Grafiknytt nr 1 - 2014 by Grafiknytt

www.grafiskasallskapet.se Pris 70 kr

1.14

gra f i k n y t t

tidskrift om grafisk konst

grafiknytt 1 2014

Aktuellt från Grafiska Sällskapet utställningar på galleriet

utgivare/kansli Grafiska Sällskapet, Hornsgatan 6, S-118 20 Stockholm tel: +46 8 643 88 04, sällskapets sekreterare Ulla-Carin Winter sekreteraren@grafiskasallskapet.se sällskapets ordförande Göran Boardy styrelsen@grafiskasallskapet.se ansvarig utgivare, chefredaktör detta nummer Christina Lindeberg tel: +46 33 41 98 60, mobil: +46 706 26 70 64 grafiknytt@grafiskasallskapet.se

3 maj till 21 maj 24 maj till 11 juni 30 augusti till 17 september 20 september till 8 oktober 11 oktober till 29 oktober 1 november till 19 november 22 november till 10 december

Vera Ohlsson och Jeannette Lindstedt Grafikskolan P-O Larsson Kerstin Bergman och Jenny Andersson Marianne Svedberg och Mats Risberg Mona Huss Walin Getfotsfondens stipendiater

Utställningsansökan för 2016 ska vara galleriet tillhanda senast den 1 november 2014. Du söker med en kort beskrivning av din tänkta utställning och eventuellt fotografier. Gallerigruppen behandlar din ansökan och tittar på din kollektion i lådan på galleriet. Skriv gärna om du kan tänka dig att dela period med en annan konstnär.

G rafiska S ällskapets galleri Hornsgatan 6. Stockholm

Öppettider: tis–tors 12–18 fre–sön 12–16 mån stängt tel 08-643 88 04

grafisk form Kristina Schollin-Borg

Om Grafiknytt 2014

omslagsbild Björn Bredström, Skog, litografi, 43 x 45,5 cm

På grund av Björn Bredströms bortgång i början av januari befinner sig tidskriften Grafiknytt i den besvärliga situationen att tidningen står utan redaktör. Grafiska Sällskapets styrelse har beslutat lägga om utgivningsplanen för 2014 så att endast ett nummer av tidskriften kommer ut under våren. Det är den tidning du just nu håller i dina händer. Till hösten gör vi ett sammanslaget nummer som extra utökad triennalkatalog lagom till att Grafiktriennal XV öppnas på Uppsala konstmuseum i september. Det blir nummer 2 – 4 av Grafiknytt detta år. Naturligtvis kommer katalogen att distribueras till alla prenumeranter och stödjande medlemmar i Grafiska Sällskapet.

postadresser till redaktionen Brev: Paket: Grafiknytt, Kåtorp 10 Ålgårdsvägen 33 S-524 96 Ljung S-506 30 Borås Prenumerera och annonsera enkelt Se www.grafiknytt.se eller sänd mail: grafiknytt@grafiskasallskapet.se Pg 40 78 56 - 4 IBAN: SE96 3000 0000 0325 2180 3456 BIC: NDEASESS

Vår ambition och plan är att kunna återuppta en normal utgivning av Grafiknytt fr o m 2015. Grafiska Sällskapets styrelse

utgivning Grafiknytt utkommer med 4 nr/år. nätupplaga www.grafiknytt.se hemsidans redaktion hemsidan@grafiskasallskapet.se

Nya medlemmar 2014 Anna Cronheden, Åre

Solveig Lehtonen, Västra Frölunda

Eva Maria Ern, Stockholm

Hilda Lindström, Falun

Bo Ganarp, Stockholm

Stefan Lorente, Uppsala

galleriet, utställningar, mm galleri@grafiskasallskapet.se

Monica Gredmark, Stockholm

Katriona Persson, Båstad

Olle Halvars, Stockholm

Ragnar Schmid, Göteborg

tryck Trydell Laholm

Lars-Erik Hedendahl, Stockholm

Margé Westh, Göteborg

Visst material och annonser publiceras också på internet. Den som sänder material till Grafiknytt anses medge elektronisk lagring/publicering.

ISSN 0346-9727

Portföljblad 2015 Skicka eller lämna dina förslag till galleriet senast 5 september.

s a k e r f örändras …

Innehåll

Björn Bredström

jörn Bredström, redaktör för Grafiknytt under många år, har lämnat oss. Det gick inte så bra med gallstenen som visade sig vara cancer… Han är djupt saknad och det känns tomt på Ålgården. Jag, hans sambo under många år, fick frågan om att vara tillfällig redaktör för detta nummer och det känns lite konstigt trots att jag länge varit involverad i produktionen av Grafiknytt som översättare, korrekturläsare, mm. Jag var alltid så fascinerad av hur Björn lyckades fyllla varje nummer med intressant material. När jag själv skulle göra ett stod jag inför problemet att det blev för mycket?! Utställningen på Supermarket och frågor om konstnärlig forskning genererade många. långa och intressanta texter. Det kändes svårt att publicera alla texter i Grafiknytt, som då hade blivit ett nästan enbart textbaserat nummer. Därför finns en del av Grafiknytt att läsa på hemsidan denna gång. Det är en mycket intressant och viktig diskussion som bara har startat... Ett konstnärsporträtt ville jag också gärna presentera och Björn kändes som ett självklart val. Sedan har ju också det ofattbara hänt att Grafikens Hus har brunnit ned. En otrolig förlust för oss alla. Det räcker inte att nöja sig med att det som gått upp i rök bara var del av en upplaga – ibland är de väldigt små och exklusiva. Men det finns en kämparanda som bådar gott! I Malmö är grafikerna aktiva och har tillsammans med bl a Malmö Konsthall under några år genomfört projektet Konstlyftet som vänder sig till personer med funktionshinder. I år är temat BOK. Bertil Jansson påminner om att det är 50 år sedan Grafikskolan Forum startade – som en femårig ABF-kurs! Där fanns också visioner men som till viss del grusades. Själv gick jag på skolan i början på 80-talet och är oerhört tacksam för tekniken jag lärde mig och för Bertils varsamma introduktion i konstlivets obarmhärtiga villkor. Trevlig sommar och nästa gång Grafiknytt utkommer är det dags för triennalen på Uppsala Konstmuseum. Christina Lindeberg

Artists’ Books och Zines på Supermarket

Konstnärlig forskning

Så här kan man också arbeta med högtryck!

