Grafiknytt nr 3 - 2011 by Grafiknytt

nr 3 | 2011

grafik nytt www.grafiskasallskapet.se

pris 70 kr

tidskrift om grafisk konst

grafiknytt 3 2011 JUBILEUMSTURNÉN 2011 XIV GRAFIKTRIENNALEN Landskrona Konsthall 3/9 - 16/10

utgivare/kansli Grafiska Sällskapet, Hornsgatan 6, S-118 20 Stockholm tel: +46 8 643 88 04, sällskapets sekreterare Ulrika Christell sekreteraren@grafiskasallskapet.se sällskapets ordförande Karin Ögren styrelsen@grafiskasallskapet.se ansvarig utgivare, chefredaktör Björn Bredström tel: +46 33 41 98 60, mobil: +46 706 26 70 62 grafiknytt@grafiskasallskapet.se grafisk form Kristina Schollin-Borg postadresser till redaktionen Brev: Paket: Grafiknytt, Kåtorp 10 Ålgårdsvägen 33 S-524 96 Ljung S-506 30 Borås Prenumerera och annonsera enkelt Se www.grafiknytt.se eller sänd mail: grafiknytt@grafiskasallskapet.se utgivning Grafiknytt utkommer med 4 nr/år. nätupplaga www.grafiknytt.see hemsidans redaktion hemsidan@grafiskasallskapet.se Visst material och annonser publiceras också på internet. Den som sänder material till Grafiknytt anses medge elektronisk lagring/publicering. galleriet, utställningar, mm galleri@grafiskasallskapet.se tryck Trydell Laholm

HISTORISK ÅTERBLICK Tomelilla Konsthall 15/10 - 27/11 MEDLEMSUTSTÄLLNING Tomelilla Konsthall 15/10 - 27/11 Katrineholms Kulturhus 10/12 - 22/1

Viktig information till konstnärerna finner du på www.grafiskasallskapet.se under rubriken ïnfo till konstnärerna¨. Där finns uppgifter om medlemsut ställningar, triennaler, stipendier m.m.

Sekreteraren efterlyser e-postadresser!

Skicka din e-postadress till: sekreteraren@grafiskasallskapet.se

G rafiska S ällskapets galleri Hornsgatan 6. Stockholm

Öppettider: tis–tors 12–19, fre–sön 12–16, mån stängt tel 08-643 88 04

Grafiska Sällskapets Artists´book-hörna läggs ned I vintras tog Grafiska Sällskapets Framtidsgrupp, i samråd med Eva och Britt på galleriet, beslut om att galleriet inte längre skall ta emot artists´s books till försäljning i kommission. Hörnan i det inre rummet har kvar en bokhylla, men från och med nu är den avsedd för kataloger, konstnärspresentationer och andra böcker om grafik. Alla ni som har haft artists´s books på galleriet uppmanas därför att hämta sina verk. Medlemmar utom Stockholmsområdet ombeds kontakta galleriet för transport. I och med detta sätter vi punkt för en 10-årig verksamhet på galleriet. Upptakten var en utställning med både samtida och historiska artist´s books i februari 2002, då vi samtidigt uppmanade medlemmarna att skicka in artists´ books till kommisionsförsäljning. Då var fortfarande intresset för genren i sin linda, så vi var faktiskt något av pionjärer på området! Sedan dess har flera forum för artists´s books dykt upp på konstscenen, bland annat i Botkyrka konsthall, som nu har en permanent samling tillgänglig för allmänheten. Nedläggningen av artists´s books-hörnan på Grafiska Sällskapet innebär också att jag avsäger mig rollen som kontaktperson. Men jag vill samtidigt betona att arrangera artists´s books utställningar visas som tidigare, med den skillnaden att man nu vänder sig till utställningsgruppen. Lina Nordenström

ISSN 0346-9727

Uppdatera dina uppgifter i konstnärsregistret!  Skicka bild/bilder med uppgift om titel, teknik och storlek och CV (ett urval på max. 15 utställningar), mailadress. eventuell hemsidesadress och, om du så önskar, ett foto på dig själv till:   hemsidan@grafiskasallskapet.se

G R R R AFIK…

kåne har startat en riktig rejäl kampanj för grafik i Sydsverige. Nu är det bara resten av landet som skall hänga på. Finns det någon grupp i Stockholm som kan ta på sig ett sådant uppdrag som Christel Hansson, Jeannette Lindstedt, Vera Ohlsson och Gunilla Widholm har gjort? Allt fler institutioner och gallerier vill delta i projektet. Grundorsaken är att de stora institutionerna inte visade grafiktriennalen av olika konstiga anledningar. Det går ett mode i konstmuseer och konsthallar att endast följa det spår som man tror vara aktuellt just nu, och det tycks som om man inte vågar sticka ut hakan. Denna märkliga företeelse är något som har vuxit fram i Norden de senaste tio åren. Ser man på de stora museerna i Asien, USA och Europa så hänger grafiska blad tillsammans med målningar och representerar konstlivet liksom all annan bildkonst. Märkligt nog inte här. Därför är det ett stort behov av Grrrafik nu, när nästa generation av musei chefer kommer. Förhoppningsvis är de betydligt öppnare för vad som egentligen försiggår i konstlivet utanför den egna institutionen. När Marie Palmgren ringde och talade om att hon gärna ville berätta om grafik på Mallorca, tänkte jag att det nog får bli ett par sidor om Mallorca. När materialet väl kom visade det sig innehålla hela konsthistorien. Från Dürer till Morandi, spännande och lärorikt. Grafiknytt börjar med en avdelning för grafiker med lite grundskola i grafik. Vi börjar med polymerplåten som har kommit fram som en av de intressantaste moderna teknikerna just nu. Du själv har kanske andra erfarenheter än vad jag skriver. Låt oss diskutera detta tillsammans i Grafiknytt nästa nummer, då jag skall tala om screenramar och lite tips om det. Några i Grafiska Sällskapet har gått bort under den senaste tiden: BrittLouise Sundell Nemes, som trots sin ålder arbetade med digitala bilder, Gösta Gierow, som Svenrobert Lundquist skriver om i nästa nummer av Grafiknytt, samt Gustav-Adolf Johansson. Vi på Ålgården hade förberett en utställning till hans 99-årsdag den 6 nov. Så blev det inte. Det blir en minnesutställning 2012 i stället.

Innehåll Ordföranden har ordet

Grafik på Mallorca

The 1st International Mokuhanga Conference

Grafiken till Kenya

En stor satsning på grafiken i Skåne

Fotopolymerplåt för djup eller högtryck

Fristed for nordiske kunstnere i Danmark 24 1:a pris på 10 Biennalen i Grafisk Konst Kaliningrad 2011 25 5+5 Grafikbiennal i Örnsköldsvik 25 Skaraborgs Konstgrafiska Verkstad 26 Artist in residence i Skövde

Grafikfestival och seminarium i Uttersberg 31 Triennalens vandring

Björn Bredström, redaktör

3 2011 · grafiknytt 3

ordföranden har ordet Hej Alla i vårt avlånga land!

Karin Ögren, ordförande i Grafiska Sällskapet

Skribenter i nummer 1 björn bredström

2011

Konstnär, redaktör

för Grafiknytt Konstnär

marie palmgren åsa andersson

Konstnär

ann - kristin källström jöran österman

Konstnär

I förra numrets rader hoppades jag på och önskade alla en lång skön sommar och här hos oss i Sparreholm har vi haft just det – en lång och skön och varm sommar. Av väderleksrapporterna har jag förstått att så har det inte varit på alla håll och ni på Västkusten har nog fått mer än er beskärda del av väta i sommar. Så plötsligt en dag är det höst och trädgården börjar bli mera grafisk i sitt uttryck och det är skönt att tillbringa mer tid inomhus och i ateljén igen. Hösten för mig innebär också varje år en resa till Luton i England för att bevista årets största händelse inom mitt andra stora intresse vid sidan av konsten – hundar, och då i synnerhet engelska bulldoggar. Därav mitt bildval för raderna i detta nummer om någon undrar! I styrelsen har vi börjat hitta arbetsformen för våra uppgifter och hunnit börja lära känna varandra. Att sitta med i en styrelse är ofta ett mycket givande sätt att lära känna nya människor och att gemensamt arbeta mot samma mål.Jag ser fram emot höstmötet som hålls på galleriet fredag den 19 oktober och hoppas att så många som möjlig har möjlighet att komma. Vi kommer att få rapporter om hur renoveringsarbetet fortskrider i Paris i den fantastiska tillgång föreningen har i ateljé Madeleine. Jag har själv inte varit där men hoppas så småningom kunna få möjlighet att besöka den. Jubileumsutställningarna är ute på sina sista anhalter och skall därefter avvecklas. Därmed har Grafiska Sällskapets 100-årsjubileum varat hela året och de olika delutställningarna har besökts och uppskattats av väldigt många besökare. Hösten innebär också en hel del spännande utställningar och säkert ses vi nånstans i vimlet… Ha det gott! Karin

100 år av SVENSK GRAFIK Grafiska Sällskapets Jubileumsbok kan köpas till ett rabatterat pris under pågående utställningar för 290 kr. Medlemmarna i Grafiska Sällskapet, Föreningen för grafisk konst och de som har DN-kortet köper boken för 250 kr. Priset gäller så länge lagret räcker.

