Grafiknytt nr 4 - 2011 by Grafiknytt

nr 4 | 2011

grafik nytt www.grafiskasallskapet.se

pris 70 kr

tidskrift om grafisk konst

grafiknytt 4 2011

Uppdatera dina uppgifter i konstnärsregistret!   Skicka bild/bilder med uppgift om titel, teknik och storlek och CV (ett urval på max. 15 utställningar), mailadress. eventuell hemsidesadress och, om du så önskar, ett foto på dig själv till:   hemsidan@grafiskasallskapet.se

utgivare/kansli Grafiska Sällskapet, Hornsgatan 6, S-118 20 Stockholm tel: +46 8 643 88 04, sällskapets sekreterare Ulrika Christell sekreteraren@grafiskasallskapet.se sällskapets ordförande Karin Ögren styrelsen@grafiskasallskapet.se ansvarig utgivare, chefredaktör Björn Bredström tel: +46 33 41 98 60, mobil: +46 706 26 70 62 grafiknytt@grafiskasallskapet.se

G rafiska S ällskapets galleri

100 år av SVENSK GRAFIK Praktbok om grafisk konst utgiven till Grafiska Sällskapets 100 års jubileum. Storlek 32 x 22 cm och 250 sidor.

Hornsgatan 6. Stockholm

Öppettider: tis–tors 12–19, fre–sön 12–16, mån stängt tel 08-643 88 04

Pris: 200 kr.

grafisk form Kristina Schollin-Borg postadresser till redaktionen Brev: Paket: Grafiknytt, Kåtorp 10 Ålgårdsvägen 33 S-524 96 Ljung S-506 30 Borås Prenumerera och annonsera enkelt Se www.grafiknytt.se eller sänd mail: grafiknytt@grafiskasallskapet.se utgivning Grafiknytt utkommer med 4 nr/år. nätupplaga www.grafiknytt.see hemsidans redaktion hemsidan@grafiskasallskapet.se Visst material och annonser publiceras också på internet. Den som sänder material till Grafiknytt anses medge elektronisk lagring/publicering.

Sakuraba Gallery International Artist Competition and Exhibition "Sakuraba Gallery, located in Sendai, Japan, announces their international art competition to recognize the best artists from outside of Japan. The artists that are selected to exhibit will be brought to Japan from their home country to attend the opening reception. Airfare, cost of hotel stay for up to ten days, and a small group tour of Sendai are included. Meals and spending money are not provided. The competition is open to artists 18 years of age or older world-wide. All entries must be received by January 2nd, 2012. 12:01pm JST. (January 1st 10:01 PM EST) - No exceptions will be given. Info and prospectus: www.sakurabagallery.info/international-art-competition.php Questions? Please contact Yukiko Sakuraba at sakuraba.gallery@gmail.com

galleriet, utställningar, mm galleri@grafiskasallskapet.se tryck Trydell Laholm ISSN 0346-9727

The 7Th International Trienneal of Graphic Art- Bitola 2012 We ask you to send us 2 photographs of the graphic works that you would like to participate with in the Triennial, deadline 1st of April 2012. The 7th International Triennial of Graphic Art - Bitola, will have the theme of “Oceans and stars constellation or life in the mirror”. Info: www.graphicmk.com

40 - å r i n g s o m f i r a r

ånga är de grafiker som tryckt sina grafiska blad i Oles källare under de 40 år han varit verksam. Dessförinnan var det Oles pappa, Thormod Larsen, som startade tryckeriet i sin ateljé i Laröd. Runt Thormod fanns en generationen av kända grafiker som Bertil Lundberg, C O Hultén, Ulf Trotzig och många andra. Idag kommer grafiker från hela Europa för att arbeta med Ole i hans källare. När jag besökte Ole Larsen och hans Ateljé Larsen på OD Krooks gata i Helsingborg första gången, kändes det som om jag kört fel. Där finns ju bara hyreslängor av samma tegelröda typ som jag själv växte upp i hemma i Borås. Men i ett källarfönster kunde man se tecken på att något pågick. När jag kom nedför den typiska källartrappan och in i ateljén, möttes jag av den stora tryckpressen som totalt dominerade intrycket. Där jobbade Ole Larsen tillsammans med sin syster Denise med att trycka ett jättestort grafiskt blad i flera färger. Jag frågade mig: Hur gör du med de stora arken? Hur fuktar du och torkar dem? Ole tar mig med i vindlande gångar och visar pappersrummet med fuktade papper inpackade i plastpaket och på andra sidan rummet fanns väldiga torkbäddar med stora för ändamålet tillverkade skivor. Jag förstår Ole när han säger att han inte uppfattar verkstaden som sin arbets plats: ”Detta är inget jobb, jag måste bara vara här”. Det är faktiskt mysigt på OD Krooks gata i Helsingborg. Boktryckarkonsten kommer från Kina och importerades till Japan där man skapade en mängd av olika metoder för att framställa dekorativ bokkonst. I vår ateljé har det länge legat några sådana ”wasouh” som Christina Lindeberg köpte för några år sedan i ett antikvariat i Gifu när hon deltog i ett symposium. De har legat som vackra dekorationer, men när Lina skrev sin artikel om Artist’s Books fick jag för mig att bläddra i dem och ut föll en instruktion om hur boken tillverkas. På papperet fanns en text som Minako Masui översatte, instruktionen är vacker och tydlig. Det är bara att sätta gång. Snart skapar även du Artist’s Books i japansk stil. Såg i dagarna en utställning med riktigt oprofessionell hängning, där inget konstverk fick komma fram. Personerna som hängt utställningen tycks ha resonerat i stil med ”där finns en lucka som är ledig”, eller typ ”dom får plats under den stora bilden där”. Inte heller så noga med en konsekvent linje. Allt kändes som om det höll på att falla ned på golvet. Verkligen synd, för det fanns många fina arbeten som hamnade helt fel. En tidning som handlar om konst och visar konstbilder har samma ansvar för balans och rytm. Det är noga med hur man presenterar konst.

Innehåll Ordföranden har ordet

Ett samtal mellan Ole Larsen och Sune Nordengren

boken/texten i/eller konsten

Torrnål 26 Om WASOUHON

Grafik i Väst stipendium 2011 30 World Art Day

Med tåget direkt till konsten

På grafiska sällskapet

Björn Bredström 4 2011 · grafiknytt 3

ordföranden har ordet Stjärnorna tindra och glimma…

Karin Ögren, ordförande i Grafiska Sällskapet

Skribenter i nummer 4 björn bredström

2011

Konstnär, redaktör

för Grafiknytt sune nordgren

Internationell museichef

och curator lina nordenström jan k persson

Konstnär

svenrobert lundqvist

Konstnär

i alla fönster och hus. Midvinternattens köld är som bortblåst och granen lyser grön i kapp med gräsmattorna. Skönt… tycker jag, som inte är någon vinterfantast. Det blir lite snabbare vår igen, känns det som, eller så kan man låtsas att ens hus plötsligt förflyttat sig till England eller varför inte norra Italien ! Fantastiskt ! Det är som att vara på semester hemma hos sig själv ! Möjligheterna är många - lika många som ristningarna i en kopparplåt - man väljer själv vilken riktning de ska ta och vad den samlade bilden ska föreställa… Styrelsearbetet tar nu lite paus över julhelgerna, men vi har redan börjat planera för nästa triennal den 15:e i ordningen, som visuellt blir mycket vackert och samlat i romerska siffror: XV. Då det har varit ett långt 100-årsjubilerande år fyllt av grafikutställningar runt om i olika delar av Sverige, känns det som att det behöver passera en viss tidsrymd så att omvärlden hinner börja längta efter att få se en stor grafikmanifestation igen. Därför har styrelsen beslutat att Grafiktriennalen XV går av stapeln under år 2015. I februari 2012 kommer Konstfrämjandet Västmanland i Västerås att ordna en utställning med grafiska blad av våra medlemmar. Ca 20 konstnärer kommer att få delta med varsitt blad. Granskningsnämnden kommer att göra urvalet ur lådorna på galleriet, så passa på tillfället att lämna nya bilder och fylla på i lådorna. Påfyllning i lådorna kan också behövas efter Galleriets goda försäljning under hösten, så god att det stora underskott vi dragits med, för varje månad har minskat och kanske om vi har tur kan sluta på ett plus minus noll för året ! Ett STORT TACK till Britt och Eva för deras fantastiska arbete och den energi de lägger ner på att hålla den klass och professionalitet som gör Galleriet till den unika mötesplats det är! Styrelsen har under hösten sökt ekonomiska bidrag från Kulturådet och Stockholms Läns Landsting, vilka är av oerhörd betydelse att vi kan få bidrag från, om vi ska kunna ro vår organisation runt på det kulturella hav där inga trygga hamnar finns att vila i och där det blåser både hårda och ogästvänliga vindar från det kulturpolitiska klimat som råder i vårt land. Eftertänksamma ord som också betyder att alla våra medlemmar har ett ansvar att dra ett litet strå till stacken. Bäst gör man det genom att sälja en 2012 års grafikportfölj till sin lokala konstförening där man bor och att tipsa vänner och bekanta om den till födelsdagspresenter eller varför inte som bröllopsgåva ? Jag vill nu önska ER ALLA en fantastisk och skön och avkopplande jul och ett Gott Nytt År, så hörs och ses vi på det nya året igen! Eders Karin