Rapport från Grafikens Hus

Det började med…

Tekniktips

Grafiskskolan Forum

Skribenter i nummer 1

2014

åsa andersson

Konstnär, forskare

nina beckmann

VD Grafikens Hus

nina bondeson

Konstnär

bertil jansson

ABF-ombudsman

mikael kihlman

Konstnär

christina lindeberg jeannette lindstedt

Konstnär Konstnär,

projektledare KKV Grafik roland ljungberg

Konstnär , forskare

svenrobert lundquist antje nilsson

Konstnär

Konstnär, projektledare

Malmö Konsthall och KKV Grafik lina nordenström vera ohlsson

Konstnär

Konstnär, projektledare

KKV Grafik ulla west

Konstnär, forskare 1 2014 · grafiknytt 3

björn bredström, Röd skog, litografi

4 grafiknytt · 1 2014

Björn Bredström

Grafiker, verkstadsföreståndare och grafikredaktör A svenrobert lundquist

år grafikhistoria fick tidigt etsare som skildrade vårt landskap, vår skog och våra träd. Först ut var Jonas Carl Linnerhjelm (1758-1829). Han studerade hos bröderna Martin och var blygsam i sin verksamhet. Han har bland annat. gjort tre reseskildringar från Sverige. I den sista utgåvan är tekniken mjukgrundsetsning, som då var en nymodighet. Formaten är blygsamma. Under 1800-talet finner vi några namn: Carl S. Flodman, Tryggve Hermelin och Axel Tallberg. Under

1900-talet går inte Gustav Croner, Reinhold von Rosen, Torsten Holmberg, Stig Åsberg, Eva Skogar och Curt Hamne att gå förbi, kanske ej heller skribenten själv. Det är i denna miljö, i detta sällskap, som Björn Bredström skall höra hemma. Björn sysslade med de flesta grafiska tekniker men på senare år kanske mest med litografi och då i den numera välkända processen via transparenta filmer till offsetplåt. Jodå, en hel serie småskaliga torrnålar, självporträtt,

publicerade han i en liten skrift. Käns ligt, blygsamt och i ett litet format. Det var typiskt Björn. Det blygsamma formatet. Inte för mycket väsen. I varje fall inte när det gällde honom själv. Det var en ovanlig ödmjukhet i handling och i konstnärligt uttryck. Litografierna, som nästan alltid skildrade träd och mindre skogspartier, trycktes i små upplagor med varierande tonaliteter. Ganska ofta samma plåtar (två, tre stycken) som trycktes i färgvariationer. Sådant kan man bara göra om man har nära och

» 1 2014 · grafiknytt 5

björn bredström, spegling, litografi

6 grafiknytt · 1 2014

daglig tillgång till en litopress. Björn älskade att handvalsa små offsetplåtar och göra ett par avdrag, byta färg eller plåt och ge sig på processen igen. Stora färgverket behövde inte gå igång. Det var nog så att Björn var akvarellmålare i grunden. De litografiska övningarna ett slags tryckta akvareller. Originalfilmerna tecknade eller laverade var sällan brutala. De var försiktiga, närmast trevande, men

ytterst poetiska. Akvarellerna kunde vara i större format. Fotografiskt underlag var inte heller främmande för Björn. Han experimenterade med exponeringstider båda i offsetsammanhang och när det gällde FP-plåtar. Intervaller i exponeringar och i färgskalor. Ålgårdens grafiska verkstad var Björns livsverk, hans ögonsten. Offsetpressen satte han nog allra

främst och den pysslade han om så att den var i bästa skick. Upprinnelsen till Ålgården var den första Boråsverkstaden i café Svea som startade redan 1974. Björn var med och drog i tåtarna tillsammans med entusiastiska kolleger. Driften av en grafikverkstad är inte bara att olja vevhjulen till pressarna. Det är mycket annat: materialinköp, pedagogisk, teknisk, delgivning och i Ålgårdens fall, en

björn bredström, porträtt från 70-talet, torrnål

1 2014 · grafiknytt 7

björn bredström ur serien bekanta, torrnål

omfattande utställningsverksamhet i galleriet. Björn var spindeln i det nätet. Hans passion och intresse ledde fram till ett enastående nätverk där ett omfattande kontaktbyggande gav resultat. Hur många konstnärer har inte deltagit i ”artist in residence” på Ålgården? Konstnärerna kom från gamla Östeuropa, Japan, Skottland, England, Finland osv. Och Björn ställde själv ut i omvärlden, ofta tillsammans med Christina Lindeberg. Grafiknytt fick i Björn Bredström en kunnig redaktör, som med sitt kontaktnät, sitt grafiska kunnande och sitt djupa intresse försåg läsarna med aktuell grafisk och konstnärlig näring. Den digitala världen var också Björns marker. Han var hemma där

8 grafiknytt · 1 2014

och kunde det mesta. Hur mycket grundlades i faderns postorder företag? Trodde någon att Björn var enkelspårig? Han överraskade med att anmäla sig till mina stenhuggarkurser på södra Gotland där han knackade fram Bredströmska skallar i kalksten. – Hur gör man en näsa? Var den stående kvickheten. Under senare år utvecklades på Ålgården, som ofta bedriver omfattande kursverksamhet, ett nytt område: glas (fusing). Här fann Björn ett nytt uttryck och kunde med påhittighet och stilkänsla utföra enastående vackra skålar och fat. (Jim Dine köpte.) Vi som levde i och kring Ålgårdens konstgrafiska verkstad kunde också följa Björn Bredströms

kamp med hälsan. De skröpliga njurarna, dialysåren och transplantationen med all dess komplikationer kunde vi följa. Vi höll andan. Måtte det gå bra. En outtröttlig munterhet och humor fick oss att tro att patienten var OK. Alla luncher, som Björn serverade med glada tillrop, kunde få oss att tro att vi skulle jobba ihop många år till. I höstas blev det tystare och motigare i köket och vid pressarna. Ålgårdens projekt ”specialutbildning i konstgrafik” försökte han medverka i. Vi märkte att det tog emot. Kraften fanns liksom inte längre. Med en sista ansträngning utkom julnumret av Grafiknytt direkt från Borås sjukhus.

1 2014 · grafiknytt 9

Artists’ Books och Zines på Supermarket A lina nordenström

Att Grafik i Västs och Grafiska Sällskapets samarbete vid Supermarket i Stockholm 2014 skulle handla om artists’ books kändes självklart, tycker jag. Intresset för konst i bokform har de senaste tio åren vuxit påtagligt bland konstnärer, och grafikens roll i det sammanhanget är given. Alla trycktekniker – även de äldre, som vi idag kallar konstgrafiska tekniker – är ju från början utvecklade i syfte att kunna producera trycksaker.

10 grafiknytt · 1 2014

Medverkande på Supermarket: Magnus Lönn, Richard Årlin, Monica Langwe, Roland Ljungberg, Tina Carlsson, CHATEAUX - förlag, Lars Fernell, Ea ten Kate, Siri Unger, Stefan Tielscher, Claire Hannicq, Vilma Lundholm, Carina Fihn, Lina Nordenström, Jim Berggren, Steve Nyberg, Barbro Ravander, Jesper O.T. Andersson, Hanna Sjögren och en "vägg" med Zines.

