Offentliga Affärer nr-4 2009

Nationella upphandlingsstödet Personalvetarens svåra yrkesroll

Finalisterna Kvinna på Årets Chef rätt spår Intervju Allt inför Minoo Akhtarzand Chefsdagarna Profilen

vård ledarskap miljö konferens juridik utbildning EKONOMI UPPHANDLING

Pris 79 kr Nr 4 2009 | Sjuttonde årgången

Lägesrapport

Sten Nordin

En stabil och trygg hand för Stockholm

Avtalsnytt | Konferenshotell och kursgårdar

Nerikes Alle

handa - Nyh

eter från Ö

rebro län Page 1 of 1

2009-02-

11 09:21 (Allmänt)

Upphand

ling gav pris

LINDESB ERG Lindesb ergs ko mmun lig upphan ge dlingar.

Med nytä r i bräschen nä tydlighe r det gä nkande t har ko ller att ,m mmunen resecent göra offe s upphan odern teknik sa rumet i ntliga mt före dl Frövi. Oc nkling oc h vunnit are pressat kost h pris för naderna Varje år framsynt för det gör nya het. miljard kro Lindesbergs komm nor. Dess un oc h de anbudsun a derlag. De har gjorts på tra ss bolag upphan dlingar för ditionellt anbuden t innebär sä kommit ru en tt nt me hel del pa en halv in och ku - Det ku ppershante d detaljrika Pristagar nnat nde ring innan en det måste gå ett och ett ha värderas. och efter Nordkvist Magnus lvt år inn gå att för det flankeras an man Nordkvist enkla oc kommun av var igeno h göras . alrådet An m eff processe ektivare, Det är ha ders Larsson n. Vi tyc säger up n som nu (C kte att ), och Or phandling belönats upphandli eos Lars-Görn schef Ma med prise ngsdagar Fröjd. gnus t "Hands na i Stoc Konkurren lag kh sverket, olm. Bako et" vid de tid Kommen så kallade tus och Sv ningen Offentlig m arrangemange a Affärer, t ligger bla eriges Ko I prismoti Ekonomist mm nd andra ve yrningsv anbudsför ringen betonas jus uner och Landsti erket, ng farande t . att Lindesberg och en he inneburit arbetat me lt fler anbu d och i slu digital upphandli d ett fören - Vi ville ng göra det tänden en klat sprocess enkelt, sn . Något so visa vad avsevärt abbt och vi ville ha m dessuto lätt för en lägre kostnad. . I ställe m omgången t för ett , fick vi in anbud, so treprenörerna oc I stället sex. Bland h samtidi m vi fick för att i an gt tydlig i nat fyra detalj sp anbudsgiv t från mind den första, avbr ecificera aren att utna re, lokala sina ön föreslå en - Vi ska företag. inte lägga lämplig lös skemål överlämna ne lägga kra r man till ning. ften på att d tid, pengar oc h ar en lösnin fun bete dera ut va g. d vi vill ha på sådant de ka I upphan n bä och seda dlingen av n överlåta ttre. Vi ska agerat so resecent åt dem att rumet i Frö m föreslå Företaget ett slags mäklare vi har ko mmunen ha mellan ko haft hjälp upphandla r en internetbas mmunen era Oreo AB och intres re och an som önskemål. serade för budsgivar d tjänst som fun gerat so e. Tjänsten eta g. m länk me - Jag kan har anpa llan säga att ssats he Lindesberg lt efter ko säger La rs-Göran mm är unika unens Fröjd frå i landet Såväl ko n Oreo. i hur de mmunalr jobbar me ådet Ande beröm öv d upphan rs Larsson er dlingar, (C), som - Priset vis sin upphandling schef. ekonomich ar att vi jobbar på ef Lennar stolta. t Jansson rätt sätt och att vi öser För dem och Magn har dukti ga meda us Nordkv linjen. Oc rbetare. ist h på sätt Vi är och vis ha det självklart att upphandli r de minis fortsätta ngsdagar på na talade terord på framtide den nu ins ns upphan kommun att de gö lagna - och fin dling.

- Det va ansmarkn r rätt. På r so adsmins Lindesberg m en beskrivnin ter Mats g av vårt .

Odell om arbetssätt , konstat erar man nöjt i Artikel frå n na.se (h Copyright ttp © Nerikes ://na.se/artikel.a Nerikes sp?intId=1 Allehanda Allehanda 448330) 1995-200 , N Strand 9 gatan 5, 701 92 Ör ebro. Te l 019-15 50 00.

http://www

.na.se/linde

sberg/skriv ut.asp?intId =1448330

phandling andling p u t n re a p s n a tr , e d n Målsöka e det ”ekonomiska målfotot” i en komplex tjänsteupph Hur Boverket skapad

ingen? perfekta upphandl vill inte skapa den Vilken upphandlare eller hon verkligen aren känner att han andl det upph att där er En affär varna tyck t som alla anbudsgi har valt rätt, samtidig med ett rättvisande var en juste affär det att , värt an var möd resultat. viktade betyget avviker från utmaningen att enhet som det uppräknas priset med När Boverket stod inför vidareutveck- bästa möjliga betyg, upphandla förvaltning och kr.

000 av 100 ring hante för ling av verkets system framåt också Stringenta mål bidrag, ville man ta ett steg senare de ndlingsarbetet. I ett antal workshops fastställdes ifråga om själva uppha r. På första gången olika kravens betygskalor och profile Därför valde man att för formulär skigt med hjälp av detta sätt fick man ett finma genomföra en upphandling följa vid skapande av att och en sstöd sgivar proce anbud för för ett helt digitalt system sitt anbud. interaktivitet. tälla levetesta detta Upphandlingen skulle säkers – Vi blev inspirerade att avtalstiden, göra det också rantörens kompetens över arbetssätt och då ville vi priohögt en var t mest komplexa varjämte tillgänglighe på en av våra svåraste och olika system Peter Thorsson Peter Thorsson, riterad faktor. Boverkets upphandlingar, säger det finns och r tyrelse Länss alla av ds ket. använ personaldirektör på Bover dare. med var det inte således många decentraliserade använ priset skall räknas upp Den nya tekniken till trots arbetar man eftersom i fokus. Visionen I utvecklingen av systemen (10 x 100 000). själva tekniken som stod kort 1 000 000 kronor inom vilka är ster, smetod e-tjän ra proce erings er och med att etable I en digital utvärd var istället att skapa metod . Det vill skall vara transskulle leda till skall kunna erbjudas allmänheten grundprincipen att den stöd som på ett stabilt sätt sgivare. en, säga att det till exempel skall gå att göra sin anbud ndling för uppha ägbar av at föruts ett optimalt result bergvärme parent och valde kallas för skulle vinna som egen ansökning om bidrag för Metoden som Boverket det vill säga att det anbud kvalitetskriterier direkt på Internet. bäst matchade uppställda o”ekon det vara i kombination med att anbudet. miskt mest fördelaktiga” et Viktning – pris och kvalit sätt: s viktningsmodellen på detta ds Strategi och metod I underlaget presenterade högsta möjliga betyg använ kten valdes ett gspun utgån med respektive viktning och den Med Följande kvalitetskriterier något ar inneb inte angreppssätt som a Summ straVikt eller andra Högsta betyg ingrepp i IT-plattformar har gjort.

Kriterie tegiska val som man redan utvär20 en 10 finna att s 2 Strategin var sålede nhet måluppfyllande Databasadministratör - Erfare 30 10 deringsmetod som på ett - Utvecklingsverktyg 3 kvalitet under Systemutvecklare, Gripen 240 sätt kunde ge utslag på 40 ”.

6 aktigt T fördel dotNE mest lare, bofinc - Erfarenhet principen ”ekonomiskt utveck System 20 för 10 procenttal 2 nhet databas Istället för att sätta olika utvecklare, bofinc - Erfare kvalitet System till 20 lande 10 förhål i pris viktning av nhet databas 2 Erfare med l svanen relseta lare, Systemutveck 100 20 valde man att skapa ett jämfö 5 d tionen beskrevs ripande krav - Inställelseti prispåslag. I kravspecifika Överg 430 grundläggande utvärderingsmodellens a möjliga betyg Högst principer på följande sätt: högre värde ligt betyd ts tillmä et Kvalit • förklarar det man i förhållande till priset, vilket etoden. Här använde slaget vid utvärt prispåslag jämförelsem förhållandevis stora prispå I detta fall valdes ett absolu ett absolut tal, men altererierna. etskrit kvalit e lämnar prispåslag med olika de av dering räkans upp med en följande: En anbudsgivar slaget de enligt prispå att så kan ras nativt hante • Kvalitet och pris 000 000 kr. Hans kriterium tive anbudspris. Vid l. Bästa anbud ett pris om 1 nt viss procent på respek räknas om till ett jämförelseta 387, det vill säga 10 proce således ett anbud med lägsta jämförel- ger betyget om lika kvalitetsnivå får är det anbud som har det bästa möjliga totalbetyget större prispåslag än r det krono från i kning ett pris upprä en högre setalet. Jämförelsetalet är let blir då 2 000 000 kr, varje procent- 430. Jämförelseta av priset enligt följande: För

2

2009-02-21

vars digitala Boverket och Oreo, stiden förde de, gjorde – Genom att vi under anbud ndlingsverktyg man använ la tjänsten har uppha för att få svar t eenkä sgivar all dialog direkt i den digita anbud tion också en menta sdoku den nya helhet ttade unik uppfa vi fått en hur anbudsgivarna och anbudspro- på toppbetyg av hela upphandlingsndlingsmetoden. Den gav Upphandlingsprocessen tet klargjorde vi uppha men det nt, projek m mome Geno erade . alifice utvärd cessen pre-kv åt samtliga De anbudsgivare som klarat uppnå och med det långt att här närmare redoningsuppgifter, initialt vad vi ville och skulle föra för ringen får via e-post inlogg verktyget har vi fått stabila la letta digita komp atet. det result till g visa vilka ger dem tillgån Lägg därtill att vi att framtida inloggad fick transparenta processer.

Alla parter är eniga om förfrågningsunderlaget. Väl har sänkt vår årliga ndlingar bör ske i denna g till ett redan genom upphandlingen en offentliga uppha anbudsgivaren också tillgån tial att minska uppskattningsvis mer än med poten ad dess kostn med form, skapat ”offertförslag”. ndlande sätt för mig miljon kronor. sskostnaderna hos uppha – Detta var ett helt nytt initiala utvär- proce anbudsgivarens – Öppningen och den skade från enhet, samtidigt som men vi blev positivt överra de digitala anbuden kunde offertkostnader minskar dramatiskt. av på en ord dering Ranefj s första början, säger Ander av tiden, jämfört detta projekt genomföras på en bråkdel – Vi som deltagit i WM-data. anbuden på vanligt eten i den överblick och med om vi hade fått in attar enkelheten och kvalit – Vi fick snabbt en god form. Också de uppsk urerad supportstöd det strukt och icke en en i skulle vi tjänst sätt, på hur interaktiva attade uppsk sarkunde därefter fokusera vann ndling inte uppha som par timmar var anbudsgivare Oreo lämnat under formulera vår offert. På ett i såväl med dess tydlighet som lia. Uppskatt- upphandlingsmetoden, Vi har fått förstklassig hjälp vi klara med all grundforma tolkstora tidsvinster betet. de gällt och det när arens i ar som transp och 500 timm ka frågor ningsvis sparade vi minst rbetet. Mot den teknis ässig rådgivvar det tryggt den medförde i offerta ningar av LOU och affärsm offertarbete och dessutom rberg, befogat att tala om nödvändiga bakgrunden känns det säger avslutningsvis Paul Silfwe med hjälp av ning, att veta att vi inte missat några des ord. avgjor Ranefj en s ndling Ander son och att uppha e, där det Peter Thors offertuppgifter.

Kent Mossheden ansvarig målfoto mellan två anbudsgivar system är som berg, par Paul Silfwe t hade ett shantering, förlorande anbudet endas för Boverkets system för bidrag yg. procents lägre kvalitetsbet är också nöjd:

gspris, vilket ett anbud med lägre utgån ibland bli onödigt komplext.

Paul Silfweberg

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

I höst ritar vi om kartan för Sveriges Upphandlingstjänster

Vill du vara med när molnen skingras? Kontakta info@eniroupphandling.se

Se vad som hände i Frövi? http://webbtv.compodium. se/eniro/frovi1/

Eniro är det ledande sökföretaget på den nordiska mediemarknanden. Eniro gör det enkelt att hitta personer, företag och produkter med hjälp av kataloger, nummerupplysning, Internet och mobiltjänster. Eniro Upphandling ger köpare och säljare en plats att direkt och effektivt kunna lämna sitt anbud eller konkurrentutsätta sin upphandling.

Eniro har verksamhet i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Polen.

Villwww.offentligaaffarer.se du veta mer hur vi kan skingra molnen | Offentliga Affärer 4 2009 och införa en ny strategi för konkurrentutsättning och upphandling sänd 3 oss ett mail till info@eniroupphandling.se

Äntligen är mötesplatsen Är det du eller omständigheterna som leder er organisation?

KÖR DU MASKIN ELLER LEDER DU COMMUNITY? Svaret får du den 8 september.

INNOVATIVT LEDARSKAP Hur kombinera verksamhet med medarbetares kompetens?

FRAMGÅNG I KRISTIDER – Utnyttja lågkonjunkturen och ta nya vägar MOTIVERA DIN PERSONAL – Inspirera till utveckling VAD KRÄVS AV FRAMTIDENS LEDARE? – Experterna talar TA ANSVAR FÖR DIN OMVÄRLD – Inte bara ditt företag ÖVERRASKANDE AVSLUT – Onsdagen den 9 september

Arrangör:

På uppdrag av:

Mediapartner:

En verksamhet inom Hexanova Media Group.

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

Samarbetspartners:

Medverkande organisationer:

n för oss chefer tillbaka!

Endast ett fåtal platser kvar.

Anmäl dig på www.chefsdagarna.se

• Utbyt erfarenheter med dina kollegor • Ta del av innovationerna och trenderna • Möt människorna bakom framgångarna ”Vilken inspirerande kombination av föreläsare! Olika perspektiv, erfarenheter och roller.

Det blir verkligen spännande och givande dagar vi får tillsammans.”

Mat, dryck och stjärnglans Vem blir årets chef?

Svaret får du på kvällen den 8 september.

Christin Johansson

Fredrik Söderlindh

Carin Wredström

Foto: Göran Billeson

Foto: Rickard Svensson/Studio e.

Jonna Jakobsson, moderator

Dan Eliasson

Thorbjörn Jordansson

Gunnar Hernborg

Anders Danielsson

Mattias Säker

Minoo Akhtarzand

Elisabeth Dahlin

Välkommen till Chefsdagarna 8-9 september i Helsingborg!

Några av våra utställare:

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

UPPHANDLING

Lite kontroll.

Vinsten för båda parter uppstår när den som får uppdraget har större resurser att utföra tjänsten effektivt än den som lägger ut arbetet.

Vi är Sveriges största outsourcingleverantör.

Vi avlastar våra kunder genom att utföra tjänster som ligger utanför kundföretagets fokus.

Resultatet blir lägre kostnader för kunden, som kan använda frigjorda resurser och kapital till att utveckla sin verksamhet.

Enstaka tjänster Outsourcing i sin enklaste form innebär att ett företag eller organisation lägger ut en tydligt avgränsad del av sin verksamhet på ett annat företag. Ofta rör det sig om fastighetsskötsel, drift av restaurang och kafé eller bemanning av reception.

Dessa tjänster ligger vanligtvis utanför organisationens huvudsakliga verksamhetsområde. När de utförs av den tjänsteleverantör som fått uppdraget, minskar organisationens kostnader. Resurserna kan överföras på den huvudsakliga verksamheten.

6

Tjänstepaket När en organisation har lagt ut en enstaka tjänst på en tjänsteleverantör och blivit nöjd med resultatet, ligger det nära till hands att fortsätta outsourca fler verksamhetsdelar. Då är det smidigt om man kan vända sig till en och samma leverantör för många olika typer av tjänster. Genom att köpa ett helt paket av tjänster når organisationen ytterligare fördelar. Förutom lägre kostnader, avlastas nu organisationen från en hel del administration. Det har en enda motpart för en hel rad tjänster.

Komplexa uppdrag Vi som tjänsteleverantör ser inga gränser för hur långt vi kan gå när det gäller att utföra tjänster hos våra kunder. Förr talade man om ”kärnverksamhet” och ”stödfunktioner”, men de uttrycken börjar bli ålderdomliga. Vi frågar hellre efter hur vi ska lösa stora serviceåtaganden tillsammans med våra kunder. Exempel: SL ansvarar för pendeltågen i Stockholms kollektivtrafik, och kör tågen. Ett annat företag har i uppdrag att sköta det tunga underhållsarbetet av tågen. ISS sköter all service på och kring stationer, information till resenärer, biljettförsäljning och städning av tågen. Samtliga aktörer är

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Mycket kontroll.

lika nödvändiga för att trafiken ska fungera, och samtliga gynnas av övriga aktörers framgång.

Personalintensiva tjänster Service utförs alltid av människor. Robotar kan inte laga mat, datamaskiner kan inte transportera patienter från röntgen till operation. Därför har vi på ISS blivit något av experter på personalintensiva verksamheter. Genom tiderna har vi samlat på oss stora mängder statistik med vars hjälp vi kan beräkna den exakta tidsåtgången och därmed kostnaden för vart och ett av de tusentals arbetsmoment som våra medarbetare utför varje dag.

Egen personal Det är viktigt att tjänsteleverantören kommer in med egen personal som utför de tjänster som kunden har beställt. När vi får ett uppdrag övertar vi normalt arbetsgivaransvaret för den personal som tidigare utförde arbetet, då i kundens regi. Övergången från en arbetsgivare till en annan kan skapa en del oro till en början, men erfarenheten visar att efter några månader är de flesta arbetstagare mer än nöjda med bytet.

Tidigare utförde de ett arbete som låg utanför arbetsgivarens fokus. Nu utgör dessa personer hela grunden för verksamheten, de blir prioriterade.

Så skapas effektivitet Statistik och erfarenhet ger klara besked: Den organisation som outsourcar en verksamhet för första gången, kapar sina kostnader med 15–25 procent. Hur kommer det sig att en och samma tjänst kostar mindre när vi utför den? Särskilt med tanke på att personalen oftast är densamma. Svaret är att ISS genom sin storlek kan effektivisera i en hel rad detaljer.

Det gäller givetvis inköp och schemaläggning, men också genom vår logistiska kompetens. Vi har helt andra möjligheter än kunden att sätta rätt människa på rätt plats, i rätt tid och på rätt sätt.

Kontakta oss Affärsområdeschef Lars Täuber, 0734-36 61 51, berättar gärna mer om hur man sänker kostnader och ökar effektiviteten i offentliga verksamheter. www.iss-fs.se 020-155 155

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

7

efter vinter kommer vår. efter vår kommer sommar. efter sommar är det dags att utvecklas som chef och ledare.

Mgruppens öppna utvecklingsprogram ger dig en flygande start på hösten.

Förutom ny kunskap, fördjupade insikter och effektiv situationsträning får du även tillgång till ett inspirerande nätverk. Besök vår hemsida www.mgruppen.se eller kontakta oss för rådgivning på 08-731 41 51 kommande starter

nyblivna chefer ledarskap för icke-chefer

8/9, 13/10 2/9, 21/10, 9/12

affärsledarskap Chef- och ledarskapsprogrammet Förstärk ditt ledarskap tydligt ledarskap projektledarprogrammet 360° Coaching

20/10 8/9, 3/11 17/11 15/9, 24/11

retorik och ledarskap

4/11

att leda på distans

14/9

att leda i förändring

25/9

Diplomerad Hr Business partner Hr-Chefsprogrammet executive Master of leadership

10/2 2010 25/11 21/4 2010

2/9, 11/11

executive Master of strategy

20/10

21/10

executive Master of Finance

5/5 2010

ansök nu – Begränsat antal platser på vissa starter

www.mgruppen.se

svensk a ManageMentgruppen

Innehåll

Sten Nordin

Offentliga Affärer nr 4 2009

16 Profilen Stockholms finansborgarråd Sten Nordin är omtyckt av många. Med en stabil och trygg hand driver han Stockholm Stad framåt.

18 Nationella Upphandlingsstödet

Kammarkollegiet har fått regeringens uppdrag att utveckla och förvalta ett nationellt upphandlingssystem. Offentliga Affärer har intervjuat Daniel Moius på Kammarkollegiet.

20 E-delegationen

Regeringen har beslutat att inrätta en delegation som skal leda och samordna arbetet med att utveckla IT-baserade tjänster och lösningar i staten. Ordförande är Skatteverkets GD Mats Sjöstrand.

16

36 Fordon

Bilen Koenigsegg.

38 Chefsdagarna – Mötesplatsen för tidens chefer och ledare

Dolores Kandelin Mogard, kanslichef svensk Chefsförening om sina förhoppningar inför mötesdagarna.

20

36

40 Ledarskap

I ledarskapet är det absolut viktigaste för mig att ha kundnyttan i fokus och åstadkomma bra resultat genom ett engagerat team, säger Minoo Akhtarzand, GD på Banverket.

42 Årets Chef

De nominerade till Årets Chef presenteras.

47 Personalvetarens svåra yrkesroll

Intervju med Thomas Goldberg, Akademikerförbundets om personalvetarens många gånger svåra roll.

40

38

55 Juridik

Ny lagstiftning om in house-anskaffningar.

Advokat Helena Rosén Andersson reder ut begreppen.

66 Avtalsnytt

Konferenshotell och kursgårdar

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

9

www.svenskchefsforening.se

| 08-617 44 99

Chefsföreningen för akademiker Vi chefer behöver också facket. Ett medlemskap i Svensk Chefsförening gör det både lättare och tryggare att vara chef. Vi ger dig råd och stöd i frågor som rör management, löner, villkor, pensioner, försäkringar samt förhandlingsstöd.

I medlemskapet ingår också många förmåner, bland annat en riktigt bra inkomstförsäkring.

10

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

Ledare

80-talisten förändrar chefsrollen Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se

Chefsrollen förändras med 80-talisterna – det blir mer personalinriktat, med fokus på personlig utveckling och mjuka värden, enligt en magisteruppsats från Lunds universitet.

När Zlatan-generationen tar över chefsstolarna får chefsrollen en ny inriktning. Det spår i alla fall Pernilla Blennow, Angela Svegby och Louise Wilhelmsson i sin magisteruppsats ”80-talisterna som chef i servicebranschen” från Lunds universitet. De har intervjuat manliga och kvinnliga chefer, födda under 80-talet, och med en chefsposition i servicebranschen.

Mer personalinriktat

Journalister Arne Öster Klas Bergqvist Kent Mossheden Tina Lundberg Åsén

Om MeWe-generationen eller Nexters, som 80-talisterna ibland kallas, har sagts att de är hänsynslösa och otrogna och att de är de nya makthavarna.

80-talisterna förändrar chefsrollen genom att deras grundläggande värden är individualism och sociala värden. Det gör att de vill ha ett ledar- och chefskap som är mer personalinriktat och som även inkluderar kunden i serviceproduktionen, och det påverkar deras chefskap och vilka förväntningar de har på chefskapet, enligt Pernilla Blennow.

Krönikör Tina Lundberg Åsén

Nätverkande individualister

Ekonomi Monika Beiring monika.beiring@hexanova.se Redaktionsledning Klas Bergqvist klas.bergqvist@hexanova.se

Annonser/Traffic Henrik Tonström annonser@hexanova.se Layout Henrik Tonström henrik.tonstrom@hexanova.se Prepress och tryck Elanders Sverige AB www.elanders.se Projektledning Göteborg Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Mikael Kyhlberg mikael.kyhlberg@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Vladimir Avila vladimir@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel 031-719 05 00 Fax 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel. 08-588 674 02 Fax. 08-618 03 27 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

80-talisterna är individualister som nätverkar, ifrågasätter och vågar ta för sig. De har stark framtidstro, värderar socialt ansvar och miljöfrågor, är tekniskt kunniga, anti-auktoritära, självständiga, prioriterar flexibilitet och individuella möten.

Något som kommer visa sig i också deras ledarroll.

För dem är det en självklarhet, både som chef och som medarbetare, att de kan utnyttja sin självständighet och de möjligheter som uppstår i organisationer. Tryggheten i arbetslivet ligger inte i anställningen, utan i vetskapen om den egna kompetensen.

Chefdagarna – en spännande mötesplats

I nästan 20 år har Svensk Chefsförening arrangerat Chefsdagarna, en mötesplats för chefer och ledare.

På Chefsdagarna i Helsingborg den 8-9 september 2009 vill man skapa en dialog som gör att deltagare får nya idéer, finner nya vinklar, hittar lösningar till gamla problem eller får mod och lust att utvecklas i sitt ledarskap.

– Jag tror det kommer att bli otroligt spännande dagar. Jag hoppas att deltagare och talare går därifrån med en stark känsla av inspiration och bär med sig något värdefullt, säger Dolores Kandelin Mogard, kanslichef för Svensk Chefsförening.

SSR med ansvar för personalvetarnas och beteendevetarnas yrkesfrågor.

Akademikerförbundet SSR är det största fackliga yrkesförbundet för Personalvetare. Förbundet lägger stor vikt vid att delta i utvecklingen av framtidens personalarbete och vid att klargöra personalvetarens framtida yrkesroll.I dagens arbetsliv har personalvetarna en nyckelroll. Oavsett om konjunkturen går upp eller ner är deras speciella kompetens nödvändig i företagens och organisationers förändringsarbete.

Ekonomicheferna har blivit fem månader yngre de senaste fem åren I dag finns det två generationer av ekonomichefer, den ena gruppen är född kring 1950 och den andra runt 1963. Medianvärdet är 1957.

Andelen kvinnor ökar stadigt. 1998 var 14 procent kvinnor, 2004 var motsvarande tal 18 procent och nu 28. Under de senaste fem åren har i genomsnitt 36 procent av de 109 nyrekryterade ekonomicheferna varit kvinnor. Det betyder att andelen kvinnor av de nyrekryterade ökar i förhållande till de tidigare undersökningarna. Kvinnorna är nästan tre år yngre än männen, männen är i medeltal 52,6 år och kvinnorna 49,2.

Kammarkollegiets arbete med det nationella upphandlingsstödet har tagit fart

Kammarkollegiet har fått regeringens uppdrag att utveckla och förvalta ett nationellt upphandlingsstöd samt driva utvecklingen av elektronisk upphandling och delta i standardiseringsarbetet på området. I detta ingår att utveckla och sprida hjälpmedel och metoder i en dialog med marknadens aktörer.

Ett väl utformat upphandlingsstöd medför att leverantören kan ägna mindre tid åt att besvara anbud och mer tid till att sälja, utveckla och tillhandahålla varor och tjänster.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

Personalvetare har en nyckelroll i förändringsarbete Offentliga Affärer har inför Personalvetardagarna i Malmö haft ett samtal med Thomas Goldberg som är ombudsman på Akademikerförbundet

11

nyheter

SKL Kommentus köper AffärsConcept SKL Kommentus AB har förvärvat samtliga aktier i AffärsConcept i Stockholm AB. Syftet med förvärvet är att i framtiden kunna erbjuda ett heltäckande stöd inom upphandlingsområdet till kommuner, landsting och regioner med tillhörande bolag.

Förhöjd kvalitet när SKL Kommentus går över till Tendsign – Genom köpet breddar vi vår verksamhet och blir ett fullsortimentföretag inom offentlig upphandling, säger Thomas Idermark, VD på SKL Kommentus.

AffärsConcept är ett konsultföretag med 12 anställda, verksamt inom offentlig upphandling. Företaget har tre huvudinriktningar: upphandlingsstöd, utbildning och utredning.

SKL Kommentus kommer att fortsätta att förstärka och utveckla sin organisation för att kunna erbjuda landets kommuner, landsting och offentliga bolag affärsmässigt effektiva ramavtal inom en mängd olika områden, samt rådgivning.

AffärsConcept kommer som dotterbolag till SKL Kommentus

att fortsätta sin konsultverksamhet gentemot en ständigt ökande kundkrets. Förvärvet innebär att ett antal synergier kommer att uppstå, bland annat inom utbildningsområdet.

– Vi ser fram emot att kunna erbjuda kommuner, landsting och regioner fler möjligheter till vidareutbildning inom upphandlingsområdet, säger Thomas Idermark.

AffärsConcept kommer att fortsätta sin verksamhet under eget namn i de lokaler i Stockholm där bolaget i dag verkar. Samgåendet kommer inte att påverka de avtal som AffärsConcept har med sina kunder. Affären trädde i kraft den 1 juli 2009.

Källa: SKL Kommentus

Tjänster för elektronisk avtals- och anbudssignering

12

För att underlätta för anbudsgivare och bli än mer effektivare har SKL Kommentus börjat använda Opics upphandlingsverktyg Tendsign.

– Vi vill förenkla och kvalitetssäkra upphandlingsprocessen, säger Carl-Göran Bergstrand, upphandlingskonsult på SKL Kommentus.

Det som tidigare har gjorts manuellt kommer i fortsättningen att göras via Tendsign. Alla upphandlingskonsulter håller just nu på att lära sig systemet. En av dem som redan påbörjat en upphandling av rekryteringstjänster via Tendsign är upphandlingskonsult Sinikka Suutari: – Jag kan redan idag se att det bli lättare för leverantörerna att lämna anbud eftersom det görs elektroniskt.

Tendsign innebär förhoppningsvis att vi får i fler korrekta anbud, till

exempel genom de varningstexter som kommer upp om någon missat att svara på obligatoriska krav.

Carl-Göran Bergstrand har inte kommit så långt ännu, men jobbar via Tendsign just nu på en upphandling av bevakningstjänster som ska annonseras i augusti.

– Det kommer att underlätta för oss när alla mallar bli lika och kvalitetssäkrade. Systemet kommer dessutom att byggas ut allt eftersom vi upptäcker behoven.

Tendsign är ett helt webbaserat verktyg för upphandling där upphandlare skapar förfrågningsunderlag, annonserar och utvärderar de anbud som leverantörer lämnat elektroniskt.

