Offentliga Affärer nr-2 2010

vård ledarskap miljö konferens juridik utbildning

Direktupphandling För 300 miljarder

Molnet

– bubbla eller framtid

Framtidens ledarskap Fokusera på det bästa hos andra Vilken ledarstil har du?

Profilen

EKONOMI UPPHANDLING

Pris 79 kr Nr 2 2010 | Artonde årgången

Fokus: Kompetens- och ledarskapsutveckling

Anders Flodström Vill skapa det excellenta kunskapssamhället

Avtalsnytt | IT-drifttjänster • Textila mattor

Nöjd med arbetet.

ISS är unikt i ett viktigt avseende – vi arbetar till över 90 procent med egen anställd personal. Bara i undantagsfall använder vi underentreprenörer. Det beror på att vi är måna om att skapa synergier och effektivitet, något som är svårt att uppnå om de som utför tjänsterna representerar olika företag. När vi arbetar med egna anställda ser vi att de anställda tar mer ansvar för sitt arbete och tenderar att utnyttja sin egen kapacitet till fullo genom att exempelvis växla mellan olika sorters arbete efter kundens behov.

ISS tar oftast över personalen när vi tar på oss ett uppdrag.

Ett av orosmomenten för uppdragsgivare som överväger att outsourca delar av sin verksamhet är hur framtiden för personalen kommer att gestalta sig. Vi är glada att få ta över arbetsgivaransvaret och integrera personalen i ISS. Nyligen visade en internationell undersökning som genomförts av konsultföretaget Ernst & Young, att offentliga sektorn i allt större utsträckning ser outsourcing som ett alternativ till

att säga upp personal.

Då kan organisationerna behålla vissa tjänster, samtidigt som de sänker sina kostnader. Vi har många gånger större möjligheter att hitta lösningar för personalen som kommer över till oss och detta blir en viktig del i övertagandet då personal som kommer över till oss gör det med en visshet av att jobben är säkrade. Och våra undersökningar visar att efter ett års tid anser många att de har fått det bättre – eftersom de nu tillhör vårt företags kärnverksamhet, mot att tidigare ha jobbat utanför sin arbetsgivares fokus.

Det kräver kunskap och erfarenhet att överta personal.

På ISS har vi stor erfarenhet av det, eftersom det sker i samband med de flesta nya uppdrag. I de första diskussionerna kring outsourcingen är ofta både kunden och personalen oroliga inför ett övertagande. Det har vi respekt för, och har utarbetat en speciell metodik som guidar kunden och den nya personalen genom hela processen. Metoden är densamma oavsett om vi tar över arkitekter, kockar eller fastighetsförvaltare.

Mycket nöjd med arbetet.

Vi vet att vår metod fungerar, och att den innebär en lättnad för vår kund.

Vi använder en särskild informationsteknik gentemot personalen, vi träffar HR-chefen och inventerar kompetensen.

Personalen får alltid möjlighet att tacka ja eller nej till att gå över till oss, och vi för fackliga förhandlingar. Efter övertagandet är vi noga med att ge möjlighet till återkopplingssamtal. Vi är världens femte största arbetsgivare och därmed något av specialister i HR-frågor. Bara i Sverige har vi 26 olika kollektivavtal att hålla reda på.

Det är människorna som är viktiga i ett företag som ISS. En av anledningarna till att den personal vi övertar känner sig tryggare, är att de kommer till ett stort företag med möjlighet att byta till nya arbetsuppgifter och bredda sin kompetens.

Redan i dag byter våra anställda ofta jobb inom sitt affärsområde, men vi arbetar kontinuerligt för ökad internrörlighet och i vår medarbetarportal kan alla våra 12 000 anställda hitta utannonserade tjänster.

Den som blir anställd i ISS upptäcker ofta att arbetet är mer produktivt än det var tidigare.

De anställda upplever ofta detta som positivt, och de känner sig mer värderade och uppskattade än hos sin tidigare arbetsgivare. De hinner göra mer och kan utföra fler kringtjänster.

De har också mer kontakt med arbetsledarna eftersom ett högre tempo ställer högre krav även på arbetsledningen.

Kontakta oss Affärsområdeschef Lars Täuber, 0734-36 61 51, berättar gärna mer om hur man sänker kostnader och ökar effektiviteten i offentliga verksamheter.

www.iss-fs.se 020-155 155

Dags att agera Det talas mycket om e-förvaltning i dagens Sverige och inom EU. Syftet med e-förvaltning är att förnya och förenkla kommunikation, spara tid och pengar för medborgare, företag och det offentliga Sverige.

Visst finns det ett antal goda exempel som visar på att en del myndigheter och kommuner kommit långt inom e-förvaltning, men ser vi på det ur ett globalt perspektiv, då bör vi öka takten. Och jämför vi med medlemsländer inom EU då har Sverige halkat efter de senaste åren.

Om vi i Sverige, myndigheter, kommuner och landsting, vill hålla jämna steg med övriga Europa och på sikt ta ledningen, då måste vi göra något redan idag.

Ett nyckelord inom framtidens e-förvaltning är samverkan Att verka tillsammans för medborgarnas bästa, att den framtida förvaltningen skall erbjuda ökad transparens och möjlighet till ökat deltagande i offentlig debatt är något som skall prioriteras inom EU. Gränsöverskridande teknisk samverkansförmåga, vad avser e-handel, elekronisk identifiering och upphandling är ytterligare exempel på områden där ordet samverkan är centralt.

För att samverkan skall kunna ske behövs möten med andra i samma situation.

Därför har vi skapat en mötesplats där vi årligen kan utbyta erfarenheter, lyssna till experter och börja skapa förutsättningar för samverkansprojekt.

Många frågor får svar Vad för nytta kan vi dra av det andra redan gjort? Vad är så kallade molnbaserade tjänster? Hur påverkar det din organisation och hur står det till med säkerheten när mer information skall bli tillgänglig för fler? Hur sparar vi pengar och vad kostar det?

Ja, detta är bara några av de frågor som vi tror att e-förvaltningsdagarna 2010 skall kunna ge dig svar på.

Vi välkomnar Dig som berörs av IT-baserad verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning till två inspirerande dagar. Här kan du förutom förnyade kunskaper erhåller konkreta lösningar och verktyg som väsentligt kan påverka utvecklingsarbetet inom din organisation.

Markera den 17-18 november 2010 i din kalender och håll utkik efter programmet som presenteras den 15/4 2010.

Programråd e-förvaltningsdagarna 2010 Lars-Göran Fröjd, Hexanova Mikael von Otter, Almega/IT-Telekomföretagen Tess Benscher Johnsson, Eventplanet Urban Nilsson, Offentliga Affärer Magnus Nordkvist, Lindesbergs kommun Madeleine Siösteen-Thiel, Vinnova Torbjörn Cederholm, SIS

Svante Werger, MSB Ninos Daniel, ChamberSign Helena Englund, Eniro Åke Bermell, Arkitektkopia/Byggnet Claes Norgren, Riksrevisionen Torbjörn Carlsson, ST

Nr 1 i Europa 2015?

”E-förvaltning har utretts i många omgångar – nu är det dags för handling Som minister med ansvar för den statliga förvaltningen är det min uppfattning att vi kan få den svenska förvaltningen att återta en världsledande position inom e-förvaltningsområdet.

En modern, effektiv och enkel förvaltning är idag ett absolut krav för att Sverige ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen. Den utgör därför en viktig pusselbit för en ökad gemensam välfärd och för fler arbetstillfällen Målet är: så enkelt som möjligt för så många som möjligt.”

Mats odell, Finansmarknadsminister Citat ur nationell handlingsplan för den svenska e-förvaltningen

Framtidens mötesplats – redan idag

Intelligent belysning från Svevia anpassar mängden ljus efter behovet. Det kan spara 60 % av energikostnaderna för gatubelysning i din kommun. Systemet tar hänsyn till trafikintensiteten, mängden dagsljus, sikten och andra viktiga faktorer. Kontakta oss så berättar vi mer, till exempel om våra erfarenheter från intelligent belysning i Göteborg. Du hittar oss enklast på svevia.se

Alltid på väg

EHRENSTRÅHLE BBDO

Det behöver bara vara tänt när någon är där.

Innehåll

Offentliga Affärer nr 2 2010

14 Profilen – Anders Flodström

Under de år jag varit inom universitetsvärlden tycker jag att samverkan mellan universiteten och den offentliga sektorn har blivit starkare och starkare.

18 Direktupphandling för 300 miljarder

Så mycket som 60 procent av den totala upphandlingen i Sverige ligger utanför avtal.

Den som hävdar det är Fredrik Tamm, VD på konsultbolaget Double Check.

22 Vilken ledarstil har du?

Hur förhåller du dig som chef till din personal. Är du autokratisk, byråkratisk eller karismatisk? Tina Lundberg Åsén reder ut begreppen.

Anders Flodström 14

26 Generationsväxlingen

Gyllene chans att ta in fler med annan etnisk bakgrund. Stig Orustfjord, nyutnämnd överdirektör vid Försäkringskassan.

36 Mobilisering mot grov ungdomskriminalitet

Ungdomarna vet själva vad de behöver. Men samordning inom kommun och polis gör att det inte fungerar. Vad göra?

18

26

42 Juridik

Advokaten Helena Roseén Andersson skriver om innebörden av en nyligen medelad EU-domstols dom vad gäller begreppet offentligt byggentreprenadkontrakt.

48 Molnet – bubbla eller framtid?

Molnet, eller molntjänster förutspås växa kraftig under de närmsta åren. Läs om fördelar och även de nackdelar som kan finnas.

48

50

50 Offentliga rummet

Effektivare förvaltning med IT till gagn för alla. Den 25-27 maj är det åter dags för Offentliga Rummets nationella konferensdagar.

64 Avtalsnytt

IT-drifttjänster 2010

Textila mattor

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

7

Ventelo vill tacka sina nya kunder inom

offentlig förvaltning Ventelo har vunnit den offentliga upphandlingen för att leverera fast och mobil telefoni till merparten av Sveriges universitet och högskolor.

Totalt handlar det om all fast telefoni via högskolornas växlar, 7 300 mobilabonnemang och samtliga mobila bredbandsanslutningar. Uppdraget är värt 40 miljoner kronor över tre år.

Högskolornas upphandling är det första avropet enligt kammarkollegiets ramavtal för fasta och mobila operatörstjänster 8

samt transmission, där Ventelo blev den högst rankade leverantören vid utvärderingen. Andra avropet blev att Ventelo vann uppdraget för kommunerna Arvika, Eda, Filipstad, Hagfors, Hammarö, Munkfors, Storfors, Sunne och Torsby.

Förutom den totala fasta telefonin, 2 300 mobilabonnemang och samtliga mobila bredbandsanslutningar får kommunerna också tillgång till det webbaserade verktyget Ventelo Connect som på ett enkelt sätt ger full kontroll över kostnader, abonnemang och rapporter.

Vill även din organisation dra nytta av en trygg, effektiv och komplett kommunikationslösning är du varmt välkommen att höra av dig till Göte Dahlbäck, Försäljningschef Offentlig Sektor på Ventelo.

Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se Köp direkt 0200-120 110 | www.vOffentliga entelo.se

Ledare

Har tänkt till om ledarskapet och syftet Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Monika Beiring monika.beiring@hexanova.se Redaktionsledning Klas Bergqvist klas.bergqvist@hexanova.se Journalister Arne Öster Klas Bergqvist Kent Mossheden Tina Lundberg Åsén Krönikör Tina Lundberg Åsén Traffic/layout Henrik Tonström annonser@hexanova.se Annonsbokning Martin Nyman Tel: 031-719 05 14 martin.nyman@hexanova.se Prepress och tryck Elanders Sverige AB www.elanders.se Projektledning Göteborg Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Mikael Kyhlberg mikael.kyhlberg@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Vladimir Atila vladimir@hexanova.se

– Jag blir alldeles mörkrädd när jag hör vissa myndighetspersoner säga att det viktigaste är att inte följa lagen, hur f-n ska vi då kunna kräva det av medborgaren. Detta har jag grunnat på, säger Stig Orustfjord, länsöverdirektör vid Länsstyrelsen i Stockholms län fram till den 1 maj då han tillträder posten som överdirektör på Försäkringskassan. Generaldirektör Adriana Lender är fortfarande den som ytterst leder myndigheten, men Stig Orustfjord blir hennes ställföreträdande.

Adriana Lender och Stig Orustfjord har arbetat tillsammans tidigare.

Stig Orustfjord har alltid stått upp för den lilla människans rättigheter, det vet de som har arbetat för honom, inte minst damen i rullstolen som har påverkats av hans beslut. Visst kan han vara fåordig, men plötsligt kommer en sjudundrandes salva med ett kristallklart budskap, där han i sekunden efter kan le i mjugg. Vissa kan skönja självdistansen, andra se skickligheten. Men tveklöst är det engagemanget och kunskapen om att leda organisationer som de flesta talar om.

Kameror förebygger brott

Kameraövervakning har en brottsförebyggande effekt – i genomsnitt minskar brottsligheten med 16 procent i försöksområden där kameror sätts upp, jämfört med kontrollområden där kameraövervakning inte används. Det visar en omfattande internationell genomgång av utvärderingar av kameraövervakning, Kameraövervakning och brottsprevention (Brå 2007:29), som Brottsförebyggande rådet har låtit genomföra.

Kameraövervakning fungerar mycket bra som brottsförebyggande metod under vissa omständigheter, men under andra omständigheter är effekten mer osäker. Bakom det genomsnittliga minskningen av brottslighet med 16 procent finns både väl utförda och mindre väl utförda projekt.

Av de 44 utvärderingar som jämförts visar hälften en positiv effekt, var femte visar en negativ effekt där brottsligheten ökade, ytterligare en femtedel visar nolleffekt och några ett tveksamt och blandat resultat.

Störst effekt på parkeringsplatser

Kameraövervakningens brottsförebyggande effekt är starkast på parkeringsplatser – där sjönk brottsligheten med i genomsnitt hela 51 procent enligt den internationella studien. Resultaten var mindre tydliga i de andra miljöer som studerats: stadskärnor, utsatta bostadsområden och kollektivtrafik. Där sjönk brottsligheten inte lika mycket och resultaten kunde inte heller sägas vara statistiskt säkerställda.

Outsourcing, molntjänster och e-förvaltning Myndigheternas ökande outsourcing av IT, molnet och molnbaserade tjänster och en strävan mot effektivare e-föraltning är några aktuella teman i denna utgåva av Offentliga Affärer.

Regeringen har satt upp målet att Sverige ska vara världsledande i e-förvaltningsfrågor.

Tredje generationen e-förvaltning är en strategi vars kännemärke är att e-förvaltning inte längre betraktas som en intern angelägenhet för statliga myndigheter, kommuner och landsting, utan något som har en stor potentiell påverkan på hela samhället. Detta är något som kommer att diskuteras på konferensen Offentliga @ Rummet senare under våren.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel: 031-719 05 00 Fax: 08-618 03 27 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

9

nyheter

Anslutning till ramavtal i efterhand är otillåten direktupphandling Det är inte tillåtet med ramavtal som medger att upphandlande myndigheter i efterhand kan ansluta sig till och avropa från avtalet. Sådana ramavtal strider mot lagen om offentlig upphandling (LOU). Det har Konkurrensverket konstaterat i flera beslut, nu senast i beslutet Svedala kommun.

En upphandlande myndighets avrop från ett ramavtal som myndigheten inte ursprungligen varit part i är därför att betrakta som en otillåten direktupphandling.

Konkurrensverket inledde under sommaren 2009 en granskning med anledning av marknadsföringen av ett ramavtal för leverans av Macdatorprodukter till kommunala skolor i Sverige.

Ramavtalet hade ursprungligen upphandlats av en skola i Botkyrka kommun. Under år 2008 överläts ramavtalet till Svedala kommun,

som sedan dess har ansvarat för avtalet. I ramavtalet angavs att samtliga kommunala skolor i Sverige som var intresserade fick ansluta sig till avtalet i efterhand och avropa de aktuella produkterna från de leverantörer som antagits.

Svedala kommun har i yttrande till Konkurrensverket anfört att kommunen anser att det aktuella ramavtalsupplägget är tillåtet enligt LOU och att upplägget är affärsmässigt fördelaktigt för både upphandlande myndigheter och leverantörer.

Konkurrensverket konstaterar i

beslutet att det finns ett uttryckligt förbud i LOU mot att ansluta sig till ramavtal i efterhand och har även beslutat att fem olika upphandlande myndigheters anslutning i efterhand till det aktuella ramavtalet inte var tillåtet.

Svedala kommun har meddelat

Konkurrensverket att ramavtalet ska avvecklas. I och med tillsynsbesluten avslutar Konkurrensverket granskningen av det aktuella ramavtalet.

Källa: Konkurrensverket

Bara 18 procent av svenska myndigheter följer kraven på hantering av programlicenser går igenom sina licensavtal en gång per år, vilket är alldeles för sällan.

• Bara 26 procent av myndigheterna har ett fungerande ramverk för SAM (Software Asset Management).

Svenska myndigheter har blivit bättre på att kontrollera sina inköp av IT-program, men fortfarande finns det mycket stora brister. Trots att Statskontoret redan 2007 kom ut med tydliga riktlinjer för hur myndigheterna ska hantera sina programlicenser, känner 58 procent inte ens till att det finns regler som ska följas – och bara 18 procent följer dem. Det framkommer i en undersökning som Business Software Alliance (BSA) genomfört för andra året i rad.

– Det har skett förbättringar sedan förra undersökningen då bara 8 procent av myndigheterna följde reglerna, men det räcker inte. Fortfarande saknas det tillräckliga rutiner, verktyg, kompetens och förståelse för att licenshanteringen ska vara acceptabel, säger John Hugosson, ordförande för BSA i Sverige.

BSA:s undersökning genomfördes under slutet av 2009 och totalt deltog 50 statliga myndigheter. Undersökningen bygger vidare på Statskontoret sju krav på licenshantering och det brev som regeringen skickade till myndigheterna 2007.

10

Sedan dess har också Ekonomistyrningsverket (ESV) tagit med frågan om licenshantering i sin beräkning av myndigheternas ekonomiadministrativa värden (EA-värden) – men endast 42 procent av de tillfrågade myndigheterna säger sig känna till detta.

– Fram till riksdagsvalet i höst kommer frågan om upphovsrätt och olaglig nedladdning att diskuteras flitigt. Därför måste våra myndigheter föregå med gott exempel och följa de regler som finns, säger John Hugosson.

Mer fakta från BSA:s undersökning:

Bristande IT-insyn inom kommunerna

• Bara 46 procent av de tillfrågade myndigheterna har en dokumenterad policy för hur programmen ska köpas in, användas och administreras.

• 100 procent av myndigheterna känner till riskerna med att använda olicensierad och olaglig programvara – men 30 procent har inga verktyg för att hantera licenserna.

• 46 procent av myndigheterna

I undersökningen ingick även 100 svenska kommuner. Där är läget heller inte bra. Bristerna finns framförallt i de kommuner som decentraliserat IT-arbetet så att enskilda förvaltningar får sköta sina egna inköp och själva administrera programmen. Insynen är då inte tillräcklig och det är svårt att flytta programlicenser mellan förvaltningarna.

– Kommunerna skulle kunna spara otroligt mycket pengar genom att få kontroll över sina programinköp. Idag gör många kommuner manuella upphandlingar en gång per år, vilket innebär att de ibland sitter med för många licenser och med program som kanske inte ens används, säger John Hugosson.

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

En förändringsagent med visioner För en vecka sedan korades Cecilia Zadig, ledarskapsutvecklare och författare, till Årets Ledarutvecklare 2010 på Kompetensgalan i Stockholm. Cecilia Zadig får priset för att visionärt ha utvecklat ledarskapet i mediebranschen. Bakom priset står Ledarna, Sveriges chefsorganisation.

Cecilia Zadig får priset ”för att hon utifrån sin journalistiska bakgrund har bidragit till att utveckla ledarskapet i och utanför mediebranschen.

Hon har lyft fram mångfaldsperspektivet och ökat förutsättningarna för kvinnor att utveckla sitt ledarskap. Detta i den mest inflytelserika branschen när det gäller att driva samhällsfrågor. Cecilia Zadig är en

förändringsagent med visioner.”

– Priset glädjer mig. Det har varit en lång och fantastisk resa att utbilda 200 kvinnliga journalister i chefskap och på så sätt påverka förnyelsen av ledarskapet i en viktig bransch, säger Cecilia Zadig.

Syftet med priset till Årets Ledarutvecklare är att belöna en person

som på ett föredömligt sätt utvecklat ledare, förbättrat deras förutsättningar att utöva ledarskap och på så sätt bidragit till att föra ledarskapet i Sverige framåt.

– Cecilia är en visionär och föregångare. Hon har gjort ett bestående avtryck genom att modernisera ledarskapet i en bransch som påverkar oss alla, säger Annika Elias ordförande i Ledarna.

Kompetensgalan arrangerades för åttonde året i rad av Tidningen Chef.

Kriterierna för Ledarutvecklarpriset är: • Pristagaren har verkat för att förbättra ledarskapet inom en organisation/företag eller i Sverige i stort.

• Pristagaren drivs av en övertygelse och framtidssyn om det goda ledarskapet.

• Pristagaren har åstadkommit en

förändring i ledarskapet genom medvetet arbete och kompetensutvecklingsinsatser.

• Pristagaren har jobbat för att röja hinder och ge chefer goda förutsättningar att utöva sin ledarroll på ett framgångsrikt sätt.

Juryn för priset Årets Ledarutvecklare har bestått av: • Karin Francke, personalstrateg/ chefsutveckling, Personalstrategiska avdelningen Stockholms stad • Annika Elias, ordförande i Ledarna • Lena Rökaas, Vice President Customer Services SAS International • Bengt Huldt, vd Metallgruppen • Christina Franzén, vd och seniorkonsult, Näringslivets ledarskapsakadem.

DIN MÖTESPLATS I STOCKHOLM

Hur många e-tjänster har ni lanserat?

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

NALEN, REGERINGSGATAN 74, STOCKHOLM. BOKNING: 08 505 292 35.

11

nyheter

Ljusare utveckling för statsbudgeten och de offentliga finanserna Utsikterna för statsbudgeten och de offentliga finanserna är goda. Redan 2011 är finanserna nästan i balans. Det beror på de i grunden starka finanserna och återhämtningen i konjunkturen.

Längre fram under prognosperioden siktas stora överskott. Statsskulden uppgår till 25 procent av BNP 2014, vilket är den lägsta nivån sedan mitten av 1970-talet. Återhämtningen i ekonomin väntas komma igång på allvar i år. Den ökade aktiviteten i ekonomin leder även till att efterfrågan på arbetskraft stiger varför sysselsättningen väntas öka igen. ESV bedömer att BNP-tillväxten blir 2,6 procent i år och drygt 3 procent per år 2011-

2014. Den stigande sysselsättningen ger både stigande skatteintäkter och lägre arbetsmarknadsutgifter.

Den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms i huvudsak vara i linje med överskottsmålet under prognosperioden.

– Längre fram under prognospe-

rioden ligger sparandet till och med över målet, men så långt fram i tiden är osäkerheten mycket stor, säger Håkan Jönsson på ESV. Marginalen till utgiftstaket är fortsatt god. Den bedöms vara tillräckligt stor för att täcka in normal osäkerhet under samtliga år för vilka det finns fastställda utgiftstak.

Statsbudgetens saldo visar ett underskott på 49 miljarder kronor i år. Sedan ökar statsbudgetens saldo och finansiella sparande årligen med i genomsnitt cirka 40 miljarder kronor 2011-2014. Denna starka utveckling är till stor del en effekt av att ekonomin och arbetsmarknaden återhämtar sig.

– Statsfinanserna påverkas också positivt av fortsatt sjunkande utgifter på sjukförsäkringsområdet och av att

de tillfälliga tillskotten till kommunsektorn upphör, säger Kristina Ström Olsson på ESV. På lång sikt påverkas prognosen i positiv riktning även av att ESV:s prognoser endast utgår från beslutad finanspolitik.

Kommunsektorns finansiella sparande blir något negativt i genomsnitt under prognosperioden.

I år väntas dock ett tämligen stort överskott som ett resultat av tillfälligt höjda statsbidrag. En återhållsam kommunal konsumtion bidrar till att underskotten 2012-2014 hålls på en måttlig nivå. Ålderspensionssystemet ger ett positivt bidrag till den offentliga sektorns finansiella sparande under hela prognosperioden.

Källa: Ekonomistyrningsverket

Lunds kommun och Edita Västra Aros är bäst på miljöanpassad upphandling Lunds kommun och Edita Västra Aros vinner årets pris till Utmärkt Grön Upphandlare och Utmärkt Grön Leverantör. De belönas för sitt arbete med att leverera respektive upphandla miljöanpassat och får därmed motta Miljöstyrningsrådets årliga utmärkelse. Priserna delades ut under konferensen Grön Upphandling den 17 mars av Jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Edita Västra Aros vinner priset Utmärkt Grön Leverantör. De tar hem segern i hård konkurrens, och juryns motivering lyder: ”Årets vinnare till Utmärkt Grön Leverantör är ett företag inom en bransch, där miljökraven nu kommit in tydligare och kraftigare, inte bara från den privata sektorn, utan också från den offentliga sektorn. Före-

taget har arbetat målmedvetet och framgångsrikt med miljö, kvalitet och utveckling under mer än 10 år. Det började på slutet av 1990talet med Svanen-licensen, och har sedan fortsatt med miljöledningssystemet ISO 14001, utbildning i det s.k. Miljökörkortet, klimatneutralt företag enligt RespectEuropes kriterier, miljömärkning inte bara med

Skriver Du offerter till kommuner?

Dina konkurrenter har tillgång till Kommunexpertens digitala bibliotek Kunskap är pengar! www.ehandel.kommunexperten.se 018-14 60 30

12

Svanen, utan också FSC och Klimatlogo. Genom energieffektivisering har energiförbrukningen halverats samtidigt som produktionen ökat 30 %. Företaget har för sina insatser redan uppskattats och erhållit priser för sitt miljöarbete - nu dags för Utmärkelsen Grön Leverantör. Företaget heter Edita Västra Aros AB, och har funnit i 123 år, och ingår som dotterbolag i det större företaget Edita Oy, och kan beskrivas som ett fullservicetryckeri, med kompetens och kunnande inom prepress, tryck, bokbinderi och distribution.”

Lunds Kommun vinner priset Utmärkt Grön Upphandlare. Juryn ger följande motivering: ”Årets vinnare av Miljöstyrningsrådets pris Utmärkt Grön Upphandlare är en kommun som på ett ambitiöst och trovärdigt sätt arbetat för att öka andelen ekologiska livsmedel som köps in. Kommunen har arbetat med detta i tio år, och det finns en

tydlig målsättning i såväl politiska policybeslut som i upphandlarnas arbete att hela tiden öka andelen ekologiska livsmedel. Det strukturerade arbete som gjorts på upphandlingsenheten har lett till att ekologiska livsmedel har ökat i andel från 3 % till 34 % på sex år. Målsättningen är att 40 % ska vara ekologiskt fram till år 2012. Årets pris till Utmärkt Grön Upphandlare tilldelas Lunds kommun för dess framgångsrika arbete med att miljöanpassa inköpen av livsmedel.”

Priserna delades av ut av Jordbruksminister Eskil Erlandsson den 17 mars i samband med konferensen Grön Upphandling. Konferensen, som arrangeras i samarbete med tidningen Miljöaktuellt, äger rum på Clarion Hotell, Skanstull i Stockholm och riktar sig till upphandlare, leverantörer och beslutsfattare.

Mer information om priserna och konferensen finns på www.msr.se/gu

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

produktnytt

Autoadapt lanserar en ny komplett redesignad version av vridsätet Turnout Ett vridbart bilsäte gör det möjligt för personer med ett rörelsehinder att lättare stiga i/ur bilen.

Det nya uppgraderade vridsätet, i den andra generationen som nu lanseras, tar de avancerade funktionerna från första generationen ännu ett steg längre; med en robustare konstruktion – vilken redan nu uppfyller de förslag till skärpta säkerhetsstandarder som kommer – och en användarvänligare utformning av vridcentrum som resulterar i högre komfort och en mer avspänd sittposition.

Turnout II har försetts med flerfunktionella säkerhetsystem som gör vridsätet ännu säkrare och användarvänligare, som t.ex. ett komplett nytt elsystem med vidareutvecklat klämskydd och ett självdiagnostiserade felsökningssystem som eliminerar risken att sätet fastnar i utvridet läge.

Autoadapt är en internationellt ledande produktleverantör inom området bilanpassning för äldre och funktionshindrade. Vi utvecklar

säkra, funktionella och väldesignade produkter av högsta kvalitet med fokus på kunden, för att ge större oberoende till människor med funktionshinder. Autoadapt har en stark plattform för framtida utveckling med en omsättning på c:a 150 Mkr och totalt c:a 90 anställda i Birmingham och på det nybyggda

Större ljud till mindre dator Logitech har lanserat högtalarna Laptop Z205 för Netbooks och Laptops som fästs ovanpå skärmen.

Allt eftersom datorerna har blivit mindre har ljudkvaliteten i många fall blivit sämre. För att man ändå skall kunna njuta av sina låtar och filmer har Logitech lanserat Laptop Speaker Z205, en liten och smidig högtalare som fästs ovanpå datorns skärm med en klämma och drivs av en USB utgång.

Mer info www.logitech.com/index.cfm/ home/&cl=se,sv

huvudkontoret i Stenkullen. Därmed är Autoadapt Europas största företag inom branschen bilanpassning för äldre och funktionshindrade med export till 50 länder. www.pr.autoadapt.com/autoadaptturnout-se.htm

Att vara l채rare ska vara viktigt 14

profilen | Anders flodström – universitetskanslern

– Det handlar om att utveckla dialogen, förtroendet är mycket viktigt. Det finns en mängd olika människor som arbetar med utbildning, det är väldigt lätt att påverkas och tappa siktet, säger Anders Flodström, universitetskansler.

Anders Flodström har aldrig varit rädd för att sticka ut hakan och säga exakt vad han tycker, han gjorde det några dagar efter att ha blivit utnämnd till universitetskansler 2007. ”Sverige behöver inte fler universitet, utan färre” sa han och flera personer inom akademin rasade. Hur många gånger i historien har det inte blivit just så här. Kanske det hade varit aningen klokare att stanna upp och tränga ner i frågan om varför Flodström sa det han sa.

Nu, precis som då, vill han något mer. Det handlar om att det ska bli bättre för många människor, inte enbart för några få. Med en total prestigelöshet och intensitet ger han sig i kast med sitt uppdrag.

Sverige drivande i europeisk forskning Han vill se till att Sverige blir en tydlig och drivande del i europeisk forskning, det är lika viktigt för Sverige som för andra europeiska länder. Det handlar om att skapa ett kunskapssamhälle med samma excellens och styrka som han kan se i USA och Kina.

– En mer jordnära vision jag har, är att det ska bli samma status på att utbilda som att forska. Forskningen har fått en stor betydelse idag, vilket jag tycker är bra, men jag tycker också att vi behöver vara lika duktiga på att utbilda - att vara lärare ska vara lika viktigt.

Ett slags magi

– Under de år jag har varit inom universitetsvärlden tycker jag att samverkan mellan universiteten och offentliga sektorn har blivit starkare och starkare. Det har blivit en mycket tydligare grund för den kunskap som ska användas i samhället. Akademiska utbildningar har också blivit mer och mer attraktiva för arbetsmarknaden. Offentliga sektorn vill ha utbildningar för olika yrken, man vill ha just den utbildningen för just det yrket - det har blivit en sorts magi.

Lobbyverksamhet, dialogen sämre – Det som skulle kunna bli bättre är en paradox, för trots att vi arbetar närmare och mer med varandra, har dialogen blivit sämre. När universiteten inte var lika efterfrågade hade vi tid med samtal på ett annat sätt.

Vi förde dialog med dem som ofta

var verksamma i kärnverksamheten i offentligheten och i näringslivet.

Idag bygger det inte på förtroende på samma sätt, utan det har blivit lite mer av lobbyverksamhet där man vill ha något av universiteten, och själva har vi blivit likadana. Det är inte bra.

– Idag vill näringslivet vara med och diskutera utbildningarna, men jag undrar hur vi inom universitetsvärlden kommer att ta emot det kommer vi vara öppna och vilja föra diskussionen?

Vad tror du?

