God Tid 10/2019

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 10 13.12.2019 ● Årgång 47

årets pensionär

Anci Holm

Maj-Britt Paro samlande kraft i ”glesbygden” ◗ Årets pensionär är Maj-Britt Paro, informatör för Samrådet i Helsingfors. Hennes viktiga uppgift är att nå ut till pensionärerna i huvudstaden som hon karakteriserar som en ”glesbygd”, för att man som svenskspråkig bor så glest mellan varandra på ett stort område.

SIDAN 6

ledaren ”Konsumtion finns ju inte utan produktion, men det blir allt viktigare att fundera över vad och hur vi konsumerar. ” SIDAN 2

sjukvård

Ont i knät oftast artros ◗ Värk i bärande leder, höfter och knän, kommer vanligen med åldern och vanligast är att man får artros. Ortopeden Jerker Sandelin har ett paket med åtgärder och förklarar varför man inte opererar direkt.

SIDAN 20

julstämning Bengt Ström

Barndomsjul på Krokö

Holger Sjögren

◗ Hur gott smakade inte julskinkan för ett skärgårdsbarn som fått äta fisk hela året. Om det och mycket annat om hur man firade jul på Krokö i Finska viken, det bästa stället i världen, skriver fiskaren Holger Sjögren i en julnovell.

SIDAN 13

Ann-Maj Smedman-Skog visar upp stommen till en Nykarlebystjärna av flaggstångsmodell.

Anci Holm

Hon tänder stjärnorna

I Nykarleby tänds vid juletid stjärna vid stjärna. Många av dem har tillverkats av Ann-Maj Smedman-Skog som för hantverkstraditionen vidare. Nykarlebystjärnan har blivit stadens symbol.

sidan

10

GOD TID

2

10/2019

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

Julen och marknaden

F

örr började julen på julafton. Då bars granen in, då avslutades julpyntandet, hästen i stallet fick lite extra havre och hunden ett köttben, julmaten ställdes på bordet och klapparna delades ut. Våra barndomsjular firades när det var brist på nästan alla materiella ting, och därför var klapparna ofta hemgjorda, som de stickade yllestrumporna. Också många av de minst kyrksamma besökte julottan tidigt på juldagens morgon.

Juldagarna var familjens och stillhetens. Det nya året togs emot mera uppsluppet och slutet av julfirandet var en successiv återgång till vardagen. Helgen varade till tjugondedag Knut, då julen dansades ut. Rytmen i julfirandet bestämdes av Bibeln och urgamla traditioner.

Rytmen i julfirandet bestäms nu av den så kallade marknaden. Nu börjar julpyntandet i slutet av november, först i butikerna och allt mera också i hemmen. Aktiviteten före själva julen går ut på att sälja så mycket som möjligt.

Numera gör marknadsföringen inget avbrott för julen. Redan på juldagen börjar reorna. Då får man ibland köpa samma varor till ett lägre pris än före julen.

De ekonomiskt lagda konsumenterna ger pengar eller köpkort på julafton. Mottagarna får sedan

mera för samma peng, när de kan kvittera ut gåvorna till ett lägre pris under julhelgens reor. Det här systemet är möjligt när det gäller julgåvor till ungdomar och äldre. Julgåvor till barnen är väl undantagen. Deras uppskruvade förväntningar på julafton kretsar kring paket, inte kring kuvert.

G

ivandets glädje har tyvärr delvis fått ge vika för givandets tvång. Ibland känner vi oss tvungna att ge någonting, utan att riktigt veta vad mottagaren vill ha eller behöver. Det blir allt vanligare att de som fått gåvor på julafton mer eller mindre försynt för dem tillbaka till affären och ber om pengarna istället. En del julgåvor går faktiskt också direkt till välgörande ändamål. Då är ju givarna två och givandets glädje har fördubblats. Dessutom har en mottagare, som inte förväntat sig någonting, överraskats. Omvägen kan tyckas onödig, men slutresultatet är ju gott.

Julhandeln har en stor betydelse för vårt lands ekonomi, för sysselsättningen och därmed också för vår materiella välfärd. Konsumtion finns ju inte utan produktion, men det blir allt viktigare att fundera över vad och hur vi konsumerar.

Hittills har vi alltför sorglöst tärt på ändliga naturresurser. Nu ställs det större krav på oss som

”Vi skall ändå inte låta givandets glädje förmörkas av dåligt samvete över att vi inte kan veta allt om hur våra gåvor kommit till.”

Ole Norrback

konsumenter när det gäller varornas ursprung. Var och hur är de producerade, hurudana är arbetsförhållandena, vilka råmaterial har använts, är produktionen miljövänlig? Tillsammans kan vi styra produktionen och marknaden med våra val.

V

i skall ändå inte låta givandets glädje kring julen förmörkas av dåligt samvete över att vi inte kan veta allt om hur våra gåvor kommit till. Stressen kring julen skall vi inte öka på med krav om att vi just då skall ändra våra konsumtionsvanor. De flesta av oss bör göra det, men det är en process som behöver tid.

Förmodligen kommer historikerna att kalla vår tid för materialismens. Alla vill vi ha mera av det materiella goda. Julen ger oss en möjlighet att fundera över andra värden i livet. Vi kan alla låta oss tilltalas av de kristna värden som betonas i julfirandet, oberoende av hur kyrksamma eller sekulariserade vi är. Att ge gåvor är ju att visa omtanke. Att ge av sig själv och av sin tid för andra kan av mottagaren upplevas som ännu större än en pryl till, inslagen i vackert paket. Omtanke har inte ett pris i pengar, men är alltid en vacker och dyrbar gåva.

Jag tillönskar alla en fridfull julhelg och allt gott för det nya året!

Ole Norrback

CHEFREDAKTÖREN

Den växande furan ◗ När de traditionella folk- och föreningsrörelserna kämpar i motvind växer pensionärsrörelsen. Inom Svenska pensionärsförbundet ökar antalet medlemmar och verksamheten breddas. Pensionärsboomen i dag kan kopplas till babyboomen efter kriget. Men det är också en generation med föreningsvana. Samtidigt är det en generation som upplevt ökat välstånd, ökad välfärd, ökade utbildningsmöjligheter, och ökade möjligheter att påverka.

Pensionärsföreningarna har potential att växa fortsättningsvis, men diskussionen på höstmötet om framtiden visade tydligt på att

utmaningar finns. Man behöver lyckas fånga de som går i pension nu och framöver.

De yngre generationerna har inte samma folkrörelsegrund, inte samma tilltro till traditionella processer att påverka. Man har mera engagerat sig i enfrågerörelser, hoppat från martall till martall, som debattledare Göran

”Begrepp som Mick Jaggerpensionärer och flower power-pensionärer börjar användas för att sätta etikett på de här generationerna.”

berit.dahlin@spfpension.fi

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 040 578 0248

Sekreterare för samhällspolitisk påverkan: Kristina Heikel tfn 040 635 7685 kristina.heikel@spfpension.fi IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg tfn 040 5952992 inger.holmberg@spfpension.fi

Djupsund beskrev det, i stället för att vårda furan så att den växer sig ännu högre.

Bland de yngre pensionärerna släpper många inte heller arbetslivet helt efter den formella pensioneringen. Gränsen för när man blir pensionär blir luddigare och en förändrad arbetsmarknad gör att guldklockorna för lång och trogen tjänst på samma arbetsplats blir färre.

Begrepp som Mick Jagger-pensionärer och flower power-pensionärer börjar användas för att sätta etikett på de här generationerna. Flower power myntades i projektet i Åbo Gamla rävar, grå pantrar och flower power.

SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77

Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Kansliet i Vasa Hovrättsesplanaden 16, vån 6, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

Förbundstidningen GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 040 574 8829 ole.norrback@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors:

Chefredaktör: Markus West tfn 040 5748 751 markus.west@spfpension.fi

Margita Vainio som leder projektet berättar i Yles Närbild att begreppen är inspirerade av listiga rävar, tv-serien Pantertanter om seniorkvinnor som kämpar för att ta plats.

Och flower power är förändringsgenerationen som protesterade med mode, musik och politik. Det är också en generation där medvetenheten om att man som pensionär utgör en resurs är stor.

Projektet har redan gett resultat i pensionärsklubben. Nya människor kommer in med nya idéer.

Och furan kan fortsätta växa med nya grenar.

Anci Holm

Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 €

ISSN 0359-8969

Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi

Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2019

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/ spmm

Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi

Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Bertel Widjeskog, Nina Weckström, Lena Selén och Kjell Hägglund.

GOD TID

10/2019

Tillsammans framåt vårt tema för år 2020 Svenska pensionärsförbundets höstmöte den 21 november i Tammerfors beslöt enhälligt att förbundets tema år 2020 är Tillsammans framåt.

Höstmötet fastställde följande visioner för det kommande verksamhetsåret: ◗ SPF är ett livskraftigt och aktivt förbund som man är intresserad av och som man lyssnar på i samhället. ◗ SPF är en öppen, tillgänglig och attraktiv organisation för nuvarande och blivande medlemmar. ◗ SPF är en trovärdig och uppskattad organisation som samarbetspartner. ◗ SPF är en organisation som betonar samhällsnyttan och beaktar behovet av förnyelse.

Höstmötet beslöt att förbundets verksamhet bygger på följande värden; livskvalitet, gemenskap, trygghet, jämlikhet och delaktighet.

Höstmötet enades också om att Svenska pensionärsförbundets målsättningar är att arbeta för trivsel och samhörighet och därigenom motverka ensamhet och utanförskap, att bevaka pensionärernas intressen samt att ta tillvara den kunskap och livserfarenhet som pensionärerna har.

Medlemsrekrytering i fokus Under år 2020 står medlemsrekrytering i fokus och ett viktigt redskap i detta arbete är den nya Handboken för medlemsrekrytering. Under året ordnas en medlemsrekryteringstävling mellan föreningarna och en individuell medlemsrekrytering.

It-verksamheten prioriteras fortsättningsvis högt och målet är att stöda och stimulera pensionärernas intresse och kunskaper för informations- och kommunikationsteknik.

It-verksamheten sker i nära samarbete med föreningarnas frivilliga it-aktiva. Förbundet erbjuder stöd, utbildning och tillgång till material.

I huvudstadsregionen bedriver förbundet ett it-projekt som under åren 2019–2021 syftar till att göra det lättare för pensionärer att börja använda digitala tjänster. Projektet finansieras av Aktia- och sparbanksstiftelserna i huvudstadsregionen och kommer på så sätt att frigöra förbundets övriga it-resurser för användning i regionerna.

I Österbotten fortsätter samarbetet ”Alla har rätt att vara digitala” med HSS Media.

Samhällspåverkan viktig Målet för förbundets intressebevakning under år 2020 är att påverka samhällsutvecklingen för äldre i alla hänseenden på nationell, regional och lokal nivå.

Förbundet fortsätter att formulera åsikter i frågor som är viktiga för pensionärerna, speciellt när det gäller social- och hälsovårdsreformen och pensionärernas ekonomi samt att arbeta för god svensk service och goda möjligheter att verka på svenska.

Förbundet har kontinuerlig kontakt med beslutsfattare inom politiken, pensionsbolagen, Folkpensionsanstalten och med instanser som handlägger ärenden som berör äldre. Intressebevakningen sker i nära samarbete med PIO rf, Pensionärsförbundens intresseorga-

nisation och år 2020 innehar Svenska pensionärsförbundet ordförandeskapet för PIO. Motion och kultur Frågesportstävlingarna fortsätter och regionala uttagningar ordnas i mitten av februari i regionerna.

Frågesportsfinalen ordnas den 26 mars på Kåren i Åbo.

Det hälsofrämjande arbetet har också en framträdande plats i förbundets verksamhet och under året kommer förbundet att ordna en motionskampanj samt förbundsmästerskap i boule och golf.

Höstmötet beslöt också att förberedelserna inför förbundets 50-årsjubileum och PangSÅNGFest år 2022 inleds under det kommande året.

Höstmötet fastställde att God Tid utkommer med tio nummer under år 2020 med bland annat följande teman; hälsa, it, banktjänster, försäkringar, hobbyer, trädgård, boende, resor och bilar.

Temaseminarier Under året ordnas olika temaseminarier och inspirationsdagar i regionerna. Årets första seminarium behandlar trafiksäkerhet, körförmåga och åldrande och ordnas 23 januari i Borgå. De populära synoch hörseldagarna i samarbete med Svenska hörselförbundet och Förbundet Finlands svenska synskadade fortsätter och 6 maj är det dags för seminarium i Västnyland.

God Jul och Gott Nytt År önskar Berit Dahlin verksamhetsledare

3

Seminarium om trafiksäkerhet

23.1.2020 i Borgå Borgå folkakademi/Akan, Å-huset/Å-salen, Gymnasiegatan 2, Moderator: Pehr Löv, ordförande för kommittén för intressebevakning och påverkan Program 11.00 Lunch 12.00 Seminariet öppnas Björn Sundqvist, ordförande

för SPF:s Östnyländska distrikt, Borgå svenska pensionärsförening 12.15 Trafiksäkerhet för äldre Mia Koski, planerare,Trafikskyddet 13.15 Medicinska kriterier för körförmåga, Hans Blomberg,

specialist i allmän medicin 14.00 Kaffe 14.20 Polisens syn på de äldres trafiksäkerhet 15.15 Sammanfattning Pehr Löv Anmälan med eventuella dieter senast 13.1.2020 till verksamhetskoordinator Inger Holmberg, inger.holmberg@spfpension. fi, tfn 040 5952992.

Deltagaravgiften är 10 euro per person och inkluderar lunch och kaffe.

SPF fakturerar föreningarna efter seminariet. Deltagarna står själva för resekostnaderna.

Kungörelse till vårmötet 2020

Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte fredagen den 24 april 2020 kl 12.00, på Yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors.

På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna: Vårmötet ska 1.

Välja ordförande och sekreterare för mötet 2.

Konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3.

Utse två protokolljusterare 4.

Välja två fullmaktsgranskare för att granska

representanternas fullmakter och fastställa de

representerade föreningarnas sammanlagda röstetal 5.

Behandla styrelsens berättelser och bokslutet för

föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande 6.

Fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande

av ansvarsfrihet för styrelse och övrig redovisningsskyldiga 7.

Behandla övriga ärenden.

Pixabay

Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari.

Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med

•högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1)

befullmäktigad representant,

•101–200 medlemmar har rätt att sända två (2)

befullmäktigade representanter,

•201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3)

befullmäktigade representanter,

•401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4)

befullmäktigade representanter,

•601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5)

befullmäktigade representanter och

•medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt

att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst.

Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar fastställs per den 31 december 2019 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 3 april 2020.

Svenska pensionärsförbundet önskar alla medlemmar och läsare

God Jul och Gott Nytt År!

I stället för att skicka julkort stöder vi Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland

Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast den 3 april 2020 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 040 5780415 eller per e-post kansliet@spfpension.fi Priset för vårmötet är 30 euro per deltagare. SPF fakturerar föreningarna efter mötet.

Enligt styrelsens beslut 12.12.2018/Ärende 9 kan styrelsen bevilja mindre föreningar med svag ekonomi befrielse från delegaternas deltagaravgift vid vår- och höstmöten. Anhållan med motiveringar bör sändas in senast 28.2.2020 till verksamhetsledaren, berit.dahlin@ spfpension.fi eller per post till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors.

Styrelsen

GOD TID

4

10/2019

Mick Jagger-pensionärer bjuder på nya utmaningar Seniorer är en resurs i samhället, men hur använda den konkret?

Och hur locka nya generationer till pensionärsföreningarna? Det var några ämnen som diskuterades i debatten på höstmötet i Tammerfors.

De har svårt att identifiera sig som pensionärer och flera har fortfarande en fot, eller åtminstone en tå, kvar i arbetslivet. De har vuxit upp med Stones och Beatles och tilltalas inte av boule och körsång. De flesta är hyfsat vana it-användare. Hur ska pensionärsföreningarna – på sikt – fånga upp dem?

Frågans ställs av Göran Djupsund, professor emeritus i statsvetenskap och pensionär sedan ett och ett halvt år, som modererade debatten Förbundet och föreningarna – hur bra är vi? på höstmötet i Tammerfors den 21 november.

Verksamheten skulle dryftas på lite längre sikt än enbart för det kommande verksamhetsåret.

– Det är en helt ny generation, Mick Jagger-pensionärerna brukar jag kalla oss. Det finns orsak att börja se vilket gäng som kommer underifrån, säger Göran Djupsund.

I debattpanelen deltog Christjan Brander, Pensionärsföreningen Iniö, Göran Westerlund, Oravais pensionärer, Monika Tillander, Sibbo svenska pensionärer och Susanna Ginman, ledarskribent på Hufvudstadsbladet, och utomstående betraktare. Delegaterna bjöds också in och diskussionen var livlig.

Växande rörelse Pensionärsförbundet växer. De stora årskullarna väller in. Men sen?

Allt handlar om den viktiga medlemsrekryteringen.

– Min generation är mindre aktiv än de stora årskullarna som varit övertygade om att de kan åstadkomma vad som helst. Det är en utmaning, säger Susanna Ginman.

– Jag träffar 65–70-åringarna i vinklubben, på italienskakursen och gymmet, men inte får jag med dem i pensionärsföreningen, så jag har misslyckats, konstaterar Gustav Båsk, Esbo, något resignerat.

– Man känner sig inte så gammal, så behovet att gå med i en pensionärsförening finns inte, säger Monica Tillander, som gick med i pensionärsföreningen medan hon ännu arbetade.

Eller är det ordet pensionär som inte fungerar? Borde vi tala mer om seniorer? undrar Göran Djupsund.

– Har vi frågat? Vi måste sätta oss ner och ta reda på vad vill de göra, säger Ulla Grönvall-Streng från Milstolpen i Jakobstad.

Han pekar på att dylika samarbetsprojekt också kunde ske med kommuner, regioner och stat.

– Näringslivet har sina senior advisors, det kunde vara så på fler områden.

– Analysen var bra och du gav också svaret så vi är väl klara här? replikerade Christjan Brander aningen skämtsamt till den pratglada moderatorn.

– Intressebevakningen är egentligen det viktigaste. Pensionärsförbundet är ju seniorernas fackförbund. Vi ska inte vänta på att någon kommer och frågar. Vi måste själva berätta hur vi vill ha det konkret och välmotiverat.

Göran Djupsund ledde debatten men kom också med en del egna förslag och var också lite provokativ.

Anci Holm

– I Åbo har vi en högt skolad befolkning och har startat pilotprojektet ”Gamla rävar, grå pantrar och flower power" och riktar oss till de som ska bli pensionärer, de som redan är och den grå massan som inte riktigt hittat sin plats, berättar Carita Isaksson.

Göran Westerlund pekade på att nya boendeformer som gemenskapsboende kunde vara intressant.

Susanna Ginman trodde att det kunde vara något som skulle tilltala henne själv.

Seniorer en resurs I festtal framhålls ofta vilken enorm resurs seniorerna är. Men hur kan man då använda den här resursen i konkret handling? Och hur ska man sudda ut rynkan i pannan politikerna får när det talas om att de äldre blir bara fler och fler och kostar allt mer?

– Seniorerna måste själva vara med och visa hur man kan utveckla olika verksamheter och också sälja in det till politikerna. Det kan vara sådant som pensionärsförbundet redan jobbar bra med, friskvård, att motverka ensamhet och it-kunskap, säger Göran Djupsund.

Han lanserade en tanke på att Svenska pensionärsförbundet kunde utveckla ett närmare samarbete med till exempel Folkhälsan och utveckla nya former för friskvård.

– Inte så att förbundet köper ett paket av Folkhälsan utan de bidrar med sina experter och pensionärsförbundet med sina medlemmar, som har viktig användarkunskap.

Något sådant skulle kunna lyckas i Svenskfinland. När man sedan kan visa på att resultatet blev lyckat, folk blev friskare och kostnaderna minskar får man myndigheterna med på tåget.

"Gör en Greta Thunberg" Christer Bogren från Malax var kritisk till behandlingen av äldreråden i kommunerna.

– Vi kommer oftast in för sent. Vi borde till exempel sitta med i byggkommittéer, säger han.

– Ni får göra en Greta Thunberg och sätta er vid kommunhuset varje fredag, jag garanterar att ni får medial uppmärksamhet, säger Göran Djupsund, och menar snarast att det gamla sättet med skrivelser och insändare inte fungerar så bra längre.

– Som ett litet tips. I Kronoby sitter förvaltningschefen som sekreterare i äldrerådet. Vi kan då ge utlåtande före frågan behandlas i kommunstyrelse och fullmäktige. Vi har sett att beslut fattats enligt våra förslag. Vi har varit med i tid och också gått ut i pressen, säger Stig Östdahl.

– Det var bra att ni klagade till JO när hemvården inte fungerade på svenska i Helsingfors, berömmer Susanna Ginman.

"Välkomna till Korsholm" När det gäller samarbete med Folkhälsan hälsade Håkan Wikberg alla välkomna till Korsholm för att se hur det kan gå till. Där har man redan gått ihop kring olika arrangemang som till exempel Friskvårdsdagen som drar cirka 1500 personer och väntjänstverksamhet.

Knappast lyckas väl pensionärsförbundet engagera självaste Mick Jagger, 76. Men en ny verksamhet inför nästa år blir i alla fall en rock- och popkryssning i stället för jazz-kryssningen.

Anci Holm

Fokus 2020 ʶ Medlemsrekrytering och it-verksamhet kommer fortfarande att vara viktiga frågor inom Svenska pensionärsförbundet.

Populär och beprövad verksamhet kommer att finnas kvar men några nyheter dyker upp 2020. ʶ Temat för året är Framåt tillsammans. ʶ En rock- och popkryssning kommer att arrangeras. ʶ Vid sidan av boulemästerskapet ordnas också ett golfmästerskap. ʶ I stället för att utse Årets it-pensionär kommer man att utse Årets it-förening. ʶ Svenska pensionärsförbundet innehar under 2020 ordförandeskapet i PIO, Pensionärsförbundens intresseorganisation, som består av sex olika pensionärsförbund i hela landet.

GOD TID

10/2019

5

Marianne Huotari, till vänster, och Helena Karves, ordförande, representerade värdföreningen Svenska pensionärsföreningen i Tammerfors, en av många föreningar som ingår i den finlandssvenska familjen i staden.

Höstmötesdelegaterna fick i alla fall vifta med röstsedlarna när en valberedning skulle utses.

Gudrun Lahtinen och Kaj Sjöblom avtackades för sina uppdrag som ersättare i styrelsen respekive styrelseledamot.

Höstmötet återvalde Ole Norrback Ole Norrback återvaldes enhälligt till ordförande för Svenska pensionärsförbundet på höstmötet i Tammerfors den 21 november.

Han fortsätter att leda ett förbund som växer i verksamhet och medlemsantal, men konstaterar att tillväxt i sig är inget självändamål.

– Tillväxten ska vara förståndig och ge något som inte kan mätas i pengar, men vara pengar värt, sådant som sociala nätverk, kunskap och livskvalitet, säger Ole Norrback i sitt hälsningsanförande.

– Vi har alla ett individuellt ansvar. Det är inte ”någon annan”

som ska göra något. Norrback uppmanade alla: Ta med en människa till pensionärsföreningens möte!

Han hänvisade också till de undersökningar som visar att pensionärerna i dag tror mer på framtiden än de som är kvar i arbetslivet.

– Vi ska sprida vår optimism och framtidstro.

Rockad i styrelsen Bland de ordinarie styrelsemedlemmar som var i tur att avgå valde Kaj-Gustav Sandholm, Mariehamn, Kaj Sjöblom, Ingå, och Björn Sundqvist, Borgå, att stiga åt sidan. Nya i styrelsen blev Christian Beijar, Mariehamn (med Gunilla Blomroos som ersättare), Ulf Kjerin, Kyrkslätt (Eja Björk-

qvist) och Monica Tillander, Sibbo (Björn Sundqvist). Filip Hamro-Drotz, Grankulla (ersättare Benita Bärlund, Esbo) och Anita Ismark, Korsnäs (Paul Lindell, Vasa) återvaldes. Gustav Dumell, Helsingfors, som också var på förslag för en styrelseplats, valdes till ersättare för Birgitta Olsson, Kotka, för 2020.

Vilken Stig ska vi ta?

