finska rock- och poplåtar, översatta till svenska. ʶ Regi: Oskar Silén ʶ Producent: Malena Lindroos ʶ Premiär 1 juli kl.19 ʶ www.lurens.fi

som en röd tråd genom pjäsen. Musiken består av kända finska pop- och rocklåtar, översatta till svenska. Sångerna har översatts av kapellmästaren Patricia Antman och producenten Malena Lindroos. – Det har varit ett roligt knåpgöra att få texterna att passa till musiken, men inte så svårt som vi på förhand trodde. Musiken bidrar väsentligt till att pjäsen passar vår tid. Publiken kan knappast låta bli

Regissören Oskar Silén planerar dräkter med kostymören Frida Hultcrantz åt Sju bröder och de andra skådespelarna som behövs för att livet i byarna blir som det ska. Mats Tuominen

att ryckas med i svängarna, säger Lindroos. I rollerna som de rockande sju bröderna ses många gamla Lurensbekanta, fyra av brödrarollerna görs av kvinnor. Lurensveteranen Tom Pallas är åter på scenen efter fyra år i kulisserna. Han gestaltar brodern Lauri. Sju bröder har uppförts två säsonger tidigare på Lurens, pjäsen sattes upp 1968 och gavs i repris 1969. Det var en traditionell upp-

sättning i legendariska Lurensregissören Börje Lampenius regi, han gjorde också dekoren. Sju bröder var Lampenius första av en lång rad uppdrag på Lurens. Rollen som Lauri gjordes då av Per Tuominen. Nutid och dåtid möts på Lurens Pjäsen Sju bröder bygger på en roman från 1870 av Aleksis Kivi. ”Seitsemän veljestä” är en av de första romanerna som skrevs på finska,

den räknas som en hörnsten i finsk litteraturhistoria. Den finska litteraturens dag firas på Kivis födelsedag den 10 oktober Boken handlar om bröderna och deras liv i byarna Jukola, Impivaara och Toukola. Romanen fick mycket hård kritik när den publicerades, själv hann Kivi aldrig uppleva någon uppskattning av den. Han dog redan på nyårsafton 1872, bara 38 år gammal. Senare blev den en förebild för flera andra författare. Sju bröder utspelar sig under tio år och handlar om sju odågor till bröder som bor i Jukola med sin mor. Efter moderns död måste bröderna bli något så när samhällsanpassade medborgare. Boken beskriver finländarnas övergång från jägare och fiskare till bofasta jordbrukare. Regissören Oskar Silén säger att man på Lurens med teaterlekens och musikens hjälp ger klassikern en ny dimension som är både komisk och berörande. – Grundbudskapet blir trots allt precis lika aktuellt i dag som i slutet av 1800-talet. Nina Björkman-Nystén

GOD TID

5/2022

VÄLKOMMEN TILL KASNÄS

Populärmusik från Vittula

Lurens sommarteater Aleksis Kivis

regi Alexandra Mangs

En stenhårt rockande ﬂock

En nytolkning av Aleksis Kivis klassiker ﬂyttad till nutid och kryddad med ﬁnsk rockmusik på svenska.

Premiär fredagen den 1 juli 2022 kl. 19:00 22 föreställningar 1.7–6.8.

Regi och dramatisering: Oskar Silén

Spela oravaisteater.fi

kasnas.com | info@kasnas.com |

0 juli

s 6–3

netticket.fi

0600 399 499

02 521 0100

Musikalisk ledning: Patricia Antman • Koreograﬁ: Susanna Karvinen Scenograﬁ: Petra Sundqvist • Dräkter: Frida Hultcrantz

BILJETTER: lippu.ﬁ, Luckan, R-kiosken Bokningar via teatern (bl.a. grupper) vardagar 10–16 tel: (019) 532 412

www.sjubroder.fi • www.lurens.fi •

öppet må-fr 8.30-17.00 lö 9-13 (sommartid längre)

Café i Korpo Välkomna! Tel. 02-4631033

VÖRÅDAGARNA

4-10.7.2022 -presenterar

BYKISTON 40 ÅR

www.vora.fi/evenemang Kultur för alla

- Livet i Petalax 1897 -

på Kimitoön

Premiär: 7.7 kl. 19 Övriga föreställningar: 10.7 kl. 19 11.7 kl. 19 12.7 kl. 19 14.7 kl. 19 15.7 kl. 19 17.7 kl. 13 och 19 Bokning via netticket.fi Gruppbokningar via tel. 040 0654594 Betalning med kort och även biljetter på plats

Sagalunds museum & Dalsbruks Bruksmuseum

Måndagar stängt 6.6-28.8 Björkboda låsmuseum 29.6-14.8

Ur Bykiston

@bykiston

www.bykiston.fi/bykiston/

Nybyvägen 185 66240 Petalax

Petalax hembygdsförening r.f.

Pedersöre Teater 2022

Mer info på www.sagalund.fi 02 421738

040 7219535

Astrid Lindgrens

Bröderna Lejonhjärta En familjepjäs Regi: Anders Hassel

Premiär 15.7 kl. 19 på Åliden, Purmo Tuuli Lindeberg, sopran Tuomas Katajala, tenor Arttu Kataja, baryton Canticum Maris, kammarkör Vasa & Seinäjoki stadsorkestrar Dima Slobodeniouk, dirigent

J. Haydn: Die Jahreszeiten – Årstiderna 3.8. kl. 19.00 Trefaldighetskyrkan, Vasa Biljetter & program: 4.8. kl. 19.00 Lakeuden Risti, Seinäjoki korsholmmusicfestival.fi

Bokning fr.o.m. 1.7 www.pedersoreteater.fi på tfn 050 413 1740 Grupper kan redan nu boka per e-post pedersoreteater@gmail.com

VÄLKOMMEN TILL KORSHOLM Stundars museum, Stundarsvägen 5 27.6–15.8 varje dag 11–16

Världsarvsporten och konstgalleri Arte Mare, Replotvägen 2 (Replotbron) Måndag–söndag 10–18 (juni, juli, augusti)

Replot hembygdsförening, Alexandersgatan 48 2.7–6.8 lördag–söndag 11–15

Granösunds fiskeläge, Bulleråsvägen 320 29.6–14.8 on–sö 11–17, torsdagar i juli 17–20

Mårtes gårdsmusem, Uppbyggted 71

28.6–14.8 ti 11–17, fr 11–17, lö 10–15, sö 11–16

GOD TID

5/2022

Teatersommaren i ett nötskal

Det blir en riktigt bra teatersommar i Svenskfinland i år. Pensionärerna hör till kärntruppen av besökare på våra sommarteatrar. Efter två coronasomrar där åtminstone den första torkade in och fjolåret trots vaccin präglades av en viss osäkerhet är det åter fullt ös på scenerna. Nyland

gårds 40-årsjubileum kommer föreningen att presentera ett teaterstycke om kaplan Gabriel Kalm och hans son Pehr Kalm. Spelplan: 5-7.8. Närmare information på https://prastgardsmuseet.hembygd.fi/evenemang/

BUFFENS SOMMARTEATER ◗ Buffens sommarteater sätter i år upp den fartfyllda komedin Främand av Larry Sue på Postbackens arenateater. Pjäsen utspelar sig på landsbygden i Östnyland i en stuga som ägs av Bettan. Gäster kommer och går, men en av dessa verkar var något alldeles extra, vem är han? Misstolkningar och förvecklingar leder till spring i dörrar och ännu mer missförstånd. Pjäsen är i två akter. Spelplan: 17.6–11.7 Mer info: www.buffens-sommarteater. com FINNS SOMMARTEATER ◗ I sommar framförs den klassiska sagan om trädockan Pinocchio, som mirakulöst kommer till liv och hamnar på ett äventyr med många lärdomar om rätt och fel, skriven av Carlo Collodi. Pjäsen sätts upp som en familjemusikal dramatiserad av Christian Lindroos, Peik Stenberg och Pasi Hiihtola, med musik av Pasi Hiihtola. Regissör är Ylva Edlund. I år är skådespelarna från Esbo, Helsingfors, Grankulla och Kyrkslätt. ◗ Spelplan: 9.6–3.7. Mer info: www.finnssommarteater.fi LURENS SOMMARTEATER ◗ Sommaren 2022 uppförs klassikern Aleksis Kivis Sju bröder. Det är inte fråga om vilka bröder som helst för sommarens regissör och dramaturg Oskar Silén som har gett klassikern en riktigt rockig twist där musiken består av kända och medryckande pop- och rocklåtar översatta till svenska och där handlingen förflyttats till nutid. Samtidigt har han tonat ner grabbigheten i Kivis text genom att skriva om persongalleriet till en brödra- och systraskara. Pjäsen handlar om brödraskap och vänskap och att växa och frigöra sig från dagens jäkt med allt från sociala medier till prestationskrav. Regissör: Oscar Silén. Spelplan: 1.7–6.8. Närmare info: www.lurens.fi RAMPFEBER ◗ Rampfeber kommer att spela pjäsen ”Liket i garderoben” av Annie Klasson och i regi av Marc Svahnström. Farsen handlar om den välmenta Roger som råkar köra på en dam av misstag. Roger får panik och vet inte vad han skall ta sig till, så han tar liket med sig hem. Sen gäller det bara att gömma undan det. Dessutom har Roger och hans fru Alice bjudit Kajsa och Edwin på middag för att fira en trevlig kväll tillsammans. Men nu är goda råd dyra, för vart tog liket vägen? Pjäsen spelas på Bygård, Ainogränden 9 i Vanda. Spelplan: 9–23.5. Närmare info: www.rampfeber.fi RASEBORGS SOMMARTEATER ◗ Raseborgs sommarteater presenterar den fartfyllda jukeboxmusikalen All Shook Up

KORSHOLMS TEATER ◗ Korsholms teater kommer i sommar att spela Astrid Lindgrens Mio min Mio! Denna familjeklassiker utspelar sig mellan verklighet och fantasi och handlar om mod, familj och kampen mellan godhet och ondska. Regissör för pjäsen är Johan Aspelin. Spelplan: 8–30 juli. För mera info se www.korsholmsteater.fi Mattias (Jan-Erik Enell) visar Skorpan (Nathalie Riska) i Pedersöre sommarteaters uppsättning av Bröderna Lejonhjärtan hur hårt hjärtat bultar och hur rädd han egentligen är.

som utspelar sig på 1950-talet då en främmande gitarrspelande ung man på anländer till en liten stad. Efter det är inget sig mera likt. Pjäsen baserar sig på 25 av Elvis Presleys låtar och löst på Shakespeares ”Trettondagsafton”. Publiken utlovas humor, romantik och kända hitlåtar. Totalt medverkar omkring 30 amatörskådespelare i ensemblen samt en liveorkester. Regissör är Riddo Ridberg. Musikalen skrevs 2004 av Joe DiPietro och hade premiär på Broadway 2005. Pjäsen är översatt av Peter Thorvald. Spelplan: 30.6–7.8. Närmare info: www.raseborg.org VANDA TEATERFÖRENING ◗ Vanda Teaterförening spelar i år pjäsen Rödluvan, en saga som de flesta känner till och där Vargen, Mormor, Mamman och Jägaren medverkar. Hur råkade Jägaren just gå förbi i rätt ögonblick? Och är mormor verkligen så gammal och krasslig som vi tror? Och varför vill Mamman egentligen skicka iväg Rödluvan just denna soliga morgon och varför stannar Rödluvan och pratar med en så suspekt typ som Vargen? I den nya dramatiseringen av den klassiska sagan Rödluvan, skriven av Mia Portin, får publiken bekanta sig lite närmare med alla karaktärer där tempot skruvas upp till en komedi för hela familjen. Regissör är Dan Söderholm. Spelplan: 6–21 juni. Spelplatsen är Gamla Kvarnen i Helsinge kyrkoby (Kvarngränden 1, Vanda). Närmare info: www.vandateaterforening.fi

Åboland TEATERBOULAGE ◗ Sommarens teaterpjäs blir en omarbetad version av Roger & Julia som visades sommaren 2021. Omarbetningen betyder delvis ny rollbesättning men den största skillnaden lig-

ger i att det i år även blir musik. Spelplatsen är densamma, Pargas Hembygdsmuseum på Storgårdsgatan 13. Pjäsen har sitt ursprung i William Shakespeares hjärtskärande tragedi Romeo och Julia men är omformad till en folklig komedi och manuset, skrivet av Samuel Karlsson, går på rim. Manuset kommer till liv på Hembygdsmuseibacken i centrala Pargas. För manus och regi står . Närmare info: www.teaterboulage.fi/pa-gang

Åland BENTES SOMMARTEATER ◗ I sommar kommer man på Norra Överbyvägen 21 i Eckerö att ha möjlighet att se familjepjäsen Pippi Långstrump av Astrid Lindgren i regi av Petronella Wester. Tio föreställningar ges 9–24 juli. Närmare info: www.ungdom.ax/pippi SKÄRGÅRDSTEATERN ◗ Under sommaren 2022 kommer Skärgårdsteatern att turnera med familjepjäsen Den lyckliga ön, ett musikaliskt skärgårdsäventyr för hela familjen. I pjäsen får publiken följa Los färd över ett stormigt hav, på jakt efter Den Lyckliga Ön i en värld av tusen frågor och tusen svar. Spelplan 28.6–29.7. Turnén startar den 28 juni i Spjutsund och avslutas den 29 juli i Porkala. Övriga orter där pjäsen spelas är Sarvsalö, Lill-Pellinge, Bromarv, Högsåra, Söderlångvik gård, Nagu, Pargas, Korpo, Lappo, Mariehamn, Geta, Föglö, Kökar, Utö, Nötö, Hitis och Barösund. För mera info om turnéplanen se lokalpressen eller www.skargardsteatern.fi

Österbotten KORSNÄS PRÄSTGÅRDSMUSEUM ◗ I samband med föreningen Korsnäs präst-

NÄRPES TEATER ◗ Sommaren 2022 har Närpes Teater nypremiär på pjäsen Robin Hood där det medeltida England styrs av Rickard Lejonhjärta. Folket lider nöd, och i skogen utanför staden Nottingham håller ett gäng rövare till som följer principen att ta från de rika och ge till de fattiga. Deras ledare heter Robin Hood, och platsen är Sherwoodskogen. Dramatiseringen har gjorts av Anna Simberg och Lilian Ruotsala står för bearbetning och regi. Spelplan: 8–30 juli. Spelplatsen är Öjskogsparken i Närpes. Mera info i lokalpressen eller på www.narpesteater.fi. ORAVAIS TEATER ◗ Oravais Teater framför i sommar pjäsen Populärmusik från Vittula, en uppväxthistoria som följer Matti och hans vän Niila i det barnrika kvarter i Pajalas utkant som i folkmun kallas Vittulajänkkä, förkortat Vittula. Handlingen är förlagd till 1960-talet och början av 1970-talet. Det är en berättelse om relationen till hembygden och om normer och mansrollen, vem eller vad du är om du inte passar in i den, och hur den rollen kan skada både dig själv och andra. En berättelse om vänskap, att växa upp tillsammans och bandet den gemensamma uppväxten ger. Det är en berättelse om att vara ung, om lekar och drömmar. Åldersrekommendation 10 år. Spelplan 6–30 juli. Dramatisering: Erik Norberg efter Mikael Niemis roman. Bearbetning och regi: Alexandra Mangs. Spelplatsen är Kyrboas kvarn. Mer information på www.oravaisteater.fi PEDERSÖRE TEATER ◗ I Purmo blir det nypremiär på Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta som spelas på Åliden i Purmo där publiken får följa med Skorpan och Jonatan på ett äventyr i sagornas och lägereldarnas tid. Spelplan: 15–31 juli. Pedersöre Teater förbehåller sig rätten till eventuella ändringar. Mer information på www.pedersoreteater. fi och www.facebook.com/pedersoreteater.

GOD TID

5/2022

BYKISTON ◗ I år firar amatörteatern 40-årsjubileum i och med att det gått så många år sedan den första Bykiston uppfördes i Petalax. Teateramatörerna uppträder med en pjäs från 1980-talet som utspelar sig 1897 och som nu innehåller lite fler scener och tvister. Medverkande är både gamla skådespelare och flera nya som publiken inte sett förr på scenen. Spelplan: 7.7–17.7. Mer information i lokalpressen och på www.bykiston.fi TORGARE SOMMARTEATER ◗ I sommar uppför Torgare sommarteater pjäsen Markurells i Wadköping i regi av Thomas Krantz, fritt efter romanen av Hjalmar

Bergman. Spelplatsen är Torgare museiområde i Kronoby. Spelplan: 28 juni–17 juli. Närmare info: www.torgare.fi

15 VÄLKOMMEN TILL

ZACHARIAS TOPELIUS KUDDNAS

60° 01.01´N 22° 30.5´E DALSBRUK, KIMITO ISLAND

PRESENTS

TOTTESUNDS HERRGÅRD ◗ På Tottesunds herrgård i Maxmo spelas i sommar ”Arvingen på Tottesund”, en dramatisering av Anni Swans bok med samma namn. Upptåg, intriger och mystiska gäster vävs ihop till en intressant historia. Vem är egentligen arvinge till Tottesund? För regin svarar Jan Holm och Britt-Marie Norrgård har skrivit manus. Spelplan: 1.7–9.7. Mer information på https://maxmohf.sou.fi/sv/start/

Öppet 18.5-31.8 Tel. 06 785 6482 nykarleby.fi/kuddnas

balticjazz.fi

M AR TE AT ER RA SE BO RG S SO M R P R ES EN TE R A

NYKARLEBY i

18.5-31.8 28.7 12-21.8 18.8 18.8

Sommar

KUDDNÄS MED CAFÉ EMILIÉ ÖPPET HELA SOMMAREN IN GALA KONSÄR, MED HELSING OCH HÖGNABBA NYKARLEBYVECKAN STADENS AUKTION KULTURNATTEN

B I L JE T TER : VNUR:s kontor: 019 241 5035 (vard. 9 –16) info@raseborg.org

MERA INFO OCH PROGRAM PÅ NYKARLEBY.FI

SKOTT r.f. presenterar en musikalisk komedi om

HÖSTENS STORA TEATERUPPLEVELSER!