– Om över hälften av arbetsmarknaden vill det, tror jag nog att vi kommer påverkas. Men naturligtvis är det en svårare konflikt. De som gör akademisk karriär ska skapa vår nya kunskap för framtiden och ska vara duktiga på det.

– Av trenden jag ser och uppfattar, närmare vi oss varandra och blir mer och mer beroende. Människor har lärt sig att kunna lita på vetenskapen, på universiteten och högskolorna, det är klart att det blir en utmaning att behålla den akademiska integriteten, tappar vi den, tappar vi vår roll. Det är en balansgång vi går, och det är en betydligt smalare spång nu än tidigare.

Annars stora faror

– Vi inom universitetsvärlden ska vara på vår vakt för det finns annars stora faror, vi diskuterar nu mycket stora frågor - klimatfrågor, fattigdom, energifrågor, sociologiska frågor och religioner. Det finns en mängd människor som arbetar med utbildning, och det är väldigt lätt att påverkas och tappa siktet. Jag hoppas att dialogen kan vara fylld av förtroende och att vi är de som det går att lita på.

Konsekvenser i många led

Uppenbart är att Flodström tänker konsekvenser i många led, utifrån helhetens aspekter, nivåer och håll.

Medan andra kan gapa över mycket, utan att egentligen reflektera över vad som också kan vara bra för flertalet individer.

Vem är han?

– När jag fyllde 50 eller 60 sa Stig Hagström som jag jobbade med i USA ”han har inte alltid rätt, men tvivlar aldrig” det är väl lite grand så.

Jag har inte alltid rätt, men vill alltid göra saker, fortsätter Flodström och

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

brister ut i skratt.

– Jag har alltid gillat mitt arbete mycket, men det har väl inte alltid varit så bra om du frågar min hustru och barn, men visst hoppas jag att jag har blivit lite klokare med åren.

Avgörande händelser

Det var inte övertygelse som gjorde att Anders Flodström valde att forska, utan på grund av att han inte fick något arbete.

– Jag minns så väl när jag som mycket ny doktorand hade turen att få en amerikansk gästföreläsare som handledare. När vi gjorde det första experimentet och lyckades skapa en helt ny förståelse fick jag min första aha-upplevelse. Plötsligt blev det oerhört spännande att forska, det blev en självklarhet.

Jag är ju fysiker och forskade på hur material fungerar, hur det leder ström, varför det leder ljus och så vidare. Inte för att jag har så mycket användning av det här nu, men känslan, oj.

Här ljöd startskottet för Flodströms karriär. Ett annat tillfälle som har präglat honom var när han och familjen flyttade till USA och skulle leva i en helt ny kultur med allt vad det innebar.

– Jag trodde jag att det var familjen som skulle få det jobbigt, men det visade sig bli precis tvärtom.

Det tog mig ett halvår att anpassa mig, medan min familj hittade rätt med en gång. Jag upptäckte hur naiv jag var.

Vad hände?

– Om man är svensk forskare och sitter i en vetenskaplig diskussion, vet vi här vad vi ska ställa för frågor och få för svar. Medan det i USA handlar om att vara först. Där satt jag som svensk forskare och fick inte fram ett ord. Jag trodde i min enfald att de var så mycket bättre än jag, tills jag upptäckte att för dem var det mycket viktigare att säga vad de tyckte och tänkte, även om det inte alltid var rätt.

Får andra att lyssna

Det har runnit en del vatten under broarna sedan dagen då Flodström inte fick fram ett ord. Hans karriär har gått spikrakt uppåt och gång på gång har han glädjen att få gehör hos dem han möter.

– Jag har förmånen att ta del i diskussioner i många olika sammanhang, visst är det en utmaning

att förändra saker, men det också en möjlighet att få vara med och påverka. Att lyckas är förmånen, men visst kan jag misslyckas ibland.

Vad är det som gör att du får med dig andra?

– I mötet med andra tror jag nog att jag har en positiv grundinställning, när jag exempelvis går in i diskussioner går jag in med avsikten att göra något bra. Jag gillar att förnya och förfina saker, utveckling stimulerar mig.

Vad är viktigt just nu?

– Just nu, att få sätta mig på pendeln och komma hem till huset på Östgötaslätten och träffa hustru, barn och barnbarn och fundera på trädgårdsarbetet jag har framför mig.

Sedan blir jag glad av nystekt strömming, tror jag har lätt för rätt triviala saker, hittar lätt känslor i det.

Tina Lundberg Åsén

FAKTARUTA Anders Flodström född 1944 i Söderhamn, svensk professor i materialfysik och sedan den 1 augusti 2007 universitetskansler. Tidigare universitetsrektor, först för Linköpings universitet 19961999 och sedan för Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, 1999-2007.

Flodström inledde sin akademiska karriär med studier i teknisk fysik och elektronik vid Linköpings universitet, och genomförde sina forskarstudier vid Institutionen för fysik. Han disputerade 1975 på avhandlingen Electronic structure of clean and oxygen covered aluminium and magnesium surfaces studied by photoelectron spectroscopy.

Flodström var också en av initiativtagarna till synkrotronljuslaboratoriet MAX-lab i Lund, där han också var koordinator för synkrotronljusforskningen fram till 1985.

Han utsågs till professor i materialfysik vid KTH 1985 och 1992-1995 var han KTH:s prorektor. Efter en kort period som VD för KK-stiftelsen återvände Flodström därefter till Linköpings universitet för att arbeta som rektor 1996-1999. Han lämnade dock sitt förordnande i förtid när han erbjöds uppdraget som rektor för KTH, en post som han innehade 1999-2007, varefter han efterträdde Sigbrit Franke som universitetskansler.

Flodström har även varit professor vid DESY, Deutsches Elektronen-Synchrotron, i Hamburg. Under åren 19841990 verkade han som egen företagare. En period har han också fungerat som huvudsekreterare vid dåvarande Teknikvetenskapliga forskningsrådet.

15

Nätverksdag 25 maj Konferensdagar 26-27 maj

foto: Pawel Flato

Välkommen till mötesplatsen för förtroendevalda, verksamhetsansvariga, verksamhetsutvecklare, informationsansvariga, IT-strateger och andra som driver på utvecklingen mot en mer transparent och tillgänglig förvaltning.

foto: http://stockholm.usembassy.gov

Mats Odell

Årets nyckeltalare är statsrådet Mats Odell som även kommer att dela ut Guldlänken, priset för landets mest innovativa e-tjänst. Vi har också nöjet att presentera USA’s ambassadör i Sverige Matthew Barzun.

Anmälan och program på: www.offentligarummet.se

Matthew Barzun

on nss a r ö a i G aren m i lt ru er a mu g aä rst arn s stö g e a nsd verig e r S fe

n

Ko

a-

en Ar

UPPHANDLING

Så fungerar belastningsvärden Belastningsvärden används för att kunna utvärdera anbud där inte alla anbudsgivare har offererat och lämnat pris på samtliga artiklar som omfattas av upphandlingen.

Vid upphandlingar där ett större antal artiklar ingår, exempelvis kontorsmaterial, livsmedel eller förbrukningsartiklar, förekommer det att den upphandlande myndigheten vill ”ge fördel” till de anbudsgivare som kan erbjuda ett brett sortiment eller så många artiklar som möjligt.

Det är ett sätt att undvika att den upphandlande myndigheten eventuellt måste köpa vissa varor från annat håll samt förebygga att leverantör av taktiska skäl inte lämnar anbud på vissa artiklar.

För att kunna utvärdera olika anbud där inte alla anbudsgivare har offererat och lämnat pris på samtliga artiklar som omfattas av upphandlingen kan fiktiva pris eller s.k. belastningsvärden användas. En anbudsgivare som inte har lämnat pris på en eller flera artiklar erhåller då ett annat värde som sedan används i utvärderingen.

Ett annat alternativ är att kräva att anbudsgivare lämnar anbud på hela det kompletta sortimentet, men det är inte alltid det mest lämpliga med tanke på risken för sämre konkurrens och att den upphandlande myndigheten inte kan göra den affärsmässigt bästa upphandlingen. Det försämrar

dessutom möjligheterna för leverantörer med ett begränsat sortiment eller enbart vissa specialprodukter att lämna anbud. Den upphandlande myndigheten kan istället ange att en anbudsgivare minst måste lämna anbud på exempelvis viss minsta andel av sortimentet eller inom en viss produktgrupp. Väljs det senare alternativet kan även leverantörer med ett begränsat sortiment delta.

Används belastningsvärden kan dessa bestämmas på olika sätt. Frågan har varit föremål för domstolsprövning i flera fall och enligt Kammarrätten i Jönköping (mål nr 1557-08) finns det fog att i en anbudsutvärdering vid upphandling av livsmedelsgrossist premiera anbudsgivare som offererar flertalet efterfrågade produkter. Länsrätten i Jönköpings län anser i mål som rör upphandling av inkontinenshjälpmedel (mål nr 1233-09) att användande av fiktivt pris får anses vara en lämplig och effektiv metod för att skapa jämförbarhet mellan anbuden. Rätten anser också att det ger möjlighet för leverantörer som inte kan erbjuda samtliga produkter inom en viss produktgrupp att delta i upphandlingen.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

Fiktivt pris

Metoden för att bestämma det fiktiva priset måste vara förutsebar för anbudsgivarna. Att t.ex. använda det pris som den upphandlande myndigheten betalat i snitt det senaste året med ett prispåslag i procent har i rättspraxis ansetts vara förutsebart och förenligt med LOU. Anbudsgivare kan då i förväg kontrollera vilket belastningsvärde som skulle användas för det fall deras anbud inte omfattar den aktuella produkten. Men att t.ex. använda det högsta priset en annan anbudsgivare har offererat är däremot inte tillräckligt förutsebart och en sådan utvärderingsmodell strider mot principen om transparens och öppenhet. Utvärderingen görs dessutom beroende av andra anbudsgivares anbud.

Det fiktiva priset eller belastningsvärdet måste också vara proportionellt i förhållande till syftet. Om syftet är att kunna genomföra en samlad utvärdering och erhålla ett så brett sortiment som möjligt utan att anbudsgivare måste ha lämnat anbud på samtliga produkter får inte de anbudsgivare som blir föremål för detta drabbas oproportionellt i förhållande till nyttan för den upphand-

lande myndigheten. Ett högt prispåslag i procent kan i vissa fall anses alltför betungande. Kammarrätten i Jönköping har i det ovan nämnda målet (nr 1557-08) inte ansett 50 procent prispåslag vara oproportionellt, men förutsättningarna kan skilja sig åt mellan olika produktområden och bedömning måste ske i varje enskilt fall. S.k. nollställning av anbud är en annan metod för att kunna genomföra anbudsprövningen när inte alla anbudsgivare lämnat anbud på samtliga produkter. Nollställning innebär att de positioner där inte alla anbudsgivare angett pris tas bort vid utvärderingen. Kammarrätten i Jönköping (mål nr 2186-05) har dock ansett att metoden är oförutsebar och att utvärderingen görs beroende av de andra anbudsgivarna.

Det finns också risk att leverantörer av taktiska skäl väljer att inte lägga pris på vissa produkter som de vet är dyrare än konkurrenternas.

Källa: Konkurrensverket

17

UPPHANDLING

Direktupphandling för 300 miljarder Så mycket som 60 procent av den totala upphandlingen i Sverige ligger utanför avtal. Det säger Fredrik Tamm, VD på konsultbolaget DoubleCheck, vars uppgift är att granska upphandlare och leverantörer inom offentlig upphandling.

500 miljarder kronor upphandlas det för varje år i Sverige. Det är en stor andel av statens skattemedel som går till detta, och det är viktigt för alla inblandade att det går rätt till.

DoubleCheck tar fram rapporter som synliggör företag som inte sköter sina ekonomiska eller legala åtaganden.

Inledningsvis gås uppdragsgivarens leverantörsreskontra igenom för att säkerställa att rätt information finns om bolagen. Därefter jämförs leverantörerna mot olika register, bland annat Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Svensk Handel med flera.

Enligt Fredrik Tamm finns det inga hårda fakta som styrker att så stor andel som 60 procent är direktupphandling, men det är den slutsatsen han drar efter att ha granskat, och bedömt, ett tvärsnitt av de faktiska

18

utbetalningar som gjorts inom alla kommuner, verk och myndigheter sedan 2 år tillbaka.

Det är alltså svårt att göra en exakt bedömning, och därför välkomnar han den nya regel, med gemensamt tröskelvärde för hela landet, som förväntas träda i kraft 1 juli 2010.

– Det är bra, för det innebär att att det blir lika villkor för alla, säger Fredrik Tamm. Alla leverantörer kommer att behandlas lika, och det blir klarare regler. I kombination med Konkurrensverkets utökade uppdrag att kunna utkräva marknadsskadeavgift. Konkurrensen blir rättvisare med klarare spelgregler.

har suttit på leverantörssidan och sålt både varor och tjänster till offentlig förvaltning. Granskningen av de faktiska utbetalningar som gjorts, ska bidra till att öka insikten om hur det ser ut i den löpande ekonomin i förvaltningen. Därmed ökar också möjligheterna att göra genomarbetade leverantörsanalyser, och ringa in de leverantörer som är mindre seriösa och försöker fuska, men det går dessutom att utreda vilka risker som finns med att anlita olika leverantörer, menar Fredrik Tamm.

Det finns en annan siffra som säger att en fjärdedel av den totala omsättningen skulle vara direktupphandlingar, men enligt Fredrik Tamm är den siffran långt ifrån korrekt: – Det stämmer inte enligt de uppgifter vi har. Att döma av de faktiska utbetalningar som gjorts, och som vi har granskat, så är den troligaste siffran att 60 procent är direktupphandlingar, även om ingen tror oss när vi säger det.

Kontroll mot fusk

Trafikverkets upphandlingar

De som arbetar inom DoubleCheck har arbetat med offentlig upphandling på båda sidor. Det vill säga att de

Trafikverket är det nya namnet på Vägverket och Banverket som slogs ihop till ett verk vid årsskiftet. Med

tanke på att den totala summan som omsätts varje år i offentlig upphandling är omkring 500 miljarder, så står Trafikverket för knappa 18 miljarder totalt. Det fördelas på följande sätt: Projekteringsarbeten och vägbyggnads-, drift- och underhållsentreprenader utgör cirka 15 miljarder kronor och varor och övriga tjänster står för cirka 2 miljarder.

Enligt Ulf Backström, upphandlingschef i bland annat konsultfrågor vid Trafikverket, går det inte att bena ut hur mycket av den summan som är direktupphandlat.

– Vi kan se att 12 miljarder går till kärnverksamheten som är ren vägentrepenad, dvs byggande och drift av vägar, men vi har inga uppgifter om hur mycket av det som är direktupphandlat, menar han. Även om uppgifterna om andelen direktupphandlingar inte går att precisera, så är Trafikverkets hemsida fullmatad med övriga uppgifter om verkets upphandlingar.

Marie Clancy

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Förslag om temporärt införande av undantagsregler på upphandlingsområdet Regeringen har i dag i propositionen Upphandling från statliga och kommunala företag föreslagit att statliga och kommunala myndigheter inte ska behöva tillämpa lagen om offentlig upphandling (LOU) när de köper varor eller tjänster från exempelvis ett aktiebolag eller någon annan juridisk person som de helt eller delvis äger, är medlem i eller har tillsatt.

Rätten till undantag gäller bara om myndigheten har en kontroll över företaget som motsvarar den kontroll som myndigheten har över den egna förvaltningen och om, i de fall då företaget utför verksamhet även tillsammans med någon annan än den upphandlande myndigheten, denna verksamhet endast är av marginell karaktär.

Bakgrunden till bestämmelsen är att Regeringsrätten i ett avgörande slagit fast att kommuner i princip alltid måste upphandla från sina

företag. Många har tidigare gjort bedömningen att upphandlingsskyldighet inte föreligger i dessa fall.

Om inte ett undantag införs så skulle detta medföra krav på en väldigt snabb omställning av framför allt kommuners möjlighet att använda företag i sin verksamhet.

I det längre perspektivet menar dock regeringen att man noggrant måste överväga behovet av ett sådant här undantag. Bestämmelsen i LOU är därför tidsbegränsad. En särskild utredare har redan tillsatts för att

från grunden utreda behovet av ett eventuellt permanent undantag (Utredningen om offentliga företag – upphandling, kontroll, insyn [2009:08]).

Sammanfattning

I propositionen föreslås att nya bestämmelser införs i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, förkortad LOU, som innebär att statliga och kommunala myndigheter inte behöver tillämpa LOU när de anskaffar varor eller tjänster m.m. från en leverantör som är en juridisk person som de äger eller är medlemmar i (exempelvis ett aktiebolag), eller en gemensam nämnd som de har tillsatt. Detta gäller dock endast under förutsättning att två villkor är uppfyllda. Dessa villkor motsvarar de s.k. kontrolloch verksamhetskriterierna (Teckalkriterierna) som har slagits fast i EU-domstolens rättspraxis. Villkoren innebär dels att den upphandlande myndigheten måste utöva

en kontroll över leverantören som motsvarar den som den utövar över sin egen förvaltning, dels att, i fall då leverantören även utför verksamhet tillsammans med någon annan än den upphandlande myndigheten, denna verksamhet endast får vara av marginell karaktär. Om dessa villkor är uppfyllda kommer avtalet mellan den upphandlande myndigheten och leverantören inte att utgöra ett kontrakt i LOU:s mening. Anskaffningen anses då ske inom en och samma upphandlande myndighet.

Någon upphandling enligt LOU behöver därmed inte ske.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010. Eftersom de föreslagna bestämmelserna utgör en temporär lösning föreslås det sam-tidigt att de ska upphävas från och med visst datum, den 1 januari 2013.

Parkför va ltning M

Källa: Regeringen

sökes

ed nya E nir nya levera o Upphandling b lir det sm ntörer oc idig h spara p både ink engar. Tjä are att hitta öpsavde lningar o nsten är Du får stä ch enskil till för ndig tillg da företa ång till E och före gare. niros lev tagstjän erantörs ster. komma ig registe ång, så a Dessutom är de t enkelt a r nmäl dig tt redan id w w w.en ag ! iroupph andling .se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

UPPHANDLING

19 Sveriges nya marknad för upphandlare och leverantörer

UPPHANDLING

OFFENTLIGA AFFÄRER bevakar SOI årskonferens

Drygt fyrahundra SOI:are rockade loss till Treokomp Allstars på Gamla Teatern i Östersund

Östersund visade sig från sin allra soligaste sida när 400 av Sveriges offentliga inköpare höll sin årskonferens den 22-24 mars. På festen delades också priset Årets inköpare ut. Det gick till Växjö kommun och David Braic. I det fina vädret som rådde i staden passade många på dagtid att besöka en av stadens stoltheter, Vinterstaden. Ett helt igenfruset Storsjön där inget monster syntes så långt ögat kunde se, däremot skridskoåkare, bandyspelare, vandrare och skidåkare. Och längs med solsidan satt soldyrkarna uppradade med sina frusna ansikten vända mot en varm Östersundssol.

På Storsjöteatern i Östersund träder Annette Melin från AM Konsult upp på scenen inför ett hav av inköpare som kommit för att lyssna till hennes tankar kring ”Upphandlaren som internkonsult”.

Annette Melin inledde med att säga att internkonsulterna är mer betydelsefulla för organisationerna än de externa.

Gäller att vara tydlig och låta behoven styra Från första början behöver du vara katalysatorn som får de övriga att lyfta frågan till att handla om: Vad är det vi behöver istället för vad är det vi vill ha? Och i initialskedet även ställa frågan om det är avlastning eller konsultation som behövs. Är det avlastning så är det en servicefunktion som saknas och inte den kompetens som konsulten tillför. Konsulten ska ge stöd och ökad kunskap och insikt.

Skillnaden mellan servicerollen och

20

konsultrollen är att service utförs där konsulten ska utveckla och att service är efterfrågad där konsulten i sin roll istället skapar efterfrågan.

Hur lyckas du då med att vara internkonsult på din egen arbetsplats?

Annette Melin räknade upp fem viktiga nycklar i processen för dig som konsult.

1. BEHOV. Skapa en gemensam bild av behovet. Vad är det som ska lösas? Hur ska det se ut när det är bra? Vilket är slutresultatet som man förväntar sig?

2. Tidsperspektivet, kostnad och visualisering av olika scenarier utifrån detta 3. Pröva olika förslag. Observera att det mest ultimata är tre logiska förslag att pröva. Tänk ett alternativ som innebär minimal förändring, ett som innebär det maximala och ett som hamnar någonstans i mitten. Både vad gäller kostnad och tid att genomföra.

4. Och var också tydlig med att det inte är du som konsult som ska genomföra det ni kommer fram till.

Det är dina kunder som dels ska fatta beslutet om vilket alternativ som ska väljas och dels stå för själva genomförandet. Fastna inte i servicefällan!

5. Sist men inte minst ska det upprättas en resultatanalys. I den ska finnas med dokumentation kring hur man faktiskt gjorde, vad man tjänade på det och naturligtvis om det blev som man önskade. Fungerade arbetsmodellen för genomförandet? Det är du som konsult som är ansvarig för just arbetsmodellen som ni kommer fram till.

Vad förväntas av en internkonsult?

Du ska ansvara för processen, du ska också ha upprättat ett kontrakt, en så kallad uppdragsbeskrivning, där de olika rollerna, ansvarsfrågor, resurser, tidsplan, kontrollstationer

och utvärdering finns angivet.

För att klara av arbetet som internkonsult bör du ha den kunskap och kompetens som uppdraget kräver.

Du bör även vara analytiskt lagd.

Viktigast är kanske att du har en god pedagogisk förmåga, att du tror på dina arbetskamraters vilja till utveckling. Det innebär att du har en hög social kompetens och även ett stort nätverk.

Dessutom måste du på ett pedagogiskt sätt marknadsföra den konsultativa rollen. Ställa frågor som vad behöver ni? Och att du utvecklar ditt eget varumärke, så att du blir efterfrågad av dina kunder inom den egna organisationen. Då lär du bli efterfrågad som konsult inom upphandling.

Tess Benschner Johnsson

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Att styra mot rätt inköpsbeteende Hur bygga upp inköpsfunktionen från intet?

2005 gjorde SVT, med sina 3.500 anställda, varje år inköp för cirka 1,5 miljarder kronor från 15.000 aktiva leverantörer.

– På den tiden handlade alla efter bästa förmåga, säger Eva-Lotta Löwstedt-Lundell, inköpschef på SVT sedan 2005. Alla var mycket kostnadsmedvetna men behovet fanns att istället handla smartare, bättre och att följa LOU. – Den första viktiga frågan för mig blev, fortsatte Eva-Lotta, hur kan vi ha rätt inköpsbeteende i alla de steg som inköpsprocessen innebär?

Alltså i alla leden, strategi, affär och tillämpning.

Men initialt ställde sig Eva-Lotta även frågan vad är vi på SVT bäst på, m a o vilken är vår kärnverksamhet och vad i processen kan vi låta andra göra? Och själva affären, vad innebär den för oss som kund och vad innebär den för leverantören? Tillämpningen hade nyckelord som avtalslojalitet, inköps- och marknadsmedvetenhet.

Att vara avtalslojala, innebär att

verkligen nyttja alla de fördelar som finns i avtalet.

– Vi har inga problem med att hitta leverantörer, säger Eva-Lotta.

Alla vill vara leverantörer till SVT. Det vi behöver jobba med är att se över våra inköpsmönster, att alltid ifrågasätta och dubbelkolla att inköpen främjar mål för hela verksamheten. Och att känna oss stolta över att vi som inköpsfunktion levererar värde till organisationen i form av en avtalsportfölj.

Kartläggning

1. Vad köper vi, hur mycket, av vem och vem köper vad?

Här tog Eva-Lotta ett exempel från 2005 då det upphandlades hyrbilar för mellan 7-8 miljoner kronor per år.

Fördelningen var 2 Mkr på inköp från två leverantörer och övriga 5-6 Mkr från femtiotre leverantörer.

2. Hur effektivisera?

– Vi spretade med massor av leverantörer, säger Eva-Lotta, dessutom följde vi inte LOU. Så för oss blev frågan hur kan vi minska konsumtionen och få till bättre villkor i varje enskild affär? Och vem ska få göra inköp?

3. Hur kontrollera?

Inköpsrapporter med volymer som automatgenereras ur datawarehouse. Och kategorisering av antalet leverantörer, blev en del av kontrollapparaten.

4. Hur förankra och följa upp?

– Här ska vi skapa tryck och snack i organisationen, säger Eva-Lotta, vi ska också ge möjligheten till varje chef att kunna följa upp, veta hur min enhet ligger till utifrån de mål som är satta för verksamheten.

5. Verktyg och stöd – Mitt ansvar, säger Eva-Lotta, har här varit att se till att vi har bra systemlösningar, ge möjligheter till goda rutiner, att vi ställer krav på leverantörerna, men också att vi hela tiden reviderar budget och prognoser.

Vilka är då framgångsfaktorerna?

För SVT handlar det om uppföljning av inköp på samma sätt som all övrig ekonomisk uppföljning. Att det finns transparens i systemet för att skapa tryck och agerande från organisationen. Att inköpsfunktionen är öppen för dialog och återkoppling.

– Vi visar hela tiden att vi står på verksamhetens sida, vi är inga poliser, säger Eva-Lotta. Och när något avtal som vi har gjort blir ifrågasatt då är det viktigt att vi inte går i försvar utan vågar ställa frågan, varför tycker du att det är ett dåligt avtal?

– Vi jobbar och vi gnetar, ett steg i taget. Och vi märker att de delar som vi intensivt arbetar med, de ger resultat och i vissa delar har vi uppnått fantastiska resultat. Förra året kunde vi via besparingar på inköp leverera 50 miljoner tillbaka till programverksamheten, avslutar Eva-Lotta Löwstedt-Lundell, inköpschef på SVT och talare på SOI:s års konferens.

Tess Benschner Johnsson

s e n n fi g n i n lt Parkförvahandling blir det smidnigstearen är

p engar. Tjä tändig Eniro Up h tjäna p c M e d ny a o får s r re ä ya aff retag. Du fö er ra to s att hitta n ch ra miljard g. de små o ter för fle e ån h ig ig a jl till för bå m ö kom ll affärsm enkelt att på nya affärer! t e d tillgång ti r ä essutom a bjuda kronor. D dan idag och börj re Anmäl dig ng.se phandli p u o ir n w w w.e

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

UPPHANDLING

21 Sveriges nya marknad för upphandlare och leverantörer

kompetens- och ledarskapsutveckling

Vilken ledarskapsstil använder du dig oftast av?

Hur förhåller du dig som chef till din personal?

Har du ett förhållningssätt som är mer åt ett autokratiskt ledarskap, byråkratiskt eller ett transformerande? Eller kanske du använder dig av någon annan stil eller en kombination av olika?

Var och ens ledarskapstil är givetvis högst unik och individuell, men visst går det att skönja egenskaper som hör hemma mer hos ett visst förhållningssätt, än hos andra. Och visst relaterar olika ledarskapsstilar till olika konsekvenser, inte minst hos personalen. Frågan är vilka konsekvenser du som chef banar väg för att samskapa med din personal, och om konsekvenserna du lägger grund för är rätt i relation till verksamhetens syfte, mål och sammanhang?

Här presenteras några ledarskapsstilar:

Autokratiskt ledarskap

Det enväldiga ledarskapet är en extrem form av affärsbeslutande ledarskap, där cheferna har absolut makt över sina anställda. Personal och medarbetare har små möjligheter att komma med förslag, även om dessa skulle vara bättre både för personalgruppen så väl som för organisationen. De flesta människor har benägenhet för att bli förbittrade över att bli behandlade så här, vilket relaterar till hög sjukfrånvaro och stor personalomsättning.

För en del rutin- och okvalificerade arbeten, kan stilen vara effektiv eftersom fördelarna med kontroll kan uppväga nackdelarna.

Demokratiskt ledarskap

Även demokratiska ledare tar de slutgiltiga besluten, bjuder de in personalgruppen att bidra till beslutsprocessen. Detta ökar inte bara trivseln genom att engagera medarbetarna, det bidrar också till att utveckla människors kompetens. Personalgruppen upplever sig ha kontroll över sitt eget ”öde”, de blir mer motiverade och arbetar hårdare, vilket ofta är en större drivkraft än att enbart få ekonomisk belöning. Eftersom deltagandet tar tid, kan detta tillvägagångssätt ta mer tid, men ofta är slutresultatet betydligt bättre.

Metoden kan vara lämplig när man arbetar som ett team där kvaliteten, är viktigare än hastigheten.

Laissez-faire ledarskap

Byråkratiska ledare följer reglerna noggrant och ser till att personalen följer de gällande föreskrifterna exakt. Detta är en lämplig stil för arbete som medför allvarliga säkerhetsrisker, så som att arbeta med maskiner, giftiga ämnen, extrema höjder eller där hantering av kontanta medel finns med.

Detta är en fransk fras och betyder ”låt bli”. Den används för att beskriva chefer som lämnar personal att arbeta på egen hand. Det kan vara effektivt om chefen övervakar vad som uppnås och kommunicerar om detta med personalen regelbundet. Oftast är laissez-faire ledarskap effektivt när enskilda medarbetare är mycket erfarna, skickliga och självgående.

Tyvärr kan denna typ av ledarskap förekomma också när chefer inte har tillräcklig kontroll.

Karismatiskt ledarskap

Tjänande ledarskap

Byråkratiskt ledarskap

Ett karismatiskt ledarskap kan tyckas likna transformerande ledarskap eftersom dessa chefer kan konsten att inspirera och entusiasmera sin personal, de är mycket energiska och har lätt att inspirera andra framåt.

Växjö

Däremot kan karismatiska ledare tendera att tro mer på sig själva, än på sin personal. Detta skapar en risk för att ett projekt, eller en hel organisation kan kollapsa om chefer lämnar. Framgång är direkt kopplad till förekomsten av den karismatiska ledaren, vilket medför ett stort ansvar, och kräver ett långsiktigt engagemang från chefen.

Denna term, är skapad av Robert Greenleaf på 1970-talet som beskriver en ledare som ofta inte är formellt erkänd som sådan. När någon, på någon nivå i en organisation, leder helt enkelt genom att

Missa inte det bifogade programmet för Personalvetardagarna 2010!

Läs mer och anmäl dig på www.personalvetardagarna.se

uppfylla behoven i personalgruppen, beskrivs personen som en ”anställd ledare”. På många sätt är tjänande ledarskap en form av demokratiskt ledarskap, eftersom hela arbetslaget tenderar att vara delaktiga i beslutsfattandet. Anhängare av denna modell tyder på att det är ett viktigt sätt att gå vidare i en värld där värderingar är allt viktigare, och där den tjänande ledaren uppnår makt på grundval av sina värderingar och ideal.

Uppgiftsorienterat ledarskapet Mycket uppgiftsorienterade ledare fokuserar endast på att få jobbet gjort och kan vara ganska enväldiga. De definierar aktivt arbete och de nödvändiga rollerna, upprättar strukturer, planerar, organiserar och övervakar. Men eftersom uppgiftsorienterade ledare inte brukar tänka så mycket på personalens välmående kan detta förhållningssätt relatera till liknande förluster som har ett auktoritärt ledarskap innebär. Stora svårigheter har dessa chefer med att behålla och motivera sin personal.

People-ledarskap

Detta är motsatsen till uppgiftsorienterat ledarskap. Med ”folkledarskap”, är chefen helt fokuserad på att organisera, stödja och utveckla människorna i sina arbetslag. Det är ett deltagande förhållningssätt som främjar det goda lagarbetet och det kreativa samarbetet.

Transformerande ledarskapet Människor med denna ledarstil är sanna chefer som inspirerar sina arbetslag hela tiden med en gemensam vision av framtiden. Även om chefernas entusiasm ofta förs över på personalen, kan han eller hon behöva stöd av ”detaljmänniskor”. ”Detaljmänniskorna” säkerställer rutiner i arbetet på ett tillförlitligt sätt, parallellt som den transformerande ledaren sköter initiativ som skapar ett mervärde. Förtroende för sin personal är nyckeln som det transformerande ledarskapet använder sig utav. Det handlar om att hitta balansen mellan behoven i organisationen och behoven i personalgruppen – och det har denna chef hela tiden i fokus.

Tina Lundberg Åsén

p PERSONALVETAR DAGARNA för personalvetare, beteendevetare, folkhälsovetare och HR-ansvariga

22

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

kompetens- och ledarskapsutveckling

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 2 2010

23

kompetens- och ledarskapsutveckling

Styrs du av proaktivt förhållningssätt eller reaktivt?

