God Tid 6/2022 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 6 15.8.2022 ● Årgång 50

Axel och Barbro Cedercreutz tar God Tids läsare med på en resa i Finlands tidiga, kristna historia.

Markus West

De vakar över bonden Lallis minne

Pensionärsparet Axel och Barbro Cedercreutz återvänder varje sommar till sitt älskade Kjuloholm. Numera är det sonen som driver gården i hjärtat av Satakunta. Kjuloholm är Finlands äldsta herrgård och enlig sägnen ägdes den ursprungligen av bonden Lalli – han som slog ihjäl biskop Henrik.

sidan

kolumnen

pengar

hälsa

”Men låt barnfamiljerna behålla sin föräldraledighet och hitta andra former för de små barnbarnen att träffa moroch farförSidan 2 äldrar.”

”Dags att ta mer ur fonderna”

Campen mot covid-19 inte över

◗ Jag tror inte att de som har det bättre ställt ens förstår vad 137 euro kunde betyda för en pensionär, säger Jarl Danielsson i Mariehamn. SIDAN 6

◗ Nya effektivare vacciner och mediciner mot covid-19 kan vi inte räkna med. Tröskeln för att införa restriktioner är mycket hög av rädsla att skada ekonomin, skriver Otto Lindberg. SIDAN 10

Markus West

GOD TID

6/2022

CHEFREDAKTÖREN

Sänk självrisken för läkemedel

inlands budget för nästa år föreslås gå loss på 79,5 miljarder euro. Underskottet i finansministeriets förslag till budget är 6,3 miljarder euro. Finansminister Annika Saarikko (C) presenterade i början av augusti de stora dragen i finansministeriets budgetförslag. Budgetförslaget, som blir den här regeringens sista, innehåller satsningar på Finlands säkerhet, självförsörjning och tillväxt. De stigandes energipriserna och den höga inflationen präglar naturligtvis också förslaget. Finansministern utesluter inte en sänkning av elskatten, men har skjutit dessa och andra svåra skattefrågor till den samlade regeringens budgetria i början av september. I samband med presentationen av budgetförslaget fick finansministerns löfte om ett

extra barnbidag till barnfamiljerna i december stor uppmärksamhet. Det extra barnbidraget skulle kosta staten cirka 100 miljoner euro. Hur väl förslaget är förankrat bland de övriga regeringspartierna återstår att se. Det har redan hörts protester. Barnbidraget för det första barnet är 94,88 euro per månad.

örslaget om ett extra barnbidrag är naturligtvis välkommet i många familjer, men går inte enbart till dem som är mest i behov av det. Det är ändå fel att genast skjuta ner förslaget. Ett extra barnbidrag är enkelt att förstå, det syns genast på kontot och förorsakar inte mer byråkrati. En annan utsatt grupp, nämligen de fattigaste pensionärerna, ägnades inte samma upp-

” Det är ett välkänt faktum att den som är fattig också tenderar att ha sämre hälsa än sina generationskamrater.”

märksamhet av finansministern. Visserligen har staten redan den 1 augusti justerat folk- och garantipensionerna, men det räcker inte.

n åtgärd, som vore jämförbar med ett extra barnbidrag, är att i denna exceptionella situation kraftigt reducera självrisken för receptbelagda läkemedel nästa år. I år är årssjälvrisken 592,16 euro. Det är ett välkänt faktum att den som är fattig också tenderar att ha sämre hälsa än sina generationskamrater. En sänkt självrisk för läkemedel skulle vara ett välkommet bidrag till hushållskassan i många av de fattigaste pensionärshushållen. Markus West chefredaktör

ORDFÖRANDEKOLUMNEN

Mormor ska inte ha barnbidrag Det är augusti månad och sommaren går mot höst. Våra årstider bjuder oss på olika saker, allra mest kanske vi pratar väder när vi träffas. I skrivande stund regnar det. Men sommaren ger också möjligheter, trots den epidemi vi gått igenom.

Tillsammans med Mannen i mitt liv besökte vi Kasnäs och Houtskär i Åbolands skärgård, något som har blivit en tradition för oss. Det gör gott att ge sig ut på en liten tur och träffa vänner. Men sommaren bjuder också på politik och nya frågor. I synnerhet som det är riksdagsval nästa år. Nu talas det bland annat om att barnfamiljerna borde få ge en del av sin föräldraledighet till mormor eller farmor, morfar eller farfar. Det handlar om 63 dagar som familjen skulle få

använda. Det är bra att diskutera och ventilera och det är bra att man funderar på att förbättra barnfamiljernas situation. Men jag undrar verkligen om det här är den rätta modellen. Den 1 augusti trädde en ny föräldraledighetsreform i kraft, en reform som skall möjliggöra mera jämlikhet mellan mamma och pappa. Det är rätt väg att gå. Vi är nog många moroch farföräldrar som mer än gärna ställer upp för våra barn och barnbarn då det behövs. I synnerhet vi som redan är utanför arbetslivet, vilket alla inte är. Mamma och pappa behöver få gå bio eller på restaurang, eller varför inte ta ett ledigt veckoslut. Och visst kan vi hjälpa till under skolloven. Sen är det ju faktiskt så att samhället har förändrats – vi bor inte längre

Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 040 578 0248 berit.dahlin@spfpension.fi Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Öppet tisdagar och torsdagar kl. 10-14. Övriga tider enligt överenskommelse.

IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi IT-stödperson Andreas Höglund tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg tfn 040 5952992

inger.holmberg@spfpension.fi SPF:s bankkonto: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77 Kansliet i Vasa Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas Ombudsman för Åboland,

nära varandra och det påverkar moroch farföräldrarnas möjligheter att finnas till hands när det behövs. Själv har jag små barnbarn i Sverige, andra har barnbarn på olika håll i Svenskfinland. Det begränsar. Modellen att överlåta en del av föräldraledigheten till moroch farföräldrar är därför svår ett genomföra på ett rättvist och jämlikt sätt. Jag kan tänka mig att arbetsgivarna inte är helt förtjusta i idén heller. Det är viktigt att stöda barnfamiljerna, idén om ett extra barnbidrag i december är därför bra i detta besvärliga tidevarv. Men låt barnfamiljerna behålla sin föräldraledighet och hitta andra former för de små barnbarnen att träffa moroch farföräldrar. Ulla-Maj Wideroos förbundsordförande

Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi Förbundstidningen GOD TID Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ansvarig utgivare: Ulla-Maj Wideroos tfn 050 5113141 ulla-maj.wideroos@spfpension.fi Chefredaktör: Markus West tfn 040 5748 751

markus.west@spfpension.fi

ISSN 0359-8969

Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 50 €

Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi

Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06 347 0608, gsm 0500 924 528 cjcenter@petalax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/ spmm

Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2022 Redaktionsråd: Gunilla Löfstedt-Söderholm ordförande, Marita Bagge, Kerstin Häggblom, Kjell Hägglund, Anita Ismark, Henrik Othman och Kerstin ÖstermanRosenqvist.

GOD TID

6/2022

Kallelse till höstmötet 2022 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte fredagen den 18 november kl 12.30 på Hanaholmens kulturcentrum, Hanaholmsstranden 5, Esbo och på distans/Zoom. Lunch serveras från kl. 11. Fullmaktsgranskning inleds kl. 11.15. Enligt 10 § i Svenska pensionärsförbundets stadgar ska höstmötet: 1. välja ordförande och sekreterare för mötet 2. konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3. utse två protokolljusterare 4. välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas röstetal 5. välja ordförande i styrelsen, som kallas förbundsordförande, för följande kalenderår 6. välja styrelsemedlemmar och deras personliga ersättare för de två följande kalenderåren i stället för dem som är i tur att avgå 7. välja en revisor jämte en personlig ersättare för det följande kalenderåret. Revisorn samt dennes ersättare ska vara av centralhandelskammaren godkänd revisor. 8. välja valberedning som består av ordförande och fyra medlemmar 9. fastställa medlemsavgifternas storlek 10. fastställa verksamhetsplan och budget för följande kalenderår 11. behandla övriga ärenden

Frida Andersson och Bo Sundström från Bo Kaspers orkester uppträder på Jubileumskryssningen.

Enligt förbundets stadgar 11 § ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på mötet, inlämna en skriftlig motion till styrelsen senast 31.8. Enligt förbundets stadgar 13 § har medlemsföreningar rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande:

Jubileumsboule i Lemland i augusti.

Jubileumskryssning från Helsingfors i september.

En höst fylld med Jubileumsaktiviteter Sommaren går mot sitt slut och därmed går förbundets 50-årsjubileum in i sin intensivaste fas! Förbundets Jubileumsboulemästerskap står för dörren. Den 24 augusti möts drygt 260 spelare på Bengtsböle idrottsplan i Lemland på Åland för att göra upp om det attraktiva vandringspriset. På grund av det stora antalet deltagare och färjtidtabeller går startskottet kl. 8.00. Jubileumsmästerskapet öppnas av Lemlands kommundirektör, Julia Lindfors. Som lokal värd för mästerskapen står Roseboule i Lemland tillsammans med Mariehamns Pensionärsförening. Svenska pensionärsförbundets personal samt representanter för Mariehamns Pensionärsförening finns på plats under dagen på sportplanen. Kom gärna ut och bekanta er med vår verksamhet! Förbundet ordnar en Jubileumskryssning 25-27 september ombord på Viking Line på rutten Helsingfors-Stockholm-Helsingfors. För underhållningen ombord står Thomas Enroth, Heléne Nyberg, Philip Järvenpää, Thomas Lundin, Frida och Elin Andersson,

Bo Sundström och Robert Östlund från Bo Kaspers orkester. Som programvärd fungerar Bosse Andersson. Det går bra att ansluta från Åland och från Åboland, Västnyland, Östnyland och Österbotten ordnas busstransporter. Kontakta Inger Holmberg för närmare information, inger.holmberg@spfpension.fi, tfn 040 595 2992.

Johan Pått som dirigent. För hälsningsorden står förbundsordförande Ulla-Maj Wideroos och för avslutningsorden hedersordförande Ole Norrback. På jubileumsfesten kommer de vinnande bidragen i skrivartävlingen Det glömmer jag aldrig att presenteras. Efter Jubileumsfesten ordnas en Jubileumsmiddag med programinslag.

Förbundets höstmöte ordnas 18 november på Hanaholmens kulturcentrum i Esbo. I och med att höstmötet ordnas samma dag som förbundets Jubileumsfest och -middag önskar vi att föreningarna anmäler sina delegater senast 9.9. Närmare info i kallelsen i denna tidning. Höstmötet ordnas både fysiskt och på distans via Zoom. I samband med höstmötet presenteras Årets it-gärning och Årets förening. Deadline för nominering är 31.8. Efter höstmötet ordnas en Jubileumsfest kl. 17.00 i auditoriet på Hanaholmen. I programmet medverkar orkestern Mandys Nyckel med kapellmästare Amanda Henriksson, Line dance-gruppen från Grankulla svenska pensionärer under ledning av Alf Skogster samt Mixta-kören från Närpes med

I anslutning till förbundets jubileumsfest på Hanaholmen utkommer ett Jubileumsmagasin fullspäckat med intressanta artiklar och intervjuer samt naturligtvis en historisk tillbakablick. Jubileumsmagasinet kommer att distribueras till medlemmarna samt till samtliga svenskspråkiga pensionärer som i år fyller 70 år. Eventuella uppvaktningar med anledning av Svenska pensionärsförbundets 50-årsjubileum kan göras till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland. För närmare information, se spfstiftelsen.fi eller kontakta Berit Dahlin, tfn 040 578 02 48 eller berit.dahlin@spfpension.fi Berit Dahlin verksamhetsledare

Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar i medlemsföreningarna fastställdes den 31 december 2021. Anmälan till höstmötet görs senast 9.9 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 040 578 04 15 eller per e-post kansliet@spfpension.fi eftersom förbundets jubileumsfest ordnas samma dag kl. 17.00-18.30 och jubileumsmiddag kl. 19.00. I samband med anmälan bör man uppge om man deltar på plats eller på distans samt om man önskar delta i jubileumsfesten och jubileumsmiddagen. Priset för deltagande i höstmötet är 35 euro. För den som deltar i jubileumsfest och -middag tillkommer en avgift på 50 euro. Enligt styrelsens beslut 12.12.2018/Ärende 9 kan styrelsen bevilja mindre föreningar med svag ekonomi befrielse från delegaternas deltagaravgift vid vår- och höstmöten. Anhållan med motiveringar bör sändas in senast 31.8.2022 till verksamhetsledaren, berit.dahlin@spfpension.fi eller per post till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors. Styrelsen

Årets it-gärning 2022 Svenska pensionärsförbundet utser Årets it-gärning 2022. Årets it-gärning kan vara en betydande, innovativ eller inspirerande insats för att hjälpa pensionärer bli digitala eller öka sina kunskaper inom it. Det kan vara en liten men avgörande gärning eller en stor gärning. Nominera någon du tycker är värd att lyftas fram för att den på något trevligt sätt hjälpt dig eller andra pensionärer att börja använda dator, pekplatta eller smarttelefon. Du kan nominera en förening eller en person, alla nomineringar är välkomna! Skicka in din fritt formulerade nominering med motivering till robert.riska@spfpension.fi eller ring och nominera till Robert Riska på 040 578 3207 senast 31.8.2022. Årets it-gärning utses av förbundets presidium och presenteras på höstmötet 2022.

GOD TID

6/2022

Den så kallade Lallis källare är numera låst, men God Tid fick en titt.

Vargporten vid Stallbacken byggdes för att hålla rovdjuren borta.

Kjuloholm fortsätter att bruka jorden.

Barbro Cedercreutz vid släktgraven.

På Kjuloholm hålls historien om bonden Lalli levande Berättelsen om bonden Lalli, som dödade biskop Henrik på Kjulo sjös is, är en berättelse man minns. I början av sommaren gästade God Tid Axel och Barbro Cedercreutz på Kjuloholm, en ö som gett namn åt adelsgodset med samma namn i den sägenomspunna sjön.

julo ligger mellan Eura och Vittis i hjärtat av Satakunta. På Kjuloholm är legenden om bonden Lalli i högsta grad levande. Axel, som är född 1939, hörde legenden för första gången av sin farmor när han var barn. – Min pappa berättade senare att man har hittat Lallis farmors grav i samband med arkeologiska utgrävningar på stallbacken, säger han. Den kända finländska arkeologen Nils Cleve gjorde 1924 omfattande utgrävningar på stallbacken i Kjuloholm. Han grävde ut ett 60-tal skelettgravar på den plats som skulle bli herrgårdens gödselstad. Sammanlagt tre gravfält undersöktes, men under marken väntar högst antagligen fler orörda gravar. – Min farfar, som då ägde gården när Cleve gjorde sina undersökningar, sade att det som finns kvar i marken säkert räcker till för

att någon i framtiden ska kunna doktorera en gång till på fynden. Äldsta herrgården Axel och Barbro Cedercreutz har bjudit in God Tid för att visa det bästa av Kjuloholm. Barbro Cedercreutz är ett välbekant ansikte för många av de aktiva i pensionärsförbundet. Tidigare var paret medlemmar i Tammerfors svenska pensionärsförening. Numera bor de i Helsingfors och är aktiva i Munksnejdens pensionärer. Familjegodset Kjuloholm sägs vara den äldsta herrgården i Finland. Det hänger ihop med mordet på biskop Henrik. Enligt sägnen mördade bonden Lalli biskopen på Kjulo sjös is 1156. Lalli var inte vem som helst, utan en storbonde som ägde den gård som då låg på Kjuloholm. Efter mordet på biskopen lade katolska kyrkan beslag på gården och under medeltiden fungerade den som biskopsgård.

Efter reformationen på 1500-talet gjorde Gustav Vasa gården till en kungsgård. De följande århundrandena avlöste de svenska adelssläkterna varandra på Kjuloholm tills Herman Cedercreutz köpte gården 1746. Riksrådet Herman Cedercreutz är känd från Sveriges och Finlands historia som adelsmannen som slöt freden i Åbo 1743. Idag brukas gården av Axels och Barbros son Christian Cedercreutz och hans kusin Arvi Snäll. Christian är den elfte ägaren i släkten. Gårdens ägare har sällan bott permanent på Kjuloholm. De har istället gjort karriär inom armen, förvaltningen och industrin. Axel växte upp i Kuusankoski, där hans far var anställd i Kymmene aktiebolaget. Axel åter gjorde karriär i Oy Tamfelt Ab i Tammerfors. Under ägarnas frånvaro har gården skötts av en rad förvaltare.

