Offentliga Affärer nr-6 2011 by Hexanova Media Group AB

INKÖPSCENTRALER

Experterna är oeniga HÖJ Kompetensen

Så lyckas du med utbildningen

TEMA UPPHANDLING

Ständig upphandling stressar

Affärer för miljarder Profilen

Nr 6 2011 | Nittonde årgången | Pris 79 kr

Ett yrkesliv som upphandlare

Gustav Fridolin

Vill bygga det nya folkhemmet

AVTALSNYTT: BREV- OCH PAKETFÖRMEDLINGSTJÄNSTER, DRIVMEDEL FÖR STATIONSTANKNING

UTSTÄLL A Upphan RE PÅ dlingsd agarna 2012

”Svarta pengar handlar om viktigare saker än pengar...” Lars Täuber, vd ISS Sverige

Skatteverkets uppskattningar visar att den svarta ekonomin uppgår till omkring 70 miljarder! En hisnande stor summa* som skulle kunna berika våra liv på många sätt. Men den svarta ekonomin för också med sig kostnader som urholkar våra liv och synen på hur vi vill bemötas som människor. Svarta pengar handlar om rättvisa. Det är bara lika villkor som kan skapa den konkurrens som engagerar och utvecklar. Som skapar de alternativ som berikar alla verksamheter och som attraherar den bästa kompetensen. Svarta pengar kan liknas vid fusket inom idrotten. En frestelse för den enskilde (det går att vinna kortsiktiga segrar) men förödande på sikt. Varje deltagare måste

A world of service

därför ta ansvar för att regelsystemet efterlevs. Och belöningen är tydlig: livskraftigast blir de verksamheter med förutsägbara regler. Svarta pengar handlar om jämställdhet. Det är de svaga som utnyttjas. De lågutbildade, de papperslösa, de nyanlända, de arbetslösa, de utan yrkeskompetens. Att erbjuda någon svart ersättning innebär att man samtidigt säger att du är utbytlig. Enda skälet till att jag erbjuder dig ett jobb är att jag vet att du inte har möjlighet att välja. Det är inte din kompetens jag är ute efter, bara att du utför en enkel uppgift. Jag känner ingen respekt för dig, det är därför jag utnyttjar dig.

Svarta pengar handlar om mänsklig värdighet. Den som tvingas utföra sitt arbete mot svart betalning ställs utanför samhället. Anställningsavtal gäller inte. Arbetsskadeförsäkringar gäller inte. Intjänande av pension gäller inte. Normala kontakter med banker och fondsparande gäller inte. Allt det vi betraktar som det normala livet ställs man utanför. Man är inte en riktig samhällsmedborgare. Man berövas den värdighet som är självklar för oss andra. Svarta pengar handlar om attityd och ansvar. De pengar som på det här sättet försnillas kanske vi kan kanske klara oss utan. Frågan är om vi kan leva med en människosyn där det är acceptabelt att dagligen kränka de egna medarbetarna, liksom uppköpare som ofta handlar i god tro. Vi tror att priset för den inhumana människosynen inte kan mätas eller förstås i pengar. Vi tror att det är ett ansvar vi alla i våra olika samhällsroller måste axla. Våra utfästelser. Vi är Nordens största företag inom outsourcing och facility management. Vi levererar tjänster inom hundratals olika serviceområden. Ibland i konkurrens med leverantörer där man kan misstänka att konkurrensen sätts ur spel med svarta pengar. Vi tar vårt ansvar i kampen mot den svarta ekonomin på två tydliga sätt.

”människosyn kan aldrig mätas och förstås i pengar...” Det ena är att vi nästan undantagslöst utför allt arbete med egen personal. Det ger oss total insyn och kontroll förutom att det har många andra positiva effekter, både för medarbetare och kunder. Det andra är att vi, när vi i begränsad omfattning arbetar med underleverantörer, har utvecklat kontrollsystem och samarbetsmodeller som gör att vi får tranparens. Vi gör utfästelserna för att visa vårt starka förtroende för våra medarbetare, för våra ansvarssystem och som en garanti för alla våra kunder och samarbetspartners. Men än mer ger vi utfästelserna som vårt bidrag till samarbetsrelationer som ska bidra till mänsklig värdighet. Vi står helt enkelt alltid upp mot svarta pengar! *) Omräknat i sekunder är det lättare att förstå hur mycket en miljard är. 1 miljard sekunder är nästan 32 år! Det betyder att 70 miljarder sekunder är längre än från vår tideräknings början, drygt 2 200 år.

”vi utför vårt arbete med egen personal...”

SOMLIGA PÅSTÅR ATT KUNSKAP ÄR DYRT

Programrådet inför Upphandlingsdagarna 2012: Kerstin Wiss Holmdahl, SKL • Mathias Sylwan, SKL • Per-Erik Andersson, Kammarkollegiet – Statens Inköpscentral • Niklas Kåvius, Stockholms Handelskammare • Helena Rosén Andersson, Advokatfirman Lindahl, Stockholmskontoret (partner) • Lill Sandberg, Sollentuna kommun • Kristina Malm Jansson, Vårdförbundet • Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv • Christer Ekelund, ISS Facility Services (partner) • Urban Nilsson, Hexanova Media Group • Kent Mossheden, Hexanova Media Group • Helena Englund, Hexanova Media Group • Björn Bergström, Lässtyrelsen Stockholm • Lars-Göran Fröjd, Hexanova Media Group • Pernilla Bergman, Posten Meddelande AB (partner) • Nina Widmark,VINNOVA • Thomas Wedegren, Stockholms läns landsting • Fredrik Öhrn, American Express (partner) • Rosemarie Preuss, Qvalia AB (partner) • Niklas Tideklev,Tillväxtverket

Anmälan gör du på www.upphandlingsdagarna.se

MeN hAR De PROvAT OKUNSKAP?

i Läs mermet programogas i som biftidning denna mäl dig och an idag! redan

För att kunskap är källan till goda affärer

innehåll OFFENTLIGA AFFÄRER NR 6 2011

Profilen: Gustav Fridolin Gustav Fridolin har spanat mot Europa och de stora

framgångar som de gröna partierna rönt där. Hur långt kommer hans visioner för Sverige att ta Miljöpartiet, Sveriges tredje största parti?

Tema Upphandling: Oskäliga villkor för bussförare

När en ny entreprenör ska ta över busstrafiken sägs alla förare upp och får söka sina tjänster på nytt. Under ett yrkesliv som förare innebär det återkommande otrygghet.

I artikeln behandlas några av de svårigheter som generellt sett uppkommer i samband med exploateringsavtal samt i vilken mån lagen om offentlig upphandling är tillämplig.

Fokus Kompetens: Lärande på arbetsplatsen

Foto: Henric Lindsten

Juridik: Exploateringsavtal – enligt LOU eller inte?

Genom att kombinera olika typer av utbildningsformer och anpassa innehållet till medarbetarnas dagliga arbete får man bäst resultat av insatserna.

Ledarskap: Håll er borta ifrån flosklerna

Landsting och kommuner hyr ofta in dyra konsulter i syfte att stärka sitt varumärke. Resultatet tenderar att bli floskler utan någon egentlig substans. I Söderhamns kommun tog man reda på vad kommunens invånare tyckte och fick ett varumärke som är både enkelt och ärligt.

Textilservice är Det tycker vi. Överlåt därför textilservicen åt oss inget man Vården blir en upplevelseindustri om femvill år, tror Anders Textilservice i så kan du fokusera35på din kärnverksamhet. 20 Tollmar, direktör på landstinget Gävleborg. lägga tid på framkant

Vård: Visionärer i vården

Textilservice i framkant

ARE PÅ 012 UTSTÄLL lingsdagarna 2 d Upphan

TEXTILIA tar långsiktigt ansvar för miljö, kvalitet och sociala frågor. Vi är det första privata textilserviceföretaget att samtidigt certifiera hela verksamheten enligt ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001. Vi är medlemmar i BSCI och majoriteten av våra anläggningar är idag Svanen-märkta. Kom till vår monter på Upphandingsdagarna så berättar vi mer! Textilia bidrar till att det fungerar.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

PANTONE® 288 • PROCESS COLOR C100- M65 - Y0 - K30 PANTONE® 167 • PROCESS COLOR C0 - M80 - Y100- K15

120 år av smakupplevelser

För 120 år sedan slog konditorimästare Karl Fazer upp dörrarna till sitt café i Helsingfors. Praliner, bakverk och ugnsvarmt bröd lockade i montrarna. Att avnjutas senare hemma, eller direkt i caféet med färskbryggt kaffe i goda vänners lag. Resten är faktiskt historia. Fyra generationer senare är Fazer fortsatt familjeägt. Caféet på Glogatan finns kvar, men vi fick tidigt utöka lokalerna för att kunna möta den till synes omättliga efterfrågan.

Idag är vi en av de ledande i Norden när det gäller konfektyr, bageri och måltidsservice. Du möter våra varumärken redan vid frukostbordet, när det dags för lunch eller när du vill unna dig något extra. Förmodligen beror det på att vi aldrig ändrat på Karl Fazers vinnande recept: Att ständigt skapa nya smakupplevelser, där rätt råvaror och kvalitet är grunden för att lyckas. Var med och ﬁra starten på 120 smakrika år till. Läs mer på fazer.se.

OFFENTLIGA AFFÄRER NR 6 2011

Sverige reformerar europeiskt upphandlingsnätverk Den offentliga upphandlingen i EU är under stor förändring. Därför är det europeiska nätverket Public Procurement Network extra värdefullt. Det ger möjligheter att diskutera gemensamma frågeställningar och utmaningar. När Sverige tog över ordförandeklubban i PPN i somras inledde man ett förändringsarbete genom att öppna för fler aktiva medlemmar och upprätta en ny arbetsstruktur. Tidigare bestod nätverket i princip av tolv medlemsländer som träffades regelbundet och fungerande som en rådgivande arbetsgrupp för övriga medlemmar. Innovativ upphandling

Verket för innovationssystem, Vinnova, är myndigheten med uppdrag att hitta nya lösningar kring hantering av upphandlingar som både kan fylla samhällets behov bättre, skapa nya jobb och ge nya exportmöjligheter. Men diskussionen kring ämnet bör föras på fler plan. De sociala medierna erbjuder en utmärkt mötesplats för diskussioner kring innovativ upphandling. Lärande på arbetsplatsen...

Förändringstakten i arbetslivet idag är snabb, ny teknik, nya tankar om organisationsstyrning och nya kommunikationsvägar gör att de flesta av oss ständigt måste lära nytt på sina jobb. Även här har det skett stora förändringar och e-lärande, självstudier och distansutbildning blir allt vanligare inslag. Att kombinera och variera utbildningsmetoderna kan öka lärandet till en lägre kostnad.

Men vi förlorar också vissa förmågor. Idag kan eleverna uppleva svårighet att koncentrera sig i det ständiga flödet av information som sköljer över oss. Vilka nya kompetenser utvecklar vi i skolorna när alltmer IT-verktyg införs i den pedagogiska verksamheten? Det är hög tid att ta ett medvetet grepp om pedagogiken, menar professor Per-Olof Erixon vid Umeå universitet. – Rent kognitivt utvecklar vi andra kompetenser med hjälp av tekniken. För sjunde året i rad

Välkomna till Upphandlingsdagarna den 1– 2 februari 2012. Sveriges största konferens och mötesplats för alla som berörs av offentlig upphandling arrangeras årligen i Stockholm i början av februari. Det är ingen tillfällighet att eventet tidsmässigt placerats så, utan tanken är att besökaren ska kunna uppdatera sig och ta del av alla förändringar som skett och hämta inspiration från talare och kollegor inför det nya arbetsåret. Något som inte minst minglet och alla informella möten bidrar till. Under det nya året planeras också en rad andra intressanta event. Hoppas vi ses. Ansvarig utgivare Urban Nilsson

HÖJ KOMPETENSEN

TEMA UPPHANDLING

Så lyckas du med utbildningen

Ständig upphandling stressar

Ett yrkesliv som upphandlare

Affärer för miljarder PROFILEN

ledare

Nr 6 2011 | Nittonde årgången | Pris 79 kr

INKÖPSCENTRALER

Experterna är oeniga

Gustav Fridolin

Vill bygga det nya folkhemmet

AVTALSNYTT: BREV- OCH PAKETFÖRMEDLINGSTJÄNSTER, DRIVMEDEL FÖR STATIONSTANKNING

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz, lina@hexanova.se Redaktionsledning Malin Ulfvarson malin.ulfvarson@hexanova.se Journalister Arne Öster, Mona Sundquist, Stina Rangmar, Katarina Petersén Nielsen, Christina Johnson Annonsbokning Sören Solefors, Tel: 031-719 05 14 soren.solefors@hexanova.se Layout Nadja Törnblad Omslagsfoto Henric Lindsten Tryck Elanders, www.elanders.se Projektledning Göteborg Sören Solefors soren.solefors@hexanova.se Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel: 031-719 05 00 Fax: 08-618 03 27 www.offentligaaffarer.se

...och i skolan

Genom Internet kan informationen i olika skolämnen hållas uppdaterad på ett annat sätt än i tryckta läromedel, vilket också ger en kvalitetshöjning.

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

ARE PÅ 012 UTSTÄLL lingsdagarna 2 d Upphan

SnabbkurS i diStributionSkunSkap:

• Vad heter världens första klimatneutrala postdistributör?

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Rätt svar:

På Bring Citymail har vi jobbat hårt och länge för en grönare postdistribution. Det har givit resultat. Men vi har också utmanat branschen inom andra områden. Effektiviserat och sänkt priset på distributionen för nästan alla våra kunder, till exempel. Det tror vi att vi kan göra för dig också. Kom till vår monter på Upphandlingsdagarna 1-2 feb 2012, Nacka Strandmässan, så berättar vi hur. Det finns mycket att lära om oss och postbranschen. Välkommen!

profilen | Gustav Fridolin – Vill bygga det nya folkhemmet

Fridolin vill bygga det nya folkhemmet Om man har mycket att säga är det en fördel med ett väloljat munläder. Båda egenskaper gäller för Gustav Fridolin. Hans budskap är väl inarbetat i vana formuleringar och tankemönster, och det är hans förmåga till närvaro som räddar orden från att kännas slentrian.

ustav Fridolin har spanat mot Europa, Tyskland, och de stora framgångar som de gröna partierna rönt där. Miljöpartiet, Sveriges tredje största parti, har idag dubbelt så många medlemmar som för två år sedan. I höst fyllde Miljöpartiet 30 år och Gustav Fridolin har varit medlem mer än hälften av tiden, han gick med som elvaåring efter att ha sett Birger Schlaug debattera skolfrågor. Under perioden 2006-2010 gjorde han ett uppehåll från rikspolitiken och arbetade bland annat som folkhögskolelärare och skolfrågorna verkar ligga honom varmt om hjärtat. Det senaste halvåret, sedan han tillträdde som språkrör för Miljöpartiet, har det också getts tillfällen att debattera ämnet.

Tro på samverkan

Fakta Sedan maj 2011 språkrör för Miljöpartiet de Gröna tillsammans med Åsa Romson. Han är dessutom journalist, författare och folkhögskolelärare. Bor: Stockholm Ålder: 28 år Familj: Fru och 4 månader gammal dotter. Under 2012 planerar han vara föräldraledig i ett halvår. Övrigt: Han blev yngste riksdagsledamot någonsin när han 19 år gammal valdes in år 2002.

Han håller inte med dem som kräver att staten bör ta tillbaka ansvaret för skolan, men det betyder inte att ansvaret ska vila helt på kommunerna. – Jag tror på en samverkan mellan stat och kommun, ett gemensamt ansvar för skolan. En viktig åtgärd berör lärarnas löner, och här har Miljöpartiet uttryckt att staten bör lägga bortåt fem miljarder kronor på kompetenshöjande satsningar. – Då ska arbetsgivaren som motprestation skriva på en överenskommelse med facken om höjd lön för de lärare som genomgår kompetenslyft. Man har lärt av misstagen från tidigare satsningar. – Lärarlyftet var en vällovlig satsning – men den ledde inte till höjda löner. Tvärtom drabbades de lärare som deltog av uteblivna lönehöjningar under studietiden. Kan inte staten gå in och höja lönerna rakt av? – Det finns vissa risker man vill undvika. En sådan är att kommunerna sänker sin lönedel med motsvarande belopp. En annan risk är att de kommuner som gör ett bra arbete med skolan tappar lusten. Arbetet blir inte lika roligt om någon går in och detaljstyr. – Jag förstår till exempel att lärare blir förbannade om politiker har synpunkter på hur de ska stå i klassrummet, tillägger Gustav Fridolin och visar prov på sin erkända begåvning i att dela ut kängor – och Jan Björklund är en av måltavlorna. En ny retorik

I somras gav Gustav Fridolin ut en bok med titeln Maskiner och människor. Där för han och partikamraten Ulf Bodach Söderström fram sina tankar om hur vi ska bygga välfärden och det gav omedelbart respons från regeringen som öppnade upp för ökat samarbete. Gustav Fridolin behöll fotfästet trots stor uppvaktning och svarade journalisterna att de politiska sakfrågorna bör vara viktigare än eventuella ministerposter.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Hur skulle du vara som statsminister, undrar jag? Han reagerar på frågan, det verkar inte vara en tanke han roar sig med på lediga stunder. – Det är roligt att få frågan, Miljöpartiet växer och har etablerat sig som landets tredje största parti. Vi ser också att de gröna partierna växer sig starka runt om i världen, i till exempel Tyskland. Med det sagt – om Miljöpartiet får en chans att utse en statsminister så är det hög tid att det blir en kvinna. Okej, men hur är du som politisk ledare då? – Det vi behöver idag är en idé om vart vi vill och det tycker jag att vi har bäring på. Mer än så svarar han inte på min fråga, utan pratar hellre om utmaningar och åtgärder. – Vi står inför lika stora utmaningar som när man en gång byggde folkhemmet. Och det gäller även på rent praktisk nivå – vi behöver bygga järnvägar, bostäder och en skola där människor får möjlighet att utvecklas. Stora investeringar krävs alltså och Gustav Fridolin argumenterar för att göra dem i ett långsiktigt hållbart perspektiv. – I det läget är det klokt att bygga energieffektivt. Det minskar inte bara våra energikostnader, det är dessutom jobbskapande. Sverige borde ta täten när det gäller att utveckla det moderna byggandet. Det finns en enorm exportpotential kring detta. Vi fortsätter samtalet kring andra typer av synergieffekter som kan bidra till en god samhällsutveckling – sådana som Sveriges offentliga upphandlare är väl bekanta med. Gustav Fridolin pratar om ett antal spännande initiativ som fallit väl ut. Bland annat byggupphandlingar som inkluderar krav på lokal rekrytering eller informationsåtgärder för att hjälpa lokala leverantörer att delta i offentliga upphandlingar – som i förlängningen har stärkt det lokala näringslivet i stort. Han är väl insatt i svårigheterna att formulera miljö- och sociala krav i offentliga upphandlingar så att de blir förenliga med EU-regler. – Jag vill uppmana kommunerna att fortsätta vara uppfinningsrika och driva igenom dessa krav i sina upphandlingar. Det finns mycket att göra på området och det försvåras av att rättsläget är så oklart. Lagen får inte på något sätt förhindra goda intentioner, menar han. Vi träffar Gustav Fridolin under Kvalitetsmässan i Göteborg. En stund senare blir han intervjuad på en scen inför publik. Precis som under vårt samtal rullar hans argumentation på som ett väloljat maskineri. Det märks att han är uppvärmd i sakfrågorna. När journalisten Lasse Swahn konstaterar att han inte pratar om miljö som något hotfullt svarar han: – När jag började prata om miljöfrågorna sades det ofta att om vi inte gör något nu kommer isarna att börja smälta. Där är vi idag och det har gått fortare än vi kunde ana. Men vi klarade att bygga bort fattigdomen genom folkhemsbygget, och vi bör klara att bygga bort klimathotet. Vi människor är otroligt bra på anpassning – fundera bara en stund på hur vi hade det för 15 år sedan. Vilken mat åt vi, hur reste vi och kommunicerade. Då ser vi hur ofantligt förändringsbenägna vi är. Vad duktig du är på att argumentera, säger Lasse Swahn. – Jag har gått en folkhögskolekurs, skämtar Gustav Fridolin. Allt eftersom han pratar på scenen samlas fler och fler åhörare och efteråt är det många som vill skaka hand. Det ska bli spännande att se vad Miljöpartiet tar sig för framöver. Under hösten har man tagit ett nytt grepp för att öka det politiska engagemanget i Sverige. Målet är att samla 250 000 personer till samtal om Miljöpartiets politik. – Vi har sagt att vi ska gå ut och fråga vad de tycker, men det handlar inte om att leta idéer. Vi har en tydlig idé som vi vill diskutera tillsammans med människor och få ta del av deras erfarenheter utifrån den specifika situation de befinner sig i, säger Gustav Fridolin. Malin Ulfvarson

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Foto: Henric Lindsten

Väloljat maskineri på scen

Kontantkort i stället för pappershögar ICA Kontantkort är resultatet av ett avtal mellan ICA Banken och Riksgälden. Tjänsten är helt ny i Sverige och innebär att statliga myndigheter, kommuner och landsting numera kan betala ut pengar på ett enklare, säkrare och effektivare sätt. ICA Kontantkort underlättar offentliga utbetalningar som av olika anledningar inte kan göras direkt till ett svenskt bankkonto. I dag används i sådana fall bland annat kontanter, utbetalningsavier och utländska checkar. Kontantkortet kan också ersätta kontantkassor. Man sparar både tid och pengar på minskad administration, ökad säkerhet och framför allt lägre kostnader. Tjänsten innebär att utbetalaren laddar ett kort med det belopp som ska betalas ut i form av bidrag eller ersättning. Det går bra att använda kontantkortet för både enstaka och återkommande betalningar. Mottagaren kan sedan med en kortkod ta ut pengarna eller använda kortet att handla med där MasterCard accepteras. Motsvarande kort (prepaid card) finns i bland annat Storbritannien och USA.

” 12

Vår målsättning med att införa ICA Kontantkort var att göra vardagslivet enklare för användarna. På köpet fick vi en effektivare administration – det har nästan sparat in en heltidstjänst för oss. Jag rekommenderar verkligen fler kommuner att börja med tjänsten.” Hassan Eftekhari Ekonomichef på Arbetsmarknadsoch familjeförvaltningen, Eskilstuna www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Effektivare utbetalningar med kontantkort

ARE PÅ 012 UTSTÄLL lingsdagarna 2 d Upphan

ICA Kontantkort är unikt i sitt slag i Sverige. Det passar för utbetalningar till personer utan bankkortskonton och kan användas på inköpsställen och i uttagsautomater över hela världen. Enkelt, säkert och kostnadseffektivt. Vill du veta mer? Ring ICA Banken på 033-47 47 55 eller maila oss på icabanken.kontantkort@ica.se.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

UTSTÄLL A Upphan RE PÅ dlingsd agarna 2012

Det ska vara enkelt med offentliga upphandlingar! Tillväxtverket arbetar för att det ska vara enkelt att upphandla och att lämna anbud på offentliga upphandlingar. Detta medför minskade kostnader och irritation samt ökad kvalitet. Det ökar utrymmet att använda tid och pengar till nya affärsmöjligheter och ger ett bättre företagsklimat som stärker Sveriges konkurrenskraft. Under upphandlingsdagarna 2012 kommer Tillväxtverket den potential offentlig upphandling har som verktyg belysa att bidra till tillväxt i näringslivet redogöra för erfarenheter av att skapa arenor för dialog vid etablering av valfrihetssystem presentera strategier och koncept för att få fler anbud från mindre företag

Vill du läsa mer om vad Tillväxtverket gör för att förenkla offentlig upphandling, besök oss på:

http://regelforenkling.tillvaxtverket.se/offentligupphandling

nyheter UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGAAFFARER.SE Landstingen får 375 miljoner för patientarbete Samtliga landsting klarar tre av de fyra prestationskraven i överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, och får därmed del av pengarna. Men bara fem av landstingen lyckades sänka sin antibiotikaförskrivning.

Fairtradekommuner från hela världen

Förhandling ger bättre anbud

Upphandlingsutredare Anders Wijkman avslöjar de viktigaste frågorna i utredningsarbetet.

Den 21 november lämnade Upphandlingsutredningen över sitt delbetänkande till civil- och bostadsminister Stefan Attefall. Delbetänkandet stakar ut det fortsatta arbetet och innehåller inga färdiga åtgärdsförslag. Utredaren Anders Wijkman tror att vi kommer att få se flera förändringar av upphandlingslagen framöver. Anders Wijkman framhåller vikten av ökad dialog och förhandling – alltför detaljerade kravspecifikationer från upphandlare gör att man missar de bästa anbuden. Han vill också höja gränsen för direktupphandling, en gräns som idag ligger på 287 000 kronor. Orsaken är att upphandlingar tar mycket tid och resurser i anspråk, för både myndigheter och företag. Andra viktiga frågor gäller ramavtalen, som

inte lyckas möta de behov som slutanvändarna har, brister i uppföljning och utvärdering samt resurser för upphandlare runt om i landet. Han har också blickat mot Danmark för att lösa problemet med segdragna överprövningar. Där har man inrättat en myndighet som handlägger vilka överprövningar som bör gå vidare till domstol, vilket kan snabba på processen. Upphandlingsutredningen tillsattes 2010 med uppgift att lämna förslag på hur regelverket för offentliga upphandlingar kan förbättras. Tre viktiga frågor ska belysas: hur små och medelstora företag ska få större möjligheter att delta i offentliga upphandlingar, hur användningen av miljö-, sociala- och etiska krav ska ske samt hur upphandlingsstatistiken kan förbättras. Åtgärdsförslagen kommer i slutbetänkandet som väntas vara klart den 28 juni 2012. Mer om upphandlingsutredningen i nästa nummer av Offentliga Affärer.

Ny utredning: Hur ska det statliga upphandlingsstödet samordnas? I dag ansvarar Kammarkollegiet för en övervägande del av arbetet med det allmänna upphandlingsstödet, medan Konkurrensverket och Miljöstyrningsrådet ansvarar för mindre delar. En ny utredning ledd av Hans Jeppson ska bland annat se över vilka verksamheter som bör samordnas och redovisa såväl de ekonomiska som

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

personella konsekvenserna av samordningen av berörda myndigheters verksamhet och Miljöstyrningsrådet. Utredaren kan även föreslå andra åtgärder som bidrar till att effektivisera upphandlingsstödet. Utredningsuppdraget (Dir 2011:78) ska redovisas senast den 1 mars 2012.

