Grafiknytt nr 3 - 2012

Page 1

nr 3 | 2012

grafik nytt www.grafiskasallskapet.se

pris 70 kr

tidskrift om grafisk konst


grafiknytt 3 2012

Aktuellt från Grafiska Sällskapet HÖSTENS UTSTÄLLNINGAR PÅ GALLERIET

utgivare/kansli  Grafiska Sällskapet, Hornsgatan 6, S-118 20 Stockholm tel: +46 8 643 88 04, sällskapets sekreterare  Ulla-Carin Winter sekreteraren@grafiskasallskapet.se sällskapets ordförande  Maria Lindström styrelsen@grafiskasallskapet.se ansvarig utgivare, chefredaktör Björn Bredström tel: +46 33 41 98 60, mobil: +46 706 26 70 62 grafiknytt@grafiskasallskapet.se

1 SEPTEMBER TILL 19 SEPTEMBER CHRISTEL COPP OCH ULF EKLUND 22 SEPTEMBER TILL 10 OKTOBER STAFFAN SCHÖNBERG 13 OKTOBER TILL 31 OKTOBER GUNILLA WIDHOLM 3 NOVEMBER TILL 21 NOVEMBER XYLON 100 ÅR 24 NOVEMBER TILL 16 DECEMBER TEMA – STADEN  Deltagare: Nanny Andersson, Ulrika Andersson, Göran Boardy, Ewa Carlsson, Ellen Cronholm, Svante Drake, Mari Falksten, Owe Gustafson Hasse Lindroth, Kg Nilson, Lars Palm, Pär Sundling och Mats Wilhelmsson.

VIKTIGT MEDDELANDE: Styrelsen arbetar för medlemmarna, i många frågor vill vi kunna ge snabb och tydlig information, vi jobbar på ett digitalt nyhetsbrev som vi kan skicka ut när det behövs utan stora portoutgifter. Om du inte har lämnat din e-postadress gör det idag: sekreteraren@grafiskasallskapet.se

G rafiska S ällskapets galleri Hornsgatan 6. Stockholm

Öppettider: tis–tors 12–18 fre–sön 12–16 mån stängt tel 08-643 88 04

grafisk form  Kristina Schollin-Borg postadresser till redaktionen Brev: Paket: Grafiknytt, Kåtorp 10 Ålgårdsvägen 33 S-524 96 Ljung S-506 30 Borås Prenumerera och annonsera enkelt Se www.grafiknytt.se eller sänd mail: grafiknytt@grafiskasallskapet.se Pg 40 78 56 - 4 IBAN; SE96 3000 0000 0325 2180 3456 BIC: NDEASESS utgivning  Grafiknytt utkommer med 4 nr/år. nätupplaga  www.grafiknytt.se hemsidans redaktion hemsidan@grafiskasallskapet.se Visst material och annonser publiceras också på internet. Den som sänder material till Grafiknytt anses medge elektronisk lagring/publicering. galleriet, utställningar, mm galleri@grafiskasallskapet.se tryck  Trydell Laholm ISSN 0346-9727

Ramade blad från jubileums­utställning Vi fortsätter med försäljning av medlemsutställningen till förmån för Ateljé Madeleine till Höstmötet den 26 oktober. Vill du ha din bild med ram tillbaka, meddelar du det till galleriet så snart som möjligt och hämtar den. Efter Höstmötet plockar vi ur bladen från ramarna och de skrivs in på respektive konstnär och läggs i lådorna. Utställningsansökan för 2014 ska vara galleriet tillhanda senast 1 november 2012. Du söker med en kort beskrivning av din tänkta utställning och ev. fotografier. Gallerigruppen behandlar din ansökan och tittar på den kollektion du har i lådan på galleriet. Skriv gärna om du kan tänka dig att dela med en annan konstnär.

Äntligen ska renoveringen av ateljén på­

Höstmöte

börjas efter nästan 3 års väntan. I oktober startar

Fredagen den 26 oktober kl. 18 i Grafiska Sällskapets galleri, Hornsgatan 6, Stockholm.

lång tid. Man har beräknat att det ska ta cirka

Mer information om mötets innehåll kommer med kallelsen. Sedvanligt samkväm med mat och dryck Anmäl dig till galleriet senast tisdag 23 oktober. Välkomna!

bokningar förrän vi vet när det blir klart. Detta

Atelje Madeleine

arbetet och sen får vi hoppas att det inte tar för 5 månader, men vem vet? Vi tar inte emot några kommer att meddelas på vår hemsida och Grafik­ nytt. Vi ser fram emot att GS medlemmar ska kunna besöka Paris igen och arbeta i en något bekvämare men fortfarande lika charmig ateljé. Britt och Björn Krestesen


va rt tog akvatinten vägen ?

Innehåll

V

Aktuellt från Grafiska sällskapet 2

art tog alla gamla dammiga akvatintskåp vägen. Någon gång på 90-talet försvann plötsligt all akvatint som ett slag från grafikverkstäderna. Samma hos oss. Vi byggde en slutbox efter alla nontoxicregler som vi kunde hitta. Spruta akvatint skulle vara nästan hälsosamt. Tyvärr fastnade rester i spruta och blubbade fram tjocka plumpar på plåten och det kändes hopplöst. Därför blev det ingen akvatint längre. Akvatint, som kunde tillföra så mycket till bilden med sina vackra toner eller som en sammanbindande yta. Därför var det extra intressant att träffa Tomiyuki Sakuta som berättade att exakt samma problem fanns i Japan. Därför började man snabbt att försöka finna andra lösningar. Den simplaste är en vanlig pappkartong. I Japan etsar man med järnklorid som vi också vanligen gör, men visste du att man skall stoppa etsningen med något basiskt. I Japan använder man soya av den tunnflytande sorten som man häller en skvätt och stryker över plåten innan man sköljer av den. Nu lyser linjerna tydligt i grunden och etsningen är stoppad. I Krakow växer Triennalen allt mer för vart år. Det är faktiskt svårt att överblicka alla evenemang. Tusentals grafiker och designers, måste man tillägga, för numera ger bilderna ofta ett designat uttryck med eleganta jätteutskrifter. Här är det svårt att konkurrera med en spröd torrnål med skira stämningar. Av alla dessa insända bilder utkristalliseras en huvudutställning i Krakows stora konstbunker. Av dessa är det två svenska deltagare, Kristina Wrang och KG Nilson. Egentligen bara en, KG, fick äran att bli inbjuden. Men till de internationella utställningarna som visas i sex länder, bl.a. Sverige finns det ytterligare ett antal svenska deltagare. Alltså flera juryer har valt sina konstnärer. Försökte orientera mig på deras hemsida och fick känslan av svindlande mångfald. Man vill allt men kan inte förmedla det. Nästa nummer kommer handla om träsnitt. Föreningen för originalträ­ snitt fyller hundra och träsnittsföreningen Xylon firar detta med en samlings­ utställning. Björn Bredström

Ordföranden har ordet

4

Triennalen i Krakow 2012

5

En konstnär utanför tiden

13

Tomiyuki Sakuta

17

Pappersplåt Litografi

20

Akvatintkartong 26 Akvatintskåp för mer permanent lösning i verkstadsmiljö. 27 Kunstnerboligen ”Gammel Have”

28

Eli Ponsaing

29

Kort rapport från München Lithotage 32 På grafiska sällskapet Skribenter i nummer 3 jebah baum

33 2012

Konstnär, New York/Malmö

nina bondesson

Konstnär

björn bredström berndt jutemar richard noyce eli ponsaing uffe tønning

Konstnär, redaktör

Konstnär

Konstkritiker, Wales

Konstnär Danmark

3 2012 · grafiknytt   3


ordföranden har ordet Hej vänner och medlemmar!