Förhandlingarna förlöpte enligt planerna tills det var dags att utse valberedning. Då fanns plötsligt två understödda förslag till ordförande: Stig Östdahl från Kronoby, som föreslogs få förnyat förtroende, utmanades av Stig Nyberg från Tenala-Bromarv. I omröstningen

vann dock Stig Östdahl med förkrossande majoritet.

Viss förvirring i mötespresidiet förorsakade också valet av en medlem i valberedningen. Både Marianne Lindberg och Stig Nyberg hade fått understöd. I omröstningen vann Marianne Lindberg. Övriga i beredningen är Carita Isaksson, Christer Bogren och Erkki Tuormaa.

Paro Årets penionär Maj-Britt Paro från Esbo blev årets pensionär. Hon är aktiv framförallt som informatör för Samrådet som samlar föreningar och klubbar i Helsingforsregionen. (Se intervju på nästa uppslag.)

Hur Årets pensionär ska väljas

väckte en del diskussioner. Medlemmarna nominerar, men några ville att vinnaren skulle utses av en kommitté eller av styrelsen för att undvika risker för regionalt kompisröstande. Det har prövats tidigare men har inte heller fungerat så bra.

– Vi har prövat olika vägar, men det finns inget riktigt bra sätt att göra detta, konstaterade förbundsordförande Ole Norrback.

Styrelsen fick i alla fall i uppdrag att komma med ett nytt förslag till hur man i framtiden ska utse Årets pensionär.

Höstmötet samlade rekordmånga delegater. Hela 147 mötte upp i Tammerfors.

Text och foto: Anci Holm

GOD TID

6

10/2019

Uppdraget för God Tid gav skrivandet tillbaka Maj-Britt Paro, Esbo- och Pjelaxbo, är Årets pensionär 2019. Hon är aktiv i de roller hon tar sig an, men journalisten och Samrådets informatör har också upplevt dagar när hon inte kunnat skriva. Överraskad, glad, stolt, rörd och tacksam. Det är många positiva känslor som far omkring i MajBritt Paro, 83, från Esbo när hon utsetts till Årets pensionär inom Svenska pensionärsförbundet. Vi träffas på förbundets kansli dit Maj-Britt Paro har ärende titt som tätt. När det händer något i pensionärssammanhang i Helsinforsregionen är MajBritt oftast involverad på något sätt. ”Helsingforspensionärernas verksamhet skulle närapå säcka ihop om inte Maj-Britts röst hörs i Radio Vega varje fredag förmiddag”, skriver de inom Samrådet som nominerat henne. De lyfter också fram Maj-Britt Paro som en positiv förebild för många pensionärer.

Det är som informatör för Samrådet i SPF Helsingfors Maj-Britt Paro är mest aktiv. Och de som inte träffat henne förr känner igen ”rösten i radion” som i evenemangskalendern berättar om vad som händer inom Samrådet. I God Tid skriver hon också i varje nummer om kommande verksamhet.

Glesbygden Helsingfors Det är viktigt att få ut information om vad som händer i den ”glesbygd” som Helsingfors, enligt Maj-Britt Paro, är.

– Glesbygd på det sättet att vi lever så glest mellan varandra. Vi som förs samman av det svenska språket är utspridda på ett stort område, säger Maj-Britt Paro.

Det är skillnad jämfört med Österbotten där man förenas av en geografisk plats och man känner varandra.

Fakta Maj-Britt Paro ʶ Född Söderström 1936 ʶ Familj Gift med Rafael Paro 1961–2003, två döttrar, ett barnbarn ʶ Bor Esbo och sommarstugan i Pjelax ʶ Arbete Hufvudstadsbladet 1965–97 ʶ Uppdrag Informatör för Samrådet i SPF Helsingfors ʶ Intressen Böcker, teater och hästar ʶ Aktuell Årets pensionär 2019 inom Svenska pensionärsförbundet

Samrådet i SPF Helsingfors ʶ Medlemsföreningar Arkadia Pensionärer, Drumsö Pensionärer, Eira Pensionärer, Pensionärsföreningen Ettan, Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen, Pensionärsföreningen Hankens Seniorer, Hufvudstadsbladets Seniorer, Kronohagens-Skatuddens Pensionärer, Munksnejdens Pensionärer, Pensionärsföreningen Olympia, Pensionärer i Östra Helsingfors ʶ Ordförande Marianne Lindberg

”Jag tillbringar fortfarande våroch sommarmånaderna i Pjelax och trots att jag är född i Borgå känns det som jag har mina rötter där nu.”

– I Österbotten finns en naturlig svensk gemenskap. Här är det svårare att vara svensk. Att få nya medlemmar i konkurrensen med det utbud som finns i storstaden är inte heller lätt.

Hon vill rekommendera alla att engagera sig i pensionärsverksamheten.

– Det är verkligen jätteroligt och givande. Och visst ser jag alltid någon ny som är med.

Men att nå de nyblivna pensionärerna är svårt.

De känner sig inte som pensionärer och så finns det en del fördomar mot pensionärsföreningar.

– De tror att vi bara dricker kaffe och stickar, men verksamheten är verkligt omfattande både med fysisk aktivitet och kultur.

En sak har dock Maj-Britt Paro konstaterat.

Det är lättare att få kvinnor att engagera sig än män. Vad det beror på vet hon inte, men dels finns det helt enkelt fler kvinnor, dels är kvinnor kanske mer vana att syssla med olika saker.

Det var också som nybliven änka Maj-Britt engagerade sig i pensionärsverksamheten.

Första kvinnliga chefredaktören Hon är från födseln, 1936, ett bruksbarn. Fadern arbetade inom Kymmene i Kuusankoski och gymnasiet gick hon i Kotka.

Under studietiden i Helsingfors träffade hon blivande maken Rafael Paro. Efter ett par år i Sverige fick de båda arbete på Hufvudstadsbladet i mitten av 1960-talet. Han var biträdande chefredaktör med utrikespolitik som sitt område och Maj-Britt arbetade med Radio&TV-bladet, senare Veckan med radio och TV. – 1975 blev jag chefredaktör och var nog den första finlandssvenska kvinnan med den titeln, säger hon.

– Jag gick i pension 1996 när programtidningseran också började ta slut.

Maken Rafael gick samtidigt och de lade nu sitt fokus på sommarhuset i Pjelax, Österbotten, som de haft sedan 1960-talet. De fick det renoverat och vinterbonat och bodde där halva året.

– Jag tillbringar fortfarande vår- och sommarmånaderna i Pjelax och trots att jag är född i Borgå känns det som jag har mina rötter där nu.

Kunde inte skriva Den gemensamma pensionärstillvaron tog slut redan 2003 när Rafael hastigt gick bort. Och för Maj-Britt som skrivit under hela sitt yrkesliv tog orden bara slut.

– Jag kunde inte skriva. Det var någon slags blockering och det var väldigt frustrerande. Jag var också vilsen och kände att jag inte hade någonting.

Via ena dotterns klasskompis Veronica Fellman, verksamhetsledare på Svenska pensionärsförbundet, lockades hon med på en kurs där man utbildade samtalsledare.

– Det hade jag nog ingen fallenhet för men jag fick en förfrågan om att skriva om kursen för God Tid. Då lossnade blockeringen. Jag skrev. Jag skrev mycket och satt med i redaktionsrådet för God Tid. Jag är så tacksam för skrivandet.

Alma Pihls elev Utöver artiklar för God Tid har det också blivit ett par böcker, bland annat Tant Almas hemlighet om Alma Pihl, som var formgivare hos Fabergé i Sankt Petersburg. Under revolutionen flydde hon till Finland och Kuusankoski där hon arbetade som teckningslärare. En av eleverna var MajBritt Paro.

– Hon hade då makens efternamn Klee och vi visste inte vem hon var. För oss var hon tant Alma. Det var först långt senare som jag fick veta och det intresserade mig eftersom jag haft henne som lärare.

Ungefär i samma veva, 2004, som Maj-Britt Paro blev God Tid-medarbetare, kom hon tack vare kursledaren Majlis Kvist med i dåvarande SAMS, som senare fick namnet Samrådet i SPF Helsingfors.

Samrådet är en slags paraplyförening för de elva föreningarna i Helsingfors och utgör ett komplement till föreningarnas egen verksamhet.

– Vi ordnar danskvällar, seniorträffar på Café Esplanad, gemensamma promenader och samsim i utomhusbassängen Allas, berättar Maj-Britt Paro.

– Dessutom ordnar vi teaterresor, ett årligt seminarium tillsammans med Folkhälsan, en festdag i Svenska veckan och numera också en utflykt på Helsingforsdagen i juni.

Föreningsmänniska Maj-Britt Paro är är tidigare ordförande, nu hedersordförande, i Hufvudstadsbladets seniorer och så är hon Rebecka, medlem i Odd Fellows orden för kvinnor.

I föreningslivet intar hon ofta tidigt en aktiv och ledande roll.

– Man kanske fortsätter på samma sätt som man gjort i arbetslivet, funderar hon.

Anci Holm

Maj-Britt Paro på Annegatan, i hjärtat av Helsingfors.

Här rör hon sig ofta för här finns pensionärsförbundets kansli och Arbetets vänner där Samrådet ordnar sina danskvällar varje månad.

Anci Holm

10/2019

GOD TID

7

Kommande program 23.1 12.2 13.2 20.2.

26.3 24.4 6.5 18–19.5 26–27.6

Trafiksäkerhetsseminarium i Borgå Förbundets frågesport, semifinaler Seminarium om äldre och alkohol i Vasa Resekoordinatorträff på Wasaline Frågesportsfinal i Åbo Vårmöte i Helsingfors Syn- och hörseldag i Västnyland Kvarkens pensionärsparlament i Vasa AlandicaDebatt i Mariehamn

Kommande resor 25–31.1.2020 6.3–23.3 13–14.3 30.3–1.4 23.3–8.4 18–22.5 3–6.8 4-9.5 19-26.9

Spa-resa till Pärnu (SPF Österbotten) Almuñécar (SPF Österbotten) Teaterresa till Helsingfors (SPF Österbotten) Pop- och rockkryssning Almuñécar (SPF Österbotten) Berlin (SPF Österbotten) Gamla och nya Valamo (SPF Österbotten) Hamburg och Rügen Klassiska Sicilien

Medlemsrekryteringstävling 2019

Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer.

Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och 1 poäng för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet. Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Individuell rekryteringstävling 2019

Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2019. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem.

Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2019. Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/konsertbiljetter för 60 euro.

It-verkstäder

Besök våra drop-in-verkstäder där seniorer med lite mera erfarenhet ger stöd till dig som nyss börjat använda it.

Verkstäderna i Brunakärr i Helsingfors är öppna: – måndagen den 27 januari kl. 14 – 17 – måndagen den 24 februari kl. 14 – 17 – måndagen den 30 mars kl. 14 - 17 – måndagen den 27 april kl. 14 – 17 – måndagen den 25 maj kl. 14 – 17 Folkhälsanhuset, Mannerheimvägen 97, Helsingfors.

Verkstäderna i G18 i Helsingfors – rum 101 är öppna: – torsdagen den 27 februari kl.14 – 16 – torsdagen den 19 mars kl.14 – 16 – torsdagen den 16 april kl.14 – 16 – torsdagen den 14 maj kl.14 – 16 Georgsgatan 18, 00120 Helsingfors.

Verkstäderna i Hagalund är öppna: – måndagen den 13 januari 13:30 – 15:30 – måndagen den 3 februari kl. 13:30 – 15:30 – måndagen den 2 mars kl. 13:30 – 15:30 – måndagen den 6 april kl. 13:30 – 15:30 – måndagen den 4 maj kl. 13:30 – 15:30 Folkhälsanhuset i Esbo, Vindgränden 6, Esbo.

Verkstäderna i Esbo Centrum är öppna: – fredagen den 17 januari kl. 13.00 – 14.30 – fredagen den 14 februari kl. 13.00 – 14.30 – fredagen den 13 mars kl. 13.00 – 14.30 – fredagen den 24 april kl. 13.00 – 14.30 Esbo centrums servicecentral. Kamrersvägen 3, våning III. Verkstäderna i Vanda är öppna – tisdagen den 11 februari kl. 13 – 15 – tisdagen den 10 mars kl. 13 – 15 – tisdagen den 14 april kl. 13 – 15 – tisdagen den 12 maj kl. 13 – 15 Folkhälsanhuset i Vanda, Vallmovägen 28, Dickursby.

Ingen anmälan behövs, det är bara att sticka sig in. Ta med din bärbara dator, pekdator eller smarttelefon om du har en. Verkstäderna arrangeras av SPFs it-verksamhet, Samrådet i SPF Helsingfors, Esbo svenska pensionärer och Vanda svenska pensionärer och Folkhälsan.

GOD TID

8

10/2019

Svårt hitta personal till nytt boende 90-åriga Terttu Keto är en av de första invånarna på nya omsorgshemmet Attendo Haga i Nykarleby. Att rekrytera personal till enheten har inte varit lätt.

I naturnära miljö en bit utanför stadens centrum finns det senaste tillskottet i Nykarlebys vårdvärld.

Omsorgshemmet Haga som drivs i Attendos regi stod klart för ett år sedan. I början av maj flyttade de första klienterna in i det effektiverade serviceboendet. En av dem är den pigga 90-åriga Nykarlebydamen Terttu Keto.

Flertalet av de nio invånarna lider av minnessjukdomar i varierande grad. Terttu Keto hör inte till denna kategori. Hon är påfallande klar i sinnet och dessutom på gott humör.

Terttu sitter i rullstol på grund av en fotskada som hon råkade ut för i samband med en fallolycka häromåret. Därtill lider hon av åldersdiabetes.

"Inget att klaga på" Terttu är bördig från Sulkava i södra Savolax. Äktenskapet med Nykarlebybon Runar Keto förde henne till helsvenska Nykarleby där hon tidigare har jobbat på kafé. Numera är maken avliden, men parets två döttrar bor kvar i staden.

– När jag flyttade hit kunde jag inte ett ord svenska. Numera har jag inte några språkproblem. Samtidigt kan jag tala finska med några andra inneboende här på hemmet, säger Terttu på klingande svensk Nykarlebydialekt.

Det är faktiskt så att fyra av Hagas nuvarande nio invånare har finska som modersmål trots att man befinner sig i en stad där cirka 90

omsorg Omsorgen i Svenskfinland ʶ Omsorgen om de äldre väcker debatt i Svenskfinland. ʶ I en del kommuner är det kommunen som står för omsorgen om de äldre, i andra är det privata aktörer. I många fall är det en blandning av både och. ʶ God Tid har besökt Nykarleby och det privata omsorgshemmet Attendo Haga som öppnade i maj. ʶ Som på många andra håll har svårigheter att rekrytera personal gjort att hemmet knappt haft en tredjedel av de 30 klientplatserna besatta. ʶ Tipsa gärna God Tid om bra och mindre lyckade omsorgslösningar i Svenskfinland.

Spishörnan i dagsalen skapar trevnad i Haga-hemmet. Två av hemmets invånare är Helena Laitala och Terttu Keto.

klientprocent av befolkningen är svenskspråkiga.

Efter några rätt korta sejourer på den privata vårdenheten Florahemmet och den lokala HVC-bäddavdelningen har Terttu Keto installerat sig i ett eget rum på Omsorgshemmet Haga.

– Jag är mycket nöjd med omsorgshemmet hittills. Jag kan absolut inte klaga. Servicen är bra och personalen är trevlig. Om jag behöver hjälp är det bara att ringa från rummet, säger Terttu.

Utmaning rekrytera personal På många orter är det svårt att rekrytera kompetent vårdpersonal till institutioner såsom Omsorgshemmet Haga. Nykarleby är inget undantag.

– På grund av bristande personalresurser har rekryteringen skett i långsam takt. Inför starten i våras var dessutom de flesta vårdvikarier redan uppbokade till sommararbeten, säger omsorgshemmets föreståndare Malin Åkerman.

I dag består Hagas personal av tio anställda varav de flesta är närvårdare. Därtill har Åkerman och någon kollega sjukskötarkompetens i bagaget.

En knapp tredjedel av de 30 klientplatserna är besatta men bosättningen på omsorgshemmet väntas växa framöver.

– Ytterligare sex personer är på väg att flytta hit i slutet av året.

Ambitionen är att omsorgshemmet ska fortsätta att fyllas under nästa år. Detta kommer samtidigt

– En gång i månaden besöks hemmet av en läkare. Däremellan har hemmets sjukskötare möjlighet att konsultera per telefon, säger Malin Åkerman.

Dirigeras från Jakobstad Rekryteringen av nya invånare till vårdhemmen styrs från det regionala social- och hälsovårdsverket i Jakobstad.

För närvarande är ett 20-tal ansökningar till olika vårdhem i Nykarleby – Attendo Haga, Hagalund och Nykarleby sjukhem – inlämnade.

– Behandlingstiden varierar Terttu Keto är allmänt nöjd med den service som omsorgshemmet Haga från fall till fall beroende på rådanerbjuder. Här vårdas hon av närvårdaren Jenny Dahlström. de omständigheter, från en knapp vecka till över en månad, säger placeringskoordinator Ann-Sofie Larsson.

Man diskuterar med anhöriga och utreder också de sökandes ekonomiska situation och utsikter att beviljas servicesedlar.

– Har kunderna haft hemservice eller vårdats på sjukhus kontaktar vi hemvården respektive sjukvården och gör allmänna kartläggningar.

– Vi strävar efter att placera kunOmsorgshemmet Haga inledde sin verksamhet i Nykarleby våren 2019. Först derna på deras hemorter om inte det hade Attendo-kedjan gett hemmet ett finskt namn och försett det med ensprå- finns andra önskemål, säger Larsson. kigt finska skyltar. Men detta gick inte hem i det svenskdominerade Nykarleby.

– Det finns fortsättningsvis mycket okunskap om privata vårdatt skapa ett behov av fler vårdare, Fem gånger om dygnet serveras hem. Hemmen stämplas som dyra det mat. Den rymliga dagsalen med alternativ. Men det gäller också att säger Åkerman.

Hemmets kapacitet är 30 iden- tv, dagstidningar och trevnadsska- minnas att inflyttare kan ansöka om tiska rum. Rummen är 20 kvadrat pande öppen spis är en given knut- såväl vårdbidrag som hyresbidrag, till storleken och invånarna har sto- punkt. På några bord ligger pussel säger Malin Åkerman. ra friheter vad gäller inredningsde- och minnesstimulerande sällskapsText och foto: taljer. spel.

Joakim Snickars

GOD TID

10/2019

9

Välkommen till Nykarleby

God Jul och Gott Nytt År!

Välkommen till Ostrocenter!

Vi har det mesta inom bygg-, farm– och lantbrukstillbehör, skogshuggarutrustning samt för trädgården och fritiden

God Jul och Gott Nytt År!

www.nykarlebybostader.fi

Topeliusesplanaden 23, Nykarleby Tel. 0400-158 138 nykarleby@cityflorist.fi www.cityflorist.fi

Mirkas elslipmaskiner tillverkas i Finland.

Mirkan hiomakoneet valmistetaan Suomessa.

Din lokal däckshandlare

God Jul och Gott Nytt År!

GT D DÅLI H FUKT? E M M E PROBL SKLIMAT OCar, mögelU g H INOM t för fuktmätnin eringsarbeten. u n Detecta ningar och sa k ö s r e und 342 0 465 2 5 0 , s u arc Ring M

800 ) 781 0 M · (06 D O .C T IS V TA KRONQ EBY · JAKOBS L NYKAR

Mathias 040 502 1893 Kvarnvägen 21 Nykarleby

God Jul Och Gott Nytt År Juristbyrå

Jarno Niemi Monica Baarman-Henriksson

Karperö Uf

www.niemico.fi

www.carpella.fi

NIEMI & CO

Hagaro Pensionärshem i Norra Haga, Helsingfors www.hagaro.net

Tack för det gångna året!

www.aminnefolkpark.fi

Lovisa Stad www.lovisa.fi

FISKARS ANTIKDAGAR 6.–9.7.2017 9-12.7-2020 10–1 7

GOD TID | JULSTÄMNING

10

Ann-Maj Smedman-Skog är i full gång med produktionen av Nykarlebystjärnor i sin verkstad.

Tyg limmas på stommarna. I fönstret har hon provhängt en av de nytillverkade för säsongen.

Anci Holm

10/2019

GOD TID | JULSTÄMNING

10/2019

11

Nykarlebystjärnan hälsar välkommen hem till julen Enligt traditionen tändes stjärnor i Nykarleby för att hälsa sjömännen hem i höstoch vintermörkret. I dag lyser Nykarlebystjärnan som symbol för staden och julen.

Ann-Maj Smedman-Skog är en av stjärnmakarna som för hantverket vidare.

Inför julen är det full fart i Ann-Maj Smedman- Skogs snickarverkstad i Purmo, Pedersöre.

Sedan år 2000 har hon tillverkat Nykarlebystjärnor för försäljning. Och efterfrågan bara ökar.

– I år har jag gjort min 2000:e stjärna. Men det viktigaste är ändå att det fortsätter vara ett hantverk, säger hon där hon står i sin verkstad, ett före detta hönshus, omgiven av stjärnstommar, tygbitar och elsladdar.

Det krävs tålamod och handalag för att få ihop en snygg Nykarlebystjärna och också en hel del maskiner. Först ska ribborna, 28 stycken, som bildar stjärnans strålar sågas till och sneddas. Mittrundlarna sågas ut i faner och så fogas stjärnkroppen ihop med smältlim.

– Det knepigaste av allt är att sedan limma på tyget, säger hon.

Hon använder fodertyg i silke, som hennes läromästare Runar Renvall började med på 1980-talet, i stället för det sköra silkes- eller pergaminpappret som stjärnorna gjordes av förut.

– Men jag har märkt att det blir allt svårare att få tag på tyget eftersom tygförsäljningen minskar hela tiden.

Sjöfart och Nordens Betlehem Stjärnans ursprung är inte helt klarlagt men spåras åtminstone tillbaka till 1700-talet och Nykarlebys bakgrund som sjöfartsstad.

– Stjärnorna, eller lanternorna som de kallades, ska ha lyst på fartygens däck och på gårdarna i stan började man hänga upp likadana lanternor för att välkomna sjöfararna hem under de mörka höstarna och till jul, berättar Ann-Maj Smedman-Skog.

Att det finns skriftliga belägg för stjärnans existens under 1800-talets första hälft kan vi tacka Zacharias Topelius för, som i sina ungdomsdagböcker lyriskt beskriver stjärnorna som tändes på julafton. Inte minst hans egna på Kuddnäs. ”Lanternor och stiernor och ljus i hvart hus…

Mina lanternor på Kudnis lysa klart på sina höga granrisprydda stänger. Det är en lust att se”, skrev han i sin dagbok julaftonen 1838.

Nykarleby fick också epitetet Nordens Betlehem tack vare att så många stjärnor lyste där vid jul. Och den som i dag färdas genom Nykarleby under julhelgen kan konstatera samma sak.

Ursprungligen var det utomhusstjärnor som hissades upp i en stjärnstång som högst upp formades som ett kors. Korsarmarna dekorerades med granrisbuketter. Stjärnans färger och former

”Lanternor och stiernor och ljus i hvart hus… Mina lanternor på Kudnis lysa klart på sina höga granrisprydda stänger.

Det är en lust att se.”

Zacharias Topelius 1838

har varierat genom åren beroende på tillverkare och tillgång på material. Stjärnor finns med fem, sex eller sju uddar. Tidigare var de fem- eller sexuddiga vanligast.

Edvin Marklund var den första som gjorde stjärnor, sexuddiga, i större skala för försäljning.

Sin första gjorde han 1921. I en intervju i Jakobstads Tidning 1974 minns han från barndomen hur stjärnorna hissades upp i granrisprydda stänger runtom i stan. Och att de så länge han kunde minnas hade lyst vid jul med undantag av världskrigen.

Före elektricitetens tid lyste stjärnorna med stearinljus – och många brann upp. I dag är de flesta gjorda för inomhusbruk.

Sju uddar på 1980-talet Den verkliga stjärnboomen startade i början av 1980-talet när Helge Hedman, då rektor och Göran Vikström, slöjdlärare, på högstadiet i Nykarleby tog upp traditionen. Bland annat såg de till att en stor stjärna hängdes upp i esplanaden 1983. 2001 kom två till.

– Vi ville att stjärnan skulle bli en officiell julsymbol för Nykarleby. Och eftersom Göran var händig valde han den ovanliga med sju uddar för den var krångligast att göra, minns Helge Hedman.

