Offentliga Affärer nr-3 2011

vård ledarskap miljö konferens

JURISTERNA SVARAR

juridik utbildning

Så kan du använda komboavtal!

SÄKERHET

UPPHANDLING

EKONOMI

Övervaka personalens datorer, säger experten

ER BEHÖVI U D T ALL EKONOM INFÖR RNA 2011 DAGA

tema EKONOMI

Profilen

Nr 3 2011 | Nittonde årgången

Pris 79 kr

Rekordöverskott betalar pensionsskulder Chefekonom Lena Bäcker Gillar det svenska kommunsystemet

Avtalsnytt: Säkerhetsteknik, ÖPPNA PROGRAMVAROR

A world of service

Det är bara fördelar med att vara ett lokalt företag.

Nästan.

Det lokala företaget har en överlägsen kunskap om sitt samhälle. Man har sina lokala uppdrag.

Man månar om sitt närområde och man har en speciell förståelse för sina kunder. Man bor på orten och har inte bara nära till jobbet, man stöter också på kunder och kolleger till glädje för informella kontakter.

Man säger att all business is local, men för oss har det en större och viktigare innebörd att vara ett lokalt företag. Vi som arbetar med tjänsteleveranser utför alltid vårt arbete på en tydligt lokal plats. Vi kan visserligen fatta centrala överenskommelser med våra kunder men det dagliga arbetet utförs alltid lokalt. Med våra egna lokala medarbetare som lever nära sin trakt och sitt område.

Men det finns klara begränsningar med att vara ett helt lokalt företag. Framför allt när det gäller resurser. Resurser när det gäller kunnande och utveckling. När det gäller utbildning av personal, när det gäller metodutveckling, när det gäller erfarenhetsöverföringar mellan olika verksamhetsområden.

Men också när det gäller att utföra uppdrag på samma kvalitetssäkrade sätt över större områden. För till exempel nationella eller internationella beställare.

Det är den här synen som har gjort oss till Sveriges och Nordens största lokala tjänsteföretag: vi finns där och när våra kunder behöver oss.

Ur serien ”Myt och verklighet om outsourcing” www.se.issworld.com

nu är biljetterna till årets show släppta!

GöteborG, Scandinavium 24–25 november Stockholm, ericSSon Globe 1 december ON JILL JOHNS

malmö, malmö arena 2 december

[S]

PETER JOHANSSON [S]

DAR

IN [S

]

KATE RYAN [BE]

SANNE SALOMONSEN

[DK]

R: RENCIE KONFE HJELT HENRIK

www.onstage.se Arrangör

4

Mediapartners

läktarbiljetter bokas på ticnet.Se - telefon 0771 - 70 70 70 hos SJ www.sj.se/upplevelser - telefon 0771 - 75 75 75 Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se eller i närmaste SJ resebutik

Innehåll 8

Offentliga Affärer nr 3 2011

Profilen – Lena Bäcker

Som chefekonom på Kommuninvest bevakar hon den svenska såväl som den internationella ekonomin. Med god insyn i den ekonomiska verkligheten börjar sammanhangen framträda.

16 Ekonomi – Rekordöverskott betalar pensionsskulder Många kommuner visade överskott i bokslutet för 2010 och passade då på att avsätta medel för kommande pensionsåtaganden. Men hos vissa kommuner är pensionsskulden fortfarande en stor dold kostnad som skjuts på framtiden.

28 Juridik – Är komboavtal tillåtet?

Är det tillåtet att använda både rangordning och förnyad konkurrensutsättning som tilldelningsmodeller i samma ramavtal? Advokaterna från Lindahls reder ut frågan.

38 Datorer för tidigt lärande

8

IT-satsningarna i skolvärlden växer så det knakar. I Ale kommun är man först i landet med att erbjuda en-till-en datorer i lågstadiet.

52 Säkerhetsexperten

Tomas Djurling svarar på frågan om vi bör begränsa medarbetarnas behörigheter på internet.

58 Malmö – en föredömligt hållbar stad

Städer spelar en central roll för minskningen av utsläpp av växthusgaser och Malmö stad har uppmärksammats för sina ambitioner att utvecklas hållbart.

38

58

Är du morgondagens vinnare?

Vi på Ekan älskar utmaningar, för vi vet att i utmaningar ryms också möjligheter. Möjligheter att göra någonting bättre. Idag står Västvärlden inför särskilt stora utmaningar då en unik generationsväxling pågår på arbetsmarknaden.

Det finns en stor chans för din organisation att komma ut som vinnare, men för det krävs utveckling och anpassning till dagens och morgondagens nya förutsättningar.

Hur kan vi säkra kompetensen? Vilka effekter får en äldre befolkning på vår ekonomi? Och hur ska vi attrahera och behålla morgondagens talanger?

Ekan off affärer 2011 185x65 (4.0).indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

Det är här Ekan kommer in. I 25 års tid har vi hjälpt företag och offentliga organisationer att utvecklas och just nu vägleder vi bland annat 300 ekonomer så att de kan axla morgondagens ekonomroll. Det är ett bland många sätt att framtidssäkra verksamheten.

Varmt välkommen att kontakta oss med dina utmaningar och möjligheter!

www.ekan.com 2011-01-20 09.19

5

UTSTÄ LLARE DAGAREKONOMI NA 201 1

Med drygt 40 års erfarenhet har vi byggt upp en bred och djup kunskap om fastighetsbranschens alla viktiga delar.

Affärsstöd | Förvaltningsstöd/FM | Upphandlingsstöd | Kompetensstöd

Våra konsulter är rådgivande och stödjande specialister till fastighetsföretagare i hela förvaltningsprocessen.

Vi följer marknaden och har successivt utvecklat vårt tjänsteutbud till att stödja fastighetsföretagandets omfattande behov av Affärsstöd, Upphandlingsstöd, Förvaltningsstöd/FM samt Kompetensstöd

Genom vår breda kompetens, vår långa branscherfarenhet och vår förmåga att ligga steget före, utför vi alltid våra uppdrag med ett helhetsperspektiv.

Fasticon skapar ett lönsamt fastighetsföretagande för sina kunder.

Garanterad ökad lönsamhet! www.fasticon.se

LEDARSKAP

MILJÖ

KONFERENS

Ledare JURISTERNA SVARAR

VÅRD

Så kan du använda komboavtal!

UTBILDNING

RÅD FRÅN SÄKERHETSEXPERTEN

R BEHÖVE ALLT DUEKONOMI INFÖR A 2011 DAGARN

UPPHANDLING

EKONOMI

JURIDIK

Övervaka personalens datorer, säger experten

TEMA EKONOMI

PROFILEN

Nr 3 2011 | Nittonde årgången

Pris 79 kr

Rekordöverskott betalar pensionsskulder Chefekonom Lena Bäcker Gillar det svenska kommunsystemet

AVTALSNYTT: SÄKERHETSTEKNIK, ÖPPNA PROGRAMVAROR

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz, lina@hexanova.se Redaktionsledning Malin Ulfvarson, malin.ulfvarson@hexanova.se Journalister Arne Öster, Mona Sundquist, Malin Ulfvarson, Stina Rangmar Krönikör Carina Lundberg Uudelepp Annonsbokning Sören Solefors, Tel: 031-719 05 14 soren.solefors@hexanova.se Layout Nadja Törnblad Omslagsfoto Jonas Eriksson Tryck Elanders, www.elanders.se Projektledning Göteborg Sören Solefors, soren.solefors@hexanova.se Martin Nyman, martin.nyman@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm, anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden, kent.mossheden@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel: 031-719 05 00 Fax: 08-618 03 27

Myndigheter dåliga på att använda IT

I

en undersökning kartläggs hur företag och myndigheter arbetar avseende virtuella möten, mobilitet, kundservice, sociala medier och delning av information. Studien visar på ett flertal förbättringsområden: till exempel kan endast 20 procent av företagen använda videomöten med sina kunder, hälften kan inte sköta jobbmejl i mobilen och bara 17 procent använder sociala medier.

Utifrån undersökningen har ett index för användningen av informations- och kommunikationsteknik, IKT, räknats fram – index ligger i dag på 38 på en 100-gradig skala. Det finns med andra ord en stor utvecklingspotential, bland annat när det gäller virtuella möten, möjligheten att dela information med externa parter och ett mobilt arbetssätt.

Vid en jämförelse mellan olika branscher framgår att bank- och finans uppvisar det högsta indexet, 48, medan företag inom utbildningssektorn hamnar på index 30 och offentlig sektor på 25.

Undersökningen är utförd på uppdrag av TeliaSonera och Cisco där över 6 000 medarbetare i svenska företag och myndigheter har intervjuats.

Nytänkande tillämpningar där man på olika sätt drar nytta av videotekniken har dock i allt högre utsträckning börjat användas inom till exempel vårdsektorn.

Undersökningar visar också att användningen av videomöten i landstingen ökade med 180 procent förra året.

På Ekonomidagarna 2011 – den 17-18 augusti – har du möjligheten att skapa nya kontakter och utbyta erfarenheter med andra inom din bransch.

Chefsdagarna 2011 i Helsingborg

Chefsdagarna , den 31 augusti - 1 september, är till för dig som vill motivera dina medarbetare och inspirera till positiv utveckling och som vill vara en innovativ ledare.

Ett 40-tal föreläsare är på plats för DIN skull

Den 7-8 september välkomnar vi dig till Växjö och Personalvetardagarna 2011, den årliga mötesplatsen för dig som berörs av de aktuella HRfrågorna. På plats väntar ett stort antal föreläsare, utställare och kollegor.

Trevlig sommar!

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

Årets största mötesplats för Sveriges offentligaekonomer

Sedan 1991 har ekonomer, revisorer och beslutsfattare samlats i Örebro för att ta del av aktuella seminarieprogram med tongivande experter, forskare och politiker.

www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

7

Lena Bäcker ser sammanhangen Som chefekonom på Kommuninvest bevakar hon den svenska såväl som den internationella ekonomin.

Med god insyn i den ekonomiska verkligheten börjar sammanhangen framträda.

D

et är väldigt intressant att se hur allt hänger ihop. Går en bank i konkurs i New York påverkar det våra svenska kommuners räntor, eventuellt ökad arbetslöshet och ökade ekonomiska åtaganden för kommunen. Om kommunerna å sin sida drar ner på sina investeringar så påverkar också det samhället i övrigt, säger Lena Bäcker och tillägger: – Vi vill ju alla i slutänden ha en bra skola, service och vård och det är väldigt intressant att se hur vi kan arbeta för att nå dit.

Hennes särskilda ställning gör henne frekvent anlitad som expert. Vid fyra tillfällen har hon fått utredningsuppdrag från regeringens expertorgan, och när flera av de stora byggföretagen lägger sina verksamhetsplaner ringer de först till henne för att höra hur investeringsklimatet i kommunerna ser ut framöver.

– En mycket stor andel av deras uppdrag kommer ju därifrån, säger Lena Bäcker.

8

Kommuner att lita på

Kommunsektorn är en viktig stabilisator i svensk ekonomi. Med 1,1 miljoner anställda står man för en stor andel av landets BNP. – Kommunernas investeringar och konsumtion var tydligt bidragande till att vända den svenska ekonomin under den senaste lågkonjunkturen och utvecklingen mot den starka ekonomiska situation vi har i Sverige idag.

Den svenska statsskulden är relativt låg idag men under 1990-talskrisen var vi skuldsatta till 65 procent av BNP. Det är jämförbart med vad Grekland har idag, påpekar Lena Bäcker. Under samma tid har den svenska kommunskulden legat stabilt, den varierar inte lika stort utan ligger på cirka 10-15 procent av BNP. – Det visar på vikten av kommunernas ekonomi som stabilisator i vår nationella ekonomi.

Under årets ekonomidagar i Örebro kommer Lena Bäcker att prata om de utmaningar som väntar för kommuner och landsting de närmaste åren.

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

profilen | Lena Bäcker ser sammanhangen

”

Vårt skatteutjämningssystem som gör att kommunerna hjälper varandra är unikt i världen.

– Utmaningarna har aldrig varit större, trots att den svenska ekonomin går starkt.

Det handlar om att bära kostnaderna för en allt mer åldrande befolkning, som lever allt längre, satsningar på infrastruktur, pensionsskulden – kommunernas skuld till de anställda, den fortsatta flytten från landsbygd till storstad. I vissa kommuner kan flera av dessa utmaningar falla ut på en gång.

– Jag vill inte påstå att framtiden är svart, men det gäller att vara förberedd. För att klara morgondagens utmaningar behöver man kanske tänka om i någon mån.

Utmaningarna ter sig något olika för små landsortskommuner jämfört med de större kommunerna, men gemensamt är att ingen kommer undan.

– Visst stämmer det att vissa kommuner har något svårare utmaningar att brottas med men till exempel de växande kommunerna brottas ju samtidigt med kraven på stora investeringar för att möta den starka tillväxten, säger Lena Bäcker.

Till grund för förtroendet ligger naturligtvis medlemskommunerna.

– Vi har en god kommunekonomi i Sverige, välskötta kommuner och ett starkt legalt ramverk – svenska kommuner kan inte gå i konkurs. Vårt skatteutjämningssystem gör att kommunerna hjälper varandra, och det är unikt i världen.

Att dessutom kommunerna har viss beslutanderätt vad gäller beskattning är också unikt, och hjälper till att bygga förtroendet.

– Vi har ett fantastiskt system i Sverige, anser Lena Bäcker.

I vått och torrt

Lena Bäcker har många spännande uppdrag bakom sig. Under 1980-talet arbetade hon på Stadshypotek. Ekonomin var stark, gräset grönare och utlåningen nådde rekordhöjder.

– Det hade byggts kraftigt i Sverige och utlåningen hade varit för frikostig.

Problemen kom i början av 1990-talet, och Lena Bäcker var med på hela resan.

Ett fantastiskt system – Jag var med och byggde upp finansakut för privatpersoner, Svenska kommuner har god ekonomi och median lånesskuld per företag och kommuner för att undvika konkurser. Det är oerhört invånare om man jämför internationellt, men skuldbördan varie- lärorikt att även arbeta med problemen säger Lena Bäcker. rar stort kommunerna emellan. Kommuninvest uppdrag är att 2003 blev hon VD i Värmlands Kreditgarantiförening och efter erbjuda effektiv finansförvaltning med fokus på finansiering för en tid som kommunchef i Säffle kommun fick hon ett utredkommuner och landsting och är i regel huvudfinansiär i med- ningsuppdrag av Statens Bostadskreditnämnd – som är regeringlemskommunerna, men det händer också att andra finansiärer ens expertorgan för byggande och boende. väljs.

Det blir många resor i arbetet, vilket hon inte har något emot.

– Vi är inte ensam finansiär i kommunsektorn, men vi finns Men sin fritid spenderar hon helst med familjen, det vill säga för att låta dem låna effektivt och i cirka 90 procent av fallen är man och två barn, i villan i Karlstad. Kontoret hos Kommunvi det mest kostnadseffektiva alternativet. invest finns i Örebro, men där är hon inte lika ofta. De flesta Och Kommuninvest har haft mycket stark tillväxt under arbetsresor går till Stockholm och internationellt. många år.

– Det blir möten och kontakter med organisationer som SKL, – Vi har upparbetat ett gott förtroende på finansSABO och SmåKom och så kommunicerar jag nära marknaden och har otroligt hög kreditvärdighet. Unriksdagens utskott, regeringen och dess departement der finanskrisen kunde vi erbjuda utlåning till komvars verksamhet påverkar våra medlemmars finansTräffa munerna, något som bankerna inte hade möjlighet förvaltning. att göra. Det var tack vare vår högsta möjliga kredit- Lena Bäcker på

– Jag har haft förmånen att arbeta i alla typer värdighet, pengarna placeras där de anses säkra. Samav organisationer, jag har haft ledaransvar i både ideEkonomidagarna ell, privat och offentlig sektor. Gemensamt för mina tidigt som hela Sveriges finansmarknad stod stilla 17-18 augusti under ett par dagar kunde vi låna upp pengar för att uppdrag har varit en stark koppling till politiken, i vår tur kunna låna ut till kommunerna, säger Lena säger Lena Bäcker.

Bäcker.

Malin Ulfvarson

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

9

UTSTÄ LLARE DAGAREKONOMI NA 201 1

Kontantkort i stället för pappershögar ICA Kontantkort är resultatet av ett avtal mellan ICA Banken och Riksgälden. Tjänsten är helt ny i Sverige och innebär att statliga myndigheter, kommuner och landsting numera kan betala ut pengar på ett enklare, säkrare och effektivare sätt.

ICA Kontantkort underlättar offentliga utbetalningar som av olika anledningar inte kan göras direkt till ett svenskt bankkonto.

I dag används i sådana fall bland annat kontanter, utbetalningsavier och utländska checkar. Kontantkortet kan också ersätta kontantkassor. Man sparar både tid och pengar på minskad administration, ökad säkerhet och framför allt lägre kostnader.

Tjänsten innebär att utbetalaren laddar ett kort med det belopp som ska betalas ut i form av bidrag eller ersättning. Det går bra att använda kontantkortet för både enstaka och återkommande betalningar. Mottagaren kan sedan med en kortkod ta ut pengarna eller använda kortet att handla med där MasterCard accepteras. Motsvarande kort (prepaid card) finns i bland annat Storbritannien och USA.

” 10

Vår målsättning med att införa ICA Kontantkort var att göra vardagslivet enklare för användarna. På köpet fick vi en effektivare administration – det har nästan sparat in en heltidstjänst för oss.

Jag rekommenderar verkligen fler kommuner att börja med tjänsten.”

Hassan Eftekhari Ekonomichef på Arbetsmarknadsoch familjeförvaltningen, Eskilstuna Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

Effektivare utbetalningar med kontantkort

ICA Kontantkort är unikt i sitt slag i Sverige. Det passar för utbetalningar till personer utan bankkortskonton och kan användas på inköpsställen och i uttagsautomater över hela världen. Enkelt, säkert och kostnadseffektivt.

Vill du veta mer? Ring ICA Banken på 033-47 47 55 eller maila oss på icabanken.kontantkort@ica.se.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

11

nyheter UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGAAFFARER.SE Uppsala Arena åter på tapeten Uppsalas politiker ger inte upp idén om en arena vid Gränby och påbörjar nu arbetet med att anmäla projektet till EU-kommissionen.

Miljöbästa myndigheterna rankade Endast 11 av 194 myndigheter får full pott i Naturvårdsverkets ranking av miljöarbetet i staten. Tolv myndigheter når inte upp till mer än hälften av poängen.

Prisbelönt stödsystem blir nationellt Trafik Stockholms kraftfulla IT-stöd underlättar för trafikledarna att fatta beslut i stressiga situationer. Nu införs systemet nationellt, i samtliga Trafikverkets vägtrafikledningscentraler.

E-hälsokonferens i Budapest Sverige har en framträdande roll under europeiska eHealth Week 2011 som pågår nu, med sju svenska talare representerade och det största antalet registrerade deltagare från ett och samma land.

Försäkringskassan beslutar på otillräckligt underlag Bara drygt 13 procent av de läkarintyg som behövs för beslut om sjukpenning uppfyller de krav på tillräcklig kvalitet som ställs i Försäkringskassans egen vägledning.

Vill spara överskottet till sämre tider Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, konstaterar att den ekonomiska situationen är betydligt bättre än förväntat, och vill att regeringen ändrar reglerna kring balanskravet.

EU-strategiskt arbete i Region Skåne Att bevaka vad som händer inom EU och påverka beslut och lagstiftning som rör Skåne är en viktig del i Region Skånes arbete. EU kan bidra till att öka tillväxten och utvecklingen i hela Skåne.

Bättre statistik för effektivare upphandling Brister i statistik och uppföljning gör det svårt att skilja på vad som är en bra eller en dålig offentlig upphandling.

Det konstaterar Konkurrensverket i en rapport och ger flera förslag på hur statistiken kan förbättras.

Miljonkrav på Region Skåne De privata vårdbolagen i Skåne har inte tillgång till regionens journalsystem, något som innebär ett stort merarbete när de tar emot nya patienter. Nu kräver de 20 miljoner i kompensation.

12

Gryningsräd mot Posten

M

isstankar om att Posten har gett rabatter till en konkurrents kunder för att få dem att lämna kunden till förmån för Postens egna tjänster gjorde att Konkurrensverket ansökte om att få genomföra en så kallad gryningsräd. I de fall då bevis riskerar att undanhållas eller förvanskas gör man oanmälda besök. Stockholms Tingsrätt nekade tillstånd till husrannsakan, men Marknadsdomstolen gav klartecken. Gryningsräden genomfördes den 3 maj.

Konkurrensverket menar att den misstänkta överträdelsen är allvarlig och berör en marknad som är av stor betydelse för samhällsekonomin. Efter inspektionerna analyseras materialet och den kommande utredningen får visa om någon lagöverträdelse har förekommit. Finner man stöd för att Posten har gått olagligt till väga kommer en process att inledas vid Stockholms Tingsrätt. Om Posten fälls i domstol kan det bli böter på högst tio procent av omsättningen för 2010, det vill säga drygt fyra miljarder kronor.

Utökat vårdval i vartannat landsting

Ny strategi för eSamhället

Hälften av landstingen har infört, eller utreder möjligheten att införa, vårdval inom fler områden än för allmänläkarverksamhet. Det visar en kartläggning som Konkurrensverket lämnat till regeringen.

Hur många och vilka områden som omfattas varierar mellan landstingen och i flera fall avses verksamheter som inom andra landsting ingår i uppdraget för det obligatoriska vårdvalet inom primärvården. Flest vårdvalssystem finns i Stockholms läns landsting där vårdval har införts inom 15 områden och beslut om vårdval har fattats om ytterligare åtta områden.

SKL har tagit fram en strategi för att stödja utvecklingen av e-förvaltning inom kommunal sektor.

Allt fler människor tar för givet att ärenden ska kunna utföras enkelt och säkert via nätet. För de flesta kommuner, landsting och regioner innebär det en stor utmaning. Gemensam kraftsamling och ökad samverkan är nödvändig. SKL har därför tagit fram en strategi som ska stödja utvecklingen av e-förvaltning inom kommunal sektor.

– Vi lever i en tid då internet och informationstekniken påverkar alla samhällsområden med en väldig kraft.

Strategin syftar till att driva på, samordna och skapa förutsättningar för kommunals sektors utveckling av e-förvaltning, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Källa: Konkurrensverket

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

krönika

Framgång, ska det vara nödvändigt i offentlig verksamhet?

Ja, det är jag helt övertygad om. Stärkt i min uppfattning blev jag efter att jag läst Ingrid Tollgerdt Anderssons bok ”Passion, nyckeln till framgång” om personer som är framgångsrika och vad som kännetecknar dem. Mod, lust och passion, envishet, planering och en vilja till utveckling är sådant som

lyfts fram.

– Är du modig? Nej, tror jag de flesta skulle svara. Ändå vet jag att det inte är sant. Varje dag gör många av oss något modigt på jobbet. Vi talar med en arbetskamrat om att han eller hon inte gör det vi kommit överens om, och som är bäst för barnen, eller de äldre.

Vi vågar tala om för föräldrar att vi är oroliga för deras barns utveckling eller livssituation av olika anledningar. Vi vågar dra in tillstånd från verksamheter som missköter sig, trots hot eller försök till mutor.

Lust och passion är ett andra kännetecken för framgångsrika människor. Tänk er att gå till jobbet utan att känna lust eller passion. Alla som sett Stavros Luca på tv i någon av ”Klass 9 A”-serierna vet vad passion är och att den behövs. Stavros Luca kom gående i korridoren på mitt jobb en dag för någon månad sedan.

– Jag måste springa efter honom och säga att han är bra och be om hans autograf, sa jag till en arbetskamrat.

– Du är ju inte klok, nu får du lugna ner dig, sa min arbetskamrat.

Ja, jag gjorde det, men jag ångrar mig fortfarande. Människor som tillför något extra, som brinner för sitt uppdrag tycker jag vi ska uppmärksamma och berömma. Vi är alldeles för snåla med beröm i vårt land.

Envishet och planering. Jag tänker på Gunde Svan när jag ser ordet envishet. Gunde beskrivs i Tollgerdt Anderssons bok och jag väntar mig att det ska stå om den gången han tävlade och

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

bröt armen, men åkte färdigt ändå. Galenskap, sa många efteråt.

Envishet, kände jag med stor beundran. Gunde var också väldigt tydlig med att planering är A och O. Allt är möjligt bara vi planerar och sliter. Det gör att vi alla kan se fram emot att bli delvis framgångsrika eftersom planering är en av de viktigare beståndsdelarna i det vi gör varje dag. Utan planering, ingen bra verksamhet.

