www.grafiskasallskapet.se Pris 70 kr
1.16
GR AFI KN Y T T
TID S K R IFT OM G R A FIS K K ONS T
grafiknytt 1 2016
Aktuellt från Grafiska Sällskapet UTSTÄLLNINGAR PÅ GALLERIET
utgivare/kansli Grafiska Sällskapet, Hornsgatan 6, S-118 20 Stockholm tel: +46 8 643 88 04, sällskapets sekreterare Ulla-Carin Winter sekreteraren@grafiskasallskapet.se sällskapets ordförande Göran Boardy styrelsen@grafiskasallskapet.se ansvarig utgivare, chefredaktör Christina Lindeberg tel: +46 33 41 98 60, mobil: +46 706 26 70 64 grafiknytt@grafiskasallskapet.se
6 FEB TILL 24 FEB 27 FEB TILL 16 MAR 19 MAR TILL 13 APR 16 APR TILL 4 MAJ 7 MAJ TILL 25 MAJ 28 MAJ TILL 15 JUNI MORISKA RUMMET 6 FEB TILL 24 FEB
RUTH GOLDMANN OCH SOLVEIG LEHTONEN LENNART ASCHENBRENNER STINA EIDEM OCH LISE LUNDGREN OLLE HALVARS GRAFIKSKOLAN VÄNNER, SAMLINGSUTSTÄLLNING
G rafiska S ällskapets galleri Hornsgatan 6. Stockholm
IDUN BALTZERSEN (GETFOTSSTIPENDIAT 2014)
Välkommen till årsmöte – fredag 1 april kl.18 Galleriet, Hornsgatan 6 i Stockholm Motioner ska vara styrelsen tillhanda senast 1 mars. Anmäl dig till galleriet senast tisdag 29 mars så att klubbmästarna har möjlighet att planera mat och dryck. 08- 643 88 04, galleri@grafiskasallskapet.se
Öppettider: tis–tors 12–18 fre–sön 12–16 mån stängt tel 08-643 88 04 Lösenord till hemsidan:
grafik
grafisk form Kristina Schollin-Borg omslagsbild Winter light, 2012, av Salla Myllylä postadresser till redaktionen Brev: Paket: Grafiknytt, Kåtorp 10 Ålgårdsvägen 33 S-524 96 Ljung S-506 30 Borås Prenumerera och annonsera enkelt Se www.grafiknytt.se eller sänd mail: grafiknytt@grafiskasallskapet.se Pg 40 78 56 - 4 IBAN: SE96 3000 0000 0325 2180 3456 BIC: NDEASESS
Vill du ha verksamhetsberättelse 2015 som PDF innan årsmötet? Skriv till sekreteraren@grafiskasallskapet.se Lämna/skicka bilder till Temautställningen ”Vänner”, 28 maj - 15 juni, senast den 22 maj. Max 2 oramade bidrag per konstnär . Anmäl dig till Grafiknytts Nyhetsbrev på www.grafiknytt.se för att få information om nyheter och när uppdateringar görs på sidorna i den digitala versionen.
utgivning Grafiknytt utkommer med 4 nr/år, två tryckta och två digitala
Skriv några rader
Har du ny e-postadress?
nätupplaga www.grafiknytt.se
till styrelsen om du deltar i projekt, konstnärsutbyten eller andra aktiviteter som rör grafik. Styrelsen vill använda det i verksamhetsberättelse 2015 för att stärka vår position som nationell organisation.
Meddela den till: galleri@grafiskasallskapet.se och sekreteraren@grafiskasallskapet.se
hemsidans redaktion hemsidan@grafiskasallskapet.se Visst material och annonser publiceras också på internet. Den som sänder material till Grafiknytt anses medge elektronisk lagring/publicering. galleriet, utställningar, mm galleri@grafiskasallskapet.se tryck Trydell Laholm ISSN 0346-9727
Sällskapets högt uppskattade medarbetare Eva Corner har gått i pension efter 40 år som vår gallerist. Eva har under åren haft många olika arbetsuppgifter, vilka har förändras och utökas under åren med verksamheten. Medlemmarna har främst mött henne som engagerad gallerist, styrelserna genom viktig rapportering om ekonomin. Styrelsen, Britt, Björn och Catarina har tackat av Eva under gemytliga former.
Bidrag för utgivningen har beviljats av
Som alltid, välkommen in på en kopp espresso när ni har vägarna förbi!
g r a f i k höst !
D
–
grafikvår ?
et har varit en intensiv höst där grafiken för en gångs skull har fått stå i centrum. Först ut var ett fyra dagars seminarium i Oslo, Printmaking in the Expanded Field, som överraskade både mig och Nina Bondeson med att vara så otroligt intressant och givande. Vi skriver om våra olika upplevelser utifrån olika perspektiv. Salla Myllylä’s installation Winter light som pryder det här här omslaget får symbolisera hur långt grafikens gränser egentligen kan dras. Fönstrets form får agera som matris och definiera ljusspåren likt tryckfärgen, som sedan överförs med hjälp av tejp till en bild, ett konceptuellt ljustryck! Tomas Kilpper var en av föreläsarna på seminariet i Oslo. Det är med stort samhällsengagemang och energi han ger sig i kast med sina enorma golvsnitt. I detta nummer delar han med sig av sina tankar kring det arbetet och sin konstfilosofi. Nasjonalgalleriet i Oslo gjorde senare under hösten en uppmärksammad utställning, ”Avtrykk, med träsnitt från fem århundraden”. Där var Kilpper med och skapade en tredimensionell installation i en av salarna, under utställningens gång, med hjälp av elever vid Konsthögskolan i Oslo. Även Göteborgs Konsthall har gjort en stor satsning på grafik. Under december och januari förvandlades hela konsthallen till en enda stor tryckverkstad. Och intresset verkade det inte vara något fel på, hörde att man till och med slagit besöksrekord. Nästa nummer av Grafiknytt som papperstidning beräknas utkomma i september. Det har varit många frågor kring lösenord och Grafiknytts digitala utgivning. Grafiknytt.se ersätter två nummer av den tryckta tidningen per år och där hittar du mindre notiser, större reportage och även mycket av det bildmaterial (även rörlig bild!) som inte får plats i tidningen. Där finns också ett digitalt arkiv med äldre nummer av Grafiknytt. Lösenordet till arkivet hittar du alltid här till vänster på sidan 2 under öppettiderna.
Innehåll Printmaking in the Expanded Field
4
Några rader om Printmaking
8
"Hej Mr Schiller…”
10
Tryckverkstad på Göteborgs Konsthall
16
Folke P.
