Knivmakaren 3-2005

Medlemstidning för Svensk Knivförening

nr 3 2005

Porträtt av Jan Bergstrand Bästa skyddsutrustningen Karvsnitt enligt Hedlund

Resultat från landskampen 1 www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.3- 2005

Innehåll

Knivklubbar i Sverige

Ledare

Medlemmar i Svensk Knivförening

Ordföranden har ordet............................sid.3

Nyheter i korthet...........sid.5-6 Morakniven I en väska full med samlarknivar................sid.6-8

Elverum

Nordiska landskampen avgjord..............sid. 9

Jan Bergstrand Knivmakare och medmänniska........sid.10-11

Knivmakare i väst

Första tävlingen genomförd..................sid.13

Kniv SM Resultat och referat..........................sid.16-21

Knivskolan del 3

Karvsnitt enligt Hedlund.................sid.22-23

Skydda dig

Om personlig skyddsutrustning.......sid.24-25

Tips & Trix

Tips .....................................................sid.26

Dalarnas Knivförening c/o Aldor Jansson Nämndemansvägen 17 791 61 Falun Tel: 023 - 71 12 15

Mellanbygdens knivgille c/o Michael Almqvist Kungsvägen 54 930 10 Lövånger Tel: 0913 - 100 72

Grundsunda Knivgille c/o Bengt-Olof Tallroth Bastuvägen 7 890 35 Husum Tel: 0663 - 103 76

Siljansbygdens Knivklubb c/o L.G Fröjdhammar Ingels bodaväg 2A 795 92 Rättvik Tel: 070 - 229 81 13

Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 073 - 18 17 614

Skånska Knivklubben c/o Jan Martinsson Hyllstofta Pl 6698 264 90 Klippan Tel: 0435 - 241 47

I vänskaplig anda..................................sid.31

Knivmakare i väst c/o Stig Dahlberg Fågelstensvägen 218 437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29

FRAMSIDA:

Övriga

Kåseri

Första pris i klassen Förfinad Brukskniv fick Peter Swing för denna utsökta kniv vid tävlingarna i Sävsjö. Titta noga på kniven. Efter fotograferingen hamnade den i sjön. Den bärgades av dykare efter 30 timmar i dyn men då var kniven i stort sett förstörd. Undertecknad vill här med be om ursäkt offentligt. Det var en olyckshändelse som aldrig borde inträffat.

Samuel Karlsson

BAKSIDA: Detalj från samma kniv som ovan.

ANNONSKOSTNADER: Tag kontakt med Hans Wikström för att höra om annonskostnader. (Se sid 15) Telefon: 0660 - 37 27 28 E-post: h.wikstrom@telia.com

Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85 Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96 Jössekniven c/o Eskil Groth Vallfartsvägen12 671 93 ARVIKA. Tel: 0570 - 221 71.

Gränsbygdens Knivförening c/o Anders Kristensson Svedjarevägen 5 286 72 Åsljunga Tel: 0435 - 46 05 65 Nordmarkens Knivförening c/o Christer Persson Tvärdalen

2

Stockholms Knivförening Lars Blänning Stortorpsvägen 16 760 15 Gräddö Tel: 0176-418 73 Mobil: 070-226 5901

67291 Årjäng Tel. 0573-711407 Norrländsk Knivförening c/o Jan Lindfors Tolvmansvägen 7 975 96 Luleå Tel: 0920 - 256 222 Orsa Knivförening c/o Hans-Göran Thuren Lindänget 2322 794 33 Orsa Tel: 0250 - 59 41 03 Scandinavian knifemakers guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04 Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

www.svenskkniv.nu

Söderköpings Knivgille c/o Bengt Eklöf Folkskolegatan 1 614 54 Söderköping Söderhamns Knivgille c/o Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55 Telge Knifgille c/o Bror Lefdén Björknäsvägen 34 II 151 37 Södertälje Tel: 08 - 550 651 08 Smålands knivmakare c/o Thomas Löfgren, Tjädervägen 11 575 34 Eksjö.

Tel: 0381.135 73, 070-69 77 405 thomas.lofgren@spray.se

Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Delbo, 744 92 Huddunge by Tel: 0224 - 960 55 Värmlands Knivklubb c/o Lars Forsman Svamstigen 16 654 68 Karlstad Tel: 054 - 83 01 01 Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima 0280 - 801 34 Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

Knivmakaren nr.3- 2005

Medlemmar!

När du läser detta så har vi bara Rallarfesten i Kiruna kvar som knivtävling. Denna säsong har väl mestadels varit positiv beträffande mässor och knivtävlingar. Naturligtvis var SM-et i Sävsjö årets höjdpunkt. Jag har fått mycket positiva synpunkter på detta arrangemang från olika håll. En mycket omfattade utvärdering av arrangemanget, som kan vara till god hjälp framöver, har även överlämnats till styrelsen.

Nästa års SM kommer att avhållas i Backamo norr om Göteborg helgen 30 juni 1-2 juli. Det blir i samarbete med Hantverksmässan i Båstad AB samt Knivmakare i Väst. Genom detta samarrangemang kommer vi att nå ut till en mycket bredare publik, som förhoppningsvis även kan bli intresserade av vår hobby.

En liten smolk i glädjebägaren blev den tilltänkta mässan och tävlingen i Skokloster. När anmälningstiden gick ut hade de fått in ett fåtal tävlingsbidrag. De beslutade därför att i sista stund att ställa in, trots stora ansträngningar att försöka rädda arrangemanget.

Detta gör att, som jag tidigare skrivit om, vi kanske måste börja tänka på att införa en nybörjarklass i tävlingssammanhang. Som det är nu så finns det säkerligen många duktiga knivmakare som inte vågar ställa upp på en tävling, då de tycker att ”proffsen” ändå lägger beslag på priserna. Hör gärna av er med synpunkter om detta.

Jag hade nöjet att ingå i juryn vid Knivmakare i Väst tävling och de hade infört en nybörjarklass. I denna klass fanns en hel del fina alster som även skulle ha varit framträdande i annat sammanhang.

Regelkommittén fick i uppdrag av årsmötet att inkomma med förslag om en revidering av tävlingsreglerna. De har nu fullgjort detta uppdrag. Det presenteras på annan plats i detta nummer, men kan även laddas ned från en PDF-fil på hemsidan.

Medlemsvärvningskampanjen fortgår! Ni som värvar en ny medlem erhåller ett presentkort för besväret, men glöm inte att skriva ert eget namn på inbetalningskortet. Annars kan inte kassören registrera detta.

Som ni kanske tidigare läst och sett har under året en landskamp mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige avhållits. Sedan hela kollektionen av knivar ”vandrat runt” och bedömts stod slutligen ????????? som segrare. Grattis till alla knivmakare som ställde upp till kamp!

Vid Knivveckan i Ludvika nådde oss ett sorgebud, där en en känd och aktad person nyligen lämnat det jordiska. Det var Ove Fjätvall mera känd som Särna-Ove. Han har under många år bidragit till att våra knivmakare erhållit fint material för sin tillverkning. Våra tankar går i dessa dagar till Oves familj med djupt deltagande i Er stora sorg.

Nu när hösten kryper närmare och dagarna blir mörkare, finns det anledning att leta sig till ”snickarboa” och ta´ tag i de objekt som tidigare blev liggande på hyllan ! Räds inte att lämna in era alster till någon tävling kommande säsong.

Ha´ det!

stickan

Knivmakaren MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING PRENUMERATIONSFRÅGOR Torsten Häller Gränsg 24 453 30 LYSEKIL tel: 0523-13238 UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSE ORDFÖRANDE: Stig Åkerblom, Norrala VICE ORDF: Staffan Pantzar, Jönköping KASSÖR: Torsten Häller, Lysekil SEKRETERARE: Kent Karlsson, Norrköping LEDAMOT: Michael Almqvist, Lövånger SUPPLEANTER: Bengt-Olof Tallroth, Husum Leif Glent, Stenungsund Lars Billström, Mölndal Thomas Löfgren, Eksjö REVISORER: Urma Prööm, Bromma Jan-Aksel Lundström, Stenhamra SUPPLEANT: Peter Blomquist, Huddinge VALBEREDNING: Jan Bergstrand, Ekerö Ingemar Nordell, Färila Hugo Berg, Ludvika SUPPLEANT: Jan Martinsson, Klippan ANSVARIG UTGIVARE: Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070-6727755 REDAKTION: REDAKTÖR: Samuel Karlsson Tel: 08-309912 eller 070-3544572 E-post: samuel.karlsson@bostream.nu TIPS & TRIX, KNIVSKOLAN Michael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se Lars Norling Tel: 08-381424 eller 070-2399135 la.norling@telia.com MEDVERKANDE I NR 3 - 2005 Jan Hedenberg Staffan Pantzar Olle Grundin Sven-Åke Hazard Anders Karlsson Anders Hedlund Kent Karlsson Hans Wikström TRYCK: Strands tryckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

www.svenskkniv.nu

3

Knivmakaren nr.3- 2005

Värvarkampanjen går framåt - bidra du också Jonny W Nilson och Mattias Styrefors har tillsammans skänkt tjugo medlemskap i Svensk Knivförening, till ett värde av 5000 Skr. Jonny och Mattias, som var domare under kniv- SM i Sävsjö i år, efterskänker sina kostnader för resa och logi under SM. Pengarna ( 5 000 Skr) ska enligt deras önskemål användas för att öka rekryteringen av unga medlemmar till Svensk Knivförening.

Styrelsen kan därför bevilja unga nya medlemmar (ej fyllda 18 år) fritt medlemskap under ett år.

Något sista datum för ansökan om friår har inte satts, utan ansökan beviljas varefter som den kommer in till styrelsen, enligt principen ”först till kvarn…….

Styrelsen riktar ett mycket varmt tack till Jonny och Mattias för deras fina och generösa initiativ.

Styrelsen

Styrelsen vill tacka Mattias Styrefors som tillsammans med .....

Med siktet inställt på 300 nya medlemmar till december Enligt Barometern har vi värvat 29 medlemmar inklusive de medlemskap som Jonny W Nilsson och Mattias Styrefors har skänkt.

Det har varit sommar och vi har varit mest aktiva på mässor och knivträffar.

Alla nya medlemmar

29 nya medlemmar är 29 nya medlemmar men vi förväntar oss mer aktivitet av vår medlemskår.

Målsättningen till nästa nummer måste vara tio gånger fler nya medlemmar. Det betyder att i nummer fyra av Knivmakaren i december ska vi presentera trehundra nya medlemmar. Det måste vara en låg målsättning. Vi är ju i nuläget nästan 1500 medlemmar och om var och en av oss värvar en medlem vardera så är det ju faktiskt fördubblat.

Smeden Per Björkman gjorde egen en bedömning under Knivveckan att det finns mellan 5000 och 10000 knivintresserade i landet. OK, är det så skall vi väl klara att värva 300 till december.

Dessutom får du femtio spänn för varje

Två medlemmar Sixten Keisu, Övertorneå har värvat: Lennart Anttila, Övertorneå Mårten Sulip, Övertorneå

4

Tre medlemmar Jan Hedenberg har värvat: Göran Lindgren, Hudiksvall Mats Engberg, Enånger Urban Sundkvist, Hudiksvall

.......Jonny W Nilson skänkt tjugo medlemskap i Svensk Knivförening, till ett värde av 5000 Skr. ny medlem du värvar. Vi vill tacka för de värvade medlemmarna och passa på att hälsa de nya medlemmarna hjärtligt välkomna till Svensk Knivförening.

Styrelsen

www.svenskkniv.nu

En medlem Magnus Axelsson, Sandviken har värvat: Dick Nyström, Sandviken Tomas Lövgren har värvat: Peter Carlsson, Broakulla Frans Scherrer, Västerås har värvat Yngve Ihleberg, Västerås Staffan Pantzar, Jönköping har värvat: Bror Näslund, Angered

Knivmakaren nr.3- 2005

och gott Reaktion på Vladic Daniluks Kort om klubbar och medlemmar artikel om Damaskstål I nummer 2/2005 publicerades en artikel, ”Damask – konst eller bruksföremål”, skriven av Vladic Daniluk. Vladic lägger där fram några invändningar mot det jag skrev om blad av Damaskstål i nummer 4/2003.

