Offentliga Affärer nr-3 2009

vård ledarskap miljö konferens juridik utbildning EKONOMI

IT-upphandling för 4,9 miljarder

Det är något speciellt med dem

Profilen

Nr 3 2009 | Sjuttonde årgången

Gränshandeln får Strömstad att blomstra

Kommunala Chefer

Pris 79 kr

UPPHANDLING

Stockholm Stad

Kameraövervakning i skolan

Bygga varumärket på nätet Viktigt även i offentlig sektor

Dan Sjöblom

GD med intresse för rättvisa för alla

Nerikes Alle

handa - Nyh

eter från Ö

rebro län Page 1 of 1

2009-02-

11 09:21 (Allmänt)

Upphand

ling gav pris

LINDESB ERG Lindesb ergs ko mmun lig upphan ge dlingar.

Med nytä r i bräschen nä tydlighe r det gä nkande t har ko ller att ,m mmunen resecent göra offe s upphan odern teknik sa rumet i ntliga mt före dl Frövi. Oc nkling oc h vunnit are pressat kost h pris för naderna Varje år framsynt för det gör Linde nya het. sbergs ko miljard kro mmun oc nor. Dess h de anbudsun a derlag. De har gjorts på tra ss bolag upphan dli dit anbuden t innebär ngar för ionellt sä kommit ru en tt nt me he en l d del papp in och ku halv detaljrika - Det ku ershante Pristagar nnat nde ring innan en det måste gå ett och ett ha värderas. och efter Nordkvist Magnus lvt år inn gå att för det flankeras an man Nordkvist enkla oc kommun av var igeno h göras . alrådet An m proces effektivar Det är ha ders sen. Vi tyc Larsson e, säger n som nu (C up kte ), och Or ph belönats upphandli att Larsandlingsc eos med prise ngsdagar hef Magn Gö rn Fröjd. t na i Stoc us Konkurren kholm. Ba "Handslaget" vid sverket, de så ka ko tid Kommen llade tus och Sv ningen Offentlig m arrangemange a Affärer, t ligger bla eriges Ko I prismoti Ekonomist mm nd andra ve yrningsv anbudsför ringen betonas jus uner och Landsti erket, ng. farande t att Linde oc inneburit h en helt sberg ar fler anbu betat me d och i slu digital upphandli - Vi ville ngsproce d ett förenklat göra det tänden en ss. Någo enkelt, sn visa vad avsevärt t som de abbt och vi ville ha ssutom lätt för en lägre kostnad. . I ställe omgången t för ett , fick vi in anbud, so treprenörerna oc I stället sex. Bland h samtidi m vi fick för att i an gt tydlig i na de de t n första, fyra från talj spec anbudsgiv t ificera sin avbrutna mindre, aren att lokala för a ön föreslå en - Vi ska etag. inte lägga lämplig lös skemål överlämna ne lägga kra r man till ning. ften på att d tid, pengar oc h arbete en lösnin fun de ra ut vad på sådant g. vi vill ha de kan bä I upphan och seda dlingen av n överlåta ttre. Vi ska agerat so resecent åt dem att rumet i Frö m föreslå Företaget ett slags mäklare vi har en int mellan ko har kommunen haft hjälp upphandla ernetbas mmunen era Oreo AB och intres re och an som önskemål. serade för budsgivar d tjänst som fun gerat so e. Tjänsten etag. m - Jag kan län har anpa k mellan säga att ssats he Lindesberg lt efter ko säger La rs-Göran mm är un un ens ika i lande Fröjd frå Såväl ko t i hur de n Oreo. mmunalr jobbar me ådet Ande beröm öv d upphan rs Larsson er dlingar, (C), som - Priset vis sin upphandling schef. ekonomich ar att vi jobbar på ef Lennar stolta. t Jansson rätt sätt och att vi öser För dem och Magn har dukti ga meda us Nordkv linjen. Oc rbetare. ist h på sätt Vi är och vis ha det självklart att upphandli r fortsätta ngsdagar på den nu na talade de ministerord på framtide ns upphan kommun att de gö inslagna - och fin dling.

- Det va ansmarkn r rätt. På r so adsmins Lindesberg m en beskrivnin ter Mats g av vårt .

Odell om arbetssätt , konstat erar man nöjt i Artikel frå n na.se (h Copyright ttp © Nerikes ://na.se/artikel.a Nerikes sp?intId=1 Allehanda Allehanda 448330) 1995-200 , N Strand 9 gatan 5, 701 92 Ör ebro. Te l 019-15 50 00.

http://www

.na.se/linde

sberg/skriv ut.asp?intId =1448330

ling d n a h p p u t n re a p s n a teupphandling Målsökande,ttr t” i en komplex tjäns to lfo må a sk mi no ko ”e e de Hur Boverket skapad

ingen? perfekta upphandl vill inte skapa den ligen Vilken upphandlare han eller hon verk andlaren känner att det att er tyck a En affär där upph varn t som alla anbudsgi har valt rätt, samtidig med ett rättvisande affär juste en det var var mödan värt, att resultat. viktade betyget avviker från utmaningen att enhet som det uppräknas priset med När Boverket stod inför vidareutveck- bästa möjliga betyg, och tning förval ndla uppha för hantering av 100 000 kr. ling av verkets system också t framå Stringenta mål bidrag, ville man ta ett steg senare de ndlingsarbetet. I ett antal workshops fastställdes ifråga om själva uppha r. På första gången olika kravens betygskalor och profile Därför valde man att för formulär skigt finma ett av med hjälp detta sätt fick man genomföra en upphandling och för anbudsgivaren att följa vid skapande av sstöd proce för system lt ett helt digita sitt anbud. interaktivitet. tälla levetesta detta Upphandlingen skulle säkers – Vi blev inspirerade att också rantörens kompetens över avtalstiden, det göra vi ville då arbetssätt och priohögt en var t lexa glighe komp tillgän mest varjämte på en av våra svåraste och olika system Peter Thorsson Peter Thorsson, riterad faktor. Boverkets upphandlingar, säger Länsstyrelser och det finns alla av ds ket. använ Bover på personaldirektör dare. med var det inte således många decentraliserade använ priset skall räknas upp Den nya tekniken till trots arbetar man eftersom 000). i fokus. Visionen I utvecklingen av systemen 1 000 000 kronor (10 x 100 själva tekniken som stod är s- med att etablera e-tjänster, vilka inom kort metod proce erings och er utvärd l metod I en digita var istället att skapa . Det vill skulle leda till skall kunna erbjudas allmänheten den skall vara transsin grundprincipen att stöd som på ett stabilt sätt anbudsgivare. ndlingen, säga att det till exempel skall gå att göra för uppha ägbar av at föruts och result t alt ett optim bergvärme paren valde kallas för skulle vinna som egen ansökning om bidrag för Metoden som Boverket det vill säga att det anbud kvalitetskriterier direkt på Internet. bäst matchade uppställda ”ekonodet vara att med n i kombinatio anbudet. miskt mest fördelaktiga” et Viktning – pris och kvalit sätt: s viktningsmodellen på detta Strategi och metod I underlaget presenterade möjliga betyg används valdes ett respektive viktning och högsta med erier Med den utgångspunkten etskrit kvalit Följande innebar något inte som pssätt angrep a straandra eller ta ar Högs betyg Vikt Summ ingrepp i IT-plattform har gjort.

Kriterie tegiska val som man redan 20 en utvär10 finna att s sålede 2 var Strategin nhet måluppfyllande Databasadministratör - Erfare 30 10 deringsmetod som på ett - Utvecklingsverktyg 3 kvalitet under Systemutvecklare, Gripen 240 sätt kunde ge utslag på 40 ”. aktigt fördel mest t nhet dotNET 6 omisk Erfare principen ”ekon utvecklare, bofinc System 20 för 10 nttal proce 2 databas nhet Istället för att sätta olika Erfare bofinc lare, Systemutveck till kvalitet 20 10 viktning av pris i förhållande - Erfarenhet databas 2 med l svanen relseta lare, jämfö utveck ett System 100 20 valde man att skapa 5 d tionen beskrevs ripande krav - Inställelseti prispåslag. I kravspecifika Överg 430 grundläggande utvärderingsmodellens a möjliga betyg Högst sätt: principer på följande värde högre • Kvalitet tillmäts betydligt förklarar det man i förhållande till priset, vilket etoden. Här använde slaget vid utvärt prispåslag jämförelsem alterförhållandevis stora prispå I detta fall valdes ett absolu med ett absolut tal, men erierna. sgivare lämnar prispåslag en dering av de olika kvalitetskrit prispåslaget räkans upp med att de enligt följande: En anbud så kan ras nativt hante pris ium och kriter Vid • Kvalitet 000 000 kr. Hans nt på respektive anbudspris. l. Bästa anbud ett pris om 1 säga 10 procent viss proce med vill räknas om till ett jämförelseta det anbud ett 387, s t sålede betyge lägsta jämförel- ger lika kvalitetsnivå får är det anbud som har det möjliga totalbetyget om prispåslag än en uppräkning från det bästa högre pris ett i kronor större setalet. Jämförelsetalet är let blir då 2 000 000 kr, varje procent- 430. Jämförelseta av priset enligt följande: För

2

2009-02-21

vars digitala Boverket och Oreo, stiden förde de, gjorde – Genom att vi under anbud ndlingsverktyg man använ la tjänsten har uppha sgivareenkät för att få svar all dialog direkt i den digita anbud en också sdokumentation den nya helhet ttade unik uppfa en na fått sgivar vi hur anbud och anbudspro- på den. Den gav toppbetyg av hela upphandlingsvi upphandlingsmeto Upphandlingsprocessen nt, men det m projektet klargjorde mome Geno erade . alifice utvärd cessen ga pre-kv samtli klarat åt De anbudsgivare som uppnå och med det närmare redoningsuppgifter, initialt vad vi ville skulle föra för långt att här ringen får via e-post inlogg vi fått stabila och det kompletta digitala verktyget har visa resultatet. vilka ger dem tillgång till sser. Lägg därtill att vi att framtida om proce eniga fick arenta är ad transp parter inlogg Alla förfrågningsunderlaget. Väl denna har sänkt vår årliga upphandlingar bör ske i g till ett redan genom upphandlingen mer än en offentliga anbudsgivaren också tillgån potential att minska ad med uppskattningsvis dess kostn med form, g”. skapat ”offertförsla ndlande uppha r. hos krono mig na för nader miljon sätt sskost – Detta var ett helt nytt initiala utvär- proce anbudsgivarens – Öppningen och den skade från enhet, samtidigt som men vi blev positivt överra la anbuden kunde ostnader minskar dramatiskt. s Ranefjord på deringen av de digita första början, säger Ander av tiden, jämfört offertk el bråkd detta projekt en i på it föras deltag genom – Vi som WM-data. anbuden på vanligt eten och kvaliteten i den överblick och med om vi hade fått in de uppskattar enkelh – Vi fick snabbt en god och det supportstöd icke strukturerad form. Också en en i skulle vi tjänst sätt, hur ktiva på ra intera kunde därefter fokuse vann uppskattade ndlingsarpar timmar var anbudsgivare som inte Oreo lämnat under uppha formulera vår offert. På ett med dess tydlighet som hjälp i såväl lia. Uppskatt- upphandlingsmetoden, betet. Vi har fått förstklassig vi klara med all grundforma och de stora tidsvinster det gällt tolknär arens i ar som transp timm och frågor 500 ka ningsvis sparade vi minst rbetet. Mot den teknis ässig rådgivvar det tryggt den medförde i offerta ningar av LOU och affärsm offertarbete och dessutom befogat att tala om ningsvis Paul Silfwerberg, nödvändiga bakgrunden känns det av ning, säger avslut att veta att vi inte missat några ord.

Ranefj s ndlingen avgjordes med hjälp Ander och uppha son att Peter Thors offertuppgifter. anbudsgivare, där det Kent Mossheden systemansvarig målfoto mellan två par Paul Silfweberg, som är anbudet endast hade ett ande ring, förlor shante bidrag för för Boverkets system yg. procents lägre kvalitetsbet är också nöjd:

gspris, vilket ett anbud med lägre utgån ibland bli onödigt komplext.

Paul Silfweberg

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

PRESSMEDDELANDE 2009-03-11

Eniro förvärvar Oreo AB I syfte att skapa den ledande marknadsplatsen för före tag har Eniro förvärvat Oreo AB. Oreo är idag verksamt inom offen tliga upphandlingar och erbjuder marknadens ledande syst em för digitala upphandlingar.

Marknaden för offentliga upphandlingar omsätter mer än 500 miljarder SEK per år i Sverige och andelen av dessa upphandlingar som sker genom online -baserade verktyg ökar i mycket snabb takt. Oreos marknadsplattform förväntas under 2009 hantera offentliga upphandlingar till ett värde av ca 10 miljarder SEK. Eniro avser att förbättra nuvarande tjänster och fortsätta ta marknadsandelar, men kommer också att öppna upp plattformen för upphandlingar från privata företag som vill sänka sina inköpskostnader och hitta nya leverantörer. Förvärvet innebär att transaktionsskapande tjänster inkluderas i Eniros online erbjudande, vilket möjliggör för företag att göra affärer direkt hos Eniro. Målsättningen med den nya marknadsplatsen är att förenkla anbudsförfarandet så att fler små och medelstora företa g lämnar anbud och vinner nya affärer.

Eniros nya marknadsplats kommer att lanseras under tredje kvartalet 2009.

- Vi vet att små och medelstora företag i allt större utsträ ckning spenderar pengar på onlinetjänster som möjliggör att deras företag kan växa.

Dessa företag är idag kunder hos Eniro och vi vill ge dem ytterligare möjligheter som hjälper dem i deras affärer. Genom förvärvet av Oreo tar vi ännu ett steg i vår satsning på Online och tjänster inom Business Facilitating Services. Vi förstärker därmed vår ledande position i att generera affärer för små och medelstora företag. Oreos system och kunskap inom inköp kommer att vara av stor betydelse i vårt arbete med att bygga den ledande marknadsplatsen för företag på Internet, säger Mathias Hedlund, Onlinedirektör, Eniro.

- Den snabba digitaliseringen som sker inom detta områd e utgör en mycket intressant affärsmöjlighet och Eniro är med sina kundkontakter och starka onlinetrafik fantastiskt positionerat för att ta vara på denna möjlighet, fortsä tter Mathias Hedlund. www.e niro.co m Eniro är det ledand e sökföre taget på den nordisk a mediem arknad en. Eniro gör det enkelt att hitta person er, företag och produk ter med hjälp av katalog er, numme rupplys ning, Interne t- och mobiltj änster . Eniro har verksa mhet i Sverig e, Norge, Finland , Danma rk och Polen.

Läs på www.oreo.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

3

Anno 1991

Välkommen till årets största mötesplats för dig som berörs av de ekonomiska frågorna På Ekonomidagarna 2009 tar du bland annat del av: Ekonomens framtida roll och arbetsmarknad Nyheter inom ekonomi och redovisning Pensionsskuld, förvaltning och avsättning Ekonomi & Miljö – Kostnadseffektivt genomförbart?

Varumärke offentlig sektor – Konsten att utveckla organisationens varumärke LEAN i offentlig verksamhet – effektivare processer och optimerad resursanvändning Utveckling av offentliga organisationer Vad innebär LOV i praktiken för dig?

Dessutom ett flertal intressanta praktikfall

På fördjupningsdagen den 23 oktober: • Ekonomi och de gröna miljöfrågorna – är det kostnadseffektivt och genomförbart?

• Etik och ekonomi – behövs en etisk kod?

• Hur stärka varumärket för den offentliga organisationen?

Arrangör:

På uppdrag av:

Mediapartner:

Samarbetspartners:

Medverkande organisationer:

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

4

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

Anno 1991

Ekonomidagarna 2009 behandlar frågan:

Sveriges ekonomiska beroende av sin omvärld Moderator:

Ursula Berge

Författare och journalist Samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR

Stefan Ingves

Riksbankschef Parallellt med att Ekonomidagarna 2009 slår upp sina portar sitter Stefan Ingves med sin direktion på Riksbankens penningpolitiska möte.

Beslut som fattas på mötet kommer att presenteras på Ekonomidagarna 2009.

Mats Odell

Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell kommer till Ekonomidagarna 2009 och ger er bland annat senaste nytt avseende Sveriges ekonomiska beroende av

Arrangör:

På uppdrag av:

sin omvärld och från det finansiella arbetet inom EU. Ministern kommer också att ta upp nyheter som berör den övergripande lagstiftningen för kommuner, landsting och kommunalförbund.

Mediapartner:

Samarbetspartners:

Medverkande organisationer:

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

5

Lättar upp i nacke och axlar.

Skona kroppen. Samsungs nya ergonomiska datorbildskärmar har mängder av justeringsmöjligheter, vilket gör det enkelt att välja den inställning som behövs för stunden. Flexibiliteten utvinns ur stativet som har dubbla rörliga leder och möjligheten att vinkla hela skärmen. Tillsammans bidrar dessa lösningar till att både nacke och axlar förskonas. Samsung SyncMaster för professionell användning är naturligtvis TCO-certifierade. Det garanterar att datorbildskärmarna lever upp till högt ställda miljökrav samt bra prestanda och bildkvalitet.

Välj datorbildskärmen med många justeringsmöjligheter. Välj Samsung SyncMaster.

Samsung SyncMaster 2243FW och 2443FW finns i 22” och 24” bredbildsformat med färgalternativen svart och silver.

www.samsung.se

Innehåll

Dan Sjöblom är fast besluten

Offentliga Affärer nr 3 2009

14 Profilen Dan Sjöblom nytillträdd Generaldirektör för Konkurrensverket är fast besluten att se till att skattebetalarna och konsumenterna får ut mesta möjliga av Konkurrensverket. Vi har intervjuat honom om framtiden

21 Det är något speciellt med kommunala chefer Rolf Solli, PhD Professor vid Göteborgs Handelshögskola har forskat i ämnet

22 IT-säkerhet Kommuner och myndigheter tar inte ITsäkerheten på tillräckligt stort allvar. Bara hälften använder sig av de standardregler som finns.

14

28 Positiva till kameraövervakning i skolan Var femte skola använder sig idag av kameraövervakning. Vi redovisar hur rektorer och elever ställer sig till den ökande övervakningen.

40 Bygga varumärke på nätet lika viktigt i offentlig sektor

21

22

Nicole Haman, sektorchef på Google ger tips och råd för hur man bygger relationer på nätet

44 Juridik

Advokat Sofia Mårtensson - När får anbudsgivares referenser utvärderas.

46 Ledarskap

Anders Danielsson, chef för Säpo vill möta och samskapa i ledningen för uppnå enighet och samsyn.

54 Svensk sjukvård, framtida exportmöjlighet 40

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

46

58 Därför är Grön IT viktigt

7

Lokala myndigheter förväntas i allt större utsträckning leverera offentliga tjänster till fler invånare. Med begränsade resurser innebär det att avdelningarna måste arbeta mer intelligent för att kunna möta den ökade efterfrågan.

Med Autodesks lösningar, som t.ex. AutoCAD® Map 3D, kan du få mer gjort med mindre resurser. Du kan integrera isolerade data och kombinera kart- och CAD-data i företaget, samtidigt som du utnyttjar de anställdas kompetens och kunskap om konstruktionsprogram från Autodesk.

Med Autodesks lösningar blir det enklare än någonsin tidigare att dela information och förbättra tjänsteutbudet till kommuninvånarna.

Ytterligare information hittar du på autodesk.co.uk/government

Design är A och o, även när Det gäller offentligA tjänster

Stadsmodell i 3D skapad med Autodesk® LandXplorer™.

Autodesk, AutoCAD och LandXplorer är registrerade varumärken eller varumärken tillhörande Autodesk, Inc. och/eller dess dotterbolag och/eller filialer, i USA och/eller andra länder. Alla andra varunamn, produktnamn eller varumärken tillhör sina respektive innehavare. Autodesk förbehåller sig rätten att när som helst ändra produkterbjudanden och specifikationer utan föregående meddelande och ansvarar inte för tryckfel eller grafiska fel som kan finnas i detta dokument. ©2009 Autodesk, Inc. All rights reserved.

8

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

Ledare

Allt viktigare att jobba aktivt med informations- och IT-säkerhetsfrågor Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Monika Beiring monika.beiring@hexanova.se Redaktionsledning Klas Bergqvist klas.bergqvist@hexanova.se Journalister Arne Öster Klas Bergqvist Kent Mossheden Tina Lundberg Åsén Krönikör Tina Lundberg Åsén Annonser/Traffic Henrik Tonström annonser@hexanova.se Layout Henrik Tonström henrik.tonstrom@hexanova.se Prepress och tryck Elanders Sverige AB www.elanders.se Projektledning Göteborg Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Mikael Kyhlberg mikael.kyhlberg@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Vladimir Atila vladimir@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel 031-719 05 00 Fax 031-719 05 29

IT-säkerhet ingår som en viktig beståndsdel i det totala säkerhetsramverket och ska hantera skydd mot allehanda hot och faror mot organisationen och dess verksamhet. Enligt Stockholms Handelskammare tar dock inte myndigheter och kommuner i Sverige IT-säkerheten på tillräckligt stort allvar.

Den största risken för att information sprids kommer inte från en anonym hackare på andra sidan brandväggen, utan finns i stället oftast bland de personer som har tillgång till dokumenten i sitt dagliga arbete.

Alla typer av dokument i en organisation kan och bör klassas, från sekretessbelagda handlingar till oviktig eller ­offentlig information. Klassificering utförs av den som skapar informationen, vilket förutsätter ett tydligt regelverk.

När informationsklassningen med tillhörande regelverk är genomtänkt och formulerad är nästa steg att se till att den efterlevs. Det handlar om åtkomstkontroll, men även om hur man hindrar varje enskilt dokument från att missbrukas. Vad händer med känslig information om den till exempel finns på ett USB-minne som någon glömmer någonstans eller kanske på en bärbar dator som blir stulen?

Kameror effektivt mot skadegörelse

Syftet med att installera kameror i skolor har huvudsakligen varit för att motverka skadegörelse och inbrott. I andra hand för att förhindra (och identifiera) obehöriga från att ta sig in på skolområdet.

Antalet skolor som använder kameraövervakning har ökat med mer än 150 procent i Sverige under de senaste åren. Av de skolor som ännu inte börjat med kameraövervakning överväger mer än var femte att installera kameror.

Det har dock ingen effekt på våldsbrott, trakasseri eller mobbning. Däremot, upplever både elever, personal och lärare en större trygghet när man vet att det finns kameror.

aspekter av säkerhet i samhället som vi tar upp i denna utgåva av tidningen Offentliga Affärer.

Andra ständigt aktuella ämnen som vi skriver om är till exempel miljö och kommunalteknik, ledarskap, konkurrensfrågor, upphandling och upphandlingsjuridik.

Vikten av att hitta sin roll

Anders Danielsson, som vi möter i detta nummer av Offentliga Affärer för att diskutera ledarskap, har alltid varit nyfiken och engagerad. Han tycker att det är roligt att leda.

– Det är kul, man utvecklas. Jag tror att det handlar mycket om att hitta sin roll, vad jag är bäst på. Erfarenheten spelar givetvis också in, det är ju det som gör att man utvecklas.

Anders Danielsson, generaldirektör på Säpo berättar på Chefsdagarna i Helsingborg den 8-9 september om hur man kan ha koll på sin omvärld.

Full fart framåt på Konkurrensverket

Vi porträtterar också Konkurrensverkets nye generaldirektör Dan Sjöblom. Han tillträdde som generaldirektör den 16 mars och ska nu de kommande sex åren leda Konkurrensverket framåt.

Ekonomidagarna i Örebro 21-23 oktober 2009 består av två heldagar med aktuella seminarier och en fördjupningsdag. Möt framgångsrika experter från hela landet som svarar på frågor och delar med sig av sina råd och erfarenheter.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

Elever och lärare positiva till kameraövervakning Enligt en enkät som kameraföretaget Axis låtit genomföra är 88 procent av lärarna och 64 procent av eleverna positiva till kameraövervakning.

Endast 1 procent av lärarna var negativa, övriga svarade neutral eller vet ej. I allmänhet är alltså både lärare och elever positiva till kamerorna.

Detta är bara ett par exempel på de olika

Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel. 08-588 674 02 Fax. 08-618 03 27 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

9

nyheter

Trygg-Hansa får straffavgift på 5 miljoner kronor Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag har brustit i sin interna styrning och kontroll samt i sin rapportering till Finansinspektionen.

Försäkringsbolaget får därför en anmärkning och en avgift på fem miljoner kronor.

Sanktionen grundar sig bland annat på att Trygg-Hansas ledningsorganisation och beslutsordning varit invecklad och otydlig. Finansinspektionen uppmärksammade i sin tillsyn att Trygg-Hansa hade bristande kontroll av sina styrorgan, sin beslutsordning, sin riskhantering, sin organisation för kontroll av regelefterlevnaden, sin självständiga granskningsfunktion, sina placeringsriktlinjer, sin skuldtäckningspolicy samt sin årsredovisning.

Utöver detta hade Trygg-Hansa under 2008 uppenbara svårigheter att sköta sin finansiella rapportering till Finansinspektionen. Uppgifterna ändrades flera gånger på grund av felaktigheter.

Trygg-Hansa har rättat de påpekade bristerna. Vid bedömningen av påföljd har Finansinspektionen beaktat antalet brister samt hur allvarliga de varit. Därtill kommer det utsatta läge som försäkringstagare har gentemot försäkringsbolag.

Finansinspektionen anser att det inte räcker att försäkringsbolaget enbart korrigerar överträdelserna, men finner att det är tillräckligt att stanna vid en anmärkning som förenas med en straffavgift.

Källa: Finansinspektionen

10

Valutareserven förstärks

Riksbankens direktion har beslutat att återställa valutareserven genom att låna motsvarande 100 miljarder svenska kronor. Detta behöver göras för att Riksbanken har lånat ut en del av valutareserven till svenska banker.

Vi har också ökat våra åtaganden mot andra centralbanker och internationella organisationer. Riksbanken behöver ha fortsatt beredskap för att kunna förse de svenska bankerna med den likviditet som behövs i utländsk valuta.

En av Riksbankens uppgifter är att se till att betalningssystemet i Sverige fungerar säkert och effektivt.

En viktig del i det arbetet är att i en krissituation ha möjlighet att ge

likviditetsstöd till svenska banker.

Eftersom bankerna finansierar en betydande del av sin verksamhet i utländsk valuta behöver Riksbanken ha en tillräckligt stor valutareserv för att kunna möta bankernas efterfrågan vid behov.

Under den finansiella krisen har Riksbanken lånat ut amerikanska dollar till svenska banker.

Riksbanken har också ingått swapavtal med centralbankerna i Island, Lettland och Estland och utökat engagemangen till internationella valutafonden, IMF. Sammantaget motsvarar dessa åtaganden cirka 100 miljarder kronor.

“Vi behöver fortfarande ha bered-

skap för att finanskrisen kan bli både djup och långvarig. Därför behöver vi förstärka valutareserven. Detta är en del i vårt arbete att värna den finansiella stabiliteten”, säger riksbankschef Stefan Ingves.

Riksbanken avser att låna upp den utländska valutan genom Riksgäldskontoret. Förstärkningen av valutareserven är temporär och avslutas när Riksbanken avvecklat de åtgärder som görs med anledning av finanskrisen.

Källa: Riksbanken

Ny lag sparar 40 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar av studiestöd CSN räknar med att fatta 10 000 nya beslut om återkrav mot studerande varje år i fall den nya återkravslagen införs. Det motsvarar en summa på cirka 40 miljoner kronor.

Bakgrunden är att CSN får lättare att kräva tillbaka pengar då en studerande fått studiemedel, men inte bedrivit studier.

I förslaget till ny återkravslag, som nu är ute på remiss, föreslås att CSN ska få en enklare och striktare hantering av återkrav. I dag får en studerande ofta studiemedel utbetalt i förskott.

Därefter går det att avbryta studierna och ändå behålla sina pengar.

Den studerande kan hänvisa till att han/hon handlat i god tro och haft en avsikt att studera när pengarna mottogs.

CSN har i dag ingen möjlighet att återkräva beloppen i de här fallen. I fall den nya återkravslagen införs blir det en ändring.

– Med de nya reglerna blir det en strikt återbetalningsskyldighet vid

studieavbrott. Det gör att vi i större utsträckning kan få tillbaka pengar som betalats ut felaktigt. Det tycker vi är positivt, säger Kerstin Borg Wallin, generaldirektör vid CSN. Många av CSN:s handläggare upplever det som konstigt att inte kunna kräva tillbaka pengar då det är uppenbart att mottagaren inte har bedrivit studier. Totalt sett handlar det om cirka 10 000 ärenden om året.

Merparten av besluten om god tro rör mindre belopp för komvuxstudier. I vissa fall betalas större summor ut, oftast då till utlandsstuderande.

– Ofta beror det nog på okunnighet hos de studerande om att studiemedel endast kan betalas ut då mottagaren aktivt bedriver studier, säger Kerstin Borg Wallin.

Det nya förslaget gör även att CSN ska få lättare att besluta om eftergift till personer som hamnat i ekonomisk knipa efter ett återkrav.

– Det lär bli fler beslut om eftergift av återkrav i fall den här lagen införs. Tillämpningen av eftergiftsreglerna har tidigare varit väldigt strikt. I förslaget luckras de reglerna upp, säger Kerstin Borg Wallin.

Den övergripande tanken med återkravslagen är att få regler som täcker hela välfärdssystemet, det finns inte i dag. Reglerna ska gälla i princip alla offentligt utbetalda förmåner.

De myndigheter som berörs är i första hand CSN, Försäkringskassan, Migrationsverket och kommunerna.

Lagen är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2010.

Källa: CSN

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Kraftig ökning av IT-outsourcing i Norden när de ekonomiska förhållandena försämras När de ekonomiska förhållandena fortsätter att vara bistra ser företag inom alla branscher outsourcing som ett verktyg för att göra ytterligare besparingar och för att få en omedelbar påverkan på ekonomin. Detta enligt resultaten i en stor nordisk undersökning som sourcingrådgivaren EquaTerra publicerade tidigare i veckan.

– Vi tror att IT-outsourcingen kommer att fortsätta växa i regionen eftersom hela 62 procent av organisationerna i undersökningen säger sig komma att öka sin outsourcing i framtiden, berättar Peter Skarendahl, Nordenchef på EquaTerra. Detta kan ses som positivt för IT-tjänsteleverantörerna men det betyder inte att de kan luta sig tillbaka. Då kostnadsbesparingar anges som ett av de främsta skälen för outsourcing, kommer priset att fortsätta vara en väsentlig faktor för kundnöjdheten under en lång tid framöver, tillägger han.

