Knivmakaren #4 2020

HÄR AVGÖRS KNIV-SM 2021

VÄRLDENS BÄSTA KARLSSON

KNIVPODDEN RÖSTER I ETERN

BLAD SOM BEHÅLLER SKÄRPAN

RÄTT KVALITET FÖR HÖGA KRAV

Uddeholms stål för handknivar levererar en vinnande lösning som håller för de mest krävande miljöer. Forskning i framkant och starkt engagemang för våra kunders behov har lett fram till världsledande produkter med materialegenskaper för alla typer av uppdrag. Resultatet ger en välbalanserad kniv med en unik kombination av slitstyrka och skärpa.

Högpresterande stål för handknivar

• Uddeholm Vanax SuperClean

• Uddeholm Elmax SuperClean

• Uddeholm Vanadis 4 Extra SuperClean

• Uddeholm Vanadis 8 SuperClean

• Uddeholm Sleipner

www.uddeholm.com

Sedan 1668 har vi utvecklat innovativa och banbrytande lösningar som skapar mervärde. Våra engagerade medarbetare finns i nästan nittio länder och tillsammans levererar vi ökad konkurrenskraft till kunder över hela världen. Välkommen till Uddeholm, #1 inom högpresterande verktygsstål.

Dags att se framåt

Åretssista ledare, skrivs dagen efter statsminister Löfvens tuffa och raka tal till nationen

Man kan bara konstatera på ren svenska ”vilket jävla skitår”, vi har fått uppleva att många har gått bort, nära anhöriga, kära vänner och bekanta, dessutom många sjuka.

För verksamheten har det betytt inställda arrangemang/ mässor och möten.

Så här sista månaden på året handlar det mesta om planeringen för kommande års verksamhet, även om det i dagsläget är väldigt osäkert hur framtiden kommer att gestalta sig, men vi hoppas på att vi kan få uppleva ett fantastiskt Kniv-SM tillsammans med medlemmar, vänner och andra intresserade i Vadstena i slutet på juli.

Som det ser ut nu, kommer Svensk Knivförening att representera vid Utemässan i Lycksele i slutet av maj, Knivdagarna i Ludvika i början av juli, och Kniv-SM i Vadstena månadskiftet juli-augusti, mer om arrangemangen i detta och kommande nummer av Knivmakaren.

De två årsmötena, årets inställda plus 2021, kommer att genomföras under Knivdagarna i Ludvika, om allt fungerar som det ska.

Jag måste här och nu få framföra ett STORT TACK till Mats Gyllsand och de andra på redaktionen för allt ert arbete att framställa fyra utmärkta nummer av Knivmakaren, speciellt under rådande omständigheter, RESPEKT!

Avslutar med något positivt i allt elände, inflödet av nya medlemmar ökar stadigt, känns riktigt bra.

En GOD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR tillönskas Er alla.

ETT VARMT TACK till medlemmar, styrelse, redaktionen, sponsorer och alla som stöttat verksamheten under året.

VAR RÄDDA OM ER!

VÄRLDENS BÄSTA

KARLSSON

Framsida

Vi tog ett snack med världens bästa Karlsson, Tony Karlsson om hans resa till succé. Han berättar om hur han gjorde och vad du ska tänka på om du vill ut i världen med dina knivar.

FOTO: FRANCESCO PACHI

MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

ORDFÖRANDE: Dick Gidlöf, Husum

VICE ORDF: Pär-Olof Eklund, Skellefteå

SEKRETERARE: Michael Almqvist, Gävle

KASSÖR: Peter Andersson, Söderhamn

LEDAMÖTER: Gunnar Holmberg, Strängnäs

Bengt Olof Tallroth, Husum

Tomas Gustafsson, Skutskär

SUPPLEANTER: Erica Högberg, Jädraås

Pär Särnö, Öjebyn

REVISORER: Maritha Norman, Söderhamn

Ingela Alvengren, Skärså

VAL- Kent Karlsson, Norrköping

BEREDNING: Torsten Häller, Smögen

Lars Billström, Kinna

TELEFON- Måndag och tisdag kl. 18.00 - 21.00.

TIDER TILL Dick Gidlöf 070-581 10 06

STYRELSEN: Peter Andersson 070-230 17 89

Michael Almqvist 070-509 83 78

ANSVARIG UTGIVARE:

Dick Gidlöf, Nybovägen 12, 896 31 HUSUM

Tel: 070-581 10 06, E-post: dick.gidlof@hotmail.com

MEDLEMSFRÅGOR:

Tomas Gustafsson Tel: 070-233 07 15, E-post: tege1960@gmail.com

REDAKTÖR & PRODUKTION:

Mats Gyllsand E-post: mats@sodralid.se

I TIDNINGSREDAKTIONEN:

Lars Billström, Enebobacken 2, 511 58 Kinna

Tel: 0320-130 50, E-post: billstrom.lars.e@telia.com

Michael Almqvist, Skogsfruvägen 21, 802 64 Gävle

Tel: 070-509 83 78, E-post: carlmichael@carlmichael.info

Pär-Olof Eklund, Rosgatan 11A, 931 39 Skellefteå

Tel: 070-399 62 40, E-post: eklundknives@gmail.com

Nästa nr av utkommer 18/3 2021

Material och bokning av annonser senast 22 februari 2021.

ANNONSFRÅGOR:

Tag kontakt med Gunnar Holmberg, Tosterö Bråtorp 7, 645 93

Strängnäs Tel: 070-669 77 41, E-post: agunnarknife@gmail.com

MEDLEMSAVGIFTER:

Medlemskap för 2021 kostar 275:-

Familjemedlemskap: 100:- för varje ny familjemedlem (bara en tidning skickas ut per familj). Medlemskap för boende utomlands: 350:-

Ny medlem: Betala in aktuellt belopp på Sv.Knf:s Bankgiro och ange: ”Ny medlem 2021”. Glöm ej att ange din adress! Tidigare nr av Knivmakaren som kommit ut under året kommer att skickas till dig. Svensk Knivförening Bankgiro: 121-2141, Utlandsbetalning: *

IBAN kontonr: SE45 6000 0000 0004 8889 2341 (24 tecken)

Bankens BIC/SWIFT-adress: HANDSESS

* Internetinbetalning kan bli billigare än den avgift banken eventuellt tar ut. Kontrollera med din bank. Glöm inte att ange fullständigt namn och adress! Mer information på vår hemsida: www.svenskkniv.se