Prästgårdsmuseet 8.6-10.8. kl 13-17, må stängt Tisdagar 5.7-10.8 även kl 11.30-17, guide, utställning Baltikumvännernas Loppis, Gruvvägen 28, lördag 3.7.-7.8. kl 11-15 Vandringsleder: Waterloo ca 7km, Gruvleden ca 2 km. Nya aktiviteter på gruvområdet! Aktivitetsparken i Harrström, Airbnb & simstrand Molpehällorna i Världsarvet, aktiviteter vid Molpe simstrand Korsnäs bibliotek, sommaröppet juniaugusti: må, fre 12-19, ti-to 12-15. Utställning: foto Valeria Kayava 15.6-13.8., målningar Emma Ekström 15.8.-30.9. Reservera lördag 21.8. för marknad, utomhusprogram för hela familjen invid museerna

Allt kommer att bli bra

raseborg.org

Hembygdsmuseet 15.6-10.8 kl 13-17, må stängt Tisdagar 5.7-10.8 även kl 10-17, guide, utställning

Med reservation för ändringar. Info www.korsnas.fi,

Sommarteater i Tenala

Den Fantastiska

MIN FANTASTISKA VANINNA

Dummerjöns

DR AM ATISERING APRIL DE ANGELIS R E G I R I I K K A O K S A N E N • P R E M I Ä R 1 5 . 9. 2 0 2 2

F O T O : I L K K A S A A S TA M O I N E N

BASER AD PÅ ELENA FERR ANTES NE APELK VARTE T T

BASER AD PÅ TOVE JANSSONS MUMINSERIER • DR AMATISERING ANNINA ENCKELL REGI JAKOB HÖGLUND • PREMIÄR 1.10.2022

FÖR ÅLDRAR 10–110

BILJETTER LIPPU.FI | LILLATEATERN.FI | HKT.FI | GEORGSGATAN 30, HELSINGFORS

7.7-6.8 2022

på Museigården i Tenala

To 7.7 kl 19.00

Sö 10.7 kl 17.00

Ti 12.7 kl 19.00

Ons 13.7 kl 19.00

Sö 17.7 kl 17.00

Ti 19.7 kl 19.00

Ons 20.7 kl 19.00

Sö 24.7 kl 17.00

Ti 26.7 kl 19.00

Ons 27.7 kl 19.00

Lö 30.7 kl 17.00

Sö 31.7 kl 17.00

Ti 2.8 kl 19.00

Ons 3.8 kl 19.00

Lö 6.8 kl 17.00

Förfrågningar och gruppbokningar:

e-post: info@skottrf.fi tfn: 050 5040 300

Biljetter 20€/16€ /12€

via Netticket.fi eller vid ingången www.skottrf.fi

GOD TID

5/2022

Barndomsvännerna Niila, som spelas av Moa Gammelgård, och Matti, som spelas av Theo Österberg, går sin egen väg i Oravais Teaters uppsättning av Populärmusik från Vittula. Det uppstår en fin vänskap mellan dem.

En pjäs om vänskap mellan pojkar I sommar sätter Oravais Teater upp Populär musik från Vittula. Pjäsen baserar sig på svenska författaren Mikael Niemis prisbelönade roman med samma namn. Niemis bok är självbiografisk och utspelar sig i Tornedalen. Den rikssvenska dramatikern och manusförfattaren Erik Norberg gjorde en dramatisering av boken som spelades på Viirus och Wasa Teater häromåret. Nu spinner regissör Alexandra Mangs vidare på hans manus i Oravais. Alexandra Mangs hade inledningsvis tänkt flytta hela handlingen till Oravais, men det finns så mycket som är specifikt för Tornedalen i utgångsmaterialet så hon stannade för att behålla handlingen i norra Sverige. – Det finns ändå mycket i handlingen som känns bekant i Österbotten. Det finns inte så mycket att

göra om man är ung. Det finns ett behov hos ungdomar att hitta på något, man längtar efter att komma bort från det lilla samhället. Populärmusik från Vittula handlar väldigt mycket om mansroller, om hur en riktig karl ska vara. Huvudpersoner i berättelsen är barndomsvännerna Matti och Niila som hittar en annan väg. – Jag har velat fokusera på pojkarnas vänskap och ungdomsperspektiv kontra de unga som finns runtomkring dem. Det är kärnan i vår uppsättning. Det är ganska sällan som man ser en så fin vänskap mellan pojkar och män. Vi behöver se mera sånt både på teater och i film, säger Alexandra Mangs. Nyskriven musik Populärmusik i Vittula utspelar sig i 1960-talets Pajala, på gränsen mellan finskt och svenskt. De som en gång läst boken glömmer sällan scenen där Matti fryser fast med tunga på en tibetansk böneplatta. Han vill inte dö, men inte heller riva loss tungan. Han blir

” Jag har velat fokusera på pojkarnas vänskap och ungdomsperspektiv kontra de unga som finns runtomkring dem. Det är kärnan i vår uppsättning. Det är ganska sällan som man ser en så fin vänskap mellan pojkar och män. Vi behöver se mera sånt både på teater och i film.” illamående av blotta tanken men så är han kissnödig. Han tar fram en mugg, kissar i den och häller kisset på tungan och på ett ögonblick är han fri. Scenen finns även med i Oravais Teaters uppsättning. – Jag tror att God Tids läsare kommer att känna igen mycket. Det utspelar sig på 1960-talet då

många av de som nu är pensionärer var unga. Scenografi och klädsel är tidsenlig. Vi använder gammal musik, men inte helt och hållet. Markus Bergfors ”Månskensbonden” har specialskrivit musik till pjäsen. Det ska bli kul De flesta skådespelare är välkända för dem som också tidigare besökt Oravais Teater. Den unga Matti spelas av Theo Österberg och Niila av Moa Gammelgård. När God Tid träffar dem i maj ska de repetera en av pjäsens masscener – Niilas farmors begravning – för första gången. Theo och Moa ser fram emot sommaren. – Det ska bli kul, säger Theo. Theo och Moa fascineras av musiken i pjäsen. – Det är farmors musik. Farmor gillar Elvis Presleys Jailhouse rock, säger Moa. Oravais Teater samlar amatörskådespelare från ett stort område mellan Vasa och Nykarleby. Största delen av dem kommer ändå från

Oravais. Ulf Johansson, till vardags ekonomisekreterare på Wasa teater, hör till de verkliga veteranerna. Han har medverkat varje sommar i 35 år. – I år spelar jag farfar. Det börjar bli glest mellan rollerna som första älskare numera, skrattar Ulf Johansson som i sommar blir pensionär. I fjol körde Oravais Teater en kavalkad från tidigare pjäser. Coronan ingav stor osäkerhet. Skulle man kunna repetera? Skulle vaccinen göra att publiken vågade återvända? Det gick bra till slut, men nu ser man fram emot en normal teatersommar. – Nu ser det ut som att det är lugnt åtminstone fram till hösten. Det blir kul att igen få spela för fullsatta läktare. Alla här har längtat efter det. Nu hoppas vi bara att folk verkligen vill komma, säger Alexandra Mangs. Text och foto: Markus West

GOD TID

5/2022

Oravais Apotek

Välkommen till Oravais SeBB Ab 1x45

Bygg och Borrteknik  Allt inom Byggnadsbranschen  Diamantborrning

tfn. 06-385 0048 www.oravaisapotek.fi

Borrning, Sågning och piikning av betong

 Saneringar  Uthyres Norcar Minilastare

Kimo

Vatten & Värme tfn: 06-384 0353

Sebastian Norrgård 050-5588580

El- Ek 0500-361 771, Oravais

Välkommen till vår nya webbshop! shop.nyja.fi Här kan du smidigt beställa ventilationsrengöring, -injustering, -filter mm till ditt egnahemshus!

NY-JA Ab Oy

Bygger - Rakentaa 050 4048940 Välkommen till Kimo Bruk! Tel. 0400-455080

Sommaren på Kimo Bruk - Smidekurs I 2-3.7 kl. 9 - 16 Aktiviteter i församlingen kan du hitta i bilagan Tjyrkbldi som delas ut med kommunbladet eller på församlingens hemsidor www.voraforsamling.fi

- Smidekurs II 17-18.9 kl. 9-16 Anmälning tel. 0400-455080 Kommunens dag 10.7 kl. 13.00

Gudstjänst från församlingen

utrymmen, sommarcafé på beställning

varje söndag kl. 10:00. De finns också på församlingen YouTube kanal

Krooks Taxi 041-463 0450

Oravais Hembageri tfn: 06-384 0411, 050-518 6511

Guidning, uthyrning av

sänds i ÅrvasTV och Wör-TV

tel. 0400-455080

Br. Nygård Ab

- Allt inom Jordbyggnads - Muddring med pråmar - Långbomsgrävare - Transporter - Personliftar

Klaus 0400 344 665 Glenn 0400 561 082 Jonathan 050-401 2899

NÄR NI BYGGER ELLER RENOVERAR Byggnadsmaterial förmånligt från oss!

JÄRN-RAUTA

KULLA

66800 Oravais, tfn 06 3575800

Seiplaxvägen 132 66800 Oravais

www.eksentro.fi Tel. 06 385 0940

patrik.kulla@eksentro.fi

Nykarleby, Topeliusesplanaden11 MÅ–FRE 10–16 Oravais, Öurvägen 17 MÅ-FRE 10-15 TEL 0500 722 688 24H/DYGN www.wentis.fi

Oravais Plåtslageri

Jens Norrgård 050-592 4888

Fabriksgatan 10, Nykarleby Tel. 06 723 0839, nyja@nyja.fi, www.nyja.fi

• Falsade tak • Inplåtning av skorstenar • Rännor och taksäkerheter • Fönsterbleck och plåtlister

Vi tillverkar och levererar kundanpassad inredning för hela hemmet. Vi har specialiserat oss på; - Köksinredningar - Badrumsinredningar - Grovköksinredningar - Garderober/Skjutdörrar

GOD TID

5/2022

Öppet varje dag 27.6-15.8 kl. 11-16 Gammaldags lantliv, historia, mat och hantverk. Djurgård. Utställningar. 7.7 Lekdag • 30.7 Hantverkardag

Välkommen!

Tel (06) 570 99000 www.stundars.fi

Mårtes gårdsmuseum öppet 2022; 28.6 – 14.8. ti & fre kl. 11 - 17, lö 10 – 15, sön 11 - 16 Skärgårdsdagen 6.8 kl. 11 - 16

Mera evenemang hittar du på www.malax.fi/fritid/evenemang, events.osterbotten.fi och visitvaasa.fi.

Åminne Folkpark, aminnefolkpark.fi 

28.5 dans, 15.6 konsert, 8.7 fest, 22.7 dans, 6.8 konsert

Brinkens museum, Museivägen 5, museum.malax.fi

Uppbyggted 71, Björköby bjorkomuseum.hembygd.fi

 



Brinkens museum öppet 28.6-6.8 tis-lör kl. 13-18 Hembygdsdag 10.7: mässa i dragspelston 13, kaffe 14, program 14.30 Blommornas dag söndag 7.8 kl. 13,

i Wadköping

Av Thomas Krantz

Fritt efter romanen av Hjalmar Bergman

Kvarkens båtmuseum, Åminnevägen 433, Malax.  

Kvarkens båtmuseum öppet 28.6-7.8 tis-sön kl. 13-18 Kulturmiljödagen söndag 11.9 kl. 13

Hembygdsmuseet i Petalax, www.bykiston.fi/museet 

sommarteater Arvingen till Tottesund

en dramatisering av anni swans bok Regi: Jan Holm Manus: B-M Norrgård arr. Maxmo Hembygdsförening r.f.

föreställningar

1.7, 2.7, 3.7, 8.7, 9.7 kl 18.00 på Tottesunds herrgård

biljetter

25,-/vuxen 12,-/barn under 12 år I priset ingår servering

bokning

www.tottesund.sou.ﬁ eller 040-1896882

Öppet i juli tisdagar 17-20, bakluckeloppis, 40-talet, trivselkväll etc.

Bergö hembygdsmuseum, www.bergo.hembygd.fi 

Öppet 29.6—31.8 onsdagar 18-20 och lördagar 13-16

Sommarteater i Petalax, 7.7—17.7, www.bykiston.fi Arbetsgruppen i Petalax 

Sommarmarknad 8.7 kl. 12-16, Öppna trädgårdar 23.7 kl. 11-16

Veterantraktordag lördag 16.7, www.malaxveterantraktor.fi Art in Malakta, www.malakta.fi, 28.5 Vasa körfestival, 4.6 ljudverkstad,

Premiär: Tisdag 28.6.2022 kl. 19 Biljetter: 24€, barn under 13 år 15€ Boka på www.torgare.fi eller Tfn 050-524 6792 (vard. 13-15)

10.6 konsert, 29.8-4.9 Mural Rural, 9-10.9 festivalen New Beginnings

Kvarkenträffen, nationell orienteringstävling, Åminne 20-21.7. Picknick och Malaxdagen vid Brinkens museum 7.8 kl. 14-18, ta med

egen mat och dricka, vi ordnar musik, program samt kaffe och bulla. Kom och gå som då du vill, malax.fi/fritid/kultur. Arr. Malax kommun.

Kulturvandring kring kyrkbacken i Malax, start vid Malax kyrka 

Se mera info på www.malax.fi/fritid/kultur

Välkommen till Malax!

ANNONSERA I GOD TID

En sommar med Indigo music Ab

ons 29.6 tor 30.6 fre 1.7 sön 3.7 tis 5.7 ons 6.7 tor 7.7 fre 8.7 sön 10.7 tis 12.7 ons 13.7 tor 14.7 fre 15.7 sön 17.7

kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 14 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 14 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19

Torgarevägen 22 Kronoby

GOD TID

5/2022

Pippi Långstrump drar in på Bentes En pjäs för hela familjen blir det när Ålands ungdomsförbund sätter upp Pippi Långstrump på Bentes sommarteater i Eckerö i sommar.

– Pippi är tuff och visar att man får vara sig själv och gå utanför ramarna, säger Filippa Enroos som gör huvudrollen. Den 9 juli är det premiär för Pippi Långstrump på Bentes i Eckerö på Åland. Orsaken till att Ålands ungdomsförbund valde att sätta upp just Pippi Långstrump är att Pippi går hem hos alla åldrar, säger ÅUF:s verksamhetsledare Katja Söderbäck. – Dessutom är Pippi en bra förebild att lyfta fram. – Ja, och hon visar att man får vara lite galen, säger pjäsens regissör Petronella Wester. För Filippa Enroos, som studerar till musikalartist i Stockholm, är Pippi en drömroll. – Hon är tuff och lite knäpp. Men hon är också snäll, hon delar med sig och har ett stort hjärta. Klara Karlsson, som gör tjuven Dunder Karlsson som försöker stjäla Pippis guldpengar, säger att Pippi aldrig blir gammal, hon är alltid intressant. – Pippi är tidlös. Prusilusskan och Lilla Gubben Vilka upptåg och karaktärer kom-

på kafferep, i skolan och på marknad. Tjuvar, poliser, sjörövare, Prusilusskan och Pippis pappa kapten Långstrump dyker upp. Det gör också apan Herr Nilsson och hästen Lilla Gubben. Pjäsen följer Astrid Lindgrens eget originalmanus för scenen och Georg Riedels musik finns med på band.

En del av gänget som gör Pippi Långstrump på Bentes i sommar. Längst fram till höger regissören Petronella Wester och bredvid henne Filippa Enroos som gör Pippi. Till vänster Madelene Löfström som spelar både tjuv och skolfröken och till höger Klara Karlsson som gör tjuven Dunder Karlsson.

mer då publiken att få se på Bentes? Svaret är att de viktigaste delarna och de flesta karaktärerna är med.

Publiken får följa med då Pippi flyttar in i Villa Villekulla och träffar Tommy och Annika, när Pippi är

Lill Lindfors i publiken Petronella Wester spelade själv Pippi på Bentes, och regisserade, år 2009. Pjäsen då var i ett mindre format, de var bara tre på scenen, de två andra spelade alla de övriga rollerna. I sommarens uppsättning medverkar ett 20-tal personer, flera av dem barn. – Alla, oavsett ålder, kommer att ha behållning av pjäsen, säger Petronella Wester. Om hon inte är jättekänd utanför Åland är hennes mamma, Lill Lindfors, desto mer känd. Lill Lindfors har åländska rötter och kommer att se Pippi-pjäsen i juli. Petronella delar sin tid mellan Stockholm och åländska Saltvik. – På så sätt får jag det bästa av två världar, säger hon. Pippi Långstrump ges på Bentes den 9–24 juli, totalt tio föreställningar. Gården Bentes i Eckerö firar i sommar 30-årsjubileum som sommarteater. Text och foto: Kerstin Österman-Rosenqvist

Pehr Kalms liv blir sommarpjäs Välkomna på sommarteater om kaplanen Gabriel Kalm och hans son botanikern Pehr Kalm!

