Nr 1. Årgång 3. 1993
KNIVMAKAREN TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE
Nyhammar den 1 december. Ett knivår går fortare än man tror, det är mycket som man räknar med att man ska hinna med, men som aldrig blev gjort. Det kommer ett nytt år. Så det är bara att ta nya tag och försöka göra det som du skulle ha gjort ifjol eller hur?
Knivmakaren Tidskrift för Svensk Knivförening. N r 1 1993. Årgång 3. Ansvarig utgivare: Anders Höök. 770 14 Nyhammar. Tel 0240-40039 Fotoarbetcn Ragnvald Torstensson Utgivningsdatum: 1/1-15/3-1/7-15/9 Material och annonser till tidningen senast 1 månad före utgivningsdatum. Hel sida 1000 kr, halv sida 500 kr, kvarts sida 250 kr. Medlemsavgift (inkl tidskrift) 100 kr. Postgiro 464 40 95-4
Ser man i kalendern för år 1993, så börjar den redan bli tjock med inbokningar, men om någon vill ha hjälp med knivutställningar eller träffar så skall vi alltid försöka ordna det på något sätt Vi har skaffat en hel del kringutrustning, montrar m.m. för att minska kostnaderna vid utställningar
Svensk K nivförening Styrelse
I nr 2 1993 kommer vi att öka sidantalet med 8 sidor till 32 i stället för 24. Detta kan vi göra genom att avgiften för porto ändras till våran fördel. OBS.! Kom i håg att meddela datum för ditt arrange mang så att det inte kolliderar med något annat. Knivträff i BYSKE. 13-14 februari kl 10-17. hos Dhan Lundmark Tel 0912-10269. Du som är intresserad av att vara med på Vildmarksmässan i Borlänge den 27-28 mars kontakta Anders Höök. Tel 0240-40039
Färgfoto: Rangvald Torstensson Ludvika
Kniv av Leif Reiersen l:a pris-1992 Dräktkniv klass A
Norsk g Knivforening
Ordf. Anders Höök, Nyhammar V.Ordf. Jan Erik Skoog, Deje Sekrt. R olf Eklund, Roscrsherg Kassör. Håkan Rosén, Ludvika Ledamot Jan Olsson, Njurunda Suppleanter: Ingemar Nordell, Färila. Nils Grantangen, Norge H.J Henriksen, Danmark Gunnar Edholm, Lycksele Valberdning: Owe Wallin.Tel0650-13193 Revisorer: Kenneth Matsols, Leksand Stefan Broström, Råneå
Tryck: Alméns Tr AB. Ludvika ISSN 1102-5085
? Medlemsavgiften till Norsk Knivförening kan betalas in till Svenskt Postgirokonto 440 50 77-1
Svensk Knivförenings medlemsmärkc 45 kr kan köpas genom att betala ull P g 4 6 4 4 0 9 5 -4
KNIVSMEDER Svensk Knivförening har böijat med en dokumentering av knivsmeder och deras stämplar på knivblad. Då många gamla smeder håller på att försvinna ur tiden, och nya kommer till, är det av stor vikt att försöka bevara kännedomen och kunskaperna om alla smeder. Vi vill gärna att du som är knivsmed eller känner någon smed hjälper oss med namn, adresser, bilder, tidnings urklipp eller egna berättelser. Ett mapparkiv med bilder, text och uppgifter om smederna kommer att finnas.
Knivblad med stämplar vore vi tacksamma om vi kunde få hjälp med att anskaffa. En samling som vi kan ha med på olika utställningar för att visa, vilken mängd av olika typer av knivblad som finnes
Knivblad av Poul Strande, Danmark. Foto J.O Schröder.
Helge Sandström. Torsgatan 6. Örnsköldsvik Tel.0660-16308. Helge är väl mest känd för sina mösterskyddade kåsa-knivar. Han har bra kontakt med de flesta smederna i Norden och hans stora intresse är att samla på knivblad. Helges knivblad har fotograferats och kommer att ingå i knivföreningens arkiv om smeder och deras knivblad.
vå ganska orginella knivar av Helge.
Foton ur vürt arkiv om Knivblad och stämplar.
