God Tid 10/2022

Födelsedagskalas på Hanaholmen

En femioåring som vill fortsätta att bryta ensamheten bland de äldre

Svenska pensionärsförbundet har passerat en viktig milstolpe. Förbundet firade i november sitt 50-årsjubileum på Hanaholmen i Esbo. Förbundets skapades för att bryta ensamheten bland de äldre, en uppgift lika aktuell idag som när förbundet grundades, underströk förbundsordförande Ulla-Maj Wideroos i sitt välkomsttal.

julfirande jubileum

”I Ukraina orkar inte/ kan inte de äldre, de gamla, ta sig bort från det krigshärjade lan det. Nu blir det vinter och det blir kallt. ”

Tjuvstarta julen i Lovisa

När julen närmar sig slås dörrar na upp till flera hem i Lovisa. Folk pyntar inne och ute och välkom nar andra att njuta av stunden eller inspireras i de egna julförberedel

Presidenten hyllade SPF

Republikens president Sau

Niinistö framförde sin hälsning till pensionärsförbundet och dess medlemmar i samband med jubi leumsfesten. Du kan läsa hans häls ning inne i tidningen.

Grankulla svenska pensionärers linedansare njöt av 50-årsfesten på Hanaholmen. Dansgruppen har hållit ihop allt sedan 2010. Från vänster Rita von Knorring, Carita Skogström, Martina Bäckström, Sol veig Slotte, Carita Fredriksson, Fredrika Forsskåhl, Lisbeth Kuningas och Mona Ehrström-Tegengren.

Markus West

Mimosa Elo

Hujeda mig vilket elpris

Elmarknaden har gått sönder. Många äldre oroar sig för de kommande månadernas elräkningar.

Under december och januari lig ger mörkret som en filt över vårt land. Efter jul brukar kylan komma krypande. Blir det en rik tig fimbulvinter kan vi få temperaturer så låga som -30 °C.

Hujeda mig.

Höstmånaderna har visat att elprissättning inte fungerar. I grund och botten beror det på brist på el. Men modellen där den sist sålda kilowattimmen sätter priset på all el, får orim liga konsekvenser.

Elbolagen har varit snabba med att höja pri set. Statliga Fortum, som många av God Tids läsare i Västnyland och Sydösterbotten anlitar, har meddelat att deras pris på allmän el (nam

net varierar från bolag till bolag) från och med 1.1.2023 är 46,73 cent per kilowattimme. Vid Helen i Helsingfors är elpriset för motsvarande produkt 43,18 cent per kilowattimme.

De mindre elbolagen har inte varit sena att följa efter. Men det finns undantag.

Herrfors i Jakobstad, som har stor egen pro duktion av el, meddelade tidigt i höst att för deras gamla kunder med ett tillsvidareavtal är priset i vinter 9,05 cent per kilowattimme om inget oförutsett händer.

Elektricitet är inte som vilken vara som helst. Vi kan sluta köpa filé och vin men vi kan inte sluta köpa el.

Staten har sänkt momsen på el från 24 procent till 10 procent från och med den 1 december. Det värmer lite men räcker

”Höstmånader na har visat att elprissättning inte fungerar.”

inte.

Den 1 januari kan storförbrukarna, de som betalar mer än 500 euro per månad för sin hus hållsel, dra av 60 procent av den del av elräk ningen som överstiger 500 euro i ett så kallat hushållsavdrag.

För som har små inkomster införs ett energi stöd för del av elräkningen som överstiger 400 euro per månad. De här åtgärderna är bra, men hjälper inte majoriteten av pensionärer.

Pensionärernas intresseorganisation PIO har krävt att statsmakten ingriper. För många pen sionärer med små inkomster kommer smärt gränsen emot långt före en elräkning på 400 euro i månaden.

Tänd ett hopp av ljus även för dessa hushåll.

Markus West chefredaktör

ORDFÖRANDEKOLUMNEN

Denna gång hjälper jag Ukraina

När jag skulle börja skolan tyckte mina föräldrar att det var dags att berätta hur det egentligen ligger till med den där jul gubben från Lappland. Så efter många och långa förklaringar om vem det är som bru kar dela ut julklapparna (mor och far trod de nog att jag hade förstått) så ställde jag frågan: nå när kommer den riktiga då?

Det är inte lätt att vara liten när någon försöker förklara att verkligheten kan ske är annorlunda än vad man som barn föreställer sig.

Och ibland undrar jag om det är så mycket annorlunda som vuxen. Vi har förhoppningar som kanske grusas, vi har drömmar som inte blir verklighet – obe roende av ålder. Vi seniorer hoppas på ett värdigt åldrande, på ett land som sät ter värde på sina seniorer, på ett samhälle som bygger en service som passar för oli ka åldrar och behov.

Vi seniorer, precis som alla andra människor, har så olika behov och öns kemål. Som senior vill jag vara med och

påverka och förlitar mig på att beslutsfat tarna lyssnar på oss. Och jag tror på att det går att påverka.

MEN: i skrivande stund kan jag inte låta bli att tänka på alla seniorer ute i värl den som lider nöd. I Ukraina orkar inte/ kan inte de äldre, de gamla, ta sig bort från det krigshärjade landet. Nu blir det vinter och det blir kallt. Människorna kommer att frysa. Och de kommer att vara hungriga. Så i skrivande stund gjor de jag ett beslut: jag skickar inga julkort i

”I Ukraina orkar inte/kan inte de äldre, de gamla, ta sig bort från det krigshärja de landet. Nu blir det vinter och det blir kallt. Människ orna kommer att frysa. Och de kommer att vara hungri ga.”

Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 040 578 0248 berit.dahlin@spfpension.fi

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi

Besöksadress

Annegatan 25 A, 3 våningen Öppet tisdagar och torsdagar kl. 10-14. Övriga tider enligt överenskommelse.

IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi

IT-stödperson Andreas Höglund tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi

Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg tfn 040 5952992

inger.holmberg@spfpension.fi

SPF:s bankkonto: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77

Kansliet i Vasa Hovrättsesplanden 15C33, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas Ombudsman för Åboland,

år – i stället går de pengarna till en hjälp organisation som garanterar att hjälpen går till äldre människor i Ukraina.

Det är det minsta jag kan göra. Det är det jag känner att jag vill göra. Trots att det finns utmaningar också i vårt land – och självklart skall vi hjälpa på hem maplan också – så väljer jag denna gång Ukraina.

En annan gång blir det något annat. I skrivande stund närmar sig december månad – julmånaden. Då kan vi säkert komma ihåg någon i vår näromgivning som är ensam, som blir glad över en blom ma eller ett telefonsamtal. Låt oss hjälpas åt att hjälpa! Och göra julen så bra som möj ligt för våra medmänniskor!

Med önskan om en God Jul och Ett Fridfullt Nytt År!

Ulla-Maj Wideroos Förbundsordförande

Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen GOD TID Hovrättsesplanden 15C33, 65100 Vasa

Ansvarig utgivare: Ulla-Maj Wideroos tfn 050 5113141 ulla-maj.wideroos@spfpension.fi

Chefredaktör: Markus West tfn 040 5748 751

markus.west@spfpension.fi

Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 50 €

Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06 347 0608, gsm 0500 924 528 cjcenter@petalax.fi

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/ spmm

ISSN 0359-8969

Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi

Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2022

Redaktionsråd: Gunilla Löfstedt-Söderholm ordförande, Marita Bagge, Kerstin Häggblom, Kjell Hägglund, Anita Ismark, Henrik Othman och Kerstin ÖstermanRosenqvist.

Förbundet tar sikte på ett gott nytt 2023

Svenska pensionärsför bundets höstmöte som ordnades 18 november i Esbo fastställde följande visioner för det komman de verksamhetsåret:

■ SPF är ett livskraftigt och aktivt förbund som är intressant och som hörs i samhället

■ SPF är en öppen, tillgänglig och attraktiv organisation

■ SPF är en trovärdig och upp skattad organisation som samar betspartner

■ SPF är en organisation som betonar samhällsnyttan och beak tar behovet av förnyelse

Höstmötet beslöt att förbun dets verksamhet bygger på föl jande värden; livskvalitet, gemen skap, trygghet, jämlikhet och del aktighet.

Svenska pensionärsförbundets målsättningar är att arbeta för trivsel och samhörighet och där igenom motverka ensamhet och utanförskap, att främja och upp rätthålla god hälsa, att bevaka pensionärernas intressen samt att ta tillvara den kunskap och livser farenhet som pensionärerna har.

It-verksamheten prioriteras högt och målet är att stödja, stimulera och upprätthålla pensionärernas intresse och kunskaper för infor mations- och kommunikations teknik. It-verksamheten sker i nära samarbete med föreningarnas fri villiga it-aktiva. Förbundet erbjud er stöd, utbildning och tillgång till material.

Målen för förbundets intres sebevakning under år 2023 är påverka samhällsutvecklingen i enlighet med de äldres intressen i alla hänseenden på lokal, regio

nal, nationell och internationell nivå. Förbundet fortsätter att for mulera och föra fram åsikter i frå gor som är viktiga för pensionä rerna, speciellt när det gäller soci al- och hälsovård och pensionä rernas ekonomi samt att arbeta för god svensk service och likvärdiga möjligheter att verka på svenska.

Förbundet har kontinuerlig kontakt med beslutsfattare inom politiken, pensionsbolagen, Folk pensionsanstalten, Pensions skyddscentralen och med instan ser som handlägger ärenden som berör äldre. Intressebevakningen sker i nära samarbete med PIO rf, Pensionärsförbundens intresseor ganisation.

Under året ordnas en medlemsre kryteringstävling mellan förening arna och en individuell medlems rekryteringstävling.

Frågesportstävlingarna fortsät ter och regionala uttagningar ord nas 8 februari i regionerna. Fråge sportsfinalen ordnas i april. Jesper von Hertzen gör frågorna till frå gesportsuttagningarna och fråge sportsfinalen.

Årets it-gärning och Årets pen sionärsförening kommer att pre senteras på höstmötet 2023. När mare information om kriterierna presenteras i början av året.

Det hälsofrämjande arbetet har också en framträdande plats i förbundets verksamhet och under året kommer förbundet att ord

na motionskampanjer samt för bundsmästerskap i boule 29.8 i Oravais och golf 24.8 i Jakobstad.

Under året påbörjas också pla neringen av körsångsevenemang et PangSÅNGFest 2024.

Höstmötet fastställde att God Tid utkommer med nio nummer under år 2023 med bland annat följande teman; riksdagsval, häl sa, it, banktjänster, försäkringar, hobbyer, trädgård, boende, resor och bilar.

Höstmötet konstaterade att förbundets webbplats www.spf pension.fi är en viktig informa tionskanal.

Webbplatsen uppdateras regel bundet och här kan man ta del av allt från styrelseprotokoll till resor och underhållning. På it-sidorna finns intressanta och informativa it-föreläsningar om bland annat drivrutiner, Windows 11 och digitala miljö- och rättviseaspek ter. För föreningarna finns här också information om medlems register, webbplatser, distansmö tesverktyg och bokföringspro gram. Förbundets nyhetsbrev Förbundsnytt sänds regelbun det till föreningarnas styrelser och förbundets förtroendevalda.

Följ även med förbundets information på Facebook och Instagram!

Vill ni ha hjälp med att ta del av det digitala innehållet, kontak ta it-koordinator Robert Riska, tfn 040 578 3207, e-post: robert. riska@spfpension.fi eller it-stöd person Andreas Höglund, tfn 040 592 1390, e-post: andreas.hog lund@spfpension.fi.

God Jul och Gott Nytt År önskar Berit Dahlin verksamhetsledare

Kungörelse om vårmötet 2023

Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte onsdagen den 26 april 2023 kl 13.00 på Mikaelsgården, Mikonkatu 20-22, Björneborg/distans.

På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna: Vårmötet ska

1. Välja ordförande och sekreterare för mötet

2. Konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat

3. Utse två protokolljusterare

4. Välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas sammanlagda röstetal

5. Behandla styrelsens berättelser och bokslutet för föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande 6. Fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelse och övrig redovisningsskyldiga 7. Behandla övriga ärenden.

Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari.

Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande:

Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, •101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, •201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, •401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, •601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och •medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har ytt randerätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar fastställs per den 31 decem ber 2022 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 3 april 2023.

Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast den 3 april 2023 till förbundets kansli i Helsing fors, tfn 040 578 04 15 eller per e-post kansliet@spfpension.fi

Priset för vårmötet är 30 euro per deltagare. SPF fakturerar föreningarna efter mötet.

Enligt styrelsens beslut 12.12.2018/Ärende 9 kan styrelsen bevilja mindre för eningar med svag ekonomi befrielse från delegaternas deltagaravgift vid våroch höstmöten. Anhållan med motiveringar bör sändas in senast 28.2.2023 till verksamhetsledaren, berit.dahlin@spfpension.fi eller per post till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors.

Styrelsen

Femtioåriga pensionärsförbundet firade med en hejdundrande fest

Svenska pensionärs förbundet firade att det gått 50 år sedan förbundet grundades med en praktfull fest på Hanahol mens kulturcentrum den 18 november.

Tvåhundra gäster hade hörsammat inbjudan.

I sitt välkomsttal påmin de förbundsordförande Ulla-Maj Wideroos om att Svenska pensionärsförbun det grundades för att undan röja ensamheten bland de äldre.

Också 50 år senare är det viktigt att tänka på dem som är ensamma.

– Ensamheten finns kvar bland oss och den förstärktes under pandemin, sade hon.

Att gå med i en pensi onärsförening är ett bra tips för den som känner sig ensam.

Festttalet vid jubileums

festen hölls av Finlands banks fd generaldirektör Erkki Liikanen. Han tog åhörarna med på en odyssé i Finlands efterkrigstida his toria. Det är mycket som för ändrats under en mansålder.

Liikanen knöt ihop Fin lands efrarenheter med kri get i Ukraina.

– Josef Stalin var en gam bler, men han underskatta de Finland och landets för svarsvilja 1939. Det är lätt att se paralleller till det som händer i Ukraina, sade Erk ki Liikanen.

För underhållningen på jubileumsfesten svarade Mandys Nyckel, Grankulla svenska pensionärers lined ansare, Mixta-kören från Närpes och Svenska kultur fondens chef Sören Lillk ung

Text: Markus West

Foto: Synnöve Rabb

Styrelsemedlemmarna Christian Beijar, Mariehamn, och Ulf Kje rin, Kyrkslätt, berömde jubilumsfestens program.

– Allt som är äldre än 50 år är antikviteter och antikviteter blir bara värdefullare med åren, sade hedersordförande Ole Norr back.

Birgitta Lönnqvist från Vanda, vinnare i förbundets skrivartäv ling 2022, stämmer upp till Modersmålets sång.

Alf Skogster (t.v.) har i åratal lett Grankulla svenska pensionärers line dancegrupp. Line dance är bra för både kroppen och knoppen är gruppens motto.

Mixta-kören från Närpes visade prov på en otroligt rik repertoar under sitt framträdande på Hana holmen.

Svenska pensionärsförbundet firade sitt 50-årsjubileum med en talrik publik på Hanaholmens kul turcentrum i Esbo.

– En 50-åring, som vårt förbund, är både ung och gammal på en gång, tillräckligt gammal för att ha sett en hel del i livet, men samtidigt tillräckligt ung för att våga tän ka nytt, sade förbunds ordförande Ulla-Maj Wideroos.

Gamla och nya anställda skålade för 50 åringen. Fr.v. Markus West, Mona Lehtonen, Åsa Laukonlinna, Åsa Andersson, Veroni ca Biaudet, Jan Holmberg och Patrick Ragnäs.

Vi jobbar sida vid sida inom pensionärsrörelsen i Norden, intygar Paul Lindell, SPF Seniorernas ordförande Eva Eriksson och gene ralsekreterare Peter Sikström.

Erkki Liikanen, tidigare chefdirektör för Finlands bank och numera pensionär, höll ett uppskattat festtal som spände från Stalin till Putin.

Anja och Carl-Gustav Mangs från Kaskö njöt av kvällen. Anja, som normalt sett brukar undvika förbundsmötet, deltog i det av bara farten.

Pia Nyman från Kansallinen senioriliitto, Gunvor Skogman från Helsingfors/Närpes och Isa Forsbäck från Ekenäs höjde en skål för 50-åringen.

Matsalen i Hanaholmen pyntad och fin för att ta emot gästerna.

Den natten blev värre än någon bombnatt förut

Första pris i Svenska pensionärsförbundets skrivartävling ”Det glömmer jag aldrig” går till Birgitta Lönnqvist i Vanda med en välformulerad och skakande berättelse om bombardemanget i Helsingfors den 6–7 februari 1944. Andra pris går till Aila Lahtinen i Kotka och tredje pris går till Elisabeth Sandelin i Helsingfors. Som domare fungerade Mikael Reuter i Pargas.

Iskrivande stund känns det förmätet att teckna ner egna minnen från vårt eget krig, när det samtidigt pågår ett annat ohyggligt krig i Europa. Det helvete invånarna i de utsatta städer na i Ukraina nu upplever är så mycket vär re än det jag själv som barn upplevde i Hel singfors. Vår stad smulades inte sönder till betonggrus av lömska missiler som kom mer utan förvarning. Över oss fälldes gam maldags hederliga bomber. Vi varnades av alarmsirener när bombplanen närma de sig, så vi hade en chans att ta skydd. Men ångesten och dödsskräcken är densam ma oberoende av vapenslag. Det är anled ningen till att jag trots allt bestämmer mig för att berätta om den händelse under kri get, som aldrig har förbleknat ur mitt min ne. Den har tvärtom under åren gjort sig plågsamt påmint i olika sammanhang; jag kan aldrig bli kvitt den, den finns bevarad i mina hjärnvindlingar så länge jag lever. Det jag avser är det första storbombardemang et i Helsingfors, natten mellan 6-7 februa ri 1944.