Teatern spelas 5–7 augusti under veckoslutet på gårdstunet mellan den gamla prästgården och landbondestugan i Korsnäs kyrkby, Kyrkobyvägen 32. Teatern handlar om liv och leverne i Korsnäs under ett spännande skede i Finlands historia. I rollerna deltar både barn, unga och vuxna. En sångkör med solister uppträder under ledning av director musices Kjell Lolax. Regissör och manusförfattare är Lasse Hjelt. Kaplanen i Korsnäs, Gabriel Kalm (1662-1716), var son till en länsman i Närpes. Hans andra hustru Chatarina Ross var dotter till en rådman i Vasa. Under stora ofreden som pågick 1714-1721 flydde Gabriel Kalm och hans gravida hustru till Sverige. Sonen Pehr Kalm (1716-1779) föddes i Sverige. Fadern dog sex veckor före sonens födelse. Efter fredsslutet 1721 flyttade mor och son till

Gabriel Kalm och hans hustru bekostade med egna medel målandet av kyrkans predikstol. Den finns bevarad med originalmålning och förvaras i klockstapeln. Anita Ismark

Vasa, där sonen gick i trivialskola. Han inledde småningom studier vid Kungliga Akademien i Åbo. Han var lärjunge till Carl von Linné. Kalm blev professor i ekonomi och var rektor för Kungliga Akademien i Åbo. Han var vetenskapsman och forskade i botanik, zoologi och ekonomi. Under flera år gjorde han en forskningsresa i Nordamerika. Linné uppkallade

ett helt växtsläkte efter Pehr Kalm, Kalmiasläktet, som består av flera arter av Kalmia, som växer vilt i Nordamerika. Gabriel Kalm var kaplan i Korsnäs kapellförsamling 16941714. Den gamla kyrkan där han verkade var byggd på 1600-talet. Gabriel Kalm och hans hustru bekostade med egna medel målandet av kyrkans predikstol. Den illustrerades med bilder av bibliska personer. Predikstolen finns bevarad med originalmålning. Den finns i Korsnäs församlings ägo och förvaras i klockstapeln. Den gamla kyrkan ansågs för liten i början av 1800-talet, så år 1831 byggdes Korsnäs nuvarande kyrka enligt ritningar av arkitekt C.L. Engel. Den byggdes strax norr om den gamla kyrkan. Samtidigt byggdes den prästgård som numera är ett prästgårdsmuseum. I år är det ett jubileumsår då prästgårdsmuseet fyller 40 år. Jubileumsåret firas 19 juni bland annat med professor Nils-Erik Villstrand som festtalare. Anita Ismark

ANNONSERA I GOD TID

“Ni ger tillbaka tron på livet” ◗ Var tredje senior upplever ensamhet. Detta vill volontärerna för Helsingfors Missions svenskspråkiga seniorverksamhet råda bot på genom att erbjuda seniorer hjälp och sällskap i vardagen. Mot ensamhet hjälper en annan människa. Helsingfors Mission är en politiskt och religiöst obunden organisation som arbetar för att minska ensamhet i samhället. Helsingfors Missions seniorverksamhet har hjälpt äldre personer i Helsingfors sedan 2012 och firar i år 10 år av svenskspråkig verksamhet. För tillfället har verksamheten 130 aktiva svenskspråkiga volontärer som erbjuder konkret hjälp eller sällskap åt seniorer. Seniorer kan till exempel få promenadsällskap, följe till läkare eller en pratstund över en kopp kaffe. Dessa möten lindrar ensamhet och har visat sig ge glädje och mening åt båda parter. Under coronapandemin har många seniorer känt sig instängda i sina hem och haft begränsade möjligheter till social kontakt. Att få ett uppiggande telefonsamtal kan ha en stor betydelse, som en senior uttryckte det hade hen via telefonsamtalen fått tillbaka hoppet och tron på livet och kände sig hörd och sedd.

GOD TID

5/2022

GOD TID

5/2022

Med Glaciärexpressen genom sju länder

Resfebern var hög då 36 seniorer från Nyland och Åboland steg ombord på flyget till Zürich för en rundresa i sju europeiska länder.

Tjugoåtta graders värme välkomnade oss till vårt första resmål, blomsterön Mainau i Bodensjön. Maj månad torde vara den bästa tidpunkten för att besöka trädgården med dess otaliga blommor i noggrant komponerade färgarrangemang. Mainau var hertig Lennart Bernadottes livsverk, prinsen som förlorade alla sina kungliga titlar när han gifte sig borgerligt. Då Lennart och hans fru övertog egendomen av drottning Victorias son prins Wilhelm var slottet och trädgårdarna, som anlades på 1850-talet, förfallna och vildvuxna. Slottet blev både vilohem för nazityska officerare och franskt militärsjukhus. Då slottet lämnades 1945 var det vandaliserat och plundrat. Efter andra världskriget återupptogs arbetet med att restaurera slottet och utveckla trädgårdarna till den storslagenhet de är idag. Efter Lennarts död övertog hans andra hustru slottet och efter hennes frånfälle hans två barn. Ögat ville inte få nog av de färggranna rabatterna med tulpaner, vallmo, förgätmigej, bellis, lupiner mm. Pittoreskt furstendöme Vårt hotell låg iden den pittoreska lilla staden Feldkirch i Österrike vid gränsen till Schweiz och Liechtenstein. Nästa förmiddag åkte vi till furstendömet Liechtenstein, ett av världens rikaste länder. Landet har sedan 1989 styrts av furste Johannes Adam Ferdinand Alois Josef Maria Marko d’Aviano Pius von und zu Liechtenstein, kort Hans-

Att manövrera en stor buss ned för de smala slingriga alpvägarna klarade vår chaufför med bravur. Johan Stigzelius

Adam II. Utbudet i butikerna var främst klockor och priserna lockade nog inte till uppköp. Glaciärexpressen till St. Moritz, startade i staden Chur i Schweiz, där vi hann med lunch och lite shopping. Panoramatåget körde oss uppåt i två timmar genom dalar, över höga broar och genom otaliga tunnlar till skidorten St. Moritz som ligger på 1775 meters höjd.

Ögat ville inte få nog av Mainaus färggranna rabatter med tulpaner, vallmo, förgätmigej, bellis, lupiner mm.

Att maj inte är högsäsong märktes tydligt i frånvaro av turister, stängda affärer, hotell och restauranger. Men utan mat blev vi inte, vi fick middag på hotell Laudinella. Att manövrera en stor buss ned för de smala slingriga serpentinvägarna klarade vår chaufför

Glaciärexpressen till St. Moritz, startade i staden Chur i Schweiz, där vi hann med lunch och lite shopping. Panoramatåget körde oss uppåt i två timmar genom dalar, över höga broar och genom otaliga tunnlar till skidorten St. Moritz

Sune Sundholm med bravur trots mötande lastbilar, bussar och grävmaskiner. Vi körde nedåt genom otaliga pittoreska byar med gamla stenhus i ett neongrönt landskap mot Alassio. 102 tunnlar senare Efter cirka åtta timmar och 102 tunnlar nådde vi Alassio och Grand Hotel Mediterranee som ligger väster om Genova. Staden blev i slutet av 1800-talet en kurort för engelsmännen och på 1960-talet en destination för överklassen. Följande utflykt gick till den lil-

la medeltida byn Dolceacqua intill Monaco. Monet avbildade i fem av sina tavlor bron med kyrka och slott. Vyn ser likadan ut än idag. Stadens smala stenbelagda gränder bildar en labyrint mellan de gamla stenhusen. Stämningen var glättig på vägen till semesterorten Sanremo där europeiska kungligheter och den ryska tsaren vistades vintertid. Alfred Nobel bosatte sig också tidvis i staden där är han begraven. Den lediga dagen besökte jag Villa della Pergolas storslagna trädgård med en magnifik utsikt över Medelhavet och Alassios röda tak. Villan och dess trädgård byggdes i slutet av 1800-talet på initiativ av engelsman. Sedan år 2006 ägs den av den italienska familjen Ricci och är idag ett lyxhotell med fyrstjärnig Michelin restaurang. Där trivdes författare, kompositörer, konstnärer som Alfred Hitchcock, Maxim Gorkij, Edward Elgar, Thor Heyerdahl och Ernest Hemingway. Ännu en solig dag började med en rundvandring i casinot i Monte Carlo där landets egna medborgare inte får spela. Vi vandrade genom utsmyckade spelsalar där även den nyaste teknikens spelautomater fick två egna salar. Blev man törstig på champagne fanns det t.ex. Dom Perignon för 900 euro flaskan. Vaktbytet vid furst Alberts slott hann vi också med. Monaco med livlig trafik, skyskrapor och flotta bilar var intressant att se men en dag räcker för ett besök. Det var en intressant rundresa i härligt väder och i gott sällskap och med Calle och Margot Storm som reseledare. Text och foto: Veronica Biaudet

GOD TID

5/2022

Resor Res med SPF Österbotten

www.osterbotten.spfpension.fi

på svenska

Östligaste Finland 21-25.8.2022

Gotland i sommarskrud 11-16.7

Sommarkryssning till Visby 12-14.8

Göta Kanal & Stockholm 14-17.7, 1-4.8

Lofoten -öriket

22-28.7 Geiranger - Trollstigen 5-11.8

Kolmården & Stockholm 14-17.7, 1-4.8

Hotellresor till Tallinn 17-19.6, 4-6.7, 18-20.7, 1-3.8, 19-21.8

Sommar & bad i Pärnu 3-7.8.

Estland - Lökvägen 29.8-2.9

Vi vill erbjuda en resa med boende fyra nätter på självaste Koli, i nationallandskapet vid sjön Pielinen! Det här är Finland och hembygdskänsla i kvadrat! Vi gör utflykter i Norra Karelen – ett landskap så annorlunda jämfört med våra kusttrakter. Folket är gästfritt så det riktigt känns och märks, maten är annorlunda och genuin, språket ett alldeles eget. Det kulliga landskapet förmedlar en väsentlig del av Finlands historia. Vi besöker trakter du annars sällan åker till. Några av de sötaste smultronen på resan: Eeva Ryynänens Paateri, karelska traditioner och musik, en dag med spa och vandring i mänsklig takt på Koli. Och än en gång: den karelska gästfriheten! Resans pris: 725 € per person i dubbelrum, tillägg för enkelrum 182 €.

Hälsoresor till Pärnu

10-17.9, 15-22.10, 27.11-4.12 samt julresan 20-26.12.

Till Umeå

Med nya Aurora Botnia Hotellresor 17-18.6 (fre-lö), 15-16.7 (fre-lö) 13-14.8 (lö-sö), 19-20.8 (fre-lö) 17h shoppingkryssningar lö 18.6, lö 16.7, to 11.8, lö 20.8 Teaterresa Från Broadway till Duvemåla 17-18.9 (lö-sö) Per Anderssons revy ”Räkhäst” 1-2.10 (lö-sö)

Passionsspelen med Schweiz

Passionsspelen i tyska Oberammergau uppförs i år för fyrtioandra gången. 12-17.9

I priset ingår: • Bussresa i turistbuss • Fyra nätter i delat dubbelrum alt. singelrum • Helpension: 4 frukost, 4 lunch/lätt lunch, 3 middag, 2 kaffe med dopp • Utflykter till Ilomants, Lieksa, Juuka med inträden enligt programmet,

guidning på vissa besöksmål • Yrkeschaufförs tjänster, ev. guidning vid behov, ev. musikalisk inblandning • Reseledare från SPF Researrangör: Lindell Travel

Höstresa till Almuñècar 17.9-1.10.2022 Vår medlemsresa till Almuñécar 27.10 sålde slut genast. Därför erbjuder vi nu en till resa i höst, 17.9 – 1.10.

På denna resa får du njuta av det bästa Andalusien har att erbjuda tillsammans med SPF. Vi bor på 4-stjärnigt hotell nära stranden mitt i det som beskrivs som en av den mest genuina staden på Spaniens sydkust. Gränderna ligger än i dag som de gjorde på morernas tid och invånarnas avslappnade levnadssätt smittar lätt av sig. Oberoende om du är ute efter lata dagar i solen eller en aktiv semester med ett stort utbud av aktiviteter och kultur så passar detta resmål. I Almuñécar och dess omgivning finns mycket att uppleva och olika aktiviteter erbjuds nästan varje dag. Tillsammans njuter vi av sol, värme, mat, dryck, kultur och natur. Reseledare från SPF-Österbotten är med under hela resan. Göran Sundqvist, reseledare och guide i

Spanien. Resans längd 15 dagar. Utresa 17.9 från Helsingfors till Malaga kl 22.10. Returresa 1.10 från Malaga kl 15.55 med ankomst till Helsingfors kl 21.30. Pris från Helsingfors 1240 € per/ person i dubbelrum. Enkelrum ej tillgängliga på denna resa. I priset ingår: • Flyg med Norwegian, tur & retur • Busstransport från/till flygfältet i Malaga • Del i dubbelrum på hotellet • Frukost & middagsbuffé alla dagar på resmålet • Stadsvandring med guidning + infoväska med karta m.m. • Ett överraskningsprogram • En lunch • Reseledarnas tjänster Mot extra betalning ordnas: • busstransport t/r från Österbotten till Helsingfors-Vanda flygplats • möjlighet att delta i utflykter från Almuñécar. Researrangör GS Sundqvist Travel Partner

Passionsspelen i Oberammergau 6-12.9.2022 Upplev passionsspelen i Oberammergau. Som inledning/ avslutning på vår resa får vi bekanta oss med det sydvästra hörnet av Tyskland och Alsace i Frankrike. Pesten 1632-1633 fick byborna i Oberammergau att lova att vart tionde år uppföra Kristi lidandes historia, blott Herren skonade dem

från farsoten. 1634 gavs det första passionsspelet. Från 1680 förlades spelen till varje jämnt avslutat

decennium, en ordning som sedan endast frångåtts undantagsvis av tvingande skäl som krig, förbud och pandemier. Den första verkliga passionsspelsteatern invigdes 1820. Den var uppförd enligt traditionell grundplan, i huvudsak bibehållen i den nuvarande 1890 uppförda teatern. Hela orten är engagerad i skådespelet som lockar besökare från hela världen. Resan till Tyskland sker med flyg tur/ retur och landtransporterna med buss. Resedatum: Resedatum: 6.912.9.2022, tisdag-måndag Resans pris: Från Österbotten 2130 €, från Helsingfors 2050 €. Enkelrumstillägg 440 € I priset ingår bl a: Finnairs reguljärflyg och flygskatter, logi i dubbelrum + 6 frukoster, 3 luncher, 6 middagar + 2 vinprovningar, biljett till Passionsspelen den 9 september, luftkonditionerad turistbuss och reseledare. Researrangör: Oravais trafik

Mera info: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 eller Britta Andtfolk tfn 045 139 3210 Boka via osterbotten.spfpension.fi eller SPF:s kansli i Österbotten 040 5748919 eller e-post till spf.osterbotten@spfpension.fi. Reservation för ändringar. Resorna genomförs ifall omständigheterna tillåter. Vi följer kontinuerligt med utvecklingen av Covid-19-pandemin.

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

Vandringsresa

Zell am See, 18-25.8

Långsemester i Spanien

Almuñécar Direktﬂyg från Tammerfors

Bussanslutning fr. Österbotten

9-23.10 (15 dgr), 9.10-6.11 (29 dgr), 23.10-6.11 (15 dgr), 23.10-13.11 (22 dgr) Med Finnair från Vasa/Helsingfors 19.10-2.11 (15 dgr), 19.10-8.11 (21 dgr), 25.10-8.11 (15 dgr), 25.10-14.11 (21 dgr)

Kom och upplev Malmbacka stug- och kolarbyn öppet året om.