»

Maria Lindström, ordförande i Grafiska Sällskapet

Först vill jag tacka för förtroendet till ordförandeuppdraget. Tidigare har mitt engagemang funnits på Kungl. Konsthögskolan, där har jag undervisat i litografi de senaste tio åren. Jag har alltid tänkt att jag ska satsa tid och intresse på något annat, t ex Grafiska Sällskapet, när mitt förordnande på konsthögskolan går ut – men jag har väl aldrig drömt om ordförandeposten! Thomas Colbengtsson i valberedningen smickrade mig och när jag fick höra vilka som skulle ingå i styrelsen behövde jag inte fundera särskilt länge. Jag tar över efter Karin Ögren mittemellan två triennaler och efter ett 100-års­ jubileum. Det känns som en ganska lugn period för organisationen och vi i styrelsen får lite tid till att fundera över hur vi ska möta den grafikintresserade allmänheten, få ännu fler att bli ännu mer intresserade men också hur Grafiska Sällskapet ska fortsätta att vara en vital förening för alla konstnärer som arbetar med grafik in i nästa hundra år. Stora frågor men absolut nödvändiga att diskutera – höstmötet är ett ypperligt tillfälle. Kom! Hälsningar Maria

STIPENDIUM

PS! Jodå, arbetet för nästa triennal är igång och jag hoppas att vi kan presentera planerna på höstmötet. Ännu en anledning att ses. Varmt välkomna!

4   grafiknytt · 3 2012

ÖRNSKÖLDVIKS GRAFIKSTIPENDIUM Örnsköldsviks Kolektiva Konstnärsverkstad utlyser årligen ett grafikstipendium för i Sverige bosatta konstnärer. Stipendiet innebär en månads fri arbetsvistelse, boende samt 15.000 kr Möjlighet till utställning och annat samarbete med verkstaden. Motivera gärna din ansökan och bifoga tre (3) grafiska arbeten (orginal) Någon särskild ansökningblankett finns inte. Bifoga returporto. Skicka din ansökan föra den 15 aprill till: Ornsköldsviks Kollektiva Konstnärsverkstad Järnvägsgatan 10 891 31 Örnsköldsvik Upplysningar:tel 0660-84009 Hemsida: www.okkv.se Epost: okkv@telia.com


Triennalen i Krakow 2012 (International Print Triennial in Krakow) A richard noyce

»

3 2012 · grafiknytt   5


PAULINA BARTNIK, BETWEEN I, digital prins, 120 x 139 cm. Från Grand Prix för ungdomar även kallad GPMGP..

6   grafiknytt · 3 2012


D

et är alltid ett nöje att återvända till Krakow, som är min favoritstad, men den här gången var det något som alltid kom att kännas annorlunda. Jag var där senast 2009, för öppningarna av huvudutställningarna i Krakowtriennalen, och som det visade sig vara den sista triennalöppningen med Witold Skulicz. Han var den visionära och nyskapande ledaren för utställningen i många år. Han dog plötsligt i slutet av december 2009 och hyllningarna från hela världen, visade entydigt att han var en allmänt beundrad och mycket saknad person. Nu, tre år senare, har den första triennalen efter hans död öppnat och det finns en möjlighet att se hur organisationen har anpassat sig till de ändrade förhållandena. Jag skrev efter Witold Skulicz död, att hans intentioner skulle vara mycket svåra att följa - kanske självklart, där händelsen är så nära knuten till en så stark personlighet. Likväl, fastän hans frånvaro kunde kännas på många platser, så har triennalen öppnat, och huvuduppsättningen av utställningar har varit tillgängliga att se. Många åsikter har hörts, mestadels bra. Det finns naturligtvis ett problem i att denna första triennal efter Skulicz som kan liknas vid offentliggörandet av en första roman - hyllad eller ned­ gjord av kritiker och föremål för hård debatt bland allmänheten. På ett sätt

oundvikligt och acceptabelt. Som så ofta sägs, kommer det verkliga elddopet för författaren, med publi­ ceringen av den andra romanen. Så också kanske med Krakowtriennalen – nästa upplaga 2015 kommer att visa i vilken utsträckning förlusten av Witold Skulicz har övervunnits, och i vilken grad Triennalens styrelse och arrangörer har kunnat gå vidare och ge nytt liv och vitalitet till hans arv. Så, vilka slutsatser har jag dragit så här långt? De är baserade på mina erfarenheter och i synnerhet Triennalerna 2003 till 2009 där jag fick äran att vara ordförande för urvals­ juryn i steg 2 och för prisjuryn. Och innan någon drar slutsatsen att min

kritik skulle vara negativ, på grund av den erfarenheten, hävdar jag en så objektiv bild som möjligt, inte minst av det oundvikliga faktum, att varje efterföljande Triennal är skyldig att vara annorlunda från den tidigare, eftersom tiden går och grafiken utvecklas snabbt, och nya konstnärer lämnar arbeten för bedömning. Programmet för Triennalen 2012 är bred och ambitiös som alltid, med ett antal utställningar i Polen och ytter­ligare utställningar i Wien (Österrike), Oldenburg (Tyskland), Falun (Sverige) och i år också för första gången i Istanbul (Turkiet). Allt iscensatt av medlemmar ur det internationella grafiknätverket (IPNet)

»

JOANNA JANOWSKAAUGUSTYN, COURSE OF EVENTS I, digital print, 100 x 140 cm. Grand Prix MTG Krakow 2012.

3 2012 · grafiknytt   7


» som

Över  KRISTINA WRANG, THE MOTHER, monotypi 77 x 57 cm Under  KG NILSON, PILLAR 2011, giclée, 48 x 48 cm.

8   grafiknytt · 3 2012

har inrättats i Krakow för att främja en bredare spridning av utställningar som genereras ur Triennalen. Bland dessa utställningar är en minnesutställning med grafik av Witold Skulicz, som hölls i det nedre galleriet på Internationella kultur­ centret, i hjärtat av Krakow. Galleriet i sig ger något av en utmaning eftersom det omvandlades från en serie källarrum med välvda tegeltak. Trycken som valts att visas daterar sig från 1960 till 1989, med en början i tradi­ tionell litografi och slutar med verk i blandade tekniker och digitaltryck. Kronologiskt ordnade visar de mycket väl hur Skulicz närmade sig sin konst och hur den utvecklats under loppet av en tid då Polen var ett kommunistiskt land. Verken som visas, särskilt de mot slutet av 1980-talet, visar hur fri man kunde vara från diktat av officiell konst. De visar också på förmågan att locka verk bortom järnridån, och i vilken utsträckning dessa har påverkat konsten i Krakow. Bland verken som visas finns ”Försök”-serien, tre stora (100 cm x 70 cm) silkscreentryck med dynamiska vita gestikulerande märken mot en svart bakgrund, med anor från 1986 och uttrycker väl den växande frustration i Polen och hur kommunismens befogenheter började blekna. Triennalens huvudutställning arrangeras som vanligt i de utmanande utrymmena av Bunkier Sztuki (Art Bunker) en betongbyggnad på tre

våningar som öppnade 1965 och som kännetecknar den totalitära samtida arkitekturen vid den tidpunkten. Den var avsedd för en annan form av konst i en annan tid och är inte, det måste sägas, en så sympatisk plats som nutida grafik förtjänar. Det extra pro­ blemet med dränering från toaletterna i byggnaden orsakade obehagliga lukter som genomsyrade byggnaden, särskilt på den övre våningen. Detta är ett problem för ledningen av Bunkier Sztuki och måste hanteras som ett brådskande ärende. Som sagt, det finns som alltid utmärkta verk i utställningen och som alltid, en del som orsakar förvirring. Triennalen har under många år haft problem med sin växande popularitet, eftersom fler och fler konstnärer lämnar in sina verk (elektroniskt) för granskning till juryn. I år var det mer än 5 700 verk som skickades in den första etappen, efter en första granskning återstod cirka 3 000 att bedömas med originalverk för val av juryn. Ordföranden för årets jury var professor Endi Posković från University of Michigan vid Ann Arbor, en erfaren konstnär, lärare och jurymedlem. Hans jury hade till uppgift att välja vilka grafiska blad som skulle visas på utställningen, i slutändan drygt 300, bland vilka prisjuryn (även den ledd av professor Posković) skulle välja konstnärerna som skulle få utmärkelser.


