God Tid 10/2021 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 10 17.12.2021 ● Årgång 49

Förutom klassiska hustomtar finns det mjölnartomtar, medicintomtar och så vidare i Tomteland i Pensala.

Pensionärerna gillar Tomteland

Tomtebyn/Pirjo Nygård

Den som gillar tomtar och vill insupa julstämning behöver inte resa till Rovaniemi, utan kan få sitt lystmäte tillgodosett i Pensala på den österbottniska slätten. Där har Pirjo och Jan-Erik Nygård byggt upp ett nostalgiskt tomteland i klassisk bondgårds- och fähusmiljö.

sidan

ledaren

välfärdsval

julmat

”Jag tackar för mej men säger inte adjö. Efter dessa tretton år kommer jag alltid att känna mej som en del av förbundet.” Sidan 2

Ett annorlunda vårdval i januari

Pensionärerna fixar skinkan

◗ Osäkerheten om vad regionvalet i januari riktigt handlar om är stor bland väljarna. De 21 välfärdsområdena är väldigt olika. God Tid reder ut begreppen. SIDAN 6

◗ I Oravais är det minsann inte rökt för pensionärerna. God Tid hälsade på hos Oravais Rökeri, ett småföretag som tar vara på pensionärernas yrkeskunnande. SIDAN 14

GOD TID

10/2021

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

Tack, men inte adjö

et är dags att sluta om man inte kan räkna längre än till tolv. En kontrollräkning visade att jag faktiskt varit ordförande i Svenska pensionärsförbundet i tretton år, inte i tolv! Å andra sidan, när man trivs, så räknas inte åren. Det som räknas är innehållet. Olika uppdrag låter sig inte jämföras. Efter många år i politiken med ansvar, makt och ett ofta stimulerande men nästan ständigt ifrågasättande, har ordförandeskapet i vårt förbund varit som en mild sommarvind. Inte så att utmaningar och problem har saknats, men i jämförelse har de varit mindre och lättare att tackla. En orsak är också att vi som pensionärer har distans både till oss själva och till de aktuella frågorna och deras bärvidd. Vi har lämnat yrkesrollen och kan välja hur vi använder vår tid. Då kan vi både välja till och välja bort. Vi väljer naturligtvis det som känns meningsfullt, positivt och som ger livet mervärde. Det betyder att de flesta som kommer med har en positiv grundsyn. Jag både valdes och valde själv att stanna kvar. En ordförande är naturligtvis inte en symbol för sin organisation, men kan nog sätta sin prägel på den. Jag är ingen underhållare, men jag har försökt stå också för det lättsamma, vid sidan av det allvarliga. Det allvarliga finns ju

ständigt kring oss. Krämporna, ”ålderstilläggen” börjar komma. Många blir ensamma när livskamraten och vänner flyttar in i evigheten. Efter ett aktivt liv blir vi mera beroende av andra. Det lättsamma behöver vi som motvikt till allvaret. Inte så att livets allvar kan eller skall glömmas, men om vi av och till kan le mot varandra och trivas och känna glädje tillsammans med andra, förgyller vi vår vardag mycket. Enligt alla undersökningar är social samvaro med andra våra medlemmars högsta prioritet. De flesta kommer med för att trivas. Många av oss har vuxit upp i och med föreningar. Då är det naturligt att gå med i pensionärsföreningen när den tiden är inne.

”Jag tackar för mej men säger inte adjö. Efter dessa tretton år kommer jag alltid att känna mej som en del av förbundet.”

yvärr har vi svårast att nå dem som skulle ha störst nytta av att vara med. De som sitter ensamma hemma, någon är deprimerad, andra har drabbats av ohälsa och många har små inkomster. Tröskeln att komma med kan kännas alltför hög. Låt vara att det låter som ett mantra, men jag upprepar: Vi som är aktiva, sök upp någon ensam, tag med hen till nästa aktivitet, och två nöjda mänskor somnar gott på kvällen. Nuet i vårt samhälle präglas alltför mycket av materialism och egoism. Vi som vuxit upp med grannhjälp och talkoanda bor-

de ännu aktivare visa vad äkta omtanke betyder. Så kan vi också lära yngre vad det betyder att bry sig om varandra. Många har säkert sett mej som en pensionärernas intressebevakare på grund av min bakgrund. Jo, mycket tid har gått åt till att formulera utlåtanden, göra förslag och träffa beslutsfattare. Ett framsteg är att våra åsikter intresserar beslutsfattare mera nu än när jag började. I ett skede gick mycket tid åt till att hitta mera renodlade svenska lösningar när vården omstruktureras. Alla kan gå i skola och studera på svenska, för vi har separata svenska strukturer. Sådana har vi aldrig haft inom vården, och därför är vård på svenska en växande bristvara.

O Ole Norrback

mröstningen om ordförandeposten var ett hälsotecken. Filip Hamro-Drotz skall ha ett tack för att han utmanande. En klar majoritet valde Ulla-Maj Wideroos. Hon vet vad hon vill och har fått ett starkt mandat att leda förbundet. Lycka till! Jag tackar för mej men säger inte adjö. Efter dessa tretton år kommer jag alltid att känna mej som en del av förbundet. I fortsättningen sitter jag mest med på bakbänken och hejar på. Det ser jag fram emot. Ole Norrback

CHEFREDAKTÖREN

Visst angår valet dig ◗ Den 23 januari går Finland till val. Finländarna ska välja fullmäktige i 21 välfärdsområden. Osäkerheten om vad valet riktigt handlar om är stor, både bland väljare och kandidater. Det har fått många att tveka. Ska jag alls delta, frågar man sig. Valdeltagandet förväntas bli rekordlågt – i värsta fall kring 40 procent. Det är illa. På annan plats i denna tidning säger Svenska riksdagsgruppens generalsekreterare Hanna Seppä att de som ställer upp som kandida-

ter också har en viktig roll som informatörer. – I valet tar vi ställning till hur det egna välfärdsområdet ska se ut. Det är naturligtvis viktigt för var och en att påverka hur exempelvis äldreomsorgen, mentalvården och vården av barn ordnas i framtiden, säger Seppä. Hon har så rätt.

”De äldre ska inte rycka på axlarna åt valet den 23 januari.”

berit.dahlin@spfpension.fi

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besök enligt överenskommelse Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 040 578 0248

IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi IT-stödperson Andreas Höglund tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg tfn 040 5952992 inger.holmberg@spfpension.fi

Det är särskilt viktigt att pensionärerna går till valurnorna. Finlands äldre befolkning är de verkliga storförbrukarna av vårdoch omsorgstjänster. Under de sista levnadsåren förbrukar de flesta av oss mer vård- och omsorgstjänster än under resten av livet sammantaget. Därför ska de äldre inte rycka på axlarna åt valet den 23 januari. Det är i allra högsta grad er och era angelägenheter som valet handlar om. Ett val i slutet av januari är ingen dröm – varken för väljare eller kandidater. Då infal-

SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77

Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Kansliet i Vasa Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

Förbundstidningen GOD TID Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 040 574 8829 ole.norrback@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors:

Chefredaktör: Markus West tfn 040 5748 751 markus.west@spfpension.fi

ler vanligtvis vinterns kallaste period. Har ni otur är det glashalt eller snöstorm där ute. I år lever vi dessutom mitt i en coronapandemi. Pensionärerna röstar av tradition oftast på valdagen. Denna gång kan det vara klokt att istället välja att förhandsrösta den 12-18 januari. Kolla in väderleksrapporten, ring en bekant som du inte träffat på en tid och gör sällskap till vallokalen. Välj en dag när vinterföret är bra och solen tittar fram. Vi vill ju inte belasta sjukvården med extra benbrott i onödan. Markus West

Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 50 €

ISSN 0359-8969

Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi

Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2021

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/ spmm

Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi

Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Lena Selén, Kjell Hägglund, Gunilla LöfstedtSöderholm och Marita Bagge.

GOD TID

10/2021

Vård och omsorg ska finnas nära till hands Pensionärsförbundens intresseorganisation rf (PIO), som representerar sex nationella pensionärsorganisationer, har inför välfärdsområdesvalet den 23 januari godkänt några teser som sätter fokus på hur pensionärerna önskar att servicen till de äldre ska utvecklas inom vård och omsorg. De välfärdsområden, som skall grundas i och med att socialoch hälsovården förnyas, får nya uppgifter. Välfärdsområdena ansvarar i framtiden både för socialoch hälsovården och för räddningsverksamheten. PIO påminner om att åldersstrukturen i vårt samhälle håller på att förändras. De äldres antal växer, vilket sätter press på hur man skall utveckla de äldres levnadsvillkor och service. Det gäller att garantera att alla äldre tillåts åldras på ett så funktionsdugligt sätt som möjligt och att förbättra deras delaktighet i samhället. Det är viktigt att i detta första områdesval i historien utmana kandidaterna till att också beakta hur man kan garantera att det ges tillräckliga möjligheter för de äldre invånarna i välfärdsområdena att vara delaktiga och göra sig hörda. När socialoch hälsovårdstjänsterna digitaliseras måste man komma ihåg att inte alla invånare kan eller har möjligheter till att använda sig av e-tjänster, vare sig nu eller i framtiden. 1. En modell för äldreråd i områdena tas i bruk En verksamhetsmodell för älderåd i områdena måste utvecklas och för detta ändamål måste tillräckliga resurser reserveras. PIO betonar att man måste utveckla och förstärka verksamheten för de regionala äldreråd, som införs i enlighet med regionalförvaltningen, och deras samarbete med de äldreråd som grundar sig på kommunallagen. 2. Pensionärsorganisationer na skall representeras i äldreråden PIO anser att det är viktigt att säkerställa att riksomfattande pensionärsorganisationer, som nu verkar på välfärdsområdet, blir repre-

senterade när man upprättar regionala äldreråd. Pensionärsorganisationerna förfogar sedan decennier över mycket kunnande och empiriska data om de äldres behov och deras vardagsproblem samt vilka alternativ det finns för att lösa dem. Det är de äldre invånarna och deras eventuella intressebevakare som innehar beslutanderätten i äldreråden. PIO uppmanar funktionärerna i sina medlemsorganisationer att föra ett nära samarbete både på lokal och regional nivå. Den regionala demokratin förutsätter ett aktivt och effektivt regionalt medborgarsamhälle. 3. Tjänsterna måste finnas i de äldres närhet Välfärdsområdena måste försäkra sig om att de tjänster, som individerna behöver, finns tillgängliga för alla i tillräcklig kvantitet och kvalitet. För äldre medborgare är det väsentligt att socialoch hälsovårdstjänster finns tillgängliga utan hinder. Man måste garantera att det finns en fungerande närservice för kommuninvånarna utan hänsyn till deras ålder eller boningsort. I synnerhet i glesbygden måste man skapa nya rutiner för olika tjänster för att komplettera viktig närservice. Man måste stöda de seniorer, som vill bo i sitt eget hem, genom att tillhandahålla tillräckliga och förmånliga tjänster hemma hos dem. Nödvändiga och tillräckliga resurser måste reserveras för hemvård, närståendevård och familjevård. Den förebyggande verksamheten måste få en vedertagen verksamhetsform och service för att man skall kunna främja de äldres funktionsförmåga och på så sätt senarelägga behovet av dygnetruntvård. Dessutom måste man kunna erbjuda nödvändiga rehabiliteringstjänster så att senioren kan fortsätta bo hemma.

”Man måste stöda de seniorer, som vill bo i sitt eget hem, genom att tillhandahålla tillräckliga och förmånliga tjänster hemma hos dem.”

4. Stöd för de äldre vad gäller digitala tjänster Att få service inom den offentliga förvaltningen och myndigheterna befrämjas med hjälp av digitala medel. Även vad digitaliseringen gäller så måste människan och hennes individuella behov stå i centrum. Särskilt vad gäller digitaliseringen av socialoch hälsovårdstjänster måste man ta de äldre i beaktande, som troligtvis oftare än andra befolkningsgrupper har svårigheter med att använda olika tjänster till exempel på grund av rörelsehinder, minnessjukdom, eller nedsatt hörsel eller syn. Våra äldre medborgare har också jämförelsevis mycket svagare datakunskap. Man kan inte erbjuda servicestöd åt äldre invånare enbart på digital väg. Det optimala ur de äldres synvinkel sett är att få alla tjänster ”i samma lucka”. Servicenätet måste täcka hela regionen i tillräcklig utsträckning och serviceställena får inte tillåtas sprida ut sig alltför långt bort. Vid behov måste tjänsterna föras närmare individen till exempel med hjälp av servicebussar. Mot bakgrunden av att alla medborgare skall behandlas jämlikt tycker vi att det är synnerligen viktigt att garantera att den service som myndigheterna tillhandahåller är lättillgänglig på regionnivå i hela landet. En resa till ett serviceställe får inte bli oskäligt lång någonstans. PIO betonar att samtidigt som man främjar den digitala utvecklingen måste man fästa särskild vikt vid att upprätthålla och förbättra de äldres datakunskap. 5. En fungerande servicehandledning Våra äldre medborgare använder högst troligt fler socialoch hälsovårdstjänster än andra befolkningsgrupper. PIO är av den åsikten att det vore viktigt att de som tillhandahåller olika tjänster i framtiden utser en egen servicehandledare för de seniorer som behöver många tjänster. Servicehandledarens uppgift skulle vara att se till att kunden får den vård och omsorg som hen behöver vid rätt tidpunkt och på rätt ställe. Det skulle också falla på servicehandledarens ansvar att följa upp kundplanen och att försäkra sig om att alla som utför tjänsterna följer sagda kundplan. Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf : Eläkeliittto ry Eläkeläiset ry Eläkkeensaajien Keskusliitto EKL ry Kansallinen senioriliitto ry Kristillinen Eläkeliitto ry Svenska pensionärsförbundet rf

Kungörelse om vårmötet 2022 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte torsdagen den 21 april 2022 kl 13.00 på Optima, Trädgårdsgatan 30, Jakobstad/distans. På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna: Vårmötet ska 1. Välja ordförande och sekreterare för mötet 2. Konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3. Utse två protokolljusterare 4. Välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas sammanlagda röstetal 5. Behandla styrelsens berättelser och bokslutet för föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande 6. Fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelse och övrig redovisningsskyldiga 7. Behandla övriga ärenden. Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari. Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med •högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, •101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, •201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, •401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, •601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och •medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar fastställs per den 31 december 2021 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 1 april 2022. Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast den 1 april 2022 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 040 5780415 eller per e-post kansliet@spfpension.fi Priset för vårmötet är 30 euro per deltagare. SPF fakturerar föreningarna efter mötet. Enligt styrelsens beslut 12.12.2018/Ärende 9 kan styrelsen bevilja mindre föreningar med svag ekonomi befrielse från delegaternas deltagaravgift vid våroch höstmöten. Anhållan med motiveringar bör sändas in senast 28.2.2022 till verksamhetsledaren, berit.dahlin@spfpension.fi eller per post till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors. Styrelsen

Medlemsrekryteringstävling 2022 Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer. Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet, ytterligare en poäng. Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Individuell rekryteringstävling 2022 Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2022. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem. Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2021. Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/ konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/konsertbiljetter för 60 euro.

GOD TID

10/2021

Välfärdsområdesvalet

Söndagen den 23 januari går Finland till välfärdsområdesval. Det otympliga namnet är olyckligt, men i praktiken handlar det om att finländarna väljer de beslutsfattare som i fyra år ska bestämma vilken vård och omsorg som står till buds. God Tid har intervjuat Gustav Båsk (sfp) i Esbo och Bernhard Bredbacka (sdp) i Larsmo – två pensionärer som kandiderar i valet. Båsk kandiderar i ett av landets största välfärdsområden, det vill säga västra Nyland med nära en halv miljon invånare medan Bredbacka kandiderar i Österbotten med 180 000 invånare.

Gustav Båsk (sfp): Alla seniorer bör ha det bra i hela Västra Nyland – Om något är dåligt nu så är det dåligt också den 1 januari 2023. Till en början kommer vi inte att se någon stor förändring, alla hälsostationer kommer att finnas på plats och fungerar som nu, bra eller dåligt. Det säger Gustav Båsk (SFP), som ställer upp i valet för fullmäktige i Västra Nylands välfärdsområde. Han tror inte på att den länge omtalade och nu aktuella ”Sote-reformen” leder till några snabba förbättringar. – Reformen ändrar inte hälsovården så mycket, det som ändras är hur man styr det hela, säger han. Omsorgsdirektören i Esbo Sanna Svahn har sagt att det finns två saker som är viktiga – att personalen får sin lön och att ITC-systemen fungerar. Det skriver Båsk under. I Västra Nyland byggs en helt ny struktur upp med stora Esbo med nästan 300 000 invånare i öster och lilla Hangö med drygt 8 000 invånare i väster. Hela välfärdsområdet kommer att ha 470 000 invånare, av vilka 60 000 (13 procent) har svenska som modersmål. Social- och hälsovården i detta område med 10 fristående kommuner ska styras av ett fullmäktige med 79 medlemmar. Hur ska man kunna garantera att små områden som Hangö ska få sin röst hörd efter valet den 23 januari nästa år. Båsk är inte direkt oroad över det. Han säger att vissa frågor till och med kan skötas bättre om man får koordineringen att fungera bättre. Han hoppas på att man på sikt kan få till stånd en fungerande vårdkedja, också på svenska. Svenskan ja, Västra Nylands välfärdsområde har fått i specialuppdrag att utveckla den svenska

I köpcentret Iso Omena har Esbo stad en stor och fin hälsostation som har fått mycket kritik för att den inte fungerar som den borde. Gustav Båsk håller med. De dyra utrymmena utnyttjas inte till fullo. En lördagsförmiddag klockan 12 är stationen stängd, kan Båsk konstatera när han lyfter på pappret, som täcker anmälningsrutan.

vården i ett tvåspråkigt område. Hur det ska lyckas i praktiken är en annan femma, tvåspråkigheten har inte fungerat speciellt bra inom ett växande Esbo, men Båsk betonar att det har blivit bättre. Esbo har i 2-3 år haft en specialutnämnd tjänsteman som har koncentrerat sig på dessa frågor. Fullt överallt Men det finns mycket jobb kvar, både på finska och svenska. Båsk

hänvisar till den skriande bristen på vårdplatser inte bara i Esbo utan i hela Västra Nyland. Och bristen på vårdpersonal är lika stor. I Esbo står 130 personer i kö till vårdhemmen, Esbo sjukhus skulle behöva mera utrymme och 50 vårdare till. Inom hemvården skulle det också behövas 50 anställda till. I Esbo sjukhus finns en förlossningsavdelning med 45 rum, men hyresavtalet för den verksamheten går snart ut och då bör rummen tas i bruk för senio-

”Men man kommer att göra allt för att folk ska kunna stanna hemma så länge som möjligt. Det kostar cirka 50 000 euro per år att ha någon liggande på ett vårdhem.”

rer, betonar Båsk. Men verksamheten vid Esbo sjukhus kan kompletteras av till exempel Raseborg och Lojo. Utöver de stora enheterna bör det finnas plats för en hälsostation i varje kommun, men däremot kommer nog bäddavdelningarna att minska. De blir för dyra, säger Båsk. – Men man kommer att göra allt för att folk ska kunna stanna hemma så länge som möjligt. Det kostar cirka 50 000 euro per år att ha någon liggande på ett vårdhem, säger Båsk. Egenläkare och vårdteam Gustav Båsk har många idéer om hur framför allt seniorvården kunde utvecklas. Ett par av dem kom-

mer från utlandet. I Norge har man ett system med en namngiven egenläkare, en ”fastlege” som man känner på hälsostationen. Han nämner också den holländska vårdmodellen Buurtzorg, där självstyrande team med ca 12 medlemmar inom hemvården sköter 50 klienter. Systemet fungerar, de anställda trivs bättre, de har högre löner och flexiblare arbetstider. Och framför allt är kunderna nöjda. I samband med reformen talas det också om att man ska erbjuda nya digitala tjänster som ska göra det enklare och snabbare att sköta alla ärenden. Men klarar alla äldre av det? Det är Båsk inte säker på. – Det är nog en dröm, det fungerar helt enkelt inte. Yngre generationer klarar det nog, men inte alla äldre människor. Det måste finnas alternativ, man måste kunna nå vårdpersonalen per telefon, säger han. Många saker har redan gjorts och fungerar bra. Båsk nämner det mobila sjukhuset Liisa som fungerar bra. Där kommer sjukhuspersonalen hem och följer upp sådana som just har kommit hem från sjukhuset och tar blodprov osv. I stället för att patienten tvingas åka till ett laboratorium. Socialjouren i Västra Nyland är ett annat exempel. Där finns dygnet runt en person i Jorv och en i Lojo som är beredd att rycka ut vid behov, säger Båsk. 73-årige Gustav Båsk har engagerat sig i socialoch hälsovårdfrågor och speciellt seniorfrågor ända sedan pensioneringen. Han är ordförande för Esbo svenska pensionärer och sitter i välfärds- och hälsonämnden i Esbo. Hans främsta mål är att jobba för att seniorerna har det bra i hela Västra Nyland. Det tänker han fortsätta med. Text och foto: Kjell Hägglund

GOD TID

10/2021

Ett tjugotal SPF-aktiva kandiderar Ett tjugotal personer som är aktiva i Svenska pensionärsförbundets lokalföreningar runt om i Svenskfinland kandiderar i välfärdsområdesvalet den 23 januari. Svenska pensionärsförbundet är politiskt oberoende.