Källa: SKL Kommentus

www.chambersign.se

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Stort intresse för elektronisk faktura Hela 47 procent av Härnösand kommuns leverantörsfakturor är elektroniska. Det resultatet placerar kommunen i Sverigetoppen vad det gäller hantering av e-fakturor.

När Härnösands kommun påbörjade arbetet med att införa elektroniska leverantörsfakturor, år 2004, var de en av de första kommunerna i landet med detta. Under det senaste året

har intresset hos leverantörerna ökat markant då de börjat inse fördelarna med hanteringen.

De lokala leverantörerna är flitiga sändare av elektroniska fakturor. Hela

40 procent av de leverantörer som skickar e-fakturor är lokala aktörer.

Detta ger dem också konkurrensfördelar vid upphandlingar.

Härnösands kommun erbjuder sina leverantörer att skicka elektroniska fakturor kostnadsfritt via sin webbplats. På hemsidan kan leverantörerna också göra en lönsamhetskalkyl för att se om e-faktura är lönsamt för dem eller ej.

Elektroniska leverantörsfakturor gör en snabbare fakturahantering

möjlig. De bidrar också till minskade kostnader för fakturahanteringen jämfört med pappersfakturor.

Ett annat mervärde med elektroniska fakturor är den minskade miljöpåverkan.

Källa: Härnösands kommun

NETGEAR GS724TPS 24-portars, stackbar PoE Gigabit Smart Switch GS724TPS är marknadens första 24-portars övervakningsbara (webb) stackningsbara PoE Gigabit Smart Switch med 4 SFP-portar och 2 x HDMI-portar på baksidan, byggd på en höghastighets (20 Gbps) dual ring redundant hot-swap stackningsarkitektur.

5995:197:-/mån

5010317482 | NETGEAR GS724TPS PROSAFE GE POE SMART SWITCH 24-P | 5995:5010317486 | NETGEAR GS748TPS PROSAFE GE POE SMART SWITCH 48-P | 11995:Angivna priser är riktpriser. Slutligt pris styrs av det avtal ni tillhör. Moms och frakt tillkommer. Reservation för prisändringar och slutförsäljning.

08-553 44 020 order@dustin.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

www.dustin.se

13

nyheter

Fler chefer söker jobb Nu drabbas även cheferna av den försämrade konjunkturen. Det visar siffror som Sveriges chefsorganisation Ledarna har tagit fram. Antalet arbetssökande högre chefer registrerade vid Arbetsförmedlingen ökar kraftigt samtidigt som antalet nyanmälda platser faller snabbt. Samtidigt som de arbetssökande cheferna blir fler syns en rad tecken på att konjunkturen nu nått botten.

Antalet arbetssökande chefer ökar kraftigt. Sedan juli månad 2008 har antalet sökande ökat med 45 procent. Ökningen av arbetslösa chefer i förra konjunktursvackan 2001 -2002 låg på 15 procent. De nyanmälda platserna har nästan halverats sedan sommaren 2008. I juli 2009 är ca 400 lediga högre chefstjänster nyanmälda till Arbetsförmedlingen.

– Under de kommande fem åren tappar Sverige 200 000 chefer när 40-talisterna går i pension. Det kan bli svårt för företagen att rekrytera till chefspositioner när konjunkturen vänder. Det gäller att företagen värnar om sina chefer redan nu. Annars finns risken att cheferna väljer bort chefsyrkena och satsar på specialisttjänster, säger Annika Elias ordförande i Ledarna.

Flest arbetssökande chefer anmälda hos Arbetsförmedlingen finns bland försäljnings – och marknadschefer.

– Cheferna hanterar varslen och uppsägningarna och försöker motivera återstående medarbetare men i värsta fall slutar det med att chefen får gå . Det är en tuff resa många av cheferna gör i lågkonjunkturen, säger Annika Elias.

Uppsägningar följer ett generellt mönster där arbetarna går först, sedan tjänstemännen och sist cheferna.

Siffrorna följer samma utveckling som för de cirka 2 000 chefer som är anmälda hos Ledarnas a-kassa.

Ny lagstiftning mot osund konkurrens Regeringen har beslutat om propositionen för konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet.

Konkurrenslagen förstärks med regler som innebär att Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket, enskilda företag eller en branschorganisation, vid vite får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i sin säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande. En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva sådan verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen.

Ledarnas tips till chefer som är på väg mot ett nytt jobb: • Ta till vara alla möjligheter som bjuds genom de stödåtgärder som din arbetsgivare erbjuder.

• Vet du vilket kollektivavtal som gäller? Är du osäker på vad som gäller kontakta din fackliga företrädare.

• Använd alla kontakter du har i dina nätverk och utforska all information som finns att få om jobbmöjligheter. Se ditt jobbsökande som ett jobb i din egen tjänst.

• Ha rutiner. Gå aldrig ifrån din normala dygnsrytm. Sköt om din hälsa. Håll kvar dina motionsvanor eller lägg till nya.

• Ta emot stöd från din familj och/ eller vänner.

• Ta tidigt kontakt med din bank för rådgivning om du är orolig för din ekonomi.

• Involvera din familj i dina jobbmål.

Det kan handla om långpendling, flytt eller andra saker som påverkar övriga familjen.

• Se hela tiden framåt. Låt inte avslag blockera din energi.

Källa: Ledarna

Sunda spelregler

Staten och kommuner säljer årligen varor och tjänster på marknaden för mångmiljardbelopp. På väl fungerande marknader ska företag kunna verka i konkurrens på lika och rättvisa villkor. Sunda spelregler mellan privat och offentlig sektor måste gälla.

– Nu får Sveriges företag äntligen möjlighet att få osunda konkurrensvillkor prövade. Vi tycker att det offentliga ska ägna sig åt det som är kärnan i välfärden, inte bedriva kommersiell verksamhet. Jag vet att det här är en mycket efterlängtad förändring, säger näringsminister Maud Olofsson.

Motverka snedvriden konkurrens Det är angeläget att komma till rätta med de problem som uppstår när offentliga aktörer ägnar sig åt affärsverksamhet som snedvrider konkurrensen på marknaden och därmed tränger undan privat näringsverksamhet.

Det finns många exempel på att kommuner driver kommersiella verksamheter trots att det finns företag som kan utföra dem. Det kan handla om plantskolor, reparation av

motorfordon, kommersiella tvätterioch konferensverksamheter, försäljning av brandskyddsutrustning eller bohagsflyttningar åt privatpersoner.

För att ett förbud ska få meddelas krävs enligt förslaget att förfarandet snedvrider konkurrensen eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens. Det ska även krävas att det inte är försvarbart från allmän synpunkt. Även konkurrenssnedvridande kommunala säljverksamheter kan förbjudas, om verksamheten inte är förenlig med lag.

Träder i kraft vid årsskiftet

Förslaget innebär att det ska bli möjligt att pröva och ingripa mot konkurrenssnedvridningar som kan uppstå när stat, kommun eller landsting säljer varor och tjänster på marknaden. Också på den statliga sidan kan regeln tillämpas. Exempelvis på konkurrenssnedvridande förfaranden som statliga myndigheter bedriver på marknaden.

Lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2010.

Källa: Näringsdepartementet

50 000 kronor är rätt mycket för en kanelbulle, men inte för ett hus.

I många kommuner och landsting upplever politiker och tjänstemän att det styrsystem som använts under en lång tid inte längre fungerar effektivt. Ofta finns en vilja att på ett tydligare sätt kommunicera till kommuninvånarna vad de får för sina skattepengar. Att koppla ihop punkterna.

För mycket fokus läggs på förhandlingar om pengar och för lite på vad som faktiskt händer med dem.

Även om viljan till förändring är stark kan det vara svårt att komma igång. Vår roll i arbetet är att hjälpa till att ta ut riktningen. Att agera piloter i utvecklingsprocessen och erbjuda just den struktur och de verktyg som organisationen behöver. Vi kallar det ”connecting the dots”.

www.ekan.com Ekan annons 2 off affärer 185x65 (4.0).indd 1

14

09-02-09 09.30.40

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

produktnytt

Sony Ericsson lanserar GreenHeart™telefoner med fokus på hållbar innovation GreenHeart-telefonerna minskar koldioxidbelastningen med 15 procent:

• E-manual minskar pappersanvändningen med mer än 90 procent.

• Mindre förpackning minskar transportutsläppen och pappersanvändningen.

• Minst 50 procent av plasten är återvunnen.

• Hörlurarna MH300 GreenHeart ™ innehåller 100 procent återvunnen plast i de flesta plastdelarna.

Sony Ericsson lanserar två GreenHeart-telefoner och bekräftar åtagandet att vara ledande inom miljöområdet och grön innovation, utan att kompromissa med produktdesign och funktionalitet.

GreenHeart-programmet lanseras med två flaggskeppsprodukter – C901 GreenHeart och Naite – samt hörlurarna MH300 GreenHeart.

GreenHeart är en av de viktigaste komponenterna i Sony Ericssons förnyade produktstrategi, och de hållbara innovationer som finns i GreenHeart-produkterna kommer framöver att implementeras i ett bredare sortiment.

Naiteinnehåller många av innovationerna som finns i C901 GreenHeart, och kommer dessutom med lågenergiladdaren EP300 GreenHeart, som är en av de första i sitt slag på marknaden. Tack vare dessa innovationer minskar den totala koldioxidbelastningen under livscykeln för C901 GreenHeart och Naite med 15 procent.

För mer information, vänligen kontakta: Gustaf Brusewitz, PR-ansvarig, Sony Ericsson Norden och Baltikum Telefon: 073-431 15 50, gustaf.brusewitz@sonyericsson.com

Seven Sisters – Stjärna Design: Erika Lagerbielke Enligt den grekiska mytologin härstammar stjärnformationen ”De sju systrarna” från sju nymfer som jagades av Orion. När de bad Jupiter om hjälp så förvandlade han dem till sju duvor och de flög då så högt att de fastnade på stjärnhimlen.

Erika Lagerbielke har fascinerats av den grekiska historien och skapat en gnistrande kristallstjärna, lika klar som den riktiga. I år kommer den tredje stjärnan i serien om sju.

Foto: Jonas Lindström

”Jag vill veta hur människor mår, jag vill veta vad de tycker är roligt och berikande och vad de upplever bekymmersamt, det är viktigt för mig.”

16

profilen | sten nordin – finansborgarrådet stockholm stad

Tryggt och stabilt styr han huvudstaden

Det är inte för inte som Sten Nordin finansborgarrådet (m) är omtyckt av så många, med en stabil och trygg hand driver han Stockholm Stad framåt. Det kanske heller inte är så konstigt att en av dem han beundrar mest är Burmas oppositionsledare Aung San Suu Kyi.

Vem är han Sten Nordin, vad har präglat honom, vad har han gjort, varför är han så omtyckt – är tankar som passerar när jag förhör mig runt.

Ofrånkomligt berör han många oavsett partitillhörighet. Det är sällsynt, kanske är det en fråga om hans förmåga att bemöta medmänniskor med respekt och ett genuint intresse.

Politiskt engagerad sedan barnsben – Ett minne som har präglat mig var när John F Kennedy blev mördad.

Jag var inte gammal då, var väl runt sex, minns så väl vilken otrolig genomslagskraft det blev hemma, hur oroliga mina föräldrar blev – plötsligt hade världspolitiken klivit rakt in i vardagsrummet, säger han allvarligt.

Sten Nordin har varit intresserad av politik sedan barnsben, men det var först under studietiden i Uppsala som han blev politiskt aktiv på allvar.

Snart var han ordförande i Föreningen Heimdal som på den tiden ingick i Fria moderata studentförbundet.

– Jag kommer så väl ihåg den heta debatten kring bland annat utbildningsfrågor och de nya reformerna som var aktuella då, det gjorde mig oerhört engagerad säger han och brister ut i skratt.

Har varit redaktör

Därefter har Sten Nordin varit trogen politiken och opinionsbildningen under hela sin yrkeskarriär. Innan han gick över och blev heltidspolitiker, var Sten bland annat redaktör för moderaternas medlemstidning

och Skattebetalarnas skrift Sunt Förnuft.

Hans kommunpolitiska karriär tog vid på allvar 1986, sex år senare blev han gruppledare för moderaterna i Stockholms socialnämnd.

1998 utsågs han till gatu- och fastighetsborgarråd efter att ha varit oppositionsborgarråd under fyra år. 1994-2006 blev han ledamot i kommunstyrelsen, 1998-2006 vice ordförande för moderaterna i Stockholms Stadshus, därefter lämnade han posten för att bli riksdagsledamot. Sedan 2003 har Sten varit förbundsordförande för Stockholms moderater, förra året utsågs han till regeringens talesperson i flyktingdialogen med kommunerna. I april 2008 återvände han till Stadshuset, nu på den inflytelserika posten som finansborgarråd.

– Det var oerhört glädjande när jag fick möjlighet att bli ytterst ansvarig för Stockholms utveckling, det här kanske är det roligaste politiska uppdraget man kan ha, säger Sten och skrattar. En av mina bärande idéer är att Stockholm skall vara en trygg stad inte minst för våra äldre, de skall ha det bra och du skall som förälder våga släppa ut din tonåring.

Sten vill att huvudstaden skall utvecklas på ett bra sätt, invånarna skall känna att den offentliga servicen är lättillgänglig och välkomnande oavsett om det gäller skola, vård, bostäder eller annat.

Tro på morgondagen och människan Som ledare anser Sten att det av yttersta vikt att skapa en framtidstro,

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

lika mycket som han tycker det är viktigt att tro på samhällsutvecklingen och medmänniskan.

– I svåra tider upplever jag som ledare att det oerhört centralt att aldrig släppa målet ur sikte, utan verkligen försöka inspirera gruppen så att de ser och känner utvecklingsmöjligheterna och tron på morgondagen. Det är ett sätt att tänka, inte minst nu i finanskrisens tid. Jag kommer ihåg hur media förra hösten basunerade ut ”kristidsrubriker” – då gäller det att hålla huvudet kallt och tänka igenom hur vi kan leda oss ur lågkonjunkturen på ett klokt och realistiskt sätt.

Just nu arbetar Sten med att lägga budgeten inför 2010, samtidigt som han också är fullt engagerad i projektet ”Stimulans för Stockholm” som sjösattes förra hösten med anledning av krisen.

– Där enades vi om ett unikt och omfattande paket för att bromsa lågkonjunkturen. Stadens finanser är goda och vi kunde därför tidigarelägga stora viktiga investeringar i nyproduktion av bostäder, infrastruktur och upprustningar av bostäder för 20 miljarder kronor under 2009 till 2013.

Sedan poängterar han att äldreomsorgen och skolan inte är något dragspel som man kan hålla på och dra i åt olika håll, utan att det är mycket, mycket viktigt med stabilitet och kvalitet även här.

– Även om Stockholm har klarat sig väl måste vi fortsätta arbeta för långsiktig stabilitet och kvalitet, vilket jag tycker är oerhört stimulerande att arbeta med.

Mötet med andra inspirerar

Inspirationen hämtar Sten från många håll. Något som skänker energi och kraft är när han är tillsammans med familjen ute på landet i Västervik, där håller han på i trädgården, promenerar i skogen och möter människorna som bor där. För är det något som inspirerar honom är det att möta människor och tala med dem om hur de har det.

– Jag vill veta hur människor mår, jag vill veta vad de tycker är roligt och berikande och vad de upplever bekymmersamt, det är viktigt för mig. Sedan ger det mig fantastiskt mycket att även prata om hur vi skall gå till väga för att saker och ting skall gå bra och fungera, hur vi tillsammans kan utveckla och bygga vidare på något sunt och livsbejakande.

Uppenbart styrs Sten av ett uppriktigt engagemang till människan, oavsett om det gäller honom som privatperson, medmänniska eller politiker. Detta leder mig ofrånkomligt att undra över vilka hans förebilder är, vilka han beundrar.

– Det är många förstås, inte minst mina föräldrar som fostrade och försörjde sju barn, att de orkade.

Sedan tänker jag ofrånkomligt på Burmas oppositionsledare Aung San Suu Kyi, hennes mod och personliga uppoffringar, det är helt enormt det hon gör.

Frågan är om inte Sten har en del av Aung San Suu Kyis kaliber om han skulle ha mött det hon nu gör.

Tina Lundberg Åsén

17

UPPHANDLING

Kammarkollegiets arbete med det nationella upphandlingsstödet har tagit fart Kammarkollegiet har fått regeringens uppdrag att utveckla och förvalta ett nationellt upphandlingsstöd samt driva utvecklingen av elektronisk upphandling och delta i standardiseringsarbetet på området. I detta ingår att utveckla och sprida hjälpmedel och metoder.

samt den splittrade utvecklingen av upphandlingsprocessen, säger Daniel Moius, projektledare på Kammarkollegiet.

Dialogmöten om Nationella upphandlingsstödet I slutet av maj och början av juni arrangerade Kammarkollegiet dialogmöten på sex orter för att ta del av tankar och synpunkter kring

Nationella upphandlingsstödet samt fört en dialog kring hur det framtida arbetet ska inriktas för att ge bästa möjliga resultat, förklarar Daniel Moius.

– Våra möten har varit mycket givande och vi har fått en bra respons, både beträffande vårt uppdrag och konkret feedback på de förslag och idéer vi har presenterat, säger han.

Målen

1. Ett upphandlingsstöd som bidrar till en mer effektiv, kvalitetsmedveten och rättssäker offentlig upphandling, där konkurrensen på marknaden bättre tas tillvara så att skattemedlen kan användas på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet.

2. Ett upphandlingsstöd som bidrar till en förenklad upphandlingsprocess till gagn för såväl upphandlande myndigheter och enheter som leverantörer.

3. Genomarbetade, välförankrade och välspridda metoder och hjälpmedel för upphandlingsprocessen, exempelvis mer enhetliga förfrågningsunderlag för olika produktkategorier.

4. Metoder och hjälpmedel som utvecklas inom upphandlingsstödet bör särskilt syfta till att upphandlande myndigheter och enheter ska stärka upphandlingens strategiska betydelse för den offentliga verksamheten, involvera verksamhetsnära kompetens på ett tidigt stadium av anskaffningsprocessen, beakta utvärderingar av tidigare inköp, samt analysera vilka behov som upphandlingen är avsedd att tillgodose, exempelvis användbarhet, ges bättre förutsättningar att prioritera hög kvalitet, uppmuntras till innovationsfrämjande upphandling, underlätta för små och medelstora företag att delta i upphandlingarna, samt bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.

Uppdrag att utveckla en vägledning för upphandling inom vård och omsorg

Syftet med Nationella upphandlingsstödet är att underlätta upphandlingsprocessen för både upphandlande myndigheter och leverantörer.

Ett väl utformat upphandlingsstöd medför att leverantören kan ägna mindre tid åt att besvara anbud och mer tid till att sälja, utveckla och tillhandahålla varor och tjänster. Ett sådant stöd minskar också sannolikheten för att olagliga direktupphandlingar genomförs.

18

– Vår uppgift är inte att ta fram någon egen teknisk lösning utan att fungera som ett stöd för myndigheterna i deras samverkan med marknadens aktörer. Problem som vi då måste diskutera är till exempel i vilken utsträckning systemlösningar skapar inlåsning och utestängning; bristande interoperabilitet och standardisering; fragmentisering av marknaden som gör det svårare för leverantörer att delta i upphandling

arbetet med det nationella upphandlingsstödet.

– För att lyckas i vårt arbete måste vi ha ett tätt samarbete med upphandlande myndigheter och leverantörer. Vilket stöd behöver de för att upphandlingsarbetet ska bli enklare och bättre? Kammarkollegiet har därför bjudit in upphandlande myndigheter, leverantörer och övriga intressenter till dialogmöten. På mötena har vi gett information om

– Kammarkollegiet har också fått regeringens uppdrag att under 2009 vidta de åtgärder som behövs för att utveckla och ansvara för en vägledning för upphandling inom vård och omsorg, säger Daniel Moius.

Kammarkollegiet ska i en rapport till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Finansdepartementet) senast den 1 mars 2010 beskriva arbetet med vägledningen och redogöra för möjligheterna att på sikt lägga samman vägledningen med det upphandlingsstöd som är under utveckling vid Kammarkollegiet.

Arne Öster

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Lättar upp i nacke och axlar.

Skona kroppen. Samsungs nya ergonomiska datorbildskärmar har mängder av justeringsmöjligheter, vilket gör det enkelt att välja den inställning som behövs för stunden. Flexibiliteten utvinns ur stativet som har dubbla rörliga leder och möjligheten att vinkla hela skärmen. Tillsammans bidrar dessa lösningar till att både nacke och axlar förskonas. Samsung SyncMaster för professionell användning är naturligtvis TCO-certifierade. Det garanterar att datorbildskärmarna lever upp till högt ställda miljökrav samt bra prestanda och bildkvalitet.

Välj datorbildskärmen med många justeringsmöjligheter. Välj Samsung SyncMaster.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4finns 2009i 22” och 24” bredbildsformat med färgalternativen svart och silver.

Samsung SyncMaster 2243FW och 2443FW

www.samsung.se19

UPPHANDLING

Bättre service och ökad delaktighet genom satsning på e-förvaltning och skapa goda förutsättningar för att förädla den information som finns tillgänglig inom den offentliga sektorn. Därför är jag mycket glad över att E-delegationen nu kommit igång med sitt arbete så att vi kan förverkliga de mål regeringen satt upp och återta en ledande position inom e-förvaltningsområdet, säger kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.

Ta vara på goda erfarenheter

Mats Sjöstrand, Skatteverkets generaldirektör.

Regeringen har beslutat att inrätta en delegation som ska leda och samordna arbetet med att utveckla IT-baserade tjänster och lösningar i staten. Delegationen består av myndighetscheferna från de största och IT-intensivaste myndigheterna. Ordförande för E-delegationen är Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand.

Verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning med hjälp av Internet och andra IT-lösningar kallas e-förvaltning. E-förvaltning är ett prioriterat område inom den offentliga förvaltningen. Syftet med förvaltningen är att förbättra det sätt på vilket myndigheter, kommuner och landsting kommunicerar och tillhandahåller tjänster gentemot allmänheten.

Ett samlat grepp ligger i kommuners, landstings och regioners intresse – Den nya tekniken skapar möjligheter till en större delaktighet för enskilda, organisationer och företag i förvaltningens utveckling och dess produktion av tjänster. Arbetet med att stärka e-förvaltningen handlar också om att stärka demokratin

För att nå detta mål måste de goda erfarenheter som gjorts inom förvaltningen tas till vara samtidigt som möjligheterna till myndighetsövergripande samverkan och integration förbättras. Den ökade samordningen av e-förvaltningsarbetet som behövs för att uppnå detta bör enligt regeringens handlingsplan företrädesvis ske inom vissa angivna sektorer där regeringen utser samverkansansvariga myndigheter. För närvarande finns sektorsvisa arbeten med att förbättra informationshanteringen och utöka det elektroniska informationsutbytet, till exempel inom området geografisk information och fastighetsinformation (Geodatarådet), Rättsväsendets Informationsförsörjning (RIF-rådet), IT i vårdoch omsorgssektorn.

Samordning och förenkling

I handlingsplanen anges också att kommunernas e-förvaltningsarbete är av stor betydelse för utvecklingen av e-förvaltningen i stort. Det är därför viktigt att det statliga utvecklingsarbetet löpande samordnas med Sveriges kommuner och landsting (SKL).

E-delegationen ska bidra till genomförandet av regeringens handlingsplan för e-förvaltning och bidra till att uppfylla målet att det ska vara så enkelt som möjligt för medborgare och företag att utöva sina rättigheter

och fullgöra sina skyldigheter samt att ta del av förvaltningens service.

Delegationen ska öka förutsättningarna för utvecklingen av fler e-tjänster med användarvänliga gränssnitt för medborgare och företag, framför allt tjänster som integrerar flera myndigheters processer.

Att bibehålla ett starkt skydd för den personliga integriteten är en viktig del av arbetet. Delegationen ska även stödja den utveckling som sker inom området e-demokrati.

Näringslivet ska stödjas genom förenklingar för företagen, både när det gäller att lämna uppgifter till myndigheter och att ta del av offentlig information. E-förvaltningen ska bidra till att minska företagens administrativa kostnader.

Delegationen ska samordna de statliga myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt samt följa upp deras effekter för medborgare, företag och medarbetare. Den ska också samordna den statliga förvaltningens IT-standardiseringsarbete.

E-delegationen ska i sitt arbete sträva efter att den offentliga förvaltningens e-tjänster i så stor utsträckning som möjligt ska bygga på öppna standarder, använda sig av programvara som bygger på öppen källkod samt sträva efter lösningar som stegvis frigör förvaltningen från beroendet av enskilda plattformar och lösningar.

Utvecklingsarbetet inom e-förvaltningen ska ske i samverkan mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL).

E-delegationen ska även bistå regeringen i EU-samarbetet på områdena e-förvaltning och IT-standardisering.

Dess första uppgift är att utforma ett förslag till strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning och bland annat föreslå riktlinjer för hur den offentliga sektorns utveckling forts. sid 23 

20

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Staten ska effektivisera sina inköp med e-beställningar Regeringen har beslutat att de statliga myndigheterna ska införa elektroniska beställningar till slutet av 2013. Målet är att effektivisera inköpsprocessen för myndigheterna. Ekonomistyrningsverket (ESV) har fått i uppdrag att leda och samordna arbetet.

Syftet med uppdraget är att förenkla arbetet med beställningar genom nya rutiner och användning av IT-stöd.

Det gör det möjligt att frigöra resurser så att kvalitet och service i myndigheternas verksamhet kan förbättras. Övergången ska också förenkla hanteringen för statens leverantörer.

Införandet av e-beställningar är en del av regeringens handlingsplan för e-förvaltning. Arbetet görs stegvis. I första fasen undantas små myndigheter, med färre än 50 anställda.

Stor omställning väntar

Arbetet med e-beställningar omfattar en del av inköpsprocessen, se nedanstående figur: Det har visat sig värdefullt att

stegen före beställningen för att: • genomföra avrop på rangordnade ramavtal.

• göra en förnyad konkurrensutsättning.

• direktupphandla.

Beställningsprocessen är den del i inköpsprocessen som följer efter själva upphandlingsprocessen, då kontrakt tilldelats till en given leverantör. Den omfattar både interna rutiner hos köparen och kontakten med leverantören fram till leveransen. Efter beställningsprocessen tar processerna för leverans och fakturahantering vid.

– Övergången till att hantera beställningar elektroniskt innebär bland annat att köpet ska godkännas

Inköpsprocessen – med elektroniska beställningar Strategisk inköpsplanering & styrning

Upphandla & hantera avtal

Beställa

Leverans- & fakturahantering

Marknadsanalys

Upphandla

Avancerade e-beställningar

Bekräfta leveransens kvalitet

Behovsanalys

Tillhandahålla avtal

Enkla e-beställningar

Matcha beställning & faktura

Planering & uppföljning

Förvalta avtal

Övriga beställningar

Hantera & betala faktura

Utforma regler, rutiner & policies Förvalta stöd & process

klargöra begreppen inom området.

Med beställning menas en begäran om leverans av varor/tjänster.

Beställningar kan förekomma efter alla olika former av upphandlingsförfaranden i LOU. Själva upphandlingsprocessen avser att annonsera, ta fram förfrågningsunderlag, ta in anbud, utvärdera anbud och tilldela kontrakt föregår beställningsprocessen.

I upphandlingsprocessen ingår

redan vid beställningen och inte i efterhand när fakturan kommer.

Rutiner och former för hur inköp hanteras i myndigheterna kommer då att behöva ses över. För att lyckas med detta är det viktigt att hantering av inköpsfrågor beslutas på ledningsnivå, säger Peter Norén, som är funktionsansvarig för e-handel vid ESV.

Regeringen prioriterar frågan

Målet är att myndigheterna ska

Peter Norén, funktionsansvarig för e-handel vid ESV.

kunna hantera egna och utgående beställningar elektroniskt senast vid utgången av 2013. Införande av e-beställningar har ännu inte reglerats i förordning. Regeringen har dock tydligt uttalat att statliga myndigheter ska införa e-beställningar till utgången av 2013.

Införandet pågår under flera år.

Regeringen har gett ESV i uppdrag att ge stöd till myndigheter och leverantörer, bedöma behov av reglering och delta i standardiseringsarbetet tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. ESV ska också beakta tillgänglighet och användbarhet i IT-stöd samt särskilt analysera de specifika förutsättningar som finns för e-beställningar vid köp av tjänster.

Samverkan behövs eftersom exempelvis hantering av prislistor berör både upphandlings- och beställningsprocessen. Andra viktiga aktörer utöver ESV är Kammarkollegiets arbete med Nationellt Upphandlingsstöd samt de myndigheter som upphandlar gemensamma statliga ramavtal.

ESV är i startgroparna

Under hösten handlar det om att gå ut med tydlig information till myndigheter och varu- och tjänsteleverantörer om vad införandet innebär.

– Vi kommer omgående att ta fram stöd för myndigheterna och lyfta fram förebilder som kan sprida lärdomar. Vi ska även bedöma och konkretisera behov av reglering inom området samt upphandla statliga ramavtal för e-handel, berättar Peter Norén.

ESV kommer att arbeta nära statliga myndigheter och leverantörer.

Arbetet tar sin utgångspunkt i de förslag ESV lade i oktober 2008 i avrapportering av regeringsuppdrag att ge förslag till åtgärder för genomförande av elektroniska beställningar i staten. Dessa rapporter finns via ESV:s webbplats, se http://www. esv.se/e-handel. Frågor till ESV kan också ställas via e-handel@esv.se.

Källa: ESV

Vi tar offentlig upphandling på allvar. Gör du? www.upphandlingsdagarna.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

21

expertpanelen svarar Det nya lagförslaget inom offentlig upphandling innebär bland annat att tillsynsmyndigheten Konkurrensverket skall kunna ansöka om påförande av skadeavgift om lägst 10 000 kr, eller 10 procent av kontraktsvärdet, max 5 000 000 kr hos allmän förvaltningsdomstol. Det finns de som tror att domstolen oftast kommer att nöja sig med minimibeloppet – 10 000 kr varför man har råd att systematiskt bryta mot lagen.