Förrra Triennalen 2009 års Grand Prix. Joanna Piech

Detta är ju utan tvekan en mycket svår uppgift att välja ut endast 17 konstnärer att ta emot prestigefyllda utmärkelser. En annan jury, eller till och med samma jury vid en annan tidpunkt, skulle förmodligen ha kommit fram till andra resultat. Grand Prix d’Honneur tilldelades Izabella Gustowska, en gigant i den polska konstvärlden under många år, och en värdig mottagare. Grand Prix Award - alltid föremål för kraftiga diskussioner i juryn - gick till Joanna Janowska-Augustyn, en ung polsk konstnär, och priset av borgmästaren i staden Krakow gick till Jacek Joostberens, även hon från Polen. Andra utmärkelser gick till konst­ närer från Storbritannien (Marcelle

Hanselaar och Jo Ganter), Österrike (Stefanie Holler), Bosnien och Hercegovina (Taida Jasarevic), Kanada (Davida Kidd), Lettland (Paulis Liepa), Tyskland (Kirsten Borchert), Polen (Joanna Leszczynska och Miroslav Pawlowski), Sydkorea Nam Kyung Bae), Japan (Naoki Tajima), Slovakien (Marko Blažo), Bulgarien (Darina Peeva) och USA (Art Werger). För ordningens skull, sju av utmärkelser gick till digital grafik, inklusive de tre topplacering­ arna, nio utmärkelser gick till grafik i traditionella tekniker och ett pris till en tredimensionell konstruktion av blandteknik. Separata och kompletterande juryer arbetade samtidigt som

huvud­ juryn med att välja arbeten som ska visas i de kommande utställ­ ningarna i Wien, Oldenburg, Falun och Istanbul, och även utställningen MTG PrintArt Krakow-Katowice, som hålls samtidigt med huvud­ utställningen. Ett komplext program för jury och en logistisk uppgift av stor komplexitet, då vissa grafiska blad väljs för mer än en av utställningarna. Till att detta kan uppnås, med vad som egentligen är en liten stab på triennalkontoret, bidrar deras hängivenhet och erfarenhet. Översättningen av Richard Noyses text är en förkortad version. Hela original­ texten finns att läsa på http://artbahrain .org/web 3 2012 · grafiknytt   9


Rapport från Triennalen i Krakow 2012

D

en 12 september höll det nybildade rådet International Expert Council ett inledande möte. Rådet, som består av 7 medlemmar från 6 länder, har som uppgift att utveckla triennalens framtida inriktning. Modhir Ahmed från Falun är en av medlemmarna i rådet. 

 Krakowtriennalen är navet i ett inter­ nationellt grafiknätverk (International Print Network) och har i nuläget partnerskap med konstinstitutioner i Oldenburg (Tyskland), Wien (Österrike), Istanbul (Turkiet) och Falun (Sverige). Tillsammans är orterna tänkta att fungera som knutpunkter för samtida europeisk grafik. Samarbetet ska förstärka och vårda den samtida grafiken och

10   grafiknytt · 3 2012

givetvis utöka chanserna att visa (och se) spännande internationell grafik.

 Triennalens huvudutställning in­ vigdes den 14 september i Bunkier Sztuki (Contemporary Art Gallery) i Krakow. Det fullständiga programmet sträcker sig från utställningen i Olsztyn, Polen som öppnade i december 2011 och till den svenska upplagan av triennalen som slutar i februari 2014. Många fler utställningar öppnades runt om i Krakow och Katowice under ett par intensiva dagar. För mer detaljer hänvisar vi till programmet på triennalens hemsida: http://triennial.cracow. pl/triennial_krakow_2012/programme

Näst efter Krakow kommer Falun att presentera flest konstnärer och verk.

Juryarbetet som ägde rum i början på juli resulterade i att en jury från Falun – Anne Seppänen, konstintendent på Dalarnas museum och Modhir Ahmed, konstnärlig ledare för Falu kommuns konstgrafiska verkstad – valde sammanlagt 140 konstnärer och 286 verk. Av verken kommer fyra utställningar att sammanställas och visas samtidigt i de fyra dalakommunerna Orsa, Rättvik, Falun och Smedjebacken från mitten av december 2013 t.o.m. den 28 februari 2014.

För mer detaljerad information över respektive utställningsplats och antal deltagande konstnärer, gå till: http:// triennial.cracow.pl/triennial_krakow_2012/ stage_2_jury_selection_results


Ombra

Ombra betyder Skugga på

EN MILJÖVÄNLIG FÄRG SOM DOFTAR GOTT!

italienska. Det är namnet på vår egen vackra, giftfria och handgjorda koppartryckfärg. Vi tillverkar närproducerade ljusäkta och giftfria färger för konst grafik. Basen i färgen utgörs av ren linolja och tjockare standolja. Varför inte testa? Just för att hitta ett billigare och riktigt bra alternativ till de större

Varje burk levereras med

aktörerna.

en snygg etikett och har tillverkarens tumavtryck i den färg som burken

www.fpgravyr.se

innehåller, som en liten "twist". Själv är vi mycket nöjda med Ombra och kulörerna ökar på efterhand. Testa gärna och

Vår nya hemsida har alltid öppet!

Du kan även ringa oss för din beställning på

040-421590

berätta vad ni tyckte.

En verksamhet som ingår i AB Skånefabriken

Din leverantör av fotopolymerplåt sedan 1995 När du handlar för 1000:- och upp är det fraktfritt!

3 2012 · grafiknytt   11


12   grafiknytt · 3 2012


HENRIK ALLERT, NÄCKENS BRODER, torrnål akvatint

En konstnär utanför tiden Under sommaren har Henrik Allert visat skulptur och grafik på Falbygdens Museum i Falköping. A berndt jutemar

I

samband med vernissagen på nationaldagen 2012 presenterades också en ny bok om Henrik och hans konstnärskap. Konstvetaren och konstskribenten Bo Borg har svarat för texten baserad på ett ett stort antal intervjuer. Håkan Andersson har också i nära samarbete med Henrik tagit och valt bokens närmare tvåhundra foton.

i dag är henrik allert 75 år och en väletablerad keramisk skulptör såväl i Sverige som på många håll ute i världen. Men hans bredd och kreativitet rymmer så mycket

mer än arbetet med leran. Visser­ ligen blev det huvudinriktning under studieåren på 60-talet på Slöjdföreningens skola i Göteborg ( numera HDK ), men i dag ser vi honom också gärna som glaskonstnär och målare. Grafiken kom in senare när han återvänt till Skövde och fick möjlighet att arbeta i min ateljé i Skultorp och på Skaraborgs Konstgrafiska Verkstad. Även samarbetet med Ole Larsen i Helsingborg kom att påverka och utveckla hans grafiska produktion som i dag uppgår till hundratalet blad.