Undersökningen “Outsourcing Service Provider Performance and Satisfaction Study 2009” som genomförts av den oberoende sourcingrådgivaren EquaTerra visar att IT- outsourcing blir alltmer populärt hos nordiska organisationer och att 75 procent av deltagarna i 2009 års undersökning planerar att bibehålla sin nuvarande nivå av outsourcing eller öka den.

Den omfattande undersökningen granskade cirka 370 outsourcingkontrakt som innehas av de drygt 200 organisationer i Norden som spenderar mest på IT. Det sammanlagda årliga värdet på kontrakten som omfattas av denna undersökning ligger på drygt 3 miljarder euro, vilket motsvarar ungefär två tredje-

delar av den totala outsourcingmarknaden i regionen när det gäller årligt kontraktsvärde. Alla kommersiella sektorer finns representerade i undersökningen även offentliga sektor.

Intervjupersonerna är högre chefer med inflytande över företagsstrategier och beslut rörande upphandling av tjänster. Samtliga deltagare i undersökningen är ansvariga för outsourcingstrategin inom sina respektive organisationer.

Resultaten från undersökningen visar också att följande trender inom

IT-outsourcing kan väntas under 2009: • De traditionella aktörerna håller på att bli omsprungna av indiska tjänsteleverantörer (31 procents ökning under 2008) när det gäller hanteringen av den strategiska delen i kundrelationerna.

• Lokala och indiska tjänsteleverantörer placerade sig högst när det

gällde sammanlagd kundnöjdhet som baserades på tidigare erfarenheter, lokal närvaro och branschspecialisering.

• ICT-tjänster som levereras från Indien (används i dagsläget av 61 procent av de tillfrågade) ökar och offshore outsourcing blir alltmer vanligt i regionen.

• Köpare sätter ökade krav på tjänsteleverantörerna vad det gäller prissättning, samtidigt som de är medvetna om att lägsta pris inte alltid är detsamma som bäst valuta

för pengarna.

• Nästan samtliga tjänsteleverantörer har inriktat sig på att förbättra kvaliteten i kundrelationen när det gäller de operationella frågorna, vilket är en viktig del av de övergripande ansträngningarna rörande governance och styrning, och dessutom har köparna ökat sin kunskapsnivå, men det finns fortfarande utrymme för förbättringar.

• I det nuvarande ekonomiska klimatet är den största utmaningen det ökande behovet av att sänka kostnader och/eller stryka och effektivisera framtida investeringar. Nästan hälften av de tillfrågade svarade att de kommer att behöva förbättra effektivitet och verkan i sina grundläggande affärsprocesser genom att förändra dem.

I stora drag visar undersökningen att köparna uppnår de fördelar som de eftersökt med outsourcing och att tjänsteleverantörerna gör ett mycket bra jobb. En utvärdering av de sju så kallade “key performance indicators (KPI)” pekar på en förbättring överlag förutom när det gäller pris sedan 2008.

Undersökningen genomfördes under våren 2009, och därmed under den rådande ekonomiska nedgången som har skakat marknader och ekonomier över hela världen. EquaTerra tror att ekonomiska förhållanden kommer att driva på efterfrågan på outsourcing ytterligare, då organisationer på ett mer aggressivt sätt försöker hitta metoder för att minska kostnaderna, skjuta upp eller begränsa framtida investeringar och förändra driftsmodeller för att sänka omsättningsnivån.

Källa: EquaTerra

50 000 kronor är rätt mycket för en kanelbulle, men inte för ett hus.

I många kommuner och landsting upplever politiker och tjänstemän att det styrsystem som använts under en lång tid inte längre fungerar effektivt. Ofta finns en vilja att på ett tydligare sätt kommunicera till kommuninvånarna vad de får för sina skattepengar. Att koppla ihop punkterna.

För mycket fokus läggs på förhandlingar om pengar och för lite på vad som faktiskt händer med dem.

Även om viljan till förändring är stark kan det vara svårt att komma igång. Vår roll i arbetet är att hjälpa till att ta ut riktningen. Att agera piloter i utvecklingsprocessen och erbjuda just den struktur och de verktyg som organisationen behöver. Vi kallar det ”connecting the dots”.

www.ekan.com Ekan annons 2 off affärer 185x65 (4.0).indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

09-02-09 09.30.40

11

nyheter

Asfaltkartellen fälld i högsta instans

Marknadsdomstolen gick på Konkurrensverkets linje och fällde företagen i asfaltkartellen. De dömdes att betala de högsta böter någonsin i ett kartellmål i Sverige.

– Domen är en seger för stat och kommuner, och ytterst skattebetalarna, som fått betala överpriser för asfaltarbeten. Byggbolagen i kartellen kom överens om priser och delade upp marknaden mellan sig.

Att uppträda så på marknaden är inte acceptabelt, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.

Marknadsdomstolens dom är en tydlig markering av att det är mycket allvarliga lagöverträdelser som företagen gjort sig skyldiga till. Marknadsdomstolen har därför skärpt böterna med 50 miljoner till 200 miljoner kronor för det ledande företaget i kartellen.

– Jag förutsätter att de höga böter som företagen nu ska betala ska fungera som avskräckande exempel för andra att inte ge sig in i karteller.

– Domen är en framgång. Asfaltkartellen har skott sig på konsumenternas och skattebetalarnas bekostnad. Konkurrensverkets arbete har gett resultat, säger Dan Sjöblom.

Det företag som är först med att avslöja sin medverkan i en otillåten kartell kan helt slippa böter om det samarbetar med Konkurrensverket.

Källa: Konkurrensverket

NCC Kritiska till domen

Hög konkurrensskadeavgift riskerar att minska företags vilja att underlätta utredningar Trots NCC:s aktiva deltagande för att få fram fakta i kartellutredningen ska företaget betala en högre konkurrensskadeavgift än den tingsrätten tidigare fastställt. Det står klart sedan Marknadsdomstolen meddelat dom i asfaltmålet. NCC är kritiskt till domen och menar att den minskar företags benägenhet att i framtiden vara behjälpliga vid liknande situationer.

– Vi är förvånade och besvikna över Marknadsdomstolens höjning av avgiften mot bakgrund av att vi starkt bidragit till att underlätta Konkurrensverkets utredning. Vi tycker att avgiftsnivån är alldeles för hög och dagens dom innebär en påtaglig skärpning av tidigare praxis. – Detta hade varit ett gyllene tillfälle för Marknadsdomstolen att visa att det är värt en peng att samarbeta. Vår bedömning är att domen riskerar att minska företags vilja att underlätta utredningar i liknande situationer, säger Ulf Wallin, Senior Legal Advisor

Tjänster för elektronisk avtals- och anbudssignering

12

inom NCC-koncernen. Domen, som innebär att NCC:s konkurrensskadeavgift höjs från 150 MSEK till 200 MSEK, går på tvärs med NCC:s yrkande om att fullständigt befrias från konkurrensskadeavgift. Enligt konkurrenslagen ska det företag som högst väsentligt underlättar utredningen kunna befrias från avgiften.

NCC reserverade 150 MSEK för den utdömda avgiften i bokslutet 2007. Den nu höjda avgiften innebär att 50 MSEK kommer att belasta resultatet det andra kvartalet.

Utbetalningen av avgiften kommer

att påverka koncernens kassaflöde med 200 MSEK det andra kvartalet. Marknadsdomstolen är den sista instans som nu prövat frågan om NCC:s grad av deltagande i den så kallade asfaltmålet. I juli 2007 dömde Stockholms tingsrätt NCC att betala en konkurrensskadeavgift på 150 MSEK. NCC överklagade domen med motiveringen att den inte tog hänsyn till företagets aktiva medverkan i utredningen. Dessutom ansågs avgiftsbeloppet som oskäligt högt med tanke på att tingsrätten fastställt att det inte funnits någon bakomliggande övergripande överenskommelse om att dela upp alla statliga och kommunala asfaltupphandlingar, utan att det varit en lokal företeelse under några enstaka år. NCC har underlättat Konkurrensverkets utredning högst väsentligt genom att ha varit först med ett tydligt medgivande i några enstaka fall, ha lämnat en omfattande intern utredning till Konkurrensverket, ha presenterat bevisning (vittnesmål) som underlättat Konkurrensverkets utredning, ha samarbetat aktivt med Konkurrensverket genom hela utredningen, samt ha säkerställt att NCC-medarbetare vågat träda fram och vittna och därmed bringat klarhet i utredningen. Sedan kartellutredningens start 2001 har NCC utbildat över 2 800 chefer och tjänstemän i konkurrensrätt. Utbildningen har sedan kopplats ihop med den anställdes anställningsavtal och om den anställde gör överträdelser mot gällande konkurrensregler leder det till avsked.

www.chambersign.se

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Granskningen av elnätsföretagens avgifter avslutad Granskningen av elnätsföretagens avgifter under åren 2004 till 2007 är nu avslutad. Resultatet av granskningen är att merparten av ärendena har kunnat avskrivas utan vidare åtgärd. För sex av de granskade företagen har en överenskommelse träffats som innebär att de frivilligt sänker sina avgifter med mellan 0,5 och 2 procent.

Energimarknadsinspektionen har haft ett antal elnätsföretag uttagna för granskning avseende åren 20042007. Dessa ärenden har i flera år varit vilande i avvaktan på utfallet av granskningen av 2003 års tariffer som avslutades i december 2008.

Energimarknadsinspektionen har nu slutfört granskningen av samtliga ärenden för åren 2004-2007. Resultatet är att merparten av ärendena har kunnat avskrivas utan vidare åtgärd.

För sex av de granskade företagen har en överenskommelse träffats som innebär marginella justeringar av avgifterna. Överenskommelsen innebär att Norrtälje Energi, Nynäshamn Energi, Härnösands Elnät, Emmaboda Elnät,

Borgholm Energi Elnät och Näckåns Elnät åtagit sig att sänka sina tariffer för den aktuella tidsperioden med mellan 0,5 och 2 procent. Företagen har valt att genomföra justeringarna av avgifterna, trots att de anser att deras avgifter varit skäliga.

– Nu när granskningen är slutförd kan vi konstatera att alla elnätsföretag efter ingångna överenskommelser har haft skäliga avgifter, säger Energimarknadsinspektionens generaldirektör Yvonne Fredriksson.

Energimarknadsinspektionen kommer även fortsättningsvis att granska avgifterna. I slutet av 2009 presenterar EI resultatet av 2009 års granskning Källa: Energimarknadsinspektionen

För din säkerhet!

Anlita en auktoriserad Swelarm-medlem som tar ansvar för hela säkerhetskedjan från larm till åtgärd.

Det betyder att du som kund får den optimala lösningen utifrån principen tidig upptäckt och rätt åtgärd när något händer.

Swelarm, Transportvägen 9, 117 43 Stockholm, Tel: 08-721 40 50, Fax: 08-721 40 51, info@swelarm.se, www.swelarm.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

13

Full fart p책 Konkurrensverket 14

profilen | dan sjöblom – konkurrensverket Helt klart är Dan Sjöblom fast besluten om att se till att skattebetalarna och konsumenterna får ut mesta möjliga av Konkurrensverket.

– Det är ansenliga summor av våra skattepengar som via upphandling slussas till företag, säger han.

Dan Sjöblom var 22 år när han bestämde sig för att bli jurist. Redan då var han intresserad av samhällsinformation och hur våra liv fungerar, inte minst intresserad av rättvisa för alla, lag och ordning. Juridik var svaret. Sedan dess har det gått av bara farten.

– Jag tyckte det kändes ganska skönt att komma hit till Konkurrensverket. Jag hade en period på några månader att avsluta det jag höll på med tidigare, vilket innebar en rätt lång förberedelseperiod rent mentalt. När jag väl var på plats och hade gjort min första dag här kändes det så rätt skönt faktiskt.

Dan Sjöblom tillträdde som generaldirektör den 16 mars och skall nu de kommande sex åren leda Konkurrensverket framåt. Tidigare har han arbetat som enhetschefen vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för konkurrensfrågor.

Dessförinnan varit biträdande avdelningschef för Konkurrensverkets förvärvsavdelning, så väl som handläggare hos Näringsfrihetsombudsmannen.

– Det här är en utmaning för mig som tidigare har varit mer teknisk och övergripande i det jag har hållit på med, medan nu handlar det om att leda många människor, inom många olika områden, det är spännande. Min förhoppning är att tillsammans med mina kollegor arbeta för att ha ett bra regelverk, använda våra resurser och se till att skattebetalarna och konsumenterna får ut det mesta möjliga.

hur konkurrensen kan förbättras i Sverige.

– Av dessa rörde ett 20-tal förslag upphandlingsområdet och gränslandet mellan offentlig och privat näringsverksamhet. Några av förslagen handlade om att förenkla upphandlingsreglerna, där syftet är att fler företag skall kunna, och vilja, lämna in fler anbud vid offentlig upphandling.

– Vi vet att vid vissa upphandlingar kommer det bara in enstaka anbud, ibland inga alls. Då har ju konkurrensens fördelar helt satts åt sidan, och det tjänar varken köpare eller leverantör på i längden.

Konkurrensverket föreslår nu att det fastställs en gräns för högsta tillåtna värde för direktupphandlingar.

– Vi föreslår att den gränsen skall vara fem prisbasbelopp, 214 000 kronor.

Levererat rapporten till regeringen

Effektivisera den statliga inköpssamordningen

– Jag har faktiskt sagt till mig själv att ta det lite lugnt och lära känna organisationen och människorna och inte ta i med för stora radikala grepp inledningsvis. Det känns rimligt att vara lite måttfull och lära känna innan man börjar ändra någonting.

Samtidigt som Dan Sjöblom håller på och sätter sig in i hur saker och ting fungerar har han och Konkurrensverket hunnit med att leverera rapporten till regeringen, inte minst beräknat att stat och kommuner köper tjänster för cirka 500 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 16-19 procent av BNP. – Det är alltså ansenliga summor av våra skattepengar som via upphandling slussas till företag.

– Vi vill också att en särskild myndighet ansvarar för upphandling av varor och tjänster till statsförvaltningen.

Dagens ordning där någon sorts tradition, eller självpåtagen roll styr vilken myndighet som skall ingå ramavtal är inte idealisk, menar Dan Sjöblom. Det finns till exempel inget som säger att just Försvarsmakten är bäst på att göra avtal om utrikesresor utan kan lika gärna vara någon annan.

60-tal konkreta förslag

Rapporten till regeringen handlar om ett 60-tal konkreta förslag om

Inför talerätt och sanktioner

I dag finns ingen lagstadgad sanktion som Konkurrensverket kan använda för att komma tillrätta med de upphandlande myndigheter och enheter som struntar i lagen. Att som offentligt organ föregå som gott exempel och följa lagar och förordningar, är tyvärr inte ett ideal som alla följer.

– Därför är det viktigt att vi får sanktioner och talerätt. Exempel på sanktioner vi föreslagit är böter och vite. Ett arbete med att ta fram sådana regler pågår också inom regeringskansliet.

Färre domstolar

I rapporten till regeringen föreslår Konkurrensverket att man skall koncentrera upphandlingsmål till färre domstolar.

– Med färre länsrätter som hanterar överprövningar ökar förutsättningarna för en mer enhetlig rättstillämpning. Samtidigt är det

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

viktigt att fler domar överklagas till kammarrätterna och regeringsrätten för att vi skall få fler prejudikat och därmed också färre mål till länsrätterna i framtiden, detta leder till ökad rättssäkerhet och snabbare processer.

Tydligare riktlinjer

Det handlar också om att utforma tydligare riktlinjer för miljöhänsyn så väl som för social hänsyn.

– Det handlar här om vilka villkor och krav som kan ställas i upphandlingar. Vi vet att det råder en viss osäkerhet ute bland upphandlare och politiker som skall ställa krav i upphandlingar. Ett felformulerat krav, eller ett krav som är allför långtgående kan strida mot LOU och reglerna inom EU, trots att det finns ett starkt folkligt stöd för det.

Här måste riktlinjerna och pedagogiken bli tydligare. Andra förslag vi tar upp i rapporten är till exempel att elektroniska upphandlingar bör användas mer och att standardiserade förfrågningsunderlag bör tas fram och förenkla för företag att lämna anbud. Det sist kan tillexempel handla om att intyg och dokument som den upphandlande myndigheten själv lätt kan hämta in inte behöver bifogas i anbudshandlingarna.

Fortsatt diskussion om effektivare upphandlingar I och med förslagen har Konkurrensverket dragit igång ett arbete för att göra det enklare för leverantörerna att vara med i offentlig upphandling, parallellt som det innebär att det blir lättare för upphandlande myndighet och enheter att använda sig av reglerna och följa dem.

– Nu hoppas vi att regeringen och andra intressenter ger sina bidrag till det fortsatta arbetet.

Valfrihetssystem införs på många håll Nu bygger allt fler kommuner upp valfrihetssystem inom olika områden, inte minst inom hemtjänst och andra servicefunktioner. Till exempel kommer många brukare i fortsättningen att själva kunna välja vem, eller vilket företag som skall utföra just deras tjänster.

– När konsumenter har ett fritt val, kommer producenterna att se till att ha bra varor och tjänster till ett bra pris. Inför nästa år tror jag att vi kan komma att få se en stor omstöpning när allt fler kommuner inför fritt val. Från den 1 januari 2010 blir det dessutom obligatoriskt med valfrihetssystem inom primärvården.

Då skall alla kunna välja vilken vårdcentral de vill gå till. Konkurrensverket är tillsynsmyndighet över lagen om valfrihetssystem, LOV.

kan förekomma otillåtna samarbeten mellan leverantörer inför att anbud skall läggas, det kan handla om att man gör upp om priser eller att man kommer överens om att vissa leverantörer avstår från att lägga bud.

Marknadsdelning kan förekomma.

Det allra tydligaste exemplet är väl asfaltkartellen. Den 28 maj, åtta år efter att Konkurrensverket gjorde gryningsräder hos företagen, kommer Marknadsdomstolens slutliga utslag.

Efter den domen kommer ett antal kommuner att dra igång sina skadeståndsprocesser mot asfaltföretagen.

Vi föreslår nu att det skrivs in i statliga myndigheters instruktioner att de ska kontakta oss på Konkurrensverket när de har misstankar om en eventuell anbudskartell. Givetvis uppmanar vi även alla kommuner och landsting att göra samma sak, men vårt förslag omfattar endast statens ansvarsområde.

Dan Sjöblom påpekar om det är någon som har den minsta misstanke om att det skulle förekomma något otillåtet samarbete mellan anbudslämnare, tveka inte att kontakta Konkurrensverket.

–Vi har beredskap att kunna agera omgående om det skulle behövas.

Inväntar reaktion från regeringen Ett område som Konkurrensverket får många klagomål är när ett offentligt organ, bedriver näringsverksamhet som konkurrerar med privata företag. Det kan handla om restaurantverksamhet, kommunens simhall som bedriver gym i sina lokaler eller en mängd andra verksamheter.

– Privata företag kan ha svårt att bedriva verksamhet i konkurrens med till exempel kommunala. Kalkylerna blir helt annorlunda. Den ena parten är från början mycket starkare, det kan handla om mer eller mindre subventionerade lokaler, garantier för eventuella förluster, möjlighet att investera utan banklån eller att använda samma personal i olika verksamheter. När det allmänna bedriver näringsverksamhet är det mycket svårt att göra det på lika villkor som privata företag.

Konkurrensverket har i sin rapport lämnat ett förslag till regeringen för att komma till rätta med problemet och en proposition om konfliktlösning mellan offentligt och privat förbereds inom nu regeringskansliet.

– Nu ser med tillförsikt fram emot att regeringen tar om hand förslagen på klokt sätt, säger Dan Sjöblom.

Tina Lundberg Åsén

Annat som är prioriterat

– Jag kan inte låta bli att nämna några andra saker som är prioriterade inom Konkurrensverket. En sådan sak är anbudskarteller. Vi vet att det

15

UPPHANDLING

Direktupphandling används ofta felaktigt Direktupphandling används ofta felaktigt och jag har uppmärksammat att det förekommer ett otal felaktigheter i kommunernas upphandlingspolicys och villfarelser hos personer som arbetar med inköp runt om i landet.

Tänkte därför skriva om direktupphandlingar för att kanske förtydliga vad begreppet innebär och vad man egentligen får lov att göra utan att komma i konflikt med upphandlingsreglerna. Som alla vet styrs ju upphandlingar över tröskelvärdena av direktiven och upphandlingar under tröskelvärdena ska tolkas direktivkonformt och i enlighet med de EG-rättsliga principerna som styr all upphandling. Det var frivilligt att lagstifta om upphandlingar under tröskelvärdena men Sverige har gjort det - därför är även dessa reglerade i LOU. Direktupphandling kan göras om värdet är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Med direktupphandling avses enligt definitionen ett förfarande utan krav på anbud.

Detta gäller endast 15 kap. LOU, dvs., kapitlet som handlar om upphandlingar under tröskelvärdena samt B-tjänster. När det är fråga om upphandlingar över tröskelvärdena kallas direktupphandling istället för förhandlat förfarande utan föregående annonsering.

Det finns även möjlighet att genomföra ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering enligt 4 kap. 5 §. Därur framgår bl.a. att en upphandlande myndighet får använda ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering vid tilldelning av kontrakt om det vid ett öppet eller selektivt förfarande inte lämnats några anbud eller inte lämnats några lämpliga anbud, det som ska upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt endast kan fullgöras av endast en viss leverantör eller om det är absolut nödvändigt att tilldela kontraktet men synnerlig brådska orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av den upphandlande myndigheten gör det omöjligt att hålla tidsfristerna för andra upphandlingsformer. Det finns ytterligare undantag. Komplementköp, särskilt fördelaktiga köp i samband med annans konkurs, forskning och utveckling, projekttävling m.m. jfr 4 kap. 7 till 9 §§.

Finns det ett ramavtal kan man inte gå förbi det Direktupphandling som tillämpas vid lågt värde är vanligast. Varje upphandlande myndighet bestämmes vad den anser vara ett lågt värde. Vanligast är fyra till sex prisbasbelopp dvs. mellan 170 000 till 250 000 kr under ett kalenderår. Meningen är att man

16

ska kunna handla direkt utan kostnader för en ordinär upphandling vid mindre inköp. Det finns i många fall ramavtal på sådana inköp som exempelvis en kommun vanligtvis gör och finns det ett ramavtal med rangordnade leverantörer så går det inte att istället välja och göra en direktupphandling. Det är en vanlig missuppfattning/uppfattning att man alltid kan upphandla direkt om värdet är lågt. Man måste alltid kolla om det finns ett ramavtal. Om man ändå gör en direktupphandling kan det bli fråga om skadestånd till den förbigångna ramavtalsleverantören. Det är heller inte tillåtet att dela upp en upphandling i syfte att komma under gränsen för att kunna göra en direktupphandling. När det gäller upphandling utan föregående annonsering är det liknande reglerat i 15 kap. LOU som i kapitlet över tröskelvärdena, med vissa skillnader.

Undantaget om synnerlig brådska

finns inte i 15 kap. LOU. Om man gör en direktupphandling som inte är tillåten kan den karaktäriseras som en tillåten direktupphandling. Då ska man komma ihåg att någon tiodagarsfrist aldrig börjar att löpa och det innebär att preskribtionslagens tio års preskribtionstid blir tillämplig på upphandlingen, se RÅ 2005 ref.

10. Det spelar alltså ingen roll att det finns ett avtal undertecknat. Det är en avsevärd tid och kan innebära stora kostnader för den leverantör som har rätt till skadestånd enligt det positiva kontraktsintresset, exempelvis en upphandlad ramavtalsleverantör. Detta borde de upphandlande myndigheterna tänka lite oftare på och framförallt kolla vad för slags inköp som egentligen görs. Jag har sett många dåliga exempel runt om i landet i kommunernas upphandlingspolicys och på hemsidor där det uppmanas att gå förbi ramavtalen

och göra direktupphandlingar för det fall ”man behöver”.

Upphandlande myndighet har bevisbördan Det är även viktigt att betona att det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan för att en undatagssituation i LOU ska vara tillämplig. Synnerliga skäl är inte att man hellre vill ha någon annan utan synnerliga skäl är skäl av Force Majeure-karaktär jfr Kammarrättens i Göteborg dom 6690-07 som handlade om att det inte var synnerliga skäl att göra en direktupphandling och gå förbi ett upphandlat ramavtal. Jag har själv en enda gång gett rådet att direktupphandla och då handlade om att marken höll på att rämna på grund av rasrisk om man inte snabbt nog upphandlade. Det är exempelvis inte möjligt att förhandla utan föregående annonsering om en domstolsprövning drar ut på tiden, se Kammarrättens i Göteborg dom 1403-09.

När det gäller begreppet ”synnerlig brådska” (4 kap. 5 § LOU) är rekvisiten kumulativa. Det ska vara en oförutsedd situation, en extrem brådska som innebär att man inte kan iaktta normala tidsfrister och slutligen måste det föreligga ett samband däremellan, jfr EG-domstolens dom C-24/91. Undantaget om ensamrätt skulle kunna utvecklas i en egen artikel men det finns ett avgörande från EG-domstolen som är intressant eftersom domstolen där uttalar att det inte räcker med att varan var skyddad av ensamrätt. Varan ska dessutom bara kunna tillverkas och levereras av endast en leverantör. Ett sådant undantag kan bara tillämpas på varor för vilka det inte finns någon konkurrens (C-328/92). Att börja förhandla med Systembolaget utan föregående annonsering om att köpa in vin till en upphandlande myndighets 100-årsjubileum skulle därmed vara ett brott mot upphandlingsreglerna. Då får ni själva fundera på om det är de konstnärliga skälen, tekniska skälen eller ensamrätten som fallerar.

Ofelia Hendar

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

Svenska Spikmattan ORIGINALET med piggar som tar på djupet

NYHET!

SOFT, den mjuka spikmattan för säte/ben eller axlar/nacke.

Svenska Spikmattan finns även som Classic och Combi Svenska Spikmattan kan lindra: Ryggskott, diskbråck, träningsvärk, stelhet, ischias, stress, kronisk värk, frusen skuldra, huvudvärk, sömnproblem, whiplash, fibromyalgi mm. Du kan reglera trycket från spikarna, med en T-shirt.

Därför passar Svenska Spikmattan både den smärtkänslige och den smärttålige.

www.spikmattan.com CuraComp AB Malmö, Tel 040-915198

®

UPPHANDLING

Företag drabbas vid felaktiga upphandlingar Många företag som missgynnats på grund av felaktiga offentliga upphandlingar har svårt att driva sin sak i domstol. Den rollen kan Konkurrensverket få om det införs regler som gör det möjligt att föra talan mot en upphandlande myndighet.

Det framhöll Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid ett möte i Växjö med representanter för leverantörsföretag och upphandlare från kommuner, landsting och andra myndigheter.

Ett företag som inte är nöjt med en upphandling kan begära överprövning i domstol. En sådan process kan vara både dyr och komplicerad, särskilt för mindre företag. Dessutom vill en leverantör som förlorat en upphandling ogärna driva process eftersom man kan vilja vara med och tävla om nästa upphandling.

– Vi vill att Konkurrensverket

ska kunna föra talan, särskilt åt små och medelstora företag, som kanske aldrig får chansen att vara med i en upphandling på lika villkor, säger Dan Sjöblom.

Som huvudregel är det inte är tillåtet för offentliga beställare att vända sig direkt till en leverantör utan att låta köpet föregås av en upphandling i konkurrens. Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet för offentlig upphandling, kan till exempel inte gå till domstol för att få en påföljd utdömd.

– Det är viktigt att kännbara påföljder kan dömas ut. Vi har

Ny lagstiftning mot osund konkurrens Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss för konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet.

Ko n k u r re n s l a g e n förstärks med regler som innebär att Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket, enskilda företag eller en branschorganisation, vid vite får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i sin säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande. En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva sådan verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen.

Sunda spelregler

Staten och kommuner säljer årligen varor och

18

lämnat förslag till regeringen att införa en marknadsskadeavgift, liksom att kunna utdöma vite för att sätta kraft bakom orden, framhöll Dan Sjöblom.

Vid mötet i Växjö pekade Dan Sjöblom också på de svårigheter som finns med att fastställa vilka statliga och kommunala organ som är att betrakta som en upphandlande myndighet. När det gäller statliga organ bör detta enligt Konkurrensverket framgå av instruktionen eller bolagsordningen. I andra fall bör det vara möjligt att få detta prövat i domstol.

– Det är viktigt att få klarlagt vad som gäller. Offentlig upphandling omsätter cirka 500 miljarder kronor om året, och det är viktigt att de pengarna används på det mest effektiva sättet. Något godtycke kring vad som ska gälla får det inte vara tal om.

– Jag hoppas att regeringen inom kort kommer fram till ett lagförslag som innebär att vi får effektiva rättsmedel och sanktioner att ta till mot de som inte följer upphandlingsreglerna. Ju förr vi får sådana regler desto bättre, sa Dan Sjöblom.

Källa: Konkurrensverket

tjänster på marknaden för mångmiljardbelopp. På väl fungerande marknader ska företag kunna verka i konkurrens på lika och rättvisa villkor. Sunda spelregler mellan privat och offentlig sektor måste gälla.

– Nu får Sveriges företag äntligen möjlighet att få osunda konkurrensvillkor prövade. Vi tycker att det offentliga ska ägna sig åt det som är kärnan i välfärden, inte bedriva kommersiell verksamhet. Jag vet att det här är en mycket efterlängtad förändring, säger näringsminister Maud Olofsson.

hanterar detta område. Den gråzon som funnits i gränslandet mellan privat och offentlig näringsverksamhet regleras nu. Det välkomnar vi, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.

Motverka snedvriden konkurrens Det är angeläget att komma till rätta med de problem som uppstår när offentliga aktörer ägnar sig åt affärsverksamhet som snedvrider konkurrensen på marknaden och därmed tränger undan privat näringsverksamhet.

Det finns många exempel på att kommuner driver kommersiella verksamheter trots att det finns företag som kan utföra dem. Det kan handla om plantskolor, reparation av motorfordon, kommersiella tvätterioch konferensverksamheter, försäljning av brandskyddsutrustning eller bohagsflyttningar åt privatpersoner.

– Det är bra att vi nu får regler som

Planeras träda i kraft nästa år

För att ett förbud ska få meddelas krävs enligt förslaget att förfarandet eller verksamheten snedvrider konkurrensen eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens. Det ska även krävas att det inte är försvarbart från allmän synpunkt.