Fem stadsdelsnämnder i Stockholms stad och Upplands Väsby kommun deltar gemensamt i ett ESF-projekt som heter ”Verksamhet och hälsa”. Här är tanken att medarbetarna ska bli friskare genom att de blir fullt ut delaktiga i den verksamhet de arbetar. Medarbetare ska förstå inte bara sitt eget uppdrag utan uppdraget som en del i helheten från kommunfullmäktiges vision via den egna nämnden och till verksamheten i förskolan, på äldreboende inom daglig verksamhet osv.

Alla måste bidra och alla måste dra åt samma håll. Det låter kanske inte så märkvärdigt, men det ställer stora krav på ledarskapet att lyckas med detta. Samarbete för ökad kvalitet kräver att både chefer och medarbetare har mod och engagemang, envishet, förmåga att planera och en vilja till utveckling.

Det är grund för framgång om vi ska tro vad vi läser. Vi har sett att det stämmer inom idrott, företagande och kultur. Nu kommer vi att få se det leder till framgång också inom offentlig verksamhet, det vet jag!

Carina Lundberg Uudelepp Biträdande stadsdirektör Stockholms stad

13

nyheter

Besök oss i ALMEDALEN 4-6 juli 2011

©

Artifex/Creative Commons

Tidningen Offentliga Affärer arrangerar, tillsammans med partners, tre intressanta dagar under politikerveckan i Almedalen. Vi bjuder på ett blandat spectrum av seminarier, debatter och mingel.

Ta bland annat del av: TORSTEN PERSSON, projektledare ISS, som kommer att prata om kommunernas införande av utmaningsrätten.

BENGT WALLENTIN, CEO eBuilder, talar under rubriken "En effektiv offentlig sektor - Förutsättning för fortsatt välfärd!"

ADVOKATFIRMAN LINDAHL leder en debatt om "Inhouse verksamhet inom kommuner, vad säger OFUKI-utredningen?"

Arrangemanget är kostnadsfritt och öppet för alla att delta i.

Plats: Länstyrelsens trädgård, Strandgatan 1.

Välkommen!

För mer information och programtider läs mer på: www.almedalsveckan.info/ Kontakt: Lars-Göran Fröjd, E-mail: larsfrojd@gmail.com, telefon: 0706-230005 14

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

nyheter UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGAAFFARER.SE Nya sätt att rekrytera

Brandtillsynen vid skolor måste bli bättre

K

ommunernas tillsyn över brandskyddet vid skolor och andra viktiga verksamheter ska utvecklas och stärkas. Regeringen har gett detta uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

– Antalet skolbränder i Sverige fortsätter att vara högt. MSB ska därför analysera och bedöma om kommunernas tillsynsbesök på skolor och i andra viktiga byggnader sker tillräckligt ofta, säger försvarsminister Sten Tolgfors.

Förutsättningarna för ett gott brandskydd i skolor och andra viktiga verksamheter har förbättrats genom reformen av skydd mot olyckor.

Bland annat har skyldigheten att ansvara för sitt eget brandskydd tydliggjorts, t ex är det fastighetsägaren/nyttjanderättshavaren som har ansvaret för skolbyggnadens brandskydd. Vidare har kommunerna getts möjlighet att på egen hand rikta sin tillsyn dit den bäst behövs för att möta lokala risker och förutsättningar.

Det finns dock behov av att analysera om förändringen i räddningstjänstlagstiftningen medfört att kommunerna inte utövar tillsynen på det sätt som krävs för att följa upp att den/de som är ansvariga för brandskyddet vid skolor och andra viktiga verksamheter vidtar nödvändiga åtgärder.

Upphandling påverkar lokalpolitiken – Vi vet mycket om upphandlingens tekniska aspekter och hur man skriver avtal, men de politiska effekterna vet vi inte så mycket om, säger Lisa Hansson på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. Hon har nyligen doktorerat vid Linköpings universitet med en avhandling om politiska effekter av upphandling av kollektivtrafik. Hon har undersökt hur politiker och tjänstemän på den lokala nivån agerar och varför de ibland inte följer lagstiftningen.

– När lagen inte följs kan det bero på att olika mål strider mot varandra. De politiska målen på lokal nivå stämmer inte alltid med lagstiftningens intentioner. Målen kan handla om att främja konkurrens för att sänka kostnaderna, men också vilken service som politikerna vill ska finnas kvar på orten, konstaterar Lisa Hansson.

Räddningstjänsten i Lönsboda har i dagarna skickat ut brev till alla kvinnor och män i Lönsbodatrakten som är mellan 20-45 år och som bor nära brandstationen.

Stärkta prognoser i statsbudgeten Statsfinanserna stärks och vår nya prognos visar överskott i statsbudgeten på 99 miljarder för 2011 och 68 miljarder för 2012.

Ny tjänst för e-blanketter SKL Kommentus har tillsammans med Bank-ID och Logica tagit fram en tjänst som förenklar införandet av e-tjänster i offentlig sektor.

Visar gps­mottagaren fel efter jordskalv?

Efter jordskalven i Japan har vissa landmassor flyttat sig upp till fyra meter och jordaxelns lutning har rubbats med tio centimeter. Martin Lidberg på Lantmäteriets Geodesienhet svarar på frågan.

Staten vill riva hyreshus Ett 100-tal kommuner måste riva hyreshus, anser statliga bostadskreditnämnden, BKN. Den totala kostnaden för avveckling av dessa lägenheter uppgår till nära två miljarder kronor.

Storföretag dominerar matmarknaden Konkurrensverket menar att upphandlande myndigheter måste öka kunskapen om livsmedelsmarknaden och att offentliga upphandlingar inte bör användas för att nå andra politiska mål än god kvalitet till bästa möjliga pris.

Wijkmans svar på EUs grönbok om upphandling Upphandlingsutredningen, under ledning av Anders Wijkman, har nu svarat på den europeiska grönboken om offentlig upphandling. Man saknar en diskussion om det huvudsakliga målet.

Ny metod ger mer förutsägbar ekonomi På kort sikt kan variationer i anslagen till myndigheter skapa obalans mellan intäkter och utgifter. Arbetsgivarverket ger förslag som kan stabilisera de ekonomiska förutsättningarna.

Ny upphandling av HPV-vaccin Landstingsdirektörerna i Sverige har beslutat att landstingen samlat gör ett nytt försök till nationell och gemensam upphandling av HPV-vaccin, som kan förhindra livmoderhalscancer.

Källa: Linköpings Universitet

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

15

Tema: EKONOMI

Rekordöversko pensionsskulde Många kommuner visade överskott i bokslutet för 2010 och passade då på att avsätta medel för kommande pensionsåtaganden. Men hos vissa kommuner är pensionsskulden fortfarande en stor dold kostnad som skjuts på framtiden.

I

samband med årsbokslutet för 2010 har avsatt medel för kommande utbetalredovisade många kommuner rekord- ningar. överskott. Resultatet beror av flera – Hittills har pensionsutbetalningarna faktorer – skatteintäkterna ökade när finansierats av skatteintäkterna, men nu samhällsekonomin återhämtade sig, kommer inte skatteunderlaget att räcka kommuner, och även landsting, fick till längre. Därför har många kommuner ett tillfälligt konjunkturstöd av regeringen börjat avsätta medel redan idag för komi december 2009 och tack vare låga räntor mande utbetalningar, säger Johan J Wahlblev pensionsskulderna lägre. man, försäljningschef på Storebrand kapi Men hos många kommuner och lands- talförvaltning. ting finns en stor och dold Storebrandkoncernen, skuld för pensioner till andär även livbolaget SPP inställda intjänad före 1998. går, arbetar med skulddriBetalningarna på denna beven förvaltning. Med det lastar den kommunala ekomenas att man utgår ifrån nomin idag och de närmaste det uppskattade värdet av de decennierna, då allt fler av kommande pensionsutbetalde anställda går i pension. ningarna och anpassar kapiMellan år 2008 och 2025 talförvaltningen för att täcka mer än fördubblas dessa behoven den dag pensionen pensionsutbetalningar, från ska betalas ut.

6 miljarder kronor till drygt Även en ränterisk 13 miljarder per år.

Pensionsskuldberäkningen Sedan 1998 är regelverket är en nuvärdesberäkning för ändrat och pensionskostJohan J Wahlman, naderna tas under anställ- försäljningschef Storebrand. de utfästelser som arbetsgivaren har till sina anställda. ningstiden.

Eftersom det handlar om Olika kommuner har olika pensionsstrategi, vissa har redan framtida utbetalningar baseras skuldbeförsäkrat bort den kommande skulden, räkningarna på olika antaganden, bland andra har sparat i egna fonder och vissa annat om ränteutveckling och hur länge kommuner har skjutit problemet framför utbetalningarna ska pågå. Dessutom görs sig. Siffror från Statistiska Centralbyrån prognoser om utvecklingen av basbelopp, visar att endast hälften av kommunerna löner och ibland statslåneränta.

16

Många har en portfölj med tillgångar bestående av aktier och ränteinstrument.

– Den risk många fokuserar på är från investeringar i aktier, men det är inte hela bilden. Det finns även en ränterisk fram till själva utbetalningstillfället, när det är dags att betala ut pensionerna, och det är inte säkert att den största risken ligger i aktieportföljen, förklarar Johan Wahlman.

Normalt när det rapporteras i media att en fond har gått bra, då har den slagit sitt index. Det innebär ett problem att jämföra resultatet så, menar Michael Timm, pensionskapitalförvaltare på SPP. – Eftersom vi i det här läget har ett mål med pensionsförvaltningen, och målet är att pengarna ska räcka till att betala ut hela skulden, då måste vi istället utgå från hur stor skulden är.

Det gäller att ha fokus på rätt risk och sammanväga både tillgångar och pensionsskulderna.

– För det slutliga målet är ju inte att portföljen ska slå ett visst index, utan att

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

Tema: EKONOMI

ott betalar er I kommuner som minskar i befolkning ska dessutom allt färre dela på kostnaden för de gamla pensionerna.

Siv Stjernborg på Sveriges Kommuner och Landsting menar att de ökande Olika fokus pensionsavgångarna medför Redovisningen av skulden ger ökad belastning av penenligt den så kallade blandmosionsutbetalningar. När det dellen, vilket konkret innebär till exempel gäller den gamatt en del av pensionskostla pensionsskulden som inte naderna hamnar utanför baär kostnadsförd tidigare så lansräkningen. Då syns inte handlar det om en ökning kommunernas totala skuld. Michael Timm, pensionsav kostnaden motsvarande Vissa kommuner väljer ändå kapitalförvaltare SPP. cirka 10 öre på skatten för att lägga in det för att göra kommunerna som genomsnitt. Det finns ekonomin tydligare.

– Redovisningen kan stämma mer eller emellertid andra, betydligt svårare ekonomindre bra med hur verkligheten ser ut, det miska utmaningar för kommunerna. beror på vad man vill få fram. För att slippa – Hur man ska bekosta vård och omsorg höja skatten för att täcka sina kommande för den allt mer åldrande befolkningen är pensionskostnader, bör en kommun ta ett en betydligt större ekonomisk utmaning, helhetsgrepp för sin kapitalförvaltning och menar Siv Stjernborg på SKL. anpassa denna till kommande utbetalningMalin Ulfvarson ar, säger Johan J Wahlman. portföljens tillgångar och avkastning ska räcka till för att betala ut pengarna som pension, tillägger Michael Timm.

Anders Knape, ordförande Sveriges Kommuner och Landsting.

Orsaken till det stora överskottet Tillfälliga statsbidrag och förbättrade skatteintäkter i kombination med återhållsam kostnadsutveckling gjorde att kommuner och landsting fick ett överskott på sammanlagt 19 miljarder kronor 2010.

272 kommuner redovisar ett överskott på totalt 14,7 miljarder kronor enligt det preliminära bokslutet. Resultatet för landstingen var också positivt, 18 av 20 landsting och regioner redovisar ett överskott på sammantaget 4,4 miljarder kronor.

– Främsta orsakerna till det goda resultatet i kommun- och landstingssektorn är ökade skatteintäkter och tillfälliga statsbidrag. Men vi har även noterat att man gjort omfattande insatser för att dämpa kostnadsökningarna. Det visar att det finns en stark budgetdisciplin i kommuner och landsting, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Kommun- och landstingssektorn tillfördes sammanlagt 17 miljarder i tillfälliga statsbidrag under 2010.

Både kommuner och landsting förväntas även under de närmaste åren uppvisa överskott i sina finanser.

– Det är goda nyheter för kommuner och landsting. Skatteintäkterna ökar samtidigt som de varit duktiga på att hålla tillbaka kostnadsökningarna, säger Anders Knape.

Det är den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden, med en snabb ökning av antalet arbetade timmar, som medför att skatteunderlaget fortsätter att växa under de närmaste åren.

Källa: SKL

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

17

Tema: EKONOMI

Ett unikt samarbete över kommungränsen Det är ingen tillfällighet att ekonomichefen i både Töreboda och Gullspångs kommun heter Christina Olsson – det är nämligen en och samma person.

T

öreboda och Gullspång är två små kommuner som sedan flera år har ett nära samarbete inom ett antal verksamhetsområden, däribland lönehantering, IT-drift, kommunteknik, och numera även ett gemensamt ekonomikontor. Samverkan organiseras genom att en nämnd bildas, där representanter från de båda kommunernas politiska ledning medverkar.

En sammanslagning av administrativa verksamheter ger snabbt kostnadsfördelar.

Att lägga upp ytterligare ett par konton i ekonomisystemet kostar marginellt mer och innebär ingen större arbetsbörda.

Dessutom kunde man samla kompetensen.

– Vi stod i en situation där vi saknade kunnig redovisningspersonal i Töreboda kommun medan det fanns i Gullspång.

De å sin sida behövde en ekonomichef, och den kompetensen hade vi i Töreboda, berättar Christina Olsson, ekonomichef i Töreboda och Gullspång kommuner.

De är unika i landet med att ha ett gemensamt ekonomikontor för två kommuner. Christina Olsson är något förvånad över att inte fler kommuner har prövat samarbete.

– Flera kommuner i landet har valt att administrera löner gemensamt över kommungränsen, men ingen har etablerat gemensamt ekonomikontor, konstaterar hon.

Från förvaltning till konsult

Ekonomikontoret finns i Töreboda kommun och består av fem ekonomer samt en ekonomiassistent. Ekonomikontoret har det övergripande och samlade ansvaret för kommunernas ekonomiska planering, budgetarbete, redovisning och uppföljning.

– Vi har fått se över våra arbetsrutiner och processer och skapa gemensamma mallar, principer och tidplaner. På så sätt skapas effektiviseringen. Det är ett krävande arbete men vi har fått till det bra nu, tycker jag.

18

Färre kommuner i Sverige?

Christina Olsson, ekonomichef Töreboda/Gullspång kommuner.

Tidigare satt ekonomerna ute i förvaltningen och idag har uppgifterna blivit av en mer övergripande karaktär.

– Nu arbetar vi mer som interna konsulter gentemot båda kommuner. Den största skillnaden är att vi har två uppdragsgivare, det krävs lite mer av vår planering.

Med ett så omfattande samarbete mellan förvaltningarna, varför bildar man inte en enda kommun?

– Ja, det är en bra fråga men beslutet är politiskt.

Om Töreboda och Gullspång skulle gå samman och bilda en kommun, så skulle det fortfarande vara en relativt liten kommun i landet, tillsammans bor där knappt 15 000 invånare, och ett omfattande samarbete bedrivs redan idag med en tredje kommun, Mariestad.

De senaste åren har det pratats mycket om att minska antalet landsting i Sverige, men det skrivs inte lika mycket om motsvarande tankar på kommunsidan. Christina Olsson tror att det behövs en uttrycklig önskan uppifrån, ifrån staten, för att en sådan utveckling ska ta fart.

– Om regeringen skulle uttrycka sig positivt till ett ökat samarbete mellan kommunerna, då tror jag att det skulle hända saker.

Planera för kommunikation

Christina Olsson tycker definitivt att fler kommuner borde testa ekonomisamarbete över gränserna, framförallt med de Stora vinster löpande ekonomiadministrativa uppgifFramförallt är det lönsamt att sköta de terna. Vinsterna är stora och lättköpta. På löpande, rutinmässiga arbetsuppgifterna uppmaningen att ge några råd till andra i samverkan. Andra arbetsuppgifter ter kommuner som eventuellt har liknande sig mer utmanande, som till exempel planer tar Christina Olsson upp en vikbudgetarbetet. Christina Olsson tig fråga. har i uppdrag att utöva den

– I så fall måste jag nog ekonomiska styrningen, och påpeka vikten av kommunidet är inte alltid målen överkation. Om det någon gång Du får veta mer ensstämmer kommunerna haltar så beror det nästan om samarbetet under alltid på att vi missat att ge emellan.

– Med två kommuner information i något skede.

Ekonomidagarna. och två politiska styrelser Planera även för att kommumåste vi driva budgetprocesnicera ert arbete, säger Chrissen i vardera kommunen. Men tina Olsson. genom att inrätta gemensamma Malin Ulfvarson mallar, tidplaner och arbetsmetoder finns det ändå vissa fördelar – vi delar med oss av våra erfarenheter och tar de goda exemplen, menar hon.

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

Tema: EKONOMI

LLARE UTSTÄOMI EKON RNA 2011 DAGA

1105 Qvalia 185x270.indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

12.5.2011 16.56

19

Tema: EKONOMI

UTSTÄ LLARE DAGAREKONOMI NA 201 1

Sankt lars väg, byggnad 14, 222 70 Lund

Resursforum Sverige AB

Vägen till OS – Vägen till målet Att höja sin lägstanivå och behålla den med hjälp av

”Sporty Business” ”Sporty Business” - Vad är det?

Idrottspsykologi som verktyg för att hjälpa dig och dina medarbetare framåt

Vem är Sporty Business till för?

Alla som vill höja sin prestationsnivå och nå högre oavsett om personen är hög eller lågpresterande.

Hur genomförs arbetet?

I Sporty business är prestationen i fokus.

Alla kan höja sin lägstanivå och komma att prestera på en generellt högre nivå. Vi arbetar med att ni som arbetsgrupp effektiviserar och levererar utan att uppleva stress, det vill säga balansräkningen mellan krav och förmåga.

Varje medarbetare har ett eget individuellt material att arbeta utifrån. Vid varje träff koncentrerar vi oss på att hitta övningar som höjer kapaciteten till att prestera bättre. Vi kommer att höja er lägsta nivå och träna er mentala förmåga för framgång.

Kort sagt ett bra koncept för framgång Kontakta mig Anna Olsheimer direkt på telefon eller via mail

Vad innehåller ”Sporty Business”?

Vem är du och vart är du på väg?

Grund som är avgörande för prestation och effektivisering.

Hitta dig själv och vägen du går på

Kommunikation och bemötande

Hur kan kommunikation effektiviseras på arbetsplatsen. Hur bemöter vi kunder och hur kan bemötandet förbättras med hjälp av kommunikation

Möt, bemöt och öka din prestation 20

0768-86 33 63

anna.o@resursforum.se

Motivation – Delaktighet – Arbetsglädje

Hitta balans mellan arbetsglädje och effektivitet. Målet är att inspirera så varje medarbetare känner sig fylld med energi.

Använd din styrka för din organisation – och ha roligt

Lev Ditt Bästa Liv

Hitta en balans i yrke och privatlivet.

Hur hittar man strategier för att klara av tuffa situationer och behålla motivationen.

Att uppnå resultat på bara ett möte

Skapa relation, se vad som bär och var detta bär.

Vi arbetar igenom hur ett möte skall hanteras och hittar hinder och möjligheter som finns på vägen till framgång i ett relationsskapande.

Skapa framgångsrika möten och ta kontroll över processen

Hitta balansen, prestera och få bättre livskvalitet.

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

Tema: EKONOMI

Tema: EKONOMI

Idrott – ekonomiskt lönsamt Idrottens aktiviteter ger stora samhällsvinster, inte enbart socialt och för folkhälsan utan också ekonomiskt. Riksidrottsförbundets generalsekreterare Erik Strand menar att de positiva effekterna är större än man tror.

K

ommunerna är svensk idrotts störs- i arbetslivet. Men i idrotten finns andra ta finansiärer. Det är på den lokala förutsättningar, där blir vi bedömda efter nivån som idrotten utövas och för- prestation i första hand. En vänsterback utsättningarna ges. är i första hand en vänsterback, oavsett – Ur ett samhällsperspektiv nationalitet. handlar idrott väldigt lite om preHan berättar en solskenshistoria om en stationer och medaljer. De ekofotbollsförening i norra Sverige nomiska aspekterna är många, som tappat i medlemstal och då och viktiga – social gemenskap, vände sig till den närliggande integration, värdeskapande, säger flyktingmottagningen för att reErik Strand, generalsekreterare krytera nya medlemmar. Idag är Riksidrottsförbundet. de en bärkraftig förening med 50 Ur ett kommunalt perspektiv medlemmar, från 17 olika natiokan idrott och annat föreningsliv ner. fungera som ett kitt i samhället.

– Det finns självklart fortfaUr gemenskapen föds männis- Erik Strand, rande mycket att göra och många kor som är en aning mer måna generalsekreterare frågor att ta tag i även inom om varandra. Idrotten kan ge Riksidrottsidrotten. Men idrotten kan ibvåra barn en värdegrund. land fungera som en väg för att förbundet överbrygga motsättningar. Jag Ökad integration vill lyfta fram att idrottens betydelse är Allas rätt att vara med är en av de byggste- större än man tror, säger Erik Strand. narna i den värdegrunden.

– Det innebär att alla som vill vara med Orättvis fördelning i en idrottsförening ska känna sig välkom- Frågan är om kommunens pengar anna, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, vänds där de bäst behövs? Utvärderingar religion, ålder, kön och sexuell läggning. visar att det finns brister, att fördelningen Erik Strand berättar att Riksidrottsför- av offentliga medel är långt ifrån rättvis. bundet, tillsammans med Statistiska Cen- Lagsporter som utövas av pojkar på hög tralbyrån genomfört en undersökning av nivå får betydligt mer stöd än individbasehur det var ställt med mångfalden inom rad idrott som främst attraherar flickor på svensk idrott. Resultatet visade att väldigt motionärnivå. få invandrare är representerade bland för- Trenderna i samhället visar dessutom troendevalda i föreningar och förbund. På på en förändring i den organiserade förutövarsidan däremot har idrotten tjänat eningsidrotten. Alltfler utöver individuframgångsrikt som en introduktion i det ella idrottsgrenar istället för lagsporter. svenska samhället. Betydligt bättre än både Spontanidrott – i parker, på boulebanor, skolan och arbetslivet, menar Erik Strand. i klätterställningar – blir allt populärare – Många av oss har med egna ögon be- på den organiserade idrottens bekostnad. vittnat hur dåligt integrationen fungerar Dessutom ökar antalet pensionärer och www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

därmed ett behov att skapa möjligheter för nya målgrupper.

Att tillhandahålla infrastruktur som tillgodoser medborgarnas skiftande behov blir en utmaning framöver.

Det är också viktigt att våra idrottsanläggningar blir tillgängliga för alla utövare. Sedan ett antal år tillbaka byggs det idrottsanläggningar i stor omfattning, i alla landets kommuner. Går det verkligen att motivera dyra arenor i minsta lilla kommun?

– Det finns naturligtvis vissa undantag men ur ett brett perspektiv är det väldigt lätt att motivera beslutet att bygga samlingspunkter där idrottslivet, i alla dess former, kan träffas, säger Erik Strand.

Han framhåller Lindesberg som exempel

– Jag blev imponerad av hur en liten ort med bara 8 000 invånare vågat realisera en så stor investering i en arena, och de resultat de presenterar, säger Erik Strand.

Han menar han att det är en god investering för en kommun att locka barn och ungdomar till idrotten, ge dem en meningsfull och rolig sysselsättning som håller dem borta från gatorna.

– Ge förutsättningar för att träffas, och då pratar jag inte om stora arenaanläggningar utan lika gärna om enkla former.

Erik Strand vill inte sticka under stol med att idrotten också dras med vissa problem, precis som samhället i stort.

– Men med tanke på hur många utövare som finns så vill jag mena att det är en liten minoritet.

Malin Ulfvarson

21

Tema: EKONOMI

UTSTÄ LLARE DAGAREKONOMI NA 201 1

Att tänka själv är stort.

Att tänka tillsammans är större.