Säger du, kommer jag verkligen kunna klara det här? Eller, hur kan jag klara det här?

av utsatthet. Däremot när vi väljer att inta ett proaktivt förhållningssätt kan vi ta oss ur låsta positioner och öppna upp för möjligheter och utveckling.

Erkännande av ansvar

Skillnaden mellan människor som tar initiativ, och de som inte gör det är som skillnaden mellan natt och dag. Frågan är vad, hur och när vi gör vad. Vad gör du? Jag?

Vår grundläggande natur är att handla och inte stå maktlösa för handling. Att ta initiativ innebär erkännande av vårt ansvar för att något skall hända. När vi intar ett proaktivt förhållningssätt koncentrerar vi våra ansträngningar på sådant vi kan göra något åt.

Den proaktive har en förståelse som säger att det är inte vad andra människor gör, omständigheterna eller våra misstag som skadar oss – utan våra reaktioner. Detta ger oss möjlighet att välja reaktion som leder oss framåt. Detta ger oss möjlighet att välja våra reaktioner på situationer och sammanhang, samtidigt som det också ger oss makten att skapa dem.

Den inre dialogen

För vi en inre dialog med oss själva där vi övervägande tänker uppmuntrande tankar kring idéerna vi har, eller domineras den inre dialogen av tankar som är nedlåtande och begränsande?

När vi ställer frågor som innehåller antaganden om att något är negativt, kommer intellektet leta efter bevis som styrker det. När vi ställer frågor som är öppna, neutrala eller som innehåller positiva antaganden, kommer samma sak ske.

Jämför de två första frågorna igen.

Kommer jag verkligen kunna klara det här? Hur kan jag klara det här?

När vi kommunicerar till oss själva som i den första frågan, bygger vi in tvivel och motstånd. Däremot när vi kommunicerar till oss själva som i den andra frågan, skapar vi ett inbyggt antagande som talar om att vi kommer att klara av det. Detta i sig, stärker oss.

Vi är ansvariga för vår reaktion

Proaktiv eller reaktiv

Att vara proaktiv innebär att ha en idé eller ett förhållningssätt som utgår ifrån att vi är ansvariga för våra liv. Våra beteenden, våra förmågor, våra resultat är ett svar på våra beslut – inte på omständigheterna. Vi har ett val.

Att vara reaktiv innebär motsatsen, vi har en idé eller förhållningssätt som säger att våra resultat, beteenden och förmågor är en produkt av omständigheterna. Därmed menar vi – att vi inte har några val.

Men självklart har vi det. Det gäller bara att se när vi gör vad.

Styra vår tillvaro eller styras av den När vi väljer att inta den proaktiva förhållningssättet ger vi oss själva

Växjö

makt och kontroll. Vi väljer att fokusera lösningar, kontrollera våra känslor, väljer lämplig respons, vi betraktar oss som ansvariga och styr vår tillvaro.

Däremot när vi intar det reaktiva förhållningssättet överlåter vi makten och tillåter oss kontrolleras. Vi kan exempelvis säga ”så är det, sådan är jag. Jag kan inte göra det där. Jag har helt enkelt inte tid. Om bara min man hade lite större tålamod. Han gör mig så arg!”

Vad vi i själva verket säger är – ”det finns inget jag kan göra åt saken. Jag

är inte ansvarig. Mitt känsloliv styrs av någonting jag inte har kontroll över. Omständigheterna och andra människors beteende begränsar mig.

Det är deras fel.”

Vi kommer ingen vart så länge vi tillåter oss hålla fast vi detta. Vi koncentrerar oss på andra människors brister och vad vi tycker att de gör fel, vi koncentrar oss på problem i omgivningen eller på omständigheter vi inte har någon kontroll över.

Detta relaterar till klandrande och anklagande attityder, så väl som till ett reaktivt språk och ökade känslor

Missa inte det bifogade programmet för Personalvetardagarna 2010!

Läs mer och anmäl dig på www.personalvetardagarna.se

Otvivelaktivt förekommer det stunder i livet då vi träffar fel val.

Våra val får konsekvenser som vi helst kanske skulle ha velat vara utan. Vi ångrar oss. Vi upplever oss ha begått ett misstag. Just i dessa stunder när det känns svårt, kan vi välja hur vi skall hantera och respondera på situationen. Vi är fria att välja reaktion i varje situation och i varje sammanhang, men därigenom väljer vi också konsekvenserna. Vi kan stå för misstaget direkt, vi kan rätta till det och vi kan lära oss av det. Detta vänder bokstavligen misstaget till framgång.

Däremot att inte stå för misstaget, inte rätta till det, och inte lära sig något - är att begå ett ännu större misstag mot oss själva. Det kan leda till att vi slår in på vägen till självbedrägeri där vi tillgriper rationaliseringar inför oss själva och andra.

Denna mörkläggning kan förorsaka stora skador på jaget. Det är inte vad andra gör, eller våra misstag som skadar oss mest - utan vår reaktion på detta. Frågan är då, vilken av frågorna vi väljer?

Tina Lundberg Åsén

p PERSONALVETAR DAGARNA för personalvetare, beteendevetare, folkhälsovetare och HR-ansvariga

24

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

kompetens- och ledarskapsutveckling

50 miljövänliga pennor i en ask

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ Kulspetspenna Färg: Blå. Svart Tillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. Blå Tillverkad av 74% återvunnet material

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mm Färg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter.

Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare.

Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010 miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende.

25

www.bicecolutions.com

kompetens- och ledarskapsutveckling Stig Orustfjord har alltid stått upp för den lilla människans rättigheter, det vet de som har arbetat för honom, inte minst damen i rullstolen som har påverkats av hans beslut. Visst kan han vara fåordig, men plötsligt kommer en sjudundrandes salva med ett kristallklart budskap, där han i sekunden efter kan le i mjugg. Vissa kan skönja självdistansen, andra se skickligheten. Men tveklöst är det engagemanget och kunskapen om att leda organisationer som de flesta talar om.

Medborgaren skall ha en stark rättslig status

Generationsväxlingen – gyllene chans till förändring – Jag blir alldeles mörkrädd när jag hör vissa myndighetspersoner säga att det viktigaste är att inte följa lagen, hur f-n skall vi då kunna kräva det av medborgaren. Detta har jag grunnat på, säger Stig Orustfjord, nyutnämnd överdirektör vid Försäkringskassan.

Orustfjord brinner för tre saker, effektiva myndigheter, att hela tiden ta reda på vad de han och organisationen är till för, och tycker till när rättsäkerheten slirar. Han reagerar starkt på när vissa i statens tjänst menar på att det viktigaste är att inte följa lagen, och funderar på hur medborgaren skall kunna få en stark rättslig status.

– Jag tänker på allt från domstolar som inte förstår verksamheter, sekretesslagen, till det här med bygglov.

Att bygga hus kanske är den viktigaste investeringen man gör i livet, då skall ju givetvis alla vara lika inför lagen så att man inte bara tillåter dem som har det bra förspänt, fortsätter Orustfjord.

Det har länge har diskuterats när effektiviteten ibland ställs mot rättsäkerheten - vem skall ha bidrag, vilket straff skall ges. Nu tillsätter regeringen tillsynsmyndigheter och JO är ute härjar, det tycker Orustfjord är bra.

Vad tycker du är viktigt att tänka på som ledare?

– Det viktigaste är att ha en idé om vad organisationen skall göra, sedan vad de man är till för tycker om en, och i tredje hand ha klart för sig vilken kapacitet organisationen har i sitt utförande. Jag är inte fascinerad av att vara generell i ledarskapet, utan tycker att det är viktigt att man som chef kan sin verksamhet och förstår och vad det är de olika medarbetarna gör. Vet man inget om medicin är det nog svårt att leda ett sjukhus, men ibland har jag tyvärr mött chefer som är stolta över att de kan leda en verksamhet som de inte kan. Jag minns en controler som ofta påtalade att han kom från näringslivet varje gång vi diskuterade en svår fråga, till slut blev jag förbannad och frågade om jag skulle tala långsammare?

Hur ser du på rekrytering?

– Ofta är det så att man som yttersta chef har flera chefer, och när man skall sätta ihop ett team

Vem tycker du skall vinna priset för 2010 års bästa upphandling? Lämna dina förslag redan nu, besök: www.upphandlingsdagarna.se

26

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

kompetens- och ledarskapsutveckling kan man ju inte ha 11 anfallspelare i samma ledningsgrupp, utan en variation av olika kompetenser. Jag är mer en vän av Toyota Way och tycker att man som chef måste ha funderat igenom sin organisation och själv tänkt till. Kommer det in någon utifrån och talar om vad som inte fungerar skapas ofta förändring genom ett stort motstånd. Sedan är det viktigt att ha trygga chefer som kan verksamheten, jag är ingen vän av tidsbegränsade avtal, det skapar onödigt fega chefer uppåt, plus att det finns en risk att man skjuter upp avveckling.

Kompetensutveckling?

– Jag vill ha och gillar kompetensutveckling där man arbetar fram hur man kan jobba på ett bättre sätt. Jag tycker att arbetsgivaren skall hålla i den löpande kompetensutvecklingen, medan grundutbildningar får folk sköta själva.

Engagemang?

– Nycklar till engagemang tror jag är tydliga mål, uppföljning och att man själv arbetar i organisationen.

De jag möter behöver jag inte peppa till att nå målen, de har ett spontant engagemang och brinner för sina frågor.

Upplever du någon skillnad att vara chef i den privata sektorn kontra den offentliga?

– Att vara chef i privata sektorn är mångfasetterat. Har du dåliga medarbetare riskerar du att hamna i media och du skall hela tiden spela mellan kund, uppdragsgivare och den egna medarbetaren. För mig förfaller det mig mycket svårare i offentliga sektorn, men desto roligare, här är det större frihetsgrader även om man tjänar lite mindre.

Vad är det som är svårare inom offentliga sektorn?

– Man har många fler intressenter att hantera, du skall ha en god relation med den politiska ledningen, med media och med folket. Nisses Plåtverkstad går ju knappast ut på byn och frågar vad folk tycker, medan Försäkringskassan måste. En annan skillnad är också att när man jobbar inom offentligheten granskas vi på ett annat sätt genom de offentliga handlingarna.

Varthän pekar trenden just nu?

– Trenden pekar åt normalisering och standardisering, det har blivit lite av löpande bandvariant, frågan är hur monotona vi skall bli. Sedan kan jag se att trenden pekar mot att det finns rigida normer som stoppar upp den kreativa processen, det finns en konflikt mellan medarbetarnas individuella intressen och standardiseringen. En annan trend är att privatliv och jobb flyter ihop.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

Jag tror det är viktigt att fundera över vilka processer man skall standardisera och vilka delar som skall vara lite mer fria och anpassningsbara. Sedan så tror jag också att det är väldigt viktigt att mäta kundernas uppfattning.

– Sedan tänker jag på generationsväxlingen, hälften av alla chefer är borta om sju år, det kommer att bli ett ”fett” sug efter chefer. Kommer vi lyckas se till att 20 procent har en annan etnisk bakgrund?

Vad tror du?

– Nej, jag tror inte det, det räcker med att se på vilka problem det har varit med jämställdheten under 30 år.

Men vi har en gyllene chans nu vid generationsskiftet att exempelvis ta in fler med annan etnisk bakgrund, kvinnor generellt och funktionshindrade. Är det skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap?

– Jag personligen tycker inte det finns så stora skillnader, däremot upplever jag att många misstänkliggör ett kvinnligt ledarskap. Visst har det funnits skillnader, kvinnorna har tagit större ansvar för barn och hem och ser andra värden, men detta håller på att jämnas ut.

Vad tänker du kring begreppet kompetens?

– Kunskap i första läget och

förmågan att använda kunskapen.

Tänk en läkare som inte har förmågan att använda sin kunskap utan bara är en trevlig jävel, det är ju inte direkt det optimala.

Hur känns det just nu, du har just blivit utnämnd av regeringen att bli överdirektör vid Försäkringskassan med tillträde den 1 maj?

– Känner både glädje och sorg, det är jättekul att precis ha fått regeringens förtroende, samtidigt som jag sörjer lite över alla trevliga människor jag har träffat vid Länsstyrelsen. Jag kommer också att sakna Per Unckel, han har varit min bästa chef.

Tina Lundberg Åsén

KORT FAKTA Regeringen beslöt 2008 att förordna Stig Orustfjord till länsöverdirektör vid Länsstyrelsen i Stockholms län. Orustfjord kom då från Försäkringskassan där han varit försäkringsdirektör sedan 2005. Dessförinnan har han varit tillsynschef vid Riksförsäkringsverket och arbetat inom Stockholms stad, bland annat som chef för äldre- och handikappomsorgen. Han har också under många år varit fackligt engagerad inom Akademikerförbundet SSR och är sedan 2007 ordförande i Svensk Chefsförening.

27

kompetens- och ledarskapsutveckling

FRAMTIDENS LEDARSKAP

Steg bortom det transformerande ledarskapet ”Just go for it!” Hur motiverande är det inte att höra just de orden? De är fyllda av så mycket tilltro, inspiration och kraft om vad framtiden kan bära med sig. Vilken chef är det som kan uttrycka sig så efter att du har presenterat en idé du vill genomföra?

Samma chef kan också slå sig ner i lugn och ro och säga ”du… du klarar det nästa gång, det du gör är viktigt” när stunden är svår och motgången ett faktum.

Nej, det handlar inte om det ”det transformerande ledarskapet” som förvisso är att rekommendera, utan det här handlar om att gå ett steg till i ledarskapsutvecklingen. Det handlar om ”det uppskattande globala ledarskapet”.

Vad är då skillnaden mellan ”det transformerande ledarskapet” och ”det uppskattande globala ledarskapet”?

Det transformerande ledarskapet Under 80-talet tog det transformella ledarskapet fart när den amerikanska professorn Bernhard Bass lyfte fram begreppet. Sedan dess har många böcker, artiklar och doktorsavhandlingar skrivits. Studie efter studie har påvisat att det transformerande ledarskapet i särklass är det mest effektiva sättet att leda personal mot välmående, ökad skicklighet och en välfungerande verksamhet. Faktorer som engagemang, välbefinnande, självförtroende och ekonomisk vinst visar sig konsekvent öka.

Några utmärkande drag

Den chef som styrs av det transformella ledarskapet är en god förebild som står upp för sak och sina etiska och moraliska värderingar. Det finns en uthållighet och ett rättspatos hos denne chef som hellre ”offrar” sig själv än ger upp sina ideal. Ett annat beteende som är utmärkande är förmågan att inspirera personalen genom att återkommande delge om sina framtidsvisioner. Dels använder sig chefen av ett behagligt språk, men också av historier och anekdoter som knyter an till verksamheten och vederbörandes etiska och moraliska värderingar. Istället för att enbart tala om mål och resultat, talar denna typ av chef om de inneboende värdena som kan upptäckas under vägen. Ett annat karakteristiskt drag är att söka gemensamma problemlösningar tillsammans med sin personal där deras innovationsförmåga värderas högt.

Samtidigt kritiserar inte den som styrs av det transformella ledarskapet öppet någon inför de andra om ett misstag eller fel har begåtts. Denna sortens chef tar gärna emot feedback

och välkomnar förslag på förbättringar, samtidigt som han eller hon återkommande utmanar personalen att tänka självständigt. En annan framträdande egenskap är att den transformella chefen stöttar var och en i personalgruppen, tar reda på den enskildas individuella mål och visioner, därefter situationsanpassas behoven och ambitionsnivån. Ett annat utmärkande drag är att det finns en äkta värme och omtanke för människan bakom yrkesrollen.

Det uppskattande globala ledarskapet Det finns många egenskaper som är lika hos de chefer som styrs av det transformella ledarskapet och dem som styrs av det uppskattande globala ledarskapet. Skillnaden är bara att de chefer som styrs av det uppskattande globala ledarskapet går några steg till på vägen.

En skillnad är att den som styrs av det globala uppskattande ledarskapet också är djupt kopplad till den större helheten - till samhället, världen och naturen. Den andra skillnaden är

att inte bara chefen, utan samtliga i personalgruppen får ta fram sina visioner i samverkan med de andra, den tredje skillnaden är att det finns en medvetenhet kring att förändring inleds när chefen och personalen börjar ställa konstruktiva frågor till varandra och är öppna för vad som sägs. En fjärde skillnad är att säkra balansen mellan den ”inre och yttre klockan” i ett komplext samhälle där den vanligaste synen och förhållningssättet är att vi skall öka farten.

En femte skillnad är att denna chef äger även förmågan att gå bortom de traditionella värdena kring information och kunskap och lyfter in själen och våra innersta behov i sammanhanget.

Vi glömmer av det viktigaste

Dagens företags- och organisationsklimat kräver kunskap om hur chefer och personal kan bli ännu mer effektiva för att vara konkurrenskraftiga och ligga i fas med omvärlden och marknaden. Världen över producerar vi effektivare verktyg för att anpassa oss till tempot som vår välfärd och

Vem tycker du skall vinna priset för 2010 års bästa upphandling? Lämna dina förslag redan nu, besök: www.upphandlingsdagarna.se

28

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

kompetens- och ledarskapsutveckling högteknologiska samtid kräver. Vi tar fram nya koncept, nya idéer, nya strategier, nya lagar – allt för välfärden, utvecklingen och pengar i plånboken. Men vi glömmer ofta en sak. Politiker, beslutsfattare, chefer och vi själva glömmer av att vi är människor före allt annat. Vi är människor som kämpar med att hitta rätt bland alla krav som vi själva, samhället och vår omvärld skapar och sätter upp. Vi skall hitta rätt i vår yrkesroll och sammanhanget där, vi skall också hitta rätt som föräldrar och äkta makar. Men hur skall vi kunna hitta rätt i ett tempo som vi hela tiden tillåter öka? Hur skall vi hitta rätt när tempot inte är anpassat efter våra inre mänskliga behov?

fördjupa sig i hur ”slowing down” kan hjälpa dem att hantera komplexiteten i en samtid där det utbredda förhållningssättet om att öka tempot ständigt trycker på.

Fem grundläggande principer

Kunskap om våra inre behov

Kunskap om våra inre mänskliga behov har den chef som styrs av det uppskattande globala ledarskapet.

Han eller hon vet att det är lätt att vi tappar bort vår identitet om vi inte lyssnar till vår egen inre klocka och våra inre behov. Denne chef vet att de stora ledarna inte tillåter sig lyssna på omvärlden som försöker forcera fram resultat som inte är realistiska.

Chefen som styrs av det uppskattande globala ledarskapet vet att det inte skulle ha gått att säga ”skynda dig nu för fan Gandhi, du har gått

över utsatt tid”. Utan den som styrs av uppskattande globalt ledarskap förstår vad världens stora ledare har försökt, och fortfarande försöker förmedla till oss om tid, inre behov och vikten av djupare förståelse om vårt mänskliga psyke. Denne chef vet också om vikten av att värna om vår natur.

Den chef som styrs av det uppskattande globala ledarskapet vet hur man kan applicera denna fördjupade kunskap direkt på perso-

nalgruppen, sin organisation och samhället i stort.

”Slowing down”

En ledare som har varit med och tagit fram konceptet om ”Uppskattande globalt ledarskap” är holländaren Joep C de Long. Han är chef för enheten eLearning Solutions inom British Telecom. Konceptet han har varit med och tagit fram kallar han AI, Appreciating Inquiry. Där en del handlar om hur chefer och personalgrupper kan

AI-konceptet bygger på fem grundläggande principer: • Tillsammans skapar vi vår verklighet genom de frågor vi ställer och de svar vi ger • Principen om samtidighet, insikt om att förändring inleds då vi ställer frågor • En föregripande princip, insikt om att vårt agerande påverkas av hur vi ser på framtiden • Den poetiska principen, insikt om att vi inte har några gränser för vad vi kan lära oss • Den positiva princip, insikt om fokusering på det önskade läget, det önskade resultatet, i stället för på vad som är fel

Den viktigaste uppgiften

En av de viktigaste uppgifterna som det uppskattande globala ledarskapet handlar om, är att chefen och var och en i personalgruppen på allvar tar reda på vad som verkligen är viktigt för själen – and just go for it!

Tina Lundberg Åsén

Kvalitetssäkrar utbildningsbranschen

www.sauf.se 08-644 29 20 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

29

foto: www.strinnhed.se åkestam.holst

kommunalteknik

En gång i tiden trodde man att jorden var platt. Sen trodde man att den här stenbumlingen som vi bor på var okrossbar. Nu vet vi lite bättre. Vi vet att allt vi gör får konsekvenser. Att det spelar roll hur vi använder våra resurser. Så tänkte vi när vi tog fram Klimatekonomisk DR, marknadens mest miljöanpassade direktreklam.

När du kommunicerar med Klimatekonomisk DR vet du att allt, från tryck till papper, uppfyller Svanens kriterier. Att alla inblandade aktörer är certifierade enligt ISO 14001, att transporten är vald med hänsyn till miljön och att distributionen är klimatkompenserad. Det är kort sagt reklam där du kan ta kontroll över din påverkan.

Klimatekonomisk DR kostar inget extra att skicka. Skillnaden ligger inte i prislappen utan i miljövinsten.

Ska vi göra marknadens mest miljöanpassade DR tillsammans? Läs mer på Posten.se/dr.

Där hittar du verktyget som gör halva jobbet åt dig. Den andra halvan gör vi.

30

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

kompetens- och ledarskapsutveckling

Framtidens ledarskap – fokusera det bästa hos andra

— Vad händer när du som chef söker efter det positiva och det bästa hos din personal? Att ställa frågor av denna sort är en utmaning vi inte är vana vid, men faktum är att det lyfter oss och påverkar hela organisationen, säger Joep C de Jong från Holland, ledare för enheten eLearning Solutions inom British Telecom.

Framtidens ledarskap är en fråga om att ha en stark känsla för det du vill göra, komma ihåg de stora ledarna, ha klart för dig din vision, tänka i flera steg, fokusera det bästa hos dina medarbetare, ställa konstruktiva frågor, slå ned på takten, öppna upp för att ha riktigt kul och tillåta er växa och se ert värde.

Appreciative Inquiry

Joep C de Jong kallar det för AI, Appreciative inquiry. Sedan han började arbeta inom British Telecom har han använt AI som ett sätt att underlätta förändring och kreativitet för att ta fram det bästa hos medarbetarna. Det handlar om att skapa kraft och energi i utvecklings- och förändringsarbetet.

– AI är ett förhållningssätt som är uppskattande och bekräftande och ser organisationen som en levande, kreativ ”organism” i ständig förändring. Stor vikt läggs på att lyfta fram det som fungerar i organisationen, i grupper och i individer. Fokus ligger

på möjligheter och framtid, fortsätter Joep C de Long.

Att bli förstådd och sedd av chefen Många önskar sig en chef som är inspirerande, bekräftande och uppmuntrande. En chef som förstår, lyssnar och kan komma med goda råd. Många önskar förtroende, mandat och högt i tak – att chefen tror på oss.

– Varför har vi så lite av detta? undrar Joep C de Long.

Rätt och fel

– I västvärlden är vi mycket fokuserade på vem som har rätt och vem som har fel och lägger mycket tid på det, i stället för att skapa mening tillsammans. Vi kan aldrig komma ifrån att våra tankar och våra förväntningar beslutar vad som kommer i nästa steg.

Gör si, gör så

– Vi dödar kreativiteten när vi pratar

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

om ”gör det, gör si, gör så” sedan satsar vi tusentals kronor på att få igång den igen. Vad är du inspirerad av? Mandela och Gandhi sa aldrig att de skulle leverera en ekonomisk plan, utan nu förändrar vi världen.

Vi vill bli sedda för dem vi är, det är vårt inre liv som sätter värdet.

Ta fram glöden istället

– Ett sätt att ta fram glöden hos våra medarbetare kan vara att be dem fokusera en historia om en ledare de beundrar. Vad är det för värde de ser att det leder till? Nycklarna de finner kan sedan bli en riktning för individen och gruppen att jobba mot. Så även för chefen.

– Det handlar om att bli bättre på att fokusera vad det är vi egentligen gör. Att bli mer medvetna om vad vi skall göra, ta bort onödig administration, tillåta oss bli mer flexibla, mer vänliga mot både oss själva, varandra och vår värld. Det handlar om att lyfta fram det bästa, det skapar skratt, näring och utveckling.

– Om det inte är kul, kommer ingen att göra något av detta. Att ha roligt är en fundamental sak, det är en basal fråga för alla. Detta är en viktig sak som chefer behöver ge sin personal och sig själv tid till.

Tina Lundberg Åsén FAKTARUTA Joep C de Long och hans team är det europeiska ”Thought Leader” for British Telecom ”eLearning activities”, som studerar lärande och samspel hos personal som arbetar med ny teknologi.

Han är involverad i kunskapsutvecklingsprojekt inom spetsteknologi, såsom the EU Prolix Project och är också en del av the EU brainstorm group kring TEL, Technology Enhanced Learning.

Vid sidan av sitt arbete, är Joep också konsult. Han är en av grundarna av AI Consulting, en internationell organisation som vill uppmuntra användningen av AI. Han har också publicerat en mängd artiklar inom HR-området (Human Resources).

31

? ? ?! ! !

Expertpanelen svarar Trots att upphandlare inom den klassiska sektorn har att följa LOU ger lagen vissa möjligheter att förhandla fram en bättre affär. Inom ramen för förfrågningsunderlaget går det att anpassa och förbättra anbuden, däremot får skallkraven inte förändras.

Anna Ulfsdotter Forsell, Advokat, Delphi & Co

1. Skulle du vilja att det fanns större möjligheter till förhandling vid upphandling?

2. Har du deltagit i någon upphandling som blivit bättre för båda parter efter förhandling?

3. Tror du att många upphandlingar skulle leda till bättre affärer om det fanns större möjligheter till förhandling?

1. Ja, det vore förstås bra. Jag anser dock att de möjligheter som finns till förhandling i förhandlat förfarande, förenklat förfarande och urvalsförfarande används i alltför liten utsträckning. Många upphandlande myndigheter och enheter verkar dra sig för att dra nytta av de fördelar en förhandling kan ge. Om de nya reglerna om elektroniska auktioner genomförs i svensk lag kommer enligt min mening möjligheten att förhandla att utökas till att även omfatta öppet och selektivt förfarande.

2. Ja, det har jag. Bättre priser och villkor för båda parter.

3. Ja, det finns en möjlighet till det. För att kunna genomföra bra förhandlingar krävs dock ändå att förarbetet är grundligt gjort. Det går inte att minska ner på arbetet med förfrågningsunderlaget och sedan tro att bristerna i detta kan ”räddas” av en förhandling. Det krävs också skickligt genomförda förhandlingar vilka kräver god planering och förhandlingsteknik. Det är också viktigt att resultatet av förhandlingen dokumenteras på bra sätt.

1. Eventuellt men det gäller att inte frångå ursprunget och behandla alla lika.

2. Har ej förhandlat.

3. Tror det är bäst att leverantören vässar pennan från början.

Ann Linde Koolman, upphandlare Alingsås Kommun

1. Ja, att i större utsträckning kunna förhandla, det skulle vara inspirerande.

2. Ja, jag har den erfarenheten.

3. Många upphandlingar, tycker jag inte att jag kan säga. Min uppfattning är att generellt sätt, så har upphandlarna genom åren blivit duktiga på att skriva tydliga förfrågningsunderlag och därigenom inte behöver förhandla.

Men det är klart att det finns upphandlingar, där affären mycket väl skulle vinna på en dialog med anbudsgivarna. Särskilt vid mer komplicerade upphandlingar där det kan vara svårt att beskriva behovet.

Roland Pettersson, Upphandlingskonsult

1. Ja, det tycker jag absolut. I Försörjningssektorn får man förhandla och det borde vara samma inom den klassiska sektorn.

2. Ja, det har jag faktiskt så sent som i höstas. I det fallet gällde det att vi inte fick in några anbud på allad elar i förfrågan. I det läget ger lagen oss rätt att påbörja förhandling med anbudsgivarna.

Resultatet var att vi fick anbud på alla delar.

3. Absolut. Ett anbud är ofta ett ganska fyrkantigt förfarande vilket i sig säkert har bidragit till att den offentliga upphandlingen i många stycken betraktas som jobbig och besvärlig. En förhandling ger ju möjlighet att klargöra missuppfattningar och förbättra anbuden. För naturligtvis får man alltid bättre resultat om man kommunicerar.

Ofelia Hendar, Upphandlingschef Marks kommun

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se

säkerhet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

A new dimension in security

MSB uppdrag är att bistå och ge stöd till samordning mellan svenska myndigheter i krissituationer och att kunna bistå EU och FN-organisationr. Hos MSB finns alltid en tjänsteman i beredskap, TiB. TiB-funktionen är kontakten in till MSB i akuta situationer. TiB är tillgänglig dygnet runt.

Vid en kris, olycka eller katastrof initierar TiB MSB:s beredskapsfunktioner genom att larma och informera berörda om händelsen. Vid behov kallar TiB in personal från MSB:s andra beredskapsfunktioner.

TiB besvarar eller förmedlar förfrågningar om resurs- och/eller expertstöd för insatser nationellt, inom EU och internationellt.

TiB följer utvecklingen såväl i Sverige som internationellt för att upptäcka och identifiera händelser och tendenser som kan urarta till svåra olyckor, katastrofer eller kriser.

Stabsberedskap

Vid ett akut läge som kräver hög beredskap organiseras en stab som ett stöd till tjänsteman i beredskap (TiB). I staben ingår en chef som leder verksamheten samt medarbetare med olika stöduppgifter.

Beredskap för stöd inom området räddningstjänst MSB:s räddningstjänstexperter har beredskap för att kunna ge stöd nationellt och internationellt i samband med svåra olyckor och katastrofer. Exempel på händelser kan vara skogsbränder, översvämningar, stormar och andra extrema väderhändelser.

Insatspersonalberedskap

För att snabbt kunna rekrytera personal till nationella och internationella insatser finns rekryterare beredda för att alla led i anställningsprocessen ska gå snabbt. Det gäller rekrytering, anställningsbeslut, kontrakt, försäkringar och visumhantering.

Materielberedskap

MSB erbjuder förstärkningsresurser som stöd nationellt och internationellt i olika typer av svåra händelser.

MSB har personal i beredskap för att snabbt kunna förse dessa resurser med materiel.

Informationsberedskap

Informationsberedskapen ansvarar för att ge kommunikationsstöd till MSB:s medarbetare och till media i samband med olika akuta händelser.

Krisinformation.se ansvarar för att från svenska myndigheter ge samlad information till allmänheten och media.

IT-beredskap

Vi presenterar Galaxy Dimension G3D Galaxy G3D är ett inbrottsalarm som integrerar passerkontroll via öppet gränssnitt, detta ger Galaxy G3D en överlägsen ekonomi och flexibilitet.

• Till systemet kan alla läsare med Wiegand gränssnitt anslutas.

• Systemet är mycket enkelt att installera och underhålla.

• För användare har det blivit ännu enklare att sköta via den nya Touch-manöverpanelen.

• Det nya PC-programmet ger enkel hantering av kort och händelser.

IT-beredskapen ska säkerställa driften av interna IT-system och vid akuta händelser bistå med tekniskt stöd.

Daglig omvärldsanalys

MSB:s verksamhet kräver tillgång till information som kan påverka hanteringen av olika händelser och processer och som underlag till en rättvisande omvärldsuppfattning.

Myndigheten bearbetar information och analyserar olika händelseutvecklingar som bedöms beröra verksamheten, samt delger information både internt och externt till berörda aktörer. Analyserna syftar primärt till att förstå olika händelseutvecklingar och utgör ett stöd till MSB:s lägesbild och myndighetens beslutsfattare.

För mer information kontakta: SAFETY LINE SECURITY AB ADI-ALARMSYSTEM AB

tel: 031-65 22 85 tel: 08-410 113 50

Källa, MSB, Myndigheten för samhällskydd och beredskap

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

33

säkerhet

Virusfritt?

Ja tack!