Då var jag nästan 6 år fyllda, fortfarande ett barn, men tillräckligt gammal för att se, höra och minnas. Psykologer må säga vad de vill om barns förmåga att ta till sig och memorera – barn förstår. Och barn minns. Den nattens händelser står fortfarande för min inre syn som belysta av de strålkastare, som från Brunsparksvallarna spanade efter fientliga flyg då alarmsignalerna i Helsing fors ljöd.

Tillsamman med mamma, pappa och ett antal av husets andra invånare satt jag den natten i potatiskällaren under vårt 6-våningshus på Docksgatan i södra Hel singfors och våndades. Källaren var enkel och erbjöd inte mycket skydd. Den var belägen bara en trappa ner och taket var stöttat med grova stockar och plankor, det var allt. Man satt på bristfälligt hopsnickra de, enkla träbänkar på bockar och försök te hålla värmen under medhavda filtar. Om det fanns tid att söka skydd mellan den för sta alarmsignalen och signalen då utegångs förbudet trädde i kraft, brukade vi rusa till det mycket säkrare skyddsrummet under Fazers karamellfabrik, men den här natten hann vi aldrig längre än till vår egen källare. Och den natten blev värre än någon bombnatt förut. Vi satt hopkrupna och lyssnade efter flygplansljud och bombkre vader. Avlägsnade sig ljuden slappnade vi av för några ögonblick, ökade de i styrka vis ste vi att flygplanen närmade sig och då väx te vår skräck igen. Från Brunnsparksvallar na hördes luftvärnsartilleriets salvor, och

lite till mans knäppte man i smyg sina hän der och bad för sitt hem och för sitt och sina käras liv. Det dånade och brakade överallt, huset skakade och rappning rasade ner från tak och väggar. Alla spanade ängsligt upp mot innertakets enkla trästöttor – skulle taket hålla? Jag satt och grät med mammas arm omkring mig.

Så kom de verkligt stora explosioner na: tre brandbomber föll på järnvägsspå ren framför vårt hus. Man hörde bomberna yla, så kom krevaden. Vi trodde det var full träff på huset och alla skrek i vild panik. En ohygglig tryckvåg vällde in i källaren och förde med sig ett moln av damm och split ter. Alla började hosta, det sprängde i huvu det och folk höll sig för öronen.

”Avaa takaovi!” skrek någon. Branddör ren till pannrummet öppnades och tryckvå gen lättade. Vi kunde andas igen bara man skyddade ansiktet mot dammet.

Men bombardemanget fortsatte, tim me efter timme. Nu blev det dessutom kallt i skyddsrummet – ännu kallare än förut! –för både källardörren och trappans ytter dörr hade slitits från gångjärnen och vinter kylan svepte direkt in över oss. Nu hördes också krevaderna och larmet utifrån mycket tydligare än förut. Alla satt lamslagna. Vad skulle möta oss däruppe? Fanns det alls kvar någonting av våra hem?

Till slut började dånet avmattas, och efter en lång väntan kom signalen alla läng tade efter. Faran över! Pappa och jag var bland de första som klättrade upp ur käl

laren; mamma stannade för att hjälpa vår granne, gamla tant Knief, som hade svårt att röra sig och inte på egen hand kunde ta sig över allt bråte. Tystnaden efter nattens larm kändes overklig, kuslig. Den intryckta källardörren blockerade hela källartrappan och man måste försiktigt klättra över den. Husets tunga, jättehöga ytterdörr låg på trapphusets golv. Vi klev över högar av spill ror och ut på gatan. Himlen ovanför sta den var flammande röd och Busholmen var ett enda, ohyggligt eldhav. Någon belysning behövdes verkligen inte, det var ljust som på dagen. Jag trodde det var inledningen till världens undergång, sådan som Bibeln beskriver den.

Halvtrappan upp till hissen var nästan oframkomlig. Korvfabrikens kontorsdörr i nedersta våningen hade kastats ut i trap pan tillsamman med pappersarkivet och en stor del av kontorets inredning. Allt det ta sönderslagna och krossade bråte av trä virke, papper och glasskärvor låg utspritt i högar både i trappan och inne i de förstörda kontorslokalerna. Pappa hjälpte mig över det sylvassa splittret, och vi tog oss långsamt uppför trapporna till vårt eget hem i fem te våningen.

I varje våning låg bostädernas dörrar ute i trappan, och man kunde se rakt in i det som alldeles nyss hade varit någons trygga hem. Täta moln av damm bolmade överallt. När vi kom in i vår bostad steg vi över dörren och in i ett fullständigt kaos. I det rum som vette mot järnvägen, hade fönsterrutorna

krossats till små små smulor. Glassplittret låg som ett glittrande täcke över alla ytor. Möblerna och alla lösa föremål hade slungats in i motsatta väggen, det var damm, träsplitter och bitar av krossat mur bruk överallt. Rummet var helt obeboeligt.

Lyckligtvis vette köket mot gården och där var rutorna intakta – märkligt nog. Nu hade mamma också hunnit upp oss och vi steg alla tre in i köket. Genom fönstren såg vi den brandröda färgen flamma och pulse ra över himlen, hela köket var upplyst. Pap pa vred på radions ratt. Aldrig ska jag glöm ma det ögonblicket. Från radion strömma de Finlandiahhymnen ut i tystnaden i vårt förödda hem – och på samma sätt måste den ha ljudit samtidigt i otaliga andra hem i det brinnande Helsingfors.

Vi stod där mitt i vårt elände och grät –också pappa. Jag hade aldrig sett honom gråta förut. Vi grät för att vi var chocka de. Vi grät av lättnad över att vara vid liv. Vi grät av förtvivlan över vad som blivit för stört och över alla dem, som hade drab bats värre än vi. Vem som i Radiohuset hade lagt Finlandia på skivtallriken har jag ald rig sett någon uppgift om, men den perso nens sinnesnärvaro och känsla för vad som i den stunden bäst behövdes, var enaståen de. Jag tror att den musiken räddade många från fullständig förtvivlan och samman brott den natten. Än finns det hopp! Vi har

Birgitta Lönnqvist (i mitten) segrade i Svenska pensionärsförbundets skrivartävling jubileumsåret 2022. Hon och de övriga pristagarna Aila Lahtinen och Elisabeth Sandelin hyllades på förbundets höstmöte i Esbo. Markus West

Presidentens hälsning till jubilaren

REPUBLIKENS PRESIDENTS HÄLSNING

Ärade medlemmar av Svenska pensionärsförbundet

Ert jubileumsår är ett utmärkt tillfälle att se tillbaka på de gångna årens framgångar. Det är också ett tillfälle att blicka mot framtiden. Det arbete som ni gör tillsammans med andra pensionärsorganisationer har en betydande påverkan på vårt samhälle. Ni ser till att pensionärers röst hörs i beslutsfattandet om ekonomi, hälsa och omsorg. Ni påminner om att åldrande är en naturlig del av livet.

De gångna åren har inte varit lätta för någon. Orolighet, förtvivlan och ensamhet har präglat mångas vardag. Under svåra tider är det viktigare än någonsin att få känna samhörighet och gemenskap. Jag hoppas att ni fortsätter ordna intressanta resor, lärorika kurser och inkluderande kaffestunder. I osäkra tider kan det enda säkra vara att vi har varandra.

Jag vill framföra ett varmt tack för ert viktiga arbete. Jag önskar föreningens alla medlemmar en lyckad jubileumsfest och en god fortsättning på 50 årsjubileet.

Sauli Niinistö Republikens president

något att slå vakt om, kämpa för! Vi är en enad nation! Vi står starka!

Från det här ögonblicket framåt är allt som hände senare samma natt utplånat ur mitt medvetande. Jag har inget minne av att bombplanen vände tillbaka några tim mar senare; de hade bara flugit hem för att hämta mer bomber. Jag har inget minne av att alarmsirenerna tjöt igen och att vi sök te oss ner till källaren på nytt. Det hade vi gjort, mamma har berättat. Inte minns jag heller att mamma och jag redan följan de dag snabbevakuerades till pappas kusin i Sjundeå. Där lär vi ha stått ute på ett berg precis en vecka senare och bevittnat hur Helsingfors igen blev ett flammande eldhav i det andra storbombardemanget. Inte den minsta lilla minnesskärva finns kvar.

Det är som om bombnatten skulle ha gett mig en sådan chock, att hjärnan inte längre klarade av att ta in och lagra fler intryck. Min följande minnesbild kom mer först från flygresan till Sverige den 19 februari. Då flydde mamma – som väntade min lillasyster – och jag från krig och nöd tider till ett land där det fanns mat och vär me och man inte behövde frukta för sitt liv.

Flygresan ordnade myndigheterna åt oss både på grund av mammas situation och på grund av att jag sen ett år tillbaka led av lungtuberkulos; man ansåg antagligen att en båtresa skulle ha varit en alltför stor påfrestning för oss båda.

Och hur gick det sen? Vi blev väl omhän dertagna. Min lillasyster föddes i Sveri ge, och i november samma år kom mam ma hem igen, nu med två flickebarn, till ett krigshärjat, fattigt land. Men alla i famil jen hade överlevt, och hemmet byggdes upp igen.

Den dagen Agricolakyrkans tornspira höjdes, efter att under hela kriget ha varit nerdragen inne i tornet, föll en tung sten från mitt hjärta. Jag kände att nu var faran äntligen över, kriget var definitivt slut. Nu vågar de höja tornspiran. Det betyder att det aldrig mer blir krig, det var min absolu ta övertygelse. Tornspiran reste sig stolt mot himlen som en garant för bestående fred i världen, det var den lilla flickan fullstän digt förvissad om. Hon som såg, hörde och memorerade.

Birgitta Lönnqvist

Hör Birgitta läsa om kriget

QR-koder ger med snabbtelefonens hjälp åtkomst till webb platser utan att du behöver skriva eller komma ihåg en viss webbadress.

Du kan höra Birgitta Lönnqvist läsa sitt bidrag med hjälp av vidståend e qr-kod. Om du inte använt eller vet hur en qr-kod fungerar kan du be om hjälp av din förenings it-handledare.

Förbundet satsar mer på intressebevakning

Svenska pensionärs förbundet anställer 2023 en person som ansvarar för förbun dets intressebevak ning. Anställningen torde ske under hös ten.

Svenska pensionärsförbun dets höstmöte fastställde förbundets verksamhetsplan och budget för 2023 vid sitt möte på Hanaholmen i Esbo den 18 november.

I år hölls höstmötet i anslutning till förbundets 50-årsjubileum samma dag. 95 delegater deltog på plats, medan 49 delegater medver kade på distans via Zoom.

För förbundsordförande Ulla-Maj Wideroos, som för ett år sedan återhämta de sig från en hjärtopera tion, var detta det första för bundsmötet på plats.

–Jag är tacksam över att få vara här, sade hon. Wideroos underströk

betydelsen av att förbundet nu väljer att satsa på intres sebevakning genom en nyin rättad tjänst.

– Den budkavle som medlemföreningarna just genomfört runtom i Svensk finland visar att det finns gott om frågor som behöver bevakas.

Det nya välfärdsområde na, som kör igång sin verk samhet vid årsskiftet, kom er att ge fler anledningar till att bevaka de äldres intressen inom vården och omsorgen.

– Det kommer nog att finnas arbete för en person till.

En miljon

Svenska pensionärsförbun dets budget för 2023 tar även sikte på att utöka den åboländska ombudsman nens arbetstid med 20 pro cent.

Svenska pensionärsför bundets budget ligger på drygt en miljon euro. Bud geten för 2023 visar på ett

underskott på 13 500 euro. Medlemsavgiften är oför ändrad dvs 14 euro per med lem under 2023.

Valet av styrelsemedlem mar istället för dem som stod i tur att avgå bjöd den na gång inte på någon dra matik.

Tina Johansson Helsing fors, Jan-Peter Kullberg Åbo, Pehr Löv Jakobstad, Birgitta Olsson Kotka och Carl-Gustav Mangs Kaskö omvaldes alla för en ny två årsperiod.

Höstmötet delade även ut Svenska pensionärsförbun dets förtjänsttecken i guld åt Paul Lindell från Vasa och Alf Skogster från Grankulla.

Arno Wirzenius från Kotka tilldelades Svens ka pensionärsförbundets bordsstandard, som tack för att han var den person som initierade idén om en bud kavle till makthavarna under förbundets jubileumsår.

Markus West

It-biten: Elektricitet på ransonering – berör det mig?

Knappast har det kunnat undgå någon att elektriciteten varit i nyheterna en hel del under som maren och hösten. Orsaker na har varit många och nu tänk te jag inte beröra de mer politiska delarna. Istället blir det fokus på varför vi i det moderna Fin land har en situation där elektriciteten kanske inte räcker till och vad var och en av oss kan göra åt saken. I praktiken blir det, tack och lov (?), inte så att vi måste välja om huset skall vara varmt eller om vi kan se på tv.

Hur blev det så här? Idag har vi en situation där Finland som helhet förbrukar mer elektri citet än vad vi producerar, framförallt på vin tern. Sol- och vindkraft producerar en hel del av vår el, speciellt så länge Olkiluoto 3 kärn kraftverket inte är igång. Tyvärr produceras det inte så mycket el från sol- och vindkraft verken under vintern då vi behöver mest el. Så Finland importerat el från grannländerna, Sverige och Norge. Men efter en torr sommar har dessa länder inte lika mycket vattenkraft att erbjuda. Detta samtidigt som nästan alla länder skurit av importen från Ryssland har det resulterat i att det denna vinter är brist på el. Så en summa av flera stora och för geme ne man okontrollerbara faktorer har resulte rat i att elen kanske tar slut i vinter.

Börsel, något för mig? Förr avlästes elmäta ren för hand, antingen av en kontrollant eller så att man själv skulle anteckna mätar ställningen och rapportera till elbolaget som

sedan fakturerade enligt vad man förbrukat under det gångna året. Så är det inte läng re, elmätaren räknar förbrukningen per tim me och rapporterar automatiskt (trådlöst) det föregående dygnets förbrukning till elbola get, smidigt och bra! I framtiden kommer mätningarna göras med 15 minuters inter vall. Fortfarande betalar vi räkningen enligt det avtal vi har. Men det ger en möjlighet att spara pengar genom att välja när vi för brukar el. Som alla andra marknadskrafter så avgörs idag elpriset av efterfrågan och till gång, genom att justera priset kan man i viss mån påverka hur elen förbrukas. Industri er som förbrukar mycket el vill förstås spa ra på utgifterna och gör en hel del för att sty ra sin förbrukning till de billigare timmarna. För privatpersoner har det redan länge varit möjligt att välja ”nattel” där man har ett läg re pris på el som används under natten (kl

22-07). Men i takt med att förbrukningsmät ningen blir mer detaljerad så kan man också betala enligt pris per timme. Det som kallas för börsel eller spotpris. Då följer elräkning en med enligt vad elpriset är i landet, dvs vad tillgång och efterfrågan är just i stunden. Pri set kan man följa med via nätet eller gratis appen Tuntihinta.

Din egen förbrukning kan var och en, som har ett elavtal i sitt namn, kontrollera på tim basis från Fingrids Datahub på nätet. Man identifierar sig med sina bankkoder och kan där sedan se hur mycket el man använt. Oftast så att du kan se föregående dag och bakåt. Också de flesta elbolag erbjuder sam ma möjlighet att följa med sin förbrukning.

Vad händer om elen ”tar slut”? Fingrid som ansvarar för elnätverken i Finland får varje eftermiddag en prognos för följande dag

med information över tillgänglig el och upp skattad förbrukning. Det här baserar sig på väderuppgifter och information från grann länderna. På basen av dessa uppgifter kan man uppskatta och ge ut en varning om läget ser dåligt ut. Skulle det bli brist på el beord ras sedan alla elbolag att minska förbrukning en, vilket innebär roterande avbrott på två timmar som i värsta fall berör alla. Sjukhus, räddningsverk och liknande kritisk verksam het berörs inte. Då det är möjligt informe ras det på förhand om avbrotten så man kan förbereda sig.

Allmänt kan man säga att under vardagar så inträffar den största elförbrukningen kl 8-10 på förmiddagen och 16-17-tiden på efter middagen, samt under kvällen 18-20. För modligen blir det i första hand dessa tider på dygnet som elavbrott kan förekomma. Vi kan också alla, oberoende vilket elavtal man har, försöka minska elförbrukningen under dessa tider. Kanske inte steka julskinkan just den tiden eller välja att värma bastun en annan tid på dygnet.

För säkerhets skull, kom ihåg att lägga en ficklampa vid sängen och ett stearinljus vid köksbordet (med tändstickor) så hittar ni i mörkret.

Med hopp om en ljus och varm jul till er alla!

PIO: Satsa 200 miljoner på kortare vårdköer

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf, som organiserar sex landsomfattande pen sionärsförbund, lade fram en lista med krav på åtgärder för att bistå de äldre när man uppvak tade riksdagsgrupperna den 4 oktober.

PIO kräver att staten gör en extra satsning på 200 miljoner euro för att komma till rätta med vårdköer na under 2023.

PIO fäster även uppmärksam het vid att särskilt de äldre som har små inkomster och som använder mycket social- och hälsovårdstjäns ter har försatts i en svår situation.

Så här ser PIO:s lista till riksda gen ut:

– När riksdagen besluter om budgeten för 2023 bör tillräck liga resurser sättas på att rätta till vårdskulden i vårt land. Vi föreslår att 200 miljoner euro satsas på att krympa vårdköerna under 2023.

Därtill bör de äldre invånarnas rätt till rehabilitering garanteras.

– PIO förenar sig med äldreom budsman Päivi Tapios uttalande om att det reserverats för lite peng ar till service åt de äldre i åratal. Det att de äldre lämnas utan service är ett bevis för en långvarig diskrimi nering. Tillräckliga resurser bör reserveras för all äldreomsorg. PIO påminde också om att investering

ar i närståendevård alltid lönar sig och leder till stora inbesparingar för samhället.