4 grafiknytt · 3 2011

Katalogomslag med bild av JEAN MORIN (1609-1650), VANITAS, etsning

GRAFIK PÅ MALLORCA A marie palmgren 3 2011 · grafiknytt 5

Från vänster: PIERRE BONNARD (1867-1947) BADET, 1925, litografi ROBERT NANTEUIL (1623-1678) LOUIS DE FRANCIA, DELFIN, 1677, gravyr

Solens ö – Mallorca – brukar nog inte tänka på konst. De flesta associerar Mallorca med bad, shopping och fest – men här finns så mycket mer. Förutom underbara vyer, spännande badvikar, god mat och bra möjligheter att bila runt ön så finns det 72 vandringsleder för den som orkar och vill. Men framför allt finns det kultur! Ett tips är att bada och sola halva dagen och sen se konst på eftermiddagen/kvällen. Då har man hunnit med mycket och kan njuta av både en kort siesta och en god middag på kvällen. de flesta som åker till

är just konsten. I Palma finns 15 mycket bra gallerier, varav några tillhör Spaniens bästa, t.ex. Galeria Pelaires, ett modernt museum – Es Baluard, Miró-museet – Fundación Pilar y Miró , Fundación Joan March, Casal Solleric, Sa Nostra och Caixa Forum. De fyra senare har alla gratis inträde och luftkonditionering (viktigt med svalka i värmen). Även i Sóller, Pollença och Felanitx med flera orter finns det bra gallerier värda ett besök (förra året ställde jag ut grafik och måleri i Felanitx på Espai d’art Miquela det som intresserar mig

6 grafiknytt · 3 2011

Nicolau). I Andratx finns CCA, ett danskt-spanskt Från vänster: CAMILLE-JEANBAPTISTE samtida kulturcentrum med ateljéer (Centre of Con- COROT (1796-1875), EN MONTAÑA temporary in Andratx – www.ccandratx.com). CCA ÁRBOLES 1856, cliché-verre visar mycket spännande samlingsutställningar med CLAUDE MELLAN samtidskonst (jag har bl.a. sett Charlotte Gyllenham- (1598-1688) LA SANTA FAZ mars barnskulpturer där). Öster om Alcudia ligger 1649, etsning Fundación Yannic y Ben Jakober, som har världens största barnporträttsamling från 1400–1800-talet, en utställningshall för samtidskonst och en skulpturpark. Man kan från Palma åka ett gammalt tåg till Sóller över hela den vackra ön och därefter ta spårvagnen ner till Port Sóller. Men missa då inte tågstaJACQUES-FABIEN tionen för där finns en fin samling med grafik av Miró GAUTIER-D´AGOTY (1710-1781) och keramik av Picasso – Estació del Tren de Sóller. RÖD ÄNGEL, 1746, Öppet för alla som vill se. » gravyr och mezzotint

3 2011 · grafiknytt 7

CAIXA FORUM

öppnar Palma Photo utställningar på alla gallerier, Es Baluard, Casal Solleric och Sa Nostra som då visar foto- och videokonst av både spanska och utländska konstnärer. På Casal Solleric öppnade en stor utställning av Steve McCurry, fotografen som är känd för sin bild av en ung afghanska på National Geographic (1984). Klockan elva på kvällen var det packat med folk, mest ungdomar som berördes av närvaron i fotona. Roy Uddenberg, min man och jag gick runt för tredje året i rad och njöt av värmen på de bilfria gatorna i gamla stan, fotona, vinet, cavan, korvarna, osten, pizzabitarna

en kväll i juni

8 grafiknytt · 3 2011

och sorlet av diskussioner på spanska. Men det gäller att gå fort för att hinna med så många gallerier som möjligt under kvällen. Trots mycket annonsering har de flesta turister eller bofasta utlänningar ingen aning om denna spännande happening. I september lär det vara packat med folk i gränderna då Palmas Kulturnatta öppnas. Jag hörde en summa på 50.000 människor som intar kultur den kvällen! Vad hände då med grafiken på Mallorca? Finns det grafikutställningar här? Jo, i sommar har jag haft nöjet att se tre mycket bra utställningar med grafik i Palma de Mallorca.

Från vänster Gränd i Palma Affisch med Steve McCurrys flicka kikar fram...

Först ut var "Från Dürer till Morandi" på Caixa Forum i Palma. Caixa Forum bekostas av motsvarigheten till den svenska försäkringskassan och finns i sex städer i Spanien. Utställningarna brukar turnera runt och är mycket snyggt producerade. På Caixa fanns ett hundratal blad i en väl sammanställd utställning där väggarna målats i sobert grönt eller rött för att förstärka den svartvita grafiken. Utställningen är gjord i samarbete med William Cuendet Foundation & Atelier de Saint-Prex i Schweiz. Presentationstexterna på väggen var på katalanska och spanska men fanns översatta till engelska på plastfickor. Även den lilla vackra katalogen fanns endast på spanska eller katalanska, vilket visar att Caixa först och främst vänder sig till sin spanska publik. På utställningen presenteras en historisk resa med grafiken – främst etsningar – och är uppdelad tematiskt i olika avdelningar. I första delen visas hur den grafiska bilden användes för att illustrera Bibeln; i den andra delen var bilden till för att ge kunskap om forskning och geografi; tredje och fjärde avdelningarna belyser när konstnärerna börjar använda bilden subjektivt och vill berätta något, genom att skildra ljuset i landskapet och ut-

forska människan bakom porträttet; femte delen koncentreras på olika mästares tekniker som har inspirerat konstnärer genom åren och i sista delen presenteras grafiska blad tillkomna i verkstaden på Atelier de Saint-Prex. I katalogtexten framhålls medverkande konstnärer som Dürer, Rembrandt, Canaletto, Piranesi, Claude Lorrain, Henri Fantin-Latour, Honoré Daumier, Edgar Degas och Giorgo Morandi m.fl. En del grafik hade jag sett innan och fick nu glädjen att återupptäcka, exempelvis blad av Rembrandt, Dürer, Piranesi, Bonnard och Degas. Betoningen låg på klassisk grafik från Frankrike, Holland, Italien och Schweiz från 1400–1800-talet samt av schweiziska och italienska konstnärer från 1900-talet. Jag saknade t.ex. Munch och Zorn, våra nordiska mästare. Några blad överraskade mig rejält! En underbar liten monotypi av Degas – en kvinna sittande i ett vitt rum på en stol med ryggen mot betraktaren – kändes förvånansvärt modern. Återsåg Edouard Vuillards litografi "Rosa interiör" som är en av mina absoluta favoriter av all färggrafik jag sett. Ett finstämt självporträtt av Rembrandt passar väl in mellan Redon och Villon. Här fanns även det magiska bladet av Claude

Mellan, "La Santa Faz", Jesusporträtt i en linje från näsan, 1649 (andra provtrycket). Det får mig alltid att hisna. Tre stora gravyrer – porträtt av Robert Nanteuil, bl.a. "Louis de Francia, Delfín" (1677) – ger nästan en fotografisk känsla, men på nära håll avslöjas en otrolig linjeföring. Halvvägs mellan fotografi och gravyr (cliché-verre eller "glasbild") har Camille Corot 1874 gjort några förvånansvärt fria blad, där uttrycket är viktigast. Stiftelsen äger nästan alla glasnegativ av Corot. Så till sist, ett blad av JacquesFabien Gautier-d’Agoty (1710– 1781) gav mig både rysningar och slog mig med häpnad. "El ángel anatomica, en miolocia complet" (1746) räknas som ett av de första färgbladen. Det är stort, har varit i

Ingång till Caixa. Spanska tjejer på väg in. Fotoförbud t.o.m i hallen. Vakte rna kom skrikande...

en bok och är gjort både i mezzotint och gravyr med tre–fyra färger. En kvinna blickar lugnt åt höger samtidigt som hela ryggen är uppfläkt och visar ryggrad, revben och kött anatomiskt korrekt. Hon ser ut som en röd ängel... Ett fantastiskt blad som jag återkom till hela tiden. Jag fick det än en gång bekräftat att det finns en orsak varför vissa konstnärer och deras grafik fortfarande talar till oss – det är det personliga uttrycket och modet att våga experimentera. (Sök på Google på denne märklige grafiker. Finns hur mycket anatomiska bilder som helst.) Av de tre (!) kvinnor som är representerade, och då bland samtidskonsten, är det Marianne de’Costerds (Lausanne 1943) känsliga porträtt och kroppar i nervig rörelse som berör mig. Spretiga, räta etsningar med lite torrnål. Då Morandi är en personlig favorit förväntade jag mig mycket i sista delen av utställningen. Hans två etsningar av blommor (1930) är tyvärr lite tråkiga. Bredvid hänger en fantastiskt etsning jag först tror är Morandi, men är en fräck parafras av ett Morandi-stilleben (1974) av Gerard de Paléziuex (f.1919). Matt av konsten och luftkonditioneringen och av att vakterna bevakar mig hela tiden går jag ut i ljuset och värmen...

3 2011 · grafiknytt 9

Fundación Joan March Picasso-rummet

FUNDACIÓN JOAN MARCH

På den stora shoppinggatan Sant Miquel, nära Placa Major, mitt i turismens Mekka, liggen en lugn oas som de allra flesta går förbi, Fundación Joan March. Där finns en intressant spansk samling med modern och samtida konst, en bokshop och en konsthall som visar bra utställningar. Och där finns ett litet visningsrum vikt för Picassos grafik! Två gånger om året hängs utställningen om. Förra sommaren visades mästerverket "Minotauromachie" (1935), vilket räknas som ett av 1900-talets främsta grafiska blad, samt andra samtida blad. I juni i år fanns där en svit med sex blad från Picassos cirkusperiod från 1905. Med något nedtonat ljus i rummet, och bladen vackert inramade med

10 grafiknytt · 3 2011

en förklarande text både på spanska, katalanska och engelska, var detta en upplevelse. Bland Picassos gycklare och tyngdlyftare vistades jag länge. FUNDACIÓN PILAR Y JOAN MIRÓ

Miró-museet i Palma, på väg ut mot Cala Major, är uppbyggt kring hans moderna ateljé. På museet finns både grafik och måleri av Joan Miró, alltid lika kul att kolla in, främst förstås grafiken. Varje år hängs det delvis om. I konsthallen – där det för övrigt alltid är intressanta utställningar med tyngdvikt vid spansk konst – visades i somras en stor välhängd utställning med samtidsgrafik. Bladen hade gjorts i olika workshops i de mycket välutrustade verkstäderna som byggts upp kring Mirós äldre ruffiga ateljé. Där finns en elektrisk koppartryckspress,

Spanska damer och Roy Uddenberg kollar in Mirós grafik.

litopress och screentrycksbord. Torsdagen den 14 juli auktionerades verken ut med hjälp av spanska Sotheby’s till förmån av "Projecte Home Balears". Tyvärr var jag inte närvarande och vet inte hur det gick, men katalogen visar höga utropspriser. Verken hängde kvar efter auktionen. Trettio konstnärer deltog och där fanns grafik av Yoko Ono, Peter Phillips, Dionisio Gonzáles, Wolf Vostell, Guillem Nadal, Alwar Balasubramaniam, Ben Jakober m.fl. Några av konstnärerna imponerade både med teknik och personligt uttryck: Joan Cortés, Christiane Löhr, Joan Cruspinera, Núria Solsana och Rafael Joan. Kan väl tilläggas att jag gärna vill delta på en workshop där! Det har bara inte klaffat än, med ämne eller tid. Miró själv experimenterade vilt och en stor del av hans grafik-experiment visas generöst i museet. Jag upplever att man vill hålla kurserna i hans anda.