IT-proffs runt om i världen hyllar ESET:s antiviruslösningar IT-experter runt om i världen rankar ESET som den främsta antiviruslösningen*

ESET Smart Security 4

Antivirus / Antispyware / Personlig brandvägg / Antispam

ESET NOD32 Antivirus 4 Antivirus / Antispyware

*Enligt marknadsundersökning gjord av United Consultants. ESET är rekordhållare av Virus Bulletins 100%-utmärkelse.

www.eset.se 34

telefon: 020-antivirus

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

säkerhet

System för rätt säkerhetsnivå I dagens samhälle krävs att allt fler dörrar hålls permanent låsta, för att förhindra att obehöriga tar sig in. Olika typer av verksamhet – inte minst inom den offentliga sektorn – kan också präglas av krav på öppenhet med många personer som passerar in och ut samtidigt som bara en begränsad grupp har tillgång till utvalda utrymmen. För att såväl behöriga som besökare på ett smidigt sätt ändå ska kunna röra sig i dessa lokaler växer behovet av andra lösningar än ett traditionellt nyckelsystem.

Passerkontroll är en grundläggande säkerhetsfunktion som begränsar tillträdet till olika lokaler och som säkerställer att endast behöriga personer kommer in. Passerkontroll kan också vara en funktion i ett integrerat säkerhetssystem som i en och samma hård- och mjukvara även integrerar vitala säkerhetsfunktioner som exempelvis inbrottslarm, brandlarm, passersystem, kameraövervakning (CCTV), överfallslarm och driftlarm i ett och samma system.

I allt säkerhetsarbete är tidig upptäckt med rätt åtgärd vägen mot att minimera konsekvenserna och kostnaderna av en säkerhetsrisk.

Utöver alla upptänkliga risker som ett företag eller offentlig verksamhet kan utsättas för, finns även risken att stora investeringar i tekniska säkerhetssystem inte ger den effekt man vill uppnå. Ett viktigt mål är att skapa en bild av sambandet mellan olika händelser som ofta föregår en skada. Genom att integrera de olika funktionssystemen till ett överordnat managementsystem effektiviseras säkerhetsarbetet. Med en klar lägesbild kan insatsen sättas in på rätt ställe i rätt tid och med rätt resurser.

RFID- och biometriska lösningar Ett passersystem kan alltså med rätt anpassning efter verksamhetens beskaffenhet och behov såväl minska riskexponeringen för stöld, svinn, olaga hot med mera samtidigt som det effektiviserar personflödena.

Beroende på säkerhetsbehovet kan man i vissa passersystem blanda fritt med till exempel beröringsfria RFID kortläsare och biometriska läsare.

Genom att använda olika typer av sensorer kan man med olika tekniker mäta individers unika fysiska egenskaper för att säkerställa identiteter.

Fördelarna är självklart att identiteten inte kan stjälas, mistas eller kopieras på samma sätt som pinkoder och nycklar. De biometriska teknikerna man talar om är fingeravtryck, handavtryck, ansiktsskanning, irisavläsning eller ögonblodkärlsanalys (retina), röstigenkänning och signaturverifiering.

En kort- eller kodläsare kan vara aktiv och styra andra enheter i ett säkerhetssystem som exempelvis kameror och digitala bildlagringssystem.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

Till skillnad mot traditionella nycklar ger ett passersystem möjligheter att tidsstyra behörigheter, man kan således dela ut ett passerkort/tagg till en person som bara får tillträde på till exempel vardagar, dagtid. Om man av någon anledning vill spärra ett passerkort/tagg, exempelvis vid förlust eller stöld ger passersystemet möjlighet att omedelbart göra detta.

På så sätt bibehålls säkerhetsnivån utan kostsamma låsbyten. Vid ombyggnationer eller omorganisationer ändras enkelt behörigheten till den nya situationen. Passersystemet ger dig även möjlighet att se vem som passerat vilka dörrar och när.

Höjd säkerhet kan fås genom att vid valda dörrar och valda tidpunkter

även kräva personlig kod.

De flesta företag, institutioner och organisationer har ett system för passagekontroll och ett annat för redovisning av närvaro och tid. I de fall man styr och övervakar olika fastighetsfunktioner, till exempel värme/kyla/luft, belysning, brandoch inbrottslarm är dessa ofta helt fristående system.

Med en mjukvarubased integration med andra system, kan samma plattform också användas för att styra andra driftrelaterade system i verksamheten. Det ökar affärsnyttan och kan sänka kostnaderna, samtidigt som säkerheten höjs.

Arne Öster

35

säkerhet

Mobilisering mot grov ungdomskriminalitet En kommun och en organisation under förändring har sitt pris. Detta vet eldsjälen och polismannen Even Magnusson vid Ung & Trygg i Göteborgs kommun. Samtidigt som de stora omorganisationerna sker inom både polismyndigheten och kommunen just nu, skall han tillsammans med kollegorna se till att det fungerar riktigt bra under tiden med att mobilisera mot den grova ungdomskriminaliteten.

Med ett varmt leende och ett fast handslag möts jag av Even Magnusson i dörren in till Ung & Tryggs lokaler i Göteborg.

– Här sitter alla berörda tjänstemän samlade under ett tak. Vi från polismyndigheten, åklagarmyndigheten, socialtjänsten, skolan, fritid och även de som ordnar med praktikplatser åt ungdomarna. Ingen äger någon, vi kan gå lite på tvären i systemet, säger Even och fortsätter visa mig runt.

Synliggör bristerna, lös dem sedan – Jag fick mitt arbete 2006 som ungdomssamordnare.

Maria Oswaldsson som var Polismästare i Storgöteborg sa ”kom nu ihåg, din viktigaste uppgift är att du skall synliggöra bristerna i systemet, därifrån skall ni lösa dem. Bristerna skall inte bara synliggöras för oss inom polisen, utan även för de andra.”

– Jag har under mina år inom Ung & Trygg sett hur myndigheterna har problem att organisera sig för att

lösa problemen. Från att ha varit ett projekt som skulle ta sig an stadsdelarna Biskopsgården, Lärjedalen, Gunnared och Bergsjön utvecklades Ung & Trygg till att täcka upp hela Göteborg och Mölndal.

– Som polis tycker jag det var bra, jag gillar arbetskonceptet. Samtidigt kan jag nu i efterhand tycka att det var synd att vi inte är kvar där på samma sätt. Det begås inte flest brott i de fyra stadsdelarna, men de flesta kriminella kommer just härifrån.

Det är smärtsamt.

21 stadsdelsnämnder blir 10

I dag sker stora omorganisationer både inom polismyndigheten och inom Göteborgs kommun. Samtliga 21 stadsdelsnämnder i kommunen skall omorganiseras och istället mynna ut i 10 stadsdelar.

Parallellt har Even och hans kollegor kravet på sig att fortsätta ta hand om problemen.

– För att klara det, måste vi ha de högsta cheferna med oss och att de pekar med hela handen. Det är det

Polismannen Even Magnusson med kolleger mobiliderar mot den grova ungdomsbrottsligheten som ger oss mandat. För tillfället tycker jag att det svajar med det mandatet.

Mer droger i omlopp, inte minst i Askim och Hovås – Vi har många tecken på att det är mer droger i omlopp nu, men vi är också fler poliser som ser mer. Vi får även signaler om att narkotikaproblemen ökar i Askim, Hovås, Mölnlycke, Majorna och Ale. Ungdomarna Even talar om är runt 15 år och yngre. Han ser också en problemhärd i Backa och Tynnered som han har flaggat för.

– Många ungdomar där kommer från barnrika familjer som lever på socialbidrag. Utbildningen är låg, arbetslösheten hög och fattigdomen ett faktum. Många är trångbodda och många är invandrare.

De bor där för att vi vill det

Nu möter dessutom cirka 90 procent

Vi har en annan syn på bildkvalitet: bildens användbarhet.

Bildkvalitet är alltid viktigt, men fördelarna du får av videoövervakning beror på hur du använder bilderna.

remote zoom och fokus, megapixel och HDTV, så att du kan få största möjliga nytta av marknadens bredaste produktportfölj.

Vi fokuserar på bildens användbarhet, delar med oss av våra kunskaper, erfarenheter och en rad bildförbättrande tekniker så som

Utnyttja ditt video övervakningssystem till fullo. Håll dig i framkanten och välj Axis.

AXIS Q1755 Network Camera: H.264, zoom och HDTV bildkvalitet.

Gör som Axis. Ligg steget före.

Besök www.axis.com/imageusability

axis_ad_offentligaff_iq_185x132_se_1003.indd 1

36

3/26/2010 11:09:30 AM

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

säkerhet Hjällbobor i första eller andra generation, en arbetslöshet som är mycket stor.

– Varför bor de där kan man undra. De bor där för att de själva vill och känner sig trygga där med likasinnade och sina landsmän. De bor där för att de är fattiga – framför allt bor de där för att vi vill det. Parallellt hänger detta ihop med att över 50 procent av eleverna går ut skolan utan fullgoda betyg. Det handlar om sortering och lågkonjunkturen har inte gjort det bättre.

Färre, men värre chockar systemet – Samtidigt vill jag säga att vi har aldrig haft så fina ungdomar som vi har nu, antalet ungdomar som begår brott har minskat. Men, vi har ett antal ungdomar under 18 år som står för ett kolossalt stort antal brott. De är färre i antalet, men värre.

Mellan 125-150 av ungdomarna åker fast fler än fem gånger per år och ligger i en absolut riskzon. Frågan är hur många brott de inte åker dit för.

– Varje gång något drastiskt sker, chockar det systemet.

Hellre med, än går emot

Gängkonstellationerna som finns är inte bestående över tid, de kommer och går hela tiden. Men oftast är de

kompisar eller bröder.

– Ungdomarna är hellre med i gängen, än går emot. Gör de det, får de bekymmer.

15 ungdomar kan vara med vid ett personrån, de flesta står runt om i ring medan några fåtal utför dådet.

Förr eller senare blir det dock även deras tur. Ofrånkomligt, grupptrycket är mycket hårt.

Börjar driva omkring vid 11-12 års ålder – Förr var det enklare, då var ungdomarna stationära, men nu när de har möjlighet att välja skola påverkas rörelsen och spridningen av både våld och droger.

Even har ägnat mycket tid åt att studera andra gäng med kriminell bakgrund. Han ser i stort sett nästan en identisk bakgrund.

– Ungdomarna tar inte gärna hem några kamrater, utan gatan är ofta den sociala arenan. De börjar driva runt vid 11-12 års ålder och har en misstro mot vuxna.

Genomgående kan Even också se att ungdomarna själva är utsatta för mycket våld, eller har bevittnat våld.

– Det är lika illa. Ofta finns en kriminalitet med i bilden, det finns missbruk och en egen problematisk skolgång knutet till någon bokstavskombination. De gör väldigt tidiga

debuter med rökning, alkohol och sex – faller någon av dessa faktorer samman, går det ofta snett.

Det händer något i årskurs 4

Något annat Even och hans kollegor ser tydligt är att det händer något när barnen går i fjärde klass.

– Det har med skolpedagogiken att göra. I dag handlar det mycket om att låta eleven söka svar själv och ta egenansvar för skolarbetet. För de flesta, är detta mycket utvecklande.

Men, det finns de som inte klarar av det.

Inte blir det lättare när de inte heller har någon hemma som kan hjälpa dem. Föräldrarna kan inte språket, mamman är ensamstående eller så finns något annat problem.

– Vi har ett system som gör att dessa elever känner sig misslyckade och inte sedda. Det är lätt att komma efter i skolan, sedan kan det gå mycket snabbt. Strax börjar de göra sig synliga på ett eller annat sätt.

Stöd exakt i den sekund när de öppnar upp – Vi från polisen skall ge stöd när de har gjort ett brott, vi skall ge ungdomarna en möjlighet att med egna ord få berätta vad de har varit med om, vad de har gjort, vad de har mött.

När vi väl får den där kontakten och

de öppnar upp och börjar berätta händer något inombords. Just dessa öppningar sker ofta efter en hel dag här hos oss, och det är då, just då som vi direkt skulle behöva sätta in 100 procent stöd och resurser. Men, då är ofta socialkontoren stängda och det kan ta upp till flera månader för dem att utreda vilka åtgärder som skall göras. Under den tiden är det lätt att tappa ungdomarna. Ung & Trygg skulle vara mer av akutmobilisering.

Ungdomarna vet själva vad de behöver – Vi hör hemska storys, ungdomarna vet så väl vad de behöver när de sitter här tungt med alla tårar. Vi lämnar vårt mobilnummer och säger ring om det är något, och de ringer ofta.

Vi kan inte lova mer än vad vi kan hålla, men ofta tänker jag - jag tar med mig dem hem.

Tina Lundberg Åsén

Detta är del ett i en artikelserie om grov ungdomskriminalitet, Ung & Trygg, ledarskap, mobilisering och samverkan i en kommun, politikerbeslut och avsaknad av det, eldsjälar och förslag på förbättringar.

Skydd mot anlagd brand Fastighet Anlagd brand är den vanligaste brandorsaken i flerbostadshus och i de flesta offentliga byggnader.

Det är kanske ändå i skolsektorn problemen har uppmärksammats mest. Avbrott i verksamheten, förlorat marknadsvärde, förstörda kulturvärden, skador på miljön och inte minst livsöden som påverkas negativt och långvarigt. Det finns bara förlorare i det här sammanhanget.

Men läget är inte hopplöst. Med relativt enkla medel går det att se till att tillfällena inte uppstår.

Insatser i den fysiska miljön som gör att den potentielle brandanläggaren aldrig kommer på tanken.

Det finns också åtgärder som begränsar konsekvenserna, även om någon startat en brand.

Syftet med den här boken är att beskriva de enkla metoderna. Insatser som byggare, fastighetsägare eller verksamhetsutövare själva kan göra för att skydda byggnader och dess innehåll.

Innehåll • Varför startas bränder med uppsåt • Exempel från verkligheten • Rättsliga påföljder

• • •

Samhällstrender Brottsprevention Förhindrande åtgärder

• • •

Skyddsåtgärder Systematiskt brandskyddsarbete Olika verksamheter

Du kan beställa Skydd mot anlagd brand Fastighet på www.brandskyddsforeningen.se, på telefon 08-588 475 00 och fax 08-662 35 07.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

37

säkerhet

Kameror förebygger

brott

Kameraövervakning är en brottsförebyggande metod som kan minska brottsligheten. Kameror är dock ingen universallösning, och fungerar endast under vissa omständigheter. I denna text kan du läsa om internationell och svensk forskning om kameraövervakning.

Kameraövervakning har en brottsförebyggande effekt – i genomsnitt minskar brottsligheten med 16 procent i försöksområden där kameror sätts upp, jämfört med kontrollområden där kameraövervakning inte används. Det visar en omfattande internationell genomgång av utvärderingar av kameraövervakning, Kameraövervakning och brottsprevention (Brå 2007:29), som Brå har låtit genomföra.

Kameraövervakning fungerar mycket bra som brottsförebyggande metod under vissa omständigheter, men under andra omständigheter är effekten mer osäker. Bakom det genomsnittliga minskningen av brottslighet med 16 procent finns både väl utförda och mindre väl utförda projekt. Av de 44 utvärderingar som jämförts visar hälften en positiv effekt, var femte visar en negativ effekt där brottsligheten ökade, ytterligare en femtedel visar nolleffekt och några ett tveksamt och blandat resultat.

Störst effekt på parkeringsplatser Kameraövervakningens brottsförebyggande effekt är starkast på parkeringsplatser – där sjönk brottsligheten med i genomsnitt hela 51 procent enligt den internationella studien. Resultaten var mindre tydliga i de andra miljöer som studerats: stadskärnor, utsatta bostadsområden och kollektivtrafik. Där sjönk brottsligheten inte lika mycket och

38

resultaten kunde inte heller sägas vara statistiskt säkerställda. I tabellen nedan redovisas effekten av kameraövervakning i olika miljöer enligt den internationella forskningen.

Minskningen i procent bygger på en jämförelse av anmälda brott före och efter kamerorna satts upp, jämfört med kontrollområden utan kameror.

Studien visar att de bästa resultaten av kameraövervakning uppnåddes i satsningar mot egenTyp av miljö

Medelvärde minskning av brott

Parkeringsplatser (6)

51 %

Utsatta bostadsområden (9)

7%

Stadskärnor (22)

7%

Kollektivtrafik (4)

23 %

domsbrott, och då särskilt bilbrott på parkeringsplatser. Projekt som avsåg att påverka flera typer av brott, exempelvis våldsbrott i utsatta bostadsområden eller stadscentra, visade inte en lika tydliga effekter.

Kameraövervakning tycks fungera bättre mot egendomsbrott, eller mot typiskt planerade brott, än mot mer impulsiva brott.

Kameror bör kombineras med annat I de fall då kameraövervakning fått en god brottsförebyggande effekt har den använts på platser där brottsligheten redan är hög och koncentrerad,

så kallade hotspots. Att metoden fungerar bäst på sådana platser kan bero på att en minskad brottslighet lättare kan åstadkommas och mätas när antalet brott från början är högre.

Området utanför en krog kan lätt bli en hotspot för impulsiva våldsbrott.

Planerade brott riktar ofta in sig på platser där det är lätt att begå brott utan att ertappas, exempelvis en oövervakad bilparkering, som då blir en hotspot. Det kan vara lättare att avskräcka från planerade brott än mer impulsiva brott.

Kameraövervakning fungerar bäst tillsammans med andra brottsförebyggande åtgärder. Andra åtgärder kan vara inhägnad och lås, säkerhetspersonal, grannsamverkan, sociala projekt för ungdomar med mera. I de flesta fall som studerats har den brottsförebyggande effekten uppnåtts genom en kombination av olika åtgärder.

Ibland visar statistik att brottsligheten har minskat i ett område, när den egentligen bara har flyttat eller omfördelats till en annan plats.

Brottsligheten tycks inte omfördelas till andra platser på grund av kameraövervakning i bostadsområden, utan faktiskt minska. I stadskärnor, kollektivtrafik och på parkeringsplatser är resultaten blandade och en del studier tyder på att brottsligheten omfördelas till viss del.

Attityder till kameraövervakning I Sverige har kameraövervakning främst använts på post- och bankkontor, i butiker, på bilparkeringar och i kollektivtrafiken. Under senare år har kameraövervakning blivit mycket vanligare på skolor och användningen har även ökat en del på torg, i stadscentra och i bostadsområden.

Enligt en undersökning av Brå (2003) är de flesta svenskar generellt

positiva till kameraövervakning i brottsförebyggande syfte på offentliga utrymmen som torg, parkeringar och butiker, men mindre positiva när det gäller mer personliga och integritetskänsliga platser som skolor eller omklädningsrum på badhus. Även Integritetsskyddskommitténs opinionsundersökning (SOU 2007:22) visar en klart positiv attityd till kameraövervakning på allmän plats för att förebygga brott. Attityderna är i stora drag lika oavsett kön och ålder. Attityden till kameraövervakning är överlag mer positiv i Sverige och Storbritannien än i många andra länder, och utvärderingarna från dessa två länder visar också en större brottsförebyggande effekt än utvärderingarna från USA.

Kameraövervakning i Sverige

Brå har utvärderat fyra kameraprojekt i rapporten Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte (Brå 2003:11). Kameraövervakningen på Möllevångstorget i Malmö sänkte brottsligheten betydligt, medan kamerorna i Stadsparken i Helsingborg inte fick en tydlig effekt.

Möllevångstorget hade tydligt koncentrerade brottsproblem, övervakningen täckte hela torget och skyltningen var tydlig. Dessa förutsättningar bidrog enligt Brås analys till att övervakningen lyckades bättre än i Stadsparken, där bara vissa delar övervakades, skyltningen var sämre och antalet anmälda brott från början var lägre. Både vålds- och egendomsbrott sjönk i Malmö.

Se tabell på nästa sida för effekter av kameraövervakning.

Minskningen av brott som anges i procent bygger på en jämförelse av anmälda brott före och efter kamerorna införande.

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

säkerhet Brottsförebyggande effekter av kameraövervakning i svenska utvärderingar Plats

Anmälda brott minskade med

Möllevångstorget, Malmö

-40 % (alla brott)

Stadsparken, Helsingborg

-10 % (alla brott)

Boendegarage

-78 % (bilbrott)

Allmänt garage

-10 % (bilbrott)

Kännedom om kamerorna är avgörande Två kamerasatsningar på bilparkeringar jämfördes också. I ett boendegarage med tydlig skyltning sjönk bilbrotten kraftigt, men i ett allmänt garage med otydlig skyltning blev effekten svagare. Det kan också vara en förklaring att ett boendegarage är mer naturligt övervakat av de boende.

I boendegaraget användes en blandning av attrapper och riktiga kameror, vilket ändå gav en mycket god effekt. På Möllevångstorget sjönk brottsligheten även dagtid då kamerorna inte är påslagna. Det viktiga är alltså att människor tror att kamerorna ser dem. Kännedom om kamerorna är därför avgörande, och tydlig skyltning är avgörande för att få en god effekt. Övervakningen i Malmö hade bäst effekt direkt efter att kame-

rorna sattes upp. Den goda effekten kan vara avklingande om den inte manifesteras genom att kamerorna används för att avstyra brott direkt eller bidrar med inspelade bevis till brottsutredningar – och detta blir känt för allmänheten. I de ovannämnda svenska projekten har kamerornas inspelade material inte använts i brottsutredningar, eftersom inspelningarna var av för dålig kvalitet. Dock finns ett växande antal rättsfall där bevis från kameror har spelat en viktig roll, och då tekniken utvecklas snabbt är det sannolikt att kameraövervakning kan få ett bättre bevisvärde i en nära framtid.

Det saknas svenska utvärderingar av kameraövervakningens brottsförebyggande effekt i skolor, bostadsområden, butiker mm.

Att tänka på vid kameraövervakning

Valet av brottsförebyggande metoder måste varje beslutsfattare göra själv utifrån den aktuella lokala problembilden och förutsättningarna. Brå vill dock framhålla vissa punkter till dem som väljer att använda kameraövervakning, i syfte att öka chanserna för ett lyckat resultat: • Använd bara kameror på specifika platser där brottsnivån är hög och koncentrerad, på hotspots.

• Överväg behoven noggrant och försök ringa in den brottsdrabbade platsen så specifikt som möjligt. Sätt t.ex. inte kameror på alla torg eller alla lokaler i skolan, utan endast på den plats där brottsligheten är hög.

• Använd kameror mot typiskt planerade brott i första hand, t.ex. skadegörelse och stölder.

• Kännedom om kamerorna är avgörande – skylta tydligt.

• God täckning av platsen med kamerorna ger bättre resultat, men även attrapper kan ha avskräckande effekt – ju fler kameror, och ju mer de syns, desto bättre avskräckande effekt.

• Ge publicitet åt goda resultat – bevis att kamerorna fungerar kan ge en mer varaktig avskräckande effekt.

• Satsa på hög kvalitet i kamerautrustningen för att få material

som kan användas i bevissyfte Kom ihåg: ingen enskild åtgärd är en universallösning på alla brottsproblem. Genomför alltid flera olika typer av åtgärder i kombination – kameraövervakning får bättre brottsförebyggande effekt tillsammans med andra åtgärder än som enskild åtgärd.

Om informell social kontroll är en bakomliggande mekanism, kan även andra typer av miljöförbättringar ge effekt – allt som får människor att trivas och vistas i området kan förebygga brott.

Om ni överväger att använda kameraövervakning som brottsförebyggande metod, börja med att kartlägga och göra en ingående problembild. Analysera: vad är problemet, vad är de troliga orsakerna, och vad vill ni åstadkomma, vilka är målen.

Inventera sedan vilka brottsförebyggande metoder som finns, hur de fungerat, och välj en eller flera som passar för det aktuella problemet.

Chansen att få tillstånd till kameraövervakning ökar också när man kan motivera behovet i detalj. Utvärdera verksamheten fortlöpande genom att bland annat följa upp brottsutvecklingen, för att se till att ni får önskat resultat.

Källa: Brå

Vem bär ansvaret om olyckan är framme?

Låt inte din brunn vara en fälla!

Fallskydd i brunnar... för säkerhets skull.

Barns nyfikenhet lockas till vatten och brunnar!

• Fallskydd – en billig försäkring • Fallskydd – lagen kräver säkra brunnar • Fallskydd – snabb och enkel montering För mer info, ring eller besök oss på www.isp-prod.com

Tel: 016-962 71, mobil: 070-665 89 33 Sandviksvägen 39 Gustavstorp, 635 05 Eskilstuna

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

39

säkerhet

Antalet döda i bränder i januari i nivå med antalet trafikoffer Under januari 2010 omkom 24 personer i brand jämfört med 25 personer i trafiken.

– Antalet trafikdöda går stadigt neråt trots att antalet fordon ständigt ökar. Samtidigt ser vi en ökning av antalet döda i bränder, säger Göran Schnell, VD på Brandskyddsföreningen.

– Såsom utvecklingen ser ut nu kommer antalet döda i bränder att stadigt öka. Samtidigt ser vi hur man mycket framgångsrikt lyckas få ner dödstalen i trafiken. Där finns ett starkt politiskt stöd och en acceptans för att säkerheten måste få kosta, säger Göran Schnell.

– Man har under lång tid ökat trafikanternas kunskap och med tekniska förbättringar systematiskt byggt bort riskerna. Ovanpå det finns ett enkelt sanktioneringssystem som innebär att ansvar utkrävs om man inte följer bestämmelserna, oavsett om en olycka har hänt eller ej. Inom brandskyddet saknar vi nästan allt detta, fortsätter Göran Schnell.

Så hejdas dödsbränderna

Det stora antalet branddöda kan inte förklaras med många drabbade vid en stor brand. Det är 24 personer som har omkommit vid 22 bränder.

Av de 24 omkomna var 17 personer över 60 år. Den vanligaste platsen för

dödsbränder är bostaden. Samtidigt sker en ökning av antalet äldre och funktionshindrade i vanliga bostäder.

Mellan 2002 och 2008 har antalet personer med behov av hemtjänst i bostaden ökat med 25 procent.

Vi kan hejda dödsbränderna om vi hjälps åt – myndigheter, fastighetsägare, räddningstjänst och alla och envar.

Enligt preliminära siffror dog 118 människor i bränder 2009. Närmare 900 skadades. Sommaren 2009 omkom tolv personer i två omskrivna bränder i Rinkeby och Staffanstorp.

Men det är inte de enskilda bränderna – eller utfallet för just 2009 – som oroar oss mest, utan det faktum att vi i Sverige inte har lyckats vända utvecklingen och successivt minska antalet dödsbränder och bostadsbränder. Utvecklingen under början av 2010 ser nämligen också dyster ut, med ett stort antal döda. Det är inte acceptabelt.

För oss är siffrorna ett tecken på att vi har misslyckats med en av våra viktigaste uppgifter. Det känner vi ett ansvar att ändra på. Och vi är övertygade om att det går att minska dödstalen. I början av december 2009 träffades därför ett 30-tal räddningschefer, experter och myndighetsföreträdare som särskilt arbetar med brandskydd. Syftet var att

gemensamt ta ett samlat grepp mot dödsbränderna, skriver bland andra Helena Lindberg, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Göran Schnell, Brandskyddsföreningen i en debattartikel.

Brandskyddsföreningen efterlyser följande: • Uttalade tydliga politiska mål för brandskyddet.

• Acceptans för att ett förbättrat brandskydd måste få kosta pengar.

• Att fastighetsägarna har ett helhetsansvar för brandskyddet i bostäder.

• Att de sociala myndigheterna får i uppdrag att via sin verksamhet och hemtjänstens arbete medverka till ett anpassat skydd för äldre och funktionshindrade.

• Tydliga och detaljerade bestämmelser om vilket brandskydd som gäller i olika miljöer. Det är en teknisk kunskap som vi inte kan utgå från att den enskilde bostadsinnehavaren själv klarar av att bedöma.

• Forskning och undersökning av brandolyckor inriktad mot det faktiska problemet.

• Bättre information och kunskap till den enskilda människan och utnyttja skolan i detta informations- och kunskapsarbete.

• Ett sanktionssystem som snabbt ger konsekvenser för dem som inte fullgör sina skyldigheter.

– Till grund för det långsiktiga trafiksäkerhetsarbetet har man också en målmedveten forskning och avancerad olycksundersökning. Vi skulle också kunna arbeta efter en motsvarande strategi, säger Göran Schnell.

Källa: Brandskyddsföreningen

Prisbelönt design från Tidomat Kortläsaren från Tidomat har tilldelats Good Design Award 2009 och kommer att visas tillsammans med världens ledande design på Good Design Show 2010 i Chicago.

As awarded by The Chicago Athenaeum: Museum of Architecture and Design.

40

Affärstidningen för offentlig sektor www.offentligaaffarer.se Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

säkerhet

Osäkerhet i säkerhetsprodukter ger falsk trygghet Räkna med att övervakningskameror har stora fel och brister. Räkna med att leverantörerna är mest intresserade av att framhäva sin produkts förträfflighet, och tro inte på några löften. Lägg pengar på att testa utrustningen, och skaffa kunskap och ställ krav! Det menar Tomas Djurling som driver företaget Djurling Säkerhetsinformation AB. Han har ett gediget förflutet som beskyddare av nationens säkerhet och enligt honom ska vi inte lita på någon!

Tomas Djurling anser att han står på stabila ben när han hävdar att hans kunskap om säkerhet och övervakning är grundmurad och solid. Dels har han arbetat inom den svenska underrättelsetjänsten i mer än 17 år med syfte att värna nationens säkerhet, dels har han mellan 1996– 2006 byggt upp och drivit en enhet inom FRA (Försvarets Radioanstalt) som har till uppgift att skydda landet mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, aktivism, industrispionage, cyberterror, andra länders informationsoperationer (IO) och psykologiska operationer (PSYOPS = Psychological Operations ).

En otrygg värld

Det är lätt att känna sej paranoid efter att ha talat med Tomas Djurling.

Enligt honom lurar risker överallt, alltifrån svagheterna i ditt till synes “säkra” USB-minne, till bedrägligt trevliga människor vars enda avsikt är att få dig att sänka garden så att de kan plantera en bomb ombord på ett flygplan.

Med sin kunskap om säkerhet och säkerhetsarbete har han sett det mesta och ingenting kan längre förvåna honom. Han anser att upphandlande myndigheter ska beväpna sej med ökad kunskap om de produkter de ska köpa in och genomföra tester, både av den utrustning som ska köpas, men också av den utrustning som redan finns. Bakgrunden är att försäljare och leverantörer lovordar sina produkter och dess förträfflighet. Men Tomas Djurling vet av erfarenhet att det i många fall långt ifrån stämmer: – Det är tänkt att en produkt eller enhet ska fungera på ett visst sätt, men hur fungerar den egentligen, om man bråkar lite med den?

För Tomas Djurling har “bråkat” med mängder med utrustning.

I sitt arbete har han testat det mesta, bland annat USB - minnen,

mobiltelefoner, trådlösa tangentbord och övervakningskameror .

Hans tester har bland annat visat att så kallade “säkra” USB-minnen är sårbara enheter som lätt kan knäckas och öppnas.

Därför anser han att det är viktigt att genomföra tester och avsikten är att dels att få bort dåliga produkter från marknaden, men också att hitta lösningar för att hantera de brister som redan finns. Tomas Djurling tycker också det är viktigt upplysa kunder och konsumenter om problemen. På så sätt hoppas han att kunna skapa ett sunt ifrågasättande hos inköpsorganisationer Den kanske allvarligaste slutsatsen som han har dragit när han testat säkerhetsutrustning är att det är mycket vanligare att det finns allvarliga brister än att det fungerar som det är tänkt!

– Dagens enheter har ofta lika svag säkerhet som datorer hade för 25 år sedan, det vill saga ingen eller mycket svag säkerhet, slår han fast.

Allt går att knäcka

Övertron på tekniska produkters förträfflighet och de svagheter som många produkter har, ledde fram till att Tomas Djurling ville genomföra en noggrann test av säkerheten av en av de vanligaste övervakningskamerorna på marknaden.

Resultatet var, enligt honom, mycket nedslående och han fick klart för sig vilka de vanligaste problemen var. En källa till sårbarhet var att det dolda kontot hade svaga lösenord, det vill säga att det är alldeles för lätt att hacka sig in. Rent fysiska svagheter utgör en säkerhetsrisk, såsom att” reset” knappen sitter för lättillgängligt och går att nå för vem som helst, att TP- kabeln (en signalkabel som består av par av ledare som är tvinnade för att motverka störningar, främst i form av överhörning) är för lätt att komma åt. Fästanordningen

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

Tomas Djurling anser att många säkerhetsprodukter inger en falsk trygghet.

som följer med kameran vars väggfäste för vekt. Det kan också vara en så enkel sak som en vingmutter som kan skruvas loss av vem som helst, även utan verktyg.