Jag önskar därför få lite utrymme till att försöka förklara ett och annat av det jag skrev i min artikel. Jan Hedenberg förtydligar sin slutsatser Det jag där skrev - och med separat syftning på de moderna och alldeles uppenbart mer konstfulla varianter av damaskstålet var: ”blad av den den kvalitén är definitivt inga bruksblad utan bör endast ses som konstföremål avsedda förhöja intrycket på framförallt tävlingsbidrag och presentknivar”. Det grundläggande i min korta presentation av stålkvaliten var också mycket tydlig, då jag lite högre upp i texten således specifikt nämner de damaskblad som förekommer idag - alltså inte de Samurajsvärd som japaner en gång använde!

Missuppfattat vinkeln Vladik är synbarligen kunnig i ämnet, vilket tydligt framgår av hans ”genmäle”, men han har nog missuppfattat min vinkel lite grann. Det jag skrev gällde alltså inte damaskstålet i generell mening, utan de mer konstfulla och innovativa skapelser vi idag ser på många exklusiva utställningsknivar. Ett sådant blad kostar en smärre förmögenhet i sig, och monterade i en kniv med lika kostbara och unika material, och försedd med en lika exklusiv slida, kan priserna på dessa ”konstföremål” ibland betinga femsiffriga belopp. Presentera för mig den ägare som till exempel späntar brasved, slaktar vilt eller fisk med en sådan kniv så kapitulerar jag omedelbart och erkänner att jag helt varit ute och cyklat i saken.

Jag är samtidigt medveten om att det är möjligt att köpa billigare och ”enklare” damaskblad än de jag ovan beskrivit och även i min refererade artikel. Det är förvisso fullt möjligt att finna bra alster för ca 500 kr, men även dem skulle åtminstone jag personligen tveka att använda som en utpräglad brukskniv. Men det är

Du som inte fått Knivmakaren hör av dig snarast!

Vi har upptäckt att några medlemmar, som betalat medlemsavgiften, inte har registrerats i medlemsregistret.

Den som har kvitto på att han/hon betalat medlemsavgiften och ändå ej fått Knivmakaren med posten, kontakta Staffan Pantzar på telefon nummer 036 17 62 31.

Styrelsen

om blad i damaskstål som han skrev om i nummer 4/2003. Här ovan ser ni ett vackert blad av smeden Robert Mattsson.

också min högst personliga uppfattning, men som jag föreställer mig ändå delas av flera i knivsvängen.

Vackra damaskblad Då inte så få av de dyra damaskbladen till yttermera visso även levereras utan nämnvärd skärpa, menar jag också somliga smeder har utställnings/ smyckeknivar i åtanke när de mödosamt smider fram sina vackraste damaskblad!

Jag vet - och det visste jag även innan Vladic kontaktade mig, och nu senare när jag läst hans reaktion på det jag skrev - att damaskstålet är sensationellt starkt och går att slipa till häpnadsväckande skärpa. Men som det idag finns ganska få Samurajer som viftar med exklusiva svärd med damaskklingor, i synnerhet här i Norden, så anser fortfarande att det jag skrev i Knivmakaren för ett par år sedan, hade viss tillämplighet. Kanske skulle jag ha utvecklat resonemanget en aning i min av Vladic Daniluk refererade artikel, men min avsikt var vid tidpunkten endast att i slutet av artikeln även nämna den vackra, men dyra bladvarianten, som många knivmakare förskönar, framförallt sina tävlings- och presentknivar med. Kanske gjorde jag då ett misstag och kanske skulle jag ha beskrivit stålkvaliten mer ingående. Nu gjorde jag inte det och för den som i Knivmakaren nummer 2/2005 senare läst Vladics uttömmande skildring av Damaskstålets förnämliga egenskaper, vet nu också lite mer.

Med vänlig hälsning: Jan Hedenberg, Hudiksvall (tidigare medarbetare i Knivmakaren)

www.svenskkniv.nu

Knivbok till specialpris Speciellt för Svensk Knivförening har förlaget som gav ut Jan Martinssons bok ”Gör din egen brukskniv för jakt, fiske och fritid”, tryckt upp en mindre upplaga som vi nu kan erbjuda till försäljning.

Detta är en alldeles utsökt bok för den som vill ha en referenslitteratur att bläddra i när man kör fast. Den täcker det mesta för nybörjare såväl som den som har en längre erfarenhet.

Boken kostar för medlemmar 100:Beställning kan göras hos Stig Åkerblom Telefon 0270 – 167 60 eller via e-post; knivstig@telia.com

Telefontider till styrelsen Då flera av oss i styrelsen har annat för sig på dagarna så har vi bestämt oss för att införa telefontider. Vi har då större möjlighet att ge svar till frågor som ställs.

Telefontiderna som gäller är: Måndag och tisdag mellan 18.00 - 21.00.

Du kan då kontakta: Torsten Häller 0523-13238 Staffan Pantzar 036-176231 Stig Åkerblom 070-6727755 5

Knivmakaren nr.3- 2005

Med väskan full av knivhistoria Morakniven är en viktig del i vårt svenska kulturarv.

Tack vare Ola Grundin får vi nu några pusselbitar till denna knivs historia. Han berättar på följande sidor om sin fars stora samling av knivar. Men vi börjar med en presentation av artikelförfattaren Om det vill sig väl återkommer Ola med fler artiklar om Morakniven. text och bild: Staffan Pantzar

Ola Grudins stora knivintresse började med att han fick sin första kniv redan i sexårsåldern. Det var en Mora Frost-kniv med slida som hade beteckningen Sport 1/0. Det tog inte många minuter förrän han nästa hade skurit av sig tummen med den. Under ungdomsåren arbetade han i faderns affär i Mora där det såldes mängder med moraknivar till framförallt turister. Sedan dess har han gått in och ut i knivintresset som man går in och ut i en datafil. Nu har han lagt intresset på skrivbordet och vill gärna dela med sig av sina kunskaper om moraknivar och dess historia i Knivmakaren.

Jag kommer i kontakt med familjen Grudin av en ren tillfällighet på en semesterresa till Mora. Meningen är att jag skall besöka Zorngården i Mora för att där skall finnas en mycket speciell kniv som Zorn har designat som jag vill fotografera och göra ett reportage om. I receptionen arbetar Jannes Grudin och han säger litet försynt att hemma har pappa en samling moraknivar. Om jag är intresserad kanske han kan ordna ett möte med mellan mig och hans far. Och så blev det.

Ola föddes i Mora 1945 som son till en specerihandlare.

Hans far var Eric Grudin som hade en affär i Mora där han sålde stora mängder knivar till framförallt turister under 1960-talet. Numera delar Ola intresset för knivar med sin son Jannes och det är med stor stolthet och mycket ödmjukhet som de visar upp Olas fars och Jannes farfars knivar. När Eric Grudin gick bort 1980 efterlämnade han ett stort arv knivar att förvalta åt son och sonson.

Ut i världen Det låg kanske i luften att Ola skulle ta över fars affärsverksamhet men Ola ville annat. Han utbildade sig till civilekonom och flyttade till Stockholm och bodde där i 13 år. När han flyttade tillbaka till Mora och byn Vika 1980 började han jobba på Bolins revisionsbyrå i några år. Men stora världen väntade. Under 80-talet jobbade han flera år för Röda Korset i Afrika. Han var bl.a. i Zambia 1985 till -87 och kortare perioder i Kenya och Nigeria och dessutom i Ryssland 2002. Han har även varit kommunpolitiker i Mora och jobbat hårt för inlandsbanans överlevnad.

– Jag hade alltid med mig vita och röda moraknivar (typ Viking) som jag delade ut som en slags Röda Korset-kniv, säger Ola. Jag har nog delat ett hundratal under mina resor.

För länge sedan låg det nämligen alltid med en morakniv iförsta-hjälpen-lådorna.

6

Numera delar Ola intresset för knivar med sin son Jannes och det är med stor stolthet och mycket ödmjukhet som de visar upp Olas fars och Jannes farfars knivar.

Numera arbetar Ola med ekonomi på Röda Korset i Stockholm. Det finns två stycken resväskor i Olas samling som Eric fick överta efter grossistföretaget Böhlmark & CO. Dessa koffertar innehåller knivar som ligger fastlimmade på en skiva.

Det finns tre skivor i varje väska och i varje plan ligger orörda kniva. Detta var s.k. provryttarväskor, som de handelsresande kallades, och de hade med sig väskorna ut i butiker där de sålde i parti. Kollektionen är från 1920-talet.

Gamla knivar i tyg fodral Fader Eric har också efterlämnat flera gamla knivar som ligger väl inrullade i tyg fodral. Här finns knivar som är insamlade under ett långt liv och alla har sin historia.

– Vi har ju inte vetat om den här samlingen är något att visa upp, säger Jannes med försiktighet.

Det behöver han inte vara orolig för. Här finns en kulturhistoria som det finns alla skäl i världen att lyfta fram och Ola Grudin vill nu dela med sig av sina erfarenheter från arbetet under sin ungdom i fars affär. Han har också träffat en massa gamla profiler med anknytning till moraknivar. I alla tider har Ola funderat på att skriva ner sina historier i bokform. Han är medlem i Norsk Knivförening och har inte vetat så mycket om Svensk Knivförening.

– Det är självklart att jag skall gå med i föreningen, säger han. Det är skönt att få en knuff framåt och jag börjar gärna med att skriva en del artiklar Knivmakaren om historiken bakom morakniven. På så sätt kommer jag ju igång med min egen forskning för en framtida bok, funderar Ola. Ola kommer med en första artikel om morakniven i detta nummer och förhoppningsvis blir det fler om framtiden har detta i sitt sköte.

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.3- 2005

Det finns två stycken resväskor i Olas samling som Eric fick överta efter grossistföretaget Böhlmark & CO. Dessa koffertar innehåller knivar som ligger fastlimmade på en skiva. Det finns tre skivor i varje väska och i varje plan ligger orörda kniva.

Specerihandlaren som blev knivhandlare Jag tror inte att min pappa Eric Grudin, specerihandlaren från Mora, från början tänkt sig att han skulle bli knivhandlare på gamla dagar. 1963 lät han registrera firma ”Mora-Magasinet”. I den firman startade han ”Kniv-Expo” i det centrala Mora och under några år såldes många tiotusentals knivar där över disk. text och bild: Ola Grundin

get liknande en speceributik med självbetjäning och ymnig exponering av varorna. Priserna var också klart konkurrenskraftiga. Det visade sig att konceptet var en framgång. Texten ”Knivarna som gjort Mora världsberömt” fanns i stor text inne i lokalen. Framför allt såldes Frosts knivar men även köksknivar och saxar från KJ Eriksson. Jag minns att pappa lyckades köpa upp ett lager av FM Matssons exklusiva jaktdolk. Antalet knivmodeller uppgick till mer än 400 stycken.

Artikeln fortsätter på sidan 27

I mitten av 50-talet avyttrade han sin specerihandel ”Specerihörnan” som då var ortens ledande speceriaffär. Senare har jag förstått att pappa var en ovanligt duktig köpman. Specerihörnan i Mora var en av landets första självbetjäningsbutiker.

Från andra affärsidkare har jag fått veta att Specerihörnans försäljningssiffror per kvadratmeter var en av de högsta i hela landet. Pappas identitet som yrkesman var starkt förknippad med detaljhandel och livsmedelsbranschen.

Lager med Frost knivar År 1962 dör Nils Böhlmark pappas gode vän och släkting.

Böhlmark & CO, hade i många år varit generalagent för Frosts Knivar. Det beslöts att företaget skulle avvecklas och Frost utvecklade nu sin egen försäljningsorganisation.

Min pappa köpte delar av Böhlmark & CO’s lager av Frosts knivar och startade en turistbutik i gamla Östbygge HAB’s lokaler på Strandgatan. Att sälja knivar i parti enligt detaljhandelskonceptet var på den tiden unikt. Uppläg-

Specerihörnan i Mora var en av landets första självbetjäningsbutiker. Eric Grundin var en ovanligt duktig handlare.

