Offentliga Affärer nr-1 2008

konferens miljö ledarskap

Tema

vård

Upphandling

Daniel Liljeberg

Hur regeringen vill utveckla den offentliga upphandlingen Profilen

Nr 1 2008 | Sextonde årgången

Pris 79 kr

UPPHANDLING

EKONOMI

juridik

utbildning

Vi rapporterar från Upphandlingsdagarna

2,5 miljarder till servrar och lagringsprodukter Svenska Spel åsidosätter LOU

Grunden för det svenska spelmonopolet kan ifrågasättas

Signhild Arnegård Hansen Skatter, utmaningsrätten och LOU

Avtalsnytt | Servrar, lagring och produktnära tjänster

2

Offentliga Aff채rer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

Innehåll

Upphandlingsdagarna 23-24 januari

Offentliga Affärer nr 1 2008

7 Rapport från Upphandlingsdagarna Mer än 300 deltagare kom för att lyssna på många intressanta föredragshållare under några januaridagar i Stockholm. Läs hela rapporten i vårt fylliga reportage.

13 Regeringen satsar på

upphandlingsfrågorna Daniel Liljeberg, Finansdepartemtet invigningstalade på Upphandlingsdagarna, där han presenterade regeringens vision, mål och handlingsplan för att på kort och lång sikt utveckla den offentliga upphandlingens potential.

16 Claes Norgren om Konkurrensverkets tillsyn av offentlig upphandling

Hans anförande på Upphandlinsdagarna presenteras här i sin helhet.

7

34 Profilen Signhild Arnegård Hansen har synpunkter på allt från skatter, klimatfrågor, LOU och utmaningsrätten.

Läs mer om henne i vårt intressanta reportage.

38 Juridik Advokaterna John Hane och Per-Ola Bergqvist på Foyens Advokatfirma skriver om den nya lagstiftningen som gäller på upphandlingsområdet från januari 2008.

16

34

40 Ledarskap Coacha dig själv till ett friskare och bättre liv.

Michael Södermalm. Uppskattad föreläsare, inspiratör, utbildare och certifierad mental tränare.

60 Avtalsnytt – Servrar, lagring och produktnära tjänster Verva har avslutat upphandlingen och tecknat avtal med sex leverantörer inom området för servrar, lagring och produktnära tjänster.

13

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

40

3

AMERICAN EXPRESS BETALSYSTEM

American Express hjälper Försvarsmakten att spara 21 miljoner kronor per år

American Express Betalsystem ger dig full kontroll över verksamhetens resekostnader Det är bara en av anledningarna till att American Express är världsledande inom betalsystem och resekostnadshantering. Vi har kunskapen, processerna och produkterna som ger dig marknadens mest effektiva lösningar för hantering av resebudgeten.

Vi leder utvecklingen inom resekontohantering Vårt resekonto, Business Travel Account, ger dig möjlighet att sköta alla resebetalningar via ett centraliserat konto som din resebyrå debiterar. Nu har du även möjlighet att använda resekontot för bokning och betalning hos Hotelzon, SJ Prio, SAS TPC, Malmö Aviation, Netrevelation och Hertz. På så sätt slipper du hantera kostsamma direktfakturor, då kostnaderna hamnar på samma faktura som dina övriga resekostnader.

Tack Försvarsmakten för förtroendet!

FM Log har valt American Express resekonto för betalning med elektronisk voucher vid hotellbokningar hos Hotelzon.

- Vi har ungefär 60 000 – 70 000 hotellbokningar per år.

Att slippa få en separat faktura för varje bokning innebär en stor besparing för både oss och hotellen. Efter en genomgång av de första bokningarna är vi så pass nöjda att vi nu implementerar fullt ut. Fakturorna är bra utformade och ekonomiavdelningen är nöjd, säger Ingela Mildton-Patzelt, produktchef för hotell och konferens på FM Log.

Vill ni också få hjälp att effektivisera era processer och spara pengar? Kontakta Fredrik Öhrn, ansvarig Offentlig Sektor på tel.08-429 5831, email: fredrik.m.ohrn@aexp.com

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS.SM

4

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

Det nya året började bra med Upphandlingsdagarna Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Monika Beiring monika.beiring@hexanova.se Redaktionsledning Klas Bergqvist klas.bergqvist@hexanova.se Journalister Ingrid Saarva Tina Lundberg Arne Öster Klas Bergqvist Kent Mossheden Krönikör Tina Lundberg Annonser/Traffic Henrik Tonström annonser@hexanova.se Layout Stromia / Henrik Tonström Prepress och tryck Stromia-Futurum Grafiska AB www.stromia.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Göran Welander goran.welander@hexanova.se Projektledning Göteborg Aleksandar Capovski a.capovski@hexanova.se Adress/Namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg Tel 031-775 15 80 Fax 031-775 15 89 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel. 08-618 03 21, 08-618 03 17 Fax. 08-618 03 27

Årets första utgåva av Offentliga Affärer redovisar bland annat vad som hände under Upphandlingsdagarna i Stockholm den 23-24 januari. Konkurrensfrågor, interaktiv e-upphandling, valfrihet och kvalitet var några ämnen som togs upp.

Kommuner, landsting och staten upphandlar varje år varor och tjänster för omkring 400 miljarder kronor. För att göra den offentliga upphandlingen ännu effektivare har Konkurrensverket bland annat lagt förslag till regeringen att det införs sanktioner mot upphandlande enheter som inte följer reglerna.

Konkurrensverkets generaldirektör Claes Norgren beklagar att antalet anbudsgivare tenderar att minska, kanske beroende på att de krav man ställer vid upphandlingen gör det för kostsamt för företagen att lämna offert. Risken med för få anbud är att det lätt blir karteller.

Fler företag ska ha möjlighet, och vilja, att lämna in anbud vid offentliga upphandlingar. Det måste vara en utgångspunkt när upphandlare i stat och kommun tar fram underlag inför upphandlingar.

Det finns många exempel på hur kraven vid offentliga upphandlingar är svåra att uppfylla för nya företag eller små och medelstora företag. Det kan till exempel handla om krav på att lämna in årsredovisningar för tre år bakåt, eller att man ska ha genomfört offentliga upphandlingar tidigare.

Sådana krav utestänger direkt alla företag som är nya på marknaden. Och då säger man samtidigt nej till de nya idéer och de nya varor, tjänster och villkor som dessa företag skulle kunna erbjuda. Ett sådant förhållningssätt leder inte till någon förnyelse, menar Claes Norgren.

På företagen slukar IT-utrustningen nära en fjärdedel av elförbrukningen. Trots stor medvetenhet är det få som praktiskt arbetar med grön IT. Det menar analysföretaget Exido, som talat med nära 1 000 IT-ansvariga i privat och offentlig sektor.

Undersökningen visar bland annat att åtta av tio svenska företag visserligen tar hänsyn till miljöaspekten när de gör IT-investeringar – men majoriteten gör detta bara i begränsad omfattning.

Det finns flera anledningar till att offentlig sektor är bättre än privat på att arbeta praktiskt med grön IT. Offentlig sektor har bra verktyg när de ställer krav vid till exempel en upphandling och de är också vana vid att göra uppföljningar, enligt Ewa Thorslund, näringspolitisk expert för organisationen IT & Telekomföretagen.

IT & Telekomföretagen startar nu det största branschinitiativet hittills för grön IT i Sverige. Det finns en enorm potential både för offentlig och privat sektor. Men för att grön IT ska praktiseras på företagen måste frågan tas upp på ledningsnivå och efterlevs i hela organisationen. Nu gäller det att ord blir handling.

Ledarskap och mycket mer

Ledarskap är ett återkommande tema i Offentliga Affärer. Det är även ekonomi, miljö och arbetsmiljö med flera aktuella ämnen.

Välkommen till ett nytt år med Offentliga Affärer.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

Allt fler unga fastnar i bidragsberoende

Antalet unga som aldrig kommer in på arbetsmarknaden och därmed blir beroende av socialbidrag ökar. Det visar Socialstyrelsens årliga rapport som publicerades den 14 februari.

Totalt sett är det ett rekordlågt antal personer som fått bistånd från socialtjänsten under 2007. Ändå sjunker inte kostnaderna, vilket beror på att fler blir kvar längre i bidragsberoendet.

Den tredje december 2007 infördes en ”jobbgaranti” för ungdomar mellan 16 och 24 år.

Garantin innebär att man efter att ha varit anmäld som arbetssökande i tre månader ska erbjudas individuell handlingsplan och särskilt stöd för att söka arbete.

Offentlig sektor bättre än privat på grön IT IT sägs vare en lika stor miljöbov som flyget. Nu visar en undersökning att staten och kommunerna är bättre än privata företag på att göra IT grönare.

www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

5

SPEED Q UAL I TY S E C UR I TY NE TW O R K C O S T M ANAGE M E NT

In our team, we only accept the best members.

lta. The s Konica Mino 6

kills to win.

www.konicaminolta.se

Offentliga Aff채rer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

Stockholm 23-24 januari

Rapport från

Upphandlingsdagarna DAG ETT Upphandlingsdagarna startar med Daniel Liljeberg, politisk sakkunnig hos kommun och finansmarknadsministern som pratar om regeringens vision, mål och handlingsplan för den offentliga upphandlingen. Läs mer om detta i separat artikel sidan 13.

Sedan är det dags för Claes Norgren, GD på Konkurrensverket som berättar om hur arbetet fortskrider sedan konkurrensverket har övertagit uppgifterna som tidigare låg på Nämnden för Offentlig Upphandling.

Claes Norgren beklagar att antalet anbudsgivare tenderar att minska, kanske beroende på att de krav man ställer vid upphandlingen gör det för kostsamt

för företagen att lämna offert. Risken med för få anbud är att det lätt blir karteller. Erfarenheten visar att en kartell i snitt driver upp priset med 20 procent. Om ni misstänker att det finns en kartell vill generaldirektören uppmana alla att anmäla det till KKV. Vidare anser han att man bör införa ett förenklat anbudsförfarande för upphandlingar understigande 600 000 kronor, vilket man bett regeringen ta ställning till. Ett annat dilemma är krav på etik och miljö som allt fler vill ha med i anbudsunderlaget. Att ex vis begära att en vara skall vara närproducerad strider mot EUs regler om diskriminering. Det är heller inte tillåtet att begära att en vara skall vara miljömärkt på ett visst sätt. Men man kan ställa krav på

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

egenskaper utifrån miljösynpunkter.

Claes Norgrens anförande finns i sin helhet på sidan 16.

Interaktiv e-upphandling, Peter Thorsson, Boverket, Anders Ranefjord, WM-data och Lars-Göran Fröjd från Oreo berättar om hur det gick till när Boverket senast upphandlade it-tjänster. Hur alla inbjudna anbudsgivare fick tillgång till samma information samtidigt, genom mail och lösen till en webbplats konstruerad för ändamålet.

Ville någon ha kompletterande information blev både fråga och svar tillgängligt för samtliga samtidigt på samma sight. Av anbudsunderlaget framgick tydligt hur olika kriterier skulle viktas vid sammanställningen.

Något som Anders Ranefjord uppskattade, för det gjorde ju att

man kunde koncentrera sig på rätt saker i sin offert.

Själva anbuden lämnades in på den speciella webbplats som innehöll kolumner för allt som skulle besvaras.

Något som ytterligare underlättade anbudsgivningen enligt Anders.

– I vanliga fall undrar man ju alltid om man fått med allting i anbudet. Det slapp man nu. Tidsbesparingen för får del var nog 60-70 procent.

– Och för oss som skulle värdera anbuden var det ännu enklare. Förra upphandlingen ägnade vi kanske tre veckor för att värdera de olika offerterna. Den här gången gjorde vi det på tre timmar. Vill du veta mer om dur detta gick till så leta reda på Offentliga Affärer från i höstas. Nr 4 där vi hade ett utförligt reportage.

7

upphandlingSDAGARNA Daniel Liljeberg Acko An karberg Johanss on

Jari Kallio

Acko Ankarberg Johansson, Kommunstyrelsens ordförande i Jönköping och Lena Svensson från Sveriges Kommuner och Landsting pratar om valfrihet och kvalitet. Lena börjar med att definiera valfrihet utifrån ett kvalitetsmått. Vad är valfrihet, kundval, vårdval – fritt val.

Medborgare och politiker har olika syn på vad som är fritt val. Fritt val är när medborgarna har möjlighet att påverka vem som skall utföra en tjänst. Fritt val är när medborgarna har möjlighet att påverka innehållet.

Ur inköpsorganisationens sida skall alla leverantörer behandlas konkurrensneutralt. Alla leverantörer får betalt enligt ett i förväg fastställt pris. Kommun och lansting lämnar inga garantier för att man som leverantör skall få en viss volym.

Systemet leder till att alla leverantörer lever under ständig konkurrens.

Men det innebär ändå ingen total valfrihet. Osäkerheten om den egna konkurrenskraften har dock gjort att det inte är många som gått in i

8

det. Valfriheten återfinns redan nu i Halland, Vårdval Halland, medan Västra Götaland och Stockholm nu följer efter. Styrningen sker enbart genom kontrakt. Ingen insyn garanteras. Det ställer krav på politikerna att ställa tydliga krav samt krav på uppföljning och utvärdering.

Men när det införs ställer det brukaren/användaren i fokus.

Konkurrensen inriktas på kvaliteten eftersom priset redan är fastställt.

Men vem är det då som avgör vad som är god kvalitet. Jo det är lagstiftaren, statistiken, politiken, organisationen, professionen, invånaren, brukaren. Kort sagt, när man inför fritt val är det viktigt att man vet syftet med det, att man ställer krav.

Det finns en osäkerhet i lagstiftningen om vem som får ge tillstånd till äldreomsorg utöver de politiska aspekterna.

Så kommer Acko. Regeringens vilja är att fler än de 26 kommuner som idag infört valfrihet skall göra det. Den 29 februari skall hon

presentera sitt förslag till regeringen om hur valfrihetssystem skall kunna införas på bred front. För upphandling av dessa tjänster fungerar inte LOU, menar hon. Hon därför att föreslå att regeringen kompletterar med en ny lag, LOV, lagen om valfrihetssystem. LOV tar framför allt fasta på vad vill kommunen, vilka krav skall ställas och finnas med i förfrågningsunderlaget. Förfrågningsunderlaget/ kraven skall naturligtvis vara lika för alla.

Enligt nya LOV skall det bli möjligt att ordna den juridiska formen som verksamheten skall drivas i, när man väl blivit antagen.

Det skall framgå att leverantören skall kunna justera sina krav och ersättningsnivåer årligen. Det skall också finnas möjlighet att både ta och säga upp nya leverantörer kontinuerligt. Om allt går som ska, tror Acko ett den nya lagen kan träda i kraft redan den 1/1 2009. Även efter att avtal enligt LOV har ingåtts kommer kommunen

att ha ansvar för informationen till brukarna. Det är också kommunen som har ansvaret för kvaliteten enligt kommunallagen. Ett avtal träffat enligt LOV gör en klar distinktion mellan ett avtal träffat på entreprenad och fritt val. Vid entreprenad garanterar kommunen ett visst antal brukare, enligt fritt val har kommunen inget sådant ansvar.

Därefter kommer Gunnar Hedberg, kommunstyrelsen ordförande i Uppsala och Christer Nilsson från Uppsala Kommun in på scen och berättar om hur de jobbar inom kommunen med utmanar- och initiativrätt. Gunnar menar att detta är en drivkraft till ständig förbättring och väsentligt i ett land som Sverige som är unikt med kommunernas beskattningsrätt.

Att man är tillsatta att sköta medborgarnas pengar direkt i kommunen, Då skall också medborgarna känna sig säkra på att man får det bästa och det mesta för skattepengarna. I Uppsala handlar ex vis kommunen

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

upphandlingSDAGARNA Lena Svensson

n

Christer Nilsso

Peter Thorsson, Bo ve WM-data och Lars- rket, Anders Ranefjord, Göran Fröjd från Oreo

Claes Norgren

för ca 2 miljarder kronor per år.

Christer Nilsson arbetar sedan 2006 med att implementera utmaningsrätten i kommunen. I oktober 2007 beslöt man att konkurrensutsätta verksamheter. Under första halvåret hade det till kommunen kommit in 11 utmaningar som man nu höll på att bearbeta. Projektet är ännu i sin linda, men man kan konstatera, att de utmaningarna som kommit in många gånger handlar om små verksamheter, eller t o m saker som kommunens förvaltningar ibland missat, som hamnat mellan stolarna.

Internationell utblick präglar nästa framträdande. Det är Jari Kallio, som företräder Europeiska Kommissionen. I sitt föredrag på engelska berättar han om de nya upphandlingsdirektiven för ramavtal som antogs inom EU den 11/12 2007 efter fyra års förhandlande.

Nationellt räknar han med att de kommer att implementeras per den 20/12 2009.

Enligt de nya reglerna införs en

standstill period. Det måste passera 10 dagar från det att beslut om inköp har fattats, till dess att kontraktet signeras. Om man inte respekterar pausen ogiltigförklaras kontraktet.

Under standstill perioden har andra intressenter rätt att utmana. Om det inte görs är allt frid och fröjd, men om de gör det kan det överprövas.

Jari betonade att ur svenskt perspektiv, med vår relativt stora försvarsindustri, borde de nya direktiven för upphandling inom försvaret vara intressant. Där föreslår commissionen att alla företag inom EU alltid skall få förhandla och deltaga med anbud i alla medlemsländer. Avgörande för köparen skall inte vara vilket land produkterna kommer ifrån, utan att leverantören kan garantera levereranserna.

Vidare pratade Jari om IPP, Institutional Public Partnership, där man kommer att klargöra reglerna för upphandling av IPP. Det innebär att ett företag kan bli en privat partner i en allmän verksamhet. För att välja

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

partner krävs tydlig transparens.

Allt som omfattas av avtalet skall vara klart från början och kan inte kompletteras utan ny upphandling.

E-anbud studeras nu inom EU. Drivkraften är att alla skall behandlas lika, där det ekonomiska till slut kommer att avgöra. Man diskuterar också hur man skall kunna ta hänsyn till miljö och sociala faktorer utan att ge avkall på objektiviteten.

Dag två Dagen börjar med ett anförande av Kristina Axén Olin, finansborgarråd i Stockholm som talade om upphandling, avknoppning, utmaningsrätt och kundvalssystem. Mer om detta på annan plats i tidningen.

För att skryta vill hon gärna likna sig som en chef för ett av Sveriges största företag, Stockholms Stad omsätter över 40 miljarder kronor. Undertecknad kan dock inte låta bli att

tycka att det är en viss skillnad. Hur många företagsledare har intäkten garanterad oavsett vad de levererar?

Sedan är det dags för Anders Knape, ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting och Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega att prata om strategisk offentlig upphandling. Till en början konstaterar de att frågan om konkurrensutsättning inte längre är en ideologisk fråga. Konstaterar också att SKL är Sveriges största arbetsgivarorganisation och många jobbar idag med lokala konkurrensprogram. Genom att köpa lokalt finns möjlighet för ex vis vårdföretag att växa sig starka lokalt för att sedan kunna expandera utomlands.

Så visst har besluten i kommuner och landsting betydelse även för den regionala utvecklingen. Att vi måste tillåta entreprenörer att finna nya vägar, samtidigt är det hela tiden en svår balansgång mellan rättvisa och lagstiftning, där lagstiftningen till en viss del är begränsande. Anders

9

Anders Knape och Ulf

Knape rekommenderar gärna branschråd eller att samla leverantörerna innan en upphandling för att gemensamt med dem diskutera hur förfrågan skall se ut. Politikerna vill gärna också se samhälleliga mål med sin upphandling, men sedan blir det i slutändan alltid den som har lägsta

Lindberg

priset som vinner anbudet.

Anders Knape är personligen övertygad om att konkurrensutsättning leder till högre kvalitet och att den egna organisationen skärper sig.

Inför framtiden önskar han att den politiska ledningen måste visa engagemang för upphandling, avknopp-

Kristina Axén Olin

10

ning etc. Svensken i gemen har ofta kvar sin tro på det offentliga – det är hederligt osv, men en attitydförskjutning håller på att ske.

Inför framtiden önskar han sig bättre samspel mellan näringsliv och upphandlare.

Samtidigt efterlyser han guidelines för inköpare, så att förfrågningarna i större utsträckning blir lika från kommun till kommun. Även om en kommun har rätt till egna regler, skulle en samordning spara kraft, resurser och pengar för båda parter i en upphandling.

Kan kommunen outsourca allt? Nej. Beslutsfattandet måste ligga kvar hos kommun och landsting, men beredning kan mycket väl läggas ut. Hans egen reflektion är, att bara man säger att man skall konkurrensutsätta någon del av organisationen händer något postivt.

Sedan är det Karin Fribergs tur, VD KPA. Hon berättar om hur nöjda deras kunder är med KPAs etiska regler. Jämfört med andra pensionsförvaltare anser hon att KPA

har högre moraliska krav på sina placeringar än något annat bolag på marknaden. Att man använder sina placeringar till att påverka mänskliga rättigheter, miljö och korruption så långt det är möjligt. Man har även regler som utesluter placeringar i vapen, tobak eller alkohol.

Vidare berättar hon om att KPA försöker leva som man lär, dvs man är synnerligen miljömedvetna i allt man gör. Man låter ex vis miljöpröva sin egen verksamhet var 8:e månad för att kontrollera sig själva. Man har kontroll på medarbetarnas resor till och från jobbet, man väljer bara miljöbilar, alltid minst miljöbelastande ressätt i arbetet osv. Kontinuerligt följer man upp hur mycket koldioxid man själva orsakar. Som motprestation till detta planterar man träd i Afrika. Till dags dato har det blivit över 25 000 träd. Överhuvud är miljömedvetandet på KPA så konsekvent att det snart kan bli ett nytt affärsområde i sig inom KPA, att sälja miljökunskap på konsultbasis till andra företag.

Klas Bergqvist

Karin Friberg

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

i ÌÕÃ 1«« > ` }

/Ê ,Ê ,Ê1 ,ÊÓään

6 Ê iÀÊ>ÌÌÊ}i v À>Êv ÀÃÌÕ` iÀÊ V ÊÕ«« > ` }>ÀÊÕ `iÀÊÓään Êv > `iÊ ÀF`i \

UÊ Ãv À i` }ÃÌ B ÃÌiÀ UÊ > Ì B ÃÌiÀ UÊ i > }ÃÌ B ÃÌiÀ UÊ iÛ> }ÃÌ B ÃÌiÀ UÊ Õ i Ì«À `Õ Ì UÊ iÀ} UÊ >ÃÌ } iÌÃw > Ã iÀ }

UÊ À` UÊ ÀiÌ>}Ã B Ã ÛFÀ` UÊ / «À `Õ ÌiÀ UÊ i>Ã }Ê>ÛÊ ÃÊi}i ` UÊ ÌÌiÀ>ÌÕÀ UÊ F Ì `Ã Õ« }iÀ UÊ*iÌÀ iÕ «À `Õ ÌiÀÊLÕ

UÊ* ÃÌv À i` }ÃÌ B ÃÌiÀ UÊ*À }À> Û>À ÀÊ- Ê-i iVÌ UÊ-Ì>Ì ÃÌ> } UÊ/ ` }>ÀÊEÊ/ `Ã À vÌiÀ UÊ6>} «>À Ãw > Ã iÀ } UÊ6 ÌÛ>À À

Ê ,/Ê /, -- Ê, Ê 1t

6 Ê`ÕÊÛiÌ>Ê iÀÊ ÊÛFÀÊÛiÀ Ã> iÌ]Ê Ì> Ì>Ê ÃÃÊ«F\ Ìi iv Êän Çä Êx ÊääÊi iÀÊLiÃ Ê ÃÃÊ«FÊÜÜÜ° i ÌÕðÃi°

ÜÜÜ° i ÌÕðÃi

1.

2.

3.

Ingen vet hur morgondagen ser ut.

Hej! I dag kan allt hända, men med Agresso affärssystem är du alltid förberedd. Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan anpassas till nya behov. Oavsett om ditt företag växer snabbt eller har ett högt förändringstempo. En investering i Agresso är en investering i framtiden. Vill du veta mer: www.agresso.se

Affärssystem utan bäst före-datum

upphandlingSDAGARNA

Regeringen vill driva på för att öppna upp för privata företag och organisationer att producera sådana tjänster som i huvudsak är offentligt finansierade, berättar Daniel Liljeberg.

Regeringen satsar på upphandlingsfrågorna Efter fyra års utredande, remiss- och riksdagsbehandling trädde de nya lagarna om offentlig upphandling i kraft den 1 januari 2008. Ett litet steg framåt – men mer behöver göras på många plan.

På upphandlingsdagarna 2008 var Daniel Liljeberg, Finansdepartementet, inledningstalare, med uppdraget att presentera regeringens vision, mål och handlingsplan för att på kort och lång sikt utveckla den offentliga upphandlingens potential att vara en stimulansfaktor för en sund näringslivsutveckling och en effektiv offentlig upphandling och förvaltning. Vi summerar och ställer några frågor till Daniel Liljeberg. − Upphandlingsfrågorna är mycket viktiga och på Finansdepartement har vi nu etablerat en särskild enhet för dessa frågor, enheten för upphandlingsrätt. Primärt vill vi snabba upp handläggningen i förvaltningen och lagstiftningsprocessen.

De tog ju fyra år att implementera de nya, obligatoriska EG-direktiven om upphandling, och det är två år för mycket enligt regelverket i EU.

Tidsplanen är nu att införandet av de nya rättsmedelsdirektiven och de frivilliga delarna av upphandlingsdirektivet skall var klart att träda i kraft 1 januari 2010. Det vill säga att man skall lyckas halvera tid för lagstiftningsprocessen.

Konkurrens och tillsyn

En annan förvaltningsförändring är den sammanslagning av NOU och Konkurrensverket som skedde i höstas. I Offentliga Affärer har vi tidigare utförligt redogjort för Konkurrensverkets snabbt presenterade strategi för det nya verksamhetsområdet.

Konkurrensverkets generaldirektör Claes Norgren var ju för övrigt en av huvudtalarna på Upphandlingsdagarna.

Refererande den färska rapporten ”Konkurrens i Sverige” var Claes Norgren mycket tydlig i sin kritik

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

av tillståndet inom delar av den offentliga upphandlingen. Och bekymrad, därför att utvecklingen tenderar att gå åt fel håll, i varje fall i fråga om antalet lämnade anbud per upphandling. Anbudsgivarna är nu i många fall så få, att det utgör ett hot mot bibehållandet av en sund konkurrens. − Med Konkurrensverkstes nya uppdrag har vi fått en rejäl förbättring av möjligheterna att bedriva en löpande och effektfull tillsyn. Vid implementeringen av rättsmedelsdirektiven kommer vi också att behandla Konkurrensverkets önskan att få egen talerätt vid domstolsbehandling av upphandlingsmål, men idag vill jag inte uttala mig i den frågan, sammanfattar Daniel Liljenberg.

Kundval och valfrihet

Utredningen om ”Fritt val inom äldre- och handikappomsorgen” skall vara klar den 31 mars. Utredaren Acko Ankarberg Johansson medverkade för övrigt på ett av Upphandlingsdagarnas seminarier, med fokus på grundläggande frågeställningar om valfrihet och kvalitet vid infö-

rande av valfrihetssystem. − I några delar av landet har det börjat hända en hel del på detta område, men generellt sett finns det små möjligheter för flertalet medborgare att välja vårdgivare. Utöver en ny lag om valfrihetssystem skall utredningen enligt direktiven föreslå ett stimulansbidrag med syfte att ge kommuner incitament att införa fritt val inom äldre- och handikappomsorgen. Regeringen har för det ändamålet avsatt 300 miljoner kronor i årets budget. Det är en viktig reform som kan ge stora välfärdsvinster. Systemet ger medborgarna/ vårdkonsumenterna makt att stimulera till konkurrens och nya, kreativa och effektivitetshöjande koncept.

Det är positivt för såväl näringslivet och samhällsekonomin och framför allt för den enskilde medborgaren, som får större möjlighet att välja just den vård som han/hon efterfrågar.

Naturligtvis är det också bra att de som arbetar inom vården får fler alternativa arbetsgivare.

Tibble-fallet

Ett viktigt problem vid konkurrensutsättning och utförsäljning av

13

SVERIGES LEDANDE KORT- OCH BETALNINGSTJÄNSTER FÖR STATLIGA MYNDIGHETER.

14 eurocard.se

Med Eurocard får ni smartare administration, istället för många fakturor från olika håll samlas allt på en faktura. Vilket spar både tid och pengar. Men Eurocard erbjuder även system för sammanställning, analys och uppföljning av era inköp.

Ni får bättre ordning på kostnaderna, helt enkelt. Och vill ni ha kort med specifik köpgräns för respektive

innehavare, väljer ni inköpskortet Purchasing. Detta är några av anledningarna till att Eurocard utsågs till nummer ett i det statliga ramavtalet inom kort- och betalningstjänster. För fler, kontakta oss gärna.

Välkommen in på eurocard.se, eller ring vår försäljningsavdelning på 08-14 67 45.

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

upphandlingSDAGARNA offentlig verksamhet och egendom kom i blixtbelysning när Täby kommun lät två rektorer ta över den kommunala skolan Tibble gymnasium, för att driva den vidare i privat regi. Vilket värde har en välrenommérad och uppskattad gymnasieskola i en kommun? Att värdet inte begränsar sig till den fasta egendomen torde vara ganska uppenbart för alla.

Men hur skall man bestämma detta värde av ”varumärke” och fungerande strukturer och processer i det pedagogiska arbetet. Frågan är särskilt aktuell när en ny operatör tar över hela personalen, liksom när personalen tar över och driver skolan/verksamheten vidare i kooperativ eller annan form. − Regeringen vill driva på för att öppna upp för privata företag och organisationer att producera sådana tjänster som i huvudsak är offentligt finansierade. Vi är övertygande om att konkurrens är en viktig faktor för utveckling och nytänkande, samtidigt som det bidrar till att vi kan få nya vitala branscher. Om och hur det skall gå till har såväl politiska som ekonomiska dimensioner, och vi saknar på flera områden både juridiska regelverk och praktiska riktlinjer och metoder. Regeringen avser därför att titta närmare på bland annat frågan om värderingen av fysisk egendom och immateriella tillgångar vid övergång från offentlig till privat drift.

Nya LOU del två

Som nämnts är avsikten att tillämpliga delar av de frivilliga delarna av upphandlingsdirektivet skall införas i svensk lag per den 1 januari 2010.

Daniel Liljeberg poängterar viktiga fördelar med flera av dessa förslag, såsom den så kallade konkurrenspräglade dialogen, dynamiska inköpssystem och elektroniska auktioner. − Det finns idag en stark trend att kommuner och myndigheter outsourca hela eller delar av till exempel IT-driften inkluderande ett utvecklingsansvar. Denna utveckling finns också inom andra områden avseende såväl kärnverksamhet som

servicefunktioner. Med upphandlingskonceptet konkurrenspräglad dialog får vi ett bra verktyg för att hantera sådana upphandlingar, medan det med den gamla lagen i praktiken har varit svårt att kvalitetssäkra en sådan process på ett juridisk korrekt sätt. − Med dynamiska inköpssystem finns stora möjligheter att effektivisera inköpen av standardprodukter.