Ingen tjänar på “falsk säkerhet” Enligt Tomas Djurling behövdes inga komplicerade åtgärder för att lösa problemen med den bristande säkerheten. En viktig åtgärd var att förbättra konfiguration och installation av kameran. Tillgängligheten på nätverket skulle få ett starkare skydd, genom att förbättra säkerheten när det gäller inloggning, webserver, backup och service, för att nämna några.

Ett annat problem som man kanske inte tänker på är att de flesta övervakningskameror sitter oskyddade och är lätta att komma åt utifrån för vem som helst. Där ser Tomas Djurling att just den fysiska tillgången till kameran måste bli bättre. Helst ska den vara helt omöjlig att röra utifrån och istället vara inkapslad eller inbyggd. En annan sak som ökar säkerheten är att kameror övervakar varandra, och att kabeldragningen till och från

kameran ska vara dold och skyddad.

För vad händer om övervakningsutrustningen inte fungerar som den ska? Själva idén med att ha övervakningskameror bland annat, är ju att inte bara ge “en känsla” av säkerhet, de ska faktiskt fungera, så att inte en eventuell angripare tar over kontrollen av säkerhetsutrustningen för sina syften. Men det är också viktigt att testa övervakningskameror grundligt, för bristfällig utrustning är inte bara dåligt placerade offentliga medel, de ger en känsla av falsk säkerhet.

Tomas Djurling anser att upphandlande myndigheter bör beväpna sig med ökad kunskap om den utrustning som ska köpas in, speciellt när det gäller stora upphandlingar. Eftersom han krasst nog anser att man måste utgå ifrån att det finns brister i denna typ av produkter, så är kostnaden för test marginell i samband med större upphandlingar.

Det är rimligt att begära att investeringen ska ge den funktionalitet och säkerhet man betalat för, anser Tomas Djurling. Det är det minsta man kan begära.

Marie Clancy

41

juridik

Avtal om offentlig upphandling av en byggentreprenad förutsätter ett direkt ekonomiskt intresse hos den upphandlande myndigheten I denna artikel redovisar advokaten Helena Rosén Andersson, verksam vid Advokatfirman Lindahl, innebörden av en nyligen meddelad EU-domstols dom vad gäller begreppet offentligt byggentreprenadkontrakt. Helena Rosén Andersson är specialiserad på upphandlingsrätt och har tidigare arbetat inom olika domstolar och med lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet.

Vid offentlig-privat samverkan av olika slag uppkommer inte sällan frågan om ett offentligt organs engagemang i nybyggnation behöver upphandlas enligt upphandlingslagarna och de bakomliggande EU-rättsliga upphandlingsdirektiven. EU-domstolen har meddelat flera avgöranden vad gäller upphandlingsskyldigheten i sådana situationer. EU-domstolen har vidareutvecklat denna praxis i en dom meddelad den 25 mars 2010 i mål C-451/08. Det är framför allt den domen jag behandlar här.

Definitionen av offentligt byggentreprenadkontrakt I domen klargjorde EU-domstolen flera principiellt intressanta frågor för bedömningen av om ett avtal är ett offentligt byggentreprenadkontrakt eller inte. Här behandlar jag följande två viktiga slutsatser.

En viktig slutsats EU-domstolen drar är att begreppet offentligt byggentreprenadkontrakt innebär ett krav på att den upphandlande myndigheten ska ha ett direkt ekonomiskt intresse av byggentreprenaden. En annan viktig slutsats EU-domstolen drar är att den omständigheten att den upphandlande myndigheten använder sig av sin befogenhet att utöva tillsyn i

42

frågor avseende stadsplanering inte är tillräckligt för att myndigheten i fråga ska anses ha ett sådant direkt ekonomiskt intresse av byggentreprenaden.

EU-domstolen konstaterar inledningsvis att syftet med ett byggentreprenadkontrakt ska vara att anskaffa en byggentreprenad.

Försäljning av mark eller mark på vilken det redan har uppförts byggnader till ett företag utgör därför inte en anskaffning och därmed inte heller ett offentligt byggentreprenadkontrakt i EU-direktivens mening.

En förutsättning för att det ska kunna vara fråga om ett offentligt byggentreprenadkontrakt är, enligt EU-domstolen, att den byggentreprenad som är föremål för kontraktet i fråga på ett konkret eller materiellt sätt ska utföras åt den upphandlande myndigheten och att myndigheten därmed har ett direkt ekonomiskt intresse av byggentreprenaden. Det är enligt EU-domstolen inte tillräckligt att byggentreprenaden uppfyller ett offentligt ändamål, som i det aktuella målet, att främja utvecklingen av stadsbebyggelsen i en del av kommunen. Även om det kan framstå som självklart är det nu nämnda ett viktigt klarläggande från EU-domstolens sida. Offentlig privat-samverkan

består många gånger av komplexa avtalsförhållanden mellan flera inblandade parter. EU-domstolens dom betonar vikten av att klargöra när offentlig sektor anskaffar en byggentreprenad och när offentlig sektor inte gör en anskaffning utan endast säljer egendom, t.ex. offentlig mark på vilken det redan uppförts byggnader.

Krav på ett direkt ekonomiskt intresse av byggentreprenaden

I domen sammanfattar EU-domstolen vad som krävs för att det ska vara fråga om ett avtal med ekonomiska villkor där den upphandlande myndigheten erhåller en prestation mot vederlag. Denna prestation består i utförande av byggentreprenader för den upphandlande myndighetens räkning och ska vara av direkt ekonomiskt intresse för den upphandlande myndigheten.

En byggentreprenad kan, enligt EU-domstolen, vara av direkt ekonomiskt intresse för den upphandlande myndigheten när den upphandlande myndigheten blir ägare till resultatet av den byggentreprenad som är föremål för kontraktet eller när den upphandlande myndigheten på rättslig grund garanteras tillgång till de anläggningar som är föremål för

kontraktet, för att använda dem för offentliga ändamål. Det ekonomiska intresset kan enligt domstolen även bestå i de ekonomiska fördelar som den upphandlande myndigheten kan få vid framtida användning eller överlåtelse av anläggningen, i att myndigheten bidragit ekonomiskt vid utförandet av byggentreprenaden eller i de risker som myndigheten står för det fall att byggentreprenaden blir ett ekonomiskt misslyckande.

Ett ekonomiskt intresse kan således finnas även om den upphandlande myndigheten inte är avsedd att äga hela eller delar av den uppförda anläggningen. I detta sammanhang kan tilläggas att det inte har betydelse för upphandlingsskyldigheten huruvida entreprenören ifråga utför byggentreprenaden med egna medel eller om denne använder sig av underentreprenörer och anskaffar dessa genom ett upphandlingsförfarande.

EU-domstolen drog mot denna bakgrund slutsatsen att begreppet offentliga byggentreprenadkontrakt, i den mening som avses i EU-direktivet innebär ett krav på att den byggentreprenad som är föremål för kontraktet utförs åt den upphandlande myndigheten och att myndigheten har ett direkt ekonomiskt intresse härav. Som nyss redovisats

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

juridik

är det emellertid inte nödvändigt att prestationen utgörs av förvärv av ett konkret eller materiellt föremål, t.ex. genom att den upphandlande myndigheten förvärvar den uppförda byggnaden. Den kan ske även på annat jämförbart sätt.

Utövandet av tillsyn är inte tillräckligt Vidare klargjorde EU-domstolen genom domen att den omständigheten att den upphandlande myndigheten använder sig av sin befogenhet att utöva tillsyn i frågor avseende stadsplanering inte är tillräckligt för att den upphandlande myndigheten ska anses ha ett direkt ekonomiskt intresse i byggentreprenaden.

EU-domstolen uteslöt visserligen inte att ett avtal om försäljning av mark skulle kunna ingå i ett avtal uppdelat i två steg, där det första steget utgörs av försäljning av mark och det andra steget av anskaffning av en byggentreprenad. Domstolen gjorde emellertid bedömningen mot bakgrund av omständigheterna, att det inte fanns anledning anta ett sådant samband i det här aktuella målet. EU-domstolen drog därför slutsatsen att upphandlingsdirektivet, inte under sådana omständigheter som de i målet vid den nationella domstolen, var tillämpligt i

en situation där en upphandlande myndighet säljer mark till ett företag medan en annan myndighet avser att tilldela ett byggentreprenadkontrakt avseende denna mark, även om sistnämnda myndighet ännu inte hade fattat ett formellt beslut om tilldelning av kontraktet.

Sammanfattningsvis

Sammanfattningsvis kan konstateras att EU-domstolen genom domen klargör begreppet offentligt byggentreprenadkontrakt och därigenom sätter gränser för när offentlig sektors engagemang vid offentlig privat-samverkan medför en upphandlingsskyldighet. I det här behandlande rättsfallet fann EU-domstolen inte anledning att bedöma ett avtal om försäljning av mark ur ett funktionellt perspektiv och därmed inte som en helhet med ett eventuellt efterföljande byggentreprenadkontrakt.

I t.ex. EU-domstolens dom i mål C-536/07 medförde EU-domstolens obenägenhet att se flera avtal ur ett funktionellt perspektiv i stället att upphandlingsskyldighet bedömdes föreligga. EU-domstolen konstaterade i sistnämnda mål att ett avtal mellan staden Köln och ett privat företag betecknat som ett hyresavtal ansågs utgöra ett avtal om upphand-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

ling av offentligt byggentreprenadkontrakt som skulle ha föregåtts av ett formellt upphandlingsförfarande trots att det egentligen var ett av staden huvudsakligen ägt företag som skulle använda de ifrågavarande byggnaderna i sin verksamhet och trots att det var detta företag, och inte staden, som i slutändan skulle ha nyttjanderätten till byggnaderna och månatligen betala ersättning för dessa.

Jag har inte för avsikt att här vidareutveckla de särskilda förhållanden som gällde i sistnämnda mål utan vill avslutningsvis endast erinra om att EU-domstolen inte accepterar konstruktioner som syftar till att kringgå upphandlingsreglerna. Vid bedömningen av om det föreligger en upphandlingsskyldighet i ett enskilt fall, är det viktigt att beakta den relativt rikliga rättspraxis som nu finns från EU-domstolen och svenska domstolar i frågan om när offentlig sektors direkta ekonomiska intresse av att en byggnad uppförs innebär att ett offentligt byggentreprenadkontrakt föreligger.

Helena Rosén Andersson Advokatfirman Lindahl KB

43

juridik

Förfrågningsunderlag, varumärken eller likvärdigt I många förfrågningsunderlag beskrivs föremålet som ska upphandlas med ett varumärke med tillägget ”eller likvärdigt”. För några år sedan såg det helt annorlunda ut. När jag arbetade i domstolar såg jag allt som oftast förfrågningsunderlag där föremålet hade beskrivits med ett varumärke endast, dvs. inget tillägg om likvärdighet. Det var nästan så i alla upphandlingar att det i vart fall i någon mindre mån förekom att beskrivningen innehöll ett specifikt varumärke.

Det gör det fortfarande med den skillnaden att det numera alltid står de magiska orden ”eller likvärdigt”.

Det innebär egentligen inte att den upphandlande myndigheten vill ha något annat märke utan den hoppas på att det vinnande anbudet ska vara av just det varumärke som efterfrågats… Man kan ju därefter fråga sig hur det kommer sig att det överhuvudtaget måste anges specifika varumärken i förfrågningsunderlag. Det vore ju bättre att beskriva funktionen så noggrant som möjligt. Ofoget att alltid kunna skriva massa varumärken med tillägg av de magiska orden ”eller likvärdigt” kommer, enligt mig, i många fall från den som hjälper till att konstruera förfrågningsunderlagen – nämligen den tekniska konsulten.

Det är den tekniske konsulten som presenterar vilken lösning som han anser blir bäst för den upphandlande myndigheten. Myndigheten har därefter inte så mycket att sätta emot de förslag som den tekniska kompetensen föreslår. Vem som i sin tur ser till att vissa märken återkommer och blir stora måste rimligtvis vara företagen själva. Undrar om den tekniske

44

Ofelia Hendar.

konsulten tjänar något på att rekommendera ett visst varumärke?

Av 6 kap. 4 § LOU framgår att de tekniska specifikationerna inte får innehålla uppgifter om ursprung, tillverkning, eller särskilt framställningssätt eller hänvisningar till varumärke, patent, typ, ursprung eller tillverkning, om detta leder till att vissa företag gynnas eller missgynnas. Sådana uppgifter och hänvisningar får dock förekomma i specifikationerna, om det annars inte är möjligt att beskriva föremålet för upphandlingen tillräckligt preciserat och begripligt. En sådan uppgift eller hänvisning skall följas av orden ”eller likvärdigt”.

Är det lathet som ligger bakom Detsamma gäller för upphandlingar under tröskelvärdena, se 15 kap. 7 § LOU. I direktivets preambel anges att anbudsgivarna bör få använda sig av alla former av bevis och att den upphandlande myndigheten måste kunna motivera alla beslut om att likvärdighet inte föreligger (2004/18/EG) . Detta kommer från den ganska välkända EG-domsto-

lens dom UNIX (C-359/93) där domstolen inte ansåg det vara i sin ordning att utelämna orden ”eller likvärdigt” eftersom leverantörer kunde avstå från att lämna anbud och därmed hindra handeln mellan medlemsstaterna.

De svenska domstolarna har i stort sett dömt liknande i de mål som handlar om att den upphandlande myndigheten har utelämnat orden ”eller likvärdigt”. Länsrätten i Skåne län har den 11 februari 2010 förordnat att Kristianstad Airport AB:s upphandling av säkerhetsanläggning ska göras om med anledning av att förfrågningsunderlaget inte innehöll orden ”eller likvärdigt” i sin tekniska beskrivning av föremålet för upphandlingen. Det som är lustigt med den domen är emellertid att domstolen fann att bestämmelsen i 6 kap. 4 § LOU inte är tillämplig vid upphandling under tröskelvärdena men att det strider mot likabehandlingsprincipen att gynna vissa leverantörer och missgynna andra.

Det framgår dock ganska tydligt av 15 kap. 7 § att just 6 kap. 4 § är tillämplig även vid upphandling under tröskelvärdet. Det mest kända

rättsfallet i svensk praxis är nog Kammarrättens i Göteborg dom den 20 mars 2006 (mål nr. 6589-05).

Det handlar om produkten V-Power som enligt kammarrätten likvärdigt uppfyllde kravet på blyfri bensin 96 respektive 98 oktan, och som därmed inte fick underkännas. Se även Kammarrättens i Stockholm dom den 28 november 2006 med mål nr 6163-06 och samma kammarrätts dom den 16 augusti 2006 med mål nr. 3354-06. Uttrycket ”eller likvärdigt” används som en magisk harang som dessutom återfinns i kanske inte de flesta men väldigt många förfrågningsunderlag.

Dessutom kan man ju fråga sig varför? Är det som jag misstänker köpta tekniska konsulter eller är det lathet från den upphandlande myndighetens sida? I vilket fall som helst tycker inte jag att det är godtagbart att alltid tillåta slentrianmässiga hänvisningar till ett visst varumärke bara för orden ”eller likvärdigt” finns med.

Ofelia Hendar Upphandlingschef i Marks kommun

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Budgeten överskriden – vem bär ansvaret?

Varför blir det så fel när kommunerna satsar på nya arenor. Ingen har väl missat Vänersborgs satsning på en ny stor arena som kostnadsberäknades till 140 miljoner kronor i den budget som fullmäktige beviljade i juni 2007. Vad slutsiffran kommer att landa på vet man ännu inte, men lutar åt 270 miljoner kronor. Alltså 130 miljoner kronor mer än beräknat.

Och till råga på allt rasade stora delar av taket på den nybyggda arenan när snön föll. Men där har kommunen försäkringar som täcker. Fast självrisken lär ligga på 420 000 kronor.

– Vi är kritiska till att kommunledningen varit allt för passiv, säger kommunens revisorer, Torsten Gunnarsson och Thomas Boström.

Barn- och ungdomsnämnden har brustit i planering, ledning, styrning, uppföljning och kontroll. Kommunstyrelsen har varit alltför passiv och tillåtande. Detta fastslås i kommunrevisorernas granskning av Arena Vänersborg.

ningen, trots att en del frågor ännu inte fått svar. Jag är långt ifrån nöjd med kostnadsutvecklingen, men vi har trots allt fått en verksamhet som kommer att ge mycket glädje åt vänersborgare och andra i många olika sammanhang, säger Lars-Göran Ljunggren, kommunstyrelsens ordförande i ett pressmeddelande.

kalkyler för projektens tillskyndare.

Utan glädjekalkylerna skulle få av dessa projekt få klartecken och när de väl är halvfärdiga och merkostnaden uppenbar är det för sent att bromsa. Slutresultatet blir ju att man måste ta igen dessa pengar på något annat, vård, skola eller omsorg. Eller så får man ta ut det på skatten.

Ansvaret

Extern revisorsgranskning

Vänersborg inte ensam om att räkna fel Exemplet i Vänersborg är visserligen extremt, men långt ifrån det enda som visar hur bristande kalkyler kan få alla ekonomiska ramar kring ett bygg- eller infrastrukturprojektet att haverera. Här på västkusten har vi ju även tunneln i Hallandsåsen, kostnadsberäknad till 900 miljoner kronor. När den blir klar år 2015 beräknas den ha kostat 15 miljarder kronor! Eller bygget av nya Gamla Ullevi i Göteborg beräknat till 186 miljoner kronor. Kostnad 366 miljoner kronor. Och då återstår att dämpa vibrationerna som stör kringboende som beräknas kosta ytterligare 10 miljoner kronor.

En extern revisor, Pricewaterhouse Coopers, har anlitats för att granska Arenaprojektet avseende investeringskostnader och ur ett ansvarighetsperspektiv. Bland annat fastslår man att kommunstyrelsen inte haft tillräcklig uppsyn över barn- och ungdomsnämnden.

Den anlitade konsultfirman WSP har också brustit enligt granskningen. Bland annat har WSP inte i tillräcklig omfattning rapporterat om projektutvecklingen eller beskrivit för byggherren konsekvenserna av beställda programförändringar.

Kommunfullmäktige kommer senare i vår att få den slutliga revisionsberättelsen i samband med årsredovisningen.

– Det är bra att ansvarig nämnd fått en rapport om ansvarsfördel-

Glädjekalkyler

Utan glädjekalkyler skulle få av dessa kommunala projekt startas. För även om det blir fel, lönar sig dessa

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

Sällan eller aldrig får någon inom kommunen ta på sig ansvaret för att man räknade fel. Politikerna skyller på tjänstemännen, som i sin tur skyller på politikerna. Det finns alltså ett uppenbart systemfel som alla känner till men ingen vill göra något år. För då skulle man ju inte få bygga dessa monument över sin framgångsrika politik.

Arenabyggen ett konkurrensmedel Runt om i landet byggs nya arenor och idrottshallar. Strategin används ofta som en del i en konkurrens mellan kommunerna, enligt en forskare som studerat fenomenet. Enligt Sara Brorström, som är doktorand på Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, går fenomenet att känna igen i många kommuner. Hon har främst studerat utvecklingen i

Västsverige, men tror att situationen är likartad på andra håll – Det har gått lite mode i arenasatsningarna. Om en kommun bygger en arena skapas det en acceptans kring den här typen av projekt som kan smitta av sig till närliggande kommuner. Men framför allt handlar det om att kommunerna marknadsför sina satsningar hårdare, säger hon.

Hon menar att projekten har blivit ett sätt att skapa ett slags kommunidentitet, som kan kopplas ihop till en större vision om vad man vill göra med kommunen i framtiden.

Men det handlar allt som oftast om omstridda satsningar.

– Det finns alltid olika intressen.

Kritiken handlar oftast om den ekonomiska biten, att pengarna borde användas i de kommunala basverksamheterna eller något annat. Men det betyder inte alltid att det finns en politisk oenighet om projekten, tvärtom.

Och så länge ingen ställs tills svars kommer vi även i framtiden att få läsa nya rubriker – Nya Arenan, budgeten höll inte.

Klas Bergqvist

45

ekonomi

Bättre än väntat för kommunernas kassa Läget för kommunernas ekonomi är betydligt bättre än väntat. I höstas spådde ekonomer på SKL, att framtiden såg mörk ut. Men enligt de senaste siffrorna pekar staplar och diagram åt rätt håll, tack vare att man i god tid samlat i ladorna av rädsla för att krisens konsekvenser.

Anledningen till denna optimism för det ekonomiska läget för kommuner och landsting är flera. Dels hann kommunerna lägga in sparbeting redan under våren 2009, vilket innebar att man stramade åt och började vända på slantarna. Effektiviseringar och nedskärningar var påbörjade långt innan konjunkturstödet på tio miljarder delades ut till kommuner och landsting. Pengarna skulle fördelas i proportion till varje kommun/landstings invånarantal.

Men nu ser läget betydligt ljusare ut, menar Signhild Östgren som är ekonom på SKL: – Visserligen är det fortfarande osäkert, vad som helst kan hända i regeringens vårbudget nu när det är valår, det är ett exceptionellt. Men det ser mycket bättre ut än vad vi hade anledning att tro för några månader sedan.

Krisens konsekvenser mildare

Anledningen till denna försiktiga optimism är att det ekonomiska läget för landets kommuner inte blivit så illa som befarat, och orsakerna är flera. Dels blev skatteprognosen bättre än väntat, eftersom antalet arbetslösa inte blev så högt som man var rädda för. Bedömningen att det fanns en risk att arbetslösheten skulle uppgå till 12 procent blev inte verklighet.

– Nej, riktigt så illa blev det inte, säger Signhild Östgren.

Dels blev antalet sjukskrivningar inte lika många som de dystraste prognoserna gjorde gällande. En annan faktor som underlättat det ekonomiska läget var, att inte heller det ekonomiska biståndet – det som förut kallades socialhjälp – krävde lika stora åtgärder som man först befarat.

Ser bra ut för framtiden

– Sammantaget innebär detta att det ser bra ut, menar ekonom Signhild Östgren.

Med regeringens extramiljarder i statsbidrag som kom förra året, plus att kommuner och landsting påbörjat olika sparåtgärder redan förra våren, finns det anledning att känna en försiktig optimism.

Men enligt Signhild Östgren ska kommuner och landsting inte slå sej till ro, utan fortsätta med sitt arbete att effektivisera och prioritera: – Vi står inför ett sjunkande antal

elever inom gymnasieskolan, och det innebär att man måste omfördela pengarna när det gäller gymnasieskolans resurser. Det kommer att bli jobbigt, för det går ju inte att omplacera en gymnasielärare till äldrevården till exempel.

Den ekonomiska verkligheten för kommuner och landsting ser alltså positiv ut för 2010, men i framtiden ställs man inför nya utmaningar, och det innebär nya beslut, nya budgetarbeten.

Marie Clancy

År 2014 har kvinnor och män lika karriärmöjligheter och sakkunnig i Nyckeltalsinstitutet.

Nyckeltalsinstitutet gör årligen systematiska mätningar avseende personalekonomiska nyckeltal i runt 200 av Sveriges kommuner, landsting, stat och privata företag med över 100 anställda. Dessa sammanställs i de två rapporterna; Jämställdhetsindex och Arbetsvillkorindex.

Underlaget består av 10% eller runt 500 000 av alla anställda i Sverige och då uppgifterna tas direkt från företagen och organisationernas egna system är uppgifterna säkerställda.

80% av alla anställda är män (t.ex. brandförsvaret) bör 80% av alla chefer vara män.

Grafen visar utvecklingen från 1996-2009. Vid värdet 1 har kvinnor och män samma chefsrepresentation som fördelningen är bland de anställda. När mätningarna började var nyckeltalet 0,49 för kvinnor och nu är siffran 0,85 vilket betyder en ökning med 75%. Fortsätter trenden har kvinnor och män samma karriärmöjligheter redan år 2014.

Källa: Nyckelinstitutet

Markant förbättring

Sedan 1996 har undersökningsföretaget Nyckeltalsinstitutet mätt karriärmöjligheterna för män och kvinnor. Nu kommer årets rapport som befäster en dramatisk utveckling, åt det positiva hållet.

– När mätningarna började fanns

46

det knappt hälften så många kvinnliga chefer som det borde vara, idag fattas det mindre än 15%. Fortsätter trenden i samma takt har män och kvinnor samma möjlighet att bli chef år 2014, säger Bino Catasús, professor vid Stockholms universitet

I årets rapport är karriärmöjlighetsnyckeltal särkilt intressant. Siffrorna bygger på värderingen att i en organisation där kvinnor och män har lika karriärmöjligheter, i detta fall att bli chef, bör könsstrukturen bland cheferna spegla könsstrukturen bland de anställda. Som ett illustrativt exempel skulle detta betyda att en organisation (t.ex. barnomsorgen) där 80% av alla anställda är kvinnor så bör 80% av alla chefer vara kvinnor. På motsvarande sätt betyder det att en organisation där

Fakta Nyckeltalsinstitutet AB gör sedan 1996 årliga systematiska mätningar avseende personalekonomiska nyckeltal och har skapat en svensk standard för personalnyckeltal. Företaget ägs av Civilekonomerna, Labora Konsultforum och Wise Group AB. I april varje år presenteras tvåomfattande rapporter; Jämställdhetsindex och Arbetsvillkorindex. www. nyckeltalsinstitutet.se

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Om de rödgröna vinner, nej till LOV

Ny Sifo-undersökning Friskvård viktigast för effektivitet och harmoni på jobbet Vad är viktigast för att vara effektiv och harmonisk på jobbet? Enligt en ny undersökning är friskvård betydligt viktigare än t ex gott kaffe.

För yngre är även arbetsmiljön viktig. För medelålders kvinnor är det viktigt med bra stöd från reception/vaktmästare. För folkpartister är det viktig med god arbetsmiljö, men oviktigt med god frukt.

Sifo har på uppdrag av facility managementföretaget Addici undersökt vad som är viktigast för att vara effektiv och harmonisk på jobbet.

Drygt 1 000 slumpvis utvalda personer fick ange de tre saker som de tycker är viktigast för att vara effektiv och harmonisk på jobbet. Syftet med undersökningen är att hjälpa företag att prioritera vilka kontorstjänster som är viktiga att utveckla.

Allra viktigast var tillgång till friskvård (65 %) som t ex massage eller gym, följt av rena lokaler (56 %) och trevlig och stilfull arbetsmiljö (55 %). Därefter angavs fungerande kontorsmaskiner (48 %) och bra stöd från reception/vaktmästare (24 %). Gratis frukt var viktigt för 19 % medan endast 17 % angav gott kaffe.

Däremot är det stora skillnader mellan kön, åldrar, geografisk hemvist, fackförbundstillhörighet samt partisympatier. Här följer några exempel som kan jämföras med genomsnittet ovan: För män är gott kaffe (24 %) viktigare än för kvinnor (10 %).

Detta gäller speciellt män mellan 30-49 år (29 %).

Kvinnor värdesätter istället tillgång till friskvård (71 %) som t ex

massage eller gym.

För ungdomar mellan 15-29 är gratis frukt (24 %) mycket viktigare än gott kaffe (10 %).

De yngre anser också att arbetsmiljön är extra viktig, både vad gäller att miljön ska var trevlig och stilfull (66 %) samt att lokalerna ska var rena (67 %).

För anställda i privat tjänst är det betydligt viktigare med gott kaffe (20 %) än för offentliganställda (11 %). Gott kaffe mycket viktigare för LO-anslutna (19 %) än för TCO-medlemmar (10 %). Extra viktigt för LO-medlemmar är gratis frukt (28 %). Saco-medlemmar uppskattar däremot fungerande kontorsmaskiner (67 %) mer än genomsnittet, och betydligt mer än LO-medlemmar (23 %) (kan bero på att en stor andel LO-medlemmar ej arbetar på kontor).

För personer boende i Göteborgsområdet är det extra viktigt att får bra stöd från reception/vaktmästare (32 %), medan de tycker att friskvård är mindre viktigt (56 %) jämfört med genomsnittet.

De i Norra Sverige tycker att det är extra viktigt med friskvård (76 %), liksom boende i SydSverige (73 %).

För folkpartister är gratis frukt

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

helt ointressant (7 %), men mer än 4 ggr viktigare för vänsterpartister (30 %). Arbetsmiljö är däremot relativt ointressant för vänsterpartisterna (30 %), men betydligt viktigare för moderater och folkpartister (båda 61 %). Både folkpartister och kristdemokrater vill ha fungerande kontorsmaskiner (71 resp 72 %), men det är mindre viktigt för socialdemokrater (40 %).

När man som arbetsgivare ska skapa en effektiv och harmonisk arbetsplats kan det vara viktigt att förstå att det inte enbart handlar om att installera en bra kaffemaskin, säger Jens Rodman, affärsområdeschef på Addici. De allra flesta värdesätter istället bra friskvård och en trevlig arbetsmiljö. Detta trots att just kaffet verkar vara ett ständigt diskussionsämne på landets arbetsplatser.

Det är intressant att den yngre generationen ställer andra krav på arbetsgivarna, än vad de äldre gör.

De yngre värdesätter i högre grad stilig arbetsmiljö och friskvårdsmöjligheter. Alla företag lever idag med hård kostnadskontroll och det är därför viktigt att veta att man som arbetsgivare satsar på rätt saker.

– Samtidigt är det viktigt att se att variationerna är kraftiga mellan kön, ålder m ed mera. En arbetsgivare måste därför vara lyhörd för att kunna tillfredsställa de behov som finns på den egna arbetsplatsen. Det gäller alltså att känna sin personal för att kunna skapa en så effektiv och harmonisk arbetsplats som möjligt, avslutar Jens Rodman.

Källa Addici

Fortsatt nej till lagen om valfrihet (LOV) om S vinner valet.

– Vi ska ha kvalitet inom äldre- och handikappomsorgen och inte styras av prislappen, menar Ylva Johansson (s) vice ordförande i socialutskottet.

Socialdemokraterna har tidigare gjort klart att de säger nej till LOV och påpekat att kommunerna måste kunna styra resurserna dit de behövs mest. De har också reagerat på att privata utförare kan erbjuda tilläggstjänster som betalas privat av brukaren.

– Det finns en risk att man kan dra ner på den offentliga servicen.

Nej till fri etablering

Ylva Johansson är framför allt kritisk till att vårdföretag kan etablera sig där det är mest lönsamt, och inte där behoven är störst.

– De äldre ska ha rätt att välja sin omsorg, men företagen ska inte ha obegränsad valfrihet. Socialdemokraterna är inte emot valfrihet, men säger nej till fri etablering.

Avgöras lokalt

Frågan om att anlita andra utförare än kommunen, ska avgöras lokalt – och resurserna från staten ska fördelas lika oavsett driftsform.

Enligt S ska det inte göras särskilda statliga satsningar för att gynna privata verksamheter framför offentliga.

Den statliga satsningen av särskilda utredningar ska avbrytas, staten ska ägna sig åt att styra kvalitet och inte organisation.

Tina Lundberg Åsén

FAKTA LOV, lagen om valfrihetssystem, vill öka möjligheterna för invånarna att själva välja utförare inom äldre- och handikappomsorgen och sjukvården.

I Sverige är drygt 1 600 000 personer 65 år och äldre. Drygt 150 000 personer har hemtjänst. 15 000 personer har ett biståndsbeslut om korttidsvård eller korttidsboende. Cirka 95 000 personer bor permanent i särskilda boendeformer. Av dessa är drygt 80 procent över 80 år och cirka 70 procent är kvinnor.

47

IT

Molnet – bubbla eller framtid?

Software-as-a-Service och molntjänster förutspås växa kraftigt under de närmaste åren. Tillväxten bekräftar att marknaden är inne i en historisk strukturomvandling.

Analytiker råder dock beslutsfattare att inte ryckas med i euforin och försöka att ta genvägar vid upphandlingar.

Under 2010 förväntas det stora genombrottet för molntjänster att komma då tjänsterna täcker ett stort antal användningsområden och tillströmningen av kunder ökar.

Outsourcing förutspås enligt undersökningar att växa med 10 procent och köpet av molntjänster med 18 procent. Under 2011 och 2012 kommer molnet att på allvar utmana outsourcingleverantörerna som redan nu behöver vara förberedda.

I dag tävlar också giganter som Microsoft, IBM, Amazon och Google med flera om att lyckas etablera sina molntjänster. Med program, filer och funktioner på en central server ”i molnet” samlas informationen på ett och samma ställe och tillgängligheten ökar dramatiskt. Du har tillgång till både program och filer från vilken dator som helst. Kräsna kunder förväntar sig en dynamisk 7/24 leverans. Man betalar för den volym som man nyttjar och tjänsten ska ständigt vara tillgänglig för såväl lätt som mycket tung last beroende på verksamhetens aktuella behov.