4 grafiknytt · 4 2011

FREDRIK LINDQVISt, FALLANDE, 2001, träsnitt, 78 x 106 cm

ETT SAMTAL mellan Ole Larsen och Sune Nordgren A sune nordgren

4 2011 · grafiknytt 5

TONY CRAGG, LISTENERS, 2003, akvatint, torrnål, 28 x 30 cm

40 år med Atelje Larsen firas med stor utställning på Dunkers Kukturhus Helsingborg

i befinner oss nu i den vidsträckta källaren på O D Krooks gata i Helsingborg, som varit Atelje Larsens hemvist sedan 1973. Det känns som att huset inte riktigt räcker till längre. Vi lutar oss över planen över konsthallen på Dunkers kulturhus. Vissa fasta väggar ska vara kvar, andra ska kompletteras, några fönster ska byggas för. – Den här utställningen ska bli en ögonöppnare för vad grafik är idag, säger Ole. Några blir nog besvikna,

6 grafiknytt · 4 2011

de som väntat sig en vanlig utställning om de vanliga teknikerna, och som du vet finns det väldigt många experter inom grafiken, inte bara konstnärerna. en bild från 1959 som publicerats i Konstvännen, det lilla häftet som regelbundet gavs ut av FIB:s Konstklubb och som presenterade grafikutgivningen och grafikerna, den här gången Thormod Larsen. Ole står vid änden av den hembyggda tryckpressen, en ombyggd mangel.

ole visar mig

Ole och Thormod 1959

Thormod poserar med foten uppe på pressen och drar det stora träkorset runt. Ole poserar också, men väldigt blygt, lyfter lite försiktigt på översta filten. Man hjälps åt att trycka julkort, Oles första trevande försök med stickel och syra, som också ska vara med på utställningen. Ole Larsens pappa Thormod var god vän med Bertil Lundberg och i hans ateljé i Laröd samlades konstnärer för att prova sina vilda idéer: CO Hultén och Ulf Trotzig var bland de mest frekventa besökarna. Man kom inte bara för att trycka sina upplagor, man startade också en utgivning tillsammans. De flesta av konstnärerna som kom, var målare. Någon, som Trotzig, var bådadera. När ateljén drog igång på allvar 1972, var det Thormod som basade och Ole var lärling, 18 år gammal. Tre år, inte mer, fick Ole jobba med sin far, innan han tvingades ta över verksamheten själv.

Polytypi

Med projektet Polytypi (1987) fick verksamheten en ny inriktning och tog det första avgörande steget från tryckeri till någonting mycket mera proaktivt. Polytypi var Peter Sjöbloms projekt och eftersom han sökte pengar från Nordisk Kulturfond, så blev det konstnärer från alla de nordiska länderna som deltog. Ambitionen var att en helt ny teknik skulle utvecklas i samarbete med konstnärerna, och så blev det. Atelje Larsen är fortfarande ensamma om den. Polytypi är en elektrolytisk teknik. Relieftryck som ger överraskande effekter och närmast måleriska uttryck. – Olav Christopher Jenssen är en av dem som kom in i verkstaden i samband med Polytypi-projektet. Han återkommer sedan dess med jämna mellanrum och har för utställningen gjort en helt ny svit på femton blad. Några av konstnärerna jobbade redan med Niels Borch Jensen, den danske tryckaren och galleristen, ett samarbete till som fortfarande pågår. Det handlar också om att få galleristerna att acceptera de nya produktionsmöjligheterna, och sedan dess har vi varit involverade i de flesta editioner vi trycker. På min direkta fråga om Ole någon gång tänkt på att starta gal-

JACOB DAHLGREN GENERAL & SPECIFIC WORKS 2006, fotopolymer 15 x 20 cm

leri, svarar han: – Inte direkt galleri, utan hellre då en konsthall, med grafikutställningar, men som också kan visa samlingarna. Min samling består idag av 55 000 grafiska blad, så det finns ju att hämta av. ateljéns verksamhet är att sätta det konstnärliga resultatet främst. Teknik i all ära, den är väsentlig att behärska, men det får inte bli det dominerande värdet. På en skulpturutställning står det inte vilken gjutsand eller metallegering man använt, vilka syror som använts vid patineringen eller liknande. Detta är grafikens dilemma. Under perioder har det varit viktigt att förklara metoder och tekniker och hantver-

grundtanken med

ket har alltid uppskattats. Det blir nästan som att vissa är ”tillåtna” att göra grafik och andra inte. Liksom vad som är tillåtet och vad som inte är tillåtet tekniskt sett. Detta mynnar i revirtänkande och bevakade gränser. Samtidigt som grafiken går igenom experimentella faser, släpas traditionerna med, så det gäller att göra bagaget så lätt som möjligt att bära. På Grafiska sällskapets symposium Grafik-Teknik-Etik 1980 var positionerna tämligen låsta, mellan traditionalister som pläderade för begrepp som ”hantverksgrafik” och försökte fastställa distinktioner mellan fotografi och grafik. Symposiet handlade egentligen om papper, men det papper som debatterades 4 2011 · grafiknytt 7

THORMOD LARSEN BERGET ROQUEBRUNE 1962, blandteknik, 25 x 40 cm

8 grafiknytt · 4 2011

mest var Konsumentverkets nyligen lanserade blankett ”Tryckfakta för grafik och reproduktioner”, som skulle sanera den oseriösa marknaden och ge konsumenten full trygghet. – För mig är allt tillåtet i grafiken, om du bara kan uppnå det resultat du är ute efter. När jag satt i invalsnämnden för nya medlemmar till Grafiska Sällskapet, där jag är hedersmedlem sedan trettio år, så diskuterades en gång Lennart Aschenbrenner. Men det är ju du som gjort hans blad, sa man. Det visar på vilka missförstånd som härskat i grafikerskrået om vad en gra fisk verkstad egentligen är.

först med modernismen och konstnärernas förvisning till marknaden som grafikerna började trycka själva. Man införde begrepp som ”eget tryck” och ”vintage”. Dessförinnan var det alltid en tryckare som framställde bilden rent tekniskt, och ofta signerade båda, i plåten. Men Ole och hans medarbetare är inga robotar. De står inte och väntar, så som bröderna Crommelyncks som gick till Picassos ateljé varje dag för att se om det hade tillkommit någon ny plåt att trycka. Man föraktar givetvis inte den professionella grafikern, med det får inte heller bli så att tekniken står i vägen för det konstnärliga.

egentligen är det

– Grafiker som min far och Bertil Lundberg började med färggrafik där bilden inte bara var ”färglagd” utan färgen var integrerad i bilden, en del av det grafiska uttrycket. Ateljén har idag nästan alltid någon konstnär i verkstaden som jobbar, ibland flera. Det arbete vi gör tillsammans kan bäst beskrivas som en symbios. Konstnär och tryckare utvecklar varandra. Jag fick ju börja väldigt

tidigt. 1973 hade vi Endre Nemes i verkstaden och han arbetade med stora färgetsningar. Han var både ordentlig och barsk. Lärlingen var flyhänt, och fick göra det mesta av graveringen. Det var inga som helst problem för Nemes. Han var van vid att hantverkare jobbade för honom. Han kom med collage, skisser och böcker, som han plockade ihop med tidningsklipp. Vi gjorde bilderna