– PIO tackade för den extra indexjustering som gjordes av folk pensionerna den 1 augusti. Samti digt fäste PIO uppmärksamhet vid att indexjusteringen riskerar att slå tillbaka mot de pensionärer som har rätt till bostadsbidrag, eftersom FPA beaktar den höjda folkpensio

nen när bostadsbidraget fastställs. I värsta fall sjunker bostadsbidraget.

– PIO anser att staten bör bere da sig på att det även under 2023 behövs en extra indexjustering av de förmåner som är knutna till folk pensionsindexet. Samma sak gäller arbetspensionerna.

– PIO:s ordförande Simo Paas silta lyfte även fram ett gammalt förslag från PIO, nämligen att de tre taken för självrisk på medicin, FPA-resor och vårdavgifter bör slås ihop till ett och att det inte är högre än garantipensionen under en månad.

– År 2022 finns följande tre avgiftstak i bruk: Avgiftstaket för vårdtjänster (692 euro), för med iciner (592,16 euro) och för FPAtaxi (300 euro). De är tillsammans 1584,16 euro. Full garantipension är i år 885,63 euro. Avgiftstakens självrisk drabbar de äldre hårt i bör jan av året.

Svenska pensionärsförbundet är medlem i PIO. Förbundet repre senterades av ordförande UllaMaj Wideroos vid uppvaktning en i riksdagen.

Från distrikt till region i Östnyland

◗ SPF:s elva föreningar i Östnyland har beslutat att övergå från att vara ett oregistrerat distrikt till att vara en registrerad förening.

Det går inte att registrera en exis terande oregistrerad förening, man måste grunda en ny förening som registreras hos Patent- och register styrelsen.

Alltså grundades den nya fören ingen Svenska Pensionärsförbun det Östnyland som har registrerats.

Den gamla oregistrerade fören ingen överlåter sin verksamhet och sina pengar till den nya. Processen har många olika steg som just nu är i gång, och blir klar i början av 2023. Processen behövde en väg karta.

Nu när ändringen är klar kan SPF Östnyland också ansöka om stöd för verksamheten. Det finns många fonder och andra institutio ner som beviljar stöd. Gemensamt för alla är att stöd beviljas endast åt registrerade föreningar.

Björn Sundqvist, ordförande

Erik Jansson frilansskribent

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO:s styrelse uppvaktade riks dagsgrupperna med egna budgetkrav. Anneli Velho

Åboländska pensionärer kastade loss till musik

Traditionsenligt åker de åboländska pensionärer na i november på lillajulskryssning. Också i år hörsammade 250 firare inbjudan. Man fick nju ta av M/S Glorys utbud av dansbands-underhållning, god mat och trevligt sällskap.

Alla föreningar var representerade och man hade en fin julfest i kon ferensutrymmet. För underhåll ningen stod Thomas Lundin med

Susanne Sonntag. De ackompan jerades av Teddy Granroth. Tri on bjöd på godbitar ur Evert Tau bes produktion. I den produktio nen finns otaliga vackra och kän da sånger. Publiken fick sjunga all sång och de flesta kunde orden från förut. Artisterna från Västnyland påminde om att Everts släkt kom från Tenala och ännu idag bor släk ten Taube där.

Ombudsmannen Mona Leh tonen uppvaktades på sin födelse dag av föreningsordförandena vil ket var en stor och trevlig överrask ning. Lehtonen kunde berätta att de åboländska pensionärsfören

ingarna har beslutat att registrera sin regionala samarbetsgrupp som har verkat i 15 år. Stiftelseurkunden för Svenska pensionärsförbundet i Åboland rf undertecknades härom veckan.

Det var fin julstämning ombord och deltagarna kunde utöver det egna programmet dansa, äta och shoppa. Det var Åbo svenska pen sionärsklubbs Carita Isaksson som koordinerade resan tillsam mans med föreningarnas resekoor dinatorer.

Mona Lehtonen

Spotta i glaset

◗ Den nya gentestfirman Spottig laset berättar vid Tölöwikens pen sionärers möte hur man kan testa människans gener nu och i fram tiden.

Namnet kommer från testappa raten. Man spottar i glaset, maski nen testar generna i spottet och ger resultatet på fem minuter. Med dagens teknik och genkunskap får man veta om spottaren har risk för diabetes eller alkoholism, har lak tosintolerans, hurudan tävling sidrott lämpar sig, och lite annat också. Både diet och bantnings metoder kan redan väljas med att spotta i glaset.

Men utvecklingen utvecklas. Personlighetstesterna med spott kanske i framtiden används då man anställer direktörer, finmekaniker och F1-chaufförer. För att inte tala om faderskapstest. Eller att välja fru / karl.

Universiteten kan i framtiden använda spottiglastest för att gallra läkarstuderande. Partierna kan väl

ja presidentkandidater, tv-firmor söker framtida filmstjärnor och teatrar hittar lovande operasångare. Gränsbevakningen använder spottiglastest för att kolla turis ternas sannolikhet för terrordåd, inbrottsverksamhet, trafikolyckor och annan mindre önskvärd syssel sättning.

Till slut visar föredragshållaren att kriminalerna redan har konstru erat små plastpåsar att hållas under tungan, så att man kan spruta pålit ligt spott för att bedra universitet, faderskapsundersökare, arbetsgi vare och gränsbevakningen. Men kom ihåg nu och i framtiden: spot ta inte i okända glas.

Arbetspensionen höjs med 6,8%

◗ Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt indextalen för arbets pensionerna för år 2023. Arbets pensionsindex höjs med 6,8 pro cent och lönekoefficienten med 3,8 procent jämfört med år 2022.

Den exceptionellt stora höjning en av arbetspensionsindex inverkar på när det lönar sig att gå i pension kring årsskiftet.

Till följd av den kraftiga inflatio

nen höjs arbetspensionsindex i bör jan av år 2023 klart mer än löneko efficienten.

Nästa år är arbetspensionsindex 2874, vilket innebär att arbetspen sionerna höjs med cirka 6,8 pro cent vid årsskiftet.

Lönekoefficienten har fastställts till 1,558. Jämfört med år 2022 höjs lönekoefficienten med 3,8 procent. Med lönekoefficienten uppräknas de inkomster som en blivande pen sionär haft i arbetslivet till nivån för det år då pensionen börjar.

Kommande program

12.1. SPF Österbottens resekoordinatorsträff 25.1. Resekoordinatorträff i Nyland 8.2. Frågesportsuttagningar 22.3. Äldrerådsseminarium i Vasa 26.4. Förbundets vårmöte i Björneborg

Vanda svenska pensionärs förrening utgick som segrare i Svenska pensionärsförbundets frå gesportsfinal 2022.

◗

I det segrande laget tävlade Ann-Mari Sjöberg, Per Göran Eriksson och Tom Serén.

Vandas lag segrade nu för andra året i rad. Vandalaget fick ihop 34 poäng.

Tvåa blev Borgå svenska pen sionärsförening med 29,5 poäng och trea blev pensionärsklubben Milstolpen från Jakobstad med 29 poäng.

Finalen ordnades på Kåren i Åbo den 30 november. Frågorna hade sammanställts av Jesper von Hert zen. Han fungerade också som domare.

Medlemsrekryteringstävling 2022

Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer. Föreningen får:

1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet, ytterligare en poäng.

Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Individuell rekryteringstävling 2022

Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2021. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem.

Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2022.

Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/ konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/konsertbiljetter för 60 euro.

Carita Isaksson från Åbo Svenska Pensionärsklubb utbyter hälsningar med Thomas Lundin. Mona Lehtonen

Vanda svenska pensionärers segrande lag bestod av fr.v. Tom Serén, Ann-Mari Sjöberg och Per Göran Eriksson. Andreas Höglund

Elbelysningen satt på sparlåga när Lovisa firar historisk jul

När julen närmar sig slås dörrarna upp för allmänheten till flera hem i Lovisa. Folk pyntar inne och ute och välkomnar andra att njuta av stunden och möjligen inspireras i de egna julförberedelserna.

Trädgårdarna bru kar smyckas med ljusslingor och lyk tor redan i slutet av oktober. I god tid till Advent brukar ljusstakar synas i fönstren. Mönstret är det samma i år, men sparsammare. Det är tyd ligt att de flesta håller efter sin egen energiförbrukning. Många är nog granna med att använda belysning som snålar rejält med energin. Jul granar utomhus tänds här och där, men kanske inte lika många som tidigare år. Någon säger att de vän tar med utegranen till själva jul veckan.

Jul i Lovisa Historiska Hus

Andra adventveckoslutet bjöd elva julpyntade hem in gäster från klockan 10 till 17 båda dagarna. De flesta officiella julhusen finns i Lovisa centrum, därtill ett i Skinn arby lite norr om centrum och ett i Strömfors bruk, cirka 20 kilometer österut. Den gamla bruksmiljön är också i övrigt vackert smyckad, som gjord för drömmar om den perfek ta julen och flydda tider. Arrang ör för evenemanget är Lovisa His toriska Hus rf, samma förening som årligen ordnar det stora eve nemanget Lovisa Historiska Hus i augusti.

Ett annat stort sommarevene mang som bidrar till ljusprakten i Lovisa är Öppna trädgårdar. Offi ciellt har de inget vinterevenemang, men pyntar gör de. Anneli Sjö holms Villa Ilenna har en stor träd gård, placerad så att den syns bra för den som vandrar förbi. Grönskan är borta, men några äpplen häng er envist kvar, som extra attraktion.

– Visst har jag tänkt om med jul belysningen. Något har jag minskat helt och hållet, och så har jag bytt till energisnålare lampor. Levande ljus i lyktor är alltid vackra, säger hon.

I den här trädgården kan man njuta av varm glögg under tak, ute, men lite inne ändå. Ett uthus är byggt så att det går att njuta av trädgården året om, oberoende av årstid och väder.

Tomtar, brasa och tända ljus Tomtar klarar sig i allmänhet med egen lyskraft, dessutom är de inställda på att återanvändas. Ofta är ju tomtar och andra juldekora tioner gjorda av återvunnet eller

”Visst har jag tänkt om med julbelysningen. Något har jag minskat helt och hållet, och så har jag bytt till energisnålare lampor.”W

annars överblivet material. Ett sympatiskt exempel är tomtar av ullgarn.

Hos Siv-Britt och Per-Håkan Lindroos i ett rymligt egnahems hus i Lovisa är tomtarna så många att de mindre tomtarna har det direkt trångt. Varmt, skönt och ombonat har de det där de är sam lade på spiselkransen. De kommer från olika länder och har med åren lärt sig att trivas tillsammans.

– De är just över hundra. Flera av dem har vi köpt på resor. De är trev liga påminnelser om platser vi har besökt, säger Siv-Britt Lindroos.

Hela hemmet är prytt med vack ra föremål som hon har gjort, här finns glasföremål, en stor rya och så tomtarna. Själva huset är byggt för att precis passa familjen, bygg

materialet är i huvudsak trä. Mitt i huset finns ett varmt hjärta som består av en stor eldstad med en öppning mot vardagsrummet och en präktig vedspis i köket.

– Eldstäderna håller hela huset varmt. Huset är byggt 1985. Vi har alltid tyckt om att elda med ved, nu är ju vedeldning i ropet på ett nytt sätt, konstaterar Per-Håkan Lindroos som har haft husbygge som yrke.

Lovisa stadsmuseum gör en tids resa till julfirandet för mer än hund ra år bakåt i tiden. Kommendants huset från 1700-talet dekoreras till Första Advent och står i julskrud ännu över Trettonhelgen. Kom och njut av julstämningen i småstaden!

Text: Nina Björkman-Nystén

Foto: Mimosa

Elo

Tomtarna har krupit fram ur vrårna. Per-Håkan och Siv-Britt Lindroos är båda riktiga baddare på hantverk. Siv-Britt har för många år sedan stickat tröjan med älgar.

Varje tomte har sin egen berättelse. Över ett hundra småtom tar tävlar om uppmärk samhet på spiselkran sen.

Villa Ilenna står pyn tad, de flesta deko rationerna har Anneli Sjöholm gjort själv.

Ljus av olika slag, dekorationer och glögg gjord på äpp len från den egna trädgården förgyl ler väntan på Julaf ton. God Tids repor ter Nina Björk man-Nystén till vänster njuter av varm glögg med Anneli Sjöholm.

Pensionärerna talar för höjda minimipensioner

◗

i vardagen – pensionä rerna talar för höjd minimipensi on. Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt höll höst möte i Nykarleby den 25 oktober och pekar i ett uttalande på de läg sta pensionerna. Stigande priser gör det svårt att klara vardagen, påpe kades det.

Ett 90-tal delegater fanns på plats vid Kristliga Folkhögsko lan och man gläntade redan lite på dörren till nästa verksamhetsår

när distriktet l kommer att fira sitt 50-årsjubileum.

Lokalföreningens ordförande Görel Ahlnäs ställde en berättigad fråga gällande föreningens och för bundets framtid: – Hur få med yngre medlem mar?

Hon är den sjunde i raden av ordföranden för pensionärsfören ingen i Nykarleby. Hon berättade att föreningen nu har 350 medlem mar och att 80-140 av dessa brukar

vara närvarande på månadsmöten. Föreningen grundades 1976 och den har nu också fått en egen seni orkör.

I programmet medverkade Boris Bränn och Helena Hägg ström från Juthbacka teater med ett skämtsamt utdrag ur dess pro duktion. En av skolans lärare, Ceci lia Åminne, sjöng två sånger till eget ackompanjemang.

Distriktets ordförande Ani ta Ismark noterade att Kvarkens

pensionärsparlament nästa år ord nas i Umeå. Firandet av distriktets 50 år kommer att prägla sommar festen liksom hela verksamhetsåret. Distriktets vårmöte ordnas i Kris tinestad medan Jeppo står värd för höstmötet.

–En tidning eller skrift kommer att ges ut för att markera jubileet, och en planerad sommarfest utfor mas som jubileumsfest, berättade hon.

Ett nyval skedde när mötet valde

ledning för verksamhetsåret. Hans Sandström från Terjärv önskade befrielse från styrelsen och ersattes av Lalle Broberg från samma för ening. Till ny ersättare från Milstol pen i Jakobstad valdes Annica Tur peinen. Till ny ordförande för val beredningen valdes Henrik Sand berg från Esse.

Bertel Widjeskog

Tel. 785 0111 www.pedersore.fi

MINNE, TRÖTTHET, SYN OCH HÖRSEL

skäl att stödja blodcirkulationen 4

1Minne

Försämrat minne kan bero på förändringar i blodcirkulationen. Då förekommer vanligen också koncentrationssvårigheter. Ginkgo biloba främjar blod ödet i de små kärlen, dvs. mikrocirkulationen, och upprätthåller minnet hos äldre.

2Inlärning

Inlärningsförmåga och blodcirkulation går hand i hand. God blodcirkulation optimerar dina förutsättningar för inlärning. Ginkgo biloba hjälper till att upprätthålla en god intellektuell prestationsförmåga.

4

”Jag levde på minneslappar”

BRA MINNE Som en aktiv kvinna tar Berit 5-6 långa jogginturer. Hon älskar att resa, men hade plötsligt svårt att själv hålla sig kvar i vagnen när hennes mamma blev sjuk. Kylskåpsdörren var full av minneslappar och hon var utmattad. Situationen fick en överraskande vändning när Berit upptäckte Tempozil.

Trötthet

Trötthet och utmattning kan också ha att göra med blodcirkulationen. Tempozil innehåller vitamin B6 som också bidrar till att minska trötthet och utmattning.

De esta av oss glömmer saker, vare sig det handlar om lösenord, nycklar eller tandläkartider. Att glömma är helt normalt, men då och då kan situationen gå överstyr när vi ställs inför en tu period i livet. Det ck Berit erfara när hennes mamma blev sjuk.

- Det fanns så mycket att komma ihåg, allt från nya lösenord till appar och inloggningsuppgi er för digital post. Listan kändes oändlig och jag tappade snabbt greppet. Så jag började skriva en massa minneslappar för min egen skull, börjar Berit.

- Det var ett lugnande samtal och jag blev rekommenderad Tempozil. Tempozil innehåller ginkgo biloba som är bra för minnet och vitamin B6 som är uppiggande. Det lät precis som den rätta produkten för mig, så jag beställde en förpackning direkt, berättar hon och har inte ångrat sitt beslut.

Så här i e erhand har det varit svårt för henne att föreställa sig hur hon hade klarat den hektiska tiden i livet utan de ingredienser som Tempozil innehåller.

3

Syn och hörsel

En välfungerande blodcirkulation är en förutsättning för god syn och hörsel. Ginkgo biloba främjar god syn och hörsel genom att stödja den perifera blodcirkulationen.

Återhämtning av krafter

Berit behövde hjälp och kontaktade Wellvita, vars kund hon varit i många år.

Är cirkulationen dålig? Sviker minnet? Har synen eller hörseln förändrats?

Beställ Tempozil till introduktionspris

Tempozil innehåller Ginkgo biloba som främjar mikrocirkulationen och upprätthåller god intellektuell prestationsförmåga. Ginkgo biloba främjar också god hörsel och syn. Vitamin B6 minskar trötthet. Stimulera minnet, synen och hörseln, på ett naturligt sätt.

- Jag är övertygad om att Tempozil har gjort mig mer klartänkt och minskat min trötthet. Det är därför jag vill prata öppet om detta. Jag hoppas att min erfarenhet kan hjälpa andra i samma situation, ler Berit.

2 kuukaudeksi 16,95€

+ toimitus 4,95€

Tyytyväisyystakuulla!

Stöd för energi och sexliv

Ett bra samliv tillsammans har alltid varit viktigt för 64-årige Frederik! Det var därför det jobbigt när han började få svårt med sin ork i sovrummet. Lusten och energin var borta och han kända inte igen sig själv. Frederik gav sig i kast med att hitta en lösning – och det visade sig vara mer naturligt än han hade kunnat hoppas på.

Vad är Virizil?

Virizil är en produkt för män. Tabletterna är baserade på ginseng som kan stödja på flera olika områden. De aktiva ingredienserna i ginseng kallas ginsenoider som kan bidra till att främja och förbättra erektionen.