19
Kimik Workshop Nuuk
22
Grafikskolan som är dold inne i Myntverket
24
Portföljen
26
Eva Cornéer slutar
29
4 grafiker från Kina
32
Skribenter i nummer 1
2016
göran boardy
Konstnär och ordf. GS
nina bondeson
Konstnär
carina fihn
Konstnär
svenerik jakobsson anita johansson thomas kilpper
Konstnär
Journalist, konstnär
Konstnär
christina lindeberg
Konstnär
svenrobert lundqvist
Christina Lindeberg
margareta röstin
Konstnär
Konstnär
1 2016 · grafiknytt 3 1 2016 · grafiknytt 3
Printmaking in the Expanded Field A christina lindeberg
4 grafiknytt · 1 2016
F
yra intensiva dagar med int ressanta diskussioner och föreläsningar på Konstakademin i Olso. Det tog Jan Pettersson fem år av planering för att kunna genomföra detta seminarium. Och allt var verkligen mycket välorganiserat. Jan Pettersson är professor i grafik vid Konsthögskolan i Oslo och vad vore väl mer naturligt än att börja med en rundvandring i skolans grafik avdelning. Det var mycket väl utrustade verkstäder inrymda i en före detta segelduksfabriks varsamt renoverade lokaler. De följande seminarierna var indelade i för- och eftermiddags pass som berörde olika aspekter inom grafikens område. I vardera halvdagsseminarium deltog tre talare och med en efterföljande diskussion ledd av en moderator. Eftersom det var en stor blandning av människor involverade i grafik på olika sätt ledde det till intressanta diskussioner. Inbjudna talare var konstnärer, teoreti
Oslo 15 – 18 september 2015
ker, kuratorer och museimänniskor för att diskutera grafikens ställning idag, ur en traditionell, teoretisk och historisk ståndpunkt. Vad kan hända och vad kommer att hända på den globala arenan i framtiden? I Jan Pettersson’s öppningsanförande låg tyngdpunkten på de stora förändringar som grafiken har genomgått under de senaste decennierna. Grafiken, likaväl som måleri,
skulptur och teckning, är inte längre beroende av specifika material för sitt berättigande. Det betydelsefulla är istället den bakomliggande idén/tanken. Grafiken har länge negligerats, såväl på den samtida konstscenen som i den teoretiska diskussionen, men är mer betydelsefull och närvarande än vi tror. Konsten idag karakteriseras av en mix av kunskap från olika områden och där spelar grafiken en viktig roll.
foto lasse mellberg
foto crhistina lindeberg
Konsthögskolan i Oslo.
Svend-Allan Sørensen.
1 2016 · grafiknytt 5
Ses detta utvidgade fält som ett hot eller en möjlighet?
foto christel hansson
En av Andrew Rafterys tallrikar.
6 grafiknytt · 1 2016
Ämnet för den första paneldiskussionen var spridande av kunskap och det berörde artist’s books. Max Schumann, Printed Matter Inc. (usa), berättade om det ökade intresset idag för artist’s books bland unga konstnärer, förläggare och publik. Victoria Browne, kaleid editions (uk), betonade att den analoga processen uppskattas av den unga generationen som vuxit upp i den digitala världen. Hon visade några exempel från kaleids utgivning inklusive sin egen bok ”I can highly recommend the Gestapo to everyone”. Böckerna fanns också utställda i skolans fantastiska bibliotek under seminariet. Både Max och Victoria var eniga om att bokmässor blir alltmer vanliga runt om i världen och att de har blivit en en viktig plats för att knyta kontakter. Artist’s books fyller en viktig funktion eftersom de är överkomliga i pris och är lätta att sprida. Vad kan man anse vara ett (av) tryck? Päivikki Kallio, (Finland) ställde den frågan på sin spets när hon till grafiken inkluderade matriser, gobos, videos och t o m markeringen av skugga. Svend-Allan Sørensen (Danmark) använde i huvudsak ord i sina träsnitt eftersom det för honom gav ett starkare
budskap. Andra konstnärer som Thomas Kilpper (Tyskland och Norge) ockuperade övergivna hus och gjorde golvavtryck. Han lyfte fram frågan om konstnärlig frihet, oberoende av utställningslokaler eller kuratorer. Den en gång så traditionella biennalen i Ljubljana har också tagit steget ut i det offentliga rummet. Kuratorn Breda Skrjanec (Slovenien) berättade att biennalen inte hade överlevt om man inte hade gjort något drastiskt. Lösningen blev att man flyttade ut grafiken till olika offentliga platser i staden för att engagera en större publik i samtida konst. Ruth Pelzer-Montada (uk och Tyskland) ansåg det vara lite problematiskt att grafiker tenderade att ha ämnesspecifika tidskrifter, sällskap, biennaler, seminarier m m. Grafiker borde också se till att göra ett bredare avtryck/intryck inom samtidskonstens område. Ett av de mest uppskattade föredragen, om man räknar responsen från åhörarna (av vilka många var studenter), hölls av Nina Bondeson (Sverige). I sitt tal tog hon upp den totala dominansen av textbaserarad och konceptuell konst under de senaste årtiondena. Att allting idag teoretiseras passar inte alla. Allt är möjligt att göra som konstnär men det är omöjligt att göra det utan kunskapen om hantverket.
foto lasse mellberg
Margaret A. Miller, Graphic Studio (usa), påpekade hur viktigt det var med erfarna tryckare för att kunna hjälpa konstnärerna att lösa olika tekniska problem. Ett annat mycket uppskattat tal var det som Andrew Stein Raftery, usa, höll där han berättade om sin kärlek till gravyren och fascinationen över den perfekta linjen. Han gav en inblick i sitt mycket precisa sätt att arbeta. Det innebar grundliga studier som t ex att bygga modeller och göra diverse skisser. Andrew presenterade också sitt se-
naste projekt; att trycka på egenhändigt designade tallrikar. Det har hittills blivit tolv stycken som var och en presenterar den månadens arbete i trädgården. Är då det utvidgade fältet för grafiken ett hot eller en möjlighet? Jag tror att alla kunde hålla med om att det innebär en stor möjlighet. Men grafikens historia och teknik får för den skull inte glömmas bort. Jag tänker återkomma med presentationer av ytterligare några intressanta föredragshållare i kommande nummer.
Paneldiskussion 2. Svend-Allan Sørensen, Carlos Capelan, Eli Okkenhaug och moderator Theodor Barth.