Malmö, Göteborg och ett 40-tal svenska kommuner har gjort gemensam sak med Sydney, Auckland, Madrid, Seattle och 1000 andra städer runt om i världen genom att diplomerats till Fairtrade City. Den 19-20 november hålls en internationell konferens i Malmö.

Stopp för vårdföretagens skatteplanering Med anledning av den senaste tidens kritik mot misskötsel av vissa privat drivna äldreboenden samlade regeringen tre ministrar till en presskonferens. Regeringen ger nu Skatteverket i uppdrag att granska aggressiv skatteplanering inom välfärdssektorn.

Förfinad ekonomikalkyl från SKL – För att göra trovärdigare ekonomiska bedömningar för kommunsektorn har SKL från och med den senaste Ekonomirapporten ändrat sättet att räkna på statsbidragen, säger Mats Kinnwall, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.

Nacka utsedd till årets tillväxtkommun Nacka kommun har tilldelats priset Årets Tillväxtkommun 2011 av Arena för tillväxt. Priset delades idag ut av vice statsminister Jan Björklund på Sveriges Kommuner och Landstings kongress.

Väsby prisad för bästa årsredovisning När Price Waterhouse Coopers utser bästa förvaltningsberättelse bland kommuner i Sverige placerar sig Upplands Väsby kommun som nummer ett. Väsby toppar med ”flera kreativa inslag inom ramen för sin genomtänkta struktur” skriver juryn i sin motivering.

Finansinspektionen får mer resurser Regeringen har föreslagit att ge Finansinspektionen mer resurser för att övervaka finansmarknaderna i dessa ekonomiskt turbulenta tider.

UTSTÄLL A Upphan RE PÅ dlingsd agarna 2012

Vi kan ta hand om hela din posthantering. Om du vill effektivisera arbetet och sänka dina kostnader finns det ofta en genväg – gör mindre. Vi kan hjälpa dig med alla typer av intern postservice, från utdelning av dagens post till hämtning och frankering av utgående post. Vi kan ta hand om hela ditt interna postflöde mellan olika avdelningar, vilket ger spårbarhet av posten ända fram till slutleverans. Även om din verksamhet är spridd runt om i stan (eller till och med i olika kommuner) så inkluderar vi alla avdelningar i vår internpostservice. Låt oss på Posten se över din posthantering så sparar du både tid och pengar. Läs mer på posten.se/postservice.

krönika

Släpp in upphandlingschefen i ledningsgruppen! Jag har under en mycket lång tid haft förmånen att arbeta operativt med offentlig upphandling i både kommun, stat och landsting. Sedan 2010 är jag chef för Upphandlingsstödet vid Kammarkol legiet. Vi arbetar dagligen med att främja goda affärer i offentlig upphandling genom att ge olika typer av vägledning och stöd. Målgruppen är både upphandlare och leverantörer. Högt upp på agendan står också att stärka upphandlingens strategiska betydelse. Ett önskemål från både upphandlarna ute på myndigheterna och inte minst vår uppdragsgivare som är regeringen. Tre frågor infinner sig då som jag gärna vill rikta till dig som sitter på pengarna, fattar de strategiska besluten, eller på annat sätt ansvarar för verksamhet inom det offentliga. Har offentliga upphandling någon strategisk betydelse? Behöver den stärkas? Om ja, hur gör man?

upphandlingen självklart en strategisk betydelse för oss alla i egenskap av skattebetalare och ansvarsfulla medborgare. Upphandling kräver specialistkompetens precis som all annan yrkesverksamhet. Ingen klipper sig hos skomakaren eller frågar om killen i kemtvätten på lediga stunder kan laga en tand. Då borde det vara lika naturligt att alltid vända sig till en erfaren yrkesutövare när det gäller offentlig upphandling. Den professionelle upphandlaren hjälper dig att få rätt vara eller tjänst till rätt kvalitet och rätt pris på rätt sätt. Ändå är den absolut vanligaste frågan till en upphandlare ”Måste vi verkligen göra en upphandling när vi redan vet vilken leverantör vi ska ha?” Detta talar tydligt för att upphandlingens och inte minst upphandlarens ställning behöver stärkas. Så här gör du

Behöver förvaltas professionellt

Den offentliga marknaden i Sverige omsätter enorma summor varje år. Olika belopp figurerar men låt oss anta att 500 miljarder är ganska nära sanningen. 500 miljarder, en svindlande summa! Dubbelt så mycket som de totala sjukvårdskostnaderna, 10 gånger så mycket som hela försvarsbudgeten, 10 gånger mer än vad detaljhandeln omsätter i julruschen och 30 gånger så mycket som Youngmans planerade att investera i Saab fram till 2017. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Dessa stora summor av skattemedel behöver förvaltas professionellt för att säkerställa att medlen används på bästa sätt till nytta för medborgarna. Därutöver är den offentliga upphandlingen ett effektivt redskap för att styra mot andra mål än de rent monetära. Kvalitet, miljö och socialt ansvar är viktiga ingredienser. Med så mycket pengar i potten och chans att påverka så viktiga frågor som vår miljö har

Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet har i uppdrag att bidra till en förenklad upphandlingsprocess för såväl upphandlande myndigheter som leverantörer. Vi tar fram vägledningar och erbjuder stöd i upphandlingsprocessen samt driver utvecklingen av elektronisk upphandling. Läs mer på www.upphandlingsstöd.se eller ring vår helpdesk på 08-700 0900.

Hur gör man då för att nå målsättningen med en stärkt ställning för den offentliga upphandlingen och dess yrkesutövare? Först och främst krävs ledningens och politikernas stöd inom den upphandlade myndigheten. Det slitna uttrycket att man inte gör som chefen säger utan som han/hon gör är absolut en sanning i detta sammanhang. Föregå med gott exempel. Släpp in upphandlingschefen i ledningsgruppen. Lyft upp upphandlingsfrågorna på agendan. Säkerställ att det finns tillgång till en professionell upphandlarkompetens inom varje myndighet. Betrakta upphandlaren som en oumbärlig del i alla anskaffningar. Se till att upphandlaren finns med redan när ni börjar fundera på att handla i stället för att skamset plocka in honom eller henne i sista sekund för att få någon som hjälper till att klämma in ett redan genomfört köp i LOU-kostym. Ge din upphandlare den ställning denne förtjänar, en plats i centrum förstås.

Agneeta Anderson, chef för Upphandlingsstödet på Kammarkollegiet

Är du morgondagens vinnare? Vi på Ekan älskar utmaningar, för vi vet att i utmaningar ryms också möjligheter. Möjligheter att göra någonting bättre. Idag står Västvärlden inför särskilt stora utmaningar då en unik generationsväxling pågår på arbetsmarknaden. Det finns en stor chans för din organisation att komma ut som vinnare, men för det krävs utveckling och anpassning till dagens och morgondagens nya förutsättningar. Hur kan vi säkra kompetensen? Vilka effekter får en äldre befolkning på vår ekonomi? Och hur ska vi attrahera och behålla morgondagens talanger?

Ekan off affärer 2011 185x65 (4.0).indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Det är här Ekan kommer in. I 25 års tid har vi hjälpt företag och offentliga organisationer att utvecklas och just nu vägleder vi bland annat 300 ekonomer så att de kan axla morgondagens ekonomroll. Det är ett bland många sätt att framtidssäkra verksamheten. Varmt välkommen att kontakta oss med dina utmaningar och möjligheter!

www.ekan.com 2011-01-20 09.19

TEMA UPPHANDLING

En affärsman hänger av sig kavajen Att otillåtna upphandlingar numera kan bötfällas har bidragit till att höja statusen för upphandlingsfrågor och för Sveriges offentliga upphandlare. Det menar Peter Lindblom, avgående chef från Konkurrensverket, och med ett långt yrkesliv inom upphandling bakom sig.

eter Lindblom har arbetat med offentlig upphandling i 20 år och har fått uppleva en rad stora förändringar i lagstiftningen. LOU (lagen om offentlig upphandling) infördes 1994 och minst två reformer daterade 2008 respektive 2010, har passerat. Trots det pågår nu en omfattande översyn av regelverket. Peter Lindblom sitter med som expert i den svenska utredningen som leds av Anders Wijkman, och trots att han går i pension i december kommer han inte helt att släppa upphandlingsfrågorna. – Nej, jag kommer med intresse att följa händelseförloppet den närmaste tiden, men jag kommer naturligtvis inte att ha samma koll som jag har idag, säger han. Först ut i LOU

Som utbildad jurist, född och uppvuxen i Finland och med en bakgrund i bankvärlden, närmast som bankdirektör, kom han till Sverige 1992. – Jag började på Riksrevisionsverket (RRV) och hamnade direkt in i betalfrågor. De statliga betalningarna hade dittills skötts i Postgirots monopol och nu skulle de avregleras, vilket betydde att RRV hade en mycket omfattande och samtidigt komplicerad upphandling att genomföra. Arbetet med upphandlingen planerades i god tid, men ganska snart fick vi klart för oss fördelarna med att invänta LOUs ikraftträdande. – Visst hade vi en upphandlingslagstiftning innan LOU men den var väldigt blygsam. Vi beslutade oss för att avvakta med upphandlingen till efter årsskiftet ’94, vilket gjorde att vi var en av de allra första som annonserade en upphandling i enlighet med LOU, berättar Peter Lindblom. Ungefär samtidigt gjorde vi en separat upphandling av betalkortstjänster för samtliga statliga myndigheter. När Riksrevisionsverket blev en renodlad revisionsmyndighet 1998 flyttade ansvaret för de statliga betalningarna över till Riksgäldskontoret – liksom Peter Lindblom, som fick en chefsbefattning. 18

– Upphandlingarna som Riksgälden handhade omfattade betalningar till oerhört stora värden, närmare 3400 miljarder kronor per år. Det inkluderade merparten av alla betalningstjänster i staten, från fakturor, lönebetalningar och skatter, till bland annat. transfereringar och pensioner. Till en början tilldelades uppdragen två banker men allteftersom ökade vi antalet leverantörer till först tre, och idag är det fyra banker. Syftet var förstås att ge marknaden en chans men även att öka valfriheten för de statliga myndigheter som använder tjänsterna. – Bankerna har lite olika specialiteter, någon har utvecklat lönebetalningar medan en annan bank har lagt större vikt vid utlandsbetalningar, så det kan vara värdefullt för myndigheterna att få alternativ. Under åren 1998-2003 satt Peter Lindblom med i Kammarkollegiets råd för den statliga inköpssamordningen. Rådet, som bildades 1998 i samband med den nya förordningen om statlig inköpssamverkan, bestod av medlemmar från de cirka tio myndigheter som tecknar de riktigt stora avtalen. Synar leverantörernas anbud

När Peter Lindblom berättar om sin tid som upphandlingschef på Stockholm Vatten AB framträder en person som vill göra goda affärer, pressa priserna och syna leverantörerna. Inom ramen för upphandlingar inom försörjningssektorn, LUF, uppstod den möjligheten, och han ansvarade för flera stora avtal. Bland annat byggentreprenader till värden på flera 100-tals miljoner kronor. – Det var en intressant tid för mig, framförallt eftersom LUF medger ett större utrymme till förhandling. Det är svårt att göra goda affärer om man inte har möjlighet att syna leverantörernas anbud ordentligt, vilket man kan göra vid en förhandling. Han ser förstås vikten av tydliga regler och insikt om risken för korruption, men han tror inte att korruption sker i förhandlingsfasen, där det dessutom är flera personer närvarande. Du som har ansvarat för så många viktiga upphandlingar till mycket stora värden – har

du någonsin varit utsatt för mutförsök? – Nej, jag har aldrig någonsin blivit erbjuden något. Jag har alltid i väldigt klara ordalag förklarat vad som gäller och inte i någon situation inbjudit till sådant . Tillsynsman med muskler

Hur blev du sedan anställd på Konkurrensverket? – Jag sökte jobbet via annons. I samband med att Nämnden för offentlig upphandling skulle inordnas i Konkurrensverket sökte de en chef för avdelningen för offentlig upphandling, och den vägen blev jag anställd. Han började i september 2007 och var förstås då ett bekant ansikte för många. I juli 2010 ändrades så lagstiftningen som fick oerhört stor betydelse för verksamheten på Konkurrensverket. Trots flera stora regeländringar under hans långa karriär framhåller Peter Lindblom den om upphandlingsskadeavgift som den mest omdanande. – Innan dess var Konkurrensverket en tillsynsmyndighet utan muskler. Vi kunde skriva brev, vända oss till regeringen men det fanns ändå vissa myndigheter som obstruerade. Nu finns inte den möjligheten kvar. Myndigheter som inte följer LOU kan riskera böter upp till 10 miljoner kronor. Det har satt sina spår. – Först nu har LOU fått auktoritet. Nu är det allvar, tiden för lekstuga är förbi. Det har många myndigheter märkt, Konkurrensverket har fört flera ärenden till domstol . Peter Lindblom menar att det har lett till upprustning för upphandlarfunktionen på flera håll. – Flera myndigheter har gett upphandlingarna mer resurser på grund av läget, vi kan inte längre skoja bort de offentliga upphandlingarna. Det har definitivt bidragit till att höja statusen för upphandlare. Vissa har reagerat på den nya skadeavgiften, och känt sig närmast jagade. Men jag tror inte att någon kan förneka betydelsen av att sanktionerna har ökat respekten för upphandlingslagstiftningen. – Min uppfattning är att problemet inte www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

TEMA UPPHANDLING

ligger hos upphandlarna utan hos deras chefer. Många chefer har inte haft en susning om vad som krävs, exempelvis för att få direktupphandla eller så har cheferna bara struntat i regelverket. Lyft fler ärenden till EU

Med den erfarenhet Peter Lindblom har måste jag passa på att fråga om den kontroversiella frågan om miljö- och sociala krav i upphandlingar. Konkurrensverkets uttalanden väcker irritation hos aktörer som anser att man motarbetar goda föresatser kring miljö- och sociala frågor. – Konkurrensverket är ingen motståndare till miljö- och sociala frågor. Men dessa frågor är komplicerade. Man måste i varje enskilt fall göra en bedömning och en konsekvensanalys av hur kraven slår. För att ge lika förutsättningar bör man se över kraven och utvärdera om de är rimliga för exempelvis de mindre leverantörerna, om de är uppföljningsbara. Han förstår att det är svårt för upphandlande myndigheter att agera i frågan. – Ett problem är att det finns så begränsad rättspraxis när det gäller flera av frågorna och då svävar vi i ovisshet. Jag hade gärna sett att EU-domstolen tog upp några av dessa ärenden.

Varför gör de inte det? – Frågan är hur ofta de får en chans att titta närmare på ett ärende. Svenska domstolar lyfter sällan frågorna vidare. En orsak kan vara att det tar sådan tid. Det är inte ovanligt att det tar EU-domstolen ca två år att komma med ett avgörande. I vissa andra medlemsländer är man villigare att lyfta ärenden till EU-domstolen. Peter Lindblom är 61 år och har valt att gå i pension i förtid. – Nu vill jag prioritera livet. Jag har saker jag vill göra, bland annat ska jag ut och resa. Det känns jätteskönt och privilegierat – att man har den möjligheten, säger han. Han har haft en spännande och relativt snabb karriär. Jag upplever att den finlandssvenska dialekten förstärker hans integritetsstarka person, som kanske är en del av hemligheten bakom Peter Lindbloms framgångar. – Jag har gjort en intressant resa och har sett offentlig upphandling ur flera olika perspektiv. Jag har fått en mångsidig bild inom ett viktigt rättsområde och det är jag tacksam för. Malin Ulfvarson

Ellen Hausel Heldahl efterträder Peter Lindblom på tjänsten som chef över Upphandlingsavdelningen på Konkurrensverket. Hon kommer närmast från Socialdepartementet och enheten för offentlig upphandling.

Peter Lindblom. Foto: Catharina Biesèrt

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst

erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet. RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst. Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.com

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

TEMA UPPHANDLING

Upphandling ger usla arbetsvillkor Upphandlingar av kollektivtrafik skapar otrygga arbetsförhållanden för förarna, som måste söka om sina tjänster när en ny entreprenör vinner avtalet. I Stockholm har man som policy att personalen följer med, men i Göteborg avråder juristerna från sådana krav i upphandlingen.

I Benny Hast, områdeschef för Keolis.

dag är kollektivtrafiken konkurrensutsatt i hela landet. Nya upphandlingar görs i regel med 8-10 års intervall och när en ny entreprenör ska ta över busstrafiken sägs alla förare upp. De flesta får anställning hos det nya bussbolaget, men facket kritiserar att trafikföretagen ges möjlighet att gallra ut personal som till exempel börjar bli till åren. Dessutom innebär nyanställning inte sällan sämre villkor. Sådana arbetsförhållanden stressar bussförare och skapar oro för anställningen. Lasse Selander som är fackligt ansvarig för Kommunals trafikmedlemmar i Göteborg, är kritisk mot Västtrafik som är upphandlande huvudman, eftersom man inte inkluderar krav på övertagande av personal i sina upphandlingar. – Det råder olika uppfattningar kring övertagande av personal i samband med upphandling av kollektivtrafiken. I till exempel Stockholm har man som policy att den befintliga personalen följer med, vilket inte är fallet i Göteborg, säger Lasse Selander som organiserar både kommunalt och privat anställda trafikmedlemmar. Juristerna på Västtrafik anser inte att det är möjligt att ställda sådana krav. – Frågan har varit uppe på politisk nivå och vi kommer säkert få anledning att diskutera vidare, men vi har inga planer just nu på att göra annorlunda, säger trafikchef Mikael Olsson på Västtrafik. Västtrafik ställer dock krav på att övertagandet ska ske på ett bra sätt. – Där ingår bland annat att ge all befintlig personal chansen att söka, påbörja rekryteringsprocessen i god tid och även tydligt lämna besked i frågan, säger Mikael Olsson.

Krav eller kultur

Lasse Selander, Kommunal.

En upphandling har nyligen avslutats i Angered och operatören Keolis har dragit igång

anställningsprocessen inför trafikstarten i juni 2012. Avtalet omfattar 125 medarbetare och 17 linjer och omsättningen uppgår till cirka 100 miljoner kronor per år. Keolis kör sedan ett år tillbaka även i Partille och Mölndal. Lasse Selander menar att det är en tillgång för den nya entreprenören att få behålla de människor som är väl insatta i verksamheten och att slippa processen med nyanställningar. Finns det några skall-krav inskrivna i upphandlingsförfarandet när det gäller övertagande av personal? – Nej, det gör det inte och jag tror inte att det gör det i Stockholm heller, där har man som kultur att ta över personalen vid upphandling och man har inte bråkat om det. Hur långa är avtalsperioderna?

– Just nu ligger de på åtta år med option om förlängning i ett eller två år. Det är längre avtalsperiod än vi hade tidigare, men det går ändock ganska fort och man hinner passera att antal sådana perioder under ett arbetsliv. Lasse Selander började själv på ett trafikföretag 1987 och förlorade anställningen vid en upphandling 1997 varpå han fick en annan anställning framtill 2004 när han blev uppsagd igen och började då på Göteborgs spårvägar. – Det kommer en ny upphandling nästa år och då kanske jag åker ut igen, säger han. Har inte personalen i Angered någon form av anställningstrygghet? – De som är anställda av Göteborgs spårvägar är anställda av Göteborgs kommun och har ju någonting som heter anställningstrygghet. Men det vet vi ju vad den är värd, det handlar ju om omställning och det kan innebära ett annat arbete och det är ju sådant som väcker oro hos folk. Facket övervakar att kollektivavtalen och den allmänna lagstiftningen följs i processen, men vad kan ni mer göra? – Det vi kan göra är att föra en dialog och www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Ser inte nyttan För flera av förarna har upprepade gånger drabbats av förflyttning på grund av trafiköverlåtelser vid nya upphandlingar och de ger uttryck för frustation och ser inte nyttan med ständiga byten av entreprenörer.

framföra våra åsikter. Det gör vi just nu med Keolis, angående personalen i Angered. Benny Hast är områdeschef för Keolis i Göteborg. Han beskriver hur anställningsprocessen går till. – Eftersom förutsättningarna i avtalet inte innebär något automatiskt övertagande så är det vi som avgör vilka som blir anställda. Vår policy är att intervjua samtlig personal i området och personalen som finns i Angered idag, tillsammans med vår befintliga personal i Mölndal och Partille utgör en naturlig rekryteringsbas. Märker du, som arbetar inom organisationen, att det kan uppfattas som en otrygghetsoch stressfaktor att man riskerar att stå arbetslös vid nya upphandlingar? – En viss osäkerhet kan säkert finnas hos några förare. Samtidigt står branschen inför en situation där det behövs fler förare totalt. Därför tror jag inte att det råder någon större oro bland förarna för att bli arbetslösa. Lasse Selander på Kommunal kan bekräfta bilden. – Läget i Angered just nu är positivt eftersom kollektivtrafiken ska utökas något och det finns ett stort behov av chaufförer. Just nu står vi inte i en situation där folk kommer att bli arbetslösa. Men för dem som varit sjuka mycket, eller kommit upp i åren, kan det bli svårare att få plats hos den nya operatören, säger Lasse Selander som menar trafikföretagen tar chansen att göra en utgallring av personal. Mona Sundquist & Malin Ulfvarson

Vi har frågat några busschaufförer som idag är stationerade i Angered, där man byter entreprenör i juni 2012, på vilket sätt de påverkas och vad de ska göra när Keolis tar över busstrafiken? Lilli Sörensen är 62 år har valt att inte söka ny anställning hos Keolis. Hon har arbetat för Göteborgs spårvägar i 33 år och vill stanna på företaget. Hon blir då erbjuden en omplacering. – Det blir till att flytta på sig igen vilket är synd för jag både trivs med arbetsområdet och bor här i Angered. Jag har även tidigare kört i Angered men vi förlorade avtalet och vann då istället Ale. Körde där i tio år tills vi förlorade igen. Men då fick vi tillbaka Angered och nu är det alltså dags att flytta på sig igen. Hon har svårt att se fördelarna med en ständig konkurrensutsättning. – Jag förstår inte varför – priset är högt och det blir heller ingen kvalitetshöjning varken trafikmässigt eller för oss personal i och med upphandlingsförfarandet, säger Lilli Sörensen. Kollegan Paul Chamat berättar att det snarare blir försämringar, i alla fall för egen del. Han har varit på intervju hos Keolis men har ännu inte bestämt sig för hur han ska göra. Med 23 års anställning hos Göteborgs spårvägar har han förmånen att kunna välja. – Jag får inte mina 30 semesterdagar som jag har hos Göteborgs spårvägar, Keolis erbjuder mig 25 dagar. Efter en

upphandling blir det också en ny turordning i och med en ny arbetsgivare. – Jag har arbetat sedan 90-talet och varit med vid de djävla upphandlingarna som Västtrafik har gjort. Hur kan de tro att det blir bättre? Personalen blir tvungen att köra i områden som de inte vill och ställa in sig på nytt. Det är rent ut sagt för djävligt! – De leker också med vår kompetens. Vilken jävla apa som helst kan få köra buss och de går med på sämre arbetsvillkor. Detta ger en urholkad arbetskår som förlorar sin yrkesstolthet. – Det är som att du står med kepsen i handen. Vi är som fotbollar man sparkar runt. För min del innebär det att jag kan göra val och stanna hos Göteborgsspårvägar och söka ett nytt område men det gäller inte alla mina kollegor. Nästa år är det dags för ännu en ny upphandling Lena började köra spårvagn 1982 och har varit anställd i snart 30 år, så även hon kan välja att stanna kvar hos Göteborgs spårvägar, med bättre semestervillkor, men det finns flera parametrar att ta hänsyn till. – Alternativet till Keolis är att köra nere i stan, eller på Hisingen men där är det bara två år kvar innan nästa upphandling och jag är 52 år så jag måste tänka på att göra rätt val. – Nu har jag promenadavstånd till arbetet och vill gärna arbeta i Angered där jag känner kunderna som också känner sig trygga med att känna igen föraren. Hon tyckte att flera saker fungerade bättre när det var ett och samma bolag som skötte trafiken. – Nu vet inte den ena vad den andra gör, till exempel i radiokommunikationen.

ipf

Öka din växtkraft och arbetsglädje!

25 år

1986-2011

georg lulich grafisk form

IPF är ett konsultföretag vid Uppsala universitet med fokus på organisation, ledarskap och HRM. I 25 år har vi utvecklat framtidens chefer och medarbetare i privata och offentliga organisationer. I mötet mellan forskning och arbetsliv förmedlar vi kunskaper baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet till våra kunder på ett lättillgängligt sätt. Vi genomför uppdrag i hela landet med Uppsala som utgångspunkt. Kontakta gärna Jonas Dahl, telefon 070 761 6601 eller jonas@ipf.se, så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig och din organisation!

IPF AB, Bredgränd 18, 753 20 Uppsala telefon: 018-57 20 50 e-post: kundservice@ipf.se hemsida: http://www.ipf.se/

TEMA UPPHANDLING

Sverige reformerar europeiskt upphandlingsnätverk När Sverige tog över ordförandeklubban i Public Procurement Network, ett europeiskt nätverk för offentlig upphandling, initierade man stora förändringar genom att erbjuda fler medlemmar att bli aktiva och upprätta en ny arbetsstruktur.

en offentliga upphandlingen i EU är under stor förändring. Därför är det europeiska nätverket extra värdefullt, där gemensamma frågeställningar och utmaningar kan diskuteras. När Sverige tog över ordförandeklubban i Public Procurement Network, PPN, i somras inledde man med att öppna upp för fler aktiva medlemmar. Tidigare bestod nätverket i princip av tolv medlemsländer som träffades regelbundet och fungerande som en rådgivande arbetsgrupp för övriga medlemmar, som träffades endast en gång per år. – Vi tycker att det är viktigt att alla är med, framförallt nu när det händer mycket inom den offentliga upphandlingen med flera initiativ från EU och nya reformer, säger Charlotta Frenander på Konkurrensverket, och kontaktperson i PPN. – Vissa medlemsländer har varit drivande och kanske kommit längre i sin implementering av direktiven. Andra länder har större svårigheter och därför tycker vi att det är extra viktigt att alla är med i nätverket, til�lägger hon.