7 www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.3- 2005

Seger till Danmark i Nordisk landskamp Danmark vann den första Nordiska landskampen som avgjordes i Norge den 13 augusti i år under de traditionella Jakt- och Fiskedagarna på Skogsbruksmuseet i Elverum. text: Kent Karlsson foto: stig åkerblom mfl.

Norsk Knivförenings ordförande Hakon Kirulf redogjorde för bakgrunden till landskampen samt meddelade därefter att Danmark kom på 1:a plats med 28 poäng, Sverige 2:a med 27 poäng, Norge 3:a med 23 poäng och Finland på 4:e plats med 22 poäng.

Svensk Knivförenings ordförande Stig Åkerblom överlämnade vandringspriset till Danmark samt en plakett till de tävlande knivmakare som fanns på plats vid prisutdelningen.

Svensk Knivförening tog under 2004 initiativ till en nordisk landskamp mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige i knivmakeri. Bakgrunden till det svenska initiativet var att många av våra duktigaste knivmakare försvinner för den svenska publiken då de söker sig till andra knivmark-nader än de nationella och Nordiska. Deras vackra knivar får vi därför nöja oss med att se i de internationella knivtidningarna.

Målet var att stimulera våra internationellt kända knivmakare i Norden att visa upp sitt vackra hantverk vid knivutställningar i de nordiska länderna.

Danmark, Norge, Finland och Sverige enades därför om att genomföra en gemensam nordisk landskamp.

Landskampen startade vid Kniv-SM i Sävsjö i Sverige den 6-8 maj i år och fortsatte i Fiskars i Finland, Roskilde i Danmark den 14-15 maj och avgjordes i Elverum i Norge den 13 augusti i år.

Varje land utsåg fem knivmakare som tillverkade varsin kniv, de som tävlade var: Danmark: Jens Ansö, Jesper B. Nielsen, Finn Hampenberg, Michael West, Jörgen Spotek.

Finland: Jukka Hankala, Mauri Heikkinen, Arto Liukko, Petri Paukkunen, J T Pälikkö.

Norge: Jarle Eliassen, Arne Joma, Leif Reiersen, Tor Vistnes, Peter Ytrebö 8

Den som besökt någon av de mässor och tävlingar där bidagen till den Nodiska landskampen visats upp har bland mycket annat vackert kunnat se Conny Perssons och Roger Berghs knivar.

Sverige: Roger Bergh, Anders Hedlund, Jan Jonsson, Conny Persson, Roland Strömberg.

Den svenska domaregruppen utgjordes av Owe Wallin från Hudiksvall, Jonny Nilsson från Arvidsjaur samt Mattias Styrefors från Boden. Dessa fick inte döma den svenska knivkollektionen utan endast övriga länders knivar.

Domarnas uppdrag var att bedöma hela kollektionen om fem knivar från varje land där teknik, design och nytänkande premierades.

Vandringspriset är designat och tillverkat av konstnärinnan Sara Mi Liljeholm från Bygdeå och består av en luftig kontur av en kniv, smidet av kraftig kontur av 925-silverplans, stående på mörk träplatta. Samtliga tävlande knivmakare har ett fått diplom samt en vacker plakett i form av en minikopia av vandringspriset.

De svenska bidragen Conny Perssons kniv; Skaft av Mammut och bolster av Mosaikdamask, blad av Mosaikdamask med explosionsdamask i egg och rygg.

Anders Hedlunds Linerlock fällkniv; Blad; explosionsdamask och skaft av

www.svenskkniv.nu

Rosedamast, vita pärlor med 24k guld wire. Mellanstycke av damask med inlägg av 6 st citriner och 3 st vita Safirer, full filework. Liners av titan, fullt arbetade med filework. Guldpläterade torx skruvar.

Fällkniven ligger i en ask av läder och trä, den är rikt dekorerad med karvsnitt.

Samtliga delar av kniven är tillverkade av knivmakaren utom smidet som är utfört av Mattias Styrefors.

Jan Jonssons halvhornskniv; Skaftet består av Sälgmasur, renhorn med gravyr. Slidan består av renhorn med gravyr och lappknivsläder och bladet har smitts av Jan Olaf Olsson i Damasksmide.

Roland Strömbergs kniv; Bladet är tillverkat av Mattias Styrefors i Mosaikdamask.

Skaftet består av Naturligt gul och blå Mammutbete, svartoxiderat 925 silver, svart Vulkanfiber och slidan är tillverkad av svart Shaftläder med Mammutbete samt svartoxederat 925 silver.

Roger Bergh kniv, Skaftet är tillverkat av Desert Ironwood och bladet av Guld och Damask.

Slidan är tillverkad av Shaftläder med silverinläggning

Knivmakaren nr.3- 2005

Några av deltagarna vid den Nordiska landskampens prisutdelningen i Elverum. Ordföranden i Svensk Knivförening, Stig Åkerblom, delade ut vandringspriset till Danmarks vice ordförande Anders Fredriksén.

Domarna avgjorde landskampen med de avgivna poängen till respektive land som ni ser i tabellen här nedan.

Tabellen visar att Sverige gav Danmark 10 poäng, Finland 7 poäng och Norge 8 poäng. Sverige fick 10 poäng av Danmark, 7 poäng av Finland och 10 poäng av Norge, totalt 27 poäng.

Danmark står som segrare med 28 poäng, Sverige på 2:a plats med 27 poäng, Norge på tredje plats med 23 poäng och Finland erhöll 22 poäng.

Domarna har inte haft någon enkel uppgift att bedöma tjugo helt fantas-

Sverige

tiska knivar. För att citera den Finska domaren; ”För det första vill jag tacka för möjligheten att få ha dessa utsökt fina knivar i mina händer (med vantar på). Samtidigt har det varit en plåga.

Hur bedöma knivar som alla är i det närmaste perfekta och hantverkskonst i högsta grad?”.

Han lär också ha fällt följande utrop när han såg Anders Hedlunds vackra fällkniv ”Hjälp nu måste jag sälja bilen om jag ska kunna bli ägare till något så vackert.”

Utöver landskampen hade flera

Danmark Finland Norge

Resultat

Sverige

X

10

7

10

27

Danmark

10

X

10

8

28

Finland

7

8

X

7

22

Norge

8

7

8

X

23

Tabellen visar att Sverige gav Danmark 10 poäng, Finland 7 poäng och Norge 8 poäng. Sverige fick 10 poäng av Danmark, 7 poäng av Finland och 10 poäng av Norge, totalt 27 poäng.

www.svenskkniv.nu

Svenska knivmakare framgång i den Norska knivtävlingen i Elverum.

Klass A Staskniv 1. premie, kniv nr68, Jan Jonsson 3. premie, kniv nr 96, Ingvar Backlund Hedersomnämnande Kniv 97, Ingvar Backlund Klass B enkel brukskniv 2. premie, kniv nr 57, Gunolf Pålsson Hedersomnämnande Kniv nr 56, Gunolf Pålsson Styrelsen för Svensk Knivförening gratulerar Danmark till segern i den första Nordiska landskampen. De fem svenska knivmakarna har tillverkat verkligt fina knivar av hög internationell standard och kommit på en hedrande 2:a plats, endast en poäng efter Danmark.

Under hösten kommer de Nordiska knivföreningarna att träffas för att utvärdera årets landskamp och fatta beslut om 2006-års landskamp. Vi hoppas att årets landskamp är början på en lång och fin tradition, där de främsta knivmakarna i Norden kommer att visa upp sina fina knivar.

9

Knivmakaren nr.3- 2005

Jan Bergstrand

Knivmakare, flugfiskare och medmänniska Jan är sedan ett år bosatt i den lilla orten Tappström på Ekerö sydväst om Stockholm.

Där bor Jan med hustru Brita och man märker att de trivs med närheten till mälarvattnet som flyter i en kanal alldeles utanför fastigheten, även närheten till Tappströms centrum har sina fördelar.

– Gräsklippning och snöskottning kan jag vara utan, säger denne vitale 80-åring med pigga ekorrögon. text: Lars Norling, foto: Samuel Karlsson

Det har skrivits ett och annat om Jan tidigare i olika publikationer, men en del tål verkligen att upprepas. Jag hade förberett mig inför denna intervju med frågor som Den historiska tillbakablicken. Hur började knivmakeriet? Första kniven.

Första tävlingen. Dessutom var jag intresserad av Jans roll som valberedningens ordförande i Svensk knivförening.

Man kan konstatera att Jan har många på fädernessidan som har varit snickare och slöjdare men även bönder fanns med i bilden. Det märks att allt har kanaliserats i Jan eftersom han hade lätt i slöjden i skolan, där han framställde ett antal hushållsföremål som familjen använder än i dag. Även möbler har sett dagens ljus i Jans snickarbod, så traditionen bibehålls.

Efter skolan blev det trädgårdsmästarutbildning i fyra år på Alnarp i Skåne. Och i arbetslivet, efter de teoretiska kunskaperna, skapades den människokännedom som Jan besitter och som han har nytta av i arbetet med att föreslå folk till de olika posterna i Svensk knivförening.

Jan Bergstrand är en flitig föreningsmänniska och utsågs i våras till hedersmedlem i Svensk Knivförening. man på torra land skall placera en fluga i en ring, detta är en precionssport, där man kastar på torra land. Det är en sport som passar Jan eftersom han är tävlingsinriktad. Skickligheten visade sig också i att Jan blev uttagen till svenska landslaget i Casting.

Under hela tiden från semestern med paus i Avesta har Jan fortsatt att göra knivar och första tävlingen han var med i var i Delsbo 1997. På frågan när han fick pris första gången plockar Jan ner en välfylld pärm, där de flesta diplom finns.

Vid en kontroll bakåt i pärmen konstaterar vi att Jan hade fått ett hederspris i Ludvika 1997. Vidare i pärmen kan vi se att Jan aldrig vunnit ett Kniv-SM men däremot sopat hem åtskilliga andra- och tredjepris. Förstaprisen har kommit i övriga tävlingar.

Jan har tävlat i samtliga klasser utom Special- och Hornknivsklasserna.

På frågan hur blir man så här bra, får jag till svar att allt handlar om noggrannhet och att pröva sig fram och inte vara rädd för att göra om. Så förklarar han att en bra lärare underlättar också, och i Jans fall var det en knivmakare från Uppsala vid namn Laszlo Balatoni. Av Laszlo fick Jan hjälp med grundkunskaperna och att klara de värsta fallgroparna i knivmakeriets ädla konst.

Jag som ny knivmakare är nyfiken på hur Jan uppfattar de bedömningsregler som finns. Reglerna har varit lika sedan tidernas begynnelse, med några ändringar här och där men i stort sett lika. Jan har en önskan – om man får önska – och det är att reglerna skulle skrivas så att knivmakaren får redogöra för hur kniven ska användas. Det vill säga en brukskniv skall kunna brukas, man skulle införa ett täljprov. En smyckekniv skall vara ett smycke och där behöver inte vara lika vasst.

Jan tycker nog att bedömningsreglerna är i stort sett bra, och Jan tävlar med de regler som gäller. Vi är överens om att detaljstyrning i regelverket skall undvikas.

Det började med semester Hur började det då? För även Jan har börjat någon gång.

Det var på semester från arbetets slit i Dalarna för ett antal år sedan, då han och hustru Brita gjorde paus i metropolen Avesta. På rastplatsen satt en knivmakare och sålde egentillverkade knivar. Jan studerade knivarna intensivt och tänkte att det här ser inte svårt ut – en kniv av egen tillverkning kan vara kul att ha, tänkte den begynnande knivmakaren.

Så när semestern var slut och Jan och familj kom hem till villan på Ekerö gick han ner i verkstaden, slog sönder skaftet på en morakniv och började tillverka sin första kniv. Men det som såg lätt ut i Avesta visade sig vara svårare än han hade trott.

När jag frågar om Jan har kniven kvar, förklarar han att den finns någonstans i verkstaden. Men just den kniven hade gömt sig när han skulle ha den som exempel i samband med utställningen som han basade över i Sävsjö. Där presenterade han vikten av att gå utbildningar i knivmakeri genom att visa Intresserad föreningsmänniska hur en egentillverkad kniv ser ut i förhållande till en kniv som Jan har också ett stort intresse i föreningslivets administration, är tillverkad efter genomgången kurs i konstformen att göra och tycker många gånger till i frågor om hur föreningarna skall skötas, men han tror inte det var skälet till att han utsågs en egen kniv.