Förslaget innebär att det ska bli möjligt att pröva och ingripa mot konkurrenssnedvridningar som kan uppstå när stat, kommun eller landsting säljer varor och tjänster på marknaden. Också på den statliga sidan kan regeln tillämpas, exempelvis på konkurrenssnedvridande förfaranden som statliga myndigheter bedriver på marknaden.

Regeringen planerar att presentera en proposition till riksdagen under innevarande år för att lagändringen ska kunna träda i kraft den 1 januari 2010.

Källor: Näringsdepartementet och KKV

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

Inköpsskandaler kan undvikas När kriminella vinner upphandlingar i Sverige beror det oftast på att upphandlare inte använder sig av Lagen om Offentlig Upphandling eller att de inte har resurser att syna anbudsgivarna.

I Sverige omsätter offentliga upphandlingar cirka 500 miljarder kronor årligen. Upphandlingar som kantas av skandaler när den organiserade brottsligheten vinner anbud och utför projekt åt kommuner och landsting. Tidningarnas avslöjanden visar på kriminella som bygger häkten, våldsmän som utför säkerhetsarbete i kärnkraftverk, dömda pedofiler som kör skoltaxi och kriminella mc-gäng som genomför byggnationer på ett av landets största sjukhus.

Rikspolischef Bengt Svensson och chefen för Ekobrottsmyndigheten Gudrun Antemar ser oroade på utvecklingen: ”Den ekonomiska brottsligheten får inte växa och ta sig in i fler sektorer och branscher. Det måste bli allt svårare att tvätta pengar.

Ansvaret för att förhindra detta vilar på oss alla – myndigheter, företag och enskilda”, skrev de i en debattartikel för någon månad sedan.

LOU

LOU, Lagen om offentlig upphandling, är glasklar när det gäller uteslutning av leverantörer på grund av tidigare domar. Tionde kapitlets första paragraf säger att den upphandlande myndigheten skall utesluta leverantörer som dömts för att ha deltagit i en kriminell organisation, som dömts för bestickning, bedrägeri eller penningtvätt. Frågan är dock om det finns någon kommun i Sverige som undersöker saken.

Oftast stödjer sig kommunerna i stället på det sista stycket i tionde kapitlet, där det står att ”om det finns grundad anledning att anta att en leverantör skall uteslutas med stöd av första stycket, får myndigheten begära att leverantören visar att det inte finns någon grund för uteslutning”.

Här ska således leverantören bevisa sin oskuld genom någon form av garanti. Men, vad är värdet av en sådan garanti från en möjligt kriminell person? Uppenbarligen efterlevs inte LOU då före detta brottslingar vinner upphandlingar.

Iscreens

Trots skrivningen i LOU är det långt ifrån alla som är intresserade av att granska anbudsgivarnas förflutna.

– Nej, tidigare domar är inget vi bryr oss om, säger en upphandlare i en kommun i norra Sverige. Har man sonat sitt straff så har man,

punkt slut.

Det är en åsikt som finns lite varstans bland landets kommuner.

Arbetssituationen är också svår på många kommuner: – Jag är ensam om att sköta trettio upphandlingar, säger en upphandlingschef i södra Sverige.

Processen kräver att jag granskar upp emot hundra bolag. Det innebär att jag använder mig av UC och Credit Safe, vilket inte på långa vägar känns tillräckligt.

Möjligheten att höja kvaliteten och säkerheten vid upphandlingar kan vara att genomföra ”iscreens”, informationskontroller i offentliga register, av de fysiska och juridiska personer som deltar i ett anbudsförfarande.

En enkel iscreen av ett anbudsgivande bolag ger den juridiska och privatekonomiska bilden av ägarna minst tio år tillbaka i tiden och avslöjar om det finns personer som har sysslat med grov brottslighet eller är skattefuskare. Hittas grövre brott ska anbudsgivaren sorteras bort.

Finns det tveksamma detaljer hos ägarna när det gäller löneuttag, skattebetalningar och över- eller underskott av kapital kan det finnas skäl att jämföra med företagets räkenskaper under en längre horisont och diskutera dessa frågor med anbudsgivarna.

Kommunen har rätt att göra riskbedömningar av anbudsgivare.

– Vinsten med iscreens för den upphandlande myndigheten är att den ger en bättre överblick, säkrare beslut och färre överklaganden, inte minst minskad negativ reklam, säger Torbjörn Alm vid iScreen AB. Vi använder oss enbart av offentliga källor och kan ta in mellan 5 000-10 000 uppgifter på bara en person.

Men, för en kommun räcker det bra med att kontrollera privatekonomin och juridiken på exempelvis ägarna under en period av 10-15 år.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

Översättning till alla språk

Vi översätter allt, till och från alla språk och inom alla fackområden. Vi tar även översättningsuppdrag som kräver korta leveranstider.

Vi erbjuder tolkning till och från alla språk.

När du vänder dig till Semantix, vänder du dig till Nordens ledande tolk- och översättningsföretag..

Telefon 077-440 05 50 info@semantix.se www.semantix.se

Arne Öster

19

expertpanelen svarar Stockholms stad har nyligen tecknat avtal om outsourcing av IT- driften.

Outsourcing i så stor skala med så många typer av verksamheter väcker frågor.

1. Hur resonerar man som inköpare vid så stora upphandlingar av vad som traditionellt har utförts internt?

2. Bland annat hur gör man när avtalet löper ut?

3. Fördelar?

4. Nackdelar?

1. Det är bra när en köpare analyserar sin verksamhet och hittar områden som går att effektivisera. Bra genomförda inköp sparar pengar och höjer kvaliteten.

2. Detta måste man planera för redan när man tecknar avtalet.

I avtalet behöver man försäkra sig om tillgång till fakta om volymer/statistik mm för att kunna genomföra en kommande upphandling i samma omfattning eller för att eventuellt ta över det i egen regi igen.

Under hela den långa avtalstiden måste tillgång till beställarkompetens finnas.

Avtalet behöver följas upp löpande. Även utvecklingen på marknaden när det gäller liknande tjänster måste bevakas för att kunna fatta beslut, dels om eventuell förlängning, dels om hur framtida upphandlingar ska genomföras.

3. Den aktuella upphandlingen bör ge väsentliga besparingar och högre effektivitet i IT-driften. Storskalsfördelarna är väsentliga i flera avseenden.

Den ger dessutom en jämnare kvalitet och bättre kompetensförsörjning för IT-driften.

Med en beställarorganisation mot en leverantör blir styrningen och utveckling av IT-driften mycket enklare.

4. Man blir bunden av leverantören. Det tar tid/är svårt att byta leverantör om det inte fungerar på avtalat sätt. Leverantören kan bli/uppfattas som en îmätt kattî som inte anstränger sig tillräckligt.

Sinikka Suutari, Upphandlingskonsult SKL Kommentus AB

Ann Linde Koolman, upphandlare Alingsås Kommun

Hans Sundström, Kammarkollegiet

1. Vid outsourcing av tjänster har organisationen (beställaren) en förväntan att minst erhålla samma service som tidigare. Ett förfrågningsunderlag skall på tydligaste sätt beskriva vad som skall ingå i tjänsten som upphandlas och när något tidigare skett i egen regi gäller det att dokumentera väl. Stora och komplexa upphandlingar måste påbörjas i god tid och i tidsplaneringen av upphandlingen måste även uppdragsstarten (övertagandet) ingå. Vid outsourcing kan det krävas att viss kompetens, inom området som upphandlas, finns kvar

inom organisationen för att bevaka kvalitet och kostnader.

1. De främsta anledningarna till att utkontraktera exempelvis drift är kompetens-, komplexitets- och kostnadsaspekter. I storstadsregionerna kan det (vid högkonjunktur) ofta vara svårt inom den offentliga sektorn att behålla kompetensen inom it-området i konkurrensen med den privata sektorn.

Andra problem kan vara komplexiteten att drifta en bred teknikplattform och sist men inte minst att upprätthålla en kostnadseffektiv it-miljö.

av it-driften är det nödvändigt att kravställa driftverksamheten på ett striktare sätt vilket skapar ett tydligare gränssnitt mellan beställare och utförare.

2. Rätt skött upphandling kan göra att en för stor it-budget i förhållande till anslaget anpassas och att it-verksamheten kan effektiviseras. Medel för effektivisering är vanligen standardisering, konsolidering och virtualisering.

Genom att anlita en extern leverantör

2 .Denna kompetens fyller även en viktig funktion när tjänsten upphandlas på nytt. Att upphandla tjänsten en andra och tredje gång borde inte innebära några svårigheter, första gången är alltid svårast.

så är förväntan att outsourcing även skall innebära en besparing jämfört med egen regi, men priset får inte i dessa sammanhang vara den styrande faktorn i valet av leverantör.

3. Fördelar med outsourcing kan vara att man får tillgång till en bredare kompetens och att man blir mindre sårbar.

4. Nackdelar kan vara att vi inte får samma insyn i verksamheten och att det kan bli svårare att påverka. I sista änden

Att funktionsanskaffa eller utkontraktera driften av it-miljön kan också leda till att verksamheten bättre kan fokusera på sin kärnverksamhet.

3. All Outsourcing förutsätter beställarkompetens. Beställar-rollen kräver annan kompetens än vid drift i egen regi, vilket ofta innebär att ny kompetens kan behöva rekryteras. En beställarorganisation ska kunna hantera flera leverantörerer och klara av att på ett flexibelt sätt anpassa driften så att den anpassas efter verksamhetens behov och det är ofta svårt att få kompetens

ifrån nuvarande drift verksamheten att ta på sig denna roll. Det finns en risk att den egna it-kompetensen dräneras, dels pga. utebliven ”praktik” och dels pga. att de nya arbetsuppgifterna (beställarrollen) inte lockar personal med teknisk kompetens.

4. Avtalstiden är normalt ovanligt lång vid Outsourcing, den kan uppgå till 5 – 6 år oftast med några års förlängningsmöjlighet. Innan avtalsperioden går ut måste beslut om en ny upphandling alternativt om att verksamheten ska ”insourcas” tas. Denna situation kan bli komplicerad och dyr om den inte hanteras på rätt sätt.

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se

forskning

Det är något speciellt med kommunala chefer Hur agerar de högsta cheferna inom några av Sveriges största organisationer för att åstadkomma styrning? Vilka strategier som används i styrarbetet, vilka problem som uppstår och hur de som förväntas ha inflytande agerar, är viktigt att kartlägga om det finns en önskan att förstå hur styrning och ledning av verksamheten fungerar i en kommun.

I en kommande rapport från Kommunforskning i Västsverige (KFi) sammanfattas studierna som gjorts där avseende kommunalt ledarskap de senaste 15 åren. Det har handlat om de mest centrala tjänstemännen i svenska kommuner: kommundirektörer, förvaltningschefer och ekonomichefer. I huvud­sak har dessa aktörer studerats var för sig. Den databas som nu finns är mycket omfattande, det är tveksamt om någon har mer data att utgå ifrån.

Chefernas kontext styr deras beteende Den sammanställning, en syntes, som nu görs gör det möjligt att kunna beskriva hur dessa chefer styr och leder i sina organisationer.

Bland annat kan vi visa att chefernas specifika kontext har stor betydelse för hur de handlar. Att verka in en stor, komplex, professionell och politisk miljö sätter sina spår. De vet när de bör ha en nedtonad roll, och hur man agerar i relation till politiker.

I styrningen lägger de stor vikt vid kontakter med varandra – även om de uppfattar varandra på olika sätt.

De är också både synbart strategiska och övergripande i sin planering, men kanske främst specifika i sin hantering av ärenden och personer.

Osynlig och synlig, månglogiskt kontaktrik samt rituell objektiv.

I rapporten lyfts tre överlappande men speciella i teman som gäller för kommunala chefer; Osynlig och synlig, Månglogiskt kontaktrik samt Rituellt objektiv.Kommunala chefer beskrivs allt som oftast som tämligen anonyma och osynliga. Synligheten ligger hos de ledande politikerna. I en mening stämmer det här projektets data väl in i den beskrivna bilden men samtidigt finns det också andra mer nyanserade bilder. De ledande politikernas ansvarstagande gör dem synliga. Men det betyder inte att de alltid är ensamma om att synas.

Media söker tydligt efter data och

har korta processtider vilket gör det nödvändigt att som ledade tjänsteman att man måste vara beredd på att svara på frågor. Det finns ett standby läge i rollen som ledande tjänsteman som gör dem till synliga reserver i den svenska konstruktionen av arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Även reserver måste vara beredda. Inåt i organisationen är situationen annorlunda. Kommundirektörer kan beskriva sig själva som primus interpares, den främste av de främsta, och då syns man. Alla ledande tjänstemän har den rollen i något sammanhang. Särskilt tydligt blir det så fort de ledande politikerna inte finns närvarande. Ledarskapets premisser blir tämligen lika det som gäller inom andra sektorer.

är viktig. Skulle de kommunala cheferna definieras som subjektiva minskar dennes förmåga att hantera olika ärenden. Omgivningen skulle försöka hitta vilken politisk ideologi chefen försöker hävda; skulle den sedan inte passa blir det öppen konflikt och inga ärenden hanterade.

Alla inblandade vet att de kommunala cheferna inte är ett dugg mindre subjektiva än andra människor. Det är alltså frågan om ett rituellt baserat förhållande. En rimligare hypotes om kommundi­rektörsrollen skulle sammanfattas med att vi här har att göra med ledare som har sin bas i ett

rituellt objektivt ledarskap.

Visst passar en hel del av den generella ledarskaps- och styr litteraturen också kommunala chefer – men inte allt, de är speciella.

Anna Cregård och Rolf Solli

Rolf Solli är professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan och Förvaltningshögskolan.

Anna Cregård är lector vid Förvaltningshögskolan. Båda är också verksamma inom Kommunforskning I Västsverige.

Rolf Solli, PhD Professor of Management vid Handelshögskolan i Göteborg är en av talarna på Ekonomidagarna i Örebro den 21 – 23 oktober.

Kommunala ledare rör sig inom domäner med olika logik

Ledare går på möten, det gör höga kommunala tjänstemän också. Att agera genom nätverk är alltså inget avvikande för kommunala ledare i förhållande till andra ledare. En välgrundad hypotes vi har är att det som avviker är att kommunala ledare rör sig såväl inom som mellan domäner med olika logik; den politiska, den administrativa, den professionella samt brukardomänen. Att kunna hantera övergångar mellan olika domäner och att agera inom respektive är en förutsättning för att kunna agera i rollens helhet. Finns i kontakten mellan olika arenor, en klämd men oljad funktion.

Kommunala chefer är lika subjektiva som alla andra En slutsats som skulle kunna sammanfatta chefs­rollen skulle vara att den är färgad av ett objektivt ledarskap. Mot en sådan slutsats kan invändas att det är en paradox, och det är det. Det är omöjligt att vara ledare, i betydelsen att få andra att göra det man själv vill, och samtidigt vara objektiv i meningen enbart basera sitt agerande på obestridliga fakta. Men myten om objektivitet

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

Vill du träffa Rolf Solli på Ekonomidagarna?

Läs mer på: www.ekonomidagarna.se 21

säkerhet

Allt viktigare att jobba aktivt med informations- och IT-säkerhetsfrågor IT-säkerhet ingår som en viktig beståndsdel i det totala säkerhetsramverket och ska liksom det totala ramverket hantera skydd mot allehanda hot och faror mot organisationen och dess verksamhet. De flesta verksamheter har i dag god förståelse för frågor som rör informationssäkerheten och arbetar mer eller mindre aktivt med dem. För att ha möjlighet att utveckla informationssäkerheten krävs det att verksamheten regelbundet genomför nulägesanalyser för att veta organisationens aktuella säkerhetsstatus.

Informationssäkerhet, eller IT-säkerhet, har fått allt större betydelse de senaste åren. I takt med att informationsberoendet har ökat både hos samhällsfunktioner, företag och privatpersoner har också vikten av att vara medveten om IT-relaterade risker, sårbarheter och hot ökat.

Denna medvetenhet, som bygger på ökad kunskap, förbättrar våra förutsättningar för skydd mot attacker och intrång.

Enligt Stockholms Handelskammare tar dock inte myndigheter och kommuner i Sverige IT-säkerheten på tillräckligt stort allvar. Bara hälften

av de undersökta förvaltningarna använder sig av de standardregler som finns för IT-säkerhetsarbete inom statliga verk. Socialstyrelsen märker, bara inom sjukvården, att antalet rapporterade IT-incidenter har ökat drastiskt under hela förra året och i februari i år hade redan fyra anmälningar kommit in.

En IT-miljö kan hotas av såväl oavsiktliga som avsiktliga händelser.

En definition av en IT-incident är att det är en möjlig, oönskad händelse som kan vara avsiktlig eller oavsiktlig (källa: KBM). Oavsiktliga händelser kan vara av typen bränder, elfel, maskinvarufel medan de avsiktliga händelserna handlar om att någon har för avsikt att göra något som påverkar IT-miljön negativt. Denna typ av incidenter kan handla om att någon försöker förändra information, forcera systemets säkerhetsfunktioner, få tillgång till information, störa informationsförsörjningen, förstöra information, manipulera information, stjäla maskin- eller programvara eller olovligt utnyttja IT-resurser.

Etablera stöd i ledningen

En förutsättning för att incidenthanteringen ska fungera är att den har ledningens stöd. Utan det stödet riskerar funktionen att hamna utanför den ordinarie verksamheten.

Vid förankringen kan det vara en god idé att kunna presentera praktiska exempel och statistik som visar att en funktion för hantering av IT-incidenter på det hela taget är en kostnadsbesparing.

Att förebygga mot IT-relaterade hotbilder kan verka svårt och invecklat. Det går att fördjupa sig väldigt mycket inom området IT-säkerhet men för att uppnå en god plattform att stå på behövs inte så stora insatser. I regel bygger mycket av grundstenarna i en väl utformad IT-säkerhetsstrategi på sunt förnuft.

Flera stora organisationer/företag eller myndigheter lägger oftast stora resurser på att skydda fysiska eller icke fysiska informationstillgångar.

Det anses självklart att dessa informationstillgångar skyddas mot flera typer av påverkan, till exempel fysiska intrång genom nätverk. Det är även viktigt att vara medveten om att något sorts skydd är nödvändigt för påverkan även inifrån själva organisationen. För att skydda sina informationstillgångar, och även göra det möjligt med en heltäckande IT-säkerhet i organisationerna, behövs en väldigt väl genomarbetad säkerhetspolicy. Men även med en sådan på plats är inte tillräckligt om

22

säkerhet den inte är förankrad och efterlevd inom organisationen på alla nivåer.

Trenden i dag går mot att säkerhetsåtgärder och säkerhetsfunktioner inte betraktas som fristående delar, utan som naturliga inslag i organisationens verksamhetsprocesser. Begreppet LIS – ”Ledningssystem för informationssäkerhet” – som en sammanfattande benämning på löpande säkerhetsarbete, rutiner, regler, åtgärder och funktioner börjar vinna framgång. Den svenska standarden LIS består av två delar; en riktlinjedel SS-ISO/ IEC 17799:2005 som har fått stor acceptans i Sverige, och en kravdel, SS-ISO/IEC 27001:2006 som det går att certifiera sig mot.

– Att införa LIS är inget hokus pokus.

IT-säkerhetsstandarder handlar ju om ordning och reda. Det gäller att veta vad man ska skydda, förklarar VD Ulf Löfven på Ekelöw InfoSecurity AB. Klassning av en organisations information utgör en av grunderna för att skapa en effektiv informationssäkerhet utifrån: • skyddsvärdet (krav på insyningsskydd/sekretess) • krav på riktighet, • krav på tillgänglighet.

Informationsläckage ett växande problem Begreppet Data Leak Prevention (DLP) står för olika metoder som skyddar all känslig information mot att hamna i orätta händer. Det inkluderar att säkerställa att känslig information alltid är skyddad oavsett var den befinner sig – det kan vara på företagets eller /myndighetens/ organisationens filservrar, men även den lokala hårddisken som allt oftare sitter i en bärbar dator, samt alla USB-minnen som användarna bär med sig. Det innebär ofta den sista skyddsmuren ifall någon skulle lyckas bryta sig igenom brandväggen, men ofta är det inte intrång som är det största hotet.

De flesta vet att VPN är en metod som ofta används för skapa en säker tunnel mellan till exempel ett före-

tags eller en organisations nätverk och en anställd som kopplar upp sig via Internet. Där skyddar man informationen på ett effektivt sätt när den skickas, men samtidigt kan de anställda inom de flesta företag och organisationer fortfarande skicka känsliga filer helt oskyddat via e-post både internt och externt. Liknelsen att installera sju lås på framdörren medan du låter bakdörren vara olåst, känns inte långt bort.

IT-säkerhet bygger således på: • förståelsen om vilka tillgångar som finns inom organisationen och vad de är ”värda” för organisationen och utomstående • förståelse om risker för dessa tillgångar (stöld, sabotage, spionage, naturkatastrof, mänskligt m isstag, buggar i program) • medvetenhet inom organisationen rätt säkerhetsorganisation det vill säga människor som arbetar med säkerhet

• rätt procedurer och arbetssätt som tar höjd för säkerhetsproblematiken • rätt verktyg och mekanismer (till exempel loggar, brandväggar, antivirus, intrångsupptäcktsystem (IDS)) • avvikelssehantering, det vill säga rapportering av säkerhetsproblem och systematiskt arbete med åtgärder • regelbundna revisioner av IT-säkerhetssystemet (engelska: audit) av systemets effektivitet och ändamålsenlighet

Incidenthantering i sex enkla steg Sveriges IT-incidentcentrum, Sitic arbetar enligt en sexstegsmodell för att hanter IT-incidenter.

1. Upptäcka Har du blivit utsatt för ett angrepp? Eller är det ett handhavan-

Ny fackmässa med seminarier

defel som orsakat problemet? Ligger problemet här, egentligen?

2. Avbryta Om det rör sig om ett angrepp – minimera skadan. Det kan vara att stänga en port i brandväggen, eller kontakta Sitic för att få hjälp med att släcka en nätfiskesajt.

3. Analysera Ta reda på hur angreppet gick till. Gå igenom loggar från servrar, brandväggar och routrar för att hitta och granska den onda koden. Sitic eller andra aktörer kan bistå.

4. Spåra Inuti den onda koden finns ofta ledtrådar som kan visa med vilka andra system den kommunicerar.

Genom analys av kommunikationskanalerna, finns det möjligheter att göra goda gissningar om vilka som ligger bakom angreppet. Kontakta polisen om du tror att du har blivit utsatt för ett brott.

5. Återställa Systemen ska ju upp igen, helst med all ursprunglig data, men utan tidigare sårbarheter. Utan att veta, via steg 3 och kanske 4, vad som hänt, är risken stor att man tar upp sina system i ett sårbart skick igen.

6. Förhindra I det ideala fallet lär man sig så mycket vid en incident, att man vet hur man skyddar sig mot både samma, och liknande angrepp, efteråt. En viktig del i detta steg är att sammanställa hur incidenten hanterades, och lära sig av bra och dåliga grepp.

Ovanstående modell är förenklad.

Varje steg innehåller ett stort antal beslutpunkter som berör både de tekniska systemen och verksamheten som drabbades. Syftet med en effektiv incidenthantering är att varje incident i så låg grad som möjligt ska påverka verksamheten negativt. Då måste alla aspekter av verksamheten beaktas, inte bara de tekniska.

Arne Öster

◙ Nolia i samverkan med

◙ Utställare är larmföretag, vaktbolag, lås- och säkerhetsbolag, konsulter inom brand, risk, kris och säkerhet, myndigheter och försäkringsbolag.

Produkter som; passagesystem, dörrar, fönster och portar, larm för överfall, brand och inbrott, övervakningskameror och bevakningssystem.

23–24 september 2009 i Umeå

◙ Mer information www.nolia.se/skydd

Mässor | Konferens | Event | Uthyrning

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

www.nolia.se

23

säkerhet

Företag och myndigheter skrotar IT-utrustning i onödan Över 70 procent av de svenska börsföretagen och myndigheterna tycker att det är viktigt att äldre datorer hanteras på bästa sätt för miljön – men huvuddelen av produkterna skrotas helt i onödan. Endast 12 procent skickar utrustning för återanvändning. Det visar en undersökning bland 100 svenska börsföretag och myndigheter som Inrego låtit genomföra.

– Det pågår ett enormt resursslöseri.

Merparten av de datorer, skärmar och annan IT-utrustning som skrotas kan i stället rekonditioneras och vara till nytta i många år till, säger Henrik Nilsson, VD i Inrego, som är specialiserade på att hantera, rekonditionera och vidaresälja begagnad IT-utrustning.

Volymerna av elektroniskt avfall, e-waste, ökar i snabb takt och stora mängder återvinns eller hanteras inte på ett miljöriktigt sätt utan hamnar på oreglerade soptippar i utvecklingsländer. Där demonteras och bränns ofta produkterna av lokalbefolkningen i jakt på värdefulla råvaror. Denna miljöfarliga hantering innebär stora hälsorisker för människor, djur och natur. På så vis har elektronikavfallet kommit att utgöra ett växande globalt miljöproblem. Orsaken är dels mängden från en egen ökad konsumtion av elektronik, dels den illegala exporten från industriländerna.

Skrotning vanligast

Inregos undersökning visar att hela 83 procent av organisationerna oftast skickar datorer, laptops, skärmar och andra IT-produkter, som inte längre används, till skrotning och återvinning.

Endast 12 procent – 7 procent bland börsbolag och 15 procent bland myndigheter – skickar oftast produkterna vidare för återanvändning.

– Därmed går företagen och myndigheterna också miste om stora belopp. En stor del av den begagnade utrustningen som organisationerna inte längre behöver har ett värde på andrahandsmarknaden, men många känner inte till det, säger Henrik Nilsson.

Den vanligaste orsaken till att organisationerna inte säljer eller skickar uttjänt utrustning vidare för återanvändning är tidsbrist, enligt 36 procent. Ytterligare en stor andel, 24 procent, menar att man har en policy som stipulerar att allt ska skrotas, det vill säga demonteras och återvinnas.

24

– Det finns en stor okunskap om miljöaspekterna kring IT, men återanvändning är i princip alltid bättre för miljön än skrotning och återvinning, säger Henrik Nilsson.

Hur hantera känslig information?

Myndigheter är mycket stora användare av IT men kan inte riskera att känslig information kommer i orätta händer.

En mängd olika förebyggande åtgärder är möjliga under datorns livstid: • Säkring av data under logistikprocessen: skydd vid leverans och returer.

• IT-supporten kan skydda data vid tillfällig förvaring eller underhåll av en kunds dator.

• Användare kan skydda känslig information när de utsätter sig för stöldrisk, till exempel vid resor med en bärbar dator • Används på plats i slutet av datorns livstid för att aktivera skyddet innan den sänds till återvinning eller till en servicepartner för att förberedas för återbruk.

– Inrego ser till att hanteringen av din gamla IT-utrustning sköts på säkraste sätt. Det räcker inte med att formatera hårddiskarna och skicka utrustningen till återvinning. Datan måste raderas och du behöver bevis på att det är gjort. Vi raderar data på det professionella sättet – utvalda filer skrivs över ett bestämt antal gånger, vilket gör att det blir omöjligt att återskapa informationen, säger Henrik Nilsson.

Mjukvarubaserad hårddiskradering är fullt tillräcklig för att säkra att känsliga data raderas. Men det gäller enbart om ett program som kan adressera hela hårddisken används.

Inrego erbjuder spårbarhet från leverans till slutgiltig dataradering och använder sig av världsledande och certifierade programvaror från Blancco och Ibas. Produkterna som används är certifierade i både Europa och USA av oberoende test och

utvärderingsinstitut och uppfyller kraven från ledande raderingsstandarder på marknaden i dag.

Inregos certifierade raderingstjänster innebär att samtlig data på alla typer av magnetiska och till viss del ”flashbaserade” lagringsmedia utplånas permanent. Hårddiskar som inte kan raderas förstörs med Degauser-utrustning innan de går till återvinning. Kunden får raderingscertifikat med serienummer och klockslag på allt.

Raderingstjänsterna utförs i Inregos logistikanläggning som är uppbyggd enligt skyddsklass 3 med omfattande skalskydd och kameraövervakning. Personalen är specialutbildad och omfattas av tydliga sekretessavtal.

Ett annat företag som är verksamt inom branschen är Once Again som har lång erfarenhet av att sälja stora volymer till offentlig förvaltning såsom kommuner, skolor och kommunala bolag. Sedan starten 1999 har de specialiserat sig på försäljning av begagnade samt ”nästan nya” datorer och datorutrustning. Återbruk är en sofistikerad process som innehåller flera steg för att ta hand om kundens datorutrustning och radera denna på känslig data,

samt förädla den för att kunna sälja den vidare. 90 procent av datorerna som företaget tar hand om säljer Once Again vidare på den svenska marknaden, en mindre del exporteras till kunder i Europa och endast 0,5 procent lämnas till destruktion.

– Vi erbjuder allt ifrån hämtning på de anställdas skrivbord och transport i enskilda bilar, till ett väl utvecklat retursystem via burar som placeras ut på lämpliga ställen i kundens egna lokaler. Transporterna av datorutrustning till vår anläggning i Ronneby sker under lås. Datorerna märks med ett särskilt nummer och avidentifieras innan känslig information raderas med hjälp av en speciell programvara, huvudsakligen från Blancco. Med Blancco går det att garantera en hundraprocentig radering av känsliga data på olika IT-tillgångar som exempelvis servrar, persondatorer och hårddiskar. Detta innebär att enheten i fråga kan få ett nytt liv genom till exempel donationer, återanvändning eller till och med försäljning, säger Henrik Arvidsson, VD Once Again.

Arne Öster

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

säkerhet

Foto-ID System med integrerad Mifare kodning Vi leverera kompletta system för er produktion av Foto-ID. Med systemet producerara du på ett enkelt sätt personaliserade passagekort för de flesta på marknaden förekommande passagesystem

PAS Card - Ackrediterad leverantör av ID06 kort

%.!$

-01

PA Org nr. SS Card AB E 55654 7-9770

BB-0612 -123456

Giltig t.o .m: 2011 -12

I vårt web-baserade beställningssystem registrerar du ditt företags ID06 kort. tackvare egen produktion och rationell hantering kan vi hålla hög servicegrad, både vad gäller kvalitet och leverans.

Kontakta oss på tel. 08-685 45 60 eller gå in på www.pascard.se för information om hur du registrerar dig för tillverkning av ID06 kort!