år gemensamma ambition med utställningen i mässmontern var att sammanställa en presentation av konst i bokform i väldigt vid bemärkelse, av upphovsmän med vitt skilda förhållningssätt. Konstnärer med olika bakgrund och olika sätt att arbeta har självklart väldigt olika skäl till att välja boken som form, vilket också ger en närmast oöverskådlig mångfald när det gäller produktionsformer och uttryck. I utställningen fanns både unika bokobjekt, fanzines i små upplagor, rena bilderböcker som tryckts av konstnärerna själva, handskrivna och tecknade böcker, bokkonst av bokbindare, böcker som tillkommit genom ett nära sa-

marbete mellan bildkonstnär/poet/ tryckare, poesiböcker utgivna av små oberoende förlag, en tygbok, ett verk som bestod av kombinationen bok/ film/teckning, en doktorsavhandling i form av en artists’ book… och dess utom ett och annat verk, som var textbaserat men inte sammanställt i bokform över huvud taget. I England skulle man i det här sammanhanget kanske skilja på vad som är artists’ books, livres d’artistes, book objects och private press, men vi i Sverige klumpar gärna ihop alla olika inriktningar under ett och samma paraply, eftersom vi inte har någon lång och etablerad tradition på området – och kanske finns det

något gott i det. Gränserna mellan det ena och det andra är givetvis flytande, kombinationsformerna oändliga. Det ligger i bokformens natur att den är gränsöverskridande! Att det blivit allt vanligare för bildkonstnärer att arbeta textbaserat, eller att skrivandet i någon bemärkelse blivit en del av den konstnärliga

Ea ten Kate, everybody loves the sound of a trAIN IN THE DISTANCE

1 2014 · grafiknytt 11

Överst Från uställningslokalen Nederst från vänster ROLAND LJUNGBERG, PLATSEN, TINA CARLSSON, THE SKY IS BLUE

12 grafiknytt · 1 2014

Zines

processen och även av det slutgiltiga konstnärliga uttrycket, är bara ett skäl till att bokens betydelse vuxit i konstsammanhang, tror jag. En annan given orsak är att ett konceptuellt förhållningssätt kan ta sig väldigt många olika uttryck (som film, som ljudkonst, som performance, som installation…) och då kan boken utgöra ett viktigt komplement som konstnärig uttrycksform. Artists’

books är en konstform som är som gjord för gränsöverskridande konst i ordets rätta bemärkelse. Att de rent tekniska förutsättningarna att själv framställa och ge ut böcker har förändrats i grunden, genom digital bildbehandling och layoutprogram, har självklart också bidragit. Men jag tror också att tendensen kan förklaras som en motreaktion mot den digitala tekniken, som en läng

tan efter det fysiska objektet och den materialitet som boken representerar. Pappersval, tryckteknik, bokbinderi – alla de aspekter som utgörs av bokhantverket i sig, blir plötsligt möjligheter som lockar på ett helt annat sätt än tidigare. Utställningen kurerades av Eric Saline (GiV), Carina Fihn (GiV/GS) och av mig själv – Lina Nordenström (GiV/GS). 1 2014 · grafiknytt 13

Konstnärlig forskning (Hela texten finns att läsa på www.grafiknytt.se)

Med supermarket 2014 inledde GiV och GS, utöver utställningen med fokus på artists’ books & zines, också en diskussion, som vi hoppas ska fortsätta, om konstnärlig kunskapsbildning ur olika vinklar och där möjligheter med artists’ books också presenterades och diskuterades som verktyg inom konstnärlig forskning. En timme fördelad på två föreläsningar av Nina Bondeson och Roland Ljungberg följd av ett samtal med publiken och två särskilt inbjudna – Ulla West, konstnär, och Åsa Andersson, konst när och forskningskoordinator på Konsthögskolan i Stockholm – är ett tätt åtagande. Men det finns mycket att diskutera i vårt konstområde! Till exempel vilket område det egentligen gäller och hur det möter och överlappar andra områden, vilka villkor som krävs för att själva konsten ska kunna komma till och så vidare. Vi ville med denna täta timme presentera en introduktion till ett samtal om kunskapsbildning i konsten som vi tycker ska fortsätta på olika sätt och olika platser i akt och mening att pröva och stärka de handlingsutrymmen vi behöver.

onstnärlig forskning är en ny akademisk disciplin på det svenska konstområdet. Forskningsområdet befinner sig någonstans emellan ordinärt konstnärligt arbete och akademisk forskning. Till skillnad från etablerad naturvetenskaplig och humanistisk forsk ning med en lång tradition söker forskning på det konst närliga området fortfarande sin identitet. Centralt för all forskning är reflektion och kommunikation av process och resultat. Den konstnärliga forskningen består idag oftast av praktiskt genomförda konstprojekt och en skriven text. De platsspecifika konst närliga manifestationerna i forskningen visas i många fall som representationer i den skriftliga dokumentationen vilket innebär att de rumsliga och taktila specifika förmågor och egenskaper som konst besitter begränsas.

14 grafiknytt · 1 2014

Alla mänskliga verksamheter har en eller annan hantverkspraktik där olika grundvillkor måste uppfyllas för att det ska bli något gjort. Hur ser görandets villkor ut för olika områden i konsten idag? Från konsttillverkning som tillverkar och bearbetar föremål för att de ska bära mening, till den konsttillverkning som har det verbala språket som sitt meningsskapande material. Denna utvidgning av konst och konstbegrepp har vi diskuterat i flera decennier nu. Men hur utvidgat är konstfältet egentligen? Förmår vi se till hela spektrat av vad som faktiskt pågår och försvara den plats och tid som konsten kräver för att bli till? Eller kräver samtidens rådande ordning att alla anpassar sig till samma villkor? nina bondeson

Det är här som jag ser att artists’ books som konstform kan bli ett annat sätt att förmedla relevanta delar av den konstnärliga forskningen. Genom att expandera bokens linjära läsriktning till artists’ books gränsöverskridande och mångfacetterade form ges här andra möjligheter att kommunicera konstnärlig forskning än den traditionella artikel- eller monografiformen. I presentationen på Supermarket diskuterade jag Tina Carlssons doktorsavhandling the sky is blue och ett par av mina egna försök att forma mina egen forskning. Här betraktar jag artists’ books som en kunskapscontainer där såväl material, form som innehåll skapar ett speciellt upp levelserum inte helt olikt utställningsrummet. roland ljungberg