ÄR DU INTRESSERAD AV VETERANTRAKTORER? Traktormuseet är öppet hela sommaren. Tel. 040-844 7400/Per-Erik, 040-740 8764/Sven Norrstrandsvägen 1092, Nagu

Tidsenlig Kolarhelg i Snappertuna 10-11.9, Kolarhelg i tidsenlig stil kl. 12-17. Kolmilan tänds 10.9, kl. 13, namngivning av milan. Gudstjänst 11.9, kl. 12, Vedhuggartävling 11.9, kl. 14. Lördag-Söndag kl. 12-17, Kolmilan tänds 7.9 kl. 13, Gudstjänst kl. 12, Vedhuggartävling 8.9 kl. 14 Program: Musik 8.9 av Susann Sonntag med Oskar Gräsbeck,

i Snappertuna 7-8.9.2019

Dan Anderssons visor, allsång, utställningar, marknad, Program:tidsenlig Musik: Teddy folkdans, folkdans, mat,Granroth, kaffe ochutställningar, dopp, naturstig, m.m. marknad, mat,Skogens vak vidsSvarta milan, Guld naturstig, Arr.tidsenlig Sällskapet rf mm. Arr. Sällskapet Skogens Svarta Guld rf

Portugal rundresa

Porto-Dourodalen-Lissabon 1-9.10

Adriatiska havets pärlor

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND

Albanien-Montenegro 8-14.10

Teaterresor till Stockholm

Musikalen ”Tootsie” med Robert Gustafsson 6-9.10 Musikalen ”The Bodyguard” 20-23.10, 24-27.11

Julkonsert i Örnsköldsvik med Carola & Zelmerlöw 3-4.12

Kommande resor

Diggiloo, Örnsköldsvik 15-16.7 Geiranger med ’The Golden Route’ 8-15.8 Musikalen ’The Bodyguard’ i Stockholm - flera avgångar ’Greve Dracula’ på Åbo Svenska Teater 24-25.9 Mickes matresa till Andalusien, Spanien 24.9-1.10 Almuñécar, Spanien 2-20.10 Upplev Portvinsdalen med Glenn Sundstedt 15-22.10 Släktbussen i juli – mer information på hemsidan

Mer info om resorna på vår hemsida!

oravaistraﬁk.ﬁ

(06) 318 4000 må-fre 9-16

Trädgårdscafémitt mitt ii idyllen Trädgårdscafé idyllen Alla dagar Alla dagar maj-augusti 11-19 juni-augusti 11-19 Bastugatan 5, Ekenäs Bastugatan Ekenäs 019-241 5656, 5, 050-556 1665 Trubadurer juni-juli-augusti 050-556 1665 alla tisdagar kl. 14, 16 och 18 Trubadurer juni-juli-augusti Se, www.cafegamlastan.fi alla tisdagar kl. 14, 16 och 18 Se, www.cafegamlastan.fi

www.ingsva.fi info@ingsva.fi Tel.nr. 020 7434520

Norrbyvägen 45, 10600 Ekenäs, N 59° 59,267´ E 23° 35,981´ tel .+358 40 541 9236 eller + 358 40 595 2120

www.malmbacka.fi

Understödsgivare Svenska kulturfonden och Trygve och Hjördis Nymans stiftelse

RESOR

7-8.7 27-30.10 4-7.12

Smakfull somrig hemlig resa Tommy Körberg, Stockholm Julmarknad i Bremen

Tel Bussar 019 - 248 1004 Tel Resor 019 - 248 1090 Sandövägen 23,10900 Hangö info@frimanresor.fi

Frimanresor.fi

4.9 - 10.9.2022 Helpension 555€ Halvpension 500€ BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG) RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS 0440 524911 partours@parnet.fi

GOD TID

5/2022

SPF-medlemsförmåner Tallink Silja och Club One erbjuder Dig chansen att bli Club One-medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästprogrammets mellersta Silver-nivå. Du kan ansluta Dig som Club One-medlem via nätet på adressen www.clubone.fi /erikoisliittyminen. Anslutningar med Svenska pensionärsförbundets kundnummer 59829. Ifall du redan är Club Onemedlem, så fortsätter ditt nuvarande stamgästnummer att gälla. Om du är medlem på Bronze-nivå, så fyttar vi upp dig till Silver-nivå. Meddela ändå ditt

stamgästnummer och uppge ditt medlemskap i Svenska pensionärförbundet till adressen erikoisliittymiset@ tallinksilja.com, så registrerar vi dig som avtalsförmånskund och skickar dig ett Silver-kort ifall det behövs. Närmare information om förmånerna www.clubone.fi Prisuppgifter och bokningar: https://fi.tallink. com/kontakta-oss Mer information:Tfn 0600 152 68, mån-fre 8-20, lör 9-17, sön 10-18 (1,75 €/ besvarat samtal + alltid lna/ msa). www.clubone.fi

Antikhandlaren Bernt Morelius berättarglädje och breda kunnande gör honom till den idealiska reseledaren.

”Morre” här igen med en kulturresa till Dalarna Nu är Bernt Morelius tillbaka som ledare för kulturäventyr i Sverige! Pandemin satte stopp för tio års populära ”Morreresor” bland slott och herresäten. Men i augusti bär det av igen, denna gång till klassiska Dalarna och dess rika kulturarv. Jag hittar Bernt Morelius i hans trivsamma butik på Annegatan där han till vardags utövar sitt yrke som antikhandlare. Men mångsysslaren Morre har som känt fler järn i elden, ett brinnande intresse att sprida kunskap om forna tider. Gärna som guide bland föremål och udda mänskoöden i historiska miljöer. Särskilt förtjust inför resan till Dalarna är Morre över ett överraskande fynd på Sandudd: – Under en påskvandring bland gamla gravar stötte jag på en bekant som undrade om jag visste vem som låg där under ett rostigt järnkors. Jo, Johann Zorn, bryggmästare från Tyskland. Denne Johann kom till Sinebrychoff i Helsingfors efter en tid i Uppsala, där han gjort flasksköljaren

Grudd Anna Andersdotter från Mora med barn! – Anna gav sin son namnet Anders. Han växte upp hos morföräldrarna i Mora och kom aldrig att träffa sin far Johann. Men fadern efterlämnade ett arv på tretusen kronor, välkommet för en fattig målare. Som välbeställd konstnär lät Anders Zorn senare resa järnkorset till minnet av sin far. Den här oväntade kopplingen till sommarens resa är just den typ av historia Morre så gärna delar med sig av. Idén med resor är att det ska finnas lite vägledning tycker han. Finland intresserar i Sverige Zorn har en annan anknytning till dalaresan. Resans arrangör är svenska Mejt Resor och Mejt var i tiden namnet på Anders Zorns segelbåt! Mejt Resors ägare Ola Olsson har specialiserat sig på kulturresor, också i österled. För hans finlandsresor

har Bernt Morelius fungerat som sakkunnig kontakt alltsedan Engelutställningen i Helsingfors för några år sedan. – Engel kan ställa till med allt möjligt! Det har gällt bland annat Tervik gård och opera i Nyslott. På kommande är en resa till operorna Aida och Carmen i Nyslott i juni och en teaterresa i Mumintecken i oktober. Samarbetet har fördjupats och resulterar nu i augustiresan från vårt håll till Dalarna. – Olsson är lite en ny Inger, även om ingen kan ersätta hennes engagemang och intresse, säger Morre. Inger Holmberg på Frimans Resor skötte de legendariska antikresorna till svenska slott och herresäten under alla de tio åren, men numera är ”pärlan Inger” som känt verksamhetskoordinator på Svenska pensionärsförbundet, där vi seniorer på annat sätt får njuta av hennes engagemang och intresse.

Under en påskvandring bland gamla gravar stötte jag på en bekant som undrade om jag visste vem som låg där under ett rostigt järnkors. Jo, Johann Zorn, bryggmästare från Tyskland. Denne Johann kom till Sinebrychoff i Helsingfors efter en tid i Uppsala.”

Larssonidyllen i Sundborn Under en av antikresorna besöktes Falu koppargruva, men då inte under jord. Nu ingår gruvan i programmet och Morelius ser fram emot ett bokstavligt djupare besök i gruvan med anor från 800-talet som var i drift över tusen år. En kulturresa i Dalarna innefattar naturligtvis också konstnärsparet Carl och Karin Larssons Lilla Hyttnäs i Sundborn. – Carl Larsson var en föregångare på att vika ut sitt familjeliv på ett sätt som ju i dagens värld inte är unikt, säger Morre. Karins och Carls hem blev ett ideal för heminredning i allmogestil och inspirerar inredare över hela världen än i dag. Carl Larsson skildrade gården i sin bok Ett hem 1899. Många andra intressanta mål ingår i resan: Stora Tuna medeltidskyrka, Holens hembygdsgård, Vasamonumentet i Utmeland, Dalahästfabriken i Nusnäs, Axel Munthes Hildasholm och mycket annat. Under resan bor man på anrika Åkerblads pensionat i Tällberg. Närmare information om resan till Dalarna 22-27 augusti ger Inger Holmberg, 040-5952992, inger.holmberg@spfpension.fi Maj-Britt Paro

ANNONSERA I GOD TID

Restaurant Café Bar

Tel. 0400 234389 jungman@pp.inet.fi Sjögatan 8, Kristinestad jungmanKRS w w w . j u n g m a n . f i

Vi har ny maridnaad och ytkryd på våra biffar!

mmar o s g i l k a Sm från oss!

www.bjorkens.fi

Krister: 050-554 2800 Malax, Anders: 040-760 0978, Niklas: 040-534 0164 Pörtom

GOD TID

5/2022

Uppenbar åldersdiskriminering debatt

Vid Svenska pensionärsförbundets (SPF) vårmöte lämnade de åländska pensionärsföreningarna in en motion som syftade till ett slopande av det brutna indexet, som negativt påverkar arbetspensionerna. Motionen förkastades bland annat med motiveringen att de med högre pension skulle få mera än de med lägre pension och att alla politiska partier skulle motsätta sig förändringen. Jag har tidigare skrivit om den dolda och ibland uppenbara åldersdiskrimineringen i Finland. I vårt grannland Sverige har man börjat åtgärda problemet inte minst då det gäller pensionerna. Där har man konstaterat, att pensionsfondernas värde stigit mer än de används för pensionärerna. Fonderna i Sverige gör ett överskott på 1200 miljarder kronor, vilket gör att man beslutat höja arbetspensionerna och även

”Trots att arbetspensionstillgångarna i Finland vuxit till 245 miljarder euro – fyra gånger Finlands statsbudget – håller man envist fast vid det brutna indexet.” beslutat beskatta pensionärerna mindre, det vill säga på samma sätt som man beskattar löntagarna. Trots att arbetspensionstillgångarna i Finland vuxit till 245 miljarder euro – fyra gånger Finlands statsbudget – håller man envist fast vid det brutna indexet, om vilket man beslöt i riksdagen redan 1995 då tidigare ordföranden för Svenska pensionärsförbundet Ole Norrback satt i regeringen. Det brutna indexet har i praktiken inneburit att pensionerna stigit hälften så snabbt som lönerna, vilket göra att pensionärernas köpkraft minskat och att vi pensionärer blir allt fattigare ju äldre vi blir. Avgående ordföranden Ole Norrback konstaterade vid SPF:s

möte, att om indexet förändras får de som har högre pension mera. Det stämmer förstås. Å andra sidan har de som har högre arbetspension även betalat en högre arbetspensionsförsäkringsavgift till fonderna. Att få systemet helt rättvisande är svårt, men den 50 procent som har en arbetspension lägre än 1529 euro per månad kunde få sin pension höjd med löneindexet, den 41 procent som har en pension mellan 1529 och 3000 euro kunde få sin pension höjd med halvvägsindexet (förändringarna i konsumentpris och löneutvecklingen väger lika mycket 50/50 procent) och den övriga nio procenten, som har en pension som överstiger 3000 euro per månad kunde even-

tuellt få behålla det brutna indexet (80/20 procent), trots att de betalat mera till fonderna. Bland den 50 procent som har en pension som understiger 1529 euro är två tredjedelar kvinnor. Endast 9 procent av arbetspensionstagarna har en pension som överstiger 3000 euro per månad! Vid SPF:s vårmöte konstaterades att inget parti skulle stöda ett slopande av det brutna indexet. Nu upplever jag ju frågan så, att SPF:s uppgift är att tillvarata sina medlemmars intressen och inte spekulera kring hur politiska partier eventuellt kommer att besluta i saken. 1,6 miljoner pensionärer utgör en stark påtryckningsgrupp och en stor väljarskara, som upplever situationen som orättvis. Om viljan finns kan arbetspensionssystemet göras mera rättvist. Den nya ordföranden Ulla-Maj Wideroos framhöll vid vårmötet att de som har lägsta pensionen

borde få en höjning med 200-300 euro per månad. Jag håller naturligtvis med henne, det beslutet borde ha tagits för länge sedan för de 5 procent av pensionärerna, som har endast folkpension. Kostnaden för folkpensionen tas från skattemedel, arbetspensionen finansieras via arbetspensionsfonderna dit arbetspensionsförsäkringen inbetalats och där miljarderna finns. Kanske någon annan än jag förundrat sig över hur det överhuvudtaget är möjligt, att riksdagen kan besluta att begränsa utbetalningen av pengar som vi pensionärer inbetalt till pensionsfonderna under ett långt liv i avsikt att få en trygg ålderdom och att våra politiska partier har mage att påstå, att vi är ute i ogjort väder. Det här är inte mera fråga om en dold utan en tydlig och uppenbar åldersdiskriminering. Leif Jansson Ordförande i Äldrerådet i Mariehamn

Äldre riskerar att förlora rätten till viktig handikappservice när lagstiftningen förnyas debatt

Om regeringen får sin vilja igenom kommer många äldre att bli berövade viktig service framöver, det vill säga handikappservice. Regeringen bereder för tillfället en reform av handikappservicelagen. Med stöd av lagen beviljas många funktionshindrade och äldre med funktionsnedsättning nödvändig service såsom ändringsarbeten i bostaden och färdtjänst. En reform i sig är välkommen – den nuvarande lagen har över 30 år på nacken och

är föråldrad. Regeringen föreslår att lagen i fortsättningen inte ska gälla ”personer vars nedsatta funktionsförmåga beror huvudsakligen på funktionsnedsättning i anslutning till hög ålder”. Detta trots att behovet av service bland äldre med olika handikapp är stort: över hälften av klienterna som beviljas färdtjänst och ändringsarbeten i bostaden är äldre. Lagförslaget försätter äldre i en sämre ställning än yngre. Många äldre som nu har rätt till service skulle med stöd av den nya lagen

sannolikt nekas service. Förslaget strider mot FN:s funktionshinderkonventions syn på funktionshinder och går stick i stäv också med FN:s specialrapportörs ställningstaganden. Justitiekanslern och justitieombudsmannen har förhållit sig kritiskt till uteslutandet av åldersrelaterade funktionsnedsättningar. Tillämpningen av den föreslagna åldersbegränsningen skulle vara svår. Vad är en funktionsnedsättning som huvudsakligen ansluter sig till hög ålder? Ansluter sig till exempel förlamning till följd av en

Spänst i benen år 2022 Är du intresserad av att aktivera oss äldre till mera fysisk aktivitet? Målsättningen för Spänst i benen-programmet är att stärka skeletthälsan och förebygga fall. Kursen är avsedd för gruppledare och motionskompisar inom frivilligarbetet. Våra kurser i höst: 20–22.9.2022 Natur- och friluftmotionskurs 7–9.12.2022 Musik- och rörelsekurs

Kursplats: Lehmiranta Kursledare: Kitty Seppälä. MHV, ft, hälsocoach Kursen är avgiftsfri, tillägg för enkelrum 28 € / natt. Tilläggsinformation: Inger Holmberg, tfn 040 5952992 eller epost inger.holmberg@spfpension.fi Anmälningsblankett finns på förbundets hemsida spfpension.fi

Må bra-resa till Madeira 31.10-7.11: med Kitty Seppälä. Aktivitetsresa där vi sköter om kropp och sinne. Vi vandrar, simmar i havsbassäng, njuter av Kittys ledvänliga stärkande gympa och aktiv stretching. Om du vill utmana dig själv kom på mental och emotionell workshop; kroppen som kompass, tankarna formar kartan.

hjärnblödning hos en 70-åring till åldrande, eller utgör det ett ”renodlat” funktionshinder? Lagförslaget kan resultera i godtycklig tolkning av vilka funktionsnedsättningar som anses ha samband med åldrande. Ur medicinskt perspektiv är åldrandet väldigt individuellt och det kan förekomma stora skillnader från en person till en annan. Ingen får diskrimineras på grund av sin ålder. Uteslutandet av personer vars funktionsnedsättning utvecklats i högre ålder är ett omänskligt sätt att försöka spara pengar på äldres bekostnad. Försla-

get grundar sig på tanken att äldre inte behöver ha en lika hög livskvalitet som andra personer. I stället för att fokusera på åldern hos en person med funktionsnedsättning bör man se på hur man kan avhjälpa de hinder som personen möter i sin vardag. Med hjälp av funktionshinderservice kan äldre med olika handikapp leva ett aktivt liv och vara delaktiga i samhället. Regeringen bör ändra sitt lagförslag så att äldre också i fortsättningen kan få den livsviktiga servicen. Karin Cederlöf

GOD TID

5/2022

Är du en man som är mitt i livet eller äldre?

Få koll på din urinering Normal urinering och utsöndring av urin

Prostatan växer hos de flesta män MÄN & HÄLSA Antalet toalettbesök ökar normalt med åldern. Det är naturligt, men det kan vara störande i vardagen. Inte minst på natten. En liten ”kiwifrukt” vid urinröret

Prostatan är en körtel i storlek och form som en liten kiwifrukt. Den ligger i nedre delen av bäckenet hos pojkar och män. Man märker vanligtvis först av sin prostata sent i livet. Den växer gradvis med åldern, och i själva verket har alla män en större prostata när de fyller 65 än när de var 25. I samband med detta är det inte onormalt att uppleva förändringar i urineringen. Det är ett mycket vanligt tillstånd och är vanligtvis ganska ofarligt *

Normala förändringar Om du är en man som är mitt i livet eller äldre, kan du också ha upplevt hur din urinering har förändrats under ditt liv i takt med att prostatan växer. Även om detta är en helt normal åldersförändring, kan det samtidigt vara en av de mindre skavankerna, som de flesta av oss gärna hade varit utan. *Problem med urineringen kan bero på sjukdom som bör behandlas av en läkare. Om du upplever stora svårigheter och/ eller om dina problem förvärras rekommenderar vi att du uppsöker läkare.

En kroppsfunktion som de flesta också vill ha koll på hela livet är njurarnas förmåga att göra sig av med slaggprodukter genom urinen. Det tillgodoses också med produkten Prostabona Plus. Tabletterna innehåller även ett extrakt av fänkålsfrön, vilket kan bidra till en normal urinering och utsöndring av urin.

91% rekommenderar

Förändringar i urineringen är kanske lite av ett tabu för

KOLLA DIG SJÄLV

många män. Trots detta är majoriteten av Prostabonaanvändare faktiskt redo att berätta för sina bekanta om produkten. I en färsk kundundersökning uppgav hela 91 procent av användarna att de skulle rekommendera den till andra. Dessutom gav 81 % Prostabona Plus poängen 3–5 när de frågades hur bra växterna fungerar för dem. Poängen täckte påståendena: bra, mycket bra och fantastiskt bra. Läs mer på wellvita.fi

Prostabona Plus har på några få år blivit ett eftertraktat kosttillskott för män i Sverige. Stor kundnöjdhet är kanske förklaringen... nedan ses vad användarna svarade på i en ny undersökning om produkten.

Skulle du rekommendera Prostabona Plus till andra?