Och sedan dess betraktas den sju-uddiga åtminstone inofficiellt som den officiella Nykarlebystjärnan.

Hedman gav också de gamla sjömansfärgerna, gult, rött, grönt och blått, nya tolkningar, och föreslog hur färgerna skulle placeras. Den enda blå udden pekar neråt och symboliserar det dunkla på jorden. Det gula, himmelska ljuset, ska gå i en diagonal från himlen till jorden, på samma sätt det gröna hoppet. Den röda kärleken omfamnar horisontellt.

– Men med det gröna och röda kan man välja sin egen linje, säger Ann-Maj Smedman.

Från hantverkare till hantverkare Hantverkaren Runar Renvall var en betydande stjärnmakare fram till millennieskiftet. Och efter honom tog Ann-Maj Smedman-Skog över år 2000.

Ann-Maj, född i Kronoby, hade kommit till Nykarleby i början av 1980-talet, gift sig, bildat familj och var barnträdgårdslärare. Innan hon startade sin stjärntillverkning hade hon gått en hantverksutbildning vid Kronoby folkhögskola.

– I före detta Lindskogs snickeri i Nykarleby fanns en verkstad för daglediga och där fick jag vara med mina stjärnor, berättar hon.

Sedan dess har det bara fortsatt. Störst efterfrågan är det före jul, men hennes stjärnor finns också i hemslöjdshörnan på Kuddnäs sommartid. Stjärnorna efterfrågas främst av Nykarlebybor och Nykarlebybor i förskingringen.

– Men ifjol skrev de om mig i den finska vecko-

fakta Nykarlebystjärnan

ʶ Vid Nykarleby museum hänger en femuddig stjärna, vilken är ovanlig i dag. Som på den sexuddiga (nere) var det viktigt att en av uddarna stod rakt upp på den tiden stjärnorna lyste med stearinljus så att lågan fick plats.

ʶ Sedan 1980-talet är stjärnan med sju uddar den officiella och tillverkas i olika utföranden. I vissa sammanhang ersätter den också stadsvapnet med den brinnande tjärtunnan.

Foto: Leif Sjöholm

”I år har jag gjort min 2000:e stjärna. men det viktigaste är ändå att det fortsätter vara ett hantverk.” tidningen Kotiliesi så då hörde folk av sig från hela landet.

Traditionen med stjärnor i Nykarleby har vandrat från hantverkare till hantverkare genom århundradena. Att det var en stjärna som tändes vid jultid gjorde att den snabbt förknippades med Betlehemsstjärnan. Även Topelius gjorde den kopplingen. 1835 på julafton skrev han i sin dagbok: ”I staden tände sig efterhand stierna vid stierna. Den gamla seden tycker jag mycket om. Torde vara en symbol av stiernan över Betlehem den natten frälsaren föddes.”

Ungefär samtidigt som Topelius gjorde sin dagboksanteckning uppstod, enligt traditionsforskarna, seden med att hänga upp stjärnor som julprydnad hos den tyska sekten herrnhuterna.

Deras stjärna med strålar i 360 grader är fortfarande är populär. Under 1900-talets första hälft började man masstillverka och sälja billigare stjärnor inför advent.

Symbol för Nykarleby Nykarlebystjärnan har blivit en symbol för staden och en identitetsmarkör för Nykarlebyborna som också används i andra sammanhang än vid jul. Stjärnorna tillverkas i olika utföranden.

Den sexuddiga har levt kvar via Kalle Anderssons tillverkning i Nykarleby och för två år sedan såg en ny variant dagens ljus. På lokala företaget CNC-design tillverkas den i akrylplast med lysdioder insprängda i stjärnstrålarna och svarar mot en efterfrågan på lättare och mer frakttåliga stjärnor.

– Stjärnan är för mig en symbol för hemkänsla, säger Ann-Maj Smedman-Skog som fortfarande har starka rötter i Nykarleby genom att barn och barnbarn bor i stan.

Första maken Fredrik gick tidigt bort och sedan drygt tio år lever hon i ett nytt äktenskap med en gammal ungdomsvän i Purmo, där hon också arbetar inom församlingen.

– Att jag blev lovad ett snickeri gjorde sitt till, säger hon.

Och hennes friargåva var givetvis en Nykarlebystjärna som tänds i Purmo vid lillajul. En större modell hissas i flaggstången vid lucia.

– Jag brukar vara sen med julförberedelserna eftersom det är rätt stressigt med stjärnorna inför julen.

Enligt den gamla traditionen tändes stjärnorna i Nykarleby på julafton. I dag lyser de i fönstren från advent vanligtvis till och med den 14 januari, Zacharias Topelius födelsedag.

Anci Holm

GOD TID | JULSTÄMNING

12

God Jul o Gott Nytt År önskar Korsnäsnejdens Pensionärer r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Norra Kyrkslätts Pensionärer r.f.

Korpo Pensionärer r.f. önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul o Gott Nytt År önskar Svenska församlingspensionärerna i Lovisa r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Kotkanejdens pensionärer r.f.

Terjärv Pensionärer r.f. önskar God Jul o Gott Nytt År

Vanda svenska pensionärer r.f önskar God Jul o Gott Nytt År

Karis Pensionärer r.f.

Lovisanejdens Svenska Pensionärer r.f.

Kimito Pensionärsförening r.f.

önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Pojo Pensionärer r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar Åbo Svenska Pensionärsklubb r.f.

Pensionärsklubben Festingarna i Nagu r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland

önskar God Jul o Gott Nytt År

Isnäs Pensionärer r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar Kyrkslätts pensionärer r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Grankulla svenska pensionärer r.f.

Övermark Pensionärsförening r.f.

Norra Ålands Pensionärer r.f

önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul o Gott Nytt År önskar

Närpes Pensionärsförening r.f.

Björneborgs Svenska Pensionärsförening r.f.

önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland

God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul o Gott Nytt År önskar

Lappfjärds Pensionärsklubb r.f.

10/2019

Nykarleby Seniorer r.f. önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul o Gott Nytt År önskar Pargas Svenska Pensionärer r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Ekenäs Pensionärer r.f.

Kaskö Pensionärsklubb r.f. önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul o Gott Nytt År önskar

Svenska Pensionärsgillet i Hangö r.f.

Sjundeå Pensionärer r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar

Purmo Pensionärer r.f.

Malax Pensionärer r.f.

önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul o Gott Nytt År önskar

Munsala Pensionärsklubb r.f.

Nedervetil Pensionärsklubb r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar Oravais Pensionärer r.f.

Tenala-Bromarf Pensionärer r.f. önskar God Jul o Gott Nytt År

GOD TID | JULSTÄMNING

10/2019

13

JULTID I FISKARBYN

Fiskaren Holger Sjögren på Krokö skriver om en oförglömlig jul för mer än 70 år sedan. Då som nu ska strömmingen upp.

Bengt Ström

D

et var slutet på november och några minusgrader. Pappa Einar och jag som då var sex år, hade för sista gången före vintern strömmingsskötarna ute. Vi var med den lilla motorbåten ute i finska viken, väster om Hogland, med drivgarn i höststormen. Vi drog upp strömmingsskötarna redan tidigt på morgonen, stormen bara ökade. Det var svårt att andas då vattnet kom över aktern då strömmingsgarnen drogs in. Men det var bra med strömming i skötarna så julpengar kunde det bli. Det skulle också bli saltströmming till vintern.

Vi kom hem och väckte mamma Saga. Strömmingen skakades från skötarna och sattes i lådor. Den här gången blev det tio stycken 30 kilos lådor. Andelslagets motorbåt förde strömmingen till Kotka. Den gången blev det rekordbetalt. Vi var nöjda, nu kunde vi fira en riktig jul.

Motorbåten lyftes på land till vintern, nu skulle vi förbereda julen.

Det första som skulle åtgärdas var att slakta svinet. Jul utan julskinka var ingenting. Svinslakten var nästan den mest efterlängtade julförberedelsen, för en sådan delikatess var svinkött för mig efter all fiskmat under sommaren.

När svinslakten började tog mamma Saga lite mat i en skål för att locka svinet Stina ut på gården. Vi barn sprang efter och klappade Stina på baken. Oj, så gott det skall smaka! Stina grymtade och kände sig nöjd, för snart kunde hon bjuda hela familjen på julskinka. Pappa Einar tog yxan och höjde den. Målet var Stinas huvud. Då yxan smällde i huvudet föll svinet på sida. Pappa tog kniven och fort i strupen. Blodet rann ut i ett stort fat som mamma höll. Hon vispade så att inte blodet inte skulle stelna. Vi barn och pappa låg på Stina så att hon inte kunde röra på sig så att blodet skulle rinna på sidan av fatet. I så fall blev det mindre blodpalt.

Då blodet runnit ut lyftes Stina på ett lågt bord. Sedan täcktes Stina med gamla säckar och hett vatten från bastun hälldes på säckarna för att blöta svinets hår. Till sist drogs det med bräde eller skopa och håret bara försvann. Jag såg Stina rakt i ögonen där hon låg hårlös. Jag tyckte hon såg mer än belåten ut då hon kunde bjuda julskinka till familjen.

S

edan öppnade pappa Stinas mage. Vi barn varnade honom att inte i misstag skära sönder ”pissisblädran” (urinblåsan) för den skulle vi blåsa till en ballong. Pappa petade i magen på Stina och kastade då och då någon bit åt hunden Tusse. Han tog först ut inälvorna och satte dem i fatet med hjärtat utanpå. Jag tyck-

te att Stina hade ett gott hjärta då hon skänkte julskinka till oss. Pappa skar ännu en strimla från Stinas mage. Det kallades fågelkött. Det var en ingrediens i inmatssoppan.

Mamma for in i förväg för att koka inmatssoppa. Vi barn tittade noggrant på vad pappa gjorde så att vi sedan, när vi blev stora, skulle kunna slakta julsvinet. Tunntarmen togs till vara, putsades och fylldes. Det blev korv. Sen tog tog vi barn tillvara pissisblädron för att sätta på tork, men först blåste vi litet luft i den. Då slakten var färdig och allt kött i boden var det redan skymt. Mamma hade tänt lyktan som hängde på spjället. Den goda lukten av inmatssoppan mötte oss då vi kom in i stugan.

Hon hade redan satt på en gryta till där hon kokade fläsk för saltning som man kunde sätta på brödet långt in på vintern.

Pappa tände gaslampan, för vi hade ingen el på holmen, inte telefon heller. Vinden tjöt därute, men inne i stugan kunde man inte drömma om något bättre då vi njöt hela familjen tillsammans av Stinas läckra innmatsoppa. Mamma stekte färskt fläsk i pannan. Det blev efterrätt. Vi doppade bröd i svinfett. Bättre och starkare mat kunde jag inte drömma om.

Jag bad i min aftonbön, gode Gud, då jag blir stor, så giv åt mig möjligheten att äta svinkött och fläsk varje dag.

Julgnistan hade tänt oss barn. Nu väntade vi bara på julens frid och julgubben i fiskarbyn ute på en liten holme i Finska viken. Väntan på julen var redan i sig en fest.

Följande morgon när jag vaknade, hörde jag ett konstigt ljud. Det var ljudet som kom då mamma stekte fläsk. Fläskbitarna hoppade i pannan. Jag kommenterade till mamma att Stina är så glad där i svinenas himmel, att hon dansar ännu i pannan.

Där ute hade isen lagt sig i hemviken och skogen var snöbelagd. Det skulle bli en riktig jul. Flyttfåglarna hade flugit till södern. Också vår mångåriga stargumma och gubbe med familj, samt svalorna och måsarna med sina barn som hade sina bon bland vikens kobbstenar. Jag undrade hur det gick med tärnfamiljen som hade sitt bo så nära vattnet att storsjön förde boet med sig. En sparv ute på gården åt talg från svinslakten.

Holger Sjögren, 80, på Krokö har fiskat i hela sitt liv och är i dag rätt ensam som trålfiskare i Kotkavattnen. Han skriver om en av sina barndomsjular, den bästa julen, under 1940-talet. En sådan jul som man bara kan uppleva på en liten holme i Finska viken.

Den nyfallna snön som var så vacker på grangrenarna pryddes av ekorrfamiljen. Jag öppnade dörren, och ropade med hög röst: God Jul alla djur i skogen! Räven tittade vid skogskanten och undrade, God jul till dig också Holger. Sälen tittade upp från en väderbrunn i viken och uttern sprang glad fram och tillbaka runt strandstenarna och sökte efter julmat.

Jag kunde se en råttfamilj som gick över gården. Nu hastigt, på med skorna och söka en klabb och slå ihjäl hela råttfamiljen! Jag öppnade dörren, råttbarnen var så söta då de pep i den kalla snön så jag ändrade mig: God jul, råttfamiljen, men ät inte på våran julskinka! Och katten avgör till sist hur det går för er.

J

ulgnistan hade tänt oss barn. Nu väntade vi bara på julens frid och julgubben i fiskarbyn ute på en liten holme i Finska viken. Väntan på julen var redan i sig en fest. Mamma bakade pepparkakor och gömde dem för oss barn. Men jag hittade pepparkakorna och berättade för mina två yngre syskon. Pepparkakorna var i garderoben i en stor klädkorg. Korgen var alldeles full. Jag tyckte att lite kunde man stjäla, för pepparkakorna var så många. Vi for in i garderoben och stängde dörren. Efter en stund märkte mamma att vi var borta. Hon sökte och sökte, skrek, var är ni? Men vi svarade inte, bara gnagade på de goda pepparkakorna. Och tänkte att snart slutar vi äta och går bara omärkt från garderoben. Men mamma märkte – klinkan på garderoben stod rätt opp – och öppnade dörren. Där satt vi barn med en eller fler pepparkakor i händerna. Lillasyster satt i pepparkakskorgen så de flesta av pepparkakorna hade gott sönder. Mamma tog oss med pappas hjälp ut från garderoben. Pappa lyfte mig i öronen och det tog så sjukt att jag kan ännu komma ihåg smärtan om jag börjar tänka på det. Och ännu värre var att vänta, julbocken skulle inte komma till så stygga barn!

Följande kväll sent in på natten ropade tomtarna som värmde sig i skorsten: Har barnen varit snälla? Alltid då tomtarna ropade, svarade vi tillbaka i kör: inte riktigt…

Tomtarna i skorstenspipan sade att vi måste krama våra föräldrar och be om förlåtelse , så skulle det åter vara möjligt att julbocken kommer hem till oss på julafton.

Finska viken hade redan istäcke långt ut i sjön. Pappa och jag for med sparkstötting för att sätta ut lakakrok, för på julannandag var det sed att äta lakasoppa, med lever i soppan, samt lakrom. Jag satt på pappas sparkstötting och beundrade den vackra klara isen. Isen hade blommor i sig, det var underbart.

Forts på nästa sida

GOD TID | JULSTÄMNING

14

10/2019

Numera är det rätt ensamt för Holger Sjögren och hans trålare i Kotkavattnen.

Det var en ynnest till skärgårdsbarnen berättade pappa.

Stadsbarn kan inte få samma upplevelser. Du ska bli fiskare, sade pappa till mej. Det kom bra med lake och vi fick ännu litet till i julkassan.

Några dagar före jul blev det storm. Bakskogen började susa som en orgel. Isen sjöng då den efter stormens styrka började röra på sig. Ljudet eller sången var som från de bästa klassiska sångarna. Snön föll ner från trädkvistarna. Det ljöd som en låg trumma. Sjön och svallarna bröt mot stranden. Det kom ljud som minst från tusentals instrument. Naturens fader var kapellmästare och höll i taktpinnarna.

Hela familjen var uppe sent till på natten och lyssnade inne i den varma stugan. Det var en julkonsert som ingen annan än en skärgårdsbo kan uppleva. Det var vår julkonsert, fiskarbyns julkonsert som det pratades om länge efteråt.

E

n morgon då jag vaknade var det julafton och nu hade fiskarbarnen lite fjärilar i magen. Men då vi tittade ut genom fönstret såg vi att det kommit mjuk fin snö. Varje gren på träden var dekoreradw med den nya snön. Naturen var dekorerad till jul i fiskarbyn. Det var så vackert att alla fjärilar försvann från magen. Pappa hade redan tänt eld under bastuugnen och mamma bakugnen för julmaten. Vi åt lite bröd med skinka.

Sen gick vi ut i skogen för att söka en julgran. Det var rikligt med snö och de mindre barnen hade svårt att slippa fram i snön. Jag hade en liten yxa som jag bar på. Pappa stannade, där har vi en mycket fin gran. Vems skog är detta, undrade jag. Pappa hostade lite och svarade att detta är grannens skog, men vi holmbor håller inte reda på råar då vi hittar en julgran.

Nu tyckte jag att pappa fått en knäpp. Jag sade till honom att vi barn inte ville fira jul med en stulen gran oavsett om det var sed eller inte. Så vi gick vidare till vår egen skog och hittade en mycket fin gran som pappa och jag fällde och släpade hem.

Vi tog in julgranen och dekorerade den. Mamma hade köpt en ny flaggsats och där var också den sovjetiska flaggan. Den rev mamma bort, för i Sovjet förstår dom inget om julen, sade hon. Men treåriga lillasyster tyckte att den röda färgen skulle ha passat så bra.

Då granen var skrudad blev det julbastu. Vi hade några ljus i bastun för att slippa lukten från oljelampan. Bastukvasten

gav god lukt, det kändes faktist som jul. Pappa piskade ljumt med den mjuka kvasten sina barn i tur och ordning. Mamma hade hängt isiga skjortor och underbyxor över spisen för att torka, för vi barn hade inte mer än två omgångar underkläder.

En omgång underkläder hade vi på och den andra omgången var nu på tork.

När vi kommit från bastun klädde vi oss i så kallade söndagskläder, de finaste som vi hade, för att sedan vänta på att julfriden skulle förkunnas från Åbo i radion. Julgranens stearinljus tändes, radion slogs på.

Julfriden förkunnades och alla satt tysta och stilla. Ingen fick röra sig. Det kändes högtidligt och jag kände riktigt hur julfriden gick in i märg och ben.

Då förkunnandet av julfriden var över satte vi oss till julbordet. Det var festligt. Där var mat av alla slag. I ugnen hade potatislåda, lantlåda, morotslåda och makaronilåda stekts.

Vi hade stekt fläsk, kokt och saltat fläsk. Oj, så gott det var.

Och Stinas skinka med svinhuvudet låg mitt på bordet. Därtill sötsur limpa, skomakarlax av saltströmmingen och svaldricka som var gjort av bröd. Fantastiskt så mycket mat vi kan

Också på julafton läste vi vår aftonbön och bad om att pappa skulle få bra med fisk, tackade för Jesusbarnet, att han en gång varit här på jorden och att vi hade fått en så stor fest som julen. ha, tänkte jag. Och sedan ännu korngrynsgröt till efterrätt.

Då vi satt oss till bords läste pappa julevangeliet. Därefter bad han till Gud, begärde om god fiskelycka och tackade för att vi fått så mycket mat på bordet. Och att vi hade ett självständigt land. Sedan välsignade pappa maten. Vi sjöng alla tillsammans Av himmelshöjd du kommen är. Så var det bara att hugga in på maten och äta så mycket man orkade. Julbordet var så rikligt att vi nästan skrattade av iver. Mamma smackade med munnen då Stinas fläskbit passerade mungiporna.

Juha Metso

Efter förkunnandet av julfriden fick vi barn inte mera gå ut, inte på juldagen heller. Så nu var det bara att vänta på julbocken. Men före julbocken gick vi ännu ut till ladugården för att önska god jul till kon Ringa, hästen Hjalte och fåret Mina. Och sen ännu till hönsfamiljen. Djuren fick också en extra matranson. Råttan tittade också ut från sitt hål. Men sen kom katten Eva och tog råttan till julmat.

Pappa tog lillbror i famnen, för det hade kommit så mycket snö, och så gick vi upp till stugan, för snart skulle julbocken säkert höra av sig. Jag var ängslig då isen ännu var så dålig, att julbocken inte skulle kunna komma över till Krokö med renen. Men pappa tröstade. Julbocken kommer med flygmaskin om inte isen håller.

M

itt i allt hördes ett häftigt buller utifrån. Jag sprang till fönstret och kunde se genom snöyran att nu var julbocken framme med sin ren och släde. Släden var fullastad med julpaket. Julbocken bultade på ytterdörren. Vem ska öppna dörren åt julbocken, frågade pappa. Ingen av oss barn vågade, tänk om julbocken slår med piskan eller käppen. Till sist vågade jag ut till dörren och öppnade med rädsla, för litet stygg hade jag någon gång varit. Nu framför julbocken kändes också små synder stora. Där stod vi nu, öga mot öga. Julbocken såg nästan hemsk ut. Hans skinn var en heltäckande päls, ögonbrynena liknade skägglav och han hade stora filtstövlar med röda strumpor och en stor skinnmössa.

Men hans gumma och tomtarna hade fina tomtekläder. Julbockens fru hade förstås en lång grå klänning. Godafton, sade julbocken först. Godafton, svarade jag, och välkommen till vårt hem. Det var artigt sagt, tyckte julbocken och steg in i stugan med sin gumma och två tomtar.

Tomtarna hade en lång lista på alla barn i världen och tog fram listan sökte och sökte. Jag tänkte för mig själv, få se hur det går då vi stulit av mammas pepparkakor. Men tomtarna hittade våra namn. Alla barn kan få klappar. Mamma och pappa med. Tomtarna sprang till släden och kom tillbaka med två stora säckar fulla med gåvor. Julbockens fru satt ännu och stickade på en strumpa som skulle bli gåva till grannens man.

Nu började tomtarna att dela ut paket, men före det måste alla lova julbocken att dom är snälla under följande år.

GOD TID | JULSTÄMNING

10/2019

Jag fick en tramphäst, lillabror en gunghäst och lillasyster en docka med vagn. Sedan fick vi alla barn sitta i julbockens famn i tur och ordning. Det kändes litet obehagligt då julbocken hade loppor. Och sedan sjöng vi allihopa tillsammans och dansade i ring innan julbocken med gumma och tomtar var tvungna att gå till följande hus. Mamma gav pepparkakor och godispaket till julbockens gumma.

Julbocken gick först, men han såg dåligt, så han gick rakt mot dörren, han kunde inte se att dörren var stängd. Vi trodde att dörren skulle lossa med karmar och allt. Sen gick jag och öppnade dörren så att de kunde gå ut.

Rädslan hade försvunnit lite och jag ropade efter julbocken att han var välkommen nästa år igen. Tack, svarade julbockens gumma för julbocken hörde dåligt också.

A

lla hade fått gåvor och vi lekte med de gåvor vi fått. Pappa fick fram Sveriges radio där det spelades ringlekar. Hela familjen dansade. Vi höll på i timtal tills vi blev trötta och sömnen tog överhand. Också på julafton läste vi vår aftonbön och bad om att pappa skulle få bra med fisk, tackade för Jesusbarnet, att han en gång varit här på jorden och att vi hade fått en så stor fest som julen.

På morgonen väckte mamma oss allihop, julottan började på radion. Från radion hördes redan härlig orgelmusik när jag steg upp. Det lät nästan som att det var Gud som sjöng.

Katten satt vid spisen och slickade sig om munnen. Mina vill ha mat, sade lillasyster.

Julottan gick mer eller mindre i sömnens tecken då vi varit tvungna att vakna klockan sex. På juldagen fick vi inte gå ut.

Ingen kom till oss och vi gick inte heller till byn. En så stor fest var julen på fiskarbyn Krokö i Pyttis. På juldagen åt vi rester av den mat som hade blivit över från julafton. På kvällen lyssnade vi ännu på aftongudstjänst. Det var faktiskt skönt att gå i säng. Till jul hade man fått ny halm i bolstret och den nya halmen doftade så gott. Och sömnen kom med detsamma.

På julannandagen då vi vaknade skulle vi först lyssna på gudstjänsten klockan tio och efter det gick pappa till sumpen och hämtade två romlakar. För laksoppa och lakrom var tradition på annandagen. Vi barn lekte i backen med andra barn på holmen och hade karusell på isen. Det var underbart.

I mellandagarna fiskade vi lakar, gjorde julvisit och hade julfrämmande.

På trettondagen spelades de sista julsångerna på radion och så var julen slut. Men för oss hade det varit den bästa julen. Vi tackade ännu i vår aftonbön för den underbara julen, bad om ett bra nästa år, och tackade för att vi får leva på ett så underbart ställe som Krokö, en liten ö uti Finska viken.