TRYCK: Danagård Litho AB, Mjölbyvägen 15, 599 31 ÖDESHÖG © 2004 ISSN 1102-5085

Medlemsklubbar

Arjeplogs Knivsmidesförening

c/o Per Gunnar Sundström

Racksund 215

938 94 Arjeplog

Grundsunda Knivgille

c/o Erik Hårshagen

Husbyn 150

896 91 Husum

Hälsinge Knivförening

c/o Reimond Dempwolf

Gränsgatan 1

824 42 Hudiksvall

Tel: 073 - 98 17 614

Jamtlands Knivgille

c/o Reinhold Lundblad

Abborrvägen 6

832 53 Frösön

Tel: 063 - 435 51

Knivmakare i väst

c/o José Maria Mansisidor

Pilörtsvägen 3 D

511 72 FRITSLA 070 - 871 11 38 jose.mansisidor@hotmail.com

Knivfällan

c/o Bengt Wettesten

Dalboviken 6

439 74 Fjärås

Tel: 070 - 744 50 08 b.wettesten@gmail.com

Lundabygdens Knivgille

c/o Peter Jepson

Tel: 072 - 700 25 90 sekr

Stora Östergatan 35

271 34 Ystad

Sven Hedfors

Tel: 070 - 393 63 26 ordf

Rolf Malmström

Tel: 070 - 250 45 04 kassör

Mellanbygdens Knivgille

c/o Sören Borrelid

Gullmark 50

951 98 Bygdeå

Tel: 070 - 364 20 06

Torsby Kniv- och hantverksförening

c/o Jan-Erik Näsman

Sandbovägen 2

685 33 Torsby

Söderhamns Knivgille

c/o Peter Andersson

Föreningsvägen 7

826 72 Sandarne

070 - 230 17 89

peter.andersson1965@hotmail.se

Tornedalens Knivförening

c/o Sture Mäkitaavola

Tuanvägen 4

957 23 Juoksengi

Skelleftebygdens Knivgille

c/o Leif Furberg

Skidstigen 15

931 51 Skellefteå

Tel: 070 - 642 97 47

leif.furberg@gmail.com

www.skekniv.se

Stockholms knivförening

c/o Jenny Josefsson

Tideliusgatan 17 NB

118 69 Stockholm

Tel: 072 - 518 61 47

jenny.josefson@gmail.com

Värmlands Knivklubb

c/o Jan Lilja

Hemvägen 4

653 49 Karlstad

Tel: 070 - 283-51-27

axel556107@gmail.com

Västras Knivgille

c/o Michael Annander

Alderlund 103

880 37 Junsele

Knivmakare Öst

c/o Jan Joachimsson

Djupsundsgatan 39

603 36 Norrköping

Tel: 070 - 696 05 31

chimsson@hotmail.com

VÄRLDENS BÄSTA KARLSSON

För två år sedan var jag var på den exklusiva FICX-mässan i Paris. Otroligt mycket kunskap och kreativitet i en lokal, så efter en stund var det svårt att särskilja alla alster som presenterades. Det var då jag såg den. En ypperlig fällkniv. Det var inte bara kniven som gjorde att jag stannade till, det var sättet den

presenterades på – kniven låg i ett otroligt vackert etui i trä. Blicken svepte över bordet och på en lapp kunde jag läsa knivmakarens namn.

Tony Karlsson.

I år var det tänkt att Tony skulle vara tillbaka i Paris, den här gången med en av sina knivar på affischen som marknadsför arrangemanget.

TEXT: MATS GYLLSAND

FOTO: FRANCESCO PACHI

Tony Karlsson i verkstaden hemma i småländska Agunnaryd.

Kniven som Mats Gyllsand först såg på bordet där i Paris.

Nu är det inte mycket som blev som det var tänkt i år på grund av pandemin, så i stället för Paris fick Tony Karlsson jobba vidare hemma i verkstaden i Småland, dels med sitt ordinarie arbete som innefattar renovering av antika möbler och givetvis med hans hobby att skapa fantastiska knivar.

Hur mycket tid han lägger i verkstaden vet han inte, eller så är det så att han inte vill räkna timmarna?

– Vet inte hur jag ska svara på det... Förutom mitt ordinarie arbete, åtta timmar om dagen, så gör jag väl tre–fyra timmar om dagen med kniv. Plus helger och ibland så viker jag även en fredag till knivmakeriet i stället det för antika, men det varierar mycket – ibland gör jag inget alls på veckor, har ju en kåk att sköta också, berättar Tony.

Knivar har han gjort i drygt 20 år, och det var på sin dåvarande arbetsplats som lågan tändes.

– På den tiden, det var 1997 eller 1998, jobbade jag på trappfabriken (ATAB-Trappan) i vår by Agunnaryd. Där var det en jobbarkompis, Sven, som hade gått en knivkurs och gjort några knivar som han visade mig. Så då tänkte jag att det där kan väl inte vara så jävla svårt, men det var inga skönheter som spottades ut först kan jag lova dig, skönt att se att man ändå lärt sig lite genom åren.

PERFEKTIONIST

Jag förknippar dig mest med fällknivar, men vad gör du helst?

– Sant, och förstår dig. Det är det som jag har gjort mest de senaste åren, och det är det jag brinner mest för just nu. Jag finner det tilltalande med toleranserna i fällknivar, att allt måste vara perfekt för att det ska funka tillfredställande, Jag är nog lite av en perfektionist där.

– Men emellanåt så trillar jag tillbaka på sticktångeknivar och det är ju riktigt kul det också och förvisso inte mindre noga i formgivning, det är snäva toleranser även där för att fånga ögat.

Tittar man på Tonys bord på utställningarna så ser man att han ofta väljer att exponera knivarna med ett vackert etui i trä, matchande manschettknappar, slipsnål och ibland flera olika knivar i samma ask.

Du gör ju ofta otroligt vackra etuier till dina knivar, håller du på med annat hantverk också eller är det knivar som gäller?

– Ja dom där jävla lådorna har blivit lite av ett signum, jag skulle aldrig börjat med det, men nu får jag hålla på, säger Tony och skrattar högt.

– Jag har en egen firma där jag restaurerar antikviteter, och det syns nog i mina etuier där jag ofta har en målad finish i marmorering eller t

San maiblad av meteorit, smitt av Magnus Jönsson. Damaskbolster och skalor av Picassomarmor. Manschettknappar av meteorit och 925-silver.

FAKTA OM TONY

Ålder: 55

Bor: Agunnaryd

Familj: Fru och två barn, 27 och 31 år

Jobb: Driver egen firma sedan 25 år där han

restaurerar antikviteter

Dricker helst: Whisky

Äter helst: Ja

Hobby, förutom knivmakeri: Laga gott käk

liknande med en känsla av vintage.

För att hålla Tonys höga nivå på hans arbeten krävs det material av lika hög klass.

– Jag jobbar mest med exklusiva material, och i Sverige är vi lyckligt lottade att ha väldigt bra smeder som gör fantastisk mosaikdamask. Till exempel, Vladic Daniluk, Conny Persson, Mattias Styrefors, Roger Bergh. Vilken ynnest att bo i samma land och ibland ha tillgång till sådant fantastiskt smide, det är världsklass! Sedan jobbar jag helst med mammut – att ta en rå bit mammutbark som ser ut som något katten släpat in och slipa av lite grand, och plötsligt kan det komma fram underbara färger och mönster. Det är nästan en hobby i hobbyn. Det är så klart dyra material numera, men jag började redan för 20 år sedan att samla på mig så fort jag kom över, och då var prisläget helt annorlunda, jag är glad i dag för investeringarna jag gjorde då, säger Tony.