Hur väl fungerar Prostabona Plus för dig (poäng 1-5)

Förändrat urinering

Avskiljande av De långa golfrundorna var inte avfallsämnen det enda som gjorde den aktive mannen medveten om urine-

Ett sätt att minimera antalet toalettbesök är förstås att

Du sover hela natten utan flera toalettbesök

För vuxna är 5 till 7 gånger per dygn normalt

Du har ett normalt tryck på urinstrålen

91% JA

29%

Prostatan

35%

Blåsa Urin Prostata Urinröret

17% 18%

15%

9% NEJ

Du kan vänta på ditt toalettskifte

Prostatan som ligger i nedre delen av bäckenet, märker man vanligtvis först av senare i livet.

Ole älskar att spela golf. Att kunna gå 18 hål utan att behöva tänka på vare sig prostata eller urinering var anledningen till att han började med Prostabona Plus. I dag rekommenderar han andra mogna män att prova de växtbaserade tabletterna. ringen. Ole märkte också hur han var tvungen att gå upp oftare på nätterna för att kissa. Som så många andra män i Oles ålder hade han blivit mer medveten om den lilla körteln i bäckenområdet. När han en dag läste om produkten Prostabona Plus bestämde han sig för att göra något för att upprätthålla en normal prostatafunktion. Han ringde och fick en pratstund med en av Wellvitas hälsovägledare och kom snabbt i gång med tabletterna.

Har du en normal prostatafunktion?

Det säger användarna

Ole fick perfekt stöd för prostata och urinering – Nu är golfbanor inte precis kända för att vara välutrustade med toaletter runt greenen, säger Ole med ett leende och fortsätter, ... Det är frustrerande att behöva lämna banan flera gånger under en golfrunda. Ole ansvarar till vardags för underhåll och skötsel av några mindre bostadsområden. På vintern spelar han badminton ett par gånger i veckan, men så fort vädret tillåter det måste den aktive mannen i väg med sina golfklubbor.

ANNONS

Innehåll i Prostabona Plus Linfrö extrakt kan bidra till normal prostatafunktion hos mogna män. Fänkålsfrön bidrar till normal urinering och urinutsöndring. Zink bidrar till att upprätthålla en normal nivå av testosteron i blodet. Vitamin E och Selen skyddar cellerna från oxidativ stress. PROVA NU FÖR HALVA PRISET Prostabona Plus med abonnemang. Specialpris på 1:a leveransen.

Endast 19,95€ (+ frakt 4,95€) 2 månaders förbrukning

minska sitt vätskeintag. Men det är också viktigt att ha en bra vätskebalans. Med det i åtanke ändrade Ole inte sitt vanliga dagliga intag av en lämplig mängd vatten. Att Prostabona Plus dessutom har ingredienser som stöder en normal utsöndring av slaggprodukter genom urinen var bara ett extra plus.

Det rätta valet

Efter några veckor med tabletterna var Ole övertygad om att det var rätt val. – Idag skulle jag helt klart kunna rekommendera produkten till alla andra mogna män, som vill stödja sin prostatafunktion och en normal urinering, ler den trevliga fastighetschefen.

OBS: Ingen bindningstid. Betala efter du har mottagit din beställning.

RING:

09-615 00 516 må-to: 8.00–16.00, fr: 8.00–14.30

WEBB:

www.wellvita.fi Hirsalavägen 11, 02420 Jorvas

Betygsatt som BRA

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

5/2022

På besök hos modeföretagaren Aira Samulin KYRKSLÄTTS PENSIONÄRER Efter en lång tid med coronapandemi och mer eller mindre isolering, kunde Kyrkslätts pensionärer göra en resa den 20 april till Hyrsylän Mutka och Kasvihuoneilmiö. Vår första anhalt var Lahnajärvi, vid sjön med samma namn. Hör till Salo stad i Egentliga Finland. Vid Lahnajärvi har många bilister haft sin rastplats, alltsedan 1952, då stället byggdes inför Olympiaden i Helsingfors. Efter en kort paus, fortsatte vi till Hyrsylän Mutka, som hör till Lojo stad, där Aira Samulin lovat ta emot oss. Hon är väl känd för de flesta finländare, åtminstone i litet äldre åldersklasser. Denna glada, otroliga 95-åring är känd för sin danskonst och positiva utstrålning. Otaliga är de mannekänger som medverkat i hennes modeshower. Men Airas liv har inte enbart varit glitter och glamour. Hennes liv har innehållit hårt arbete, många sorger och bekymmer. Airas sondotter Kiti Samulin hälsade oss välkomna till Hyrsylän Mutka. Vi fick fritt gå omkring och bekanta oss med de olika utställningarna som finns här. I en gammal skolbyggnad, från 1860, som Aira räddat från rivning och låtit flytta till platsen, finns flera hundra nallebjörnar. Stora och små, de flesta nästan sönderälskade. Gamla plåtleksaker, gammalt skolmaterial, ett Mannerheimrum med Marskens porträtt och saker med anknytning till Lotta-rörelsen finns här. Planscher från Airas aktiva karriär och ute finns redskap och bodar från 1700-talet. I huvudbyggnaden som byggts i gammal karelsk stil finns en stor utställning av Barbiedockor.

Aira Samulin beslöt att skapa ett nytt Hyrsylän Mutka för att ära sina föräldrar och andra som gått miste om det ursprungliga Hyrsylän Mutka.

Danskonstnären och modeikonen Aira samulin, 95, i samspråk med Sol-Britt Kärki.

Då det blev dags för kaffepaus, stod Aira Samulin där och serverade kaffe i rosen-koppar. Hon berättade, att hon av en händelse upptäckte den här byn, som heter Hyrsylä, detsamma som hennes barndomsbygd, Hyrsylän Mutka, vid Ladogas strand, som nu hör till Ryssland. Hon beslöt att skapa ett nytt Hyrsylän Mutka för att ära sina föräldrar och andra som förlorat det ursprungliga Hyrsylän Mutka. Hennes far var gränsjägare i Hyr-

sylän Mutka, och står nu staty på Airas gård. Här i Hyrsylän Mutka har Aira även låtit uppföra ett hus där man skall kunna bo hemma så länge som möjligt på sin ålders höst. Tillräckligt med plats, och olika hjälpmedel. Efter lunch i Saukkola fortsatte färden till Kasvihuoneilmiö, ett speciellt varuhus, byggt som ett växthus. Här finns de mest varierande prylar. Böcker, kort, pryd-

I en gammal skolbyggnad, från 1860, som Aira räddat från rivning finns flera hundra nallebjörnar.

nadssaker för inne- och utebruk, militaria, möbler, kristallkronor, kärl, och krimskrams i en oändlig mängd. Vi gick omkring och förundrade oss och handlade litet. Tack till Sol-Britt som ordnat en

trevlig dag för oss, och till Thomas som körde bussen under resan. Text: Siv Wikström Bilder: Leif Wikström

Linda Konate berättade om Läkare utan gränser VANDA SVENSKA PENSIONÄRER Ett fyrtiotal pensionärer hade trots det småregniga vädret samlats till sitt månadsmöte på Helsinggård i Dickursby den 7 april. De hade ställt upp för att höra Linda Konate berätta om Läkare utan gränser som är en internationell medicinsk humanitär organisation som räddar liv och lindrar nöd där behoven är som störst. Den ger sjukvård oberoende av patienternas politiska åsikt, religion eller etniska tillhörighet. Organisationen grundades år 1971 i Frankrike av en grupp läkare och journalister. Den verkar i omkring 70 länder med 65 000 hjälparbetare, varav 80 procent är lokalt anställda. Över 90 procent av organisationens inkomster kommer från privata givare vilket gör den oberoende av politiska, religiösa eller ekonomiska intressen. År

Läkare utan gränser verkar i omkring 70 länder med 65 000 hjälparbetare, varav 80 procent är lokalt anställda.

1999 tilldelades Läkare utan gränser Nobels fredpris för sitt humanitära arbete världen över. För prispengarna startades Accesskampanjen som har som mål att alla människor ska få tillgång till livräddande mediciner och vacciner som är förmånliga. Verksamheten i Finland inleddes år 2018 Linda berättade att kontoret för Läkare utan gränser i Finland öppnades år 2018 i Helsingfors där hon anställdes som verksamhetsledare.

tat för stöda personalutvecklingen i länder som Afganistan, Etiopien, Pakistan. Till hennes arbetsuppgifter har även hört programkoordinering samt finansiering av humanitära insatser och utvecklingsprojekt.

Linda Konate berätta om Läkare utan gränser i Vanda.

Målet har varit att sprida kunskap om humanitära kriser runt om i världen tillsammans med Finlands Röda Kors. Uppdraget stöder samtidigt vår internationella verksamhet och därför rekryterar vi fältpersonal för våra insatser utomlands. Linda har bland annat arbe-

Krigsdrabbade Ukraina Linda berättade om den svåra situationen som uppstått i Ukraina sedan kriget bröt ut den 24 februari. En av de värst drabbade städerna är Mariupol i sydöstra Ukraina. Eftersom Ryssland belägrat Mariupol kan man för tillfället inte få in förnödenheter i staden och situationen för de civila blir allt mera desperat. Det råder brist på mat och vatten och till och med vanliga läkemedel. Avtal med Ryssland om att upprätta humanitära korridorer för att evakuera de civila har gång på gång strandat eftersom Ryssland

omedelbart efter eldupphör börjat attackera de humanitära korridorerna. Enligt Linda bryter det här emot krigslagen. En säker passage ut för dem som vill och kan fly från krigsdrabbade områden måste säkerställas. Den ska inte vara beroende av eventuella humanitära korridorer eller tillfällig vapenvila. Krigsförande parter måste göra allt de kan för att förhindra att civila skadas, alltid och överallt. Det är en rättighet att försöka sätta sig i säkerhet i krigets Ukraina och att få tillgång till humanitär hjälp. Efter Lindas föredrag cirkulerade en burk bland deltagarna där var och en kunde bidra med sitt stöd för verksamheten. En summa på drygt 500 euro var resultatet. Text och foto: Henrik Smeds

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

5/2022

Håll huvudet kallt och låt inte oron ta över

KORSHOLMS PENSIONÄRSFÖRENING

på konspirationsteorier och deras ursprung.

Efter två år av restriktioner och nedstängningar såg vi fram emot att få leva ett någorlunda normalt liv igen. Tyvärr grusades våra förhoppningar av ett krig i Europa på 2000-talet. Detta ofattbara fick oss att reagera både emotionellt och trosmässigt. – I realtid kan vi läsa, se och höra om krigets fasor. Även vårt eget land blir hotat och landets säkerhet är dagligen på agendan. Krig gör något med människan och påverkar oss på olika plan, även omedvetet – något vi behöver samtala om och dela med varandra, sade Mary Andrén-Pada, styrelsemedlem i Korsholms pensionärsförening, i sitt upprop om en paneldiskussion om det nuvarande världsläget. Diskussionen som gick i pensionärsföreningens regi samlade ett 60-tal deltagare och hölls den 3 maj vid Seniorpunkten i Korsholm. I panelen satt psykolog Sture Enberg, kaplan Rune Lindblom och baptistpastor Leif Olin, den sistnämnde som sakkunnig

Det kristna perspektivet När en händelse som skakar om vår värld sker, rubbas vår världsbild om hur tingen är. – Vi kan medvetet erkänna att Ukrainakrisen inte är Guds fel. Ändå kan det rubba vår relation till Gud, sade Rune Lindblom. Hela Bibeln handlar om ondskans problem, eller rättare sagt hela Bibeln berättar om Guds lösningar på ondskans problem. Gud skapade världen god och gav människan uppgiften att ta hand om den. Efter de goda skapelseberättelserna kommer syndafallsberättelsen. Berättelsen om Noa och syndafloden slutar med ett löfte från Gud. Det måste finnas en annan lösning än att döda allt och börja om. – Vi förenas nu och hjälper i krisen. Vi bär vårt ansvar som människor, vi är Guds händer i världen. Vi har dock skött vår värld ganska dåligt, klimatkrisen är ett exempel på detta. Vi är en del av problemet, ondskans problem. Men vi är också en del av lösningen.

Vårstädat vid Bostället NÄRPES PENSIONÄRSFÖRENING Föregångaren till Närpes pensionärsförening byggde seniorboendet Bostället. År 1976 övertogs Bostället av kommunen. Pensionärsföreningen känner fortfarande ett visst ansvar för Bostället. Bl.a. förvaltar vi Axel Bergs fond som ska användas enbart för Bostället. Nu är det Österbottens välfärdsområde som driver verksamheten där, medan fastigheten fortfarande är i stadens ägo. När Bostället blev byggt var de boende pensionärerna så pigga att de själva påtade i rabatterna, men det är inte fallet längre. I vår tyckte vi att det var läge att vårstäda utomhus i rabatter, äppelträd och buskar. Därför ställde vi till med talko. Måndagen den 25 april var vi 11 talkojobbare som höll på i tre timmar där. Följande måndag den 2 maj var vi 7 talkojobbare som höll på i nästan fyra timmar. Det var ett drygt jobb att gallra de 10 äppelträden samt alla vinbärsbuskar och hallonbuskar. Dessutom rensade vi rabatterna och fyllde bark runt vissa perenner. Roger Nordberg kom med gräsklipparen och samlade upp allt skräp från gräsmattan, så vi behövde inte räfsa den för hand. Arbetet var tungt men trevligt och vi såg resultat av vad vi gjorde. Som sig bör så blev talkojobbarna

Det psykologiska perspektivet Enligt psykolog Sture Enberg drabbas alla generationer av kriget. Varför skrämmer det oss och hur vi ska hantera oron? Det finns två synvinklar, det yttre, sekundära hotet och det moraliska hotet. I sin bok ”I krig och fred” redovisar han resultatet av samtal med våra krigsveteraner, varifrån de fick sin kraft att utstå krigens umbäranden. För de äldre som upplevt krig kommer dagens händelser väldigt nära och väcker känslor som om kriget startat igen. De som upplevt det kalla kriget återupplever krigets känsla av utsatthet. Hos de unga slår kriget hål på tron på framtiden. De måste tänka om sin världsbild. Enligt stress- och traumaforskningens teori ökar oron av att flera stressfaktorer läggs till varandra. Pandemin har gett oss känslor av vanmakt, rädsla och oro för det främmande. Kriget läggs nu på samma lass. Därtill kommer andra aktuella frågor upp, Natodebatten, kärnvapenhotet och miljöhotet. – Vi som är äldre har en erfarenhet. Vi kan göra mycket, vi ska

använda vår visdom. Veteranerna lyfte fram moralen, vi-andan, som det centrala som hjälpte mest; tillit, hopp och förtröstan var viktiga egenskaper för dem. Enberg hänvisar till minnesforskningen och det s.k. minneslandskapet. Där har vi samlat känslor av olika slag. Liknande känslor aktiverar lagrade känslor. Därför ska man akta sig för att ta del av för mycket av nyhetssändningarna på tv. Man kan följa det nödvändigaste, men hålla huvudet kallt och inte hamna i katastroftänkande. Det är viktigt att behålla en slags sundhet så att oron inte tar över. Det konspiratoriska synsättet Konspirationsteorier bygger på att man tror att vissa händelser eller omständigheter i hemlighet styrs av starka krafter med onda avsikter, en komplott som delar upp världen i en ond och en god värld. De handlar ofta om s.k. ’falsk flaggoperationer’ som iscensatts av regeringar eller ledare för att kunna inleda krig. De har existerat i långa tider och

ökar i tider av oro och kriser, inte minst under pandemin. Från kriget i Ukraina sprids också konspiratoriska narrativ, material som stöder Putins anfall. Dessa teorier är ofta en logisk förklaring till händelser som är svåra att förstå och de ger en falsk känsla av kontroll. De kan komma från många håll, idag främst via sociala medier. Därför är det bra att man noggrant kollar sanningshalten, skribenten och källorna innan man delar dylika inlägg vidare. Avslutande frågestund Efter ovanstående inlägg var det publikens tur att ställa frågor eller kommentera. Hur skall vi få ett slut på kriget? Hurudant bistånd ska vi ge? Kontentan av diskussionen blev att vi bör bistå det ukrainska folket, att vi ska vara lyhörda och lyssna på forskningen då vi söker sanningen, att vi vuxna ska vara en axel för de unga att luta sig mot. En bättre värld finns således i våra egna händer. Birgitta Nickull-Snellman

Tenala-Bromarf pensionärer avtackade Stig Nyberg

Henrik Rönnqvist gallrar äppelträden.

bjudna på kaffe. Lördagen den 23 april hade vi musikcafé på Bistro, men som ni ser så är det inte bara fest som gäller för oss. Vi hör till den generation som kan jobba på talko. Text och foto: Märta Backlund

Arbetet var tungt men trevligt och vi såg resultat av vad vi gjorde. Som sig bör så blev talkojobbarna bjudna på kaffe.