"9''

%.42%02

Lisa An

dersson

För obligatorisk ID- och närvaroredovisning på byggarbetsplatsen

PAS Card AB • Årstaängsvägen 1A • 117 43 Stockholm Tel: 08-685 45 60 • Fax: 08-685 45 61 • www.pascard.se • info@pascard.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

25

säkerhet

Att vara offentlig person innebär alltid en risk Att vara en offentlig person innebär bland annat att bli igenkänd. På gott och ont. Kontroversiella åsikter eller uttalanden, känsliga befattningar med tillgång till hemlig information eller stora summor pengar eller bara att ha en befattning med stort symbolvärde, som exempelvis VD för ett stort företag, kan innebära en risk för hot.

Polisen bedriver personskyddsverksamhet, eller livvaktsskydd, genom Säkerhetspolisen. Deras uppgift är att skydda den centrala statsledningen, bestående av drygt 400 personer, samt kungafamiljen. SÄPO ska också skydda vid statsbesök samt vid officiella besök av utländska statschefer.

Personlig livvakt

Många tror att polisen eller Säkerhetspolisen också bedriver skydd till andra organisationer, förvaltningar eller privata företag där behov uppstår. Här är det dock auktoriserade bevakningsföretag som sköter bevakningen.

För att ett företag ska kunna få auktorisation för bevakning av

enskild person ska företaget ha en sådan storlek och organisatorisk struktur att bevakningen får den stadga och kontinuitet som denna form av bevakning kräver.

Länsstyrelsen beslutar om auktorisation för bevakning av enskild person om företaget bedrivit klanderfri bevakning under minst ett år.

Länsstyrelsen måste sedan inhämta Rikspolisstyrelsens godkännande samtidigt som Länsstyrelsen regelbundet inspekterar bevakningsföretaget för att se till att lagar och regler följs.

Vilka blir personskyddsväktare?

För att få bli personskyddsväktare måste man ha fyllt 25 år, vara svenskspråkig och ha genomgått fullständig väktarutbildning och ha

utfört bevakning i minst två år.

Väktare som utfört specialutbildning inom personskydd med godkänt resultat och visat prov på särskilt gott omdöme under minst sex månader i en annan del av företagets bevakningsverksamhet kan antas till personskyddstjänst.

Fåtal auktoriserade bolag för personskydd I dag finns cirka 250 auktoriserade bevakningsföretag i Sverige. Endast ett fåtal av dem innehar den särskilda auktorisation som krävs för att professionellt tillhandahålla personskydd. Dessa är: Addici, Centrumbevakning, Cubsec Bevakning, G4S, Gothia Protection Group, Securitas och Svensk BevakningsTjänst.

Kajsa Juslin

Håller du fasaden utåt? www.klotterjagarna.se Marknadens bästa saneringslösningar Tel 031-49 30 05

26

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

s채kerhet

www.eurosecure.com www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 3 2009

27

säkerhet

Positiva till kameraövervakning i skolan Antalet skolor som använder kameraövervakning har ökat med mer än 150 procent under de senaste åren. År 2005 svarade åtta procent av skolorna att de använder sig av kameraövervakning. Enligt en enkät utförd av Datainspektionen 2008 svarar mer än var femte skola att man använder kameraövervakning. Av de skolor som ännu inte börjat med kameraövervakning överväger mer än var femte att installera kameror.

relserna som beviljar tillstånd och är tillsynsmyndigheter för sådan kameraövervakning.

När digitala kameror ska registrera andra ställen än platser dit allmänheten har tillträde, exempelvis skolor gäller personuppgiftslagen, PuL. Det krävs inte tillstånd för att kameraövervaka sådana platser, men det betyder inte att det är fritt fram att sätta upp kameror och hantera bildmaterialet hur som helst. Datainspektionen fattade i oktober 2008 beslut efter att ha inspekterat kame-

Enligt Axis trendbarometer ansåg sig över 90 procent av de som använder sig av kameraövervakning att man hade god kunskap om vilka regler som gäller. Av naturliga skäl ansåg sig majoriteten av de som ännu saknar kameror att man saknar kunskap om vilka regler som gäller.

Axis – ett svenskt företag att vara stolt över Underlaget till den här artikeln kommer delvis från en intervju med Magnus Zederfeldt på Axis Commu-

Siffrorna ovan stämmer också mycket väl överens med resultatet av den enkät som kameraföretaget Axis låtit genomföra bland rektorer/ verksamhetsledare i landets skolor. Själva vill de kalla sin enkät för en trendbarometer. Resultat är dock statistiskt signifikant.

Av de tillfrågade rektorerna uppgav 26 procent att man har kameraövervakning vilket också stämmer med Datainspektionens undersökningar.

Elever och lärare positiva till kameraövervakning Enligt Axis enkät är 88 procent av lärarna och 64 procent av eleverna positiva till kameraövervakning.

Endast 1 procent av lärarna var negativa, övriga svarade neutral eller vet ej. I allmänhet är alltså både lärare och elever positiva till kamerorna.

Kameror effektivt mot skadegörelse Syftet med att installera kameror har huvudsakligen varit för att motverka skadegörelse och inbrott. I andra hand för att förhindra och identifiera att obehöriga ( läs bland annat narkotikahandlare ) för att ta sig in på skolområdet. I viss utsträckning har man förhoppning om att även kunna komma åt mobbning och trakasserier. Erfarenheterna från de skolor som infört kameraövervakning visar dock, precis som liknande undersökningar av BRÅ i stadsmiljö, att kameraövervakning är effektivt mot inbrott och skadegörelse. Det har dock ingen effekt på våldsbrott, trakasseri eller mobbning. Däremot, upplever både elever, personal och lärare en större trygghet när man vet att det finns kameror.

Skadegörelsen har minskat mer än 50 procent Enligt Axis trendbarometer uppger hälften av rektorerna att skadegörelsen på skolan har minskat med mer än 50 procent. Hela 13 procent

28

uppger att besparingen varit mellan 300 000 och 500 000 kronor. En procent uppskattar besparingarna till mellan en halv till en miljon kronor.

Nästan 40 procent uppger ökad trygghet för personal och elever.

Kameraövervakning omgärdas av regler I Sverige är det två lagar som kan reglera kameraövervakning, lagen om allmän kameraövervakning och personuppgiftslagen (PuL). Lagarna överlappar varandra, därför är det bra att känna till vilken lag som ska tillämpas. Det är inte kamerans placering som är avgörande för vilken lag som gäller, utan vart den är riktad och vad den fångar.

Enligt lagen om allmän kameraövervakning krävs det i normala fall tillstånd för att få sätta upp en kamera som registrerar en plats dit allmänheten har tillträde. (Det finns några undantag från regeln; de räknas upp i lagen). Det är länssty-

raövervakningen i ett antal skolor.

Myndighetens beslut grundas på en samlad bedömning som tar hänsyn till en rad faktorer. Skolor som använder eller överväger att införa kameraövervakning inomhus måste göra en motsvarande samlad bedömning. På Datainspektionens hemsida finns en checklista som fungerar som stöd för skolor som vill göra en sådan bedömning.

Datainspektionen förbjuder inte all kameraövervakning inomhus

För kameraövervakning på kvällar och helger, utanför ordinarie skoltid, är det enligt personuppgiftslagen i normala fall tillåtet att använda kameraövervakning.

Upprepad skadegörelse, våldsbrott och stölder är rimliga motiv för att överväga kameraövervakning även dagtid. För att avgöra om det är lagligt eller inte måste skolan göra en samlad bedömning.

nications som låtit genomföra enkätundersökningen som vi refererar till.

Axis är ett Sverigebaserat kunskapsföretag och global marknadsledare inom nätverksvideo. De har lång erfarenhet av global verksamhet och idag går 95 procent av deras försäljning på export.

Deras övervakningskameror finns bland annat på skolor i USA och England, på flygplatsen i Sydney, tunnelbanan i Moskva och på tåg i Schweiz, för offentlig övervakning i Frankrike och för övervakning av dammar i Kina. Nyligen mottog Axis Communications Stora Exportpriset.

Priset delas ut till ett svenskt företag som uppvisat en stark utveckling av sin export under de senaste åren med framgångar på flera marknader och som samtidigt uppvisar god lönsamhet och positiv utveckling av den svenska verksamheten.

Klas Bergqvist

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

säkerhet

Kan vem som helst bli väktare?

När man läser att väktare många gånger är inblandade på ett eller annat sätt när brott begås är det lätt att undra just det. Men faktum är att man måste ha en klanderfri bakgrund och genomgå en grundlig utbildning innan man kan arbeta som väktare. Det blir sedan vardag med oregelbundna arbetstider och att hantera både oväntade och besvärliga situationer där det finns risk att utsättas för fara. Samtidigt måste man vara stabil och utåtriktad. Att arbeta som väktare kan vara både tufft och krävande och bevakningen kan innefatta vitt skilda områden. Det kan likaväl handla om att bevaka en byggarbetsplats som att transportera stora summor pengar.

För att få arbeta som väktare måste man ha fyllt 18 år, ha god fysik, god syn och goda kunskaper i svenska.

En blivande väktare får inte heller ha någon brottslig belastning eller ens betalningsanmärkningar. Före anställning går man också igenom lämplighetstester och drogtest.

Utbildningen

Först när man är anställd och godkänd av Länsstyrelsen får man börja utbildningen som är uppdelad i två utbildningssteg och varvas med praktik. Sedan blir man fullt utbildad väktare. De två stegen i utbildningen innehåller:

Steg 1

I första steget innehåller utbildningen: regler som styr bevakningsföretagens bevakningsverksamhet, bevakningsjuridik, rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott, bevakningstjänst, tekniska hjälpmedel vid bevakningen, brand, yrkesetik och moral, olaga diskriminering och mänskliga beteenden, konflikthantering och självskydd, handfängsel, akutsjukvård samt slutligen skriftligt och praktiskt prov.

Efter det första steget är det sedan dags att utföra 160 timmars praktisk yrkesträning hos ett auktoriserat bevakningsföretag innan det är dags för nästa steg.

Steg 2

Steg 2 i grundutbildningen för väktare innehåller: Bevakningsjuridik, Bevakningstjänst, Konflikthantering och självskydd, Arbetsmiljö, Samhällets rättsvårdande myndigheter, Droger samt skriftligt och praktiskt prov.

Utbildningsbevis – som måste förnyas vart fjärde år Efter genomgången utbildning får man till slut ett utbildningsbevis.

Detta förnyas sedan senast vart fjärde år på en tredagars fortbildning.

Utbildningstiden är totalt cirka 2 veckor plus 160 timmars praktik mellan de två stegen i utbildningen.

Kajsa Juslin Källa: Arbetsförmedlingen, Rikspolisstyrelsen, Väktarskolan

Videoövervakning enligt Axis: Säkerhet i 360° Välkommen till en ny videoövervakningsvärld Självklart vill du kunna hålla ett öga på det som ligger dig varmt om hjärtat. Och säkerhet tillåter inga döda vinklar.

Axis har utvecklat de säkraste och mest tillförlitliga övervakningskamerorna och kompletta lösningar som erbjuder 360 graders säkerhet – från vilken internetuppkoppling som helst. Precis vad man kan förvänta sig av Axis – den globala marknadsledaren inom nätverksvideo.

www.axis.com

axis_ad_corp_kids_offentaff_185x132_se_0905.indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

5/19/2009 3:30:13 PM

29

säkerhet

Kameran ser dig Antalet övervakningskameror i landet ökar hela tiden och inte minst justitiekanslern oroar sig över att den personliga integriteten blir allt mer ansatt. Samtidigt har bland annat de ökade kostnaderna för skadegörelse, inte minst i skolorna, blivit ett stort problem.

Andersson, oftast en felaktig slutsats i sammanhanget. Enligt honom så begås denna typ av brott oftast på grund av att platsen för brottet är ”lämpligt” och att spridningseffekterna i stället är positiva eftersom brottsligheten ofta minskar även i närheten av platser som övervakas.

Brottsförebyggande rådet – Brå Kameraövervakningens effekter Användandet av kameror har med största sannolikhet en menlig effekt på brott såsom till exempel stöld, inbrott och skadegörelse. När det gäller till exempel skolor säger de med kunskap om i skadeutvecklingen före och efter kameraövervakning att effekten är positiv.

Huruvida de positiva effekterna står i proportion till kostnader för anskaffning av utrustning till en skola eller det intrång på enskildas integritet det anses utgöra är dock inte tydligt klarlagd.

Vanliga problem vid skolorna

Det diskuteras mycket kring om de mycket allvarliga händelser med dödlig utgång som skett vid skolor i USA, Finland och nu senast skolmassakern i staden Winnenden, Tyskland, som tog 16 människors liv, också kan ske i Sverige. Frågan är inte helt enkel att besvara men det är nog rimligt att tro att kameror inte skulle

30

verka avskräckande i ett sådant fall.

En annan mycket allvarlig utveckling är de anlagda bränderna i skolan.

Enligt räddningsverkets statistik har antalet utryckningar nästan fördubblats under den senaste tioårsperioden och uppgår nu sammanlagt till drygt 500 insatser per år, varav hälften är anlagda bränder. Den enskilt största kostnaden för upprepad skadegörelse vid skolorna är annars glaskross.

Ingen överflyttningseffekt

Orsaken till varför barn och ungdomar ägnar sig åt vandalisering såsom klotter och stenkastning mot glasrutor kan diskuteras. Likaså hur man får bukt med de grundläggande orsakerna.

Kameraövervakning har vid flera tillfällen visat sig vara en åtgärd som minskar skadegörelsen. Dock har frågeställningen om skadegörelsen i så fall ökar där kameraövervakning inte finns.

Denna befarade överflyttningseffekt är, enligt generaldirektören för Brottsförebyggande rådet – Jan

Det finns få vetenskapliga eller i övrigt väl underbyggda rapporter eller analyser som berör kameraövervakning i Sverige. Brå har tagit fram tre rapporter – ”Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte” (rapport 2003:11), ”Kameraövervakning och brottsprevention” (rapport 2007:29) samt ”Kameraövervakning i Landskrona” (rapport 2007:29).

Den första rapporten byggde på fyra fallstudier. Två avsåg platser som utgjordes av gator och torg, Möllevångstorget i Malmö och Stadsparken i Helsingborg samt av två parkeringsgarage.

Den andra rapporten är en systematisk forskningsgenomgång (metaanalys) av 44 studier från olika delar av världen, främst från USA och Storbritannien. De olika studierna som ingått får anses vara av varierande kvalitet. Likaså framgår det inte i vissa av studierna vilken täckningsgrad kamerorna haft. Det får anses vara rimligt att tro att det i de fall brott begåtts på en plats och ingen kunnat gripas för gärningen

på grund av dålig bildkvalitet eller att inga bilder genererats för att täckningsgraden varit liten inte påverkat utfallet positivt.

Och det är också viktigt att komma ihåg att dessa studier bara visar på vilken brottsprevention kameraövervakningen i sig själv har haft.

Forskningsrapporterna har dock sammanfattningsvis fastställt att kameraövervakning kan ha en positiv effekt i brottsförebyggande syfte och har formulerat bland annat följande iakttagelser och råd inför användning av kameraövervakning i brottsförebyggande syfte; Kameraövervakning bör föregås av en analys av problembilden och av förutsättningarna för att just kameraövervakning skulle kunna bidra till att problemen minskar.

Kameraövervakning verkar ha störst möjlighet att substantiellt bidra till att brottsligheten minskar på platser och i områden där brottsligheten från början är hög.

Kameraövervakning verkar lämpa sig bäst för platser där brottsligheten är förhållandevis koncentrerad och där det är möjligt att täcka hela det aktuella området med kameror.

Kamerornas täckning bör vara, eller i vart fall uppfattas som, god.

Inledningsvis kan en enda enkel kamera verka avskräckande på brottsligheten. Den ihållande effekten blir troligen större om det finns möjlighet

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

säkerhet att avbryta eller klara upp brott med hjälp av övervakningen.

Kännedomen om kameraövervakningen bör vara god bland dem som kan komma att beröras av den.

rande för att minska antalet svårutvärderade anbud.

Ta med kostnader för licenser, service och underhåll i förfrågan och utvärdera dessa så slipper man obehagliga överraskningar framöver.

Svensk norm SSF 1060 – CCTV Systemkrav BRÅ:s råd stämmer väl överens med den vägledning som finns att få i den norm som säkerhetsbranschen arbetat fram tillsammans med Svenska Stöldskyddsföreningen.

Systemkraven vänder sig till alla intressenter, och kan tillämpas från planering, installation till brukande av ett kameraövervakningssystem.

Besvärlig lagstiftning

En annan del av detta med kameraövervakning är att möjligheten till användning regleras i, inte en lag, utan två. Lag om Allmän Kameraövervakning (LAK) gäller på platser som upplåtits till allmänheten medan Personuppgiftslagen (PuL) gäller på övriga platser. Mer om lagarna på sidan 28.

Regeringen har också tillsatt en särskild utredning som ska titta på bland annat möjligheten att få till en mer enhetlig rättstillämpning. Deras rapport ska presenteras senare i höst.

Jan Strandevall

Upphandling en svår konst

Att få allt att klaffa vid en upphandling är onekligen inte enkelt. Marknaden översvämmas av både ny teknik och nya aktörer och har skapat en slags överhettning som ofta resulterar i mindre väl fungerande system.

Vid en projektering ska många parametrar vägas in och inte minst tillståndsfrågan utredas. Att sedan kunna formulera ett bra förfrågningsunderlag och sedermera utvärdera en ekonomiskt mest fördelaktig lösning kräver god kunskap och den upphandlande enheten måste börja i god tid och vara noggrann för att inte bli ståendes med en mer eller mindre oanvändbar anläggning.

Goda råd vid upphandling

Förankra planerna på kameraövervakning inom hela verksamheten.

Genomför en noggrann behovsanalys och glöm inte av att vidta andra bra åtgärder i kombination med kameror. Beskär buskar och träd, förbättra belysningen, måla om lämpliga områden i ljusa färger.

Var tydlig i ansökan om tillstånd för kameraövervakning vilka andra åtgärder som vidtagits, vilka problemen trots tidigare åtgärder är och redovisa kostnader för skadegörelse mm. Redovisa syftet med varje kamera som ska ingå i anläggningen.

Välj med fördel ett urvalsförfa-

Artikelförfattaren, Jan Strandevall, är Diplomerad Upphandlare av Sveriges Offentliga Inköpare (SOI) och driver företaget Observera som är ett renodlat konsultföretag inom området kameraövervakning.

FAKTA CCTV TeleVision

–

Closed

Curcuit

SWELARM – Branschorganisation för Sveriges säkerhetsföretag, www. swelarm.se Svensk Brand och Säkerhetscertifiering – Certifierar personer och företag som arbetar med kameraövervakning, www.sbsc.se Svenska Stöldskyddsföreningen – Ger ut de normer som berör kameraövervakning, www.stoldskyddforeningen.se Brottsförebyggande rådet – Kameraövervakningsrapporterna i artikeln kan hämtas ned kostnadsfritt ifrån deras webbplats, www.bra.se

Standarder underlättar ditt arbete!

I Lagen om Offentlig Upphandling (LoU) framhävs nu tydligare hur viktigt det är att använda standarder i framtagandet av tekniska specifikationer.

Genom att arbeta med standarder kan du säkerställa att din organisation • ställer rimliga krav avseende hållbarhet och funktion.

• får tillgång till leverantörer på en internationell marknad.

• erhåller bästa pris och inte betalar för en onödigt avancerad lösning.

• använder vedertagen och opartisk kunskap från experter på området.

Läs mer på www.sis.se

Standarder får världen att fungera Telefon: 08-555 523 10, E-post: sis.sales@sis.se, www.sis.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

31

ekonomi

Fritt fram för privata apotek Från den 1 juli öppnas apoteksmarknaden för konkurrenterna. Av dagens drygt 900 apotek får Apoteket behålla 330 apotek. Resten erbjuds till försäljning från den 1 juli. Redan nu har bland annat Kronans Droghandel visat intresse av att öppna en apotekskedja.

Utförsäljningen av apotek innebär naturligtvis stora förändringar för Apoteket AB. Men Stefan Carlsson, VD och koncernchef för Apoteket AB, är övertygad om att man kommer att klara av detta.

– Vi blir ett betydligt mindre företag, men det innebär samtidigt att vi får förutsättningar att konkurrera på likvärdiga villkor som andra aktörer. Vi vill till exempel fortsätta att etablera nya apotek framöver, säger han.

Kronans Droghandel visar intresse I samband med omregleringen vill nu Kronans Droghandel köpa ett apotekskluster. Den sista april lanserades satsningen att öppna en rikstäckande apotekskedja.

– Kronans Droghandel har funnits i apoteksbranschen i hundra år och nu är vi tillbaka där vi en gång började – bakom apoteksdisken.

Vårt mål är att Kronans Droghandel ska bli en ledande aktör på apoteksmarknaden, säger Cecilia Marlow, VD på Kronans Droghandel.

Förändringar

Apotekets Omstrukturerings AB (OAB) har delat in Sverige i nio grupper. Dessa kommer att avyttras till externa apoteksaktörer. Apoteket AB kommer fortsätta att vara ett rikstäckande företag.

– Mycket kommer att förändras i grunden de närmsta åren. Alla som arbetar i apoteksbranschen, oavsett arbetsgivare, får nu vara med och skapa en helt ny marknad, säger Stefan Carlsson.

Kajsa Juslin Källa: Apoteket AB och Kronans Droghandel

I skuggan av finanskrisen Handeln i Strömstad växer så det knakar Trots den bistra tid som finanskrisen utgör för många, går affärerna mycket bra i Strömstads kommun.

– Vi har klarat oss oerhört väl, säger LarsErik Antonsson näringslivschef vid Strömstad kommun.

Det geografiska läget mitt mellan Göteborg och Oslo är en bidragande orsak till att det nu går bra för kommunen.

– Helt klart är Strömstads situation totalt avvikande i relation till övriga landet, menar Lars-Erik Antonsson. Kombinationen med Norgehandeln är en del som gör att det går så bra, men sedan är också Strömstad en attraktiv ort i sig.

ett nytt sätt. Många söker livskvalitet.

– De som har jobb har fått det bättre. Idag lägger man ner mer tid på sig själv, exempelvis beger sig till Spa över helgen, går på restauranger eller annat som stimulerar. Han menar att många åker till landet vid veckosluten, medan man i Strömstad istället pendlar från sitt sommarställe till arbetet.

Man söker livskvalitet

Att ha en attraktiv livsmiljö är en alltmer avgörande faktor för näringslivsutvecklingen i Strömstad kommun.

För att attrahera medarbetare och

Det finns cirka 500 fritidshus i kommunen och Antonsson upplever att människor vårdar det de har på

32

Näringsliv och arbete

utveckla kompetens krävs en miljö där hela livssituationen är i harmoni.

– Vi har nästan ingen tillverkande industri alls, utan vår huvudnäring är upplevelseindustri, turism och shopping. Det är oerhört mycket att göra nu, fortsätter Antonsson.

– Sedan vet vi ju inte hur länge detta varar, men för tillfället känns det bra. Vi har just avverkat Turmässan, där visade det sig att den inhemska turismen kommer att hålla i sig. Jag kan tänka mig att långresor får ta en del stryk, vissa väljer istället att komma hit.

Omsättningen ökade i Nordbyköpcenter med 67 procent vecka nio, men det var just den vecka.

– I snitt ligger väl ökningen på runt 30 procent, säger Lars-Erik Antonsson.

Attraktiv Livsmiljö är en alltmer avgörande faktor för näringslivsutvecklingen i Strömstad kommun.

För att attrahera medarbetare och utveckla kompetens krävs en miljö där hela livssituationen är i harmoni.

Årets Turistkommun

Det kanske inte är för inte som Strömstad utnämnde till årets svenska turistkommun år 2007.

Orsaken till att kommunen utsågs berodde på den starka utveckling rörande sommarturismen, gränshandeln och topplaceringen som båtkommun.

Tina Lundberg Åsén

Fakta om Strömstad • Invånarantal: 11 607 personer • Landsareal: 472 km² • Invånare/km²: 23 • Centralort: Strömstad • Övriga tätorter: Skee, Seläter, Rossö, Krokstrand, Svinesund och Tjärnö • Avstånd: Göteborg 170 km, Oslo 154 km, Sandefjord 2,5 tim

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 3 2009

33

ekonomi

Politisk dynamit:

Det nya transportpolitiska målet stjälper småföretagarna Bengt Bönström Cito Trading i Hovås har arbetat mot kunder som bygger hamnar och infrastruktur i över 40 år. Han har ett gediget nätverk av samverkande leverantörer och nöjda kunder, men idag är han djupt bekymrad.

– Den svenska riksdagen har nu i maj fattat ett nytt transportpolitiskt mål, som vänder det upp och ner på allt. Många tror att det bara är en förlängning på det förra målet, men se det är det inte, hävdar han bestämt.

När Bengt Bönström har läst igenom propositionen upptäckte han att ett nytt hänsynsmål är överordnat, vilket i klartext innebär att detta hänsynsmål och de ”transportpolitiska principerna” skall vägleda kommande regeringars styrning i framtiden.

– Regeringarna ska med skatteutskottets goda minne, få fria händer att styra våra resor och transporter, vilket resulterar i en konstant osäkerhet för oss små och medelstora företag, fortsätter han.

– Planering, investering och satsning på bankmässiga grunder kommer att bli ytterst svåra att bedöma och genomföra. När man ”styr resor och transporter” innebär det i praktiken att vägtrafikens kunder påförs nya kostnader.

Bengt Bönströms företag och dem han samarbetar med är helt beroende av lastbilstransporter. Deras koncept bygger på ”just in time” med frekventa leveranser i små volymer.

– Det fåtal företag, som har en logistikstruktur passande dagens järnvägsprodukt är blott ett 20-tal storföretag, typ IKEA, SSAB , VOLVO, SCANIA - ofta med tunga, utländska ägarintressen. Oheliga allianser, kunde tidigare laborera fritt innan EU och före öppna gränser och den globala konkurrensutsatta marknaden. Nu är sådana “svenska principer” förödande, säger han bestämt.

– Dagens interregionala järnväg som in absurdum fortfarande kraftförsörjs med extremt störningskänsliga strömavtagare, kan aldrig bära sina kostnader.

Knappast lastbilarnas kunders fel Bengt Bönström hävdar att det knappast är lastbilarnas kunders fel att järnvägen inte levererar en produkt som är konkurrenskraftig, lika lite som att det är deras fel att järnvägen inte kan bära sina egna kostnader så som räntor, avskrivningar, drift och annat.

34

transporter, för att inte tala om direkt snedvridande belastande svenska företag måste därför rensas ut.

– Må så vara att politikerna vill gynna järnvägen på lastbilarnas kunders bekostnad, men för att tillfälligt tillförsäkra konkurrensneutralitet måste då i motsvarande grad

sysselsättningen. Och givetvis skall även järnvägens produkt vara sund, bankmässig och konkurrenskraftig på egna meriter. Inte minst skall den vara vara belåningsbar. Behovet skall styra, säger han med eftertryck.

Politisk dynamit

– Det här är politisk dynamit eftersom utlandsägda storföretagens ledningar är beroende av sina ägare.

Svenska politiker och svensk massamedia har skaffat sig en verklighetsbild utifrån detta, vilket har inneburit att informationen är mycket ensidig och debatten fullständigt har saknats.

– Handen på hjärtat, hur många vet att ett radikalt nytt transportpolitiskt mål har antagits nu i maj? Hur många vet att med detta skadas Sveriges ekonomi och därmed vårt nationella oberoende, vår säkerhet och vårt rättsväsende?

Grundmurat förtroende

– Lastbilarnas kunder har i vart fall inte råd att betala dubbelt, som nu, sina egna transportkostnader, plus de storföretags som har reell tillgång till järnvägen...

Banverkets balansomslutning, årligen i storleksordningen 12 Mrd SEK betalas solidariskt av skattebetalarna, av vilka absoluta majoriteten helt är hänvisade till vägtransporter.

– Hänsynsmålet innefattar ett Jämställdhetsmål, detta borde rimligen innefatta jämställdhet och konkurrensneutralitet, mellan små, medelstora och stora företag i relation till omvärlden. Det åligger rimligen på våra valda ombud att genom Riksdagen primärt bevaka att svenska företag åtminstone tillförsäkras konkurrensneutralitet, fortsätter Bengt Bönström. Fiskala pålagor direkt “styrande” resor och

lastbilarnas kunder kompenseras som dagens stödområden. Fiskala styrmedel, som dagens, hör överhuvud taget inte hemma i Transportpolitiska målet.Den dag alternativ till lastbilarna finns kanske, men inte nu.

Bengt Bönström menar att fiskala styrmedel måste strikt enligt Sveriges författning, återföras till Riksdagen, och därifrån från fall till fall beslutas efter sedvanlig noggrann demokratisk prövning.

– Medel, krav, ansvar ska tydligt framgå, inte minst skall tillgänglighet prioriteras. Det transportpolitiska målet måste ha en tydlig lönsamhetsprofil där man förbättrar Sveriges konkurrenskraft och statsfinansiella läge. För att inte tala om att målet skall leda, styra och stimulera till satsningar i Sverige för att öka

– Dem jag samarbetar med är enbart svenska tillverkare, vårt koncept bygger helt på det. Mina leverantörer är familjeföretag, en gång i tiden började jag köpa av fadern, sedan av sönerna och nu av barnbarnen, varur ett grundmurat förtroende successivt har skapats över generationer.

Det är just detta kunderna efterfrågar, menar Bönström och fortsätter: – Med dessa långvariga relationer äger vi möjligheten att agera snabbt och obyråkratiskt. Vi kan snabbt ta fram en ny produkt, som kunden efterfrågar.

– Vi exporterar mer än vi importerar. Vi har ett kvalitetsprogram i 10 punkter där logistiken är en nyckelpunkt. ”Just in time” är avgörande för kvalitetsprogrammet och med våra svenska leverantörer, som vi vet att vi kan lita på alltid levererar i tid, så fungerar vårt kvalitetsprogram.

Våra lastbilsberoende speditörer tillhandahåller en mycket hög servicegrad. Detta passar svenskt kvalitetstänkandet hos sysselsättningsskapande svensk tillverkningsindustri. ”Just in time” är ett viktigt kvalitetsbegrepp!

Politikerna, från vänster till höger klampar på som elefanter i porslinshus!

Kvantitativa satsningar, som hittills, utifrån föråldrat tänkande i ohållbar järnvägsteknik, kommer bara att kräva mer och mer uppoffringar och förödande tära på en ständigt ansträngd statlig budget och annat!

Tina Lundberg Åsén

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Elpriset är som aktiebörsen Det går upp och det går ned. Senaste tiden har det varit dramatiskt fallande elpriser. För många kommuner och kommunala fastighetsbolag kan det innebära miljontals kronor i lägre energikostnader. Men alla har inte möjlighet att utnyttja de låga priserna på grund av att man sitter inlåsta i kontrakt. För dem gäller, liksom för alla andra företag, stick inte huvudet i sanden och hoppas på att slumpen ska göra jobbet åt dig.