ulla west

ag skriver om konstnärlig forskning och om artists’ books på min gamla skrivmaskin, Olivetti Valentine, som förberedelse för det offentliga samtalet dit jag inbjudits att ha synpunkter utifrån två föreläsningar om dessa två områden. Fem meter text på en lång pappers remsa blir det, ett flöde av reflektioner som är mina synpunkter grundade i erfarenheter från min konstnärliga praktik, från olika samarbeten, från samverkan i forskningsprojekt, det är en remsa med synpunkter. Förberedelserna inför samtalet på Kulturhuset är mycket mer omfattande än vad som framkommer under de minuter jag får utrymme att prata eller de få rader jag skriver här eller den längre sammanfattning som publiceras på Grafiknytts hemsida. Att delta i detta samtal är en del av mitt konstnärliga arbete. Min övergripande reaktion på de båda föreläsningarna relaterar jag till min praktik: I mitt sätt att arbeta föreligger ingen motsättning mellan teori och praktik (görande), en motsättning som båda

föreläsarna omtalar och resonerar runt. Teori ingår i min praktik. Praktiken verkar inte utan teori, jag teoretiserar i praktiken och praktiserar teorin. Generaliseringen ”textmässig konst” ställd mot ”artefaktisk konst” som det beskrivs av Nina Bondesson är inte enligt min mening meningsadekvat. Att generalisera genom att förenkla på felaktiga och bristfälliga grunder är inte meningsadekvat, det leder till frågeställningar som inte är relevanta. Konst, konstnärlig verksamhet, konstnärsrollen och därmed också den konstnärliga forskningen har alltid befunnit sig i ständig förvandling och omförhandling. Det ligger i det konstnärliga arbetets natur och utgör dess öppna eller subversiva potential till medverkan och förändring historiskt, socialt, politiskt. Samtidigt utgör omförhandlandet också en krass förutsättning för fortsatt överlevnad i relation till ekonomi och makt. Ekonomi spelar alltid roll, och att fältet ”konstnärlig forskning” sedan ca tio år är etablerat både på konstnärliga hög-

1 2014 · grafiknytt 15

skolor och som ansökningskategori hos Vetenskapsrådet, är av stor betydelse. Konst fortsätter att skapas utanför universiteten och akademierna. Att det förutom i den akademiska världen öppnats en möjlig väg för processer av prövande, långsam och experimenterande art är bara positivt. Alla forskningsprojekt måste som det ser ut idag förankras och drivas inom ett lärosäte, en högskola/ett universitet, vilket gör att forskningen inte kan kallas ”fri”, den sanktioneras, bedrivs och verkar inom en bildningsstruktur. För att få en forskartjänst måste man passa in och det kan förstås i förlängningen vara problematiskt. Forskning innebär möjligheten för den enskilde konst nären att under några år fördjupa sig och undersöka ett ämne i ett sammanhang med handledare och kvali ficerade kolleger, att med sitt arbete ingå i en diskussion. Att få betalt för att utföra ett experimentellt arbete som sträcker sig över lång tid, ett arbete som inte på direkt sätt kan vara ”lönsamt”, har en avgörande betydelse. Konstnärlig forsknings berättigande handlar om demokrati och om konstens roll i samhället. Perspektivet är förstås vidare än den enskilde konstnärens och det egna konstnärskapet.

Mina reflektioner om former och metoder för konst närlig forskning ryms inte inom ramarna för denna sammanfattning och området ”artists’ books” föreslår jag som tema för ett kommande nummer av Grafiknytt. ulla west

10 personliga ingångar: konstnärlig forskning, gestaltning och artists' books?

Under Supermarket 2014 deltog jag som respondent i panelsamtalet om konstnärlig forskning och artists’ books som Grafiska Sällskapet och Grafik i Väst anordnade. Jag har summerat tio personliga ingångar i detta tema. Jag varvar mina olika röster och erfarenheter: undervisning inom universitetsvärlden, handledning av doktorander, rollen som konstnär och disputerad forskare inom fri konst och filosofi, samlare av artists’ books, samt forskningskoordinator vid Kungl. Konst högskolan där jag deltar i diskussionerna som förs runt utvecklingen av konstnärlig forskning. åsa andersson

Historien om en konstgrafisk verkstad En ny bok om hur en konstgrafisk verkstad växer fram i början på 70-talet i Borås för att sedan växa till en stor verkstad med över 120 medlemmar. Rikligt med bilder av utställande konstnärer på konstnärernas galleri och en beskrivning av alla grafiska tekniker. 128 sidor grafisk konst för 249 kr med fri frakt på ålgården.se.

16 grafiknytt · 1 2014

Så här kan man också arbeta med högtryck!

arbetet "borderlines" har den danske konstnären Klavs Weiss sågat ut världens naturliga och politiska gränser ur 3 mm tjock björkfaner och sedan delat dem i 164 olika delar. Efter infärgning placeras delarna slumpmässigt i en rund ram och trycks. Sedan kan de återanvändas för en rad olika tryck. Ramen för just det här arbetet är 150 cm i diameter och pappersstorleken 240 x 240 cm. Intentionen är att senare sätta ihop

delarna på nya oväntade sätt och skapa ett oändligt antal nya länder oberoende av naturliga, kulturella och politiska villkor och gränser – nya världsordningar kan man säga. Alla bitarna blir som innehållet i en slags typlåda/kast i verkstaden. Klavs Weiss har sedan tidigt nittiotal intresserat sig för olika objekt och vilka avtryck de kan tänkas ge på papper. Men för Klavs är det inte enbart trycket som är det intressanta, utan

även själva objektet som avtrycket gjorts från. Vid utställningar visas de tillsammans, och tryckobjekten blir lika viktiga som trycken. Denna arbetsmetod illustrerar på ett enkelt sätt hela tryckprocessen och blir en viktig del av betydelsen i dessa arbeten. Om sitt arbete säger Weiss: "Jag har aldrig påstått att jag är grafiker, men jag tycker mycket om när jag kan använda enkla tryckmetoder i mina försök att göra konst".

Foton från verkstaden i Nees: Johanne Havskov Thygesen, Karen Havskov Jensen och Klavs Weiss.

1 2014 · grafiknytt 17

Nina Beckmann, vd på Grafikens Hus, vid det som finns kvar av verkstaden. foto john

Rapport från Grafikens Hus Natten mellan den 15:e och 16:e mars 2014 brann Grafikens Hus i Mariefred ned till grunden. Det är en tragedi för svenskt konstliv och för grafikälskare i synnerhet, att ett av norra Europas vackraste grafikcentrum nu inte längre finns.

