God Tid 6/2021 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 6 13.8.2021 ● Årgång 49

pengar

Markus West

105-åring uppmanades skaffa billigare boende ◗ Margaretha Granqvist i Helsingfors fyller 106 år den 22 augusti. I våras hotades hon av vräkning från Kristinagården där hon bott i mer än två decennier. Helsingfors stad uppmanade henne att flytta till en billigare hyresbostad på stan. SIDAN 10

invandrare

Midhat och Aida Cehobasic.

Markus West

”Mat måste jag ha” ◗ Det finns få pensionerade invandrare i Finland. Midhat Cehobasic i Närpes är en. Han kom hit på 1990-talet och livet som småföretagare har inte gett honom någon fet pension. – Pensionen räcker inte långt. Klädköp kan man skjuta upp ett halvår, men mat och mediciner måste jag ha varje dag. SIDAN 6

ledaren ”När myndigheterna säger att två doser ger ett mycket gott skydd, så borde de också ta sig själva på allvar och förnya rekommendationerna för oss.” Sidan 2

Tua Ranninen följer barnens väg från att de är nyfikna, storögda ettor, hela vägen genom lågstadiet tills de coola sexorna tar avsked och flyttar till högstadiet. Karl Vilhjálmsson

Skolmormor i farten

Det sker små underverk i skolan varje dag. En flicka knäcker koden och börjar forma ord. Tua Ranninen börjar i höst sitt sjunde år som skolmormor i Österby skola.

sidan

GOD TID

6/2021

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

Vi ses igen!

åra experter är bra på att sortera upp företeelser, men de är inte alltid lika bra på att se hur allt hänger ihop. Som medborgare har vi dessutom en benägenhet att bara lyssna på en expertgrupp i taget. Under ett drygt år har experterna på epidemier styrt över mycket av våra dagliga liv. Avsikten är ju god. De vill skydda våra liv och vår hälsa. Det skall vi vara tacksamma över. Vi har mer eller mindre lydigt följt deras råd, och det har varit klokt. Förändringarna i vårt dagliga liv har emellertid också negativa konsekvenser. De flesta av oss är mindre fysiskt och socialt aktiva, än vi var innan pandemin kom. Distansundervisningen och inställda fritidsaktiviteter har ökat stillasittandet bland barn och unga med sämre fysisk kondition och till och med ökad utslagning som följd. Ensamheten bland oss gamla, som var ett växande problem redan före pandemin, har ökat med depressioner i värsta fall som följd. Nu måste vi se till att ont inte blir ännu värre. Det tycks vara lättare att skapa kategoriska begränsningar än att skapa flexibla. Pandemin ökar nu bland yngre och ovaccinerade, men knappast alls bland oss som redan fått två doser. Från vårt förbunds sida bad vi redan på vårvintern myndigheterna om nya rekom-

mendationer, som skulle göra det möjligt för våra föreningar att på nytt komma igång med den traditionella sociala verksamheten som bl.a. vecko- och månadsmötena. Sådana har vi inte fått. Ett koronapass kan säkert vara en bra lösning, men den är byråkratisk, kommer sent och är inte speciellt smidig. Vi pensionärer är laglydiga, vi befolkar inte nattklubbarna eller karaokebarerna, och med två doser är vi osannolika smittspridare. När pandemin kom, gjordes restriktionerna främst för att skydda oss äldre. Tack för det! När nu vaccineringen går nedåt i åldersklasserna kunde samhället öppnas snabbare bland de äldre. Så kommer synbarligen inte att ske, och det är synd. I en sådan här situation tolkas förbud ofta som uttryck för handlingskraft. Att minska på restriktionerna är ett risktagande, som ses som något normalt om allt lyckas, men ger yvig kritik om något misslyckas. Risktagning är inte våra myndigheters starkaste sida.

ngen demokrati fungerar utan ”check and balance”, utan kontroll av makthavarna och balans mellan dem. De experter, som har sett också de negativa sidorna av rekommendationerna, har varit rätt osynliga. De måste nu tydligare formulera förslag till åtgärder, som eliminerar det negativa, och är

”När myndigheterna säger att två doser ger ett mycket gott skydd, så borde de också ta sig själva på allvar och förnya rekommendationerna för oss. Det är dags nu, för vi vill ses igen!”

relaterade till epidemiologernas förslag. Deras råd behövs också när vi så snart som möjligt vill nystarta verksamheter, som legat nere under pandemin. Det gäller inte bara oss pensionärer. Många i alla åldrar vill på nytt gå på konserter eller på teater eller helt enkelt på dans. Många kulturarbetare har faktiskt förlorat sitt levebröd, vi som förblivit friska har ”bara” förlorat en del av vår rörelsefrihet. Också det onda kan föra gott med sej. Det syns tydligt både i förbundet och i föreningarna. Nya verksamheter har kommit till och aktiviteterna över nätet har ökat mycket som en följd av pandemin. Utmaningar föder ofta kreativitet, oberoende av åldern.

ituationen nu är något paradoxal. Å ena sidan har många av oss passiviserats, å andra sidan finns det ett uppdämt behov att på nytt får träffas. Det senare skall vi ta fasta på. När myndigheterna säger att två doser ger ett mycket gott skydd, så borde de också ta sig själva på allvar och förnya rekommendationerna för oss. Det är dags nu, för vi vill ses igen! Ole Norrback förbundsordförande

Ole Norrback

CHEFREDAKTÖREN

Covid-19 och världens fattiga ◗ Två doser vaccin ger ett effektivt skydd mot covid-19 i högst 12 månader, enligt Institutet för hälsa och välfärd. I en rad länder har frågan om en tredje dos aktualiserats, så och i Finland. Det är fortfarande oklart när den tredje dosen coronavaccin kan bli aktuell i Finland. Likaså vet vi inte vilka grupper den kommer att gälla. I länder som Israel och USA har man redan börjat ge en tredje dos. Samtidigt vädjar världshälsoorganisationen WHO till världens rika länder om att vänta med att ge en tredje vaccindos –

åtminstone i två månader. Bakom den vädjan ligger vetskapen om att största delen av befolkningen i världens fattiga länder inte har fått sin första vaccindos. I Nigeria till exempel har inte ens den vårdpersonal som arbetar med covid-19-patienter blivit vaccinerade. – Behovet är akut att växla från att majori-

I de rikaste länderna har det hittills delats ut 101 vaccindoser per 100 invånare.

berit.dahlin@spfpension.fi

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Öppet enligt överenskommelse. Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 040 578 0248

IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi IT-stödperson Andreas Höglund tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg tfn 040 5952992 inger.holmberg@spfpension.fi

teten av alla vaccindoser går till höginkomstländerna, till att skicka dem till låginkomstländer i stället, säger WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus. I de rikaste länderna har det hittills delats ut 101 vaccindoser per 100 invånare, medan det har delats ut bara 1,7 doser per 100 invånare i de 29 fattigaste länderna. Frågan är inte lätt. Det är naturligt att vi i Finland eftersträvar en så hög vaccintäckning som möjligt. När effekten av de två första doserna ebbar ut vill vi var och en fylla på skyddet. Det är så vi fungerar.

SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77

Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Kansliet i Vasa Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

Förbundstidningen GOD TID Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 040 574 8829 ole.norrback@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors:

Chefredaktör: Markus West tfn 040 5748 751 markus.west@spfpension.fi

Samtidigt är det klokt att hålla i minnet att om inte världens fattiga länder får tillgång till vaccin så kommer inte heller vi att kunna känna oss trygga. Om covid-19 fortsätter att grassera bland världens fattiga människor kommer deras kroppar, vare sig de vill det eller inte, att fortsätta producera nya, kanske farligare varianter, av covid-19. Om vi låter det ske kan vi bara stänga in oss i vår egen lilla värld och blunda. Det vill vi väl inte? Markus West

Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 50 €

ISSN 0359-8969

Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi

Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2021

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/ spmm

Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi

Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Lena Selén, Kjell Hägglund, Gunilla LöfstedtSöderholm och Marita Bagge.

GOD TID

6/2021

Två vaccindoser hindrar dig inte från att bli digital Kanske ni liksom jag efter en skön och vilsam sommar börjat fundera på hösten och höstens verksamhet. Vad vågar man planera i programväg och vad vågar man som deltagare tro på att ska bli av? Vid första anblick på smittsiffror kan det kännas som att vi stampar på stället, men vi har ju de flesta fått två doser vaccin och dessutom lärt oss mycket under det gångna året. Nog kan vi väl se fram emot en aktiv och trevlig höst! På Svenska pensionärsförbundets program står först golf- och boulemästerskap och därefter följer en lång rad kurser, möten och evenemang. Naturligtvis anpassas deltagarantal och arrangemang till gällande restriktioner och vi är förberedda på att ändra planerna vid behov. Det har vi vant oss vid att göra vid det här laget. Dessutom kommer vi att fortsätta med digitalt program, vi hade ju bland annat lyckade talkshower, konserter och utbildningsträffar i våras. I höst fortsätter vi med bland annat digitala teatercaféer. Att ordna helt digitala eller delvis digitala tillställningar med hjälp av Zoom eller på Youtube är en av sakerna vi och ni i pensionärsföreningarna lärt oss. Och som ni medlemmar blivit duktiga på delta i! Även om restriktionerna helt försvinner tycker jag vi och ni ska fortsätta dra nytta av det digitala. Det ena utesluter inte det andra. Vi ska också i fortsättningen ta till alla metoder för att nå varandra, både virtuellt och fysiskt. Förbundet erbjuder licenser för distansmöten via Zoom, så det är

inte för sent att ännu ta i bruk det verktyget i föreningen. Och för er som inte ännu är digitala rekommenderar jag likaså fortsättningsvis att bli det. Med att bli digital menar jag inte att man behöver övergå till att sköta allt via dator eller smarttelefon, utan att man väljer de saker man själv har nytta och nöje av. T.ex. att delta i distansmöten kan vara en sådan sak, skulle samhället igen tvingas stänga ner eller får man själv svårt att röra sig är det en fördel om man redan är bekant med verktygen så man kan fortsätta umgås digitalt. Det är aldrig för sent att bli digital, men det är en fördel att göra det medan man kan få personlig hjälp. När vi senast med snabb tidtabell måste övergå till distansmöten var ett av problemen att det var svårt att komma igång och få hjälp när man redan är på distans. En lärdom är att ta emot hjälp med det digitala då man kan träffas fysiskt, t.ex. via pensionärsföreningen. För de av er som inte är bekanta med förbundets it-verksamhet bygger den på frivilliga it-handledare i föreningarna, principen är att en annan pensionär hjälper till i lugn takt och att man själv gör och den andra stöder.

Jag ska passa på att nämna att inte alla föreningar har it-handledare och it-verksamhet, så det behövs ständigt nya handledare. Att vara it-handledare brukar vara ett trevligt sätt att träffa människor och få glädjen att hjälpa andra. Jag välkomnar därför också dig med! Du behöver inte vara expert eller kunna alla olika apparater. Det räcker oftast om du har lite tid över och lust att hjälpa och lära dig själv mer. I de föreningar som redan har it-handledare välkomnas också nya frivilliga, det är roligare ju fler man är och då lär man av varandra. Så ta kontakt med din egen förening eller med mig och kom med på nästa kurs som ordnas i regionerna i höst. För it-verksamhetens del planerar vi mindre regionala träffar i september och oktober, i november siktar vi på ett större it-seminarium i Tammerfors. De virtuella träffarna per Zoom kommer också att fortsätta hela hösten. Dessutom står vi på förbundet till ert förfogande för hjälp i föreningarna. Det är som tidigare gratis för er, så tveka inte att bjuda in oss till föreningen! I fråga om it vill jag speciellt poängtera att vi gärna kommer också för korta infon om t.ex. hur man deltar i möten per Zoom eller hur man tar del av de digitala teatercaféerna som kör igång i höst. Det behöver alltså inte vara bara it på programmet för att vi ska delta utan vi kommer gärna in med kort info på möten med andra teman. Våra it-program och alla andra tillställningar som förbundet och regionerna ordnar presenteras an efter i God Tid, i utskick och naturligtvis på våra webbplatser. Robert Riska it-koordinator

Spänst i benen-kurser hösten 2021

8-10.9 Friluftsmotion på Lehmiranta Lär dig som kompisledare att ordna en utedag, utestund, i din förening genom att förena naturupplevelser med fysisk aktivitet och trevlig samvaro. För att bevara funktionsförmågan, för att stärka benstomme och förebygga fall, behövs fysisk aktivitet. I naturen aktiveras alla sinnen! Under kursen går vi på upptäcktsfärd, testar meditationsgång och balansövningar i naturen, provar på lämpliga utespel och samvarolekar mm.

Kursplats: Lehmiranta, Salo och Norrvalla, Vörå Kursledare: Kitty Seppälä. MHV, ft, hälsocoach Kursen är avgiftsfri, tillägg för enkelrum 25 € / natt. Tilläggsinformation: Inger Holmberg, tfn 040 5952992 eller epost inger.holmberg@spfpension.fi Anmälningsblankett finns på förbundets hemsida spfpension.fi

Kallelse till höstmötet 2021 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte onsdagen den 10 november 2021 i Tammerfors och på distans/Zoom kl. 12.30 på restaurang Valtatie 30, Hatanpään valtatie 30, Tammerfors. Lunch serveras från kl. 11.30. Fullmaktsgranskning inleds kl. 11.15. Enligt 10 § i Svenska pensionärsförbundets stadgar ska höstmötet: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11.

välja ordförande och sekreterare för mötet konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat utse två protokolljusterare välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas röstetal välja ordförande i styrelsen, som kallas förbundsordförande, för följande kalenderår välja styrelsemedlemmar och deras personliga ersättare för de två följande kalenderåren i stället för dem som är i tur att avgå välja en revisor jämte en personlig ersättare för det följande kalenderåret. Revisorn samt dennes ersättare ska vara av centralhandelskammaren godkänd revisor. välja valberedning som består av ordförande och fyra medlemmar fastställa medlemsavgifternas storlek fastställa verksamhetsplan och budget för följande kalenderår behandla övriga ärenden

Enligt förbundets stadgar 11 § ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på mötet, inlämna en skriftlig motion till styrelsen senast 31.8. Enligt förbundets stadgar 13 § har medlemsföreningar rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar i medlemsföreningarna fastställdes den 31 december 2020. Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast fredagen den 22 oktober 2021 kl 16.00 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 040-578 0415 eller per e-post kansliet@spfpension.fi. Kostnaden per deltagare är 35 euro. SPF fakturerar föreningarna efter mötet. Enligt styrelsens beslut 12.12.2018/Ärende 9 kan styrelsen bevilja mindre föreningar med svag ekonomi befrielse från delegaternas deltagaravgift vid vår- och höstmöten. Anhållan med motiveringar bör sändas in senast 31.8.2021 till verksamhetsledaren, berit.dahlin@spfpension.fi eller per post till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors.

22-24.9 Muskelstyrka-kurs på Norrvalla Målsättningen är att förbättra förståelsen och betydelsen av muskelstyrka och hur man bevarar eller förbättrar styrkan genom konditionssalsövningar eller hemträning. Huvudmålsättningen för Spänst i benen programmet är att förebygga fall, stärka skeletthälsan och förebygga osteoporos genom fysisk aktivitet, som passar fast man har krämpor.

Styrelsen

1-3.12 Musik- och rörelse på Lehmiranta Deltagarna lär sig att på ett inspirerande sätt förena musik och fysisk aktivitet. Vi aktiverar alla våra sinnen med trygga roliga inomhusaktiviteter ss. balans och benhälsa med musikens kraft, stoljumppa till sång, stolyoga och andra former av motionsmellanmål. Dessutom ingår reflektioner över hur vi kan tillämpa musik och rörelse med dem som har nedsatt syn eller hörsel.

GOD TID

6/2021

Mormor i skolan: ”Jag ser

Plötsligt händer det: En flicka som stapplat med bokstäverna i flera månader, knäcker koden och börjar forma ord. Eller pojken som brottats med siffrorna och nu hajar hur man subtraherar. Vilken gåva att få vara med om det!

Det händer små underverk i skolan hela tiden. De är så små att man inte alltid får syn på dem på nära håll, men när man som jag, är skolmormor, och stiger in i skolvardagen en gång i veckan och dessutom litet utifrån, märker man dem. Snart börjar mitt sjunde år som skolmormor i Österby skola i Ekenäs. Nu har de som började i ettan och var rara, storögda och nyfikna, blivit coola, fortfarande rara, preteens, och flyttar till högstadiet. Så mycket de lärt sig, så mycket de vuxit, så stark klassanda de skapat och så väl de samarbetar. Hela den här processen har jag fått vara med om och varje höst dessutom sett nya små ettor stiga in i skol-

världen, lite spända inför det nya och mycket spontana och nyfikna. I synnerhet i de lägre klasserna har läraren fullt sjå med att lära eleverna de enkla sakerna som att hållas på sin plats, inte prata i mun på varandra, markera och ta fram rätt bok. Inte minst då är varje par extra händer bra att ha till hands. Men det handlar ju också om att lära eleverna att läsa, skriva och räkna. Var dig själv Som skolmormor har jag ingen särskild uppgift eller roll, utan anpassar mig till vad situationen kräver. I vissa skolor har medfostraren ett särskilt schema, men jag brukar hoppa in i olika klasser beroende

på var jag kan behövas. Ibland sitter jag ute i korridoren och förhör läseläxan. Visst kan det bli lite enformigt att höra samma kapitel tio gånger, men det är fascinerande att se hur olika väl barnen läser och att märka att de går framåt. Ibland är jag med i klassen och får läsa ur högläsningsboken eller till exempel hjälpa med räkneuppgifterna. Och pojken som är speciellt orolig brukar be mig massera hans axlar. Då har han lättare att koncentrera sig. Jag har svårt att få tråden på nålen, men det händer att jag är med på handarbetstimmarna. För barnen är det roligt att märka att de är bättre på pyssel än jag!