Något bättre än fisket och den lilla ön kunde vi inte tänka oss. Krokö var bästa stället i världen.

En julsaga Tomten på Domarberget i Degerby satt i duggregnet på sin sten, högst uppe på berget. Det var igen en av de korta dagarna, när morgonen är mörk och morgonmörkret förbytts till kvällsmörker lika fort som man nyser. Dessutom var det julafton.

– Jag tror att jag sover i stallet i natt, där är varmare än här, pratar han för sig själv och tar sin fuktiga filt från stenen och hänger upp den i sitt lilla hem för att torka. - Fast torr blir den nog inte före maj… Ännu är det inte kvällsmörkt och tomten tar sig ner för berget på södersidan, som är lättare att använda numera när han har börjat känna av sina sjuka knän. Helst hade han gått till Valdis stall genast, men eftersom han har tagit namnet ”bytomte” vill han sköta sin syssla.

– Fast det lägger ingen värde på, muttrar han på vägen upp mot sin lilla by, utan att veta att många år senare kommer vägen dit att få namnet ”Tomtesvängen”. Det hade säkert gjort honom litet nöjd.

Utanför Ossis och Anna-Lisas butik står en liten julgran och lyser, där behöver en lampa skruvas fast. Tomten fortsatte till kyrkan, som hade en ensam lyktstolpe, förutom de små gravljusen som nästan alla hade släckts av duggregnet.

När han hade gjort sin runda på gravgården frestades tomten att hoppa över stenmuren, som han alltid i yngre år hade brukat göra, men tänkte på sina knän och gick ut genom grinden, som folk.

På väg mot Bettys och Elsas hus gick han och muttrade över att han nog borde flytta från byn, som inte alls brydde sig om att man hade en riktig bytomte. En tallrik med vitgröt och smöröga drömde han ibland om, gröten som hans farfar hade berättat om för länge sen, men någon sådan tallrik såg han aldrig på julaftonen. Elsa och Betty hade en gammal hund som ofta skällde om någon gick förbi. Men på tomten på Domarberget skällde den aldrig.

– Åtminstone en här som kanske gillar mej, fast jag aldrig har gett den något, sa tomten när han vek in på Westerlunds gård och gick för att känna på låset till garaget. Där fanns en ny taxibil. I några fönster såg han tända ljus, liksom i Bull-Hildas stuga, men i Valdis fönster syntes bara ett blåljus från tv. Hans kusin, tant Edith, hade säkert gått tidigt till sängs.

Holger Sjögren

Holger Sjögrens trålare "Inter" i julbelysning. Bengt Ström

15

Regnet hade tilltagit när tomten öppnade dörren till stallet, katten slank in samtidigt, våt och frusen, en kattlucka saknades.

– Vi är lika våta, du och jag, sa han och klappade katten. Det doftade gott i stallet, som också var ladugård för en enda ko, och hönshus för åtta hönor – men vadnu då!

Han räknade om men de var bara sju! Det betydde att Valdis julskinka hade blivit en hönsmiddag.

Tomten gick mot hästens spilta och gav kossan en klapp i förbifarten. Bredvid henne fanns en tom spilta, men det var länge sedan någon hade bott i den.

Tomten klev upp med litet besvär i krubban framför hästen och satt tyst en stund, hästen som annars gärna pratade, tuggade nu bara på biten knäckebröd tomten hade gett honom. Tills slut måste tomten fråga om hans vän hästen mådde dåligt?

Hästen svarade inte förrän han hade knastrat färdigt med sitt bröd, men då kom det: Han planerar att köpa sig en traktor! Då behövs jag inte längre. Då går det för mej som för hönan i morse…

Tomten var länge tyst, funderade över vad han skulle säga.

– Det är nog bara prat, som tidigare. Valdi är en hästmänniska och drömmen om en traktor kommer sig bara av tv-reklamer. Inte kan man tala med en traktor, som man gör med en häst!

– Säjer du det, svarar hästen och den låga rösten hade blivit ljusare i tonen.

– Ja, och dessutom, fortsätter tomten, så behöver han

dej för att dra ut virke från skogen. Då behövs det en häst som kan tänka själv och vet hur man tar sig fram med en stock i djup snö!

Vännerna pratar väder en stund, sen krafsar tomten ihop en liten hög halm i ett hörn, för nu är det dags att sova.

Men först säger de God Jul åt varandra och åt kossan, katten och hönsen, och snart hörs bara något sakta kackel från en av hönorna.

De blir alla väckta efter en kort vila. Det hörs röster utifrån, Valdis röst och sedan en lägre mansröst. Han frågar om han och hans hustru kunde få komma in undan regnet, de har gått en lång väg och är trötta.

Men Valdi ropar från sin trappa att han inte har plats för gäster mitt i natten, de kan gå till ladugården för natten men ska bort innan morgonen.

Sen stänger han sin dörr. Om en stund öppnas dörren till stallet och tomten ser mot aningen av ljusare skog och himmel att två personer tar sig över den höga tröskeln.

Den andra är en kvinna som har svårt att röra sig och får hjälp av mannen. De känner sig fram till den tomma spiltan nära dörren och tomten förstår småningom att kvinnan antingen är sjuk – eller ska föda ett barn!

Ingen av tomten, hästen, kossan, katten eller hönsen kommer kanske att kunna somna om den här julnatten.

Natten då det föddes ett barn i spiltan bredvid kon!

Småningom blev allt lugnt kring gästerna, som först var två och nu hade blivit tre.

När tomten var säker på att alla sov, tog han sig med viss möda över till kossans spilta och klättrade upp på nästa mellanvägg för att kanske få se en skymt av barnet.

Och det fick han! Regnet hade upphört och fönstret var ganska rent, en liten stjärna syntes. I krubban framför tomten låg ett litet knyte, ett sovande barn, insvept i ett mörkt tyg. Han stod en god stund på den obekväma mellanväggen och tänkte stora tankar: från den här byn skulle han aldrig kunna flytta, inte sedan han med sina vänner varit med om denna förunderliga händelse i stallet!

Till slut tog han sig tillbaka till hästens spilta, de bytte några ord och somnade, säkert drömde de också.

På morgonen var främlingarna borta. Men alla krubbor var fyllda av doftande klöver och innanför dörren fanns en tallrik med vitgröt och smör i ögat. Hönsen hade fått frön och ett tomt litet fat visade att katten hade druckit mjölk.

Se, det var en riktig julsaga, inte sant?

Text och illustration: Dorrit Krook

GOD TID | JULSTÄMNING

16

10/2019

God Jul o Gott Nytt År önskar

Sibbo Svenska Pensionärsförening r.f.

Liljendal pensionärer r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland

önskar God Jul o Gott Nytt År

Västanfjärds Pensionärsförening r.f.

God Jul och Ett Aktivt Gott Nytt År

God Jul o Gott Nytt År önskar

önskar Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS r.f.

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb r.f

Pyttis svenska pensionärsförening r.f

önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland

Pensionärer i Östra Helsingfors r.f.

Borgå svenska pensionärsförening r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar Pensionärsbostadsföreningen i Houtskär r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul och Gott Nytt År önskas från Åland

Pensionärsföreningen Iniö r.f.

Lojo svenska seniorer r.f.

Mariehamns Pensionärsförening r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland

God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul o Gott Nytt År önskar

Esse Pensionärsförening r.f.

Larsmo-Eugmo pensionärsförening r.f.

Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul o Gott Nytt År önskar

Pensionärsklubben Milstolpen r.f.

Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck r.f. (PIKT)

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul o Gott Nytt År önskar

Korsholms Pensionärsförening r.f.

Esbo svenska pensionärer r.f.

Österby Pensionärer r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul o Gott Nytt År önskar

Pensionärsföreningen Fagervik r.f.

Kronoby Pensionärer r.f.

Pedersöre Pensionärsklubb r.f.

&

Vi önskar våra kunder

God jul

Gott nytt år och tackar för ett händelserikt 2019!

GOD TID

önskar alla läsare, medarbetare, samarbetspartners och annonsörer

GOD JUL och

Villa Vinden, Hemmet i Åbo Observatoriegatan 2, 20700 Åbo må-fr 11-15 Lunchrestaurang, fest- och mötesplats www.villavinden.fi 044-7790685

GOTT NYTT ÅR

GOD TID | JULSTÄMNING

10/2019

17

God Jul Och Gott Nytt År Larsmo Kommun Tel. 06-785 7111

Ab J. Tidstrand Oy www.tidstrand.fi

Grankulla Stad www.grankulla.fi

Nagu Apotek Nauvon Apteekki (02)465 1414 Korpo Apotek Korppoon Apteekki (02)463 1366

www.kyrkpressen.fi

Apoteket vid Rådhustorget i Ekenäs Tel. 019-241 1441

Korsnäs Kommun

Petalax Hembygdsförening www.bykiston.fi

Misskärrsvägen 23, Tenala

www.korsnas.fi

Som m dan arens ser !

DANS

27.5 20-24 Gents Claes Lövgrens www.torparrian.com frfr7.6 21-01 fr 10.6 20-01 Tommys lö 22.6 21-01 Midsommardans med Gigi & Kajo lö 25.6 20-01 Midsommardans med Gigi & Kajo frfr19.7 1.7 21-01 21-01 Elisa’s Face-84, tjejband från Sverige 23.7 20-24 21-01 Matz Scotts tolö25.7 Bladhs to 28.7 20-24 Matz Bladhs fr 16.8 21-01 Fernandoz fr 12.8 21-01 Streaplers Ekologiskt kött direkt från grillen.

Buffet & ölförsäljning.

www.torparrian.com

VÄLKOMNA

Charterbus

R. Lundström Tfn. 09-221 4471 www.lundstrom.fi

Lappfjärds Blomster- och Begravningsservice 06-222 2345, Lappfjärd 040-143 2250, Kristinestad

Ytteresse UF www.resmedgoran.com

Stenhuggeri www.fagero.fi UNIK FINLANDSSVENSK KRYSSNING Levander

PARADISISKA SEYCHELLERNA tel. 09-387 6284

Majatalo Box Bed & 3 – 11 Breakfast Värdshus

NOVEMBER 2017 Traktormuseet ombord på bekväma M/Y Pegasus i Nagu

www.boxvardshus.fi Vi gör strandhugg på natursköna öar, vandrar med lokala guider som inviger oss i naturens hemligheter och simmar i den azurblå oceanen. Vi besöker några av världens bästa stränder, grillar i havsbrynet och bekantar oss med Seychellernas undervattensvärld när vi snorklar i de grunda lagunerna. Vi www.vora.fi / 382 1111 börjar vår kryssning på Mahe och tar oss vidare till bl a Praslin, St. Anne Island, Curieuse, Aride och La Digue. Finlandssvensk reseledning.

Möjlighet till förlängning på Mahe.

Malax Kommun

JURIDISK BYRÅ B-E WICKHOLM KB Tel. 040-505 6507

Juridisk Byrå Bexar Tel. 06-357 6420

Kristinestads stad www.kristinestad.fi

Pedersöre Pris Kommun från 3995 €

www.malax.fi

Lolas Service Catering & Taxi Lolas Service Tilauksesta / Beställning Catering & Taxi Tilauksesta / Beställning 23390 Iniö

Tel. 785 0111 050-5662832 För mer information om reseprogram, bokningsvillkor och kostnader, se www.axtours.ax www.pedersore.fi

23390 Iniö lolas.service@hotmail.com 050-5662832 lolas.service@hotmail.com Axtours.ax Ab | Storgatan 14 | Tel: +358 18 512 17 | groups@axtours.ax

Houtskär Skärgårdsmuseum

www.geritrim.fi Rådhusgatan 11 68600 JAKOBSTAD tel. (06) 789 9000 Larsmo Filialapotek Kackurvägen 1 Tel. (06) 723 4199

Ekenäs

www.ghfyren.fi

GOD TID

18

10/2019

Ta hörapparaten ur lådan kurstema Runt omkring i landet ligger mängder av oanvända hörapparater. Det vill Svenska hörselförbundet råda bot på.

Jo, jag har ju en hörapparat men det fungerar inte... är en rätt vanlig replik.

– Man hör inte som förr på en gång, att få hörapparat är en process som man måste jobba med, säger Siw Östman, evenemangskoordinator på Svenska hörselförbundet.

– Man ska bli van, hjärnan ska bli van och själva apparaten behöver justeras.

Att under en längre tid ha hört dåligt och sedan börja höra igen är också en anpassning. Man har glömt hur det var att höra bra.

Den 27–29 mars anordnas en kurs i Ekenäs med temat Ta hörapparaten ur lådan.

Förbundet riktar sig främst till ickemedlemmar, eftersom det är i den gruppen de flesta lådapparaterna finns.

Kursen finansieras via Stea och kostar 60 euro för kurs, övernattning och måltider.

– På kursen får man hjälp med att justera och bli van med sin apparat. Det blir också föreläsningar av audionomer, säger Siw Östman.

Att inte höra är att gå miste om mycket. Och man vet inte vad man går miste om.

– Risken är att man drar sig tillbaka socialt, slutar bry sig och mår därmed sämre.

Hjärnan bevöver stimulans.

Det är första gången Svenska hörselförbundet ordnar en sådan här kurs, men hoppas på flitigt deltagande så att det blir fler.

Anmäla sig och få mer information kan man via horsel.fi/kurser, siw.ostman@horsel.fi eller telefon 044 5333947.

Fridfull helg.

Delar av kören Church Hill Boys i Finska kyrkan, fr v, Paul Sandström, Bjarne Andersson, Guy Djupsjöbacka, Peter Åbacka, Göran Westerlund, Börje Sjöblom, Lars Brunell och Bo-Greger Nygård.

Anci Holm

Mäktiga mansröster hyllade Finland ◗ Finlands självständighetsdag firas också bland finländare utomlands. I Stockholm högtidlighölls dagen med besök av Church Hill Boys, en liten ambitiös manskör inom Vörå församling, i Finska kyrkan. Church Hill relaterar till Kyrkbacken, i Oravais, och därifrån är steget inte långt till Slottsbacken i Stockholm.

Kyrkan var packad till sista sittplats och publiken var entusiastisk över de mäktiga mansrösterna från kör och solist, dirigent och Vöråkantorn Kri-

stoffer Streng. Pappa Håkan Streng stod också för soloinslag. Kören har 13 medlemmar och där märks också några aktiva i pensionärsföreningar. Vid flygeln satt Närpesbon Stefan Jansson.

Konsertprogrammet innehöll både sånger anpassade för självständighetsdagen och julen. Givetvis Zacharias Topelius klassiska julvisa Giv mig ej glans, här på finska, men också nyare som Topeliusättlingen Jukka Kuoppamäkis Rauhaa pyydän päälle maan.

Konserten inleddes med Finlandia och avslutades storslaget med Adams O helga natt. Då var taket nära att lyfta i det före detta Bollhuset, numera kyrkorum. Vöråkören medverkade också i självständighetsdagens gudstjänst.

Det var inte första gången kören hade konsert i Sverige. Även Norge har haft besök av ”Kyrkbackapojkarna” så två sånger framfördes också på norska.

En skiva har det också blivit.

Anci Holm

debatt

Medlemmar ska välja Årets pensionär

TILL JULENS FESTMÅLTID FÄRDIG DIREKT FRÅN PAKETET

www.oravaisrokeri.fi God Jul och Gott Nytt År!

◗ Med anledning av diskussionen vid förbundets höstmöte om hur Årets pensionär bör utses vill jag framföra mina tankar.

De två senaste åren har visat att medlemmarna tycker om att vara med och rösta fram Årets pensionär. Det är också det mest demokratiska systemet. Detta är ingen regional fråga. I år var det dessutom mycket händigt när det gick att rösta på nätet.

Ge inte makten till en liten klick på 3–5 personer! Våra medlemmar bör få känna sig delaktiga i valet av Årets pensionär.

Märta Backlund

Närpes pensionärsförening

GOD TID

10/2019

19

Mognar som människa vid fyllda 80 – Med tilltagande ålder känner jag, att jag mognar som människa inför livets avslutning och evigheten utan rädsla och osäkerhet. Livet har fostrat mig till målsättningen att göra min plikt utgående ifrån de resurser som har blivit just mig tilldelade.

Så svarar Stig Bäcklund på frågan om hur han känner sig vid fyllda 80 år och vad han tycker att livet har lärt honom. Samtalet förs i Stig och Ruth Bäcklunds hem i Borgå medan solen trotsar novembermörkret.

Det kan ses som en symbol för Stigs livspussel där flera bitar fattas ännu. Över 50 år har Ruth och Stig varit gifta. Sex barn har de fått, alla nu med egna familjer som i sin tur har utökats med elva barnbarn och ett barnbarnsbarn. Det internationella inslaget i storfamiljen innebär resor till Åland, Sverige och England.

– Det är så sant som det är sagt att bakom varje framgångsrik man finns en kvinna, säger Stig.

Han är både stolt och glad över Ruth som betyder så mycket för honom. För några år sedan belönades hon med morsdagsmedaljen. På sitt anspråkslösa sätt föreslår Ruth att samtalet kan föras mellan Stig och mig, medan hon ägnar sig åt att baka en lingonpaj till eftermiddagskaffet och sticka sockor till barnbarnen.

Den 27 oktober 1939 fick Stigs far, Martin Bäcklund, då inkallad och på väg till östfronten, via fälthögtalaren ett bud om att hans hustru Ines hade fött en välskapt son, den fjärde i ordningen i en syskonskara sedermera utökad med fyra barn.

Polis och privatdetektiv Efter avslutad skolgång utbildade sig Stig till tulltjänsteman påbyggd med polis- och underofficersutbildning vid Otnäs polisinstitut.

Inom ordningspolisen var han tidvis gruppchef inom utbildningen av ordningsövervakare.

Under en lång period undervisade han om trafik- och laglighetsfostran. Han har också varit förtroendeman inom polisorganisationen i Borgå. En tid hade han en privat detektivbyrå. Det var under hans sista år som polis då han upplevde att det fanns personer som kände sig otrygga med behov av att få samtala.

– Jag har aldrig ångrat mitt yrkesval. Jag har strävat till att arbeta för laglighet och säkerhet i samhället och för att hjälpa människor.

Ett av de bästa betygen jag har fått var av brännvinsförsäljare som jag hade anhållit och hans ord: Du

Stig Bäcklund är en resursperson inom många sektorer i Borgå.

har bemött mig som en människa.

Det gläder honom också att polisyrket finns i generna. Ett av barnbarnen går i polishögskolan i Växsjö i Sverige.

– Personligen upplever jag polisuppgiften i första hand som förebyggande vilket betyder att arbetet främst går ut på att hindra olyckor och brott. Men polisen skall även, inom lagens råmärken, använda sin auktoritet och sina maktmedel målmedvetet och övertygande då situationen så kräver. Felaktiga prioriteringar och ansvarsflykt när det gäller polisens roll i samhället stärker inte polisens möjligheter att axla sin roll som garant för medborgarnas trygghet och säkerhet. Samhället bör även ge polisen det stöd och

de verktyg som krävs. Något som ibland saknas.

Bästa veteranidrottaren Att vara polis kräver en god fysik, som Stig har byggt upp inom idrotten. Isnäs Start, där Stig nu är ordförande, leddes i slutet av 1950-talet av Gösta Bengtsson som var god vän med världsmästaren i boxning Ingemar Johanson. Det fick Stig att intressera sig för den grenen, men det blev ändå inom friidrotten och framför allt i tresteg Stig gick från seger till seger.

Idrottskarriären kröntes med ett världsrekord i tresteg i Budapest 1990 och den största utmärkelsen var när han i Rom, i januari 2012, fick ta emot en minia-

fakta Stig Bäcklund ʶ Överkonstapel i.a ʶ Född: 27.10.1939. ʶ Gift sedan 1965 med Ruth Bäcklund, född Holmström; 6 barn, 11 barnbarn, 1 barnbarnsbarn. ʶ Arbetat som privatdetektiv och undersökningsombud i Borgå stift. ʶ Idrottsklubb: Isnäs start, ordförande. ʶ Världsmästare i veteranidrott, ett antal världsrekord i tresteg

nomhus och utomhus, ett tjugotal Europamästerskap. ʶ Premierades 2011 som årets bästa manliga veteranidrottare i Europa. ʶ Stadsfullmäktigeledamot i Borgå sedan 1984. ʶ Aktiv i Filadelfiaförsamlingen i Borgå. ʶ Långvarig medlem i Borgå gemensamma kyrkofullmäktige, Gemensamma kyrkorådet i Borgå och Församlingsrådet i Borgå.

Benita Ahlnäs

tyrmodell av segergudinnan Nike från Samothrake i samband med en utnämning till Europas bästa manliga veteranidrottare 2011.

– Idrotten är en viktig stärkande faktor för att bättre kunna nå fram till andra målsättningar, säger Stig.

– Det gäller i hög grad arbetet som förtroendevald inom kyrka och samfund, där jag gör mitt bästa för att verka för rättvisa, solidaritet och trygghet.

Uppvuxen som Stig är i ett hem präglat av varm gudsförtröstan blev den frikyrkliga verksamheten i Isnäs viktig för honom. Efter att ha flyttat från Helsingfors, där familjen Bäcklund bodde några år, till Borgå år 1967 aktiverade sig Stig och Ruth i Filadelfiaförsamlingen i Borgå. Stig var bland annat med om att grunda Socialmissionen i Östra Nyland (numera Samaria) som arbetar för människor med drogproblem.

En samhällsresurs Sedan många år tillbaka är Stig aktiv som förtroendevald i Borgå kyrkliga samfällighet där han sedan årets början är viceordförande för gemensamma kyrkofullmäktige.

Han har också haft säte i gemensamma kyrkorådet och är medlem i församlingsrådet i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

– Viktiga beslut ska fattas i en tid när pengarna tryter. Det gäller bland annat att minska på fastig-

hetsmassan. Här gäller det att genom förhandlingar komma till resultat som tillfredsställer bägge språkgrupperna.

Sedan år 1984 har Stig varit medlem i Borgå stadsfullmäktige.

Under tre valperioder var han dessutom stadsstyrelseledamot. Som medlem i socialnämnden bekymrar det honom att det tycks dra ut på tiden innan man kommer till ett avgörande beslut beträffande social- och hälsovårdsreformen och dimensioneringen av vårdpersonalen. ”Jag lever” Stig är också författare. Han har publicerat historiken Isnäs start - Vår idrottsförening 1927–2012 och en del av sitt livs historia under titeln I själva saken avhörd (2013). Drivfjädern till självbiografin var att en av löparbegåvningarna Håkan Ahlberg, inom Isnäs Start hade räddat Stig från att drunkna en sommarkväll 1950 i Isnäs. Boken utkom på Aleksi Kividagen 2013. Hans sista ord Minä elän (Jag lever) har också blivit Stigs motto.

– Man är så gammal man känner sig. Man behöver inte be om ursäkt för att man är pensionär. Värna om dina sociala kontakter. Ät hälsosamt, rör på dig och se till att du får tillräckligt med sömn, hälsar Stig till God Tids läsare.

Benita Ahlnäs

GOD TID

20

10/2019

Artros vanlig orsak till ont i knä och höft Du som har problem med krånglande knän eller höfter är inte ensam.

Ortoped Jerker Sandelin, veteran på området vid Invalidstiftelsen, numera Orton, ger oss ett präktigt paket kunskap om symptom, egenvård, medicinering och kirurgi.

Artros i de bärande lederna är den vanligaste ledsjukdomen, långt vanligare än till exempel reuma, gikt eller ledpsoriasis.

Artros i knän och höfter kommer smygande redan från fyrtioårsåldern och praktiskt taget alla över sjuttiofem har vissa problem med smärta och styvhet då skadad broskvävnad i lederna inte mera kan förnyas. 400 000 finländare har betydande artros och 250 000 lider avsevärt av förminskad rörelseförmåga.

Typiska symtom är smärta vid rörelse, värk som strålar ut i benet och molande värk som kan besvära också under natten.

– Artros kan ha genetiska orsaker men också sjukdomar, infektioner eller yttre skador kan orsaka ledförslitning, säger Jerker Sandelin och nämner fotbollsspelare som en typisk riskgrupp.

– Den stora boven är emellertid övervikt och med ett BMI på över 30 är risken för artros åttafaldig.

BMI står för Body Mass Index och beräknas så att kroppsvikten divideras med längden i kvadrat.