Särskilt med en kommuns många decentraliserade avropare finns effektivitetsvinster på många plan: avtalstrohet, transparens, uppföljning och utvärdering, inköp till lägsta dagspris, fakturahantering med mera. En fördel är också att nya leverantörer kan anslutas senare. Här kan man till exempel tänka sig att en myndighet har lagt fast en policy om att miljövänliga produkter skall prioriteras, om sådana finns att tillgå på marknaden. I så fall kan nya leverantörer av sådana produkter anslutas till systemet under löpande avtalsperiod, om de uppfyller givna kriterier.

Daniel Liljeberg sätter dock upp ett varningens finger för att okritiskt och på olämpligt sätt tillämpa elektroniska auktioner. − Det blir så starkt fokus på priset att kvalitetskriterierna kan få en alltför underordnad betydelse.

Vid förnyad konkurrensutsättning av ramavtalsupphandlingar liksom inom ett dynamiskt inköpssystem kan det emellertid vara en effektiv metod med potential att resultera i kraftigt sänkta kostnader.

Tummen ner fick förslaget om inköpscentraler − I och med att vi fått en juridisk bas för ramavtalsupphandlingar uppfattar vi inte att det finns ett uttalat behov av den särskilda konstruktionen inköpscentraler.

Modellen har inte efterfrågats av vare sig branschföreträdare eller myndigheter. Den här lösningen kan också leda till att inköpsvolymerna blir så stora att det finns risk för en negativ inverkan på konkurrensen.

Daniel Liljeberg förutskickade att EU-kommissionen planerar att ta fram ett nytt direktiv avseende miljö-

anpassad upphandling. Att notera är att den nya lagen nöjer sig med att säga att en upphandlande myndighet får ställa sociala, miljömässiga och andra villkor för hur kontraktet skall fullföljas, medan förslaget i upphandlingsutredningens slutbetänkande är att sådana villkor bör ställas.

Liljeberg konstaterade också att regeringen behöver ta ställning till förslaget i utredningens slutbetänkande, om att det i den kommande lagen skall anges fasta beloppsgränser för direktupphandling, 10 procent av tröskelvärdet för varor och tjänster och 1 procent av tröskelvärdet för byggentreprenader.

Småföretag och LOU

Ingen kan väl tvivla på regeringens och tillsynsmyndigheten Konkurrensverkets vilja att skapa goda förutsättningar för små- och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar. Samtidigt finns bland företag och näringslivsorganisationer ett utbrett missnöje med sakernas tillstånd och differensen mellan ord och handling. − Regeringen har satt upp som mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent till år 2010. Ett led i det arbetet är att utveckla e-förvaltningen, men naturligtvis arbetar vi också med sådana frågor som att göra det lättare för mindre företagen att delta i de statliga ramavtalsupphandlingarna.

Som tillsynsmyndighet har Konkurrensverket regeringens uppdrag att särskilt beakta dessa frågor och det ingår verkets arbetsplan att genom riktad information och på annat sätt underlätta för mindre och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar.

Att det skulle kunna bli fråga om en lösning liknade den i Nordamerika, där en viss del av den offentliga upphandlingen är förbehållen mindre leverantörsföretag, tror Daniel Liljeberg dock inte.

Kent Mossheden

Vill du kunna signera avtal med en knapptryckning?

Med ChamberSigns avtalssigneringstjänst får du funktioner för att kunna kryptera, distribuera och signera avtal via ett enkelt webbaserat gränssnitt. Tjänsterna ger dig information om din motparts rätt att teckna avtal med dig oavsett land eller typ av organisation.

Besök www.chambersign.se för mer information

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

15

upphandlingSDAGARNA Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid Upphandlingsdagarna den 23 januari 2008 i Stockholm.

Det talade ordet gäller Konkurrensverkets tillsyn av offentlig upphandling Tack för möjligheten att få komma hit och tala idag.

Kommuner, landsting och staten upphandlar varje år varor och tjänster för omkring 400 miljarder kronor. Dessa inköp motsvarar en tredjedel av kostnaderna för den offentliga sektorn. Det är en mycket stor del av nationens resurser som, via offentliga upphandlingar, kanaliseras till näringslivet. Felaktiga eller dåligt genomförda upphandlingar kan få mycket stora negativa effekter inte bara på den egna verksamheten utan också på ekonomin i stort.

Konkurrensverket är sedan den 1 september 2007 tillsynsmyndighet för offentlig upphandling. Inriktningen och strategin för verksamheten finns utvecklat i ett särskilt strategidokument. Några av de viktigaste punkterna är: • För att säkerställa regelefterlevnad behöver Konkurrensverket sanktioner i tillsynsverksamheten.

• Tillsynen ska inriktas på att aktivt undanröja problem.

• Vägledning och information ska ges till upphandlare och leverantörer.

• Små och medelstora företag ska ges bättre möjlighet i offentliga upphandlingar.

• Den konkurrensutsatta delen av svensk ekonomi ska öka, och att konkurrenslösningar tillämpas i ökad utsträckning i offentlig sektor.

I grunden handlar detta om att säkerställa att upphandlingarna fungerar väl och bidrar till väl fungerande marknader.

I. Tillsyn

I december 2007 genomförde Konkurrensverket i rapporten, Konkurrensen i Sverige, för första gången en ordentlig inventering av marknaden för offentlig upphandling och hur denna fungerar. Tyvärr blev resultatet nedslående.

Utvecklingen går nämligen på en rad punkter åt fel håll vilket kräver åtgärder från statsmakternas sida men också ställer krav på en ökad tillsyn. Låt mig kommentera tre problemområden som träder fram i vår tillsyn av upphandlingsreglerna.

Färre efterannonseringar

Öppenhet och transparens är viktigt när det handlar om offentliga upphandlingar. Information

16

om vilka förfrågningsunderlag som ligger ute för anbud måste finns tillgänglig för alla. Därför finns regler om hur upphandlingar ska annonseras. Men det är också viktigt att det efter tilldelningsbeslut informeras om vem som fått ordern, och varför. Upphandlingar över tröskelvärdena ska dessutom efterannonseras. Problemet är att många ändå struntar i att göra detta. De anbudsgivare som går miste om ett kontrakt måste kunna få information om dels vem som fick uppdraget, dels på vilka grunder. Detta är mycket viktig information för att en leverantör ska kunna utvecklas och ha en större chans att nå framgång i framtida upphandlingar. Det är också viktigt för skattebetalarna att få insyn i upphandlingsprocesserna.

Efterannonseringen är därför av stor betydelse för transparensen och för tilltron till systemet.

Konkurrensverket har som ett led i tillsynen därför låtit Allego AB undersöka i vilken grad som efterannonsering verkligen sker.

Svaren, som är publicerade i den ovannämnda rapporten, är anmärkningsvärda. Det visar sig nämligen att efterannonseringen har minskat kraftigt under det senaste decenniet.

Från ett bortfall på 31 procent till ett bortfall på 43 procent år 2006.

Sämst är statliga bolag med bortfall på inte mindre än 73 procent, följt av kommunala bolag på 58 procent. ”Bäst i klassen” – om uttrycket tillåts i det här sammanhanget – är landstingen med 20 procent bortfall. Undersökningen visar tydligt på problem i regelefterlevnad vilket leder till bristande transparens i marknaden.

Problembilden med regelefterlevnad förstärks om man också tar i beaktande våra erfarenheter i tillsynen av enskilda upphandlare och problemet att dessa inte alls följer upphandlingsreglerna.

Svenska Spel

Konkurrensverket har under hösten 2007 valt att inleda en granskning av myndigheter och statliga enheter som inte följer regelverket. Verket har i detta sammanhang valt att granska Svenska Spel. Vi skrev i höstas till Svenska Spel och ställde några frågor.

Bakgrunden till att vi gjorde det var bland annat att dåvarande Nämnden för offentlig upphandling redan år 1998 slog fast att Svenska Spel ska omfattas av upphandlingsreglerna.

Samma bedömning gjordes återigen år 2006. Även Riksrevisionen

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

upphandlingSDAGARNA har pekat pĂĽ vikten av att statliga bolag fĂśljer reglerna. Svaret frĂĽn AB Svenska Spel var att man inte upphandlar i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU).

Inställningen frün Svenska Spel är intressant pü flera sätt. Dels pü grund av deras inställning att de inte tänker fÜlja upphandlingsreglerna. Men ocksü pü grund av att deras svar kan ha lüngt vidare betydelse. Styrelsen har nämligen uttalat att bolaget inte utfÜr �samhälleliga uppgifter�. Det innebär att, om den tolkningen blir fÜrhärskande, själva grunden fÜr det svenska spelmonopolet kan ha undanrÜjts.

Konkurrensverket har nu skrivit till regeringen och pĂĽtalat att bolaget inte fĂśljer upphandlingsreglerna.

Det finns i dag inga mÜjligheter fÜr Konkurrensverket att väcka talan mot Svenska Spel i domstol. Att kunna agera mot myndigheter och upphandlande enheter som inte fÜljer reglerna är nÜdvändigt. Vi har därfÜr efterlyst rättsliga medel att ta till mot dem som inte fÜljer reglerna, och vi hoppas att riksdag och regering är beredda att ta südana steg.

Det är en självklarhet att statens egna bolag fÜljer lagar och regler och att det är riksdagen och regeringen som beslutar om det svenska spelmonopolet – inte Svenska Spels styrelse.

Det är nu upp till regeringen att ta ställning i frügan. Svenska Spel är tyvärr inte den enda upphandlande enhet som inte fÜljer reglerna. Bolaget har bara rükat bli fÜrst att granskas av Konkurrensverket. Vi kommer nu att gü vidare med andra som struntar i att fÜlja reglerna. Det kan handla om statliga fÜretag eller institutioner, men det kan ocksü gälla kommunala bolag eller myndigheter. Vilka som kommer att granskas härnäst kan jag inte säga här och nu, men vi har ett antal kandidater pü listan.

Reglerna kring den offentliga upphandlingen har inte kommit till av en slump och fĂśr sin egen skull.

De är till fÜr att garantera att samhällets resurser används pü bästa sätt, att verksamheter som finansieras med offentliga medel kan utvecklas

och effektiviseras, att korruption motverkas, att konkurrens främjas och att den inre marknaden upprätthülls. Dü kan man inte bara lüta bli att fÜlja reglerna. De som struntar i att fÜlja reglerna müste kunna räkna med kännbara püfÜljder.

Olaglig direktupphandling

Ett annat problemomrüde innebär att stÜrre offentliga upphandlare bedriver olaglig direktupphandling.

En marknad som här aktualiserats är avfallsmarknaden där Konkurrensverket har startat upp ett tillsynsprojekt kring kommunernas avfallshantering. Bakgrunden är bland annat att det i flera kommuner rütt en oklarhet om hantering av avfall ska omfattas av lagen om offentlig upphandling. Dessutom har Europeiska kommissionen uppmärksammat flera kommuners direktupphandling av avfallstjänster. Kommissionen har i en skrivelse till svenska regeringen ställt en rad frügor om kommunernas upphandling av südana tjänster.

Mot den bakgrunden har Konkurrensverket under hÜsten 2007 tagit initiativ fÜr att granska nügra kommuners upphandlingar av avfallstjänster. Avsikten är att kartlägga och analysera omfattningen och effekterna av direktupphandlingar pü avfallsomrüdet. Om kommunerna inte konkurrensutsätter kÜp av avfallstjänster pü det sätt de borde enligt reglerna finns det en risk att man für betala ett hÜgt pris fÜr tjänsten. Det missgynnar kommuninvünarna/skattebetalarna.

NĂĽgon gĂĽng efter sommaren hoppas vi kunna redovisa vad utredningen kommit fram till.

II. Regelverk Ny lagstiftning

Vid ürsskiftet trädde en ny upphandlingslagstiftning i kraft. Numera finns tvü nya lagar pü upphandlingsomrüdet i stället fÜr en. I allt väsentligt är det en anpassning till vad som gäller inom Üvriga EU. En av nyheterna innebär att vissa grovt kriminella ska kunna stängas

S€NK Dywdovnxqghu#i�u=

¨#EÂ?wwuh#sulvhu#¨#Iul#iuxnrvw#¨#Hjhq#nrqwdnwshuvrq Ulqj#rvv#rfk#sudwd#dywdo#IPORJ#vÂ?#ehuÂ?wwdu#yl#phu# rp#kxu#gx#ndq#vsdud#shqjdu#phg#uxoojduglqhq#qhuh1 Â&#x2C6;uheur## 34<04:#3:#3: PdopÂ?## 37309:5#;8#:3 Vxqgvydoo0Flw|##393097#4:#83 Nduovwdg0Flw|## 38704:#5;#63

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

Behov av enklare regler

Ett tydligt tema som framkommer när man träffar upphandlare och leverantÜrer är att man upplever regelverket som betungande. Jag fick själv ett mail häromdagen frün en bekymrad smüfÜretagare som klagade pü att alla de olika krav som myndigheter ställer i upphandlingar nu lett till att han inte längre deltar i offentlig upphandling.

Av det strategidokument som Konkurrensverket antagit fÜr arbetet med offentlig upphandling framgür att vi ska sträva efter att leverantÜrer har mÜjlighet, och vill, delta i offentliga upphandlingar. Detta kan lüta som en självklarhet. Men de fakta jag nämnde tidigare är värda att püminna om igen: Fler upphandlingar lämnas ut fÜr anbud nu än tidigare, samtidigt som antalet anbud som lämnas in minskar.

Detta är oroande och müste tas pü allvar. Fler fÜretag müste fÜrmüs att lämna in fler anbud. Det ska inte ses som en belastning att skriva

ett anbud, utan en mĂśjlighet. Ett uteblivet anbud kan ses som ett misslyckande.

Här har upphandlarna ett stort ansvar fÜr att medverka till fÜrenklingar i sin tillämpning av regelverket. De underlag som gÜrs infÜr upphandlingar für inte ställa onÜdiga, tillkrünglade eller ouppnüeliga krav.

Jag skulle exempelvis vilja ifrügasätta om det i varje läge är rätt och rimligt att fÜretaget ska ha levererat liknande tjänster till flera andra upphandlande enheter tidigare. Det är denna typ av krav som kan gÜra det omÜjligt fÜr ett mindre eller nystartat fÜretag att lämna in anbud Üver huvud taget.

Innovationer, nytänkande och effektiviseringar är ofta det som driver nya och mindre fÜretag.

Men dessa vinster kommer inte det allmänna till del om südana entreprenÜrer stängs ute frün upphandlingarna. Det är synd. Offentliga upphandlingar für inte vara Üppna bara fÜr stora och sedan länge etablerade fÜretag. En stÜrre flexibilitet i kraven, och mindre detaljstyrning, kan vara en väg att gü.

Jag menar att det är viktigt att ha de smü och medelstora fÜretagens perspektiv framfÜr sig redan när man skriver fÜrfrügningsunderlag. Det kan till exempel vara sü enkelt som att dela upp vissa stÜrre upphandlingar i flera mindre delar. Frügan blir om man kan fÜrenkla regelverket fÜr att stimulera medverkan frün fler leverantÜrer.

Frügan är ocksü om man inte borde fÜrenkla själva regelverket.

Büde upphandlare och mindre fÜretag vore betjänta av enklare regler fÜr mindre inkÜp av varor och tjänster.

DärfÜr har Konkurrensverket fÜreslagit enklare regler fÜr upphandlingar under 600 000 kronor. Vid upphandlingar under detta belopp menar vi att modifierade formkrav bÜr infÜras i upphandlingsreglerna.

I intervallet under 600 000 kronor ska däremot minst tre mÜjliga leverantÜrer tillfrügas.

I dag bedĂśmer varje upphandlande enhet, till exempel kommun, landsting eller statlig myndighet,

:M LNmPTIV HMK EXX OSROYVVIRWYXWmXXE HMR YTTLERHPMRK

hotellkostnaden!

Q|nÂ?slqj## 348805;#<3#33 Oxqg## 379064#69#63 JÂ?wheruj0Flw|##3640;3#58#93 MÂ?qnÂ?slqj## 369067#4;#<3

ute frün att leverera till det allmänna.

Det är pĂĽ tiden att vi nu fĂĽr regler fĂśr detta. Det är inte rimligt att personer som ägnat sig ĂĽt till exempel penningtvätt, bestickning, bedrägerier eller annan ekonomisk brottslighet ska gĂśra sig en god fĂśrtjänst pĂĽ vĂĽra gemensamma resurser. Med de nya mĂśjligheterna till skärpt kontroll blir det i fortsättningen lättare att utestänga denna grupp frĂĽn offentliga upphandlingar. Det finns kopplingar mellan korruption, grov ekonomisk brottslighet och fĂśretagsamhet som fĂśrefaller vara i den â&#x20AC;?vitaâ&#x20AC;? sektorn.

Sverige har tidigare ansett sig vara fÜrskonat frün den här typen av organiserad brottslighet. Det är bra att det allmänna nu für en mÜjlighet att avvisa till anbud frün fÜretagare som fällts fÜr vissa brott.

Det blir en grannlaga uppgift fÜr offentliga upphandlare att hantera dessa nya krav. Det är viktigt att se dessa frügor i ett bredare perspektiv.

Det är ocksü viktigt att bekämpa grov organiserad brottslighet och vi müste medverka till detta pü olika sätt.

zzz1lelvkrwho1vh

WQEVX GSQ mV MRO}TWZIVO X]KIX WSQ YRHIVPmXXEV VYXMRIVRE ZMH YTTLERHPMRKWJ}VJEVERHIX SGL LNmPTIV HMK EXX WTEVE TIRKEV XMPP HMR ZIVOWEQLIX :MH ERFYHWMRJSHVER OER ERFYH WmRHEW XMPP IR XMHPoWJ}VWIHH QEMPFS\ (mVIJXIV OER EPPE IPPIV IXX YVZEP EZ HIWWE PIZIVERX}VIV IVFNYHEW EXX HIPXE ZMH IR SQZmRH EYOXMSR J}V HIR EOXYIPPE YTTLERHPMRKIR WQEVX GSQ LEV FMWXoXX Âľ IVE YTTLERHPMRKWIRLIXIV ZMH OSROYVVIRWWmXXRMRK EZ MRO}T

QIH Q]GOIX KSHE VIWYPXEX 7TEVE MR To EVFIXI XMH SGL TIRKEV ERZmRH WQEVX GSQ ZMH HMRE MRO}T /SRXEOXE SWW J}V QIV MRJSVQEXMSR To XIPIJSR

WQEVX GSQ

,ERHPMRKWOVEJX To RmXIX 7[IHIR %& - ,}VRoOIVWZmKIR 7) 8mF] - TSWX$ WQEVX GSQ

17

upphandlingSDAGARNA själv var gränsen går för vad man kan direktupphandla. Bedömningarna av var gränsen går har varierat eftersom tolkningsutrymmet har varit stort. Under det belopp som varje upphandlande enhet definierat som ”lågt värde” kan direktupphandlingar i dag ske utan formkrav. Över dessa ”låga värden” gäller formkraven i lagen om offentlig upphandling fullt ut. Det har upplevts som betungande för både upphandlare och för företagen.

En fast beloppsgräns, kombinerad med enklare regler, skulle minska byråkratin. Det leder i sin tur till ökad efterlevnad av reglerna. Särskilt små och medelstora företag gynnas av en sådan regelförenkling. Detta har vi fått klara bevis på i de rundabordssamtal vi hittills genomfört i olika delar av Sverige. Men det skulle också innebära betydligt mindre administration vid små upphandlingar. I dag kan kostnaderna för att hantera en upphandling överstiger den vinst som ett upphandlingsförfarande kan ge. Det ger ingen samhällsekonomisk vinst.

Vi vet att reglerna på en del håll uppfattas som krångliga. Till och med så krångliga att det kan fresta upphandlare att bryta mot reglerna, eller helt sonika strunta i dem. Är det på detta sätt undergrävs förtroendet och tilliten till hela regelverket. Det vore mycket allvarligt.

Nya krav kan komplicera upphandlingarna De senaste åren är det fler och fler röster som höjts för att de offentliga upphandlingarna ska användas på ett sådant sätt att mer miljövänliga och etiskt oantastliga tjänster och varor ska premieras vid offentlig upphandling. I en allt mer globaliserad ekonomi och i ljuset av de problem vi möter när det gäller klimatfrågan så är det rimligt att det ställs krav på hur våra gemensamma pengar ska användas och att man överväger i vad mån upphandlingslagarna kan

vara ett effektivt instrument att nå vissa politiska mål.

Det är i detta sammanhang intressant att notera att andelen kommuner som har antagit riktlinjer för miljöanpassad upphandling har, enligt en kartläggning som Naturvårdsverket gjort, ökat till att nu omfatta 80 procent av landets kommuner. Men samtidigt visar det sig svårare att nå upp till ambitionerna i det konkreta arbetet.

Enligt Naturvårdsverket har andelen kommuner som ”alltid” eller ”oftast” ställer miljökrav minskat från 69 till 62 procent under de senaste tre åren.

Att ställa upp miljökrav och liknande är inte enkelt och kan innebära vissa problem. Det ställer stora krav på de upphandlande enheterna och det kan leda till effekter på marknaderna som man behöver vara på sin vakt mot. I grunden handlar det om i vad mån de offentliga upphandlarna har förutsättningar att klara av vissa uppgifter som vanligtvis centrala förvaltningsmyndigheter axlat.

Dessutom handlar det om hur marknaden påverkas. Låt mig utveckla dessa tankar.

En central utgångspunkt när man ska formulera etiska krav i upphandlingar eller miljökrav är de grundläggande EG-rättsliga principerna bakom upphandlingslagarna.

När aktörer formulerar miljökrav och krav på etik, m m är det således centralt att dessa principer efterföljs.

Dessa principer är: • Transparens • Icke-diskriminering • Likabehandling • Proportionalitet • Ömsesidigt erkännande Jag vill i detta sammanhang lyfta fram några särskilda frågeställningar, nämligen att miljökrav under vissa förhållanden kan riskera bli diskriminerande, och att den upphandlande enheten – som har en skyldighet under upphandlingskon-

traktets löptid att övervaka kraven – kan drabbas av mycket stora övervakningskostnader för de uppställda kraven.

Den första frågan rör diskriminering. Till exempel kan krav på att varor ska vara ”närproducerade” vara oförenliga med EU:s principer.

Här gäller det att ställa krav som inte diskriminerar någon leverantör.

Ett annat intressant område här är miljömärkning. Enligt upphandlingsreglerna får man vid utformning av de tekniska specifikationerna använda sig av kriterier för miljömärkning. Det är däremot inte tillåtet att kräva att en vara ska vara miljömärkt. Förekomsten av miljömärken kan endast vara ett bevis på att de grundläggande krav man formulerat är uppfyllda, det vill säga olika miljömärkningar måste få förekomma.

Den andra frågan rör övervakningskostnader. Om man till exempel ställer krav på arbetsmiljö så ska det också vara möjligt att övervaka att arbetsmiljön i fabriken i till exempel Kina verkligen stämmer med kraven. Ju mer krav som ställs, desto mer ansvar och kostnader tar upphandlaren på sig för att kontrollera att kraven är uppfyllda.

Till detta kommer att kraven kan öka regelbördan för små- och medelstora företag vilket försvårar tillträdet till marknaden och förhindrar en effektiv konkurrens. Alltför långtgående krav på policies och rutiner hos leverantörerna kan innebära att företag utestängs från att lämna anbud.

Att ställa krav på etik och miljö i offentliga upphandlingar innebär således att man kan riskera bieffekter som inte är önskvärda. Det är därför viktigt att upphandlare tar ett ansvar för undvika att skapa denna typ av problem. Detta är ett mycket svårt område och vägledning behövs. Före sommaren ska Konkurrensverket presentera information om miljökrav vid offentliga upphandlingar.

Jag hoppas att den vägledningen ska vara till nytta inför framtida affärer.

III. Konkurrens

Att Konkurrensverket har ansvaret för tillsynen över den offentliga upphandlingen innebär att vi har ett helhetsperspektiv på upphandlingsmarknaderna. Tillsynen av upphandlarnas regelefterlevnad kompletterar verkets ansvar för konkurrenslagen.

Konkurrens och offentlig upphandling går hand i hand.

Det finns, tyvärr, alltför många exempel på att konkurrensen på upphandlingsmarknader inte alltid fungerar bra. Det kan vara att leverantörer inte vill lämna anbud över huvud taget, eller att upphandlare inte vill gå ut med anbud. I sådana lägen finns heller ingen konkurrens.

Anbudskarteller, där leverantörerna i hemlighet delar upp marknader eller kommer överens om priser, förekommer också.

18

Färre anbud per upphandling

Helt nya uppgifter i rapporten Konkurrensen i Sverige visar att det finns mycket kvar att göra innan man kan påstå att konkurrensen fungerar bra på upphandlingsområdet. Samtidigt som det genomförs allt fler offentliga upphandlingar över tröskelvärdena minskar antalet anbud per upphandling.

I rapporten visar det sig att i väldigt många fall kommer det endast in ett eller två anbud. Mer än hälften av de undersökta länen uppvisar en minskning av antalet inkomna anbud. I Dalarna var genomsnittet så lågt som 1,5 anbud per upphandling! Detta är inte bra för konkurrensen. Fler företag måste kunna och vilja lämna in fler anbud.

Ju färre anbud som kommer in, desto större risk är det att myndigheten eller den upphandlande enheter tvingas anta ett ofördelaktigt bud. När antalet anbud minskar kan det vara en indikation på bristande konkurrens.

Det visar sig också att lägsta pris används som utvärderingskriterium i väldigt många upphandlingar. Även i dessa fall är antalet anbud förskräckande lågt. Vid 20 procent av upphandlingarna där lägsta pris var avgörande lämnades endast två eller färre anbud, visar rapporten.

I sådana lägen blir det ingen riktig valsituation.

Anbudskarteller

Ett uppenbart konkurrensproblem som finns inom den offentliga upphandlingen är anbudskarteller.

Hur vanligt detta är i Sverige vet vi inte. Eftersom anbudskarteller är olagliga och hemliga är det svårt att kartlägga dem.

Olika internationella undersökningar som gjorts visar att anbudskarteller kan driva upp priset på upphandlingar med mellan 7 och 30 procent. Det finns inget som säger att motsvarande inte gäller också här hemma.

På Konkurrensverket är vi väl medvetna om de problem som finns med anbudskarteller. Sedan början av 2000-talet har vi utrett och processat Sveriges hittills största kartell – asfaltkartellen. Ett stort antal företag i bygg- och anläggningsbranschen gjorde under flera år upp om priser och delade upp marknader mellan sig. Förra året dömde Stockholms tingsrätt bolagen att betala närmare en halv miljard kronor i böter (konkurrensskadeavgift). Det är det högsta belopp som dömts ut i Sverige.

Några av de dömda företagen har förklarat sig nöjda med domen och kommer att betala sina böter, däribland statliga Vägverket och Skanska. Andra har valt att överklaga till Marknadsdomstolen.

Hur mycket beställarna, kommuner och statliga Vägverket, har förlorat på asfaltkartellen är inte klarlagt. Uppgifter från Vägverket pekar på att priserna för vägbe-

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

läggningar sjunkit med upp mot 30 procent i vissa regioner efter att kartellen avslöjades. Många av de kommuner som anser sig ha fått betala överpris på grund av asfaltkartellen har krävt skadestånd från företagen.

Från Konkurrensverkets sida ser vi givetvis mycket allvarligt på den här typen av anbudskarteller. För att kunna spåra upp och beivra kartellerna har vi tagit fram en checklista för upphandlare inom stat och kommun. På så sätt ska upphandlare lättare kunna upptäcka tecken som tyder på eventuell kartellsamverkan hos leverantörerna.

Checklistan finns på vår webbplats (www.konkurrensverket.se) och den tar upp vad man bör vara observant på. Det handlar till exempel om att man bör reagera om ett och samma företag lämnar in det lägsta anbudet vid flera olika upphandlingar. Om marginalen mellan det vinnande anbudet och alla de andra anbuden är oförklarligt stor. Om färre företag än normalt lämnar in anbud. Eller om det finns uppenbara mönster i anbudsgivningar.

Vi lät KPMG ta reda på hur de interna regelverken kring offentlig upphandling ser ut. I många fall omfattar reglerna inte alls möjligheten att hitta eventuella anbudskarteller. I stället ligger fokus på att säkerställa att organisationen agerar korrekt utifrån upphandlingsreglerna. Denna brist måste rättas till.

Om upphandlingarna sköts enligt ”regelboken”, samtidigt som en anbudskartell har drivit upp priserna med kanske 10 – 20 procent, då är det inte acceptabelt. Upphandlare som ser sådana brister i anbuden måste agera.

Utifrån dessa insikter föreslår vi att statliga myndigheter och upphandlande enheter ska få direktiv i sin instruktion, eller i regleringsbrev, att de ska meddela tecken på anbudskarteller till Konkurrensverket.

Men det finns egentligen ingen anledning att vänta på sådana instruktioner. Alla upphandlare, oavsett om de arbetar inom staten, kommunerna eller landstingen är givetvis välkomna till oss. Ser ni tecken på kartellbildning, eller på något annat konkurrensbegränsande beteenden, så ska ni inte tveka att vända er till oss på Konkurrensverket.

IV. Kommunikation och information En viktig del i Konkurrensverkets uppdrag är att säkerställa en god kommunikation och information på området. Här vill jag passa på att lyfta fram det råd för upphandlingsfrågor, som inrättats vid Konkurrensverket. Rådet består av ett antal erfarna personer med bred kunskap inom den offentliga upphandlingen och bidrar till att utveckla verkets policy och kommunicera aktuella problem till oss.

Jag har här redovisat en del av det vi just nu arbetar med. När det gäller

information och vägledning, som är en central uppgift för oss, händer också en hel del. Vi har redan gjort en stor satsning på att informera om upphandlingsreglerna genom att utnyttja modern kommunikationsteknik på vår webbplats finns informationen löpande tillgänglig för alla leverantörer och upphandlare.

Uppdateringar sker regelbundet, och informationen kommer ut snabbt. Vi har sett ett stort och ökande intresse för informationen på hemsidan, särskilt efter den 1 januari i år.

Konkurrensverkets webbplats är den centrala plattformen för information och den utvecklas hela tiden med nya funktioner och nytt innehåll för att vi ska kunna ge den information och generell vägledning som leverantörer och upphandlare behöver. I dagarna har vi till exempel lanserat en helt ny databas för domar i upphandlingsmål från länsrätter, kammarrätter och Regeringsrätten.

Referat av mer intressanta domslut kommer också att publiceras. Jag vet att detta är sådan information och vägledning som efterfrågas av många, och därför kommer vi att lägga resurser på detta.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

Ett helt nytt nyhetsbrev kommer att ges ut - det första numret distribueras elektroniskt inom bara några dagar. Här kommer vi att informera om nyheter i reglerna, och aktuella och viktiga domslut, om förändringar som är under diskussion och mycket annat. Passa gärna på redan här och i dag att anmäla er för en gratis prenumeration i Konkurrensverkets utställningsmonter här utanför möteslokalen.