För att återgå till perioden efter startskottet som knivma- till valberedningens ordförande i Svensk knivförening.

Jan har sett sitt jobb i valberedningen som ett kall, han kare, så fortsatte Jan med försörjningsbördan och den stora hobbyn flugfiske samt idrottsgrenen Casting. Det innebär att jagar fram folk som känner ansvar och ödmjukhet inför sitt 10 www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.3- 2005

Jan är en nyfiken knivmakare som inte är främmande för att pröva nya lösningar i sina skapelser. Han är också en flitig kursledare som lär nybörjare konsten att tillverka en egen kniv. arbete i styrelsen. Skulle de utsedda inte hålla måttet så låter Jan både trött och ledsen. Han menar, helt riktigt, att det är ett ansvar att lova saker, och det gör man när man tar ett styrelsejobb. Då skall man också hålla sina löften.

När Jan tog jobbet som ordförande i valberedningen efter en viss turbulens i Svensk knivförening hade han som två mål: det första var att Svensk knivförening skall bli en riksorganisation och det andra att det skall ske på 4 till 5 år.

– Många gånger känns arbetet i valberedningen tungt eftersom det är svårt att få fram kandidater till styrelsejobben, då går det många timmar i telefon. Det som känns extra tungt är när många är besvikna men ingen kommer med idéer till hur problemen skall lösas.

– Hur vill du ha det då? undrar jag.

Jans dröm när det gäller hur Svensk knivförening och klubbarna skall fungera är att samtliga instanser skall ha engagerade styrelseledamöter som håller debatten och diskussionen igång.

Svensk knivförening är i Jans dröm en paraplyorganisation, där samtliga föreningar och klubbar ingår. Det skall finnas en stor frihet att styra och ställa lokalt. Men de stora frågorna och riktlinjerna gällande knivmakeri och slöjd arbetas fram av riksorganisationen.

Kursverksamheten kan samordnas när det gäller domarutbildningen och övrig kursverksamhet, där riksorganisationen kan utbilda lärare som föreningarna och klubbarna utser. (Jan vet att det finns beslut på samordning av domarutbildningen, men det händer ingenting, därför finns den med i drömmen). Även fortbildning av lärarna skall ligga i riksorganisationens

intresse. Och att lärarna skall träffas någon gång om året för att diskutera gemensamma problem.

Föreningarna skall arbeta för att medlemmarna får ett socialt intresse att vara med, i en knivförening/klubb. Medlemmarna skall känna ett sug efter mötena, som innehåller intressanta föredrag och bedömningskvällar av medlemmarnas knivar.

När jag åkte från detta varma hem, där två fina människor bor med en stor livserfarenhet, kunde jag konstatera att vi hade pratat mycket kniv och hur man gör en bra tävlingskniv – men vi pratade också relationer mellan människor.

Och handen på hjärtat knivvänner, låt Jans dröm bli en sanndröm.

Allt handlar om noggrannhet och att pröva sig fram och inte vara rädd för att göra om, enligt Jan Bergstrand.

www.svenskkniv.nu

11

Knivmakaren nr.3- 2005

50 spänn

för varje ny medlem som du värvar till Svensk Knivförening Du väljer presentkort hos några av våra mest meriterade materialförsäljare

ALLA SIFFROR PEKAR UPPÅT NU Materialförsäljarna ökar vilket visar att vi blir fler knivmakare i landet och visst behöver dom Svensk Knivförening Se till att din kompis får en bra tidning och hamnar i gott sällskap

Lars Blänning

Anders Hedlund

Jan-Erik Skoog

Vi rekommenderar din kompis att gå med i Svensk Knivförening. Tillsammans blir vi starkare för en ny framtid i knivmakeriet.

Vi kommer att presentera en ”Bästa värvar barometer” i de två återstående numren av Knivmakaren.

Så här går det till.

1. Skriv ner din kompis namn och adress så skickar vi ett inbetalningskort till honom eller 2. Beställ ett inbetalningskort från kassören och skriv på inbetalningskortet att du värvat din kompis

12

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.3- 2005

Olle Eriksson från Årjäng fick första pris för sin kniv i klassen Smyckekniv bälte.

Gunolf Pålsson fick första pris för sina bidrag i klasserna Enkel brukskniv och Förfinad brukskniv.

Rolf Backlunds bidrag i klassen Smyckekniv ej bälte fick första pris.

Hampus Andila fick hedersomnämnande för sin kniv i Ungdomsklassen.

I Nybörjarklassen fick Lars Billström första pris för en av sina knivar. Han fick också andra pris.

Knivmakare i västs första knivtävling genomförd I samband med Kniv- och hantverksmässan 2005-05-28--29 i Ekenskolans sporthall i Kållered arrangerade vi för första gången Västsvenskt knivmästerskap.

Frågan om knivtävling har diskuterats länge i klubben, men på senaste årsmötet beslöts äntligen att arrangera en sådan.

övriga knivmakarföreningar fick vi in 55 tävlingsbidrag, vilket vi var väldigt nöjda med, inte minst för att så många av föreningens egna medlemmar ställde upp med sina fina knivar. Vi kopplade dessutom på ett klubbmästerskap genom att senare helt enkelt redovisa deltagande medlemmars placering i en särskild resultatlista.

Mässkommittén fick uppdraget och undertecknad utsågs till tävlingsledare.

Eftersom det var första gången, ville vi skaffa oss kunskap och erfarenhet från någon varit med förr, och vi tog därför kontakt med bl.a. Jan Martinsson i Klippan. Han ställde upp en kväll i januari, och bjöd oss verkligen både på sin kunskap om knivar i allmänhet och knivtävlingar i synnerhet. En toppenkväll där vi blev fängnade både kroppsligt och själsligt av hela familjen! Även Stig Åkerblom gav oss fina underlag och värdefulla råd under hand.

Vi hade stor glädje och nytta av allt vi fick till oss när det så småningom blev dags för vår egen tävling. Efter inbjudan i Knivmakaren samt via brev till

Kvalificerade domare Väldigt roligt var det också att vi fick så väl kvalificerade domare; Stig Åkerblom, Ingemar Nordell samt vår egen medlem, Lennart Mårtensson. Jag hade nöjet att följa deras arbete under en heldag, och jag imponerades verkligen av deras arbetssätt.

Mycket kompetent och seriöst genomfört. Det kändes fint att i samband med prisutdelningen på söndagen kunna berätta för deltagarna om det noggranna arbete som domarna hade lagt ner på att ge var och en ett värdefullt protokoll över respektive knivs företräden och förbättringsmöjligheter.

Resultat vid Västsvenskt Knivmästerskap 2005 1.1 Enkel brukskniv Gunolf Pålsson Kungshamn Urban Gustafsson Stig Sjunneson Vessigebro

1:a 2:a 3:a

1.2. Förfinad brukskniv Gunolf Pålsson Kungshamn Lars Svensson Varberg Alf Sturesson Askim Olle Eriksson Årjäng

1:a 2:a 2:a 3:a

1.3. Smyckeskniv bälte Olle Eriksson Årjäng Alf Sturesson Askim Karl Nilsson Varberg

1:a 2:a 3:a

1.8. Smyckeskniv ej bälte Rolf Backlund Piteå 1:a Rolf Backlund Piteå 2:a Karl Nilsson Varberg 3:a 1.11 Ungdomsklass Hederspris Hampus Andila Nybörjarklass Lars Billström Mölndal Lars Billström Mölndal Karl Nilsson Varberg

1:a 2:a 3:a

Sven-Åke Hazard

www.svenskkniv.nu

13

Knivmakaren nr.3- 2005

Uppdaterad klassindelning för knivtävlingar Som berättades i förra numret av Knivmakaren har en översyn av tävlingsreglerna gjorts på uppdrag av styrelsen, i avsikt att få en entydig och konsekvent beskrivning av vad som gäller i varje knivklass.

Den första utgåvan av de uppdaterade reglerna har provats under tävlingssäsongen 2005, bl a i Söderhamn och vid Kniv-SM i Sävsjö, varefter vissa kompletteringar gjorts med anledning av då vunna erfarenheter.

Arbetsgruppens förslag till beskrivning kommer att finnas tillgänglig för nedladdning på föreningens hemsida och återfinns även här nedan i komprimerad form.

Klassindelningen är oförändrad i sak från den som antogs av årsmötet 200403-20. Arbetsgruppens uppdrag har tv varit begränsat till att införa nödvändiga preciseringar och att omformulera texten för att söka ge klara och otvetydiga regler.

Här föreslagna preciseringar är sådana som arbetsgruppen ansett nödvändiga för att juryn skall kunna bedöma alla knivar inom respektive knivklass på ett rättvist sätt. Övriga textändringar har gjorts så att de ger en konsekvent beskrivning i alla knivklasser av sådana regler som är gemensamma.

I beskrivningen nedan bör noteras att det i Öppen klass nu är fritt fram för alla kreativa lösningar på hur kniven skall presenteras genom att enbart ett ställ för kniven också tillåts. I klassen Teamwork har det också känts rätt att ge samma öppning.

Synpunkter på förslaget är välkomna senast 2005-10-07 till någon av medlemmarna i arbetsgruppen. Sedan förväntas styrelsen ta beslut så att reglerna kan börja tillämpas from 2006.

1. ENKEL BRUKSKNIV Klasskriterier: Kniven skall ha de egenskaper som normalt fordras av en brukskniv. Handvänlighet och gediget utförande av knivställets alla delar premieras speciellt. Slida och upphängare skall finnas.

Hela knivstället skall vara tillverkat av den tävlande, men standardartiklar och knivblad av annans tillverkning är tillåtna.

Skaft: Av nordiskt träslag i ett stycke.

Stabiliserat trä är inte tillåtet. Förstärkningar, holkar och mellanlägg är inte tillåtna. Fri färgning, men inga motiv eller andra ytdekorationer.

Blad: Av valfritt stål, men inte 14

damask. Tillverkarens stämpel tillåten, men i övrigt inga dekorationer. Enkel slipfas.

Slida och upphängare: Helt av läder eller läder/trä. Holkar och doppsko är inte tillåtna. Upphängare helt av läder och utformad så att kniven kan bäras i bälte. D-ring eller motsvarande är tillåtet, men låsning av upphängarens läderdelar får inte göras med nit eller motsvarande. Sömmen får inte placeras synlig på slidans framsida. Fri färgning, men inte motiv eller andra ytdekorationer.

Slida och upphängare skall finnas. Hela knivstället, inkl ev dekor, skall vara tillverkat av den tävlande, men standardartiklar och knivblad av annans tillverkning är tillåtna Skaft: Fritt materialval och utförande.

Blad: Fritt materialval och utförande.

Slida och upphängare: Fritt materialval.Upphängare utformad så att kniven kan bäras i bälte.

4. HALVHORNSKNIV Klasskriterier: Kniven skall ha de egenskaper som normalt fordras av en kniv. Materialval och utformning skall anknyta till den nordiska traditionen.

Slida och upphängare skall finnas.

Hela knivstället, inkl ev gravyr, skall vara tillverkat av den tävlande, men standardartiklar och knivblad av annans tillverkning är tillåtna Skaft: Av horn/ben eller kombination horn/ben och trä. Mellanlägg tilllåtna. Fri dekoration.

Blad: Fritt materialval och utförande.

Slida och upphängare: Av horn/ben, eller kombination horn/ben och trä, samt med överdel av läder. Upphängare utformad så att kniven kan bäras i bälte.

Fri dekoration.

2. FÖRFINAD BRUKSKNIV Klasskriterier: Kniven skall ha de egenskaper som normalt fordras av en brukskniv. Handvänlighet och gediget utförande av knivställets alla delar premieras speciellt. Slida och upphängare skall finnas.

Hela knivstället skall vara tillverkat av den tävlande, men standardartiklar och knivblad av annans tillverkning är tillåtna Skaft: Av valfria material. Beslag, holkar och mellanlägg är tillåtna. Fri färgning. Ytdekorationer av typ gravyr, scrimshaw, sniderier, etsningar, blåneringar eller dylikt är inte tillåtna. Filning av spår är tillåtet, men inte mönsterfilning på mellanlägg.