Dessutom har ginseng i Virizil en inverkan på mental prestanda, samt på energi och uthållighet. Virizil innehåller också mineralet zink samt aminosyrorna L-citrullin och L-arginin. Prova.. och bli mer nöjd i din manlighet!

Ginseng är en välkänd växt som kan stödja med sexlusten. Ingredienserna i ginseng kallas ginsenosider som i många studier har visat goda resultat i samband med sexuell trivsel. Ginseng kan bidra till en normal fysisk förmåga. Ginseng bidrar också till normal uthållighet, energi, vitalitet, samt fysisk och mentalt välmående. Läs mer på wellvita.

– Det känns normalt igen. Du vet, kroppen är full av energi, precis när du har vaknat på morgonen ... Ja, en man förstår nog precis vad jag menar, ler Frederik.

Vardagen har blivit rolig igen för Frederik. Men om vi vrider tillbaka tiden, var det helt annorlunda. En skada i axeln utlöste en hel del saker som gjorde det svårt för Frederik. Han kände sig trött och helt slut på energi. Inte minst i sovrummet kändes bristen på energi.

– Min fysiska förmåga var inte alls som den brukade vara. Jag var missnöjd med orken – eller snarare bristen på ork – också den jag hade i sängen.

SEXUELL ENERGI  UTHÅLLIGHET  MER MAN

Beställ Virizil till halva priset

Vad händer när den fysiska förmågan försämras? Det kan finnas många olika skäl till försämrad fysisk förmåga. Lyckligtvis kan sexualitet stödjas. Prova Virizil - och bli mer nöjd med att vara man!

Lusten var borta. Jag kände mig helt tömt på energi.

Intresse för ginseng Konstigt nog var det när Frederik sökte vård för sin axel, som han ck ett råd, som stöttade honom i hans andra utmaningar. Det var här ck han höra talas om ginsengs e ekt på uthållighet och energi, och den naturliga ingrediensen väckte genast Frederiks intresse. Han gick på jakt e er en växtbaserat produkt.

- När jag såg Wellvitas annons för Virizil fastnade jag direkt. Den såg helt rätt ut för mig och hade även ginseng på ingredienslistan. Jag beställde ett

Beställ som abonnemang 21,95€/90 tabl. + leverans 4,95€ Nöjdhetsgaranti!

Beställ antingen att ringa numret 09 615 00 516 Mån–tors 8-16, fre 8-14.30 eller på adressen www.wellvita.fi

Betygsatt som ”BRA”

paket direkt... Jag blev verkligen inte besviken. Det tog inte lång tid innan jag började känna att det hände saker.

- Orken och lusten kom sakta tillbaka, vecka e er vecka. Det var som att jag ck tillbaka mig själv. Det var en härlig känsla, säger Frederik.

Sedan han startade Virizil har hans morgnar blivit trevligare och han vaknar med glädje i kroppen. Redo för dagen och full av energi.

Berit: Tempozil innehåller ginkgo biloba som är bra för minnet och vitamin B6 som är uppiggande. Det lät precis som den rätta produkten för mig.

God

God

God

Kimito Pensionärsförening r.f.

God

God

God

God

God

Björneborgs Svenska Pensionärsförening r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland

Karis Pensionärer r.f.

Lovisanejdens

God Jul o Gott Nytt År önskar

Åbo Svenska Pensionärsklubb r.f.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas pensionärerna i hela Svenskfinland

Isnäs Pensionärer r.f.

Nykarleby

God Jul o Gott Nytt År önskar Pargas Svenska Pensionärer r.f.

Kaskö

God Jul o Gott Nytt År önskar

Sjundeå Pensionärer r.f.

God

Sibbo

God

God Jul o Gott

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb r.f önskar God Jul o Gott Nytt År

God Jul o Gott Nytt År önskar

Pensionärsbostadsföreningen i Houtskär r.f.

God

God

Mariehamns Pensionärsförening r.f.

God

God

God

God

Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck r.f. (PIKT)

God

God

God Jul o Gott Nytt År önskar

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån r.f.

God

Spa-resa till Pärnu 22–28.1.2023

Kom med på vår resa till varma famnen i januari på Tervis! En hälsooch rekreationsresa till mångsidiga Pärnu.

En skön vecka under en förmånlig tid på året! Behandlingar, program, musik, utflykter, samvaro.

Svensktalande lokalguide och läkare. Reseledare och buss med. Resedatum: 22-28.1.2023

Resans pris: 515€/person Enkelrumstillägg: 90€ Tillägg för helpension: 50€/person Researrangör: Lindell Travel

Almuñècar 2023 25.2–13.3 eller 13–27.3

På dessa resor får du njuta av det bästa Andalusien har att erbjuda tillsammans med SPF. Vi bor på 4-stjärnigt hotell nära stranden mitt i det som beskrivs som en av de mest genuina städerna på Spaniens sydkust. Här finns stort utbud av aktiviteter och kultur.

Resa 25.2–13.3.2023 (14 dagar) Utresa 25.2.2023 från Helsingfors

till Malaga Kl. 09.30 med ankomst till Malaga kl 13.15. Transfer till Almuñécar (en timme) beräknad ankomst kl. 12.30. Returresa 13.3.2023 från Malaga kl. 14.00 med ankomst till Helsingfors kl. 19.45.

Frukost på hotellet före avresan till flygplatsen.

Pris från Helsingfors: 1170 € per/ person i dubbelrum Enkelrumstillägg: 260 € (begränsat antal)

Resa 13.3–27.3.2023 (15 dagar)

Utresa 13.3.2023 från Helsingfors till Malaga kl. 09.30 med ankomst till Malaga kl 13.30. Transfer till Almuñécar (en timme) beräknad ankomst kl. 15.00. Returresa 27.3.2023 från Malaga kl. 11.05 med ankomst till Helsingfors kl. 16.35.

Frukost på hotellet före avresan till flygplatsen.

Pris från Helsingfors: 1260 € per/ person i dubbelrum Enkelrumstillägg: 280 € (begränsat antal)

I priset ingår (båda resorna): Flygresa t/r med Norwegian.

På flyget ingår 2 bagage á 23 kg + handbagage under stol 30*20*38 cm.

Hotellboende på Bahia Almunecar med frukost och middagsbuffé alla dagar.

Transport Malaga flygplats – Hotellet t/r.

Stadsvandring i Almuñécar, 1 utflykt ”Ut i det blå” och 1 lunch.

Researrangör: Sundqvist Travel Partner.

Holland 21–25.4.2023

En underbar blomsterresa (5 dagar). Holland på våren förknippas med färgsprakande blomsterprakt och ljuva dofter. Det är precis som man drömt om när man kommer till blomsterområdet fullt av väderkvarnar och kanaler. Vi bor i idylliska Volendam, som ligger vid stranden av sjön Markermeer och är ett perfekt utgångsläge för våra dagsutflykter. Låt drömmen bli sann

och följ med på en upplevelserik bussresa till vackra Holland!

Resans pris: 1500 €/person från Vasa 1410 €/person från Helsingfors Enkelrumstillägg: 370 €

I priset ingår: Flygresor med Finnair, Vasa-Helsingfors-Amsterdam t/r; Bussresor enligt program; 4 nätter på Van der Valk Hotel Volendam i 2-pers. rum, 4 hotellfrukostar, 4 hotellmiddagar, måltidsdryck till middagar, 1 öl, ¼ vin eller alkoholfritt. Inträde till Keukenhof och Zaanse Schans, kanaltur i Amsterdam och Giethoorn och reseledare från SPF. Researrangör: Ingsva.

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

Linedance – kul för knoppen och kroppen

Linedance ser lätt ut, men kräver taktsinne och en hel del övning innan det sitter i muskelminnet. Då blir det roligt.

På höstens tredje seniorkryssning till Sverige, den här gången med omkring 340 deltagare, kunde man igen delta i olika program och workshops. I ett av konferensrum men stod linedance på agendan och i den deltog ett tjugotal intressera de – första dagen. Men då det blev tal om att följande dag visa upp vad man lärt sig inför publik, svek modet på de flesta. Några tappra damer vågade sig ändå ut på dans golvet under mästaren Alf Skogs ters ledning.

Han är jurist till utbildningen, men blev tidigt biten av dansflugan och han har dansat linedance i över tjugo år. Före det dansade han både i Moderni tanssistudio med Reijo Kela och i en dansgrupp i olika föreställningar på Svenska teatern.

Nu leder han linedancegrupper i Grankulla, Kyrkslätt och Sibbo. I Grankulla har han också en grupp för invandrare.

– Linedance stimulerar både knoppen och kroppen. Många pensionärer är intresserade och den passar extra bra för dem då den trä nar upp balanssinnet. Dessutom är det bra för konditionen att dansa.

All vår början… Dansen utvecklades ursprungligen i USA på 1950-talet till countrymusik. Man kan dansa var som helst i världen, stegen och koreo

Helsingfors-Stockholmkryssningar. Rabatt upp till 20 % på dagens ordinarie kryssningspris (hyttklasser A-C).

Helsingfors–Stockholmreguljärresor. Rabatt på hyttpaket, bilpaket eller fordon: upp till 20 % på dagens ordinarie pris.

Dagskryssningar från Helsingfors till Tallinn,Viking XPRS.

Rabatt upp till 10 % på personbiljett (Dagskryssning), rabatt upp till 10 % på hytt (Dagskryssning) och rabatt

upp till 20 % på fordon.

I priset ingår: Dagskryssning HelsingforsTallinn för en passagerare Helsingfors–Tallinnreguljärresor. Rabatt på personbiljett upp till 15 % på dagens ordinarie pris, rabatt på fordon 20 % rabatt på dagens pris och rabatt på hytt 10 % rabatt på dagens pris.

Åbo–Åland-Stockholmreguljärresor. Ordinarie pris av hyttpaket eller bilpaket: 10 % rabatt. Hyttkategorier: Viking Glory IP2-ID2, Viking Grace IP2-SD2. Ordinarie

Tallink Silja och Club One erbjuder Dig chansen att bli Club One-medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästprogrammets mellersta Silver-nivå.

Du kan ansluta Dig som Club One-medlem via nätet på adressen www.clubone.fi /erikoisliittyminen.

Anslutningar med Svenska pensionärsförbundets kundnummer 59829.

Ifall du redan är Club Onemedlem, så fortsätter ditt nuvarande stamgästnummer att gälla. Om du är medlem på Bronze-nivå, så fyttar vi upp dig till Silver-nivå.

Meddela ändå ditt stamgästnummer och uppge ditt medlemskap i Svenska pensionärförbundet till adressen erikoisliittymiset@ tallinksilja.com, så registrerar vi dig som

grafin är de samma, men det finns tre olika svårighetsnivåer. Nume ra har repertoaren vidgats och man dansar till olika musikstilar.

Enligt Alf Skogster påminner

pris av personbil: 20 % rabatt.

Dygnskryssningar från Åbo. Viking Glory kl. 8.45, Viking Grace kl. 20.55.Rabatt upp till 10 % på dagens ordinarie kryssningspris. Hyttkategorier: Viking Glory IP2-ID2, Viking Grace IP2SD2.

Du kan även utnyttja våra värdekupongerbjudanden som gäller säsongvis. Skriv ut kupongen och uppvisa den i terminalen. Din förmån är upp till -50 %!

Läs mera och boka www. vikingline.fi/formaner/spf

avtalsförmånskund och skickar dig ett Silver-kort ifall det behövs.

Närmare information om förmånerna www.clubone.fi

Prisuppgifter och bokningar: https://fi.tallink. com/kontakta-oss

Mer information:Tfn 0600 152 68, mån-fre 8-20, lör 9-17, sön 10-18 (1,75 €/ besvarat samtal + alltid lna/ msa). www.clubone.fi

inte låta

nedslås

räkna

stegkombinationerna om varan dra, men de är ändå olika och det brukar ta omkring ett halvt år inn an de sitter i muskelminnet.

– Man skall inte låta sig nedslås av att det är svårt i början, för man måste räkna en hel del och svänga sig åt rätt håll, då det är en fyra väg gars dans. Ingen ser snett på en fastän man trasslar in sig. Tvärt om, skrattar vi mycket på våra kur ser och när man märker att det bör jar gå blir det roligt.

Alf säger att män nog ibland kommer med på en kurs, men att de ofta ger upp när de inte genast lär sig.

– Kvinnor verkar vara uthålli gare.

För Alf Skogster är det utmanan de att leda linedansen för invand rargruppen.

– Det finns många olika kultu rer bland dem. En del vågar släppa loss ordentligt, medan andra tar det försiktigare. Men det är roligt att Grankulla stad har satsar på pro gram för dem.

Själv önskar han att det skulle finnas flera lärare.

det är svårt

– Jag förmår inte leda flera grup per.

Ensamdans

Harriet Hakkarainen och Ulla Pesonen är medlemmar i Kyrkslätt pensionärer.

– Alf uppträdde på ett pensio närsmöte 2019, före pandemin och då blev vi intresserade. Sen blev det ju paus, men nu är vi igång igen. Vi är en grupp på tio som dansar en gång i veckan. Man vill inte missa någon övning, för då tar det tid att komma in i det igen, säger Harriet Hakkarainen.

– Det är trevlig musik och behändigt då man dansar ensam. Man får lov att koncentrera sig ordentligt, men det gör ingenting om det går åt skogen. Det tar sin tid att komma in i det hela, säger Ulla Pesonen.

De är båda övertygade om att de fortsätter med linedansen så länge benen håller!

FPA:s fullmakter en invit till gängen

debatt

Folkpensionsanstal ten (FPA) har publicerat instruktioner om hur man kan befullmäktiga andra personer att sköta deras FPA-ärenden. Detta är gjort på 14 språk, fem inhem ska (finska, svenska och tre samiska) samt nio utländska språk, inklusive ryska och ukrainska.

Pressmeddelandet säger ”Med den nya anvisningen vill FPA säkerställa att ock så kunder som nyligen flyt tat till Finland förstår sina rättigheter som självständi ga individer.”

De nyanlända behöver hjälp. De flesta har en bak grund i samhällen där myn digheterna är opålitliga och korrupta. Ytterligare har de flesta också stora brister i läskunnighet. De helt enkelt

förstår inte skriven text, de behöver muntlig personlig rådgivning. Sådan rådgiv ning skulle stöda FPA:s tro värdighet.

Att då till en början få ett papper med anvisningar för fullmakter är nog bakvänt. Det kan tolkas som FPA:s strävan att inte erbjuda per sonlig rådgivning. För en nyanländ kan Folkpensions anstaltens namn vara förvir rande. Anvisningarna fram står som ett papper från en pensionsorganisation istället för anvisningar från en orga nisation som betalar ut soci ala förmåner. De söker hjälp och inte pension. Det står ingenting i anvisningarna om vilka förmåner som FPA sköter, utöver folkpensioner i namnet.

Fullmakten kan ges åt vem som helst som fyllt 18 år. Men de nyanlända har

svårt att genast hitta språk kunniga och pålitliga perso ner som känner till landets socialtjänster. Första bästa har goda möjligheter att bli befullmäktigade.

Sverige har misslyckats med att inkorporera inflyt tade i samhället. I stället har gängen och kriminella orga nisationer lyckats ta många inflyttade med i sin verk samhet.

FPA har säkert svårigheter att hitta tolkar. Fullmakts anvisningarna kan resultera i att öppna fältet för de fin ländska gängen och krimi nella organisationerna. De kan ju börja direkt med att bli befullmäktigade. Anvis ningarna nämner inte tillför litlighetskontroll för befull mäktigade.

Arno Wirzenius Kotka

SPF-medlemsförmåner

Text och foto: Tua Ranninen

Af Skogster leder linedancegrupper i Grankulla, Kyrkslätt och Sibbo. I Grankul la har han också en grupp för invandrare.

”Man skall

sig

av att

i början, för man måste

en hel del och svänga sig åt rätt håll, då det är en fyra väggars dans. Ingen ser snett på en fastän man trasslar in sig.”

Fråga doktorn: Vattenkranen är nästan lika viktig

Hur skall vi då få i oss tillräckligt med vätska och hur mycket gäl ler det att dricka?

Vid medicinsk handläggning av hälsopro blem hos både äldre och yngre förväntas läka ren ordinera en lämplig medicin för att bota eller åtminstone lindra problemet. Patien terna kan därför bli överraskade då de får höra att medicinen från apoteket eventuellt behövs, men att man på icke-farmakologisk väg kan komma ganska långt i behandling av många sjukdomar. Tyvärr glömmer vi läka re lätt bort att betona vikten av till exempel motion och adekvat vätsketillförsel. Ibland kan det för läkaren kännas lättare eller mer förenligt med en stram mottagningstidtabell, att ta till receptblocket än att ta sig tiden för att skapa motivation hos patienten att bör ja motionera eller att på ett adekvat sätt skö ta sin vätsketillförsel. Fråga därför också efter dessa råd!

I denna kolumn vill jag nu sjunga vattnets, saftens och surmjölkens lov.

Studier visar att nästan hälften av alla äldre går omkring med konstant vätskebrist. Efter som tillståndet är konstant märker man inte att något är på tok trots att de flesta organ system fungerar sämre än om vätsketillförseln vore adekvat. Samtidigt kan en tvivlande frå ga sig om den relativa vätskebristen har någon betydelse eftersom den ändå inte märks i var dagen.

Vätskebristen saknar inte betydelse efter som den ökar risken för en lång rad olika sjukdomstillbud, allt från hudproblem och förstoppning till benbrott och lunginflam mation. Inte nog med det, blir vi så sjuka att vi blir intagna på sjukhus är risken att lämna sjukhuset i likbil mångfaldig hos den som är dehydrerad då den blir intagen.

Vanliga symptom på bristande vätske tillförsel är kraftlöshet, förstoppning, mus kelkramper, lågt blodtryck, huvudvärk, torr mun, försämrad tankeverksamhet och dålig balans.