Offentliga Affärer har pratat med Ulf Dahlin på Energi Sverige som är ett av de företag som handlar med el. - Det enda vi med säkerhet vet, är att elpriserna kommer att fortsätta fluktuera. Ska man kunna dra nytta av denna kunskap, måste man ha en strategi för att hantera elpriserna. Att hoppas på att ens kontrakt går ut och ska omförhandlas när elpriserna råkar vara låga, är att sticka huvudet i sanden.

Elpriset fluktuerar som aktier

Det går att spara pengar, både i en marknad med stigande och fallande priser. Det gäller bara att hitta en strategi som minimerar slumpen. En strategi bygger i grunden på att man sätter sig in mekanismen hos en råvarumarknad som elbörsen.

De flesta företag väljer fast eller rörligt elpris. Att låsa ett fastpris vid ett givet tillfälle kan bli fel. Väntar man två dagar kan priset bli lägre.

Men det finns bättre modeller för att sprida riskerna. Utnyttja elprismarknaden Nordpool på samma sätt som du investerar i en aktieportfölj: Sprid dina risker genom att sprida dina inköp till olika tidpunkter. Inte många aktieplacerare skulle placera allt tillgängligt kapital i en aktie vid en tidpunkt och sedan hoppas på det bästa.

Strategi för att handla med el

En strategi för ett tidsbestämd kontrakt på två år kan se ut så här: • Hälften av den förväntade elvolymen köps vid vissa förutbestämda tidpunkter. Vid första

tidpunkten köper man t ex upp till 12,5% av behovet, nästa tidpunkt upp till 25 procent etc.

• Den andra hälften är helt dynamisk, d v s man köper upp när man tror att elpriset är särskilt gynnsamt. Att helt och hållet köra dynamiskt kan vara farligt, just för att man hela tiden tror att priset blir bättre och ofta avvaktar för länge under avtalsperioden.

• Välj en oberoende medspelare när du ska handla el. Det handlar om en långsiktig förvaltning av ditt elpris, där du inte vill ha några överraskningar.

• Sätt press på den som förvaltar din el. Belöna honom om han kan slå index på Nordpool.

Ulf Dahlin, Energi Sverige, räknar med att omsätta 340 miljoner kronor på el i år.

Klas Bergqvist

75 r er h a n dbok för sm a rta r e a f fä

handling. Juridisk snårskog som LOU [el:o’u:] – Lagen om offentlig upp s m fl myndigheters inköp av varor, reglerar statens, kommuners, landsting vägledning och rådgivning av tjänster, entreprenader m m. Tarvar ofta kompetent juridisk partner. ialist på att göra något. Tyder ofta Specialisering [spesi’alise:ring] – spec l på det senare är advokatfirman på djup inom ett visst område. Exempe upphandling, som befinner sig i Lindahls medarbetare inom offentlig såväl kompetens som kapacitet inom Sveriges absoluta toppskikt avseende detta område.

Internet. Är man t ex intresserad www [ve:ve:ve:] – prefix för träffsida på assistans gällande offentlig uppav rådgivning, utbildning eller annan .lindahl.se handling går man lämpligen in på www

Advokatfirman Lindahl www.lindahl.se stock holm

göteborg

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

helsingborg

m a lmö

uppsala

ör ebro

35

ekonomi

Anders Knape beträffande finanskrisen

Minst 15 000 jobb skall bort i kommunsektorn Den bistra ekonomiska utvecklingen tvingar nu kommuner och landsting att minska sin personal med minst 15 000 personer fram till 2010, visar en enkätundersökning som SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har gjort.

– Den siffran ligger dessutom med all sannolikhet i underkant, eftersom alla inte svarat på frågan, säger ordförande Anders Knape. Resultatet visar ändå tydligt att det finns en stor oro bland våra medlemmar för hur konjunkturen kommer att utvecklas framöver.

Personalkostnaderna utgör närmare två tredjedelar av kommuner och landstings totala kostnader. Det gör det svårt att spara på annat än personal i sämre tider.

– Man kan givetvis höja skatten,

vilket några också gjort. Men många vill gärna undvika en skattehöjning, menar Anders Knape.

232 kommuner har svarat

Enkäten har skickats till ekonomicheferna i samtliga kommuner och landsting. Totalt har 232 kommuner och 19 landsting svarat. Av dessa har 158 kommuner och 14 landsting angivit konkreta tal på sysselsättningsutvecklingen de närmaste två åren. Siffrorna visar att sysselsättningen år 2009 kommer att minska

med 4 800 anställda i kommunerna och 3 000 anställda i landstingen. År 2010 minskar sysselsättningen med ytterligare 6 100 respektive 1 300 anställda. Totalt innebär detta en personalminskning med 15 200 anställda de närmaste två åren.

Krävt extra statsbidrag

SKL har krävt extra statsbidrag till kommunsektorn under 2009 och 2010 för att undvika uppsägningar, inte minst för att också säkra kvaliteten i välfärden. I ett brev till regeringen har förbundet begärt tre miljarder 2009 och ytterligare fem miljarder under 2010.

– Enkäten visar tydligt att kommuner och landsting tar sitt ansvar och vidtar åtgärder innan den ekonomiska situationen blir ohanterlig, säger Anders Knape. Det är ju tråkigt om det resulterar i en onödig

arbetslöshet, som riskerar att förlänga och fördjupa konjunkturnedgången.

Tina Lundberg Åsén Källa: SKL

100 miljoner euro till vänortssamarbete Från och med den 1 januari i år är Sveriges Kommuner och Landsting värd till EU-programmet Ett Europa för medborgarna, 2007-2013. Kommissionens program ger nya möjligheter att söka pengar till vänortssamarbeten men också till annan utåtriktad verksamhet, till exempel utställningar och seminarier som främjar deltagande från medborgarna.

VänorterSyftet med programmet Ett Europa för medborgarna, är att öppna för breda samarbeten mellan orter och länder för att främja innovationer, sprida kunskap och best practise inom ett antal politikområden som har koppling till EU-agendan. Programmet riktar sig till kommuner, landsting och regioner men också till frivilligorganisationer som drivs utan vinstsyfte.

Få svenska ansökningar

– Av drygt 2 000 beviljade ansökningar år 2008 var bara 18 svenska.

Jag är övertygad om att det finns ett större intresse i Sverige än vad siffrorna visar. På grund av finanskrisen finns risken att goda idéer och initiativ till nya projekt läggs på is, säger Åsa Ehinger Berling, chef för internationella sektionen på SKL. – Med programmet ges incitament för att förverkliga planerna

36

som garanterat ger ett mervärde till den egna organisationen när det gäller att driva resultatinriktade internationella projekt, understryker Åsa Ehinger Berling.

– EU har 27 medlemsländer och omkring 495 miljoner medborgare.

Unionen är ett unikt exempel på hur man kan sammanföra resurser, kompetenser och drömmar. Trots detta behövs fortsatta ansträngningar för att engagera medborgare i alla åldrar för att skapa trygghet och utveckla demokratin inom EU, säger Åsa Ehinger Berling.

Programmet har en budget på totalt 215 miljoner euro som ska fördelas på fyra delprogram under åren 2007-2013.

– Aktiva medborgare för Europa, stödjer vänortssamarbete och medborgarprojekt.

– Aktivt civilt samhälle i Europa, ger verksamhetsbidrag till europe-

iska organisationer som bedriver forskning inom offentlig policy och medborgarorganisationer på europeisk nivå samt ger stöd åt projekt som medborgarorganisationer tar initiativ till.

– Tillsammans för Europa består av evenemang, undersökningar och verktyg för informationsspridning som anordnas av Europeiska kommissionen och med vars hjälp man för Europa närmare medborgarna. Under detta delprogram beviljas inga bidrag.

– Aktivt europeiskt ihågkom-

mande, har som syfte att bevara de viktigaste platserna och arkiven med anknytning till deporteringar och minnet av offren för naziregimen och stalinismen.

Vem kan söka bidrag?

Programmet är öppet för verksamheter och organisationer som representerar ett aktivt medborgarskap på europeisk nivå. Mer information finns SKL. Klas Bergqvist

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Global standardisering främjar svensk export Svenska myndigheter bör inte detaljstyra standardisering genom offentlig upphandling. Däremot bör en frivillig och öppen standardisering, som innebär att de tekniskt mest effektiva lösningarna får företräde, främjas.

I den 35:e rapporten till Globaliseringsrådet hävdar docent Mattias Ganslandt att Sverige bör sträva efter en aktiv roll i standardiseringsarbete både i EU och internationellt – inte minst för att främja svensk teknologiexport.

Detta förutsätter en nationell strategi för att vidmakthålla och utveckla svensk kompetens på standardiseringsområdet.

Sverige har en lång rad teknikledande företag och är specialiserat inom branscher där innovationer spelar en avgörande roll. Det ligger därför i svenskt intresse att slå vakt om en standardisering som ger marknadsmässig ersättning till de företag och upphovsmän som bidrar med teknologi och uppfinningar vid utvecklandet av nya standarder.

Arbetet med internationell standardisering ger gemensamma ekonomiska och tekniska lösningar på en rad områden som berör konsumenter, producenter, arbetstagare och medborgare runt om i världen.

I den 35:e underlagsrapporten till Globaliseringsrådet beskrivs det globala standardiseringsarbetet som

bidragande till handelsalstring, transaktionsskapande, kunskapsspridning och produktivitetshöjningar.

Författaren finner att utvecklingen av internationella standarder särskilt gynnar en liten öppen ekonomi som den svenska – med förhållandevis många teknikledande företag och hög andel innovationer per invånare. Detta eftersom handelskostnaderna minskar och förutsättningarna för specialisering ökar. Sverige bör därför, i sin politiska strategi för standardisering, främja: – Att tekniska lösningar utformas på rationell grund och att valen är opolitiska och präglas av ekonomisk effektivitet och kvalitet.

– Att genom ett offentlig-privat

Annons_Modul_System_svart.pdf

2009-03-30

partnerskap upprätthålla en tillräcklig kompetens och kapacitet för att delta i det internationella standardiseringsarbetet. Det är olämpligt att svenska myndigheter genom sin offentliga upphandling försöker påverka standardiseringen.

– Att den internationella standardiseringen innebär en utveckling mot ökad användning av ledande innovationer och kunskap samtidigt som innovatörernas ersättning är marknadsmässig.

– Att verka för ökad kompetensöverföring och internationellt utbyte genom svenska multinationella företag.

Källa: Utbildningsdebartementet

09:07:04

i bussen?

Vi tillhandahåller en komplett tjänst för kontokortsbetalning ombord på fordon!

Vi erbjuder optimala säkerhetslösningar för din verksamhet Galder Security AB är återförsäljare av det amerikanska säkerhetssystemet Lenel OnGuard®, internationellt sett ett av världens största säkerhetssystem. Lenel har fått åtskilliga utmärkelser för sina tekniska innovationer med öppna gränssnitt, sin utvecklingstakt och sin kundvänlighet. www.lenel.com

C

Galder Security AB erbjuder säkerhetslösningar inom; integrerade säkerhetssystem, inbrottslarm, CCTV, passerkontroll, fordonsidentifiering, områdeslarm samt staket- och elektrifierade staketlarm.

M

Vi erbjuder allt som ingår i en helhetslösning för säkerhet, med kundens krav och önskemål som riktmärke.

Y

CM

Galder Security AB tar Lenel OnGuard® till nästa nivå Vi har genom egen programutveckling anpassat Lenel OnGuard® till den svenska marknaden och till de svenska kundernas krav.

MY

Vi har sedan starten 2003 levererat säkerhetslösningar till myndigheter och större företag, vilka också är vår huvudsakliga målgrupp.

CY

CMY

as ler l a t ! ins alen r e d l r ina Mäla m r i t te 9 0s r 200 5 6 de un

K

www.ergonomic-solutions.se

www.modulsystem.se

www.kontantlöst.nu

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

Några av våra referenser är Kriminalvården, AstraZeneca och Göteborgs Hamn.

Vår styrka är vår stora erfarenhet i branschen, vår breda kompetens med specialistkunskaper på säkerhetsarbetets alla nivåer, så även säkerhet i datanät.

Kontakta oss för mer information.

Galder Security AB Energigatan 10 B 434 37 Kungsbacka

Tele: 0300-307 05 Fax: 0300-615 43 E-postadress: info@galder.se www.galder.se

www.sagemsweden.se

37

IT

Det sårbara IT-samhället sedan vidare till patientövervakningssystemet och röntgen- och labbutrustning vid Universitetssjukhuset i Lund och Hässleholms sjukhus.

– När det började öka så att även medicinteknisk utrustning som är baserad på windowssystem drabbas, då börjar det bli allvarligt, sa LarsOlof Almquist, medicinteknisk chef i Region Skåne, till P4.

– Vi måste tyvärr inom sjukvården lägga mer resurser på att hindra att det här återupprepas, sa han.

Region Skåne anmälde händelsen enligt lex Maria, eftersom patienternas säkerhet kunde vara hotad.

För två år sedan utsattes Estland för den största internetattacken någonsin. Vid senaste årsskiftet utsattes Skåne regionen av ett virusangrepp som drabbade sjukhusen. Det finns många olika exempel på attacker, här är två.

IT-tekniker i Region Skåne arbetade intensivt under januarimånad med att bekämpa ett datavirus som orsakade ytterst svåra problem.

Viruset, en så kallad nätverksmask

med namnet W32/Downadup, hade slagit till vid årsskiftet, 10 000 datorer drabbades.

Virusangreppen drabbade de administrativa systemen, spred sig

Största attacken någonsin

– Det kan lamslå hela samhället, sa Hillar Aarelaid på dataskyddsenheten CERT till Rapport i samband med att Estland utsattes.

På några timmar dränktes Estland av internettrafik. Det var första gången en så medveten attack genomfördes av 10 000-tals kapade datorer runt om i världen.

Ett ryskt krigsmonument

Det var den 30 april 2007, strax efter att upploppen kring den estniska

flytten av ett ryskt krigsmonument som estniska myndigheters och företags webbplatser började utsättas för kraftfulla angrepp.

Attackerna slog stundtals ut regeringens, parlamentets, utrikes- och justitiedepartementets webbplatser, så även sajter som tillhörde företag, dagstidningar, politiska partier och landets största banker.

Det visade sig vara datahackers i Ryssland, upprörda över Estlands politik, som uppmanade andra användare att bombardera estniska sajter. Datorer i flera länder, däribland Sverige, var inblandade.

Angreppen genomfördes genom kapade hemdatorer som koordinerades och styrdes av angriparna.

Estland är ett av de mest uppkopplade länderna i Europa, inte minst med tanke på att landet är först i världen på att använda sig av e-röstning vid allmänna val.

Eftersom det estniska samhället har gjort sig så beroende av datorer, är det också extra känsligt för cyberattacker.

Tina Lundberg Åsén

k n ä t ö j l Mi

ta tan att u k i n k y te veckla n äkerhet? t u n a ch s bara Kan m l miljö o tidssäkra och hållera l ti n y s bin fram hän skapar att kom

nom tens nsulter nder ge skompe Våra ko våra ku ar spet r h i fö mV r e . t a t s t, sy erhe lösning och säk säkerhe m jö e il n, t s io m y t , nika och s teknik kommu ations, m n r io fo t a tegr inom in stemin ling, sy ik utveck kan . och me ch logistik ektiv o u en eff d r orna. få g å h iljöfr bitec m m v o et a C g m terin tionalit Geno tad han s och ra ik n r e gen får t in e in t r p a result söverfö or, kom n k e c t ä e r t p s om tar t till våra sulter. K Korta s tillgång åra kon v a r h e u iv d r å besk ill ocks öpet. V ulter? s n o du på k k e miljö d a r e g a eng r vi mer berätta å s s s o ta Kontak .se mbitech .c w ww o

38

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

IT

Nackdelar med iris och fingeravtryck som inloggning Med jämna mellanrum dyker det upp frågor om hur biometri kan användas för identifiering och behörighet. I dagens spalt skall jag belysa dessa ämnen och ett resonemang kring detta.

Varför använder man inte ögats iris eller sitt fingeravtryck som inloggning istället för e-legitimation?

Jag anser att biometri är utmärkt teknik att använda i säkerhetssammanhang, men inte som ersättare av elektroniska legitimationer. Det är inte lämpligt att använda iris, fingeravtryck eller någon annan biometriskt teknik av den viktiga anledningen att de inte är tillräckligt förlitliga. Ungefär en av tjugo personer kommer normalt sätt aldrig att kunna använda biometrisk teknik eller så får de något som kallas falsk positiv, dvs. verifieringstekniken godkänner även andra personers

biometriska data. Därför tycker jag inte att iris eller fingeravtryck ska användas självständigt.

Däremot, som alternativ för lösenord eller PIN-koder anser jag att biometri är en suverän lösning.

Man kan, till exempel, identifiera sig med en iris- eller fingeravtrycksläsare istället för sin PIN-kod när man ska använda sitt smarta kort. Det bör dock alltid finnas en alternativ metod för verifiering av en persons behörighet ifall den biometriska skulle fallera.

med mera som knyter personen till ett företag. Eftersom e-tjänstelegitimationer också kan innehålla information om innehavarens titel inom företaget möjliggör de även en juridisk behörighetskontroll via s.k. ställningsfullmakt. För vissa komplicerade transaktioner kan det dock fortfarande krävas en fullmakt eller personnummer.

Roberth Lundin | Säkerhetsexpert på Steria har arbetat med smarta kort sedan 1989 och utgivningssystem för elektroniska identiteter sedan 1996. Medlem i standardgruppen för identitetskort (SIS TK448) i Sverige samt europeisk standardisering av europeiskt identitetskort (CEN TC224 WG15). Roberth har en mångårig erfarenhet och kunskap i frågor som berör moderna elektroniska identiter.

Roberth Lundin

Vad finns det för information i ett certifikat som visar en persons behörighet?

Certifikatet i en personlig e-legitimation innehåller bara namn och personnummer, eventuell behörighetsinformation måste därför framgå av personnumret. Skall legitimationen användas för att lämna uppgifter för ett företag eller en organisation som innehavaren representerar behövs en fullmakt.

E-tjänstelegitimationer, å andra sidan, innehåller namn, ett organisationsnummer, anställningsnummer,

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

roberth.lundin @steria.se

39

IT

Bygga varumärke på nätet lika viktigt i offentlig sektor Det är inte bara kommersiella företag som satsar på nätet; offentliga organisationer både i Sverige och utomlands blir alltmer medvetna om hur viktigt internet är för att nå och kommunicera med sin målgrupp och stärka varumärket.

Men det räcker inte med en statisk webbsida med information, det handlar om att bygga relationer. Nicole Haman, sektorchef på Google, berättar här om några tydliga trender och delar med sig av tips och råd för hur man bygger relationer och skapar ett starkt och trovärdigt varumärke på nätet.

Tänk på användarna! De är otåliga, bekväma, glömska. Sajten måste vara snabb – sajter som laddar långsamt innebär att användarna tröttnar blixtsnabbt. Om varumärket inte går att hitta där användarna finns så existerar det i praktiken inte. Det gäller att vara sökbar på termer som varumärket förknippas med – positiva såväl som negativa sammanhang.

Push till pull! Användarna har makten och aktivt sökande ersätter passivt mottagande. Tidigare handlade marknadsföring om att företag tryckte ut budskap och försökte skapa behov hos målgruppen. Idag har användarna inte tid – och inte heller lust – att ta del av allt, och möjligheterna för det marknadsförande företaget eller organisationen har förändrats tack vara internets möjligheter. Nu söker användarna aktivt efter det de är intresserade av – se därför till att ditt varumärke går att hitta. Googles fokus är att göra det enklare för användare att hitta det de söker efter. Om du vet att din organisation sitter på relevant information gäller det att göra det enklare för Google att hitta dig. Googla ”webmaster central”, där hittar du information om vad du kan göra så att Google lättare hittar din sajt och listar den i sökningar. Men stirra dig inte blind på det naturliga sökresultatet. Via AdWords kan du köpa nyckelord och se till att användarna enkelt hittar dig via sponsrade länkar.

Du kan skapa kampanjer baserade på olika geografiska områden, tidsperioder och själv avgöra hur mycket pengar du vill spendera. Och du kan följa hur effektiv kampanjen är, justera och analysera igen för att vara säker på att få bästa resultat.

Omvärldsanalys! Håll koll på ditt varumärke, dina konkurrenter och din bransch genom gratisverktyget Google Insights for search, ofta också

40

kallat Sveriges största fokusgrupp.

Verktyget visar helt enkelt vilka ord som söks på på Google.se, i vilka län och när under året. Bara googla insights for search så hittar du dit. ”Om inte Muhammed kommer till berget..” Nöj dig aldrig med att ha en bra sajt – du måste se till att ditt varumärke också syns där användarna befinner sig, vilket ofta är andra sajter än din egen. Därifrån länkar du in till din sajt. Du kan till exempel lägga in information gratis på Google Maps, lägga upp instruktionsfilmer eller reklamfilmer på YouTube och nå en bredare målgrupp än vad som finns på din sajt.

Sajten kan bli kärnan och navet i varumärket. Tänk på att sajten ÄR ert ansikte utåt – vårda den, uppdatera den med relevanta nyheter, håll koll på vad användarna gör där (t ex genom gratisverktyget Google Analytics) och hjälp användarna hitta information genom att också ha en sökfunktion på sajten. Optimalt kan sajten vara PR-kanal, kundservicekanal, marknadsföringskanal, informationskanal, mediekanal, försäljningskanal – allt på samma ställe.

Kontinuerliga uppdateringar och att verkligen använda sajten för många olika funktioner bygger trovärdighet, vitalitet och stärker varumärket.

Det är sättet du lyssnar på som avgör om du lyckas, inte sättet du pratar på. Internet är lika med interaktivitet. Bjud in till konversation och förbered dig på positiv såväl som negativ feedback. Var inte rädd för det negativa – det sägs ändå, även om du inte hört det tidigare. På nätet handlar det om att våga lyssna och bjuda in till delaktighet – och därifrån bygga ett starkt varumärke.

Nicole Haman, Google berättar på Ekonomidagarna i Örebro den 21 – 23 oktober om hur man kan utveckla organisationers varumärke via nätet.

Nicole Haman, sektorchef Google

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

Faran lurar bakom brandväggen Den typiska bilden av IT-säkerhet som en fråga om att skydda sig mot externa intrång har de senaste åren ersatts av en mer varierad och realistisk bild. Den största risken för att information sprids kommer inte från en anonym hackare på andra sidan brandväggen, utan finns i stället oftast bland de personer som har tillgång till dokumenten i sitt dagliga arbete.

BARA VACKRARE MED TIDEN DET ÄR KULTURJERN Utomhusbelysningar, smidesstaket, rörstolpar, markgaller, fallskydd och mycket annat i gjutjärn. Detta fantastiska material som funnits i århundraden och som bara blir vackrare med tiden.

Det är Kulturjern.

Effektivt lagrad och väl sorterad information är bara början. Nu måste de IT-ansvariga se till att den är säker för haveri, hanteringstabbar och ovälkomna ögon.

En hot-, risk- och sårbarhetsanalys identifierar var det finns möjliga informationsläckor och också vad ett potentiellt informationsläckage skulle kunna kosta, hur troligt det är att det sker och vad det kostar att förhindra det. Vilka motåtgärder som ska sättas in beror sedan på hos vem hotet har identifierats. Ett kommersiellt företag är mer villigt att motivera åtgärden ekonomiskt, när motåtgärder beräknas kosta mer än vad skadan beräknas till. Valen blir ofta annorlunda när konsekvenser som förtroende eller risk för människors liv och hälsa står på spel.

Medveten informationsstöld är en mycket mindre del av läckaget än läckage av misstag. Kundregister eller olika typer av känslig myndighetsinformation på en kvarglömd bärbar dator, löneuppgifter i ett felaktigt adresserat e-postmeddelande och så vidare är en risk som ofta förbisetts.

Medvetenheten på företagen och organisationerna är inte alltid så god som man skulle vilja.

Alla typer av dokument i en organisation kan och bör klassas, från sekretessbelagda handlingar till oviktig eller ­offentlig information. Klassificering utförs av den

som skapar informationen, vilket förutsätter ett tydligt regelverk.

Ett vagt ­eller uselt regelverk skapar en grund för missförstånd och felaktig hantering sam­tidigt som det gör det svårare att hålla den enskilde ansvarig för sina aktiviteter.

När informationsklassningen med tillhörande regelverk är genomtänkt och formulerad är nästa steg att se till att den efterlevs. Det handlar om åtkomstkontroll, men även om hur man hindrar varje enskilt dokument från att missbrukas. En viss typ av information kanske får mejlas internt men inte externt. En annan typ av uppgift kan hindras från att lagras på mobila enheter och/eller att skrivas ut och så vidare. Det är här ett nac-skyddat nätverk och en dlpfunktion kommer in i bilden.

Parkurna “Almare Stäket”

Parkbelysning “Antik”

Markgaller

Arne Öster Fakta Nac – network access control. Funktioner för att förhindra att datorer, diskar och mobila enheter som inte är godkänt konfigurerade får tillgång till nät eller klienter på nätet.

Dlp – data loss prevention. Funktioner som förhindrar användare att utföra vissa aktioner och åtgärder, till exempel kopiering ­eller utskrift, av en viss dokumenttyp, baserat på ett förut­bestämt regelverk.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

www.kulturjern.se

Välkommen att beställa broschyr.

Kulturjern AB, Fruviksvägen 40, 139 34 Värmdö Tel 08 - 26 79 30, Fax 08 - 26 79 70 E-post: info@kulturjern.se 41

IT

Sociala medier

Vet du vad ditt barn gör

på nätet?

Trots regelverk blir det allt vanligare med hot, trakasserier och kränkningar mellan barn på Internet, inte minst pågår det på Bilddagboken som många unga använder sig av just nu.

En stor del av trakasserierna sprids genom chattforum och virtuella gästböcker där bilder, meddelanden och texter lätt kan laddas upp och spridas ytterst snabbt till tusentals användare. Men det är inte bara trakasserier som utövas, de unga kan också lägga upp bilder på sig själva med sexuella anspelningar, poser med plutande munnar, lättklädda, där en och annan håller om sina bröst och ser utmanande ut. Ibland förekommer även texter om îsängen e våt, vakna nu älskling, nu e jag kåtî skrivna av barn runt 11 år. Tyvärr lyser många föräldrar med sin frånvaro, många vet inte ens om vad deras barn gör på nätet. Detta är ett ytterst allvarligt problem.

Regler och lagar skall följas

Syftet med Bilddagboken är att det skall vara ett trevligt och tryggt forum där många unga människor kan föra dagbok och ta del av andras dagböcker. Många gånger är det tryggt och fungerar alldeles utmärkt.

42

Medan ibland förekommer ytterst allvarliga ledsamheter med barn som saknar insikt, trots att reglerna finns.

Om ansvariga för Bilddagboken anser att reglerna inte följs av användarna varnas de eller kan få sina konton raderade utan förvarning. I vissa fall kan även polisanmälningar ske. Samtidigt som Bilddagboken har sina regler, gäller även rådande lagar. Lagen om upphovsrätt, narkotikastrafflagen, brottsbalken hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldskildring, olaga hot, ofredande, ärekränkning och pornografiska texter och bilder.

Barnens rätt i samhället

I de ärenden där barn och ungdomar 2007 vände sig till Bris, var 15 procent it-relaterade frågor som handlade om kränkningar, hot och övergrepp. Var sjätte fall av hoten omsattes i verkligheten. Det började med bråk på nätet, och kunde sluta med uppgörelse i skolan.

Skolverket

Skolverket publicerade i april 2009 sin IT-undersökning, där man fann att endast en femtedel av Sveriges grundskolepersonal hade fått grundläggande utbildning i etik och källkritik. Likaså fann man att endast en sjättedel av lärarna arbetade med att främja god etik på nätet och att förebygga olika former av digitala kränkningar.

Brottsförebyggande rådet ser allvaret BRÅ ser också hur nätmobbning och andra kränkningar tilltar bland unga.

Mörkertalet är stort, många ärenden kommer överhuvudtaget inte till polisens kännedom. 2008 anmäldes 3145 ärenden av olaga hot under första halvåret, vilket innebar en ökning med 22 procent jämfört med föregående år under samma period.

Trakasserier på bloggarna

Tyvärr förekommer även trakasserier, hot och mobbning bland vuxna, inte minst på bloggar runt om. Det tilltagande problemet sprider sig drastiskt.

Tina Lundberg Åsén

FAKTA Bilddagboken: Om du vill komma i kontakt med Bilddagboken, komma med förslag eller anmäla något gör du det genom att skriva ett e-postmeddelande till: support@bilddagboken.se Olaga hot: • Att hota att slå eller döda någon, räknas som olaga hot. Detta gäller även om det sker skriftligen via nätet eller per sms.

• Till ofredande hör telefon-, sms- och mejlterror, mobbning och andra trakasserier som kan vara både fysiska och psykiska.

• Sexuellt ofredande är när en person antastar någon under femton år. Om en person skickar nakenbilder till någon annan kan det också röra sig om sexuellt ofredande.

• Brott mot personuppgiftslagen (PUL).

Att publicera bilder på en person utan tillstånd på nätet är mycket vanligt. Kan personen identifieras kan det vara ett brott mot PUL. • Bötning är ett uttryck som används i Göteborg och beskriver en form av utpressning som förekommer bland ungdomar. En eller flera unga påstår att en person har gjort något och tvingas böta med pengar eller saker som mobiltelefoner för att slippa bli misshandlad.

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

IT

Lägre kostnader och stordriftsfördelar när göteborgare tar över Stockholms stads IT-direktör Anette Holm räknar med årliga besparingar på 60 miljoner kronor genom att slå samman IT-driften ute på förvaltningar, stadsdelsnämnder och kommunala bolag – och lägga ut denna på entreprenad till Göteborgsbaserade Volvo IT. Det är ett jätteuppdrag som Volvo IT får tillsammans med sina underleverantörer Zipper och Infocare.

Stockholms stad ska konsolidera all lokal IT-drift och lägga ut på entreprenad. Kommunen ska köpa in pc som tjänst samt support.

Med den lokala IT-driften avses förvaltningarna, stadsdelsnämnden och de kommunala bolagen. Den centrala IT-driften sköts av konsultbolaget Tieto.

Totalt antal användare i Stockholms stad är 48 000. Därtill kommer 80 000 skolelever.

Volvo IT får därmed också dra igenom den stora migration som Stockholms stad ska göra från Novellplattformen till Microsoftmiljö. Det är någonting som de har egen erfarenhet av.