1. Tror ni att domstolen kommer att nöja sig med minimibeloppet när lagen träder i kraft eller kommer man att påföra högre belopp bara för att statuera exempel?

Anna Ulfsdotter Forsell, Advokat, Delphi & Co

Ann Linde Koolman, upphandlare Alingsås Kommun

2. Att som offentlig upphandlare bli fälld i förvaltningsdomstolen. Är det något som kommer att påverka upphandlarens fortsatta karriär.

3. I samma utredning föreslås en beloppsgräns för direktupphandling på 15 procent, ca 286 000 kr. Synpunkter på om detta är för låg eller hög summa?

4. Med anledning av en avhandling vid Växjö Universitet förekommer uppgifter om att de lokala politikerna försöker påverka upphandlarna att gynna lokala företag. Är det din uppfattning att detta är ett ” dolt” problem?

1. Svårt att svara på. Domstolen kommer att behöva få litet tid på sig för att utveckla en praxis, men min förhoppning är att domstolen kommer att utgå från överträdelsens allvarlighet. Det kommer att bli intressant att se hur Konkurrensverket utformar sina yrkanden. Jag tycker att det är bra att vi äntligen får marknadsskadeavgifterna men anser att maximibeloppet är litet för lågt satt. Vissa upphandlande myndigheter och enheter kanske väljer att ta risken med en marknadsskadeavgift om avgiften högst blir 5 MSEK. I en stor upphandling är 5 MSEK inte mycket. Vi skall komma ihåg att den offentliga upphandlingen totalt per år

omsätter omkring 500 miljarder SEK. 2. Det tror jag inte och det anser jag inte heller skall ske. Att bli fälld i domstolen är en normal del av inköparens yrkesroll. Jag vill se fler upphandlare som testar nya grepp och verkligen använder LOU, testar lagens gränser. Att bli fälld i domstolen får inte inverka på inköparen och dess vilja att göra goda affärer.

3. Det är en rimlig och bra nivå. Det är dock viktigt att konkurrensen tillvaratas ändå så att inte direktupphandlingarna alltid går till samma företag.

4. Jag läste detta och anser att det låter skrämmande. Jag har stött på s.k. lokala

hänsyn i upphandlingssammanhang några gånger och blir lika förvånad varje gång.

De exempel jag har sett kommer från hela landet, men kanske oftare från glesbygden.

Ofta bygger det på okunskap om marknadsekonomin och dess krafter. Jag har sett en ökad användning av klausuler som tar lokala hänsyn det sista året och tror att det kan bero på lågkonjunkturen. Förhoppningsvis är det ett övergående problem. Ibland beror det på okunskap - det bästa anbudet skall vinna och det spelar givetvis ingen roll var företaget som lämnat det bästa anbudet är etablerat!

1. En domstol skall följa lagen och kan inte sitta och tycka. Frågan är vilket kontraktsvärde som är det korrekta.

2. Upphandlare inom en offentlig förvaltning arbetar som experter och rådgivare. En beställning eller ett avtal som en upphandlare skriver under, bygger på en upphandling genomförd enligt LOU. Att inköp görs i den offentliga förvaltningen, som ej föregåtts av en upphandling enligt LOU kan upphandlaren ej ta ansvar för. Givetvis är dåliga referenser, oavsett vilket yrke man har, ett hinder i karriärsklättringen.

3. 286 tkr, i relation till annat (vad man upphandlar och vem som upphandlar) kan vara både stort och litet.

En förenklad upphandling tar idag minst 6 veckor och till dessa 6 veckor kommer tilldelningstiden samt tiden som en ev. överprövning kan ta.

En ny beloppsgräns bör relateras till vad som står i kapitel 15 och hur det står. Att i stort sett alla upphandlingar idag kan överprövas är orimligt. Däremot att den upphandlande myndigheten skall vara öppen, behandla alla lika, ställa proportionella

krav, släppa in konkurrensen osv. ifrågasätter ingen upphandlare.

4. Nej, men en lokal politiker månar om det lokala näringslivet och skall så göra. De politiker som finns idag upplever jag vara pålästa, man är förtrogen med LOU och man förstår.

Vi upphandlare har en viktig uppgift att kontinuerligt uppdatera och informera inte bara politikerna utan även näringslivet. I förfrågningsunderlagen får vi inte lägga hinder utan vi måste öppna för alla och kunna motivera varför.

1. Det är ju väldigt svårt att ha någon klar uppfattning om hur rättsväsendet inledningsvis kommer att resonerar kring beloppsnivån avseende marknadsskadeavgiften när rätten också har fastslagit att ett avtal trots allt får bestå. Man får väl anta att Konkurrensverket endast kommer att driva intressanta och betydelsefulla ärenden varför beloppen kanske inte alls hamnar på minimibeloppet utan kanske oftare 10 procent av värdet på upphandlingen i fråga, dvs. kontraktsvärdet.

2. Det är väl klart att det kan ha betydelse för karriären men inte att det generellt kommer att bli så. Det beror väl på vilket misstag man har gjort och hur grovt och självklart felet egentligen är. Upphandling och upphandlingsrätten innehåller många tolkningar och olika synsätt. Det är ju också en ganska spretig rättspraxis som ska tillämpas.

3. I Norge har man en gräns på 500 000 Nkr. Det är svårt att förstå varför vi i Sverige har kommit fram till att nära hälften av den norska beloppsgränsen är det optimala.

Upphandling tar tid och är kostsamt för förvaltningen därför borde alla effektiviseringar och rationaliseringar välkomnas. Man ska vara medveten om att det förekommer att upphandlingskostnaderna på små upphandlingar ibland inte är försvarbara. Mot denna bakgrund tycker jag naturligtvis att man borde överväga en högre summa.

4. Eftersom jag inte har någon erfarenhet från den kommunala sidan så vet jag faktiskt inte.

1. Svenska domstolar dömer ofta till lägsta påföljden när det gäller brottmål. Hur förvaltningsdomstolar kommer att hanterar dessa mål är svårt att sia om. Allt nytt kan ju ha en tendens att tillämpas med viss försiktighet i början. I detta fall tror jag dock att mindre ärenden inte kommer att kunna prioriteras av Konkurrensverkets begränsade resurser. De kommer sannolikt driva de mest flagranta brotten som rimligen bör ge större påföljd.

2. En upphandlare arbetar som projektledare med bl.a. politiker och brukare som uppdragsgivare. Det krävs mycket till för att kunna styrka att en enskild upphandlare är ensam ansvarig för eventuella fel i en upp-

handling. Tillämpningen av lagen är ju inte glasklar heller som vi alla vet. Propositionen har ju uttalat att praxis får utvisa hur nuvarande LOU ska tolkas/tillämpas. Då får det inte vara straffbart att testa var gränserna går om uppsåtet är gott, dvs att använda skattepengar på bästa sätt. Men visst kommer det att påverka upphandlarens sätt att arbeta. Vi upphandlare kommer förmodligen börja dokumentera îskiljaktig meningî från möten och i e-post för att ha ryggen fri vid en rättslig prövning. Det är aldrig en merit att vara dömd för îtjänstefelî, men kraven på bevisning är höga så jag tror det blir mycket ovanligt med fällande dom om förslaget skulle genomföras.

3. Det är svårt att fastställa en gräns som är rätt för alla. Det kostar mycket att genomföra upphandlingar och vi vill ju trots allt att det ska totalekonomiskt ska löna sig att upphandla med utnyttjande av den konkurrens som finns. Ett viktigt mål vid direktupphandling är att avropen ska effektiviseras. Egen arbetstid är dyrbart när många avropare letar efter lämpliga leverantörer.

4. Nej det är inte ett îdoltî problem eftersom vi vet att önskemålen ibland framförs, dock trodde jag inte att det var så vanligt som utredningen visar.

Hans Sundström, Kammarkollegiet

Sinikka Suutari, Upphandlingskonsult

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se

UPPHANDLING 

av e-tjänster ska kunna stödja övergången till ny teknik. Förslaget ska redovisas för regeringen senast den 30 september 2009.

E-förvaltning och personuppgiftslagen Allt fler kommuner och statliga myndigheter utvecklar nu e-tjänster och inför elektroniska ärendehanteringssystem samtidigt som informationsutbytet inom och mellan kommuner/myndigheter ökar.

Sammantaget innebär det en ökad datoriserad behandling av personuppgifter vilket i sin tur ökar risken för att personuppgifter behandlas

felaktigt på ett sätt som strider mot personuppgiftslagen (PuL).

I den kommunala verksamheten finns en medvetenhet om att dokumenthanteringen styrs av flera olika lagar, bl.a. tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen, förvaltningslagen och arkivlagen. Däremot saknas till viss del kunskaper om personuppgiftslagens bestämmelser. Datainspektionen har mot bakgrund av sitt uppdrag, och med hänsyn till det stora förändringsarbete som för närvarande pågår inom många kommuner, sett ett behov av att ge vägledning från inspektionen för att IT-system och tjänster ska imple-

menteras i överensstämmelse med personuppgiftslagen.

Ministermöte 18 november

Ett informellt möte med EU:s ministrar äger rum den 18 november i Malmö. Mötet leds av kommunoch finansmarknadsminister Mats Odell. Avsikten med mötet är bland annat att lägga grund för en ny handlingsplan för e-förvaltning inom EU för perioden 2010-2015.

Ministermöten om e-förvaltning hålls vartannat år. Det senaste mötet ägde rum i Lissabon 2007.

Konferens 19-20 november

Vid konferensen 19-20 november deltar politiker, tjänstemän och representanter från näringsliv och organisationer. Ett tjugotal sessioner kommer att behandla ett stort antal ämnen, som hur vi tar fram nya innovativa e-tjänster inom EU, hur vi kan tillhandahålla och utnyttja värdet som finns i offentlig information, utvecklingen av e-upphandling och e-inköp, samt hur vi får till stånd en uthållig förvaltning inom EU. Arne Öster

Nya lagförslag inom offentlig upphandling

”LOU är bra för den sätter en formell grimma på kommunerna att hålla sig till lagen och främja konkurrensen.”

– Vi tycker att de nya lagförslagen är bra, säger Olof Erixon vid Svenskt Näringsliv, huvudansvarig för juridiska frågor och den internationella handelspolitiken. Däremot ifrågasätter han förslaget där upphandlande myndigheter inte skall behöva tillämpa LOU. Finansdepartementet har nyligen presenterat tre nya förslag till ändringar i lagen rörande offentlig upphandling, LOU. Förslagen syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv vad gäller effektivare förfaringssätt för prövning av offentlig upphandling.

Samtidigt lämnas förslag om att införa en marknadsskadeavgift och ändringar som syftar till att förenkla upphandlingsförfarandet.

Marknadsskadeavgift påförs vid otillåten direktupphandling – Sanktionerna är bra om man gör sig skyldig till att bryta mot lagen, då föreslås en marknadsskadeavgift på lägst 10 000 kronor och högst 5 000 000, fortsätter Olof Erixon och berättar vidare om att avgiften inte får överstiga tio procent av kontraktsvärdet.

I promemorian föreslås att marknadsskadeavgift bland annat skall påföras vid otillåten direktupphandling. Det föreslås att tillsynsmyndigheten Konkurrensverket skall ansöka om påförande av skadeavgift hos allmän förvaltningsdomstol.

– Tyvärr har jag erfarenhet av att svenska domstolar dömer vid den

nedersta gränsen, vilket gör att det är lätt att kunna sätta i system att bryta mot lagen. 10 000 kronor i skadeavgift är inte tillräckligt avskräckande, skadeavgiften måste vara betydligt högre anser jag, säger Olof Erixon.

Ifrågasätter tröskelvärdet

– Däremot är tröskelvärdet är inte bra. Vi tycker att om man skall ha ett bestämt belopp som är betydligt lägre, i värsta fall kan vi tänka oss 200 000 konor, fortsätter Erixon.

Fasta beloppsgränser för direktupphandling föreslås motsvarande 15 procent av tröskelvärdet, cirka 286 000 kr. Förslaget kompletteras med bestämmelser för beräkning av värdet av ett avtal som man avser att direktupphandla. Värdet skall enligt förslaget uppskattas till det totala beloppet som kan komma att betalas enligt avtalet, exempelvis skall options- och förlängningsklausuler betraktas som om de utnyttjas.

Myndigheter behöver inte tillämpa LOU I en annan promemoria som nyligen har presenterats föreslås det att en upphandlande myndighet inte behöver tillämpa LOU när den

Olof Erixon

anskaffar varor eller tjänster från en juridisk person. Det kan exempelvis röra sig om ett aktiebolag, ett kommunalförbund, eller en gemensam nämnd som myndigheten helt eller delvis förfogar över eller är medlem i. Detta gäller under förutsättning att två villkor uppfylls vilka motsvarar de kontroll- och verksamhetskriterierna som har slagits fast i EG-domstolens rättspraxis.

Kriterierna innebär dels att den upphandlande myndigheten måste utöva kontroll över den juridiska personen som motsvarar samma kontroll som utövas över sin egen förvaltning, och dels att den juridiska personen måste utföra huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den upphandlande myndigheten som förfogar över eller är medlem i den juridiska personen.

– Vilka kan det, undrar Erixon.

Många politiker toppstyr kommunerna – Jag tycker LOU fungerar utmärkt ur ett leverantörsperspektiv, det är upphandlarna som har problem, inte

leverantörerna, menar Erixon.

Han anser att lagen i några stycken är komplicerade men inte svårare än att upphandlarna kan lära sig.

– Det handlar om utbildning och vilja från politikerna att följa lagen.

Många politiker toppstyr i kommunerna, sedan finns det en och en annan tjänsteman som säger ”så här blir det för att lagen är som den är” vilket inte är korrekt, fortsätter Erixon.

Erixon påpekar också att det många gånger kan det finnas kompisförhållanden mellan leverantörer och upphandlare som gör att ”man har sin husleverantör”.

– LOU är bra för den sätter en formell grimma på kommunerna att hålla sig till lagen och främja konkurrensen. LOU skapar en någorlunda jämn spelplan ur ett konkurrensperspektiv, inte minst när det gäller ur det samhällsekonomiska perspektivet som i det långa loppet gynnar skattebetalarna.

Tina Lundberg Åsén

Hur mycket kan vi spara för Sverige? www.upphandlingsdagarna.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

23

UPPHANDLING

Debatt: Sluta slå på upphandlarna Så kan vi offentliga upphandlare återigen läsa att vi är inkompetenta och korrumperade, denna gången är det Offentliga Affärers nyhetsbrev från vecka 33. Se även artikel sid 23 i detta nummer av Offentliga Affärer.

Så här uttalar sig Olof Erixon på Svenskt Näringsliv – Jag tycker LOU fungerar utmärkt ur ett leverantörsperspektiv, det är upphandlarna som har problem, inte leverantörerna, menar Erixon.

Han anser att lagen i några stycken är komplicerade men inte svårare än att upphandlarna kan lära sig.

Hur man kan uttrycka sig på det sättet och inkompetensförklara en hel yrkeskår är märkligt och oförskämt!

Jag har inte problem med Lagen om Offentlig Upphandling. Lagen är bra och jag tillämpar den alltid i alla de projekt jag deltar i.

Den är komplicerad. Ja, det håller jag med om men jag är proffs och har inga problem med tillämpningen.

Problemet, Olof Erixon, är att man i många upphandlande

myndigheter låter människor som inte har upphandling som yrke syssla med något de inte fått utbildning i och inte heller tid avsatt för.

Lär dig skilja på den professionella upphandlaren och den som då och då genomför en upphandling.

De problem som finns med dåligt genomförda upphandlingar, eller inga upphandlingar alls, beror till största delen på brist på resurser hos upphandlingsenheterna som inte räcker till för alla behov. De finns små upphandlande myndigheter som inte har en enda anställd upphandlare.

Det är här problemet ligger, inte i att upphandlare försöker kringgå LOU eller att vi skulle vara korrumperade.

Och ja, jag umgås gärna med våra leverantörer, men det kan jag göra

över en kopp kaffe. Det handlar om att skapa goda relationer med såväl avtalsleverantörer som presumtiva leverantörer.

Det är ju dessutom kul att Olof Erixon anser att leverantörerna inte har problem med LOU. Jag har under mina snart 15 år som upphandlare hört många företagare klaga över de komplicerade reglerna och jag har sett massor av anbud där man struntat i de krav som ställs.

Så snälla Olof Erixon, bli lite nyanserad! Dra inte alla som sysslar med upphandling över en kam och syssla inte med skyttegravskrig. Låt

oss istället respektera varandra och ha en dialog.

Vårt gemensamma problem är att resurserna för att genomföra professionella anskaffningar inte räcker till alla gånger och det gäller även när företagen när de ska lämna anbud.

Jag ställer inte ett enda krav för att j-vlas. Jag ställer bara de krav jag måste ställa.

Christina Nilsson Upphandlare/jurist i Ängelholms kommun och f. d. Styrelseledamot i SOI

Tjäna

mycket tid!

Tjäna Tjäna

Gör det du är duktig på, vi tar hand om dina brev och paket. Vi hämtar och lämnar, sorterar och frankerar och sköter svarspost. Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20.

En del av din dag.

24

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Från 24-timmarsmyndighet till e-förvaltning Begreppet 24-timmarsmyndigheten myntades i slutet av 1990-talet och stod för en elektronisk förvaltning i medborgarnas tjänst. Det illustrerade en vision där myndigheter var mer serviceinriktade. Service och information skulle ges via webben på tider och platser som passade individen.

Många tolkade det som att det bara handlade om att skapa nya e-tjänster, eller att myndigheter skulle vara bemannade dygnet runt. Att ordet myndighet fanns med i själva begreppet gjorde också att kommunerna inte kände sig omfattade. Det fanns till och med de som tolkade begreppet som att det stod för en särskild myndighet med namnet 24-timmarsmyndigheten. ”Utvecklingen av 24-timmarsmyndigheter får inte stå i motsättning till traditionella och invanda kontaktformer.

Samhällsservicen måste vara tillgänglig via olika kanaler som personliga möten, reguljärbrev, avancerad telefonservice, persondatorer och digital-TV. Medborgarna skall ha möjlighet att använda sig av den form som passar bäst i varje enskilt fall. Samtidigt är det uppenbart att informationstekniken är ett kraftfullt redskap för ökad tillgänglighet, öppenhet, insyn och effektivitet. Därför måste målet för varje myndighet vara att all information och service som med bibehållen eller ökad kostnadseffektivitet

kan tillhandahållas elektroniskt också skall göras så. Det ankommer därvid på myndigheterna att se till att de elektroniska tjänsterna utformas och tillhandahålls på ett sådant sätt att de kan användas av alla och inte utestänger grupper av medborgare.”

(Ur regeringens uppdrag till Statskontoret om 24-timmarsmyndigheten).

24-timmarsdelegationen

Den 18 juni 2003 beslutade regeringen att tillsätta en delegation för utveckling av offentliga e-tjänster, denna delegation kallades 24-timmarsdelegationen.

Syftet för denna delegation var att: 1. Identifiera områden i offentlig sektor där elektroniska tjänster har en potential att skapa stor nytta för enskilda individer och företag samt effektivisera offentlig sektor, men där det finns hinder som behöver undanröjas eller skäl att påskynda utvecklingen samt ta initiativ till åtgärder för att driva på utvecklingen inom dessa områden, 2. Pröva nya vägar att öka

samverkan mellan staten, kommuner och landsting samt mellan offentlig sektor och andra aktörer vid utveckling och tillhandahållandet av elektroniska tjänster, 3. Initiera samverkansprojekt med näringslivet, 4. Främja kunskapsöverföring mellan forskning och utveckling och framtagandet av praktiska och nyttoskapande elektroniska tjänster.

Den 31 december 2005 avlämnade 24-timmarsdelegationen sin rapport och arbetet kom från och med den 1 januari 2006 att förvaltas och drivas vidare av det numera nedlagda VERVA (Verket för förvaltningsutveckling).

I dag talar man om e-förvaltning En rad insatser har de senaste åren genomförts av regeringen för att höja e-förvaltningens samlade kvalitet och tillgänglighet. Införandet av elektroniska fakturor är genomförd. Andra steget innebär införandet av gemensamma IT-stöd för beställningar via ramavtal när staten köper varor och tjänster. Regeringen har i år särskilt satsat på att upphandlingen i allt större omfattning ska ske elektroniskt för att förenkla upphandlingsprocessen och för att öka den gränsöverskridande handeln.

E-förvaltningsutveckling i Sveriges kommuner 2008

e-förvaltningen skett under de tre år mätningen genomförts.

Samtliga kommuner inbjöds i mars 2006, i juni 2007 och i juni 2008 att delta i en webbaserad undersökning om ”hur man ligger till i förändringsarbetet mot en modern förvaltning”. Totalt har 234 av landets 290 kommuner svarat vid något eller flera tillfällen.

Mätningens syfte är för det första att ”rita kartan” och visa hur långt utvecklingen i kommunerna har nått mot en utvecklad e-förvaltning och för det andra att mäta förändringstakten. Ett tredje syfte med mätningen är att stödja kommunledningarna i lednings- och förändringsarbetet.

I en tredje delrapport redovisas ett nuläge av e-förvaltningsutvecklingen samt en jämförelse mellan de tre mätningarna.

Tre övergripande iakttagelser kan göras utifrån mätningarna: Det finns ett samband mellan kommunstorlek och redovisat värde för de olika indikatorerna.

Det är endast de större kommunerna som påvisar att en tydlig positiv utveckling har skett de senaste tre åren, även om undantag finns.

De generellt låga värdena kring hörnstenen Förändringsledning – kommunikation och kompetens indikerar att det finns en stor förbättringspotential för hörnstenen.

En sammanfattande iakttagelse är att det generellt sett endast är i de större kommunerna som en utveckling av

Arne Öster

Vilken nytta kan du dra av att byta erfarenheter med dina kollegor? www.upphandlingsdagarna.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

25

UPPHANDLING

En mötesplats för Sveriges 400 000 företag Under oktober kommer Eniro att lansera Sveriges nya marknadsplats för alla upphandlare och leverantörer, det vill säga en naturlig plats där köpare och säljare kan mötas med stor effektivitet.

Upphandling, utvärdering och konkurrensutsättning online sänker processkostnaderna och ökar antalet anbud, menar Lars-Göran Fröjd, Senior Strategist på Eniro Upphandling.

– I och med att Eniro har upparbetade relationer med flera hundratusen företag, kan vi genom förvärvet av Oreos väl beprövade interaktiva plattform för upphandling och avtalshantering, förändra processen för både säljare och köpare. Det ska bli enklare, säkrare och ta kortare tid att genomföra upphandlingar. Det borgar för bästa tänkbara konkurrens från flera intressanta lokala företag och därmed lägre inköpskostnader, säger Lars-Göran Fröjd.

För att uppnå syftet ser han fem kritiska nyckelfaktorer.

1. Utgå från tanken om en Internetbaserad marknadsplats i stället för ett fristående systemverktyg. Det finns inget direkt mervärde i bara ett administrativt system.

2. Spridning av budskapet om att upphandlingen finns.

3. Relation till potientiella anbudsgivare.

4. Kopplingen mellan offentlig sektor och privat näringsliv, det vill säga en marknadsplats som kommer att hantera både offentliga och privata upphandlingar.

5. Enkel tjänst som är lätt tillgänglig via webbläsaren för både upphandlande enheter och

anbudsgivare där själva upphandlingen kan genomföras elektroniskt från vilken dator som helst.

– Eniros styrka är en av Sveriges mest välbesökta webbplatser (med över tre miljoner unika besökare i veckan). Det innebär att annonserna når ut på bästa möjliga sätt.

Genom att hantera både privata och offentliga upphandlingar uppnår vi största möjliga attraktionskraft från privata företag och där även små och medelstora företag kan vara med och konkurrera på bästa sätt. Dessa upplever ofta traditionella upphandlingar som både krångliga och tidsödande, förklarar Lars-Göran Fröjd som nyligen presenterat planerna för Nationella upphandlingsstödet på Kammarkollegiet.

Nationella upphandlingsstödet Kammarkollegiet har fått regeringens uppdrag att utveckla och förvalta ett nationellt upphandlingsstöd samt att driva utvecklingen av en elektronisk upphandlingsplattform och delta i standardiseringsarbetet på området.

I detta ingår att utveckla och sprida hjälpmedel och metoder.

Syftet med det nationella upphandlingsstödet är att det ska bidra till en mer effektiv, kvalitetsmedveten och rättssäker offentlig upphandling där konkurrensen på marknaden bättre tas tillvara så

Lars-Göran Fröjd, Senior Strategist på Eniro Upphandling

att skattemedlen används på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet.

Bistår upphandlande parter

www.primona.se

26

– Vi vill bistå kommuner, landsting, statliga myndigheter och privata företag i deras strategiska planering av sina upphandlingar och visa på ett alternativ som är både enklare, säkrare och snabbare.

Magnus Nordkvist, Lindesbergs kommun tilldelades det nyinstiftade priset ”Handslaget 2009” för årets upphandling. Den vinnande upphandlingen ledde till att kommunen sparade flera miljoner på om- och tillbyggnationen av Frövis resecentrum, berättar Lars-Göran Fröjd.

Upphandlingen av Frövi resecentrum genomfördes först på traditio-

nellt vis, utan stöd av marknadsplats och systemstöd. Resultatet blev bara ett enda anbud, vilket kommunen inte var nöjda med. Upphandlingen avbröts och man införde en digital upphandlingsprocess. Resultatet blev sex anbud. Det vinnande anbudet var hela 78 procent billigare än anbudet i den avbrutna upphandlingen.

Framöver kommer Eniro att rulla ut tjänsten i alla nordiska länder och möjliggöra affärer över gränserna.

– I allt vi gör är vi också mycket lyhörda för vad våra kunder säger och vi har redan sedan tidigare referensgrupper ute hos upphandlande enheter som är med och påverkar utvecklingen av tjänsten, förklarar Lars-Göran Fröjd.

Arne Öster

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

Bland utställarna UPPHANDLING möter du:

Vi tycker det är viktigt att skattemedlen används till goda affärer

Gör du?

Upphandlingsdagarna har snabbt blivit en självklar årlig mötesplats för en stor del av landets offentliga upphandlare. Inte så konstigt kanske, då många människor gör sitt bästa för att just du skall trivas och börja ditt år med ännu bättre förutsättningar för goda affärer. Trots detta kan vi konstatera att årets ca 500 deltagarae utgör endast 10-15% av de som borde vara här. Vi vill därför uppmana dig som ännu inte hittat hit att boka in den 3-4 februari 2010 i din kalender redan nu.

Det till 85% färdiga programmet för 2010 års Upphandlingsdagar går att ladda ner från nätet från och med den 15 september 2009.

Välkommen!

Vi i programrådet har gjort vårt yttersta för att du återigen ska få idéer, ta del av nyheterna, inspireras och utbyta erfarenheter under 3-4 februari 2010.

Helena Rosén Andersson, Advokatfirman Lindahl Bernt Jacobsson, Akademikerförbundet SSR Claes Aldurén, Allego AB Stefan Holm, Almega Per Eskilsson, Ekonomistyrningsverket Kent Mossheden, Hexanova Media Group Tess Benschner Johnsson, Hexanova Media Group/Event Planet Urban Nilsson, Hexanova Media Group, Offentliga Affärer Daniel Moius, Kammarkollegiet Jan Schönbeck, Kammarkollegiet Anders Svensson, Konkurrensverket Peter Lindblom, Konkurrensverket Anna Lindberg, Miljöstyrningsrådet Lars-Göran Fröjd, Eniro/Oreo AB Fredrik Tamm, SafeTrade Richard Anderberg, Doublecheck AB Mathias Sylwan, SKL Jan Blom, VHS Upphandling

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

27

ekonomi

Etik- fonder och förvaltning – Banco är ett fondbolag som är specialiserat på ansvarsfulla placeringar. Det innebär att vi genom vår analysmetod och vårt arbetssätt försöker påverka företag att ta större ansvar för människor och miljö samtidigt som vi arbetar för att våra sparares pengar ska växa. Sedan januari 2009 är Banco en del av Swedbank Robur och tillsammans är vi en stark aktör på den svenska marknaden inom området ansvarsfulla placeringar.

skapandet av en global hållbar utveckling. Av den enkla anledningen att det är aktörer i finansbranschen, eller mer korrekt - deras kunder, som styr över var kapital investeras.

I våras var analytiker från Banco och Swedbank Robur med på det globala näringslivets förberedande möte inför FN:s stora klimatmöte i december i år. Syftet med mötet var att inspirera världens politiska ledare till att komma överens om ett nytt internationellt ramverk för politik och näringsliv. Något som diskute-

Träffa Camilla Robinson Seippel på Chefsdagarna den 8-9 september i Helsingborg. www.chefsdagarna.se

riskerna med att investera i fossila tekniker blir tydligare. Det blir också allt tydligare att det krävs samarbete över de traditionella gränserna – mellan politik och näringsliv, och forskning och näringsliv.

Förbättring genom aktivt och långsiktigt ägande Jag är också övertygad om att det krävs ett mer aktivt och långsiktigt ägande för att vi ska få till stånd en förbättring. Det är av den anledningen som vi på Banco och Swedbank Robur gör fältbesök och för dialoger med de företag vi investerar.

Syftet med fältbesök är att få en tydlig bild av hur företagen hanterar hållbarhetsfrågor i praktiken. Produktionsanläggningar och leverantörer får besök och svar krävs på ibland obekväma frågor. Företagen lyssnar på oss och det märks att den kunskap vi kan bidra med är efterfrågad. Det är glädjande eftersom vårt syfte är att hjälpa företagen bli bättre. Att sälja ut ett innehav är sista utvägen och görs enbart när inga andra medel står till buds

Det finns hopp

Camilla Robinson Seippel är VD Banco Fonder och medlem av Swedbank Roburs ledningsgrupp.