– Jag tycker att EU-kommissionens meddelande är bra eftersom det visar att man är relativt öppen för olika typer av lösningar, säger Charlotta Frenander. Men trots försöket till förtydligande från EU-kommissionen finns det fortfarande vissa oklarheter och problem, och PPN planerar att ta upp ämnet till diskussion och se om man kan peka ut en möjlig väg att gå vidare. Norge, Nederländerna och Sverige har utsetts till arbetsgrupp som ska bereda frågan inför nästa möte i december. Uppdraget är att definiera problemet och formulera vilka frågeställningar som är av intresse. – Ambitionen är att få mötena konstruktiva så att vi kan gå vidare i frågeställningar som medlemmarna vill försöka få klarhet i. Angelägna frågor

Ordförandeuppdraget är att organisera nätverket åt medlemmarna men det finns förstås även möjlighet att lyfta frågor som Sverige tycker är särskilt angelägna. – Vi kommer att föra fram frågan om

Hjälps åt att gå vidare

Syftet med PPN är att medlemmarna kan utbyta erfarenheter, goda exempel och diskutera eventuella oklarheter med koppling till EU-direktiven kring offentlig upphandling. Nätverket träffas fyra till fem gånger per år och består av samtliga EU:s medlemsländer plus EES/EFTA-länder, såsom Norge och Schweiz, men även EU:s kandidatländer är välkomna såsom Turkiet och Kroatien . – Vi har också föreslagit en ny struktur för att lyfta angelägna frågor och föra diskussioner. Inför varje möte kommer vi att utse en eller flera arbetsgrupper som bereder frågorna inför respektive träff, säger Charlotta Frenander. Nästa möte kommer att ta upp frågan om villkoren för offentlig – offentlig samverkan, till exempel samverkan mellan myndigheter. Nyligen publicerade EU-kommissionen ett meddelande med dess ståndpunkter hur reglerna ska tolkas. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

sanktioner och tillsyn och visa upp våra erfarenheter. I medlemsländerna varierar det stort i vilken omfattning man tillämpar sanktioner och hur överprövningar och rättsprocesser förs. Det tycker vi är väldigt intressant, säger Charlotta Frenander. Våra nya sanktionsmöjligheter har fått en betydelsefull effekt i Sverige och Charlotta Frenander menar att möjligheten till sanktioner är nödvändig för att den offentliga upphandlingen ska fungera på ett bra sätt. – Vi har sett att flera medlemsländer är intresserade av frågan, säger hon. En annan fråga som kan bli aktuell under Sveriges ordförandeskap är hur man ska upphandla sociala tjänster, till exempel omsorg och vård. – Det blir intressant att se hur olika man upphandlar dessa tjänster i de olika medlemsländerna. Då blir det också tillfälle att diskutera Lagen om valfrihetssystem, LOV, som vi lyfter fram som ett viktigt exempel här i Sverige. Naturligtvis kommer man även att diskutera den pågående reformen av EU-direktiven för offentlig upphandling. – Vi vill förstås vara med och påverka så mycket som möjligt. Ett förslag väntas före årsskiftet som vi kommer att diskutera i nätverket. Vi väntar oss stora förändringar, absolut väntas en större flexibilitet i upphandlingsreglerna och vilka olika hänsyn man tycker är viktiga som ska kunna vägas in på ett bättre sätt än idag. Konkurrensverket leder arbetet med PPN i samråd med Socialdepartementet. Ordförandeskapet avslutas med en konferens under senare delen av 2012, innan man lämnar över ordförandeskapet till Irland och Litauen. Malin Ulfvarson

Charlotta Frenander, Konkurrensverket och kontaktperson i PPN.

UTSTÄLL A Upphan RE PÅ dlingsd agarna 2012

Vilka felmarginaler är acceptabla i Våra ekonomiprocesser? Moderna arbetssätt och tillhörande IT-system effektiviserar arbetet och ska eliminera fel. Men hur ser verkligheten egentligen ut? Felfria ekonomiprocesser finns det? Qvalias erfarenhet säger att felmarginalerna ökar i takt med ökad modernisering och effektivisering. Vad kan det innebära i reda pengar för er organisation? Kontakta oss så berättar vi mer.

www.qvalia.com

Qvalias affärsidé är enkel – att stoppa svinn i våra kunders transaktionsflöden. Vi upptäcker dolda medel och rätar upp felaktigheter inför framtiden. Vårt erbjudande är en kvalitetssäkring av era interna ekonomiprocesser och förvandlar fel till ren vinst!

Facebook

MySpace

StumbleUpon

Digg

Microsoft

MSN

Apple

MobileMe

Ebay

Slash Dot

Mixx

Skype

Technorati

App Store

Amazon

Last.fm

Mister Wong

FriendFeed

YouTube

Qik

Vimeo

Viddler

Newsvine

SlideShare

Google

Google Talk

Tumblr

WordPerss

Blogger

Yahoo

Microsoft

App Store

Tema: EKONOMI Feedburner

WordPress (blue)

Drupal

Gowalla

ICQ

Metacafe

Yelp

Virb

Xing

Paypal

Heart

Star

Posterous

Podcast

Button Blue

Button Orange

Green

Innovativ upphandling når fler med sociala medier Yahoo Buzz

Netvibes

AOL

Behance

Design Float

Deviant Art

Design Bump

MSN

Apple

MobileMe

Friendster

Bebo

Squidoo

Share This

nnovativ upphandling är ett viktigt steg när det gäller hållbar tillväxt. Verket för innoRSS Email vationssystem, Vinnova, är myndigheten med uppdrag att hitta nya lösningar kring Update #1 hantering av upphandlingar som både kan fylla samhällets behov bättre, skapa nya Google Buzz jobb och Picasa ge nya exportmöjligheter. Bing Meetup Men diskussionen kring ämnet bör föras på fler plan. De sociala medierna erbjuder en utmärkt möEbay WordPress (blue) innovativ Drupal tesplatsFeedburner för diskussioner kring upphandling. Idag förväntas alla företag ha en hemsida där Gowalla ICQ hitta information Metacafe och finns Yelp det dessman kan utom en sida för kommunikation har man en bra grund för kundkontakt. Xing Paypal att utnyttja Heartsina vänners Starkontakter Genom kan man nå ut till oändligt många fler människor och företag än genom traditionell anPodcast Button Blue Buttonär Orange Green nonsering. Bara detta ett tillräckligt skäl till att utnyttja sociala medier som Facebook, Twitter och LinkedIn och med fyra miljoner Button Red svenskar Button Button Light Blue Button Yellow att påWhite Facebook finns möjligheterna nå ut till många. Innovativ upphandling som fortfarande ett begrepp som håller på att formas skulle kunna få mycket näring från denna typ av medier. – Man måste våga föra debatten om vikten av den sociala mediefronten. Intresset ökar, fler människor och företag ansluter sig till olika nätverk så nu bör myndigheter och kommuner ta frågan på större allvar. Analys och tankar man delar i dessa forum är viktiga, säger Johan Almesjö, förbundsdirektör, Inköp Gävleborg. Billig marknadsföring

Kostnadsmässigt är det också fördelaktigt att investera i sociala medier. Som företag kan man utnyttja att kunder kommenterar det man skriver om eller lägger upp egna åsikter om produkten eller tjänsten. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Johan Almesjö, förbundsdirektör Inköp Gävleborg

– Man måste ju sedan själv välja hur man förhåller sig till informationen, menar Johan Almesjö. Får företaget kritik kan denna användas till företagets fördel eftersom man får en chans att försvara sig. På detta sätt kan man ge kunden en mer nyanserad bild av företagets produkter eller tjänster. Man kan också nå många fler och ha en direkt kontakt med sidans besökare. Kommande debatt

Sociala medier är en av programpunkterna på de kommande Upphandlingsdagarna i februari. Som talare i ämnet ser vi Johan Almesjö som kommer att prata om innovativ upphandling med fokus på sociala medier. – Sociala medier är ett bra sätt att nå ut med ett budskap eller skapa debatt om en fråga och innovativ upphandling är ett exempel på där intresset är starkt idag. Frågan bör därför flyttas längre upp på agendan inom offentliga upphandlingar. Man måste göra bra och rätt i affärer, säger Johan Almesjö. Innovativ upphandling följer inte hierarkiska mönster enligt Johan Almesjö. Vem som

helst tar del av informationen och det är ämnesområdet som är intressant. Viktigt att vara kritisk

Johan Almesjö jobbar själv mycket med LinkedIn där han har lagt upp frågeställningar om innovativ upphandling vilket har väckt stort intresse. – Det tog vägar som man inte kunde förutspå med intressanta och engagerande dialoger genom inlägg från läsarna. Medlemskap i vissa forum avgränsar antalet läsare men många nås och kopplar man ihop medierna så har man ett ganska heltäckande nätverk. Johan Almesjös egen blogg är personlig men fortfarande professionell. – Det är viktigt att man utmanar utan att tappa den professionella tonen. Man måste kunna bli citerad från bloggen och också kunna stå för det man säger. Framtidens forum

Inom sociala medier finns inget informationsövertag eftersom alla får veta allt samtidigt. – Det är ett forum som håller i framtiden där man kan uttrycka sig och fylla olika syften men det är också viktigt att analysera och ta eget ansvar för det man skriver och läser. Detta kritiska förhållningssätt föder i sin tur en analytisk egenskap, säger Johan Almesjö. Men trots de enkelt skapade mötena mellan olika parter över nätet kommer behovet av en nära dialog kvarstå ansikte mot ansikte. Snarare tror Johan Almesjö att det kan det vara så att vi istället kommer se ett ökat behov av fysiska möten särskilt när beslut ska fattas. Stina Rangmar

Utmana – utan att tappa den professionella tonen. 25

Button Yellow

TEMA UPPHANDLING

Konsultmäklare allt mer populära Konsultmäklare är en funktion som växer sakta men säkert på marknaden och tar allt större andelar. Fördelarna är flera, tillgång till expertkunskap, färre led av underleverantörer och pressade priser är några.

onsultmäklare fungerar som en förmedlare till konsulter i enmans- eller fåmansföretag. Vanligast är det inom management- och IT-branschen. En förklaring till den växande marknaden kan vara att den upphandlande myndigheten genom konsultmäklaren kan komma i kontakt med expertkompetens som har valt att starta eget. De i sin tur tar tacksamt emot möjligheten att delta i upphandlingarna. – Många erfarna konsulter som har startat eget sitter på en enorm drivkraft och kompetens, men skulle aldrig själva kunna delta i offentliga upphandlingar, vilket gör att det behövs konsultmäklare som kan förmedla uppdragen mellan de båda partnerna, menar Thomas Goréus, vd för konsultmäklarföretaget Assistera.

Mindre luftpengar

En annan bidragande orsak är att de stora företagen har tröttnat på att betala flera parters vinstmarginaler, så kallade luftpengar. – Ett exempel på detta är när Stockholm stad valde driftleverantör, vilket i slutändan inne-

bar hela sex led mellan utförare och kund. En konsultmäklare minskar leden mellan utförare och inköpare och därmed också kostnaden. – Det är ett smidigt sätt att göra upphandlingar på. Istället för att göra sju enskilda upphandlingar, kan de göra en stor volymupphandling med oss och hitta kompetenser de aldrig skulle gjort annars, säger Thomas Goréus. Han hoppas och tror att trenden fortsätter och att konsultmäklarna kommer att ta ännu fler andelar. – Inom de närmsta åren kommer konsultmäklare att ha en betydande andel kunder från den offentliga marknaden. Vanligt med ramavtal

Västra Götalandsregionen har i sin stora ITkonsultupphandling tidigare i år tilldelat kontrakt till ett antal konsultmäklarfirmor. – Den största fördel som vi ser är deras stora nätverk av konsulter som gör att de har hög leveranskapacitet. Indirekt bidrar detta också till en prispress, säger Kjell Foss, kommunikationschef på Västra Götalandsregionen.

Han berättar att kollegorna på Region Skåne har använt konsultmäklare på avtal där man valt att anlita endast en leverantör, och de har också själva resonerat kring en sådan lösning. Vad ska man tänka på när man upphandlar konsulttjänster via mäklare? – Eftersom konsultmäklarfirmorna jobbar med underleverantörer är det viktigt att ställa krav på samarbetsformer dem emellan, säger. Swedish Consulting Group är leverantör till både Västra Götalandsregionen och Region Skåne. De rapporterar att de växer och nyligen rekryterades en ny vice VD, Joakim Fergeus Almroth. – Efterfrågan på konsulter med spetskompetens ökar och genom sin tradition att arbeta med och representera specialister inom IT och management blir SwCG en attraktiv partner när det gäller ramavtal. Joakim Fergeus Almroth, som tidigare arbetade på Assistera, gör prognosen att SwCG har fördubblat sin verksamhet och har 200 fulltidskonsulter ute på marknaden om ett år. Malin Ulfvarson

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

ARE PÅ 012 UTSTÄLL lingsdagarna 2 d Upphan

Se f ilmen!

Papper till kontoret Det ska bara finnas där, precis som mjölken i kylskåpet. Kontorspapperet kan ses som företagets baslivsmedel, för en fungerande vardag på jobbet. Men kanske just för att det är så självklart glömmer många hur viktigt det är, och att utnyttja papperets alla möjligheter för att sprida budskap och spegla företagets profil. Hos Antalis finns marknadens bredaste sortiment för kontorets alla typer av kopiatorer, skrivare, printrar och faxar. För alla krav på kvalitet, funktion, ekonomi och miljö. Från det mest vardagligt vita till exklusivt, kulört och återvunnet. Data Copy, 4CC och Colorit är några av de mest kända varumärkena. Sortimentet, som även inkluderar allt från kuvert och etiketter till omslagspapper, emballage, tejp och lådor gör oss till en viktig partner för alla nivåer i företaget. Från vaktmästeriet och postrummet, till marknadsavdelning och direktion. Så om du behöver något utöver mjölk till kontoret: Just ask Antalis!

010 707 70 00

www.antalis.se

PRINTING AND OFFICE PAPER • VISUAL COMMUNICATION SUPPORT MATERIAL • PACKAGING SOLUTIONS • SERVICES AND SOLUTIONS

EXPERTPANELEN SVARAR

Bestämmelserna om inköpscentraler som infördes i den svenska lagen om offentlig upphandling i juli 2010 gör det exempelvis möjligt för en kommun att genomföra ramavtalsupphandlingar som inköpscentral för några grannkommuners räkning. Etablerandet av nya inköpscentraler orsakar dock fortfarande frågor i Sverige.

Pia Nylöf, chefsjurist SKL Kommentus

Anser du att en inköpscentral bör införskaffa ett uttalat uppdrag från en kommun eller ett kommunalt företag för att genomföra upphandlingar för deras räkning?

Om inte, vad får det för effekter för avropande kommuner, bolag, landsting och myndigheter?

En inköpscentral definieras i LOU som en upphandlande myndighet som antingen ingår ramavtal i eget namn eller som medverkar vid en offentlig upphandling som ombud för andra upphandlande myndigheter. När en inköpscentral upphandlar som ombud för andra görs det genom ett särskilt uppdrag. Den situationen är således reglerad i LOU. I det fallet en inköpscentral gör en upphandling i eget namn behövs inget särskilt uppdrag. Det finns inget krav i LOU på att ett särskilt uppdrag måste införskaffas från de myndigheter som ingår i upphandlingen när denna görs i eget namn av inköpscentralen.

Upphandlande myndigheter får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster med hjälp av en inköpscentral. Detta framgår av LOU. Det innebär att de kommuner m.fl. som har angetts som avropsberättigade i det förfrågningsunderlag som annonserats får en möjlighet att tillämpa det ramavtal som upphandlats av inköpscentralen. Det en möjlighet för upphandlande myndigheter men som huvudregel ingen skyldighet även om avtalstroheten givetvis är viktig. En positiv aspekt är att den administrativa bördan bli betydligt mindre för såväl inköpscentralen som den upphandlande myndigheten då man slipper hela fullmaktsprocessen och ramavtal kan ingås av inköpscentralen självt.

Det tycker jag, eftersom det är frågan om olika myndigheter med kommunalt självstyre och bolag som ska fatta sina egna beslut.

Min gissning, är att det kan komma att medföra att många av dem kommer att sitta med dubbla eller till och med flera parallella avtal. Dels avtal tecknade av inköpscentralen, grannkommuner och kommunalförbund. Men även av egna, i de fall man har beslutat att göra egen upphandling. Det blir svårt att ha koll på att avtal finns, vad det gäller och vem som har tecknat det. Dessutom kan det nog bli riktigt krångligt att hantera beställningar, reklamationer och avtalsuppföljning.

Ja. Det är en naturlig ordning mot bakgrund av vad som gällt för samordnade ramavtalsupphandlingar enligt svensk rättspraxis före införandet av reglerna om inköpscentraler. Det är dessutom nödvändigt mot bakgrund av vad den svenska lagstiftaren har uttalat om avsikten med de svenska reglerna om inköpscentraler. Om en inköpscentral agerar grossist kan inköpscentralen göra inköpen för egen räkning och därefter sälja vidare dessa varor eller tjänster till andra upphandlande myndigheter. I sistnämnda situation behöver inte inköpscentralen ha ett uppdrag vid upphandlingen av ramavtalet från den eller de upphandlande myndigheter som senare kan komma att köpa varor eller tjänster från inköpscentralens lager. De svenska reglerna innefattar emellertid inte sådan grossistverksamhet.

Jag kan inte se några egentliga effekter med undantag möjligen för att inköpscentralerna förmodligen kommer att bestå av en eller några få och stora centrala aktörer på den svenska marknaden. Det kan i sig inverka negativt på konkurrensmöjligheterna främst för små och medelstora företag. Det är emellertid min uppfattning att de svenska lagreglerna med nuvarande utformning inte ger stöd för att inköpscentralen får upphandla ramavtal för andras räkning utan ett uppdrag att göra det. En kommun som, med nuvarande regler om inköpscentraler, gör avrop på ramavtal som har upphandlats av en inköpscentral, utan att kommunen har lämnat ett uppdrag åt inköpscentralen innan upphandlingen genomfördes, löper därför en risk att en domstol finner att avropet är en otillåten direktupphandling. Om avrop ska ske genom förnyad konkurrensutsättning är det den avropande myndigheten som är ansvarig för att avropen har stöd i ett korrekt upphandlat ramavtal.

Roland Pettersson, UpphandlingsKonsult i Sverige AB

Helena Rosén Andersson, advokat, Advokatfirman Lindahl

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

% # #

Och hur kan det tĂ¤nkas pĂĽverka marknaden och leverantĂśrerna?

I alla ramavtalsupphandlingar finns osĂ¤kra parametrar som specificeras fĂśrst vid avrop. Det Ă¤r mĂśjligt att precisera och komplettera villkor under fĂśrutsĂ¤ttning att man inte vĂ¤sentligt avviker frĂĽn villkoren i ramavtalet. Den parameter som i princip alltid Ă¤r obestĂ¤md i ett ramavtal Ă¤r den volym som kommer att avropas oavsett om det finns ett sĂ¤rskilt uppdrag att genomfĂśra en upphandling eller inte. Ramavtalet kan upplevas som osĂ¤kert fĂśr leverantĂśrerna men det utgĂśr ocksĂĽ en affĂ¤rsmĂśjlighet. Med ramavtalet fĂĽr leverantĂśren vissa volymer men ocksĂĽ en mĂśjlighet att bearbeta en marknad som annars inte funnits dĂ¤r.

Om en inkĂśpscentral skulle fĂĽ upphandla ramavtal fĂśr andra upphandlande myndigheters rĂ¤kning utan ett fĂśregĂĽende uppdrag frĂĽn den eller de myndigheter som avser att gĂśra avrop enligt ramavtalet och det sĂĽledes tillĂĽts vara oklart vid anbudsgivningen hur stor omfattning ramavtalet har under dess giltighetstid finns det en risk fĂśr att endast marknadens stĂśrsta leverantĂśrer kan lĂ¤mna anbud i upphandlingen, eftersom endast marknadens stĂśrsta leverantĂśrer kan antas ha ekonomisk och teknisk kapacitet att utfĂśra kontraktet. En sĂĽdan ordning Ă¤r ofĂśrenlig med EU:s lagstiftares och den svenska lagstiftarens avsikt att underlĂ¤tta fĂśr smĂĽ och medelstora fĂśretag att pĂĽ rimliga villkor konkuera om offentliga kontrakt.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga AffĂ¤rer 6 2011

# # # # " ! expertpanelen SVARAR â&#x20AC;&#x201C; stĂ¤ll DIN frĂĽga till brev@hexanova.se

Upphandlingarna och beloppen blir sĂĽ stora och det blir enormt viktigt att fĂĽ avtal eftersom det ger sĂĽ lĂĽngtgĂĽende effekt fĂśr den som blir utan. Samtidigt, med parallella avtal utan garanterad ordervolym, Ă¤r det svĂĽrt att hantera avtalstrohet. Det kan komma att leda till att bestĂ¤llaren vill plocka godbitar ur respektive avtal. En situation dĂ¤r bestĂ¤llningar frĂĽn samma kund, ibland kommer frĂĽn ett avtal och ibland frĂĽn ett liknande avtal, men med andra priser och leveransvillkor. Det tror jag i fĂśrlĂ¤ngningen, leder till att leverantĂśrerna Ăśkar sina marginaler fĂśr att kunna delta.

juridik

Exploateringsavtal – i strid med LOU? I markexploateringsavtal är det vanligt förekommande att exploatören åtar sig att uppföra vägar och allmänna platser, det vill säga normalt offentliga angelägenheter. Ska sådana gemensamma anläggningar upphandlas i enlighet med lagen om offentlig upphandling, LOU? I artikeln behandlas några av de svårigheter som generellt sett uppkommer i samband med exploateringsavtal samt i vilken mån LOU härvid är tillämplig.

är mark ska exploateras tecknas som huvudregel ett exploateringsavtal mellan en kommun och en exploatör. De frågor som behandlas i artikeln uppkommer främst då det är exploatören, inte kommunen, som är markägare. Genom att kommunen och exploatören ingår ett exploateringsavtal klargörs ansvarsfördelningen mellan parterna, exempelvis så att det klart framgår vem av parterna som ansvarar för de olika delarna av exploateringen och hur uppdelningen av kostnaderna ska ske. Exploateringsprocessen påverkas bland annat av

plan- och bygglagen1, jordabalken2, fastighetsbildningslagen3 och kommunallagen4. Exploateringsavtalet i sig omnämns dock inte direkt i någon lagregel, vilket medför att exploateringsavtalets rättsliga grund är omdiskuterad. I exploateringsavtal stipuleras ofta att exploatören ska utföra samt bekosta offentliga angelägenheter, till exempel gator, vägar eller vatten- och avloppsledningar. Dessa anläggningar ska sedan, efter färdigställandet, överlåtas till kommunen mot ersättning alternativt mot att kommunen i gengäld avstår från att ta ut kommande avgifter eller motsvarande för anläggningarna från exploatören. Det är fortfarande en vanligt förekommande uppfattning bland svenska kommuner att LOU inte är tillämplig på denna typ av exploateringsavtal och att uppförandet av de gemensamma anläggningarna därför, utan hinder av LOU, kan utföras av exploatören. En vanlig uppfattning

Natalie Svensson är advokat och verksam på Lindahls kontor i Malmö sedan 2007. Hon har erfarenhet inom konkurrensrätt, offentlig upphandling, försäkringsrätt samt allmän affärsjuridik. Natalie är ledamot i Sveriges Advokatsamfund sedan 2007.

Härvid är det viktigt att erinra om att anläggningar av den typ som nämnts ovan typiskt sett utgör byggentreprenader i LOU:s mening. Definitionen av ett offentligt byggentreprenadkontrakt omfattar till exempel det fallet att en upphandlande myndighet, i stället för att uppdra åt en leverantör att uppföra en anläggning, väljer att träffa avtal med leverantören om att denne ska uppföra anläggningen på egen mark enligt myndighetens önskemål för att därefter överlåta eller hyra ut fastigheten eller anläggningen till myndigheten5. För att LOU överhuvudtaget ska bli tillämplig krävs vidare att ett kontrakt ingås mellan en upphandlande myndighet och en leverantör,

det vill säga ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor6. Ett förfarande där de gemensamma anläggningarna, efter färdigställandet av en exploatör, överlåts till kommunen ifråga mot ersättning, genom att kommunen i gengäld avstår från att ta ut avgifter för anläggningarna från exploatören eller där kommunen anses bidra med någon annan form av motprestation, kan anses utgöra ett sådant avtal med ekonomiska villkor som utgör ett kontrakt i LOU:s mening7. Tillämpa LOU

LOU är av nämnda skäl normalt tillämplig vid den typen av markexploatering som har beskrivits ovan. Det betyder att i den mån gemensamma anläggningar, såsom till exempel vägar, gator, allmänna platser eller vatten- och avloppsanläggningar, ska utföras, ska dessa normalt sett upphandlas i enlighet med LOU. Många kommuner upplever i dessa sammanhang att LOU utgör ett problem eftersom det ofta är praktiskt lämpligt att de gemensamma anläggningarna utförs i takt med exploateringen. En exploatör som även äger fastigheten, på vilken anläggningarna i fråga ska utföras och som har egen byggverksamhet, har vanligen inte heller intresse av att behöva samordna sina arbeten på exploateringsområdet med leverantör som upphandlats avseende de gemensamma anläggningarna. Det har ifrågasatts huruvida LOU är anpassad till de förhållanden som uppkommer i exploateringsprocessen. Istället framhävs de samordningsfördelar som uppstår när exploatören ensam utför samtliga arbeten på exploateringsområdet, det vill säga även de gemensamma kommunala anläggningarna.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

juridik

Undantagen

Naturligtvis kan förutsättningarna under vissa förhållanden vara sådana att den gemensamma anläggningen på grund av tekniska skäl kan utföras av endast en leverantör. I ett sådant fall kan ett undantag från annonseringsplikten i LOU föreligga. Sveriges Kommuner och Landsting har angett att undantag från annonseringsplikten skulle kunna föreligga8 om de gemensamma anläggningarna av någon anledning bör utföras i teknisk samordning med exploatörens egna arbeten9. Det är viktigt att påpeka att bestämmelsen utgör ett undantag från huvudregeln om annonsering av en upphandling. Bestämmelsen ska därför tolkas restriktivt och det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan för att det är fråga om en undantagssituation. En annan fråga värd att belysa är LOU:s tillämplighet då en gemensamhetsanläggning har bildats för att tillgodose ett behov som flera fastigheter har gemensamt såsom uppbyggnad, drift och underhåll av vägar10. Inrättandet av en gemensamhetsanläggning vid en markexploatering kan sägas innebära en överföring av en offentlig verksamhet till privat regi genom att en grupp fastighetsägare bildar en juridisk person som ska driva verksamheten. En privatisering som inte alltid ligger i kommuninvånarnas intresse. Eftersom de gemensamma anläggningarna i ett sådant fall inte ska tillhöra kommunen och kommunen inte heller kommer att ansvara för underhållet av anläggningarna kan inte heller ett kontrakt i LOU:s mening anses ha ingåtts och LOU således inte heller vara tillämplig. Detta förutsätter naturligtvis att inte heller någon annan motpresta-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

tion kan anses ha utgått från kommunen till exploatören ifråga. Samma resonemang kan vara möjligt att föra vid ett så kallat delat huvudmannaskap avseende allmänna platser som erbjuds enligt PBL11. Slutligen ska framhållas att, i den mån förutsättningarna är sådana att de gemensamma anläggningarna ska upphandlas genom ett annonserat förfarande, det då är viktigt att utforma förfrågningsunderlaget och de kommersiella villkoren på ett sådant sätt att arbetena inom exploateringsområdet på bästa sätt samordnas mellan exploatören och den upphandlade leverantören och där förutsebara svårigheter inför det kommande arbetet konkretiseras och regleras. Natalie Svensson och Elisabeth André

1 Plan- och bygglag (2010:900) 2 Jordabalk (1970:994) 3 Fastighetsbildningslag (1970:988) 4 Kommunallag (1991:900) 5 Jämför prop. 2006/07:128, s 298 6 2 kap. 10 § LOU 7 Jämför EU-domstolens avgörande i mål C-399/98, La Scala 8 4 kap- 5 § p. 2 LOU9 I Sveriges Kommuners och Landstings cirkulär 2003:109. 10 Jfr. 1 § AL, anläggningslag (1973:1149) 11 Jfr. 4 kap 7 § PBL.