Ukrainsk arbetskraft På stallbacken inramas den väldiga gödselstaden av flera byggnader. Här har i tiden funnits stall, ladugård och en rad andra byggnader som behövdes när gården hade kor, får och hästar. Idag är det tyst i spiltor och bås. De får och tjurar av rasen highland cattle som betar på strandängarna är inhyrda. – Vi odlar kål och rotfrukter på åkrarna. Där man inte kommer åt med de stora jordbruksmaskinerna växer det sparris, berättar Barbro. Lantbruksarbetarna på gården har i många år mestadels varit ukrainare. I vår har de fått ett tillskott av familjemedlemmar som flytt undan krigets fasor i hemlandet. Vi promenerar vidare mot huvudbyggnaden på Kjuloholm. Det nuvarande karaktärshuset är uppfört i början av 1800-talet, strax efter en stor brand som förstörde gården. Alldeles intill huset ligger Lallis källare, som enligt Carl Tersmeden, var en mötes-

GOD TID

6/2022

Familjen Cedercreutz håller inga egna djur på Kjuloholm herrgård i Satakunta. Inhyrda får och kor ser till att hålla strandängarna öppna.

plats för områdets tidiga kristna. Tersmeden, som var brorsson till Herman Cedercreutz, har skrivit utförligt om livet på Kjuloholm. Källarens faktiska ålder har inte med säkerhet gått att fastställa, men onekligen kittlar den fantasin. –Jag var här alla somrar tillsammans med farmor från det att jag var sju år. Då söktes det bland annat hemliga gångar från Lallis källare, berättar Axel. Några gångar hittades inte och numera hålls källaren för det mesta stängd för att ingen ska ramla och slå sig i den branta trappan som leder ner till källarvalven. Efter ett snabbt besök vid Lallis källare fortsätter vi promenaden i herrgårdsparken. Det finns många hus att underhålla. När Axels far Curt Cedercreutz dog räknade man till 88 tak på gården. Vi passerar mejeriet, som numera fungerar som älgjaktlagets slakteri och vidare förbi Nedre hushållet där det en gång i tiden bodde åtta mjölkerskor. Krympande marker När Herman Cedercreutz köpte Kjuloholm 1743 sträckt sig gårdens marker över sju byar och omfattade 14.000 hektar. Gården omvandlades till ett fideikommiss för att förhindra att den splittrades upp. I Finland förbjöds inrättandet av fideikommiss 1919 och de gamla fideikommissen avvecklades 1931. Men redan tidigare hade Kjuloholm börjat krympa. I samband med torparfrigörelsen 1923 halverades gårdens areal. När karelarna skulle ges mark efter Fortsättningskrigets slut gick ytterligare mark förlorad –Kärren blev kvar och familjen satte igång stora utdikningsprojekt för att skapa ny växande skog. Idag är blicken riktad mot framtiden och-

fakta Kjuloholm ʶ Gods i Kjulo på en ö i Kjulo träsk. Gården betecknas som storbonden Lallis hem, som enligt legenden gästades av biskop Henrik i mitten av 1100-talet. ʶ Under medeltiden var Kjuloholm biskopsgård, vilket anses styrka antagandet att egendomen verkligen varit i Lallis besittning. ʶ Den tillföll 1549 kronan och förlänades olika frälsemän samt blev 1576 sätesgård för Julius Gyllenhjelm, Johan III:s utomäktenskaplige son. Gården tillhörde därefter ätterna De la Gardie, Kurck och Natt och Dag. ʶ Från 1746 var godset fideikommiss inom ätten Cedercreutz, i vars ägo det fortfarande är. ʶ Den nuvarande huvudbyggnaden är uppförd av trä i början av 1800-talet. ʶ (Källor: Herrgårdar i Finland III, 1929; Människor och minnen II, 1943; N. Cleve, Skelettgravfälten på K. i Kjulo, 2 bd, 1943-78; C.J. Gardberg, Finländska herrgårdar, 1989)

gårdens ägare planerar att bygga sex vindmöllor på Kjuloholms marker. Avkastningen från elproduktionen ska åtminstone delvis ersätta inkomsterna från skogen. Efter rundvandringen i herrgårdparken gör vi en avstickare till Kjulo kyrka, som även den ligger på ön. Kjuloholm heter på finska Kirkkosaari. Kjulo kyrka byggdes i mitten av 1700-talet på basen av ritningar av Gustaf Adolf Wiman. En likadan korskyrka uppfördes i Ludvika, Sverige vid samma tid. Senare har kyrkan i Kjulo bytt skepnad och har numera en vacker fasad i nygotisk

stil och ett smäckert kyrktorn reser sig vid ena gaveln. Familjen Cedercreutz släktgrav ligger strax innanför grinden. Här ska Axel och Barbro Cedercreutz i sinom tid ha sin sista viloplats. – Det är därför som vi har planterat två äppelträd intill släktgraven, berättar Barbro.

lis och hans hustru Kerttus tid. – Jag har skapat min egen identitet här. Nu är jag med i Turun lukupiiri, en läsklubb som består av enbart Kjulobor. Det går bra att få kontakt med människor om man gör saker tillsammans, till exempel förbereder en fest, säger hon.

Kråkor och svanar Efter besöket vid kyrkan åker vi längs en lummig väg ut mot öns norra del, där Axel och Barbro har sitt sommarhus. I början av juni hörs det fågelsång från snart sagt varje trädkrona. Jag urskiljer lövsångare, talgoxe och koltrast. Axel skakar på huvudet. – Numera hör jag bara kråkorna och svanarna, säger han. Han skojar om att han fått hörseln förstörd vid väveriet i Tammerfors, men medger att älgjakten antagligen är boven i dramat. Genom åren har han fällt närmare 100 älgar i skogarna runt Kjuloholm. – För ett par år sedan lade jag av med älgjakten. Jag missade ett skott och höll på att bli nedsprungen av en älg. I sommarhuset har Barbro tillrätt en lunch av nyskördad sparris från gårdens åkrar. Jag är nyfiken på hur hennes första kontakt med Kjuloholm såg ut. Hon säger att besöket skedde samma år som hon blev abiturient, dvs 1956. – Vi körde omkring i en svart mercedes och såg oss runt, säger hon. Barbro Cedercreutz är en inbiten föreningsmänniska som tycks hitta en förening som passar henne var helst hon rör sig. I Köyliö-Seura har hon lett en arbetsgrupp, som inspirerad av Kjulos historia, tagit fram en kvinnodräkt och ett smycke som imiterar de dräkter och smycken som bars under Lal-

Les Lumières Också sommarvistelsen i Kjuloholm avbryter Barbro och Axel med jämna mellanrum för att göra en avstickare till Helsingfors. – På torsdagarna har jag min jympagrupp. Den vill jag inte missa, säger Barbro. I sommar står också ett besök på Les Lumières, kulturfestivalen om upplysningstiden, som går av stapeln på Sveaborg på deras program. De känner varmt för Sveaborg. Texten till Les Lumieres dramat är baserad på amiral Tersmedens memoarer från 1730-talets Marseille. – På Sveaborg finns också en bastion Cedercreutz som aldrig blev färdigställd, förklarar Axel intresset. I år krockade besöket på Sveaborg med den helg som de vanligtvis brukar vika åt de finländska katolikernas vallfärd från Åbo, via Nousis till Kirkkokari (Kyrkoholmen), en liten ö i norra delen av Kjulo träsk. Pilgrimsvandringen avslutas med en mässa på ön, som enligt legenden ligger nära den plats där Lalli dräpte biskop Henrik. Ett minnesmärke finns på ön. Text och foto: Markus West

GOD TID

6/2022

”Samhället vinner på att pensionärerna får mer pengar”

Den genomsnittliga pensionen skulle vara 137 euro högre per månad idag om riksdagen inte frångått halvvägsindexet. Det är mycket pengar, säger Jarl Danielsson, ordförande i Mariehamns Pensionärsförening. – Jag tror inte att de som har det bättre ställt ens förstår vad 137 euro kunde betyda för en pensionär, fortsätter han. Jarl Danielsson, 75, är pensionerad vd från Eckerölinjen och en välkänd näringslivsprofil på Åland. Ifjol blev han vald till ordförande i Mariehamns Pensionärsförening och har snabbt gjort sig känd som en envis förkämpe för att arbetspensionskassorna ska betala ut mer pengar åt Finlands pensionärer än vad de gör i dag. – Jag hade inte tänkt på de här grejerna innan jag kom med i pensionärsföreningen. Vi har en medlemsavgift på 20 euro men ville höja till 25 euro. Det var flera medlemmar som protesterade. Vi kommer inte att vara med om det ska kosta 25 euro, vi har inte råd, sade de. – Då började jag förstå hur små marginaler en del pensionärer har, säger han. Arbetspensionssystemet för den privata sektorn skapades 1962. Den offentliga sektorn följde efter några år senare. (se faktaruta) I början var arbetspensionärerna få och utbetalningarna generösa. 1977 började staten strama åt reglerna. 1996 togs det så kallade brutna indexet i bruk. Det innebär att storleken på höjningarna av pensionen till 80 procent bestäms av kostnadsutvecklingen och till 20 procent av löneförhöjningarna. Summan av kardemumman är att gapet mellan lönerna och pensionerna växer år för år. – De som fattade beslutet om det brutna indexet förstod nog inte alla konsekvenser. Det är få politiker som har satt sig in i de här frågorna. Istället gör de som pensionsbolagens ledning och matematikerna säger. Fyra gånger statsbudgeten Danielsson satt före pensioneringen som ordförande i Pensions-Alandias förvaltningsråd. – Inte diskuterade vi där hur vi skulle betala ut mer till pensionärerna. Vi diskuterade placeringsstrategier och sånt. Det är försäkringsbolagen som anställer matematikerna. Säg den försäkringsdi-

fakta Indexskyddets historia ʶ Arbetspensionssystemet för den privata sektorn trädde i kraft 1962. Fram till 1976 var de löpande pensionerna bundna till APL-index. APL-index förändrades på basis av förändringen i löntagarnas inkomstnivå. ʶ I den offentliga sektorns pensionssystem infördes APL-index under 1960-talet, vilket bidrog till ett behov att ändra strukturen hos APL-indexet. ʶ När man började tillämpa APL-index på den offentliga sektorns pensioner uppstod ett problem med s.k. överkompensation. Redan efter några år kunde man få en pension som var lika stor eller större än den lön som pensionstagarens efterträdare fick. ʶ Problemet åtgärdades genom

rektör som godkänner ökade utgifter om de kan undvika det, säger han. När riksdagen 1995 slopade halvvägsindexet var de stora årskullarna kvar i arbetslivet. Ett av argumentet för reformen var att 40-talisterna var så många att de tömmer pensionskassorna. – Det har ju inte alls gått så, säger Danielsson. – De pengar som nu finns i pensionskassorna har den generation som nu är pensionärer till största delen samlat in. Det är inte statens pengar. Det är pengar som de anställda och företagen har betalat in. Det är inte småpotatis som Jarl Danielsson talar om. 31 december 2021 uppgick de samlade pensionstillgångarna i Finland till 257,5 miljarder euro. Det är en summa som motsvarar Finlands statsbudget fyra gånger om. Ifjol var avkastningen från placeringarna 34,9 miljarder euro. 2021 betalades det ut 30,5 miljarder euro i pensioner. Av den summan togs 5 miljarder ur fonderna, resten samlades in i form av arbetspensionsavgifter. – Avkastningen var större än

att 1977 övergå till det s.k. hälftenindexet, där förändringen i prisnivån och förändringen i inkomstnivån båda vägde lika mycket. ʶ I början av 1996 infördes systemet med det s.k. brutna indexet. Det innebar att pensionerna till personer över 65 år justerades med ett index för personer i pensionsålder (det brutna indexet). Det fastställdes så att förändringen i prisnivån vägde 80 procent och förändringen i inkomstnivån 20 procent. ʶ Följande omfattande arbetspensionsreform skedde 2005. I samband med den ändrades också bestämmelserna om indexskyddet. Från och med det justeras alla löpande pensioner oberoende av pensionstagarens ålder på samma sätt som det ovan nämnda brutna indexet. (källa: Pensionsskyddscentralen)

pensionerna och pensiontillgångarna ökade med 32,9 miljarder, ändå säger politikerna att vi måste höja pensionsavgifterna för att klara pensionsmålen. Större nytta av pengarna I God Tid 5/2022 sade pensionsförsäkringsbolaget ELO:s vd Carl Pettersson att pensionsbolagens horisont ligger 60 år in i framtiden. Pensionsbolagen har enligt honom gett ett pensionslöfte åt nuvarande och framtida pensionärer som är värt 900 miljarder euro. Jarl Danielsson köper inte det resonemanget. – Det finns ingen människa som kan föreställa sig hur världen ser ut om 60 år. Jarl Danielsson anser att de pengar som nu är låsta i pensionsfonderna skulle göra större nytta om en större andel betalades ut till pensionärerna. – Jag skrev till Mats Löfström (den åländska riksdagsmannen) att det är bättre att man betalar ut pengarna åt pensionärerna i enlighet med halvvägsindexet. Pensionärerna betalar sedan skatter på sina inkomster och de pengarna tillfaller staten och kommunerna.

Det skulle vara mera korrekt. Nu arbetar största delen av pensionskapitalet utanför Finlands gränser. Danielsson lyfter fram Sjömanspensionskassan som ett exempel på en försäkringskassa som valt en placeringsstrategi och som gynnat såväl rederierna som sjömännen och lokalsamhället. När Eckerölinjen skulle köpa två färjor av Vasabåtarna skedde det delvis med pengar lånade från Sjömanspensionskassan. Sjömanspensionskassan har också byggt hyresbostäder i Mariehamn. – Det var jättefina investeringar på sin tid. Sjömanspensionskassan fick bra ränta, rederiet kunde utöka sin flotta och på det viset skapa fler arbetsplatser. Där ser du vad man kan göra om man har pengarna att snurra i samhället. Olika kassor Danielsson beklagar att staten har den inställning den har. Han ser två anledningar till att det är så. – Den viktigaste är att staten inte har fonderat pensionspengar på samma sätt som den privata sektorn. Staten hamnar att betala de före detta statsanställdas pensionshöjningar direkt över budgeten. Det svider. Den andra förklaringen är att de som har det sämst ställt lever på folk- och garantipension. Enligt Danielsson är det viktigt att hålla isär de här två frågorna. – Ulla-Maj Wideroos, Svenska pensionärsförbundets ordförande, har helt rätt påpekat att det är mest angeläget att höja de lägsta pensionerna. Det är statens ansvar att betala mer åt dem som lever på folk- och garantipension. – Men bara för att staten inte vill betala ut mer i folk- och garantipension ska inte vi som har en privaträttslig pensionsförsäkring drabbas. Det är två fullständigt olika kassor som man blandar ihop för att det ska låta bättre. Kvinnor har i regel lägre pension än männen. Danielsson hade hoppats att kvinnorna i större utsträckning skulle stödja initiativet om att återgå till halvvägsindexet. – Att det drabbat kvinnor trodde

jag skulle hjälpa till att få en annorlunda infallsvinkel i den här diskussionen. Men det har inte hjälpt. Jag förstår inte varför kvinnorna är så tysta, säger han. Ungdomarna har fel Jarl Danielsson har mött ungdomar som tror att dagens pensionärer är på väg att tömma pensionskassorna. Den här synen irriterar honom. – När jag gick i skolan betalade vi allt själva. Vi plockade lingon, vi hade mjölk och bröd med oss. När vi yrkesutbildade oss var det inte gratis. Om pappa hade lite för hög lön skulle han hjälpa till. I annat fall fick man komma till rätta med det man fått i lön för sitt sommarjobb.

GOD TID

6/2022

Mumin Långstrump Nu är Putin rädd. Han ser spöken. Två spöken. Och utländska. Från Sverige och Finland. Båda länderna vill ansluta sig till Nato. Spökena har i årtionden försökt infiltrera sig i hans Ryssland. Spökena heter Pippi Långstrump. Från Sverige. Och muminpappan, från Finland. Putin har nu beordrat säkerhetsorganisationerna att motarbeta båda spökena så att de inte kommer åt att göra illa i Ryssland, hans fina Ryssland. Nästa år ska de stora militärparaderna visa upp ryska vapen mot bägge spökena. Eftersom spöken gör virtuella anfall är vapnen också virtuella. Stora videoskärmar varvar mellan de militära tankarna och raketerna. Det är en stor hemlighet vad skärmarna visar.

Nato tar allt det här i beaktande. Nato skaffar två stora statyer framför huvudstabens byggnad i Bryssel, en Pippi Långstrump som lyfter sin häst, och ett mumintorn där muminpappan sitter på takterrassen och läser en bok. Ve och fasa, Putin, darra där i Kreml mellan murarna. Men militärforskarna håller på att utreda vad Putin är rädd för. Jo, något fasansfullt. Båda spökena är snällhetssymboler. Och deras snällhet kan smitta, så att KGB och andra halvhemliga organisationer blir smittade och blir snälla.

Extra höjning av folkpensionen

– Samtliga ungdomsförbund sade i vintras att de motsätter sig en återgång till halvvägsindexet. Man behöver inte vara någon Einstein för att förstå varför de säger så. De saknar kunskap, säger Jarl Danielsson.

Idag är många vuxna och har familj när de slutar studera. Själva skolan är gratis och de studiesociala understöden är förmånliga. Jag tycker att vi har bäddat bra för kommande generationer. I kölvattnet av kriget i Ukraina har västvärlden drabbats av en kraftig inflation. I det korta perspektivet kommer arbetspensionerna att stiga snabbare än lönerna, men på lite längre sikt stiger lönerna kraftigt. Enligt Jarl Danielsson kommer pensionärerna att drabbas. När staten träder emellan och ger löntagarna avdrag som ska kompensera för prisökningarna får pensionärerna nästan aldrig motsvarande kom-

pensation. Diskriminerande beskattning Jarl Danielsson protesterar mot den skatt om 5,8 procent på pensioner över 45 000 euro per år som regeringen införde 2013. – Straffskatten är diskriminerande. Den drabbar bara pensionärer. Enligt diskrimineringslagstiftningen är det förbjudet i Finland. Den som har en miljon i löneinkomst har ingen straffskatt. Jag har ingen förståelse för att pensionärsorganisationerna accepterar detta. Danielsson tycker att Svenska pensionärsförbundet och de övriga riksomfattande pensionärsorga-

nisationerna inte gör tillräckligt för att få riksdagen att rätta till beslutet om det brutna indexet. – Pensionärsförbundet ska ta tillvara pensionärernas sociala- och ekonomiska välfärd. Det har man inte gjort i tillräcklig omfattning, enligt min uppfattning. – Det verkar som om resor och skoj är huvudsaken. Det är jätteviktigt, men förbundet har två uppgifter. Den ena är att se till pensionärernas ekonomiska och sociala välfärd, den andra är att se till att livet är så bra och trevligt som möjligt. Text och foto: Markus West

◗ De flesta FPA-förmåner, bland dem folkpensionen, steg den 1 augusti då det gjorts en extra höjning av folkpensionsindexet på grund av den höga inflationen. I normala fall justeras folkpensionsindexet en gång varje år så att det justerade indexet gäller från och med januari, men nu beslöt riksdagen göra en extra höjning av indexet som gäller 1.8–31.12.2022. Förmåner som är bundna till folkpensionsindex är bland annat folkpension, garantipension, arbetsmarknadsstöd och grund-

dagpenning samt utkomststödets grunddel. Full folkpension steg med 23,95 euro till 703,45 euro. Garantipensionens fulla belopp åter steg med 30,15 euro till 885,63 euro per månad. Höjningen av folkpensionsindexet påverkar inte tjänstepensionerna. Den extra höjningen gäller inte alla FPA-förmåner. Till exempel bostadsbidraget för pensionstagare stiger inte, eftersom grunderna för fastställande av den förmånen inte ändras.

Finska pensionärer förlorar svensk garantipension 2023 ◗ Sverige höjer beloppet av garantipension 1.8.2022. För en del mottagare av garantipension kan höjningen inverka på de förmåner som FPA betalar. Sverige har därtill fastställt att man från och med 1.1.2023 inte längre kommer att fortsätta betala

garantipension till personer som är födda 1938 eller senare och som är bosatta i Finland. Sverige har beslutat att höja garantipensionens belopp med högst 1 000 kronor per månad. Höjningen trädde i kraft 1 augusti 2022.