Det har väl knappast undgått någon att vi som bor tillsammans på denna jord har en rad problem som vi är tvungna att finna lösningar på inom en snar framtid. Jag syftar i första hand på klimatförändringen och dess långtgående konsekvenser men även på brott mot mänskliga rättigheter samt ökande fattigdom världen över.

Under det gångna året har vi dessutom varit tvungna att förhålla oss till en global finanskris. Jag personligen tycker att det är oerhört viktigt att den ekonomiska oro som vi upplever just inte får sätta käppar i hjulet för

28

arbetet med att skapa en hållbar ekonomi. Lyckligtvis ser det ut som att vi kan se en del positiva bieffekter i krisens kölvatten. I flera av de stora stimulanspaketen som rullades ut i samband med finanskrisen finns det exempelvis öronmärkta pengar som ska gå till investeringar i förnyelsebar energi såsom solenergi.

Skapandet av en global hållbar utveckling Finansbranschen, som jag och mina kollegor är en del av, kommer att spela en oerhört viktig roll i

rades flitigt under mötet var vilka mekanismer och finansiella instrument som behövs för att förflytta investeringar från fossila tekniker till icke-fossila och långsiktigt uthålliga system.

Det råder inte brist på kapital, så det är inte där skon klämmer. Den stora utmaningen är att komma på hur vi kan styra flödet av kapital till lösningar som ger mindre klimatpåverkan.

För att detta ska vara möjligt krävs det att riskerna i ”gröna” investeringar blir lägre och framför allt att

Vi som bor i Sverige och andra västländer har vant oss vid en viss levnadsstandard och när nu resten av jordens befolkning jobbar för att komma upp på samma nivå ställs vi inför svåra moraliska frågor. Hur gör man för att ge alla ett bättre liv samtidigt som vi klarar klimatkrisen? Det vi kan göra är att bidra till smartare lösningar och erbjuda hållbara produkter. Vi kan satsa mer på teknikutveckling fokuserad på ren energi. Tekniklösningar som också måste vara möjliga att exportera till utvecklingsländer. Kunskapsöverföring och utbildning är i många fall bättre än bistånd när vi talar om dessa frågor.

Det finns trots allt gott hopp om att finansbranschen ska lyckas med att bidra till en positiv förändring. Av en mycket enkel anledning - det finns pengar att tjäna. Framtidens vinnare är de företag som kan tillhandahålla klimatsmarta lösningar och hållbara produkter. Vinstintresse är en otroligt stark kraft som under historiens gång har utvecklat ekonomier och givit människor bättre levnadsvillkor över hela världen. Om den kraften riktas in på att finna lösningar på klimatförändringen så kommer vi att få se oerhörda resultat.

Camilla Robinson Seippel

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 4 2009

29

ekonomi

Debatt: Regeringen behöver läxa upp kommunpolitikerna Vårdföretagarnas näringspolitiske chef Hans Dahlgren skrev i slutet av juni på Politikerbloggen att regeringen håller på att göra självmål på sin egen hemmaplan — när det gäller valfriheten.

Lågkonjunkturen har nått vården.

Vi ser det i rapporter från Sveriges Kommuner och Landsting och vi ser det i dagliga rapporter, insändare i lokalpress landet över. Under den förra lågkonjunkturen handlade det mycket om att spara och effektivisera i den egna verksamheten. Nu ligger mer i skålen, nämligen regeringens egna valfrihetsreformer inom äldreomsorg och primärvården. Nu riskeras den valfrihet som har ökat i landets kommuner sedan LOV, lagen om valfrihet, som röstades igenom i riksdagen i slutet av förra året. På grund av minskande skatteintäkter uppger kommunerna nu allt fler att de tänker sänka ersättningar till de icke-kommunala aktörerna inom valfrihetssystemen är en möjlighet för att komma tillrätta med de ekonomiska problemen. Detta är kortsiktigt och riskerar de långsikta utvecklingen av vården och valfriheten i Sverige. Det är på intet sätt fel att jobba med effektiviseringar och att sänka kostnader, men det blir fel när man som många kommuner och landsting idag gör nämligen att inte ändra kraven på kvalitén.

Framförallt är det fel när det inte får samma konsekvenser för den verksamheten som drivs i kommunal och landstingsregi.

Vårdföretagen utnyttjas för att sänka kostnaderna I skuggan av landvinningarna med valfrihet inom vården känner de privata vårdföretagen av hur kommunerna sätter allt lägre ersättningar inom valfrihetssystemen i syfte att sänka kostnaderna för exempelvis äldreomsorgen. Bland annat i Uppsala, Västerås, Varberg, Norrköping, Linköping, Täby och Växjö har äldreomsorgsföretagen haft stora problem med alltför lågt satta ersättningar. Stora vårdföretag såsom Carema och Attendo Care som traditionellt sett har lättare att sänka priserna på grund av skalfördelar har även de tackat nej till att vara med och konkurrera i flera kommuner på grund av de låga ersättningarna. I en del kommuner väljer till och med vårdföretag att lämna marknader.

Ta exemplet Varberg, där ersätt-

30

ningen till de icke-kommunala aktörerna varit alltför låg. Här är orsaken de biståndstider som kommunen angivit för kontrakt inom hemtjänsten. Kommunen har slagit fast att det endast tar en minut om dagen att hjälpa en äldre dam eller man på med sina stödstrumpor.

Kommunen har även angivit att det tar tre minuter för hemtjänsten att bädda, servera frukost och hjälpa till med övriga morgonrutiner. Även i Växjö har företagen stött på problem. Här erbjuder kommunen hemtjänstens utförare 284 kronor för en timmes hemtjänst i tätort på dagtid, en av de lägsta ersättningarna i ett kundvalssystem hittills enligt de företag vi talat med.

Om utvecklingen med sänkta ersättningar inom vården fortsätter kommer många vårdföretag att dra sig ur de valfrihetssystem som framgångsrikt har byggts upp i kommunerna. Dessa nedskärningar leder i sin tur till att våra äldre drabbas. Vid sidan av att de äldres frihet att välja mellan olika vårdgivare minskar, riskerar de också att möta en stressad omsorgspersonal som arbetar under orimliga arbetsförhållanden.

Sedan LOV infördes i januari 2009 råder en stark konsensus bland Sveriges partier om att LOV inte är till för att sänka kostnaderna inom äldrevården. I stället är syftet att flera vårdföretag som uppfyller kvalitetskraven ska kunna väljas direkt av medborgarna. Genom direkt valfrihet blir betoningen på en varm, nära och kundstyrd välfärd tydligare.

Huvudlös kostnadsjakt

Tyvärr förfelas det syftet om kommunerna och landsting ägnar sig åt en huvudlös kostnadsjakt. Att använda ersättningen till de privata aktörerna som en budgetregulator är inte bara ett hot mot välfärden i Sverige, utan ett hot mot systemet med valfrihet som landets borgliga regering har satsat stort på. En hjärtefråga som riskerar att förfölja den borgliga regeringen inför valet 2010 om utvecklingen fortsätter som nu.

Vi tror att i ett stort antal kommuner och landsting kommer valfriheten minska i stället för att öka som var

Hans Dahlgren, Vårdföretagarna.

”Regeringen behöver läxa upp eller snällare formulerat hjälpa landets kommunpolitiker att tänka mindre kortsiktigt och istället agera långsiktigt för fortsatt mångfald/utveckling i vården och därmed ökad valfrihet för patienterna.”

tanken om utvecklingen fortsätter som nu.

Kommunalt monopol gynnar ingen En återgång till ett kommunalt monopol gynnar ingen, inte patienterna och inte skattebetalarna.

Alternativet till privata vårdföretag blir för kommuner och landstig att återta verksamheten ofta till höga kostnader och utan diskussion som kvalitetskrav. Detta sker exempelvis idag i Linköping där kommunen sänker kostnaden med 15 000 kronor per vårdbostad och år.

Resultat av upphandlingen där talar sitt tydliga språk, cirka 30 procent av vårdbostäderna denna gång återtogs till kommunen och förra upphandlingen återtog kommunen 100 procent av de verksamheter som då upphandlades. Detta i en kommun som varit känd för att tidigare bejaka

valfriheten över partigränserna. Vad tror ni då sker i kommuner där så inte är fallet?

Regeringen behöver läxa upp eller snällare formulerat hjälpa landets kommunpolitiker att tänka mindre kortsiktigt och istället agera långsiktigt för fortsatt mångfald/utveckling i vården och därmed ökad valfrihet för patienterna. Valfrihetssystemen som sådana och de olika lagarnas intentioner är tydliga på att privata vårdföretag inte är till för att i första hand sänka kostnaderna inom vården och vara en budgetregulator för verksamhet som bedrivs i kommunal och landstingsregi. I stället är syftet att flera vårdföretag som uppfyller kvalitetskraven ska kunna väljas direkt av medborgarna.

Hans Dahlgren Näringspolitisk chef, Vårdföretagarna

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

Trött på dåliga nyheter?

Då är det dags att boka din plats på årets största mötesplats för offentligt anställda ekonomer.

Bokar och laddar ner programmet gör du enklast www.ekonomidagarna.se

e

EKONOMI DAGARNA Örebro 21-23 oktober

2009

ekonomi

Har vi en ny typ av ekonomichefer?

Ju mer man vet desto säkrare blir man på att man inte vet särskilt mycket. Snarare tycks det som om många svar föranleder bättre frågor. Att lägga till mer data ger helt enkelt bättre underlag för att fråga. Den här artikeln är en utbyggnad av en omfattande databas som finns på plats. Huvudingrediensen är den tredje rikstäckande enkäten till svenska kommuners ekonomichefer, totalt täcks nu drygt 10 år in. De hade blivit annorlunda mellan de två första enkäterna, i vart fall på en del punkter. Och det är rimligt att undra om det hänt något mer de senaste fem åren.

Svarsfrekvensen får anses varit tämligen god i alla tre undersökningarna. I undersökningen från 1998 svarade 222 ekonomichefer, det vill säga 77 procent. Det handlar trots allt om en enkät med ca 240 frågor.

Undersökningen 2004 fick 228 svar, det vill säga 79 procent svarade. En skillnad från tidigare undersökningar är att 2009 års undersökning är en webb-enkät men det är samma stora frågebatteri som i de två tidigare. I undersökningen från 2009 finns 229 svar.

I den här artikeln sätts fokus på ekonomichefernas inställning till forskning och utveckling och i vilken mån det kan förklaras av variabler som kön och ålder.

Läget 1998

Våra huvudrollsinnehavare var 1998 en ganska homogen grupp. Variationer förekom, men dessa var på tolkningsplanet inom felmarginalen.

Om kommunen var stor eller liten, borgerlig eller socialistisk spelade ingen större roll för någonting. Skulle ekonomichefen någon enstaka gång (14 procent) vara en kvinna var hon inte särskilt avvikande från männen.

Den största skillnaden mellan kvinnliga och manliga ekonomichefer var nog åldern, de kvinnliga ekonomicheferna var lite yngre än männen.

Den typiska kommunala ekonomichefen var alltså en man som i 1998 års enkätunderökning skulle fylla 50 år den 28:e oktober det året.

Han var högutbildad och var lite av urtypen för klassvandrare. Han kom från en arbetarmiljö men fanns 1998 i den grupp som kallas medelklass.

Ekonomichefen hämtade inspiration hos kollegorna i regionen när det gällde det idémässiga i arbetet. På det lokala planet var det i första hand andra chefer som var viktiga och då

32

för det dagliga arbetets utformning.

Konsultvärlden och näringslivet hade defini­tivt tjänat ut sin roll som inspirationskälla, i alla fall just då.

Effektivitet var ekonomichefens största intresse, pragmatism var idélogiken som gällde. Samtidigt som han hade stort inflyttande över styrningens utformning var han också tämligen vetgirig och förändringsbenägen. Han passade med andra ord ganska bra in i den offentliga miljö som kännetecknat större delen av 1990-talet där förändringar av betydelse skett med ekonomiska förtecken.

Träffa Rolf Solli på Ekonomidagarna i Örebro den 21-23 oktober. www.chefsdagarna.se

Läget 2004

Ekonomicheferna i Sveriges kommuner år 2004 var en relativt homogen yrkesgrupp som inte uppvisade några större variationer vid första anblicken. De skillnader som fanns låg oftast inom ”felmarginalen”. Började man särskåda genusdimensionen i enkätmaterialet uppvisas dock en del intressanta skillnader i förhållande till 1998 års undersökning. I enkäten som genomfördes sex år tidigare framgick det att om ekonomichefen någon enstaka gång skulle vara kvinna var hon inte särskilt annorlunda än männen. Skillnaden då mot 2004 var att det började bli fler och fler kvinnor som var ekonomichefer, andelen var 18 procent. Och de var i viss utsträckning annorlunda än sina manliga kollegor.

En typisk ekonomichef år 2004 var en man som fyllde 51 år den 25 augusti det året. Han var akademiker.

Fokus i hans studier var företagsekonomi och utbildning i förvaltning. Mindre vanligt var att han har förkovrat sig i humanistiska ämnen.

Ju yngre ekonomichefen var, ju mer kvalificerat första jobb har han haft.

Vandringen mot att bli ekonomichef hade skett genom att han fått mer och mer betydelsefulla arbetsuppgifter. Sin första ekonomichefstjänst fick ekonomichefen när han nyss hade fyllt fyrtio år. Att sitta still på samma tjänst för länge var ingenting för ekonomichefen. Rörligheten inom gruppen var hög och det var få som uttrycker en önskan om att tacka nej till en chans om möjlighet till nytt arbete uppstår.

I stort trivdes ekonomichefen med sitt arbete, även om han i en ideal värld hade behövt arbeta mindre med politiker än vad han gör i sitt dagliga värv. Jobbet tog mycket tid, i snitt 47 timmar i vecka, vilket gjorde att det ibland uppstod kollisioner med privat- och familjelivet.

Ekonomichefen ville mer 2004 än 1998 ha tid för sitt privatliv.

Effektivitet var ett viktigt begrepp för ekonomichefen. Han ansåg sig själv vara lugn och stabil, vilket var en fördel när man ska leda andra individer i det dagliga arbetet. Traditioner stod inte så högt i kurs för

ekonomichefen, han ansåg snarare att de var till för att inte respekteras.

Fokus i ekonomichefens arbete var riktat internt i den kommunala organisationen. Det var sällan han gav sig ut på äventyr utanför hemmaarenan.

De viktigaste inspirationskällorna för ekonomichefen var kollegor i samma position i andra kommuner. Även chefer inom de egna verksamheterna är viktiga i detta sammanhang. Konsulter, den privata sektorn och den allmänna facklitteraturen ger dock inte ekonomichefen någon vidare inspiration. Forskning och utveckling tyckte han var allt mindre intressant, särskilt om det var en relativt ung man som tyckte till.

Läget 2009

Ekonomicheferna har blivit fem månader yngre de senaste fem åren.

Han är fortfarande 51 år i genomsnitt men fyller 52 år i april istället för augusti. Jämfört med 1998 har han blivit nästan 2 år äldre. Det är klart att ekonomichefer också blir

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi 2009

2004

1998

Inspiration från ekonomichefer i andra kommuner

70

67

64

Inspiration från andra chefer i den kommunala förvaltningen.

69

66

65

Kontakt med SKL.

67

62

59

Inspiration från kurser, seminarier etc.

63

61

62

Egen skolutbildning/utbildningsbakgrund.

57

57

60

Sveriges Kommunalekonomer.

57

51

50

Aktuell forskning och utbildning inom universitet/ högskola.

54

56

58

Facktidskrifter och liknande.

54

52

56

Aktiviteten i andra yrkesmässiga sammanslutningar.

49

44

44

Inspiration från konsulter.

48

47

44

Den allmänna facklitteraturen.

47

46

51

Inspiration från den privata sektorn.

46

44

45

Tabell 1. Ekonomichefernas inspirationskällor, medelvärdesindex som går från 0-100 där 75 och uppåt betyder mycket stor betydelse ett år äldre varje år, men de slutar av olika anledningar. Av de som svarat på enkäten var 25 procent ekonomichefer 1998 och 46 procent av dem som var det 2004. Åldersstrukturen har förändrats över tiden.

Spridningen 1998 kan sägas utgöra en så kallad positiv fördelning, den stora massan var något äldre än medelvärdet och ålderstrukturen

planade sedan stadigt ut allt eftersom de blev yngre. Situationen 2009 är annorlunda. Idag finns det två generationer av ekonomichefer, den ena gruppen är född kring 1950 och den andre runt 1963. Medianvärdet är 1957.

Andelen kvinnor ökar stadigt.

1998 var 14 procent kvinnor, 2004 var motsvarande tal 18 procent och

nu 28. Under de senaste fem åren har i genomsnitt 36 procent av de 109 nyrekryterade varit kvinnor.

Det betyder att andelen kvinnor av de nyrekryterade ökar i förhållande till de tidigare undersökningarna.

Kvinnorna är nästan tre år yngre än männen, männen är i medeltal 52,6 år och kvinnorna 49,2.

Utbildningsbakgrund förändras också över tiden. Allt fler säger sig ha en företagsekonomisk utbildning (53 % år 2009 mot 34 % 1998) och färre har en förvaltningsekonomisk utbildning (47 % 2år 2009 mot 59 % år 1998). Någon annan utbildning är tämligen ovanligt.

Inställningen till FoU

Det finns mycket att säga om ekonomicheferna. I en tid då vi kan förvänta oss mycket förändring är det rimligt att anta att inspiration till hur man skall göra borde vara särskilt intressant (se tabell).

Som framgår av tabell 1 har också de flesta inspirationskällor 2009 fått högre värden än tidigare, särskilt i förhållande till 2004. God praktik har fått en större betydelse.

I mätningen för 2004 framkom helt klart en nedgång särskilt för sådant som kan kallas forskning och utveckling, den grupp som då bäst förklarade nedgången var manliga

ekonomichefer under 40 år. Den gruppen är inte ansvarig för låga värden denna gång, inte ens de som tillhörde gruppen män under 40 år i förra undersökningen, står för särskilt mycket lägre värden än alla andra. Avseende FoU-variablerna finns det däremot en könsskillnad.

Kvinnor har i detta sammanhang ett medelvärde på 60 medan män har 55, den lilla gruppen män som är runt 60 år sticker ut lite genom att vara mer lika kvinnorna. Den enda variabel som kvinnor har lägre värden än männen är avseende inspiration från konsulter.

Sammantaget finns det alltså tre tendenser. För det första har vi fått två tydliga generationer ekonomichefer, de som är födda runt 1950 och de som är födda runt 1963. För det andra ökar andelen kvinnor stadigt, de är nu så pass många att deras attityder slår igenom. För det tredje kan noteras att betydelsen av inspiration har ökat, det vill säga intresset för kompetensutveckling. Inom ramen för den tredje tendensen ligger möjligen det faktum att forskning tillmäts allt mindre betydelse, det tål att fundera över!

Rolf Solli

75 r er h a n dbok för sm a rta r e a f fä

handling. Juridisk snårskog som LOU [el:o’u:] – Lagen om offentlig upp s m fl myndigheters inköp av varor, reglerar statens, kommuners, landsting vägledning och rådgivning av tjänster, entreprenader m m. Tarvar ofta kompetent juridisk partner. ialist på att göra något. Tyder ofta Specialisering [spesi’alise:ring] – spec l på det senare är advokatfirman på djup inom ett visst område. Exempe upphandling, som befinner sig i Lindahls medarbetare inom offentlig såväl kompetens som kapacitet inom Sveriges absoluta toppskikt avseende detta område.

Internet. Är man t ex intresserad www [ve:ve:ve:] – prefix för träffsida på assistans gällande offentlig uppav rådgivning, utbildning eller annan .lindahl.se handling går man lämpligen in på www

stockhol m

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

göteborg

helsingborg

malmö

uppsala

örebro

www.lindahl.se

33

miljö

Projekt ska minska hot och våld Ingen ska behöva vara rädd på arbetet Hot och våld är ett stort och svårt problem som många arbetsplatser dagligen ställs inför.

För att minska hot och våld mot medarbetare i kommuner och landsting har SKL i samarbete med flera fackliga organisationer gett AFA Försäkring i uppdrag att driva ett preventionsprojekt. Sex arbetsplatser inom olika verksamheter i kommuner och landsting har nu valts ut att ingå i projektet.

på arbetsplatsen. Man vill även uppnå ökad kunskap och förmåga hos individen att hantera hot- och våldsituationer. Förhoppningen är att det i sin tur ska leda till färre hotoch våldrelaterade incidenter och olycksfall samt minskad sjukfrånvaro i de deltagande organisationerna.

– Vi vet genom ett ökat antal anmälningar att det arbetsplatsrelaterade våldet i samhället har ökat.

Det är både ett samhällsproblem som statsmakterna måste ta på stort allvar och ett arbetsmiljöproblem som måste bemästras på arbetsplatserna genom bland annat en fungerande

Agneta Jöhnk, chef för den arbetsgivarpolitiska avdelningen på Sveriges Kommuner och Landsting

– Det finns tyvärr ingen universell lösning på problemet. Behoven och förutsättningarna ser olika ut på varje arbetsplats. Vi hoppas att det projekt som pågår i sex skilda verksamheter i kommun- och landstingssektorn, från äldreomsorg och skola till socialtjänst och psykiatri, ska leda till lösningar och förbättrade arbetssätt som kan spridas till andra arbetsplatser, säger Agneta Jöhnk.

Sex arbetsplatser deltar

Sex arbetsplatser i olika kommuner och landsting ingår i projektet. De kommer att få expertstöd, kommunikationsrådgivning och utbildning om hot och våld, men även olika typer av ekonomiskt stöd. Syftet är att upprätta rutiner och arbetssätt för att bättre kunna hantera situationer som uppkommer till följd av hot och våld. Målet är också att öka kunskapen och förmågan hos individen att hantera hot- och våldsituationer. På längre sikt är förhoppningen att projektet ska leda till ett mer systematiskt arbete med hot och våld både före, under och efter incidenter. I de medverkande arbetsplatsernas uppdrag ingår att dokumentera erfarenheter och goda exempel så att dessa kan spridas vidare.

De sex arbetsplatser som valts ut att delta i projektet: • Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Region Västra • Götaland (ambulanssjukvård) • Mälarsjukhuset, Eskilstuna, Landstinget Sörmland (psykiatri) • Nybro kommun (äldreomsorg) • Nynäshamns kommun (skola) • Lärjedalens stadsdelsförvaltning, Göteborg (individ- och familjeomsorg) • Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning, Stockholms stad (funktionshinder) Läs mer om projektet på http://www. suntliv.nu/hotochvald

Följande organisationer står bakom projektet

Varje år tar AFA Försäkring emot en stor mängd anmälningar om hot och våld på arbetsplatser. Troligtvis finns det även ett betydande mörkertal.

Skadestatistiken visar dessutom att våld och hot om våld är vanliga skadeorsaker inom vård- och omsorg, socialtjänsten och skolan. Därför har AFA Försäkring fått i uppdrag av

34

Sveriges Kommuner och Landsting samt fackliga organisationer att i samverkan genomföra ett preventionsprojekt kring hot och våld.

Bättre rutiner och arbetssätt

Projektets syfte är att skapa bättre rutiner och arbetssätt för att kunna hantera och förebygga hot och våld

samverkan med medarbetare och skyddsombud, säger Agneta Jöhnk, chef för SKL:s arbetsgivarpolitiska avdelning.

Preventionsprojektet pågår till 2012. Målet är både att arbeta förebyggande mot hot och våld, men också att hitta bättre rutiner för arbetet under och efter incidenter.

Sveriges Kommuner och Landsting Kommunal Teaterförbundet Akademikerförbundet SSR Sveriges Läkarförbund Vårdförbundet AkademikerAlliansen Lärarförbundet Sveriges Skolledarförbund Lärarnas Riksförbund SKTF Pacta Ledarna AFA Försäkring Arne Öster

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

Vi skyddar.

Det finns hundratusentals trafikanter som inte har något trafikvett alls, som älgar, grävlingar och hjortar. Trafiklösningarna behöver ta hänsyn till dem, för att skydda oss alla. Det är vår uppgift. Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur.

Alltid på väg

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

www.svevia.se

35

EHRENSTRÅHLE BBDO

miljö

fordon

Alla pratar om att Koenigsegg är den nye ägaren till SAAB. Man pratar väldigt mycket om hur han lyckats framställa den supersportbil som också bär hans namn. Överlag undrar man hur han skall få ihop de tre miljarder kronor som fattas för att affären skall komma i hamn.

Mer sällan pratas det om den bil han faktiskt tillverkar utanför Ängelholm i Skåne.

Supersportbil – för stadskörning?

Foto Carstudio.it

Koenigsegg – noll till hundra på 3,2 sekunder Världen snabbaste serieproducerade bil 2005 hamnade Koenigsegg i Guinness Book of Record som världens snabbaste serieproducerade bil efter att ha uppnått en hastighet av 388 km/ tim. Noll till 300 km / tim går på 29 sekunder.

Koenigsegg Automotive AB grundades 1994 av Christian von Koenigsegg som är företagets VD. Företaget är ett offentligt onoterat aktiebolag. Största ägare i Koenigsegg är den norske designern och entre-

36

prenören Bård Ekers bolag Eker Group med 49 procent. Christian von Koenigsegg själv äger 18 procent av aktierna i bolaget och resterande del ägs av ett flertal mindre investerare.

För helåret 2008 uppgick bolagets omsättning till 105 miljoner kronor, antalet anställa 40 personer. Produktionslokalen var tidigare en militär flygflottilj och är av modernt snitt.

Detta innebär också att Koenigsegg har en egen 1,7 kilometer lång testbana. Koenigsegg utvecklar själva bilen och alla kolfiber- och motor-

detaljer på plats i Ängelholm. Den tekniska utvecklingen leds av Christian von Koenigsegg som brinner för sin ambition att göra världens bästa sportbil.

Bil/ Motor

Från början använde sig Christian von Koenigsegg av motorer från Ford. Men Christian ansåg att dessa inte var tillräckligt bra, så han gav sig på att själv konstruera och bygga den V8 som nu sitter i bilen.

I utvecklingen har han dock gått ett steg längre än någon annan tillver-

kare av supersportbilar. Koenigsegg är nämligen även anpassad för E 85.

I standardutförande levererar motorn 806 hästkrafter, i etanolutförande 1018 hästkrafter. Uppmätt toppfart 412 km/tim. Själva uppger de att bilen gör 395 + km/tim. Och tänk då på att detta är en bil som får köras på vanlig landsväg. Särskilt vanlig på våra vägar lär den dock aldrig bli.

Prislappen på 9,6 miljoner kronor avskräcker Klas Bergqvist

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

fordon

Christian von Koenigsegg själv.

Foto: Koenigsegg/ Studio E.

Foto Stuart Collins.

Koenigseggs egenutvecklade V8 för bensin/etanol.

Foto: Koenigsegg/ Studio E.

Precis som en F1 bil kan bilen plockas isär både fram och bak. Mittmotor. Och vill man åka cabbat, tar man av taket och lägger det i bagageutrymmet fram. Foto: Stuart Collins.

KK-stiftelsen söker upphandlingsansvarig Läs mer på www.kks.se/upphandlingsansvarig Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling För att stärka Sveriges förmåga att skapa värde ska KK-stiftelsen bidra till att näringsliv, lärosäten och institut tillsammans utvecklar internationellt ledande kunskap och kompetens.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

37

personal & ledarskap – inför chefsdagarna

Chefsdagarna – Mötesplatsen för tidens chefer och ledare – Jag tror det kommer att bli otroligt spännande dagar. Jag hoppas att

Dolores Kandelin Mogard.

deltagare och talare går därifrån med en stark känsla av inspiration och bär med sig något värdefullt, säger Dolores Kandelin Mogard, kanslichef för Svensk Chefsförening.

I nästan 20 år har Svensk Chefsförening arrangerat Chefsdagarna, en mötesplats för chefer och ledare.

Detta år anordnas Chefsdagarna i Helsingborg mellan den 8-9 september.

– Möjligheten för chefer och ledare att finna mötesplatser är oerhört viktigt för att kunna utbyta erfarenheter, kompetensutvecklas och kanske även utveckla nätverk, fortsätter hon. Det kan aldrig nog överskattas, och framförallt inte under rådanden konjunktur. Då blir den här typen av möten och kompetensutveckling ännu viktigare.

Dolores upplever att Chefsdagarna avspeglar en helhet där alla delar finns med.

– Det är en stor bredd på talarna vilket är väldigt värdefullt. Jag tror att Chefsdagarna kan leda till att deltagare och talare befruktar varandra på ett konstruktivt sätt, vi har alla något att lära.

Viktiga teman tas upp

Dolores var en av dem som satt med i den referensgrupp som beslutade vilka teman Chefsdagarna skulle innehålla denna gång. Gruppen bestod av sju chefer och ledare från näringslivet och offentliga sektorn.

– När vi satt och spånade teman utgick var och en från sina egna erfarenheter, funderingar och vilka chefsfrågor som är aktuella– men också vad vi tycker är viktigt att tänka på som chef idag.

Några viktiga ämnen som kommer att belysas under Chefsdagarna är hur man på ett framgångsrikt sätt kan utveckla sin verksamhet, motivera sig själv och sina medarbetare, inte minst hur man kan skapa

38

ett positivt klimat trots att nedskärningar är ett faktum.

Brinner för att stödja och utveckla Uppenbart är att Dolores Kandelin Mogard stortrivs med sitt arbete.

– Det är oerhört stimulerande att stödja chefer och utveckla chefsfrågor, det är detta jag brinner för.

Ledarskapet har en otroligt stor betydelse för en organisation, stor som liten, vilket jag tycker till exempel tydligt belyses just nu av det allvar med vilket den svenska regeringen tar sitt ordförandeskap i EU.

Fler kommuner och landsting behöver satsa – Som arbetsgivare borde det vara en självklarhet att satsa på kompetensutveckling för sina chefer och ledare, men tyvärr är min bild att man inom kommun och landsting inte alltid prioriterar kompetensutveckling i den utsträckning jag anser att man behöver.