– Vi gjorde samma sak själva för fyra år sedan, bytte Novell till Microsoft, säger Volvo IT:s marknadsdirektör Olle Högblom.

Med den stora outsourcingaffären räknar Stockholms stads IT-direktör Anette Holm med lägre kostnader och stordriftsfördelar.

Värdet på affären är 545 miljoner per år och löper över fem år med möjlighet till förlängning på upp till ytterligare fyra. Det ger ett sammanlagt värde på 4,9 miljarder kronor.

– Vi börjar redan i höst med Svenska Bostäder och Familjebostäder. Nästa sommar är det dags för utbildningsförvaltningen med alla elevkonton, säger Anette Holm.

Också när det gäller valet av leverantör spelade priset en stor roll, i varje fall när staden kommit så långt

i processen att endast två leverantörer återstod, Volvo IT och norska outsourcingjätten EDB. – Det skiljde 150 miljoner kronor i pris mellan deras anbud, säger Anette Holm.

Trots besparingarna räknar Anette Holm med att få en bättre IT-miljö i framtiden.

– Vi får det senaste operativsystemet och senaste versionen av Officepaketet. Sedan får vi standardiserat e-postsystem från Microsoft.

Hur outsourcingaffären påverkar de 250 personer som arbetar med IT ute på förvaltningar, nämnder och kommunala bolag är fortfarande oklart.

Volvo ITs marknadsdirektör Olle Högblom menar att den nya outsourcingleverantören tillsammans med sina partner har behov av ett hundratal personer.

CSC överklagar

Leverantören CSC anser sig förfördelade i Stockholms stads miljardupphandling av den lokala IT-driften och överklagar nu upphandlingen.

CSC var ett av de företag som

var kvar allra längst i processen, men staden la deras anbud åt sidan eftersom den ansåg att parterna stod för långt ifrån varandra.

Men enligt den begäran om överprövning som CSC nu gjort ska Stockholms stad från början, i förfrågningsunderlaget, tillåtit priser beroende av volym, det vill säga att det var möjligt att erbjuda ett högre pris per enhet om den totala volymen blev låg och rabatter vid större volymer.

Senare under förhandlingsfasen ville staden få in prisuppgifter oberoende av volym. Enligt CSC var detta ett helt nytt krav och bolaget fick sedan för kort tid på sig att räkna om priserna, mot bakrund av att företaget ingår i en internationell koncern och måste låta sina ekonomer och jurister titta på förändringar som de här. ”Stockholms stad fortsatte därefter, vilket CSC fått erfara i efterhand, att förhandla med två anbudsgivare och gav dem möjlighet att inkomma med slutliga prisuppgifter”, skriver CSC i sin överprövning.

Arne Öster

REKONDITIONERAD IT-UTRUSTNING MED GARANTI, SERVICE & SUPPORT

”Nu kan vi erbjuda betydligt mer datortid för varje elev”

ERBJUD DINA ELEVER MER DATORTID - HOS OSS RÄCKER DIN IT-BUDGET LÄNGRE!

Johan Källgren, IT-samordnare Eskilstuna kommun

”Nu har våra elever tre gånger fler datorer” Bror Bergquist, Lärare Bild/Data/Media Teglaskolan, Skara

Läs mer om våra nöjda kunder på: www.inregodirekt.se /information/referenser

www.inregodirekt.se Bra för plånboken. Och Miljön. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

43

juridik

När får anbudsgivares referenser utvärderas?

Det är mycket vanligt att upphandlande myndigheter ställer krav på att anbudsgivare ska lämna referenser. Referenserna används i vissa fall som kvalifikationskrav avseende anbudsgivaren och i vissa fall som utvärderingskriterier. Att en anbudsgivare har goda referenser eller rekommendationer är givetvis värdefullt för den upphandlande myndigheten vid valet av leverantör.

Till följd av EG-domstolens avgörande i det s.k. Lianakis-målet och efterföljande domar från de svenska kammarrätterna har det dock på senare tid kommit att ifrågasättas om referenser avseende tidigare utförda tjänster över huvud taget får utvärderas i utvärderingsfasen. Jag menar att detta är olyckligt och att referenser måste kunna utvärderas, under förutsättning att syftet är att utvärdera kvalitén i den offererade tjänsten.

Utvärdering enligt upphandlingsreglerna I 12 kap. 1 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling respektive lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster anges de grunder för utvärdering av anbud som en upphandlande myndighet kan välja mellan. Härav framgår att en upphandlande myndighet ska anta antingen det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga för den upphandlande myndigheten, eller det anbud som har det lägsta priset.

Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga, ska myndigheten ta hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet, såsom pris, leverans- eller genomförandetid, miljöegenskaper, driftkostnader, kostnadseffektivitet, kvalité, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service och tekniskt stöd.

Det framgår alltså av bestämmelserna att de kriterier som ska ligga till grund för utvärderingen ska vara ”kopplade till föremålet för kontraktet” och det framgår vidare att de kriterier som anges är exempel, d.v.s. listan är inte uttömmande. Som ett av flera kriterier är det vanligt att den upphandlande myndigheten utvärderar kvalitén i en offererad tjänst genom en värdering av vad som framkommit om leverantörens utförande av liknande tjänster vid kontakter med anbudsgivarnas referenser eller vid genomläsning av till anbudet bifogade skriftliga referensintyg.

44

EG-domstolens dom; Lianakis

I januari 2008 meddelade EG-domstolen dom i det s.k.

Lianakis-målet (C-532/06). Målet avsåg en upphandling för tilldelning av ett tjänstekontrakt avseende införande i fastighetsregister, stadsplanering och genomförandeåtgärder.

Utvärderingskriterierna i upphandlingen var i) den sakkunniges styrkta erfarenhet av projekt som utförts under de tre föregående åren, ii) konsultföretagets personalstyrka och utrustning och iii) förmågan att utföra projektet inom den fastställda tidsfristen, med hänsyn till de åtaganden som företaget gjort och dess vetenskapliga potential.

EG-domstolen hänvisade i målet till sin tidigare praxis, till det s.k.

Beentjes-målet (C-31/87), och angav att det följer av rättspraxis att även om det teoretiskt inte är uteslutet att kontrollen av anbudsgivarnas lämplighet och tilldelning av kontrakt kan äga rum samtidigt, står det klart att det är fråga om två skilda moment som omfattas av olika bestämmelser. EG-domstolen anförde att den upphandlande myndigheten vid kontrollen av anbudsgivarens lämplighet har att utgå från kriterierna avseende ekonomisk och finansiell ställning samt teknisk kapacitet och att tilldelningen av kontrakt (utvärderingen) ska genomföras mot bakgrund av andra kriterier, nämligen lägsta pris eller det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. EG-domstolen anförde vidare att det i sistnämnda fall, d.v.s. avseende utvärderingsfasen, inte ges någon uttömmande uppräkning av de kriterier som den upphandlande myndigheten får välja mellan, men att valet endast kan avse kriterier som syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. EG-domstolen angav att kriterier som huvudsakligen avser en bedömningen av anbudsgivarnas förmåga att utföra projektet i fråga följaktligen inte kan anses utgöra utvärderingskriterier.

EG-domstolen konstaterade härefter att de kriterier som den upphandlande myndigheten hade valt i det aktuella målet huvudsakligen avsåg vilken erfarenhet och vilka kvalifikationer och resurser som anbudsgivaren förfogade över för att säkerställa ett gott utförande av projektet i fråga. Det rörde sig enligt EG-domstolen därvid om kriterier som avsåg anbudsgivarens förmåga att utföra projektet och alltså inte om utvärderingskriterier.

EG-domstolen konstaterade alltså att en upphandlande myndighet

inte såsom utvärderingskriterier får beakta anbudsgivarnas erfarenhet, personalstyrka och utrustning samt förmåga att utföra projektet inom den fastställda tidsfristen.

Domen avsåg visserligen ett nu upphävt direktiv, men domen har samma betydelse vid tolkningen av de direktiv som ligger till grund för den nuvarande svenska lagstiftningen, eftersom de tidigare bestämmelserna i sak har överförts oförändrade till de nu gällande direktiven.

Mot bakgrund av Lianakisdomen har det ifrågasatts om referenser över huvud taget får beaktas vid utvärderingen av anbud och det har på kort tid meddelats fyra kammarrättsdomar i vilka frågan prövas. I svensk rättspraxis har dock Lianakis-domen tolkats på olika sätt av våra kammarrätter.

Svensk praxis

I en upphandling hade den upphandlande enheten angivit att utvärderingen bl.a. skulle avse anbudsgivarens organisation och dess förmåga,

utbildning och erfarenhet av likvärdiga uppdrag med angivande av referenser. Vid bedömningen härav skulle främst fästas avseende vid kompetens och erfarenhet av likvärdiga uppdrag, samordning, tidsstyrning och leveranssäkerhet samt erfarenhet av kvalificerad egenkontroll och provning. Upphandlingen blev föremål för överprövning och Kammarrätten i Göteborg (mål 5910-08) anförde att fråga i målet var om referenser över huvud taget kan utgöra ett utvärderingskriterium. Enligt kammarrättens mening kan referenser från med upphandlingen likvärdiga uppdrag ge relevant information för bedömningen av vilket anbud som, med hänsyn till kvalitén, är det ekonomiskt mest fördelaktiga. Kammarrätten hänvisade till Lianakis-domen och anförde vidare att kammarrätten inte av EG-domstolens praxis kunde utläsa något generellt förbud mot att låta referenser utgöra ett utvärderingskriterium. Enligt kammarrättens mening strider därmed inte en sådan

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

juridik utvärdering av lämnade referenser som var aktuell i målet mot gällande bestämmelser eller grundläggande upphandlingsprinciper. Kammarrätten avslog ansökan om överprövning och Regeringsrätten meddelade inte prövningstillstånd (mål 35-09).

Ytterligare ett mål avseende referenser har prövats av Kammarrätten i Göteborg (mål 7332-08). Även i detta mål konstaterade kammarrätten att det inte finns något hinder mot att använda referenser i utvärderingsfasen, så länge dessa är ägnade att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Kammarrätten anförde också, med hänvisning till Lianakis-målet, att kriterier som huvudsakligen avser vilken erfarenhet samt vilka kvalifikationer och resurser anbudsgivare förfogar över för att säkerställa ett gott utförande av projektet ifråga inte kan anses utgöra utvärderingskriterier.

Referenstagningen i det aktuella målet hade avsett anbudsgivarens hantering av tjänsten, anbudsgivarens aktiva arbete med förbättring av arbetsmiljö, leverans av rätt tjänst i rätt tid, dialog med beställaren och service mot abonnenterna samt entreprenadens prisvärdhet. Enligt kammarrätten kan dessa kriterier inte huvudsakligen anses hänförliga till anbudsgivarens kvalifikationer och tekniska och yrkesmässiga kapacitet, utan till föremålet för upphandlingen, d.v.s. den tjänst som anbudsgivaren erbjuder. Kammarrätten ansåg således att referenstagningen hade syftat till att utröna hur anbudsgivarna tidigare hade utfört sin tjänst och hur nöjda tidigare kunder varit med tjänsten, och inte

Slutsats Det finns inget hinder mot att använda referenser vid utvärderingen av anbud enligt den svenska upphandlingslagstiftningen, de bakomliggande EG-direktiven eller EG-domstolens praxis. Samtliga ovan angivna kammarrätter har också konstaterat att det inte föreligger något hinder i sig mot att beakta referenser i utvärderingsfasen – så länge dessa syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Fråga är dock vad referenserna kan avse för att anses utgöra utvärderingskriterier (d.v.s. kriterier hänförliga till föremålet för kontraktet) och inte kvalificeringskriterier (d.v.s. kriterier hänförliga till anbudsgivarens lämplighet). Här synes de svenska domstolarna göra olika bedömningar.

Frågeställningen blir främst problematisk vad avser upphandling av tjänster (till skillnad från upphandling av varor m.m.) eftersom det då kan vara svårt att skilja föremålet för upphandlingen, d.v.s. tjänsten, från

till att reda ut anbudsgivarens erfarenhet, kvalifikationer och resurser som sådana. Utvärderingen av referenserna ansågs därmed förenlig med LOU. Kammarrätten avslog ansökan om överprövning och domen överklagades inte.

I två mål, varav ett vid Kammarrätten i Stockholm och ett vid Kammarrätten i Sundsvall, har de i målen aktuella referenstagningarna dock ansetts oförenlig med LOU. Vad avser målet från Kammarrätten i Stockholm (mål 5512-08) hade referenstagningen i upphandlingen avsett frågor om anbudsgivarens kvalité som leverantör i fråga om produktivitet, förmåga att

hålla tider, bemötande, kvalitén på anbudsgivarens yrkesmän, snabbhet i leveranser och redovisning samt referentens förtroende för anbudsgivaren och om denne kunde rekommendera anbudsgivaren. Även i detta mål angav kammarrätten att det inte finns något hinder i sig mot att använda referenser vid utvärderingen av anbud. De i upphandlingen aktuella kriterierna var dock enligt kammarrätten huvudsakligen att hänföra till anbudsgivarens kvalifikationer och inte till föremålet för kontraktet, varför anbudsutvärderingen enligt kammarrätten hade påverkats av ovidkommande hänsyn.

Kammarrätten förordnade därför

leverantörens erfarenhet och kvalifikationer.

Av Lianakis-domen framgår att kriterier som huvudsakligen avser vilken erfarenhet och vilka kvalifikationer och resurser som anbudsgivaren förfogar över för att säkerställa ett gott utförande av projektet i fråga utgör kvalificeringskriterier och således inte utvärderingskriterier.

Som Konkurrensverket angivit i en nyligen publicerad analys (28 april 2009) måste det bedömas från fall till fall vilka typer av referenser som kan anses syfta till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Konkurrensverket anger att vad som i en situation kan betraktas som ett typiskt kvalificeringskrav, t.ex. leveranstid eller tillgänglighet, i ett annat fall kan utgöra ett utvärderingskriterium.

Ska referenser utvärderas rekommenderar jag att dessa har en tydlig koppling till den tjänst som ska utföras och inte till anbudsgivaren som sådan. Referenser som syftar till att bedöma anbudsgivarens resurser och erfarenhet rent generellt får inte utvärderas i utvärderingsfasen utan

får endast bedömas under kvalificeringsfasen. Att utvärdera referenser, där referenserna ska uttala sig om kvalitén på den erbjudna tjänsten ur olika aspekter; upplevd service, anbudsgivarens förmåga att hålla tider, snabbhet i leveranser m.m., menar jag är förenligt med upphandlingslagstiftningen. Mot bakgrund av ovan beskriven svensk rättspraxis är det dock osäkert hur domstolarna vid en prövning skulle se på frågan.

Mot bakgrund av den osäkerhet och spretiga praxis som föreligger – inte avseende om man får utvärdera referenser i utvärderingsfasen utan vilka referensuppgifter som får utvärderas i den fasen – får jag konstatera att det är mycket olyckligt att samtliga ovan angivna domar har vunnit laga kraft efter det att Regeringsrätten valt att inte meddela prövningstillstånd i två av målen. Jag hoppas på klargörande praxis framöver.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

Sofia Mårtensson Advokatfirman Lindahl

att upphandlingen skulle göras om.

Domen överklagades inte.

I den upphandling som prövades av Kammarrätten i Sundsvall (mål 3474-08) hade referenspersoner fått svara på påståenden såsom ”Arbetsledaren har mycket god förmåga att organisera, planera och driva arbeten och projekt. Arbetsledaren har mycket god förmåga att hålla tider och överenskommelser för utförande av arbeten och projekt. Arbetsledaren har mycket god förmåga att hålla beställaren informerad om kunnig status i pågående arbeten och projekt. Personalen har mycket hög kompetens och kunnande inom sitt yrkesområde. Personalen har mycket god förmåga att informera och kommunicera med beställarens ombud. Personalen håller mycket hög kvalité på utförda arbeten och har aldrig anmärkningar som leder till att utförda arbeten måste ändras, korrigeras eller göras om.”

Inte heller denna kammarrätt ansåg att det föreligger något generellt förbud mot att beakta referenser vid anbudsutvärderingen, men att referenserna i den aktuella upphandlingen hade inhämtats i syfte att bedöma leverantörernas förmåga att utföra uppdraget och att de därmed var att hänföra till anbudsgivarens kvalifikationer.

Upphandlingen ansågs därmed stå i strid med LOU och kammarrätten förordnade att upphandlingen skulle göras om.

Domen överklagades till Regeringsrätten. Regeringsrätten beslutade emellertid att inte meddela prövningstillstånd (mål 1444-09).

Sofia Mårtensson är advokat och verksam vid Advokatfirman Lindahl sedan 2001. Hon är specialiserad på offentlig upphandling och har uppdrag för såväl upphandlande myndigheter/ enheter som leverantörer. Hon ingår i Lindahls kompetensgrupp för Offentlig upphandling och i Lindahls branschgrupp för Offentlig sektor.

45

personal & ledarskap

Sverige behöver mer kollektivt självförtroende Det är inte för inte som gör att Anders Danielsson sitter där han sitter. För att vara SÄPO-krävs inte bara ett högt rättspatos, utan ödmjukhet och förmåga att kunna entusiasmera. Frågan är om det inte i botten handlar om en uppriktig villighet till egen självrannsakan.

– Man kan inte jobba i en organisation som man inte tycker om eller har förtroende för. För mig handlar det inte om pengarna jag får, utan om yrkesstolthet. Mitt arbete är ett hedersuppdrag – så känner jag, säger han.

Skåne. I grunden är han jurist, 1984 gick han polischefsutbildningen och sedan 1993 har han suttit i olika ledande befattningar.

Det absolut viktigaste för Danielsson när det rör sig om ledarskap är att skapa förutsättningar för att lyckas utföra uppdraget och undanröja hinder.

– För mig handlar det om att engagera och entusiasmera. Jag tror på den gamla devisen ”de som bestämmer i en organisation är de som engagerar sig”. Sedan är det också situationsanpassat i relation till person, ibland kan det handla om att jag som ledare fungerar som lärare, i andra sammanhang som coach, i tredje som deltagande och ibland om att delegera.

För Danielsson handlar det också om att han som ledare inte är experten som sitter inne med alla svaren, utan för honom är det viktigt att tillsammans med andra göra något bra.

– Jag tror att jag är bra på att lyfta fram andra, det tror jag gör så att alla växer.

För Danielsson är det viktigt att vara ärlig och tydlig, deltagande och tillgänglig, lika viktigt som att ha struktur och ordning och reda, samtidigt som att ställa krav.

– Jag går inte så långt att jag kör över någon, det är viktigt för mig, det handlar om respekt.

Danielssons arbetspunkter som han själv anser, är att han ibland kan bli otålig och uppfattas som arrogant.

– Jag är som en öppen bok, lättläst, jag har inget ”pokerfejs” om det nu är bra eller dåligt. I företagsvärlden är det nog inte bra, därför skulle jag också ha haft svårt för att arbeta i ett vinstdrivande företag.

Enighet och samsyn

Anders Danielsson, generaldirektör Säpo berättar på Chefsdagarna i Helsingborg den 8-9 september om hur man kan ha koll på sin omvärld.

SÄPO:s syfte är att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet, bekämpa terrorism och skydda den centrala statsledningen. Det handlar om att skydda det demokratiska systemet, medborgarnas fri- och

46

rättigheter, så väl som den nationella säkerheten. Anders Danielsson tillträdde sin tjänst som generaldirektör och chef för Säkerhetspolisen den 11 juni 2007. Dessförinnan var han stationerad som länspolismästare i

Vad Anders Danielsson vill möta och samskapa i ledningen är enighet och samsyn.

– Det är ytterst viktigt för mig.

En ledning kan inte spreta åt olika håll, utan det handlar om att fokusera målen och ha arbetsformer som engagerar samtliga. Sedan tror jag även att symbolhandlingar är mycket viktiga - att man som ledare föregår som gott exempel. Det handlar om att se det som har ett bra värde, och även belysa motsatsen för att komma fram till vad det ena och andra beror på.

– Jag tror även att det jätteviktigt med att som ledare våga släppa kontrollen för att få loss krafter i organisationen, lika viktigt är att

Vill du ha möjlighet att träffa Anders Danielsson på Chefsdagarna?

Läs mer på: www.chefsdagarna.se

följa upp och ta reda på om det som bestämdes blev gjort eller inte.

Uppföljning är mycket mer än kontroll för Danielsson, för honom handlar det om resultatfokusering och själva lärandet.

Kris som är arbetsrelaterad

Om exempelvis någon i Anders Danielssons ledning just nu skulle gå igenom en kris som är arbetsrelaterad, är det en självklarhet att han agerar.

– Givetvis pratar jag med personen ifråga och frågar om vederbörande uppfattar saken som jag gör. Använd metaforen om någon går runt med öppen gylf på arbetsplatsen och ingen säger något, vad händer då.

Någon måste våga påpeka saken, det är just detta det handlar om för mig när jag uppfattar någon vara i kris.

Det handlar mycket om att våga vara medmänniska och sedan vägleda vidare till professionella.

För Danielsson handlar det om medmänskliga skäl, det skapar också en bättre organisation.

– Sedan skall man aldrig glömma av, att nästa gång kan det vara min tur. Jag tror att många av oss är rädda för att ställa de där frågorna som ringar in om någon mår dåligt. Alla vet inte hur man skall hantera situationen, med detta är det också lätt att fördomarna är ett faktum, tyvärr.

Vikten av att hitta sin roll

Anders Danielsson har alltid varit nyfiken och engagerad. Han tycker det är roligt att leda.

– Det är kul, man utvecklas. Jag tror mycket om att det handlar om att hitta sin roll, vad jag är bäst på.

Erfarenheten spelar givetvis också in, det är ju det som gör att man utvecklas, det jag gjorde för fem år sedan kanske jag inte skulle göra idag, utan på ett annat sätt.

En konstruktiv organisation

Avgörande för att skapa en stabil, pålitlig och ansvarstagande organisation handlar om att ha ett gott ”varumärke” och stark legitimitet.

– Man kan inte jobba i en organisation som man inte tycker om eller har förtroende för, för mig handlar det inte om pengarna jag får, utan om yrkesstolthet. Mitt arbete är ett hedersuppdrag, så känner jag.

– Vad är det som gör att jag vill göra det jag vill, är en viktig fråga.

I en organisation är det kollektiva självförtroendet ytterst viktigt, att vi gör bra saker och står för kvalitet.

Man måste känna för det man gör.

Det handlar om ett förtroende som

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

personal & ledarskap man inte skall missbruka, gör en polis fel smittar det av sig på hela yrkeskåren.

Vad behöver Sverige mer av idag – vad är det första du tänker på?

– Kollektivt självförtroende. Vi skulle behöva vara mer stolta över våra framgångar och det vi har. Vår mentalitet är lite som ”finn fem fel”, det är lite tungt, det räcker bara med att slå upp tidningen. Det finns så mycket bra saker att lyfta fram, detta tror jag vi skulle behöva mycket mer av.

På Chefsdagarna skall du tala om ”Hur kan du ha koll på din omvärld?” nu ställer jag frågan till dig. Hur har du koll?

– Genom att läsa mycket och ta del av informationen i vår samtid.

Samtidigt är det viktigt för mig att ta del av flera källor och ha ett kritiskt synsätt när jag tar del. Sedan handlar det också mycket om att leva i samhället vara delaktig och följa nyheterna. Jag tycker Ekot är ett utmärkt exempel, Kunskapskanalen inte minst eller lyssna och se dokumentärer. Ett annat sätt är också att läsa ledarspalterna i tidningarna, det engagerar mig i samhällsdebatten.

Tina Lundberg Åsén

Begagnade och nya datorer för dina behov Once Again AB erbjuder restlager och rekonditionerad utrustning från tillverkare som HP, Dell, IBM/ Lenovo, Fujitsu-Siemens, Cisco och många fler. Med flerårig erfarenhet inom branschen kan vi leverera dom flesta modellerna på marknaden, såväl dagens som gårdagens – allt i syfte att homogenisera er maskinpark till ett lågt pris.

Vi hanterar allt från enskilda objekt till större volymer, och är er givna gröna partner inom kategorierna: Stationära datorer • Bärbara datorer • Tunna klienter • Server/storage • Nätverksutrustning mm. med upp till 36 månaders garanti på all utrustning.

Finns inte produkten ni letar efter på vår hemsida?

Kontakta oss på 031-712 79 00 eller sales@onceagain.se så hjälper vi er med just era behov!

www.onceagain.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

47

personal & ledarskap

Folktandvården storsatsar på din munhälsa Utmaningen i Folktandvårdens pågående utvecklings- och förändringsarbete är att skapa samsyn runt vision och utvecklingsområden. Ett förståelsebaserat ledarskap med ett väl fungerande utbyte av tankar och idéer är en förutsättning för att lyckas, menar Gunnar Eriksson, tandvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.

I januari 2007 bildades Folktandvården Västra Götalandsregionen, en av världens största tandvårdsorganisationer med 170 kliniker för allmäntandvård, specialisttandvård och sjukhustandvård indelade i fem tandvårdsområden och med över 3 000 medarbetare. Sedan dess har det pågått ett intensivt utvecklings- och förändringsarbete. Arbetet har gått under parollen Frisk i munnen hela livet som uttrycker visionen för organisationen.

Utifrån visionen har ett antal större satsningar genomförts för att förbättra befolkningens munhälsa. Konceptet Frisktandvård är en mycket viktig pusselbit vilket innebär att man erbjuder kunderna regelbunden tandvård till fast pris (från 35 kr/mån). Ett koncept som blivit en stor succé! Hittills har över

40 000 Västra Götalandsbor valt att betala för sin tandvård enligt denna modell.

En annan stor satsning är FRAMM som bland annat innebär förebyggande arbete i form av hälsolektioner och regelbunden fluorlackering i skolan av alla barn i årskurs 6-9.

Men det största arbetet sker ändå i det vardagliga ute på varje klinik i mötet med alla barn och vuxna som valt Folktandvården för sin tandvård.

Kundenkäterna visar också en stor belåtenhet med den kompetens och service som Folktandvården ger, men organisationen vilar inte för det.

Kundens munhälsa i fokus

Nu pågår arbetet med att sätta mål för framtiden. I fokus är kundens munhälsa - i dubbel bemärkelse. Det handlar lika mycket om hur personen i fråga upplever sin munhälsa som hur den bedöms professionellt. Mätning ska därför göras både utifrån upplevelse och diagnos.

För att kunna uppnå förbättrad munhälsa för befolkningen i stort och för den enskilda individen är det förebyggande arbetet avgörande.

Därför vill Folktandvården genom kommunikationsinsatser uppmuntra ännu fler att prioritera sin tandvård.

En särskilt viktig grupp att nå ut till är unga vuxna från 21 års ålder då många av dessa slutar att besöka tandvården när denna avgiftsbeläggs.

Genom Frisktandvårdskonceptet säkerställs regelbundenhet i besök samtidigt som personen i fråga får hjälp med hur han eller hon ska bevara eller förbättra sin munhälsa mellan besöken.

I en så stor organisation som Folktandvården Västra Götalandsregionen tar förändringsarbete tid och kräver uthållighet och stort engagemang. Det är ledningen medveten om och man satsar därför mycket på gemensamma dagar då det ges utrymme att diskutera utvecklingsfrågor och genomförande.

Den största utmaningen handlar om att skapa ännu mer utrymme

48

för de förebyggande insatserna. Då involveras frågor kring lokal organisering och operativa arbetsprocesser.

Två gånger per år samlas alla chefer under två dagar och ytterligare en dag per år träffas alla Folktandvårdens 3 000 medarbetare. Ledningsmodellen bygger på decentraliserat ansvar och en viktig del i förändringsarbetet handlar därför också om att se över hur styrmodellen och kringliggande processer fungerar. Detta i kombination med en satsning på ledarskap, internt och externt varumärkesarbete samt en välfungerande infrastruktur i form av IT-verktyg och stödprocesser.

– Vi har kommit en bit på vägen även om mycket ännu är på planeringsstadiet. Våra klinikchefer är involverade och vi arbetar hela tiden för att utveckla våra kärnvärden hälsa, kompetens och service för att bidra till något positivt utifrån de lokala förutsättningarna och därigenom stärka vårt varumärke. I arbetet med framtidsplanen har vi fått projektledningshjälp från konsultföretaget Ekan som vi har haft god nytta av genom deras erfarenhet av tandvårdsfrågor och förändringsarbete i stor skala, förklarar Gunnar Eriksson.

Arne Öster

personal & ledarskap

HR Transformation HR-Transformation är ett samlingsnamn för ett förändringsarbete inom organisationer som påverkar hela verksamheten, chefer så väl som medarbetare.

Det finns flera orsaker till varför det finns ett behov av förändring av HR-funktionen. Det man vill uppnå är bland annat en tydlig koppling mellan verksamhetens övergripande strategi, HR-strategin och de krav verksamheten ställer på medarbetarna. Ett annat syfte är att utifrån ett ledningsperspektiv öka kompetensen inom strategisk HR och förbättrat stöd till den operativa verksamheten. Ett tredje är effektivisering av administrationen fortlöper i gemensamma processer och harmoniserade avtal, regler och villkor i ett integrerat IT-system.

I fas med verksamhetens behov HR Transformation handlar om att säkerställa att alla organisationens medarbetare har kompetenser och

beteenden som är i fas med verksamhetens behov. Det handlar dels om att stöttning i att driva igenom stora förändringsprogram och säkerställa att medarbetarna förstår syftet med pågående förändring och att de känner sig motiverade att aktivt arbeta för att driva igenom förändringen. Samtidigt handlar det om att försäkra sig om att organisationen har rätt kompetens på plats för att hantera de utmaningar verksamheten står inför.

Hur genomförs förändringsarbetet?

Genom effektivisering, organisation, IT-stöd och kompetensutveckling genomförs förändringsarbetet.

För att möjliggöra en fokusering på de strategiska frågorna krävs att det frigörs tid för att det administra-

tiva arbetet skall kunna effektiviseras och processer förenklas. En annan viktig del är själva organisationen som omfattar införande av tydligare HR roller såsom HR Business Partners, HR Process Experter och HR Administrativa Experter. Arbetsuppgifter kan samlas i Shared Service Center eller outsourcas.

Ett annat avgörande område för utveckling är IT-stöd inom HR-området. Att det används moderna hjälpmedel för att administrera, planera och följa upp HR-arbetet, lika viktigt som att introducera portallösningar och möjliggöra självservice för medarbetare och chefer.

HR-Transformation medför nya och förändrade kompetenskrav för befintlig HR-personal. HR spelar också en viktig roll i kärnverksamhetens arbete med Competence Management genom att agera som stöd och bollplank, det är detta som är själva grundbulten för kompetensutvecklingen.