GOD TID

6/2021

små under ske” fakta Skolmormor ʶ Det finns omkring 250 frivilliga seniorer i skolor runt om i Svenskfinland. Många har varit med länge och det finns hela tiden behov av nya skolmormödrar –farfäder. Man kan vara med i verksamheten både på dagis, i skolan och eftis. Nästa år är det 20 år sedan verksamheten sparkade i gång. ʶ Den som är intresserad kan antingen själv ta kontakt med en skola och komma överens eller också kontakta Folkhälsan som koordinerar verksamheten och hjälper till med att hitta en lämplig skola. ʶ Folkhälsan har utarbetat en handbok för de frivilliga seniorerna och ordnar också introduktionskurser där man berättar vad uppdraget går ut på. ʶ Varje vår och höst ordnar Folkhälsan också inspirationsdagar och regionala träffar, där seniorer kan träffas och utbyta erfarenheter. ʶ Det krävs ingenting särskilt av den som går med i verksamheten. Tanken är att man ger av sin tid och sig själv. Om man är särskilt duktig på något kan det

hända att skolan kan ha nytta av det. ʶ För eleverna är det en trygghet att det finns vuxna i skolan. Många av dem har ingen nära kontakt med sina mor- och eller farföräldrar, för att de till exempel bor på annan ort. En vuxen som har tid att lyssna är guld värd. Barnen behöver bli sedda och hörda. ʶ Man bör förstå sin roll. Det är lärarna som har det pedagogiska ansvaret i klassen. ʶ Skolmormor -farfar har tystnadsplikt och straffregistret kollas. ʶ Det uppstår väldigt sällan problem, men det är viktigt att ha en rak kommunikation. ʶ Man förbinder sig inte vid någonting och kan vara borta till exempel på resa, men då skall man meddela om det i skolan. Man kan också sluta när man vill. ʶ I handboken finns blanketter, för att göra upp ett avtal mellan skolan och senioren. ʶ Förbundet Hem och Skola och Svenska pensionärsförbundet är med i verksamheten. Kontaktperson är Sophie Romantschuk på Folkhälsan, tel: 044 788 36 73. ʶ Läs mera på: Folkhälsan/senioreriskolan.

❰ Barnbarn sägs vara livets efterrätt. Tänk vilken portion Tua Ranninen, skolmormor i Österby, har fått.

”Som skolmormor är jag med i simhallen, i skidspåret, hjälper till att knyta skosnören på skridskorna och på rasterna att veva hopprep, leka nata eller övervaka repställningen. När jag märker att någon är lite ensam brukar jag ofta gå fram och prata med hen.” Annan stämning än förr Varje klass har sin egen dynamik. Jämfört med när jag själv gick i skola för hundra år sedan och jag var livrädd för den auktoritära läraren (hur mycket lär man sig när man är rädd?) är det nu en helt annan stämning. Det är en öppen, vänlig atmosfär. Eleverna är spontana och lärarna bemöter dem som de individer de är. Visst finns det ofta en oro med överaktiva eller skolomogna elever och man märker att de elever som spelar mycket spel på skärmen har svårt att koncentrera sig. Dagens lärare är värda sin vikt i guld. Vilket krävande och vik-

tigt yrke de har att lära, uppmuntra och sporra sina elever. Ett förfluget ord eller en uppmuntran kommer för alltid att finnas med i elevernas bagage. Som skolmormor är jag med i simhallen, i skidspåret, hjälper till att knyta skosnören på skridskorna och på rasterna att veva hopprep, leka nata eller övervaka repställningen. När jag märker att någon är lite ensam brukar jag ofta gå fram och prata med hen. Det finns också elever som gärna kommer och pratar med mig om det är något som de funderar på. Det känns fint att ha ett sammanhang, att vara en del av skol-

gemenskapen och att känna sig välkommen både i lärarrummet och bland eleverna. Visst är det härligt att få ett julkort och en karamell av en elev som säger att hen tycker om mig och att få kramar och spontana frågor som: Var har du varit? Jag har längtat efter dig! Att komma hem efter en dag i skolan är skönt. Det känns att man gjort nånting och lite trött blir man av allt ljud i skolan. Barnbarn sägs vara livets efterrätt. Tänk vilken portion jag har har som har över hundra av dem! Text: Tua Ranninen Foto: Karl Vilhjálmsson

Många laddade ner coronaintyg ◗ De flesta finländare får sitt coronaintyg smidigt från Mina Kanta-sidor. I juli har totalt 420 400 personer hämtat EU:s coronaintyg från Mina Kanta-sidor. I juli hämtade 382 800 personer sitt coronaintyg från Mina Kanta-sidor. De flesta som vaccinerats mot corona hittar sitt vaccinationsintyg på Mina Kanta-sidor. Under vårens lopp har det gjorts ändringar i patientdatasystemen och i registreringssätten, för att vaccinationsintyg ska skapas automatiskt på Mina Kanta-sidor för de vaccinerade. I juli hämtade 31 000 personer intyg om negativt covid-19-test och 6600 personer intyg om tillfrisknande från covid-19. Så sent som i förra veckan kunde en del av friskintygen inte skapas, men i och med en teknisk uppdatering har

informationen överförts till coronaintygen bättre än förut. Om man inte kan använda Mina Kanta-sidorna kan man vända sig till hälso- och sjukvården och be om ett intyg som innehåller motsvarande information. Senast i mitten av augusti borde det inom den offentliga hälso- och sjukvården också gå att printa ut ett officiellt EU-coronaintyg. EU-intyget ska underlätta resandet mellan medlemsländerna. Före resan uppmanas resenären själv ta reda på vilket coronaintyg som behövs vid gränsövergång till destinationslandet. Dessutom måste resenären hålla koll på coronaläget och coronaanvisningarna i destinationslandet och Finland. Anvisningarna om resa till olika EU-länder har sammanställts på webbplatsen reopen.europa.eu.

Medlemsrekryteringstävling 2021

Individuell rekryteringstävling 2021

Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer. Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet, ytterligare en poäng. Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2021. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem. Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2021. Första pris är teater-/ konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/ konsertbiljetter för 60 euro.

Kommande program 18.8 25.8 25.8 26.8 6.9 8-10.9 16.9 21.9 22-24.9 10.11

Boulemästerskap, Jakobstad Inspirationsdag för ordförandena, Vasa Åboländsk sommarsamling i Rosala-Hitis SPF Österbottens golfmästerskap i Jakobstad SPF Åbolands boulemästerskap i Kuppis Spänst i benen på Lehmiranta SPF Österbottens kryssning med Wasaline Introduktionsdag för nya ordföranden, Vasa Spänst i benen – styrkekurs på Norrvalla Förbundets höstmöte i Tammerfors

Nominera Årets förening Svenska pensionärsförbundet utser Årets förening 2021. Nominera en förening som du tycker är värd att lyftas fram! Kriterierna för Årets pensionärsförening är: - Nya verksamhetsformer under coronaåret - Ökat medlemsantal - Digital verksamhet Skicka in din nominering till verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi, tfn 040 5780248 senast 30.9.2021. Årets förening utses av förbundets presidium och presenteras på höstmötet 2021.

GOD TID

6/2021

”Mitt hjärta är finskt” Finland är ett ungt invandrarland. Därför finns det få äldre invandrare bland oss, men de blir hela tiden fler. De äldre invandrarna är en osynlig och ofta förbisedd grupp. Sjukpensionären Midhat Cehobasic, 65, i Närpes är en av dessa äldre invandrare.

idhat Cehobasic och hans familj kom till Närpes som kvotflyktingar i december 1995 från ett krigshärjat Bosnien och

Hercegovina. Jag träffar Midhat Cehobasic i början av juni när den finländska sommaren är som vackrast. Vi ska tala om hur det är att åldras som flykting i ett annat land, men det naturliga är ändå att börja berättelsen i Bosnien och Hercegovina. Den 5 april 1992 inleddes kriget i Bosnien och Hercegovina, ett krig som skulle pågå i nästan fyra år, kosta fler än 100 000 personer livet och driva 2,2 miljoner människor på flykt. Krigets skiljelinjer gick mellan landets ortodoxa serber, katolska kroater och muslimska bosnier. Bosnienkriget, som är det blodigaste i Europa efter andra världskriget, gav upphov till termen etnisk rensning när de olika folkgrupperna rensade sina territorier på folk som hade en annan etnicitet. Familjen Cehobasic levde fram till krigsutbrottet ett alldeles vanligt familjeliv. Gick till arbetet, umgicks med vänner och njöt av att se barnen växa upp. De bodde i Banja Luka, landets näststörsta stad som ligger i norra delen av Bosnien och Hercegovina. Pappa Midhat Cehobasic arbetade som civilekonom på en stor partifirma, mamma Aida Cehobasic jobbade på posten. Paret hade två barn, dottern Jasmina, som var 5 år gammal, och sonen Amer, som var 3 år. Till familjen hör också mormodern Vasvija Kurtagić. Familjen är bosniska muslimer, något som skulle stå dem dyrt när de bosnienserbiska styrkorna tog kontroll över Banja Luka. –Vi fick två minuter på oss att packa våra saker och tvangs skriva under ett papper på att vi överlåter lägenheten åt bosnienserberna, säger Midhat Cehobasic. Även om det gått mer än 25 år sedan de här händelserna märker man att han har svårt att tala om den här tiden. – Människor som inte gått igenom det samma har svårt att förstå vad som hände, inflikar han. Paret Cehobasic tänkte bara på att överleva. De grabbade tag i barnen och flydde till grannlandet Kroatien. I Kroatien inkvarterades de tillsammans med 900 andra flyktingar i en övergiven militärkasern. Förhållandena var minst sagt primitiva. Fyra familjer, sammanlagt 23 personer, delade på ett rum. I hela förläggningen fanns det bara två duschar. – Det var hemskt. Jag vet inte hur vi klarade den där tiden, säger Midhat. Familjen hoppades på att kriget skulle få ett snabbt slut och att de skulle kunna återvända till hemstaden Banja Luka. Så blev det inte. Istället placerades de som FN:s kvotflyktingar i Finland, ett land som de inte visste

Fakta Få pensionärer bland invandrarna ʶ I Finland bodde år 2020 nära 421 000 personer som var födda i ett annat land, det motsvarar 7,6 procent av befolkningen. ʶ Största delen av invånarna som har invandrarbakgrund är i arbetsför ålder dvs i åldern 15-64 år. ʶ År 2000 var 75 procent av invandrarna i arbetsför ålder. Motsvarande siffra för den finländska befolkningen var 61 procent. ʶ Endast 6 procent av personerna med invandrarbakgrund hade uppnått pensionsåldern (65 år), då 24 procent av finländarna var pensionärer. ʶ Pensionärernas andel är liten i de flesta invandrargrupper. Proportionellt sett finns det flest pensionärer, dvs 65 år fyllda, bland dem som kommer från Sverige, Tyskland och Förenta staterna. ʶ De största grupperna av invandrare kommer från forna Sovjetunionen, Estland och Sverige. År 2020 bodde det mer än 59 000 personer i Finland som var födda i forna Sovjetunionen. ʶ Därefter följde personer födda i Irak, Ryssland, Kina, Somalia och Thailand. I var och en av dessa grupper fanns det fler än 11 000 personer. ʶ Källa: Statistikcentralen

någonting om. De hade hoppats på en placering i Danmark eller Sverige där de redan hade släktingar. Den 20 december 1995 klev de ombord på ett plan som tog dem från Zagreb till Helsingfors. Kontrasten var stor. I Finland var det isande kallt när de steg ut på flygplanstrappan. I Zagreb var det plus 15 grader och i Helsingfors minus 28 grader. Ekonomen blev pizzabagare Midhat Cehobasic minns ändå den första tiden i Närpes med värme. – Det är svårt för en flykting att få fotfäste i Finland. Vi hade tur. För mig var det viktigt att få kontakt med vanliga finländare. Jag kan inte glömma en kvinna som hette Marianne. Hon tog kontakt och frågade om vi vill bli hennes vänfamilj. De första åren gick åt till att lära sig språket. Midhat Cehobasic spelade också dragspel på sommarläger för barn. Däremot var det svårare att få jobb. Hans examen dög inte i Finland. Paret blev istället restaurangföretagare vid Citybaren i Närpes centrum. –Jag hade aldrig bakat pizza förr, men det fanns ingen annan möjlighet, säger han. Midhat Cehobasic fortsatte att baka pizzor så länge hälsan medgav. Han hade problem med hjärtat i många år. Till slut sade

det stopp. För fem år sedan genomgick han en hjärttransplantation i Helsingfors. I fem månader låg han på intensivövervakningen i Helsingfors och sedan ytterligare två månader på sjukhus i Vasa. Under sjukhusvistelsen slutade njurarna fungera. – Min läkare trodde inte att jag skulle överleva, men jag gjorde det. För två år sedan fick jag dessutom en ny njure. Jag skulle inte leva utan mitt finska hjärta och min finska njure, säger han. Midhat Cehobasic berömmer social- och hälsovården i Finland. –Pensionen däremot är inte så bra. Den räcker inte långt. Klädköp kan man skjuta upp ett halvår, men mat måste man köpa varje dag. Jag äter också 26 tabletter varje dag, räknar han upp. Återvänder om sommaren Den 14 december 1995 undertecknades det så kallade Daytonavtalet som satte stopp för kriget i Bosnien och Hercegovina. I praktiken är landet delat i två republiker, Federationen Bosnien och Hercegovina och Republika Srpska. Familjen Cehobasics hem i Banja Luka ligger i Republika Srpska. Familjen fick via ett domstolsutslag 2004 tillbaka sin lägenhet i staden och använder den nu som sommarbostad. I år är det andra sommaren i rad som familjen inte åker till Banja Luka. Ifjol satte coronapandemin stopp för allt resande och i sommar har paret Cehobasic valt att inte resa eftersom de precis blivit morföräldrar. Besöken i Banja Luka är viktiga. Även om deras släkt och vänner lever utspridda över snart sagt hela västvärlden återvänder många av dem för att umgås under sommaren. – Just nu är det ett stort frågetecken när vi kan återvända nästa gång. Det är både roligt och tungt på en gång att återses. Ofta handlar det om antingen fest eller begravning, summerar Midhat. Jag frågar honom om han inte övervägt att återvända för gott. – Jag vill inte lämna Finland. Min hälsa är för dålig för det. Några månader om året är möjligt om man bara har råd. För en fattig pensionär är det svårt att leva i två länder. ”Pensionen blir inte stor” Hustrun Aida Cehobasic, som arbetar inom hemtjänsten i Närpes, har anslutit sig till oss. Hon utbildade sig till närvårdare när maken fick problem med hjärtat. Trots att hon redan fyllt 60 år har hon inga planer på att gå i pension, utan fortsätter att arbeta några år till. – Pensionen kommer inte att bli stor, men bättre än i Bosnien, säger hon med ett skratt. I Bosnien är en pension högst 200 euro. Aida Cehobasic trivs i sitt arbete inom hemtjänsten. – De gamla är väldigt ensamma, men de är vänliga och blir glada när jag kommer på

besök. Aida Cehobasic, talar stolt om barnen Jasmin och Amer. Jasmina, som är sjuksköterska, har just blivit mamma och Amer är tradenom. –Många gamla människor som jag träffar i Närpes känner Amer. De kommer ihåg honom från tiden när han som ung pojke sålde Bingolotter i byn, säger hans mor stolt. Viktigt påminna de unga Dagen innan jag träffar Midhat Cehobasic har massmedier världen över rapporterat att livstidsdomen mot Ratko Mladic, den serbiska generalen som blev dömd för folkmord och brott mot mänskligheten står fast. Midhat Cehobasic är naturligtvis nöjd med att domen står fast, men han tillägger att det inte spelar någon roll längre. Mladic är en gammal man nu. Däremot är det viktigt att påminna unga människor om krigets grymhet. – Jag har överlevt kriget. Jag vill bara säga att vi vanliga människor får ingen andra halvlek. Det är viktigt att man i skolorna talar om kriget. Vad är krig? Vad är folkmord? Det är viktigt att unga människor lär sig att man inte får någon andra halvlek om man väljer fel. – Jag vet inte vems hjärta jag har. Jag är inte intresserad av om det var en lutheran eller en muslim som donerade sitt hjärta. Jag vet att det måste ha varit en god människa, säger han. Däremot har Midhat Cehobasic svårare att förlåta de europeiska länder som stod vid sidan av och såg på när Bosniens muslimer mördades. – Europa kunde ha satt stopp för kriget. Människor dödades mitt i Europa. Det var inget datorspel, det var riktiga människor som dödades. Balkan är en del av Europa, säger han. Han är också skeptisk till det han ser hända nu. – EU visade sitt rätta ansikte när de köpte stora mängder coronavaccin för den egna befolkningen medan världens fattiga länder får vänta på sin tur. Text och foto: Markus West

Midhat Cehobasic har adopterat en övergiven hund från hemstaden Banja Luka. Hunden Maki är uppkallad efter Maradona. Maki var så snabb som valp.

6/2021

GOD TID

6/2021

Välkommen till Närpes TAXI NYBACKA Övermark Lars-Erik Nybacka 0400-561673

Närpesvägen 14. Närpes Tel.06-224 2022 www.nygards-urguld.fi

3 st 1+8 INVA (rullstol, bår)

Datorer - Tillbehör - Service

Närpes med omnejd Kristinestad med omnejd

045-783 49 608 info@tawi.fi

shop.tawi.fi

TEGELBRUKSVÄGEN 9, 64200 Närpes ÖPPET MÅ-FR 8-17, LÖ 9-13

ÄGGBODEN

Vargholmsvägen 144, 64210 Kalax 040 827 3037 bjorn@haga.fi

VÅRA TJÄNSTER * Fjärrläkartjänster bl.a receptförnyelse, körkortsintyg * Vårdbedömningar * Vård och omsorg * Hemsjukvård

Bokföringsbyrå

80x25

Besök även vår sida nettiväri

Jan-Erik Nyberg

Vi jobbar även helger Gå in och beakta dig med våra tjänster på: www.dinhjalp.fi

Närpes, Kaskö, Kristinetad

Mikaela tel. 050 3482890 ansvarig sjukskötare Sofia tel. 040 5422283

NÄRPES

BYGGTJÄNST

Allt inom nybyggen och renoveringar

Jonas Bondfolk 050-359 2595

Petri Kaivo-oja 040-5932284

050-3495412

• kemtvätt Även s • vattenarbet r, Entreprenad de Oy När ä Högback Industriv. 12 Power Ab l k tvätt skar Må-fre 9-17 Tfn 224 Maskin2626 -hand kor och • mattvättC Fred el. 050 364 3636 & -s tel. 050 3614742

spannmålsaffärer Välkommen!