Bernhard Bredbacka, medlem i Larsmo-Eugmo pensionärsförening, kandiderar för Socialdemokraterna i det första välfärdsområdesvalet.

Sdp-profil hoppas landskapen får beskattningsrätt till slut – Äntligen! Tänk så mycket arbete tjänstemännen har lagt ner på förberedelserna av Österbottens välfärdsområde. Inte är det färdigt ännu. Det finns säkert små gjutfel, men det är viktigt att komma igång, säger Bernhard Bredbacka i Larsmo. Han är pensionerad brandman och kandidat för Socialdemokraterna i Österbotten i det välfärdsområdesval som hållas den 23 januari. I Österbotten är det sju partier tävlar om väljarnas gunst. Bernhard Bredbacka har varit med i lokalpolitiken i Larsmo i sex perioder och representerar även sin hemkommun i Vasa sjukvårdsdistrikts fullmäktige. Vid årsskiftet fusioneras Vasa sjukvårdsdistrikt med Österbottens välfärdsområdet, som även övertar ansvaret för socialoch hälsovården i kommunerna. Österbottens välfärdsområde täcker de tvåspråkiga kommunerna längs kusten från Kristinestad i söder till Kronoby i norr. Laihela, öster om Vasa, är den enda enspråkiga kommunen i välfärdsområdet. Karleby i Mellersta Österbotten är

centrum för ett eget välfärdsområde bestående av åtta kommuner. – För oss i Jakobstadsnejden är det här inget stort steg. Faktum är att vi var de som tillsammans med Vasa drev på den här utvecklingen mest av alla, säger Bredbacka. Fyra kommuner i Jakobstadsnejden skapade redan för 12 år sedan en gemensam socialoch hälsovårdsorganisation. Samarbetet har fungerat bra och nu man är redo för nästa steg. Österbottens välfärdsområde startar som en frivillig samkommun vid årsskiftet, det vill säga ett år tidigare än den statliga socialoch hälsovårdsreformen. Valfriheten viktig Larsmo ligger i utkanten av Österbottens välfärdsområde. Från kommunens centrum är det 30 kilometer till Mellersta Österbottens centralsjukhus, vilket ska jämföras med drygt 100 kilometer till Vasa centralsjukhus. Larsmo är känt för sina stora familjer och den lilla skärgårdskommunen har ett födelseöverskott på 60 personer per år. De flesta mammorna väljer att åka till Karleby för att föda. Larsmoborna föredrar också akutsjukvården i Karleby. – Det är viktigt att både föderskorna och de som behöver akutsjukvård får fortsätta att åka till

”Det är viktigt att både föderskorna och de som behöver akutsjukvård får fortsätta att åka till Karleby. Det har vi vant oss vid.”

Karleby. Det har vi vant oss vid, säger Bredbacka. Från och med 2023 överförs finansieringen av välfärdsområdena från kommunerna till staten. – Som förtroendevald kan man inte blunda för detta. Det är samma pengar som ska räcka till akutsjukvård både i Karleby och Vasa. Vi får hoppas att det inte sker några stora förändringar i en handvändning. Bernhard Bredbacka skulle för Österbottens del gärna se att landskapen fick beskattningsrätt. Socialdemokraterna har på riksplanet lagt frågan om beskattningsrätt för landskapen på is eftersom det inte finns någon färdig idé om hur utjämningen mellan rika och fattiga landskap skulle se ut. – I Österbotten kommer vi att tappa en del pengar på grund av att vi har en för frisk befolkning. Därför behöver vi beskattningsrätt för att kunna fortsätta att utveckla vården och omsorgen, säger han. Lätt att komma överens God Tid träffar Bernhard Bredbacka i Larsmos ljusa, rymliga bibliotek, som bara är några år gammalt. Larsmo är den enda kommunen i landet där Kristdemokraterna är största parti. Samarbetet mellan Krisdemokraterna, Svenska folkpartiet och Socialdemokraterna löper friktionsfritt. Fullmäktigemötena är snabbt avklarade. – Vår styrka är att vi har lätt att komma överens. Larsmo har bra ekonomi och vi har sluppit upp-

slitande diskussioner om att dra in service. Vägg i vägg med biblioteket ligger Larsmos välfärdsstation. Där har man samlat socialoch hälsovårdstjänsterna. Vissa dagar i veckan finns där läkare, varje vardag kan man vända sig till mödrarådgivningen eller få sårvård. På andra våningen finns en tandläkarmottagning. I ett hus en bit bort ligger Sandlundens åldringscenter, med både demens- och effektiverat serviceboende. I Ankaret finns ett gruppboende för personer som lider av psykisk ohälsa. – Vi har försökt koncentrera allt till samma ställe. Vi vet vad vi har och nu är det viktigt att vi kan behålla det som vi har. Karleby har ett försprång När mindre än två månader återstår till välfärdsområdesvalet jobbar partierna med att komplettera kandidatlistorna med de sista namnen. I Österbotten har partierna hittat bra med kandidater, men förstår väljarna vad det är som de förväntas ta ställning till i slutet av januari? – Det finns nog många som inte riktigt vet vad det är. Det blir ett hårt arbete att få folk att gå och rösta. I Österbottens välfärdsområde hinner vi inte på samma sätt som i Karleby dra nytta av frivilligheten. Soite i Karleby har fungerat i flera år. Text och foto: Markus West

God Tid hittade följande kandidater, som verkar i våra lokalföreningar, på Svenska folkpartiets och Socialdemokraternas listor. Kristdemokraterna har också flera svenskspråkiga pensionärskandidater. Vid denna tidnings pressläggning var det fortfarande möjligt för partierna att komplettera kandidatlistorna. Följande kandidater i våra lokalföreningar kandiderar i välfärdsområdesvalet: Västra Nyland: Gustav Båsk Esbo, Stefan Gustafsson Kyrkslätt, Hans Hedberg Kyrkslätt, Ulf Kjerin Kyrkslätt, Rita Lindholm-Wirtanen Esbo, Karl von Smitten Raseborg och Henrik Winberg Esbo. Östra Nyland: Gia Mellin-Kranck Borgå, Tom Sundbäck Sibbo, Bernhard Edgren Borgå och Pehr Sveholm Borgå. Egentliga Finland: Kjell Wennström Åbo, Merja Fredriksson Korpo och Carita Backas Kimito. Österbotten: Gun Granlund Närpes, Sture Erickson Vasa, Gunilla Jussil Vörå, Hans-Erik Lindgren Kronoby, Gösta Willman Nykarleby och Bernhard Bredbacka Larsmo. Mellersta Österbotten: Leif Jakobsson Karleby och Margita Lukkarinen.

Ethel Storsjö fick rätt ◗ Raseborg gjorde fel då staden nekade Ethel Storsjö, 90, i Karis färdtjänst. Det slår förvaltningsdomstolen fast. Det utdragna fallet har uppmärksammats stort i medierna. Också God Tid skrev tidigare i höst om Ethels kamp. Den 26 november slog Helsingfors förvaltningsdomstol fast att Storsjö har rätt till färdtjänst. Hon hade tidigare rätt till färdtjänst men staden Raseborg fråntog henne rätten för två år sedan. Storsjö och hennes närstående har i två omgångar överklagat stadens beslut till förvaltningsdomstolen. Nu återstår att se om Raseborgs stad fogar sig och beviljar Ethel Storsjö färdtjänst eller om staden ännu vill låta högsta förvaltningsdomstolen pröva fallet.

GOD TID

10/2021

I välfärdsvalet tar vi ställning till hur vården ska se ut i framtiden Det finns många frågor i luften inför välfärdsområdesvalet som kommer snart den 23 januari. Varför har det varit nödvändigt att reformera socialoch hälsovården och hur mobilisera ett tillräckligt högt valdeltagande? Vi frågar några centrala aktörer – riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi, generalsekreterare Hanna Seppä och förändringsledare Göran Honga.

De är alla eniga om att det kan bli mycket utmanande att få folk att gå till valurnorna bara några veckor efter nyårshelgen. Hanna Seppä betecknar det som ett annorlunda val då osäkerheten bland väljarna om vad det handlar om är större än vanligt. – Det betyder att den som ställer upp inte enbart är kandidat, utan har också en viktig roll som informatör. Alla välfärdsområden kommer att se olika ut. I valet tar vi ställning till hur det egna välfärdsområdet ska se ut. Det är naturligtvis viktigt för var och en att påverka hur exempelvis äldreomsorgen, mentalvården och vården av barn ordnas i framtiden. Veronica Rehn-Kivi säger att det är väsentligt att förstå att det inte är så väldigt mycket som kommer att förändra vården direkt efter valet i januari. – Din hälsovårdscentral flyttar ingenstans och din mamma eller pappa bor fortfarande på samma äldreboende. Det första valet är ändå viktigt för att det är nu vi ska skapa de kommande strukturerna. Det är nu vi drar upp riktlinjerna för vården och var den ska ges. – Valet är också väsentligt med tanke på tvåspråkigheten. Själv tror jag att de större helheter som man nu går in för är mindre sårbara och man kan utnyttja de mer koncentrerade resurserna på ett bättre sätt, säger Rehn-Kivi, som på ett SFP-mandat i riksdagen på nära håll har följt med vårdreformen i riksdagens socialoch hälsovårdsutskott. Hon anser att det inte mera har varit ett alternativ att fortsätta som förr. – En reform är helt nödvändig – det har vi alla vetat en längre tid eftersom det nuvarande systemet har blivit ohållbart. Vi vet att en dyr hjärtoperation kan fälla en liten kommuns hela budget, därför finns det ett klart behov av större helheter. Bredare axlar behövs, eftersom

I välfärdsområdesvalet tar vi ställning till hur det egna välfärdsområdet ska se ut. Det är viktigt för var och en att påverka hur exempelvis äldreomsorgen ordnas i framtiden.

fakta Valdagen ʶ Det första välfärdsområdesvalet förrättas söndagen den 23 januari 2022. ʶ Valkretsen är av ett välfärdsområde och vid valet utses ledamöter och ersättare till välfärdsområdesfullmäktige för välfärdsområdena. ʶ I Helsingfors ordnas det inget välfärdsområdesval. ʶ Förhandsröstning ordnas i Finland 12–18 januari 2022 och utomlands 12–15 januari 2022.

de små kommunerna inte klarar av att sköta vården. Rehn-Kivi påpekar att alltid när man gör stora reformer, så tvingas man att kompromissa mellan olika viljor. Enligt henne är den viktigaste förändringen att primärvården nu integreras med den specialiserade vården. – I framtiden ska du kunna gå till en barnläkare eller gynekolog på din hälsocentral – inte skickas hit och dit – processerna ska bli smidigare. Fulla listor i Österbotten Förändringsledaren i Österbotten Göran Honga ser det som ett gott tecken att kandidatnomineringen har gått bra i Österbottens välfärdsområde, som är landets enda välfärdsområde med svenska som

majoritetsspråk. De flesta partier har fulla listor och lokalt satsar man på de bästa förmågorna i valet. – Å andra sidan vet vi att själva konstruktionen är ännu ganska obekant för många och det kan sänka valdeltagandet. En del bromsas också av insikten om att områdesfullmäktige riskerar bli för mycket en politisk gummistämpel, då verksamheten och ekonomin i hög grad kommer att styras av staten, resonerar Honga. I Österbotten är man proaktiv, då landskapet redan nu vid årsskiftet frivilligt startar en samkommun som tar hand om helhetsansvaret för socialoch hälsovården – alltså ett år innan den riksomfattande vårdreformen träder i kraft. – Redan under tidigare regeringars reformförsök har vi sett behovet av göra något åt de dåligt fungerande vårdkedjorna. Därför har vi själva velat mota Olle i grind, utan att vänta på vårdreformen. Honga anser att finansieringen är vårdreformens känsliga punkt. Han ser det som klokast att ta en timeout i diskussionen om en landskapsskatt. Det finns enligt honom inte förutsättningar att driva på frågan nu – men han tror på sikt, särskilt för små välfärdsområden med under 100 000 invånare, kommer en landskapsskatt att behövas. – Eftersom vårdreformens finansieringsmodell ger välfärdsområdena i Österbotten och Nyland litet mindre pengar att röra sig med blir

en central fråga att ta ställning till hur många servicepunkter som ska finnas. Den digitala servicen fortsätter ju att utvecklas hela tiden. Här gäller det att söka balanserade lösningar som klienterna är nöjda med. Honga understryker att helt oavsett vårdreformen är den stora frågan tillgången på personal. De enheter som skapas måste vara attraktiva arbetsplatser. Han bedömer också att om det hela ska gå ihop bör den privata sektorn i vårdreformens senare skeden komma in starkare än vad den nuvarande regeringen vill tillåta. Särlösning i Nyland I Nyland gjordes en särlösning och man skapade fem välfärdsområden, för att komma bort från det gigantiska landskapet med 1,7 miljoner invånare. Lösningen var också ett vitalt svenskt intresse. Om exempelvis SFP får sina väljare ordentligt aktiverade finns det en chans för partiet att bli största parti i välfärdsområdet i östra Nyland och att konkurrera om andra platsen efter Samlingspartiet i västra Nyland. Hanna Seppä säger att beslu-

tet om att dela upp Nyland i fem områden kom till efter att Sipiläregeringens vårdreformförslag gått på grund, vårvintern 2019. – Det var de nyländska kommunernas initiativ. Också grundlagsexperterna ansåg i samband med behandlingen av Sipiläreformen att demokratihänsyn kräver att Nyland delas upp i flera områden, säger Seppä, generalsekreterare och vårdreformsexpert vid Svenska riksdagsgruppen. Vi frågar henne vad det betyder att Västra Nyland ska stöda de olika välfärdsområdenas svenskspråkiga utvecklingsverksamhet? – Västra Nyland kan bland annat skapa modeller och rekommendationer för att vårdkedjorna ännu bättre skulle fungera på svenska. Det finns mycket kunskap på områdena som kunde utnyttjas i hela Svenskfinland, säger Seppä. I övergången är det viktigt att de tvåspråkiga områdena samarbetar för att trygga den kunskap som idag finns bland annat inom Kårkulla. Här är det i sin tur Egentliga Finlands välfärdsområde som har ansvaret för att dessa samarbetsavtal kommer till. Henrik Stenbäck

”Din hälsovårdscentral flyttar ingenstans och din mamma eller pappa bor fortfarande på samma äldreboende. Det första valet är ändå viktigt för att det är nu vi ska skapa de kommande strukturerna.”

GOD TID

10/2021

”Sparbankens egna regler diskriminerar äldre kunder” Håkan Nylund, pensionerad företagare, i Maxmo norr om Vasa har tagit strid för att Maxmoborna ska få behålla sitt bankkontor.