5
Stor knivinteresse i Danmark. Det danske Husflidsselskab tog initiativ til et knivseminar, der blev afhodt i dagene 16.-18. okt. på Den Danske Husflidsefterskole i Skjem. Det store in teresse kan aflaeses i deltagerantallet, -81 personer havde tilmeldt sig seminaret, hovedsagelig fra Danmark, men også gaester fra Norge og Sverige. Hertil kommer demonstratoreme, der naturligtvis alle er velkendte personer i knivsammenhaenge, de var Ulf Lie og Gunner Solfeldt fra Norge og Thomas Nörgård, Peter Christiansen, Henrik Vensild, Poul Strande, Poul Klaer og Per Möller-alle fra Danmark. Weekenden var tilrettelagt således, at det var 5 demonstration smoduler med hver 5 demonstrationer a ca. 1 1/2 times varighed indenfor emneme smedning, slirefremstilling, skaeftning og efterbehandling, samt de saerlige norske specialiteter: fremstilling af sölvbeslag og gravering i sölv og laeder, som Ulf Lie viste på fremragende vis. De mange seminarister havde således 25 demonstrationer at vaelge imellen, så man kunne vaelge de 5, man fandt mest interessant. Og spaendende var de alle, med de kompetente og dygtige demonstratorer Seminarister var på forhånd blevet bedt om at medbringe et par knive af egen till verkning, der så ville blive udstillet og praeminert under seminaret. Det var mange flotte knive, men da Danmark ikke har den samme knivtradition som isaer Norge, var det hentet megen inspiration i de norske knive, men det er jo også der en stor del af litteraturen findes. Det kunne vaere spaendende om knivmagere i Danmark kunne udvikle en egen stil og i den retning kan isaer fremhaeves Poul Kjaer, der ffemstiller utraditionelle knive med traeslirer og smed Thomas Nörgård, der i sine modeller tager udgandspunkt i jemalderens kvinde og mandsknive. I pauseme og om aftenen var det livlig handel med knivblad og materialer og udveksling af erfaringer samt socialt samvaer med sang og faerösk kaededans, altsammen aktiviteter, der giver en utrolig törhed i halsen, men det var der også råd for. Det store intresse der havde vaeret om knivseminaret medförte, at der blev skridt til stiftelse af en dansk knivforening og det bliver forhåbentlig en realitet i begyndeisen af 1993. Dansk Husflidsselskab stöttede initiativet ved at tilföre ökonmiske midler til stiftelsen. Alt i alt en meget fin weekend, som sikkert vi blive gentaget. Ole.G. Jensen 6
Kniv tillverkad av Knivsmeden Kaj Embretsen, Edsbyn
) Göte är 47 år, född i Överkalix. Han har tillverkat knivar i tre år, hornknivar är hans stora hobby. Han erhöll bland annat ett andra pris i Ludvika 1992 i hornslojdsklassen.
7
f
Horn-knivar av Per Erik Nilsson Luleรฅ Han erhรถll bland annat ett fรถrsta pris i Ludvika 1992 i homslรถjdsklassen klass B.
8
Historien om Bowie Kniven
D
et är många tusen som besökt Alamo med en önskan att få se
”den riktiga Bowie kniven”. Det finns en Bowie kniv utställd i Alamo, men den är inte knuten till Ja mes Bowie utan till hans äldre bror Rezin Bowie. Den kniven har ett utfö rande som man kallat ”the Searles Bowie” tillverkad omkring 1830 av Daniel Searles. en vapensmed och knivmakare vid Baton Rouge i Louisiana. Rezin gav i uppdrag till Searles att göra inte en utan två knivar. En blev en gåva till Henry Waller Fowler, vilket framgår av en gravyr på silvret i kniv ens handtag. ”R.P. Bowie to H.W. Fowler, U.S.D.” (Där U.S.D står för U.S. Dragons). Fowler var en prominent medborgare i Louisiana och var kapten i det militära. Den andra kniven tillhörde Rezin Bowie själv och hans R.R Bowie var graverat på en inlagd silvermedaljong på skaftets sida. Rezin gav senare kni ven till en vän, Josiah Seth Stafford i Louisiana, medan de reste tillsammans. Enligt en version blev Stafford mycket sjuk under resan. Rezin läm
nade sin kniv med Stafford för att han skulle kunna försvara sig under tiden han låg kvar för att tillfriskna. Denna Bowie kniv finns fortfarande kvar i San Antonio och ägs av Staffords släkt. De två knivarna är ganska lika, ungefär 14 1/2 tum långa totalt med rakt blad och en egg. Små inläggningar, som visar sig vara guld, är placerade på skaftets rygg med gravyren ”Searles, Baton Rouge, La.”. Handtaget är format ur ebenholts där sidorna är mönstrade i ett rutmönster och med små silvemålar inhamrade, en i varje ruta. Detta utse ende är kanske inte det gemene man tänker sig vid ordet ”Bowie”. Över huvudtaget visar knivarnas stil influenser från Medelhavsområdet. Dagens handgjorda varianter på Searles Bowie rusar iväg från blad med arbetat filmönster till rena fantasiskapelserna. Vi hoppas att den här berättelsen har gett dig lite kunskap om det bidrag Daniel Searles givit till knivens historia och utveckling. Rolf Friberg
(artikeln baserar sig på uppgifter från Knife 111.)