Förebyggande knep Ledförslitningen är sakta framskridande och med små knep kan man förebygga sjukdomen, råder Sandelin: – Viktigast är att hålla vikten i styr, det är bärande leder det gäller.

Vidare hjälper god muskel- och allmänkondition, jag rekommenderar

1960-talet av John Charnley, senare Sir John. Sedan dess har kirurgin förbättrats steg för steg. I dag görs 10 000 höftoperationer per år i Finland, dubbelt upp sedan år 2000.

Knäleden är kroppens största led och mer komplicerad än höften.

Knäet är en ”gångjärnsled” som i praktiken kan ses som tre sammansatta leder. Sandelin jämför knäledsoperationen med urmakarjobb.

Knäartros är vanligare än höftartros, i dagens läge opereras 12 000 knän per år i Finland.

Erfarenheterna är goda. När det gäller smärta och funktion är 90 procent av höftpatienterna och 80 procent av knäpatienterna nöjda med resultatet. Proteserna beräknas hålla i tjugofem år. Endast relativt unga patienter behöver alltså bekymra sig för en ny operation i framtiden.

Ortoped Jerker Sandelin, här med en knäled, har många råd om hur man kan lindra artros före det är dags för operation.

en halv till en timme motion varje dag livet ut!

Artros kan inte botas, men vården utgår alltid från att lindra symtomen.

– När artrosen har bitit sig fast är den oåterkallelig, men med fysioterapi kan besvären hållas i styr.

Köldbehandling med isförpackning är en metod och också akupunktur kan minska smärtan i en sjuk knäled. Svagt positiva erfarenheter har vi av hyaluronsyra som sprutas in i leden. Syran kallas tuppkamsextrakt genom att höga halter märkligt nog finns just i tuppkam. Men den framställs syntetiskt och verkar närmast som ”smörjmedel”.

Vidare kan man använda sig av olika hjälpmedel. Knästöd kan

minska smärtan i knäleden. Käpp, kryckor eller rollator gör det lättare att gå. Griptång, långt skohorn, strumppådragare, höjd säng och wc, duschpall och stödräcken kan göra vardagsbestyren lättare.

Läkemedel lindrar Till den konservativa vården hör också läkemedel.

– Man lindrar symtomen med inflammationshämmande värkmedicin av typ Paracetamol eller Burana, säger Sandelin.

Inflammationshämmande salva av typ Voltaren att stryka på där det värker kan också hjälpa. Morfinbaserad värkmedicin undviks i det längsta vid behandling av artrosbesvär.

Glukosamin har sina förespråkare, men det finns ingen evidensbaserad forskning som skulle påvisa effekten.

– Men det kan ju löna sig att prova, tycker Jerker Sandelin. För någon kan det göra tillvaron lättare.

Kirurgi sista utvägen När alla konservativa metoder är prövade återstår kirurgin.

– Om smärtan blir olidlig och värken förstör nattsömnen, om gångsträckan och rörelseomfånget är starkt begränsade och röntgen visar svåra förändringar i leden är det dags att överväga operation och protes, säger Jerker Sandelin.

Den moderna höftprotesen med metallkula utvecklades i början av

Patientregister Knä- och höftledsoperationer koncentreras numera till större centra där de bästa rutinerna står till buds.

En knäoperation kan gärna göras parvis, tre timmar för båda knäna, med fem sjukhusdagar efter ingreppen. Höftoperation kräver tre sjukhusdagar och efter två månader är man ”ganska i skick” som Sandelin definierar saken.

I Finland finns idag ett landsomfattande protesregister som legendariske ortopeden Pelle Slätis på Kirurgen i tiden startade. Där ingår samtliga protesoperationer som gjorts och registret har haft stor betydelse för att utveckla kirurgin.

I början av seklet gjordes försök med glidytor av metall mot metall i höftleder men tack vare registret kunde man påvisa problem med lossnande krom- och koboltjoner.

Det ledde till att proteserna i dag har en traditionell glidyta av metall mot plast eller alternativt är helt keramiska.

Text och foto: Maj-Britt Paro

Varför vänta med operation?

Ett inre röntgenporträtt av intervjuaren, försedd med två varianter av höftprotes.

◗ Med erfarenhet av alla stadier under vägen till höftproteser kan jag inte låta bli att ställa Jerker Sandelin inför frågan: VARFÖR skjuter man på beslutet att operera så länge som möjligt? Varför besparar man inte patienterna år av rörelsesvårigheter och framför allt ständig värk?

Jerker Sandelin blir inte svaret skyldig. En lämplig period av konservativ vård är på många sätt nödvändig: – Kirurgin är så definitiv, det är en ändhållplats man når och det finns ingen väg tillbaka. Bland patienter som opererats för tidigt finns många som ångrar beslutet.

– Det är ett stort beslut att ersätta en knä- eller höftled och det är i båda fallen fråga om en stor operation. Det finns alltid en liten risk med proteser: blodpropp, som är sällsynt, infektioner, förslitning, avlossning och i fråga om höfter att kulan hoppar ur led.

Infektionsrisken får inte förringas, därför krävs till exempel grundlig vård av tänderna inför en operation. Huden ska också vara i skick, utan sår eller andra hudförändringar.

– Ju yngre patienten är desto sannolikare är det att operationen måste upprepas då proteserna håller

ungefär tjugofem år. En reoperation är svårare än primäroperationen och kräver i de flesta fall speciella proteskomponenter.

Så långt ortoped Jerker Sandelin. För egen del kan jag tillägga att livet efter operationerna blev oändligt mycket lättare att leva. Med nya höfter går jag vid 83 obehindrat, inte vigulant som i yngre dar men med full funktionsförmåga vad vardagslivet anbelangar.

De många åren med värk och elände har jag lyckligen glömt. Detta som en tröst för dig som kanske räds inför en kommande operation.

Maj-Britt Paro

GOD TID

10/2019

21

It-biten: Spela på mobilen med ungdomarna För ungefär ett år sedan utmanade jag er, ja de som kände sig sugna, att ta emot utmaningen att pröva på nya tekniska saker under detta år.

Både Märta Marjamäki (t.v.) och Pehr Löv har lång erfarenhet av intressebevakning inom Svenska pensionärsförbundet.

I paneldiskussionen som leddes av Dan Lolax från Kommunförbundet betonade de vikten av att äldre aktivt får vara med och forma bostadspolitiken.

Mona Lehtonen

”Viktigt att äldre är med i diskussionen om boende” Det är för stora variationer i kvaliteten på äldrevården. Det kunde man slå fast vid Folktingets seminarium i november.

Redan under de första minuterna påpekades att ålder inte är en sjukdom. Seminariets tema var hur man tryggar en god äldreomsorg på svenska.

Sandra Bergqvist, nyinvald riksdagsledamot och ny ordförande för Folktinget, påpekade i sitt inledningstal att Finland är i ett brytningsskede när det gäller socialoch hälsovård. Förändringsbehovet är mycket stort och resurserna måste möta behoven. Enligt Bergqvist ska svenska språket inberäknas som ett vårdkriterium när man utvärderar vården. Svenskan ska ses som en del av god vård.

Professor i vårdvetenskap Lisbeth Fagerström lyfte fram den problematik som ofta nämns i massmedier i samband med olika kriser. Där ser man resultatet av fel personaldimensionering och

dålig personalpolitik. Problemet är de stora variationerna som finns.

Dimensioneringen borde basera sig på verkliga vårdbehov inte teoretiska. Det finns forskning om olika mätare av till exempel trivsel bland kunder och personal vilka borde tas i användning. Man har också kommit fram till att tredje sektorns och volontärernas betydelse är stor. När det gäller vård på svenska behövs samarbete på olika nivåer, endast det kan trygga en god vård på svenska.

Från Åbolands sjukhus var personal- och utvecklingschef Susanna Friman på plats och redogjorde för sjukhusets ställning inom sjukvårdsdistriktet. Åbolands sjukhus är från och med den 1 januari 2020 ett närsjukhus inom distriktet. Också direktionen avskaffas.

Från Pargas stad nämnde socialoch hälsovårdsdirektör Miia Lindström att staden har en äldrepolitisk strategi som nu uppdateras. Pargas stad har serviceboende där det finns personal dag och kvällstid. Därtill har man effektiverat serviceboende med personal dygnet runt i alla

kommundelar samt att man köper in boendetjänster.

I paneldebatten deltog Jukka-Pekka Kuokkanen (vd för Barkbackens servicehus), Miia Lindström (tf. social- och hälsovårdsdirektör i Pargas), Pehr Löv (Svenska pensionärsförbundet) och Märta Marjamäki (tidigare chef på Pargas stad, Kårkulla samkommun, länsstyrelsen mm.)

Både Löv och Marjamäki betonade vikten av att ta äldre med i diskussionen om hur man vill bo.

Tjänstemännen behöver vara lyhörda. Ett brett samarbete behövs inom vård och omsorg. Man betonade också att det är kommunernas ansvar att ha koll på kvaliteten vid privata vårdhem som man köper tjänster av.

Panelen kunde enas om att det behövs ett nytt tänkande på både vårdkedjan och boendet för äldre.

Debatt har funnits länge, nu behövs handling.

Seminariet som hölls på Villa Vinden i Åbo hade ett 50 tal deltagare.

Mona Lehtonen

Vasa får omfattande jour vid årsskiftet ◗ Den 1 januari 2020 blir Vasa centralsjukhus ett sjukhus med omfattande dygnetruntjour, skriver Social- och hälsovårdsministeriet i ett pressmeddelande.

Samtidigt slopas Seinäjoki centralsjukhus skyldighet att ordna jourtjänster på svenska. Vid de övriga tolv enheterna som för närvarande har omfattande jour fortsätter

verksamheten oförändrad.

Syftet med ändringen är att förbättra tillgången till tjänster för den svenskspråkiga befolkningen i Vasa sjukvårdsdistrikt och att bättre än i dag tillgodose de språkliga rättigheterna.

De sjukhus som sedan tidigare har omfattande jour är samtliga fem universitetscentralsjukhus, som

finns i Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Kuopio och Uleåborg, som tillhandahåller den mest krävande vården. De sju andra centralsjukhusen som har omfattande jour är centralsjukhusen i Lahtis, Villmanstrand, Björneborg, Seinäjoki, Jyväskylä, Joensuu och Rovaniemi och från ingången av 2020 alltså också Vasa centralsjukhus.

chat som de håller på med. Det finns förstås en risk att de inte känner sig bekväma med att börja förklara eller visa alla detaljer som deras kompisar lägger upp.

Men kanske de ändå lite vill förklara eller berätta hur det fungerar. Var nyfiken och försök hänga med då de förklarar, för dem är det så naturligt så det kan vara svårt att förklara.

Från min sida blev det fem utmaningar under året, obemannade snabbkassor, parkeringsappar, kontaktlös betalning och navigatorer (i bil eller telefon). För- Kanske kan ungdomarna hjälhoppningsvis var det några som pa dig skapa ett nytt konto för prövade på i alla fall någon av något socialt medium. Om de dessa grejer. Kanske någon av hjälper dig sätta upp ditt eget dem redan blivit en vardagssyss- konto har du möjlighet att bygla. Eller kanske du har haft egna ga upp din egen bekantskapskrets tekniska utmaningar under året? och ungdomarna kan hjälpa dig Innan året tar att behärska programmet och förslut vill jag ändå komma med en ”Teknik och smart- stå hur det fungerar. sista utmaning, Många ungdet kanske inte telefoner behöver passar alla, men inte vara sådant som domar är ockinför julhelgerna splittrar och isolerar så engagerade i kanske det finns spelet Pokemon många som kan olika generationer.” Go, ett spel som kopplar in miljön pröva på. Juldu rör dig i. Det helgerna är ofta en tid då många träffar släkting- finns uppgifter i spelet som förutar, vänner och bekanta. Ibland sätter att du går omkring utomkänns det kanske som att ungdo- hus eller besöker sevärdheter. marna lever i sin egen värld, fast- Kanske ni kan gå på en gemenklistrade vid telefonen, pekplat- sam promenad och du kan få tan eller någon spelkonsol. För höra hur spelet fungerar, vad det dem är det ett sätt att vara i kon- går ut på och vad ett Poke Gym takt med andra i olika delar av är för något. världen, att lära sig, kommuniTeknik och smarttelefoner behöcera och vara social.

Fast det kanske inte ser så ut ver inte vara sådant som splittför oss andra som sitter i samma rar och isolerar olika generatiorum. Kom ihåg att tider föränd- ner. För en del kommer tekniras och för ungdomarna är mobi- ken mera naturligt, men om alla ler och teknik en del av deras var- anstränger sig lite så kan det bli något gemensamt. Något där dag. man kan återknyta kontakten.

Men i stället för att besvärat se Kanske i bästa fall hålla mer kondem sitta försjunkna i sin egen takt, även på distans, och göra värld, försök fråga om det finns saker tillsammans då man träffas.

Kom ihåg att teknik inte är farnågot de kan visa eller dela med sig av. Finns det kanske något spel ligt, den bits inte. Som med allt eller socialt medium som de kun- annat finns det risker, men bara man bekantar sig med den, försöde visa och lära dig använda?

Eller något ni kunde göra till- ker lära sig hur det fungerar och sammans? De yngre barnen spe- vågar pröva på så kan det vara hur lar säkert en hel del olika spel, en lärorikt, intressant och hur givandel spel spelar man för sig själv, de som helst!

God jul och Gott nytt år! Vi andra spel kan man spela mot varandra. Kanske det finns något återkommer nästa år med nya spel de kan hjälpa dig få in på tekniska funderingar. smarttelefonen, pekplattan eller datorn och kanske ni kan börja spela det tillsammans, även på distans?

För tonåringar är det kanske mera sociala medier som ”äter upp” deras uppmärksam- Eric Jansson het. Kanske det är kompisarnas frilansskribent ”Instagram stories” eller Snap-

GOD TID

22

10/2019

Saliga äro de digifrälsta ◗ Tölöwikens pensionärer har digiseminarium. Om hur man beställer läkartid.

Herbert inleder, om förritidens procedur. Man åker till hälsocentralen, ger Kela-kortet åt tanten i luckan och säger att det är tid för årskontroll. Tanten frågar om tisdag kl. 13.30 om två veckor passar. Visst, säger Herbert. Välkommen, säger tanten.

www.jarven.se

Sjuksköterskor se hit!

Sjuksköterskor har ett av världens viktigaste jobb, men finns det tillräckligt med verktyg i verktygsboxen? Här finns ett verktyg som underlättar för er, Omläggningskudde från Järven Health Care.

Beställ från

bedinvest@gmail.com

0442573744

”Jag låter inte medicinerna bromsa mitt liv”

Sara berättar om digitelefonbeställning. Sara ringer till sotebolaget. Roboten svarar: tryck på 1 om det är bråttom, 2 om det inte är bråttom. Sara trycker på tvåan och roboten fortsätter, tryck på 4 om du vill vänta eller 5 om vi ska ringa tillbaka till samma nummer. Sara trycker på femman. Roboten säger: vi ringer klockan .... snarast möjligt.

Sara börjar vänta hemma och kan inte gå till butiken för hon vill inte prata sjukärenden i kassakön.

Klockan 16 får Sara textare: Tyvärr hann vi inte ringa.

Försök nån annan dag.

Sara försöker en vecka senare, då kan hon också vänta hemma. Klockan 16 likadan textare.

Följande vecka lyckas Sara.

Hon ringer genast kl. 8:00:01

så att barnbarnen inte känner svaveldoften eller hör perklandet.

Efter tredje gången lyckas Adam och kan skriva att han vill ha årskontroll och att medicinerna tar slut om en månad. och får svar kl. 13:35. Sedan snabbt till Prisma.

Adam berättar om online-tidsbeställning. Google säger: gå till www.sotedatabolag.fi.

Adam klickar tills han hittar tidsbeställningen. Sedan överförs Adam till suomi.fi.

Där väljer Adam identifiering med bankkoder. Adam loggar in i banken och ger koderna. Banken frågar om de får överföra identifieringen till suomi.fi.

Javisst, klickar Adam, och banken överför identifieringen alldeles helt automatiskt.

Sedan överför suomi.fi identifieringen till www.databolag.fi som kräver att Adam läser sju sidor juridisk text så att databolaget inte har något ansvar. Adam klickar syndaförlåtelse åt databolaget.

Sedan klickar Adam nånting galet och får börja om från början.

Fru Adam stänger dörren

Databolaget meddelar att de svarar senare. En halv dag senare kommer det en textare som säger att Adam har ett meddelande väntande och skall logga in igen till databolaget via suomi.fi och banken.

Adam gör det och svarar att den föreslagna tiden är OK, även om han måste inhibera lunchen med studentklassen. Bara en timme datorjobb för Adam, och en halv timme att lugna ned sig.

Och sotebolaget sparade femton cent.

Rättelse ◗ En matematiskt bevandrad läsare påpekar att Gråskägg i tidningens föregående nummer påstår att två i potensen åtta är 2048. Det bör vara två i potensen elva. Läsaren har rätt, och God Tid tackar för noggrannheten.

Krok håller käppen på plats Anja är en dosdispenseringstjänst som apoteken erbjuder. Via Anja expedierar apoteken tabletter och kapslar som ska tas regelbundet, förpackade i engångsdoser som räcker för två veckor. I tjänsten ingår att apoteket kontrollerar medicineringen som helhet, vilket förbättrar patientsäkerheten. Be ditt närmaste apotek om mer information.

FÖRDELAR:

• På varje påse står det tydligt bland annat vilket datum och vilken tid läkemedlet ska tas.

• Kunden får ett åskådligt medicineringskort över hela sin medicinering.

• Att använda maskinell dosdispensering är mer hygieniskt, effektivt och felfritt jämfört med att dosera läkemedlen för hand i en dosett.

• Dosdispenseringspåsen är enkel att öppna.

• Inga onödiga läkemedel som inte längre används samlas i hemmet.

• Dosdispenseringspåsen är även smidig att ha med på resan.

Anja finns redan på närmare 300 apotek. Hitta ditt närmaste Anja-apotek på

Annonsera i GOD TID

Nästa nummer 31.1 med tema Resor

anja.fi

◗ Alla som använder käpp vet hur svårt det är att ställa käppen åt sidan, då man inte använder den. Oftast faller den på golvet, varifrån det kan vara svårt att lyfta upp den. Men med den här käpphållaren klarar man sig betydligt bättre.

Hookit är en hållare i gummi, som man kan sätta fast på nästan vilken käpp som helst. Man placerar hållaren på skaftet så nära handtaget som möjligt och formar den i önskad form. Efter det är det lätt att hänga käppen på bordskanten, dörrhandtaget, stolen eller på butikskärran.

Hookit hindrar inte användningen av käppen på något vis och väger just ingenting. Hållaren kan vara på käppen hela tiden.

Det kräver lite fingerstyrka att få fast kroken på käppen, men sen den är fast hålls den bra på plats. Efter det att Hookit är fäst på käppen kan

man lätt forma hållaren i önskad form. Man kan låta den vara rak eller böja den som en upp och nedvänd krok.

Ytan av produkten är silikon som inte glider på hala ytor. Innanmätet är böjbar metall, som hålls i den form man format den.

Hookit passar för käppar eller paraplyer, vars skaft är

10 – 30 millimeter tjocka.

Hållaren går att använda rätt mångsidigt hemma. Man kan till exempel fästa den på sopborstens skaft.

Priset är skäligt, 15 euro, och man kan fråga efter produkten på hjälpmedelsbutiker eller på adressen www. hookit.fi Text och bild: Clas von Bell

GOD TID

10/2019

23

God ledfunktion med stöd av växter

LÖPARSKORNA KNYTS Steen blev medveten om att hans livskvalitet helt berodde på rörliga leder och att t.ex. kunna springa utan svårigheter var viktigt för honom. Kombinationen av växter i extrakt-tabletterna var precis det som behövdes.

STEEN LERDRUPS KNÄN KRÅNGLADE

Äntligen stöd till mina leder!

Steen erkänner att förhoppningarna inte var de största. Men det skulle sedan visa sig att vara ett impulsköp han inte kom att ångra

Steen är en av många som har upplevt hur åldern kan sätta sig i lederna. För honom var det knäna som det hade påverkat mest och han bestämde sig för att prova de växt-baserade tabletterna Movizin Complex.

De fungerade perfekt för honom och i dag rekommenderar han dem till alla som behöver göra något bra för lederna.

-Steen Lerdrup är 64 år. Alldeles för ung för att kroppen ska bli en begränsning som han själv uttrycker det. Fritiden fyller han med sysslor i hus och trädgård, och han håller gärna kroppen igång med en löprunda. Några gånger i veckan springer han cirka en mil, i skogen som ligger nära hemmet. Att sitta still är inte Steens melodi.

Förändring - För några år sedan började jag känna av hur åldern började sätta sig i lederna, berättar han. Det tog ofta emot att röra sig.

Plötsligt blev jag medveten om hur viktigt det är att lederna är bra för att jag ska kunna fortsätta att leva det aktiva livet som jag älskar.

Hela tillvaron påverkas negativt när le-

4

Märkbart stöd för lederna

derna strejkar. Steen har till exempel sitt vedförråd under verandan. Kroppen protesterade så mycket under den tiden att det var väldigt besvärligt för honom att bara hämta och bära in veden själv.

- Det var lite problematiskt, säger han med ett skratt. Det var mitt i vintern och huset blir ju snabbt kallt om man inte eldar.

Det passar mig inte alls att vara beroende av andra för att få vardagen att fungera.

Tveksam - men testade ändå Steen läste i en tidning om växterna i Movizin och fast han var lite skeptisk bestämde han sig ändå för att prova.

- Jag stoppar inte i mig vad som helst, men att produkten var baserad på växter tilltalade mig. Jag bestämde mig för att ge det en chans och beställde på nätet.

- Efter bara några veckor märkte jag effekten av växtextrakten. Och lederna bara fortsatte att kännas bra. Idag vill jag inte vara utan växterna för någonting i världen.

- Det tar inte emot när jag springer och att hämta in ved är inte heller något problem.

- Ja lederna känns perfekta... de är i toppform, säger Steen med glimten i ögat.

Steen berättar att många av hans vänner var nyfikna. Eftersom många av dem också hade kommit upp i åren och på samma sätt hade börjat känna av ålderns naturliga påverkan på lederna, följde de Steens utveckling med intresse.

- Idag är det flera av dem som äter Movizin. De har ju sett vilken skillnad det har gjort för mig, Om de är nöjda? Självklart! Det växt-extraktet borde provas av alla som vill göra något bra för sina leder, konstaterar den aktiva senioren.

TECKEN... behöver dina leder stöd?

HAR DU UPPLEVT ÅLDERSFÖRÄNDRINGAR I DINA LEDER? Movizin Complex innehåller växtextrakt som ger dig naturligt stöd till lederna.

HÖFTER Är tillsammans med knäna de

KNÄN Har det blivit svårare för dig att gå

leder där vi oftast upplever åldersrelaterade förslitningar. Kanske för att höfterna bär hela kroppens vikt. Boswellia bidrar till ledernas naturliga rörlighet och smidighet.

uppför trappor? Kan du inte heller promenera lika långt som du brukar? Movizin Complex innehåller nypon med C-vitamin som bidrar till kollagen-produktionen och broskets funktion.

AXLAR Kroppens mest avancerade leder.

De gör att vi kan röra armarna i stort sett i alla riktningar, men de är därmed också de mest utsatta av våra leder. Ingefära kan stödja flexibiliteten.

RYGG Vid stillasittande arbete upplever du kanske att ryggen känns lite orörlig. Ryggraden är egentligen en lång kedja av leder och vi är beroende av att de hålls smidiga.

Naturliga växter kan stödja din rörlighet.

ANNONS

Normal ledfunktion Ledbrosk slits naturligt med åldern, men vissa växtämnen har visat sig kunna bidra till smidiga och rörliga leder.

Människokroppen är utformad för att användas.

Helst hela livet. Men samtidigt som muskler och kondition underhålls genom ett aktivt liv, kan de samma aktiviteter också innebära att våra leder helt naturligt blir lite slitna.

Det händer i stort sett för alla. Även upprepade rörelser, tunga lyft eller ett långvarigt stillasittande kan på sikt slita på det mjuka brosket som finns i kroppens många leder. Det är inte ovanligt att det med åldern kan påverka knän, höfter, fingrar, axlar, rygg och nacke.