37x50

Närpesvägen 8, Närpes

tfn. 0500-656125

• kemtvätt • mattvätt • vattenÄven tvätt s arbet Välkommen!

r, kläde kar s -hand kor & -s

HTR TAXI Högback Industriv. 12 Må-fre 9-17 Tfn 224 2626 el. 050 364 3636

OK må-fr 10-17 lö 10-14

Inva, 1+8 Närpes församling www.narpesforsamling.fi

Kaskö Närpes

0440-121803

STRANDBERG PRODUKT AB Bygger & renoverar Tel. 0400-569424 Närpes

MÅLNINGS- & TAPETSERINGARBETEN även kakel- & små byggnadsarbeten

färg Ring: 0400-343 252 r e t t ä s i V ! ulf.ek67@gmail.com g a d r a v t! på er Ta kontak Uffes Måleriservice Ab

H järtligt

VÄLKOMNA Vi på Red & Green sätter våra gästers och medarbetares välmående främst.

06 8238 400 | sales@hotelredgreen.fi

Går du i byggtankar? Vi erbjuder

• Arkitektplanering • INFRA planering • Konstruktionsplanering • Övervakning Hör av dig så förverkligar vi dina drömmar!

NÄRPESVÄGEN 19 64200 NÄRPES Tel. 010 5019 840 WWW.BYGGBOTNIA.FI

ÖPPETHÅLLNINGSTIDER

Lunch

måndag–fredag 11–14

A la carte

måndag–fredag 16–20 lördag 12–20

GOD TID

6/2021

Var fjärde ålderspensionstagare hör till de stora åldersklasserna Ålderspensionstagarnas antal är 1,3 miljoner personer. Av dem hör var fjärde till de stora åldersklasserna. I fjol gick 42 000 personer ålderspension, fem procent färre än år 2019. I arbetspensioner betalades nära 30 miljarder euro.

År 2020 gick 61 000 personer i arbetspension, varav 42 000 personer gick i ålderspension. Av dem var något fler kvinnor än män. De nya ålderspensionstagarnas antal sjönk igen, drygt 2 000 personer eller fem procent från året innan. Den sjunkande utvecklingen

som pensioneras med ålderspension minskat. Allt fler går i pension vid 64 års ålder eller senare, berättar statistikchef Tiina Palotie-Heino från Pensionsskyddscentralen.

är en följd av 2017 års pensionsreform, som höjer pensionsåldern stegvis. Ungefär hälften (48 %) av dem som gick i ålderspension gick i

Arbetspensionsutgiften ökade med 800 miljoner År 2020 betalades sammanlagt 33 miljarder euro i lagstadgade pensioner, varav nära 30 miljarder euro var arbetspensioner. Arbetspensionsutgiften ökade från året innan med 800 miljoner euro, dvs. cirka tre procent. PSC

ASKINSERVICE . SÖDERMAN

06-224 1020, 0400-160 356 www.soderman.fi

Uljensvägen 165A, 64220 Yttermark www.syosticktjanst.fi 050-537 0203

FÖRSÄLJNING OCH SERVICE AV:

www.engelqvist.fi 06-224 32 21, 040-503 32 60

HÄLFTEN BORTA, HUR SKULLE DU KLARA DIG

Läs mer: www.saastopankki.fi/på-din-sida

pension vid 63 års ålder. I genomsnitt gick man i ålderspension som 64,3-åring. – Som en följd av pensionsreformen har andelen 63-åringar

Över hälften är yngre än 75 år Vid utgången av år 2020 betalades arbetspension till drygt 1,5 miljoner personer, varav 1,3 miljoner personer var ålderspensionstagare. Av dem hör var fjärde till de stora åldersklasserna (70–74-åringar), totalt 350 000 personer. Av ålderspensionstagarna är över hälften yngre än 75 år. Skillnaden mellan mäns och kvinnors livslängd syns när man granskar de äldre åldersklasserna.

Över 60 procent av ålderspensionstagarna i åldern 85–89 år är kvinnor. Hos dem över 90 års ålder är kvinnornas andel redan över 70 procent. – Den stora andelen äldre pensionärskvinnor beror på att kvinnor i genomsnitt lever klart längre än män, berättar Palotie-Heino.

REPARATIONER AV

PRENUMERERA PÅ GOD TID

✃

• Markiser / tygbyten • Vi utför reparationer på plats, allt från det lilla till att byta hela.

Blomsteraffären i Närpes Närpesvägen 41, Närpes 06-224 3221 Instagram: blomliv_ab

✃

Persienner Rullgardiner Fönstertätningar

Gräsklippare * Utombordare * Fyrhjulingar * Mopeder * Motorsågar * Röjsågar och utrustning * Högtryckstvättar LINDE GASSERVICE

MÅLNING, TAPETSERING OCH PLATTSÄTTNING

ÄT GOTT HOS OSS!

FINLANDS

2020*

Läcker lunchbuffé må-fre 11-14.30 Take away Lunchleverans

*EPSI Rating

BÄSTA BANK

Fredagsbuffé kl. 17-21 Olika teman varje fredag

Catering & beställningar Boka er egna grillfest med ONeil

En lokal och inhemsk bank. Välkommen! ONEIL´S

www.poppankki.fi/suupohjan-osuuspankki

KITCHEN

Simhallsvägen 4, Närpes Tel. 06 224 1933, Lotten 040 960 5028 040-960 5028 eller info@oneils.fi

INGVES TAXI INVA- TAXI OCH PERSONBILSTAXI Tel. 0400 261 058 ingsva.fi/taxi

BÅRTRANSPORT RULLSTOLAR

GOD TID

6/2021

Margaretha Granqvists brorsdotter Gun Kanerva kämpade i åratal för att faster skulle få bo kvar på Kristinagården, men Helsingfors stads socialverk nekade länge att ge en betalningsförbindelse åt 105-åringen när hennes egna besparingar tog slut. Markus West

Margaretha, 105, hotades av vräkning när pengarna tog slut Margaretha Granqvist, 105, har aldrig bott ensam. I mer än två decennier har Kristinagården i Södra Haga, Helsingfors, varit hennes hem. I våras krävde Helsingfors stad att hon skulle flytta till en billigare hyresbostad på den fria marknaden.

Hufvudstadsbladet skrev synligt om fallet Margaretha Granqvist. Den offentligheten gav resultat. Helsingfors socialverk backade från kravet på att Margaretha skulle flytta. Margaretha hade i åratal använt sina besparingar till att betala för boende och tjänster på Kristinagården. Sammanlagt hade hon lagt ut mellan 700 000 och 800 000 euro. I våras var pengarna slut. Socialen vill inte ge en betalningsförbindelse, utan krävde att hon skulle flytta till en billigare bostad. Hon ansågs vara för frisk för en dygnetruntplats på ett servicehem. Allt detta ändrades som genom ett trollslag när Hufvudstadsbladets reporter Maria Gestrin-Hagner kontaktade cheferna på socialverket.

God Tid träffar Margaretha Granqvist i mitten av juli. Då har allting ordnat upp sig. Annat var det i våras. – Jag var som i sjönöd. Det var förfärligt alltsammans, säger hon. För Margaretha och hennes anhöriga satte beskedet om att hon får bo kvar på Kristinagården punkt för flera års oro. Gun Kanerva, som är Margarethas brorsdotter, har i flera år skött fasterns ekonomi och myndighetskontakter. Fastern, som är nästan blind och döv, har svårt röra sig utan rollator och rullstol. Hon behöver inte vård 24 timmar per dygn, men nog tillsyn 24 timmar i dygnet. – Fram till 100-årsdagen gick allting bra, men när enda barnet avled började det gå utför. Känseln, synen och hörseln försämrades. Faster har nästan inga muskler kvar och har krympt ihop till 145 centimeter, säger Gun Kanerva. Den här 105-åringen ville en erfaren socialarbetare på socialverket flytta till ett självständigt boende. Det hjälpte inte att de anhöriga protesterade. När Gun Kanerva började sköta fasterns ekonomi märkte hon snabbt att besparingarna var på väg att ta slut. Margarethas hyres- och

serviceavgifter på Kristinagården uppgår till 2400 euro per månad. Under de senaste åren har de anhöriga, främst barnbarn och syskonbarn, bidragit med över 3000 euro för att Margaretha Granqvist skall ha råd att bo kvar. Gun Kanerva har prövat alla utvägar för att stärka fasterns ekonomi. – Jag ansökte till och med om utkomststöd för henne, men samma handläggare som uppmanade henne att söka ett billigare boende avslog ansökan om utkomststöd.

äldre, som klarar sig i ett hem med på förhand överenskommen hjälp. Huset som är byggt i mitten på 1960-talet byggdes enligt den tidens krav och saknar till exempel duschmöjlighet i lägenheterna. Jag frågar Margaretha om det är någonting hon saknar på Kristinagården. – Det är så få gamla vänner kvar, kommer svaret snabbt. Men det kommer ju nya, inflikar hon. Bara de kommer ihåg att säga vem de är. Jag ser bara konturerna av dem jag möter numera.

Kristinagårdens grundare Kristinagården, som numera ägs av Folkhälsan, är en speciell plats för Margaretha. 1997 flyttade hon och hennes man, pensionerade bankdirektören Calle Granqvist in i huset. Men de hade engagerat sig i Kristinagården långt tidigare. På 1960-talet saknades det svensk äldreomsorg i Södra Haga. Margaretha och Calle Granqvist tog då tillsammans med två andra par i området initiativ till att grunda Kristinagården. Idag är Margaretha den enda som är kvar av personerna som tog initiativ till bygget. Kristinagården erbjuder 44 hem med helpension för svenskspråkiga

Skriv fullmakt Gun Kanerva, som är pensionär, har arbetat som patentassistent i både Tyskland och Finland. I Tyskland lärde hon sig hur viktigt det är med fullmakter, något som hon har haft stor nytta av när hon skött Margarethas ärenden. – Jag har haft sömnlösa nätter då jag räknat fasters slantar och sett hur sedlarna formligen fladdrat i väg. I början var det svårt att veta vart jag skulle vända mig. Nu vet jag. Har du räknat hur mycket tid du lagt ner på att sköta din fasters ärende? Gun Kanerva skakar på huvudet.

– De senaste åren har det blivit otroligt mycket tid. Jag har inte ens en egen printer och har varit tvungen att boka tid vid biblioteket för att skriva ut alla handlingar. Det kräver både tid och goda nerver för att sköta ett sånt här ärende. Gun Kanerva uppmanar socialverkets tjänstemän att kliva ut från sin värld av lagar och paragrafer och istället se verkligheten på ett vårdhem för en tid. Hon kommer själv från en gammal tjänstemannasläkt och vet vad hon talar om. – Min farfar, som var länskamrer i Vasa, lärde mig att det alltid finns flera paragrafer än en och att de är till för att man flexibelt, inom lagens ram, ska kunna söka en lösning som hjälper människan på bästa sätt. I Helsingfors fanns 31.12.2020 115 personer som hade fyllt 100 år. Margaretha Granqvist är en av dem. Gun Kanerva hör till de stora årskullar som föddes efter kriget. När de stora årskullarna om ett par decennier fyller 100 år kommer de att vara långt fler. – Jag tror inte att jag vill bli så gammal. Hur skall man kunna budgetera för ett så långt liv, säger Gun Kanerva. Markus West

GOD TID

6/2021

It-biten: Idag är näthandel oftast trygg Nu då vi lever det andra året med pandemi har analytikerna också hunnit undersöka hur våra liv förändrats. För var och en är det lite annorlunda och statistik är alltid statistik. Den här gången tänkte jag lyfta upp det faktum att ”vi” (finländare överlag) har börjat göra mer köp via nätet och beställa hem varor. För en del kan detta kännas skrämmande och rädslan för att bli lurad gör sig påmind.

Idag är näthandeln oftast mycket trygg, speciellt om man håller sig till nationella, europeiska eller välbekanta företags näthandlar. EU har arbetat hårt för att förbättra säkerheten, samt för att trygga företagens möjligheter att konkurrera med företag i andra delar av världen. Den senaste förändringen gäller beställningar och leveranser från länder utanför EU, vilket även innefattar Storbritannien, förändringarna gäller förtullning och mervärdesskatt på varor som skickas till Finland. Från och med den första juli bör moms betalas på alla försändelser som kommer till privatpersoner från länder utanför EU, tidigare var det en minimigräns på 22 euro där små försändelser inte var momsbelagda. Detta betyder att gåvor eller tidningsprenumerationer kan kräva åtgärder av mottagaren för att få försändelsen hem. Dessa förändringar är det bra att känna till även om man sällan handlar från utländska företag. Förändringen har också väckt lurendrejarna! Det har redan cirkulerat e-post och sms som påstår att du har ett paket som väntar på förtullning och att du måste göra

Från och med den första juli bör moms betalas på alla försändelser som kommer till privatpersoner från länder utanför EU, tidigare var det en minimigräns på 22 euro där små försändelser inte var momsbelagda.

någon betalning via mer eller mindre udda nättjänster. De riktiga försändelserna åtföljs av brev från tullen eller posten. I det här skedet, kort efter att denna förändring trätt i kraft har alla de stora leverantörerna anpassat sig och dessa tullnings- och momsförändringar förblir obemärkta för beställaren. Posten och tullen har också försökt göra processen enkel och tydlig, deras kundtjänster hjälper den som är osäker. I bästa fall betalar beställaren momsen redan som en del av köpet, avsändaren redovisar detta till myndigheterna och du får din försändelse utan extra avgifter eller besvär, precis så som nätbeställningar borde fungera. Ibland kan det vara en annan transportfirma som sköter leveransen och de tar en extra avgift för att sköta förtullningen. I värsta fall har ingen moms uppburits vid

Ofattbart kommentar ◗ När jag i våras läste Hufvudstadsbladets rapportering om Margaretha Granqvist, 105, var min första tanke att någonting måste vara allvarligt fel i beslutsgången vid Helsingfors stads socialverk. Antingen är anvisningarna otydliga eller så är personal lägre ner i hierarkin rädda för att ta komplicerade ärenden till de högre cheferna. Margaretha Granqvist har i mer än två decennier bott på Kristinagården och betalat för sitt boende och sin omsorg själv. Kostnaderna för hennes hyra inklusive helpension har legat på omkring 2400 euro per månad. De senaste åren har hon gått på minus med 500-600 euro per månad – pengar som de anhöriga sträckt till med. De anhöriga har i flera år

köpet och du får sköta förtullningen själv, via nätet, och betala momsen på paketet som har kommit till tullens lager. Själva förtullningen är inte så svår, men man måste tänka till lite extra för att ange vilken sorts vara det är i försändelsen. Om det är en gåva från en bekant så gäller det att vara i kontakt med avsändaren för att få veta vad som ligger i paketet för att göra förtullningen. Själva mervärdesskatten betalar man i samma veva på tullens nättjänst. Momsen betalas för både köpvärdet och leveranskostnaderna. I det här fallet tar också posten en hanteringsavgift som sedan skall betalas på postens egna tjänst. De flesta kanske inte beställer så mycket från utländska företag och de som har hittat en fascination i att beställa ”billigt och bra” från kinesiska nätbutiker har säkert redan koll på denna förändring. Men för dem som

ibland gör beställningar eller precis har hittat nån riktigt fin grej på nätet och kanske inte insett att försändelsen skickas från ett land utanför EU kan det vara bra att veta att det antagligen kommer en extra avgift för moms och tullning, men att dessa betalas på trygga, finländska nättjänster, inte via några obskyra webbsidor som lurendrejare kanske vill låta förstå.

Erik Jansson frilansskribent

ADVOKAT- och JURIDISKA BYRÅER försökt få socialverket att ge Margaretha en betalningförbindelse, men fått kalla handen. När HBL kontaktade köpservicechefen för äldreomsorgen i Helsingfors, Leena Matikainen, i våras lovade hon på stående fot att Margaretha skulle få bo kvar på Kristinagården: – Det är hennes hem. Hon måste inte flytta och vi kommer att köpa servicen åt henne. Det här är ett exceptionellt fall i och med att vi talar om en dam som har uppnått en mycket aktningsvärd ålder, men är i gott skick. Vår avsikt är att avväga fallen utifrån klientens bästa och inte nitiskt hålla fast vid reglerna, sade Matikainen. Så bra då, men varför behövde det ta flera år att komma fram till en självklar slutsats? Markus West

JURIDISK BYRÅ B-E WICKHOLM KB Helsingfors Familjejuridik är nu Markelin & Somppi En tillförlitlig byrå för Dig och Ditt företag

Nycandergatan 18 A 6 IIvån. 10900 HANGÖ Tel. 040-505 6507 e-post: b-e.wickholm@pp1.inet.fi

• Bouppteckningar • Arvskiften och avvittringar

Juridisk Byrå Bexar

VH Christina Bexar VH Helena Bexar VH Patrik Bexar Handelsespl. 12B 10, Vasa

tel. 06-357 6420

Advokatbyrå Ab

Peter Fjellström

• Donationer och testamenten • Rättegångar

• Förmögenhetsrättsliga arrangemang och skatteplanering för privatpersoner och företag

Advokatbyrå Boucht & Nikula

www.markelinsomppi.fi www.markelinsomppi.fi Brändövägen 4-8Helsingfors bost. 9 00570 Helsingfors

Vi betjänar numera även9 i00570 Vasa på adressen: Brändövägen 4-8 bost. Helsingfors Hovrättsesplanaden 13 B, 61500 Vasa Filip Markelin 0400 464 899 Kim Somppi 0500 866 303

Filip Markelin 0400 464 899

Kim Somppi 0500 866 303

Hartmansgränd 3, Vasa Adv. Peter Nygård 050 531 7243

Telefon 050 69011 Rådhusgatan 21 B 13, 65100 VASA www.nbf.fi / info@nbf.fi

ADVOKATBYRÅ Ch. Eriksson Adv. Christer Eriksson Adv. Thomas Lillqvist Konf.rum i Vasa, Järnvägsstationen, Stationsg.1

VH Björn Boucht 050 337 4594

www.boucht-nikula.com

JAKOBSTAD: Storgatan 17 Tel. och tidsbest 06/723 5944 e-mail: förnamn.efternamn@cheriksson.fi

www.cheriksson.fi

GOD TID

6/2021

ANNONS

Urinering för män kan förändras med åldern KOLLA DIG SJÄLV

Har du en normal prostata funktion?