Ovan t.v. KJELL NUPEN, HJEMSTED 2011, akvatintlavering, fotopolymer, 100 x 132 cm Ovan t.h. ALLISON GILDERSLEEVE, WOOD II 2009, fotopolymer, 29,5 x 42 cm Nedan t.v. BERTIL HANSSON, ATMOSFÄR IV 2004, fotopolymer, 21 x 29,5 cm Nedan t.h. HELMTRUD NYSTRÖM, SKOGSLIV II 1993, polytypi, chine collé, 25 x 29,5 cm

» 4 2011 · grafiknytt 9

BERND KOBERLING, 2001, monotypi

10 grafiknytt · 4 2011

som fotogravyrer med överföringar. Först när vi var färdiga och jag hade levererat till hans gallerist, förstod jag vad jag hade gjort. Jag fick tidigt insikten i var man träder in och var man inte ska lägga sig i. Det är till syvende och sist ändå konstnären som gör bilden. har man medvetet valt bort. Man vill först och främst förkovra sig i det som koppartrycks pressarna kan göra. Silkscreen och litografi kan andra trycka bättre. När Ole började så var det genom sin far, som var etsare, och det var djuptrycket som gällde. Men sedan har exempelvis monotypin tillkom-

vissa tekniker

mit som en viktig metod för ateljén. Alla grafiska tekniker har sina kvaliteter och uttryck, men det är i djuptrycket som Ole har sitt hjärta. – John Kørner t ex är alltid en utmaning. Han blandar tekniker och utmanar oss, tvingar ut oss på den smala spången. Men när vi väl tagit oss över på den andra sidan, så har båda parter inte bara lyckats, utan också lärt sig något som andra kan få glädje av senare. Det vanliga annars är ju att vi presenterar olika lösningar och att konstnären väljer den som kommer närmast hans eller hennes vision av bilden. Peter Sjöblom har haft en viktig roll i den här utvecklingen av ateljén. Peter kom in redan

PETER FRIE, TUNNLAND, 2010, torrnål, 20 x 45 cm

» 4 2011 · grafiknytt 11

i mitten av åttiotalet som elev till Ulf Trotzig, som vi redan kände som en av min fars bästa vänner. Peter är en konstnär som är mycket tekniskt bevandrad. Han är en närvarande medspelare till konstnärerna och har utvecklat just den förmågan. en riktigt stor press, han lade in all den erfarenhet han samlat på sig och byggde den sedan med Ulf Sjöström. Nu står den där

VIBEKE SLYNGSTAD DEN NORDISKE PAVILJONG 2010, etsning, akvatintlavering 37 x 53 cm

1989 ritade ole

12 grafiknytt · 4 2011

FREDRIK LINDQVIST SPINDEL 2001, träsnitt 78 x 106 cmt

ute i första rummet och det är en av de som används mest. Den har en tryckbredd på en och en halv meter och är tre meter lång. Där gjorde man nu ett stort projekt med Per Kirkeby: fem nya monotypier som visas på utställningen. Kirkeby har använt färger som till exempel en knall blodröd som han aldrig använt tidigare. Det är fint att det blir helt nya verk till utställningen, så att det i första hand inte handlar om historik utan lika mycket om vad ateljén gör idag och till och med vad som kan göras framöver. Tony Cragg har också ett liknande projekt direkt för utställningen, liksom Ann Edholm: en svit på sex stora blad som hänger ihop som ett verk. Fyrtio års grafik? Förväntningarna är stora, men kan inte infrias om man tror att man ska få se allt, i tur och ordning, indelat efter tekniker. Istället får besökarna uppleva någonting helt annat: att grafik kan vara så mycket mer än det som även den invigde kan begära. Ambitionen har varit att fördomarna ska komma på skam. Är du inte rädd att dina pressar ska ta skada av alla dessa experiment? – Jo, filtarna ryker ju ibland. Men vi har klarat oss från det där

klassiska att köra en sax genom pressen. Några axelbrott har vi ju haft, inte på människor, men på maskiner. Men det har mera varit på grund av utnötning. När en axel knäcks så smäller hela valsen, som du förstår. det har varit ganska lite personalförändring på ateljén. Man förstår att Oles medarbetare trivs här och att det är ett jobb med många belöningar, inte minst i samarbetet med konstnärerna. Martin Schibli, som nu är intendent på Kalmar konstmuseum, var här i fem år. Hans pappa Josef var en grafiker som kom till verkstaden och som man tryckte åt. Så kom Oles syster

Denise in och Per i början av nittiotalet, och efter Martin kom Gunnar som tryckare. Nu ser det ut som om det behövs någon ny igen, särskilt en tryckare till. Det är stor beläggning, mycket jobb som står på tur. Koppartrycket är dessutom till sin karaktär ett tidsödande arbete, där varje tryck ska göras för hand och när det dessutom är i en så tät dialog med konstnären, då tar det tid. Det handlar aldrig om att trycka på en knapp. uppfattats som någonting tekniskt bundet, kanske mer än många andra konstnärliga uttryck. Varje grafisk teknik har

CARL FREDRIK REUTERSWÄRD SHADOWS 2006, etsning 15 x 10,5 cm/ 10,5 x 15 cm

grafiken har alltid

4 2011 · grafiknytt 13

MINAKO MASUI FIGMENTATION GREEN 2005, etsning, 230 x 73 cm

14 grafiknytt · 4 2011

naturligtvis ett uttryck, men när man tillägnat sig tekniken och behärskar den kan den lika ofta bli en tvångs tröja som ett par vingar. Det finns gudskelov ingen lag som reglerar vem som får göra grafik. Att man skulle ha ett visst antal år på konst skola för att få trycka sin grafik. Det som kännetecknar konstnärerna som kommer till Atelje Larsen är snarare att väldigt få av dem kan trycka. – Det är därför de är här med oss, för vi kan trycka. Ernst Billgren sa någonting väldigt bra i sitt Sommarprogram: ”... om jag behöver operera ett bråck, då går jag ju till en som kan det, då går jag inte in till grannarna och frågar vad de tycker”. Så varför ska konstnären lägga ner tid på att trycka? När det finns proffs. Det kan bara bli sämre. Det är ungefär som att beställa en taxi och be att få köra själv. Nu blir det varken saxar eller fingrar i pressen. Tycker du att monotypin är en exklusivisering av grafiken? Grafiken har ju varit ”folkets konst”. Överkomligt i pris och under perioder, som med FIB:s konstklubb, dessutom med kvalitet. – Jag menar att detta har blivit ännu mera tillgängligt när man jobbar med grafik och priserna blir överkomliga. Monotypin är ju ett unikt verk, men eftersom det fortfarande räknas som ett tryck, så är priserna betydligt lägre. Det är ”pap-

perskonst”, precis som en teckning eller en akvarell och det vet vi att det inte värderas som måleri. Vi har båda noterat att intresset för grafik har svalnat de senaste tjugo åren. Varför är det så? Beror det bara på att ”folk har fått det bättre”, eller har grafiken förstört sig själv? Viss del av grafiken har förstört sig genom att göra för stora upplagor. Det är något man ser i dags – och veckotidningarna nu. Massproducerade bilder som kunde tryckts i vilken teknik som helst, men oftast blir det offset. Man har tänkt grafiken mer som en reproducerande konst. Det är det största misstaget. Grafiken är ett eget uttryck, inte bilder som ska mångfaldigas. När Konstfrämjandet sålde tonvis med grafik, då gick det till sist i stå. Den marknad man själv skapat mättades. För den enskilde grafikern idag är det mycket svårt att försörja sig. vi fortsätter samtalet kring det där med korsbefruktning. 1995 skapades ett projekt för Stockholm Art Fair som kallades Assist. Där deltog bl a Marika Mäkelä. – När hon kom till ateljén för att jobba, så provtryckte vi först en blå färg som hon brukar vilja ha. Men det blev inte den effekt som hon eftersträvade. Då kom vi överens om att prova en riktigt knallröd. Det blev eld och lågor.