Växtextrakt och rörliga leder Att växtämnen från naturen kan påverka ledernas styrka och rörlighet är numera ganska väldokumenterad. Ingefära och nypon samt harts från boswellia-trädet är några av de växter som i senare års studier, har visat sig att ha bra effekt på lederna. Movizin Complex innehåller ett kvalitetsextrakt från alla tre växter.

När man talar om extrakt innebär det att vattnet har avlägsnats från växterna varefter de kvarvarande torra och aktiva ämnena har uppkoncentrerats.

Därmed kan du med en dagsdos Movizin Complex tabletter enkelt och lätt säkra dig ett dagligt tillskott av ämnen som är bra för dina leder.

Movizin Complex Kan beställas hos Wellvita med leveransservice.

Du får den första förpackningen till halva priset!

Nu 1495 € (180 tabletter)

Ingen bindningstid eller förskottsbetalning!

RING: 09 615 00 516 Mån-tors 8-16, Fre 8-14.30

ONLINE: wellvita.fi Hirsalavägen 11, 02420 Jorvas Det är viktigt med en allsidig och balanserad kost och en hälsosam livsstil.

GOD TID

24

10/2019

Hamburg och Rügen 4–9.5.2020

Hansastaden Hamburg, staden som har allt mellan himmel och jord, men är i kärnan en äkta hamnstad. Hafencity, en ny glänsande stadsdel med sin Elbphilharmonie som landmärke. Hamburg har ett större kanalsystem än vad Amsterdam och Venedig kan räkna ihop tillsammans. Ön Rügen som är belägen i södra Östersjön har ett mycket spännande förflutet. Den tillhörde Sverige under tvåhundra år och var en viktig del av det som kallades Svenska Pommern. Här ligger anrika hotell och pensionat från sekelskiftet och ett flertal kända bad- och kurorter.

Resedatum: 4-9.5.2020, måndag-lördag, 6 dagar

frukost och 5 middagar.

1 lunch Lokalguider i Hamburg, Stralsund, Rügen och Lübeck.

Besök i Elbphilharmonie med Plaza. Ångtåget Rasande Roland.

Reseledare Benita Sundström från SPF. I priset ingår ej: Reseförsäkring och måltidsdrycker.

Rätt till ändringar i resans program eller pris förbehålls.

Anmälningar och förfrågningar: Ingves & Svanbäck tfn 020 743 4520 eller info@ingsva.fi

Resans pris: 1.295 €/person i tvåpersoners rum.

Enkelrumstillägg: 185 € I priset ingår: Flygresor Helsingfors-Hamburg t/r, busstransporter, 5 nätter på 4-stjärniga hotell inklusive

Klassiska Sicilien 19–26.9 2020 Sicilien är Italiens största ö och erbjuder det mesta av det vi förknippar med Italien; stränder med färgglada parasoller, kyrkor med madonnabilder, trattorior i smala gränder och antika monument. Till det kan man naturligtvis lägga en enastående matkultur och en anrik vinproduktion.

Siciliens rika historia har präglats av olika folkslag som var och en har satt sina spår i arkitektur och kultur. Ön var en viktig del av grekernas rike och spelade en central roll i det romerska och innan Italiens enande i slutet av 1800-talet hann ön invaderas av bysantiner, araber, normander, fransmän, spanjorer och bourboner.

Landskapet är växlande, med flera mindre öar, oändligt långa kuster, karga berg, böljande fält och Sydeuropas enda aktiva vulkan. Där naturen tillåter växer citrus- och mandelträd, grönsaker och säd, fikon och kaktus som levererar utmärkta råvaror.

Välkommen med på en upplevelserik resa där vi i lugn takt tar del av historia och kultur, mat och vin, sol och bad. Under sköna septemberdagar utforskar vi de främsta sevärdheterna och får möta olika delar av Sicilien med sina varierande landskap och folkliv.

Ur reseprogrammet: ● Grekisk teater och romersk arena i Syrakusa ● Mosaiker i Villa del Casale ● Vita klippor och tempel i Agrigento ● Akropolis i Selinunte ● Stadsvandring i romantiska Erice ● Palats och folkliv i Palermo ● Arabiska bad i Céfalù ● Rykande vulkaner och vin vid Etna ● Bad och avkoppling i Taormina

Folkliv i Palermo.

Vita klippor i Agrigento.

Se hela reseprogrammet på spfpension.fi/resor eller kontakta Axtours.

Anmälningar och förfrågningar: Axtours, tfn 018 51217, info@axtours.ax.

Akropolis i Selinunte.

Antik- och kulturresa med Bernt Morelius

GOD TID

10/2019

25

Res med SPF Österbotten Spa-resa till Pärnu 25-31.1.2020

The Play That Goes Wrong på Svenska Teatern 13–14.3

Gamla och nya Valamo 3-6.8.2020 På resan besöker vi Sordavala i Ryssland och klostret Gamla Valamo, som ligger på en ö i Ladoga. När vi kommer tillbaka till Finland kör vi till Heinävesi och besöker klostren Nya Valamo och Lintula. Där hinner vi ännu med en kryssning ombord på m/s Sergei på sjön Juojärvi. På hemvägen besöker vi ännu Mekaniska musikmuseet i Varkaus.

Cata Portin

Följ med på vår populära hälsooch rekreationsresa och bo på trevliga Tervis i Pärnu. Behandlingar, program, musik, utflykter, samvaro.

Svensktalande lokalguide, läkare, buss med under hela resan.

Pris per vuxen i dubbelrum 395 euro, enkelrumstillägg 90 euro.

Tillägg för helpension 48 euro. Den som bor i södra Finland kan ansluta i Helsingfors.

I priset ingår: Buss och färjeresor, logi sex nätter i tvåbäddsrum på Tervis, 15 behandlingar, läkarbesök, badanläggning, bastur och gym.

Halvpension: 6 frukost, 5 lunch eller middag. Guidad stadsrundtur, tur på landsbygden, extra shoppingtur enligt önskemål.

Bokningar senast 16.12.2019 Researrangör Lindell Travel.

Kom med på en teaterresa till Svenska Teatern i Helsingfors där vi ser den roliga farsen The Play That Goes Wrong. Vi hälsas välkomna till teatern av Riko Eklundh, som ger oss en exklusiv guidning genom teatern före föreställningen.

Tidpunkt: 13-14 mars 2020 Resans pris: 190 €/person (inkl teaterbiljett)

Berlin – den kluvna staden 18-22.5.2020

Almuñécar 2020 6.3-23.3 och 23.3-8.4 På denna resa får du njuta av det bästa Andalusien har att erbjuda. Vi bor på 4-stjärnigt hotell nära stranden mitt i det som beskrivs som en av de mest genuina städerna på Spaniens sydkust. Här finns stort utbud av aktiviteter och kultur.

Resa 1, 18 dygn 6.3–23.3.2020, utresa 06.03 Helsingfors – Malaga kl.

20.10 – 23.55, retur 23.03 Malaga – Helsingfors Kl. 13.45 – 19.30. Pris: 1205€ per/person i dubbelrum.

Enkelrumstillägg 323€.

Resa 2, 16 dygn 23.3–8.4.2020, utresa 23.03 Helsingfors – Malaga kl.

20.10 – 23.55, retur 07.04 Malaga – Helsingfors Kl. 23.45 – 05.20. Pris: 1145€ per/person i dubbelrum.

Enkelrumstillägg 285€. Fullbokad, vi tar emot anmälningar till väntelista.

Vi fortsätter vår serie med storstäder i Europa och gör en vårresa till Berlin.

Resans pris: från Vasa 1148€/person, från Helsingfors 1063€/person. Tillägg för enkelrum 159 euro.

I priset ingår: Finnairs reguljärflyg, 4 nätter på 4-stjärnigt hotell, 4 frukost, 1 lunch, 4 middag, inträde till Haus am Checkpoint Charlie (Mauermuseum), slottet Cecilienhof, busstransferer enligt programmet, lokalguide Anny Solveig Larsens tjänster alla dagar i Berlin.

Researrangör Lindell Travel.

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Hos oss är DU alltid det viktigaste!

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND

Hos oss är du alltid en viktig kund

Vi vill göra er resa till en trevlig upplevelse, fråga offert:

045 1247300 info@nbtrafik.fi

16 - 22.2.2020 555€ BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG)

RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS 0440 524911 info@nbtrafik.fi

045 1247300

www.nbtrafik.fi

SPF-medlemsförmåner

partours@parnet.fi

God Jul och Gott Nytt År!

Resan pris: 825€/person, enkelrumstillägg 170€.

I priset ingår: 4 x hotellnätter i 2-personers rum inkl. frukost, 4 x middagar, 4 x lunch, 1 lätt lunch ombord på m/s Sergei, gruppvisum, guidningar i Gamla Valamo och i Heinävesi samt i Varkaus Mekaniska musikmuseet.

Researrangör: Ingves och Svanbäck.

Sista anmälningsdatum: 3.6.2020.

Passionsspelen i Oberammergau 2020 Upplev passionsspelen i Oberammergau. Som inledning/ avslutning på vår resa får vi bekanta oss med det sydvästra hörnet av Tyskland och Alsace i Frankrike. Vi har biljetter till passionsspelet fredag 4.9.

Resans längd: 8 dagar.

Resans pris: Från Österbotten 2.050€ från Helsingfors 1.980 €.

Enkelrumstillägg 250 € Researrangör Oravais Trafik Mera information: Håkan Wikberg, tfn 050 313 81 58 eller Patrick Ragnäs, tfn 040 5748 919. Reseledare från SPF Österbotten med på alla våra resor.

Alla resor kan bokas via webben osterbotten.spfpension.fi/resor eller till SPF:s kansli i Österbotten, tfn 0405748919 eller e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi Reservation för förändringar som står utanför arrangörens påverkan.

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

Tallink Silja erbjuder förmåner till fritidsresor via Club One-stamgästprogrammet. Club One är Tallink Silja Lines stamgästprogram med tre medlemsnivåer: Bronze, Silver och Gold. Club One erbjuder Dig chansen att bli Club One-medlem direkt på stamgästprogrammets mellersta Silver-nivå.

Bli Club Onemedlem nu på adressen www.clubone.fi/ erikoisliittyminen Anslutningar görs med förbundets avtalsförmånsnummer.

Ifall du redan är Club One-medlem, så fortsätter ditt nuvarande stamgästnummer att gälla. Om du är medlem på Bronze-nivå, så

flyttar vi upp dig till Silver-nivå. Meddela då ditt stamgästnummer och att du är medlem i förbundet samt avtalsförmånsnumret till adressen erikoisliittymiset@ tallinksilja.com.

Därefter registrerar vi dig som avtalsförmånskund och skickar dig ett Silverkort. Mer information om Club One-medlemskap får du från www.clubone.fi.

Vid anslutning, använd förbundets avtalsförmånsnummer: 59829 Mer information:Tfn 0600 152 68, mån-fre 8-20, lör 9-17, sön 10-18 (1,75 €/ besvarat samtal + alltid lna/ msa). www.clubone.fi Rätt till ändringar förbehålls.

De Röda båtarna erbjuder uppiggning till både vardag och fest.

Förmånerna är avsedda för SPF-medlemmarnas fritidsresor och gäller t.o.m. 31.12.2019. Hjärtligt välkommen!

• Helsingfors–Stockholmkryssning med Viking Gabriella och Mariella.

Rabatt upp till 20 % på dagens ordinarie kryssningspris.

Produkt FKKRY. • Dygnskryssning från Åbo till Stockholm Viking Amorella kl. 8.45, Viking Grace kl. 20.55 Rabatt upp till 10 % på dagens ordinarie pris.

Produkt FKKRY. • Dagskryssning från Helsingfors till Tallinn Viking XPRS.

Rabatt upp till 10 % på dagens ordinarie kryssningspris.

Produkt FKKRYD. Alla reguljärresor rabatt upp till 10-20% på dagens ordinarie pris (FVRES).

Gäller även bilplatser.

Värdekuponger: Du kan även utnyttja våra värdekupongerbjudanden som gäller säsongvis.

Skriv ut kupongen och uppvisa den i terminalen.

Rabatt upp till 50%!

Se alla medlemsförmåner och boka via: vikingline.fi/formaner/spf.

Musikalresa till Stockholm - sista chansen att uppleva ”Så som i Himmelen” på Oscarsteatern

Tilläggsinformation: vikingline.fi eller tfn 0600 41577 (1,75 €/besvarat samtal + lna/msa).

Begränsat antal platser.

Med förbehåll för ändringar.

ps psti p a l ulk

J

31.1 - 2.2.2020 en dag i Sthlm 26 - 29.2.2020 två dagar i Sthlm

Holland!

Benalmadena på Spanska solkusten

- ett alternativ till Almunecar 23.2 - 8.3.2020 (15 dgr) Flyg från Vasa, möjligt även från Helsingfors

Nu har vi sparesorna 2020 klara! Ta kontakt!

21–28.4 Passionsspelen i 1330 € Möt våren med tulpaner i Keukenhof, njut av en kanaltur i Amsterdam – vår bussresa till Holland är en upplevelse!

RESOR PÅ VÅREN • NHL - två matcher i Montreal 26.2–3.3 • Franska Rivieran - Cannes, Nice... 16–21.4 • Skottland - vyer, historia och slott 20–27.4 • Gardasjön - återkommande favorit 22–28.4 RESOR MATKAT

www.ingsva.fi 020 743 4520

RESOR

15.2 19-24.4 27.4-4.5 8.5 10-14.6 3.7 15-20.7 23-27.9 24.9-1.10 3.10

Museiresa till Finlands glasmuseum Viiking Spa, Pärnu Norra Cypern ”PAPPAN” på Svenska Teatern Sommarresa till Kolmården och Vimmerby Dansgala i Borgå Dansbandsveckan i Malung Resa till Göteborg: Bokmässan / Ullared Höstresa till Kreta, Platanias Mary Poppins, Svenska Teatern

frimanresor.fi

Sandövägen 23,10900 Hangö

Tel Hangö 019 - 248 1004 Tel Ekenäs 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

GOD TID

26

10/2019

Kultur för alla på Kimitoön Sagalunds museum 02 421738

Dalsbruks Bruksmuseum Björkboda låsmuseum

Res på svenska med OT

040 7219535

www.sagalund.fi

Spaniens hjärta

Rundresa bland genuin spansk kultur, konst och vin i Madrid, Rioja och Baskien.

Resa: 27.3-2.4

Barcelona, Andorra och Franska rivieran Resa längs Medelhavets strand samt Andorra La Vella.

Resa: 7-14.4.

Våren i Holland

Liljor och tulpaner.

En vårklassiker.

Resa: 15-19.4.

Gardasjön

Norditaliens smycke.

Resa: 22-28.4.

Passionsspelen med Rhendalen och Alsace

God Jul och Gott Nytt År!

Välkommen till Uffes i Purmo!

Till fest & vardag » » » » » » » » »

smakliga luncher varje vardag 11-13 à la carte restaurang för 100 personer catering, allt från större fester till hemmamiddagar smörgåstårtor söta tårtor café & kiosk lösglass goda pizzor grillmat Vår sakkunniga lokalguide, i orange väst, berättar om borgens historia. Vår reseledare, Håkan Wikberg, i blått.

Resa: 18-23.5.

Passionsspelen med München och Mainau Resa: 3-8.6.

Teater-/ showresor till Stockholm

* Magnus Uggla Resa: 13-16.2. * Musikalen En värsting till syster med bl.a. Gladys del Pilar, Suzanne Reuter.

Resa: 27.2-1.3. * Mamma Mia! The Party. Resor: 27.2-1.3, 26-29.3.

God Jul och Gott Nytt År!

Vi har öppet 7 dagar i veckan tfn 727 2255 Purmovägen 471, Purmo www.uffes.fi

ar er i betjän ! ka på svens

Mässor i Stockholm * Antikmässan Resa: 13-16.2. * Båtmässan Allt för sjön. Resa: 6-8.3. * Trädgårdsmässan Resa: 26-28.3.

Vi fyller jämna år, välkomna med och fira!

0 7

ÅRS GALAKRYSSNING

EN DAG I STOCKHOLM MED SILJA SYMPHONY 12-14.1.2020

Med på galakryssningen: Erik-André Hvidsten (NO), Jennifer Karlsson, Thomas Ehnroth, Philip Järvenpää med orkester, Jennifer Lyons (IE) samt The Great Gatsby show

Bokningar:

(06) 318 4000 oravaistrafik.fi

Vintererbjudande 149 €/2 dygn/pers.

Inkvartering i dubbelrum, 2 x frukostbuffé, 2 x lunch eller middag från buffébord, fri tillgång till spabadet och gymmet samt inträde till dansrestaurang.

Gäller t.o.m. 29.2.2020 (inte julen).

Köp presentkort till Härmä Spa! Beställ presentkortet via våra nätsidor eller ring försäljningstjänsten, tfn 06-483 1600.

HÄRMÄ SPA

Vaasantie 22, Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmaspa.fi

Drömresa till Bornholm ◗ Att resa är att leva, brukar man säga och jag håller med. Av en händelse råkade jag se SPF:s annons om en Bornholmresa och jag ringde omedelbart och anmälde intresse för mig och min hustru Sirpa.

Holmarna i Östersjön har alltid intresserat närmast för deras vackra natur och för att de har inspirerat och bebotts av otaliga konstnärer och konsthantverkare.

Bornholm, som kan ses med blotta ögat från Ystad i Sverige, hör till Danmark men har alltid på grund av sitt strategiska läge intresserat också Sverige och Ryssland.

Därför har man där uppfört Nordeuropas största försvarsborg Hammershus som besöktes under resan. Danmarks vackraste stad Svaneke på östkusten besöktes också. Två dagar på Bornholm, solskensön, inspirerade till ett nytt besök för att bli mera bekant med konsten och hantverkarna på ön.

Hemresan längs Sveriges östkust blev också intressant med besök och paus vid Kalmar slott och besök till ett museum över en av Sveriges mest kända träsnidare och konstnärer ”Döderhultaren”. Museet finns i hans hemstad Oskarshamn.

Axel Petersson Döderhultarn (1868-1925) började

Bornholms stora havtornsodling mitt på ön besöktes. Inte så obekant för oss österbottningar.

Överallt såg vi ståtliga fiskrökugnar längs med kusten.

med enkla verktyg snida sina uttrycksfulla träskulpturer i alträ. År 1909 fick han sitt genombrott med en karikatyrutställning i Stockholm.

På ett mästerligt och humoristiskt sätt skildrade han livet på landsbygden kring sekelskiftet.

Resan blev också ett minne för livet för att den var så välplanerad och för att vi

kunde stiga av och på bussen vid hemknuten.

Ett annat resultat av resan var också att vi skrev in oss i Korsholms pensionärsförening och börjar få information om olika aktiviteter för seniorer som är på gång i hemkommunen.

Dessutom kommer vi att få tidningen God Tid! Text och bilder: Peter Båsk

10/2019

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

27

Hejdundrande Wienerabend i Grankulla GRANKULLA SVENSKA PENSIONÄRER Grankulla svenska pensionärer ordnade fredagen den 22 november sin höstfest. Det blev fullsatt i Villa Junghans med 120 glada medlemmar. Värdinnorna hade dukat fram och inrett salen vackert med höstlöv och österrikiska färger. Deltagarna mottogs med ett glas skumvin av wienerklädda värdinnor och middagen med tre rätter bjöd på uppskärningar, wienerschnitzel och apfelstrudel – nedsköljt med österrikiskt vin.

Ordförande Filip hälsade deltagarna varmt välkomna på sin brutna tyska – och föreslog en skål – Prosit!

Vi hörde skratt och glam vid borden från första början, sjöng även tillsammans den färska vinnarvisan i snapssångtävlingen, Timglaset, som gjorts av grankullabon Gunilla Stenfors.

Snart bjöds på kvällens överraskning: Vi hade inbjudit Die Yodelgruppe som kom marscherande in med fartfylld, traditionell tysk underhållningsmusik och sång och börjande med Ein Prosit.

Det blev liv och lust under hela festen: god mat och glad stämning

Die Yodelgruppe bjöd på fartfylld traditionell tysk underhållningsmusik och joddling.

varvades med flera uppträdanden – trumpet, basun, harmonika, banjo – och joddling! Publiken drogs med i allsången, bland annat In

Munschen, Lili Marlen, Krambabuli och Pickalurven. Stämningen stod högt i tak.

Efter maten hann vi ännu med

vår traditionella musikfrågesport, varefter festen så småningom avrundades med dans till tonerna av Boris Westerlund. En munter

Henrik Bremer

festpublik vandrade sedan hemåt – javisst hördes joddlande ännu i den mörka novembernatten.

Filip Hamro-Drotz

Aktivt reseår för Lojoseniorer LOJO SVENSKA SENIORER På våren gjordes en utfärd till Finlands flygmuseum och Fazer i Vanda. År 2002 då föreningen fyllde 25 år gjorde man en liknande utflykt.

På Finlands flygmuseum kan man beskåda 72 flygmaskiner varav 22 glidflygplan.

I Vanda finns numera också Fazers besökscenter. Huset har utställningshallar, café och butik.

Under rundturen i de eleganta utrymmena med glasväggar och mosaikbetonggolv kan man bland annat gå in i ett växthus med kakaoträd. En enorm kaninskulptur stor

Lojo svenska seniorers jubilarer har en sammanlagd ålder av 1147 år.

Rolf Grandell

som en bil var gjord av mignonägg.

I slutet av turen fick man smaka på karameller under tidsbegränsning.

Det enda som var kvar från tidigare Fazerbesök var godiskassen.

Sommarrresan 14–15 juni gick till Tammerfors och Tavastehus. 24 personer var med på resan. Första anhalt var Iittala glasbruk, där resenärerna fick bekanta sig med glastillverkningens intressanta skeden och besöka glasbutiken. I Tammerfors tillbringade vi dagen med att besöka Vapriikki med sin mångfald av utställningar. Lunch åts på stället innan färden fortsatte till Tammerfors ståtliga domkyrka. Övernattningen skedde på Scandic Aulanko.

Följande morgon fortsatte färden till Tavastehus slott, en mäktig byggnad med en 900-årig historia. Parola pansarmuseum i Hattula grundat 1961 bygger på militärhistoria i autentisk miljö.

Det bar hemåt, men först gjordes en avstickare till Heliga korsets kyrka i Hattula, som är den äldsta kyrkan i Tavastland. Det heliga korsets kyrka och Sankt Lars i Lojo anses vara syskonkyrkor med sina omfattande målningar.

Den 31 oktober firades födelsedagsfest. Jubilarernas sammanlagda ålder var 1147 år. De hyllades med en ros. Ingolf Backman och Anders Nyholm spelade och sjöng.

Alla fick kaffe med tårta.

Viva Holm

Pixabay

Julkonsert dagtid nytt koncept i Masaby Körslätt i Kyrkslätt bjuder in till Christmas i Masaby, ett nytt julsångstillfälle som är öppet för alla som har intresse och möjlighet att sjunga bekant julmusik på dagtid.

Julsångstillfället är måndagen den 16 december kl 13 i Masaby kyrka.

På programmet står både körsång och allsång. Körslätt under ledning av Håkan Wikman framför

ett urval av både gamla och nya julsånger och vill med den här satsningen lyfta fram både julens budskap och körsångens positiva effekter. Åhörarna har också möjlighet att stämma in i några av julens mest älskade sånger. Dessutom serveras rykande varm glögg och välsmakande pepparkakor.

Inträdet är fritt.

Furorna och Argentum på gemensam julresa Seniorkörerna Furorna från Esbo och Argentum från Åbo fortsätter sitt samarbete och bjuder in till julkonserter på temat Julresa genom Europa.

Inför julen blir det två konserter. Den första går av stapeln i Olars kyrka i Esbo tisdagen den 17 december kl 18 och den andra i S:t

Karins kyrka i S:t Karins fredagen den 20 december kl 18. Medverkar gör också Anne Hätönen, organist och Bo-Erik Rosenqvist med uppläsning. Körerna dirigeras av Sofia Lindroos (Furorna) och Henrica Lillsjö (Argentum). Inträdet är fritt, men man kan köpa ett sånghäfte för 15 euro.

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

28

10/2019

Östra Helsingfors firade 40 aktiva år PENSIONÄRER I ÖSTRA HELSINGFORS Pensionärsföreningen i Östra Helsingfors firade 40 år den 28.11.2019 på anrika Botby gård i östra Helsingfors. Närmare 60 pensionärer ställde upp. Festen bjöd på mycket sång såväl av alla festdeltagare som sångkören Game Ensemble. Hälsningsorden hölls av föreningens ordförande Ulf Randell och festtalet av förbundsordförande Ole Norrback, en lite kortare version av hans sedvanliga sex timmars tal.