Blad, slipar du fram dem själv eller har du någon favoritleverantör?

– Jag slipar fram alla blad själv. Men jag smider inte själv, avseende leverantörer av damask, se ovan nämnda smeder. Emellanåt händer det att jag slipar fram rostfria blad i större batcher för att erbjuda knivbyggare som inte har möjligheten att göra egna blad.

RÄKNAR INTE TIMMAR

Givetvis lägger Tony ner massor med tid på sina verk, det kan alla se, hur mycket tid vet han dock inte.

– Jag klockar inte mina knivbyggen, det är många timmar och jag slutar inte förrän jag känner mig nöjd.

Som så många andra etablerade knivmakare så tävlar inte Tony, men så har det inte alltid varit.

– Tävla är mycket bra, särskilt som nybörjare. Då får man ett betyg från erfarna bedömare och får kvitto på vad man både gör bra, och vad man kan förbättra. Jag tävlade några gånger i begynnelsen och hade väl både med- och motgångar, har väl något SM-tecken tror jag, och något publikens pris med om jag inte minns fel. Nu är det dock många år sedan jag tävlade. Det tenderar ju att vi som blir etablerade inte bryr oss om att tävla längre, det kan man ju tycka är synd för det finns så många fantastiska knivmakare i detta land som håller sjukt bra klass, säger Tony.

Hur fick du chansen att komma ut i världen med dina knivar?

– Jag tog den!

– Har egentligen bara ett råd att ge andra som vill göra samma sak – VÅGA! Ge en mässa minst tre år innan du utvärderar den, för kunden är det nog viktigt att se att du är en återkommande utställare, säljer man något första året så är

”Vi är lyckligt lottade att vi har väldigt bra smeder”

Ett av Tony Karlssons favoritprojekt med scrim av Luca Roccaforte. Kolla in alla detaljer – från klösmärket i locket till den lilla nyckeln, allt är genomtänkt!

Mammut, smart investering!

Set med en fällkniv och en sticktångekniv. Mosaikdamask smitt av Gregory Verischnikov genomgående i båda knivarna samt även i manchettknapparna. Mammut i skaften med scrimshaw av Uwe Carstensen. Till läderslidan har Tony gjort holk och doppsko av 925-silver.

det bonus. Man bör se de första åren som en investering för framtiden, säger Tony.

Hur ser en typisk köpare av en kniv ut?

– Gråhårig, kostym och privatchaufför, ha ha!

– Allvarligt, de kan se ut hur som helst, tack och lov!

Jag minns en gång på en mässa i Paris, det kom en gubbe i gången mellan borden. Krum och vithårig och absolut ingen man trodde skulle köpa kniv – såg snarare ut som en rymling från det lokala demensboendet...

– Men, han köpte en kniv vid mitt bord. Så det finns ingen statisk bild av en knivköpare, och det är bäst att hålla i minnet när man står som försäljare bakom bordet!

Gör du rena beställningsjobb där kunden vill ha en kniv si eller så?

– Både och. Inför en mässa så pular man ju fram knivar efter egna idéer, däremellan så blir det en hel del beställningar där jag interagerar med kunden.

Jag mötte ju dig i Paris, är du med på några andra utställningar i Sverige eller ute i världen?

– Inte numera. Jag brukade vara med på jakt- och fiskemässan i Bosjökloster, men det är några år sedan. Har även varit i Helsingfors några gånger på den fina mässan, men annars är det Paris som blivit min andra hemstad, så underbart att komma dit måste jag säga. Är väl uppåt tio, tolv år nu som jag varit där på först SICAC-mässan, de senaste åren på FICX-mässan, den senare är en riktigt trevlig mässa i en fantastisk byggnad mitt i Paris! Oerhört välarrangerat dessutom. Ja du har ju sett det själv!

I september var det tänkt att Tony återigen skulle

presentera sina knivar i Paris, den här gången använde arrangören även en av hans knivar i marknadsföringen av det exklusiva arrangemanget. Nu blev det tyvärr inte så, Tony var tvungen att ställa in sitt deltagande, men förhoppningsvis är han tillbaka hösten 2021, om nu världen är sitt gamla jag igen då.

PAPPA FRÄMSTA FÖREBILDEN

Många knivmakare inledde sina karriärer med att göra knivar åt sig själva, för att till exempel använda dem inom jakt och fiske.

Hur använder du knivar, jagar eller fiskar du?

– Nja, är väl inte mycket. Jag lagar en hel del mat men gör inga kockisar. Flugfiskade en hel del tidigare och då använde jag så klart egna knivar. Nu har fisket stannat av sedan några år men det kanske kommer tillbaka, säger Tony.

Hans främsta förebild i livet är hans pappa och en annan framgångsrik knivmakare.

– Pappa kan inte göra knivar alls, men han är nog den mest strävsamma människa jag vet! Och så Tobbe Frejd, han kan göra grymma knivar, men han är även en suverän kompis och reskamrat på våra mässutflykter!

Det är utflykter som jag gärna skulle hänga med på, för förutom att han är en gudabenådad knivmakare är han en ödmjuk och trevlig man som gärna delar med sig av sin kunskap. Nästa gång du ser ett vackert etui på en mässa med inskriptionen ”Karlsson Sverige”, gå fram och ta ett snack med honom – världens bästa Karlsson.

”Ge en mässa minst tre år innan du utvärderar den”

Kniven ovan helt i meteorit där bladet är ett san mai smitt av Magnus Jönsson. Kniven till höger har mosaicdamask från Vladic Daniluks smedja, skalor av mammutbark.

Det går åt en hel del verktyg för att trolla fram mönstret i etuierna.

Winter Dense Twist™ ETT ETUI FÅR LIV

FOTO: TONY KARLSSON

Damastyle www.si-knives.se

På Damasteel® vet vi att du som med absolut funktion. Vi vet också och designat stål gör din slutprodukt vackrare – något som är nog så viktigt.

Bandsågsblad för trä och metall, alla längder. Prova metallbladen till mammuttänder.

Hornslöjd och samisk

– en personlig betraktelse av P-O Eklund

Kännetecknande för den samiska horn- och träslöjden är ornamentiken och formspråket som har olika traditioner i norr och söder. Tillfrågad om varför ornamentiken varit så framträ-

HORNSLÖJD OCH SAMISK KNIVSLÖJD

Många ickesamiska slöjdare gör också hornknivar. En viktig distinktion är på sin plats här. Sameslöjd kan endast framställas av samer! Mycket sameslöjd märks med Doudji-märket, (Duodji - nordsamiskt ord för slöjd) ett äkthetsintyg som utfärdas av Sameslöjdsstiftelsen.