Dolores berättar vidare om att det var en kommun där många chefer hörde av sig och ville vara med på Chefsdagarna, men på grund av dålig ekonomi var det osäkert om arbetsgivaren kunde betala deltagaravgiften.

– I en tid som denna som chefer får ta ett tungt ansvar och de behöver utrustas med verktyg, inspiration, mötesplatser. Men det kommer också en dag när lågkonjunkturen är över och då är det av största vikt att man som arbetsgivare har satsat på sina chefer.

Tina Lundberg Åsén

FAKTA | Svensk Chefsförening Samtliga chefer som är medlemmar i Akademiker förbundet SSR är med i Svensk Chefsförening, föreningen som samordnar och utvecklar chefsfrågor.

Som medlem i Svensk Chefsförening har du en professionell samarbetspartner och ett bollplank som chef. Dolores Kandelin Mogard är kanslichef och Stig Orustfjord är ordförande i styrelsen.

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

personal & ledarskap – inför chefsdagarna

Thorbjörn Jordansson – Den visionsbärande chefen – Starka ledare och personligheter har inspirerat mig. Jag har tänkt ”om han lyckades, nog sjutton skall jag lyckas med det här”, säger Thorbjörn Jordansson, förvaltningschef för Skol- och Fritidsförvaltningen i Helsingborg med en sällsynt entusiasm.

Med ett chefansvar för 4000 anställda och med en budget på 2,7 miljarder blev Thorbjörn bedrövad över det han såg när han just hade tillträtt sin tjänst 2006.

– När jag gick runt för att bilda mig en uppfattning om vad förvaltningen behövde, upplevde jag en organisation som var mycket splittrad både vertikalt och horisontellt.

Det fanns ingen samverkan mellan enheterna, ingen kontakt med verksamheterna, det var en hög sjukfrånvaro och hög omsättning på

cheferna, inte minst var konkurrenssituationen mycket, mycket skarp i relation till friskolorna.

– Hur möter förvaltningen den här situationen, undrade jag för mig själv.

Drog igång två projekt 2007

Nog visste Thorbjörn vad han skulle göra, han insåg snabbt att splittringarna måste länkas samman.

2007 drog han igång två projekt ”Den visionsbärande chefen” och ”Varumärkesbygget”. ”Den visions-

bärande chefen” handlade om att lämna det gamla hierarkiska förhållningssättet och istället bli mer coachande i sitt ledarskap, medan det andra projektet handlade om kärnvärden.

– Vi skulle bort från regelstyrning och istället över till inflytande, samverkan och visionsstyrd verksamhet.

Sagt och gjort tillsammans med sina närmaste chefer drog Torbjörn igång processen med förvaltningens samtliga 150 chefer.

– Vi bollade tankar fram och tillbaka och kom successivt fram till våra fyra kärnvärden som blev plattformen för visionen.

Nyfikenhet, inspiration, kommunikation och vilja till förändring blev honnörsorden och motorn till att skapa tillit och förtroende i förvaltningen.

– Visionen var ”hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar”.

Thorbjörn Jordanssons vision är att alla barn och unga i Helsingborg ska kunna förverkliga sina drömmar.

Thorbjörn Jordansson, skol- och fritidschef i Helsingborgs kommun och kommer att föreläsa om ”Glädje, engagemang och stolthet” på Chefsdagarna.

Läs mer på: www.chefsdagarna.se

När vi hade detta på plats våren 2007 började arbetet, jag gav mig ut på en resa och träffade alla 4000 anställda, vilket innebar 60 sittningar under fyra månader.

Enade samtliga 150 enheter

– Med hjälp av plattformen och ett intensivt arbete med att få med alla chefer och personal kunde vi våren 2008 sammanföra samtliga enheter under ett gemensamt begrepp – Kunskapsstaden Helsingborg, vårt varumärke.

Det där var en viktig milstolpe, alla gamla logotyper var borta och gemensamt hade de nu en grafisk profil, samtidigt som de gick ut mycket kraftfullt offentligt med en marknadsföringskampanj, deras drömaffischer.

– Vid skolstarten 2008 började vi med en kickoff med all personal, 600-700 personer åt gången. Det blev startpunkten för implementering av visionen. Vi har gått ut med åtta löften till invånarna, där vi bland annat lovar läs- och skrivgaranti, vilket innebär att alla barn skall kunna läsa och skriva efter första klass. Vi lovar också att alla barn skall kunna räkna efter andra året.

Alla barn och unga skall kunna förverkliga sina drömmar Thorbjörn berättar vidare om att han hela tiden har haft politikerna i ryggen. Han har fått högt i tak och kunnat arbeta offensivt. Idag har han även så gott som en fullständig uppbackning av hela chefsgruppen.

– Mig veterligen är vi den enda förvaltningen i Sverige med en så tydlig politisk vision som handlar om att alla barn och unga skall kunna förverkliga sina drömmar. Och inte bara det, det är riktigt roligt att personalomsättningen nästan är lika med noll och att sjukskrivningstalen ligger under fem procent.

Tina Lundberg Åsén

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

39

personal & ledarskap – inför chefsdagarna

En driven kvinna

på spåret

Minoo Akhtarzand, generaldirektör vid Banverket, talar om innovativt ledarskap på Chefsdagarna i Helsinborg den 8-9 september.

– I ledarskapet är det absolut viktigaste för mig att ha kundnyttan i fokus och åstadkomma bra resultat genom ett engagerat team, säger Minoo Akhtarzand generaldirektör vid Banverket.

– Man skall tro på det man gör och se nyttan i det, fortsätter Minoo och menar att det är oerhört viktigt att ha en gemensam vision och gemensamma mål som alla tror på och kan samlas kring.

Minoo Akhtarzand är driven.

Hon vill alltid se till att åstadkomma verksamhetsresultat genom att försöka skapa engagemang hos dem hon arbetar med.

– Jag är mycket mån om att avsätta tid för att kommunicera med mina medarbetare, visa dem förtroende, lyssna och stödja dem när de behöver, samtidigt som jag ständigt har kundnyttan i fokus.

Kundnyttan vill hon även se att hennes chefsteam alltid har i åtanke.

– Jag vill att de skall vara affärsmässiga i sitt tänkande och åstadkomma resultat genom att skapa värde för alla berörda parter.

När det gäller de personliga egenskaperna hos cheferna vill Minoo att de hellre ser möjligheter och lösningar, än problem.

– Det betyder inte att de skall sopa problem under mattan, tvärtom.

De skall ha en helhetssyn, skapa ett engagerat medarbetarteam runt sig som både utvecklar verksamheten och kollegorna.

Respekt i mötet med varandra, även när det gäller oliktänkande är något annat som Minoo också anser vara centralt.

– Att ha en hög personlig integritet, samtidigt som man är samarbetsvillig är viktigt. Jag vill att chefsteamet skall vara modiga och förändringsbenägna, lika väl som jag vill se att de klarar av att hantera kriser.

Går till botten med problem

Normalt brukar Minoo snabbt läsa av om någon mår dåligt. Så fort hon upptäcker det tar hon tag i saken.

– Jag vill lyssna och se om personen vill öppna sig och berätta om sina eventuella bekymmer.

Visar det sig att problemet skulle vara relaterat till konflikter i chefs-

40

teamet, pratar hon enskilt med var och en, sedan med hela gruppen.

– Jag vill gå till botten med problem. Utifrån behovet och i överenskommelse med den det gäller vill jag identifiera olika lösningar beroende på vilka orsakerna är. Ibland kan det handla om att ordna med tillfälliga arbetsuppgifter, eller se till att vederbörande får avlastning eller rehabilitering.

Om det däremot skulle visa sig att teamet är orsaken, jobbar Minoo med hela gruppen genom internt och externt gruppstöd.

– Vid undantagsfall kan jag konstatera att individen har hamnat helt fel, då är möjligen den enda lösningen att skiljas och hjälpa personen vidare till annan verksamhet.

Tror på målstyrning

För att kunna skapa en stabil och ansvarstagande organisation upplever Minoo att det är avgörande att tydliggöra målgruppen, kundernas betydelse och deras behov och vad verksamheten är till för.

– Sedan tror jag mycket på målstyrning som ett bra sätt att skapa engagemang och en ansvarstagande organisation, där ses förändringar som en naturlig del i utvecklingen till det bättre.

Engagerade människor runt sig Själv upplever Minoo att hon alltid har haft en stark vilja för att vara med och påverka. Även om hon är mål- och resultatinriktad, är hennes stora intresse för människor och glädjen över att ha engagerade människor runt sig, det som driver henne.

– Jag tycker om att lyfta fram deras bästa sidor och åstadkomma bra resultat till gagn för alla berörda parter.

Vad behöver Sverige mer av idag?

– Jag tycker att Sverige som land har många styrkor och har kommit långt i många avseenden. Däremot

tycker jag inte att styrkorna har i nämnvärd omfattning lyfts fram och marknadsförts gentemot andra länder. Till exempel när den gäller den unika avreglering och effektiviteten inom jänvägsmarknaden i Sverige. Jag tycker att energiproduktionens effektivitet, effektivitetstänkande som helhet, ledarskapet, samhällsstrukturen borde marknadsföras aktivare främst inom Europa, men även i övriga delar av världen.

– Sedan tycker jag att vi skall satsa mer på ungdomarnas utveckling för att skapa det framtida samhälle vi önskar. Ungdomarna är landets framtid. De behövs för att kunna fylla tomrummen efter den stora massan som under de närmaste åren kommer att gå i pension. Därför måste vi ta vara på de äldre och erfarnas kompetens genom att bland annat utse dem som mentorer till de yngre. Vi måste ”tanka av” de äldres värdefulla kunskaper och erfarenhet

ordentligt innan de går i pension.

– Jag tycker att vi skall satsa på mångfald i alla delar i samhället för att skapa större dynamik och därmed få bättre resultat.

På Chefsdagarna skall du tala om ”Är du en innovativ ledare?” Upplever du dig själv vara en innovativ ledare?

– Det skall väl andra bedöma tänker jag, skrattar Minoo. Men jag upplever mig vara en mycket lösningsfokuserad person som brukar se möjligheter och lösningar i det mesta. Jag upplever mig konstruktiv och är inte rädd för att pröva nya vägar. För det mesta låter jag mig inte hämmas av artificiella hinder.

Jag vågar tänka nytt och i nya banor.

Naturligtvis i min nuvarande funktion som myndighetschef tillämpar jag nytänkande och innovation inom ramen för de gällande regelverken.

Tina Lundberg Åsén

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

personal & ledarskap – inför chefsdagarna

Finns det något samband mellan ålder och ledarstil?

Unga ledare litar mer på sina anställda, låter dem agera fritt och lyssnar mer på deras åsikter innan de fattar beslut, än vad äldre gör. Störst visionärer är dock äldre ledare som passerat 45, enligt en studie som jämfört yngre ledarstilar med äldre.

Finns det något samband mellan ålder och ledarstil? Det har ekonomistuderande Ulf Åberg försökt ta reda på i sin kandidatuppsats ”Är gammal alltid äldst – en jämförelse mellan yngre och äldre ledares ledarstil” vid avdelningen för företagsekonomi på Högskolan i Väst.

Ulf Åberg har jämfört olika ledares ledarstil och ledaregenskaper. Ledarna har delats in i tre kategorier; unga ledare (35 år och neråt), mellangamla ledare (mellan 35 och 46 år), och äldre ledare (46 år och uppåt).

– Det var intressant att undersöka skillnader mellan olika ledare. Av alla de intervjuer jag gjorde framkom många likheter mellan ledarna men också olikheter, säger Ulf Åberg.

Några tydliga skillnader

Inom många områden gick det inte att komma fram till att det fanns några skillnader. Medan andra områden visade på tydliga skillnader: Unga ledare litar mycket på sina anställda. De hade ingen detaljupp-

följning utan litade på att de anställda skulle rapportera om de fick några problem. Uppföljning skedde via inplanerade möten där ledaren fokuserade på helheten, att man nått syfte med sin uppgift – inte hur man hade gjort för att lösa uppgiften.

Unga ledare är mer kortsiktiga än äldre ledare. För att känna sig trygga fokuserade de unga ledarna på att leverera vad som förväntades av dem. Äldre ledare var mera långsiktiga i sitt sätt att agera.

Unga ledare lyssnar mer på vad medarbetarna tyckte innan de fattade beslut och detaljstyrde dem inte. På det viset var deras fokusering på uppgiften lägre än de äldre ledarnas fokusering.

– Det var intressant att konstatera att de unga ledarna var relativt lika i sin ledarstil. Jämfört med de äldsta ledarna hade de yngre mindre fokus på uppgiften, vilket också visade sig i

att de litade mer på sina anställda än de äldre ledarna. Hos ledarna mellan 35 och 46 år fanns inget tydligt mönster.

Visionär som ser helheten

Enligt Ulf Åberg bygger de framtida ledaregenskaperna främst på att man som ledare är visionär och ser helheten.

– Även om de flesta försöker ser helheten så var det väldigt få av de unga ledarna som var visionärer. De flesta av de unga ledarna vill känna trygghet genom att agera kortsiktigt.

De gamla ledarna visade sig mer långsiktiga, och tänkte mer visionärt, och deras huvudfokus låg på uppgiften.

Källa: Högskolan i Väst

REKONDITIONERAD IT-UTRUSTNING MED GARANTI, SERVICE & SUPPORT

”Nu kan vi erbjuda betydligt mer datortid för varje elev”

ERBJUD DINA ELEVER MER DATORTID - HOS OSS RÄCKER DIN IT-BUDGET LÄNGRE!

Johan Källgren, IT-samordnare Eskilstuna kommun

”Nu har våra elever tre gånger fler datorer” Bror Bergquist, Lärare Bild/Data/Media Teglaskolan, Skara

Läs mer om våra nöjda kunder på: www.inregodirekt.se /information/referenser

www.inregodirekt.se Bra för plånboken. Och Miljön. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

41

personal & ledarskap – inför chefsdagarna

Årets Chef – De nomin För första gången kommer Svensk Chefsförening att utse Årets Chef. Utnämningen kommer att äga rum på Chefsdagarna i Helsingborg 8-9 september.

Morten Kildal Akademiska sjukhuset, Plastik- och käkkirurgen Motivering: ”Morten lyckas med att motivera och stimulera personalen samtidigt som han är mycket framgångsrik i ett omfattande förändringsarbete som syftar till smidigare och effektivare verksamhet. Han visar dessutom vägen för andra chefer inom Akademiska när det gäller att uppnå Lean Healthcare! Han är ödmjuk, trevlig och engagerad - och är värd en rejäl uppmuntran för sin ledarstil!”

Thomas Larsson Redcats Nordic AB Motivering: ”Thomas har genom sitt stora engagemang och ledarskap med mycket gott resultat lotsat sina underchefer och medarbetare genom ett antal svåra uppsägningsprocesser de senaste åren. Alltid med stor respekt för individen och deras bästa i centrum trots att många har förlorat sin anställning eller blivit omplacerade.”

42

Att göra ett bra jobb som ledare kan vara avgörande, inte bara för företagets framgång utan för en trivsam arbetsmiljö. Och trivs man bra på sin arbetsplats, då gör man ett bra jobb.

En ledare som gör ett bra jobb motiverar sina anställda. Han eller hon sporrar till utveckling, ger konstruktiv kritik, är lyhörd och samtidigt drivande och ambitiös.

Det är inte lätta arbetsuppgifter.

Därför har priset Årets Chef instiftats. För att visa att ett bra

ledarskap faktiskt ger avkastning.

På fler än ett sätt.

Förutom ett välförtjänt diplom får vinnaren en resecheck värd 5 000 kronor samt självklart kostnadsfritt deltagande under Chefsdagarna 2009.

De nominerade Alla som anmält sig till Chefsdagarna har haft möjlighet att anmäla en chef som man tycker är värd att uppmärksammas lite mer. Bland alla kandidaterna har juryn bestående

Anders Forsberg Sogeti Sverige AB Motivering: ”Anders har en fantastisk förmåga att inspirera, motivera och driva på vilket gör att hans enheter utvecklas enormt och har levererat fantastiska resultat under 2008. Genom att kombinera denna affärsmässighet med en stor portion empati och omtanke om sina medarbetare så är Anders omtyckt av de allra flesta, och när man träffar kollegor i branschen från andra företag där Anders jobbat så är det otroligt många som säger att han är den bästa chef de någonsin haft.”

Mari-Ann Hanson Vallentuna kommun, socialförvaltningen Motivering: ”Viktigt att uppmärksamma chefer inom vården, det gör ofta ett utmärkt jobb i det tysta, särskilt denna kvinna. Hon arbetar med stor delaktighet och tydliga förväntningar som verksamhetschef. På hennes initiativ och stöd har hela socialförvaltningen certifierat sig som Investors in People. Hon driver projekt parallellt med sitt ordinarie arbete och håller också på ett intressant sätt pröva kompetensutveckling i projektform i sin enhet.

Alltid positiv, uppmärksammar sina anställda, kollegor och till och med sin chef för goda insatser.”

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

nerade är... av väl initierade personer som ingår i Chefsdagarnas programråd utsett fem – alla värdiga kandidater – till titeln Årets Chef. Vinnaren kommer att förutom ett välförtjänt diplom att få en resecheck värd 5 000 kr samt kostnadsfritt deltagande under Chefsdagarna 2009. Priset delas ut under Chefsdagarnas festoch mingelkväll den 8 september 2009.

Motiveringarna varför de nominerade skall utses till Årets Chef 2009 kommer från deras

medarbetare som särskilt vill framhålla just sin chefs positiva egenskaper.

Chefsdagarna i Helsingborg arrangeras på uppdrag av Akademikerförbundet SSR och Svensk Chefsförening.

Juryn som utser vinnaren utgörs av Chefsdagarnas programråd.

Teknisk arrangör: Event Planet Event Planet är ett företag inom Hexanova Media Group AB

Översättning till alla språk

Marie Alexandersson Best Western Blommenhof Hotell Motivering: ”Med en lyhördhet och ett äkta intresse för människor vill hon bara vara bäst”. Hennes väg för att bli just ”bäst” är att låta andra människor växa. Marie vågar släppa fram andras drivkraft och idéer, låta andra gå före och har förmågan att se ett resultat även i motgång. Fokus ligger alltid på HUR. Hur = resultat = framgång. Framgång är resultat, och med Maries ledning bygger hon långsiktigt en stark ekonomi tillsammans med ”jobbfamiljen” som en viktig del av helheten. Att ha sin egen största drivkraft i att uppleva egen framgång genom att se andra lyckas i sitt eget företag, kan bara bli en framgångsfaktor som chef och företagare. Go Marie Go!

Vi översätter allt, till och från alla språk och inom alla fackområden. Vi tar även översättningsuppdrag som kräver korta leveranstider.

Vi erbjuder tolkning till och från alla språk.

När du vänder dig till Semantix, vänder du dig till Nordens ledande tolk- och översättningsföretag..

Telefon 077-440 05 50 info@semantix.se www.semantix.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

43

HR-Forum för Personalvetare, Beteendevetare och Folkhälsovetare

p PERSONALVETAR DAGARNA Malmö

2009

Endast ett fåtal platser kvar.

Anmäl dig på www.personalvetardagarna.se ”Följ den kontinuerliga uppdateringen på www.personalvetardagarna.se.

Vår målsättning är att när vi möts så ska programmet vara högst aktuellt och angeläget för dig som berörs av HR–frågor.”

Thomas Goldberg Ombudsman Akademikerförbundet SSR

Ansvarig för förbundets arbete med personalvetarnas och beteendevetarnas professionsfrågor.

Utlottning av biljetter till 2010 års dagar Mingel och festligheter vid brofästet

På uppdrag av:

Arrangör:

Mediepartners:

Samarbetspartners:

Medverkande organisationer:

solvicom AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

Missa inte HR-forum för beteendevetare, personalvetare och folkhälsovetare!

Inger Nilsson, Stadsdirektör Malmö Stad

Kom och lyssna till hur du skapar ett positivt arbetsklimat och en framgångsrik organisation inom ramen för de nya arbetsrättsliga lagarna och direktiven.

Erik Danhard, Advokatfirman Nilsson & Co

Talent Management

– Hur attraherar, behåller och utvecklar vi värdefulla medarbetare?

Arbetsmiljö

– Vilka är framtidens trender och tendenser?

Christin Johansson, Akademikerförbundet SSR

Svensk arbetsrätt

– Hur ser den ut i en europeisk jämförelse?

HR-Transformation

– Vilka är alternativen?

Freddy Hällsten, Fil. Dr. Handelshögskolan Göteborg

Heta debatter om

– Förväntningar på HR – Hälsa och ohälsa Välkommen till HR-forum i Malmö den 29-30 september!

Camilla Robinson Seippel, VD Banco Fonder

Några av våra utställare:

Tommy Iseskog, Författare

personal & ledarskap – inför chefsdagarna

Moderatorn – jag vill se ljuset tändas i ögonen – Det är en sådan oerhört inspirerande kombination av föreläsare som kommer att vara med, så många perspektiv, erfarenheter och roller, utbrister Jonna Jakobsson moderator vid Chefsdagarna i Helsingborg förtjust.

Rollen som moderator

– Jag tycker Chefsdagarna är en otroligt spännande mötesplats. Vi har de unga som arbetar globalt och vi har de äldre rutinerade. Bara det att Anders Danielsson generaldirektören från SÄPO är med, kontra Fredrik Söderlindh som driver en organisation med nästan bara 80-talister är ju härligt, fortsätter Jonna.

– Föreläsarna och deltagarna kommer både från privata och offentliga sektorn, bara det i sig är spännande. Jag tycker även att upplägget är bra, det finns utrymme att mingla runt och tala med varandra.

– I min roll som moderator känner jag att min erfarenhet som organisationskonsult kommer påverka mitt förhållningssätt. I och med att jag har arbetat med chefer och är medveten om dilemman som kan uppstå, vill jag försöka skapa en ganska personlig, varm, rolig och familjär stämning.

Inte vi och dem, utan en dialog där alla röster har möjlighet att komma till tals.

Värderingsdriven kommunikation och hållbara varumärken

Sedan 15 år tillbaka arbetar Jonna Jakobsson som organisationskonsult och skribent med fokus på värderingsdriven kommunikation och hållbara varumärken.

– Kommunikation som drivs

Upptäcka nya sidor av livet

Moderator för Chefsdagarna, Jonna Jakobsson

Att leda med Lean Att utarbeta prognoser för kommande arbete, införa målstyrning och delegera utvalda ledningsprocesser till medarbetarna är några av de tjänster som ingår i Lean administration.

I Danmark är Lean numera ett välkänt begrepp medan vi i Sverige än så länge är mer på försöksstadiet. Lean administration skiljer sig från traditionell processförbättring genom att tydligare fokusera på fortlöpande förändring som baseras på personalengagemang och aktivering av mellanchefer. I stället för att utgå från en övergripande och abstrakt arbetsnivå börjar man på direkt på avdelningen.

Resultaten i Danmark är anmärkningsvärda med halverade handläggningstider och väntelistor, produktivitetsökningar på upp till 50 procent samtidigt som medarbetare upplever minskad stress. I Sverige har användandet av Lean inom administration och service ännu inte slagit igenom

46

av värderingar svarar på frågor som ”vad står vi för i vår organisation, vad tycker vi att vi skall ta ansvar för, vad tycker vi är rätt och fel”, fortsätter Jonna och berättar vidare om att genom att öppet diskutera olika värderingar, och agera därefter, utvecklas långsiktigt hållbara varumärken.

– Jag anser att värderingsdriven kommunikation är grundläggande för ett innovativt och starkt ledarskap. Man får mer lojala och engagerade medarbetare, det är lättare att locka till sig kompetent personal, inte minst blir organisationen mer attraktiv för kunder och samarbetspartners.

med samma kraft som i Danmark.

Barn- och ungdomsförvaltningen i Köpenhamns kommun och det danska skatteverket SKAT är två av många danska användare av Lean.

Barn- och ungdomsförvaltningen i Köpenhamns kommun har under de senaste åren haft en turbulent period med stora serviceproblem.

Men genom integrationen av åtta lönedistrikt och implementering av Lean administration visar resultat en minskning av kundfel från 90 procent till 25 procent.

Felaktiga löneutbetalningar och olika sätt att administrera bland annat anställningar, uppsägningar och återbetalningar är några av de problem som Lean administration har löst. Med ett gemensamt styr-

Det är inte för inte som Jonna Jakobsson har rollen som moderator vid Chefsdagarna. Hon är en person med många strängar

ningskoncept skapades klarhet då relevanta processer anpassats för att kunna ta över samma styrningsprinciper.

Framgång kräver ledning

Engagemang från chefer, synliga ledningssätt och kontinuerlig fokus på projektet är viktigt för att Lean administration ska fungera till fullo.

Skatteverket i Danmark har som mål att 2010 vara 25 procent mer effektiva än idag och Lean-metoden är verktyget.

Styrgruppen för Lean-implementeringen menar att Lean är ett redskap för att skapa ökat kundvärde, optimera processer, etablera en bättre vardag för medarbetarna och stärka ledarrollen. Ledarskapet inom Skatteverket har tidigare innefattat fackmässighet, strategi och personalledning men nu har deras Lean-projekt även satt fokus på driftledning som är ett nytt och fjärde område där man som ledare går med i produktionen.

Södertälje kommun testar Lean Södertälje kommun har nu bestämt

på sin lyra. För två år sedan lämnade hon storstaden bakom sig och flyttade ut till en hästgård på Rådmansö i Roslagen. Hon har gett ut sin första diktsamling och har fått sina tavlor utställda.

– Att våga förändra, pröva nytt, öppna upp för sådant jag trodde var en omöjlig dröm har gett mig framgång på ett sätt jag aldrig kunnat ana.

Vill se det tändas i ögonen på folk En av Jonnas personliga drivkrafter är ”framgång”, men inte i ordets traditionella mening så som när det handlar om finansiell eller karriärmässig framgång.

– För mig handlar framgång om nyfikenhet och öppenhet, att upptäcka nya sidor av livet som gör att jag utvecklas som person. Att våga ta en omväg för att hitta något annat än det jag vanligen gör, eller träffa och prata med människor jag inte brukar. På så sätt kan jag ”gå framåt” och få personlig ”framgång”.

Det är just detta Jonna hoppas att deltagarna och talarna får med sig när Chefsdagarna är till ända.

Om hon kan bidra till en dialog som gör att deltagare får nya idéer, finner nya vinklar, hittar lösningar till gamla problem eller får mod och lust att utvecklas i sitt ledarskap, då känns det som hon har lyckats i rollen som moderator.

– Jag tycker om att se det tändas i ögonen på folk, och det är detta jag vill se.

Tina Lundberg Åsén

att införa Leanfilosofin för samtliga verksamheter i kommunen vilket gör detta till ett av de största Leanprojekten inom offentlig verksamhet i Sverige. Beslutet som fattats på hög politisk nivå är en satsning som visar på vilja att förbättra kvaliteten i service och tjänster till kommunens medborgare.

Lean ses som ett sätt att ta vara på medarbetarnas kompetenser och engagemang för att frigöra potentialen i verksamheten.

Kommunens Leanprogram omfattar projektledning, genomförande av Leanprojekt, träning och utbildning, ledarforum samt intern och extern kommunikation.

Tanken är att varje arbetsplats så småningom ska kunna ta över och driva Lean i den egna verksamheten.

I nuläget pågår fyra pilotprojekt inom verksamheterna äldreomsorg, utbildning, social och omsorg samt kultur och fritid.

Stina Rangmar

personal & ledarskap – inför chefsdagarna

Entreprenören som backar upp 80-talisterna kollegor. Men arbetet är inte allt, lika viktig är fritiden.

– De har inte bildat familj, utan värderar sin fritid högt och är väl uppdaterade med sin omvärld. Men man får inte glömma av att det här är ofta deras första arbetsplats.

Många som arbetar på Studentum har flyttat hit från andra delar av Sverige, sedan finns även norrmän, danskar, finländare och britter som arbetar här.

Bra och mindre bra

– Fördelen med 80-talisterna är att de är oerhört drivna, självständiga och tror på sig själva. De har bra utbildning, är ifrågasättande, har internationell erfarenhet, de vill utvecklas, vill vara delaktiga och vill ha öppenhet. Mindre bra, är att de saknar arbetslivserfarenhet. De vill ”för snabbt framåt för fort” och ställer ibland alltför höga krav på både sig själva och arbetsgivaren.

Gjorde något åt saken

”Trender och tendenser i en organisation med många unga medarbetare” – heter föreläsningen som Fredrik Söderlindh skall tala om på Chefsdagarna i Helsingborg.

Fredrik Söderlindh, vd Studentum.

Läs mer på: www.chefsdagarna.se

– Jag upplever att 80-talister är mer otåliga än andra, allt går i rasande tempo. Lönen är inte det viktigaste utan fritid, arbetsuppgifter och kompetensutveckling. De vill göra superkarriär, samtidigt som de vill göra allting på fritiden, säger Fredrik Söderlindh VD på Studentum och skrattar.

– När det gäller vår organisation har vi nästan bara 80-talister anställda.

Jag kan se att de har haft ett stort utbud att välja på när det gäller skolor och utbildning, nästan alla har pluggat utomlands eller rest, fortsätter han.

De som söker sig till Studentum ställer väldigt höga krav på utveckling, karriärmöjligheter, arbetsmiljön och stimulansutbytet i mötet med

För sju år sedan drog Fredrik igång Studentum tillsammans med två vänner. Idag har företaget 70 anställda.

– Vi startade det här när vi själva skulle börja studera, vi såg att det saknades en tjänst där man snabbt och enkelt kunde hitta och jämföra utbildningar - det var då vi fann vår affärsidé.

– Vår vision är att hjälpa alla att hitta sin utbildning. Vår missionen är att bli världsledande på att marknadsföra utbildning. Idag marknadsför vi universitet, högskolor, yrkesskolor, gymnasieskolor och vidareutbildning i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Storbritannien. Vi har även en global sajt vid namn Educations.com där vi marknadsför utbildning internationellt.