Vill du själv se och lyssna finns samtliga seminarier på youtube och till hösten kommer förhoppningsvis en bok. www.youtube.com/watch?v=kRTXD6kEwxI
1 2016 · grafiknytt 7
Några rader om Printmaking in the Expanded Field A nina bondeson
N
att tala vid seminariet ”Printmaking In The Expanded Field” i Oslo fick titeln mig att sucka djupt. Det där utvidgade fältet i konsten som stötts och blötts i snart 40 år, sedan Rosalind Krauss skrev sin essä ”Sculpture in the expanded field” 1978. Mycket prat har det varit, men jag har fortfarande inte sett till någon egentlig utvidgning vad gäller handlingsutrymme i konsten. Tvärtom. 1978 hade konceptkonsten etablerat sig i usa, och synen på konst förändrades med detta radikalt, men området där jag var och är verksam i konsten – det hantverkligt föremålsliga området – där konstnärer ägnar sig åt ett konstnärligt meningsskapande som tar sig fram vid sidan av det talade och skrivna språket, har krympt snarare än utvidgats sedan dess. Kanske är detta mer märkbart i ett litet land som Sverige. En liten konstscen gör det svårare att få till fungerande sammanhang för det som inte är kompatibelt med den för tillfället rådande ordningen. Så, när inbjudan till Osloseminariet kom tänkte jag först, nä, inte ett sånt där ”utvidgat” seminarium till. Och sen tänkte jag ok, varför inte – jag kan ju alltid tala om vad den där ”utvidgningen” inneburit för min och många andra konstnärers del. Resonemangen om ”det utvidgade fältet” har hela tiden legat i fas med det västerländska samhällets alltmer
8 grafiknytt · 1 2016
är jag fick inbjudan
textberoende kunskapsförmedling. Det som inte passat in eller kunnat anpassas till ett textmässigt menings skapande har de senaste decennierna betraktats som brist fälligt och underordnats. Begreppsliga förklaringar och teoretiska analyser har getts kunskapsbildande status, där det artefaktiska hantverket har betraktats som ointellektuellt, ovidkommande och utdaterat. Hantverkets nödvändiga tid och utrymme har således krympt. Både på konstutbildningar och för yrkesutövare. ”Printmaking In The Expanded Field” fick väl bli ännu en dust med det där, i mina ögon, inskränkta förhållningssättet – som gärna velat prata om att ”allt är möjligt i samtidskonsten” men sedan bara fastnat i pratet och aldrig visar sig villigt att på allvar beakta vad olika sorters konsttillverkning kräver. Från det ordlöst arte faktiska till det konceptuellt idébaserade och textburna och alla korsbefruktningar som uppstår dem emellan. Men seminariet i Oslo överraskade mig. Den stora bredd på intressanta uttryck och infallsvinklar som presenterades av konstgrafiska utövare; från tveklös djupdykning i urgamla gravyrtekniker över alla tänkbara korsningar, till funderingar kring det ”immateriella” trycket. Det var mycket näringsrika dagar! I efterhand kunde jag konstatera att detta blev det allra första seminarium i konsten jag varit med om, där hela spektrat av vad som faktiskt görs i konsten presenterades på lika villkor.
Kanske är vi äntligen redo att, även på små konstscener som den svenska eller norska, härbärgera hela detta spektrum. Äntligen beredda att se till konstens produktionsvillkor och försvara det som krävs för att konsten ska kunna komma till. Konstgrafiken har sin tillhörighet inom bildkonstområdet, men också i de sammanhang som hela tryckkonsten presenterar – från de tidigaste kinsesiska innovationerna med papper och högtryck, över Gutenbeg och senare tiders massupplagor till de allra senaste digitala tillämpningarna. Konstgrafiken kan upprätta samarbeten med allt detta. Genom tid och rum. Genom ord och bild. Men inte utan sin verkstad. Att den hantverkliga verkligheten formulerar villkor för utövandet betyder inte att den begränsar konstnärliga uttrycksmöjligheter. Vi har fortfarande konsekvenser av de senaste decen niernas textmässiga företräde att ta itu med. Akademi seringen av konstutbildningarna står och stånkar på tomgång i en återvändsgränd. En oframkomlighet som genererar ett allvarligt demokratiskt underskott eftersom allt för många stängs ute när akademiska formaliteter dikterar villkoren. Har man hamnat i en återvändsgränd är enda vägen framåt att backa ut ur den och ändra riktning. Det är ingen liten sak – det kräver konstskolor som vågar gå i opposition mot universitet och utbildningspolitik för att upprätta en mer pluralistisk syn på konstnärlig kunskapsbildning. Det var detta seminariet i Oslo bekräftade, att det finns fler vägar: en konstnär kan, men måste inte vara akademiker. Om vi till slut kan erkänna att konstens språklighet tar sig fram på många olika vis; i det ord lösa, föremålsliga såväl som i det analytiskt förklarande språket, då kan vi påstå att vi har åstadkommit ett utvidgat fält. I Oslo verkade detta plötsligt möjligt!
foto lasse mellberg
Nina Bondesson.
1 2016 · grafiknytt 9
"Hej Mr Schiller, kan konst I ett av mina senaste träsnitt ställer Edward Snowden frågan till Friedrich Schiller, eftersom han var en av de första att utveckla tesen: konst och ”skönhet” interagerar med den politiska sfären. A thomas kilpper, översättning christina lindeberg
10 grafiknytt · 1 2016
Uppslaget med titeln Timeline ur boken Under sweeping skies.
photo the artist, courtesy galerie nagel- draxler , berlin
förena samhället?"
THOMAS KILPPER, DON’T LOOK BACK, 1998-99 floorcut at the former US-Army “Camp King”, Oberursel nearby Frankfurt/Main
1 2016 · grafiknytt 11
photo marcus leith, tate gallery, courtesy : the artist and galerie nagel- draxler , berlin
THOMAS KILPPER, THE RING, 20002001, floor-cut, here: entire print at the façade of Orbit House, Blackfriars Road; a South London Gallery Project.
12 grafiknytt · 1 2016
THOMAS KILPPER, CONTEMPORARY FOOTPRINTS, "Avtrykk" Nasjonalgalleriet, Oslo, 2015
maskiner. Den fysiska ansträngningen är enorm. Ett golv snitt är som ett maratonlopp. Att skära i trä eller linoleum saktar ner bildproduktionen, det kräver beslutsamhet och tålamod. Jag tror att det är denna långsamhet jag behöver
Print installed at Kunsthall Charlottenburg, 2012, printed from the floor-cut at the Danish Pavilion, 53rd VeniceBiennale, 2011.
photo the artist, courtesy : galerie nagel- draxler , berlin
V
ilken roll kan konsten spela för social förändring? Har konsten en potential att effektivt ingripa i sociala problem och konflikter? Kan konsten initiera den emancipatoriska utvecklingen i samhället? Finns det samhällsomstörtande kvaliteter och möjligheter med konstnärligt skapande? Ett tag gjorde jag stora kolteckningar men kände att jag behövde ett starkare motstånd i materialet jag arbetade med. Det fick mig att börja arbeta med träsnitt. Men det var ingenting som jag ville göra i min ateljé. Jag letade efter övergivna byggnader och började utveckla egen organiserade konstprojekt. Jag ville inte vänta på en inbjudan från någon institution. Jag gick in i övergivna hus likt en ockupant utan att vara en – fast istället som en konstnär. Jag utvecklade mina golvsnitt. Att bryta upp trä parketten, skära i linoleumgolvet var – och är fortfarande – roligt, fast jag egentligen trivs bäst när det känns som att skära i smör. Jag använder skarpa verktyg och elektriska
1 2016 · grafiknytt 13
THOMAS KILPPER, DESTROY ALL MONSTERS (Angela Merkel), 2013, dry point, motor-hood scratching, Galerie Nagel-Draxler, Berlin. courtesy : the artist and galerie nageldraxler , berlin .