Hur skickliga de icke-samiska knivslöjdarna än må vara, så är det hornslöjd de framställer, inget annat. Skickligt knivhantverk i horn, javisst – men sameslöjd är det inte. Eftersom jag tillhör den ickesamiska gruppen är denna text skriven ur ett utifrånperspektiv. Det är en personlig betraktelse som utgår ifrån den erfarenhet och de kontakter som ett 40-årigt slöjdande gett mig. Avsikten är inte att ”säga hur det är” utan endast hur jag har uppfattat saker och ting.

NORD- OCH SYDSAMISK TRADITION

Något förenklat kan man dela in den samiska knivslöjden i nord- och sydsamisk. En skillnad i mönster och formspråk.

dande förklarade Lars Pirak, framliden sameslöjdare och konstnär, att skönheten skulle ha sitt. Bruksföremålen ska inte bara vara funktionella, de ska också vara vackra att se på.

en nordlig och en sydlig mönstertyp. Den senare kännetecknas av en sträng geometrisk, yttäckande ornamentik, som laborerar med knivstickskombinationer, gotiska rosetter, sicksackbårder och framför allt flätmönster.

Gentemot denna sydoch centrallapska ornamentik står den nordlapska i stark kontrast. Den har övervägande floristiska element, mjuka båglinjer, gärna skrafferade hjärtmotiv, s k palmetter, korsmotiv eller blomliknande fem- och fyruddiga stjärnor inskrivna i cirklar samt de s k öglekorsen.”

GRÄNSERNA MERA UTSUDDADE

Så långt en beskrivning ett halvsekel sedan, som med dagens perspektiv kan upplevas lite stereotyp. Visst fångar den det faktum att det traditionellt är skillnader i den sydsamiska slöjdens strikt geometriska gravyr och den friare nordsamiska.

Denna indelning blev jag medveten om då jag deltog i en knivkurs 1980.

Senare har jag förstått att indelningen kan göras än mer detaljerad. I äldre knivslöjd kan man till och med urskilja en ortstypisk ornamentik. Knivarnas graverade mönster och form visade från vilka områden/orter de härrörde. Slöjdtraditionen har gått i arv mellan generationer. Duodji är idag inte detsamma som det var förr, även om produkterna är desamma. Idag blandas ornamentiken och form på ett annat sätt.

Många knivar från det nordsamiska området har traditionellt en tvärare böj i slidspetsen medan de sydsamiska har en rakare utformning. Detta beror huvudsakligen på vilken del av hornet man enligt traditionen använt som slidämne. Den tvärare böjen åstadkoms av att det är hornets nedre del med framtaggen som används. I den sydliga traditionen är det hornets övre del, med baktaggen, som ger en mjukare böj.

Skillnaderna riskerar enligt min mening att suddas ut. Inte minst har de sydliga flätmönstren vunnit gehör bland slöjdens köpare. Viss anpassning har därför av naturliga skäl skett till det som efterfrågas. En annan möjlig förklaring är att dessa mönster kan vara lite enklare att åstadkomma, då de är så strikt geometriska att rita upp. De friare nordsamiska mönstren kräver en fri stadig hand att rita.

Duodji-märket utfärdas av Sameslöjdsstiftelsen.

FOTO P-O EKLUND

knivslöjd

Helhornskniv av Erik Fankki, Kaitum (nordsamisk) med mjukare slidform.

Kniv i traditionellt sydsamiskt utförande i såväl gravyr som formspråk.

Kniv av Lars-Erik Marsja i traditionellt nordsamiskt utförande i såväl gravyr som formspråk.

Äldre kniv med typisk nordsamisk ornamentik och form.

FOTO: P-O EKLUND

Många slöjdare försöker hitta sitt eget uttryckssätt i mönster och formspråk. Tekniken är densamma; mönstren ritas först upp på hornet, och skärs sedan in med kniv från två håll. Görs detta bra ska en hornspåna lossna/krulla sig framför gravyrkniven. Gravyren färgas sedan, oftast med albark eller oljefärg.

OLIKA FORMSPRÅK

I utformningen av knivslidan kan man också tala om olika traditioner. Många knivar från det nordsamiska området har traditionellt en tvärare böj i slidspetsen medan de sydsamiska har en rakare utformning. Detta beror huvudsakligen på vilken del av hornet man enligt traditionen använt som slidämne. Den tvärare böjen åstadkoms av att det är hornets nedre del med framtaggen som används. I den sydliga traditionen är det hornets övre del, med baktaggen, som ger en mjukare böj.

Men inte heller här är det helt entydigt. Till exempel använder många slöjdare från Kaitumområdet (nordligt) den mjukare slidformen i sina knivar.

Svårigheten i båda fallen är att hitta bra horn. Raka horn med lite märg är en förutsättning för att de ska vara

användbara som slidämnen, men de är sällsynta. Många slöjdare rätar därför horn genom att klyva, koka och sedan sätta dem i press.

BILDMOTIV OVANLIGA

Graverade bildmotiv är ovanliga inom den samiska knivslöjden. Scrimshaw (som inte är gravyr) däremot är vanligt förekommande på knivar av icke-samiskt ursprung. Historiskt är det sameslöjdare som Jon Pålsson Fankki och Nils Nilsson Skum som graverade sina knivar med djurmotiv och blommor. Kniv-Elis Bergström från Malånäs, som inte var same, behärskade också denna konst till fulländning. Nutida sameslöjdare som på ett förtjänstfullt sätt fört den traditionen vidare är exempelvis Kaitumslöjdaren Jon Tomas Utsi och Jonas Sandström i norra Västerbotten. Deras graverade ren- och björnmotiv är ovanliga men trevliga inslag i nutida sameslöjd.

Ornamentikens ursprung diskuteras bland forskare. Man har påvisat influenser från andra håll i värden. Det sydsamiska strikta flätmönstret sägs komma söderifrån och ha vikingatida stil. Inom det nordsamiska området finns förlagorna i öster.

Kniv-Elis Bergström, Malånäs, Västerbotten, prydde sina knivar med djurmotiv. Graverade bildmotiv på kniv av Jon Tomas Utsi.

Fredrik Prost tävlade i Ludvika 2013 med en helhornskniv i ställ, som är typisk för traditionell nordsamisk slöjd.

FOTO: MATS GYLLSAND

Knivpodden – röster

2003 producerade några programutvecklare på Apple ett skript som gjorde att Itunes kunde hämta ljudfiler från olika bloggar, och så var ”Podden” född. I Sverige slog dock inte Poddlyssnandet igenom förrän 2006. Nu äntligen 14 år senare har vi som är knivintresserade fått vår egen Knivpodd i Sverige.