Raindance är ett lysande exempel på det I vår värld finns det inget mer betydelsefullt än samarbetet med våra kunder. Det är i mötet med andra som nya idéer föds och lusten till utveckling växer. Förändring, drivkraft och innovation bottnar i diskussionen mellan människor. Goda relationer är förutsättningen för att nå bästa resultat.

Vårt affärssystem Raindance är ett lysande exempel på att framgångarna blir störst när rätt människor samarbetar. Tillsammans med våra kunder har vi utvecklat marknadens enda sammanhållna lösning för alla processer inom e-handel och ekonomi. Raindance levereras som tjänst eller drift i egen regi – allt utifrån dina önskemål. Vi har också konsulter som kan din verksamhet och vet hur lösningarna bäst införs för att nå förväntad nytta.

Grundfilosofin är alltid densamma. Närheten till våra kunder.

Betydelsen av att förstå just din verksamhet. Förmågan att kunna erbjuda det du behöver. Med våra många uppdragsgivare och medarbetare skapar vi stordåd. Tillsammans.

Läs gärna mer på

logica.se

22

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

Tema: EKONOMI

ESV erbjuder styrhjälp Det är lätt att tro att förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) i staten bara handlar om att ta fram en riskanalys – och att det sedan är klart! Inget kan vara mer felaktigt.

D

etta är de inledande orden i Ekonomistyrningsverkets idéskrift om intern styrning och kontroll.

– Förordningen bör snarare ses som ett ramverk för en pågående intern process som syftar till att genomföra och leva upp till kraven på verksamheten på ett riskmedvetet sätt, förklarar Ulla Duell på Ekonomistyrningsverket.

På Ekonomidagarna i augusti kommer hon att presentera ESV:s idéskrift närmre och hon kommer då att ge exempel och tips för hur man skapar policy, guidelines för den stora likväl som för den lilla organisationen.

ledningen ska delta i alla moment, utan att myndighetsledningen visar vägen, prioriterar och värderar risker och sist men inte minst följer upp arbetet. En annan framgångsfaktor som vi uppmärksammat är att arbetssättet måste vara enkelt. Det är lätt att alltför mycket arbete läggs ner på att ta fram ”perfekta” system och modeller, som i slutändan blir alltför komplicerade.

Erfarenheterna visar vidare att den interna styrningen och kontrollen bör integreras i ledningssystemet, det vill säga att vara en del av den ordinarie styrningen och uppföljningen inom myndigheten.

Inspiration och motivation

Idéskriften ”Systematiserat sunt förnuft” Behovet av god intern styrning och kon- är ett komplement till den ”Handledning troll av verksamheten är inte någon ny- i intern styrning och kontroll” som ESV het, men är likväl ett område som många tidigare givit ut. myndigheter brottas med. Ekonomistyr- – Vår avsikt är inte att ge en sammanningsverket finns till hands som stöd för hållen modell utan exemplen ska läsas var att strukturera och systematisera arbetet för sig och visar olika möjligheter. I ett enligt den process som finns i den stat- avsnitt berättar fyra myndigheter hur de liga förordningen om intern styrning och valt att arbeta med området. kontroll.

I skriften kommer ni inte att hit Vad är det då som gör att en ta svaret på alla era frågor, men del myndigheter har kommit förhoppningsvis kommer ni längre än andra och är relaatt inspireras och motiveras Medverkar på tivt framgångsrika i arbetet att hitta lösningar för att vimed intern styrning och dareutveckla intern styrning Ekonomidagarna kontroll? och kontroll inom just er 17-18 augusti.

– En mängd faktorer spemyndighet, säger Ulla Dular självklart in. Utan tvekan ell. är ledningens engagemang utMalin Ulfvarson slagsgivande. Då avser vi inte att En rejäl utmaning

Ulla Duell på Ekonomistyrningsverket. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

23

nyheter

UTSTÄ LLARE DAGAREKONOMI NA 201 1

Systematiserat sunt förnuft För många myndigheter har förordningen om intern styrning och kontroll lett till en förbättrad planering, styrning och uppföljning av verksamheten.

Riskmedvetenheten har också ökat. ESV har gett ut en idéskrift som beskriver den här utvecklingen.

Vi berättar mer på Ekonomidagarna i Örebro den 17–18 augusti. Möt oss gärna där, eller under den seminarieserie om intern styrning och kontroll som vi genomför i höst.

Läs mer på www.esv.se där du också kan beställa eller ladda hem skriften Systematiserat sunt förnuft.

24

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

En vårdstrategi i otakt

S

Foto: Linus Hallgren

amarbetet mellan regeringen och möjligheterna att ta del av viktig informakommuner och landsting måste bli tion som registrerats på andra sjukhus och bättre om satsningen på en sam- vårdcentraler ser mycket olika ut i landet manhållen patienttrots samarbetet för att utjournal ska få geveckla ett nationellt IT-stöd nomslag i praktiken, för att ta del av patientuppskriver Riksrevisionen. gifter. Samarbetet inom Riksrevisionen har granstrategin behöver utvecklas skat de statliga insatserna och det behöver förtydligas för att ge vårdpersonal tillvem som gör vad och när. gång till rätt patientinforDet är viktigt att prioritera mation vid rätt tillfälle. Ett mellan nationella och lokamål inom den nationella la behov. Samarbetsparterna IT-strategin för vård och inom strategin har inte klaomsorg. rat ut vems ansvar det är att Utgångspunkten för strasignalera om det gemensamtegin är att vårdpersonal be- Gudrun Antemar. ma arbetet inte leder till att höver all relevant informamålen uppnås. tion om patienten för att kunna ge en god – Överenskommelser mellan regering, och säker vård. Granskningen visar att IT- kommuner och landsting bygger på frivilstrategin har genomförts i otakt och att lighet. Det innebär att det är upp till varje

Det är lätt att mötas i Örebro. Inom en tjugo-

milsradie bor halva Sveriges befolkning. På Conventum Örebro kan vi erbjuda de bästa förutsättningarna för att arrangera framgångsrika möten, oavsett om det handlar om konferenser, kongresser eller nöjesarrangemang.

www.conventum.se

conventum örebro | +46 19 766 45 00 info@conventum.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

aktör att genomföra de överenskomna insatserna. Regeringen bör tänka på det i utformningen av liknande överenskommelser, säger riksrevisor Gudrun Antemar.

Riksrevisionen rekommenderar att regeringen rapporterar till riksdagen om de resultat som hittills har uppnåtts inom den nationella IT-strategin. Regeringen bör också analysera vad det ökande antalet privata vårdgivare innebär för tillgången till patientinformation och överväga om det behövs ytterligare lagreglering. Socialstyrelsen bör i samråd med Datainspektionen utarbeta tydligare föreskrifter och riktlinjer kring den praktiska tillämpningen av patientdatalagen.

Källa: Riksrevisionen

Årets största mötesplats inom finans, ekonomi och redovisning Nu är det åter dags för årets största mötesplats som vänder sig till dig som är ekonom, ekonomichef, controller, beslutsfattare, omvärldsanalytiker eller expert inom ekonomiområdet.

Välkommen till Örebro den 17 - 18 augusti!

Ladda ner programmet och anmäl dig på www.ekonomidagarna.se

e

EKONOMI DAGARNA Årets största mötesplats inom ekonomi, redovisning och ledarskap

25

EXPERTPANELEN SVARAR

Den 15 juli 2010 infördes ett undantag i lagstiftningen som anger att statliga myndigheter, kommuner och landsting i vissa fall inte behöver tillämpa lagen om offentlig upphandling (LOU) vid inköp från egna bolag.

Undantaget är tillfälligt och en utredning har fått i uppdrag att lämna förslag till en eventuellt permanent lösning.

Anser du att detta undantag behövs så att myndigheter kan köpa tjänster från helägda bolag utan föregående offentlig upphandling?

Ska bolaget även tillåtas att sälja sina tjänster till beställare utöver ägaren, till exempel till andra offentliga eller privata kunder?

Undantaget är bra, eftersom det därmed klarläggs att köp får göras förutsatt att verksamhets- och kontrollkriterierna är uppfyllda. Motiveringen till ställningstagandet är att myndigheter genom åren har gjort olika tolkningar gällande när köp från eget bolag kan ske utan föregående konkurrensutsättning/upphandling.

Om bolagets syfte är att verka för sin ägare och därmed ovan nämnda Teckal-kriterier uppfyllas, så kan bolaget likställas med en förvaltning. Om omsättningen till externa kunder inte avser en ringa del kan det innebära att verksamhetskriteriet inte uppfylls. Därmed klassas köp från eget bolag som otillåtna direktköp. Det är svårt att förena Teckal med extern försäljning. Gällande ett offentligt ägt bolags försäljning bör även reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet beaktas.

Det är en komplex fråga och därför bra att det görs en ordentlig utredning av effekterna, innan beslut fattas. Men jag är tveksam till ett permanent undantag. Rent allmänt så tycker jag att upphandling är ett bra sätt att löpande pröva bolagens utvecklingskraft och förmåga till behovsanpassning. I en fungerande marknad med sund konkurrens, är kunden vinnare. Det genom att i upphandling, i konkurrens, få tillgång till rätt vara eller tjänst till rätt villkor.

Jag tror att det finns risk för snedvriden konkurrens när offentliga bolag konkurrerar med privata.

Därför tycker jag att man ska gå varsamt fram med att sälja sina tjänster utanför ägarsfären.

Ja. Undantaget bör bli permanent (jfr OFUKI-utredningen, SOU 2011:43). Man bör kunna avropa varor, tjänster, m.m. från kontrollerade organ, oavsett organisations­formen. I annat fall missgynnas bolagsformen jämfört med verksamhet som bedrivs i förvaltningsform. EU-domstolens praxis (Teckal, m.fl.) erkänner att det finns ett legitimt behov av att utan föregående upphandling köpa från kontrollerade bolag, etc. (jfr LUF:s regler om köp från anknutna företag/samriskföretag).

Nej, inte annat än i begränsad omfattning. Syftet med undantaget är att det ska vara möjligt för det offentliga att organisera sig i olika former, utan att det upphandlingsrättsliga utfallet påverkas.

Om leverantören säljer till även andra än den offentliga ägaren, är det inte längre fråga om ett val av organisation, och då bör inte heller ägaren kunna åberopa undantaget. Detta framgår även av verksamhetskriteriet i Teckal-praxis (jfr den s.k.

80/20-regeln i LUF).

Definitivt ja, absurt om man inom en koncern skulle tvingas att tillämpa LOU om det inte behövs, i de fall då de efterfrågade behoven kan tillgodoses inom koncernen på ett naturligt sätt.

Varför springa över ån efter vatten.

Nej, givetvis bortsett från offentliga bostadsbolag och energibolag.

Ann Linde Koolman, Upphandlingschef, Alingsås Kommun

Roland Pettersson, UpphandlingsKonsult, Konsult i Sydost

Hugo Norlén, Advokat, Advokatfirman Lindahl

Magnus Nordkvist, Inköpssamordnare Lindesbergs kommun

26

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

LÄS MER OM UTREDNINGEN PÅ SIDAN 36

Svenskt Näringsliv är rädda att undantaget kan leda till att det startas fler offentligtägda bolag för att på så sätt slippa upphandla. Tror du att det kan bli en effekt?

Visst kan det vara lockande att slippa en omständlig upphandlingsprocess, med osäkerhet om vem som ska leverera och till vilka villkor. Men, det finns säkert andra och tror jag ännu viktigare orsaker till bolagisering av verksamheter. Det skulle vara intressant att få veta mer om det.

Nej. Alternativet är att inte bolagisera och fortsätta att bedriva verksamheten i egen förvaltning – någon upphandling av kontrakten skulle ändå inte ske. In house-undantaget ställer vidare höga krav på bl.a. kontroll, innebärande att det blir svårt att bolagisera enbart i syfte att ”slippa upphandlingar”. Till sist är det flera faktorer än upphandlingsreglerna som avgör hur det offentliga väljer att organisera sig.

Generellt har jag svårt att tro det.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

expertpanelen SVARAR – ställ DIN fråga till brev@hexanova.se

Nej det borde inte bli en effekt (se svaren under frågorna 1 och 2).

Klassikplattan är ett användbart system för moderna miljöer Med sitt diskreta utseende, plana yta och användbara form har Klassik en självklar topplacering inom markbeläggning av offentliga miljöer. I systemet ingår många format och tjocklekar som gör det möjligt att tillgodose varje önskemål på t ex hållfasthetskrav eller mönstervariation.

Tak, Mark och VA system

www.steriks.se

27

juridik

Är kombo En fråga som varit föremål för diskussion är huruvida både rangordning och förnyad konkurrensutsättning kan användas som tilldelningsmodeller i samma ramavtal, så kallade komboavtal, och i så fall på vilka villkor detta får ske.

M

ed ett så kallat komboavtal menas ett ramavtal med flera leverantörer som använder en kombination av tilldelningsmodeller vid avrop. I ramavtalet har då villkoren angetts för hur detta ska ske, till exempel att avrop som överstiger ett visst värde ska ske genom en förnyad inbjudan att lämna anbud medan avrop under det angivna värdet görs enligt fastslagen rangordning.

När ett ramavtal med flera leverantörer ska tilldelas baseras bestämmelserna bland annat på 5 kap i LOU. Bestämmelserna i 6 och 7 §§ är en direktöversättning av EG-direktivet (artikel 32.4 direktiv 2004/18/EG).

Enligt LOU (5 kap. 6 §) får, om ramavtal ingåtts med flera leverantörer, tilldelning av kontrakt ske utan förnyad inbjudan att lämna anbud, enligt de villkor som angetts i ramavtalet. Kontraktet ska tilldelas den leverantör som har lämnat det bästa anbudet enligt angivna villkor. I nästa paragraf (5 kap. 7 §) sägs att om ramavtal ingåtts med flera leverantörer och inte alla villkor är angivna i ramavtalet, ska parterna inbjudas att på nytt lämna anbud enligt villkoren i ramavtalet. Dessa villkor får om det är nödvändigt preciseras och vid behov kompletteras med andra villkor

28

som angetts i förfrågningsunderlaget till ramavtalet.

Inget uttryckligt förbud

Då något uttryckligt förbud mot att inom ramen för ett och samma ramavtal tilldela kontrakt genom antingen en fastställd rangordning eller efter en förnyad konkurrensutsättning varken går att finna i LOU eller bakomliggande direktiv har frågan tidigare varit om de grundläggande unionsrättsliga principerna, särskilt principerna om likabehandling och transparens, leder till att det inte skulle vara tillåtet att upphandla denna typ av kombinerade ramavtal. Högsta förvaltningsdomstolen (då Regeringsrätten) har i två domar rörande samma upphandling (Regeringsrätten mål nr. 3344-09 och 2234-09) konstaterat att en sådan kombination av tilldelningsmodeller inte fick användas eftersom de stred mot principerna om likabehandling och transparens.

De i målen aktuella ramavtalen gav de avropande myndigheterna möjlighet att under vissa omständigheter välja fritt mellan att tillämpa den i avtalet fastställda rangordningen eller göra en förnyad konkurrensutsättning vid tilldelning av kontrakt. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade inledningsvis att principerna om likabehandling, icke-diskriminering, transparens och proportionalitet gäl-

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

juridik

oavtal tillåtet? ler vid all upphandling, således även vid konkurrensutsättning utan väcker snarare upphandling av ramavtal och ska iakttas. frågan hur ett sådant ramavtals förfrågKravet på likabehandling innebär enligt ningsunderlag ska utformas för att genom Högsta förvaltningsdomstolen bland an- hela förfarandet uppfylla kraven på likanat att tilldelningskriterierna enligt ett behandling och transparens? ramavtal inte får ge den upphandlande Frågan har varit uppe till prövning i myndigheten obegränsad valfrihet och Förvaltningsrätten i Stockholm (mål nr kravet på transparens får anses 44557-10, 47068-10 – 47237-10). innebära att en leverantör som De i målen aktuella förfrågtar del av förfrågningsunderningsunderlagen angav två molaget ska få klart för sig hur deller för tilldelning av kontrakt tilldelning av kontrakt enligt i samma ramavtal, rangordning ramavtalet kommer att ske. och förnyad konkurrensutsättSom exempel angav Högsta ning. De avropande myndigheförvaltningsdomstolen att det terna hade, vilket tydligt framär av betydelse att veta i vilken går i förfrågningsunderlagen, mån förnyad konkurrensutsättingen möjlighet att välja mellan ning blir aktuell eftersom detta de båda modellerna för tilldelär förenat med ytterligare arbete ning av kontrakt. Vilken mooch därmed kostnader. Om det dell som skulle komma att bli inte är tydligt vad ramavtalet tillämplig bestämdes istället på Malin Erasmie är advokat och verksam innebär beträffande tilldelobjektiv grund baserat på den på Lindahls kontor i ningen kan leverantör komma upphandlande myndighetens Malmö sedan 2010. att avstå från att lämna anbud behov.

Hon har erfarenhet inom offentlig uppi upphandlingen av ramavtalet. handling, arbetsrätt, En tydlig beskrivning Högsta förvaltningsdomstolen tvistelösning och Förvaltningsrätten konstaterade fann mot bakgrund härav att processer samt allmän affärsjuridik. Malin att det i förevarande upphandett ramavtal som ger avropande är ledamot i Sveriges ling fanns en tydlig beskrivning myndigheter en valfrihet i fråga Advokatsamfund av vilken tilldelningsmodell om vilken tilldelningsmodell, sedan 2009. som skulle användas vid tilldelrangordning eller förnyad konning av kontrakt. De produkter kurrensutsättning, som ska anoch paket som skulle avropas vändas vid tilldelning av kongenom rangordning framgick trakt inte uppfyller kraven på av en särskild specifikation i likabehandling och transparens förfrågningsunderlaget. Det angavs även och därför inte får användas.

Högsta förvaltningsdomstolens domar att det var först när det var fråga om i dessa mål ger alltså inte uttryck för nå- andra produkter och paket än dem som got generellt förbud att i samma ramavtal angavs i förfrågningsunderlaget som förtilldela kontrakt genom antingen en fast- nyad konkurrensutsättning skulle komma ställd rangordning eller efter en förnyad att tillämpas. Det fanns ingen oklarhet be-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

träffande vilka produkter och paket som omfattades av respektive modell för tilldelning av kontrakt.

Förvaltningsrätten konstaterade att förfrågningsunderlaget inte gav de upphandlande myndigheterna möjlighet att välja vilken tilldelningsmodell som skulle til�lämpas vid avrop från ramavtalet. Vidare konstaterade Förvaltningsrätten att det inte framkommit att det skulle kunna uppkomma situationer då båda tilldelningsmodellerna skulle kunna komma att bli aktuella. Mot bakgrund av detta fann Förvaltningsdomstolen att den modell som använts inte stred mot principerna om likabehandling och transparens eller någon annan bestämmelse i LOU och att det därför inte fanns något förbud mot att använda modellen.

Sammanfattningsvis torde med hänvisning till ovan angiven rättspraxis nuvarande rättsläge kunna innebära att det är förenligt med LOU och principerna om likabehandling och transparens och därmed tillåtet att i ett och samma ramavtal tillämpa både rangordning och förnyad konkurrensutsättning som tilldelningsmodeller under förutsättning att det i förfrågningsunderlaget föreskrivs tydliga villkor för vilken tilldelningsmodell som ska användas, att dessa föreskrifter inte lämnar något utrymme för avropande myndighets fria skön och att det inte kan uppkomma en situation där båda modellerna skulle kunna komma att tillämpas.

Malin Erasmie

29

nyheter

Statlig annonsdatabas på förslag En nationell annonsdatabas i statlig regi bör inrättas där upphandlande myndigheter måste publicera samtliga sina upphandlingsannonser. Anbudsgivare ska kostnadsfritt kunna söka i annonsdatabasen och innehållet ska göras tillgängligt för aktörer på marknaden som vill utveckla och erbjuda bevaknings- och andra mervärdestjänster på kommersiella villkor. Det föreslår Kammarkollegiet som utrett behovet av statliga initiativ för att offentliga upphandlingar ska kunna ske på elektronisk väg.

Källa: Kammarkollegiet

Utgifterna för socialt skydd fortsätter att öka Utgifterna för det sociala skyddet ökade år 2009, både i löpande priser och i förhållande till BNP. I det sociala skyddet ingår ersättningar som t ex pensioner och arbetslöshetsersättning samt förmåner som sjukvård och barnomsorg. Mellan åren 2008 och 2009 ökade de totala utgifterna för socialt skydd med 47,8 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 5,1 procent. Totalt uppgick utgifterna till 993,6 miljarder kronor.

Som andel av BNP har utgifterna för det sociala skyddet varierat en del under åren. Mellan 1993 och 2000 minskade andelen stadigt för att därefter öka under tre år.

Sverige har under hela tidsperioden 1993-2008 redovisat bland de största andelarna jämfört med Europa. Det är endast Frankrike som redovisat större andel de senaste åren.

Källa: SCB

Competens - ett nationellt företag med lokal närvaro Competens är ett nationellt företag med lokal närvaro inom vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser, rehabiliteringstjänster och omställning. Vi stärker människors och företags konkurrenskraft genom målinriktad och individanpassad kompetensutveckling.

Arbetsmarknad

Vi erbjuder grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare, svetsutbildning, yrkessvenska, etableringslots och mycket mer.

Omställning

Competens finns på 50 orter i Sverige.

Utbildning

Läs mer på vår hemsida eller ring oss på 08-120 663 00.

Industriutbildning

www.competens.se www.facebook.com/competens

30

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Tunnelbyggen underskattas

Samverkan inte bara bra

Det är i kalkyler under tidiga skeden av ett byggprojekt som kostnadsberäkningarna för tunnelbyggen blir fel, t ex Citytunneln och tunneln under Hallandsåsen. Peter Lundman, teknologie doktor, har i en avhandling vid Luleå tekniska universitet bland annat gjort ett flertal fallstudier av tunnelprojekt i Sverige. Potentialen för förbättringar är stor.

– De geologiska osäkerheterna är stora, vill man bli bättre borde man generellt sett investera mer i undersökningar, alternativt borde osäkerheterna avspeglas i kostnadsbedömningarna, säger Peter Lundman.

Samverkan är ett genompositivt ord men utan närmare analys tar man en mängd positiva saker för givna; ökad effektivitet, ökad kvalitet, besparingar etc. Rättssociologen Susanna Johansson belyser i en ny avhandling fenomenets mer dolda sida; den maktstrid som på gott och ont äger rum när flera myndigheter börjar arbeta tillsammans.

– Samverkan betraktas t.ex. som lösningen på en mängd välfärdsproblem utan att man egentligen har kunnat påvisa effekterna, säger Susanna Johansson.

Susanna Johansson har skrivit avhandlingen Rätt, makt och institutionell förändring. En kritisk analys av myndigheters samverkan i barnahus.

Källa: Luleå tekniska universitet

Källa: Lunds universitet

Interaktiva skrivtavlor kräver ny pedagogik För att interaktiva skrivtavlor ska ha sin största positiva påverkan på undervisningen behövs en kultur som är öppen för förändrade lärandeformer. Lärare behöver tid för att öva och utveckla undervisningsmaterial. Det visar en forskningsöversikt från Malmö högskola, baserad på 22 studier kring interaktiva arbetsformer. Om vi satsar på fortbildning av lärare, utveckling av skolkulturen, erbjuder support och arbetar med undervisningsdesign – då finns goda förutsättningar att interaktiva skrivtavlor får effekt på lärandet.

Slutsatsen som författarna drar är att interaktiva skrivtavlor kan erbjuda både verktyg och miljö för samarbete. Men samarbete sker bara när det finns med som en del av lärarens didaktiska design.

En design som även måste erbjuda möjligheter att utnyttja mediet till fullo.

Källa: Malmö Högskola

Öka skolans digitala innehåll Det ska bli lättare att ta hjälp av digitala läromedel i skolan. Ett nytt projekt ska se till att leverantörer och kommuner inte behöver hitta egna lösningar för integrationen av innehåll utan kan välja standardlösningar. Det är flera kommuner som tillsammans har tagit initiativet till projektet som leds av SIS, Swedish Standards Institute.

Idag finns många olika IT-lösningar för läromedel hos leverantörer och olika lärplattformar hos kommuner. En grupp med representanter från kommuner, leverantörer, förlag och andra organisationer arbetar nu med att skapa

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

en vägledning som ska leda till mer enhetliga lösningar.

Fredrik Paulsson, lektor vid Umeå Universitet och forskare inom lärande infrastrukturer, är en av initiativtagarna.