Vi gjorde sedan en svit som visas i utställningen, med färger som hon aldrig någonsin använt i sitt måleri – förrän nu, efter att hon varit här och tryckt. Är det du som då ingjuter henne mod? Är det kanske rentav lättare att vara djärv i en annan teknik, utanför sitt tidigare inmutade område. Upplever man säkerheten hos verkstadens medarbetare, inger de trygghet, är det de som hejar på och lockar ut på otrampade stigar? – Ja, vi står ju inte här och väntar med armarna i kors. Tvärtom. Vi investerar vår kunskap och erfarenhet, som ytterligare ett redskap för konstnärerna, men också som följeslagare – och ibland motståndare. Det är samtidigt nästan en slags kuratorroll.

Ovan t.v. Olav Christopher Jenssen, Ole Larsen och Peter Sjöblom, 2011 Under t.v. Per kirkeby, 2011 Till höger Gunnar Holmgren provtrycker tillsammans med Minako Masui.

Man får inte visa stress. De svåraste konstnärerna att jobba med är de som inte vet vad de vill. Då blir det verk ligen en balansgång. Oftast räcker det med att vi visar ett par alternativ för att komma igång. Men därifrån till att det skulle vara vi som gör grafiken är ju nonsens. Någon gång blir det kanske fyrhändigt piano – vi kör basstämman – men jag själv har aldrig iklätt mig konstnärsrollen. också om trovärdighet. Att inte blanda ihop korten och försöka sitta på flera stolar samtidigt. Däremot så vet Ole vad en konstnär är för något! Han är uppvuxen bland konstnärer och känner deras villkor väl. Han säger själv att men det handlar

han aldrig kommit in i det här yrket om han inte blivit född in i det. Det finns ju ingen universitetskurs för koppartryckare ... – Detta är mitt liv. Det är inget jobb. Jag måste bara vara här. Jag var aldrig lockad av att bli brandman eller astronaut. Hela min identitet ligger här. Jag är en man med dragning åt monotoni. Jag kan göra samma sak tusen gånger och ha någonting ut av det varje gång. Jag älskar att nöta. (Perfekta egenskaper för en koppartryckare, SN:s kommentar). Det är också en läggning som är medfödd. Jag hittade mina frimärksalbum som jag samlade när jag var 8–9 år gammal. Det är hundratals frimärken av samma sort, samma färg, i rad efter rad i 4 2011 · grafiknytt 15

ASTRID SYLWAN CONCLUSIONS I 2011, etsning 54 x 50 cm

ANN EDHOLM VIDÖPPENSTÄNGD 2002, akvatint 70 x 70 cm

16 grafiknytt · 4 2011

albumen. Mitt intresse för motorcyklar väcktes tidigt och vi tränade på Ring Knutstorp. Jag vann en hel del, men inte för att jag var mest talangfull, utan för att jag stannade kvar och tränade och tränade tills det blev mörkt. Varv efter varv, vurpa på vurpa. Vi blir eniga om att vi trots ”krisen” är inne i en ny positiv tid för grafiken. Vi ser yngre konstnärer på konstskolorna som är upptagna av det och som vill prova på. Inte så mycket tekniken i sig, men de grafiska uttrycken. Det kan bli helt andra saker än numrerade blad, kanske artists’ books eller fanzines eller affischer. Därför bör det finnas en grafisk utrustning tillgänglig på alla skolor, när behovet plötsligt dyker upp. Det stipendium som nu etablerats på initiativ av Norges mycket konst intresserade drottning Sonja, ser vi båda som ett viktigt steg framåt och en fin öppning mot förnyelse: unga konstnärer kommer till verkstaden från hela Norden för att arbeta med grafik. Allt kan hända. grafiken så som den kan se ut idag. Finns det några gränser för hur grafik kan se ut? Vad är grunddefinitionen? Att det är tryckt? – Ja, kanske man i framtiden kan ”beama” över bilden till pappret. Så det är väl pappret det handlar om? utställningen ska visa

Ja, pappret är basen i det hela. Papper är ändå papper. Ole nämner Giclée, som är en ny bastard i tryck- branschen och som används till mycket som vi nog båda skulle kalla ”hötorg”. Men det är en teknik det också. Det är vad man gör med tekniken som räknas. Konstnärer har alltid

Ovan PETER SJÖBLOM, INGENMANSLAND 1991, akvatint, flatbitning, chine collé, 49,5 x 88,5 cm Nedan t.v. IAN MCKEEVER 2002, Carburundum, torrnål, 64 x 50 cm Nedan t.h. ANDREAS ERIKSSON, GOL AGIN 1999, akvatintlavering, 17,5 x14 cm

» 4 2011 · grafiknytt 17

LENNART ASCHENBRENNER FIN DE SIÈCLE III (detalj), 1997, fotopolymer, etsning, 33 x 24 cm

PETER JOHANSSON GUN MARIANNE LINDBERG DE GEER 2011, flatbitning 21 x 17,5 cm

18 grafiknytt · 4 2011

varit bland de första att prova när nya tekniker dyker upp. Mycket av det som produceras ser förfärligt ut, men det gäller ju också det mesta man ser på papper eller målarduk. Nu är vi där igen: det måste vara resultatet som räknas. Men för att ge grafiken nytt liv måste man klargöra varför en konstnär ska välja grafik. Vad är det som man kan uttrycka med grafik – och bara med grafik. Det kommer säkert ett nytt intresse för den traditionella grafiken, såsom det har gjort för det svartvita fotografiet, som vintage, som samlarobjekt, som bärare av en annan tid, som ändå kan lära oss något. – Privat samlar jag på motorcyklar och jag har ett museum med femtio renoverade motorcyklar av olika årgångar. Jag tycker mycket om att köra min nya motorcykel, men jag

tycker också om att köra de gamla. Det är en annan känsla. Det är inte bara estetik och nostalgi, det handlar också om prestanda. Den körningen ger en annan känsla. Ingen av oss är egentligen särskilt oroliga för grafiken. Tvärtom. Det är så ofta att man dödförklarat utdaterade tekniker när nya uppträder. Men så visar det sig att

de nya teknikerna inte fullt ut kan ersätta de gamla och så lever de gamla kvar parallellt, eller i bakgrunden, istället för att försvinna. Och snart är det någon konstnär som tar upp den igen – fast kanske på ett nytt sätt. Men att krampaktigt hålla fast vid att grafik ska göras på ett visst sätt eller se ut på ett visst sätt, det är definitivt en hämsko.

ERNST BILLGREN END OF ALL ANIMALS 1994, flatbitning 23 x 25 cm

4 2011 · grafiknytt 19

boken/texten i/eller konsten När jag i början av 90-talet började göra böcker, var det sällan man hörde någon ta begreppet artists’ books i sin mun. I dag används det flitigt, inte för att definitionen av begreppet är given, utan för att boken som form lockar allt fler – och detta utifrån mycket olika utgångspunkter och bevekelsegrunder. Bredden inom det som vi i dagligt tal nu kallar artists’ books är imponerande och något som jag tycker gör genren extra intressant. Det har blivit en smältpunkt, en degel, där alla olika konstnärliga uttryck möts och stöts och stöper om varandra. A lina nordenström, Grafikverkstan Godsmagasinet i Uttersberg 20 grafiknytt · 4 2011