Blad: Av valfritt stål, men inte damask. Ryggdekoration i form av mönsterfilning eller annat material är tillåtet. Tillverkarens stämpel tillåten.

Valfri slipfas.

Slida och upphängare: Fritt materialval i slida och upphängare.

Upphängare utformad så att kniven kan bäras i bälte. Fri dekoration och infärgning av läder och trädelar. Holkar och doppsko är tillåtna, under förutsättning att de är helt släta.

5. HELHORNSKNIV Klasskriterier: Kniven skall ha de egenskaper som normalt fordras av en kniv. Materialval och utformning skall anknyta till den nordiska traditionen.

Slida och upphängare skall finnas.

Hela knivstället, inkl ev gravyr, skall vara tillverkat av den tävlande, men standardartiklar och knivblad av annans tillverkning är tillåtna Skaft: Helt av horn/ben. Mellanlägg tillåtna. Fri dekoration.

Blad: Fritt materialval och utförande.

Slida och upphängare: Slidan skall vara helt i horn. Upphängare utformad så att kniven kan bäras i bälte. Fri dekoration.

3. PRAKTKNIV / SMYCKEKNIV, BÄLTE Klasskriterier: Kniven skall ha de egenskaper som normalt fordras av en kniv.

Estetiskt utförande premieras speciellt.

6. FULLTÅNGEKNIV Klasskriterier: Kniven skall ha de egenskaper som normalt fordras av en kniv.

Slida och upphängare skall finnas.

Hela knivstället, inkl ev dekor, skall

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.3- 2005

Slida/etui/ställ: Fritt materialval och utförande. (Endast en helhetsbedömning görs)

Här intill hittar du förslag till översyn av de tävlingsregler som domarna kan komma att jobba efter i sin bedömning i framtiden.

vara tillverkat av den tävlande, men standardartiklar och knivblad av annans tillverkning är tillåtna Skaft: Fritt materialval och utförande.

Blad: Fritt materialval och utförande.

Slida och upphängare: Fritt materialval. Upphängare utformad så att kniven kan bäras i bälte.

7. SMYCKEKNIV, EJ BÄLTE Klasskriterier: Kniven får vara högst 100 mm lång. Estetiskt utförande premieras speciellt. Slida och upphängningsanordning skall finnas. Om kniven har både slida och schatull/etui bedöms endast slidan.

Hela knivstället, inkl ev dekor, skall vara tillverkat av den tävlande, men standardartiklar och knivblad av annans tillverkning är tillåtna Skaft: Fritt materialval och utförande.

Blad: Fritt materialval och utförande.

Slida och upphängningsanordning: Fritt materialval och utförande 8. FÄLLKNIV Klasskriterier: Kniven skall ha de egenskaper som normalt fordras av en fällkniv. Även knivar av typ konsttäljkniv skall ingå i denna klass. Slida/etui bedöms inte.

Knivstället, inkl ev dekor, skall vara tillverkat av den tävlande, dock är standardartiklar och chassi med tillhörande

knivblad av annans tillverkning tillåtna.

Skaft/chassi: Fritt materialval och utförande.

Blad: Fritt materialval och utförande.

Mekanism: Fritt materialval och utförande.

9. SPECIALKLASS Klasskriterier: Kniven skall ha de egenskaper som normalt fordras av en kniv.

Slida och upphängare skall finnas.

Hela knivstället, inkl blad och ev dekor, skall vara tillverkat av den tävlande, men standardartiklar är tillåtna.

Skaft: Fritt materialval och utförande.

Blad: Fritt materialval och utförande.

Slida och upphängare: Fritt materialval. Upphängare utformad så att kniven kan bäras i bälte.

10. ÖPPEN KLASS Klasskriterier: Knivklass för knivar som, enligt tillverkaren, inte passar in i andra klasser. Estetiskt utförande och nytänkande premieras speciellt. Slida, etui eller ställ skall finnas, endera eller i kombination.

Hela knivstället, inkl ev dekor, skall vara tillverkat av den tävlande, men standardartiklar och knivblad av annans tillverkning är tillåtna Skaft: Fritt materialval och utförande.

Blad: Fritt materialval och utförande.

www.svenskkniv.nu

11. DAMKLASS Klasskriterier: Knivklass för knivar tillverkade av en dam.

Kniven skall ha de egenskaper som normalt fordras av en kniv.

Slida och upphängare skall finnas.

Hela knivstället, inkl ev dekor, skall vara tillverkat av den tävlande, men standardartiklar och knivblad av annans tillverkning är tillåtna.

Skaft: Fritt materialval och utförande.

Blad: Fritt materialval och utförande.

Slida och upphängare: Fritt materialval. Upphängare utformad så att kniven kan bäras i bälte.

12. UNGDOMSKLASS Klasskriterier: Knivklass för knivar tillverkade av tävlande till och med det kalenderår hon/han fyller 18 år.

Födelseår anges på anmälningsblanketten. Kniven skall ha de egenskaper som normalt fordras av en kniv. Slida och upphängare skall finnas.

Hela knivstället, inkl ev dekor, skall vara tillverkat av den tävlande, men standardartiklar och knivblad av annans tillverkning är tillåtna Skaft: Fritt materialval och utförande.

Blad: Fritt materialval och utförande.

Slida och upphängare: Fritt materialval. Upphängare utformad så att kniven kan bäras i bälte.

13.TEAM WORK Klasskriterier: Knivklass för knivar där minst tre personer samverkat om tillverkningen av kniven/knivstället. Alla medarbetarna skall namnges vid tävling.

Designer kan vara delaktig om ritning bifogas tävlingskniven. Kniven skall ha de egenskaper som normalt fordras av en kniv. Nytänkande och estetiskt utförande premieras speciellt. Slida, etui eller ställ skall finnas, endera eller i kombination.

Skaft: Fritt materialval och utförande.

Blad: Fritt materialval och utförande.

Slida/etui/ställ: Fritt materialval och utförande. (Endast en helhetsbedömning görs) 15

Knivmakaren nr.3- 2005

Först pris i klassen Team Work fick Tony Karlsson från Agunnaryd.

Alla vinnare vid Kniv SM i Sävsjö Referat och resultat hittar du på följande sidor.

Bilderna på tävlingsknivarna från Sävjö är tagna av fotografen Stina Deurell.

Anders Hedlunds fyrklöver.

Han fick första pris för sina bidrag i klasserna: Fällkniv, Fulltånge, Öppen klass och Specialklass.

16

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.3- 2005

Först pris i klassen Praktkniv/Smyckekniv, bälte fick Johan Stenevad från Kangos.

Först pris i klassen Enkel brukskniv fick Curt-Ivan Wiklund från Fredrika.

Först pris i klassen Smyckekniv ej bälte fick Stefan Heldt, Söderhamn.

Först pris i Damklassen fick Jenny Stenberg från Lövånger.

Andra pris i klassen Förfinad brukskniv fick Juha Vartiainen från Garphyttan.

Först pris i Ungdomsklasen fick Mattias Nilsson från Husum.

Först pris i klassen Helhornskniv fick Bertil Fällman från Piteå.

www.svenskkniv.nu

Först pris i Halvhornsklassen fick Jan Jonsson från Vagnhärad.

17

Knivmakaren nr.3- 2005

En totalupplevelse i Sävsjö Så var den då här, den sedan länge emotsedda totalupplevelsen för knivmakarfolket. De två senaste åren har gått åt, till förberedelser och att Sävsjö Kommun sett fram emot detta evenemang, har det aldrig rått något tvivel om.

Med mässgeneral Bengt-Elis Petersson i spetsen har Sävsjöborna satsat allt, som stått i deras makt, för att få till ett lyckat arrangemang.

Och lyckat blev det.

Förvisso hade portarna redan stått öppna några timmar när Bengt-Elis pockade på uppmärksamhet för att få folk att samlas vid podiet. Innan han lämnade över till kommunordförande för invigningstal, påtalade han att ”mässan är till för alla” och han önskade oss en trevlig promenad bland ”164 vassa, tävlande skönheter” och mer än hundra utställare.

Kommunfullmäktiges ordförande, Ingvar Jarford, hälsade alla ”från när och fjärran” välkomna till dessa dagar, som bar förhoppning om att ”profilera Sävsjö kommun”.

Han passade på att lovorda sin hemort och hälsade oss välkomna tillbaka när vi hade tid för annat än knivmakeri. För Sävsjö är en ”upplevelserik ort” med mängder av aktiviteter för barn i alla åldrar.

Därmed lät han täckelsen falla och fram trädde en monter vars innehåll var de s.k. ”Sävsjöknivarna”. En vardera gjord av far och son Löfgren i från Eksjö.

Skaftmaterialet rönnmasur, funnet i en av Sävsjös parker, kombinerat med blad från Hedlunds och Björkmans smedjor.

På söndagen skulle de auktioneras ut.

Auktionen i sig blev rena rama reahörnan. Ankarsrumgänget, med Jörgen Eklund i spetsen, ropade in två fantastiska och rötade storstycken som kommer att hålla igång gubbdagiset borta på bruksorten länge än. Priset? Ja! det var så billigt, att de inte hade råd stå över köpet.

Knivarna då? Jo den förfinade ropades in för tre tusenlappar och får absolut anses som ett fynd!

Dock glädjes vi mest med bruksknivsinropet, för billigt i sig men den gick till 18

Anders Hedlund vannn tävlingen om det prestigefyllda Lövträpriset med denna kniv.

Petter Ytrebö från Böland, Norge, fick tredje pris för sitt bidrag till Lövträpriset.

Och Curt-Ivan Wiklund fick andra pris i kampen

rätt person eftersom den köptes av han som en gång fann masurrönnen inne i Sävsjö.

En tredje Sävsjökniv donerades, efter Jarfords invigningsuppdrag, till Sävsjö kommun och det blev för Ingvar att bära med sig alstret till kommunhuset som ett minne av denna mässhelg.

finns gott om utrymme att göra fynd till mässpris.

Själv stannar jag till en extra stund och pratar med Stina Deurell, fotografen som dokumenterat samtliga årets tävlande bidrag. Några av hennes bilder framträder på jumbotronen bakom hennes monter och vi bestämmer att det ska bli ett DVD-inköp för kvalitetens skull innan helgen är över.

Det är så här efteråt jag konstaterar vilket misstag jag gjort. För det är först på onsdagen efter mässan jag öppnar DVD:n. Något som skulle ha gjorts långt innan. Den här bildserien hade jag haft STOR nytta av att beskåda, innan Kniv-SM. Naturligtvis skulle den ha inköpts redan när det i brevlådan kom erbjudande om förköp. Ty under förutsätt-

Bland utställare och besökare Klockan har passerat 14.00 denna första dag och strax över 500 besökare har passerat ”vändkorset”. Vi följer med strömmen och försöker systematiskt passera samtliga utställare.

Naturligtvis är knivfolket i majoritet men även andra områden är representerade. Fina slöjdarbeten varvas med möjlighet till matinköp, friluftsprylar, möbler, verktyg, böcker, m.m. Så här

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.3- 2005

om Lövträpriset. Foto: Sina Durell.

ning att man tittar igenom fotona, före SM-besöket, har man ett försprång som är ovärderligt när man väl står där framför montrarna. Den tid man kan ge sig framför TV-skärmen är till stor nytta när man väl beskådar tävlingsbidragen in natura!

För som det nu blev är det först efter tävlingens slut som den ger mig den där riktiga ahaupplevelsen!

Så gör inte om mitt misstag, KÖP KOMMANDE ÅRS BILDSERIE INNAN SM! Men först och främst, införskaffa årets CD eller DVD. Vad du än väljer så får du en skiva fylld med inspiration, till eget skapande!

Lövträ och motorsågsskulptur Kniv och LÖVTRÄ var det ja! Lövträcentrum i Sävsjö hade jagat runt i trak-

ten och införskaffat diverse småländskt trä flammat, rötat och med masurinslag som nu gick att köpa i storförpackning, d.v.s. det var upp till köparen själv att klyva sitt inköp där hemma till lagom stora slöjdbitar.