Kommande program 17.8 24.8 25.8 2.9 20-22.9 18.11 18.11 7-9.12

Allsångsfest på Dansholmen i Tolkis, Borgå Förbundets boulemästerskap på Åland Åboländsk sommarsamling i Nagu SPF Österbottens golfmästerskap i Vasa Natur- och friluftsmotionskurs på Lehmiranta Förbundets höstmöte på Hanaholmen, Esbo Förbundets 50-årsjubileum Musik- och rörelsekurs på Lehmiranta

GOD TID

6/2022

För mer information om reseprogram, pris och bokning, se www.axtours.ax

PERSONLIG SERVICE 19199 - hela vägen

Res med SPF, med utresa från Helsingfors

EN OFÖRGLÖMLIG NYÅRSAFTON I WIEN 28.12.2022–1.1.2023

Rullstolstaxi Färdtjänst

FPA-körning Dygnet runt

Taxi19199 taxi19199@gmail.com

Wiener Filharmonikers konsert i Musikvereins gyllene stora sal är vår nyårsresas höjdpunkt. Den åtföljs av ett omfattande ramprogram med utfärder, måltider och musik. Svensktalande lokalguide i Wien samt reseledning från SPF. Pris 2470,- per person inklusive konsertbiljett. Axtours, Storagatan 14, Mariehamn Tel: +358 18 51 217 groups@axtours.ax

Ekonomiegatan 1 AX-‐221 00 MARIEHAMN info@nocturne.ax www.nocturne.ax

Omtanke. Omsorg. 24 timmar. +358 18 192 07

UPPTÄCK ÅLAND MED BIL

SKARPANSVÄGEN 24, TEL 19 655 / 19 714, www.central-apoteket.ax

Välkommen till Lappo, Brändö - en genuin skärgårdsupplevelse

15 Torggatan, Mariehamn tel. 018 19 038

www.pellas.ax

info@pellas.ax tel. 040 8324 333 Öppet året om!

www.hotellarkipelag.ax Tel.+358-1824020

Stort utbud av högklassiga hyrbilar Från

68€ /dygn*

I priset ingår

* Försäkring - 250km * Gratis leverans inom Mariehamn * gäller endast första dygnet

Öppettider: vard 7-24, lör 8-24, sön 9-24 Adress: Strandgatan 1B, Mariehamn. Tel. +358 (0)18 525 505 E-post: rbs@rundbergs.com Läs mer på: www.rundbergs.com

GOD TID

Ålands kvinnor erbjuds mammografi till 74 år

Allt färre tandläkare använder amalgam

6/2022

◗ Kvicksilver är ett miljögift som i Europa till största delen härstammar från tandamalgamet. I Finland ska användningen av amalgam som tandfyllning avslutas av miljöskäl före 2030 i enlighet med tidsramen i EU:s förordning. Enligt social- och hälsovårdsministeriet senaste utredning som nu publicerats använder allt färre tandläkare amalgam vid tandfyllning. Även tidigare utredningar har visat att användningen av amalgam minskar. Trenden beror till största delen på att plastfyllningarna har blivit bättre samtidigt som de estetiska kraven ökat. I Finland är andelen tandfyllningar som består av amalgam mindre än 1 procent. Med tanke på miljön medför dock borttagning av gamla amalgamfyllningar och tänder med amalgamfyllning en större risk än

Åland är först i landet med att från och med i år erbjuda kvinnor upp till 74 år mammografi. Redan nästa år utökas mammografin ytterligare genom att åldersgränsen sänks så att alla kvinnor i åldern 45–74 år kallas till screening vartannat år. På fastlandet erbjuds alla 50–69-åriga kvinnor vartannat år screening för bröstcancer men man diskuterar att följa Ålands exempel och höja åldern. Ungefär 5000 kvinnor insjuknar varje år i Finland i bröstcancer som är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Tarmcancer Också när det gäller tidig upptäckt av tarmcancer ligger Åland i framkant. Åland är först i landet att erbjuda tarmcancerscreening i ett helt landskap. Projektet startade hösten 2020 som ett samarbete mellan det privata vårdbolaget Medimar, offentliga Ålands hälso- och sjukvård samt Ålands cancerförening. Alla ålänningar i åldern 60–74 år erbjuds två provtagningar. Det här är välkommet eftersom tarmcancer är vanligast bland män i Egentliga Finland och på Åland. Närmare 20 tarmcancerfall har hittills hittats på Åland sedan screeningen inleddes. Många fler har fått polyper bortopererade, polyper som

Ålands cancerförenings verksamhetsledare Monica Toivonen berättar att föreningen trycker på för, och bidrar till, screening och provtagning för att upptäcka cancer så tidigt som möjligt.

kan vara förstadiet till cancer. I övriga Finland inleds tarmcancerscreening i år i vissa åldersgrupper. Från år 2031 ingår alla 56–74-åringar i hela landet i det nationella tarmscreeningsprogrammet. Prostatacancer Prostatacancer, den vanligaste cancerformen hos män, förekommer mest på Åland i hela landet. Ett 40-tal fall

upptäcks varje år. Sedan några år tillbaka erbjuder Ålands cancerförening män i åldern 50–75 år avgiftsfri PSA-provtagning och läkarkontroll för att upptäcka eventuell prostatacancer. Ålands cancerförening har varit, och är, pådrivande för screening och provtagning för att upptäcka cancer så tidigt som möjligt. Åland ligger lite över medeltalet för hela landet när det gäller antalet cancerfall.

– Kanske är det för att vi lever lite längre, säger föreningens verksamhetsledare Monica Toivonen. Föreningen har hittills skjutit till närmare en halv miljon euro till tarmcancerscreeningen och PSA-provtagningen. Pengarna samlas in på rosa- och blå bandet-galorna, genom lotterier, andra insamlingar och donationer. Kerstin ÖstermanRosenqvist

användningen av nya amalgamfyllningar. Det avfall som uppkommer vid borttagningen hanteras på korrekt sätt med amalgamavskiljare så som problemavfallet ska hanteras, men det händer att material som kontaminerats av amalgam eller de tänder med amalgam som tagits bort hamnar i blandavfallet. Därför behövs det åtgärder för att säkerställa att också detta avfall hanteras som problemavfall. De amalgamfyllningar som finns i tänderna avsöndrar så små mängder kvicksilver att de är ofarliga till och med om man beaktar utsläppen av kvicksilver från andra källor. Detta har undersökts mycket, och slutledningen är att amalgamfyllningar som är hela inte ska bytas ut till något annat material om det inte behövs på grund av någon medicinsk orsak, som till exempel kvicksilverallergi.

Massörsmottagning

★ ✰

SUNE EKSTRAND

★ ★✰ ★✰ ✰

Fagernäsvägen 289, 68570 LARSMO GSM 0400-162 994

Specialläkarmottagningar Undersökningar Recept Utlåtanden Operationer

Oy KristinaMedi Ab - sakkunnig hälsovård & kirurgi

Karis Tand - Karjaan-Hammas Tandläkare Leena Minkkinen Sarah Nordman Ulrika Sundén Elina Patovirta Kristine Mikelsone Mun- och käkkirurg Harri Vaalas Tandhygienist Ann-Sofi Kock Köpmansg. 11, Karis, 019-231 033

Tilläggsinfo & tidsbeställningar vardagar kl. 9-16 tel. 06 -357 8700

Oy KristinaMedi Ab Lappfjärdsvägen 10 64100 Kristinestad www.kristinamedi.fi www.facebook.com/kristinamedi Vi är verksamma i f.d. Bottenhavets sjukhus OP-lokaler Diabetes Fysioterapi Gastroenterologi Gynekologi Inremedicin Ortopedi Plastikkirurgi Psykologi Urologi Öron-, näs- & halssjukdomar

Välkommen till oss! 1. Remiss 2. Försäkring 3. Privat Vi svarar gärna på ev. tilläggsfrågor. Sakkunnig hälsovård & kirurgi snabbt, nära och enkelt!

GOD TID

6/2022

Kajs Massagetjänst

KAJ SANDELL

leg.massör - laill.hieroja Ytteressevägen 191, 68810 Ytteresse Tfn: 0500-852 040

Fråga doktorn: Några råd om hur vi håller covid-19 stången

Sedan två och ett halvt år tillbaka har våra liv påverkats av covid-19. Påverkan har förändrats under pandemins förlopp men fortsätter ännu och kommer på något sätt att fortsätta ännu under många år framöver.

VÄLKOMMEN TILL VÅR MOTTAGNING! Öronläkartjänst Hörselundersökningar Justering och rengörning av hörapparater Försäljning av hjälpmedel och tillbehör Gustaf Nyman - specialist inom öron-, näsoch strupsjukdomar Heidi Nilsson och Nancy Lindfors - audionomer, sjukskötare Stationsvägen 1 Jakobstad 06-7813580 info@aurix.fi www.aurix.fi

Semesterdagar för närståendevårdare och omsorgstagare på Lohja Spa & Resort i Karislojo 7–11.11 eller på Härmä Spa i Ylihärmä 14–18.11.2022 Vill du och en närstående som du har omsorg om åka på semester tillsammans? Information och ansökningsblankett: www.semester.fi/start www.folkhalsan.fi/semesterstod Sista ansökningsdag är 19.9.2022. Svenska semesterförbundet: Susanna Stenman........ tfn 050 304 7642 Folkhälsan: Eva Björkqvist ............... tfn 040 516 5679, Åboland Ann-Christine Wiik ..... tfn 044 788 3772, Nyland Pia Nabb.......................... tfn 050 542 8175, Österbotten Anki Elvström ............... tfn 050 467 6657, Österbotten

Då pandemin tog fart under vårvintern 2020 var dödstalen bland de insjuknade mycket högre än idag, vilket berodde på att befolkningen inte hade någon egentlig immunitet mot viruset. Andelen som insjuknade varierade från land till land men ökade överallt och man var orolig att siffrorna snart skulle se lika illa ut hos oss som till exempel i USA. Myndigheterna hade ingen detaljerad plan för hur situationen skulle hanteras och länder valde olika strategier för att handskas med detta nya, okända och hotfulla virus. Man försökte med utegångsförbud av olika svårighetsgrad, avstängning av städer och landskap med höga smittotal, inreseförbud, testningspåbud, påbud om näs- och munskydd etc, etc. Alla åtgärder speglades mot statistiken som ändå var opålitlig för att olika länder rapporterade på olika sätt, men pålitlig för att det ännu inte fanns något mörkertal relaterat till gör-detsjälv-tester. Så kom sommaren och smittotalen sjönk men trots det fanns det ännu många som behövde intensivvård på grund av covid. Mot hösten började smittotalen öka igen och det blev uppenbart att pandemin skulle räcka länge. Lika så klarnade det att infektion inte ger upphov till bestående immunitet eftersom många insjuknade en andra gång och dessutom väckte nya ilsknare varianter av viruset befogad oro. Läget såg dystert ut men det fanns också hoppingivande nyheter. Många läkemedelsföretag arbetade på att utveckla vaccin mot sjukdomen. Processen att ta fram vaccin mot covid-19 underlättades av den forskning som gjorts om vaccin mot SARS och på rekordtid fanns vaccin som genomgått testning på väldigt många personer. Testningen gav för handen att vaccinen gjorde mer nytta än skada och att allvarliga biverkningar var sällsynta. Vaccinering minskade på ett avgörande sätt individens risk för att insjukna i en allvarlig covid-19-infektion och också risken att dö. Skulle det inte ha varit för vaccinen skulle situationen se helt annorlunda ut idag. Trots att vaccinen inte ger ett särskilt starkt skydd mot infektion ger de ett mycket gott skydd mot allvarligt sjukdomsförlopp. I takt med att allt fler vaccinerades kunde därför många restriktioner avvecklas och därmed kunde många sektorer av samhället som bromsats upp av pandemin ta ny fart. Man går på krogen igen, man reser, man träf-

”Näs- och munskydden ger visserligen inget absolut skydd men minskar ändå risken att infekteras och att infektera andra. Att använda näs- och munskydd är något som inte kräver myndighetspåbud. Man får vara förnuftig och använda näsoch munskydd då man rör sig i folksamlingar inomhus. Det är verkligen inte fel.”

fas, många skakar hand och har helt slutat använda näs- och munskydd. Just nu känns läget lugnt men det är befogat att fråga sig om man verkligen kan vänta sig att det fortsätter så här eller om läget faktiskt är lika lugnt som det känns. Den hittills största toppen av coronafall i vårt land inföll under detta års fyra första månader och smittotalen som baseras på positiva test inom den offentliga sektorn är nu bara en femtedel av vad de var som värst. Så långt låter allt bra! Men smittotalet berättar inte längre hela sanningen för det blir numera ett mycket stort mörkertal av helt otestade och den stora grupp som använt gördet-själv-test. Under juni och juli månader har coronavirusmängden i avloppsvattnet ökat och antalet sjukhuspatienter med coronainfektion fördubblats. Detta trots att sommaren är den årstid då risken för smittspridning är som lägst. Antagligen har vi en ytterligare ökning av fallen att vänta i höst och helt uppenbart är att vi inte kommer att bli kvitt covid-19 på länge, ifall inte någon stor förändring skulle ske. Tröskeln för att införa restriktioner är mycket hög av rädsla att skada ekonomin som ju numera också belastas av Rysslands krig i Ukraina, mänskornas coronatrötthet är uppenbar överallt i världen. Nya effektivare vaccin och mediciner kan vi inte heller räkna med. Ju fler infekterade vi har desto högre är risken att bli infekterad. Dessutom avtar den av vaccin eller infektion skapade immuniteten rätt fort, vilket leder till att individens infektionsrisk ökar. Det verkar med andra ord som om coronaviruset är här för att stanna och som om vi blivit så att säga, självförsörjande, vad gäller covid-19. Hur skall vi då rätta oss? Grundförutsättningen för att vi överhuvudtaget nått dagens relativt stabila situation är vaccinationerna. Bara med hjälp av vaccinationerna minskas risken för allvarligt sjukdomsförlopp hos dem som blir smittade. Vi märkte tydligt hur andelen intensivvårdspatienter bland alla sjukhuspa-

tienter med covid-19 minskade drastiskt efter att vaccinationerna kommit i gång. Också risken att insjukna och lika så risken att infektera andra minskar om man vaccinerats. Eftersom vaccinets effekt avtar finns behov av upprepade vaccinationer för att hålla risken för allvarligt sjukdomsförlopp möjligast låg. Avvägningen om vilka grupper som skall vaccineras och när så skall ske varierar från land till land men uppfattningen om nödvändigheten i upprepade vaccinationer delas av de flesta. Att i Finland ta vaccin då det erbjuds den grupp man tillhör kan varmt rekommenderas. Eftersom viruset blivit ”bofast” hos oss lär det ännu bli många boostervaccinationer. Under pandemin har vi lärt oss en hel del om hur vi kan minska risken att smittas och smitta. God handhygien ger ett stort mervärde som inte kan ersättas eller förbättras med skyddshandskar. Användning av handsprit eller tvål och vatten, i all synnerhet före måltid eller före man vidrör näsa, mun eller ögon är att rekommendera. God ventilation och vädring i utrymmen där folk vistas har påvisats minska risken för infektion på ett avgörande sätt. I all synnerhet då fler mänskor är församlade i samma utrymme är ventilationen viktig. Näs- och munskydden ger visserligen inget absolut skydd men minskar ändå risken att infekteras och att infektera andra. Att använda näs- och munskydd är något som inte kräver myndighetspåbud. Man får vara förnuftig och använda näs- och munskydd då man rör sig i folksamlingar inomhus. Det är verkligen inte fel. Ingen av åtgärderna är allena saliggörande. Tillsammans gör de en märkbar skillnad. När fler vinnlägger sig om att minska sin egen risk att insjukna så hjälper man samtidigt också andra att hållas friska. Från självpåtagen isolering har vi så småningom, till allas glädje, kunna börja närma oss varandra igen, träffas, delta i sammankomster och detta lär utan större risk vara möjligt också i framtiden bara vi kommer ihåg att alla tillsammans arbeta för att begränsa covid-19 virusets framfart.

Otto Lindberg geriatriker

ʶ Skicka frågorna till: Otto Lindberg, Eira Sjukhus, Skepparegatan 29, 00150 Helsingfors eller otto.lindberg@eiransairaala.fi. Frågorna skall vara framme senast den 1 oktober.

GOD TID

6/2022

Öppet: Må-Fre: 04:00-24:00 24/7 Lö-Sön: 04:00-22:00

ÖPPETHÅLLNINGS TIDER Rådhusgatan 4, Köpmansgatan 18,Jakobstad. Jakobstad044-2810 044-2810407. 407.Även Ävenhembesök! Hembesök!

OPTIKER Epic Gym Videvägen 2 68570 LARSMO

Nya glasögon snabbt! Inhemsk Leveranstid 1 dag-1 vecka kvalitet Alltid kvalitet till ett

Kai Puhakka

Tel: 045 220 3522 Epost: info@epicgym.ﬁ Web: www.epicgym.ﬁ

ekenasoptik.fi förmånligt pris!

Kungsg. 6. Tel. 019-241 1586

FYSIOTERAPI

Danspaket fr. 149 €/2 dygn/pers.

Tommys Fysio

FOTVÅRD

www.malaxfysio.fi 06-3651767

Kroppsverkstaden / SysterSara Gym - grupper - PT-tjänster

Jakobstadsvägen 24B 66900 Nykarleby

Logi i dubbelrum, 2 x frukostbuffé, 2 x lunch eller middag från buffébord, fri tillgång till spabadet och gymmet samt inträde till dansen.

tfn. 044-974 3529

Vila på Härmä Spa fr. 160 €/2 dygn/pers.

www.kroppsverkstaden.com / www.systersara.com

Logi i dubbelrum, 2 x frukostbuffé, 2 x lunch eller middag från buffébord, samt fri tillgång till spabadet och gymmet. 1 x Wellness-behandling: Lyxig Phytomer ansiktsbehandling 25 min ELLER Klassisk massage 25 min.

Muskel-, led- och ryggbehandling

Individuella skoinlägg Beställ tid för fotanalys!