– Vi behöver skapa förutsättningar för en mer fungerande marknad för digitala tjänster och digitalt innehåll i skolans värld. Sverige har halkat efter på det här området. Vi behöver tjänster som kan användas tillsammans till olika lärplattformar, säger Fredrik Paulsson.

Källa: SIS

31

UPPHANDLING

Ett avtal som Den största utmaningen med att upphandla företagshälsovård är att framgångsrikt kunna utvärdera leverantörernas kvalitativa värden. Nu har en ny statlig ramavtalsupphandling påbörjats och arbetet följs med intresse från både myndigheter och leverantörer.

F

öretagshälsovården är en bransch med svag lönsamhet – endast ett fåtal leverantörer bedriver företagshälsovård med vinst. Beredskapen inför lågkonjunktur är dålig, och flera leverantörer visade röda siffror under 2009. Vissa överlever tack vare det statsbidrag till företagshälsovården som finns för att stimulera arbetsgivares insatser i ett tidigt skede av anställdas sjukfrånvaro.

Lars Hjalmarson, vd på Föreningen Svensk Företagshälsovård, hoppas att det statliga stimulanspaketet ska bidra till en mer gynnsam utveckling i branschen. I övrigt menar han att en stark orsak till att marknaden ser ut som den gör är den prispress som råder.

– Det kan vara svårt att i siffror härleda den nytta och det värde som företagshälsovården skapar för produktionen. Även om man har anledning att tro på nyttan är det svårt att visa på sambandet, och då är det lätt att fokus i upphandlingen blir på pris, säger Lars Hjalmarson.

Nytt ramavtal

Kammarkollegiet har numera uppgiften att genomföra den statliga ramavtalsupphandlingen och Annette Annerstig meddelar att arbetet är igång, man hoppas kunna gå ut med en annons i juni. Nuvarande avtal löper ut den sista december så då behöver de nya avtalen vara klara.

Annette Annerstig arbetade tidigare på Verket för Högskoleservice och var med och upphandlade det nuvarande avtalet, som hon idag ansvarar för att förvalta.

– Jag sitter med i arbetsgruppen för den pågående upphandlingen, för att ta vara på de erfarenheter vi gjort, säger hon.

Hon menar att de tre viktigaste frågorna när man upphandlar företagshälsovård är tjänstekatalogen, geografisk närhet till utföraren och personlig service.

– Det är oerhört viktigt att man har en bra, personlig kontakt med företagshälsovården. Resultatet av tjänsterna är beroende av ett bra samarbete.

Som förvaltare har hon vid några enstaka tillfällen varit inkopplad som medlare om det inte har fungerat.

32

Dragit lärdom

En erfarenhet man gjort från föregående avtal är att inte dela upp tjänstekatalogen. Det har resulterat i merarbete eftersom avtalet tillämpar förnyad konkurrensutsättning.

– Vi delade upp tjänstekatalogen i bas- respektive tilläggstjänster, där tilläggstjänsterna var sådana som inte nödvändigtvis tillhör företagshälsovårdens standarduppgifter, som till exempel massage eller utbildning. Tyvärr blev det inte lyckat eftersom det innebar att den som ville ha dessa tjänster tvingades göra en förnyad konkurrensutsättning, vilket ibland resulterade i att en annan leverantör än den ordinarie vann avtalet. Det här har vi dragit lärdom av och kommer att rätt till, säger hon.

Inledningsvis var många kritiska till att överhuvudtaget använda förnyad konkurrensutsättning på avtalet, man tyckte att det gav omotiverat merarbete, men Annette Annerstig ser en tydlig fördel.

– Genom förnyad konkurrensutsättning har myndigheterna tvingats göra en ordentlig behovsanalys, vilket många tidigare har struntat i. Nu arbetar man aktivt med en långsiktig strategi.

En förutsättning för att nå de hälsomål vi sätter upp i våra organisationer är att vi går från en ad hoc-präglad företagshälsovård till en långsiktig strategi.

För stor prisfokus

Ytterligare en angelägen fråga rör den viktiga balansen mellan kvalitet och pris. Det är en svår balans, konstaterar Annette Annerstig som skämtsamt menar att den som kommer på en bra lösning för att vikta kvalitet i upphandlingen kommer att få nobelpris.

– Det är svårt med kvalitet, vi har alla olika åsikter i frågan. Vi arbetar nu stenhårt för att hitta ett sätt att utvärdera kvalitet på ett bra sätt. Vi tänker så det knakar.

Och det behövs, menar hon, både leverantörer och kunder efterfrågar minskat fokus på pris.

– Branschen är hårt prispressad som det är idag, vilket vi har kunnat se genom uppköp och sammanslagningar av leverantörer.

Hon påpekar att upphandlarens ansvar är

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

m engagerar! dubbelt, och ska även värna om leverantörerna.

– Vi vill ha många fler leverantörer på våra avtal. I förra upphandlingen tecknade vi avtal med 22 leverantörer – idag finns 18 av dem kvar på marknaden, säger Annette Annerstig.

Goda exempel

Adam Nerell, administrativ chef på Betania Företagshälsovård, instämmer i Anette Annerstig syn på vad som är viktigt när man upphandlar företagshälsovård. Deras kundundersökningar pekar just på vikten av helhetssyn, bred kompetens och lokal anknytning.

Han har stora förhoppningar att Kammarkollegiets pågående upphandling ska bli bra.

– Deras ramavtalsupphandling är tongivande i branschen. Det är viktigt att de går i bräschen, säger Adam Nerell.

Han berättar att de märkt av en större efterfrågan på tydliga mål och mätbara resultat av hälsosatsningar från kunderna.

– Så parametrar för att säkerhetsställa leverans av företagshälsovårdens affärsmässighet och hälsofrämjande inriktning skulle vara positivt för branschen. Att koppla hälsan till kundernas verksamhetsmål är något vi ser som helt avgörande i det hälsostrategiska arbetet, säger Adam Nerell.

De statliga avtalen löper på fyra år. Vissa efterfrågar längre avtal eftersom den personliga relationen tar tid att bygga upp, men lagstiftningen tillåter inte längre avtal.

Annette Annerstig menar att ett byte av leverantör inte alltid är av ondo.

– I vissa fall kan det vara positivt att byta leverantör, man får nya perspektiv.

Från vänster Lars Hjalmarsson, Annette Annerstig, Adam Nerell.

Bättre än sist

Målet med den pågående upphandlingen är att åstadkomma ett bättre avtal än förra gången, som ska nyttjas av minst 80 procent av de avropsberättigade inom statliga myndigheter och verk.

– Det nuvarande avtalet har använts av 85 procent av myndigheterna, vilket vi är mycket nöjda med, säger Annette Annerstig.

Vi frågar Lars Hjalmarson, vd på Föreningen Svensk Företagshälsovård, om han tror att det statliga ramavtalet har hjälpt till att pressa priserna på marknaden?

– Om 85 procent av myndigheterna avropar på avtalet så bedömer jag att det är cirka fem procent av den totala marknaden, och det bidrar ju till prisfokuseringen, säger Lars Hjalmarson, vd på Föreningen Svensk Företagshälsovård.

Malin Ulfvarson

För tionde året i rad mötesplatsen där du får ta del av de aktuella HR-frågorna Välkommen till Personalvetardagarna 2011, 7-8 september 2011 i Växjö! Personalvetardagarna ger dig den utveckling och kunskap du behöver för att lyckas i ditt arbete. Konferensen är en etablerad mötesplats för landets personalvetare. Ladda ner programmet och anmäl dig på www.personalvetardagarna.se

p PERSONALVETAR DAGARNA

För personalvetare, beteendevetare, folkhälsovetare och HR-ansvariga

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

33

nyheter

Miljövänligihngeåtr i priset

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ Kulspetspenna Färg: Blå. Svart Tillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

34

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. Blå Tillverkad av 74% återvunnet material

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mm Färg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter.

Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare.

Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende.

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

www.bicecolutions.com

UPPHANDLING

Svar om offentlig upphandling i EU Advokatfirman Lindahl har svarat på EU-kommissionens grönbok om en moderniserad och effektivare upphandlingsmarknad. De anser bland annat att syftet med den offentliga upphandlingen måste begränsas och bestämmas – en synpunkt de delar med andra.

B

åde Konkurrensverket och Upphandlingsutredningen skriver i sina yttranden att komissionens grönbok missar att diskutera och precisera ett huvudsakligt mål för den offentliga upphandlingen.

Advokatfirman Lindahl lämnar sammanfattningsvis följande tre principiellt viktiga förslag till en effektivisering av upphandlingsreglerna:

Syftet bör begränsas och bestämmas

Det är en grundläggande förutsättning för en effektiv offentlig upphandling att syftet med upphandlingsreglerna är begränsat och bestämt.

Med tydliga syften är det möjligt att genom lagregler och utfyllande rättspraxis utmejsla ett regelverk för den offentliga inköpsprocessen som är förutsebart för såväl

upphandlande myndigheter som leverantörer.

Enligt Advokatfirman Lindahl uppstår det emellertid problem om nämnda syften med den offentliga inköpsprocessen kompletteras med andra för inköpsprocessen mer otydliga samhälleliga mål eller syften.

Det är enligt advokatfirmans uppfattning inte möjligt att tillgodose en mängd olika samhälleliga hänsyn inom ramen för en offentlig inköpsprocess utan att inköpsreglerna riskerar att bli svåröverskådliga, svårtillämpbara och att tappa i legitimitet. Genom att i grönboken öppna för möjligheten att ta en mängd olika hänsynstaganden vid offentlig upphandling öppnar kommissionen för ett fortsatt och mer komplext och svåröverskådligt regelverk än det nuvarande.

Advokatfirman Lindahl föreslår därför

Advokatfirman Lindahls förslag • Upphandlingsreglernas syfte ska vara begränsat och bestämt • Upphandlingsreglerna ska vara enkla och enhetliga • Upphandlingsreglerna ska underlätta möjligheten att ingå affärsmässigt väl avvägda avtal och innefatta förhandlingsrätt Det finns dessutom behov av att EU-lagstiftaren klargör: – vad som utgör ett offentligt styrt organ (offentligrättsligt organ) – skillnaden mellan kvalificeringsfas och utvärderingsfas – tillämpningsområdet för in house-anskaffningar – vad som utgör en väsentlig ändring av ett kontrakt

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

att syftet med upphandlingsreglerna begränsas till det som är relevant för inköpsprocessen och dessutom tydligt bestäms i regelverket.

Förutsebart regelverk

En effektiv offentlig upphandling förutsätter enligt Advokatfirman Lindahl att regelverken för offentlig upphandling förenklas så att behovet av specialreglering minskar.

Därigenom kan regelverket bli mer förutsebart för tillämparna.

Effektivt och affärsmässigt

En ändamålsenlig inköpsprocess förutsätter enligt Advokatfirman Lindahls uppfattning att upphandlande myndigheter får förhandla med anbudsgivarna och föreslår därför att förhandlat förfarande bör vara huvudregel vid offentlig upphandling oavsett för vilken sektor inköpet sker. Advokatfirman betonar att genomförandet av ett förhandlat förfarande självfallet ska ske med tillämpning av de fem grundläggande upphandlingsrättsliga principerna om likabehandling av leverantörer, förbud mot diskriminering på grund av nationalitet, om proportionalitet, transparens och ömsesidigt erkännande.

Om upphandlingsreglerna kan effektiviseras i dessa tre principiellt viktiga avseenden är det Advokatfirman Lindahls uppfattning att det finns förutsättningar för en effektivare europeisk upphandlingsmarknad.

LÄNKAR: Advokatfirman Lindahls fullständiga yttrande kan du hitta via www.offentligaaffarer.se www.upphandlingsutredningen.se www.konkurrensverket.se

35

UPPHANDLING

Undantag vid köp från egna bolag Det temporära undantaget i lagen om offentlig upphandling för myndigheter som köper varor eller tjänster från egna bolag bör bli permanent.

D

betänkandet, eftersom hon var oenig med utredningen på ett antal punkter.

– Vi välkomnar naturligtvis det utvidgade tillämpningsområdet för in houseundantaget och förslaget som rör inköpscentraler. Det kan även vara bra med ett förtydligande av kommunallagen, för att undvika misstag.

Däremot menar hon att förslaget att inte undanta koncerninterna köp mellan till exempel systerbolag från upphandlingsskyldighet kommer att få mycket negativa konsekvenser för kommuner och Två villkor ska vara uppfyllda landsting, både praktiskt och ekonomiskt.

Utredningens huvuduppdrag har varit – Som motiv anges i utredningen att det att analysera om det finns ett behov av för ett undantag för koncernförhållanden undantag från upphandlingsskyldighet krävs att EU-rätten tillåter det. EU-domnär en offentlig aktör anskafstolen har dock hittills aldfar varor eller tjänster från ett rig tagit ställning till köp eget företag. Särskild utredare inom en koncern, och det har varit f.d. lagmannen Curt kan enligt min mening inte Rispe. uteslutas att EU-domstolen Utredningssekreteraren Magskulle godta sådana som nus Lundberg fanns på plats in house-situationer, säger under Upphandlingsrättsliga Lena Dalman. föreningens möte för att pre Förslaget innebär att sentera det purfärska betänman stänger dörren för kandet. möjligheten att pröva fråPär Cronhult, chefsjurist Konkurrenskommissionen, utredningssekreterare – Utredningen drog slutsat- Magnus Lundberg, Lena Dalman, förbundsjurist Sveriges Kommuner och gan i EU-domstol. Lena sen att Sverige kan välja om Landsting och Helena Rosén Andersson, advokat samt ordförande i Upphand- Dalman har även synpunkoch hur ett in house-undantag lingsrättsliga Föreningen. ter på detaljnivån i utredska införas, säger utredningsseningens förslag. Det finns kreteraren Magnus Lundberg. uppenbara nackdelar med den svenska Det svenska undantaget för in house- Välbesökt presentation traditionen att transformera EU-direktiv anskaffningar är utformat enligt EU- Upphandlingsrättsliga föreningens möte till svensk lag, istället för att direkt inkordomstolens praxis och förutsätter att i Göteborg var välbesökt. Det var första porera den som svensk lag. två villkor är uppfyllda. Dels måste den gången betänkandet presenterades offent- – Förändringar i EU-praxis kan förändupphandlande myndigheten ha kontroll ligt. ras över en natt. Lagstiftaren måste därför över det bolag myndigheten köper ifrån – Det stämmer, om man bortser från hela tiden ligga i framkant och se till att (kontrollkriteriet). Dels måste huvudde- föredragningen för ministern, instämmer svensk lag inte hamnar i konflikt med EUlen av verksamheten i det bolag som den utredningssekreteraren Magnus Lundberg. rätten, påpekar hon. upphandlande myndigheten handlar från Han fick ta emot både ros och ris för Med en mindre detaljerad lagstiftning bedrivas tillsammans med den upphand- innehållet i betänkandet. Många kom- minskar den risken. lande myndigheten (verksamhetskriteriet). menterade det gedigna arbetet, den ambi- Pär Cronhult ansåg att det tillfälliga in Utredningen föreslår två principiellt vik- tiösa genomgången av rättsläget och det house-undantaget skulle permanentas och tiga utvidgningar jämfört med det nuva- goda samarbetet som präglat utredningen. inte utvidgas till att omfatta den så kallarande temporära undantaget. Statliga och Lena Dalman, förbundsjurist från Sve- de omvända situationen. Han lyfte också kommunala bolag föreslås få möjlighet riges Kommuner och Landsting och Pär fram behovet av att stärka kontrollen över att åberopa in house-undantaget vid an- Cronhult, chefjurist vid Konkurrenskom- kommunala företag enligt utredningens skaffningar från dotterbolag i likhet med missionen var inbjudna att kommentera förslag. sina ägare. Enligt vad utredningen be- utredningens förslag. nämner ”den omvända situationen” bör Lena Dalman har deltagit som expert i Malin Ulfvarson även det helägda bolaget ges möjlighet arbetet, och lämnade ett särskilt yttrande i

et föreslår Utredningen om offentliga företag – upphandling, kontroll, insyn som lämnade sitt betänkande i slutet av april. Det är en omfattande rapport på över 800 sidor som nu skickas på remiss.

Det är mycket vanligt att offentliga företag bedriver handel med sina ägare. Särskilt i kommunal sektor har verksamhet organiserats i bolagsform och utan regler om undantag från upphandlingsskyldighet skulle förutsättningarna försämras.

36

till direktupphandling från myndigheten.

Utredningen anser emellertid inte att undantaget från LOU ska gälla alla typer av koncernsituationer, exempelvis vid handel mellan systerbolag.

Utredningen föreslår även ändringar i kommunallagen i syfte att stärka kontrollen över kommunala företag. Bland annat måste ändamålet för verksamheten skrivas in i bolagsordningen för det kommunägda företaget. Med detta förslag kan allmänhetens rätt att laglighetspröva kommunala företags verksamhet öka.

Utredningen föreslår dessutom att kommuner på visst sätt kan delegera beslutanderätten till inköpscentraler som anlitas vid upphandling.

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

FOKUS: OFFENTLIG ITRE

LLA UTSTÄOMI N O EK RNA 2011 DAGA

Tänk om ditt inköpssystem var direkt kopplat till alla dina leverantörer.

Inexchange anslut en gång, nå alla

– ConneCT onCe, reaCh all.

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

www.inexchange.se

37

FOKUS: OFFENTLIG IT

Datorer för ti IT-satsningarna i skolvärlden växer så det knakar. I Ale kommun är man först i landet med att erbjuda en-till-en datorer i lågstadiet.

A

le kommun är den första kommunen i Sverige som erbjuder alla elever i årskurs noll till tre en egen bärbar dator. Det handlar om 1000 barn som med sin nya PC ska få en bättre utbildning och förutsättning för sitt framtida lärande. En-till-en systemet ska ingå i skolverksamheten som ett verktyg för att följa läroplanen och nå skolans uppsatta mål.

Efter att ha genomfört en pilotstudie under ett år som inkluderade alla årskurser testade man hur elevernas inlärnings-

process förbättrades med bärbara datorer som hjälpmedel. Resultatet visade att läsoch skrivkunskaperna ökade för alla men framför allt hos de yngre barnen. Därför görs nu satsningen på de yngre eleverna eftersom inlärningen sker främst i de tidiga åldrarna. Även för barn med koncentrationssvårigheter eller motoriska hinder var datorn ett viktigt hjälpmedel. Ale kommuns satsning kostar 3,4 miljoner kronor och innefattar datorer, utbildning, kringutrustning och projektanställningar.

– Vi vill att eleverna ska få en naturlig

Bilderna som heter Surte är på barn i klass 2 på Surteskolan.

kontakt med datorer och internet eftersom det är en så viktig del av vårt samhälles snabba tekniska utveckling, säger Peter Madsen, chef för grundskolan på barn- och ungdomsförvaltningen i Ale kommun. Ökad studielust med Classmate

Barn i klass 1 på Nödingeskolan.

38

Från IT-leverantören Atea och tillverkaren Intel köper Ale kommun en lösning som heter Classmate PC. Datorerna är specialbyggda för just unga skolelever och skiljer sig därmed från vanliga datorer bland annat med ett stöt- och vattenavvisande hölje, samt vändbar bildskärm med penna.

Trots få svenska studier kring effekten av yngre barns användande av datorer i skolmiljö kan man i Ale redan nu se att arbetslusten ökat hos både elever och lärare.

Datorerna kan även behovsanpassas och

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

FOKUS: OFFENTLIG IT

idigt lärande En-till-en Allt fler kommuner i Sverige köper in datorer enligt en-till-en modellen, vilket innebär att alla lärare och elever förfogar över en egen dator. Samma trend finns i flera länder, vissa ligger dessutom före Sverige i utvecklingen. Stiftelsen DIU, Datorn i utbildningen, dokumenterar utvecklingen i landet via en interaktiv karta där kommunerna själva kan registrera sina satsningar. I skrivande stund har 160 av Sveriges 290 kommuner registrerat någon form av en-till-en projekt. Kartan hittar du på: http://www2.diu.se/framlar/egen-dator

laddas med relevanta program för de barn som är i behov av särskilt stöd. Vid andra liknande satsningar utomlands har det visat sig att eleverna lär sig mer och snabbare eftersom det ger eleverna frihet att lära sig på ett inspirerande sätt. Samtidigt får läraren fler möjligheter till varierad undervisning.

fördelarna. Barnen sitter inte hela dagar framför datorerna utan datorn används integrerat i skolarbetet som ett komplement, säger Peter Madsen. När barnen får daglig kontakt med internet gör de ingen stor sak av det utan arbetar med skolrelaterade saker. Dessutom är det bra för de elever som har svårt att skriva för hand. Med Få farhågor datorns hjälp kan eleverna i Ofta jobbar pedagogerna i Ale första hand lära sig läsa och tematiskt för att få en helhet i skriva och när motoriken hunundervisningen. Där kommer Petter Andersson, Atea. nit ikapp ägna sig åt att få till datorn in som ett viktigt reden snygg handstil. På detta sätt tror man skap och kan användas i många samman- att eleven får ett bättre flöde i sitt språk. hang. Det finns ingenting negativt med en-till-en systemet, menar Peter Madsen.

Omodernt med datorsalar – Det blir vad man gör det till men På arbetsplatser idag ska man vara mobil alla verkar vara positivt inställda och ser och tillgänglig och för att rusta eleverna

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

för framtiden kan satsningen på bärbara datorer i skolan vara en bra förberedelse.

– Datorsalar är ett förlegat koncept och om skolan ska kunna hänga med i den tekniska utvecklingen är bärbara datorer lösningen, säger Petter Andersson, ansvarig för elevdatorer på Atea.

IT-företaget Atea gör alltid en noga uppföljning när en skola köper ett helt koncept för att se att systemet uppfyller de mål som kunden satt upp. Alla skolor har olika startlägen och olika mål men generellt är IT-satsningarna i skolvärlden ett område som växer så det knakar. Ale är bara en kommun av många som visat intresse för en-till-en systemet.

– Det ska bli oerhört spännande att den närmsta framtiden följa utvecklingen, avslutar Petter Andersson.

Stina Rangmar

39

FOKUS: OFFENTLIG IT

När andra säger hejdå, säger vi hej hej!

Känner du till vad som skiljer oss från andra? Svaret hittar du i vår lång­ siktighet. Ta bostäder till exempel; när konkurrenterna säljer och lämnar över sina lägenheter, börjar vårt viktigaste engagemang – den dagliga skötseln och långsiktiga utvecklingen av fastigheten. Vi är med på resan under många år, vilket gör att vi tar ett helt annat ansvar redan från början.

Att vi utvecklar och förvaltar bostadsrätter visste du säkert. Men idag är vi också en ledande spelare på marknaden för offentlig och kommersiell fastighetsförvaltning.

Besök riksbyggen.se redan i dag så vi kan säga hej till varandra och se vad vi kan göra tillsammans!

40

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

FOKUS: OFFENTLIG IT

Videomöten i vårdplaneringen Användningen av videomöten i landstingen ökade med 180 procent förra året. I Stockholmsförorten Bromma provar stadsdelsförvaltningen videomöten för att effektivisera vården.

N

är en patient skrivs ut från sjukhus för att gå över till kommunal vård, krävs en del möten för att samordna vården kring patienten. I denna typ av vårdplanering måste många olika parter medverka. Om alla ska träffas samtidigt på ett ställe, tar det både tid och kostar pengar.

Personal från hemtjänsten och vårdcentralen brukar sällan ha möjlighet att åka till ett fysiskt möte. Men att logga in till ett videomöte från den egna skrivbordsdatorn eller från en bärbar dator är betydligt enklare.

Den tekniska lösning som har testats i Brommas samverkansprojekt Trygga Goda Sammanhang sedan förra sommaren bygger på Cygates videotjänst VisCom. Systemet gör det möjligt att koppla ihop olika typer av utrustning för videokonferens och använda olika nätverk.

– Tjänsten är en helhetslösning som erbjuds i olika paket och kan anpassas efter varje särskilt behov, med valfri utrustning och ett stort antal tillval, säger Jessica Mattjus på Cygate, systemintegratör inom data-, video- och telekommunikation.

Flera fördelar

Biståndshandläggarna på stadsdelsförvaltningen kan ha personliga system, vårdcentralerna använder sina befintliga stationära datorer, som kompletterats med skärmmonterad kamera och programvara, och personal inom hemtjänsten förses med pc-klienter i sina bärbara datorer.

– Mötet blir bättre, tydligare och mer strukturerat då tekniken kräver bättre förberedelser och mer uppmärksamhet. Vårdplaneringen blir effektivare, vilket innebär

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

att vårdtiderna blir kortare. Hemtjänsten och vårdcentralen kan delta på ett tydligare sätt. En annan stor fördel är att en närstående till patienten kan delta via telefon med hjälp av videokonferenstjänsten.