Elisabeth André är verksam som jurist på Lindahls kontor i Malmö sedan januari 2011. Hon har mångårig erfarenhet som bolagsjurist från Skanska-koncernen och Trelleborg AB och ingår i kontorets kompetensgrupp för fastighetsrätt och är specialiserad inom entreprenad- och konsulträtt.

”Snett? Nja kanske lite. Men det rätar upp sig med tiden.” giovanni di simone, arkitekt, pisa, år 1283

Fel rekrytering kan stå dig dyrt. Behöver du hjälp? Ring Poolia.

Kvalificerade tjänstemän

nyheter UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGAAFFARER.SE Konst ska ge trygghet på soc Socialtjänsten utvecklas ständigt genom nya metoder och arbetssätt där man försöker att se människan och där samtalet står i centrum. Men besöksrum på socialkontor runt om i Sverige har sett likadana ut i decennier.

Politiker har delegerat bort sitt ansvar Statsvetaren Patrik Hall visar i boken Managementbyråkrati att mycket som tidigare var politiska beslut har blivit organisatoriska beslut, man har system som ersätter politik. Men konflikterna är kvar.

Utsatta barn behöver bättre stöd i skolan Barn placerade i samhällsvård och som lyckas i skolan drabbas i mindre utsträckning av sociala problem längre fram i livet. Men många av dessa utsatta barn får inte det stöd de behöver och lyckas inte i skolan. Det visar en rapport från Socialstyrelsen. – Skolresultaten för de mest utsatta eleverna går att påverka, ofta med relativt enkla medel. Det är inte kört, även om utgångsläget ofta kan vara jobbigt. För att lyckas krävs god samverkan mellan skola, socialtjänst och barnens boende, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting. Helsingborgs stad bedriver sedan 2005 en framgångsrik samverkansmodell kallad SkolFam – Skolsatsning inom familjehemsvården. SkolFam syftar till att stärka de placerade barnens skolresultat genom att utforma och följa en utbildningsplan baserad på en noggrann kartläggning av den enskilda elevens styrkor och svagheter. I praktiken handlar det om att fylla kunskapsluckor, ju tidiga-

re desto större är möjligheten att lyckas. Sju kommuner arbetar idag enligt SkolFam-modellen och flera andra kommuner har inlett liknande arbetssätt. – Drygt sju av tio av landets kommuner har överenskommelser mellan socialtjänst och skola/ förskola om insatser för barn och unga. Det motsvarar en ökning med sjutton procent på ett år. Med dessa bättre förutsättningar ökar också möjligheterna till bättre skolresultat, säger Per-Arne Andersson. Ett samarbete mellan SKL och Socialdepartementet har resulterat i regionala utvecklingsledare med fokus på evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. De har under hösten påbörjat ett arbete med systematisk uppföljning av placerade barn och unga. Också SKL:s skrift Upphandling och uppföljning av HVB, där skolfrågan är en viktig del, är ett praktiskt stöd till kommunerna. Socialstyrelsens rapport heter ”Öppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå”.

Östersund i förlikning med byggföretag I våras ingick Östersunds kommun ett förlikningsavtal på 1,5 miljoner kronor med ett byggtjänstföretag, som trots ett tecknat ramavtal med kommunen, gick miste om flera uppdrag. Nu har kommunen sett över sina rutiner.

Kommuners föreskrifter ska finnas på webben Finansdepartementet vill reglera i lag att kommuner och landsting ska publicera sina gällande lagar och förordningar på respektive webbplatser. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ser att det ligger helt i linje med kommunsektorns strävan mot en e-förvaltning.

Asylsökandes boende ses över Idag kan boendet för asylsökande se väldigt olika ut på olika håll i landet. Därför har Migrationsverket tagit hjälp av SIS, Swedish Standards Institute, för att ta fram riktlinjer som ska gälla i hela landet.

Källa: SKL

BTH vill ha statliga pengar för att täcka underskott

Riksbanken utsedd till årets employer branding-företag

Blekinge Tekniska Högskola, BTH, har nu ansökt till staten om hjälp med att klara sitt underskott på 50 miljoner. De vill ha pengar ur den sparpott som normalt används när lärosäten har för få studenter. Anders Hederstierna som är prorektor på BTH säger till Blekinge Läns Tidning att problemet är att de har för många studenter som de får inte får statsbidrag för. Men hittills har regeringen varit lite avvisande, eftersom pengarna ska betalas ut till skolor som har för få studenter, inte för många.

Företaget Universum har utsett Riksbanken till årets employer branding-företag 2011 i kategorin Young Professionals. Övriga nominerade var Ikea, Systembolaget och Finansinspektionen. – Det är jätteroligt att vi nu har fått den här utmärkelsen. Det visar att vårt arbete med att lyfta fram Riksbanken som en spännande arbetsplats har nått fram. Vi är många som har arbetat med detta och som ska ta åt sig äran, säger Maria Wahl.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Lärande på arbetsplatsen:

Så lyckas du med utbildningen Genom att kombinera olika typer av utbildningsformer och anpassa innehållet till medarbetarnas dagliga arbete får man bäst resultat av insatserna.

örändringstakten i arbetslivet idag är snabb, ny teknik, nya tankar om organisationsstyrning och nya kommunikationsvägar gör att de flesta av oss ständigt måste lära nytt på sina jobb. Även här har det skett stora förändringar och e-lärande, självstudier och distansutbildning blir allt vanligare inslag. Fördelen är bland annat att det sparar tid, medarbetarna har inte alltid möjlighet att avsätta tre dagars intensivutbildning på annan ort utan kan, med datorstödd utbildning, ta in kunskap i flexibla former och själv bestämma tid och plats. – Det är ett sätt att rationalisera det växande behovet av kompetensutveckling, men tänk på att behoven är betydligt mer komplexa än att man kan lösa dem med någon form av ”utbildning på burk”, säger forskaren Lars Svensson från Högskolan i Väst. Han bedriver forskning i samarbete med olika företag och myndigheter om hur man bäst organiserar lärandet i det nya arbetslivet. Det kan handla om att skapa modeller för hur man lägger upp kompetensutveckling inom olika områden. Det kan också handla om att skapa digitala verktyg för att bedriva utbildning för anställda inom en viss verksamhet.

mella utbytena. En utbildning förlagd till en kursgård har nackdelen att vara helt avknoppad från arbetsvardagen. I andra änden av skalan har vi distansutbildningar på datorn, som medarbetarna förväntas genomgå när de har fem minuter över under arbetsdagen. – Den senare modellen skulle jag vilja hävda är utopisk och blåögd. Man måste frigöra tid från den ordinarie verksamheten och anpassa utbildningsformen utifrån medarbetarens behov. En lösning kan vara att arbeta med flera olika modeller parallellt. Datorstödd utbildning kan med fördel kompletteras med lokalt grupparbete. Lars Svenssons forskningsresultat visar att samverkan ger bättre studieresultat. – Om man väljer självstudier kommer resultatet ge mindre effekt än om man väljer diskussioner i grupp. Om man dessutom sprider ut utbildningstillfällena blir det mer tid för reflektion och samverkan. Hans erfarenhet är att det är mest framgångsrikt att skräddarsy utbildningen utifrån de behov som finns på arbetsplatsen, och i samarbete med en extern aktör. – Ju närmare utbildningens innehåll ligger den vardagliga praktiken, desto bättre utfall i resultat.

Tid för reflektion

Motivera med relevans

Kompetensutveckling i arbetet omfattar väldigt många olika typer av insatser, allt från större formella utbildningar till de små infor34

för olika behov på Länsstyrelsen bör utformas. Ett mer konkret utbildningsprojekt, i Västra Götalandsregionen, berörde attitydfrågor i hur personalen bemöter människor med funktionshinder i vården. Samtlig personal skulle genomgå utbildningen och därför anpassades formerna utifrån medarbetarnas situation. – För personal på nattskift lämpade sig till exempel självstudier bäst, medan dagpersonal kunde ingå i arbetslag och gruppaktiviteter. Hur ska man få alla medarbetare att genomgå utbildningen? – Ofta löser det sig själv om kursinnehållet upplevs som relevant. Men ett antal påminnelser behövs i regel. Det är sällan viljan som brister, utan tiden. I Västra Götalandsregionen lyckades man få hälften av personalen att genomgå utbildningen. Bland läkarna var uppslutningen 10 procent medan 70 procent av sjuksköterskorna genomförde utbildningen. – Det är i regel så det ser ut, det är väldigt svårt att tvinga någon. Jag tror inte heller på att locka med någon form av diplom. Då måste i så fall kursintyget ha ett reellt värde för individen, som en certifiering som krävs för att få utöva sitt yrke. Malin Ulfvarson

Lars Svensson och hans kollegor har bland annat, i samarbete med Länsstyrelsen, tagit fram riktlinjer för hur IT-stödda kurspaket www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

FOKUS: KOMPETENS

Kombinera utbildningsmetoder Att kombinera och variera utbildningsmetoder kan öka lärandet till en lägre kostnad. En kombination av datorstyrd lärarledd utbildning, ger en bra blandning av kunskapsinhämtning och reflektion.

os Ekobrottsmyndigheten ställs stora krav på kompetens och erfarenhet hos de anställda. Därför anordnar de utbildningar årligen för i snitt 85 procent av medarbetarna. Nu har de tagit extern hjälp för att strukturera om och variera utbildningsmodeller. – Nu gör vi om det första av två utbildningsprogram. Det har bestått av totalt 24 lärarledda dagar och nu räknar vi med att kunna minska den lärarledda utbildningen med 40 procent, säger Anna Nilsson Bålman, utbildningshandläggare på Ekobrottsmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten riktar i första hand in sig mot den grova ekonomiska brottsligheten. De prioriterar även mindre allvarliga brott där lagföringen har ett preventivt syfte. Utmärkande för myndighetens utbildningar i den operativa verksamheten är att de vänder sig till fyra yrkesgrupper där alla redan är specialister: poliser, analytiker, ekorevisorer och åklagare. En omfattande grundutbildning ska ge dem kunskap om varandras kompetens och sätt

att arbeta och även tillhandahålla färdigheter i myndighetens specifika arbetssätt som går ut på att man genomför förundersökningsarbetet i team. – Det är mycket viktigt att de olika specialisterna har förståelse för hur deras olika uppgifter hänger ihop för att förundersöknings- och utredningsarbetet ska ske effektivt. Ekobrott är ofta svåra att bevisa så alla led i utredningen måste hålla hög kvalitet, kommenterar Lisa Rönnbäck, projektledare på Xtractor, som fått i uppdrag att utveckla den nya grundutbildningen. Anpassade lärstilar

Tillsammans med myndigheten har de genomfört en målstrukturering av utbildningen för att i nästa steg utforma enskilda läraktiviteter tillsammans. – Våra yrkesgrupper tenderar att föredra olika lärstilar och det är i sig ett skäl till att använda varierade lärmetoder. Om jag generaliserar så är åklagarna vana vid att ta till sig stora mängder text, läser gärna på egen hand och diskuterar mycket gärna i grupp. Poliserna föredrar snarare att träna praktiskt . Ekonomerna och analytikerna står någonstans mitt emellan dessa båda ytterligheter, säger Anna Nilsson Bålman. Grundutbildningen kommer att bli en mix av yrkesspecifika och gemensamma läraktiviteter. Inför den första gemensamma workshopen får alla genomföra ett test som ska bekräfta att

de har uppnått en viss grundkompetens. Utan godkänt test, ingen workshop. – Ämnesexperternas feedback är att det här upplägget ger möjlighet att skapa en mer homogen grupp till seminarietillfällena. Då kan man ägna tiden till att diskutera de svårare frågorna, de som inte har något självklart svar, och till scenarioträning, säger Anna Nilsson Bålman. – Med den här satsningen räknar vi med att höja kvaliteten i våra utbildningar samtidigt som vi gör dem effektivare genom att minska resandet och frånvaron från arbetsplatsen, fortsätter Anna Nilsson Bålman. Självstudier kräver tid

En utmaning i det nya upplägget är att se till att kursdeltagarna får avsätta tid för utbildning på sin arbetsplats. – Det här måste vi förankra på ledningsnivå. Vi måste skapa en förståelse för att det vigs tid för utbildning under arbetsdagen, säger Anna Nilsson Bålman. – I ett program med självstudier, måste både den anställde och chefen veta att det tar tid att genomföra det. Den anställde måste få tid avsatt för det och stöd från sin närmaste chef. Det går inte, och är varken givande eller roligt, att komma till någon av workshopdagarna utan att ha gjort föraktiviteterna, avslutar Lisa Rönnbäck. Källa: Xtractor

www.pwc.com/se/eForvaltning

e-förvaltning under lupp Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning

Hämta ditt exemplar av rapporten på webben www.pwc.com/se/eForvaltning

Offentliga Affärer 6 2011 | www.offentligaaffarer.se

FOKUS: KOMPETENS

En utmaning att kartlägga kompetens Ett IT-stöd för att kartlägga medarbetarnas kompetens kan riskera att bli ett tidsslukande monster som ger en felaktig bild av nuläget. Men det finns alternativ.

edarbetarnas kompetens är avgörande för organisationers framgång. Därför finns också IT-stöd för att hantera, strukturera och planera arbetet kring medarbetarnas kompetens. Men kompetens är ett komplext begrepp som det kan vara svårt att sätta på pränt, det blir oprecist. Risken är också att systemstöden inte fångar nuläget eftersom de är tidskrävande att uppdatera, utan endast visar på historisk kompetens. – Det är lätt att fastna i ambitionen att ge en så detaljerad bild som möjligt. Man överdriver hur finmaskigt det behöver vara, och hamnar på en nivå för skruvar och muttrar. Då blir ITstöden till monster som knappt ger tid över att dra nytta av den information man samlar in, säger Lars Svensson, docent i informatik vid Högskolan Väst. Ett bra beslutsstöd

Lars Holmström, Logica

Lars Svensson, Högskolan Väst

Trots varningarna anser Lars Svensson att kompetenskartläggning absolut är något som organisationer behöver ägna sig åt, så länge man är medveten om begränsningarna. – Informationen behövs som beslutsunderlag, för att kunna blicka bakåt, illustrera nuläge och mål för framtiden i medarbetarsamtal eller för att ge en helhetsbild av aktuell kompetens, och eventuellt gap till målkompetensen, att använda vid rekrytering. – Systemen är bra om man använder dem på rätt sätt och min erfarenhet är att användarna är ganska bra på att överbrygga teknikens brister. Det är ofta personalen på HR-avdelningen som sitter och listar medarbetarnas kompetens i systemet. Synen på kompetens har traditionellt varit rationell – som kan definieras abstrakt, objektivt och oberoende av situation och sammanhang. Men idag är synen en annan, min kompetens beror även av vilka verktyg och vilka nätverk jag har tillgång till. Lars Svensson tycker att system där medarbetarna själva uppdaterar sin kompetensprofil kan vara en bra lösning. – Om andra personer ska sätta ord på medarbetarnas kompetens finns en viss risk för godtycklig värdering. Bjud in medarbetarna så att informationen inte blir för styrd av företaget.

Kan man inte lika gärna använda sig av till exempel LinkedIn, där man själv administrerar sina meriter? – LinkedIn är ett mycket spännande komplement till den här typen av system, men det kan inte ersätta. Ur personalavdelningens och ledningens strategiska perspektiv behövs fortfarande de kompetensträdsliknande lösningarna, säger Lars Svensson. Ökat kompetensutbyte

Dessutom är organisationer uppenbart ovilliga att lägga så mycket värdefull information och struktur i ett socialt nätverk man inte äger någon kontroll över, såsom LinkedIn. Istället har det utvecklats ett antal lösningar för internt bruk, men som i princip är uppbyggda enligt samma modell – så kallade sociala verktyg. En sådan lösning är Logica Live Connections vars syfte är att öka kompetensutbytet och effektivisera kommunikationen i en organisation. Medarbetarna ansvarar själva över sina profiler och den kompetens som anges taggas för att bli sökbar. Det är även möjligt att lägga till kompetens på sina medarbetare. Där finns naturligtvis också ett forum för diskussion och erfarenhetsutbyte. – Individen får välja själv hur mycket man vill använda nätverket, men det kan vara bra att inrätta ambassadörer som ser till att nätverket är levande, tipsar Lars Holmström från Logica. Det innebär alltid ett visst mått av arbete att förankra nya arbetssätt hos medarbetarna men att gränssnittet liknar de verktyg många av oss redan använder dagligen, såsom Facebook, kan underlätta införandet. En stor fördel man vill uppnå med ett socialt nätverk är ökad dialog i organisationen. Traditionellt har kommunikationen med medarbetarna mestadels varit enkelriktad från ledningen, genom att sprida information i intranät eller veckobrev från informationsavdelningen. – Information är makt, och cheferna har varit vana vid att information ska spridas genom organisationens hierarkier. Å andra sidan är alla fullt införstådda med att det tar onödig tid och kan i värsta fall påverka hur budskapet uppfattas. En snabbfotad och rörlig organisation är väldigt viktigt idag, säger Lars Holmström. Malin Ulfvarson

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

FOKUS: KOMPETENS

Vilka nya kompetenser utvecklar vi i skolorna när alltmer IT-verktyg införs i den pedagogiska verksamheten? Det är hög tid att ta ett medvetet grepp om pedagogiken, menar professor Per-Olof Erixon vid Umeå universitet. – Rent kognitivt utvecklar vi andra kompetenser med hjälp av tekniken.

Google påverkar vår förmåga att minnas

merikanska forskare från Columbia University har i en studie under hösten konstaterat att internet förändrar vårt sätt att komma ihåg information. De kallar det Google-effekten, och syftar på att vi vant oss vid att ha all information ständigt tillgänglig via internet. Forskarna menar att vi allt mindre utsträckning lagrar information i minnet och istället utvecklar stor kunskap om var informationen finns och hur vi ska hitta den. Per-Olof Erixon, professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, konstaterar att när ny teknik kommer in i skolan påverkas det pedagogiska innehållet. Han reser runt en del i skolor och tycker se sig en snabb teknikutveckling just nu. – Nu börjar det hända mycket när det gäller tillgången till teknik, till exempel har många skolor investerat i datorer till eleverna. Däremot tycker jag inte att man är fullt medveten om de pedagogiska effekterna. Man är generellt ganska oförberedd på konsekvenserna av ny teknik i skolan, säger Per-Olof Erixon.

Nya förutsättningar

Han ger ett historiskt exempel för att belysa läget. När vi gick från främst muntligt baserad kommunikation till skriftlig innebar det en enorm förändring av kultur och medvetenhet. Istället för att höra, såg vi text och det gav många positiva konsekvenser, utan skrivkonstens existens skulle inte den mänskliga hjärnan kunna tänka på det sätt den gör. – Tekniken erbjuder en enorm potential. Vi får en annan syn på kunskap, det finns alltid flera perspektiv vilket ger förutsättningar att Offentliga Affärer 6 2011 | www.offentligaaffarer.se

ta in och bearbeta avancerade intellektuella som utvecklingen drivs på, rektorer, förvaltfrågeställningar. Genom internet kan informa- ningschefer och IT-strateger vill i betydligt tionen hållas uppdaterad på ett annat sätt än i större utsträckning öka användningen av IT i tryckta läromedel, vilket också ger en kvalitets- undervisningen. Lärarna har ungefär samma uppfattning som eleverna. Thomas Fürth, höjning. Men vi förlorar också vissa förmågor. Idag forskningsledare på Kairos Future, tolkar rekan eleverna uppleva svårighet att koncentrera sultatet som att det finns en väldigt splittrad sig i det ständiga flödet av information som syn på IT inom skolan. – Många elever och lärare som ska göra jobsköljer över oss. – När vi börjar läsa texter huvudsakligen på bet tycker att IT tar för mycket kraft. Samtiskärm istället för på papper eller i bok resulterar digt är det de lärare och elever som bejakar den nya tekniken som är de som når det i ett ökat scroll-beteende över största framgångarna, säger Thotexten och vi har svårare att gå in mas Fürth, forskningsledare på på djupet i innehållet. Eftersom vi Kairos Future. dessutom sitter annorlunda vid Idag har över 150 kommuner datorn än med en bok i handen, inledda eller planerade satsningär det svårare att koppla av och ar på egen dator för varje elev. koncentrera sig på läsningen. Svensk skola har inlett en resa Per-Olof Erixon är ingen motsom bara börjat, och utvecklingståndare till tekniken men vi en går snabbt. En majoritet av måste vara medvetna om att vi lärare, rektorer, IT-strateger och även förändrar förutsättningarna Per-Olof Erixon, förvaltningschefer tror att det år för lärande. Datorn erbjuder pe- Umeå Universitet 2025 är sannolikt att IT-använddagogiska fördelar med snabbare ningen har förändrat synen på textbearbetning och redigeringsverktyg som låter oss skriva längre och bättre pedagogik och lärande i grunden. strukturerade texter. Men undersökningar vi- Per-Olof Erixon vill samtidigt slå ett slag för sar att ungdomar redan idag har allt svårare att att inte helt överge de gamla verktygen. – Jag har märkt att det här med tyst läsning läsa handskrift. – Vi har idag enorma möjligheter att kom- har fått en helt ny innebörd i skolan idag. Man municera i samtiden, men kommer förmågan får möjlighet att koppla bort alla andra intryck. Den äldre tekniken används fortfarande i skoatt kommunicera historiskt bli lidande? lan, som papper och penna, i syfte att koppla ner och bryta av det ständiga flödet i samhället, Meelis En färsk studie från analysföretaget Kairos säger Per-Olof Erixon. Future visar att var tredje elev inte vill ha mer Malin Ulfvarson IT i skolan. Det är framförallt på ledningsnivå 37

UTSTÄLL A Upphan RE PÅ dlingsd agarna 2012

Semantix språktjänster

Semantix kontakt- och telefontolkar

tolkar allt som sägs är neutrala iakttar strikt tystnadsplikt är kompetenta och erfarna.

Semantix översättare

översätter till sitt modersmål har ämneskunskap iakttar sekretess är kompetenta och erfarna.

Besök oss på Upphandlingsdagarna den 1-2 februari 2012!

Tel: 0774-40 05 50 Översättning | Skribenttjänster | Utbildning | Tolkning

FOKUS: KOMPETENS

Utbilda bort chefsbehovet MBA är en utbildning i ledarskap som bekostas av arbetsgivaren. Den riktar sig till verksamhetsansvariga som vill öka sin förmåga att leda och utveckla organisationer.

v de cirka 37 000 chefer som i dag är anställda i kommun och landsting är nästan hälften 55 år eller äldre. Det innebär en omfattande rekrytering den kommande tioårsperioden. Många av dessa blivande chefer kommer förstås att rekryteras internt. En MBA-utbildning kan vara ett sätt att ta klivet upp till chefsnivå. Handelshögskolan i Göteborg är en av många utbildningsarrangörer som erbjuder ett Executive MBA-program på akademisk nivå, vilket leder till en masterexamen. Utbildningen pågår på deltid under två år och vänder sig till chefer i privat eller offentlig sektor. Cirka tio procent av de som genomgått utbildningen på Handelshögskolan i Göteborg sedan starten 1977 har kommit ifrån offentlig sektor. Enligt svensk lag klassas en Executive MBA som uppdragsutbildning, vilket betyder att arbetsgivaren både nominerar medarbetare till

Anette Åquist Falkenroth

programmet och står för kostnaden, i det här fallet 390 000 kronor. Ekonomiskt perspektiv på vård

lägget, vilket underlättade beslutet att hoppa på en krävande utbildning parallellt med sitt ordinarie arbete. Så här långt in i utbildningen ser hon främst fördelar. – Tidsmässigt är det en krävande utbildning, men det är ett värde i att snabbt kunna tillämpa kunskaperna på den ordinarie verksamheten, säger Anette Åquist Falkenroth. Varför valde du utbildningen? – Sjukvården är numera ett konkurrensutsatt system och det är viktigt att bättre kunna möta de delvis nya krav som ställs. Det är av stor vikt att kunna ha ett brett ekonomiskt förhållningssätt till de utvecklingsfrågor som uppkommer, och med en anpassning till industriell och privat sektor. – Det är viktigt att vi får ett ekonomiskt perspektiv på vård och omsorg. Det är av stor betydelse att kunna uttrycka sig och ha förståelse för de nya krav som är på väg. På utbildningen talar man mycket om vinst. För mig är ordet värde viktigare. Det är viktigt att skapa värde inte nödvändigtvis vinst. Malin Ulfvarson

Anette Åquist Falkenroth är psykiatrichef och förvaltningschef i Region Halland och avslutar sin MBA-utbildning i vår. Med sin tidigare utbildning i bagaget var hon redan van vid den akademiska världen och det teoretiska upp-

Offentliga Affärer 6 2011 | www.offentligaaffarer.se

UTSTÄLL ARE PÅ Upphannyheter dlingsd agarna 2012

Möt kvinnan som älskar ditt jobb.