Orsakerna till otillräcklig vätsketillförseln hos äldre är många och ofta förekommer fle ra av dem parallellt. Törsten liksom hung ern minskar med åldern. Är man inte törs tig, måste man påminna sig själv att dricka och det i sin tur kräver stöd av både min ne och motivation. Med åldern ökar också sannolikheten att man blivit ordinerad med icin som påverkar vätskebalansen exempelvis vätskedrivande blodtrycksmedicin eller dito diabetesmedicin.

Även njurarnas åldersrelaterade försäm ring i förmågan att koncentrera urin leder till en större avgång av vätska och således till ett större vätskebehov än hos yngre perso ner. Diabetes och njursjukdom kan leda till ökad urinutsöndring. Den nästan vanligaste och säkerligen allvarligaste orsaken till väts kebrist är den som patienten själv med berått mod utsätter sig för. Det faller sig nämligen

Äkta alrökt till julens festmåltider.

Pröva också våra färsksaltade och ugnsfärdiga -gris inrestek och kalkonfilé ca 1 kg

helt naturligt att begränsa sitt vätskeintag om man på grund av sjukdom måste kissa ofta eller om man har svårigheter att hålla tätt. Inte nog med att man med sådan självsvält inte får nämnvärd hjälp mot besvären, man flyttar sig på sikt ur askan i elden vad gäller hela sitt hälsotillstånd.

Hur skall vi då få i oss tillräckligt med väts ka och hur mycket gäller det att dricka?

Vårt dagliga vätskebehov rör sig kring 2 liter och om vi på grund av fysisk aktivitet, hetta eller annan orsak svettas mycket, gör vi klokt i att yttermera öka vätskeintaget. Lika så ökas vätskebehovet om vi drabbas av mag sjukdom med diarré eller uppkastning. Är vårt vätskebehov ökat av någon orsak gör vi, för att inte lakas ur, klokt i att fylla på med något som innehåller salter. Fruktjuicer och surmjölk sköter vid sidan av vätskebalansen också saltbalansen. Många patienter tyck er att det verkar som en omöjlig uppgift att dricka 2 liter kranvatten och den uppfatt ningen gör man som läkare klokt i att respek tera. Om inte kranvattnet smakar finns olika former av mineralvatten med och utan tillsatt smak. Kranvattnet kan göras mer spännande genom att lägga i bitar av apelsin, äpple eller gurka eller varför inte en kvist mynta. Alko holdrycker bör man vara återhållsam med eftersom alkohol har vätskedrivande effekt. Kaffe är också vätskedrivande, varför man för varje kopp kaffe gör klokt i att fylla på med ett extra glas vatten. Te är inte lika vätskedrivan

de som kaffe. Att dricka tillsammans är alltid roligare än att dricka ensam och då man vill hjälpa någon annan att dricka gör man klokt i att göra en paus för att dricka tillsammans. En extra bonus med det tillvägagångssättet är att man också själv får i sig vätska.

Det är bra att komma ihåg att viss mat också innehåller mycket vätska. detta gäller inte bara soppor och puréer utan även grön saker och frukter.

Genom att målmedvetet sköta sin vätske balans och sikta mot ett dagligt vätskeintag på cirka 2 liter kan vi undvika många hälso problem och underlätta handläggningen av de problem vi drabbats av. Det är naturligt att man måste gå på toaletten oftare om man dricker mera, men hos den som sköter om att vätskeintaget är tillräckligt, är genomskölj ningen av njurarna dels något som bidrar till att hålla njurarna friska och dels ett trevligt tecken på att man lyckats i sin föresats att undvika uttorkning och de besvär detta till stånd kan medföra.

Våra återförsäljare i södra Finland blir allt fler.

Hör av dig om du också vill bli en i teamet.

Premium produkterna finns också som populära affärsgåvor och presentkort. Se mera på vår nya webbplats.

ʶ Skicka frågorna till: Otto Lindberg, Eira Sjukhus, Skepparegatan 29, 00150 Helsing fors eller otto.lindberg@eiransairaala.fi. Frå gorna ska vara framme senast 15.2.

Otto Lindberg geriatriker

Välfärdsområdena behöver tänka nytt om demokratin i strukturerna

I välfärdsområdesrefor men, från Esbo i öst till Hangö i väst, sker sam tidigt många stora för ändringar. Strukturför ändringar, verksamhets uppgift-, process- och tekniska förändringar. Tanke- och inställnings förändringar samt för ändringar av arbetssätt. Förändring i administra tionen kommer att pågå i flera år framöver.

I de nya strukturerna sker förhopp ningsvis en förnyelse av demokra tin. Äldrerådet är en åsikts- och verksamhetskulturpåverkare. Äld rerådet skapar kontakten från kom munen till välfärdsområdet och vice versa. Den kommunala demo kratin fungerar på olika sätt lokalt. Lagen ger möjlighet till experiment av olika slag. I många kommuner har demokratiarbetet i praktiken varit etablerat, man har försökt fin na jämnvikt mellan representativoch direktdemokrati. Tillämpning ar som man i kommuner har märkt att fungerar bra och helt nya idé er är möjligt att prova modigt även i välfärdsområdet. Kommunernas representanter i välfärdsområdets Äldreråd kan föra information till välfärdsområdet om kommunala försök och vice versa. Det är även viktigt att skapa kontakter till andra påverkningsorgan, organisationer, föreningar och samarbetspart ners. Som ett lagstadgat påverk ningsorgan har Äldrerådet en vik tig roll att ta hand om sin egen mål

grupps ärenden i välfärdsområdet. Nu finns det ett enastående tillfälle att öka innevånarnas röst i beslut fattandet. Inom hälsovården är det oundvikligt med en förnyelse, där är det viktigt att beakta Äldrerådets kunnande.

Olika kundcentrerade verk samhetsmodeller kan effektivera användandet av tjänster samt ge ledarskapet i välfärdsområdet bätt re kunskap om innevånarnas servi cebehov. Att ta med innevånarna i välfärdsområdets verksamhet kan vara en utmärkt investering. Var är vi nu i det förberedande arbetet för Välfärdsområdena?

Förändringens storleksordning är nationellt väldigt stor. Persona len som skall överföras är ca 175 000 personer. Kontrakt som skall överföras är 150 000 – 200 000 och 10 000 – 15 000 datasystem samt 9 200 olika lokaliteter. Vad sker just nu i förberedande

arbetet?

Det förberedande arbetet går ut på att garantera ett säkert över förande av arbetsgivarverksam heten, rekryteringen, organise ringen, välfärdsstrategin, ekono mi- och investeringsplaneringen.

Samtidigt pågår ständig kommu nikation till personalen, innevå narna, organisationer och företag. Garantera beredskapen för överfö ringen av anordningsansvaret i bör jan av år 2023. Årsskiftet 2022-2023 och den säkra överföringen Förändringarna i årsskiftet är små sett ur innevånarnas och persona lens synvinkel.

Det är mycket sannolikt med tillfälliga störningar på många områden. Störningarna som hör till kundstyrningen och de övriga ser viceverksamheterna är även möjli ga. Förverkligandet av förändring arna fortsätter långt efter årsskiftet

Ostar till julens måltider

Hos oss räknas julen som den största av årets hög tider. Den har en kristen och biblisk bakgrund, då Jesus föddes i Betlehem i Judeen på konung Hero des tid.

Julkyrkan och julens måltider, lik som julpyntet och julmusiken, har blivit en tradition, som vi njuter av under jultiden.

Osten kom med i bilden genom att den sedan urninnes tider haft en given plats på julbordet. Till en början var det fråga om så kall lade allmogeostar, som tillverka des på bondgårdar. Bondostar na var regionalt olika: I Österbot ten var det stekt brödost, på Åland och i sydvästra Finland löpeost

Vilho-osten är en av de bästa specia lostarna som Dörig tillverkar. Vilho är en ost av appenzellertyp, som Dörig lärt sig att tillverka i Schweiz. Osten är lagrad i minst fyra månader. Den har en kraftig och samtidigt njut bar smak, som går bra ihop med söta viner.

(lööpijuusto) och i Östra Nyland nyländsk äggost. I dag finns endast stekt brödost kvar i handeln. De övriga bondostarna finns kvar i endel hushåll. I butikerna finns det endast längre hållbara färskostar, som Valios Kotijuusto och Mon delezs´ Philadelphia.

Emmentalosten, som började tillverkas i mejeriskala redan för 165 år sedan, har en lite annor lunda jultradition. En region, där emmentalost tillverkats på många mejerier, är Östra Nyland som jag berättat om i boken Ostnyland. I dag är det bara ett mejeri, Porlam min Osuusmeijeri i Lappträsk, som tillverkar emmentalost i regionen.

I dagens rika ostsortiment finns det ingen brist på julostar. Det finns många välkända ostar med kloster lig och kyrklig bakrund, som hör

2023. Stabiliseringen av verksam heten kommer att ta flera år. Det samma gäller harmoniseringen av servicen och verksamheten i prak tiken samt rationalisering av data systemen. Äldrerådet i Västra-Nyland

Ordförande Olli Männikkö Esbo, första vice ordförande Mirja Janerus Lojo och andra vice ordfö rande Kaj Sjöblom Kyrkslätt. Där till från Esbo: Gustav Båsk, Hannu Viitanen, Kaija Viitakoski ja Juha ni Kytö, Hangö: Riitta Leskinen, Ingå: Ethel Björklöf, Högfors: Eino Huotari, Grankulla: Torolf Hed lund, Kyrkslätt: Irja Orava och Pekka Jäppinen, Lojo: Riitta Luh tala och Liisa Mantere, Raseborg: Marianne Isaksson-Heimberg och Frank Lindholm, Sjundeå: Clas Czarnecki, Vihtis: Anna-Leena Brännare och Lea Laurell.

Kaj Sjöblom

Nya aktiviteter för äldre i Helsingfors

◗ Den utdragna coronapande min kom att påverka mångas motionsvanor då restriktioner sat te stopp för ledda gruppaktivite ter och bland annat, simhallar och gym tvingades stänga. Att kom ma igång igen och hitta tillbaka till rörelseglädje har varit överraskande svårt för många.

I Helsingfors har Folkhälsan startat upp ett ettårigt projekt, ”Rörelseglädje i vardagen”, med bidrag från Helsingfors stad. Syf tet med projektet är dels att inspi rera personer över 65 att röra på sig mer, och dels att stärka gemenskap och minska ensamhet genom att erbjuda kostnadsfria, aktiverande lågtröskelverksamheter nära hem met.

Aktiviteterna, både motionsoch sällskapsgrupper, ordnas i stadsdelarna Munksnäs, Haga, Brunakärr, Östra Helsingfors och Nordsjö. För att göra tröskeln att delta lägre, behöver man inte anmäla sig till träffarna, man dyker upp när man har passligt!

Det som även gör projektet spe ciellt, är att Folkhälsan ordnar ”pro va-på” träffar där målgruppen har möjlighet att testa olika aktivite ter och sällskapsformer. Detta gör att man kan hitta nya sätt till rörel seglädje och social samvaro.

I projektet har det varit viktigt att målgruppen ända från bör jan har varit med vid planering av aktiviteter. Man strävar till ett fort satt nära samarbete med målgrup pen under hela projektet. I novem ber och december kan man delta i allt från promenader, frisbeegolf och senioryoga, till stolgymnas tik, glöggträffar och sällskapsträf far. Vid frågor och önskemål kon taktas projektkoordinator, Sofia Höglund på Folkhälsan, som gär na berättar mera om projektet samt träfftidtabellen. Du når henne via epost: sofia.hoglund@folkhalsan.fi eller telefon 044-788 6021.

till julfirandet. Till exempel Ålands Special, Västerbottenost, Allerum Präst, Luostari och Kappeli.

Tar man ännu med någon mögelost och en cheddarost, en schweizisk Appenzeller eller vår fin ska Vilho, är det lätt att bjuda på en ostbricka som dessert vid julmid dagen.

Då ost och vin är ett bra smakpar kan man ta med följande viner: Ett Riesling vitvin, Amarone Baorna som blev årets rödvin 2021 och som dessertvin Lenz Moser Trockenbe erenausleese från Burgenland i Öst errike.

Till julens måltider har jag tagit med tre ostar, svartstämplad emmentalost i två versioner, Ålands Special och Vilho.

Bengt Wallén

Till festbordet Välj inhemskt kött från

Helsingfors Familjejuridik är nu Markelin & Somppi

kryssnian

En

• Bouppteckningar

• Arvskiften och avvittringar

• Rättegångar

• Förmögenhetsrättsliga

Bo hemma på Folkhälsan

Hos oss kan du bo som hemma också när hälsan sätter stopp för att bo ensam. Du får just den hjälp du behöver när du behöver den. Kontakta oss gärna, så berättar vi mer.

Blomsterfonden, Helsingfors 044 333 1628

Brummerska hemmet Helsingfors 040 749 4194

Kristinagården, Helsingfors 050 575 8899

Seniorhemmet, Helsingfors 050 400 2078

Silviahemmet Helsingfors 044 722 4567

Grupphem, Vanda 050 330 5237

Villa Rosa, Raseborg 044 788 6041

◗ God Tid publicerar i varje nummer Kryssnior, som är konstruerade av Clas Gab rán, en pensionerad ingen jör i Helsingfors.

Kryssnians frågor:

Anställd i ett tvätteri.

Allt-i-allo på ett fartyg.

Undanröjer andras spår.

Kryssnian innehåller oli ka befattningar. Lös frågorna och skriv in svaren i rutsys temet. Där hittar du ytterli gare en person, vem?

Gemenskapsboende i Seniora, Raseborg 044 788 6041 Gemenskapsboende i Åbo 044 788 6312

044 788 6266

Förutom enheter med vård och omsorg dygnet runt har vi lägenheter där du kan bo självständigt. www.folkhalsan.fi/bo

Bo hemma på Folkhälsan

Kunde man tänka sig en mera inbjudande idyll att tillbringa sin ålderdom i, knappast.

Mera information om Hedvig Sofiahemmet får du av hemmets föreståndare Johanna Börman-Långström eller disponent Björn Sundqvist (tel 0400 444 393)

En pojkdröm. 5 Kan du bli då du blir myndig. 6 Syns mera sällan i gatubilden. 7 Kanske den lägsta befattningen på ett fartyg?

Kommer först i truppen.

Förr anställd i firmors administration.

Lös frågorna och skriv in svaren i rutfältet ovan. Rätt lösning hittar du på sidan 27.

Innehållsrik höstresa till Åland

KYRKSLÄTTS PENSIONÄRER

Måndag den 22 augusti samlades ett gäng glada pensionärer, för att ta bussen till Åbo hamn och Viking Lines nya flaggskepp m/s Viking Glory,till Mariehamn.

Vårt huvudmål för resan var Anders Wiklöfs Andersudde.

Efter incheckning på hotell Arkipelag, styrde vi kosan mot Andersudde, med guiden Kjell Ekström. Anders Wiklöf hade lovat träffa oss på sin berömda udde.

Längs ringlande vägar körde bussen mot Järsö, där Andersud de ligger. Andersudde är Anders och hustrun Ritas sommarhus. Och vilket sommarhus! En under bart vacker plats, med utsikt över havet. Röda mattan var utrullad för gästerna.

Konstsamlingen motsvarade alla förväntningar! Anders Wiklöf har Nordens mest värdefulla privata konstsamling.

Tavlorna var vackert upphäng da, med god smak och känsla. Fär gerna i huset var harmoniska och vackra. Stora kristallkronor och handknutna mattor på golven.

Anders äger också en stor ten nisarena med 2000 sittplatser, där många kända personer varit gäs ter. Bland andra Björn Borg och Bill Clinton. Här bjuder han till storslagna födelsedagsfester då vän ner, kända politiker och artister är

på plats. För oss lät han den norska artisten Sissel Kyrkjebøs röst lju da genom högtalarna. ”Hon är min kompis”, sade han.

Anders är en man med många järn i elden. Han har bland annat initierat Östersjöfonden, redan år 1989, när han såg hur smutsigt havsvattnet hade blivit. År 2020 grundade han ”Anders Wiklöfinstitutet för hjärtforskning” vid Uppsala universitet.

Det blev ett minne för livet att få besöka Andersudde!

Färden fortsatte från Andersud de till Önningeby museum, som varit en konstnärskoloni.

I slutet av 1800-talet blev unga konstnärer intresserade av att måla naturen och vanliga människors liv. Önningeby konstnärskoloni kom till på konstnären Victor Wester holms initiativ år 1886. Idag drivs stället av en hembygdsförening, där

vår guide Kjell Ekström, varit ord förande i 30 år.

Följande dag styrdes kosan till Bryggeri Stallhagen i Godby, 15 kilometer nordost om Marie hamn. Senare samma dag besök te vi Ålands Sjöfartsmuseum och museifartyget Pommern. Ålands Sjöfartsmuseum har genomgått förnyelse och är nu i mycket fint skick.

Siv Wikström

Minnen från förr

SIBBO SVENSKA PENSIONÄRSFÖRENING

Den 16 augusti startade vår resa från Allhallen i Nickby via Söder kulla till hemligt mål. 56 medlem mar fyllde bussen till sista plats. Som reseledare hade vi Elisabet Lundström. I en och en halvtimme fick vi gissa oss till vart vi var på väg. Vårt första mål var Hovila herr gård. Den nuvarande huvudbygg naden på Hovila säteri i Somero byggdes 1841 och öppnades för all mänheten 2011 efter en restaure ring. De vackra gamla takmålning arna restaurerades under museiverkets övervakning och hjälp. I huvudbyggnaden finns bland annat teckningar av Kari Suoma lainen och Heikki Paakkanen

I stenladugården väcker utställ ningen ”Muistojen kultaa” (Min nenas guld) minnen från 1950och 1960-talen till liv; frisersa long, taxistation, skolklass, mode rum, barnrum, bio, café, danslave och tre museibilar Kupla, Letuk ka och Valiant. Det nya turistmå let har tagits emot med jubel av all mänheten.