Den som kanske bor på en annan ort kan alltså lättare ta del av vårdplaneringen för

sin gamla mamma eller pappa, säger Lena Carling, projektledare på Bromma Stadsdelsförvaltning.

Patienten, huvudpersonen i vårdplaneringen, finns på Brommageriatriken och det är där som det mest avancerade videosystemet är placerat. Här är studion uppbyggd så att patienten ska känna sig så trygg som möjligt.

Enkelheten att använda systemet för alla inblandade är viktig. Det ska gå snabbt att koppla upp sig och tekniken ska inte hindra de inblandade.

– Målet är att skapa en upplevelse som ligger väldigt nära ett fysiskt möte, säger Lena Carling.

Samarbetet med Cygate bygger på ett befintligt avtal med Stockholms stad och fler stadsdelsförvaltningar är intresserade av möjligheterna med tekniken. Ökar med 180 procent

Inera AB, ett företag som ägs av landsting och regioner, erbjuder en videoinfrastruktur som allt fler börjat använda.

– Det innebär inte bara positiva effekter för dem som bor i glesbygden, utan även dem som bor i storstäder, berättar Lars Johansson, som är tjänsteansvarig för videotjänsten hos Inera. Trots att avstånden inte alltid är så långa i storstan, tar resande ändå mycket tid. Ibland kan det också inträffa att ansvariga personer behöver ha flera sådana möten per dag. Och det gör att videomötet blir ännu mer effektivt.

Under 2010 har användningen av videomöten ökat med hela 180 procent. I genomsnitt hölls 17 videomöten per dag, och trenden håller i sig. Allt fler inser nyttan och det finns många exempel på hur landsting sparat miljontals kronor i bara resekostnader på att använda videomöten. Även många sjukhus har lyckats samla experter från hela Sverige vid ett och samma tillfälle, tack vare en väl utbyggd videoinfrastruktur. Och det här är bara några exempel på de positiva effekter som en flexibel mötesstruktur kan innebära.

Arne Öster

41

FOKUS: OFFENTLIG IT

En digital tsunami Mängden information fördubblas var 18e månad. Det krävs en utarbetad strategi för hur vi ska hantera information för att den ska vara sökbar och användbar.

O

m vi ska hitta bland all information som lagras idag måste den vara digital. I offentlig sektor använder man fortfarande fysiska papper i betydligt högre grad än i andra tjänstesektorer. Offentlig sektor är särskilt informationsintensivt eftersom man styrs under regler för vad som ska lagras.

En undersökning som gjorts av undersökningsföretaget YouGov på uppdrag av Canon visar att anställda i offentlig sektor ägnar en stor del av arbetstiden åt att söka efter information. Siffrorna överraskar knappast, det ser ut så på alla arbetsplatser, men enligt den här undersökningen använder den offentliga sektorn inte befintliga kommunikations- och arbetssätt i samma utsträckning som den privata sektorn.

– Utan fungerande och pålitlig teknikutrustning på arbetsplatsen behöver anställda förlita sig mer på anteckningar och fysiska dokument, vilket utöver att vara tidskrävande, även bromsar utvecklingen av nya effektivare arbetssätt. Rätt arbetsverktyg som underlättar arbetet och effektiviserar arbetstiden borde prioriteras högt inom offentlig sektor som länge har haft problem med resurser, säger Christoffer Bohrn, Canon.

Resultaten av undersökningen visar att 26 procent av medarbetarna i offentlig sektor använder fysiska dokument i den dagliga kommunikationen med kollegorna, 29 procent använder digitala dokument. Detta skiljer sig mot privat sektor där nära hälften (43 procent) dagligen kommunicerar genom digitala dokument och endast 20 procent genom fysiska dokument. Anmärkningsvärt är också att 26

42

procent inom offentlig sektor dagligen kommunicerar med sina kollegor genom anteckningar på papperslappar.

– Tekniken finns, men den har inte implementerats i full skala. Informationsmängden ökar stadigt, det är viktigt att ha en strategi för hur vi ska hantera det, säger Christoffer Bohrn, Canon.

Vården som exempel

I vården produceras det varje år miljontals svar på frågor kring patienternas hälsa.

För att vårdpersonal ska kunna svara på dessa frågor och fatta vårdbeslut tar de hjälp av information som framställts av olika tekniska verktyg, som till exempel röntgen och prover.

Joachim Wallberg, rådgivare på Hitachi Data Systems beskriver läget som en digital tsunami.

– Tänk dig följande exempel från området patologi: varje gång ett vävnadsprov digitaliseras genereras ungefär 300 megabyte data. Varje år genomförs det 1 200 000 sådana undersökningar i Sverige. Det innebär att vården måste hantera mer än 340 terabyte per år. Detta gäller bara data från patologi under ett år. Det finns mängder av applikationer på sjukhus och andra vårdinstanser som genererar stora mängder av data runt om i landet.

All data som följaktligen genereras om patienterna (som omfattar miljarder megabyte per år) måste vården hantera enligt en rad stränga lagar och regler. Det leder till viktiga frågeställningar, menar Joachim Wallberg, rådgivare på Hitachi Data Systems.

– Vilka data ska sparas, hur länge och på vilket sätt? Ska den vara tillgänglig i 1, 10

eller 100 år? Ska all data vara lika tillgänglig och hur ska patientdata användas på sikt?

Kalmar länssjukhus var tidigt ute att digitalisera kliniska prover. Men det innebär inte att man har skrotat originalprovet på glasskivan.

– Det är stora volymer som ska lagras, varenda bild kan vara stor som en dvdfilm i antal byte. Det ska också till en viss oavvislighet, det vill säga att man ska vara säker på att bilden överensstämmer med originalet. Men bilden är en kopia, vi har fortfarande originalet på glasskivan sparat, som man kan referera till, berättar Petter Könberg, IT-chef på Kalmar läns landsting.

Det både underlättar och orsakar problem, eftersom lagringen av glasskivor tar mer plats än de digitala kopiorna.

– Det innebär framförallt att kraven på den digitala kopian är lägre, vi behöver till exempel inte lagra den under lång tid. När provet är färdiganalyserat kan vi radera filen. Originalet har vi ju kvar, säger han.

Lagringsvolymen ökade stadigt när de digitala proverna började användas, men har sedan planat ut eftersom man inte i regel inte sparar filerna mer än cirka ett halvår.

Hårda regler

Petter Könberg tycker inte att lagringen innebär något stort problem. Data lagras idag på hårddiskar.

– Det är en volymfråga, men lagringsenheterna är relativt billiga i inköp. Visst är det en kostnad, men en överskådlig sådan.

Det mesta av informationen som lagras i landstinget är strukturerat. Det kommer

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

FOKUS: OFFENTLIG IT

från journalsystemen och är noggrant indexerat och sökbart.

– Trots att vi har olika lagringslösningar går det relativt snabbt att söka, i de flesta fall är söktiderna helt okej, menar han.

Det finns system och lösningar som uppfyller de höga säkerhetskraven för att lagra medicinsk information. Det är hårt styrt vem som får hantera, installera och drifta systemen.

– Vi upplåter plats, ström och nätverk men det är inte vår personal som sköter un-

derhållet. Det gör särskilt certifierade personer.

Lösningen ligger definitivt inte i att lagra i molnet.

– Lagstiftningen gör det kontroversiellt att lagra medicinska data utanför den egna vårdgivaren, utanför Sverige och definitivt utanför EU. Att lagra i molnet innebär att du inte med säkerhet vet var dina data lagras, så nej – det är inget alternativ för oss.

Men han tillägger att ett privat moln kan vara ett sätt att konsolidera data från

flera olika system. Det är för övrigt ett arbete som blir högst aktuellt vid kommande regionbildning.

– Då blir det läge att ta tag i dessa frågor även på IT-området, till exempel kring rationalisering. IT kan ju med fördel driftas på annan plats.

Malin Ulfvarson

Foto: Malte Danielsson

FLYTTBARA LokALeR MeD INBYGGD

Sveriges grönaste el!

Klämskydd i alla dörrar.

Grupparbetsrum för alla klasser.

25% lägre energiförbrukning.

wow!eFFekT Både elever och lärare blir överraskade av våra skollokaler, särskilt av rymden och ljuset, och kvaliteten i alla detaljer. Till och med skolförvaltningen brukar bli överraskad av vårt förmånliga serviceavtal och hur vi bidrar till en hållbar utveckling med våra smarta lösningar som sänker energiförbrukningen. Allt beror på att vi utvecklat våra skolor och förskolor i nära samarbete med de som ska använda dem – alltså elever och skolpersonal.

Läs mer på temporent.se/skola

Inom bara 8–10 veckor kan era temporära skollokaler vara på plats, inflyttningsklara och fullständigt anpassade till era önskemål.

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

43

FOKUS: OFFENTLIG IT

Myndigheter dåliga på att använda IT Endast 20 procent av svenska företag och myndigheter använder videomöten med sina kunder, bara hälften kan sköta jobbmejl i mobilen och 17 procent har tagit steget ut i de sociala mediekanalerna.

I

en undersökning kartläggs hur företag och myndigheter arbetar avseende virtuella möten, mobilitet, kundservice, sociala medier och delning av information. Studien visar på ett flertal förbättringsområden: till exempel kan endast 20 procent av företagen använda videomöten med sina kunder, hälften kan inte sköta jobbmejl i mobilen och bara 17 procent använder sociala medier.

Utifrån undersökningen har ett index för användningen av informations- och kommunikationsteknik, IKT, räknats fram – index ligger i dag på 38 på en 100-gradig skala. Det finns med andra ord en stor utvecklingspotential, bland annat när det gäller virtuella möten, möjligheten att dela information med externa parter och mobilt arbetssätt.

Vid en jämförelse mellan olika bran-

scher framgår att bank- och finans uppvisar det högsta indexet, 48, medan företag inom utbildningssektorn hamnar på index 30 och offentlig sektor på 25.

Undersökningen är utförd på uppdrag av TeliaSonera och Cisco där över 6 000 medarbetare i svenska företag och myndigheter har intervjuats.

Knappt hälften, 45 procent (29 procent i offentlig sektor), anser att deras företag/ organisation har ett mobilt arbetssätt.

Samtidigt tror många att en ökad mobilitet leder till ökad motivation, nöjdare kunder och ökad lönsamhet.

Knappt en tredjedel, 31 procent, av företagen använder sig aktivt av virtuella möten och trots att miljövinsterna med virtuella möten är stora saknas riktlinjer i merparten av företagen.

Majoriteten anser att deras kunder får

service på det sätt och vid den tid som passar dem, men det bygger inte på ICT. Endast 7 procent uppger att kunderna kan få svar på enkla frågor via chatbot dygnet runt, 8 procent kan dela video med kunder och bara 19 procent kan dela filer med kunder på ett säkert sätt.

Bara 17 procent av företagen och myndigheterna använder sociala medier för att skapa en dialog med kunder och partners.

Lika få tror på sociala medier som verktyg för att öka lönsamheten eller skapa nöjdare kunder.

Malin Ulfvarson

Inte för rutinuppdrag.

Men när det verkar omöjligt.

Inte för rutinuppdrag.

Men när det verkar omöjligt.

Connecta är ett svenskt konsultbolag som åstadkommer bestående verksamhetsförändringar.

Ibland mot alla odds. För det är när problemen känns mer eller mindre omöjliga som vi brukar komma in i bilden. Förmågan att leverera oväntade lösningar på komplexa problem har gett oss många spännande uppdragsgivare bland Nordens större organisationer. Dessutom har det visat sig attrahera många av Sveriges bästa konsulter – de som drivs av att kombinera affärsstrategi, genomförandekraft och informationsteknik för att nå den bästa lösningen. Gärna på problem som till en början verkar olösbara. När får vi hjälpa dig?

Nyligen rankades vi som nr 1 i Kammarkollegiets upphandling av konsulter inom verksamhets- och organisationsutveckling. Hör gärna av dig så berättar vi mer.

Lösning #9: ”Slutgissat” Ett av våra till synes omöjliga uppdrag.

44

Läs mer på www.connecta.se

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

FOKUS:Produktnytt OFFENTLIG IT

Förstärkarsystem till klassrummen Har eleverna svårt att höra vad som sägs i klassrummet? För att läraren ska slippa höja rösten finns det förstärkarsystem med flera miljöanpassade funktioner.

Smart Technologies har lanserat produkterna Audio 340 respektive 360, som tillsammans med mjukvaran Smart Notebook, ger pedagoger full kontroll över fem separata ljudingångar. Systeminställningar och ljudvolym justeras via kontrollens lcd-skärm.

Systemet inkluderar en trådlös infraröd mikrofon, som både läraren eller elever kan använda, fyra högtalare, en kontrollenhet med USB-uttag, och en rumsmodul av en kombinerad förstärkare och mottagare. Möjlighet till ytterligare infraröda mikrofoner finns också. Båda systemen kan integreras med nuvarande klassrumslösningar och kontrollsystem från Smart. Det går också att integrera centrala annonseringar som berör hela skolan i systemet om man så vill.

Dokumentkamera Epsons senaste dokumentkamera för skrivbord, ELP-DC11, har tagits fram för att hjälpa grundskolelärare att visa 3D-objekt, böcker, experiment eller till och med levande ting för klassen och skapa multimediaanteckningar under lektionerna.

Kameran är i princip en högkvalitativ kamera med fem megapixlar på en sänkbar arm. Dokumentkameran ansluts direkt till en projekt för att visa fysiska föremål eller digitalt innehåll.

Den stora fotograferingsytan i A3format gör att man inte behöver flytta på föremålen till exakt position eller hålla på att justera och knapparna är dessutom intuitiva.

Använd de dedikerade knapparna till att autofokusera, växla mellan ingångar (en dator eller visualiserns kamera), zooma in och ut, fotogra-

Usb-mikroskop ersätter lupp fera, eller spela in video. Det är också möjligt att rotera armens huvud 90 grader för att justera kamerans titthål. Naturvetenskapslärare kan dessutom koppla till ett mikroskop med hjälp av den tillbehörsdel som medföljer ELP-DC11.

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

För den som använder förstoringsglas eller lupp i sitt arbete kan ett usb-mikroskop vara ett bättre alternativ. Mikroskopet kopplas till en dator där man ser bilden i realtid, i upp till 200 gångers förstoring. Med den medföljande programvaran kan man göra mätningar med en noggrannhet ända ner till 50 mikrometer. Anteckna och markera direkt i bilden och skicka bilden vidare till kollegorna.

45

IT

När satellitbaserad positionsmätning inte räcker till I professionella sammanhang behövs en så stor mätnoggrannhet att signalerna från satelliter inte räcker till. Då ringer man till Lantmäteriet Swepos.

M

ätnoggrannhet i höjdled är till stor nytta bland annat vid anläggningsarbeten under markytan. Hur djupt ska vi gräva, var ska de olika lagren i anläggningen ligga och var ska vi dra ledningar – frågorna kräver exakta svar. Idag kan den GPS-baserade tekniken erbjuda en noggrannhet på några meter, vilket inte duger i professionella sammanhang.

Därför används fortfarande traditionell mätteknik med totalstation vid sådana tillfällen.

Mätning med totalstation har varit en vedertagen teknik fram till 2000-talet då GPS-mätning kommit till allt större användning. Något som lett till effektiviseringar. Kraven på utrustningen är dock omfattande för att erbjuda tillräcklig noggrannhet. Bo Jonsson på Lantmäteriet förklarar förutsättningarna vid professionella mätningar.

– Signalerna från satelliter, som vi använder för till exempel tjänster i mobiltelefonen, kan bara erbjuda en noggrannhet på 5-10 meter. Därför kompletterar man satellitsignalerna med uppgifter från kända punkter med fast position och korrigerar därmed felet.

De kända punkterna är referensstationer som Lantmäteriet sätter ut runt om i hela landet för att tillhandahålla en nationell geodetisk infrastruktur. Detta kallas för

46

Totalstation Skeppsbron 2011.

Nätverks-RTK, och vårt nationella nät av fasta referensstationer heter Swepos. Kärnan i systemet är den analys och felmodellering som sker i realtid, vilket erbjuder mätningar med mycket hög noggrannhet.

Utvecklingen och uppbyggnaden av Swepos finansieras huvudsakligen genom statliga anslag, medan användarna bidrar till kostnaderna för drift och uppgradering. Bland användarna finns kommuner, mätkonsulter, statliga organisationer, byggentreprenörer och jordbruk. Även forskningen har stor nytta av verktygen för positionsbestämning. Mest just nu ökar användningen inom anläggningsbranschen.

– Vi har idag nationell täckning med cirka 200 referensstationer men vi fortsätter att förtäta för att åstadkomma ännu bättre noggrannhet, framförallt i höjdled, berättar Bo Jonsson.

Centimeternoggrann

I Lantmäteriets långtidsplan Geodesi 2010 finns ambitionen att förtäta Swepos-nätet med cirka 40 stationer per år under en femårsperiod, det vill säga drygt 200 nya stationer. Förtätningen innebär en minskning i avstånden mellan stationerna från

dagens cirka 75 kilometer till 25-35 kilometer mellan, vilket ökar noggrannheten i höjd till mindre än 2,5 centimeter (i 68 procent av mätningarna).

Samtidigt pågår förstås förbättringar av våra globala satellitsystem och när till exempel det europeiska projektet Galileo är i full drift minskar mätosäkerheten till 1-1½ centimeter i höjdled.

Tillämningarna är många och nya användare tillkommer ständigt. Den största gruppen är fortfarande kommunerna, där detaljmätning och utsättning varit de dominerande tillämpningarna. Efter hand har mätkonsulterna börjat använda Swepos.

Idag används tekniken även för maskinstyrning inom anläggningsbranschen och jordbruket. Under de kommande åren väntas nya tillämpningar med behov av hög positionsnoggrannhet, till exempel positionsnavigering med stora båtar i hamnområden och trånga passager.

– Inom jordbruket använder man till exempel systemet för att styra skördetröskor och såmaskiner så att de ska täcka ett fält så effektivt som möjligt. På sikt kan vi eventuellt få se förarlösa maskiner i jordbruket, säger Bo Jonsson.

Malin Ulfvarson

Fördelar med Nätverks-RTK: Tidsbesparande – ingen egen referensmottagare behövs.

Ekonomiskt – endast en GNSS-enhet behövs.

Enkelt – Data verifieras i realtid via mobilt bredband eller radio.

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

IT

LLARE UTSTÄOMI EKON RNA 2011 DAGA

Så blir din kommuns ekonomi bäst i Sverige Vi påstår att vi kan sköta er ekonomi bättre än vad ni kan.

Tillsammans med våra kunder Posten, Storstockholms brandförsvar och Bilprovningen arbetar vi med Sveriges bästa ekonomiprocesser.

Vi utmanar er att sänka kommunens kostnad för ekonomiadministration med minst 20%. Investera istället pengarna i vården, skolan och kulturen.

Vi tror att kommuninvånarna håller med.

Anta utmaningen. Träffa oss på kommundagarna den 17 och 18 augusti eller om ni inte kan vänta - kontakta oss direkt.

Mirror Accounting är Nordens ledande leverantör av ekonomi- och redovisningstjänster. Vi erbjuder dig lösningar som ger din verksamhet de bästa processerna, idag och i framtiden.

Member of the Lindorff group

Mirror Accounting AB Telefon: 08-5466 1000 www.mirroraccounting.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

47

IT

Datorstrul – en Sveriges största kommunala ITkompetenssatsning har genomförts i Göteborgs stad. Resultatet blev effektivare IT-användning och säkrare medarbetare.

D

en största IT-kostnaden är dold i verksamheten menar intresseorganisationen Dataföreningen. Deras studier visar att anställda lägger mellan 20 - 50 minuter på enkla IT-problem som till exempel filhantering och utskrifter – varje dag. Det innebär att den enskilda individens produktivitet försämras, men även kollegors tid tas i anspråk för att besvara frågor och hjälpa till. Lösningen på problemet är utbildning, menar Dataföreningen.

Kan man verkligen utbilda bort datorstrul?

– Ja, det har vi goda erfarenheter av, säger Svante Lundqvist, VD på DF Certifiering.

DF Certifiering ägs av Dataföreningen, och erbjuder utbildning och certifiering av IT-användare. Dataföreningen var bland annat tidigt ute med Datakörkortet, en kunskapsstandard som idag finns på Europanivå.

– Vi tog initiativet till Datakörkortet och idag har vi utbildat över en halv miljon användare i Sverige. Nu vill vi hjälpa till att minska den digitala klyftan i lan-

48

det, säger Svante Lundqvist. ningen att utbildningsformen har sparat I samarbete med utbildningsföretaget dem drygt 10 miljoner kronor jämfört Libendo Education erbjuder man utbild- med en traditionell utbildning. ningslösningar, både till företag, eMedar- Över 23 000 medarbetare genomgick utbetaren och privatpersoner, eMedborga- bildningen som tog i genomsnitt en halv ren. arbetsdag per person eMedarbetaren vänInför utbildningen der sig till organisatiogörs en validering ner som behöver säkerav varje medarbetare ställa IT-kompetensen för att avgöra vilka hos personalen, höja kunskapsluckor som nyttjandegraden och eventuellt finns. Däröka effektiviteten av med blir innehållet befintliga IT-stöd. Uti kursen individuellt bildningen är webbaseanpassat, och extra rad och medarbetarna tidseffektivt. kan själva välja var och Valideringen visade när kursen ska genomsnabbt att 13 procent Svante Lundqvist, VD på DF Certifiering. föras. av personalen i Göteborg hade tillräckliga kunskaper och alltså Jättesatsning inte behov av utbildningen.

I Göteborgs Stad har man genomfört en Göteborgs stad gör uppskattningen att mycket stort satsning på IT-utbildningen medarbetarna, tack vare sina ökade kuneMedarbetaren bland de cirka 33 000 an- skaper, undviker cirka fem minuters proställda. Projektet som påbörjades våren blemtid varje dag. Räknat på 23 000 an2009 har redovisats och vinsterna är tyd- ställda, samt utslaget på året innebär det i liga – ett ökat informationsutbyte inom så fall en god investering. organisationen, bättre kunskap om regel- Sambruk och Dataföreningen har förverk och bättre beredskap för framtida handlat fram två utbildningspaket för förändringar är fördelar som Göteborgs Sambruks medlemmar. stad själva lyfter fram.

– Med tanke på resultaten i Göteborg, Att utbildningen är webbaserad har borde många flera kommuner satsa på uppskattats, medarbetarna kan själva välja aktiv fortbildning i användning av IT för var och när utbildningen ska genomföras. alla sina anställda, säger Claes-Olof OlsSamtidigt gör Göteborgs stad uppskatt- son på Sambruk.

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

IT

n dold kostnad – Dessutom ser vi att denna satsning passar väl in i den kampanj för digital delaktighet för alla svenskar – DigiDel2013, som Sambruk är engagerad i. Samarbetet med DFC är ett bra sätt för Sambruks medlemmar att genomföra detta i praktiken, tillägger han.

Den digitala klyftan

Dataföreningen bedömer att nära två miljoner människor i Sverige står helt eller delvis utanför vårt IT-​intensiva samhälle, med många elektroniska tjänster. Det är en ansenlig del av befolkningen som inte behärskar fundamentala funktioner som baseras på internet, e-​post och annan elektronisk kommunikation.

Därför erbjuder Dataföreningen även en utbildning riktad mot medborgare – eMedborgaren.

Den vänder sig till alla medborgare i Sverige som behöver vi bli bättre på att använda e-tjänster.

– Det kan handla om allt från sociala medier, e-post, banktjänster och myndighetstjänster.

Lika viktigt som samhällstjänsterna är det att ha möjlighet till sociala nätverk, ta del av musik eller göra inköp på nätet.

En stor grupp av de som saknar dator och kompetens är äldre, men även invandrare.

– Vi vill hjälpa till att minska den digitala klyftan som finns hos personer med låga användarkunskaper och som inte har

Välkommen till Sveriges viktigaste mötesplats för dagens och morgondagens chefer!

Välkommen till Sveriges viktigaste mötesplats för dagens och morgondagens chefer! Den 31 augusti - 1 september 2011 får du en unik möjlighet att träffa beslutsfattare från stat, landsting och kommuner på ett och samma ställe.