LINA NORDENSTRÖM BIBELBEARBETNING, maskinskriven text

del av verket som helhet, där form och innehåll smälter Egentligen är det konstigt att genren artists’ books inte samman till en artists book. Men inom gruppen bokhaft större spelrum i konstgrafikens historia – åtmin- bindare ryms givetvis många olika förhållningssätt, prestone inte i den svenska historieskrivningen. Alla kon- cis som det gör inom gruppen konstnärer som arbetar stgrafiska tekniker härstammar ju ursprungligen från med grafik, så det finns många bokbindare som även gör ett behov av att mångfaldiga trycksaker. Successivt har artists’ books. Att den kapacitet som ligger i bokbindarnas hantvi konstnärer anammat de tekniska landvinningar, som utvecklats inom den kommersiella grafiska branschen verkskunnande inte synliggörs oftare i konstsammanhang, är i själva verket beklagligt. – boktryck och gravyr, såväl som fotomekaniska och digitala tekniker – Ändå har det dröjt ända Korsbefruktningarnas möjligheter är ju oändliga och väldigt intressanta, tycker alla de trycktekniker, som vi alltjämt tills nu på 2000-talet, har tillgång till i våra grafikverkstäder innan boken som form jag. Orsaken till att samarbeten och erfarenhetsutbyten mellan bokbindare för konstnärer. Ändå har det dröjt ända på allvar har väckt och bildkonstnärer sällan kommer till tills nu på 2000-talet, innan boken som intresse inom konststånd, är svår att förstå. Särskilt i dag, form på allvar har väckt intresse inom världen. när gränsen mellan konst och design, konstvärlden. Förklaringen är kanske att drivkraften bakom detta främst kommer från annat mellan bildkonst och konsthantverk, blivit alltmer upp håll, inte ifrån de konstnärer som arbetar med grafiska luckrad. Utställningen ”Bokkonst från Europa”, som tekniker som uttrycksmedel. Kanske är det därför symto- visades på Leksands Kulturhus 2010, var ett medvetet matiskt att Grafiska Sällskapets s.k. framtidsgrupp förra försök att överbrygga klyftan mellan bokbindare och året beslutade att lägga ner galleriets artists’ book-hörna, bildkonstnärer. Där var representanter från båda ka även om jag personligen tycker att det talar mot sunt för- tegorierna inbjudna att delta med bokverk. Både likheter nuft. Inte minst för att det vore oerhört intressant att se och skillnader i förhållningssätt och uttryck framstod en korsbefruktning mellan de konstnärer som av andra med största tydlighet, vilket var intressant. Initiativtagare skäl (mer om detta nedan) väljer att arbeta i bokform var Jordi Arkö, som är länskonstnär i Dalarna, och bokbindaren Monica Langwe. och de konstnärer som arbetar med grafiska tekniker. Att trycka böcker

Att binda böcker

Varför böcker?

Många bokbindare i Sverige, som utbildats vid Leksands Folkhögskola med Manne Dahlstedt som lärare, har ofta tänjt på gränserna för vad som är möjligt att göra när det gäller boken som objekt. Men deras arbeten har sällan tagits med i de konstsammanhang där boken som uttrycksform har getts utrymme, kanske för att hantverket trots allt ofta är den dominerande aspekten av deras verk. Hantverket/formen överskuggar i värsta fall innehållet, som blir sekundärt, istället för att utgöra en integrerad

Jag valde tidigt bort den akademiska banan i mitt liv. Jag höll på att gå vilse i mitt eget intellektuella jag. Konsten erbjöd mig ett alternativt livsrum, ett andrum. Efter många års vilset sökande blev det slutligen grafiken som gav mig en plattform att arbeta utifrån. Lockelsen låg för mig redan från början i det faktum att konstgrafiska tekniker ger en ingång till boken som uttrycksform. Men inte vilken bok som helst. I möjligheten att genom hantverket närma mig boken som objekt, att arbeta med

4 2011 · grafiknytt 21

LINA NORDENSTRÖM TEXTMASSA I, bokobjekt

uppleva med flera sinnen. I boktryckta, små handbundna böcker. I de arbetar jag inte längre med bild och ord särskilda uttrycksformer, utan med ord och bokstäver som både visuella och läsbara uttryck. Det digitaliserade ordet

ett intimt språk, som ger utrymme åt både tanke, reflektion, fysisk närvaro och taktil sinnlighet i förening – där ville jag vara. Förankrad i en högst påtaglig materialitet, men i bokens värld. Boken, en stark symbol för vårt textdominerade kulturarv – det förhållningssätt som jag tidigt vände mig bort ifrån – har blivit det som mitt konstnärskap kretsat kring genom åren. Hur får jag ihop det?

Jag tryckte bilder av textliknande motiv, som inte gick att läsa. Jag byggde upp formförråd av bokstavsliknande figurer, som inte gick att tyda. Jag band böcker helt utan text, som jag broderade påhittade tecken i. Jag återanvände textark från andras böcker, som jag band om och bearbetade med skalpell, intill oläslighet. Jag band vita böcker med arkitektoniska hålrum, små modeller av en tänkbar värld, för fantasin att träda in i. Vita världar, vars innehåll är tomrum. Ordlösa andrum. På alla upptänk liga vis har jag närmat mig boken, samtidigt som jag oftast funnit ett sätt att hålla orden helt utanför. Endast i undantagsfall har orden fått ta plats i mina böcker eller som ett komplement till mina bilder. Med tiden har jag, trots allt, allt oftare försökt närma mig orden som verktyg i mitt skapande. Ordens form, läte, betydelse, utseende – ordens klangfärger och bokstävernas visuella bildrum. Orden, inte bara som betydelsebärare, utan som fysiskt påtagliga ting, möjliga att 22 grafiknytt · 4 2011

Digitaliseringen av vår dagliga kommunikation med varandra, de sociala medierna och möjligheten att bearbeta och sprida både bilder och texter via nätet, har gjort att grafisk formgivning i någon bemärkelse är något som gemene man sysslar med mer eller mindre. Att då ta steget att göra en bok blir inte så stort, särskilt inte för en konstnär som arbetar mer idébaserat, med dokumentära inslag eller resonerande texter som självklara uttrycksmedel i den konstnärliga processen. Det är här en av de starkaste motorerna bakom dagens intresse för artists’ books ligger, tror jag. Att många bildkonstnärer idag arbetar även med ljudkonst, är också ett givet skäl att göra böcker – eller kanske snarare boxar, där en CD eller DVD ingår. Men det finns också en annan sida, som snarare bottnar i en motreaktion mot den digitala världens flyktighet. Behovet av att producera något som blir ett reellt objekt, nämligen en bok/box. Det tror jag kan vara en stark drivkraft för många konstnärer, som i dag väljer att arbeta i bokform. Digitala filer kommer och går, men boken består. Och det är här hela den potential, som har att göra med de konstgrafiska teknikernas möjligheter, blir intressant. Att boken kan erbjuda en sinnlig upplevelse, som blir en viktig del av ”läsningen”, kan bli avgörande för valet av medium. Trots detta är det få som verkligen utnyttjar den bredd av uttrycksmöjligheter som öppnar sig, när man arbetar i bokform med sin konst, tycker jag. Under de artists’ book-projekt på Konstfack, som jag och Leif Elggren hållit i sen några år tillbaka, har vi försökt uppmuntra studenterna att utforska alla de möjligheter till konstnärligt uttryck, som boken ger – att få

LINA NORDENSTRÖM BOKBORD, bokobjekt

upp ögonen för boken som konstnärligt medium – och det har lett till många spännande resultat. Det faktum att kursen är valbar, vilket innebär att studenterna kommer ifrån alla olika institutioner inom Konstfack, har gjort att variationsrikedomen har blivit stor. Varje vår har resultaten ställts ut på Grafiska Sällskapets Galleri. Texten förkroppsligad

En annan konsekvens av alla de möjligheter till textbearbetning som de digitala teknikerna ger, samtidigt som många bildkonstnärer av olika skäl väljer att arbeta med ord, är att synen på den litterära texten förskjuts. Text blir inte bara ett sätt att förmedla ett budskap med ord, utan erbjuder också en mängd möjligheter till visuellt uttryck, om man bara vill. Det må vara en självklarhet för den som bottnar i bildkonsten som konstart, men kanske inte är lika självklart för den som är författare och känner sig hemma på litteraturens spelplan. Det som vi nu är mitt uppe i, tycks vara närmast en fusion mellan bildkonsten och den litterära världen, genom alla de korsbefruktningar som äger rum. Förra sommaren genomfördes ett projekt i Skåne, som kallades Gråzoner. Det var ett samarbete mellan Ystads konstmuseum, Tjörnedala Konsthall, Tomelilla Konsthall, Kivik Art, Kulturhuset Inkonst, m.fl., där syftet var att ge plats åt just korsbefruktningar mellan olika konstformer, inte minst mellan ord och bild, men

också dans, musik och performance. Där uppstod många spännande och oväntade möten mellan olika konstuttryck och konstformer, initierade av arrangörerna. Tidskriften OEI:s betydelse i sammanhanget kan inte överskattas – knappast heller överblickas! Deras tegel stenstjocka tidskrifter, som rymmer allt ifrån konst- och litteraturteori, filosofi och konceptuellt skrivande till typografiska formexperiment och visuell poesi, är en outsinlig källa till inspiration och ett otvetydigt exempel på ett fruktbart utbyte mellan olika konstnärliga uttryck, kunskapsformer och vetenskapliga discipliner. De har gjort en ovärderlig insats när det gäller att öppna dörrar för konst i bokform och alla andra slags korsbefruktningar mellan bildkonst och litteratur. Forum för artists’ books