TENALA-BROMARF PENSIONÄRER En föreningsmänniska som Stig Nyberg kunde inte ligga på latsidan då han genom en generationsväxling lämnade över gården till en yngre generation. Han blev därför medlem i Tenala-Bromarf pensionärer år 2005 och var dess ordförande från 2007 – 2021. Det tog endast två år innan han som 61-åring valdes till föreningens ordförande efter Per-Erik Degerlund som i två repriser styrt föreningen. Det blev en rivstart då föreningen skulle fira 30-årsjubileum samma år. Några år senare stod han och föreningen värd för SPF Västnylands sommarfest på Torparrian i Tenala. 540 personer hade anmält sig men det kom över 600 personer. Han hade vädrets makter på sin sida och allt förlöpte väl med många duktiga medhjälpare. Så har det fortsatt med fester och resor både nära och fjärran, månadsträffar med föreläsningar och annat program. Stig har varit ledamot i förbundsstyrelsen och suttit i SPF Västnylands styrelse samt i staden Raseborgs äldreråd som representant för Tenala-Bromarf pensionärer. En olycka gjorde att det var helt

Tenala-Bromarf pensionärer utsåg Stig Nyberg till föreningens hedersordförande. Han har lett föreningen i 15 år. Inger Holmberg

nödvändigt för föreningen att hitta en ny ordförande istället för Stig. Han fick rehabilitera sig i lugn och ro. På höstmötet 2021 valdes Bernhard Lundström till ordförande från år 2022 och på vårmötet i år kunde vi äntligen avtacka Stig och

utse honom till föreningens tredje hedersordförande som tack för de femton år han hållit i klubban. Vi tackar honom för hans insatser och hälsar honom välkommen som medlem på våra träffar. Kira Forsström

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

5/2022

Malax pensionärer lärde sig om hjärtstartare MALAX PENSIONÄRER Malax Pensionärer höll årsmöte den 30 mars. Innan mötet gavs ordet till hälsovårdare Marianne Söderholm som undervisade i användningen av hjärtstartare. Föreningen har beställt en sådan. Enligt Söderholm kan man inte göra fel, för apparaten säger till exakt vad som ska göras. Man kan med sin insats endast rädda liv. Patrick Ragnäs från pensionärsförbundet berättade om kommande evenemang och resor som är under planering. Bland annat Almuñécar i Spanien har visat sig vara ett omtyckt resmål, så dit planeras nya resor under hösten, liksom till Grekland medtidigare Greklandsambassadören Ole Norrback som guide. Verksamhetsberättelsen gicks igenom och godkändes, bokslutet för verksamhetsåret 2021 fastställdes och styrelsen beviljades ansvarsfrihet. Malax Pensionärers jubileumsfest planeras till hösten, då som 51-årsfest, eftersom ingen fest kunde hållas när föreningen fyllde 50 år. Berit Aspelin

Närpes köpte hjärtstartare

NÄRPES PENSIONÄRSFÖRENING Närpes pensionärsförening har länge diskuterat anskaffandet av en defibrillator (hjärtstartare). De är ganska dyra i inköp. Nu har vi tack vare bidrag från Sparbanksstiftelsen i Närpes lyckats köpa in en defibrillator. Leverantör är Linda Haglund /Stay Alive i Kaskö. Hjärtstartaren finns i ett skåp i Seniorhusets kök på Mejerivägen 2. Man kommer dit via boende ingångarna. En väska följer med och tanken är att när vi far på våra ordnade bussutflykter tar vi med den. Vi hoppas förstås att vi inte ska behöva använda den, men om något oväntat händer är den nog så viktig. Den är lätt att använda tack vare att instruktioner ges med en tydlig röst på svenska. Språket kan också ändras till finska. Stort tack till Sparbanksstiftelsen i Närpes! Märta Backlund

God Tid rättar ◗ I senaste nummer av God Tid (4/2022) ingick en text från Lovisnejdens svenska pensionärer. I texten blev ett namn fel. Det skall vara Inger Sjöblom inte Inger Sjöholm.

Alla finklädda mannekängerna kommer på sista rundan och gruppfoto tas, vinkar går ut, får rungande applåder.

Klä er i jordnära färger i sommar LOVISANEJDENS SVENSKA PENSIONÄRER Vårmode, fina mannekänger och vårgröna kläder: Allt detta fick Lovisanejdens svenska pensionärer njuta av den 20 april, det är länge sen förra uppvisningen. I salen är inte många stolar tomma, alla vill se och höra vad Rina har att säga om modet. Rina Antas från Tango berättade att modet blivit lite ledigare med lösa midjor och böljande former. Det låter skönt. Olika gröna nyanser, jordnära färger, lavendel och beige, brunt och blått. Nu kommer första mannekängen in, Eivor har en jacka som tål vind och vatten. Lite spännande att vara först, ingen fara det gick bra. Christer bär också en jacka som

tål vind och vatten, under en blus, tvätta och använd. Tänk att inte behöva stryka. Alla tycker inte om att stryka kläder, så den är ju skön. Maj-Britt visade en sportig jacka i lavendelfärg under har hon en rosa blus med blommor, jättevacker Henry kommer i linneskjorta och randiga linnebyxor, hatten bär han snett på huvudet, som om han var på strandpromenad. Rosita bär en grön tröja, gröna långbyxor i samma färg. Djungelfärjad blus under, riktigt stilig, passar henne perfekt. Pensionärsmannekängerna kan det här. Bengt, 81, kommer raskt in, han har på sig rock med mycket fickor så han får allt med sig vad behövs för en längre promenad, det ryms nog en vichyflaska i en ficka,

under har han en rutig skjorta. Maj-Britt i vita byxor och lavendelfärgad plisserad tunika med tunna ärmar är färdig för midsommardans. Eivor har en jordnära klänning med volanger likaså Rositas klänning har volanger och är plisserad, båda passande till första majfest. Lätta och sköna. Inger, 87 år, äldsta i skaran bär en lång klänning med böljande ärmar och fåll. Hon är på väg till Socis på dans. Hon får nog dansa hela kvällen. Den som tror att mannekängerna bara skall vara unga och vackra så kom och titta på pensionärernas vackra mannekänger, då vet ni att ni kan glömma det där med unga. Seniorerna är vackra och vet hur man skall bära sina kläder. Det

här är ju ett av det populäraste programmen på pensionärsträffarna. Födelsedagsfesten är nog etta, men modevisningen kommer genast efter. Här i Lovisa har vi inte många ställen var man kan köpa sina kläder, men går man till Tango får man god service, där behövde man inte stå och undra var man kan hitta sin blus, eller klä av, klä på för att söka en ny att pröva, Rina eller Ritva kommer strax och hjälper, bär kläder ut och in, säger om klänningen sitter eller inte. Tack för det. Fint att det än hittas butiker med betjäning och korta gångar. Text och foto: Inga-Lill Lempiäinen

Några tips för den som inte kan sova MALAX PENSIONÄRER Malax pensionärers sista träff i vår hölls den 19 april. Dagen var också vårens första varma dag, temperaturen visade på 11 plusgrader. Trots det fina vädret hade många pensionärer kommit för att lära mer om sömnens betydelse för hälsan. Sjukskötare Malin Knip har i 20 års tid studerat sömnen som fenomen och hon håller också sömnskolor. Hon kallade sin föreläsning ”Sömnen, hjärnans skyddsängel, att sova är att bota”. Malin har kommit fram till att sömnen är mycket viktig för hälsan. När man sover städas hjärnan. Malin redogjorde för fysiologin kring sömnen, det glymfatiska systemet och olika sätt att undersöka sömnen. Den vanligaste undersökningsmetoden är via EEG. Sömnen indelas i 4 faser: ● Insomnings-fas. Då är sömnen

mycket ytlig, man väcks lätt. ● Bassömn eller normalsömn. ● Djupsömn. Redan vid 30 års ålder börjar djupsömnen minska. ● Remsömn. Under denna fas, även kallad drömsömn, drömmer vi. Då har kroppen intagit ett förlamningstillstånd, musklerna är helt ur bruk. Det förklarar varför vi kan snubbla eller t.o.m. falla om vi blir hastigt väckta och försöker stiga upp. Man ser om en person befinner sig i remsömnsstadiet på att hen har snabba ögonrörelser. Under sömnen inträder små, korta vakentillstånd som vi inte ens noterar. Men de små vakenperioderna är viktiga för oss, de gör att vi kan höra brandvarnare, telefon och så vidare. Många mänskor brottas med insomningsproblem. Vad kan man göra då? Enligt Malin kan orsakerna vara många och hon kom med

goda råd: ● Motionens betydelse hör vi pensionärer om i olika sammanhang och även sömnen befrämjas av motion. Vi bör även under mörka, mulna vinterdagar vistas utomhus, om möjligt, då infinner sig sömnen lättare. ● Vi kan förbereda hjärnan på vila genom att ”kura skymning”. Släcka ner belysningen, kanske tända levande ljus. ● Sent kvällsmål med banan, mjölk, ost, nötter eller ägg gör att sömnen lättare infinner sig. ● Undvika alkohol, tobak och kaffe kvällstid. Koffeinet i kaffet har en halveringstid på 6-8 timmar, alltså den tid det tar för kroppen att göra sej av med ”giftet”. Men den tiden är ändå individuell. Om man tror att kaffet inverkar menligt på insomningen kan man låta bli att dricka kaffe efter klockan 15.

● Inte äta svårsmält mat just före sängdags, inte heller söt eller salt mat. ● Vi kan försöka använda spikmatta, tyngdtäcke, yoga. Om sömnen trots dessa knep inte infinner sig gav Malin rådet att helt enkelt stiga upp. Det är svårt att ”tvinga” fram sömnen. Men efter en stund med en sysselsättning som känns trevlig, läsning, korsord eller sudoku infinner sig sömnen oftast. Sömnmedicin är ibland befogad enligt Malin, men då endast under några dagar. Under sommaren skall hugade pensionärer ut på en kortare resa, en allsångskväll planeras och regionens sommarfest går av stapeln på Carpella.

Berit Aspelin

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

5/2022

Äntligen vårfest i Närpes!

Fartfylld vårfest i Vasa VIPS Vasa svenska pensionärsförening, VIPS, träffades för sista gången i vår, onsdag den 11 maj, med att fira roliga-maskeraddagen som har hört till traditionen länge. I år firades dagen lite annorlunda. Vi hade en värd som höll i den röda tråden, nämligen Lasse Hjelt. Han såg till att programmet löpte smidigt och inom bestämd tid. Träffen började med att ordförande Solveig Nylund önskade alla hjärtligt välkomna. Därefter hämtade hon en överraskningsgäst som anmält sig frivilligt att uppträda. Gästen spelades av vår hedersordförande Bernice Tiihonen. Hon föreställde sångerskan Vera Telenius och Bernice sjöng hennes bravursång ”Miljoona miljoona ruusua”. Framträdandet var en succé. Programmet fortsatte med både sång och musik av VIPS egen kör som leddes av Kalervo Kantola. Körens solist Susan Hednäs samt nyvärvade gitarristen Inga-Lill Sund medverkade. I programmet ingick också dans av VIPS egna seniordansare samt av en Line dance-grupp ledd av Anneli Törmä. VIPS siktar på att återuppta sin verksamhet igen i medlet av augusti. Mer information, se: VIPS hemsida https://www.vasavips.spfpension.fi/start/ Sinikka Hangasmäki

Bernice Tiihonen som sångerskan Vera Telenius.

lösning B

Ö R N E

H Ö

Å B

L L

A Å

N K

D S R O T L O C K A

N Ö

R O P P E

Ö V E R

H A

L R A

N D A

H A G

B L A

J U S

U N

NÄRPES PENSIONÄRSFÖRENING Äntligen, konstaterade programledaren Lasse Eriksson, då han hälsade oss välkomna till Närpes pensionärsförenings vårfest på Bistro. Föreningen hade planerat en likadan fest för två år sedan, men fick annullera festen med kort varsel på grund av pandemin. Nu kunde föreningen ta igen det förlorade initiativet. Under festen kunde man se många glada och nöjda gäster. Vad roligt att få träffas, var en ofta hörd kommentar. Den talrika publiken på vårfesten kunde njuta av ett välkomponerat program med närpesiskt innehåll. Lasse Eriksson hade tagit med sin partner, Anders Teir. De bjöd på sång och musik ur sin rika produktion av rocksånger på dialekt. Som höjdpunkt på uppträdandet läste Anders en saga om Schtjänon. Den handlade om en blivande affärsman och sångare från Rangsby. Som en av hans första höjdpunkter i karri-

Gästerna fick höra Rockbultarnas musik med låtar från pensionärernas ungdom.

ären fick han stå dörrvakt på Fagerö åt en schtjäna (från Sverige) som besökte hynschtjon. Kvällens innehåll bestod i övrigt av ett digert musikaliskt program. Gästerna fick höra Rockbultarnas musik, som innehöll en del låtar från pensionärernas ungdom. Tänk

vad tiden går! Rockbultarna har i sin musikaliska framtoning gjort stora framsteg. Efter att gästerna hade fått avnjuta Bistros läckra middagsbord, var det Närpes Spelmansgille som höll takten. Dansstegen kändes nu lätta för pensionärerna och

Pensionärskör bjöd på uppskattad jubileumskonsert VI NORRIFRÅN Pensionärskören Vi Norrifråns jubileumskonsert den 10 maj i Mikaelsalen i Karleby blev en stor framgång. Egentligen skulle konserten hållas i oktober 2020 då kören fyllde 15 år, men på grund av coronapandemin måste den framskjutas. Sedan hösten har kören varje vecka samlats till övningar och kände sig redo för en konsert. Konserten inleddes stämningsfullt med allsången Min hembygd med text av Frans Österholm varefter Vi Norrifråns ordförande hälsade publiken, kören, dess dirigent John Storbacka och pianist Kenneth Ågren välkomna. John Storbacka hade byggt upp ett intressant program med delvis österbottniska förmågor när det gäller text och musik. Kören inledde med texter av Alexander Slotte: Gästerna samlas, Liljorna de växa om våren och Slumrande toner. Mellan varven sjöngs allsång och publiken engagerades. Den första inleddes med En sommardag i Kangasala eller Jag gungar i högsta grenen med text av Zacharias Topelius. Därefter uppträdde kören med Ett kantat ur Karleby sockens 600 års jubileum. Musik av Erik Fordell och text av Kerstin Martinazzooli. Morgongåva med musik av Karl-Gustav Sundman, text Siv Sundman samt Hembygd med text och musik av öjasonen Kurt Svenfors. I allsången sjöngs Svanen av nationalskalden J L Runeberg

Pensionärskören Vi Norrifrån bjöd på en fin jubileumskonsert i Mikaelsalen. Här poserar kören tillsammans med pianisten Kenneth Ågren t.v. och körens dirigent och körledare sedan starten John Storbacka. Birgitta Nygård.

John Storbacka hade byggt upp ett intressant program med delvis österbottniska förmågor när det gäller text och musik med musik av Fredrik August Ehrström. Sedan följde Majvals av Selim Segerstam, Sommarpsalm – En vänlig grönska och En juninatt med text av Ernst V. Knape och musik av A von Kother. Allsången Barfotavisan med text och musik av Mats Paulson sjöngs av hjärtans lust. Efter kaffepausen medverkade kören med visor

av Evert Taube: Änglamark, Nocturne och Fragancia. Pierina sjöngs som allsång. Kören fortsatte med Vårkänslor – Gå upp och pröva dina vingar. Hjärtats saga av Vilhelm Åström text av Paul Jansson. Solist Ingmar Kulla. Hjärtats saga har arrangerats för körer av Kalixkörens dirigent Markku Putila. Konserten avslutades med Nu går sista visan. Den sjungs alltid som avslutningssång vid pensionärsföreningens månadsträffar. Kören, dess dirigent och pianist avtackades. En trevlig eftermiddag i sångens tecken blev ett fint minne. Nästa år fyller Pensionärsföreningen Vi Norrifrån 50 år. Ole Granholm

Lars Gulin

man kunde se dansande par mellan borden i Bistro. Det var många glada miner i tangons och schottisens virvlar. Kvällen var mycket lyckad, man får hoppas att arrangörerna orkar fortsätta i samma stil i framtiden. Rainer Böling

Vandapensionärer hedrades med Vandarosen ◗ Vanda svenska pensionärer rf har tilldelats Vandarosen 2022 för betydande insatser för de svenskspråkiga och användningen av svenska i Vanda. Priset delas ut av Svenska kommittén i Vanda, som övervakar Vanda stads svenskspråkiga invånares välmående och service. Vandarosen togs emot av ordförande Per-Erik Aura och informatör Irmeli Nevalainen. Vandarosen, som i år delades ut för andra gången, är en utmärkelse som delas ut till en person, eller en grupp som gjort en insats för det svenska i Vanda. Stadsdirektör Ritva Viljanen och svenska kommitténs ordförande Patrik Karlsson delade ut priset på Vandadagen 15.5.2022. Vanda svenska pensionärer nominerades av Dickursby ungdomsförening rf. Föreningen Vanda svenska pensionärer rf är en aktiv förening med över 240 medlemmar som ordnar ett brett utbud av aktiviteter. – Vi promenerar tillsammans i olika delar av Vanda för att lära känna staden och varandra. Vi vill att alla ska ha en aktivitet nära sig. Promenaderna avslutas alltid med kaffe och munk, som föreningen bjuder på, berättar Per-Erik Aura. För många ensamma pensionärer är VSP:s verksamhet och gemenskap det som gör livet meningsfullt. – Under pandemin har medlemsantalet bara ökat, berättar Aura. Han har själv varit med i föreningen sedan år 2012 då han blev pensionär.

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

Sommarkafé för Grankullapensionärerna GRANKULLA SVENSKA PENSIONÄRER Grankullapensionärerna har en livlig säsong bakom sig med välbesökta tisdagsträffar med intressanta föredrag och kulturevenemang. GSP firade fastlag och första maj tillsammans med medlemmarna. Festerna drog fullt hus till Villa Junghans, 120 personer rymdes med. Det är helt tydligt att det efter pandemin finns ett enormt behov av att kunna träffas och umgås. Äntligen! Styrkan i föreningen är de över 20 hobbygrupper som nu har återgått till verksamhet i full skala. Det dansas, pysslas, debatteras, sportas, stickas, fotograferas, planteras, sjungs och spelas. Evenemangen tar inte slut i och med att sommaren börjar. Många pensionärer tillbringar sommaren hemma i Grankulla. Tiden kan bli lite lång och kontakterna färre när släkt och vänner är på sina stugor. För många har GSP:s populära sommarkafé blivit ett trevligt

5/2022

Internationella sommarseniordanser Folkhälsan i Oravais och FSDF står som värd för sommarseniordansen vid Kimo Bruk, Einars cafe, tisdagar 13.00 -14.30. Följande datum: 28.6, 5.7, 12.7, 19.7, 26,7 10€ för hela sommaren eller 3€/gång betalas i dansgrisen på plats Ledare Gun Svenlin tfn 045-3520064 Vattenflaska med och kläder enligt väder (vid regn dansar vi inomhus i Kimo UF:s lokal Kaffekorg eller njut av Einars cafe’s utbud.