(Abiivt) Ihc en%raved ihettlh rtiidn "R- P u, H.W, t-owlvr, V S J ) ' C U.S. IX" M n its f<rr U,S Ih u go n st fphotu t v u r t w
a f Wiliiatn R WilUonv>on)
9
3 Foreninger -faells blad ? Der blev i oktober 1992 afholdt et knivseminar, med meget stor deltagelse, på den danske Husflidsefterskole i Skjern. Det viser at interessen for knivmageriet også er meget stor i Danmark. Som et resultat heraf, bliver der antagelig dannet en dansk knivforening i löbet af foråret 1993. Denne förening får antagelig også et blad ligesom foreningeme i vore to nabolande. Når man ser det seneste nummer af det norske Knivbladet og det svenske Knivmakaren, er det i meget stor omfang det samme stof, der bruges, de samme praemierede knive, de samme konkurrencer og til en vis grad de samme annoncörer. Når der nu kommer et dansk blad vil det antagelig indeholde det samme stof. Jeg vil derfor geme forslå, at man overvejer, at selvfölgelig beholde de tre foreninger med de saerpraeg de nu måtte have, men eventuelt enes om at udgive et faelles knivblad, der så eventuelt kunne komme en gang mere om året, eller bringe flere farvebilleder eller hvad der nu måtte vaere relevant.
Häng med vad som händer i USA om handgjorda knivar! Knives lllustrated är det magasin som ägnar mest utrymme åt handgjorda knivar.Tidningen har mycket färgbilder, fina bildreportage om handgjorda knivar, om tekniker, material m.m. Du får tips om knivtillverkning och man bevakar nyheterna bland fabrikstillverkade knivar. Som medlem i Svensk Knivförening får du tidningen sänd tillsammans med Knivmakaren. Som prenumerant på Knives lllustrated får du dessutom olika erbjudanden på böcker och produkter som har med handgjorda knivar att göra. Missa inte det här tillfället! V a r m ed från början.
For knivmagere kan de nordiske sprog naeppe volde problemer?
Första numret får du i månadskiftet jan/ febr -93 om du beställer nu.
Det ville også reducere udgifteme hos de firmaer der annoncerer i bladene, en besparelse der måske kunne udmöntes i rabatter til knivforeningemes medlemmer Ole G Jensen Frederiksborgsvej 69 DK-3450 ALLERÖD.
Behåll det här för din notering. 6 nr. Knives 111 265.-. Postgiro 645 35 57-8
2*-2*-.................Sänd in nu!........................ Jag prenumererar på 6 nummer Knives lllustrated och betalar 265.- kro nor på postgiro 645 35 57-8 eller sänd med en check. Tidningen skall sändas till: (skriv tydligt,tack) Namn:................................................................... Adress:.......... Postnr:........... ...........O rt...................................... Knivblad av Danske smeden Poul Strande
T el:..........................
Sänd kupongen och betala till: Rolf Friberg, Box 25078, 750 25 Uppsala
Messermachertreff-92
Som nybiten av knivmakarflugan har jag slukat allt som går att läsa om knivar, träslag, läder bearbetning, gravyr och knivmakeri. Allt för att utvecklas i min nyfunna hobby.
Det kanske största intresset gavs till mina nyfunna vänner Tom Bache-Wiig, Tor Vistnes och Lars Lunde för deras knivar med det ultimata stålet UHB ELMAX, plaststabiliserade träslag och detaljer av valtand.
I Norsk knivförenings medlemstidningKnivbladet, fann jag en artikel om en under våren årligen återkommande knivmakartäff i Tyskland.
-vem kommer inte ihåg Tors vinnarkniv i Bruksknivklassen under KnivVeckan-91.
Detta såg jag som en fin möjlighet att se vad man gör i andra länder. Därför packade jag packsäcken och reste ned till den lilla staden Graben-Neudorf där Knivmannen W olf Borger har sin fabrik och högsäte.