Kvevlax sparbank, som verkat i Maxmo sedan 1980-talet, meddelade tidigare i höst att de avser att dra in bankkontoret i Maxmo. Det fick Maxmoborna att protestera. De har skrivit insändare och samlat missnöjda bankkunder för att visa bankens principaler att de inte godvilligt låter banken stänga ortens enda bankkontor. Det skär i hjärtat på Håkan Nylund att protestera mot sin bank. Han är sparbanksman i själ och hjärta. Egentligen tycker han ju om Kvevlax sparbank, men när de beslöt att lägga ner bankkontoret i hembyn gick de

Principalerna ska vara en spegelbild av bankens kunder, säger Håkan Nylund. Markus West

över en gräns, som han tycker att inte är förenlig med sparbanksrörelsens ideal. – Sparbanken ska finnas till för kunderna. I Maxmo finns många äldre bankkunder som vill ha ett fysiskt bankkontor. Det är kunder som kommer med rollator och sparkstötting till banken för att sköta sina ärenden. För dem är nätbanken ingen alternativ, säger Nylund. Tillsammans med andra likasinnade har Håkan Nylund grundat en arbets-

grupp som ska kämpa för fortsatt banknärvaro i Maxmo. Just nu ser det mörkt ut. Vid årsskiftet stängs sparbankens kontor. God Tid träffar ett 20-tal bankkunder från Maxmo, alla pensionärer, som i slutet av november hyrt en buss och åkt till Kvevlax sparbanks principalmöte i Korsholm för att göra sin röst hörd. Också det mötet blev en besvikelse. Kvevlax sparbank, liksom andra sparbanker, har

en regel om att man inte kan fungera som principal i banken om man fyllt 65 år. Det här är en direkt diskriminerande regel, säger Nylund. – Åtminstone speglar det nog inte bankens kunder. Det finns ingen logik i att man ska falla för åldersstrecket vid 65 år. Politikerna borde gå in och öppna sparbankslagen för att ta bort denna möjlighet till diskriminering av bankens äldre kunder. Det är en lång process, men någonting som jag hoppas att pensionärsrörelsen kan driva, säger Nylund. Ingen av de cirka 20 kunder från Maxmo som deltog i principalmötet var längre valbar som principal. Vad händer nu? – Vi får göra som i revyn på Österö. Ligga på egna pengar, säger en av pensionärerna. För en del äldre kunder är S-banken ett alternativ. Markus West

Svenska pensionärsförbundet önskar alla medlemmar och God Tids läsare

God Jul och Gott Nytt År! I stället för att skicka julkort stöder vi Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland

Kommande program 9.2 Frågesportsuttagningar 8-10.3 Spänst i benen – Muskelstyrkekurs på Lehmiranta 21.4 Förbundets vårmöte, Jakobstad 17-20.5 Spänst i benen – Grundkurs på Lehmiranta, Salo

Det ska vara tryggt att bli äldre. Vi behöver ett seniorvänligt samhälle. När du blir äldre ska du tryggt kunna bo kvar hemma så länge du vill. Men när du inte längre kan det, ska det finnas ett tryggt boende för dig. En viktig del av trygghetskänslan då man blir äldre är att få service på sitt modersmål. Det måste samhället kunna garantera. KOM IHÅG ATT RÖSTA I VÄLFÄRDSOMRÅDESVALET 23.1

GOD TID

10/2021

Fråga doktorn: Vi ställs inför ett livsviktigt val Medan pandemin fortsätter att mala på och de samhälleliga begränsningarna varierar med pandemins vågrörelse är tre saker lika viktiga som tidigare nämligen: • •

att ha sitt vaccinskydd i skick att undvika trängsel och att använda mask i folksamlingar, i butiken, hos frissan och så vidare • och att vara noggrann med handhygienen Viktigt är också att inte låta pandemin begränsa ens liv mer än nödvändigt. Vi mår illa utan våra sociala kontakter. Personer utan allvarliga grundsjukdomar, som på ett förnuftigt sätt iakttar sitt pandemi-abc, kan träffas, umgås och till exempel äta middag tillsammans utan större risk för en svår coronainfektion. På detta sätt torde livet fortgå under en längre tid framöver. Det som däremot är nytt och som inför jul och fram till slutet av januari kommer att få allt större uppmärksamhet i medierna är välfärdsområdesvalet. I samband med hälsovårdsreformen etablerades 21 välfärdsområden i landet med uppgift att ansvara för socialoch hälsovård samt räddningstjänst. Helsingfors motsvarar ett tjugoandra välfärdsområde men går inte till val för att de befintliga strukturerna anses tillräckliga. I valet väljs fullmäktige för vart och ett av

de 21 områdena och dessa fullmäktige har det yttersta ansvaret för hur det enskilda välfärdsområdet fungerar. Det är fullmäktige som tillsätter välfärdsområdets ledande tjänstemän, vilka genast står inför en gigantisk utmaning. Då man påminner sig om det politiska rävspel som gjort att socialoch hälsovårdsreformen dröjt i 17 år är det inte långsökt att tänka sig att samma spel fortsätter i fullmäktige vid valet av de ledande tjänstemännen. Om vi ändå optimistiskt utgår ifrån att fullmäktige inom två månader efter att ha valts kan enas om områdets ledning har dessa tjänstemän bara nio månader på sig att planera genomförandet av de fusioner ur vilka områdenas organisation skall uppstå. Det rör sig om en mängd sammanslagningar av organisationer och funktioner på olika nivåer och med vitt skilda organisationskulturer. Utöver ingående branchkännedom kommer det att krävas ett ledarskap utöver det vanliga. Utmaningen gäller inte bara att parallellt fusionera all befintlig primärhälsovård inom området, vilket kan omfatta tiotalet hälsovårdscentraler, alla med mottagningar, bäddavdelningar, rådgivningar, mentalvårdstjänster, enheter för tandvård, hemsjukvård och administration. Primärhälsovården är bara en del av pusslet och till den skall också fogas dels specialsjukvårdens sjukhus och polikliniker och dels alla berörda kommuners tjänster inom den sociala sektorn. Som grädde på moset skall också räddningstjänsten inlem-

Äldre har byggt upp vårt samhälle och förtjänar god vård och omsorg. Mitt intresse för lokalpolitik väcktes då jag såg hur fel äldre kan behandlas i kommunalt beslutsfattande. Min mormor blev av med sin färdtjänst, dvs. taxiservice, år 2019. Vi inledde en kamp för att min mormor skulle få tillbaka servicen som hon behöver för att gå till butiken, gå på veteranmöten mm. Två år senare gav domstolen oss rätt: kommunen hade fattat fel beslut. Jag vill jobba för att socialoch hälsovården fungerar och är rättvis så att andra inte ska behöva genomgå en lika tung process. Efter att jag blev invald i Esbo stadsfullmäktige har jag bl.a. drivit att service för äldre tryggas och att kontinuiteten i vården förbättras. Min motion om att åtgärda problemen i Västra Nylands färdcentral fick brett understöd.

mas med allt det andra. Att på nio månader skapa en plan för dessa förändringar ligger inom gränsen för det möjliga. Sannolikt kommer det ledande temat i välfärdsområdena under åren 2023 och 2024 att vara utvecklingen av samarbetet inom området vilket är en förutsättning för att sedan komma till skott med den förnyelse man hoppas att reformen ska medföra. I nuläget ligger ansvaret för ifrågavarande tjänster på kommunen oavsett kommunens storlek. Detta leder i små och medelstora kommuner till problem med finansieringen av tjänsterna och till att serviceutbudet kan se rätt olika ut. Kapaciteten att fatta de bästa besluten inom alla berörda delsektorer måste för närvarande finnas i var och en av de mer än 300 kommunerna. Även i de små kommuner där socialoch hälsovård idag fungerar tillfredställande är den sårbar. I och med reformen blir enheterna större och färre. Följaktligen minskar deras sårbarhet och den stab som skall förbereda beslut har större resurser. På detta sätt motverkas regonala skillnader och ojämlikhet. Slanten har också en annan sida. Politiseringen av hälsovården blir mer uppenbar och så som gränserna mellan områdena dragits kan vi med goda skäl anta att upplägget kommer att uppvisa märkbara skillnader beroende på politiska styrkeförhållanden. Det är med andra ord inte omöjligt att vi i fortsättningen får se politiskt betingade regionala skillnader och ojämlikhet inom

socialoch hälsovård. Områdesvalet i januari kommer på flera sätt att vara ett ödesval och sannolikt det viktigaste områdesvalet vi någonsin kommer att ha. De personer vi väljer till fullmäktige kan vi byta ut i nästa val. De ledande tjänstemännen som fullmäktige anställer kan däremot inte bytas ut lika enkelt. Det är av yttersta vikt att de många och komplicerade fusionerna inom områdena genomförs smidigt. Ansvaret vilar härvid lag på de ledande tjänstemännen. Områdenas särart kommer i stor utsräckning och för lång tid framöver att präglas av de tjänstemän det första områdesfullmäktige väljer. Väljarnas uppgift i det förestående valet är faktiskt den allra viktigaste och svåraste. På oss faller att så gott som i blindo påverka den konkreta utformningen av de socialoch hälsovårdstjänster vi kommer att få under kommande decennier. Nu om någonsin är det viktigt att följa med valdebatterna och försöka hänga med hur dessa kommenteras och analyseras.

Otto Lindberg geriatriker

ʶ Skicka frågorna till: Otto Lindberg, Eira Sjukhus, Skepparegatan 29, 00150 Helsingfors eller otto.lindberg@eiransairaala.fi. Frågorna ska vara framme senast 28.1.

Förbundet föreslås få 412 000 euro från STEA ◗ Social- och hälsovårdsministeriet har avgett sitt förslag om fördelningen av STEA-understöden för år 2022. Svenska pensionärsförbundet föreslås få 320 000 euro i allmänt understöd för förbundets verksamhet plus 92 000 euro

för utvecklingen av de äldres kunskap om informationsoch kommunikationsteknologi. Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEA är den största enskilda finansiären av Svenska pensionärsförbundets verk-

samhet. STEA delar årligen ut en stor del av statens inkomster från spelbolaget Veikkaus. Veikkaus inkomster har minskat på grund av coronapandemin och till följd av att staten vidtagit åtgärder för att minska spelberoendet.

Lisbeth Fagerström Professor i vårdvetenskap

Som jurist ser jag det som centralt att socialoch hälsovården är rättvis: alla ska få den vård de behöver inom rimlig tid. Tyvärr är hälsovården i nuläget i kris, köerna är långa och sjukdomar blir i värsta fall obehandlade. Jag har två hälsocentralläkare i min familj och har fått inblick i vilka problemen är. Jag ställer upp i valet för att jobba för en bättre socialoch hälsovård inom Västra Nylands välfärdsområde. ”Högklassig och lätt tillgänglig vård, omsorg och behandling med människan i centrum garanterar nöjda patienter/klienter och närstående. Ett välfungerande välfärdsområde i Österbotten bygger på tre hörnstenar: kompetent och välmående personal, ett gott ledarskap och ekonomisk hållbarhet.”

Karin Cederlöf Jurist och kandidat i Västra Nyland Betald av Karin Cederlöfs stödgrupp

https://val.sfp.fi/kandidater/lisbeth-fagerstrom/

ANNONSERA I GOD TID

GOD TID

10/2021

Gifta kvinnor lever längst ◗ En gift, frisk, förvärvsarbetande kvinna med goda inkomster får sannolikt ålderspension under en läng-

re tid än andra. Den högsta risken att dö har män som fått sjukpension före ålderspensionen och har låga

Ett tryggt val – för vård och omsorg på eget känslospråk

God Jul och Friskt Nytt År Mikko Ollikainen www.mikko.nu

inkomster, visar Pensionsskyddscentralens undersökning. Kön, civilstånd, hälsa, arbetslivsstatus och levnadsstandard förutspår livslängden som ålderspensionär. Det framgår av en undersökning som bygger på Pensionsskyddscentralens registermaterial. I undersökningen studerades dödligheten bland Finlands största årskull, de som föddes år 1947, under åren 2007–2020. Resultaten är medeltal: det finns stora individuella variationer inom grupperna i fråga om livslängd och hälsa. Kvinnor lever sannolikt längre som ålderspensionärer än män. Kvinnornas proportionella dödsrisk under observationstiden var hälften (55 %) mindre än männens. PSC

Annonsen betald av Enat Österbotten r.f

dipl.ing.

Gustav Båsk

Västra Nylands välfärdsområde

• Vården skall finnas lokalt nära dig! • Mentalvård på svenska måste garanteras!

Henrik Winberg Pol.mag. Skattmästare för SPF

• Resurserna bör användas förnuftigt!

JOAKIM STRAND - Jag är beredd att arbeta stenhårt för Österbottens välfärdsområde !

Aktiv i seniorfrågor i Esbo. Pensionär sedan 2012

Alla bör rösta den 23 januari 2022 i valet för fullmäktige i Västra Nylands välfärdsområde. Jag vill jobba för att seniorerna har det bra i hela Västra Nyland. Alla seniorer bör få en namngiven egenläkare på hälsocentralen. I Norge har alla en ”fastlege” som man känner. Esbo sjukhus är viktigt för vården av seniorer. Nu är sjukhuset fullt hela tiden och det bör utvidgas. Det måste finnas tillräckligt med servicebostäder. I Esbo är cirka 100 personer hela tiden i kö. Västra Nyland

Ulf Kjerin

Västra Nyland

Hans långa erfarenhet behövs i Västra Nylands välfärdsområde Ordförande för kommunfullmäktige Ordförande för hälsovårdsnämnden Nuvarande uppdrag Viceordförande i Vård och omsorgsnämnden Sjukvårdsdistriktets HUS fullmäktige Sjukvårdsdistriktets HUS revisionsnämnd Jag vill jobba för att pensionärerna i Västra Nyland skall ha det bra Hemvården skall fungera Tillräckligt med vårdare Service på svenska Stödboende nära anhöriga då krafterna tryter Service utan köer

Stödgruppen

Välfärdsområdesval den 23 januari 2022 Förhandsröstning den 12–18 januari

Professor Karl von Smitten Kirurg, pensionerad 2012 40 år kirurg på Helsingfors Universitetssjukhus 8 år i Raseborgs stadsfullmäktige 8 år ordförande i socialoch hälsovårdsnämnden • Digitala tjänster får inte utesluta dem som inte kan använda dator eller smarttelefon. • Ökande behov av servicehem får inte ersättas med hemvård. • Tvåspråkiga välfärdsområden ska verkligen vara tvåspråkiga. • Egen läkare för mänskor med stort vårdbehov.

Kom ihåg!

GOD TID

God Jul o Gott Nytt År önskar Korsnäsnejdens Pensionärer r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Norra Kyrkslätts Pensionärer r.f.

Korpo Pensionärer r.f. önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul o Gott Nytt År önskar Svenska församlingspensionärerna i Lovisa r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Kotkanejdens pensionärer r.f.

Terjärv Pensionärer r.f. önskar God Jul o Gott Nytt År

Vanda svenska pensionärer r.f önskar God Jul o Gott Nytt År

Kimito Pensionärsförening r.f.

önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Pojo Pensionärer r.f.

Åbo Svenska Pensionärsklubb r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland

önskar God Jul o Gott Nytt År

Isnäs Pensionärer r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar Kyrkslätts pensionärer r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Grankulla svenska pensionärer r.f.

önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul o Gott Nytt År önskar

Närpes Pensionärsförening r.f.

Björneborgs Svenska Pensionärsförening r.f.

Nykarleby Seniorer r.f. önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul o Gott Nytt År önskar Pargas Svenska Pensionärer r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Ekenäs Pensionärer r.f.

Kaskö Pensionärsklubb r.f. önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul o Gott Nytt År önskar

Svenska Pensionärsgillet i Hangö r.f.

Sjundeå Pensionärer r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar

Purmo Pensionärer r.f.

Malax Pensionärer r.f.

önskar God Jul o Gott Nytt År

önskar Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar

Pensionärsklubben Festingarna i Nagu r.f.

Liljendal pensionärer r.f.

God Jul och Ett aktivt Gott Nytt År

Karis Pensionärer r.f.

Lovisanejdens Svenska Pensionärer r.f.

Övermark Pensionärsförening r.f.

önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland

God Jul o Gott Nytt År önskar

Lappfjärds Pensionärsklubb r.f.

10/2021

God Jul o Gott Nytt År önskar Nedervetil Pensionärsklubb r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar Oravais Pensionärer r.f.

Tenala-Bromarf Pensionärer r.f. önskar God Jul o Gott Nytt År

GOD TID

10/2021

God Jul o Gott Nytt År önskar

Sibbo Svenska Pensionärsförening r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland

Eira Pensionärer r.f.

önskar God Jul o Gott Nytt År

Västanfjärds Pensionärsförening r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Träskända Seniorer r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb r.f

Pyttis svenska pensionärsförening r.f

önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland

Pensionärer i Östra Helsingfors r.f.

Borgå svenska pensionärsförening r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar Pensionärsbostadsföreningen i Houtskär r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul och Gott Nytt År önskas från Åland

Munksnejdens Pensionärer

Lojo svenska seniorer r.f.

Mariehamns Pensionärsförening r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland

God Jul o Gott Nytt År önskar

Esse Pensionärsförening r.f.

Larsmo-Eugmo pensionärsförening r.f.

Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen r.f. God Jul o Gott Nytt År önskar

God Jul o Gott Nytt År önskar

Pensionärsklubben Milstolpen r.f.

Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck r.f. (PIKT)

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar

Vörå Pensionärsklubb r.f. önskar

God Jul o Gott Nytt År önskar

Korsholms Pensionärsförening r.f.

God Jul o Gott Nytt År

Österby Pensionärer r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar

Pensionärsföreningen Fagervik r.f.

Kronoby Pensionärer r.f.

Pedersöre Pensionärsklubb r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar Pensionärsföreningen Trivselklubben r.f. i Strömfors

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Jeppo Pensionärsklubb r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar

Pensionärsföreningen Nygammal i Petalax r.f.

Pernå pensionärer r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Norra Ålands Pensionärer r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Drumsö Pensionärer r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar Gröndals pensionärsförening r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland Pensionärsföreningen ETTAN r.f.

God Jul o Gott Nytt År önskar Dragsfjärds Pensionärer r.f.

GOD TID

10/2021

Jag har satsat 17 000 arbetstimmar på tomtebyn, säger eldsjälen Pirjo Konstnären Pirjo Nygård är den entusiastiska arkitekten bakom turistattraktionen Tomtebyn i Pensala, Nykarleby. Ett känt dragplåster är Finlands största juldekorationsmuseum. Samtidigt är det speciella museiområdet både mångsidigt och året runt-betonat till sin karaktär. Det är tolv köldgrader i termometern och den uppiggande vintersolen ger landskapet en bildskön inramning när God Tid gör en avstickare till Tomtebyn i Pensala en förmiddag i slutet av november. I klassisk bondgårds- och fähusmiljö har Pirjo och Jan-Erik Nygård byggt upp ett speciellt och nostalgikittlande besöksmål med tomtar, dockor och allehanda allmogeföremål i blickfånget. – Jag har själv djupa rötter i Pensala. Det här är min morfars barndomshem. De äldsta byggnadsdelarna härstammar från 1700-talet, berättar Jan-Erik. 2006 förvärvade paret Nygård äganderätten till det genuina området. Successivt har de renoverat byggnaderna grundligt och förverkligat ett mångsidigt museiområde. Förutom Finlands största tomteeller juldekorationsmuseum inkluderas bland annat ett dockmuseum, tomtebod och stall, ett bykoch mangelrum, ett sommarkafé, en smedja och en motorlada med diverse gamla fordon. Leksaksreparationer blev upptakten till museum Pirjo Nygård grundade på 1990-talet ett företag med reparationer av dockor och leksaker som specialitet. Med sin starka konstnärliga och kreativa ådra är Pirjo den påhittiga och styrande arkitekten bakom uppläggen och strukturerna i Tomtebyn. – I egenskap av leksaksreparatör har jag under årens lopp fått ta emot ett stort antal saker som lön för mitt arbete. Totalt finns det idag cirka 12 000 föremål på museiområdet, berättar Pirjo. De som är intresserade av tomtar och allmänt insupande av julstämning behöver inte nödvändigtvis resa till Rovaniemi. Denna kategori kan definitivt få sitt lystmäte även i Pensala. Utbudet av tomtar är minst sagt brett och brokigt i Tomtebyn.

Via sitt idoga samlande och sitt konstnärliga utövande har Pirjo Nygård byggt upp det speciella utbudet i Tomtebyn. Maken Jan-Erik hjälper till med det praktiska i museiverksamheten i Pensala.

funktioner. Förutom klassiska hustomtar finns det mjölnartomtar, medicintomtar och så vidare. – Jag går också in för att vara logisk och strukturerad i mitt tänkande när jag placerar ut utställningsföremålen, framhåller Pirjo i samma veva. – Jag har lagt ner omkring 17 000 arbetstimmar på det här projektet hittills. Avsikten är att värna om och lyfta fram gammal, folklig kultur och bruksföremål som användes förr i tiden. Att återanvända gamla möbler och annat material är också viktigt för mig, säger Pirjo. – Det är vanligt att äldre personer blir nostalgiska och uppfylls av barndomsminnen när de besöker oss, säger Jan-Erik.