Fredrik är helt klart en ”doer”, innan han körde igång Studentum hade han prövat på det mesta - allt från att skapa Sveriges största konfirmationsläger till att arbeta med trading på Öhman Fondkommission.

Idag har han fokus på försäljning, affärsutveckling och utbygget av säljorganisationen mot nya länder.

Uppenbart är att han vill något.

Och med den kombinationen av realism och ödmjuka inställningen han har rörande sin personal, lär han garanterat tillsammans med dem sjösätta både det ena och andra.

Tina Lundberg Åsén

47

personal & ledarskap – inför personalvetardagarna

Det handlar om att skapa livskvalitet – Vi behöver vårda mer än vad vi gör, arbetslivet skulle kunna vara mycket bättre för både arbetsgivare och arbetstagare om vi gjorde det, säger Tommy Iseskog arbetsrättsexpert.

Tommy Iseskog har skrivit ett otal böcker och har under drygt 30 år verkat som föreläsare, författare och universitetslektor inom det arbetsrättsliga området. I sin bok ”Liv och arbete” tar han upp hur vi kan skapa ett arbetsliv som bidrar till livskvalitet, han ställer även frågan om det är dags för en ”människocertifiering” av våra arbetsplatser.

– Vi kvalitetssäkrar ju allt möjligt, så varför inte våra arbetsplatser, fortsätter han. När det gäller maskiner och serviceavtal är vi måna om att utrustningen skall fungera, men när det gäller humankapital fungerar det inte alls likadant.

Inte tänkt igenom vad vi mår bra av – Vi skall ha en arbetsmiljö där vi känner glädje när vi går till arbetet,

menar Iseskog och berättar vidare om att vi egentligen har svar på allt det här i lagstiftningen.

– Redan 1911 beslöt Sveriges riksdag att arbetet skall vara berikande för människan, men tyvärr lever vi inte upp till lagstiftningen.

Nu far många illa, vi släcker bränder hela tiden. Många gånger visar det sig att det är en fråga om ren kunskap, arbetsmiljölagar används i regel bara när något har gått för långt.

– Jag är övertygad om att det ligger i människans natur att vilja arbeta, men att det gäller att fylla sin dag med rätt innehåll. Jag tror att det handlar om att vi inte har tagit oss tid att tänka igenom vad det är vi egentligen mår bra utav.

Det handlar om att medvetandegöra vad som är viktigt, vad vi mår bra av och även identifiera hindren

som vi tillåter hindra oss.

– Om vi berikas genom arbetet så växer vi, det frigör motivation och livsglädje.

Se individen

Det är omöjligt att styra vårt samhälle utan att beakta arbetsmarknadslagarna, de är så ledande för samhället och människornas villkor när arbetet idag är så centralt.

– Kollektivet inom arbetsrätten är nödvändig, men sedan handlar det också om individen. De gäller att se individen, hela individen. Detta är något vi borde diskutera betydligt mer i den politiska debatten än vad vi gör idag.

I sin bok ”Carl” skildrar Tommy Iseskog Carl von Linné. Han beskriver Linné som en man som hade världslig framgång, men i sitt inre var han, precis som alla vi andra, beroende av glädje, uppmuntran och kärlek. Vem vet det kanske är just detta vi behöver beakta mer.

Tina Lundberg Åsén

Tommy Iseskog kommer att föreläsa om ”Hur kan samhälle, politik och arbetsrätt samverka?” under Personalvetardagarna i Malmö. www.personalvetardagarna.se

Snabbast på IT-produkter sedan 1984.

HP dx2420 + 22" TFT-skärm

HP LaserJet P3005N A4

Prisvärd kontorsdator med 22" TFT-skärm

Oerhört snabb skrivare för arbetsgruppen!

Nu till 35% rabatt! Endast hos Dustin!

• Microtower • Intel Celeron 450 2,2 GHz • 2 GB internminne • 160 GB S-ATA-hårddisk • Intel GMA 3100 256 Mb • 6 st USB 2.0, VGA • 10/100/1000 Mbps • Windows Vista Business / Windows XP Professional medlevereras • Tangentbord och mus medföljer • Garanti 1 år, på platsen-service • HP 22" TFT-skärm LE2201W

• Svartvit laser, A4 • Upplösning 1200x1200 dpi • Utskrift 33 sidor/min • Minne 48 MB (max 320 MB) • 100 + 500 arks pappersmagasin • Inbyggd nätverksanslutning • Garanti 1 år

3958:125:-/mån

953:-

3år

Utökad garanti

5010100607

1395:-

5010074401

5010316360 | HP DX2420 CEL 2.2 2GB/160 DVDRW VB/XPP + 22#TFT | 3958:5010098457 | HP LASERJET P3005N A4 | 4125:36 månaders finansiering avses.

www.dustin.se | 48

08-553 44 020 | order@dustin.se Angivna priser är riktpriser. Moms och frakt tillkommer. Reservation för prisändringar och slutförsäljning.

4125:134:-/mån

personal & ledarskap – inför personalvetardagarna

Personalvetarens svåra yrkesroll Få yrkesroller har så många etiska dilemman att hantera som personalvetarens. Å ena sidan tillhör man oftast ledningen men skall beakta alla perspektiv och tillvarata företagets/organisationens och medarbetares rättigheter. Man skall också bidra till organisationens framgång genom att attrahera, rekrytera, behålla, motivera och stödja medarbetare och bidra till deras professionella utveckling. Det kan också innebära krav på förändring och även leda till avveckling av medarbetare.

Personalvetardagarna

Offentliga Affärer har inför Personalvetardagarna i Malmö haft ett samtal med Thomas Goldberg som är ombudsman på Akademikerförbundet SSR med ansvar för personalvetarnas och beteendevetarnas professionsfrågor.

Akademikerförbundet SSR är det största fackliga yrkesförbundet för personalvetare. Förbundet lägger stor vikt vid att delta i utvecklingen av framtidens personalarbete och vid att klargöra personalvetarens framtida yrkesroll.I dagens arbetsliv har personalvetarna en nyckelroll.

Oavsett om konjunkturen går upp eller ner har de fullt upp att göra och deras speciella kompetens är nödvändig i företags och organisationers förändringsarbete.

Thomas berättar att Akademikerförbundet SSR är ensamma om att ha arbetat fram en etisk kod för personalvetarnas arbete. Personalvetarna har insett vikten av klarhet inför de etiska problem man ställs inför och de etiska värden och normer som bör vara vägledande för arbetet. En etisk kod har både en symbolisk och vägledande roll och erinrar även om att en yrkesutövare också företräder sin profession.

Personalarbetet har stor betydelse för vitaliteten och välbefinnandet på en arbetsplats. Personalarbetet har också inslag av maktutövning. Det är då viktigt att vara medveten om denna maktställning och använda den på ett ansvarsfullt sätt. I personalarbetet ställs man ofta inför svåra avgöranden som kan bestå av avvägningar mellan olika krav och intressen eller bedömningar av olika konsekvenser. Det kräver en etisk medvetenhet och en förmåga att göra etiska ställningstaganden som är välgrundade och kan redovisas öppet.

Etisk kod

Thomas berättar mer om förbundets etiska kod för personalvetare och kvalificerat personalarbete. Den är inte främst en regelsamling utan är en påminnelse om viktiga etiska

Personalvetaren och samhället • Personalvetaren ska arbeta i enlighet med lagstiftningens intentioner och bestämmelser och följa god sed på arbetsmarknaden.

• Personalvetaren bör sträva efter att ett vidare samhällsansvar beaktas inom organisationen.

Fundera på den

På Akademikerförbundets hemsida finns beskrivningar av konkreta

okunniga om vad en kvalificierad personalvetare kan tillföra organisationen. Genom sin speciella ställning mellan ledning och medarbetarna kan personalvetaren komma i kläm mellan olika intressen. Därför är det viktigt att personalvetaren har en hög integritet, arbetar självständigt och slår vakt om sin specialistfunktion.

Och som sagt, oavsett konjunktur är deras arbetsbelastning stor. Om än med olika positiva eller negativa förtecken.

värden och normer för arbetet och ett stöd för att identifiera etiska problem. Riktlinjerna avser inte att utgöra ett alternativ till en reflexion om konsekvenser. De handlar snarare om hur personalvetaren bör handla för att nå bäst konsekvenser för organisationen och för medarbetarna. I många situationer ger dessa riktlinjer dock inga klara besked.

I sådana situationer är det viktigt att fråga efter vilka konsekvenser som är sannolika utifrån olika handlingssätt.

Då kan det också vara rimligt att beakta en skademinimeringsprincip.

I korthet kan de etiska riktlinjerna och råden förklaras utifrån

Personalvetarens profession och personlighet • Personalvetaren ska i sitt arbete och i sin livsföring i övrigt respektera varje människas höga och lika värde.

• Personalvetaren bör eftersträva etisk medvetenhet och moralisk mognad.

Personalvetaren och organisationen • Personalvetaren ska vara medveten om och solidarisk med organisationens grundläggande verksamhetsidé.

• Personalvetaren ska sträva efter att organisationen utvecklas. Det innebär inte minst att att arbeta för en långsiktigt hållbar personalpolitik.

• Personalvetaren ska initiera eller vidta åtgärder för att komma till rätta med påtagliga kränkningar och missförhållanden orsakade av organisationens arbetssätt eller av chefers eller andra medarbetares agerande. Denna skyldighet bryter andra krav på lojalitet.

Personalvetaren och medarbetarna • Personalvetaren har ett särskilt ansvar för medarbetarnas villkor och utveckling. Till detta ansvar hör en särskild uppmärksamhet på personer och grupper som är eller kan hamna i en utsatt situation.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

Thomas Goldberg, ombudsman på Akademikerförbundet SSR. problemsituationer som personalvetaren ställs inför och hur andra har hanterat liknande problem. Hur skulle du till exempel göra om du ställs inför följande val om var man skall satsa sina utbildningsresurser.

– Som belöning till de bästa medarbetarna eller på dem som är i störst behov av utbildning för att komma vidare i sitt yrkesliv? Fundera över vilka argument som kan tillämpas i sådana avvägningar.

Personalvetare, personalchef, HR-strateg För dem som genomgått personalvetarutbildning förekommer en mängd olika yrkestitlar. Specialistfunktionen betonas idag mer än tidigare.

Personalvetaren har de kunskaper som hjälper företag och organisationer att bli bättre arbetsgivare och därmed effektivare. Fortfarande finns det dock arbetsgivare som är

Framtiden

Vi på Akademikerförbundet arbetar för att personalvetarna skall få en enhetlig examenstitel och tydligare yrkestitlar, berättar Thomas Goldberg. Vi önskar också att det skapas ett tvärvetenskapligt huvudämne med egna professurer och eget forskningsfält. Vi vill dessutom att det skall finnas tydliga kompetenskrav för kvalificerat personalarbete. Att personalvetarens självständighet och specialistfunktion värnas och att personalfunktionens chefer ingår i ledningsgruppen, avslutar Thomas Goldberg.

Klas Bergqvist

49

säkerhet

Planera

för att resa säkert

Som affärsresenär befinner du dig ofta på nya destinationer där det kan vara svårt att orientera dig. Okända platser, nya kulturer och lagar du inte känner till. Klas Nilsson arbetar med säkerhet sedan 16 år tillbaka, och har en bakgrund som bland annat livvakt och säkerhetschef för ett femstjärnigt hotell, ger dig de viktigaste säkerhetstipsen för affärsresan.

Skriv resplan

Alcoscan AL9000 Alkotestare med bränslecell

Välj hotell med omsorg

Urintest MOR, THC, COC, AMP, MAMP

C

H

,T

PI

En studie av 53 hotell som utsatts för bombattentat mellan 1999-2008, visar att de mest utsatta hotellen tillhörde internationella hotellkedjor i konfliktområden såsom Irak, Afghanistan, Pakistan, Indien, Thailand, Colombia, Israel och Egypten.

Förutom att det bodde västerlänningar på hotellen hade även internationella organisationer och konsultat tillfälliga kontor på flera av hotellen. Med andra ord, när du ska välja hotell, kan det vara bra att tänka på om det finns några andra gäster på hotellet som kan utgöra en

O

50

AlcoQuant 6020 Alkotestare med bränslecell

C,

När du planerar din resa är det bra att skriva en resplan, dels för din egen skull men även så att de där hemma vet var du befinner dig utifall att ni tappar kontakten. Det är skönt för anhöriga och arbetsgivaren att veta var du är, utifall att det blir oroligt i landet, det sker en större olycka eller naturkatastrof. Detaljnivån på din planering kan anpassas efter hur väl du känner till området och läget i landet. Några exempel på information som kan vara bra att ha till hands är en agenda för respektive plats eller dag och att ange platser du tänkt bo och besöka. Komplettera

med en karta från någon kartjänst på internet, där du markerar platserna du avser besöka samt flygplats, hotell, polisstation, närliggande apotek och sjukhus med akutmottagning. Det kan även vara bra att på förhand ta reda på telefonnummer till taxi, polis, brandkår och ambulans. Så att du slipper söka den informationen på plats. Om du avviker från planen, kontakta de där hemma och meddela dina planer.

CO st , te ZO liv , B Sa MP A

När vi reser byter vi ut vår relativa trygghet i hemmet mot okända miljöer, eventuellt nya kulturer, annorlunda brottslighet, främmande språk och för kroppen främmande bakterier. Inte heller de sociala skyddsnäten är tillgängliga för oss, eller så är de helt enkelt otillräckliga.

Därför vidtar vi extra skyddsåtgärder utöver det vanliga när vi färdas till okända platser. Eller borde göra så.

Alkohol- och Drogtestning

William Trading Co. AB www.alko-test.com Tel. 0730-91 45 00

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

säkerhet Affärsresenärer från

USA

UK

Saknar resesäkerhetspolicy

36%

61%

Saknar säkerhetsstöd från företaget

23%

56%

Saknar nödtelefonnummer att ringa

54%

72%

Tror inte att företaget kan hjälpa vid kris

36%

59%

Undersöker aldrig riskerna före en resa

12%

38%

Tror det blir farligare att resa inom 5 år

43%

53%

Tror att de är utsatta för en större hotbild

35%

40%

Källa: Control Risks, The business travel report. förhöjd hotbild mot hotellet. Hotellverksamhet bygger på service och öppenhet, de har i regel inte samma säkerhet som man kan förvänta sig på ett konsulat och utgör därför ett enkelt mål för en terrorist.

För att enklare kunna välja ett säkert hotell, kan man använda en checklista för hotellsäkerhet, som hotellet fyller i och skickar tillbaka till dig eller din resebokningstjänst.

Ett exempel på Hotel Security Survey finns att ladda ner gratis på securitymanager.se.

Turist tacksam måltavla

När vi åker till ett land som vi uppfattar som billigt att leva i

uppfattas vi som höginkomsttagare och är därför en måltavla för brottslighet. Erfarenheter visar att resenärer som precis har anlänt till sin destination oftare utsätts för till exempel bedrägeriförsök. Klassiska misstag är ju att nyanlända blir lurade av taxichaufförer, som tar oskäligt betalat eller kör lång omväg. Redan på flygplatsen ser ju turisten bokstavligen luftlandsatt ut, irrar omkring tills han stannar och vecklar ut hela kartan.

Har man ett nordiskt utseende och kommer till ett varmare klimat, så är vi ju ofta bleka eller blir röda av solen de första dagarna, något som avslöjar att vi är nykomlingar. Klädsel och manér avslöjar att personen inte

känner sig hemma och är tacksamma offer för olika typer av brott. Det är viktigt att smälta in i miljön, klä sig diskret, vara påläst, kunna prata lite av språket om det är möjligt.

Ett tips är att ha med sig förstahandsbehovet av kontanter så att du inte behöver växla pengar på flygplatsen när du anländer. Om du vet att du behöver åka taxi från flygplatsen är det klokt att i förväg ha frågat exempelvis hotellet eller någon annan representant på plats om hur mycket det kostar att åka taxi från flygplatsen till din destination.

Stöld är nog den vanligaste incidenten näst efter att du blir lurad.

Baggagestöld är vanligt om du inte har det under uppsikt eller likaså att ditt hotellrum genomsöks när du inte är där. Ficktjuvar och rånare tar i allmänhet en större risk och går på dem som i deras ögon ser förmögna ut. Därför är det viktigt att klä sig diskret och inte hantera eller vifta med större summor än fickpengar än nödvändigt vid vart tillfälle.

Hemma tryggt, borta farligare

hamna i skumma områden med hög kriminalitet. I början av 90-talet rånmördades två svenska fackföreningsledare av en lokal rånarliga i Tallinn. Detta uppmärksammades i media och många företag införde råd och anvisningar för sin resande personal. Vi är vana vid att det är låg brottslighet och det är relativt säkert att röra sig fritt dag som natt, men där brottsligheten är grövre är det viktigt att vara uppmärksam på sin omgivning och undvika potentiellt farliga situationer. Den senaste tidens utveckling är piraterna utmed Afrikas östkust, där sjöfarare kidnappas och kidnapparna kräver 2-3 miljoner dollar i lösensumma. Av allt att döma har flera kidnappningsoffer lösts ut vilket leder till att enstaka fall växer till en organiserad brottslighet. I Sydamerika har kidnappningar länge varit ett problem för företag och dess personal. Numera riskerar inte bara de allra rikaste att kidnappas, utan även medelklassen utsätts för så kallade expresskidnappningar dagligen.

Klas Nilsson, CPP, PSP, PCI, CFE, CISM, CPOI

I vår hemstad vet vi i allmänhet var det är säkert att gå och vilka områden som är bäst att undvika. När vi är på resande fot är det lätt att av misstag

I teori eller via policy löser man inte alla frågor.

Vi ger Dig kraft att agera mot reella hot rörande Dina viktigaste informationstillgångar

Några av våra tjänster är: Bitsec Incident Response Team (IRT)

Bitsec är ett svenskt konsultföretag med inriktning på avancerad teknisk analys inom informations- och IT-säkerhet.

Vi kan verifiera och säkerställa att Din tekniska miljö lever upp till Dina krav och förväntningar.

Vi stärker Din organisations förmåga att hantera de verkliga hoten mot era IT-system och informationstillgångar genom tjänster för incidenthantering och säkerhetsgranskningar. Vi vänder hot till möjlighet.

Våra uppdragsgivare återfinns inom myndigheter och privata marknadsaktörer som ställer särskilda krav på informationssäkerhet.

Såväl svenska som internationella företag och myndigheter har givit oss förtroendet att leverera tjänster och produkter som stödjer dem i säkerhetsarbetet.

Vi hjälper våra kunder att identifiera IT-relaterade hot samt utveckla anpassade säkerhetslösningar. Vi strävar efter att i teknisk realitet säkra våra kunders informationstillgångar från såväl kända som opublicerade r risker.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

Bitsec IRT är ett modulärt tjänstepaket bestående av specialiserade tjänster för att leverera såväl förebyggande som reaktiv incidenthanteringsförmåga och forensiska åtgärder.

Säkerhetsgranskningar Säkerhetsgranskning av produkter, system och lösningar – Nulägesanalys – Penetrationstest – IT-säkerhetsrevision (audit) – Avancerad kodgranskning

Utbildning Bitsec erbjuder utbildningar som anpassas efter kundens önskemål, t ex: • De vanligaste misstagen vid programmering • Praktisk analys av aktuella säkerhetshål • Kodgranskning för att hitta exploaterbara buggar

Vill ni veta mer?

Kontakta oss då på info@bitsec.se eller 08-411 90 10 Slöjdgatan 9, Box 3284, 103 65 Stockholm Org 556734-0723 Telefon & Fax: 08-411 90 10 info@bitsec.se | www.bitsec.se

51

IT

Många missar

sociala medier

Endast 1 av 100 svenska företag använder sociala medier i någon större utsträckning. Det visar en nyligen genomförd undersökning av svenska privata och offentliga organisationer, på uppdrag av Steria. Även om få företag avvisar fenomenet helt, är det många som avvaktar. En del ser det som en ”tidstjuv”, andra som en ”ungdomsfluga”: – Många företag är nog rädda för att agera fel i det nya medielandskapet och väljer därför att avvakta, säger Kari Forsén, vd på Steria i Sverige.

– Vissa har också försökt och fått kritik sedan de misslyckats med att uppträda enligt de nya sociala mediernas koder. Även i övriga Europa är användningen begränsad. En undersökning från analysföretaget Forrester visar att endast 5 procent av de europeiska företagen använder sociala medier.

Twitter lockar turister

Ett fåtal leder dock vägen och iden-

52

tifierar allt fler möjligheter för hur företag kan använda det sociala medielandskapet till sin fördel.

För några veckor sedan lanserade Västerviks kommun en turistportal, utformad av Steria, som använder Twitter, den snabbväxande mikrobloggtjänsten, för att locka fler turister till staden.

– Många företag upplever också att exempelvis rekrytering underlättas genom kanaler som Facebook och LinkedIn, säger Kari Forsén.

– Även produktutveckling kan gynnas av de allt mer avancerade verktygen för kunskapsdelning och idéhantering.

Allt fler användningsområden innebär att organisationers processer bör anpassas till de nya medierna.

Ofta sker användningen decentra-

liserat i organisationen och utan exempelvis it-avdelningens inblandning. Det ställer krav på ett strukturerat angreppssätt med riktlinjer för hur organisationen bör agera i dessa sammanhang. Idag är det få företag som tagit fram sådana riktlinjer.

– Företag bör redan nu ta fram sådana riktlinjer, säger Kari Forsén.

Tidigare har många tänkt att det räckt med att starta en blogg eller skapa ett konto på Twitter.

Experter också pionjärer

Sociala mediernas öppna förhållningssätt uppmuntrar företag att lyssna på andra aktörer och dela med sig av kunskap. Hittills har det ofta varit organisationernas experter som funnit värde i att vara aktiv i de sociala mediernas dialog. Med en större mognad kommer allt fler medarbetare att delta.

– Samtidigt ser vi att användningsområdena för hur de nya medierna inte nödvändigtvis identifieras av it-avdelningen eller ledningsgruppen, säger Kari Forsén.

– Men ledningen måste ge

organisatoriska förutsättningar för medarbetarna att hitta bästa sätt för hur sociala medier kan integreras i och förbättra verksamheten. Även om det fortfarande är få företag som använder sociala medier, är det många medarbetare som använder det på fritiden, och i de sociala medier är uppdelningen mellan privat och yrkesliv stundtals otydlig.

– När de sociala medierna ökar sammanblandningen mellan yrkesoch privatliv måste vi stödja medarbetarna i att hitta ett fungerande förhållningssätt, säger Kari Forsén.

– Därför är det viktigt att organisationen skapar strukturer som både uppmuntrar till kreativ användning och stimulerar ett positivt uppträdande.

Undersökningen har utförts av Medialect på uppdrag av Steria. De tillfrågade var IT-chefer i svenska privata och offentliga verksamheter.

Undersökningen genomfördes under juni månad 2009.

Källa: Steria

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

IT

Förebyggande IT-säkerhet – Jag har arbetat i branschen i 20 år och då sett en stor brist på ett bra och fullständigt systemstöd inom förebyggande säkerhet. Det är detta vi täcker upp nu och erbjuder en helhetslösning, säger Anders Möller VD för Security Solution Scandinavia AB. Deras affärsidé bygger på att erbjuda konsulttjänster inom IT- och informationssäkerhet. Bolaget vänder sig till företag och kommuner som vill arbeta tydligt och strukturerat med förebyggande kvalitetssäkerhet och säkerhetsrelaterade frågor.

– Det är roligt är att det har gått så bra, fortsätter Anders Möller.

När Security Solution Scandinavia AB började nischa sig möttes bolaget av en oerhörd respons, vilket innebar att de snabbt kom in i ett expansivt skede. Idag erbjuder de både produkter och konsulttjänster inom området runt om. Huvudkontoret ligger i Göteborg, men projektanställda finns även i Stockholm och Skövde.

– Det är viktigt med förebyggande säkerhet, vår produktsida växer i samband med efterfrågan, fortsätter Anders Möller.

Två nya produkter under 2009

Under 2009 kommer två nya produkter lanseras, dels AUDITsolution som används vid genomförande av nulägesanalyser, dels Socrates Education, ett utbildningspaket om informationssäkerhet.

– Anställda lär sig företagets policy och själva regelverket kring hur de skall hantera och förhålla sig till företagets information på ett säkert sätt. Till exempel kan ett företags information vara öppen, intern eller konfidentiell.

Medarbetarna skall veta hur de skall förhålla sig till detta, de skall även veta hur de skall klassificera informationen, sedan naturligtvis även veta hur konfidentiellt material hanteras, säger Möller.

Produkterna RISKsolution och AUDITsolution

AUDITsolution är ett systerprogram till RISKsolution, som i sin tur är ett program för riskhantering.

Programmet som har funnits ute på marknaden i ett år hjälper verksamheter att genomföra riskanalyser och kostnadsuppskatta kritiska risker, samtidigt som programmet även ger möjlighet att ta fram handlingsplaner.

– Orust kommun har implementerat RISKsolution i samtliga förvaltningar, vilket är glädjande, fortsätter Möller och berättar vidare om att de även arbetar med andra kommuner inom Västra Götaland, Halland och Värmland, inte minst med Tullverket och Rexcell inom Duni koncernen.

– Vi har även skrivit ett samarbetsavtal med Logica AB vad det gäller RISKsolution.

AUDITsolution är ett program som hjälper till att genomföra nulägesanalyser med ett antal kontrollfrågeunderlag som stöd. De angivna kontrollfrågorna baseras bland annat på BITS och ISO 27000 serien, vilka är standarder för informationssäkerhet, men går även att använda med andra kontrollfrågeunderlag.

Webbaserad interaktiv utbildning för EON – Det sprider sig, folk hör av sig. Vi har ett samarbete med EON där vi är anlitade för att ta fram deras webbaserade interaktiva utbildning till årsskiftet. Då skall den installeras på EON:s utbildningsportal världen över och kommer uppskattningsvis användas av 150 000 anställda som kommer att genomgå utbildning. Detta är något vi även kommer att erbjuda andra kunder på sikt.

Riskhanteringsakademin lägger in RISKsolution i utbildningsplanen

Riskhanteringsakademin i Mölnlycke valde att från och med vårterminen 2009 utbilda blivande specialister inom Risk management och Säkerhetssystem enligt RISKsolutions teoretiska riskhanteringsprocess. Dessutom används programmet som systemstöd i utbildningarna.

– Det är riktigt kul.

Stina Söder

Gunnar Grip Telefon: 018-495 17 17 / 0709-50 75 90 carl@plugghasten.se | www.plugghasten.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

53

IT

Smarta kort i trä?

Ibland får man en fråga som är så pass intressant bara för att den är så annorlunda. Som den i dagens spalt – ett aktivt kort i trä!

Det andra ämnet i spalten är en aktivitet som jag tror är det mest intressanta inom elektroniska identitetskort… som kommer att hända under hela hösten, en interop och dess analys.

Varför använder man inte smarta kort som är gjorda i trä?

Det är en mycket bra fråga. Det låter dessutom sunt i dagens situation med höga miljöambitioner. Jag har haft ett kundlojalitetskort gjort i trä, och jag hittade det undanstoppat i en låda hemma. Det fungerade dock inte riktigt som ett vanligt plastkort.

Det böjde sig riktigt bra i en riktning men i den andra var det mycket stummare så man förstod att risken var stor att det lätt kunde brytas sönder.

Det var svårt att skriva sin namnteckning på det och det fanns enbart en magnetremsa och inget chip.

Kortet var tillverkat i ett stycke trä och inte laminerat.

Efter samtal med leverantören som gjorde korten visade det sig att det fanns problem med att fästa en chipkontakt på kortet. Eftersom böjligheten var så pass stor i en rikt-

54

ning, var det alldeles för lätt att få chipet att lossa på ett spektakulärt sätt - om man böjde på kortet lite för mycket så lossnade chipet och flög som skjutet ur en kanon!

Det är möjligt att om man laminerade i två lager så skulle man få en bättre och stabilare bas att fästa kontakten på. Men det finns också en standard för hur mycket man skall kunna böja ett aktivt kort och även standardkrav för durabilitet (dvs kortets åldringsegenskaper) som gör att ett träkort får problem att uppfylla dessa krav. Ur miljösynpunkt är det förmodligen bättre att börja använda återvinningsbara plaster som PET i stället. Idag är de flesta företagskort tillverkade av PVC plast.

Varför är det bra med en Interop, dvs. en interoperabilitetsövning?

Det finns flera skäl till varför en Interop är bra, det främsta är att man får facit på vilka produkter och lösningar som fungerar bra och vilka som inte fungerar lika bra. Ett annat skäl är att en Interop utförs av en fristående grupp och att man därigenom kan få opartisk information om tillgängliga lösningar och hur dessa fungerar enskilt och tillsammans?. Det är viktigt att förstå att en Interop löser inga problem utan visar enbart hur saker och ting fungerar ihop.

Ur Efter? en Interop kan det till exempel framgå att aktiva kortet av modellen X, går att användas i kombination med kortläsaren Y och programvaran Z men däremot inte med kortläsaren R. Eller att om någon använder sig av kort av modellen X2 så fungerar det inte att byta PIN-koden för just det kortet eller annan anledning.

Jag är medlem i ledningsgruppen till Interop TLO-2009, vars syfte är att testa och utvärdera hur olika typer av smarta kort fungerar i olika datormiljöer och utvärdera användningsområdena för olika typer av e-legitimationer.

Målgruppen är både tekniker och beslutsfattare. Jag tycker att det är fantastiskt kul att få vara med i en Interop på detta område som på ett oberoende sätt inkluderar många av de ledande aktörerna på marknaden. Framför allt är jag glad för att det blir ett dokumenterat Interop, till skillnad från tidigare tillfällen där sådana har genomförts utan att resultaten har dokumenterats.