Fundación Pilar y Joan Miró Bild från utställning Från vänster ALWAR BALASUBRAMANIAM, RAFA FORTEZA OCH JOAN CRUSPINERA

MIQUEL BARCELÓ

Vill passa på att skriva några ord om en spännande Mallorca-konstnär, Miquel Barceló (född 1957 i Felanitx), vilken jag följt ett tag och vars grafik och övriga verk jag tycker mycket om, men för många svenskar är han okänd. Barceló representerade Spanien på förra Venedigbiennalen, vilket var en kraftfull utställning med stora avskalade (grafiska) målningar och ett rum fyllt med objekt/krukor i lera. Han hade förra året en stor utställning på Caixa Forum som turnerade runt – måleri, grafik, lera, bronsskulpturer och video/happenings. Jag såg den i Barcelona och älskade utställningen. Barceló har vistats längre perioder i Afrika, är inspirerad av havet och är otroligt experimentell och

lekfull. I katedralen i Palma finns en permanent lerinstallation föreställande en havsbotten med fiskar och vidunder. Han har fått full frihet och obegränsad budget och gjort en gigantisk utsmyckning i taket på en plenisal på Unesco i Genève, vilket liknar en uppochnedvänd havsbotten (finns kataloger och en video när han arbetar med projektet). Kolla in denne mångsidige mallorcin – Miquel Barceló. MALLORCAWEB

När jag sökte på Mallorcaweb hittade jag flera små gallerier bakom katedralen i Palma som jag missat, bl.a. ett kombinerat galleri och verkstad för samtida grafik – Edicions 6a Obra Gràfica. Vi försökte verkligen att kolla upp det före hemfärd, men

det var bara öppet udda tider, så det får bli nästa gång. Vill du kolla in vad som finns på de baleariska öarna Mallorca, Menorca, Ibiza och Formentor – så använd denna utmärkta portal, där finns både museer, gallerier, kulturcentra m.m. – www.mallorcaweb.com/exhibitions RIALTO LIVING

För övrigt fanns det i juni–juli ännu en grafikutställning i Palma: "Women in abstract rooms" av Marie Palmgren på Rialto Living... (www. rialtoliving.com/en/news/) Detta var en av anledningarna till att jag fanns på plats i Palma och njöt av all grafik. Jag hoppas verkligen fler konstintresserade hittar till denna underbara ö!

3 2011 · grafiknytt 11

S T I P E N D I U M

ÖRNSKÖLDSVIKS GRAFIKSTIPENDIUM 2011 Örnsköldsviks Kollektiva Konstnärsverkstad och Örnsköldsviks Kommun utlyser årligen ett grafikstipendium. Stipendiet innebär en månads fri arbetsvistelse, boende samt 15 000 kr. Det finns också möjlighet till utställning och annat samarbete med verkstaden. Motivera gärna din ansökan och bifoga tre grafiska arbeten(original) Någon särskild ansökningsblankett finns inte.Bifoga returporto. Skicka din ansökan före den 30 april till: Örnsköldsviks Kollektiva Konstnärsverkstad Järnvägsgatan 10. 891 31 Örnsköldsvik Upplysningar: 0660-840 09 Hemsida: www.okkv.se Epost: okkv@telia.com

TRYKKERIE T

SENTER FOR SAMTIDSGRAFIKK

W W W . T R Y K K E R I E T B E R G E N . N O KU RS / WO RKSHO P/ O PPL A GS T RY K K ING / S IL K E T RY K K / DY P T RY K K / DIGITALTRYKK K UNSTNERISK VEIL EDNING / S E M INA RE R / A RT IS T IN RE S IDE NCE / K UNSTHALL CO NTA CT @ T RY K K E RIE T B E RGE N.NO T R Y K K E R I E T M O T TA R S T Ø T T E F R A B E R G E N K O M M U N E , N O R S K K U L T U R R Å D O G H O R D A L A N D F Y L K E

12 grafiknytt · 3 2011

Från väsnter YNGVE BROTHÉN MINNE AV MÖTE 5, 20x20 cm, 2000 MINNE AV MÖTE 1, 20x20 cm, 2000

Cliché Verre A marie palmgren

är jag såg utställningen

Från Dürer till Morandi på Mallorca blev jag väldigt nyfiken på Camille Corots teknik som kändes lekfull och gav bilderna ett mer modernt uttryck än de andra samtida bladen. Det såg ut som grafik och absolut inte som fotografi. När jag sökte på nätet kom information från Wipikeda och flertalet hemsidor upp. Jag har inte själv hunnit undersöka det i mörkrummet, men är det någon som gjort det i Sverige vore det ju väldigt intressant att få ta del av. Hör gärna av er!

cliché - verre

är franska för glas-negativ. Cliché-verre är en foto-målar hybridteknik. Det är också känt som glas etsning eller hyalography. Cliché-verre är en kombination av konst och fotografi och var en av de tidigaste formerna av att reproducera bilder innan tillkomsten av kameran. I korthet är det en metod för att få antingen en etsning, målning eller teckning på en genomskinlig yta, till exempel glas, tunt papper eller film och sen överföra bilden på ett ljuskänsligt papper i en fotografisk mörkrum. Det är en process först praktiserade av ett antal franska målare under den

De konstnärer jag hittade på nätet verkade gå från mörkrummet till utskrifter, några via scanner. Så man kan nog experimentera en hel del. Jag kan tänka mig att det går utmärkt att lägga ett infärgat glasnegativ på en ljuskänslig plåt eller ram. Yngve Brothén, Göteborg/Gerlesborg, har jobbat med bilder på sotade glasnegativ och som sedan förts över till fotopolymer av Börje Almqvist, Göteborg. Jag minns fortfarande den magiska känslan när jag såg dem - bilden nästan som ett minne. Cliché verre?

tidiga 1800-talet. Metoden användes regelbundet med gott resultat av främst den franska målaren Corot. Det är i huvudsak ett handritat negativ. Camille Corot och hans samtida tog en bit planglas, rökte det över ett stearinljus, och sedan repade de in bilden på ytan täckt av sot med en vasst föremål. Detta var placerade på ett ark ljuskänsligt papper och exponerades i solen. När ljuset passerade genom tydliga delar av glas där det hade blivit repad, produceras det en linjeritning i svart på vit bakgrund. Detta skulle kunna mångfaldigas i det oändliga utan att tillgripa ska-

pandet av en etsning och användning av en tung och skrymmande tryckpress, eller ännu viktigare, utan att behöva betala för tjänster utförda av en tryckare. En del nutida konstnärer har utvecklat tekniker för att uppnå en variation av linje, toner, konsistens och färg genom att experimentera med LiTH film, frostat mylar, färg och bläck och använder ett brett sortiment av verktyg för målning, etsning, repor, gnuggning m.m.

Från Wikipedia, den fria encyklopedin, texten något omskriven

TIPS! www.oldmasterprint.com COURTNEY JOHNSON

www.courtneyjohnson.net JO BRADFORD

www.jobradford.com PETER FELDSTEIN

www.peterfeldstein.com DAVID SYMON

www.davidsymons.org

3 2011 · grafiknytt 13

Japan 2011

The 1st International Mokuhanga Conference A åsa andersson

i Japan beslöt arrangörerna av "The 1st International Mokuhanga Conference" att genomföra konferensen den 7–11 juni 2011 i Kyoto och på ön Awaji. Schemat var ambitiöst och intensivt och för de ungefär 100 deltagarna från 22 länder var dessa fem dagar ett unikt tillfälle att utbyta erfarenheter. Deltagare inkluderade konstnärer, japanska professionella träsnitts-”gravörer” (Fujisawa Hiroshi, Kitamura Shoichi, m.fl.), tryckare (Sato Keizo, Nakayama Makoto, Numabe Shinkichi, Takenaka Kenji, Harada Yuko, m.fl.), färg- och papperstillverkare (t.ex. Awagami Factory), curatorer och samlare samt andra verksamma inom ämnesområdet. Planeringen av konferensen skedde i samarbete mellan Kadota Keiko (som även startade programmet, "Nagasawa Art Part – Artist in Residence, Japanese Woodblock Printmaking, på Awaji, där jag deltog hösten 2008), Tuula Moilanen som bor i Kyoto, Kari Laitinen från Finland, Karen Kunc och April Vollmer (USA), Miida Seiichiro, fristående forskaren Claire Cuccio som översatte under många av demonstrationerna, Sato Yasuyuki och Martine Chalverat, samt representanter för Awaji City. rots vårens dramatiska händelser

olika programpunkter såsom demonstrationer av skär- och trycktekniker och japanskt bokbinderi. Goto Hidehiko visade hur man tillverkar en s.k. bambu-baren (rund skiva som man trycker för hand med). Han har även sammanställt en vackert illustrerad bok: Baren: hon baren seiho to tsukaikata (Baren: the construction and use of a hon baren), Tokyo: Bunyusha , 2010. Under en dag hölls en produktmässa med