Efter lunch besökte vi Muoti putiikki Helmi, specialiserad på 1950- och 1960-tals mode. Kläder för både män och kvinnor.

Följande besöksmål var Mäkilä traktormuseum. I huvudbyggna den fanns 24 traktorer och i hallen 100 av olika märken. Museet upp rätthålls av Matti Jaskari

Så startade vi mot Härkälä herr gård, en charmig herrgård renove rad med respekt för historien. I sina fantastiska salar och salonger samt i många utställningar möts öst och väst. Härkälä ligger naturskönt vid Kirkkojärvi i Somero.

Värdfolket Soili Suomi nen-Hurme och Raino Hurme guidade oss runt i herrgårdens oli ka rum. I herrgårdens olika salar finns kinesisk konst som de själva hämtat från Kina, skulpturer och konst från olika delar av världen. I övre våningen finns ett rum med barbiedockor, ett rum med leksaks bilar och ett annat rum med upp stoppade vilda djur.

Lojobor på strövtåg i Hangö

LOJO SVENSKA SENIORER

Lojo svenska seniorer gjorde en hemlig resa sydväst i slutet av okto ber. Vi besökte Tenala kyrka och Frimans lanthandel. När vi kom till Hangö gjorde vi en rundtur i staden. Vår guide berättade om Hangö förr och nu. Vi fick höra om spetsvillornas historia, Hangö Casino, Mannerheims fyra vin

dars hus, smörmagasinet, järnvä gen och rutten vidare ut i världen under emigrationsåren.

Guiden berättade också om industrierna och de olika stadsde larna samt hur priser på lägenheter och hus har stigit de senaste åren.

Efter lunch åkte vi vidare till frontmuseet i Lappvik. Där berät tade en pensionerad militär om eva

kueringen av Hangö och hur Sov jetunionen övertog området runt Hangö för några år. Frivilliga från bland annat Sverige, den svenska bataljonen, hjälpte till med evakue ring och byggande av Harparskogs linjen. Många strider skedde också i skärgården.

Vi lyssnade allvarsamt, många har minnen i sin släkthistoria från

den här tiden, eller så kan man rela tera vad som nu händer i Ukraina. Om dessa pengar istället kunde användas till skola, sjukvård, mat och uppbyggnad kunde vi skapa fred!

Text och foto: Eva Skog

I taket fanns en jättestor kristallkro na, väggarna pryddes av konst.

Pommern byggdes i Skottland år 1903. Hon har fraktat trävirke från Skandinavien, salpeter från Chile och vete från Aus tralien. Sedan 1950-talet har hon legat i Västerhamn som museifartyg. Leif Wikström

Monika Tillander Rita Tackman

Hangö välkomnade Lojo svenska seniorer.

Dragsfjärds pensionärer på oförglömlig höstresa

DRAGSFJÄRDS PENSIONÄRER

Vår buss startade från Dalsbruk en regnig morgon i mitten på sep tember. Vi var på väg mot Hana holmens kulturcentrum i Esbo där vi åt en god lunchbuffé. Efter lunch åkte vi till det fina centrumbibliote ket Ode i Helsingfors. I Ode fanns inte bara böcker, där finns till exem pel en plats med symaskiner där man kan sy.

Resan fortsatte mot Borgå där vi fick en intressant guidad rund tur innan vi checkade in på hotell Sparre.

Följande morgon åkte vi till Brunbergs fabriksbutik där vi köp te kyssar och annat gott. Vi fortsat te mot Lovisa och Strömfors bruk. Vi såg också Strömfors nygotiska kyrka som är en åttkantig, vack er vit kyrka med den fina altartav lan målad av Helene Schjerfbeck Resan fortsatte till Kotka, på vägen besökte vi kejserliga fiskestugan i Langinkoski. I Kotka fick vi höra om stadens historia och nutid inn an vi åkte vidare till fina Sapokka vattenpark.

På fredag fortsatte vi till mari timcentrum Vellamo som finns i en storslagen byggnad vid havet i Kotka, där visas museiutställning ar kring havet och trakten.

Därefter åkte vi till Elimäki och Mustila Puukoulu som på sin tid var Finlands första folkskola för flickor och pojkar. Idag fungerar

Puukoulu som beställningsres taurang och festplats. Efter lunch fortsatte vi mot Malmgårds slott i Pernå.

Herrgården har varit i familjen

Budkavlen följs upp

VANDA SVENSKA

PENSIONÄRER

Ett sextiotal pensionärer hade trots det ruskiga höstvädret samlats till sitt månadsmöte på Helsinggård i Dickursby den 6 oktober. De hade ställt upp för att höra den nya förbundsordföranden Ulla-Maj Wideroos berätta om vad som är aktuellt inom Svenska pensionärs förbundet.

I våras startades ett budkavelpro jekt som en del av förbundets 50årsfirande. Budkaveln genomfördes i medlemsföreningarna under april – maj. Målet var att göra förbundet synligare och påverka beslutsfattar na på lokal, regional och nationell nivå. Föreningarnas budkavletex ter går därefter till regionerna, var efter de överlämnas till förbunds styrelsen och sedan till riksdagen. Om ett år kommer man att följa

upp resultatet från årets budkavel projekt. Ulla-Maj underströk att de traditionella verksamhetsformerna fortsätter som vanligt under jubi leumsåret med bland annat sedvan liga tävlingar, motion, seniordans, konstfrågor och resor.

Även Vandapensionärerna har dragit sitt strå till stacken och över lämnade 23 maj ett förslag till Van da stads beslutfattare för att göra staden mer attraktiv för pensionä rerna. Samtidigt framfördes några konkreta önskemål för att förbätt ra informationen och servicen på svenska.

Info om Vanda Kervo välfärdsområde

Därefter berättade stadsfullmäk tigemedlem Patrik Karlsson att social- och hälsovården i Vanda stad och Kervo går över till välfärds

Efter månadsmötet utdelades Svenska pensio närsförbundets förtjänsttecken i silver till följan de medlemmar för betydande insatser inom för eningen: Ruben Karlsson, Torolf Olsson, Berit Selenius och Inga Soro.

Creutz ägo i 400 år. Vår guide Hen rik Creutz representerar den 13:e generationen på Malmgårds. En trevlig och oförglömlig resa. Stina Nylund

Tartus många sevärdheter lockade

KIMITO PENSIONÄRSFÖRENING

Efter den långa och tunga coronati den beslöt vår förening att ordna en resa till Estland. Eftersom Tallinn är välbekant för många, så beslöt vi oss för Tartu! I början var intresset trevande, men småningom blev vi så många, att resan kunde ordnas.

Tisdagen den 27 september star tade vi i ’’arla morgonstund’’ från Kimito mot Helsingfors med 21 förväntansfulla resenärer i bus sen. Väl ombord på Eckerö Lines Finlandia fick vi avnjuta ett rikligt morgonmål.

I Tallinn steg vår guide på bus sen och färden mot Tartu började. Under färden mot Tartu berättade hon många intressanta saker om Estland. Ungefär halvvägs besök te vi herrgården Roosna-Alliku. Även Esna by (där filmen Helene) filmats fick ett besök. Väl framme i Tartu, gjorde vi en rundtur, för rän vi checkade in på Hotel Dorpat. Kvällens trerättersmiddag avnjöt vi på hotellets restaurang.

Andra resdagen inleddes med en rundvandring i Gamla stan, på uni versitetsområdet med mera. Sedan tog vi bussen och besökte Est lands riksmuseum, som var stort och intressant. Där framkom hur svårt Estland hade det under Sov jettiden.

Ett intressant besök gjorde vi

även på A. Le Coqs fabrik med bland annat smakprov och inköp. Efter det var det ’’ledig tid’’, med möjlighet till butiks- och torgbe sök.

Kvällens middag avnjöt vi på res taurang Püssirohukelder. Restau rangen, med 300-åriga anor, var en intressant upplevelse. Den lig ger i ett gammalt krut- och vapen lager inne i kalkstensberget, med plats för cirka 300 gäster.

Den tredje dagen besökte vi Tar tus botaniska trädgård. Där fanns massor av växter och annat intres sant. Sedan körde vi mot Tallinn. Förrän incheckning på Finlandia, gjordes en omfattande rundtur i Tallinn.

Stig Lundström

Püssirohukelder i Tartu, med 300-åriga anor, var en intressant upplevelse. Den ligger i ett gammalt krut- och vapenlager inne i kalk stensberget, med plats för cirka 300 gäster.

området från och med 1.1.2023. I början sker det inte stora föränd ringar men på sikt omstruktueras området så att kunden, kommun invånaren får nästan all service på samma ställe. Äldreomsorgen kom mer att indelas i två serviceområ den: 1. Service att bo hemma och 2. Service för omsorgsboende.

I november 2022 ges det ut en ny serviceguide på svenska för seniorer. Pejas får enligt planer na en utvidgning 2027-2028, vil ket gör att Katrinesjukhus stängs och avdelningarna flyttas till Pejas. År 2023 införs telefonservice på svenska samt info på hemsidorna så att det blir lättare att hitta rätt vård. Hälsocentralerna blir på sikt välfärdscentraler med fler service former än idag. De placeras i väst (Myrbacka) och öst (Dickursby). Välfärdscentralen i Dickursby vän tas stå klar 2026-2027 där ledning en för välfärdsområdet kommer att ha sina kontor. Planen är att det ska finnas ett tvåspråkigt team i öst och väst som garanterar möjligheten till svenskspråkig service.

Henrik Smeds

Tartus botaniska trädgård är väl värd ett besök. Stig Lundström

Sapokka vattenpark i Kotka. Inger Henriksson

Korpo Pensionärer firade sina 40 år

KORPO PENSIONÄRSFÖRENING

Måndagen den 12 september fira de Korpo Pensionärer förening ens 40 verksamma år. Det gjordes som det ska med bubbel, festmid dag, tal, musik och underhållning. Utöver de cirka 80 pensionärer som var på plats från Korpo hade ytter ligare 25 gäster bjudits in från pen sionärsföreningarna i Åboland och från Svenska pensionärsförbundet.

Ordförande i Korpo Pensionä rer, Christer Johansson, välkom nade alla och utbringade en fest skål, varefter musiker Reinhold Johansson och ”De sista ljuva åren” fick inleda festen.

Korpo Pensionärer grundades år 1982. Som Trygve Österman skrivit i Korpo Pensionärers histo rik, var pensionärerna förr inte en grupp man räknade med. De fles

ta levde på sytning och var mest till besvär. Det första initiativet till att förbättra pensionärernas ställning i Korpo var grundandet av pensio

Esbo svenska pensionärer firade 50-årsjubileum

ESBO SVENSKA PENSIONÄRER

Den sista september firade Esbo svenska pensionärer sitt 50-årsju bileum i Hanaholmens kulturcen trum i Esbo tillsammans med 170 medlemmar och inbjudna gäster.

Föreningens ordförande Gus tav Båsk hälsade gästerna välkom na. Festtalare var minister Pär Sten bäck som i sitt tal berörde det oroli ga världsläget.

Förbundets hälsning framför des av förbundsordförande UllaMaj Wideroos.

Konferencier var Håkan Wik man som tillsammans med kören

Sylvestris bidrog till den uppslup na feststämningen. I anknytning till jubileet utlystes under våren en snapsvisetävling där Christine Grandells bidrag ”Nu när somma ren har kommit” knep första pri set genom en omröstning på plats. Andra priset gick till Anne Solja ga och Christina Borg för visan “Torr är strupen” och tredje priset gick till Fred Granberg för “Pensi onärssnapsvisan”. Visorna finns på ESP:s hemsida under fliken Snaps visetävling.

Överraskningsprogram var bar bershopkvartetten Friendly Faces.

närsbostäderna Nyhem. När pensi onärerna sedan började organisera sig bildades föreningen och sedan dess har den verkat för ett gott liv

för alla pensionärer i Korpo.

För tillfället har föreningen cir ka 130 medlemmar. Förutom de månatliga träffarna med musik, föredrag och kaffe med dopp, ord nar pensionärsföreningen även middagar, utflykter, teaterresor och deltar i bouleturneringar. Korpo boulespelare är mycket aktiva och tränar två gånger i veckan. År 2021 blev de åboländska boulemästare.

Det var många som ville upp vakta Korpo Pensionärer under festen.

Festtalet hölls av förbundets viceordförande Pehr Löv, som påtalade problemet med ålderism, dvs åldersdiskriminering i samhäl let. Löv påpekade att man efter 65 lätt faller ur systemet och inte får den vård man har rätt till. Han tog också fasta på en studie i livskvali tet, där det framkommit att ingre

dienserna för ett gott liv är ett aktivt liv både socialt, fysiskt och mentalt.

Han påminde om att det aldrig är för sent att börja motionera. Löv påpekade också att ofrivillig ensam het är något som många, både äld re och yngre, lider av idag och som leder till ökad stress och sjukdomar. Festen fortsatte med middag som restaurang Buffalo med krö gare Kjell Eriksson i spetsen hade tillrett. Inga-Britt Sjöström bjöd på underhållning i form av en tablå.

Tre medlemmar blev premiera de med SPF:s silvermärke, Doris Salmesvirta, Margot Hollstén och Robert Jansson tackades för sina insatser i föreningen.

medlemmar och inbjudna

En festskrift ESP 50 år utgavs i samband med festen. Festskriften

Malax Pensionärer firade 50 år

MALAX PENSIONÄRER

Den 17 september var det äntli gen dags för Malax Pensionärer att fira sitt 50-årsjubileum. Stäm ningen var god och programmet innehållsrikt både med allvar och skämt. Programledare för festen var Gunilla Udd

Föreningen Malax Pensionärer hade år 2021 verkat i 50 år. Från början hette föreningen Malax Pen sionärshemsförening. Den grun dades för att bygga ändamålsenli ga bostäder åt pensionärerna i byg den. Föreningen har kvar den här uppgiften. Man har även byggt ett allaktivitetshus som rymmer sam lingssal, kök och vävstuga. Fören ingens historik för åren 1996-2020 hade författats av Kerstin Nord

består av 140 bilder som belyser föreningens och klubbarnas verk

man. Hon presenterade valda delar ur historiken vid festen.

Föreningens egna spelmän som medverkat vid många pensionärs fester framförde flera fina låtar.

Hälsningstalet hölls av förening ens ordförande Christer Bogren Han har varit ordförande ända sedan 2012. Han gick med i pensi onärsföreningen när han gick i pen sion som 58-åring. Han säger i his toriken att när han var i arbetsli vet hade han folk runt omkring sig hela dagen och att han saknade det när han gick i pension, men nu ger föreningen de sociala kontakterna.

Svenska pensionärsförbundets förbundsordförande Ulla-Maj

Wideroos höll dagens festtal. Andra programinslag var sång och musik av Emma Backman och Jonas Edman till ackompan jemang av Johnny Risberg. UllaMaj Söderback framförde finurliga dikter. Suverän dragspelsmusik av Jonathan Bonn och Johnny Ris berg. För humorprogrammet stod Sören Storbäck, Camilla Pitkä nen och Nina Björkgren välkän da från Pörtom-revyn.

14 medlemmar som verkat i sty relsen eller andra uppdrag i fören ingen premierades med Svenska pensionärsförbundets förtjänst tecken i silver.

Anita Ismark

Text och foto: Ida-Kajsa Johansson

Robert Jansson, Doris Salmesvirta och Margot Hollstén tackades för sina insat ser i föreningen och belönades med förbundet förtjänsttecken i silver.

samhet under femtio år. Veronica Biaudet

170

gäster firade Esbo svenska pensionärers 50-årsjubileum. Veronica Biaudet

Christer Bogren hälsade välkommen. Jubileumsfesten i Bygdegården förgyll de dagen för både pensionärer och gäster.

Larsmo pensionärer byggde boulestadion

LARSMO PENSIONÄRER

Med flitiga talkodeltaga re och givmilda sponso rer har Larsmo pensionä rer fått en fin anläggning för boulespel. Vid invigningen onsdagen den 28 septem ber var det åtta tremanna lag som gjorde provrundor, bland andra ett lag från pen sionärsförbundet med UllaMaj Wideroos i spetsen, – Pengar har kom mit via NTM-centralens leader-projekt, via enskil da sponsorer och från kom munen i form av symboliskt arrende för planområdet, konstaterade ordföranden Karl-Johan Forsell – Grovt räknat har med lemmarna stått för cirka

200 talkotimmar, och då vill vi också tacka damerna med Maj-Britt Enqvist och Marianne Forsell i spetsen för städhjälp och för kaffe servering åt talkojobbarna.

När NTM-centralen gav 8.000 euro krävdes en lika stor egen insats. Dessutom fick man tillgodoräkna tal kotimmarna, värderade till 3.000 euro, varför hela pro jektet kostade kring 20.000 euro. I sitt tacktal notera de Karl-Johan Forsell ock så grannföretaget invid bou leplanen som dagen innan invigningen kom med en nödhjälpsanläggning, det vill säga en toalett till plan området.

–Vi får använda fritids

gårdens toaletter, men den vi fick kommer väl till pass under speltimmarna, inty gar Forsell.

Den grusbelagda planen rymmer tio banor.

– Pensionärsförening en har nu 370 medlemmar och planen kommer säkert till användning, konstate rar styrelsemedlemmen och motionskommitténs led are Karl-Erik Öst. En flitig medhjälpare i planering och arbete har viceordföranden Per-Ole Renlund varit.

–Utan hans insats hade det blivit tungt och svårt för min del, intygar Karl-Johan Forsell.

Bertel Widjeskog

Revahl

har tårtor, bröd, bullar till julens och vinterns fester!