Ystads Konstmuseum har blivit ett viktigt forum i Sverige när det gäller konst i bokform, tack vare att Leif Erikssons gedigna samling av artists books införlivades i museisamlingarna under Thomas Millroths tid som museichef. Det är bara att hoppas att de fortsätter att bygga på sin samling, eftersom det tidigare inte har funnits någon offentlig institution i Sverige som på allvar tagit sig an uppgiften att samla artists’ books. Kungliga Biblioteket i Stockholm har visserligen en hel del verk, tack vare pliktleveranslagen och tack vare många generösa donatorer, men deras system för katalogisering gör det svårt att få någon riktig överblick över vad som finns där. Det här är frågeställningar som Katinka Ahlbom, bibliotekarie på KB, tar upp i sin magisteruppsats från 2007, Från konstverk till dokument: Artists’ books och bibliotek, Uppsala Universitet. Botkyrka konsthall utanför Stockholm hör också till dem som på senare år tagit sig an uppgiften att vara ett forum för artists books. Startskottet gick av 2006, då intendenten Joanna Sandell och konstnären Pia Sandström gick ut med en öppen inbjudan till konstnärer, » 4 2011 · grafiknytt 23

Att flera antikvariat nu också gör betydande insatser när det gäller artists’ books är intressant

både inom Sverige och internationellt, att bidra till en utställning av artists books på Konsthallen. Det blev en rik utställning med precis den bredd av konstnärliga uttryck och förhållningssätt som gör genren artists’ books så spännande och rolig. Redan då signalerade de att ambitionen var att göra detta till ett återkommande event och alltsedan dess har de byggt upp en permanent samling böcker, som finns tillgänglig för allmänheten. De har också startat sitt eget förlag, Labyrint Press. Att flera antikvariat nu också gör betydande insatser när det gäller artists’ books är intressant, tycker jag. Antikvariatens roll som en andrahandsmarknad och en bokmarknad för samlare – ”bibliofiler”, om man så vill – tycks passa artists’ books-världen utmärkt. Där finns litteratur- och bokhistorien ständigt tillgänglig, samtidigt som de kan ge utrymme för den typ av böcker som har svårt att göra sig gällande inom den hårt konkurrensutsatta förlagsvärlden och bokhandeln. Där finns också kunnandet, när det gäller udda böcker i små upplagor som getts ut genom åren. Jag tänker inte minst på Rönnells antikvariat på Birger Jarlsgatan i Stockholm, som även de har sitt eget förlag, med utgivning av artists’ books. De har bland annat gett ut Elis Erikssons små häften, Pavan. De arrangerar också programkvällar med litteraturupp läsningar, performances, musik- och ljudföreställningar och releaser av nyutkomna böcker. Antikvariat Hundörat i Strängnäs, som numera också har en butik på Östgötagatan i Stockholm, har också fått en given plats på artists book-kartan. Peter Bodén, som driver antikvariatet, har dessutom öppnat ett litet galleri uppe vid Mosebacke i Stockholm, Galleri Örhänget, tillsammans med Johan Melbi och Jonas Ellerström. Där visar de både böcker, illustrationer och annan bokrelaterad konst. Även de har sedan några år tillbaka sitt eget förlag, som heter Tragus förlag. Antikvariat Hundörat är dessutom en av drivkrafterna bakom ”Borrby bokby” på Österlen i Skåne, som tack vare EU-stöd som Leader-projekt håller

24 grafiknytt · 4 2011

på att bygga upp en antikvariatsby med utställningar, förlag och annan bokrelaterad verksamhet. I somras arrangerade Galleri Ward, som också är en del av Borrby-projektet, en utställning med artists’ books av konstnärer från hela Sverige. Galleriet drivs av konstnären Karin Ward. Bokens historia i dag

På senare år har också bokens historia, eller bokens roll som en del av vårt kulturarv, hamnat i fokus på konstscenen. Västerås Konstmuseum producerade år 2009 en utställning på temat ”Boken”, där man sammanställt både äldre och samtida måleri, fotografi, skulptur och objekt som på ett eller annat sätt berörde boken som fenomen. Även Galleri Flach på Hälsingegatan i Stockholm har under hösten 2011 visat en utställning som de kallade ”Boken”. Galleristen Eva-Lotta Holm-Flach framhåller i sin katalogtext att det inte handlar om att visa artists’ books som genre, utan om konst där boken på ett eller annat sätt varit utgångspunkten för ett konstverks tillblivelse. Själv tycker jag att bokens historia, i egenskap av att vara en del av informationsteknologins historia, är oerhört intressant – både ur ett konstnärligt, samhälleligt och politiskt perspektiv. Inte mot bakgrund av informationssamhällets framväxt, så som man ofta lite slarvigt beskriver det, utan just som en del av informationsteknologins historia. Och den är ju som sagt intimt förknippad med konstgrafikens historia, även om det kanske inte är just den sidan av historien som brukar lyftas fram när man talar om grafisk konst. Att i dag – på 2000-talet – kunna göra böcker med hjälp av samma tekniska utrustning som stod till buds på 1500-talet, innebär för mig en möjlighet att kunna uttrycka mig genom ett tidlöst här-och-nu. Boken får en röst som kommer från en magisk plats i rummet, väl förankrad i historien – förkroppsligad genom mitt samtida sinnelag. Fysisk närvaro i en historisk kontext. Där vill jag vara. Kanske kommer jag att få ihop det hela till sist ändå!

Hale koppartrykspressar för professionellt bruk, undervisning och hobby.

Halepress Albatross Editions Oy Raatihuoneenkatu 17 06100 Porvoo Finland E-mail: info@halepress.com www.halepress.com Phone: +358(0)50 4665213

4 2011 · grafiknytt 25

Svart på vitt

– från Gutenberg till PhotoShop En kurs som ger dig grundläggande kunskap om grafik. Teori varvas med praktiska tillämpningar, studiebesök och föreläsning. Genom att prova på några trycktekniker ökas förståelsen för processen och för grafik som uttrycksmedel. Kursledare: Nils-Erik Mattsson Föreläsare: Nina Bondeson

•

För mer information 031-707 18 00 www.sv.se/goteborg

KONSTGRAFISK STUDIO i Mölndal sedan 1978

• Litho • Editions • Residens • Workshop t. 031 871218

bolagetvardagsbilder@telia.com www.ramverk.se/vardagsbilder/index.html

Härke Konstcentrums konstnärsstipendium Sista ansökningsdag: den 28 februari varje år. Läs information om stipendiet och hur du ansöker på www.harkekonstcentrums.se, klicka på stipendium. Välkommen med din ansökan!

26 grafiknytt · 4 2011

Torrnål A svenrobert lundquist

har världens bästa och starkaste torrnålstradition. Vilket land skulle komma före? Axel Fridells gärning, som mest handlar om torrnålsgravyrer, är vårt tyngsta arv. Stig Borglind väger också tungt, men vad sägs om Folke Gullby, Hans Norsbo eller Börje Sandelin? Bland våra samtida kollegor kan vi inte förbigå Lasse Söderberg, Gunnar Norrman, Sixten Haage, Leif Olausson, Björn Busewitz eller Lars Nyberg. Evert Lunquist är en sort för sig och bredvid honom måste man kanske räkna in Lena Cronqvist, Hans Wigert och andra. verige

Den säregne målaren John-e Franzén har gjort en serie mycket fina torrnålar, som kanske inte alla känner till. hade en annan inställning till tekniken än dagens artister. För dem gällde gråtoner, svärta, ljusgestaltning framför den pregnanta linjen. Det var Rembrandt som började. Nja, han började inte. Det var kanske Dürer och Hausbochmeister, som bröt med gravyren och fick en mer tecknad bild, en friare linje med den vassa nålen i stället för stickeln. Men det var allt Rembrandt som utvecklade torrnålens möjligheter i ljusverkan. Porträttet av Jan Six är en förutsättning för Mr Simmons och The Old Studio av Fridell. Vem studerar Rembrandt i dag? De tre korsen, Jan Lutma? Whistler och Hayden förde vidare torrnålstekniken från Rembrandt i landskapskildringarna och i porträtten och deras erfarenheten spreds sig. Whistler porträtt av t ex Bibbi Laloette är blad de bästa torrnålarna man kan se. de gamla hjältarna

var en epok som sneglade bakåt. ”Den nya sakligheten”, tidens trend, pekade dessutom på klarhet och skärpa. Tyskarna i måleriet, men inte i koppargrafiken. Borglind, Gullby har sjunkit undan i tiden. De hade själva ro och intresse att fördjupa sig i torrnålens möjligheter.