Den 15 maj 2020 publicerades den första knivpodden och killarna bakom den är Axel Alfredsson (Sundsvall), Jonas Jonsson (Kyrkhult) och Patrik Carlvik (Skövde). Alla tre driver idag egna smedjor/företag i knivbranschen. Hur kom det sig nu att dessa tre grabbar som bor på helt olika håll i landet kom på denna idé att börja Podda ihop?

SOCIALA MEDIER

Man kan säga mycket om dagens socialamediekultur, men för oss i knivvärlden tror jag att vi kan enas om att den tillfört mycket gott. Jonas och Patrik kände visserligen varandra ”sedan tidigare” genom det gemensamma intresset för smidet. Men som grupp fann de varandra genom Facebookgruppen Knivslöjd.

Idén om podden kom egentligen från Axel som först slängde ut frågan till Jonas om inte de två skulle ta och dra igång nåt. Därefter fick Patrik frågan om han också ville hänga på, sen var det hela igång. Genom sitt smidesintresse och tillverkandet av köksknivar så hade de alla tre lyssnat på utländska poddar, sett Youtubefilmer och varit med på diverse olika forum. Det blev tydligt för dem att det helt enkelt saknades en podd i Sverige som annars står sig starkt internationellt sett inom knivmakeriet. Genom

Knivslöjdsgruppen kunde de ju också se att det fanns en stor grupp knivmakare som skulle kunna bli intresserade lyssnare.

– Att det senare också visade sig att det var en riktigt kul grej att på ett avspänt sätt regelbundet få prata knivmakeri, skämta lite, ha lyssnarkontakt och dessutom ta en liten whiskypinne eller två, det är faktiskt ganska förlösande när man har knivmakandet både som levebröd och hobby, säger Jonas.

PODDEN

Varje avsnitt pågår mellan en till en och en halv timme. Men tidsåtgången för varje avsnitt är betydligt större än själva inspelningstiden. ”Gästspelare” ska kontaktas och bokas in, inspelat material ska redigeras, en hel del research ska göras på lyssnarnas i förväg inskickade frågor. Och sist men inte minst ska tekniken fungera...

Som artikelförfattare har jag naturligtvis lyssnat igenom samtliga utgivna poddavsnitt och funnit mycket nöje i det. Särskilt som jag har lyssnat samtidigt som jag själv har befunnit mig i min knivmakarverkstad, då blir det liksom att man har grabbarna från podden med sig som ett trevligt sällskap.

Då och då har de inbjudna gäster, jag hade äran att få vara deras första gäst vilket var en kul upplevelse. Ibland har de också livesändning via länk på Facebook. Då kan vi följare i realtid se på sändning och samtidigt skicka in frågor via kommentarfälten.

Ämnena som avhandlas är i förväg inskickade frågor samt naturligtvis saker som ligger dem varmt om hjärtat. Vilket osökt får mig att nämna att det då ofta handlar om smide och japanska kockknivar. Hela samtalet löper i en lättsam ton med både skämt och lite allvar. Första frågan till varandra är ofta ”Vad har ni i glasen?” och sedan kommer frågan ”Vad håller ni på med just nu då?” sedan kommer lyssnarfrågorna, andra aktuella frågeställningar, ibland ett

TEXT: carlMichael FOTO: PATRIK, JONAS OCH AXEL

Patrik Carlvik.

Jonas Johnsson.

Axel Alfredsson

på webben

PODDFAKTA

Patrik Carlvik, 35 år

Bor på en liten gård utanför Skövde. Är sambo och har två barn. Har många olika intresseområden förutom knivandet och försöker just nu utveckla sina ritkunskaper. Är snickare/ takläggare i grunden men har också gjort några år i restaurangbranschen. I dessa yrken är kniven en självklarhet och där väcktes intresset att själv börja tillverka knivar. Började att smida i all enkelhet men snart tilltog intresset för kockknivar och intresset för smedyrket. Har hållt på i ungefär fyra och ett halvt år nu.

Förebilder inom knivmakeriet: Robin Dalman, Yanick Puig, James Oatley, Jonas Johnsson, Anders Högström, Benjamin Kamon.

Jonas Johnsson, 36 år

quiz. Sedan avslutas med en runda om vad som skall göras till nästa gång.

BETYG

Knivmakarens betyg blir fyra knivar av fem möjliga. Fem knivar skulle nämligen göra upphovsmakarna allt för ”kaxiga” och även ifall podden är bra så finns det alltid något att förbättra.

PATREON

Man kan också bli en Patreon, det vill säga, en betalande stödsupporter. Det är nämligen inte gratis att driva en podd. Dels kostar det att ha podden uppe på olika streamingsajter mm. Men sedan har alla varit tvungna att köpa en del utrustning som krävs för att kunna få bra ljud med mera.

Så genom att bli en Patreon hjälper man grabbarna helt enkelt att få till en bättre podd som också ska vara rolig, både för oss som lyssnare men även för dem som producenter. Men den som ”ger ska också få”. Grabbarna har lite planer på att alla Patreons ska ha chansen att vara med på utlottningar med mera.

Här kan du bli en Patreon för bara fem euro i månaden och då är skatten inkluderad. https://www.patreon.com/ knivpodden

PS. Hade inte vi i SvKnf styrelse blivit kallade ”gubbiga” i ett avsnitt så hade kanske betyget ändå kunnat bli fem knivar.

Bor i Kyrkhult Blekinge. Är sambo och har två barn. Intressen: förutom familjen så sysslar han med MTB, mongolisk strupsång och mungiga. Bilplåtslagare och verkstadschef var yrkesvalet innan knivmakeriet och smedsysslan tog över. Knivmakandet kom som en naturlig del av smidesintresset och att det sedan utvecklades till köksknivar berodde på ett matlagningsintresse och den stora efterfrågan på just köksknivar. Har varit knivmakare knappt två år på heltid och två–tre år innan dess på hobbynivå.

Förebilder inom knivmakeriet: Anders Högström, Robin Dalman och resten av alla våra fantastiska nordiska knivmakare som inspirerar varje dag! Från andra länder Yanick Puig Frankrike, Shigefusa Japan, Mareko Maumasi USA.

Axel Alfredsson, 27 år

Bor i Sundsvall. Är sambo och har två katter. Har förutom kniveriet en stor passion för matlagning, har musicerat i hela sitt liv som basist. Jobbade tidigare som projektledande säljare inom elbilsladdning. Knivmakeriet började som en tillflykt från stress. I och med matlagningsintresset så hade han samlat på sig en del japanska kockknivar och var på det sättet intresserad av hantverket. Började från en början med att slipa knivarna själv på våtslipstenar. Köpte därefter en bandslip för att börja göra sina egna knivar och blev fast i hantverket. Lockades av att få göra något från ”ax till limpa”. Har slöjdat i två år och haft knivföretaget i ett år. Förebilder inom knivmakeriet: Mareko Maumasi, Vladic Daniluk, Robin Dalman.