Under kvällen fick vi också ett diabildföredrag av den tyske damaststålsgurun Heinz Denig. Som sammanfattning blev det under kvällen många diskussioner om knivar, samer, vikingar mm.och givetvis flera nyfunna vänner.
I år hade det samlats 350 st knivmakare från Centraleuropa samt 3 norrmän och under tecknad. Vi började dagen med att träffas utanför Wolfs verkstad, där det var försäljning av exotiska träslag, oosik (valrossens penisben), mammutelfenben, parerstänger, knivblad, knivstål etc.etc.
Man talar med respekt om Nordiska knivmakare i Europa.
När alla affärer var avklarade åkte vi till en grannby för att för en billig penning avnjuta läckerheter ur den tyska köket, i mitt fall en utsökt bäckforell. För att tungan skulle klara av de "vrickningarna" som det Tyska språket kräver så beställdes även större kvantiteter av högklassiga maltdrycker.
Är det några fler som är intresserade får ni gärna höra av er till mig
Sedan kom knivarna fram på borden, stora o små, svärd o yxor, vackra o fula och i varierande kvaliteter. Nu vill jag inte gärna bedömma andras kvalitet då jag själv är i nyböij arstadium, men jag förundrades över att det fanns många fina knivar men bristande kvalitet på slidoma.
En eloge till W olf Borger med familj för deras gästfrihet och får jag möjlighet kommer jag att åka ner nästa år igen.
Hans Berglund Johanneshov.
Ny knivbok av Per Thoresen Kniver Og knivmakere-2 Boken presenterar
17 knivmakare/smeder
Telemarkskniven M agne Groven Helge Groven Anton Kringlegarden Torgeir Omsberg Arne Martin Solbjör
Et par smeder Bjarne Engli Oddvar Mostad Knut Mastad Odd Mastad Leif Reiersen
Den morderne norske kniven Noen möderne knivmakere Tore Gimle Gunnar Momcilovic Harald Sellevold
Knivkunst eller kunstkniver? Leif Stangebye Nielsen
En knivsamler Harald Kolstad
Knivtreff i Danmark Hans Jörgen Henriksen Henrik Vensild
Knivblader Knivblader med hel tange Laminerte knivblader Smiing med flatjem Keramiske knivblader
i
Gunnar Momcilovic, Krokstadelva Det förste du legger merke, til det rare navnet over boden hans, et navn som blir uttalt ganske ulikt ettersom du er for eksempel trönder eller rogalending. Lurer du på om det er en utlending som står der, blir ikke mistanken borte om du kikker på knivene som er utstilt, for inne i boden ligger lekre, små kniver som ikke er sånn som det vi ser mest av, de er verken tradisjonelle norske saker eller sånn de fleste andre lager nå. Momcilovic er födt i Vardö, men flyttet tidlig til Drammen og noen år etter det igjen til Chicago, der han bodde i tolv år til han kom tilbake til Norge igjen som 21-åring. Av yrke er han mekaniker. Han begynte for alvor å lage kniver i 1984, men hadde puslet litt med det för også. Da han var i USA, interesserte han seg ikke for kniv, så den förste knivmakeren han så i aksjon, var ikke en av de kjente amerikaneme, men norske Finn Hornslien. Impulsene fra amerkanske og europeiske knivmakeme utenfor Norge kom siden. 12
Ny bok av Per Thoresen Kniver og Knivmakere-2 For impulsene utenfra kom. Knivene hans ble til etter at han hadde studert utenlandske böker og blader og likt mye av det han så. Det ble likevel ikke utenladske kniver av det. I stedet for å lage intemasjonale knivtyper (intemasjonale vil som regel si amerikanske), henter han inn ideer utenfra og tilpasser dem til kniver som likevel er norske- riktignok i varierende grad. De usedvanlig höye kravene til finich har han også hentet utenfra. Knivene er lett å kjenne igjen når du först har sett dem en gang. De har sin egen form og sine spesielle detaljer, og ofte uvanlig materialvalg. Og de er nydelige. t, Knivene kan se ut som om knivmakeren har hatt avansert utstyr, men alt han gjör er håndlaget, han har svaert lite maskinutstyr i den lille kjellerboden uten vinduer der han sitter og lager kniver. Slirene er ikke utviklet etter intemasjonale forbilder, men mer med utgångspunkt i Voldbakkens, men med Momcilovics egen design og egne lösninger, gjerne med en del metall, og med hans egen karakteristiske dekor. Knivene og slirene kler hverandre godt, noe som viser at selv om utgangspunktene var i to ulike leirer, har hans eget arbeid med dem fått et enhetlig resultat ut av det.