Under våren kommer vi att även att ta fram olika broschyrer för att sprida information om olika upphandlingsregler. En broschyr kommer att innehålla allmän information om offentliga upphandlingar. En annan kommer särskilt att ta upp hur miljökrav kan beaktas vid offentlig upphandling.

Vår ambition är att den information från Konkurrensverket ska vara snabb, korrekt och relevant.

Målgrupperna är i första hand upphandlare och leverantörer. Detta är, och kommer att vara, ett prioriterat område för oss. Under våren kommer vi att fortsätta de regionala så kallade rundabordssamtalen. De inleddes i Göteborg, och har sedan fortsatt i Falun. På tur står nu bland

annat Malmö, Umeå och Linköping.

Vid dessa möten har vi samlat representanter för såväl upphandlare som leverantörer.

Rundabordssamtalen har på flera sätt redan gett konstruktiva synpunkter och bidrag som vi kommer att beakta i vårt fortsatta arbete. Jag tror att den här typen av dialog mellan tillsynsmyndigheten och de olika aktörerna på marknaden är bra och nödvändig.

Det finns klara tecken på att utvecklingen går åt fel håll inom delar av den offentliga upphandlingen.

Konkurrensverket har till regeringen presenterat förslag till åtgärder för motverka denna utveckling. Vi kommer dessutom att i tillsynen och övervakningen av marknaderna verka för att möta dessa problem.

Jag hoppas, och är övertygad om, att alla parter – leverantörer, upphandlande enheter och andra aktiva i den offentliga upphandlingen – vill medverka till att utveckla marknaden för offentlig upphandling.

Claes Norgren Konkurrensverket

19

upphandlingSDAGARNA

Många nya upphandlingar n investerar för att nå målen i Stockholms stad har tillsammans med ett flertal aktörer i regionen tagit fram en samlad vision för Stockholms utveckling och för en hållbar tillväxt med dokumentet ”Vision Stockholm 2030”. Målet är att Stockholm ska växa till en stad i världsklass med 250 000 nya invånare.

Under Upphandlingsdagarna sammanfattade finansborgarrådet Kristina Axén Olin (m) stadens framtidsmål och innehåll. Och för att målet ska kunna nås krävs betydande investeringar, som kommer att bli föremål för offentlig upphandling.

Det kommer att byggas och utvecklas för att ge plats åt 250 000 nya invånare fram till år 2030 vilket innebär att höga krav kommer att ställas på stadsledningsfunktioner som service, lättillgänglighet och inte minst på en smidig offentlig upphandling. Detta var också ämnet för dagen i Kristina Axén Olins anförande.

Decentraliserad upphandling

Hon företräder Stockholms stads finansiella intressen med underlaget 750 000 invånare och med 48 000 anställda i stadens tjänst. Staden gör årligen upphandlingar för 13 miljarder kronor, där en stor del utgörs av entreprenader, men där även inköp av varor och tjänster är av stor omfattning.

De köp som staden gör ska ske i enlighet med Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) – en lag som bygger på direktiv från EG och som föreskriver på vilket sätt en upphandling ska genomföras beroende på värdet av kontraktet och i viss mån också på vad som ska upphandlas.

I Stockholm är upphandlingarna decentraliserade och sker över varje nämnd (förvaltning). Till stor del genomförs stadens affärer med utgångspunkt i ramavtal och ofta genomförs gemensam upphandling för flera nämnder och för en längre tid. Ramavtalen anger också villkoren för parterna (inköpare och leverantörer).

Ökad konkurrensutsättning

Upphandlingen av ”mjuka tjänster” inom Vård o Omsorg är av stor omfattning och med en ökande konkurrensutsättning. Mellan åren 1998-2002 startades 1732 nya företag inom Vård o Omsorg av tidigare anställda och staden stödjer avknoppningar inom förvaltningen.

Inom hemtjänsten finns idag 54 olika aktörer.

– Intresset för vissa upphandlingar är mycket stort och ett exempel på

20

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

är Stockholm Vision 2030 det är när vi gjorde upphandlingen av jobbtorg , så kom 540 intressenter in med sina ansökningar. Och vår målsättning är att få in fler aktörer och det bland annat för att ytterligare konkurrensutsätta upphandlingen. Och vi vill gärna att fler små och medelstora företag ska lämna anbud, säger Kristina Axén Olin.

Från motpart till medpart

Med ett nytt förenklat upphandlingsförfarande inom stan räknar hon med att så också kommer att bli fallet. Hon förordar även att mindre företag ska kunna delta vid större upphandlingar genom nätverkssamverkan.

Hon framhåller också betydelsen av att jobba med marknaden redan före upphandlingen och att en kontinuerlig dialog förs mellan upphandlande enheter inom förvaltningen och leverantörer.

– Vikten av en bra relation och ett bra utbyte mellan olika utförare och beställare kan inte nog understrykas. Det här innebär att vi mer blir en medpart än en motpart, säger Kristina Axén Olin.

Traditionellt sett har relationen mellan parterna ofta präglats av ett motpartsförhållande, något som delvis är påkallat av upphandlingslagstiftningen, men som till viss del har kommit att ske i onödan.

– I ett valfrihetssystem som ska präglas av långsiktighet och kontinuitet är det nödvändigt att parterna kommer närmare varandra, säger hon.

Fler aktörer

Det är viktigt att få in flera aktörer på marknaden, men det kan också vara svårt för nya företag när det saknas dokumenterad erfarenhet.

Staden bedömer att erfarenhet av uppdrag inom aktuellt område utgör en nyckelfaktor för att säkerställa att anbudsgivaren har förutsättningar att utföra uppdraget till efterfrågad kvalitet. Detta gäller inte minst inom de ”mjuka” områdena, som till exempel äldreomsorg, där eventuella kvalitetsbrister direkt drabbar den äldre.

– Vi har därför genomgående i upphandlingarna ställt stora krav på

erfarenhet, något som naturligtvis har begränsat möjligheterna för nya aktörer att lämna anbud. Framöver kommer vi även att kunna rikta in våra erfarenhetskrav på personer inom företaget så att inte nya företag stängs ute.

För detta kommer vi även att verka för att upphandlingsunderlaget utformas på ett sånt sätt att nya aktörer kan vara med utan att ge avkall på kompetens och erfarenhet.

Och det här kommer vi att följa upp och utvärdera kontinuerligt precis som vi gör nu med brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar en gång om året.

Det får heller inte uppfattas som komplicerat eller tidskrävande att delta i våra upphandlingar och därför arbetar vi nu med att ta fram dokumentstandarder och utvärderingsmodeller för våra nämnder. Och vårt mål är att det ska bli enkelt för våra anbudsgivare att få en överblick av vilka uppgifter som begärs in.

Vidare så undersöker vi möjligheten att testa elektronisk upphandling, som ska underlätta för anbudsgivarna. Och så har vi naturligtvis högt ställda förväntningar på att få in fler företag framöver när den elektroniska upphandlingen börjar ta form, avslutar Kristina Axén Olin.

Elektronisk upphandling inom EU ska vara fullt utbyggd fram till år 2010 enligt EG-direktiv.

Förenkla

För att effektivisera och förenkla den offentliga upphandlingen i Stockholm stad kommer Enheten för Upphandling och Konkurrens att bland annat upprätta riktlinjer och anvisningar för upphandlingsarbetet, initiera och styra utvecklingsarbetet, bevaka och analysera utvecklingen inom strategiskt viktiga marknader, förbättra upphandlingskompetensen inom staden, ge råd och stöd till stadens förvaltningar och bolag, delta i utvecklingsarbetet kring kundvalsmodeller samt delta i arbetet med att utveckla den elektronisk handeln.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

Kristina Axén Olin

Göran Welander

21

upphandlingSDAGARNA

Reglerna fĂśljs inte inom offentlig upphandling Sedan 1 september 2007 är Konkurrensverket tillsynsmyndighet fĂśr offentlig upphandling. I en nyframtagen rapport pĂĽvisas helt nya uppgifter om hur reglerna fĂśljs. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;â&#x20AC;&#x2030;Fakta skrämmer, säger generaldirektĂśr Claes Norgren.

Att antalet anbud minskar kan vara en indikation pĂĽ bristande konkurrens. Mer än hälften av länen visar upp en minskning av antalet inkomna anbud. Vid 20 procent av upphandlingarna där lägsta pris var avgĂśrande lämnades endast tvĂĽ eller färre anbud, visar rapporten. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;â&#x20AC;&#x2030;Det är av mycket stor betydelse fĂśr den svenska ekonomin att konkurrensen fungerar inom den offentliga upphandlingen. Vi ser tecken pĂĽ bristande konkurrens och att reglerna inte fĂśljs som de borde,

.

V I TA L I S

/

fortsätter Claes Norgren.

Det visar sig att vissa upphandlande enheter inte alls lägger ut inkÜp fÜr anbud. Dessutom struntar münga upphandlare i den efterannonsering som skall ske efter vissa upphandlingar. Graden av efterannonsering har minskat sedan ür 2000.

regelsystemet kring den offentliga upphandlingen.

Konsekvenserna av lagbrotten är att de kan leda till allvarliga effekter fÜr den svenska välfärden, säger Claes Norgren.

Risken fĂśr anbudskarteller pĂĽ upphandlingsomrĂĽdet är pĂĽtaglig. Rapporten visar att de svenska upphandlarna varken har strategier eller metoder fĂśr att mĂśta dessa problem. Ă&#x2026;tgärder krävs â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;â&#x20AC;&#x2030;Jag är Ăśverraskad att sĂĽ mĂĽnga

Rapporten â&#x20AC;?Konkurrensen i Sverige 2007â&#x20AC;? är ett ĂĽrligt ĂĽterkommande regeringsuppdrag. Denna gĂĽng har, utĂśver offentliga upphandlingar, bland annat kundvalsmodeller och marknaderna fĂśr energi, telekommunikation, taxi och bygg granskats särskilt. FĂśrslag till konkurrensfĂśrbättrande ĂĽtgärder lämnas även pĂĽ dessa omrĂĽden.

â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;â&#x20AC;&#x2030;De som bryter mot upphandlingslagarna mĂĽste kunna fĂĽ nĂĽgon form av pĂĽfĂśljd eller straff, annars undergrävs fĂśrtroendet fĂśr hela

M Ă&#x201E; S S A N

Tina Lundberg

FAKTA

Reglerna fĂśljs inte

S V E N S K A

upphandlare har valt att inte fÜlja reglerna. Det är värre än jag trodde.

Vi presenterar nu en rad fÜrslag, säger Claes Norgren.

Bland fÜrslagen kan nämnas dels att statliga myndigheter ska vara skyldiga att redovisa misstänkta anbudskarteller till Konkurrensverket. Och även att det infÜrs sanktioner fÜr upphandlande enheter som inte fÜljer reglerna.

Källa: Konkurrensverket

G Ă&#x2013; T E B O R G

/

2 6 - 2 8

M A J

2 0 0 8

>WaVcY `dbbZg ^ch^`iZc [Â&#x17D;g hZci HVbbV hV` \~aaZg [Â&#x17D;g >I"hnhiZbZc ^cdb kÂ&#x20AC;gY dX] dbhdg\# ;Â&#x17D;g Vii YZ h`V jcYZga~iiV YZi YV\a^\V VgWZiZi `g~kh Vck~cYVgcVh hncejc`iZg Ă&#x201E; bZc YZccV ^ch^`i `dbbZg d[iV c~g hnhiZbZc gZYVc ~g ^chiVaaZgVYZ# Cj ]Vg Yj X]VchZc Vii ~cYgV eÂ&#x20AC; YZi# FĂśr sjätte ĂĽret i rad arrangeras Vitalis, Sveriges stĂśrsta mĂśtesplats fĂśr alla som arbetar med IT inom hälsa, vĂĽrd och omsorg. Här kan du delta i debatter, seminarier och fĂśreläsningar om aktuella ämnen som till exempel: ) Den nationella IT-strategin ) " $ &," - " ) $ $ $

+ " # % # -$ "# " # $ -" $"+ " -" % " #$ och privata entreprenÜrer deltar i utformningen av programmet som du hittar pü www.vitalis.nu. Där kan du ocksü anmäla dig online.

Välkommen till Vitalis 6.0 Konferens med utställning FÜr mer information: www.vitalis.nu

) *!! + -" # " ) + ##+ " $ ) + " % "

412 94 GÜteborg. Tel 031 708 80 00. BesÜksadress: Mässans Gata/Korsvägen. www.svenskamassan.se

22

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLINGSDAGARNA

Etik och miljö som vision och strategi spara etiskt och fick ett rungande ja till svar. Vi arbetar också för en hållbar framtid på flera sätt. Dels genom att vi har enbart etiska placeringar och genom vårt eget miljöarbete. Dels arbetar vi för att företagen som vi investerar i ska ta sitt ansvar.

Vi sätter betyg på miljöarbetet i alla företag som vi investerar i. De som får lägst betyg försöker vi stötta i deras miljöarbete, något som brukar uppskattas.

Kan du ge några fler exempel rent konkret?

Karin Friberg I KPA Pensions monter på Upphandlingsdagarna får vi en pratstund med Karin Friberg, vice VD på KPA Pension. Med 80 % av alla Sveriges kommuner och 100 procent av landstingen som uppdragsgivare är KPA Pension ledande leverantör av pensionslösningar för den offentliga sektorn.

Ni förvaltar ca 50 miljarder kronor för nästan 1 miljon anställda inom kommun och landsting. Med så mycket pengar måste ni vara en maktfaktor. Hur utnyttjar ni det?

– Det är mycket pengar, och det ger oss möjlighet att långsiktigt påverka samhället. För ca 10 år sedan undersökte vi om våra kunder ville

– Att arbeta med etiska placeringsregler handlar inte bara om att utesluta, utan med hjälp av pengarna får vi också möjlighet att påverka.

Vår verksamhet ställer krav på leverantörer och hur vi själva agerar.

Idag genomsyrar miljötänkandet och mänskliga rättigheter allt vi gör, men det har varit en lång resa som fortfarande pågår.

Miljöpolicyn är grunden för KPA Pensions miljöarbete. Syftet med policyn är att ställa minst lika höga krav på oss själva som vi ställer på andra. Därför har vi på KPA Pension undertecknat FN-överenskommelsen om miljöanpassning av verksamheten baserat på begreppet hållbar utveckling. Därigenom förbinder vi oss att själva att leva så miljövänligt som möjligt och dessutom dela med oss av våra erfarenheter för att påverka andra i vår omgivning.

Klas Bergqvist

Informationsstrateger På plats finns också Pontus Sandgren som gärna berättar om Metamatrix.

Metamatrix är ett IT-konsultföretag som utvecklar strategiska informationslösningar för företag och myndigheter med många informationsanvändare. 2006 blev de av Dagens Industri utsedda till ett av det årets Gasellföretag.

Deras kunder är företag och myndigheter som efterfrågar en partner som kan utveckla strategiska och effektiviserande informationslösningar för många användare. Genom att integrera informationsarkitektur, system- och verksamhetsutveckling erbjuder man lösningar för effektivare informationshantering.

Att Metamatrix deltar på årets Upphandlingsdagar hänger ihop med att de har ramavtal med Verva och gärna vill visa upp sig när så många potentiella kunder finns samlade på ett ställe. De erbjuder kunder inom offentlig sektor möjlighet att, genom

Pontus Sandgren ett enkelt avropsförfarande, köpa spetskompetens inom: * Verksamhetsutveckling och strategi * Projektledning och styrning * Systemutveckling * Informationsförsörjning och utveckling av e-tjänster

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

Klas Bergqvist

Erik Forssman och Daniel Thell.

Bilar – vi rekommenderar, du väljer I Autoplans monter träffar vi Daniel Thell och Erik Forssman som berättar om företaget. Autoplan som är en del av Swedbank hanterar mer än 33 000 fordon och har drygt 500 kundföretag. Framgången har berott på tre ledstjärnor – kundfokus, oberoende och nytänkande. Bland kunderna finns kommuner, landsting och större företag.

– Vi är en leverantörsoberoende aktör och blir därigenom trovärdig både som hanteringsbolag och bollplank. Hos oss får du goda råd och rekommendationer baserade på erfarenhet och fakta. Utifrån kundens behov, bilpolicy, antal anställda et cetera rekommenderar vi lämpliga leverantörer och samarbetspartners oavsett om det rör sig om bilköp, däckinköp, oljebolag eller hyrbilsfirmor. Vi rekommenderar – kunden väljer. Tack vare vårt oberoende kan de alltid lita på vår objektivitet.

– Vårt nytänkande återspeglas framförallt i vår tjänsteutveckling, där vi alltid ligger i framkant. Vi var först i Sverige med bland annat vagnparksadministration eller fleet mana-

gement och även biltrading, och vi jobbar hårt för att vara först även med morgondagens nyheter.

– Vår tjänst biltrading gör vi genom AutoPlan Trading. Det är ett av de smidigaste och mest lönsamma sätten att sälja företagets fordon.

Med vår unika onlinefunktion kan du själv följa med i budgivningen, godkänna köp och ta ut försäljningsstatistik. Enkelheten i vår rikstäckande internetauktion gör att du som kund i snitt får 9 000 kr mer per såld bil. Varje år förmedlar vi mer än 4 000 fordon via 280 auktoriserade bilhandlare över hela landet.

Vår effektiva biltrading gör att ditt fordon säljs till den köpare som för dagen betalar det högsta priset.

– Under 2008 kommer vi att fortsätta debattera och informera om bilar och miljön. Ju fler bilar vi administrerar, desto större möjligheter har vi att påverka både kunder och leverantörer att fatta positiva beslut för miljön.

Klas Bergqvist

23

EKONOMI

Dags att växla upp Mål och medel för effektiv upphandling Alltför länge och ensidigt har de offentliga upphandlarna fokuserat på själva inköpsprocessen och dess juridik, hur regelverket skall följas eller till och med hur man skall kringgå det. Idag finns med rätta stort fokus på hur upphandlingsprocessen och inköpen skall digitaliseras, dock med risk att

frågorna om upphandlingens måluppfyllelse och dess strategiska funktion som ett instrument för utveckling och effektivisering av den offentliga sektorn får fortsätta sin skuggtillvaro, kanske främst inom statsförvaltningen.

Ty parallellt därmed leder den inom kommuner och landsting

snabbt växande trenden att på olika sätt konkurrensutsätta allt mer av verksamheten, till att upphandlingens strategiska betydelse för effektivitet och måluppfyllelse kommer i förgrunden och hanteras i politiska styrdokument.

I förra numret av Offentliga Affärer speglade vi förutsättningarna och möjligheterna för den offentliga upphandlingen att vara en stimulansfaktor för en sund utveckling inom näringslivet på regional eller nationell nivå, hur den kan gynna eller skada en effektiv konkurrens på marknaden, liksom dess betydelse för framväxten av nya företag. I denna artikel vrider vi brännpunkten mot upphandlingens strategiska betydelse för förvaltningens egen verksamhetsutveckling, dess effektivitet och dess slutmål att ge medborgarna en kostnadseffektivt optimala tjänste- och servicekvalitet, relaterat till behoven inom den offentligt styrda och finansierade sfären. Vilket inom parentes sagt var den röda tråden under årets Upphandlingsdagar, och som du kan läsa mer om i andra artiklar i denna tidning.

Trycket ökar

Den statliga inköpssamordningen är inte utan orsak starkt förknippad med dess konkreta uttryck i form av ramavtalsupphandlingarna. Ramavtalens effektivitet och juridiska bas har stundtals varit debatterade, men med den nya upphandlingslagen har vi fått ett otvetydigt regelverk, och att ramavtalen är till stor nytta för många myndigheter, landsting och kommuner kan knappast på ett trovärdigt sätt ifrågasättas. De förstudier som föregår en ramavtalsupphandling betyder i realiteten att ramavtalens effektivitet, innehåll och genomförandeprocess utvärderas, analyseras och omprövas. Resultaten från ett stort antal överprövningar visar också entydigt att ramavtalen håller hög kvalitet.

Likväl ifrågasatte som bekant Riksrevisionen i en rapport 2005 värdet av den statliga inköpssamordningen. Bland annat påtalades brister ifråga om övergripande analyser och strategibeslut inför upphandlingarna, liksom i många fall avsaknad

24

Ylva Mannervik

EKONOMI av relevanta utvärderingar av ramavtalsupphandlingar, information om hur ramavtalen används och deras faktiska ekonomiska resultat.

På Ekonomistyrningsverket, ESV, som har det övergripande ansvaret för den statliga inköpssamordningen, arbetar man målmedvetet med att vidareutveckla sitt uppdrag ifråga om ramavtalsupphandlingarna, inkluderande att tydliggöra deras mål och funktion. ESV vill verka för att de i dag 12 ramavtalsupphandlande myndigheterna, men även alla andra myndigheter, skall ge ökad strategisk tyngd år inköpsprocessen. − Regeringen har nu en tydlig målsättning med införandet av elektroniska inköp. Det medför att arbetssätt och processer måste förändras och det leder i sin tur till att myndigheterna generellt behöver se över sin inköpsverksamhet och samtidigt ge hela funktionen större dignitet i styrdokument, organisatoriskt och i den vardagliga verksamheten, framhåller Ylva Mannervik, funktionsansvarig för inköpssamordningen på Ekonomistyrningsverket och en av talarna på Upphandlingsdagarna. − Vad och hur vill man styra?

Hur många leverantörer vill man ha och vilka kriterier skall de och deras

produkter/tjänster uppfylla? Vilken policy har myndigheten ifråga om miljö- och andra krav på leverantörerna och deras leveranser? Vidare finns behov av att lägga fast rutiner och kontrollfunktioner för inköpsprocessen. Här finns frågor om avtalstrohet och naturligtvis om hur man fortlöpande skall följa upp och utvärdera inköpsarbetet. Kort sagt behöver myndigheterna ta fram väl förankrade och därmed stabila styrsystem för hela inköpsarbetet. Det är initialt ett omfattande och sedan ständigt pågående arbete, men en nödvändighet för att vi skall kunna tala om en effektiv förvaltning.

Lönsamhetsmodeller

Mot beskrivna bakgrund har ESV tagit fram tre modeller med vilka man kan mäta effekten av statliga ramavtal och med den utgångspunkten motivera dem: 1. Uppskattning av kostnadsbesparingar. Syftet är här att uppskatta de administrativa kostnaderna för ett statligt ramavtal och jämföra dem med den samlade kostnaden om varje myndighet skulle ha gjort egna upphandlingar.

2. Pris- och nyttobedömning.

Hur påverkas priset och vilket är nyttovärdet av att ha ett ramavtal

jämfört med att inte ha ett statligt ramavtal?

3. Uppföljning av avtal . I denna modell jämförs den samlade administrativa ersättningen under ramavtalets livstid med kostnaden för att förvalta avtalet.

Utvecklingsprojekt

I sitt arbete med inköpssamordningen lägger ESV under 2008 särskild tyngd på att utveckla och implementera en så kallad portföljstrategi för varugrupper, samt vill man uppmärksamma och ge stöd åt användarna/avroparna av de statliga ramavtalen. På bordet finns dessutom myndighetens ansvar inom processen med att förbereda och införa elektroniska inköp inom statsförvaltningen. − För många användare kan det vara svårt att överblicka alla ramavtalsområden. Vi avser därför att på lämpligt sätt målgruppsindela avtalen, så att till exempel en ekonomi- eller IT-chef på ett portalrelaterat sätt lätt kan finna information om alla för honom/henne relevanta produkter och tjänster. Vi vill också minska risken för överlappningarna mellan avtal och utveckla arbetssätt som tar tillvara möjliga synergieffekter mellan ramavtalsan-

Khaki

svariga myndigheter. I planen finns även att ge stöd åt utvecklingen mot en ökad avtalstrohet, säger Ylva Mannervik.

Också i fråga om att förbättra användarvänligheten handlar det mycket om att de ramavtalsupphandlande myndigheterna tillsammans skall ta fram gemensamma koncept för arbetet, såsom ifråga om behovsinventering, uppföljning, målgruppsanpassad processorganisation, hur referensgrupper skall bemannas och inte minst informationen till användarna. − Ytterst handlar Ekonomistyrningsverkets uppdrag på detta område om att ta fram verktyg för och vara en katalysator i myndigheternas arbete med att skapa förutsättningar för en långsiktigt effektiv upphandling som på ett optimalt sätt bidrar till utvecklingen inom statsförvaltningen, sammanfattar Ylva Mannervik.

Kent Mossheden

Vi återkommer till ämnet framöver, med exempel på framgångsrik utveckling av inköpsfunktionen hos såväl statliga myndigheter som kommuner.

plagg för energi på jobbet

Röd

Almedahls Alingsås AB • Tel: 0322 - 66 93 00 • www.almedahls.nu

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

25

EKONOMI

Vårt betalningssystem håller inte En allvarlig teknisk störning i betalningssystemet kan medföra att stora likviditetsproblem uppstår, påvisar en granskning från Riksrevisionen.

En allvarlig el- eller telestörning eller ett IT-problem i betalningssystemet kan göra det omöjligt att ta ut kontanter, girera eller betala med kort. Skulle detta inträffa kan stora förluster och problem uppstå för medborgare och företag, vilket i sin tur kan utlösa en samhällsomfattande kris.

– Regeringen har inte skaffat sig en samlad bild av hoten mot betal-

ningssystemet och vad som behöver göras för att trygga våra betalningar vid en kris. Regeringen har inte heller klarlagt för myndigheterna vilken nivå man förväntar sig eller vem som ska ha det övergripande ansvaret, säger riksrevisor Eva Lindström.

Riksrevisionen har granskat krisberedskapen vid Riksbanken, Finansinspektionen, Riksgälden och Försäkringskassan avseende tekniska

hot och risker i betalningssystemet.

– Vare sig Finansinspektionen, Riksbanken eller Post- och telestyrelsen har genom inspektioner kontrollerat att banker och företag har tillräckliga skyddsåtgärder. Riksgälden tar inte heller ansvar för hela den statliga delen av betalningssystemet, säger Eva Lindström.

Tina Lundberg

FAKTA Vårt svenska betalningssystem omsätter 1 290 miljarder kronor varje dag. Betalningssystemet drabbas ofta av tekniska incidenter av varierande grad. Hittills har Sverige varit besparat från en riktigt allvarlig störning.

Källa: Riksrevisionen

Raka rör i offentlig upphandling – Den raka kommunikationen är viktig i offentlig upphandling. Det skall inte finnas en tvekan om att det inte är ett ärligt spel, fortsätter Sören Karlsson upphandlingschef vid Fastighetskontoret i Västerås kommun.

Tyvärr finns det en historia inom upphandling med kompisaffärer och avslöjade karteller som gör att det idag kan finnas en misstro från båda håll. Därför anser Sören Karlsson att det är av yttersta vikt att spelreglerna är tydliga och klara för båda parter.

– Jag tror att många vill ha spelreglerna sådana. Man måste mötas och vara överens högt upp i företaget eller organisationen, sedan konsekvent driva dessa frågor. Det får inte bara bli prat, utan verklighet.

Brinner för en god affär

Sören Karlsson har tillbaka i tid arbetat som kalkylchef och själv varit den som lämnade anbud, vilket är en fördel när han nu möter leverantörer.

– Det absolut viktigaste som offentlig upphandlare är att man är tydlig med vad man vill köpa och vet vad man vill ha. Jag brinner för att göra en god affär, rätt vara till rätt pris.

Svårt med förfrågningsunderlaget

Sören Karlsson

26

I Sverige regleras offentlig upphandling genom lagen LOU, Lagen om offentlig upphandling. Men lagen är inte alla gånger lätt.

– Tyvärr ställer den krav som ibland slår mot den goda idén. Idag är det näst intill omöjligt att göra ett helt korrekt förfrågningsunderlag. Det är även problem med

att kraven som ställs är lika för både små som stora upphandlingar, menar Sören Karlsson.

– Det är för lätt att få överprövning, du kan göra det på vilka grunder som helst. Ibland kan det gränsa till rättshaveri.

Förfrågningsunderlagen måste bli bättre, det är svårt nu att vara hundraprocentig det finns alltid något att slå på. De stora affärerna är en sak, men ibland när det gäller de mindre finns det leverantörer som begär överprövning för minsta sak.

Upphandlingslagen är inte anpassad Den nya regeringen har inte infriat Sören Karlssons förväntningar när det gäller den nya upphandlingslagen.

– Jag trodde att den nya lagen skulle vara mer anpassad efter verkligheten. Men regeringen har inte tagit in de synpunkter som marknaden hade - vare sig från leverantörernas sida eller från oss beställares.

Vad skall man göra åt det?

– Färre länsrätter, större likriktning i domsluten. Det måste till enklare regler för upphandlingar under tröskelvärdena – det tycker jag.

Tina Lundberg

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

EKONOMI

Målstyrning ger maximal nytta Göteborgs Stad var tidigt ute när det gäller att arbeta med en så kallad balanserad styrning i sin verksamhet. I stadsdelen Lärjedalen pågår ett stort förändringsarbete. Målet är att bli bättre på att skapa maximal nytta för ”de vi är till för”. Det handlar kortfattat om att tillämpa en förändrad styrmodell som bygger på målstyrning och medarbetarnas delaktighet.

De stora effekterna återstår att förverkliga i takt med att den nya styrmodellen praktiseras i hela organisationen, men redan i dag kan man se synbara resultat.

Balanserad styrning är ett arbetssätt för att alla (såväl personal, förtroendevalda och göteborgarna) ska kunna få inblick i och förstå hur målen för kommunens verksamheter prioriteras, mäts och analyseras. Analys av resultaten ligger till grund för den kommande planeringen. En bärande tanke i balanserad styrning är att få ett bra underlag för dialog mellan organisationens alla aktörer.

– Göteborgs Stad började att arbeta med balanserad styrning 1994, mitt under den värsta lågkonjunkturen. I metoden balanserad styrning ingår fyra perspektiv – de vi är till för, verksamhetens processer, medarbetare och ekonomi. Vid planering, uppföljning och analys ska alla fyra perspektiven beaktas och kopplas samman för att bidra till ett helhetsperspektiv som underlag för utvecklingen och förbättringsarbetet i staden, förklarar Ann Lundgren, kommunalråd och före detta ordförande i stadsdelsnämnden Lärjedalen.

Förändringsarbete och dialog

Stadsdelsnämnden Lärjedalen är en av Göteborgs Stads största stadsdelar med en årlig omsättning på drygt en miljard kronor. Befolkningen är ung, mångkulturell och växande och uppgår i nuläget till nära 25 000.

En god ekonomi till trots upplevde politikerna att de inte hade tillräcklig insikt i stadsdelens utveckling och vad brukaren får för pengarna. Krav ställdes således på en bättre kvalitet i den uppföljning och analys som rapporteras till nämnden.

Ett arbete initierades därmed med att förbättra uppföljningsrapporterna. Det räckte en bit på vägen men efter en extern översyn insåg ledningen att behovet av förändring var större än så. Arbetet intensifierades således till att omfatta ett större förändringsarbete. Beslut fattades om att utveckla styrmodellen med tonvikt på målstyrning som styrform.