Tina Lundberg Åsén

Vi erbjuder optimala säkerhetslösningar för din verksamhet Galder Security AB är återförsäljare av det amerikanska säkerhetssystemet Lenel OnGuard®, internationellt sett ett av världens största säkerhetssystem. Lenel har fått åtskilliga utmärkelser för sina tekniska innovationer med öppna gränssnitt, sin utvecklingstakt och sin kundvänlighet. www.lenel.com Galder Security AB erbjuder säkerhetslösningar inom; integrerade säkerhetssystem, inbrottslarm, CCTV, passerkontroll, fordonsidentifiering, områdeslarm samt staket- och elektrifierade staketlarm.

Vi erbjuder allt som ingår i en helhetslösning för säkerhet, med kundens krav och önskemål som riktmärke.

Galder Security AB tar Lenel OnGuard® till nästa nivå Vi har genom egen programutveckling anpassat Lenel OnGuard® till den svenska marknaden och till de svenska kundernas krav.

Vi har sedan starten 2003 levererat säkerhetslösningar till myndigheter och större företag, vilka också är vår huvudsakliga målgrupp.

Några av våra referenser är Kriminalvården, AstraZeneca och Göteborgs Hamn.

Vår styrka är vår stora erfarenhet i branschen, vår breda kompetens med specialistkunskaper på säkerhetsarbetets alla nivåer, så även säkerhet i datanät.

Kontakta oss för mer information.

Galder Security AB Energigatan 10 B 434 37 Kungsbacka

Vem bär ansvaret om olyckan är framme?

Låt inte din brunn vara en fälla!

Fallskydd i brunnar... för säkerhets skull.

Barns nyfikenhet lockas till vatten och brunnar!

• Fallskydd – en billig försäkring • Fallskydd – lagen kräver säkra brunnar • Fallskydd – snabb och enkel montering För mer info, ring eller besök oss på www.isp-prod.com

Tele: 0300-307 05 Fax: 0300-615 43 E-postadress: info@galder.se www.galder.se

Tel: 016-962 71, mobil: 070-665 89 33 Sandviksvägen 39 Gustavstorp, 635 05 Eskilstuna

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

49

fordon

Volvo Personvagnar ska bli ledande på Plug-in-hybridsteknik – Det råder ingen tvekan om att miljöfrågan står högst på Volvo Personvagnars produktutvecklingsagenda just nu, säger Stephen Odell, vd för Volvo Personvagnar. Koldioxidutsläppen från våra bilar minskar radikalt genom den plan vi nu genomför och vår offensiva elektrifieringsstrategi tar oss till en tätposition gällande miljöanpassade persontransporter.

I januari 2007 inledde Volvo Personvagnar och Vattenfall ett samarbetsprojekt med målsättningen att testa och utveckla plug-in teknik. Nu fördjupas samarbetet.

– Vi investerar i ett industriellt samarbete för att serieproducera plug-in-hybridbilar i Sverige år 2012, bilar som kan drivas med både el och diesel. Det här är en viktig affär för oss och partnerskapet med Vattenfall ger oss möjlighet att ta ett stort steg mot att erbjuda våra kunder bilar med ännu lägre miljöpåverkan, säger Stephen Odell, vd på Volvo Personvagnar.

Vattenfall och Volvo Personvagnar tror att serieproduktion av plug-in-hybridbilar och utvecklingen av infrastruktur kan medföra nya arbetstillfällen och bidra till att Sverige även i fortsättningen ligger i framkant när det gäller avancerad miljöteknik.

Bilen kan laddas hemma

En av de stora fördelarna med plugin-hybrider är att de kan laddas i ett vanligt eluttag.

50

– Vi vill förstärka elens roll i samhället och dess nyckelroll för att lösa klimatfrågan. Genom det här samarbetet hoppas vi kunna påskynda introduktionen av elbilar.

Tillsammans utvecklar vi framtidens teknik med plug-in-bilar och olika laddningsalternativ, säger Lars G Josefsson, vd och koncernchef på Vattenfall.

Utvecklingen av bilarna sker med gemensamma medel. Volvo Personvagnar producerar bilarna och Vattenfall utvecklar laddningslösningar och förser bilarna med elektricitet.

Vattenfall kommer att erbjuda kunderna att teckna ett avtal för el specifikt för vind- eller vattenkraft, som alternativ till normal elmix.

Lars G Josefsson ser många fördelar med laddhybrider, även om elen inte kommer från förnybara energikällor.

– Genom eldrift undviks de faktiska utsläppen från de enskilda bilarna. I stället för bensin eller diesel kommer energin från ett fåtal större kraftkällor och Vattenfall arbetar hårt för att få bort koldioxidutsläppen från all elproduktion. I Sverige är Vattenfalls elproduktion så gott som utsläppsfri, säger Lars G Josefsson.

Innovativ miljöteknik

Laddningstid fem timmar

Elektricitet är väl lämpat som drivmedel för personbilar. En elmotor har hög verkningsgrad och förbrukar ungefär en femtedel så mycket energi som motsvarande motor driven med fossila bränslen. Inköpspriset för en plug-in-hybrid blir högre, eftersom batterier fortfarande är dyra men med eldrift blir bränslekostnaden ungefär en tredjedel jämfört med att köra på diesel.

Plug-in-hybridbilarna kommer att drivas med en stark elmotor som får sin ström från ett litium-jonbatteri.

Laddningstiden för batteriet blir runt fem timmar och det återladdas även när bilen bromsar.

– Majoriteten av alla bilresor är korta sträckor, som till och från arbetet, och vi kommer att kunna erbjuda en produkt som väl täcker detta transportbehov. För att kunna

köra längre sträckor kommer bilen också att vara utrustad med en av Volvos snåla dieselmotorer, säger Stephen Odell.

Demonstrationsbilar visas till sommaren Till sommaren presenteras tre demonstrationsbilar av modellen Volvo V70. Demonstrationsbilarna ska samla information om vilka önskemål och krav förarna har på den nya tekniken, vilka körvanor de har och hur de vill ladda sin bil. Vattenfall ska bland annat testa koncept för snabb hemmaladdning och för laddstationer med betallösningar på allmänna platser. De bilar som planeras att tas i produktion 2012 kommer att vara utrustade med delvis annan teknik, men demonstrationsbilarna är ett steg på vägen mot att serieproducera en marknadsanpassad plug-in-hybrid.

Klas Bergqvist

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

fordon

Parkeringsskador kostar miljoner Nyligen presenterade försäkringsbolaget If att 16 procent av alla bilar i Sverige hade försäkringsskador förra året. För Göteborgs kommunala bilpark var siffran 44 procent. Reparationer av parkeringsskador, backskador och singelolyckor kostar Göteborgs stad cirka 27 miljoner kronor om året.

De vanligaste skadorna är parkeringsskador, alltså inga allvarliga krockar men retsamma och dyra parkeringsmissar. Därför har Gatubolaget teknisk service och Försäkrings AB Göta Lejon beslutat att sätta de anställda i körskola. Man skall öva både fickparkering och körning i trånga utrymmen.

använder de sig parkeringsskyddet Garageguard. Det är Örebroföretaget Ölm som har tagit fram en egen patenterad lösning på problemet.

Skyddet placeras i höjd med bilens störfångare, eller annan del av bilen som kan skrapa mot väggen/ stolpen.

Själva larmanordningen placeras så att den är väl synlig från förarplatsen.

När bilen kommer emot skyddet varnas föraren med en ljus och ljudsignal om bilen råkar komma emot parkeringsskyddet. När larmet går är det bara att bromsa, nbacka och ta ut svängen lite mer.

Parkeringsskydd kanske lösningen Som komplement till körskolan kanske Göteborg borde snegla på hur polisen har löst problemet i många av sina garage. På många håll

Mjuka kuddar

Parkeringsskyddet är mjuka kuddar som är lätta att sätta upp på väggar, hörn och pelare. Ofta är det ju lätt att se var de gör störst nytta, garagestolpar brukar ju vara ”märkta” med

skrapad billack. Larmet i kudden drivs av ett vanligt ficklampsbatteri som vid normal användning/ påkörning har en driftstid på minst ett år.

Klas Bergqvist

Spara

Spara

stora pengar!

Spara Vi tar hand om dina brev och paket – du fokuserar på kärnaffären. Vi hämtar, lämnar, frankerar och sköter svarspost.

Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20. Här finns både pengar och tid att spara.

En del av din dag.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

51

utbildning

Högre krav i nya gymnasiet I slutet av april överlämnades lagrådsremissen ”En ny gymnasieskola” till lagrådet. Den största förändringen är att det blir större skillnad mellan yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Högskolebehörigheten försvinner också från de yrkesförberedande programmen, något som bland annat SECO (Sveriges Elevråds Centralorganisation) ställer sig kritiska till.

– Det stämmer att alla inte vill bli akademiker. Men dagens högskola är bred och har många ingångar.

Från samhällets sida finns det ingen poäng att stänga dem och tvinga människor att ta tjänstledigt för att läsa lösa kurser på komvux när man ska komplettera. Bättre hade varit att inkludera en allmän högskolebehörighet från början, så att alla fått med sig den ut i yrkeslivet, säger Susanna Bollhem, ordförande för Sveriges Elevråds Centralorganisation, i ett pressmeddelande.

Lärarnas riksförbund positiva

Enligt en enkätundersökning som Lärarnas Riksförbund gjort bland medlemmarna så anser 80 procent av lärarna att gymnasieskolan inte per automatik ska leda fram till en grundläggande högskolebehörighet.

Nästan lika många anser dock att det ska finnas en platsgaranti i vuxenutbildningen för att man senare

ska kunna komplettera till grundläggande högskolebehörighet. 84 procent i undersökningen menade också att det ska vara möjligt att, inom gymnasieskolans ram, bygga på ett fjärde år för att skapa möjligheter för elever att byta utbildningsväg redan under gymnasietiden.

– Återvändsgränder måste undvikas. Det ska alltid finnas en laglig rätt för alla elever att läsa in högskolebehörigheten. Detta ska antingen kunna ske inom ramen för gymnasieskolan eller inom en kraftigt förbättrad vuxenutbildning.

Därför kräver vi också en satsning på vuxenutbildning. För elever på yrkesprogram, som vill läsa in högskolebehörighet, kan det innebära ett fjärde gymnasieår, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Gymnasiegemensamma ämnen Det kommer också att införas gymnasiegemensamma ämnen som alla måste läsa oavsett utbildning,

liknande de kärnämnen som finns i dag. Det kommer dock att vara skillnad i krav på dem, och de elever som läser ett yrkesinriktat program kommer att få dessa ämnen anpassade efter sin utbildning på ett annat sätt. De gymnasiegemensamma ämnena är: Svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik, historia, religionskunskap, samhällskunskap, naturkunskap samt idrott och hälsa.

Högre antagningskrav till gymnasiet Enligt förslaget ska det också bli högre krav att komma in på gymnasiet. Förutom att man, som det är nu, måste ha uppnått betyget godkänt i svenska, engelska och matematik, ska man ha godkänt i ytterligare nio ämnen för att vara behörig att läsa vidare på något av de högskoleförberedande programmen. Man måste alltså ha godkänt i tolv av ungefär sexton ämnen för att kunna läsa ett högskoleförberedande program. Även detta ser lärarnas riksförbund som något positivt.

– Det är naturligt att man skall vara godkänd i samtliga ämnen innan man påbörjar en studieförberedande utbildning på gymnasiet, säger Metta Fjelkner.

När det gäller yrkesprogrammen är förslaget inte riktigt färdigt hur antagningskraven till gymnasiet ska se ut och enligt Björklund kommer förslag om detta att komma till

52

hösten. Vad som händer med de elever som inte blir behöriga till gymnasiet, är i dag inte heller klart.

Satsning på yrkesutbildningarna Enligt utbildningsminister Jan Björklund syftar de nya förslagen till att höja kvaliteten och statusen på yrkesutbildningarna då en yrkesexamen införs, yrkesämnena ges mer tid på yrkesprogrammen och näringslivet ges större inflytande över utbildningarna.

– Under alltför lång tid har skolpolitiken enbart handlat om teoretiska studier. Vi satsar på yrkesutbildningarna, säger utbildningsminister Jan Björklund i ett pressmeddelande.

Kajsa Juslin

De största förändringarna i korthet • Högre behörighetskrav till gymnasiet • Mer tid för yrkesämnen, mindre för allmänteori, på yrkesprogrammen • Valfriheten stramas upp • Yrkesexamen och högskoleförberedande examen införs • Lärlingsutbildning införs • Historia blir obligatoriskt • Skärpta krav för grundläggande högskolebehörighet • Näringslivet ges inflytande yrkesutbildningen

över

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

utbildning

Certifierar sina skolor som säkra och trygga Nacka, Tyresö och Värmdö är först ut i Sverige med att certifiera sina skolor som säkra och trygga.

– Det går långsamt, men det går bra, säger Jan Landström, brottsförebyggande strateg i Nacka kommunledning.

Själva idén med certifiering bygger på att skolorna skall leva upp till den lagstiftning som finns för diskrimineringslagen och skollagen rörande kränkande behandling. Det handlar lika mycket om att motverka diskriminering som att arbeta för barns rättigheter. Syftet är att certifieringsmodellen skall leda till en dokumenterad ökad trygghet och säkerhet runt om på skolorna. Målet är att modellen sedan skall kunna användas av alla Sveriges kommuner.

Just nu söker Nacka, Tyresö och Värmdö efter den lämpligaste kandidaten för projektledarrollen. I höst träder anställningen i kraft.

– Vi fick in 63 ansökningar och

har nu 10 tänkbara kandidater kvar.

Vi räknar med att ha en projektledare klar i september, fortsätter Jan Lindström.

Certifiering ett medel

– Vi ser certifieringen som ett medel att göra skolan tryggare och säkrare.

Men vi ser inte certifieringen som ett mål i sig, utan även själva uppföljning kring hur går, menar Jan Lindström. Det handlar om en kartläggning som måste vara verkningsfull och effektiv. Det handlar lika mycket om att hitta strukturer som är tydliga så var och en förstår hur de skall jobba, säger Jan Lindström.

Ett annat syfte är också att

projektet skall utreda vilka förutsättningar som krävs för bli tilldelade den internationella ”Safe School utmärkelsen” inom ramen för WHO:s Collaborating Centre on Community Safety Promotion.

Detta är en internationell utmärkelse som ges de skolor som på ett metodiskt sätt bedriver ett förbättringsarbete med att skapa en trygg och säker skolmiljö för eleverna.

I skolan begås flest brott

Studier från Brå och Nacka, Tyresö och Värmdö visar att skolan är den plats i samhället där ungdomar råkar ut för och begår mest brott. En skola som är trygg och säker skapar en god lärandemiljö för eleverna.

– Vi har tagit fram en mall, men vi siktar högre, fortsätter Jan Lindström.

Vi vet att elever som trivs i skolan löper mindre risk för att utveckla olika typer av problem. Det går inte att komma ifrån att skolan har en ytterst stor möjlighet att ge varje enskild elev stöd i sin emotionella och sociala utveckling. Det är under uppväxtåren vi formar vår värdegrund och gör våra livsstilsval. Men det krävs kompetens och villighet från lärarnas sida, vilket den här modellen ser som ett självklart faktum.

FAKTA – bakgrund

Det var chefssamrådet i Nacka polismästardistrikt och kommuncheferna i Nacka, Tyresö och Värmdö som år 2007 gav en arbetsgrupp i uppdrag att ta fram en certifieringsmodell som syftade till att skapa en trygg och säker skola.

Tina Lundberg Åsén

NETGEAR FVS338 VPN-brandvägg med stöd för 50 tunnlar Denna ProSafe VPN-brandvägg med inbyggd 8-portarsswitch, SNMP-stöd, 50 IPSec VPN-tunnlar, är utrustad med säkerhetsdetaljer som till exempel 256-bitars AESkryptering, DoS-skydd, och Stateful Packet Inspection (SPI). Denna modell är perfekt för remote access till företagets nätverk eller för anslutning av företagets mobila arbetsstyrka.

1595:5010077099 | NETGEAR FVS338 PROSAFE VPN FIREWALL | 1595:Angivna priser är riktpriser. Slutligt pris styrs av det avtal ni tillhör. Moms och frakt tillkommer. Reservation för prisändringar och slutförsäljning.

08-553 44 020 order@dustin.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

www.dustin.se

53

vård

Svensk sjukvård, framtida exportmöjlighet En åldrande befolkning, nya medicinska preparat och en innovativ utveckling inom medicinsk teknologi kommer att innebära stora förändringar för hälsoindustrins framtida utveckling.

Alltfler människor, gamla som unga, förväntas kunna botas från sjukdomar som idag binder dem vid sjukbädden och hindrar dem från att återgå till arbetet. Kvalificerade uppskattningar tyder på att cirka 30 procent av den amerikanska ekonomins resurser går till hälsoindustrin år 2050. Sveriges sjukvårdsbudget, idag nio procent av BNP, förväntas också expandera i och med en stark efterfrågan på livskvalitetshöjande hälsotjänster.

I rapporten ”Svensk sjukvård som en framtida exportindustri? En industriekonomisk analys” utreds en av Sveriges största tjänsteproducerande näringar, sjukvården. Författaren analyserar vad som krävs för att kommersialisera och bygga en internationellt konkurrenskraftig hälso-

industri på det kunnande som i dag finns inom den svenska sjukvården.

Författaren anser att Sverige inte får gå miste om det samhällsekonomiskt lönsamma investeringsprojekt som utvecklingen av den globala hälsoindustrin innebär.

Politisk okunskap

Det finns dock hinder på vägen. De möjligheter till förbättrad livskvalitet hela vägen upp i högre åldrar som en avancerad hälsoindustri kan komma att erbjuda kommer bara att förverkligas om de riktiga kundernas privata efterfrågan får möjlighet att styra industrins utveckling.

Ekonomiska incitament kommer då att påverka den medicinska utvecklingen till fördel för de rika länderna, och särskilt rika äldre människor i de rika industriländerna, som med stor betalningsvilja kommer att efterfråga den förbättrade livskvalitet som ny medicinsk teknologi kommer att erbjuda. Situationen definierar därför inte ett samhällsproblem utan pekar i stället på stora ekonomiska möjligheter för det redan rika industrilandet och utsikten till en väsentligt ökad välfärd för de människor där som inte är friska.

Ett problem finns, men det handlar om risken att samhällets politiker som i dag försöker styra vården, kommer att schabbla bort de industriella möjligheterna. En

industri av den storleksordning Hall & Jones och Fogels* kalkyler antyder representerar en betydande samhällsekonomisk tillväxtpotential.

Det vore därför förödande för Sveriges ekonomi om Sverige på grund av undermåligt entreprenörskap eller politisk okunskap missar denna industriella möjlighet.

Den medicinska teknologiska utvecklingen kommer dock att fortsätta på global nivå alldeles oavsett vad som sker i Sverige, men för att svenska kunder skall kunna få del av dessa nya möjligheter måste den svenska vårdindustrin på ett industriellt kompetent sätt delta i den globala specialiseringen av hälsoindustrin.

Klas Bergqvist

* Robert Hall och Charles Jones, amerikanska forskare

www.andrenochpartner.se

Alkohol- och Drogtestning

Utveckla genom människor n Ge varje medarbetare rätt förutsättningar till gott medarbetarskap. Lägg grunden med vår utbildning i Medarbetarskap och Samverkan och få koll på vad samverkansavtal innebär för dig.

Alcoscan AL9000 Alkotestare med bränslecell

C,

O

C st , te ZO liv , B Sa MP A C

H

,T

PI

O

Urintest MOR, THC, COC, AMP, MAMP

William Trading Co. AB www.alko-test.com Tel. 0730-91 45 00

n Gör varje ledare framgångsrik genom vårt EQi-baserade coachprogram. n Säkerställ rätt kompetens i verksamheten genom vår kompetens försörjningsprocess som knyter ihop verksamhetens mål med individens kompetens.

Vill du prova?

Kontakta oss för ett kostnadsfritt prova på-seminarium hos er.* välkommen till andrén & partner

Prästvägen 37 | 442 93 KAREBY Te l 0 7 0 8 - 3 9 8 8 9 6 | i n f o @ a n d r e n o c h p a r t n e r . s e www.andrenochpartner.se

54

* Reskostnad tillkommer

AlcoQuant 6020 Alkotestare med bränslecell

Offentliga Affärer 3 2009 | www.offentligaaffarer.se

Kommuner och landsting i jämförelse:

Kommuner slarvar med betalning Sveriges tre största kommuner slarvar ordentligt med sina betalningar. Därför har flera leverantörer tvingats att överlämna sina fordringar till Kronofogden.

– Sedan i början av 2006 fram till dags datum, har Kronofogden fått in 718 ärenden där det visar sig att Stockholm Stad inte har betalat vissa av sina leverantörer, delger AnnaKarin Lindahl kommunikatör vid Kronofogden.

Vad det gäller Göteborgs Stad visar det har Kronofogden har fått in 143 ärenden. Och när det handlar om Malmö Stad har fogden fått in 191 ärenden under samma period.

Ärenden som avregistrerats rörande Stockholms Stad – Vad det gäller Stockholms Stad har 703 ärenden avregistrerats, däremot har 249 av de totalt 718 ärendena gått till utslag, fortsätter Anna-Karin Lindahl.

När ett ärende har gått till utslag innebär det i praktiken att när en

ansökan har skickats in till Kronofogden rörande en obetald skuld, skickar Kronofogden ut ett betalningsföreläggande i vilket det framgår vem som påstår sig ha en fordran på den som delges föreläggandet.

– Delgivning av ett föreläggande är nödvändigt för att Kronofogden skall kunna meddela ett utslag, säger Anna-Karin Lindahl.

Tio dagar efter delgivningen har svaranden på sig att betala, eller bestrida målet. Om så inte meddelar Kronofogden ett så kallat utslag.

– Ett utslag i inkommet mål betyder att skulden är fastställd och den betalningsskyldige är tvungen att betala. Det är utslaget som sedan ligger till grund för en utmätning, om inte skulden betalas frivilligt.

Detta utslag kan jämföras med en dom.

Ärenden som avregistrerats

– När det gäller Göteborg har 136 ärenden avregistrerats och 14 har gått till utslag. Och 186 ärenden har avregistrerats och 35 har gått till utslag i Malmö.

EU-kommissionens föreslag

På grund av dålig betalningsmoral har EU-kommissionen nyligen föreslagit ändringar i direktivet om sena betalningar. Myndigheter och förvaltningar bör föregå med gott exempel och bli bättre på att betala sina fakturor i tid.

Det finns en liten kommun som är väl värd att nämna som en ytterst gott exempel, Öckerö kommun.

Denna lilla kommun betalar alltid sina leverantörer i tid.

– Vi ska vara en god betalare och vi har som en helig sak att absolut inte få sådana mörka fläckar på oss, säger ekonomichefen Jarl Gustavsson till GP.

FAKTA Under början av 2006 fram till dags datum påvisas följande uppgifter: Stockholm Stad, organisationsnummer 212000-0142: 718 ärenden har inkommit, av dessa har 703 ärenden avregistrerats och 249 har gått till utslag.

Göteborg Stad organisationsnummer 212000-1355: 143 ärenden har inkommit, av dessa har 136 ärenden avregistrerats och 14 har gått till utslag.

Malmö Stad 212000-1124:

organisationsnummer

191 ärenden har inkommit, av dessa har 186 avregistrerats och 35 har gått till utslag.

Källa: Kronofogden

Tina Lundberg Åsén

Kraftigt försämrad betalningsdisciplin i offentlig sektor Även Soliditet meddelar att andelen sena betalare har ökat kraftigt i den offentliga sektorn det senaste året. Myndigheter och statliga bolag har idag sämre betalningsdisciplin än många privata företag. Det framgår av kredit- och affärsinformationsföretaget Soliditets Betalningsindex.

Soliditets Betalningsindex, ett index som på företagsnivå är ett sätt att tidigt få en indikation på likvida problem eller betalningsovilja i ett företag. Risken för konkurs är tre gånger så hög i företag som är sena betalare jämfört med de som betalar

normalt eller tidigt. Betalningsindex omfattar uppskattningsvis 80 procent av Sveriges kreditaktiva näringsliv (dock ej Enskilda firmor).

Källa: Soliditet

Andel sena betalare enligt Soliditets Betalningsindex

Soliditets Betalningsindex visar att andelen sena betalare inom den offentliga sektorn uppgick till 47 procent i april 2008. Det är en ökning med 8,6 procentenheter jämfört med april 2008 då andelen sena betalare var 37 procent.

Ingen annan bransch eller sektor redovisar en lika stor ökning.

– Försämringen av myndigheternas betalningsmoral har gått anmärkningsvärt snabbt och är oroande. Den offentliga sektorn borde föregå med gott exempel när det gäller att snabbt betala sina räkningar. Nu är myndigheterna i stället sämre än stora delar av privata näringslivet, säger Soliditets VD Krister Jörlén.

Sena betalningar förvärrar lågkonjunkturen Längre betalningstider drabbar inte minst småföretag, som kan få likviditetsproblem när de som leverantörer tvingas acceptera längre betalningstider än normalt.

– Förmodligen har många statliga myndigheter stramat upp sina betalningsrutiner i finanskrisens spår. Jag förstår detta men de senare betalningarna från myndigheter innebär att den offentliga sektorn faktiskt bidrar till att förvärra lågkonjunkturen, säger Krister Jörlén.

Högst andel sena betalare finns bland företag inom information och kommunikation, följt av tillverkningsindustrin och offentlig förvaltning, som främst består av olika myndigheter, inklusive försvaret.

Lägst andel sena betalare finns inom jord- och skogsbruk.

En ”sen betalare” (se tabell) är ett företag eller en organisation som betalar senare än genomsnittet i en jämförbar grupp. De betalar inte bara efter förfallodatum utan även senare än vad som är brukligt. Svenska företag och organisationer betalar vanligtvis 2-3 dagar efter förfallodagen. Sena betalare i Soliditets Betalningsindex betalar alltså ännu senare. Undersökningen bygger på

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

Bransch

April 2009

April 2008

Ändring procentenheter

Information

52,0

49,3

+2,7

Tillverkning

48,7

45,6

+3,1

Offentlig förvaltning

47,4

38,8

+8,6

Finans och försäkring

47,2

43,4

+3,8

Handel

46,4

44,1

+2,3

Hotell och restaurang

45,2

46,0

-0,8

Vård och omsorg

42,8

43,2

-0,4

Fastighet

41,5

37,9

+3,6

Bygg

39,2

38,7

+0,5

Service

37,8

39,9

+2,1

Jord- och skogsbruk

35,9

36,4

-0,5

Snitt samtliga branscher

43,6

42,5

+1,1

55

kommunalteknik

Intelligenta lösningar med Autodesks nya programvaror för infrastruktur I takt med att efterfrågan på ny och upprustad infrastruktur ökar, ökar också behovet av en mer intelligent, flexibel lösning. Infrastrukturmodellering hjälper branschens yrkesmän att bygga integrerade digitala modeller och ta bättre, snabbare beslut, vare sig det handlar om att skapa smarta system för effektiv elförsörjning, arbeta med stadsplanering eller hantera komplexa telekomnätverk.

AutoCAD Map 3D 2010 AutoCAD Map 3D 2010 är en ledande lösning för att skapa och hantera kartdata. Med hjälp av Feature Data Object-teknologi (FDO) med öppen källkod ger AutoCAD Map 3D 2010 direkt tillgång till ledande dataformat som används inom design och GIS, vilket ger möjligheter att hantera kartdata och spatial information av en mängd olika slag. I processen kring infrastrukturprojekt sammanför AutoCAD Map 3D 2010 data

Autodesk MapGuide Enterprise 2010 Autodesk MapGuide Enterprise 2010 är en kraftfull plattform för att leverera CAD- och GIS-information snabbt, enkelt och kostnadseffektivt via webben. Det bidrar till att öka värdet av design- och kartdata genom möjligheten att dela information med kunder och interna team, liksom att integrera mot företagsspecifika tillämpningar. Autodesk MapGuide Enterprise 2010 erbjuder förbättrad prestanda, direkttransformation av rasterdata och nya FDO providers för Microsoft SQL Server 2008 och GE Energy Smallworld. Dessutom erbjuds Autodesk MapGuide Studio 2010, administrationsverktyget för Autodesk MapGuide Enterprise 2010, utan kostnad till Autodesk MapGuide Enterprise kunder med subscriptionavtal.

Autodesk Topobase 2010

Infrastrukturmodellering är en omfattande, sammanhängande process, där du kan dokumentera och presentera dina infrastrukturtillgångar i en enda samordnad, digital modell. Autodesks nya programsviter för infrastruktur underlättar design och hantering av hela projekt.

Det innebär att du kan minska dina kostnader genom att säkerställa att projektgruppen arbetar med uppdaterade kartdata, vilket möjliggör snabba, välgrundade beslut.

Genom att använda Autodesks teknologi för infrastruktursektorn kan kunderna samla data från många olika källor – från system för såväl CAD och GIS som 3D-modeller av olika slag – vilket ger möjligheter att enklare skapa nya system och dess-

56

utom hantera befintlig infrastruktur mer effektivt.

– Våra nya programsviter för infrastrukturmodellering ger användare inom samhällsservice, telekomföretag samt myndigheter och organisationer inom stat och kommun smidigare möjligheter att hantera infrastrukturprojekt. Autodesks produktportfölj – som omfattar AutoCAD Map 3D 2010, AutoCAD Raster Design 2010, Autodesk MapGuide Enterprise 2010 och Autodesk Topobase 2010 – förser användarna med intelligenta och samordnade lösningar för design, visualisering, simulering och analys av infrastrukturtillgångar och utvecklingsplaner, berättar Göran Källmark, ansvarig för Autodesk Geospatial i Norden.

från geografiska källor, statlig och kommunal planering, liksom nätverk för samhällsplanering – el, vatten, värme exempelvis – till en gemensam cadmiljö.

AutoCAD Raster Design 2010

AutoCAD Raster Design 2010 ökar kraften i AutoCAD och AutoCADbaserade produkter genom att göra det möjligt att använda skannade pappersritningar, kartor, satellitbilder, flygfoto och liknande digitala bilder direkt i designprocessen. Med detta verktyg kan användare enkelt förvandla skannat material till digital caddata, som kan införlivas I insfrastrukturmodeller.