* Sandblästring och målning

* Person o paketbilsdäck

* Traktor o lastbilsdäck

* Lantbruksdäck släpvagn med eller utan fälg, nu även balansering lastbilsdäck * Vinterdäck

Grillmat

Revahl

0400-167187

Den är nog närmare... Karl-Erik Öst tar ögonmått tillsammans med förbundsordföranden Ulla-Maj Wideroos. Henrik Sandberg

Festligt i Isnäs: ”Livet börjar efter 50”

ISNÄS PENSIONÄRER

Föreningen Isnäs Pensionärer är jämngammal med Svenska pensio närsförbundet. Isnäspensionärerna är så många att möten hålls i fören ingshuset Solbacka för att ge plats åt alla hugade på vanliga månads möten. Här hölls också jubileums festen.

Som det brukar vara i föreningar har intresset varierat under decen nierna. Nu är medlemmarna 95, inte långt från rekordet 104 när föreningen var bara två år gammal. Ordförande Boje Fagerlund tala de i sitt hälsningstal en stund om de första åren.

– Jag var 18 år när förening en grundades, så jag var knappast alls intresserad då. Men nu har jag märkt att det inte är så tokigt att vara pensionär, sa han.

Fagerlund är ganska ny på pos ten och han trivs i den väl inkör da föreningen. Verksamheten är mångsidig och någorlunda tillbaka i sina goda rutiner efter pandemins svåraste tider. Stavgång på månda gar är ett säkert kort, simning och boule är ganska nya tillskott.

Kärleken till hemorten genom syrade Christer Alms historik, som han själv framförde dagen till ära.

”Det är igen dags för ett jubi leum för Isnäs Pensionärer. 50 år är fullt – och livet börjar efter 50, som det sägs. Vi får se.”

Alm berättade också om pen sionärshuset Önskebo som invig des 1976. Dåvarande kommun fullmäktigeordförande Carl-Johan Creutz framförde Pernå kommuns hälsning med orden ”Det är viktigt att kommuninvånarna också efter uppnådd pensionsålder får stanna kvar i sin hemkommun.”

– Vem kan ha invändningar mot det, frågade sig Christer Alm. Mot slutet av historiken reflekte rade Christer Alm över framtiden.

”Hur många av dagens seniorer hade kunnat tro att de ännu skul le tvingas uppleva krigets fasor i dagens Europa, liksom farsoter som coronaviruset. Klimatförändring ar och miljökatastrofer som hotar livet på denna planet? Pensionärs föreningens framtid ligger i med lemmarnas händer. Det kan myck et väl hända att just i tider som dessa behövs föreningar som den här 50-åringen som mest.”

Allvarsorden togs väl emot, utan

Trettioårskalas i Purmo

PURMO PENSIONÄRER

Lördag 24 september 2022 fira de Purmo pensionärer 30-års jubi leumsfest i Purmo skola i Lillby. Festdeltagarna anlände till festen där Finlands flagga vajade i vinden. Innanför dörrarna väntade en vack ert smyckad festsal.

Föreningen grundades den 25 maj 1992 vid en pensionärssam ling i Purmogården med 44 per soner närvarande. Vår förening är betydligt yngre än grannförening arna som nästan alla har fyllt eller ska fylla 50 år.

Festen inleddes med allsång av Purmovisan ”Plocka vill jag skogs viol” för musiken stod musikgrup pen Legends från Nykarleby. För eningens ordförande Guy Käcko höll välkomsthälsningen.

Lostones är en rätt ny blan dad kör från bygden bestående av omkring 25 sångare och deras diri gent Christine Sten. De uppträd de med två fina sånger ”Strövtåg i hembygden” och ”Can you feel the love tonight”.

Dagens festtal hölls av Tommy Olin, ett festtal som fängslade fest

publiken. Tommy Olin har fors kat mycket inom ekonomi, jord bruk, handel, släktforskning m.m. Dagens tema var ”Purmos uppgång och fall”, ett tal som innehöll både allvar och skratt.

Föreningens tidigare sekreterare Asta Härmälä läste Gerd Långnab bas dikt om hur det är att vara pen sionär och vi log alla igenkännan de. Dikten heter, ”Vem är jag? Jo:

Vår förening är betydligt yngre än grannföreningarna som alla har fyllt eller ska fylla 50 år.

Pensionär och tant”.

Efter dikten blev det utdel ning av förtjänsttecken. Förening en hade beställt tre stycken bords standard och elva stycken förtjänst tecken. Pehr Löv, viceordförande i förbundet, och ordförande Guy Käcko delade ut standarden och förtjänsttecknen.

Henrik Nylund tackade och önskade alla en trygg hemfärd. Därtill delades Purmo Pensionärers 30-årshistorik ut till alla hushåll.

Gunnevi Käcko

att dämpa stämningen. Gratulan terna var många. Svenska pensio närsförbundets verksamhetsledare Berit Dahlin påminde om att för bundet firar den 18 november, flera grannföreningar framförde finurli ga hälsningar, överräckte blommor och andra presenter som ”bruna kuvert som numera är vita.”

Nina Björkman-Nystén

”Med livet som insats” berörde i Karleby

VI NORRIFRÅN

Föreläsningskvällen torsdagen den 15 september i stadshuset i Karleby blev en succé. Cirka 200 besökare hade sökt sig till Karlebysalen. Till ställningen inleddes med Moders målets sång, varefter Lasse Nygård hälsade välkommen. Stadens häls ning framfördes av Stefan Ander son

Föredragshållarna bröderna Lars och Peter Strang bjöd på intressanta föredrag som behandlade historia, men också livsviktiga frågor som berör oss alla livet ut. Båda brö derna är uppväxta i Karleby, men verksamma på annan ort. Ekono miedoktor Lars Strang har verkat inom näringslivet i Finland, med an Peter Strang har fungerat som läkare och professor i Sverige. Brö derna har gett ut flertalet böcker. Pensionärskören Vi Norrifrån och Matts Möller bjöd på det musikaliska inslaget. Vid flygeln Kenneth Ågren. Speakern Lal le Broberg höll i trådarna. Som arrangörer fungerade Pensionärs föreningen Vi Norrifrån, Karleby svenska församling, Karlebynej dens svenska cancerklubb, FinFa mi, Karleby Marthaförening och Folkhälsan i Karleby.

Ole Granholm

God Jul och Gott Nytt År!

Esbo svenska pensionärer r.f. Alberga pensionärsklubb

Dalsvik pensionärsklubb

Esbovikens pensionärsklubb

Gäddvik-Mattby pensionärsklubb

Hagalund pensionärsklubb

Esbo Kyrkoby pensionärsklubb

Köklax pensionärsklubb

Olars pensionärer

Ordförande för Isnäs Pensionärer Boje Fagerlund fick ta emot en rad hyllningar på föreningens 50-årsfest. Bredvid honom Mita Fagerlund. Nina Björkman-Nystén.

Asta Härmälä (till vänster) och Karin Asp njöt av feststämningen.

”Vi pensionärer kräver lägre skatter och avgifter”

MARIEHAMNS PENSIONÄRSFÖRENING

Beskattningen av pensionärer och löntagare ska vara likvärdig. Nivån på den pension som intjänats under arbetslivet måste tryggas. Lägre patientavgifter bör införas liksom ett lägre högkostnadsskydd. Folkoch garantipensionen bör höjas till en dräglig nivå.

Det här är några av de krav på lägre skatter och avgifter samt andra åtgärder som Mariehamns Pensionärsförening MPF tillsam mans med Mariehamns stads och kommunernas äldreråd ställer i den budkavle som 12 oktober överläm nades till landskapsregeringen och staden.

Initiativet till denna budkav le som tar upp aktuella och brän nande viktiga frågor för alla pensi onärer kommer från Svenska pen sionärsförbundet. Budkavlen var i första hand tänkt att överlämnas till riksdagen men styrelsen för MPF

RIKSDAGEN

ʶ Likvärdig beskattning för pensionärer och löntagare. I dag betalar alla med arbets pension cirka 10 % mer i skatt än löntagare med samma inkomst. Det är frågan om en diskriminering som bör avskaffas.

ʶ Trygga nivån på den pensi on som under förvärvsarbetet intjänats. Det brutna indexet som infördes från och med 1996 och är till nackdel för alla med arbetspension bör avskaffas.

ʶ Folk- och garantipensionen bör höjas till en dräglig nivå.

med i det här fallet viceordföran de Christian Beijar som drivande kraft kom fram till att den åländ ska budkavlen ska ställas till land skapsregeringen, staden, kommu nerna och Kommunernas Social

LANDSKAPSREGERINGEN

tjänst KST.

Beijar har därför arbetat myck et med budkavlen – han är åländsk representant i SPF:s styrelse – och begärde in synpunkter från kom munernas äldreråd. Många förslag

ʶ Lägre patientavgifter bör införas och ett lägre högkostnadsskydd.

ʶ En äldreombudsmannatjänst bör inrättas.

ʶ En äldremottagning bör inrättas vid ÅHS i samarbete med KST

ʶ Genom lagstiftning bör ersättningen för närståendevård höjas.

ʶ Fler utbildningsplatser för äldreomsorgspersonal bör inrättas.

ʶ Målsättningen bör vara en aktiverande och rehabiliterande arbets miljö.

ʶ Landskapets hissunderstöd för installerandet av hissar i våningshus bör höjas.

ʶ Allmänna pensionärsrabatter bör införas.

ʶ Ett digitalt utanförskap för äldre bör motarbetas med bland annat en ökad satsning på it-kunskap. It-verktygen bör bli enklare och anpassade till de äldres behov.

ʶ ÅHS bör göra en tydlig skyltning vid busshållplatserna, sjukhusets huvudentré och de övriga entréerna.

ʶ Tandvården borde göras tillgänglig för alla pensionärer till en an ständig kostnad.

och åsikter kom in till honom. – Jag märkte snabbt att det var många frågor som rörde kommu neras ansvarsområden och kom fram till att budkavlen också ska överlämnas till dem, staden och inte bara till landskapsregeringen och riksdagen, har Beijar sagt vid olika tillfällen.

Budkavlen med en lång rad oli ka punkter för att förbättra pensi onärernas ställning och levnadsvill kor överlämnades till landskaps regeringen och staden i Röda Kors gården den 12 oktober. Från MPFs och äldrerådet i Mariehamns sida deltog ordförande Jarl Daniels son, viceordförande Christian Beijar, verksamhetsledare Kerstin Ramström och äldrerådets ordfö rande Leif Jansson Från landskapsregeringen kom social- och hälsovårdsminis ter Annette Holmberg-Jansson (MSÅ)samt sakkunnig tjänsteman i äldreomsorgsfrågor Susanne Bro

KOMMUNEN

man.

Från staden kom stadsdirektör Arne Selander och äldreomsorgs nämndens ordförande Conny Nylund (OB).

Jalle Danielsson hälsade väl kommen och underströk att det här är ett mycket angeläget ärende.

– Den som är ung har svårt att veta hur det är att bli gammal. Pen sionärerna är oftast också tystlåtna och fogsamma. De äldre har hal kat efter i utvecklingen, gäller både dem som bor på instititution lik som de som bor hemma. Lönta garna stöds av staten främst genom avdrag som inte kommer pensionä rerna till del. Beskattningen av pen sionärerna är 10 procent högre än av löntagarna.

Nedan publicerar God Tid ett utdrag ur de åländska pensionä rernas budkavle till riksdag, land skapsregering och kommunen. Lis tan ingår i förkortad form.

Jan-Erik Berglund

ʶ Staden bör avsätta och/eller inköpa tomter för pensionärs boende exempelvis vid Östra utfarten.

ʶ Ökad satsning och fler platser inom boendeservicen, effektiviserat serviceboende och institutionsvård.

ʶ Ökad satsning på närståendevård.

ʶ Allmänna pensionärsrabatter.

ʶ Bättre framkomlighet i offentliga miljöer, i trafiken, offentliga inrätt ningar och butiker, undvik onödig stenläggning.

ʶ Inför nyttjande av servicesedlar.

ʶ Hemmaboende pensionärer borde få kontinuerlig kontakt med äldreomsorgen för att förhindra social isolering.

ʶ Alla som har fyllt 80 år och bor hemma borde få gratis trygghets larm.

ʶ Friskvårdskuponger till pensionärer på samma sätt som i arbetsli vet.

ʶ Bidrag för städning för att pensionärer ska kunna bo hemma.

PENSIONÄRSFÖRENINGEN

I INIÖ

Pensionärsföreningen i Iniö inled de höstens verksamhet med en lyckad utfärd till sillmuseet i Röö

dilä. På Pohjakulma i Rimito åt deltagarna god mat som förgyllde dagen. På hemvägen besöktes Vill näs Riddarpark.

Pippi Brander

SAMRÅDET I HELSINGFORS

Samrådets gemensamma program 2023 för alla tio svenska pensio närsföreningar i Helsingfors kör i gång redan strax efter nyår. Tis dagen den 3 januari klockan 14 är Kjell Ekholm gäst på Senior träff på Café Esplanad. Han berät tar minnen från gångna radioår och om turbulensen på nittiota let då vår enda svenska kanal blev två, Vega och X3M. Han har skrivit en bok om ungdomsradions histo ria, den presenteras på annan plats i detta blad.

Seniorträffarna ordnas den för sta tisdagen varje månad. Gäst den 7 februari är Helsingforsguiden Anne Mattas som berättar gruvli ga historier om Pestparken, områ det kring Gamla kyrkan.

Danskväll på AV ordnas fyra gånger under våren. Datum kan prickas in i nya kalendern redan nu: onsdag 8 februari, 8 mars, 12 april och 10 maj. Dansen på AV gäller inte enbart föreningsmedlemmar na, utan dansglada från när och fjärran är välkomna att svänga om till levande musik. Damer är som känt socialt aktivare, så kavaljerer får härmed en extra varm inbjudan. I kaféet bjuds på förfriskningar och tilltugg.

Samvaropromenaderna har bli vit ett populärt sätt att förena nytta med nöje. Den andra och fjärde fre dagen i månaden klockan 13 vand rar man och bekantar sig med olika delar av staden. Startplatsen med delas i evenemangsspalten i Hbl på måndagar, i Radio Vega freda

gar efter tians nyheter och på nätet helsingfors@spfpension.fi

Maj-Britt Paro

Christian Beijar överlämnar budkavlen till minister Annette Holmberg-Jans son. Jan-Erik Berglund

Extrema födslovåndor gav oss X3M

Den 1 oktober fyllde Radio X3M tjugofem år. Om någon skulle upp märksamma det jubile et med en bok var det nog Kjell Ekholm, en hän given ”radiot” som var med om att starta kanal en. Starten var ingen lätt match. Den unga kan alen stötte på motstånd och väckte rabalder både inom Rundradion och hos publiken, ja ända upp i riksdagen i form av ett spörsmål.

bok

Kjells tema X3M 25 år växte ut under arbetets gång. Boken på två hundra sidor, i stort format och rikt illustrerad, fick namnet Från UGT till X3M. Finlandssvenska popradi ons historia. (UGT = Ungdomens gåva i toner)

1960-talet var årtiondet då ung domskulturen slog ut i full blom

och öppnade världen. Transistor radion föddes och nådde rörliga unga bättre än möbeln där hem ma. Kassettspelare och reklamra dio blev konkurrenter som radion måste svara på. European Pop Jury startade 1965 och 1974 vann Fin land med Hurriganes Get On vil ket gav rockmusiken ett lyft. I vår radio rörde ungdomsprogram som Halv-Åtta och figurer som Pale och Wille om i ankdammen.

Finska sidan fick sin tredje kanal

Radiomafia1990. Den svens ka kanalen delades in i Morgon-, Dags- och Kvälls- plus Weeken dradion. Riks-Ett! blev ett aktuali tetsmagasin för ungdom och i Vasa startade Kanal 8, som 1995 följ des upp av rikstäckande RadioX. Kanalreformen 1997 gav oss sedan Radio Vega och Radio Extrem i var sin kanal.

X3M-berättelsen är långt mer än popradions historia. Nyheter, aktu alitetsmagasin, sport, rubricerade

program och musik med överlag ett nytt kanalsound växte fram. Föds lovåndorna var dramatiska, omda ningen och utökningen av hela det svenska utbudet väckte naturligt vis en del motstånd på Vega-sidan. Och lyssnare vana vid trygga Rund radion förfasade sig över ”radioex tremisterna”.

Peik Henrichson blev kanalchef för Radio Vega, Richard Nordgren för X3M med Kjell Ekholm som huvudproducent. Morgonshowen och eftermiddagens aktualitets program Tryckkokaren blev starka varumärken för kanalen. Redaktio nen i Vasa var särskilt viktig för att ”locka hem” de unga lyssnarna från Sveriges P3, och också för att för ena avlånga Svenskfinland. Musi ken gav kanalen dess sound – och provocerade till höger och vänster som sig bör. På sportsidan blev Kaj Kunnas en älskad frontfigur. Obändig iver att skapa nytt Med tjugofem år på nacken är X3M väl etablerad, men pionjä rerna medger att många av de vil daste provokationerna hade varit ogörliga i dag. Den ungdomliga ivern att skapa något helt nytt var

obändigt stark. X3M svarade på ett behov i tiden och upplevde en guldålder. I dag står kanalen inför samma dilemma som andra medi er, den splittrade verkligheten där de yngre har ändlösa lockbeten och där kanaltrohet kräver något unikt eget.

Kjell Ekholm bygger boken kring ett fyrtiotal intervjuer med dem som var med då det begav sig. Det ger en fin bredd och personli ga vinklingar, men samtidigt en viss förvirring i kronologin som växlar. Väldigt intressant är det i varje fall att höra minnen av så många väl bekanta radioröster. För oss äldre, som i huvudsak är Vega-lyssnare, är det extra roligt att få läsa om hur så många av dagens radioröster vux it fram ur en färgstark X3M-bak grund.

Maj-Britt Paro

Kjell

Ekholm:

ʶ Från UGT till X3M. Finlands svenska popradions historia. ʶ Västnyländska kultursamfundets skriftserie nr 30 ʶ ISSN 2736-8483

KARIN COLLINS

Snart har sommarn blommat ut

Giraffens hjärta är ovanligt stort

Med Snart

sommarn blommat ut sällar sig Karin Collins till finlandssvenska episka berättare som Lars Sund, Ulla-Lena Lundberg och Kjell Westö.”