13
Ny bok av Per Thoresen Kniver og Knivmakere-2
I et norsk knivmiljö ser vi det ofte som noe positivt i seg at en kniv er norsk i funksjon og form. De allre fleste knivmakeme har jo også Norge som marked. Momcilovics kniver hörer hjemme både her og i et intemasjonalt miljö, og nå er et sånt europeisk miljö for modeme kniver under full utvikling, et miljö som kommer til å ta kampen opp mot amerikaneme, som en periode har hatt en helt dominerende plass i intemasjonal knivkunst.
Momcilovic har ikke vaert ute og prövd seg på dette markedet ennå, men debuterer i Paris hösten 1992. Norske kniver har vaert utstilt og omsatte mange steder i verden, men han er kanskje den förste som tar med seg knivene sine og reiser utenfor Norden for å vise dem? Han burde vaere en av våre som aller lettest blir akseptert- det han lager, er ikke så fremmedartet sett med utenlandske öyne, og finishen hans har den kvaliteten som blir forlangt. For utenlandske öyne krever feilfri finish. De ser heller ikke på kniven som noe spesielt redskap for å spikke itre med. Og de har ofte liten tålmodighet med argumentene våre for det typisk norske bladet. Det blir morsomt å se hvordan han blir mottatt.
14
Ny bok av Per Thoresen Kniver og Knivmakare-2
Knivene fra Momcilovic har ofte damascenerblader, slipt til emner fra den svenske storsmeden Kaj Embretsen. Bladene herder og anlöper og syrebehandler han i garasjen hjemme. Og så graverer han signaturen sin i dem med graverstikkel. Blader som er smidd av andre, signerer han på samme måte, på motsatt side av smedens stempel. Holkene er også ofte damascerte, han lager dem av emner fra ovenfomevnte utmerkede smed. I kniver flest vil holkedekor si det samme som gravering, men denne damascenerteknikken er et fint alternativ, saerlig sammen med blader med samme slags mönster. Vanlige laminerte blader bruker han også. De kommer fra mange kanter, en del fra Einar Lauvlid, og tidligere en del fra Aslak Ellefsen og Lars Söndrål. Han sliper om konturene på dem alle sammen, delvis for å gi dem fasong som passer til kniven de skal sitte i, men like mye for å kvikke dem opp litt og gjöre dem mer til sine. Slipefasen er gjeme annerledes enn på en norsk spikkekniv, den er mer som på jaktkniver utenfra. En sånn hel slipefas er etter hvert blitt kanskje den vanligste i utlandet, den er slipt fra eggen og helt opp mot bladryggen. Så er selve eggen brynt i en litt brattere vinkel. Resultatet blir en kniv som er god til å skjaere kjött og skinn med, om den ikke er like bra til trearbeid. Momcilovic sier at det går an å få knivfolk til å gå med på hel sliefas, men at grensa går ved hel slipefas med hulsliping. Da blir det litt for fremmedlansk for de fleste- sånne kniver selger seg ikke akkurat selv. Så han plansliper altså bladene, og det gjör han med ei fil. Med plan slipefas er det langt fra noen betingelse for å lage sånne blader at du har dyrt elektrisk verktöy, det kan til og med vaere letter å få det pent uten
Under: tidlige Momcilovic- kniver
Ny bok av Per Thoresen Kniver og Knivmakere-2
Det er flere materialer han har vaert först ute med å vise på knivutstillinge våre. Ute i verden er det ikke valbjörk det går på, men en vrimmel av emner som virker uvanlige på oss. Kunsten er å innpasse dem så de ikke virker som fremmende fugler, og det greier han fint, akkurat som knivmakare i den gamle dager fikk ibenholt til å se ut som noe staselig norsk noe, akkurat som akantusen. Som en fölge av den store knivinteressen er det mye å få tak i, sånt som knapt nok fantes på markedet for noen år siden- eksotiske saker som stöttann av mammut og oozik (penisbein fra hvalross) er blitt vanlig handelsvare hos forhandlere ute som selger til knivmakere, og Momcilovic har prövd dette og mer til.
Kniv med oozik i skaftet.