”Det har gått fortare”

När jag kom hit för ungefär 2,5 år sedan upplevde jag att det förekom mycket och tjocka rapporter. Jag märkte dock att politikerna efter-

Fotograf: Rolf Hallin

Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter men det är viktigt att man lär i sin egen process och att någon håller i styrfarten. Det kan vara någon i den egna organisationen eller en konsult, påpekar hon och förklarar att en viktig anledning till att de valde att samarbeta med Ekan AB var managementkonsultföretagets stora kunskaper inom analys men också deras kompetens inom målstyrning och balanserad styrning.

Tillsammans arbetade man fram en handbok i målstyrning med syfte att utgöra ett stöd till chefer och medarbetare i det dagliga arbetet.

För att målstyrningsmodellen inte skulle kollidera med den övergripande metoden för balanserad styrning som används i Göteborgs Stad tog SDN Lärjedalen kontakt med ekonomidirektör Peter Lönn.

Här fick man positiv respons för att kunna arbeta vidare med processen.

– Att en styrmodell finns på papper betyder inte alltid att det är så verksamheten faktiskt styrs. Det krävs kraft, engagemang och i många fall stor uthållighet att implementera den nya styrmodellen. Vår roll som konsulter är att hjälpa till att ta ut riktningen, agera piloter i utvecklingsprocessen och erbjuda den struktur och de verktyg som behövs under det arbetet, förklarar Mats Brocker på Ekan AB, ett managementkonsultföretag med 25 anställda som erbjuder sina uppdragsgivare projektledare och experter som stöd i att trimma organisationer på en rad olika sätt.

– Vi har genomfört över 300 utvecklingsprojekt. 70 procent av våra uppdragsgivare finns inom offentlig sektor där vi i dag har ramavtal med bland annat Göteborgsregionen (GR) med ett antal kommuner och landsting, säger Mats Brocker.

Lång erfarenhet av utveckling

frågade mer av analys. Vi började att fundera kring frågor som: Vad är uppdraget? Vem gör vad? Det ska vara en process med mätbara mål, uppföljning, analys och utvärdering i en dialog som når hela vägen ut till de enskilda medarbetarna. Om alla

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

våra 1 860 medarbetare ser sin roll i helheten och ser vad deras insatser betyder skapar det engagemang och en bättre arbetsmiljö. Arbetet med den nya modellen har gått fortare än vad vi vågat hoppas på, berättar stadsdelschef Ulla-Carin Olsson.

Ekan AB grundades 1985 som en avknoppning från forskningsstiftelsen SAM inom Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, där verksamheten bedrivits sedan 1981.

Under åren har verksamheten bedrivits inom området verksamhetsutveckling med fokus på ledning, organisation och styrfrågor. I många av dessa uppdrag är kopplingen till verksamheternas affärssystem, upphandling och implementering av dessa en naturlig utveckling.

Ett nära samarbete mellan offentlig sektor, näringsliv och forskning anser man är mycket viktigt.

Arne Öster

27

T!

NY HE

Upphandlingsdagarna 2008 finns nu att se på webb-tv!

Ta del av dagarna utan att lämna ditt skrivbord.

Välj och vraka bland föreläsare ur samtliga seminarieprogram.

Konkurrens och utvärdering – utvärderingsmodeller, pris, krav, kvalitet Matematik för upphandlare, om utvärdering för måluppfyllelse ifråga om avsedd vara/tjänst/funktion, bästa pris och konkurrensneutralitet. Miljö och hållbarhet, sociala krav – vad är möjligt? Rikard Blom, E-avrop.

Kommande ändringar i rättsmedelsdirektiven EU-direktiven och hur de påverkar de svenska regler vid överprövning av offentlig upphandling och hanteringen av skadeståndsanspråk.

Helena Rosén Andersson och Peter Forsberg, Advokatfirman Vinge.

E-inköp – aktuell information från pågående uppdrag Ekonomistyrningsverket har i uppdrag av regeringen att förbereda införandet av elektroniska inköp i statsförvaltningen. Regeringen har tidigare beslutat att den statliga förvaltningen 2010 bör ha kapacitet att hantera sina inköpsprocesser elektroniskt. Kerstin Wiss Holmdahl, Sveriges Kommuner och Landsting.

Politik gör skillnad Vad händer i kommuner och landsting – aktuell rapport om politiska trender, nya strategier och upphandlingsmodeller. Näringslivets perspektiv och krav i en ny tid. Stefan Holm, Almega. Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv.

Henrik Bäckström, Bemanningsföretagen.

Skaffa din tittarlicens direkt, besök: www.upphandlingsdagarna.se/webbtv 28

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

NOTISER

Kundval och medborgarinflytande heta trender på KOMMEK 2008 Det är dags att skriva in KOMMEK i Malmö den 20–21 augusti i kalendern för 2008. KOMMEK är sedan länge landets ledande mötesplats för kommunalekonomiska frågor. Här finns de ledande profilerna inom kommun- och landstingsvärlden, liksom andra kända namn med inflytande inom sektorn. Det är årets bästa tillfälle att träffa topptjänstemän och politiker inom kommunsektorn.

Projektledare Anders Haglund med kollegor jobbar nu för fullt med programmet som släpps i april. Vilka är de tunga trenderna vi kommer att möta på KOMMEK 2008?

– Kundval, förstås. Det är den kanske starkaste trenden inom kommunsektorn. För ekonomer är kundvalet en intressant styrnings-

variant, i kombination med den viktiga uppföljningen, säger Anders Haglund.

En annan stark trend är det ökande medborgarinflytandet, där kommunerna strävar efter nya vägar att nå ut till medborgarna med information och inflytande.

– Där ligger fokus mer på demo-

Al Gore möttes av jubel Nobelpristagaren Al Gore möttes av jubel när han tog emot Göteborgspriset för sitt arbete med miljö- och klimatfrågor.

I tacktalet talade Gore om behovet av ändrade attityder.

– Det viktigaste är hur vi tänker, det är viktigare än befolkningssiffror och teknik. Av någon oförklarlig orsak antar vi i dag att det är vettigt att ignorera vilka konsekvenser vårt agerande får. Men nu hotas hela mänskligheten av dessa konsekvenser, sa han.

Göteborgspriset på en miljon kronor kommer oavkortat att gå till den amerikanska miljörörelsen Alliance for Climate Protection.

FN:s klimatpanelen IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, för sitt miljöengagemang.

Gore lät även då meddela att han skulle donera prispengarna till Alliance for Climate Protection.

USA:s vicepresident

Gore var USA:s vicepresident under Bill Clintons tid, 1993–2001. Han ställde upp i presidentvalet i USA 2000, men blev besegrad av George W. Bush i ett utdraget och omdiskuterat val.

Fredspriset

Tina Lundberg

I december tilldelades Gore även Nobels fredspris tillsammans med

Grön upphandling

Den 13 mars arrangerar Miljöstyrningsrådet tillsammans med tidningen Miljöaktuellt en heldagskonferens på Nalen i Stockholm.

Konferensen syftar till att bli ett årligt återkommande forum för alla aktörer inom upphandlingsprocessen – såväl upphandlare som leverantörer och beslutsfattare. Konferensen kommer att ge svar på frågor som: Hur når vi klimatmålen genom

miljöanpassad upphandling? Kan miljöanpassad upphandling driva teknikutveckling och på så sätt bidra till svenska exportframgångar?

Vad kan vi uppnå genom att öka andelen ställda miljökrav i upphandlingen?

Hur ser den internationella politiken på verktyget miljöanpassad upphandling?

Under konferensen delar H.K.H.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

kratiaspekten. En framtidsfråga är hur vi skapar en mer vital kommundemokrati, säger Anders Haglund En aktuell finansiell fråga är var vi ska hämta pengar till nödvändiga framtida infrastruktursatsningar.

Staten söker nya finansieringsmetoder – men varför?

– Är det rationella argument eller omsorg om budgettaket som styr?

Ibland får man intrycket av att vi ska få nya vägar utan att behöva betala för dem. Är det här en statlig variant på kejsarens nya kläder? Det ska vi reda ut, säger Anders Haglund.

Efterlängtad mötesplats för landets kommunalekonomer Det är inte bara projektledaren som laddar för mässan. I Östersund har Lillemor Gregorius, controller på vård- och omsorgsförvaltningen, redan börjat nedräkningen.

Politiker vill bilda storregion

– Vi åker ner till KOMMEK nästa år. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad med vad som händer, inte minst i andra kommuner.

Vi är mycket för jämförelser i vår kommun. Och, ja… sen är det ju roligt också, säger hon.

Förra KOMMEK fick toppbetyg av de 3 300 besökarna: hela 95 procent tyckte att mässan var bra/ mycket bra och 97 procent kunde tänka sig att återkomma. Det mesta talar alltså för nya besökarrekord även nästa år.

KOMMEK är kommunalekonomernas mötesplats med femtiotalet seminarier, debatter och workshops, samt den populära fackmässan där omkring hundra utställare presenterar nyheter, produkter och tjänster.

I dagsläget är 50% av monterytan bokad.

Nya tekniska prylar ställer krav på användbarhet

Värmland diskuterar frågan med Västra Götaland.

Värmland vill gå ihop med Västra Götaland till en ny västsvensk storregion. Toppolitiker från båda sidorna av Vänern har träffats och är positiva till att utreda ett samgående, skriver Göteborgs-Posten.

I tidigare utredningar har Värmland parats ihop med Örebro län men eftersom det nu råder stor osäkerhet om regionindelningen i Mellansverige vänder sig Värmland i stället söderut. Redan i dag finns ett nära samarbete inom näringsliv och högskola. Bättre kontakter med Norge är ett gemensamt intresse.

Utvecklingen av produkter och tjänster inom området informationsoch kommunikationsteknologi (IKT) har varit stor de senaste åren.

Oavsett vår egen förmåga ställer det allt högre krav på oss som konsumenter att bemästra ny teknik, nya funktioner och nya gränsnitt. För att komma tillrätta med problemet har EU-kommissionen lämnat i uppdrag till de europeiska standardiseringsorganisationerna att utarbeta standarder för att underlätta för konsumenter vid användandet av tekniska produkter och tjänster.

SIS har startat ett nytt svenskat projekt som ger svenska intressenter möjlighet att påverka det europeiska arbetet. Flera myndigheter och organisationer har redan gått med och ytterligare fler har visat intresse för att delta.

– Vi välkomnar gärna nya deltagare i projektet, säger Peter Schröder, projektledare på SIS.

Arne Öster

Arne Öster

Kronprinsessan Victoria ut miljöstyrningsrådets nyinstiftade priser – Utmärkt Grön Upphandlare och Utmärkt Grön Leverantör. Priserna belönar företag och upphandlande organisationer som framgångsrikt bidrar till en minskad miljöbelastning. Syftet med priset är att lyfta fram goda exempel på företag och upphandlande organisationer som arbetar seriöst och innovativt med

miljöanpassad upphandling. Genom att visa goda exempel på hur man kan bidra till en minskad miljöbelastning genom att ställa krav i upphandlingen vill Miljöstyrningsrådet inspirera andra att satsa på en ökad miljöanpassning.

Arne Öster

29

Expertpanelen svarar

1. Är det näst intill omöjligt att göra ett korrekt förfrågningsunderlag enlig LOU? 2. Är det för lätt att få överprövning?

3. Vilket råd skulle du ge den lilla firman att hävda sig mot de större vid upphandling?

Roland Pettersson affärsområdeschef på Kommentus.

Anna Ulfsdotter Forsell, advokat, Delphi & Co.

2. – Det är lätt, och det är vad jag förstår syftet.

3. – Samarbete med andra aktörer där det går, gör att även den lilla firman väl kan hävda sig med större aktörer.

1. – Nej, det tycker jag inte.

Problemet är att många krånglar till det och ställer upp alldeles för många krav, som inte är nödvändiga. Det går att göra korrekta underlag, men det tar tid och underlagen måste anpassas till vad som upphandlas.

Det går alltså inte att ha en mall för alla upphandlingar – det vill jag starkt avråda från.

2. – Nej, det är inte för lätt. Det är bra att vi har ett överprövningsförfarande – en självklarhet.

3. – Samma råd som i alla affärer – se till att ha bra nätverk,

bra kontakter så att du får chansen att delta som en liten del i ett stort anbud, som du aldrig skulle klara av att delta i på egen hand. Många små kan också gå ihop och bli en konkurrent att räkna med för de större.

Om en upphandlande myndighet/ enhet vet med sig att marknaden bara har ett antal stora aktörer kan den ge längre anbudstid så att de små hinner konstallera grupper som lämnar anbud tillsammans. Därmed uppstår bättre konkurrens på marknaden och i den konkreta upphandlingen.

Jag

till jobbet.

Jag

och hämtar

Jag

hem till

Jag

in i

Gör det du är duktig på, vi tar hand om dina brev och paket. Vi hämtar och lämnar, sorterar och frankerar och sköter svarspost. Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad.

Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden.

30

1. – I kompexa upphandlingar kan det vara mycket svårt att även som upphandlare kunna ha en total överblick över all information som lämnas och de krav som ställs. Det är därför det är så viktigt att anbudsgivarna ställer frågor, om det som kan uppfattas som tveksamheter eller oklarheter. Vad som är korrekt uppfattas i vissa fall olika och svar kan i dessa fall endast fås efter en prövning i rätten.

.

.

.

Fråga efter Postens avtal, det sparar pengar och ger mer tid åt din kärnaffär. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 0200-1105 30.

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

EKONOMI

1. Är det näst intill omöjligt att göra ett korrekt förfrågningsunderlag enlig LOU? 2. Är det för lätt att få överprövning?

3. Vilket råd skulle du ge den lilla firman att hävda sig mot de större vid upphandling?

Ann Linde Koolman, Alingsås kommun, representant för SOI, Sveriges Offentliga Inköpare.

Maria Gil, Verva, Avtalsjurist, Enheten för IT-upphandling.

1. – Omöjligt är det inte. Ramen är ju lagen och sedan kompens, erfarenhet och sunt förnuft så går det att skapa bra förfrågningsunderlag.

Men inget underlag är perfekt, det viktiga är att anbudsgivarna förstår vad vi vill.

2. – Jag har ingen stor uppfattning om det. Man kan ju skicka in anstånd om överprövning. Länsrätten prövar, men för den saken skull behöver det inte bli något.

3. – Den lilla firman skall ju våga lämna in anbud. Sedan är det ju upphandlarens skyldighet att skapa konkurrens. Beroende på vad för typ av handling, avgörs från fall till fall.

1. – Svårigheten ligger väl snarare på att få en bra affär, samtidigt som man gör ett korrekt förfrågningsunderlag.

2. – Ja. 3. Svara bara på det som upphandlande myndighet frågar efter och se till att man uppfyller alla skallkrav.

Kontrolläs anbudet innan det skickas in.

Agera som underleverantör om man inte själv klarar av att leverera helheten.

Samarbeta med andra leveran-

törer om man inte själv klarar av att leverera helheten.

Verka för att konkurrensverket eller annan lämplig myndighet skapar mallar för enkla förfrågningsunderlag som gör det lätt för leverantören att svara på och underlättar för upphandlande myndigheten att utvärdera.

Verka för att dynamiskt inköpssystem tas med i svensk lagstiftning (genom någon intresse förening).

Trångt på jobbet?

Flytta inte till nya lokaler – låt de nya lokalerna flytta till er.

Temporentlokaler är ett koncept för temporära kontorslokaler som ger er maximal frihet. I uppgång kan ni snabbt få större utrymme. I nedgång blir ni inte sittande med för stora lokaler. ™

Vill du veta mer? Ring 020-690 700 eller gå in på www.temporent.se.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

31

UTBILDNING

Skolan håller inte måttet Fler än var tionde elev saknar godkända betyg i svenska, engelska eller matematik. Andelen behöriga till gymnasieskolan är den lägsta på tio år, det påvisar den preliminära statistik som Skolverket har publicerat i augusti 2007.

Orsaken är att en större andel elever inte når målen för Godkänt i matematik. I år är endast 88,6 procent av eleverna behöriga att börja på gymnasieskolan, vilket innebär att fler än var tionde elev som gick ut årskurs 9 våren 2007 inte hade godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik vilket krävs för att få börja. Detta är den lägsta andelen behöriga sedan det mål- och resultatrelataterade betygssystemet infördes läsåret 1997/98. Statistiken baseras på inkomna elevuppgifter från drygt 90 procent av eleverna.

Skolorna håller inte måttet

Skolorna klarar inte av att ge stöd och hjälp till de elever som har störst behov av insatser. Det stöd som eleverna har rätt till, uteblir ofta eller visar sig inte vara anpassat efter elevernas behov. Många skolor väljer istället att ge stöd genom att dela in dessa elever i särskilda grupper eller till och med i särskilda skolor på ett sätt som inte överensstämmer med vår skollagstiftning. Utbildningsinspektionen vid Skolverket har under tre år framfört omfattande krav på förbättringar i kunskapsresultaten på ett stort antal skolor runt om i landet. En av de största orsakerna är att elever i behov av särskilt stöd inte får den hjälp de har rätt till.

Inspektionen visar att skolorna inte lever upp till sina skyldigheter när det gäller dessa elever. Det framgår tydligt att det är problem på skolorna hur de skall översätta behovet av särskilt stöd till en lämplig stödinsats för eleverna. Inspektionen menar att detta möjligtvis beror på att bestämmelserna om särskilt stöd inte är anpassade till de olika behov av stöd som eleverna har idag.

Skolorna använder tyvärr inte heller i tillräcklig omfattning de stödinsatser som eleverna har rätt till enligt skolförfattningarna, till exempel individuella studieplaner och åtgärdsprogram för eleverna.

Stöd i särskilda grupper

Det visar sig att utbildningsinspektionen särskilt har uppmärksammat hur elever i behov av särskilt stöd organiseras i särskilda grupper eller till och med i särskilda skolor i

32

kommunerna. Oftast handlar det om elever i grundskolan som är i behov av särskilt stöd. Det visar sig att den ordinarie klassen med dess lärare inte förmår att ge eleven den undervisning och de stödåtgärder som behövs.

Bristande kompetens

Utbildningsinspektionen undrar om detta hanteringssätt att organisera stödet är ett uttryck för bristande kunskap och kompetens hos lärarlag, rektorer och förvaltningschefer inom skolan. Däremot är inspektionen klar över att allt fler kommuners sätt att hanterar särskilda undervisningsgrupper strider mot principen om inkluderande undervisning.

Flera av dessa verksamheter bedrivs i gråzonen för det som är tillåtet och ryms inte alla gånger inom vår lagstiftning.

Elevernas inflytande måste öka Elevernas möjligheter till inflytande har varit ett av de granskningsområden där behovet av förbättringar har bedömts som mycket stora av inspektionen. Det visar sig att det finns en stor osäkerhet bland både elever och lärare över hur elevinflytandet kan och skall utformas i det dagliga skolarbetet. Detta gäller överlag för samtliga skolformer.

Därför kommer Skolverket till utbildningsdepartementet, inför beredningen av förslag till ny skollag, påtala behovet av tydligare regler i skollagen rörande elever med särskilt behov av stöd så väl som ta upp behovet av tydligare regler beträffande elevernas inflytande över sin skolundervisning.

Omfattande organisatoriska förändringar krävs Under de första inspektionsomgångarna under 2003 och 2004 påvisade inspektionen en relativt ljus bild av det psykosociala klimatet i förskoleklasser, grundskolor och gymnasieskolor. Tyvärr har den bilden förändrats en del under den senare delen av treårsperioden.

Utbildningsinspektionen 2005 omfattade ett stort antal skolor i våra storstäder, vilket relaterade i negativa

genomslag. Utbildningsinspektionens granskning har i vissa fall lett till uppmärksammade och omfattande organisatoriska förändringar som kräver förbättringar beträffande arbetsmiljön för eleverna.

Kvalitetsarbetet måste förbättras Ett annat viktigt område som påvisat stora förbättringsbehov är det systematiska kvalitetsarbetet på elev-, skol- och förvaltningsnivå.

Det gäller framförallt kommuners och skolors arbete med att följa upp elevers kunskapsutveckling, så väl som att vidta åtgärder i syfte att öka elevernas möjligheter att nå sina kunskapsmål.

Var tredje gymnasium är friskola idag Det visar sig att de senaste fem åren har antalet elever på fristående gymnasieskolor tredubblats. 15 procent av alla gymnasieelever har

valt att gå på fristående gymnasium.

En tredubbel ökning har skett de senaste fem åren, från 19 000 elever läsåret 2001 och 2002 till 57 000 hösten 2007.

Tina Lundberg

Utbildningsinspektionens treårsrapport baseras på inspektioner som har genomförts i 2 000 förskoleklasser och grundskolor, både kommunala och fristående. I underlaget ingår även rapporter för 300 kommunala och fristående gymnasieskolor. Därutöver ingår inspektionens bedömningar av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, särskoleverksamhet och vuxenutbildning. Totalt grundar sig rapporten på resultat i 115 kommuner.

Källa: Skolverket

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

UTBILDNING

Tre kurser i informationssäkerhet Ger dig som ansvarig för verksamhet och IT en heltäckande kompetens inom området.

Dataföreningen Kompetens erbjuder en av få heltäckande utbildningar inom informationssäkerhet i Sverige.

– Det blir allt svårare att sopa problem med informationssäkerhet under mattan. Verksamhetsansvariga har förstått att konsekvenserna kan bli förödande om säkerheten brister.

Nya tvingande lagar kräver också säkerhetsprocesser och säker spårbarhet. En bred kompetens inom informationssäkerhet har blivit ett standardkrav inom de flesta organisationer.

Det säger Håkan Engvall från Imentum, som är huvudlärare för Dataföreningen Kompetens tre kurser i informationssäkerhet samt certifiering: Strategisk, Teknisk och Operativ informationssäkerhet.

Kurserna täcker en organisations övergripande behov av kompetens inom området.

Håkan är en konsult som arbetar med att överbrygga klyftan mellan verksamhet och teknik. Han är känd

för sin förmåga att kunna förklara teknik för icke-tekniker och verksamhetens krav för tekniker.

– Det är sällan tekniken som är problemet, utan kunskap och fungerande processer.

Strategisk informationssäkerhet 31 mars - 2 april tar upp de mål och aktiviteter som behövs för att nå rätt nivå på säkerheten. Här ingår t ex att upprätta en säkerhetspolicy och en säkerhets-organisation – utifrån ramverket LIS (ISO 177 99). Det gäller att få med sig ledningen, att kunna motivera investeringar och att kunna kommunicera rätt med media, kunder och aktieägare vid incidenter.

Teknisk informationssäkerhet

12-14 maj, har som namnet antyder en teknisk inriktning. Områden som tas upp är nätverkssäkerhet, systemsäkerhet, kryptering, PKI, brand-

Från: Vad kostar det?

Till: Vad får vi för pengarna?

Vi hjälper er med en målstyrning som ger fokus, helhetssyn och styrkraft.

www.ekan.com Experter på styrning i offentlig sektor

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

väggar och liknande. Deltagarna blir inga tekniker, utan snarare bra beställare av IT-säkerhet i dialogen med tekniker och leverantörer.

Operativ informationssäkerhet 2-4 juni, handlar bland annat om dagliga rutiner för att upprätthålla de strategiska målen. Det är tex incidenthantering, kontinuitetsplanering, patch management och säkerhetsrevisioner.

Certifieringen till informationssäkerhetsarkitekt är öppen för dem som har gått de tre kurserna. Det är en lärande certifiering, som inle ds med ett grupparbete som tillämpar mycket av det som ingår i kurserna i praktiken. Målgrupper för kurserna är ansvariga inom verksamhet och IT. – Vi har genomfört utbildningen under några år nu och har fått fram ett innehåll som vi vet täcker marknadens behov, hälsar Håkan Engvall.

Arne Öster

FÖRSVARSHÖGSKOLAN Institutionen för Ledarskap och Management INFORMATION OM UGL 2008 Försvarshögskolans kurs “Utveckling av Grupp och Ledare” UGL, finns nu i en ny version, UGL 2008. Kursen är en grundläggande ledarskapsutbildning som fokuserar på gruppens dynamik och ledarskapets anpassning till denna. UGL är upphovsrättsligt skyddad och varumärkes-registrerad.

Försvarshögskolan ansvarar för UGL utveckling och kvalitetssäkring och utbildar och certifierar handledare för UGL. Under år 2008 kommer befintliga handledare att vidareutbildas och omcertifieras till UGL 2008.

UGL-kursen skall ledas av dessa särskilt utbildade och behöriga handledare. Den skall genomföras under fem sammanhängande dagar och med de riktlinjer, fastställda mål och bestämmelser som finns för kursen. FHS uppmanar därför köpare och brukare av UGL att kontrollera båda handledares behörighet i Försvarshögskolans handledarregister eller kontakta Försvarshögskolan för vidare information, vilket görs hos Försvarshögskolan i Karlstad, tfn 054-10 40 32.

För mer information om UGL 2008, Fördjupad UGL, handledarutbildning UGL och handledarinformation gå in på www.fhs.se

33

”Klimatfrågan tar Svenskt Näringsliv på största allvar.

Vi vill vara en del i denna viktiga fråga” 34

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

PROFILEN

”Det handlar om att se helheten” När Signhild Arnegård Hansen tog över ordförandeskapet i Svenskt Näringsliv var hennes ambition inte bara att lyfta företagens villkor ännu högre på EU:s agenda, hon brinner även för skolan och klimatproblemen.

– Det handlar om att se till helheten, menar hon.

– Det har varit ett spännande år.

Det har hänt mycket i politiken med den nya regeringen - men vi efterlyser mer. Positivt är också att nyförtagandet har ökat. Det verkar även som företagsklimatet har blivit bättre. Tyvärr har avtalsrörelsen hamnat på för höga nivåer, men nu tittar vi på hur vi kan jobba inför 2010. Vi inom Svenskt Näringsliv har enats om ett nytt huvudavtal, säger Signhild Arnegård Hansen.

Framåt är det viktigt att pröva vägen som det nya huvudavtalet innebär. Syftet är att avtalet skall vara attraktivt för alla parter och ge bra resultat. Reformer som ger ökad tillväxt krävs. Fokus är arbetslinjen, inte bidragslinjen - så även skattefrågan. Skolan och utbildningsfrågor är också en viktig del.

Klimatfrågan på största allvar – Och inte minst klimatdebatten, fortsätter Signhild Arnegård Hansen.

Tillväxtvänligheten är viktig, att det blir energisnålare. Nu handlar det om konsekvensanalyser i förhållande till kostnadseffektivitet. Vi kan inte bara titta på om det är närproducerat eller inte, vi måste se till hela kedjan och helheten. Det är annars väldigt lätt hänt att vi tar till enkla lösningar.

– Klimatfrågan tar Svenskt Näringsliv på största allvar. Vi vill vara en del i denna viktiga fråga, säger Signhild Arnegård Hansen.

Kvalitetsmärkning av skolorna Svenskt Näringsliv har granskat gymnasieskolorna. Om några veckor skall 126 000 niondeklassare välja gymnasieutbildning. Granskningen påvisar att kommunernas information om programmen har stora brister. Färre än en fjärdedel av förra årets avgångselever har fått jobb som har gått yrkesförberedande program.

Därför har nu Svenskt Näringsliv tagit initiativ till en kvalitetsmärkning av samtliga skolor och deras program.

– Det måste löna sig att utbilda sig. Det känns angeläget att trycka på naturvetenskapliga och tekniska

ämnen, det är en bristvara nu, fortsätter Signhild Arnegård Hansen.

Det är svårt för niondeklassare och deras föräldrar att bilda sig en uppfattning om vilka utbildningar som ger konkurrenskraft på framtidens arbetsmarknad. Endast en minoritet av Sveriges kommuner ger elever och föräldrar den kvalitetsinformation de behöver.

Ett positivt EU år

Signhild Arnegård Hansen som är en stor Europavän upplever att Europa under det gångna året har tagit ett stort kliv i positiv riktning. Året har präglats av optimism och en politisk vilja tycker hon.

– Nya ledare som Angela Merkel och Nicholas Sarkozy var en bidragande orsak till att EU:s stats- och regeringschefer kunde enas om det nya reformfördraget, vilket innebär att det blir enklare att fatta beslut på en rad områden som är viktiga för näringslivet. Det kommer att bli smidigare att driva en effektivare gemenskapspolitik, menar Signhild Arnegård Hansen.

20 miljoner arbetslösa

En slagkraftig och dynamisk politik inom EU kan inte byggas utan att hänsyn tas till företagen. En situation inom EU med drygt 20 miljoner arbetslösa, varav en skrämmande stor andel är ungdomar, kan inte lösas utan konkurrenskraftiga och välmående företag.

– Receptet för att vi skall lyckas är enligt min mening inte fler pålagor på nationell och EU-nivå. Min vision av ett socialt Europa är en reformagenda som uppmuntrar företag att anställa och investera, minskar administrativa bördor och förenklar handelsutbyten. Vi efterlyser med andra ord en ekonomisk politik som sätter företagens villkor i centrum, vilket är en förutsättning för ett spirande europeiskt näringsliv, fortsätter Signhild Arnegård Hansen.

...och Vaxholmsdomen

”Vi i Sverige inte har lyckats förena den fria rörligheten för tjänster med ett lämpligt socialt skydd för de medborgare som arbetar över grän-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

serna. Vi har i stället lagar och regler som alltför ensidigt gynnar kortsiktiga och nationella gruppintressen på bekostnad av den grundläggande välståndsskapande kraft som den fria rörligheten är.” – skriver Signhild Arnegård Hansen i en debattartikel.

Det är vårt samarbete inom EU som öppnat upp gränserna. Genom den fria rörligheten för varor, människor, tjänster och kapital kan vi i EU bättre utnyttja våra resurser och förutsättningar. Det behövs i en föränderlig värld.

– I debatten finns oftast bara det ena perspektivet, det som handlar om att vi i vårt land blir ”utsatta” för konkurrens. Det andra perspektivet – det som handlar om att svenska företag får ökade möjligheter att verka på andra marknader finns oftast inte alls i synfältet. Och ändå är det så viktigt. I själva verket bygger hela vår välfärd på att svenska företag kan vara konkurrenskraftiga och sälja varor och tjänster i andra länder, menar Signhild Arnegård Hansen.

Vad anser du om att många inte följer lagen i offentlig upphandling?

– Det är ett arbete som pågår kontinuerligt, men många uttrycker också problemen. Vissa upphandlingsföreskrifter är så detaljerade att man helt enkelt stoppar nytänkande. Många som vill vara med kan inte lägga anbud just på grund av att upphandlingsföreskrifterna inte är anpassade efter vår nutid.

Vad tycker du att man skall göra åt det?

– Utmaningsrätten finns inte alla kommuner idag. Många går på lägsta pris istället för på kvalitet.

Som beställare behöver man ha kunskap, men upphandlingskompetensen saknas ibland. Det saknas även möjligheter att kunna jämföra kvalitet och resultat. Det här stoppar utvecklingen tyvärr.