1 Du sover hela natten utan fler toalettbesök

Antalet toalettbesök per dygn ökar vanligtvis med åldern. Det är naturligt, men det kan vara irriterande i vardagen. Speciellt på natten. Är du en man i medelåldern eller äldre som har upplevt hur vattenkastningen har förändrat ditt liv. Det är en helt naturlig åldersförändring och vanligtvis ofarligt. Ändå är det en av de små saker som du säkert önskar få lindring till, och det kan du faktiskt få. Nu presenteras Wellvitas nyutvecklade produkten Prostabona Plus med växtbaserade ingredienser för urinering och prostatafunktion. En växande kiwifrukt Prostatan – även känd som blåshalskörteln – är en körtel med samma

storlek och form som på en liten kiwi. Den finns i nedre delen av bäckenet hos pojkar och män. Vanligtvis märker man den först senare i livet. Prostatan växer gradvis med åldern och normalt har alla män en större prostata när de fyller 65 år än vid 25 års ålder. Ett tillstånd som är ofarligt men man kan i och med detta uppleva förändringar i samband med urineringen. Normal vattenkastning Prostabona Plus är ett kosttillskott för män som gärna vill upprätthålla en normal prostatafunktion och un-

derstödja en normal urinering. Produkten är producerad som extrakttabletter, där linfrön kombineras med fänkålsfrön. Linfrön understödjer en normal prostata hos mogna män, medan fänkålsfrön bidrar till normal urinering och urinutsöndring. Tabletterna innehåller också zink, vitamin E och selen. Zink medverkar till att upprätthålla en normal testosteronnivå i blodet, medan vitamin E och selen skyddar cellerna från oxidativ stress.

3 Du har ett normalt tryck på urinstrålen

Beställ Prostabona Plus som abonnemang, du får den första förpackningen till halva priset: NU

Känns lättare

– Jag kallade mina ben för mina ”stockar” för de kändes verkligen precis som det, säger Eva Randi Solheim med ett leende.

Tunga och trötta ben

– Det var riktigt påfrestande, be-

rättar Eva Randi om de tunga benen hon har haft i många år. – Ett tag gick jag inte heller med vanliga skor, utan var tvungen att nöja mig med mina tofflor. Kanske inte så eleganta i alla sammanhang, ler hon. Eva Randis

Eva Randi började känna skillnaden redan efter några veckors användning av Venolet, och efter några ytterligare veckor var hon säker på att den hade börjat påverka. Känslan var annorlunda och hon upplevde att benen inte längre var tunga och trötta. -Jag blev så otroligt glad och nöjd när jag förstod det. Det första jag brukar göra på morgnarna då jag går till köket är att ta min dagliga naturtablett. Den vill jag verkligen inte glömma. – Nu känns mina ”stockar” som de ska. Benen känns inte trötta och tunga och jag kan även känna mig bekväm i helt vanliga skor igen, ler Eva Randi nöjd.

19,95€ + fraktkostnad 4,95€

SPECIAL ERBJUDANDE! RING 09 615 00 516 (lna/mna) Mån-tors 8-16, Fre 8-14.30

ONLINE www.wellvita.fi Hirsalavägen 11, 02420 Jorvas

4 Jag kallade mina ben hade pinat henne en längre tid. Då fick hon en dag höra om produkten Venolet. Hon blev förtjust i att extraktet av vinplantorna kunde stödja normal venfunktion i benen och motverka känslan av tunga och trötta ben. Det lät som den rätta produkten för henne, som det visade sig vara.

Du kan vänta på ditt toalettskifte

NYHET! Prostabona Plus

TUNGA OCH TRÖTTA BEN

Den vitala och snygga 78-åriga damen berättar öppet om sina tidigare bekymmer med benen. Speciellt på sommaren var det jobbigt.

*Problem med urineringen kan bero på sjukdom som bör behandlas av en läkare. Om du upplever stora svårigheter och/eller om dina problem förvärras rekommenderar vi att du uppsöker läkare.

ben för stockar

För vuxna är 5 till 7 gånger om dagen normalt

SKÄL FÖR BENEN ATT TACKA...

då du väljer Venolet som är producerat av druvoch druvkärnextrakt.

PIGGA OCH

BLODCIRKULA-

LÄTTA BEN

TIONEN

VARMA FÖTTER

HUDEN PÅ BENEN

Venolet Beställ Venolet som abonnemang, du får den första förpackningen till halva priset:

Nu 1695 € + fraktkostnad 4,95€

RING: 09 615 00 516 (lna/mna) Mån-tors 8-16, Fre 8-14.30

www.wellvita.fi

Hirsalavägen 11, 02420 Jorvas

GOD TID

6/2021

Johnny Åkerholm: Tillväxt och mera dynamik ska trygga pensionerna Det framtida pensionssystemet hänger i hög grad ihop med den finländska ekonomins allmänna utveckling. Det behövs bättre tillväxt för att resursfördelningen ska kunna förverkligas effektivt. Dessvärre har det ekonomiska Finland länge präglats av sviktande dynamik och låg ökning i produktiviteten, betonar nationalekonomen Johnny Åkerholm. Det har länge signalerats om att finländska arbetskarriärer måste förlängas för att landets pensionssystem ska kunna upprätthållas. Nationalekonomen Johnny Åkerholm betonar att den kommande utvecklingen i hög grad beror på hur Finland lyckas tackla de stora ekonomiska utmaningar som landet tampas med. – Det behövs starkare tillväxt för att det ska finnas tillräckligt med resurser att fördela. Antalet pensionärer ökar kontinuerligt och det gäller att kunna erbjuda vård och omsorg för äldre människor. Samtidigt har den allmänna tillväxten i ekonomin och i synnerhet produktiviteten hållits på en orimligt låg nivå i många år. – Nästa år väntas inkomsterna per invånare i Finland ligga på samma nivå som 2008. Om det fortsätter i samma takt kommer pensionssystemet att sättas under tryck. – I praktiken behövs det en kombination av högre produktivitet och senare pensioneringar från arbetslivet. Det är också ett faktum att folk ofta har bättre fysik längre upp i åren nuförtiden, säger Åkerholm som också anser att privat pensionssparande är ett vettigt alternativ att beakta. Vad beror Finlands ekonomiska eftersläpning på? – Landet har i princip goda grundförutsättningar att klara sig

placeringsmarknaden. Det kan gå bra eller i värsta fall riktigt dåligt. – Kryptovalutor är däremot veritabla spekulationselement. Det är ungefär som att stå vid en Veikkaus-spelautomat.

Fiskrensning och stekning är vanliga aktiviteter när Johnny Åkerholm vistas på sin sommarstuga i Petsmo skärgård. Privat arkiv

fakta Johnny Åkerholm ʶ Bor: Alternerar mellan Helsingfors, Vasa och Petsmo. ʶ Familj: Hustru och två fullvuxna barn. ʶ Utbildning: Politices licentiat och ekonomie magister. ʶ Yrkeskarriär: Finlands Bank (halva arbetslivet), OECD i Paris, Finansministeriet, EBRD i London, Nordiska Investeringsbanken. ʶ Läser: Mestadels samhälleligt och ekonomiskt inriktad litteratur. ʶ Lyssnar på: 60- och 70-talsmusik. Med åren också mera klassisk musik. ʶ Äter helst: Fisk i olika former. ʶ Gör på semestern: Stugliv, resor. ʶ Det bästa med Finland: Det fungerande samhället. ʶ Det sämsta med Finland: Perioden november-januari.

bra. Här finns ett utmärkt utbildningssystem, välutbildad arbetskraft, en lugn social situation och ett fungerande juridiskt system. – Kanske har vi finländare dock blivit för förnöjda och tappat sugen när det gäller nytänkande och framåtanda. I tidningarna läggs visioner och idéer ofta fram. Men man förväntar sig att någon annan ska förverkliga dem. En arbetslös 50-plussare är trots sina erfarenheter inte attraktiv på arbetsmarknaden i dagens Fin-

land. Ifall erfarenheterna inte duger tycker Åkerholm att dessa personer kunde stimuleras till att starta egna företag. Åkerholm konstaterar också att det moderna Finland tveklöst behöver arbetskraftsinvandring till olika sektorer. – Den största frågan är ”vill invandrarna komma hit eller inte”. Det är inte så självklart att Finland hävdar sig väl i den internationella konkurrensen. Låga löner, höga skatter och priser och ett svårt språk

Sverige bra på att fånga upp pensionärernas kunnande Åkerholm säger att pensionärernas livserfarenhet definitivt kunde utnyttjas i större utsträckning i Finland. – Det handlar om en attitydfråga. I det här avseendet är man i Sverige bättre på att ta vara på den rutin som pensionärer har. Man drar också nytta av äldre personer som vistats utomlands och integrerar dessa i företag. Många pensionärer får hanka sig fram med låga pensioner idag. Hur kan individer i denna kategori förbättra sin ekonomi? – Om förutsättningar finns och hälsan tillåter är det ett alternativ att jobba en del efter pensioneringen, säger Åkerholm som poängterar att inkomstfällor borde elimineras så att det alltid lönar sig att arbeta. – Många pensionärer har inte möjlighet att dryga ut pensionen genom penningplaceringar. Man ska vara väl insatt för att agera på

övervakar dig. Om du vill ha ambulans gå in på 112.com/piipaa och gör tidsreser-

vering för antalet ambulanser som behövs. Om din bil är på taket i diket eller skogen tryck på 4 så skickar vi en lyftkran. Om du är medvetslös tryck på 2. Utifall av brand kan du skriva om eldsvådan på 112.com/brankkari så att brandkåren kan fundera på om brandbilar behövs. För varg- eller björnanfall tryck på 3 och lämna telefonsvararbesked

så att jaktföreningen sedan kan spåra odjuren i skogen med specialspårhund. Om du är dövstum tryck på 95 för finska eller 98 på svenska för videosamtal till teckenspråkstolk. Om nån verkar vara allvarligt sjuk gå in på sote.com som ger dig en e-postadress till hälsocentralen så att du kan berätta lite mera om fallet så funderar hälsocentralen på om patienten kan undersökas där

112.com

◗ Det här är räddningstjänstens prisbelönta automatiska telefonsvarare för den nya självbetjäningen i räddningstjänsten. Digiomyndigheten har gett oss ett stort diplom med krusiduller av äkta kattguld. Vi vet var du är för Google meddelar det automatiskt så du behöver inte berätta oss var du befinner dig. Så försök inte fuska. Storebror

är inte särskilt attraktivt. Inte heller motsträviga attityder hos såväl allmänheten som myndigheter, funderar Åkerholm.

Tillbringar mycket tid i Petsmo skärgård Johnny Åkerholm är född i Petsmo, Korsholm. God Tid-intervjun äger rum vid hans nuvarande service- och lagerställe i den gamla hembyn- ett stenkast från den gård som hans föräldrar har ägt i tiderna. – Jag har bara bott mina första 20 månader i Petsmo. Därefter har jag vuxit upp i Toby och Smedsby. Sedan 1968 har jag varit stationerad i Helsingfors, förtydligar han. Banden till den gamla hembygden har Johnny Åkerholm inte kapat. Tvärtom har han och frun Lisbet, bördig från Vasa, tillbringat mera tid än någonsin på sin sommarstuga i Petsmo skärgård efter pensioneringen och i synnerhet under coronapandemin. – Hittills i år har vi övernattat 60 gånger på stugan. Ifjol var antalet nätter över 100. Vi ämnar stanna kvar i Vasatrakten en god bit in i september. – Sommarstugan är rena arbetslägret- men det är del av nöjet. Byggnads- och reparationsarbetena tar aldrig slut och stormarna säkerställer ett årligt vedtalko. Jag fiskar också en del, säger Åkerholm, till vardags bosatt i Helsingfors. Johnny Åkerholm har varit pensionär sedan 2012. Sedan dess har han haft gott om uppdrag, bland annat på statsrådets kansli och Centralhandelskammaren. I slutet av 2021 avslutar han en åtta år lång period som styrelseordförande vid Vasa universitet. – Framöver kommer jag att syssla med en del skrivarbeten. Jag har också kvar en del styrelseposter, säger Åkerholm apropå sina framtidsplaner. Joakim Snickars

för att sedan kanske skickas till stora sjukhuset. Om det gäller slagsmål eller familjebråk med vapen tryck på 5. Om kattfan inte kommer ned från gårdsbjörken sänd SMS till 0202020202. SMS kostar 50 cent. Om du inte får någon reda på det här så KVG eller kontakta ABC.

GOD TID

6/2021

Bank-Bo i Liljendal pensionerar sig för andra gången Att efter en tidig sjukpensionering kunna förbli aktiv och sedan vid en ålder av åttiosex börja trappa ner på nytt förunnas inte alla. Kommunalrådet Bo Broman kan se tillbaka på två innehållsrika karriärer. Bo Broman ställdes inför en svårt val då han i trettio år hade jobbat som bankdirektör vid Sparbanken för Östra Nyland i Liljendal. Utöver det krävande bankjobbet hade allt mera uppgifter samlats på hans axlar. Förtroendeuppdragen inom kommunalförvaltningen, utvecklingen av kommunens näringsliv och flera bitjänster blev betungande. – Jag körde för hårt, det blev helt enkelt för mycket, med hjärtproblem som följd. Jag kom snabbt in på sjukhus och blev by-passopererad 1986. Det har jag att tacka en sparbankskollega i Mörskom för, som gav mig den rätta kontakten till en hjärtspecialist i Helsingfors. Tyvärr hann han inte själv få hjälp med samma åkomma innan det var för sent. Efter ett halvt års sjukledighet hade jag att välja mellan sjukpension eller jobb, säger Bo. Valet var säkert inte lätt, eftersom han tidigare hade getts anbud om att bli verkställande direktör för sparbanken efter Erik Lindh som skulle gå i pension. Han följde läkarnas rekommendation att börja trappa ner. – Jag är glad över mitt val. Principalerna i Sparbanken för Östra Nyland röstade i slutet av 1980-talet fhör att banken skulle sammanslås med “konkursbolaget” Finlands Sparbank. Sparbanksrörelsen i östra Nyland hamnade därför i kris och snart ingrep Finlands Bank och regering och fördelade östra Nylands sexton sparbankskontor mellan konkurrenterna. Informationsteknolo-

Starkt stöd för ökad invandring

sionering. Jag överlämnar skötseln av bolaget till mina tre barn. De har från första början varit ägare, själv har jag aldrig ägt en enda aktie, jag har bara skött verksamheten. En generationsväxling äger egentligen inte rum, eftersom jag från första början inrättat ägoförhållandet på detta sätt.

Bo Broman skickar en hälsning till SPFs mångåriga ordförande Ole Norrback och hans cirka 20 000 medhjälpare, av vilka Bo under årens lopp hunnit bekanta sig med ett stort antal.

gin omvandlade därtill hela sektorn. Efter exakt trettio år på banken gick jag i sjukpension och började också dra mig ur kommunala och andra uppdrag. En ny start Efter pensioneringen i slutet av 1987 bodde Broman kvar i Liljendal och grundade bolaget Patrik Ab inom fastighetsbranschen. Tillsammans med Pate Karlsson i Pernå började de utveckla en idé om att skapa ett centrum i Forsby. – Vi tyckte att området invid riksvägen låg bra till, betydligt bättre än Pernå centrum. Som mål satte vi att bygga ett servicehus med post, bank, daghem, samlingslokal, cafe-

teria, frisör och hälsocentral samt butiker. Projektet stöddes också av den dåvarande kommundirektören och lyckades rätt väl. Bolagets verksamhet utsträckte sig till fastighetsinvesteringar på flera orter såsom Kotka, Luhanka och Lojo. Ett lyckat exempel var köpet av en fastighet i Etseri (Ähtäri), till vilken hörde trettio hektar skog och en lång strand. Med hjälp av en pensionerad tjänsteman i Etseri fixades snabbt en byggnadsplan med fyra strandtomter. Under de senaste åren har Patrik koncentrerat sig på att köpa och sanera lägenheter i Lovisa och Borgå för uthyrning och försäljning. – Nu står jag inför en andra pen-

Trettio plus drygt trettio år Efter att i tre årtionden ha jobbat som bankdirektör blev Bo privatföretagare, med många järn i elden. Vad fick dig att ånyo engagera dig så mycket? – Jag gick ner i varv, men ville ändå förbli aktiv. Dessutom ville jag resa omkring i världen med min sambo. Vi har besökt ett femtiotiotal länder och alla världsdelar utom Antarktis. Det kostar ju en hel del att resa, så inkomsten för arbetet i företaget kom väl till pass, konstaterar Broman. Han har förblivit medlem i nästan trettio föreningar. När Bo flyttade till Lovisa blev han aktiv i Degerby Gille och Degerby Rusthåll. Under ett par år var han också verkställande direktör för Östra Nylands Folkhögskola. Sitt uppdrag som styrelsemedlem i Svenska pensionärsförbundet avslutade han för ett tiotal år sedan. Hälsan viktig Att sköta sin kondition blir en central fråga för den som haft grava hjärtbesvär. Som ägare till 25 hektar skog har Bo själv röjt plantskogar för konditionens skull. – Under vintern trampar jag också konditionscykel och under sommarhalvåret tar jag mig fram på en cykel som med elkraft hjälper mig uppför branta backar. Dessutom genomgår jag två gånger per år en läkarundersökning. Text och foto: Jan Heino

Helsingforsseniorerna hoppas på god nystart ◗ Ingenting är säkrare än osäkerheten i dessa tider. Samrådets optimistiska planer i God Tid i juni står fast, men nya begränsningar för möten hotar. God Tid kan inte vara dagsaktuell, därför är det säkrast att följa med evenemangsidans Föreningar i måndagens Hbl, fredagens händelsekalender i Radio Vega och Samrådets hemsida på nätet helsingfors@spfpension.fi – I höst ska vi få både promenera, simma och dansa, mötas på Café