16
Ny bok av Per Thoresen Kniver og Knivmakere-2
Han bruker like mye beiset valbjörk og andre hjemlige skaftemner som eksotiske materialer. Også böffelhom og rav, som kan vaere en vakker kombinasjon, gjerne sammen med messing med en karakteristisk dekor i svart. Og sammen med den svarte fargen som slirene hans nesten alltid har. För brukte han gjennomgående tange, det gjör han ikke så ofte lenger. Nå setter han i stedet en nagle gjennom skaft og tange, naglen er synlig på sidene av skaftet. Annet metall er også naglet fast, enten det er på skaftet eller slira. Han liker ikke å stole på bare lim noe sted, men foretrekker fastere förbindelser. Momcilovic arbeider mye med form og finish i retning av å lage noe som kan få et slags GT-stempel. Pynten skal ikke vaere utenpåsatt staffasje. Det som gjör knivene til noe ekstra, noe rålekkert, skal ligge i selve valget av materialer og i behandlingen av dem- som om det var en Ferrari han laget. Det skall vaere små, utsökte detaljer, saker og ting som ikke roper til deg, men som du ikke kan unngå å se når du ser ordentlig etter-og knivene skal gi deg lyst til å se naermere på dem.
Böffelhorn, rav, messing og svart laer- en kombinasjon som Momcilovic behersker. Blad: Kaj Embretsen.
Han skall i gang med å smi sine egne blader. Ikke fordi det ikke er nok av bra blader å få kjöpt, men fordi det alltid ligger en liten begrensning i det å bruke andres blader, selv om du forandrer dem som du vil. Og så er det selvfölgelig alltid morsomt å kunne si at du lager alt selv. Han har kunnskapene som skal til, og god trening i å herde og anlöpe metall. Og nå ser det ut å gå i orden med egnen smie, og verksted også. Han regner med försatt å ha "tollekniven" som et bakenforliggende element i knivene sine, men han vil også lage mer eksreme ting og utforske flere material og ideer- og se hvordan folk reagerer. Kanskje lage noen store kniver også? 17
Kniv Veckan 1993 12-18 juli i Ludvika Tävlingsklasser: Bruksknivar, Sameknivar/Duodjimärkt, Hornslöjd, Dräkt/Smyckesknivar, Jaktknivar, Amerikansk stil, Öppen klass, Ungdomsklass, samt en Specialklass för slöjdare som gör allt arbete på kniven själva dvs.tillverkar blad, skaft och slida. Knivslöjdare som tidigare erhållit l:a till 3:e pris i Ludvika tävlar i klass A övriga i klass B *Tävlingsbidragen skall vara handtillverkade och med slida där sådan behövs. Om kniv tillverkaren önskar, får fabrikstillverkat knivblad användas gäller ej i specialklassen. Det väsentliga vid juryns bedömning är knivens form, funktion, tradition, idé och hantverks mässiga skicklighet. *Kniven skall vara speciellt tillverkat för tävlingen. På valfri plats förses kniven eller slidan med tillverkningsdatum. Materialbeskrivning bifogas vaije tävlingsbidrag. *Högst tre tävlingsbidrag från vaije deltagare. Tävlingsbidragen kompletteras med namn,adress och telefonnummer, samt uppgift om i vilken klass kniven skall deltaga. *Vidare skall försäljningspris anges om kniven får säljas under KnivVeckan, eller annars med försäkringsvärde. (Vinnarkniven i vaije klass säljs ej även om försäljningspris angivits.) *Del tagare under 16 år anger även födelsedag, månad och år. Deltagarna förbinder sig att ställa sitt tävlings bidrag till arrangörernas förfogande från sista inlämningsdagen och under KnivVeckan i Ludvika Deltagare med prisbelönt bidrag förbinder sig att låta arrangörerna visa dessa i kommande utställningar till och med 31 augusti 1993 Tävlingsbidragen skickas per post eller lämnas in personligen till TURISTBYRÅN, 771 82 LUDVIKA, senast 10 juni Icke prisbelönt bidrag kan hämtas ut efter KnivVeckans slut den 18 juli 1993 kl 16.00. De knivar som då ej är hämtade retumeras av arrangören mot postförskott. De prisbelönta bidragen returneras kostnadsfritt efter den 31 augusti 1993. OBS Knivar från Norge sänds till Jorn Jensen, Lilleström, där vi hämtar knivarna och svarar för tullklareringen. Knivarna återsänds från Norskt postkontor Juryn presenteras vid prisutdelningen vid KnivVeckan i Ludvika. Allmänt: Tävlingsbidragen skickas med post eller lämnas personligen till KnivVeckan/Turistbyrån 771 82 Ludvika senast den 10 juni 1993
18
Foto:J.O Schröder
Hur hanteras knivar vid tävlingar ?