Ladda ner programmet och anmäl dig på chefsdagarna.se

c

CHEFS DAGARNA Innovationer - strategier - trender - utveckling | För Sveriges chefer

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

tillgång till dator. Idag erbjuder kommunerna stödpaket till bl.a. invandrarflyktingar och invånare med funktionshinder, med bland annat dagstidning, bankkonto med mera. Dataföreningen kan inom kort erbjuda en lösning bestående av en dator samt utbildning för att lättare och snabbare komma in i samhället, säger Svante Lundqvist.

Kostnaden för kommunen blir inte högre än man har idag, men möjligheterna för användarna ökar dramatiskt.

Malin Ulfvarson

gränslösa möjligheter Kompetensutveckling från Lunds universitet Inköpsstrategier i företag och förvaltning – 7,5 högskolepoäng.

Anmälan senast 27 maj! www.education.lu.se/kompetensdirekt Lund University Commissioned Education, tfn 046-222 07 07 Per Malmberg, epost per.malmberg@education.lu.se

49

ledarskap

Att lyckas övertyga David Loid, forskare i strategiprocesser.

Goda råd för att driva en övertygandeprocess Börja inte med lösningen direkt!

Börja inte med att berätta, så här ska vi göra! Om det är viktigt för dig och du vill få folk med dig, börja istället med att diskutera utifrån problemet och skapa en anledning till förändring genom att arbeta in en förståelse för att förändring är nödvändigt.

Kontrollera berättelsen om nuläget!

Det finns alltid en berättelse i företag om att ”hade vi inte gjort det där felaktiga beslutet då, hade det inte varit si eller så” och så vidare. Folk har kvar åsikter och är ofta missnöjda med gamla beslut. Om de upplever att man ser en annan verklighet än vad de ser kommer de inte att lyssna.

Och problemet ligger i just att man har olika förförståelse. Det är först när man kontrollerat berättelsen om nuet som man vet att man har samma bild som dem man är chef för.

Tillbringa tid med dem du ska övertyga och lyssna!

Tillbringa tid utan att själv sända så får du reda på vad de tycker om saker och ting och lyssna istället för att prata. Har du väl kommit med ett förslag som innebär att du inte förstår den andres verklighet så tänker denne NÄ! och sedan spelar det inte någon roll hur mycket argument du kommer med.

Fundera på vem som är bästa bud-bäraren!

Det är inte alltid du själv som ska framföra ditt budskap, det kanske finns andra mer lämpliga personer som är expert i området.

Till exempel i juridiska frågor kan det vara en advokat, i ekonomiska frågor kanske en revisor måste säga det, så det inte är du som hela tiden både formulerar, framför problemet och är den som också kommer med lösningen.

Tre sätt att påverka

Med sakliga argument, varför ska vi göra på ena eller andra sättet.

Med personlig tyngd – vem är det som uttalar åsikten.

Känslomässig påverkan, en talare kan till exempel skapa positiva reaktioner genom humor.

50

Ingen föds som en god retoriker. Att vara övertygande är snarare resultat av ett metodiskt arbete i att analysera vad som går hem.

Oavsett vilken roll man har i en organisation kan det löna sig att bli mer effektiv i sin kommunikation.

D

avid Loid är forskare i strategiprocesser och en av landets mest anlitade föreläsare i retorik. Han delar sin tid mellan att vara konsult i kommunikationsstrategier och övertygandeprocesser med uppdragen som styrelseordförande i ett antal bolag och forskningen.

– Jag har vid sidan om arbetet tagit upp mina forskarstudier på Chalmers och ska gå vidare och doktorera i strategiprocesser, berättar David Loid när vi träffar honom en härlig vårdag i Göteborg.

I förberedelserna inför intervjun fick jag snabbt ihop en diger researchportfölj med David Loids erfarenhet, kompetens och kunskap i retorik – en mästare i kommunikation, strategisk retorik och övertygande processer! Vad skulle jag förvänta mig?

Efter lite småprat konstaterar jag att han är behaglig och skämtsam i sin framtoning och det känns tryggt att ställa mina frågor.

Det finns tabun

David Loid arbetar med företags affärsstrategier. Det handlar om hur organisationer sätter sina mål och hur man sedan kommunicerar och säkerhetsställer att organisationen anstränger sig att nå de här målen.

– Det finns en del tabun kring detta om vem som får ge sig in i diskussionen om organisationens mål, vem som tillåts komma med lösningar, när man får diskutera det och när man inte får diskutera det.

Menar du att det är outtalade koder som gäller och vad tror du det beror på?

– Det är det jag ska ta reda på, men en av anledningarna är ju att strategiskt arbete, en av mina grundtankar, står i direkt motsats till operativ effektivitet. Den tid som du arbetar strategiskt kan du sällan sälja till andra, den blir bortprioriterad, replikerar David Loid.

– Ju mer man tillåter folk att agera strategiskt desto mindre förutsägbart blir organisationens beteende för ledningen och

beroende på vilken typ av ledning det är och vad de är intresserade av får du antingen bra möjligheter ur ledningens perspektiv eller inte, fortsätter han.

– Det finns också en Janteaspekt, ”vem är jag att tro att jag ska komma fram med en bra strategi” och det finns en underliggande tanke om att den som är smartast och mest intelligent är den som kommer upp med den bästa strategin.

– Jag har jobbat i många år väldigt strukturerat med strategiprocessen och vet att så inte är fallet utan det är den som förbereder sig bäst, den som har tagit reda på flest saker, läst in sig, förstår tänket, där kunden är normen och har en genuin kunskapsbas, som gör det, berättar David Loid.

Hur bli en bra retoriker

Retorik är ytterligare ett begrepp som ingår i din kunskapsbas. Kan man lära sig att bli en bra retoriker eller är det en medfödd talang?

– Det är definitivt en förvärvad förmåga man lär sig genom att anamma ett analytiskt perspektiv; Hur lyckades jag påverka andra då? Man lär sig av det och prövar och agerar efter den kunskapen. Om man gör det frekvent (över tid) och anstränger sig så blir man till slut riktigt bra. Så det är ingen som föds bra, däremot är det viktigt att naturligt ta för sig av de tillfällen som bjuds och därmed öva sig att bli bättre och bättre. Barn som får positiv feedback och uppmuntran och vågar sig på att påverka andra och tar plats kan därmed utvecklas den vägen, svarar David Loid.

– Några som var väldigt bra retoriker, kanske de största retorikerna under 1900-talet och som verkligen har påverkat folk, var Hitler och Churchill. De var usla till att börja med, men via oerhört metodiskt arbete blev de båda två oerhört bra.

Göran Person är ytterligare ett exempel.

När han tillträdde som skolminister -89 var han föraktad av lärare, när han sedan Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

ledarskap

nivåer samtidigt, med en medryckande stämning.

– Jag ska bland annat prata om hur man kan kommunicera ekonomisk information på ett effektivt sätt. Någonting jag själv har upplevt och har erfarenhet av i min roll som företagsledare som inte är helt enkelt och självklart, berättar David Loid.

Ekonomer samlar in relevant information, bearbetar och analyserar den och tar fram viktiga samband, för att sedan presentera resultatet till de berörda, som sedan i sin tur ska sätta sig in i och förstå sambandet, att om de gör på ett visst sätt så kommer siffrorna att bli bättre.

– Ekonomen brinner för, har en stor förståelse och fallenhet i ämnet och har lagt ner mycket tid, kanske veckor eller månader, på att sammanställa informationen, och ska nu på kort tid och i extremt koncentrerad form presentera resultatet till de berörda, som i grunden själva kanske inte ens är intresserade av och inte heller speciellt bra på att förstå detta. Dessa människor styrs också av en mängd andra problem som ska lösas. Det är kunder som har önskemål, man har egna behov och

blev finansminister var det inte lika illa men han var allmänt hånad, för att sedan stå i full blom i valrörelsen 2002, då han närmade sig landsfadersstatus. Det är exempel på tålmodigt arbete, säger David Loid och tillägger.

– Retorik är alla saker vi gör i syfte att övertyga, som till exempel hålla upp en dörr åt någon eller att vi formulera oss vackert och elegant etc. Detta går att analysera ner i tre grundspår som i sin tur går att påverka med hjälp av olika metoder.

– Sedan finns det olika övertygandeprocesser om du vill få någon att byta åsikt genom att förändra dennes förförståelse för saker och ting. Det ligger på en djupare nivå och de processerna tycker jag är intressant att fundera kring, säger David Loid.

Kommunicera ekonomisk information

Under konferensen Ekonomidagarna i augusti, som arrangeras för tjugonde året, kommer David Loid att tala under rubriken ”Så kommunicerar du ekonomisk information så att alla förstår”.

Han vill visa på hur vi ska kommunicera för att presentera information på ett effektivt sätt. Detta genom att beröra flera

man måste kanske också tampas med de rådande maktförhållanden som finns i organisationen, vilket ju som helhet inte ger speciellt höga odds för några större beteendeförändringar.

Hur kan man då konkret gå till väga?

– Jag ska prata om hur man kan kommunicera ekonomisk information så att det betyder någonting för de berörda människorna så att det leder till förändring, Det handlar dels om förståelsen för hur man tar till sig kunskap och dels på vilka olika sätt man kan presentera information och vilken typ av information som gör att man kan ta den till sig, säger David Loid.

Mona Sundquist

”

...om de gör på ett visst sätt så kommer siffrorna att bli bättre.

Allt inom IT, snabbt och säkert Som offentlig ramavtalskund till Dustin har du tillgång till Sveriges ledande e-handelsportal för IT-produkter. Vi ger dig Sveriges bredaste IT-utbud, snabba leveranser från eget lager och en kompetent kundservice. Vi erbjuder dessutom en rad tjänster och lösningar som förenklar hela din IT-hantering.

Läs mer om våra Ramavtal och hur Dustin kan förenkla er IT-hantering på www.dustin.se/public Kontakt: Michael Lagerström, Business Operations Tel: 073-363 89 39, michael.lagerstrom@dustin.se

Aktuella ramavtal med Kommentus och Kammarkollegiet hittar du på dustin.se/stako

www.dustin.se/public |

08-553 44 777 licens@dustin.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

Simply Faster

51

säkerhetSEXPERTEN

VAD T Y C

KER

DU? Klic www.o ka dig in på ffenl och läg igaaffarer.se g din r öst.

Bör vi begränsa medarbetarnas behörigheter på internet?

Fråga: Bör vi begränsa medarbetarnas behörigheter på internet, till exempel åtkomst till vissa sidor eller nedladdning av vissa filer? Är det okej att spara privat material på en jobbdator? Får man som arbetsgivare övervaka medarbetarnas e-post?

S

var: I förra numret av Offentliga Affärer svarade vi på frågan om hur man arbetar fram en tydlig informationssäkerhetspolicy. Som en fortsättning på denna fråga följer ett antal detaljfrågor, liksom de formulerade ovan. Säkerhetspolicyn anger ledningens syn, inriktning och viljeyttring på hur säkerhetsarbetet ska bedrivas. Detta skrivs på en övergripande nivå. Därefter kommer riktlinjerna som beskriver vad som ska göras. Under riktlinjerna kommer instruktioner eller anvisningar. Dessa dokument utgår från riktlinjerna och beskriver hur saker ska göras.

Detaljfrågorna hamnar därmed i instruktioner/anvisningar och det är i dessa dokument du beskriver vad som gäller för internetanvändande, privat surfande, krav på lösenord, rekrytering, etc.

52

Det är en smaksak vad man väljer att kalla dessa dokument. Det man bör tänka på här är att det finns behov för instruktioner inom till exempel IT, för både ITtekniker och användare av IT-system. När det gäller instruktioner/anvisningar för personskydd så är det personalen och HR som är målgrupper för dokumenten eller de två kapitlen.

Begränsning av surfmöjligheter

När det gäller loggning och övervakande av privat e-post på jobbdatorn är det enligt min mening bäst att göra detta med de anställdas vetskap och medgivande. Jag brukar föreslå att privat surfande är okej så länge det inte på ett negativt sätt påverkar arbetet. Det är okej att surfa privat i rimlig omfattning. Men användandet ska omgärdas av regler och vissa förutsättningar. En

av dessa förutsättningar är att de anställda godkänner att arbetsgivaren får kontrollera kommunikationen och loggar vid misstanke om brott mot föreskrifterna eller missbruk. Detta ska givetvis även gälla chefer. Personalen får skriva under att de godkänner loggning och i samband med det blir de informerade om påföljder av att inte följa uppsatta regler.

De som inte vill skriva på mister sin möjlighet att surfa på jobbet eller i värsta fall blir omplacerade till annan tjänst, där internetaccess inte behövs för att utföra sitt arbete.

Att begränsa användarnas möjlighet att surfa till vissa hemsidor är svårt. Denna typ av åtgärd blir lätt en katt och råtta lek.

Det är dessutom förhållandevis enkelt att gå runt de tjänster och system som finns för ändamålet.

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

säkerhetSEXPERTEN

Det är bättre att rikta in säkerhetsarbetet på att ge anställda en korrekt inställning som gör att de själva undviker felaktigt beteende. Det är således sunt förnuft, etik och moral som gäller för att få bort felaktigt beteende. För att se att de anställdas beteende överensstämmer med verksamhetens intentioner måste loggning ske. Om loggningen sker helt öppet så fungerar loggning både förebyggande och för att användas i efterhand vid utredningar där misstanke om att någon brustit mot gällande regler.

De offentliganställda representerar sin myndighet gentemot allmänheten, press och media. Även om de inte officiellt gör det kan det mycket lätt uppfattas som att de i sina uttalanden och ageranden representerar den myndigheten de arbetar på.

På grund av detta bör det alltid finnas en friskrivningsklausul (disclaimer) i e-postmeddelanden och i andra sammanhang där information utväxlas. Syftet är att informera mottagaren om avsändarens begränsade juridiska ansvar. Klausulen bör finnas med i alla uttalanden som inte görs i myndighetens namn.

En friskrivning gör att risken för missförstånd undviks och därmed skyddar man både sin personal och verksamheten.

Lagra privata filer på arbetsdatorn

Jag kan tycka att det kan vara okej att lagra enstaka privata filer på arbetsdatorn. Det man starkt måste begränsa är bland annat upphovsrättsskyddat och förbjudet material. Lagring av filmer, musik, bilder och annat bör inte tillåtas alls. Anledningen är att det kan ställa till problem ifall det

uppstår misstankar om materialet är piratkopierat. Även om det är legitima kopior så kan äganderätten till materialet ifrågasättas. Ett sådant ifrågasättande kan skapa dålig publicitet för organisationen.

Sist men inte minst måste den anställde förstå att ägaren till datorerna troligen har större rätt till datorn och innehållet än den anställde har.

Tomas Djurling

Har du en fråga om säkerhet?

I nästa nummer av Offentliga Affärer besvarar Tomas Djurling frågan:Vi håller på med att arbeta fram en säkerhetspolicy här på verket och jag undrar vad du menar med kontinuitetsskydd. Kan du utveckla det begreppet, vad inkluderar du i det begreppet?

Har du en fråga om säkerhet? Mejla till brev@hexanova.se Tomas Djurling har sin bakgrund från den svenska underrättelsetjänsten och Försvarets radioanstalt, FRA. Tomas arbetade under drygt 17 år på FRA och i arbetsuppgifterna ingick att hjälpa myndigheter med säkerhetsarbetet.

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst

erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.com

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

53

nyheter

Kompetensutveckla personalen för verksamhetens och medarbetarnas bästa NTI-skolan erbjuder kompetensutvecklande kurser på gymnasial nivå för vuxna, på distans.

Vi ger individualiserade utbildningar på tid och plats som passar just dn verksamhet och dina medarbetare. Vi erbjuder 177 olika gymnasiekurser, till exempel engelska, mattematik och it.

Utbildningen genomförs på distans, medarbetaren kan alltså fortsätta arbeta som vanligt och sköter studierna på sin fritid i valfri omfattning och studietakt.

> > >

Bra för verksamheten: skräddarsydd kompetensutveckling Bra för individen: uppgradering till fullständig gymnasiekompetens.

Gymnasiebetyg till deltagarna Kostnadseffektivt och enkelt

Skolinspektionen beviljade 2010-11-30 NTI-skolan AB tillstånd att sätta betyg, anordna prövningar samt utfärda betyg och intyg för utbildningar som anordnas på uppdrag av en juridisk person för de personer som uppdragsgivaren utser.

Kontakta oss Johan Åkerman, 08-506 375 63, 070-625 94 09, johan.akerman@nti.se Klas Lundmark, 08-506 357 45, 070-735 88 99, klas.lundmark@nti.se www.nti.se

Tel: 08-506 375 63, 07-506 375 45 Mer information: www.nti.se 54

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

Debatt

Vägled medarbetarna utan pekpinnar för säker hantering av sociala medier Ofta förknippas sociala medier med en rad negativa risker som virus, dataförluster, bandbreddsslukare som YouTube och att produktiviteten sänks för att de anställda ”leker”, skriver Lars Berggren, försäljningschef på Check Point Software Technologies. Men lösningen är inte att begränsa användarnas frihet på arbetsdatorn.

A

lla är nog överens om att Interne- hålla säkerheten i takt med att den nya tapplikationer och sociala medier tekniken suddar ut gränsen mellan arbete fortsätter bli en allt större del av och privatliv, handlar istället om ett ökat vardagen. Inte minst för anställda användaransvar. inom offentliga organisationer, Bilkörning är en bra liknelse. Trafikdär bland annat hanteringen av e- lederna har ofta elektroniska tavlor som tjänster exploderat under de senaste åren. meddelar fartbegränsningar och ger anMobila medarbetare, visningar utifrån det smartare telefoner och rådande trafikläget. De krav från anställda kan även dirigera om att kunna kombinera trafik och slussa den nytta med nöje driver mellan filer vid behov. också på utvecklingen.

Det görs knappast för Att upprätthålla säkeratt begränsa bilisternas heten i hanteringen av frihet utan snarare för det ständigt växande att i möjligaste mån antalet applikationer undvika stockningar, är en stor utmaning olyckor och avspärrför alla organisationer. ningar. Skyltarna biOfta förknippas också drar med information sociala medier med och säger ”Kör gärna en rad negativa risker här men gör det på ett som virus, dataförlusansvarsfullt sätt”. ter, bandbreddsslukare

Med de rätta som YouTube och att säkerhetslösningarna produktiviteten sänks för såväl hård- som för att de anställda mjukvara i botten går ”leker”. det på ett liknande sätt Att helt spärra utatt ge ett mer definievalda webbsidor och Lars Berggren, försäljningschef på rat mandat till medarapplikationer är där- Check Point Software Technologies. betarna. Inställningen för inte ovanligt men till säkerhet ska inte det är ett trubbigt angreppssätt, då orga- handla om pekpinnar utan om att infornisationen helt missar vinsterna och möj- mera om vilka riskerna är och hur man ligheterna med dessa verktyg. Dessutom kan minimera dem. Organisationer bör skapar det irritation bland de anställda därför söka lösningar som begränsar frisom kan leta efter osäkra sätt att kringgå heten minimalt, men samtidigt har den spärrarna. Nyckeln till att lyckas upprätt- funktionalitet som krävs för att upprätt-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

hålla en så hög grad av säkerhet som möjligt.

Den senaste tekniken för så kallad Application Control öppnar upp för en säker användning av tiotusentals applikationer och widgets, samtidigt som medarbetarna görs delaktiga i beslutet av installation och användning. När systemet identifierar ett potentiellt hot kan det exempelvis fråga användaren om ändamålet är för jobb eller personligt bruk vilket kan vägleda ett överlagt beslut och minimerad risk.

Människor gillar i regel inte pekpinnar och den nya generationens medarbetare förväntar sig större frihet än sina äldre kollegor. Men varken rutinerade medarbetare eller de som just kommit in på arbetsmarknaden förespråkar nog djungelns lag.

Fullständig frihet och brist på kontroll leder oftast till utbredda begränsningar. Se därför inte problematiken i svart eller vitt utan eftersträva en lösning som öppnar för möjligheterna och erbjuder frihet men som gör det med ett stort mått av såväl teknisk säkerhet som användaransvar.

Lars Berggren, försäljningschef på Check Point Software Technologies

55

nyheter

Nytt skatteutjämningsförslag

E

tt nytt kommunalt utjämningssystem presenterades av en enig utredningskommitté. Kommittén föreslår förändringar både i inkomst- och kostnadsutjämningen.

Förändringarna ska enligt förslaget införas den 1 januari 2013. De ekonomiska effekterna av förändringarna slår successivt igenom under en sexårsperiod.

Kommittén anser att staten, så långt det är möjligt, bör finansiera utjämningen av skillnaderna i skattebas (inkomst per invånare) mellan kommunerna respektive mellan landstingen. Enligt kommitténs bedömning och förslag ska den garanterade skattekraften uppgå till 115 procent av medelskattekraften både för kommuner och landsting för att utfallet vid skatteväxlingar ska bli neutralt.

Kommuner och landsting vars skattekraft understiger den garanterade ska lik-

www.glimst

som i dag erhålla ett inkomstutjämningsbidrag som beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten per invånare och den garanterade.

Kommitténs anser att samtliga kommuner och landsting ska omfattas av utjämningssystemet om det huvudsakliga syftet att alla kommuner respektive landsting ska ges likvärdiga ekonomiska förutsättningar ska uppnås. Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger den garanterade nivån ska därför liksom i dag betala en inkomstutjämningsavgift till staten.

Vad gäller arbetspendlingen över landsgräns (den s.k. gränspendlingen) anser kommittén att det är angeläget att det nordiska skatteavtalet ses över för omförhandling inklusive det gränsgångaravtal som utgör ett tillägg till huvudavtalet.

De största förändringarna av kommit-

téns förslag sker i kostnadsutjämningen respektive strukturbidragen. Beträffande kostnadsutjämningen för kommunerna sker de största förändringarna till följd av att modellen för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg förändras. Den största negativa förändringen i kostnadsutjämningen för en enskild kommun uppgår till cirka 1 700 kronor per invånare medan den största positiva förändringen uppgår till cirka 2 500 kronor per invånare.

Den största negativa förändringen för ett enskilt landsting uppgår till knappt 1 000 kronor per invånare medan den största positiva förändringen uppgår till knappt 1 100 kronor per invånare. Omfördelningseffekterna uppstår i allt väsentligt beroende på den föreslagna förändringen av hälso- och sjukvårdsmodellen.

Källa: Utjämningsutredningen.08

edt.se

Det är en enkel filosofi som präglar vårt sätt att se på affärsjuridiken och samarbetet med våra klienter. Genom att låta oss ge vår syn på saken innan affären är ett faktum, kan du slippa onödiga och dyra efterspel. Att vi dessutom behärskar affärsjuridikens alla områden och finns på en ort nära dig, gör det enkelt att välja oss.

GLIMSTEDT ÄR EN AV SVERIGES STÖRSTA ADVOKATBYRÅER, MED NÄRMARE 200 JURISTER I SVERIGE, BALTIKUM OCH VITRYSSLAND. VÅR KOMPETENS OCH TILLGÄNGLIGHET ÄR EN KOMBINATION SOM UPPSKATTAS AV VÅRA KLIENTER.

56

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Kristianstad bygger nytt rådhus

D

en totala investeringen för ombyggnaden av Rådhuskvarteret i Kristianstad beräknas bli 558 miljoner kronor. Ändå blir den årliga kostnaden för arbetsplatserna i det nya huset lägre än i Kristianstads kommuns och Region Skånes gamla lokaler.

– Det är helt klart en investering som lönar sig. De årliga kostnaderna för arbetsplatserna i det nya huset blir faktiskt lägre än om vi hade fortsatt att sitta utspridda i våra gamla lo-

kaler. Dessutom tillkommer värden som inte går att mäta i pengar, säger kommundirektör Göran Persson.

Huset är nu färdigritad i detalj och i juni ska de avgörande besluten fattas i Kristianstads kommuns och Region Skånes fullmäktigeförsamlingar.

Kristianstads kommuns förvaltningar för omsorg och arbete och välfärd tar över Skånehuset när Region Skåne flyttar ut. I beslutsunderlaget till de båda organisationernas fullmäktige ligger ett

försäljningsavtal för Skånehuset, ett tjugoårigt hyresavtal för regionen i det nya huset och ett förslag till en nämnd för gemensamma funktioner.

– Fördelen med att hyra av kommunen i ett gemensamt hus är att vi kan sänka kostnaderna genom att samutnyttja lokaler och servicefunktioner. Närheten till resecentrum är också viktig, säger Harald Lindström, direktör för ägarfrågor och strategiska investeringar i Region Skåne.

Bygget är planerat att sätta igång i juli. I januari 2014 ska det nya kommun- och regionhuset stå färdigt för inflyttning.