Festen var en lyckad, glädjerik och minnesvärd fest med god mat och goda drycker.

Föreningen Pensionärer i Östra Helsingfors rf. (ÖP) grundades 21.11.1979 och under de senaste åren har föreningen hållit till i Puotilan-Marjaniemen Työväentalo vid Rusthållargränden 3, i stadsdelen Botby gård. Puotilan-Marjaniemen Työväentalo är ett gammalt rött trähus, som fungerar som föreningens klubbhus.

Föreningslokalen på Gränden är ett viktigt svenskt rum. Föreningen lever i en väldigt finsk omgivning och det är inte lätt att hitta program på svenska till ett skäligt pris. Föreningen försöker påverka närmast

Festligt med god mat och dryck var det när pensionärerna i östra Helsingfors firade 40-årsjubileum.

det språkliga klimatet och erbjuder svenskspråkigt mångsidigt program åt seniorer i östra Helsingfors.

Föreningen har 152 medlemmar

per den 31.05.2019. Den är såväl politiskt som religiöst obunden.

Aktiviteter består främst av onsdagsmöten med varierande pro-

gram varannan vecka under hösten och våren. Under 2019 har föreningen ordnat föredragstillfällen över olika ämnen såsom Zacharias

Topelius, hälsa, mediciner och alkohol, juridiska frågor för seniorer, vett och etikett, information om samrådet i Helsingfors och it.

Sedvanliga programpunkter är årsmöte, påskjippo, vårfest, födelsedagsfest och julfest. Föreningen har besökt Fallåker och haft teaterbesök av Rampfeber. Vårutfärden gick denna gång till Verla träsliperi och pappfabrik.

Våren 2020 fortsätter med liknande program: möten med föredrag varannan vecka, med sedvanliga fester, teaterbesök till Fallåker och eventuellt Raseborg, exkursion i östra Helsingfors till olika sevärdheter.

Föreningen försöker aktivera sin synlighet och försöker värva nya medlemmar genom att göra sig känd inom sitt närområde, med infon i stadens aktivitetshus STOA och Nordhuset, samt i lokala tidningar. De aktiva medlemmarna rekryterar nya medlemmar i sin bekantskapskrets, vi kan bäst berätta varför seniorerna skall vara med.

Med ett bra eget program tillsammans med förbundets och samrådets program kan vi säkert få många nya seniorer med.

Text och foto: Carl-Magnus Roos

Närpes i jakt på julstämningen NÄRPES PENSIONÄRSFÖRENING Vad är det som gör att vi får julstämning i denna mörka, slaskiga tid?

Närpes pensionärsförening gjorde ett försök att hitta julstämning genom att ordna julfest tillsammans med Frank Mangs Center.

Det är sjunde året som denna typ av julfest ordnas. Pensionärer från alla församlingar i staden hade inbjudits till festen. Uppslutningen var god, totalt 130 personer bänkade sig i salen och det var troligen rekord. Man kan säga att hela fähuset och stallet var fullt.

Gun Forsman var programledare och vår eminente Johan Pått ledde allsång och ackompanjemang och sjöng ”Du kära gamla handelsbod”. Det var en sång som alla kunde relatera till.

Sångarparet Eivor och Nils Johansson från Larsmo hade inbjudits att delta i programmet.

De sjöng flera sånger och berättade om sitt liv som inte alltid varit så lätt. Deras kristna tro har burit dem. Till exempel hade Nils varit svårt sjuk i en ovanlig sjukdom för fyra år sedan och blivit opererad.

Det var en tung tid och han ställde frågan ”varför skall just jag drab-

bas”? Inom sig kände han att svaret var ”Min nåd är nog för dig”. Samma budskap fick han genom sin son och sin mormor. Genom nåden verkar hälsa, kraft och livsmod. I dag är han frisk och behöver inga mediciner. De kunde frimodigt sjunga ”Vi tackar Dig Gud” och ”Då finns han där”.

Dagens festtal hölls av Närpes församlings nya kaplan Ann-Mari Audas-Willman. Hon har hunnit jobba nio månader i Närpes församling och trivs överraskande bra.

Hon störs av debatten om skolornas julfester i kyrkorummet. Det är inget problem med invandrare i den frågan, det är kritiska finländare som styr debatten. Invandrarna vet att kristna accepterar att de har sin egen tro och upplever inget hot från kristna. Är vårt julfirande kultur eller religion? Vi minns gamla traditioner och vad som varit viktigt och för det vidare till nästa generation.

Adventstiden är en förberedelsetid inför julen. Audas-Willman gav oss alla en utmaning. Ge en julhälsning till någon som inte väntar sig det!

Det behöver inte vara en stor sak – det är tanken som räknas. Efter julens budskap passade det bra med

Sångarparet från Larsmo, Eivor och Nils Johansson deltog i programmet med både sång och berättande. Johan Pått, vid pianot, ledde allsång och ackompanjemang.

allsångerna "Jul, jul, strålande jul" och "Det strålar en stjärna".

Köket vid Frank Mangs Center bjöd på god risgrynsgröt och smörgås med kaffe och jultårta efteråt.

Matpausen gav oss också tillfälle att samtala med bordsgrannarna.

Dagen framskred och till sist gav Frank Mangs Centers ”pappa” Kurt-Erik Nordin oss ord på

vägen, både konkret och bildlikt. I dessa mörka tider med dåligt före är det bra om det finns nymålade linjer till hjälp. David säger också: ”Ditt ord är mina fötters lykta”, och Jesaja: ”Det folk som vandrar i mörker ska se ett stort ljus”.

Vi har det bästa framför oss och det finns ett ljus som lyser ända hem.

Med förväntan ser vi fram emot julen och vintern. Det hade faktiskt snöat hela tiden under julfesten, så litet ljusare var det också i naturen och längs vägarna när vi for hem.

Det blir nog jul i år också! Julen börjar med vår ekumeniska julfest på Frank Mangs Center!

Text och foto: Märta Backlund

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

10/2019

29

Dansa med Samrådet till Jonas Näslunds duo

Fr.v. Matts Finskas, Carita Hermans, Ulla Nordström, Gunvor Finskas, Berit Forsgård, Denice Norrgård, och Inga Ljung är flitiga talkojobbare i Jeppo.

Klubbrum renoverades i Jeppo JEPPO PENSIONÄRSKLUBB Jeppo Pensionärsklubb har tillgång till ett klubbrum som Nykarleby stad genom Nykarleby Bostäder ställt till förfogande. Ursprungligen var utrymmet en matsal för pensionärer i Jeppo, men den servicen sköts numera centralt genom hemkörning till personer som nyttjar den tjänsten.

Fortsättningsvis kallas lokalen ”pensionärsmatsa-

len”, men används numera av pensionärer som klubbrum för olika aktiviteter.

Förutom pensionärsklubbens medlemmar samlas här många olika byaföreningar till möten och sammankomster. En gång i månaden håller också församlingen möte i lokalen, som ligger alldeles centralt i ett område med många pensionärsbostäder.

Innevarande höst har Nykarleby Bostäder gjort en

del reparationer i bostadslängan, bland annt fönsterbyten. I det sammanhanget tyckte pensionärsklubben att stolar och bord i klubbutrymmet också borde få en översyn efter många år av flitig nötning. Rådiga medlemmar utverkade anslag från husägaren till lämpligt möbeltyg. Med flitiga talkohänder förnyades sittdynorna på stolar och soffor i lokalen. Med i gruppen fanns personer som proff-

sigt tog hand om arbetsledningen, varför resultatet blev mycket lyckat.

När fönsterbytet var gjort och sittmöblerna fått nytt tyg trädde gruppen ännu till och städade lokalen. Nu är julgranen på plats i uppfräschat utrymme och smarttelefonkurser, damernas dagcenterverksamhet och pidrogänget får fortsätta i uppsnyggat utrymme.

◗ Passa på att uppleva Jonas Näslunds duo på Samrådets Danskväll onsdagen den 22 januari. Det är duons enda spelning under vårsäsongen på AV, Annegatan 26. Nästa år är tiden för danserna klockan 18-21.30.

Risto Tammilehtos femmannaband står för musiken den 12 februari, Jussi Lindberg från Showdown den 11 mars och Susann Sonntag med orkester den 22 april.

Jonas Näslund är hemma från Sverige men blev på grund av kärlek finländare och Borgåbo. Han har sin äkta svenska dansbandsbakgrund att falla tillbaka på och en ypperlig partner i Christian ”Popp” Gustafsson.

Seniorträffen ”kommer hem” till nyrenoverade Café Esplanad i februari nästa år. Tisdagen den 8 januari klockan 14 samlas vi än en gång på Folkhälsan, Mannerheimvägen 97. Gäs-

ter är då kände tv-profilen Carl Mesterton och hans fru Anna-Lisa. Carl ”Bebbo” Mesterton fyllde 90 år nyligen och paret bor i Majblomman. Det blir minnen från televisionens barndom och av många framgångsrika produktioner både på svenska och finska.

Seniorträff på Café Esplanad ordnas sedan tisdag 4 februari, 3 mars, 7 april och 5 maj. Vårens gäster meddelas i januari-GT. Samvaropromenad sker klockan 13 den andra och fjärde fredagen varje månad.

Startplatsen meddelas i måndagens föreningspalt i Hbl-agendan och i radio Vegas evenemangkalender på fredagar samt på nätet helsingfors@spfpension.fi Samsim med kaféträff ordnas på Allas Sea Pool klockan 10 den tredje måndagen varje månad.

Maj-Britt Paro

Text och foto: Ole Nordström

Björneborg firade 45-årsjubileum BJÖRNEBORGS SVENSKA PENSIONÄRSFÖRENING Under detta år har det firats många jubileer i pensionärsföreningarna. En grå och regnig novemberdag var det tur att fira i Björneborg. Föreningen hade samlats i Svenska klubbens festsal och man avnjöt en god trerätters lunch i gott sällskap. Också ett trevligt program fick deltagarna ta del av.

När Björneborgs Svenska Pensionärsförening år 1994 firade sitt 20-årsjubileum hade föreningen 55 medlemmar. Man beslöt att hålla sina träffar på torsdagarna eftersom det då var soppdag på Svenska klubben. Oftast ärtsoppa och det var billigt.

Svenskan har inte i dag en framträdande roll i Björneborg. Men så har det inte alltid varit. Fram till 1902 skrevs Björneborgs stads fullmäktigeprotokoll endast på svenska. Hur vet vi detta

Danskväll 22.1 kl 18–21.30 på AV med Jonas Näslunds duo Entré 15 euro, inkluderar servering Kören Scensångarna med dirigenten Tarja Palin ser fram emot nästa PangSÅNGFest. På jubileet ackompanjerade Marie Grundsten.

Mona Lehtonen

om ärtsoppa och protokoll?

Jo, ordförande Martti Järnström citerade i sitt festtal valda delar av Gunvor Zilliacus festtal 1994.

I dag har föreningen cirka 90 medlemmar och har helt klart sin plats i Björneborgs

svenska krets. På jubileet närvar runt 50 personer och förutom ordförandes tal fick vi även höra dikter av Claes Andersson upplästa av Gun Mattila. Kören Scensångarna med dirigenten Tarja Palin piggade upp novem-

bermörkret med sånger från bland annat PangSÅNGFestens häfte.

En trevligt informellt jubileum i den anrika Svenska klubben var till sin ända. Ett stort tack till föreningen!

Mona Lehtonen

Arrangör: Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland Danskvällen stöds av: Arbetets vänner, Tre Smeder Plats: Arbetets vänner, Annegatan 26, Helsingfors

Kom med och dansa!

GOD TID

30

P Ö RT OM R E V Y N 2 0 2 0 :

”PLASTPÅS(C)EN” PREMIÄRERBJUDANDE 11.1 Alla vuxenbiljetter 18 €

I SA M A R BET E M E D N Ä R PE S V U X EN I N ST I T U T

Föreställningar

Lördag 11.1 kl. 19 Premiär Lördag 18.1 kl. 19 Söndag 19.1 kl. 17 Lördag 25.1 kl. 14 Obs tid. Textad!

Lördag 25.1 kl. 19 Söndag 26.1 kl. 17 Textad!

Fredag 31.1 kl. 19 Lördag 1.2 kl. 19 Söndag 2.2 kl. 17 Fredag 7.2 kl. 19 Lördag 8.2 kl. 19

Bokning

Betala gärna med kort

Från den 15 november på internet: portomuf.fi eller tfn 0400-377 503/Pörtom uf, säkrast tis. eller tors. kl. 18-20

Priser

20 €/vuxen 18 €/pers (grupper över 12 pers.)

15 €/barn i lågstadieåldern Famnbarn gratis.

I biljettpriset ingår kaffe med dopp och ett snärtigt programblad.

JULSTUGA

Trädgårdscafé mitt i idyllen Alla dagar 23.11-23.12 maj-augusti 11-19

Alla Dagar kl 11-19

böcker

019-241 56 56, 050-556 1665 www.cafegamlastan.fi God Jul & Gott Nytt År

HISTORIKEN KAN KÖPAS VID WASA TEATERS BILJETTKASSA, FRÅN GROS BOKHANDEL OCH VIA BOKHANDLARE I ÖSTERBOTTEN.

U P P L E V E L S E R

I

V Ä R L D S K L A S S

Biografi om Katrinas skapare öppnar ny värld

Hantverk, hembakt, glögg, Bastugatan 5, Ekenäs tomtar, kaffe, m.m.

019-241 5656,äppelmust 050-556 1665 Massor av julklappstips!

Trubadurer juni-juli-augusti alla tisdagar kl. 14, 16 och 18 Min ljusa stad Välkommen!

5, Ekenäs Se, Bastug. www.cafegamlastan.fi ʶ Ulrika Gustafsson

Jag önskar all publik en God Jul och tack för ett fint 2019 Passa på att boka 2020 via:

L O K A L A

10/2019

ʶ Appell förlag, Svenska litteratursällskapet i Finland, 2018

Jag tycker om att läsa biografier. Bra levnadsbeskrivningar över kända och mindre kända människor ger ibland reflektioner även över den egna tillvaron. I de flesta, om inte alla människors liv, finns en avgörande vändpunkt, händelser och tilldragelser som gör att livet tar helt nya vändningar och hittar nya vägar.

Småbrukardottern Sally Salminen från Nedergårds i Vårdö Vargata hade emigrerat till Amerika och arbetade som hembiträde åt olika rika familjer i New York när hon upplevde den stora vändpunkten. Ända sedan barndomen hade hon varit intresserad av att skriva och läsa – Selma Lagerlöf var en av de stora idolerna och förebilderna.

Sally Salminen kom till Amerika år 1930 och hade olika sysslor där under flera år. På fritiden skrev hon på ett bokmanus. Hon skickade in detta färdiga bokmanus till Holger Schildts förlag i Helsingfors som tillsammans med förlaget Wahlström & Widstrand i Stockholm hade utlyst en romanpristävlan.

Romanens titel var Katrina och handlade om en stolt österbottnisk kvinna som lockades till ösamhället Torsö i den åländska skärgården av en slarver till sjöman som lovat henne guld och blåa äpplen.

Drömmen går brutalt i kras när Katrina och Johan kommer hem till den ynkliga torparkojan i ett samhälle stenhårt styrt av kaptensbönder och bonderedare. Katrina får från första dag ”gå hos böndren” och arbeta hårt för brödfödan.

Romanen Katrina gavs ut 1936 och gjorde den okända Vårdö-kvinnan Sally Salminen världsberömd över en natt.

Boken gavs ut i hela Norden och även i USA, recenserades överallt och sålde enormt. Historien om den starka fattiga kvinnan som ingen kan underkuva väckte en enorm genklang i läsarnas

”Sally Salminen har nu äntligen fått sin stora levnadsbeskrivning. ” sinne. Utom kanske i vissa familjer på Vårdö, romanens Torsö, där folk kände igen romanfigurernas förebilder.

Sally Salminen återvände till Åland 1936.

Sally Salminen har nu äntligen fått sin stora levnadsbeskrivning. Ulrika Gustafsson, fil dr i litterturvetenskap, beskriver Sallys Salminens liv och författande i biografin Min ljusa stad, utgiven gemensamt av Appell Förlag i Sverige och Svenska Littertursällskapet i Finland.

Det ska sägas från början att Ulrika Gustafsson gjort ett stort och banbrytande arbete med denna studie. För mig öppnades en helt ny Sally-värld genom läsningen. Jag känner till och har läst Katrina, spelade med som en av de värsta kaptenerna i musikteatern som bygger på romanen.

Jag har hört talas om titlar som Lars Laurila, Prins Efflam och I Danmark – men inte läst dem.

Ulrika Gustafsson öppnar mina ögon för hur stor författare Sally Salminen egentligen var genom att presentera och penetrera de olika verken, dess litterära värde och hur de mottogs. Kring 1938–1939 fanns Sally på allvar med som kandidat till Nobelpriset i litteratur i Svenska Akademiens interna diskussioner. Hon blev ändå inte pristagare, Finland fick för första och hittills enda gången Nobelpriset i litteratur hösten 1939 med Frans Emil Sillanpää.

Sally Salminen deltog aktivt i fosterländska insat-

ser då Finland 30 november 1939 – exakt 80 år sedan – överfölls av Stalins Sovjet och fick utkämpa vinterkriget. Hon träffade den danske konstnären Johannes Dührkop, blev förälskad och gifte sig med honom i februari 1940. Danmark och Norge ockuperades i en blixtaktion av Hitlers Tyskland 9 april 1940 – kriget i Norden utvidgades.

Sally och hennes make Johannes flyttar till Danmark hösten 1940 och lever i landet under hela ockupationstiden. Ulrika Gustafsson tecknar deras vardag som relativt normal. Danmark behandlades ju relativt skonsamt jämfört med många andra nazistockuperade länder, men även här trampade förtryckets järnhäl allt hårdare, särskilt de sista krigsåren då motståndsrörelsen växte sig starkare. Sally och Johannes är också en del av detta motstånd, träffar aktiva medlemmar i sitt hem och adopterar en liten judisk pojke, Bent.

Ulrika Gustafsson lyfter också belysande fram Sallys betydelse för den kvinnliga litteraturen, en lång kamp mot fördomar och fastspikade könsroller. Hon fick många gånger kämpa hårt, motvinden ven och tjöt, och var stark.

Vissa kritiker avfärdade henne också som en provinsiell skildrare av fattiga kvinnors liv, skildringar som dessa högdragna skönandar tyckte var av liten litterär betydelse. Men hon fick också berömmande omdömen i recensioner av storheter som Sven Stolpe och Olof Lagercrantz i Sverige (dessa båda herrar var dödsfiender, men det är en annan historia, reds anm).

Sally Salminen återkom då och då till Åland men levde hela sitt vuxna liv i Danmark.

Hon var född 1906 och gick ur tiden 1976, 70 år gammal.

Jag säger det igen, jag har lärt mig mycket av Min ljusa stad. Ulrika Gustafssons språk är lättflytande, njutbart, man sugs in i berättelsen och har svårt att lägga boken ifrån sig.

Den upplevelsen och känslan är bästa betyget.

Jan-Erik Berglund

GOD TID

10/2019

31

Bortglömd aktivist lyfts fram ◗ Carl-Magnus Fogelholm har i fyra år forskat i aktivisten Konni Zilliacus (1855– 1924) liv. Hans arbete har resulterat i biografin Konni Zilliacus – Patriot i ofärdstider. Boken serverar många intressanta spår för historiebitare.

Carl-Magnus Fagerholm gör en upptäcktsfärd i sin mors farfars liv. Konni Zilliacus är inte okänd, men har fått stå tillbaka för andra politiker och politiska aktivister i historiska beskrivningar av åren som formade den självständiga republiken Finland.

Konni Zilliacus rykte har inte ens i den egna släkten varit fläckfritt. Länge betraktades han som persona non grata på grund av att han 1889 djupt skuldsatt övergav sin hustru och tio barn för ett nytt liv i Amerika.

Det var ingen lätt match för den finländska juristen och journalisten att försörja

sig på den nya kontinenten.

Bland annat försörjde han sig genom att gräva avfallskanaler i Chicago.

Carl-Magnus Fogelholm ägnar största delen av biografin åt ofärdsåren kring sekelskiftet. Konni Zilliacus utgick ifrån att stormakternas politik var cynisk, egoistisk och omoralisk. Han var en politisk realist som tidigt insåg att Finland inte kommer att kunna utvecklas till en västerländsk demokrati om landet är sammanlänkat

med det despotiska Ryssland.

Han förutsåg tidigare än de flesta tsardömets fall och samarbetade utan skrupler med ryska revolutionärer.

Han hyllade Eugen Schaumans attentat mot Bobrikoff. Konnis mest uppmärksammade politiska aktion var den så kallade Graftonaffären, ett misslyckat försök att förse ryska revolutionärer med vapen för att starta en revolution i St Petersburg 1905.

Carl-Magnus Fogelholm skriver att Konni Zilliacus insatser i finländsk politik har varit väsentliga. Under åren som föregick Finlands självständighet kände Konni Zilliacus större samhörighet med de unga männen inom jägarrörelsen än med sina egna generationskamrater.

När Finland vann sin självständighet 1918 kunde man tro att Konni Zilliacus skulle ha belönats för

sin insats under förtrycksåren, men han fick kalla handen. Han upplevde antagligen på sin ålders höst att han var både isolerad och åsidosatt. Han gjorde ett sista fåfängt besök hos P.E. Svinhufvud i hopp om att få en post som ambassadör i London eller Amsterdam. Någon sådan fick han inte.

Skildringen av aktivisten Konni Zilliacus är huvudtema i boken, men minst lika fascinerande är hans år som Hufvudstadsbladets korrespondent i USA. Under åren 1889–1893 skrev han över hundra artiklar från USA för Hufvudstadsbladet. Bland annat var han den enda utomamerikanska journalisten som bevittnade siouxindianernas upprorsförsök i Pine Bridge. Siouxindianernas uppror slogs blodigt ner i Wounded Knee.

Konni Zilliacus dog den 26 juni 1924.

Markus West

sudoku

7

5

Lösningen finns på sid 35

4 6

5 2 1 8 2 7 4 3 4 8 5 6 2 3 6 4 1 2 7 8 7 8 Vill du vara med och göra Österbotten livskraftigt?

STÖD SVENSKSPRÅKIG HÖGSKOLEVERKSAMHET

Donationer och testamenten: Kontakta tf VD Kjell Blomqvist, tel. 050 5575 180, Vasasespl. 16, Vasa www.hogskolestiftelsen.fi Tillstånd för penninginsamling RA/2018/1137

LEGENDERNAS NOSTALGIKVÄLL fortsätter våren 2020 med DEL 3, platser (se nere).

Denna gång har vi även med oss sångaren från ett av världens största band (The Platters), som tillsammans med våra inhemska stjärnor bildar ett komplett artist fält.

Förköp startar 19.11 då med ett rabatterat pris på 30 euro inkl. service avgiften, den rabatterade tiden är fram till 31.12. Därefter är priset 35 euro inkl. service avgiften, samma gäller vid dörren.

Missa inte detta fantastiska evenemang.

Fr. 21.2 Åminne Folkpark Kl:19.00 Lö.22.2 Jakobstad Schaumansalen Kl:15.00 Lö.22.2 Jakobstad Schaumansalen Kl:18.00 Sö.23.2 Vasa Ritz Kl:15.00 Sö.23.2 Vasa Ritz Kl:18.00 Må. 24.2 Närpes Frans Henrikssons salen Kl:19.00 Ti. 25.2 Ekenäs Karelia Kl:19.00 On.26.2 Borgå Grand Kl:17.00 On.26.2 Borgå Grand Kl:19.00 To.27.2 Mariehamn Alandica Kl:19.00

GOD TID

32

10/2019

God vård på svenska

Bertahemmet erbjuder helpension med trygg och sakkunnig omvårdnad på ålderns höst.

Bertahemmet ligger i det trevliga Södra Haga i Helsingfors med goda förbindelser till centrum. Vi har hyreslägenheter, servicesedelmöjlighet och privat omvårdnad med helpension i eget rum.

Vänligen kontakta vår föreståndare Carola Hultin tfn 09-477 4720 eller carola.hultin@bertahemmet.com Besök vår hemsida www.bertahemmet.com

God Jul och Gott Nytt År!