Ett särskilt hörn av lokalen var avsedd för möbler. Ett i sanning högst intressant hörn. Här hade tusenårig möbelmodell från vikingatiden tagits fram i nyproduktion. Med spännande virkesval som rönn och sälg fick dessa vackra möbler en alldeles egen profil och lyster.

Möbelhörnan höll sig med guidade turer med jämna mellanrum under hela helgen. Precis som ”från ax till limpa” utställningsborden där man med sakkunskapen till hjälp kunde följa en knivs tillkomst, från skogen ner i slidan.

www.svenskkniv.nu

Plötsligt hörs ett omisskännligt ljud.

Det är världsmästaren i skulptering med motorsåg, Sören Niklasson, som startat upp en av maskinerna ur sin digra motorpark för att bearbeta en ekstock.

När vi återkommer några timmar senare ståtar där en stilig kniv i kolossalformat inspirerad av mässfolderns framsida.

Ett konstverk som kommer att stanna inom den offentliga utsmyckningen i Sävsjö eftersom denna vackra tingest köpts in av föreningen ”Sävsjöpojkarna”, som bl.a. ser som sin uppgift att försköna sin hemstad.

När vi ändå befinner oss utomhus passar vi på att besöka våra småländska smeder. Troxhulta-Johan står, som så mången gång förut, där med sin trampässja, medan Enocsson satsat på dito med gasdrift och utan trampa. Vi 19

Knivmakaren nr.3- 2005

Trea nöjda herrar i Sävsjö. Curt-Ivan Wiklund som fick första pris i klassen Enkel brukskniv tackar prisutdelaren Scott Slobodian och rill vänster har vi Peter Swing som fick andra pris i samma klass. tittar lite extra på ässjan, som modifierats efter Gen-Smides behov. Gasen fördelas via ett tredelat grenrör, som med Görans ombyggnation kan strypas var för sig. Så när det smides knivblad, kommer drivmedlet endast ur en pipa in i en minimal kammare eftersom ässjan har flyttbara väggar. Fiffigt och energibesparande!

Fler uppvisningar. På söndagen gjorde Emil Strenge en mycket uppskattad förevisning med samurajsvärd.

Ett fantastiskt framträdande där flätade sjögräsmattor fick agera substitut för de kroppsdelar från döda människor som den japanska yrkeskåren lär ha övat på en gång i tiden.

En matta = överarm, två mattor = lår o.s.v. Det gör sig svårt att så här i skrift återge det skådespel, som den gode Strenge bjöd den täta åskådarmassan på.

Men här höggs uppifrån och ner, 20

därtill nerifrån och upp och för att ”fläta” samman showen citerar vi Hasse och Tages monolog ”de höggs ner som limpskivor, sjoff, sjoff, sjoff ”.

Monter 103 gick under benämningen ”Ismannen”. Ja nu var det inte kylda förfriskningar som var till salu utan kanske kommer du ihåg hur det för några år sedan skrevs metervis med artiklar om ett människofynd vid gränsen mellan Österrike och Italien. En man som för 5000 år sedan frusit ihjäl på en högplatå och som fått namn efter den ort som ligger närmst fyndplatsen, Öysti. Den kniv ”Öysti” bar på har nu tillverkats som replik här i Sverige och fanns på plats i Sävsjö.

En svensk Öysti När vi ändå är inne på reproduktion och ”retro”. En svensk kopia av Öysti är ju Bockstensmannen. Förvisso bara 700 år gammal men ändå en knivbärare

www.svenskkniv.nu

av rang. Även denne förhistoriske figur fanns representerad i Sävsjö. Det är hallänningen Kenneth Bengtsson, som sedan lång tid tillverkar Bockstenskniven. Som finns att köpa på Varbergs fästning, den plats där Bockstensmannen går att beskåda.

Kanske värt att vänta med det besöket,för inom en snar framtid ska 700-åringen få sig en ansiktslyftning. Det väl bevarade ansiktet i skinn och ben ska skannas, tredimensionellt med hjälp av laserteknik. På en prototyp av kraniet appliceras ”muskler” och ett hudlager i silikon, därtill lite hår och ögon i glas och vi får gissningsvis reda på hur han såg ut under sin glans dagar.

Levande knivfolk då? Jo då, de tycktes vara här allihop, namnen man kanske bara läst eller hört talas om: Ballatoni, Strande, Groth, Jonny Nilsson som fått tilltalsnamnet ”Walker”, för att inte förväxlas med namnen OS-medaljören

Knivmakaren nr.3- 2005

Resultat från Kniv-SM Enkel brukskniv Max 150 1. Curt-Ivan Wiklund, Fredrika 134 2. Peter Swing, Delsbo 133 3. Jörgen Hillgren, Bergby 132 Förfinad brukskniv Max 150 1. Peter Swing, Delsbo 141 2. Juha Vartianen, Garphytttan 135 3. Curt-Ivan Wiklund, Fredrika 132 Praktkniv/Smyckekniv, bälte Max 142 1. Johan Stenevad, Kangos 131 2. Stefan Heldt, Söderhamn 130 3. Johan Stenevad, Kangos 129 Halvhornskniv Max 140 1. Jan Jonsson, Vagnhärad 126 2. Andreas Lundström, Kiruna 125 3. Ingvar Backlund, Vindeln 121

Henry Hildén var en av domarna som jobbade med att bedöma de insända bidrag. på skridsko, därtill Ekelund, Fällman, Regnander, m.fl. m.fl. och till detta de stora materialförsäljarna, Nordell, Janos, Tjäderläder, Gits och inte minst de internationella materialförsäljarbesöken från Tyskland, Schweiz och Sydafrika.

Där utöver hade bordsutrymme bokats av knivföreningar som: Hälsinge, Stockholm, Svenska och Skandinavien Knifemakers Guild. Kort sagt: DET MESTA AV DET BÄSTA! Med tanke på att 91 av 113 utställarplatser var knivrelaterade förstår ni nog att vi inte kan nämna alla.

Ett kul inslag var ”raffle-lotteriet”, som höll sig med ett flertal dragningar per dag. Man hängde med i dragningarna så länge man inte vann, alternativt att dagen tog slut.

Ett kanonlotteri med pangpriser, för här var det mässutställarna som höll med lottvinster.

På tal om priser; I ett särskilt ”kniv-

makarlotteri”, lottades en bandslip från Sten Håkansson ut.

Vi var många som ville gå med den tingesten under armen hem. Men bara en fick nöjet.

Aktiviteter som luftdrivet pistol- och gevärs- skytte och inte minst trapskytte i hagelsimulator drog sina skaror av intresserade och hugade ”prövapåare”.

Inte att undra på, då vi befann oss i Sävsjö Skyttecentrum. När inte knivmakare besöker anläggningen är den till just för skytte. Här har vem som så önskar möjlighet att pröva på det mesta inom skytte. Gör ett besök genom webben och boka in ditt fysiska besök.

Ett spännande sätt att umgås med släkt och vänner på. När man inte tar med dem på Kniv- och Lövträmässa förståss. a.k.

www.svenskkniv.nu

Helhornskniv Max 140 1. Bertil Fällman, Piteå 2. Pär-Olof Eklund, Skellefteå 3. Stefan Groth, Valbo

117 113 112

Fulltångekniv Max 140 1. Anders Hedlund, Lysekil 2. Bjarne Widheden, Kungsb.

3. Michael Almqvist, Lövånger

137 117 114

Smyckekniv, ej bälte Max 140 1. Stefan Heldt, Söderhamn 122 2. Gunolf Pålsson, Kungshamn 121 3. Stefan Heldt, Söderhamn 120 Fällkniv Max 110 1. Anders Hedlund, Lysekil 2. Alfred Dobner, Gränsjön 3. Alfred Dobner, Gränsjön

107 95 94

Specialklass Max 130 1. Anders Hedlund, Lysekil 126 2. Greger Forselius, Kungsängen 106 3. Bjarne Widheden, Kungsb.

98 Öppen klass Max 105 1. Anders Hedlund, Lysekil 2. Anders Hedlund, Lysekil 3. Dan Degerman, Vilhelmina

96 94 92

Damklass Max 130 1. Jenny Stenberg, Lövånger 109 Antal knivar 1 Ungdomsklass Max 130 1. Mattias Nilsson, Husum 108 Teamwork Max 142 1. Tony Karlsson, Agunnaryd 128 2. Anders Hedlund, Lysekil 127 3. Christer Larsson, Gävle 113 21

Knivmakaren nr.3- 2005

Knivskolan del 3:

Karvsnitt enligt Hedlund Nu skall jag försöka ge er en liten inblick i karvsnittstekniken, så att det kanske kan bli några fler som vågar prova på detta fina sätt att dekorera sina knivsliror med.

Vilka verktyg behövs? Det enda som jag använder till mitt karvsnitt är en enkel karvsnittskniv. Bladet skall vara kort, ha rak egg och vara slipat ända upp i rygg. Se upp för att använda skalpell liknande knivar. Dessa brukar vara för mjuka och då blir det lädret som styr kniven och inte du.

Det går också bra att använda en getfot. En getfot är en kniv som ser ut som ett V. Problemet är bara att hålla den så skarp som den behöver vara. Getfoten vill också gärna ta lite för brett så att mönstret ser lite klumpigt ut. Vissa linjer är dock perfekt att skära med getfot så det kan vara ett bra komplement till den raka karvsnittskniven.

För att hålla eggen så skarp som möjligt (häri ligger en del av hemligheten bakom ett rent och snyggt karvsnitt), skall ni ta en bit läder och limma den med narven nedåt på en flat träbit. Sedan tar ni lite Autosol (kromglans – finns på bensinstationer etc) och smetar ut på köttsidan av lädret. Ni har nu gjort en strigel som funkar utmärkt även till era andra knivar (för ni lämnar väl inte in en slö kniv till tävling etc.)

När ni sen börjar skära märker ni hur ofta ni behöver använda strigeln – och det är ofta. Läder slöar fort!!

Vad behöver jag för läder?

När jag började skära dekor i mina sliror använde jag shaftläder, fast jag har helt gått över till rårandsläder. Jag rekommenderar att ni börjar i shaft för att det är något mjukare.

Om ni vill öva går det utmärkt också med plattläder – ett helt underbart skinn att skära i. Plattlädret använder jag till mina fällknivsaskar. Gemensamt med alla lädersorter är att de skall ha en fin fast yta med så lite porer och bristningar som möjligt.

Ett läder med mycket hög kvallite med andra ord!

Givetvis behövs också karvsnittsmönster!

Det finns flera böcker på marknaden, de flesta dock utländska. Nordiska museet har också en gedigen samling nordiska karvsnittsmönster. Det är dock väldigt lätt att göra dessa själv, genom ett rutat papper, passare och en linjal. Bara fantasin sätter stopp. Tänk dock på att välja mönster med rätt små utskärningar, så blir det enklare för er. Det är lätt, om man är ovan, att skära för djupt om urtagen blir för breda.

Börja skära!

För att enklast föra över ett mönster till en torr ofärgad slira, använder ni smörpapper eller kartritningspapper. Ni lägger det genomskinliga papperet över erat utvalda mönster och ritar helt enkelt av det med en väldigt spetsig blyertspenna.

Sedan vänder ni på papperet så att blyertsen kommer nedåt och så pressar ni av det på sliran. Öva denna teknik på en slät läderbit först. Man behöver ofta lite tejp för att hålla papperet på plats. När ni ”kalkerat” över mönstret, är det dags att definiera linjerna så att de inte är luddiga utan skarpa och tunna och lätta att skära efter. Jag använder en stift penna 0,3 mm.

Vissa mönster går dock inte att kalkera av utan måste ritas 22

Hemligheten bakom ett rakt och snyggt karvsnitt är att man håller eggen skarp på karvsnittskniven. direkt på sliran. Slingor t.ex. Använd en mycket mjuk blyerts och var lätt på handen. Ni kan nu rita hur som helst på sliran utan problem, bara sudda ut om det blir fel. När ni kommit på en snygg slinga eller annat, definiera slingan med den hårda blyertsen.

När ni börjar skära!

Låt det ta tid!! Det är meningen att snitten skall mötas i mitten i botten av utskärningen. Alla likadana utskärningar skall vara lika djupa och lika stora. Alla ramlinjer skall vara lika tunna eller lika tjocka. När ni skurit färdigt mönstret gå över det igen och kolla att alla spetsar är där de skall vara och att narven som är kvar mellan utskärningarna är lika breda.