Tomten Arne avnjuter en Camel-cigarett.

Under en rundtur på området spanar vi förutom en klassisk tomteverkstad in några mera udda tomteversioner: en slumrande och snarkande tomte och den rökande tomten Arne av årgång 1959. – Här återfinns förutom inhemska K A Weiste-tomtar svenska, tys-

ka och norska tomtar i hyllorna. En vit, rysk tomte vid namn Fader Frost samt en ”flingflicka” är några andra inslag, informerar Pirjo när vi något senare har bänkat oss i juldekorationsmuseet. Enligt den gamla folktron sköter tomtar på lojalt vis om olika gårds-

Slutet av året är en hektisk period för Tomtebyn I takt med att juletiden närmar sig med stormsteg blir tillvaron vid Tomtebyn alltmer hektisk på automatiskt vis. – Det är fullt upp och långa dagar för oss i slutet av året. Vi tar emot många besöksgrupper. Det handlar bland annat om föreningar och pensionärer som ordnar utflykter. Samt en del företag med rekreationsdagar, så kallade må bra-dagar,

på programmet, säger Pirjo. Samtidigt är Tomtebyn profilerad som en året runt-angelägenhet. -- Anläggningen brukar också vara en destination i samband med vår- och höstresor. Under sommarmånaderna är enskilda besök aktuella. I somras sattes det rentav mängdmässigt rekord hos oss kanske på grund av den ökade närturismen, säger Jan-Erik. Pirjo är från Lappajärvi ursprungligen. Innan hon flyttade till Pensala 1990 har hon bott i Jakobstad och Nykarleby. – Största delen av våra besöksgrupper är finskspråkiga för närvarande. Vi vill gärna nå ut till svenska Österbotten i högre grad i fortsättningen. Det är viktigt att kunna betjäna besökarna på deras eget språk, säger Pirjo som själv pratar en god svenska efter många år i kusttrakterna. Apropå framtiden vid Tomtebyn säger Pirjo och Jan-Erik att man siktar på att utveckla och förbättra verksamheten ytterligare. – En kommande satsning är att öka kapaciteten i vårt sommarkafé nästa år, säger Pirjo som därtill idkar butiksverksamhet både i museet och på nätet. Text och foto: Joakim Snickars

GOD TID

10/2021

God Jul Och Gott Nytt År Larsmo Kommun

Petalax Hembygdsförening www.bykiston.fi

Tel. 06-785 7111

Ab J. Tidstrand Oy

Lovisa Stad www.lovisa.fi

www.tidstrand.fi

Grankulla Stad

Korsnäs Kommun www.korsnas.fi

Nykarleby Stad www.nykarleby.fi

Lappfjärds Blomster- och Begravningsservice 06-222 2345, Lappfjärd

www.grankulla.fi Juristbyrå

NIEMI & CO

Jarno Niemi Monica Baarman-Henriksson

www.kyrkpressen.fi

www.niemico.fi

www.resmedgoran.com

Stenhuggeri Levander tel. 09-387 6284

Korsholms Kommun

Juridisk Byrå Bexar

www.korsholm.fi tel. 06-327 7111

Tel. 06-357 6420

www.nykarlebybostader.fi

Traktormuseet i Nagu Malax Kommun www.malax.fi

www.vora.fi / 382 1111

Pedersöre Kommun

JURIDISK BYRÅ B-E WICKHOLM KB

Tel. 785 0111 www.pedersore.fi

Tel. 040-505 6507

Juridisk Byrå Bexar Tel. 06-357 6420

www.geritrim.fi Ekenäs

Kristinestads stad www.kristinestad.fi

www.ghfyren.fi

www.oravaisteater.fi Biljettbokning, tel. 040-448 2639 Ordförande: Roland Engström, 050-542 6697

Houtskär Skärgårdsmuseum Vi på Wasaline vill

önska dig en riktigt

God Jul!

GOD TID

10/2021

Jan Sirén och Caj Norrgård, båda 70, driver Oravais Rökeri, ett litet rökeri som tagit fasta på lokala mattraditioner i Österbotten.

Pensionärer som det ryker om Oravais Rökeri är ett expansivt litet rökeri som verkar på den österbottniska landsbygden mitt mellan Jakobstad och Vasa. Företaget, som grundades 1999, har sakta men säkert hittat in i allt fler butikers charkuteridiskar. Företagets hemmamarknad är Österbotten, men också de åländska konsumenterna uppskattar rökt kött från Oravais. – Vi är faktiskt störst på premiumcharkuteriprodukter på Åland. Åland är ingen stor marknad, men de äter mycket rökt kött där, säger Caj Norrgård, vd i Oravais Rökeri Ab. Han tar sikte på att de nyländska och åboländska konsumenterna ska upptäcka deras köttprodukter på bred front. Det finns ett intresse, men det är ett hårt jobb att få in foten i butikerna i söder. – Där har vi stor hjälp av de kunder som fått smak för våra produkter. De är våra viktigaste marknadsförare, säger Caj Norrgård. Med sedan starten Det är två pensionärer som ligger bakom Oravais Rökeris framgångar. Caj Norrgård, 70, är vd och majoritetsägare. Jan Sirén, 70, är pensionerad köttmästare, minoritetsägare och har även han varit med sedan starten.

Fakta

et att arbeta när man är pensionär, säger han.

Oravais Rökeri Ab

Matintresserade herrar Vi bänkar oss i rökeriets personalrum. Caj Norrgård har dukat fram ett urval av företagets produkter, som vi låter oss väl smaka. Både Caj Norrgård och Jan Sirén är matintresserade. De har personlig erfarenhet av djurhållning och godkänner endast inhemskt, antibiotikafritt kött i produktionen. Rökeriet värnar om den österbottniska matkulturen. Som inspiration använder de gamla recept. Det märks inte minst på julbordet. – Kryddrullen är vår specialitet inför julhelgen, berättar Jan Sirén. Kryddrullen, en handgjord baconrulle av rökt sidfläsk, bygger på ett gammalt recept som hans mormor använde. Även om Jan Sirén är pensionär återvänder han till rökeriet när det drar ihop sig till jul för att röra ihop den speciella kryddblandning som gett kryddrullen dess namn. Den består av salt, kryddpeppar, lökpulver och malda lagerblad. – Jag vill mala lagerbladen själv för att de ska få rätt konsistens, inflikar han.

ʶ Caj Norrgård har varit delägare sedan starten 1999 och är idag majoritets ägare i rökeriet. ʶ Caj har tidigare drivit ett transportföretag, men började sin yrkesbana som bonde. ʶ Jan Sirén, pensionerad köttmästare och minoritetsägare i Oravais Rökeri Ab är åttonde generationens köttrökare i Oravais. ʶ Oravais Rökeri omsatte ifjol 1,2 miljoner euro. ʶ Företaget har investerat i automatiserad beställning, logistik, produktutveckling, paketering och ugnsstyrning. Butikskassorna sänder automatiskt in beställningar varefter produkterna levereras inom 24 timmar. ʶ Lagret hålls så litet som möjligt för bästa färskhet I sortimentet. Oravais Rökeri köper kött från Snellmans i Jakobstad och Atria i Seinäjoki.

– Jag är axeloperarad som så många andra köttmästare och hoppar numera in som vaktmästare när det behövs, säger han med ett skratt. Caj Norrgård har inte tänkt tanken att sluta arbeta. – Inte slutar jag så länge jag kan arbeta. Tur att det inte är förbjud-

Pensionärskraft Rökningen av köttet i Oravais bygger på gamla traditioner med bland annat alflis. Hela rökningsprocessen är en välbevarad hemlighet. I november och december är det

full fart i rökeriet. Konsumtionen under julhelgen och de därpå följande dagarna står för mellan 25 och 30 procent av rökeriets årliga försäljning. När God Tid hälsar på i slutet av november står lilla jul för dörren. Personalen, som kommit i jobb vid tvåtiden på natten, håller på och städar undan för att gå hem. Oravais Rökeri har i normala fall sex anställda. Inför jul ökar personalstyrkan till elva. Utan pensionärer, som rycker in, skulle man ha svårt att få ihop tillräckligt med arbetskraft. – Pensionärerna är en stor tillgång för oss, säger Caj Norrgård och skickar en känga åt staten. – Det är rätt enkelt att ändra skattesystemet så att en frisk pensionär, som vill jobba, kan göra det utan att förlora pengar på att arbeta. Vad väntar politikerna på? Kaj Sirén nickar instämmande. – Det är otroligt att det fått gå så här långt. Pensionärerna utgör en stor, kunnig och outnyttjad arbetskraftsreserv. Inte är 65 år någon ålder idag, säger han. Kalkon allt populärare Julskinkan är självfallet den stora

produkten på julbordet, men Oravais Rökeri har fler köttprodukter än så, som passar på matbordet både till vardags och fest. Sammanlagt har företaget cirka 50 produkter i sitt sortiment och man lanserar årligen ett par nya produkter. Arbetet med att utveckla nya produkter stannar aldrig av. De röker såväl gris som kalkon, nöt och lamm. Kalkon har de senaste åren vuxit i popularitet. – Användningen av bacon ökar också. De som kan laga mat använder bacon över allt, säger Caj. – Tyvärr ökar också användningen av halvfabrikat, en del konsumenter har varken tid eller intresse av att laga mat och då väljer de halvfabrikat, fyller Jan i. Själva föredrar de ett rätt traditionellt julbord. – Jag ska ha skinka, både ugnsfärdig och rökt, men också kryddrulle förstås, säger Caj. – Jag väljer samma produkter men vill också ha fisk, tillägger Jan Sirén. Text och foto: Markus West

”Det är rätt enkelt att ändra skattesystemet så att en frisk pensionär, som vill jobba, kan göra det utan att förlora pengar på att arbeta. Vad väntar politikerna på?”

10/2021

GOD TID

JULKLAPPEN MAN ÖPPNAR VARJE DAG

GE EN PRENUMERATION

SOM JULGÅVA EN PRENUMERATION PÅ VASABLADET, ÖSTERBOTTENS TIDNING OCH SYD-ÖSTERBOTTEN ÄR EN PERFEKT LOKALPRODUCERAD JULGÅVA Med presentkortet får mottagaren en tre månaders prenumeration. Välj mellan Digital och Komplett.

Läs mera om vad paketen innehåller på vasabladet.fi, ot.fi och sydin.fi Kompletterbjudandet gäller enbart inom Finland

KÖP PRESENTKORTET HÄR: VBL.FI/PRESENTKORT, OT.FI/PRESENTKORT OCH SYDIN.FI/PRESENTKORT Du kan även kontakta kundservice via chatten på vasabladet.fi, ot.fi och sydin.fi (under prenumerera), e-post kundservice@hssmedia.fi eller ring 06-7848 801 vard.kl. 8-12

GOD TID

10/2021

Hyresbostäder i Helsingfors Disponentbyrå Oy Estlander & Co Ab förvaltar flera stiftelsers samt privatpersoners hyresfastigheter i centrala Helsingfors. Hyresbostäder finns på följande adresser Runebergsgatan 50, Runebergsgatan 38, Tölögatan 42, Mechelingatan 4, Stora Robertsgatan 12, Sjötullsgatan 11, Georgsgatan 4, Villagatan 27, Parisgatan 4, Hummelgatan 13, 4. Linjen 20, Terassgatan 11, Mariegatan 10, Mannerheimvägen 130, Mechelingatan 43 och Apollogatan 5. Hyresbostäder

finns i olika storlekar och för tillfället finns det möjlighet att få hyresbostad också på kort varsel. Ansökningar om hyresbostad görs genom att fylla i den elektroniska ansökningsblanketten på hemsidan www.estlander.fi eller genom att kontakta Charlie Estlander och Mikael Julin på byrån per telefon 010 837 0800 (vardagar 9-16) eller per e-post charlie. estlander@estlander.fi och mikael.julin@estlander.fi.

Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse grundades år 1955. Stiftelsens syfte är att förbättra bostadsförhållandena i Helsingfors. Stiftelsen hyr ut fördelaktiga bostäder på Lekgränden 5 i Gårdsbacka samt på Sjökortsgränd 6 i Nordsjö.

På Lekgränden 5 finns 97 lägenheter i storleken 30-85 m2 och på Sjökortsgränden 6 finns 152 lägenheter i storleken 30-101 m2. Medelhyran är för tillfället är ca 10€ m2. Stiftelsens bostäder kan ansökas via disponentbyrå Oy Estlander & Co Ab. Fyll i ansökningsblanketten på www.estlander.fi. Skriv som tilläggsinformation att ansökningen gäller Bostadsstiftelsens lägenheter. Kontakt via telefon 010 837 0800 (vardagar 9-16) eller e-post info@estlander.fi.

Till vänster: Styrbord, Lekgränden 5 Nedan: Babord, Sjökortsgränden 6

www.estlander.fi

GOD TID

10/2021

Ostar till julens måltider

Hanaholmens kokbok prisas ◗ ”Restaurang Plats – Nordisk gastronomi från Hanaholmens kök” har vunnit kategorin ”Nordisk måltidslitteratur” i tävlingen Årets svenska måltidslitteratur 2021. Recepten i kokboken är skrivna av kökschef Lukas Hemnell på Hanaholmen och hans team. De lyf-

Hos oss räknas julen som den största av årets högtider. Den har en kristen och biblisk bakgrund, då Jesus föddes i Betlehem i Judeen på konung Herodes tid.

Julkyrkan och julens måltider, liksom julpyntet och julmusiken, har blivit en tradition, som vi njuter av under jultiden. Osten kom med i bilden genom att den sedan urninnes tider haft en given plats på julbordet. Till en början var det fråga om så kallade allmogeostar, som tillverkades på bondgårdar. Bondostarna var regionalt olika: I Österbotten var det stekt brödost, på Åland och i sydvästra Finland löpeost (lööpijuusto) och i Östra Nyland nyländsk äggost. I dag finns endast stekt brödost kvar i handeln. De övriga bondostarna finns kvar i endel hushåll. I butikerna finns det endast längre hållbara färskostar, som Valios Kotijuusto och Mondelezs Philadelphia. Emmentalosten, som började tillverkas i mejeriskala redan för 165 år sedan, har en lite annorlunda jultradition. En region, där emmentalost tillverkats på många mejerier, är Östra Nyland som jag berättat om i boken Ostnyland / Juusto-Uusimaa. I dag är det bara ett mejeri, Porlammin Osuusmeijeri i Lappträsk, som tillverkar emmentalost i regionen. I dagens rika ostsortiment

Paassilta leder PIO ◗ Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf fäster under 2022 särskild uppmärksamhet vid de äldres möjligheter att påverka inom de nygrundade välfärdsområdena. I det arbetet drar PIO nytta av en färsk enkät som man riktat till medlemsorganisationernas regionala samarbetsorgan. PIO:s höstmöte valde Pensionstagarnas centralförbunds (EKL) ordförande Simo Paassilta till PIO:s ordförande för 2022. Ordförandeskapet cirkulerar mellan fem medlemsförbund.

Svartstämplad Emmental. Ses här i två versioner, Valios 31-procentiga emmental i 245 grams triangelförpackning och Porloms 15-procentiga emmental i 280 grams vakuumförpackning, vardera lagrade i minst nio månader. Vardera har kraftig och rik smak. Porlomosten har trots sin lägre fetthalt en speciell smak, som påminner om den smak osten har haft genom många år.

Vilho. Den schweiziska ostmästaren Peter Dörig flyttade på 1990-talet till Finland och grundade 2002 ysteriet Herkkujuustola 20 kilometer väster om Tammerfors. Vilho-osten är en av de bästa specialostarna som Dörig tillverkar. Vilho är en ost av appenzellertyp. Osten är lagrad i minst fyra månader. Den har en kraftig och samtidigt njutbar smak, som går bra ihop med söta viner.

GOD JU

ter fram den rika nordiska smakpaletten och hyllar kvaliteten på lokala, närodlade och hållbara råvaror. Texterna är skrivna av journalisten och matentusiasten Nina Weckström. Maten och människorna har förevigats av fotografen Robert Lindström.

YTT ÅR

OTT N OCH G

Till festbordet Välj inhemskt kött från Atria

Ålandsmejeriet ÅCA:s, Ålands Special, är en lätt skivbar, mild gräddost, som i flera riksomfattande tävlingsutställningar varit Finlands bästa i serien för grynpipiga ostar. Den är ett resultat av ostmästaren Johannas Strands produktutveckling, som omfattar även Kastelholm, sex månader lagrad och Prostens, tolv månader lagrad. Vid ostens 150-årsutställning 2006, utsågs Ålands Special till Finlands bästa ost i sin klass.

finns det ingen brist på julostar. Det finns många välkända ostar med klosterlig och kyrklig bakrund, som hör till julfirandet, till exempel Ålands Special, Västerbottenost, Allerum Präst, Luostari och Kappeli. Tar man ännu med någon mögelost och en cheddarost,

en schweizisk Appenzeller eller vår finska Vilho, är det lätt att bjuda på en ostbricka som dessert vid julmiddagen. Då ost och vin är ett bra smakpar kan man ta med följande viner: Ett Riesling vitvin, Amarone Baorna som blev årets rödvin 2021 och

som dessertvin Lenz Moser Trockenbeerenausleese från Burgenland i Österrike. Till julens måltider har jag tagit med tre ostar, svartstämplad emmentalost i två versioner, Ålands Special och Vilho som framgår av bilderna.

fester kommer och går, julen stavas superior.

Bengt Wallén

God Jul och Gott Nytt År. Vi söker butiker i södra Finland.

www.oravaisrokeri.fi info@oravaisrokeri.fi

snellman.fi

GOD TID

10/2021

GOD TID

10/2021

Res med SPF Österbotten Almuñécar 2022 19.2-7.3, 8-24.3 och 24.3–8.4. På dessa resor får du njuta av det bästa som Andalusien har att erbjuda. Vi bor på ett fyrstjärnigt hotell nära stranden i det som beskrivs som en av de mest genuina städerna på Spaniens sydkust. Här finns ett stort utbud av aktiviteter och kultur. Resa 1, 19.2–7.3.2022, 17 dagar Fullbokad. Fyra platser lediga. Utresa 19.2.2021 från alternativt: • Vasa kl 11.00, vidare från Helsingfors kl 19.20, ankomst till Malaga kl 23.00 • Helsingfors kl 19.20, ankomst till Malaga kl 23.00 Transfer till Almuñécar (en timme), beräknad ankomst strax efter midnatt Returresa 7.3 från Malaga kl 12.30 med ankomst till Helsingfors kl 18.00. Vidare till Vasa kl 18.40 med ankomst kl. 19.50. Frukost på hotellet före avresan till flygplatsen Pris från Vasa 1540€ per/person, del i dubbelrum. Pris från Helsingfors 1425€ per/ person, del i dubbelrum. Enkelrumstillägg 304€ (begränsat antal) I priset ingår: Flygresa t/r med Finnair 1 bagage á 23 kg + 8 kg handbagage Hotellboende på Bahia Almuñécar med frukost och middagsbuffé alla dagar Transport Malaga flygplats – hotellet t/r

www.osterbotten.spfpension.fi Resa 3, 24.3-8.4 16 dagar Utresa 24.3 från Helsingfors kl 06.45 med ankomst till Malaga 10.15. Transfer till Almuñécar (en timme) beräknad ankomst kl 12. Returresa 8.4 från Malaga kl 10.15 med ankomst till Helsingfors kl 16.30. Frukost på hotellet före avresan till flygplatsen. Pris från Helsingfors 1210€/person i dubbelrum. Enkelrumstillägg 304€ (begränsat antal) I priset ingår: Flyg med Norwegian, tur & retur 2 bagage á 20kg + handbagage Busstransport från/till flygfältet i Malaga. Del i dubbelrum på hotellet Frukost & middagsbuffé alla dagar på Bahia Almuñécar Stadsvandring med guidning + infoväska med karta m.m. Ett överraskningsprogram En lunch Reseledarnas tjänster Mot extra betalning ordnas busstransport t/r från Österbotten till Helsingfors-Vandta flygstation och möjlighet att delta i utflykter från Almuñécar. Researrangör: Göran Sundqvist

på svenska

Svensktalande lokalguide och läkare, reseledare, buss med. Resedatum: 23 – 29.1.2022 Resans pris: 450 €/person. Enkelrumstillägg: 90 €. Tillägg för helpension: 50 € per person.

på svenska i hela Europa!