THOMAS KILPPER, THE RING, 20002001, floor-cut at Orbit House, here: A. Hitchcock, Blackfriars Road; photo: Marcus Leith, Tate Gallery, courtesy : the artist and galerie nagel- draxler , berlin .
THOMAS KILPPER, STATE OF CONTROL, 2009 - floor-cut at the former Ministry of State-Security (Stasi-HQ) in East Berlin here detail: Refugees heading for Lampedusa. courtesy : the artist and galerie nagel- draxler , berlin .
14 grafiknytt · 1 2016
för att kunna skapa något av kvalitet, för att komma bort ifrån det forcerade och överhettade ursinnet. Och ändå blir allt motsägelsefullt; för samtidigt så älskar jag när det går snabbt. Och jag drömmer om att en dag kunna skapa konst som inte kräver någon som helst ansträngning. Jag betraktar de flesta av mina arbeten – så även mina golvsnitt - som platsspecifika installationer och ingrepp. Bilderna och texterna som jag skär in i bygg naderna handlar om själva platsen men har också en relation till mitt eget liv. Jag försöker skapa nya och oväntade perspektiv och sammanhang för att öppna upp för nya associationer och reflektioner. Mitt mål är först och främst att genomföra snittet, det direkta ingreppet i det funna materialet. För historiska gravyrer och hällristningar, men också Gordon Matta-Clark’s itusågade hus, har varit viktiga inspirationskällor i mitt konstskapande. Det är min avsikt att lämna spår; skärsår i världens ”skinn”. Det intressanta i det här sammanhanget är att än så länge har jag inte utfört mina golvsnitt och tryckprojekt på någon offentlig plats. Jag önskar att jag någon gång kunde göra ett golvsnitt runt ekvatorn… Men byggnader som står tomma och oanvända under många, många år får väl naturligtvis anses tillhöra allmänheten snarare än sina försumbara ägare. Fast i några av mina projekt har jag haft möjlighet att visa mina golvsnitt i det offentliga rummet – genom att hänga hela trycket på fasaden till den byggnad som jag arbetat i. Tomma byggnader är fulla av historia och jämförbara med inaktiva celler i vår hjärna som tappat sina sensoriska erfarenheter och glömt minnen. Att arbeta konstnärligt med tomma rum kan jämföras med den psykoanalytiska processen: att åter ge liv till de övergivna platserna och blottlägga deras historia.
THOMAS KILPPER är konstnär och professor vid Konsthög skolan i Bergen. Bosatt i Bergen och Berlin. Sedan detta skrevs har Thomas Kilpper genomfört ett offentligt golvsnitt på Nasjonalgalleriet i Oslo.
THOMAS KILPPER, DON’T LOOK BACK, 1998-99 floorcut at the former US-Army “Camp King”, Oberursel nearby Frankfurt/Main.
photo : the artist, courtesy : galerie nagel- draxler , berlin .
På samma gång kan mina projekt i tomma byggnader ses som egenmäktigt förfarande: jag utvecklar en fysisk närvaro – jag ockuperar platsen och ristar in mig själv i materialet. Jag skadar – jag fördärvar vackra parkettgolv – och skapar samtidigt konst. Denna motsats: att skapa något nytt och trigga igång mikroskopiska förändringar genom att rubba status quo är som ett mirakel och en ständig drivkraft i mitt arbete. Förstörelse och skönhet blir ett.
1 2016 · grafiknytt 15
foto carina fihn
Tryckverkstad på Göteborgs Konsthall A carina fihn
16 grafiknytt · 1 2016
Markus Butkereits installation.
och barn, konststudenter och pensionärer, konstnärer och amatörer jobbade sida vid sida, alla lika fokuserade på de magiska tryckprocesserna. Det var intressant att se den generositet som uppstod. Så fort någon lärt sig en teknik delade man gärna med sig av sin nyvunna kunskap till nya besökare. Konsthallen var indelad i olika rum som alla hade var sin funktion. Förutom själva verkstaden med sina stationer för boktryck, högtryck, djuptryck och screen fanns ett redaktionsrum, ett bibliotek, museum Rundqvist och ett utställningsrum. Och varje dag erbjöd ett rikt program utbud workshops, föreläsningar och seminarier. I biblioteket fanns litteratur om grafikens och tryckkonstens historia och i Rundqvists lilla museum fick man ta del av tryckeriets publikationer genom de senaste hundra åren.
foto göran boardy
U
nder sex veckor i december 2015 – januari 2016 förvandlades Göteborgs Konsthall till en gigantisk tryckverkstad med plats för allehanda trycktekniker och experiment. Konsthallen blev ett rum där skapande och processer utan slut var det centrala. En plats för både lek och allvar. Ett eldorado för såväl inbitna grafiknördar som för besökare som aldrig sett en tryckpress. Ung som gammal, professionell som amatör var välkommen att pröva och utforska olika grafiska material och tekniker tillsammans med inbjudna konstnärer, tryckare och konsthallens pedagoger. Idén kom från Konsthallens chef Mikael Nanfeldt som inspirerats av William Morris visionära text om den goda arbetsplatsen och tanken om kollektiva processer, fördjupade samtal och demokrati. Från Konsthallens sida ville man skapa en plats som utmanade idén om vad en konsthall och en utställning ska vara. Men även väcka frågor om vad det kan innebära att arbeta och skapa tillsammans, vad hantverk och tidskrävande tekniker betyder i vår tid. Man var också tvungen att släppa den kontroll och genomtänkta planering som annars kännetecknar utställningsverksamheten och i stället bara se vart det hela skulle bära. Att helt enkelt inreda en plats med möjlig heter och sen lita på besökarnas intresse och vilja. Att komma in i Konsthallens annars så stillsamma, vita, kubliknande rum och se dessa överfyllda med entusiastiska människor som ristade och skar, tryckte bilder, affischer, fanzines eller julkort var en överväldigande syn. Många kom tillbaka flera gånger under perioden för att hinna pröva allt, en del till och med varje dag. Föräldrar
1 2016 · grafiknytt 17
foto carina fihn
GN 1 -2015.indd 1
www.grafiknytt.se
18 grafiknytt · 1 2016
2015-02-14 12.39
STIPENDIUM
I utställningsrummet arbetade den tyska konstnären Markus Butkereit, inbjuden som artist in residence, med att göra en installation av gamla klichéer och papper som han hittat på Rundqvists vind. Publiken kunde följa hans arbete under hela processen. Tryckverkstaden var ett ambitiöst projekt där Konsthallen från första början haft ett nära samarbete med en rad aktörer i Göteborg utan vars erfarenheter, praktiska råd och sakkunskap det hela aldrig hade kunnat genomföras.