Naprapath DN Kjell Carlsson Granskogsvägen 18H, Kristinestad Skolhusgatan 51A13, Vasa 0400-868 556 kjell.carlsson@napra.inet.fi

www.podiart.se

Vaasantie 22, Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmaspa.fi

Öppet från 05.00 - 23.00. 7 dagar i veckan. Steinpottvägen 3, Esse

Vi sköter din hälsa Välkommen till oss

tel. (019) 241 2426

Tenala apotek tel. (019) 245 0535

Vi betjänar er

Må-Fre 9-20 Lö 9-18 sö 12-18 Besök gärna vår hemsida ww.kokkolankeskusapteekki.fi

AVOINNA / ÖPPET Arkaisin/vardagar 8.30 - 18.00 Lauantaisin/Lördagar 8.30 - 14.00 Sunnuntaisin/Söndagar 11.00-15.00

06-2211007 Salutorget 3 Kristinestad

tfn. 06-385 0048 www.oravaisapotek.fi

Nu hittar du Grankulla apotek i köpcentret Grani Må - Fre 9-20, Lö 9-17, Sö 12-16 Ett äkta närapotek, Välkommen

Korsnäs apotek

www.korsnasapotek.fi

06-364 1548, 050-463 3542 öppet: må-fred. 9-18 lö 10-14

Prismavägen, Karleby tel. 06-8234300

Oravais Apotek

Köpmansgatan 9, KARIS tel 019-230018 www.karisapotek.fi

EKENÄS 1. APOTEK TAMMISAAREN 1. APTEEKKI

VÄLKOMMEN TILL EKENÄS 1. APOTEK! Vi har nya öppethållningstider under veckosluten

apteeKKi_neGatiivi [pOiKKeustapauKsiin]

apteeKKi_lOGO_vaaKa_Fi

VI BETJÄNAR Måndag–fredag 9–19 • lördag 9–16 • söndag och allmänna helgdagar 10–14 Järnvägsgatan 5,apteeKKi_lOGO_pYstY_lupaus_Fi Ekenäs tfn 019 241 1441 • ekenas1apotek@apteekit.net (väritaustOille)

Långbrogatan 15, Karleby, tel 06- 824 1712 www.kallentoriapteekki.fi

Öppet: må-fre 9-19, lö 10-16

Tel. 06 321 2775

Glimmervägen 2, 65300 Vasa

GOD TID

6/2022

Fördel Åland när förbundets golfmästerskap avgjordes på Kastelholm Ålänningarna for iväg med de finaste priserna när Svenska pensionärsförbundet höll sitt andra golfmästerskap på Slottsbanan i Kastelholm på Åland i juni. Ulla Österlund från Mariehamns pensionärsförening knep tre priser. – Jag hade flyt, säger hon. Solen skiner från en klarblå himmel, vinden svalkar och Kastelholms slott speglar sig i Slottssundet när Jarl Danielsson, ordförande i Mariehamns Pensionärsförening, hälsar de 61 tävlande från 16 olika SPF-föreningar välkomna. – Ni får spela på en av Europas bästa banor, världstouren för damer spelas här i höst, säger han. Mariehamn bästa förening Det är nu andra gången SPF ordnar golfmästerskap, premiär var det på Pickala golf i Sjundeå i fjol. Bästa förening då blev Mariehamns Pensionärsförening som upprepar den bravaden i år igen. Därmed stannar den fina vandringspokalen tillsvidare på Åland. Näst bästa förening blir Esbo svenska pensionärer medan Pargas svenska pensionärer kommer på tredje plats. För Ulla Österlund från Mariehamns Pensionärsförening blir

För Benita Bärlund från Esbo är golf som yoga.

Ulla Österlund från Mariehamns Pensionärsförening i mitten kammade hem tre priser i årets golfmästerskap. Hon flankeras av Klaus Pärnänen och Gunilla Blomroos med vandringspokalen för bästa förening.

mästerskapet en stor framgång. Hon står för både bästa poängboogey för under 75-åringar (41 poäng) och för longest drive damer. – Jag hade flyt. Tur att man har tur en gång om året, säger hon. Att det går så bra för ålänningarna förklarar hon med att Slottsbanan är en svår bana för den som inte spelat den förut. – Vi som känner till hur man ska

putta har en stor fördel. Bästa poäng för över 75-åringar går till Gunilla Blomroos från Mariehamn medan Tage Gustafsson från samma förening står för longest drive herrar. Som yoga Det viktigast är ju ändå inte att tävla och vinna utan att delta. Benita Bärlund från Esbo säger att det

bästa med golf är att man måste ha total fokus här och nu. – Golf är som yoga. Man koncentrerar sig på det man gör, tankarna på annat får ta paus. Dessutom får man motion, är ute i friska luften och umgås med vänner. Faktum är att intresset för golf växer bland SPF:s medlemmar. – Vi har nya pensionärer med här i år. Cononapandemin ökade

intresset eftersom man ju är utomhus när man golfar, säger SPF:s verksamhetsledare Berit Dahlin. Deltagarna från pensionärsklubben Milstolpen i Jakobstad väcker uppmärksamhet med sina gula tröjor med en QR-kod på. För den som vill bli medlem är det bara att scanna av koden så kommer man direkt in på hur man anmäler sig. – En ny innovation. Tänk att man alltid lär sig något nytt, kommenterar Jarl Danielsson. Text och foto: Kerstin Österman-Rosenqvist

Sjundeå blev nyländsk mästare i boule Den 16 juni var det igen dags för Vårskrällen i Kyrkslätt, denna gång med status som nyländskt distriktsmästerskap i boule.

Turneringen spelades på Kusasplanen i Kyrkslätt centrum. Som arrangörer stod Boule Dogs Tm, ett gäng blandrasiga doggar från Kyrkslätt och Norra Kyrkslätt pensionärer. Arrangemangen löpte utmärkt, vädret var fint och deltagarna ivriga. 31 lag från Borgå till Österby ställde upp – alla var blivande mästare. När spelet började blev det ”klick och klack” på 16 banor. I pausen blev det picknick och diskussioner vid kantinen. Det var minsann bråttom för flickorna bakom disken. Under den andra perioden började man märka att nu är det allvar, nu skall det vinnas.

Efter två gånger två omgångar var det klart. Det blev en närkamp mellan två Sjundeå- och ett Boule Dog-lag: Sjundeå 1, Timo Heiskanen, Tom Laitinen och Henry Lemström. Sjundeå 2, Clas Czarnecki, Håkan Johansson och Gunvald Korander. Boule Dogs Kyrkslätt 1, Christian Aspegren, Kjell Schreiber och Gunilla Aspegren. Det berömda jumbopriset tog Boule Dogs Kyrkslätt 4 hand om. Spelplanerna sköttes av Stefan Sandqvist och hans team från Kyrkslätt kommun och underhållet under tävlingen av Hilding Wikner. Resultaträkningen sköttes av Christer Sandholm och Bebbe Jansson fotograferade. Bjarne Åkerlund skötte tävlingsledandet, inklusive ”prat och präll”, till exempel ”Om det här hade gått bättre hade det varit förstört”. Bjarne Åkerlund

Boule Dogs Tm, ett gäng blandrasiga doggar från Kyrkslätt och Norra Kyrkslätt pensionärer svarade för de alldeles utmärkta arrangemangen under Vårskrällen. Bernt Jansson

GOD TID

6/2022

”Ett tag gick jag inte heller med vanliga skor, utan var tvungen att nöja mig med mina tofflor.”

Evas trötta ben förorsakade bekymmer till henne. Därför beslöt hon sig för att prova på Venolet-produkten som är producerad av druvextrakt och druvkärnextrakt. Eva har varit nöjd med produkten.

Jag kallade mina ben för stockar

Den vitala och snygga 78-åriga damen berättar öppet om sina tidigare bekymmer med benen. Speciellt på sommaren var det jobbigt. ”Jag kallade mina ben för mina ’stockar’ för de kändes verkligen precis som det”, säger Eva Randi Solheim med ett leende. ”Det var riktigt påfrestande”, berättar Eva Randi om de tunga benen

hon har haft i många år. Tunga och trötta ben ”Ett tag gick jag inte heller med vanliga skor, utan var tvungen att nöja

mig med mina tofflor. Kanske inte så eleganta i alla sammanhang”, ler hon. Eva Randis ben hade pinat henne en längre tid. Då fick hon en dag höra om produkten Venolet. Hon blev förtjust i att extraktet av vinplantorna kunde stödja normal venfunktion i benen och motverka känslan av tunga och trötta ben. Det lät som den rätta produkten för henne, som det visade sig vara. Känns lättare Eva Randi började känna skillnaden redan efter några veckors användning av Venolet, och efter några ytterligare veckor var hon säker på att den hade börjat påverka. Känslan var annorlunda och hon upplevde att benen inte längre var tunga och trötta. ”Jag blev så otroligt glad och nöjd när jag förstod det. Det första jag brukar göra på morgnarna då jag går till köket är att ta min dagliga naturtablett. Den vill jag verkligen inte glömma. Nu känns mina ’stockar’ som de ska. Benen känns inte trötta och tunga och jag kan även känna mig bekväm i helt vanliga skor igen”, ler Eva Randi nöjd.

Ha SEX och må BRA! A

verka stress och förbättra sömnkvaliteten. Hur mycket är passligt? Mängden sex varierar för män enligt livssituation och ålder. I genomsnitt tumlar man runt bland lakanen 1–4 gånger per vecka, men äldre män eller män som har mindre sexlust gör det mer sällan. Det lönar sig att i tid ta itu med avtagande sexlust och nedsatt sexförmåga. Om orsaken till att man har

SKÄL FÖR BENEN ATT TACKA...

då du väljer Venolet som är producerat av druv- och druvkärnextrakt.

PIGGA OCH

BLODCIRKULA-

LÄTTA BEN

TIONEN

VARMA FÖTTER

HUDEN PÅ BENEN

Venolet

Beställ Venolet som abonnemang, du får den första förpackningen till halva priset:

Nu 1995 €

+ frakt 4,95€

RING: 09 615 00 516 (lna/mna) Mån-tors 8-16, Fre 8-14.30

www.wellvita.fi

Hirsalavägen 11, 02420 Jorvas

PROBLEM EN LÖSNING

Låt ginseng och zink i Virizil stötta dig om du uppfinner följande bekymmer för ditt sexuella välmående:

Det finns många goda orsaker att älska. Låter du bli att njuta av sex för att du inte har lust eller inte kan? Hälsokostprodukten Virizil främjar männens sexuella välmående. tt ha sex är en njutning och dessutom har det många nyttiga hälsoeffekter. Effektiv träning är bra för hjärtat och blodcirkulationen, vilket å sin sida kan ha en positiv inverkan på minnet. En trevlig motionsform får konditionen att öka och musklerna att bli starkare. Sex kan även göra dig vigare. Sexuellt umgänge påverkar humöret på många sätt, till exempel genom att stärka självförtroendet, mot-

ANNONS

sex mer sällan är att lusten eller förmågan avtagit, är det värt att prova Virizil, ett preparat som innehåller ginseng och som stödjer det sexuella välmåendet. Ginseng främjar den sexuella förmågan hos män och upprätthåller livskraften och uthålligheten samt det fysiska och psykiska välmåendet. Eftersom sex ger obestridda nyttoeffekter, utmanar vi dig att hoppa i sängen för att njuta av sexets mångsidiga hälsoeffekter!

ENERGIBRIST

BRIST PÅ LUST

SVAG UTHÅLLIGHET

TESTOSTERONNIVÅ

Beställ Virizil till halva priset! från 21,95€ (per månad) + leveranskostnader 4,95€

09 615 00 516 (lna/mna)

Må–to: 8-16.00, Fre: 8-14.30

www.wellvita.fi

GOD TID

6/2022

GOD TID

6/2022

Rpåesvenska sor på s venska på svenska

Res med SPF Österbotten

• Busstransport från/till flygfältet i Malaga • Del i dubbelrum på hotellet • Frukost & middagsbuffé alla dagar på resmålet • Stadsvandring med guidning + infoväska med karta m.m. • Ett överraskningsprogram • En lunch • Reseledarnas tjänster Mot extra betalning ordnas: • busstransport t/r från Österbotten till Helsingfors-Vanda flygplats • möjlighet att delta i utflykter från Almuñécar.

Gardasjön Nyinsatt resa! Utﬂykt kring sjön, vingård, marknadpå och Verona. Skördefesten Åland Sex nätter på samma hotell i staden Malcesine 20-26.9 Boka nu!

Skördefesten på Åland 15-17.9

En dag i Stockholm -kryssning med nya Viking Glory 18-20.9 Danskryssning med Viking Grace Larz-Kristerz och Tomas Fantz 27-28.9

Loppis i Luleå 30.9-1.10

Örnsköldsvik

GES-Stanna världen en stund 1-2.10

Hälsoresor till Pärnu

10-17.9, 15-22.10, 27.11-4.12 samt julresan 20-26.12.

Till Umeå

Med nya Aurora Botnia Hotellresor 19-20.8 (fre-lö), 17-18.9 (lö-sö) 1-2.10 (lö-sö), 21-22.10 (fre-lö) Shoppingkryssningar lö 20.8, lö 17.9, lö 1.10, lö 22.10 Teaterresa Från Broadway till Duvemåla 17-18.9 (lö-sö) Per Anderssons revy ”Räkhäst” 1-2.10 (lö-sö) Tribute to The Eagles 4-5.11 (fre-lö)

Researrangör GS Sundqvist Travel Partner

Höstresa till Almuñècar 17.9-1.10.2022 Vår medlemsresa till Almuñécar 27.10 sålde slut genast. Därför erbjuder vi nu en till resa i höst, 17.9 – 1.10. På denna resa får du njuta av det bästa Andalusien har att erbjuda tillsammans med SPF. Vi bor på 4-stjärnigt hotell nära stranden mitt i det som beskrivs som en av den mest genuina staden på Spaniens sydkust. Gränderna ligger än i dag som de gjorde på morernas tid och invånarnas avslappnade levnadssätt smittar lätt av sig. Oberoende om du är ute efter lata dagar i solen eller en aktiv semester med ett stort utbud av aktiviteter och kultur så passar detta resmål.

I Almuñécar och dess omgivning finns mycket att uppleva och olika aktiviteter erbjuds nästan varje dag. Tillsammans njuter vi av sol, värme, mat, dryck, kultur och natur. Reseledare från SPF-Österbotten är med under hela resan. Göran Sundqvist, reseledare och guide i Spanien. Resans längd 15 dagar. Utresa 17.9 från Helsingfors till Malaga kl 22.10. Returresa 1.10 från Malaga kl 15.55 med ankomst till Helsingfors kl 21.30. Pris från Helsingfors 1240 € per/ person i dubbelrum. Enkelrum ej tillgängliga på denna resa. I priset ingår: • Flyg med Norwegian, tur & retur

Passionsspelen i tyska Oberammergau uppförs i år för fyrtioandra gången. 12-17.9 20-23.10

Bussanslutning fr. Österbotten

9-23.10 (15 dgr), 9.10-6.11 (29 dgr), 23.10-6.11 (15 dgr), 23.10-13.11 (22 dgr) Med Finnair från Vasa/Helsingfors 19.10-2.11 (15 dgr), 19.10-8.11 (21 dgr), 25.10-8.11 (15 dgr), 25.10-14.11 (21 dgr)

Upplev passionsspelen i Oberammergau. Som inledning/ avslutning på vår resa får vi bekanta oss med det sydvästra hörnet av Tyskland och Alsace i Frankrike. Pesten 1632-1633 fick byborna i Oberammergau att lova att vart tionde år uppföra Kristi lidandes historia, blott Herren skonade dem från farsoten. 1634 gavs det första passionsspelet. Från 1680 förlades spelen till varje jämnt avslutat decennium, en ordning som sedan endast frångåtts undantagsvis av tvingande skäl som krig, förbud och pandemier.

Resedatum: Resedatum: 6.912.9.2022, tisdag-måndag Resans pris: Från Österbotten 2130 €, från Helsingfors 2050 €. Enkelrumstillägg 440 € I priset ingår bl a: Finnairs reguljärflyg och flygskatter, logi i dubbelrum + 6 frukoster, 3 luncher, 6 middagar + 2 vinprovningar, biljett till Passionsspelen den 9 september, luftkonditionerad turistbuss och reseledare. Researrangör: Oravais trafik

Res med Göran!

+358 (0) 400 947 000, sundqvist@outlook.com www.resmedgoran.com

10-12.12 Julmarknadsresa till Sverige Klassiska julvaror, matmarknad och härlig genuin julstämning finns på Sigtuna Julmarknad, en av de mest välbesökta julmarknaderna i Stockholmstrakten. Vi gör även ett stopp på marknaden i Överby gård. Välkommen med!

Frimanresor.fi

Tel Bussar 019 - 248 1004 Tel Resor 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

SPF-medlemsförmåner

Portugal rundresa

Porto-Dourodalen-Lissabon 1-9.10

Adriatiska havets pärlor Albanien-Montenegro 8-14.10

Teaterresor till Stockholm

Musikalen ”Tootsie” med Robert Gustafsson 6-9.10 Musikalen ”The Bodyguard” 20-23.10, 24-27.11

Julkonsert i Örnsköldsvik med Carola & Zelmerlöw 3-4.12

Kommande resor

Några platser kvar på dessa 2 resor: Mickes matresa till Andalusien, Spanien 24.9-1.10 Almuñécar, Spanien 2-20.10 Musikalen ’The Bodyguard’ i Stockholm *16-18.9, 28-30.10, 4-6.11 & 17-20.11 ’Greve Dracula’ på Åbo Svenska Teater 24-25.9 ’Pernilla Wahlgren har Hybris’ i Umeå 21-22.10

Mer info om alla våra resor på hemsidan! oravaistraﬁk.ﬁ

(06) 318 4000 må-fre 9-16

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

RESOR

Bratislava & Wien

Almuñécar Direktﬂyg från Tammerfors

Passionsspelen i Oberammergau 6-12.9.2022

Den första verkliga passionsspelsteatern invigdes 1820. Den var uppförd enligt traditionell grundplan, i huvudsak bibehållen i den nuvarande 1890 uppförda teatern. Hela orten är engagerad i skådespelet som lockar besökare från hela världen. Resan till Tyskland sker med flyg tur/ retur och landtransporterna med buss.

Mera info: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 eller Britta Andtfolk tfn 045 139 3210 Boka via osterbotten.spfpension.fi eller SPF:s kansli i Österbotten 040 5748919 eller e-post till spf.osterbotten@spfpension.fi. Reservation för ändringar. Resorna genomförs ifall omständigheterna tillåter. Vi följer kontinuerligt med utvecklingen av Covid-19-pandemin.

Passionsspelen med Schweiz

Långsemester i Spanien

www.osterbotten.spfpension.fi

www.ingsva.fi info@ingsva.fi Tel.nr. 020 7434520

Tallink Silja och Club One erbjuder Dig chansen att bli Club One-medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästprogrammets mellersta Silver-nivå. Du kan ansluta Dig som Club One-medlem via nätet på adressen www.clubone.fi /erikoisliittyminen. Anslutningar med Svenska pensionärsförbundets kundnummer 59829. Ifall du redan är Club Onemedlem, så fortsätter ditt nuvarande stamgästnummer att gälla. Om du är medlem på Bronze-nivå, så fyttar vi upp dig till Silver-nivå. Meddela ändå ditt

stamgästnummer och uppge ditt medlemskap i Svenska pensionärförbundet till adressen erikoisliittymiset@ tallinksilja.com, så registrerar vi dig som avtalsförmånskund och skickar dig ett Silver-kort ifall det behövs. Närmare information om förmånerna www.clubone.fi Prisuppgifter och bokningar: https://fi.tallink. com/kontakta-oss Mer information:Tfn 0600 152 68, mån-fre 8-20, lör 9-17, sön 10-18 (1,75 €/ besvarat samtal + alltid lna/ msa). www.clubone.fi

ANNONSERA I GOD TID

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND

4.9 - 10.9.2022 Helpension 555€ Halvpension 500€ BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG) RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS 0440 524911 partours@parnet.fi

GOD TID

6/2022

Göran Westerlund från Oravais Pensionärer stortrivdes på dansgolvet när de österbottniska pensionärerna igen kunde bjuda upp till sommarfest.