»

HENRIK ALLERT, NOBODYS DOG, glasskulptur

3 2012 · grafiknytt   13


HENRIK ALLERT, VANDRARE, etsning

HENRIK ALLERT, ÖGONBLICK, etsning

14   grafiknytt · 3 2012

HENRIK ALLERT, UTANFÖR TIDEN, bränd lera


HENRIK ALLERT, BARKBÅTSDRÖMMAR, torrnål

»

utan överdriven respek t för tekniska

finesser såg han, främst i torrnålens spår i kopparplåten, nya möjligheter att gestalta den verklighet han så väl kände med djuren, jorden och de nära människorna. Redan i mitten av 70-talet gjorde han en utställning på Doktor Glas där merparten av de tidigare bladen från Skultorp och Skövdeverkstaden visades tillsammans med skulpturala verk. Utställningen blev en framgång men trots det har det nu dröjt närmare fyrtio år innan större delen av hans grafiska arbeten åter visas, samlat

och sammanhållet i en väl genom­ arbetad utställning. Dessutom för första gången kommenterad i en ny praktfull bok där grafiken fått en framträdande plats. En konstnär utanför tiden är knappast något Henrik formulerat, men uppenbart för dem som följt hans konstnärskap genom åren. Den lite udda bondsonen från Skaraborg som gjort avtryck i världen, som lärare i Kyoto, som glasarbetare i Berengo, Venedig och som utställare i Paris, Kanton och boktiteln

London, har han givetvis genom åren presenterats även i Sverige med ett stort antal utställningar , senast retrospektivt i år på Bror Hjorts Hus i Uppsala. Nu är det dags för grafiken. Bo Borg avslutar Bokens förord med följande välformulering: ”Henrik Allerts konst lockar fram stor­ orden. Det handlar om existensiella minnesmärken över något lika påtag­ ligt som obestämt som känns så starkt för att de handlar om det som är riktigt viktigt i livet.” 3 2012 · grafiknytt   15


Under september månad hade vi den japanska konstnären Tomiyuki Sakuta, Tokyo, som artist in residency här på Ålgården i Borås. Tomiyuki är en surrealistisk konstnär som sysslar med människans karaktär och porträtterar helt fritt efter egna studier av personen. Det kan vara att man är pratsam, fåordig eller krullhårig som bestämmer bildens uttryck inte speciellt utseendet. A björn bredström

16   grafiknytt · 3 2012

TOMIYUKI SAKUTA, mjukgrundsetning och akvatint


TOMIYUKI SAKUTA, etsning och akvatint

Tomiyuki Sakuta M

er tekniskt skicklig grafiker har vi sällan skådat i våra verkstäder. Tomiyuki arbetar med traditionell etsnings­ teknik, på en sotad hårdgrund. När Tomiyuki var ung, sökande konstnär och elev på Konsthög­ skolan i Tokyo hade han tröttnat på att måla oljemålningar i akademisk stil, han ville göra coola bilder som han själv uttrycker det. Han började trycka screentryck i Andy Warhols

anda. Hann fann att bilderna blev betydligt mer annorlunda är oljemålningarna och förfarandet gav så stora möjligheter. Ett penseldrag direkt på duken var definitiv men trycktekniken krävde en process och kunnighet i tekniken vilket passade Tomiyuki. – Jag kände mig glad när jag hörde vaacumsuget i tryckbordet. Man behövde inte använda pensel. Jag valde göra som Man Ray och tog foton som jag använde i mina bilder.

» 3 2012 · grafiknytt   17


»

Under 60 och 70-talet var Masuo Ikeda oerhört populär i Japan. Han syntes i TV och gav ut böcker om konceptuell konst och blev Tomiyukis idol. Han ville också bli berömd och visa sin konst över hela världen. En dag fann han en billig bok om surrealism och fann Max Ernsts bildvärld. Det var första gången han mötte surrealismen och kom att älska Dali, Husner och de andra. Nu började Tomiyuki etsa. I början blev det fotogravyrer men han kände

18   grafiknytt · 3 2012

sig inte tillfreds med resultatet. Snart lärde han känna etsnålens frihet i hårdgrunden och i slutet av utbildningen arbetade han var dag i grafikverkstaden från morgon till sena kvällen. Tomiyuki undervisar sin sista termini på Tokyo National University of Fine Arts and Music och avser att återgå till sin egen verkstad och ta ströjobb som gästlärare på olika verkstäder i fortsättningen.

TOMIYUKI SAKUTA, etsning och akvatint


Estampadura Frankrike 2013 Estampadura organiserade sin första europeiska Grafiktriennal under 2010. Nu kommer den andra upplagan som äger rum från mars till juli 2013 i tio utställnings­ lokaler i hela regionen och med tio inbjudna länder. Dessa är de baltiska staterna, Belgien, Sverige, Tyskland, Italien, Rumänien, Spanien, Finland och Frankrike. Pappersstorlekar är angivna till 30x40, 40x50 och 50x65 cm. Sista anmälningsdag är 30 oktober. Anmälningsblankett: Vänligen skriv med versaler endast namn, adress, telefon och e-mailadress. Anmälan skickas per post eller e-post tillsammans med tre fotografier av de senaste grafiska bladen med information och en kort konstnärlig presentation till: Claudie Beyssen Estampadura 27, rue d’Alençon 31400 Toulouse Frankrike e-post: triennale@estampadura.com anmälan på www.estampadura.com

4:de Guanlan International Print Biennial, Kina 2013 Guanlan International Print Biennial i Kinesiska Shenzhen hör till de mer sällsynta där man inte sänder fotografier till ansökningen utan originalarbeten och endast två stycken. Inskickade verk av varje konstnär är begränsade till ett eller två arbeten i originalgrafik från de senaste två åren. Alla tryckta tekniker accepteras. Verken bör signeras men behöver inte monteras. Storleken: som max är 120×120 cm och det minsta är 30×30 cm. För att delta finns ett formulär på www.guanlanprints.com

Mats Svensson

Kerstin Bergh

20 okt -10 nov

17 nov -16 dec

GRAFIK & AKVARELL

VERNISSAGE LÖRD 20 OKT KL 12

MÅLERI & GRAFIK

VERNISSAGE LÖRD 17 NOV KL 12

Välkommen till Galleri Edvin i Skövde Tisd-fred 12-18, Lörd 12-15. I december sönd 12-15

Torrnål, ”Här möter man motstånd” Etsning/torrnål, ”Tornet”

S A N D TO R G E T • E N T R É V I A E D V I N S C O R N E R • TEL 0704 22 11 66

3 2012 · grafiknytt   19


Pappersplåt Litografi en direktskapande grafiskprocess A jebah baum

Man känner, att just det hantverksmässiga momentet kan inspirera till nya uttryck och att ofta just det stundom komplicerade och hårda arbetet istället för att hämma ett fritt skapande tvärtom befruktar det.

20   grafiknytt · 3 2012


V

JEBAH BAUM, PEAS, paper-plate lithographs drawn with oil pastels and printed on 78cm x 106cm Hahnemuhle etching paper with KKV Malmö’s flatbed offset press.

i som studerade grafik i USA på 70-talet, drog fördel av en renässans inom teknologin som sammanföll med ett nytt fokus på grafik som en konstform, jämställd med måleri och skulptur. 60-talets popkonstnärer arbetade med en spännande monumental skala med fotografiska processer integrerade i sina verk och hade därmed återupplivat serigrafi, relieftryck och litografi. Idag när den digitala teknologin onekligen står i centrum börjar vissa grafiker på nytt leta efter nya sätt att återuppliva de gamla processerna. Träsnittet har igen blivit populärt hos många grafiker och har varit mitt favoritmedium i ett decenium. Men stenlitografin var min första kärlek. Få grafiska processer återger så naturligt teckningens egenskaper. Numera finns det inte många grafiska ateljeer som är utrustade för litografi. De litografiska stenarna har hittat nya hem i väggar och uteplatser. Efter många mödosamma flytt med min egen litografipress donerade jag den till slut till ett universitet som aldrig använder den. Senaste gången jag använde mina stenslipsverktyg var för att ytbehandla ett marmorbord i trädgården.

som tonåring var på ett litet kommersiellt tryckeri som producerade flygblad och affischer åt lokala företag. I verkstadens mittpunkt stod en underbart musikalisk linotype maskin och en svartglänsande Heidelberg högtryckspress, men jag förvisades till en ostadig en-färgs arkmatad offsetpress i ateljens smutsigaste hörna. Där fick jag exponera ljuskänsliga pappersplåtar med en båglampa och sen behandla dem direkt på pressen. Att få rätt balans i förhållandet mellan vatten och tryckfärgen var knepigt och fotoemulsionen fungerade inte. Varje plåt höll för ungefär 100 blad, vilket betydde att man fick göra ett antal plåtar för att få fram större utgåvor. Detsamma gällde naturligtvis också när man skulle trycka flerfärgs bilder. I det fallet var passningen ganska problematisk eftersom pappersplåtarna hade en tendens att töja sig på oförutsägbara sätt. Det var stressigt och resultatet blev inte perfekt, men processen var på något sätt organisk och begriplig och har stannat hos mig sedan dess.