Tina Lundberg

Källa: Svenskt Näringsliv

35

ARBETSMILJÖ

TCO-märkta lättviktsheadsets för alla behov IsiCom AB saluför, som enda distributör i Sverige, ett komplett sortiment av Plantronics headset. Det USA-baserade Plantronics introducerade sitt första lättviktsheadset 1962 och är i dag världsledande på kommunikationsheadset med lösningar till kontors- och bordstelefoner, trådlösa telefoner, mobiltelefoner, IP-telefoni, datorer och SoftPhones.

Marknaden för headset ökar kraftigt. I Sverige finns det, enligt call center-branschens uppskattningar, omkring 100 000 personer som i sitt arbete är beroende av headset. Det blir även allt vanligare att vi arbetar mobilt när företag går över till trådlös kommunikation via headset. Nya tekniska lösningar kräver dock nya märkningar och därför är TCO’07 Headsets en viktig milstolpe. De höga kraven på användarvänlighet, miljö, strålning och energiförbrukning bidrar till att TCO Development fortsätter att förverkliga sin ambition om ett mobilt arbetsliv med så säker och användarvänlig teknik som möjligt.

Redan i dag är TCO-märkningen den världsledande standarden för bildskärmsmärkningar, med över 50 procent av världens bildskärmar TCO-certifierade. Den nya standarden förstärker TCO-märkningens position som världsledande system för kvalitets- och miljömärkning av kontorsprodukter.

– De flesta av våra nya produkter är nu TCO-märkta. Hittills har Plantronics totalt cirka 80 TCOgodkända produkter, säger Susanne Ottosson.

Huvudleverantör till NASA

Muskelspänningar i nacken och den övre ryggen, eller ”telefonnacke”, är ett av de mest vanliga problemen för kontorsarbetare i dag. Medicinska experter har redan fastslagit att den laterala krökningen av nacken, det vill säga den ställning som är mest vanlig när man talar i telefonen och samtidigt använder båda händerna för andra ändamål, är den mest spänningsframkallande av alla nackrörelser. Det finns också avsevärda bevis för att den muskelspänning i nacken och den övre ryggen som detta skapar kan påverka prestationsförmågan på arbetet och bidra till ökande sjukfrånvaro.

Nya undersökningar har visat att användandet av headset kan reducera muskelspänningar i nacken, skuldrorna och den övre ryggen med upptill 41 procent, vilket ger en friskare, mer effektiv personal.

IsiCom har lång erfarenhet av headset och hjälper dig gärna med dina frågor om headset och återförsäljare.

– Hos oss hittar du professionella headset till bords- och kontorstelefoner, trådlösa telefoner, mobiltelefoner, IP-telefoner, datorer och SoftPhones. Som distributör för Plantronics headset arbetar vi uteslutande mot våra cirka 350 återförsäljare som finns över hela landet.

36

Tillsammans med våra återförsäljare för vi ett tätt samarbete för att ge dig bästa möjliga service när det gäller att ta fram professionella headsetlösningar som är anpassade efter dig och din arbetssituation. På vårt kontor i Göteborg lagerför vi hela Plantronics sortiment i eget lager och kan därför skicka dina produkter samma dag som du beställer dem från din återförsäljare. Vi vill att du ska känna dig trygg med ditt köp och erbjuder därför tvår års garanti på alla våra headset, berättar försäljningschef Susanne Ottosson på IsiCom AB.

Plantronics introducerade sitt första lättviktsheadset 1962. Det började med två piloter, Courtney Graham och Keith Larkin, som var missnöjda med de tunga och klumpiga headset som fanns på marknaden och hade en idé om lättare, bekvämare och mer ergonomiskt utformade produkter.

Ergonomiska headsets från Plantronics.

Sedan 1967 är Plantronics huvudleverantör till NASA, National Aeronautics and Space Administration, USA:s federala myndighet för rymdfart. Efter den första lyckade bemannande månlandningen 1969 uttalade den amerikanske astronauten Neil Armstrong de berömda orden: “That’s one small step for a man, one giant leap for mankind...” via ett Plantronics headset.

Arne Öster

Först med att bli TCO ’07-certifierade TCO’07 Headsets är den senaste standarden inom ramen för TCO Developments certifieringssystem och den omfattar både headset med sladd och trådlösa headset. Ett mål är att den ska bli ett verktyg som underlättar beslut kring köp av headset.

Först ut att klara de tuffa kraven för TCO’07 Headsets var Plantronics.

Plantronics mottog certifikat på CeBIT-mässan i Hannover i mars.

TCO’07 Headsets gör det lättare för användare över hela världen att välja ett headset som de med säkerhet vet uppfyller tuffa krav på användarvänlighet, skydd mot ljudstötar, miljö och strålning.

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

ARBETSMILJÖ

Snyggt och ergonomiskt kontorsklimat Fler och fler använder datorer på sin arbetsplats, därav den ökade pressen på tillfredsställande kontor. Men det är mycket att tänka på: inredning, ljussättning och ergonomiska möbler samt trender och image.

Det ligger i alla företags intressen att ha välmående personal. Frågorna är många när det gäller arbetsmiljö på kontor då olika verksamheter kräver olika typer av avskärmning, förvaring och ljussättning.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning finns de regler som gäller för kontor.

Upplevelsen av situationen på arbetet påverkas både av utrymmets storlek och av dess utformning.

Ergonomiskt – ekonomiskt

Enligt Arbetsmiljöverket använder nästan 70 procent av alla yrkesarbetande dator och 15-20 procent använder dator under större delen av arbetsdagen på sin arbetsplats. Då är det viktigt att sitta rätt.

Höganäsmöbler AB utvecklar och tillverkar ergonomiska kontorsstolar och konferensstolar. De är helt specialiserade på utveckling och tillverkning i nära samarbete med ergonomer, ortopeder, sjukgymnaster och formgivare. En mycket viktig detalj i konstruktionen är den rörliga ryggbricka som följer kroppens rörelser och ger stöd för ryggen oberoende av sittställning - tillbakalutad, upprätt eller framåtvinklad.

Förvaring för de organiserade Stress, buller, belysning och ryggbesvär är de vanligaste problemen när det gäller kontorsarbete. Stress

kan utlösas inte bara av tung arbetsbörda men också av rummets utformning. Ett litet rum kan ge en känsla av instängdhet och isolering samtidigt som att för stora rum kan orsaka stress.

Lustrum har specialiserat sig på offentlig miljö och utvecklat bland annat hyllsystem med vändbara hyllor för bibliotek och kontorsförvaring. Att ha ett strukturerat och snyggt kontorslandskap har många fördelar. Med designade skärmar kan kontoret delas av på ett snyggt sätt som också är viktigt för att skapa god arbetsmiljö.

Jonas Flogell, försäljningschef på Ateljé Lyktan.

Det är lättare att hyra ut en lokal om det är snyggt och ljuset kan i det läget vara en avgörande faktor.

Genom att korrigera och anpassa belysningen gör man att ljuset hamnar på rätt ställe och därmed kan en något trist lokal bli attraktiv.

Miljöanpassade lampor är också något att satsa på.

– Mer belysning drar mer energi och då kan det vara smart att ha ett enklare grundljus och sen använda sig av mer spektakulär belysning vid

entréer, fasader och i receptionen, förklarar Jonas Flogell.

Lysrör finns i dag i fler färgtemperaturer från kall dagsljusfärg till varm glödljuston. Även formgivningen av själva lysrörsarmaturerna har på senare år utvecklats avsevärt. Det går idag att hitta designade produkter som väl speglar ett företags miljömedvetenhet eller tekniska innovationsgrad.

Stina Rangmar

Ljussättning lyfter kontoret

Bländande ljus kan vara ett lika stort problem som svag belysning. Speciellt i kontorslandskap är risken för direktbländning från otillräckligt avbländade armaturer och reflexbländning i bildskärmar stor. Många uppfattar belysningen i kontorslandskap som för stark och bländande och får huvudvärk och sveda i ögonen av den.

Ateljé Lyktan erbjuder armaturer för varierande miljöer och satsar på flexibilitet och design med möjlighet till individuell ljussättning beroende på rummets utformning.

– Rätt ljus är gynnsamt på många sätt. Ur ett hälsoperspektiv för personalen är det viktigt men också för företag som hyr ut lokaler, säger

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

För dig som inte går på vad som helst!

KONTAKTA OSS FÖR INFO OCH PROVER PÅ TEL 08-447 31 80, FAX 08-447 31 89 ELLER INFO@OGEBORG.SE

OGEBORG ÄR ETT KLIMATNEUTRALT FÖRETAG, ÄR CERTIFIERAT ENLIGT ISO 14001:2004 OCH REGISTRERAT ENLIGT EMAS FÖRORDNING (EEG) NO 761/2001.

37

JURIDIK

Ny lagstiftning på upphandlingsområdet från 1 januari 2008 Regeringen lade den 7 juni 2007 fram en proposition om ny lagstiftning på upphandlingsområdet.

Propositionen blev föremål för debatt och riksdagsbeslut den 21 november 2007. Den nya lagstiftningen baseras på de två EG-direktiv från 2004 som ersatte de direktiv som låg till grund för lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.

Den 1 januari 2008 trädde således i kraft en lag för offentlig upphandling inom den klassiska sektorn (”klassiska lagen”) och en lag för upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (”försörjningslagen”).

Lagarna skall gälla för upphandlingar som påbörjas efter detta datum.

Med ”påbörjas” anger regeringen att en upphandling får anses påbörjad när den upphandlande myndigheten/enheten beslutat om vilket upphandlingsförfarande som skall tillämpas eller senast när myndigheten genom annons eller på annat sätt beslutat att begära in anbud.

Gamla LOU skall alltså tillämpas på upphandlingar som påbörjas före 1 januari 2008.

38

De nya lagarna, som är uppbyggda så att de följer upphandlingsprocessen kronologiskt, omfattar båda sexton kapitel, varav de två sista – precis som i gamla LOU – reglerar upphandlingar under tröskelvärdena och överprövning/skadestånd. Bortsett från den omfattande redaktionella omarbetningen är de materiella nyheterna relativt få. Bland dessa återfinns följande ändringar: Begreppet affärsmässigt utmönstras i de nya lagarna och ersätts med uppräkningar av de EG-rättsliga principer som gäller för all upphandling, såsom principerna och proportionalitet, transparens och likabehandling. Någon materiell förändring av rättsläget avses dock inte med ändringen.

Begreppet ”upphandlande enhet” försvinner för organisationer inom den klassiska sektorn och ersätts av ”upphandlande myndighet”. I den nya försörjningslagen finns dock begreppet kvar för de organisationer som skall tillämpa denna lag.

Telekommunikationssektorn lämnar försörjningsektorn och istället tillkommer posttjänster, de

sistnämnda dock inte förrän från den 1 januari 2009.

Upphandlande myndigheter/ enheter ges möjlighet att offentliggöra förhandsannonser, annonser om byggkoncessioner och projekttävlingar genom att på Internet tillhandahålla och tillgängliggöra en Upphandlarprofil med information om den upphandlande myndigheten/enheten.

Upphandlande myndigheter och enheter åläggs en skyldighet att i vissa fall utesluta leverantörer som genom lagakraftvunnen dom befunnits ha gjort sig skyldig till brott såsom bedrägeri riktat mot EU:s ekonomiska intressen, bestickning och penningtvätt. Ett uteslutande förutsätter naturligtvis att den upphandlande myndigheten/enheten fått kännedom om förhållandena och dessutom kan en upphandlande myndighet/enhet låta bli att utesluta en leverantör som dömts för ovan nämnda brott om det finns särskilda skäl. Här skall, enligt regeringen, särskilt beaktas om lång tid förflutit och brottets svårighetsgrad.

Regler om att elektronisk överföring tillåts i all kommunikation mellan upphandlande myndigheter/ enheter införs. Upphandlande myndigheter/enheter som kommunicerar elektroniskt med leverantörerna ges dessutom möjlighet att tillämpa kortare tidsfrister för anbudsgivning och intresseanmälningar att få lämna anbud.

En skyldighet införs, vid upphandlingar över tröskelvärdena, att vikta utvärderingskriterierna, dvs. att ange utvärderingskriteriernas inbördes förhållande. Under tröskelvärdena står det den upphandlande myndigheten/enheten fritt att välja mellan att vikta kriterierna eller ange dem i fallande prioritetsordning.

Detaljerade bestämmelser införs om hur upphandlande myndigheter/enheter – om de så vill – kan ställa miljökrav och sociala krav på leverantörerna och föremålet för upphandlingen.

För den klassiska sektorn införs detaljerade regler om ramavtal. Innehåller ramavtalet samtliga villkor för leverans enligt avtalet kan avtal tilldelas enligt dessa villkor i enlighet med den rangordning som gäller mellan leverantörerna. Om inte samtliga villkor är fastställda i ramavtalet – t.ex. pris – skall tilldelningen av kontrakt ske genom en förnyad konkurrensutsättning bland de leverantörer som är parter i ramavtalet, en slags mini-upphandling.

De delar av direktiven som inte är obligatoriska för medlemsstaterna att implementera utreds för närvarande. Här återfinns bl.a. förslag

John Hane

Ola Bergqvist på nya upphandlingsformer, såsom konkurrenspräglad dialog, elektroniska auktioner och dynamiska inköpssystem. Något lagförslag om införande av dessa nya upphandlingsformer finns för närvarande inte men kan förväntas komma under 2008. Inom kort förväntas dessutom ett nytt rättsmedelsdirektiv från EU som skall ersätta de två äldre direktiv som för närvarande reglerar vad det åligger medlemsstaterna att tillhandahålla vad det gäller effektiva rättsmedel – dvs. en rätt till prövning - för en leverantör som känner sig förfördelad. Eventuellt kan det nya direktivet leda till förändringar i de svenska reglerna om överprövning och skadestånd.

Det kan konstateras att en del frågor och problemställningar, där svar från lagstiftaren hade varit önskvärda, lämnas obesvarade. Detta gäller t.ex. frågorna om var den övre gränsen för direktupphandlingar går och mer detaljerade regler för ramavtalsanvändning i försörjningssektorn.

För frågor om den nya upphandlingslagstiftningen, kontakta gärna någon av advokaterna John Hane eller Per-Ola Bergqvist på 08-506 184 00.

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

Foto: Catharina Biesért

Konkurrensverket - myndigheten för konkurrens och upphandling Konkurrensverket har ansvaret för tillsynen över offentlig upphandling.

Du hittar mer information om konkurrens och upphandling på

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

39

LEDARSKAP

Coacha dig själv till ett friskare och bättre liv Med ”mannen alla pratar om”: Michael Södermalm. Föreläsare, inspiratör, utbildare och certifierad mental tränare.

Vad driver oss människor egentligen? Vad är det som gör att du gör det du gör? Vilka behov drivs du av?

Trygghet? Variation? Bekräftelse?

Kärlek? Tillhöriget?

Att växa och vilja utvecklas som människa? Eller att bara vilja ge villkorslöst till andra människor?

Behoven är desamma för oss alla oavsett bakgrund, yrke, tro, man eller kvinna, ålder et cetera. Det som skiljer oss åt är att en del behov är starkare än andra och bildar mönster som varje dag påverkar och styr våra dagliga handlingar. Men en sak är säker och det är att vår lust, passion för något kan verkligen få oss att åstadkomma saker och ting.

Så frågan är lika motiverad som självklar – vad driver dig? Hur ofta vaknar du på morgonen och känner ”yeeeeeees – äntligen en ny spännande dag! Vad kul det ska bli att gå till jobbet”?

Tyvärr är det allt för många som saknar den känslan och som inte känner varken lust eller passion för det man varje dag. Det kan bero på många saker. Alltifrån bristande motivation, slentrian, dåligt ledarskap, resursbrist, otydliga riktlinjer och mål, ingen feedback, att man ej känner sig behövd och bekräftad, inget inflytande till att man själv aldrig eller sällan har reflekterat över vad man vill med sitt liv?

Många människor kommer lätt in i dåliga cirklar och vanor vilket leder till för lite motion, negativ stress, sömnbrist, dåliga kostvanor, felaktig självbild och negativa framtidsbilder/ målbilder. Det blir ett mönster som löper på, tills man antingen själv kommer till självinsikt eller drabbas av någon fysisk eller mental kollaps.

Det är därför viktigt att stanna upp och fundera över hur stärker och coachar jag mig själv egentligen? Har jag hittat mina må bra strategier? Har jag konkreta dagliga rutiner för hur jag skapar ökad motivation för att stärka min mentala och fysiska hälsa? Ett sätt är ökad

40

kunskap genom kurser, föreläsningar eller litteratur. Ett annat sätt är att bli aktivt medlem i världens första mentala träningsportal www.starkare.nu, där du kan träna upp din mentala styrka och coacha dig själv till ett friskare och bättre liv.

Att träna mentalt är något som du alltid har gjort. Men oftast inser vi inte att vi tänker mer på det vi inte vill ska hända, istället för att medvetet rikta sina tankar mot det vi vill ska hända. Att hjälpa sig själv genom systematisk och regelbunden träning för att stärka sina tankar mer och mer och påverka sig själv i en mer positiv och önskvärd riktning är något alla skulle behöva träna på mer.

Man brukar ju säga att träning ger färdighet. Tänk då om det är så att ökad friskhet och lycka inte är en tillfällighet utan en färdighet. Vad menas med det?

Jo, att du kan själv träna på att oftare i livet känna ökad mental och fysisk hälsa genom att bland annat: 1) Sätta upp tändande mål för vad du vill uppnå i ditt liv inom ett år. 2) Vara tydlig i din målformulering. 3) Gör målet tidsbestämt och varje dag fokusera på rätt saker. Skriv gärna ner dina framsteg i en personlig bok.

Välj rätt umgänge och dela med dig av dina framsteg och erfarenheter till människor som uppmuntrar dig och ger dig positiv feedback och energi.

Verkligheten är en tolkning

Har du tänkt på att verkligheten inte finns? Va? Nu har det slagit över alldeles tänker du nog, eller? Nej, det har inte slagit över. För om du tänker efter så är den enda verkligheten som existerar din syn på verkligheten.

Din syn på verkligheten och hur du väljer att tolka verkligheten är den enda verkligheten som existerar. Är det då konstigt att vi människor tolkar och ser på ”verkligheten” så olika? Allt har givetvis med våra djupt grundläggande värderingar

Genom att programmera om dina tankar kan du förändra dina känslor och ditt beteende, menar Michael Södermalm, mental coach och inspiratör.

och präglingar från barnsben att göra. Forskningen säger att upp till 3 års ålder minns man inte så mycket vad som hänt och vad man varit med om. I alla fall är man inte medveten om det. Men efter 3 års ålder har hjärnan en förmåga att komma ihåg händelser och upplevelser lättare vilket gör att vi i vuxen ålder kan genom t ex hypnos och andra effektiva metoder gå tillbaka i våra liv och förnimma det vi en gång varit med om och upplevt.

Det är en anledning till att vi bildar olika typer av mönster som påverkar och styr våra liv i väldigt hög utsträckning. Det gör att människor formas och skapar begränsade övertygelser som ligger och styr ditt beteende från ditt undermedvetna. Det är här bl a den mentala träningens betydelse också spelar en viktig roll.

Då våra mönster är automatiserade och styr oss till väldigt hög grad omedvetet så är det viktigt att lära sig bra tekniker och metoder som hjälper dig att programmera om alla negativa och destruktiva tankar och bilder som du eventuellt har om dig

själv, om andra eller vad gäller att nå dina drömmar och mål. Att tro på att det inte går och att du inte har möjlighet att nå det du vill är lika sant för hjärnan som att tro på ett du verkligen kan och har förmågan inom dig.

Hjärnan förstår bilder, metaforer och liknelser. Har du då negativa tankebilder och föreställningar om dig själv och framtiden så väljer ju hjärnan att tro på det som om det är sant. Det styr sedan hela ditt beteende. Om det sedan går dåligt och du inte når det du vill så får du ju ”vatten på din kvarn”, så att säga.

Då inträffar det klassiska, nämligen att säga ”vad var det jag sa, jag visste ju det hela tiden att det skulle gå dåligt, det är så typiskt”.

Snacka om självuppfyllande profetia!

Mental träning

Med hjälp av regelbunden mental träning kan du på väldigt kort tid programmera om din hjärna med att mer träna på att skapa de bilder och föreställningar du vill ha för att lyckas ännu bättre.

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

Det måste väl vara roligare att arbeta med hjärnan mot en önskvärd riktning än att omedvetet styras mot det du inte vill och på så sätt arbeta mot hjärnan.

Hjärnan är den mest fantastiska dator som finns i världen. Men var medveten om att det du dagligen matar in i hjärnan har stora förutsättningar att komma ut i ditt sätt att uppträda och bete dig. Som jag sagt tidigare är det ju så att träning ger färdighet.

Nyckelordet är således träning.

Därför räcker det inte med att förstå logiskt att det är rätt och riktigt utan du måste träna det du förstått, känna effekterna och skillnaden av det du gör för att du ska kunna dra nytta av alla fördelar som det erbjuder.

Det är det som är skillnaden som gör skillnaden.

Ett friskare flyt i livet

Alla människor har någon eller flera gånger varit inne i det underbara tillståndet flyt. Vad innebär flyt? Kan du skapa mer flyt i din tillvaro? Hur mycket kan du påverka ditt liv egentligen? Kan man skapa sjukdom kan man väl skapa friskhet, eller?

För det första är det viktigt att förstå, vad kan du påverka? För det andra, vad vill du påverka? För det tredje, vad vågar du påverka?

Min erfarenhet är att det är svårt att påverka det du inte kan påverka, så varför inte bestämma dig för att lägga mer mental kraft på det du kan påverka, nämligen dig själv.

För visst är det så att skillnaden som gör skillnaden mellan oss människor är, inte vad som händer i livet, utan hur du väljer att reagera på det som händer i livet, som är det viktigaste. Hur du väljer att reagera och förhålla dig till det som händer i ditt liv kan du påverka till 100% anser jag. Vad tror du?

Fundera på följande fråga: Kan någon annan människa göra dig arg? ”Självklart”, svarar de flesta människor. Du kanske direkt tänker på någon eller några som verkligen gör dig arg. Men frågan är, kan verkligen någon annan göra dig arg?

Tänk om det är så att ingen kan göra dig arg, utan endast väcka upp känslor inom dig som gör att du väljer att reagera med ilska. Tänk om det är så? Det innebär ju att du har 100 procent valfrihet i varje unik situation att välja ditt sätt att reagera.

Det i sin tur ger dig möjligheten att bestämma hur du själv vill agera och uppföra dig i olika situationer.

Väljer du att se på en situation som ett lärande där du kan växa och utvecklas som människa kanske du också upplever mer flyt än oflyt i ditt liv.

Flyt, flow eller flöde är den känsla som vi har när allting fungerar som det ska, när autopiloten är påkopplad, när allting stämmer. Flyt är ett icke logiskt/analytiskt tillstånd. Det är när du är mentalt, känslomässigt och fysiskt helt närvarande, du är foku-

serad på nuet vilket innebär att allt annat är bortkopplat. Nu utnyttjar du din förmåga optimalt och din psykiska energi flödar utan ansträngning. Känslan är att allt är möjligt och tid och rum bara försvinner.

Häftigt. Härligt. Underbart! Efteråt minns man knappt någonting. Är detta ett tillstånd du kan vara i längre stunder varje dag?

Självklart kan du det. Hur gör man då? Låt mig ge dig några exempel. När människor känner en enorm stark inre passion för det man gör kan man lätt uppslukas av situationen och därmed känna total eufori. Den koncentration som flyt/ flow för med sig tillsammans med tydliga mål och omedelbar feedback skapar ett njutbart tillstånd av psykisk närvaro. Här får du några tips på hur du lättare kan skapa ett tillstånd av mer flyt i din tillvaro för att må och fungera bättre: 1. Tydlig målsättning.

2. Göra det du brinner för.

3. Känna totalt engagemang.

4. Fångas av det så tid och rum står stilla.

5. Känna passion och kärlek för situationen/uppgiften.

6. Uppleva känslan av total glädje, balans och harmoni.

När dessa kriterier finns med så är förutsättningarna stora att du automatiskt flyter in i tillståndet flyt oftare än motsatsen vad det än gäller.

Nu är det inte meningen att hela livet ska vara en total flowupplevelse, för det är inte ens realistiskt.

Livet består av kontraster, vilket är viktigt för att utvecklas och växa som människa. Men då livet är så skört och bräckligt är det viktigt att bli mer medveten om att du själv kan påverka ditt eget sinnestillstånd.

Därför är den största skillnaden mellan människor som lyckas, oavsett profession eller bransch, att de mer ofta är i tillståndet flyt än motsatsen, samt är bättre på att reagera konstruktivt även i problematiska situationer.

Fokus!

Allt handlar om träning och åter träning Det är därför det är så skönt att leva även om det känns tufft ibland, nämligen vill man och vågar ta tag i sitt liv så kan man lära sig något nytt varje dag och därav växa som människa.

Stanna nu upp och reflektera över dessa frågor, landa och prioritera om i livet så blir det mer av det som du vill än inte vill. Allt handlar om hur du väljer att reagera på det som händer i livet och vilka val du väljer att göra. Fortsätt att träna mentalt, ha tålamod, skapa rutiner och ha roligt. Livet går inte i repris. Lycka till!

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

Michael Södermalm

41

Visma Proceedo, On-Demandlösningar från upphandling till betalning.

Vill du veta mer om våra nya lösningar för upphandling, kontrakt och eauktioner gå in på www.vismaproceedo.se Vi finns även på plats i monter nr 10 den 31 mars - 2 april.

krönika / tina lundberg Kärnkraften och växthuseffekten

Vår okunskap skjuter skarpt mot miljön Inför förra valet var alliansen överens om att frågan om kärnkraftens framtid inte skulle diskuteras under den här mandatperioden. Men vad gjorde Jan Björklund (fp) förra fredagen? Han deklarerade att folkpartiet tycker att Sverige skall bygga ut med fyra nya kärnkraftverk. Inte bara det att han bröt alliansens uppgörelse, han sa dessutom att kärnkraften skulle vara den bästa lösningen för att klara av att hantera klimathotet.

Okunskap hos politiker

Politiska utspel där syftet handlar om att värva röster bekymrar mig, men än mer bedrövad blir jag när beslut kan tas utan att politiker har kunskap om vad de egentligen har fattat beslut om. Tveklöst skapas konsekvenser som kan utsätta den enskilde medborgaren ytterst drastiskt.

Hur kan jag vara så fräck och indirekt påstå att Björklund bara är ute efter att värva röster? Hade han inte varit det, skulle han i så fall först ha diskuterat saken med resterande borgerliga partier, för att sedan tillsammans med dem gå ut med att alliansen har ändrat sin uppgörelse och nu vill lyfta frågan om kärnkraften.

Vad det gäller Björklunds argument om att den bästa lösningen för att hantera klimathotet är kärnkraften anser jag baseras på ren okunskap.

Folkpartiets utspel

Vi kan aldrig komma ifrån det faktum att en kommun eller en regering är lika klok som dess politikers och tjänstemäns sakkunskaper och förmåga till ansvarstagande.

Lika lite som att vi inte kan komma ifrån hur du och jag och alla andra medborgares liv påverkas av deras beslut.

Frågan är nu hur folkpartiets utspel påverkar kommande samarbete inom alliansen? Den andra frågan är hur politiska utspel påverkar tillitsfaktorn hos den enskilde medborgaren? Den tredje frågan är – vad sker nu?

Vi vet att centern står för att avveckling av kärnkraften, medan moderaterna är för. Vad säger krisdemokraterna?

Tveklöst är detta en av de mest laddade frågorna som står på den politiska agendan nu.

Kunskap och ekonomi

För min egen del har det handlat om att borra djupt i kärnkraftens möjligheter och risker i relation till vår samtid. Tveklöst har jag kommit fram till att kärnkraften

aldrig någonsin kan bli en lösning på klimatförändringarna. Riskerna är ytterst allvarliga för både miljön och människan. Den som hävdar något annat vågar jag påstå har vare sig satt sig in i de olika problemställningarna, lika lite som i det ekonomiska perspektivet på sikt. Och det är just här jag vill stanna till lite, vid ekonomin.

De flesta vet att dagens globala ekonomi bygger på fossila bränslen.

Och visst sjutton är det så att de företag som har som ändamål att tjäna pengar här, gör vad de kan för att deras plånböcker skall fyllas.

Krasst sett på kort sikt kan företag tjäna på att förstöra klimatet. Men allt fler människor förstår också att bara på lite längre sikt kommer ett förstört klimat leda till att vår globala ekonomi kollapsar.

Kärnkraft är ingen ren energikälla Det ohållbara i att fortsätta använda fossila bränslen har gjort att kärnkraften ofta framställs som ett mindre farligt alternativ av kärnkraftsanhängarna. De menar att hotet från växthuseffekten gör att vi inte kan avveckla kärnkraften och kallar den häpnadsväckande nog för en ”ren” energikälla. Låt mig då belysa att det är fullt möjligt att göra verklighet av en värld som drivs av säker och hållbar energi utan att det kostar mer än om vi skulle fortsätta som idag.

Hejda klimatförändringarna på riktigt Greenpeace återger den mycket uppmärksammade Sternrapporten av Nicholas Stern, före detta chefsekonom på världsbanken. Stern har beräknat att det kommer att bli mycket förmånligare att hejda klimatförändringarna nu än att vänta.

Om vi väntar kommer världens BNP reduceras med 5-10 procent kring 2050. Agerar vi nu kostar det istället cirka 1 procent.

För att vi ska kunna rädda klimatet krävs främst fyra saker:

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

• Vi måste slå hål på myten att de miljövänliga, förnyelsebara energikällorna inte kan leverera och att de är allt för dyra för att vara konkurrenskraftiga.

• Vi måste sluta slösa med energi.

• Vi måste sluta subventionera miljöfarliga energikällor.

• Det kan inte längre vara gratis att förstöra klimatet.

10 år för att bygga nytt kärnkraftverk Även om Sverige har en hög andel kärnkraft i elsystemet, är kärnkraften globalt sett en marginell energikälla.

Den står för cirka 6 procent av världens energikonsumtion och 16 procent av elproduktionen och det är inte realistiskt att globalt kunna öka andelen i någon betydelsefull skala i tid. I genomsnitt tar det 10 år att bygga ett nytt kärnkraftverk.

Dessutom kan kärnkraft bara finnas så länge som det finns uran. Om vi skulle ersätta alla fossila bränslen med kärnkraft skulle världens lättillgängliga uranreserver ta slut på mindre än fyra år, menar Greenpeace.

Förnyelsebar energi, å andra sidan, är ”obegränsad” och miljövänlig, kan lättare användas i avlägsna och tekniskt outvecklade regioner och innebär inte någon risk för den globala säkerheten. Vindkraften, för att ta ett exempel, är den snabbast växande energikällan i världen.

Under de senaste åren har över 6 000 megawatt vindturbiner installerats

årligen i Europa. Det motsvarar två eller tre nya stora kärnkraftverk. Varje år! I Sverige har vindkraften ensam potential att ersätta två tredjedelar av den svenska kärnkraften. Det finns många vindkraftverk i Sverige idag, inte bara det, det finns även sol och vatten som enbart kostar ett öre mer per kilowatt.