När ni skär, håll kniven ungefär som en penna och låt skärrörelsen gå mot er. Vinklingen på kniven skall vara naturlig, inga överdrivna lutningar då det är svårt att hålla det konsekvent. Vissa karvsnidare puttar kniven framför fingrarna och det är nu inget fel med det, utan det är hur man lär sig.

Alla snitt får skäras från minst två håll.

Färgningen När ni nu skall färga era färdiga alster, finns det flera tillvägagångssätt. Jag brukar använda en sprayflaska, typ hårläggningsvätskeflaska. Spola ur flaskan och fyll på med narvsvärta.

Förtunna gärna med lite t-röd. Nu kan ni lägga på färg jämt över hela utan att få penselns ränder eller risken för att förstöra utskärningarna. Fixa fler flaskor och ni kan tona med flera färger. Enkelt!

Naturligtvis går det bra att lägga på med pensel eller svamp också, men jag har märkt att lädret suger väldigt olika när det

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.3- 2005

Låt det ta tid!! Det är meningen att snitten skall mötas i mitten i botten av utskärningen. Alla likadana utskärningar skall vara lika djupa och lika stora. är skuret i. I och med spraytekniken går det att få det jämt färgat. Innan ni färgar, tänk på att sudda bort all överflödig blyerts. Sudda även gärna runt om hela sliran så tränger färgen lättare in sedan(funkar i alla fall för mig). Jag tror att man suddar bort en eventuell smuts hinna eller fett hinna, samt att man kanske ”reser” porerna i lädret något.

Om ni har kniven som läst bör denna vara plastad så att ingen färg kommer åt skaftet och missfärgar det. Tänk på att färgen lätt drar sig helt igenom där ni gjort era lite större snitt.

När ni sedan är nöjda med färgningen och allt är torrt, är det dags för impregnering/fixering. Jag använder alltid Super Shene högblank, dock med en liten modifikation. Super shenen bör förtunnas med 1/3 vanligt vatten, annars lägger den sig som ett ”fett kladdigt” lager utanpå lädret utan att tränga in som den skall. Jag för på shenen 3-4 gånger med torktid mellan gångerna. Super shenet gör snittytorna blanka och mönstret framträder fantastiskt fint. Inuti sliran använder jag vanligt läderfett.

Tänk på att färgningstekniken med sprayflaskor och utspädning av super shene kan ni med fördel även använda på sliror som inte är skurna.

Här finns mycket rum för idéer! Pröva på spillbitar med färgning och finish. Jag kan ju bara mitt sätt att göra på och det finns ju flera tillvägagångssätt för att få samma resultat. Ju fler som praktiserar tekniken, ju mer kan vi lära av varandra!

Lycka till mina vänner och jag hoppas få se många knivsliror med skuren dekor i framtiden Med vänlig hälsning Anders Hedlund

Nu finns även fällknivsmaterial i vår nyöppnade butik 0171-360 05

www.svenskkniv.nu

www.mixfishing.se 23

Knivmakaren nr.3- 2005

Så skyddar du syn, hörsel och andingsvägar Den personliga skyddsutrustningen skall skydda knivmakaren från skador i andningsvägarna, på hörseln och synen – även skador på kroppen skall man vara aktsam med.

Rena kroppsskador kan man klara sig emot genom att använda de skydd som sitter på maskinerna som vi använder, det vill säga det är ett lagbrott att koppla bort eller förbi de fast monterade skydden som finns på maskiner och dylika ting.

För smeder och knivslipare är det naturligt att använda handskar av god kvalitet och tänger för att förhindra brännskador. Tänk på en sak som är naturligt för en smed, man bränner sig aldrig på rött järn bara på svart järn.

Det som jag riktar in mig på är andningsskyddet, det skydd som man använder minst men skulle behöva mest.

Som knivmakare vet vi att många av materialen som vi använder inte är bra att andas in dammet från. Men ändock är det svårt att använda det enklaste filterskydd för mun och näsa, utan vi drar gladeligen i oss dammet från cancerframkallande träslag och tänker att händer det, så händer det inte mig.

Den efterföljande texten grundar sig på Arbetarskyddsstyrelsens/ Arbetsmiljöverkets föreskrifter om utförande av personlig skyddsutrustning AFS 1996:7 och Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2001:3.

Ni kan beställa dessa handlingar från Publikationsservice, Box 1300, 171 25 Solna. Beställningsnummer ADI 38. Tel. 08-7309700 eller gå in på deras hemsida www.av.se Prova ditt andningsskydd!

Andningsskydd är en nödlösning som man tar till då man inte med rimliga insatser kan lösa problemen med luftföroreningarna på annat sätt. Det är Arbetsmiljöverket som i sista hand avgör vad som är rimligt.

Det finns andningsskydd som klarar alla föroreningar.

Ett bra andningsskydd bör ni använda vid all bearbetning som alstrar damm. Använd en med utbytbara filter för bästa effekt. Generellt rekommenderas partikelfilter klass P3 till hel- och 24

När Maihkel Eklund slipar blad använder han sig av en ansiktsmask. Luften kommer via en slang från filtret som fästs i ett bälte på ryggen. Foto: Samuel Karlsson. halvmask. Filterskydd kan bara användas när det finns tillräckligt med syre i luften runt omkring. Andningsluften passerar genom ett filter som håller kvar föroreningarna. Det finns filter som skyddar mot damm, gaser eller damm och gaser.

Det finns andningsskydd där man får luften genom en slang – med eller utan kompressor (pump). Om man använder kompressor ska luften befrias från olja och andra föroreningar.

En del andningsskydd är kopplade till ett förråd av luft eller syre som man bär med sig på ryggen.

Men alla skydd klarar inte alla föroreningar. Man måste försäkra sig om att skyddet är effektivt – och tillräckligt effektivt – mot föroreningar man har på sin arbetsplats. Detta är särskilt viktigt då luften är förorenad av gaser man inte känner någon lukt av.

Inom arbetslivet är det arbetsgivarens skyldighet att hålla med lämpligt skydd och att informera om hur de ska användas. Det är arbetarnas skyldighet att använda skydden där det behövs och följa instruktionerna.

Inom hobbyverksamheten har vi inte

www.svenskkniv.nu

de rollerna som är klart angivna i regelverken som styr skydds-verksamheten på arbetsplatserna i Sverige. Men som utövare av en verksamhet som kan skada kropp och hälsa så har vi ändock ett ansvar, för att inte skada den omgivande naturen eller våra nära och kära.

Andningsskydd som inte passar gör ingen nytta.

Tänk på att inget andningsskydd är effektivt om man inte sköter det och ser till så att det passar. Det finns masker som passar nästan alla ansikten. Det är inte svårt att kontrollera om masken sluter tätt.

Prova så här: 1. Täta filtret eller luftintaget till exempel med plastfolie eller med handen så att ingen luft kommer in i masken den vägen. Andas in djupt och håll andan.

Då trycks masken mot ansiktet. Masken måste hålla sig intryckt i minst 10 sekunder.

2. Prova med butylacetat (finns på en del apotek). Det är en vätska med stark, sötaktig lukt (ungefär som sega gubbar).

Dränk en trasa med vätskan. Låt

Knivmakaren nr.3- 2005 andningsskyddet) ovanpå skägg. Utandningsventilen måste hållas ren. Minsta smuts kan hindra ventilen från att sluta tätt, vilket betyder att den förorenade luften kommer in i masken när man andas in.

I arbetslivet skall arbetsgivaren kontrollera andningsskyddet minst en gång i veckan, hemma i din egen verkstad ligger ansvaret på dig att andningsskydden fungerar tillfredsställande.

Det är extra viktigt att vara försiktig i trånga utrymmen som i Maihkel Eklunds slipbod. Foto: Samuel Karlsson därefter den som ska prova sin mask tret inte fångar upp gaser. Men på en komma in i rummet. Vifta lite med del dammfiltermasker kan man tillfälligt trasan framför ansiktet på honom, sär- skruva på ett gasfilter och göra provet. skilt kring maskens kanter där den tätar mot ansiktet (men var försiktig så att Kontrollera skyddet ofta. han inte får butylacetat på huden). Den För de flesta andningsskydd gäller att starka lukten tränger in genom minsta man inte får ha skägg eller polisonger läcka. där masken ska täta mot ansiktet. Det Det här provet går inte att göra med blir inte tätt. Det är helt meningslöst en dammfiltermask, eftersom dammfil- att bära ett filterskydd (det vanligaste

Här är några viktiga men enkla regler för dem som måste bära andningsskydd i sin hobbyverksamhet.

1. Det får inte växa hår i ansiktet där masken skall sluta tätt till huden.

2. Masken skall vara lagom stor.

3. Masken skall vara omsorgsfullt tillpassad.

4. Man skall sköta andningsskyddet noggrant.

Det är egentligen ganska enkelt, ”tänk efter före”, så kan man fortsätta många år som knivmakare och syssla med den ultimata slöjden.

Lars Norling

������ ����� �� ���������������������������������������������������������������� ��������������������������������������� ��������������������� ��������������������������� ����������� ���������������� ����������������

�������������������� ������������������������������������������������ ���������������������������������������������������������������� ������������������

www.svenskkniv.nu

25

Knivmakaren nr.3- 2005

Tips och trix Centrera Smålänningarna är påhittiga och håller sig med finurliga lösningar. En av de tidigaste uppfinningarna tillskrivs Kjell Bjelke och är en genial lösning för att centrera skaftet gentemot bladet.

Två identiskt lika trämallar som hålls ihop med limplugg sluts om bladet. Två förlängningar löper ut över skaftet och mellan dessa kan ett blyertsstreck dras. Med hjälp av detta kan man fortlöpande hålla koll på att man inte far iväg från centrumlinjen vid sitt knivbygge.

Vi ber om ursäkt för den dåliga bildkvalitén men väljer ändå att ta med bilden för att visa hur lösningen för limningen ser ut.

Limma Limknektar som tidigare riggades upp i skruvstäden när det var dags att fästa samman blad och skaftämne har fått fara hädan. En lätthanterlig variant består av två träskivor som sitter ihop med två gängade stavar med mutter.

Gängstavarna placeras i var sin kant av träplattorna och köps som metervara. I en av plattorna måste det finnas ett hål för bladet. Man spänner helt enkelt fast skaft ämnet mellan träplattorna och sedan drar man åt muttrarna på de två gängstavarna .

Såga Sågar för att gröpa ur utrymmet till tången är modifierade sticksågsblad. Där bladryggen är nedslipad för att lättare komma in i det trångborrade hålet.

Likaså är ett flertal sågtänder bortfilade för att bearbet-

ningen inte ska skada och förstöra den direkta infästningsytan vid bladet. a.k

Gamla årgångar Är du intresserad av att köpa tidigare årgångar av Knivmakaren?

På inbetalningsblanketten till föreningens postgiro kan Du skriva vilken årgång som önskas. Betalningen sker i förskott.

Årgång 1991–2000: 125:- /årgång.

Paketpris: 900:- för alla 10 årgångarna. Årgång 2001: #1 skickas ut på-CD 03 i=Pdf-format.

200 Skr #2-4 finnes som tryckt alster.

Säljes endast som hel årgång: 150:Årgång 2002–2003: 200:- /årgång. Årgång 2004: 250:- /årgång.

26

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.3- 2005 Förutom de klassiska moraknivarna, i olika varianter, fanns köks- och slaktknivar, fiskknivar, verktygs och andra yrkesknivar. Det fanns t o m en modell som kallades dynamitkniven med kopparblad. Stål och sprängämnen går naturligtvis inte så bra ihop. Därutöver såldes dalahästar från Erik Pell i Färnäs och Klockor från Eric Morell i Östnor. Det fanns också efterfrågan på fickknivar och pappa tog kontakt med EKA i Eskilstuna. Under turistsäsongerna var det packat med folk i butiken. Under lågsäsong var det mest strökunder. Kniv-Expo var helt beroende av turismen.