konferensen bestod av

14 grafiknytt · 3 2011

det mesta som behövs för att arbeta med träsnitt (bl.a. ett sandpapperslikt fiskskinn för att 'runda' av borstar med!). Plywood med körsbärsyta fanns också att köpa (Wood Like Matsumura, www.woodlike.co.jp). Föredrag med olika teman gavs om allt från praktiska tips för att skapa olika visuella effekter, historia runt träsnitt utifrån olika kulturella kontexter, pågående forskning för att identifiera alternativa lämpliga träblocksmaterial, samt pedagogiska strategier för workshops. Jag höll ett föredrag om hur ukiyo-e-bildernas motiv vandrar in i samtidskonsten på mer eller mindre subtila sätt samt hur traditionella träsnitt (genom komposition, val av färgbehandling) kan läsas fenomenologiskt i relation till arkitektur och upplevelser av föränderliga rum. Under en dag hölls portföljvisningar där konstnärerna visade upp sina arbeten. Flera utställningar med träsnitt och artist's books, hölls dessutom i Kyoto samt även på Awaji. även i ett unikt och förbokat studiebesök hos en av de nutida förläggarna av träsnitt, Matsukyu Publisher (www.kyoto-matsukyu.jp). Gruppen guidades runt i olika teceremoni-rum samt andra fantastiska rum som inretts med hjälp av träsnitt eller screentryck. Förläggaren arbetar innovativt och estetiskt integrerat med att hitta olika sätt som träsnitt kan användas, såsom konstverk, brevpapper, förpackningar, och tapetmönster, samt andra inredningsdetaljer. Under besöket blev vi bjudna på grönt matcha-te med kaka som serverades på träsnittstryckt papper. Vi fick även se familjesamlingen av träsnitt från flera århundranden tilli kyoto deltog jag

var jag i Tokyo några dagar och stämningen var (för mig som besökare) mer märkbar vad gäller oron för strålning och elbesparingar. Efter tips från en konferensvän hittade jag en fin affär (nära Ueno-stationen) där ett äldre par ännu tillverkar penslar och borstar. Med hjälp av ägarens talande mimik fick jag veta att den s.k. mizubake (bred pensel) som jag köpte var gjord av gethår. Jag besökte även en ”färg-förtrollande-pigment-affär” i den äldre stadsdelen Yanaka. I sällskap av en japansk vänninna beslöt jag mig för att under en dagsutflykt se den stora Buddhan i verkligheten. Det var speciellt att stå framför denna historiska staty och koppla den till träsnittstrycken i Kyoto och mitt sovrum i Aspudden. Under konferensen, som mottog stöd från internationella sponsorer, blev vi uppmanade att sprida kunskap om den vattenbaserade träsnittstekniken som är förhållandevis miljövänlig samt endast kräver enkla material och enkel utrustning. Med bakgrund av kärnkraftskatastrofen känns detta ärende, tvärkulturell vänskap och konstnärligt kunskapsutbyte, extra viktigt. efter konferensen

baka. En déjà vu-känsla uppstod när jag fick syn på ett blad med samma motiv (den stora Buddha-skulpturen i Kamakura) som jag tidigare fått av vännerna Ellen och Anders och som hänger i mitt sovrum. Under en improviserad promenad med en nyfunnen kanadensisk träsnittsvän, en f.d. professor i biologi, Lawrence Pinto (som efter pensionering beslutat att lära sig träsnittsteknik för att kunna återge landskapet runt Lake Superior i Kanada där han bedrivit fältstudier), hamnade vi hos tryckaren Ichimura Mamoru och hans "The World's Smallest Museum of Ukiyo-e", beläget bakom templet Kennoji i Kyoto. Vi bjöds in i den lilla tryckverkstaden vars tatami-mattor var charmigt belamrade med skålar fyllda av färgpigment och högar med skurna trästockar. Ichimura Mamoru är fullt verksam sedan många år och samarbetar med olika konstnärer och trycker upplagor samt mindre souvenirtryck.

För mer info www.mokuhanga.jp (hemsidan stängs vid årsskiftet)

3 2011 · grafiknytt 15

Grafiken till Kenya Konstnärligt utbyte med Afrika Nu skulle det skrivas historia, vi skulle ta grafiken till Kenya. Det hade förmodligen gjorts grafik där förut, men den press som vi åkte dit för att installera skulle komma att bli den enda tryckpressen i Kenya nu. Den kunskap om grafik, medel och metoder vi skulle förmedla kanske ingen ännu hade fått där. Det kändes stort. A ann-kristin källström

ressen, en Domeijpress som blev kvar på Skinnskattebergs folkhögskola efter att konstlinjen där lagts ned, hade köpts av Astley Nyhléns minnesfond i Uttersberg och skänkts till konstnärsgruppen Maasai Mbili som är verksam i slumområdet Kibera utanför Nairobi i Kenya. En projektansökan hade lämnats in till Svenska Institutet för ett utbytesprojekt med Grafikverkstan Godsmagasinet i Uttersberg och Maasai Mbili i Kibera. Projektet beviljades ekonomiskt stöd från Svenska Institutet och Mats Wilhelmsson och jag fick det intressanta och spännande uppdraget att åka till Kibera för två veckors workshop. Där skulle vi tillsammans med Maasai Mbili rusta deras studio för att kunna fungera som en professionell grafikverkstad, installera tryckpressen, gå igenom pressens inställningar och skötsel och ha workshop i olika grafiska tekniker.

förberedelser med upplägg av de två veckornas arbete, materialinköp, planeringsmöten via knastrande mobilsamtal med Kibera, vaccinationer och mycket annat så blev det då dags. I början av mars i år åkte Mats och jag till Nairobi och vidare till Kibera som ligger knappt två mil utanför staden. ffter flera månaders

16 grafiknytt · 3 2011

I detta gigantiska slumområde som med sina cirka en miljon invånare räknas som Afrikas största, skulle det alltså finnas en mycket aktiv konstnärsgrupp med kontakter över hela världen. Och som snart skulle ha Kenyas enda grafikverkstad. Fascinerande. Det ena stämde, Maasai Mbilis åtta medlemmar är mycket aktiva, både som grupp och som individuella konstnärer. Som grupp arbetar de också mycket med olika aktiviteter med konstnärligt skapande för barn i slumområdet bland annat med tanken att

Utsikt från Maasai Mbilis studio, strax innan regnet.

Från vänster Första besöket i studion. Samtal om konst i Avokadostudion. Besök av en japansk konstnär som var i Kibera som artist in residence.

det kan hålla några av dem borta från alkohol och droger och ge dem något meningsfullt att göra. När Kibera drabbades hårt av våldet i samband med valet för några år sedan samlades Maasai Mbili, och tillsammans med barn som behövde bearbeta det svåra de upplevt gick de ut och arbetade med street art. Ett riskfyllt arbete på grund av det oroliga läget i området, ett arbete som fick uppmärksamhet både nationellt och internationellt. det andra , det där med den enda grafikverkstan i Kenya, blev inte riktigt som tänkt, men nästan. Det vi såg när vi första gången besökte studion gjorde att vi alla fick använda den förmåga vi ägde för att improvisera, och vända de problem som uppstod till en positiv kreativ process. Som tur var hade alla inblandade i detta projekt stor talang för improvisation, och handlingsplanen gjordes om helt. I stället för att installera en tryckpress och starta en workshop fick vi tillsammans börja med att försöka få byggjobbarna att sätta fart och det blev tuffa förhandlingar om extra pengar de begärde för att färdigställa Maasai Mbilis studio snarast möjligt. Som tur var hade en av medlemmarna i konstnärsgruppen, Christine (den enda kvinnan i gruppen), en lokal vi kunde få använda i väntan på att renoveringen blev färdig. I stället för att börja organisera och inreda Maasai Mbilis studio lånade vi ett bord och några stolar, kompletterade med inköp av fler stolar

så alla kunde sitta och arbeta i den provisoriska grafikverkstan. Vi tog dit det material vi haft med oss och kunde börja vår workshop i Christines lokal med namnet Avokadostudion. Ett avokadoträd växte där inne och sträckte sig upp genom taket och gav behaglig skugga över plåttaket. att introducera torrnål och collografi, samt visade på olika material och verktyg att använda. Kompletterat med träsnitt, som de redan hade en del kunskaper om och skulle få utveckla mer under de två veckor några av medlemmarna skulle vara i Uttersberg senare i april, skulle de ha kunskaper i tre olika grafiska tekniker. En tillräckligt bred grund för att kunna arbeta vidare själva i den nya grafikverkstan. Tillsammans hjälptes vi åt att undersöka vilka olika material, medel och verktyg för grafik som gick att få tag på i Kenya. Ett av målen med projektet var att de skulle kunna få tag på material i landet och inte vara beroende av dyr import, att stötta Maasai Mbili att bygga upp en ekonomiskt och miljömässigt hållbar och kontinuerlig verksamhet för grafik. Det visade sig vara svårast att få tag på tryckpapper för djuptryck. Det enda papper som gick att blöta var akvarellpapper. Vad gäller tryckfärg är inte heller det riktigt löst ännu. Efter att ha jobbat igenom några plåtar (torrnåls plast) och kartonger i Avokadostudion, var det så dags att trycka. Då hade vi varit där en av de två veckorna. vi började med

3 2011 · grafiknytt 17

Från vänster Workshop Kuona Trust Art Centre. Workshop i Maasai Mbilis studio.