En central punkt i Konsthallen var det legendariska Göteborgstryckeriet Rundqvist Boktryckeri med anor från tidigt 1900-tal som flyttade dit sina gamla boktryckspressar, regaler, mängder av bly- och trätyper och en stor del av sin personal. Konstnärernas Kollektivverkstad, Konstepidemin, Grafik i Väst och Högskolan för Design och Konsthantverk var andra viktiga samarbetspartners som bidrog med idéer, kunskap, workshops och föredrag.
ÖRNSKÖLDVIKS GRAFIKSTIPENDIUM Örnsköldsviks Kollektiva Konstnärsverkstad utlyser årligen ett grafikstipendium för i Sverige bosatta konstnärer. Stipendiet innebär en månads fri arbetsvistelse, boende samt 15.000 kr Möjlighet till utställning och annat samarbete med verkstaden. Motivera gärna din ansökan och bifoga tre (3) grafiska arbeten (orginal) Någon särskild ansökningblankett finns inte. Bifoga returporto. Skicka din ansökan före den 15 april till: Ornsköldsviks Kollektiva Konstnärsverkstad Järnvägsgatan 10 891 31 Örnsköldsvik Upplysningar:tel 0660-84009 Hemsida: www.okkv.se Epost: okkv@telia.com
Folke P. A svenrobert lundquist
”Vi har hittat fem väskor med plåtar, tunga som skam, under en flyttning. Det finns stämplar på tryck – ”A.g. Lundin Koppartryckare,Tulegatan 29, Stockholm”.Vi tror de kan vara av Folke Persson”. Så lät telefonsamtalet.
1 2016 · grafiknytt 19
20 grafiknytt · 1 2016
D
et är ett hundratal plåtar väl lackade i asfaltlack, många inslagna i själva provtrycket av Lundin med hans stämpel. Ibland med notering om hur många tryck som han gjort, ibland med Perssons önskan: tryck rent! (dvs ingen draggning, vilket närmast var regel på 20–30 talen). Här är alltså ett grafiskt livsverk i fem väskor från 20till 60-talet. Jag har noga och med intresse gått igenom resultatet. Några postuma tryck har jag gjort till de anhöriga. Här kan några ses. Plåtarna är etsade i zink/ klichéplåtar sannolikt från Goes klichéanstalt som låg i tidningskvarteren (ght, gt) helt nära Folke P:s ateljé vid Stenpiren. Tekniken är genomgående etsning i två steg – en konturetsning och en andra bitning med gråskalan. Ingen stoppfernissa däremellan. Jag förvånar mig över att så många kollegor nonchalerar själva syrebadens möjligheter. För tidsödande? Folke Persson (1905–1964) var en av Göteborgs ledande konstnärsprofiler. Han var verksam i Göte-
borgs konstnärsklubbs styrelse från 1935 fram till 1950. Medlem i Grafiska Sällskapet och Konstnärsklubben i Stockholm liksom kro där han var sekreterare och redaktör för kro-bladet 1940–41. Hans bildvärld var Göteborgs hamn och Bohus kustens liv. En Västkustskildrare i måleri och grafik. Hur ser man på honom i dag? Närmast helt glömd. Hela hans grafiska oeuvre känner jag inte, men av vad jag nu sett, kände jag genast en besvikelse: var han inte bättre. Jag uppfattade hans teckning som rastlöst slarvig, närmast naiv och hafsig. Vilket förfärligt omdöme av en sentida kollega, som minns hans bortgång. Är jag rättvis? Han var naturligtvis glad att skildra vad han upplevde! Han hade för bråttom. Ett livsverk. Vad gör man med det? Våra plåthögar? Vem bryr sig om dem om 50 år eller snarare än så? Vår syn på äldre kollegor och deras verk tål att begrundas. Jag tänker att alla som är över 30 anses helt ointressanta. Ute ur tiden.
1 2016 · grafiknytt 21
foto anders björklund
Kimik Workshop Nuuk A svenerik jakobsson och margareta röstin
I
augusti 2015 fick jag och min fru Margareta Röstin en överraskande inbjudan att komma till Nuuk, Grönlands huvudstad för att hålla en workshop i grafik (etsning och torrnål) samt handgjort papper. Vi tackade naturligtvis genast ja till inbjudan. Därefter vidtog ett omfattande mailande med Camilla Nielsen, som höll i organiserandet för Kimik´s räkning. Kimik är den grönländska organisationen för yrkesverksamma konstnärer - motsvarande vårt kro. För
22 grafiknytt · 1 2016
närvarande har Kimik 20 medlemmar, de flesta bosatta i Nuuk. Kimik har en utmärkt och rymlig kollektiv arbetslokal belägen nära den gamla kolonihamnen vid Nuukfjorden. Lokalen används av medlemmarna då de behöver större utrymme för sina arbeten Lokalen består av ett stort rum och två mindre rum. Vi erhöll bilder av lokalerna från Camilla och kunde på så sätt försöka tänka ut en lämplig disponering med olika “stationer” för att grundera plåtar, lägga på harts
Etsningar av Pierre infogade i ramar av handgjort papper. .