På ett sätt var det bra att Björklund gjorde sitt utspel – men konsekvensen kanske inte blir som han hade beräknat.

Tina Lundberg

Källa: Greenpeace

Tina Lundberg

43

MILJÖ

Från vanlig el till

vindkraft Den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige är direktverkande el. Vanlig el för en normalstor villa utgör ett utsläpp på 1,8 ton koldioxid per år. Byter hushållet till vindkraft blir istället utsläppet endast 100 kg. Det minskade utsläppet på 1,7 ton på ett år motsvarar ungefär 25 procent av en invånares totala utsläpp, enligt SCB. Det krävs en energianalys av det egna huset för den som anser att miljön är viktig. Kartläggningens syfte är att finna de svaga punkterna i energihushållningen. Därefter påbörja enkla åtgärder som successivt övergår till större, så som tilläggsisolering och utrustning för styrning och reglering.

Lönsamma energibesparingar

Tilläggsisolering anses vara den mest lönsamma energibesparingen. En halv meter bör vara ett riktmärke för isoleringen. Att spruta lösull som tilläggsisolering anse bättre då det tätar även i vinklar och vrår. Det är även avgörande att försäkra sig om att ventilationen fungerar bra.

Nya energieffektiva fönster minskar energiförlusterna med cirka två tredjedelar. Dessa fönster minskar även vid kallras. Har fönstren dess-

utom friskt virke och är i god kondition räcker det med att byta ut en av rutorna eller komplettera med en ytterligare ruta. Att byta friska fönster mot energieffektiva fönster är sällan ekonomiskt.

En familj på fyra personer använder cirka 5000 kWh per år för uppvärmning av varmvatten. En modern varmvattenberedare kan ge upp till 1000 kWh om året i besparing. 200 liter brukar räcka till en normalfamilj. Varmvattenberedaren bör anslutas till andra energikällor som exempelvis solfångare eller värmepannor. Att använda belysningsdimmer i rummen är en fördel.

Lågenergilampor och kompaktlysrör är även mycket energisparande.

Tina Lundberg

Vindkraftverk på frammarsch i Piteå Piteå kommun och företaget Svevinds satsar stort på vindkraftverken.

– 14 vindkraftverk har börjat byggas på Bondön, säger Per Lidström, utredningsingenjör vid Piteå kommun.

Kommunen har även lämnat bygglov på 12 ytterligare, men beslutet är överklagat i Länsrätten.

– Vi hoppas nu att ärendet skall vara utagerat innan året är slut, fortsätter Per Lindström.

Vill bygga 500–1000 vindkraftverk De 12 vindkraftsverken ingår i ett pilotprojekt som syftar till att företaget Svevinds på sikt vill bygga 500–1000 verk på en yta som utgör fem kvadratmil i området Markbygden.

– Projektet i Markbygden är i sin linda, kommunfullmäktiga antog översiktsplanen strax före jul, säger Per Lindström.

Överträffar regeringen mål

Riksdagens mål är att det år 2015 skall vara möjligt att producera 10 TWh vindkraft per år. Projektet i Marbygden beräknas fullt utbyggd kunna producera cirka 12 TWh per

44

år. För att nå riksdagens höga mål om en snabb och omfattande utbyggnad, är både Piteå kommun och Svevind angelägna om att planeringsförutsättningarna och prövningen blir smidiga.

– Det kan bli aktuellt att kommunen ber om regerringsprövning för hela beslutet, fortsätter Per Lindström.

Ytterligare 132 vindkraftverk

Från att ha varit en marginell företeelse, är vindkraften idag en stark energikälla att räkna med. Teknikutvecklingen går oerhört snabbt. På tio år har effekten i ett vindkraftverk mer än tiodubblats från några hundra kW till 5 MW. – Ännu en stor vindkraftpark planeras i havet utanför Piteå. Företaget WPD Scandinavia vill bygga 132 kraftverk i skärgården.

Tina Lundberg

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

MILJÖ

Satsning på miljöåtgärder inom jordbruket – Att minska och mildra jordbrukets effekter på miljön är angeläget. Därför satsar vi nu pengar på de två områden som regeringen har prioriterat, klimatet och havsmiljön, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Regeringen har beslutat om 66,5 miljoner kronor till miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket. 26 miljoner kronor är särskilt inriktade på att minska övergödningen i inlandsvatten och hav.

– I Sverige har vi en unik situation där bönderna själva jobbar hårt med att minska övergödningen och där jordbrukets organisationer jobbar tillsammans med regering och myndigheter. Jag tror att detta koncept till stor del har lagt grunden för vårt lyckade arbete med att hålla ner utsläppen, säger Eskil Erlandsson.

Bland annat kommer två miljoner att gå till att exportera det svenska arbetssättet ’Greppa näringen’ till

länderna runt Östersjön.

– Vi vill nu ge andra länder runt Östersjön möjlighet till liknande goda samarbeten, fortsätter han.

Av de 66,5 miljonerna satsas 12 på klimatarbetet. Detta sker i nära samarbete med näringen och pengarna ska gå till information, utbildning och rådgivning på gårdsnivå.

– Jag är övertygad om att svenska bönder vill göra en insats för att minska sin egen klimatpåverkan.

Med hjälp av de här pengarna får de verktygen att göra det, säger Eskil Erlandsson.

Tina Lundberg

Källa: Jordbruksdepartementet

Greenpeace, kärnkraften och växthuseffekten

Nej till kärnkraft sprider sig Varför välja mellan två onda ting när vi kan välja något miljövänligt, undrar Greenpeace. Majoriteten i EU delar uppfattningen.

Enligt en undersökning beställd av EU-kommissionen anser en majoritet i EU att kärnkraften inte är lösningen på klimatproblemet. Sex av tio (61 procent) anser istället att EU-länderna bör dra ner på användandet av kärnkraft. De oroas av det radioaktiva avfallet och olycksrisken. Det betyder också mindre resurser till de verkliga miljövänliga alternativ som kan täcka energibehovet i världen. Tendensen av nejsägare sprider sig, i England säger 72 procent av befolkningen nej till kärnkraften.

Reducering av växthuseffekten kan uppnås helt Greenpeace med sin digra kunskap menar att om vi satsar på rätt teknologi och infrastruktur kan Sverige ersätta en reaktor vartannat år med förnyelsebar energi och en effektivare energianvändning. ”Vi kan sänka våra utsläpp av växthusgaser utan att minska den ekonomiska tillväxten. Det är fullt möjligt att göra verklighet av en värld som drivs av

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

säker och hållbar energi utan att det kostar mer än om vi skulle fortsätta som idag.”

Faktum är att till och med ambitiösa mål att reducera växthuseffekten kan uppnås helt utan kärnkraft.

Lösningen är att samtidigt effektivisera energianvändandet i byggnader, i transporter och inom industrin.

Tuffa beslut menar Greenpeace Greenpeace anser att det kräver en del tuffa beslut framöver och det kommer inte att ske automatiskt.

Men tekniken finns redan. Till 2050 kan vi tack vare förnyelsebar energi och långtgående energieffektiviseringar minska koldioxidutsläppen med nära 50 procent samtidigt som kärnkraften fasas ut till 2030 – både globalt och i Sverige.

Tina Lundberg

Källa: Greenpeace

45

NYHETER

IT Norrbottens VD på kommunkonferens:

”Bredbandsnät ny naturresurs” – Norrbottens regionala bredbandsnät Lumiora och de lokala stadsnäten är en ny ”naturresurs” i Norrbotten. Förutom malm, energi, skog och natur har vi nu också ett fiberbaserat höghastighetsnät, säger Tony Blomqvist, VD för IT Norrbotten AB.

Han var en av talarna på en konferens i Stockholm den 30 januari 2008 om ”stadsnät och samhällsnytta”.

De lokala stadsnäten och regionala bredbandsnäten är viktiga aktörer på bredbandsmarknaden. I många fall är dock stads- och regionnäten ganska okända, trots att de bidrar till att bygga en framtidssäker it-infrastruktur i stora delar av Sverige.

På konferensen i Stockholm talade Tony Blomqvist om bredband ur ett regionalt och samhällsplaneringsperspektiv, om hur IT Norrbotten fungerar som ”katalysator för den regionala utvecklingen”.

Ett praktiskt exempel på detta är Norrbottens läns landstings höghas-

46

tighetsnät. Tack vare det regionala nätet Lumiora har landstinget knutit ihop länets 5 sjukhus, 33 vårdcentraler och 34 tandvårdskliniker till ett gemensamt höghastighetsnät.

– Det nya landstingsnätet i Norrbotten är 50 gånger snabbare än det gamla – och dessutom billigare. Det ökar effektiviteten i vården genom till exempel digital röntgen och hjärtundersökningar på distans, säger Tony Blomqvist, VD för IT Norrbotten.

IT Norrbottens nät gör också att Luleå tekniska universitet kan bedriva distansutbildning, att kommuner med hjälp av videokonferenser kan rädda glesbygdsskolor från nedläggning, att företag får kommunikation med högre kapacitet och längre kost-

nader och inte minst att privatpersoner kan kommunicera på minst lika bra villkor som i storstäderna.

Norrbottens bredbandsnät har blivit en ny ”naturresurs” i Sveriges nordligaste och till ytan största län, vid sidan av malmen, energin, skogen och naturen.

IT Norrbotten har samordnat länets bredbandsutbyggnad. Länets 14 kommuner har under åtta år investerat cirka 600 miljoner kronor i ett fiberoptiskt bredbandsnät, ”3 000 km digital motorväg”. Nu finns ett nät öppet för alla på lika villkor.

– Vi har ett öppet nät med konkurrerande tjänsteleverantörer, som skapar valfrihet för individer och företag, säger Tony Blomqvist.

Konferensen arrangerades av Sveriges Kommuner och Landsting, Post- och telestyrelsen samt Svenska Stadsnätsföreningen.

IT Norrbotten erbjuder ett länsgemensamt, fiberbaserat höghastighetsnät – Lumiora – till näringsliv och offentlig service. Nätet skapar ett utökat tjänsteutbud, som bidrar till ekonomisk tillväxt och utveckling i regionen. IT Norrbotten grundades 1996. Ägare är Norrbottens 14 kommuner och Norrbottens läns landsting.

Arne Öster

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

Tre nya landshövdingar Regeringen har utsett tre nya landshövdingar. En vänsterpartist, en moderat och en socialdemokrat.

Lars Bäckström (v) är ny landshövding i Västra Götalands län, Chris Heister (m) i Västerbotten och Barbro Holmberg (s) i Gävleborg.

Uppdraget påbörjas den 21 januari 2008 för Lars Bäckström och Barbro Holmberg. Den 28 januari är det även dags för Chris Heister.

Lars Bäckström i Västra Götaland – Det är roligt att regeringen nu har kunnat utse Lars Bäckström som har ett väldokumenterat starkt engagemang för Västra Götaland till landshövding. Han har nästan 20 års erfarenhet av riksdagsarbete och på andra centrala uppdrag som sammantaget gör honom mycket kvalificerad. Lars Bäckströms engagemang för Västsverige kommer att vara till gagn inte minst för utvecklingen inom näringslivet, säger kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell. Åren 1996-2006 var Lars Bäckström gruppledare för vänsterpartiet i riksdagen. Han har som suttit i finansutskottet och skatteutskottet och därutöver haft en rad andra förtroendeuppdrag i Riksdagen och i statliga myndigheter. Bland annat inom Riksdagens revisorer och Skatteverket. Sedan 2004 är Lars Bäckström ordförande i Post och Telestyrelsen.

– Det är stimulerande att som landshövding få möjlighet att arbeta

”En viktig utmaning kommer att bli klimat- och miljöfrågorna.

annat suttit i Näringsutskottet och varit vice ordförande i Socialutskottet. Mellan 1991 och 1994 arbetade hon också som sakkunnig åt statsminister Carl Bildt.

Andra viktiga uppgifter är integrationspolitiken och tillsynsfrågor till exempel äldreomsorgerna.”

Samhällsutveckling

för att stärka Västsverige. Det finns en Västsvensk samarbetsanda. Den andan vill jag hjälpa till att stärka och utveckla, säger Lars Bäckström.

Klimat- och miljöfrågorna är viktiga En viktig utmaning kommer att bli klimat- och miljöfrågorna. Andra viktiga uppgifter är integrationspolitiken och tillsynsfrågor till exempel äldreomsorgerna. Jag vill också i partnerskap bidra till att stödja regionen i dess arbete för ett gott näringslivsklimat, menar han.

Chris Heister i Västerbotten

Chris Heister var riksdagsledamot mellan 1991-2002 och har bland

– Det är mycket tillfredsställande att regeringen nu har kunnat utse en landshövding som har lång erfarenhet av samhällsutveckling på både internationell, nationell, landstingskommunal och kommunal nivå.

Chris Heister, född 1950, har som vice ordförande i moderata samlingspartiet och som finanslandstingsråd i Stockholm fått ett omfattande nätverk som kan komma väl till pass i Västerbotten, säger kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.

Medicin och klimatfrågor

– Det är djupt stimulerande att få i uppdrag att vara med och bidra till utvecklingen i Västerbottens län.

Västerbotten är ett län som präglas av företagsamhet och framåtanda.

Genom bred forskning vid Umeå universitet inom framförallt medicin och frågor med anknytning till klimatfrågan har länet åtskilligt att bidra med. Som landshövding vill jag också arbeta för att på bästa sätt

ska bidra till ett stärkt företagande, inte minst i inlandskommunerna och inom turismen, säger Chris Heister.

Barbro Holmberg i Gävleborg

Barbro Holmberg var 2003-2006 statsråd vid utrikesdepartementet och dessförinnan generaldirektör vid Migrationsverket. Tidigare har hon arbetat som statssekreterare vid utrikesdepartementet. Barbro Holmberg har även gett ut böcker på det sociala området och arbetat som redaktör på tidskriften Socialpolitik och Psykologtidningen.

– Med ett tidigare statsråd som landshövding får Gävleborgs län en synnerligen kompetent resurs till länet. Barbro Holmberg har en gedigen bakgrund och ett starkt engagemang inom flera områden och inte minst inom det sociala om området, säger kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.

– Det är roligt att nu få ta sig an ett nytt uppdrag och att som landshövding få vara med att arbeta för Gävleborgs utveckling. Gävleborg är ett spännande län inte minst ur företagarperspektiv med goda etableringsmöjligheter, expanderande högskola och med goda kommunikationer till huvudstadsregionen, säger Barbro Holmberg.

Tina Lundberg

Källa: Finansdepartementet, Länsstyrelsen

Sony Ericsson får kritik Sony Ericsson gör för lite för att avstå från att metall till mobiltelefonbatterier tillverkas av barn, enligt organisationen Swedewatch. Men Sony Ericsson avvisar kritiken.

Tiotusentals barn arbetar i livshotande gruvor i Kongo och Zambia där metallen kobolt bryts. Metallen säljs till Kina och ingår i batterier.

Swedewatch stöttas av Sida och Svenska kyrkan Organisationen Swedewatch som finansieras av biståndsmyndigheten Sida och av Svenska Kyrkan har granskat handeln, uppger SVT:s Rapport.

– Barn andas in mineraldammet hela dagarna, vilket riskerar förstöra deras lungor. Det är viktigt att före-

tagen börjar spåra sina metaller och får bättre kontroll över leverantörsserien. När vi kontaktade en rad företag i april visste inget av 20 marknadsledande konsumentelektronikföretagen ens vilka länder metallerna i deras batterier kommer ifrån, säger Sara Nordbrand, researcher på Swedewatch.

Tycker du att Ericsson är passivt?

– Ja, hittills har de inte gjort någon direkt insats för att få koll på sina metallevarantörer, de jobbar inte

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

med det ledet, än så länge. Så det får man nog kalla för passivt.

Men Sony Ericsson tillbakavisar kritiken.

Finns det metaller som har producerats av barn under ganska vidriga förhållanden i mobiler som man köper i Sverige?

– Det kan man inte svara på, säger Mats Pellbäck Scharp, miljöansvarig på Sony Ericsson.

Tina Lundberg

Källa: Ekot

47

NYHETER

Riksrevisionen är kritisk igen

Regeringens styrning behöver utvecklas – inte avvecklas Riksrevisionen har lämnat sitt yttrande över Styrutredningens betänkande. Utredningen delger en ny syn på hur regeringen skall kunna styra sina myndigheter.

Riksrevisionen uppmuntrar ambitionen om förbättring av styrning, men är på flera punkter kritiska till utredningens förslag. Riksrevisionen hävdar att förslagen inte kommer lösa de problem de är menade för.

Utredningen föreslår att verksamhetsdelen i nuvarande regleringsbrev avskaffas helt. Riksrevisionen anser att detta är fel väg. Regeringens styrning behöver utvecklas – inte avvecklas. Vilket innebär dock inte att det behövs mer styrning, utan kan istället mycket väl vara mindre styrning. Riksrevisionen ställningstagande grundas på erfarenheter från ett stort antal granskningar, där följande risker finns med förslaget:

”Regleringsbrev utan verksamhetsstyrning blir inte mindre styrning, utan mer och otydligare styrning. Regleringsbreven kommer att ersättas av enskilda regeringsbeslut och vi får en fortsatt utveckling mot en redan besvärande informell styrning. En styrning som inte bara skapar en ökad otydlighet om vad som förväntas av myndigheten utan också en styrning där ansvaret för vad som har gjorts alltmer kommer att suddas ut.” ”Förslaget försvagar den grundläggande koppling svensk statsförvaltning har haft mellan finansiell styrning och de resultat som förvaltningen ska uppnå. Det behövs en

god kontroll av statens finanser där statens tillgångar fördelas och används i enlighet med prioriteringar och ändamål beslutade av riksdagen.” ”Regeringen har inte bara ett ansvar att styra och följa upp vad myndigheterna gör utan är också redovisningsskyldig inför riksdagen för hur statens medel har använts.

Man kan därför inte som utredningen föreslår låta myndigheterna självt avgöra vilken resultatinformation regeringen behöver. Då har man inte bara begränsat regeringens möjligheter att följa upp deras verksamhet. Man har också begränsat regeringens möjligheter att ge riksdagen en rättvisande resultatinformation till grund för dess uppföljning.”

Vid flertalet tillfällen har Riksrevisionen haft synpunkter på regeringens otydliga styrsignaler och bristande uppföljning. Riksrevisionen uppmuntrar därför regeringen att nu

uppmärksammar de förvaltningspolitiska frågorna.

Riksrevisionen delar, som framgår, inte Styrutredningens förslag i alla delar om vägen till en bättre styrning. Riksrevisionen anser dock att det är positivt i sig att frågor om regeringens styrning av förvaltningen nu diskuteras. Riksrevisionen önskar dock att den kommande diskussionen i ökad utsträckning tar sin utgångspunkt från regeringens ansvar inför riksdagen.

Frågan om hur regeringen skall styra sina myndigheter kan inte ses isolerat från hur regeringen bör ta sitt ansvar inför riksdagen. Om effektivitet, rättsäkerhet och demokrati skall prägla svensk statsförvaltning krävs en aktiv styrning och uppföljning. Denna uppgift kan inte regeringen frånträda.

Tina Lundberg

Källa: Riksrevisionen

Miljöminister Andreas Carlgren

Gasledning i Östersjön ifrågasätts

Avgörande redovisningar saknas i Nord Streams ansökningar om tillstånd för gasledning i Östersjön.

– Ansökningarna måste vara precisa, definitiva och väl underbyggda för att regeringen ska kunna bedöma miljökonsekvenserna och pröva tillståndet. Bolaget har det fulla ansvaret för att ansökningar med miljökonsekvensbeskrivningar uppfyller de höga kvalitetskraven, säger Andreas Carlgren.

Ofullständiga ansökningar

Bolaget Nord Stream har ansökt om tillstånd för att bygga en serviceplattform och lägga ut en dubbel gasledning i Östersjön för att transportera naturgas från Ryssland till Tyskland.

Regeringskansliet har nu granskat ansökningarna från bolaget Nord Stream och bedömer att ansökning-

48

arna vara ofullständiga. Avgörande redovisningar saknas.

– Regeringen kommer att göra en mycket omfattande och noggrann miljöprövning av hur projektet påverkar Östersjöns miljö. Vi har varit tydliga med att det krävs ett underlag av hög kvalitet och att alternativa dragningar för hela sträckan måste redovisas, säger miljöminister Andreas Carlgren.

Källa: Miljödepartementet

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

krönika / tIMECARE

Den nya tidstjuven Inför det nya året kan vi förvänta oss att datortekniken kommer att jacka upp hastigheten ytterligare ett snäpp i vår vardag av arbete och kommunikation. Men i samma mån som den sparar in tid tycks den paradoxalt nog också stjäla alltmer av vår tid. Ett exempel är telefonin, som nu kommit att bli ett växande hinder för våra förhoppningar om mer tid. För varje år tar den alltmer plats i vår vardag och ger upphov till tidsnöd, frustration och stress, och därtill kostnader.

I dagens kommunikationssamhälle har den datoriserade telefonväxeln kommit att bli vårt nya gissel. Efter ”var god dröj” till musik som ingen önskar lotsas vi igenom en labyrint av instruktioner tex att slå en etta för ditten, en tvåa för datten osv tills man inser att inget alternativ passar.

I bästa fall får man så småningom beskedet att ”just nu är det många som ringer”, och detta märkligt nog oavsett dag och tid på dygnet. På detta följer att ”vi gör allt för att betjäna er så snart som möjligt”, vilket framstår som fullständigt meningslöst, om ingen ytterligare information kan erbjudas. Allra värst, om än sällsynt,

är ofoget att hänvisa till web-sidan utan att någon möjlighet till kontakt med telefonist. För vår växande skara av äldre har telefonväxeln blivit lika obegriplig och gåtfull som oraklet i Delphi. De gamlas försök till tolkning för att kunna få kontakt med omvärlden slutar ofta i uppgivenhet och ytterligare isolering. Att låta någon aktivt behöva trassla sig igenom ett telefonsystem under 2-3 minuter för att därefter tvingas vänta i 15-20 minuter utan meningsfull information är fräckt och arrogant, dessutom dyrbart i synnerhet om mobiltelefonen användes.

Om tid är pengar så är väntan

slöseri med pengar. Därför är det föga överraskande att företag och organisationer nogsamt ser till att vältra över all tidspillan på kunderna, i syfte att hålla ned sina egna kostnader. I en planekonomi utan konkurrens är köbildning ett klassiskt kännetecken.

Men i en marknadsekonomi borde bristande respekt för kunden vara förenad med risk att förlora affärer.

Därför framstår det som paradoxalt att så många privata företag anser sig kunna fortsätta med undermålig telefonservice, medan en statlig monopolorganisation som Skatteverket erbjuder högsta servicenivå.

Denna innebär inte nödvändigtvis

att man erbjuder ultrakort väntetid, men i kompensation ges kontinuerlig information om antalet telefonister, väntetid och köplats. Ingen utsättes för ett godtyckligt bemötande. Härmed överräckes en ros till Skatteverket samtidigt som företrädarna för den växande call-center industrin uppmanas att bege sig dit för ett studiebesök.

Monica Johansson Arbetstidskonsult Time Care AB

KOMPETENS. JÄMSTÄLLDHET. MÅNGFALD. Vi går bara efter kompetens.

Det förutsätter vi att du också gör.

Några av våra kunder är Försäkringskassan, Huddinge Kommun, Försvarsmakten och Finansinspektionen.

Läs mer om oss på www.poolia.se Rekrytering och uthyrning av kvalificerade tjänstemän.

Poolia är ett auktoriserat bemanningsföretag.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

49

VÅRD

Vitalis – affärsmöten och kompetensutveckling under tre intensiva dagar

IT-stöd är numera en naturlig del av vård- och omsorgsverksamhetens utveckling. Vitalis 2008 – en årlig konferens och utställning inom vård och omsorg - pågår den 26-28 maj på Svenska Mässan i Göteborg. Mässan är den sjätte i ordningen och lockar år efter år till sig allt fler besökare.

Vitalis växer för varje år och är den erkänt viktigaste mötesplatsen för de som dagligen använder och beslutar om IT-lösningar inom hälsa, vård och omsorg. Det handlar om tre intensiva dagar, ett fullspäckat konferensprogram kombinerat med

en utställning för leverantörer och andra aktörer inom området.

Eva Martinsson, projektledare för Vitalis, säger att nya lösningar tas fram hela tiden för att förbättra kvaliteten, öka patientsäkerheten och minska kostnaderna. Att delta

under de här dagarna är viktigt för att lära sig mer om vad som är på gång och inte minst för att påverka utvecklingen. Och Eva Martinsson menar att Vitalis fyller en viktig funktion genom att användarna här får träffa de som ligger bakom strategierna och produkterna.

– Inom den kommunala omsorgen kan IT-stöd många gånger upplevas som påtvingade, övervakande eller belastande. Och det kan kanske bero på att användarna inte har fått tillräcklig information, motivation och utbildning. Här kan du vara med och påverka vad som sker genom att informera om behoven i din egen verksamhet, understryker Eva Martinsson.

Intressanta teman

Leif Hjalmarsson, programansvarig på Vitalis, nämner tre parallella sesssioner som genomförs under dag tre.

Den första handlar om patienträtt i vården – hur kan IT vara ett stöd? Vi får också veta mera om läkemedelshantering och IT och hur detta ska hanteras i framtiden.

Aktuellt inom äldrevården, som uppmärksammats helt nyligen, är

hur svårt det är att fastställa rätt medicinering för de äldre.

En annan session ställer frågan hur vi ska agera så att IT-användning blir en naturligt integrerad del i utbildningen för vårdteamet. Tredje sessionen tar upp SKL-projekt kring bland annat barnhälsodata. Här presenterar också Stockholms läns landsting en rapport om hur stockholmarnas vårdval underlättas med hjälp av öppna jämförelser mellan vårdgivare.

Avslutningsdebatten handlar om den allt hetare frågan kring läkemedelssäkerhet och leds av professor Håkan Eriksson, Karolinska Institutet och KK-stiftelsen. Många mediciner interagerar och kan slås ut av varandra med biverkningar som följd. IT-lösningar med larmfunktioner kan hjälpa patienten och vårdpersonalen.

Parallellt med 2008 års Vitalis går den europeiska konferensen MIE, vilket innebär ytterligare cirka 300 utställningsbesökare från de olika europeiska länderna.

Göran Welander/Arne Öster

Vi söker intressanta fastigheter och samarbeten.

Sveafastigheter vill utöka och bygga ytterligare värden i vårt fastighetsbestånd. Antingen i egen regi, genom samägande eller som kapitalpartner. Vi söker därför kontakt med fastighetsägare i hela Sverige som är intresserade av en försäljning eller samarbete rörande sina fastigheter. Sveafastigheter har en mycket god genomförandeförmåga och en flexibel affärsmodell, vilket ger oss bra förutsättningar för att göra affärer snabbt och till rätt pris för båda parter. Vi erbjuder också möjlighet till samägande där fastighetsägaren ser utvecklingsmöjligheter, men saknar kapital för att göra de investeringar som krävs. Vi ser gärna att förvaltningen sköts lokalt av de som bäst känner beståndet. Äger du fastigheter och vill sälja eller utveckla dem, eller är du förvaltare med uppslag om potentiella förvärvsmöjligheter? Kontakta Simon de Château eller Christer Andersson på 08-545 075 00.

Sveafastigheter Norrlandsgatan 15 111 43 Stockholm Telefon 08-545 075 00 50www.sveafastigheter.se

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

INSÄNDARE

Tolkförmedlingar favoriserar vissa tolkar Tolkförmedlingar favoriserar vissa tolkar utan att ta hänsyn till tolkanvändarnas kvalifikationer.

Enligt de krav som ställs i dagens samhälle skall en tolk helst vara auktoriserad för att försäkra kvalitén på uppdragen som skall utföras.

Enligt min uppfattning, föregående steg innan auktorisation är fullständig tolkutbildning. Är det rimligt då att tolkförmedlingarna ger uppdrag till tolkar, som inte uppfyller kravet på kvalifikationer, som är oerfarna, för att kunna tjänst-

göra i rätten? Svaret är med säkerhet, nej, men detta händer ofta.

När jag anmälde mitt intresse för att samarbeta med några tolkförmedlingar fick jag reda på att de skulle ta hänsyn till min utbildning men det är tyvärr, inte sant. De prioriterar istället andra tolkar som inte har lämplig tolkutbildning och som inte riktigt behärskar lämplig terminologi. Sedan är det så att, om en tolk

upptäcker orättvisor och vågar ifrågasätta tolkförmdelingarnas sätt att arbeta på, då blir han/hon utfryst.

Ta som exempel det mest aktuella fallet med Järva Tolk och Översättning AB, i Stockholm, som delade ut ett mycket viktigt uppdrag i ett huvudmål, som har pågått i två månader vid Stockholms Tingsrätt, till en icke färdigt utbildad tolk vid den tidpunkten. Resultatet blev att hon inte fick ut många meningar under hela rättegången. Detta anser jag tillsammans med många andra att det skadar tolkarnas rykte

samtidigt som det speglar de icke korrekta metoder tolkförmedlingarna använder sig av vid tilldelning av tolkuppdrag.

Jag och även andra tolkar, anser att detta bör uppmärksammas i samband med nya upphandlingar.

Vi anser att Järva Tolk och Översättning AB inte respekterar de krav som ställs angående tolkarnas kvalifikationer, därför bör de inte få fortsatt förtroende för vidare samarbete med Tingsrätten.

Claudia Svensson

Tolkförmedlingar har ett stort ansvar De auktoriserade tolkarna skall följa god tolksed, vara neutrala i tolkningssituationen och tolka allt så exakt som möjligt. Samtidigt riktas kritik mot tolkförmedlingar av tolkarna själva.

De tolkar som är kritiska till vissa tolkförmedlingar, menar att de problem som finns inte bara handlar om lämplig tolkutbildning finns, eller kunskap om terminologin, utan den stora svårigheten ligger i tolkens egen tolkning. Framförallt när en tolk upplever orättvisa vid tilldelning av tolkuppdrag, eller ifrågasätter

tolkförmedlingens seriositet.

– Jag anser att detta bör uppmärksammas i samband med nya upphandlingar, menar tolken Claudia Svensson.

Tolka korrekt

De auktoriserade tolkarna har genomgått kunskapsprov som

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

omfattar ämnesområdena socialvård, sjukvård, allmänna försäkringar, arbetsmarknad och vardagsjuridik.

De skall behärska terminologin som används och arbeta även under tystandsplikt. Auktoriserade tolkar finns i 34 språk. Tolkar med bevis om speciell kompetens som rättstolk och sjukvårdstolk finns tyvärr inte i alla auktorisationsspråk.

Kvarstår gör den centrala frågan om en tolk någonsin kan tolka allt korrekt.

FAKTA

Kammarkollegiet ger årligen ut en förteckning över de auktoriserade tolkarna. Registret omfattar endast de auktoriserade tolkar som har gett sitt tillstånd till publiceringen.

Tolken har själv valt vilka personliga uppgifter som skall publiceras.

Källa: Kammarkollegiet

Tina Lundberg

51

kommun/stat/landsting / nytt

Landet Runt Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Boden i norr till i Båstad söder.