Hela tiden hade pressen varit på väg till Kibera, sas det, men någonstans hade den fastnat. När vi nu var redo att gå igenom tryckprocessen hade ingen press kommit. Någonstans ifrån kom ett rykte att det skulle finnas en tryckpress på ett konstnärscenter en bit utanför Kibera, på Kuona Trust Art Centre. Efterforskningar gjordes och vi hade tur igen. Det fanns en gammal tryckpress där som vi kunde få låna och vi beslöt oss för att det var värt ett försök. Vi tog med oss material vi behövde, plåtar och kartong och åkte dit för att provtrycka. Pressen blev utburen eftersom det inte fanns någon plats inomhus där vi kunde trycka. Vi fick stå i gräset under ett stort partytält, bredvid kocken som serverade lunch till dem som arbetade på Kuona Trust. Det visade sig att pressen var mycket sliten och tryckbädden böjd. Trycket gick inte ställa så hårt som behövdes för djuptryck och det var svårt att få ett jämnt fördelat tryck. Torrnålstrycken blev ingen vidare svärta i, men med collografin gick det något bättre även om det inte riktigt gjorde rättvisa åt det jobb de lagt ner på bilderna. Nu hade vi i alla fall fått gå igenom hela tryckprocessen. De fick se resultatet av det de gjort på den torrnålsplast och kartong de jobbat på och fick en uppfattning om hur de skulle kunna gå vidare och utveckla tekniken. Tyvärr började regnperioden med rejäla skurar som gjorde det omöjligt att fortsätta stå ute och trycka. Vi fortsatte vår workshop i Avokadostudion och arbetet med att få Maasai Mbilis studio färdig och höll tummarna för att pressen skulle komma för i det här läget efter att ha provtryckt var alla så inspirerade och entusiasmen stor. De ville verkligen få komma igång på riktigt med grafiken.

18 grafiknytt · 3 2011

vi var där öste ett öronbedövande regn oavbrutet på det nylagda plåttaket på Maasai Mbilis studio. El var dragen och lyse inkopplat. Galler var monterat för fönstret och lås satta på dörrarna. Arbetsbord och stolar var på plats. Arbetsbänkar ritade och beställda. Likaså ställningen för tryckpressen. Den press som allting hade startat med, hjärtat i projektet, den alla så entusiastiskt väntat på kom inte. Mats och jag fick lämna Maasai Mbili och Kibera utan att ha sett eller kunnat installera pressen, men vi hade fått två fantastiska veckor tillsammans med de kenyanska konstnärerna. Det blev så mycket mer än två veckors workshop i den form vi är vana vid, och kanske just för att pressen inte kom blev det möten och utbyte av mycket annat än bara grafiska tekniker. Samtal och diskussioner som gav oss en nära inblick i det kenyanska samhället och de förutsättningar konstnärer försöker arbeta under. Det gav oss vänner som, precis som vi, brinner för sitt arbete med konsten. Tre av de vännerna skulle vi snart få återse i Sverige i april för nästa steg i utbytet, två veckors workshop i Grafikverkstan Godsmagasinet i Uttersberg. den sista dagen

En stor satsning på grafiken i Skåne

är grafiska sällskapet fyllde 100 år var det många som tyckte det vore en bra idé om jubileumsutställningarna på Mejan gick vidare i övriga Sverige för att ge fler möjlighet att få se dem. Det hörsammades av konsthallarna i Landskrona och Tomelilla men inte av institutionerna i Malmö/Lund vilket gjorde oss grafiker i Sydsverige besvikna. För att vädra missnöjet sammankallade Sällskapets lokala ombud medlemmarna till en träff på KKV Grafik i Malmö. Där uppstod en j-klar anamma stämning: ”Då gör vi väl själva något då!” Ur den känslan skapades den ideella föreningen Grrrafik - en kraftfull morrning mot etablissemanget. I styrelsen invaldes förutom ombuden ytterligare två medlemmar och projektet Grrrafik 2011 växte långsamt fram. Syftet med projektet är att institutioner och gallerier i Skåne ska arrangera utställningar med grafisk konst under en och samma period under hösten 2011. Publiken ska få stifta bekantskap med den tryckta bildens mångskiftande karaktär alltifrån klassiska verk som Goyas ”Krigets fasor”, som visas på Malmö

Konsthall, till modern experimentell fotobaserad grafik i Fotografins rum på Malmö museum. Vi vill särskilt försöka nå den yngre publiken och KKV Grafik i Malmö kommer att under perioden stå värd för ett antal kreativa workshops i samarbete med Malmö Konsthall. Projektet stöds av bl.a. Malmö kommun, Region Skåne, Föreningen för Grafisk konst och Stiftelsen Längmanska kulturfonden Nu är 35 gallerier och institutioner anslutna i Malmö och övriga Skåne. Information om alla utställningar, vernissagetider och föreläsningar kommer att finnas på projektets hemsida www.grrrafik.se Tidigare hade grafiken ett starkt fäste i Sydsverige med utställningar på de stora institutionerna, men under senare år har den tyvärr haft en tämligen undanskymd roll i utställningssammanhang. Vår förhoppning är att projektet Grrrafik ska tända en gnista och öppna för spännande möten och en önskan om fördjupad kunskap om grafikens intressanta värld och att den grafiska konsten åter ska få en självständig plats på konstscenen.

FOSJ, ett verk av SUSANNE SKEIDE och ELLISIF HALS Grafiska tryck i torr nål som installation i rummet.

Nu har vi snart jobbat i två år med projektet och den 15 oktober är det invigning med vernissage på Kommendanthuset, Malmö museum och stor fest för alla på kvällen. Arbetet med att göra en katalog är i full gång och vi ser med spänning och förtröstan fram emot att alla arenor anstränger sig till sitt yttersta att åstadkomma intressanta och fina grafikutställningar! Christel Hansson, Jeannette Lindstedt, Vera Ohlsson, Gunilla Widholm

3 2011 · grafiknytt 19

Fotopolymerplåt

Att använda Fotopolymerplåten

för djup eller högtryck A björn bredström

är en ljuskänslig tryckplåt som efter belysning med UV-ljus mot ett filmoriginal kan framkallas i ett svagt ljummet vattenbad. Polymerplåten består av två skikt, ett lager fotopolymerplast som vilar på en tunn stålplåt. Den tillverkas för boktrycksindustrin för att ersätta zinkklichéer och blytext men även stämpelfabriker använder fotopolymermaterial i sin produktion. När blysätterier och senare även klichécentraler försvann från marknaden växte efterfrågan på ljuskänsligt material. Till polymerplåten kunde man bruka samma utrustning som byggts upp för offsettryck. För polymerplåten var det alltså högtryck som gällde. På många tryckerier fanns boktrycksutrustning kvar vid sidan av den nya moderna offsetpressen och användes ofta till efterbehandling, såsom stansning, bigning m.m. Nu kunde man även använda högtryckspressen till relief tryckning av mer påkostade arbeten. Idag är det vanligaste att man sänder trycksakerna till speciella företag som sköter efterbehandlingen. otopolymer

20 grafiknytt · 3 2011

Förändringen för konstnärer kom 1990 då den danske konstnären Eli Ponsaing, som var verksam på det Danske Kunstakademiet i Köpenhamn, fick besök av en försäljare för Toyobo ljuskänsliga plåtar, som han tyckte skulle passa som ersättningsmaterial till träsnitts- och trägravyravdelningen. Eli började utforska möjligheterna med materialet och förstod snart att det även kunde bli en stark konkurrent till den klassiska fotogravyren, med dess många moment och tidsödande arbete. Med hjälp av rasterexponering fick han genast lysande resultat, och ett nytt grafiskt konstnärsmaterial var fött. Själv träffade jag samma år Eli i Stavanger för ett litografiskt symposium, när han lite kryptiskt försökte förklara sitt material som han ännu inte hade visat utanför den närmaste kretsen. Jag ville genast prova och fick en bit. Målade en film, belyste med ett vanligt linjeraster. Framkallningen gjorde vi i ett tvättställ under rinnande vatten. Min första fotopolymerplåt var klar för efterbelysning och provtryckning.

Dämpa ljuset och klipp i en plåtsax med den gula bildsidan upp. Eller skär med en skarp kniv, flera skär efter varandra, också med den gula sidan upp, för att sedan bryta mot en kant. Skär i exakt storlek. Efter härdning blir tryckytan hård och spricker gärna. OBS polymerplåten kan ibland ha en annan färg. Toyoboplåten, som är den vanligaste, är gul. 1 klipp

plåten mörkt eller med den ljuskänsliga gula sida ned ned mot en slät yta.

2 förvara

3 filmoriginalet kan vara vad som helst som är genomlysbart. Tecknad ritfilm, utskrift på film, kopia på film från kopiatorn. På vår

verkstad i Borås, kornerar vi monteringsfilm som finns i stora ark med fin slipsand som vi har i olika kornstorlek. Korneringen gör vi mellan två litostenar med slipsand och vatten.

tryckpressen. Känns den lite klibbig kan det vara hög luftfuktighet. Låt plåten stå varmt och torrt tills den inte klibbar.

i rumstempererat vatten (c:a 22°) genom att först låta plåten ligga en minut för att sedan penslas med en mjuk pensel lika länge. Skölj plåten väl under rinnande vatten.

7 framkalla

och låt den rinna av. Dra av vattnet vid kanterna med ett finger.

8 res plåten

är försedd med en ganska tjock skyddsfilm som bör tas bort före belysning. Helst skall man belysa med direkt kontakt mot den ljuskänsliga ytan för att slippa lätt suddiga konturer.

4 polymerplåten

9 skölj ur vattenkaret efter framkallning. Vattnet och doften kan upplevas som besvärande

5 belys originalfilmen med UVljus i en belysningsbox eller eget arrangemang, i ett vakuumbord eller under en glasskiva på lite skumgummi. Det är viktigt att filmen ligger tätt mot polymerplåten.

Ta bort den tecknade filmen och byt mot ett raster. Om bilden är ett redan rastrerat foto behövs som regel inte rastret. Det har ingen betydelse i vilken ordning man utför belysningen. Det går bra att belysa med raster först.

6 belys en gång till

Ställ plåten i ett torkskåp med varmluft, låt torka helt.

10 torka

11 efterbelys plåten

med ordentlig belysning. Efterbelysningen härdar hela plåten som inte blir så känslig mot det fuktade pappret i

Polymerplåten är lätt att trycka. Kan färdigtrycktas med endast papper. Det som är viktigt är kanterna, som gärna ger sorgränder. Lägg ner ett omsorgsfullt arbete på att fila och sedan slipa kanterna med fint smärgelpapper. Tyvärr brukar det inte fungera att hugga av lite i en plåtsax. Plastmaterialet är nu hårt och vill gärna spricka eller vika sig. Rengöring efter tryckning. Lös färgen med lite matolja, torka av och tvätta ur med såpvatten. Tyvärr kan de finaste tonerna och den djupaste svärtan gro igen av matoljan. I sådant fall återstår endast lacknafta som rengöring. Polymerplåten tål inte att rengöras med sprit.