Dessutom var det sista dagen “öppen verkstad” då framförallt unga besökare kunde prova på torrnål på plast som de även fick trycka. Stolta kunde de få med sig en egen grafisk bild efter besöket. Trots mycket dåligt väder sista dagen, nästan snöstorm, kom det väldigt många nyfikna besökare. Sammanfattningsvis blev det mycket lyckade workshop´s med nöjda konstnärer och det bästa av allt; verkstadens uppbyggnad får stå kvar så att man kan komma dit och fortsätta att arbeta med etsning och formning av papper Tyvärr så missade vi det mesta av de övriga inslagen i Kulturfestivalen då vi hela dagarna var engagerade i våra workshop’s. foto svenerik jakobsson
för akvatint, etsa osv. samt ett passande utrymme för att forma papper. Det fanns två mindre utmärkta tryckpressar och en nyinköpt vertikaltank med luftregulator och två dunkar koncentrerad järnklorid (40 l). Dessutom fanns en stor industridammsugare som kunde användas till att suga ut vatten vid formning av papper. En del verktyg som gummivalsar mm kunde lånas från Konstskolan. Det behövdes bara inköp av förbrukningsmaterial. Tyvärr finns ingen butik för konstnärsmaterial i Nuuk. Men genom att i god tid maila en lista till Camilla kunde hon beställa från Aart de Vos i Aarhus det som inte gick att köpa i Nuuk. Skonsam Förtunning beställdes från Färgriket i Sverige. Vi tog med Resistall-stopplack enligt Jordi Arkö´s recept samt en del annat material för arbete med handgjort papper. Det fanns bara en diskbänk med vatten och avlopp. För att inte smutsa ner den med att skölja etsade plåtar där ställdes en stor dunk med vatten vid etstanken där plåtarna kunde doppas ner efter etsning. Det fungerade utmärkt. Vår workshop hölls 20-25 oktober 2015 i samband med en omfattande Kulturfestival med musik, sång, teater, dans och konst. Deltagare kom från alla de nordiska länderna. Men i vår workshop deltog endast Kimik´s medlemmar, 10 till antalet. Första dagen startade vi med en gemensam genomgång. För det grafiska arbetet blev det en repetition då de flesta varit mina elever under något år då jag undervisat på Konstskolan 1993-2010. I arbetet med pappersframställning blev det en introduktion i en teknik de aldrig tidigare prövat. Efter genomgångarna satte alla igång med stor entu siasm. Man arbetade omväxlande med etsning och papper och vi bistod med hjälp och råd. Workshopsdagarna avslutades med en enkel utställ ning med bilderna hängande i klädnypor på snören upp spikade längs väggarna.
Kujouq trycker.
1 2016 · grafiknytt 23
Grafikskolan som är dold inne i Myntverket I Madrid står det kungliga mynt- och frimärksverket som en ointaglig borg. Det fyller ett helt kvarter, som en imponerande tung betongfästning. I ena änden, på andra våningen, finns en exklusiv grafikskola. Nästan som en hemlighet. A text och foto anita johansson
24 grafiknytt · 1 2016
I
nne byggnaden finns även El Museo Casa de la Moneda, som bland annat innehåller en grafik skatt från 1700-talet. Mästargravören Tomás Francisco Prieto, som under denna tid basade över det kungliga myntverket, grafikavdel ningen på konsthögskola och startade en grafikskola som försedde Spanien och kolonierna med gravörer, samlade teckningar, etsningar, antika böcker, pengar och medaljer för att använda i sin undervisning. Kung Carlos III köpte samlingen när Prieto dog 1783. Den är än i dag kärnan i El Museo Casa del la Moneda. Skolan Escuela de Grabado y Diseño Gráfico öppnades i anslutning till museet hösten 1990. Det främsta skälet till att utbildningen startade var att bevara kunnandet i gravyr. I själva myntverket finns ännu en gravyr avdelning. Pengar och frimärken präglas utifrån en djup hantverkskunskap och konstnärligt kunnande i att använda verktygen för kopparstick och gravyr. När skolans startade var tekniken nästan bortglömd utanför myntverkets väggar. Idag är Escuela de Grabado y Diseño Gráfico den enda skola som ger utbildning i gravyr. Varje år blir 16 lyckligt lottade konststuderande, med tre års studier bakom sig, antagna till mastersutbildningen i grafik och grafisk design. Utbildningen pågår i två år och är till största delen praktisk. Eleverna har många lärare till hands. När de lämnar
utbildningen ska de ha ett stort kun nande i de gamla teknikerna och vara väl förberedda att verka i ett samtida konstfält och nutida grafisk design. När jag var där på kort besök i fjol var ett antal studenter upptagna med olika projekt. Grafiken som hängde i korridoren höll hög kvalitet. Verkstaden var oerhört välutrustad i alla grafiska tekniker. Luis Cabrera, kubansk konstnär – grafiker, målare, tecknare och illustratör, som bott i Madrid sedan 1993, var en av lärarna jag mötte. Han undervisar i litografi och träsnitt. En lärargärning som även ger honom tid för det egna skapandet. Han gläds åt arbetet med studenterna och att undervisa i den välutrustade verkstaden. Louis Cabrera har kvar kontakterna med Kuba och deltar ofta i internationella utställningar med kubansk konst. Senaste utställningen var i Florida i fjol. I Havanna är han fortfarande medlem i verkstaden Taller Experimental de Grafica. I Spanien är det dyrt att studera. Avgifterna är normalt sett höga. Men de som antas till masterutbildningen på skolan får 90 procent av kostna derna, inklusive material, betalda i form av stipendium. Det som återstår att betala är närmast en symbolisk summa. Utbildningen kan även sökas av konststudenter från övriga EU-länder. På kursprogrammet finns alla traditionella grafiska tekniker: gravyr,
Louis Cabrera
etsning i olika former, träsnitt, litografi både på sten och metall. Till det kommer teckning, illustration, fotografi och grafisk formgivning. Alldeles speciellt för skolan är även mynt- och medaljframställning och myntlära. Varje vår arrangeras en omfattande elevutställning – Tinta de verano. I fjolårets katalog får ett par studenter beskriva utbildningen med några få ord: hemtrevlig, intim, klassisk, liten, praktisk, användbar – och dold. Inte ens i Spanien är grafikskolan inne i kungliga myntverket känd. Länkar till skolan, museet, penningfabriken och Luis Cabrera: www.escueladegrabadofnmt.org www.museocasadelamoneda.es/inicio www.fnmt.es/home www.luiscabrera.es
1 2016 · grafiknytt 25
Bli förmånsmedlem Som förmånsmedlem i Grafiska Sällskapet får du: * en portfölj innehållande tre grafiska blad * 10% rabatt vid köp av grafik på Grafiska Sällskapets galleri * en helårsprenumeration av Grafiknytt * samt inbjudan till vernissager.
26 grafiknytt · 1 2016
Ditt medlemskap utgör samtidigt ett viktigt stöd för Grafiska Sällskapet och dess konstnärer. Ett förmånsmedlemskap kostar endast 1 800:-/år och kan beställas från galleriet via e-post: galleri@grafiskasallskapet.se
1 MATS SVENSSON, VID VÅMB'S ÄNGAR, torrnål/etsning, 18,5 x 23 cm
2 CAROLINE FÄRNSTRÖM, SAMLAREN, fp, 16 x 21 cm
3 GERT PETERSSON, MEBLA, gicleé, 45 x 23 cm
4 NINA KEROLA, TRÄDEN, serigrafi/fp, 35 x 31,5 cm
PORTFÖLJ 2016 GRAFISKA SÄLLSKAPET
5 FREDRIK LINDQVIST, UTAN TITEL, träsnitt, 38 x 42 cm
8 HELENA BERGENRUD, I LÄ, torrnål 15 x 18 cm
6 HELENA ELFGREN, VÄKTARENS BLOMMA, collografi 30 x 30 cm
9 KERSTI RÅGFELT STRANDBERG, KÄRL, collografi, 40 x 50 cm
7 EVA HOLMÉR-EDLING, HAREN, linjeetsning, 16 x 20 cm
10 TOMAS HOLMQVIST, GENOM LESBOS, fotogravyr, ca 28x 9,5 cm
1 2016 · grafiknytt 27
FPgravyr.se DIN LEVERANTÖR AV FOTOPOLYMERPLÅT! FPgravyr vänder sig till dig som älskar koppargrafik. Vi har allt från fotopolymerplåt till färg och tillbehör. FPgravyr.se har funnits sedan 1979 och med produkter av hög kvalitet vill vi ge konkurrenskraftiga priser. Vi har med andra ord låga priser på den kvalitén vi erbjuder. Www.fpgravyr.se har alltid öppet! Du kan även ringa oss för din beställning på 040-607 22 92 eller mejla info@fpgravyr.se.