Esplanad, Oktoberseminariet och Svensk festdag! Det var samrådsordförande Marianne Lindbergs glada budskap i juni. – Också nu hoppas vi att så mycket som möjligt kan förverkligas, då ju alla i vår åldersgrupp vid dethär laget är dubbelvaccinerade, säger hon. Pricka in datum redan nu! Samvaropromenad, den enda aktivitet som pågått oavbrutet, fortsätter den andra och fjärde fre-

dagen varje månad. Samsim på Allas Sea Pool återkommer den tredje måndagen varje månad. Danskväll på AV är inprickad den 8 september, 13 oktober och 10 november. Seniorträff på Café Esplanad ordnas om möjligt den andra tisdagen varje månad, med start den 14 september då Matts Dumell berättar om Caféernas Esplanad. En bussutfärd till äppelriket

Söderlångvik arrangeras i slutet av september. Oktoberseminariet i samarbete med Folkhälsan sker den 6 oktober. Svensk festdag på G18 firas den 2 november. Samrådet i SPF Helsingfors är ett samarbete mellan huvudstadens elva svenska pensionärsföreningar. Samrådets samtliga aktiviteter är öppna för alla helsingforsseniorer. Maj-Britt Paro

Varannan finländare understöder en ökning av arbetsrelaterad invandring, om pensionssystemet i Finland borde ändras för finansieringens skull. Nedskärning av pensionerna är däremot något som finländarna skarpt motsätter sig, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) färska pensionsbarometer. Finländarna utdömer nedskärningslistor på pensionerna. Nästan alla befolkningsgrupper förhåller sig negativt till nedskärning av nuvarande eller framtida pensioner, om finansieringen av pensionssystemet behöver stärkas. Den populäraste lösningen för att stärka finansieringen är ökad arbetsrelaterad invandring. Den metoden understöds helt eller i viss mån av 52 procent av dem som svarat på pensionsbarometern. Tanken på ökad arbetsrelaterad invandring delar dock kraftigt åsikterna. Trettio procent motsätter sig det. En positiv inställning till arbetsrelaterad invandring är vanligast bland högutbildade, högre tjänstemän, studerande, personer som bor i huvudstadsregionen och de som understöder Gröna. En negativ inställning till arbetsrelaterad invandring är vanligast bland lågutbildade och personer som understöder Sannfinländarna. Högre avgifter delar också åsikterna Minskad nativitet och en åldrande befolkning kommer att medföra ett tryck att ändra på finansieringen av pensionerna. Höjning av pensionsavgifterna, som betalas av förvärvsaktiva och arbetsgivare är den näst populäraste lösningen för att stärkta pensionsfinanser. Höjda pensionsavgifter understöds helt eller i viss mån av 39 procent av dem som svarat på pensionsbarometern. En lika stor del av svararna motsätter sig avgiftshöjningar. Trettio procent anser att en höjning av pensionsavgifterna är den bästa metoden. Företagare förhåller sig mer kritiskt än andra till avgiftshöjningar. Nästan varannan företagare motsätter sig den metoden. De som understöder Vänsterförbundet eller SDP stöder det här alternativet oftare än övriga. Höjd pensionsålder skulle accepteras av 29 procent av finländarna. Endast 13 procent anser att en höjd åldersgräns är den bästa lösningen. PSC

GOD TID

6/2021

Fråga doktorn: Fortsätt att bära munskydd för att skydda era medmänniskor De flesta av God Tids läsare har redan fått två doser vaccin mot covid-19-infektionen. En vaccinerad kan ändå ge smittan vidare även om hen själv inte utvecklat märkbara symptom. Vi som är vaccinerade bör därför fortsätta bära munskydd för att minska smittspridning och för att skydda våra medmänskor, skriver geriatriker Otto Lindberg i sin Fråga doktorn-spalt. Varför är deltavarianten aggressivare än de tidigare varianterna av covid-19? Under pandemins förlopp har coronaviruset utvecklat tusentals varianter, av vilka de flesta inte haft någon konkurrensfördel i jämförelse med “moderviruset” eller de andra varianterna. Sådana varianter sprider sig inte globalt och brukar försvinna rätt snabbt. Deltavarianten däremot är mer smittsam än de andra varianterna (till och med för vaccinerade) och har därför snabbt brett ut sig på bekostnad av andra varianter. Ju längre pandemin fortsätter desto större är risken att vi får nya varianter med nya egenskaper. Eftersom situationen därför kan antas fortsätta föränderlig och också oberäknelig är det inte klokt att i förväg slå fast kriterier för när restriktioner och skyddsåtgärder skall avblåsas.

munskydd i folksamlingar, allmänna transportmedel, butiker, sjukhus etc. Nysningar och hostningar i armvecket. Uppmärksam handhygien särskilt utanför det egna hemmet och flitig användning av handsprit. Kommer vi att få en tredje vaccindos? Varför behövs den? Som ovan framgått har det visat sig att två doser vaccin inte ger ett fullständigt skydd mot infektion och då det gäller coronavirusets deltavariant har man konstaterat att en tredje dos märkbart ökar skyddet mot infektion. Huruvida en tredje dos kommer att rekommenderas för alla eller för någon speciell grupp är ännu oklart. Sannolikt är dock att vi före pandemin klingat ut kommer att få en eller flera tilläggsvaccinationer för att upprätthålla skyddet mot svår infektion.

Varför skall dubbelvaccinerade fortfarande använda munskydd? Vaccinet som ger ett mycket gott skydd mot ett allvarligt förlopp vid covid-infektion ger tyvärr inte ett fullständigt skydd mot smitta av coronavirus men symptomen på infektion hos vaccinerade är ofta lindriga eller till och med helt frånvarande. En vaccinerad kan alltså ge smittan vidare även om hen inte utvecklat märkbara symptom. Vi som är vaccinerade bär munskydd för att minska smittspridning och för att skydda våra medmänskor. Munskyddet bär vi så det täcker inte bara mun utan också näsa.

Kan vi samlas till traditionella månadsträffar (inomhus och trångt i kaffekön) från och med september? I skrivande stund, i slutet av juli, är det ännu långt till september i alla fall vad pandemiutvecklingen ankommer. Vi har under de senaste veckorna sett en kraftig ökning av antalet nya covid-fall och gradvis har därför myndigheterna skärpt restriktionerna igen. Ifall restriktionerna inte ställer hinder för månadsträffarna gör ni ändå klokt i att ordna träffarna med god ventilation, extra utrymme vid borden och, då man inte intar kaffe och kaka, munskydd.

Vilka försiktighetsåtgärder är viktiga för oss som är vaccinerade? Även om symptombilden hos vaccinerade som smittats oftast är lindrig lönar det sig inte att utmana ödet. Tvärtom, de nuvarande försiktighetsåtgärderna är alltjämt befogade,

Kan jag resa tillsammans med pensionärsföreningen i en fullsatt buss? God ventilation med genomdrag minskar smittrisken i färdmedel och det gör också munskydd. Om samtliga passagerare och chaufför dessutom är dubbelvaccinerade bor-

de risken för smitta vara liten men naturligtvis inte obefintlig. Beslutet måste baseras på det smittläge som råder just då. Är det tryggt att resa inom Norden och Schengenområdet? Institutet för hälsa och välfärd, THL uppmanar för närvarande till stor försiktighet redan vid resor inom Norden och avråder från resor till många länder inom EU och Schengenområdet. Det låter ju inte särskilt tryggt och om man inte har något särskilt brådskande ärende gör man nog klokt i att lägga resplanerna på is för en tid framöver. Det samma gäller resor till den övriga världen. Utrikesministeriet upprätthåller en lista över de flesta länder vilken dels ger information om risknivån men också närmare berättar om vilka inresekraven är i de olika länderna. https://um.fi/resemeddelanden-a-o Vad ska jag tänka på när jag reser utomlands? Före du reser skall du noga tänka efter om du verkligen måste resa. Duger intyget från ”Egen kanta” som resedokument i utlandet? Intygen på Kanta omfattar dels vaccinationsstatus, dels coronatestresultat och dels information om genomgången coronainfektion. Intygen godkänns inom alla EU-länder, men länderna har olika villkor för inresa och dessa villkor ändras ofta. Det lönar sig därför att kolla vilka intyg som krävs. Man kan inte utgå ifrån att intygen på Kanta gäller utanför EU. Vad är långtidscovid? Post-covid-syndrom är ett samlingsnamn på en uppsjö av symptom och funktionsbegränsningar som enskilt eller i kombination besvärar personer mer än fyra veckor efter covid-19-infektionens första symptom. Då vaccinationerna ännu inte var vanliga hade mer än hälften av patienterna tecken på Postcovid-syndrom. Man kan anta att risken för

Post-covid-syndrom minskar om man är vaccinerad. De upplevda symtom som rapporterats har främst varit trötthet, andfåddhet, hosta, hjärtklappning och försämrat luktsinne. Men även bröstsmärtor, muskel- och ledvärk, viktnedgång, mag-tarmbesvär, hudförändringar, en försämrad livskvalitet samt en allmänt försämrad fysisk respektive psykisk hälsa har redovisats. Det är inte ovanligt att man trots symptomen inte kan påvisa en direkt funktionsstörning. I de allra flesta fall avklingar symtomen gradvis. Ska mina barnbarn, som går i högstadiet, vaccinera sig? Då THL ger en rekommendation att vaccinera eleverna gör nog vårdnadshavare klokt i att ge sitt bifall till vaccination. I Indien sprider sig en dödlig svampinfektion (”svart svamp”) bland patienter som redan tillfrisknat från covid-19. Ska vi vara oroliga för att den sprider sig hit? Mucormycos är en, också i Indien, ovanlig svampinfektion som drabbar patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar. Eftersom patienter med allvarlig covid-infektion behandlas med rätt stora doser kortison försämras deras immunförsvar vilket i kombination med annan medicinering och underliggande sjukdomar ökar risken för bland annat mucormycos. Den svarta svampen kommer sannolikt inte att bli ett allmänt problem hos oss.

Otto Lindberg geriatriker

ʶ Skicka frågorna till: Otto Lindberg, Eira Sjukhus, Skepparegatan 29, 00150 Helsingfors eller otto.lindberg@eiransairaala. fi. Frågorna skall vara framme senast den 1 oktober.

Abraham som ostproducent ◗ Vittnesbörd om att ost uppskattades hittar man i de äldsta urkunderna, bland annat i Gamla testamentet. Enligt Bibeln var judafolket ursprungligen, liksom många andra folk, ett herdefolk. Abraham var rik på pekunier. Han ägde stora boskapshjordar och var alltså en farmare i stor skala, för att använda ett nutida uttryck. Han hade kor, får och getter, som mjölkades och största delen av mjölken användes till ostproduktion. Mjölk till direkt konsumtion och till smör betraktades mera som biprodukter på den här tiden. Abraham hade inga svårigheter att få avsättning för sina ostar. Kundkretsen var både fin och för-

Carl Haglund blir vd för Veritas näm. Ost uppskattades på högsta ort. Enligt mina källor var han kunglig hovleverantör till konung Ur-Nammu. Osten kan möjligen även ha gett upphov till ett matematiskt problem, cirkelns kvadratur. Av en viss kvantitet ostmassa kan man ju göra en ost med antingen rund eller kvadratisk form. Praktiskt var således problemet löst redan i Ur-tiden, men under de tusentals år, som sedan dess förflutit, har man förgäves grubblat på hur man med passare och linjal skulle kunna förvandla en cirkel till en lika stor kvadrat.

Från det muromgärdade Ur på Eufrats strand i södra Babylonien startade Abraham med hela sitt hushåll för ca 4000 år sedan, den långa färden över Haran till Kanaan, landet som flöt av mjölk och honung.

Bengt Wallén

◗ Veritas Pensionsförsäkrings styrelse har utsett ekon.mag. Carl Haglund till ny verkställande direktör för bolaget. Haglund har hittills fungerat som direktör för konsultföretaget Accenture och börjar i Veritas senast i januari 2022. Haglund har tidigare arbetat som vice verkställande direktör för bioenergioperatören Sunshine Kaidi New Energy Group och som Finlands försvarsminister. – Pensionssystemet och pensionsbolag har en otroligt viktig samhällelig funktion som berör hela finska folket. Jag ser fram emot att jobba med dessa viktiga frågor, säger Carl Haglund.

GOD TID

6/2021

GOD TID

6/2021

Helena Järvinen årets motionär Helena Järvinen i Övermark, Närpes är en värdig vinnare av huvudvinsten i Svenska pensionärsförbundets motionskampanj 2021. Varje morgon, i ur och skur, beger hon sig ut på sin dagliga motionsrunda genast efter frukosten. På sommaren tar hon i regel cykeln och om vintern promenerar hon. – Jag brukar motionera 50 minuter, men det kan bli längre också, säger hon. Helena Järvinen är något

av en ensamvarg när hon motionerar. – Jag är ute och motionerar innan de andra kommit upp ur sängen. Jag gillar att få lite egen tid. Det är viktigt att motionspasset är tillräckligt långt. De första 10 minuterna känns allting bara fel. Antingen är det för kallt eller så är det för varmt. Men efte 10 minuter börjar tankarna flöda, säger hon. Helena Järvinen föredrar att motionera längs en invand rutt. Då kan hon låta tankarna flöda fritt. Väljer hon istället en ny rutt så är det istället de yttre intrycken som dominerar. Det är inte alls samma sak.

Helena Järvinen.

Privat

Helenas cykeltur från Överhmark till grannbyn

Yttermark och tillbaka hem är 16 kilometer lång och går

Pris: 95 € per resenär ____

I priset ingår: kryssningsbiljett, fritt deltagande i alla programpunkter, frukost ombord samt skärgårdsbordet ____

16 SEPTEMBER 2021 KL 8 – 15.45

KRYSSNING MED NYA M/S AURORA BOTNIA

Wasaline tar sin nya färja m/s Aurora Botnia i bruk under sommaren 2021. Nu vill vi erbjuda medlemmarna möjlighet att få bekanta sig med färjan under en egen kryssning för pensionärerna i Österbotten torsdagen 16 september. Färjan lägger ut klockan 8.00 på morgonen och vi är tillbaka i Vasa hamn klockan 15.45. Under kryssningen får vi information om den nya färjan och får en guidad rundvandring. Naturligtvis har vi annat program såsom information om regionens och förbundets verksamhet samt IT verkstad med förbundets IT koordinatorer. Vi äter frukost när vi stiger ombord och på hemfärden njuter vi av skärgårdsbordet och tar en svängom i restaurangen till tonerna av Trio Janne Enblom. De som inte dansar ordnar vi alternativt program för. (Planeringen av programmet fortgår)

längs en väg med måttlig trafik. – Jag rekommenderar det verkligen. Att cykla är skonsamt mot knäna. Det finns egentligen inga ursäkter, än regnar det, än snöar det. Skjut de tankarna åt sidan och bege er ut, säger hon. Helena Järvinen samlade 209 poäng. Svenska pensionärsförbundet drog vinnaren bland alla dem som returnerat motionskupongen. Flest poäng samlade Tove Thomasson i Pernå. De 20 flitigaste motionärerna var: Tove Thomasson Pernå 800, Harry Holmgren Malax 767, Allan Nynäs

Eugmo 651, Barbro Hedenstam Borgå 639, Klas Österlund Ekenäs 636, Bengt Högström Ingå 633, Per Dahlmars Lappfjärd 598, Karin Lindroos Söderkulla 522, Marie Louise Högström Ingå 502, Leif Nyman Åminnefors 446, Bjarne Lindström Kyrkslätt 443, Ann-Mari Rinkelo Skuru 430, Rainer Vinberg Österhankmo 429, Sven Nordlund Ekenäs 428, Ragnhild Antell Malax 420, Barbro Löfgren Helsingfors 409, Maj-Britt Friström Sibbo 405, Camilla Kavander Pargas 396, Kerstin Nurmi-Aro Vasa 385 och Pentti Hovi Dalsbruk 369.

Nominera Årets it-förening Svenska pensionärsförbundet utser Årets it-förening 2021. Årets it-förening är en förening som gjort en betydande, innovativ eller inspirerande insats för att hjälpa sina medlemmar bli digitala eller öka sina kunskaper inom it. Nominera din egen eller en annan förening som du tycker är värd att lyftas fram för att den på något trevligt sätt hjälpt dig eller andra pensionärer att börja använda dator, pekplatta eller smarttelefon. Det kan vara en förening som nyligen har börjat med it-verksamhet, en som hållit på länge eller en som varit speciellt påhittig inom it under pandemin, alla nomineringar är välkomna!

Busstransport 25 € per resenär

Skicka in din fritt formulerade nominering med motivering till robert.riska@spfpension.fi eller ring och nominera till Robert på 040 578 3207 senast 12.9.2021.

____

Årets IT-förening utses av förbundets presidium och presenteras på höstmötet 2021.

Anmälning via den egna föreningen senast måndagen 31 augusti ____

Läs mera om bl a busstidtabellen på vår webbplats: osterbotten.spfpension.fi

Svenska pensionärsförbundet i Österbotten rf Handelsesplanaden 12 B18 65100 Vasa

osterbotten.spfpension.fi patrick.ragnas@spfpension.fi

Skrivarkurs 2021 Lär dig skriva enkla notiser, webbtexter och reseberättelser från föreningens resor. 10:00

Så här skriver vi för God Tid. Några enkla skrivtips för dig som skriver i God Tid, lokaltidningen eller på föreningens hemsida. 11:30 Lunch 12:30 Skriv en reseberättelse. Så kan man också skriva om föreningens hemliga resa. 14:00 Idéstuga: Detta borde God Tid också skriva om! 14:30 Avslutning Kursdatum: Pargas den 19 oktober, hotell Kalkstrand Oravais den 26 oktober, Tallåsen Malax den 2 november Kursledare chefredaktör Markus West. Anmälning till: Markus West, markus.west@ spfpension.fi eller 040-574 8751. I kursavgiften på 15 euro ingår lunch. Sista anmälningsdatum senast två veckor före kursdatumet. Om kursen på grund av pandemiläget inte går att ordna på plats genomförs den som distanskurs per Zoom.