Mycket folk i butiken På somrarna och i samband med sportlov och Vasalopp kunde vi ha öppet långt inpå kvällen. Det gällde att ta vara på när det var mycket folk i Mora. På den tiden hade myndigheterna en mycket restriktiv inställning till kvällsöppet. Pappa hade dock fått tillstånd av kommunen. Vid några tillfällen kunde dagskassan nå till otroliga 6.000 kronor vid en tid när grossistpriset på Frosts täljkniv nr 1 uppgick till cirka 1:50. Det är inte att ta till överord att säga att Kniv-Expo var en turistattraktion i Mora.

Ganska snart började de riktiga kniventusiasterna dyka upp i butiken och det är i kontakten med dessa som pappas intresse för knivar väcktes ordentligt. Enskilda personer kunde köpa kartongvis med knivar. Nu började pappa köpa upp mer exklusiva handgjorda knivar som han sålde i sin tur

INBJUDAN TILL TÄVLING Årets Lapplandskniv

INBJUDAN TILL TÄVLING Tre klasser: Brukskniv, Förfinad bruks och Årets Lapplandskniv Smyckeskniv.

Bland vinnarna utses Årets Lapplandskniv. Svensk knivföreningsregler.

SMYCKESKNIV Bruksmässighet bedöms separat. Årets tema är smyckeskniv Inlämning senast 25 oktober

UTSTÄLLNING

vill du inte tävla - visa din kniv på utställningen Vecka 44 30/10-5/11 -2005 KNIVARNA SKICKAS TILL: RALLARFESTEN Adolf hedinsvägen 58 981 33 KIRUNA

Information och tävlingsregler: 0980-80141 WWW.RALLARFESTEN.ORG Kent Tunlind 0980 - 17246 / 173 00

RALLARFESTEN

MUSIK TEATER DANS KONST KARNEVAL KURSER RALLARPUB

Det är inte att ta till överord att säga att Kniv-Expo var en turistattraktion i Mora. parallellt med den mer volymbaserade försäljningen av fabrikstillverkade knivar. Kniv-Expo blev en mötesplats även för knivmakare och knivsamlare. Snart närmade sig pappa pensionsåldern och ett hårt och stressfyllt arbetsliv sedan unga år började ta ut sin rätt.

Under 70-talet sålde han en del knivar från bostaden men det i mycket begränsad omfattning. Pappa avled i maj 1980.

Den sommaren skulle han ha fyllt 75 år. Huset som KnivExpo fanns i är rivet sedan många år tillbaka. Fortfarande, efter nästan fyrtio år, händer det att jag möter folk som minns butiken och har kvar knivar som man köpte där. Kniv-Expo kom att förändra den speciella turistförsäljningen av knivar i Mora. Det finns fortfarande en sommarbutik på orten som i exponering och marknadsföring liknar den som Kniv-Expo började med 1963.

KJ Eriksson blir Mora of Sweden Det klassiska knivföretaget KJ Eriksson i Mora har bytt namn till Mora of Sweden. Företagets VD Carin Nises berättar att namnbytet är en logisk följd av den omställning som just nu pågår av företaget. Omställningen Carin Nises syftar på, är en process som – enkelt uttryckt – går ut på att successivt marknadsorientera ett företag som av tradition varit starkt produktionsinriktat. Mora of Sweden har även knutit nya partners till företaget. Ett väl etablerat internationellt samarbete med Rapala och Normark har kompletterats genom att lokala avtal slutits med BIOS (Best in Outdoor Sports) och ABU Garcia.

I dag exporterar Mora of Sweden cirka två tredjedelar av vad man tillverkar. Produktions-volymen per dag uppskattas till mer än 15.000 knivar. Undersökningar som Mora of Sweden gjort, visar att det finns en stark koppling mellan företagets produkter, orten Mora och landet Sverige. En annan undersökning som Temo Testologen gjorde vid mitten av 90-talet visade att Mora då var den i särklass mest kända av Sveriges mindre orter. Moraknivarna, Mora(dala)hästarna, moraklockorna, morakranar, Mora IK (ishockey), Mora Nisse, Gustaf Wasa och Vasaloppet har varit betydelsefulla faktorer för att göra Mora så känt.

Företaget KJ Eriksson/Mora of Sweden grundades redan 1912. Numera ingår också Frosts knivfabrik (grundat 1891) i koncernen.

Ola Grudin

www.svenskkniv.nu

27

Knivmakaren nr.3- 2005

Allt för knivmakaren Vi har allt du behöver för knivtillverkning

Knivblad från Finland, Sverige, Norge Mora, Frost, Eka, RB, Baudin, Brusletto, Helle, Lauri, Kankaanpää, Roselli, Priser 15:--1250:-/st Skaftämnen i trä. Renhorn, älghorn, läder, tråd, spacer, vulcanfiber, buffelhorn, mässsing- och nysilverbrickor, nitar, nitknoppar, holkar, topplattor, parerskydd, byggsatser, näver, borrar, raspar, filar, sliprullar, sliphylsor, remmar, färg, läderglans, lim, nålar, sylar, verktyg, böcker, mm.

Beställ katalog omgående, Skickas gratis.

Nyhet Gårdsbutik Nu har jag öppnat en gårdsbutik i anslutning till min smedja. Här finner du det mesta vad gäller knivmaterial samt hela sortiment av knivblad.

Jakt & fritid i Rundvik

Revsundsvägen 24 840 50 Gällö Tel 0693 - 66 20 50 Fax 0693 - 66 20 51 Mobil tel 070 - 550 67 16 E-mail: aksjakt.fritid@telia.com www.aksjaktfritid.nu www.lantbruksnet.se/aksjakt

Bandsågblad

www.knivprylar.se Fällknivar i byggsats!

Behöver du allroundblad eller specialblad ?

Ring så snackar vi bandsågblad!!

Flera modeller. Alla delar ingår.

Blad i AUS-8 stål.

Ny Kniv!

Sidor/skalor medföljer.

Frame-lock låsning.

Vi har lösningen för knivmakare.

Kvalitet och snabba leveranser till konkurrenskraftiga priser.

Pantzars Sågblad HB

Knivarna utgör en utmärkt grund för modifiering och tillverkning av exempelvis egna skalor och bolster.

28

www.svenskkniv.nu

Staffan Pantzar 036-17 62 31 0768-06 62 15 staffan.pantzar@swipnet.se

Knivmakaren nr.3- 2005

Ny katalog ute nu!

Katalogen får du gratis. Posta 20 :- i ett kuvert och du får den hemskickad.

Glöm inte att ange namn och adress.

Adressen är: Jano Knives, Näsmark 3, 916 93 Bjurholm

Fantastisk knivbok, här finns bland annat våra duktiga knivmakare Roger Bergh och Conny Persson.

Boken finns bara i en begränsad upplaga

Nu 625 :Tel: + 46(0)932-270 27, Fax: 46(0)932-27062, Mobil: 070-582 09 32, Mail: info@jano-knives.com, Hemsida: www.jano-knives.com

���������

��������� ������� ������� �������

������ ��������

����

��

�������

���

������

������������ ���������

����������

������

�� ���������

������ ������

�������� ����������� ���������

���������������������

��� ������ ������� ��������� �������� �� ������������������ ���������

�

�� ������

������� ��������

������

�������� �������������� ��� ��������� ������� �������������� ��� ������

�������������������� ���������������� �������������������������������������� ������������������������������������������ ��������������������������������������� ����������������������������������������� ������������������������ ����������������������� ��������������� ������������������� ���������������

���������������

�������������� �������������������������������������� ������������������������������� ������������������

�������������������������� ����������������� ��������������������������������������� ���������������������������������������

���������������������

��������������������� ������������������������������������������� ��������������������������������������������

����������� ����� ������������������������������������ ������������������������������������������������������� ����������������� ��������� ������� �����������������

www.svenskkniv.nu

���������������� ���������������� ����������������������

29

Knivmakaren nr.3- 2005 KNIVFABRIK SÄLJES Liten knivfabrik i Torshälla för tillverkning av fickknivar och brevknivar av kända Eskilstunamodeller. Säljes av åldersskäl.

Svar till telefon 016-358197 Hans Qvarfordt efterfrågas

KNIVÄMNEN SÄLJES !

SVENSKA OCH UTLÄNDSKA TRÄSLAG MASURBJÖRK, JAKARANDA MM. Andreas ädelträ http://home.swipnet.se/knivmaterial 0480-20323 alt. 0733-095641 Email:and.ring@swipnet.se

Knivmakare

Radannonser Radannonser har du som medlem rä� a� införa helt gratis i tidningen. Sänd annonsen till: Samuel Karlsson Atlasvägen 25 131 34 Nacka e-post: samuel.karlsson@bostream.se

Vi kan erbjuda Dig en hel del material för knivtillverkning. Laminerade-, rostfria-, helståls- eller damaskblad från svenska, norska och danska knivsmeder. Även en del från Helles och Bruselettos sortiment.

Mycket fint rårandsläder i olika tjocklekar, även spansk rårand samt shaftläder. Många olika färger av narvsvärta.

Tenn, mässing, nysilver, spacer mm. Dessutom ett 40-tal olika träslag, varav den mycket fina masurbjörken rekommenderas.

Rekvirera vår NYA katalog gratis!

Gits knivmaterial Tel: 0270 - 167 60 E-post: knivstig@telia.com

Öppettider: Vardagar 13.00 - 17.00 Besöksadress: Södra Järnvägsgatan 11

Ny katalog: Skicka in 20 kr i ett kuvert, glöm inte att uppge adress, så skickar vi katalogen.

30

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.3- 2005

I vänskaplig anda.

Eller…

Det var verkligen en riktig höjdare att få besöka årets SM-tävlingar i Sävsjö. Det kändes som om ”alla” var där, materialförsäljare, kända och okända knivmakare från norr till söder och en fantastisk mässpublik.

Jag gick omkring i tre dagar och kände på alla tänkbara skaftämnen, inläggsbitar, frontbitar, läderkvalitéer och inte minst knivblad av alla de sorter som finns att uppbringa (handlade gjorde jag givetvis… se tidigare kåseri).

Jag gick omkring i tre dagar och pratade med alla om väder och vind, om vad som hänt sedan sist, tävlingsregler och inte minst om favoritämnet knivmakeri.

Och alla jag träffade var mina vänner.

Eller..?

Baksidan av den annars så trevliga ”fasaden” är att det också förekommer en hel del skitsnack bakom ryggen på de flesta av oss och av oss alla.

Man hinner uppfatta en hel del när man så där går runt kring försäljningsstånden i flera dagar. ”Honom hälsar då inte jag på”, ” Du ska veta vilken skitstövel…”, ”Hur kan du göra affärer med den…?!” mm mm.

På sätt och vis skulle det vara intressant att veta vad som sägs bakom min rygg. Men… å andra sidan så tror jag inte att jag vill veta det ändå. Lugnast så…

Måste vi hålla på så?

Men tack och lov så sker den allra största delen av vår knivmakarsamvaro ändå i vänskaplig anda. Frågar man hur någon har

gjort en grej, så får man oftast ett trevligt och utförligt svar.

Man utbyter idéer, tips & tricks och knyter nya vänskapsband med varandra. Är det något man saknar i material eller verktyg behöver man bara ”slänga ut frågan i luften” så dröjer det inte länge innan någon svarar att ”det där har jag två av, du kan få en…”

Det enda man inte kan ”få” eller köpa av andra knivmakare är en tävlingsframgång. Det måste man kämpa sig till. Det vet jag nu av egen erfarenhet när jag äntligen har fått mina första framgångar i ett SM. Men framgångarna till trots fick jag ändå mest ”ryggdunkningar” för min Dala-hästkniv.

Aldrig har jag väl sett så glada miner på mina ”konkurrenter”, som när den kniven kom på tal.

Därför vill jag härmed både upp-mana och utmana Dig till nästa års SM att inte ta tävlandet på så blodigt allvar att Du inte vågar ha roligt.

Uppmaningen gäller kanske särskilt Er mer etablerade knivmakare som redan har ”lyckats” i tävlingssammanhanget.

Er vän (förhoppningsvis) Michael Almqvist

www.svenskkniv.nu

31

Knivmakaren nr.3- 2005 Returadress: Bruksvägen 6 826 62 Norrala

32

www.svenskkniv.nu