Stadsvandring i Almuñécar En lunch. Resa 2, 8.3–24.3.2022, 17 dagar Fullbokad. Vi tar emot platser till väntelista. Utresa 8.3 från Helsingfors till Malaga kl 06.15 med ankomst till Malaga kl 10.15. Transfer till Almuñécar (en timme) beräknad ankomst kl 12.00. Returresa 24.3 från Malaga kl 10.45 med ankomst till Helsingfors kl 16.30. Frukost på hotellet före avresan till flygplatsen Pris från Helsingfors 1195€ per/ person i dubbelrum. Enkelrumstillägg 304€ (begränsat antal). I priset ingår: Flygresa t/r med Norwegian 2 bagage á 20 kg + handbagage under stol 30*20*38 cm Hotellboende på Bahia Almuñécar med frukost och middagsbuffé alla dagar Transport Malaga flygplats – hotellet t/r Stadsvandring i Almuñécar En lunch Mot extra betalning ordnas busstransport t/r från Österbotten till Helsingfors-Vanda flygplats och möjlighet att delta i utflykter från Almuñécar.

Spa-resa till Pärnu 23-29.1.2022 Kom med på vår resa till Varma famnen i januari på Tervis! En hälsooch rekreationsresa till mångsidiga Pärnu. En skön vecka under en förmånlig tid på året! Behandlingar, program, musik, utflykter, samvaro.

Researrangör: Lindell Travel

Julgubbarnas fackförening

kommande svarta jular. Krampus behöver bistånd till säckar för de mindre snälla barnen i tyskspråkiga Europa. Den gävliga halmbocken vill ha årligt kremeringsstöd. Föreningen Gävle Bockbrännare försöker få subventionerade tändstickor in i den nya rikssvenska statsbudgeten. Fackföreningens alla aktiva medlemmar ska anslutas till Loimaa-kassan för att få arbetslöshetsunderstöd från tjugondag Knut till första advent.

Almuñécar - våren 2022 Underbara dagar under Spaniens sol 12-25.3 (14 dgr) 13-31.3 (19 dgr) 19-31.3 (13 dgr) 28.3-7.4 (11 dgr)

Långsemester till Portugal Sesimbra, 15 dgr, 11-25.4

Påsken i Ungern Resa:14-19.4

Gardasjön Norditaliens smycke Resa: 21-27.4

Passionsspelen i Oberammergau 6-12.9.2022 Upplev passionsspelen i Oberammergau. Som inledning/ avslutning på resan får vi bekanta oss med det sydvästra hörnet av Tyskland och Alsace i Frankrike. Vi har biljetter till passionsspelet fredagen 9 september.

Blomsterön Mainau & Maggioresjön Resa: 29.4-5.5

Fira valborg i Holland Resa: 30.4-3.5

Franska rivieran med Barcelona och Andorra Resa: 7-14.5

Vandringsresa till Irland Resa: 9-14.5

Obs!

Ni som var anmälda till den planerade resan 2020 kvarstår på anmälningslistan. ni kommer att bli kontaktade av researrangören med förfrågan om fortsatt intresse för resan! Resans längd: 7 dagar Researrangör: Oravais trafik Mera information Håkan Wikberg, tfn 0503138158, Patrick Ragnäs tfn 0405748919

Mera info: Patrick Ragnäs 040 574 8919 Boka via osterbotten.spfpension.fi eller SPF:s kansli i Österbotten 040 5748919 eller e-post till spf.osterbotten@spfpension.fi. Reservation för ändringar. Resorna genomförs ifall omständigheterna tillåter. Vi följer kontinuerligt med utvecklingen av Covid-19-pandemin.

◗ Julgubben har inbjudits till Tölöwikens pensionärers julmöte. Han berättar om hur julgubbarnas fackförening grundades vid ett hemligt möte i Korvatunturi, med zoom-deltagare från Grönland, nordpolen och andra julorter. Den traditionella finländska julgubben vill ha bidrag för avigvända fårpälsar eftersom de blir allt sällsyntare. Coca Colas jultomte vill ha bidrag till en youtube-video om hur man stärker den rödvita tomtedräkten med Coca Cola i ångstrykjärnet. Den turkiska biskopen Sankt Nikolaus berättade hur han började traditionen att ge gåvor åt barn genom skorstenen. Han är redan helgon så han blir stödjande medlem. Svarte Rudolf planerar utökad julverksamhet under

Resor

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

Spa-resor till Pärnu

En skön och avkopplande vecka i förmånliga och välkända Pärnu 8 dagar: 15-22.1, 19-26.3, 15-22.4, 30.4-7.5

NYHET! Danskryssning med nya Aurora Botnia

Får Jag Lov? 9-timmars havskryssning fre 28.1 Bussrutter norr- och söderifrån. Guns Rosor bjuder upp till dans

Teaterresa till Stockholm Rain Man. Resa: 3-6.3.

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND

20.2 - 26.2.2022 Helpension 555€ Halvpension 500€ BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG) RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

Kommande resor:

12.3-1.4.2022 20-28.4 25.4-1.5 6-12.6 27.6-2.7 8-15.8

Almuñécar, Spanien Holland med Floriaden och Blomstertåget Härliga Gardasjön Lofoten-Hurtigruten Visby – rosornas stad, Gotland Geiranger med ’The Golden Route’

Läs mer om resorna och hur du ska boka på vår hemsida, som vi uppdaterar med fler resor vartefter.

www.ingsva.fi info@ingsva.fi Tel.nr. 020 7434520

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS 0440 524911 partours@parnet.fi

ANNONSERA I GOD TID

RESOR

26.3-2.4 8-13.5 15-16.6 20-25.7 19.9-1.10

Gran Canaria, Playa del Ingles Sparesa till Pärnu, Viiking Spa Skärgårdsresa Dansbandsveckan i Malung Costa Blanca, Spaninen

Tel Bussar 019 - 248 1004 Tel Resor 019 - 248 1090 Sandövägen 23,10900 Hangö info@frimanresor.fi

Frimanresor.fi

Mary Poppins på Svenska Teatern Hotellresa: 19-20.2

Jesus Christ Superstar med Peter Jöback & Ola Salo Hotellresor till Helsingfors: 28-29.1 och 29-30.1

Piteå och Jockmokks vintermarknad Resa: 2-4.2

Båtmässan i Stockholm Kryssning: 11-13.3 Hotellresa: 17-20.3

Antikmässan i Stockholm Kryssning: 11-13.3

Hotellresor till Umeå

16-17.1, 20-21.1, 19-20.2, 3-4.3, 12-13.3, 9-10.4 Vi har paketresor till: 16.1 Bo Kaspers Orkester 20.1 Mando Diao 19.2 Pernilla Wahlgrens show 12.3 Miss Li Båtresorna med nya Aurora Botnia

Vi följer myndigheternas alla restriktioner och anpassar reseutbudet enligt dessa.

Boka tryggt och res säkert med oss!

oravaistraﬁk.ﬁ

(06) 318 4000 må-fre 9-16

GOD TID

10/2021

Här får minnena från Hangöfronten liv Det praktiskt taget kryllar av krigsminnen kring det skog- och bunkerbevuxna landskapet där Hangö udd liksom smalnar av. För 80 år sedan var området ett hett frontavsnitt som skördade liv och lämnade spår som fortfarande ger anledning till nya upptäckter. Ett rent eldorado för museichefen Jörgen Engroos, i full färd med att tillsammans med kunniga medhjälpare utveckla Hangö frontmuseum i symbios med all den moderna teknik som numera kan ge direktkontakt ända bort till Australien. För honom själv fick intresset en nystart redan 2016 när han som stabschef i Nylands brigad flyttade till Harparskog. Att det finska försvaret på rekordtid byggt upp en försvarslinje med över 40 bunkrar längs gränsen mot den yttersta udden som Sovjet arrenderade vid vinterkrigets slut 1940, det visste han. Men inte att inredningen i bunkern nr 302, Irma, som var i bäst skick, höll på att förtäras av fukt och mögel. Vid det laget hade Krigshistoriska föreningen i Västnyland tagit över det enorma arbetet att med Martina Lindberg i spetsen möjliggöra en nystart för själva museet. Bunkern Irma erbjöd en upp-

ledning av arkeolog Jan Fast itu med att gräva ut den och över 2000 föremål togs fram och arkiverades. När innehållet i korsun klarnat kvarstod frågan om brandorsaken. Jörgen Engroos ringde då brandchefen i Ekenäs och bad om en brandorsaksutredning. Fick frågan när branden inträffat. – För 80 år sedan! Utredaren var på plats inom en halv timme och kunde tämligen snabbt fastslå att det inte alls var någon granat som orsakat eldsvådan. En petroleumlampa hade stjälpt när korsuns invånare snabbt tog sig ut när anfallet började.

Jörgen Engroos är med rätta stolt över presentationen av korsun Hamsterbo. Tack vare hjälp från studeranden Fredrik Creutz i Sverige har man från Krigsarkivet i Stockholm fått fram uppgifter om de svenska frivilligas tillhörigheter vid Hangöfronten.

gift som Jörgen Engroos inte kunde motstå. Han kontaktade Rotary som fått ett understöd på 5000 euro för bunkern. Hur satsa pengarna effektivt på ett så omfattande projekt? Tack vare goda kontakter fick Jörgen Engroos praktiskt taget på nolltid ihop en hjälptrupp på 33 deltagare. – Till julen 2016 var bunkern torr, säger han med en viss tillfredsställelse. Följande vår återöppnades front-

museet – och Irma. Till våren 2022 ska Irma bli ännu lättare också för rörelsehindrade att ta sig in i. Inte för att man direkt behöver ta sig in. Irma är numera filmad i 360 graders teknik och promenaden i och omkring bunkern kan lämpligen göras framför datorskärmen. Komplett med fågelkvitter. Aktuell just nu är en virtuell promenad i bunkern för en testgrupp i Australien. När Jörgen Engroos som nybliven pensionär sedan tog över som

museichef 2020 fortsatte utvecklingen i samma takt som den börjat. Minnesåret 2021 har medfört nya upptäckter, att inte säga upplevelser. Åtminstone en av dem stärkte i synnerhet respekten för den lokala brandorsaksutredningen. Hamsterbo – en av många korsun på museiområdet, förde en tillbakadragen tillvaro i 79 år eller ända sedan hösten 1941 då den brandskadades. Orsaken antogs vara ett ryskt anfall med granater. 80 år senare tog en grupp under

Från Kabanov till båtsafarin Det är inte bara fynden i Hamsterbo som gett nytt material för museibesökarna. Samarbetet med Jan Fast som leder utgrävningarna av kommendören Kabanovs bunker i Hangö fortsätter och inkommande sommar blir det guidade båtutflykter i skärgården där Hangöfrontens hårdaste strider utkämpades. Den 2 december 1941 lämnade de sista sovjetiska fartygen Hangö så något julfirande blev det aldrig av för styrkorna vid Hangöfronten. Istället blev de avtackade av överbefälhavaren, fältmarskalk C. G. Mannerheim vid en parad den 15 december i hård kyla och rykande snöstorm. På östfronten fortsatte kriget. Text och foto: Lena Selén

PIO:s pensionärsparlament bjöd på överraskningar ◗ Pensionärsorganisationernas aktiva möttes för första gången på länge ansikte mot ansikte vid PIO:s årliga pensionärsparlament den 17 november. Årets gråaste dag grydde utanför fönstren på arbetspensionsförsäkringsbolaget Varmas huvudkontor på Sundholmen, men alla mötesdeltagare var säkert eniga om att hemförhållandena inte kan ersätta dessa möten och vindlande diskussioner. Pensionsdebatten tog ny fart på hösten genom den danske professorn Torben M. Andersens utvärdering av pensionssystemet i Finland. Enligt Andersens rapport är pensionsmodellen robust och fungerar väl, men på lång sikt är arbetspensionsavgifterna föremål för ett betydande höjningstryck. Utöver rapporten har arbetspensionsindexets sammansättning än en gång varit på tapeten ända upp i riksdagen. PIO rf:s ordförande Matti Huutola från Pensionärerna rf lyfte vid öppningen av evenemanget fram att det i offentligheten nu

Suvi-Anne Siimes betonade behovet av långsiktig utveckling av pensionssystemet.

pågår ett slags förberedande diskussion inför en eventuell arbetspensionsreform, även om föregående reform trädde i kraft så sent som 2017. Social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen påminde i sin tur i sitt tal om regeringens utvecklingsprojekt och hittills uppnådda resultat, såsom höjningen av de minsta pensionerna och skäligare klientavgifter inom socialoch hälsovården.

Verkställande direktören för Varma Risto Murto berättade för mötespubliken om hur coronakrisen inverkat på arbetspensionsförsäkringarna. Coronakrisen har än så länge varit mycket olik den föregående finans- och skuldkrisen. Arbetspensionsfondernas avkastningar har varit exceptionellt goda såväl i Varma som inom branschen som helhet. Den goda avkastningsutvecklingen på arbetspensionsfonderna är en positiv nyhet, eftersom den bidrar till att stärka finansieringsgrunden för pensionerna, om den fortsätter över en längre tid. I offentligheten och inom arbetspensionssektorn har man diskuterat möjligheten att höja arbetspensionsförsäkrarnas risktagningsförmåga inom placeringsverksamheten för att genom fonderingen ytterligare kunna stärka finansieringens hållbarhet. Verkställande direktören för Arbetspensionsförsäkrarna TELA rf Suvi-Anne Siimes släckte impulserna till den generationskamp som

fick sin början i höstens tvist mellan ungdomsorganisationerna och initiativtagarna till ett nytt pensionsindex. Hon betonade behovet av långsiktig utveckling av pensionssystemet, vilket också var slutsatsen i Andersens rapport. Många pensionärer funderar säkert på varför inte en större andel av de goda placeringsintäkterna kan avsättas för pensioner. Finansieringen av arbetspensionerna är inte enbart beroende av fonderna, eftersom cirka 1/4 av pensionerna på lång sikt täcks med fondmedel och resten med de arbetspensionsavgifter som tas ut på arbetstagarnas löner. Befolkningsutvecklingen är en enorm utmaning med tanke på den större andel som bekostas med arbetspensionsavgifterna. Utöver avkastningarna har också andra positiva fenomen i år fått rum i nyheterna: sjukpensionerna har minskat och den långvariga nedgången i nativiteten har stannat av. Omfattningen av förändringen i dessa två faktorer har emellertid ingen större betydelse för den stora

finansieringsbilden. Pensionärsparlamentet bjöd garanterat på många överraskningar. Till de positiva hör absolut utvecklingen av arbetspensionsfonderna under coronatiden. En kanske lite annorlunda överraskning var behovet av en eventuell pensionsreform, om faktorerna bakom finansieringen av pensionssystemet inte förbättras kännbart. För pensionärsorganisationerna lönar det sig att vara aktiva i denna reformdebatt, eftersom nya element ingår, exempelvis de så kal�lade automatiska anpassningsmekanismerna, varmed utvecklingen av pensionernas nivå eller pensionsavgifterna i allt högre grad skulle vara beroende av finansieringen. Det innebär att den offentliga debatten som de senaste årtiondena kretsat kring pensionärsfattigdom och arbetspensionernas indexering snart kan komma att ta en ny riktning. Janne Pelkonen Chef för samhällspåverkan Arbetspensionsförsäkrarna TELA

GOD TID

10/2021

It-biten: Lade du nycklarna i julklappskorgen? Alla känner vi igen frågan, ”var är nycklarna?” eller ”var är telefonen”, ”var är plånboken”, ”var är handväskan”, ”var är frun/ gubben”. Det är väl nästan något som hör livet till, vi vet inte alla gånger var vi har lagt någonting.

Julklappstipset hjälper dig att hitta saker som kommit bort. På 80- och 90-talet fanns det små batteridrivna klunsar som man kunde fästa i nyckelknippan och genom att vissla eller klappa i händerna fick man klunsen att börja tjuta, så kunde man kanske hitta nycklarna. Men det är inte kul om den börjar tjuta bara för att någon applåderar i tv. Eller då batterierna är slut och den inte längre ger ifrån sig ljud. Plus att det inte hjälper hur mycket man än visslar och klappar hemma om nycklarna blivit i bilen eller på caféet.

Nu har vi smarta telefoner, de håller väl reda på oss, eller hur? Nästan. Med hjälp av telefonerna kan vi hålla reda på var vi lagt telefonen, eller var gubben/gumman finns (eller hens telefon i alla fall). Både iPhone, iPads och motsvarande Android apparater har stöd för att man skall kunna hitta sina egna prylar. De har GPS och så länge det finns liv i batteriet och nätverk så kan de rapportera var de finns. Man kan också välja att låta en annan person, till exempel sin respektive, se var man finns. Det kan vara en stor trygghetsfaktor! Om det finns intresse kunde jag skriva om detta en annan gång.