Är du chef ? Här är Eva Täng. Hon är expert på allt som har med din anställning som chef att göra. Hon kan coacha dig i bland annat ditt ledarskap och din personliga utveckling. Och Eva är bara en av fördelarna med att vara chefsmedlem i Vision. Är du medlem når du Eva på eva.tang@vision.se eller 0771-44 00 00. Är du inte medlem? Besök vision.se för ett riktigt bra erbjudande.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

nyheter

Får vi LOV? Kammarkollegiet har publicerat en vägledning för företag som vill ansöka om att få uppdrag att utföra kommunal omsorgsverksamhet eller hälso- och sjukvård i landstingen, enligt reglerna för valfrihetssystem, LOV. I ett valfrihetssystem är priset fastställt på förhand och alla utförare inom en kommun eller ett landsting får samma ersättning för samma tjänst. På detta sätt konkurrerar utförarna med den kvalitet som de kan leverera. För de landsting och kommuner som har valfrihetssystem är det obligatoriskt att annonsera förfrågningsunderlaget på Valfrihetswebben.se

Statens roll på telekommarknaden

EU-handbok om gröna inköp

Riksrevisionen har inlett en granskning av statens roll på telekommarknaden. Syftet är att undersöka om regeringen och Post- och telestyrelsen fullgör det statliga åtagandet effektivt så att Riksdagens långsiktiga mål uppfylls. Privata telekomföretag, liksom PTS, är positiva till granskningen. – Allt som kan öka investeringsviljan på marknaden är också av godo. Vi har en bra situation idag, men behöver även säkerställa att det består i framtiden, förklarar Göran Marby, generaldirektör på PTS för Telekomnyheterna. Den här granskningen ingår i en serie granskningar på samma tema och är en del i Riksrevisionens granskningsstrategi ”Staten på marknaden”.

EU-kommissionen har gett ut en uppdaterad version av boken Buying Green! – A Handbook on green public procurement. Boken ger råd om hur miljökrav kan ställas vid varje steg av en upphandling och ger goda exempel från hela EU. Några av råden är sektorspecifika, till exempel för byggnader, mat, el och timmer. I handboken uppmanas till ökad användning av miljökrav för att uppnå politiska mål, bland annat för att minska utsläppen av koldioxid. ”Om samtliga EU-länder antog samma miljökriterier för belysning och kontorsutrustning som Åbo stad skulle vi minska elförbrukningen med 50 procent.

Vi är ett nationellt företag med lokal närvaro

undervisning - konsultation - mentorskap - coachning - rehabilitering Competens är ett nationellt företag med lokal närvaro inom vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser, rehabiliteringstjänster och omställning. Vi stärker människors och företags konkurrenskraft genom målinriktad och individanpassad kompetensutveckling www.competens.se www.facebook.com/competens

annons offentilga affärer 110830.indd 1

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

2011-08-17 09:29:23

t e h g i l n ä v ö j l i M t e s i r p ingår i

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ Kulspetspenna Färg: Blå. Svart Tillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. Blå Tillverkad av 74% återvunnet material

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mm Färg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter. Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare. Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende. www.bicecolutions.com

ekonomi

Från balans till buffert Kommunernas balanskrav gör att eventuella överskott hos kommunerna låses in vilket kan riskera att förstärka lågkonjunkturer. Utredare Clas Olsson föreslår därför en möjlighet att avsätta överskott till sämre tider.

egeringen beslutade förra året att utreda hur ekonomiska svårigheter i kommuners och landstings verksamheter kan förebyggas. Resultatutjämningsreserven är en del av det förslag som lämnats. Utredningen som kallas Spara i goda tider – för en stabil kommunal verksamhet (SOU 2011:59) har letts av Arbetsförmedlingens analyschef Clas Olsson och visar att balanskravet bidragit till att de ekonomiska frågorna har fått mer fokus i kommuner och landsting. Med en bättre ekonomisk styrning stärks kommuners förmåga att hantera ekonomin som varierar mycket mellan kommunerna. Många gånger fokuserar man på att klara balanskravet i ett ettårsperspektiv istället för att försöka uppnå en god ekonomisk hushållning på längre sikt. – Finanskrisen 2008 var ett hårt slag för hela samhällsekonomin och också den kommunala ekonomin, säger ansvarig utredare Clas Olsson, tidigare chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting. – Kommuner och landsting fick då dra ner i verksamheten för att hålla ekonomin i balans men med ett särskilt konjunkturstöd från staten kunde man underlätta för kommunerna. Efter krisen konstaterades att behov finns för kommuner och landsting att kunna handskas med ekonomiska kriser utan att behöva ta till drastiska åtgärder som kan påverka kommunen negativt i framtiden.

Balanskrav för ekonomin

I utredningen ges förlaget att kommuner och landsting ska ha möjlighet att sätta av medel i en resultatutjämningsreserv, som kan tas i anspråk för att klara balanskravet när intäktsutvecklingen är svag. Förändringarna som föreslås träda i kraft 2013 innebär att det krävs ett ekonomiskt resultat på mer än en procent av skatter och generella statsbidrag för att få tillföra medel till reserven. – Utredningen föreslår att överskott får avsättas till en resultatutjämningsreserv. Det krävs dock ett överskott på mer än en procent av inkomsterna för att få sätta av pengar. På så sätt säkerställer vi att det sker www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

uppfattas på en del håll som stelt då överskott har låsts in. Ledarskap med blicken framåt

Clas Olsson, analyschef Arbetsförmedlingen.

en viss ökning av det egna kapitalet i kommunerna över tid, förklarar Clas Olsson. Resultatet förväntas bli en jämnare ekonomi och balans i kommunerna. Reserverna finns för att täcka upp i kristider varför man inte behöver säga upp personal och skära ner på verksamheter utan kan upprätthålla samma standard oavsett finanskris eller inte. Idag finns inte möjligheten att bygga en resultatutjämningsreserv enligt regelverket utan överskottet fryser inne på grund av det nuvarande balanskravet. Det systemet infördes år 2000 efter den ekonomiska krisen på 90-talet då många kommuner och landsting gick med underskott och staten fick gå in med särskilda insatser. Det var då som balanskravet infördes för att undvika en liknande situation i framtiden. Balanskravet

Dessutom föreslås också att kommuner och landsting ska fatta beslut om särskilda föreskrifter för att skapa och bibehålla god ekonomisk hushållning samt för hanteringen av resultatutjämningsreserven. Ledarskapet är viktigt och ligger till grund för kommunernas ekonomi med betoning på att man måste kunna hushålla med pengarna. – Man kan inte låna pengar om man inte har en plan för att återbetalningen kan ske inom en rimlig tid, man kan inte resonera att höjda skatter är en lösning, säger Clas Olsson. Kommunerna är konjunkturskänsliga till viss del men följer ändå oftast mönstret gällande konjunktursläget i landet. – Vissa kommuner har svårare att klara sig och det handlar ofta om bristande politisk handlingskraft. I en liten kommun kan man vara mer känslig för yttre faktorer som påverkar ekonomin. För dem är det viktigt att kunna ha ekonomiska reserver, menar Clas Olsson. Stina Rangmar

Kommunerna kan inte resonera att höjda skatter är en lösning. 43

nyheter

Ordning på räntor och lån med nytt webbverktyg Offentlig verksamhet och företag kan spara stora pengar på att se över sina räntor och lån. Med hjälp av ett nytt webbverktyg kan upphandlare konkurrensutsätta banker och ge bästa möjliga affär. Bankerna har haft en gräddfil när det gäller stora lån och haft ”monopol” på att sälja ränteswappar och lån till fasta kunder. När det gäller stora komplicerade ränteflöden och lån litar företag och organisationer ofta på sin bankkontakt. Men det kan bli dyrt i längden, då upphandlingen inte är ordentligt konkurrensutsatt. Med ett verktyg likt det Nordkap nu har lanserat, där fokus är att ge kunden bästa möjliga affär, kan låntagaren och räntebytet göras hos vilken bank eller låneinstitut som helst. Låntagaren kan välja alla låneinstitut som finns på marknaden. Lite som Compricer, fast mer avancerat. Nordkaps nya webbverktyg är en nyhet på den offentliga upphandlingsmarknaden

www.glimst

och det finns inget liknande i dagsläget. Nordkap besvarar frågor: Vilka riktar sig verktyget till? Fastighetsbolag, allmännyttiga bostadsföretag, bostadsrättsföreningar, kommuner och landsting, det vill säga alla som har lån och använder finansiella instrument. Vad är en ränteswap? Ränteswap brukar också kallas för en räntesäkring. Genom att kombinera ett lån med rörlig ränta och en ränteswap skapas ett fast räntenivå på lånet, det kan jämföras med ett traditionellt lån med fast ränta. I en ränteswap ingår två företag ett avtal om byten av ränteflöden. Transaktionen blir ett fristående instrument utan någon kreditkoppling. Tekniken används främst av företag som vill ändra sin räntekonstruktion eller ränteexponering. Varför ska företaget använda en ränteswap? Ränteswap kan vara ett alternativ som är billigare och mer flexibelt än ett traditionellt

lån med fast ränta. Vilka kan dra nytta av en ränteswap? Företag som har lån som är större än cirka fem miljoner kronor. Varför ska man använda verktyget? Vad är nyttan? För att få bästa möjliga låneränta. Genom att konkurrensutsätta alla befintliga lånegivare och banker mot varandra skapar man en prispress. Med verktyget kan man marknadsvärdera gamla och nya ränteswappar och få dagsaktuell marknadsvärdering. Du sparar tid i upphandlingen och skapar ett finansiellt förslag som är anpassat till den egna verksamheten. Dessutom kan man få stöd i administrationen så att inga ombindningsdatum missas m.m. Vad kostar det? Abonnemangsavgift på 2 000 kr/månad och 3 000 kronor vid en avslutad upphandling. Källa: Nordkap

edt.se

Det är en enkel filosofi som präglar vårt sätt att se på affärsjuridiken och samarbetet med våra klienter. Genom att låta oss ge vår syn på saken innan affären är ett faktum, kan du slippa onödiga och dyra efterspel. Att vi dessutom behärskar affärsjuridikens alla områden och finns på en ort nära dig, gör det enkelt att välja oss. GLIMSTEDT ÄR EN AV SVERIGES STÖRSTA ADVOKATBYRÅER, MED NÄRMARE 200 JURISTER I SVERIGE, BALTIKUM OCH VITRYSSLAND. VÅR KOMPETENS OCH TILLGÄNGLIGHET ÄR EN KOMBINATION SOM UPPSKATTAS AV VÅRA KLIENTER.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

nyheter

Pressa kostnader med enklare byggen

Foto: Jonas Eriksson

Civil- och bostadsminister Stefan Attefall menar att bostadspolitiken drabbats en hel del av både konjunktursvängningar och tröghet kring många politiska beslut och det är något han lägger stor vikt vid att försöka förändra. Han vill uppmuntra till ökad bostadsproduktion, men subventioner är inte på tal. – Jag anser att vi måste bygga system som uppmuntrar människor att vara delaktiga och tänka långsiktigt. Bygger vi bostäder måste det vara i syfte att de ska stå under lång tid, säger han. Men att återinföra subventioner vid bostadsbyggande tror han inte på. – Risken är att man anpassar ett byggprojekt så att det ska få bidrag istället för att tänka långsiktigt produktionsmässigt. Han anser att det inte bara är ”vi politiker” som måste göra en insats. Kommuner, tjänstemän, byggherrar och fastighetsägare måste alla vara med och bidra till ett ökat och bättre byggande och bostadsbestånd. – Här måste vi skapa bättre förståelse hos de inblandade. Jag brukar dra en parallell till bilindustrin där tillverkarna gör standardi-

serade komponenter som man sedan sätter ihop till unika bilar. I byggbranschen gör vi tvärtom. Där kan vi lära oss bilindustrins tänkande, att bygga standardiserat och sedan lägga till den där sista touchen som gör att lägenheten känns unik. Sådant pressar kostnader. Detta leder till att byggföretagen kan bygga mer industrialiserat. Lär sig ett företag att bygga effektivt i en kommun bör man försöka implementera det i nästa kommun – man måste inte uppfinna hjulet varje gång. Sedan måste vi även titta på planprocess och exploateringsavtal och kommunala tekniska egenskapskrav för att förenkla och förbättra byggandet. – Vi har nu sedan den 2 maj 2011 en ny plan- och bygglag som innebär en del förenklingar och som ska leda till kortare planprocesser. Kan man korta planprocesserna blir det billigare. Katarina Petersén Nielsen

Vem tar emot priset för årets bästa offentliga upphandling 2011? Fortsätt lämna dina förslag till årets bästa upphandling 2011 genom att besöka www.upphandlingsdagarna.se

Per-Erik Andersson Kammarkollegiet, stolt vinnare av Handslaget för årets bästa upphandling 2010

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Sveriges grönaste el!

Grupparbetsrum för alla klasser.

Klämskydd i alla dörrar. 25% lägre energiförbrukning.

FLYTTBARA SKOLOR MED INBYGGD

wOw!EFFEKT Både elever och lärare brukar överraskas av våra fina skollokaler, särskilt av rymden och ljuset. Till och med skolförvaltningen imponeras av vårt bekväma serviceavtal och våra smarta energibesparande lösningar. Beror det kanske på att vi utvecklat våra lokaler i samarbete med användarna, alltså elever och skolpersonal?

Inom bara 8–10 veckor kan era temporära skollokaler vara på plats, inflyttningsklara och anpassade efter era önskemål.

a n r a g a sd g n li d n a h Vi ses på Upp 1-2 februari!

Läs mer på temporent.se/skola

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Foto: Malte Danielsson

UTSTÄLL ARE PÅ UpphaDebatt ndlings dagarna 2012

Debatt

Har ni tänkt på att anpassa er el-kostym? Kunskap är makt, heter det. På de flesta marknader är kunskap också pengar. Så mycket märkligare att många svenska företag tycks benägna att medvetet strunta i både kunskapen och pengarna när de ska handla el, skriver Ulf Dahlin från Energi Sverige. Trots att det påverkar om resultatet blir svart eller rött, tycks det ändå inte vara en självklarhet för många offentliga verksamheter att skaffa en mer genomtänkt och långsiktig plan för el-inköp. Risken med att stå utan strategi blir särskilt tydlig i känsliga konjunkturlägen då marknaden lätt blir extra skakig med stora och snabba fluktuationer – både uppåt och nedåt – i priserna. Det går till exempel att dra lärdom av hösten 2008, då världsekonomin på några veckor gick från högkonjunktur till en lågkonjunktur vars like inte skådats sedan 1930-talet. Inget blev förstås bättre för dem som satt inlåsta i ofördelaktiga el-kontrakt där både priser och volymer var anpassade för helt andra tider. Avskräckande exempel

Ta till exempel det offentligägda fastighetsbolag som i ångande högkonjunktur avtalade om treårig leverans på cirka tio Gigawattimmar á 68 Euro per MWh. När lågkonjunkturen slog till, mer än halverades marknadspriset på treåriga leveransavtal till 32 euro per MWh till följd av minskad förbrukning. Och när sedan fastighetsbolaget sålde hälften av tillgångarna åkte man på obehaglig överraskning – en fullständigt onödig ”straffkostnad” på 1,6 miljoner kronor. Moderbolaget satt nämligen kvar med el-priser utan att ha någon förbrukning. Misstaget var att inte koppla el-avtalen till varje specifik fastighet eller dotterbolag. Det är en klen tröst, men varken offentligägda eller privata verksamheter har beredskapsbrister. Samma år som finanskrisen bröt ut gjorde undersökningsföretaget PFM Research en studie om el-inköp bland de mest el-intensiva svenska företagens inköpschefer. Enligt enkätsvaren saknade sju av tio företag i processindustrin en

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

nedtecknad strategi för el-inköp. Var tredje brydde sig inte ens om att aktivt följa utvecklingen på el-marknaden. Modeller för att sprida riskerna

Möjligen står många fastighetsbolag bättre rustade idag mot onödiga smällar. Men enligt min bedömning riskerar fortfarande allt för många verksamheter att bittert få erfara att deras el-avtal är illa anpassade till en avmattning i konjunkturen. Så ska det inte behöva vara. På el-marknaden, som på så många andra marknader, kan den som är aktiv och förutseende lägga upp en strategi för att hantera risker och undvika obehagliga överraskningar. En aktieinvesterare, exempelvis, vet att sprida riskerna över tid och över flera olika aktier. På liknande sätt går det att vara proaktiv i sin upphandling av el. De flesta företag nöjer sig med att välja mellan fast och rörligt elpris. Men det finns fler – och inte minst bättre – modeller för att sprida riskerna. En enkel checklista att till hands vid nästa upphandling kan innehålla följande punkter: Koppla el-avtalet till en specifik fastighet/dotterbolag. Om kontrakten innehåller volymgarantier, undersök hur stora volymavvikelser som medges – både uppåt och neråt. Ser du att förbrukningen minskar, se till att justera förbrukningsvolymerna i kontraktet innan leveransen startar. Ulf Dahlin, VD Energi Sverige

Ulf Dahlin

AV Syds rådgivare, installatörer och utbildare har alla kunskap och erfarenhet att vägleda dig till rätt produkter och ser dessutom till att de kommer till bästa användning.

Certifierade utbildningar, dedikerade pedagoger! Med en utbildning i botten har ni en mycket bra grund att stå på och kan känna er trygga med verktygen i undervisningen. AV Syd erbjuder en certifierad grundutbildning. Under utbildningen får du en grundläggande genomgång av hur du använder en Smart Board på bästa sätt. Fokus ligger på pedagogiskt arbete i undervisningen. Efter grundutbildningen har ni möjlighet att gå vidare till flera andra kurser. Kursen Lektionsskapardagar fokuserar på att skapa innehåll. Utbilda dina kollegor riktar sig till pedagoger som redan har goda färdigheter i Smart Notebook och vill förmedla dem till andra. Med en Smart Board i klassrummet öppnas dörrarna till ett helt nytt sätt att lära!

Totalleverantör med fokus på skola och offentlig verksamhet. AV Syd är stolt totalleverantör av ljud- & bildutrustning med över 25 års erfarenhet av branschen. Vår långa erfarenhet har gjort oss till experter på vilka krav som skolan ställer på audiovisuell utrustning. Vi är ständigt uppdaterade med de senaste nyheterna och försöker alltid hitta de bästa och mest prisvärda tekniska hjälpmedlen på marknaden. AV Syd är med dig ända från idé, planering och inköp till installation samt utbildning. Vi erbjuder support samt installation över hela Sverige.

Kampanj! Köp fyra Smart Board – betala endast för tre. Nu kan ni köpa fyra Smart Board men bara betala för tre!* Kampanjen gäller till och med den 31 december 2011 och avser 680i5 eller 685i5 kompletta interaktiva lösningar. Ring oss på 040-19 00 70 eller skicka e-post till post@avsyd.se. * För att utnyttja kampanjen behöver er skola ha genomgått en certifierad grundutbildning för Smart Board. Utbildningen kan köpas till rabatterat pris i samband med kampanjen.

Prova gärna vår webbutik! AV Syd AB | Pilotgatan 7, 212 39 Malmö | www.avsyd.se | post@avsyd.se Tel: 040-19 00 70 (Malmö), 08-19 00 70 (Stockholm) | Fax: 040-19 00 71

Debatt

Svenska myndigheter betalar gigantiska lokalkostnader i onödan! Statens lokalkostnader kan med målmedvetenhet, styrning och kompetens sänkas rejält. Vår erfarenhet är att myndigheter oftast kan sänka sina lokalkostnader med minst 20 procent, skriver Ulf Lindegård, från konsultföretaget Niras Sweden. Den samlade lokalkostnaden för statens myndigheter uppgår till 20 miljarder kronor per år, enligt Roger Pettersson, kansliråd vid Finansdepartementet. Om de statliga myndigheterna skulle effektivisera lokalkostnaderna med 5 procent, skulle det medföra 1 miljard kronor i lägre kostnad årligen. I betänkandet ”Staten som fastighetsägare och hyresgäst (SOU 2011:31), pekade utredaren på stora brister i myndigheternas effektiviseringsarbete för sin lokalförsörjning. Trots det ägnade regeringen förvånansvärt lite utrymme åt detta i höstens budgetproposition. Ökade kostnader

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Högre krav på myndigheterna

Regeringen avser att lägga en proposition till riksdagen under 2012 med förslag till nya, justerade principer för den statliga fastighetsförvaltningen och statliga myndigheters lokalförsörjning. Regeringens förslag bör innehålla betydligt större och tydligare krav på myndigheterna att effektivisera sin lokalanvändning. Det finns goda exempel på myndigheter som har påbörjat sitt effektiviseringsarbete. Men det finns samtidigt exempel där man avstått från lösningar på effektivare lokaler som medfört mycket stora besparingar, sannolikt av rädsla för att möta motstånd hos den egna personalen. Detta är emellertid en oro som kan läggas åt sidan eftersom personalens behov i allmänhet kan lösas med bra, funktionella och verksamhetsanpassade lokallösningar.

måste vara placerad i attraktiva marknadslägen. Tvärtom är oftast lokaler i dessa lägen olönsamma för staten. Att yt-effektivisera är en annan viktig åtgärd. Den stora vinsten för användare som har flera lokaler, ligger i att arbeta systematiskt och metodiskt mot uppsatta mål, riktlinjer och nyckeltal för hela lokalportföljen. Inom den privata sektorn har man kommit betydligt längre. Kraven på lönsamhet ger inget alternativ. Här har myndigheterna mycket att lära. Beroende på verksamhet och lokalens beskaffenhet krävs sällan mer än 16-20 kvm per anställd eller ännu lägre och effektivare yt-användning. Många statliga myndigheter har betydligt högre tal än så. Vi kan påvisa att man med ett strategiskt och metodiskt arbetssätt, kan spara in stora pengar på lokalkostnader inom den offentliga sektorn. Vänta inte på regeringens förslag till riksdagen. Målen och incitamenten finns. Kunskapen finns. Gör något nu! Detta är ett krav som måste kunna ställas till generaldirektörer och myndighetsledningar. Ulf Lindegård, seniorkonsult NIRAS Sweden

Rätt hyra, rätt yta

Hur ska då myndigheterna göra för att effektivisera sin lokalanvändning? Det finns flera åtgärder som gäller generellt för alla verksamheter, till exempel att med affärsmässighet och marknadskunskap förhandla fram ”rätt” hyra för lokalen. Eller att omlokalisera till ett ”sämre” marknadsläge, till exempel från ett A-läge till ett C-läge. Det finns inget som säger att en myndighetslokal

FOTO: Fotograf Cecilia

Myndigheternas totala lokalkostnader ökade med 44 procent från 1998 till 2008, om man undantar kostnaderna för försvarsmaktens och utlandsmyndigheternas lokaler. Under samma period har KPI stigit med 17 procent. De ekonomiska incitamenten för att effektivisera lokalförsörjningen har inte gett avsedd effekt. Målen för en kostnadseffektiv statlig lokalförsörjning har inte uppnåtts. Varje myndighet borde ha som självklart mål att ha så flexibla och effektiva lokaler som möjligt. Nya direktiv och förutsättningar kan snabbt påverka verksamhetens behov av att utöka eller minska sitt lokalnyttjande. Regeringen har uppdragit åt ESV att bistå myndigheterna i detta arbete, men det går alldeles för långsamt! Detta kostar myndigheterna och ytterst skattebetalarna mycket stora belopp. Fastighets- och lokalförsörjningsreformen infördes redan 1993. Den innebär

bland annat att de statliga myndigheterna har ålagts att själva ta ansvar för sin lokalförsörjning och därmed sin lokaleffektivitet. Varför har de då tagit så lång tid på sig att agera? De ekonomiska incitamenten finns redan för att omvandla lokalkostnader till verksamhetsmedel. Men viljan och ambitionen tycks saknas i många fall.

ledarskap

Strategier för varumärken måste utgå från platsen Landsting och kommuner hyr ofta in dyra konsulter i syfte att stärka sitt varumärke. Resultatet tenderar att bli floskler utan någon egentlig substans. I Söderhamns kommun tog man reda på vad kommunens invånare tyckte och fick ett varumärke som är både enkelt och ärligt.

n grundförutsättning för varumärkesutveckling är att alla värderingar är väl förankrade i hela verksamheten. Därför börjar allt fler kommuner överge kärnvärdesbaserade strategier. Om varumärkesplattformen ska överleva konferensrummets skyddande atmosfär, duger det inte att komma med klyschor som närhet och trygghet. Det genomskådar den egna befolkningen.

