Fastighetsförvaltaren nr-1 2012 by Hexanova Media Group AB

Nr Nr 11 2012 2012 | Årgång 22

KONTAKTPUNKTEN FÖR FASTIGHETSBRANSCHEN

Jag tycker särskilt om kombinationen av grönt, miljö och pengar som det här nya affärs- konceptet handlar om.

När ICA Fastigheter skulle bygga den nya butikslokalen i Sannegården var målet att spara in 35 procent av all energiförbrukning. Ett år efter start är prognosen höjd till 40 procent och fastigheten har blivit klassad som Sveriges första ”Green building” enligt de nya reglerna.

Årgång 22

Läs mer på sidan 21

Michael Gustafsson, Green Business Officer på Skanska. Foto: Anette Ericsson

EXPERTGUIDEN

Foto: Katarina Petersén Nielsen

Fastighetsbranschen har på senare år blivit bättre och bättre på att tänka långsiktigt och miljösmart. Energisnåla fastigheter som passivhus, miljövänliga byggmaterial och certifieringar blir allt fler. Förbättringar och vidareutvecklingar av både byggtekniker och certifikat sker hela tiden. I detta nummer av Expertguiden försöker vi ta ett helhetsgrepp på det ”gröna byggandet” och reda ut några av begreppen. Läs mer på sidorna 36-37

MÄSSOR Den 8:e februari invigde Fastighetsmässan tillsammans med Elmässan och Skydd och säkerhet den nya MalmöMässan och den första mässan i de nya lokalerna blev en succé. Med 6624 besökare slog man rekord. Den 20-23 mars går Nordbygg 2012 av stapeln på Elmiamässan i Stockholm. Årets tema är ”Hållbart byggande i världsklass” – ett intresseområde helt i tiden som växer sig allt starkare i byggoch fastighetsbranschen. Läs mer på sidorna 19-20

ARBETSVERKTYG Rätt teknik vid takarbeten, när man skottar snö eller putsar fönster. Hjälpmedel för att mäta av om en fastighet läcker värme eller för att hitta var värmelsingan i badrumsgolvet går. Detta är några hjälpmedel i arbetet vi tar upp. Läs mer på sidorna 26-28

ICA Sannegården:

En lönsam affär VÅTRUM TVÄTTSTUGOR

HÅLLBART BYGGANDE

Att boka tvättstugan elektroniskt kan verka som en självklarhet för många boende men för den äldre generationen är det ett problem. I ett projekt med stöd från Teknik för äldre har föreningen Husbyggnadsvaror, HBV, fått stöd för att testa och utvärdera system för att till exempel boka tvättstugan. Läs om resultaten och mycket annat under temat Våtrum/Tvättstugor.

Totalt sysselsätter Bygg- och fastighetssektorn cirka 500 000 människor och står för en betydande del av material- och energiomsättningen i samhället. Med en allt hårdare belastning på vår miljö måste alla i branschen vara med och tänka till kring hur vi använder våra resurser. Vikten av att välja rätt material, tänka långsiktigt, återvinna och bygga hållbart blir allt större.

Läs mer på sidorna 32-34

Läs mer på sidorna 38-41

Fastighetsförvaltaren – STÖRST inom byggoch fastighetsbranschen

För ett nöjdare hus. Ett litet uttag. Det är allt som behövs. Via bredbandsuttaget kan varje lägenhet få snabbt bredband, tv och telefoni. Samtidigt kan hela huset få en rad användbara tjänster, som passersystem, digital tvättstugebokning, avläsning av el- & vattenförbrukning, fuktlarm, möjlighet till kameraövervakning och porttelefon. Kombinerat med vår duktiga kundservice har det gett oss Sveriges nöjdaste kunder (SKI 2011). Vilket leder oss till en viktig poäng – våra nöjda kunder är ju dina nöjda medlemmar.

Intresserad? Läs mer på: bredbandsbolaget.se/fastighetsagare eller ring 0770-111 333

LEDAREN

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Långsiktighet och hållbarhet genomsyrar branschen

Bara ett stenkast från centralen och mitt i hjärtat av staden ligger Clarion Post Hotel. Den sedan många år övergivna fastigheten, med det lika övergivna Drottningtorget utanför, har återigen fått liv.

Sköna former och härligt lysande färger möter oss när vi går in genom porten till bostadshuset på Högsbogatan i Göteborg. Stannar upp, betraktar. Närvaron skänker en stund av stillhet och värme – andas livslust.

Ett samarbete mellan cellplast-tillverkaren BEWi och träindustri-koncernen Derome har resulterat i en ny typ av grund. Den nya grunden sparar in 20 procent på allt – råvara, energiförbrukning, utrymme och transporter.

BoIT är ett projekt som SABO drivit i närmare två år. Projektet syftar till att se över hur fastighetsägaren, de boende och samhället på ett fungerande sätt kan få digitala tjänster in i bostäderna.

Gott och väl in i 2012 och ett första nummer av Fastighetsförvaltaren i din hand. Med ny uppfräschad design, den nya vinjetten Kompetensutveckling och nya krönikörer går vi ut starkt i tuffa tider. Men vi satsar inte bara på hållbarhet och långsiktighet när det gäller utseendet på Fastighetsförvaltaren. Hela nummer ett genomsyras av dessa teman både när det gäller miljö, byggande, kompetens och säkerhet.

Vintern håller Sverige i sitt grepp och återigen talas det om tuffa tider för vårt land och hela fastighetsbranschen. Det arbetas febrilt för att nå energibesparingsoch miljömål och många är de som vill göra sina röster hörda. Nya krav om kunskaper, märkningar och certifieringar dyker löpande upp och det gäller för oss i branschen att hänga med och vara uppdaterade. Och här vill vi på Fastighetsförvaltaren och Hexanova Media Group AB vara med och bidra. Därför satsar vårt dotterbolag, Hexanova Event, under året på att skapa en ny mötesplats för aktörer och beslutsfattare inom och i anknytning till fastighetsbranschen. Genom FastighetsFörvaltning 2012 hoppas vi öppna ett nytt forum för utveckling, möten och utbyte av kunskap. Läs mer om vårt nya event under vinjetten Kompetensutveckling. Utbildning och kompetens

Även denna, vår nya vinjett Kompetensutveckling, är ett bidrag till att skapa en bättre och större förståelse för fastighetsbranschen och dess behov av kunskap, framtida arbetskraft och kompetens. Förutom en stående krönika av Madeleine Richter från FASTUN (Fastighetsägarnas Utbildningsnämnd) hoppas vi under denna vinjett kunna berätta om utveckling, evenemang och nyheter inom området utbildning och kompetens – ett område som kräver en rejäl satsning för att branschens behov av arbetskraft i en framtid skall kunna fyllas.

Tidningen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Eftertryck av text och bilder förbjudet, om inte särskild överenskommelse träffats med redaktionen. Besök oss gärna på nätet: www.fastighetsforvaltaren.se Ladda ner tidigare nummer som pdf: www.fastighetsforvaltaren.se/pdf ISSN 1102-9137

Fler nya krönikörer

Under vinjetten Arkitektur talar vi också om hållbarhet och trenderna i arkitektbranschen. Vår nya krönikör Pontus Öhman från Wåhlin Arkitekter AB berättar om trenderna ute i världen. Med växthus i storstäderna för en bättre miljö och egna spännande projekt i Sverige, där återvunnet material stått för stora delar av byggmaterialen. Också Profilen och vår Expertguide handlar om hållbarhet och ”grönt” tänk – och en spännande men också kravfylld framtid för alla i branschen. Med detta hoppas vi att ni får intressant läsning i detta året första nummer av Fastighetsförvaltaren.

Stävan mot hållbara fastigheter

VD, ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Stockholmskontoret Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Göteborgsredaktionen Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Redaktionsledning Katarina Petersén Nielsen katarina.nielsen@hexanova.se Skribenter Julia Wiberg info@juliawiberg.com

Och vi kan bara konstatera: Det ”gröna” tänket växer och är definitivt här för att stanna! Urban Nilsson Ansvarig utgivare

Men det finns också en starkt växande röst som talar om hållbarhet i själva byggandet och näranollvisio-

Fastighetsförvaltaren ges ut av: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Fastighetsförvaltaren är fastighetsbranschens B2B-tidning. Tidningen informerar om läget på fastighetsmarknaden, nya produkter, aktuella byggprojekt med mera. Fastighetsförvaltaren utkommer fem gånger om året och har en TSkontrollerad upplaga.

ner för energiförbrukning, koldioxidutsläpp i miljön och återvinning av material när vi bygger om och bygger nytt. Under temat Hållbart Byggande kan du bland annat läsa om nya material för grunder som minskar koldioxidutsläppen och vikten av att tänka återvinningsbara och långsiktigt hållbara material i våra fastigheter. Under Våtrum/tvättstuga berättar vi om återanvändning av varmvatten för energisnålare vitvaror och inbyggda fuktsensorer som gör det enklare att definiera fuktproblem i väggar och andra delar av en konstruktion. Ett revolutionerande sätt att spåra problem i tid och undvika onödiga rivningar och ombyggnationer.

Mona Sundquist mona.sundquist@hexanova.se Christina Jonson christina.johnson@hexanova.se Gästskribenter: Per Edsmar Frans Davidsson Anders Olsson Madeleine Richter Michael Ivarsson Monika Vulin Ulrika Blomqvist Petter Brolin Pontus Öhman Projektledare Tinna Knape tinna.knape@hexanova.se Annonsförsäljning Anna-Lena Good annalena.good@hexanova.se Peter Angel peter.angel@hexanova.se

Anders isberg anders.isberg@hexanova.se Webannonsering Tinna Knape tinna.knape@hexanova.se Prenumerera prenumeration@hexanova.se Ekonomi Monika Beiring monika.beiring@hexanova.se Traffic / materialhantering ffannonser@hexanova.se Adress- och namnändringar adressandring.ff@hexanova.se Layout Nadja Törnblad Tryck V-TAB AB, www.v-tab.se

Tidningsstatistik AB Tel. 08-507 924 00

Annonser, bilder och annat redaktionellt material sänds till ffannonser@hexanova.se

SENASTE NYTT

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Första miljösmarta plushuset Växjö Energi bygger i samarbete med föreningen Miljösmarta Hus i Småland och Växjö kommun det första miljösmarta plushuset i Sverige. Huset kommer att byggas på Östra Lugnet i Växjö och är unikt såtillvida att det inte bara är energieffektivt utan dessutom används byggmaterial och teknik som gör husen koldioxidneutrala. På taket lägger man till exempel aluminiumplåt framställt av returmaterial och väggarna isoleras med flis av tidningspapper och med fårull.

Växjös miljösmarta plushus blir ett av de första i landet som kan skicka tillbaka energi från solen till el- och fjärrvärmenätet och bedrivas som ett utveclklingsprojekt under minst två år.

Föreningen Miljösmarta Hus i Småland består av ett tiotal lokala och regionala företag med starkt miljöengagemang. Föreningen är ett småländskt kluster med mål och syfte att bygga närproducerade miljösmarta hus. Samarbetet genomförs för att få ökad kunskap inom området energieffektivisering och miljöpåverkan. Spännande projekt

Plushus genererar mer energi än de gör av med. Detta blir ett av de första husen i landet som kan skicka tillbaka energi från solen till el- och fjärrvärmenätet. Huset ska användas i utvecklingssyfte och bedrivas som ett projekt under minst två år.

Fakta om föreningen – Det miljösmarta plushuset kommer att bli ett mycket spännande demonstrationsprojekt, där vi samverkar med privat näringsliv kring energi och miljöfrågor, samt visar att vi verkligen är Europas grönaste stad, säger Ann-Mari Ståhlberg, VD på Växjö Energi. Familj kommer att vara testpiloter

Ann-Mari Ståhlberg, VD på Växjö Energi.

Under projektperioden skall det bo en familj i huset, som skall leva ett så ”normalt” liv som möjligt. De boende kommer att vara en del i projektet och få rapportera/ skriva dagbok, ta emot studiebesök och så vidare. Huset kommer att vara anslutet till fjärrvärme, ha solfångare och solceller samt ha vitvaror som går på fjärrvärme. Det innehåller dessutom massor av modern teknik som styr uppvärmning, luftcirkulation och elförbrukning.

Målet med projektet är att dels se hur mycket energi huset förbrukar och dels hur mycket det producerar. Under projekttiden kommer alla parter att följa detta mycket noggrant. Resultatet kommer att publiceras löpande, så att man som besökare kan se hur det fungerar. – Växjö Energi har idag anslutit ca 70% av Växjös fastigheter till fjärrvärmenätet, vilket gör att vi har ett av de tätaste fjärrvärmenäten i Sverige. Med det nya miljösmarta plushuset tar vi ett steg till, för att visa hur pass energismart ett hus kan bli samt att huset skickar tillbaka energi till el- och fjärrvärmenäten, säger Ann-Mari Ståhlberg. Källa: VEAB Växjö Energi

Föreningen Miljösmarta Hus i Småland som består av ett tiotal lokala och regionala företag med starkt miljöengagemang har bildats på initiativ av Teknikcentrum IUC Kronoberg. Den organisation som tidigare skapat bl a Aluminiumriket och Tunga Fordon. Föreningen är ett småländskt kluster med mål och syfte att bygga närproducerade miljösmarta hus, som inte bara är energieffektiva utan dessutom använder byggmaterial och teknik som gör husen koldioxidneutrala. På taket lägger man till exempel aluminiumplåt framställt av returburkar och väggarna isoleras med flis av tidningspapper och med fårull.

Hållbar förvaltning av kulturarv Riksantikvarieämbetet har tilldelat Högskolan på Gotland ytterligare en halv miljon kronor för att bygga upp en ny forskningsplattform inom området Hållbar förvaltning av kulturarv. Forskningsplattformen ska bidra med kunskap för ett långsiktigt bevarande av vårt materiella kulturarv; föremål, byggnader och landskap.

Forskningen behandlar dels hot och risker som kulturarvet står inför, dels hur man omsätter den kunskapen i strategier, policies och handling. Under 2011 satsade man 2 Mkr av egna anslag till projekt inom detta område. Riksantikvarieämbetet har nu beslutat att bidra med ytterligare en halv miljon kr för utveckling av forskningen. – Forskningsplattformen omfattar en kunskapsöversikt, ett nationellt seminarium samt en inledande undersökning och fallstudie på världsarven Visby och Mantua. En del av medlen kommer att finansiera en professor som anställs under 2012. Förstudien kommer pågå under ett år. Pengarna stärker den tidigare satsningen och kommer ligga till grunden för nya projekt, säger Tor Broström som är ansvarig för forskningsprojektet. Källa: Högskolan på Gotland

Den nya forskningsplattformen ska bidra med kunskap för ett långsiktigt bevarande av vårt materiella kulturarv av föremål, byggnader och landskap.

LUFT/VATTEN INVERTER 70˚C

Fastighetsvärmepumpen som höjer temperaturen till 70°C med ny kompressorteknologi från Mitsubishi Electric Mitsubishi Electric luft/hetvattenpump CAHV P500 är det senaste enhetsaggregatet från våra fabriker i Japan. Hetvattenvärmepumpen kan stabilt ge upp till 70°C utgående vattentemperatur. Under stora delar av driftstiden kan verkningsgrad prioriteras före kapacitet via extern signal. På detta sätt sänks driftskostnaderna ytterligare för anläggningsägaren. Utgående vattentemperatur styrs enkelt via analog 4-20mA signal, installationseffektiva dimensioner och mycket låg ljudnivå gör denna värmepump mycket energieffektiv och lättinstallerad. VARMVATTEN

Låg ljudnivå VÄRME

Låga startströmmar (8A) Värmeeffekt vid 7°C omgivande och 45°C utgående vattentemperatur är 60 kW Hög verkningsgrad (COP) ger låga driftskostnader och värnar om vår miljö Speciellt utvecklad och anpassad för Skandinaviska förhållanden

Läs mer på

www.mitsubishi-aircon.se Hitta din Mitsubishi Electric-återförsäljare på vår hemsida.

VENTILATION

Hetvattenvärmepumpen CAHV P500 användningsområde är stort. Från flerfamiljshuset till större kommersiella byggnader så som kontorsbyggnader och idrottsanläggningar med stort tappvarmvattenbehov.

SENASTE NYTT

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Tydligare regler för elförsäljning Konsumentverket och Svensk Energi är överens om nya riktlinjer för uppsökande försäljning av el, det vill säga gatu-, telefonoch hemförsäljning. Genom större tydlighet från företagens sida så är förhoppningen att konsumenten ska känna ökad trygghet i sitt köp av el.

Den 1 mars träder den nya överenskommelsen mellan Konsumentverket och Svensk Energi i kraft. Syftet är att kunderna ska känna större trygghet, även när de gör sitt köp på gatan eller över telefon. Konsumentverket får många klagomål som riktar sig mot den här typen av försäljning. Det är själva metoden – den uppsökande försäljningen – som kritiseras. Det gäller inte bara vid försäljning av el. Nya överenskommelsen ett steg i rätt riktning. – Genom överenskommelsen tydliggörs vilka regler som gäller vid uppsökande försäljning. Vi hoppas att det ska leda till minskade problem för konsumenterna, säger Magnus Karpe som är jurist på Konsumentverket. Svensk Energi ser också ett behov av tyd-

ligare regler för elhandelsföretagen och det är ett tiotal personer från dem och konsumentverket som nu arbetat fram den nya överenskommelsen. – Vi har sett flera fall av den här typen av elförsäljning där kunden och säljaren uppenbarligen inte har förstått varandra. Så får det inte vara, som kund ska man kunna känna sig helt trygg även vid uppsökande försäljning. Riktlinjerna får stort genomslag eftersom de ska gälla som god sed på marknaden, där alla aktörer måste förhålla sig till dem, säger Svensk Energis vd Kjell Jansson Samma regler som för annan hemförsäljning

Framför allt, förklarar han, har man försökt konkretiserar hur den här typen av försäljning skall hanteras av elbolagen. Även om det också fram till nu är samma regler som för övrig hemförsäljning som gäller bland annat har ångerrätt i två veckor – har detta i många fall inte varit tydligt. Med den nya överenskommelsen vill man en gång för alla slå fast vad som gäller för branschen; Att man skall vara tydlig, ta upp att det finns

ångerrätt och att köparen har möjlighet att ta kontakt om det är några frågor som uppstår. God försäljningssed helt enkelt. – Vi vill att det finns en känd överenskommelse mellan branschen och konsumentverket som både elbolagen och deras kunder är medvetna om. Väldigt mycket har som sagt varit givet ,men det har framför allt varit ett dåligt beteende hos vissa oseriösa företag som ger branschen dåligt rykte och som vi vänder oss emot. På det här viset vill vi sätta ner foten och få alla jobba mot ett gemensamt mål. Kunderna riskerar dubbla avtal

På Elrådgivningsbyrån är problemet väl känt. I värsta fall hamnar kunderna i en situation med dubbla avtal där de kan bli skadeståndsskyldiga i stället för att få billigare el. Det kan hända för den som blir övertalad och inte har så bra kontroll på sina avtal. – Vi välkomnar den nya överenskommelsen. Den behövs för att lyfta den här typen av försäljning till en seriös nivå. Kunderna ska bli rätt behandlade och få all nödvändig information, till exempel om rätten att ångra sitt avtal, säger Elrådgivningsbyråns vd Bo Hesselgren. Katarina Petersén Nielsen Källa: Svensk Energi

Vi hoppas att de nya reglerna ska minska problemen för konsumenterna, säger Kjell Jansson VD Svensk Energi.

CE-märkning av byggprodukter – krav från EU Den 1 juli 2013 ska många byggprodukter som säljs inom EU vara CE-märkta och ha en prestanda-deklaration. Det ska få handeln med byggprodukter att öka. Boverket har i en rapport till regeringen beskrivit hur svensk lagstiftning bör anpassas till EU:s nya byggproduktförordning om försäljning av byggprodukter.

EU-förordningen ska få handeln med byggprodukter att fungera bättre på den inre marknaden genom enhetliga provnings- och bedömningsmetoder. Tillverkarna slipper då att testa och märka sina produkter på olika sätt i varje land. Istället ska produkten CEmärkas efter det att tillverkaren upprättat en prestandadeklaration. Där ska framgå vad produkten är avsedd att användas till och vilken prestanda den har ifråga om olika väsentliga egenskaper.

Byggherren avgör själv produktens lämplighet

Tillverkaren ansvarar för att uppgifterna i prestandadeklarationen och CE-märkningen stämmer överens med de faktiska. CE-märkning av byggprodukter betyder inte att de automatiskt är lämpliga för användning. Byggherren måste avgöra om byggprodukten är lämplig med ledning av uppgifterna i prestandadeklarationen. Byggprodukter som har lämpliga egenskaper bidrar till att uppfylla till exempel, svenska krav på byggnader, vägar och broar. Den nya EU-förordningen kommer att påverka alla som tillverkar byggprodukter, som importerar byggprodukter utifrån världen, som säljer byggprodukter och givetvis alla användare. För försäljare betyder det ett utvidgat ansvar för att produkterna är CEmärkta och har en prestandadeklaration när det krävs och för att lagerhålla produkterna

så de inte försämras. – De som säljer och distribuerar byggvaror är också de skyldiga att kontrollera vad de har i sina hyllor och det är nytt för dem. Följer man inte dem kan det bli både böter och andra påföljder, säger Annika Wessel, jurist på Boverket. Tillverkarens ansvar att CE-märka

Tillverkare måste ta reda på om deras produkter omfattas av kraven och i så fall snarast sätta igång arbetet med att ta fram en prestandadeklaration och CE-märka. Redan CE-märkta produkter måste också ha en prestandadeklaration för att få säljas från och med den 1 juli 2013. – Hinner man inte CE-

märka sina produkter till dess så får man helt enkelt inte sälja sina varor. Finns de redan ute i byggvaruhandeln får de säljas slut, men för nya leveranser och produkter som tillverkas och distribueras ut i handeln efter detta datum gäller helt enkelt försäljningsförbud, säger Annika Wessel. Detta är i huvudsak vad som gäller. Sen är det ju upp till Sveriges regering att anpassa reglerna om byggproduktförordningen till befintlig lagstiftning. Katarina Petersén Nielsen Källa: Boverket

ÅRETS STÖRSTA MÖTESPLATS – för Sveriges fastighetsförvaltare 21-22 november 2012 – Stockholm FastighetsFörvaltning är mötesplatsen för dig som berörs av det senaste inom fastighetsbranschen. Här träffar du bland annat chefer, beslutsfattare och ägare från Sveriges fastighetsbolag på ett och samma ställe. Under konferensen kommer vi att beröra områden som ekonomisk förvaltning, teknisk förvaltning, ägande, skötsel och praktikfall. För mer info besök www.fastighetsforvaltning2012.se

-(:;0./,;:

SENASTE NYTT

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Förskola med sovloft för utomhusvila NCC Construction Sverige är i full färd med att bygga en uteförskola i Tottarp. Här ska barnen inte bara kunna leka ute. Även sagoläsning och sömn ska klaras av i det fria. Därför ingår specialbyggda sovloft i beställningen från Staffanstorps kommunfastigheter.

– Vi har lyssnat på önskemålen från pedagogerna för att själva förskolebyggnaden ska underlätta vistelsen utomhus. Därför finns bland annat ett kraftigt överhäng från taken där loftsängarna ska stå. Även en köksbänk med varm- och kallvatten finns utmed väggen, säger Karin Svedin, entreprenadchef NCC Construction, region syd. Lyhört samarbete med förskolechef

Så fort byggnaden fanns på ritbordet, sattes en arbetsgrupp ihop där förskolechefen Agnetha Randau Olsson ingick. Hon fick tillfälle att komma med synpunkter på byggnaden för att underlätta utevistelsen. – Jag har haft en jättebra dialog med NCC och arkitekten Tina Bergström. Det har varit väldigt lätt att få gehör för pedagogiska behov. På ritningen fanns till exempel ingen dörr ut till sovloften. Men nu finns den där, vilket underlättar om något barn vaknar, säger Agnetha Randau Olsson.

Den nya uteförskolan i Tottarp skall framför allt arbeta med utomhuspedagogik. Med ett stort sovloft och en gammal köksträdgård från 1700talet kommer både lek, sagostund och sömn företas i friska luften. Möjliggör flexibelt bruk

Förskolan Totte kommer att rymma 20-talet barn, varav de flesta är under tre år. Det är också skälet till den flexibla inställningen till utomhuspedagogiken som tillåter

inomhusvistelse i den nybyggda förskolebyggnaden om det blir busväder. Förskolan ska invigas efter sommaren. – Till hösten kommer trädgården att sjuda av nyfiken lek. Det känns meningsfullt att

blåsa liv i den här gamla köksträdgården från 1800-talet igen, säger Rolf Jonsson, projektchef på Staffanstorps kommunfastigheter. Källa: NCC

Energisnålare Nobelmiddag Arcona har fått i uppdrag av fastighetskontoret att projektera och bygga om Stockholms stadshus tre storkök. Ombyggnationerna om 2 000 kvadratmeter är ett led i att byggnaden framöver ska miljöklassificeras enligt Green Building. Under den mycket korta byggtiden arbetar Arcona dygnet runt i tre skift.

– Stadshuset är den främsta symbolen för Sveriges huvudstad. Här jobbar Stockholms beslutsfattare och tusentals turister besöker bygganden varje år. Självklart är det spännande att modernisera en sådan kulturhistoriskt byggnad även om vi jobbar under tuffa förhållanden. Det gäller att varken höras eller synas och hela tiden lösa svåra logistiska utmaningar, säger John Lundholm, projektchef på Arcona.

– Givetvis måste allt vara perfekt till Nobelfesten. Därför behöver all ny utrustning och vår nya restaurangoperatör Mässrestauranger få ett halvår på sig att trimmas in, säger Jan Lind, projektchef på fastighetskontoret. Ofta är gamla storkök stora miljöbovar och målet är Stadshuset ska nu miljöklassificeras. I ombyggnationen ingår bland annat nya fläktrum med värmeåtervinning, fjärrkyla, energisnål storköksutrustning, genomgående ledbelysning i alla ytor och allt material enligt BVB. Källa: Acrona

Köken stängda under upprustningen

Det stora köket högst upp i Stadshuset där Nobelmiddagen tillagas är från 1970-talet medan de två mindre Stadshuskällaren och Restaurang Eken renoverades på 1990-talet.

Under hela arbetet, som ska vara klart 1 juli 2012, är all restaurangverksamhet i Stadshuset stängd. Årligen arrangeras cirka 300 evenemang med ett snitt på 400-500 gäster. Att köken ska hålla en hög standard och att arbetena måste genomföras på rekordtid är av största betydelse.

FAKTA STADSHUSKÖKEN - Det stora köket om 1 000 kvadratmeter, där bland annat Nobelmiddagen tillagas, är från 1970-talet. Det ligger på plan 7 ovanför Gyllene salen. - De två mindre köken Stadshuskällaren och Restaurang Eken, med diskhall, omklädningsrum och serveringsgångar omfattar 1 000 kvadratmeter gjordes senast om på 1990-talet. Dessa lokaler är belägna på plan 3.

Fastighetsöverlåtelser eller hyresavtal Vi hjälper dig! Law & Solution är specialiserade på fastighetsrelaterad juridik. Vi företräder regelbundet fastighetsägare med avtalsförhandlingar, tvister och rådgivning. Detta har gett oss en gedigen kompetens och rutin som vi gärna delar med oss av. Vill ni veta mer ta kontakt med:

Jonas Öjelid

Claes Arenander

tel o31-730 74 15

tel 08-563 054 83

D in af fä r sju r i s t Tel. vx 031-730 74 00, 08-563 054 80 info@lawsolution.se www.lawsolution.se Göteborg, Stockholm, Malmö

SENASTE NYTT

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Peab tar krafttag mot olyckor

Relining gör defekta ledningar och rör som nya. På ett väl beprövat sätt och ofta till en betydligt PLQGUH NRVWQDG UHQRYHUDU YL EH¿QWOLJD U|U Sn SODWV Byggbranschen är olycksdrabbad och under de senaste två åren har över 20 personer dött på byggarbetsplatser runt om i Sverige. Att vara snickare, asfaltarbetare eller montör inom byggbranschen ska vara precis lika säkert som vilket annat yrke som helst. Peab genomför under 2012 en storsatsning mot olyckor. En rad åtgärder ska skapa en säkrare arbetsmiljö och ta företaget ett steg närmare målet om säkrare och tryggare arbetsplatser.

Peabs satsning består av en rad åtgärdspunkter som nu planeras i detalj. Fokus ligger på företagets ordnings- och skyddsregler samt ledningens engagemang. Peab ska bli tydligare med konsekvenser för de som inte följer reglerna, vilket kommer att omfatta alla verksamma på företagets arbetsplatser. – Att vara snickare, asfaltarbetare eller montör inom byggbranschen ska vara precis lika säkert som vilket annat yrke som helst, säger Maria Johansson, arbetsmiljöchef på Peab. Över 20 döda i byggbranschen på två år

Det skall vara lika säkert som vilket annat yrke som helst att vara snickare, asfaltarbetare eller montör inom byggbranschen ska menar Maria Johansson, arbetsmiljöchef på Peab.

Byggbranschen är olycksdrabbad och under de senaste två åren har över 20 personer dött på byggarbetsplatser runt om i Sverige. Hos Peab och dess dotterbolag visar dock preliminär statistik för 2011 att antalet olyckor, som lett till sjukskrivning, trots allt minskat. – Samtidigt är varje olycka en för mycket. Vår satsning sträcker sig över hela 2012 med en mängd olika aktiviteter. Bland annat kommer vi i juni att genomföra en särskild fokusvecka, förklarar Maria Johansson, arbetsmiljöchef på Peab. Peab har tidigare genomfört fokusveckor i Norge samt i de svenska anläggnings- och industriverksamheterna och resultatet har blivit färre olyckor och tillbud. Fokusveckorna har också inneburit en ökas insikt om det gemensamma ansvaret likväl som det personliga ansvaret för sin egen säkerhet på arbetsplatserna. Källa: PEAB

Relining tar bara en bråkdel av den tid som ett traditionellt byte av hela ledningen eller stammen skulle göra. Vi applicerar en mycket stark strumpa i den trasiga ledningen och skapar i princip ett helt nytt själv- bärande rör i det gamla röret. Låt oss tillsammans se över Era rörbekymmer. För oss är inget problem för svårt att lösa... Vi kommer att överraska positivt på många sätt...

Bruttovägen 16B, 175 43 Järfälla Telefon 08-455 14 34, Telefax 08-455 14 39 Mobiltelefon: 070-636 01 63

Marknadens bredaste utbud av sĂ¤nkta energikost energikostnader.

BesĂśk oss pĂĽ Nordbygg, 20-23 mars. Monter A15:21.

Serie F/F+

Serie G/G+

Serie HE E/D

s 3TORLEKAR K7

VĂĽr fastighetsavdelning hjĂ¤lper dig. 6I HAR Ă&#x161;VER Ă?RS ERFARENHET AV VĂ&#x2039;RMEPUMPSINSTALLATIONER I ALLT FRĂ?N STORA IDROTTSARENOR TILL BUTIKSLOKALER OCH HYRESHUS $ET GĂ&#x161;R ATT VI KAN GARANTERA DRIFTSĂ&#x2039;KRA ANLĂ&#x2039;GGNINGAR SOM SĂ&#x2039;NKER DINA VĂ&#x2039;RMEKOSTNADER MED UPP TILL PROCENT ) NORMALFALLET TJĂ&#x2039;NAR DU IN DIN INVESTERING PĂ? BARA Ă?R 3Ă? OM DU TYCKER ATT DINA VĂ&#x2039;RMEKOSTNADER Ă&#x2039;R FĂ&#x161;R HĂ&#x161;GA KONTAKTA OSS 0140-38 43 00 www.ivt.se/fastighet

PRODUKTNYTT

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Nytt Â energieffektivt Â fasadsystem ISOVER Plus Ă¤r ett nytt, unikt system fĂśr tillĂ¤ggsisolering av yttervĂ¤ggar och monteras snabbt och lĂ¤tt utanpĂĽ befintlig fasad. Genom att tillĂ¤ggsisolera huset med ISOVER Plus System minskas husets energianvĂ¤ndning samtidigt som utseendet fĂśrnyas.

Den 1 januari 2012 skĂ¤rps energikraven vid nybyggnation och det kommer att stĂ¤llas krav pĂĽ energihushĂĽllning Ă¤ven vid renovering av befintliga byggnader. ISOVER Plus Systemet gĂśr det mĂśjligt att renovera nĂ¤stan alla typer av bostĂ¤der sĂĽ att de kan uppnĂĽ dessa energikrav. Hela renoveringen utfĂśrs frĂĽn utsidan av huset, vilket gĂśr att de boende kan bo kvar under renoveringsarbetet och att boytan inte pĂĽverkas av det nya isolerlagret. Systemet minskar ocksĂĽ problemen med kĂśldbryggor. Systemet kan monteras pĂĽ yttervĂ¤ggar av trĂ¤, tegel, betong, lĂ¤ttbetong och lĂ¤ttklinker. UtanpĂĽ det nya isolerskiktet monteras sedan en ny fasad. HĂ¤r kan man vĂ¤lja fritt bland de ventilerade fasadbeklĂ¤dnader som normalt monteras pĂĽ regelstommar, exempelvis trĂ¤panel, ventilerat putssystem, stenskivor eller plĂĽtbeklĂ¤dnad. ISOVER Plus-produkterna som ingĂĽr i systemet Ă¤r lĂ¤tta att hantera och monteras med vanliga handverktyg. FĂśrutom vid tillĂ¤ggsisolering av befintliga hus kan ISOVER Plus Systemet Ă¤ven anvĂ¤ndas fĂśr energieffektiva yttervĂ¤ggslĂśsningar vid nybyggnation. Saint-Gobain ISOVER AB, som Ă¤r en del av Saint-Gobain ISOVER Scandinavia, marknadsfĂśr produkter under namnet ISOVER och Ă¤r landets stĂśrsta och ledande leverantĂśr av isolermaterial. FĂśretaget har fabriker i Billesholm i Sverige och i Vamdrup i Danmark. Saint-Gobain ISOVER Scandinavia har ca 580 anstĂ¤llda, varav ca 375 Ă¤r placerade i Sverige.

LĂ¤s mer pĂĽ: www. saint-gobain.com

Catwoman Â â&#x20AC;&#x201C; Â en Â ny Â frĂ¤ck Â â&#x20AC;?tjejskyddsskoâ&#x20AC;?