Starkaste drivkraften bakom tillväxten är kostnadsbesparingar. Med trimmade budgetar ökar intresset även för datormoln och Platform-as-

48

a-Service (PaaS).

Andra drivande faktorer är snabb driftsättning, låg direkt investering och därmed också snabb avkastning samt minskat beroende av interna begränsade IT-resurser. Företags-, organisations- och myndighetsledningar är tilltalade av att slippa hela infrastrukturpaketet, som till exempel uppgraderingar av hårdvara och systemplattformar, underhåll och driftansvar.

Ett ökat effektiviseringskrav kommer dock sannolikt att vara den dominerande drivkraften för att i ökad omfattning utkontraktera IT i den offentliga sektorn.

Medborgarnas ökade användning av e-tjänster kommer att ställa stora krav på den framtida infrastrukturen. Det gäller säväl anställda som medborgare. En tydlig förändring av myndigheternas anskaffningsprocess pågår, där trenden är att myndigheterna, vid anskaffning, alltmer övergår från att köpa produkter och tjänster till att köpa funktioner i form av drifttjänster. Det kan vara allt ifrån en traditionell utkontraktering till att köpa molnbaserade tjänster.

Under de senaste åren har moln-

tjänsterna fått en vidare utformning och den kan levereras på många olika sätt. Det är därför viktigt att förstå innehållet i de olika molnbaserade tjänsterna och vilken nytta de ska tillföra verksamheten då tjänsterna ofta utgår ifrån vad olika leverantörer vill leverera. Och inte alltid vad du som kund vill köpa.

Trots allt som skrivs om molntjänsternas förtjänster finns det också uppenbara fallgropar som man måste vara medveten om. Det gäller olika aspekter såsom tillgänglighet, prestanda, säkerhet, låsning till leverantör, avtal med mera.

Snårig terminologi

Terminologin runt moln och molnbaserade tjänster är en aning rörig.

Termen Cloud Computing relaterar både till tillämpningar som levereras som tjänster över Internet och till den hårdvara och systemmjukvara som tillhandahåller dessa tjänster.

Generellt innebär SaaS (Softwareas-a-Service) att en leverantör tillhandahåller en tjänst via Internet och webbprotokoll. Leverantören har egna datorhallar eller utnyttjar datormoln för att tillhandahålla tjänsten.

PaaS (Platform-as-a-Service) är kompletta operativsystemplattformar som tjänster över Internet.

Kunden till en PaaS-tjänst kan utveckla, installera och köra tillämpningar över ip-nät, som om det hade varit en egen intern server.

Datormoln innebär en elastiskt mängd datorkraft tillgänglig över Internet, som tillhandahåller infrastrukturtjänster i olika lager.

När ett moln är publikt tillgängligt kallas det för ett publikt moln (Public Cloud). Ett moln som inte görs publikt tillgängligt kallas för ett privat moln (Private Cloud). Det finns också olika typer av hybridlösningar. Ett moln som inte kan erbjuda upplevt oändliga resurser och betalning per resursförbrukning erbjuder inte cloud computing.

I ett moln kan olika tjänsteleverantörer delta, det ger alltså en chans även till mindre och mer specialiserad leverantörer – nota bene om man arbetar med öppen källkod och standarder.

Vikten av öppen infrastruktur Offentlig sektor och statlig förvaltning står på sikt inför flera utmaningar gällande lagring av

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

IT

information som även ska kunna göras tillgänglig i framtiden. Inom överskådlig tid riskerar vi att hamna i en situation där handlingar och dokument inte går att komma åt om 50-75 år på grund av programvara som inte bygger på öppna standarder.

Detta dilemma kan få sin lösning genom andra typer av lagring. Genom att lagra information i öppna format som bygger på öppna standarder kan varje medborgare, varje regering och varje förvaltning dra nytta av fördelarna med ett fritt informationsflöde, något som är centralt för kunskapssamhället.

Molnet kan snabba upp processen, Lagringslösningar och tillämpningar kan virtualiseras och levereras som tjänst och man behöver inte köpa mer än man faktiskt använder.

Egentligen var IBMs enorma marknadsföring på temat ”business on demand” en slags föregångare till molnet.

Lars Wiig på IBM delar in moln-

processen i tre steg: • Infrastrukturen – lagrings kapacitet • Plattform – system management • Processhantering De stora leverantörerna av lagringskapacitet för molnet når betydligt bättre kostnadseffektivitet med stora serverhallar med avancerade kylsystem och energisnåla lösningar.

Sverige, Finland och Island är exempel på länder som man har tittat på för att också kunna utnyttja klimatet vid etableringen av kostnadssmarta datacenter.

Fördelarna med PaaS är att leverantören erbjuder datorkraft när den behövs och den typ av grundläggande tjänster som utvecklare drar nytta av när applikationer/tillämpningar byggs. Användarna av molntjänster ska också ha möjligheten att hämta och skicka data så enkelt som möjligt. Hårdvara är fortfarande hårdvara om än i mängder, men mjukvara kan variera i det oändliga.

AL-2020

AL-2040

AL-2060

AR-M200

AR-M201

AR-M165

AR-M207

AR-M256

AR-M316

MX-M283N

MX-M363N

MX-M363U

MX-M453N

MX-M453U

MX-M503N

MX-M503U

DX-B350P

DX-B450P

MX-C310

MX-C311

MX-C380

MX-C381

MX-1800N

MX-2300N

Vad är virtualisering och varför är det mer kostnadseffektivt?

I korthet innebär virtualisering att beroendet mellan maskinvara och operativsystem frikopplas. På så sätt kan man ha flera operativsystem på en maskin och därmed utnyttja den effektivare.

En virtuell infrastruktur har många fördelar: Ger stora energibesparingar och lägre kapitalkostnader • Har hög resurstillgänglighet • Ger effektivare klienthantering • Innebär förbättrad säkerhet • Bättre och snabbare hantering vid katastrof-återställning.

Säkerhet och säkerhetshot

Molntjänster kan vara säkrare än traditionell IT. Det har att göra med skalbarhet – många etablerade leverantörer av molntjänster har ledande säkerhetsexperter anställda, de investerar stora belopp för att deras tillämpningar ska vara säkra att

använda och de utvecklar teknologi som är mycket mer avancerad än vad ett litet företag kan göra. Den som använder molntjänster behöver inte heller oroa sig för risken att förlora konfidentiell information på en bärbar dator eller USB-minne eftersom allting lagras i molnet.

I takt med att virtualisering och molnbaserade tjänster ökar så ökar även riskerna för att cyberkriminella drar fördel av dessa trender menar Internetsäkerhetsföretaget Trend Micro. Tjänster inom molnet och virtualisering innebär stora fördelar och besparingar för företag, men har samtidigt bidragit till att utöka de cyberkriminellas betesmarker i och med att servrarna flyttats utanför det traditionella säkerhetsområdet.

Trend Micro tror att cyberkriminella antingen kommer att försöka manipulera uppkopplingen till molnet eller attackera datacentret och molnet i sig.

Arne Öster

30 nyanser av Sharp Samtliga av våra multifunktionssystem har granskats från råvara till avfall utifrån deras miljöpåverkan. Ingen lätt granskning men det var inte det vi sökte. Resultatet: 30 modeller som ger dig allt du behöver i fråga om säker dokumenthantering – Svanenmärkt.

Du hittar alla 30 modeller och mer om vårt miljöengagemang på www.sharp.se

MX-2600N

MX-3100N

MX-3501N

MX-4501N

MX-4101N

MX-2301N

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

49

IT

erensen

L kommer till konf Bengt Svenson, SK et Offentliga Rumm

Offentliga rummet

Effektivare förvaltning med IT till gagn för alla Den 25-27 maj är det åter dags för Offentliga Rummets nationella konferensdagar.

– Vi arbetar för att ge medborgarna den absolut bästa servicen, det är vad de betalar oss för, säger Bengt Svenson, programkommitténs ordförande.

Offentliga Rummet har arrangerats sedan 1998 av och för statliga myndigheter, kommuner, landsting och akademi. Denna gång handlar konferensen om hur verksamhet, samverkan och service till medborgare och företag kan utvecklas med stöd av IT. I år hålls först Nätverksdagen den 25 maj vid högskolan i Gävle, sedan drar själva konferensdagarna igång 26-27 maj i Göransson Arena i Sandviken.

– Vi bjuder in samtliga ansvariga för utvecklingsfrågor att komma och ta del av ett spännande utbud av aktörer som på olika sätt belyser och diskuterar hur våra verksamheter kan utvecklas effektivt med stöd av informationsteknik, fortsätter Bengt Svenson. Det handlar om att skapa en allt effektivare förvaltning som är till större nytta för medborgare, företagare och anställda inom offentlig sektor.

Ytterst intressant utbud av talare – Vi har glädjen att säga att årets

50

nyckeltalare kommer att vara Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister, han kommer också dela ut det prestigefyllda priset Guldlänken som är ett bevis för bästa e-tjänst. Vi har också nöjet att få ta del av USA-ambassadören Matthew Barzun tankar och erfarenheter om sociala medier. Han var den drivande kraften bakom Barack Obamas valkampanj i samband med presidentvalet 2009, det skall bli mycket intressant att lyssna på honom.

Nyttja verktygen maximalt

Det är ett mycket spännande utbud av aktörer som kommer att tala.

Spännvidden är bred, samtidigt som samtliga 36 seminarier har ett enda gemensamt syfte att ge svar på – hur kan vi utveckla våra verksamheter maximalt med stöd av de nya verktygen?

– De olika seminariespåren kommer att ta upp alltifrån sociala medier, upphovsrätt, personlig integritet, e-tjänster i praktiken, e-delegationens arbete, metoder, strategier,

juridiska frågeställningar till tekniska utmaningar. Parallellt kommer vi även ha en stor utställning. Drygt ett 30-tal aktörer från företag och offentliga verksamheter kommer att visa upp både kloka och smarta lösningar för att utveckla verksamheter och medborgarkontakter.

Vägledning för offentliga webbplatser – På nätverksdagen före konferensen bjuds nätverk in för att ha sina egna möten, det kommer finnas både öppna och slutna möten. Ett öppet nätverk är till exempel Nätverket 24-timmarswebben som brukar vara välbesökt. I år blir det extra intressant eftersom e-delegationen nu startar arbetet med att ta fram nästa version av en vägledning för offentliga webbplatser. Ett annat nätverk syftar till att underlätta kunskapsspridning och kontaktskapande mellan forskare samt mellan forskare, praktiker och medborgare. Det handlar om att hjälpa medlemmar att finna nya samarbetsvägar, samverka över vetenskapliga ämnesgränser, sprida forskningsresultat så väl som diskutera och belysa kunskapsområdet för främjandet av utveckling och samordningsvinster.

Valuta för skattemedel

– Det handlar om att skapa en bättre förvaltning i Sverige som både skall bidra till samhällsutvecklingen

genom att underlätta för medborgare och företag, men också att bli effektivare och därmed låta verksamheterna få mer tid att ägna sig åt sin kärnverksamhet.

Ytterst handlar alltså Offentliga Rummet inte bara om att ha medborgarna i fokus, det har målsättningen varit länge, utan om att utveckla en förvaltning som tillfredsställer medborgarnas fokus. Det är en fråga om att skapa de absolut bästa förutsättningarna för dem att få valuta för skattemedlen. Uppenbart är att de 500-600 deltagarna spelar en viktig roll för främjandet av effektivare förvaltningar i dagens Sverige.

Tina Lundberg Åsén Foto Agneta Lembke

FAKTA Offentliga Rummets nationella programkommitté utgörs av representanter från SKL, Regeringskansliet, Vinnova, e-delegationen och Kammarkollegiet.

Kommittén står för kontinuitet och bär det övergripande ansvaret. Den nationella kommittén samarbetar med en regional programkommitté som håller i de praktiska frågorna, och tillsammans arbetar man fram innehållet.

Läs mer på www.offentligarummet.se

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

IT OFFENTLIGA RUMMET

Sverige ska vara världsledande inom E-förvaltning När konferensen Offentliga Rummet nu ges för 12:e året i rad sammanfaller det med att begreppet ”Det Offentliga Rummet” genomgår en markant förändring. Det handlar inte om att ”tapetsera om” eller ”sätta upp nya köksluckor” i rummet, det handlar om en radikal förändring och förändringsvindar som sveper över Det Offentliga Rummet världen över.

Offentliga @ Rummet

När konferensen startade för 12 år sedan låg fokus på användning av Internet och detta markerades genom inflikningen av ett @ – Offentliga @ Rummet. Nu är detta en självklarhet och alla utgår från att förvaltningen i mångt och mycket är en e-förvaltning.

Tredje Generationen E-förvaltning Regeringen har satt upp målsättningen att Sverige ska vara världsledande i e-förvaltningsfrågor. Ansvarig minister Mats Odell, kommer att vara konferensens huvudtalare.

Regeringen och Odell har tillsatt en E-delegation och genom detta lagt upp en strategi kallad Tredje Generationen E-förvaltning vars kännemärke är att E-förvaltning inte längre betraktas som en intern angelägenhet för statliga myndigheter, kommuner och landsting, utan något som har en stor potentiell påverkan på hela samhället. Genom att skapa tydliga och standardiserade förutsättningar för e-tjänster skapas ytterligare nytta för det omgivande samhället.

Medborgarna kan bli medskapare Det handlar inte bara om att bjuda

in samhällets aktörer och medborgare, då dessa har nu verktyg bland annat genom sociala medier som gör att de kan ”ta för sig”. Medborgarna kan bli medskapare, och det är just detta som är tema för Nicklas Lundblads plenaranförande på Offentliga Rummet.

36 seminarier

Konferensen innehåller 36 seminarier som på olika sätt belyser hur stat, kommun och landsting kan ta sig an utmaningen om Den Tredje Generationens E-förvaltning. Medskapande

med varandra, med näringslivet och med den enskilda medborgaren.

Konferenslokalen är samma Arena i Sandviken som Melodifestivalen höll till vid, men nu handlar det om en E-förvaltningsfestival för framsynta E-myndigheter.

Elisabeth Hedlund, projektledare för Offentliga Rummet 2010

Välkommen till Offentliga Rummet 2010 Mötesplatsen för förtroendevalda, verksamhetsansvariga, verksamhets-

utvecklare, informationsansvariga, IT-strateger och andra som driver på utvecklingen mot en mer transparent och tillgänglig förvaltning.

Under Offentliga Rummet kommer Guldlänken att delas ut.

Detta är ett pris till landets mest innovativa offentliga e-tjänst.

Nätverksdag 25 maj i Högskolan i Gävle.

Konferensdagarna 26-27 maj i Göransson Arena, Sandviken.

Elisabeth Hedlund

50 000 kronor är rätt mycket för en kanelbulle, men inte för ett hus.

I många kommuner och landsting upplever politiker och tjänstemän att det styrsystem som använts under en lång tid inte längre fungerar effektivt. Ofta finns en vilja att på ett tydligare sätt kommunicera till kommuninvånarna vad de får för sina skattepengar. Att koppla ihop punkterna.

För mycket fokus läggs på förhandlingar om pengar och för lite på vad som faktiskt händer med dem.

Även om viljan till förändring är stark kan det vara svårt att komma igång. Vår roll i arbetet är att hjälpa till att ta ut riktningen. Att agera piloter i utvecklingsprocessen och erbjuda just den struktur och de verktyg som organisationen behöver. Vi kallar det ”connecting the dots”.

www.ekan.com Ekan annons 2 off affärer 185x65 (4.0).indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

09-02-09 09.30.40

51

IT

Många skäl för att lägga ut IT Den snabba IT-utvecklingen har genom åren skapat ett behov av hög stabilitet, säkerhet och tillgänglighet för företag, organisationer och myndigheter. Antivirus, intrångsskydd, strömersättare, brandskydd och avancerade backuplösningar är idag både nödvändigt och självklart.

Dessa delar kostar tid och resurser att underhålla och ständigt uppdatera.

Kammarkollegiets ramavtal för helhetsdrift kommer att göra det enklare för den offentliga sektorn att konkurrensutsätta sin IT-verksamhet.

Avtalet omfattar drift, utveckling och support av infrastruktur inom områdena server, datalagring, klienter och kommunikation. Dessutom innebär avtalet drift och support av tillämpningar samt integrationsprodukter och lösningar för att integrera tillämpningar, programvaror och infrastruktur.

Baserat på förstudiens enkätresultat, workshops samt genom omfattande kontakter med användare inom offentlig sektor, framgår att behovet är stort av att anskaffa generella drifttjänster.

Många myndigheter har själva upphandlat drifttjänster och flera förbereder eler avser att genomföra upphandlingar inom området.

Inom området drifttjänster

• Mer selektiv outsourcing.

• Längre avtalstider.

• Pris inte längre viktigaste parameter vid val och utvärdering.

• Outsourcing av help-desk ökar inom samtliga segment.

• Outsourcing av arbetsplatsen (funktionen arbetsplats) ökar.

• Ökad efterfrågan på drift och förvaltning.

• Kunskapen i marknaden om

snarast tjänster, funktioner och verksamhet efter sin valda IT-miljö.

En organisation utan egen IT-organisation överlåter helt och hållet teknikansvaret till leverantörerna. Inom den typen av organisation är tanken att man fokuserar på den egna verksamheten och på processer och tjänster som stödjer verksamheten. Tekniken överlåter användarna till leverantören.

Slutsatser Outsourcing: Att lägga ut aktiviteter och ansvar, som tidigare hanterades av myndigheten, till en extern leverantör, som mot betalning utför detta under avtalad period. används begreppet outsourcing för att lägga över aktiviteter och ansvar på en eller flera externa leverantörer.

Definitionen av begreppet outsourcing är medvetet brett skriven för att täcka in olika typer av outsourcing, vilket enligt den genomförda förstudien efterfrågas av myndigheterna.

Av förstudiens omvärldsanalys har framkommit följande marknadstrender avseende outsourcing: • Marknaden växer och har vuxit jämnt under hela 2000-talet.

• Främsta anledning effektivitet – typ av effektivitet har varierat över tiden.

möjligheterna med outsourcing av arbetsplatser (funktionsanskaffning) är begränsad.

• Nya erbjudanden och leveransmodeller är under utveckling och lansering.

I möten med användarna framgår tydligt att synsättet och hanteringen av IT-drift skiljer sig åt myndigheterna emellan.

Den traditionella IT-avdelningen lägger stor vikt vid tekniken och vet i detalj hur de skall nyttja den på bästa sätt. Man har kompetens kring den teknik man använder och nyttjar leverantörerna främst till djup spetskompetens. Med andra ord styr man

Enkäten visar att det finns ett tydligt behov av ramavtal inom drifttjänsteområdet.

Myndigheter, kommuner och landsting, oavsett antal anställda, har i stort samma behov och synpunkter.

Enkätsvaren visar också att det finns andra orsaker än kostnadsskäl att anskaffa drifttjänster. Dessa är bland annat effektivisering, flexibilitet, att kunna ställa krav på IT-driften (SLA: er) samt att det finns en önskan att mer kunna koncentrera på myndighetens kärnverksamhet (myndighetens uppdrag) än sin egen IT-verksamhet .

Samtidigt framstår anskaffning av drifttjänster som komplicerat varför behoven av vägledningar etc. är stort.

Arne Öster

Oroväckande resultat om IT-säkerheten i Sverige Cryptzone Groups första årliga undersökning om IT-säkerhet i svenska företag visar att det finns stora problem inom området. ”Hur stora problemen egentligen är har tidigare varit oklart då det saknas bra rapporter på ämnet i Sverige.

För första gången kan vi nu få en indikation på hur stora problemen med informationssäkerhet och dataläckage verkligen är”, berättar Peter Davin, VD på Cryptzone Group.

Cryptzone Groups nyligen genomförda säkerhetsundersökning för 2009 visar att säkerhetsfrågor och behovet av att skydda känslig information i allra högsta grad är aktuellt. Över hälften (55 procent) av företagen har tappat bort eller blivit bestulna på USB-minnen, mobiltelefoner, bärbara datorer och/eller externa hårddiskar.

Accessrättigheter inom företaget är också i högsta grad aktuellt. Enligt undersökningen är det så många

52

som en tredjedel (31 procent) som någon gång vid en avslutad anställning har tagit med information från arbetsplatsen som de ansett värdefull och mer än en tredjedel (39 procent) vidarebefordrar företagens email till sin privata emailadress åtminstone en gång per månad.

– Jag är inte ett dugg förvånad över denna statistik. Det som är oroväckande är att vi i Sverige är allmänt slarviga med att hantera viktig information samt den offentliga sektorns

likgiltighet inför problemet, säger Peter Davin.

– Det är både tekniskt smidigt och ekonomisk effektivt att ha koll på sin information. Så länge den passiva hållningen för problemet kvarstår, utgör den en bromskloss och riskerna återstår, fortsätter Peter.

Om undersökningen – IT-Säkerheten i Sverige 2010 IT-Säkerheten i Sverige 2010 är en omfattande undersökning i syfte att kartlägga hur stora IT-säkerhetsproblemen är inom svenska företag.

Målet med undersökningen är att kartlägga hälsan av IT- och infor-

mationsäkerheten i Sverige idag.

Det finns få tidigare undersökningar inom detta område i Sverige, så denna enkät fyller en viktig funktion i att öka kunskapen. Undersökningsperioden är mellan 20 januari och 5 mars och enkäter har genomförts under ICT Mässan i Göteborg samt som online undersökning riktad till IT-säkerhetsansvariga på svenska företag.

Läs hela rapporten på: http://www.cryptzone.se/itundersokning2010/ Källa: Cryptzone Group

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

utbildning

Framtidens utbildningar börjar nu

Hur vet man vad som är på gång? Vad som är nytt? Vilken utbildning man ska välja för att hamna rätt?

På Campus Varberg lägger man örat mot marken för att lyssna efter framtiden, och har ett nära samarbete med både offentliga förvaltningar och näringslivet för att stämma av vart vinden blåser.

Det handlar om framtidens behov av kompetens och vad som behövs för att kunna möta den.

Det började 2003, som en idé. Nu finns Campus Varberg på kartan, i egna lokaler nere i hamnen och har blivit en förebild för mängder med människor som håller på med utbildning i någon form. Från hela landet vallfärdar man för att göra studiebesök.

Birgitta Lindström är utbildningssamordnare, med en bakgrund från näringslivet, och har varit med under hela resan, från idé till färdig verksamhet.

– Detta är en framgångssaga, säger hon. Från början var vår vision

att ha 700 studenter, och nu har vi mer än dubblat detta, till mellan 1400 – 1500 studenter!

Nätverk ger utbyte

Campus Varberg är idag Hallands största arrangör av kvalificerade yrkesutbildningar och kommer att fortsätta sina ansträngningar att erbjuda efterfrågade utbildningar tillsammans med näringslivskontakter och ledande utbildningsarrangörer.

Framgångskonceptet vilar på olika nätverk som fångar upp vilken

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

kompetens som efterfrågas i framtiden, dels under de närmaste åren framöver, men också på längre sikt.

Det började, logiskt nog, med en efterfrågad utbildning i Management och Hälsopromotion, eftersom SPA – branschen i Varberg var på frammarsch och behövde anställa fler. Sedan har de skräddarsydda utbildningarna fortsatt att utformas i samråd mellan näringslivet och Campus Varberg, men också med kommuner och landsting som sett behov av nya utbildningar för att kunna nyanställa, bland annat inom området Energi och Miljö.

Både Ringhals och kommunernas energibolag, för att bara nämna några exempel, kan dra fördel av de studenter som kommer därifrån.

De första studenterna som började på Campus Varberg har under de senaste åren blivit klara med sina utbildningar och det är glädjande att så många blir starkt efterfrågade på arbetsmarknaden, tycker Birgitta Lindström: – Jag har i dagsläget inga konkreta siffror, men jag skulle uppskatta att andelen studenter som får jobb efter att ha gått våra utbildningar är mer än 80 procent.

De olika nätverken fungerar också som länkar för studenterna att lättare komma ut i verkligheten under sin studietid eller efter examen. Företagen ställer upp med praktikplatser, och får samtidigt ta del av både nytänkande och entusiasm från de elever som kommer dit. Det är en win- win – situation som gagnar alla parter, enligt Birgitta Lindström.

Framgångskoncept vilar på tre M: Campus Varberg vill vara en Mötesplats, där kunskapsgrytan hålls kokande och fylls på. Det stimulerar smaklökarna och det ökar kunskapshungern, menar de själva.

Rollen som Mäklare är inte mindre viktig. En mäklare av kunskap.

Campus Varberg har inga egna lärare.

Istället tar man in de bästa lärarna från högskolor och universitet för att leda de efterfrågade utbildningarna. Sist men absolut inte minst, vill Campus Varberg vara en Motor för utvecklingen i regionen. Under hösten och vintern 2008 sjösattes ett mycket spännande projekt, Alexanderssoninstitutet. Detta ska bli en arena för tillämpad forskning och utveckling. De dubbla kontaktytor som Campus Varberg har med både näringsliv, samhälle och forskningsvärlden är den perfekta grunden för att skapa utveckling.

Hand i hand med näringslivet och offentlig sektor Varje utbildning samverkar med näringslivet som är med och ställer

krav på utbildningens innehåll, aktualitet och kvalitet. Aktiva aktörer från näringsliv och samhälle som talar om vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Inte minst viktig är deras roll senare, när de nybakade studenterna ska ut på arbetsmarknaden.

En fråga man ställer sig, är varför inte detta framgångsrika koncept, med nära samarbete mellan utbildningssektorn och näringslivet, inte finns på fler platser i landet? En orsak kan vara rädsla, menar utbildningssamordnare Birgitta Lindström: – Jag tror att det har funnits murar mellan högskolan och näringslivet, och att det kanske funnits en rädsla för att gå in på varandras områden.

Men när vi började samarbetet med näringslivet i regionen häpnade vi över det engagemang som fanns!

Med örat mot marken

Hur vet man då vilken väg som är den rätta? Vilken riktning man ska ta? Vad som är nytt? Vad framtiden kräver av dem som ska arbeta i den?

– Det gäller att ha en aktiv omvärldsbevakning, menar Birgitta Lindström. Vilka stora pensionsavgångar är att vänta? Vad är nytt?

Vad är på gång? Det gäller att ha alla dörrar öppna, att vara lyhörd.

Ett område som kommer att tappa jättemycket folk på grund av stora pensionsavgångar, är inom vatten och reningsverk, och där sydde vi ihop en utbildning, och nu har en kull redan gått ut.

Den globala arenan och omvärldsbevakningen är en viktig del av Campus Varbergs framtid.

Ett exempel som man särskilt vill framhålla som ett bevis för hållbarheten i sina tankar är att en så pass meriterad professor som Jay Lemke* från University of Michigan har accepterat att bli Senior Advisor.

Han forskar inom området högre utbildning på det universitet som betraktas som ledande i USA, och därmed världen.

Campus Varberg är både stolt och nöjd.

Marie Clancy

Fakta om Jay Lemke: *Professor Jay Lemke är verksam vid School of Education, University of Michigan i USA och har en omfattande erfarenhet från högre utbildning i Nordamerika såväl som internationellt. Bland övriga meriter märks uppdrag som redaktör för vetenskapliga tidskrifter och en omfattande vetenskaplig publicering.

Källa: Campus Varberg

53

fordon

Bästa bilarna för miljön Den tyska bilägarorganisationen ADAC med över 15 miljoner medlemmar är Tysklands motsvarighet till svenska Motormännen. Det är Tysklands och Europas största bilägarorganisation. I syfte att få bilisterna att välja mer miljövänliga bilar genomför man varje år sedan 2003 ett stort ecotest. Det första man konstaterar är att bilarna blir allt miljövänligare och att de värsta ”stinkers” redan försvunnit ur marknaden.

För första gången nådde i år en diesel det bästa betyget 5 stjärnor i den europeiska miljö-testning. Det är nya Volvo V70 1.6D DRIVe som får fem stjärnor.

För att ge bilköpare mer information om bilarnas miljöbelastning tog ADAC för sju år sedan fram sitt EcoTest. Eftersom man inte alltid kan förlita sig på tillverkarnas egna uppgifter provar man själva bilarna efter flera parametrar under realistiska former. Förutom koldioxidoch partikelutsläpp testas även till exempel klimatanläggningens effektivitet.

Volvo första dieseln som får fem stjärnor För första gången får en bil med konventionell dieselmotor fem stjärnor i ADACs ecotest. Man

54

konstaterar att förbrukningen är sensationellt låg, bara 0,49 liter per mil. Tack vare den låga förbrukningen begränsas också de skadliga utsläppen. I mätningarna registrerar Volvo V70 de lägsta koldioxidutsläppen av alla modeller i sin klass.

Bland de över tusen bilmodeller teknikexperterna på ADAC testat når endast tre andra modeller ett lika bra resultat som V70 DRIVe, av dessa är två hybrider och en gasbil.

VW Passat bra miljöval

En annan bil som fick fem stjärnor i testet var VW passat 1,4 TSI EcoFuel. Det är Volkswagens gasbil

som under januari i år också toppade statistiken över registrerade miljöbilar i Sverige. När Passat EcoFuel körs på biogas minskar koldioxidutsläppen med 85 procent.

Hybridfordon

Både Toyota Prius 1,8 Hybrid och Honda Insight 1,3 Hybrid får också fem stjärnor.

Den senaste generationen av Toyotas hybridsystem har två elektriska motorer. Den ena assisterar bensinmotorn medan den andra driver generatorn för att ladda batteriet. Dessutom kan du köra kortare sträckor på enbart eldrift –

något som Prius är ensam om bland hybridbilar.

Honda anses tillsammans med Toyota vara de två företag som leder utvecklingen av fordon som drivs med hybridmotorer eller bränsleceller. Något som också visade sig i ADACs ecotest, där även deras Insight 1,3 Hybrid fick fem stjärnor.

Klas Bergqvist

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

fordon

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 2 2010

55

56

Offentliga Aff채rer 4 2 2008 2010 | www.offentligaaffarer.se

Landet Runt Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Kalix i norr till i Karlskrona i söder.

Kalix: Yrkeshögskolan till Kalix med två unika utbildningar Till hösten startar två nya utbildningar inom Yrkeshögskolan i Kalix.

Utbildningarna är unika för landet och har utformats i nära kontakt med det lokala näringslivet.

Yrkeshögskolan är en utbildningsform på eftergymnasial nivå. Det rör sig om skräddarsydda utbildningar i nära samarbete med arbetslivet där teori varvas med praktik. Utbildningarna är avgiftsfria och berättigar till studiemedel från CSN.

Elever från hela landet

De två utbildningarna är den tvååriga Behandlingsassistent med inriktning mot socialt behandlingsarbete eller kriminalvård och den ettåriga Operatör fjärrvärme/kraftvärmeverk.

Totalt kommer 55 utbildningsplatser att finnas och eleverna söker från hela landet.

Nått upp till kraven

Det ställs speciella krav på de aktörer som vill ge utbildningar inom Yrkeshögskolan. Varje utbildningsanordnare måste ha tillstånd från Myndigheten för yrkeshögskolan.

Med tillståndet följer rätt till statsbidrag och examensrätt. Kalix UniverCity har lyckats uppfylla de specifika kriterier myndigheten satt upp för tillståndsgivning.

Katrineholm: Energikonferens i Katrineholm En energikonferens äger rum i Katrineholm den 3 och 4 juni.

Konferensen kommer att handla om småskaliga effektiva energilösningar för småhus, gårdar och mindre byar.

Konferensen arrangeras i samarbete mellan Katrineholms kommun, Leader Gränslandet och Hela Sverige ska leva!

Boka dagarna redan nu!

Karlstad: Förhandlingarna om länsflygplatsen är avslutade Förhandlingarna med Luftfartsverket om att överta länsflygplatsen Karlstad Airport är nu avslutade.

Uppgörelsen innebär att Karlstads

kommun, Landstinget i Värmland och Region Värmland är överens om en principöverenskommelse med Luftfartsverket om att överta flygplatsen, det vill säga äga och driva den från den 1 december 2010.

– Vi övertar nu Sveriges senast byggda flygplats – byggd med de strängaste miljökraven och väl underhållen. De 120 miljoner som regionen bidrog med återkommer nu i form av en flygplats som är helt avskriven. Om vi skulle bygga den i dag skulle det kosta cirka en halv miljard, säger Lena Melesjö Windahl (s), kommunstyrelsens ordförande.