Din leverantör av fotopolymerplåt sedan 1995 När du handlar för 1000:- och upp är det fraktfritt inom Sverige!
28 grafiknytt · 1 2016
Eva Cornéer slutar efter 40 år på galleriet A christina lindeberg I början på sjuttiotalet gick Eva Cornéer på Socialhög skolan och funderade på att bli socialarbetare eftersom hon tyckte om att arbeta med människor. Hennes mamma, Ingrid Masreliez, arbetade på Grafiska Sällskapets galleri som 1970 för första gången hade flyttat in i alldeles egna lokaler på Rödbodtorget. Galleriet hade länge fört en kringflackande tillvaro sedan starten 1958 och först varit inhyst i De Ungas salong som låg på Vasagatan. Men när huset skulle rivas och lämna plats åt Sheraton hotell flyttade man 1965 med till Drottninggatan 100. En kort period därefter delade man lokal med galleri Heland i Kungsträdgården innan man äntligen fick egna lokaler på Rödbodtorget. 1973 började Eva Cornéer att jobba helger på galleriet för att dryga ut studielånet. Men 1975 blev det på halvtid då mamma Ingrid var i desperat behov av hjälp eftersom dåvarande intendenten hade försvunnit till England. Eva trivdes bra på galleriet och studierna på Socialhögskolan lades på hyllan. Fram till 1980 arbetade mor och dotter tillsammans på galleriet, men då var Ingrid tvungen att förtid lämna galleriet på grund av en alltmer försämrad syn och Eva övertog hennes heltid. Då arbetade bl a Sylvia Fullman och Åsa Burman på galleriet. När Britt Krestesen började 1988 blev det inledningen till en vänskap och ett nästan 30 års långt yrkesliv tillsammans. Under en lång period blev galleriet synonymt med Eva och Britt. Eva tycker det har varit lite speciellt med att jobba för en ideell förening där styrelsen har varit chef. Styrelsen byts ju ut hela tiden och det har många gånger varit personalen på galleriet som har fått stå för kontinuiteten och ibland fatta egna beslut. Och så har oron för ekonomin alltid funnits där. Galleriet har varit och är beroende av landstingens inköp och man kan aldrig vara säker på om de kommer eller inte.
Efter en höftledsoperation blev arbetet på galleriet för tungt och senaste tre åren har Eva jobbat 20 % med bokföringen. Trots allt så blev det ett arbetsliv med människor för Eva om än inte som socialarbetare. Det är med saknad hon lämnar galleriet men tröstar sig med att ju inte är så långt dit, närmare bestämt 500 steg från hemmet på Söder, så det blir säkert ett och annat besök även i framtiden. Och hon känner sig fullt trygg med att lämna över galleriet till Björn och Catarina som gör ett fantastiskt jobb. Vi kommer att sakna Eva som i 40 år stått för kontinuiteten på galleriet och som alltid haft stenkoll på allt och alla.
Ingrid Masreliez och Eva Cornéer i gallleriet på Rödbodtorget 1975.
1 2016 · grafiknytt 29
Notiser
Getfotsstipendium 2015
Stipendium till Alfred Nobels minne 2015
´Tova Fransson
Kristina Thun
Kristina Thun är en konstnär med en egen spännande bildvärld som fångar vår nyfikenhet och ger oss mycket att utforska. Hon är redan välmeriterad och hennes konstnärsskap besitter ett stort tekniskt kunnande. Kristina arbetar otraditionellt genom att kombinera traditionell grafisk teknik med flera fria uttryck med ett konsekvent utförande. På ett scenografiskt sätt komponerar hon bilderna, man sitter som på parkett och föreställningen tar sin början.”
Med kunskap om funktion och hantverk förhåller sig Tova Fransson lekfullt och sökande i sitt arbete med material som är hittat eller nyupptäckt från boktrycksverkstaden. Tova har hittat ett eget språk i typernas mellanrum genom att ge dem karaktär och betydelse. Hon använder både känsligt och storslaget sina upptäckter till att bilda nya befolkade världar i flera dimensioner.
30 grafiknytt · 1 2016
Årets jury har varit Margaretha Jansson, konstnär och ordförande i Värmlands Konstnärsförbund, samt Göran Persson, kultursekreterare, Karlskoga kommun. Stipendiet som sedan 1996, utdelas i Karlskoga i samband med Nobeldagen den 10:e december består av 20 000 kr samt inköp av grafik och separatutställning i Karlskoga Konsthall. Stipendiaternas bilder samlas och bildar en unik svensk grafiksamling. För närvarande kan samlingen ses i Karlskoga Bibliotek.
Notiser
Efterlängtad nystart för Grafikens Hus – i Södertälje Nu har Grafikens Hus styrelse och ledning tagit det glädjande beslutet att etablera sig i Södertälje. Tillsammans med kommunen kommer Grafikens Hus i Södertälje fortsätta arbetet för ökad kreativitet och delaktighet. Grafikens Hus är ett museum för samtida grafisk konst som producerar, samlar och visar verk som breddar och förändrar. Arbetet präglas av en ständig nyfikenhet på allt som händer inom grafisk konst – från det internationella till det lokala, och att låta nya grupper möta grafiken, och möta varandra, genom en pedagogik i framkant. – Södertälje kommun och vi på Grafikens Hus delar en gemensam syn på kulturens roll i samhällsutveck lingen. Vi verkar för att göra den grafiska konsten tillgänglig för alla och med kommunen som partner ser vi en spännande och hållbar framtid. Det känns fantastiskt roligt! Säger Nina Beckmann, vd på Grafikens Hus. Just nu tittar Grafikens Hus och kommunen bland annat på byggnaden Gjuteriet vid Tom Tits. Huset har med sin långa historia och spännande arkitektur en särskild roll i Södertälje. – Grafikens Hus verksamhet går helt i linje med de visioner vi har för Södertälje. Här finns ett rikt konstliv med många föreningar och lokala konstnärer och vi ser hur Grafikens Hus som internationell aktör kommer att berika hela kulturlivet, säger Staffan Jonsson, Kulturoch fritidschef Södertälje kommun. Grafikens Hus invigdes 1996 i Mariefred. Efter en förödande brand i mars 2014 förstördes hela konst
hallen inklusive verkstad, samling och all konst. Sedan branden har arbetet med utställningar, konstproduktion, workshops, föreläsningar och Artist-in-Residence projekt fortsatt genom en c/o-verksamhet. På nya platser och i nya sammanhang. Från årsskiftet kommer den fasta punkten vara Södertälje. Det blir en nystart, men historiken finns också kvar. – Den ursprungliga tanken som konstnärerna Philip von Schantz, Nils G Stenqvist och Björn Lindroth hade med Grafikens Hus finns kvar. Deras vision om en plats där besökaren kan se samtida grafisk konst, göra konst själv samt köpa grafisk konst bär vi fortfarande. Säger Guje Sevón, prof. em., ordförande i Grafikens Hus styrelse.