– Varumärkestänkande, branding och kärnvärden är ord som ofta förekommer i mediala sammanhang men som få egentligen vet innebörden av, säger Michael Nils-

Michael Nilsson, varumärkesstrateg Manifesto, Foto: Fia Jobs

son, varumärkesstrateg på konsultföretaget Manifesto i Malmö. En undersökning av Sveriges kommuners marknadsföring som gjorts av Manifesto visar att begreppet varumärke har olika innebörd och stor variation för användarna. Missförståndet beror framförallt på språkbruket. Eftersom svenska språket har samma ord för varumärke ur både juridisk och emotionell aspekt. – Det fungerar inte att kopiera andras arbeten eller att använda sig av innehållslösa slogans i ett värdegrundsarbete. Eftersom ett varumärke har en subjektiv betydelse för mottagaren måste det stämma överens med mottagarens upplevelse, poängterar Michael Nilsson. Han är även författare till boken Den sociala revolutionen: Varumärkets guide till de sociala medierna och redaktör för boken: Sociala? Medier? En antologi om en ny tid. – När det gäller större verksamheter som kommuner, finns det framförallt två frågor som är av stor betydelse för att skapa fungerande, genuina och hållbara varumärken. Det gäller dels att ta reda på hur kommunen ser ut i verkligheten, dels att bilda sig en uppfattning om hur invånarna själva upplever sin kommun. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

ledarskap

Synen på Söderhamn

Det är viktigt att komma ihåg att även om en lyckad varumärkesstrategi bygger på fakta om vad en kommun kan erbjuda, är det i förlängningen invånarna själva som är experter på vad kommunen står för. Samtliga värderingar som används i kommunal och offentlig verksamhet måste även integreras internt i den egna organisationen och vara väl förankrade i den verkligheten för att det ska fungera i praktiken. Michael Nilsson blev inhyrd som konsult 2010 för att arbeta som processledare för att utveckla en varumärkesplattform för Söderhamns kommun. – Redan 2003 drabbades Söderhamn av utflyttningar av många större industrier som varit viktiga för näringslivet i kommunen. Vi förstod att vi måste satsa på andra områden inför framtiden, berättar Eva Tjernström, tidigare kommunalråd i Söderhamn, nu landstingsråd i Gävleborgs län. – Vi började med att arbeta utifrån en vision men behövde någon som kunde ställa sig utanför och se på vår kommun med nya ögon. Någon som ställde motfrågor och gav oss nya perspektiv. Samarbetet med Michael www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Nilsson på Manifesto blev en process där det krävdes mycket både av oss som politiker och av de anställda i kommunen. Det blev en oväntad resa där vi ständigt fick omvärdera, ompröva och byta riktning, både i vårt tänkande och i våra åsikter, säger Eva Tjernström. – Vi fick hjälp med att sätta ord på vad vi som kommun är bra på och vilka styrkor vi har. Och hur vi kan använda oss av de styrkorna i vårt arbete med processen. Michael blev vårt bollplank och hjälpte oss även med att ta hand om de resultat vi kom fram till på ett professionellt sätt. Tror på kommunen

Samtidigt inbjöds även samtliga invånare i kommunen att vara delaktiga i processen. Det blev en bra uppslutning och mellan 400-500 personer var involverade i olika projekt. – Mitt arbetssätt går ut på att ta reda på vad en kommun verkligen står för, säger Michael Nilsson. Eftersom Söderhamn är en relativt liten kommun gick jag runt i staden och noterade vad jag såg, vilket är en kommun som kan erbjuda det mesta i närom-

rådet, som har en fantastisk skärgård, med närhet till skolor, fritidsaktiviteter och inte minst naturen. Jag gick runt på gatorna och pratade anonymt med folk om hur de upplever kommunen. Vad de tycker är bra och dåligt och vad man eventuellt skulle kunna ändra på och förbättra. – Vi valde att satsa på det vi är bra på och fokuserade på utbildning, entreprenörskap och vår skärgård, säger Eva Tjernström. Vi utökade vår satsning på utbildning och erbjuder idag undervisning i entreprenörskap redan i grundskolan med specialutbildade pedagoger. Genom att ta bort lite skog blottlade man den vackra skärgården och snyggade upp i staden. Resultatet blev både enkelt och ärligt. – Arbetet med vår vision pågår fortfarande och har blivit en del i vårt vardagsarbete som vi kontinuerligt arbetar med att utveckla och förverkliga. Om vi inte tror på oss som kommun, gör ingen annan det heller. Det ska både kännas och synas att vi står för vad vi är. Det kan vi idag, avslutar Eva Tjernström. Christina Johnson

ledarskap

En djungel av coacher! Trenden är tydlig – allt fler anlitar en coach för vägledning i olika sammanhang. Men vad innebär egentligen coaching, när är det klokt att anlita en och hur kommer framtidens marknad att se ut? Vi hjälper dig att hitta rätt i coachdjungeln.

oaching har av tradition förknippats med idrott, men under senare år används coaching även inom affärslivet och privat. Vi anlitar coacher inom organisationer, för att hitta ett arbete eller huscoacher när vi ska byta boende. Numera finns även skolcoaching. Flera skolor runtom i landet har aviserat att man planerar att satsa på coaching. En coach är en tränare för att uppnå mål. Coaching fokuserar på mål och resultat. Inom coaching är tanken i första hand att klienten själv ska komma fram till egna svar och insikter. Coachen ställer de rätta frågorna och klienten får nya perspektiv på sig själv och sin situation.

Oreglerad bransch

Coachingsbranschen har under senare tid i media beskrivits som oseriös och de flesta är överens om att branschen behöver granskas. Alexander Holmberg, ordförande i svensk branschförening för integrativa coacher beskriver de senaste årens utveckling.

Alexander Holmberg, ordförande i svensk branschförening för integrativa coacher.

Nyckelfaktorer Fem nyckelfaktorer som Betania Hälsomanagement använder för att följa upp och mäta resultat av en coachinsats. Detta, menar man, definierar en framgångsrik och hälsosam organisation. 1. Positiv kultur 2. Känsla av sammanhang, KASAM 3. Struktur 4. Disciplinerad livsstil 5. Koll på läget www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

– Medias fokusering på coacher är först och främst en reaktion på att regeringens satsade tre miljarder till en helt ny marknad, jobbcoaching. Det intressanta är att media har rätt. Upphandlingen har bidragit till en stor nyetablering, många vill vara med och dela på kakan. Det är en oreglerad bransch och alltför många arbetar som coacher utan gedigen kunskap och erfarenhet om samtalets betydelse mellan klient och coach, säger Alexander Holmberg. – En viktig förutsättning för att coachbranschen ska kunna stabiliseras är att kravet på mätbarhet ökar. Då kommer det ge sig själv vilka coacher som är bra och inte, vilket är avgörande när kravet på hållbarhet ökar i arbetslivet, avslutar Alexander Holmberg.

Gör dolda värden synliga

Hitta rätt i coachdjungeln med fokus på organisationens och individens behov. Se över coachens kompetens, certifiering och tidigare erfarenheter. Därutöver behöver personkemin stämma. – Det är viktigt att man känner förtroende för den coach man anlitar. Därför inleder många sina coachuppdrag med ett förutsättningslöst prova-på-samtal. Om det känns bra fortsätter man och mätbara mål definieras. Coachen arbetar sedan med effektfulla och nyfikna frågor, personliga analyser som till exempel självskattning och genom att identifiera framgångsmönster. På så sätt görs dolda värden synliga både hos individen och i organisationen, avslutar Anna Ferneman.

Framtidens coacher

Vad är då mätbart när det kommer till coachtjänster? Betania Hälsomanagement mäter coachingens effekter utifrån fem nyckelfaktorer baserat på forskning om vad som skapar hälsosamma och framgångsrika organisationer (se rutan intill). – Vårt coachkoncept innebär både föroch eftermätning utifrån nyckelfaktorer som tydligt visar vad som får människor att komma framåt och skapa resultat, och samtidigt vara hållbara, säger Anna Ferneman, chef Betania Hälsomanagement. Det finns en rad olika slags coacher att välja bland. Här reder vi ut några begrepp: Exekutiv coaching för chefer som vill utveckla de strategiska affärerna genom nya infallsvinklar och ökad medvetenhet. Exekutiv coaching bygger på genuina coachande samtal i kombination med mentorskap efter behov. Chefscoaching för chefer som vill optimera sin roll som ledare. Utveckla förmåga att inspirera samt öka prestanda i organisationen. Nyckelpersoner och specialister behöver ibland ett bollplank i att hantera dagliga frågor, skapa förståelse och utvecklas i sin roll eller nå nästa nivå. Hälsocoaching för chefer och medarbetare som vill använda sin fulla kapacitet, genom att skapa balans i livet, identifiera sina styrkor och finna motivation till goda vanor.

Anna Ferneman, chef Betania Hälsomanagement.

Vad är coaching? • Coaching syftar till att hjälpa klienter i förändring. • Fokus är klientens behov, önskade mål och resultat. • Coachens roll är att vara närvarande, lyssna på klientens beskrivning och upplevelse samt genom frågor och andra interventioner hjälpa klienten ta fram sina resurser och agera på bästa sätt. Källa: Alexander Holmberg, ordförande i svensk branschförening för integrativa coacher.

IT & KOMMUNIKATION

E-förvaltningsdagarna – hett i tiden Bara en vecka efter att ITminister Anna-Karin Hatt lanserat sin digitala agenda samlades representanter för det svenska e-förvaltningsarbetet på eFörvaltningsdagarna.

T-minister Anna-Karin Hatt inledningstalade och passade på att berätta om det fortsatta arbetet efter lanseringen av den digitala agendan. På regeringskansliet tar man fram en ny nationell strategi för e-förvaltning med ett antal inriktningsbeslut och en ny reglering för våra myndigheter. – Den nya strategin ska sätta upp mål för 2015 och en långsiktig vision för 2020. Vi kommer också att starta upp flera pilotprojekt som ska tjäna som föregångare inom e-förvaltningsområdet, säger Anna-Karin Hatt. Anna-Karin Hatt pratade i positiva ordalag om resultatet hos de fyra stora så kal�lade utvecklingsmyndigheter, Skatteverket, Bolagsverket, Lantmäteriet och Transportstyrelsen, som haft ett särskilt uppdrag att ansvara för utvecklingen inom var sin sektor med utgångspunkt i människors livssituation. Hon framhöll bland annat det arbete som spänner över flera olika myndigheter och verksamhetsområden, något som har pekats ut som en av de stora utmaningarna idag. – Utvecklingsmyndigheternas uppgift är att fungera som de hängrännor vi så väl behöver i e-förvaltningen och driva på den innovativa utvecklingen av e-tjänster, som ofta spänner över flera sektorer i samhället. Hon aviserade att hon planerar att utse nya utvecklingsmyndigheter framöver, men ville inte svara på frågan om vilka dessa myndigheter kan tänkas bli. Lägg undan självstyret

Claes Thagemark, kanslichef på E-delegationen och Lennart Jonasson, projektchef för eSamhället på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, diskuterade vilka aktuella möjligheter och utmaningar som finns i eförvaltningsarbetet. 54

Lennart Jonasson uppmanade kommunerna att lägga åt sidan självstyreskulturen och fokusera på att öka samarbetet, både mellan kommuner och med myndigheter. – Vi kan se att den digitala klyftan mellan stora och små kommuner ökar, och samverkan kan vara ett sätt att hjälpa de små kommunerna att komma ifatt, säger Lennart Jonasson. SKL och E-delegationen har genomfört en gemensam enkät kring e-förvaltningsfrågor som skickats till samtliga kommuner och 250 myndigheter. Den största utmaningen som pekas ut gäller finansieringen. – Myndigheterna finansierar mycket av sina IT-investeringar genom att låna pengar av staten, för att på sikt återbetala genom uppnådda effektiviseringar. Vi ser att många andra länder skjuter till medel för den här typen av investeringar och jag tror att vi måste göra det också, säger Claes Thagemark. Redan idag har E-delegationen fått pengar av regeringen för att genomföra ett antal förstudier, exempelvis inom e-arkiv, e-legitimation och e-upphandling. – Om vi jämför med Danmark så har de lagt tre miljarder kronor i en fond för investeringar som myndigheter ansöker om, totalt kan de beviljas upp till 75 procent av finansieringen. Han påpekade att han inte är politiker och kan inte stå och lova något, men E-delegationen har föreslagit för regeringen att tillskjuta medel. Medhåll från Gartner

eFörvaltningsdagarna bjöd på en god mix av talare från offentlig sektor liksom det privata näringslivet, samt ett par representanter för e-förvaltningsarbete på internationell nivå. Från Gartner Group kom omvärldsanalytiker och italienaren Andrea Di Maio. Han menade att visionerna inom e-förvaltningsarbetet i många länder får relativt mycket uppmärksamhet, men tittar man på hur mycket pengar som avsätts från regeringshåll så kan man ifrågasätta hur strategiskt viktigt området egentligen är. Själv menar Andrea Di Maio att satsningarna är rent nödvändiga för att klara framtida utmaningar. Han uppmanade att ta hjälp av den tekniska infrastruktur som redan finns, använd

LinkedIn för kompetenskartläggning i den egna organisationen, Google maps för att kontrollera om bygglov följs eller att göra trafikkameror tillgängliga för polisen. Att offentliggöra myndighetsdata kan snabba på processen att utveckla smarta etjänster, men det finns en risk, säger Andrea Di Maio. – Kan vi vara säkra på att informationen används på rätt sätt eller ställer den till skada? En ny syn på offentlighet

Det var en fråga vi kunde ta med oss till seminariet om öppna myndighetsdata där Peter Krantz från E-delegationen och Fredrik Sand från Stockholms handelskammare talade. – Sverige håller på att förlora den ledande ställning som förkämpe för öppenhet. Få myndigheter gör sina data tillgångliga, trots en ny lag och politiska signaler från IT-ministern, konstaterar Fredrik Sand. Bara 17 procent av svenska myndigheter tillhandahåller idag information enligt det så kallade PSI-direktivet, Public Sector Information, som anger att vi ska öka tillgängligheten till myndigheters handlingar. Peter Krantz gav handfasta råd för hur man kan starta i liten skala. Vad händer om en okänd aktör använder myndighetsdata för att skapa en tvivelaktig tjänst, eller använder statistik på ett sätt som resulterar i felaktiga analyser? – Felaktiga analyser har vi redan idag. Det var inte så länge sedan Statistiska centralbyrån tvingades meddela att man räknat fel i en av sina kalkyler. Tvärtom kanske en ökad öppenhet av data och fler aktörer involverade, kan leda till höjd kvalitet, menar Peter Krantz på E-delegationen. Hårda ord

Dinand Tinholt, vice president Cap Gemini är inte så imponerad av hur arbetet med eförvaltning på Europanivå fortskrider. – Det var 20 år sedan EU blev en gemensam marknad, men i den digitala världen är vi fortfarande inte det. EU har en deklaration, agenda och action plan för hur arbetet ska fortskrida. Vi har väldigt mycket papper, men bara två procent av dessa uttalade priowww.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

IT & KOMMUNIKATION

riteringar inom e-förvaltning har konkreta mål, säger han. – Sätt verktygen i händerna på medborgarna, samarbeta mellan myndigheter och medborgare och över landgränserna. Titta på de byggblock som utvecklas på EU-nivå och återanvänd de goda idéerna, så sparar ni dessutom pengar, säger Dinand Tinholt, ansvarig för Cap Geminis kunder inom offentlig sektor globalt. Därefter välkomnades Anneli Hagdahl från Näringsdepartementet upp på scenen för att berätta lite om Sveriges landsöverskridande initiativ. Via det nordiska ministerrådet finns ett pågående samarbete, till exempel för att utreda förutsättningar för ett nordiskt moln. – Vi måste inte vara involverade i vartenda projekt på EU-nivå utan kan ändå dra nytta av arbetet som utförs av andra, konstaterade Anneli Hagdahl.

Vi ser att många andra länder skjuter till medel för den här typen av investeringar och jag tror att vi måste göra det också, säger Claes Thagemark.

Migrationsverket vann eDiamond Award

På kvällen var det prisutdelning under stor pompa och ståt i Stockholms stadshus, där Migrationsverket fick ta emot utmärkelsen årets bästa e-förvaltningstjänst 2011. Migrationsverket har skapat en rad synliga och enkla e-tjänster som berör flera samhällsviktiga målgrupper och ökar Sveriges konkurrenskraft i att attrahera arbetskraft, företag och studenter till svenska högskolor. De har parallellt genomfört en övergripande förändring i sitt interna arbetssätt. Malin Ulfvarson

Ökad öppenhet av data och fler aktörer involverade kan leda till höjd kvalitet. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

– Den nya strategin ska sätta upp mål för 2015 och en långsiktig vision för 2020. Vi kommer 55också att starta upp flera pilotprojekt som ska tjäna som föregångare inom e-förvaltningsområdet, säger Anna-Karin Hatt.

UTSTĂ&#x201E;LL A Upphan RE PĂ&#x2026; dlingsd agarna 2012

Kommers Â gĂśr Â det Â lĂ¤ttare Â Kommers Â Standard Â Ă¤r Â mer Â hjĂ¤lper Â hela Â organisationen Â att Â fĂĽ Â Ăśverblick Â Ăśver Â behov, Â upphandlingsprojekt, Â leverantĂśrer, Â avtal, Â bestĂ¤llningar Â och Â fakturor. Â Med Â Kommers Â i Â allas Â webblĂ¤sare Â uppnĂĽs Â Ăśkad Â fĂśrhandlingsstyrka, Â full Â kostnadskontroll, Â avtalstrohet Â och Â Ăśverblick. Â Â Kommers Â eLite Â Ă¤r Â en Â nyckelfĂ¤rdig Â tjĂ¤nst Â fĂśr Â offentlig Â upphandling Â i Â smĂĽ Â organisationer. Â Â Kommers Â Annons Â Ă¤r Â en Â kostnadsfri Â portal Â dĂ¤r Â leverantĂśrer Â hanterar Â anbud, Â avtal, Â bestĂ¤llningar Â och Â fakturor. Â

Vi Â ses Â pĂĽ: Â God Â Exempeldag Â 22/11 Â Upphandlingsdagarna Â 1-Â2/2 Â

08-Â Â 612 Â 34 Â 53 Â info@primona.se Â www.primona.se Â

nyheter

Hur uppfattar du e-förvaltningsarbetet på regeringsnivå?

Upplands Väsby årets IT-kommun

– Den digitala agendan visar helt rätt tänk och jag är imponerad av vår IT-minister men jag beklagar att frågorna inte har högre prioritet idag. Det hade till exempel varit önskvärt om lanseringen fått större genomslag i media och det hade den kanske fått om den politiska uppslutningen hade varit ännu bättre. Anna-Karin Hatt har lyckats få med sig samtliga departement i arbetet med den digitala agendan men hon kanske skulle ha haft andra ministrar med sig när den presenterades. – Det handlar om prioriteringar. Den digitala agendan visar på en möjlig väg för att uppnå andra viktiga politiska mål och skapa arbetstillfällen. Som Hatt själv säger – det är vår framtida basindustri. Eva Sartorius är verksamhetsutvecklare på Skatteverket, och främst involverad i arbetet med Mina meddelanden. Under 2010 var hon utlånad till e-Delegationen.

Upplands Väsby kommun tilldelas utmärkelsen Sveriges IT-kommun 2011 för sitt framgångsrika arbete med att utveckla och förbättra kommunens verksamheter och service med hjälp av IT. Priset delades ut av IT- och energiminister Anna-Karin Hatt under kvalitetsmässan. Ur juryns motivering: ” Upplands Väsby värnar transparens, enkelhet och öppenhet, såväl mot medborgarna som i den interna styrningen. Med hjälp av IT skapas den röda tråden som går genom all styrning – från omvärldsanalys till verksamhet, från kommunledningens mål till uppnådda resultat.” Till Sveriges IT- Kommun utses den kommun som utifrån sina förutsättningar lyckats bäst med att integrera IT i verksamheterna för att få bra service, hög effektivitet och god demokrati. Tidigare vinnare av priset är Kalix (2001) Nacka (2003), Malmö (2005), Umeå (2007) och Falkenberg (2009). Bakom utmärkelsen står Sveriges Kommuner och Landsting, Kvalitetsmässan, E-delegationen, Microsoft, VINNOVA, Computer Sweden och IT & Telekomföretagen.

Malin Ulfvarson

Eva Sartorius, Skatteverket

Inte för rutinuppdrag. Men när det verkar omöjligt.

Inte för rutinuppdrag. Men när det verkar omöjligt. Connecta är ett svenskt konsultbolag som åstadkommer bestående verksamhetsförändringar. Ibland mot alla odds. För det är när problemen känns mer eller mindre omöjliga som vi brukar komma in i bilden. Förmågan att leverera oväntade lösningar på komplexa problem har gett oss många spännande uppdragsgivare bland Nordens större organisationer. Dessutom har det visat sig attrahera många av Sveriges bästa konsulter – de som drivs av att kombinera affärsstrategi, genomförandekraft och informationsteknik för att nå den bästa lösningen. Gärna på problem som till en början verkar olösbara. När får vi hjälpa dig? Nyligen rankades vi som nr 1 i Kammarkollegiets upphandling av konsulter inom verksamhets- och organisationsutveckling. Hör gärna av dig så berättar vi mer. Lösning #9: ”Slutgissat” Ett av våra till synes omöjliga uppdrag.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Läs mer på www.connecta.se

säkerhet

Förhindra olyckor och smittspridning i våtutrymmen Vandalsäkra och så kallade ”hängningsfria” produkter kan förhindra allvarliga olyckor och tillbud på våra anstalter. Likaså kan smitta och sjukdom på vårdinrättningar och i andra publika miljöer undvikas med hjälp av innovativa lösningar avseende våtrumsprodukter.

ygienkrav och säkerhet är särskilt viktigt i våtutrymmen som delas med andra, vilket ställer höga krav på produkterna. Vi har pratat med företaget Heno som levererar sina produkter till olika typer av idrottsanläggningar, badhus, skolor, industrier och sjukvården. – Produkterna måste vara driftsäkra och energieffektiva. De måste också tåla hård hantering och vandalism i så stor utsträckning som möjligt, säger Janne Kockly från Heno. Detaljer i plast håller i regel dåligt, utan allt är tillverkat i mässing eller rostfritt. – Vi har också speciella armaturer avsedda för tuffare miljöer där man ställer mycket högre krav på säkerhet, till exempel fängelser, häkten, polisstationer, psykiatriska avdelningar samt inom rättspsykiatrin, säger Janne Kockly.

Hängningsfria produkter

Heno har levererat lösningar till bland andra anstalterna Hall, Kumla och Saltvik men också till rättspsykiatrin i Göteborg där det läggs stor vikt vid säkerhet för interner och patienter. – Då dessa i vissa fall är självmordsbenägna har vi utvecklat ett antal produkter som är vad vi kallar”hängningsfria”. Det innebär att man omöjligt kan finna någonting att fästa någon typ av lina i eller runt, säger Janne Kockly. Detta har möjliggjorts tack vare elektroniska eller digitala lösningar, till exempel tvättställ med integrerade sensorer och utlopp, och speciella typer av duschpaneler. – Vi var troligtvis först med att lansera elektroniska lösningar för att styra och kontrollera tappvatten. Tidigare var allt baserat på mekaniska lösningar. När vi satte igång, under andra halvan av 80-talet, möttes vi av stor skepsis, men framtiden utvisade att vi var på rätt väg och idag bygger väldigt mycket på elektronisk eller digital teknik, konstaterar Janne Kockly. 58

Automatiserade system

Hängningsfria och vandalsäkra produkter, beröringsfritt handfat, toalett och dusch.

Hygienkrav

Inom sjukvården ställs det stora krav på god hygien och där arbetar man i förebyggande syfte för att sätta patiensäkerheten i fokus och förhindra smittspridning. – Enligt vår uppfattning räcker det inte med beröringsfria armaturer inom sjukvården – och med det menar vi att de är sensorstyrda, säger Janne Kockly. – På sjukhus möter vi bakterier som också sprids genom att man berör till exempel utloppspipen, vilket är lätt gjort. För dessa applikationer har vi armaturer med löstagbara utloppspipar, och i vissa fall kan man till och med ta bort hela blandarhuset utan att stänga av inkommande vatten. Pipar och blandarhus kan då desinficeras vid till exempel patientbyte i rummet, berättar Janne Kockly. Generellt jobbar Heno uteslutande med självstängande armaturer, mekaniska såväl som elektroniska. Gemensamt för dessa är att man då inte behöver beröra någonting efter tvagning.

Andra risker när man har med vatten att göra är uppkomsten av legionellabakterier, en risk som kan minskas med hjälp av så kallad automatspolning. – Vi har hetvattenspolning i våra elektroniska system vilket innebär att till exempel samtliga duschar öppnar automatiskt under nattetid och spolas med hetvatten för att döda eventuella legionellabakterier. Detta genomförs naturligtvis under största säkerhet och duschrummet är vid sådana tillfällen bevakat av säkerhetssensorer, säger Janne Kockly. – Det finns idag också önskemål om att brukaren ska kunna logga tappställen för att kunna utläsa förbrukningoch få en bekräftelse på att automatspolning eller hetvattenspolning har skett. Vi kommer inom ett år dessutom kunna ansluta en webbserver till våra installationer så all information kan erhållas på distans. Energieffektivt och driftsäkert

På Heno arbetar man också med att ta fram energieffektiva lösningar på sina produkter. – Vi jobbar mycket för att våra armaturer ska vara så energisnåla som möjligt. Vägen till detta är till exempel att ha duschhuvuden som ger en komfortabel dusch även vid låga flöden. Standardmässigt kräver våra duschar 6-9 liter per minut. I vår nya eco-serie, tvättställsarmaturer, har man lyckats få en utloppssil som endast kräver 3 liter per minut. – Det har också visat sig att våra elektroniska lösningar är betydligt driftsäkrare än de mekaniska. Förklaringen är att den enda delen i systemet som är i kontakt med vatten, är en magnetventil, avslutar Janne Kockly. Mona Sundquist

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

ARE PÅ 012 UTSTÄLL lingsdagarna 2 d Upphan

Skanska lanserar Sveriges största kunskapsbank för renovering av miljonprogrammet. De ﬂesta är ense om samma sak. Mycket snart måste fastigheterna från sextio- och sjuttiotalet renoveras. Vi på Skanska har varit verksamma inom det här området i många år och i hundratals projekt. Vi renoverar allt från badrum till stadsdelar. Vår erfarenhet när det gäller miljonprogrammet spänner från upprustning av lägenheter till omfattande infrastrukturprojekt. Resultatet är en gigantisk kunskapsbank, där allt vi gör dokumenteras – stort som smått. Erfarenhet läggs till erfarenhet, bostad till bostad, kvarter till kvarter. Arbetsmetoder, checklistor, analyser, energieffektiviseringar, forskningsresultat –

allt finns samlat på ett och samma ställe. Omedelbart tillgängligt i varje nytt projekt. Vår ambition är att inte uppfinna hjulet oftare än nödvändigt. Vi hämtar erfarenheten där den finns – det gör att startsträckan blir kort och byggprocessen effektiv. Och det innebär att fastighetsägarens ekonomiska verklighet och hyresgästernas trivsel ryms i samma kalkyl. Får vi låna en halvtimme av din tid? Vi skulle gärna vilja berätta vad några hundratusen timmars erfarenhet kan innebära för dina fastigheter. Miljonhemmet™

www.skanska.se/miljonhemmet

säkerhet

SÄKERHETSEXPERTEN Tomas Djurling FRÅGA Offentlig sektor köper säkerhetsprodukter i en ständigt ökande omfattning. Frågan är hur mycket säkrare vi blir efter att ha investerat tiotals miljoner kronor i inbrottslarm och inpasseringssystem? Hjälper produkterna verkligen mot de hot man identifierar och får man valuta för pengarna, eller ger det bara en falsk känsla av trygghet?