– Flygplatsen är avgörande för Värmländskt näringsliv, för fortsatt utveckling av besöksnäringen och för värmlänningen i gemen. Vi lever i en global värld och flera av de största företagen i Värmland har ägare som finns i andra länder, säger Ulric Andersson, (s), landstingsråd och ordförande i landstingsstyrelsen.

Inflygningen till Värmland från andra länder ger stora möjligheter till fler turister, affärsresenärer och privatresor.

– Nu har vi säkrat länsflygplatsen och vi kan ägna krafterna åt att tillsammans med operatörerna City Airlines, Skyways, och andra intressenter, utveckla servicen till resenärerna säger Tomas Riste (s) ordförande i Region Värmland.

Karlskoga:Vision 2010 har varit viktig för Karlskogas utveckling

Företaget SWECO Eurofutures har utvärderat arbetet med Vision 2010.

En av slutsatserna är att Vision 2010 har haft en betydelsefull och samlande roll i arbetet med Karlskogas omställning och långsiktiga utveckling.

SWECO Eurofutures har på uppdrag av Kommunstyrelsens ledningskontor utvärderat Vision 2010. Syftet har varit att följa upp resultatet i förhållande till de mål/strategier som formulerades i visionen.

SWECO Eurofutures drar slutsatsen att Vision 2010 har haft en betydelsefull och samlande roll i

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

arbetet med Karlskogas omställning.

Visionsarbetet har fört samman delar av näringslivet och kommunen i en gemensam ambition att ta tag i Karlskogas utveckling, en viktig grund att bygga vidare på i arbetet med den nu aktuella Vision 2020.

– Utvärderingen visar hur viktigt det är att ha en vision. Vi kan även dra lärdomar inför arbetet med Vision 2020 om hur centralt det är att ha en plan och struktur för det fortsatta gemensamma arbetet tillsammans med näringsliv och föreningsliv. För kommunen är Vision 2020 redan utgångspunkten när politikerna bestämmer mål och budget, säger Anna Drevenstam, kommundirektör.

Exempel på framsteg där Vision 2010 har varit ett viktigt stöd i arbetet är utvecklingen av varumärket Alfred Nobels Karlskoga, etableringen av Campus Alfred Nobel och Teknikcollege samt satsningarna på Alfred Nobels Björkborn och utnämningen av Karlskoga till Årets kulturkommun 2009.

Kalmar: Flera av länets mest företagsamma ungdomar finns i Kalmar!

Onsdagen den 24 mars arrangerade Ung Företagsamhet ”Våga Vara Egen Mässan 2010”. Cirka 350 unga UF-företagare ställde ut med 118 UF-Företag. I elva olika tävlingar utsågs vinnare som kommer att representera Kalmar län på SM i UF-företagande 10-11maj i Stockholm.

Paolo Roberto med flera inspirerade Föreläsare som inspirerade de unga företagarna, elever och gäster var den häftiga inspiratören Paolo Roberto.

Alla var enande överrens – att lyssna på Paolo var en upplevelse!

På scenen rockade Monica and the Explosion igång ordentligt och Putte Svensson, grundaren av Hultsfredsfestivalen, var också på plats för att inspirera.

Prisregn till Kalmarelever

Putte Svensson passade även på att

dela ut Kulturpriset från Hultsfreds kommun, vilket gick till Casodesign UF från Lars Kaggskolan i Kalmar.

Innan dagen var slut hade ungdomar från Kalmar tagit hem fem 1:a placeringar, fyra 2:a placeringar och tre 3:e placeringar.

Karlskrona: Demokratipris

Karlskrona kommun vill uppmärksamma personer eller föreningar som arbetar för att värna demokratins och humanismens värden i kommunen.

Prissumman är på 20 000 kronor.

Karlskrona kommuns demokratipris inrättades av kommunfällmäktige 2001 som ett led i kampen mot nazism, rasism och främlingsfientlighet.

Förslag till pristagare

Runt april-maj brukar det vara dags att lämna in förslag på kandidater till Karlskrona kommuns demokratipris.

Priset delas ut den 6 juni på Sveriges nationaldag eller i nära anslutning till denna.

För att få ta emot priset krävs att man är folkbokförd i Karlskrona kommun eller har sin verksamhet i eller inriktad på Karlskrona kommun.

Detta gäller både enskilda personer, grupper, föreningar och andra sammanslutningar som uppfyller dessa förutsättningar.

VAD HÄNDER I ER KOMMUN? Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunenkäten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig till arne.oster@hexanova.se om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

57

KONFERENSGUIDEN

En ovanligt kreativ atmosfär – Vi har haft en otrolig framgång sedan vi öppnade, Stockholm har verkligen tagit emot oss med öppna armar, säger Camilla Bergman hotelldirektör för Clarion Hotel Sign.

Med över 200 000 övernattande gäster och lika många konferensbesökare är det inte konstigt att Camilla Bergman är nöjd med resultatet för år 2009.

Det är heller inte konstigt att Clarion Sign Hotel fick priset som årets Clarion Hotel 2009, inte bara att det är Stockholms största hotell med sina 558 rum beläget mitt i centrum, byggnaden i sig talar sitt eget mäktiga språk. Med skarpa snitt, vågade tilltag, suveräna lösningar lockar det nog de flesta.

Men givetvis är det inte bara arkitekturen som Gert Wingårdh har ritat som skapar intresse, hela atmosfären är som gjord för att få igång den egna kreativiteten. Här har många verk samlats av Skandinaviens främsta formgivare, alltifrån Arne Jacobsens klassiker Ägget och Svanen till världsberömda ikoner inom klassisk

design som Bruno Mathsson, Alvar Aalto och Poul Wolther. Mitt i denna ytterst inspirerande miljö finns även några av Skandinaviens mest skickliga fotokonstnärer med sina alster.

Att gå runt här och insupa intrycken, väcker den där känslan av att själv vilja ta fram staffliet och måla. Jag förstår att gästerna kommer tillbaka, här finns ju även så mycket annat.

Stolt över personalen

– Vad som verkligen sticker ut är vår helt otroligt fantastiska personal, senast igår fick jag ett samtal från en gäst som ringde och tackade. Han berättade om att han hade glömt sin plånbok och inte hade kunnat betala för parkeringen, när han hade berättat om sitt dilemma för receptionisten hade hon bara svarat ”inga problem vi löser det”. Därefter hade hon tagit bilen och ställt den på en

av våra egna garageplatser. Jag gillar det, jag gillar verkligen att personalen vågar ta egna initiativ och tar ansvar för att och ge det absolut bästa till varje gäst, fortsätter Camilla Bergman.

Rekryterade som Idol

– Något som har varit otroligt lyckat är det nya sättet som vi har rekryterat en del av vår personal på, det liknas lite vid Idol. De sökande fick tre minuter på sig att tala om varför vi skulle anställa just dem. Utifrån var och ens ”framträdande” bedömde sedan juryn deras servicetalanger.

Det kändes jättebra att släppa cv:n och istället titta på personligheten, för det är ju det det handlar om.

Vi är på en scen hela dagen och det krävs att du som personal skall ha den där fingertoppskänslan att kunna känna av vad gästen behöver.

Detaljkunskapen kan man alltid lära sig på vägen, men känslan av att se, snabbt förstå och erbjuda lösningar är det som är avgörande.

Ny kändis som värd varje månad – Det händer hela tiden nya spännande saker här, vi jobbar väldigt

mycket med Clarion Living Room som invigs imorgon. Syftet är att verkligen få igång en levande mötesplatsen där musiken, konsten och designen på allvar tar plats i huset.

Varje månad kommer vi ha en lokalkändis här som kommer att fungera lite som en värd. Nu är Dogge Doggelito här och bjuder in sina vänner, spelar sin musik och sätter sin prägel på menyn. Parallellt står våra make up-artister redo uppe i Selma CitySpa+ för att ge gästen en ny fräsch look. Hela tiden kommer vi att skapa nya spännande aktiviteter, det kan vara en konstnär som bjuds in eller en författare som kommer hit och talar om sin senaste bok.

Nya vinnande koncept och stor möteskapacitet Camilla Bergman talar fort och engagerat och idéerna tycks komma som på löpande band. Uppenbart är att hon brinner för sitt arbete och gång på gång hittar nya vinnande koncept.

– Vi har precis fått ett jättespännande avtal med statliga myndigheter som vi tidigare inte har haft, men nu har vi möjlighet att erbjuda bra priser, det känns riktigt bra. Vi

kan ta emot totalt 1220 konfererande gäster för konferens, event eller andra arrangemang, utöver detta har vi även mötesrum för 20-200 personer utrustade med senaste tekniken.

– Tänker även på vårt Selma CitySpa+ där gästen kan koppla av i lugn och ro, för att sedan gå till Aquavit Grill & Raw Bar ta en drink, äta gott och sedan kanske bege sig ut i Stockholms nattliv.

Äger en egen puls

Det är så mycket med Clarion Hotel Sign, hela hotellet äger en egen puls som uttrycker så mycket om vad som kan uppstå i det kreativa mötet. Visst den som vill bege sig ut i Stockholms nattliv kan göra det, själv tänker jag bara sitta här och skissa på idén jag fick när jag såg fotokonsten. Tänker på Camillas ord och kan inte låta bli att le: – Det skall vara en stämning här som gör att gästen kan känna att en helt vanlig vardagkväll kan innebära något helt fantastiskt.

Stina Söder

FAKTA Clarion Hotels vann pris som årets hotellkedja 2009.

Mötesplats Fjällen Mitt i den Jämtländska fjällvärlden erbjuder Vålådalen utmärkta konferensmöjligheter med genuin miljö och moderna möteslokaler.

Pris från 1196:- ex moms/person och dygn med helpension och konferensservice.

www.valadalen.se 0647-35300

Möten nära Stockholm, i underbar miljö Konferenser · Dagkonferenser · Fest Villa Söderås, Elfvik, Lidingö.

08 765 28 95. www.villasoderas.se

KONFERENSGUIDEN Konferens med spa

– bäst mellan himmel & hav!

Välgörande inspiration. Kontakta oss för fräscha idéer och färdiga paket!

S, KONFEREN END K SPA & WEE EN I ROSL AG

Marieborgs Kursgård

www.hotellhavsbaden.se tel 0175-309 30

First Hotel Reisen

Unna eR det lilla extRa

Konferera i Norrköping!

Kurser, konferenser och boende i nyrenoverade rum till bra priser.

Fri tillgång till internet / gym / bastu / avsvalkningspool - och vår populära FrukostbuFFe

Telefon: 011-21 96 11 www.marieborg.net

F i r s t H o t e l r e i s e n / t: +46 08-22 32 60 / www.Firsthotels.se

Söker du prisvärd konferens? Här finns den!

Mitt i Roslagen nära, storstad, men ändå borta Bergby Gård Hotell & Konferens Tel 0175-31255 | www.bergbygard.se

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta.

Inte som andra ställen.

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22. www.wreta.com

Affärstidningen för offentlig sektor www.offentligaaffarer.se

krönika

Ungdomar behöver kloka politiker, chefer och personal Hur vi kan gå tillväga för att stötta unga människor att bryta den kriminella banan, förstår eldsjälen och polisen Even Magnusson vid Ung & Trygg i Göteborg.

Jag blev berörd när jag intervjuade honom förra veckan. Inte bara att han brinner för unga människor, han förstår mycket om orsakerna till varför vissa unga hamnar snett, liksom han förstår vilka resurser som måste till för att de unga skall kunna klara av att bryta med kriminaliteten, drogerna, våldet och gänget. Hans kunskap är viktig framöver. Inte bara när det gäller ungdomarna det berör, göteborgaren eller Göteborg Stad.

Den är viktig för varenda kommun.

Exakt här skall stöd sättas in

När jag lyssnade på Even påpekade han en mycket viktig sak. Han sa: ”Vi skall ge ungdomarna en möjlighet att med egna ord få berätta vad de har varit med om, vad de har gjort, och vad de har mött. När vi väl får den där kontakten och de öppnar upp och börjar berätta -händer något inombords. Just dessa öppningar sker ofta efter en hel dag här hos oss, och det är då, just då som vi direkt skulle behöva sätta in 100 procent stöd och resurser. Men ofta då är socialkontoren stängda och det kan ta flera månader för dem att utreda vilka åtgärder som behöver sättas in.

Under den tiden är det lätt att tappa ungdomarna på vägen. Ung & Trygg skulle vara mer av akutmobilisering.

Vi hör hemska storys, ungdomarna vet så väl vad de behöver när de sitter här tungt med alla tårar.”

Nödvändigt för att åstadkomma förändring Tveklöst är Evens ord avgörande även för mig när jag arbetar som terapeut. Det han tar upp är absolut nödvändigt för att bereda väg och kunna åstadkomma förändring.

Vad kan då 100 procent av stöd och

resurser konkret innebära?

Det finns många sätt. Det kan innebära en LVU-placering på en institution eller ett behandlingshem.

Det kan innebära att mobilisera ett totalt stöd på hemmaplan. Det avgörande är att personalen som mobiliserar runt den unge är tillräckligt kompetent och brinner för uppgiften. Tyvärr finns det många luckor i systemet här idag. Enligt mig finns det vissa institutioner där personal säkerligen gör så gott de kan, men kompetenta och brinner?

Nej, inte enligt min erfarenhet.

Istället kan olika övergrepp ske, gränser passeras och den tillåtna regeln ”fasthållning” kan ibland övergå till ren misshandel. Vem tror på den unge som berättar det? Vilken vårdare rapporterar om kollegan som just har utövat övervåld? Har den unge fått vården som behövs för att komma tillrätta med sig själv och sitt liv? Vad sker vid hemkomst?

Oftast samma sak igen. Och skattebetalarna får betala notan en gång till.

Chefer och politiker behöver ta tillvara på kompetensen Men så finns det eldsjälar som Even, och personal som brinner. Det är dem cheferna behöver backa upp, det är dem politikerna behöver ta tillvara på. För tveklöst är situationen komplex, vi brottas dagligdags med olika synsätt kring hur vi kan mobilisera effektivt, till uppenbara systemfel och samverkans problem. Gång efter gång drar ungdomarna och skattebetalarna det kortaste strået.

Ta fram en handlingsplan direkt Tänker på en sak som Even sa i inter-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2010

vjun. Han sa att vissa socialkontor är stängda efter att ungdomarna har varit hos polisen och blivit hörda en hel dag. Hur tänker beslutsfattarna här?

Självfallet skall socialtjänsten vara på plats och möta upp här. Självfallet skall en hållbar handlingsplan av åtgärder omgående tas fram. Det skall inte ta socialtjänsten veckor, månader eller leda till resultatlös och ibland skadlig institutionsvård. Från det att den unge har blivit hörd, till dess att handlingsplanen är framtagen, skall givetvis socialtjänsten organisera sig så att myndigheten täcker upp med ett klokt stöd runt den unge under tiden. ”Omöjligt, det finns inga medel att tillgå och det kan omöjligt gå så snabbt” säger vissa. Jo, säger jag, det går med rätt organisation, rätt chef, rätt personal, rätt handläggning och med rätt mandat av ledning och politiker.

Då slipper skattebetalarna betala en större nota en vad som behövs.

Jag minns att av Sveriges samtliga 290 kommuner toppade Göteborgs kommun kostnaden för socialtjänstens insatser 2006. Drygt 905 miljoner kronor gick till familje- och institutionsvård för barn och unga, enligt Socialstyrelsens rapport. Kostnaden omfattade institutionsvård, familjehemsvård och öppna insatser som socialtjänsten köpte till barn och unga mellan 0-20 år.

Vi alla har ett ansvar

Vem vill växa upp i fattigdom? Vem vill se sin mor bli slagen? Vem vill känna rädsla för att själv få stryk?

Vem vill lära sig läsa, skriva och räkna om ingen tycks förstå hur svårt det är? Vem vill gå emot gänget och veta om vad som kan ske om du inte gör som du blir tillsagd? Vem tror på morgondagen? Vem tror på vuxna?

Det är inte ok det som händer med vissa av våra unga idag. Det är inte ok att de inte har tryggheten som krävs för att kunna må bra. Det är inte ok att så många misslyckas i skolan. Det är inte ok att utredningarna tar så lång tid. Det är inte ok att vi inte har bättre vård. Det är inte ok att vissa av våra ungdomar möter känslomässig misär, tystande hot, våld och intrång på förbjuden mark. Det är inte ok att de känner meningslöshet, rotlöshet och sargat inre för liknande saker ständigt tycks ske.

Det kan nästan bara föda en enda sak – ungdomskriminalitet.

Vi har alla ett ansvar för det som sker, politiker och ledning har sitt, du har ditt och jag mitt. Tar vi det ansvaret?

Tina Lundberg Åsén

Ungdomarna vet vad de behöver Even sa också en annan sak ”vi hör hemska storys, ungdomarna vet så väl vad de behöver när de sitter här tungt med alla tårar.” Hur ofta säger någon något så klokt?

61

62

Offentliga Aff채rer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

IT-drifttj채nster 2010 Textila mattor

AVTALSNYTT / IT-drifttjänster 2010

Kammarkollegiets upphandlingar av IT-Drifttjänster 2010 Kammarkollegiet har nyligen avslutat en upphandling av Helhetsdrift och genomför för närvarande ytterligare tre separata upphandlingar av olika delområden för IT-drift.

Upphandlingen syftar till att tillgodose användarnas behov av Helhetsdrift inom IT-området drifttjänster, utgående från respektive myndighets behov.

Samtliga statliga myndigheter, 230 kommuner och 19 landsting kommer att kunna anskaffa (avropa) drifttjänster från dessa ramavtalsupphandlingar.

Upphandlande organisation Kammarkollegiet Kontaktperson Per-Erik Andersson Ramavtalsansvarig Tel: 08-700 0754 E-post: per-erik.andersson @kammarkollegiet.se Hans-Olov Öhrner Biträdande Ramavtalsansvarig Tel: 08-700 0766 E-post: hans-olov.ohrner@kammarkollegiet.se

Mervärden med ramavtal

Kammarkollegiet bedömer att avrop mot ett ramavtal ger myndigheterna följande mervärde jämfört med att upphandla it-drifttjänsterna på egen hand:

64

• Kvalificering av ramavtalsleverantörer är avklarad. Vid val av selektiv- eller förhandlad upphandling utförs först en selektering, detta steg tar ofta mellan 3-4 månader (kalendertid).

• Standardiserade avtalsvillkor m.m. är fastställda.

Leverantörer med ramavtal har accepterat affärsmässiga och standardiserade villkor som är förmånliga för myndigheterna. Detta sparar tid och pengar för såväl myndigheter som leverantörer.

Kammarkollegiet har tagit fram generella juridiska standardavtalsvillkor som kommer att bli en nationell branschstandard och som kommer att förenkla arbetet för såväl avropande myndigheter som leverantörer: Detta innebär kostnadsbesparingar och kortare förberedelsetider för avropande myndigheter och en effektivisering för leverantörerna vid avropsförfrågningar på grund av standardiserade avtal och villkor.

Kammarkollegiet har också standardiserat förekommande begrepp genom att fastställa enhetliga begrepp och definitioner i en särskild begreppsbilaga.

För övrigt är processerna/rutinerna standardiserade kring ITIL v. 3.

Omfattning: Fyra ramavtalsupphandlingar genomförs för att tillgodose avropande myndigheters allmänna och

gemensamma behov av drifttjänster: 1. Helhetsdrift (klar) 2. Hosting (pågår) 3. På-platsendrift (pågår) 4. Användarnära funktioner (pågår) Genom de fyra upphandlingarna av drifttjänster kommer det att finnas en ”palett” av kvalitetssäkrade leverantörer som har stor erfarenhet och kompetens inom de olika områdena.

Samtliga upphandlingar kommer att avslutas under våren 2010.

Vi uppskattar att den sammantagna omsättningen på de fyra ramavtalsområdena uppgår till cirka 2 miljarder kronor per år.

Gemensamt för alla fyra upphandlingar är att: • Ingen applikationsutveckling ingår.

• Ramavtalsleverantörens underleverantörer verkar inte direkt mot kund, det gör endast avtalsparten, det vill säga ramavtalsleverantören.

• Övertagande av myndigheternas utrustning kan förekomma.

• Personalövertagande kan förekomma och då endast mot ramavtalsleverantören.

• Leverantörerna ska alltid behandla avropande myndigheter som prioriterade kunder, oavsett om myndigheten har tio eller 10.000 anställda.

Helhetsdrift

De leverantörer som valts inom ramavtalsområdet Helhetsdrift är valda för att klara stora åtaganden till volym samt över hela landet och åtaganden som omfattar många olika typer av drifttjänster.

Leverantörerna ska kunna ta över hela myndighetens IT-miljö och drift, inklusive personal och befintlig utrustning.

Genom övergång till en extern leverantör blir i de flesta fall kravställningar mellan myndighetens verksamhet och leverantören tydligare och det är oftast lättare att kravställa en extern leverantör än den egna IT-driften.

Ramavtal har tecknats med följande 10 leverantörer: CSC Sverige AB EDB Business Partner Sverige AB Fujitsu Services AB Hewlett-Packard Sverige AB IBM Svenska AB Logica Sverige AB Qbranch Stockholm AB SYSteam Outsourcing Services AB Telecomputing Sweden AB Tieto Sweden AB Ramavtalsperioden är 5 år – till och med 2015-02-08 – med möjlighet till 2 års förlängning.

Per-Erik Andersson/ Hans-Olov Öhrner Kammarkollegiet

Avtalsnytt 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

De gamla kineserna räknade med en kulram – idag räknar vi i molnet En kulram, är ett gammalt räknehjälpmedel som består av en platta eller en ram med stavar eller trådar där kulor kan skjutas fram och tillbaka.

Användes särskilt under antiken och i många utomeuropeiska kulturer. Kulramar av diverse modeller används fortfarande ibland i till exempel Japan och Kina. När man sett dem räkna på dessa kulramar frapperas man av hur otroligt fort det går. Och man klarar alla fyra räknesätten.

Kulramen var en föregångare till räknestickan och miniräknaren men även till nutidens datorer.

Att känna på kulorna och räkna stimulerar flera sinnen och kan underlätta inlärning av matematikens grunder.

Idag skulle vi inte klara oss utan datorer Utvecklingen har gått rasande snabbt sedan de första datorerna såg dagens ljus. Från att ha varit klumpiga maskiner återfinns de idag på varje

mans och kvinnas skrivbord, både på jobbet och i hemmet. Vem kunde för tio år sedan förutspå att nästan alla människor idag skulle sköta alla sina bankaffärer på nätet, att deklarationen skulle signeras och lämnas in elektroniskt. Att breven ersatts av

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 2 2010

mail. För myndigheterna har datorn öppnat upp för möjligheten att finnas tillgängliga för medborgarna, varje dag, dygnet runt. Det är klart att det ställer större krav på myndigheternas datakapacitet.

Idag kan vi räkna i molnet

Kraven på allt kraftfullare datorer har lett utvecklingen mot allt större datorhallar som betjänar flera kunder samtidigt. Tack vare moderna överföringsmöjligheter, fiberoptik och så vidare, är den geografiska belägenheten för själva datorkraften idag av underordnad betydelse.

Datakapaciteten kan lika ofta finnas i exempelvis Indien, som nästgårds.

Fast just nu tycks utvecklingen gå mot för oss mer närliggande länder, där tillgång till kyla är billigare som Finland och Island. För om tidigare själva hårdvaran stod för en stor del av datakostnaden är den idag kanske bara 20 procent av investeringen.

Driften av kylsystemen en väsentligt större kostnad.

Betalar bara för det vi använder

Nu står it-branschen inför nästa stora omvandling. Datamolnet tar över allt mer och att köpa it blir framöver ungefär som att köpa el. Vi får det ur ett hål i väggen och betalar för det vi använder. Inom tre år kan övergången spara 20 miljarder i svenska it-utgifter enlig en artikel i Svenska Dagbladet.

En annan fördel är att programmen inte längre behöver ligga i din egen dator. Inte heller filerna med textdokument, bilder, musik, kalkylark och allt annat. För myndigheterna kan det betyda att de inte behöver betala för gamla dataprogram som man betalar slentrianmässigt för man har alltid haft dem.

Och kanske missar att betala licensen för de program som man verkligen använder. För en av fördelarna med att använda sig av molnet är att man bara betalar för det man använder.

Klas Bergqvist

65

» it-drifttjänster 2010 «

AVTALSNYTT / kammarkollegiet

CSC Sverige Vad är det som är så speciellt med att leverera IT-tjänster till den offentliga sektorn? Egentligen ingenting – om man bara tar hänsyn till själva tekniken. Däremot finns det ofta önskemål på till exempel en lokal närvaro och möjligheten att få ett heltäckande paket av tjänster.

Det måste fungera

Bigge Hammar

Just det senare är en stor anledning till att outsourcing av IT blivit allt vanligare. Inom statliga verk, kommuner och landsting ligger ju fokus till 100 procent på att serva medborgarna. IT är ett medel för att lyckas med det – och tekniken måste fungera på alla plan, i alla lägen.

Därför finns det många fördelar med att låta en expert ta hela ansvaret.

Anpassningsförmågan är viktig Vad kännetecknar då en bra leverantör? Så här säger Birger ”Bigge” Hammar, affärsområdesansvarig för offentlig sektor på CSC Sverige: – Förmågan att anpassa sig är a och o. CSC Sverige är inget svårnavigerat jätteföretag, utan klarar av att leverera lösningar baserade på enskilda krav. Krav som kan variera för varje enskild kund inom den offentliga sektorn. Sedan har vi förstås fördelen av att tillhöra en global koncern.

Vad Bigge pratar om är CSC, det

världsomspännande bolag som CSC Sverige tillhör. Här finns erfarenhet i massor. CSC grundades i USA redan 1959 och är idag världens största teknikoberoende fullserviceleverantör inom IT-tjänster. Globalt sett kommer 40 procent av kunderna från den offentliga sektorn. CSC Sverige arbetar med Nynäshamns kommun, Södertälje kommun, Landstinget i Östergötland, Linköpings universitet och Göteborgs Spårvägar.

”Vi kan redovisa resultat där vår metodik verkligen ger det utfall vi lovat.”

Bigge Hammar, affärsområdesansvarig Resultat som ger trygghet

Att vara del av en internationell verksamhet betyder att det ofta finns referenser från andra länder att titta på, dra paralleller med och se resultat

Med hänsyn till individen

IT handlar om mjuk- och hårdvara.

Men vid outsourcing finns ytterligare en ingrediens: personalen. CSC Sverige lägger mycket stor kraft vid själva övertagandet och de nya relationer som uppstår. Alla ska känna sig delaktiga. 20 års erfarenhet av outsourcing har resulterat i metoder som minimerar personalomsättning och störningar i driften.

Och det fungerar. Statistiken säger att 90 procent av personalen fortfarande jobbar inom företaget två år efter ett övertagande. Man trivs helt enkelt hos oss. Att CSC Sverige fått Unionens utmärkelse Guldnappen som Sveriges mest föräldravänliga och jämställda arbetsplats är värt att nämna i sammanhanget.

– Den som är trygg mår bra. Den som mår bra levererar bra resultat. Så enkelt är det. Om man gör rätt från början, avslutar Bigge Hammar.

Företagsnamn: CSC Sverige

Giltighetstid: 2010-02-08 till 2015-02-08

Omsättning: 1 100 miljoner/år

Referenser inom offentlig sektor: Nynäshamns kommun, Södertälje kommun, Landstinget i Östergötland, Linköpings universitet, Göteborgs Spårvägar

Antal anställda i Sverige: Ca 700

fakta

av. Vilket i sin tur skapar en större trygghet när man går in i ett nytt projekt lokalt. CSC Sverige har både kunskap och kapacitet.

Bigge Hammar igen: – Tryggheten är enormt viktig för kunderna, det är ingen hemlighet. Vi kan redovisa resultat där vår metodik verkligen ger det utfall vi lovat. Och när man vet att praktiken stämmer överens med teorin blir det lättare att fatta beslut.

Etablerat år: 1994 Huvudkontor: Solna

Andra avtal för offentlig sektor: Nynäshamns kommun, Södertälje kommun, Landstinget i Östergötland, Linköpings universitet, Göteborgs Spårvägar

Regional representation i Sverige: Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö, Karlskrona, Västerås

Kontaktperson: Bigge Hammar Tel: 08-560 113 50 Fax: 08-560 103 00 E-post: bhammar@csc.com

Svenska/nordiska certifieringar miljö/kvalitet: ISO 9001, ISO/IEC 20000, ISO 27001, ISO 14001

Hemsida: www.csc.com/se

Aktuellt ramavtalsområde: IT-Drifttjänster, Helhetsdrift

66

Avtalsnytt 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

www.infobahnreklambyra.se

BUSINESS SOLUTIONS TECHNOLOGY OUTSOURCING

» it-drifttjänster 2010 «

AVTALSNYTT / kammarkollegiet

Fujitsu Fujitsu tackar för förtroendet Fujitsu är ett av de företag som tecknat ramavtal med Kammarkollegiet i den nu avslutade upphandlingen ”IT Driftstjänster 2010 – Helhetsdrift”.

Inom Helhetsdrift ingår outsourcing av alla delar inom IT-infrastrukturen och det inkluderar även möjlighet till att ta över befintlig IT-personal som en del av avtalet. Kammarkollegiets upphandling omfattar alla statliga myndigheter som upphandlar via företag med ramavtal och ger också 19 landsting och 231 kommuner runt om i landet tillgång till de erbjudanden och tjänster som ryms inom avtalet.

Heikki Hiekko

Om Fujitsu

Fujitsu i Sverige är en ledande leverantör av tjänster, lösningar och

produkter inom IT och kommunikation. Fujitsu erbjuder outsourcing, konsulttjänster samt en heltäckande portfölj av IT-lösningar, såväl i Sverige och Norden som globalt.

Fujitsu Services och Fujitsu Technology Solutions (f.d. Fujitsu Siemens) påbörjade en integration under 2009 för att bilda ett gemensamt Fujitsu i Sverige. Sammantaget har då Fujitsu 1 000 anställda och kontor över hela landet. Kunder finns inom såväl den privata som offentliga sektorn; bland annat inom bank och finans, detaljhandel, industri, telekom samt centrala myndigheter.

Fujitsu Sverige är en del av Fujitsu-gruppen, ett av världens största IT-företag med drygt 175 000

Företagsnamn:

Giltighetstid:

Fujitsu

8 februari 2010 – 28 februari 2015.

Omsättning:

Referenser:

3 053 300 000 SEK (1 april 2008 – 31 mars 2009) Ca 1 000

Arbetsförmedlingen, Domstolsverket, Försäkringskassan, Jönköpings läns landsting, Kalmar läns landsting, Riksdagen, Riksåklagaren, Värmdö Kommun, Åklagaremyndigheten m fl.

Etablerat år:

Andra ramavtal:

Antal anställda i Sverige:

1935

fakta

anställda globalt i 70 länder och huvudkontor i Tokyo, Japan. Bolaget rapporterade en konsoliderad intäkt på 4,6 biljoner yen (47 miljarder USD) för räkenskapsåret som avslutades den 31 mars 2009.

Fujitsu är i dag ledande inom Lean IT i Sverige, framför allt för ServiceDesks. Fujitsu prioriterar miljöarbetet – ett exempel är datorer certifierade för den Nordiska Svanen samt EnergyStar-anpassade servrar.

För mer information vänligen besök: http://se.fujitsu.com

Kista, Stockholm

Programvaror och tjänster 2007, Systemintegratörer. Stationära och bärbara PC och bildskärmar. Servrar, lagring och produktnära tjänster.

Regional representation i Sverige:

Kontaktperson:

Huvudkontor:

Göteborg, Malmö, Karlskrona, Linköping, Gävle, Sundsvall Certifieringar miljö/kvalitet:

Fujitsu är miljöcertifierade enligt ISO14001:2004 och kvalitetscertifierade enligt ISO9001:2008 samt ISO20000:2005.

Heikki Hiekko Telefon: 070-7938108 Fax: 08-793 7810 E-post: heikki.hiekko@se.fujitsu.com Hemsida:

se.fujitsu.com

Aktuellt ramavtalsområde:

IT-Drifttjänster 2010, Helhetsdrift.

Avtalsnummer 7001/10.

68

Avtalsnytt 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

SKILLNADEN ÄR FUJITSU

Vi är iT-föreTageT som behärskar lean och bygger en kulTur aV sTändig förbäTTring.