Källa: Kristianstads kommun

Så kan kommuner förebygga avfall

F

ör att minska den negativa påverkan som Sveriges 100 miljoner ton avfall har på miljön måste de förebyggande insatserna öka. Goda exempel på förebyggande av avfall för kommuner – idébok för en mer hållbar produktion och konsumtion kan vara ett steg på vägen.

Idéboken som nu finns att ladda ner, ger flera exempel på hur svenska kommuner genom enkla och genomtänkta åtgärder har minskat avfallsmängden. Exempel som in sin tur ger både miljömässiga och ekonomiska fördelar för såväl kommunerna som kommuninvånarna.

Vad sägs till exempel om Leksaksbiblioteket där man kan låna leksaker precis som böcker eller Lånegarderoben i Stockholm där man kan byta in sina egna kläder mot

andras. ICA Resurskocken i Lund lagar billig lunchmat av produkter med kort datum och skolköken i Halmstad har börjat väga matresterna för att få ner matsvinnet.

Idéboken har producerats i samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Avfall Sverige och Naturvårdsverket.

Elpriset måste övervakas Det är ett stort bekymmer att inblicken i hur priserna sätts är så snårig. Därför föreslår Sveriges Kommuner och Landsting att regeringen ger Energimarknadsinspektionen i uppdrag att övervaka och i viss mån påverka elpriset.

– Staten måste lyssna till debatten som förs om allt för

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

höga elpriser. Om konsumenterna inte har förtroende för hur energisystemet och prisbildningen fungerar riskerar det hota den angelägna klimatomställningen, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting i ett pressmeddelande.

57

miljö

Miljöstaden Malmö visar vägen Malmö stads arbete för att bekämpa klimatförändringarna har fått stor uppmärksamhet då deras mål är att skapa en hållbar stad där inte bara miljön är i fokus utan även människan.

D

e flesta städer idag arbetar för att skapa en hållbar stadsutveckling när det gäller miljö. Så mycket som 70 procent av koldioxidutsläppen kommer från städer och därmed är det just där den stora utmaningen ligger för de flesta.

Malmö stad har tilldelats flera svenska och internationella priser för sina miljöinsatser. Där har man som mål att hela kommunen ska försörjas av 100 procent förnybar energi till år 2030 vilket är en av anledningarna till uppmärksamheten kring staden. Men inom ramen för hållbar utveckling finns även den sociala hållbarheten med invånarnas välbefinnande.

– Det finns politiska miljömål med riktlinjer och långsiktiga mål som vi alla ska följa men fokus ligger på att samtidigt skapa ett dynamiskt samhälle där människor kan skapa sig ett gott liv, säger Katarina Pelin, miljödirektör Malmö stad.

58

Förståelse för arbetet

Kommunikation som verktyg

Malmö stads miljöarbete innebär bland Information om miljö förmedlas sällan annat att befintlig bebyggelse och nybygg- genom utskick via posten utan helst via da hus blir energieffektiva. Dessdirekt kommunikation. Dels är utom arbetar man med energiefdet genom traditionell miljöunfektivisering i hela staden som att dervisning i skolorna som inforställa om trafiksystemet, utöka cymation når ut till eleverna. Men kelbanorna och att generellt tänka lärande för hållbar utveckling klimatsmart. Dessa hårda struktuvänder sig även till vuxna som rer är delar av politiska beslut och på ett lustfyllt sätt vill höja sina därmed mer konkreta. kunskaper. Bland annat uppma – Den sociala hållbarheten om nas föräldrar att följa barnen till att skapa ett bra liv för invånarna skolan till fots istället för att ta är mer av en utmaning där förståbilen. På detta sätt skapas inte else för varandra och miljön ska Katarina Pelin, bara bättre luft men fler personskapas, fortsätter Katarina Pelin. miljödirektör liga möten.

Det är viktigt att satsa på lä- Malmö stad.

– Tanken är att miljöengagemang rande eftersom den klimatsmarta ska ingå som en del av det livsstaden ska användas av människor. långa lärandet och bli en del av vardagen.

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

miljö

Unik utveckling för staden

Alla städer arbetar för att få ner koldioxidutsläppen men just Malmö ses som förebild för många. Katarina Pelin blir ofta inbjuden till seminarium och konferenser där hon berättar om Malmös arbetssätt.

– Vi lyckas ofta placera rätt person på rätt plats då vi sätter ihop effektiva projektgrupper där folk med olika kunskapsområden arbetar produktivt tillsammans.

När det gäller finansieringen av projekten så kan det finnas en initial kostnad men långsiktigt är stora besparingar i sikte.

– Vi är duktiga på att söka EU-bidrag men mycket går att göra utan stora summor pengar.

Med många utmärkelser får också Malmö stad genomlysningar och ett kvitto på sitt arbete. Bland annat har Världsnaturfonden, WWF, delat ut utmärkelsen Earth Hour Capital 2011 till Malmö för sitt långsiktiga arbete för att bekämpa klimatförändringarna.

Drivkrafter överallt

Katarina Pelin uppfattar Malmöborna som kunniga om utmaningarna och att alla måste dra sitt strå till stacken för en bättre miljö.

– Det är lätt att hitta drivkrafter.

Bland annat har vi ett mikroprojekt i staden där boende tilldelas markbitar att odla på, säger Katarina Pelin. Förslaget fick skeptiker att höja på ögonbrynen men projektet har visat sig vara en mycket populär aktivitet som förgyller stadsdelarna med grönska och social närvaro.

– Många trodde att det skulle bli vandalisering av odlingarna men till och med i de stökigaste kvarteren sköts det utan problem. Troligtvis är ansvarskänslan stor då många är mer eller mindre delaktiga, antingen själva eller kanske genom en syster eller farbror. Odling i staden är ett utmärkt exempel på att skapa engagemang för den lokala miljön och att få naturliga möten mellan människor som annars inte skulle umgås.

Stina Rangmar

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

Ny rapport Städer spelar en central roll för minskningen av utsläpp av växthusgaser och anpassningen till det förändrade klimatet eftersom en stor del av de globala växthusgasutsläppen sker i städer. Samtidigt erbjuder städer stora möjligheter till en mer hållbar livsföring. Det visar en rapport som presenterades i mars 2011. Rapporten ”Hållbara städer – med fokus på transporter, boende och grönområden” har tagits fram på uppdrag av civilutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.

59

fordon

Laddhybrid bil tjänstebil – dyr Laddhybrid är billigast för föraren men dyrast för företaget.

Det visar en jämförelse mellan flera av Volvos olika modeller som Tjänstebilsfakta har gjort.

F

rån och med 2012 försvinner förmånsvärdesrabatterna för etanolbilar (20 %) och elhybrider (40 %).

De får dock fortsätta att jämställas i pris med motsvarande modell som drivs av konventionellt bränsle när förmånsvärdet räknas ut.

Den 40-procentiga rabatten fortsätter för gasbilar och kommer även att gälla laddhybrider fram till 2013.

Tjänstebilsfakta valde ut ett antal versioner från Volvo, som kan erbjuda samtliga drivlinor utom elhybrid: fyra V70 – bensin, diesel, gas och etanol – och en V60 i laddhybridutförande. Bilarna är förstås inte helt likvärdiga i utrymmen, men för en tjänstebilsförare och ett företag är inte skillnaderna dramatiska i totalkostnad, och tillsammans kommer modellerna inom kort att vara Sveriges mest säljande.

I uträkningen har vi utgått ifrån 2 000 mil i tjänsten och 1 000 mil privat körning, och bränsleersättning enligt huvudregeln, där föraren betalar bränslet själv och ersätts för tjänstekörningen enligt högsta skattefria belopp för respektive

Mikael Lindström

bränsle, och komplementregeln, där företaget betalar allt bränsle och föraren beskattas för förmånen, som referens. Verkligheten ser förstås ofta annorlunda ut.

Volvos laddhybrid

Nästa år har Volvos laddhybrid V60 D5 PHEV premiär. Bilen får ett pris på strax under halvmiljonen. Bilen drivs av en 205-hästkrafter stark dieselmotor och elmotorer som drivs av ett laddningsbart batteri. Förbrukningen anges till 1,9 liter diesel per 100 km (blandad körning, EU:s körcykel).

Totalkostnaden (36 månader och 9 000 mil) för laddhybriden är högst: nästan 1 700 kronor mer per månad än snålaste dieseln, men bara några hundra dyrare än

”

Med ytterligare stigande bränslepriser kommer kalkylen att förändras.

60

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

fordon

lligast som rast för företaget bensin, gas och etanol. Volvos snåldiesel är avgjort billigast.

Men trots att laddhybriden kostar nästan dubbelt så mycket som V70 bensin och etanol, och nästan 200 000 kronor mer än V70 gas, är den relativt sett inte dyr. Med ytterligare stigande bränslepriser kommer kalkylen att förändras.

– Det är förstås laddhybridens låga förbrukning som gör att det inte blir större skillnad för totalkostnaden, även om den inte är billigast. Vi står inför ett teknikskifte. Och då måste företagen börja säkra upp sig. Snåla laddhybrider är en sådan, relativt trygg väg att gå, säger Ronny Svensson, vd på tjänstebilskonsulten Ynnor, oberoende rådgivare för företagens bilar.

– Därför bedömer vi också att dessa bilar kommer att få ett högre andrahandsvärde. Hade vi haft samma som för de andra teknikerna hade bilen blivit vansinnigt dyr.

Volvos laddhybrid introduceras under andra halvan av 2012.

– Då är det bara ett och ett halvt år kvar med de nyss aviserade reglerna för de första bilarna. Frågan är vilken investeringsrisk ett företag vill ta med en sådan kort horisont? Därför måste regeringens nya förslaget om tjänstebilsbeskattningen efter 2013 komma absolut senast nästa vår, säger Ronny Svensson.

Volvo V70 II T4 180hk Kinetic

Fordonets Kostnader Tid (mån) Antal mil/år Ränta Restvärde Första betalning Inköpspris Rabatt Utrustning Pris Bränslepris/liter Bränsleförbrukning l/100km Försäkring/år Skatt/år Servicekostnad/mil Fri Service (mån) Däckskostnad/mil

36 3000 3,95% 38% 0% 272 000 kr 25 000 kr 30 000 kr 277 000 kr 14,33 kr 7,1 4 000 kr 1 700 kr 2,30 kr 0 1,40 kr

Total cost of ownership Leasingkostnad Servicekostnad Däckskostnad Bränslekostnad momsen lyft TCO Halv moms på bil, ingen på drift och bränsle TCO utan bränsle Månadskostnad Månadskostnad ink soc förmånsv Kostnad Anställd Förmånsvärde Ev Löneavdrag Marginalskatt Summa kostnad Drivmedel TCO PRIVAT Per månad

Volvo V70 1,6 DRIVe Kinetic 36 3000 3,95% 42% 0% 275 000 kr 25 000 kr 30 000 kr 280 000 kr 14,29 kr 4,5 4 000 kr 0 kr 2,15 kr 0 1,30 kr

Volvo V70 2,5t AFV Bifuel CNG Kinetic 36 3000 3,95% 39% 0 312 800 kr 30 000 kr 30 000 kr 312 800 kr 12,50 kr 8,3 4 000 kr 0 2,10 kr 0 1,30 kr

Volvo V70 T4 F Kinetic

Volvo V60 D5 laddhybrid Kinetic 2013

36 3000 3,95% 37% 0 255 900 kr 25 000 kr 30 000 kr 260 900 kr 9,49 kr 12 4 000 kr 1 220 kr 2,35 kr 0 1,40 kr

36 3000 3,95% 50% 0 482 000 kr 30 000 kr 30 000 kr 482 000 kr 14,29 kr 1,9 4 000 kr -­‐ kr 2,40 kr 0 1,40 kr

160 500 kr 150 700 kr 178 000 kr 153 900 kr 219 700 kr 20 700 kr 19 400 kr 18 900 kr 21 200 kr 21 600 kr 12 600 kr 11 700 kr 11 700 kr 12 600 kr 12 600 kr 73 300 kr 46 300 kr 74 700 kr 82 000 kr 38 983 kr 284 200 kr 240 100 kr 295 300 kr 285 400 kr 304 900 kr 210 900 kr 193 800 kr 220 600 kr 203 400 kr 265 917 kr 7 900 kr 6 700 kr 8 300 kr 8 000 kr 8 500 kr 9 068 kr 7 937 kr 9 124 kr 9 224 kr 9 628 kr

43 800 kr 46 400 kr 30 900 kr 45 900 kr 42 300 kr -­‐ kr -­‐ kr -­‐ kr -­‐ kr -­‐ kr 50% 21 900 kr 18 325 kr 40 225 kr 3 352 kr

23 200 kr 11 575 kr 34 775 kr 2 898 kr

15 450 kr 18 675 kr 34 125 kr 2 844 kr

22 950 kr 20 500 kr 43 450 kr 3 621 kr

21 150 kr 9 746 kr 30 896 kr 2 575 kr

Effekt 2000 mil i tjänsten 1000 mil privat Komplementregeln TCO Företag ink bränlse ink socialakostn TCO Förare inkl skatt och bränsle

9 333 kr 2 334 kr

8 078 kr 2 255 kr

9 303 kr 1 806 kr

9 455 kr 2 482 kr

9 130 kr 1 898 kr

Effekt 2000 mil i tjänsten 1000 mil privat Huvudregeln TCO Företag ink bränlse ink socialakostn TCO Förare inkl skatt och bränsle

8 610 kr 2 785 kr

7 704 kr 2 458 kr

8 535 kr 2 298 kr

8 457 kr 3 176 kr

10 098 kr 1 535 kr

14 697 6 390

9 315 4 050

8 744 7 470

12 283 10 800

3 933 1 710

Övrigt Co2 belastning Tco2 (kg) Mängd drivmedel (l)

delta delta

Jämförelse mellan fem versioner från Volvo som kan erbjuda samtliga drivlinor utom elhybrid: fyra V70 – bensin, diesel, gas och etanol – och en V60 i laddhybridutförande.

Investeringsrisk

Med kalkylen som facit kommer förstås förarna att sätta hårt tryck på företagen för att få välja laddhybriden. Man får en fyrhjulsdriven bil med automatlåda och kraftfulla prestanda hela 900 kronor billigare per månad än V70 med snåldieselmotor.

Detta trots att förmånsvärdet kunde ha varit lägre om Volvo valt att göra en laddhybrid med en mindre, billigare dieselmotor. Nu jämställs laddhybriden med

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

D5-versionen, men förmånsvärdet får inte sättas ned mer än 16 000 kronor.

– Vi har svårt att se att företagen kommer att betala 1 700 kronor mer i månaden för bilen bara för att föraren ska spara 900 kronor, säger Ronny Svensson. Merkostnaden för företaget är cirka 60 000 kronor för hela bilens innehav. Har du 50 sådana bilar i vagnparken blir det en rejäl slant. Företagen går nämligen in i ett åtagande de inte kan komma ifrån, men

föraren kan plötsligt byta jobb och kliva ur sitt avtal.

– Och jag hoppas verkligen att regeringen har förstått att det är två ekonomier man pratar om. Tyvärr verkar det inte så.

Det är inte förarna som styr vilka bilar som företagen köper in. Det är företagen som betalar som bestämmer. Därför är deras policy helt avgörande, säger Ronny Svensson.

Mikael Lindström

61

fordon

62

Offentliga Aff채rer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

KONFERENSGUIDEN KONFERENSGUIDEN fordon

En slottsp채rla i

sk책nsk bokskog

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 3 2011

63

KONFERENSGUIDEN En slottspärla i skånsk bokskog

yggnaden har anor från medeltiden och har byggts Spannstallet var som namnet antyder slottets stall, där man om flera gånger. Den sista stora ombyggnationen hade hästar och förvarade djurfoder. gjordes 1896 och det var då Kronovall fick sitt De mindre konferensrummen utgörs av slottets praktfulla slottslika yttre i fransk barockstil. Innan var det salonger som utrustas efter önskemål. Lokalerna rymmer 10-60 snarare än herrgård. personer.

– Kronovalls Vinslott kallas ibland för Skånes Versailles – förstås Vin lagras i källaren i mindre skala men de två byggnaderna har många likheter.

Slottets historia är brokig och spännande. Bland tidigare ägare Alla salonger, alla rum och även trädgården är bevarad så fanns bland annat en man som via mutor adlade sig själv och som det såg ut efter ombyggnationen. Här finns inga moderna en dansk riddare som fick Kronovall av den danska kungen konferenslokaler och inga moderna rum. som tack för lång och trogen tjänst. Greven och – Slottet är inte moderniserat, och det är ett medgrevinnan som ägde Kronovall på 1990-talet skänkte vetet val. det till Riddarhuset i Stockholm. De arrenderar ut Därmed erbjuder man en unik miljö. det till Kiviks Holding som driver verksamheten – För varje år som går blir vi mer och mer unika Fakta på slottet sedan 1996. Det var då man började med allteftersom andra konferensanläggningar moderniKapacitet: vinproduktionen. I en gammal iskällare gömd unseras.

Konferens: 200 platser der marken lagrar man det egna mousserande vinet, Det innebär dock inte att man behöver sakna Restaurang: 200 platser Kronovalls Vinslotts Tirage. varken trådlöst nätverk eller projektor. Däremot Hotell: 45 bäddar

– Det tillverkas enligt Champagnemetoden. kan mobiltäckningen vara begränsad. Väl innanför Råvinet kommer hit på flaska och jäser sedan i vår dörrarna upptäcker gästerna snart att slottets tjocka Avstånd: källare i tio år. Därefter färdigställs vinet i KivikfaMalmö: 77 km väggar gör mobiltäckningen obefintlig.

Flygplats: 39 km briken, förklarar Fredrik Axelsson.

Fredrik Axelsson säger att besökarna sällan ser det Tågstation: 15 km som ett problem – tvärtom.

Närodlat och säsongsbetonat – Då kan man koncentrera sig på uppgiften under Adress: Restaurangen på slottet drivs av Tomas Drejing, en konferensen.

Kronovalls Vinslott ikon inom svensk gastronomi och mannen bakom Han tror att vi alla skulle må bra av att stänga av Fågeltofta, 273 95 Tomelilla den ansedda och belönade restaurangen Petri mobiltelefonen under perioder.

Tel: 0417-197 10 Pumpa. Restaurangen på Kronovalls Vinslott drivs Ett relativt litet sällskap kan disponera hela slottet www.petripumpa.se i Petri Pumpas anda vilket innebär närodlat och för sig själv. säsongsbetonat.

– Många av våra konferensgäster som bokar över

– Tomas Drejing anpassar menyerna efter vad natten uppskattar att man får hela slottet för sig som erbjuds under säsongen och därför kan våra menyer variera själv. Vi har 23 rum, totalt 45 bäddar, säger Fredrik Axelsson. mycket.

Det bästa ur säsongens skafferi väljs, från Skånes gårdar. Mat I stallet istället och vin är det som lockar mest gäster till Kronovalls Vinslott.

På slottet finns ett flertal salonger i olika storlekar som används Där finns även flera aktiviteter att boka i samband med konfeför möten. I den största konferenslokalen ryms cirka 100 persorensen. Champagneprovning inleds med ett glas bubbel i foajén ner i biosittning. Det i första hand den lokal som används för samtidigt som gästerna blir upplysta om slottets historia. Därstora sällskap, men för ännu större behov finns andra lösningar. efter blir följet ledsagade ner till iskällaren och får provsmaka – I spannstallet finns ett öppet våningsplan där vi kan ställa i produkterna som lagras där. ordning en seminarielokal för uppemot 200 gäster.

64

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

På v ackra

Kron

ovall

en lu gn

konf

och t idst

s Vin slo

atmo

sfär

erens besök

ypisk

tt erb ju

a

ds som l åter

are f okuse ra på up pgift en.

Mötesplats Fjällen Mitt i den Jämtländska fjällvärlden erbjuder Vålådalen utmärkta konferensmöjligheter med genuin miljö och moderna möteslokaler.

Pris från 1281:- ex moms/person och dygn med helpension och konferensservice.

www.valadalen.se 0647-35300

Your preferred Hotel choice in Södermalm

– Många väljer även att fortsätta med en sittande vinprovning uppe på slottet, då tre röda viner avsmakas, berättar Fredrik Axelsson.

En annan populär aktivitet är matlagning med kockarna i köket. Vem är företagets mästerkock?

I köket står den gamla spisen fortfarande kvar men i övrigt är köket modernt, som enda undantag på slottet. Miljön på slottet inspirerar också till kreativa aktiviteter. På vintern får man vara med och koka glögg i slottets gamla smedja eller lösa mordmysterier lagom till middagen. I närområdet erbjuds även en mängd friluftsaktiviteter av olika slag.

Slottet ligger mitt i en skånsk bokskog och omgärdad av grönska. Det finns också en vallgrav runt hela slottet. En gång i tiden anlades en klassisk engelsk park och den framträder även om den fått växa upp lite på senare år. Den som behöver inspiration kan med fördel förirra sig i parkens labyrinthäck av buxbom i klassisk barockstil.

Hilton Stockholm Slussen Guldrgränd 8, Box 15270 SE-104 65 Stockholm Sweden Tel: +46 8 517 353 00 Fax: +46 8 517 353 11 Email: reservation.slussen@hilton.com www.stockholm-slussen.hilton.com

Stockholms

stolthet

Malin Ulfvarson

Äntligen har Sverige fått en mötesarena i världsklass.

Mer central än Köpenhamns, modernare än Berlins och hippare än Barcelonas.

ditt välbefinnande vår passion En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som inspirerar. Endast 65 km fån Stockholm. Välkommen till Friiberghs Herrgård.

Där sagor och drömmar vävs samman med personlig omsorg och naturlig omtanke.

08-50 50 6000 Tel 08-611 41 41 info@friibergh.se www.friibergh.se

radissonblu.com/waterfronthotel-stockholm

65

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se 121204 STOZW Ad FPP II Offentliga Affarer (90x132).indd 1

18/05/11 16.07

LandetRunt Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Sorsele i norr till Simrishamn i söder.

Sorsele: Framgångsrik skolkommun

Med publiceringen av Öppna jämförelser – Grundskola 2011 inleder Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en flerårig satsning med fokus på att förbättra resultaten i matematik. De vill uppmana landets samtliga kommuner att anta utmaningen och se till att svenska elever blir bland de bästa i världen!

Den sammanvägda rapporten för 2011 säger att Sorsele ligger i topp!

något intressant och berikande. Ta chansen, var med och ge synpunkter på hur ditt drömfirande ser ut!

– Sandviken har en spännande historia som går hand i hand med företaget Sandvik. Jag ser fram emot att möta en mängd människor och få ta del av idéer om vad ett 150-årsfirande kan innehålla, säger Kenneth och fortsätter. Att tillsammans med Sandvikenborna ordna ett oförglömligt 150-årsjubileum är ett drömjobb.

Sollefteå: I hälsans tecken

Sala: Energieffektivisering

Vecka 19 utsågs till uppmärksamhetsvecka i hela Sverige på tema fysisk aktivitet och goda matvanor. Den 9-15 maj höjde Sollefteå kommun pulsen rejält då föreningar, företag och myndigheter erbjöd olika aktiviteter för medborgarna. Grundare till denna vecka i hälsans tecken är projektet Ett friskare Sverige, som är en del av Statens folkhälsoinstitut. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan.

Söderhamn: Frankrikebesök

Från torsdag den 5 maj till söndag den 8 maj hade Norrtullskolan besök av 11 personer från staden Fouesnant i franska Bretagne. Besöket är ett led i det utbyte som Norrtullskolans Förskoleklass-år 2 har med Fouesnant i ett EU/Comenius-projekt om hållbar utveckling.

I projektet byter man ideér med varandra om hur man ska ta vara på de naturresurser som finns, arbeta för jämställdhet, integration och personlig utveckling. För Norrtullskolans del innebär det att den pedagogiska verksamheten för F-2 är utomhus minst en gång i veckan.

Sandviken: Firar 150 år 2012

Projektledaren för 150 årsfirandet är nu på plats. Kenneth Sjöholm har nu börjat arbetet inför firandet av Sandviken 150 år - 2012. Ett jubileumsår som ska fyllas med mängder av aktiviteter där alla ska hitta

66

Den 2 maj träffades tjänstemän och politiker i Sala kommun för en workshop kring energi och byggande. Syftet var att visa att energieffektivisering i nyproduktion och ombyggnation är möjligt och att målen i klimatstrategin går att uppnå.

– Det finns nationella mål, vi har lokala politiska mål, klimatstrategi med mera. Men vi behöver ”verkstad” för att komma vidare, sade Kenneth Mårtensson, VD för Sala Heby Energi, i sin inledning av dagen.