Resultatet från TLO-2009 kommer att analyseras och presenteras på ett seminarium senare i november för alla intresserade. Läs mer här http:// www.steria.se/asset/2907/1/2907_1. pdf

Roberth Lundin | Säkerhetsexpert på Steria har arbetat med smarta kort sedan 1989 och utgivningssystem för elektroniska identiteter sedan 1996. Medlem i standardgruppen för identitetskort (SIS TK448) i Sverige samt europeisk standardisering av europeiskt identitetskort (CEN TC224 WG15). Roberth har en mångårig erfarenhet och kunskap i frågor som berör moderna elektroniska identiter.

Roberth Lundin

roberth.lundin@steria.se

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

IT

Ny lagstiftning om in house-anskaffningar I denna artikel redovisar advokaten Helena Rosén Andersson, verksam vid Advokatfirman Lindahl, det huvudsakliga innehållet i Finansdepartementets nyligen publicerade lagförslag om in houseanskaffningar. Helena Rosén Andersson är specialiserad på upphandlingsrätt och har tidigare arbetat inom olika domstolar och med lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet.

Finansdepartementet föreslår i promemorian Upphandling från statliga och kommunala företag (Ds 2009:36) som publicerades den 21 juli 2009 att det i Sverige införs tillfällig lagstiftning som tillåter in house-anskaffningar.

Genom den nya regeln genomförs EG-domstolens praxis om Teckalundantaget i svensk rätt.

Teckal-undantaget innebär enligt EG-domstolens praxis att en upphandlande myndighet inte behöver tillämpa upphandlingsdirektiven eller reglerna och principerna i EG-fördraget när den anskaffar varor, byggentreprenader eller andra tjänster från en juridisk person som myndigheten helt eller delvis innehar eller är medlem i (EG-domstolens dom i Teckal, C 107/98, m.fl. avgöranden). Det gäller endast under förutsättning att två kriterier är uppfyllda: den upphandlande myndigheten skall utöva en kontroll över den juridiska personen som motsvarar den som den utövar över sin egen förvaltning (kontrollkriteriet) och utföra huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de upphandlande myndigheter som innehar eller är medlem i den juridiska personen (verksamhetskriteriet). Om båda kriterierna är uppfyllda anses anskaffningen ske inom en och samma upphandlande myndighet, dvs. in house, och behöver inte föregås av ett upphandlingsförfarande.

I promemorian föreslår Finansdepartementet att EG-domstolens praxis genomförs i svensk rätt genom en bestämmelse som återger Teckalundantaget i ett nytt stycke i 2 kap.

10 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU).

Bakgrunden till förslaget är att Regeringsrätten i de s.k. SYSAVdomarna (RÅ 2008 ref. 26) kom fram till att EG-domstolens praxis om Teckal-undantaget inte är möjlig att tillämpa i Sverige utan särskild genomförandelagstiftning.

Enligt Regeringsrätten är stat, kommuner och landsting skyldiga att genomföra upphandling i enlighet med LOU när de anskaffar varor, byggentreprenader och andra tjänster från aktiebolag som de äger själva eller som de äger tillsammans med andra kommuner, landsting eller statliga myndigheter. Domarna har betydelse även för andra företagsformer än aktiebolag, såväl statliga som kommunala, och även för kommunala samverkansformer som kommunalförbund och gemensamma nämnder.

SYSAV-domarna har väckt en omfattande debatt i Sverige eftersom många upphandlande myndigheter har utgått från att EG-domstolens praxis om Teckalundantaget är tillämpligt i Sverige utan särskild genomförandelagstiftning. Detta särskilt med hänsyn till att EG-domstolens praxis utgår från att Teckal-undantaget är tillämpligt även vid anskaffningar av t.ex. tjänstekoncessioner, som regleras enbart av EG-fördragets regler och principer om bland annat fri rörlighet av tjänster, likabehandling, ickediskriminering och öppenhet (och inte av EG-rättsliga upphandlingsdirektiv) och dessa regler och principer gäller direkt i medlemsländerna utan nationell genomförandelagstiftning (se t.ex. Parking Brixen, C-458/03 och Coditel, C-324/07).

En betydande del av den kommunala verksamheten har organiserats i bolagsform och detsamma gäller för den statliga sektorn. Eftersom SYSAV-domarna ställer krav på en mycket snabb och i vissa fall även potentiellt kostsam omvandling av den offentliga sektorns bolagsinnehav har Finansdepartementet nu funnit det nödvändigt att införa en tillfällig regel som genomför EG-domstolens Teckal-undantag i svensk rätt. Den tillfälliga lagstiftningen införs i avvaktan på att frågan om en undantagsregel i svensk lag utreds mer ingående.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

Om lagstiftningen antas blir det möjligt för svenska upphandlande myndigheter att genomföra in house-anskaffningar med stöd av undantagsregeln i LOU under perioden från den 1 juni 2010 till och med den 31 december 2012, utan att först genomföra ett formellt upphandlingsförfarande.

Upphandlande myndigheter har alltsedan Sysav-domarna meddelades under våren 2008 haft anledning att se över anskaffningar inom sin organisation för att säkerställa att de genomförs i enlighet med EG-rättslig och svensk lagstiftning. Översynen bör givetvis fortsätta som en följd av det här beskrivna lagförslaget. Upphandlande myndigheter som vill använda sig av den nya undantagslagregeln för in houseanskaffningar behöver bland annat se över styrdokumenten för de juridiska personer som myndigheten innehar i syfte att säkerställa att kontrollkriteriet är uppfyllt. De behöver även se över den juridiska personens verksamhet i syfte att säkerställa att verksamhetskriteriet är uppfyllt. Om inte båda dessa kriterier är uppfyllda kan anskaffningen ifråga komma att betraktas som en otillåten direktupphandling. En otillåten direktupphandling kommer framdeles att kunna sanktioneras hårdare än i dag, genom de nya lagregler om ogiltigförklaring av upphandlingskontrakt och marknadsskadeavgift som Finansdepartementet föreslås införas den 1 juni 2010 som en följd av ändringar i de s.k. rättsmedelsdirektiven (Ds 2009:30).

Frågan om ett Teckal-undantag i svensk lag har varit aktuell länge och i vart fall sedan Upphandlingskommittén i mars 2001 lämnade förslag om en sådan undantagsregel i slutbetänkandet SOU 2001:31. Det är därför olyckligt att lagstiftaren inte nu har tagit ställning till frågan om permanent svensk lagstiftning skall införas. Ett tillfälligt Teckalundantag kommer förmodligen i sig att vara kostnadsdrivande. Eftersom Finansdepartementet har valt att föreslå en temporär lösning av frågan är det min förhoppning att ett lagförslag om permanent lagstiftning blir färdigt i så god tid före den temporära lagstiftningens upphörande att onödiga omställningar av den offentliga sektorns bolagsinnehav undviks.

Förslaget väcker även flera andra frågor.

Teckal-undantaget föreslås införas endast i LOU, dvs. endast för upphandlingar inom den klassiska

sektorn. En fråga är därför om de befintliga undantagen för in houseanskaffningar inom försörjningssektorn (jfr undantagen för anskaffning från anknutna företag och samriskföretag) är lika omfattande som det föreslagna undantaget i LOU. En annan fråga är om Teckalundantaget gäller vid in houseanskaffning av tjänstekoncessioner i Sverige. Tjänstekoncessioner regleras i EG-rättens nuvarande stadium endast av EG-fördragets regler och principer och inte av upphandlingsdirektiven. Enligt EG-domstolens rättspraxis skall anskaffningar av tjänstekoncessioner genomföras i enlighet med EG-fördragets regler om fri rörlighet av tjänster och principer om likabehandling, öppenhet och transparens. Tjänstekoncessioner måste därför konkurrensutsättas på EG-rättslig grund. Som ovan beskrivits är Teckal-undantaget emellertid tillämpligt även vid tjänstekoncessioner. Ett anbudsförfarande behöver därför inte enligt EG-rätten genomföras vid anskaffning in house av en tjänstekoncession. Eftersom Teckal-undantaget föreslås införas endast i LOU, som inte reglerar tjänstekoncessioner, är det emellertid oklart om vad som gäller i Sverige vid anskaffning av tjänstekoncessioner in house.

Departementspromemorian är för närvarande föremål för remissbehandling och det får förmodas att nu nämnda frågeställningar besvaras i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Helena Rosén Andersson

55

juridik

Förhandla om priset i en offentlig upphandlng Analys av dom från kammarrätten i Göteborg den 25 juni 2009 med mål nr 3513-09 och som handlar om hur man får förhandla vid en förhandlad upphandling enligt LOU.

Skribenten Ofelia Hendar arbetar sedan den 1 september som kommunjurist i Mark kommun. Hon har även ett företag som heter Upphandlingsjuristen där hon processar och ger rådgivning i upphandlingsjuridik, granskar förfrågningsunderlag, hjälper till med anbud med mera.

Ett flertal kommuner i västra Sverige genomförde en upphandling av försäkringsmäklartjänster och upphandlingen administrerades av Kungsbacka kommun.

Upphandlingen genomfördes som en förhandlad upphandling och vid anbudstidens utgång hade två anbud inkommit, ett från ett företag som heter Willis AB och ett från ett företag som heter Marsh AB. I tilldelningsbeslutet framkom att Marsh vann upphandlingen. Willis ansökte därefter om överprövning och yrkade att upphandlingen skulle rättas på så sätt att den svarsbilaga avseende pris som Marsh lämnade efter anbudstidens utgång skulle bortses ifrån vid en ny utvärdering.

när den tillät en prissänkning. Willis ansåg att en förhandlad upphandling med föregående annonsering kunde medföra förhandling av anbuden för att anpassa anbuden till de krav som myndigheten ställer i förfrågningsunderlaget men att LOU inte ger utrymme för kraftiga prissänkningar efter det att anbud har lämnats.

Kommunerna ansåg att alla anbudsgivare hade behandlats lika och att anbudsutvärderingen hade gjorts i enlighet med förfrågningsunderlaget.

Båda anbudsgivarna fick möjlighet att justera priset. Kommunerna ansåg vidare att det enligt LOU inte finns några hinder för en anbudsgivare att i ett förhandlat förfarande kraftigt sänka sina priser.

var konkurrenskraftigt. Länsrätten skriver vidare att prisbilagan inte har getts in som resultat av någon egentlig förhandling i form av anpassning av anbudet till de upphandlande myndigheternas krav och att den nya prisbilagan inte kan ses på annat sätt än som att Marsh lämnat in ett nytt anbud. Länsrätten konstaterar sedan att anbud skulle ha kommit in senast den 21 januari 2009 och att Marsh prisbilaga kom in den 5 mars 2009 och således för sent. Domen överklagades till Kammarrätten i Göteborg som meddelar prövningstillstånd och sedan delar länsrättens bedömning.

Domen har överklagats till Regeringsrätten och jag kan bara hoppas att de meddelar prövningstillstånd.

Prissänkning med 43 procent

Länsrätt och kammarrätt eniga

Vill kammarrätten ha en prejudicerande dom

LOU framgår att ett förhandlat förfarande är ett förfarande där den upphandlande myndigheten bjuder in utvalda leverantörer och förhandlar om kontraktsvillkoren med en eller flera av dem, jfr 2 kap. 9 § LOU och förhandla med anbudsgivarna om de anbud som har lämnats för att anpassa anbuden till de krav som myndigheten har angett i annonsen om upphandling och i förfrågningsunderlaget samt för att få fram bästa anbudet, se 4 kap. 3 § LOU. Av länsrättens bedömning framgår att länsrätten ansåg att kommunerna vid förhandlingarna brutit mot 1 kap. 9 § LOU genom att upplysa Marsh om att dess anbud inte var konkurrenskraftigt i prishänseende.

Länsrätten skriver vidare att det av mötesanteckningarna inte framgår om den nya prisbilagan överlämnades före eller efter kommunens upplysning om att anbudet inte

Anledningen, såvitt jag förstår, till att kammarrätten fastställer länsrättens dom och inte bara säger ej prövningstillstånd är att kammarrätten vill ha prejudicerande verkan av domen, nämligen att prisförhandlingar vid förhandlad upphandling inte får göras. Det är svårt att förstå domstolarnas tankar om hur en förhandlad upphandling kan och får gå till.

Den enklaste variabeln att bedöma om ett anbud är bra – ur skattebetalarnas synsätt – är priset. Bästa anbudet är ofta billigaste anbudet under förutsättning att kvalitetskraven är uppfyllda. Det framstår som mycket märkligt att kammarrätten vill ha prejudikat på att man inte får förhandla om priset. Det är även andra frågetecken om varför kammarrätten väljer just denna länsrättsdom eftersom länsrättens bedömning i övrigt haltar något när länsrätten exempelvis bedömer frågan om när prisjusteringen gjordes – före

Willis anförde i stora drag bl.a. att de lider skada på grund av att Kungsbacka kommun utvärderat Marsh pris först efter att Marsh sänkt priset kraftigt vid ett förhandlingsmöte.

Willis och kommunen hade möte den 27 februari 2009 vilket resulterade i en komplettering till Willis anbud.

Mötet mellan kommunen och Marsh hölls den 5 mars 2009 och det ledde till att Marsh sänkte priset med 43 %. Av mötesanteckningarna framgår dels att Marsh hade fördel genom att det genom tidigare samarbete visste hur arbetet kunde beräknas och dels att Marsh gärna ville fortsätta samarbetet med Kungsbacka.

Det framgår även att kommunen påpekat att Marsh låg högt i pris vid anbudslämnandet. Willis anser att Marsh gynnats genom att få lämna ett lägre pris vid förhandlingen och att det inte är förenligt med LOU. Willis ansåg förmodligen att kommunen brutit mot likabehandlingsprincipen vid förhandlingen

56

eller efter kommunens påstående om icke konkurrenskraftigt pris -.

Det spelar nämligen ingen roll enligt mig eftersom det naturligtvis är helt i enlighet med LOU att förhandla om priset och hur ska en förhandling gå till om inte myndigheten får prata om vad den vill förhandla om? Av direktivet (2004/18/EG) framgår att myndigheten ska garantera att alla anbudsgivarna behandlas lika och att myndigheten inte särbehandlar någon anbudsgivare. Att säga till ena anbudsgivare att deras pris inte är konkurrenskraftigt är INTE att särbehandla enligt mig. Att upplysa en anbudsgivare om vad andra har lämnat för priser eller att ange ett specifikt pris som anbudsgivaren bör gå under är däremot att särbehandla på ett otillåtet vis men detta hade inte gjorts här.

Länsrättens slutsats haltar

Priset är ett område som förhandling kan göras om och det kan vara det absolut viktigaste och mest lämpliga att förhandla om, enligt min bedömning. Länsrättens konklusion om att Marsh anbud kom in för sent är också haltande, enligt mig och det är för övrigt alltid trist med domar där det inte går att förstå hur domstolen tänkt, speciellt med tanke på den osäkerhet som svensk praxis ger i övrigt inom området offentlig upphandling. Självklart får man vid en förhandlad upphandling förhandla om priset, allt annat vore dumt att påstå. Ibland bli man orolig för vart upphandlingsjuridiken är på väg någonstans och det är min förhoppning att Regeringsrätten tar upp detta och ändrar på kammarrättens dom.

Ofelia Hendar.

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

Skolan behöver

eldsjälar Var tredje elev som börjar i gymnasieskolan i höst kommer inte att bli behörig till högskolan, det visar en färsk rapport från Skolinspektionen.

Dessutom påvisas att problemet och den alarmerande siffran inte tas på tillräckligt stort allvar bland våra gymnasieskolor runt om.

Rapporten visar att hälften av eleverna inte får godkänt i alla kurser och att en tredjedel inte når tillräckliga resultat för att kunna studera vidare på högskola.

Nytt grepp behövs

Gymnasieskolorna och deras huvudmän måste agera kraftfullare för att samtliga elever skall kunna fullfölja sina studier och få slutbetyg. Framförallt behöver skolans inställning till de elever som har tappat gnistan ändras. Fungerar inte studierna påvisar rapporten att det är elevernas fel, sällan skolans. När en elev upplever att undervisningen är enformig eller svår påvisas att skolan försöker ändra elevens inställning, men inte själva undervisningen och sättet som lärarna lär ut. Därmed missar skolan målet, för att inte tala om att lärare och rektorer smiter från ansvaret att hitta nya undervisningsmetoder i mötet med just den elev som tycker att det är svårt.

Vad är det frågan om?

Detta är ytterst oroväckande. Gång efter gång upplever jag samma sak.

Gång efter gång finns det skolchefer, rektorer och lärare som vägrar lära nytt. På pappret kanske, men sällan i det direkta mötet med eleven och i själva undervisningen. När det går snett för en elev håller många inom skolan varandra om ryggen och lägger istället ansvaret på eleven och sedan föräldrarna. Med vilken rätt?

Och med vilka konsekvenser?

De griniga kollegorna

Var finns de skolchefer, rektorer och lärare som brinner? Var finns de prestigelösa som tar ansvar och kan stå för sina tillkortakommanden? Var finns de som verkligen står öppna för att lära sig mer om inspirerande undervisningsmetoder i hur man uppmuntrar och får eleverna att förstå? Självklart finns de. Och de är många, men oftast är de ensamma i kollegiegruppen. Tyvärr visar det sig att just dessa eldsjälar många gånger blir tilltufsade av griniga kollegor som själva har tappat gnistan och styrs av prestige. De griniga orkar sällan med en positiv frisk fläkt inne i lärarrummet, allra minst vid löneförhandlingen. Det är lättare att beklaga sig över eleven än att erkänna eget misslyckande över att själv ha tappat gnistan.

Dina och mina brister

Skall det vara så svårt att erkänna egna brister? Skall det vara så svårt att vilja lära sig nytt? Vi vuxna har ett enormt ansvar för våra ungas framtid. Vi har ett ansvar att inspirera och backa upp de elever som har tappat gnistan. Vi kan inte tillåta vår egen trötthet gå ut över eleverna. Det är fel, åtminstone för mig.

Slå näven i bordet

Jag vet att många skolor slåss mot nedskärningar. Jag vet att många skolors budgetar pekar under minusstrecken. Men då behövs kraftfulla skolchefer som slår näven i bordet

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

och i enad front mobiliserar och ställer krav på politikerna att här går gränsen. Gymnasieskolorna i landet måste ta problemet på allvar.

Skolorna kan inte tillåta att var tredje elev som börjar skolan nu i höst inte bli behörig på sikt.

Feedback från eleverna

Jag har mött lärare och rektorer som inte vill lära sig nya undervisningsmetoder, lika lite som rannsaka egna tillkortakommanden. Det är bom stopp. Jag har bett lärarlag i handledningssammanhang att låta deras elever ge dem omdömen kring sättet de lär ut. Tveklöst är eleverna de som bäst kan svara på hur de upplever att deras lärare lär ut. Tyvärr har prestigen ofta tagit över. De flesta lärare har svarat att det inte är eleverna som skall ge dem omdömen, utan det är deras uppgift. Vad dessa lärare glömmer av är den oerhörda vinst de kan få. Feedback från eleverna kan hjälpa lärarna att få reda på exakt vad de behöver bli bättre på. Är inte det klokt för båda parter, har jag frågat. Efter den frågan har vissa i lärarlagen i samlad trupp gått till min uppdragsgivare och sagt att det var allt en otrevlig handledare som anlitats. Medan andra har kunnat ringa upp och velat veta mer. Hur gör jag? Hur kan jag bli bättre på att undervisa? Hur går jag tillväga när jag ber om feedback från eleverna?

behöver eldsjälar. Skolan behöver låta kreativiteten flöda och pröva nya sätt. Skolan skulle vara den främsta plats där eleverna fick träna sig att stå rustade för livet på mängd olika sätt, då krävs det lärare som är öppna, lekfulla och kloka. Skolan behöver ta fram strategier för att samtliga elever skall kunna fullfölja sina utbildningar. Skolan behöver arbeta fram och finna exakt det stöd som behövs för att fylla varje elevs behov. Och allt detta i sin helhet börjar med insikt om ett enda ord – INSPIRERA! Tina Lundberg Åsén

Insikt om ett enda ord

Varje gång blir jag lika glad. Skolan

57

utbildning

Framgångsrika skolkommuner lyfts fram i ny rapport Framgångsrika skolkommuner ser olika ut när det gäller befolkningsstorlek, elevernas socioekonomiska bakgrund och de satsar också olika mycket pengar på skolan. Det visar Sveriges Kommuner och Landsting i rapporten ”Öppna jämförelser – grundskolan 2009”. I rapporten presenteras kommunerna med de bästa sammanvägda resultaten.

– Många kommuner bedriver ett lysande arbete med sina skolor. När vi nu lyfter fram de mest framgångsrika skolkommunerna vill vi sporra till fortsatt utveckling i hela landet.

I det arbetet har Öppna jämförelser blivit ett verktyg för att uppmärksamma och ta tag i utmaningar och problem, säger Håkan Sörman, vd för Sveriges Kommuner och Landsting. ”Öppna jämförelser – grundskolan 2009” redovisar elva resultatoch sju resursindikatorer. Nyheter i år är ett sammanvägt resultat baserat på elevernas betyg och provresultat, ett avsnitt om likvärdig betygssättning, en forskningsöversikt om sambandet mellan resultat och resurser samt en indikator som visar kommunernas effektivitet med hänsyn tagen till deras olika strukturella förutsättningar.

Resultaten för eleverna i landets grundskolor har i många kommuner blivit bättre. Antalet kommuner där fler än 80 procent av eleverna når målen i alla ämnen har ökat och antalet kommuner där fler än 95 procent av eleverna klarar ämnesproven i årskurs 9 har ökat i både svenska och engelska. Samtidigt har

färre elever blivit behöriga till gymnasieskolans nationella program.

Framgångsrika skolkommuner ser olika ut när de gäller befolkningsstorlek, elevernas socioekonomiska bakgrund och de satsar också olika mycket pengar på skolan. Ett framgångsrikt utvecklingsarbete behöver inte nödvändigtvis innebära mer resurser. Det centrala verkar snarare vara hur resurserna används.

– Det viktigaste är skolans medarbetare. Därför gäller att rekrytera och utveckla kompetenta lärare och skolledare som kan involvera eleverna lärandet. Skolor och kommuner behöver även jämföra sig med andra och ta till sig forskning om hur bra undervisning bedrivs, säger Håkan Sörman.

– En väl fungerande målstyrning med en systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling samt ett genomtänkt värdegrundsarbete ser också ut att leda till framgång.

Det kan handla om relationer, bemötande och positiva förväntningar. Några sådan indikatorer är inte med rapporten eftersom det inte finns jämförbar statistik, men framgångsrika kommuner pekar själva på det, säger Håkan Sörman.

Län

Kommun

Skåne

Lomma

Stockholm

Danderyd

Västerbotten

Sorsele

Norrbotten

Överkalix

Kalmar

Mörbylånga

Värmland

Hammarö

Östergötland

Vadstena

Dalarna

Malung-Sälen

Västra Götaland

Partille

Jönköping

Mullsjö

Södermanland

Oxelösund

Halland

Kungsbacka

Jämtland

Krokom

Kronoberg

Älmhult

Uppsala

Knivsta

Blekinge

Olofström

Västernorrland

Sollefteå

Västmanland

Köping

Gävleborg

Ljusdal

Örebro

Nora

*Tabellen presenterar kommunernas sammanvägda resultat. Placeringen utgår från ett sammanvägt resultat framtaget utifrån kommunens värden för samtliga redovisade resultatindikatorer med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering.

Under hösten arrangerar SKL regionala konferenser om hur Öppna jämförelser kan användas och till årsskiftet publiceras en skrift med

konkreta exempel från framgångsrika skolkommuner.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

Många frågetecken i ny skollag maten och simundervisningen men inte förmår avveckla timplanerna och skjuter upp frågan om flexibel skolstart är olycksbådande.

Varför lägga ned kraft på detaljer och samtidigt värja för de övergripande frågorna? Vi hoppas att det visar sig annorlunda när vi haft möjlighet att ta del av förslaget i sin helhet under vår remissbehandling som nu följer, säger Maria Stockhaus.

Förslaget om tioårig skolplikt bekräftar den insats många kommuner redan gör för elever som inte klarar grundskolan. Förbundet menar också att utvidgade sanktionsmöjligheter från staten gentemot skolor som inte fullföljer sitt uppdrag

Sveriges Kommuner och Landsting är positivt till ambitionen i den nya skollagen att uppnå övergripande kunskapsmål och stärka elevernas rättssäkerhet. Förbundet hade sett fram emot ett förslag med slopad timplan och flexibel skolstart och tycker det är synd att så inte sker.

– Vi ställer oss positiva till rektors skyldighet att skyndsamt utreda elevers behov och att försöket med lokala skolstyrelser permanentas. Att timplanerna dock inte avskaffas är ett bakslag för de elever som behöver mer tid med vissa ämnen och mindre i andra, säger Maria Stockhaus, ordförande i utbildningsberedningen för Sveriges Kommuner och Landsting.

– Att staten föreslår detaljstyrning av skol-

58

är rimligt. Sanktionerna måste dock åtföljas med positiva incitament så att skolorna ges goda förutsättningar att utveckla verksamheten.

– Ett stort problem med förslaget är den korta remisstiden. Förslaget är arton månader försenat men ändå vill utbildningsdepartementet tröska igenom det på tre månader. Det är orimligt.

Våra medlemmar behöver en förlängd remisstid minst till oktober. Allt annat är oseriöst, säger Maria Stockhaus.

Det finns ett antal förslag i den nya skollagen som omedelbart skulle öka kostnaderna för kommunerna till exempel ökade krav på skolbibiliotek. SKL utgår från att regeringen avser att följa finansieringsprincipen till fullo. Detta så att nya uppgifter och krav på kommunerna åtföljs av motsvarande satsningar från regeringen.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

vård

Infektioner orsakade av sjukvården minskar

Tyck till!

Alldeles för många patienter drabbas av infektioner när de ligger på sjukhus. En ny nationell mätning visar att antalet patienter som fått en vårdrelaterad infektion har minskat med uppemot 30 000 patienter jämfört med ett år tillbaka.

Kammarkollegiet gör under hösten en ny turné i landet för att träffa upphandlande myndigheter, leverantörer och andra som vill påverka inriktningen av det nationella upphandlingsstödet.

Håkan Sörman, vd SKL.

De tankar och synpunkter som framkommit vid olika kontakter, diskussioner och dialogmöten har omsatts till ett förslag till handlingsplan. Vi önskar nu din medverkan för att diskutera innehåll och prioritering av de aktiviteter som ska genomföras.

Välkommen!

Läs mer på www.kammarkollegiet.se Dialogmötena kommer att hållas på följande orter: Sundsvall Datum: måndag 19 oktober Plats: Sundsvalls KonferensCenter, Esplanaden 29 Anmälan: sundsvall19oktober2009@kammarkollegiet.se Lund Datum: onsdag 21 oktober Plats: Scandic Star, Glimmervägen 5 Anmälan: lund21oktober2009@kammarkollegiet.se

– Det är ett mycket glädjande besked, säger Håkan Sörman, VD på Sveriges Kommuner och Landsting. Detta tyder på att landstingen arbetar hårt för att vården ska bli säkrare. Att förebygga infektioner minskar lidande, kortar vårdtider och resurserna kan överföras till annan vård.

Av alla patienter som varit inlagda under ett mättillfälle i april 2009 hade 9,7 procent en vårdrelaterad infektion jämfört med november 2008 då mätresultatet visade på 11 procent.

Resultaten för mätningen när det gäller hur många som drabbats på länssjukhusen så ligger spannet mellan 5,8-12,7 procent och på regionsjukhusen mellan 9,5-13,4 procent.

De tre vanligaste infektionerna som patienter drabbas av är urinvägsinfektioner (23 %), hud- och sårinfektioner (17 %) samt lunginflammation (16 %).

– Vårdrelaterade infektioner kan

förebyggas. Bland annat handlar det om så enkla metoder som att alltid desinfektera händerna med handsprit, använda kortärmat och inte bära ringar och klockor i kontakten med patienter. Huvudansvaret för att detta sker är arbetsgivarens, och det måste ges förutsättningar så att det är lätt att göra rätt, säger Håkan Sörman.

Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med landstingen driver sedan ett år tillbaka en särskild satsning för att halvera alla undvikbara vårdrelaterade infektioner.

Experter har tagit fram åtgärdspaket och konsekvent tillämpade medför de minskad risk att drabbas av en vårdrelaterad infektion och hjälper personalen i det förebyggande arbetet.

Nästa mätning presenteras i december 2009.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

Stockholm Datum: fredag 23 oktober Plats: Garnisonen, Karlavägen 100 Anmälan: stockholm23oktober2009@kammarkollegiet.se Datum: tisdag 3 november Plats: Garnisonen, Karlavägen 100 Anmälan: stockholm3november2009@kammarkollegiet.se Linköping Datum: måndag 2 november Plats: Scandic Frimurarhotellet, S:t Larsgatan 14 Anmälan: linkoping2november2009@kammarkollegiet.se Göteborg Datum: torsdag 5 november Plats: Scandic Crown, Polhemsplatsen 3 Anmälan: goteborg5november2009@kammarkollegiet.se Luleå Datum: tisdag 10 november Plats: Quality Hotel, Storgatan 17 Anmälan: lulea10november2009@kammarkollegiet.se Tiden för samtliga dialogmöten är 10.00-15.00.

Förmiddagsfika serveras från 9.30 och lunch mellan 12.00-13.00.

Vänligen ange namn, titel, organisation och kontaktuppgifter i samband med anmälan. Antalet platser är begränsat.

Källa: SKL

59

60

Offentliga Aff채rer 4 2008 2009 | www.offentligaaffarer.se

Landet Runt Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Luleå i norr till i Laholm i söder.

Luleå: Miljöstipendium 2009 utdelat till Nordansmak Nordansmak tilldelades Luleå kommuns miljövårdsstipendium vid kommunfullmäktiges sammanträde den 15 juni.

Motivering

”Att kombinera modern teknik med möjlighet att erbjuda både konsumenter men också producenter en plattform för handel av närproducerade varor är en utveckling som bör stödjas och utvecklas.

NordanSmak visar på ett sådant alternativ och är en viktig motpol till de stora handelscentrum som växer fram i samhället. I sitt engagemang visar NordanSmak på ett föredömligt sätt vägen till ett hållbart samhällsbyggande både socialt, ekologiskt och ekonomiskt.”