12 provtryck

tips !

En magnetplatta på värmehällen underlättar tryckningen. Kan hittas på på slojd-detaljer.se och liknande butiker.

» 3 2011 · grafiknytt 21

Svart på vitt

– från Gutenberg till PhotoShop En kurs som ger dig grundläggande kunskap om grafik. Teori varvas med praktiska tillämpningar, studiebesök och föreläsning. Genom att prova på några trycktekniker ökas förståelsen för processen och för grafik som uttrycksmedel. Kursledare: Nils-Erik Mattsson Föreläsare: Nina Bondeson

•

För mer information 031-707 18 00 www.sv.se/goteborg

KONSTGRAFISK STUDIO i Mölndal sedan 1978

• Litho • Editions • Residens • Workshop t. 031 871218

bolagetvardagsbilder@telia.com www.ramverk.se/vardagsbilder/index.html

Härke Konstcentrums konstnärsstipendium Sista ansökningsdag: den 28 februari varje år. Läs information om stipendiet och hur du ansöker på www.harkekonstcentrums.se, klicka på stipendium. Välkommen med din ansökan!

22 grafiknytt · 3 2011

Belysningstider för polymerplåt

Belysningstider är en återkommande fråga för grafiker som arbetar med polymerplåt. De flesta verkstäder har hittat en belysningstid som verkar fungera, men är det den ultimata tiden? Byter du lampa eller flyttar till en annan verkstad är det bra att veta vilka tider som gäller. Skär till några småbitar och testa med endast raster. Är det en nyförvärvad belysningsbox från industrin är den ofta på 1.000 W UV-ljus. Då kan man prova med en minut eller 1.000 enheter. Nästa steg är en halv minut och sist en och en halv minut. Det resultatet som trycker svartast är på rätt väg. Ta fasta på den mörkaste plåten och gör tre nya exponeringar med tider uppåt och nedåt från den tid du hade på den mörka plåten. Resultatet skall vara en djup och ren svärta utan flatbitningar. Nu har du den rätta belysningstiden i din anläggning. Belys sedan både den tecknade bilden och rastret med samma tid. Är teckningen en svag blyertsteckning, så korta tiden något för bilden. Och vill plåten inte trycka vitt utan ger ett grådaskigt resultat, så höj tiden på teckningen kraftfullt, kanske nära dubbelt så mycket som rastret. Rastertiden är alltid densamma. Är filmen en utskrift från en dator är tiden alltid densamma som rastret. Där får justeringar göras i datorn. tips !

Gör du en egen konstruktion med en hängande UV-lampa skall höjden från glasskivan vara minst samma som skivans diagonalmått. Det viktigaste är att lampan alltid har samma avstånd till originalet, annars stämmer inte belysningstiden. Rastret kan i och för sig vara ett enkelt linjeraster eller ett raster som du skapat i din dator och skrivit ut, men en god investering är ett äkta akvatintsraster. En expert på raster för konstnärer är Peter Ragnarsson i Hemse på Gotland. Se www.intermezzografik.se

Avser du att trycka din bild som ett högtryck är processen densamma, men utan att exponera plåten med raster. I framkallningsprocessen förlänger du tiderna till minst det dubbla och filmoriginalet bör vara rent svart/ vitt med skärpa.

Hale koppartrykspressar för professionellt bruk, undervisning och hobby.

Halepress Albatross Editions Oy Raatihuoneenkatu 17 06100 Porvoo Finland E-mail: info@halepress.com www.halepress.com Phone: +358(0)50 4665213

3 2011 · grafiknytt 23

Fristed for nordiske kunstnere i Danmark

w w w. z e n i t k u l t u r. s e Stiftelsen

Karlskoga – Nobel Konststipendium Stiftelsen Karlskoga – Nobel Konststipendium har bildats genom att Karlskoga kultur – och föreningsnämnd anslagit behållningen från försäljningen av en grafikportfölj, utförd av konstnären Göran Persson, innehållande bilder från Alfred Nobels liv och gärningar, att utgöra stipendiekapitalet. Stipendiet har företrädesvis inriktning mot grafik. Stipendiesumman uppgår till 20.000 kr. Till ansökan som görs i brevform, bifogas högst 10 foton av aktuella verk samt övriga handlingar och referenser sökande vill åberopa. OBS! Ej CD. Till ansökan skall bifogas upplysningar som rör bildmaterialet, såsom titel, teknik och storlek. Ansökan skall vara Kultur – och föreningsförvaltningen tillhanda senast den 30 september 2011 och sänds till: Karlskoga Kultur – och föreningsförvaltningen Att. Göran Persson 691 83 Karlskoga Se även – www.karlskoga.se

ÅlgÅrden Ålgårdsvägen 33. 506 30 Borås

Konstnärernas verkstäder och Galleri. Verkstäder för alla grafiska metoder, glas och digitala arbeten. Konstnärernas gästbostäder, Artist in residency, kurser i grafik och glas. www.algarden.se mail: info@algarden.se

24 grafiknytt · 3 2011

landsbyen sødinge ved Ringe på Midtfyn – 20 kilometer fra Odense – ligger huset Gammel Have, hvor nordiske forfattere og andre kunstnere, der har brug for ro og inspiration, kan søge om ophold. Gammel Have ejes af en fond, og det står stort set som det blev beboet af giveren Margrethe Hansen, en usædvanlig kvinde, præget af dansk højskole- og landbokultur. Huset indeholder arbejdsværelse, stor stue, to soveværelser med fire senge, køkken, bryggers og badeværelse. Badeværelset er moderniseret for få år siden med ny sanitet, fliser og gulvvarme. Og hele huset har fået en ansigtsløftning, men i respekt for det gamle interiør. Sengetøj, lagener og håndklæder forefindes. Der er telefon, som kan benyttes mod særskilt betaling, samt fri bredbåndsforbindelse til internettet. I Sødinge findes stadig meget af det gamle landsbymiljø med stråtækte bindingsværksgårde. Huset har en smuk have, det ligger fredeligt i landlige omgivelser, der indbyder til gå- og cykelture. Lokalbussen kører gennem Sødinge, og der er tre kilometer til Ringe, som har togforbindelse i timedrift til Odense og Svendborg, mange butikker og en ugentlig torvedag. Byen har også et moderne bibliotek, biograf og svømmehal – for at nævne noget.

Kunstnerboligen Gammel Have Sødingevej 31, 5750 Ringe, Danmark

Opholdets varighed er typisk en måned, eventuelt flere. Den månedlige leje lyder på 3700 danske kroner fra maj til og med september. Dertil kommer el og varme, som afregnes efter forbrug. Resten af året (oktober-april) er prisen 2700 kroner om måneden samt den del af el- og varmeudgiften, som overstiger 1000 kroner om måneden. ”Gammel Have” er på nuværende tidspunkt udlejet eller reserveret til og med oktober 2011. Ansøgninger om ophold i vinteren 2011-12, gerne for en sammenhængende periode, kan ventes besvaret i løbet af få dage I øvrigt henledes opmærksomheden på vores hjemmeside: www.gammelhave.dk Ansøgning sendes til advokat Peter Flint Jensen, Torvet 3A, DK-5750 Ringe, Danmark, som også gerne svarer på praktiske spørgsmål på tel (+45) 62 62 39 00 eller fax (+45) 63 62 39 79. Ansøgning e-mail post@gammelhave.dk

1:a pris på 10 Biennalen i Grafisk Konst Kaliningrad 2011

en svenska paviljongen vann första pris för bästa utställning på den nu pågående 10 Biennalen i Grafisk konst som hålls i Kaliningrad Art Gallery Ryssland fram till 1 december 2011 Den 10 Biennalen i Grafisk konst med 100 deltagande konstnärer från Ryssland, Litauen, Lettland, Finland, Polen, Tyskland, Danmark och Sverige. På Biennalen visas över 500 konstverk. Första pris vinnande konstnärer är: Curator-konstnär Lars Göran Yeudakimchikov-Malmqvist

Konstnärerna: Tomas Colbengtson, Rachelle Puryear, Lina Nordenström, Lars Nyberg som är Svenska representanter i den 10 Internationella Grafikbiennalen, Kaliningrad Ryssland. En jury bestående av medlemmar från varje deltagande land valde den Svenska paviljongen som bästa curerade utställning på Biennalen. Speciellt inbjudna konstnärer från Baltiska staterna, Norden och Ryssland tävlar med över 500 konstverk på 3 000 m² utställningsyta under grafikbiennalens jubileumsutställning.

5+5 Grafikbiennal i Örnsköldsvik Tio konstnärer från Sverige och Norden möts på Örnsköldsviks Museum & Konsthall den 19/11 – 8/12 2011. Den tredje grafikbiennalen 5+5 öppnas 19 november i Örnsköldsvik. Utställningsformen bygger på att en grupp av fem konstnärer från Örnsköldsviks Kollektiva Konstnärsverkstad (ÖKKV) bjuder in varsin intressant konstnär som arbetar med grafik, från Sverige och internationellt. Som i en stafett väljs vartannat år fem nya konstnärer i ÖKKV som i sin tur väljer sina personliga medutställare. Hittills har två biennaler genomförts, 2007 och 2009. Första omgången i en tillfälligt ledig lokal på Arken Tjänstecentrum i Örnsköldsvik men sedan andra omgången 2009 blev det bestämt att Örnsköldsviks Museum & Konsthall ska vara den fortsatta platsen för 5+5. Nytt för i år är att utställningen efter Örnsköldsvik går på turné till Eskilstuna med visning på Ebelingmuseet i Torshälla 14 januari – 4 mars 2012. Följande konstnärer deltar i år, inbjudare respektive inbjudna: Britt Hillbom, Umeå – Kent Karlsson, Göteborg Ingela Svensson, Eskilstuna – Fredrik Lindqvist, Kristian stad, Ingolstadt, Tyskland Magdolna Szabo, Lund – Jonas Liveröd, Malmö Jan K Persson, Härnösand – Hans Wigert, Stockholm Ann-Kristine Källström, Sundsvall – Valgerdur Hauksdottir, Reykjavik, Island

Lars Göran Yeudakimchikov-Malmqvist emottager första pris för den svenska paviljongen.