Nytt Â 2 Â glas Â trĂ¤fĂśnster Â kultur

Portugisiska varumĂ¤rket Lavoro har blivit populĂ¤ra fĂśr sina lĂ¤tta och sportiga skyddsskor, framfĂśrallt bland en yngre skyddsskomĂĽlgrupp. Nu alltsĂĽ en rejĂ¤l skyddssko fĂśr tjejer!

KronfĂśnster har egen tillverkning av trĂ¤fĂśnster, men har hittills bara tillverkat 3 glas fĂśnster. Alla har inte behov av sĂĽ bra isolering och fĂśretaget ser en marknad fĂśr Ă¤ldre kulturhus och sommarhus dĂ¤r isoleringen i huset inte Ă¤r fullgod, dĂĽ behĂśver man inte heller fĂśnster med lĂĽgt u-vĂ¤rde.

Catwoman Ă¤r en helt ny svart skyddssko fĂśr dam som Ă¤r riktigt tuff, namnet talar fĂśr sig sjĂ¤lvt. Skon hĂĽller skyddsskoklass S3 och tillverkas i skyddsskolandet Portugal. Den nya damskyddsskon har fĂśljande egenskaper: t TQJLUSBNQTLZEE J LFWMBS t PWBOEFM J TLJOO NFE SFTĂ&#x152;S J QMĂ&#x161;TFO t TUĂ&#x152;MUĂ&#x152;IĂ&#x160;UUB t TMVUFU IĂ&#x160;MPNSĂ&#x152;EF t BOUJTUBUJTL t WBUUFOBWWJTBOEF t FYUSB TUĂ&#x161;UEĂ&#x160;NQBE t NĂ&#x161;OTUSBE TMJUTVMB DĂ¤rtill har den en uttagbar innersula, med extra stĂśtdĂ¤mpning i hĂ¤len. Branscher dĂ¤r denna skyddssko framfĂśrallt Ă¤r aktuell Ă¤r inom lantbruk, lager, transport, bygg, livsmedel och industri. JOBI sĂ¤ljer arbetsskor fĂśr vĂĽrd, skola, omsorg, kontor, bank, servis, service, restaurang, industri, transport, stĂ¤d, lager m fler branscher . FĂśretagets affĂ¤rsidĂŠ Ă¤r att sĂ¤lja funktionella, bekvĂ¤ma och snygga skor direkt till kund, utan mellanhĂ¤nder. Vi Ă¤r mycket noga med passform, design och kvalitet nĂ¤r vi vĂ¤ljer ut sĂ¤songens JOBImodeller vilket vi gĂśr i nĂ¤ra samarbete med vĂĽra europeiska leverantĂśrer.

DĂ¤rfĂśr lanserar KronfĂśnster Titan Light, som Ă¤r ett trĂ¤fĂśnster med 2 glas argon. Ett modernt energifĂśnster med lĂĽgemmissionsglas u-vĂ¤rde 1,0 med supervarmpaketet. Precis som alla andra fĂśnster och dĂśrrar frĂĽn KronfĂśnster Ă¤r det alltsĂĽ ett energifĂśnster man lanserar, men med lite lĂ¤gre isolering Ă¤n de allra bĂ¤sta produkterna frĂĽn fĂśretaget. -KronfĂśnster Titan Light Ă¤r ett kulturfĂśnster, fĂśr kund med gamla fĂśnster pĂĽ ett gammalt hus eller fĂśr en sommarstuga dĂ¤r man inte behĂśver den allra bĂ¤sta isoleringen. Vi har tidigare fokuserat oss pĂĽ den bĂ¤sta isoleringen fĂśr trĂ¤fĂśnster, det ska vi fortsĂ¤tta med, men nu breddar vi oss ocksĂĽ. Det finns ett stort behov av skrĂ¤ddarsydda mĂĽttbestĂ¤llda trĂ¤fĂśnster i den gamla stilen, sĂ¤ger Carl-Gustaf Svensson pĂĽ KronfĂśnster. KronfĂśnster Ă¤r ett helĂ¤gt svenskt familjefĂśretag med egen tillverkning av fĂśnster, dĂśrrar och isolerade uterum. Alla produkter har fullisolerade superenergiglas och Ă¤r vinterisolerade. FĂśretaget tillverkar och sĂ¤ljer allt sjĂ¤lva utan nĂĽgra ĂĽterfĂśrsĂ¤ljare/mellanhĂ¤nder. Tillverkning av pvc, aluminium och trĂ¤fĂśnster och dĂśrrar.

LĂ¤s mer pĂĽ: www.kronfonster.se

LĂ¤s mer pĂĽ: www.jobi.se

DORMAs Â automatiker Â klarar Â extrema Â fĂśrhĂĽllanden Extrema fĂśrhĂĽllanden krĂ¤ver extrema lĂśsningar. DĂ¤rfĂśr anvĂ¤nder Ishotellet i JukkasjĂ¤rvi, 200 kilometer norr om polcirkeln, DORMAs elektromekaniska slagdĂśrrsautomatik ED 100/250. Trots att temperaturen i hotellet ligger pĂĽ minus 8 grader fungerar de problemfritt och tyst.

ED 100/ 250 Ă¤r en helt ny generation slagdĂśrrsautomatik som ingĂĽr i DORMA:s prisbelĂśnta designkoncept Contur Design. PĂĽ Ishotellet i JukkasjĂ¤rvi i Lappland Ă¤r det den lyxiga Royal Deluxe Suite som fĂśrra ĂĽret utrustades med ED 100, som med sin unika design och elektromekaniska lĂśsning garanterar full funktionalitet, trots de lĂĽga temperaturerna. I ĂĽr utrustas entrĂŠdĂśrren till isbaren med samma system. DORMA ED 100/250 Ă¤r ett elektromekaniskt system. Det innebĂ¤r att medan mĂĽnga andra dĂśrrar har ett slutet hydrauliskt system, sĂĽ Ă¤r ED 100/250 utrustade med en elektromekanisk vĂ¤xellĂĽda som bara krĂ¤ver en minimal mĂ¤ngd fett fĂśr att garantera hĂśgsta prestanda. Det innebĂ¤r att automatiken Ă¤r extremt driftsĂ¤ker och passar extrema fĂśrhĂĽllanden. DĂśrrarna Ăśppnas med en elektrisk motor och stĂ¤ngs med fjĂ¤der- och motorkraft. Dessutom Ă¤r alla rĂśrelser anvĂ¤ndarvĂ¤nligt justerbara med hjĂ¤lp av instĂ¤llningar pĂĽ styrkortet. DORMA:s ED-serie Ă¤r redan sedan tidigare kĂ¤nd som en av de mest driftsĂ¤kra automatikerna pĂĽ marknaden. DORMA Ă¤r en av vĂ¤rldens stĂśrsta aktĂśrer inom dĂśrrstĂ¤ngare, dĂśrrautomatik, lĂĽs, sĂ¤kerhetsprodukter, mobila vĂ¤ggar samt designbeslag till glaspartier. Sortimentet strĂ¤cker sig hela vĂ¤gen frĂĽn det privata hemmet till den mest krĂ¤vande offentliga miljĂśn. Regionen DORMA ScanBalt har huvudkontor i GĂśteborg och sysselsĂ¤tter cirka 100 anstĂ¤llda i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Baltikum.

LĂ¤s mer pĂĽ: www.dorma.se

PRODUKTNYTT

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Högeffektiv värmepump för krävande innemiljö Värmepumpen IDH är utvecklad för krävande och tuffa inomhusmiljöer, såsom smutsiga och dammiga lagerlokaler, verkstäder och köksmiljöer. Med energieffektiva EC fläktar drar värmepumpskonvektor IDH ner den varma luftkudden från taket till golvnivå där den gör bäst nytta.

Batteriet har 4mm lamelldelning och behöver inget luftfilter, luften passerar inomhusdelen utan problem. Med en rumskontroll kan en eller flera inomhusdelar styras, men det går även att kapacitet styra en eller flera med analog signal från en övergripande styrutrustning. Med energieffektiv värmepumpning reduceras kostnaderna avsevärt för fastighetsägaren. IDH levereras i 3 storlekar, med max värmeeffekt vid +7 utetemperatur på 16kW, 25kW och 31,5 kW. Den kan också leveres med Mitsubishi Electric unika utedel ZUBADAN - som har överlägsen värmekapacitet vid kalla utomhustemperaturer. Mitsubishi Electric är globalt sett en ledande tillverkare och utvecklare av bland annat värmepumpar, luftkonditionering och olika typer av display produkter. I Sverige har vi haft eget kontor sedan 1983. Våra produkter är utvecklade och tillverkade i egen regi, vilket ger oss en unik möjlighet att ta ansvar för och garantera den absolut bästa funktion och kvalitet.

Läs mer på: www.mitsubishielectric.se, www.mitsubishi-aircon.se, www.mitsubishivillavarme.se

Gängarmar på fot för ökad rörlighet Våra gängarmar har en stor rörlighet som det är, ända upp till två meters radie om du väljer till vår förlängningsarm. Men ibland kan detta vara onödigt komplicerat, eller kanske ändå inte räcker till. Då kan vår magnetfot vara det som gör att du får precisionen, ergonomin och momentbegränsningen hos våra gängarmar som gjort dem så populära hos våra kunder - på den plats där du så väl behöver den.

Våra klassiska gängarmar har funnits på marknaden i över 25 år, SL gängarmar kommer från Stålvall och Larsson, ett innovativt företag vars produkter Powertools övertagit rätten att sälja och utveckla. Ett av våra utvecklingssteg är att vi kombinerat gängarmarna med en magnetfot som vi monterar armarna på. Fördelen med det är att du får en ergonomiskt mycket bra och enormt flexibel arbetsplats.

Läs mer på: www.powertools.se

LED lyser upp fasaden Snygga, diskreta och oerhört flexibla. Det är Osrams nya armaturserie Noxlite som lyser upp uteplatser, balkonger, fasader och entréer. En nya armaturserien har ett vitt energisnålt LED-ljus som skapar en trevlig och välkomnande atmosfär för såväl uppfarter som fasader.

Armaturerna monteras mycket enkelt och finns både med eller utan rörelse- och ljussensorer. Sensorerna kan ställas in på en driftstid mellan fem sekunder och tio minuter och även graden av mörker då rörelsesensorerna ska aktiveras kan justeras. Armaturerna kan därför anpassas individuellt beroende på var de placeras. Noxlite LED-spot finns i sex olika utföranden, bland annat med vridbara huvuden, vilket gör belysningen väldigt flexibel. Justerbar 70° nedåt och 30° åt höger och vänster. Noxlite Wall finns i fyra utföranden och ger en jämn, vacker ljusfördelning som skapar en effektfull fasadbelysning. Finns både i rektangulär och rund design. Armaturen har ett energisnålt ljus tack vare LED och en livslängd på 30 000 timmars. IP-klass 44 och men finns för sensorversion: upptäcksvinkel 40°–140°. OSRAM är det internationellt ledande företaget inom ljuskällor. OSRAM arbetar ständigt med att förbättra och utveckla dagens teknik och har idag hela 65 procent energieffektiva produkter.

Läs mer på: www.osram.se

Ny vindsskyddsskiva ger fasaden säkert skydd Gyproc lanserar nu en ny generation vindskyddsskivor – Glasroc H Storm™. Skivan kombinerar den traditionella gipsskivans goda funktion och enkla montering med de mineralbaserade skivornas resistens mot fukt och mögel. Skivan är tunn, tålig och trygg – ett säkert skydd mot både vind och vatten.

Glasroc H Storm™ har mycket goda fuktegenskaper. Skivan CE-märks med H1, vilket enligt standarden EN 15283-1 är bästa klass. Det innebär att skivans vattenupptagning är mycket låg och skyddar effektivt mot att fukt tränger igenom och skadar den bakomliggande konstruktionen. Vindskyddsskivan har testats på Statens Tekniska Forskningsinstitut, SP, enligt gällande standard, med bästa resultat för mögelresistens. Glasroc H Storm är en gipsbaserad kompositskiva av mycket hög kvalitet. Huvudbeståndsdelarna i i skivan är gips och glasfiber. Skivorna har glasfibermattor inbäddade i ytorna och en kärna av impregnerad och glasfiberarmerad gips. Skivan är formstabil, lufttät och har goda brand- och ljudisolerande egenskaper. Den är tunn och lätt - bara 9,5 mm tjock och väger endast 7,6 kg/kvm. Glasroc H Storm har ett vattenavvisande skydd och klarar att exponeras för regn, vind och sol utan fasad i upp till 12 månader utan att egenskaperna försämras. Det bidrar till en flexibel byggprocess. Den är lika enkel att hantera och bearbeta som vanliga gipsskivor. Glasroc H Storm är 100 procent återvinningsbar. Spill returneras och kan återvinnas till nya gipsskivor. För tillverkning av gipsskivor har Gyproc en fabrik belägen i Bålsta, ca 50 km väster om Stockholm. Fabriken invigdes 1964, och lokaliseringen av fabriken styrdes både av närheten till stora befolkningscentra och tillgången till hamnen vid Mälaren för leverans av gipsråvaran. Fabriken har byggts om och till flera gånger sedan starten. Fabriksområdet omfattar idag ca 285.000 kvm, varav ca 30.000 kvm är själva fabriksbyggnaden.

Läs mer på: www.gyproc.se

ARKITEKTUR

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Posthuset åter en mötesplats för alla När Clarion Hotel Post invigdes för en dryg månad sedan var det med både pompa och ståt. Den sedan många år övergivna fastigheten, med det lika övergivna Drottningtorget utanför, fick återigen liv. Bara ett stenkast från centralen och mitt i hjärtat av staden har göteborgarna fått ett unikt hotell och en spännande mötesplats där alla är välkomna.

Lobbyn inne i det nyöppnade Clarion Hotel Post, det före detta posthuset i Göteborg, sjuder av liv under det låga taket. Och längre fram till höger – vid en receptionsdisk klädd i kristall från Kosta Boda – håller några gäster på att checka in. Till vänster, strax innanför de gyllene svängdörrarna, sträcker sig en bardisk bort mot frukost och

Långa draperiner i sammet, tjocka mattor och stoppade möbler absorberar ljuden som slås sönder av det gamla kassettaket i original.

sällskapsavdelningen möblerad med fåtöljer, stolar och bord i varierande design. –Vi vill att Postbaren skall vara en plats där alla känner sig välkomna, både hotellets gäster och folk som bara kommer in för att slå sig ner och äta frukost, ta en fika eller en öl efter jobbet, säger Daniel Stenbäck, VD för Clarion Hotel Post och slår ut med handen mot den långa guldfärgade soffan som sträcker sig längs väggen mitt emot baren. – Här har vi vårt eget konditori och det är också här vi kommer att servera frukosten till hotellets gäster. Men det går också att komma in och äta frukost om man inte bor här, eller om man vill hämta med sig ”take away”. Öppet från flera håll

Hela tanken med hotellet, förklarar han, är att vara en mötesplats för alla. Både baren här i bottenplan, restaurang Norda Bar & Grill en våning upp och Skönhetsfabriken i den 1200 kvm stora lokalen med skönhetsoch hälsovård i gatuplanet ut mot kanalen, är öppet för både hotellgäster och allmänhet. Precis som i det gamla posthuset på sin tid vill man skapa en atmosfär med förväntningar, spännande möten människor emellan både från när och fjärran. – Det är bland annat av den anledningen vi har entréer åt två håll på huset, förklarar vår guide som tagit vid och leder oss vidare genom Drottningporten, en enorm konferenshall, och ut i Vinterträdgården; en öppen plats mellan de två stora huskropparna som man byggt över med ett stort tak i glas. – Här kan man passera igenom från Drottningtorget och komma över till Hamngatan och Tornet, som är den nytillbyggda delen av hotellet, på andra sidan byggnaden. Den är modernare utformad och har en stramare stil på både rum och inredning jämfört mot rummen i den gamla delen.

Fakta Clarion Hotel Post har totalt 500 rum inklusive tre lyxigt spatiösa sviter (Rooftop Suite, Juliussviten och Elnasviten). Rooftop Suite är någonting utöver det vanliga med sin utsikt från 13:e våningen, sin pool och terrass. Hotellrummen fördelas på 17 De Luxe-rum, 70 Some extra-rum, 374 standardrum och 35 basic-rum. I den nya delen av hotellet ger höga panoramafönster en spektakulär utsikt över Göteborgs takåsar. I den gamla hotelldelen har man bevarat detaljer från 1920-talet såsom de djupa fönsternischerna och en makalös takhöjd som ger rummen rymd.

Känn vattenkraften Norrlands älvar har forsat i 9 000 år. Vi har utvunnit energi de senaste 100 åren. Ett hållbart energival med andra ord.

Det återuppväckta posthuset vid Drottningtorget i Göteborg har renoverats med varsam hand och förvandlats till Clarion Hotel Post och skall bli en mötesplats för alla. taket för att kunna dra kyla och vatten. Och Förutom att fungera som passage är Vin- för att få bättre isolering och ljuddämpning terträdgården tänkt att vara utställningsyta, har samtliga gamla fönster plockats ner för bankettsal och mingelyta för stora konfe- hand, skrapats och försetts med ett extra glas renser, mässor och andra arrangemang. Det på insidan. – Det vi försökt göra att i möjligaste mån grå stengolvet och de vackra ytterväggarna i tegelväggarna som omringar den enorma jobba med värme och återvinngssystem för salen ger en känsla av att man är utomhus att spara energi men det har varit en utmaoch den enda utsmyckningen är några mete- ning. Sen går både temperatur och ljus ner orliknande konstverk upphängda i taket. med automatik så fort ingen är i ett rum Enkelt stilrent och sparsmakat. Dessutom längre, berättar Magnus Månsson, grundare av arkitektkontoret Semrén ett måste eftersom hela den & Månsson som varit med gamla fastigheten är ett och designat hela hotellet, statligt byggnadsminne där vidare. Och armaturen är i väggar och fast inredning första hand LED. inte på något sätt får röras varken exteriört eller inteAkustiken en utmaning riört. Något som varit en Ett annat område man utmaning genom hela bygghar fått tänka till ordentoch renoveringsprocessen av ligt kring och jobba mycket fastigheten. med är akustiken. Framför – Posthallen får vi inte allt i restaurangen som har förändra över huvud taget högt i tak och omges av och det har varit svårt att få stora öppna ytor. upp draperier och sprinkler– Vi har arbetat med drasystem eftersom vi inte får pering, stoppade möbler göra åverkan i väggar och och mattor och vi har haft tak. Nu ligger all el dragna akustiktekniker som kollat i gångar utanpå väggar och Daniel Stenbäck, VD för av och beräknat hur det bäst tak. Men det är också det Clarion Hotel Post. skall placeras, säger Magnus enda vi har fått sätta upp, berättar Daniel Stenbäck och förklarar Månsson. Både de stoppade möblerna och vidare att man arbetet mycket med att hitta mattorna inte minst, tar bort reflekterande lösningar för att få en mer energisnål upp- yta från golvet och dämpar stegen betydligt. Och det gamla kassettaket, som vi inte gjort värmning och belysning. Det är många och stora ytor i huset och något med, slår sönder ljudet som tyget i alla stammar och el är bytt så all energi- draperierna sedan absorberar. Trots att det försörjning är ny. Och man har både fjärr- är mängder med svårigheter med ett så här värme och fjärrkyla för att uppvärmning och stort hus tycker jag att det har fungerat bra nedkylning av fastigheten som i den gamla i det stora hela. Katarina Petersén Nielsen delen värms upp med vattenburna element i original. På vissa håll har man fått sänka Plats för mingel och utställningar

Välj till ursprungsmärkt el till din fastighet. Finns i två varianter - vatten eller vind. Läs mer på www.skekraft.se

ARKITEKTUR

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Svartsjö slott blir kontorshotell Statens fastighetsverk (SFV), förvaltare av Svartsjö slott, har länge arbetat för att hitta rätt hyresgäst till rokokoslottet på Färingsö. Målet har varit att hitta en hyresgäst med ekonomisk bärkraft och med en verksamhetsidé som innebär att slottet till del kan hållas öppet för allmänheten. SFV hittade rätt i Svartsjö Slottskontor som kommer att erbjuda kontorshotell, café samt konferenser och event för externa sällskap.

Svartsjö Slottskontor, med samma ägare som Kungsholmens Kontorshotell, kommer med start 1 april 2012 att driva kontorshotell på Svartsjö slott. – Vårt arbete för att hitta de mest lämpliga hyresgästerna, såväl ur ett besöksmålsperspektiv som ur ett fastighetsekonomiskt perspektiv, har gett resultat. Vi är väldigt nöjda med att ha kommit till ett avslut gällande Svartsjö slott och välkomnar Svartsjö Slottskontor som hyresgäst, säger Johan Zetterberg, fastighetschef vid Statens fastighetsverk.

Målgruppen för det nya kontorshotellet är i första hand en- eller fåmansföretag inom tjänstesektorn som kommer att erbjudas egna kontor alternativ plats i en gemensam planlösning. Utöver servicefunktioner som reception, städning och posthantering kommer Svartsjö Slottskontor även att tillhandahålla coachning inom affärskompetens. Tillgängligheten fortsatt viktig

Vid sidan av förvaltningsuppdraget arbetar Statens fastighetsverk med att utveckla besöksmål på kulturhistoriskt intressanta platser runt om i Sverige. Svartsjö slott – rokokoslottet som utöver att ha fungerats som kungligt jaktslott även rymmer en historia som fängelse – hör definitivt hit. Därför var det, då SFV letade hyresgäst, viktigt att säkerställa att allmänheten även framöver ska ha tillgång till slottet. – Svartsjö slott är ett unikt besöksmål. Ändå är det inte särskilt känt varken bland stockholmare eller turister. Med Svartsjö Slottskontor kan vi erbjuda boende inom Ekerö kommun en attraktiv kontorsadress

Svartsjö slott är ett unikt besöksmål som inom kort också skall fungera som kontorshotell. Dock kommer allmänheten även framöver ha tillgång till slottet. samtidigt som den övriga verksamheten förhoppningsvis ska locka till sig besökare som vill göra en utflykt, lyssna på en konsert eller lära mer om slottets spännande historia, säger Rolf Karlsson, förvaltningsområdeschef på Statens fastighetsverk. Varsamt renoverad miljö

Renoveringsarbetet av Svartsjö slott har skett varsamt – invändig har tolv av slottets rum fått nya, handgjorda och handmålade tapeter.

Det är en vacker och väl omhändertagen miljö som det nya kontorshotellet kommer att erbjuda. Mellan 1994-2003 genomförde Statens fastighetsverk en omfattande restaurering.

– Under 2001 renoverade vi fasaderna. Slottet återfick då den kulör som Carl Hårleman valt på 1730-talet. Men även interiörarbetena har varit betydande. Bland annat har tolv av slottets rum fått nya, handgjorda och handmålade tapeter. Andra tillskott är de rekonstruerade fängelsecellerna i ett av slottets rum, en tillgänglighetsanpassad hiss och den rekonstruerade borggårdsmuren, säger Rolf Karlsson. Källa: SFV

Svartsjö slott Svartsjö slott uppfördes i mitten av 1700-talet som jaktslott åt kung Fredrik I och drottning Ulrika Eleonora. Arkitekt var Carl Hårleman. Slottet, som vid den här tiden enbart bestod av dagens mittparti, blev mönsterbildande för svensk herrgårdsarkitektur under senare delen av 1700-talet. Under 1770-talet förlängdes slottet med två flyglar ritade av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Dessutom tillkom ett klocktorn. Efter änkedrottning Lovisa Ulrikas död 1782 stod slottet orört i hundra år. 1891 omformades slottet till tvångsarbets- och alkoholistanstalt. Det fanns då 337 celler i slottet. Svartsjö slott fungerade som fängelse fram till 1966. Fängelsedirektörens bostad finns kvar i slottsparken liksom ett tjugotal personalbostäder i närheten.

EN BESTÄLLNING, EN LEVERANS, EN FAKTURA Ahlsell erbjuder ett komplett och skräddarsytt sortiment för fastighetsunderhåll. Vi har över 100 000 artiklar samlade på ett ställe och levererar din beställning dagen efter. Du når oss via vår Internetbutik eller någon av våra 80 butiker och säljkontor. Skaffa kundnummer hos Ahlsell? Gå in på www.ahlsell.se eller ring kundsupport Fastighet på telefon 020-38 38 55.

www.ahlsell.se

ARKITEKTUR

Emaljkonst i Högsbo av Lena Rydén, Konstnär. Foto: Ulf Karlsson

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Oljemålningar Skanskaskrapan med infälld detalj, Stefan Ceder, Konstnär. Foto: Ulf Karlsson

Skulpturer i Högsbo med infälld detalj av Marie Bondeson, Konstnär. Foto: Ulf Karlsson

Försköna fastigheter med byggkonst Sköna former och härligt lysande färger möter oss när vi går in genom porten till bostadshuset på Högsbogatan i Göteborg. Stannar upp, betraktar. Närvaron skänker en stund av stillhet och värme – andas livslust. – Jag tror att fler och fler fastighetsägare förstår mervärdet av att man smyckar ut, det händer någonting med husen. Undersökningar visar ju att det till exempel blir mindre skadegörelse och att man tar hand om sitt boende bättre, säger Ulf Carlsson, Västsvensk Byggkonst.

Just ovan nämnda upplevelse blev möjlig tack vare konstnären bakom verket, Gert Lönnrot på Riksbyggen som är ägare av fastigheten på Högsbogatan och inte minst tack vare Mia Frankedal, dåvarande projektledare, och Ulf Carlsson, en av eldsjälarna bakom Västsvensk Byggkonst (VSBK). Vid invigningen av de relativt nybyggda husen

anordnades mingel för de boende som då fick chansen att möta de tre konstnärerna, vilka genom VSBK:s försorg fått uppdraget att gestalta varsin entré. – Vi fick höra historien bakom konstverken, vars uttryck har anknytning till området, det var ett mycket uppskattat och trevligt inslag berättar, Lars Simonsson, Fastighetsskötare Riksbyggen. Win win

Ulf Carlsson tycker att byggkonst är viktigt att tänka på, och integrera i, byggprocessen då slutresultatet skall bli en fastighet där de boende trivs, känner samhörighet och tar han om sitt hus. Inte att förglömma att konstnärerna får möjlighet att uttrycka sig genom att producera och leverera sina verk får en inkomstkälla. Han anser också att det finns flera vinster med att sammanföra konstnärerna redan tidigt i planeringen av ett byggprojekt och

att VSBK i sina färdigställda projekt visat att konstnärer arbetar utmärkt i projekteringsskedet såväl som ett komplement till arkitekterna,. – Om konstnärerna är med redan i ett tidigt skede kan också deras unika idéer, kunskap om gestaltning och material möta de behov som finns, konstaterar han. Ulf Carlsson, som själv är skulptör i botten, har många goda idéer om hur det går att göra byggprojekten mer levande och hur byggkonst, sett ur marknadsföringssynpunkt, kan vara en tillgång och innebära en stor ekonomisk fördel för fastighetsägarna. – Ta byggnadsställningarna, som väldigt många passerar förbi, idag är ju de döda ytor - använd dem för att presentera idéskisser och blås upp detaljer av det som komma skall. Då får man levande marknadsföringsytor, vilket är småpengar i sammanhanget säger Ulf Carlsson och tillägger: – Framför allt går det att göra stora kost-

Fakta Västsvensk Byggkonst (VSBK) hjälper kommuner, organisationer och exploatörer att berika projekt med konstnärlig utsmyckning. De tar, tillsammans med uppdragsgivaren, fram förslag på hur man på bästa vis arbetar med konstnärlig gestaltning i byggnationer och andra sammanhang. VSBK arbetar med ett 80-tal etablerade konstnärer och arrangerar också resor med ambitionen att låta deltagarna prova på ett konstnärligt hantverk, såväl som att bereda en mötesplats för goda diskussioner. VSBK är en växande plattform för samarbete mellan konstnärer, byggherrar, projektörer och entreprenörer. Samarbetet kan se ut på många olika sätt: VSBK föreslår en utförande konstnär direkt eller så kan flera konstnärer föreslås för en skisstävling. VSBK kan agera konsult i ett processarbete där formerna för ett samarbete arbetas fram, eller föreslå konstnärer till att leda eller vara delaktig i ett processarbete för framtagning av t ex ett gestaltningskoncept.

Källa vsbk.se

nadsbesparingar om man integrerar i tid och räknar med utsmyckningarna redan i projekteringsstadiet. Då slipper man kostnaderna för eftermontering med hyra av maskiner och dylikt. Överbrygga oro

Vad ser du som de största utmaningarna i din roll som projektledare för byggkonstprojekt? – Att överbrygga oro! Det finns en ovana att samarbeta konstnärer och byggbranschen emellan. De talar många gånger olika språk och det råder ofta oro från båda håll kring hur man ska bete sig. Som beställare vet man inte vad man kan förvänta sig och vilka krav man kan ställa på konstnären. Han förklarar att många konstnärer är ovana vid ansvarsbiten men att man självklart ska kunna ställa samma krav på konstnärens arbete som på rörläggarens. – Konstnären i sin tur måste förstå att man har skyldigheter, att ge garantier så att produkten håller måttet enligt beställarens önskemål och gällande kravspecifikation, vad gäller till exempel brandsäkerhet, hållbarhet och garantier för utformning och leverans av produkten. Det är bland annat därför som Västsvens Byggkonst finns. Som en brygga mellan konstnär och byggföretagen och främja byggkonstens existens. – Jag vill att byggkonst ska ingå i ett byggprojekt per automatik och vara ett lika naturligt inslag i ett byggprojekt som rörläggaren, säger Ulf Carlsson. Mona Sundquist

Hur effektiv är Er fastighet? Fidelix FX-Familj övervakar Er fastighet samtidigt som den värnar om miljön och förbättrar Ert driftnetto.

Besök oss i monter A30:10 på Nordbygg så berättar vi mer.

ARKITEKTUR

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Krönika med Pontus Öhman:

Bygg och fastigheter – trender och tendenser

Uppsalas nya centralstation. Foto: Ola Östling. Det som ligger på arkitekternas ritbord idag blir morgondagens byggnader. Därför är det viktigt att som planerare och arkitekt försöka förstå sin samtid – och framtid. Energi- och miljöfrågorna har länge varit i fokus inom byggbranschen, men vi är bara i början. Trenden står sig och kommer att fortsätta växa, och förhoppningsvis mogna.

Utvecklingen av digital projektering går hand i hand med en alltmer avancerad byggnadsteknik, och vi har under de senaste decennierna fått se projekt som är oerhört komplexa och tekniskt avancerade. Arkitekter som Zaha Hadid och Daniel Libeskind tänjer ständigt på gränserna för vad som är möjligt att bygga – en trend i sig, men den tar sig helt olika uttryck. Miljöambitionerna växer globalt

Plantagon Vertical Greenhouse. Illustration: Sweco.

Detsamma skulle kunna sägas om den globala ambition som ständigt växer sig starkare; att gemensamt försöka hålla ner vår energiförbrukning och minska människans negativa inverkan på ekosystemet. Detta är tveklöst en ”trend” som har kommit för att stanna, inte minst inom byggbranschen, och det finns all anledning att anta att vi ännu är på experimentstadiet. Det kan vara svårt att överblicka alla olika miljöcertifikat och system för hållbart byggande, LEED, BREEAM, Green Building, Miljöbyggnad för att nämna några. Vi bygger vertikalodlingar, vi bygger passivhus, plushus, hus med solpaneler, solceller och vindgeneratorer. Och experterna tvistar om vilka byggnadsmaterial som får de bästa resultaten i en LCA (Life Cycle Assessment, eller Livscykelanalys). Tendensen är stark

och påtaglig i nästan hela den industrialiserade världen, även om graden av faktiskt ansvarstagande varierar mycket mellan olika länder. Vertikala odlingar i storstäderna

Vertikalodling eller Vertical Farming och de byggnader som följer i dess fotspår är en del av denna trend som vi bör ta på allvar. Begreppet skulle kunna definieras som ”vertikal och utrymmesbesparande odling av livsmedel i stadsmiljö”.1 Vertikalodling är stort i Asien och USA, och nu kommer det första stora projektet till Sverige, närmare bestämt i Linköping. Ett jättelikt växthus i stadsmiljö som ritas av Sweco och har utvecklats av det svenska företaget Plantagon, det lokala energibolaget Tekniska Verken och Linköpings kommun. Det första spadtaget togs 9/2 i år. Följer med i trender och teknisk utveckling

På Wåhlin Arkitekter följer vi den tekniska utvecklingen med nyfikenhet och intresse. Vi gör studieresor

för att se hur energifrågorna hanteras i andra länder, och vi vidareutbildar oss kontinuerligt i hållbart byggande. När vi projekterade Uppsalas nya centralstation, som invigdes den 12 december 2011, fanns det höga miljöambitioner hos vår uppdragsgivare, Jernhusen AB. Jernhusen krävde att byggnaden skulle domineras av återvinningsbara byggnadsmaterial utan skadliga emissioner, att byggnaden skulle upplevas som transparent samtidigt som kylbehovet skulle hållas nere. Just detta är ofta en svår balansgång även på våra breddgrader eftersom vår- och sommarsolen kan skapa ett stort och kostsamt kylbehov i uppglasade byggnader. Vi utformade byggnaden med en fasad bestående av järnplåtar, återvunnen järnvägsräls och glasytor med mycket låg solenergitransmittans. För att skapa rymd och ljus i den stora vänthallen ritade vi in stora glaslanterniner som vänder sina största glasytor mot norr för att minska solinstrålningen. I lanterninerna sugs den varma luften tillbaka i systemet för värmeåtervinning vintertid, och sommartid omvandlas varmluften till energi för kylaggregaten, s.k. sorptiv kyla. Ytskikten består av återvinningsbara naturmaterial: trä, stål, natursten och gips. På våra skärmar finns nu nästa stora projekt med tuffa miljömål; byggnaderna för den blivande hamnen i Norvik på uppdrag av Stockholms Hamnar AB. Även här handlar det om balansgången mellan funktion, gestaltning och miljökrav. Norvik ska bli Sveriges modernaste och mest energieffektiva hamn, med bästa tillgängliga miljöteknik, och hela anläggningen kommer att tas i bruk om knappt 4 år. Trendspaning och framtidsvisioner är en del av vår vardag. 1 (Citerat från Plantagons pressrelease 2012-02-09 ang. blivande vertikalväxthus i Linköping)

Pontus Öhman, arkitekt SAR/MSA, verksam hos Wåhlin Arkitekter AB

Att gemensamt försöka hålla ner vår energiförbrukning och minska människans negativa inverkan på ekosystemet. Detta är tveklöst en trend” som har kommit för att stanna.