Har du en fråga? I nästa nummer av Offentliga Affärer ger Tomas Djurling konkreta tips på vad man bör kravställa vid en upphandling av säkerhetssystem. Har du en fråga om säkerhet? Mejla till brev@hexanova.se Tomas Djurling har sin bakgrund från den svenska underrättelsetjänsten och Försvarets radioanstalt, FRA. Tomas arbetade under drygt 17 år på FRA och i arbetsuppgifterna ingick att hjälpa myndigheter med säkerhetsarbetet.

Enkelt och billigt för tjuven att hacka larm- och passersystem Svar: Det är enligt min mening få organisationer som har kompetens att ställa relevanta och konkreta säkerhetskrav i en upphandling av till exempel ett inpasseringssystem. Det är inte ovanligt med upphandlingar utan närmare kravställningar alternativt ställs krav som inte går att mäta eller kontrollera i efterhand. Eftersom det ofta passerar många år mellan varje upphandlingstillfälle är det inte speciellt konstigt att kompetensen och därmed kravställningen brister. Teknikutvecklingen går oerhört snabbt framåt och antalet inpasseringssystem ökar hela tiden. Ointresserade av säkerhet

Min erfarenhet är att många inköpare/säkerhetschefer tror att systemen på marknaden erbjuder fullgod säkerhet. Men om man granskar de inpasseringssystem som säljs och marknadsförs i Sverige så är de ofta byggda och designade utifrån ett funktionsperspektiv, inte ett säkerhetsperspektiv. Efter mer än tio års testverksamhet av säkerhetsprodukter, vet vi att säkerheten inte har högsta prioritet i de tillverkande företagens utvecklingsplaner. Det finns mycket att göra innan systemen kommer upp på en för kunden rimlig nivå. Vi har hjälpt kunder att testa sina system och sedan med bristförteckningen i hand har vi tillsammans med vår kund, gått tillbaka till leverantören och omförhandlat avtalen till betydligt lägre nivå. Men vad är sannolikheten att någon faktiskt utnyttjar svagheterna i till exempel ett inpasseringssystem och hur många inbrottstjuvar klarar att tekniskt eller på andra sätt utnyttja de brister som systemen har? Enkelt att stjäla

Innan jag svarar på det vill jag berätta om hur en del biltjuvar jobbar idag. De lite mer exklusiva bilarna som finns idag har elektroniska nycklar, startspärrar, larm, GPS-spårutrustning och bättre dörrlås än för ett antal år sedan. Försigkomna biltjuvar har byggt eller låtit 60

bygga en egen variant av elektronisk nyckel (en liten dator) och med den så Jammar de(stör ut) signalen som ska låsa bilen. Bilen förblir därmed olåst. Tjuvarnas dator har funktion för i stort sett alla exklusiva bilar de har som mål att stjäla. När ägaren försvunnit håller tjuven sin dator nära tändningslåset och kopierar informationen från bilens startsystem och går sedan därifrån efter det att de skrivit upp bilens registreringsnummer. Detta för att kunna hämta bilen igen när de har en köpare. Denna förberedelse till stöld och efterföljande bilstöld tar bara några sekunder. Därmed tror jag att de flesta inser att de som är ute efter information, hemligheter och forskningsresultat från myndigheter och företag har kunskaper, färdigheter och utrustning för att utnyttja svagheter i till exempel inpasseringssystem och kameraövervakningssystem. Dagens tjuvar och företagsspioner är betydligt mer sofistikerade än för bara några år sedan. Utvecklingen och tekniken går snabbt framåt och tjuvarna anpassar sig till det nya. Den snabba teknikutvecklingen gör det också enklare och billigare för tjuvarna att fortsätta med sina stölder. En tidigare inbrottstjuv fick ha med sig stora och tunga verktyg för att bryta sig in i bostäder, företag och myndigheter. Men i takt med att fler och fler köper elektroniska lås, trådlösa larm och undermåliga inpasseringssystem, kommer tjuvarna bara att behöva ta med sig sin laptop för att öppna dörrar, slå av larm och ta sig in. Det förekommer redan idag, ännu kanske i mindre omfattning men det kommer att öka snabbt. Om tjuven redan har en dator krävs bara utrustning för några hundralappar för att utföra ovan nämnda exempel. Det som behövs finns tillgängligt på internet. Billigt att bryta säkerheten

Frågan är – hur får vi tillverkare och leverantörer att ta sitt ansvar och leverera system som är tillverkade, installerade och konfigurerade för att göra det som kunden beställt och investerat mycket stora summor för att få? Det ska inte vara så att tjuven kan investera mindre än www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

säkerhet

ettusen kronor för att manipulera inpasseringssystem som myndigheten eller företaget investerat tiotals miljoner kronor i, för att skydda sin verksamhet och personal. Det sämsta system vi testat tog det oss bara cirka 15 sekunder att skapa en kopia på inpasseringskortet. Det kopierade kortet hade samma behörigheter som det kort varifrån informationen kopierades. Problemet med kopierade inpasseringskort är inte enbart det rent

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

säkerhetsmässiga för företaget. Om utrustning eller information stjäls så kan inte loggarna användas på ett rättssäkert sätt för att utreda händelsen. Fel personer kan bli misstänkta för brott de inte begått och polis och åklagare kan använda dessa loggar som bevis i en eventuell rättegång. Rättssäkerheten står på spel om information i loggar och system tolkas utifrån att de alltid är korrekta och med sanningen överensstämmande. Tomas Djurling

fordon

Dags för reformerad tjänstebilsbeskattning Många av landets tjänstebilsförare kan se fram emot sänkta förmånsvärden nästa år. Men för etanol- och hybridbilsförare väntar en skattesmäll.

et förmånsvärde en tjänstebilsförare ska betala skatt för räknas ut enligt en formel som grundar sig på prisbasbeloppet, statslåneräntan och bilpriset. Prisbasbeloppet för 2012 har höjts med 1 200 kronor till 44 000 kronor. Och om den låga nivån för statslåneräntan, i skrivande stund 1,87 procent (2011-1109), står sig den sista fredagen i november när den läggs fast för förmånsbeskattningen 2012, kommer de flesta av landets tjänstebilsförare ändå att få ett billigare bilinnehav nästa år. En förare av Volvo V70 1,6D (diesel) sparar 900 kronor efter skatt (50-procents marginalskatt) för helhåret. För gasbilen V70 2,5T AFV blir sänkningen 1 200 kronor.

månsvärde med 40 procent. Men bara till och med 2014. Men det finns kvar en permanent skattelättnad för alla hybrid-, etanol-, gas- och elbilar: När man räknar ut deras förmånsgrundande pris får de jämföras med motsvarande bil som drivs med konventionellt drivmedel. Det gör att till exempel en Toyota Prius jämförs med en Toyota Avensis. Prius kostar från 267 750 kronor, men priset sätts ned till 210 200 kronor. Det gör att förmånsvärdet sänks från 41 800 kr till 35 800 kr (enligt beräkningsexemplet artikeln). Det ger en nettosänkning på 3 000 kronor per år. En ytterligare stor förändring är på gång. Efter 2012 ska dagens miljöbilsregler, som ger befrielse från fordonsskatt i fem år, göras om. Just nu bereds frågan i regeringskansliet, men detaljerna är inte kända. Det vi vet är att utgångspunkten är ett EU-direktiv om ett snittutsläpp av koldioxid från nya bilar på max 130 gram per kilometer senast 2015. Den nya fordonsskatten kommer att beräknas utifrån CO2-utsläppet i relation till bilens tjänstevikt. En tyngre bil kommer då att få släppa ut mer, samtidigt som en lättare bil kommer att få hårdare krav.

Skattesmäll för etanol

Etanolbilsföraren kan dock vänta sig en skattesmäll när förmånsvärdesrabatten på 20 procent försvinner vid årsskiftet. Volvo V70 T4F blir hela 3 250 kronor dyrare netto. Även hybridbilar (ej laddbara) får kraftigt höjda förmånsvärden när deras 40-procentiga rabatt slopas. Från och med 2012 är det enbart gas-, eloch laddhybridbilar som får nedsatt för-

Fyra förslag

Nytt förmånsvärde 2012*

* Obs! Ej definitivt. Siffrorna är en prognos utifrån nya prisbasbeloppet, 44 000 kronor, och aktuell statslåneränta 1,87 % (2011-11-09; räntan för 2012 läggs fast sista fredagen i november).

Volvo V70 Kinetic Pris Förmånsvärde 2011 Brutto/mån Netto/mån (50 % marginalskatt) Nytt förmånsvärde 2012* Brutto/mån Netto/mån (50 % marginalskatt) Differens netto helår, kr Differens netto helår, %

Det blir hårdare CO2-krav på bilar som drivs med bensin och diesel än de som går på biodrivmedel (gas eller etanol). Landets företagare, förare och – inte minst – vår inhemska bilindustri, behöver snarast möjligt får reda på detaljerna. Så fort det är känt kommer omställningen att börja för att anpassa sig till de nya reglerna.

1,6D (diesel) +/299 000 46 800 3 900 1 950 45 000 3 750 1 875 -900 -3,85%

-1 800 -150 -75

2,5T AFV (gas) 324 900 34 100 2 842 1 421 31 700 2 642 1 321 -1 200 -7,04%

+/-

-2 400 -200 -100

T4F (etanol) +/259 900 34 400 2 867 1 433 40 900 6 500 3 408 542 1 704 271 3 250 18,90%

I miljöbilsreglerna finns ingen koppling till tjänstebilsbeskattningen, men det vore ändå på plats med en reform. Jag skulle vilja se ett system som är: • Enkelt att beräkna. I dag är formeln för att räkna ut ett förmånsvärde närmast obegriplig för gemene man. • Teknikneutralt. Låt det nya systemet ta mindre hänsyn till bränslen och mer till energieffektivitet och koldioxidutsläpp. • Gärna ekonomisk styrning, men för företagen, inte förarna. Det har större www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

fordon

effekt om de ekonomiska styrmedlen är riktade mot företagens plånböcker, än mot förarnas. Det är företagen som bär de stora kostnaderna för tjänstebilarna, inte förarna. • Milersättning som följer drivmedelspriserna. Dagens milersättningssystem är föråldrat med hänsyn taget till oljeprisets utveckling. Snart är bensinpriset uppe i samma nivå som den skattefria ersättningen på 18,50 kronor per mil. Dieselpriset har för länge sedan passerat ersättningsnivån 6,50 kronor per mil. Hållbart teknikskifte

I brist på tydliga, hållbara direktiv, är de råd vi fortsätter att ge företagen koncentrerade kring snåla diesel- och bensinbilar för www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

att hålla nere kostnader och CO2-utsläpp, och möjligen gasbilar för långtrullande verksamheter i storstadsregioner med god gastillgång. Mest spännande är annars laddhybriderna som är på väg ut på marknaden 2012. De kommer att innebära ett mer hållbart teknikskifte, sett till både kostnader för företagen och flexibilitet för användarna. Ronny Svensson

Ronny Svensson är grundare och vd på tjänstebilskonsulten Ynnor och en av landets främste tjänstebilsexperter.

vård

Visionärer i vården Vården blir en upplevelseindustri om fem år, det säger visionären Anders Tollmar, på Landstinget Gävleborg.

nders Tollmar, samordningsdirektör på landstinget i Gävleborg var inbjuden talare under E-förvaltningsdagarna och han lyckades skaka liv i publiken under sitt anförande. Han anser att den sjukvård vi känner idag kommer att revolutioneras de närmaste 5-10 åren. – Jag tror att alla medborgare kommer att få en sjukpeng och sedan kommer era vårdbehov vara lika enkla att beställa som en charterresa. För att riktigt skaka om oss drar han argumentationen till sin spets. – En höftledsoperation kommer som en all inclusive, för er och era barn och barnbarn. Vården blir en upplevelseindustri. Han vill få oss att sträcka ut tanken på vad som är möjligt, mycket, och att vi har allt att vinna på att göra det. Publiken får inte luta sig tillbaka. Vem äger patientjournalerna idag, frågar han uppfordrande. – Om fem-tio år tror jag att vi äger våra egna journaler och vi har själva med oss informationen när vi besöker en vårdinrättning. Effekten på tillgången till all denna information blir troligtvis att vi som patienter ställer högre krav. – Vem är det som först får ta del provsvaren då? Jag tror att vi inte ens ska försöka bestämma över våra patienter och vilka behov de har, vilken vård de ska ha eller vilka data de ska få ta del av. Istället ska vi ansvara för säkerheten.

Gymresultat i patientjournalen

Han är inte ensam visionär på området. Även Åke Rosandher, chef på Centrum för e-Hälsa, ser behovet av att ge medborgare kontroll över sin patientjournal. Han talade nyligen på konferensen Nationell e-Hälsa i Stockholm. – När man handlar produkter på nätet idag kan man följa sitt paket som skickas ända från Indien, hur det mellanlandar på varje flygplats i världen och exakt var det befinner sig i tullens processer. När det gäller en remiss inne på ett sjukhus, så kan en patient däremot inte själv följa var remissen befinner sig i kedjan. Nyutexamine64

Åke Rosandher, Centrum för e-hälsa.

Anders Tollmar, Landstinget Gävleborg.

rad vårdpersonal som jag träffar, berättar Åke Rosandher, tycker det är märkligt att det inte fungerar på samma sätt som med paketet. Han förutspår att vi dessutom kan få möjlighet att själva lägga till information i journalen. – Patienter och invånare ska mycket enklare kunna ta del av vad vården har utfört. Till exempel ska man lätt kunna ta del av sin egen journal, det vill säga vad vårdgivare dokumenterat. Man ska också som invånare aktivt kunna delta i sin egen vård. Det kan vara att följa och påverka sin remiss men också att göra olika val kring sin behandling och omvårdnad,

och få stöd för dessa beslut. Det tredje är att jag som individ ska kunna tillföra min egen information. Tar man till exempel regelbundet sitt eget blodtryck på gymmet ska man kunna utnyttja den informationen i den egna vårddokumentationen. Allt naturligtvis på individens egna villkor inom ramen för patientdatalagen, skriver Åke Rosandher på konferensens webbsida. Malin Ulfvarson

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

KONFERENSGUIDEN

Året runt i Åre

Holiday Club Åre har tagits över av två hotellproffs som vill locka konferensgäster även på sommarhalvåret. – På sommaren finns ännu mer aktiviteter att tillgå än på vintern, säger Stefan Karlsson.

i ringer upp nye ägaren till Åre Holiday Club, Stefan Karlsson, och ber honom över telefon beskriva Åre och vad vi kan förvänta oss när vi kliver av tåget vid stationen och vandrar den korta bron direkt in till hotellet. – Känslan av Åre är väldigt speciell. Du promenerar förbi de låga byggnaderna, torget, den gamla bergbanan. Det är ljus i träden, pyntat och tänt året runt – det känns som en mysig alpstad i Europa, i miniatyr. Med balkonger och terrasser överallt, där människor sitter året runt. Hotellet är nästan en liten stad i sig – med konferenslokaler, butiker, lekland, dagis, spa, bad och äventyr – allt under ett tak. Och väl uppe i hotellets restaurang har man en fantastisk utsikt över Åresjön. – Luften är lite klarare och lite tyngre här uppe, säger Stefan Karlsson. I april i år tog han och kollegan Ingemar Jonsson över hotellet Holiday Club Åre. Anläggningen har över 1 400 bäddar och omsatte i fjol 204 miljoner kronor. Konferensverksamheten bidrar till cirka 40 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Fakta OM ANLÄGGNINGEN Konferenslokaler: 17 st, flexibla ytor från 12 kvm till 1580 kvm Max antal konferens: 3 000 personer (1500 sittande) Flera restauranger Övernattning: 1 400 bäddar Svanenmärkt: Ja

procent av Åreanläggningens omsättning. Har ni några planer på att expandera konferensverksamheten? – Vi bygger ut restaurangen och vi arbetar fram nya koncept. Sedan tittar vi på möjligheten att bygga en övervåning på mässhallen, men det är bara på planeringsstadiet än så länge. Vilka bokar konferenser hos er? – Det är alla möjliga. Vi huserar en hel del stora event med allt mellan 500 -1200 deltagare men även det enskilda företaget med ett tiotal personer. Allt under ett tak

Vad är det man vill ha när man ringer? – Många vill ha allt under ett tak, kongress, boende, mat och aktiviteter. Det gäller framförallt när de är många. Man vill inte dela upp sig på olika byggnader och om det dessutom finns en tågstation alldeles in på knuten så är det ett plus. Det är inte bara av praktiska skäl, utan även säkerhetsmässiga. 65

KONFERENSGUIDEN

Året runt i Åre

– Priset är inte det viktigaste, det praktiska arrangemanget kommer först, tillägger han. Hur får man ut det mesta av sin konferensvistelse? – Vi avsätter en person som har hand om allt från start till mål. Det förenklar planeringen för kunden men även för oss. Den personen tar hand om allt, från det tekniska, logistiken, transporter och bokningar. Hur långt i förväg måste man ringa för att boka konferensen? – Idag är det betydligt kortare framförhållning än det var för ett par år sedan. För en större bokning ringde man ett år innan, men idag är det i regel 5-6 månader. Små- och medelstora konferenser bokar ännu närmre inpå. Inte bara skidor

Stefan Karlsson som härstammar från Bräcke i Jämtland började sin hotellkarriär redan som 17-åring då han tog över Kälarne Hotell. Men själv är han ingen stor utförsåkare. – Man behöver absolut inte åka skidor bara för att man åker till Åre. Det finns gott om andra aktiviteter. Att bara sitta på ett renskinn och sola till exempel. Malin Ulfvarson

Offentliga Affärer 6 2011 | www.offentligaaffarer.se

Mötesplats Fjällen Mitt i den Jämtländska fjällvärlden erbjuder Vålådalen utmärkta konferensmöjligheter med genuin miljö och moderna möteslokaler. Det är lätt att mötas i Örebro. Inom en tjugo-

www.valadalen.se 0647-353 00

milsradie bor halva Sveriges befolkning. På Conventum Örebro kan vi erbjuda de bästa förutsättningarna för att arrangera framgångsrika möten, oavsett om det handlar om konferenser, kongresser eller nöjesarrangemang.

www.conventum.se

Offentliga Affärer 6 2011 | www.offentligaaffarer.se

conventum örebro | +46 19 766 45 00 info@conventum.se

LandetRunt Ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Umeå i norr till Ystad i söder. Umeå: Årets strokeenhet

För tredje gången utser Riks-Stroke sjukhus för ”God strokevård”. Den enhet som utmärkte sig bäst för god strokevård 2010 var Strokecenter vid Norrlands universitetssjukhus som nu får omnämnandet ”Årets Strokeenhet 2010”. – Vi är otroligt glada! Vi inom strokevården i Umeå har arbetat hårt och metodiskt under flera år med att trimma vårdkedjan och att ständigt förbättra kvaliteten på den vård vi bedriver. Att få utmärkelsen årets strokeenhet 2010 är ett bevis på att vi lyckats väl och en anledning för oss alla att verkligen vara stolta över det vi åstadkommit, säger Per Wester, professor och medicinsk chef för Strokecenter vid Norrlands universitetssjukhus. Riks-Strokes bedömning av strokevårdens kvalitet bygger på tolv olika kriterier, bl a den behandling patienterna fått under och efter sjukhusvården samt hur nöjda patienterna är med vården. Ljusdal: ”Världens modigaste politiker”

Tio ungdomar i Gävleborgs län har modighetstränat fem utvalda politiker för att dessa ska göra samhällsfrågor och politik mer tillgängliga för unga. Den politiker som lyckats bäst med sitt modighetsuppdrag utsågs den 20 oktober till ”Världens modigaste politiker”, och det var Malin Ängerå, utbildningsnämndens ordförande i Ljusdals kommun, som vann den åtråvärda titeln. Juryns motivering till Malin Ängerå löd: ”Hon är en engagerad eldsjäl som med glöd vågar gå in och förändra strukturer som påverkar unga och ungdomspolitiken”. Malin Ängerå kommenterar sin nyvunna titel med orden: – Jätteroligt! Det är skönt att få feedback på mitt engagemang. Samtidigt är det viktigt för mig att framhålla att det varit ett teamarbete, där Ellen och Jonathan (de ungdomar som coachat Malin) varit stora inspirationskällor för mig. Lokala politiker, skolledare och tjänstemän har också hjälpt till mycket. Vi vet att det krävs mycket mod och engagemang för att öka de ungas inflytande, och alla i regionen har nu fina tips och idéer som kan användas i kommunerna. Uppsala: Elitidrottsstaden

Efter två års samarbete mellan tio elitklubbar, Uppsala kommun och Upplands Idrottsförbund 68

fördjupas samarbetet ytterligare. En styrgrupp för samverkan bildas där strategiska frågor för elitidrottens framtid inom Uppsala kommun kan diskuteras och leda till elitidrottens utveckling. I tätt samarbete med Elitidrottsstaden fortsätter Upsala nya Tidning som mediepartner och NCC som en stark näringslivsaktör. Från att Uppsalas namn syntes på alla klubbtröjorna, vidareutvecklas samarbetet ytterligare med elitklubbarna, IK Sirius Fotboll, IK Sirius Bandy, IK Sirius Innebandy, Almtuna IS, Uppsala Basket herr, Storvreta IBK, Fyrisfjädern, Danmark- Sirius Dam FF, FBC Uppsala Dam, Sallén Basket Dam. Syftet är att genom samverkan skapa och etablera Uppsala som Sveriges Elitidrottsstad, främja elitidrotten och möjliggöra för utveckling av elitjuniorverksamhet inom Uppsala kommun. – Vi ser oerhört positivt på det strategiskt fördjupade samarbetet vi lyckats skapa med elitklubbarna. Genom Elitidrottsstaden har vi en naturlig diskussionsplattform för strategiska frågor där Uppsala kommun är inblandade såsom till exempel utvecklings- och arenafrågor, säger Cecilia Forss (M) kommunalråd, Uppsala kommun. I projektet inkluderas också utveckling av elitsatsning inom ungdoms och juniorverksamhet för att säkra och bygga ut återväxt för klubbarna och få fler ungdomar som satsar och trivs med elitidrott. – Att Uppsala redan idag har Sveriges största elitidrottsgymnasium gör att vi redan nu ser att vårt samarbete har haft stor framgång under de år vi arbetat i samverkan, säger Thomas Tjäder, ordförande Upplands Idrottsförbund. Stockholm: Söderledstunneln öppnar

Sedan i början av juli har ett tunnelrör i Söderledstunneln varit avstängt för omfattande renoveringsarbeten. Arbetena har varit mycket störande för både trafikanter, nästan hundra tusen bilister berörs varje dygn, och de boende. Den 28 november öppnas Söderledstunneln för normal trafik igen. Då är tunneln moderniserad och konstruktionen beräknas hålla uppemot 80 år. Ett axplock av det som görs: • 25 500 meter kabelrör läggs för att få plats med 6 mil kabel. • 800-900 nya armaturer monteras. • 44 impulsfläktar har installerats. • 16 nödtelefoner har installerats tillsammans www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

med nytt ställverk. I tunneln arbetar cirka 120 personer i 3-skift, dygnet runt. Arbetsinsatsen under avstängningstiden på fem månader motsvarar 50 manår, motsvarande 50 personer som arbetar heltid ett helt år. Katrineholm: Fyra nya e-tjänster

I Katrineholms kommun arbetar man aktivt och framgångsrikt med stor digital delaktighet och förenklad kommunikation med medborgarna. Kommunen arbetar med att minska den digitala klyftan och att göra kommunens tjänster tillgängliga via e-tjänster. Följande e-tjänster lanserades nyligen: • Inkomstförfrågan inom handikappomsorg och äldreomsorg • Ansökan om färdtjänst och riksfärdtjänst • Ansökan om resebidrag för gymnasieelever • Ansökan om inackorderingstillägg för gymnasieelever Kommunens syfte är att förenkla och öka tillgängligheten genom att medborgarna själva kan sköta en del av sina ärenden hemifrån, vilket ger kortare ledtider och utökad service. Borås: Vinnova-pengar till högskolans forskningsprojekt

Högskolan i Borås har blivit beviljade forskningspengar från Vinnova för ett antal forskningsprojekt. Bland annat har ”Från träd till tyg”, som så småningom ska leda till att hitta ett alternativ till bomullsfibern, fått 750 000 kronor. – Arbetet med att hitta alternativ, eller snarare komplement, är viktigt eftersom ökning av bomullsodling skulle innebära stor miljöbelastning och dessutom konkurrerar bomullsodling med odling av spannmål och andra matgrödor. Idag baseras mer än 60 % av alla textilfibrer på olja, som i sin tur också håller på att ta slut. Det finns därför ett enormt behov av gröna textilfibrer och kanske detta projekt kan bli en del av lösningen för textilindustrin säger Anders Persson, universitetslektor på Institutionen Textilhögskolan och projektledare. Lund: Ny professor i trafikforskning

Tom Rye är idag professor i Transport and Mobility Management i Edinburgh men blir nästa år professor i Trafikplanering vid Lunds Tekniska Högskola istället. Den 1 mars efterträder han Bengt Holmberg som då går i pension. – Det är roligt att kunna rekrytera en så pass

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

duktig person. Dessutom ser vi Tom som en frontperson i vår kommande ansökan om ett nationellt kollektivtrafikcentrum, säger Bengt Holmberg. Tom Rye är 44 år och har fördjupat sig i både hårda och mjuka frågor som rör kollektivtrafik och trafikplanering. Exempelvis hur man premierar miljövänliga trafikslag, jobbar med attitydpåverkan, fordonsbeskattning, parkeringsstrategier och andra policys. Han har även jobbat som utredare och trafikkonsult, bland annat i Londons kollektivtrafikbolag, Transport for London. Att han än så länge inte har någon större insyn i det svenska samhället ser inte Bengt Holmberg som ett problem: – Nej, snarare tvärtom. Likheterna mellan länderna är större än skillnaderna. Och är man trafikforskare har man oftast redan jobbat ihop, vi har bland annat stött på varandra via ett EU-projekt. Tom har också redan nära kontakt med trafik- och transportforskare I Sverige och har besökt Lund flera gånger. Ystad: Sydkoreanskt TV-besök på äldreboende

De äldre i Sydkorea blir allt fler och det kostar mycket att bygga äldreboende i städerna. Därför ville det sydkoreanska TV-bolaget MBC dokumentera miljön och arkitekturen på äldreboendet Vigs ängar i Köpingebro. TV-teamet reser runt i världen för att visa på olika äldreboenden, exempelvis i England, USA och Japan som alla har en snabbt åldrande befolkning. – De var väldigt intresserade av hur vi har det, särskilt vår ekologiska inriktning som finns både i byggnaderna och inte minst i maten. De letar efter en modell för att göra något liknande i Sydkorea, säger Lillemor Husberg, ansvarig för Vigs ängar. Vigs ängar drivs på entreprenad på uppdrag av Ystads kommun. Anläggningen ägs av kommunen som också har anvisningsrätt till samtliga bostäder. De boende har kontrakt på sina lägenheter som de inreder med egna möbler. De 32 bostäderna liknar radhus och är grupperade runt två gårdar.