Men nu var det nycklarna, eller plånboken! Redan för flera år sedan dök det upp en produkt som heter Tile, sedan har också Samsung en SmartTag som fungerar med deras telefoner och nu har också Apple kommit med sin AirTag. Alla ser lite ut som den där klunsen på 80- och 90-talet, fast lite min-

Bo hemma på Folkhälsan Hos oss kan du bo som hemma också när hälsan sätter stopp för att bo ensam. Du får just den hjälp du behöver när du behöver den. Kontakta oss gärna, så berättar vi mer. Blomsterfonden, Helsingfors ................................044 333 1628 Brummerska hemmet, Helsingfors...................040 749 4194 Kristinagården, Helsingfors .................................. 050 575 8899 Seniorhemmet, Helsingfors...................................050 400 2078 Silviahemmet, Helsingfors ......................................044 722 4567 Grupphem, Vanda ..........................................................050 330 5237 Villa Rosa, Raseborg .................................................... 044 788 6041 Gemenskapsboende i Seniora, Raseborg .....044 788 6041 Gemenskapsboende i Åbo ................................... 044 044 757 788 6312 8870

dre och med bättre batteri. De fungerar med hjälp av bland annat Bluetooth och har en räckvidd på cirka 100 meter. Idén är samma, du fäster denna lilla bricka, som är ungefär som två tvåeurosmynt limmade på varandra, i din nyckelring. Eller lägger den i plånboken eller i handväskan. Först måste du förstås para ihop den med din telefon. Sedan då du undrar var din pryl är så tar du fram din smarttelefon och öppnar en app. Telefonen kan då visa riktning och avstånd upp till en meters noggrannhet. Då man är nära kan man från telefonen ännu slå på ett ljud som klunsen ger ifrån sig. Än så länge låter detta ungefär som de där grejerna på 80-talet. Så vad hjälper detta då nycklarna blivit på ett café? Jo, alla dessa tre prylar använder sig också av alla andra telefoner (av samma märke). Så ligger dina nycklar (med en AirTag) på ett café och det finns någon iPhone i närheten så kommer du få hjälp av dem, utan att telefonägarna ens vet om det.

Du kan på din telefon se på kartan var dina nycklar finns. För oss finländare är det här kanske inte helt vattentätt, tappar man plånboken i svampskogen kanske det inte finns så många som råkar gå förbi den. Men i det fallet så kan man i alla fall se när/var ens egen telefon senast varit i kontakt med den. En sån här ”hitta mina grejer”-kluns kostar ca 30-35 euro och väger 10-15 gram. Batteriet lovar det att håller cirka 1 år och man kan själv byta batteri. I hopp om att kunna hjälpa ens några hålla koll på sina värdesaker och med en önskan om en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Erik Jansson frilansskribent

50 år av glädje, sång och skratt

Förutom enheter med vård och omsorg dygnet runt har vi lägenheter där du kan bo självständigt. www.folkhalsan.fi/bo God Jul och Gott Nytt År!

Bo hemma på Folkhälsan

ANNONSERA I GOD TID

God Jul och Gott Nytt År!

Esbo svenska pensionärer r.f. Alberga pensionärsklubb Dalsvik pensionärsklubb Esbovikens pensionärsklubb Gäddvik-Mattby pensionärsklubb Hagalund pensionärsklubb Esbo Kyrkoby pensionärsklubb Köklax pensionärsklubb Olars pensionärer

Jubileumsföreställningar En kavalkad med de bästa bitarna ur Fallåkers succépjäser Regi: Lidia Bäck

Premiär 21.1.2022 kl. 19 Sö 23.1. | Lö 29.1. | Sö 30.1. | Lö 5.2. | Sö 6.2. | Lö 12.2. | Sö 13.2. | Sö 27.2. | Lö 5.3. | Sö 6.3. Föreställningarna börjar kl. 16 Biljetter 25 €

Boka biljett:

www.fallaker.ﬁ

09-884 5611 må och to 17.30-20.00

GOD TID

Tack

för att du vaccinerar dig. Coronavaccinet hjälper oss på vägen till ett mer normalt liv och möjliggör att vi igen närmar oss varandra. Som vaccinerad får du skydd mot allvarlig coronavirussjukdom och skyddar också andra. Coronavaccinerna lämpar sig väl för nästan alla. Källa: Institutet för hälsa och välfärd (THL)

10/2021

KYRKANS

10/2021 Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Lindqvist

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.ﬁ www.hautaustoimistolindqvist.ﬁ

GOD TID

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

KYRKANS SAMTALSTJÄNST¤

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Det hjälper att prata. tt eÅnr! Nmym occhhaGuotttry

Juäl s Gyoad fr N

0400 22 11 90 alla dagar kl. 20–23

Restaurang

YRKESKOCKEN God Jul Gott Nytt År!

Fylgia i Vasa rf www.fylgia.fi

ÖPPET VARDAGAR KL 11.00-13.30 DU KAN ÄVEN HÄMTA HEM MATPORTIONER www.optimaedu.fi/yrkeskocken Tel. 044 7215 299 Trädgårdsgatan 30, Jakobstad

och

Önskar

Kuddnäs museum

Samtalsavgiften är vanlig lokal- eller mobilsamtalsavgift.

Kultur för alla på Kimitoön

JULSTUGA

Sagalunds museum

God vård på svenska

02 421738

Dalsbruks Bruksmuseum Björkboda låsmuseum

Bertahemmet erbjuder helpension med trygg och sakkunnig omvårdnad på ålderns höst. Bertahemmet ligger i det trevliga Södra Haga i Helsingfors med goda förbindelser till centrum. Vi har hyreslägenheter, servicesedelmöjlighet och privat omvårdnad med helpension i eget rum. Vänligen kontakta vår föreståndare Carola Hultin tfn 09-477 4720 eller carola.hultin@bertahemmet.com Besök vår hemsida www.bertahemmet.com

God Jul

Gott Nytt År

040 7219535

www.sagalund.fi God Jul och Gott Nytt År!

God Jul och Gott Nytt År!

Trädgårdscafé mitt i idyllen Alla dagar 27.11-23.12 maj-augusti 11-19

Alla Dagar kl 11-19

Hantverk, hembakt, glögg, Bastugatan 5, Ekenäs tomtar, kaffe, m.m. 019-241 5656,äppelmust 050-556 1665 Massor av julklappstips! Trubadurer juni-juli-augusti alla tisdagar kl. 14, 16 och 18 Välkommen! 5, Ekenäs Se, Bastug. www.cafegamlastan.fi

050-556 1665 www.cafegamlastan.fi God Jul & Gott Nytt År

Leschehemmet

Ett svenskspråkigt servicehem, i havsnära jugendmiljö, i södra Helsingfors

Helsingfors Familjejuridik är nu Markelin & Somppi En tillförlitlig byrå för Dig och Ditt företag • Bouppteckningar • Arvskiften och avvittringar

• Donationer och testamenten • Rättegångar

• Förmögenhetsrättsliga arrangemang och skatteplanering för privatpersoner och företag

ANNONSERA I GOD TID

Nytt!

(

verade Nyreno um dubbelr

Julsemester i Härmä

Hemmet erbjuder boende medlediga utbildad Leschehemmet har förtryggt tillfället några rum och svenskspråkig personal dygnet runt. Husets egna miljön är hemlik. Hemmet erbjuder tryggt boende med utbildad svenskspråkig dygnet kockar tillreder god mat. Vipersonal erbjuder även runt. sjukKosthållet förestås av en egenfysioterapi, matglad kock. skötartjänster, husläkare, frisör och Vi erbjuder även sjukskötartjänster, läkarmottagning, fotvård samt mångsidiga aktiviteter. För kortare fysioterapi, frisör och fotvård samt olika aktiviteter. perioder intervallvård. För kortareerbjuds perioder erbjuds intervallvård. Kontakta föreståndare Kontakta föreståndareCarin Stenvall God Jul för mera mera information, 9970 för information,040-134 tfn 09 631 110, 040 582 8442 Och carin.stenvall@ leschehemmet.fi e-post: info@leschehemmet.org adress: Villagatan Villagatan3, 3,00150 00150Helsingfors Helsingfors Gott Nytt År! hemsida: www.leschehemmet.org hemsida: www.leschehemmet.fi

PÖrtom ungdomsförening presenterar

349 €/pers./2 dygn 399 €/pers./3 dygn 439 €/pers./4 dygn 479 €/pers./5 dygn

Logi i dubbelrum, frukostar, en buffémåltid per dag, tillgång till spabadet och gymmet samt mysigt julprogram och inträde till jultidens danser. Under julhelgen serveras ett läckert julbord med alla traditionella julrätter. På julafton ingår även en julig kvällsmat i priset. Tilläggsavgift för enkelrum 35 €/dygn

Vaasantie 22, Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmaspa.fi

PREMIÄRERBJUDANDE

8.1 20€

Alla vuxenbiljetter

Pörtomrevyn 2022 ÖPpna dörrarna Föreställningar

Bokning

Lördag 8.1 Lördag 15.1 Söndag 16.1 Lördag 22.1 Lördag 22.1

Från den 1 december på www.portomuf.fi eller via Nettickets bokningstelefon: 0600 399 499 1€/min +lna/msa må-fre kl 9-21, lö-sö kl 13-21 Föreningar över 15 personer bokar per mail: portomrevyn@gmail.com Vid frågor om dieter, Kontakta: 0503722106

Söndag 23.1 Fredag 28.1 Lördag 29.1 Söndag 30.1 Fredag 4.2 Lördag 5.2

kl. 19 Premiär! kl. 19 kl. 17 kl. 14 Obs. tid Textad! kl. 19 kl. 17 Textad! kl. 19 kl. 19 kl. 17 kl. 19 kl. 19

Priser Vuxenbiljett 22€ Barn i lågstadieåldern 10€. Föreningar med 15 personer och uppåt 18€ per biljett.

www.markelinsomppi.fi www.markelinsomppi.fi Brändövägen 4-8Helsingfors bost. 9 00570 Helsingfors

Vi betjänar numera även9 i00570 Vasa på adressen: Brändövägen 4-8 bost. Helsingfors Hovrättsesplanaden 13 B, 61500 Vasa Filip Markelin 0400 464 899 Kim Somppi 0500 866 303

Filip Markelin 0400 464 899

Kim Somppi 0500 866 303

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

10/2021

Åbolands pensionärer kastade loss ÅBOLAND Åbolands pensionärer har igen kunnat träffas trots pandemins vassa klor. Nu på en festkryssning med Viking Grace den 23-24 november,. Kryssningen bjöd på fin samvaro och ett härligt kryssningsprogram. Trots osäkerheterna med om det skulle vara möjligt att arrangera en gemensam kryssning fortsatte Åbo svenska pensionärsklubb ivrigt arrangerandet av den gemensamma åboländska kryssningen utan störningar under hösten. Allt gick vägen och tisdagen den 23 november på kvällskvisten samlades drygt 200 pensionärer i Viking Lines terminal i Åbo. Viking Grace tog emot oss med information om att följa direktiven för covid-skydd, men ingen kontroll av corona-passen var nödvändigt. Viking Grace, med sina stora och praktiska utrymme, bjöd på möjlighet till både umgänge och nya bekantskaper. Den sena avgången från Åbo gjorde att de flesta fördrev tiden med att umgås, äta en bit mat i någon av fartygets restauranger och sedan förstås ta sig en svängom i den stora dans-restaurangen till dansbandet Tommys och Charles Plogmans dansmusik. Att dansa var något vi inte heller hade gjort på länge. Efter en omfattande havsfrukost, samlades vi alla i fartygets

Ingalill Karlsson och Jan-Peter Kullberg uppträdde med sina bravurnummer på varsin ukulele.

”Vi avslutade kryssningsprogrammet med en rejäl buffémiddag i den stora matsalen, där det nog blev litet trångt och långa köer. Alla var ju förstås hungriga och ville smaka på alla godheter, som gick i julbordets tecken.”

Tvåhundra åboländska pensionärer kryssade till Stockholm. Alla samlade, redo för programstart.

kongresscenter. Vi blev väl mottagna av Carita Isaksson, som är avgående ordförande i Åbo svenska pensionärsklubb, och dagens konferencierer Thomas Lundin ackompanjerad av Thomas Enroth (som kallade sig Enroth och Tvåroth). Thomas varvade sina fina och vackra sånger (från Theodorákis via Afzelius till Viola Renvalls texter) med vitsar och allsång, där vi sjöng

både havsinspirerat och julsånger. Thomas Enroths ackompanjemang var fenomenalt. Att sjunga tillsammans var något vi inte hade gjort på mycket länge, så det kändes och lät riktigt bra. Åbos fenomenala artister Ingalill Karlsson och Jan-Peter Kullberg uppträdde med ett programnummer med två kända sånger, ”When the Saints Go Marching

In och Oh, My Darling Clementine”, och skötte själv om ackompanjemanget med sina ukulelen. Det blev en rolig uppvisning och publiken gav stora ovationer. Vi avslutade kryssningsprogrammet med en rejäl buffémiddag i den stora matsalen, där det nog blev litet trångt och långa köer. Alla var ju förstås hungriga och ville smaka på alla godheter, som gick

Grankullapensionärerna firade julfest GRANKULLA SVENSKA PENSIONÄRER Granipensionärerna har under en stor del av coronatiden varit husvilla på grund av att Villa Junghans omvandlades till Grankullas vaccineringsstation. Vi i styrelsen har varit envisa med att kunna erbjuda program åt medlemmarna varannan tisdag under hela coronapandemin. Vissa tider strömmades programmen via GSP:s webbplats, andra tider har det varit träffar med begränsat deltagarantal i Bibelinstitutet. Men oj vad folk har saknat tisdagsträffarna i Villa Junghans med över hundra deltagare varje gång. Nu har vi äntligen fått ett löfte av staden att återfå huset i slutet av januari 2022. Någon större fest har det inte blivit sen pandemin bröt ut. Men den 26 november ställde GSP till med stor julfest. Det kändes underbart att igen kunna bjuda medlemmarna på god mat och dryck samt glad samvaro. Allsången var ju förbjuden och inte dansade vi heller, men visst var det roligt att kunna umgås. 97 medlemmar rymdes med, nästa

Stämningen i topp när Granipensionärerna firade julfest i Villa Breda.

gång blir vi säkert fler när vi är tillbaka i Villa Junghans. Torolf Hedlund ny ordförande Vid föreningens höstmöte den 16 november valdes Torolf Hedlund till ny ordförande. Han efterträder Filip Hamro-Drotz som hade meddelat att han inte ställer upp för återval. Torolf har varit medlem i GSP sedan 2017 och invaldes i styrelsen

Torolf Hedlund, nyvald ordförande. Henrik Bremer

för ett år sedan. Han är diplomekonom från Svenska handelshögsko-

i julbordets tecken. Det blev nog aldrig någon brist på maten, fastän det var bråttom för kökspersonalen att fylla på. Vi ser fram emot att hålla traditionen levande också i nästa år och hoppas att pandemin kan hållas i sina tyglar och att vaccinet biter. Text och foto: Christian Kvarnström

Ny bok om åboländska bomärken

Henrik Bremer

lan i Helsingfors och har jobbat med ekonomi, logistik och internationella projekt inom IS/IT. Torolf lockades med i GSP för att han ville delta i Bocciagruppen, en av föreningens många hobbygrupper. Hobbygrupperna ser Torolf som en bra inkörsport för nya medlemmar. Medlemsmötena med intressanta program är något han vill värna om som nyvald ordförande. Gunilla Löfstedt-Söderholm

◗ Bomärken i Åboland har en illustrerad förteckning över tusentals ritade bomärken i svenska Åboland. Boken bygger på insamlat material som Göran Dahl åren 19952005 hittat i gamla skriftliga handlingar och på gamla föremål, och på insamlat material som Helga Rajala dokumenterat under sina resor i Åboland från år 2016. Efter en allmän inledning om bomärken presenteras tio socknar, dess byar och gårdar i egna kapitel. Kapitlen inleds av en sammanställning över socknens bomärken och en karta med socknens bynamn. Därefter följer en förteckning över alla bomärken och namn på deras användare och angivelse av källa samt årtal. Boken innehåller även ett typregister, som kan användas vid identifikation av bomärken.

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

10/2021

Lyckad julfest i Oravais ORAVAIS PENSIONÄRER Fredagen den 26 november 2021 firade Oravais Pensionärer lillajul med en välbesökt fest i Oravais församlingscenter. Över 100 medlemmar deltog. Festen började med jullunch och avslutades med kaffe och dopp. Föreningens ordförande Göran Westerlund hälsade välkommen och gjorde en tillbakablick över det händelserika året 2021; investering i miljövänligt värmesystem på Tallåsen, renovering av Gullvivans lägenheter, gymmet, petanque, pidro, motion och den lyckade medlemsrekryteringen. Medlemsantalet uppgår nu till 409 personer, en täckning i verksamhetsområdet med över 80 procent. Föreningen har en positiv image. Festtalet hölls av SPF Österbottens styrelseordförande Anita Ismark. Hon talade om julförberedelser förr och nu. Tomten – vem är han? Var bor tomten? Gamla seder i julfirandet. Saltströmming på julbordet, skinkan, fårgrytan, älgsteken och glöggen. Det bästa med

julen är att få vara tillsammans. Festföredraget hölls påpassligt av Anitas make Bjarne Ismark som berättade om sin mor Disas liv och leverne under 100 år. Han utkom härom året med en fin bok om sin mor Disa. Kommunens hälsning framfördes av Vörå kommuns styrelseordförande Anna Bertills. För musikoch sångunderhållningen stod körerna Church Hill Boys och Oravais Manskör med solisterna Bjarne Andersson, Göran Westerlund och Armas Tiittanen. Körerna dirigerades av Carl-David Wallin som också kompade på piano. Festen avslutades med en andakt av Ingemar Klemets. Text och foto: Göran Westerlund

Matbordet dignade av läckerheter när 100 Oravaispensionärer firade lillajul.

Malaxpensionärer lärde sig köra rätt

MALAX PENSIONÄRER Malax Pensionärers sista träff i år hölls den 16 november. Som brukligt är hölls träffen i samarbete med medborgarinstitutet. Trafiklärare Christel Lassfolk hade bjudits in som föreläsare. Temat var äldre i trafiken och förutom vikten av att granska synen regelbundet och att hålla bilrutorna och -lyktorna fria från smuts poängterade hon även andra saker. Några axplock: • Båda parterna i ett förhållande borde turas om att köra. Ifall ena parten avlider kan det kännas oöverkomligt, för den som inte kört på länge, att åter sätta sej vid ratten. • Om man inte klarar körprovet, som man blivit

•

ålagd att avlägga, behöver det inte betyda totalt körförbud. Ofta får man behålla traktorkörkortet. Detta mottas alltid med lättnad av anhöriga. Om man drabbas av muskelsvaghet kan man överväga att byta till automatväxlad bil. Nya regler som gäller cyklister presenterades, elsparkcyklarnas framfart på gatorna och nya rondellen in till Vasa diskuterades. Många bilister struntar i trafikreglerna och kör enligt principen ”jag först”.