Autodesk Topobase 2010 modellhanteringsverktyg för infrastruktur ger en enda källa för exakt nätverksinformation kring underhåll, planering, rapportering och integration med operationella system. Byggd på AutoCAD Map 3D och Autodesk MapGuide är Topobase en öppen lösning med industrispecifika arbetsflöden som hjälper kunderna att minimera backloguppgifter och förbättra datakvalitet och operationell effektivitet. Nyheter i Topobase 2010 omfattar förenklade verktyg för att skapa profiler för ledningsgravar; förbättrade rapporterings- och grafverktyg; smidigare webbhantering och enklare och bättre kontroll över användaraccess.

– Vi vill med dessa produkter underlätta kunskapsöverföring i organisationen på ett öppet och flexibelt sätt – exempelvis för att kunna visa hur olika typer av data förhåller sig till varandra och oavsett om grundmaterialet finns på papper eller i digital form – för att ge alla berörda tillgång till rätt information vid rätt tidpunkt, förklarar Göran Källmark.

Arne Öster

Vi kommer... ... för att inspirera och ge dig nycklarna till ett framgångsrikt ledarskap.

Äntligen är mötesplatsen för oss chefer tillbaka!

Ta del av föreläsarnas samlade erfarenheter och goda råd på Chefsdagarna 2009.

• Utbyt erfarenheter med dina kollegor • Ta del av innovationerna och trenderna • Möt människorna bakom framgångarna

Var med och utse Årets Chef!

Dan Eliasson, Migrationsverket

Anmäl dig redan nu till två intensiva, lärorika och nätverkande dagar med festkväll och prisutdelning. Rabatt utgår för dig som är medlem i Svensk Chefsförening.

Anmäl dig på www.chefsdagarna.se Vi ses i Helsingborg den 8-9 september!

Minoo Akhtarzand, Banverket

Jonna Jakobsson, Moderator Elisabeth Dahlin, Rädda Barnen

Anders Danielsson, Säpo

Mattias Säker, Utbildning.se

Kommer du?

Arrangör:

På uppdrag av:

Mediapartner:

Medverkande organisationer:

57

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009 En verksamhet inom Hexanova Media Group.

Samarbetspartners:

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

miljö

Därför är Grön IT viktigt Energikostnaderna ökar snabbt idag och utgör också en allt större del av organisationens totala IT-kostnader. Grön IT handlar dels om att minska ITs energiförbrukning och miljöpåverkan, dels om att använda IT för att minska företagets övriga miljöpåverkan – IT som miljöteknik. Ett av IT & Telekomföretagens mest betydelsefulla initiativ är att utbilda branschen och dess kunder om Grön IT.

En enorm potential till förbättring En vanlig missuppfattning är att arbetet med Grön IT endast genomförs på IT-avdelningen. Det finns många fler områden inom och mellan verksamheter där informationsteknik kan användas för att minska miljöbelastning, kostnader och ändra beteenden på sikt. Enligt beräkningar som gjorts åt EU-kommissionen är 27 000 000 ton CO2-utsläpp inom EU årligen relaterat till datorer och

monitorer. Enligt rekommendationer från experter är potentialen för en förbättring ungefär 10 000 000 ton per år. Den stora potentialen finns inom det man kallar ”power management”. Med rätt inställningar i operativsystemen för en optimal energianvändning vid både aktivitet och vila, kan upp till 50 procent sparas. Studien visar också att så mycket som 80 procent av alla användare har fabriksinställningar kvar i sina operativsystem.

Grön affärsstrategi

Marknaden, miljön, kunden och ekonomin kräver en grön affärsstrategi. IT är det främsta verktyget, men insatser omfattar i verkligheten praktik, ekonomi, människor och processer i hela verksamheten. Med andra ord innebär detta att ansvaret hos högsta ledningen i organisationen i nära samarbete med IT-ansvarige och andra beslutsfattare.

Grön IT- index

Grön IT index lanserades av IT & Telekomföretagen i februari 2008 och baseras på Exido/IT-barometern. Mätningen syftar till att belysa hur svenska företag och organisationer arbetar med att minska ITs negativa miljöpåverkan samt hur IT används som miljöteknik, det vill säga för att minska företagets övriga miljöpåverkan. Grön IT indexet baseras på en undersökning där nära 1000 IT-ansvariga i både privat och offentlig sektor runtom i Sverige har svarat på frågor om hur de ser på ITs miljöeffekter och hur de arbetar för att dra nytta av IT på bästa möjliga sätt för miljön.

Grön IT grönskar

IT&Telekomföretagens Grön IT-index visar i den senaste mätningen (nr 1 2009) att alla mätvärden går rejält uppåt. Det rör insikten om vilken potential som finns, att policys och handlingsplaner skapas i allt större omfattning, samt att medarbetarnas vilja och förmåga att leva efter dessa policys ökar. Framförallt har det skett en kraftig utveckling gällande mål och uppföljning.

– Det vi ser nu är en mycket positiv utveckling. En rimlig tolkning är att man nu verkligen insett att det finns både pengar att spara och potential att minska på miljöbelastningen, säger Ewa Thorslund, näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen.

Sammanfattande slutsatser från mätningen: • Insikten om vad Grön IT är och hur det kan användas ökar.

• Allt fler företag har idag, eller är på väg att utveckla, en handlingsplan eller policy för Grön IT. Idag har drygt var femte företag en Grön IT policy, policys som blir allt mer omfattande.

• Medarbetarnas vilja och förmåga att leva efter policy och inriktning ökar. Allt fler företag tar också hänsyn till miljöaspekter vid planering av projekt och vid inköp och anskaffning av utrustning.

• Andelen policys och planer som innehåller mål och mätetal ökar.

Initiativen att mäta och följa upp arbetet med Grön IT ökar kraftigt, även om det fortfarande är på relativt låga nivåer.

Grön IT-index presenterades för första gången i februari 2008 för att dels skapa en bild av utvecklingen av Grön IT i privat och offentlig sektor i Sverige, dels för att följa utvecklingen över tiden.

– Den svacka vi såg i novembermätningen behöver inte bara bero på finanskrisen utan kan mycket väl bero på att många plötsligt insåg att Grön IT är så mycket mer än att bara energieffektivisera i datacentraler eller virtualisering säger Ewa Thorslund.

De riktigt stora effekterna kommer dock när vi på allvar börjar ersätta resandet och genom IT-lösningar effektiviserar våra processer gällande effektiv styrning av värme, kyla, ventilation och belysning i våra lokaler, avslutar Ewa Thorslund.

Vill du testa hur din organisation klarar Grön IT-index går du in på deras hemsida www. gronitaudit.se/ Klas Bergqvist

58

Nytt läkarschema räddar liv I Dagens Medicin rapporterades förra veckan att en genomgripande omfördelning av läkarresursen över dygnet medförde ett avsevärt förbättrat vårdresultat på intensivvårdsavdelningen, Malmö Allmänna Sjukhus.

Under perioden från 2006 till 2008 minskade mortaliteten från 31 till 17 procent för den svårast sjuka patientgruppen med en vårdtid på mer än 10 dagar. För samtliga patienter under samma tidsperiod minskade mortalitetsrisken med 29 procent. Genom att dimensionera bemanningen utifrån förutsedd belastning uppnåddes bättre kontinuitet, högre vårdkvalitet och ökad vårdsäkerhet. Återigen besannas att förbättringar i organisationen av vården kan ge lika dramatiska effekter som nya terapeutiska metoder.

Sjukvården i Sverige beskrivs ofta som svårtillgänglig, men likafullt högkvalitativ om man väl lyckas slinka igenom sjukhusdörren. Är då detta en korrekt bild? Både ja och nej! Faktum är att det även innanför sjukhusväggarna lever kvar en tradition, där mötet mellan patient och läkare sker när den sistnämnde kan och vill. Sjukhusläkare tar lojalt på sig en tung arbetsbörda, och anser sig bäst lämpade att styra över sin egen närvaro och insats på arbetsplatsen. Detta kan ibland leda till en konflikt mellan deras professionella och privata intressen. Nu börjar emellertid insikten infinna

sig att den gamla läkartraditionen att få arbeta som fria konstnärer kan utgöra ett hot mot vårdkvaliteten.

De första tecknen på en omsvängning kan redan ses. På intensivvårdsavdelningen, Malmö Allmänna sjukhus, har man under ledning av överläkaren Anders Ersson sedan ett år tillämpat den sk lean principen som baseras på läkarbemanning utifrån förutsett behov hos patienterna. Eftersom intensivvårdsfall är lika sjuka på natten som på dagen har detta bland annat inneburit en omfördelning av läkarresursen över dygnet för att bättre möta behovet.

Därmed bryter man mot en gammal

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2009

regel, som främst handlat om att anpassa tjänstgöringen till den gängse preferensen hos personalen dvs hellre dag än natt.

Att en genomtänkt schemaläggning av personal kan ge högre produktivitet är välkänt. Att effekterna skulle omfatta förbättringar i vårdkvalitet är mindre känt. På den aktuella intensivvårdsavdelningen har förändringen av tjänstgöringsschema varit lika omvälvande för läkarna som enkel. I ett traditionellt 3-skiftsystem har den ordinarie arbetstiden förlagts mellan 07002300, varav de 2 sista timmarna utgör jourtid. Därmed har det blivit möjligt att överföra läkarresurs från dag till kväll inom rådande avtal och löneutrymme. Stress och frustration på grund av överbelastning på kvällarna har reducerats och samtidigt har 24% tid kunnat frigöras för icke kliniska uppdrag såsom forskning och vidareutbildning, vilket sammantaget bidragit till hög acceptans hos läkarna.

De beskrivna åtgärderna har resulterat i en produktivitetsökning om 2 % och en 4 % minskning av kostnaderna, allt under det att vårdkvaliteten och vårdsäkerheten ökat dramatiskt. Den kostnad som alla 12 läkartjänsterna nu drivs på motsvarar vad intensivvårdsavdelningen tidi-

gare betalade för en jourlinje. I en landstingsvärld av krympande resurser där betydande investeringar görs i IT-system för personaladministration, lön och journalföring är det märkligt att hanteringen av de två viktigaste tillgångarna för verksamheten dvs tid och människor rönt så pass lite intresse av huvudmännen. Här borde man snarast inse att schema dvs dimensioneringen och fördelningen av personalen över tiden är av största betydelse inte bara för ekonomin utan även för vårdkvaliteten dvs ytterst för patienterna.

Monica Johansson Arbetstidskonsult, Time Care AB

59

60

Offentliga Aff채rer 4 3 2008 2009 | www.offentligaaffarer.se

Landet Runt Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Boden i norr till i Båstad i söder.

Boden: Bli lokförare i Sverige, gå utbildningen i Boden Den 8 februari 2010 startar en ny utbildningsomgång till lokförare i Boden. Det är en KY-utbildning på 60 poäng som pågår i 60 veckor utan uppehåll. Sista ansökningsdag är den 18 september 2009.

En tredjedel av utbildningen sker i arbetslivet Kvalificerad yrkesutbildning är en eftergymnasial utbildningsform där två tredjedelar av utbildningstiden är teori och en tredjedel är praktik som sker på branschföretagen.

Utbildningarna är mellan ett och tre år långa där en tredjedel av utbildningstiden är praktik ute i arbetslivet. Denna praktiska del kallas LIA, lärande i arbetslivet.

Tågbranschen står inför mycket stora pensionsavgångar under de närmsta åren då medelåldern på lokförare är hög varför branschen har ett stort nyrekryteringsbehov.

Arbetsmarknaden de närmaste åren är således mycket god.

Bollnäs: Rapport visar möjlighet till vandrande lax i Ljusnan Ta bort de två vattenkraftverken i Ljusnefors, det vill säga i Ljusnans mynningsområde och kompensera förlusten av kraft med ett vattenkraftverk via en tunnel i Mellanljusnan.

Då får vi ett bättre ekologiskt flöde och fritt vandrande lax plus en rad andra havsvandrande fiskarter och vattenfauna i Ljusnan.

Det är ett av huvudspåren i den forskarrapport som ska presenteras mer utförligt den 1 juni. Naturresursekonom och professor Bengt Kriström och fiskebiolog Peter Rivinoja SLU, Umeå har studerat Ljusnan och vilka konsekvenser ett förändrat vattenflöde skulle få ur ett samhällekonomiskt perspektiv.

Genom mätningar och forskning vet de att de 0,25 m3/s vatten som i dag släpps i Klumpströmmen (en naturlig sträcka i Bollnäsströmmarna) inte på några villkor ger lämpliga reproduktion (lek) eller reproduktionsytor. Det finns alltså alldeles för små möjligheter för fisken att föröka sig. Vattenflödet i Mellanljusnan har däremot helt orimligt höga vinter-

vattenflöden varje år. Detta leder till att det biologiska livet sätts ur spel.

En stor bidragande orsak till detta är att i dessa höga flöden så bildas issörja i hela vattenmassan.

Ett stort problem är också att flödena i Mellanljusnan ändras väldigt snabbt under såväl vintertid som under övriga året.

För att möjliggöra vandring uppströms för havsvandrande lax och öring föreslår forskarna följande förslag som en miniminivå. Förslagen gäller Klumpströmmen i Bollnäsströmmarna.

Vintertid 3 m3/s fram till mitten av mars då en ”planerad vårflod” kommer på mellan 40-100 m3/s därefter, minskar flödet till minst 10 m3 under sommaren för att sen på hösten återigen vara minst 3 m3.

Det är viktigt att flödena inte ändras för fort så att fisken blir torrlagd. Det här skapar förutsättningar för vild fisk att reproducera sig och få en stark tillväxt. Det slutgiltiga resultatet kan t o m leda till att vi i framtiden inte behöver sätta ut kompensationsfisk i älven. Förslaget visar på att åtgärderna kan ge upp till 10 gånger så mycket fisk mot vad som finns i dag, det vill säga exempelvis från cirka 40 harrar till 400 stycken.

Borlänge:Ingen genmanipulation i Borlänge kommun – Vi kommer att arbeta för att Borlänge ska vara en GMO-fri kommun. Det säger kommunalråden Nils Persson (s) och Nils Gossas (mp) i ett gemensamt uttalande.

Genmanipulerade organismer, GMO, är en av de stora stridsfrågorna i miljödebatten världen över.

Vid en uppvaktning som kampanjgruppen Hej Då GMO! gjorde i Stadshuset lovade Nils Persson och Nils Gossas att motarbeta GMO i Borlänge.

De båda kommunalråden är beredda att lyssna till argument från båda sidor, även de som förespråkar GMO, men deras grundsyn på genmanipulerade grödor är skeptisk.

Borås: Staden och näringslivet befäster samarbete Borås Stad och näringslivet har under

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 3 2008 2009

tre år samarbetat genom det strategiska partnerskapet ”BoråsBorås”.

Samarbetet har haft stor framgång.

Detta befästs nu genom att projektet får fastare form för att Borås ska få en fortsatt positiv utveckling och för att stärka stadens attraktionskraft.

– Samarbetet har visat sig vara mycket fruktsamt för Borås. BoråsBorås har under projekttiden kunnat genomföra ett antal aktiviteter som har varit mycket positiva. Vi har fått tydliga bevis på att vi genom gemensamma krafter kan nå mycket längre.

Utifrån detta resonemang har vi nu beslutat oss för att ta detta samarbete till ytterligare en nivå genom ett gemensamt bolag. Inte minst är betydelsen stor för Borås Stad och näringslivet att fortsätta den samrådsarena som BoråsBorås har utgjort, menar kommunstyrelsen ordförande Ulrik Nilsson.

Den verksamhet som kommer att hanteras av det nya bolaget är i huvudsak det som rör besöksnäringen. Det vill säga turism, konferens och evenemang. Bolaget kommer strategisk att utveckla såväl nya produkter som tjänster inom dessa områden. Befintliga resurser inom Borås Stad och näringslivet kommer nu att samordnas i bolaget, såväl personellt som ekonomiskt. Att samla stadens resurser skall också leda till en tydlighet i kommunikationen mot boråsaren och omvärlden i vem som hanterar besöksnäringsfrågor.

kommungränsen till Bjuv. Den byggs för att trygga försörjningen till Bjuvs kommun. I mars/april kom ledningsläggningen i gång.

Helhetsgrepp om Båstads hamn och strand Samhällsbyggnadsnämnden vill att kommunen tar ett helhetsgrepp om Båstads hamn och strand. Hur löser man bäst placering av restauranger, kiosker, cyklar, toaletter och annat som hör en populär sommarhamn till.

Det var vid nämndens sammanträde den 14 april som hamn- och strandområdet diskuterades.

Den som för första gången besöker stranden i Båstad möts i dag av en nedsliten toalettbyggnad, en lastgård och en massa cyklar, konstaterar bygglovschef Torbjörn Ziegler i sin tjänsteskrivelse.

Översiktlig studie

Samhällsbyggnadsnämndens förslag är därför att det bör göras en översiktlig gestaltnings- och landskapsstudie för området.

Eftersom nämnden inte har ansvar för planfrågorna skickar man frågan vidare till kommunstyrelsen.

Bjuv: Först ut – vatten till Ekeby Den nya vattenledningen till Ekeby har försenats ett halvår på grund av en rättsprocess. Kammarrätten har givit Sydvatten rätt på alla punkter och anser att det inte finns någon grund för ingripandet mot upphandlingen på det sätt som länsrätten funnit.

Företaget, Mark och VA, som överklagat upphandlingen försökte också få en överprövning i Regeringsrätten men fick avslag.

Sydvatten tecknade kontrakt med den ursprungligen valda entreprenören, NCC, i slutet av januari.

Redan i mitten av februari påbörjades etableringen vid Sydvattens reservoar i Tjutebro, precis vid

VAD HÄNDER I ER KOMMUN? Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunenkäten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig till arne.oster@hexanova.se om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

61

KONFERENSGUIDEN

Sigtunahöjdens hotell och konferensanläggning:

Människans behov och välbefinnande i fokus Tillsammans med sin personal lyckas han stå upp för mottot ”Öst möter Väst” och har skapat en ypperligt inspirerande konferensmiljö med fascinerande inslag från Kina.

När jag sitter och lyssnar på Mats Liljefors ägare av Sigtunahöjdens hotell och konferensanläggning, kan jag inte låta bli att komma på mig med att le. Vilken kreatör, entreprenör och ”doer” – nu skall han öppna en lanthandel också och självklart skall den heta Äkta.

– Vi skrev kontrakt häromdagen,

den 1 juni tar vi över lokalen. Det är en matbutik med uteslutande ekologiska produkter. Det fina är att råvarorna är odlade runt om här på gårdarna, fortsätter Mats och beskriver hur påtagligt det känns att se etiketterna som återger vilka gårdar varorna kommer från.

– Jag hoppas att vårt koncept

Mats Liljefors, ägare av Sigtunahöjdens hotelloch konferensanläggning

kommer att bli ännu mer tydligt nu i och med att vi tar in det lokala utbudet av råvaror, samtidigt som varorna kommer att tillagas med kinesiska influenser av kockarna.

Med 15 000 boende och ätande gäster i ryggen vågar Mars Liljerot ta steget och öppnar lanthandeln Äkta inne i Sigtuna. Och precis som han efterstävar fångar han även här skärningspunkten där det lokala möter det globala.

Tänker ett steg till

Mats Liljefors har varit VD för Sigtunahöjdens hotell och konferensanläggning sedan 2001 och ägare sedan 2004. Tillsammans med sin personal lyckas han stå upp för mottot ”Öst möter Väst” och har skapat en ypperligt inspirerande miljö med fascinerande inslag från Kina. Men före allt annat upplever jag att Sigtunahöjden är en plats där personal och ägare sätter människans behov och välbefinnande i fokus, för att inte tala om miljön. De tänker hela tiden ett steg till. Det är inte för inte som Sigtunahöjden kom på första plats för andra året i rad när branschen korar Sveriges bästa hotellservice.

– Första platsen har jag min personal

att tacka för, de gör ett mycket, mycket bra arbete, fortsätter Mats.

– Det är i denna skärningspunkt vi vill verka, säger Mats.

Balans genererar handlingskraft

Gästerna kommer tillbaka

Det handlar helt enkelt om att lyckas samskapa ett samspel av balans och ödmjukhet människor emellan i sammanhanget för helheten. Det skapar kreativitet, inte minst handlingskraft att genomföra idéer.

– Det är detta vi vill att våra gäster skall uppleva och få med sig när de är hos oss, fortsätter Mats. Sedan det här med våra Qigongpass, för att inte tala om vår tecermemonimästare som får oss att stanna upp en stund.

Själva teprovningen är något alldeles särskilt. Det skänker en stund av sinnesro och avkoppling, vilket tveklöst genererar kraft.

– Vissa upplever det som en stund av självreflektion, ett möte med sig själv i relation till andra – vilket förvisso är en orsak till själva uppkomsten av den gamla kinesiska teprovningstraditionen. Det handlar om att hela tiden sätta människans välbefinnande i fokus, finna balans i det inre som yttre, i det stora som lilla. Skapa idéer, förena olikheter, finna likheter, sedan agera.

– Trots finanskrisen har vi våra gäster kvar, det är vi tacksamma för, fortsätter Mats och berättar att en hög andel kommer från stat och kommun. Kanske är det kombinationen av Sigtunahöjdens koncept och själva läget med närhet till skog och vatten som gör att gästerna kommer tillbaka. För den som vill se sig om i närmiljön kan promenera 30 minuter till Sigtunas gamla stadskärna för att möta en oförglömlig förnimmelse av gamla anor. För den som kommer med flyg och skall till Sigtunahöjden tar det 15 minuter med bil från Arlanda.

Miljötänkande

– Vi är stolta över att vara en av de tio första som blev Svanenmärkta i Sverige. Det är ett kvitto på att hotellet uppfyller Svanens högt ställda miljökrav på energi, kemikalier, vatten, avfall, förbrukningsartiklar, råvaror, inredning och transporter. I Sverige finns ca 1700 hotell- och konferensanläggningar, av dessa är bara 116 stycken Svanenmärkta.

Sänkte oljeförbrukningen med 90 procent Förutom det dagliga miljöarbetet investerade Sigtunahöjden under 2006 i bergvärme, vilket kom att minska deras utsläpp av koldioxid med 242 100 kg per år. -När vi gick över till bergvärme 2007 sänkte vi oljeförbrukningen med 90 procent på årsbasis, det är bara vid extra kalla dagar som vi behöver toppa med gröncertifierad el. Dessutom investerade vi i en ventilationsanläggning med värmeåtervinning för samtliga 98 hotellrum.

Vad står på agendan nu?

– Det jag tänker på är att vi är officiell sponsor till World Expo 2010 i Shanghai, där det beräknas komma 70 miljoner besökare under 6 månader. Syftet med att vi är med är för att visa upp hur det kommer sig att det lilla landet Sverige är så framgångsrikt på världsmarknaden, inte minst med tanke på våra företag och vårt synsätt där vi eftersträvar att integrera olika kulturer och nationaliteter.

Tina Lundberg Åsén

KONFERENSGUIDEN Mötesplatsen Sigtuna Sigtuna kommun är med sitt geografiska läge, sina unika kommunikationer och breda hotell- och konferensutbud Sveriges stora mötesplats. Som värdkommun till Stockholm-Arlanda Airport och med närheten till storstäderna Stockholm och Uppsala är kommunen optimal för nyetableringar.

Sigtuna är den lilla staden med de många konferensanläggningarna.

Vare sig du letar lokal till den stora konferensen eller till det lilla mötet så hittar du vad du letar efter just här.

1909 Sigtuna Stads Hotell

1909 Sigtuna Stads Hotell är en naturlig mötesplats för konferensgästen, weekendgästen och de som söker något utöver det vanliga. Här finns 26 vackra hotellrum med alla faciliteter, bar, lounge och en utsökt restaurang. Kort sagt allt som behövs för ett lyckat möte, en smakfull måltid och en rogivande nattsömn.

Hotellets restaurang utsågs till årets Stjärnskott 2008 i White Guide.

32 Rum & Kök

Som namnet avslöjar hyser hotellet 32 rum tillsammans med restaurang

och konferensfaciliteter. De mycket rymliga gästrummen är individuellt färgsatta och inredda med krav på modern komfort. Närheten till Arlanda flygplats och goda allmänna kommunikationer tillsammans med fri parkering gör det enkelt att ta sig till hotellet oavsett transportsätt.

Kristina Konferens & Hotell

Det familjeägda Kristina Konferens & Hotell ligger ett stenkast från stadskärnan i Sigtuna. Konferens, styrelsemöte, föredrag, kick-off eller företagsfest? Här finns fem konferenslokaler av varierande storlek, sju grupprum samt den stora Teatern att erbjuda. För er som vill ha avskildhet finns konferenslokalen Loftet där gruppen disponerar en hel våning med egen cafeteria för sig själv.

Stora Brännbo Konferens och Hotell

Stora Brännbo är en Svanenmärkt hotell- och konferensanläggning med ett aktivt miljöarbete. Till skillnad från många andra mötes- och konferensanläggningar byggdes Stora Brännbo i Sigtuna ursprungligen för lärande och möten. Här finns den tekniska utrustning du behöver och 36 mötesrum byggda för olika typer av arbete och möten.

Sigtunastiftelsen

Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens med sina 62 gästrum och 20 konferenslokaler är en mötesplats som inspirerar till samtal, beslut och handling. I denna enastående miljö, vars arkitektur är påverkad både av svensk nationalromantik och av italienskt klosterliv, finns en rogivande atmosfär som bidrar till koncentration och vila, också i ett intensivt konferensarbete.

Konferenser vid Arlanda

Du behöver inte gå många steg från Sveriges största internationella flygplats för att hitta bra och ändamålsenliga konferenslokaler. I direkt anslutning till Arlanda flygplats finns

nämligen både konferenshotell och dagkonferensanläggningar med hög standard.

Arne Öster

Konferens med spa

– bäst mellan himmel & hav!

Välgörande inspiration. Kontakta oss för fräscha idéer och färdiga paket!

S, KONFEREN END K SPA & WEE EN I ROSL AG

www.hotellhavsbaden.se tel 0175-309 30

Affärstidningen för offentlig sektor www.offentligaaffarer.se www.diplomathotel.com

Testannons.indd 1

2009-03-31 14:21:57

Säröhus Konferenshotell

Tar Ni Ert ansvar?

Vi har tagit vårt!

Miljökvalitetsansvar, Mål 2020.

Nytecknade ramavtal med offentlig sektor.

100% VINDKRAFT EL VARBERGS ENERGI 100% KRETSLOPP, VÄRME, KYLA, VENT. 100% LEGIONELLAFRI ANLÄGGNING 100% RESERVKRAFTSÄKRAD DEFIBRILLATOR MED UTBILDAD PERSONAL SHR KVALITETSSTANDARD

www.sarohus.se

Det vi ger hänger ihop med det vi får Av alla intervjuer jag har gjort för tidningen Offentliga Affärer, finns det en som särskiljer sig. Det är den som är med i detta nummer om Anders Danielsson, SÄPO-chefen. När han sa ”jag arbetar inte för pengarna, utan för att göra ett bra jobb, mitt arbete är ett hedersuppdrag” sa det mig en del, inte bara en del utan väldigt mycket om honom som person, så väl som vilka konsekvenser ett sådant ”tänk” kan innebära.

Inte någon gång tidigare har jag hört någon jag intervjuat säga dessa ord, inte någon gång har den jag intervjuat talat om att yrkesstoltheten går före kronor och ören.

Det där berör mig.

Under många år har jag kallat samhället vi lever i för ”ett enda stort kommersiellt jippo”. Ett jippo där jag upplever att många av oss glömmer av vad det är för kvalitet vi ger, lika mycket som vi glömmer av vad det är för kvalitet vi samskapar i mötet med en annan. Vilket kan resultera i att det endast har varit ord och ”varumärket” vi har försökt få fram, där vi i själva verket har förmedlat en bild som är mer attraktiv än vad den i själva verket är. Vi har dolt bristerna.

Det kommersiella jippot

I det jag har kommit att kalla för ”det kommersiella jippot”, upplever jag, att den ena grundbulten för mitt resonemang är när vi är så fokuse-

66

rade på vad vi själva kan få ut av en produkt eller tjänst, att vi i samma stund glömmer av att vara lyhörda och respektfulla mot den andre. Den andra grundbulten i jippot är att det är kronor och ören som styr, så till den grad att vi glömmer av att vi är människor som har största behov av trygghet och tydlighet. Den tredje bulten är att vi är misstänksamma och undrar var haken finns i motpartens resonemang, vilket resulterar i att vi lägger upp strategier och tänker till på hur vi skall kunna ro hem den där eventuella kunden, för att inte tala om tillökningen i plånboken.

Men var finns hedern i det? Var finns yrkesstoltheten? Var finns ”tänket” där båda parter kan få ut mesta möjliga?

Det finns inte. I det kommersiella

jippot hägrar pengar och ”mer vill ha mer” i en egotrippdans vars aktörer glömmer av att vi är människor.

Människor med behov av att både ge och mötas av pålitlighet, ansvarstagande och entusiasm. Den organisationen som styrs av det vågar jag påstå levererar kvalitet, vilket i sin tur givetvis leder till ökad efterfrågan av varan. Och vad leder det till?

De mänskliga behoven i första rum Jag vågar hävda att de organisationer som sätter de mänskliga behoven i första rum, är organisationer som har personaltrupper som trivs. Trupper som brinner av engagemang och gör sitt absolut bästa, inte minst gläds de åt när det går bra för någon av kollegorna. Där råder ingen prestige, avund eller hävdande av att visa hur bra ”JAG är”, utan där handlar det om att lyfta fram varandra. Backa upp. Se. Ha kul. Och ge. För mig är detta en fråga om värdighet och självrespekt, inte minst självrannsakan och medvetenhet. Har vi ingen självrespekt, kan vi heller inte ge det. Har vi ingen yrkesstolthet, utan drivs av pengarna i plånboken kan vi heller aldrig göra ett bra jobb.

Då saknas per automatik glädjen, entusiasmen och engagemanget. Vad är det då vi ger?

Svaret är givet.

Ta det där språnget

Vi har så oerhört mycket att vinna på att söka efter det vi är bra på, vi har

så oerhört mycket att vinna på att ta det där språnget och jobba med det vi tycker om. Det är här yrkesstoltheten kommer in, det är här engagemanget föds. ”Men inte kan väl jag sadla om och byta yrke nu”, kanske någon tänker. ”Hur skall jag ha råd med det, jag är för gammal”. Okej är det så att vi tänker, lär inget ske utan vi stövlar på i samma stövlar.

Men den person som känner där innerst inne att ”jag är på fel väg, jag behöver byta” önskar jag all lycka till. Ta det där språnget, plocka ner den där drömmen. Gör det nu.

För faktum kvarstår, sviker vi våra innersta ambitioner, sviker vi själva syftet med oss själva. Det är ett pris som åtminstone jag inte tänker betala. Tänker du?

Tina Lundberg Åsén

ReTuradress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Gรถteborg

posttidning