18 grafiknytt · 1 2014

1 2014 · grafiknytt 19

Axel Fridell, Mrs Dunn, torrnål, 1917

en arbete pågår intensivt för att återuppbygga Grafikens Hus’ verksamhet. Faktum är att styrelsen, som samlades redan kl.10.00 på närliggande Gripsholms värdshus denna ödesdigra söndag den 16:e, genast beslutade att Grafikens Hus verksamhet skall återuppstå. Under dagen ringdes, mejlades, facebookades och twittrades det in stöd och uppmuntran från konstnärer och vänner över hela världen. Kulturministern, politiker, företagsledare, Kung Carl XVI Gustaf och andra ledande personer hörde av sig och erbjöd oss sitt stöd. Trots chocken och förtvivlan över det som skett

20 grafiknytt · 1 2014

så känns det ändå som om det finns utvägar, det finns nya möjligheter. Huset är borta men idéerna och andan är starkare än någonsin. En del av verksamheten får nu anpassas till de nya omständigheterna. Vi har startat en c/o-verksamhet där vi än mer samarbetar med andra institutioner, verkstäder och scener för grafisk konst. En del av den pedagogiska verksamheten, samarbeten med skolor, Artist in Residence och workshops, får ske tillsammans med andra. Vårt projekt med särskolan i Strängnäs blommar nu ut på Eskilstuna Konstmuseum, sommarens Lindellstipendiater får trycka på Konstakademin och Påsklovskollot för barn sker i Mariefreds församlingshem. Med tanke på den hemska branden som förstörde vårt hus så känns detta mobila arbetssätt väldigt lovande och spännande. Andra planerade samarbeten är till exempel med Godsmagasinet i Uttersberg och Falu Konstgrafiska verkstad och vi har konstruktiva kontakter med flera andra vänner och aktörer inför framtiden. Arbete pågår med att bygga en mobil verkstad som kan åka ut till skolorna istället, nu när skolorna inte kan komma till oss. Helene Billgren arbetar just nu med sin utställning som skulle blivit den stora sommarutställningen 2014. Hon fortsätter att trycka tillsammans med Jenny Olsson på Konst akademins verkstad på Skeppsholmen och utställningen kommer att visas på fantastiska Wanås Konst i Skåne. Serieprojektet ”Vi har en viktig grej på gång” går ut på turné till sju orter i Sverige med start i höst. Den stora Carl Fredrik Reuterswärds utställningen ”Tryck” som skulle öppnat den 16:e, då huset brann, har i höst vernissage på Ljungbergmuseet i Ljungby istället. Hela denna utställningen är en ny donation till Grafikens Hus och de nya samlingar som med tiden skall återuppbyggas och förnyas. Utställningen Axel Fridell & Evert Lund quist, torrnål – Envisheten och den oberäkneliga sponta

niteten, skall i någon form ändå ha sin vernissage på Dalarnas Museum som planerat i oktober 2014. Den utställningen, med speciella inlån från Dalarnas Museum och Evert Lundquists Stiftelse, gick också upp i rök. På det här sättet är flera planerade projekt ändå genomförbara, om än under nya förhållanden. En sak är dock säker; Grafikens Hus kommer att fortsätta sin verksamhet och dyka upp lite här och där de kommande åren, kanske på en plats nära dig. Håll utkik!

Styrelsens målsättning är att fortlöpande informera om hur arbetet fortskrider. Följ oss på facebook och genom Grafikens Hus’ hemsida; www.grafikenshus.se.

Carl Fredrik Reuterswärd, Non-Violence, litografi, 1996

Nina Beckmann, vd Grafikens Hus Mikael Kihlman, styrelseledamot Grafikens Hus

1 2014 · grafiknytt 21

22 grafiknytt · 1 2014

Det började med… …att vi funderade på om vi kunde göra riktigt stora tryck.Vi blev inspirerade

av ett bildspel från Rochester Institute of Technology där man använde vägvält, skateboard och breakdancing.

i ville prova om vi kunde göra något liknande. Vi kontaktade de ansvariga i Rochester för att få klartecken från dem. Det framgick inte helt tydligt på bildspelet vilka olika material som använts, men så småningom kom vi fram till att använda stora Axpetplattor och som tryckfärg Akua Intaglio. Färgen skapades av Susan Rostow och William Jung. Det är en sojabaserad tryckfärg ursprungligen avsedd för djuptryck, men kan också användas till högtryck, collografi eller monotypi. Den tvättas bort med vatten och såpa/diskmedel. Färgen trycker från vilken plastplåt som helst, trä, linoleum eller metall. Hahnemühle 350 gr på rulle användes som tryckpapper och visade sig vara mycket slitstarkt och tålde kraftig hantering. Testtryck gjordes utanför Malmö

Konsthall under Gallerinatten där allting gick bra. Vi hade turen att få låna en under kvällen mycket enga gerad vägvältsförare från NCC. Publiken fick också hjälpa till med att göra avtryck på tryckpappret med hjälp av olika redskap, cyklar, rull stolar och sedan, med hjälp av kroppen, gjordes kompletterande spår. Kunde vi använda metoden i projektet Konstlyftet men utan vägvält? Skulle trycken bli lika bra utan en bottenfärg? Det skulle nog gå, tänkte vi, om deltagarna på olika sätt gjorde spår/avtryck med sin kropp på en yta (t ex genom att köra med rullstol, gå, rulla föremål eller rista). Man skulle kunna arbeta både individuellt och tillsammans. Det fungerade, trycken blev renare, kontrastrika och vackra, som ögonblicksbilder.

I de små grafiska bladen experimenterade vi med olika tekniker som plast-, skumplatte- och kartongtryck. Vi använde även här Axpetplattor, en transparent plast, egentligen avsedd för skyltmaterial. Plattor på 0,7 mm tjocklek går lätt att skära i mindre bitar eller klippa ut former från med sax. Man kan använda plattorna till torrnål eller till monotypi. Skumplattor är ett förpackningsmaterial, som kan köpas i mindre skivformat. Det går väldigt lätt att göra spår i skumplasten med blyertspenna. Kartong använde vi också. Det blev fina bilder, där vi använde klistermärken och målartejp för att göra olika ytor och mönster. Stort tryck ingår alltid som en första kontakt med grafiken i Konstlyftet. Under glada tillrop lyfts pappret från tryckplattan och det är alltid lika

1 2014 · grafiknytt 23

Tryck med skumplatta.

Malmöfestivalen.

spännande. När Malmöfestivalen inbjöd malmöborna att delta i ett pappersupprop anmälde Konstlyftet sig. Denna gång valde vi att arbeta med svart och vitt, fast i en enklare teknik som skulle tåla väder och vind. Vi använde kroppen som mall och gjorde stora vita silhuetter och målade svarta konturer. Dessa visades på Stortorget under Malmöfestivalen 2013. Under 2014 kommer vi att arbeta med temat BOK.

av utställningar på Malmö Konsthall och arbetar med grafik i liten eller stor skala, både enskilt och i grupp, i konsthallens K-sal eller på KKV Grafik. Alla deltar utifrån sina förutsättningar. Viktigt för utform ning av Konstlyftet är referensgruppen, som sätts samman av brukare och personal från de deltagande verksamheterna. Referensgruppen fungerar som ett bollplank under projekttiden.