Välkommen till dansstationen i Raseborg Torngatan 3, Ekenäs (vid sidan av p-platsen invid S-market) Internationell seniordans alla onsdagar kl. 10.30-12.00 (ej midsommarveckan) Regina Forssten, tfn 050-5204397 Kaffe, bulla och glada samtal under GSP:s sommarkafé i juli 2021. I fjol hölls sommarkaféet utomhus i Metodistkyrkans trädgård p.g.a. pandemin.

avbrott i vardagen. Tre sommartisdagar 14.6, 12.7 och 9.8 bjuds det på eftermiddagskaffe i Villa Junghans. GSP:s duktiga värdinnor

Marianne Svartbäck

kokar kaffe och ser till att det finns nåt sött tilltugg. Alla önskas hjärtligt välkomna.

Seniordans på torget framför Ekenäs sparbank Stationsvägen 6, Ekenäs Följande datum: 7.7, 14.7, 21.7 och 28.7 kl. 11-13 Ledare Kenna Holmström, tfn 040-5352142 och Birgitta Herrgård, tfn 050-3412654

Gunilla Löfstedt-Söderholm

Sommarseniordans i Lovisa

Esbo svenska pensionärer firar 50 aktiva år ESBO SVENSKA PENSIONÄRER Esbo svenska pensionärer, en av förbundets största medlemsföreningar, fyller 50 år i år. Föreningen samt de svenska pensionärsklubbarna runtom i Esbo uppmärksammar jubileet på många olika sätt. Jubileumsåret kulminerar med en festmiddag på Hanaholmen den 30 september. Esbo svenska pensionärer har sina rötter i det församlingsarbetet som utfördes i Esbo svenska församling i början av 1970-talet. En central gestalt i det arbetet var sjuksköterskan och diakoniarbetaren Harriet Strengell (numera: Wahlsberg-Tiderman). Hon noterade tidigt att det i Esbo och Grankulla fanns många äldre kvinnor, som blivit änkor och som behövde bryta ensamheten. Eftersom Harriet är en handlingens kvinna började hon starta smågrupper för åldringar, som pensionärerna kallades på den tiden, runtom i Esbo. Arbetet inleddes i församlingens regi. När gruppträffarna började inledas med en halvtimmes gymnastik uppstod en viss diskussion om huruvida det var förenligt med församlingsarbete att gymnastisera i församlingshemmet. I efterskott säger Harriet att det nog inte var så allvarligt menat: – Kroppen behöver lära sig att

Harriet Strengell (numera: Wahlsberg-Tiderman.

användas för att må bra. Fortfarande anser jag att det är mycket viktigt att man också i församlingar påminner om hur viktigt det är att som gammal försöka upprätthålla sin rörlighet, kommenterar Harriet Wahlsberg-Tiderman det hela. Hur som helst, grunden var lagd och ur grupperna växte en förening fram. Överstelöjtnant i.a. Georg Cederqvist hade arbetat som kyrkoekonom i församlingen. Han lovade att komma med i föreningen. Inbjudan till det första mötet skedde via en notis på dagbokssidan i HBL. Harriet Wahlsberg-Tiderman hade dessutom låtit budet gå inom grupperna i församlingen. Till församlingsgården i Grankulla, där det första mötet hölls, 8 juni 1972, kom 48 personer. Redan den 30 juni inlämnades en anmälan om grundandet av Esbo-Grankulla svenska pensionärsförening

till föreningsregistret. Till första ordförande valdes Georg Cederqvist, vice ordförande Karl-Viktor Ahokainen och sekreterare Maj-Lis Melander. Harriet Strengell representerade församlingen. –Det är intressant att notera att i augusti samma år hölls Svenska pensionärsförbundets konstituerande möte i Helsingfors. Där var även Esbo-Grankulla svenska pensionärsförenings representant på plats, konstaterar föreningens nuvarande ordförande Gustav Båsk. Föreningen växte snabbt. 1977 hade föreningen redan cirka 800 medlemmar. De första åren utgav föreningen tidningen Silverlänken. Esbo är geografiskt vidsträckt och de svenskspråkiga bor utspridda i kommunen. Därför gick man tidigt in för att starta lokala klubbar i bostadsområdena. Man startade i Dalsvik med 32 medlemma och i Grankulla med 104 medlemmar. Det tillkom flera klubbar med tiden. Då Grankulla fick en egen svensk församling år 1978 delades även pensionärsföreningen. Den ursprungliga pensionärsföreningen fortsatte med ny styrelse och med det nya namnet Esbo svenska pensionärer rf. Det nära samarbetet mellan Esbo svenska pensionärer och Esbo svenska församling har fortsatt.

Skeppsbrons danspaviljong Följande datum: Onsdag 29 Juni 12-13.30, onsdag 6 Juli 12-13.30 och onsdag 20 Juli 12-13.30 Ledare Elina Mieskolainen, Gunilla Cavonius och Christian von Alfthan.

Iris och Margareta dansar Viva Espana. Deras klädsel för dagen har Regina Forssten från Ekenäs sytt av gamla slipsar. Solveig Slotte

Äntligen åter dags för dans ◗ Äntligen fick vi mötas från olika delar av Svenskfinland för att dansa tillsammans. Coronaåren har slagit hårt mot allt dansande. Nu bjöd seniordansledarna i Helsingfors upp till gemensam dans på Helsingfors Arbis. Trevliga danser, glada miner,

hjärtliga återseenden efter två års ofrivillig paus. Motsvarande våravslutningsdans hölls på Munsalagården i Österbotten. Danserna ordnades av Finlands seniordansförbund. Gun Svenlin

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

5/2022

Äntligen, äntligen!

Kulturresa till Dalarna ◗ Samrådet, som arrangerar aktiviteter gemensamma för alla huvudstadens svenska pensionärsföreningar, har utöver vårens promenader och seniorträffar också kunnat fira Helsingforsdagen den 12 juni med en skärgårdskryssning. Ett välkommet uppvaknande efter coronaåren. Som en sommarnyhet är Samrådet medarrangör i en kulturresa med antikexperten Bernt Morelius till Dalarna i augusti (se intervjun med ”Morre” i denna tidning). En annan glädjande nyhet är att Oktoberseminariet i Folkhälsans hus vid Topeliusgatan igen kan arrangeras efter tre års paus. Det sker torsdagen den 13 oktober. Årets traditionella Svensk fest-

Resan gick till två underbara resmål, Zacharias Topelius hem Kuddnäs i Nykarleby stod först i tur.

TERJÄRV PENSIONÄRER Rubriken säger egentligen allt om hur det kändes för Pensionärerna i Terjärv när det efter en paus på tre år åter var dags för en hemlig resa. Egentligen kunde man ana sig till just det där med äntligen när anmälningarna började komma in. Gruppen som planerade resan var lite oroliga och hoppades på minst trettio anmälningar. Men snabbt blev det aktuellt med att hitta en större buss. Det var alltså många som kände att nu, äntligen, ska det bli av igen. Resan gick till två underbara resmål, Zacharias Topelius hem Kuddnäs i Nykarleby och Tottesunds herrgård i Maxmo där bland annat Jean Sibelius gifte sig med Aino Järnefält och där Vita Frun går igen, precis som hon gjort sedan 1300-talet. På båda ställena guidades gästerna igenom århundraden och intressanta händelser. På Tottesund avnjöts en smaklig lunch, Sibelius laxsoppa (hemligt recept) och en bakelse, också den uppkallad efter kompositören.

dag på G18 firas tisdagen den 1 november. Inför hösten kan du anteckna en del datum i kalendern redan nu: Seniorträff på Café Esplanad tisdag 6.9, 4.10 och 6.12. Danskväll på AV onsdag 14.9, 12.10 och 23.11. Samvaropromenader ordnas den andra och fjärde fredagen varje månad och samsim i Allas Sea Pool den tredje måndagen i månaden. Maj-Britt Paro

Nyländska golfmästerskap Välkomna med på Nyländska golfmästerskapen onsdag 10.8.2022 på Finlands sydligaste bana i Hangö Tid: 09:00 samling och kaffestund, 10:00 samstart Plats: HanGolf, Kyrkvägen 28, 10900 Hangö Antal deltagare: max 72 spelare Servering: morgonkaffe vid ankomsten och lunch efter tävlingen Kostnader: 70 € /spelare inkl. tävlingsavgift, morgonkaffe + semla och lunch. 25 € / golfbil . Tävlingsformer: Alla spelar från rött Personlig poängbogey för över 75 år (året du fyller räknas) / damer och herrar Personlig poängbogey för under 75 år / damer och herrar Närmast flaggan/closest to pin för damer och herrar Längsta driven/longest drive för damer och herrar Bästa förening (tre bästa poängspelare tas med) Handicap: max 36 beaktas Förfrågningar och anmälningar (deadline för anmälningar är måndag 1.8): Kontaktperson i Hangö är Margareta Sommardahl: e-post tetti.sommardahl@brev.fi och telefon 040 5723217

Håkan Nylund guidade på Tottesunds herrgård i Maxmo.

Den sista anhalten var Maxmo kyrka där besöket avslutades med Den blomstertid nu kommer till ackompanjemang av Anders Store.

Äntligen fick pensionärerna resa och uppleva något tillsammans. Text och foto: Lalle Broberg

Kontaktperson SPF är verksamhetskoordinator Inger Holmberg e-post inger.holmberg@spfpension.fi och telefon 040 5952992

God Tids fisketävling Sommaren står för dörren. Fiske i olika former är ett utmärkt nöje under sommaren. Den som redan fyllt 65 år slipper dessutom att betala statens fiskeavgift. God Tid utlyser också i år en fisketävling bland sina läsare. Lyckas du fånga en fin firre så ska du gå till väga så här: Be

din fiskekamrat fotografera dig tillsammans med fångsten, väg och mät fisken. Skicka in bild, namn och adress samt anteckning om fiskens vikt, längd samt fångstplats till God Tids redaktion (markus.west@spfpension.fi) senast den 15 september. Märk mejlet "Fina firren".

Du kan välja fiskeredskap enligt tycke. Kom ihåg att du behöver den lokala vattenägarens tillstånd om du inte nöjer dig med metspö. Den som lyckas fånga den största fisken belönas med ett bokpris. Bild på vinnaren publiceras i God Tid.

GOD TID

5/2022

Svenska centralarkivet vänder sig till kvinnorna

Ur gamla årgångar

Siv gav raka besked

Knappt sex procent av Svenska centralarkivets alla hyllmetrar av förenings-, organisations- och personarkiv är kvinnoarkiv. Av alla 76 deponerade personarkiv är bara 16 kvinnors personarkiv – alltså bara var femte. Efter att ha räknat hur lite kvinnomaterial det finns i centralarkivet började en väckarklocka ringa. Det är verkligen på tiden att vi samlar in material som belyser kvinnornas viktiga och mångsidiga arbete inom Svenska pensionärsförbundet. Inte enbart material av kvinnor på ledande poster, utan också spåren efter den insats kvinnor gör på gräsrotsnivån är viktigt att ta till vara. Kvinnor är ofta alldeles för anspråkslösa för att värdesätta arbetet som de gör bakom kulisserna. Kvinnor tänker inte alltid på att spåren efter deras verksamhet kan vara värdefull för eftervärlden. Det som inte arkiveras nu finns inte tillgängligt för forskare i framtiden. Personarkiven kan ge liv åt historien då en historik skrivs, de ger en mångsidig bild av samhället och har värde för kultur- och socialhistorisk forskning, lokalhistoria och släktforskning mm. Att ha så här litet kvinnoarkiv förvränger bilden hur samhället har sett ut i ett historiskt perspek-

I Svenska centralarkivet finns Svenska pensionärsförbundets arkiv med handMera kvinnors arkivsamlingar till arkiven lingar från 1972 framåt. Centralarkivet önska fler berättelser om kvinnornas insats i förbundet.

Bara 5,44% av alla Svenska centralarkivets hyllmetrar är kvinnomaterial tiv. Så nu startar insamlingsprojekinomärSvenska pensionärsförbunFörenings,och organisationsarkiven 316 varav 56 är kvinnotet Mera kvinnor till arkiven! – till exempel förenings och organisationsarkiv =det 17,72% (2022) en kort biograBara 16 av 76centralarkivet personarkiv finns = 21,05 fi%där (2022) I Svenska du berättar om hur du blivit

Svenska pensionärsförbundets intresserad av att bli medlem vara Det här av hur aktiva produktiva liv kvinaktiv i och pensionärsförbundet. arkiv medförvränger handlingarbilden från 1972 norna lever och deras samhällsengagemang. framåt. Mest protokoll och medIngens arkiv är för litet för att lemstidningar, men inga perso- sparas – ett arkiv kan vara en enda Därför vill Svenska centralarkivet mapp samlamen in mera kvinnoarkiv narkiv. oerhört värdefull. som har kopplingar till de arkivbildare som finns i våra samlingar. Personarkivet kan innehålla korTag kontakt och respondens, tal, dagböcker, kalenSe hemsidan för mera information! berätta om dina minnen drar med information, artiklar, https://svenskacentralarkivet.fi/ Har du varit eller är du aktiv i klipp, foton, program, inbjudNu ändrar vi på framtidens syn på dåtiden! Svenska pensionärsförbundet – ningskort, reseprogram, mm. Man Mera kvinnor till arkiven! har du material som du skulle vil- kan/ska spara både analogt (i papja arkivera? Eller vill du bara berät- persform) och digitalt. ta erfarenheter och minnen så går Vill du bli intervjuad ta kontakt det också bra. med oss på arkivet. Har du digitalt material? Det tar Hurdant material ska du arkivera? vi också emot! Se instruktioner på Allt som belyser din verksamhet vår hemsida eller kontakta oss.

◗ År 1987 tillträdde Siv Tunzelman von Adlerflug som Svenska pensionärsförbundets första kvinnliga ordförande. Det skulle dröja 35 år innan Ulla-Maj Wideroos blev nummer två i ett förbund där kvinnorna länge utgjort majoriteten av medlemmarna. I God Tid 1/1987 intervjuas den nyvalda ordföranden. Redaktören undrar varför det är så svårt att få med 65-åringarna i verksamheten. Siv Tunzelman von Adlerflug ger ett rakt besked: – Jag vet inte om det är allt för kraftigt sagt, men jag tycker att det borde vara en naturlig sak, att man då man kommer upp i pensionsåldern skulle ta kontakt med en förening. Man ska inte vänta tills man blir så trött att man ingenting gör. Vi ska stärka varandra! Faran är

◗ Regeringen föreslår en ändring av vårdgarantin. I propositionen föreslås en ändring som förbättrar den vårdgaranti inom primärvården som det föreskrivs om i hälso- och sjukvårdslagen. Vårdgarantin gäller både fysiska och psykiska hälsoproblem. Den längsta väntetiden för icke-brådskande undersökning eller vård inom den öppna primärsjukvården efter bedömningen av vårdbehovet ska förkortas från tre månader till sju dagar.

Onsdagen den samband med sommardagen. Dagen inleds med lunch från och med kl 11. Till lunchen serveras en gryta med rosépepparoxe och rosmarinpotatis samt moccapannacotta med björnbär till efterrätt. Programmet inleds klockan 13. Gäster är bland annat Borgå stifts biskop Bo-Göran Åstrand. Korsholms kommuns styrelseordförande Carola Lithén, Philip Järvenpää, Thomas Enroth och Heléne Nyberg. Carisma bjuder upp till dans efter programmet.

att de som sitter och väntar tills de inte mera kan göra något blir dendär massan som bara ska roas och underhållas.

Vård inom sju dygn

SOMMARDAG PÅ CARPELLA 3 augusti firar vi Svenska pensionärsförbundets 50-årsjubileum i

Siv Tunzelman von Adlerflug, förbundets första kvinnliga ordförande 1987-89.

Anmälan till din egen förening senast 20 juli. Pris: 35 euro/ person inkusive lunch, utan lunch 20 euro.

Den längsta väntetiden inom mun- och tandvården förkortas från sex månader till tre månader. Vårdgarantin inom primärsjukvården gäller när det är fråga om sjukdomar, skador, komplikationer i samband med långtidssjukdomar, nya symtom eller försämrad funktionsförmåga. Bedömningen av vårdbehovet ska göras tidigare än inom den tid på tre dygn som gäller nu, nämligen genast när patienten tar kontakt eller under samma dag.

GOD TID

5/2022

FÖR KYRKA OCH KULTUR I 100 ÅR

Församlingsförbundet verkar för att stöda det kyrkliga livet i Svenskfinland. Mycket blir gjort med små medel. Vill du ge ett bidrag i form av en gåva eller testamente – ta kontakt, vi hjälper med det praktiska. E-post: kontakt@forsamlingsforbundet.fi, verksamhetsledare Kalle Sällström, tfn 050-3562 475. Adress: Församlingsförbundet, Tölötorggatan 2 B vån. 8, 00260 Helsingfors.

100 år!