MILJÖ

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Miljöteknikföretag lanserar nytt flytväggssystem Optusflow flytväggslösning är baserad på ett gammalt koncept som har utvecklats för att bättre utnyttja material och för att uppnå bättre följsamhet mot väggar och grovt bottenmaterial. Tillsammans med ett innovativt användande av sänken ger detta ett avsevärt förbättrat flytväggsystem jämfört med vad som funnits på marknaden tidigare.

Det nya flytväggssystemet Optusflow är framtaget för bland annat avloppsreningsverk och industrier med vattenbehandlingsanläggningar. – Genom noggrant utarbetade installationer av flytväggssystem, är det möjligt att fördubbla effekten av vattenbehandlingen. Detta är ekonomiskt viktigt särskilt då det gäller luftning. Man åstadkommer detta genom att optimera vattenflödet i bassänger och dammar så att hela volymerna nyttjas, berättar Stefan Sandström, VD för det svenska företaget Sorubin som ligger bakom lanseringen av Optusflow och förklarar att systemet även kan användas för att leda vatten förbi utvalda behandlings- och kontrollpunkter. Syresättning av vatten

Luftning är ett lagkrav vid vattenrening, och innebär att vattnet syresätts för att de biologiska och kemiska reningsprocesserna ska fungera. Biologisk rening innebär att syre måste tillföras för att de goda bakterierna skall kunna metabolisera (äta) smutsen i vattnet. Kemisk rening innebär att tillförsel av syre ger utfällning av t.ex. järn och mangan.

Inom EU finns det sedan år 2000 ett gemensamt regelverk – vattendirektivet – som ska säkra en god vattenkvalitet i Europas yt- och grundvatten. Direktivet ställer krav på att EU:s medlemsländer arbetar på ett gemensamt sätt med inriktning på att minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning och förbättra tillståndet för vattenberoende ekosystem. – Luftning och vattenbehandling är mycket energikrävande och det finns ett stort behov av energismarta lösningar på området. Många har redan genomtänkt design men det finns också många vattenbehandlingsanläggningar som dras med föråldrad utrustning som är enormt energikrävande och dyra att driva. Där kan En väl installerad Optusflow förbättra effekten av luftning och andra vattenbehandlingsmetoder med upp till 50 procent och tillsammans med vår luftarserie, Microluft, finns potentialen att sänka elförbrukningen med upp till 90 procent, säger Stefan Sandström och tillägger: – Vår installation i Härnösands lakvattendamm visar på en 30 procent högre syrehalt i deras lakvatten och 70 procent lägre energikostnader med våra produkter; i Kristinehamn blev energibesparingen 81%. Kvalitetssäkring

– Stefan Sandström, VD, Sorubin menar att man med det nya flytväggssystemet kan förbättra effekten av luftning och andra vattenbehandlingsmetoder med upp till 50 procent. Fotograf: Matti Sedholm

Stefan Sandström startade bolagets verksamhet, vilken har sitt säte i Umeå, i februari 2009. Företagets produkter för behandling av smutsigt vatten har blivit mycket uppmärksammade det senaste året. Sorubin har erhållit flera utmärkelser 2011, inom miljöteknik bland annat Greentech Top 3.

Fakta flytväggar En flytvägg kan liknas vid en ridå som hänger från vattenytan ner till botten. Upptill har man någonting som flyter, exempelvis polyuretanskum, och nertill har man någonting som sjunker – liknande en kätting. Flytväggar används bland annat av industrier med behov av vattenbehandling och vatten- och avloppsreningsverk samt till lakvattendammar. Flytväggar kan också med fördel användas till att skapa kostnadseffektiva uppehållsmagasin för till exempel uppsamlat regnvatten. Flytväggar produceras ofta i PVC-plast på grund av materialets styrka och tålighet mot slitage, vinterkyla och UV-strålning.

– Vi försöker ständigt optimera material utifrån livslängd och miljöpåverkan. Produktionsoptimeringen har som ständig punkt på dagordningarna att minimera materialåtgång. Våra underleverantörer bedriver alla ett aktivt miljöarbete och våra luftare uppfyller maskindirektivets krav och är naturligtvis CE-märkta. EU:s Vattendirektiv 2015

Sedan flera år finns också EU:s vattendirektiv som är en gemensam ram för en hållbar och integrerad förvaltning av allt vatten inom EU. Direktivet omfattar grundvatten, ytvatten och kustnära vatten och kräver att alla påverkansfaktorer samt ekonomiska konsekvenser tas i beaktande. Huvudsyftet med direktivet är att uppnå en god kemisk och biologisk status för alla vattenförekomster i EU:s medlemsstater år 2015. Krav som inte går att uppfylla utifrån samhällets rådande system menar Stefan Sandström. – Det är världens mest unika vattenlagstiftning ur miljöhänseende och ställer höga krav på alla vatten. Det innebär bland annat att det kommer att vara oacceptabelt med algblomning. Då bryter man mot vattendirektivet, säger Stefan Sandström. – Det är en stor utmaning till exempel vad gäller kväverening. Något man idag inte ägnar sig åt norr om Dalälven. Där har man haft dispens tack vare att det är för kallt och därmed ansetts orimligt dyrt. Samhället måste nu också ta tag i alla jordbruk som släpper ut mängder med kväve i form av gödsel från grisar och kor. Detta är ohållbart på sikt och jag tycker det är positivt att vi alla arbetar mot ett mer hållbart samhälle! Mona Sundquist

– Microluft, luftare från Sorubin: Tillsammans med Sorubins luftare Microluft finns potentialen att sänka energiförbrukningen vid luftning av vatten i avloppsverk och andra vattenbehandlingsanläggningar med upp till 90 procent.

MILJĂ&#x2013;

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

KrĂśnika med Frans Davidsson:

Se till att innemiljĂśn blir utemiljĂś Om den mĂ¤nskliga utvecklingen fram till idag kan jĂ¤mfĂśras med ett dygn, sĂĽ Ă¤r det kanske bara under tvĂĽ hundradelar av den allra sista sekunden som vi bĂśrjat spendera det mesta av vĂĽr tid inomhus. Om vĂĽra sinnen under hundratusentals ĂĽr skĂ¤rpts och anpassats fĂśr ett liv i naturen, Ă¤r det kanske inte sĂĽ konstigt att dagens mĂ¤nniskor ofta pĂĽverkas negativt av innemiljĂśer. Vi mĂĽr helt enkelt bra av frisk luft, skĂśnt ljus och naturliga ljud. I naturen fungerar helt enkelt vĂĽra sinnen bĂ¤st. TĂ¤nk om vi kunde ĂĽterskapa den ideala utomhusmiljĂśn inomhus?

Vi talar ofta om tre L. Bra luft (vĂ¤rme, kyla, syre), ljus och ljud Ă¤r avgĂśrande nĂ¤r det gĂ¤ller att skapa en god innemiljĂś. FĂśrsĂ¤mrar man en ett av dessa blir slutresultatet helt enkelt inte bra. Man kan prata mycket om ergonomiska kontorshjĂ¤lpmedel. Men fungerar inte de tre L:en kan det nĂ¤stan kvitta vad man sitter pĂĽ fĂśr stol. Eller vilken datormus man har. Ljudets betydelse

LĂĽt oss tala om ljudet. Vi har tvĂĽ Ăśron placerade pĂĽ samma hĂśjd. Det gĂśr att vi kan avgĂśra varifrĂĽn ljudet kommer och ungefĂ¤r hur lĂĽngt bort ljudkĂ¤llan befinner sig, detta under fĂśrutsĂ¤ttning att ljudet kommer horisontellt. Ljud som kommer ovanifrĂĽn har vi stĂśrre problem att lokalisera. Det var pĂĽ

marken som farorna fanns fĂśr urtidsmĂ¤nniskan pĂĽ savannen eller i regnskogen, och hĂśrseln har framfĂśrallt utvecklats som en fĂśrsvarsmekanism. Vi mĂ¤nniskor registrerar och reagerar pĂĽ alla ljud Ă¤ven om vi inte â&#x20AC;?lyssnarâ&#x20AC;? pĂĽ dem. NĂ¤r ljudet studsar upp och ned och frĂĽn sidorna pĂĽ ett â&#x20AC;?onaturligtâ&#x20AC;? sĂ¤tt skapas stress. Detta Ă¤r en av anledningarna till att ljud Ă¤r den stĂśrsta stressfaktorn i vĂĽr arbetsmiljĂś. Att bygga en hĂĽllbar innemiljĂś

NĂ¤r ljudet studsar upp och ned och frĂĽn sidorna pĂĽ ett â&#x20AC;?onaturligtâ&#x20AC;? sĂ¤tt skapas stress. Detta Ă¤r en av anledningarna till att ljud Ă¤r den stĂśrsta stressfaktorn i vĂĽr arbetsmiljĂś.

Hur bygger vi dĂĽ en mĂ¤nskligt hĂĽllbar innermiljĂś som ocksĂĽ liknar den miljĂś vi trivs bĂ¤st i? Vi kan faktiskt idag efterlikna himlen; i form av ett vitt innertak med mycket ljudabsorption. FĂ¤rgen frambringar ett diffust ljus, precis som en molnig himmel. Och likt himlen ser det absorberande innertaket till att onaturliga ljud studsar ner ovanifrĂĽn. Dagens moderna byggnader med mycket glas Ă¤r utmĂ¤rkta fĂśr att tillfredsstĂ¤lla vĂĽrt behov av ljus, som Ă¤r sĂ¤rkilt stort i det vintermĂśrka Norden. Men glaskonstruktionerna skapar samtidigt problem. Dels fĂśr vĂĽr luft, eftersom solens instrĂĽlning lĂ¤tt alstrar obehaglig vĂ¤rme. Men

V Ă&#x201E; T S K A / VAT T E N V Ă&#x201E; R M E P U M P

Ă&#x2013;ppna bokhyllor och tunga gardiner

Mitt rĂĽd Ă¤r att fĂśrsĂśka fĂĽ vĂ¤ggarna att efterlikna akustiken i en skog eller en dunge sĂĽ att ljudet inte studsar rakt tillbaka mot oss. Se till att vĂ¤ggarna â&#x20AC;?slĂĽrâ&#x20AC;? sĂśnder ljudet och skapa ett sĂĽ kallat diffuserat ljud. Att inreda med Ăśppna bokhyllor eller bokhyllor med perforerade luckor, sĂ¤tta upp tunga gardiner eller montera vĂ¤ggabsorbenter Ă¤r enkla sĂ¤tt att skapa diffusion och fĂĽ oss att mĂĽ bra. Vid sjĂ¤lva byggprocessen kan man arbeta mer med osymmetrisk utrymmeslayout. VĂ¤ggar som exempelvis lutar nĂĽgot gĂśr att man undviker horisontella ljudreflexer. Det Ă¤r ingen slump att glasvĂ¤ggarna lutar i ett flygledartorn, dĂ¤r kraven pĂĽ ljudmiljĂśn Ă¤r extra hĂśga. NĂ¤r det gĂ¤ller golvmaterial handlar det mer om att dĂ¤mpa uppkomsten av stĂśrande ljud, inte att dĂ¤mpa ljud som

Frans Davidsson, konceptuvecklare pĂĽ Ecophon. redan far runt. HĂ¤r Ă¤r mjuka mattor oslagbara. De Ă¤r mest lika naturlig barmark. FĂśrsĂśk helt enkelt att ta in naturens egenskaper i byggandet. Frans Davidsson

!'"' $*!+' ++# !%* !)(+$*'")($

(' ") #($%%++#&*%$ )%*+# ( &"%& ) ) +* !(& +$*'")(++# ( &

61WG En kompakt och effektiv lĂśsning

framfĂśr allt fĂśr vĂĽr ljudmiljĂś. Den naturliga utomhusmiljĂśn har inga hĂĽrda, plana och vertikala ytor som i glas och vĂ¤ggar. I mĂĽnga av vĂĽra moderna byggnader reflekteras ljudet tillbaka till oss pĂĽ ett onaturligt sĂ¤tt vilket orsakar stress och trĂśttar ut oss i onĂśdan.

Monter A24:18

$ $ *$

(() ) )'*! *##%*"&* )' (()' )() '*&%& %! * " #'& "&* *)

U VĂ¤tska/vatten vĂ¤rmepump U HĂśg verkningsgrad UĂ&#x160;HĂśg temperatur (+65ÂşC) U VĂ¤rmeeffekt 20 - 100 kW U Kompakt design

Den nya generationen vĂ¤tska/vatten vĂ¤rmepumpar fĂśr flerbostadshus och industri. Finns i 11 vĂ¤rmeeffekter frĂĽn 20 till 100 kW utrustade med en eller tvĂĽ kompressorer och fĂśrsedd med reglerande lĂĽgenergi-cirkulationspumpar. 61WG ger en utgĂĽende vattentemperatur pĂĽ +65Ë&#x161;C, en kompakt och kraftfull lĂśsning fĂśr alla typer av fastigheter.

www.carrierab.se

+ + + * * +' %)( * ! ' ) $+

MILJÖ

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Spår nya rekord för vindkraften 2012 Vindkraften i Sverige kommer att slå nya rekord även under 2012, och enligt en ny prognos från Svensk Vindenergi kommer vindkraften producera 7,7 TWh el i år. Också under 2013 kommer vindkraften av expandera kraftigt.

– Den snabba utvecklingen för vindkraften visar att riksdagen kan öka ambitionen för förnybar el. Vindkraften pressar elpriset, ökar försörjningstryggheten och minskar klimatutsläppen från kolkraftverk i våra grannländer, säger Annika Helker Lundström, vd för Svensk Vindenergi. 354 nya vindkraftverk förra året och 405 på gång

Annika Helker Lundström, vd för Svensk Vindenergi, menar att vindkraften växer snabbare än någon hade förväntat sig.

Under 2011 installerades 354 nya vindkraftverk med en total effekt på 754 megawatt (MW). Vid årsskiftet fanns det totalt 2 039 vindkraftverk i landet med en samlad effekt på 2 899 MW. Den kraftiga blåsten bidrog till att vindkraften producerade hela 6,1 terawattimmar (TWh) el under 2011 (normalårsberäknat 5,4 TWh), och genererade därmed för första gången mer el än en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor. Svensk Vindenergis prognos är att elproduktionen från vindkraft kommer att uppgå till 7,7 TWh under 2012, om det blir ett normalt vindår. Redan i dag har beslut fattats om 405 vindkraftverk med en samlad effekt om 950 MW. Därtill finns ett stort antal projekt med tillstånd klara, eller under prövning, som kan komma att installeras under året.

Växer snabbare än väntat

För nästa år, 2013, gör Svensk Vindenergi bedömningen att vindkraftsproduktionen kommer uppgå till omkring 11 TWh. Detta är i nivå med vad Energimyndigheten tidigare bedömt att vindkraften kommer att producera år 2020 inom ramen för det så kallade elcertifikatsystemet. – Vindkraften växer snabbare än vad någon kunnat föreställa sig. Om utbyggnaden av förnybar el ska kunna fortsätta måste vi höja ambitionsnivån, säger Annika Helker Lundström. Svensk Vindenergi bedömer att vindkraftsproduktionen kan uppgå till 17 TWh år 2015. En förutsättning är att även elnäten förstärks och byggs ut så att överföringskapaciteten ökar. – Elnäten måste ges högsta prioritet för att inte begränsa utbyggnaden av den förnybara elproduktionen, avslutar Annika Helker Lundström. Källa: Svensk Vindenergi Förra året byggdes 354 nya vindkraftverk och 2012 har beslut om ytterligare 405 vindkraftverk redan fattats.

Hårdare krav på klimatneutrala produkter Den globala uppvärmningen har påverkat företagens marknadsföring. Ord som ”klimatkompensation” och ”förnybar energi” har blivit allt vanligare under det senaste decenniet. En ISO-standard förtydligar nu begreppen. Kraven på bevis blir hårdare. SIS, Swedish Standards Institute, har deltagit i det internationella arbetet.

Fakta Standarden, som finns att köpa hos SIS, heter Miljömärkning och miljödeklarationer – Egna miljöuttalanden, SS-EN ISO 14021:1999 och standardtillägget med nya definitioner heter SS-EN ISO 14021/ A1:2012.

De nya definitionerna innebär tydligare krav för alla företag som vill berätta om sitt miljöarbete. Det handlar till exempel om ordet klimatkompensation. – Det har varit lite vilda västern när det gäller påståenden om klimatkompensation, säger Lars Jonsson, ordförande i SIS arbetsgrupp och rådgivare när det gäller hållbarhetskommunikation. Klimatkompensation mot bevisning

De nya reglerna innebär att företag ska kunna bevisa vad de gör. Klimatkompensationen ska ske genom att utsläpp av växthusgaser förebyggs eller minskas någon annanstans än i den egna verksamheten. Det ska ske i etablerade projekt. – I princip kan det innebära att bara pro-

jekt som är godkända av FN kommer i fråga, säger Lars Jonsson. Det finns en rad andra begrepp som också får tydligare definitioner. Det gäller till exempel ord som hållbar utveckling, biomassa och förnybar energi. – Frågan om förnybar energi är omtvistad. Nu blir det tydligare att produktionsprocessen måste stämma med kraven för hållbar utveckling, säger Lars Jonsson. Frivillig standard

Det är ISO-standarden om miljöpåståenden i marknadsföring, SS-EN ISO 14021, som nu får ett tillägg med fler definitioner. Standarden är precis som alla andra standarder frivillig, men den har stor betydelse eftersom innehållet påverkar många instanser.

– Vi samarbetar med den internationella handelskammaren, ICC, och det är en draghjälp för att få en bred acceptans. Rättsliga instanser och tillsynsmyndigheter hänvisar dessutom ofta till standarden i sina bedömningar av miljöpåståenden. Standarden om miljöpåståenden togs fram i slutet av 90-talet, innan frågan om den globala uppvärmningen hade nått ut brett till allmänheten. Därför behövs det här nya tillägget. Lars Jonsson betonar att tilläggen är viktiga av många skäl. – Det är också en konkurrensfråga, företag ska arbeta med samma spelregler. På sikt kan det öka konsumenternas tilltro till miljöpåståenden. Källa: SIS

Nyhet från Viessmann! - Vitocal 300-G Pro Värmepumpar från 90 - 250 kW Vår nya serie värmepumpar är för höga effektbehov finns i en och tvåstegs utföranden som kan kaskadkopplas för högre effekter. Värmepumparna är utrustade med elektronisk expansionsventil och tillsammans med det integrerade RCD-systemet (Refrigerent Cycle Diagnostic System) arbetar värmepumparna optimalt i alla driftlägen vilket resulterar i en hög verkningsgrad. Kontakta oss för mer information. www.viessmann.se Viessmann Värmeteknik AB · Gunnebogatan 34 · 163 53 Spånga · Tel.: +46 (0)8 - 474 88 00

Monter A15:30 Vi visar 150 kW modell.

MÄSSOR

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Inför Nordbygg 2012 2011 har till stora delar varit ett turbulent år med ekonomiska krishärdar i såväl södra Europa som stora delar av USA. Trots detta tycks den svenska samhällsbyggnadsbranschen till största delen stå stark. – Jag märker detta i de stora satsningar många företag gör på Nordbygg 2012 och i hur de uttrycker sig kring sina framtidsplaner. Här finns en imponerande utvecklingskraft, säger Peter Söderberg, Projektledare för Nordbygg.

Temat för Nordbygg 2012 är ”Hållbart byggande i världsklass”, och det känns som att detta tema växer sig allt starkare när man tittar närmare på de nyheter och budskap som utställare och seminariearrangörer kommer att föra ut på mässan. – Hållbarhet är inte längre en framtidsidé – det är konkreta produkter och tjänster som sträcker sig förbi den ekonomiska oro vi upplever just nu, och riktar sig mot utvecklingen av ett hållbart samhälle – på riktigt. Renovera energismart i entréhallen

I entréhallen på Nordbygg 2012 finns bland annat Byggherrarna som tillsammans med beställargrupperna Belok (flerbostadshus) och Bebo (lokaler) kommer att ställa ut i inspirationsmontern ”Renovera Energismart”. Där presenteras energismarta lösningar och de senaste erfarenheterna från de båda grupperna som är samarbeten mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare. – I montern kommer det att finnas många experter från de olika företagen. Vi ska också löpande genomföra korta intervjuer med de olika experterna, säger Mats Björs vd på Byggherrarna. På onsdagen genomförs ett större seminarium där erfarenheterna från de båda beställargrupperna presenteras mer i detalj. – På Nordbygg fokuserar vi på genomförda lösningar. Mycket av diskussionen inom energieffektiviseringar kretsar kring det som kan göras. Vi vill ha båda fötterna på marken och utgår från projekt där man kan påvisa konkreta resultat. Samutställning av Miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden

”Hållbart byggande i världsklass” är årets tema för Nordbygg. Peter Söderberg, projektledare för mässan, menar att det är ett tema som växer sig allt starkare och helt rätt i tiden.

Norra Djurgårdsstaden är ett av Stockholms miljöprofilerade stadsutvecklingsområden. I såväl planering som genomförande av stadsdelen finns tuffa miljökrav att leva upp till. På Nordbygg presenteras miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden i en samutställning mellan Stockholms stad och ett antal byggherrar som markanvisats i området.

– Genom vårt miljöprogram för Norra Djurgårdsstaden sätter vi ribban högt för områdets utveckling. Det är positivt för framtiden, både ur ett medborgarperspektiv och ur ett näringslivsperspektiv, säger Stockholms stads finansborgarråd Sten Nordin (M). I Norra Djurgårdsstadens monter (KF:01) medverkar även: NCC, Wallenstam, Einar Mattsson, WesterElsner och Stockholms Hamnar. Dessutom deltar Norra Djurgårdsstaden Innovation, vars uppgift är att främja utveckling och tilllämpning av svensk miljöteknik och systemlösningar för hållbar stadsutveckling i området. Kyl- och värmepumpföretag samlas i gemensam monter

Även branschorganisationen Kyl- och Värmepumpföretagen har en samlingsmonter på Nordbygg 2012. I montern, som finns i A-hallen, arrangeras ett ambitiöst seminarieprogram där besökare kan ta del av de senaste trenderna från branschen, ny forskning och intressanta produktnyheter. – Våra medlemmar har inte egna produkter att visa och ofta rör de sig om bolag med upp till 20-talet anställda. Genom att samla flera företag som får ställa ut en dag i taget hoppas vi kunna skapa ett litet centrum för de som är intresserade av vad som sker inom branschen, säger Per Jonasson vd för Kyloch värmepumpsföretagen. – Varje dag hålls sju halvtimmes seminarier, vi räknar med att presentationerna ska ta 20 minuter och att vi har tio minuter över för frågor. Vi kommer att ha samma program på tisdagen och torsdagen respektive onsdagen och fredagen, säger Per Jonasson. En trend som definitivt kommer att diskuteras både i montern och på seminarierna är den mycket positiva utvecklingen för fastighetsvärmepumpar. En annan trend som kommer att belysas är utvecklingen mot naturliga köldmedier som även den tagit rejäl fart. Katarina Petersén Nielsen Källa: Stockholmsmässan

Bredaste sortimentet av krantömda system

Molok, Molok Domino, Villiger, RMP-bottentömmande Helt/delvis nedgrävda behållare för alla fraktioner, upp till 5 m³ volym.

SPEF lanserar ny certifiering på Nordbygg Sveriges Murnings- och Putsentreprenör-förening, SPEF, kommer på Nordbygg lansera en ny certifiering för fasadentreprenörer. Tillsammans med leverantörer görs också en storsatsning för att lyfta fram det tunga murade och putsade byggandet.

– Oavsett vilken puts- eller murningsteknik som används är det viktigt att använda kunniga hanverkare. Med certifieringen både ökar vi och synliggör kompetensen hos SPEF medlemsföretag, säger Karina Brunfors projektledare för SPEF deltagande på Nordbygg. Intresset för murat och putsat växer

Det växande intresset för att använda murade och putsade konstruktioner vid nybyggnation och det stora behov av att renovera och restaurera gamla byggnader kommer att öka efterfrågan på kvalificerade murare och putsare. För att ytterligare höja kompetensen hos medlemsföretagen inför SPEF en certifiering, CFE (Certifierad fasadentreprenör). – När man anlitar ett CFE-företag ska beställaren vara säker på att han får kompetens i alla delar av företaget. Arbets- och Företagsledningen har gått Boverkets ”måste-kurs” för murning och putsning Klass 1. En kurs som krävs för murning högre än två våningar, säger Karina Brunfors. Mässan rätt forum

Samtliga murare och putsare i företaget har förutom yrkesbevis också genomgått SPEFs kompetensutbildning i praktisk-teoretisk murnings- och putsningsteknik. Dessutom har både kollektiv och arbetsledning genomgått nödvändig produktutbildning av leverantörer och tillverkare. – Vi förväntar oss att många beställare, arkitekter och förvaltare kommer att besöka Nordbygg. Därför är det mycket lämpligt att ha lanseringen av den nya certifieringen på mässan. Källa: SPEF

www.sansac.se

MÄSSOR

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Fastighetsmässa, Elmässa och Skydd & Säkerhet

Auktoriserad Installatör

Besöksrekord på nya MalmöMässan

BÄTTRE ÄN STAMBYTE Sacpipe Connection System återställer stammens funktion näst intill oavsett hur dåligt skick det är på rören. Med flexibelt sömlöst foder installerar vi ett nytt självbärande rör i det gamla röret. Rörsystemet blir helt fritt från skarvar, från början till slut, via alla förgreningar och med en hållbarhet motsvarande nya PP-rör. Läs mer om Sacpipe Connection System på www.sacpipe.se

Auktoriserade installatörer av

Sacpipe Connection System

www.vvsteknik.net Fastighetsmässan som hölls ihop med Elmässan och Skydd & Säkerhet i nya MalmöMässan fick hela6624 besökare. Nytt publikrekord och en öknng med 23 procent sedan 2010. Onsdag den 8:e februari invigde FASTIGHETSMÄSSA, ELMÄSSA och SKYDD & SÄKERHET nya MalmöMässan i Hyllie. De tre mässorna arrangerades parallellt för andra gången och efter stängning på torsdagseftermiddagen kunde easyFairs konstatera att 6 624 besökare besökt eventet. Det innebär en ökning med 23% sedan 2010 och ett färskt besöksrekord.

Den kraftiga publikökningen är en tydlig bekräftelse på att fastighet, el och säkerhet är tre branscher med väldigt många synergier och beröringspunkter. En i princip fullbokad och splitterny mässhall gav både besökarna och de nästan 300 utställarna en bredd som inte går att hitta någon annanstans. – På ett sådan här event, där branscherna har så mycket gemensamt, suddas snabbt gränserna ut, säger Sara Arnesson, projektledare på easyFairs. Var man än gick ute på mässgolvet så såg man exempel på detta. Utställarna på elmässan hade en strid ström av fastighetsförvaltare och fastighetsägare på besök i montrarna och på fastighets- och säkerhetsutställningen höll sig elektrikerna och installatörerna uppdaterade om den senaste tekniken och branschernas alla produktnyheter. Mixen av besökare var stor och besluts-

fattare, inköpare och påverkare från alla tre branscher fanns på plats för att besöka utställarna. Och att årets utställare var nöjda syntes och hördes på alla håll och kanter i mässhallen.

www.ibidrorteknik.se

Fullproppat med nyheter och trender

Att den nya MalmöMässan ligger i Nordens mest expansiva affärsregion kändes verkligen och stämningen på mässgolvet genomsyrades av optimism, entreprenörskap och framåtanda. Med den målmedvetenheten som fanns ute på golvet blev också trenderna än mer framträdande. Nyheter och produktutveckling inom områdena fastighetsautomation, energibesparing och hållbar utveckling var årets tydligaste och viktigaste samtalsämnen. Bostadsministern och Ilmar Reepalu på plats

Med över 40 programpunkter på två dagar blev årets kostnadsfria seminarier och paneldebatter välbesökta tillfällen och gav besökarna massor med ny kunskap och inspiration. Bland de som stod på scen fanns välkända branschnamn som den internationellt erkände säkerhetsexperten Brian Isdale (UK), Sveriges bostadsminister Stefan Attefall, ljusdesignern Svante Pettersson från Philips Lighting och Malmös kommunstyrelses ordförande Ilmar Reepalu. Källa: easyFairs

www.swooshumea.se

www.oprorteknik.se

Bad & Energicenter Rörbolaget i Hudiksvall

TRÄFFA VÅRA AUKTORISERADE INSTALLATÖRER I MONTER A12:41 PÅ NORDBYGG 2012

ENERGI

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

ICA Â SannegĂĽrden â&#x20AC;&#x201C; Â en Â lĂśnsam Â â&#x20AC;?affĂ¤râ&#x20AC;? och luckor men det lĂśnar sig. Bara kyloch frysdiskarna stĂĽr fĂśr mer Ă¤n 50 procent av den totalta energibesparingen i fastigheten, sĂ¤ger Johan Lundegren.

NĂ¤r ICA:s konceptbutik i SannegĂĽrden i GĂśteborg skulle byggas stod energibesparing i fokus. MĂĽlet var att uppnĂĽ en energibesparing pĂĽ 35 procent jĂ¤mfĂśrt med en motsvarande butik som byggts fem ĂĽr tidigare. Idag, ett drygt ĂĽr senare, har mĂĽlen hĂśjts ytterligare. Tack vare genomtĂ¤nkt projektering och energieffektiv inredningsutrustning hoppas man kunna spara hela 40 procent.

Driftskontroll och optimering

Solen strĂĽlar ner frĂĽn en blĂĽ vinterhimmel och en display utanfĂśr kassorna i ICA Kvantum i SannegĂĽrden visar att solcellerna pĂĽ taket ger full effekt; 21000 kw extra energi som gĂĽr direkt tillbaks in i fastigheten och bidrar till en minskad energifĂśrbrukning. -Solcellerna ger ungefĂ¤r sĂĽ mycket energi som behĂśvs fĂśr att fĂśrse en normalstor villa. Tanken Ă¤r att de skall fĂśrsĂśrja de fem laddstolparna och parkeringsbelysningen ute pĂĽ parkeringen med strĂśm, sĂ¤ger Johan Lundegren, fastighetsfĂśrvaltare pĂĽ ICA Fastigheter. -De Ă¤r gratis att anvĂ¤nda och fĂśr den som har en elbil Ă¤r det bara att hĂ¤mta en laddkabel inne i kassan. Ă&#x201E;n sĂĽ lĂ¤nge Ă¤r det inte sĂĽ mĂĽnga som utnyttjar dem men det kĂ¤nns bra att vara fĂśrberedda och ligga i framkant. MĂĽnga bĂ¤ckar smĂĽâ&#x20AC;Ś

Men Ă¤r inte bara laddstolparna och solcellerna pĂĽ taket gĂśr att ICA SannegĂĽrden ligger i framkant. Butiken Ă¤r ett pilotprojekt fĂśr att spara energi och efter ett fĂśrsta ĂĽr visar resultaten att man klarar mĂĽlet, en energibesparing pĂĽ 35 procent, med rĂĽge. â&#x20AC;&#x201C; Vi har faktiskt Ăśkat prognosen till 40 procent och det Ă¤r inget vi kommer ha svĂĽrt att uppnĂĽ, sĂ¤ger Jan-Anders BĂśrjesson, Fastighetsutvecklare pĂĽ ICA-fastigheter. â&#x20AC;&#x201C; Tack vare att vi tĂ¤nkt lĂĽngsiktigt och stĂ¤llt lite hĂśgre krav Ă¤n vad byggreglerna krĂ¤ver har vi nu en fastighet som Ă¤r en bra ekonomisk satsning Ăśver tid. Det var vĂĽrt primĂ¤ra krav nĂ¤r vi bĂśrjade utreda mĂśjligheterna att bygga energieffektivt. NĂ¤r vi tittade pĂĽ byggnormerna kom vi ganska snabbt fram till att det fanns en hel del vi kunde gĂśra bĂ¤ttre om Ă¤n lite dyrare. Men som det ser ut nu kommer vi att ha tjĂ¤nat

EnergisnĂĽl inredning och rĂ¤tt projektering har gett resultat. FĂśrutom en energibesparing pĂĽ nĂ¤ra 40 procent blev ICA SannegĂĽrden nyligen den fĂśrsta i Sverige att certifieras till Green Building enligt de nya reglerna fĂśr butiksfastigheter. Foto: Katarina PetersĂŠn Nielsen in de pengarna pĂĽ mindre Ă¤n tre ĂĽr genom minskad energifĂśrbrukning. Att tillĂ¤ggsisloera och fĂĽ ordentligt tĂ¤tt kring dĂśrrar och fĂśnster var en stor del man valde att lĂ¤gga pengar pĂĽ, fĂśrkalarar JanAnders BĂśrjesson vidare. Och att minimera antalet â&#x20AC;?hĂĽlâ&#x20AC;?, som dĂśrrar och fĂśnster, i fastighetens yttervĂ¤ggar. â&#x20AC;&#x201C; Vi har bland annat lasthus dĂ¤r dĂśrren inte Ăśppnas fĂśrrĂ¤n lastbilen Ă¤r rĂ¤tt tillbackad och dockad fĂśr att hindra kalluft att komma in. Det Ă¤r rĂ¤tt smĂĽ grejer och teknik som redan finns men som vi utnyttjar maximalt. En annan bit har varit att investera i rĂ¤tt typ av flĂ¤ktar fĂśr till- och frĂĽnluft i hela fastigheten som idag ĂĽtervinner nĂ¤rmare 40 procent av vĂ¤rmen i frĂĽnluften. Dessutom Ă¤r all ventilation behovsstyrd. â&#x20AC;&#x201C; Tidigare ventilerade man hela tiden 100 procent. Nu gĂśr vi det efter behov beroende pĂĽ hur mycket folk som finns i butiken och vilken kvalitet luften har. Det mĂ¤ts och styrs automatiskt och spar oerhĂśrt mycket energi. Dessutom fĂĽr temperaturen pendla lite mer Ă¤n vad som kanske gĂśrs normalt. IstĂ¤llet fĂśr att ha en konstant temperatur pĂĽ exempelvis 20 grader lĂĽter man den ligga nĂĽgot lĂ¤gre, framfĂśr allt pĂĽ natten och morgonen, fĂśr att sedan stiga med hjĂ¤lp av vĂ¤rme frĂĽn armatur och de mĂ¤nniskor som rĂśr sig i butiken. All belysning kan dimmas

Att sĂ¤tta dĂśrrar pĂĽ alla kyloch frysdiskar har stĂĽtt fĂśr den enskilt stĂśrsta energibesparingen â&#x20AC;&#x201C; lite drygt 50 procent - fĂśr den nybyggda ICA SannegĂĽrden fĂśrklarar Johan Lundegren (vĂ¤) nĂ¤r han tillsammans med Claus Pedersen (hĂś) visar runt i butiken.