Solna: Ny skola i Ulriksdal

För att möta den kraftiga inflyttningen och behovet av en ny skola i norra Solna har kommunstyrelsen fattat ett inriktningsbeslut för byggnation av en skola i Ulriksdal.

– Det här är ett stort investeringsbeslut varför kommunstyrelsen i ett första skede fattar ett inriktningsbeslut. Vi måste bygga nya skolor för att möta behovet som är särskilt stort i norra Solna som expanderar snabbt. Tack vare en god ekonomi i staden kan vi göra denna satsning, säger Lars-Erik Salminen, kommunstyrelsens ordförande.

Södertälje: Brev till regeringen

I ett brev till regeringen begär Anders Lago (S), kommunstyrelsens ordförande, överläggningar med regeringen om flyktingsituationen i Södertälje. Anledningen är det fortsatt höga inflödet av flyktingar till kommunen.

Syftet med mötet är att diskutera hur man med gemensamma insatser snabbare kan få ut lågutbildade i arbete, hur den ansvariga

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

myndigheten Arbetsförmedlingen kan jobba med bostadsförsörjningen så att flyktingar i Södertälje kan få möjlighet att flytta vidare till eget boende i en annan kommun och hur de erfarenheter vi tillägnat oss i Södertälje tas tillvara i den nationella politiken.

Strömstad: Trygghetsbostäder

Omsorgsförvaltningen har fått uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer för så kallad trygghetsbostäder och när sådana kan anvisas. Uppdrag har också lämnats att föreslå riktlinjer för hur förenklad biståndsbedömning kan tillämpas då någon söker bistånd i form av trygghetslarm eller matdistribution.

Under 2010 gjorde tidningen PRO-pensionären en enkät bland Sveriges kommuner och fann 54 kommuner som valt att införa förenklad biståndsbedömning, d.v.s. att alla över en viss ålder kan få hemtjänst utan biståndsbedömning. Antalet kommuner med förenklad biståndshandläggning har ökat sedan dess. Ytterligare 40 kommuner erbjuder trygghetslarm och eventuellt även matdistribution utan biståndsprövning.

Skövde: Näringslivssamverkan

På agendan den 18 maj: Presentation av byggprojektet Frostaliden i Skövde och Skövde kommuns deltagande i projektet ”Trästad 2012”.

Den 26 maj är temat en resa från plikt till frivilligheten – boendefrågor. Försvarsmakten vill berätta om hur Försvarsmakten i Skövdes nuvarande och framtida personal ser ut och hur de ser på sitt boende i Skövde och Skövderegionen.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

Skara: Arkitekttävling på Teglagärdet

Skara kommun har bjudit in till en arkitekttävling om utformning av Teglagärdet och Teglaskolan. Intresset har varit stort och nu har fem kontor valts ut att få delta i tävlingen. Urvalet motiveras med att de utvalda arkitektkontoren sammantaget bäst av de inlämnade intresseanmälningarna, uppfyller de krav och förväntningar som uttrycktes i prekvalificeringsunderlaget.

Stenungsund: TUNA vinner pris

Utbildningen TUNA på Nösnäsgymnasiet har tilldelats ett pris från Teknikföretagarna för Årets Teknikutbildning 2011. Priset på 250 000 kronor är en belöning för Nösnäsgymnasiets goda samarbete med kemiföretagen i Stenungsund. Ett samarbete som pågått och utvecklats under 16 år.

Simrishamn: Ny kommundirektör

Simrishamns kommun har rekryterat ny kommundirektör efter Staffan Tellmann.

Anna Thott blir ny kommundirektör i Simrishamns kommun.

Anna har sedan 2009 varit samhällsbyggnadschef i Simrishamns kommun där hon har lett arbetet med att strukturera om förvaltningen, skapa ”Kontakt samhällsbyggnad” och leda verksamheten efter både dagens och morgondagens behov och förväntningar.

Arne Öster

67

nyheter UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGAAFFARER.SE Vill ha skola i statlig regi Lärarnas Riksförbund lobbar för att regeringen omprövar frågan om statlig skola, i samband med att både finansminister Anders Borg och utbildningsminister Jan Björklund lovar att aktivt medverka till höjda lärarlöner.

Malmö kräver vapenamnesti i Sverige – Vi behöver en statlig politik som på allvar kraftsamlar mot de illegala vapnen som finns i omlopp. Vi konstaterar gång på gång att polisen skulle kunna arbeta mycket effektivare om straffsatserna varit högre, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunalråd i Malmö stad.

Skoldatorn i molnet Genom att lägga elevernas datormiljö i molnet kan skolan relativt enkelt välja vilka möjligheter som ska finnas - och vilka som ska begränsas.

Virtuellt rondrum invigt Regionalt cancercentrum Syd har investerat i en videolösning för möten vid medicinska bedömningar. Tekniken bidrar till att förkorta tiden till behandling.

PUST gör polisen effektivare Polisens mobila utredningsstöd, PUST, tas nu i bruk över hela landet. IT-stödet ska göra poliser mer synliga ute på gatorna och samtidigt effektivisera arbetet.

Fråga om hälsan är bästa indikatorn Många organisationer låter företagshälsovården mäta sin personals hälsa med hjälp av medicinska variabler såsom BMI och blodtryck. Men en studie visar att det är mer tillförlitligt att fråga medarbetarna hur de mår.

Järfällas socialdirektör årets ITpersonlighet Användarföreningen KommITS har utsett Järfällas socialdirektör Åke Svenson till Årets IT-personlighet. IT-arbetet i kommunen har lett till att förkorta väntetiden för medborgarna när de ansöker om socialtjänster.

Prisad ung chef i äldreomsorgen

J

eanette Mikkelsen som är verksamhetschef inom Leanlinks äldreomsorg i Linköpings kommun, har fått ett stipendium för sitt arbete med att ”genom ett stöttande och lyssnande ledarskap få andra att växa”. Stipendiet delas ut av stiftelsen Ungt Ledarskap och överlämnades av kungen vid ett seminarium på slottet.

– Jeanette Mikkelsen tar i sin roll i äldreomsorgen ett stort ansvar för både vårdtagare och medarbetare, ger dem tid, och driver förändring med kreativitet och omtanke i fokus, säger Eva Fernvall, ordförande för stipendiekommittén Ungt Ledarskap.

Jeanette Mikkelsen var en av de tre unga ledare som fick stipendium.

Jeanette Mikkelsen.

Nya avfallsregler på gång

E

Us ramdirektiv för avfall ska nu införas i svensk lagstiftning. Som ett första steg föreslår regeringen ändringar i miljöbalkens definitioner av avfall (15 kap. 1 §) och vad som avses med hantering av avfall (15 kap. 3 §). Regeringen vill också utöka kommunernas informationsskyldighet till att exempelvis även gälla vilka åtgärder kommunen vidtar för att minska avfallets mängd och farlighet.

Dessutom föreskrivs att avfall upphör att vara avfall om det uppfyller vissa krav. Förutsättningarna att ta fram dessa så kallade end-of waste-kriterier regleras i avfallsdirektivet. I propositionen föreslår regeringen även en ny straffbestämmelse om nedskräpning i begränsad omfattning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.

Förslagen i regeringens proposition innebär inte en fullständig implementering av alla delar i EUs avfallsdirektiv. Det kommer ytterligare ändringar i förordningar och föreskrifter, troligen under maj månad. Hela lagrådsremissen finns på www.regeringen.se/ miljo.

Källa: Avfallsverige.se

EU vill öka den ekonomiska styrningen EU kräver tuffare åtgärder mot alltför stort underskott hos medlemsländer.

Ett omfattande lagstiftningspaket har föreslagits för att minska risken för nya ekonomiska kriser.

Efter e-handel följer analys Det är först när e-handeln har varit i bruk en tid, och inköpsstatistik har samlats in, som de riktiga vinsterna visar sig.

68

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

AVtalsnytt NR 3 2011

Säkerhetsteknik ÖPPNA PROGRAMVAROR

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

69

AVTALSNYTT / SÄKERHETSTEKNIK

Tillträde för behöriga!

P

asserkontrollsystemet är en grundläggande säkerhetsfunktion som begränsar tillträdet till olika lokaler och säkerställer att endast behöriga personer kommer in. Passerkontroll kan också vara en funktion i ett integrerat säkerhetssystem som i en och samma hårdvara och mjukvara även integrerar vitala säkerhetsfunktioner som exempelvis inbrottslarm, CCTV/videoövervakning och brandlarm.

Olika typer av fastigheter och verksamheter kräver olika nivåer av säkerhet och typ av säkerhetssystem. Även inom en och samma fastighet kan behoven skifta.

Till skillnad mot traditionella nycklar ger ett passersystem möjligheter att tidsstyra behörigheter, man kan således dela ut ett passerkort/tagg till en person som bara får tillträde på till exempel vardagar, dagtid.

Om man av någon anledning vill spärra ett passerkort/tagg, exempelvis vid förlust eller stöld ger passersystemet möjlighet att omedelbart göra detta. På så sätt kan säkerhetsnivån bibehållas utan kostsamma

låsbyten. Vid ombyggnationer eller omorganisationer ändras enkelt behörigheten till den nya situationen.

Inbrottslarm

Ett inbrottslarm är som allra mest effektivt när det har en avskräckande verkan så att personer med planer på inbrott avstår från att göra ett försök. I systemet ingår ofta såväl rörelsedetektorer (ibland i kombination med kamera som kan sända en filmsekvens direkt till larmcentralen) som så kallade magnetkontakter som används för att upptäcka om fönster eller dörrar öppnas. Vid aktivering av larmet får man också en indikation på om det finns några öppna dörrar eller fönster. Med hjälp av magnetkontakter kan man skapa ett så kallat skalskydd. Larmet kan då vara tillkopplat även om man befinner sig i lokalerna. Det känns extra tryggt för den som arbetar ensam.

En glaskrossdetektor är en typ av skalskyddsdetektor och placeras på alla typer av fönster, glaspartier eller dörrar med glas

som bör skyddas. Den kan antingen vara en akustisk sensor eller bestå av högkänslig piezoelektrisk kristall som känner av de vibrationer som uppstår när glas krossas och omvandlar dem till elektriska signaler. Knackningar och andra störningar som ett fönster normalt utsätts för utlöser däremot inte larm. Överfallslarm

Inom området överfallslarm finns en mängd produkter på marknaden. Det finns både fast monterade och trådlösa system. Överfallslarm är oftast kopplade till en larmcentral som omedelbart kontaktar polisen med information om var larmet har löst, hur många sektioner, vilken typ av anläggning det är (bank, butik, privatbostad) och en motringning görs. I sällsynta fall är överfallslarmen kopplade direkt till polisens länskommunikationscentraler.

Arne Öster

En framtid att bygga på ÅF är idag marknadsledande i Sverige inom säkerhetsteknik (brandlarm, inbrottslarm och CCTV).

Med flest certifierade behöriga ingenjörer i landet hjälper vi dig att hitta rätt lösning för din byggnad och verksamhet.

God kvalitet, energieffektivitet, funktionella lokaler, minimal miljöpåverkan och låga livscykelkostnader kommer alltid att ha ett högt värde. Tillsammans skapar vi byggnader med reella värden och god funktion.

Vill du veta mer? Kontakta konsultsakerhet@afconsult.com eller besök afconsult.com för mer information.

Nytt! ÅF vinner upphandling inom säkerhetsteknik.

Rikstäckande ramavtal med Kammarkollegiet.

70

Avtalsnytt 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

KAMMARKOLLEGIET SÄKERHETSTEKNIK

F

ör att få en överblick över de delområden som fanns i dåvarande ramavtal och fastställa marknadens utbud och myndigheternas behov genomfördes en förstudie under 2009-2010 av Verket för högskoleservice (VHS) där även arbetet med upphandlingen påbörjades. Upphandlingen avslutades av Statens Inköpscentral vid Kammarkollegiet under första delen av 2011.

Produkter utvecklas och ersätts kontinuerligt i takt med samhällsutvecklingen och med ökade krav inom säkerhetsområdet.

Ramavtalet begränsar därför inte möjligheten för ramavtalsleverantörerna, att under avtalsperioden erbjuda nya produkter och tekniska lösningar inom säkerhetsteknik för att på bästa sätt kunna möta ett föränderligt behov under avtalsperioden.

Omsättning

Potentialen för de tre delområdena beräknas vara cirka 200-250 miljoner kronor per år. Totalt upphandlar den statliga sektorn bevakningstjänster och säkerhetsteknik för drygt 600 miljoner kronor per år.

Avtalstid

Ramavtalet gäller i två år från och med 2011-05-01, med möjlighet för Statens Inköpscentral att förlänga ramavtalet med upp till ett år i taget med oförändrade villkor under maximalt två år. Leverans- och/ eller serviceavtal tecknande inom ramavtalets giltighetstid får endast överstiga ramavtalets avtalsperiod med maximalt 90 dagar.

Ramavtalet omfattas av tre delområden; Säkerhetssystem, Konsulttjänster säkerhetsteknik och Brandskydd. För avrop av säkerhetssystem och brandskydd är landet indelat i fem regioner: Syd, Väst, Öst, nedre Norrland och Övre Norrland.

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 3 2011

Delområde Säkerhetssystem

Detta ramavtalsområde innehåller följande produktområden för säkerhetssystem, inkl leverans, installation, service etc: * Inbrottslarm * Överfallslarm * Passerkontrollsystem Samt tilläggstjänster (var ej obligatoriska att offerera) * Brandlarm * CCTV * Fjärrsupport av installerade system Ramavtal har tecknats med totalt åtta leverantörer. Leverantörerna är antagna per region och avrop sker genom förnyad konkurrensutsättning per region. Utvärdering av avropssvar sker enligt någon av följande värderingsprinciper: 1. lägst pris, d.v.s. lägsta offererade totalpris för avropade produkter och tjänster 2. ekonomiskt mest fördelaktiga med användande av kriterierna: a. pris b. funktion/lösningsförslag Antagna leverantörer inom säkerhetssystem:

Bravida Säkerhet AB Compatec AB G4S Secure Solutions AB Niscayah AB Pele SecurityAB Swesafe AB Telehantering i Stockholm AB YIT Sverige AB

Delområde Konsulttjänster säkerhetsteknik

Detta ramavtalsområde innehåller följande tjänsteområden för säkerhetsteknik: * Projekteringstjänst avseende säkerhetssystem * Besiktningstjänst avseende säkerhetssystem * Utbildningstjänst avseende säkerhetssystem och brandskydd

Rikstäckande ramavtal har tecknats med tre leverantörer. Avrop sker enligt en fast rullande rangordning, d.v.s. respektive leverantör tilldelas halvårsvis första plats i rangordningen enligt ett rullande schema.

En målsättning är att avropande myndigheter ska använda konsulttjänster för att projektera säkerhetssystem i större utsträckning än tidigare.

Antagna leverantörer inom området Konsulttjänster säkerhetsteknik: Team TSP AB WSP Sverige AB ÅF Infrastruktur AB Delområde Brandskydd

Detta ramavtalsområde innehåller följande produktområden för brandskydd, inkl leverans, installation, service etc: * Brandredskap * Brandposter * Skyltar * Utrymningsprodukter * Nödbelysning * Skyddsutrustning * Utbildning Ramavtal har tecknats med tre leverantörer per region och avrop sker enligt fast rangordning per region. Observera att rangordningen inte är densamma i alla regioner.

Antagna leverantörer inom brandskydd:

Aptum AB Dafo Brand AB Pre Risk & Crisis Management AB Kontakt på Statens Inköpscentral Klas Ericsson, Ramavtalsansvarig Enheten för ramavtalsförvaltning Telefon: 08-700 07 37 klas.ericsson@kammarkollegiet.se

71

AVTALSNYTT / SÄKERHETSTEKNIK

YIT Sverige AB YIT fokuserar på att hjälpa fastighetsägare, förvaltare, byggare, boende och andra kunder inom industri och fastigheter att bygga in och underhålla produktivitet och flexibilitet i sina fastigheter och anläggningar. Detta gör vi med tekniska tjänster och lösningar, installationer, underhåll, service och facilities management.

G

enom funktionella anläggningar för bland annat elektricitet, värme, ventilation, kyla, sanitet, processmedier, automation, säkerhet & skydd samt data- och telenät, bidrar vi till lönsamhet, trygghet och en bättre livsmiljö. Oavsett storleken på ditt projekt och oavsett dina speciella krav inom dessa områden, kommer du få det svårt att hitta en mer kompetent, pålitlig och tillgänglig partner än YIT. Med högsta kvalitet i utföranden och relationer, den rätta kompetensen och resultatinriktningen gör vi dina investeringar lönsamma över tiden, samtidigt som vi skapar en bättre livsmiljö för Er och Era kunder.

Totalleverantör av Säkerhetssystem

Inom affärsområde Säkerhet är vi en totalleverantör av tekniska säkerhetssystem Vi levererar alla typer av säkerhetslösningar - från fristående brandlarm, utrymningslarm, passerkontroll, larm, CCTV och foto/ID-system till fullt integrerade säkerhetslösningar baserade på OnGuard.

Vi eftersträvar alltid att leverera system med en öppen, standardiserad och flexibel arkitektur som kan integreras med andra IT-system i Er verksamhet. Vi lägger ton-

vikt på att öka värdet på dina investeringar genom en helhetssyn med långsiktighet.

Med vår kunskap om systemintegration erbjuder vi anpassade lösningar med mervärde för våra kunders verksamhet.

Genom strategiska partnerskap, samarbetar vi med ledande tillverkare av hårdoch mjukvara inom säkerhetsbranschen.

Detta gör YIT till en samlande resurs för morgondagens säkerhetslösningar.

Säkerhetstjänster i Molnet

Maximal funktion till lägsta kostnaden med det enklaste handhavandet. Med YIT som leverantör kan Ni idag ”abonnera” på Er säkerhetsapplikation vilket ger Er en enorm skalbarhet där Ni får både rätt funktion, kapacitet och uppdaterade system. Vi erbjuder idag två paketerade tjänster som kan kombineras valfritt efter Era behov.

YIT.BevakningDirekt, det enklaste och mest kostnadseffektiva sätt att få en modern kameraanläggning på plats med ett enkelt och användarvänligt webbgränssnitt.

YIT.SäkerhetDirekt, det enklaste och mest kostnadseffektiva sätt att få en modern säkerhetsplattform på plats. SäkerhetDi-

rekt hanterar passagekontroll, inbrottslarm mm där man enkelt kan manövrera och se status på sin anläggning.

Förvaltning, Underhåll och Service

En regelbunden tillsyn av Er säkerhetsanläggning ökar tryggheten och minskar kostnaderna långsiktigt. I vilken omfattning tillsynen skall ske varierar beroende på anläggningstypen, omfattningen och Era krav. Vi kan leverera flera former av avtal som motsvarar Er behov och oavsett avtalsform så får Ni tillgång till servicemottagning dygnet runt och kan enkelt komma i kontakt med vår serviceorganisation i hela landet.

Vårt mål är att erbjuda kostnadseffektiva lösningar över tiden

Vi är glada att vi fick förtroende och möjlighet att leverera våra tjänster via Kammarkollegiets avtal. Nu ser vi fram emot att Ni hör av Er, så att vi får höra mer om Era behov och vi får möjlighet att visa hur vi kan ge er en optimal, kostnadseffektiv och framtidssäkrad lösning.

Magnus Olsson, Affärsområdeschef Säkerhet

Fakta Företagsnamn: Omsättning: Antal anställda i Sverige: Etablerat år: Huvudkontor: Lokal representation i Sverige: Certifiering: Avtalsområde:

Referenser inom offentlig sektor:

Kontaktperson: Telefon: E-post: Hemsida:

72

YIT Sverige AB 5,3 mdr Sek 4 400 1912 Stockholm Lokalkontor på 100 orter i hela landet YIT är kvalitetscertifierad enligt ISO 9001:2008 och miljöcertifierad enligt ISO14001:2004 Installation, uppgradering, leveransbesiktning, service och jour samt utbildning till följande säkerhetssystem: Inbrottslarmanläggning, Öv erfallslarmanläggning, Passerkontrollsystem, Brandlarm, CCTV/Kameraövervakning.

Västerbottens läns landsting, Haninge Kommun, Sollentuna Kommun, Ekerö Kommun, Nacka Kommun, Kristianstad Kommun, Jönköpings Högskola, Vattenfall, m.fl Magnus Olsson, Affärsområdeschef Säkerhet 08-705 32 00 magnus.olsson@yit.se www.yit.se

Avtalsnytt 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

Kostnadseffektivitet över tid ert krav - vårt erbjudande En liten anläggning? Bara ett inbrottslarm? Kan man koppla samman vårt befintliga med ett nytt passersystem? Kan man få ett gemensamt säkerhetssystem för alla våra kontor i Sverige?

YIT

Oavsett anläggninges storlek, omfattning eller geografiska spridning vill vi vara er partner.

YIT i Sverige har en komplett portfölj av tekniska installationstjänster. Inom säkerhet är vi en rikstäckande aktör som erbjuder kompletta lösningar med modern teknik inom passerkontroll, inbrottslarm, brandlarm och videoövervakning.

En integration av dessa system och mer därtill är en stor del av vår vardag.

När ni vill säkra era tillgångar, låt oss framtidssäkra er investering med standardiserade och öppna lösningar som varar en lång tid framöver.

Vill du veta mer om oss och våra erbjudanden? Kontakta oss eller besök gärna vår hemsida, www.yit.se.

YIT är ledande i Sverige inom service och installation av fastighetstekniskatjänster. Vi erbjuder ett komplett utbud inom tekniska installationer, drift & underhåll och facilities management. Vi är fler än 4400 kompetenta medarbetare på närmare 100 orter i Sverige.

YIT Sverige AB • Säkerhet Tel: 020-40 20 10 sakerhet@yit.se

Together we can do it.

www.yit.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2011

73

KAMMARKOLLEGIET ÖPPNA PROGRAMVAROR

S

yftet med ramavtalet Öppna programvaror 2010 är att, utgående från offentlig sektors behov och marknadens utbud, underlätta försörjningen av öppna programvaror med tillhörande tjänster samt att uppnå bästa möjliga villkor för anskaffning.

De föregående avtalen Programvaror och tjänster 2007 nyttjades i hög utsträckning och myndigheternas behov visar ingen minskad efterfrågan. Baserat på omsättningen på det tidigare ramavtalet uppskattar Kammarkollegiet att ramavtalet kommer att omsätta 200 miljoner kronor över fyra år.

Ramavtalen kommer att kunna användas av statliga myndigheter samt stiftelser och andra organisationer med anknytning till staten. Därtill kommer ca 225 kommuner och samtliga landsting som lämnat fullmakt att kunna använda ramavtalen.

Ramavtalen gäller t.o.m. 2013-03-31 och kan förlängas maximalt 24 månader.

Vid avrop från ramavtalen kan endast förnyad konkurrensutsättning användas som avropsordning.

74

Det som omfattas är generella programvaror för offentlig sektors behov och som installeras och används i kundernas ITmiljöer.

Underhåll Utbildning i verksamhetsanpassad, öppen programvara

Följande programvaruområden omfattas av ramavtalen: Kontorsstöd Informationsförsörjning Operativsystem Säkerhetsprogramvara Driftstödsprogramvara Tillgångshantering (Asset Management) Mellanprogramvara (Middleware) Utvecklingsverktyg Databas Statistikprogramvara

Arctic Group AB Init AB Pro4u Open Source AB RedBridge AB Redpill Linpro AB

Leverantörer:

Kontaktperson Kammarkollegiet

Mikael Larsson Ramavtalsansvarig Tel: 08-700 0763 mikael.larsson@kammarkollegiet.se

Tjänsterna som omfattas är helt kopplade till programvaran som köps på ramavtalen.

Följande tjänster omfattas av ramavtalen: Förvaltningstjänster Implementationstjänster Installationstjänster Migreringstjänster Support

Offentliga Affärer 3 2011 | www.offentligaaffarer.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 3 2011

75

ledarskap posttidning

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

Vägen till framgång är rak.

Bra rådgivning bottnar alltid i både förståelse och engagemang. Vi vet. Med raka frågor och tydliga svar hjälper vi innovativa, kunskapsintensiva företag att bli framtidens vinnare redan idag. Kort sagt är vi en partner som skapar verklig affärsnytta.

Redo för framgång? Tänk Lindahl!

Affärsjuridik som ger resultat 76

S TOCKHOL M

GÖTEBORG

MALMÖ

H E L S I N G B OOffentliga R G U P P Affärer S A L A 3Ö2011 R E B R| O www.offentligaaffarer.se lindahl.se