Höstmötet Malax Pensionärers höstmöte hölls den 19 november. Före höstmötesförhandlingarna

Glatt humör i krattgänget LAPPFJÄRDS PENSIONÄRSKLUBB Lappfjärds pensionärsklubb samlades en måndagsförmiddag med krattor och ett glatt humör, till talko på Lappfjärds gravgård. Det krattades runt hjältegravarna och en del av gravgården. Efteråt bjöd klubben på kaffe. Deltagarna: Erling Äbb, Leif

fick servicechef Jenny Svarvar presentera Vasa Andelsbank och dess tjänster. Tidigare har Aktia bank fått presentera sina tjänster på en träff. Jenny berättade vad man bör tänka på som bankkund när man blir äldre. Hon betonade vikten av att bägger parter i ett förhållande har skilda konton. Om man vill fortsätta att ha ett gemensamt konto bör man kolla skrivningen. Det bör stå ett ”eller” mellan parternas namn, inte ett och”. Är skrivningen fel kan det bli omöjligt för ena parten att göra transaktioner vid den andras frånfälle. Bankens jurister står till tjänst med att göra upp intressebevakningsfullmakt. Den är en trygghet när minnet börjar svika, eller då sjukdom gör en oförmögen att

själv sköta sina bankärenden. Höstmötet återvalde styrelsen i sin helhet och den består således av: Christer Bogren ordförande, Nils Sund vice ordförande, Bodil Backman sekreterare, Rita Udd, Bror Svenns och Kurt Holmberg. Som kassör och bokförare fungerar Ruth Bertlin. Hon deltar även i styrelsemötena utan beslutanderätt. Verksamhetsplan och budgetförslag fastställdes. Pensionärerna aktiverar sig med stavgång, vävning, pidro och boule. Föreningen har deltagit med två lag i bouletävlingar i Jakobstad i somras. I pidrotävlingen i Oravais i november deltog även två lag. Det ena laget med Per-Olof Svenns och Gustav Smulter var två poäng från seger! Berit Aspelin

Norra Ålands pensionärers lag sju bestående av Klas Pettersson, Gun Holmström och Göran Karlberg blev åländska mästare.

35 lag tävlade om mästerskap på Åland ECKERÖ Det anordnades ”åländska mästerskap” i boule onsdagen den 24 november i Eckeröhallen, Eckerö. Vi spelade enligt systemet monrad, 4 omgångar. Arrangör var Kul-Laget (från Eckerö), som tidigare ordnat bland annat Lucia-cup i många år. I år ordnade vi i stället dessa mästerskap för efterfrågan på just detta har varit stor, det är ju flera klubbar som spelar boule, på sommarn 7 – 8 stycken och på vintern 4 som har sina träningar inomhus. Till tävlingen kom 35 lag, vilket betydde 105 spelare, som gjorde upp om mästerskapet. Birger Bergman

God Tid rättar ◗ I rapporteringen om valet av ny ordförande i Svenska pensionärsförbundet (GT 9/2021) angavs ett felaktigt röstningsresultat. Valresultatet var 125-47 i Ulla-Maj Wideroos favör. Hennes motkandidat var Filip Hamro-Drotz.

lösning

Teir, Ismo Aalto, Lars Berglund, Glenn Backlund, Ingrid Berglund, Marita Nyholm, Marita Hermans, Carita Ekman, Lilly Aalto, Benita Backlund, Doris Lillmangs, Nils Byskata, Pirkko Äbb, Eila Stenlund. Text och foto: Britt-Marie Teir

L D E

N I G A

K R

O I

D E M U S B A L D I

N A

M A

G A

L A

A N D R A

A N D E R

A S

GOD TID

10/2021

BOKTIPS TILL JUL MARKO LAMBERG

HÄXMODERN Berättelsen om Malin Matsdotter

”Häxprocesserna är en fascinerande och mörk tid. 1600-talet är längesedan och samtidigt fungerar människor i flock på ungefär samma sätt i dag som då. Historien om den finska ’häxan’ Malin är en riktig rysare.” – Nina Solomin,

19 MED KAMERA OCH KOFFERT Resefotografier före massturismen Red. Sanna Jylhä & Marika Rosenström

(28,00)

Fokus – Sveriges nyhetsmagasin

(28,00)

”Med kamera och koffert är en mycket vacker bok, som man kan förlora sig i och tillfälligt känna de fjärran ländernas närhet.”

– Carina Burman, Svenska Dagbladet

Årets resebok 2021 hedersomnämnande, tidskriften Mondo

Glöm inte förra årets guldkorn ZACHARIAS TOPELIUS

ANNE BERGMAN & CAROLA EKREM

SAGOR I URVAL

STORA FINLANDSSVENSKA FESTBOKEN

Utg. Hanna Kurtén Ill. Ninni Kairisalo

2000

ZACHARIAS TOPELIUS

(34,00)

LÄSNING FÖR BARN Utg. Hanna Kurtén & Ulrika Gustafsson Zacharias Topelius Skrifter X:1

3000 (44,00)

1000 (20,00)

Statens pris för informa tionsspridning 2021 T AT B R A e ln å % nd p 3 0 kha lle r D e 1. E o M p s b for s 2 0 2 ER ska ing .12 . K n ls 1 ÖC ete i He .11–3 B V 5 TS et i n 13 er 2 E a s l ÅR lpri sgat Gäl a ! A n L m a .fi AL n o r llm k i rja P å e KÖ p å Sn iede p t

GOD TID

10/2021

Melin lyfter fram Amos katolska sida bok

Det har skrivits en hel del om tidningsmagnaten Amos Anderson. Finns det verkligen någonting som blivit osagt, kan man undra. Olav S. Melin har redigerat och skrivit boken Den ensamma mecenaten om Amos Andersons märkliga liv. Övriga medförfattare är konsthistorikern Synnöve Malmström och professorn i filosofi, kultur och företagsledning Bengt Kristensson Uggla. För den oinvigde skall sägas att Amos Anderson är Kimitoynglingen, som med Hufvudstadsbladet som bas, byggde upp en stor förmögenhet och grundade Konstsamfundet, som än i dag äger och ger ut Hufvudstadsbladet. För en yngre generation är Amos Anderson idag rätt

okänd – om de känner igen hans namn kopplar de oftast ihop det med konstmuseet Amos Rex. Olav S. Melin, med en bakgrund bland annat som Kyrkpressens chefredaktör, lyfter i Den ensamma mecenaten fram mera okända sidor hos Amos Andersson. Andersons livsgärning som affärsman och mecenat är väl dokumenterad. Däremot har andra sidor hos tidningskungen förblivit rätt okända. Anderson betraktades under sin levnad som kusinen från landet. Den finlandssvenska överklassen såg honom som en obildad, uppkomling från landet. Anderson i sin tur ogillade överklassens högmod och bristande religiositet. Själv gjorde han ingen hem-

lighet av sin religiositet. ”Amos Anderson var en känslo- och stämningsmänniska med personlig kristen övertygelse och brinnande intresse för andliga ting. Det tog sig uttryck i förkärlek för sakral konst, medeltida kyrklig musik och mystik”, skriver Melin i förordet till Den ensamma mecenaten. Andersons andlighet är en salig blandning av barndomens andeväsen, evangeliska väckelseidéer och katolicism. Hans passion var katolsk kyrkokonst, helgon och klosterliv. I det starkt lutherska Finland beskylldes Amos Anderson ofta för katolskt svärmeri. Och anledningar saknades inte. Intresset för den heliga Birgitta genomsyrade hans kulturella aktiviteter. Amos Anderson fick sitt genombrott som dramatiker med legendspelet Vallis Gratiae i Nådendals kyrka 1922. Pjäsen, som är förlagd till 1400-talets Finland, har starkt katolska drag. Vurmen för det moderliga går som en röd tråd genom hans liv. När Amos Ander-

Samrådet dansar ut julen med Risto Tammilehto

Markus West

◗ Ett femtiotal it-handledare och förtroendevalda samlades den 17-18 november till Svenska pensionärsförbundets it-seminarium i Tammerfors för att utveckla sina kunskaper inom pedagogik, it-hjälpmedel och säkerhetsfrågor. Alla regioner var representerade och vi kan därför räkna med att kunskapen kommer er medlemmar i föreningarna till godo via it-verksamheten i föreningarna. Glädjande nog hade vi också nya it-handledare på plats. Första dagen låg fokus på pedagogik, förbundets it-personal Robert Riska och Andreas Höglund delade med sig av sina bästa pedagogiska tips och deltagarna diskuterade och utbytte erfarenheter sinsemellan. Kerstin Ramström presenterade det åländska projektet ”Häng med upp på nätet” som gav dem utmärkelsen Årets it-förening 2021. Andra dagen inledde verksamhetsledare Sonja Haga-Erickson från Date-

ro med en mycket uppskattad presentation om vilka hjälpmedel det finns på telefoner, plattor och datorer till stöd för personer med läsoch skrivsvårigheter. Hela 25 procent av befolkningen har läs- och skrivutmaningar och vi kan räkna med att det också gäller pensionärer. Den sista talaren var Cybersäkerhetscentralens ledande informationssäkerhetsexpert Kauto Huopio, som uppdaterade deltagarna om det senaste inom it-säkerhet. Bland annat kunde han informera om att finländarna i år redan har lurats på 33 miljoner euro via nätfiske och den typen av bedrägerier bara ökar. I feedbacken från deltagarna framgick klart att deltagarna förutom programmet uppskattade att kunna träffas fysiskt och för en gångs skull umgås och diskutera ansikte mot ansikte med andra deltagare mellan programpunkter och under middagen. Robert Riska

En obetalbar bok på närpesdialekt för vuxna och barn!

Svartå-musikern Risto Tammilehto och hans band inleder onsdagen den 26 januari raden av danskvällar på AV under vårsäsongen.

Samrådet räknar med att kunna ordna evenemang för helsingforsseniorerna trots det kärvare coronaläget. Vi seniorer har lätt att visa upp covidintyg om och när det krävs. Vårsäsongens första evenemang sker tisdagen den 11 januari klockan 14 då minister Pär Stenbäck gästar Seniorträff på Café Esplanad. Han är aktuell med tankar kring Finland och världen i sin nya bok All världens vägar. För Seniorträffen behövs alltjämt förhandsanmälan till Maj-Britt Paro, 040-8207115, majbritt. paro@pp.inet.fi I februari återgår Seniorträffen till sin traditionella dag, den första tisdagen varje månad, vilket innebär träff klockan 14 på Café Esplanad 1 februari, 1 mars, 5 april

son bekostade renoveringen av sin barndoms kyrka, Kimito medeltida stenkyrka, fick hans mor Karolina låna sitt anlete åt jungfru Maria i Eero Järnefelts glasmålning ovanför altaret. Själv nöjde sig Amos med att gestalta en av de tre vise männen. Amos Andersons intresse för det katolska drog på sig både kyrkans och statens ilska. När han bjöd in kardinal van Rossum till Helsingfors var måttet rågat. Han råkade ut för statsministerns ilska. När han ville bekosta en glasmålning i taket på Åbo domkyrka satte ärkebiskop Gustaf Johansson stopp för planerna. Glasmålningar i protestantiska kyrkor är synd, sade ärkebiskopen. För Anderson blev renoveringen av Åbo domkyrka en dyrköpt besvikelse. Amos Anderson konverterade aldrig till katolicism – och det var kanske aldrig hans avsikt. I sina ekumeniska strävanden var han långt före sin tid.

It-handledare möttes i Tammerfors

E star åmm både krankan å moschakokase.

Risto Tammilehto.

Pär Stenbäck.

och 3 maj.

måndagens föreningsspalt i Hbl, i radio Vega fredag och på nätet helsingfors@spfpension.fi Samsim med kaféträff blir det klockan 10 den tredje måndagen i månaden på Allas Sea Pool invid Salutorget med start den 17 januari. Höstens dagsutfärd till Bilsnäs och Söderlångvik blev så populär att alla hugade inte rymdes med. Därför finns planer på en repris i vår. På hösten var det tid för äppelskörd på Söderlångvik, i vår hoppas vi få se äppelträden blomma! I väntan på vårsolen önskar Samrådet i SPF Helsingfors nu alla seniorer God Jul och Gott Nytt År!

För kropp och själ Det blir hela fyra danskvällar under våren. Risto Tammilehto och dansbandet Ristos sköter musiken 26 januari klockan 18-21.30 på AV, Annegatan 26. Det går lika bra att njuta av trubaduren Ristos mörka varma stämma också om man inte dansar, eller att umgås med vänner i kaféet med dryck och tilltugg. Den 23 februari spelar Jussi Lindberg och efter det följer danskvällar den 23 mars och 27 april. Samvaropromenaderna fortsätter i vanlig ordning klockan 13 den andra och fjärde fredagen i månaden med start den 14 januari. Startplatsen meddelas i

Maj-Britt Paro

Va e na elå? Hitsche må nu val oårets julklapp.

25 €

Kan beställas via e-post till anders1588@yahoo.com

GOD TID

skäl till att stödja ditt blodomlopp

Minne

Koncentration

3 4

Näringsämnena till kroppens funktioner transporteras runt via blodet och ett välfungerande blodomlopp ger din hjärna det den behöver för att kunna lagra information.

Genom att understödja det perifera blodomloppet hjälper du hjärnan med att få det syre den behöver för din energiomsättning när du ska koncentrera dig.

Trötthet Med åldern försvagas blodcirkulationen, då minskas även syre- och näringsämnen i kroppen som kan öka på trötthet och utmattning.

Att lära nya saker Din kognitiva förmåga och fallenhet för inlärning hänger också ihop med blodomloppet. Med en bra blodcirkulation får du de bästa förutsättningarna när du ger dig själv och din hjärna nya utmaningar.

Så fungerar ingredienserna i Remital

10/2021

Ett smart urval för stöd till hjärnans funktion: Bevara ett bra minne och koncetrationsionsförmåga.

Oskärpt och glömsk? EN NORMAL BLODCIRKULATION ÄR BRA FÖR DIN HJÄRNA Har du svårt att plötsligt minnas lösenordet på din e-mail? Tappar du jämnt dina glasögon? Det är inte sällsynt att koncentrationsförmågan och minnet krånglar hos oss, problemlösningen blir allt svårare eller att vi glömmer bort saker lättare. Remital kosttilskott innehåller bacopa monnieri som bidrar till att bibehålla koncentration och minnet hos äldre människor. När vi blir lite äldre händer det ofta att även de små ytliga blodådrorna också blir lite äldre och slitna. Eftersom blodets funktion är att transportera näringsämnen, syre och hormoner runt i kroppen är det helt naturligt att det förändrade blodomloppet även kan påverka andra delar av kroppen. I din vardag kan du förmodligen känna av det i förhållande till minnet, koncentrationen, vitaliteten och förmågan att lära sig nya saker.

du igen känslan? Det är helt normalt och när du har fyllt 50 kan det även kännas på den mentala prestationsförmågan ibland. Men de som är 50 plus idag vill ha mycket mer ut av livet än för bara 20-30 år sedan. Pensionsåldern stiger och ett seniorliv idag är mycket mer aktivt än innan. Här kan en produkt som Remital med växter för blodomlopp, minne och koncentration vara en bra stöd.

Blodcirkulationen och hjärnan

Av det blod som cirkulerar runt i kroppen får hjärnan ca. 20%. När hjärnan förses med tillräckligt mycket blod, är detta bl.a. med till att hålla minnet i bra skick.

Var lade jag mina glasögonen? Vad var det nu för lösenord på datorn? Jag blir så ött i huvudet när jag ska läsa tidningen. Känner

Syre och näring till hjärnan

Som en extra hjälp för ditt nervsystem har Remital också tillsats hjärnans näringsämnen dvs. vitamin B6, niacin och biotin som alla kan bidra till en normal psykologisk funktion samt till att minska trötthet och utmattning.

För alla vuxna Växterna i Remital kan användas av alla som behöver vara mentalt skärpta: Den vuxna som ska prestera i sitt jobb, studenten som måste hinna med sin läroplan eller senioren som vill ha lite hjälp att upprätthålla sin vitalitet och mentala hälsa.

Remital kan provas med abonnemang för halva priset på första paketet.

Endast Kristina, 38 år Har ett ansvarsfullt arbete som controller och hanterar dagligen kalkyler, analyser och budget.

GINSENG är en gam-

VITAMIN B6 bidrar till att minska trötthet och utmattning. Ju piggare man är, desto bättre fungerar hjärnan också.

Hjälp till hjärnan

Remital

till ett normalt blodomlopp speciellt i de små blodkärlen. Växten kan stödja minnet, stärka koncentrationen och inlärning.

Remital har dessutom tillsatts NIACIN och BIOTIN - ämnen som båda kan bidra till nervsystemets normala funktion och till en normal psykologisk funktion.

Det är då de koncentrerade växterna i Remital kan stöda blodomloppet och i slutändan hjärnans skärpa. Bacopa monnieri har dessutom omtalats i samband med stress, något som växten till synes har en positiv effekt på. Ginseng verkar genom att främja vaksamhet, energinivå och vitalitet.

HÄR KAN DU KÖPA

BACOPA MONNIERI bidrar

mal och välkänd växt som används för att främja vaksamhet, uppmärksamhet och mental klarhet. Ginseng bidrar också till att bibehålla kognitiva förmågor såsom minne och reaktionsförmåga samt motverkar trötthet och utmattning.

ANNONS

Jag rekommenderar Remital!

Kristina är en av många, som har fått stöd med sitt minne och sin koncentration av växterna i produkten Remital.

- Jag har alltid varit bra på att äta nyttigt och sova gott. Jag tar det också lugnt i min fritid och gillar att gå på mina hundpromenader och vandringar i naturen. Allt detta var som det brukar vara och ändå fick jag gradvis svårt med koncentrationen

på jobbet. - Bara några veckor efter jag startade med Remital kände jag hur koncentrationen och energin återvände. Jag känner att detta är exakt vad jag behöver. Nu är jag återigen 100% koncentrerad varje dag.

19,95€ (+ frakt 4,95€)

för 2 månaders förbrukning OBS: Ingenbindningstid. Betala efter du har mottagit din beställning.

RING: 09-61500516 (PVM/MPM) KUNDTJÄNSTEN HAR ÖPPET MÅ-TO: 8.00–16.00, FR: 8.00–14.30

BESTÄLL ONLINE:

www.wellvita.fi

Hirsalavägen 11, 02420 Jorvas

GOD TID

10/2021

kryssnian

Vi behöver någon att leva med bok

Vi behöver något att leva av, någon att leva med och något att leva för, skriver ärkebiskop emeritus John Vikström i sina memoarer med titeln Det handlar om frihet. Visst vore det underbart att ha någon att leva med. Att ha en partner att dela livet med och att kunna föra en dialog även när det kärvar sig. Tyvärr är det inte allom förunnat. Med tilltagande ålder glesnar leden omkring en. Den äldre generationen har gått ur tiden med tilltagande ensamhet för de kvarvarande. – Frihet, är ett helt fantastiskt ord. Finns det något annat ord som så har inspirerat enskilda och folk som ordet frihet! Frihet från fångenskap, slaveri, förtryck, orättvisor, diskriminering, fruktan, ångest. Hur har det inte kämpats för slavarnas frigörelse, arbetarnas, folkens! I frihetens namn! Under frihetens fanor!