Konstlyftet är ett samarbete mellan Daglig verksamhet LSS, KKV Grafik och Malmö Konsthall och som startade 2011. Varje deltagande LSS-verksamhet inbjuds till möten med samtidskonsten på Malmö Konsthall. Projektet riktar sig till personer med kognitiva eller fysiska funktionshinder. Sedan 2011 har fem olika verksamheter deltagit i projektet. Deltagarna inspireras

2013 deltog Daglig Verksamhet LSS Kulladal, Informationsgruppen och Framtiden. Under projektet trycktes vykort av deltagarnas bilder och utställningar gjordes på Galleri Spegeln i juni och på Malmöfestivalen i augusti. LSS Kulladal ställde också ut på Sociala Resursförvaltningen i november och kommer att ställa ut där under våren 2014. Gruppernas inramade bilder

24 grafiknytt · 1 2014

har blivit upphängda på respektive verksamhet. Konstlyftet genomförs med stöd från Malmö kulturförvaltning. Projektet fortsätter 2014 och utvidgas då med två nya grupper, Konst fabriken och Linnéhuset. Grupper som är och har varit med Konstlyftet sedan starten 2011: LSS Tolvan, Kronan, Pappersmakarna, Kulladal, Informationsgruppen och Framtiden. LSS Antennen gjorde en film om projektet 2011. Malmö Konsthall är sökande och administrerar projektet. Antje Nilsson, projektledare Malmö Konsthall och KKV Grafik Jeannette Lindstedt och Vera Ohlsson projektledare KKV Grafik

För mer info: www.konsthall.malmo.se

Tekniktips A svenrobert lundquist Jag vill inte påstå att det jag kommer med är någon nyhet. De flesta känner till det mesta om tekniska ”trick”. Japanerna – och säkert vår kolleger från 1400-talet gjorde likadant – klistrade upp teckningar på träplattorna som skulle skäras till trä snitt. Därför är det ont om så kallade förlagor till träsnitt. Jag för min del gör likadant. Nu, när datatekniken är så behändig, är det en bagatell att förstora en teckning eller ett foto till en utskrift. Utskriften limmar jag på min trä-

platta och skrider till verket antingen med handöverfräs eller Dremel, vid sidan av träskärarjärn, kniv och stämjärn. När jag använder Dremel (den elektriska maskinen med utbytbara frässtycken) bildar den vallar av papperet och träytan, som upp förstorad torrnålsgrad. Ett sätt är att slipa ner dessa ”vallar”, ett annat att låta dem vara kvar. Om vallarna är kvar blir de med bestrykning av schellack starka nog för att tåla ett antal tryck. Det festliga och kanske

t o m häftiga blir då att färgvalsen inte riktigt når ner mot stockens yta och vallarna blir linjer. Den typiska träsnittskaraktären förloras och bilden blir – något annat!

svenrobert lundquist, det gamla trädet, träsnitt

1 2014 · grafiknytt 25

Grafikskolan Forum Det kom ett brev från Bertil Jansson som påminde om att det i höst är 50 år sedan Grafikskolan Forum startade i Malmö. Han var själv en av initiativtagarna och Bertil Lundberg engagerades som lärare i denna vid starten 5-åriga ABF-kurs! Senare övertogs huvudmannaskapet av Östra Grevie folkhögskola och eleverna kunde äntligen få studiemedel. Vid sidan om dagskolan bedrev Bertil också en kvällsskola som Jan Dahlgren senare tog över. När Bertil Lundberg slutade blev Jan i stället lärare på dagskolan och Arnold Hagström och Håkan Bergh tog över kvällsskolan. Skolan kom att få stor betydelse för grafiken i Sverige.

Det visade sig att det tidigt fanns en vision om att Malmö skulle få en konsthögskola och en önskan om att vara ett centrum för grafisk konst. När Konsthögskolan i Malmö startade beställdes en riktigt stor tryckpress, golvet förstärktes och Arnold Hagström anställdes som adjunkt för en 3-årsperiod. När Arnold efter den perioden sa upp sig, förde grafiken en allt mer tynande tillvaro. Pressen byggdes in i något som kan liknas vid en sarkofag och när jag idag tittar på konsthögskolans hemsida erbjuds det endast screentryck. Och mycket lite av visionerna om ett grafiskt centrum i Malmö blev kvar.

Bertil Jansson berättar

tackade ja till erbjudandet. Han kunde dessutom anvisa en lokal för en grafikskola, nämligen en gammal klichéanstalt på Stora Nygatan där han själv en gång arbetat. Ägarinnan kontaktades, en nyckel lånades ut, lokalerna besiktigades och godkändes. Sedan återstod att få planerna för Grafikskolan Forum godkända. Samma lördagseftermiddag talade jag med ABF:s ordförande, riksdagsman Eric Svenning. Hans svar blev att om jag trodde på projektet så skulle jag arbeta vidare. Vi gjorde så och kommunen tog senare beslut om full täckning av hyreskostnaderna. Hösten 1964 var så mycket klart att undervisningen kunde börja. Med denna skola fick landet en konstnärlig utbildning med internationell räckvidd och en lång rad studerande kom i framtiden att vara representerade

En lördag våren 1964 ringde konstnären, tillika ordföranden i Skånska konstnärsklubben, Thure Thörn och bad om ett möte. Vi sågs samma dag i konstnären Bertil Landelius gamla ateljé vid Triangeln. Thure framförde ett önskemål som väckts från olika håll inom konstnärs kåren. Man önskade sig en Grafikskola Forum i Skåne som en utvidgning av Målarskolan Forum. Och med ABF som huvudman. Som konstnärlig ledare fanns ett självklart namn: yrkesgrafikern och konstnären Bertil Lundberg. Han kontaktades omedelbart. Bertil Lundberg, som tydligen ganska länge burit på idén att få till stånd en undervisning i grafisk konst liknande Stanley William Heyters legendariska skola i Paris (Atelier 17),

26 grafiknytt · 1 2014

Bertil Lundberg och Jukka Vänttinen tidigt 80-tal. Foto: Lasse Hejll

på museer och gallerier runt om i välden. Och antalet medlemmar i Grafiska Sällskapet har påtagligt ökat. Bertil Lundbergs insats som pedagog och konstnärligt ansvarig belönades med att han av regeringen erhöll titeln professor. Med Målarskolan Forum och Grafikskolan Forum ökade intresset för en ny statlig konsthögskola för Syd sverige förlagd till Malmö. Snart lades den första riksdagsmotionen (S) med hemställan om tillskapandet av en sydsvensk konsthögskola. Underlaget till motions texten arbetades fram av en grupp inom det nystartade Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening (KSF). I gruppen ingick Gerhard Nordström, Bertil Lundberg, Paul Lindblom, Eje Högestätt och undertecknad. Hur såg ABF i Malmö på frågan om en statlig konst högskola? Svaret fanns redan formulerat 1967. I ett katalogförord skrev jag "ABF:s kulturpolitiks strävan med sin

satsning på konstbildningens område är att skapa ett reellt underlag för och påvisa behovet av en konsthögskola i Sydsverige med ökat ansvarstagande från samhällets sida". En efterlängtad konsthögskola med Lunds universitet som huvudman inledde under 90-talets mitt sin verksamhet. Forumskolornas insatser skjuts snabbt undan genom brutala ingrepp som förvånar många. När Forumskolorna upphörde anordnades utställningar på flera orter med verk av Forumelever och lärare. Museer, konsthallar och gallerier deltog i en stor manifestation: Forum final! På Lövstabruks kulturförening visas i sommar verk av Forumelever ur Bertil Janssons samling och i november visar Galleri Estetica, Malmö, delar av Bertil Lundbergs donation till Malmö Museum med anledning av 50-årsjubileet.