OcksĂĽ belysningen i hela butiken Ă¤r behovsstyrd och lamporna, som Ă¤r energisnĂĽl LED eller long-lights, kan samtliga dimmas och styras individuellt. â&#x20AC;&#x201C; Hela fastigheten har rĂśrelsestyrd belysning och sĂĽ fort det inte Ă¤r nĂĽgra mĂ¤nniskor i rĂśrelse gĂĽr de ner med 15 procent, fĂśklarar Johan Lundegren nĂ¤r han visar runt i butiken. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r inget som direkt mĂ¤rks fĂśr det mĂ¤nskliga Ăśgat men energibesparingen blir stor. StĂśrsta energibeparingen gĂśr man dock

pĂĽ alla fĂśrvaringshyllor och boxar fĂśr kyloch frysvaror, fortsĂ¤tter han och gĂĽr vidare mot en behagligt normaltempererad och mjukt upplyst kyloch frysavdelning. Rader av frysboxar och kylhyllor klĂ¤r bĂĽde vĂ¤ggar och golv och samtliga har sjĂ¤lvstĂ¤ngande dĂśrrar eller skjutbara lock fĂśr att hĂĽlla kylan pĂĽ plats. Och belysningen, som dessutom Ă¤r vĂ¤ldigt snygg, Ă¤r aramaturer med LEDlampor. â&#x20AC;&#x201C; VĂ¤ldigt mĂĽnga butiker har Ăśppna kylhyllor och det ger enorma fĂśrluster av energi. BĂĽde fĂśr att kylarna kvĂ¤ver mer nedkylning och fĂśr att luften ut i butiken fĂĽr ett stĂśrre behov av uppvĂ¤rmning. Visserligen fĂĽr man investera lite mer fĂśr att fĂĽ dĂśrrar

Men fĂśr att uppnĂĽ den mĂĽlsatta energibesparingen krĂ¤vs inte bara energisnĂĽl inredning och genomtĂ¤nkt byggnation. En noggrann driftskontroll och optimering Ă¤r A och O fĂśr att en investeringen som gjorts skall lĂśna sig. Och â&#x20AC;?bakom kulissernaâ&#x20AC;? finns tekninken som styr hela butiken â&#x20AC;&#x201C; i form av en enkel dataskĂ¤rm monterad pĂĽ vĂ¤ggen i ventilationsrummet. HĂ¤r finns ritningar Ăśver rĂśrdragningar, armaturers placeringar, kablar fĂśr el och allt annat man behĂśver hĂĽlla koll pĂĽ nĂ¤r det gĂ¤ller det teknikska. Ă&#x201E;r det nĂĽgot som felar larmar datorcentralen direkt och markerar var i systemet man bĂśr ĂĽtgĂ¤rda. â&#x20AC;&#x201C; FĂśrutom att det Ă¤r mycket lĂ¤ttare att fĂĽ en Ăśverblick Ă¤n i en butik med Ă¤ldre teknik Ă¤r det vĂ¤ldgit smidigt ocksĂĽ fĂśr kunden, sĂ¤ger Claus Pedersen, frĂĽn GK som hĂĽller i fastighetsskĂśtseln av butiken. â&#x20AC;&#x201C; HĂ¤r ser man snabbt var felet sitter och Ă¤r vi inte pĂĽ plats hĂ¤r kan vi lĂ¤sa av all teknik pĂĽ distans. Ofta kan vi till och med ĂĽtgĂ¤rda det frĂĽn vĂĽrt kontor. Det spar bĂĽde tid fĂśr oss och kunden och Ă¤r dessutom bĂ¤ttre fĂśr miljĂśn eftersom man slipper sĂ¤tta sig i bilen och kĂśra varje gĂĽng det Ă¤r nĂĽgot som felar. Katarina PetersĂŠn Nielsen

Tack vare den modena tekniken Ă¤r det enkelt och ĂśverskĂĽdligt att se om och var det blir problem med tekniken. Dessutom gĂĽr det snabbare Ă¤n tidigare att ĂĽtgĂ¤rda ett fel, menar Claus Pedersen, GK.

Fakta ICA-koncernens har ett Ăśvergripande mĂĽl att reducera sina fastigheters koldioxidutslĂ¤pp med 30 procent till ĂĽr 2020. Pilotprojektet med konceptbutiken i SannegĂĽreden var ett strategiskt steg fĂśr att nĂĽ detta mĂĽl och tack vare det positiva resultaten har man nu bestĂ¤mt sig fĂśr att alla nya affĂ¤rer som byggs ska fĂślja dessa energibesparingsprinciper. De investeringar butiken har gjort fĂśr att sĂ¤nka energifĂśrbrukningen Ă¤r bland annat: t 5JMMĂ&#x160;HHTJTPMFSJOH BW WĂ&#x160;HHBS PDI UBL TBNU SVOU EĂ&#x161;SSBS PDI GĂ&#x161;OTUFS t .JOJNFSJOH BW BOUBMFU wIĂ&#x152;Mw EĂ&#x161;SSBS PDI GĂ&#x161;OTUFS J ZUUFSWĂ&#x160;HHBSOB t 4BUU JO FOFSHJTOĂ&#x152;MB LBSVTFMMEĂ&#x161;SSBS J FOUSĂ?O t #FIPWTTUZSE CFMZTOJOH PDI UFNQFSBUVS TUZST t %JNCBSB BSNBUVSFS NFE -&% PDI MPOH MJGF SĂ&#x161;S t 4BUU JO FUU LZMTZTUFN NFE TĂ&#x160;OLU LPOEFOTFSJOHTUFNQFSBUVS PDI WĂ&#x160;SNFQVNQBS NFE KĂ&#x160;NO UFNQFSBUVS t 4BUU TPMDFMMFS QĂ&#x152; UBLFU GĂ&#x161;S FYUSB FMGĂ&#x161;STĂ&#x161;SKOJOH #MBOE BOOBU UJMM MBEETUPMQBSOB GĂ&#x161;S elbilar som finns pĂĽ parkeringen. t -FE CFMZTOJOH QĂ&#x152; GBTBEFO TLZMUBSOB PDI IFMB QBSLFSJOHFO t -PDL PDI EĂ&#x161;SSBS QĂ&#x152; CFIĂ&#x152;MMBSF BW LZME PDI GSZTU NBU 'BTUJHIFUFO CMFW OZMJHFO EFO GĂ&#x161;STUB J 4WFSJHF BUU DFSUJGJFSBT UJMM (SFFO #VJMEJOH FOMJHU EF OZB SFHMFSOB GĂ&#x161;S CVUJLTGBTUJHIFUFS

ENERGI

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Bygg-Â Â och Â fastighetssektorn Â kan Â bygga Â energisnĂĽlt! KretsloppsrĂĽdet har studerat 15 goda exempel pĂĽ energieffektiva ny- och ombyggnader. Resultatet av studien visar att projekten har 25 procent lĂ¤gre energianvĂ¤ndning Ă¤n normalproduktionen frĂĽn bĂśrjan av 2000-talet.

SamhĂ¤llet har formulerat mycket ambitiĂśsa energimĂĽl. Mellan 1995 och 2050 ska den genomsnittliga energianvĂ¤ndningen per kvadratmeter halveras. Detta innebĂ¤r hĂśga krav pĂĽ att ny- och ombyggda hus ska vara energieffektiva. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r intressant att se hur snabbt utvecklingen har gĂĽtt! sĂ¤ger Mats BjĂśrs, ordfĂśrande i KretsloppsrĂĽdet. Den lĂĽga energianvĂ¤ndning som de hĂ¤r projekten uppvisar var teoretiska glĂ¤djekalkyler fĂśr bara nĂĽgra ĂĽr sedan. Det hĂ¤r Ă¤r verkliga projekt som gĂĽr att upprepa - inte experimentbyggande! Projekten har varit i drift i mer Ă¤n tvĂĽ ĂĽr sĂĽ vi har haft trovĂ¤rdiga, uppmĂ¤tta, vĂ¤rden att utgĂĽ frĂĽn.

Fakta KretsloppsrĂĽdet bildades 1994 fĂśr att IBOUFSB CZHH PDI GBTUJHIFUTTFLUPSOT frivilliga producentansvar och ombildades vid ĂĽrsskiftet 2010/2011 UJMM w/ZBw ,SFUTMPQQTSĂ&#x152;EFU NFE TZGUFU att fĂśrvalta resultatet av det arbete som bedrivits inom ramen fĂśr KretsloppsrĂĽdet.

Minst 25 procent bĂ¤ttre Ă¤n gĂ¤llande normer

De 15 studerade projekten - 10 bostadsprojekt varav tvĂĽ ombyggnader och 5 lokalprojekt varav en ombyggnad, visar alla pĂĽ energiprestanda som Ă¤r ĂĽtminstone 25 procent bĂ¤ttre Ă¤n gĂ¤llande normer. VĂ¤sentliga faktorer fĂśr att uppnĂĽ detta har frĂ¤mst varit mer vĂ¤lisolerade fasader, bĂ¤ttre fĂśnster samt vĂ¤rmeĂĽtervinning ur ventilationsluften. Det fĂśrekommer ocksĂĽ installationstekniska lĂśsningar med till exempel solfĂĽngare. Sammantaget visar resultaten att det finns en betydande potential att gĂśra den normala byggproduktionen mer energieffektiv. Rapporten visar ocksĂĽ att det funnits en del problem med dessa byggnader. I nĂĽgra fall har det varit svĂĽrt att uppnĂĽ de projekterade vĂ¤rdena och i nĂĽgra fall har byggnadernas installationssystem haft inkĂśrningsproblem. Engagerade bestĂ¤llare och hĂśga ambitioner

â&#x20AC;&#x201C; FĂśrklaringarna till projektens tydligt fĂśrbĂ¤ttrade energiprestanda Ă¤r, engagerade bestĂ¤llare, konsulter och entreprenĂśrer och hĂśga ambitioner i projekten. De skĂ¤rpta kraven i byggreglerna har fĂśrstĂĽs ocksĂĽ bidragit. Men det Ă¤r tydligt att marknaden har utvecklats och att sektorn nu har kommit en bra bit pĂĽ vĂ¤g mot utvecklingen av de nya tekniska koncept som behĂśvs fĂśr att fĂśrverkliga de hĂśgt satta energimĂĽlen. Byggoch fastighetssektorn kan bygga energisnĂĽlt! avslutar Mats BjĂśrs. KĂ¤lla: Byggherrarna Sverige AB

â&#x20AC;&#x201C; Det hĂ¤r Ă¤r verkliga projekt som gĂĽr att upprepa - inte experimentbyggande! Mats BjĂśrs, ordfĂśrande i KretsloppsrĂĽdet och menar att det Ă¤r full mĂśjligt att bygga energisnĂĽlt nĂ¤r det gĂ¤ller bĂĽde gammalt och nytt fĂśr byggoch fastighetssektorn. Foto: Cecilia Larsson

ÂŽ

A VA N T I G E O E N E R G I Geoenergi - energi som vi kan utvinna ur berg eller som vi kan lagra i berg. Energi som kan anvĂ¤ndas till sĂĽvĂ¤l vĂ¤rme som kyla, med eller utan vĂ¤rmepump. T.ex. vintertid kan man fĂśra kyla ned i berg som anvĂ¤nds sommartid fĂśr att kyla fastigheten. D.v.s passiv kyla.

Vid stĂśrre projekt Ă¤r tiden avgĂśrande. Det Ă¤r mĂĽnga aktĂśrer som ska dela samma arbetsyta. Det blir stĂśrningar om nĂĽgon entreprenĂśr inte hĂĽller tidsplanen. Vi har tagit fram Avanti Geoenergi som en arbetsmetod fĂśr att kunna leverera rĂ¤tt arbetskapacitet och kompetens vid varje tillfĂ¤lle. Grunden Ă¤r som alltid baserad pĂĽ god kvalitet som sĂ¤kerstĂ¤lls genom att arbeta efter en Ledningsmanual. Vi mĂĽste gĂśra rĂ¤tt pĂĽ Bilden ovan Ă¤r tagen pĂĽ Kungsholmen 2011 och Ă¤r ett av flera exempel pĂĽ Avanti Geoenergi : fĂśrsĂśk ett. 3 Avanti fĂśretag borrar 144 stycken brunnar ĂĄ 230 meter. Den berĂ¤knade tiden var 10 veckor enligt projektplanen borrningen ta - det tog 7 veckor.

Avanti Geoenergi hĂ¤mtar kapacitet och projektkompetens hos Avanti anslutna bolag fĂśr att sĂ¤kerstĂ¤lla att projekten blir genomfĂśrda med rĂ¤tt kvalitet och i rĂ¤tt tid. Sveriges Avanti-Borrare FĂśrening Ă¤r Sveriges Ă¤ldsta organisation fĂśr entreprenĂśrer och leverantĂśrer inom brunnsborrning, geoenergi och vattenfĂśrsĂśrjning. LĂ¤s mer - www.avantisystem.se

ENERGI

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Energibesparing:

Satsa på de energislukande husen Om energideklarationerna ska bidra till minskad energianvändning i landets flerbostadshus måste besiktningarna fokuseras till byggnader med hög energiförbrukning och där behoven är som störst. Först då gör de verklig nytta. Det anser bransch- och intresseorganisationen SABO.

Näringsdepartementets förslag och bedömningar om energideklarationer är en del av ett omarbetat EU-direktiv om byggnaders energiprestanda som nu är ute på remiss. Där föreslås bland annat att besiktningar som huvudregel ska ske på plats i alla byggnader, oavsett energiförbrukning och fastighetsägarens kunskap om byggnaden. Fokus på byggnader som slukar energi

Men att lägga tid och pengar på besök i byggnader som redan är energisnåla eller där fastighetsägaren redan har en bra åtgärdsplan för energieffektivisering, bidrar inte till deklarationens syfte att minska energianvändningen i bostadssektorn. – I första hand bör byggnader med hög energianvändning besiktas. Där är det mest troligt att man hittar kostnadseffektiva åtgärder, säger Therese Rydstedt, energiexpert på SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag. Istället för enkla besiktningar i samtliga byggnader - vilket blir konsekvenserna av ett generellt besiktningskrav - bör färre byggnader besiktas och då med betydligt högre kvalitet än vad som sker idag. Två steg för maximal effekt

Att fokusera på hus med störts besparingspotential samt hus där kunskapen är otillräcklig menar Therese Rystedt, energiexpert på SABO.

Starka skäl för

SABO anser att energideklarationerna ska genomföras på ett strukturerat och fokuserat sätt och att de bör följa två avgränsade steg för att uppnå maximal effekt och kvalitet: 1. Fastighetsägaren tar fram nödvändiga uppgifter om byggnaden och dess energiprestanda samt informerar om redan plane-

1. Förlängd livslängd på rörsystemen 2. Sänkt underhållskostnad 3. Minskad energiförbrukning 4. Klart bättre vatten

rade energiåtgärder. Uppgifterna granskas av en energiexpert som, om byggnaden och underlaget bedöms som bra, godkänner deklarationen. Om experten bedömer att det finns möjlighet att hitta ytterligare besparingsåtgärder går man vidare till steg två. 2. Experten gör en fördjupad besiktning på plats och föreslår väl genomarbetade åtgärder. – Med vårt förslag ökar chanserna att besiktningen verkligen resulterar i vettiga åtgärder. Allt för ofta innehåller dagens energideklarationer samma standardlösning för alla. Självklart ska vi istället fokusera på dels hus med störst besparingspotential, dels hus där fastighetsägaren själv inte har tillräcklig kunskap, säger Therese Rydstedt.

Dagens system undermåligt

En rapport från Boverket i december 2009 bekräftar bilden av att dagens system för energideklarationer är undermåligt. Där uppger 80 av 100 ägare till hyreshus att åtgärdsförslagen i den gjorda energideklarationen inte gav någon ny information. – Förslaget som nu är ute på remiss kommer att cementera problemen ytterligare. Om vi ska minska energianvändningen i landets bostadsbestånd måste vi få energideklarationer med hög kvalitet. Först då kan deklarationerna göra verklig nytta, säger Therese Rydstedt.

Klokt, modernt och flexibelt. Typiskt Flexator.

5. Naturligtvis utan kemikalier Bauer Watertechnology AB Box 243, 177 24 Järfälla Tel. 08-580 380 66 www.bauer-wt.com email: info@bauer-wt.se

;^MZQOM JMP ^MZ UMZ Z]U I\\ ^qÌ Q 7KP UMLIV VQ OMZ NIUQTRMZ N ZM\IO WKP WNNMV \TQOI ^MZS[IUPM\MZ UMZ PRqZ\MZ]U [SIXIZ ^Q Xs -SIV UMZ ]\ZaUUM N Z MZ ]\^MKSTQVO >Q [SIXIZ N Z]\[q\\VQVOIZ N Z MZ I\\ TqOOI UMZ MVMZOQ WKP WU[WZO Xs LM\ VQ ^QTT O ZI OMVWU I\\ PQ\\I [UIZ\IZM [q\\ I\\ ]\N ZI LM\ IZJM\M [WU VQ Us[\M O ZI >Q OMVMZMZIZ UMZ ^qZLM N Z ÎZRM SW[\ VIL[SZWVI ^QTSM\ NZQO Z UMLMT N Z R][\ LM\ [WU VQ MN\MZ[\ZqÎZ 7I^[M\\ WU LM\ qZ QV ^M[\MZQVOIZ PaZM[Oq[\[MZ^QKM JW]\^MKSTQVO ]\LMTVQVO MTTMZ VsOW\ PMT\ IVVI\

;UIZ\I IZJM\[[q\\ TMLMZ WKS[s \QTT OTILI WKP [\WT\I UMLIZJM\IZM ^QTSM\ Q [QV \]Z TMLMZ \QTT OTILI WKP [\WT\I PaZM[Oq[\MZ -V XW[Q\Q^ [XQZIT SIV UIV [qOI >Q SITTIZ LM\ ºKWVVMK\QVO \PM LW\[º 3WV\IS\I W[[ OqZVI WU VQ ^QTT ^M\I UMZ WU P]Z ^Q SIV JQLZI \QTT MZ XW[Q\Q^I [XQZIT

___ MSIV KWU

Bygger du en skola, ett boende eller ett kontor med våra typhus sänker du din totalkostnad, får en snabb byggprocess och har stora valmöjligheter gällande utformning och utseende. Slutresultatet är beprövade konstruktioner med hög kvalitet som självklart uppfyller alla lagar och regler.

Källa: SABO

ENERGI

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Krönika med Anders Olsson:

Betydelsen av näranoll… Att näranoll kan ha så olika betydelser i olika länder och hos olika människor! När EU skickar ut nya bestämmelser hur kraven ska vara för att Europa ska klara de stipulerade miljömålen fram till 2050 och med delmålet 2020 så sker olika tolkningar i olika länder. Det är helt naturligt. Men att merparten av EU:s medlemsstater förstår nödvändigheten av de stränga regelverk som behövs är något helt fantastiskt. Vad som då är helt osannolikt är att vårt lilla land, som hela tiden slagit sig för bröstet och sagt att vi är föregångare inom energieffektivisering, nu står helt utanför den gemenskap som EU ska vara. Anledningen till detta är att vår regering med Stefan Attefall i spetsen helt oblygt går ut i media och vill påskina att vi redan är bäst i klassen. Inget kan vara mer fel

Vid en hastig blick i omvärlden ser vi att merparten av EU:s medlemsstater har anammat begreppet näranollenergi som det är tänkt, nämligen så nära noll som tänkas kan.

Temperaturvariationerna blir större och större. Vintrarna blir kallare och just i detta nu upplever Östeuropa sin kallaste period sedan mätningarna påbörjades. I dagsläget är vi i Sverige i strykklass. Vi, det vill säga regeringen, anser att nuvarande nivå på energianvändningen, 90 kWh per kvm och år för byggnader med annan uppvärmning än el och 55 kWh för byggnader som använder el som uppvärmning, är helt i linje med EU:s kravnivåer. I alla fall just nu. Om vi skulle hitta billigare lösningar för att minimera energianvändningen så kan regeringen tänka sig att sänka nivåerna. ”Vi måste ta krafttag”

Anders Olsson, senior Advisor PAROC AB.

Men hur tänker de då? Ska inte våra barn och barnbarn leva på samma jord som barnen i vår omvärld? Ska inte vi också bidra till att försöka minska den pågående temperaturhöjningen som vi varje dag ser närma sig? Varje dag blir vi påminda om hur naturen gäckar oss. En dag känns det som våren är på väg och nästa dag ryter polarvindar över

våra huvuden. Samtidigt som detta skrivs upplever Östeuropa sin kallaste period sedan mätningarna påbörjades. Just detta säger klimatforskarna är typiskt för den globala uppvärmningen, att temperaturvariationerna blir större och större. Nu måste vi alla ta ett krafttag för att minimera våra koldioxidutsläpp på alla de sätt vi kan! Ett av de bästa sätten är självklart att minimera vår energianvändning. Energimyndigheten har föreslagit framtida nivåer på energianvändningen i våra byggnader. Dessa nivåer kan användas för att hamna näranoll, som EU förväntar sig av oss senast 2020. Om marknaden får kravnivåerna tidigt så blir inte omställningen så besvärlig som om man kommer med kraven strax innan de ska börja gälla.

Byggmarknaden vill ha besked snarast. Och kan klara av att både renovera och bygga nytt med klart lägre nivåer än de som finns i nuvarande regelverk. Så, Stefan Attefall, gör om och gör rätt! Anders Olsson, Senior Advisor PAROC AB

Varje dag blir vi påminda om hur naturen gäckar oss. En dag känns det som våren är på väg och nästa dag ryter polarvindar över våra huvuden.

Konverteringsstöd gav positiv men begränsad effekt Under åren 2006 till 2010 gick det att söka stöd för att konvertera från direktverkande el som värmekälla för bostäder. Totalt beräknas elförbrukningen ha minskat med 476 GWh per år genom de konverteringar som gjorts inom ramen för stödet. En tredjedel eller 160 GWh av denna minskning uppskattas bero på stödet. Effekten av stödet var alltså positiv men begränsad.

En majoritet av de tillfrågade fastighetsägarna säger att de skulle bytt ut sin direktverkande el även utan stöd. Boverkets beräkningar visar även att de flesta konverteringsåtgärderna var tillsynes lönsamma utan stöd. Det är några av slutsatserna i Boverkets

Räcker till 25 000 villor 0N NBO ÚWFSTÊUUFS EF (8I el som antas ha sparats på grund BW TUÚEFU SÊDLFS EFU UJMM FUU ÌST VQQWÊSNOJOH BW OZB WJMMPS på 130 kvadratmeter i södra Sverige. )FMB CFTQBSJOHFO SÊDLFS EÌ UJMM DJSLB WJMMPS BW TBNNB UZQ PDI J södra Sverige.

rapport ”Utvärdering av stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus”. Rapporten är ett svar på ett uppdrag från regeringen om att bland annat beskriva stödets kostnader och effekter. – Resultatet kan tolkas på olika sätt säger Joakim Iveroth, utredare på Boverket. Ser man det som att vi faktiskt fått ett flertal fastighetsägare att konvertera från direktverkande el till en alternativ energikälla för uppvärmning av sin bostad är ju resultatet väldigt positivt. Det innebär att stödet haft den effekt vi önskade. Ser man det från andra hållet, att en stor andel hade konverterat även utan stöd, kanske satsningen var mindre bra. Samtidigt är det nog något man ofta får räkna med. Det är alltid svårt att utforma ett ekonomiskt styrmedel som enbart träffar de som har behov av stödet. Totalt värde på 722 miljoner

Stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus gavs till bostadsägare under perioden 2006 - 2010 för att ersätta direktverkande el med ett vattenburet elsystem med antingen fjärrvärme, värmepump eller biobränsle i egen förbränningspanna. Begreppet bostadsägare omfattar även småhusägare, den största gruppen av användare av stödet. Under perioden 2006-2010 beviljades

drygt 33 000 bostadslägenheter och bostadsanknutna lokaler stöd till ett totalt värde på 722 miljoner kronor. Norrbottens län svarade för 24 procent av samtliga ansökningar och av dessa stod 88 procent för konvertering till fjärrvärme. Av samtliga beviljade ansökningar gällde 61 procent konvertering till fjärrvärme. – Att så stor del valt just fjärrvärme beror främst på att många ansökningar kommer från fastighetsägare från de norra länen där fjärrvärmen är väl utbyggd och fjärrvärmeindustrin stark, säger Joakim Iveroth. Det som är bra med en konvertering från direktverkande el till fjärrvärme är att elförbrukningen i uppvärmningssyfte reduceras helt och det är ju ett av syftena med själva stödet. Ett annat syfte var att främja en miljöanpassad användning av energi. Det är dock svårare att utvärdera huruvida stödet har bidragit till detta menar Joakim Iveroth. Det man kan konstatera är dock att intresset för att minska energiförbrukningen och bidra till en bättre miljö finns. Både bland ägare av småhus och flerbostadshus. Katarina Petersén Nielsen Källa: Boverket

Slutsatserna i Boverkets rapport ”Utvärdering av stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus” visar att majoriteten av de tillfrågade fastighetsägarna skulle bytt ut sn direktverkande el oavsett stödet.

PROFILEN

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Från alternativ energi till Green Business Med ett fast handslag hälsar Michael Gustafsson, Skanskas Green Business Officer, välkommen i den luftiga entrén på Skanskas miljöcertifierade kontorsbyggnaden i Gårda, Göteborg. Här har han suttit ett år och arbetat med Skanskas drygt arton månader gamla koncept Green Business. -Jag hade varit tjugo år i samma del av byggbranschen och kände att det var dags att utvecklas. Att få vara del i något helt nytt kändes extra spännande. Det bästa var att jag fick lov att byta till en för mig helt ny bransch och ändå vara kvar i byggbranschen.

Michael Gustafsson visar in i hissen och trycker våning fyra på den i grönt upplysta knappanlen. När hissdörrarna öppnas med ett ”pling” kliver vi ut på en grå matta och in i ett kontorslanskap som, trots den öppna planlösningen, känns behagligt tyst och stillsam. – Jag har suttit här i huset sedan ett år tillbaka och ja, jag tycker att inomhusklimatet känns väldigt bra. Jag upplever stor skillnad på hur jag mår efter en arbetsdag här mot hur jag gjorde i det kontoret vi hade tidigare. Jag blir inte lika trött och tycker att jag orkar mer. Sen vad det beror på är ju svårt att säga, men vi har en certifiering på huset som garanterar bra inonhusklimat. Leva som man lär

Och det är det som är Skanskas styrka, menar han. Att man har en koncernledning som tror på något och att man i koncernen lever som man lär. Att man inser vikten av att föregå med gott exempel för att få trovärdighet och respekt. Både från anställda och utomstående.

– Vår koncernledning är helt övertygade om att vi som stort företag kan påverka och man vill verkligen förändra när det gäller hållbarhet. Det är inte bara snack – man har mål och mäter resultat i den egna verksamheten. Det ger en stolthet och ett driv hos de anställda. Tänket som Skanska Fastigheter har och gernomför i våra egna fastigheter är det vi nu försöker sälja in till andra fastighetsägare. Även om Michael Gustafsson fram till för knappt två år sedan inte jobbat med just fastigheter, har han många år på nacken när det gäller arbete inom Skanskas koncern. Hit kom han redan 1983 efter studier på Chalmers för att jobba på anlägginssidan. De senaste tjugo åren har han varit på Asfalt & Betong som hanterar tillverkning av kross-, asfaltsvek, betongfabriker, asfaltutläggnings entreprenader samt drift -& underhållentreprenader. Både som Distrikts- och därefter Regionschef. Stort intresse för energi och miljö

– På min första arbetsplats som var på Väg- och anläggningssidan, hade jag förmånen att jobba med en chef som var intresserad av alternativ energi och som dessutom var en riktig eldsjäl. Efter något år bildade han en liten energigrupp där jag var med och arbetade i fem år. Han knäpper händerna och lutar sig fram över bordet medan han berättar om det tre projekttyper han då var med och utvecklade; ett där man hanterade, tog till vara och återanvände metangas på soptippar, ett där man konverterade oljepanncentraler på större industrier, skolor och landsting till pelletspannor och ett där man erbjöd mindre kommuner att finansiera, projektera och bygga fjärrvärmecentraler i samarbete med befintliga aktörer. Med de erfarenheterna i bakfickan var steget från Regionchef för Asfalt & Betong till Green Busieness Officer trots allt inte så långt menar Michael Gustafsson. – Jag har som sagt alltid varit intresserade av energi och miljö. Och jag tycker särskilt om kombinationen av ”grönt, miljö och pengar” som det här nya affärskonceptet handlar om. Dels är de alla tre områden jag är intresserad av och dels ger de samtliga en utmaning. Men man behöver inte ställa det ena mot det andra. Många gånger när folk tänker miljö tänker de samtidigt att ”det har vi inte råd med. Det kostar bara pengar.” och det är ofta ett argument vi möter när vi är ute hos kunder. Han menar att just detta har varit en stor del i arbetet att få ut Green Businesskonceptet på marknaden. Att få förståelse för och sprida kunskap om att en miljöcertifiering inte bara innebär kostnader utan i längden också ger en rad vinster. Inte bara för den som äger fastigheten utan också för de som vistas i den. Men intresset är definitivt väckt och han ser en stor skillnad på det ”gröna tänket” bland fastighetsägare idag och för bara ett och ett halvt år sedan, när man började presentera och sälja in Green Business. – Jag kan se stora skillnader på hur responsen sett ut för varje halvår som gått. Många av de företag jag pratade med i början, som över huvud taget inte hade det här med miljö på agendan, har med det som en självklar del idag. Certifiering av fastigheter ligger i tiden

Största utmaning är nu att få fastighetsägare och förvaltare än mer intresserade av miljöcertifiering av sina fastigheter – både gamla och nya. Foto: Anette Ericsson

Under tiden fortsätter Skanska Fastigheter på sin sida att bygga och renovera företagets egna fastigheter enligt det egna konceptet. Och även om man än så länge inte helt lyckats sälja in något projekt enligt konceptet till 100 % till kund, har man varit delaktiga i 10 projekt under 2011.

Michael Gustafsson, Green Business Manager tycker att kombinationen ”grönt, miljö och pengar” som Skanskas nya affärskonceptet handlar om är en spännande utmaning att jobba med. Foto: Anette Ericsson – Jag upplever att bygg och fastighetsmarknaden är försiktig. Det märks tydligt när vi är ute och presenterar vårt affärskoncept. Trots att vi utan att man förbinder sig till något erbjuder en helt kostnadsfri värdering och ett åtgärdsförslag på en valfri fastighet är det få som nappar. Intresset från fastighetsägarna är väldigt stort men när det kommer till handling blir det liksom stopp, säger Michael Gustafsson. Min teori är dels att kunden har en inarbetad process där egen organisation eller konsultgrupp själva vill göra arbetet och dels att man helt enkelt inte profilerar sin fastighet i sin diskussion med hyresgästerna. Idag har man inte aktivt sålt in det gröna i uthyrningsskedet och då blir det inget i fastigheten. Ytterligare en av svårigheterna att nå hela vägen fram, tror han, är att ett ord som ”grönt” är relativt diffust och svårt för mottagaren att defeniera. – För oss är grönt att fastigheterna har låg energiförbrukning och ett miljöcertifikat som påvisar att man uppfyller ett antal tydligt uttalade krav. Det blir ett hjälpmedel för att definiera vad man vill och hur det skall göras vid en renovering eller ett nybygge, förklarar Michael Gustafsson.

Därför, menar han, är hans största utmaning framigenom är att få hål på motståndsbubblan – få branschen att gå från reaktiv till aktiv. Få fastighetsägarna att förstår värdet i en certifiering och se det som ett effektivt och användbart redskap. Att jobba med miljöcertifikat innebär dels att du styr projektering och byggande på ett helt annat sätt än utan. Dels att du kan kommunicera det du gjort. – Vi tror att man, genom att konkret arbeta med en fastighet och certifiera den, får en kvalitetsstämpel som är till fördel både för fastighetsägare (genom ett ökat värde, styrning av projektering och byggande och kommunikation), för hyresgäster (med bra inomhusklimat, låga energikostnader och kommunikation) och fastighetsköpare (lägre risk). Det ger en möjlighet att se och jämföra med andra fastigheter, säger Michael Gustafsson. Och jag tror att det ligger i tiden och kommer att explodera inom några år. Om inte förr så när hyresgästerna börjar ställa krav. Katarina Petersén Nielsen

FOKUS PÅ FASTIGHETER www.elmia.se/sv/fastighet

ARBETSREDKAP

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Rätt teknik räddar liv på taken Ger säkerhet och ökat självförtroende

Under hösten har han utbildat och tränat fastighetsskötare, plåtslagare och teletekniker inför vinterns arbeten på taken. – Träning och övning ger säkerhet och inte minst ett ökat självförtroende. Att öva på situationer som kan inträffa på taket, att lära sig säkra och effektiva arbetssätt och ha kunskap om hur utrustningen ska användas är grunden i ett säkert arbetssätt. Metoderna vi lär ut bygger på att försöka använda fallskyddsutrustningen som ett hjälpmedel och inte bara som ett skydd. Det är både ett effektivare och säkrare sätt att arbeta på, arbetet går snabbare och slitaget på den egna kroppen minskar. Att vara säker ger trygghet, säger Marcus Björn. Vilka är de vanligaste felen?

Att öva på situationer som kan inträffa på taket, lära sig säkra och effektiva arbetssätt samt ha kunskap om hur utrustningen ska användas är grunden i ett säkert arbetssätt på hög höjd. Foto: C2 Vertical Safety. Med rätt teknik och rätt utrustning kan arbetet bli säkrare och olyckorna färre. Varje år sker olyckor och tillbud i samband med snöskottning. Statistik från Arbetsmiljöverket berättar om fall från tak, fall från stege, fall genom tak, frakturer på rygg och fot efter fall från tak…

– Vi följer noga de olyckor som inträffar i samband med arbete på tak och höga höjder. Ingen som har haft rätt utrustning och använt den rätt har fallit, säger Marcus Björn från C2 Vertical Safety och instruktör och ansvarig på C2 Training Centre. Han vet vad han pratar om. Han är själv reparbetare och har erfarenhet av tuffa uppdrag på branta tak.