Fullt ös på dansgolvet när 600 pensionärer äntligen fick träffas Det var klackarna i taket när SPF Österbottens pensionärer efter en ofrivillig paus på två år igen kunde samlas till sommarfest vid den klassiska dansplatsen Carpella i Karperö, Korsholm.

600 pensionärer hade tackat ja till regionstyrelsens inbjudan. Ombudsman Patrick Ragnäs såg allt nöjdare ut när kön av förväntansfulla festdeltagare vid 11-tiden ringlade sig allt längre ut på gården. Två års coronaisolering är äntligen förbi. Senast de österbottniska pensionärerna var samlade till sommarfest för tre år sedan skedde det i Åminne. Då var Bo-Göran Åstrand festtalare. Den gången var han redan vald till ny biskop i Borgå stift, men han hade inte tillträtt. Tre år senare är det samma man som håller festtal. Humorn är starkt närvarande. – För tre år sedan hade jag en svart skjorta på mig, nu har jag en lila skjorta,men annars är jag väl

fått av sin farmor. Hon gav honom insikten om att man ska ta vara på det som dagen har att erbjuda. – När farmor hade flyttat till ett ålderdomshem ställde hon sig upp på en pall och höll en tändsticka under brandvarnaren för att visa oss besökare att den fungerade. Hon hade mött en blandning av fina och jobbiga morgnar, men lärde mig att ta vara på varje ny dag. – Idag är vi här för att vi satt foten i golvet och haft kraft att ta emot det som dagen har att ge. Det här är vår dag!

Sommarens höjdpunkt. Humöret var på topp när 600 pensionärer efter en ofrivillig paus på mer än två år igen kunde mötas.

som förut, inledde han. Ombudsman Patrick Ragnäs tog tag i tråden. – Jag blev faktiskt lite besviken. Jag trodde faktiskt att du skulle komma med den höga käppen, den lilla höga mössan och alban. Är det inte så du går klädd i Borgå? – Nej, jag tror att jag inte skul-

le få gå omkring så länge om jag gick klädd så utanför kyrkan. Det är den liturgiska klädseln som man bär som biskop, sade Åstrand avväpnande och berättade att hans biskopsskrud är gjord på Åland. Han är väldigt stolt över den. I festtalet tog biskopen ansats i de lärdomar som han i tidig ålder

Digert program Publiken tog biskopen på orden. Humöret var på topp. I år firas också Svenska pensionärsförbundets 50-årsjubileum. För pensionärsföreningarna i Österbotten är sommardagen något av sommarens höjdpunkt. Det är hit man kommer för att träffa gamla bekanta, men också för att höra på bra underhållning och dansa. I år såg man fram emot att höra Heléne och Thomas Enroth samt

Susanne Sonntag från Ingå. Förbundsordförande Ulla-Maj Wideroos avslutade den officiella delen av programmet med att påminna om att Svenska pensionärsförbundet i år fyller 50 år. – Då finns det anledning att både fira och reflektera över varför vi finns till. Vi ska kunna sjunga och dansa tillsammans, men också vandra i naturen. – Det sjuder av aktivitet i föreningarna. Allt bygger på våra aktiva lokalföreningar, utan dem finns det inget förbund, sade Wideroos. Hon riktade ett tack till alla föreningar som i år skrivit ihop en budkavle som de uppvaktat hemkommunernas beslutsfattare med. I höst kommer Svenska pensionärsförbundets styrelse i sin tur att föra budkavlen vidare till riksdagen. Sommarfesten avslutades med dans till tonerna av dansbandet Carisma. Text och foto: Markus West

GOD TID

6/2022

It-biten: Vad är klockan? Då någon ställer den frågan brukar reaktionen vara att man lyfter sin arm och tittar på handleden, där som armbandsuret sitter. Svaret brukar också vara något i stil med ”kvart över nio”.

Men den här gången var frågan litet mer filosofisk. Armbandsuret, eller väggklockan har varit den som hjälper oss att veta vad tiden är. På 80-talet kom de digitala klockorna som lämnade bort visarna och endast visade tiden som siffror. Sedan har det kommit andra funktioner till armbandsuret också, kalender, tidtagarur, kompass etc. Idag har armbandsuren också fått ett nytt namn, smartklocka, på samma sätt som mobiltelefonerna har blivit smarttelefoner. Varför? Jo för att klockan är en liten dator som också kan berätta åt dig vad tiden är. Behöver man en sådan då? Kanske, kanske inte. De är lite som smarttelefonerna, man har länge klarat sig bra utan, men sedan om man skaffar en så vill man inte lämna bort den längre. Smartklockan blir en förlängning av din smarttelefon och de lever också i väldigt nära symbios med varandra. Så vad kan man göra, eller varför skulle man ha en smartklocka? Behovet är individuellt. Men det som den antagligen mest används till är att ersätta behovet att ta fram telefonen för att se ”varför det plingade”. Från klockan ser du i princip alla de notiser som kommer till telefonen, eller så kan du välja bort så att bara de viktigaste notiserna syns. Du kan se vem som ringer innan du fått fram telefonen eller direkt se de senaste nyhetsrubrikerna. För många kanske det redan i det här skedet är irriterande hur mycket telefonen plingar med olika notiser. Då kan man också se det som en hjälp att endast behöva kasta ett öga på klockan för att veta om det var någon viktigt eller nåt som kan vänta till senare. För många är smartklockan också en del av att följa med sin hälsa och motion. Smartklockorna har möjligheten att följa med hur du mår och hur du rör på dig. Smartklockorna kan rent av följa med din hälsa på ett helt nytt sätt. Klockan kan följa med din puls, hur du rör dig, din balans, din andning medan du sover och kan rent av känna av om du fallit och då erbjuda att ringa ett nödsamtal för dig! Hittar du inte din telefon då det ringer, då kan du faktiskt ta samtalet från klockan. Precis så som James Bond gjorde i filmerna på 80-talet. Fast det är nog inte riktigt något

som kommer att ersätta telefonen. Du kan också få telefonen att plinga till, om du glömt var du lagt den. Då du idrottar så kan du också lätt få hjälp eller information om både puls och hur träningen fortskrider, något som många idrottare har mycket nytta av, oberoende av idrottsgren. Om du brukar navigera med hjälp av telefonen så kan du nu också få klockan att ge dig färddirektiv, den kan med hjälp av vibrationer meddela dig om du skall vända vänster eller höger, så du behöver inte ens se klockan. Om du valt att börja använda Apple Pay eller Google Pay för att kunna betala utan att ha bankkortet med dig. Då kan du betala direkt med klockan också, istället för att plocka fram telefonen. Men så var det då igen det här med olika modeller och system. En av de största smartklockorna för tillfället är Apple Watch, men då förutsätter det nästan att du har en iPhone telefon. Samsung har också egna klockor som i sin tur bäst fungerar med Samsung telefoner. Garmin och Fitbit är de vanligaste modellerna som fungerar för både Apple och Android telefoner, men deras betoning är också lite mer mot motionshållet. Om just du behöver en smartklocka kan ingen annan avgöra, och om du märker att du vill ha en så är det bara att pröva! Men också om du inte har det minsta av intresse för en smartklocka kan det vara bra att veta att de finns och det att någon i din närhet tittar på klockan behöver inte betyda att den har bråttom eller inte är intresserad av ditt sällskap, den kanske bara tittar på sin klocka för att veta att notisen som kom inte förutsätter en åtgärd som skulle avbryta det ni håller på med.

Eivor Silfver vann motionspriset Överraskningspriset i vårens motionskampanj går till Eivor Silfver i Övermalax. Svenska pensionärsförbundet lottade ut ett överraskningspris bland alla de 100 medlemmar som deltog i förbundets motionskampanj i våras. Flest poäng, hela 712 stycken, samlade Tove Thomasson i Pernå in. Överraskningspriset lottades bland samtliga deltagare. När God Tid ringer Eivor Silfver befinner hon sig vid sommarstugan där hon brukar plocka blåbär och hallon. Eivor Silfver betonar nyttan av motion. Hon stärker själv konditionen genom att åka skidor på vintern och promenerar eller cyk-

lar när det är barmark. Också vardagsmotion, som man får genom att till exempel plocka bär och sköta trädgården är viktig. – Jag deltar i Folkhälsans stavgångsgrupp i Malax en gång per vecka, säger hon. Men Eivor Silfver nöjer sig inte med att motionera en dag per vecka. Hon försöker vara ute och röra på sig varje dag. – Jag började motionera regelbundet först som pensionär. Vi hade jordbruk och det fanns inte tid för motion utöver den som man fick via jobbet, berättar hon. Flest poäng Här följer listan över de 20 personer som samlade flest poäng: Tove Thomasson, Pernå, 712 poäng, Barbro Hedenstam, Borgå 688

poäng, Marie-Louise Högström, Ingå, 635 poäng, Allan Nynäs, Eugmo, 626 poäng, Per Dahlmars, Lappfjärd, 619 poäng, Rea Holmberg, Skinnarby, 604 poäng, Bengt Högström, Ingå, 574 poäng, Leif Nyman, Åminnefors 494 poäng, Carita Tuominen, Grankulla, 446 poäng, Kurt Gref, Korsholm, 421 poäng, Väinö Mikkola, Esbo, 418 poäng, Märta Granbacka, Terjärv, 415 poäng, Ragnhild Antell, Malax, 401 poäng, Alvar Fagerlund, Pargas, 400 poäng, Sven Nordlund, Ekenäs, 394 poäng, Kristina Nyman, Närpes, 390 poäng, Carola Lindgren, Nykarleby, 381 poäng, Kerstin Nurmi-Aro, Vasa, 368 poäng, Ulla-Stina Granbacka, Terjärv, 356 poäng och Bjarne Fagerstedt, Borgå, 353 poäng.

Pris: 95 € per resenär ____

13 OKTOBER 2022 KL 8 – 16

DANSKRYSSNING MED WASALINE

Fjolårets höstkryssning med M/S Aurora Bonia blev en succé. Det blev så många deltagare att dansen nästan helt föll bort. Därför har vi i år satsat på en DANSkryssning för våra medlemmar. Det betyder att det spelas dansmusik så gott som under hela kryssningen. Färjan lägger ut klockan 8 på morgonen och vi är tillbaka i Vasa hamn klockan 16. Förutom dans kommer vi att informera om regionens verksamhet och dessutom ordnas it-verkstad. Vi äter sjöfrukost i två omgångar, klockan 7:30 och klockan 9. Skärgårdsbord serveras klockan 12 och 13:45. DANSkryssningen är också öppen för SPF:s medlemmar i södra Finland och vi kommer också att bjuda in våra vänner i Västerbotten. För dansmusiken står GUNS ROSOR samt TRIO AGNETA OLZZON & PETER GRUNDSTRÖM från dansbandet Thor Görans (SWE).

I priset ingår: • kryssningsbiljett • fritt deltagande i programmet • sjöfrukost (buffé) • skärgårdsbordet ____ Busstransport 25 € per resenär (gäller Österbotten) ____ Anmälning via den egna föreningen senast måndagen 19 september ____ Läs mera om bl a busstidtabellen på vår webbplats: osterbotten.spfpension.fi

Svenska pensionärsförbundet i Österbotten rf Handelsesplanaden 12 B18 65100 Vasa

osterbotten.spfpension.fi patrick.ragnas@spfpension.fi Eric Jansson frilansskribent

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

6/2022

Kulturvandring i Myrbacka VANDA SVENSKA PENSIONÄRER En grupp på 16 pigga Vandapensionärer samlades den 24 maj på Påltorget i Myrbacka för att delta i en guidad kulturvandring. Platsen är intressant eftersom omgivningen kring konstmuséet Artsi och tågstationen är fyllda med gatukonstverk. På torget mötte vi vår utmärkta guide Christine Langinauer och tillsammans med henne vandrade vi till Artsikuben, d.v.s. den kantiga ytterväggen till konstmuséet. Framför oss såg vi Finlands största permanenta och enhetliga graffitiverk som målats på en offentlig byggnad. Christine berättade att fasaden är elva meter hög och omfattar 350 kvadratmeter. Den är gjord av Hende och Deos ensemble (8 personer) 2017. Verkets namn kommer från dokumentärfilmen Style Wars (1983) som fått klassikerstatus inom hiphopkulturen. I filmen såg graffitimålare sina målningar första gången på förbipasserande tåg och började ropa ”This is it! This is it!” Därefter vandrade vi ner mot Myrbacka tågstation. Vi fick höra att stationen varit i dåligt skick men rustats upp 2015. Samma år fick Myrbacka-rörelsen veta att den berömda chilenska konstnären Un Kolor Distinto var på väg på sin

Verket Cynthia ”Cines” Aguilera tog tre veckor att måla.

första Europaturné och önskade att få en stor offentlig yta för att göra sin målning. Det blev en tävling mellan Helsingfors och Vanda om vem som skulle få sitt verk av Un Kolor Distinto. Vanda segrade när Vanda stad redan inom två veckor gav tillstånd för att utföra målningen på tågstationens yttervägg. Verket Cynthia ”Cines” Aguilera tog tre veckor att måla. Skogslandskapet symboliserar Finland medan blomman i figurernas hand symboliserar universum.

Välkommet stöd till flyktingar från Ukraina

Per-Erik Aura

Vi fortsatte mot en tunnel där det finns olika slags gatukonst. Temat var där återvinning och tillfällighet. Street Art Vantaa hade vid triennalen 2021 uppmuntrat de konstnärer som deltog att använda återvunnet material i stället för nytt material i sina verk. Resultatet var att Elissa Erikssons verk är gjort av växter och potatismjöl och kommer att försvinna med tiden. Laura Pehkonen använder plattor från återvinningscentraler och loppisar i sina keramikverk.

Vi fortsatte ännu en halv kilometer bland höghusen och stannade vid en husfasad på Fornfyndsvägen. Det var ett stort verk av Maikki Rantala och Essi Ruuskanen från år 2021 som föreställde ett stenåldersbosättningsområde och där man kunde se en snörkeramisk kruka, en forntida kust och skärgård samt skärvor från arkeologiska utgrävningar i området. Henrik Smeds

Kyrkslätts pensionärer på trädgårdsresa KYRKSLÄTTS PENSIONÄRER Torsdagen den 19 maj 2022 samlades en grupp Kyrkslätts pensionärer för att göra en träsgårdsrunda. Vi skulle besöka fem olika trädgårdar den här dagen. Vårt första resmål var Rosengården Björklund hos Inger Kullberg. Hon berättade att hon flyttat hit till Porkalavägen 1063 år 1970 tillsammans med sin man Bo-Erik. Hon har passion för rosor, så de har blivit många med åren. Deras trädgård är stor, 1,3 hektar så här finns mycket att upptäcka! Bland annat Blåbärstry, ett avlångt blåbär som växer på buskar. Följande trädgård fanns i Jungfruberget hos Anne och Christoph Gareis. Mycket vacker trädgård med många sorters planteringar. Allt från hyacinter till blommande magnolia. Trädgården är 1600 kvadratmeter stor och man kan nästan säga, att varje kvadratcentimeter är täckt av växter. Efter en kort kaffepaus på Servicecentralen besökte vi Chati Munck och Kim Lindholms trädgård Stallbacken i Överby. Stället har varit Kim Lindholms farfars gård, Norrgård. Trädgårdsrörelsen är både jobb och fritid, och går under namnet Stallbacken. Här kunde vi köpa små plantor till våra

Blommande magnolia.

egna odlingar. Området är ganska stort, här finns också en skild köksträdgård. Vi styrde igen kosan mot Överby, och Seijas hemliga trädgård, som hon kallar den. Mycket vacker, liten trädgård i Nybrobacken. Vi konstaterade att oberoende av om

Grisen gjord av konstnären Pajakovski i Sol-Britts trädgård.

trädgården är liten eller stor så krävs det mycket arbete. Gröna fingrar behövs överallt. Sista trädgården för den här dagen, var Sol-Britts trädgårdsoas nästan mitt i centrum av Kyrkslätt. Nu var vädret soligt och varmt, så vi kunde vila våra ben och bara se

oss omkring och njuta. I Sol-Britts oas finns många konstverk i rostfritt stål, gjorda av konstnären Pajakovski. Bland annat tranor, en påfågel och en liten gris. Mycket fint gjorda. Text och bild: Siv Wikström

TENALA-BROMARF PENSIONÄRER Tenala- Bromarf pensionärer avslutade våren med en medlemsanskaffningskampanj kombinerad med en välgörenhetstillställning. Tillställningen ordnades på Hembygdens Väl i Bromarv med tanke på att nå pensionärerna i trakten på hemmaplan. Tanken var att ordna ett normalt månadsmöte med lite bättre förplägnad och intressant program. Föreningen delade ut cirka 200 exemplar av tidningen God Tid till icke-medlemmar med inbjudan till månadsmötet och en del lokal information. En anmälningsblankett till medlemskap ingick också. Marina Holmberg från tidningen Västra Nyland demonstrerade hur man kan läsa tidningen på pekplatta eller dator. Pekplattan erbjuder många fördelar som olika textstorlekar för den läsande, möjlighet att förstora bilder mm. I vissa fall kan man även få texten uppläst på tydlig svenska, en bra til�läggsservice som utvecklas snabbt. En digital prenumeration är billigare än papperstidning. Senare följde en allsångsstund med Anders Holmberg från Barösund som verkligen hittar gamla kända låtar med sitt dragspel. Det blev så pass medryckande att några satte i gång med att dansa. Hela tillställningen inbringade ett överskott på 700 euro som oavkortat ges till flyktingarna på orten. Det största stödet fick vi från Västra Nyland följt av Anette´s Kitchen, Carl de Mumma och Skafferi Ett som stod för förplägnad. Sale i Tenala och många medlemmar gav lotterivinster. Lokalen fick vi använda kostnadsfritt och Anders Holmberg bjöd på musiken. Styrelsen beslöt att fördela beloppet mellan tre organisationer som arbetar med att göra livet drägligare för flyktingarna. Susanne Holmberg mottog ett bidrag till matkostnader som sker i Matbankens regi. Rosita Lindholm som i företagarhuset sköter om anskaffningar av hygien- och andra förnödenhet. Rosita verkar dessutom som en spindel i nätet med information och hjälp av allehanda slag. Som en viktig hjälp i sitt arbete har hon Mopoklubben. Mopoklubben är en grupp där många frivilliga åtagit sig att på egen bekostnad skjutsa flyktingar till olika instanser som de är tvungna att besöka personligen. Föreningens bidrag går till att stödja deras bränsleinköp. För Tenala- Bromarf pensionärers del blev resultatet av årens kampanj ett antal nya medlemmar som önskas varmt välkomna med tacksamhet. Bernhard Lundström

6/2022

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

En utfärd till Finlands minsta kyrka

Allsång med Roostaggarna och orkestern under ledning av Lasse Tackman i sommarvärmen. Andreas Höglund

Alla spelar inte boule i pensionärsförbundet. Mölkky är ett bra alternativ.