Kan också nämnas att Fredrik Lindqvist i år 2011 blev Örnsköldsviks Grafikstipendiat, med bl.a. fri arbetsperiod vid ÖKKV. 3 2011 · grafiknytt 25

Skaraborgs Konstgrafiska Verkstad en vital trettioåring i väst A berndt jutemar

ed stöd av Skaraborgs läns landsting och Skövde kommun etablerades verkstaden 1981 i det s.k. Rosa huset, granne med kulturhuset i stans centrum. Jag besökte grafikverkstaden i Borås ett flertal gånger under 70-talet, och den fick också tjäna som förebild för oss i Skövde. Vi arbetade under liknande villkor och med målsättningen att utrusta en arbetsplats för utövande konstnärer som också kollektivt skulle ansvara för driften. Till den nionde grafiktrienNågra av medlemmarna på trappan till verkstaden. Bakifrån fån vänster nalen, som arrangerades på Camilla Alfredson, Mats Svensson, Lilian Jansson konstmuseet i Göteborg 1989, Sylvia Doverfors, Barbro Christoffersson Raine Falkås, Karin Gustavsson publicerades i katalogen en Gun-Britt Larson, Christina Törnqvist, Berndt Jutemar lista över konstskolor, kulturinstitutioner och kollektivverkstäder i Västsverige med konstgrafisk utrustning och undervisning. Svenrobert Lundquist, som gjort sammanställningen, betonade att detta var ett urval med väletablerade verksamheter som då pågått under relativt lång tid, och att det förutom förteckningens cirka 25 exempel, bland dem vår verkstad i Skövde, säkert fanns ytterligare ett flertal kortare kurser och cirklar med grafisk inriktning. Grafiken omfattades alltså vid den tiden med stort intresse av såväl institutioner som konstnärer och publik. Liksom många andra kollektiv mötte vi emellertid snart en annan verklighet. 26 grafiknytt · 3 2011

Under de följande åren kom konstskolornas del i den grafiska utbildningen i Sverige att drastiskt minska, främst på högskolenivå, samtidigt som konstnärskollektiv med grafiskt utvecklingsarbete blev allt viktigare. Skaraborgs Konstgrafiska Verkstad, som alltså i första hand inrättades som en arbetsplats, fick tillsammans med de flesta verkstäder i landet anpassa sig till den rådande situationen och fann det nödvändigt att ta över rollen som traditionsbärare och kunskapsbank men också som nydanare och pedagogisk resurs. Vi etablerade därför redan under 80-talet ett samarbete med Högskolan i Skövde, vars kompetens i datavetenskap var allmänt känd och erkänd. Det blev naturligt att i Skövde starta landets första högskoleutbildning med datorn som konstnärligt redskap. Kursutbudet utökades snart med datorkurser i kombination med traditionell konstgrafisk utbildning och termen hybridtekniker blev snart ett vedertaget begrepp. Jag byggde också upp ett grafikarkiv på högskolan med bl.a. datorgenererade och digitala bilder. Arkivet finns idag på Konstmuseet i Skövde. I samband med den tionde grafiktriennalen på Liljevalchs 1992 gjorde jag tillsammans med Jim Berggren och med stöd från högskolan och Grafiska Sällskapet en samlingsutställning på sällskapets galleri med CG (computer graphics) kallad Option, och tillsammans tog vi fram en katalog utformad som handbok i datorgrafik. Gästande konstnärer har också bidragit till att påverka och utveckla den grafik som görs på verksta’n . Under åren på högskolan och som ordförande för Grafiska Sällskapet knöt jag kontakter med bl.a. Baltikum, och ett flertal framstående konstnärer från främst Estland och Litauen, men också från Polen och Frank-

rike, kom till oss i Skövde redan på 80-talet, deltog i högskolans utbildningsprogram och knöt värdefulla kontakter med västsvenska konstnärer. Just nu besöker Kalli Kalde från Estland vår verkstad och gör samtidigt en utställning i vårt utställningsrum. Hon visar exempelvis en svit, ”frozen dreams” som bl.a. skildrar nära anförvanters återkomst efter internering i det forna Sovjetunionens arbetsläger. Starka bilder som berör! Kalli Kalde fick emellertid bara en minimal ”snutt” i marginalen på undanskymd plats i lokaltidningen. Nu är ju detta tyvärr inte något tillfälligt småstadsfenomen. Vi har fått vänja oss vid att våra trendkänsliga kulturskribenter gärna avstår från att kommentera grafiska bilder. De använder ofta och vanemässigt grafikens påstådda teknikfixering som motivering. Detta är inte bara oprofessionellt utan också oansvarigt. Den senaste grafiktriennalen och Grafiska Sällskapets 100-årsjubileum borde givetvis ha fått en helt annan massmedial bevakning än vad som nu blev fallet. Fotokonsten åtnjuter idag en välförtjänt uppmärksamhet. Det är verkligen på tiden. Men lite förvånande är det givetvis att man här inte längre talar om vådan av ett överdrivet teknikintresse. Precis som om olika fotoprocesser skulle vara mindre tekniskt komplicerade än konstgrafiska arbetsmetoder eller sakna intresse bland fotografer. Sannolikt är det fullständigt självklart för flertalet bildkonstnärer att man aldrig vinner vare sig uppskattning eller respekt genom att förmena andra yrkesutövare deras självklara rätt att fritt välja uttryck.Ändå noterar vi alltför ofta försök att styra konstutbudet mot en följsam och till dagens trender mer anpassad form. Detta är inte vad vi konstnärer förväntar oss av dem som gör anspråk på att förutsättningslöst beskriva vårt arbete. Skaraborgs Konstgrafiska Verkstad kommer likväl, så länge det är praktiskt möjligt, att fortsätta erbjuda sina medlemmar möjligheten att fritt välja och nyttja alla de resurser verkstaden erbjuder.

Artist in residence i Skövde Under augusti månad gästades Skaraborgs konstgrafiska av konstnärinnan Kalli Kalde från Estland. Kalli undervisar i litografi på Tartu konstskola och är från grunden målare. Hon är bosatt i Prangli, en liten ort några mil från Tarttu. – Som målare på landsbygden började jag känna mig isolerad och började söka mig till grafiken. Där upptäckte jag att man gjorde mycket tillsammans och i dag deltager jag både i workshops och symposier som handlar om grafik. Kalli har ett stort hus i Prangli och planerar att öppna ett sorts Konstnärernas gästhus med seminarier och målar plan air i det vackra Estniska landskapet. www.hot.ee/fresko

KALLI KALDE, ALGRATTURLINNUD, litografi

Köp RAMLIST direkt från fabrik. Bok, björk och al i trävitt utförande. 12 x 32 mm och 15 x 32 mm. Distanslist 4 x 15 mm. Svartlackerad ek 23 x 25 mm x 1000 mm.

LARSSONS TRÄ AB 514 31 TRANEMO Tel 0325-472 50 info@larssonstra.se

3 2011 · grafiknytt 27

Gustav Adolf Johansson

Till minne av Britt-Louise Sundell Nemes

Mitt under förberedelserna av en utställning på Ålgården i Borås kommer budet om att Gustav Adolf avlidit på Borås Lasarett i en ålder av 99 år efter att hastigt insjuknat. Utställningen på Ålgården som var tänkt ett sammandrag av teckningar och grafik under ett långt och konstnärligt aktivt liv flyttas nu fram och blir en minnesutställning i november 2012. Gustav Adolf föddes 1912 i en litet skogstorp utanför Askersund men var sedan 1936 bosatt i Borås. Gustav Adolf började sin karriär som yrkesmålare men hans stora passion var att teckna. Han genomgick teckningsstudier på ABC skolan och fick ett Parisstipendium som ledde till studier på Académie Julian, innan han helt övergick till konsten. Han började intressera sig för grafisk konst först på slutet av sjuttiotalet och blev då medlem i Borås Konstgrafiska verkstad och senare även i Grafiska Sällskapet. Först var det stenlitografi som upptog hans tid och för honom var det ganska naturligt då han var en brilliant tecknare och tecknade alltid direkt på stenen. Men efterhand fann han att torrnålsgravyren bättre passade till hans motiv och med en del goda råd av grafikern Rune Claesson fann han den rätta vägen och den införskaffade stentryckspressen fick bytas ut mot en koppartryckspress. Gustav Adolf Johansson var en älskad konstnär här i västsverige och hans konst har under åren funnit sina vägar runt om i Sverige. Björn Bredström

Grafiska sällskapets verkstad på Fiskargatan har förlorat en av sina trogna medlemmar, Britt-Louise Sundell Nemes, som nyligen avlidit. Hon blev 83 år. Britt-Louise blev medlem i Grafiska Sällskapet 1985 och började därefter då och då att arbeta i verkstan. Från början med etsning och andra traditionella metoder, senare med fpgravyr och på senaste Triennalen deltog hon med tre svartvita digitala tryck. Tyst och stillsam, och alltid vänlig, gjorde hon inte mycket väsen av sig. Men hennes engagemang och oro för verkstan och för våra möjligheter att driva den vidare i dessa nedskärningstider, var stort. Så stort att familjen, som uttryck för BrittLouises vilja, i begravningsannonsen uppmanat att i stället för blommor tänka på Grafiska Sällskapets verkstad. Vi kollegor är både rörda och tacksamma över denna omtanke om vår verkstad, och vill varmt tacka Britt-Louise, familjen och alla som hörsammat uppmaningen. Arbetskamraterna på verkstan