Foto:J.O Schröder
Vid ankomsten packas knivarna upp, förses med ett inlämningsnummer och klassnummer, vilka fästes på knivbladet för att inga förväxlingar skall ske. Därefter stoppas kniven i en Minigrip påse(plast), detta för att kniven eller slida ej skall färga eller fetta av sig på någon annan kniv. Mottagaren skriver ut ett mottagningsbevis som retumeras till avsändare. Tävlingsbidragen läggs sedan klassvis i lådor.
Bedömning av tävlingsbidragen. 1992 hade vi i Ludvika 400 tävlingsbidrag uppdelade på 15 klasser Juryn bestod av fem personer. Vaije jurymedlem fick var för sig granska alla 400 knivarna, utan att diskutera med andra jurymedlemmar, och ta ut sina knivar för final bedömning. Juryn hade sedan en genomgång av finalknivama och gav dem sin slutliga placering i tävlingen. Vilket innebär en väldig stor hantering och plockande med knivar fram och tillbaka ur och i påsar. Efter bedömningen placeras knivarna i minigrip-påsar, och utställningskort görs iordning. Bedömningen av knivarna är klar före utställningen i Sädesmagasinet. -Under KnivVeckan placeras knivar i montrar, klassvis i den ordning som de har lämnats in. -Efter KnivVeckan retumeras knivarna som ej har erhållit pris.Vinnarknivama ställs ut i montrar på akvariet vid Hammarbacken. Samtliga knivar tas ur montrarna på kvällen och läggs tillbaka vaije morgon.! Utställningen är försäkrad för 1 miljon kr och för att hålla premien på en godtagbar nivå, krävs att knivarna ej får lämnas, utan personlig tillsyn, vilket innebär att knivarna måste låsas in vaije natt där någon är vakt.—Vilket kan vara rätt så krävande! Knivarna som erhåller pris, har i princip minst varit urtagen och stoppats tillbaka i slidan minst 200 ggr. Fraktad morgon och kväll till akvariet. Efter utställningens slut stoppas knivarna i minigrip-påsar och retumeras till avsändaren, knivarna som lämnats från Norge har returnerats vid Elverum eller Seljord, eller sänts från Norskt postkontor. Dessa knivar har då legat en längre tid i Minigrip-påsar. Detta kan vara en orsak till att en del knivar får rostangrepp och då utsällningen pågår under rötmånaden(Juli-Augusti) varvid luftfuktigheten är hög och vissa slidor tar åt sig fuktigheten mer eller mindre varvid rostangrepp lätt uppstår. Anledningen till att knivarna från Norge ej skickas från svenskt postkontor är att en kniv har försvunnit efter att den passerat gränsen och vissa paket har varit öppnade vid framkomsten, samt att man fått betalat moms på sina egna tävlingsbidrag, vilket har medfört att vi har fått en massa pappersarbeten med att reda ut ganska enkla saker. 1993-års tävlingsbidrag kommer vi att hämta i Norge. Vi svara för förtullingen av tävlingsbidragen och även vid returneringen kommer knivarna att föras över till Norge av oss. -Arbete pågår med att utforma utställningslådor i vilka kniv och slida kan ligga kvar i under transport och samtidigt kunna visas på ett godtagbart sätt. -Kan vi inte visa upp knivarna på ett godtagbart sätt så kommer heller inte Publiken. -I Ludvika har under sommaren finalknivama haft ca 24 000 besökande som beskådat hantverket. För att verksamheten med knivutställningar skall kunna leva vidare så måste vi kunna hantera knivarna som ett bmksföremål som kan användas och brukas. För Kniv Veckan i Ludvika - Anders Höök.
J(pRN
JENSEN
SKOREPARASJON OG L/ERHANDEL
Skoreparasjon og Lärhandel.
Specialist på Knivtillbehör.
nittedalsgt 33 2000 Lilleström Ilorge.
Rårandsläder.-masurläder.
Tel- db- b io 939
Ring så berättar vi mer om vårt läder för knivslidor, vi som jobbar här har också knivslöjd som hobby.
Verktyg. Bland annat, Skaftraspar av topp kvalitet,set med tre nålraspar med skaft. Flat rund och trekant.
Handsmidda Knivblad. från ett flertal kända norska smeder.
Böcker om Knivarbeten. Vi har allt du behöver för Kniv och Läderarbeten. Ring eller skriv-vi sänder Rask exp.-Kvalitet. Tele: Från Sverige Fax:
00947-6810939. 00947-6810939.