mitt allra första sommarjobb

Jag har inte sett en pappersplåt på 35 år, men det slog mig nyligen att jag kunde prova att använda pappers­plåt litografi på ett ännu mer direkt sätt – både med och utan en press. Färdigbehandlade metallplåtar är ganska dyra och svåra att återanvända, vilket kan hämma den kreativa processen. Varför inte försöka rita direkt på en pappers­ plåt och behandla den ungefär som en litosten? Om detta fungerade kunde grafikern, som för det mesta slåss med långa förberedelsetider och höga material­kostnader, få uppleva en sällsam frihet. Medlemskap i KKV Malmö har gett mig tillgång till en fantastisk gammal Tysk flatbäddoffsetpress. Då den tar upp mycket golvutrymme i verkstaden och sällan är använd har man länge talat om att ta bort den. Nu i sommar bestämde jag och en kollega att sätta igång den och till­ bringade en vecka med att forska i pappersplåt litografi. Jag ville inte slösa tid i verkstaden och tillbringade därför flera dagar i min egen atelje med att experimentera. Omedelbart stod det klart för mig att kvaliten på plåt­pappret var den absolut viktigaste faktorn för att få

»

3 2012 · grafiknytt   21


JEBAH BAUM, WAVES, created by painting on the paper plate with pure gum Arabic and allowing it to dry, then selectively rolling it with printer’s ink before processing it for printing.

»

fram ett bra tryck. Ett papper som fungerade utmärkt var Arches MBM. Detta är ett vällimmat och slitstarkt ingrespapper som har en viss struktur. Men Arches MBM kostar relativt mycket, så jag bestämde mig för att hitta något annat papper att använda till de stora bladen som vi ville trycka. Jag experimenterade med vanligt kopierings­papper som går att hitta i några olika vikter men lyckades inte nämnvärt. Då detta pappret är väldigt slätt och mjuknar väsentligt när det blir blött limmade jag några ark först med stärkelse, vilket förbättrade resultatet. Det hjälpte också att jag klistrade ihop flera ark för att få en något styvare plåt. Men det överlägsna pappret var tillslut ett vanligt brunt omslagspapper av typen som ofta används i butiker. Räfflorna gav en bra struktur för kritfärgen att fästa vid och bjöd på en svagt mönstrad yta liknande det

22   grafiknytt · 3 2012

som finns i ett ingrespapper. Det visar sig att inte alla omslagspapper är likadana, så man bör prova sig fram innan man inhandlar in en hel rulle. Det är självklart att dem som vill utnyttja den här metoden måste experimentera en del innan de hittar ett tillfredsställande resultat med de material som finns tillhands. Vårt mål var att hitta ett papper som var tillräckligt starkt för att kunna trycka en liten upplaga men ändå så pass billigt att vi kunde arbeta ohämmat. Under vekan producerade vi dussintals plåtar men valde bara de bästa och kastade resten. Till slut beslöt vi oss för ett billigt, tunt, brunt om­ slagspapper som hade en kallpressad räfflad struktur på framsidan och en högblank baksida. Vi forsökte naturligtvis att använda båda sidorna men den blanka sidan höll inte tryckfärgen under tryckningen.


en bild kan man använda vilka feta teckningsmaterial som helst, men olika material ger olika resultat. För det mesta föredrog vi båda att använda oljekritor av olika tjocklekar och konsistens därför att de gav bilden en litografisk kvalitet. Genom att trycka olika hårt på kritorna kunde man uppnå en överraskande stor variation i tonerna. Fingeravtryck och fläckar kan tryckas, likaså grafit, vax, asfalt och akryl (till vilket tryckfärgen ochså fastnar). Vi kom underfund med att för mycket impasto skapade problem i tryckprocessen. För tjockt applicerad oljekrita kunde skapa oavsiktliga luckor i avtrycket. Vi försökte också använda kritor av liknande eller ljusare färg än den som vi ämnade att trycka med, eftersom olika färger tenderade att synas i första avtrycket. En intressant alternativ metod för att skapa en bild är att måla direkt på pappersplåten med outspädd gummi arabicum (man kan blanda i lite akvarell färg för att göra gummin mer synbart), låta det torka, och sedan arbeta över det med oljekritor eller andra feta material (jag använde en vals med tryckfärg på). På detta sättet skapar

för att producera

man en negativ bild eftersom pappret förblir vitt där det torkade gummin var. Med den här metoden lyckades jag att bibehålla otroligt stor detaljrikedom. Efter att ha ritat bilden strök vi pappersplåten med ren gummi arabicum med hjälp av en cellulosa svamp och lät den sedan torka helt. Med en hårtork kunde man få pappersplåten att torka på några minuter. Sedan var det viktigt att fästa den vid pressbädden vilket vi gjorde med hjälp av mycket vatten på pappersplåtens undersida. Därefter strök vi pappersplåtens översida igen med en blandning av gummi arabicum och vatten (ungefär 1 till 6). Vi fick öva en del på att få till en slät yta utan rynkor i pappersplåten, men efter ett tag slappnade pappersplåten av och låg helt plan. pappersplåten hölls fuktig genom upprepade strykningar av gummivatten blandningen. Tryckfärgen applicerades som vanligt i litografi, genom att försiktigt valsa flera omgångar i olika riktningar. Detta var processens känsligaste del eftersom pappers­ plåten fastnade då och då på valsen om man tryckte för hårt, pappersplåten inte var tillräckligt fuktig på ovan­

»

3 2012 · grafiknytt   23


JEBAH BAUM, BONGO I, paperplate lithographs drawn with oil pastels and printed on 78cm x 106cm Hahnemuhle etching paper with KKV Malmö’s flatbed offset press.

»

sidan eller undersidan, eller tryckfärgen var för styv. För att underlätta arbetet på pressen förstod vi att det var väldigt fördelaktigt att använda en plåt som var en hel del större än själva bildytan. Från början kämpade vi med det tunna pappret som ofta revs sönder eller fastnade på valsen och provade darför att klistra ihop två ark med trälim (ute). På detta sättet skapade vi en mer stabil plåt. Det var viktigt att inte få lim på pappersplåtens framsida då att tryckfärgen inte skulle fästa där. Med fyra händer kunde vi få till de stora plåtar på ett effektivt sätt, och inom kort hade vi förberett ett flertal som vi lät torka under tyngd över natten. Tryckfärgen var en blanding av transparant litobas, koppartrycksfärg och konstnärsoljefärger. Det blev omedelbart klart att om blandningen var för rinnig blev bilden suddig, och om den var för styv drog valsen av teckningen och slet på fibrerna i pappersplåten. För att få blandingen mer viskos tillsatte vi kalciumkarbonat. Till skillnad från stenlitografi blev första trycket mörkast och de följande trycken successivt ljusare. Detta