1 2014 · grafiknytt 27

Annie Bergmans stipendium 2014

Erik Wessel-Fougstedts stipendium

Ingela Svensson

Alexandra Kern

Ingela Svensson, Gympa, linoleumsnitt, 23,5 x 34 cm

Alexandra Kern, The Swans, FP-gravyr, 50 x 60 cm

Ingela Svenssons värld är speciell. Hon har ett underfundigt och säreget bildspråk. Motiven är distinkta och skurna med elegant precision. De tränger sig på med nerv och absurd humor. Bilderna tilltalar betraktaren med svartvit genial enkelhet. Likt ett emblem tvättar kvinnan sitt hår. Eller som i ett annat blad, kammar hon ut sina löss? Gymnasterna ter sig som Pippi Långstrumps (äldre!) alter ego.

Alexandra Kerns pensel tecknar skickligt med en direkt het, djupt sammetsmörker och skira toner i det som finns nära inpå. En växt, en skateboardåkare, en fladdrande plastremsa. Staden skildrad i rörelse, ett flöde som tar oss betraktare med på en poetisk färd.

28 grafiknytt · 1 2014

Grafiska Sällskapets stipendium 2014 Nina Bondeson

Nina Bondeson, Hjälpängel, litografi, ca 40 x 40 cm

Begreppet skopiska regimer dyker tveklöst upp när vi kliver in i Nina Bondesons bildrum. Här gäller det att tänka och känna efter, vad som färgar vårt seende och hur vi tolkar vad vi ser. Ninas rum lockar till funderingar i drömlika, absurda, serieliknande associationsbanor, så att bilder och texter flätas samman till berättelser eller fragment av historier, för oss att se och läsa, på alla slags ting: dörrar, hus, brädbitar, papper och allt som kan tryckas, målas eller broderas. Nina kämpar med frågor kring destruktiva motsättningar mellan utövare av bildkonstens olika uttryck, till förmån för ett gemensamt återupprättande och försvar av hela bildspråket i dess egen rätt, bredvid det skrivna och talade. Stipendiaterna får 15 000 kr vardera.

1 2014 · grafiknytt 29

Nya medlemmar i Grafiska sällskapet 2014

Anna Cronheden, Färdledaren håller låda, serigrafi, 43 x 43 cm

Eva Maria Ern, Season of miscalculations, handkolorerad etsning, 33 x 40 cm

Bo Ganarp, Fot, ekollon och viol, torrnål/blyerts/akryl, 21 x 30 cm

Olle Halvars, I would like to think that people change, linoleumsnitt, 130 x 100 cm,

Lars-Erik Hedendahl, Industriminne, linoleumsnitt, 10 x 10 cm

Solveig Lehtonen, Ni klarar er nog, mjukgrundsetsning, 27 x 15 cm.

Stefan Lorente, Klänning, fotopolymer, 13 x 13 cm

Katriona S W Persson, Departures, etsning, 34 x 45 cm

Margé Westh, lucky me, torrnål, 11 x 16 cm

30 grafiknytt · 1 2014

Stiftelsen Getfotsfonden delar årligen ut ett stipendium för grafiker i början av sin yrkesbana, i syfte att stödja utvecklingen av den grafiska konsten. För 2014 uppgår stipendiesumman till 20 000 kr. Stipendiaten erbjuds även en liten utställning i en del av Grafiska Sällskapets galleri i samband med att grafikstipendiet för år 2015 delas ut nästkommande år. Ansökan om stipendium görs med ett kortfattat brev innehållande persondata och redogörelse för utbildning och konstnärlig verksamhet. Till stipendieansökan bifogas högst 10 fotografier/ utskrifter i max A4-storlek (inga diabilder, original eller CD:n) av grafiska verk, samt upplysningar om verkets titel, teknik och verkliga storlek. Märk bilderna med konstnärens namn samt titel. Önskas bilderna i retur, bifoga ett frankerat och adresserat kuvert. Brevet med ansökan skall vara poststämplat senast 1 oktober 2014. Det skall sändas till: Getfotsfonden, c/o Grafiska Sällskapet Hornsgatan 6 118 20 Stockholm OBS! Grafiska Sällskapet har ingenting med stipendiet att göra. Det låter vänligen Getfotsfonden använda Grafiska Säll skapets galleri för stipendieutdelning, stipendiatens utställning samt att vi kan använda oss av postadressen.

! Beställ signerade ex av unik box med Lennart Aschenbrenners samlade grafik på www.arenabok.se Utvald till Svensk Bokkonst! 5 av 5 K i Konstvärlden! Bokförlaget Arena – böcker inom konst, foto och design

Inbjudan till Ny Grafik 2014 Husby Konst & Hantverksförening bjuder in konstnärer verksamma i Sverige till en jurybedömd, nationell, grafikutställning, ”Ny Grafik 2014” som kommer att visas i Husby Konsthall mellan den 4–26 oktober 2014. Anmälningstiden pågår till och med 31 juli kl 24.00 och görs genom webbapplikationen Entrythingy, som du finner på vår hemsida, www.husbygard.nu. Anmälningsavgiften är 200 kronor. Vi söker både nya och traditionella former av grafiska tryck producerade under 2013 och 2014. Juryn består av Birgitta Samuelsson, konstnär och lektor på Konst fack, Mikael Kihlman, konstnär och Tomas Liljenberg, konstnär och rektor, Grafikskolan i Stockholm. Kuratorer år Sven Einarsson, Husby Konsthall, och Tomas Liljenberg. Alla grafiska tekniker är välkomna, även kombinationer av fler trycktekniker. kontakt: Husby Konst & Hantverksförening: info@husbygard.nu Sven Einarsson, kurator Husby Konsthall: sveneinarsson@husbygard.nu, mobil: 0705-129351 Mary Olsson, samordnare och utställningskommitténs representant, HKHF: nygrafik2014@husbygard.nu Husby konst & hantverksförening Husby Gård, 164 30 Kista 08-751 11 88 info@husbygard.nu www.husbygard.nu