i dagens jäktade tillvaro och hinner inte fördjupa oss vare sig i gråtoner eller sammetssvärta. Tryckningen av en torrnål är särskilt krävande i synnerhet om valören är rik och linjer ömtåliga. Det är lätt att få en repa. Fridell reste till London för att få fina tryck. Whistler och Hayden for till Paris av samma skäl. Rembrandt , Gullby och Norrman tryckte själva. Skulle det spela någon roll vem som tryckte? Den som ställer den frågan har inte förstått mycket om torrnålens egenheter och möjligheter. Whistler hade observerat att Rembrandt tryckt på japanpapper när han ville ha extra fina avdrag. Han härmade och gjorde likadant. vi har bråttom

Motstående sida BORGLIND, NÖTSKRIKA, 1935 Denna sida fr.v. GULLBY, SKOGSMURKLA, 1949 BÖRJE SANDELIN, 60-tal

30-40 talen

w w w. z e n i t k u l t u r. s e

www.graffiskasallskapet.se 34 2011 · grafiknytt 27

S T I P E N D I U M

ÖRNSKÖLDSVIKS GRAFIKSTIPENDIUM 2011 Örnsköldsviks Kollektiva Konstnärsverkstad och Örnsköldsviks Kommun utlyser årligen ett grafikstipendium. Stipendiet innebär en månads fri arbetsvistelse, boende samt 15 000 kr. Det finns också möjlighet till utställning och annat samarbete med verkstaden. Motivera gärna din ansökan och bifoga tre grafiska arbeten(original) Någon särskild ansökningsblankett finns inte.Bifoga returporto. Skicka din ansökan före den 30 april till: Örnsköldsviks Kollektiva Konstnärsverkstad Järnvägsgatan 10. 891 31 Örnsköldsvik Upplysningar: 0660-840 09 Hemsida: www.okkv.se Epost: okkv@telia.com

TRYKKERIE T

SENTER FOR SAMTIDSGRAFIKK

W W W . T R Y K K E R I E T B E R G E N . N O KU RS / WO RKSHO P/ O PPL A GS T RY K K ING / S IL K E T RY K K / DY P T RY K K / DIGITALTRYKK K UNSTNERISK VEIL EDNING / S E M INA RE R / A RT IS T IN RE S IDE NCE / K UNSTHALL CO NTA CT @ T RY K K E RIE T B E RGE N.NO T R Y K K E R I E T M O T TA R S T Ø T T E F R A B E R G E N K O M M U N E , N O R S K K U L T U R R Å D O G H O R D A L A N D F Y L K E

28 grafiknytt · 4 2011

Om WASOUHON (Japanskt dekorativt bokbinderi) Det var under Nara Perioden i Japan (710–781) som WASOUHON, den forntida Kinesiska metoden av dekorativt bokbinderi, brukades. Metoden att tillverka papper upp fanns under den sena Kandynastin (år 105). Innan dess användes bambu och olika former av trätuber. När pappret upptäckts utvecklades i snabb följd olika metoder att binda böcker.

Kansuhon, Orihon som är veckad Kansu, Detchouso som är papper i bunt och binds med lim (kallas också Kochouso), Sensou som binds med tråd (i Japan kallades den Fukurotoji – veckad pappersbunt som binds med tråd). Alla dessa material och metoder importerades till Japan från Kina. Ur Japans original Wasouhon (kallas också Wahon) föddes följande stilar; Yamato toji, Yotume toji, Kosho toji

(Kouki toji), Kikkou toji, Asanoha toji, Rechouso även Tetuyouso. Dessa metoder användes i Japan långa tidsperioder, som WASOUHON, tills den västerländska bokbinderimetoden impor terades till Japan i början av Meiji perioden. Numera finns det bara Yamato toji och Yotume toji kvar av ovan.

4 2011 · grafiknytt 29

GRAFIK I VÄST STIPENDIUM 2011 till JARKO/Fredrik Åkum & Jacob Hurtig Genom sitt gemensamma zineprojekt Jarko utforskar Fredrik Åkum och Jacob Hurtig hur den tryckta bilden, texten och Artists books kan publiceras och spridas. Här samsas kopiatorn med handtryckt screen och digitala tryck. Mångfaldigande och tillgänglighet är viktigt. Jarko är även en plattform för att lyfta fram och ge plats öt unga oetablerade konstnärer. Sedan tryckpressens intåg har konstnärer publicerat sina bilder och tankar som en viktig del i det framväxande demokratiska samhället. Hos Jarko finns rötter tillbaks till 60- och 70-talets konströrelser med sina alternativa och konceptuella spridningsformer, något som fortfarande har lika stor aktualitet. är född 1987 och studerar 1:a året vid masterprogrammet för fri konst vid Konsthögskolan Valand. Tidigare har han studerat BA, Konsthögskolan Valand, Konstnärlig idégestaltning på Göteborgs Konstskola, och Bergslagens Konstlinje i Skinnskatteberg. fredrik åkum

är född 1985 och tog sin masterexamen i fri konst på Konsthögskolan Valand 2011. Han har tidigare studerat på Konsthögskolan i Trondheim och på Göteborgs Konstskola.

jacob hurtig

Grafik i Väst vill med detta stipendium, som i år delas ut för femte gången uppmärksamma den grafiska konsten och uppmuntra unga konstnärer till fortsatt arbete inom denna konstart, vilket behövs för att grafiken skall utvecklas och förnyas, men också för att dess kunskaper inte skall gå förlorade. Stipendiet utdelas till unga konststuderande i Göteborg, som visat gott arbete med personlig prägel och stort intresse för grafik.Stipendiesumman är i år 3 000 kronor. Stipendiaten får även en utställningsperiod på Grafik i Väst under hösten 2012. Eva Björkstrand på Grafik i Väst

Förra årets stipendiat Eva Björkstrand visar sin utställning ®Alla dagar till tiden slut® med vernissage den 3 dec, samtidigt som de nya stipendiaterna tilldelas 2011 års stipendium. Hennes utställning pågår till 21 december.

Gösta Gierow 1931-2011 Jag hörde Gösta tala om konst på Moderna Museet på 60-talet, då Carlo Derkert var den som visste om och kunde konst. Gösta var stand in för Carlo. Oj, vilken briljant och initierad talare Gösta var. Han imponerade på mig. Hans framträdande var självklart och säkert. Det dröjde innan jag såg hans bilder, hans grafiska blad. Gösta kom att bli en ytterst aktiv deltagare i IX-gruppen. Hans utbildning var Konstakademien 57-62. Hans grafik hade en surrealistisk prägel. Han utmärkte sig i sin generation. Åtskil-

30 grafiknytt · 4 2011

liga offentliga uppdrag svarade Gösta för: Huddinge sjukhus, Örebro Universitet, Televerket i Falun, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och mycket mer. Gösta gjorde en anmärkningsvärd svit bilder från Venedig, den sjunkande staden. Han jobbade med projektet ”Trähus i Tallin”, som blev en bok. Under många år har Gösta och hustrun Marilyn bott på Mallorca. Boken ”Kardinalens trädgårdar i Raixa” var ett mallorcaresultat. 1999 fick Gösta Gierow det stora grafikpriset från Grafikens Hus. Svenrobert Lundquist

söndag 15 april 2012

World Art Day

IAA, International Association of Art, har deklarerat att Leonardo da Vincis födelsedag den 15 april ska bli World Art Day från och med 2012. Äntligen får världen en Konstens Dag, på samma sätt som Internationella Kvinnodagen, Världsmiljödagen, osv. Vid IAA:s generalförsamlings möte den 5-6 april i Guadalajara, Mexiko, beslöt man enhälligt att godta Turkiets företrädare Bedri Baykams förslag (undertecknad av flera delegaters länder) att utlysa en Världens Konstdag. I deklarationen kan läsas: ”Det säger sig självt att en Världens Konstdag ger enorma möjligheter att sprida konstens värde och vikt globalt runt hela världen. Vi föreslår att man den dagen 15 april håller öppet på alla museer och gallerier till långt in på kvällen, vi tänker oss konferenser och paneldebatter (kanske också under veckan som följer efter). Dagen kan sedan avslutas med olika hyllningar och vilda fester under parollen Länge Leve Konsten! Att vi har valt da Vincis födelsedag beror inte bara på att han influerat sekler av konstnärer, utan även för att understryka konstens betydelse och värde för världsfred, broderskap, yttrandefrihet, mångkulturell och mångdisciplinär dialog.”