Mölkky och kvistiga frågor i Sibbo SIBBO SVENSKA PENSIONÄRSFÖRENING Den 29 juni 2022 i strålande solsken och en temperatur på 26 grader startade Sibbo Svenska Pensionärsförening sin sommardag på Lövhyddan i Södra Sibbo, alldeles intill havet. Görel Martin och Rita Tackman tog emot våra 76 anmälda gäster, någon kom oanmäld och någon blev borta av olika orsaker. Ann-Jeanette Hult skötte parkeringen. Dagen började med hälsningsord av ordförande Monika Tillander och sedan blev det allsång tillsammans med Roostaggarna och

orkestern under ledning av Lasse Tackman. Strax efter inledningen kom Naturstigen i gång. Matti Räsänen hade sin vana trogen gjort 10 roliga, kvistiga frågor och sedan en gissningsfråga. Varje lag hade tre deltagare, dock så att i varje lag fanns det minst en herre. De två bästa lagen svarade rätt på sju frågor. Sedan blev det sexor osv. Ingen gissade rätt på hur mycket ett bowlingklot vägde. Från SPF besökte Andreas Höglund vår sommardag och stod till tjänst med hjälp åt sådana som kom med sina it-problem.

Pippi Lagerqvist sålde lotter. Som huvudvinst hade vi en trasmatta donerad av Solveig Herlin. Det fanns också många småvinster som besökarna haft med sig. Tack för det! Leif Sundström ledde pilkastning och mölkky. Bolle Friström ledde boccian och Kurre Krogell höll bastun varm. Många tog ett dopp i havet. Snart var det dags för lunch med en delikat fiskgratäng tillagad och serverad av Åkerfelts Fisk. Under hela dagen stod Sibbo Svenska Pensionärsförenings orkester för musiken. Mycket bra reper-

toar för det var någon som sa att det gör riktigt ”illa” i kroppen att höra gamla välkända låtar. På eftermiddagen serverade Yvonne Westerlund och Ulla Lindholm kaffe med en mycket god jordgubbstårta. Så småningom blev det lottdragning och prisutdelning för alla aktiviteter. Här tog ordnade programmet slut och gästerna vände hemåt. För styrelsens del blev det att städa utrymmen och se till att allt var på samma plats som när vi kom till Lövhyddan. Rita Tackman Monika Tillander

Karis Pensionärer på hemlig resa KARIS PENSIONÄRER Efter en paus på tre år kunde Karis Pensionärer företa en så kallad hemlig resa. Den 24 maj med sol, värme och skir försommargrönska åkte en nästan fullsatt buss österut. ”Vart är vi på väg? ville man ha svar på. Vårt första stopp var caféet vid Oitans friluftsområde vid Bodom träsk. Småningom kom vi till Tusby strandväg, där det i början av 1900-talet fanns en unik konstnärskoloni, där konstnärer av olika slag levde och skapade sina verk. Vi besökte först Jean Sibelius hemmuseum, Ainola, ritat av Lars Sonck. Här levde Sibelius med frun Aino och fem döttrar. Han ville flytta bort från Helsingfors för att få ro att komponera sin musik. Det enda önskemålet han hade, var att ha en grön öppen spis i matsalen. Och den fanns där! Vattenledningar installerades i huset först efter Sibelius död. Han

Jean Sibelius hemmuseum, Ainola, ritat av Lars Sonck.

Öppna spisen F-dur.

ville inte bli distraherad medan han komponerade, berättade guiden. Följande stopp var Syväranta gård med Lotta-muséet. Här fick vi se en kortfilm om lottornas arbete. Organisationen Lotta Svärd verkade under åren 1920-44 för kvinnors frivilliga försvarsarbete. Här åt vi dagens lunch. Musé-

konstnären fick då flytta till värmen i köket. Där frös inte hans färger! På 1990-talet restaurerades huset till ursprungligt skick. Ett stort tack till Gösta Lundén, som planerat vår hemliga resa.

et i andra våningen var intressant. Dagens sista stopp var Halosenniemi, som består av konstnären Pekka Halonens ateljé och bostad. Han ritade själv huset tillsammans med sin bror Antti, där han sedan bodde med frun Maija och åtta barn. Ateljén var husets största rum, dock kallt vintertid, så

Text: Carita Johansson Foto: Ann-Maria Grims

MALAX PENSIONÄRER Redan under vårvintern började aktivitetsgruppen inom pensionärsföreningen fundera på en sommarresa. Restriktionerna hade lättat, men skulle det finnas hugade resenärer, skulle man våga sitta nära varann i bussen igen? Inga önskemål om resa inkom, så gruppen beslöt att gå ut försiktigt och ordna en endagsresa. Gruppens ledare Margaretha Gästgivars fick i uppdrag att kontakta bussbolag för att få tips om resmål. Greger Lindells förslag om Karleby med stopp i övre Såka och Eugmo antogs. Vägen till Övre Såka i Karleby kördes utan stopp. Solen sken i Såka. Där togs vi emot av prästen Martti Nykänen och hans fru Leena Harjunpää. De har restaurerat Leenas mormors hus och övriga byggnader. Avsikten med vårt besök var att se den lilla stenkyrkan, Finlands minsta. Kyrkan byggdes på talko som Leenas gåva åt sin man på hans 50-årsdag! Kyrkan är mycket vacker. Inne i kyrkan finns altare, målningar och bänkar. Men bänkarna är så få att de gissningsvis är avsedda för att rymma högst 10 till 15 personer. Vår grupp på 34 personer lyckades med lite ansträngning tränga oss in i kyrkan. Martti Harjunpää berättade att han förrättat många vigslar under pandemin då restriktionerna tillät endast 10-20 personer att samlas. Detta år går båda i pension, så nu är stället till salu. Paret vill resa, njuta av livet och kanske göra volontärarbete. Efteråt for vi på en rundtur med guide i Karleby. Lunchen intogs på Villa Elba. Efteråt gjordes en avstickare till Yxpila hamn, den tredje största hamnen i Finland. Så var det dags att vända söderut mot Eugmo, Larsmo. Föremålet för vårt besök där var Tyynelän Tonttula, ett vackert ställe som drivs av Eija Porkola. Under vinterhalvåret tillverkar hon tomtar för försäljning och stället håller öppet för grupper enligt beställning och för allmänheten alltid i juli och i december. Alla tomtar har personliga ansiktsdrag och är vackert klädda. Eija berättade, att hon gör ansiktena först. Med kroppen och kläderna tar tillverkningen 2-3 dagar per tomte. Fru Jenni Haukio är beskyddare av verksamheten på Tyynelän Tonttula. Hemresan gick över sju broar och mycket tack vare det fina vädret var deltagarna nöjda med resan. Berit Aspelin

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

6/2022

Gäddorna i Esbo satte sprätt på sommaren ESP-GÄDDVIK-MATTBY PENSIONÄRSKLUBB Sommar – Sommar – Sommar – tre långa månader – och ingen klubbverksamhet. Stön! Inget att göra, ingen gemenskap, inget tjoo och tjim! Så får det inte vara, tänkte Gäddorna bistert när studentsången klingat ut tillsammans med! Vi samlades på Café Mellsten och smidde planer inför sommaren – något skall det vara helst varje vecka för att skingra ”ensamheten” när alla andra åkt till landet! Vi startade med bubbel och Toast Skagen på den populära restaurangen ”Helmi” i Gäddvik inför midsommaren och beslöt att åka på utfärd till Stora Kalvholmen i slutet av juni. Lite promenad på somriga stigar innan Gula Villan fick visa vad den hade att bjuda på i form av mat och dryck. Trevlig kaffestund i Karlas kaffestuga, som visade sig vara en riktig skärgårdspärla. Den aktiva golfklubben samlades i början av juli på Kurk Golf och delade upp sig i en mästerskapsklass och en nystartad nybörjargrupp, som fick visa vad vinterträningen med golfläraren resulterat i. Vandringspriset gick till en erfaren golfare och golfbollar till segraren i nybörjarklassen. Vi beslöt att fortsätta gemensamma golfrundor

Lunch med konstrunda på Kapellet i juli.

Bubbel på restaurang Helmi i juni.

under juli/augusti innan vi åker på pensionärsförbundets Nyländska golfmästerskap i Hangö i augusti. Golfspelet kräver både psykisk och

Benita Bärlund

Avslutad golfrunda på Kurk Golf. Stina Ifström

fysisk styrka, uthållighet och målmedvetenhet. Glad samvaro bjuds det dessutom på mellan varven. Gäddorna i Esbo beslöt också

att åka till Sommar Helsingfors i medlet av juli och samlades på Restaurang Kapellet för lunch och en ”liten konstrunda”. Många konst-

Sjundeåpensionärer på strövtåg i Lettland

SJUNDEÅ PENSIONÄRER Så blev det då äntligen dags! I början av juni steg vi på bussen för att åka till Riga. Resan skulle ha gjorts redan för två år sedan, men på grund av covid-19, blev den framskjuten. Thomas Wikström med sina juniorer tog glatt emot oss. Vi åkte till Tallinn, där vår vän och guide Inge Liiv mötte oss. Dagen blev lång, det är 310 kilometer till Riga från Tallinn. Sen middag på Hotell Avalon, där vi bodde under hela resan. Tisdag – på förmiddagen blev det en guidad rundtur i Rigas gamla stad ”Vecriga”. Riga är en över 800 år gammal Hansastad vars historiska centrum är känd för sina hus i jugendstil och hör till UNESCO:s världsarvslista sedan 1997. På eftermiddagen åkte vi till badorten Jurmala, där vi körde runt och beundrade fantastiska gamla spetsvillor och nyare lyxvillor. Sedan besökte vi den 26 kilometer långa sandstranden. Vattnet var för kallt för simturer. Onsdag – enda dagen med regn. Efter frukost, start mot Rundale, 80 kilometer söder om Riga. Där besökte vi Rundale slott, ett barockens- och rokokostilens mästerverk, byggt mellan 1736 – 1740.

Sjundeåpensionärerna kunde efter två års väntan äntligen förverkliga sin efterlängtade resa till Riga.

Ritad av arkitekt B. Rastelli som också ritat bl.a. Eremitaget i Sankt Petersburg. Man kan bara förundra sig över hantverket och byggkonsten förr, otroliga kunskaper. Torsdag - utfärden gick till Sigulda i nordost – Lettlands Schweitz. Landskapet är kuperat och på vintern är den skidort. Där fanns slott

och grottor. Vid Baltikums största grotta – Gutmans grottan skulle man skölja ansiktet med vattnet som rann ut, det skulle ha helande verkan. Men tyvärr har man nog rynkorna kvar. Fredag – hemfärden startade genast efter morgonmålet. Vid gränsen till Estland stannade vi för

Clas Czarnecki

lite inköp av ”ett och vart”. I Tallinn åt vi en lätt lunch och tackade Inge, Thomas och vår fina reseledare Tomppa Laitinen för den trevliga och välplanerade resan. Jag tror att alla medresenärer var lika nöjda som jag. Marianne Hagström

närer i början av förra seklet betalade nämligen sin nota med ett litet konstverk, som nu kan beundras av restauranggästerna. Esplanadparken var mycket inbjudande i sin sommarskrud – Runeberg blickande mot Havis Amanda med den sedvanliga måsen på sitt huvud. Kräftsäsongen måste vi taga vara på. Tre långa bord reserverades på Villa Pentry, där vi också höll kräftskiva i fjol och kunde konstatera att Villan var som gjord för kräftkalas. Så också i år – några signalkräftor, kantarellsoppa och äppeltårta leder tankarna till den härliga hösten då all klubbaktivitet startar igen. Benita Bärlund

Skriv, men skriv kort!

◗ Vi har lagt största delen av sommaren bakom oss. Ännu återstår ett par härliga sommarveckor innan vi skriver den1 september. Pensionärsförbundets medlemsföreningar har denna sommar inte försatt någon tid. Ni har ordnat utflykter och hemliga resor i mängd och massor. Brevskörden till God Tids redaktion har på 2,5 år inte varit så stor som i slutet av juli. Alla era reseberättelser fick inte plats i detta nummer. Redaktionen har prioriterat att publicera ett bidrag per förening, trots att det influtit två från en rad föreningar, ja i ett fall till och med tre berättelser från en förening. Redaktionen publicerar de överstående materialet i mån av möjlighet i september. Redaktören vill samtidigt påminna er om att skriva kort, maximalt 2000 tecken. Redaktionen förbehåller sig möjligheten att korta i insänt material. Kom också ihåg att skicka in fotografierna i hög upplösning ochförsedda med korta, men informativa bildtexter. Kom också ihåg att i God Tid har vi i regel både för- och efternamn.

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

6/2022

På upptåg i norra Sverige

Seniorträff inleder livlig Samrådshöst ◗ Helsingforsseniorernas gemensamma aktiviteter inom Samrådets ram kör i gång tisdagen den 6 september klockan 14 med Seniorträff på Café Esplanad. Höstens första gäst är Martina HarmsAalto, som berättar om sina olika engagemang för vårt svenska språk och om sin intervjuserie Stå nära i söndags-Hbl. Seniorträff ordnas i höst också den 4 oktober och den 6 december. Danskväll på AV återkommer och en första svängom ordnas onsdagen den 14 september klockan 18-21.30. Då står Berndt Pihlström för musiken, mannen som på kort varsel räddade marsdansen och gjorde succé. I kaféet bjuds på förfriskningar och tilltugg. Dans på AV blir det också den 12 oktober och den 23 november. Adressen är Annegatan 26, på bekvämt avstånd från bussar och metro i Kampen. Oktoberseminariet kan åter ordnas efter två års paus i Folkhälsans hus vid Topeliusgatan. Det sker den 13 oktober. Svensk festdag på G18 firas tisdagen den 1 november. De populära sampromenaderna ordnas den andra och fjärde fredagen i månaden klockan 13 med start den 9 september, och samsimning i Allas Sea Pool den tredje måndagen i månaden klockan 10 med start den 19 september. Närmare detaljer om alla program och startplats för promenaderna hittar du efterhand i Samrådets notiser i måndagsspalten Föreningar i Hbl samt i evenemangskalendern efter tians nyheter i fredagens Radio Vega och på nätet helsingfors@spfpension.fi

KORSNÄSNEJDENS PENSIONÄRER Korsnäsnejdens Pensionärer och Övermark Pensionärsförening slog sina påsar ihop och gjorde i mitten av juni en trevlig resa västerut. Vi var 30 ressugna som steg på Oravais Trafiks buss i arla morgonstund. Under överfarten till Holmsund fick vi njuta av en riklig sjöfrukost. Måttliga vindar gjorde resan bekväm. För oss, som inte rest med den nya färjan, Aurora Botnia, var det intressant att gå på upptäcktsfärd. Väl i land fortsatte färden norrut längs E4:an till Lövånger och dess kyrkstad. Det är otroligt så många små stugor, som Lövånger Hembygdsförening har renoverat. Färden fortsatte mot Skellefteå och Skelleftehamn, där vi körde in på Rönnskärsverkens industriområde och fick en intressant guidning i Forum Museum Rönnskär. Muséet skildrar kopparsmältverkets 80-åriga historia. Vi träffade också en 90-årig man, som arbetat med byggande på området. Efter detta fick vi fortsätta färden till Piteå. Följande morgon fortsatte vi färden mot Jokkmokk. Första stoppet gjordes vid Alter Hedens gårdsbutik och rabarberi i Altersbruk. Vi välkomnades av ett intressant företagarpar, som ända sedan början av 1990-talet odlat rabarber och utvecklat verksamheten med tillverkning av produkter gjorda av rabarber. Vi blev bjudna på välsmakande rabarberpaj med vaniljsås. Nästa stopp skedde vid Europas största oreglerade fors – Stor-

Gallejaur gårdsgrupp ligger vackert vid en liten sjö.

forsen. En mäktig upplevelse, där man kunnat stanna i timmar. Resan gick vidare norrut och landskapet blev kargare. I Jokkmokk besökte vi Ájtte fjäll- och samemuseum. Vi fick intressant guidning och kunde själva gå runt och läsa om samernas liv och leverne under århundraden. Man visade också tassavtryck av de rovdjur, som lever i fjällvärlden. Efter Jokkmokk vände vi söderut mot Arvidsjaur. På vägen passerade vi polcirkeln. Tyvärr blev det en

Vid Storforsen hade man kunnat stanna i timmar.

något blöt kvällspromenad i Arvidsjaur och på grund av regnmolnen missade vi midnattssolen. Resans sista dag började med regn. Vår chaufför René Michelsson tog oss med på smala och slingrande vägar till en liten, gammal gårdsgrupp mitt ute i ödemarken. Gårdsgruppen, som heter Gallejaur, låg vackert vid en liten sjö och som mest hade ett 50-tal personer bott där. Nu fanns det bara en äldre man kvar i byn. Han guidade oss. Ett av husen hade bebotts av

några ogifta syskon och den sista systern testamenterade gården till en stiftelse, som skulle bevara gårdshelheten som museum. Nästa resmål var Burträsk och centret för Västerbottenosten. Trötta och nöjda fortsatte vi resan till Umeå för att spendera de sista slantarna i ett stort köpcenter. En trevlig och innehållsrik resa blev det och vi beslöt att nästa sommar gör vi en ny resa till nya resmål. Text och foto: Anna-Lena Kronqvist

Maj-Britt Paro

Hemlig resa till presidentens Gullranda

Gods Tid rättar ◗ Tryckfelsnisse hade förvanskat Hanna Stenholms beräkning av beskattningsvärde för en sommarstuga i God Tid 5/2022. Hon hade mycket riktigt skrivit att värdet som gåvoskatten beräknas på är 36 972 euro, vilket ger en gåvoskatt på 2 890 euro.

lösning H A

L A

T V

Ä N Ä N

D D

S R

T I F A D I

T E

Y C K

K O T T

R O M S

E N

U S

TENALA-BROMARF PENSIONÄRER Tenala-Bromarf pensionärers hemliga resa startade från Bromarv 29 juni. Större delen av deltagarna steg på i Tenala och därifrån fortsatte vi mot Bjärnå. I rondellen styrde bussen ut vid den andra utfarten och då hördes sorl i bussen. Många trodde att vi skulle till Kimito, men icke. Jag hade bett till högre makter om att vi skulle få vackert väder, men kanske jag bad lite för många gånger. Ralf Wikström, vår chaufför, höll lämplig temperatur i bussen. Vid Gullranda väntade guiderna Annamari och Oona som guidade oss genom den fina trädgården med olika teman. Trädgårdspersonalen hade fullt upp med att vattna i rabatterna. Det började bli lunchdags och vi närmade oss restaurang Pohjankulma i Rimito. Där väntade värdinnan Marjut

Gullranda i sommarskrud.