Arne Öster

Ramavtalsinlaga till Offentliga Affärer – Avtalstnytt nr 6 2011

Brev- & paketförmedlingstjänster Drivmedel för stationstankning Aktuella ramavtal hos statens inköpscentral

» BREV & FAKETFÖRMEDLINGSTJÄNSTER «

Brev- och paketförmedlingstjänster I oktober 2010 annonserade Skatteverket de två upphandlingarna brev- och paketförmedlingstjänster för staten. Detta ramavtalsområde omfattar ett basutbud inom området brevförmedlingstjänster för staten. Upphandlingen delades in i fyra nivåer; Hela Sverige, Riksnivå, Lokal nivå samt Utrikes nivå. Varje myndighet avropar från den ramavtalsleverantör som har avtalet och utifrån sitt behov. För att främja konkurrensen valde Skatteverket att dela upp upphandlingen i 26 olika anbudsområden, beroende av kapacitet och geografiskt täckningsområde. Åtta företag inkom med anbud i upphandlingen av brevförmedling och fem av dem fick avtal. Med ramavtalet för paketförmedlingstjänster kan myndigheterna avropa: Inrikes paket, (expresspaket och DPD företagspaket 16.00). Utrikes paket med snabbast möjliga leveranstid,(DPD Utrikes). Utrikes paket, med längre leveranstid än anbudsområde 2, (DPD Utrikes). Dessutom ingår tilläggstjänster:

Postpaket Inrikes Postpaket Utrikes Hempaket DPD Företagspaket 12.00 Bud/distributionstjänst ”P.EX. Bud” Pallgodstjänst ”PALL.ETT” (inrikes) Två företag lämnade anbud på paketförmedling, men endast ett anbud tog sig vidare efter kvalificeringsfasen och fick därmed avtal inom samtliga anbudsområden. Omsättning

De två ramavtalen är värda totalt cirka 800 miljoner kronor per år och motsvarar minst 259 miljoner försändelser.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Foto: Magnus Götander Gilltighet

Ramavtalets giltighetstid är fram till mars 2013, med möjlighet till förlängning till mars 2015. Kammarkollegiet har inträtt om part i Skatteverkets ställe från och med avtalets ikraftträdande. Leverantörer

Ramavtalet för brevförmedlingstjänster träffades mellan Skatteverket och fem leverantörer. Bring Citymail Sweden Kiruna Mail AB Luleå Mail AB Posten Meddelande AB Postmästaren i Hälsningland AB

Ramavtalet för paketförmedlingstjänster träffades mellan Skatteverket och en leverantör. Posten Logistik AB Kontakt

Gunilla Lannestedt Ramavtalsansvarig Kammarkollegiet Tel: 08-7000762 gunilla.lannestedt@kammarkollegiet.se

» BREV- & PAKETFÖRMEDLINGSTJÄNSTER «

AVTALSNYTT / kAMMARKOLLEGIET

Posten Meddelande AB

Effektiva distributionslösningar med Posten Posten är ett av Nordens största företag inom kommunikations- och logistiktjänster. Vår vision är att leverera kommunikations- och logistiklösningar i världsklass till nöjda kunder. Genom Posten är det möjligt att nå alla hushåll och företag i Sverige i rätt tid, säkert och kostnadseffektivt. Vi tillhandahåller en rikstäckande postservice till 4,5 miljoner hushåll och 900 000 företag i Sverige fem dagar i veckan året om. Via ett nätverk av dotterbolag och samarbetspartners förmedlar Posten brev och paket till övriga Norden och resten av världen. Specialist på kommunikationslösningar

Posten har en unik specialistkompetens för att effektivisera företag och myndigheters kommunikations- och logistiklösningar – oavsett om det handlar om ett enskilt brev eller större logistiklösningar. Genom Postens fysiska och elektroniska kommunikationslösningar är det möjligt att anpassa sin kommunikation till olika mottagares preferenser på hur de vill ta emot sina meddelanden. Statligt Ramavtal

Posten har tecknat ett ramavtal som myndigheter och organisationer har rätt att avropa. Statliga myndigheter och organisatio-

ner kan dra fördel av avtalet och själva slippa enskilda upphandlingar och egna prisförhandlingar. Avtalet innefattar en mängd brev och pakettjänster, inrikes- och utrikes, samt en del tilläggstjänster. Vill du få ut ett budskap till en låg kostnad, till alla hushåll eller till vissa utvalda områden i Sverige kan du välja våra Oadresserade tjänster. Vet du precis vilka du vill nå använder du våra Adresserade tjänster. Det finns också möjlighet att köpa tjänster som underlättar den dagliga posthanteringen, exempelvis frankering, utkörning och hämtning samt postservice. Avtalet förvaltas av Kammarkollegiet och du hittar det på www.avropa.se.

SKL Kommentus inköpscentral har upphandlat postförmedlingstjänster som en ombudsupphandling. Det har även gjorts en upphandling om Lokal distribution av enstaka brevförsändelser som kan avropas av alla Landsting och Kommuner. Medvetet miljöarbete

Postens deltar i att begränsa klimatförändringen genom att arbeta förebyggande med att ta hänsyn till miljöaspekterna. Vi ställer bland annat miljökrav vid upphandlingar, arbetar med livscykelanalyser och miljövarudeklarationer samt genomför energibesparande åtgärder på terminaler och kontor.

Ramavtal med SKL Kommentus Inköpscentral

Nu kan ett stort antal kommuner, landsting och dess bolag avropa postförmedlingstjänster inom Brev och Logistik. Liksom det statliga ramavtalet innefattar även detta avtal en mängd brev- och pakettjänster, inrikes- och utrikes, samt en del til�läggstjänster. Det finns också möjlighet att köpa tjänster som underlättar den dagliga posthanteringen, som till exempel frankerings- och hämta/lämna service.

Fakta Företagsnamn: Omsättning: Antal anställda i Sverige: Etablerat år: Huvudkontor: Regionala kontor: Certifieringar miljö/kvalitet: Avtalsområde: Giltighetstid: Kontaktperson: Telefon: Fax: E-post: Hemsida:

Posten Meddelande AB Posten Logistik AB 28 miljarder SEK ca 30 000 1636 Solna, Terminalvägen 24, 105 00 Stockholm Lokala försäljningskontor på flera orter Posten är kvalitets- och miljöcertifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001. Brev- och Paketförmedling Statliga ramavtalet 2013–03–31, med möjlighet till förlängning t o m 2015–03–31 Gerd Carlsson 08-7811680 08-205880 gerd.carlsson@posten.se www.posten.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Tjäna

mycket tid! Tjäna Tjäna

Gör det du är duktig på, vi tar hand om dina brev och paket. Vi hämtar och lämnar, sorterar och frankerar och sköter svarspost. Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20.

AVTALSNYTT

Sparsam körning

med ett klimatsmart IT-stöd Föraren har genom sitt körsätt stora möjligheter att påverka fordonets bränsleförbrukning. Förarstödsystem som ger direkt återkoppling om förbrukningen och körstilen kan hjälpa föraren att minska sin förbrukning och bibehålla ett effektivt och sparsamt körsätt. Individuella mätningar av kördata möjliggör även införandet av incitament och system som belönar förare som kör bränsleeffektivt och som därigenom kan befästa ett ekonomiskt körsätt. En ökad användning av system som på ett systematiskt sätt mäter och rapporterar fordonens bränsleförbrukning samt återkopplar detta till föraren kan bidra till att minska bränsleförbrukningen genom att stödja och befästa ett sparsamt körsätt. Detta bidrar till kostnadsbesparingar och minskade koldioxidutsläpp. Marknaden för bränsleuppföljningssystem och system med stöd för förare under färd är stor och innehåller produkter som skiljer sig åt i grundläggande syfte, ambitionsnivå och innehåll. Troligen gäller detsamma för dem som ska använda dessa produkter. Anledningen till att företag funderar på att köpa in ett mät- eller förarstödsystem kan vara en önskan om bättre kontroll på bränsleförbrukningen eller en strävan om minskad bränsleförbrukning av ekonomiska och miljömässiga skäl. De produkter som finns på marknaden kan grovt delas in i tre kategorier: 74

Information om bränsleförbrukning levereras till kontor/ledningscentral. Detaljerad kör- och förbrukningsdata mäts och levereras till kontor/ ledningscentral. Möjlighet till analys av orsak till förbrukning. Detaljerad kör- och förbrukningsdata mäts och visas för föraren i hytten. Stöd för sparsam körning. Lönar sig investeringen? Hos Miljöstyrningsrådet har man besvarat en fråga kring detta. Är det dyrt att ställa krav på stödsystem för sparsam körning och är det rimligt att ställa kravet att det ska finnas sådana stödsystem på sopbilar? Miljöstyrningsrådet svarar: – Angående kostnader så bör man göra en rimlighetsanalys mot hur stora bränslekostnader som man kan förväntas spara på att införa sparsam körning och upprätthålla den minskade förbrukningen genom stödsystem. Eftersom man kan spara ganska mycket bränsle så är det många gånger relevant att ställa sådana krav. AC och klimatanläggning kan ge högre bränsleförbrukning, men det är samtidigt en arbetsmiljöfråga. Det är nog bättre att koncentrera sig på fordonets förbrukning i sig. Hur är det med däcktrycksövervakning – TPMS? – Jag har inte läst något på den senaste tiden som skulle göra att vi skulle ta bort krav

på TPMS från våra kriterier, men till exempel sparsam körning ger förmodligen större effekt. När det gäller krav på däck så är nya standarder på däck på väg avseende rullmotstånd. När det gäller sopbilar finns det till exempel hybridfordon på marknaden om man vill ställa riktigt tuffa krav. Och EEV? EEV handlar om tuffa krav på utsläpp av föroreningar i avgaserna, främst partiklar. EEV ligger mellan Euro V och Euro VI. Förmodligen så är det enklare för gasdrivna fordon att leva upp till EEV eftersom det främst är dieslar som släpper ut partiklar i avgaserna. Källa: Trafikverket/Miljöstyrningsrådet

Fakta Klimatsmart val av IT-stöd kan öka lönsamheten, heter Trafikverkets kartläggning av olika stödsystem, publicerad i juni 2010.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

» DRIVMEDEL FÖR STATIONSTANKNING «

Drivmedel för stationstankning Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet har upphandlat drivmedel för stationstankning. Syftet med ramavtalet är att, utgående från offentlig sektors behov och marknadens utbud, underlätta och effektivisera stationstankning via drivmedelskort samt att uppnå bästa möjliga villkor. Om den högst rankade leverantören inte har tappställe (inte i stånd att leverera) på orter där den avropande myndigheten har sin verksamhet ska i första hand leverantör två (2) i rangordningen komma att väljas under förutsättning att denne har förmåga att leverera på aktuell ort.

Statens inköpscentral garanterar inga volymer under den kommande avtalsperioden, utan uppgifterna ovan ska betraktas som en upplysning.

Ramavtalet avser att täcka in myndigheternas behov av drivmedelskort för att kunna tanka drivmedelstyperna; bensin, diesel, etanol (E85), fordonsgas och andra alternativa/miljövänliga drivmedel. Ramavtalet omfattar miljövänliga drivmedel enligt nedan: Bensin Mk 1 95 oktan eller tekniskt likvärdig bensin. Diesel Mk 1 eller tekniskt likvärdig diesel. Etanol E85 eller tekniskt likvärdig vara. Fordonsgas SS 15 54 38 (biogasdelen), ISO 15403 (naturgasdelen) Andra miljövänliga drivmedel typ Biodiesel /RME/ FAME: SS EN 14214 Därtill automattvätt samt tillbehör för fordonets framförande och nyttjande. Ramavtalen kommer att kunna användas av statliga myndigheter samt stiftelser och andra organisationer med anknytning till staten. Målsättningen har varit att uppnå tillräckligt god geografisk tillgänglighet sammantaget med minst en tankstation per kommun. Den slutliga utvärderingen i upphandlingen har skett efter värderingsprincipen lägsta pris.

2008 2009 2010* Bensin, Mk1 1 045 1 277 1 464 Diesel, Mk1 551 883 1 740 Etanol 400 602 664 Fordonsgas 3 5 3 Alternativa drivmedel låg förbrukning låg förbrukning låg förbrukning Automattvätt** 500 747 526 Övrigt** 1 600 2 900 1 000

Avrop enligt rangordning

* Värdena är dubblerade då endast halvårsredovisning finns tillgänglig. ** Värden angivna i TSEK.

Avrop ska ske enligt fastställd avropsordning. Det innebär att avropsförfrågan ska skickas till den leverantör som lämnat det bästa anbudet vid ramavtalsupphandlingen. Om den högst rankade ramavtalsleverantören inte kan leverera önskad vara eller tjänst ska avrop ske från nästföljande ramavtalsleverantör o.s.v. enligt rangordningen.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Rangordning

1. Preem 2. OK-Q8 3. Svenska Statoil Omsättning

De totala volymerna (kbm) inom statliga myndigheter under de tre senaste åren har varit enligt följande:

Avtalsperiod

Ramavtalet är giltigt till och med den 30 november 2012, med option om förlängning i ytterligare 24 månader. Kontakt

Statens inköpscentral Kammarkollegiets ramavtalsservice 08-700 07 70 ramavtalsservice@kammarkollegiet.se

Sammanställning rabatter, Drivmedel

Ramavtalsleverantör Preem Rabatt 1 bemannade stationer Bensin 95 okt (kr/l) 0,6 Diesel Mk1 (kr/l) 0,95 E85 (kr/l) 0,6 Rabatt 2 obemannade stationer Bensin 95 okt (kr/l) 0,6 Diesel Mk1 (kr/l) 0,95 E85 (kr/l) 0,6 Rabatt 3 automattvätt 15% Rabatt 4 övrigt sortiment 10%

OK-Q8

Statoil

0,53 0,92 0,53

0,5 0,92 0,5

0,53 0,92 0,53 5% 5%

0,5 0,92 0,5 17% 15% 75

» DRIVMEDEL FÖR STATIONSTANKNING «

AVTALSNYTT / kAMMARKOLLEGIET

OKQ8

Sveriges tillgängligaste drivmedelskedja! OKQ8 blir ofta myndigheternas leverantör av drivmedel. Vi tror vi vet varför. Vår affärsidé – att alltid vara nära – motsvarar myndigheternas krav på tillgänglighet. Vi är ett av Sveriges största drivmedelsbolag och har idag cirka 800 stationer runt om i landet. Med framtiden i tanken

OKQ8 tänker framåt och är drivande i utvecklingen av en mer hållbar bilism. Vi fokuserar arbetet på effektivare och mer resurssnåla drivmedel. Vi är idag pionjär på marknaden. Till exempel var vi först i Sverige med att blanda fem procent etanol i all 95-oktanig bensin – för miljöns skull. Självklart erbjuder vi även alternativa drivmedel som fordonsgas och RME (en rapsolja som ersätter diesel). I samarbete med EON har vi nästan 50 tankställen för biogas. Vårt mål är att bli marknadens mest miljöinriktade bolag – och vi är en bra bit på väg!

har även livsmedel, kioskvaror och ett lite sortiment av hem- och fritidsartiklar. Naturligtvis har vi också tillbehör och reservdelar till bilar. Och det är inte en slump att vi är Sveriges största återförsäljare av däck. På många av våra anläggningar finns även bilverkstad, Gör Det Själv-hallar, Snabbtvätt, Biltvätt och hyrbilar. En trygg leverantör

Vi har kontinuerlig utbildning av vår personal i miljöfrågor genom vår affärsskola. Vi har även god branschkännedom och väl inarbetade rutiner för beställning, leverans och fakturering. Säkerhet, kvalitets- och miljöfrågor ingår som en naturlig del i våra affärer, vilket gör att du som kund kan känna dig trygg med oss som leverantör. Välkommen till OKQ8! Erik Wretholm, OKQ8 Företagsmarknad

Mycket mer än bara drivmedel

OKQ8 fyller många funktioner. I våra butiker finns färdiga mackor, goda sallader och nybryggt KRAV-kaffe för alla som behöver något i magen när de är ute på vägarna. Vi

Fakta Företagsnamn: Etablerat år: Antal anställda: Omsättning: Ägare: Huvudkontor: Certifieringar miljö/kvalitet: Avtalets giltighetstid: Referenskunder i offentlig sektor: Andra ramavtal: Kontaktperson: Telefon: E-post: Hemsida:

OKQ8 AB 1999 2 500 22 miljarder Ett svenskt aktiebolag där OK Ekonomisk förening och Kuwait Petroleum International äger 50 % var. Sveavägen 155 i Stockholm. ISO 14001 ISO 9001 2011-10-01 tom. 2013-09-30 med möjlighet till två års förlängning. Rikspolisstyrelsen, Skatteverket. SKL Kommentus. Erik Wretholm, 08-506 806 99, 020-85 86 87 foretagskort@okq8.se okq8.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

Förenklad administration och bättre koll För att redovisning och kostnadskontroll ska vara enkelt för dig erbjuder vi flera olika möjligheter: • Fakturamodell. Samlingsfaktura, faktura för varje kort/bil eller faktura för samtliga kort/bilar. • Inköpskontroll. Limit på antal köp och belopp per dag/vecka/månad. Även limit uppdelat per kort. • Kortprägling. Välj egen märkning av kort. • Kilometerredovisning. Redovisning av drivmedelsförbrukning på fakturan. • PIN-kod. Personligt val av kod.

OKQ8 Företagskort – ett klimatsmart val på vägen OKQ8 var först med etanol på stationen. Sedan kom biogas. Nu fortsätter vi att driva utvecklingen för klimatanpassade och miljövänliga drivmedel. OKQ8 Företagskort är ett generöst betalkort som ger dig förenklad administration och garanterat lägsta pris på våra stationer. I vårt erbjudande ingår inte bara tillgänglighet och service. Som företagskund hos oss har du även valfrihet och flexibilitet. Därför kan du välja mellan fem olika företagskort, med olika funktion, bekvämlighet och säkerhet. Allt efter ditt eget och ditt företags behov. Ansök om OKQ8 Företagskort hos närmaste OKQ8-station eller på okq8.se.

Aktuella ramavtal hos Statens inköpscentral Kammarkollegiet Företagshälsovårdstjänster

Ramavtalet omfattar bastjänster som uppskattas motsvara största delen av myndigheternas behov. Totalt 24 leverantörer på 262 orter har fått avtal. Observera att respektive leverantör inte får ramavtal för samtliga orter som finns med i ramavtalsområdet, utan det skiljer sig både mellan antagna leverantörer och på vilka orter dessa har antagits. Den 1 januari 2012 börjar det nya ramavtalet för företagshälsovårdstjänster att gälla. Avtalet vänder sig till statliga myndigheter och fullmaktskunder. AB Previa AB S:t Erikshälsan Attundahälsan AB Alviva AB Affärshälsan Göteborg AB Avonova Hälsa STH AB Avonova Sverige AB Avonova Hälsa syd AB Arbetsmiljö och Rehabiliteringskonsult Karlskoga AB Betania Organistionsmedicin AB Clarahälsan AB Commodia AB Feelgood Företagshälsovård AB Företagshälsan Tre Hjärtan AB Företagshälsan FHC AB Företagshälsan Falun Borlänge AB Gävle Dala Företagshälsa Kinnekullehälsan AB Länshälsan Uppsala AB Manpower Hälsopartner AB Mälarhälsan AB Personal Partner i Sverige AB

Servicehälsan i Värmland AB Sensia Företagshälsovård AB Tjänstefordon och förmånsbilar

Ramavtalsområdet ska stödja den statliga förvaltningens anskaffning och användning av tjänstefordon och förmånsbilar genom att tillhandahålla fordon som uppfyller tillämpliga krav som anges i regeringens senaste utgåva av förordningen (SFS 2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. Ramavtal har tecknats med totalt nio leverantörer inom något eller några av följande anbudsområden: Fordonsklasser A-H: Personbilar med högst 4 sittplatser utöver förarplatsen A Mindre småbilar med en tjänstevikt upp till 1250 kg B Större småbilar med en tjänstevikt mellan 1250-1500 kg C Mellanstora bilar med en tjänstevikt mellan 1501-1700 kg D Stora bilar med en tjänstvikt från 1701 kg Minibussar E Minibussar med 5 eller 6 sittplatser utöver förarplatsen F Minibussar med 7 eller 8 sittplatser utöver förarplatsen Lätta lastbilar med totalvikt upp till 3,5 ton G Lätta lastbilar med flak H Lätta lastbilar med skåp Leverantörerna som fått avtal är: Ana Trollhättan Aktiebolag

Bilia Personbilar AB Citroen Sverige Aktiebolag Nimag Sverige AB Nissan Nordic Renault Nordic Aktiebolag Volkswagen Group Sverige AB Toyota Sweden AB Volvo Personbilar Sverige Aktiebolag Hotelltjänster

Kammarkollegiet har den 25 oktober 2011 fattat tilldelningsbeslut i ramavtalsupphandlingen Hotelltjänster 2011/2012 på vissa utvalda orter. Göteborg, Hässleholm, Mjölby, Pajala, Stockholm-Kista, Södertälje, Uddevalla samt Västerås. Kontaktperson: Ingela Mildton Patzelt, ingela.mildton-patzelt@kammarkollegiet.se Allmänt kontorsmateriel

Efter en segdragen juridisk process finns det sedan augusti 2011 ramavtal för Allmänt kontorsmateriel. Antagna leverantörer är Staples Sweden AB; Office Depot Sverige AB och Lyreco Sverige AB. Ramavtalet omfattar ett stort antal varugrupper och produkter. Genom att avropa från detta ramavtal kan myndigheter anskaffa, förutom ett stort antal förbrukningsvaror och kontorsvaruartiklar för den dagliga verksamheten, även ett antal varor och produkter som köps mer sällan (kontorsinventarier och förbrukningsinventarier). Ramavtalet omfattar både rangordning och förnyad konkurrensutsättning.

Pågående upphandlingar Taxiresor med tillhörande tjänster

Nuvarande avtal har löpt ut 2010-12-31 och ny upphandling inom området har påbörjats. Upphandlingen avser taxitransporter och därmed tillhörande tjänster, såsom bokning, färdplanering, rapportering, fakturering, hantering av betalmedel m.m. Upphandlingen avser rikstäckande verksamhet och transporterna ska kunna genomföras i samtliga Sveriges kommuner. Annonseringen har avslutats och nya avtal beräknas bli klara i februari 2012. Kontaktperson: Kjell Kimström, HYPERLINK ”mailto:kjell.kimstrom@kammarkollegiet.se” kjell.kimstrom@kammarkollegiet.se Mobiler, nätverks- & telefoniprodukter

Ansökningstiden för upphandlingarna mobiltelefoner, nätverks- och telefoniprodukter är förlängd med en vecka. Sista ansökningsdag är torsdagen den 1 december 2011. 78

Avsikten är att ramavtal för nätverk, telefoni och mobiltelefoner ska gälla från 1 maj 2012. Kontaktperson: Renée Sjölund, renee.sjolund@kammarkollegiet.se Fordonsförhyrning

Upphandling av fordonsförhyrning pågår. Nytt avtal beräknas bli klart i maj 2012. Kontaktperson: Mattias Ek, mattias.ek@kammarkollegiet.se Kontorstillbehör, ergonomiska produkter och toners

Förstudien för det tidigare ramavtalet för Dator- och Maskintillbehör genomfördes under våren 2011. Inriktningen på det nya ramavtalet är att det som upphandlas är: Kontorstillbehör (likartat tidigare avtal men med undantag av kablage, hubbar och switchar)

Ergonomiska Produkter Toners (original och miljötoners) Övrigt rabatterat sortiment (liksom tidigare) Annonsering beräknas kunna ske i oktober/ november 2011. Kontaktperson: Maritha Nergell, maritha.nergell@kammarkollegiet.se Översättningstjänster

Eftersom förstudien för området Översättningstjänster visade på ett fortsatt behov av översättningstjänster, har Statens Inköpscentral vid Kammarkollegiet beslutat att genomföra en ramavtalsupphandling. Annonsering planerad till november/december 2011. Frågor om upphandlingen besvaras av Jeanette Hemmingsson, jeanette.hemmingsson@kammarkollegiet.se.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

ARE PÅ 012 UTSTÄLL lingsdagarna 2 d Upphan

Vägen till framgång är rak. Bra rådgivning bottnar alltid i både förståelse och engagemang. Vi vet. Med raka frågor och tydliga svar hjälper vi innovativa, kunskapsintensiva företag att bli framtidens vinnare redan idag. Kort sagt är vi en partner som skapar verklig affärsnytta. Redo för framgång? Tänk Lindahl!

Affärsjuridik som ger resultat S TOCKHOL M

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2011

GÖTEBORG

MALMÖ

HEL SINGBORG

UPPSALA

ÖREBRO

lindahl.se

posttidning

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

För att lyckas med maten väljer vi bort en del redskap. Det blir godast så. Alla är vi olika. Själva har vi svårt att förknippa städning och fastighetsservice med matglädje. När vi säger fullservice menar vi måltider för alla dina behov, oavsett om det handlar om frukost, lunch, nattamat eller representation. Kanske är det så när man har en passion för mat och helst lagar allt från grunden. Om du också gillar att skilja äpplen från päron, kom och ta en lunch på en av våra 220 restauranger och få en försmak av vad vi kan erbjuda. Välkommen till Fazer! Läs mer på fazer.se/amica PANTONE® 288 • PROCESS COLOR C100- M65 - Y0 - K30 PANTONE® 167 • PROCESS COLOR C0 - M80 - Y100- K15