24   grafiknytt · 3 2012

skedde pga att valsen började dra bort teckningen från pappersplåten som sen ersattes av gummin. Genom försiktig viskositetskontroll och en känslig valsteknik blev det möjligt att få fram fem relativt liknande blad. Vi tyckte att den räfflade strukturen i pappersplåten förhöjde trycken och tillförde ett tilltalande mönster. Som papper att trycka på valde vi ett mjukt koppartryckspapper av mellanvikt, men jag hade också framgång när jag tryckte på ett handgjort Japanskt Hoshopapper och några olika sorters tunt mjukt ingreskolpapper. Det är ofrån­ komligt att en del av fukten från pappersplåten överförs till pappret och det är därför önskvärt att använda ett relativt absorbent papper. Alternativt kunde man fukta ett mindre absorbent papper i förväg för att få det att mjukna. Naturligtvis kan man komma runt hela fuktproblemet genom att använda pressens offsetvals och därmed trycka på vilket papper som helst. Med en så liten upplaga tyckte vi inte att det var värt ansträngningen att tvätta valsen, så vi valde att använda pressen som en jättestor koppartryckspress, och la i stället pappret direkt ovanpå bilden. Mindre bilder kan med fördel tryckas för hand med en baren. Då kan man även kontrollera hur hårt man vill trycka på olika delar av bilden och därmed skapa flera toner. Till att börja med märkte vi relativt mycket tryckton, men med övning lyckades vi eliminera detta nästan helt. För att få bort tonen måste man: hålla pappersplåten fuktig, justera tryckfärgens viskositet, och rulla jämt och med moderat tempo över pappersplåten, men utan för mycket tryck på valsen. Emellanåt vill man möjligtvis ha en del plåtton, vilket enkelt går att få fram genom att låta pappersplåten torka lite, och rulla mindre fort och med mer tryck på valsen. Det är möjligt att använda en shablon för att på så vis skapa en ram runt bilden och därmed begränsa tonen till en förut bestämd yta. Efter fem eller sex blad märkte vi att plåtarna började brytas ner och bilden försämrades. När vi städade upp såg vi många pappersfibrer i tryckfärgen som var kvar på valsen. Detta var inget hinder för tryckningen och vi kunde även återanvända mycket av den färgen utan skadlig effekt. Jag är säker på att det går att finna ett alternativt plåtpapper som skulle ge ett ännu bättre resultat och göra det möjligt att få fram något större upplagor.


Precis som med andra grafiska processer kan man trycka med flera färger genom att använda sig av flera plåtar. Det finns många olika sätt att få till passningen men den underlättas mycket genom att använda en plåt som är betydligt större än pappret man trycker på. Detta är den mest använda metoden inom stenlitografin. Ett enkelt ”T” ritas direkt på pappersplåten som markerar papprets mitt både uppe och nere. Sen tecknas två små korresponderande märken på baksidan av varje blad. Naturligtvis går det att trycka flera färger samtidigt om de är skilda åt på pappersplåten. Det är svårt att få precisa resultat med pappersplåtar då pappret töjer sig lite grann från avtryck till avtryck och från plåt till plåt. Mycket av det jag har beskrivit kan verka kontra-intuitivt för grafiker som annars är vana vid att arbeta på ett kontrollerat sätt och förväntar sig ett pålitligt resultat. Men vi fann detta arbetssättet vederkvickande. Alla grafiker förstår det unika i att överföra en bild från plåt till papper. Att skapa ett avtryck förändrar bilden på ett oförutsägbart sätt. I detta fallet producerades våra plåtar i ett slags flöde

utan att ta hänsyn till dem som objekt. På detta sättet blev det möjligt att förflytta oss från teckning till tryck på ett fåtal minuter, och därmed fullfölja en ide och skapa en serie med fem olika upplagor på en enda dag. Med tid och erfarenhet och med en god kännedom om ett fåtal beprövade material kan konstnärer säkerligen utnyttja pappersplåt litografi för att producera ett tillförlitligt resultat. * Ett tillfredsställande alternativ till gummi arabicum är körsbärssav som kan samlas från träd vilka naturligt läcker sav som hårdnar i klump­ ar på barken. Saven kan lätt upplösas i en burk med vatten och sedan filtreras. Genom att tillföra en liten mängd ättika förlängs hållbarheten. ** Speedball tillverkar en Teflonklädd baren som fungerar mycket bra till att trycka pappersplåt litografier för hand.

Jebah Baum har en Masters of Fine Arts in Printmaking från Cornell University och har arbetat som grafiker på ett flertal väl kända ateljéer i USA. Han började sin konstkarriär på 80-talet i Stockholm och är nu bosatt i både New York och Skåne. Han är grundare av Protophorm Press, som publicerar konstgrafik och limited edition konstnärsböcker.

3 2012 · grafiknytt   25


Akvatintkartong Hur många grafiker har inte stått och hostat invid akvatintskåpet genom åren. Det har dammat och rykt över alla breddar. Massor av olika konstruktioner har hamnat på skroten. Det är helt enkelt hälsovådligt med akvatintdamm. Vi har under sommaren haft Tomiyuki Sakuta från Tokyo som residency på vår verkstad. Jag har fått många intressanta upplysningar om hur man gör traditionell grafik i Japan. När vi kom in på akvatint sa Tomiyuki "Ååh det är ett enkelt problem, det viktiga är att det inte dammar, det är inte nyttigt".

26   grafiknytt · 3 2012

1.  Tomi letade rätt på en vanlig wellpapp­ kartong som han han sedan tejpade noga i alla skarvar, både inuti och utanpå. Allt för att förhindra läckage.

2.  Längst ned på kartongens långsida skar han upp en smal lucka att vika ut.

4.  Öppnade luckan och sköt in plåten placerad på en kartongskiva.

5.  Efter ett par minuter kunde han ta ut plåten och bränna en perfekt akvatint.

3.  I öppningen hällde han ett par mat­ skedar hartspulver och med den stängda luckan upp, skakade han helt enkelt lådan och ställde ned den på bänken med öppningen nedåt.


Akvatintskåp för mer permanent lösning i verkstadsmiljö En permanent lösning för akvatint i verkstaden kan vara den japanska konstruktion som Tomiyuki Sakuta har i sin verkstad. Han har själv byggt den och provat sig fram för att få ett dammfritt akvatintskåp. Hela skåpet är byggt av glasrutor och helt tätt. Glas drar inte till sig damm på samma sätt som t.ex plexiglas. Att se vad som händer är en del av tanken därför finns det lysrör i lockskivan. Skåpet är en meter brett, 70 cm högt och 65 cm djupt. På höger sida har han byggt en kammare med en vägg av trä. Väggen når inte ända upp utan har en öppning på 25–30 cm. I kammaren häller han i harts­ pulver och puffar upp dammet med hjälp av tryckluft. Munstycket är förlängt för att nå in i hörnen. På kammarens vägg har han satt två svaga elfläktar som hjälper dammet att söka sig ut i det stora rummet i skåpet. I botten ligger kopparplåten på en skjutbar skiva. För att nå en så dammfri miljö som möjligt väntar han 10–15 minuter innan han öppnar en smal lucka nära golvet och drar ut plåten. Han tycker det är viktigt att ha belysning för att kunna se hur tät akvatint han får på plåten. På bilderna ser vi Tomiyukis hemmabygge. Den gula plastpåsen var tänkt för att kunna sticka in armen och göra rengöra glaset, men det har aldrig kommit till nytta. Likaså byggde han en dammskyddad ventil för att minska övertrycket men även den var onödig och bortplockad.

3 2012 · grafiknytt   27


Kunstnerboligen ”Gammel Have” – et fristed for nordiske kunstnere med ny sanitet, fliser og gulvvarme. Og hele huset har fået en ansigtsløftning, men i respekt for det gamle interiør. Sengetøj, lagener og håndklæder forefindes. Der er telefon, som kan benyttes mod særskilt betaling, samt fri bredbåndsforbindelse til internettet. I Sødinge findes stadig meget af det gamle landsbymiljø med stråtækte bindingsværksgårde. Huset har en smuk have, det ligger fredeligt i landlige omgivelser, der indbyder til gå- og cykelture. Lokalbussen kører gennem Sødinge, og der er tre kilometer til Ringe, som har togforbindelse i timedrift til Odense og Svendborg, mange butikker og en ugentlig torvedag. Byen har også et moderne bibliotek, biograf og svømmehal – for at nævne noget.