Vi har öppet
M ånd-Fred 9-17. Torsdagar 9-19. Lördagar 9-14. Du kan också träffa oss på Vildmarksmässor, knivträffar och där knivfolk träffas förstås. Var? Jo hos Jom Jensen i Lilleström förstås. Några norska knivar med tradition 20
K N IV SM E D E N 310kr
av Håvard Bergland
K n iver og K nivm akare -1 240 kr
av Per Thoresen
K n iver og K nivm akere-2 (Ny bok) av Per Thoresen
240 kr
K niven. En knivmakares hemligheter av Olav .H.Wåle.
180 kr
K nivar. Så här tillverkar du skaft och slida till din egen kniv av Bo Bergman
En knivma
155 kr
K n iva r p å m itt sätt av Bo Bergman
220 kr
Stora K nivboken av Tomas Breivik
300 kr
K n iv og Slire fra husflid til kunsthåndverk, av Öivind Berg
220 kr
Gjerstad ogVegårshei
K n ivbok av P.K.Eriksen og K.Moland
220 kr
BREIVIK
KNIVBO
M in B ru kskn iv,häfte av Roy Andreas son
40 kr
D am ask Stål, häfte av Harald Sellevold
DENS
100 kr
Är du intresserad av någon bok så kontakta Anders Höök. Tel 0240-40039
På jakt efter Hantverk? Anmäl dig till en veckokurs på Sätergläntan! * Sy en Skinnryggsäck * Hornslöjd * Bösskolvstillverkning Kniv smide
25/1-29/1 22/2-26/2 1/3- 9/3 13/4-17/4
1993 1993 1993 1993
N ågot att nappa på !.......
Säterg läntan HEMSLÖJDENS GÅRD Box 87, 790 30 Insjön. Tel 0247-41045, Fax 0247-40830. Ring, skriv eller faxa för kom plett kursprogram och kursbeskivningar. Kursinformation kl 9-12. 12-16. 22
Foto:J.O Schröder
Knivblad, säljes Stefan Broström Jönsvägen 12, 955 00 Råncå Tel 0924-10279
55 Skaftämnen, masur, mm säljes J.O.Karlsson Kvambäcksvägen 12 790 90 Säm a Tel. 0253-10154 Gamla knivar-köpes-bytes. Jan Erik Skoog. Björkvägen 7. 669 00 Deje. Tel 0552-10640.
Äldre Samekniv köpes. Tel.060-43078.
Kn ivträff ar-93
55 Handsmidda knivblad från ett 20 tal yrkessmeder. Ej amatörer,samt knivskaft ämnen från 10 ädla träslag 150x40x30 mm Begär prospekt.0300/21201. J.L Danielsson. Box 153. 434 02 Kungsbacka.
Jokkmokks Marknad 4-5-6 feb. Kongsbergs kniv-og Klokkemarknad 16-20 feb. Dhan Lundmark, By ske 13-14 mars kl 10.00-17.00. tel 0912-10269
55 Knivblad säljes, egen till verkning. Ingemar Nordell 0651-23347
Vildmarksmässa, Borlänge 27-28 mars Norsk Våpengruppe Jakt-Vapenmässa i Njårdhallen, Oslo Nord. 25-28 mars Vilmarksmässa i Sollentuna 16-18 april Villmarksmessen på Sjölyst-senteret i Oslo. 15-18 april. KnivVeckan i Ludvika 12-18 juli
Elverum Skogsbruksmuseum. Öppet 1 juni-30 sept.10-18. 1 okt -31 maj. 10-16. Tel. 00947-6410299.
<£] Efterlysning Jag är ägare till en knivslida enl. bild med gravering på baksidan : Karsten, 31/8 1940,Rautas Kniv saknas. Tacksam om någon har information om tillverkaren, ev utseende på kniv o. dyl. Jan Thorén Meshattv 6 756 52 Uppsala Tel 018 324630
Sveriges Bredaste Sortiment av Veg. Garv
SKINN o LÄDER För Knivslöjdare,Sadelmakare, Tapetserare m.fl även tillbehör, verktyg, knivblad, skaftämnen. TJÄDER LÄDER AB 816 91 JÄDRAÅS Ordertelefon 0297-45350
23
Knivslidor som har timmar, dagar, ĂĽr av hantverks kunskap bakom sig, vackert eller hur. AlmĂŠns Tr. AB, Ludvika 92 12