– Det vanligaste är slarv och att man inte tar situationen på allvar. Man tycker att ”jag ska bara…” och struntar i att använda säkerhetsutrustning. Eller, tänker att ”det där klarar jag – jag är vältränad och stark” eller tycker att man har lång erfarenhet och inte behöver någon säkerhetsutrustning. Han menar att man i många fall inte heller känner till den moderna lätta utrustningen som, tvärtemot gamla tiders tunga och otympliga rep och hakar, underlättar och gör arbetet både effektivare och säkrare. Träning och rätt utbildning minskar riskerna

– En annan vanliga orsak till tillbud och olyckor är att man inte vet eller är osäker på hur man ska använda den fallskyddsutrustning som man har. Kanske kopplar man stödlinan i fallskyddspunkten och får en felaktig belastning på kroppen och lättare halkar. Även om man då inte faller ner så finns det faror i det ”lilla” fallet, att man skadar sig eller tappar utrustning. Utbildning och träning minskar riskerna och ökar den egna säkerheten. Rätt utrustning räcker inte för att göra arbetet på taken säkert. Lika viktigt är att ha kunskap om hur säkerhetsutrustningen ska användas för att undvika olyckor i samband med snöröjning på tak. Källa: C2 Vertical Safety

Fakta C2 Training Center C2 Training Center är norra Europas största utbildningscenter. Centret är placerat i Uppsala och hit kommer elever från hela Sverige och delar av Europa. C2 Training Center drivs av C2 Vertical Safety som har många års erfarenhet av utrustning, utbildning och arbeten på hög höjd och är ledande i Sverige inom utbildningar på höjd. C2 Training Center är certifierat Petzl National Technical Partner.

Träning ökar både den egna säkerheten och självförtroendet. På kursen ingår att lära sig en enkel teknik för att ta sig upp på taket igen vid ett eventuellt fall. Att veta hur självevakuering går till ger trygghet och minskar riskerna som kan uppstå vid ett fall. Foto: Fredrik Johansson/ C2 Vertical Safety.

ARBETSREDKAP

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Värmekamera upptäcker dolda fel i ditt hus Ett dåligt element, dragiga fönster eller värmekablar i golv som kärvar. Med en värmekamera kan du hitta svaga punkter i byggnaden som exempelvis bristfällig isolering eller ett överbelastat elsystem. Enkelt och smidigt och utan drastiska åtgärder upptäcker du värmeläckage och områden som kan behöva åtgärdas. Något som med dagens elpriser och miljöanpassningskrav kan vara både lönsamt och en bra investering för framtiden.

– Värmekameran är ett otroligt verktyg för att analysera byggnader, maskiner och elutrustning. Du kan upptäcka problem som inte kan ses med blotta ögat men som du direkt ser i kameran om det finns avvikelser. Det förenklar arbetet oerhört för både för den som bygger och den som äger eller förvaltar en fastighet, säger Arvid Öhman, VD på Proffsmagasinet.se Infraröd strålning ser alla tempererade ytor

Han menar att en värmekamera är ett ovärderligt diagnosverktyg för såväl yrkesbyggare som privatkonsumenter. En värmekamera använder sig av infraröd strålning och det är något som alla objekt med temperatur över -273°C utstrålar. Tack vare detta

ser kameran alla ytor som har en temperatur och kan identifiera onormalt varma eller kalla områden eller komponenter. Eftersom byggfel (som till exempel fel- eller bristfällig isolering i en vägg, runt fönster, dörrar och så vidare) påverkar temperaturen i en byggnad är det av stor vikt att upptäcka och åtgärda sådana fel. Genom att mäta och fotografera misstänkta områden kan man snabbt och enkelt få en överblick över var åtgärder bör sättas in. – Det är ett suveränt instrument om man vill efterkontrollera ett ny- eller ombygge. Har man missat isoleringen i någon vägg blir det med stor sannolikhet kallare på insidan av väggen än där isoleringen är riktig och kameran upptäcker det direkt, säger Arvid Öhman. Det kan ju vara bra att mäta både för den som byggt och för den som äger fastigheten. Så får man ett kvitto på att jobbet faktiskt gjorts rätt. Perfekt redskap för fastighetsförvaltare

För fastighetsförvaltare är kameran dessutom ett perfekt redskap för att kontrollera problem i uthyrda lägenheter och andra lokaler. Mätning av element som inte fungerar, för att kontrollera värmekablar i golv, drag kring fönster och dörrar eller hitta andra källor till att en lägenhet upplevs kall eller dragig är några exempel.

– Kameran visar ju väldigt tydligt var problemen finns, säger Arvid Öhman. Den är ett perfekt redskap när man har hyresgäster som klagar på kyla i sin lägenhet och man vill identifiera var i ett rum om det drar, eller om någon vägg är kall. En annan fördel med att använda kameran är att man på ett enkelt sätt kan dokumentera sina upptäckter. Med kameran följer ett program för att kunna ladda ner bilderna på datorn och analysera dem. I det ingår också mallar för protokoll där man enkelt kan lägga in och beskriva problem och åtgärder. Hjälp att lokalisera riskområden i el- och maskininstallationer

Att använda värmekameran kan också handla om att öka säkerheten. Med kamerans hjälp kan man snabbt upptäcka riskområden i el- och maskininstallationer. Och det är i detta syfte, på industrier och större elanläggningar, som den i huvudsak tidigare använts. – Kameran används för att se problematik med överbelastning och bidrar till att man kan arbeta förebyggande. Hittar man riskområden går det enkelt att byta ut komponenter som håller på att gå sönder – det är billigare att ha ett planerat driftsstopp än att överraskas och akut behöva stänga ner, säger Arvid Öhman. Värmekameran kan där-

med med fördel användas för mätningar i proppskåp, för att kontrollera faser eller säkringar i också i andra typer av fastigheter. Mångsidig användning

Men användningsområdena är som sagt betydligt fler. Värmekameran vara användbar när man skall renovera eller borra i golv med inbyggd värme. Som ett hjälpmedel för att lokalisera och undvika att borra i värmeslingor eller för att hitta eventuella brott på desamma. – I och med att priset på utrustningen har sjunkit lönar det sig även för mindre byggfirmor och fastighetsägare att investera i en värmekamera, menar Arvid Öhman. Det är ett enkelt verktyg att använda för man ser direkt vad som avviker. Intresset inom sektorn bygg termografering är den som nu ökar mest. Katarina Petersén Nielsen

Step 60 Silent ®

Elslutblecket som kan öppna även när tätningslister trycker ut dörren

Det unika i STEP 60 Silent är två patenterade tekniska lösningar som både fastighetsägaren och hyresgästen drar nytta av. Listtryckstekniken ser till att dörren alltid kan öppnas utan att fastna, vid stängning ser Silent-tekniken till så att dörren går säkrare i lås och detta sker nästan helt ljudlöst. Ŗ©RRPCT VTQVU VT[EM HT¾P V¼VPKPIUNKUVGT Ŗ5¼MGT Ŗ6[UV Ŗ$TCPFIQFM¼PF A60/E60/EI60

www.steab.se Stendal El. AB Signalistgatan 17 72131 Västerås Tel. 021-189750

Fax 021-130169

ARBETSREDKAP

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Videokonferenser sparar tid, pengar och miljö På Umeå Energi satsar man sedan i höstas på ny teknik och minskat resande. Tack vare ett system som bygger på Office-paketet är det väldigt enkelt att dra igång både interna och externa videomöte direkt via sin dator. Användarna känner igen sig och kan synka systemet med Outlook för mail. Dessutom sparar videokonferenser både tid, pengar och miljö.

Att effektivisera och spara miljön genom att använda sig av videokonferens är en möjlighet som kan användas och anpassas i de flesta branschen. För de flesta företag, torde många av de möten och konferenser som hålls under ett år, faktiskt ha kunnat klaras av genom en videokonferens framför datorn. Förutom att det spar pengar åt företaget används tiden effektivare. Och tack vare minskat antal resor med både flyg och bil sparas miljön på ett effektivt sätt. – Mjukvaran Live Meeting plus en smart och behändig bordskamera gör jobbet. Utrustningen är ingen jätteinvestering. En insparad enkelresa från Umeå till Göteborg betalar hårdvaran, säger it-chefen Lars Lindberg.

Man spar mycket tid, pengar och miljö genom att använda videokonferensen. De flesta av alla korta möten mellan personal ute på anläggningarna och huvudkontoret i centrala Umeå kan göras via datorn och här har man också haft den största praktiska nyttan. Både när det gäller tidsbesparing och miljö.

Bygger på Office-paketet

Gun Blomquist Bergman, kommunikationschef på Umeå Energi tror att mötesformen med datorn som medium passar i alla typer av branscher.

Eftersom systemet bygger på Office-paketet kan deltagarna dela skrivbord och parallellt titta på samma dokument, kanske ett viktigt avtal som ska justeras eller diagram och illustrationer som gör mötet tydligare. Systemet är synkat med mejlprogrammet Outlook, därifrån bjuder man in till möte och kan snabbt vara igång. – Helt klart är det här ett system som passar som hand i handske med Umeå Energis satsning på att vara helt klimatneutrala år 2018, vi kommer att spara in åtskilliga bil- och flygresor. Men det är dessutom ett praktiskt arbetsredskap som sparar tid exempelvis om två personer behöver dryfta ett dokument. Då drar man igång ett dis-

tansmöte, klickar fram dokumentet och kan lösa frågan direkt utan att behöva köra en massa versioner mellan varandra på mejlen, säger kommunikationschefen Gun Blomquist Bergman. Störst nytta lokalt

Kanske är det lokalt, med alla korta möten mellan personal ute på anläggningarna och huvudkontoret i centrala Umeå, man får den största praktiska nyttan. Vid större möten är den bärbara kameran smart och zoomar in den som pratar för tillfället. Den har runtomkring-kapacitet, klarar fler personer och större möteslokaler. Vill man

bättra på ljudet går det bra att koppla in en vanlig konferenstelefon eller använda headset som man pluggar in i sin dator. – Självklart kommer vi inte att sluta resa bara för att vi har det här systemet. Ibland måste man träffas, säger it-chefen Lars Lindberg. Men tänk så många gånger ett Stockholmsmöte är klart efter två timmar. Man har flängt och rest hela dagen, när man faktiskt hade kunnat göra jobbet lika bra från sin egen dator och fått komma hem i tid efter jobbet. Katarina Petersén Nielsen Källa: Umeå energi

ÅR

PRODUKTGARANTI*

DETEKTORGARANTI*

* Gäller vid produktregistrering på www.flir.se

MÄTVERKTYG Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

PROFFSMAGASINET säljer mätinstrument och proffsverktyg till företag i byggoch fastighetsbranschen. I vårt sortiment hittar du flera nischade och lite ovanliga produkter t.ex. värmekameror, fuktmätare, laserinstrument mm, men vi säljer även traditionella elverktyg som borrmaskiner och skruvdragare.

KOMPETENSUTVECKLING

Nytt event för fastighetsbranschen

Fuktmätare

Protimeter Surveymaster Detta är ett mycket kraftfullt kombinationsinstrument för fuktmätning. Du kan både söka fukt genom en plastmatta i ett våtrum utan att göra hål samt mäta den exakta fuktkvoten i en träkonstruktion med mätspetsar.

5.190:Avståndsmätare Leica Disto DXT

Denna lasermätare mäter upp till 70 meter med millimeterprecision. Sikta med lasern, tryck på knappen och läs av. Busenkelt! Den har kapslingsklass IP65, vilket gör denna mätare unik med tålighet mot stötar och vatten.

1.695:-

Värmekamera FLIR E40bx

Ny modell från FLIR för identifiering av bristfällig isolering och värmeavvikelser. Den är otroligt enkel att handha och visar exakt var problemen i en konstruktion ligger, direkt på skärmen. iPad på köpet!!

39.550:Värmekamera FLIR T640 För den som arbetar dagligen med termografi är ergonomi och bildkvalitet avgörande. FLIR T640 är en helt fantastisk värmekamera med 640x480 pixlars upplösning, autofokus och 4,3-tums LCD-pekskärm. Kontakta oss för en demonstration! Alla priser Ex. moms

224.550:-

BESTÄLL ONLINE Fraktfritt vid beställning över 1500 kr Företag kan handla mot faktura Full returrätt i 15 dagar På vår hemsida köper du ver ktyg, laser- & mätinstrument av kända mär ken till br a priser

Vanadisvägen 2 | 113 46 STOCKHOLM | Tel. 08-34 47 00 Fax 08-34 47 02 | www.proffsmagasinet.se

Urban Nilsson, VD för Hexanova Event hoppas att man med FastighetsFörvaltning 2012 skall skapa en årlig mötesplats för folk i branschen. Foto: AnnaRehnberg

De som fattar beslut om hur och var de offentliga medlen skall användas befinner sig vanligtvis på sina arbetsplatser spridda över hela landet. Mötet mellan landets fastighetsägare, förvaltare och beslutsfattare sker alltför sällan, trots att behovet finns. FastighetsFörvaltning 2012 är en satsning för att skapa en ny mötesplats för alla i fastighetsbranschen.

– Eventet riktar sig i första hand till alla de som arbetar med fastighetsförvaltningsfrågor inom såväl den kommersiella som den offentliga sidan, säger Urban Nilsson, VD för Hexanova Event. – Dock tror vi att även ägare kan attraheras av evenemanget då den tekniska såväl som den ekonomiska förvaltningen starkt påverkar både räntabilitet och värdeutveckling på enskilda fastigheter och bestånd. Mångårig erfarenhet och kunskap i branschen

I flera år har Hexanova Event arbetat med att arrangera och genomföra konferenser och mötesplatser, framför allt för den offentliga sektorn. Men behovet av en mötesplats också för andra branscher gör nu att företaget tar sin verksamhet ytterligare ett steg. Och i höst arrangerar man det första och förhoppningsvis återkommande eventet FastighetsFörvaltning 2012; en tvådagars konferens för folk i fastighetsbranschen med både seminarier och utställning på agendan. –Vi har under många år och med framgång skapat så kallade mötesplatser, alltså kombinerade kvalificerade seminarier och minimässor inom andra områden såsom offentlig upphandling, E-förvaltning och ekonomi och tror att konceptet även skulle passa för Fastighetsförvaltning, säger Urban Nilsson. Eftersom vi genom vår tidning Fastighetsförvaltaren fått tydliga indikationer på att marknaden saknar en mötesplats med tydlig inriktning på förvaltningsfrågorna vill vi med detta event öppna upp för en sådan.

Finns inget motsvarande event

Eventet, som är förlagt till Münchenbryggeriets lokaler i Stockholm, kommer att hållas den 21-22 november 2012 och inleds med övergripande föreläsningar riktade till samtliga deltagare. Därefter är tanken att erbjuda deltagarna möjligheter till fördjupning inom olika arbetsområden. Tre seminarieblock och workshops kommer att erbjudas inom några aktuella områden. Integrerat med konferensen kommer man även att ha en utställning med syfte att ge konferensdeltagare och utställare en möjlighet till kunskapsutbyte och nätverkande. – Vad vi hittills kunnat konstatera så finns det inte något liknande event för fastighetsbranschen i dagsläget och inget format som liknar vårat, säger Urban Nilsson. Däremot finns det ju fullt av mässor och liknande forum som vänder sig i första hand till fastighetsägare. Höga förväntningar och positiv respons

Beslutet att genomföra ett fastighetsevent tog Hexanova Event redan under förra hösten men det är först efter årsskiftet man på allvar påbörjat arbetet med att marknadsföra och bjuda in de olika aktörerna att delta. Hittills har responsen från marknaden varit till belåtenhet och förväntningarna från Hexanova Event själva är höga. Förhoppningen är att kunna erbjuda deltagarna ett 20-tal föreläsare och 20-30 utställare. – Vi är mitt i programarbetet just nu, men marknaden verkar uppleva detta mycket positivt. Vi har redan ett stort antal företag och organisationer som är intresserade av att ställa ut under dagarna, säger Urban Nilsson. Vi hoppas kunna skapa en årlig mötesplats där deltagarna får inspiration, nya idéer och nya verktyg att ta med sig i sitt framtida arbete. Katarina Petersén Nielsen

KOMPETENSUTVECKLING

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Krönika med Madeleine Rietschel:

1500 ungdomar står och stampar i farstun Det stampar 1500 ungdomar i farstun! Det är ungdomar från den första kullen, någonsin, som går första året på gymnasiets VVS- och Fastighetsprogram. Ungdomar som snart skall ut i arbetslivet och erbjuda friskt blod till vår bransch. De är också våra blivande ambassadörer som skall berätta för andra ungdomar hur det är att arbeta i fastighetsbranschen. Så det är NU och bara NU vi kan lägga ribban för hur kul, intressant och spännande det är att arbeta i branschen.

Gymnasiets nya VVS- och Fastighetsprogram finns sedan i höstas på drygt 50-tal skolor uti landet men redan nu ser vi att utbildningsplatserna inte kommer att täcka branschens behov. Under sommaren 2011 såg man dessutom att flera utbildningar inte kunde starta på grund av för få sökande. Intresset för Fastighetsinriktningen var för låg och flera skolor har i dagsläget därför enbart VVS-inriktningen igång. Så vari ligger felet? Ungdomarna vet helt enkelt inte att fastighetsbranschen finns. Den ungdomsbarometer vi genomförde under 2011 visade att endast 14 % av ungdomarna mellan 15-24 år känner till fastighetsbranschen! Nya utbildningar med oändliga möjligheter

Madeleine Rietchel, Verksamhetsansvarig Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd.

VVS- och Fastighetsprogrammet är en av 12 yrkesprogram i den nya GY11 och ska ge en bred kompetens för såväl fastighetsvärd, fastighetsskötare och fastighetstekniker som montörer och servicetekniker. Programmet är inriktat mot installation, service och underhåll av energitekniska anläggningar och system i fastigheter. Samtidigt ligger stort fokus på mötet med andra människor i yrkesutövningen och programmets fastighetsinriktning lyfter fram både

kommunikativa och tekniska kunskaper. En elev som gått VVS- och fastighetsprogrammet kan börja jobba direkt efter utbildningen eller fortsätta studera inom yrkeshögskolan. En annan möjlighet är att välja att läsa extra kurser för att studera vidare på högskolan. Vi måste öppna våra dörrar och lyfta vår bransch

Under sin utbildning till yrkesexamen ska eleverna göra minst 15 veckors praktik. Här har ungdomarna två dörrar att välja emellan; Den ena dörren går till VVS-inriktningen, det är en gammal väl beprövad inriktning med stor förankring i VVS-branschen. Den andra dörren går till Fastighetsinriktningen. Denna dörr är alldeles ny och inte känd av ungdomarna. Här har Fastighetsbranschen och alla dess förvaltare ett alldeles särskilt uppdrag; att öppna branschens dörr, på vid gavel, och visa på alla möjligheter, framtidshopp och karriärvägar som finns! Men det räcker inte att bara att öppna dörren. Det handlar också mycket om hur väl mottagna dessa ungdomar kommer att bli. För att locka arbetskraft och väcka intresset för vår bransch måste vi agera kraftfullt och tänka långsiktigt; göra så att ungdomarna känner sig välkomna. Låta dem pröva på, riktiga och riktigt roliga arbetsuppgifter. Berätta vilka fantastiska möjligheter branschen har och inte bara låta dem få utföra de arbetsuppgifterna ingen annan vill göra eller ha.

Om inte branschen aktivt öppnar dörren för dessa ungdomar och bjuder in dem är ett troligt scenario att endast ett fåtal individer, även i framtiden, väljer fastighetsinriktningen. Enligt Fastighetsbranschens GAP-analys behöver branschen 10 000 nya medarbetare på 10 år. Så de 1500 ungdomar som nu stampar i farstun och som är färdigutbildade år 2014 med en yrkesexamen kommer långt ifrån täcka branschens behov. Ett ännu mörkare scenario, om inte branschen gör något NU, är att kanske bara 10% väljer fastighetsinriktningen. Då tystnar stampen sakta men säkert. Så, fastighetsförvaltare! Hör ni stampen? Jag hör dem högt och tydligt. Se till att de väljer rätt dörr. NU. Madeleine Rietschel Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd

Kallt. Mörkt. Och ingen där.

KNX när det är som bäst.

Den moderna byggnaden dämpar själv ljus och temperatur i rum som inte används. Den skiner upp när rätt person kommer in, och larmar vid inbrott, läckor och eldsvådor. Med KNX får du en fastighet där alla funktioner pratar med varandra. Maximal energieffektivitet, trygghet och komfort är inte en självklarhet för alla. Men säkert för dig.

Läs vad Kulturhuset i Stockholm och många andra har uppnått genom att installera KNX. Du kan också ladda ner broschyren ”Mindre energi, mer effektivitet”. Gå in på www.SEreply.com och ange koden 86342T.

Make the most of your energy

KOMPETENSUTVECKLING

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

SamhĂ¤llsbyggnadssektorn Â hotas Â av Â personalbrist Inom inte alltfĂśr mĂĽnga ĂĽr avgĂĽr en rad yrkesverksamma mĂ¤nniskor inom samhĂ¤llsbyggnadssektorn. Men utbildningarna av ny kompetens hĂĽller inte jĂ¤mn takt. DĂ¤rmed hotas stora delar av sektorn pĂĽ sikt av personalbrist. Trots att hĂ¤r finns en rad intressanta jobb och goda utvecklingsmĂśjligheter.

â&#x20AC;&#x201C; Om vi inte vi arbetar fĂśr att entusiasmera ungdomarna att vĂ¤lja de utbildningar som finns kommer vi att fĂĽ problem att fĂśrse marknaden med den arbetskraft och kompetens som behĂśvs, sĂ¤ger Lars Tullstedt pĂĽ Sveriges Byggindustrier. â&#x20AC;&#x201C; FĂśrutom de mĂĽnga omrĂĽden dĂ¤r vi vet att det kommer att avgĂĽ mycket folk inom bara nĂĽgra ĂĽr, oroar vi oss fĂśr sĂĽdana omrĂĽden dĂ¤r vi anar en framtida problematik. Ett sĂĽdan Ă¤r energiomrĂĽdet med energibesparingen vi vet mĂĽste gĂśras och dĂ¤r ombyggnader kommer att krĂ¤vas.

inom sektorn. FramfĂśr allt vill man att de som ser sig om efter en utbildning tĂ¤nker ett steg lĂ¤ngre och fĂĽr fĂśrstĂĽelse fĂśr att mĂśjligheterna att hitta intressanta yrken Ă¤r mĂĽnga och dessutom vĂ¤ldigt varierande. â&#x20AC;&#x201C; Vi vill fĂĽ dem att se bortom sjĂ¤lva utbildningen. Att inte bara hitta en utbildning som Ă¤r kul utan tĂ¤nka pĂĽ att man skall ha kul i sin yrkesroll kanske 40 ĂĽr framĂĽt. Inte bara de nĂ¤rmaste tre, fyra ĂĽren, sĂ¤ger, Lars Tullstedt. DĂ¤r tĂśrs vi lova att SamhĂ¤llsbyggnadssektorn Ă¤r rĂ¤tt. Det Ă¤r en kul sektor dĂ¤r folk trivs.

Medverkar pĂĽ utbildningsmĂ¤ssor

Tror pĂĽ samverkan med Fastighetsbranschen

DĂ¤rfĂśr satsar ett antal organisationer i nĂ¤tverket SamhĂ¤llsbyggarna sedan en tid pĂĽ att gemensamt marknadsfĂśra sektorns yrken och utbildningar. Sedan flera ĂĽr har man varit med pĂĽ de utbildningsmĂ¤ssor som arrangerats runt om i landet. Tre i sĂśdra Sverige under hĂśsten 2011 och nu under ĂĽrets fĂśrsta mĂĽnader ytterligare tre i norra delen av landet. I en gemensam monter har man bjudit in mĂ¤ssbesĂśkarna â&#x20AC;&#x201C; gymnasieelever, fĂśrĂ¤ldrar, lĂ¤rare, studie- och yrkesvĂ¤gledare m.fl. â&#x20AC;&#x201C; fĂśr att presentera de eftergymnasiala utbildningsvĂ¤gar och framtidsmĂśjligheter som finns inom samhĂ¤llsbyggnadssektorn. â&#x20AC;&#x201C; VĂĽr monter fungerar som ett yrkes- och studietorg och ger besĂśkaren ett vĂ¤ldigt bra tillfĂ¤lle att mĂśta verkligheten och fĂĽ svar pĂĽ frĂĽgor innan de vĂ¤ljer utbildning, sĂ¤ger Victoria SchĂśldstein, Trafikverket. HĂ¤r finns bland andra ingenjĂśrer inom bygg, el och energi, lantmĂ¤tare, projektledare och konstruktĂśrer. De berĂ¤ttar gĂ¤rna om sin bakgrund, vad de gĂśr pĂĽ jobbet och hur framtiden ser ut fĂśr dem som tĂ¤nker sig en karriĂ¤r inom branschen.

I fĂśrsta han vill man genom mĂ¤ssdeltagandena marknadsfĂśra de delarna av sektorn som rĂśr de tekniska rollerna. De praktiska, menar Lars Tullstedt, nĂĽr man via gymnasieskolan. â&#x20AC;&#x201C; MĂĽnga tror att det bara finns praktiska jobb i branschen men det finns massa intressanta spĂ¤nnande yrken som inte Ă¤r fysiska. HĂśgskoleingenjĂśrer och civilingenjĂśrer som till exempel kan arbeta med byggprojektering och byggproduktion och ta fram ritningar och beskrivningsunderlag. Detsamma finns fĂśr el- och VVS-installation. Sen inte minst olika fĂśrvaltningsroller. DĂ¤r tror vi att det finns stora potentialer att samverka och utbyta mer kompetens med fastighetsbranschen, sĂ¤ger Lars Tullstedt och fortsĂ¤tter. â&#x20AC;&#x201C; FĂśrvaltningsskedet Ă¤r den mest betydande fasen i byggandet eftersom de val man gĂśr i tidigare skeden pĂĽverkar kostnader under hela byggnadens livslĂ¤ngd. Genom att samverka mer mellan byggoch fastighetsbranschen och skolvĂ¤rlden tror jag att man skulle fĂĽ alla att tĂ¤nka i ett fĂśrvaltningsperspektiv.

Ă&#x2013;ka fĂśrstĂĽelsen fĂśr framtidsmĂśjligheterna

Lars Tullstedt, Expert Skola och Utbildning pĂĽ Sveriges Byggindustrier

Syftet med att finnas med pĂĽ mĂ¤ssorna Ă¤r som sagt att sĂ¤kra den framtida kompetensfĂśrsĂśrjningen genom att fler fĂĽr upp Ăśgonen fĂśr de utbildningar som leder till arbeten

Katarina PetersĂŠn Nielsen

Faktaruta SamhĂ¤llsbyggarna SamhĂ¤llsbyggarnas utgĂĽngspunkt var att ett antal intressenter samtidigt kĂ¤nde att det var svĂĽrt att gĂĽ ut och informera om de olika enskilda yrkena pĂĽ den framtida yrkesmarknaden. Genom att gĂĽ ut tillsammans ser man en mĂśjlighet att informera om samt medvetandegĂśra de som skall vĂ¤lja yrkesinriktning om hela sektorns utbud och mĂśjligheter och nĂĽ fler. De som ingĂĽr i nĂ¤tverket Ă¤r Sveriges Byggindustrier, Svenska Teknik&Design-fĂśretagen, EIO, MĂĽlarmĂ¤starnas riksfĂśrbund, VVS fĂśretagen, EntreprenĂśrfĂśretagen, GlasbranschfĂśreningen, LantmĂ¤teriet, Trafikverket och Svensk Energi.

Nya Â yrkesutbildningar Â godkĂ¤nda Â â&#x20AC;&#x201C; Â flertalet Â med Â koppling Â till Â fastighetsbranschen Folkuniversitetet VĂ¤stra Regionen har fĂĽtt tillstĂĽnd att starta ĂĽtta utbildningar inom yrkeshĂśgskolan. Av dem har flertalet direkt koppling till Fastighetsbranschen medan ytterligare nĂĽgra tangerar branschen. Tillsammans med nĂ¤ringslivsrepresentanter har man skrĂ¤ddarsytt utbildningar som ger den kompetens som arbetsgivarna efterfrĂĽgar. FĂśrutom de utbildningar som sedan tidigare Ă¤r beviljade, VindkraftsprojektĂśr i GĂśteborg, Kvalificerad Ă¤ldreassistent i Kungsbacka samt Kvalitet- och miljĂśledare i GĂśteborg och varav tvĂĽ kan kopplas till Fastighetsbranschen, startar under hĂśsten 2012: t 4IBSFQPJOUVUWFDLMBSF (Ă&#x161;UFCPSH t #VTJOFTT *OUFMMJHFODF (Ă&#x161;UFCPSH t 'VLUUFLOJLFS (Ă&#x161;UFCPSH t ,WBMJGJDFSBE GĂ&#x161;STĂ&#x160;MKBSF JOPN NJMKĂ&#x161;teknik, KungĂ¤lv t 1SPKFLULPPSEJOBUPS JOPN NĂ&#x161;CFM och inredningsbranschen, Tibro t ,WBMJGJDFSBE Ă&#x160;MESFBTTJTUFOU TUSPLF demens, psykogeriatrik, Kungsbacka t %SJGUUFLOJLFS ,BSMTUBE t &OFSHJUFLOJLFS NFE JOSJLUOJOH NPU fastigheter, Karlstad Utbildningarna beviljades av Myndigheten fĂśr yrkeshĂśgskolan som denna gĂĽng hade rekordmĂĽnga ansĂśkningar att ta stĂ¤llning till. KĂ¤lla: Folkuniversitetet

VI HAR STEGAR FĂ&#x2013;R ALLA BEHOV

TAWI AB Transportgatan 1,Box 10205 434 23 Kungsbacka

/ 7 Ă&#x160; iĂ&#x192;Â&#x;Â&#x17D;Ă&#x192;>`Ă&#x20AC;iĂ&#x192;Ă&#x192;\Ă&#x160;/Ă&#x20AC;>Â&#x2DC;Ă&#x192;ÂŤÂ&#x153;Ă&#x20AC;Ă&#x152;}>Ă&#x152;>Â&#x2DC;Ă&#x160;ÂŁĂ&#x160; Â&#x153;Ă?Ă&#x160;ÂŁĂ¤Ă&#x201C;Ă¤x]Ă&#x160;{Ă&#x17D;{Ă&#x160;Ă&#x201C;Ă&#x17D;Ă&#x160; Ă&#x2022;Â&#x2DC;}Ă&#x192;L>VÂ&#x17D;> /iÂ?Ă&#x160;Ă¤Ă&#x17D;Ă¤Ă¤Â&#x2021;ÂŁnxĂ&#x160;Ă¤Ă¤]Ă&#x160; >Ă?Ă&#x160;Ă¤Ă&#x17D;Ă¤Ă¤Â&#x2021;ÂŁnÂ&#x2122;Ă&#x160;Â&#x2122;Ă¤ LĂ¤s mer pĂĽ vĂĽr hemsida: www.tawistegar.se Ă&#x153;Ă&#x153;Ă&#x153;Â°Ă&#x152;>Ă&#x153;Â&#x2C6;Â°Ă&#x192;i]Ă&#x160;Â&#x2C6;Â&#x2DC;vÂ&#x153;JĂ&#x152;>Ă&#x153;Â&#x2C6;Â°Ă&#x192;i

Â&#x153;Â&#x2DC;Ă&#x152;> Â&#x17D;Ă&#x152; Â&#x153;Ă&#x192;Ă&#x192;Ă&#x160;Â&#x2C6;` > >}t

Telefon: 0300-18500 Fax 0300-189 90 E-post: info@tawi.se

VĂ&#x2026;TRUM TVĂ&#x201E;TTSTUGA

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Rapport frĂĽn HjĂ¤lpmedelsinstitutet:

Bokningssystem Â i Â tvĂ¤tt-Â stugan Â som Â fungerar Â fĂśr Â Ă¤ldre Det blir allt vanligare med elektroniska bokningssystem fĂśr tvĂ¤ttstugan i flerfamiljshus. Men hur fungerar de, och hur lĂ¤tta Ă¤r de att anvĂ¤nda fĂśr Ă¤ldre?

FĂśreningen Husbyggnadsvaror, HBV, har tidigare fĂĽtt stĂśd av Teknik fĂśr Ă¤ldre fĂśr att testa och utvĂ¤rdera system fĂśr att till exempel boka tvĂ¤ttstugan, och resultatet var nedslĂĽende. â&#x20AC;&#x201C; Vi kan bara konstatera att inget av de bokningssystem som finns pĂĽ marknaden fungerar bra fĂśr Ă¤ldre, framhĂĽller AnneChristine Ehn pĂĽ HBV. Testade nio system

2009 genomfĂśrde HBV tester av nio system fĂśr bokning av tvĂ¤ttstuga fĂśr att se om Ă¤ldre kunde anvĂ¤nda dem. Testpersonerna var mellan 71 och 86 ĂĽr. Ingen hade tidigare anvĂ¤nt elektroniska tvĂ¤ttstugebokningssystem. De fick sju olika uppgifter att lĂśsa, bland annat boka tid i tvĂ¤ttstugan, avboka och boka flera tider samtidigt.

Teknik fĂśr Ă¤ldre

ÂŽ

Frontline Â Â

Under sex ĂĽr satsar regeringen pengar pĂĽ att stĂśdja utvecklingen av produkter och tjĂ¤nster som underlĂ¤ttar vardag och boende fĂśr Ă¤ldre och deras anhĂśriga. Utvecklingsprogrammet heter Teknik fĂśr Ă¤ldre och HjĂ¤lpmedelsinstitutet samordnar satsningen. 100 projekt fick stĂśd av Teknik fĂśr Ă¤ldre mellan 2007-2010. FĂśr 2010-2012 har regeringen avsatt ytterligare 66 miljoner kronor och ett sextiotal projekt har fĂĽtt utvecklingsstĂśd. Syftet Ă¤r att testa och utveckla ny teknik fĂśr Ă¤ldre som bor i ordinĂ¤rt boende. LĂ¤s mer pĂĽ www.teknikforaldre.se HjĂ¤lpmedelsinstitutet (HI) Ă¤r ett nationellt kunskapscentrum som har staten och SKL som huvudmĂ¤n. Institutet ska genom sitt arbete bidra till Ăśkad tillgĂ¤nglighet i samhĂ¤llet fĂśr personer med funktionsnedsĂ¤ttning. HI driver flera stora regeringsuppdrag som omfattar boendefrĂĽgor. TvĂĽ av dem Ă¤r Bo bra pĂĽ Ă¤ldre dar och Digitala trygghetslarm.