P

lads til armbevægelser og stor kunst I landsbyen Sødinge ved Ringe på Midtfyn – 20 kilometer fra Odense – ligger huset ”Gammel Have”, hvor nordiske forfattere og andre kunstnere, der har brug for ro og inspiration, kan søge om ophold. I foråret benyttede søstrene Sara og Svanhildur Vilbergsdóttir muligheden for en måneds ophold i den fynske kunstnerbolig. De arbejder som duetmalere – arbejder altså sammen om deres billeder, selv om de har hver sin stil. Den ene maler kraftigt og den anden mere spinkelt. Resultatet bliver ofte et helt eventyr, hvor uventede ting finder sted.

er der god plads til at udfolde sig, og under opholdet begyndte Sara og Svanhildur Vilbergsdóttir på et ret stort maleri. ”Gammel Have” ejes af en fond, og det står stort set som det blev beboet af giveren Margrethe Hansen, en usædvanlig kvinde, præget af dansk højskole- og landbokultur. Huset indeholder arbejdsværelse, stor stue, to soveværelser med fire senge, køkken, bryggers og badeværelse. Badeværelset er moderniseret for få år siden

i gammel haves atelier

28   grafiknytt · 3 2012

typisk en måned, eventuelt flere. Den månedlige leje lyder på 3700 danske kroner fra maj til og med september. Dertil kommer el og varme, som afregnes efter forbrug. Resten af året (oktober-april) er prisen 2700 kroner om måneden samt den del af el- og varmeudgiften, som overstiger 2000 kroner om måneden. ”Gammel Have” er på nuværende tidspunkt udlejet eller reserveret til og med oktober 2012. Ansøgninger om ophold i vinteren 2012-13, gerne for en sammenhængende periode, kan ventes besvaret i løbet af få dage I øvrigt henledes opmærksomheden på vores hjemmeside, der findes på www.gammelhave.dk Webstedet har blandt andet en kalender med optagede/ledige perioder i huset og billeder af eksteriører og interiører fra ”Gammel Have”. opholdets varighed er

advokat Peter Flint Jensen, Torvet 3A, DK-5750 Ringe, Danmark, som også gerne svarer på praktiske spørgsmål på telefon (+45) 62 62 39 00 eller fax (+45) 63 62 39 79. Benyttes e-mail sendes ansøgningen til post@gammelhave.dk ansøgning sendes til


Eli Ponsaing 3-30 oktober, Fyns Grafiske Værksted

I

de sidste år, har jeg, i mit arbejde med computer, fundet en metode, hvorved jeg er i stand til at bearbejde en abstrakt, tilsyneladende fotografisk billedverden, der ikke har forlæg i virkeligheden. Alligevel betragter jeg disse rent abstrakte billeder, som emotionelle oplevelser, der i lighed med musik, - som et subjektivt sprog, - der uden ord, kan oplyse sindet. Jeg har arbejdet i stor begejstring og nysgerrighed med disse billeder i et par år, uden hensyn til udstillinger, tidens trend, og til hvad det kostede. De har ikke været udstillet før, - og derfor ser jeg med spænding frem til hvordan billederne modtages. Triennalens overskrift, Det Gode Liv, føler jeg er som målrettet mine billeder: Til at jeg i min alder, har fået lov til, at kunne lege så hensynsløst. Jeg lader computeren materialisere sin matematik, konverteret til billeder. Det er smukt. Jeg forstår selv mine billeder som musik, eller som oplevelser i en eksklusiv natur, - jeg ønsker at delagtiggøre andre i, - i billeder med farve, komposition, geometri – og emotionel dybde. Det er i dybden at kunst og forskning opstår som en ”merværdi”, = hvor det kan blive til mere, - end det var: Hvor 2 x 2 kan blive til 5 Jeg opfatter arbejdet med disse billeder, som en naturlig udvikling af grafiske værktøjer. Den forskel der gør sig gældende i forhold til de klassiske grafiske metoder er, at billederne bliver skabt i en computer, som materialiseret matematik, - konverteret til billeder, - for at blive (trykt) printet på en i dag, højteknologisk Epsonprinter. Denne printers egenskaber for kunstnerisk udøvelse er af så høj karat, at den, som jeg ser det, - er en velgørende egenart blandt de øvrige grafiske muligheder.

Eli Ponsaing, f. 1922, dansk grafiker og fotograf. Eli Ponsaing er uddannet litograf og silketrykker og drev 1950-65 egen virksomhed med serigrafi. 1968-92 var han lektor og laboratorieleder på Kunstakademiets Grafiske Skole og udgav foruden talrige skrifter om nye grafiske teknikker som heliografik (rasterløs offset) og fotopolymergravure lærebøgerne Serigrafi (1975) og Fotogravure — en ny metode (1995). I 1977 debuterede Eli Ponsaing som fotograf på Kunstindustrimuseet med udstillingen Nedrivningen af Østre Gasværk. Opdagelsen af de polymere massetrykpladers kunstneriske potentiale i 1989 (se heliogravure) medførte, at han med sine makrogengivelser af kemiske strukturer, kaldet Krystallogrammer, blev en hovedfigur i den nordiske vandreudstilling Højlys & Dybtryk. Fotogravure i Norden (1997-2001). Eli Ponsaing var gift med den svensk-danske maler og billedvæver Olga Tesch (14.4.1926-16.2.2012).

Nu er det således, at ethvert materiale og værktøj, der benyttes til at udtrykke kunstneriske intentioner, vil markere sig i værket. Typisk indlysende for dette er træsnit og radering. Det er ikke anderledes med computeren, der – som jeg bruger værktøjet, i mange tilfælde efterlader spor af fotografiske tonaliteter. En vidunderlig evne viser sig ved at det er muligt at få farven til, i en flade, at glide mellem koldt og varmt i en blød overgang, uden at farven mister sin renhed. Jeg ambitionerer ikke på at kalde mine arbejder for kunst, det må andre gøre, - hvis de synes. I mit eget vokabularium er det nysgerrighed, – og undersøgelser, kaldet forskning / kunst, der kan føre til den fordybelse, hvor - 2 x 2 ofte fører til mere end fire . – tror jeg . Eli Ponsaing i juni 2012 3 2012 · grafiknytt   29


Notiser

och öivind harsem ställer ut teckningar och grafik på Rackstadmuseet i Arvika 10 nov till 9 dec.

dan lekberg

erik kihlbaum visar sin utställning Resonance remains på Galleri SE konst i Falun till den 3 nov. minako masui

visar monotypi på Sölvesborgs konsthall

till den 4 nov. christina lindeberg

visar grafik på Limhamns konsthall

till den 4 nov.

ÅlgÅrden Ålgårdsvägen 33. 506 30 Borås

Konstnärernas verkstäder och Galleri. Verkstäder för alla grafiska metoder, glas och digitala arbeten. Konstnärernas gästbostäder, Artist in residency, kurser i grafik och glas. www.algarden.se mail: info@algarden.se

Härke Konstcentrums konstnärsstipendium Sista ansökningsdag: den 28 februari varje år. Läs information om stipendiet och hur du ansöker på www.harkekonstcentrums.se, klicka på stipendium. Välkommen med din ansökan!

KONSTGRAFISK STUDIO

”Högflygande planer”, etsning av Maria Heed, har av juryn för 32nd Mini Print International of Cadaques, Spanien 2012, valts ut som en av årets vinnare. www.miniprint.org

Digital grafik – ett seminarium med Ulf Stålhane Den 5 nov kl. 19.00 håller konstnären Ulf Stålhane ett seminarium i Malmö med tema Konstgrafik framställd med digitala verktyg. Inbjudna är KG Nilson, konstnär och Anders Jönsson, konsult inom digitala utskrifter. – Vad är Giclée? Reproduktion eller originalgrafik? Etiska och konstnärliga frågor. – Aspekter? Digitala arbetsmetoder? Framtiden för inkjet? Anmälan till Ulf Stålhane via mail@stalhane.se eller på hemsidan: www.stalhane.se senast 4 nov. Lokal:  Fotostudion, Slussgatan 10, Malmö

i Mölndal sedan 1978

• Litho • Editions • Residens • Workshop t. 031 871218

bolagetvardagsbilder@telia.com www.ramverk.se/vardagsbilder/index.html

30   grafiknytt · 3 2012

w w w. z e n i t k u l t u r. s e


Notiser Hänga grafikutställningar utan ramar

Rune Lindströms Galleri Lucifer 40 år För 40 år sedan, närmare bestämt den 10 oktober 1972, öppnade Rune Lindström sin första utställning på det nystartade galleriet Lucifer. Den unge Rune Lindström debuterade med en kvalitetsutställning med namn som Ola Billgren, Carl Magnus, Bengt Nordenborg, Ulf Rahmberg och Bengt Hinnersson. Dåvarande intendenten på Skövde konsthall, Lennart Wilkmar, deltog med oljemålningar och litografier. På den tiden trodde säkert inte Rune att detta skulle bli hans livsuppgift, men galleriet rullar på som tidigare. Sedan länge ligger galleriet granne med Skaraborgs konstgrafiska verkstad i Rosa huset, ett stenkast från Skövde konsthall.