GOD TID

Till medlemsföreningarna i Svenska pensionärsförbundet Nominering av kandidater i valen vid höstmötet i Tammerfors 2021 Vid höstmötet väljs Svenska pensionärsförbundets ordförande för år 2022 och ordinarie ledamöter och ersättare i styrelsen för mandatperioden 20222023 samt revisor och revisorssuppleant i stället för dem som är i tur att avgå. Ordförandemandatet är 1-årigt och styrelsemedlemmarnas mandat är 2-årigt enligt förbundets stadgar. Svenska pensionärsförbundet med 20 000 medlemmar är en kraftfull och ledande organisation att bevaka svenskspråkiga pensionärers intressen på riks- och lokalnivå. Detta medför ett stort ansvar för SPF och dess styrelse att, förutom att leda den traditionella verksamheten, följa med och ge utlåtanden i frågor och utredningar, som landets regering och riksdag förbereder och behandlar beträffande svenskspråkiga pensionärers framtid i Finland. Ovanstående ansvar ställer stora krav på styrelsens kompetens, erfarenhet samt kunnande från tidigare verksamhet i bland annat ekonomiska, juridiska och geriatriska frågor. Därtill behövs entusiasm, tid för uppdraget, samt samarbetsvilja och -förmåga. En styrelseplats ger en enastående möjlighet att påverka svenskspråkiga pensionärers framtid i positiv riktning. För att möta ovanstående krav vill valberedningen

bereda sig möjligheten att påverka förslaget till nya medlemmar till höstmötet med styrelsens kompetens och könsfördelning i fokus. Valberedningen uppmanar därför förbundets medlemsföreningar att hösten 2021 utse lämpliga kandidater till förbundsstyrelsen, minst två (2), en man och en kvinna eller flera kandidater i stället för dem, som nu är i tur att avgå. Valberedningen önskar, att föreningarna fäster speciell vikt vid följande egenskaper hos kandidaterna vid nomineringen: • Entusiasm, tid för uppdraget, samarbetsvilja och -förmåga • Kompetens och erfarenhet som stöder förbundets målsättningar • Riksomfattande och regional representativitet • Ålders- och könsfördelning, som motsvarar strukturen bland landets pensionärer Det slutliga valet sker av höstmötets befullmäktigade representanter, som tar ställning till valberedningens förslag på höstmötet 10.11.2021. Styrelsens sammansättning har en stor betydelse för förbundets verksamhet.

Styrelsens sammansättning år 2021 är följande: Ole Norrback, Vasa, förbundsordförande Ordinarie: Ersättare: Christian Beijar, Mariehamn Gunilla Blomroos, Mariehamn Filip Hamro-Drotz, Grankulla Benita Bärlund, Esbo Anita Ismark, Korsnäs Paul Lindell, Vasa Tina Johansson, Helsingfors Sune Almqvist, Helsingfors Ulf Kjerin, Kyrkslätt Eja Björkqvist, Kyrkslätt Jan-Peter Kullberg, Åbo Kristina von Weissenberg, Pargas Pehr Löv, Jakobstad Carl-Gustav Molander, Jakobstad Birgitta Olsson, Kotka Gustav Dumell, Helsingfors Monika Tillander, Sibbo Björn Sundqvist, Borgå Ulla-Maj Wideroos, Närpes Börje Enlund, Kristinestad I tur att avgå 31.12.2021 är följande personer/samfund: Ordinarie: Ersättare: Christian Beijar, Mariehamn Gunilla Blomroos, Mariehamn Filip Hamro-Drotz, Grankulla Benita Bärlund, Esbo Anita Ismark, Korsnäs Paul Lindell, Vasa Ulf Kjerin, Kyrkslätt Eja Björkqvist, Kyrkslätt Monika Tillander, Sibbo Björn Sundqvist, Borgå Revisor Revisorssuppleant CGR-revisor Christian Hällström KPMG Revisionssamfundet KPMG

Valberedningen uppmanar styrelserna att noggrant förbereda och förankra föreningarnas förslag till ordförande- och styrelseposterna. Valberedningen emotser förslagen inklusive kort CV (max en A4) senast 8.10.2021 till valberedningens ordförande Stig Östdahl, stigostdahl@yahoo.com, kansliet@spfpension.fi eller per post, Svenska pensionärsförbundet rf, Valberedningen, PB 129, 00101 Helsingfors. Kandidatlistor bifogas och flera kan beställas från kansliet i Helsingfors tfn 040 578 0415, e-post kansliet@spfpension.fi. Kandidatlistorna finns också på förbundets webbplats, spfpension.fi Helsingfors den 1.8.2021 Med vänlig hälsning

Stig Östdahl

Valberedningens ordförande tel. 050 65479, e-post: stigostdahl@yahoo.com

6/2021

Upptäck Edith Södergran! ◗ Av en ren slump återupptäckte jag Edith Södergran, en avlägsen släkting till mig. Jag hade letat efter en helt annan bok i min bokhylla när blicken föll på boken ”Edith”, en roman skriven av Ernst Brunner. Jag minns att jag fått boken som födelsedagspresent i slutet av 1990-talet och att jag då sträckläst den. Nu kände jag att jag måste läsa den på nytt. Och ja, det är en fängslande roman om ett fascinerande kvinnoöde. Men även om den tangerar verklighet och sanning så är den en roman, skriven i jagform av en man – hur kan Ernst Brunner tro att han vet vad som rörde sig i huvudet på den unga Edith?! Men språket är levande och vackert och Brunner är påläst och kan sin historia. På bokens bakpärm kan jag läsa: ” Edith Södergran är den stora banbrytaren i svensk diktning” och det är nog så sant; numera anses hon ju vara den viktigaste inom svenskspråkig lyrisk modernism trots att hon blev nerskrattad och förlöjligad när hon gav ut sin ”sinnessjuka diktning” i början av 1900-talet, hon betraktades som något konstig; hon skrev ju obunden vers. Den 4 april 1892 föddes Edith Irene Mattsdotter som efterlängtat barn till föräldrarna Helena (f. Holmros) och Närpesbördige Matts Södergran i St. Petersburg där familjen bodde och där Edith kom att växa upp. Eftersom pappa Matts tidigt insjuknade i lungtuberkulos kom Edith och mamma Helena att utveckla ett nära förhållande till varandra. Edith fick inga syskon. Släkten Holmros ägde en stor villa i Raivola på Karelska näset där även Södergrans tillbringade alla somrar och kanske var det där Edith upptäckte naturens trolska undanglidande skönhet som hon tidigt skrev fria tankar kring. Åtminstone fanns där katter, dessa trogna självständiga varelser som Edith älskade. Men det var i Raivola som pappa Matts dog år 1907 och ett år senare insjuknade Edith, 16 år, i samma grymma sjukdom. Hennes skolgång tog slut, hon skulle vårdas på sanatorium först fem år i Nummela i Finland och sedan ett år i Schweiz. Edith avskydde dessa anstalter och vägrade sedan vårdas ytterligare fastän lungtuberkulosen var ett ofrånkomligt faktum. Nu började hon skriva dikter och som 24-åring debuterade hon med diktsamlingen ”Dikter” som fick ett svalt mottagande. År 1917 utbröt den ryska revolutionen och hela landet var i kaos. Släkten Holmros, mamma Helena inkluderad, förlorade sin egendom och därmed villan i Raivola. Mor och dotter fick på tumanhand flytta in i en liten stuga i närheten där de inrättade sitt

Edith Södergran.

SLS

gemensamma liv så gott de kunde i dessa oroliga tider då hela Karelska näset var utarmat. Ediths andra diktsamling ”Septemberlyran” utkom år 1918 och återspeglar händelserna i Ryssland och Finland samt folkets hårda livsöden. Diktsamlingen fick mycket dålig kritik. Själva sättet att skriva och det hon skrivit om ansågs vara förkastligt. Men det fanns också de som tog Edith i försvar och uppmuntrade henne att fortsätta skriva på samma sätt i samma stil. Bland dem fanns författaren Hagar Olsson, Ediths käraste vän livet igenom. Edith skrev med rasande fart, hon visste väl att hennes liv skulle bli kort. 1919 gav hon ut diktsamlingen ”Rosenaltaret” och följande år ”Framtidens skugga”. Hon översatte finlandssvensk lyrik till tyska och hon hade ett stort intresse för religion. Hela vintern 1923 läste hon helst Bibeln. Den 24 juni 1923 dog Edith Södergran i Raivola. Det tog sin tid, nya vindar måste blåsa innan Edith Södergrans diktning fick sin rätta uppskattning. Efter att jag återupptäckt Edith Södergran och hennes diktsamlingar (en hittade jag i min bokhylla, resten på biblioteket) har jag läst dem med behållning. De talar till mig, lite på samma sätt som Tove Janssons texter gör. Jag tycker om Södergrans naturnära tankar som har djup att meditera över, även om dikterna onekligen ofta är lite naiva. Jag tycker om hennes sätt att skriva både ärligt och expressionistiskt så att läsaren nog förstår vad som menas fastän det inte sägs rakt ut; hennes verklighet är fint inlindad i allegoriska formuleringar. Det är enkelt att bara läsa Edith Södergrans dikter men det är även lätt att låta dem föra, att gå in i dem. Du sökte en blomma och fann en frukt. Du sökte en källa och fann ett hav. Du sökte en kvinna och fann en själ. Du är besviken. (Ur ”Dikter”) Anne Giljam

GOD TID

6/2021

Testa kryssnian

Borgå nyländsk boulemästare ◗ Svenska pensionärsförbundets nyländska boulemästerskap gick av stapeln 15.6 i Borgå med Borgå svenska pensionärsförening som arrangör. Tävlingen genomfördes på Ånäsplanen under soliga och fina väderleksförhållanden. Lagen kom från västra, mellersta och östra Nyland. Dagen inleddes med en välkomsthälsning av Borgå svenska pensionärsförenings ordförande Björn Sundqvist och med information av tävlingsledare Bror-Erik Ekstam. Efter turneringen då Christer Jämsén räknat poäng och hade ett slutresultat blev det prisutdelning. Alla deltagare fick ett diplom och guld-, silver- och bronsmedaljer delades ut. Segern gick till Borgå med lagledaren Magnus Blomqvist, Margareta Nylund och

Det vinnande laget som bestod av lagledaren Magnus Blomqvist, Margareta Nylund och Mona Grönqvist har fått sin medalj och mottagit vandringspriset.

Mona Grönqvist. På andra plats kom ett annat Bor-

gå-lag med Harry Hellman, Åke Kullas, Anja Sjöholm/

Henry Virtanen och på tredje plats Norra Kyrkslätt med spelarna Rolf Hurtta, Sulo Ahtinen och Inge-Britt Wikstedt. Ett vandringspris donerat av bocciagänget i Borgå tilldelades det segrande laget. Bocciagänget i Borgå har i tiderna startats på initiativ av Bror-Erik Ekstam med bocciaträningar i Kokonhallen. I Borgå är intresset stort för boccia och boule-träningarna är välbesökta. Boule passar även om man rör sig med käpp eller använder rullator då man spelar på en sandplan som är jämn och lätt att röra sig på. Om ni är intresserade att prova på att spela boule så vänligen kontakta er pensionärsförening eller verksamhetskoordinator Inger Holmberg. Nya spelare är varmt välkomna med! Inger Holmberg

Lyckad golfdag i Borgå ◗ Svenska pensionärsförbundets nyländska golfmästerskap arrangerades 30.6 i Borgå med Borgå svenska pensionärsförening som arrangör. De nyländska golfspelarna fick njuta av en solig dag på Virvik Golf som ligger vackert beläget vid havet. Dagen inleddes med morgonkaffe och en presentation av Virvik Golf och genomgång av dagens program med Esko Hällfors från Virvik Golf. Efter några timmars golfspel var det välkommet med en välsmakande lunch och skönt att sitta ner och diskutera dagens tävling på terrassen. Dagen avslutades med prisutdelning, utdelning av diplom och fotografering.

Samling på Virvik Golf efter avslutade golfmästerskap.

En lyckad nyländsk golfdag var till ända. Segern i damklassen gick till Gunvor Blomqvist från Borgå, på andra plats kom Benita Bärlund från Esbo och på tredje plats Benita Johansson från Borgå. I herrklassen segrade Göran

Privat

Bärlund från Esbo, andra platsen knep Ray Johansson från Borgå och tredje blev Henry Stoor från Borgå. De spelare som kom närmast flaggan var i damklassen Tetti Sommardahl från Hangö och i herrklassen Viking Friman också från

Hangö. Därtill på prispallen såg vi Benita Johansson och Henry Stoor – de slog längsta driven i dam- och herrklassen. Bland alla deltagare lottades ut två priser och de tillföll Terhi Sundman från Helsingfors och Ulf Sandin från Hangö. Benita och Ray Johansson hade donerat två vandringspris som tillföll segraren i damklassen Gunvor Blomqvist och segraren i herrklassen Göran Bärlund. Om ni är intresserade att prova på att spela golf och delta i en nybörjarkurs så vänligen kontakta er pensionärsförening eller verksamhetskoordinator Inger Holmberg.

kryssnian

1 2 3 4 5 6 7 8 9 1. Ett finskt kaffemärke. 2 Kroppsdel på människor, allmänt sagt. 3 Annons inom fiskerinäringen. 4 Gatuplakat. 5 Styrande partiorgan eller möbel med blank yta? 6 Finsk minister som inte skyr arbete. 7 Skall valövervakare kunna förhindra. 8 Högljudd pappersbit. 9 Valkvällens otillförlitliga spådomar. Lös frågorna och skriv in svaren i rutfältet ovan.

Läsarbilder

Inger Holmberg

På andra plats kom Terjärv Pensionärers andra lag, med Hans Sandström, Klas Sandvik och Jan Kaitajärvi. Tredje plats kneps av Oravais Pensionärers andra lag med Uno Holmström, Matti Välimaa och Bore Lax. I regionmästerskapen deltog 36 lag från 11 föreningar. Patrick Ragnäs

Mejla det rätt svaret till kryssnian@spfpension.fi. Det räcker med det saknade ordet, som återfinns diagonalt i krysset. Bland dem som lämnat in rätt svar lottar vi ut ett överraskningspris. Vi vill ha ditt svar senast den 30 augusti.

Kryssnians frågor:

Esse behöll boulepokalen ◗ Esse Pensionärsförenings andra lag segrade i 2021 års upplaga av SPF Österbottens boulemästerskap. Det var andra segern i rad. Laget, som bestod av Bjarne Backlund, Leif Sundkvist och Bo Björklund, vann alla sina fyra matcher. De hade den bästa poängdifferensen, +40. Även silver- och bronslagen vann alla sina matcher.

◗ I God Tid 5/2021 ingick en så kallad kryssnia av Clas Gabrán, en pensionerad ingenjör från Helsingfors. Tyvärr var rutsystemet felaktigt. Där saknades en kolumn rutor och Kryssnian gick därför inte att lösa. God Tid publicerar här ett korrigerat rutfält.

Esse Pensionärsförening i mitten erövrade boulepokalen för andra året i rad. Göran Westerlund

Brändösund, Vasa.

◗ Christian Nylund i Vasa hör till den växande skaran av läsare som regelbundet sänder in fotografier till God Tids redaktion. Denna bild är tagen i Brändösund i Vasa. Fotografering är en härlig hobby, som det gått bra att utöva även under coronaåret. God Tids redaktion utlyser härmed en fototävling

Christian Nylund

bland sina läsare. Sänd in härliga sensommar- och höstbilder till tidningens redaktion. Välj gärna motiv så att bilden går att beskära i förhållandet 4:1 (bredd:höjd). Den bästa bilden kommer under hösten att pryda toppen på förbundets hemsida. Skicka bilden till markus. west@spfpension.fi senast den 30 september.

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

6/2021

Glada resenärer ombord

Allsångskvällen vid Wohls Gård i Kyrslätt genomfördes tryggt inför många små grupper på gräsmattan med utsikt över Humaljärvi.