FrontlineÂŽ Â Natura Â + Â Natura Â Pro

FrontlineÂŽ Â Textura

FrontlineÂŽ Â Pictura

Resultaten frĂĽn testerna visar att alla system Ă¤r svĂĽra att anvĂ¤nda, en del sĂĽ krĂĽngliga att en av testpersonerna inte klarade av att genomfĂśra bokningen pĂĽ egen hand. â&#x20AC;&#x201C; Jag tyckte sjĂ¤lv de var svĂĽra att anvĂ¤nda nĂ¤r jag testade dem, berĂ¤ttar Klas Hall som dĂĽ var projektledare pĂĽ HBV och ansvarig fĂśr testerna. FĂśrbĂ¤ttringar pĂĽ gĂĽng

MĂśjligen har det skett en viss utveckling de senaste ĂĽren. Inom Micasa Fastigheter i Stockholm, ett kommunalt bolag i Stockholm, finns i dag ett nyare bokningssystem i bruk i en fastighet pĂĽ Hornsgatan i Stockholm. I fastigheten finns sĂĽvĂ¤l seniorboenden som vanliga lĂ¤genheter. â&#x20AC;&#x201C; DĂ¤r anvĂ¤nds en nyckelbricka som man placerar pĂĽ en tavla, berĂ¤ttar Kerstin EngstrĂśm, fĂśrvaltare i Micasa. DĂĽ visas en kalender dĂ¤r du kan se var det finns tid och du bokar med en tryckning pĂĽ tavlan. Jag talade i veckan med en 90-ĂĽrig kvinna som tyckte att det fungerade bra. Hon lĂ¤r de yngre familjerna hur det fungerar! Kerstin EngstrĂśm menar att det mĂĽste vara tydliga bokningssystem med stora bokstĂ¤ver, och gĂ¤rna sjĂ¤lvinstruerande med utgĂĽngspunkt frĂĽn en kalender.

Kerstin EngstrĂśm, fĂśrvaltare i Micasa, demonstrerar det nyare bokningssystemet. Bokningssystem med i HBV projekt

Enligt Anne-Christine Ehn kommer bokningssystem att finnas med i det projekt som HBV nu genomfĂśr fĂśr att mĂ¤rka produkter som Ă¤r lĂ¤mpliga fĂśr Ă¤ldre (se artikel nedan).

â&#x20AC;&#x201C; Det behĂśvs en dialog med tillverkarna fĂśr att de ska bli mer anvĂ¤ndarvĂ¤nliga, menar hon. Ett sĂ¤tt att driva frĂĽgan kan vara att sĂ¤tta upp krav som tillverkarna mĂĽste uppfylla i upphandlingen av ramavtalen. Michael Ivarsson

GrĂśnt Â ljus Â fĂśr Â bra Â produkter Â i Â Ă¤ldres Â bostĂ¤der Snart finns mĂ¤rkning av vilka produkter som lĂ¤mpar sig fĂśr Ă¤ldre hyresgĂ¤ster. Det kan gĂ¤lla allt frĂĽn vitvaror till bokningssystem. FĂśreningen Husbyggnadsvaror, HBV, har dragit igĂĽng ett projekt fĂśr att hjĂ¤lpa sina medlemsfastighetsbolag att vĂ¤lja produkter som passar Ă¤ldre hyresgĂ¤ster.

Anne-Christine Ehn, upphandlingskonsult pĂĽ HBV, Ă¤r med och tar fram ett system som skall fĂśrenkla fĂśr fastighetsbolagen att hitta produkter som underlĂ¤ttar fĂśr Ă¤ldre i bostaden.

HBV har som inkĂśpscentral Ăśver 140 olika ramavtal med leverantĂśrer av produkter och tjĂ¤nster fĂśr fastigheten, allt upphandlat och klart enligt LOU. Till stĂśrsta delen Ă¤r det kommunala bostadsbolag som Ă¤r medlemmar. Nu skall HBV studera de redan upphandlade produkterna fĂśr att avgĂśra vilka som kan mĂ¤rkas som lĂ¤mpliga fĂśr Ă¤ldres bostĂ¤der. Projektet fĂĽr stĂśd frĂĽn regeringsuppdraget Teknik fĂśr Ă¤ldre, som administreras av HjĂ¤lpmedelsinstitutet, och ska redovisas till halvĂĽrsskiftet 2012.

â&#x20AC;&#x201C; Vi ska ta fram ett enkelt sĂ¤tt fĂśr fastighetsbolagen att hitta de produkter som underlĂ¤ttar fĂśr Ă¤ldre i bostaden, berĂ¤ttar Anne-Christine Ehn, upphandlingskonsult pĂĽ HBV. Tanken Ă¤r att det ska bli ett mĂ¤rkningssystem som bygger pĂĽ â&#x20AC;?trafikljusâ&#x20AC;?-symboler. Det vill sĂ¤ga grĂśnt fĂśr bra produkter och rĂśtt fĂśr de som inte uppfyller kraven. Det kan handla om allt frĂĽn vitvaror och sĂ¤kerhetsdĂśrrar till trĂ¤dgĂĽrdsutrustning och bokningssystem. â&#x20AC;&#x201C;Vi tittar pĂĽ det ur ett fastighetsĂ¤garperspektiv, vilket innebĂ¤r att kostnaden sjĂ¤lvklart spelar en roll, sĂ¤ger Anne-Christine. Om det faller vĂ¤l ut rĂ¤knar HBV med att mĂ¤rkningen kan vara igĂĽng frĂĽn i hĂśst. Michael Ivarsson

Snyggt Â Â Â LĂ¤tt Â Â Â HĂĽllbart Â Â Â MiljĂśvĂ¤nligt Â ObegrĂ¤nsat Â antal Â kulĂśrer Â Â Â Â $QWL*UDIÂżWL Â *HQRPIlUJDG ÂżEHUFHPHQW Kontakta Â oss Â fĂśr Â mer Â information Â Â och Â prover. Â Â Â ivarsson Â Sverige, Â CederstrĂśmsgatan Â 4, Â Â SV-Â212 Â 39 Â Â MalmĂś, Â T Â 040-Â49 Â 02 Â 50, Â Â Â www.ivarssonsverige.se

LYDUVVRQ lJV WLOO DY (XURSDV OHGDQGH WLOOYHUNDUH DY ÂżEHUFHPHQWVNLYRU (WH[ *URXS (WH[ *URXS lU HQ LQWHUQDWLRQHOO NRQFHUQ VRP lU DNWLY L OlQGHU RFK KDU FD DQVWlOOGD .RQFHUQHQ lU OHGDQGH LQRP NYDOLWHW NXQVNDS RFK SURGXNW XWYHFNOLQJ DY PLOM|YlQOLJD ÂżEHUFHPHQWSURGXNWHU

VĂ&#x2026;TRUM TVĂ&#x201E;TTSTUGA

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Unikt Â samarbete Â leder Â till Â innovation â&#x20AC;&#x201C; vĂ¤rmevattendrivna och el-energisnĂĽla vitvaror FĂśr nĂĽgra ĂĽr sedan gjorde GĂśteborg Energi och MĂ¤larenergi en fĂśrstudie i FjĂ¤rrvĂ¤rmehuset i GĂśteborg. Syftet var att utveckla tekniker och system som pĂĽ ett miljĂśvĂ¤nligt och el-energisparande sĂ¤tt anvĂ¤nder vĂ¤rmevatten till att driva hemmets vitvaror. Efter lyckade resultat bestĂ¤mde man sig fĂśr att ta projektet ett steg lĂ¤ngre. Denna gĂĽng skulle lĂśsningar anpassade fĂśr serieproduktion utvecklas och utvĂ¤rderas i betydligt fler hushĂĽll.

Projektet sattes ihop och man bjĂśd in Ă¤ven en producent av vitvaror att delta. Asko, som Ă¤r den enda tillverkaren av tvĂ¤ttmaskiner, torktumlare och diskmaskiner som finns kvar i Skandinavien, nappade pĂĽ projektet. Ett konsortium bildades, bestĂĽende av bland annat nĂ¤mda energibolag, bostadsbolag, kommuner, universitet och hĂśgskolor samt

Asko. En ansĂśkan om forskningsstĂśd gjordes inom forskningsprogrammet FjĂ¤rrsyn, hos Svensk FjĂ¤rrvĂ¤rme AB, och beviljades. â&#x20AC;&#x201C; FĂśr Askos del var detta intressant, dĂĽ projektmĂĽlet redan frĂĽn start innehĂśll en tydlig ambition att fĂśra dessa produkter till marknaden. Lanseringen av vĂĽra HWC (varmvattendrivna) produkter visar att satsningen var rĂ¤tt. Tack vare projektet har vi fĂĽtt fram en maskin som kan spar upp till 90 % el-energi fĂśrbrukning.

gjort en omfattande ROT-renovering eftersom man behĂśver dra fram en extra vĂ¤rmevattenkrets. I den gemensamma tvĂ¤ttstugan Ă¤r det enklare eftersom man inte behĂśver lika omfattande rĂśrdragning. Dessutom Ă¤r belastningen hĂśgre pĂĽ dessa maskiner vilket gĂśr att man snabbare fĂĽr tillbaka investeringskostnaden. Stort intresse frĂĽn marknaden

VĂ¤rmevattnet anvĂ¤nds i vĂ¤rmevĂ¤xlaren inuti maskinen fĂśr att vĂ¤rma upp processvattnet fĂśr tvĂ¤tt- och diskmaskiner samt processluften i torktumlare. Processvattnet

Ă¤r det vatten som tvĂ¤ttmaskinen eller diskmaskinen anvĂ¤nder fĂśr att gĂśra rent tvĂ¤tten eller disken. Inuti torktumlaren anvĂ¤nds processluften fĂśr att torka klĂ¤derna. â&#x20AC;&#x201C; Vi har mĂśtt ett mycket stort intresse frĂĽn marknaden. MĂĽnga Ă¤r nyfikna, ett stort lyft var efter den publika presentationen pĂĽ Fastighets- & FjĂ¤rrvĂ¤rmemĂ¤ssan i hĂśstas. Vi har redan beslut pĂĽ stĂśrre installationer vid nybyggnadsprojekt bĂĽde i Sverige och Norge och mĂĽnga ringer och frĂĽgar efter produkten trots att vi hittills varit sparsamma med marknadsfĂśringen. Katarina PetersĂŠn Nielsen

Unik konstruktion som spar energi

De HWC-anslutna (Heating Water Circuit =vĂ¤rmevattenkrets) disk-, tvĂ¤ttmaskinerna och torktumlarna har en marknadsunik konstruktion och anvĂ¤nder ett cirkulerande vĂ¤rmevattenflĂśde genom en vĂ¤rmevĂ¤xlare inuti maskinen. Detta minskar behovet av att anvĂ¤nda det traditionella elektriska vĂ¤rmeelementet. FĂśljden blir att en stor del av el-energifĂśrbrukningen fĂśrsvinner. â&#x20AC;&#x201C; TvĂ¤ttmaskin, torktumlare, diskmaskin och torkskĂĽp lĂ¤mpar sig bĂ¤st fĂśr fastigheter som Ă¤r anslutna till fjĂ¤rrvĂ¤rmenĂ¤tet. Vi har modeller dels fĂśr den enskilda lĂ¤genheten och dels fĂśr en professionell miljĂś i den gemensamma tvĂ¤ttstugan eller pĂĽ fĂśrskolan, sĂ¤ger Pehr Bohman, affĂ¤rsomrĂĽdeschef pĂĽ Asko. â&#x20AC;&#x201C; FĂśretrĂ¤delsevis lĂ¤mpar installationerna sig bĂ¤st vid nyproduktion eller dĂ¤r man

Trio Â Perfektas Â MiljĂśrĂśr Â â&#x20AC;&#x201C; ett naturligt val fĂśr framtiden

Trio Perfekta AB tillverkar fĂśrkromade kopparrĂśr fĂśr vĂĽtrum och badrum med miljĂśn i ĂĽtanke. Traditionellt anvĂ¤nds sexvĂ¤rt krom, dĂĽ detta har visat sig vara bĂĽde en miljĂś- och hĂ¤lsorisk bĂśrjade Trio Perfekta i stĂ¤llet att anvĂ¤nda sig utav trevĂ¤rt krom vid fĂśrkromning av kopparrĂśr.

En viktig del i Trio Perfektas miljĂśarbete Ă¤r deras ytbehandling av fĂśrkromade detaljer. HĂ¤r anvĂ¤nder man idag uteslutande trevĂ¤rt krom som till skillnad mot sexvĂ¤rt krom inte Ă¤r lika skadligt.

Ă&#x2026;r 2002 infĂśrde Trio Perfekta AB, som fĂśrsta fĂśretag i VVS-branschen, trevĂ¤rt krom vid fĂśrkromning av kopparrĂśr, Ă¤ven kallade miljĂśrĂśr. Som en vidareutveckling av detta fĂśrbĂ¤ttrar nu Trio Perfekta processen ytterligare. FĂśrutom en miljĂśvĂ¤nlig produktion fĂĽr rĂśren dessutom en bĂ¤ttre finish. Traditionellt sett anvĂ¤nds i stĂ¤llet sexvĂ¤rt krom vilket har visat sig vara bĂĽde miljĂśoch hĂ¤lsofarligt vid framstĂ¤llningen. SexvĂ¤rt krom har mĂĽnga farliga egenskaper som bland annat kan ĂĽstadkomma cancer, Ă¤rftliga genetiska skador, allergi, Ă¤r explosivt tillsammans med brĂ¤nnbart material och mycket giftigt fĂśr vattenorganismer som kan orsaka skadliga lĂĽngtidseffekter i vattenmiljĂśn.

Fakta om krom * Krom finns i bland annat legeringar som rostfritt stĂĽl och olika sorters specialstĂĽl. %FU BOWĂ&#x160;OET PDLTĂ&#x152; WJE ZUCFIBOEMJOH HBSWOJOH BW MĂ&#x160;EFS PDI USĂ&#x160;JNQSFHOFSJOH * SFO NFUBMMGPSN Ă&#x160;S EFU JOUF GBSMJHU NFO OĂ&#x160;S EFU JOHĂ&#x152;S J LFNJTLB GĂ&#x161;SFOJOHBS LBO EFU HF GSĂ&#x160;UTLBEPS PDI IVEBMMFSHJ * Kromallergi ger ofta allergi ocksĂĽ mot nickel. %FU GJOOT PMJLB GPSNFS BW LSPN UJMM FYFNQFM USFWĂ&#x160;SU PDI TFYWĂ&#x160;SU #Ă&#x152;EF USFWĂ&#x160;SU PDI TFYWĂ&#x160;SU LSPN LBO HF FLTFN WJE LPOUBLU NFE IVEFO * TJO TFYWĂ&#x160;SEB GPSN Ă&#x160;S LSPN DBODFSGSBNLBMMBOEF

FĂśrbud frĂĽn EU

1 juli ĂĽr 2007 fĂśrbjĂśd EU leverans och fĂśrsĂ¤ljning av personbilar innehĂĽllande sexvĂ¤rt krom, bly, kvicksilver och kadmium. Ă&#x201E;ven elektronikbranschen berĂśrdes av direktivet frĂĽn EU. Inom VVS-branschen har det Ă¤nnu inte kommit nĂĽgot fĂśrbud mot sexvĂ¤rt krom men Trio Perfekta Ă¤r fĂśrst med att infĂśra en skonsammare fĂśrkromningsprocess fĂśr kopparrĂśr. â&#x20AC;&#x201C; Vi ser det som en viktig del i miljĂśarbetet, att vĂ¤lja trevĂ¤rt krom borde vara en sjĂ¤lvklarhet fĂśr alla! Vi lĂ¤gger stort fokus pĂĽ vĂĽrt utvecklingsarbete inom miljĂś fĂśr att mĂśta kommande krav ifrĂĽn myndigheter och mĂ¤nniskor som bor och verkar i de miljĂśer dĂ¤r vĂĽra produkter anvĂ¤nds, berĂ¤ttar Johan Niklasson VD pĂĽ Trio Perfekta AB. Vatten Ă¤r kĂ¤llan till allt

Det Ă¤r kombinationen av vatten och avlopp som fĂĽr Trio Perfekta att sĂ¤tta miljĂśn som ett av deras viktigaste arbetsomrĂĽden. Johan Niklasson berĂ¤ttar att det Ă¤r viktigt att hela deras verksamhet utgĂĽr frĂĽn ett miljĂśperspektiv. KompromisslĂśst. En viktig del i Trio Perfektas miljĂśarbete Ă¤r ytbehandlingen av fĂśrkromade detaljer dĂ¤r de idag uteslutet anvĂ¤nder sig utav trevĂ¤rt krom. â&#x20AC;&#x201C; Vatten Ă¤r kĂ¤llan till allt. DĂ¤rfĂśr Ă¤r det otroligt viktigt med renare processer, avslutar Johan Niklasson. Julia Wiberg

Johan Niklasson VD pĂĽ Trio Perfekta AB menar att alla inom VVS-branschen borde anvĂ¤nda trevĂ¤rt krom.

VÅTRUM TVÄTTSTUGA

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Inbyggd fuktsensor

– minskar kostnader för fuktskador Ett av fastighetsägares största problem är fuktskador. Åtgärder för att renovera och bygga bort fuktskador tar både lång tid och kräver stora ingrepp i den enskildes boendemiljö. Därför har byggföretaget Peab sedan många år engagerat sig i ett forskningsprojekt vid Linköpings Universitet, Campus Norrköping. Uppgiften är att ta fram en folietunn fuktsensor utan batteri som kan avläsas efter att sensorn byggts in i en vägg i badrum och andra våtutrymmen.

Boverket har inom ramen för det så kalllade BETSI-projektet beräknat kostnaderna för att åtgärda fuktskador som påverkar inomhusmiljön till över 100 miljarder kronor. Cirka 90 miljarder beräknas vara kostnaden för åtgärder i småhus. Resterande 10 miljarder kan hänföras till flerbostadshus och lokaler. Samarbete med Linköpings universitet

Peab arbetar sedan flera år tillsammans med en forskargrupp inom området organisk elektronik vid Linköpings Universitet, Campus Norrköping, med målet att ta fram en folietunn fuktsensor utan batteri som kan registrera fukt i byggkonstruktioners väggar och golv. Med hjälp av en avläsningsenhet kan sensorerna avläsas trådlöst genom vägg och golv. – Själva sensorn är egentligen färdig och hittills har de försök vi gjort visat att den fungerar som vi tänkt. Den ligger i en otroligt tunn plastfilm som byggs in i väggen bakom eller under våtskiktet i ett våtutrymme och är egentligen ”död”. Det den gör är att skicka ut en resonansfrekvens som via mätinstrumentet kan omvandlas till en fuktnivå i procent. Detta ger i sin tur en indikation på om en fuktnivå är för hög, säger Lars Gutwasser, logistikchef på Peab. Låg kostnad och hög vinst

Genom att bygga in sensorerna i konstruktionen kan fukt upptäckas i tidigt skede utan att väggen behöver rivas före fuktkontroll. Ju tidigare fukt i konstruktionerna kan upptäckas förväntas reparationskostnaderna minska avsevärt. – Kostnaden för att bygga in sensorer är nästan ingenting. Själva sensorerna kommer att ligga på cirka 25 öre styck. När det gäller mätinstrumentet vet vi ännu inte var det hamnar i kostnad men inte heller den kommer att bli särskilt dyr, förklarar Lars Gutwasser. Idag har vi ett mätinstrument som

Fuktsensorn som kan byggas in i väggen för att kunna påvisa fuktskador i våturtymmen tar inte mer plats än en tunn foliefilm, förklarar Lars Gutwasser, logistikchef på Peab. får kontakt med sensorerna 1-2 decimeter från en vägg och som vi nu vidareutvecklar. Tanken är att få fram ett instrument som är funktionellt även för andra typer av mätningar. Det ultimata hade varit om man kan få in funktionen i en vanlig mobil. Forskar för bättre förutsättningar

Anledningen till att ett byggföretag som Peab tar initiativ till och engagerar sig i forskning på området är att man både bygger, äger och förvaltar fastigheter. Och att man vill införa universitetsforskning i byggbranschen. – Vi har ett forskningsteam vi kallar för Brains & Bricks där vi tillsammans med Linköpings universitet jobbar med att skapa förutsättningar för framtidens byggande. Områdena vi tittar på är bygglogistik, organisk elektronik och visualisering. Eftersom

fukt är ett återkommande problem som dessutom kostar mycket att åtgärda började vi titta på det för några år sedan. Målet för forskningsprojektet är att sensorerna ska kunna tillverkas till låg kostnad i stora mängder och läggas in redan vid tillverkning av väggmaterial. – Förhoppningen är att man skall använda den här produkten både förebyggande och i färdiga byggnader. Jag skulle vilja få in den här fuktsensorn redan hos tillverkaren av exempelvis folier och gipsskivor, säger Lars Gutwasser. Då kan man redan innan montage få indikationer på om det finns fukt i det material man tänkt använda och undvika att bygga in det i en vägg. Testar i skarpt läge

Just nu pågår fälttester bland annat i bostadsområdet Kneippen Syd i Norrkö-

ping. Där har man undersökt hur sensorerna kan byggas in under pågående byggnation både i en yttervägg samt i fastighens våtutrymmen samt om sensorerna ”svarar” på avläsningsutrustningens signaler efter inbyggnad. – Vi har hittills konstaterat att vi får kontakt med sensorerna och skall nu testa av dem under verkliga förhållanden. Framför allt vill vi kontrollera boendets våtutrymmen och få svar på om väggarna håller fukten borta och att bygget är korrekt utfört. Resultaten kommer vi att kunna redovisa under de kommande månaderna. Katarina Petersén Nielsen Källa: Peab

F så ler ld än a 1 i S pla 0 0 ve fo 00 rig nd e er

Först med svensktillverkade LED armaturer med intelligent styrning.

LED armaturer för inom- och utomhusmiljö i stilren design.

ŸSvensk tillverkning

LED är den absolut bästa tekniken för att skapa ljus av energi. LED armaturer ger underhållsfri ŸFastighetsanpassning belysning över mycket lång tid med minimal energiförbrukning. LED är en helt kvicksilverfri ljuskälla som värnar vår miljö på flera sätt. Låg förbrukning, innehåller Ÿ3 olika färgtoner inga tungmetaller och minskat avfall. Ÿ9 till 18 watts effekt Våra fastighetsanpassade armaturer har ställbar dimeffekt och ger även i lågläge rekommenderad belysning i allmänna utrymmen såsom trapphus. Med våra sensoralternativ kan belysning optimeras helt efter kundens behov och komfort. Vår sortiment innehåller dessutom flera modeller med valbar effekt och färg. Att byta konstant lysande armaturer till LED armaturer med lågläges funktion ger en mycket bra energikalkyl med kort återbetalningstid. Vi utför inventerings-, kalkyl och installationsuppdrag åt energismarta fastighetsägare över hela landet och står gärna till tjänst med rekommendationer av er belysningsmiljö.

ŸVandalsäkerhet, IK 10 ŸIsolerklass 2, FI ŸBatteribackup - Evakueringsljus ŸStällbar 10-100% dimeffekt ŸHögsta möjliga IP klass ŸRörelse- och skymningssensor ŸFlera modeller och färgval ŸInbyggd processorstyrd sensor ŸHalogenfritt kablage

info@locklight.se www.locklight.se AVTAL

Motala: 0141-23 95 40 Stockholm: 08-410 510 30 Malmö: 0739-14 47 41

EXPERTGUIDEN

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Bygga Â och Â tĂ¤nka Â â&#x20AC;?grĂśntâ&#x20AC;? Att investera i en miljĂśfĂśrbĂ¤ttring och kanske certifiering av en fastighet ger inte bara en bĂ¤ttre inomhusmiljĂś och ett â&#x20AC;?grĂśnareâ&#x20AC;? hus. Det Ă¤r ett sĂ¤tt att bidra till en bĂ¤ttre miljĂś med minskad energifĂśrbrukning och minskade utslĂ¤pp av koldioxid som fĂśrgiftar vĂĽr jord. Dessutom ger det ett Ăśkat vĂ¤rdet pĂĽ fastigheten och en lĂĽngsiktig vinst fĂśr fastighetsĂ¤garen.

Larissa Kaplan, gruppchef fĂśr MiljĂśmĂ¤rkningsgruppen pĂĽ Skanska Sverige AB

Det â&#x20AC;?grĂśna tĂ¤nketâ&#x20AC;? blir allt mer utbrett i samhĂ¤llet och fastighetsbranschen har pĂĽ senare ĂĽr blivit bĂ¤ttre och bĂ¤ttre pĂĽ att tĂ¤nka lĂĽngsiktigt och miljĂśsmart. EnergisnĂĽla fastigheter som passivhus, miljĂśvĂ¤nliga byggmaterial och certifieringar av olika slag blir allt fler. Ideligen dyker det upp fĂśrbĂ¤ttringar och vidareutvecklingar av bĂĽde byggtekniker och certifikat och det kan vara svĂĽrt att hinna med och hĂĽlla sig uppdaterad. I detta nummer av Expertguiden fĂśrsĂśker vi dĂ¤rfĂśr ta ett helhetsgrepp pĂĽ det â&#x20AC;?grĂśna byggandetâ&#x20AC;? och reda ut nĂĽgra av begreppen. â&#x20AC;&#x201C; Vi ser en stor skillnad idag mot fĂśr bara fem ĂĽr sedan. Folk Ă¤r mycket mer medvetna om vikten av att bygga grĂśnt och att fĂśrvalta sina fastigheter miljĂśmĂ¤ssigt ocksĂĽ lĂĽngsiktigt, sĂ¤ger Larissa Kaplan, gruppchef fĂśr MiljĂśmĂ¤rkningsgruppen pĂĽ Skanska Sverige AB. â&#x20AC;&#x201C; Det bĂśrjar bli en skillnad mellan â&#x20AC;?vi kanske skulle satsa lite pĂĽ miljĂśnâ&#x20AC;? och â&#x20AC;?vi skall gĂśra en rejĂ¤l skillnadâ&#x20AC;?. Men det finns ocksĂĽ en viss okunskap om hur stor pĂĽverkan byggoch fastighetsbranschen faktiskt har pĂĽ vĂĽr miljĂś. Enligt undersĂśkningar som gjorts kan man de facto pĂĽvisa att den bebyggda miljĂśn stĂĽr fĂśr hela 40 procent av koldioxidutslĂ¤ppen och energianvĂ¤ndningen pĂĽ vĂĽr jord. SĂĽ visst kan branschen pĂĽverka. Men fĂśrutom okun-

Energibesparande hus

Hans Eek, arkitekt och expert pĂĽ Passivhus pĂĽ Passivhuscentrum Vad Ă¤r ett â&#x20AC;?passivhusâ&#x20AC;?? Det Ă¤r ett hus med helt tĂ¤t konstruktion som tack vare extra tjock isolering, energisnĂĽla fĂśnster och vĂ¤rmevĂ¤xling pĂĽ ventilationen har en minimerad energifĂśrlust. VĂ¤rmen i ett passivhus kan faktiskt tillfĂśras genom den friskluft som kommer in om man inte vill ha element. De interna vĂ¤rmekĂ¤llorna fĂĽr ocksĂĽ stĂśrre betydelse nĂ¤r fĂśrlusterna Ă¤r smĂĽ. Vilka Ă¤r de stĂśrsta skillnaderna mot ett traditionellt hus? StĂśrsta skillnaden mellan ett passivhus och ett vanligt hus Ă¤r att vĂ¤rmefĂśrlusterna frĂĽn passivhuset Ă¤r lĂ¤gre. Man har dubbelt sĂĽ bra isolering i vĂ¤ggar, tak och golv. Det stĂ¤lls ocksĂĽ hĂśgre kvalitetskrav pĂĽ ett passivhus. Hela omslutningsytan (lufttĂ¤theten i bĂĽde vĂ¤ggar, fĂśnster, dĂśrrar och tak) testas och fuktigheten i byggnadsmaterial tillĂĽts inte vara lika hĂśg som i vanliga hus. Resultatet blir ett jĂ¤mnare inomhusklimat. Passar konceptet passivhus alla slags fastigheter (flerbostads/offentliga byggnader etc)? Jo absolut â&#x20AC;&#x201C; i kontor och andra offentliga byggnader finns ju alla behov fĂśr att ha sĂĽ bra inomhusmiljĂś och sĂĽ billig drift som mĂśjligt. Bygger man nytt sĂĽ tycker jag det borde vara en sjĂ¤lvklarhet att bygga tĂ¤tt och lĂĽngsiktigt ekonomiskt. Men det gĂĽr Ă¤ven att renovera till passivhusstandard. Vad Ă¤r fĂśrdelarna med att investera i ett passivhus kontra ett traditionellt hus? Dels fĂĽr man bĂ¤ttre hĂ¤lsa och jĂ¤mnare klimat

men det finns ocksĂĽ ekonomiska fĂśrdelar. Bygger du ett passivhus idag har du en mycket mindre driftskostnad. Ă&#x201E;ven om man rĂ¤knar in rĂ¤ntan fĂśr de merkostnader som blir sĂĽ fĂĽr man igen pĂĽ bara nĂĽgra ĂĽr. Finns det nĂĽgra nackdelar med att bygga passivhus? Egentligen inte. MĂśjligen att man kan tvingas ta pĂĽ golvytan om man tillĂ¤ggsisolerar en gammal fastighet eller begrĂ¤nsas nĂ¤r man bygger i stan dĂ¤r maxstorlekar fĂśr hus finns. De flesta kommuner tillĂĽter dock tio kvm extra byggyta om du lĂ¤gger till extra isolering i en villa. Och det finns isoleringsmaterial som Ă¤r mer effektivt och tar mindre plats Ă¤n de traditionellt anvĂ¤nda. Finns det nĂĽgra extra kostnader/vinster fĂśrknippade med att bygga ett passivhus? SjĂ¤lva materialkostnaden per lĂ¤genhet hamnar pĂĽ ca 100000 mer, men man kan rĂ¤kna bort kostnaderna fĂśr ett vĂ¤rmesystem, om man vill. Dock blir ĂĽterbetalningstiden mindre Ă¤n 10 ĂĽr pĂĽ insparad energi. Med tanke pĂĽ att en fastighets-Ă¤gare fĂśrmodligen skall fĂśrvalta husen i 50 ĂĽr eller mer Ă¤r det Ă¤r rena vinsten. GĂśr man en livskostnadsanalys ser man att det Ă¤r lĂśnsamt redan frĂĽn fĂśrsta dagen. VarfĂśr byggs det inget mer? Det beror pĂĽ det ekonomiska tĂ¤nkandet dĂ¤r man bara ser investeringen och inte vinsten.

ENERGIEFFEKTIVA HUS Passivhuset handlar bara om energifĂśrlusterna i fastigheten. Sen mĂĽste man ju tillfĂśra FOFSHJ GĂ&#x161;S CĂ&#x152;EF WBSNWBUUFO PN FM * wQMVTFOFSHJIVTw PDI wOPMMFOFSHJIVTw CĂ&#x160;HHF WJEBSFVUWFDLMJOHBS BW QBTTJWIVTFU UBS EĂ&#x160;SFNPU IĂ&#x160;OTZO Ă&#x160;WFO UJMM Ă&#x161;WSJH FOFSHJUJMMGĂ&#x161;STFM 5BOLFO NFE CĂ&#x152;EB Ă&#x160;S BUU EF TLBMM WBSB TKĂ&#x160;MWGĂ&#x161;STĂ&#x161;SKBOEF QĂ&#x152; FM PDI WĂ&#x160;SNF HFOPN en komplettering av ex solpaneler monterade pĂĽ fastigheten. Nollenergihus fĂĽr NBO PN IVTFU Ă&#x160;S IFMU TKĂ&#x160;MWGĂ&#x161;STĂ&#x161;SKBOEF NFEBO QMVTFOFSHJIVTFU GĂ&#x161;SVUPN BUU WBSB TKĂ&#x160;MWGĂ&#x161;STĂ&#x161;SKBOEF EFTTVUPN HFOFSFSBS Ă&#x161;WFSTLPUUTFOFSHJ TPN HĂ&#x152;S UJMMCBLB UJMM FMOĂ&#x160;UFU

skap Ă¤r det ocksĂĽ mĂĽnga som tror att det Ă¤r dyrare att bygga â&#x20AC;?grĂśntâ&#x20AC;?; Vilket det, om man ser till det rent produktionsmĂ¤ssiga och

de faktiska kostnaderna, visserligen kan vara. Men pĂĽ lĂĽng sikt, om man bygger eller

renoverar en fastighet rĂ¤tt, Ă¤r dock vinsten i energifĂśrbrukning sĂĽ stor att man oftast tjĂ¤nat in den investerade summan pĂĽ bara nĂĽgra ĂĽr. â&#x20AC;&#x201C; MĂĽnga fastighetsĂ¤gare gĂśr visserligen enskilda satsningar och ĂĽtgĂ¤rder fĂśr att minska fĂśrbrukningen pĂĽ just energi. Men det finns sĂĽ mycket mer att gĂśra. Mycket handlar om att anvĂ¤nda naturens resurser pĂĽ bĂ¤sta sĂ¤tt och att minska utslĂ¤ppen och gynna miljĂśn genom att till exempel ĂĽka kollektivt, ha effektiv kĂ¤llsortering, ĂĽteranvĂ¤nda material och sĂĽ vidare, sĂ¤ger Larissa Kaplan. Sen, nĂ¤r det gĂ¤ller miljĂścertifiering, handlar nĂ¤stan alla systemen dessutom om att fĂśrbĂ¤ttra inomhusmiljĂśn fĂśr de som lever och arbetar i olika byggnader. MĂĽr vi bĂ¤ttre som mĂ¤nniskor arbetar vi bĂ¤ttre och gĂśr bĂ¤ttre ifrĂĽn oss som privatpersoner. FĂśr att minska bĂĽde utslĂ¤pp och energifĂśrbrukning krĂ¤vs som sagt insatser pĂĽ flera plan. GrundfĂśrutsĂ¤ttningen fĂśr att ett â&#x20AC;?grĂśntâ&#x20AC;? tĂ¤nk och byggande Ăśverhuvudtaget skall kunna utvecklas och Ăśka Ă¤r kunskap och rĂ¤tt instĂ¤llning hos de som Ă¤ger, bestĂ¤ller, bygger och brukar fastigheter. NĂ¤sta steg Ă¤r att faktiskt bygga pĂĽ ett sĂĽdant sĂ¤tt att fastigheterna redan frĂĽn bĂśrjan blir â&#x20AC;?grĂśnaâ&#x20AC;?. Att anvĂ¤nda sig av miljĂśvĂ¤nliga, energisnĂĽla och ĂĽteranvĂ¤ndningsbara mate-

MiljĂśmĂ¤rkt byggmaterial

Gun Nykander, AffĂ¤rsomrĂĽdeschef Material & Energi, MiljĂśmĂ¤rkning Sverige Vad Ă¤r skillnaden mellan miljĂśmĂ¤rkt byggmaterial och vanligt standardmaterial? De SvanenmĂ¤rkta produkterna Ă¤r bland de bĂ¤sta pĂĽ marknaden ur miljĂś- och hĂ¤lsosynpunkt. Vi arbetar utifrĂĽn ett livscykelperspektiv nĂ¤r vi utformar kraven och vi gĂśr kontroller, bĂĽde genom att begĂ¤ra in dokumentation pĂĽ kravuppfyllande och genom besĂśk pĂĽ plats ute i produktionen av SvanenmĂ¤rkta produkter. VĂĽra krav hĂśjs kontinuerligt fĂśr att fĂślja utvecklingen. Vad innebĂ¤r det att anvĂ¤nda miljĂśmĂ¤rkt byggmaterial till en fastighet? Om vi tar exemplet byggskivor sĂĽ stĂ¤ller Svanen bland annat krav pĂĽ anvĂ¤ndning av certifierad trĂ¤rĂĽvara, minimal anvĂ¤ndning av miljĂś- och hĂ¤lsoskadliga Ă¤mnen, hĂĽllbarhet och hur lĂ¤tta de Ă¤r att ĂĽtervinna. BĂśr man anvĂ¤nda sig av miljĂśmĂ¤rkt byggmaterial nĂ¤r man bygger en fastighet? Om man vill vara sĂ¤ker pĂĽ att anvĂ¤nda de bĂ¤sta byggprodukterna ur miljĂś- och hĂ¤lsosynpunkt ska man vĂ¤lja de som Ă¤r miljĂśmĂ¤rkta. Finns det nĂĽgon form av fastighet dĂ¤r det inge gĂĽr/lĂ¤mpar sig? Det vet jag inte. Det borde alltid gĂĽ att vĂ¤lja nĂĽgot miljĂśmĂ¤rkt till en byggnad.