– Henrik Othman, Österbottens Tidning

MARCUS ROSENLUND

Det stora lilla livet

“En flyhänt skriven och faktaspäckad bok om ett viktigt ämne som man får hoppas blir en populär farsdagsgåva och julklapp.”

– Bo Petterson, Hufvudstadsbladet

“Tillsammans har de skapat en fantasieggande bok vars fantasifoster når långt ut över bokens sidor. För vem vill inte ha en bil som producerar blåbärsmuffins istället för avgaser? Detta är en lekfull och skojfrisk berättelse med ett djupt allvar.”

– Helena Andréasson, BTJ

ELLEN STRÖMBERG

Vi ska ju bara cykla förbi

“Greppet är briljant och gör romanen till en av de mest trovärdiga jag läst. Att Strömbergs prosa dessutom är både rapp, rolig och suggestiv gör boken till en av vårens bästa.”

– Lydia Wistisen, Dagens Nyheter

Kjell Ekholm, journalist, musiker och författare. - Då radio är som bäst är den oslagbar, säger han. Julian Ekholm.

SOFIA (TEXT) & AMANDA CHANFREAU (ILL.)

Boken är den bästa julklappen till barnbarnen, barnen och förstås till dig själv

Bok om djävulskonster skendöda och mycket annat

Skrock och folklo re har sysselsatt människor allt sedan hedenhös. Nutids människan saknar helt och hållet tro på sådant, skriver Ann-Marie Ivars i ingressen till sin bok ” Folkminnen från Sydösterbotten”. bok

Handen på hjärtat, bästa läsare! Tror du på överna turliga ting och varsel som förebådar sjukdom och död?

Lägger du ut mat åt tomten på julaftonen? Tror du att de döda besöker sina forna hem under julnatten. Plockar du sju blommor på midsom maraftonen för att få se din tillkommande?

Jag har ansett detta för nonsens. Blev man inte förr i världen bränd som häxa om man trodde på sådant som var liktydigt med att man stod i förbund med djävu len.

Efter att ha läst ”Folk minnen från Sydösterbot

ten” tänker jag annorlunda. Det finns så mycket i tillva ron som inte går att förkla ra. Med mina österbottniska rötter på fädernet hörde jag redan som barn släktingar na tala om övernaturliga ting medan jag tjuvlyssnade på dem. Därför känns mycket bekant av det som Ann-Ma rie Ivars skildrar.

Boken handlar om folk tro som Ann-Marie Ivars har samlat under sitt fältar bete i sina sydösterbottnis ka hemtrakter. En fördel har varit den gemensamma dia

lekten som grund för ett gott samtalsklimat. – I livets mör ka stunder går tankarna gär na tillbaka till de kloka, livs erfarna och förnöjsamma människor jag mötte under sommarens fältarbete i Syd österbotten, skriver Ivars.

Ivars väcker ”slumran de toner, fjärran ur tiden” med bortbytingar, ynjibyg gare, skogsrån, lövjerskor, dödingar och flera andra väsen.

Under stigande skräck får läsarna ta del av sjukdomar förorsakade av djävulkon ster, ynjibybyggare som byt te sina barn mot människo barn, skendöda som vaknar till liv, förgörare som berö var människor deras för stånd och om djävulen som kunde uppenbara sig som en katt och mycket annat som appellerar till läsarnas fan tasi. Ivars berättar om folk lig läkekonst som tog sig uttryck i att man satt loppor och löss på personer som misshagade en och meto der för att skrämma barn till lydnad.

Ivars har lyckats väl med bokens syfte som är att ge liv åt gamla traditioner.

Boken är baserad på dia lektala personintervjuer, bandade 1967-1982. Få nulevande behärskar dia lekten från sekelskiftet 1900 som respondenterna, föd da 1874-1909, talade. Där för är det till stor fördel att intervjuerna återges paral lellt på dialekt och normalt skriftspråk. Materialet är tematiskt indelat i fristående kapitel börjande från Över naturliga väsen till Folklig läkekonst.

En alfabetisk förteckning över respondenterna med födelseår och hemort ingår i boken vid sidan av omfat tande noter.

Med ”Folkminnen från Sydösterbotten” har Ann-Marie Ivars utfört en kulturgärning.

Benita Ahlnäs

Ivars Ann-Marie Folkminnen från Sydöster botten Omslag och layout Maria Appelberg Helsingfors 2022

God vård på svenska

Bertahemmet erbjuder helpension med trygg och sakkunnig omvårdnad på ålderns höst.

Bertahemmet ligger i det trevliga Södra Haga i Helsingfors med goda förbindelser till centrum. Vi har hyreslägenheter, servicesedelmöjlighet och privat omvårdnad med helpension i eget rum.

Vänligen kontakta vår föreståndare Carola Hultin tfn 09-477 4720 eller carola.hultin@bertahemmet.com Besök vår hemsida www.bertahemmet.com

God Jul och Gott Nytt År!

TRÄDEN och VI

– Kåre Pihlström

”En gedigen bok om träd, skog och skogsbruk som kan rekommenderas för alla natur- och skogsintresserade.”

– Jan Heino, Nya Östis 23.6. 2022

”Sällan har en faktabok gett en sån läsnjutning som Kåre Pihlströms Träden och Vi.”

– Håkan Eklund, Finlands Natur nr 3/2022

”Det är en fascinerande bok för var och en som är intresserad av naturen.”

– Sture Enberg, Hufvudstadsbladet 27.6.2022

Kerstins bok

Vi känner Mikaela som författare till Runsorse rien. Nu tar hon sig an 1900-talet och ger röst åt en österbottnisk kvinna som föds före kriget och lever i ett samhälle i ständig för ändring. Läs hur gick för henne och hennes barn, de som var så viktiga för henne.

Text: Mikaela Nykvist Kerstins bok

Scriptum 278 sidor, cirkapris 30€

Köp boken i bokhandeln eller www.boklund.fi

Månskenssonaten

En ung kvinna söker sin livsväg i Vasa och Helsingfors 1860-1862.

Om längtan och tillkortakommanden. Om kärlek och sorg.

Och musik som vill bli spelad.

Ny roman av Catharina Östman.

Ann-Marie Ivars Folkminnen från Sydösterbotten Berättelser om folktro Folkminnen från Sydösterbotten handlar om folktro. Här berättar syd österbottningar på egen dialekt om övernaturliga väsen, sjukdomsbot ge nom ”omlagning”, ”återgöring” av stu let gods samt om spökerier och varsel. En del minnen är självupplevda, andra traderade från generation till genera tion.

Eget förlag: Ann-Marie Ivars 146 sidor, häftad, illustrerad.

Utförsäljningspris 30€. Boken går att få via www.boklund.fi/bokhandel.

286 sidor | ISBN: 978952-94-6415-9 | Utgivare: Arap Group Ab, Matts Andersson matts.andersson@baltcap.com / 050 5825995

MATTS ANDERSSON

Omslagsbilden återger Oscar Bengts (1885-1966) målning av Närpes kyrka med kyrkstal lar i förgrunden

ROTERAR INÖJESPARK

HEMSTÄLLAN PERIOD

KAMPANIL

VÅRD FLÄCKFRI

SÄGENARTAD APPENDIX TRAPPA KORT

TORSKHANDEL?

TIVOLIAPPARAT

ÄR KANSKE VÄRLDENS LÖN STATSTAT

PERSEDEL SMIDIGHET

ÄR SAGAN FANTASIER KNIXA BÄRSA FÖRVÄRV

GRYT INFRARÖD NOVA SCOTIA

ÄLDREBOENDE POET EINO

HOLMEN NEJI BRISTOL

ISHÅL KANMAN EGENDOM OCH-SKAP

FÖR VÄRLDSELITEN

SPÅRBOLAG AFGHANSPRÅK

GURGEL FÖRE VEGAS BERGSTOPPEN HÖRS UGGLA

RADIE YSTADSDAMER SVÄRTA NER STORT IINIÖ

HEIT SKOGSKATT REKLAM

HADES FÖR AVSIKT USASISU

BADHOTELL BRYTER KONTIO OCHSISU GÅRMAN UTIFRÅN

DRAR GASTI

AKROPOLIS FÖRNIMMELSER OVAL

INHOPPARE

SEKULARISERADE

FINKLÄDD

KOLTECKEN GÖR TRÄDFISK ARVSFAKTOR KJUSA ÅNGA

TROSGLÖD SAIMEN FÖRPLIKTELSER

SANDBANK BESITTNINGAR SKÄNKA RO

BIDEN

UKRAINA SJÖMED ÄLSKLIGA VÅGOR BÄRBÄR OCHBARR MICKEL PARFAIT

Lösningen postas till SPF senast den 20 januari. Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Hel singfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelan den i samma kuvert som krysset. Du kan också ta ett fotografi av krysset och mejla det till kryss@spfpension.fi. Bokpris.

DOJOR KVALSTER

FORTISSIMO IFALL

BLIR MÅNGEN GRANNU KONCIPIERA LEDDE JUGOSLAVIEN LITET PRICKAS HÅLL KLAFFEN!

@ JURISTBYRÅ

KVÄVE IKEMIN VILLANDE IVISAN VARA UPPRÄTT

HADEL

IDROTTSKLUBB

ANPASSBAR TROGLODYT

PÅHAAGBIL SOLDATÄMNE GRYMT

NYCKELDEL DYR JUSTNU SEGT GODIS

FYND FÖR VASKARE GICK MEDPÅ NEAPELDONNA TRÅCKLA SIST STATY

KALLAS SKALLIGA KONCEPT SIST IBREV LURAD UW 10/2022

Namn: ............................................................................................. Adress: ............................................................................................ Vinnare i jubileumskrysset Ulla Lindholm Söderkulla, Solveig Lindholm Tenala, Henrik Bro man Borgå, Zidy Munsterhielm-Ehnberg Kantvik och Ivald Fors Kållby. Vi fick in 312 krysslösningar, grattis till vinnarna!

Kåseriet: Att få se resultatet! Klingande änglar

Jag har hört många människor säga det och jag tycker själv precis lika. Det är både belönande och härligt att se resul tatet av det man gör. Att hugga ved är ett bra alternativ när man vill se att något är på gång. Råvaran, de långa och grova vedträna finns i en hög som blir mindre. Samtidigt växer högen med ”brasvänliga” klabbar i stadig takt. Om man dess utom räknar in svettdropparna och den lilla tröttheten som kommer smygande i takt med att yxan svingas så har vi åtminstone tre mätbara faktorer som ger den där sköna känslan.

Jag har gjort något ordentligt och konkret, tänker man. Med ett leende på läpparna dessutom. Nu hand lade det här om att hugga ved på gammaldags vis, det vill säga med en yxa. Om man dessutom sågar med en traditionell ”bågasåg”, blir känslan ännu starkare.

Jag hör också till dem som anser att just vedjobb gör gott åt kondisen. När man sågar, med den gamla sågen, jobbar man ganska länge med låg puls vilket är den idealiska metoden för att bygga upp grundkondi tionen. Perfekt.

När man sedan tar ett stadigt grepp om yxskaftet och börjar svinga verktyget är man inne i styrketräning en. Och mer specifikt handlar det om det man kallar snabbkraft. Tänk bara hur man spänner hela kroppen för att få till ett optimalt och maximalt ”hugg”. I lätt are fall räcker det naturligtvis med att bara svinga yxan med halvkraft och i en kortare bana. Men snart kom mer den där kvistiga, krokiga och sega baddaren som verkligen kämpar emot. Då är det maximal kraft, ener gi, beslutsamhet och perfekta svingar som gäller. Om inte annat räcker får man ta till den så kallade dubbla utmattningstekniken. Den går ut på att både träbiten och man själv blir totalt utmattad och slutkörd. Flisor na yr och tiden rymmer. Men till slut står man där som en segrare. Igen en gång har man lyckats säkerställa en brasa som ger både glädje och värme i minst en timme. Och i denna tid då elpriserna växer snabbare än ogrä set på sommaren får man förmodligen också vara glad över det ljus som brasan ger.

Man får alltså ett år efter att trädet fällts igen en gång känna att det var värt att svettas där på vedpla nen. Hurra!

Man brukar säga att veden värmer flera gånger. När man avverkar, när man hugger veden till klabbar och när man slutligen eldar med den.

Men vedhuggning är ingalunda den enda sysslan som ger omedelbar tillfredsställelse när man jobbar på. Att tvätta fönster hör till samma kategori, att laga mat likaså. Om man lagar sin mat på en vedspis är det med andra ord ytterligare ett led i vedhuggarglädjen.

Och så finns ju den där härliga vintervarianten. Snöskottning ger samma sköna känsla. Man jobbar på och ser med tillfredsställelse hur uppfarten till gara get, spången till vedlidret (jo, vi är där igen), den lilla plätten framför postlådan och allt annat på gården blir snöfria. Och känslan att sitta i bastun, vedeldad natur

ligtvis, eller ställa sig i duschen efter ett pass med yxan eller snöspaden är ju så härligt.

Nu är det ändå inte bara fysiska och svettiga akti viteter som ger tillfredsställelse. Tvärtom är det också belönande och skönt att göra ”det där som jag egentli gen skulle ha gjort i fjol”.

Det må vara att ringa till den gamla kompisen som man inte hört av på evigheter. Det kan också gälla att äntligen se en film eller att komma sig för att boka en biljett till teatern.

Biljetten är förvisso mycket mindre än vedhögen, och när man sedan bränner upp den ger den inte så mycket värme. Men det känns bra när man äntligen såg pjäsen eller gick till konserten. Det goda med pas sionen med att hugga ved eller skotta snö hjälper ock så familj och vänner. Vad vore väl bättre än att ge hug garen en ny yxa eller såg som födelsedagspresent eller julklapp. Det kan väl hända att det redan finns en bra yxa i vedlidret, men en till är ändå inte helt fel. Och sågbladen tar slut snabbare än man tror.

Men! I ärlighetens namn finns ju också den andra varianten av att må bra. Man låter snön vänta till i mor ron och veden måste ju inte huggas precis just nu.

Det är skönt och belönande att lata sig också. En kopp te, något att läsa och varma sockor är också en bra kombination. Varför inte vid en brasa.

Jag själv då? Jag är ganska bra på att hugga ved och jag trivs med snöspaden, javisst. Men jag är väldigt bra på att lata mig också!

Förr fanns det ofta ett änglaspel i hemmen till jul åtmins tone på 1950- och 1960-talet i Finland. Änglaspelet är en klassisk och elegant juldekoration. En ängel hade för någ ra år sedan förkommit från vårt änglaspel. Jag köpte här omdagen ett nytt, som vi knåpade ihop. Sen tände vi lju sen. Ett sprött skönklingande ljud spred sig i den nystädade matsalen. Adventsstämning.

Som juldekoration har änglaspelet funnits i över 100 år. Änglaspe let är ett slags spelande mässingsljusstake. När värmen från de fyra lju sen stiger, får den en liten turbin att snurra, som i sin tur roterar svä vande änglafigurer. Änglarnas kläppar slår mot de små klockorna som börjar klinga.

Änglaspel finns nuförtiden i många olika varianter. Man har bytt ut änglarna mot snöstjärnor, tomtar och mumintroll. Det vittnar om att änglaspelet är med i vår jultradition än i dag.

Walter Stock ägde ett leksaksföretag Adrian & Stock i Solingen i Tyskland. Det anses att änglaspelet har uppfunnits av honom. Men egentligen är förebilden sannolikt julpyramiden, som är vanlig i den tyska jultraditionen. Han var i alla fall den första som patenterade änglaspelet, som blev en försäljningssuccé i Europa och i USA. När patenten gick ut öppnades marknaden för andra tillverkare bl.a. i Sve rige och Finland.

På vår resa till Passions spelen i Oberammergau besökte vi den medeltida staden Rothenburg ob der Tauber i Bayern. Där finns den butik som jag hade spetsat mig på att få gå in i för att inhand la några nya julprydnader. Där fanns ett överflöd av vackra och sirliga glasbol lar, tennföremål, textilier, roliga leksaker och dock or. En timme var allt för kort tid för mig. Till sist bestämde jag mig för några glasbollar att hänga i julgranen. Det var nog mest det lilla utrymmet i resväskan och i ryggsäck en som avgjorde att jag inte kunde få med allt jag hade önskat. Det rymdes inte!

Nu är julgranen på plats i vårt hem. Glasbollarna från Käthe Wohl fahrts butik hänger i granen tillsammans med annat pynt. Butikens historia började med en traditionell julspeldosa, som Käthe och hen nes man hade tagit med sig till Stuttgart från Kähtes hemtrakter i Sach sen. Den här speldosan väckte så stort intresse hos familjens amerikan ska vänner, så att Wohlfahrt ville ge en sådan åt dem som julgåva. Han fick tag på speldosan hos en handlande som dock ville sälja tio styck en då julfirandet just var över. Han köpte alla tio och gav ett exem plar åt det amerikanska paret. Resten sålde han på en välgörenhetsfest. 1964 grundade Käthe och hennes man firman Käthe Wohlfahrt. Nu säljs julprydnader i många Käthe Wohlfahrtbutiker och även på nätet världen över. I dag är det tredje generationen av familjen Wohlfahrt som arbetar i företaget.

Vackrast är ändå julstjärnan i grantoppen. Den påminner oss om Betlehemsstjärnan som lyste upp vägen för Österns vise män, som kom med gåvor till den nyfödde konungen i krubban i Betlehem.

Jag önskar er en riktigt God Jul och ett Fridfullt Nytt År!

GOD TID utkommer nästa gång den 6 februari. Material till nummer 1/2023 bör finnas på redaktionen senast den 13 januari. Vi tar gärna emot redaktio nellt bidrag från pensionärsförening ar och enskilda. Icke beställt material honoreras ej.

God Tid, Svenska pensionärsförbundet Hovrättsesplanaden 15 B 33, 65100 Vasa markus.west@spfpension.fi, tfn 040 5748751

Lalle Broberg