Galleri, böcker, grafik.. www.samlargrafik.se 28 grafiknytt · 3 2011

Grafikens Hus hösten 2011 PEDER JOSEFSSON

ADAM RISH OCH GARRY SHEAD

22 oktober till 27 november

22 oktober till 8 januari

GARRY SHEAD, ARTIST AND MUSE, etsning

SVART VIOLETT BLÅ DJUP, högtryck, 25 x 25 cm

ADAM RISH, SUBURBAN COUPLE, etsning

JAN PERSSON

JESPER WALDERSTEN

22 oktober till 29 januari

Etsning till Tomas Tranströmers dikt Från berget, 2001

LACUS PINUM, torrnål, 2011

3 2011 · grafiknytt 29

Grafikhändelser

KRISTINA THUN

EVA REX

Nordens ljus – 1 oktober till 26 oktober

Samlargrafik Fjälkinge – 15 september till 8 oktober

UTAN TITEL, polymerplåt KVÄLL I TJECKIEN, etsning, 29,5 x 32,7 cm

MATS WILHELMSSON Grafik i Väst – 1 oktober till 19 oktober

Grafik i Väst 20 år En vacker grafikbok har utkommit under hösten på Grafik i Väst. En jubileumsbok med 105 bilder. Kan beställas på www.ramverk.se/giv

TVÅ IV, akvatintetsning

30 grafiknytt · 3 2011

Grafikhändelser

Grafikfestival och seminarium i Uttersberg När man säger Uttersberg tänker man på Grafikverkstan Godsmagasinet, men kanske allmänheten tänker Galleri Astley. Faktum är att galleri Astley är arrangörer för Grafikfestivalen och Grafikverkstan Godsmagasinet arrangerade ett seminarium med Nina Bondesson och Jim Berggren som gästföreläsare. På Galleri Astley kan man se utställningen ¨Hemma hos¨ med konstnärerna Ulla Wennberg, Kristina Anshelm och Helena Mellin i stationshuset. I museet visar man Från Zorn till Zettervall och på plan två Föreningen för grafisk konst 125 år- sammanställd av Jan af Burén,

I grafikrummet Sigvard Olsson på plan tre Ernst Neizvestnys grafik. I foajen visas en presentation av GG:s stipendiat Lars Wikström. Lars Wikström har arbetat sex veckor i Graphic Studio, Dublin under sommaren och han visar sin portfölj med 12 blad från sin Dublintid. I Uttersberg kan man se Grafikfestivalen LARS WIKSTRÖM, mapp med tolv grafiska blad från Dublin. på Galleri Astley till den 13 november.

Nu går startskottet för höstens stora satsning på grafik. 32 olika gallerier och institutioner i Malmö och runt om i Skåne öppnar dörrana för det grafiska uttrycket i olika former.

På lördag den 15 oktober kl.14.00 är det INV IGNING på Fotograﬁns rum, Kommendanthuset, Malmö Museer.

Sune Nordgren invigninger projektet GRRRAFIK 2011 och öppnar samtidigt utställningen “Grafik älskar fotografi”, som han har sammanställt. Poeten Pia Tafdrup från Köpenhamn framträder under invigningen. Veckan startar torsdag 13/10 med vernissage på Galleri Persson Malmö, utställare är Gunilla Widholm, och på fredag 14/10 öppnar en utställning av grafikelever på Östra Grevies Folkhögskola på Garaget i Malmö. På lördag 15/10 har även följande gallerier vernissage Galler 21, Malmö, Galleri Estetica, Malmö, Galleri Final, Malmö, Galleri Lindqvist, Söndraby, Söder om Arkelstorp, Galleri Jäger & Jansson, Lund Galleri Max, Ystad, Galleri Ping-Pong, Malmö, Galleri Rostrum, Malmö, Galleri Sagoy Grafiska Museet, Helsingborg, Malmö Konstmuseum, Skånes Konstförening, Malmö Textilkoll, Malmö, Tomarps Kungsgård,Tomelilla Konsthall och söndag 16/10 Samlargrafik, Fjälkinge Under hösten väntar utställningar på Cirkulationscentralen Malmö, Galleri Thomas Wallner Simris, Konstfrämjandet i Skåne, Tjörnedala Konsthall, Malmö Konsthall, Dunkers Kulturhus, Krognoshuset k.f. Aura, Ystads konstmuseum. 2012 presenterar Moderna Museet Malmö en utställning med CO Hultén, grafik och måleri.

Utställningen ¨Hemma hos¨ med verk av ULLA WENNBERG, KRISTINA ANSHELM och HELENA MELLIN.

Hela programmet ﬁnns på Kontakt info@grrraﬁk.se

www.grrraﬁk.se

3 2011 · grafiknytt 31

foto jöran österman

Triennalens vandring

Från Falkenbergs Museum – JOHN RASIMUS, COWBOY OCH KRUMILUR

är detta skrivs, någon vecka in på oktober månad, har Grafiska Sällskapets 100-årsjubileums utställningsturné snart färdats runt om i landet under ett års tid. Den XIV grafiktriennalen har visats från Luleå i norr till Landskrona i söder där den i mitten av oktober avslutas. Den historiska delen har visats i Småland och Västerbotten och nu i höst på Tomelilla Konsthall tillsammans med medlemsutställningen. Efter utställningen i Skåne avslutas medlemsutställningen på Katrineholms Kulturhus efter nyåret. (Se den fullständiga

32 grafiknytt · 3 2011

turnékalendern i slutet av detta nummer av Grafiknytt) Ett digert jubileumsprogram har det varit och snart kan man försöka sammanfatta och begrunda effekter av det myckna arbetet. Och kanske dra en del tänkvärda slutsatser inför kommande triennaler. Med stor glädje kan jag konstatera att utställningarna har fått en väldig god respons, kanske framförallt ute i landet där många, både arrangörer och besökare återigen fick se vad som produceras av svensk grafik efter många års frånvaro av triennalutställningar. Och jag tycker mig se att det har funnits ett ”sug” efter grafik igen,

och också en förväntan inför den grafiska konstens utveckling av nya och traditionella tekniker. Även om det ekonomiska utfallet av sålda verk på medlems- och triennalutställningen har varit tillfredställande så kan man dock konstatera att det är svårt att sälja konst till privatpersoner idag. Ett rätt välkänt fenomen för oss konstnärer. Att kommande triennaler kan behöva en annan finansiering än rena försäljningsinkomster är min slutsats. För mig som utställningskommissarie är det här uppdraget snart avslutat. De grafiska bladen skall tillbaka till sina upphovsmän och kvinnor, pressklipp samlas, ekonomin summeras osv. Tre års arbete tillsammans med styrelsen, jubileets arbetsgrupp, Eva och Britt på Galleriet och kontakter med alla konstnärer och intendenter är snart till ända. Det har på många sätt varit oerhört berikande och intressant men också krävt sin tribut av arbete. Och så skall det vara. För mig personligen har det tysta sällskapet med alla grafiska blad av alla deltagande konstnärer varit djupt berikande. Liksom Konungen som invigde jubileet för ett år sedan ”vände blad”, så kan Grafiska Sällskapet göra likaledes och se framåt mot ett nytt sekel..... Jöran Österman

PÅ GRAFISKA SÄLLSKAPET BIRGITTA SAMUELSSON

UBAVKA MARINKOVIC

24 september till 12 oktober

15 oktober till 2 november

INNER STRUCTURE, glaslaminat och seriegrafier

UTAN TITEL, torrnålsgravyr. storlek 44 x 32 cm.

ÅSA ANDERSSONN

GRAFISKA SÄLLSKAPETS PORTFÖLJER

5 november till 23 november

26 november till 14 december

En utställning med grafik från Grafiska Sällskapets portföljer. Både äldre och nyare blad. Grafisk nutidshistoria som ger en överblick över den grafiska verksamheten i Sverige.

1914 bestämmer man sig i Sällskapet för att ge ut en grafikportfölj med 10 blad i 100 exemplar för att förbättra den usla ekonomin. Upplagan på årsportföljen med grafiska blad ökas 1947 från 200 till 250 exemplar. Idag ger Grafiska Sällskapet fortfarande ut portföljer och nu flera olika med tre blad i varje i c:a 200 exemplar. Utställningen begränsar sig från 1980-talet och fram till i dag.

G rafiska S ällskapets galleri Hornsgatan 6. Stockholm

Öppettider: tis–tors 12–19, fre–sön 12–16, mån stängt tel 08-643 88 04 Del i utställningen, HASHIGAKIRI, fotografi, 2011

3 2011 · grafiknytt 33

IB WAHLSTRÖM KONSTNÄRSMATERIAL Vi har flyttat! Vår nya butik ligger på Olofsgatan 10 i Stockholm Välkommen!

Olof Olof Palmes Palmes gata gata

T-bana Hötorget

Olofsgatan

023-824 53 www.fkv.nu

FKV erbjuder möjligheter att arbeta med alla grafiska tekniker i en komplett miljövänlig verkstad. Kontakta Modhir Ahmed 023/824 53 om Du är intresserad! ------------------Välkommen att söka en utställningsperiod på Galleri Hörnan, Falun. Kontakta Birgitta Hellström, kultur- och ungdomsförvaltningen tel: 023/824 77 eller birgitta.hellstrom@falun.se. Mer information finns även på www.fkv.nu

Sveavägen

www.ibwahlstrom.se

Vi tillverkar och säljer

Färg för konst och grafik www.nyanshelsingborg.se

Telefon 042-326161

Nyans Helsingborg ek.för. Näckrosgatan 6 252 71 RÅÅ

34 grafiknytt · 3 2011

Falu Konstgrafiska Verkstad

Galleri Hörnan

Kultur- och ungdomsförvaltningen

UNDER STOR

PRESS ATELJE LARSEN DUNKERS KULTURHUS

11/11 2011 - 5/8 2012

POSTTIDNING B

AVS: GRAFISKA SÄLLSKAPET HORNSGATAN 6 118 20 STOCKHOLM

ALBRECHT DÜRER, MELENCOLIA I