Allsångsfest i undantagstid SENIORKÖREN KÖRSLÄTT Idén till Allsångsfest i slutet av juni föddes redan i början av coronaåret 2021. I det skedet hade kören varit tvungen att inhibera både sommarkonsert och julkonsert för året 2020. Vi levde i turbulenta tider på grund av coronaläget med de åtföljande restriktionerna. Våren 2021 beslöt vår dirigent, Håkan Wikman, att nu skall det övas, fast det då blev via Zoom. Men bättre det än ingen övning alls. Vi började med körövningarna i februari, och hade regelbund-

na övningar varannan vecka hela våren. De regelbundna övningarna utgjorde en fast struktur för våra körövningar, som absolut var till stor nytta. Till vår stora glädje blev det til�låtet att öva tillsammans utomhus i början av juni. En körövning arrangerades utomhus invid Servicecentralen i Kyrkslätt, och den andra övningen hade vi på själva festplatsen. Generalrepetitionen hade vi likaledes på Wohls Gård någon timme innan publiken anlände. Strax före klockan 18 började

publiken anlända, bord och stolar var vackert utplacerade i små grupper på den stora fina gräsmattan med utsikt över sjön Humaljärvi. Kaféet höll extraöppet för publiken, kaffe och te med tilltugg hade en strykande åtgång. Under ledning av Håkan Wikman hade kören övat in sex somriga och glada sånger. Kören framförde några sånger och däremellan fick den talrika publiken sjunga med i de gamla, kända allsångerna till pianoackompanjemang av körens dirigent. Vädret gynnade oss, solen värm-

Hans Baarman

de, och en sakta bris från sjön gjorde att temperaturen var behaglig. Det var en mycket fin stämning under kvällen, både den talrika publiken på omkring 70 personer och 21 korister samt dirigent kunde glädjas över en fin kväll på Wohls Gård. Så gick det alltså ändå att ordna en Sångfest i undantagstider och det var vi alla mycket glada och tacksamma över. Carola Bergman

Corona Goodbye – Hello Hangö! FURORNA När coronapandemin våren 2020 slog till blev Furorma, som många andra körer, tvungna att backa allt program som var planerat: körövningar, uppträdanden, resor. Det kändes verkligen tungt att i sin kalender stryka över alla roliga evenemang som man sett fram emot. Men vårt motto förblev: ”Allting på jordens rund måste förgå, men vår Fru Musika hon ska bestå” Och detta motto har Furorna också i denna svåra tid egentligen lyckats ganska bra med. Körövningar utomhus, ibland inomhus med ansiktsmask och med två meters avstånd, körövningar på Zoom. Annorlunda, men bättre än ingenting och Fru Musika satte tummen upp! Dessutom planerade vi och utgav en ny Stamsång-

Före midsommar arrangerade Furorna en gemensam körsits som verkligen blev en kväll att minnas. Benita Bärlund

bok, också det lyckades på distans. När sen restriktionerna lätta-

de i våras, beslöt Furorna att nu räcker det, nu vill vi träffas ”på rik-

”När sen restriktionerna lättade i våras, beslöt Furorna att nu räcker det, nu vill vi träffas ”på riktigt”, nu ska vi med tillförsikt börja blicka framåt. Så före midsommaren arrangerades en gemensam körsits som verkligen blev en kväll att minnas. Sång, god mat, dans, ni vet, allt det där som vi alla gått och längtat efter.”

tigt”, nu ska vi med tillförsikt börja blicka framåt. Så före midsommaren arrangerades en gemensam körsits som verkligen blev en kväll att minnas. Sång, god mat, dans, ni vet, allt det där som vi alla gått och längtat efter. Nu drar vi en försiktig suck av lättnad och säger ”Corona Goodbye”! Furorna planerar optimistiskt för ett par år framåt. Så viktigt för oss äldre, ja för alla, att ha positiva saker att se fram emot. Havet kallar! Hello Hangö! I september åker Furorna på körläger till Hangö. Med oss har vi en havsnära repertoar och den vill vi presentera vid en konsert på Brankis fredagen 17.9 kl 18. Senare under hösten finns i vårt program ett par gemensamma konserter med andra körer. Vi ser hoppfullt fram emot ljusare tider! Och Fru Musika, ja hon består!

KOTKANEJDENS PENSIONÄRER Äntligen fick vi pensionärer igen träffas, officiellt. 34 glada, förväntansfyllda kryssare steg ombord på turbåten Vikla II. Vi startade från Sapokka småbåtshamn i Kotka och passerade historiska vatten. Slaget vid Svensksund gick av stapeln här för dryga 200 år sedan. Fort Slava och Fort Elisabeth lämnade vi bakom oss och styrde stäven mot Kymmene älvs östligaste fåra. För endel av resenärerna var flodmynningen bekant genom A. Ahlströms forna fabriksområden. Där fanns gamla kajplatser, Hirmukallio och inte minst den ur bruk tagna hängbron över älven. Men för många deltagare var detta helt nya vyer. Väl framme i Karhula steg vi iland i ”Jokipuisto”. Den är en av Kotkas vackra parker, planerad av tidigare stadsträdgårdsmästaren trädgårdsrådet Heikki Laaksonen. Under pausen kunde halva gänget bese parken och andra hälften njuta av delikat skärgårdslaxsoppa med nybakat bröd och valfri dryck. Efter en halv timme bytte grupperna plats. På returresan bjöds vi ännu på kaffe och präktig örfil och serveringen skedde till borden. Samvaron på utfärden visade att vi verkligen saknat våra vänner och nu fick vi lite prata av oss. Med i gänget hade vi också två pensionärer från Pernå, som testade om en dylik kryssning möjligen skulle passa deras förening. Som socker på bottnen berättade vår ordförande Birgitta Ström att nästa träff blir i slutet av augusti. Det blir en resa till Luumäki, till Kotkaniemi gård, president P.E. Svinhufvuds sista hem. Vädret var strålande så vi njöt för fulla muggar. Ett stort tack till Birgitta Ström för arrangemangen. Solveig Koskinen

Virve Forssell Jokipuisto i full blom.

6/2021

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

I väntan på bättre tider… NÄRPES PENSIONÄRSFÖRENING Det senaste två åren har vi pensionärer levt i stor respekt för den pågående epidemin. Vi har haft distansmöten och inte vågat träffas fysiskt. Det känns nästan som om vi slumrat i ide och inte gjort annat än det mest nödvändiga. Allt eftersom restriktionerna har lättat har vi börjat överväga vad vi kan göra. Utomhusaktiviteter har småningom tagit fart. Närpes pensionärsförening började försiktigt med boule sommaren 2020. I juni hade vi tre prova-på-tillfällen och på hösten körde vi nio tillfällen. När det började våras 2021 startade vi igen upp boule med början den 27 april. Vi hann med 10 tillfällen innan vi tog paus under juli månad. Vi planerar fortsätta den 3 augusti och ska också ordna en tävling mot grannföreningarna i Sydösterbotten. SPF Österbotten har initierat att varje förening skulle ordna en vandring öppen för alla föreningar. Närpes pensionärsförening nappade på detta och ordnade den 3 juni en stadsvandring i centrum av Närpes. Vi gick från hembygdsområdet, vridläktaren och kyrkbacken och runt Närpes servicecenter och tillbaka via församlingshemmet och begravningsplan. Det var sommarens dittills varmaste dag, men ändå hade 47 personer från flera föreningar vågat sig ut. Dagen avslutades med kaffe och gris på teaterns terrass. Pensionärsförbundet rekommenderar att vi ska ha utbyte med

Inger Granfors guidar en grupp på stadsvandringen i Närpes.

grannföreningarna. I vår grannkommun Teuva finns det ett fint rekreationsområde, Pappilankangas i byn Komsi. Vi kom på att vi kan ordna en bussresa dit för våra medlemmar. Det är ett väl skött område med fina vandringsstigar på 3, 6 eller 10 kilometer. Det är breda stigar med spånor som underlag så det går bra att gå där fast med barnvagn eller rollator. Längs stigarna finns en frisbeegolfbana med 18 korgar för den som vill prova på. Vintertid dras det skidspår på sammanlagt 30 km. Hela området sköts av Teuvan Rivakkas kyrkby-avdelning. Det finns en stor skidstuga där det ordnas servering. Onsdagen den 17 juni for ett

40-tal medlemmar från vår förening till Pappilankangas. Vi vandrade i grupper och valde olika långa rutter. Efter vandringen smakade det med egen matsäck i kombination med grillkorv, som kunde inköpas från köket. Vi hade beställt kaffe med tilltugg inne i skidstugan efteråt och det skötte Kaisu och Veikko Viljanmaa med den äran. Till kaffet hade vi bjudit in Aulis Ranta-Muotio, som är ordförande för Teuvan eläkeläisyhdistys. Han presenterade sin förening (på svenska!). Det är en aktiv förening med drygt 400 medlemmar. De spelar bl.a. boccia, vilket motsvarar vårt boule. Ranta-Muotio kände väl till Närpes tack vare att han läser vår

Lojo seniorer på gång

Märta Backlund

lokaltidning. När vi var klara med kaffet visade det sig att ute på gården väntade föreningen Teuvan mieli och de spelade dragspel och sjöng för oss. Det började t.o.m. knycka i benen för en del och de började dansa på gräsmattan. Det var en glad överraskning med den underhållningen. Teuvan mieli skulle ha sin träff på området efteråt när vi hade åkt. Det var en givande dag och det hördes bara positiva kommentarer. Vi får visst tänka i liknande banor också i fortsättningen.

LOJO SVENSKA SENIORER Redan tidigt på våren startade Lojo svenska seniorer med sina vandringar. Först varannan vecka, men behovet av att kunna träffas ute i naturen växte, och så beslöt vi vandra varje torsdag; ofta med kaffe i ryggsäcken. Gruppen på 2-12 damer (herrarna har lyst med sin frånvaro) har träffats turvis i Virkby och Lojo centrum. Otroligt, hur många vackra och intressanta platser vi har vandrat på, delvis på gator och delvis på stigar. Vi har bekantat oss med området för sommarens bostadsmässa vid stranden av Lojo sjö, terrängen runt Tytyri gruva, det vackra kaféet på Harbonäs och Hasseludden i Virkby. Den 1 juli avslutade vi säsongen med en vandring i parken runt Svartå slott och kaffe med tilltugg på Krämars gård. Om allt går enligt planerna fortsätter vi vandra i slutet av augusti. Gode Lahtinen

Märta Backlund

Utomhusaktiviteter viktigt andningshål VÄSTANFJÄRD PENSIONÄRSFÖRENING Vad kan vara friskare och sundare för kropp och själ, än att vara ute i naturen eller motionera i någon form i glada vänner lag? Västanfjärd pensionärsförenings egentliga verksamhet har vanligtvis innehållit regelbundna träffar i form av månadsluncher och månadsmöten med olika aktiviteter, vilka vanligtvis sker inomhus. Dessa aktiviteter har pga Corona epidemin varit omöjliga att arrangera och ser för tillfället ut att få skjutas upp ännu en bit in i på hösten. De pensionärer, som har svårt att röra på sig, har inte haft möjlighet till några aktiviteter och samvaro under pandemin inom ramen för föreninges aktiviteter. Däremot har vi i föreningen försökt främja uteaktiviteter, för att hålla aktivitetsnivån uppe och kunna träffas inom ramarna för vad som har varit tillåtet och möjligt ur säkerhetssynpunkt. Vårvinterns aktiviteter låg helt

Västanfjärdspensionärer på vandring till Jarlsgårds jungfrudans.

nere, men en ny start fick vi i maj då vi kunde hålla vårmötet ute i de gamla ruinerna från kalkbrukets tider, som Västanfjärds byalag har renoverat till en mycket praktiskt plats för alla sorters uteaktiviteter (teater, konserter, möten, jul-marknad etc..). På vårmötet hade vi också besök av en huggorm, som ville blanda sig i beslutsfattandet. Trots att vi är en liten pensio-

närsgrupp på Kimitoön, så lever och bor vi inom ett område som är rikt på intressanta platser och historier. Under våren hann vi till exempel vandra längs en skogsled till en vacker jungfrudans och gjorde skogsvandringar i historisk näromgivning. I höstens program

ingår flera motsvarande uteaktiviteter. Intresset för boule/petanque är stort i föreningen och vi laddar upp med träningar och förenings-kamper inför SPF-mästerskapet i Jakobstad. Under sensommaren och hösten ser vi fram emot att kunna återuppta den regelbundna verksamheten för att alla i någon form ska kunna delta i några aktiviteter. It-stöd och utbildningsverksamheten har varit minimal under pandemin. Vi kommer att återuppta verksamheten igen under hösten med målsättning att förbättra kunskaperna om hur man använder dator, pekplatta och smarttelefon. Det är viktigt inte minst för att alla som behöver information och tjänster, som endast finns i digital form, skall kunna göra det. Kurser, handledning och stöd via fjärrförbindelse kommer att bli aktuellt. Text och foto: Christian Kvarnström

Näckrosorna blommade i Svartå slottspark.

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

6/2021

Vårträff i Karperö

Anders Myntti förevisade bland annat en kanonplattform på det område som försvarsmakten retirerat från för att ge plats för områdets naturvärden. Klas Snellman

◗ Korsholms Pensionärsförenings första byavandring på våren ordnades i Karperö 14 april. Efter den långa coronatiden verkade detta vara ett efterlängtat tillfälle. Många bilar strömmade till Carpella parkeringen och ca 80 glada, förväntansfulla vandringsvänner samlades utanför Karperö Ufs samlingshus Strandlid. Där fick vi en kort introduktion av byns historia och nutid. Först studerade vi en stor, rund sten kallad Löparen vid Carpella eller Lyftarstenen. Med en vikt på 117 kilogram har den i tiderna prövat styrkan hos många ungdomar i bygden. Eftersom vi var rätt många ivriga

Löparen vid Carpella eller Lyftarstenen.

vandrare delade vi oss i tre grupper och gick åt olika håll, försökte följa restriktionerna och höll avstånd så gott det gick. Birgitta Sandbacka

Sommarvandring i Kvarkens världsarv KORSHOLMS PENSIONÄRSFÖRENING Då försommaren var som vackrast, samlades ett 40-tal pensionärer vid Södra Vallgrunds Uf-lokal för att under ledning av Anders Myntti vandra en naturstig ut till Fort Sommarö. Dessa trakter ligger i Kvarkens skärgård och är en del av världsarvsområdet, Finlands enda naturarv på Unescos världsarvslista. Det blev en längre och hurtig vandring i varierande natur. Innan vi kom in på naturstigen vandrade vi längs mindre gårdsvägar kantade av långa stenrösen i ett vackert kulturlandskap. Naturstigen ledde oss fram över ängar och skogspartier, över klippor och längs skogsvägar. Vår eminenta guide stannade upp emellanåt och berättade om trakten

och fortet, dvs. fästningsområdet. Under åren 1940-2000 fungerade platsen som försvarsmaktens depåområde och kustartillerifort. Byborna hade sålt marken åt försvaret. Vi fick se en kanonplattform, en skyddsbunker och grunder till rivna byggnader. Försvarets familjer bodde nämligen här på ett ingärdat område. Området som vi rörde oss på låg ännu för 2000 år sedan under vatten. Skärgården, som höjer sig millimeter för millimeter ur havet, är mycket stenrik och har formats av istiden. Vi fick se ett tydligt exempel på detta, en jättegryta. En lös sten, lite grus och strömmande vatten har med tiden urholkat berget och bildat denna jättegryta. Tidigare trodde man att dessa urholk-

ningar var jättarnas grytor där de tillredde sin mat. Man trodde också att jättarna hade kastat flyttblocken, därav namnet jättekast. Vår vandring fortsatte längs stigen och småningom kunde vi skymta vatten. Vi närmade oss slutpunkten, arméns brygga, där försvaret brukade ta i land. Farleden in till Vasa skulle bevakas i krigstid. Vi kunde nu se Vasklot, en ö utanför Vasa, på långt avstånd. Nöjda med vår vandring återvände vi längs en bredare och snabbare väg. Området vi hade bekantat oss med tillhör numera Forststyrelsen och är klassat som Natura 2000-område. Birgitta Nickull-Snellman

Lyckad sommarträff i Korsholm KORSHOLMS PENSIONÄRSFÖRENING I dessa pandemitider då föreningen måste avstå från många traditionella programinslag ville Korsholms pensionärsförening ordna ett program som skulle samla våra medlemmar till en högsommarträff. Vi har haft många idéer om vad vi kunde göra som skulle skapa glädje, samvaro och gemenskap för våra medlemmar. Vad kan då vara bättre än att ordna en sammankomst då sommaren är som bäst? Träffen den 10 juli inleddes vid Kulturhuset i Smedsby med musik av spelmanslaget Smedarna och deltagarna kunde sedan vandra till Ellys torg i centrum. På festen fick de närmare 200 gästerna lyssna till tal, sång och musik. Allsången var också en

Håkan Wikberg och Lena Gammelgård informerar om föreningens verksamhet. Rose-Marie Swanljung

uppskattad programpunkt. Förutom Smedarna stod Korsholmsgillet

för musiken med sång av Ralf Pada och Viktoria Sten. Singsby sång-

Ett av målen var den lilla bykyrkan, Älvkyrkan.

Mary Andrén-Pada

Vandring i Voitby

◗ Den tredje vandringen gick till Voitby i slutet av maj Voitby. 75 förväntansfulla pensionärer samlades vid branddepån i byn. Vädret visade sig från sin bästa sida. Som värdar fungerade Birgitta Nickull-Snellman och Klas Snellman. Inledningsvis fick vi en kort presentation av byn som är känd för sitt natursköna läge vid Kyro älv. Vår vandring gick längs en skogbilväg mot ett okänt mål. Väl fram-

me mötte oss en mäktig vril eller masurknöl. Följande mål var den lilla bykyrkan, Älvkyrkan. Den ägs av byaföreningen Älvbyarna-Jokikylät. Vårt sista mål var Kvarnbacken och forsen. Ingen verksamhet förekommer där mera. Men forsen fortsätter att brusa och hänföra dess åskådare.

kör gladde oss med skön körsång. Sång och musik ger glädje. Veteranbilsföreningen hade utställning av veteranbilar och -mopeder, vilket lockade många intresserade. Det fanns också möjlighet att bekanta sig med och provköra el-seniormopeder. Kaffe, glass och jordgubbar fanns till försäljning på torget. Föreningen hade en välbesökt infopunkt om föreningens verksamhet. Programmet var omväxlande och välplanerat med många inslag och medlemmarna verkade trivas. Kommunfullmäktiges ordförande Carola Lithén framförde i sitt sommartal kommunens bästa välgångsönskningar till vår förening och tackade för gott samarbete. Hon poängterade betydelsen av att tredje sektorns aktivitet kom-

mer att öka och att kommunen i ännu större utsträckning i framtiden kommer att behöva frivilligas insatser, bland annat inom föreningslivet. Detta i samband med att den största reformen i mannaminne kommer att inleda sin verksamhet då socialvården, omsorgen och vården går in i det som kallas Österbottens välfärdsområde. Carola Lithén blickade tillbaka till 1970 då föreningen bildades. Den har nu drygt 50 år på nacken. – Ni har kommit upp i medelåldern, sade hon, och ni är en framgångsrik förening som visar livskraft och som är lyhörd för medlemmarnas önskemål och behov av aktiviteter.

Birgitta Nickull-Snellman

Rose-Marie Swanljung

GOD TID

6/2021

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

Fina firren - God Tids fisketävling

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Sommaren står för dörren. Coronaepidemin har lockat ut fler än vanligt i naturen och på sjön. Fiske i olika former är ett utmärkt nöje under sommaren. Den som redan fyllt 65 år slipper dessutom att betala statens fiskeavgift. God Tid utlyser härmed en fisketävling bland sina läsare. Lyckas du fånga en fin firre så ska du gå till väga så här: Be din fiskekamrat fotografera dig tillsammans med fångsten, väg och mät fisken. Skicka in bild, namn och adress samt anteckning om fiskens vikt, längd samt fångstplats till God Tids redaktion (markus. west@spfpension.fi) senast den 31 augusti. Märk mejlet "Fina firren". Du kan välja fiskeredskap enligt tycke. Kom ihåg att du behöver den lokala vattenägarens tillstånd om du inte nöjer dig med metspö. Den som lyckas fånga den största fisken belönas med ett bokpris. Bild på vinnaren publiceras i God Tid.