Boden – ett Sverige i miniatyr

Resultaten från SCB:s medborgarundersökning i Boden är nu klara. Det visar sig att flertalet mätfaktorer ligger nära medelvärdet för alla kommuner som deltagit under hösten 2007.

Boden är bättre än medelkommunen för faktorerna Miljö och Fritid. Sämre när det gäller Arbetsmöjligheter och något sämre avseende Trygghet.

Nära 70% av bodensarna kan rekommendera Boden som en bra kommun att flytta till.

Bland kommunens verksamheter får Räddningstjänst, Vatten och Idrott bäst betyg medan det finns en del att förbättra inom Stöd till utsatta personer, Äldreomsorg och Gator.

Bodensarnas bedömning av möjligheter till inflytande mäts med fyra faktorer. Där ligger Kommunens information och öppenhet högst medan Tillgänglighet och Förtroende ligger strax över medelvärdet. När det gäller möjligheter till påverkan krävs en del ytterligare insatser eftersom den faktorn har ett lågt värde.

1000 personer har tillfrågats och 63 procent har svarat. Det innebär att resultaten är tillförlitliga. Eftersom det här är första gången som Boden deltar så finns inget jämförelsematerial för utvecklingen över tiden.

Gymnasieelever marknadsför naturvetenskap mot yngre barn På Nolaskolan i Örnsköldsvik arbetar man för att väcka barns intresse för naturvetenskap. Den 29 januari 2008 fick gymnasiet därför besök av två klasser ur åk 5 från Höglandskolan som fick sig till livs en hel del om naturvetenskap. Där tog första-

52 52

årseleverna vid det naturvetenskapliga gymnasieprogrammet väl hand om de yngre eleverna och visade på ett praktiskt och begripligt sätt olika delar av naturvetenskap.

– Vi hoppas kunna så ett litet frö hos de här yngre barnen. Sedan är det bra för våra gymnasieelever att få undervisa, säger Inger Munther lärare i kemi och naturkunskap som för dagen inte hade sin vanliga roll utan bara behövde övervaka och finnas till hands.

Naturvetararbetslaget vid Nolaskolan arbetar i ett regionalt projekt som stöds av Mittuniversitetet, RUN, Vinova, Sundsvalls kommun, Länstyrelsen i Västernorrland, Handelskammaren Mittsverige, SCA, Person Invest och Metso Paper.

Projektet går under rubriken ”Naturvetenskap för alla” och innefattar både att åk 1 redovisar områden inom naturvetenskap för mellanstadieklasser som idag och att åk 3 arbetar mot lägre stadier i kursen ”Projektarbete 100 p”.

– I den kursen kan eleverna välja fritt vad de ska jobba med och där har vi elever och elevgrupper som valt att på olika sätt arbeta med naturvetenskap mot lägre stadier. Det har upplevts som mycket positivt av inblandade parter, säger Jörgen Edin som är lärare i matte och fysik och projektledare för det nämnda projektet.

– Syftet med projektet är att i slutändan få fler naturvetare, vilket också är ett önskemål från samhället. Ett intresse för naturvetenskap måste skapas på ett tidigt stadium. Barn har ett naturligt intresse för naturvetenskap och vill ofta veta hur saker och ting funkar. Det gäller att ta tillvara barns naturliga nyfikenhet, säger Jörgen Edin.

Tekniska nämndhuset blir ”One-stop-shop” Huset ska utvecklas till att även vara en samlingsplats för medborgarservice. Gården byggs in och ett stort öppet rum för samlingslokaler, utställningar av byggprojekt, bygglovsansökningar och bostadsförmedling skapas.

– Ombyggnationen är ett viktigt steg i vårt arbete med att göra stadens förvaltningar mer lättillgängliga för stockholmarna. Ett viktigt mål för den borgerliga majoriteten är att öka servicegraden gentemot medborgare, företagare och verksamhetsutövare i staden. Det ska vara lätt att få kontakt med stadens tjänstemän. Detta servicecenter ökar kontaktytorna, säger fastighetsborgarrådet Ulla Hamilton (m).

– Tekniska nämndhuset är en viktig märkesbyggnad på Kungsholmen och huset symboliserar staden som en dynamisk växande plats. Nu förstärks detta genom att det blir lättare för stockholmarna och företagen att ta del av byggplaner, ställa frågor och få besked om egna bygglovsansökningar. De tekniska nämnderna blir kvar i huset och husets funktion förändras därmed inte, utan utvecklas med nya funktioner, säger Ulla Hamilton (m).

Fastighetsnämnden tar den 7 februari upp ett förslag till inriktningsbeslut om ”tillbyggnad för ny entré till fastigheten Klamparen 7, Tekniska nämndhuset. Fastighetskontoret föreslår nämnden att ge kontoret i uppdrag att genomföra projektering för delprojekt 1: ny entré med tillhörande kontorsbyggnad mot Flemminggatan, delprojekt 2: förtätning och renovering av befintliga kontors-

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

kommun/stat/landsting / nytt

plan och delprojekt 3: påbyggnad av kontorsvåning på tekniska nämndhusets tak.

Nu finns fältassistenter i Örebro!

Arbete med ungdomar och gäng i riskzon, kontakt med föräldrar och samverkan är fältassistenternas huvuduppgifter.

Fältassistenterna söker upp och arbetar med ungdomar och gäng som är i riskzonen. Det bästa är att upptäcka eventuella problem på ett så tidigt stadium som möjligt. Personerna i fältgruppen gör sig kända i Örebros områden och bygger relationer och nätverk. De arbetar uppsökande under större ungdomshelger och är med vid möten med föräldrar, föreningar och nattvandrare.

Att ha tidig kontakt med föräldrar genom ”orosamtal” är en väldigt viktig del i arbetet, säger fältassistenterna själva. ”Vi vill uppmärksamma och engagera föräldrarna så tidigt som möjligt och helst förebygga för att undvika stora problem.”

Socialtjänst, skola, polis och fritid samverkar i sex olika team genom Örebro Förebyggande Råd. I detta lokala brotts- och drogförebyggande samarbete ingår fältassistenterna. Här är målet att motarbeta brott, droganvändning och annat riskbeteende genom att arbeta praktiskt i miljöer där barn och ungdomar finns.

I fältgruppen ingår åtta fältassistenter som arbetar över hela Örebro. De hör hemma i Socialförvaltning västers Ungdoms- och familjeteam.

Annie Wärnelid är fältassistenternas gruppledare och kan nås genom kommunens växel på telefon 019-2110 00.

Båstads första gasmack invigd

Det blåste friskt när kommunstyrelsens ordförande Anette Åkesson premiärtankade på Båstads nya gasmack. Sedan blev det kö till gaspumpen.

Många ville fylla tanken.

Det finns uppenbarligen en hel del som redan kör på gas i kommunen, trots att det har saknats ett tankställe för detta.

– Jag säger som en känd svensk: Äntligen! sade kommunstyrelsens ordförande Anette Åkesson (m) när hon invigningstalade inför huttrande gäster från kommunen, E.ON och OKQ8 i det för dagen uppslagna partytältet intill gaspumparna.

För det har tagit sin tid att få till stånd en gasmack i Båstad. Närmare fyra-fem år.

Bland gästerna fanns bland annat KarlErik Ivarsson, före detta energirådgivare och fullmäktigeordförande i Båstads kommun.

Det var han som först väckte frågan, vilket Anette Åkesson uppmärksammade i sitt tal Hon berättade också att kommunens fordon ska gå över till gasdrift så fort som möjligt och att minst 50 procent av gasen i pumparna är biogas.

E.ON driver tankstället för fordonsgas i samarbete med OKQ8.

KLIMP-bidrag till investering

– I veckan kom EU:s direktiv om förnybar energiproduktion och hur vi ska minska koldioxidutsläppen. Det här är den 21:a fordongasmacken som E.ON inviger. Totalt finns det 85 i Sverige men många fler ute i Europa. Tyskland har till exempel tusen gasmackar, berättade Bengt Eken-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

stierna, VD för E.ON Gas. Investeringen i Båstad har kostat fyra miljoner kronor. Staten har bidragit med en miljon kronor av så kallade KLIMP-pengar (klimatinvesteringsbidrag).

Samarbete med kommunen viktigt

Bengt Ekenstierna betonade också hur viktigt det är att samarbeta med kommunen på orter där gasmackar etableras.

– Totalt satsar E.ON 55 miljarder på förnyelsebar energi. Att erbjuda fler orter fordonsgas är en del av den strategin.

Efter invigningen kunde allmänheten provköra gasbilar, fika i tältet och få information.

VAD HÄNDER I ER KOMMUN? Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunenkäten?

Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig till arne.oster@hexanova.se om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

53 53

KONFERENSGUIDEN

En oas i staden Mitt i Stockholm ligger den lummiga ön Långholmen, en plats utan storstadstrafik, stress och måsten. En vistelse här innebär inte bara en naturnära upplevelse utan också en historisk resa.

Långholmen är kanske främst förknippat med före detta fängelset men är nu en plats för turism, konferens och festarrangemang, bland många saker. Ön som tidigare tillhörde kungahuset donerades till Stockholms stad 1647, av drottning Kristina.

På Långholmen ligger också Carlshälls Gård, en rofylld lantlig idyll från tidigt 1800-tal. Sedan 1989 har man här kunnat hålla konferenser, fester och ätit julbord.

Läget är optimalt med naturområden, närheten till vattnet som man samtidigt är mitt inne i stan. Konferenser anordnas här för dem som vill komma bort från stan och traditionella konferenslokaler men slippa åka långt.

– Helheten, läget och den avspända miljön är det som gör denna platsen så speciell, menar Göran Larsson, VD Carlshälls Gård.

Fest året om

Med samma princip som för konferensarrangemangen är gården ett populärt ställe för festarrangemang

54

och julbord. Den naturnära känslan och gårdens ombonade känsla i kombination till närheten till city, gör Carlshälls Gård ett populärt ställe för bröllop.

– Allt vanligare blir det att gifta sig på platsen där festen äger rum, säger Göran Larsson.

Storstadshistorik

Carlshälls Gård byggdes 1837 som bostad för Carl Modéer, arbetschef vid Långholmsfängelset. Det var också han som gav gården namnet Carlshäll.

Gårdens trädgård har ansetts som den vackraste i Stockholm med ovanliga växter och träd. Så småningom blev gården mentalvårdsanstalt 1904, först i privat regi och senare för landstinget.

Under 2:a världskriget blev gården ett hem för finska barn, för att avsluta sin vårdande form under 70-talet med narkomanvård. Det var 1989 då gården tog nuvarande form och blev en plats för möten av olika slag.

Stina Rangmar

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

Långholmshistorik Långholmen, den gröna ön mitt i stan.

Långholmen är en ö som också utgör en stadsdel i centrala Stockholm.

Det är en, som namnet antyder, långsmal holme (1380 meter x 405 meter) belägen mellan Kungsholmen och Södermalm. Västerbron sträcker sig över den och mellan Södermalm och Långholmen löper det smala Pålsundet. Till Långholmen leder två broar, den ena heter Långholmsbron (Även kallad ”Suckarnas bro” från tiden då holmen var en fängelseö) och den andra Pålsundsbron. Det är en lummig oas, dit många stockholmare söker sig sommartid för picknick och bad, men det är inte länge sedan detta var en fängelseö.

Numera är Långholmens fängelse ombyggt till hotell och vandrarhem som vitsigt lockar med att de har stadens mest fängslande övernattning. Den gamla inhägnade rastgården har blivit café. Även Långholmens folkhögskola huserar i lokaler som tidigare hörde till fängelset.

Monument vid nedslags-platsen på Långholmen Det var även här ett Jas 39 Gripen den 8 augusti 1993 kraschade vid en flyguppvisning under Vattenfestivalen. På nedslagsplatsen, strax nedanför Västerbron, står numera ett konstverk av konstnären Thomas Qvarsebo till minne av haveriet.

Långholmen är Stockholms 7:e största ö och kanske mest mytomspunnen på grund av det gamla fängelset. Nu kan du själv upptäcka att den är inte bara spännande utan också naturskön. Ett besök på ön kan vara en heldagsutflykt med promenad och sköna bad på sommaren.

Långholmen har trots sitt centrala

läge i Stockholms city, mycket av sin natur och sina kulturbyggnader orörda. Ön är 1400 meter lång och 400 meter på sitt bredaste ställe. Ön var smalare förr, därav namnet. I äldre tid bestod ön av magra betesmarker mellan kala berg På ön finns spår av forntida boplatser. Under 1800-talet upptäcktes en silverskatt med tyska mynt, präglade på 900-talet. Mynten hade placerats där långt innan Stockholm grundlades. Ön omtalas i historien först på 1400-talet. De medeltida dokumenten berättar att Sveriges riksråd höll ett möte i augusti månad 1435 på Långholmen.

En annan historisk tilldragelse var då Gustav Vasa förlade sina trupper på ön innan han intog staden 1523.

Långholmen tillhörde kronan fram till 1647 då Drottning Christina donerade ön till Stockholms stad.

På ön inrättades en sjötull 1622 som var verksam till 1857. Vid sjötullen låg snabba segeljakter som kunde uppbringa farkoster som glömt att gå in i tullen. Den ökade sjöfarten på Mälaren under stormaktstiden var upphovet till att ett mindre skutvarv etablerades vid Pålsundet 1685.

Den välbeställde bryggaren Jochum Ahlstedt arrenderade 1649 markområden på ön som han odlade upp. Han byggde ett ståtligt stenhus, Alstavik. Malmgården förvärvades av staten 1724 och omvandlades till spinnhus, en straffinrättning för kvinnor. Fängelseverksamheten byggdes ut efterhand och kom att dominera ön under 250 år. Under fängelsetiden uppfördes även några stora privatbyggnader på ön. Sjösidan

förskönades under 1800-talets senare del. Stora mängder av lera lades på berget och 3000 träd planterades.

1874 byggdes centralfängelset, som var landets största med mer än 500 celler. Det var i bruk fram till 1975 och revs 1982. Det låg på den öppna planen framför det som idag är wärdshusentrén. Gamla Kronohäktet finns kvar där nu Långholmens hotell ligger. I början av 1900talet planerade staden att anlägga en natur- och folkpark på öns östra sida, en del vägar och parkplanteringar anlades.

Under flera år förekom nöjesarrangemang under Västerbron. Då fängelset lades ned 1975 öppnades öns stränder för promenader och en ny epok inleddes Långholmen är Stockholms 7:e största ö och kanske mest mytomspunnen på grund av det gamla fängelset. Nu kan du själv upptäcka

att den är inte bara spännande utan också naturskön. Ett besök på ön kan vara en heldagsutflykt med promenad och sköna bad på sommaren.

Fängelsemuseumet är öppet alla dagar mellan 11-16. Vissa tider på året anordnas visningar på helger.

Välkommen till Stockholms mest fängslande museum.

Långholmens museum ger dig en möjlighet att få veta mer om öns 250-åriga fängelsehistoria, från Spinnhusets dagar på 1700-talet tills det att fängelset stängdes 1975. Gå in i en fängelsecell och upplev hur fångarna bodde på den tid det begav sig. Läs och upplev dåtidens fängelsevillkor, hur fångarna behandlades och deras vardag såg ut.

Klas Bergqvist

Boka vårens konferenser, aktiviteter & events nu!

S NK

hotellkostnaden!

Vår konferensanläggning rymmer 10-500 personer

Dywdovnxqghu#i u=

Stärk teamet med t ex ”Fångarna på Kastellet”

¨#E wwuh#sulvhu#¨#Iul#iuxnrvw#¨#Hjhq#nrqwdnwshuvrq Ulqj#rvv#rfk#sudwd#dywdo#IPORJ#v #ehu wwdu#yl#phu# rp#kxu#gx#ndq#vsdud#shqjdu#phg#uxoojduglqhq#qhuh1 Q|n slqj## 348805;#<3#33 Oxqg## 379064#69#63 J wheruj0Flw|##3640;3#58#93 M qn slqj## 369067#4;#<3

uheur## 34<04:#3:#3: Pdop ## 37309:5#;8#:3 Vxqgvydoo0Flw|##393097#4:#83 Nduovwdg0Flw|## 38704:#5;#63

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

zzz1lelvkrwho1vh

08-541 333 61 info@kastellet.com www.kastellet.com

55

KONFERENSGUIDEN Snaps med tradition från 1800-talet Platsen är Travel SHIE mässan i januari. Förväntningarna finns i luften. På scen, en trettio år gammal snapsflaska från Rånäs Slott i hjärtat av Uppland. Med andakt väntar publiken på att Bertil Dufbäck från Rånäs Slott skall öppna den gamla flaskan. Den över 30 år gamla snapsen skall provsmakas av en expertpanel bestående av snapsmurveln själv, Steffo Törnqvist, Jan Tureheim på Absolut Academy på V&S samt Elke Ljung Holm, sommelier från Vinbanken.

Men det är som om den gamla flaskan har en egen vilja. Korken vill inte släppa sitt grepp.

Under tystnad och efter stort besvär släpper dock korken. Över den samlade församlingen sprider sig en behaglig, sötaktig doft.

Experterna som får provsmaka är enhälliga i sin kommentar. ”Förvånande spänst, mycket smak av pomerans, klart sötare än dagens upplaga, nästan åt likörhållet och mycket starkare.”

Vi andra får nöja oss med att smaka på dagens upplaga av Rånäs snaps. I helt oävet även det. Gifter sig fint med allehanda sällskap, som smakrika snapas, fläsklägg, mögelost samt till och med chockladtryffel.

Traditionen med Rånäs snaps lever kvar från 1800-talets vallontid, då det dracks friskt och dagsransonen kunde vara upp till 15 supar. Att det är så kraftigt sötat hänger också ihop med hur man gjorde förr. Sötma var nämligen det bästa sättet att döva finkellukten.

Skål.

Klas Bergqvist

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta.

Inte som andra ställen.

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22. www.wreta.com

56

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

Konferens pĂĽ slottet?

Slottskonferens i Ă&#x2013;rebro Elite Stora Hotellet erbjuder konferens- & festvĂĽningsarrangemang bĂĽde pĂĽ hotellet och Ă&#x2013;rebro Slott. Vi skräddaryr efter dina ĂśnskemĂĽl och hjälper gärna till med aktivitetsprogram.

Statligt avtal!

98 hotellrum, 160 bäddar

019-15 69 00 www.elite.se

Vid Mälaren, Eskilstuna, ca.1 timme frün Stockholm.

Vid bokning uppge â&#x20AC;?FMV-avtalâ&#x20AC;?

tasty everyday

www.sundbyholms-slott.se

016 - 42 84 00

Solna Access Restaurang & Catering Telefon 08 - 730 10 75 www.fazeramica.se/solnaaccess

Mat och MÜten. Fräscha och flexibla konferenslokaler, vällagad mat, behaglig miljÜ, lättillgängligt i Solna.

Annons 90x41.indd 1

2007-11-28 16:37:20

STJĂ&#x201E;RNHOLM MED SLOTTSPARK OCH HAVET INPĂ&#x2026; KNUTARNA

0155-22 27 00 www.stjarnholm.se HOTELL â&#x20AC;˘ RESTAURANG â&#x20AC;˘ KONFERENS â&#x20AC;˘ SKULPTURPARK

-ARIEBORGS +URSGĂ&#x152;RD +URSER KONFERENSER OCH BOENDE I NYRENOVERADE RUM TILL BRA PRISER 4ELEFON WWW MARIEBORG NET

Bo & konferera!

08-566 217 20

$- ÂŹ $- ÂŹ Y Y $- ÂŹ Y vo?

KE " ) -2 vo? KE "vo?

) -2 ", KE " ) -2 ", ",

& -g L?K Y EvR 9E9 oo .1g L?K Y EvR 9E9 vv

& -g L?K Y EvR 9E9 oo & -g L?K .1g Y EvR L?K 9E9 Y EvRoo 9E9 vv a 2 Z2.!-g ) -2Z -$ D !-

.1g L?K EvR 9E9 vv a 2 ,,,a Y ) -2Z -$ a !-

Z2.!-g ) -2Z -$ D !- a 2 ,,,a ) -2Z -$ a !- a 2

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

Z2.!-g ) -2Z -$ D !- a 2 ,,,a ) -2Z -$ a !- a 2

57

AVTALSNYTT Planerade upphandlingar Förstudie Inköpsstöd

Förstudien Inköpsstöd ingår i det uppdrag som Verva haft att verka för en ökad användning av offentlig elektronisk handel.

Upphandlande organisation Verva Kontaktperson Lars Helllström E-post: lars.hellstrom@verva.se Förstudien beskriver myndigheternas behov och övriga förutsättningar för beslut om en eventuell ramavtalsupphandling. Förstudien baseras på bifogad funktionella modell av ett inköpsstöd.

Förstudien har visat att det finns ett antal förutsättningar som bör säkerställas inför ett beslut om upphandling. Förutsett att dessa

förutsättningar kan tillgodoses och mot bakgrund av det som framkommit i förstudien rekommenderas att inköpsstöd upphandlas som en tjänst för att etablera och utveckla ett sammanhållet inköpsstöd för offentlig sektor.

Bland regeringens prioriterade frågor 2008 finns Elektroniska inköp i statlig förvaltning. ESV genomför i samråd med Verva ett uppdrag att kartlägga, inventera och kostnadsberäkna införandet av elektroniska inköpsprocesser. Baserat på denna studie bör målet vara att påbörja införande av IT-stöd för bland annat avrop från ramavtal och order under senare delen av 2008.

Bland regeringens prioriterade frågor 2009 finns Gemensamma IT-stöd och standarder för upphandling av ramavtal och nya typer av innovativa upphandlingsformer.

2010 ska den statliga förvaltningen kunna hantera sina inköpsprocesser elektroniskt och Regeringen har gett Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att leda och samordna ett införande. På ESV:s webbplats finns mer information om uppdraget och arbetet med projektet.

Ljuskällor

FORTV planerar att göra en förnyad upphandling av ljuskällor.

Det nuvarande avtalet med Auralight AB går ut den 30 juni 2008.

FORTV gör en nu förstudie som beräknas vara klar under månadsskiftet februari/mars.

Annonsering beräknas ske i april.

upphandling av översättningstjänster i syfte att klargöra myndigheters behov inför den nya upphandlingen.

Upphandlande organisation Rikspolisstyrelsen Kontaktperson Fredrik Björnström E-post: fredrik.bjornstrom@rps. police.se Synpunkter och önskemål på framtida ramavtal kommer att utgöra beslutsunderlag inför upphandlingens inriktning och omfattning.

Befintligt avtal slutar gälla den 30 juni 2008.

Översättningstjänster

Rikspolisstyrelsen (RPS) genomför nu en förstudie inför kommande

Pågående upphandlingar Flyttjänster

blivit överprövad och där Kammarrätten beslutade att upphandlingen ska göras om. Upphandlingen omfattar samma produktområden som i den tidigare upphandlingen och rör ett brett sortiment inom området dator- och maskintillbehör där bland annat toners och bläckpatroner ingår. Sista anbudsdagen infaller den 20/2 2008.

Underlagen publiceras via OPIC. se, EGT samt på www.vhs.se.

Skatteverket har genomfört en förstudie och påbörjat upphandling av flyttjänster för staten.

Upphandlande organisation Skatteverket Kontaktperson Leif Pettersson E:post: leif.pettersson@skatteverket.se Upphandlingen är uppdelat i fem anbudsområden. Ramavtal kommer att tecknas för respektive anbudsområde och omfatta kontors- och arkivflyttningar samt bohagstransporter.

Nuvarande avtal avseende ”Bohagstransporter” gäller till och med den 31 mars 2008 och nuvarande avtal avseende ”Kontorsflyttningar” gäller till och med den 26 maj 2008.

Upphandlingen beräknas vara avslutad i februari och nytt avtal gälla från och med den 1 juni 2008. Detta kommer att medföra att det under en kortare tid kommer att uppstå ett avtalslöst tillstånd.

Myndigheterna rekommenderas därför att avrop av bohagstransporter som ska genomföras under april och maj, avropas redan under mars månad.

Statens ramavtal möbler Upphandlande organisation FMV, Försvarets materielverk Kontaktperson Anna Söderholm E-post: anna.soderholm@fmv.se

58

Förlängt ramavtal Elinstallationsmateriel FORTV har förlängt ramavtalet med

Upphandlingen omfattar följande områden: Kontorsmöbler Planmöbler Möbler för offentliga utrymmen Kontorsarbetsstolar Hörsalsstolar Möbelklädsel AV-Inredning Sista anbudsdag 2008-03-06 Avtalets giltighetstid tidigast från och med 2008-07-01.

Kontorsmaterial

Område A – Allmänt kontorsmateriel.

VHS genomför nu på nytt den upphandling som sedan tidigare blivit överprövad och där Kammarrätten beslutade att upphandlingen

ska göras om. Upphandlingen omfattar samma produktområden som i den tidigare upphandlingen och rör ett brett sortiment inom området allmänt kontorsmaterial.

Sista anbudsdagen infaller den 20/2 2008.

Underlagen följer i stort strukturen från den förra upphandlingen, men ett antal förändringar har gjorts, bland annat avseende fördelning av avtal/avropsrutiner, utvärderingsmodell samt krav på tillgänglighet av produkter.

Underlagen publiceras via OPIC. se, EGT samt på www.vhs.se.

Område D – Dator- och maskintillbehör.

VHS genomför nu på nytt den upphandling som sedan tidigare

Elektroskandia AB Storel AB NEA –gruppen vilket innebär att avtalet gäller fram till 2009-04-30.

Upphandlande organisation Fortifikationsverket, FORTV Kontaktperson Ann-Charlotte Eriksson Telefon: 010-444 4160 E-post: aeen@fortv.se Med dessa ramavtal kan du köpa elinstallationsmateriel, bland annat: centraler säkringar dimrar, kopplingsur, rörelsevakt, skarvuttag jordfelsbrytare

reglerdon,

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

AVTALSNYTT

offentliga affärer #1 2008

säkringar strömställare, uttag fästmateriel rör, dosor, skarvmuff kanalisation skarvdon, isoleringsmateriel linjemateriel kraftkablar, styrkablar installationskablar

Avtalen gällande kaffeoch dryckesautomater är förlängda

Lantmäteriverket (LMV) har förlängt ramavtalen inom området för kaffe-

och dryckesautomater. Med förlängning kommer samtliga avtal att gälla till och med den 28 februari 2009.

Upphandlande organisation Lantmäteriverket (LMV) Kontaktperson Britt-Marie Tannerstål Telefon 026-63 33 77 E-post britt-marie.tannerstal@lm.se Lantmäteriet har nu förlängt alla ramavtal avseende kaffe- och dryckesautomater. Avtalen omfattar kaffe-

och vattenautomater och andra automatserveringar med kalla drycker och tillhörande råvaror.

Följande ramavtalsleverantörer är aktuella: Jede AB Café Bar AB Selecta AB Smiling Faces AB Coffee Fresh AB JOBmeal Sverige AB AT Vending AB Kaffekompaniet AB

Lantmäteriet uppmanar samtliga avropande enheter att se över sina leverans-/serviceavtal på detta område. Bland annat för att säkerställa en bra prisbild. Kontrollera även att era service-/hyresavtal inte innehåller så kallade automatiska förlängningsklausuler, då varje sådan förlängning är att jämställa med en otillåten direktupphandling.

Avslutande upphandlingar Upphandling avslutad inom området för konferenshotell och kursgårdar Försvarsmakten har tecknat nya ramavtal med anläggningar på ett trettiotal nya orter.

Försvarsmaktens logistik (FMLOG) har avslutat upphandling av nya anläggningar inom området för konferenshotell och kursgårdar.

Avtal har tecknats på följande orter:

Södra Sverige:

Alingsås, Eslöv, Grebbestad, Göteborg, Halmstad, Hjo, Hässleholm, Kalmar, Lund, Tranås, Varberg och Växjö.

Mellersta Sverige:

Borlänge, Djurhamn, Enköping, Eskilstuna, Falun, Flen, Gävle, Järna, Köping, Ramnäs, Sandhamn, Sandviken, Sollentuna, Solna, Stjärnhov, Stockholm-Kista, Strängnäs, Sunne, Söderköping, Upplands-Väsby, Västerås, Åkersberga och Örebro.

Antagna leverantörer AB Wilhelm Kindwall Citroën Sverige AB Ford Motor Company AB MW Gruppen Stockholm AB Nissan Nordic, Sverige Olle Olsson Bolagen AB Runes Bil AB Svenska Bil i Stockholm AB Volkswagen Group Sverige AB + Din Bil Sverige AB Avtal och avtalsbilagor samt förteckningar över upphandlande enheter finns i avtalsdatabasen e-Avrop.

Välkommen att kontakta ansvarig upphandlare om du saknar något dokument.

Antagna leverantörer

Områden enligt ovan

TDC Song AB Tele2 Sverige AB

C A

Telenor Sverige AB TeliaSonera Sverige AB

C B

A

B

A

B

The Phone House AB Ventelo Sverige AB

C

Norra Sverige:

Bispgården, Luleå, Oviken, Sollefteå, Sälen och Transtrand.

Avtalsperiod fr o m 2008-01-01 t.o.m. 2008-12-31 med möjlighet till två års förlängning dock längst t.o.m. 2010-12-31.

Telefoni 2008 (Kommentus)

(Ursprungligen fordon 2007)

Upphandlande enheter Trettiotalet kommuner, kommunala bolag och landsting medverkar i upphandlingen, dessa framgår av förfrågningsunderlaget.

Upphandlande organisation Kommentus

Upphandlingen omfattar följande områden.

Kontaktperson Carl-Göran Bergstrand Telefon: 08-709 59 11 E-post: cg@kommentus.se

Område A – Fast telefoni och nättjänster med tillhörande tjänster

Fordon 2008

Avtalsperiod 2008-01-01 - 2011-12-31

Område B – Mobil telefoni med tillhörande tjänster Område C – Mobil telefoni som tjänst

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2008

Avtal och avtalsbilagor samt förteckningar över upphandlande enheter finns i avtalsdatabasen e-Avrop.

Välkommen att kontakta ansvarig upphandlare om du saknar något dokument.

Avtalsperiod 2008-02-01 till och med 2010-01-31 med möjlighet till 1 års förlängning.

Kontaktpersoner Roland Pettersson Telefon: 08-709 59 60 E-post: roland.pettersson@kommentus.se Thord Lindberg Telefon: 08-709 59 61 E-post: thord.lindberg@kommentus.se

59

AVTALSNYTT / VervA

Servrar, lagring och produktnära tjänster 2007 Verva har avslutat upphandlingen och tecknat avtal med sex leverantörer inom området för servrar, lagring och produktnära tjänster.

Ramavtalen ska tillgodose det allmänna och breda behovet inom offentlig sektor av server- och lagringsprodukter med tillhörande produktnära tjänster.

Avtalen gäller från och med den 8 januari 2008, under en period av 30 månader med möjlighet till 24 månaders förlängning.