Finns krav pĂĽ den som anvĂ¤nder sig av miljĂśmĂ¤rkt byggmaterial? Vi stĂ¤ller inga krav pĂĽ konsumenten av miljĂśmĂ¤rkta produkter. DĂ¤remot stĂ¤ller vi ofta krav pĂĽ att tillverkaren ska ta fram bra kundinformation och bra bruksanvisningar till konsumenten, fĂśr att sĂ¤kerstĂ¤lla att produkten installeras och anvĂ¤nds rĂ¤tt samt att konsumenten fĂĽr information om avfallsfasen. Till vilka omrĂĽden i en fastighet kan man inte hitta miljĂśmĂ¤rkt byggmaterial? Vi jobbar utifrĂĽn RPS, relevans, potential och styrbarhet och tittar pĂĽ respektive produktomrĂĽde fĂśr att se huruvida de kan bedĂśms utifrĂĽn detta. Det finns mĂĽnga delar i byggnaden som det inte finns kriterier fĂśr och som man dĂ¤rmed inte kan miljĂśmĂ¤rka. Exempel pĂĽ sĂĽdana Ă¤r tak och fasader, spikar o skruvar, vvs, elinstallationer, tapeter, spisar m.m. Detta beror antingen pĂĽ att de Ă¤nnu inte bedĂśmts eller helt enkelt inte passar in. Dock finns mĂśjlighet att utveckla fler kriteriedokument i framtiden. Vilka Ă¤r fĂśrdelarna med att miljĂśmĂ¤rkt byggmaterial? Att du vet att det Ă¤r granskat och att det dĂ¤rmed inte innehĂĽller farliga Ă¤mnen som vi fĂśrbjudit i vĂĽra kriterier. Finns nĂĽgra nackdelar med miljĂśmĂ¤rkt byggmaterial? Inte vad jag kan komma pĂĽ.

MILJĂ&#x2013;MĂ&#x201E;RKTA BYGGMATERIAL ,SJUFSJFS GJOOT GĂ&#x161;S IVT HPMW CZHHTLJWPS LĂ&#x161;LT P CBESVNTJOSFEOJOHBS GĂ&#x161;OTUFS P EĂ&#x161;SSBS WĂ&#x160;SNFQVNQBS LBNJOFS CJPCSĂ&#x160;OTMFQBOOPS UWĂ&#x160;UU PDI EJTLNBTLJOFS LFNJTLB CZHHQSPEVLUFS PDI JOPNIVTGĂ&#x160;SH 'Ă&#x161;SFUBH IBS BOTĂ&#x161;LU PDI GĂ&#x152;UU MJDFOT GĂ&#x161;S QSPEVLUFS JOPN TBNUMJHB BW EFTTB PNSĂ&#x152;EFO 'VMMTUĂ&#x160;OEJH MJTUB QĂ&#x152; 4WBOFONĂ&#x160;SLUB QSPEVLUFS finns pĂĽ vĂĽr hemsida www.svanen.se

EXPERTGUIDEN

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

rial, isolera rĂ¤tt och tĂ¤tt och anvĂ¤nda rĂ¤tt tekniker fĂśr uppvĂ¤rmning och ventilation samt optimera ĂĽtervinning av energi och vĂ¤rme Ă¤r ytterligare nĂĽgra steg i rĂ¤tt riktning. Att sedan tĂ¤nka vidare i form av var man placerar sin fastighet i relation till naturresurser och kommunikationer eller fundera Ăśver hur man hanterar sopsortering, fĂśrbrukning av kontorsmaterial och sĂĽ vidare Ă¤r ytterligare saker att ha med i tanken. Men det handlar inte bara om vad vi gĂśr med det nya â&#x20AC;&#x201C; vi kan ocksĂĽ fĂśrbĂ¤ttra det â&#x20AC;?grĂśnaâ&#x20AC;? tĂ¤nket och skapa bĂ¤ttre fĂśrutsĂ¤ttningar i gamla fastigheter. â&#x20AC;&#x201C; Om vi ser pĂĽ befintliga byggnader med sĂĽdĂ¤r fem, tio ĂĽr pĂĽ nacken finns det massor att gĂśra fĂśr att miljĂśfĂśrbĂ¤ttra, sĂ¤ger Larissa Kaplan. DĂ¤r har vi pĂĽ Skanska bl.a. jobbat med vĂĽrt eget kontor i MalmĂś som faktiskt Ă¤r Ă¤nda frĂĽn 1969. Vi gjorde en inventering i huset Ăśver vad som fanns och kunde

bytas ut mot bĂ¤ttre energisnĂĽlare alternativ och sen bytte vi ut det allteftersom. Det handlade om underhĂĽll och fĂśrbĂ¤ttringar av allt frĂĽn belysning, ventilation och uppvĂ¤rmning till hur vi anvĂ¤nde byggnaderna; Vad vi hade fĂśr inkĂśp kring mat och kontorsmaterial och vilka armaturer vi hade och var de kĂśptes in. Vi har Ă¤ven tittat pĂĽ hur vi som anvĂ¤nder miljĂśn till och frĂĽn jobbet kunde bidra. Bland annat har vi uppmuntrat anstĂ¤llda att anvĂ¤nda cyklar och elmopeder som fĂśretaget bistĂĽr med. Och vi har tidtabeller fĂśr bussar, tĂĽg och all kollektivtrafik tillgĂ¤ngligt fĂśr alla i receptionen. Vi har till och med minskat antalet p-platser i huset fĂśr att minimera antalet biltransporter till jobbet. Katarina PetersĂŠn Nielsen

MiljĂśklassifisering av fastigheter Catarina Warfvinge, Teknisk chef, Sweden Green Building Council Vad innebĂ¤r en certifiering/mĂ¤rkning av en fastighet? MĂ¤rkningen visar att byggnaden har bedĂśmts utifrĂĽn sin miljĂśpĂĽverkan. Gemensamt fĂśr systemen Ă¤r att kontrollpunkter valts ut som anses viktigare Ă¤n andra. Byggnaden bedĂśms och fĂĽr poĂ¤ng eller betyg pĂĽ var och en. FĂśr att den ska certifieras krĂ¤vs ett visst antal summerade poĂ¤ng eller sammanvĂ¤gda delbetyg. Begreppet certifierad betyder att klassningen Ă¤r granskad av oberoende specialister. Vad Ă¤r skillnaden mellan dem lite Ăśvergripande/generellt? GreenBuilding Ă¤r enklast att genomfĂśra dĂĽ den endast bedĂśmer lĂĽg energianvĂ¤ndning. I MiljĂśbyggnad kontrolleras byggnaden pĂĽ sexton punkter inom energi, inomhusmiljĂś och material, oberoende av husets placering. LEED och BREEAM tar ett stĂśrre grepp, och bedĂśmer tomten, kommunikationerna och hantering av miljĂśfrĂĽgor under byggprocessen. Totalt har dessa system ett knappt femtiotal kontrollpunkter. Svanen bedĂśmer byggprocessen samt energi, kemikalier och inomhusmiljĂś. Vilka krav stĂ¤lls pĂĽ fastighetsĂ¤garen om man vill miljĂścertifiera en fastighet? Vem som helst kan certifiera sina byggnader oberoende om det gĂ¤ller bostĂ¤der, kontor, skolor, hotell, sjukhus mm. Det svĂĽra Ă¤r att vĂ¤lja system, det ska passa in i fĂśrvaltningen, stĂ¤mma med miljĂśambitionen, hyresgĂ¤ster och kĂśpare. Det finns handledningar med instruktioner om hur man gĂĽr till vĂ¤ga, berĂ¤kningsverktyg som kan anvĂ¤ndas, redovisningskrav. Enklast Ă¤r att anlita en person som Ă¤r utbildad i systemet. Kan man miljĂścertifiera en gammal fastighet eller gĂ¤ller det bara fĂśr nya? Det gĂĽr att certifiera bĂĽde nyproducerade och befintliga byggnader. GreenBuilding och

MiljĂśbyggnad Ă¤r populĂ¤ra att anvĂ¤nda vid ombyggnad. GreenBuilding speciellt vid energirenovering. MiljĂśbyggnad fĂśr att fĂĽ kontroll pĂĽ viktiga kvaliteter som energi, fuktsĂ¤kerhet, buller, radon, termisk komfort, dagsljus, farliga Ă¤mnen, luftkvalitet etc. BĂśr man miljĂścertifiera fastigheter och varfĂśr? Viktigast Ă¤r naturligtvis att minska miljĂśbelastningen frĂĽn byggsektorn. Det Ă¤r lika bra att bĂśrja miljĂśarbetet nu, vi fĂĽr fĂśrmodligen annars betala det senare i form av ĂĽtgĂ¤rder efter direktiv frĂĽn myndigheter, hĂśgre energiavgifter etc. Genom att certifiera fĂĽr man inte bara reda pĂĽ att t ex komforten Ă¤r bra utan ocksĂĽ hur bra. FĂśr nyproduktion kan det vara ett sĂ¤tt fĂśr fastighetsĂ¤gare att fĂśrsĂ¤kra sig om att man fĂĽr det som bestĂ¤llts. Vilka Ă¤r fĂśrdelarna med att certifiera en fastighet? FĂśrutom att visa sitt miljĂśarbete Ă¤r marknadsvĂ¤rdet stort och vĂ¤xande. Det lockar hyresgĂ¤ster med mĂĽl att sitta i miljĂścertifierat hus och ger kĂśpare en objektiv bedĂśmning av kvaliteter som komfort och energianvĂ¤ndning. Det ger kontroll Ăśver framtida kostnader och innebĂ¤r att byggnaden t ex inventeras pĂĽ farliga Ă¤mnen och fuktskador. Finns nĂĽgra nackdelar med att certifiera en fastighet? MĂśjligtvis att det Ă¤r fĂśrknippat med en kostnad och en viss omstĂ¤llning vid byggande och fĂśrvaltning. Dessa bĂśr man dock se som en investering med direkt koppling till driftkostnad och nĂśjda hyresgĂ¤ster.

CERTIFIERING %F WBOMJHBTUF TZTUFNFO GĂ&#x161;S NJMKĂ&#x161;DFSUJGJFSJOH J 4WFSJHF JEBH Ă&#x160;S (SFFO#VJMEJOH .JMKĂ&#x161;CZHHOBE -&&% #3&&". PDI 4WBOFO %F Ă&#x160;S PMJLB PNGBUUBOEF PDI EFU Ă&#x160;S WJLUJHU BUU NBO WĂ&#x160;MKFS SĂ&#x160;UU TZTUFN UJMM SĂ&#x160;UU CZHHOBE PDI TZGUF )Ă&#x160;S JOUJMM MJTUBS WJ EF WBOMJHBTUF NFE FO LPSU GĂ&#x161;SLMBSJOH .FS BUU MĂ&#x160;TB PN EF PMJLB DFSUJGJFSJOHBSOB GJOOT IPT 4XFEFO (SFFO #VJMEJOH $PVODJM XXX THCD TF TBNU .JMKĂ&#x161;NĂ&#x160;SLOJOH 4WFSJHF IVWVENBO GĂ&#x161;S 4WBOFO PDI &6 &DPMBCFM XXX TWBOFO TF

MiljĂśbyggnad

LEED

(tidigare MiljĂśklassad byggnad)

The LEEDâ&#x201E;˘ Green Building Rating SystemĂ¤r det mest kĂ¤nda bedĂśmningssystemet, utvecklat av administrerat av den icke vinstdrivande fĂśreningen U.S. Green Building Council. Den fĂśrsta versionen kom ut 1999.

.JMKĂ&#x161;CZHHOBE Ă&#x160;S FUU DFSUJGJFSJOHT TZTUFN TPN CBTFSBT QĂ&#x152; TWFOTLB CZHH PDI NZOEJHIFUTSFHMFSÍ&#x192;TBNU TWFOTL CZHHQSBYJT %FU Ă&#x160;S GĂ&#x161;SIĂ&#x152;MMBOEFWJT FOLFMU PDI LPTUOBETFGGFLUJWU NFO Ă&#x160;OEĂ&#x152; WFSLOJOHTGVMMU GĂ&#x161;S BUU TLBQB NJMKĂ&#x161;NĂ&#x160;TTJHU IĂ&#x152;MMCBSB CZHHOBEFS .FE .JMKĂ&#x161;CZHHOBE fĂĽr du ett kvitto pĂĽ viktiga kvaliteter IPTÍ&#x192;FO CZHHOBEÍ&#x192;WBE HĂ&#x160;MMFS FOFSHJ inomhusmiljĂś och material. .JMKĂ&#x161;CZHHOBE BOWĂ&#x160;OET GĂ&#x161;S OZ producerade och CFGJOUMJHB CZHHOBEFS oavsett storlek.

Breeam BREEAM har utvecklat olika VUWĂ&#x160;SEFSJOHTWFSLUZH PDI NBOVBMFS GĂ&#x161;S PMJLB UZQFS BW CZHHOBEFS %FTTB LBO BOWĂ&#x160;OEBT GĂ&#x161;S TĂ&#x152;WĂ&#x160;M CFGJOUMJHB CZHHOBEFS TPN VOEFS QSPKFLUFSJOH #ZHHOBEFSOBT NJMKĂ&#x161;QSFTUBOEB CFEĂ&#x161;NT inom ett antal olika omrĂĽden. Det finns NJOJNJLSBW QĂ&#x152; BUU VQQOĂ&#x152; QPĂ&#x160;OH WBE HĂ&#x160;MMFS QSPKFLUMFEOJOHFO CZHHOBEFOT FOFSHJBOWĂ&#x160;OEOJOH JOPNIVTLMJNBU TĂ&#x152;TPN WFOUJMBUJPO PDI CFMZTOJOH vattenhushĂĽllning, avfallshantering TBNU NBSLBOWĂ&#x160;OEOJOH PDI QĂ&#x152;WFSLBO QĂ&#x152; OĂ&#x160;SNJMKĂ&#x161;O .FE #3&&". CFEĂ&#x161;NT PDI QPĂ&#x160;OHTĂ&#x160;UUT Ă&#x160;WFO IVS CZHHOBEFO MJHHFS J GĂ&#x161;SIĂ&#x152;MMBOEF UJMM BMMNĂ&#x160;OOB LPNNVOJLBUJPOTNFEFM WBM BW CZHHOBETNBUFSJBM PDI WJMLB GĂ&#x161;SPSFOJOHBS CZHHOBEFO LBO HF VQQIPW UJMM &YUSBQPĂ&#x160;OH LBO VQQOĂ&#x152;T GĂ&#x161;S IVS JOOPWBUJW CZHHOBEFO Ă&#x160;S J TJOB UFLOJTLB lĂśsningar. %F PMJLB OJWĂ&#x152;FSOB Ă&#x160;S 1"44 (00% 7&3: GOOD, EXCELLENT och OUTSTANDING. 'Ă&#x161;S BUU VQQOĂ&#x152; EFU IĂ&#x161;HTUB CFUZHFU 06545"/%*/( LSĂ&#x160;WT QSPDFOU BW NBYJNBM QPĂ&#x160;OH HPEB JOOPWBUJWB MĂ&#x161;TOJOHBS TBNU FO HPELĂ&#x160;OE VQQGĂ&#x161;MKOJOH efter tre ĂĽr.

GreenBuilding (SFFO#VJMEJOH Ă&#x160;S FUU &6 JOJUJBUJW som lanserades 2004 fĂśr att snabba QĂ&#x152; FOFSHJFGGFLUJWJTFSJOHFO J CZHH och fastighetssektorn. I Sverige har (SFFO#VJMEJOH CMJWJU FUU TUBSLU WBSVNĂ&#x160;SLF fĂśr energibesparing och i maj 2011 hade DB MPLBMCZHHOBEFS DFSUJGJFSBUT GreenBuilding riktar sig till fĂśretag, GBTUJHIFUTĂ&#x160;HBSF PDI GĂ&#x161;SWBMUBSF TPN WJMM FGGFLUJWJTFSB FOFSHJBOWĂ&#x160;OEOJOHFO J TJOB MPLBMFS Í&#x192; ,SBWFU Ă&#x160;S BUU CZHHOBEFO BOWĂ&#x160;OEFS NJOESF FOFSHJ Ă&#x160;O UJEJHBSF FMMFS KĂ&#x160;NGĂ&#x161;SU NFE OZCZHHOBETLSBWFO J BBR. De fĂśretag som vill ansluta sig till QSPHSBNNFU (SFFO#VJMEJOH CFTUĂ&#x160;NNFS TKĂ&#x160;MWB PNGBUUOJOHFO BW TJUU EFMUBHBOEF .BO LBO CMJ QBSUOFS QĂ&#x152; CZHHOBET FMMFS GĂ&#x161;SFUBHTOJWĂ&#x152; OJWĂ&#x152; %FO GĂ&#x161;STUOĂ&#x160;NOEB 1BSUOFST HĂ&#x160;MMFS PN NBO IBS FO FMMFS GMFSB CZHHOBEFS TPN GĂ&#x161;SWĂ&#x160;OUBT LMBSB LSBWFO %FO BOESB $PSQPSBUF 1BSUOFST HĂ&#x160;MMFS PN NBO IBS UJP FMMFS GMFS CZHHOBEFS J &VSPQB PDI NFS Ă&#x160;O BW EFN LBO MFWB VQQ UJMM kraven. FĂśretag och organisationer som stĂśdjer GreenBuilding Partners i effektiviseringsprocessen kan bli GreenBuilding StĂśdjande fĂśretag.

-&&% Ă&#x160;S BOQBTTBU GĂ&#x161;S BMMB UZQFS BW CZHHOBEFS HFOPN BUU PMJLB WFSTJPOFS utvecklats frĂĽn grundversionen. LEED LBO BOWĂ&#x160;OEBT J TĂ&#x152;WĂ&#x160;M QSPKFLUFSJOHT och driftstadiet samt fĂśr befintlig CZHHOBE %FO WFSTJPO BW -&&% TPN PGUBTU BOWĂ&#x160;OET GĂ&#x161;S BUU DFSUJGJFSB kommersiella fastigheter bedĂśmer CZHHOBEFOT NJMKĂ&#x161;QSFTUBOEB VUJGSĂ&#x152;O PNSĂ&#x152;EFOB /Ă&#x160;SNJMKĂ&#x161; WBUUFOBOWĂ&#x160;OEOJOH FOFSHJBOWĂ&#x160;OEOJOH material samt inomhusklimat. %Ă&#x160;SUJMM LBO CPOVTQPĂ&#x160;OH VQQOĂ&#x152;T GĂ&#x161;S innovation i projektet och regionala IĂ&#x160;OTZOTUBHBOEFO 4ZTUFNFU CZHHFS QĂ&#x152; FO QPĂ&#x160;OHTLBMB EĂ&#x160;S NBYQPĂ&#x160;OHFO Ă&#x160;S -Ă&#x160;HTUB OJWĂ&#x152;O J -&&% Ă&#x160;S $FSUJGJFSBE 'Ă&#x161;S BUU GĂ&#x152; EFOOB DFSUJGJFSJOH LSĂ&#x160;WT NJOTU QPĂ&#x160;OH %Ă&#x160;SFGUFS GJOOT OJWĂ&#x152;FSOB Silver, Guld och Platinum, EĂ&#x160;S IĂ&#x161;HTUB CFUZH 1MBUJOVN LSĂ&#x160;WFS BUU CZHHOBEFO VQQOĂ&#x152;S QPĂ&#x160;OH FMMFS NFS

Svanen 4WBOFO Ă&#x160;S FO OPSEJTL NJMKĂ&#x161;NĂ&#x160;SLOJOH PDI GJOOT J OVMĂ&#x160;HFU GĂ&#x161;S PMJLB LBUFHPSJFS BW WBSPS PDI UKĂ&#x160;OTUFS * 4WFSJHF Ă&#x160;S EFU BW CFGPMLOJOHFO TPN LĂ&#x160;OOFS UJMM 4WBOFO PDI MJUBS QĂ&#x152; BUU 4WBOFO Ă&#x160;S FUU CSB WBM GĂ&#x161;S NJMKĂ&#x161;O 4WBOFONĂ&#x160;SLOJOH BW TNĂ&#x152;IVT lanserades 2005 och sedan Ă&#x160;S EFU PDLTĂ&#x152; NĂ&#x161;KMJHU BUU 4WBOFONĂ&#x160;SLB GMFSCPTUBETIVT PDI GĂ&#x161;STLPMFCZHHOBEFS -JDFOTBOTĂ&#x161;LBSFO LBO WBSB FUU CZHHCPMBH FMMFS FO CFTUĂ&#x160;MMBSF CZHHIFSSF PDI MJDFOT LBO TĂ&#x161;LBT CĂ&#x152;EF GĂ&#x161;S UZQIVTLPODFQU PDI GĂ&#x161;S FOTLJMEB CZHHQSPKFLU EPDL FOEBTU OZQSPEVLUJPO 4WBOFONĂ&#x160;SLOJOH BW IVT PNGBUUBS energi, innemiljĂś, material/ LFNJLBMJFS TBNU CZHHQSPDFTT PDI TUĂ&#x160;MMFS PCMJHBUPSJTLB LSBW TBNU LSĂ&#x160;WFS BUU BW QPĂ&#x160;OH VQQOĂ&#x152;T ,SBWFO JOOFCĂ&#x160;S CMBOE BOOBU CĂ&#x160;UUSF FOFSHJQSFTUBOEB Ă&#x160;O MBHLSBW FOFSHJFGGFLUJWB WJUWBSPS PDI MKVTLĂ&#x160;MMPS minimalt med skadliga kemikalier i CZHHWBSPS TBNU USĂ&#x160;WJSLF GSĂ&#x152;O IĂ&#x152;MMCBSU TLPHTCSVL %FTTVUPN TUĂ&#x160;MMFS 4WBOFO LSBW QĂ&#x152; JOEJWJEVFMM NĂ&#x160;UOJOH BW varmvatten vilket gĂśr att de boende GĂ&#x152;S Ă&#x152;UFSLPQQMJOH QĂ&#x152; TJO BOWĂ&#x160;OEOJOH PDI EĂ&#x160;SNFE JODJUBNFOU BUU GĂ&#x161;SĂ&#x160;OESB TJUU CFUFFOEF 'Ă&#x161;S FUU 4WBOFONĂ&#x160;SLU IVT LSĂ&#x160;WT Ă&#x160;WFO HPE BWGBMMTIBOUFSJOH QĂ&#x152; CZHHBSCFUTQMBUTFO PDI HFEJHOB SVUJOFS GĂ&#x161;S TUZSOJOH BW CZHHQSPDFTTFO och egenkontroll. /Ă&#x160;S EFU HĂ&#x160;MMFS TNĂ&#x152;IVT TĂ&#x152; IBS 4LBOTLB MJDFOT PDI OĂ&#x160;SNBSF TNĂ&#x152;IVT IBS CZHHUT IJUUJMMT 'Ă&#x161;S 4WBOFONĂ&#x160;SLUB flerbostadshus finns tre licensinnehavare; Skanska, Veidekke PDI 'BNJMKFCPTUĂ&#x160;EFS J (Ă&#x161;UFCPSH )JUUJMMT IBS GFN 4WBOFONĂ&#x160;SLUB flerbostadshus uppfĂśrts.

HÅLLBART BYGGANDE

Med sikte på framtiden

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Ett smycke för dörren

Förutom att ett entrétak är funktionellt och praktiskt kan det bli ett riktigt smycke för huset. Företaget Designtak producerar specialdesignade entretak i form av färdiga produkter. Det finns många fördelar med att använda sig av prefabricerade tak. De är både snygga, funktionella och har en enkel konstruktion. Taken byggs i aluminium som är ett funktionellt och hållbart material. Tillsammans med en arkitekt och kundens önskemål kan ett tak även bli som ett smycke för dörren.

De senaste årens trend med att ha snygga entréer håller i sig och det har blivit allt viktigare med utseendet på detaljer vid husbyggnationer. – Ett snyggt designat tak kan bli som ett smycke för hela entrén, säger Eddie Wingren, delägare på företaget Designtak. – Med en rätt placerad belysning kan man även åstadkomma ytterligare estetiska effekter på en entré och vi använder oss ofta av infällda spottar eller Ledlampor på våra tak. Ett snyggt tak ovanför dörren blir en viktig del av utseendet på hela entrén.

Färdiga produkter

Företaget har tillverkat prefabricerade tak sedan 2009. Idén med att använda sig av en monteringskonsol fick man från en av IKEAS konsolhyllor, berättar Eddie Wingren. Designtak sköter hela processen från idé till färdig produkt. Man samarbetar med husarkitekter när det gäller hur konstruktionen av taket ska se ut. Själva produktionen görs av professionella plåtslagare i en verkstad och är hundra procent hantverk. – Genom att kombinera avancerat plåtslageri med en enkel distribution minskar kostanden eftersom vi inte behöver anlita så många mellanhänder, säger Eddie Wingren. När produktionen är klar skickas produkterna till en kvalitetsansvarig för kontroll innan vi levererar produkten till kunden. Aluminium ett bra och hållbart material

Taken produceras i en aluminiumkonstruktion som sedan kläs med vanlig plåt. Aluminium är ett hållbart material och är en bra investering, förklarar Eddie Wingren. Ytterligare en fördel med tak i aluminium är att de är lätta och smidiga att transportera, vilket även ger en minskad transportkostnad. – Våra tak har en enkel konstruktion och är enkla att montera vilket även innebär att kunden inte behöver anlita hantverkare och undviker ytterligare kostnader. Två personer kan montera upp ett tak på några timmar. Många fördelar med prefabricerade tak

Traditionella tak byggs ofta i trä och har en avsevärt kortare livslängd än tak i aluminium. Trätak kräver också helt andra förutsättningar både när det gäller produktion och vid montering. Plexiglas är populärt att använda som entretak men kräver mer underhåll och har inte lika lång livslängd. – Det är avsevärt billigare med prefabricering än det traditionella att tillverka på plats, säger Eddie Wingren. För närvarande arbetar vi med ett stort projekt i Sollentuna för Stena Fastigheter där vi gör runda specialdesignade tak för ett stort bostadsrättsområde. Designtak har även gjort ett stort arbete för HSB i Kalmar där har man har valt att fräscha upp fastigheternas fasader. – Eftersom vi planerar våra arbeten i samråd med arkitekter och kundens behov kan vi erbjuda både spännande och unika konstruktioner. Christina Johnson Produktionen av taken sker av professionella plåtslagare i Designtaks egna lokaler. Härifrån levereras de helt färdigproducerade för slutmontering hos kund.

SE MER: MED VÄRMEKAMERORNA FRÅN TESTO.

19 990:-

Med den vridbara displayen kan du se in i varje hörn: Nya testo 876.

Väldigt mycket bildkvalitet för pengarna testo 875.

Mellanmodellen med mycket prestanda, nu till ännu lägre pris testo 881. Med 320 x 240 pixlar, kan du upptäcka varenda detalj: testo 882.

031-704 10 70 · www.Nordtec.se

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

HÅLLBART BYGGANDE

Hållbarhet handlar om att bygga i tegel Många som bygger ett nytt hus väljer ett lågenergihus. Det sänker värmekostnaderna och minskar koldioxidutsläppen. Men om man vill bygga hållbart ska man använda tegel i stället för trä. Det är ett steg mot långsiktig hållbarhet när alltfler svenskar väljer att bygga villor som lågenergihus. En mycket hög isolering i väggarna, en tät konstruktion och återanvändning av överskottsvärme är effektiva metoder som krymper värmekostnaderna och samtidigt ger miljön en hjälpande hand.

Hittills har fokus legat på isolering och på nya energisystem men det finns också goda skäl att se på valet av byggmaterial i förhållande till långsiktig hållbarhet. Flera undersökningar visar nämligen att typen av byggmaterial i husets klimatskärm påverkar inte bara totalekonomin och miljöbelastningen på kort sikt utan under husets hela livslängd. Byggmaterialen påverkar dessutom inomhusklimatet. Lägre underhållskostnad och högre livslängd

– Vid nybyggnation bör man välja tegel i stället för trä. Investeringen är ungefär densamma men underhållskostnaderna blir betydligt lägre. Dessutom har ett murat hus en livslängd på mer än hundra år, vilket ökar värdet vid en försäljning, säger Tommy Bisgaard, direktör i den svensk-danska branschorganisationen Tegelinformation.se. Han är också ordförande i miljökommissionen inom den europeiska branschorganisationen TBE (Tiles and Bricks of Europe) och sitter med i standardiseringsutskottet inom EU, som arbetar med definitionerna på långsiktig hållbarhet i byggandet. – När vi talar om byggmaterial så är det stor skillnad på om vi bara tittar på den påverkan som sker tills byggmaterialet har lämnat fabriksporten eller om man är mera korrekt och beräknar hela livscykelförloppet för ett byggmaterial. Det vill säga från vag-

Livslängden för ett hus som är murat är över hundra år. Och allt material är 100 procent återvinningsbart.

gan till graven. Då blir det nämligen också aktuellt att tala om hur vi använder och underhåller produkten, samt själva hållbarheten. Det är också viktigt om väggen håller värmen eller inte. Och när huset ska rivas är det också skillnad på om vi måste forsla bort materialet eller om det kan återanvändas, förklarar Tommy Bisgaard. 100 procents återanvändning

Träfasader, som kräver behandling med träskyddsmedel, kan innehålla kopparföreningar eller andra miljöfarliga ämnen baserade på till exempel klorföreningar, och därför kan man inte bara deponera bräderna när de ska bytas ut efter ungefär 35 år. Enligt Tommy Bisgaard väljer många den lätta, men för miljön olyckliga, lösningen att elda upp de behandlade bräderna. Det är sällan lagligt. Under förbränningen av behandlat trä kan dioxiner utvecklas, och de är mycket skadliga och har svårt för att brytas ner i naturen. Det är helt annorlunda med tegel, som inte ger några negativa effekter på miljön, eftersom det utan problem kan återanvändas. 100 procent av det murade byggandet kan återanvändas till andra ändamål när huset rivs. Det kan bland annat användas för tillverkning av nytt byggmaterial eller som markutfyllnader vid större anläggningsarbeten. Källa: Tegelinformation

HĂ&#x2026;LLBART BYGGANDE

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Positive Â Footprint Â Housing â&#x20AC;&#x201C; ett internationellt fĂśredĂśme inom hĂĽllbart boende och bostadsbyggande â&#x20AC;&#x201C; Riksbyggen som kooperativt fĂśretag har sedan starten 1940, dĂĽ med Sveriges fĂśrsta professor i stadsplanering Uno Ă&#x2026;hrĂŠn som vd, agerat samhĂ¤llsbyggare och arbetat fĂśr lĂĽngsiktigt hĂĽllbara bostadsmiljĂśer. Vi ville nu ta ett initiativ och etablera en kunskapsmiljĂś dĂ¤r vi kan lĂ¤ra oss Ă¤nnu mer om hĂĽllbart bostadsbyggande i framtiden, inte bara i teorin, utan Ă¤ven i praktiken, berĂ¤ttar Michael Ekberg, regionchef Riksbyggen. Positive Footprint Housing bygger Ă¤ven vidare pĂĽ en lĂĽng tradition av demonstrationsbyggande i GĂśteborgs historia nĂ¤r det gĂ¤ller boende och bostĂ¤der; Dicksonska stiftelsens bostĂ¤der i Haga och Annedal pĂĽ tidigt 1900tal, de flexibla JĂ¤rnbrottshuset frĂĽn 1950-talet, kollektivhus i BergsjĂśn pĂĽ 60-talet fĂśr att nĂ¤mna nĂĽgra exempel. Nu Ă¤r det social hĂĽllbarhet, energieffektivitet och minskad miljĂśpĂĽverkan som stĂĽr i fokus och omfattar forskarkompetens inom sĂĽvĂ¤l arkitektur och teknik som social hĂĽllbarhet. â&#x20AC;&#x201C; Det handlar om att ta tillvara den senaste kunskapen om utformning, energifĂśrbrukning, materialval samt byggmetoder och samtidigt finna smidiga, flexibla

Positive Footprint Housing Ă¤r ett samarbetsprojekt i GĂśteborg mellan Chalmers, Riksbyggen, GĂśteborgs universitet och Johanneberg Science Park med syftet att skapa ett helhetstĂ¤nkande kring hĂĽllbar bostads- och stadsutveckling med mĂ¤nniskan i centrum. Ett forskningsprojekt och ett bostadsprojekt genomfĂśrs parallellt och blir bĂśrjan pĂĽ ett lĂĽngsiktigt samarbete dĂ¤r forskare och studenter kan utvĂ¤rdera de senaste resultaten i ett fullskalelaboratorium.