Det här kan ett avsnitt av Knivpodden innehålla.

HÄR SKA KNIV-SM

Du förtjänar en slottsmiljö!

Sommaren 2021 är det femhundra år sedan Gustav Vasa utropades till militärbefälhavare och riksföreståndare vid en herredag i Vadstena och detta kommer självfallet att uppmärksammas i staden. Vad är då naturligare än att Svensk Knivförening förlägger Kniv-SM till Vadstena Slott – en mera ståndsmässig miljö för utställare och besökare än Sveriges bäst bevarade renässansslott går väl inte att tänka sig?

TEXT: LARS BILLSTRÖM

Under helgen 31:a juli-1:a augusti har Museiföreningen Wadstena- Fogelsta Järnväg och Svensk Knivförening ett samarrangemang i och i direkt anslutning till slottet. Museiföreningen har en smedja från 1880-talet i originalskick där viss utbildning drivs och föreningen planerar nu en smidesmässa i anslutning till denna. Där kommer tält och marknadsstånd att erbjudas för knivsmeder, yxsmeder, brukssmeder, konstsmeder eller annan inriktning. På bangårdsområdet får det gärna ryka, bankas och minglas med utbyte av erfarenheter och kunskap.

Inuti en av fästningsvallarna vid slottets borggård pågår samtidigt en knivmässa med plats för uppåt ett femtiotal utställare. I den mycket speciella och ändamålsenliga lokalen kommer också samtliga tävlingsbidrag i 2021 års Kniv-SM att finnas utställda. Under söndagen kommer även prisutdelningen att äga rum där.

Vissa föreläsningar är redan nu inplanerade och flera kommer. Det finns möjlighet att lyssna till Rustningssmidesmästaren Albert Collin, som bland annat gjort en replika av Gustav Vasas rustning och historikern Claes Westlings föreläsning om hantverkets

2021 AVGÖRAS

historia i Vadstena. Kanske han kommer in på armborsttillverkningen i staden på 1550-talet?

I den lilla slottsparken vid vallgraven planeras av ett lokalt eventföretag en traditionell hantverksmässa som vänder sig till träslöjdare, keramiker, textilhantverkare. Knyppling kan man ju också tänkas stöta på i denna knypplingens huvudstad på jorden….

I själva slottsbyggnaden pågår samtidigt jubileumsutställningen Gustav Vasa 500 år, ett måste för den historie- och kulturintresserade. Kung Gustav lät ju själv påbörja bygget av slottet år 1545 och höll

Emil Schönning kom tvåa på Kniv-SM 2019 med den här kniven.

bröllopsfest där (en av dem) och flera av hans söner fortsatte med byggnadsprojektet. På borggården spelade hertig Erik, sedermera Erik den fjortonde, tennis – säkert inför hovfolkets beundrande blickar. (Så kallad Real Tennis, långt före överstora grafitrackets blivit uppfunna).

Under sommarmånaderna sjuder den lilla charmiga staden Vadstena av liv, turismen är mycket livlig, vilket naturligtvis är en fördel för utställare men samtidigt gör att man måste vara observant på en sak – inkvarteringen. Det finns ett stort utbud av alternativ, från exklusiva och traditionella hotell till pensionat, vandrarhem, stugbyar, campingplatser och husvagnsuppställningar. Men de kommer garanterat att vara fullbokade om vi får en normal sommar. Du som redan nu känner att du bara måste vara med den här helgen, en helt naturlig känsla, gör klokt i att inte vänta till våren med att trygga boendet. Kontakta gärna Vadstena Infocenter, +46 143 315 70, www.vadstena.se/turism och besök www.upplevvadstena.se

ÖVRIGT

Utställningslokalerna i fästningsvallen, där knivmässan håller till, erbjuder närmare 700 kvm golvyta och låses och larmas, så uppställt material behöver inte plockas ner

Information om bordsbokning samt kontaktadresser kommer att läggas ut på Svensk Knivförenings hemsida, www.svenskkniv.se

Serveringar finns på nära håll. En av fördelarna med Vadstena är just att allt finns på nära håll.

SM-tävlingen administreras av Svensk Knivförening och tävlingsbidragen skall var hos föreningen senast den 3:e juli. Mottagaradress och information om tävlingsklasser finns i SM-annonsen i det här numret av Knivmakaren samt nummer ett och nummer två 2021. Samtliga tävlingsbidrag ställs ut i lokalen på slottet.

2019 vann Ingrid Åman klassen Konstkniv mindre.

Anders Hedlunds makalösa skapelse som fick maxpoäng förra gången Kniv-SM avgjordes

Sagolika Vadstena Slott vid Vätterns strand, här ska Kniv-SM avgöras i slutet av juli 2021.

Knölar, knölar och knölar

Nuvet jag att ni kommer att känna igen er i denna text... Vi är nog alla drabbade av detta smittsamma ”virus”, och då menar jag inte Coronan utan ”knölsjukan”.

Var jag (vi) än är ute och går så ser vi dem, knölarna på träden eller vrilarna som de också kallas. Det finns runda, det finns njurformade, det finns avlånga, det finns många på ett och samma träd. Det finns stora, det finns mellanstora och det finns små. De finns också mer eller mindre på alla sorters träslag.

HALLÅ!!!

hör jag min fru ropa, ska vi gå vidare eller ska du stå och stirra på det där trädet länge till?

Ja, jag ska bara ta ett kort till...

En dag för några år sedan när vi var ute och promenerade en helg i Högbo, ett friluftsområde strax utanför Sandviken blev det ett sådant därt stopp. En spenslig rönn fullproppad med knölar i alla storlekar stod plötsligt där vid kanten till en liten tjärn. Den hade dessutom en påsprejad röd prick på sig, ni vet, som en markering att den nog skulle kapas ner.

Ivrig som sjutton tog jag reda på ett telefonnummer till parkförvaltningen i Sandvikens kommun, ringde och fick ett nummer till ansvarig parkförvaltare, men där tog det stopp!

Ja, inte hos honom utan hos mig. Sedan jag var ung har jag alltid haft en liten ”telefonfobi”. Ringde det hemma och jag var ensam hemma så fick det liksom ringa på. Jag svarade inte. Som vuxen så har jag naturligtvis blivit tvungen att ”jobba lite på den frågan”, och särskilt i dag när vi alla har våran smartphone i fickan. Ringer det så måste man ju liksom svara själv, men att själv ringa upp någon är ju inte alltid lika ”måstigt”. Så blev det här – jag sköt upp detta samtal till parkförvaltaren hela tiden, och till slut föll det hela i glömskans korridor...

Några månader senare tog vi oss åter en promenad en vacker höstdag. Högbo var vackert klädd i höstens allra vackraste färger. Nyfiken på och lite orolig var jag om knölrönnen skulle stå kvar eller inte? Till min stora fasa så var nu ”min” vackra rönn borta, och i mitt inre försvann alla höstens vackra färger och gick över till en gråkall vinter...

Noterat

En verklig hornknivnestor, Bertil Fäll man i Piteå, har gått ur tiden, 100 år gammal. Den som sett hans mästerverk, en hornask med fyra helhornsknivar i minskande storlekar, kan inte annat än imponeras. Inte minskar det när man får veta att han började med knivslöjden först när han blev pensionär.

Men kontakten med knivarna började långt tidigare. Under tiden som rektor i Kiruna såg han hur många samer sålde slöjd som inte höll toppkvalitet. Som den bildningsman han var tänkte han att detta måste vi ändra på. Följaktligen star tade han kurser för samerna, i syfte att höja kvalitet på deras arbeten. Han anlitade de bästa lärare som fanns att uppbringa, Esse Poggats i knivslöjd och Ellen Kitok i rotoch skinnslöjd. Bertil Fällmans insats inom detta område uppskattades av samerna så till den grad att han blev adopterad av en sameby.

När han som nybliven pensionär flyttade till Piteå tyckte hans hustru att han skulle ha något att syssla med, varför inte knivslöjd. Bertils invändningar om att det skulle damma mycket i lägenheten ignorerades av hustrun.

– Nog ska jag se till att ta hand om dammet, sa hon. Ett av rummen var knivverkstad från 1985 till 2014, då han i samband med Kniv-SM i Skellefteå vann första pris i klassen Konstkniv mindre. Där satte han punkt.

– Knivjobbet har gett mig så mycket. Det värsta var att sluta med slöjdandet. Jag fick abstinens av att inte ha något att sätta i händerna, förklarade Bertil Fällman. P-O EKLUND

Tips&Trix

Ett tips till er som använder lintråd när ny syr era slidor.

Vaxa lintråden, lägg den sedan mellan smörpapper eller bakplåtspapper och stryk försiktigt med strykjärn inställt på bomull.

Vaxet kryper in i tråden och gör mer lättarbetad.

TIPSARE: HJÖRDIS FERNSTRÖM, BJURÅKER

Allt försvann i branden

21 oktober 2020 hände det som inte fick ske och kanske det som många av oss knivmakare nästan fruktar mest.

TEXT: carlMichael FOTO: BENGT AMNEHAGEN

Efter jobbet vid 16-tiden gick Bengt Amnehagen ut till sitt garage där han har haft sin knivverkstad de senaste åtta åren. men fylld med 30 års samlande av knivmakarprylar. Tanken var att såga fram några skaftämnen för kommande byggen. Men sågklingan var slö och det gick inget vidare. Så Bengt avslutade sågandet och gick in och lagade mat i stället. I godan ro satt han sedan i sitt kök och åt sin middag när någon knackade på dörren och ropade att ”det ryker väldigt mycket från ditt garage”. Klockan hade då hunnit bli 18.00 när Bengt rusar ut för att se vad som var på gång.

Garaget var fullt med svart rök men ingen större synlig brand, men innan Bengt fick tag på en brandsläckare och gjorde sig beredd att gå in för att släcka så var det för sent, det gick inte längre att ta sig in... 10 minuter senare var brandkåren på plats, men då var allt av värde redan uppbrunnet eller så brandskadat att ingenting gick att rädda.

Bengt var ensam hemma då frun var bortrest och i sin ensamhet och ledsen som han var och med känslan att ”där tog min knivmakarkarriär slut” så blev det ett facebookinlägg.

”I dag brann verkstaden ner. Alla maskiner, skaftämnen, blad, läder – allt borta. Jag hade sågat lite skaftämnen

med bordssågen, och tydligen kom någon gnista ner i spånuppsamlaren. Efter ett par timmar tog det fart och på mindre än en halvtimme var allt borta. Som väl är blev ingen skadad”.

När Knivmakaren intervjuar Bengt inför denna artikel är det ändå en glad Bengt som svarar i sin telefon. Efter fb-nlägget är det många som har hört av sig på olika sätt, knivmakarsverige har slutit upp och enskilda knivmakare såväl som material- och maskinleverantörer och grupper har gått ihop och skickat allt från nya slipmaskiner till skaftämnen, knivblad mm.

”Inget ont som inte kan föra något gott med sig” sammanfattar vi intervjun med Bengt. Från att på ett sätt ha förlorat ett ”livsverk” i form av maskiner, material och verktyg och känslan att ”nu är det slut”, så har Bengt nu fått en nytändning. ”Tänk att jag nu får möjlighet att tillverka knivar med för mig helt nya material och med blad från smeder som jag aldrig arbetat med förut”.

Bengt ber också om att via Knivmakaren få tacka så väldigt mycket för all stöttning och alla gåvor som han fått. Han vill samtidigt passa på att uppmana oss alla till försiktighet samt att dokumentera allt vi har i våra verkstäder i form av foton, inköpskvitton och materialförteckningar – om det ”värsta” skulle hända igen för någon av oss. Detta då det inte är helt lätt att få ett försäkringsbolag att förstå hur en liten träbit kan kosta flera hundra kronor...

Knivmakaren önskar lycka till i fortsättningen och hoppas på bilder från den så småningom nya verkstaden och självklart en bild eller två på den första kniven som kommer att tillverkas där. n n

Nu blir Kniv-SM lite tristare...

Detvar sommaren 2011och jag skulle göra ett av mina första jobb i Ludvika som ny redaktör för Knivmakaren. Förutom Knivveckan avgjordes SM i närheten.

Alla knivarna skulle fotograferas och det löpte på bra trots att jag var nybörjare på området.

Eller rättare sagt det gick bra tills Allan Nilssons otroliga skapelse ”Grasshopper” dök upp.

Ni som har sett oss plåta knivar vet att vi har ett litet vitt tält som vi placerar knivarna i för att få till det rätta ljuset.

Gräshoppan fick inte plats...

Det var mitt första möte med en fantastisk man och resultatet av hans otroliga kreativitet som det året gav honom tre medaljer – bland annat guld i konstknivsklassen.

Senare samma höst mötte jag Allan hemma på Västkusten i Gullbringa. Han bodde uppe på sin sons garage i en fin lägenhet.

Garage, ja det var nog tanken när det byggdes, men Allan hade uppenbarligen tänkt annorlunda när det gällde hur det skulle utnyttjas, så nu bodde han en trappa upp från hans otroligt välinredda verkstad. En verkstad där han inte bara skapade sina fantasifulla knivar – silversmide, slöjdade arbeten var även det på Allans digra repertoar.

Han berättade att han gått en kurs i knivmakeri som 75-åring, och sedan dess varit helt såld på knivmakeriet, något helt annat än det han jobbat med under hela sitt yrkesverksamma liv som säljare av tryckutrustningar.

Min tanke med besöket var att det skulle ta ett par timmar i anspråk innan jag kunde åka hem igen, Allan hade tänkt sig något annat och bokat bord på den lokala golfklubben för en lunch.

Han stuvade i mig i sin stora Mercedes och drog i väg.

Lunchen visade sig vara ett komplett julbord, så det tog sin lilla tid, men det blev aldrig långtråkigt.

Det blev det aldrig när man träffade Allan, han och hans knivar dök upp på många SM, och han var nästan alltid på plats för att ta emot ett diplom, eller bara träffa några av sina knivvänner som han hade över hela landet.

Kniv-SM kommer helt uppenbart bli lite tristare nu när det inte dyker upp några gräshoppor, bläckfiskar och andra helt makalösa skapelser som har roat, och glatt oss genom åren.

Själv äger jag en av hans knivar, och den ligger på bordet när jag skriver det här – kniven gjorde han efter mitt besök i Gullbringa och den visar mängder av detaljer från mitt liv som jägare, ett minne som blir väldigt trevligt att bevara.

Allan Nilsson dog på väg ner till garaget där han skulle färdigställa en slida till sin senaste kniv – han blev 97 år och 11 dagar, och vi är många som kommer att sakna honom.

MATS GYLLSAND

Allan Nilsson hemma i verkstaden i Gullbringa. Förutom Knivmakaren publicerades reportaget i Finland, Norge, Danmark, Tyskland och Polen, många fascinerades av Allan.

Grasshopper, kniven som inte fick plats i redaktörens tält, men gav honom en vän.

DAGS ATT UPPGRADERA! SMÖRKNIV 2.0

Smörkniven är och har kanske alltid varit ett av våra mest använda bruksslöjdföremål i våra svenska hem. Vi har alla gjort dem i träslöjden, i scoutgruppen eller kanske ute på en hajk snabbt framtäljd från en torr kvist. Men i våra sammanhang ser jag dem ytterst sällan, undrar varför? För faktum är att det faktiskt är ganska kul att tillverka smörknivar. Variationen på material och utseende är ganska stor och faktisk så finns det lite olika infallsvinklar rörande hur/när/vart vi plockar fram ”smörkniven”. Till mjukt bröd passar kanske en mer rundad eggform och till hårdbröd en mer rak. Kanske leverpastej

kräver en tredje variant...

Nåväl, jag fick för mig att nu var det dags att bygga smörkniv. Började med att göra en liten spaning på nätet och ställde frågan på ett slöjdforum på Facebook ”Hur ser era smörknivar ut?”. Och genast började slöjdare runt om i Sverige dela med sig av sina smörknivsbilder.

Inspirerad av detta började jag nu bygga på min egen och första smörkniv på mycket länge. Så här gjorde jag.

Hittade en fin spillbit av masurbjörk som jag planslipade till 4 mm tjocklek. Sedan började jag söka formen med hjälp av min blyertspenna. Kapade ut, slipade fram formen.

Men min kreativitet fick inte stanna här. Självklart måste jag montera på två stabbade och rödinfägade valnötsrotskalor som jag fann i min ”skrotlåda”. Klöv skalorna till 3 mm tjocklek och grovformade dem så att de passade skaftformen. ”finputsade” masurbiten till 400 grit innan jag limmade på skalorna med 5 min epoxy.

Pia G Bergman.

Kerstin Lindholm.

Erik Larsson.

Joacim Henriksson.

Några av alla förstasidor från 1991 till i dag, 2020!

120 utgåvor, 3 840 sidor –

Hej!

Gott nytt år!

Du håller nu i vårat första nummer av Knivmakaren, jag hoppas du har synpunkter på tidningen och hör av dej.

Vi vill att du sänder in bilder (svart-vita), eller att du kontaktar mig så att vi får in material från hela norden. Vi kommer att ta in alla typer av knivar, blad, läder och konsthantverk som rör ämnet...

Det är december 1990 när Anders Höök skriver dessa ord i det första numret av Knivmakaren.

1990, det är trettio år sedan, trettio år!

Det är så länge som tidningen har funnits och skickats ut i fyra utgåvor varje år till dig som är medlem. Det som Anders skrev 1990 gäller än i dag, tidningens existens hänger mycket på din medverkan eller dina tips.

Det är något som är speciellt viktigt nu när vi som gör Knivmakaren är förhindrade att åka ut i landet för att göra reportage – nästan 100 procent av allt material är producerat på kammaren.

Vad tycker du om tidningen och utvecklingen, vad ska vi skriva mer om? Vilka bilder saknar du? Vilka personer vill du läsa om? Fundera och hör av dig via mejl eller på vår levande sida på Facebook.

Under tiden som du funderar bjuder vi på en resa från 1991 tills i dag – minnenas kavalkad!

I nummer 2 1991 skrevs det om Jokkmokks marknad. I nummer 1 1995 rapporterades det om två nya föreningar.

1998 var det mer vanligt med färgbilder, de här från Ludvika.

2001 hittade vi reklam för knivmässan i Skokloster

Du vet väl att som medlem i föreningen kan du läsa samtliga utgåvor av Knivmakaren på vår hemsida svenskkniv.se?

2003 var det en knivkändis som visade upp sina verk... ...och 2014 var det Anders Hedlunds tur att visa sina!

BKniv-SM

31

2021 års Kniv-SM är förlagt till den vackra renässansbyggnaden Vadstena Slott vid Vätterns strand. En av Östergötlands största utställningshallar döljer sig i en fästningsvall och slottet ligger i en av Sveriges charmigaste små städer med ett intensivt sommarliv.

TÄVLINGSDETALJER

SM-tävlingen är öppen för knivmakare mantalsskrivna i Sverige med högst tre tävlingsbidrag i varje klass. Svensk Knivförenings regler gäller – vid minst två tävlande i varje klass utses vinnaren till Svensk Mästare. Utställning av tävlingsknivarna pågår under båda dagarna, prisutdelning sker söndag eftermiddag. Tävlingsbidragen ska vara Svensk Knivförening tillhanda senast den 3 juli 2021 och skickas till: Tomas Gustafsson, Ugglestigen 84, 814 93 SKUTSKÄR

ANMÄLNINGSAVGIFT

Tävlingsavgiften för Kniv-SM är 150 kronor – per tävlande, oavsett antal bidrag – vilket sätts in på Bankgiro 121-2141 (Ungdomsklass gratis). Märk insättningen med SM-2021 samt namn.

Ytterligare information läggs löpande ut på Svensk Knivförenings hemsida, www.svenskkniv.se där du även kan se tävlingsreglerna, alla klasskriterier samt hämta anmälningsblanketter

(Fliken Aktiviteter/tävlingar – Tävlingar – Tävlingsbestämmelser)

Välkommen till två spännande dagar i Vadstena önskar Svensk Knivförening och arrangören Museiföreningen Wadstena Fogelsta Järnväg, som även ansvarar för smidesmässan i anslutning till slottet!

SM 2021SM

JULI–1 AUGUSTI 2021 VADSTENA SLOTT