» it-drifttjänster 2010 «

AVTALSNYTT / kammarkollegiet

IBM Svenska AB

Johan Nilsson

fakta

IBM har vunnit ett ramavtal med Kammarkollegiet för helhetsdrift.

Avtalet helhetsdrift omfattar bland annat drift, utveckling och förvaltning av infrastruktur och applikationer, samt förvaltning av integrationsprodukter och lösningar för att integrera applikationer. Det gäller för statliga myndigheter samt de flesta kommuner och flertalet landsting och är skrivet på fem år med en möjlighet till två års förlängning.

Detta avtal är en viktig bekräftelse på att IBM är en utvald leverantör till Sveriges myndigheter. IBMs affärsmodell bygger på innovation och på att vi snabbt och flexibelt ska leverera rätt funktionalitet oavsett var myndigheten, kommunen eller landstinget befinner sig IBM har med sin 35 år långa erfarenhet inom outsourcing ett brett erbjudande inom IT- och applikationsoutsourcing av hela verksamhetsprocesser som spänner

ifrån serverunderhåll och drift, på valfri plats, till fullskalig outsourcing inklusive nätverks- och applikationsutvecklingstjänster. Vårt fokus är att leverera varaktiga kostnadsbesparingar, minimera risk och möjligöra våra uppdragsgivares utveckling och snabbhet genom att erbjuda senaste teknologi, innovation samt tillgång till lokal och global kompetens.

IBM är ett av världens ledande IT- och tjänsteföretag. Vi erbjuder IT-system, programvaror, verksamhet- och tekniktjänster. Verksamhetstjänster står för största delen av IBMs intäkter idag, en stor förändring mot för 10 år sedan. För oss är innovation inte enbart något som berör produkter och tjänster, utan något som genomsyrar hela organisationen, dess affärsprocesser, ledningssystem och kultur.

Våra kunders innovativa lösningar ger dem konkurrensfördelar i den alltmer globaliserade ekonomin.

Företagsnamn: IBM Svenska AB

Aktuellt ramavtalsområde: IT Drifttjänster Helhetsdrift

Omsättning: 8 546 497 000 SEK (årsredovisning 2008)

Giltighetstid: 5 år (med möjlighet till 2 års förlängning)

Antal anställda i Sverige: Ca 3 300

Referenser: Transportstyrelsen (tidigare Vägverket), Nordea, ABB, Astra Zeneca, Svenskt Näringsliv

Etablerat år: 1928 Huvudkontor: Kista, Stockholm Regional representation i Sverige: IBM-kontor finns i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall

Kontaktperson: Johan Nilsson Telefon: 070-7931038 Fax: 070-7934948 E-post: nilssonjohan@se.ibm.com Hemsida: ibm.com/se/smarterplanet/government/

Certifieringar miljö/kvalitet: ISO14001, ISO9001

70

Avtalsnytt 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

Ibland går utvecklIngen så fort att vi inte ens

tänker på den. Det som var revolutionerande nytt ena dagen är en vardaglig självklarhet nästa. Många gånger pratar politiska ledare visionärt om framtiden och vad som kommer vara möjligt då. Men mycket av den tekniska framtiden står redan och knackar på dörren.

Sensorer och datachip finns inbyggda i telefoner, bilar, elmätare, tvättmaskiner, TV-apparater och ett otal andra föremål som vi aldrig tänker på som datorer. Nu kan vi digitalisera centrala delar av den fysiska infrastrukturen och förbättra den genom att ge den intelligens. bIltrafIk, sjukvård, handel, logIstIk. Det är några

exempel på områden som kan bli smartare. Tänk dig att du redan när du sätter dig i bilen på morgonen

vet vilken väg som är den snabbaste till jobbet just idag. Tänk dig att om du blir sjuk har du tillgång till en sjukvård som känner till hela din hälsoprofil oavsett var du befinner dig. Vi kan inte förändra hela världen med en gång. Men vi kan göra vårt bästa för att den bit av tillvaron som vi kan påverka fungerar så väl som det bara går. Så andra kan lära av oss, och vi av dem.

Goda idéer sprids snabbt på en smartare planet.

Inom Ibm talar vI om tre krafter som bidrar till

att skapa en smartare planet. Vi säger att världen blir allt mer instrumenterad, ihopkopplad och intelligent.

Om den offentliga sektorn utnyttjar dessa tre trender kommer vi att kunna lösa nästan vilka problem som helst tillsammans.

Läs mer i våra rapporter Smartare välfärd och Smartare kommuner:

ibm.com/se/smarterplanet/government/ Följ oss även på vår blogg:

ensmartareplanet.se/

» it-drifttjänster 2010 «

AVTALSNYTT / kammarkollegiet

Qbranch Välvässat erbjudande med kunden i fokus

Sam Rosman Fotograf: Peter Knutson

Qbranch framgång bygger på riktigt nöjda kunder. För att uppnå det erbjuder Qbranch IT som fungerar dygnet runt, året om. Det innebär att våra kunder fullt ut kan fokusera på verksamheten utan kostsamma driftsstörningar.

Qbranch är ett sourcingföretag som erbjuder konsulttjänster för samtliga delar av kundernas IT-infrastruktur. Vi har kunskap och erfarenhet som gör det möjligt att leverera såväl färdiga koncept som applikationer och lösningar som är anpassade till våra kunders unika behov. Genom att alltid hålla ett öra mot marken säkerställer vi att erbjudandet motsvarar både dagens och morgondagens IT-behov. Eftersom all el som vi förbrukar är miljömärkt och vi använder virtuella servrar bidrar vi samtidigt till att minska kundernas miljöpåverkan.

Ramavtal inom helhetsdrift

Kammarkollegiet har tecknat ramavtal med Qbranch inom området helhetsdrift.

Avtalet

omfattar drift, utveckling och support av infrastruktur inom server, datalagring, klienter och kommunikation. Dessutom innebär avtalet drift och support av applikationer samt integrationsprodukter och lösningar för att integrera applikationer, programvaror och infrastruktur. Som en del av helhetsdrift erbjuder Qbranch en ny exklusiv tjänst inom Desktop Management samt Självbetjäningsportaler som höjer effektiviteten.

Framgångsfaktorer

Qbranch har cirka 500 medarbetare i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Vår framgång bygger på förmågan att hitta, behålla och utveckla talanger som både förstår kundernas verksamhet och morgondagens IT-behov.

I Great Place to Works arbetsplatsundersökning Sveriges Bästa Arbetsplatser hamnade Qbranch 2010 på fjärde plats. Qbranch står för en kompetens som är både djup och bred och eftersom kunderna finns på både verksamhets- och IT-sidan

Leveranser med hög och mätbar kvalitet Årligen mäter vi Nöjd Kund Index, NKI, i syfte att identifiera förbättringspotential och öka kvaliteten i våra tjänster. Undersökningen mäter och analyserar alla viktiga parametrar i våra sourcing- och konsultuppdrag. Qbranch arbetar med processramverket ITIL (IT Infrastructure Library) som beskriver hur IT-tjänster levereras på ett stabilt och kostnadseffektivt sätt. Qbranch är dessutom det första företaget i Sverige som tilldelats den internationella certifieringen ISO/IEC 20000, vilken baseras på ITIL. Detta är ett bevis på att Qbranch tjänste- och produktleveranser möter standardens högt ställda krav på kvalitet.

Företagsnamn: Qbranch

Giltighetstid: 2015

Omsättning: 430 miljoner

Referenser: Dagens Nyheter, Helsingborg Stad, Täby Kommun, Salus Ansvar, Medstop, Praktikertjänst, Riksbyggen.

Antal anställda i Sverige: 500

fakta

krävs att vi har såväl teknik- som verksamhetsfokus. Gemensamt för alla medarbetare är en fullständig inriktning på att kundernas IT ska fungera med 100 procents funktionalitet och tillgänglighet – dygnet runt, året om.

Etablerat år: 1993 Huvudkontor: Stockholm Regional representation i Sverige: Stockholm, Göteborg, Malmö Certifieringar miljö/kvalitet: ISO/IEC 20000, ITIL, MS Guldpartner med flera

Andra ramavtal: Göteborgs Universitet, ICA, Swedbank Kontaktperson: Sam Rosman Telefon: 0732-31 21 45 Fax: 08-13 70 70 E-post: sam.rosman@qbranch.se Hemsida: www.qbranch.se

Aktuellt ramavtalsområde: Helhetsdrift

72

Avtalsnytt 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

ISO 20000

REGISTERED

» it-drifttjänster 2010 «

AVTALSNYTT / kammarkollegiet

SYSteam AB ”Att SYSteam uppfattas som en mycket flexibel aktör bekräftas av våra kunder. Vi sätter kundens behov i centrum och anpassar vår leverans efter det.” sammans med våra kunder genomför IT-projekt som leder till hög affärsnytta.

Vårt arbetssätt är resultatinriktat med långsiktig, aktiv samverkan med våra kunder. Vi följer våra kunder hela vägen, från verksamhets- och behovsanalys, via kravbeskrivningar och realisering till uppföljning och vidareutveckling. Vi tar ansvar för hela processen och känner delaktighet i hela projektet.

Michael Nilsson, VD för SYSteam Outsourcing Services SYSteam AB

SYSteam arbetar sedan 1984 som strategisk helhetsleverantör inom IT och erbjuder tjänster inom drift, management, engineering, affärssystem, systemutveckling/integration och teknisk infrastruktur.

Vi fungerar dels som helhetsleverantör till företag, kommuner, myndigheter och dels som specialist gentemot större organisationer och utvalda branscher.

Vår bransch- och verksamhetskunskap i kombination med vårt djupa IT-kunnande gör att vi till-

Vi finns där du finns

SYSteam har kontor och dotterbolag på drygt 30 orter i Sverige – från Malmö i Söder till Kalix i Norr!

Vi har ca 1 250 anställda och ägs av norska ErgoGroup som är ett av Nordens ledande IT-koncerner.

Tillsammans finns vi lokaliserade på över 90 orter i Norden.

SYSteam som driftpartner

SYSteam är en ledande aktör inom området drift av infrastruktur och affärssystem i Norden. Detta har varit vår kärnverksamhet sedan

-80 talet, vilket sörjer för att vi har en gedigen erfarenhet, etablerade processer och rutiner för att erbjuda en effektiv och säker men ändå flexibel IT leverans. I dagsläget ansvarar vi för driften av cirka 300 kunders IT miljöer från Sverige.

Våra driftrutiner är utvecklade och baserat på ITIL. Det är vår kvalitetsstämpel på att vi kan utföra driftmomenten kostnadseffektivt och med hög kvalitet.

Det är viktigt för oss med långsiktiga relationer, både med våra kunder, leverantörer och anställda. I våra relationer ska visa vi ett 100 procentigt engagemang och ta ett gemensamt ansvar för att nå satta mål. För att nå dit måste vi alltid sträva efter att förstå er verksamhet och er situation.

Genom det kan vi erbjuda professionella IT tjänster som stödjer verksamheten och tillför ett mervärde. Vi ska erbjuda innovativa lösningar som genererar affärsnytta baserat på stabil marknadsledande teknologi, väl utarbetade processer och SYSteams samlade kompetens.

Flexibilitet

Det måste vara enkelt och kostnadseffektivt att genomföra förändringar.

Här ligger en av fördelarna med SYSteam som partner. Det ser man i vårt avtalsupplägg som bygger på att enkelt kunna förändra tjänster eller åtagande inom kontraktsperioden.

Vi har flexibilitet i både avtalet, driftmodellen och den tekniska plattformen. Vi förstår vilka krav som ställs på en outsourcingpartner idag.

– Att SYSteam uppfattas som en mycket flexibel aktör bekräftas av våra kunder. Vi sätter kundens behov i centrum och anpassar vår leverans efter det.

Företagsnamn: SYSteam AB

Giltighetstid: 2015

Omsättning: 2008 års nettoomsättning, 1 754 MSEK (EBITA 2008, 139,4 MSEK)

Referenser inom offentlig sektor: Stockholms Stad, Ängelholms Kommun, Knivsta Kommun samt Heby Kommun. Karolinska Institutet, Stockholms läns landsting, Karolinska universitetssjukhuset, Jordbruksverket, Västra Götalands regionen, Västerbottens läns landsting, Tingsryds kommun, Norrbottens läns landsting, Landstinget i Uppsala, Landstinget i Uppsala län, Landstinget i Östergötland samt Landstinget Sörmland, Kullbergska.

Antal anställda i Sverige: Ca 1250 Etablerat år: 1984

fakta

Enligt två genomförda undersökningar av Morgan Chambers, numera Equaterra (mars 2007 och april 2008), hade SYSteam de nöjdaste outsourcingkunderna bland Nordiska IT-drift leverantörer.

Huvudkontor: Huskvarna Regional representation i Sverige: Anderstorp, Borlänge, Borås, Boxholm, Eskilstuna, Falkenberg, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Huskvarna, Härnösand, Kalix, Kalmar, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mariestad, Motala, Nyköping, Nässjö, Skellefteå, Stockholm, Umeå, Uppsala, Vadstena, Varberg, Värnamo, Växjö

Kontaktperson: Pascal DeBeaux Tel. dir: 08-410 452 45 Växel: 08-410 45 000 E-post: pascal.debeaux@systeam.se Hemsida: www.systeam.se

Aktuellt ramavtalsområde: Helhetsdrift

74

Avtalsnytt 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

Anders Fredriksson, IT-strateg Knivsta Kommun

Med ambitionen att ha en effektiv administration har Knivsta kommun outsourcat driften av sin IT-infrastruktur till SYSteam. SYSteams uppdrag omfattar drift av centrala servrar och system, den kommuninterna kommunikationen och användarsupport. ”SYSteam gav bästa möjliga kvalitet till rimlig investering och fördelarna SYSteam innehar är den mångfald av kompetenser samt bredden, allt från tjänster mot utbildningssektorn till systemutveckling.

Knivsta Kommun har utvecklats enormt efter införandet av drifttjänsten. Vi har dubblerat antalet användare och arbetsplatser samt system. Vi ser en explosionsartad utveckling i den offentliga sektorn och SYSteam har gjort detta smidigt att bemöta.” säger Anders Fredriksson, IT strateg Knivsta Kommun.

SYSteam www.systeam.se Telefon: 08-410 45 000

AVTALSNYTT / textila mattor

Textila mattor Försvarets materielverk har nu tecknat nya statliga ramavtal avseende Textila mattor.

Kontaktperson Anna Söderholm Projektledare Tel: 08-782 5954 E-post: anna.soderholm@fmv.se

Nytt ramavtal avseende Textila mattor trädde i kraft den 1 mars 2010 och gäller i första hand fram till och med 2012-02-29. Ramavtalets totala giltighetstid kan maximalt bli 48 månader.

FMV uppskattar att omsättningen per år under avtalsperioden kommer att ligga på ungefär samma nivå som under 2009, det vill säga cirka 5 miljoner kronor.

Detta ramavtalsområde omfattar: • Textila mattor med lugg för offentliga utrymmen • Textila mattor utan lugg för offentliga utrymmen • Textila mattplattor för offentliga utrymmen

Förnyad konkurrensutsättning Avropsrutinen för detta ramavtal är en förnyad konkurrensutsättning.

Detta innebär att du ska fråga alla leverantörer inom aktuellt område.

Ramavtalsansvarig myndighet Försvarets materielverk, FMV

76

Dagens textila mattor är mycket bättre än sina föregångare Textilmatta används idag oftast som ett synonymt ord till heltäckningsmatta. En heltäckningsmatta är tillverkad (vävd eller tuftad) av ett textilt material som antingen är ull, någon sorts syntetfiber eller en blandning.

Jämfört med andra golvmaterial har moderna heltäckningsmattor en rad överlägsna egenskaper som man lätt glömmer bort. De är mer smutsavvisande, ger ingen statisk elektricitet och är lätta att göra rena.

Heltäckningsmattan är ett bra inred-

ningsmaterial med många möjligheter och kombinationer.

– Textila mattor provas enligt FMV:s tekniska skall-krav och klassificeras enligt det internationalla klassificeringssystem med symboler som används av mattillverkarna. Det kan vara svårt som kund att sätta pris på mattor eftersom de är beroende av rummets utformning, mattans ändamål och typ av kantning av mattan. Därför har detta avtal avropsordningen förnyad konkurrensutsättning och leverantörerna får räkna på priset baserat på myndigheternas behov och önskemål.

Funktionskraven kan ju variera om mattan ska användas i till exempel

en korridor med mycket gångtrafik och därmed ökad risk för slitage eller om mattan ska vara mer dekorativ.

Sedan kan man ställa olika tekniska funktionskrav och miljökrav, till exempel på mattans förmåga att absorbera ljud, motståndskraft mot brand och att mattan inte ska vara allergiframkallande eller innehålla några farliga ämnen samt klarar av slitage från kontorsarbetsstolar, säger Anna Söderholm, projektledare Statliga Ramavtal Möbler vid FMV. Mer information runt ramavtalet finns på www.avropa.se Arne Öster

Leverantör

Giltigt till

Förl. option (mån)

Egetaepper-Sverige AB

2012-02-29

24

Kasthall mattor och golv AB

2012-02-29

24

Ogeborg Golvagenturer AB

2012-02-29

24

Avtalsnytt 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

Arkivhyllor och Skåp Försvarets materielverk har nu tecknat nya statliga ramavtal avseende Arkivhyllor och skåp .

Nytt ramavtal avseende Arkivhyllor och skåp trädde i kraft den 1 mars 2010 och gäller i första hand fram till och med 2012-02-29. Ramavtalets totala giltighetstid kan maximalt bli 48 månader.

Ramavtalsansvarig myndighet Försvarets materielverk, FMV Kontaktperson Anna Söderholm Projektledare Tel: 08-782 5954 E-post: anna.soderholm@fmv.se Detta ramavtalsområde omfattar: Anbudsområde A – Klädskåp Anbudsområde B – Förvaringsenheter Anbudsområde C – Skåp för hängmappar Anbudsområde D – Arkivhyllor Inom området för klädskåp kan du avropa produkter som klädskåp, småfacksskåp i stål och flygdräktsskåp.

Inom området för förvaringsenheter kan du avropa produkter som förvaringsskåp, enheter för källsortering, ventilerade skåp, nyckelskåp i stål, ritningsskåp, småfacksskåp och

postsorteringsenheter.

Inom området för skåp för hängmappar kan du avropa sådana produkter.

Inom området för arkivhyllor kan du avropa produkter som mobila och stationära arkivhyllor och bibliotekshyllor.

Förnyad konkurrensutsättning Avropsrutinen för detta ramavtal är en förnyad konkurrensutsättning.

Detta innebär att du ska fråga alla leverantörer med avtal inom aktuellt område.

Se tabell för leverantörer som har tilldelats avtal.

Avropsprislista

Avropsprislista utgör en del av detta ramavtal.

Ramavtalsleverantören kan i avropsprislistan inkludera produkter som ligger inom ramavtalsområdets ramar och de anbudsområden där de har tilldelats avtal. Dessa produkter ska även uppfylla FMV:s tekniska skall-krav.

Syftet med avropsprislistan är att ge avropare en informativ och överskådlig prislista.

Myndigheterna avropas enligt förnyad konkurrensutsättning då arkivhyllor är så komplexa system.

Leverantörerna har kunskaper för att planera inredningen i ett arkiv utefter kundens behov och räkna ut det totala priset. Ramavtalet hette tidigare Särskilda förvaringsenheter men vi ville förtydliga omfattningen

Leverantör

A

B

C

AJ Sverige AB

X

X

X

Constructor Sverige AB GBP Ergonomics AB

X X

JiWa Jinwall Inredningar AB

X

X X

Lammhults Biblioteksdesign AB Lundqvist Inredningar Eftr. AB

X X

X

X

Lustrum AB

X

NORDPLAN Inredningar AB

X

Skandex AB Sonesson Inredningar AB

D

X

X

X X

X

TreCé AB

X

X

Tunnplåt i Gävle AB

X

Standard System AB (Altikon)

X

av avtalet, där en stor del av efterfrågan rör just arkivhyllor. Under 2009 omsatta det tidigare avtalet cirka 38 miljoner kronor och vi tror att den årliga omsättningen kommer att ligga på en liknande nivå under avtalsperioden. Utvärderingen av offererade produkter inom detta ramavtal görs genom en bedömning av handtag, hanterbarhet, tillbehör, skär- och klämrisker samt noggrannhet i tillverkning, säger Anna Söderholm, projektledare Statliga Ramavtal Möbler vid FMV. FMV ställer miljökrav som skallkrav och som utvärderingskriterier.

Skall-kraven är lagkrav som FMV vill lyfta fram, till exempel Reach.

X

Reach är en kemikalielagstiftning som trädde i kraft den 1 juni 2007 i hela EU och som ska införas stegvis under de närmaste tio åren. Utvärderingskriterierna som man bedömer är om träråvaran är certifierad för hållbart skogsbruk, användningen av krom och lösningsmedel och hur miljövänliga lack och färger är, förklarar hon.

Det är viktigt att påpeka att utvärderingskriterierna för miljö är valda för att de ska göra skillnad ur miljösynpunkt.

Mer information runt ramavtalet finns på www.avropa.se Arne Öster

Heltäckning är i ropet igen!

I kontorsmiljöer har textila mattor en naturlig plats i gångstråk och under möbler. Med rätt skötsel och underhåll håller de sig fina under många år. Man märker inte minst mattans förmåga att absorbera ljud på platser där många människor samlas, till exempel i skolor, kontorslandskap, kontorsentréer och bibliotek.

Många korridorer känns långa, sterila och bullriga. En gångmatta mjukar upp, minskar ljudnivån och halkrisken. En matta under arbetsplatsen eliminerar skrapljud från fötter och stolar och förbättrar även akustiken i övrigt. Förutom högre komfort vinner man även viss energibesparing genom att värmen bättre stannar kvar i rummet.

Dagens textila mattor är mycket bättre än sina föregångare Textilmatta används idag oftast som ett synonymt ord till heltäckningsmatta. En heltäckningsmatta är tillverkad (vävd eller tuftad) av ett textilt material som antingen är ull eller någon sorts syntetfiber. Bland-

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 2 2010

ningar kan också förekomma.

Inget annat golvmaterial har så många fördomar runt sig som heltäckningsmattan. Den otroliga försäljningen av heltäckningsmattor under 1970-talet lade grunden till detta. Heltäckningsmattor lades in utan tanke på användningsområde, skötsel, eller kvalitet. Att heltäck, precis som alla andra golv, behöver rengöras var det ingen som tänkte på!

De gamla heltäckningsmattornas dåliga rykte hänger också till stor del samman med dålig fiberkvalitet.

70-talets heltäckningsmatta kan helt enkelt inte jämföras med 2000talets . Idag är en heltäckningsmatta ett utmärkt golvmaterial i många miljöer.

Jämfört med andra golvmaterial

har moderna heltäckningsmattor en rad överlägsna egenskaper som man lätt glömmer bort. De är mer smutsavvisande, ger ingen statisk elektricitet och är lätta att göra rena.

Heltäckningsmattan är ett bra inredningsmaterial med många möjligheter och kombinationer.

Textila plattor är ett smidigt och enkelt sätt att snabbt ”möblera” golvet i en monter eller till ett event. Även i mer permanenta golvlösningar kan textila plattor vara ett alternativ, speciellt i lokaler där mycket folk rör sig. Det går snabbt och enkelt att byta ut enstaka plattor som utsatts för slitage utan att behöva byta hela mattan.

Arne Öster

77

AVTALSNYTT Planerade upphandlingar Ekonomiadministrativa system (EA-system) Ekonomistyrningsverket (ESV) har som uppgift att säkerställa statsförvaltningens tillgång till ändamålsenliga administrativ system, med tillhörande stöd. Det har ESV gjort framför allt genom statliga ramavtal som gjort det möjligt för enskilda myndigheter att skaffa systemlösningar utan att gå ut i egna upphandlingar.

För närvarande finns det inget ramavtal för EA-system. Ekonomistyrningsverket har därför beslutat om att gå ut i en upphandling av statliga ramavtal för EA-system.

Målet är att avrop från ramavtal ska kunna göras från slutet av 2010.

ESV förberedelser för upphandling av statliga ramavtal för IT-stöd inom EA-områdena går nu in i sitt slutskede.

Ramavtalen kommer att upphandlas i tre separata delar: • Ekonomiadministrativa system • IT-stöd för budgetering och rapportering • IT-stöd för projektredovisning och projektstyrning Dessa ramavtalsupphandlingar

kommer under 2010 att samordnas med den pågående upphandlingen av IT-stöd för elektronisk handel (EH).

Läs mer om bakgrund till upphandling samt utgångspunkter för EA-systemupphandlingen på www.esv.se.

Sammanfattning av upphandlingsarbetet: Myndigheters behov och önskemål är avgörande Myndigheternas medverkan i upphandlingen är av avgörande betydelse för att de tecknade ramavtalen och de system dessa kommer att erbjuda, har en inriktning och ett innehåll som överensstämmer med myndigheternas behov och önskemål.

ESV bedömde det därför som angeläget att personer från myndigheterna skulle få delta i projektet till exempel genom att medverka i workshops och referensgrupper.

Detta arbete har nu genomförts och slutförts.

Ekonomiadministrativa system Arbete med att sammanställa det material som hittills tagits fram, utforma avtalstexter och slutligt förankra ett färdigt förfrågningsun-

derlag, är nu i sitt slutskede.

Inriktningen är att skicka ut förfrågningsunderlaget under första kvartalet 2010.

IT-stöd för budgetering och rapportering Arbete med att sammanställa det material som hittills tagits fram, utforma avtalstexter och slutligt förankra ett färdigt förfrågningsunderlag, är nu i sitt slutskede.

Inriktningen är att skicka ut förfrågningsunderlaget under första kvartalet 2010.

IT-stöd för projektredovisning och projektstyrning Arbete med att sammanställa det material som hittills tagits fram, utforma avtalstexter och slutligt

förankra ett färdigt förfrågningsunderlag, är nu i sitt slutskede.

Inriktningen är att skicka ut förfrågningsunderlaget under första kvartalet 2010.

När ramavtalen finns på plats ESV kommer att ge stöd till myndigheterna, genom bl.a. lanseringsmöten och lämna vägledning vid avrop.

Om du har frågor angående upphandlingarna kontakta då Projektledaren Birger Tellmann, ESV, telefon 08-690 43 00, mobil 0708-904530 eller via e-post birger. tellmann@esv.se.

Uppskattad tidplan för aktuell upphandling:

Upphandlingsfas:

Beräknad tidplan:

Kommentar/ status:

Förberedelse inför upphandling av EA-system

Kvartal 1 2010

Pågår

Nya ramavtal

Hösten 2010

Planerad

Förberedelse inför upphandling av IT-stöd för budgetering Kvartal 1 2010 och rapportering

Pågår

Nya ramavtal

Planerad

Hösten 2010

Förberedelse inför upphandling av IT-stöd för projektredo- Kvartal 1 2010 visning och projektstyrning

Pågår

Nya ramavtal

Planerad

Hösten 2010

Pågående upphandlingar E-förvaltningsstödjande tjänster 2010 Upphandling av E-förvaltningsstödjande tjänster är nu annonserad och genomförs som förhandlad upphandling. De befintliga avtalen (Infratjänst) har förlängts till 201003-30.

Upphandlande organisation Kammarkollegiet Kontaktperson Jan Lundh E-post: jan.lundh@kammarkollegiet.se Sista dagen att lämna ansökan till Kammarkollegiet var 2009-12-10.

Kammarkollegiet kommer att besluta vilka anbudssökande som ska inbjudas att inlämna anbud under slutet av april 2010. Kammarkollegiet kommer att sända ut förfrågningsunderlag till de utvalda anbudssökande i anslutning till ovanstående beslut.

Upphandlingen av E-förvaltningsstödjande tjänster omfattar följande tjänsteområden: Kontaktstödjande tjänster De kontaktstödjande tjänsterna ska

78

bidra till att tillhandahålla ett effektivt och användbart stöd för aktuella målgrupper hos privatpersoner, företag och organisationer.

Verksamhetsstödjande tjänster De verksamhetsstödjande tjänsterna ska stödja informationshantering och en effektiv handläggning av ärenden inom den egna organisationen och i samverkan med andra.

Infrastrukturella tjänster De infrastrukturella tjänsterna ger stöd i ett antal olika delar av ärendeprocessen och andra processer såväl kontaktstödjande som verksamhetsstödjande.

I samtliga tre tjänsteområden ovan ingår införande- och driftstödjande tjänster De införande- och driftstödjande tjänsterna utgörs av stödtjänster till tjänsterna ovan, för att hjälpa myndigheterna att planera, införa, upprätthålla och följa upp tjänster för e-förvaltning.

E-handelstjänst (tidigare kallat IT-stöd för e-handel) I oktober 2008 slutförde ESV sitt regeringsuppdrag att förbereda införandet av elektroniska beställningar i staten.

Upphandlande organisation Ekonomistyrningsverket Kontaktperson Sören Pedersen E-Post: soren.pedersen@esv.se

Upphandlande organisation Försvarsmakten Kontaktperson Ingela Mildton-Patzelt E-post: ingela.mildton-patzelt@mil.se

Regeringen har beslutat att statliga myndigheter ska införa e-beställningar före utgången av 2013.

ESV har fått i uppdrag att leda och samordna införandet av elektroniska beställningar i statsförvaltningen.

För att kunna hantera beställningar elektroniskt behöver myndigheterna ett bredare IT-stöd än det som ryms i nuvarande ramavtal avseende e-faktura. ESV upphandlar därför nu nya statliga ramavtal för e-faktura och e-beställningar, vilka samlat kallas E-handelstjänst.

Den 16 november 2009 publicerade ESV förfrågningsunderlaget och sista dag för att lämna anbud är den 10 februari 2010. Ramavtal förväntas vara avropsbara kvartal 3, 2010. Avsikten med upphandlingen är att underlätta för myndigheterna att införa elektroniska beställningar.

Gällande avtal för nedanstående orter löper ut 2010-04-30.

Södra Sverige Borås, Kalmar, Karlsborg, Kristianstad, Lund, Malmö, Oskarshamn, Ronneby, Varberg och Visby.

Mellersta Sverige Borlänge, Bromma, Enköping, Falun, Farsta, Gävle, Katrineholm, Nacka, Norrköping, Nyköping, Solna, Stockholm (Stockholms kommun) och Örebro.

Norra Sverige Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Bollnäs, Gällivare, Kiruna, Luleå, Piteå, Skellefteå, Söderhamn och Umeå.

Hotelltjänster, inrikes

Försvarsmakten har inlett ny upphandling av Hotelltjänster, inrikes.

Offentliga Affärer 2 2010 | www.offentligaaffarer.se

Lindahl. Når resultat.

Finns det någon motsättning mellan professionalism och humanism? Mellan kompetens och kontinuitet? Affärsmässighet och erfarenhet? Inte enligt oss.

På Lindahl anser vi tvärtom att det ena bygger och förstärker det andra. Därför månar vi om våra klienter – precis som vi månar om våra anställda. Kompetens, professionalism och helhetssyn är för oss självklara, men även kontinuitet, erfarenhet och personligt engagemang. Positiva relationer föder nämligen positiva resultat. Det är vi säkra på.

Det är det som gjort oss till vad vi är idag. Årets Advokatbyrå 2009.

Advokatbyrån som bevisligen når resultat.

stockhol m

göteborg

helsingborg

malmö

uppsala

örebro

www.lindahl.se

posttidning

ReTuradress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg

Med Semantix professionella tolktjänster kan du kommunicera säkert och smidigt.

När du vill ha personlig service ska du ringa till Semantix Contact Center. Då får du tala med en av våra erfarna tolkrådgivare som hjälper dig med din beställning.

Om du redan vet vad du behöver kan du enkelt beställa tolk via eTolk, vår tolktjänst på webben. Det är lika säkert men ännu snabbare. Logga in på ditt personliga konto för att hantera och överblicka dina beställningar. Har du inte använt eTolk? Anmäl ditt intresse på www.semantix.se/Tolkning.

Alla språktjänster på samma ställe Myndighetstolkning: 0770-45 74 00 (dygnet runt) Översättning samt övriga tjänster: 0774-40 05 50

www.semantix.se | info@semantix.se SVERIGE STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ NORRKÖPING UPPSALA UMEÅ FINLAND HELSINGFORS ULEÅBORG NORGE OSLO TRONDHEIM STAVANGER HAMAR