Har du upptäckt Grafiknytt på webben? www.grafiknytt.se 1 2016 · grafiknytt 31
Notiser
Eric Saline, Waverly Liu, Nina Bondesson (ordf. GiV) och Göran Boardy (ordf. GS).
4 grafiker från Kina – ”The World As We Know It” A göran boardy Projektet initierades av pedagogen/konstnären Eric Saline & den kinesiska konstnären/curatorn Waverly Liu redan 2013. Grundtanken var ett omfattande utbyte och samarbete mellan konstnärer i Sverige och Kina. I Sverige utvecklades idéer na efterhand till ett samarbete mellan Grafik i Väst (GiV) och Grafiska Sällskapet (GS) vilket visade sig lyckosamt på mer än ett vis. Dels därför att ingen medfinansiering från t ex Kulturrådet senare gick att uppbringa. Dels därför att Grafiska Sällskapets galleri är ett dubbelt så stort utrymme som gjort bättre rättvisa åt de stora bilderna från Kina. Den ursprungliga tanken var att Waverly Liu skulle stanna längre i Sverige. Hon skulle hålla konstnärs samtal och föreläsa samt delta i olika workshops både i Stockholm och Göteborg. Senare skulle Eric Saline resa
KONSTGRAFISK STUDIO i Mölndal sedan 1978
• Litho • Editions • Residens • Workshop t. 031 871218
bolagetvardagsbilder@telia.com www.ramverk.se/vardagsbilder/index.html
32 grafiknytt · 1 2016
till Kina med grafik av ett relativt stort antal Svenska grafiker i bagaget. Samma omfattande program med två utställningar, workshops och Artist talks skulle genomföras även där. GS och GiV beslutade under hösten 2015 att gemen samt finansiera Waverlys resa och uppehälle i Stockholm för att kunna genomföra den delen av utbytesprojektet: att visa fyra kinesiska grafiker i Sverige. Den utställningen öppnades 16 januari 2016 på GS galleri. På GiV i Göteborg kommer delar av denna utställning att visas från 20 februari till 9 mars 2016. Nu återstår att genomföra det Svenska besöket i Kina. Det kommer i så fall att genomföras under 2017. På www.grafiknytt.se kan du läsa mer och få länktips.
Härke Konstcentrums konstnärsstipendium Sista ansökningsdag: den 28 februari varje år. Läs information om stipendiet och hur du ansöker på www.harkekonstcentrums.se, klicka på stipendium. Välkommen med din ansökan!
PÅ GRAFISKA SÄLLSKAPET RUTH GOLDMANN OCH SOLVEIG LEHTONEN 6 februari till 24 februari
G rafiska S ällskapets galleri Hornsgatan 6. Stockholm RUTH GOLDMANN, BLOMMA MED GRÖNA BLAD
SOLVEIG LEHTONEN, FINSK BARNDOM II
LENNART ASCHENBRENNER
STINA EIDEM OCH LISE LUNDGREN
27 februari till 16 mars
19 mars till 13 april
LENNART ASCHENBRENNER
STINA EIDEM, BRUNFINK
OLLE HALVARS
MORISKA RUMMET – IDUN BALTZERSEN
16 april till 4 maj
6 feb till 24 feb
OLLE HALVARS
Öppettider: tis–tors 12–18 fre–sön 12–16 mån stängt tel 08-643 88 04
LISE LUNDGREN, TVILLING
IDUN BALTZERSEN
1 2016 · grafiknytt 33
IB WAHLSTRÖM KONSTNÄRSMATERIAL
Stort utbud av grafiskt material!
Vi trycker
litografier Vi har öppet för alla som vill använda sig av litografisk teknik. Någon tidigare vana av arbete med konsttryck är inte nödvändig. Ring gärna så kommer vi överens om en tid för introduktion. Välkommen till oss!
Olofsgatan 10, Stockholm 08-15 19 10 www.ibwahlstrom.se
Atlasmuren 18, 113 21 Stockholm. Anci: 0709-70 32 35 eller Måns: 0707-35 68 10. Mail: anci@sibirienlito.se eller mans@sibirienlito.se Hemsida med webshop: www.sibirienlito.se Följ oss gärna på instragram: sibirien_lito
Falu .RQVWJUDÀVND Verkstad IDOXQ VH INY
Vi tillverkar och säljer
Färg för konst och grafik www.nyanshelsingborg.se
Telefon 042-326161
FKV erbjuder möjligheter att arbeta med alla JUDÀVND WHNQLNHU L HQ NRPSOHWW PLOM|YlQOLJ YHUNVWDG .RQWDNWD 0RGKLU $KPHG RP 'X lU LQWUHVVHUDG 9lONRPPHQ DWW V|ND HQ XWVWlOOQLQJVSHULRG Sn *DOOHUL +|UQDQ )DOXQ .RQWDNWD &HFLOLD /DUVVRQ NXOWXU RFK XQJGRPVI|UYDOWQLQJHQ WHO HOOHU JDOOHULKRUQDQ#IDOXQ VH 0HU LQIRUPDWLRQ ÀQQV lYHQ Sn falun.se/fkv
*DOOHUL +|UQDQ
.XOWXU RFK XQJGRPVI|UYDOWQLQJHQ
Nyans Helsingborg ek.för. Näckrosgatan 6 252 71 RÅÅ
34   grafiknytt · 1 2016
POSTTIDNING B
AVS: GRAFISKA SÄLLSKAPET HORNSGATAN 6 118 20 STOCKHOLM
THOMAS KILPPER, CONTEMPORARY FOOTPRINTS, "Avtrykk" Nasjonalgalleriet, Oslo, 2015.
www.grafiskasallskapet.se - www.grafiknytt.se