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Lindqvist

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.ﬁ www.hautaustoimistolindqvist.ﬁ

Har du antikviteter, arvegods, värdelösöre? - Låt oss sköta försäljningen - Vi köper även och betalar kontant - Betjäning på svenska

AB GAmlAKArleBy AuKtionsKAmmAre Folkskolegatan 1, 67100 Karleby mäklare Raul Pohjonen 044-913 8284

Semesterdagar för närståendevårdare och omsorgstagare på Lohja Spa & Resort i Karislojo 1–5.11 eller på Härmä Spa i Ylihärmä 15–19.11.2021 Vill du och en närstående som du har omsorg om åka på semester tillsammans?

Boka en tidsresa, bland 11000 föremål från mor och far föräldrarnas barndom. Min. 10 personer.

Information och ansökningsblankett: www.semester.fi/start www.folkhalsan.fi/semesterstod Sista ansökningsdag är 15.9.2021. Svenska semesterförbundet: Susanna Stenman........ tfn 050 304 7642 Folkhälsan: Eva Björkqvist ............... tfn 040 516 5679, Åboland Ann-Christine Wiik ..... tfn 044 788 3772, Nyland Pia Nabb.......................... tfn 050 542 8175, Österbotten Anki Elvström ............... tfn 050 467 6657, Österbotten

Aspnäsvägen 48, 0407611818 www.tonttumuseo.fi tonttumuseo@multi.fi

sudoku

Lösningen finns på sista uppslaget.

2 8 9 1 8 9 2 7 3 5 2 7 1 3 4 9 4 5

FUROR

VID HAVET Körkonsert på Brankis i Hangö

Nycandergatan 8

fredag 17.9.2021 kl. 18.00 Pensionärskören Furorna från Esbo Sofia Lindroos, dirigent och violinist www.furorna.fi

Fritt inträde - Program 10 €

ANNONSERA I GOD TID

8 1 1 4 5

GOD TID

6/2021

369€

329€

869€

299€

Högtryckstvätt STIHL RE 88

159€

Midjestyrning Hydrostatisk kraftöverföring

ANDE!

ERBJUD

från

2595€

699€

motorsågar Ultralätta

199€ 279€ 359€

9.2021 . 8 1 : R Ä I M E URPR

HUVUDSPONSOR

WWW.WASATEATER.FI

GOD TID

6/2021

Krigs – och krisdrabbade är vi allihopa! bok

Det är måhända inkorrekt att använda sig av en rubrik med lite lättvindiga associationer, när ämnet för Bengt Lindroths nyaste bok är tungt och allvarlig. Men så har vi människorna alltid gjort. Även krigens elände har varit lättare att uthärda med hjälp av lite grovkornig humor. Lindroth är journalist, som känner de nordiska länderna och Baltikum väl, samt Europa och USA för den delen. Sovjetunionen och Ryssland har varit och är i svenskarnas ögon mera av en gåta, kanske också för Lindroth. Däremot har Finland i Lindroth en välvillig, djuptgående analytiker, något som man inte kan säga om många andra svenska journalister. Han har arbetat vid Sveriges Radio och Expressen och varit krönikör i Hufvudstadsbladet, Upsala Nya Tidning och Sydsvenskan. De nordiska särdragen presenterade han grundligt i sin bok Härlig är Norden (Carls-

son 2012), på finska Ihana Pohjola översatt av Maijaliisa Mattila (Sanasato 2017). Mest givande i den nya boken är hans funderingar kring de nordiska ländernas olika öden och förhållningssätt under det andra världskriget och om hur historien kanske har påverkat de olika coronastrategierna i dessa länder. Strategierna påminner på något sätt om händelserna under kriget. Lindroth är påläst och har fördjupat sig i skönlitteratur och film. Sverige skonades på 1940-talet från det allra värsta, men det är häpnadsväckande att man fortfarande måste behandla krigstiden med

SÖRJEN HÄNDELSEN MED HUNDEN SOM BLEV OM NATTEN DEN BESYNNERLIGA

AV A N N A T A K A N E N

AV MARK HADDON / SIMON STEPHENS

viss försiktighet. Skall Sverige känna ”skuld” eller ”skam” för, att Per Albins politik lyckades hålla Sverige utanför kriget? Hur mycket visste svenskarna egentligen om vad som hände i Tyskland? Hur var det med ståltransporterna? Bedrog Sverige Finland under vinterkriget eller ej? Mycket läsvärt i detta sammanhang är också Mikko Majanders Komplekseja, kilpailua ja kumppanuutta (Siltala 2021). Finland drabbades värst och ingen ”allians” med Sverige lyckades, men visst fick vi mycket hjälp, både materiellt och andligt, och 80 000 krigsbarn togs emot i Sverige, även om deras öden inte alltid var solskenshistorier. Ingenting i historien är svartvitt. Lindroths bok fick mig att fundera på att ett av världens mest välmående folk, norrmännen, kanske ändå fick de ärr som har svidit längst. Man har beräknat att 150 000 norrmän var ”tyskarbeidere” och Quislings namn är fortfarande svårt att nämna. ”Tyskerjentene” och ”tyskerungene” har fått lida av ett hemskt bemötande. Det samma har hänt i Finland, fast i mindre skala. Om detta har vi fått läsa i Tommi Kinnunens Ei sanonut katuvansa (WSOY 2020).

Nobelpristagaren Knut Hamsun har inte fått statyer i Norge pga sin tyskvänlighet. Jag som älskat Rolf Jacobsens poesi får nu svårare att läsa hans dikter, när jag känner till hans medlemskap i Nasjonal Samling. Om Danmark skriver Lindroth att landet kanske klarade sig med lindrigare skador än något annat ockuperat land. Den danska motståndspolitiken har betecknats som ”feg” och att danskarna av och till har seglat under bekvämlighetsflagg. Å andra sidan: med krigstiden i minnet beslöt Danmark om en lock down snabbast av alla de nordiska länderna, den 11 mars 2020, när pandemin var på kommande. Man drog strax paralleller med den 29 augusti 1943. Finlands öde betraktas i boken mångsidigt. Lindroths kännedom om finsk litteratur är imponerande och hans iakttagelser av folkets förhållande till Mannerheim är klyftiga. Att krig som bakgrundsfaktor är outtömlig, beror på att ”inget annat nordisk land har fått sin självbild så impregnerad av krigen som Finland”. Den stora grannen i öst bidrar med sin nyckfulla politik till, att minnena hålls vid liv. Lindroths bok är en omfattan-

de genomgång om hur ”det nordiska” har sett ut under historien, hur det ser ut nu, hur splittrat Norden egentligen är, hur många blinda punkter man har haft och har vad till exempel Baltikum beträffar, hur Sverige hellre har sneglat mot USA än mot det besvärliga Europa. Vad skall man nuförtiden tänka om Nato, om EU, om världen i stort, om det lilla Norden som ändå är ihopsvetsat av kulturen och historien – om vi inte ens klarar av att hantera coronan på ett enhälligt sätt? Frågorna är många. Gemensamheten tycks ha blivit svagare och speciellt Sverige valde sin egen väg under coronapandemin. Det har hörts röster om att coronan har hanterats fel i hela världen förutom i Sverige – och raka motsatsen. Facit kommer vi att få så småningom. Eller har vi det redan nu? Sverige som man brukar se som ett tryggt, välmående folkhem – vart är det på väg? Maijaliisa Mattila fd lektor i finska vid universiteten i Århus, Uppsala, Oslo

Bengt Lindroth: Vi som inte var med i kriget. Om Sverige, Norden, Europa och coronan. Carlsson Bokförlag, Stockholm. 2021. 278 s.

Nyländsk 2021 Aftongala ONCE

AV E NDA WA L SH / GL E N H A NS A RD & M A RK É TA IRGL OVÁ

23.10.2021 kl 17.00 TRIO Sport Center Dickursby, Vanda

P R E M I Ä R 1 . 9 . 2 0 21

P R E M I Ä R 2 . 1 0 . 2 0 21

F O R T S Ä T T E R 1 3 . 9 . 2 0 21

BILJETTBOKNING (09) 3940 22 | GRUPPFÖRSÄLJNING (09) 3940 371 | LILLATEATERN.FI

Biljetter 40 €/vuxen, 30 €/barn. Endast genom förköp t.o.m. 25.9. Biljettbokning: 050 3301 222 kansliet@nsu.fi www.nylandskafton.fi

Arr: HTU & NSU

GOD TID

6/2021

Lösningen postas till SPF senast den 10 september. Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert. Du kan också ta ett fotografi av krysset och mejla det till kryss@spfpension.fi. Bokpris. Namn: ............................................................................................. Adress:.............................................................................................. .............................................................................................................

S V E G A L A A N D H E S E G N I B O B R E K R

L T E D L S N J A Ö R R N Ö

F J A R O S

I S A K

A L L A Å

B A L K O N G L Å D A

S N S K A P Y Ä R E Å N G E R R G O L P I R A R G H T O A L E P S T N Å J D B Ö T K M E L Ä G E A N A R V G E L M A R O U L A S L P Å V E I E A D L I G G

H O T K Y M R I S K A

F L Y T V Ä S T A R U L

P A D D L N A Ö R

S R O M M G A R T R O O M S T A S S T T A D R S Ö P D R I I V V I E L R E G E I I E R R A

Å S R S M A K E A D S T I T U S V T T E E N E N T V Y N D R O

A A N K L A E A L R S Ö S T A S N A S K

A L L E G R O

A D D E R A D E E N V J A O R

Vinnare i krysset i nr 5/2021 Anne Backman Karis, Arla Holmqvist-Österberg Karleby, Michael Bernqvist Böle, Guy Nordström Pargas och Bjarne Fagerstedt Borgå. Vi fick in 307 krysslösningar, grattis till vinnarna!

GOD TID

6/2021

Seniorer behövs nog

in studentklass av årgång 1971 i Lovisa svenska samlyceum, som skolan hette då, kunde ha firat sitt 50-årsjubileum i våras. Kunde ha firat, alltså, men coronaepidemin satte stopp för det – såsom för så mycket annat. Än har vi inte gett upp hoppet om en träff i höst om coronaläget hinner förbättras. De flesta av våra lärare är tyvärr borta, men några få finns kvar. Våra egna led har glesnat något, men inte särskilt mycket. Vi är ju trots allt bara 70 minus, som man säger nuförtiden. Pensionärer är vi förstås alla, men pigga och aktiva sådana. Därför var det en besvikelse för mig då en av mina studentkamrater i våras sände en mejl till mig under rubriken ”Dags att gå i pension?”. I mejlen motiverade klasskamraten varför jag inte borde ställa upp i kommunalvalet bl.a. så här ”Tyvärr finns det alltför många ”gamyler” i politiken (Biden ett primärt exempel) när samhället står inför potentiellt dramatiska beteendeförändringar som inte ens fanns på idéstadiet då den nuvarande gamylgenerationen föddes.” Efter att kritiskt ha filosoferat över den västliga demokratins förfall drog min klasskamrat slutsatsen: ”Visserligen kan det vara bra med en eller två gråhåriga (gumma eller gubbe) som rådgivare/mentorer till den nya generationen, men när man går in i den sista 20-25 %-perioden av livet så är det dags att dra sig tillbaka och bli en eventuellt aktiv åskådare?”

Kåseriet: Livets små förtretligheter Livets små förtretligheter må gälla allt annat men inte KOMMUNALVAL! Med ett kommunalval just bakom knuten kan man än en gång konstatera: Vi borde ha kommunalval oftare! Tänk att igen en gång få uppleva den underbara känslan, den rena euforin av att få vara viktig, betydelsefull, någon att räkna med, någon vårt samhälle plötsligt inte klarar sig en sekund utan, att få upphöjas till VÄLJARE! Och att som väljare överösas med reflexer, pennor, karameller, både hårda och mjuka, glass och förstås kaffe i en aldrig sinande ström. Och förstås broschyrer med valprogram och leende, förväntansfulla kandidater som vill behaga just Dig. Ca en månad före valet är det igen dags att upptäcka den stora gruppen av pensionärer. Nu är det inte mera fråga om den åldrande befolkningen som en tung börda och en onödig belastning för kommunen. Enligt ett fult skällsord från vårt västra grannland ett ”jäsande köttberg”! Absolut inte snällt sagt! Och man förklarar inte mera att den dåliga ekonomin och den höga skatteprocenten står i direkt relation till hur många äldre det finns i kommunen. Allt är glömt och det är plötsligt en sådan rikedom att så många äldre vill bo i just vår kommun. Och de skyhöga kostnaderna för specialsjukvård är bara statistik, inget att orda om i det här sammanhanget .... Läget är ändå trots allt lite oroande. Här gäller det för partierna att slå på stora trumman, gamlingarna kan ju

om dom gaddar ihop sig välja helt fel personer, kommunens fullmäktige kunde ju i värsta fall se ut som en återspegling av hela ålderdomshemmet. Tur att man inte ställde upp så många seniorkandidater! Ungt och fräscht ska det vara, förstås. Valbroschyrerna får en helt annan look utan rynkiga och gråhåriga kandidater .... Nu gäller det att i valbroschyrerna få in så många fläskben som möjligt. – Någon ska man väl ändå kunna få att rösta rätt .... Inte har dom väl följt med politiken så noga, knappast märker någon av dom att det jag nu lovar röstade jag emot ifjol, dom är ju ändå ganska senila de flesta av dem .... Som gammal politiker är man inte mera lättlurad utan kan få sig en riktigt rolig stund när man bläddrar igenom alla valbroschyrerna. Min favorit blev i alla fall den här: Jag vill arbeta för att våra äldre ska få leva och bo precis som dom vill och kommunen ska stå för kostnaderna! Det ska finnas läkare till hands genast när det behövs! Jippii! Jag har kommit till att jag bra kan bo hemma tills jag dör men att kommunen kunde stå för en kock, gärna gourmetlistad, så vi får rätt vin till maten och ett gammaldags hembiträde som kan göra precis allting från att klippa tånaglar till att tvätta fönster och trimma hunden. Klarar hon av att också skrämma hjortar och rädda blommorna är hon ett fynd. Att hålla kontakt med min läkare som enligt vallöftet alltid ska finnas till hands klarar jag själv, ser fram emot långa och givande samtal. Kanske hen kommer hem på kaffe med hembakt och en liten konjak .... Och alla räkningar, också den för konjaken går direkt till kommunen. För det har jag svart på vitt på!

GOD TID utkommer nästa gång den 24 september. Material till nummer 7/2021 bör finnas på redaktionen senast den 3 september. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsförenUtgivning Deadline ingar och enskilda. Icke beställt mate- texter rial honoreras ej. God Tid, Nr 7 24.9 3.9 Svenska pensionärsförbundet Nr 8 22.10 1.10 Handelsesplanaden 12 B 18, 65100 Nr 9 19.11 29.10 Vasa Nr 10 17.12 26.11 markus.west@spfpension.fi, tfn 040 5748751

Isa Forsbäck

sudokulösning 7

Jag blev så ledsen att jag aldrig besvarade mejlen. Klasskamraten menade säkert väl, med detta var ju regelrätt åldersrasism. Enligt den logiken skulle alltså den rätt stora del av befolkningen som fyllt 65 (själv är jag 68) inte få ha företrädare bland beslutsfattarna ur sin egen åldersgrupp. Vem känner bäst till seniorers behov om inte andra seniorer? Servicen för oss är ju en av kommunernas främsta uppgifter, och förblir det åtminstone i Helsingfors där jag verkar, då huvudstaden även efter vårdreformen är stor nog att själv ta hand om sin social- och hälsovård. För att inte tala om att vi seniorer nog vill vara med och påverka allt annat också: dagvård och skola för våra barnbarn och barnbarnsbarn, trafik och kommun/stadsplanering, kultur- och fritidsutbud etc. Lyckligtvis delade 1674 helsingforsare inte min klasskamrats syn. Jag blev återvald, med god marginal, och har mandat tills jag – ve och fasa – fyllt 72, vilket råkar vara vår sittande presidents ålder. Men jag borde ställa upp för en period till för att uppnå SFP:s Europaparlamentarikers nuvarande ålder … Och ett fullmäktigemedlemskap är trots allt inget jobb, utan ett förtroendeuppdrag som kan skötas på några timmar per månad. För egen del har jag ju också andra uppdrag, som sammanlagt blir ett halvtidsjobb.

Vem känner bäst till seniorers behov om inte andra seniorer? Servicen för oss är ju en av kommunernas främsta uppgifter, och förblir det åtminstone i Helsingfors där jag verkar, då huvudstaden även efter vårdreformen är stor nog att själv ta hand om sin social- och hälsovård.

Då Helsingfors stadsfullmäktige nyligen konstituerade sig, leddes ordet av församlingens äldste, 78-årige Ilkka Taipale (SDP), som invaldes första gången redan 1968. I sin partigrupp har han sällskap av 75-årige Erkki Tuomioja, som invaldes samma år, och 73-årige Pentti Arajärvi. Alla tre är som känt ytterst aktiva och vid god vigör. Taipale var förresten den yngsta ålderstalmannen jag hunnit uppleva. Gunvor Brettschneider var 79, och Jörn Donner en god bit över 80… Själv har jag ändå redan aviserat att jag lämnar gruppordförandeskapet vid årsskiftet 2022/2023, då jag har fyllt 70. Och jag siktar inte på ålderspresidentskap. Kanske det kan trösta klasskamraten. Jag har ändå förlåtit kritikern och ser fram emot en 50-årsträff i höst! – Var det förresten någon som kände igen den här texten? Jo, jag skrev om temat i en kolumn i Lovisatidningen Nya Östis i juni, men har kompletterat och ansåg att ämnet kan ha vidare intresse i seniorkretsar.

Björn Månsson

GOD TID

Renaste nytt! Det miljövänligaste passagerarfartyget i sin klass. Navigera till adressen wasaline.com och boka din resa.

Snäppet bättre

6/2021