I dag var jag med och hängde en liten grafikutställning med grafik utan ramar på ett konstrum i ett bibliotek. Det blev en helt underbar utställning med svart/vit grafik mot vita väggar, upphängda med vitmålade små klämmor. Hade vi haft en bra tång kanske vi hade tagit bort den främre skänken. Tips. Köp billack på sprayflaska och med lite tur kan du finna pappersfärgen. Ett annat beprövat sätt är att klistra en liten bit med vit klisterremsa som sticker upp några mm. över kanten att fästa upp bladet i. Ytterligare en variant är små Neodymmagneter som finns på Clas Ohlson. Dom minsta bär 8 hekto och dom lite större upp till 30 kg. För ändamålet köper man en förpackning med metallbrickor som kan fästas på väggen som magnet­fäste. En enkel och snygg metod att hänga grafik utan åverkan på bladen.

Birgitta Samuelsson på Konstakademien 8 okt – 4 nov Hälsinglands furor och Norrdellens vatten, speglingar, reflexioner/reflektioner. Mitt tema är naturen, mer eller mindre abstrakt och handlar både om ett yttre och ett inre tillstånd.

Östersunds kollektiva grafikverkstad fyller 30 år! Vi firar tillsammans med två konstnärsföreningar med utställningen K.75. En konstutställning och jubileum med Östersunds Kollektiva Grafikverkstad, Drejeriet och Härke Konst­ centrums ateljéförening. Tillsammans fyller vi 75 år och firar med en gemensam utställning på Exercis­hall Norr 10 november – 2 december 2012. Dessa veckor kommer att innehålla intressanta föreläsningar, Konsthändelser, Workshops, Pecha Kucha. Information och aktuellt program: www.kpunkt75.se

MINA HAV I glaslaminat 3 x 1,5 m

3 2012 · grafiknytt   31


Kort rapport från München Lithotage Mellan 28 augusti och 2 september hölls II München Lithotage 2012. München Künstlerhaus och Münchner Künstlerhaus-Stiftung levererade fem intensiva dagar med utställningar, studiebesök, demonstrationer, föreläsningar, mässdagar och kalas. Det var ett fullspäckat och väl arrangerat program! Grafik i Väst deltog med tre medlemmar: Jim Berggren, GiV-ordförande Nina Bondeson och Rolf Gustafsson och genomförde mässdagarna ihop med Peter Stephan från Grafikwerkstatt Dresden för det europeiska nätverket Endegra. Nina var också en av symposiets föreläsare med: ”To be print potent – a trans-intellectual suggestion”. Texten är publicerad på engelska och tyska på Endegras hemsida

arbetet som uppstår mellan konstnär och tryckare. Något de vet mycket om på Institutet! http://tamarind.unm.edu Och högintressanta Kerystone Editions i Berlin! Sarah Dudley´s och Ulrich Kühle´s fine art printmaking/publishing studio. Om någon har planer på att trycka med assistans av sniglar får ni bra tips där! http://www.keystone-editions.net

http://www.artwriter.co.uk

Ernst Hanke gjorde en strålande demonstration av ”Paul Wunderlich och Vacuumprocessen”! Vi har foton och ljud från den som kommer att publiceras på Endegras hemsida senare. Så länge kan man ta en titt på Ernst Hankes blog. Mycket att läsa för tyskspråkiga och fina bilder att se för oss andra! http://ernsthanke.blogspot.se Münchner Künstlerhaus-Stiftung med presidenten Maja Grassinger och projektledaren Tom Kristen i spetsen imponerade stort på oss med ett otroligt rinnehållsrika och välplanerade dagar! Nina Bondesson

Marjorie Devon som basar för Tamarind Institute i New Mexico, USA, berättade om det intressanta sam­

(You will find the report in English on www.endegra.org )

http://www.endegra.org

Kolla också in några andra deltagare: Richard Noyce, konstskribent med specialintresse för grafik. Hans Münchenföreläsning finns publicerad på Endegras hemsida. Richard´s egen sida är också värd ett besök:

32   grafiknytt · 3 2012


PÅ GRAFISKA SÄLLSKAPET GUNILLA WIDHOLM 13 oktober till 31 oktober

GUNILLA WIDHOLM, IKAROS

XYLON 3 november till 21 november Föreningen Xylon firar 100 årsminnet av föreningen Originaltträsnitt som var verksam 1912 – 1947 och sedan gick upp i Grafiska Sällskapet för att senare återuppstå som föreningen Xylon. Xylon med sina 50-tal medlemmar firar detta med en samlingsutställning som öppnar den 3 november på Grafiska Sällskapets galleri. Utställningen pågår till 21 november.

TEMA – STADEN 24 november till 16 december Deltagare: Nanny Andersson, Ulrika Andersson, Göran Boardy, Ewa Carlsson, Ellen Cronholm, Svante Drake, Mari Falksten, Owe Gustafson, Hasse Lindroth, KG Nilson, Lars Palm, Pär Sundling och Mats Wilhelmsson.

G rafiska S ällskapets galleri Hornsgatan 6. Stockholm

Öppettider: tis–tors 12–18 fre–sön 12–16 mån stängt tel 08-643 88 04

3 2012 · grafiknytt   33


IB WAHLSTRÖM KONSTNÄRSMATERIAL Vi har flyttat! Vår nya butik ligger på Olofsgatan 10 i Stockholm Välkommen!

Svart på vitt – från Gutenberg till PhotoShop En kurs som ger dig grundläggande kunskap om grafik. Teori varvas med praktiska tillämpningar, studiebesök och föreläsning. Genom att prova på några trycktekniker ökas förståelsen för processen och för grafik som uttrycksmedel.

T

Olof Olof Palmes Palmes gata gata

T-bana Hötorget

X

Olofsgatan Sveavägen

Kursledare: Nils-Erik Mattsson • Föreläsare: Lena Boëthius För mer information 031-707 18 00 • sv.se/goteborg

www.ibwahlstrom.se

Falu Konstgrafiska Verkstad

Vi tillverkar och säljer

Färg för konst och grafik www.nyanshelsingborg.se

Telefon 042-326161

Nyans Helsingborg ek.för. Näckrosgatan 6 252 71 RÅÅ

34   grafiknytt · 3 2012

023-824 53 www.fkv.nu

FKV erbjuder möjligheter att arbeta med alla grafiska tekniker i en komplett miljövänlig verkstad. Kontakta Modhir Ahmed 023/824 53 om Du är intresserad! ------------------Välkommen att söka en utställningsperiod på Galleri Hörnan, Falun. Kontakta Birgitta Hellström, kultur- och ungdomsförvaltningen tel: 023/824 77 eller birgitta.hellstrom@falun.se. Mer information finns även på www.fkv.nu

Galleri Hörnan



POSTTIDNING B

AVS: GRAFISKA SÄLLSKAPET HORNSGATAN 6 118 20 STOCKHOLM

TOMIYUKI SAKUTA, etsning

www.grafiskasallskapet.se - www.grafiknytt.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.