STIPENDIUM

Stiftelsen Getfotsfondens grafikstipendium 2014

ÖRNSKÖLDVIKS GRAFIKSTIPENDIUM Örnsköldsviks Kolektiva Konstnärsverkstad utlyser årligen ett grafikstipendium för i Sverige bosatta konstnärer. Stipendiet innebär en månads fri arbetsvistelse, boende samt 15.000 kr Möjlighet till utställning och annat samarbete med verkstaden. Motivera gärna din ansökan och bifoga tre (3) grafiska arbeten (orginal) Någon särskild ansökningblankett finns inte. Bifoga returporto. Skicka din ansökan föra den 15 aprill till: Ornsköldsviks Kollektiva Konstnärsverkstad Järnvägsgatan 10 891 31 Örnsköldsvik Upplysningar:tel 0660-84009 Hemsida: www.okkv.se Epost: okkv@telia.com

1 2014 · grafiknytt 31

Notiser Ateljévistelse Bornholm Kære grafik kultur i Sverige, hermed en invitation til alle grafikere i Sverige til at udnytte Bornholm ( Østersøens perle) til ferie, udstilling og arbejde, altsammen på én gang. Vi er i år blevet en ny konstellation og håber, at I vil komme og tilføre os ny inspiration og ekspertise og ideer til fremtidige projekter.I får oplægget på dansk – og på engelsk for . dem , der tror at dansk er svært .Vi håber , at i vil sende vores lille affisch ud til alle jeres grafiske venner, som vi endnu ikke kender, og som kunne være relevante samarbejdspartnere i år eller senere. Vi glæder os til at høre fra jer Mvh. Alice Østerbøg

Nordisk salong 2014 24 oktober 2014 - 11 januari 2015 En jurybedömd salong, arrangerad av Helsingborgs Konstförening i samarbete med Dunkers kulturhus. Du, som är verksam konstnär eller konststuderande i hela Norden, är välkommen att söka till Nordisk Salong. Ansökningshandlingar, både på engelska och svenska, ligger ute på salongens webbplats med adress enligt nedan. Helsingborg står med en fot mot kontinenten och en fot som är fast förankrad i Norden. På Dunkers kulturhus, ritat av den danske arkitekten Kim Utzon, i Helsingborg, kommer de nordiska verken att få en magnifik exponering i den stora konsthallen med en yta på 1 000 kvm. Vi ser verkligen fram emot att inta den. årets jury Bo Nilsson, konsthallschef Artipelag, Sverige Magne Furuholmen, konstnär och artist, Norge Synnöve Rabb, konstredaktör, Hufvudstadsbladet, Helsingfors, Finland Kirse Junge Stevnsborg, konstnärlig ledare på Den Frie, Köpenhamn, Danmark Salongens webbplats med alla uppgifter om medverkan: Nordisk Salong 2014 (http://nordisksalong.se)

sofia@orremail.se

32 grafiknytt · 1 2014

Chhaap Foundation, Vadodara India offers residency to print makers for 1 month between October to March. eligibility Print makers from any where can apply who would like to spend quiet time to concentrate on their work and also willing to share their knowledge and experience with local artists can apply 6 months prior to their visit. Check our website for further details: www.chhaap.com/artist_residency.html

Foto Bjarne W Sørensen

Østervoldgade 40, 3700 Rønne, Danmark, (+45) 56 95 90 92, (+45) 26 19 47 29 aosterbog@gmail.com

Sofia Orre, Ordförande, Helsingborgs Konstförening

Artist in residence at Chhaap Studio, India

Hasse Lindroth Hasse Lindroth har gett ut en bok med Stockholmsmotiv, "Stockholm i ljus och svärta". Boken har ett rikt bildmaterial. Texten berättar om arbets processer och kommenterar Stockholmsmiljöerna. Stockholm i ljus och svärta carlssons bokförlag Text av Per Cornell säljes

Vår KKV tvingades stänga Vår direktimporterade KeenCut pro passepartoutskärare säljer vi för 5 000 kr. Nypris 10 000 kr. Kontakta mig på 070-515 2080. Barbro Hedström, Ordf i SKKV (Sundbyberg)

Domeij Koppartryckspress Koppartryckspress tillverkad av R Domeij säljes för 20 000 kr. Tryckbädden är 1 x 2 meter. Pressen har tillhört grafikern och målaren Lars Lindeberg och finns i Bromma, Stockholm. Säljare: Erik Lindeberg. Mob: 073-901 45 12. Mail: e.lindeberg@hotmail.com.

PÅ GRAFISKA SÄLLSKAPET Vera Ohlsson och Jeannette Lindstedt 3 maj till 21 maj

G rafiska S ällskapets galleri Hornsgatan 6. Stockholm

Vera Ohlsson, Under tiden, del av svit, collografi

Jeannette Lindstedt, Utan titel, objekt i papper

Öppettider: tis–tors 12–18 fre–sön 12–16 mån stängt tel 08-643 88 04

Grafikskolan 24 maj till 11 juni Grafiska Sällskapets grafikverkstad, Stockholm 23 juni till 6 juli Södertälje konstnärskrets grafikverkstad 7 juli till 20 juli Grafikgruppen i Visby 4 augusti till 17 augusti P-O Larsson 30 augusti till 17 september

P-O Larsson, Mälarsagor 1, träsnitt, 2013, 30 x 40 cm

1 2014 · grafiknytt 33

IB WAHLSTRÖM KONSTNÄRSMATERIAL

Stort utbud av grafiskt material!

Härke Konstcentrums konstnärsstipendium Sista ansökningsdag: den 28 februari varje år. Läs information om stipendiet och hur du ansöker på www.harkekonstcentrums.se, klicka på stipendium. Välkommen med din ansökan!

KONSTGRAFISK STUDIO i Mölndal sedan 1978

Olofsgatan 10, Stockholm 08-15 19 10 www.ibwahlstrom.se

• Litho • Editions • Residens • Workshop t. 031 871218

bolagetvardagsbilder@telia.com www.ramverk.se/vardagsbilder/index.html

Falu Konstgrafiska Verkstad

Vi tillverkar och säljer

Färg för konst och grafik www.nyanshelsingborg.se

Telefon 042-326161

023-824 53 falun.se/fkv

FKV erbjuder möjligheter att arbeta med alla grafiska tekniker i en komplett miljövänlig verkstad. Kontakta Modhir Ahmed 023-824 53 om Du är intresserad! ------------------Välkommen att söka en utställningsperiod på Galleri Hörnan, Falun. Kontakta Birgitta Hellström, kultur- och ungdomsförvaltningen tel: 023-824 77 eller gallerihornan@falun.se. Mer information finns även på falun.se/fkv

Galleri Hörnan

Nyans Helsingborg ek.för. Näckrosgatan 6 252 71 RÅÅ

34 grafiknytt · 1 2014

Kultur- och ungdomsförvaltningen

POSTTIDNING B

AVS: GRAFISKA SÄLLSKAPET HORNSGATAN 6 118 20 STOCKHOLM

björn bredström, trädstudie, torrnål