ÅlgÅrden Ålgårdsvägen 33. 506 30 Borås

Konstnärernas verkstäder och Galleri. Verkstäder för alla grafiska metoder, glas och digitala arbeten. Konstnärernas gästbostäder, Artist in residency, kurser i grafik och glas. www.algarden.se mail: info@algarden.se

www.grafiknytt.se

John Rasimus Vi Kramar Skuggorna och Älskar Våra Drömmar är titeln på John Rasimus bok med urval utav teckningar gjorda de senaste åren (samt en del grafik och installationer). Boken är producerad tillsammans med Jovica Marceta Vägskäl produktion Leksands kulturhus.

Konstnären Anders Lidén är sedan flera år svensk före trädare i IAA:s generalförsamling. Han informerade vid ett möte nyligen i Härnösand om bakgrunden kring World Art Day och vad vi kan göra häruppe i norr kring 15 april (en söndag). Svenska IAA har för 2012 valt ”Freedom of Expression”, liksom man för 2013 (som är en måndag) föreslagit ”en konstnär i varje klass” för att uppmärksamma bildkonstens negativa trend i skolundervisningen. Institutioner, museer och gallerier, konstföreningar, konstnärer, alla inom konstområdet uppmanas redan nu börja fundera på vad som kan göras på World Art Day den 15 april!

Köp RAMLIST direkt från fabrik. Bok, björk och al i trävitt utförande. 12 x 32 mm och 15 x 32 mm. Distanslist 4 x 15 mm. Svartlackerad ek 23 x 25 mm x 1000 mm.

LARSSONS TRÄ AB 514 31 TRANEMO Tel 0325-472 50 info@larssonstra.se

www.grafiskasallskapet.se 4 2011 · grafiknytt 31

foto jan k persson

Med tåget direkt till konsten

Bilden tagen för ett år sedan, under byggperioden. ÖKKV ses till höger.

vid inre hamnen i Örnsköldsvik har fått en kompis, och inte vilken kompis som helst, en i högsta grad närgången och storväxt typ som får den gamla och tidigare dominerande industribyggnaden att plötsligt se liten och blyg ut. Ett nytt resecentrum med järnvägsstation och bus�station har byggts vägg i vägg ihop med Kulturfabriken i en till synes arkitektonisk hybrid mellan gammalt och nytt. Det jättelika tak som skjuter ut över resecentrets entré förstår man snart är en blinkning till den nära grannen hoppbacken, och den flervinklade formen av resten av stationen plockar också upp något av Kulturfabrikens egen strama form. Här måste man ge en eloge till kommunen som behåller den äldsta industribyggnaden i Ö-vik och vips skapar ett slags unikt multikom32 grafiknytt · 4 2011

ulturfabriken

munikativt center där kulturen och resan möts på samma plattform. Resecentret öppnades hösten 2010 när Botniabanans norra sträckning Örnsköldsvik – Umeå invigdes. Plötsligt hamnar Örnsköldsviks Kollektiva Konstnärsverkstad, ÖKKV, mitt i den samhälleliga infrastrukturens knutpunkt i norra Ångermanland. Botniabanans södra tågtrafik med direktkoppling mot Stockholm och övriga Sverige beräknas komma igång nästa höst 2012. De som kliver av från tåget i Örnsköldsvik har bara en rulltrappa ner innan de kan, om de vill, direkt öppna dörren in till konstnärsverkstan och besöka deras nya konstgalleri, Galleri Lokomotiv. Det tidigare rummet för bildskolan har blivit en utställningslokal som drivs av verkstan och som sedan hösten 2010 visat kontinuerligt utställningar där

man bjuder in konstnärer både nationellt och internationellt. En granne till Kulturfabriken är Digital Printing Center, DPC, en institution i Mittuniversitetet som forskar kring digitaltryck. De traditionella grafiktekniker som finns på ÖKKV har alltmer hittat nya kombinationsoch utvecklingsmöjligheter med digital teknik. Nybyggnationen av resecentret har inte inneburit någon större förändring av verkstans arbetsavdelningar. Det har ändå gett anledning att i viss mån flytta om en del utrustning. Den digitala utrustningen har flyttats in tillsammans med den analoga fotoavdelningen, och därmed frigjort större ytor för boktryck och screentryck. Med den stora boktryckspressen och bra arbetsförhållanden har ÖKKV kanske landets bästa förutsättningar för arbete med storgrafik. I övrigt är till exempel den stora emaljverkstan intakt. ÖKKV tog 2009 initiativ till ett samarbete med konstnärer i Österrike, kring programmet AIR artistin-residence Krems. Varje år sker ett utbyte då en svensk konstnär kan åka till och arbeta i Krems och en konstnär från Österrike kan få en arbetsperiod vid ÖKKV. Över huvud taget har verksamheten på konstnärsverkstan intensifierats i samband med öppnandet av det nya resecentrat. Mera om ÖKKV finns på deras hemsida: www.okkv.se Jan K Persson

PÅ GRAFISKA SÄLLSKAPET EVA FORSBERG OCH ANNA LARSSON

BRITA WEGLIN

14 januari till 1 februari

Från min sida sett… – 4 februari till 22 februari

JAG, DU & ALLA ANDRA..., digital, collografi och torrnål, 80 x 110 cm

EVA FORSBERG, RÖSTERNA “Att med splitter av streck lyfta fram ett ansikte ur svärtan – ett ansikte på väg ut ur eller in i den”

LOTTA SJÖBORG OCH CECILIA ENBERG 25 februari till 14 mars

CECILIA ENBERG, YO, LA PEOR DE TODAS/ I, THE WORST OF ALL, del av Artist Book

G rafiska S ällskapets galleri Hornsgatan 6. Stockholm

LOTTA SJÖBORG, TORSO (I KEPT MY SILENCE) torrnål, 66 x 80 cm

Öppettider: tis–tors 12–19, fre–sön 12–16, mån stängt tel 08-643 88 04

4 2011 · grafiknytt 33

IB WAHLSTRÖM KONSTNÄRSMATERIAL Vi har flyttat! Vår nya butik ligger på Olofsgatan 10 i Stockholm Välkommen!

Olof Olof Palmes Palmes gata gata

T-bana Hötorget

Olofsgatan

023-824 53 www.fkv.nu

FKV erbjuder möjligheter att arbeta med alla grafiska tekniker i en komplett miljövänlig verkstad. Kontakta Modhir Ahmed 023/824 53 om Du är intresserad! ------------------Välkommen att söka en utställningsperiod på Galleri Hörnan, Falun. Kontakta Birgitta Hellström, kultur- och ungdomsförvaltningen tel: 023/824 77 eller birgitta.hellstrom@falun.se. Mer information finns även på www.fkv.nu

Sveavägen

www.ibwahlstrom.se

Vi tillverkar och säljer

Färg för konst och grafik www.nyanshelsingborg.se

Telefon 042-326161

Nyans Helsingborg ek.för. Näckrosgatan 6 252 71 RÅÅ

34 grafiknytt · 4 2011

Falu Konstgrafiska Verkstad

Galleri Hörnan

Kultur- och ungdomsförvaltningen

UNDER STOR

PRESS ATELJE LARSEN DUNKERS KULTURHUS

11/11 2011 - 5/8 2012

POSTTIDNING B

AVS: GRAFISKA SÄLLSKAPET HORNSGATAN 6 118 20 STOCKHOLM

BERNDT JUTEMAR, PICO FRÅN PONTA DELGADA PÅ AZORERNA 1990 färgetsning med akvatint, mjukgrund och flatbitning, 19,5 x 17 cm Bilden är ur en mapp som gjordes 1990 för till förmån för bygget av storformatspressen i Ateljé Larsen. I mappen deltog Lennart Aschenbrenner, Peter Hahne, Berndt Jutemar, Peter Sjöblom och Ulf Trotzig med var sitt blad. Mappen visas på Dunkers Kulturhus "Under stor press" t.o.m. 5 augusti 2012.