Vi fortsatte färden mot Villnäs och stannade vid kyrkan och Riddarparken där varje Mannerheimriddare hade en minnessten med namn, militärgrad och ordningsnummer. Parken invigdes år 2007 för att hedra Mannerheimriddarna och veterangenerationen. Mannerheim uttalade sig efter vinterkriget om dessa krigare, ”Jag har kämpat på många slagfält, men jag har ännu ej sett Er like som krigsmän.” Naturen gjorde salut för oss med blixt och åska på avstånd. Mäktigt. Tor Lindblad och Hans Wind från Ekenäs, IR 61:ans regementschef Alpo Marttinen samt Georg C Ehrnrooth vars ste-

nar intresserade mig, stod där stadigt bland de andra 191 stenarna. Alpo Marttinen bad min mor, som var en ung soldathemssyster vid IR 61:an att före de hårda striderna vid Tienhaara, resa hem med nästa transport för ”Nu blir det hårda strider här”. Hon åkte hem. Villnäs slott, Mannerheims födelsehem, var följande plats som vi besökte. Olika öden drabbade även deras familj. Som reseledare var jag nöjd och glad över att så många ville delta och allt förlöpte utan mankemang.

Kyyrö på oss och berättade om stället som varit en folkskola och sedan 1980 fungerat som restaurang och som nu ägs av henne och maken Stefan Siljamäki. Det var närmat på menyn.

Vi fortsatte färden mot Villnäs och stannade vid kyrkan och Riddarparken där varje Mannerheimriddare hade en minnessten med namn, militärgrad och ordningsnummer.

Text och foto: Kira Forsström

GOD TID

Till föreningarna i pensionärsförbundet Nominering av kandidater i valen vid höstmötet i Esbo 2022 Vid höstmötet väljs Svenska pensionärsförbundets ordförande för år 2023 och ordinarie ledamöter och ersättare i styrelsen för mandatperioden 2023-2024 samt revisor och revisorssuppleant i stället för dem som är i tur att avgå. Ordförandemandatet är 1-årigt och styrelsemedlemmarnas mandat är 2-årigt enligt förbundets stadgar. Svenska pensionärsförbundet med 20 000 medlemmar är en kraftfull och ledande organisation att bevaka svenskspråkiga pensionärers intressen på riks- och lokalnivå. Detta medför ett stort ansvar för SPF och dess styrelse att, förutom att leda den traditionella verksamheten, följa med och ge utlåtanden i frågor och utredningar, som landets regering och riksdag förbereder och behandlar beträffande svenskspråkiga pensionärers framtid i Finland. Ovanstående ansvar ställer stora krav på styrelsens kompetens, erfarenhet samt kunnande från tidigare verksamhet i bland annat ekonomiska, juridiska och geriatriska frågor. Därtill behövs entusiasm, tid för uppdraget samt samarbetsvilja och -förmåga. En styrelseplats ger en enastående möjlighet att påverka svenskspråkiga

pensionärers framtid i positiv riktning. För att möta ovanstående krav vill valberedningen bereda sig möjligheten att påverka förslaget till nya medlemmar till höstmötet med styrelsens kompetens och könsfördelning i fokus. Valberedningen uppmanar därför förbundets medlemsföreningar att hösten 2022 utse lämpliga kandidater till förbundsstyrelsen, minst två (2), en man och en kvinna eller flera kandidater i stället för dem, som nu är i tur att avgå. Valberedningen önskar, att föreningarna fäster speciell vikt vid följande egenskaper hos kandidaterna vid nomineringen: • Entusiasm, tid för uppdraget, samarbetsvilja och -förmåga • Kompetens och erfarenhet som stöder förbundets målsättningar • Riksomfattande och regional representativitet • Ålders- och könsfördelning, som motsvarar strukturen bland landets pensionärer Det slutliga valet sker av höstmötets befullmäktigade representanter, som tar ställning till valberedningens förslag på höstmötet 18.11.2022. Styrelsens sammansättning har en stor betydelse för förbundets verksamhet.

6/2022

Nu växer kvinnornas ålderspensioner Ifjol betalades 30 miljarder euro i arbetspensioner, varav ålderspensionernas andel var nära 90 procent. Den genomsnittliga arbetspensionen bland nya ålderspensionstagare var nära 1 900 euro i månaden. Pensionerna för nypensionerade kvinnor är i genomsnitt drygt 200 euro mer än för dem som redan är pensionerade. År 2021 var beloppet på ålderspensionerna som inleddes i arbetspensionssystemet i genomsnitt 1 841 euro i månaden. De nypensionerade männen fick i genomsnitt 2 088 euro i pension och kvinnorna 1 607 euro i månaden.

Pensionerna för nypensionerade kvinnor är drygt 200 euro större än för dem som redan är pensionerade. Skillnaden förklaras av ålderstigna kvinnliga pensionärer som till största delen utfört sitt livsverk utanför arbetslivet. För männens del finns det ingen betydande skillnad mellan nypensionerade och dem som redan gått i pension. Vid en granskning av åldersgrupper framträder män i åldern 75–79 år, vars pension i genomsnitt är större än andra ålderspensionärers. – Män i de stora åldersklasserna har de bästa pensionerna. De hade långa jämna arbetsliv. Dessutom var pensionssystemet tidigare generösare: pensionen fastställdes enligt de sista arbetsåren och det fanns ingen livslängdskoefficient som skar ner pensionerna, säger statis-

tikchef Tiina Palotie-Heino från Pensionsskyddscentralen. 1,5 miljoner pensionärer I slutet av år 2021 betalades arbetspension till cirka 1,5 miljoner personer. Av dem var 1,3 miljoner ålderspensionärer. Ålderspensionstagarnas medelålder var 75 år, och av ålderspensionstagarna var lite över hälften kvinnor (55 %). Under år 2021 gick 61 500 personer i arbetspension, lika många som året innan. Flest personer gick i ålderspension, sammanlagt 44 000. I sjukpension gick 17 500 personer. Antalet nya sjukpensionstagare minskade från året innan med drygt åtta procent. Antalet var det lägsta på hela 2000-talet.

Styrelsens sammansättning år 2022 är följande: Ulla-Maj Wideroos, Närpes, förbundsordförande Ordinarie: Ersättare: Christian Beijar, Mariehamn Gunilla Blomroos, Mariehamn Gustav Båsk, Esbo Per Göran Eriksson, Vanda Anita Ismark, Korsnäs Paul Lindell, Vasa Tina Johansson, Helsingfors Sune Almqvist, Helsingfors Ulf Kjerin, Kyrkslätt Clas Czarnecki, Sjundeå Jan-Peter Kullberg, Åbo Kristina von Weissenberg, Pargas Pehr Löv, Jakobstad Carl-Gustav Molander, Jakobstad Carl-Gustav Mangs, Kaskö Börje Enlund, Kristinestad Birgitta Olsson, Kotka Gustav Dumell, Helsingfors Monika Tillander, Sibbo Björn Sundqvist, Borgå

Dags för en Magical Mystery Tour – en musikresa Back to the Sixties! Back to the Sixties firar i år sitt 30-årsjubileum. På Kulturhuset – huvudscenen för många finländska och utländska Sixties-band – brakar det loss. Kom och fira med oss. Du kan röra dig fritt, dansa eller sätta dig ner och lyssna, både under de två i programmet inprickade pauserna och däremellan.

The

I tur att avgå 31.12.2022 är följande personer/samfund: Ordinarie: Ersättare: Tina Johansson, Helsingfors Sune Almqvist, Helsingfors Jan-Peter Kullberg, Åbo Kristina von Weissenberg, Pargas Pehr Löv, Jakobstad Carl-Gustav Molander, Jakobstad Birgitta Olsson, Kotka Gustav Dumell, Helsingfors Carl-Gustav Mangs, Kaskö Börje Enlund, Kristinestad Revisor Revisorssuppleant CGR-revisor Christian Hällström KPMG Revisionssamfundet KPMG Valberedningen uppmanar styrelserna att noggrant förbereda och förankra föreningarnas förslag till ordförande- och styrelseposterna. Valberedningen emotser förslagen inklusive kort CV (max en A4) senast 7.10.2022 till valberedningens ordförande Stig Östdahl, stigostdahl@yahoo.com, kansliet@spfpension.fi eller per post, Svenska pensionärsförbundet rf, Valberedningen, PB 129, 00101 Helsingfors. Kandidatlistor bifogas och flera kan beställas från kansliet i Helsingfors tfn 040 578 0415, e-post kansliet@spfpension.fi. Kandidatlistorna finns också på förbundets webbplats, spfpension.fi Helsingfors den 1.8.2022 Med vänlig hälsning Stig Östdahl Valberedningens ordförande tel. 050 65479, e-post: stigostdahl@yahoo.com

th 0 3 ry r e iv Ann sa

BEAT on GOES festival

Kulturhuset, H:fors 24.9.2022 kl 16-22 • Topmost • Tinos • The Sounds • Express • The Esquires • The First • The Scaffolds • The Oldies • Sixties Jokers • The Roosters • The Sixties Blondies • Jim & The Beatmakers • The Strangers • Markku Veijalainen BILJETTER: Från 51,50 e, biljett och måltid 76,50 e (51,50+25) Förhandsförsäljning

Rättigheter till förändringar förbehålles

PSC

GOD TID

6/2022

Jag har en dröm om att få allt från en lucka debatt

◗ Jag har en dröm att all socialservice som samhället erbjuder kunde fås vid en enda lucka, en enda instans, en dröm som knappast förverkligas under min livstid. Intresset för förbättringar har i regel koncentrats till hälso- och sjukvården, medan den sociala servicen fortsättningsvis lämnats splittrad och ofta behandlar sina klienter sämre än hur patienterna behandlas inom sjukvården. Som exempel vill jag nämna avgiftspolitiken, där man inom sjukvården infört samma avgift för alla besökare och ett avgiftstak, medan samhället för social service tar möjligast höga avgifter – ”så mycket som klienten tål” – exempelvis inom hemvård och institutionsvård. Inom äldreomsorgens institutionsvård dras hela 85 procent av klientens pension, vilket för mer än hälften av klienterna lämnar mindre än 220 euro per månad för inköp av kläder, gåvor till barn och barnbarn och andra personliga utgifter. I år fyller barnrådgivningen i Finland 100 år. Barnrådgivningen i Finland anses höra till de bästa i världen. Men i Finland är de äld-

Är man ambitiös kunde man sammanföra informationen om såväl hälso- och sjukvård som den sociala servicen, under samma informations- och serviceenhet.

Många äldre saknar anhöriga som kan bistå då behov av hjälp uppstår, men anhöriga är knappast insatta i all service som erbjuds.

re sjukare och mindre aktiva än i resten av Norden. Den förebyggande vården borde därför förbättras. Mycket av den sociala välfärden är så oenhetlig att den enskilda människan har svårt att tillgodogöra sig den service som ändå finns. Få, om ens någon, kan orientera sig inom den service som erbjuds. Välfärdsområdena erbjuder till exempel socialt arbete, handikappservice, barnskydd, boendeservice, hemvård och rehabilitering, Folkpensionsanstalten erbjuder folkpension, efterlevnadspension,

bostadsbidrag, garantipension, rehabilitering, vårdbidrag mm, olika handikappförbund erbjuder service för synskadade, hörselskadade, cancersjuka, annan handikappservice, Folkhälsan, åtminstone i Svenskfinland erbjuder bostäder, hemtjänst, hemsjukvård, familjerådgivning, ekonomirådgivning, motion, trevlig samvaro mm, Röda Korset erbjuder katastrofhjälp. äldreomsorg, första hjälp, flyktingomsorg, trevlig samvaro mm, eller staten till exempel i form av skatteförmåner momsbefrielse för krassliga,

hushållsavdrag mm, församlingarna diakoni, samtalstjänst mm. Allt detta och mycket mer erbjuds såväl gamla som unga. Det gäller endast att få tillgång till servicen och att få vetskap om att tjänsterna finns. Jag skulle vilja att den behövande – inte minst de äldre – kunde besöka en enda instans – ”en enda lucka” – för att få den service eller information om service man behöver. Inom hälso- och sjukvården har mig berättats att planer finns för en liknande lösning, men så icke inom den styvmoderligt behandlade, men mera omfattande sociala sektorn. Problemet inom hälso- och sjukvården är inte lika stort, även om också den upplevs som besvärlig, eftersom servicen oftast erbjuds av en hälsocentral eller per remiss.

Är man ambitiös kunde man sammanföra informationen om såväl hälso- och sjukvård som den sociala servicen, under samma informations- och serviceenhet. Ofta uppstår behovet av sociala tjänster i samband med sjukdom. På mottagningen kunde man betjänas av personal, som är bekanta med den service samhället erbjuder, hjälper till i den rikliga mängden av ansökningsblanketter mm. Många äldre saknar anhöriga som kan bistå då behov av hjälp uppstår, men anhöriga är knappast insatta i all service som erbjuds. Till exempel vårddistrikten kunde omvandlas till servicedistrikt med ovan beskrivna uppgifter. Man kan administrera mottagningen så att alla rättvist och på samma grunder får den service man har rätt till. Mottagningen kunde administreras utan merkostnader genom en samordning av resurserna, som i sin tur kan betyda en inbesparing både ifråga om personal, pengar, hälsa och välbefinnande. Är detta något som Svenska pensionärsförbundet kunde jobba med? Leif Jansson Tidigare socialdirektör i Mariehamn

FINLANDS HISTORIA GENOM EN FAMILJS ÖGON

AV ANN-LUISE BERTELL URPREMIÄR: 17.9.2022

W W W. WA S AT E AT E R . F I

GOD TID

6/2022

En bok om sorg och syskonskap

bok

I dödens väntrum hade varit en mera adekvat titel på Merete Mazzarellas senaste bok än Den violetta timmen. Boken handlar om Martin, Meretes bror, som har drabbats av en svår sjuka som resulterar i mycket smärta och död. Det är en tragisk och berörande beskrivning av den homosexuella Martin som försöker hitta sin plats i livet. För mig associerar händelseförloppet till Nils Ferlins dikt; – Du har tappat ditt ord och din papperslapp/ du människobarn i livet./ Så sitter du åter på handlarna trapp/ och gråter så övergivet. / Vad var det för ord/ var det långt eller kort:/ Var det väl eller illa skrivet?/ Tänk efter nu förrn vi föser dig bort, du människobarn i livet. Syskonen Merete och Martin var barn till ett diplomatpar och redan från tidig ålder vana vid att vistas än här och än där på konti-

nenten och att umgås med olika nationaliteter. Till författarens privilegier hör att omgestalta det med personliga till allmängiltighet eller att plocka fram liken ur garderoben. Och det är precis det Merete gör även om hon har svårt att komma fram till pudelns kärna. Hon uppehåller sig långt och länge vid sin egen livssituation med Alexander Järnefelts bok Mina föräldrar som förlaga. Mot bakgrund av covid-19

En bok för den som vill veta mera konfronteras läsaren till syvende och sist med Martin som har sina bopålar både i Thailand och hemma hos Merete i Ekenäs. Ordmålande beskriver Merete både miljöerna och Martins pojkvänner som drabbade av livshotande sjukdomar för att i likhet med Martin går en för tidig död till mötes. På Youtube deltar Merete i brodern begravning. Hon kämpar också med hans dödsannons och nekrolog. Hon förvånar sig över att det i nekrologer skrivs så litet om den avlidnas sista tid. Dödsångesten och dödsskräcken interfolierad av Sigmund Freuds dödskamp går in under huden hos läsaren. Det allvarliga budskapet lättas upp av för författaren typiska lättsamma anekdoter. Förklaringen till titeln och Bekymmersgruppen som boken är tillägnad ges i texten. Som alltid låter jag mig uppslukas av Merete Mazzarellas magiska trollspö. Den violetta timmen är en fascinerande bok, skriven med Merete Mazzarellas hjärteblod. Benita Ahlnäs

Kåre Pihlström, forstmästare, företagare och författare med ett långvarigt förflutet som skogschef på Fiskarsbolagen har gett ut en bok som är både vacker och innehållsrik. Träden och vi är en bok som handlar om vårt förhållande till träden.

Kåre Philström har ett stort intresse för natur och kultur. Hans fascination för och kunnande om skog och träd kommer väl till sin rätta i boken. I Träden och vi presenterar han våra inhemska trädslag ett och ett. Han belyser vårt förhållande till de olika trädslagen förr och nu. Den givna målgruppen för boken är skogsägare, men boken lämpar sig för alla som är intresserade av natur och kultur. Jag som i första hand sett skogen som en plats där skogsägare tar ut virke för försäljning medan vi andra söker oss dit för en stunds rekreation får mig en tankeställare. Skogen har också för tidigare generationer varit viktig för försörjningen,

men de olika trädslagen hade förr en viktig plats också i folktro, i jakten på medicinalväxter samt inom litteraturen och konsten. Klibbalen utanför mitt fönster, som hittills varit en al, som skymt utsikten mot sjön får en helt ny betydelse. Jag lär mig att folk förr i tiden tog mull till blomkrukorna vid alens rot. Det är ett bra råd eftersom alarna har en unik förmåga att ta till vara bakteriernas kväve. När andra lövträd snålar på kvävet och låter bladen gulna om hösten slösar alen med kväve genom att låta de gröna bladen falla till marken. Att farfar använde alved när han rökte fisk, lärde jag mig som barn, men att unga allöv kan användas för att sköta inflammationer och sår hade jag ingen aning om. Barken har också en antiseptisk verkan. Nu vet jag det. Nästa gång barnen ber om ett muminplåster för ett ytligt skrubbsår ska jag riva ett alblad åt dem istället. Kåre Pihlströms Träden och vi kommer jag definitivt att bereda plats för i bokhyllan. Det är en bok att återvända till om och om igen. Markus West

BOK A BILJETTER NU!

BASER AD PÅ TOVE JANSSONS MUMINSERIER D R A M AT I S E R I N G A N N I N A E N C K E L L R E G I J A KO B H Ö G L U N D • P R E M I Ä R 1 .10 . 2 0 2 2

F O T O : I L K K A S A A S TA M O I N E N

D R A M AT I S E R I N G A P R I L D E A N G E L I S R E G I R I I K K A O K S A N E N • P R E M I Ä R 1 5 . 9. 2 0 2 2

FÖR ÅLDRAR 10–110

BILJETTER LIPPU.FI | BILJETTKASSAN (09) 3940 22 | LILLATEATERN.FI | HKT.FI | GEORGSGATAN 30, HELSINGFORS

GOD TID

6/2022

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Utnyttja hushållsavdraget ◗ 2020 var en dryg tredjedel av dem som fick hushållsavdrag pensionstagare. Skatteförvaltningen har omfattande kundanvisningar om hushållsavdraget på skatt.fi som lämpar sig för

olika situationer. Ni hittar skatteförvaltningens anvisningar på skatt.fi. Skatteförvaltningen hoppas att deras instruktioner hjälper er att ansöka om hushållsavdrag.