Bo hemma på Folkhälsan Hos oss kan du bo som hemma också när hälsan sätter stopp för att bo ensam. Du får just den hjälp du behöver när du behöver den. Kontakta oss gärna, så berättar vi mer.

Blomsterfonden, Helsingfors ..............................044 333 1628 Brummerska hemmet, Helsingfors ...................040 749 4194 Kristinagården, Helsingfors .................................050 575 88 99 Seniorhemmet, Helsingfors .................................050 400 2078 Silviahemmet, Helsingfors....................................044 722 4567 Grupphem, Vanda.....................................................050 330 5237 Villa Rosa, Raseborg.................................................044 788 6041 Gemenskapsboende i Seniora, Raseborg ....044 788 6041 Gemenskapsboende i Åbo...................... 044 788 6312 Förutom enheter med vård och omsorg dygnet runt har vi lägenheter där du kan bo självständigt.

God Jul och Gott Nytt År!

www.folkhalsan.fi/bo

Jonas Danielsson i rollen som Uno Ekblom som åkte över Atlanten i sin lilla båt. (Foto ur filmen Pojken som ville till Amerika).

Jubilarer bjuder på gratis film Finlandssvenskt filmcentrum fyller 30 år och erbjuder föreningar och organisationer att fritt ta del av ett brett utbud av finlandssvenska filmer.

Svårt att hitta nytt program till månadsträffen? Då kan Finlandssvenskt filmcentrums jubileumspaket vara ett tips. 30 filmer finns att välja mellan. Där finns klassiker som Claes Olssons Häng dej, pojkfan! från 1985 och Ulrika Bengts debutfilm Riksväg 8 från 1991 som då blev väldigt omdiskuterad. Men också nya filmer som Per-Ove Högnäs Pojken som ville till Amerika om uppfinnaren Uno Ekblom från Eckerö, Åland som 1939 åkte med sin lilla båt från Eckerö till New York. Filmen kom ut i år.

God Jul och Gott Nytt ÅR!

– Under de 30 åren har den finlandssvenska filmen fått en stark position och accepteras jämlikt med litteratur och teater som traditionellt sett varit de starkaste kultur-

viktiga och verksamheten riktad till skolorna, även till finskspråkiga, är omfattande.

Marcus Groth i en av huvudrollerna i Häng dej, pojkfan! om de turnerande cirkusbröderna. (Foto ur filmen)

formerna i Svenskfinland, säger Claes Olsson, ordförande för Finlandssvenskt filmcentrum och filmmakare.

Han har i praktiken uppnått pensionsåldern men är just nu i full gång med att inleda inspelningen av filmen baserad på Kjell Westös roman Den svavelgula himlen.

Filmcentrum, som är en förening, betjänar alla som är intresserade av film, enskilda, kommuner, bibliotek och föreningar. Kanslier har man i Helsingfors, Åbo och Vasa.

– Filmcentrum arbetar ju inte enbart med att sprida finlandssvensk film, utan ser också till att nordisk film visas på biograferna.

Framför allt är barnfilmer

Bland de 30 filmer som bjuds ut under jubileumsturnén finns många som kan intressera i pensionärsföreningarna, menar Claes Olsson.

Filmerna är uppdelade i sex olika program, Finlandssvenska klassiker, Nya dokumentärer, Ny finlandssvensk kortfilm, skräckfilm, med mera.

– Man kan beställa ett eller flera program eller plocka enskilda filmer. Möjligheten finns också att få någon av filmskaparna till visningen, säger Claes Olsson.

Rent praktiskt går det till så att man kontaktar Finlandssvenskt filmcentrum och kommer överens om hur filmerna levereras. Tanken är att man inom föreningen, eller föreningarna, ifall fler går ihop om en visning, ska klara visningen själv. Filmerna levereras på USB-sticka eller skiva så det man behöver är en dator, en videokanon och en duk eller vit vägg.

– Självfallet hjälper vi till med att skaffa fram utrustning om det behövs, säger Klas Fransberg på Finlandssvenskt filmcentrum.

– Till exempel om man vill se Riksväg 8 finns den enbart som 16 mm så då behövs en projektor för det. Men det finns kanske i pensionärsföreningarna personer med vana att sköta sådana också.

Sedan starten 1989 tycker Claes Olsson att Finlandssvenskt filmcentrum varit en bra grund för nya filmare.

– Den finlandssvenska filmen mår bra, säger han.

– Det kommer nya unga filmskapare och filmen som sådan upplever just nu en renässans. Men det finns förstås mycket mer att göra.

Finansieringen är en utmaning. Yle är en viktig finansiär men deras resurser räcker inte till. Stödet från fonderna är avgörande.

Med jubileumsfilmerna vill man nu ge så många som möjligt ett smakprov av vad som skapats i filmväg i Svenskfinland de senaste decennierna.

Anci Holm

GOD TID

10/2019

fakta

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Några filmer i utbudet

Z

ʶ Claes Olsson Häng dig pojkfan (1985, 45 min). Filmen bygger på en novell av Elmer Diktonius. ʶ Ulrika Bengts Riksväg 8 (1991, 57 min), en dokumentär om Finlands ”tråkigaste väg” som drar som ett rakt streck genom svenska Österbotten. ʶ Per-Ove Högnäs Pojken som ville till Amerika (2019, 71 min), en dramadokumentär om Uno Ekblom från Eckerö. ʶ Carl Sebastian Lindberg Det röda arvet (2019, 22 min), en personliga dokumentär om hans farmors fars delaktighet i inbördeskriget 1918. ʶ Lotta Petronella Kom ihåg hennes namn (2018, 9 min), en poetisk dokumentär om 15-åriga Carin Pehrsdotter som var den första som pesten tog i Korpo 1710. ʶ Anna-Sofia Nylund Vem plockar upp skärvor efter...

(2012, 15 min), en gammal kvinna berättar sitt livs historia. Via dockor får vi uppleva hur falska ens förväntningar kan vara. ʶ Alfred Backa Ivankallan (2016, 22 min), en österbottnisk skräckfilm som bygger på den lokala legenden om ön Ivankallan. ʶ Niklas Lindgren Språkfrågan (2017, 13 min), en politisk bajskomedi.

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

☎ 09-298 1927

www.fennooptiikka.fi

Lindqvist

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

33

25

Fridfull Jul och Gott Nytt År!

jubile umså r!

STOR EFTERFRÅGAN PÅ HYRESLÄGENHETER

1000-tals nöjda kunder kan inte ha fel!

Vi står till Er tjänst under hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Aff [A] Smedsgatan 13, 00150 Helsingfors tel. (09) 17 17 44, fax. (09) 17 00 45 locus@locus.fi, www.locus.fi

Bouppteckningar, arvskiften och övriga arvs- och familjerättsliga ärenden.

Centraltornet i Hagalund, Esbo Tidsbeställning 050 462 0544 www.klingenberg.fi Välkommen!

Vi hjälper dig i livets alla skeden! * Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

God Jul & Gott Nytt År

Vi gratulerar årets pensionär i Esbo Benita Åkerlund samt årets pensionär i Svenska pensionärsförbundet Maj-Britt Paro med att bjuda dem på jullunch i Karins kök vid Tunaberg seniorhem.

Alla seniorer är välkomna på rundvandring till Tunaberg.

Kontakta mig för lämpligt datum.

Annika von Schantz, verksamhetsledare Tel 040 537 0376, annika.vonschantz@winbergs.fi Karins kök lunchbord vardagar kl 12 Hugo och Maria Winbergs stiftelse Framnäsängen 4, Esbo www.winbergs.fi

ʶ Hela jubileumsutbudet finns på filmcentrum.fi

Ta kontakt ʶ Vill du beställa filmer eller ha mer information, kontakta Finlandssvenskt filmcentrum tel 040 5872171.

Kunde man tänka sig en mera inbjudande idyll att tillbringa sin ålderdom i, knappast.

Mera information om Hedvig Sofiahemmet får du av hemmets föreståndare Johanna Börman-Långström eller disponent Björn Sundqvist (tel 0400 444 393)

God Jul & Gott Nytt År!

God Jul Gott Nytt År!

Leschehemmet

Ett svenskspråkigt servicehem, i havsnära jugendmiljö, i södra Helsingfors

Fylgia i Vasa rf www.fylgia.fi

VILL DU BLI VOLONTÄR? Kan du ge 2-4 timmar i månaden av din tid till en ensam äldre?

Många seniorer längtar efter regelbundna träffar med samma volontär, någon man kan prata, skratta och diskutera med om allt möjligt.

Hemmet erbjuder boende medlediga utbildad Leschehemmet har förtryggt tillfället några rum och svenskspråkig personal dygnet runt.

Husets egna miljön är hemlik.

Hemmet erbjuder tryggt boende med utbildad svenskspråkig dygnet kockar tillreder god mat. Vipersonal erbjuder även runt. sjukKosthållet förestås av en egenfysioterapi, matglad kock. skötartjänster, husläkare, frisör och Vi erbjuder även sjukskötartjänster, läkarmottagning, fotvård samt mångsidiga aktiviteter. För kortare fysioterapi, frisör och fotvård samt olika aktiviteter. perioder intervallvård.

För kortareerbjuds perioder erbjuds intervallvård.

Kontakta föreståndare Carin Stenvall

Kontakta föreståndare för mera information, 040-134 9970 för mera information, tfn 09 631 110, 040 582God 8442Jul carin.stenvall@ leschehemmet.org e-post: info@leschehemmet.org Och adress: Villagatan 3, 00150 Helsingfors Gott Nytt År! hemsida: www.leschehemmet.org

Vill du bli stödperson och ge ljus till en seniors gråa vardag?

Nästa volontärutbildning är 12.2 kvällstid. Anmäl dig på helsingforsmission.fi/volontarverksamhet eller tfn 045 881 9743 Du är betydelsefull och du behövs!

GOD TID

34

10/2019 PELARGÅNG LIESKAFT

HAR YVIG SVANS

ÄR MARTALLAR

INTRÄFFAR 20 MARS FYLLEFÅGEL

BLEV OLE PÅ HÖSTMÖTET

FÖRMÅR

PLUGGAR

RÉAUMUR

TRANSPARANG ÖSTGRANNE

VIKT KORT SIMPA

SKUGGAD

KORAS

UW

10/2019

SJUNGS SÅ HÄR ÅRS

DET GÖR JA I ONT! BARCEHEULONA REKA!

PROSAISK

SVÄRS

HJÄLM

DÄRHÄN

KLAR

GITTE

SKREV SNORRE

KANSKE KORT

ANDFÅGELN HÅGKOMSTER VINDILAR

STYRE

EFTER MITTETT, PUNKT TU

SOLDATÄMNE

NIX

OFTA GYLLENE

VÄRDIGHET PLATTVÄNDARE

HYVEL OCH SÅG

BANKPRODUKT I DEN STÅR TRÄDET

HAR SIN SKUTA

HÅRT VATTEN

SÅ GOD SOM EN – – –

GASTADE

FRIST FÖRTÄRDE

RADIE

ARKBYGGARE

SPEL

HOPPSAN!

SUCKULENT VÄXT

POESI PÅ PAKET OMEDGÖRLIG

LYSER SÅ HÄR ÅRS

45VARVARE

FLITFISK

LÄGGER SKYTT

INTE LOVART

TILLDRA SIG

ORDNING

Lösningen postas till SPF senast den 17 januari.

Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

KNUFF BESKAFFAD

Namn: .....................................................................................

RARITET SKALL MAN GRANEN

IGEN EN GÅNG

KOSTAR PÅ TV

.................................................................................................

TON TVÅ

OKRÄNKBAR

I MITTEN

ALLRIGHT

FJOLLA

Adress: ....................................................................................

PRONOMEN

BÄRSTÅNG

TON SEX

Specialarrangemang på grund av poststrejken

NORSK STAD MED FLYGBAS

UTSLAGSPLATS

I det här numret har vi ingen krysslösning eftersom ni kan sända in korsordet från God Tid nummer 9 ända fram till den 30 december. Detta eftersom vi inför förra numret befarade att poststrejken skulle bryta ut och utdelningen av tidningen skulle försenas. Och så blev det ju.

BÖNFALLA FÖRMENA

STYRDE I ÖST

CITYTIPPOR

FLACKA RUNT

SES MED VALE

SÅRSPÅR

DANSK NÖJESPARK

VÄRMER HÄNDER

STRIMMIG

Ni kan skicka in båda kryssen i samma kuvert. I nästa nummer redovisar vi vinnarna för båda kryssen.

IAKTHELIG TALAR STORK SWAHILI TAGARE KAN MAN MUSIK STARK VIND

DEN FALLER VIT

LITET PRICKAS RUTINERAD

PÅ BIL I GRAZ FÖR TILLTESLA FÄLLET

UTFÖR MECENAT

SJÖFART KORT

HAMNSTAD I JEMEN

TJUTA

ÖVERTYGANDE

SKYDD BLOMSTERKRANS

Pixabay

GOD TID

10/2019

35

Gamla seder i julfirandet

N

Kåseriet: Livets små förtretligheter på julafton Egentligen var julen roligare förr. Det hände hela tiden saker, för ett barn blev det aldrig tråkigt.

Till våra jultraditioner hörde att ta in julen hos faster Alma (hon hette inte så på riktigt). Ljusen i granen skulle högtidligen tändas, man skulle stå andaktsfullt och riktigt känna hur julstämningen smög sig på.

Och man blev aldrig besviken, farbror Hjalmar tände en tändsticka, närmade sig ett julljus och poff, så stod granen i lågor! Och det blev ett himla liv! Faster Alma rusade efter ett fat med vatten och kastade det på den brinnande granen. Julgransbollarna flög all världens väg, golvet blev dyblött, mina fina lackskor också och granen slocknade. Bara för att en liten stund senare börja brinna på nytt.

Sotiga och rökstinkande tog vi in julen. Och det här blev faktiskt en jultradition. Julen började alltid med ”bränna granen” hos faster Alma. Och jag sörjde djupt när de elektriska ljusen kom .... men det gjorde knappast faster Alma.

Förr fick barn alltid silverskedar, en sked till jul och en till födelsedagen. Man skakade lite på paketet och hörde det bekanta skrammelljudet, det var så tråkigt att man inte orkade öppna det. Den stora överraskningen en jul var ett enormt paket. Docka? Kälke? Skidor, nej för kort? Tröja, blää? Började riva upp pappret och hittade en enorm lördagskorv, minst 1/2 meter lång! Visst tyckte jag om lördagskorv men att föräldrarna överskattat min kärlek till lördagskorven så där mycket ... Det hela slutade med att familjens stora terrier slog tänderna i korven och åt upp halva innan någon ens märkte det.

Min mor fick också ett enormt paket och jag undrade över varför man just den här julen hade pippi på lördagskorvar. Hon öppnade ask efter ask, de blev hela tiden mindre. Till sist kom en liten pytteask och därinne var en ring. En diamantring, kantänka. Tyckte ringen såg liten och futtig ut, tyckte synd om mamma och erbjöd henne hälften av det som då var kvar av lördagskorven. Hunden blev inte glad. Och mamma sade konstigt nog nej tack.

En annan jul fick jag en konstig julklapp, en helårsprenumeration på tidningen Tarzan. Funderade länge på varför. Inte ville väl någon att jag skulle klättra i träd, fast jag nog gillade det, hänga i lianer som inte fanns

och vråla. En apa följde inte med och det gjorde mig besviken. Tyckte jag redan blivit tillräckligt maskuliniserad när jag plöjt igenom min fars alla gamla indianböcker. Provade avsluta allt jag sade med ett ”ugh, jag har talat” men ingen uppskattade mina ansträngningar. Inte heller att vråla Geronimo! Ned med blekskinnen! fick jag några poäng för. Tvärtom blev jag uppmanad att vara tyst och lugn och bete mig mera flickaktigt.

Svårt det där med könsroller. Men jag gillar nog ännu indianböcker och filmer. Ugh! Förr var det också vanligt att småflickor fick otroligt fina blunddockor, klädda i siden med små sockor och handsydda skor. Dem fick man inte leka med, de skulle sitta i finsoffan och stirra dumt ut över vardagsrummet. Min docka var från Tyskland och hette Gretchen.

Jag blev så fascinerad av Gretchens ögon, varför blundade hon och vad var det som gjorde att hon öppnade ögonen på nytt.

Sagt och gjort, det skulle redas ut. Jag tog en sax och körde in den i håret på Gretchen. Till sist hade jag ett präktigt hål och kunde studera blundögonen. Petade en lång stund inne i huvudet, Gretchen blundade och öppnade ögonen. Ända tills något lossnade i mekanismen, ena ögat ville inte öppna sig.

Gretchen började se smått berusad ut. Och frisyren var inte mera så elegant. Som första hjälp fick hon huvudet fullt med vadd så ögonen hölls öppna, tyvärr var det ena bara halvöppet. Min mor inspekterade dockan, blängde på den oskyldiga hunden och på mig som stod och såg skenhelig ut. När jag sedan föreslog att Gretchen kanske höll på att bli förkyld var det bäst att söka sig till sitt rum.

Julmaten var ju alltid ett kapitel för sig, det var många rätter som alla smakade konstigt. Och när det sedan visade sig att min hjälpsamma mormor hade blandat ihop salt och socker gällde det att hålla tungan rätt i mun och inte grimasera våldsamt när såsen till sillsalladen och vispgrädden till plommonkrämen var vrålsaltade. Förr var det inte bara att springa efter ny grädde till snabbköpet, i min mors ögon var det här helt enkelt en katastrof. Efter diverse ringande fick jag sedan gå runt till vänner och bekanta och låna ny vispgrädde. Det var inte så illa, jag fick julgodis av alla och orkade sedan inte alls njuta av vare sig julmat eller söt vispgrädde.

GOD TID utkommer nästa gång den 31 januari.

Material till nummer

Utgivning Deadline 1/2020 bör finnas på redaktionen senast den 17 Nr 1 31.1 17.1 januari. Vi tar gärna emot Nr 2 28.2 14.2 redaktionellt bidrag från Nr 7 27.3 13.3 pensionärsföreningar och enskilda. Icke-beställt material honoreras ej.

God Tid, Svenska pensionärsförbundet Hovrättsesplanaden 16, 65100 Vasa markus.west@spfpension.fi, tfn 040 5748751

Isa Forsbäck

sudokulösning 1

5

9

3

2

8

6

7

4

7

2

8

1

4

6

3

5

9

3

4

6

9

5

7

2

1

8

5

8

1

2

6

9

7

4

3

9

3

4

7

8

5

1

6

2

2

6

7

4

3

1

8

9

5

6

9

3

8

1

4

5

2

7

4

1

2

5

7

3

9

8

6

8

7

5

6

9

2

4

3

1

är vi i tiden bodde i Korpo i Napas bondgård firade vi julen med en hel del gammaldags julseder. Dagen före julafton spanade vi efter en lämplig julgran i skogen. Oftast hann vi fråga om lov att ta en gran. Den gången vi inte hade frågat lov mötte vi skogsägaren själv! Det blev genast att fråga honom om det var okej att ta en lämplig gran. Jo, det tyckte han. Granen bars sedan in för att torka upp och föras till salen och pyntas med flaggor och allehanda ärvda julpynt, som jultomtar, papperskarameller och granna glasbollar.

Tillsammans med barnen hörde det till att under självständighetsdagen baka pepparkakor. Jag gjorde alltid pepparkaksdegen enligt mammas recept, som hon utvecklat från ett recept i Marthas kokbok. Degen var så god att en del försvann ner i magen så där som i boken om Findus och Pettson. Det som blev över av degen blev pepparkakor som var knapriga och smakrika. De dekorerades finurligt och den lilla grisen fick en söt liten knorr på svansen.

Efter pepparkaksbaket bakade vi kaffekaka, fruktkaka och småbröd. Mamma brukade berätta en historia om kaffekaksbaket. När hon jobbade på sjukhus i Ekenäs under kriget fanns det inte något dopp till kaffet under julhelgen. Då samlade alla sköterskor ihop vad de själva hade av kryddor, mjöl och övriga ingredienser som behövdes och bakade en kaffekaka. Sen satt de och njöt tillsammans.

”Vi brukade ha ett ämbar saltströmming hemma, som alla riktiga skäribor ska ha.”

På 1970-talet landade trålfiskarna Bjarne Johansson och Henry Henriksson strömming i Verkan eller i Galtby. Då passade vi på att köpa färsk strömming. De större strömmingarna kokade vi till strömmingsrullader i ättika och kryddor.

Av småströmmingen tillredde jag strömmingssardiner i en traktörpanna. Det hände sig en gång, när strömmingssardinerna var färdiga och låg på ett bord på verandan för att svalna, att vi hade glömt kattrackarn! Katten tyckte om doften och tassade upp på bordet i väntan på att någon skulle öppna locket och ge den en smakbit. När matmor var utom synhåll puffade katten sonika ner traktörpannan på golvet. När matmor kom för att se om sardinerna hade svalnat fanns det bara lite rester och städningen kvar.

Vi brukade ha ett ämbar saltströmming hemma, som alla riktiga skäribor ska ha. Vi köpte den från Aspö. Av den salta strömmingen gjordes ”Skärimans kaviar” enligt ett recept av Brunskärs-Maja. Övriga fiskrätter på julbordet var svärmor Disas gravade sik, min egen senapsströmming och julsill.

Till julbordet hörde också antingen skinka, älgstek eller fårgryta. Vi hade under flera år egna får och under den tiden utvecklades en hel del olika lammrecept i vårt kök, men bäst blev nog fårgrytan som är en typ av burgundisk gryta. Bjarne och jag brukade tillsammans tillreda lådorna, sötad potatislåda, morotslåda och kålrotslåda helt från grunden. Några favoritefterrätter var en parfait med hjortron eller svärfar Ricks äppelbakelser som kallades ”Ricks äppelbacklare”.

Glöggen gjorde vi också själva enligt Marianne Uggeldahls recept som publicerats i Hufvudstadsbladet. Glöggen, gjord på rödvin och madeira eller cognac, blev rätt stark, om man följde receptet till punkt och pricka. Jag brukade späda ut glöggen med mycket svartvinbärssaft, mer än som rekommenderats i receptet. När det mesta av julförberedelserna var gjorda inväntades barnens farmor och farfar, Disa och Rick, till Napas som gäster över julhelgen.

På julafton hade vi traditionell julgubbe med lurvigt skägg av fårskinn. Av nån outredd anledning påstod han sig alltid komma från Tara Nedergård eller på pargasmål, Tara Niergos. Enligt gammal julsed från Pargas kastade småtomtarna in paket, men bara de mjuka paketen. Det gällde att inte bli fasttagen av familjens övriga medlemmar som jagade småtomtarna. Tomtarna gömde sig ibland utanför dörren eller sprang upp på vinden och gömde sig i någon skrubb.

Det bästa med julen är att få vara tillsammans.

Anita God jul!

Ismark

GOD TID

36

10/2019

DRAMATISERING: ANNINA ENCKELL REGI: ULRIKA BENGTS

OM KVINNOR I ARBETARKLASSEN OCH LIVSLÅNG VÄNSKAP TEXTAD FÖRESTÄLLNING TEKSTITETTY SUOMEKSI SUBTITLED IN ENGLISH FÖRESTÄLLNINGAR 10.12 kl 19 11.12 kl 19 12.12 kl 19 18.12 kl 19 20.12 kl 19 21.12kl 14 27.12 kl 19 30.12 kl 19 3.1 kl 19 4.1 kl 19 11.1 KL 19 18.1 KL 19 25.1 KL 19 29.1 KL 19 SPELAS TILL 9.5.2020

L U J L IL T T R A B L L Å H H C HANDL A LOKALT O R E T A E T A S A W L IL T T R O GE ET T PRESENTK

TEXTAD FÖRESTÄLLNING TEKSTITETTY SUOMEKSI SUBTITLED IN ENGLISH

FÖRESTÄLLNINGAR 13.12 kl 19 14.12 kl 14 19.12 kl 19 28.12 kl 14 & 19 31.12 kl 18 10.1 kl 19 17.1 kl 19 22.1 kl 19 14.2 kl 19 15.2 kl 14 & 19 20.2 kl 19 21.2 kl 10.45 6.3 kl 19 7.3 kl 19 27.3 kl 19 28.3 kl 19

WASA TEATERS BILJETTKASSA SANDÖGATAN 7 | 06-3209330 | ÖPPEN MÅN-LÖR 12-14 & 15-18 BILJETTER OCKSÅ FRÅN NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI