Knivmakaren ni k Medlemstidning fรถr Svensk Knivfรถrening
Sร PMI
slรถjdarna
SM kniv veckan i Gysinge
i Ludvika
kniv
skolan
med Juha, del 3
nr 3 2007
Innehåll nr 3 2007
Knivklubbar Medlemmar i Svensk Knivförening
Ledare
3
Nu vill jag bara applådera!
Linné och jånngan
6
Blomsterkonungen såg allt...
Ett år med kniviga gubbar
8
Inger Ingmansson går en knivkurs
SM-2007 i Gysinge Kent Tunlind var på plats
Sàpmi-slöjdarna Träffa Roger Saitton från Kaitum
1:a och 20:e Knivveckan Från Knivveckan i Ludvika
Knivskolan - del 3 Juha gör klart kniven, börjar med slidan
Nordiska Landskampen Se alla bidragen
Tips & Trix Slipskolan del 2 med Anders Hedlund
Prislista SM och Ludvika Se alla vinnarna i alla klasser
Fortfarande ung? Kåseri av Michael Almqvist
10 15 20 24 27 29
Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85 Dalarnas Knivförening c/o Sven-Erik Lannergård Prästgården 780 53 Nås Tel: 0281 - 59 60 10 Mobil: 070-553 67 80 Grundsunda Knivgille c/o Bengt-Olof Tallroth Bastuvägen 7 890 35 Husum Tel: 0663 - 103 76 Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 073 - 98 17 614 Knivmakare i väst c/o Stig Dahlberg Fågelstensvägen 218 437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29
Mellanbygdens Knivgille c/o Michael Almqvist Kungsvägen 54 930 10 Lövånger Tel: 0913 - 100 72
Söderhamns Knivgille c/o Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55
Siljansbygdens Knivklubb c/o Martin Hed Trollskurnv. 29 795 70 Vikarbyn Tel: 070-868 51 61
Telge Knifgille c/o Bror Lefdén Björknäsvägen 34 II 151 37 Södertälje Tel: 08 - 550 651 08
Skellefteå Knivgille c/o Ulf Avander Varuträsk 54 93198 Skellefteå
Tornedalens Knivförening c/o Börje Rautila Byvägen 50 957 23 Juoksengi Tel: 0927-211 62
Smålands knivmakare c/o Jörgen Eklund Åsvägen 6 590 90 Ankarsrum Mobil: 070-529 46 98 Stockholms knivförening c/o Lars Norling Blomsterkungsv. 357 165 77 Hässelby Tel: 08 - 381424 Mobil: 070-239 91 35
Övriga knivklubbar
34 35
Framsida Storkniv av Pentti Turunen. Han fick också Jonny W Nilssons hederspris under Knivveckan i Ludvika 2007. Foto: Bob Tunlind
www.svenskkniv.se Lösenord till medlemssidorna: Medlem123
Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96
Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97
Jössekniven c/o Eskil Groth Fabriksgatan 33 E 671 31 Arvika Tel: 0570 - 221 71.
Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar, Delbo, 744 92 Huddunge by Tel: 0224 - 960 55 medlem.spray.se/uppknivklubb
Nordmarkens Knivförening c/o Christer Persson Tvärdalen 67291 Årjäng Tel. 0573-711407 Scandinavian knifemakers guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04
Värmlands Knivklubb c/o Bertil Forsberg Furirvägen 8 686 31 Sunne Tel: 0565-711432 Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34
Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68
KNIVMAKAREN NR 3 2007
S
Nu vill jag bara applådera!
ommaren har säkert många synpunkter på. Men oavsett vad man tycker om regn, värmeböljor och annat så har den innehållit två höjdpunkter vad gäller knivkonst: dels den nordiska landskampen, där Sverige vid en ceremoni i Roskilde korades som segrare, dels det svenska mästerskapet som avgjordes i Gysinge. Vid båda da tillf tillfällena visades det yppersta av det konsthantverk som vi ägnar oss åt. Man kan bara låta sig imponeras och än en gång konstatera att det finns de som på något märkligt sätt ”bara har det”, både i huvudet och i fingrarna. Båda arrangemangen beskrivs närmare i artiklar längre fram i tidningen. Låt mig bara säga att de två landskampscoacherna Michael Almqvist och Britt-Marie Fröjdhammar lyckades skapa ett femmannalag genom en enastående fingerspetskänsla nsla fför var man skulle söka talangerna och hur man skulle ffå deltagarnas skicklighet att komplettera varandra så att laget kom att vinna genom sin bredd och jämnhet.
Knivmakar karen kar aren MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING
UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSE: ORDFÖRANDE: VICE ORDF: KASSÖR: SEKRETERARE: LEDAMOT:
Lars Billström, Mölndal Michael Almqvist, Lövånger Torsten Häller, Lysekil Kent Karlsson, Norrköping Britt-Marie Fröjdhammar, Huddunge by SUPPLEANTER: Per Brydolf, Ekerö Bengt-Elis Pettersson, Sävsjö Hans Wikst Wikström, Ö-vik Dick Gidlöf, Husum REVISORER: SUPPLEANT:
Jan-Aksel Lundström, Stenhammar Erik Johansson, Stockholm Urmas Prööm, Bromma
VALBEREDNING:
stig åkerblom, Norrala Jan Bergstrand, Ekerö Stig Sjunnesson, Vessigebro
SUPPLEANT:
Hugo Berg, Ludvika
ANSVARIG UTGIVARE: Lars Billström Krokslättsgatan 37, 431 67 Mölndal Krokslätts Tel: 031-20 13 00 E-post: billstrom.lars.e@telia.com
SM-arrangemanget avhölls på Gysinge Bruk den 28-29 juli i en samverkan mellan Upplands Knivklubb och Stockholms knivf knivförening. Miljön är oslagbar, arrangemanget var fförträffligt, utställarna hade hög kvalitet och tävlingsbidragen äävlingsbidragen höll mycket hög klass. Sammantaget gjorde detta att alla verkade stortrivas. Att jag själv blev totalt hundraprocentigt genomblöt i en överfallsskur verkade också öka glädjen hos omgivningen.
REDAKTÖR & PRODUKTION: Bob Tunlind Videgränd 6, 871 52 Härnösand Tel: 0611-226 59 eller 070-233 03 71 E-post: bob.tunlind@gmail.com
En stor applåd d fför alla skickliga tävlande äävlande och alla kompetenta arrangörer! Det är ni som gör att publiken vill fortsätta att komma till våra samlingar runt om i landet.
Lars Norling Tel: 08-381424 eller 070-2399135 070E-post: la.norling@telia.com
Och nu går vi in i den härliga perioden då all skaparlust som gått på sparlåga några månader nader ffår blomma ut igen… PS Just nu kommer det information från vår utsände reporter i Elverum att Kaj Embretsen vunnit titeln Årets Kniv och erhållit Norsk Knivforenings guldmedalj och att Ivan Lindeborg samt Jan Jonsson blivit bäst i klassen inom sina respektive specialiteter. Ännu fler applåder! DS PS PS I pressläggningsögonblicket får vi reda på att också Jörgen Sundström fått Norsk Knivforenings Guldmedalj. Ytterligare applåder! DS
TIPS & TRIX, KNIVSKOLAN: Michael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se
Thomas Löfgren Tel: 0381-135 73 eller 070-697 74 05 E-post: lofgrenknives@telia.com PRENUMERATIONSFRÅGOR: Torsten Häller Gränsgatan 24, 453 30 Lysekil Tel: 0523-13238 ANNONSKOSTNADER: Tag kontakt med Hans Wikström för att höra om annonskostnader. Telefon: 0660 - 37 27 28 E-post: h.wikstrom@telia.com Svensk Knivförening Plusgiro: 162 14 46-2 Kostnadsfri utlandsbetalning: IBAN kontonr: SE258000083683903194855 (24 tecken) SE2580000836839031948558 Bankens BIC/SWIFT-adress: SWEDSESS TELEFONTIDER TILL STYRELSEN Då flera av oss i styrelsen har annat för sig på dagarna så har vi bestämt oss för att införa telefontider. Telefontiderna som gäller är: Måndag och tisdag mellan 18.00 - 21.00. Torsten Häller 0523-132 38 Michael Almqvist 0913-100 72 Lars Billström 031-20 13 00 TRYCK: Strands tryckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085
3
1:a pris Smyckeskniv Bälte, Ludvika 2007. Pentti Turunen. Foto: Bob Tunlind
KNIVMAKAREN NR 3 2007
Vilka läckra blad! Att Jonny W Nilsson kan göra knivar visste vi, men nu gör han även knivblad tillsammans med Mattias Styrefors. Dom här mönstersmidda bladen visade dom upp under Knivveckan i Ludvika. Man gör ofta som här, en sida var. Visst är dom läckra! Foto: Bob Tunlind
Vet du något om mina knivar?
Detaljbild av kniven längst till höger
Marianne Olsaker, bosatt i USA, har dessa knivar (som finns i Stockholm) i sin ägo. Nu undrar hon om någon av våra läsare vet något om dessa. Ålder? Slöjdare? Värde? Lappkniven är totalt 20 cm varav bladet 8 cm. Nästa är 14 cm och den med hästhuvudet är 13 cm lång, varav bladet är 6 cm. Vet du något så kontakta Marianne, olsaker1@comcast.net eller vår redaktion.
ÅRSMÖTE 2008 Lördag 29 mars i Hudiksvall. Kallelse kommer med Knivmakaren nr 4.
OBS! Motioner ska vara styrelsen till handa senast 1 november i år. Du som eventuellt behöver hjälp med det praktiska inför motionsskrivandet, kontakta sekreteraren Kent Karlsson, e-post kent.knives@telia.com eller på telefon 070-225 20 19. /Styrelsen
5
KNIVMAKAREN NR 3 2007
TEXT : OLA GRUDIN
Blomsterkonungen såg allt, t.o.m. brudkniven (jånngan)
Ingen har väl undgått årets stora Linné-jubileum. I år är det 300 år sedan vår store vetenskapsman Carl Linnæus (adlad von Linné)) fföddes 1707 i Råshult, Stenbrohults socken i Kronobergs län. Han var botaniker, läkare, geolog, pedagog och zoolog och lade grunden fför den moderna nomenklaturen inom biologin och den moderna systematiken som grupperar växter ääxter och djur. Dessutom var han en framstående pedagog och god skribent med såv å äl insikter åv och åsikter om det mesta. Linnés reseskildringar tillhör den klassiska svenska litteraturen. Reseskildringarna från Lappland, Bergslagen, Dalarna, Öland och Gotland och Skåne läses fortfarande med stor behållning. Vid minst ett tillf lle lägger han till och med märke till en kniv och en tillfä mycket speciell kniv, brudkniven eller jånngan. Det är i Mora och det är på kvällen den 8 juli 1734. Linné hade nämligen en speciell relation till Dalarna. I Falun fann han sin hustru, Sara Elisabeth Moreus. Han gifte sig på Swedens bergsmansgård rd utanf utanför Falun år 1739. Så småningom kom ääven familjen att via hustrun bli en betydelsefull delägare i gruvnäringen i Kopparberget. Med åren kom det att bli många resor till Dalarna. Redan år 1733 gjorde Carl sin fförsta resa till Dalarna och Falun. Han skulle då fira julen i studiekamraten Clas Sohlbergs hem i Puttbo strax utanf utanför Falun. Därigenom kom han i kontakt med landshövdingen Nils Reuterholm i Falun. Reuterholm fattade tycke fför den unge mannen. Han anlitade honom som extra informator fför sina bägge söner. Därigenom fick han också under våren 1734 i uppdrag av att göra en resa i övre Dalarna i ekonomiskt och vetenskapligt syfte. Redan ett par år innan hade han rest i Norrland. Den resan hade blivit mycket uppmärksammad. Det här resandet var helt i upplysningstiden och merkantilismens anda. Här gällde llde att inventera landskapet fför att utröna dess nyttigheter. Här kan man citera resedagboken direkt; ”Hä ”H Här kan man se, hur mycket är hemma i landet obekant och llångt mer ännu; nnu; se hur var provins har sin fförmån; se hur hon kan raffineras; se vad otrolig nytta Sverige äga ä skulle, om alla dessa provinser ssåledes blevo genomresta; se hur den ena provinsen st står att hj hjääälpa lpa genom den andras bruk”.
6
Den blott 27-årige Linné reste dock inte ensam, han hade med sig sju studenter i åldern 17-23 år. Linné var naturligtvis den självklare reseledaren. Dagligen gjorde man observationer inom respektive vetenskapligt område. På kvällen gick de igenom anteckningarna. Linné rättade och kommenterade. Sällskapet lämnade Falun den 3 juli. Redan den 8 juli hade man kommit till Mora och inkvarterades i prostgården hos herr magistern Johannes Emporelius. Prosten hade kallat samman bondfolk fför att här leka, dansa och prata. En brud kläddes så att sällskapet bättre skulle kunna ta del av ortens klädedräkt och seder. Det är här i Linnés beskrivning av kvinnodräkten som kniven kommer in i bilden. Linné ger nämligen mligen en utf utförlig skildring om hur morakvinnan är klädd enligt traditionellt sätt. Beskrivningen är ett utomordentligt gott exempel på Linnéss fenomenala observationsf observationsförmåga där han ser de allra minsta detaljer. Ingenting är oväsentligt. Det är också den fförsta verbala beskrivningen av hur moradräkten ser ut. Låt oss höra vad Linné skriver; ”Bä ”Bältet ältet är vid pass ett par finger brett av älgl älglä lglääder der med määssing på åtskilligt s tt beslaget, vars rem hänger ned till knäna. sä na. P På vä v nster sida hänger på bältet äältet medelst en liten kedja ett 4-kantigt nålhus, ööppet ppet nedtill, varuti indrages en stropp att ffäästa ästa nålar lar uti. P På en annan dylik hänger nger nyckel. P På en rem hänger kniven med slidan.” Det vi här har beskrivet är egentligen det ”set” av verktyg, eller ”gehäng” som det brukar kallas, som bondkvinnorna f r det mesta bar med sig. Den här seden kan man belägga fö alltsedan vikingatiden. Kvinnan hade en viktig roll i det gamla bondesamhället. Hon var betydligt självständigare i fförhållande till mannen än som utvecklades i borgerliga kretsar under 1800-talet. Självfallet skulle hon ha sina redskap med sig. I Zorns textilkammare i Mora finns ett exempel på brudbälte på ring med gehänget. Vid bältet hänger nger de tre symbolerna fför husmodersvärvet; nålhus, kniv och nyckel. Marina Wallin på textilkammaren berättar att kniven och nålhuset hörde normalt till den kvinnliga valldräkten därr de var ffästade vid skinnf skinnförklädets rem. I sin bok Moradräkten berättar Elsa Mattsson-Djos att den härr brudkniven kallas fför jångga ngga eller jannga på moramålet. Den skulle bruden fförsta gången använda vid bröllopsmåltiden och den hade vanligtvis ett mycket vackert utsirat mässingsskaft med ornament, namnbokstäver ä äver och årtal ingjutet. Ä Även knivslidan kunde vara krusad med ornament. Det finns belägg gg fför brudkniven ääven i andra källor. Nils Månsson Mandelgren, konstnären och
KNIVMAKAREN NR 3 2007
folklivsforskaren, har också observerat den här knivtypen och tecknat av den. Vid sin dalaresa 1869 kommer han till Venjan, i nuvarande Mora kommun, i slutet av maj månad. Hos Margit Danielsdotter i Venjan ritade Mandelgren av ett smalt brudbälte av sämskskinn. Det var prytt med stansade mässingsbeslag liknande det som finns på Zorns textilkammare i dag. På en ring f stad vid bältet hängde nålhus, kniv och fä nyckel. Morakullorna, som använder folkdräkten i dag, bär inte älghudsbältet med gehänget. Jag har frågat intendent Kerstin Ankert på Dalarnas museum varf varför hon tror att det blev så.. Hon fförklarade att genom att folkdräkten, i början på 1900-talet, inte längre kom att användas till vardags utan blev ett plagg fför fest och högtid gtid fförsvann redskapen. Jag tycker att det är synd att en månghundraårig rig tradition har fförsvunnit. Gehänget borde vara synonymt med dräkten. I några folkdräkter finns det kvar, bl a i Dala Floda. Det är också märkligt att kniven fförsvann i folkdräkten på en ort som Mora. Mora med alla sina knivfabriker. Där om någon plats i Sverige, borde kniven vara en naturlig del av folkdräkten. Glöm heller inte det feministiska perspektivet. En modern och självständig kvinna borde bära kniv till dräkten. För mormors mor var det den naturligaste sak i världen.
Ingrid Danielsson visar bälte och gehäng i Zorns textilkammare i Mora. Foto: Ola Grudin
Detaljbild av kniv Detalj och nålhus. nå
På Mora Hemslöjd kan man naturligtvis köpa täljknivar och delar och material till folkdräkten. kten. Man saluf saluför ääven nålhus. Däremot kan man inte köpa brudknivar och älghudsbälten. Lämpliga leverantörer saknas. Kristina Karlsson och Gunilla Frost på Mora Hemslöjd skulle gärna ha med dessa varor i sortimentet. De tycker att det vore jätteroligt om de traditionella redskapen ånyo kunde bli en naturlig del av moradräkten. ola_grudin@yahoo.se Källor: Linnés Dalaresa 1734, Bengt Jacobssons, Mandelgren i Dalarna, Elsa Mattsons-Djos. Moradräkten, Tidningen Linné i Dalarna 2007, utgiven av Länsstyrelsen.
Tre exemplar av brudknivar. Knivarna tillhör Anders Romson iÖ Östnors stnors by i Mora. Kniven lläängst till höger hög är ”ny”. Den gjordes av Anders pappa Gunnar som fä fästmansg ästmansgå stmansgåva till br bröllopet med Anna-Lisa år 1936. Foto:Tord Ogeryd.
7
KNIVMAKAREN NR 3 2007
För något årr sedan fick fföreningen en ny kvinnlig medlem, hon heter Inger Ingmanson och är nyfiken på det mesta inom slöjden öjden och naturen. ö Hon ärr fförfattare till ett antal böcker som man kan hitta på bland annat Bokus hemsida, titlarna är ”Kan man äta sånt? – Allt gott i naturens skafferi” , ”Naturens läckerheter” och hon har tillsammans med Pelle Holmberg skrivit boken
”Svenska bärboken: våra bär i historien, naturen och matlagningen”. Anledningen till denna inledning är att Inger skrev ned sina tankar och reflektioner efter ett år tillsammans med ”likasinnade” fast av ett annat kön, jag tror inte skillnaden i umgänget är så stor mellan en slöjdkv ö öjdkv äll i Stockholm och någon annanstans i knivmakarsverige. Lars Norling
Ett år med ”kniviga” gubbar och ”vassa” grabbar TEXT: INGER INGMANSSON
När jag efter flera års uppehåll återupptog mitt slöjdande behövdes en ny kniv. Den ville jag göra själv. Men hur? Så träffade jag Lars Norling på hantverksmässan och skrev på en intresseanmälan till en knivkurs. Redan i mellandagarna ringde han upp mig. Det var som f-n tänkte jag och bestämde mde mig fför att gå kursen. En kall vinterkväll steg jag in i slöjdsalen och blickade ut över ver den manliga fförsamlingen. Sällan har jag känt mig så ”eljest” och min fförsta tanke var att ”nu har jag väl ändå landat på fel planet”. Men jag har fförsatt mig i betydligt värre situationer och så gillar jag utmaningar och motvind. Jögge Sundqvists beskrivning från Hemslöjden kunde jag ha lämnat hemma. Här gällde andra principer och ritningen på kniven fick mig att associera till Pythagoras sats. Fritz och Niklas hjälpte mig och vad de än tänkte så visade
Några kniviga gubbar och vassa grabbar. Lars Norling längst upp till v. Foto: Bob Tunlind
8
de det inte. Tack fför det! Därmed rmed fförpassar vi min fförsta kniv till glömskans domäner. Emellertid blev jag så fascinerad, ja, faktiskt imponerad, av hantverksskickligheten, precisionen, fantasin, kreativiteten och att göra något got bara fför att det är roligt och utvecklande. Så jag gick med i Stockholms knivf knivförening! Lite hägrade alla maskiner men dittills hade jag bara arbetat med handverktyg. En pelarborr hade jag aldrig sett, än mindre använt. Hur höjs den, hur sänks den och var och hur startar man den? Slipmaskinen såg lite läskig ut och ”bandsågar är livsfarliga” sa sonen uppmuntrande. Bäst att bita huvudet av skam och be om hjälp. Nu har jag blivit lite fförtrogen med maskinerna efter att ha övat mig på tårtspadar, osthyvlar och såsslevar. Men de passar så fint ihop med mina handvävda äävda linnedrällar. Nu börjar jag haja knivmakeriets grunder och håller på med min fförsta ”riktiga” kniv. Det går oändligt långsamt och vägen är kantad av många snubbelstenar och ”tänkte inte på det”. Men det ska gå. Nästa projekt blir kanske en kockkniv till sonen. I sanning en utmaning fför om den finner nåd d inf inför hans kritiskt granskande blickar, vridningar och vändningar, ja, då har jag lyckats. Sedan ska det bli en fiskekniv till min bror och så ska jag göra …. och så ska jag göra….. Idéerna bubblar fram. Precis som när jag väver. ä äver. Vet ni, jag gillar er och trivs med er. Hela tiden har jag känt mig välkommen och blivit bemött som vore jag en ”riktig” människa, nniska, om ni fförstår vad jag menar. Ni är så gulliga och hjälpsamma och har gett mig både goda och välmenta råd. Fast det fförstås, ibland har jag sett i ögonvrån att någon liksom undrar: ”Hur går det där då?” Men som nybörjare har jag nog ännu nnu mer respekt fför maskinerna. Så har jag ett motto: Kan andra lära sig, så kan jag! Det återstår att bevisa! Kram på er! inger.ingmansson@telia.com
KNIVMAKAREN NR 3 2007
2008 fylle fyller Svensk Knivförening 20 år! å ...och har tagit fram en Jubileumsalmanacka
En väggalmanacka i A4-storlek med utvalda månadsbilder med svensk knivmakarkonst. Den blir din fför 60:- plus porto 20:- (Ett tips: två almanackor gårr fför samma porto som en, dvs bara 140:- totalt). Ett unikt tillf tillfälle! Ge dig själv en upplevelse varje dag, ge också bort till vänner och släktingar, lös julklappsfrågan! Lokalf reningar kan med ffördel köpa ett större antal almaLokalfö nackor och ffå mängdrabatt. 20 st 1.240:- inkl. porto, 40 st 2.340:-, 80 st 4.580:Beställll genom Svensk Knivf Knivförening, Plusgiro 162 14 46-2 Ange t.ex. ”2 almanackor“
Föreningens domarsatsning har tre mecenater*! Förra året donerade Jonny W Nilsson en helhornskniv till fföreningen, fför att skapa ett ekonomiskt underlag fför utbildning av domare. Det fförsta steget tas nu i höst när en samling görs i Gysinge den 6-7 oktober.
Halvhornskniv skänkt av Jörgen Sundström Mattias Styrefors skänkte tre damaskblad
* Romaren Gaius M Mæcenas var rrådgivare och vän till kejsar Augustus. Hans namn har g tt till eftervärlden i en positiv betydelse som gå beteckning fför en gener generöööss och omd omdöömesgill beskyddare fför konst, litteratur och vetenskap. Helvhor nsk
Engagemanget fför domarsatsningen fföljs nu upp av Jörgen Sundström och Mattias Styrefors, som vid Knivveckan i Ludvika skänkte en halvhornskniv respektive tre damaskblad till fföreningen, att användas till samma ändamål. Sammantaget innebärr detta att fföreningen f r extra resurser att använda få nda fför att utbilda dagens och morgondagens domare, något som varit i stort sett omöjligt jligt att genomf genomföra annars. Svensk Knivf Knivförening vill på detta sätt rikta ett stort tack till Jonny, Jörgen rgen och Mattias fför deras generositet och starka vilja att utveckla tävlingsäävlings- och bedömningsverksamheten.
niv skän
kt av Jon
ny W Nil
sson
Vid dragningen av lotteriet på Jonnys kniv i Gysinge blev den lycklige vinnaren Ingemar Nordell. Vid dragning som gjordes g i Ludvika på den av Torsten Häller skänkta kniven blev vinnaren Sven-Olof Jonasson, Vet Vetlanda.
Svenska Landslaget vid Nordiska Landskampen 2007 Läs mer på sidan 27
Jon Utsi
Henry Hildén
Michael Andersson
Pentti Turunen
Jan Bergstrand
Foto från vänster: Sara Omma, Henry Hildén, André Andersson, Bob Tunlind och Samuel Karlsson
9
KNIVMAKAREN NR 3 2007
SM 2007 i Gysinge Text och foto: Kent Tunlind
Fyra gånger fick han komma fram och hämta pris, tre f rstapris, varav ett SM pris, och ett andrapris, årets fö vinnare Magnus Axelsson från Sandviken. Magnus är 36 år och har inte hållit på med knivar i fem år ännu, men är redan en grymt duktig slöjdare. Han har sin bakgrund i pilbågar, både som tävlande äävlande och som bågbyggare. Det som utmärker hans slöjd är hans eget annorlunda formspråk, noggrannhet och läderarbetet. Årets tävling äävling samlade 100 täävlingsknivar varav sex klasser hade SM status – det ska ju vara minst fem knivar med fem olika knivmakare. Alla knivarna höll en mycket hög kvalitet. Landskampsknivarna ställdes också ut och det svenska laget fick hämta mta fförstapriset vid ceremonin. Publikens pris fick Anders Hedlund, Ulf Brandt och Robert Mattsson fför deras Teamworkkniv. Övriga SMvinnare blev Gunolf Pålsson, Johan Stenevad, Ulf Brandt och Rolf Backlund. Se hela prislistan på sidan 34. Årets tävling äävling var ett samarrangemang mellan Upplands knivklubb och Stockholms knivf knivförening. Det kanske största med Gysinge är nog ändå det sociala livet kring tävlingen. äävlingen. Att samla ett gäng människor i en finare och mer rogivande miljö, en bruksmiljö från 1600talet, går nog inte. Man bor alla tillsammans i stugor, smedsbostäderna med sin egna speciella historia. Äter riktigt gott, men ändå billigt, gör man på Wärdshuset, eller så är självhushåll ett alternativ. Hit kommer man gärna med hela familjen. På fredagskvällen var det ”gatufest” där alla tog ut bord och stolar längs gatan. Här kunde man hitta Knivf reningens ”själ”. Samvaron, gemenskapen, knyta nya fö vänskapsband nskapsband och utbyta eller ffå del av ”hemligheter”. På lördagskvällen var den officiella festmiddagen i samma anda, fast nu stod Ukulelegänget nget fför underhållning och allsång. Mycket trevligt tyckte alla. Myggen då? – det fanns inga, och vi hade ett underbart väder!
10
Hrm... Det är inte lätt att välja bland allt som finns i marknadsstånden
KNIVMAKAREN NR 3 2007
Boel Rödin tar emot sitt pris av Lars Billström
Vi vill också titta! Gratulerar!
Meste vinnaren Magnus Axelsson
”Kaffemåttskniv” av Michael Almqvist
1:a pris Damklass, Jenny Stenberg. Detaljbild av kniven ovan...
Stens hund behövde vila sig lite...
1:a pris Ungdomsklass, Svante Vikberg, 14 år
11
KNIVMAKAREN NR 3 2007
Stor & Liten! Stefan Heldt och Greger Forselius
Foto: Kent Tunlind
KNIVAR frĂĽn SM - 2007
SM 1:a pris Halvhorn, Rolf Backlund
KNIVMAKAREN NR 3 2007
SM 1:a pris Brukskniv, Gunolf Pålsson
SM 1:a pris Förfinad Brukskniv, Johan Stenevad
1:a pris Helhorn, Pär-Olof Eklund
1:a pris Fulltånge, Magnus Axelsson
SM 1:a pris Smyckeskniv Bälte, Ulf Brandt
1:a pris Specialklass, Magnus Axelsson
SM 1:a pris Teamwork, Anders Hedlund, Ulf Brandt, Robert Mattsson
13
SM 1:a pris Teamwork, Anders Hedlund, Ulf Brandt och Robert Mattsson
SM 1:a pris Ă–ppen klass, Magnus Axelsson
KNIVMAKAREN NR 3 2007
SÀPMI slöjdarna Text och foto: Kent Tunlind
I vår serie om slöjdarna jdarna i Sàpmi S – sameland, har turen nu kommit till Roger Saitton. Född på mitten av sextiotalet och uppväxt ääxt i en renskötarfamilj i Kaitum, där d det slöjdades i varje stuga. På mammas sida är Roger släkt kt med Esse Poggats, sså man kan säga att han har sameslöjden i generna. Han har lärt rt sig fullända full nda bruksf bruksföremålen vad gäller funktion och form, det som är så utm utmärkande rkande fför den samiska bruksslöjden. Roger gick på samernas utbildningscentrum i Jokkmokk tillsammans med Erik Fankki, dels fför att ffå lära sig använda maskiner som inte fanns hemma, dels fför att ffå utveckla sitt eget slöjdande, sl hitta sin egen stil. Här hade man lärare rare som Poggats, Olav Svonni... Rogers slöjd ärr fulländad full vad gäller formspråk och estetik. Han är en mycket duktig gravörr men låter l aldrig det ta överhanden utan låter materialet leva. Rogers knivar ärr gjorda fför att användas. Precis en sådan här kniv använder han själv lv i renskogen, och han använder anv den varje dag. Den ärr gjord fför att klara både de att slakta en ren och att tälja t med. Roger berättar att han tillsammans med Erik Fankki slipade blad i olika stål st och slipvinklar och prövade vade sig fram fför att hitta rätt härdtemperatur, sedan högg man i ben f r att se vilket blad som höll fö h bäst. De fick fram att det blad som gjordes i Söderfors, derfors, pulverst pulverstål RVL 34 var det starkaste, höll skärpan bäst och därfö rf r rfö arbetar de idag med det stålet. st Kniven på denna sida har ett blad som är 100 mm långt och 22 mm brett med rundad rygg. Bladet har en kort dropp och en llång flack egglinje. Skaftet är i björkmasur fråån trakterna kring Kaitum. Masur som han hittar när han f ljer renens vandringar, eller i älgskogen. Lädret garvar han själv på samma fö sätt som de äldre ldre sl slöjdarna jdarna gjorde. Huden ffår ligga i en bäck ck fför att kunna avhåras ras och det garvas med bark. Det blir tunt och hårt h och starkt. Det ärr synd att sådana s här knivar, hantverk in i minsta detalj, ofta hamnar i en samlares sk skåp. p. De borde verkligen ffå hänga i ett bälte och anväändas, varje dag. Det är det dom ärr gjorda fför. Titta och njut av Roger Saittons slöjd sl på nästa uppslag!
15
KNIVMAKAREN NR 3 2007
Foto: Kent Tunlind
Roger Saitton
16
KNIVMAKAREN NR 3 2007
17
I Färila, drygt en mil in i skogen från Ljusdal, lever Maihkel Eklund. Här hämtar han den mesta inspirationen för sitt skapande, för Maihkel tycker om att skapa med sina händer. Han målar och tecknar, gör smycken, smide, och knivar förstås. Sin första kniv gjorde han 1976, då 19 år gammal. 1993-94 gick han på konstskolan i Gävle. Han började testa att gravera för drygt åtta år sedan. Det startades en gravyrskola på Bössmakarskolan i Gyttorp (numera
Maihkel Foto: Bob Tunlind
Vildmarksyxa med skaft i älghorn där Maihkel Eklund även gjort scrimshaw... (såldes strax efter fotograferingen).
Maihkel tecknar och målar också, vilket syns i hans scrim. Detta är en detaljbild av vildmarksyxan ovan...
nedlagd) som Maihkel blev inbjuden till. Lärare var en av världens skickligaste vapengravörer, Stanley Stoltz. Att han nu själv blivit en skicklig gravör visar inte minst den här kniven som han visade upp under Knivveckan i Ludvika. Här har Maihkel utgått från ett bladämne från Damasteel, och nu har han nytta av det han lärde sig på konstskolan där han experimenterade med bland annat kopparstick. När bladet ska etsas för att få fram damaskmönstret, måste gravyren maskeras. Här använder Maihkel en typ av kallasfalt för att göra detta. Scrimshaw är ett annat område där Maihkel får utlopp för sin skaparglädje. Under resten av året kommer han att synas på knivmässor i Paris, Belgien och Nederländerna. Vill du se mer av hans alster, gå in på hans hemsida www.art-knives.com
KNIVMAKAREN NR 3 2007
Eklund
Denna kniv har skaft i sälgrot och mammut och bladämnet är från Damasteel. Total längd 27 cm.
Kniven är lika vackert graverad på båda sidorna...
19
KNIVMAKAREN NR 3 2007
1:a och 20:e Knivveckan Text och foto: Bob Tunlind
Nej! Kent har inte blivit högfä gf rdig och gfä slutat hälsa! Nej! Kent har inte en ny kvinna! Istället var det min tur, hans brors, att åka på min 1:a Knivvecka i Ludvika, den 20:e. Några blev nog lite konfunderade och undrade varf varför han bara gick fförbi, några tog nog fel också! (Vi hade roligt åt det i skolan, speciellt när vi hade en vikarie, men det är en annan historia.) Det var precis som jag hade hört att det skulle vara. Dom fförsta som mötte mig var Erika och Hanna från Tjäder Läder, fyra bord längre bort stod Acke, där stod stånd efter stånd med både kända och okända nda kniv- och bladf bladförsäljare och slöjdare. Där var Anders Höök som tog hand om en och såg till att allt fungerade. Vi pratar lite över en kopp kaffe, och jag frågar gar om skillnaden nu och fför 20 år sedan. Då, när det började 1988, var det över 700 inlämnade tävlingsbidrag! ä ävlingsbidrag! Mycket höll slöjdmässigt en betydligt lägre nivåå jämfö mf rt med idag, men redan mfö året därpå hade bidragen sjunkit till 400. Ä Även ven det var fföör mycket att hantera, en lämplig nivå är de 150 knivar, av ca 60 olika slöjdare, som tävlade äävlade i år. De fförsta åren var det norrmännen som vann allt, idag är det svenskarna som vinner det mesta.
tävling äävling och knivmässa jag är med på, så jag går runt och imponeras av all den fina slöjd som visas upp. Hur hinner man slöjda allt detta!? Bor man i snickeboa? Vid ett bord sitter Jonny W Nilsson och Mattias Styrefors och visar de mönstersmidda blad dom gör tillsammans, en sida var. Det är speciellt ett som jag fastnar fför. En isbjörn på ena sidan och renar på den andra! Jag ångrar att jag inte köpte det, det var bara så läckert! Du ser dom på sidan fem. Per Björkman, Robert Mattsson, Poul Strande är där och visar sina blad. Bord efter bord med materialförsäljare. Det kan inte vara lätt att välja i detta myller av knivblad och allt annat som gör en kniv. Men det finns mycket annat också. Suisanne Ussing från Danmark sitter och gör pilkorgar som hon sedan säljer. Det finns filthattar, svepaskar mm.
Hur har det varit med besökare i år? Anders svarar att det bästa sättet att mäta ärr med korvf korvförsäljningen! Det har gått minst lika mycket korv i år som f rra året, trodde han, om inte mer. fö God var den i alla fall!
Den som vinner det prestigefyllda Jonny W Nilsson-priset i år är Pentti Turunen! Verkligen en värdig vinnare. Jag är så imponerad av speciellt hans intarsia, hur kan man bara göra något sådant!? Holkar och blad är så blanka att det är svårt att fotografera. På sidan 4 kan ni se fotografen spegla sig i holken! Det var en stolt och, tror jag, lite rörd mästerslöjdare jdare som gick fram fför att ta emot priset. I nästa nummer tänker vi presentera honom och speciellt den fantastiska intarsia han gör. Missa inte detta!
Anders har varit med sen starten vilket uppmärksamuppm mades vid prisutdelningen av Ludvika kommun. Ett resestipendium på p 10.000:- att användas på Hurtigrutten var ett litet uttryck f r deras uppskattfö ning av det han gjort. Detta ärr faktiskt den 1:a kniv-
Prisutdelningen trodde jag skulle vara en seg långdragen tillställning, men Håkan Rosén från Ludvika Turism ser till att det går undan med humor och fart och pristagare efter pristagare vandrar stolt fram fför att ffå en t-shirt och sitt diplom. Meste vinnaren blir Bruno Johansson som får pris i tre klasser. Publikens pris vinner Jörgen Sundström från Luleå.
Så lämnar jag Ludvika och den 20:e Knivveckan med många trevliga intryck, en Crocodile Dundee- hatt, ett scrimverktyg och Vivecas Scrimbok…
Jörgen Sundström tog Publikens pris och en macka...
En av Knivmakarens flitiga annonsörer, Gulls Hemslöjd. Gun Fjätvall står bakom bordet... Suisanne Ussing från Danmark flätade och sålde pilkorgar. Det var fjärde året hon var med på Knivveckan i Ludvika
KNIVMAKAREN NR 3 2007
Bruno Johanssons vackra slöjd beundras av en vacker kvinna
Ingemar Fällman som tog hem pris i två klasser, säljer mer än bara knivar. Svepaskar, kosor och mycket annat finns på hans bord
Vädret var underbart att strosa omkring i, för både gammal och ung
Pentti Turunen tar emot Jonny W Nilssons hederspris! Anders Höök grattar och Håkan Rosén håller i mikrofonen. Fotografen är från Ludvika Tidning
Några av pristagarna. Från vänster: Jörgen Sundström, Ingemar Fällman, Tommy Marklund, Thomas Löfgren, Jonny Skogmo, Claes Löfgren, Patrik Klys, Owe Wallin, Mikael Holmström. Pentti Turunen på huk
Det här måste vara en lycklig kvinna! Tänk att få vara på Knivveckan! Det är inget gubbdagis längre!
21
KNIVMAKAREN NR 3 2007
Vinnarknivar från Ludvika 2007 Foto: Bob Tunlind
1:a pris Brukskniv, klass B. Urban Gustavsson
1:a pris Förfinad Brukskniv, klass A. Owe Wallin
1:a pris Specialklass, klass B. Marius Sjölin
1:a pris Halvhorn, klass A, samt Publikens pris. Jörgen Sundström
1:a pris Öppen klass, klass A. Claes Löfgren
Foto: Kent Tunlind
22
KNIVMAKAREN NR 3 2007
1:a pris Smyckeskniv Bälte, klass B. Terje Karlsen 1:a pris Halvhorn, klass B. Stig Sjunnesson
2:a pris Helhorn, klass A. Bruno Johansson
1:a pris Öppen klass, klass B. Henrik Larsen
1:a pris Fulltång, klass A. Magnus Axelsson
KNIVMAKAREN NR 3 2007
TEXT OCH FOTO: JUHA VARTIAINEN
Knivskolan del tre Dekoration, limning och knivslidans innerdel
Att fila några spår på valda mellanlägg i en symmetrisk harmoni ger kniven något nytt. Det är dessutom lätt, tt, men har man haft fför bråttom i grundarbetet blir det lätt problem i hopsättningen. Men att vara noggrann är ju inget nytt vid det här laget, så vi fortsätter därr det slutade fförra gången.
24
som du polerar så att den inte flyger iväg och gömmer sig någonstans bland all bråte i verkstaden! En mellandel av vulkanfiber som jag höll på att polera fför några år sedan flög ivägg och fförsvann. Det är liksom inte läge att göra om någon del nu! Jag ruggar upp sidorna med grov slipduk och fräser några spår med en spårfräss vid inf infästning på båda sidor av mellanläggen intill tången, så att limmet kan leta sig in och binda bra. Jag spårar ääven tången med vinkelslipen och är samtidigt noga med att inte lägga ett spår där mellanläggen möter varandra. När det är gjort är det tid f r att dekorationsfila. fö
Då har jag alltså putsat med våtslippapper alla stegen från 240 korn till 1200 korn. Det gäller att vara särskilt noggrann nära fram och bak på skaftet eftersom man lätt missar en repa eller två just där. Jag tittar ofta mot ljus så jag upptäcker alla repor som måste slipas ner. Vid metallmellanläggen lönar det sig att använda en slipkloss istället llet fför tummen så att man slipar plant över hela skaftet. När det börjar blänka jämt över hela skaftet kan man lägga av.
Jag har fförst ritat ut en mall över den tänkta filningen med alla spår och vinklar som ska filas. Ibland numrerar jag spåren ren fför att lättare träffa rätt under filningen. Jag tar ut avstånden mellan spåren med ett skjutmått tt genom att fförst göra en provfilning på en lika bred plåt. Dessa avstånd markeras på sidan av biten som ska filas. Jag börjar med att göra små styrspårr vid dessa markeringar. Till detta fföredrar jag att använda en nålfi lfil formad som en ffågeltunga, den heter visst så också.
Då jag är klar med putsningen plockar jag isär delarna och polerar alla delar var fför sig. Jag polerar med polerpasta på lös polertrissa och särskiljer på olika trissor fför trä/ ben/hornmaterial och metaller. Dessutom håller jag alltid trissorna rena genom att raka av dom ofta. Håll hårt i delen
För att lättare finna behagliga vinklar i filningen är ett skruvstäd med kulled väldigt behändigt att använda. Jag använder pannlupp när jag filar smala plåtar, i detta fall 1,5 mm mässingsplåt. Till denna knivs mönster som till de allra flesta mönstren använder jag två sorters nålfi lfilar; ffågeltunga
KNIVMAKAREN NR 3 2007
och en konisk rundfil, varav den ena har grov huggning och den andra är finare. När spåren har rätt vinkel och rätt djup putsar jag av alla vassa kanter med 1000 korns papper och polerar upp delen igen.
tvärskurit och smalnat av en trälist som jag använder som ”limpinne” och med den stryker jag ut ett jämt och tunt limskikt men lämnar ca 2 mm av ”ren” kant. Pressar dit nästa del, limmar och fortsätter att mata på.
Jag märker mammutdelen som ska filas med streck som markerar de tvärgående spåren. För detta använder jag en 4 mm bred trälist till hjälp. lp. Filar fförst styrspåren och går sedan över till bredare rundfilar och avslutar med en 4 mm bred rundfil. Denna filning är enkel men det är viktigt att inte gå fö f r djupt i något filspår och därmed rmed fförstöra delens form och i sin tur skaftets symmetri.
Klämmer så ihop delarna med limknekten, men inte så hårt. Lite lim sipprar ändå alltid ut när spänningen kommer till. Detta limkladd tas bort med en tandborste doppad i Tröd. d. Man ffår hålla på ett tag att ”bråka” med limkluttarna med tandborste och duk. Jag kollar till inf infästningen och filspåren lite då och då under ca en timmes tid och fförsäkrar mig under denna tid att allt limspill är borta från skaft och blad. Sen ffår det härda i ett dygn eller två. Gärna där det är ganska varmt tex intill ett element.
Då är delarna filade. Jag kontrollerar ännu en gång att allt passar bra samt att alla delar är lätta tta att ffå på plats och inte behöver bli tvingade på plats. Jag markerar vad som är upp på delarna och rengör dem från eventuella polerrester och annan smuts.
Då är skaftet limmat. Snyggar nu till baken som bara har en profil men är oputsad. Formar med sliprullar och putsar med remsor av våtslippapper.
Då är det dags att limma. Jag blandar till långsamhärdande tvåkomponentlim komponentlim och ffärgar det med svart ffärgpulver. Värmer sedan limmet till flytande och häller in i hålet på den bakersta delen. Sen blir det lite trixigare. Jag har
Nu tänker jag dekorationsfila spår på den bakersta delen f r att fförhöja knivens känsla lite grann. Innan jag börjar fö fila fasar jag till en smal och plan yta med hjälp av Dremeln och sliprullar. Då halkar man inte så lätt. Jag tejpar även ä
25
KNIVMAKAREN NR 3 2007
skaftet en bit ner så att jag inte skadar den polerade ytan med en slintande fil. Gör ett styrspårr fförst och filar sen intill kanten. När det ser bra ut polerar jag denna sista del av skaftet.
Då var kniven klar och känslan som infinner sig slår det mesta! Jag kan nu tänka bakåt på allt jobb som ligger bakom, flera timmar av måttande, passande, slipande, putsande och filande. Jag kan nu vara nöjd med inte bara hur ytan ser ut utan ääven vad som döljer sig inne i skaftet. Nu ffår denna nya skapelse kännas vid och rulla i handen och beskådas ur alla vinklar och vrår.
Börjar rjar nu fförbereda fför knivslidan och jag görr fförst en innerdel av trä som senare ska täckas av läder. Sågar till två bitar av en lagom bred trälist som inte är smalare än skaftets främre del. Jag formar till de översta delarna så att de passar in i linjen med skaftets nedre del. Placerar kniven och markerar bladets profil. Jag ritar ut linjen några gra millimeter utanf utanför bladets spets så att det bildas en tunn ”ficka” längst ner. Måttar sen ut en ytterlinje som faller in med skaftets höjd. Jag gör delarna något längre än knivbladet fför att ffå lite mera limyta. Fräser ser fförst ett spår längs med bladets profillinje. Detta knivblad är 4 mm tjockt så jag gröper ut 2,5-3 mm på båda delarna. Jag använder ett vinklat stämjärn till att gröpa ur grovt.
Finputsar sen med sliprullar. För att få till raka kanter längs profilen använder jag en liten slipsten på Dremeln. Jag kollar att kniven går in lätt i hålet utan att ta emot någonstans genom att hålla delarna mot varandra. Det ska finnas en tunn luftspalt runt bladet så att det inte kan ta skada.
Därefter formar jag till delarna enligt ”ytterlinjen” och ser till att båda delar blir lika. Jag använder mig av en ganska ”mjuk” furulist just i detta fall, hårdare trä som lister av ek är väll att fföredra. Oavsett vilket trä jag använder så stärker jag insidan fförst med superlim. Därefter drar jag delarna på slipbrädan några gånger nger fför att rugga upp limytorna och göra dem helt plana. Stryker sen superlim på ena kanten och sprayar med accelerator på den andra kanten. Med tungan rätt i mun placerar jag delarna exakt mot varandra, de ffäster efter en kort ”rökpuff ”. Sätter ner kniven i den nu limmade innerdelen och markerar hur knivskaftet faller an. Med koll på denna linje formar jag till innerdelen, fförst med bandslip och sen på slipbrädan. Jag låter det smalna av mot spetsen. Det blir ganska tunt på sina ställen, så man ffår vara fförsiktig så att man inte går genom.
Då ytan är putsad och fin stärker jag ääven yttersidan med superlim. För att inte bli helt panikslagen då limmet bränner till mellan fingrarna använder nder jag en peang fför att greppa tag. Slipar till sist ner eventuella limklumpar. Jaha, då var det klart så här långt. Nu återstår bara att göra knivslidan och en nit till upphängaren. När detta är klart, till nästa nummer av Knivmakaren, då sitter väl de flesta och smuttar på julglögg och äter pepparkakor i en snödriva någonstans.
26
KNIVMAKAREN NR 3 2007
Nordiska Landskampen 2007 avgjord. Den nordiska landskampen hölls i år f r andra gången och kan väl därfö fö rf r rfö sägas redan ha blivit en tradition – en samverkan mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige som också lagt grunden fför den Internordiska Knivf rening som nu är på vägg att ffå Knivfö fastare konturer. Denna gång höll Dansk Knivforening i arrangemanget som genomf genomfördes på ett mycket professionellt sätt, alltifrån administration till logistik, diplom, individuella priser, ja allt som lyfter en tävlingsuppl ä ävlingsuppl äggning. En stor del i detta hade också det faktum att landskampen i år stöttades ekonomiskt av Nordisk Kulturfond. Förutom att det bidrog till kvaliteten så känns det också så att vår verksamhet därigenom f tt en chans att komma in i ”kulturens få finrum”. Vilket nu är upp till oss alla att ta vara på. Varje land representerades av fem handplockade tävlande äävlande som bidrog med en strålande samling av högklassigt konsthantverk. Uppdraget som våra svenska coacher hade var att på bästa sätt hitta knivmakare som kunde representera den bredd av knivmakeri som finns i detta avlånga land. Med en åldersspridning från 32 till 83 år. Med knivmakare från Porjus i norr till Ekerö i söder. Med traditionella knivar från Norden, lika väl som mer extraordinära knivar influerade från det stora landet i väst. Det visade sig vara ett vinnande koncept.
Norge: Ole-Jan Engh, Knut Dahl, Inge Stabel, Arne Martin Solbjør, r, Kjell R Rønningbakken
Foto: Kjartan Kaaber
Finland: JT Pälikkö, Erik Nylund, Pasi Jaakonaho, Petri Paukkunen, Jari Liukko
De tjugo bidragen visades fförsta gången i Fiskars, därefter i Roskilde, där också vinnarlaget offentliggjordes, på Gysinge bruk i samband med Svenska Mästerskapet och rundan avslutades nyligen i Elverum. Ett antal tusen personer har därfö rf r kunnat se rfö och inspireras av utställningen. Själva landskampsbedömningen gjordes den 28 april på Fyn, där en
27
KNIVMAKAREN NR 3 2007
domare från varje land mötte upp. Från Sveriges sida medverkade Roland Strömberg, som efteråt har berättat vilken svår och grannlaga uppgift det var att rangordna fyra grupper av knivar, där varje enskilt bidrag låg på en toppnivå. Men enighet uppnåddes till slut, och vid Dansk Knivforenings träff i Roskilde den 23 juni tillkännagavs att det svenska laget vunnit årets landskamp! Det eleganta vandringspriset, som den minnesgode läsaren vet är designat av Sara Mi Liljeholm, överlämnades av Roskilde kommuns representant till Svensk Knivf rening. Våra danska bröder Knivfö hävdar äävdar att det bara är att betrakta som ett kortfristigt lån, n, men det ffår vi väl göra upp om nästa gång… Det svenska laget, som med hjälp av kunskap och en god fingertoppskänsla valdes ut av coacherna Michael Almqvist och Britt-Marie Fröjdhammar bestårr av fföljande kvintett: Jon Utsi, Helhornskniv. Henry Hildén, Fulltångekniv. Michael Andersson, Bowiekniv. Pentti Turunen, Smyckeskniv bälte och Jan Bergstrand, Förfinad brukskniv.
Sverige: Jon Utsi, Henry Hildén, Michael Andersson, Pentti Turunen, Jan Bergstrand
Foto: Kjartan Kaaber
(På bilderna av respektive land står slöjdarnas namn från vänster till höger.)
Dansk Knivforenings ordförande Willy Paulsen och sekreterare Peter Duelund har just överlämnat vandringspriset till Lars Billström Foto: Solveig Billström
Svensk Knivf Knivförening gratulerar de tävlande äävlande och vill ääven på detta sätt tacka arrangörerna rerna fför en mycket trevlig träff i Roskilde. Till domarna vill vi säga att vi tycker att ni gjorde ett mycket gott jobb! Lars Billström
28
Danmark: Michael West, Jens Ansø, øø,, Jesper B Nielsen, JJøørgen Spotteck, Finn Hampenberg
KNIVMAKAREN NR 3 2007
TEXT OCH FOTO: ANDERS HEDLUND
TIPS & TRIX Vi gör en slipjigg, del 2
Hej igen ni kunskapstörstande knivmakare! I denna, andra delen av knivslipskolan, skall jag f rsöka fö ka visa med bilder och fförklara i ord hur jag slipar fram mina vanliga bruksblad. Alltså blad där eggen är slipad ända ut till rakbladsvasst.
Jiggen har två lättmetall-läppar som bladet sätts fast mellan. Jiggen har också ett handtag av svart ”plast” som är invändigt gängat. Med hjälp av detta reglerbara handtag, bestämmer vi höjden på slipfasen. Tittar ni noga på det svarta jigghandtaget så ser ni att jag satt fast en metallplatta på framfalsen av jiggen. Detta ger en bättre stabilitet när jag trycker upp jiggen mot rundstången. Det blir alltså lättare ttare att ffå en rakare slipfas. Vi behöver ääven en eggrits.
När jag skrivit texten har jag utgått från mitt sätt att slipa mina blästrade strade bruks- och fförfinade bruksblad. Stålet är AEB-L och tjockleken är 3,5mm. Även denna gången behöver vi en knivslip, typ HåkansÄ sonslipen, samt två hjälpmedel. Hjälpmedel 1: Anhållsstång. Ca 250 x 12mm rundjärn. (12mm passar min maskin, mät på er och kontrollera)
Hjälpmedel lpmedel 2: En slipjigg fför knivar från Tormek slipsystem. Dock är det den gamla modellen med långt handtag som jag använder.
Anhållsstången sätts upp som bilden visar. Dessa mått använder jag: 53 mm från hjulet till den vågräta stången (vår anhållstång) och 40mm från underkant av anhållstången till fyrkantsprofilen som håller den lodräta grövre vre ”f ”fäststången”. Stången sätts parallellt med hjulet!
29
KNIVMAKAREN NR 3 2007
Knivbladet sätts fast i slipjiggen som bilderna visar. Bladet sätts in i jiggen med ca 4mm. Observera att det är bladets rygg som är parallell med slipjiggens läppar och inte bladets egg. Jag har provat bägge delarna flera gånger, men alltid kommit fram till samma resultat. Jag använder alltid hjulet f r en snygg, lättskålad, egg. fö
Trycker jag hårdare med tummen så blir det snabbt en ”ledsen” slipfas och trycker jag fför hårt med pekfingern blir det snabbt en ”glad” slipfas. När vi sedan slipar andra sidan på bladet blir det tvärt om. Konsten är att trycka lika ”hårt” så att eggen blir rak samt centrerad.
Förberedelser av bladet innan slipningen börjar: 1. eventuellt stämpla bladet med dina initialer. 2. se till att bladet är rakt 3. slipa ffärdigt kortsidorna 4. ritsa 2 eggritsar på bladets eggkortsida. En rits från var sida med ca 1mm mellan ritsarna. Använder vi knivstål som inte är taperat (taperat= minskar i tjocklek ända nda fram till spetsen) ffår vi två fina parallella ritsar som vi sedan kan slipa efter. Hur fungerar nu detta?! Observera var slipjiggens handtagsfals ligger an anhållstången. ngen. BAKOM, inte framf framför anhållstången.
Jiggens handtagsfals skjuts upp med handen mot anhållstången ngen och sedan fförs jiggen längs med anhållet. När vi sedan börjar närma oss spetsen vrider vi lätt på slipjiggen så att vi inte slipar bladets kurva på slipbandets kant. Observera också fingrarna som trycker på slipjiggens läppar.
30
Vi slipar nu en lite brantare egg med det grova bandet, 60 korn, än vi tänkt nkt oss den ffärdiga höjden på slipfasen. Vi slipar ned till ritsen men inte över den. Vi vänder sedan på bladet och görr om proceduren. Vi ffår lossa på bladet från jiggen och vända på det. Det funkar tyvärr inte att bara vända på jiggen. När vi är nöjda med grundslipningen av eggen; slipfaserna är lika höga på bägge sidor samt att eggfaserna går lika långt in mot klacken, byter vi band till Trizact A45, eller annat band med samma kornstorlek, och gör om hela slipproceduren igen. Denna gången är vi ännu noggrannare.
Vi slipar eggen till sin rätta höjd och ser till att slipfaserna går lika långt in mot klacken på bägge sidor. Vi ser också till att med detta bandet slipa bort eggritsarna så att eggen blir tunnare, ca 0,2 - 0,5mm. Vi skall ha lite material kvar i eggen att slipa bort efter härdning. Slipar vi bladet helt f rdigt innan härdning fä rdning fförlorar vi en hel del skärpa på det f rdiga bladet. fä
KNIVMAKAREN NR 3 2007
När vi är klara och nöjda med vårt slipjobb, kan vi med f rdel piffa upp bladet med en slipfas framme på ryggen fö mot spetsen av bladet, som vi gjorde med de blad vi slipade i fförra delen av knivslipskolan. Slipjiggen som vi tillverkade då använder vi naturligtvis också nu till dessa ryggfasningar. Vi gör fasningarna med ett Trizact A16 band, och då behöver vi inte göra något efterjobb på dessa fasningar, utan de är klara att bara poleras när bladet så småningom ärr ffärdigt. När detta ärr ffärdigt är det dags att härda. Vilken sorts härdning ni väljer beror på vilken stålkvalite ni valt. Mina rostbeständiga AEB-L blad sänder jag till härdverkstad där de vaccumhärdas och sedan djupkyls. När bladen sedan kommer tillbaka från härdningen slipar vi till tjockleken på tången. Tången skall taperas bort från bladet, då blir det lättare att skafta. Efter det polerar vi dem med sisalskiva och slipvax. Detta fför att ffå bort den gråa ytan som blivit under härdningen. När detta är gjort väntar den sista eggslipningen med Trizact A16 band. Slipningen går till på samma sätt som de två innan med 60 korn och A45, men nu slipar vi ända ut till rakbladsvasst. Bladet/eggen ffår kylas hela tiden i vatten så att inte härdningen rdningen fförsämras. Ha en behållare redo att doppa bladet i. Slipa lugnt och fförsiktigt och fförsök att behålla slipfaserna raka och fina. När sedan sista slipningen är avklarad återstår bara två poleringar. Vi tar det ffärdigslipade bladet och polerar eggen (bara eggen) med sisalskivan och slipvaxet. Polera inte fför mycket f r då blir alla slipfaser runda och tråkiga. Efter detta torkar fö vi av bladen med aceton så att allt slipvax fförsvinner och
sedan återstår bara finpoleringen på mjuk polerskiva. Jag använder en sydd ”mjuk” polerskiva och ett glänsvax utan slipmedel. Var väldigt varsam under denna polering! Bladet kan lätt fastna i skivan och orsaka svåra olyckor!!! Polera aldrig mot eggen eller spetsen! Se till att maskinen går från n dig och inte mot dig! Hela bladet fförutom tången skall finpoleras och med detta ärr bladet ffärdigt. Hoppas detta har givit er en liten inblick i knivsliperiets värld, i allafall som jag ser den. Att slipa knivblad är övning men med mina små hjälpmedel går det snabbare att lära sig konsten. Nu finns det som sagt lika många sätt och idéer att slipa blad på som det finns knivslipare. Inget som ger ett bra resultat är fel. Lycka till!
Värva medlemmar! Värvare: Hör av er till Torsten Häller så att vi kan skicka ut presentkorten.
Äldre årgångar
anderskniv@passagen.se
Din insats behövs för att göra Svensk Knivförening ännu bättre och en ännu bättre tidning. Fler medlemmar skapar bättre möjligheter! Du får dessutom 125:- för varje medlem du värvar! Du kan hämta ”hem” inbetalningskort från vår hemsida www.svenskkniv.se
Skriv kriv vilken årgång av Knivmakaren du är intresserad av på inbetalningsblanketten till föreningens postgiro. Betalning sker i förskott. 1991 - 2000 kostar 125:- /årgång. 2002 - 2003 kostar 200:- /årgång. 2004 - 2006 kostar 250:- /årgång. Postgiro: 162 14 46 - 2
31
KNIVMAKAREN NR 3 2007
KATALOGEN kan nu skrivas ut från
WEBBEN
www.knivprylar.se Fällknivar i byggsats! Blad i AUS-8 stål. Sidor/skalor medföljer. Frame-lock låsning.
8 modeller
www.jano-knives.com. Nya priser!
Näsmark 3, S-916 93 Bjurholm SWEDEN Tel: +46(0)932 27027 Fax: +46(0)932 27062
Mail: info@jano-knives.com
32
Större inköp har gett oss bättre priser. Från 200:- per byggsats! Vi har även material för skalor (kolfiber, Micarta, G-10 mm). Välkommen!
KNIVMAKAREN NR 3 2007
Allt för knivslöjd...
...hittar du i vår 264-sidiga postorderkatalog!
DAMASTEEL 2000- talets damask Tål tuff användning inom friluftsliv och livsmedelhantering.
För dig som håller i knivkurser kan vi tipsa om
Knivskolan 1 och 2
Puvadol Suwanjinda
Finns som både VHS och DVD
Skaparglädje på postorder!
Slöjd-Detaljer AB Box 373 532 24 Skara Kundtjänst 0511/267 67
Beställ dygnet runt på www.slojd-detaljer.se
Gulls Hemslöjd ”Särna-Ove”
Stålet köper du hos: Söderfors Smedja 0293 - 30610 eller Nordell Knives 0651 - 16380
et!
Nyh
Tormek T-7
fortsätter sin försäljning av
Sveriges finaste trävirke!
Jigg för knivar • SE-76. Ny jigg för raka eggar garanterar 90°. Säkerhetsstopp förhindrar att verktyget glider av stenen. • TT-50. Svarv- och skärpningsverktyg med skruvmatning. • Sju års garanti.
...via web, telefon, mässor och i vår lilla butik.
Välkommen med din order!
Gulls Hemslöjd Kvarnbäcksvägen 12
www.tormek.com Se demofilm och senaste nytt
För pris och beställning kontakta din lokala järnoch byggvaruhandlare.
790 90 SÄRNA Tel 0253-101 50 www.gullshemslojd.se
33
KNIVMAKAREN NR 3 2007
RESULTATLISTA SM 2007
Enkel Brukskniv SM 1:a Gunolf Pålsson 2:a Gunolf Pålsson 3:a Bengt-Olof Tallroth Förfinad Brukskniv SM 1:a Johan Stenevad 2:a Gunolf Pålsson 3:a Henrik Larsen Prakt/Smyckeskniv bälte ä SM älte 1:a Ulf Brandt 2:a Tony Karlsson 3:a Pentti Turunen Smyckeskniv, ej bälte ä älte 1:a Rolf Backlund 2:a Stefan Heldt 3:a Stefan Heldt Halvhornskniv SM 1:a Rolf Backlund 2:a Pär-Olof Eklund 3:a Stefan Groth Helhornskniv 1:a Pär-Olof Eklund 2:a Stefan Groth 3:a Bertil Fällman Fulltångekniv å ångekniv 1:a Magnus Axelsson 2:a Erik Fröjdhammar 3:a Michael Almqvist Specialklass 1:a Magnus Axelsson 2:a Johan Stenevad 3:a Carl Nilsson Öppen klass SM 1:a Magnus Axelsson 2:a Timo Tulkki 3:a Johan Stenevad Fällkniv ä ällkniv 1:a Michael Almqvist 2:a Michael Almqvist 3:a Tommy Eklund Damklass 1:a Jenny Stenberg 2:a Boel Rödin 3:a Elisabet Bjurling Teamwork SM 1:a Anders Hedlund, Ulf Brandt, Robert Mattson 2:a Magnus Axelsson, GöranEnoksson, Maihkel Eklund 3:a Pentti Turunen, Finn Hampenborg, Maihkel Eklund Ungdomsklass 1:a Svante Vikberg
Ludvika 2007 Brukskniv klass B 1. Urban Gustafsson 2. Patrik Klys Brukskniv klass A 1. Lars Svensson 2. Hans Svensson 3. Lennart Johansson
34
...forts Ludvika 2007 Förfinad Brukskniv klass B 1. Urban Gustafsson 2. Alf Larsson 3. Lauri Keskitalo Förfinad Brukskniv klass A 1. Owe Wallin 2. Gunolf Pålsson Torsten Häller 3. Hans Svensson Lars Svensson Specialklass klass B 1. Marius Sjölin 2. Simon Lönsted 3. Bruno Johansson Specialklass klass A 1. Thomas Löfgren 2. Mikael Holmström 3. Bruno Johansson Fulltånge åånge klass A 1. Thomas Löfgren 2. Morgan Axelsson 3. Lasse Kenttä Öppen klass klass B 1. Henrik Larsen 2. Mikael Wijk 3. Gunnar Strand Hans Johansson Öppen klass klass A 1. Claes Löfgren 2. Robert Matsson 3. Gunolf Pålsson Helhorn klass A 1. Tommy Marklund 2. Bruno Johansson 3. Eskil Andersson Halvhorn klass B 1. Stig Sjunnesson 2. Oddleif Drevsjömoen 3. Anders Jonsson Halvhorn klass A 1. Jörgen Sundström 2. Stefan Groth 3. Pär-Olof Eklund Smycke, Bälte äälte klass B 1. Terje Karlsen 2. Stig Sjunnesson 3. Ingemar Fällman Smycke, Bälte äälte klass A 1. Pentti Turunen 2. Harald Sellevold Juha Vartiainen 3. Stefan Groth Bror Näslund E. Jenning Jacobsen Smycke, ej bälte äälte Klass B 1. Ingemar Fällman Smycke, ej bälte äälte Klass A 1. Jonny Skogmo 2. Gunolf Pålsson 3. Jan Engberg Jonny W Nilssons Hederspris Pentti Turunen Publikens Pris Jörgen Sundström
TJÄDER LÄDER AB Sveriges bredaste sortiment av läder, verktyg, tillbehör och litteratur för allt läderhantverk.
Vi har kurser i: • Läderhantverk med mönstring • Sadelmakeri • Tenntrådsbroderi • Knivtillverkning
Erika och Hanna hälsar er välkomna till Tjäder Läder!
BESÖK VÅR HEMSIDA www.tjaderlader.se Tjäder Läder AB, Jädraåsvägen 42. 816 91 Jädraås Tel. 0297- 45 220, fax 0297- 45 310 e-post: tjaderlader@swipnet.se
KNIVMAKAREN NR 3 2007
FORTFARANDE UNG? Vad gör jag nu...
K
åserier ärr i sin form ett naturligt forum fför att lite så där allmänt klaga på allt och inget, lite på allvar och lite på skoj. Den minnesgode läsaren kan säkert komma ihågg ett antal tillf tillfällen under årens lopp där jag uttryckt min frustration över bl.a. diverse mindre goda placeringar i olika tävlingar äävlingar runt om i landet. På sista tiden har det med mycket tur sett lite annorlunda ut fför min del på den biten. Det började med en f rstaplacering på SM i fjol. Detta har jag ffått ffölja upp fö med några titlar i Söderhamn detta år. SM i Gysinge kan jag inte heller deppa ihop över med ett 1:a och 2:a pris i f llknivsklassen samt ett 3:e pris i fulltånge. fä Så vad skall jag kunna vara bitter över? Ingenting faktiskt, inte ens på det faktum att jag nu inte längre kan ta en efterlängtad titel i fulltånge*, som jag ärligt talat länge varit riktigt sugen på att ffå ”plocka hem”. Där var Magnus Axelsson i år en solklar vinnare. 2:a platsen trodde jag att jag kanske hade chans på, men fick se mig slagen av en ung knivmakare vid namn Erik Fröjdhammar, vilket faktiskt gör mig riktigt glad, då alla unga talanger behövs vs fför att utvecklingen inom detta gebit skall ffå fortsätta.
Rookieklassen är naturligtvis också numera ett bekymmer f r min del. Det är väl inte direkt enkelt att smyga in en fö kniv där efter detta tävlings ä ävlings år. Skulle i så fall vara om jag skickar in en helhornskniv dit, den enda klassen som jag ännu inte tävlat äävlat i. Skall sätta mig ner och lusläsa reglerna och se efter om det kan finnas några kryphåll lagom stora fför att lilla jag skall kunna komma igenom. Regelverk ärr ju till fför att bryt… tänjas på, detta enligt en lång svensk tradition, så vi ffår väl se hur jag kan lyckas med det... Fick fförresten i årr chansen att fför fförsta gången besöka den stora jakt- och fiskemässan i Elverum, Norge och representera SvKnf. där på deras knivtorg. Vilken höjdare! Klart något att rekommendera. Norrmännen är ju alltid glada och trevliga och dessutom givmilda. Heja Norge! Men tag med er egen mat. En pizza kan gå på 200 spänn! Michael Almqvist, Lövånger
Mitt mål har alltid varit att innan jag måste lägga näsan i vädret under ett vitt skynke så skall jag ha vunnit den tyngsta titeln i varje klass, vilket i sig kan tyckas vara en omöjlighet. Damklassen fförsvinner tack och lov, så ni slipper se mig utklädd i klänning och med pippilotter i håret nästa år (däremot finns risken att jag dyker upp med en hårfläta, men det är en helt annan historia…). Ungdomsklassen kan tyckas vara svår, men vem är ung och vem är gammal? Ålder är en relativ sak. I det gamla Sovjet fick man vara medlem i ungdomsf ungdomsföreningen ända fram till det att man blev pensionär. Skall nog skicka ut en remissf rfrågan från tävlingskommitt remissfö ä ävlingskommitt én med ett liknande f rslag i fr fö frågan… gan…
n e r a k a m v ni
K
...lilla jag och mitt favoritdjur taget vid en av jaktmontrarna på mässan äässan i Elverum.
* klassen utg utgår 2008. Dock är det fullt möjligt att ändå fortsätta att tävla äävla med sådana knivar i några av de kvarvarande klasserna.
7 NR 4 200
SK R SVEN ING FÖ
RENING
KNIVFÖ
Nästaer nummmer utkom 14 dec 2007 för STIDN
MEDLEM
gsdag lämnint bokning in a t is S ial samr är 1 nov... matern onse n a v a
I nästa nummer ger vi oss ut på jakt efter Svensk Knivförenings ”själ”! Hur skulle du beskriva den? Fundera. Kanske blir det dig vi frågar...
35
B
Returadress: Bruksvägen 6 826 62 Norrala
SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYE
Svensk Knivförening inbjuder till
utbildningshelg på Gysinge Bruk Lördag och söndag den 6, 7 oktober 2007
Foto: Britt-Marie Fröjdhammar
Denna utbildningshelg är en fortsättning på 2006 års rs seminarium som fföreningen arrangerade på Gysinge bruk, nu kommer uppf uppföljaren, helt planenligt fför att permanenta den succé som startade på Gysinge under hösten 2006. Vad kostar det och var ligger det? Gysinge Bruk ligger 150 km norr om Stockholm igenom Uppsala efter väg nr 72, sedan väg nr 67. I kostnaden fför kurserna som startar lördagen den 6 oktober kl. 08.30 ingår kost och logi. Priset är 1 700 kr. Anmälningsavgiften till samtliga arrangemang är 500 kr (som ingår i de 1 700 kr ovan) och sätts in på Svensk Knivf Knivförenings PlusGiro nr: 1621446-2.
Sista anmälningsdag är 5 september 2007 Anmäl er på vår hemsida:
www.svenskkniv.se eller till Kent Karlsson
kent.knives@telia.com Tel. 070-225 20 19
Frågor gällande kost och logi besvaras av Britt-Mari Fröjdhammar ö öjdhammar
knifegirl55@telia.com
36
Svensk Knivförening kommer även att arrangera en domarutbildning under dessa dagar. Kursledare är tävlingskommitténs ledamöter: Michael A, Thomas L, Hans W och Ulf B. Utbildningen baseras på den nya klassindelningen som fastställs vid medlemsmötet i Gysinge i samband med Kniv-SM. Delar i utbildningen: – Estetik och design i knivmakeriet. – Presentation av den nya klassindelningen och inriktningen f r tävlingskommitténs arbete. fö – Juryinstruktioner – Bedömningskriterier. – Bedömningsprotokoll. – PC-program fför juryarbete vid knivtävlingar. – Tillämpningsövningar på medtagna knivar. – Diskussion och sammanfattning. Detaljprogram utsänds senare till anmälda personer.
Kostnader för domarutbildningen Svensk Knivf Knivförening stårr fför kost, logi och kurskostnad fför upp till två personer per medlemsfförening. Eventuellt kan viss reseersättning komma att utgå. För de fföreningar som inte är anslutna till Svensk Knivf Knivförening är priset 1 700 kr, lika med den övriga utbildningen.
Program Lördagen den 6 oktober Kl. 08.30 Kursstart
Tillverka din egen knivslida Ulf Brandt
Tillverka en slidholk i silver Anders Regnander
Fotografera din egen kniv
Kent & Bob Tunlind
Kl. 09.20 Kaffe Kl. 11.50 Lunch Kl. 14.50 Kaffe
Medlemsmöte.
Diskussion om aktuella frågor. Kl. 18.30 Middag Söndagen den 7 oktober Kl. 09.00 Utbildningen fortsätter Kl. 12.00 Avslut
Välkommen!