Kommentar från miljönämnden – Av årets nominerade valdes NordanSmak till stipendiat av Luleå kommuns miljönämnd. Med ett engagemang grundat på socialt ansvar, miljöhänsyn och klimatsmart organisation har NordanSmak utvecklat en webbaserad handel med närproducerade, ekologiska och rättvisemärkta livsmedel i Luleå.

Utöver den webbaserade handeln har NordanSmak öppnat en ”vanlig” butik på Stationsgatan 25 med ambitioner att utveckla en enklare torghandel vid butiken.

Med sina energisnåla leveranser med cykel och cykelkärra samt el-bil är NordanSmak en motpol till Storhedens handelscentrum. Vi hoppas att verksamheten kan utvecklas och det är ett beundransvärt exempel på hur en hållbar utveckling kan ske i det lilla i en stor kommun, avslutar Göran Öhman, ordförande i Miljönämnden.

Lycksele: GIS-stipendium

Linda Algotsson på IGIS i Lycksele har fått Stefan Stenlunds resestipendium.

Stipendiet delas ut till minne av Stefan Stenlunds banbrytande insatser inom GIS-tekniken i Sverige. Med resestipendiet ska Linda i höst åka till Vilnius i Litauen och delta på en internationell GIS-konferens.

– Det känns riktigt spännande och roligt att stipendiet går till IGIS i Lycksele och är ett bevis på att vårt arbete uppskattas nationellt. Det är även väldigt betydande för att vi ska få fler internationella kontakter, säger Linda Algotsson.

IGIS är en medlemsförening som stöder företag med tjänste- och produktutveckling av innovationer inom GIS. GIS är en ny IT-teknik för bearbetning, analysering och presentation av lägesbunden information (GPS, navigering, ruttplanering, logistik etc).

Leksand: Leksand Loves Japan – midsommar 2009 Leksand Loves Japan är samlingsnamnet på de aktiviteter som ägde rum i Leksand i samband med att Leksands kommun fick besök av fjorton representanter från sin japanska vänort Tobetsu och svenska ambassaden i Tokyo veckan innan midsommar.

Huvudsyftet med besöket var att börja planera vänorternas 25-års jubiléum, som kommer att äga rum 2012 i Leksand.

För att fira vänortsbesöket bjöds alla som är nyfikna på Japan in till öppna aktiviteter.

Företagsklimatet i Laholm allt bättre Laholm. ”Kan Laholm försvara sin 13:e plats” var frågan som ställdes när Svenskt Näringsliv bjöd in till presskonferens om rankingen av företagsklimatet. Svaret blev nej. Laholm

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2008 2009

lyfte nämligen till tolfte plats.

Vägskyltarna utmed E 6 kan stå kvar. Laholm är fortfarande Hallands vassaste företagarkommun. Och det i utklassningsstil. Närmast efter, bland de halländska kommunerna, är Kungsbacka på plats 35.

Varje år sedan 1999 har Svenskt Näringsliv rankat landets 290 kommuner efter hur gott företagsklimat de har.

Många kommuner har åkt bergoch-dalbana i rankingen. Men Laholm har nu sex år i rad med stadig uppgång. Placeringsraden ser ut så här: 65, 38, 26, 19, 13, 12.

Svenskt Näringslivs regiondirektör Mikael Kulanko tror inte att kommunen kommer att stanna i utvecklingen.

– Om ni hade gjort en snabb uppgång och sedan sjunkit hade jag inte trott det. Men jag är ganska övertygad om att det blir ännu bättre nästa år, sade han Politikerna Per Asklund (M) och Roland Gottfridsson (C) satt tillsammans med kommundirektören Kristiina Kosunen Eriksson och utvecklingschefen Gerry Andersson.

Kvartetten kunde gotta sig åt siffrorna.

– Det visar att vi har väldigt bra medarbetare som sköter det här – och kanske en och annan politiker också, sade Per Asklund och fortsatte: – Vi ligger rätt, nu handlar det om små justeringar. Men vi nöjer oss inte med den här placeringen.

Närhet mellan mellan företrädarna för näringslivet och kommunen tros vara en orsak till Laholms framgångar.

– Det kan vara en fördel att man inte är en så stor enhet. Man pratar med varandra, inte om varandra, sade Roland Gottfridsson.

Kanske kan det som på idrottsspråk kallas underskattning också vara till lilla Laholms fördel. Åtmins-

tone gentemot större kommuner som Halmstad, Falkenberg och Varberg.

– Där finns höga förväntningar på kommunen som kanske inte kan leverera enligt förväntningarna. Men här i Laholm tror jag att förväntningarna överträffas, spekulerade Mikael Kulanko.

Samtidigt betyder de årliga topplaceringarna att förväntningarna kan stegras.

– Ju högre upp vi kommer, desto svårare blir det att behålla platsen, konstaterade Per Asklund.

200 företagare i Laholms kommun har tillfrågats om olika aspekter av företagsklimatet. Därtill kommer en del rent statistiska fakta.

I Laholm låg största förändringen gentemot i fjol inom nyföretagandet.

På den punkten sjönk kommunen hela 111 placeringar. Men mycket annat pekade uppåt.

– Ni är bland landets främsta.

Och ni får vara beredda på att många andra kommuner kommer att vara intresserade av ert recept, sade Mikael Kulanko.

VAD HÄNDER I ER KOMMUN? Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunenkäten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig till arne.oster@hexanova.se om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

61

KONFERENSGUIDEN

Gamla Stans pärla – Den här sommaren har varit helt fantastisk, säger Cem Gürler, General Manager vid First Hotel Reisen i Gamla Stan.

FAKTA Kedjan First Hotels är familjeägt av familjen Haare som startade verksamheten genom att köpa ett antal fastigheter i Sverige.

Inom kort kommer hotellkedjan också vara Svanencertifierat.

FIRST MEMBER

Det är kanske inte för inte som det går så bra för hotellet. Det är något alldeles särskilt att bo här och mötas av personalen och den vackra interiören, inte minst upplevelsen av ett skede från svunna tider som ofrånkomligt passerar förbi. En epok då Sverige just hade blivit en stormakt och nya krav ställdes på hur huvudstaden skulle se ut. 1600-talet var tiden då de stora palatsen byggdes och ön Gråmunkholmen döptes om till Riddarholmen. Det var även då fastigheten som nu fungerar som First Hotel Reisen byggdes.

– Det är en liten pärla, säger Cem och berättar om hur hänförd han blev första gången han kom hit. Jag förstår honom, läget är oslagbart,

62

Skeppsbron, Slottet, kullerstensgränderna och utsikten över vattnet.

First Hotel Reisen är ett av Stockholms äldsta hotell som har byggts ut allt eftersom åren har gått. Redan 1819 började det bedrivas hotellverksamhet här.

– Det är lite snett och vint, men oerhört charmigt, fortsätter Cem och skrattar. Han beskriver vidare om att det var köpmannen Fredrik Reis som då en gång tillbaka i tid startade upp sitt te-hus här för att kunna ta emot sjömännen som anlände.

inredda. Nere bland källarvalven kan gästerna avnjuta vinprovning och samtala i lugn och ro bland tända kandelabrar i en ytterst gemytlig atmosfär. Den som vill kan ta sig ett avkopplande bad i avsvalkningspoolen som ligger i nära anslutning till bastun, gymmet och den doftande spa-anläggningen.

– Den som vill unna sig det där lilla extra bokar in Chapmanssviten på sjätte våning, för att där mötas av den sagolika utsikten över Stockholms stad och vatten.

Svunna tider

En av Stockholms tre bästa barer

Hotellet har idag 144 rum av första klass, tjusningen och smakfullheten är enorm. Rummen är ytterst stilfullt

För att det skall löna sig ännu mer att bo på First Hotels har vi skapat First Member - ett lojalitetsprogram som ger dig som gäst bonuspoäng på varje krona som spenderas. Det spelar inte någon roll på vilket av hotellen du bor, poäng ges alltid. Detsamma gäller all mat och dryck i hotellens restauranger, köp ur minibaren, betal-TV, telefon.

FIRST MEETING First Hotels har över 8000 konferensoch mötesstolar. Välj det hotell som tillfredsställer dina behov av kapacitet bäst. First Meeting är vårt omfattande konferenskoncept som kan tillgodose dina behov och krav. Vi hjälper även till att skräddarsy din konferens om du vill.

– Det är glädjande att restaurangen, vår franska Bistro, med sin moderna

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

bar för andra året i rad blev nominerad till en av de tre bästa barerna i Stockholm, berättar Cem vidare.

Huvudmenyn utgör smaksensationer från det franska och europeiska köket, men består även av våra traditionella klassiker.

Mingel, konferenser och presentationer – Vi har också ett litet konferensrum för ett 20-tal personer, måste säga själv att det är en riktigt härlig miljö med tanke på att inredningen där är tagen från en gammal ångbåt som en gång ångade runt på Östersjön.

Sedan har vi också ytterligare en bar som tar cirka 100 personer som vi hyr ut till företag för mingel, konferenser och presentationer.

Går runt och ler

Cem trivs, han talar om sin personal och hotellverksamhet med en uppriktighet och ett sällsynt engagemang som berör.

– Det som är det mest fantastiska är att coacha personalen och ta hand om gästerna. Jag kan komma på mig själv med att gå runt och le åt dem jag möter när jag är på väg till tunnelbanan efter jobbet, den där känslan jag haft i mötet med personalen och gästerna under dagen hänger liksom med, säger han och skrattar igen.

Fingertoppskänsla som chef

– Att man gör det man säger är oerhört viktigt när man har rollen som chef eller ledare, fortsätter Cem vidare och berättar om hur viktigt

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

det är att känna stolthet och glädje över sitt yrke.

– Om det exempelvis är en dag då det är oerhört mycket att göra, då tror jag att det är ytterst viktigt att gå in och hjälpa till där det behövs.

Det spelar ingen roll om det är jag som tömmer papperskorgen eller bär ut disken, bara det att jag backar upp min personal tror jag inspirerar.

Uppenbart styrs Cem av ett prestigelöst ledarskap, hans fingertoppskänsla att snabbt kunna urskilja de väsentliga detaljerna, parallellt som han även tänker i vida banor smittar förmodligen av sig.

– Hotellet skulle bara vara ett tomt skal utan personalen, de är oerhört serviceminded. För mig är hotellverksamheten något mer än

bara checka in och ut, det handlar om att känna att man är en del av en gemenskap, något större, där man skapar utrymme för möjligheter och utveckling. Det är just detta jag hoppas att gästerna skall känna hos oss.

Tina Lundberg Åsen

63

KONFERENSGUIDEN Konferens med spa

– bäst mellan himmel & hav!

Marieborgs Kursgård

Välgörande inspiration. Kontakta oss för fräscha idéer och färdiga paket!

S, KONFEREN END K SPA & WEE EN I ROSL AG

Konferera i Norrköping!

Kurser, konferenser och boende i nyrenoverade rum till bra priser.

Telefon: 011-21 96 11 www.marieborg.net

www.hotellhavsbaden.se tel 0175-309 30

Sigtunahöjden Hotell och Konferens 15 min från Arlanda för effektiva möten - med inspiration från Kina!

sigtunahojden.se 08-592 577 00 www.diplomathotel.com

Testannons.indd 1

2009-03-31 14:21:57

Upplev Vaxholms Kastell höst- och vintertid!

GÖR NÅGOT SPÄNNANDE I HÖST OCH VINTER KONFERERA PÅ VAXHOLMS KASTELL! Vi gör allt för att du och ditt sällskap skall trivas i våra lokaler, med vår mat och våra aktivieter. Våra lokaler är välutrustade med bl a PC-kanon och gratis trådlöst Internet. Givetvis har vi också färgskrivare, scanner och gästdator.

DIN MÖTESPLATS I STOCKHOLM

När du konfererar ingår för- och eftermiddagskaffe, lunch, frukt och godis. Du kan också äta en härlig middag i någon av våra restauranger och bo skönt på Kastellets Bed & Breakfast.

Vill du vara säker att få plats på vårt populära julbord är det dags att börja boka redan nu.

Välkommen!

Bokning 08 541 333 61

NALEN, REGERINGSGATAN 74, STOCKHOLM. BOKNING: 08 505 292 35.

WWW.KASTELLET.COM 64

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

Nalen KONFERENS 90X132 090804.indd 1

2009-06-24 10:20:21

Säröhus Konferenshotell ndard

tssta Vår kvalité L

DKRAFT E

100% VIN

ME, KYLA,

LOPP, VÄR

TS 100% KRE

VENT.

ÄKRAD

IONELLAS

100% LEG

SÄKRAD ERVKRAFT PERS. UTBILDAD ATOR MED L IL R IB F E D DARD TETSSTAN SHR KVALI

100% RES

se

s. u h o r a s . www

Säröhus uppfyller därutöver; Lagstadgade skallkrav vid upphandling enligt LOU. * Finansiell status * Hotell och Polistillstånd * Ansvarsförsäkring * Registreringsbevis * Revisionsbesiktning el * Systematiskt Brandskyddsarbete * Köldmediekungörelse: (1992:16) * Utskänkningstillstånd * Värmepannor och tryckkärl * Miljö & Hälsoskydd * Handikappsanpassad anläggning

* Jämställdhetsplan * Rehabplan - Friskvård * Antidiskriminering * Arbetsmiljöplan * Sanningsförsäkran * Legionellasäkrad * Energideklarerad * OVK, Obligatorisk Ventilationskontroll * Hissar * Sami Stim

Konferens - Hotell - Weekendpaket - Julweekendpaket

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2009

www.sarohus.se

Tel. 031-93 60 90

65

AVTALSNYTT / konferenshotell och kursgårdar / fmv

Konferenshotell och kursgårdar Ramavtalsområdet Konferenshotell och kursgårdar omfattar totalt 249 avtal, varav 1/3 omförhandlas varje år. Försvarsmaktens erfarenhet av området ledde till att de fick i uppdrag att också sluta avtal för statens räkning. 2008 omsatte avtalen 148 miljoner kronor.

Det finns tre parallella avtal för Inrikes Konferensavtal Staten som gäller till och med 2009-12-31, där 1/3 omförhandlas, 1/3 förlängs med 12 månader och 1/3 förlängs med 24 månader.

– Vi har redan börjat förbereda arbetet med avtalen för nästa år.

Tyvärr blev förhandlingarna om årets avtal försenade så att tilldelningsbesluten inte kunde lämnas förrän i slutet av april, men 2/3 av anläggningarna hade dock gällande avtal den 1 januari 2009, berättar Ingela Mildton-Patzelt, Sakansvarig på Försvarsmakten.

Den uppskattade konferensguiden finns därför inte i tryckt form men en digital snabbguide finns tillgänglig på www.avropa.se. Snabb-

66

guiden uppdateras vid behov.

Avrop av konferens sker genom rangordning, vilket innebär att förfrågan ställs till den leverantör som är högst rangordnad inom respektive kategori vilka är: • endagskonferens • konferenshotell • kursgård • slott/herrgård – Vid beställning av kurs/konferens vänder du dig direkt till anläggningen och hänvisar till Inrikes Konferensavtal Staten. Du får endast nyttja bokningsbolag, resebyrå eller motsvarande om din myndighet har slutit ett avtal med bokningsförmedlaren (motsv) om annan

ersättningmodell än provision från anläggningen, förklarar Ingela Mildton-Patzelt.

Hur man utnyttjar konferensanläggningarna och vilken typ av anläggning man väljer varierar. Det är ofta dagkonferenser eller konferens med en övernattning.

Information om anläggningarna är uppdelad kommunvis så att man först söker på ort och sedan på anläggning.

– Vi försöker att göra informationen så lättillgänglig som möjligt och har uppfattningen att majoriteten av myndigheterna tycker att ramavtalet är bra, säger Ingela Mildton-Patzelt.

Ingela Mildton-Patzelt

Arne Öster

Avtalsnytt 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

Ökat intresse för gröna möten Allt fler konferensköpare väljer uteslutande miljömärkta anläggningar och om några år har miljömärkta konferenser förmodligen förvandlats från en plus i kanten till ett grundkrav. Nu behövs också aktiva åtgärder för att minska resandet och snabbt öka andelen gröna möten som sparar både klimatet, tid och pengar.

Den moderna konferenskunden är miljömedveten och det ställs allt högre krav på svenska konferenshotell och konferensanläggningar att den anläggning man väljer ska vara miljöcertifierad och uttalat miljöoch klimatanpassad. Kravmärkta produkter är ett annat önskemål som många konferensanläggningar kan tillgodose.

En svanen-märkt konferensanläggning eller hotell har tagit ett helhetsgrepp på miljöarbetet. Man söker aktivt att minska användningen av kemiska produkter och man strävar mot att långsiktigt och varaktigt sänka sin förbrukning av vatten. Energiförbrukningen ska hållas så låg som möjligt. Avfall ska sorteras och man strävar efter att minska mängden emballage. Genom att man i sina inköp, i största möjliga mån, väljer andra miljömärkta produkter bidrar man till att minska konferensanläggningens negativa miljöpåverkan.

Vissa konferensanläggningar har gått längre i sin ambition att bli miljöanpassade och man har gått vidare med sitt miljöarbete och miljötänk och förutom Svanenmärkningen blivit klimatneutrala.

För att erhålla status som certifierad klimatneutral ska verksamhetens koldioxidutsläpp beräknas

årligen. Åtgärder som minskar koldioxidutsläppen ska genomföras och rapporteras, i korthet: 1. Beräkna verksamhetens direkta koldioxidutsläpp, det vill säga de utsläpp som verksamheten har direkt rådighet över, exempelvis utsläpp från egna transporter.

2. Beräkna koldioxidutsläpp från inköpt el och fjärrvärme.

3. Göra en rimlig uppskattning över verksamhetens indirekta utsläpp; tjänsteresor, underleverantörers transporter och anställdas resor till och från arbetet.

4. Rapportera åtgärder inom transporter, energi samt inom verksamhetens dominerande källa för koldioxidutsläpp.

5. Kvarvarande utsläpp, enligt minst punkt 1, punkt 2 samt tjänsteresor, som inte kunnat reduceras med egna åtgärder ska kompenseras.

Oberoende av storlek på arrangemang erbjuds nu klimatneutrala lösningar där den samlade klimat påverkan minimeras och kompenseras vid varje tillfälle. För mindre arrangemang blir processen självklart enklare än för större events med många tillresta deltagare och flera leverantörer, då krävs mer omfattande analyser.

Allt fler företag går från att producera ambitiösa men ganska innehållslösa miljöplaner till att göra allt aktivare miljöval. Detta handlar om att skapa alternativ i vårt dagliga beteende som innebär mindre miljöbelastning inom bland annat följande områden: • Miljöbilar • Kollektivtrafik i stället för tjänstebil/bilersättning • Hemarbetsplatser • Tåg i stället för flyg

ökade miljöpåverkan som resan orsakar alltid neutraliseras genom klimatkompensation.

Alla dessa åtgärder handlar om att till största delen bevara ett traditionellt resande men göra det lite mindre miljöbelastande.

Som en del i miljötänkandet ser man också på olika tekniska möjligheter som telefon-, webb- och videokonferenser. I de fall där det personliga mötet inte kan ersättas är endagskonferenser inom närområdet ett allt populärare alternativ.

Vid tjänsteresor med flyg ska den

Arne Öster

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta.

Inte som andra ställen.

www.offentligaaffarer.se

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22. www.wreta.com

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 4 2009

67

AVTALSNYTT / konferenshotell och kursgårdar / fmv

Välkommen till First Hotel linköping!

Clarion Hotel Winn Hotellet mitt i Gävle.

garage // Fritt internet // Fri kVällsbuFFé (må-to) // bar&bistro // squashbana // ta k V å n i n g s r e l a x / / r e s ta u r a n g / / k o n F e r e n s aV ta l s p r i s F m V s ta n d a r d r u m 7 9 3 k r / 9 9 3 k r

s t o r g ata n 7 0 - 7 6 , 5 8 2 2 8 l i n k ö p i n g , t: 0 1 3 - 1 3 0 2 0 0 l i n k o p i n g @ F i r s t h o t e l s . s e , w w w. F i r s t h o t e l s . s e / l i n k o p i n g

Stadens Hotell Tel: 026-64 70 00 clarionwinngavle.se

Hotel Bergmästaren Hos oss ingår alltid frukost, fika, kvällsbuffé, internet, parkering och en hemtrevlig atmosfär.

Välkomna hem till oss!

För bokning ring 023-701700

Clarion Collection Hotel Bergmästaren | bergmastaren.se

VÄLKOMMEN TILL

HOTEL ESPLANADE

STRANDVÄGEN 7A, STOCKHOLM

Travel is more than A to B. Travel should empower you for success.

¬Personlig service ¬Förmånliga avtalspriser ¬Fyra stjärnor ¬Fantastiskt läge

På Hotel Esplanade är det inte som hemma. Det bara känns så.

Tel. 08-663 07 40 Fax. 08-662 59 92 epost: hotel@hotelesplanade.se www.hotelesplanade.se

Hotel Esplanade 411 x 90

05-03-21, 13.10

First Hotel Reisen

Unna eR det lilla extRa Fri tillgång till internet / gym / bastu / avsvalkningspool - och vår populära FrukostbuFFe F i r s t H o t e l r e i s e n / t: +46 08-22 32 60 / www.Firsthotels.se

BÖRJA I BARCELONA, RUNDA AV HOS GUNDE SVAN. Bosön ligger vackert beläget på Lidingö, med utsikt över Askrikefjärden. Det kan vara svårt att förstå att man inte befinner sig mer än 15 minuters bilfärd från Stockholms innerstad.

Bosön inrymmer två olika konferensanläggningar, Mästarvillan och Olympiahuset. Här kan du arrangera det mesta, såväl liten som stor konferens, middag eller event med upp till flera tusen personer.Valmöjligheterna är oändliga!

www.boson.nu | 08-699 66 06

68

Avtalsnytt 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

Norrköping City

Från 805 kr per natt** ** Avtalspris Försvarsmakten, Inkl. moms & frukost

Bokning: Tel: 011-28 58 40 • E-post: info@princesshotel.se Skomakaregatan 8, Norrköping

Sheraton Stockholm Hotel är beläget i hjärtat av Stockholm, ett stenkast ifrån Centralstationen, Arlanda Express och finanskvarteren finns runt hörnet. Sheraton har 465 rum och erbjuder fantastiska möteslokaler med kapacitet upp till 600 personer.

En perfekt miljö för kurser, konferenser & oförglömliga fester.

tel 0494-792 90 fax: 0494-212 51 info@rimforsastrand.se www.rimforsastrand.se

För mer information kontakta konferensbokning 08-4123700 eller ring rumsbokningen 08-4123502. www.sheratonstockholm.com

STJÄRNHOLM MED SLOTTSPARK OCH HAVET INPÅ KNUTARNA

Möten nära Stockholm, i underbar miljö Konferenser · Dagkonferenser · Fest Villa Söderås, Elfvik, Lidingö.

08 765 28 95. www.villasoderas.se

0155-22 27 00 www.stjarnholm.se HOTELL • RESTAURANG • KONFERENS • SKULPTURPARK

Gårda (i centrum, nära Ullevi, Avenyn och Liseberg) Norra Kustbanegatan 15-17, 416 64 Göteborg. Tel 031-752 03 00. Fax 031-752 03 99

H H H

BO FÖRMÅNLIGT PÅ PROFILHOTELS

från 832:- per enkelrum

Majorna (i väster, nära Slottsskogen och Stena) Karl Johansgatan 66-70, 414 55 Göteborg. Tel 031-751 07 00. Fax 031-751 07 99 Bokning 031-752 03 10 reservation@sparhotel.se www.sparhotel.se

Välkommen!

Välkommen till Quality Hotel Winn Haninge, den kompletta hotell- och konferensanläggningen i södra Stockholm.

För det lilla mötet, eller den stora konferensen, vi ger er de perfekta förutsättningarna för ett lyckat möte.

Vi är fortfarande en flexibel och prisvärd hotellanläggning med stor konferenskapacitet och bra kommunikationer.

STOCKHOLM • JÖNKÖPING • KALMAR • UMEÅ • UPPSALA

WWW.PROFILHOTELS.SE

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 4 2009

Telefon: 08-745 75 00 • www.qualitywinnhaninge.se

69

AVTALSNYTT Planerade upphandlingar - Programvara tjänster

med

tillhörande

Upphandlande myndighet Upphandlande myndigheter som kan delta i upphandlingen är kommuner, kommunala bolag och landsting. Upphandlande myndighet som medverkar i upphandlingen kan ansluta sig till ramavtalet vid den tidpunkt som befintliga avtal upphör (preliminär tidplan, se tabell 2).

Ansvarig upphandlingskonsult Tommy Klingström Telefon: 08-709 59 65 E-post: tommy.klingstrom@sklkommentus.se

IT-stöd för e-handel

Ekonomistyrningsverket (ESV) har som uppgift att säkerställa statsförvaltningens tillgång till ändamålsenliga administrativa system med tillhörande stöd.

Detta har ESV gjort framför allt genom statliga ramavtal som gjort det möjligt för enskilda myndigheter att skaffa systemlösningar utan att gå ut i egna upphandlingar.

Införande av elektroniska beställningar i staten I oktober 2008 slutförde ESV sitt regeringsuppdrag att förbereda införandet av elektroniska beställningar i staten.

I juni 2009 beslutade regeringen att statliga myndigheter ska införa elektroniska beställningar till utgången av 2013.

ESV ska leda och samordna arbetet.

Upphandling av IT-stöd för e-handel ESV ska genomföra en ramavtalsupphandling för e-handelssystem åt staten.

Upphandlingen har bland annat föregåtts av en studie av marknadstrender, enkäter och leverantörsträffar där leverantörer haft möjlighet att svara på systemrelaterade frågor inom e-handel.

70

ESV har sedan tidigare ramavtal för e-fakturalösning, men nu kommer en ny upphandling genomföras för att täcka in en större del av e-handelsflödet.

Ramavtalet förväntas vara avropsbart kvartal 3, 2010.

Sammanfattning av upphandlingsarbetet: (Se tabell 1) Upphandlande organisation Ekonomistyrningsverket Kontaktperson Sören Pedersen E-post: soren.pedersen@esv.se

IT-produkter MM10

SKL Kommentus planerar att genomföra en ny IT-upphandling, med målet att teckna användarvänliga ramavtal, brett sortiment och fördelaktiga villkor och allt detta utifrån kundens behov och önskemål.

Upphandlingens omfattning Områden som kommer att omfattas är följande: - Arbetsstationer - Bärbara, stationära och tunna klienter med tillhörande tjänster och tillbehör - Servrar med tillhörande tjänster och tillbehör - Nätverksprodukter med tillhörande tjänster och tillbehör

(Tabell 1) Beräknad tid:

Status:

Förstudie Verva

februari 2007

Klar

Förstudie Införande av e-beställningar i staten

oktober 2008

Klar

Publicering av förfrågningsunderlag

1 oktober 2009

Planerad

Anbud in

december 2009

Planerad

Tecknande av ramavtal

Kvartal 2, 2010

Planerad

Avropsbara ramavtal

Kvartal 3, 2010

Planerad

(Tabell 2) 2009

Preliminär tidplan

Februari - mars

Förstudie

14 september

Upphandlingen annonseras.

16 november

Sista anbudsdag.

Vecka 48 - 51

SKL Kommentus utför anbudssammanställning, anbudsutvärdering samt skriver beslutsunderlag och sänder förslag till tilldelningsbeslut till upphandlande myndighet.

2010 Vecka 4 - 6

Den upphandlande myndigheten tar beslut om val av leverantör/-er och skickar underskrivna tilldelningsbeslut till SKL Kommentus.

1 februari

SKL Kommentus sammanställer inkomna tilldelningsbeslut. Beslut skickas till leverantörerna.

12 februari

Avtal kan börja tecknas.

1 april

Avtalsstart

Vecka 14

Efterannonsering

Offentliga Affärer 4 2009 | www.offentligaaffarer.se

Högaktuell utbildning

Kenneth Carlsson

Christina Cederskär

Sven-Erik Alhem

Benny Gustafsson

Hilton Slussen, Sthlm

Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekterZober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Hilton Slussen Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB DetPark delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Elite Avenue Hotel Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter Zober Arbetsmiljö AB Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Arbets-miljöansvaret Atbetsmiljölagen AML Föreskrifter Delegering – uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen och föreskrifter Straffrättslig syn på arbetsmiljö Rehabiliteringsansvaret Chefs- och arbetsledaruppgifter Skyddsombudsrollen Arbetstagarens skyldighet Ledarskap Psykosocial arbetsmiljö En 2-dagars utbildning för Chefer Arbetsledare Skyddsombud Personalchefer Arbetsmiljösamordnare Personaladministratörer Ledamöter i skyddskommitté Företagshälsovården Straffrättsliga aspekter

Arbetsgivarens - Arbetstagarens - Skyddsombudets rättigheter och skyldigheter i arbetsmiljöarbetet

Det delegerade arbetsmiljöarbetet 1 januari 2010: Förändringar i arbetsmiljölag och föreskrifter Utökade befogenheter för skyddsombud Skyddsombudsbegreppet Arbetsmiljöansvaret & Straffrättsligt ansvar Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Personligt straffansvar & Företagsbot Förändringar med hälsan i behåll Ny rättsordning vid överklagande Inhyrda - gemensamt arbetsställe Skärpt straff vid arbetsmiljöbrott Systematiskt arbetsmiljöarbete Samordningsansvar

Chefer • Arbetsledare • Skyddsombud

Stockholm Göteborg

14 - 15 okt 2009 19 - 20 nov 2009

Park Elite Avenue, Göteborg

Lars Moberg

2-dagarsutbildning

Zober Arbetsmiljö AB, Själagårdsgatan 19, 111 31 Stockholm • Tfn 08 - 22 04 52 • Fax 018 - 42 20 42 Beställ gärna mer information och kursprogram! Besök vår hemsida www.zober.se

ReTuradress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Gรถteborg

posttidning