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Lindqvist

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.ﬁ www.hautaustoimistolindqvist.ﬁ

tillönskar sina läsare en skön sommar!

Korsholms folkdräkt

st M/L i perfekt skick Intresserade får ringa 0440499552 för mer info.

Helsingfors Familjejuridik är nu Markelin & Somppi En tillförlitlig byrå för Dig och Ditt företag • Bouppteckningar • Arvskiften och avvittringar

• Rättegångar

www.markelinsomppi.fi Helsingfors Brändövägen 4-8 bost. 9 00570 Helsingfors Filip Markelin 0400 464 899 Kim Somppi 0500 866 303

16,50

När Valdemar Nyman (1904–1998) kom till Finströms församling på Åland på 1930-talet, fick församlingsbor och andra vänja sig vid hans svindlande dans i tanke, teologi, liv och litteratur. Han öppnade många dörrar mellan kyrkoliv och kultur på Åland och i Svenskfinland, och skapade ett uppfriskande korsdrag i trånga kulturkorridorer och instängda kyrkor. Nymans tankar svingar sig i kosmiska språng, inspirerade av tusentals år av myter, andlighet och filosofi. Läs mer om alla 19 SFV-biografier över finlandssvenskar som inte får glömmas bort, beställ och betala på www.boklund.fi

Kryssnian har denna gång blommor eller växter som förekommer i vår natur. Vilken växt har gömt sig någonstans i rutfältet?

Taggig, risig ärtväxt med förvedad stam, därav namnet. En leksak gjort av torrt gräs. Fäster växter vid marken i vårt örikaste landskap. Trots namnet visar den inte tiden. Slingrande ogräs, namnet utgörs av verben ”jag reser + att knyta”, men med andra ord. Den första blomman tidigt på våren. Namnet låter som en gnagare + spelkort. Tidig ranunkel men ingen Anemone, trots namnet. Carl Gustavs belysning?

2 3 4 5

• Förmögenhetsrättsliga arrangemang och skatteplanering för privatpersoner och företag

Prästen och författaren Valdemar Nyman

◗ God Tid publicerar i varje nummer Kryssnior, som är konstruerade av Clas Gabrán, en pensionerad ingenjör i Helsingfors. Kryssnians frågor:

• Donationer och testamenten

Allt liv är ett

kryssnian

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

6 7 8 9

Lös frågorna och skriv in svaren i rutfältet ovan. Rätt lösning hittar du på sidan 29.

sudoku

Lösningen finns på sista uppslaget.

2 8 1 1 4 8 4 9 5 6 2

4 7 5

8 5

7 2 6 4 7 8

GOD TID

5/2022

GÖR MAN KYLSKÅP IBLAND

PADDEL

VIMSIG

SJÖKAPTEN

HADEL

HALVERA

GRUS

LÄDERLAPPARNA RYSSJA

SES MED ORDNING

DAM I BREMEN STRAFFPREDIKAN

KORRODERAR

LUTANDE

ÄVJA

HEDRAR

SPENSLIG HAN SES I SKOLAN TILLFÖRSIKT

GÖR MAGNET JÄRN HÖRS NÄR MAN SLÅR SVARTA OCH VITA

AMPERE

ANTECKNING

NOSA OCH SKÄLLA

TONKONST

ISKALL BLÅST

BLEKE

GRANN FACKORD PIPPI

BRÅKIGT

FRAMFÖRDE

TRIVS VÅTT

VIRRIGASTE

INMUNDIGADE

EMEDAN

SPELAR

MOLN ELLER SÅS

PÅ DEM ERBARM- MACHOKÖR LIGHET TYP SMÅ TÅG

GAMGOTT

GAMMAL I LEEDS

VERSUS KORT KASK ELLER KUCKU

MAT FÖR MÅNGA

SÄLG

DELBETALNING

ELAKA TEXTMEDDELANDE

TUSEN I ROM

VATTENDRAG SOLVARV

OGILTIGA

VÄNTADE I RAD

MODESTIL

BEHAG

RUMPAN

UTSTÅ

Lösningen postas till SPF senast den 22 juli. Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Du kan också ta ett fotografi av krysset och mejla det till kryss@spfpension.fi. Bokpris.

VAR TRE JÄNTOR

SKÄMTTECKNARE

STOR UGGLA

SÄNKA

VINDSTÖT

KIOSKVÄLTARE HYLLNINGSDIKT

EFTERSINNADE

Namn: ............................................................................................. Adress: ............................................................................................

ÄR SAGAN TILL SLUT

TRALLORD

BRUSHUVUD

DÅLIGT

HÖRS FRÅN ORGEL

SÅNGMÖ

TRUDELUTTER

STYRDE VENEDIG SVENSK DRAKE

HOPPSAN!

.............................................................................................................

SENIOR FÖREGÅNGARE

MODERN TEKNIK

TRALL

FÄRSKA

GULD

PROCESSIONEN

ÅTFÖLJT SMILA

R O R O T I L L F I S K E S K Ä R

HORNORKESTER

MATSEDEL

ÄR EJ I SKUGGA

S FRID

SKÖTERSKA I SVERIGE

SES MED AN

KONTROLLRUNDA

GÅR, STÅR OCH SLÅR

HOPPSAN!

A CHARMFULLT

NIX ÖRFIL

SVAVEL

GÖR AGRAR

TOKYO FÖRR

SANKT

SES MED AV

STIL PÅ 1700-TALET

STILTJE DEN VÄRMER PILKAREN

FÖRST I SKALAN

TUSEN GÅNGER TUSEN FRAMSTEGSVÄNLIGA

SKVALLERBYTTOR

NORPA RADIE

SKARVSÖM

TVENNE SLUTDEL I SATS I FÅRHONOR MUSIKEN

R KÖR I STOCKHOLM

Å KRÄMPA VARAFORM

SILVER SOM GRÄS

LEGEND UTOMBORDSMOTORER

SKÄNKA

EXTRA ORDINARIE

GICK VI MED I 1995

GYROSKOP

JÄRNVÄGSBOLAG

RODDAR- LÄTTJEVISA FULLT

L S O J T R A E K

SENFÄRDIGA RÄT

HÄR

I L KÄRVÄNLIG VEGETATION

MILDEL

K M HIN ONDE

LIG

S J Ö HÄR VILAR BIL

SYRE

VREDENS I LATINSK MÄSSA

BALJA

SÄGS VARA ENVIS

IFALL

FJÄDERFÄN

MENINGSFRÄNDER

LUKT

F K A O N M P R M O M A I R S E S N L A Ö N S A T

VATTEN- FÄRAN SAMLING ORUBB-

F O L O M R A S Å

SAMLING

BLI KVÄVE SVAGARE

D Ö

FÖR-

VINDSTÖT

O M E H N O S Y M P

NUMMER KORT

F I S K A R E

SKYLDRAR AULA AVLIDA

FÖRSOFFAD

UPPSATS GICK TYST

ALLTJÄMT SKÅDEPLATSEN

STORT I MARIEHAMN

S A L A U P P L I G A U N R T I V T E I K R L I N A S A R T R Ö J Å S A E J K S M Ö G S I N N A Ä N Ä G D L A A E L N S E M B A N Å T E N O R S A M K A L I S Ö R E

KONTRA- NATION HENT

ABSORBERA

SÅNGARE GARFUNKEL

NUMMER KORT

SOLDATÄMNE SJÖFART

SPRÅKVETARNA

FOSSILT BRÄNSLE

VARA UPPRÄTT

MAN ELLER MALTA

ARTIGT TILLTAL

GRYMTOXE

VASS PÅ TASS

KAM

KOM IHÅG

KVERULANTER

SKIVFORMAT

SMISK

BESITTER

HULDÉN SOM DIKTADE

KROPPSBYGGNAD

SEGT VIRKE

BOR

KOMMA ÅT

SPARTRÄD

BÄR BÄR OCH BARR

LJUST ÖL

FRANSK KOMPOSITÖR

RAD

HUVUDHÅR

HANTERA HATTULAS NÅL OCH TRÅD LANDSKAP

S T Y A V Å P A S S A T T L A T N N R D O K S G V I S N I A N N L O E P D E E R R S P L E E K T T I U V R UW

VATTENDRAG

SES MED PEST

B A N B R Y T A R E

PÅLITLIGA

FEMININ SYNVINKEL

DANS

TVÅ

FYRHJULIGA VAGNEN MISSTÄNKA

TON SJU

FLÄRDFRI

HJÄRTRYTM

HÄR KLÄCKS ÄGG

S P U A L R M O A N N A

ENASTÅENDE HADEL

UPPSKATTAR SKÄMT

EN SAHLIN HA DET BRA

HURRING

GÅR INTE ALLT

KONSTMECENAT GYLLENBERG

FIKTIV RYMDVARELSE

BLIR BÄTTRE BÖJT

A E N T E

H R Ö E N I K S O G A M Å M R R E D Å N D B R A H B K E L R N A VÄRDA ATT FÖRORDA IDROTTSKLUBB

LANTBRUK

GRÄNS

BRAK

KÖLNS FLOD

HEMOGLOBIN KORT KRONA

KNÄN, ARMBÅGAR

DRA PÅ MUNNEN

FLAX

4/2022

Vinnare i krysset i nr 4/2022 UW

5/2022

Henrik Fågelbärj Vasa, Marian Ljungqvist Esbo, Maggan Sjövall Mariehamn, Eva Edén Vörå och Leif Blomqvist Helsingfors. Vi fick in 397 krysslösningar, grattis till vinnarna!

GOD TID

5/2022

Att följa ett barnbarn till graven

D Kåseriet: En god tomat eller morot gör maten Rubriken antyder att det ska handla om mat idag. Men inte det där med vad som är hälsosamt och vettigt eller vad som är viktigt när man försöker gå ned i vikt. Nej, jag vill hålla mig till det som jag tycker är minst lika viktigt. Smaken. Vi börjar med en jämförelse med viner. Experter tänker så det knakar när de beskriver hur ett vin har en smak med nyanser av lakrits, gammal ektunna, körsbär eller kanske vanilj. Och dessutom beskriver man färgen med många fina ord. Och helheten kan sedan vara prisvärd eller ett fynd. Jag tycker ofta att vinexperternas analyser är spännande läsning och någon gång brukar jag följa råden och köpa en butelj som rekommenderats. Och ibland blir jag glad, vinet var precis så gott som experten skrev. Men ibland ställer jag mig frågan. Är det här faktiskt prisvärt? Är det här ett fynd? Kanske inte. Vinexperten och jag tycker olika. Å andra sidan vet jag också att just det vinet kanske hade varit perfekt om maten hade kryddats på ett annat sätt, eller om jag hade haft något helt annat på tallriken. Vem vet? Samma gäller ju också olika ostar eller ölsorter eller efterrätter. Det beror på helheten huruvida smaken sitter eller inte. I fråga om viner får man ju veta vilka druvor som använts och på basen av det kan man dra vissa slutsatser. Om man kan alltså. På tal om viner minns jag speciellt en beskrivning, eller bedömning. Den var kort, den var enkel, den var lätt att förstå. Den lät så här. Gott! Det gillade jag. Men har ni någonsin kollat vad era morötter heter? Eller tomater? Egentligen stötte jag på frågan för många år sedan när den framstående kocken Hans Välimäki i en intervju konstaterade att grunden för all god mat finns i förstklassiga råvaror.

• Om någon som lyssnar nu vet att hen odlar Finlands bästa morötter, ta kontakt direkt. Det är de morötterna jag vill ha i mitt kök, sade Välimäki. Tanken fanns där under många år och så en dag hittade jag morötter som smakade bra. Nej, jag ska korrigera min bedömning. De smakade helt underbart, fantastiskt. Speciellt i jämförelse med de där tråkiga, orangefärgade, smaklösa trädkvistarna som jag ätit senast. Det var så lätt att förstå vad mästerkocken menade. Med de här morötterna var det ganska lätt att själv känna sig som en köksmästare på en gourmetrestaurang. Och visst får den fina moroten kosta lite mera. Det är den värd. Och odlaren är minsann också värd ett lite högre pris. Och ett beröm av oss som plötsligt blir etablerade kockar och av oss som får den fina smakupplevelsen. Bara för att råvaran, morötterna, var så… mumsiga. När vi, min fru och jag hade vår smakupplevelse med de goda morötterna gjorde jag faktiskt något jag är lite stolt över. Jag kollade påsen och hittade ett telefonnummer till producenten. Jag ringde upp och berättade vad jag hade upplevt dagen innan. Först var bonden lite försiktig. Tänk om det är någon som vill spela ett spratt eller är ute efter något! Jag kände ändå att isen började smälta och efter en stund kunde jag föra en livlig och glad diskussion med en trevlig morotsodlare som ville bjuda på det bästa han kunde. Han tackade uppriktigt för att jag ringt upp honom och han lovade att fortsätta på sin väg tillsammans med de orange läckerheterna. Min önskan är nu att alla ni som köper tomater, gurkor, morötter, potatis, rovor eller något annat som växer i våra växthus eller på åkrarna uppmuntrar alla dem som ger oss goda råvaror. De smaklösa och tråkiga kan ni strunta i. Gör samma val som Hans Välimäki. Välj det som smakar bäst. Vi har ju faktiskt rätt att välja!

GOD TID utkommer nästa gång den 15 augusti. Material till nummer 6/2022 bör finnas på redaktionen senast den 22 juli. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och Utgivning Deadline enskilda. Icke beställt material hono texter reras ej. God Tid, Nr 6 15.8 22.7 Svenska pensionärsförbundet Nr 7 26.9 2.9 Handelsesplanaden 12 B 18, Nr 8-9 Jubileumsnummer 65100 Vasa Nr 10 12.12 18.11 markus.west@spfpension.fi, tfn 040 5748751

Lalle Broberg

sudokulösning 6

et heter att det värsta som kan hända föräldrar är att vara tvungna att följa ett barn till graven. Det ska ju vara tvärtom. Utan att av egen erfarenhet kunna göra en direkt jämförelse, vill jag hävda att det finns något som är om möjligt ännu värre: att vara tvungen att begrava ett barnbarn. Det ödet har drabbat oss. Bara fyra dagar efter sin 21-årsdag i februari dog vårt äldsta barnbarn, vår högt älskade sonson, vår ögonsten, vår solstråle, i sömnen. Den exakta dödsorsaken har förblivit oklar. Ödet ville att sonsonen dog natten innan min mamma jordfästes. Men det gav perspektiv. Mamma blev drygt 99 år. Jag grät ymnigt på hennes begravning, men mest över sonsonens död. Det vet jag att mamma hade förstått. En 99-årings död är naturlig, en 21-årings långt ifrån. Jag har gråtit varje dag sedan dess, och även om det har gått snart fyra månader har sorgen inte alls lättat. Det känns som i går. Med jordfästning i mars och urnenedläggning i april har vi obönhörligen blivit påminda om den ofattbara tragedin. Och först i juni kommer den separata gravstenen på plats på familjegraven. Men framför allt finns det varje dag så mycket som påminner om sonsonen. Platser, föremål, situationer, ja till och med ord och uttryck. För att inte tala om ynglingar på stan som liknar honom. Kort sagt allt. Vi bävar redan inför julfirandet om bara drygt ett halvår. Han hade ju firat alla sina jular hos oss. Kan det alls bli någon jul utan honom?

En relativ tröst är de 21 år vi hann uppleva med sonsonen, och alla minnen från de åren. Vi tvingas acceptera att vi fick ha honom bara till låns.

Han bodde i praktiken hos oss de sista åren, tillsammans med sin pappa, vår son. Och eftersom han också som helt liten ofta var hos oss och genom alla år var vår ständiga kamrat på våra resor var han snarare som ett sladdbarn, en ”skrapabulla” än ett av barnbarnen. Sorgen efter ett barnbarn är ju dessutom såtillvida dubbel att vi sörjer också genom vår son. Finns det alltså alls någon tröst för oss? Då detta skrevs hade jag just i radio hört om en man i Ukraina, som vid en bombning hade förlorat hem, hustru, barn och tre barnbarn. Men då sorgen är gränslös, är den det. En relativ tröst är de 21 år vi hann uppleva med sonsonen, och alla minnen från de åren. Vi tvingas acceptera att vi fick ha honom bara till låns. Han hann ändå se ganska mycket av världen. Han behövde inte uppleva Putins ursinniga krig mot Ukraina. Och då Finland blir medlem i Nato behöver han inte, med sin militärutbildning för beredskapstrupp, bli sänd till fjärran länder och ett osäkert öde. Han fick dö i sin egen säng, lugnt i sömnen. Om ett människoliv är som en tavla som målas genom livet blev sonsonens aldrig färdig. Men den lyser av ungdomens glada, klara och granna färger, utan dystra inslag. Ett mästerverk i sitt slag. En 21-årings bara alltför tidiga död har utmanat min barnatro som prästson och kyrkofullmäktigemedlem. Finns den Gud alls, som til�låter detta? Eller tillåter krig och allt annat ofattbart ont? Ändå vill jag förstås tro på ett återseende med älskade sonsonen, och hoppas därför att kristendomens löften om det inte är helt tomma. I mitt tal vid minnesstunden helgarderade jag mig: Kanske är han nu en ängel? Eller kanske en ny stjärna som lyser upp vår himmel? Eller kanske han i enlighet med en del andra religioners teser har fötts på nytt i annan skepnad, som en katt likt dem han älskade, eller som en ekorre eller fågel som hans pappa brukar mata på vår terrass? Desperata tankar, av en djupt olycklig faffa, vars liv stannade upp den 11 februari. Nu får vi bara försöka leva på alla de fina, ja glada minnena av vår älskade. De är lyckligtvis många, och dem kan ingen ta ifrån oss.

Björn Månsson

GOD TID

5/2022