Österbottniskt golfmästerskap SPF:s regionmästerskap i Golf ordnas på Vasa Golf. Tid: Fredag 2.9.2022 kl. 11.00 – 14.00. Tävlingsformer: Alla spelar 9 hål från rött, personlig poängbogey, bästa dam, bästa herr, bästa förening, närmast flaggan, längsta driven. Gemensam start. Handicap: Max 36 beaktas. Kostnader: Greenfee 25 e, prisutdelning och lunch á 11.30 e. Bidrag till prisbordet uppskattas. Anmälan: senast 21.8. till e-post; patrick.ragnas@spfpension.fi Allmän info om evenemanget tfn 050-4130352.

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Lindqvist

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.ﬁ www.hautaustoimistolindqvist.ﬁ

kryssnian

Har du antikviteter, arvegods, värdelösöre? - Låt oss sköta försäljningen - Vi köper även och betalar kontant - Betjäning på svenska

AB GAMLAKARLEBY AUKTIONSKAMMARE Folkskolegatan 1, Karleby Mäklare Raul Pohjonen 044 913 8284

Botnia seniorerna ordnar en informationskväll kring ÄLDREOMSORGEN I ÖSTERBOTTEN inom det nya välfärdsområdet. Tid och plats: 12.9.2022 kl.17.30 – 20 i auditoriet vån 3 på Vasa Centralsjukhus. Kl.16-17 bjuder vi på rundvandring i nya H-huset. Samling vid huvudingången till nya H-huset. Kl.17.30 inleder vi med kaffe och presentation av Förbundet för Finlandssvenska seniorers styrelse, samt Botnia styrelsen. Kl. 18.00 – 18.30 informerar fullmäktige ordförande Mikko Ollikainen om Österbottens välfärdsområde och viceordförande Joakim Strand om statens styrning välfärdsområdets ekonomi. Kl.18.30 berättar sektordirektören för äldre personer, Pia Vähäkangas om hur seniorerna mår och hur framtiden ser ut. Riktlinjer för det förebyggande arbetet och rehabiliteringen. Verksamhetsområdesdirektör för hem- och boendeservice Tony Pellfolk informerar om hur servicen ordnas för de äldre i vårt område. För serveringen önskar vi att ni anmäler er före 6.9.2022 till +358 50 5 118 844 eller någon i styrelsen. Många frågor finns och skicka gärna ett mejl till gjusslin@gmail.com så kan jag sända era frågor vidare till föreläsarna.

◗ God Tid publicerar i varje nummer Kryssnior, som är konstruerade av Clas Gabrán, en pensionerad ingenjör i Helsingfors. Kryssnian handlar denna

gång om allt som berör bilar. Lös frågorna och se vilken viktig sak som gömmer sig i rutfältet.

Kryssnians frågor: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9.

Förvaringsplats bak i bilen. Förr ett ”styrorgan” bl a på dollargrin. Här sker urladdningar. Ingår i fordonets manöverbarhet. Sker hos oss vid årstidsväxling. Kollas för bättre väggrepp. Sällan harmlös skada. Aktiveras med förarens högra fot. Färdriktningsindikator.

Lös frågorna och skriv in svaren i rutfältet ovan. Rätt lösning hittar du på sidan 21.

Helsingfors Familjejuridik är nu Markelin & Somppi En tillförlitlig byrå för Dig och Ditt företag • Bouppteckningar • Arvskiften och avvittringar

• Donationer och testamenten • Rättegångar

• Förmögenhetsrättsliga arrangemang och skatteplanering för privatpersoner och företag

www.markelinsomppi.fi Helsingfors Brändövägen 4-8 bost. 9 00570 Helsingfors Filip Markelin 0400 464 899 Kim Somppi 0500 866 303

sudoku

Lösningen finns på sista uppslaget.

4 9 9 8 2 9 4 3 2 6 4 7 6 7 3

4 8 1 7 6 1 2 9

GOD TID

6/2022

LÄTTINGEN

ÄR JU DRONT

KAR

FLASKPROPP

BRASS- STRAND- ÄR VÄL BANDET STOD SKRATT

SPÖMÖ

FÖRTÄRDE

MÅLARE WAHLROOS

BOSKAP

STOR ROVFÅGEL

HELIGT LÖFTE ÄR KROKIG

STÄNI STEINBOCKS GRUPP

KVÄVE TJUT BLEKE DIETBÖR ORD- MAN EKA SPRÅK IBLAND

MÄRKVÄRDIGA

KAN EN SÅDAN HETA

JÄMRA SIG

ÄR MÄKTIGARE ÄN SVÄRDET?

VATTENVÄXT

ENTUSIASM

SPORRAT GER NYTT

KÖR I EKEN

SAMMANFOGAT

SAMBASTAD HÖGSTA KORTET

EUROPA- FÖLL VÄG IFRÅN

IDROTTSKLUBB

ENHET FÖR ELSTRÖM KONSTRIKTNING

ÄR VÄL PACIFIST

IRRITERA

OAVGJORT I SCHACK

MILDEL

QATAR ÄR ETT

GALLUP

SKÅDESPELARE SES MED AV

GETABO BOR I STRANDHOTELL

RAGATA

NOTA BENE

PETRA SOM ROAR

RÄCKAS

YNGLING

PRYDER LEJONHANE

FODRAL PÅ BAL

EJDER

ITU

PLAGEPALATS

RYSK FLOD SIST I BREV

SYRE

DEL TVÅ

Lösningen postas till SPF senast den 16 september. Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Du kan också ta ett fotografi av krysset och mejla det till kryss@spfpension.fi. Bokpris.

NIX

RÖDA GRÖNSAKER BLIXT OCH DUNDER

PÅ SIMMARFÖTTER

UGGLA

VISION

BUSKE

TVILLINGSTYCKE

Adress: ............................................................................................

GÖR MAN KYLSKÅP IBLAND

DEN GAMLE

RUNT GOLFHÅL

DAM I BREMEN KORRODERAR

PADDEL

BÖLAR

GÖR MAGNET JÄRN HÖRS NÄR MAN SLÅR SVARTA OCH VITA

SOBO

SLEVAR

SORGESPEL

VILLE CATO D.Ä. FÖRSTÖRA

VIMSIGA VISADE TIDEN FÖRR

STEKEL

FÖLJESLAGARE REFUSERA

VIRRIGASTE

K TEXTMEDDELANDE

DAGSMEJA

STRECK I RÄKNINGEN

MELODI

FRAMFÖRDE

ÅNGFARTYG

ÄTA GRÄS

VACKLANDE

.............................................................................................................

NORTH DAKOTA

LEDER FIRMA

KNUT

SKOLFÖRESTÅNDARE

Namn: .............................................................................................

KONTROLLMÖJLIGHET

NAVARE

LAG

FAVÖR

S SOLVARV

ÖVESREPRÄST I SHILO

EFTERSINNADE ÄR SAGAN TILL SLUT HÖRS FRÅN ORGEL

SÅGS PÅ FRAMDÄCK

VINTERKUNG

P SES MED PEST

MORFINDERIVAT

LÖVTRÄD

K O L E

SÅDOR

SMILA

FREDRIKSHAMNSSKOLA

TOKYO FÖRR

SKVALLERBYTTOR

SILVER SOM GRÄS

LEGEND

UTOMBORDSMOTORER

FYRPLATS I SV ÅBOLAND

GLAD TONART

NORPA SKARVSÖM

L A S A K

HOLMEN KANADASISU KORTSPELARMIN

M I D S O M M A R B R A S A

GIGA

AMPERE

ANTECKNING

A N O A L L

TRIVS VÅTT

GAMMAL I LEEDS

TUSEN I ROM

BEHAG

VATTENDRAG

OGILTIGA

VAR TRE JÄNTOR

M O T O R B Å T A R

O E G I L L A L M A U L S E R A D O S N O A D D G L A G A T E R

SKÄMTTECKNARE

TRALLORD

DÅLIGT

SÅNGMÖ

GULD

ÅTFÖLJT

SKÖTERSKA I SVERIGE KONTROLLRUNDA

GÖR AGRAR

SKÄNKA

L I R A R

H U N D G Ö R A

STOR UGGLA

VINDSTÖT

TONKONST

M SPELAR

NOSA OCH SKÄLLA

S EMEDAN

GAMGOTT

A S UTSTÅ

L I U N D V A H M E L T Å Y S T P G O L R E R T E U BRUSHUVUD

TRUDELUTTER

SVENSK DRAKE TRALL

PROCESSIONEN

GÅR, STÅR OCH SLÅR

RADIE

ÖRFIL

V I N D S T I L L A STYRDE VENEDIG

D O G E V A EXTRA ORDINARIE JÄRNVÄGSBOLAG

V S N U R

GYROSKOP

BLI KVÄVE SVAGARE

BRÅKIGT

INMUNDIGADE

Å T E L Ä A N D D E U N D I E T R S U R C O C K E O E K R O

MODESTIL

RUMPAN

SÄNKA

KIOSKVÄLTARE

HOPPSAN!

SENIOR

MODERN TEKNIK

SES MED AN

STIL PÅ 1700-TALET

ELAKA

O N D A HYLLNINGSDIKT

O D E SES MED AV

A N FÖRST I SKALAN

D O NUMMER KORT

N R

Vinnare i krysset i nr 5/2022 UW

6/2022

PADDEL

VIMSIG

HADEL

HALVERA

Å A R T R A U D L M E O L T R A R A O L I K M A N O K D A L E L L J Ä R N V Ä G A R N A

STRAFFPREDIKAN

ÄVJA

HAN SES I SKOLAN TILLFÖRSIKT

SJÖKAPTEN

Y R Ö R Y S N H E T G T

GRUS

SES MED ORDNING

LUTANDE

SPENSLIG

ISKALL BLÅST

GRANN FACKORD PIPPI

PÅ DEM ERBARM- MACHOKÖR LIGHET TYP SMÅ TÅG

NIX

SVAVEL

TVENNE SLUTDEL I SATS I FÅRHONOR MUSIKEN

GICK VI MED I 1995

BLEKE

A V F R O S T A R

MOLN ELLER SÅS

VÄNTADE I RAD

S K E P P A R E VERSUS KORT

LÄDERLAPPARNA RYSSJA

D HEDRAR

Ä R A R SÄLG

V S G R I K Ö A D Y K T E

KASK ELLER KUCKU

MAT FÖR MÅNGA

DELBETALNING

F L A D D E R M Ö S S E N

5/2022

Gunilla Björklund, Lillby, Torsten Björklund, Jakobstad, Sven-Gustav Åström, Paipis, Magnus Eriksson, Sibbo och Gunnel Carpelan, Masku. Vi fick in 348 krysslösningar, grattis till vinnarna!

GOD TID

6/2022

Kåseriet: Livets små förtretligheter om man vill prova på allt

Rörreparation!

ardrömmen blev sann, när jag väcktes av en ilsken signal på dörrklockan. Sömndrucken öppnade jag dörren. Efter ett korthugget ”Hyvää huomenta” tog arbetsledaren för den instundande rörreparationen lägenheten i besittning. Ytterskorna hade han ställt i trappuppgången. Han var nu i strumpfötterna. Jag konstaterade att han hade ett stort hål på strumpan där stortån tittade ut. Jag fann det för gott att avstå från kommentarer. Tidtabellen var knapp. Mycket skulle åtgärdas i lägenheten innan reparationen. Jag försökte anteckna allt vad han hade att säga samtidigt som jag ställde frågor. Till saken hör att lägenheten är överbelamrad med möbler och annan rekvisita. Föräldrarna köpte bostaden den 1 april 1939 då huset var inflyttningsklart. I över 80 år har jag bott i lägenheten, där jag också är född strax innan fortsättningskriget 1941.

Under hela mitt ganska långa liv har jag alltid haft problem med nya förslag och idéer. Inte för att jag inte blir intresserad utan för att jag genast tänder 100-procentigt. Jag ville prova på allting och det genast! Jag slukade alla skönhetstips oberoende av ingredienser. Underligt nog vågade jag inte sätta blyvitt i ansiktet som de gamla romerska skönheterna, jag insåg kanske ändå att bly inte var det mest ultimata när det gäller skönhet ... Tittade lite långt på min mammas dyra parfymflaska, det stod i en berättelse om de gamla grekerna att slavar måste tugga ingredienserna och sedan spotta ut dem igen, annars fick inte parfymen den rätta doften. Det verkade en aning kusligt med att sätta något på sig som andra spottat i, mammas parfym fick vara ifred! Med åren kom alla underkurer och bantningstips. Prövade ägg- och vindieten, inte så illa faktiskt, två gånger per vecka två hårdkokta ägg och ett glas vin till frukost. Gick inte ner så mycket i vikt men började tycka väldigt mycket om vin ... Grapefruktsdieten var hemskt, man blev bara surare och surare och inte gav den önskat resultat heller. Banandieten med 1 kg bananer per dag, en kopp kaffe och bacon på vitt bröd gjorde att jag än i dag nästan får kväljningar av bananer. Hjälper inte att någon lovprisar dem för hög vitaminhalt, dessutom kan bananskal vara livsfarliga ... Den förunderliga nöten som i magen skulle svälla 10-15 gånger och ta död på alla hungerkänslor, den prövade jag också. Resultatet blev att magen gick i total strejk, budskapet var tydligt att nu räcker det! Sedan fick jag ögon på Karolinska sjukhuset bantningssoppa som garanterat skulle ge resultat. Huvudingrediensen var kål och den här soppan var det enda man skulle äta på två veckor. Resultatet var en garanterad, kraftig viktminskning! Den som har lite kännedom om vad kål kan ställa till med i en mage förstår också att mitt sociala liv måste sättas på sparlåga ... Visst gick jag ned i vikt men fick rykte om mig att vara folkskygg! Ansiktsbehandlingar var också roliga att experimentera med. Allt dög, bivax, tallolja, teatree-olja, persilja med vinäger och vanliga havregryn. Postiljonen såg mig genom fönstret i mask av havregryn och trodde säkert att jag var Frankensteins monster, blev riktigt imponerad av hans snabbhet! Att vi sedan i misstag också fick grannens post också kanske var förståeligt.

Åren gick med försök och misstag och sedan hittade vår äldsta son den ayurvediska världen, blev vegan och började yoga. Och som de flesta barn ville han reformera sina föräldrars matvanor och sätt att agera. Han skaffade sig också en egen guru, en mycket viktig person i hans liv. En helt ny värld med konstiga namn på det mesta öppnade sig. Och jag skaffade en massa ayurvediska pulver och burkar med innehåll som ibland smakade starkt, ibland bara illa eller konstigt i allmänhet. Och jag åt och nös av alla pulver och mådde i stora hela riktigt bra. Och så drabbades världen av covid-19. Sonens guru i Indien hade genast ett recept på förebyggande och stärkande medicin. Varje måndag i tre veckors tid skulle man droppa arsenicum album, alltså arsenikdroppar i ett glas vatten och dricka det. Den som liksom jag gillade deckare och särskilt Agatha Christie var väl bekant med effekten av arsenik. Jag tvekade ett ögonblick, öppnade datorn och googlade fram Indiens hälsovårdsdepartement. Ville bara veta vad man rekommenderade för medicin mot covid-19. Och det först mina ögon föll på var en rekommendation att använda arsenikdroppar precis i enlighet med guruns recept. Tänkte genast att med en befolkning på 1,38 miljarder invånare har det här departementet ett ganska stort ansvar. Utgick ifrån att man inte genom arsenikdropparna hade onda avsikter att minska på befolkningen. Så vi tog dem och torde efter fyra doser vaccin och 99 arsenikdroppar ha klarat covidsmittan. Den ayurvediska läkekonsten har kunnat spåras ända till 5 000 år före Kristus, under en så lång tid borde man ha kunnat få fram effektiva mediciner! Testade receptet på arsenikdropparna på en god vän som var läkare, hans spontana reaktion var bara: – Kriminellt! Men det vill vi inte såra gurun med, han är en gammal, ärevördig man med risigt skägg ...

GOD TID utkommer nästa gång den 26 september. Material till nummer 7/2022 bör finnas på redaktionen senast den 2 september. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda. Icke beställt material Utgivning Deadline honoreras ej. texter God Tid Svenska pensionärsförbundet Nr 7 26.9 2.9 Handelsesplanaden 12 B 18, Nr 8-9 Jubileumsnummer 65100 Vasa Nr 10 12.12 18.11 markus.west@spfpension.fi, tfn 040 5748751

Isa Forsbäck

sudokulösning 6

Arbetsledaren påpekade att alla garderober och skåp måste tömmas. Det gällde också köket där man knappt kan öppna förrådsdörrarna utan att en hög saker väller ut. Vindsförrådet och källaren måste också tömmas. Hur det skall gå till med den snabba tidtabellen vet jag inte. Bolaget har skaffat ett stort flak till gården. En del bråte har jag fört dit. Det finns 106 lägenheter i gården och flaket fylldes snabbt. Jag försökte fungera efter omständigheterna. Men det var inte lätt. För att avreagera mig skrev jag på Facebook om dilemmat. Responsen lät inte vänta på sig. Det bästa rådet jag fick var uppmuntran till kraft och mod och pengar. Var pengarna ska tas vet jag inte. Det gäller att spara och åter spara och att koka soppa på en spik, vilket mamma gjorde under efterkrigstiden när familjen på fem personer skulle ha mat för dagen.

Det gäller att spara och åter spara och att koka soppa på en spik, vilket mamma gjorde under efterkrigstiden när familjen på fem personer skulle ha mat för dagen.

Benita Ahlnäs

Nominera Årets förening Svenska pensionärsförbundet utser Årets förening 2022. Nominera en förening som du tycker är värd att lyftas fram! Kriterierna för Årets pensionärsförening är: - Ökat medlemsantal - Digital verksamhet Skicka in din nominering till verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi, tfn 040 5780248 senast 31.8.2022. Årets förening utses av förbundets presidium och presenteras på höstmötet 2022.

Medlemsrekryteringstävling 2022 Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer. Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet, ytterligare en poäng. Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Individuell rekryteringstävling 2022 Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2021. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem. Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2022. Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/ konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/konsertbiljetter för 60 euro.

GOD TID

6/2022

Seniorkryssning

fr. 27€ Tisdagar & torsdagar

Utlandssemestern är inte långt borta Boka din resa på wasaline.com