Nya ramavtal är tecknade med: Dell AB Fujitsu Siemens Computers AB Hewlett-Packard Sverige AB Proact IT Group AB Sun Microsystems AB Unisys AB De tidigare ramavtalen inom områdena Servrar, lagring och tjänster

60

2005, respektive Lagring och tjänster 2005, är förlängda och gäller till och med den 29 februari 2007. Därför finns det överlappande avtal till och med detta datum.

Varför har Verva valt att göra en ny upphandling?

– Av flera skäl. Vi försöker så långt som möjligt att hålla oss inom den ordinarie avtalsperioden. Efter önskemål från användare har vi beslutat oss för att slå samman de olika avtalen till ett område. Exempelvis ville Stockholms Stad ha renodlade produktavtal och vi kommer även att göra en separat upphandling av drifttjänster, förklarar Per-Erik Andersson, ramavtalsansvarig på

Verket för förvaltningsutveckling, Verva.

Värt att notera är att ett mindre svenskt företag platsat som leverantör bland de globala jättarna och att Dell gjort en stark comeback inom området.

Arkiv- och lagringsspecialisten Proact tog över den skandinaviska generalagenturen för franska Bull så sent som i våras. För Bull innebär det en fortsatt obruten serie av ramavtal med den svenska offentliga sektorn.

Av 650 återförsäljare är cirka 600 småföretag.

Vad omsätter avtalen och vilka områden omfattar de?

Server- och lagringsprodukter med tillhörande produktnära tjänster, men alltså inte drifttjänster. Totalt cirka 2,5 miljarder kronor. Lagringsområdet har ökat i omsättning medan tjänster har minskat, bland annat på grund av att drifttjänster har brutits ut.

Vad är nytt?

De nya avtalen gör att det blivit lättare att ta fram tydligare kravspecifikationer och med typkonfigurationer som finns på marknaden.

Kraven på mer prestanda, energieffektiva lösningar och mindre miljöbelastning ökar hela tiden.

Linux-baserade servrar växer starkt. Bladservrar och så kallad virtualisering har minskat behovet av hårdvara, alltså färre servrar. Det bidrar till minskat behov av kylning och strömförsörjning. Sedan byter man ju inte ut sina serversystem hur som helst. Andra produkter är innovativa, tunna klienter.

Har leverantörerna utvecklats?

Man erbjuder ett brett sortiment av lösningar från små till stora. Det finns också ett större tillmötesgående från alla parter när det gäller miljöfrågor.

Arne Öster

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

Avansys är HP Preferred Partner Det innebär att du kan vara säker på att din IT-investering är i trygga händer hos oss.

Vi uppfyller nämligen HP:s stränga krav på expertkunskap, närhet och anpassade lösningar.

Därför kan vi erbjuda dig moderna lösningar som uppfyller alla dina krav, till rätt pris.

Vi kan Serverlösningar, Virtualisering, Lagring och SAN

Avansys hjälper kunder med moderna, kostnadseffektiva IT-lösningar.

Vi arbetar med förstudie, design, implementation, drift och vidareutveckling och är en ledande och utvecklande systemintegratör.

Avansys har idag drygt 80 anställda med mycket stor erfarenhet, och omsätter 210 miljoner kronor med god lönsamhet.

Läs mer om oss på våra hemsidor.

www.avansys.se

www.avinova.se

Avansys Malmö Skrittgatan 6 213 77 Malmö Tel 040-601 16 00 Fax 040-601 16 99

www.timsys.se Avansys Helsingborg Box 22036 250 22 Helsingborg Tel 042-453 10 00 Fax 042-453 10 99

Avansys Kristianstad Väverigatan 2 291 54 Kristianstad Tel 044-21 56 00 Fax 044-21 56 01

» Servrar, MÖBLERlagring 2006 « och produktnära tjänster «

AVTALSNYTT / VervA AVTALSNYTT / KOMMENTUS

Sun Microsystems AB “Sun Microsystems tackar för förtroendet och lovar att bidra till ökad öppenhet, mer valfrihet, fler standards, lägre kostnader och en bättre miljö.”

SPARC, eller x86 från AMD eller Intel

Våra servrar finns att få med de bästa processorerna på marknaden från Intel, AMD eller Sun. Beroende på belastning och tillämpning hjälper vi kunderna att välja det som är mest lämpligt för varje lösning. Från kraftfulla klustrade lösningar för avancerade simuleringar till enklare webservrar. Arkitekturen är i samtliga fall gjord för att på ett optimalt sätt utnyttja prestandan maximalt och underlätta för konsolidering och virtualisering.

Optimal lagring

Vi hjälper er att analysera och optimera er lagringshantering med hjälp av fördefinierade metoder och processer samt säkerställer att ni använder rätt resurser för respektive ändamål under informationens livscykel. För lagring av data finns allt från små effektiva modulära diskbaserade system upp till obegränsade resurser i form av högpresterande och miljöeffektiva bandrobotar.

Linux, Solaris eller Microsoft

Linux, Open Solaris, fullsupportad Solaris eller

Marie Åberg Stockholm 08-631 11 44 marie.aberg@sun.com

fakta

Göran Ewerthz Stockholm 08-631 13 48 goran.ewerthz@sun.com

Stefan Forssman Malmö 040-32 62 04 stefan.forssman@sun.com

Den virtuella arbetsplatsen

Med Sun Virtual Desktop Infrastructure Solutions (VDI) kan PC-funktionen flyttas in i en server i datacentret. Användaren fortsätter att arbeta med sin desktop, sin information och sina applikationer, utan att behöva en dyr supportkrävande PC. Det räcker med en tunn stationär eller bärbar virtuell klient – som kan delas av många.

Den virtuella desktopen är en Grön revolution!

Det går att spara 40-50% energi jämfört med en vanlig PC installation - inräknat hela kedjan.

Klienten kan användas minst 8 år utan utbyte vilket spar resurser.

Det grönaste IT-företaget under Solen

Fortune Magazine beskrev Sun i dessa termer efter att ha gått igenom hur Sun arbetar för ett bättre klimat. Det genomsyrar allt vi gör på företaget.

Från att säkerställa att produktionen tar hänsyn till att förbruka så lite material och energi som möjligt, att driftskostnaderna kan hållas nere avseende energiåtgång och kyla samt att möjligheten att återvinna material efter produktens livscykel ligger så nära 100% som möjligt. I vår egen verksamhet har vi sett till att minska vår klimatpåverkan genom att effektivisera våra datacenters, vi har flexibla arbetstider och platser samt använder virtuella arbetsplatser med tunna klienter som förbrukar en bråkdel energi jämfört med traditionella PC-arbetsplatser.

I den nyss avslutade Verva-upphandlingen visade det sig också att Sun’s satsning på miljö har gett resultat; vi var den enda levarantören som fick full pott i miljöutvärderingen.

Företagsnamn: Sun Microsystems AB

Aktuellt avtalsområde: Servrar, lagring och produktnära tjänster

Omsättning: 90 miljarder SEK globalt, 1,4 miljarder SEK i Sverige

Giltighetstid: 2008-01-07 – 2010-07-07, med option på förlängning i max 24 månader.

Antal anställda i Sverige: 260

Referenser: AMS, Riksbanken, Försäkringskassan, Rikspolisstyrelsen, Försvaret, KTH, ett flertal kommuner och landsting

Etablerat år: 1987 (i Sverige, 1982 i USA) Huvudkontor: Kista

Kontaktperson: Anne Klöväng 08-6311439 anne.klovang@sun.com

Regional representation i Sverige: Göteborg och Malmö

Hemsida: www.sun.se

Certifieringar: ISO 14001

62

Sven Karlsson Göteborg 031-63 49 15 sven.karlsson@sun.com

Microsoft Windows spelar ingen roll för oss. Ni väljer med hjälp av oss det som är mest lämpligt beroende på hårdvara och tillämpning.

RÄDDA PLANETEN – BYT HÅRDVARA! IT står idag för nästan lika mycket koldioxid utsläpp som flygindustrin och analytiker förutspår att energiåtgången för IT-investeringar snart kommer att kosta mer än själva utrustningen.

återvinning samt låg elförbrukning. Sun ger mer kraft med färre servrar och finns med både Intel, AMD och SPARC processorer.

Suns servrar kräver litet utrymme, har lågt kylningsbehov, en hög grad av

Investera smart och miljömedvetet i servrar och lagring från Sun – Det grönaste IT-företaget under solen enligt Fortune magazine.

LÄS MER PÅ WEBBEN:

TRÄFFA OSS PÅ SHERATON I APRIL:

SUN.SE/ECO

SUN.SE/SUNEXPO

MÖBLERlagring 2006 « och produktnära tjänster « » Servrar,

AVTALSNYTT / KOMMENTUS AVTALSNYTT / VervA

Proact It Group AB Proact – ett svenskt alternativ Proact är den enda svenska aktören i Vervas upphandling för Servar, lagring och tjänster.

Proact erbjuder ett rikligt utbud av lösningar från ledande leverantörer kombinerat med ett brett sortiment egna tjänster.

Proact har sedan lång tid koncentrerat sitt erbjudande kring lösningar och kompetens för att säkerställa verksamhetskritisk information hos våra kunder. Detta innebär lagring, arkivering och backup/restore, men även hur man sätter upp en säker infrastruktur med bl a servrar och kommunikation för att säkerställa åtkomsten av informationen.

Proact lanserar kontinuerligt nya produkter på den svenska marknaden för leverera de bästa lösningarna, exempelvis var Proact den första partnern att lansera produkter från NetApp respektive dedupliceringsteknik från DataDomain. Andra leverantörer som Proact har nära samarbete är Bull, Caringo, EMC, Hitachi Data Systems, Symantec och VMware.

Den skandinaviska generalagenturen för franska Bull tecknades med Proact under 2007. Det innebär att det befintliga erbjudandet kring lagring och arkivering förstärks med ett komplett utbud av servrar. Proact är enda leverantör som kan leverera Unix-system baserade på AIX samt har även ett komplett utbud av system med Intelarkitektur.

På Vervas ramavtal har Proact en unik roll som fristående integratör i kombination med denna generalagentur.

Lena Eskilsson Proact, Per-Erik Andersson Verva, Rolf Bengtsson Verva, Olof Sand Proact och Rolf Wallentin Proact

”Proact lanserar kontinuerligt nya produkter på den svenska marknaden för leverera de bästa lösningarna, exempelvis var Proact den första partnern att lansera produkter från NetApp respektive dedupliceringsteknik från DataDomain.”

Företagsnamn: Proact It Group AB

fakta

Omsättning: ca 800 Milj Sek

Vi samarbetar med Lantmäteriet, Motala Kommun, Norrbottens Läns Landsting, Regeringskansliet, SMHI, Stockholms Läns Landsting, SPV, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges Riksbank, Sveriges Riksdag m.fl.

Antal anställda i Sverige: Totalt ca 300 i Proact IT Group, varav ca 150 i Sverige.

Giltighetstid: Avtalet gäller 30 månader med möjlighet till förlängning ytterligare 24 månader.

Huvudkontor: Proact IT Group Isafjordsgatan 35 Box 1205 SE-164 28 KISTA

Kontaktperson: Lena Eskilsson Tel: 08 – 410 667 01 e-post: lena.eskilsson@proact.se

Aktuellt avtalsområde/ aktuella samarbetspartners: Servrar, Datalagring och tillhörande tjänster Vi samarbetar med ledande partners som: Bull, Caringo, Data Domain, EMC, Hitachi Data Systems, NetApp, Symantec och VMware Referenser inom offentlig sektor: Proact har mångårig erfarenhet av att arbeta tillsammans med den offentliga sektorn.

64

Rolf Wallentin Tel: 08 – 410 667 02 e-post: rolf.wallentin@proact.se

Hemsida: www.proact.se

Proact är specialist på att lagra, säkerställa och arkivera stora volymer av affärskritisk information.

Som en fristående integratör levererar vi konsulttjänster, support och system inom vårt fokusområde lagring och arkivering.

Proact-koncernen har cirka 300 medarbetare och finns i Danmark, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge och Sverige. Proact grundades 1994 och moderbolaget Proact IT Group AB (publ) är sedan 1999 noterat på OMX Nordiska Börs i Stockholm under symbolen PACT.

På samma sätt som på Vikingatiden är det viktigt att informationen kan lagras, lätt kan läsas, samt finnas tillgänglig på ett bestående sätt.

Proact har lång erfarenhet av effektiva IT-lösningar och har hjälpt många företag och organisationer med analys, design och implementering. Vi är en fristående och heltäckande integratör med produkter, tjänster och egen support.

Ytterligare information om Proacts verksamhet finns på www.proact.se

www.proact.se

MÖBLERlagring 2006 « och produktnära tjänster « » Servrar,

AVTALSNYTT / KOMMENTUS AVTALSNYTT / VervA

Hewlett-Packard Sverige AB ”Vi är oerhört stolta och tacksamma för det förtroende kunderna visar oss, vilket gör att HP idag är en erfaren leverantör av produkter och tjänster till den offentliga sektorn.”

Med anpassningasbara system blir det lättare att lägga kraften på rätt ställen och rensa ut det som inte behövs.

HP satsar stort på offentlig sektor och är Sveriges största leverantör av IT-produkter och tjänster till landets myndigheter och verk, hälsa, sjukvård och kommuner.

– Vi är oerhört stolta och tacksamma för det förtroende kunderna visar oss, vilket gör att HP idag är en erfaren leverantör av produkter och tjänster till den offentliga sektorn. Ett stort antal ramavtal löper för närvarande, bland annat för PC, skrivare och nätverk. Dessa avtal är bra eftersom de erbjuder kunderna enklare hantering vid avrop och förstärker HP’s förmåga att erbjuda attraktiva helhetslösningar, säger Ove Utberg, försäljningsansvarig för offentlig sektor på HP i Sverige.

I början av januari slöt Verva ett nytt tvåårigt ramavtal, där HP är utvald som helhetsleverantör av servrar, lagring och produktnära tjänster.

Avtalet tar ett mer långsiktigt grepp på framtidens krav på konsolidering och arkivering.

Framtiden kräver smarta lösningar

HP tillhandahåller produkter, lösningar och tjänster för hela IT-miljön. Detta gör att server-

och lagringslösningar byggs med förståelse för helheten. Idag möter den offentliga sektorn höga krav och regler för vad som måste arkiveras. Det kräver också en snabb spårbarhet för att enkelt kunna plocka fram efterfrågad information.

-Det är lätt att lagra information, men svårare att hitta den igen. Många företag investerar i lagringsutrymme när de egentligen behöver en lagringsstruktur. I många fall kan 35 procent av den lagrade informationen raderas eftersom den är onödig eller finns på flera platser, säger David Hedlund, säljchef för data lagring på HP i sverige. Även om företagen lagrar en stor mängd data, utnyttjar få den kapacitet de investerat i. HP bedömmer att företagen ofta ligger på mindre än 40 procents nyttjandegrad. Det gör att företagen betalar mycket pengar för kapacitet de inte använder. Boven i dramat är en fragmenterad och dyr lagringslösning som byggs upp steg för steg utan helhetssyn. Med anpassningsbara system blir det lättare att lägga kraften på rätt ställen och rensa ut det som inte behövs.

Idag så är konsolidering, virtualisering och numera även grön IT något som finns på allas agenda. HP har med den teknologi som används

Företagsnamn: Hewlett-Packard Sverige AB

Omsättning: 13,2 miljarder SEK Antal anställda i Sverige: 2300

fakta

Etablerat år: I Sverige 1939 Huvudkontor: Stockholm, Solna

66

i HP BladeSystem, möjligheten att hjälpa kunder att spara på energi och samtidigt spara pengar.

-HP BladeSystem är en plattform som många kunder är intresserade av, eftersom den ger en effektivare drift i en virtualiserd miljö och samtidigt sparar på energin, säger Peter Noring säljchef för servrar på HP i sverige.

Täcker hela tjänstelivscykeln från planering och etablering till drift och support Den breda kompetensen på olika driftsmiljöer och andra leverantörers produkter och erkänt bra support ger HP fördel när IT-lösningar ska implementeras. Förståelsen för den urspungliga miljön gör att migreringen kan ske på bästa sätt. HP kan integrera och ge support på hela IT-systemet även om övriga produkter inte kommer från HP. – Supporten blir smidig och kostnadseffektiv när endast en leverantör tar helhetsansvaret om IT-miljön. Det behövs bara ett telefonsamtal för kunden och vi ansvarar för att problemet blir löst med hjälp av vår starka tjänsteorganisation och våra etablerade partners, säger Ove Utberg på HP.

Aktuellt ramavtalsområde/aktuella samarbetspartner: Servrar, lagring och produktnära tjänster, 2007.

Ca 400 partners på avtalet.

Giltighetstid: 2008-01-08 – 2010-07-31 Referenser inom offentlig sektor: Statliga myndigheter och verk, kommuner och landsting m m.

Andra ramavtal för offentlig sektor: PC och tjänster. Skrivare, kopiatorer och tjänster.

Nätverk och tjänster

Regional representation i Sverige: Regionkontor i Malmö och Göteborg. Servicekontor på 310 platser i Sverige från Luleå i norr till Malmö i söder

Kontaktperson: Peter Noring, 08-524 94 716 E-post: peter.noring@hp.com

Certifieringar miljökvalitet: ISO 14001, 9000 mfl

www.hp.se

Hemsida:

ALTERNATIVA FUNDERINGAR KRING IT-INFRASTRUKTUR:

Mindre ger mer: mindre strul, mer resultat.

HP BladeSystem c3000, även känd som Shorty, ger dig mycket mer för mycket mindre. Tillsammans med HP ProLiant BL460c bladeserver med Intel® Xeon® processor med fyra kärnor, får du en server- och lagringsinfrastruktur som du kan hantera som en enhet. Shorty använder integrerade switchar, vilket reducerar kabeltrasslet med upp till 75%*. Och när du väl har konfigurerat, kan du uppdatera dina LAN-, SAN- och serverinställningar utan att stänga ner systemet.

Teknik för lönsammare affärer.

HP BladeSystem c3000

Hitta din perfekta Shorty-lösning på hp.se/shorty eller ring: 0200-27 00 00

© 2008 Hewlett-Packard Development Company, L.P. Med ensamrätt. Intel, Intel logo, Xeon, och Xeon Inside är varumärken eller registrerade varumärken som tillhör Intel Corporation i USA och andra länder. *Jämförelsen avser standard 1U rack servers om inget annat angetts.

AVTALSNYTT / VervA

Sex leverantörer med det mesta av det bästa inom servrar och lagring

IT-ansvariga ställs ofta inför ett antal återkommande komplexa problem: ökande datamängder att lagra, färre medarbetare som arbetar med datahantering, IT-budgetar som sträcks till bristningsgränsen och nya tendenser som innebär att alltfler processer för dataarkivering regleras enligt lag.

Inte minst gäller detta inom den offentliga sektorn.

Dell är en av sex leverantörer som har erbjudits att teckna ramavtal för servrar, lagring och produktnära tjänster till offentlig förvaltning. De övriga är Fujitsu-Siemens Computers AB, Hewlett Packard Sverige AB, Proact IT Group AB, Sun Microsystems AB och Unisys AB. Ramavtalen avser leveranser till alla statliga myndigheter, 252 av landets 290 kommuner, 15 av landets 21 landsting, samt 30 närliggande stiftelser och liknande.

Dell AB

Dell levererar nyckelfärdiga lösningar till fasta priser för bland annat: Virtualisering E-postarkivering Filkonsolidering Back-up Företag och organisationer väljer virtualiseringslösningar i allt högre utsträckning, för att minska de ekonomiska och miljömässiga kostnaderna för hantering av svällande

datacenter och distribuerade serverarkitekturer. Dagens smarta lösning är att göra varje server mer effektiv, snarare än att lägga till ytterligare maskiner som körs med lägre kapacitet. Virtualisering är den huvudsakliga fördelen i datacentertanken och användning, effektiv utbyggbarhet och förenklad drift.

Utöver sitt breda utbud av kostnadseffektiva serverprodukter och serverlösningar erbjuder Dell ett omfattande sortiment branschledandelagringsprodukter, från enkel säkerhetskopiering till en SAN-array med stöd för upp till 256 servrar.

Dell ingick år 2001 ett globalt strategiskt samarbetsavtal med EMC som syftar till att dra nytta av varandras styrkor för att skapa optimala lagringserbjudanden. Dells effektiva affärsmodell i kombination med EMC:s gedigna produkter skapar mycket goda förutsättningar för att kunna erbjuda driftsäkra och kostnadseffektiva lösningar.

Dell erbjuder tillsammans med

servicepartner installation av all såld hårdvara.

Fujitsu Siemens Computers AB Fujitsu Siemens Computers erbjuder bland annat såväl stardardservrar som högprestandaservrar för Linux- och Windowstillämpningar. Ett antal av dessa produkter är baserade på Intel /AMD-arkitektur.

Företaget erbjuder också produkter för alla erforderliga nivåer som krävs för att bygga avancerad infrastruktur för lagringsnät.

NetApp – unified storage

Fujitsu Siemens Computers erbjuder även Network Appliance (NetApp) storagelösningar som ger en komplett miljö, där all lagring, inte bara FC-SAN, kan konsolideras till ett och samma system, vad man kallar Unified Storage. Detta är unikt och ger en rad fördelar både vad avser enkelhet och kostnader.

Fujitsu Siemens samarbetar i huvudsak med ADIC och Stora-

geTek på robotsidan. Det finns även fristående bandstationer från andra tillverkare.

Konsulttjänster, rådgivning och service Fujitsu Siemens Computers har valt att komplettera det egna utbudet av konsulter och projektledare med en mix av partner för att ge bredd, djup och geografisk närhet. Företagets partner erbjuder ett standardutbud av konsultverksamhet som projektledning, förstudie och design inom avtalets produktområden server och lagring. Till detta kan tilläggas ett antal fördefinierade värdeadderande tjänster.

Inom Fujitsu Siemens Computers olika servicegrupper ingår specialister med lång erfarenhet av såväl maskinsom programvara.

Hewlett Packard Sverige AB

HP satsar stort på offentlig sektor och tillhandahåller produkter, lösningar och tjänster för hela IT-miljön. Detta gör att server- och lagringslösningar byggs med förståelse för helheten.

HP är marknadsledande leverantör av såväl industristandardservrar med operativsystemen Windows och Linux som inom segmentet för UNIX-servrar. Serverfamiljerna utnyttjar gemensam infrastruktur såsom datalagringssystem och övervakningsverktyget HP System Insight Manager. HPs strategi är att basera serverutbudet på industristandardprocessorer från Intel och AMD och erbjuda en smidig och transparent övergång från befintliga företagsspecifika arkitekturer till standardsbaserade system.

HP BladeSystem servrar, SANinfrastruktur och tjänster Med HP BladeSystem kan man bygga en infrastruktur som är optimerad för den anpassningsbara organisationen där man synkroniserar verksamheten med IT för att kunna dra fördel av förändringar.

HP StorageWorks är en komplett

68

ATT MÅNGA INOM DET OFFENTLIGA SVERIGE ANLITAR OSS, KAN HA SINA LOKALA SKÄL Office IT-Partner kombinerar på ett unikt sätt det stora företagets kapacitet med det lilla företagets snabba anpassningsförmåga till marknadens skiftande behov. Vi tar fullt ansvar hela vägen, från analys/förstudier, till projektledning, installation, utbildning och service.

Office ger dig helt enkelt rätt IT-lösning!

För att ytterligare stärka sin konkurrenskraft har Office-kedjan infört en kvalitetsstämpel för sina medlemsföretag. Systemet bygger i grunden på Microsofts Gold Partner-certifiering, vilket innebär att det är en standard som alla i branschen förstår.

Vad är det som gör Office till den goda leverantör för offentlig sektor som Office är?

Den offentliga sektorn har precis lika höga krav på en leverantör som den privata - om inte ännu högre!

A och O är att ha kompentens om de regler som gäller inom ramen för LOU. Vad kan man - vad kan man inte göra!

Ofta hamnar vi i rollen av rådgivare utifrån de möjligheter som finns i den enskilda situationen. Det blir särskilt aktuellt nu när EU:s regelverk förs in i svensk lag.

Kompetensen finns på Office - såväl centralt placerad - som all den kunskap som finns på samtliga lokala kontor. Genom den konstruktionen kan Office alltid erbjuda ett team som kan vara den partner som varje upphandlande organisation önskar!

AVTALSNYTT / VervA Sun Ray som helst i gruppen. Sessionerna är mobila inom gruppen av Sun Rayservrar och följer med kortet till valfri Sun Ray.

Tunna Klienter Igel

IGEL Technology fokuserar på att bygga tunna klienter. Produkterna utvecklas i Tyskland. I deras utbud finns ett antal modeller med möjlighet att leverera ett stort utbud av digitala tjänster till slutanvändaren. Alla klienter innehåller IGEL Remote Management Suit som möjliggör en enkel administration av enskilda klienter utan att fysiskt vara på plats.

Alla tunna klienter från IGEL Technology går att få med kortläsare, i det flesta modellerna är kortläsaren inbyggd i klienten. Flashminnet i en IGEL tunn klient är tillräckligt stort för att rymma dagens och morgondagens funktioner.

Unisys AB

datalagringsportfölj med allt inom mjuk- och hårdvara samt tjänster.

HP levererar allt från små backupenheter till stora disklagringslösningar med virtualiseringsteknik och har möjlighet att ta ett helhetsansvar över hela lagringsmiljön.

SAN-switchar används för att koppla ihop servrar med datalagring såsom disk och tape. HP har ett brett utbud av produkter för detta.

HP Services hjälper kunder att använda informationsteknik för att stödja företagets affärer och visa mätbara resultat av IT-investeringarna.

Proact IT Group AB

Proact har sedan lång tid koncentrerat sitt erbjudande kring lösningar och kompetens för att säkerställa verksamhetskritisk information hos sina kunder. Detta innebär lagring, arkivering och backup, men även hur man sätter upp en säker infrastruktur med bland annat servrar och kommunikation för att säkerställa åtkomsten av informationen.

Proact lanserar kontinuerligt nya produkter på den svenska marknaden för att kunna leverera de bästa lösningarna, exempelvis var Proact den första partnern att lansera produkter från NetApp, DataDomain och nu senast en arkiveringsprodukt från Caringo. Andra leverantörer som Proact har nära samarbete är Bull, EMC, Hitachi Data Systems och Symantec.

Våren 2007 tog Proact över den skandinaviska generalagenturen för franska Bull. Det innebär att det befintliga erbjudandet kring datalagring och arkivering förstärks med ett komplett utbud av servrar. På Vervas ramavtal har Proact en unik roll som

70

fristående integratör i kombination med generalagenturen.

Bull har ett tekniskt samarbete med IBM bland annat vad gäller Unix-teknologi. Det innebär att kunder även fortsättningsvis har tillgång till dessa lösningar. Proact är den enda ramavtalsleverantör som kan erbjuda denna Unix-teknologi på det nya ramavtalet.

Unisys erbjuder ett brett och mångsidigt sortiment av servrar i olika storleksklasser – från små standardservrar till stora enterpriseservrar med bearbetningskapacitet i klass med stordatorer. Såväl liten som stor servermodell representerar gällande ”state of art” teknologi vid varje till-

fälle.

Vidare erbjuder de ett omfattande utbud av olika produkter inom optimering och övervakning till Vervas kunder. Inom virtualisering återfinns bland annat VMware VI-3 och Unisys eget verktygset Real Time Chargeback och Real Time Orchestration vilka möjliggör bättre nyttjandegrad och därmed förbättrad ekonomi.

Unisys har också breda kunskaper och långvarig erfarenhet av projekt kring utveckling av storskaliga lagringsinfrastrukturer. Incipients mjukvaror stärker Unisys förmåga att erbjuda sina kunder den flexibilitet som de behöver för att kunna bygga ut och samtidigt sänka driftkostnaderna för sina lagringsmiljöer.

Funktioner som avbrottsfri migrering och automatiserad resurstilldelning ger möjlighet till dynamisk hantering av informationstillväxten samtidigt som man möter ökade krav på tillgänglighet. Unisys kan därmed hjälpa sina kunder med utveckling av tjänstebaserad lagringskapacitet och även bryta många av de teknikberoenden som kännetecknar lagringsmarknaden.

Arne Öster

Vi r pr tual oje ise kt r i s ings ikt e?

Sun Microsystems AB

Sun Microsystems satsar mycket på att kunna leverera miljöanpassad IT där de kan leverera: • Servrar • Komplexa SAN och NAS lagringssystem • Serveroperativsystem, tunna klienter, virtualisering, övervakning, UPS. • Produktrelaterade tjänster som installation och underhåll.

Suns serversortiment är framtaget för att uppfylla dagens och framtidens krav på en flexibel informationsmiljö.

Tunna klienter SunRay

Suns koncept för tunna klienter består av 2 delar: Sun Ray-klienten och en serverprogramvara som i dag finns för både Solaris och Linux. Sun Rayklienten finns i 3 varianter och ansluts över ett befintligt TCP/IP-nät.

Eftersom den saknar fläkt bidrar den till en tyst arbetsmiljö. All administration sköts centralt på servernivå.

Ingen uppdatering är nödvändig på Sun Ray när nya tillämpningar läggs till eller när mer datorkraft behövs.

Sun Ray är utrustad med smartcard läsare, vilket möjliggör snabb access till den egna sessionen från vilken

www.cruxab.se tfn 019 670 22 40

Enterprise Storage Solution

Offentliga Affärer 1 2008 | www.offentligaaffarer.se

Avansys är EMC Velocity Partner Det innebär att du kan vara säker på att din IT-investering är i trygga händer hos oss.

Vi är certifierade och erfarna och kan erbjuda dig moderna lösningar som uppfyller alla dina krav, till rätt pris.

Vi kan Serverlösningar, Virtualisering, Lagring och SAN

Avansys hjälper kunder med moderna, kostnadseffektiva ITlösningar. Vi arbetar med förstudie, design, implementation, drift och vidareutveckling och är en ledande och utvecklande systemintegratör.

Avansys har idag drygt 80 anställda med mycket stor erfarenhet och omsätter 210 milj kronor med god lönsamhet.

Läs mer om oss på våra hemsidor.

www.avansys.se

www.avinova.se

Avansys Malmö Skrittgatan 6 213 77 Malmö Tel 040-601 16 00

www.timsys.se Avansys Helsingborg Box 22036 250 22 Helsingborg Tel 042-453 10 00

Avansys Kristianstad Väverigatan 2 291 54 Kristianstad Tel 044-21 56 00

ReTuradress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg

posttidning

RÄDDA PLANETEN – BYT HÅRDVARA! IT står idag för nästan lika mycket koldioxid utsläpp som flygindustrin och analytiker förutspår att energiåtgången för IT-investeringar snart kommer att kosta mer än själva utrustningen.

återvinning samt låg elförbrukning. Sun ger mer kraft med färre servrar och finns med både Intel, AMD och SPARC processorer.

Suns servrar kräver litet utrymme, har lågt kylningsbehov, en hög grad av

Investera smart och miljömedvetet i servrar och lagring från Sun – Det grönaste IT-företaget under solen enligt Fortune magazine.

LÄS MER PÅ WEBBEN:

TRÄFFA OSS PÅ SHERATON I APRIL:

SUN.SE/ECO

SUN.SE/SUNEXPO