Det var några ord ur John Vikströms predikan vid den Nordiska tv-gudstjänsten i Bengtskärs fyrkyrka den 16 juni 2005. Efteråt frågade han vilket ord är vackrast? Svaret för hans del blev frihet. Från detta en kullerbytta till John Vikström tal för Åbo svenska pensionärsklubb den 8 februari 2019 med rubriken Humor och allvar i en biskops liv och arbete. Det är läsning som både framkallar skratt och tårar. Befriande humor med ekivoka inslag som man kan1ske inte hade väntat sig av en ärkebiskop emeritus. Ett av de mest angelägna kapitlen i boken handlar om den trygga pensionärstiden

utgående ifrån John Vikströms tal vid Svenska Pensionärsförbundets höstmöte i Åbo den 5 november 2008. Han analyserar hårda och mjuka värden. Med hårda värden avser han teknikens och ekonomins materiella och påtagliga värden. Mjuka värden handlar om känslor, det inre livet och de personliga relationerna. Den trygga pensionärstiden ingår under avdelningen Att åldras som också omfattar John Vikströms tankar om att vara en pensionerad biskop. I avdelningen Vid livets slut delar John Vikström med sig av griftetal som han har hållit till minnet av: Vivica Bandler, Erik Bergman, Göran Schildt, Ralf Karlsson, Bror Borgar och Göran Hellberg. Trösterik och berörande läsning! Det handlar om frihet är ett urval tal och predikningar som John Vikström har hållit i de mest olika sammanhang och för olika målgrupper. Språket är enkelt och pregnant. Ett plus är också det tydliga fontsnittet som gör att även åldrande ögon kan tillgodogöra sig texten.

Malin Aho svarar för layouten Niklas Storbjörk är omslagsfotograf. Pia Öhman har fotograferat det svallande havet och fyren på omslagets baksida. Det handlar om frihet är den 90-åriga John Vikströms memoarer från hans utsiktspunkt, uppe på höjderna mot den öppna horisonten. Osökt tänker jag på en annan personlighet som publicerade sina memoarer vid fyllda 90 år. Tyvärr saknar Det handlar om frihet illustrationer och fotografier. Varför, frågar jag mig? Antar att många av God Tids läsare också ställer samma fråga. Det hade varit trevligt att belysa texten med fotografier. Gärna hade jag också sett bilder på de hädangångna som John Vikström skriver om. Jag saknar också personalia om John Vikström. Alla har inte möjlighet att googla uppgifter om författaren. Benita Ahlnäs

Vikström, John Det handlar om frihet Tankar under åren som emeritus Fontana Media 2021

Reflektioner av Pär Stenbäck

bok

Det långt utdragna coronaeländet präglar Pär Stenbäcks senaste bok All världen vägar. Reflektioner på distans där han ser sitt liv både ”carpe diem” men framför allt i backspegeln. Covid-19 har betytt annulleringar och åter annulleringar. Helst inga fysiska möten utan allt ska ske på distans. Livet har blivit grådaskigt och trist. Jag med många av oss samtida har följt med Pär Stenbäck allt från skoltiden. Vi vet att han gjorde en lysande karriär. Men till vilket pris? På grund av eller kanske tack vare den utdragna coronapandemin har Pär Stenbäck fått tid att fundera över sitt liv och gett uttryck för det i skrift. Han har burits av inspiration som har eska-

lerat under skrivprocessen. Så mycket har hänt under sju decennier som politiker och påverkare. Han är den borna samhällsdebattören, politikern och skribenten. Som 28-åring invaldes han i riksdagen för Svenska folkpartiet. Undervisningsoch utrikesminister var han under åren 1979-1983. Efter det följde uppdrag för Röda korset, Nordiska ministerrådet och Svenska kulturfonden. Arbetet på Röda Korset innebar otaliga utlandsresor till 157 länder. Vid en teve-intervju med Daniel Olin 2020 konstaterade Pär Stenbäck att demokratin

aldrig tidigare har varit så hotad som den är idag. Tankarna om hotet mot demokratin redogör Pär Stenbäck för i All världens vägar. I inledningen från mars 2021 talar han om det gångna året som ”året då vi åkte berg- och dalbana”. Han berättar hur han och hans hustru på grund av isoleringen och alla avbokade möten ägnade sig åt döstädning. Men behovet fanns också att dokumentera det som hade hänt under ett långt liv. Det blev incitamentet till All världens vägar med den onomatopoetiska undertiteln Reflektioner på distans. Pär Stenbäck är en berättare av rang. Minnena sköljer över honom och för honom ner i djupen och upp i höjderna. Kanske hade det varit till fördel att sovra livsresan med fokus på det väsentliga, det som förmodas intressera läsarna. All världens vägar omfattar tio kapitel rubricerade; En resenärs bekännelser, Liberalism som ideolo-

gi och skällsord, Lögnen är demokratins fiende, Finland – glesbygd och globalisering, Idén om Rysslands storhet lever, Världen förändras – politiken består, Svenskfinlands framtid – vem bryr sig om den?, Att brottas med Jörn Donner, Jörn Donner, den nyfikna politikern och Till samlarens försvar. Mest utbyte gav mig Pär Stenbäcks analys av Ryssland, hans reflektioner om Jörn Donner som upptar ca 1/3 del av bokens innehåll och kapitlet Till samlandets försvar. Imponerande är den enorma researchen som Pär Stenbäck har utfört. Imponerad är man också över att han är så påläst. Han hänvisar till otaliga böcker som finns inbakade i texten i stället för att ingå i en bilaga. Benita Ahlnäs

Stenbäck, Pär All världens vägar Reflektioner på distans Litorale 2021

◗ God Tid publicerar i varje nummer Kryssnior, som är konstruerade av Clas Gabrán, en pensionerad ingenjör i Helsingfors. Kryssnian handlar den-

na gång om för- och efternamn. När du löst frågorna kan du hitta namnet på en man, som är och var känd för sin princip. Vem är det?

Kryssnians frågor: 1 Ewert Taube sjöng om en båt ”Där byggdes ett skepp i Norden, osv 2 Valkyria i Wagners operor. 3 En känd fariseé nämns i Johanneskapitlet 3.1. Vem? 4 Italiensk frihetskämpes efternamn. Han levde på 1800-talet 5 Finsk rallyförares förnamn. 6 Ett kvinnligt namn, som påminner om en ärkeängel. 7 Kung Edward VII:s gemål hette så – en rysk tsarinna likaså. 8 Fältherre som på 300-talet f.Kr. erövrade Persien och Egypten. 9 Förnamnet på sagoförfattaren från Kuddnäs gård. Lös frågorna och skriv in svaren i rutfältet ovan. Rätt lösning hittar du på sidan 25.

sudoku

Lösningen finns på sista uppslaget.

7 5

8 3

9 2

5 1 6 7

3 9 5 6 7 3 8

8 6 2 1

GOD TID

10/2021

DE KLINGAR JUST NU

TILLFLYKTSORT

POETEN

FÖRFATTARE RAND

FRISTAD

TJUT

GULA I BUR

SPENSLIG

SOM BÄST

FYRTYP

DEN ÄR EN KATOLSK BÖNESERIE

RESPIRERA HUSHÅLLER I KUNGASLOTT

DONERA FÖRÄNDERLIGT

KONSTART

SPARTRÄD

RUTINERAD

ÅTER

TON SEX SVENSKT HELGDRICKA

KERAMIK- LITET UNDER- RYMDLAG MÅTT

STOJ

TRUMMIS RINGO

HELGPYNT

KRÅNGEL

SMUTS

VAR PETER DEN STORE ÄPPELSKYTT FINNS DELGER

MISSTÄNKA TANKENÖTEN SKOGENS KONUNG

KREATUR BEVINGAT VÄSEN SKÄMTTECKNARE

LÖSER FETT

HOLMEN

VATTNADE STAFFAN

VARA UPPRÄTT

FARVÄL

JÄRNVÄGSSKENA DEN FINNS

SKAPAR NORDISKA INVESTERINGSBANKEN

HJÄLTEBRAGD

IRRITERA

TON ETT

Lösningen postas till SPF senast den 14 januari. Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Du kan också ta ett fotografi av krysset och mejla det till kryss@spfpension.fi. Bokpris.

OXIDERING JUPITERMÅNE

GRYM AMIN

SIST I BREV

RÜGEN ELLER SYLT

IMPONERANDE STORLEK BOSTAD

HAN I BLÅBÄRSSKOGEN

DET VILL SÄGA

BITER I GRÄSET

I DEN NU I GRANKAN BLI HITTAS TOPPEN DOM I TAL MANDEL? FIRA JUL VATTENFÅGEL BOMBATOLL

KÄNNA PÅ SIG

KRYPER

Namn: ............................................................................................. ANDRÉ WICKSTRÖM ÄR EN

TRAPPA

NIO I TAL

ÄR VÄL VOLONTÄR

EMEDAN

PANORAMA

ANAMMA

Adress: ............................................................................................ .............................................................................................................

HÖG HASTIGHET

007FLEMING MUSKELSLAPPHET

HÄRMA KATT

NEW YORK SMISK VACKERT URGAMMALT TRÄD

DEL AV ÅNGARE BAKBEN

FORTE

KACKALORUM

DIN OCH DIN

SKOPA

DAGSMEJA

UPPLAG

ARTIGT BRITTTILLTAL

KNARR NUMMER

GRÅBEN

VÄDERSOL

TRAILER

NOBLA

RÄFFLA

RÄCKER PÅ ODENSEÅK

MÅNAD

NIX

LAGRAR DATA

DRAGSPEL

SKUMMAR PÅ JULBORDET

KAN VARA RISKFYKLLDA

E N K L Ö L N E N B D E Å N R A A S K Ä K T E V I H A G E R K L O E R I N K O

HÖGTRÖSTREGISTER

INTRESSERADE

PÅSTÅR

I A T F Ö B R S T E N M I O T R E R

SVIMMA HADEL

ÖVERFALL

H A N D L E D N I N G E I N O S T I M

V R E Å D A S O P L I I S K V A S T T B R Ö E G R I A E S K A T Y G R O K N B I D Å S T S

S U R R F L A I R B T A F A S T E N F A F P M M F L A E S K A

Y G L L T E M F Ö S A S N A D O D R R A R Ö E T L A D K A L Y B O A N L E N U T E T T

Ö A S P F O J R Ä D E R F H Ä Ö G I A K T U E L L

A Ö G G A R E L S O S I Ä V I S T P E F T

E O N O B R M K A A S S P T A P M O

O D Å R E L Å R

F Ö R V E R K L I G A D

B I S A R R

Vinnare i krysset i nr 9/2021 UW

10/2021

Monica Johansson, Pargas, Göran Dahlqvist, Jakobstad, Gretel Kytömäki, Vasa, Anders Willför, Vasa och Gunilla Söderholm, Dalsbruk. Vi fick in 343 krysslösningar, grattis till vinnarna!

GOD TID

10/2021

Tomten kommer

årdstomten var ett naturväsen i nordisk folktro. Han var en liten grå gammal gubbe, som bodde på ett loft eller i en lada. Man måste fjäska för gårdstomten för att han skulle skydda gården. Om han kände sig bortglömd kunde han ställa till det till exempel genom att flytta boskapen till granngården eller något annat hyss. Till jul skulle man ställa ut ett fat med gröt för att hålla honom på gott humör. Vi minns säkert alla Viktor Rydbergs berömda dikt, Tomten. I dikten anknyter han till folktrons gamla gårdstomte. Femte versen lyder: Går till stängslet för lamm och får, ser, hur de sova därinne, går till hönsen, där tuppen står, stolt på sin högsta pinne; Karo i hundboets halm mår gott, vaknar och viftar på svansen smått, Karo sin tomte känner, de äro goda vänner.

Kåseriet: Livets små förtretligheter med Julgubben Snart är det dags igen, snart kommer han som hela världens barn går och väntar på: Julgubben! En rödklädd, lite lönnfet gubbe med vitt ovårdat hår och risigt skägg. Och stora svarta stövlar förstås. Ett ganska brett bälte ska försöka hållas på den obefintliga midjan. Och rösten ska vara låg och grov och mullrande för att kunna bli ett minne för livet när han spänner ögonen i någon liten, nervös kille eller flicka och ställer den obligatoriska frågan: – Finns det några snälla barn här? Och hittills har det alltid funnits ett och annat sådant ... och en hel hög med ”normalsnälla”. Mina minnen av julgubben är inte helt positiva. Kom till att han måste vara en varelse från yttre rymden, hur skulle han annars kunna veta allt och höra allt? Och lägga allt på minnet, allt från ostädat rum till minsta lilla svordom, allt hamnade på minuskontot hos julgubben. Allt tjat om att julgubben ser, hör och minns allting fick en att börja fundera över hur mycket man egentligen borde betala gubbf-n för att få honom att glömma vissa saker. Och att han aldrig vågade visa sig hos oss utan bara slängde säcken med julklapparna på trappan, det tyckte jag var höjden av feghet och vårdslöshet. Den julen min mamma fick ett jättepaket med en diamantring i och jag fick en präktig lördagskorv blev jag verkligt upprörd. Såg nämligen grannens katt stryka förbi julklappssäcken och var i efterskott orolig för att min lördagskorv kunde ha blivit kattmat. Förstod först senare varför mamma tjöt av förtjusning över sin diamantring, tyckte i det skedet mest synd om henne, hon blev ju utan lördagskorv! Som lärare i lågstadiet och några gånger lärare för årskurs 1 hade man alla möjligheter att studera fenomenet Julgubben. Första dagen efter jullovet diskuterades ingenting annat än den röda gubben och julklappar, hur många och vilken sorts. Mjuka paket blev för

det mest nedvärderade men inte alla. Tröjor med rätta logon, Kawasaki, Iron Maiden eller Liverpool stod högt i kurs hos pojkarna. Men flickor som redan i sjuårsåldern var modemedvetna klagade över gubbens dåliga smak och brist på kännedom om vad som var inne just då. Tydligt var ändå att mommos eller farmors hemstickade vantar eller sockor inte alls fick den uppskattning de var värda. Gubben fick också kritik på grund av bristande språkkunskaper, han kunde tydligen inte läsa svenska tillräckligt bra. Fast man bevekande hade skrivit ”Snela julguben” i sitt julbrev så kunde man få något helt annat än det som stod i önskelistan! Och det gick inte att byta heller ... Något man alltid minns av barnens berättelser var hur en far, farfar eller morfar försökt hitta på ursäkter för att kunna avlägsna sig och klä sig i julgubbekostym. Någon skulle ut och köpa tidning, någon måste gå ut med hunden (utan hund visade det sig, hunden stod i tamburen med kopplet på). Det visade sig att bodde man på landet fanns det massor av ursäkter att ta till. Kanske en ko skulle kalva, måste hugga lite ved, ta in ägg från hönshuset, kolla om hästen faktiskt tappat en sko inför slädrallyt till julottan följande morgon. Det visade sig tyvärr också att ganska få barn lät sig luras och att farfar eller morfar efter några rejäla julsupar hade svårt att komma ihåg alla svepskälen. Så kom ihåg bästa pensionärer! Ska ni vara julgubbe för era barnbarn är det några detaljer barnen alltid fastnar på! Rakvattnet! Och sedan det allra viktigaste, stövlarna! Hade aldrig förstått hur noga barnen studerar julgubbens stövlar. Glömmer heller aldrig en liten, indignerad sjuåring som anklagade julgubben för att vara en tjuv. – Han hade stulit morfars stövlar, den skiten! Men jag sköt honom jag med min nya knallpulverpistol! Inte lätt att veta om den pojken kategoriserades som ett snällt barn i julgubbens ögon ... han ville i alla fall lära julgubben att respektera andras egendom. Är det morfars stövlar så är det! Inte ens julgubben får ta dem! God jul till alla och lycka till med julgubbandet!

GOD TID utkommer nästa gång den 31 januari. Material till nummer 1/2022 bör finnas på redaktionen senast den 14 januari. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsförening- Utgivning Deadline ar och enskilda. Icke beställt material texter honoreras ej. Nr 1 31.1 14.1 God Tid, Nr 2 28.2 11.2 Svenska pensionärsförbundet Nr 3 28.3 11.3 Handelsesplanaden 12 B 18, Nr 4 25.4 8.4 65100 Vasa markus.west@spfpension.fi, tfn 040 5748751

Isa Forsbäck

sudokulösning 4

Särskilt ett naturväsen, bergvätten, har bidragit till vår uppfattning om hur en tomte ser ut. Han kan ha haft en verklig bakgrund. Forna tiders egyptier, greker och romare använde småvuxna människor för att gräva fram metaller ur trånga gruvgångar. De var klädda i en kort kolt och hätta som skydd mot ras och vattendropp. Den hättan påminner om tomteluvan. Med tiden utvecklades hantverkstomtarna till tomtenissar. Tänk på de sju dvärgarna som jobbar i en gruva i sagan om Snövit. Sagan antas härstamma från medeltiden och är nedtecknad av bröderna Grimm. S:t Nikolaus var ärkebiskop i Myra i nuvarande Turkiet på 300-talet. Han var känd för sin godhet och givmildhet mot de fattiga. Han delade anonymt ut gåvor till behövande barn i sitt biskopsdöme i Lykien i Mindre Asien. Han blev småningom helgonförklarad år 933 och skyddspatron för barn och för sjöfarande, med festdag 6 december, den dag då S:t Nikolaus dog. Många hamnstäder har en S:t Nikolai kyrka, exempelvis Storkyrkan i Stockholm. Under medeltiden spelade man mysteriespel på städernas torg. De handlade ofta om helgonet S:t Nikolaus och julbocken. Under 1700-talet började människor i bockmask dela ut julklappar. Nikolaus gav namn åt vår tomtenisse. Nikolaus blev Nils och sedan Nisse. Jultomten blev allmän på 1800-talet. I Sverige är jultomten främst en skapelse av illustratören Jenny Nyström. Hon förvandlade den småsura gårdstomten till en mysande gubbe med uppgift att dela ut julklappar. Den svenska och den finländska tomten knackar på och lämnar över paketen personligen. I många andra länder kommer tomten på natten och gömmer gåvorna i en strumpa eller placerar dem under granen. Det kan ha att göra med att S:t Nikolaus gjorde sina goda gärningar obemärkt.

”När norska barn sänder önskelistor till jultomten hamnar breven i Drøbak utanför Oslo. ”

Enligt amerikansk tradition bor tomten på Nordpolen. Där har han en verkstad med många tomtenissar. Numera är den anglosaxiska jultomten en tjock, glad och fryntlig julgubbe, Santa Claus, som ses köra med ett ekipage som dras av renar över himlafästet. Utseendet har påverkats av Walt Disneys filmer och Coca-Cola reklamen. Barnen i Danmark tror att tomten eller ”Julemanden” finns i Illulisat på Grönland. I Norge och Sverige har man inte haft så stort behov av att bestämma var tomten bor. Jultomten har haft en så stark koppling till gårdstomten. I Sverige finns Sagolandet Tomteland i Mora. När norska barn sänder önskelistor till jultomten hamnar breven i Drøbak utanför Oslo. I Finland bor julgubben på berget Korvatunturi. Numera finns ju också en modernare boplats, Santa Park i Rovaniemi, där man kan träffa julgubben året om. I år har vi i familjen bestämt att det blir en julklapp per familjemedlem. Vi drog redan tidigt lott om vem var och en ska ge julklappen åt. Resultatet är hemligt. Det blir mer spännande så. På julafton kommer tomten. God Jul och Gott Nytt År tillönskas er alla! Anita Ismark

GOD TID

10/2021

! U N E T U R E T T E J IL B , N E R SPELAR HELA VÅ

ÅRETS JULKLAPP!

GE EN NÄRPRODUCERAD OCH HÅLLBAR UPPLEVELSE I JULKLAPP.

KÖP PRESENTKORT PÅ WASATEATER.FI