Att vara med och etablera en kunskapsmiljĂś ger alla i projektet en mĂśjlighet att lĂ¤ra sig Ă¤nnu mer om hĂĽllbart bostadsbyggande i framtiden. BĂĽde i teori och praktik menar Michael Ekberg, regionchef Riksbyggen.

lĂśsningar Ăśver tid som underlĂ¤ttar en hĂĽllbar livsstil. Dessutom ska hĂ¤nsyn tas till de boendes behov med olika ekonomiska fĂśrutsĂ¤ttningar, blandade generationer och mĂĽngfald i familjestrukturer, fortsĂ¤tter Michael Ekberg. Riksbyggen finansierar forskare

Johanneberg Science Parks samverkansplattform SamhĂ¤llsbyggnad erbjuder en neutral miljĂś fĂśr tvĂ¤rvetenskapligt idĂŠ- och kunskapsutbyte. Projektet, som Ă¤r en del av samverkansplattformen, inleds i och med att Riksbyggen finansierar forskare och doktorander frĂĽn Chalmers och Socialt arbete pĂĽ GĂśteborgs universitet. MĂĽlet Ă¤r ha ett fĂ¤rdigt bostadshus 2015 i nĂ¤ra anslutning till Chalmers. Forskningsprojektet startade i januari 2012 med en kunskapsĂśversikt medan tvĂĽ masterskurser med koppling till projektet redan tidigare dragit igĂĽng och studenterna haft en fĂśrsta redovisning. â&#x20AC;&#x201C; Chalmers fĂĽr nu tillgĂĽng till en demonstrationsmiljĂś fĂśr utveckling av bĂĽde utbildning och forskning inom boende och bostadsbyggnad, vilket kommer ge helt nya

mĂśjligheter att attrahera bĂĽde studenter, forskare och internationella besĂśkare. Det stĂ¤rker ocksĂĽ samverkan mellan arkitekter, ingenjĂśrer och samhĂ¤llsvetare, vilket Ă¤r nĂśdvĂ¤ndigt fĂśr en hĂĽllbar stadsutveckling sĂ¤ger professor Catharina Dyrssen, ledare fĂśr Arkitekturinstitutionen pĂĽ Chalmers. â&#x20AC;&#x201C; Social hĂĽllbarhet Ă¤r ett centralt perspektiv i dagens diskussion om sociala relationer och problem i samhĂ¤llet. Det handlar sĂĽvĂ¤l om att fĂśrstĂĽ och vĂ¤rdera den situation vi lever i, som att hitta en grund fĂśr hur den framtida utvecklingen kan pĂĽverkas och utformas. Det hĂ¤r projektet ger en spĂ¤nnande mĂśjlighet att arbeta med sĂĽdana frĂĽgor tillsammans med andra forskare och samhĂ¤llsaktĂśrer, sĂ¤ger BjĂśrn Andersson, universitetslektor pĂĽ Institutionen fĂśr socialt arbete, GĂśteborgs universitet. Johanneberg Science Parks ambition Ă¤r dessutom att lĂĽta projektet bli en del av utvecklingen av Campus Johanneberg och nĂ¤romrĂĽdet. â&#x20AC;&#x201C; ChalmersomrĂĽdet ska vara en plats inte bara fĂśr verklig samverkan utan ocksĂĽ en del av staden som lever och lockar mĂ¤nniskor sĂĽvĂ¤l dag som kvĂ¤ll. PĂĽ sĂĽ sĂ¤tt skapas ett omrĂĽde som kan bidra till vĂ¤rden fĂśr grannar, fĂśretag, studenter och forskare. Det Ă¤r viktigt fĂśr den framtida tillvĂ¤xten och fĂśr hela regionen, sĂ¤ger Mats Bergh, VD Johanneberg Science Park. KĂ¤lla: Riksbyggen

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

HÅLLBART BYGGANDE

Minskar koldioxidförbrukningen motsvarande 65 000 bilars årsförbrukning Ett samarbete mellan cellplasttillverkaren BEWi och träindustrikoncernen Derome har resulterat i en ny typ av grund. Den nya grunden sparar in 20 procent på allt – råvara, energiförbrukning, utrymme och transporter. Men viktigast av allt är att den begränsar koldioxidutsläppen avsevärt. Enbart i Skandinavien kan nyheten innebära en besparing på ca 425 000 ton CO2. Det motsvarar ett helt års koldioxidförbrukning för ca 65 000 bilar.

Den nya grunden är i grå cellplast och har samma isolervärden som traditionell teknik. Nyheten är materialåtgången som är 20 procent lägre. – Less is more. Det finns en stor vinst i att skapa mer av mindre. Den nya grunden Ragnar är ett bra exempel på det. Höjden på grunden har minskats från 400 millimeter till 320 millimeter och fått en ny konstruktion som inte kräver samma mängd betong och dessutom eliminerar köldbryggor. Men framför allt sparar vi tid, pengar och miljö i alla led, säger Martin K Bekken som är försäljningschef på BEWi i Danmark och Sverige. 20 % mindre tid, pengar och miljöpåverkan

När materialmängden minskas med 20

procent minskar förbrukningen av naturtillgångar och energi med motsvarande siffra. Och i den takten fortsätter besparingarna på emballage, transporter och lastutrymme, dieselförbrukning och vägslitage, lagerutrymme, spill och emballage på byggplatsen samt vikten som byggarbetarna bär omkring på. – Med små och enkla medel kan man åstadkomma revolutionerande förändringar, säger Bekken. De positiva förtjänsterna kan hela byggbranschen dra nytta av från industri till hustillverkning. Först ut på marknaden

Vägen ut på marknaden har gått via ett tätt samarbete med Deromegruppen. Christian Kylin jobbar med forskning och utveckling inom Derome Hus. – Det är viktigt för oss att arbeta nära våra leverantörer för att tillsammans driva utvecklingen mot miljömässigt hållbara byggnader framåt. Vi har tittat närmare på detaljnivå och sett stora fördelar. Derome arbetar med hela kedjan från skog till färdigt hus och de miljömässiga aspekterna är särskilt betydelsefulla för oss. 20 procent mindre koldioxidutsläpp från en produkt är en gigantisk skillnad. Byggekonomiskt finns det ingenting att tveka över menar Christian Kylin och med

Den nya grunden som har tagits fram är i grå cellplast och har samma isolervärden som traditionell teknik. Nyheten är materialåtgången som är 20 procent lägre. Höjden på grunden har minskats från 400 millimeter till 320 millimeter och fått en ny konstruktion som inte kräver samma mängd betong och dessutom eliminerar köldbryggor. Foto: BEWI den nya grunden tar Derome täten i utvecklingen. Men man har definitivt ingenting emot att fler följer efter. – Byggbranschen är en bransch under utveckling och alla borde vara intresserade av att ta miljömässigt ansvar om nu vinsten är lika stor ekonomiskt. A-hus, Derome Mark & Bostad och Varbergshus, som ingår i Deromegruppen, arbetar kontinuerligt med att minska koldioxidbelastningen under byggtiden och i de färdiga byggnaderna. Därför är denna typ av grund ett viktigt steg i det arbetet, säger Kylin. Källa: Derome AB

Martin K Bekken, BEWi och`Christian Kylin, Derome är nöjda med den nya typ av grund man tillsammans tagit fram. och som sparar in 20 procent på allt – råvara, energiförbrukning, utrymme och transporter. Men viktigast av allt är att den begränsar koldioxidutsläppen avsevärt. Foto: BEWI

Bilpool - enkelt, smart och i tiden Med Sunfleet bilpool kan ni erbjuda de boende i fastigheten ett enkelt, smart och ekonomiskt transportmedel. Det är en lösning som ligger i tiden där hållbarhet och social samvaro är allt viktigare aspekter. Alla hushåll och företag kan erbjudas medlemskap och få tillgång till bilpoolen dygnet runt. En win-win-lösning Sunfleet hanterar allt som har med bilarna att göra och ni tillhandahåller platsen för dem. Poolbilarna är nya, säkra och bränslesnåla och följer Regeringens miljöbilsdefinition. Sunfleet är Sveriges största bilpool och finns på 27 orter i landet. Som medlem kan man nyttja alla poolplatser, hemma eller på resande fot. Bilarna bokas enkelt på nätet, via mobilen eller appar. Bilpool minskar behovet av egen bil för de boende och därmed också parkeringsbehovet. Sunfleet bilpool gynnar er, de boende och miljön!

Läs mer på sunfleet.com

HĂ&#x2026;LLBART BYGGANDE

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Bygg-Â Â och Â fastighetssektorns Â miljĂśbelastning Â minskar! resurser genom att infĂśra ett livscykeltĂ¤nkande vad gĂ¤ller byggnadsverk (byggnader och anlĂ¤ggningar).

KretsloppsrĂĽdet har varit en viktig del av byggoch fastighetssektorns miljĂśarbete sedan 1994. Sektorns miljĂśbelastning minskat och miljĂśarbetet har kommit lĂĽngt. Bland annat har sektorns energianvĂ¤ndning och andel av samhĂ¤llets CO2-utslĂ¤pp minskat kraftigt!

Femton ĂĽr som pĂĽdrivande faktor

Bygg- och fastighetssektorn som tillhandahĂĽller de byggnader och anlĂ¤ggningar som vi behĂśver fĂśr att vĂĽrt vardagsliv ska fungera. Totalt sysselsĂ¤tter sektorn ca 500 000 mĂ¤nniskor och stĂĽr fĂśr en betydande del av material- och energiomsĂ¤ttningen i samhĂ¤llet. KretsloppsrĂĽdet bildades 1994 fĂśr att hantera ett frivilligt producentansvar. Sektorn ĂĽtog sig att, som ett alternativ till ett lagstiftat producentansvar, genom aktiv samverkan fĂśrebygga miljĂśproblem och frĂ¤mja en lĂĽngsiktig hushĂĽllning med natur-

â&#x20AC;&#x201C; Under de drygt femton ĂĽr som KretsloppsrĂĽdet funnits har det varit en pĂĽdrivande faktor som bidragit till en samsyn pĂĽ sektorns miljĂśfrĂĽgor, skapat en plattform fĂśr samarbetet och utvecklat nya verktyg fĂśr miljĂśarbetet. SĂ¤ger Mats BjĂśrs, ordfĂśrande i KretsloppsrĂĽdet. Sektorns miljĂśpĂĽverkan minskat pĂĽtagligt! I rapporten, som kan laddas hem frĂĽn KretsloppsrĂĽdets webbsida beskrivs verksamheten 1994 - 2010 och hur sektorns miljĂśpĂĽverkan minskat. Rapporten visar att, fĂśrutom de goda resultaten pĂĽ energiomrĂĽdet, sĂĽ har sektorn utvecklat avfallsriktlinjer, minskat mĂ¤ngden avfall som gĂĽr

till deponi, skapat effektiva verktyg (BASTA och Byggvarudeklarationer) fĂśr utfasning av farliga Ă¤mnen och tagit fram verktyg fĂśr att fĂśrbĂ¤ttra hanteringen av fukt i byggande och fĂśrvaltning. Idag finns ocksĂĽ utvecklade system fĂśr miljĂśklassning av byggnader och mĂĽnga fĂśretag tillĂ¤mpar kvalitets- och miljĂśledningssystem. SĂ¤krar resultat

Vid ĂĽrsskiftet 2010/2011 skapades â&#x20AC;?Nyaâ&#x20AC;? KretsloppsrĂĽdet med syftet att sĂ¤kra resultatet av det arbete som bedrivits. De verktyg som tagits fram genom KretsloppsrĂĽdet kommer att vidareutvecklas i andra former och vara tillgĂ¤ngliga via webbsidan under ĂśverskĂĽdlig tid. â&#x20AC;&#x201C; Genom KretsloppsrĂĽdets och fĂśretagens utvecklingsarbete har sektorn har visat att den pĂĽ frivillig grund kan minska sin negativa miljĂśpĂĽverkan. Genom â&#x20AC;?MiljĂśprogram 2010â&#x20AC;? har flera viktiga verktyg tagits fram. Sektorns miljĂśarbete fortsĂ¤tter att utvecklas! Avslutar Mats BjĂśrs.

Fakta Idag Ă¤r oljan i stort sett borta som uppvĂ¤rmningskĂ¤lla och sektorns egna utslĂ¤pp av CO2 har minskat frĂĽn 8 400 till 3 000 ton, eller med 65 %. 2008 stĂĽr sektorn fĂśr bara 8 % av de direkta CO2-utslĂ¤ppen. RĂ¤knar vi Ă¤ven in fjĂ¤rrvĂ¤rmens CO2-utslĂ¤pp sĂĽ blir siffran 15 %. Detta och mycket mer framgĂĽr av en rapport som gĂ¤ller verksamheten mellan 1994 - 2010 som KretsloppsrĂĽdet tagit fram.

KĂ¤lla: Byggherrarna och Kretsloppet

60$57 'HVLJQ PHG IXQNWLRQ VWRU YRO\PGHO HQHUJLVQnO HIIHNWLY

VĂ¤gen till bĂ¤ttre fastighetsekonomi!

'HVLJQNnSD PHG YRO\PGHO I|U FHQWUDOYHQWLODWLRQ PHG VWRU RVXSSInQJQLQJ 8WUXVWDG PHG GLPEDUD OHGOLJKWV RFK PRWRUGULYHW VSMlOO PHG WLPHUIXQNWLRQ (QNHO LQVWDOODWLRQ RFK LQVSHNWLRQVYlQOLJ BesĂśk oss pĂĽ Nordbygg A44:10 7RYHQFR $% %R[ 6 +HGHVXQGD 7HOH )D[ LQIR#WRYHQFR VH ZZZ WRYHQFR VH

Nordbygg presenterar: ĂŁ 1\KHWHU RFK HQHUJLHIIHNWLYD

IUDPWLGVOÂ¸VQLQJDU

ĂŁ 1\D VPDUWD V\VWHP LQRP VW\U UHJOHU RFK Â¸YHUYDNQLQJ ĂŁ /Â¸VQLQJDUQD VRP JHU EÂŚWWUH HNRQRPL RFK Â¸NDG NRPIRUW

ĂŁ 5HQRYHUD HQHUJLVPDUW Ă&#x2122; LGÂŤ XWVWÂŚOOQLQJ RFK VHPLQDULHU SÂ§ WHPDW Ă&#x;)Â¸UEÂŚWWUD GLWW GULIWVQHWWRĂ&#x;

kWh 23Â°

TrĂĽdlĂśs SRĂ&#x2013;

Modbus

Analys/info

TrĂĽdlĂśs SRĂ&#x2013;. Med obegrĂ¤nsade mĂśjligheter. Nu Ă¤r den hĂ¤r!

Med roomits trĂĽdlĂśsa och smarta fastighetsĂśvervakning styrs, regleras och Ăśvervakas fastighetens system. Analys av drift och fĂśrbrukning, smidig daglig tillsyn och fjĂ¤rrkontroll av TrĂĽdlĂśs SRĂ&#x2013; centrala Modbus funktioner â&#x20AC;&#x201C; allt gĂśrs enkelt via PC eller Smartphone. Med roomits trĂĽdlĂśsa och smarta SRĂ&#x2013;! fastighetsĂśvervakning styrs, regleras och Ăśvervakas roomit â&#x20AC;&#x201C; framtidens anvĂ¤ndarvĂ¤nliga, smarta 23Â°

www.roomit.se/sro Analys/info

Smart funktion

fastighetens system. Analys av drift och fĂśrbrukning, smidig daglig tillsyn och fjĂ¤rrkontroll av centrala funktioner â&#x20AC;&#x201C; allt gĂśrs enkelt via PC eller Smartphone. roomit â&#x20AC;&#x201C; framtidens anvĂ¤ndarvĂ¤nliga, smarta SRĂ&#x2013;! www.roomit.se/sro

ĂŁ .\O 9ÂŚUPHSXPSDU IÂ¸U DOOD W\SHU DY IDVWLJKHWHU

Det finns mycket mer att upptĂ¤cka pĂĽ Nordbygg. VĂ¤lkommen!

Smart funktion

TrĂĽdlĂśs SRĂ&#x2013;. Med obegrĂ¤nsade mĂśjligheter. Nu Ă¤r den hĂ¤r! kWh

ĂŁ )DVWLJKHWVÂŚJDUQD %\JJKHUUDUQD (QHUJLP\QGLJKHWHQ +6% P IO ÂŚU SÂ§ SODWV PHG SUDNWLVND UÂ§G RFK NRQNUHWD WLSV

$ ( *

FĂśr fribiljett och information: nordbygg.se ange kod 0542

20â&#x20AC;&#x201C;23 mars 2012 StockholmsmĂ¤ssan

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Snöraswebben visar risken för ras Nu är snön här och med den risken för snöras från tak. Med hjälp av SMHIs webbtjänst – snöraswebben - som Fastighetsägarna Stockholm erbjuder sina medlemmar, kan en fastighetsägare få detaljerade prognoser om hur stor risken är.

Informationen på snöraswebben bygger på meteorologiska data och faktorer som till exempel taklutning, takets isolering och snörasskydd, vilket gör det enklare för fastighetsägare att ta ansvar för att hustaken är skottade.

Fastighetsägare når den nya tjänsten genom att logga in på en webbsida som är kopplad till SMHI. Genom att ange område och takkonstruktion för den aktuella byggnaden kommer risken för snöras att graderas som låg, måttlig eller hög. I god tid kan fastighetsägarna därmed avgöra vilka hustak som kommer att behöva skottas. – Med snöraswebben har vi fokuserat på att ge fastighetsägare och andra som arbetar med snöröjning från tak ett bra planeringsstöd - och de två senaste vintrarna har vi ju verkligen haft möjlighet att testa och fintrimma verktyget, säger Daniel Andersson på SMHI. Utvecklingen av snöraswebben har skett i samarbete mellan Fastighetsägarna Stockholm, de kommunala bostadsbolagen i Stockholm, SBC, Riksbyggen samt HSB. Den breda uppslutningen av organisationer och bolag gör att praktiskt taget alla fastigheter i Stockholm får tillgång till prognoserna. – Snöraswebben underlättar för fastighetsägare att planera och bedöma behovet av snöskottning från tak och erfarenheter från den gånga vintern visar att snöraswebben verkligen fungerar, säger Per Forsling, chef förvaltningsutveckling på Fastighetsägarna Stockholm. Tjänsten har kvalitetstestats av SMHI. Källa: Fastighetsägarna Snön är här och risken för snöras för tak med den. Med hjälp av SMHI:s webbtjänst snöraswebben kan fastighetsägare lättare att planera för takröjning. Foto: Magnus Stålnacke

Om du väntar oönskat besök

Har du problem med ofräscha ytor på taket, fasaden eller markbeläggningen. Det här är vanliga problem för fastighetsägare. Men nu finns en produkt som ger en hållbar och lättskött yta - och därmed spar både pengar, resurser och miljö. Prebona ProtectTM ger ett beständigt skydd mot olika föroreningar. Produkten kan användas för att hålla hela fastigheten fräsch och fungerar på många olika typer av material, till exempel betong, tegel, trä, papp och puts. Produkten är resurssnål och fäster starkt mot underlaget. Läs mer på www.prebona.com om hur du kan hålla fastigheten fräsch längre. Liwa Färg AB har lyckats införa Prebona ProtectTM i avancerade färgsystem för att skydda beläggningar och material mot en mängd olika föroreningar. Produktserien går under namnet Liwa PROTECT och finns idag som ett antal olika grundfärger och färdigfärger för inomhus bruk. LIWA Protect kommer även att innefatta färger, oljor och andra beläggningar för användning utomhus, för att skydda beläggningen och motverka skador på till exempel trä- och putsfasader. Läs mer på www.liwafarg.se om hur du skyddar dina ytor under lång tid.

www.liwafarg.se

www.prebona.com

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

BoIT - för morgondagens bostäder Infrastruktur, tjänster och service BoIT är ett projekt som SABO drivit i närmare två år. Projektet syftar till att se över hur fastighetsägaren, de boende och samhället på ett fungerande sätt kan få digitala tjänster in i bostäderna.

Inom några år kommer alla lägenheter att vara anslutna till bredbandsnät. En lång rad nya tjänster kommer att bli tillgängliga i hemmen. Vilka tjänster som efterfrågas och hur ska vi få en gemensam standard i hela landet är några frågor som utreds av BoIT,

ett samverkansprojekt där ett tiotal allmännyttiga bostadsföretag runt om i landet ingår. Bostadsbolaget i Göteborg har varit en av initiativtagarna och SABO, Hyresgäströrelsen och Hjälpmedelsinstitutet bidrar med kunskap. Projektet får också ekonomiskt stöd från Teknik för äldre. – Alla vet hur vi ska bygga ut tekniken men ingen har funderat på kraven för de tjänster som ska finnas i bredbandsnäten. Vi har tittat på vilken infrastruktur behövs. Vilka krav behöver vi ställa på operatörerna och på den tekniska utrustningen vi sätter in i bostäderna. Det är även viktigt att fundera över hur vi ska få ekonomin att gå ihop, säger Anders Johansson projektledare digitala tjänster SABO. Internet – en smidig del av vardagen

Internet, ip-tv, ip-telefoni är begrepp som tidigare generationer ofta inte hört talas om eller kommit i kontakt med. I dag är det en smidig del av vardagen, i framtiden kommer det att vara en förutsättning för mycket av det vi företar oss. Marknaden för it-baserade tjänster fortsätter att växa. Vilka som ska styra utvecklingen och i vilken riktning ville SABO veta mer om. Därför startade de projektet BoIT. – Projektet har undersökt utvecklingen inom bostadsnära tjänster, fastighetstjänster och samhälls- och omsorgstjänster. Vi har letat svar på hur dessa tjänster kan utvecklas, organiseras och drivas, berättar Anders Johansson SABO. SABO och de allmännyttiga bostadsbolagen har satt upp stora mål för framtiden. De vill sänka energiförbrukningen markant dessutom förbättra kommunikation och trygghet för hyresgästerna. Samhället står idag inför utmaningen att hantera omsorgen för en allt mer åldrad befolkning. Projektets syfte är att skapa förutsättningar för rik och självgående tjänsteutveckling på marknadsmässigt öppna villkor. – När någon flyttar in ska det redan finnas bredband i huset och det ska vara brukbart. Allt det man behöver göra är att man ska köpa dessa tjänster så ska det fungera, säger Anders Johansson.

Digitala trygghetslarm

För Teknik för äldre handlar det om att peka ut tjänster som kan vara intressanta för äldre och som gynnar kvarboende i det vanliga bostadsbeståndet. Det kan bland annat handla om digitala trygghetslarm och lås. Tjänster som också är av intresse för andra grupper. BoIT samverkar också med regeringsuppdraget Digitala trygghetslarm och projekt om bredbandsutbyggnad som drivs av forskningsbolaget Acreo. – Vi kommer att starta fem eller sex lokala projekt som kommer att titta på hur vi hanterar detta. Tekniskt sätt kan vi lösa detta. Digitala lås har vi pratat mycket om. De kan underlätta för exempelvis hemtjänst då de slipper hämta olika nycklar till olika boenden. Investeringen ligger hos fastighetsägaren men besparingen ligger i kommunen, säger Anders Johansson. Projektet pågår till april 2011 och förhoppningen är att det då ska finnas förslag som bostadsbolag, samhället och kommersiella aktörer kan bli överens om. Julia Wiberg

Anders Johansson, projektledare digitala tjänster, SABO.

Mobil app förenklar för hantverkare Lösa tidlappar, ordrar och telefonnummer i fickan som försvinner eller blir förstörda kan vara ett problem när man är ute på jobb. Nu lanseras en mobilapp för hantverkare. Appen förenklar administrationen för exempelvis montörer inom el, VVS och bygg.

– Även om många användare har bärbara datorer upåpskattar allt fler att kunna använda sin smartphone för enklare administration, säger Robert Svensson på SoftOne.

Tidigare har många hantverkare samlat på sig och gått runt med anteckningar om sina jobb tills de kommit tillbaka till kontoret, där administrationen skötts. Några har använt internetbaserade affärssystem och kunnat ta fram en laptop medan de varit hos kunden. Med den nya appen kan de ta emot och administrera arbetsordrar direkt i mobilen. Arbetstid och material registreras direkt på ordern och fakturaunderlaget färdigställs i mobilen. Allt uppdateras sedan automatiskt i affärsystemet. – När vi lyssnat på våra användare har vi sett behovet av en intuitiv app. Även om många användare har bärbara datorer så uppskattar allt fler att även kunna använda sin smartphone för enklare administration, säger Robert Svensson på SoftOne. På så sätt slipper de handskrivna lappar som lätt försvinner eller onödigt krångel för att hämta nya arbetsordrar.

SoftOne har utvecklat appen utifrån kundernas faktiska behov och önskemål. Efter lanseringen vidareutvecklar de ytterligare funktioner i dialog med användarna. Samtidigt vill företaget sträva efter att behålla det intuitiva gränssnittet och den smidiga hantering som nu finns i den lanserade appen. – Vi fortsätter utveckla sätt som gör att våra användare kan fokusera mer på jobbuppgifter och mindre på administration. SoftOne Mobil kommer underlätta vardagen för många hantverkare, säger Robert Svensson. Appen är kostnadsfri och finns att hämta i både Apples App Store och Android Market. För att utnyttja appen krävs licens för SoftOnes internetbaserade affärssystem. Källa: SoftOne

Vi fortsätter utveckla sätt som gör att våra användare kan fokusera mer på jobbuppgifter och mindre på administration.

Med den nya appen kan man ta emot och administrera arbetsordrar direkt i mobilen. Arbetstid och material registreras direkt på ordern och fakturaunderlaget färdigställs direkt.

SÄKERHET

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Säkerhetsinstallatören kan minska kostnaderna Varje år drabbas fastigheter i Sverige av fukt- och vattenskador som kostar miljardbelopp att åtgärda. Även stölder och sabotage förekommer i gemensamhetsutrymmen och dyrbara utrustningar stjäls eller skadas. Har då säkerhetsföretagen något att erbjuda som kan minska dessa skador och kostnader? Faktiskt finns det åtgärder som de kan hjälpa till med, speciellt för att förhindra vattenläckage.

I fastigheterna finns det idag ofta påkostade gemensamhetsutrymmen för hyresgästerna (företagskund eller privatpersoner). Våtrum, badrum och pausrum blir allt mer sofistikerade med bubbelbadkar, bastu och toppmoderna tvätt- disk- och torkmaskiner med massor av finesser. Vissa bygger relaxrum i anslutning till bastu/badrummet och då är det inte ovanligt att både stereo och vägg-TV installeras. Det är stora och dyra investeringar och är olyckan framme (stöld, brand och vattenskador) blir notan ofta kostsam. Mekaniskt inbrottsskydd allt vanligare

Merparten hus- och fastighetsinnehavare är idag medvetna om vikten av ett gott inbrottsskydd där bl.a. så kallad ”Godkänd Låsenhet” i ytterdörr och godkända fönsteroch fönsterdörrlås är basprodukterna i det mekaniska skyddet. De flesta kompletterar även med elektromekaniska och elektroniska produkter som passersystem, elektroniska bokningssystem för tvättstugor, kodlås samt inbrottslarm och CCTV (kamera). Det mekaniska skyddet är till för att fördröja och försvåra för inbrottstjuven så att ett inbrottsförsök helst avbryts innan skadan är skedd. Passersystem och bokningssystem kan via logg visa när någon varit i utrymmet. Inbrottslarmet har som huvudsaklig

funktion att påkalla uppmärksamhet om att något händer eller hänt. Men vad många inte tänker på är att inbrottslarmet och kodlåset även kan vara utmärkta som ”vattenvakter”. Varje minut räknas när vattnet flödar

De flesta inbrottslarm, även de enklaste, kan idag utrustas med sensorer för att detektera vatten samt temperaturförändringar och ett kodlås eller elektromekaniskt lås kan styra el och vattenavstängningen. Ett larm som indikerar att vatten flödar på golvet i tvättstugor eller andra våtutrymmen kan spara mycket besvär och pengar. Precis som vid en brand är det vid en vattenläcka varje minut som räknas. En brusten slang eller koppling kan innebära att flera liter vatten per minut strömmar ut. Om larmet kopplas till fastighetsskötaren eller till larmcentral finns stora möjligheter att skadan avsevärt kan begränsas. I gemensamhetsutrymmen så som en bostadsrättsförenings eller företagshotellets bastu och tvättstuga är vattenlarm också ett utmärkt komplement till brand- och inbrottslarm. Har bastun ett elektromekaniskt lås/ kodlås kan detta också styra elen till bastun och en elektronisk vattenavstängare så att vatten till duschar och toaletter samt bastuaggregat automatiskt stängs av när dörren låses.

Möjligheterna att integrera kontroll och styrning av el och vatten är många. Ett kodlås eller elektromekaniskt lås kopplat till ex. tvättstugebokningen är ett alternativ. Temperaturlarm mot sönderfrusna rör

Ett inbrott kan också orsaka en vattenskada. Om t.ex. ett fönster slagits sönder vid inbrottet kan det vintertid innebära att vattenledningar i utrymmet fryser. (Det är inte självklart att en väktare som tillkallats av inbrottslarm uppmärksammar att det finns risk för köldskador i utrymmet). Ett temperaturlarm kan här förhindra att större skador inträffar. Temperaturlarm är även en god investering till förråd/vindsutrymmen m.m. för att förhindra sönderfrysta rör vid ett eventuellt strömavbrott eller ett sönderblåst fönster/taklucka. Inbrottsskyddande produkter kan med andra ord även användas till att larma för sådan som man i första hand inte tänker på. Med dagens teknik är det oftast bara fantasin och plånboken som sätter gränser och säkerhetsinstallatören kan här hjälpa till med många idéer och lösningar.

Ett korrekt utfört grundarbete med föreskrivna material, godkända tätskikt samt rätt inbrottsskydd och någon form av ”vattenvakt” ger goda förutsättningar för att undvika en hel del besvär och kostnader i våra våtutrymmen. Trygghet, komfort, säkerhet och ekonomi hänger ju ihop! På www.slr.se hittar du din närmsta säkerhetsinstallatör och på många av försäkringsbolagens hemsidor hittar du tips och råd hur man förhindrar vattenskador. Mats Moberg Sveriges Låssmedsmästares Riksförbund, SLR

Vad passar bäst het? för erredanvidaegr–kvi hjäsalpem r dig både med

Kontakta oss st lönsamma elavtalet! miljövalet och att hitta det me

Ring 020-818 818 eller mejla offerter@fortum.com

SĂ&#x201E;KERHET

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Undvik Â skador Â och Â kostnader Â med Â ett Â fuktlarm Det intrĂ¤ffar hundratals vattenskador varje dag i Sverige. Ă&#x2013;ver 60 % av dessa beror pĂĽ lĂ¤ckande rĂśrinstallationer. Risken fĂśr lĂ¤ckande rĂśr Ă¤r som stĂśrst nĂ¤r installationen Ă¤r ny, medan risken med Ă¤ldre installationer Ă¤r korrosion. I flerfamiljshus intrĂ¤ffar drygt hĂ¤lften av alla skadorna i badrummet, och anledningarna kan vara lika mĂĽnga som antalet olyckor.

Vatten och fuktlarm

Idag finns det bĂĽde vatten- och GVLUMBSN TPN LBO LĂ&#x160;OOB BW TNĂ&#x152; NĂ&#x160;OHEFS WĂ&#x160;UB %F Ă&#x160;S VQQCZHHEB enligt samma princip men med MJUF PMJLB BOWĂ&#x160;OEOJOHTPNSĂ&#x152;EFO * HSVOEFO Ă&#x160;S EFU UWĂ&#x152; NFUBMMFMFLUSPEFS som sitter kopplade i en detektor. /Ă&#x160;S EFU LPNNFS WBUUFO NFMMBO elektroderna leder de strĂśm och larmet gĂĽr. En av dessa sĂĽ kallade nivĂĽdetektorer eller punktdetektorer BOWĂ&#x160;OET GĂ&#x161;S BUU VQQUĂ&#x160;DLB WBUUFO TPN UĂ&#x160;DLFS FO ZUB PDI EĂ&#x160;SJHFOPN LBO orsaka skador. 'VLUMBSN Ă&#x160;S QĂ&#x152; TBNNB TĂ&#x160;UU UWĂ&#x152; elektroder kopplade till en detektor, men fĂśr att detektorerna ska kunna VQQUĂ&#x160;DLB NJOESF NĂ&#x160;OHE WBUUFO Ă&#x160;S EF LMĂ&#x160;EEB J FO UZHCBOE #BOEFU suger ĂĽt sig fukt och leder strĂśm NFMMBO FMFLUSPEFSOB Ă&#x160;WFO WJE NJOESF NĂ&#x160;OHEFS WĂ&#x160;UB

Ett fuktlarm kĂ¤nner av Ă¤ven smĂĽ mĂ¤ngder vĂ¤ta, tre droppar rĂ¤cker fĂśr att bandet ska leda strĂśm mellan elektroderna i bandet.

Vare sig nĂĽgon har kommit hem efter en blĂśt kvĂ¤ll pĂĽ krogen, somnat i duschen och tĂ¤ppt till avloppet med kroppen eller om nĂĽgon glĂśmt en kran pĂĽ under allt fĂśr lĂĽng tid, finns det teknik att anvĂ¤nda fĂśr att varna nĂ¤r risken fĂśr skador Ă¤r nĂ¤ra fĂśrestĂĽende. â&#x20AC;&#x201C; En variant vid installation av vattenlarm Ă¤r att koppla det till vattenledningarna. NĂ¤r larmet lĂśser ut stĂ¤ngs vattnet av fĂśr att fĂśrhindra ytterligare lĂ¤ckage och skador, berĂ¤ttar Johan JĂ¤ndel-Holst pĂĽ MICROSEC AB, en av leverantĂśrerna pĂĽ sĂ¤kerhetsmarknaden. Larm som kopplas till vattenledningarna Ă¤r lite mer komplicerad lĂśsning att installera. En rĂśrmokare mĂĽste utfĂśra arbete som innefattar vattenledningarna, fĂśr att arbetet ska vara godkĂ¤nt enligt fĂśrsĂ¤kringsbolagens krav. Ovanligt med vattenlarm i flerbostadshus

Men Ă¤ven om man inte involverar en rĂśrmokare, utan vĂ¤ljer en lite enklare lĂśsning kan det var avgĂśrande fĂśr att skydda fastigheten frĂĽn omfattande skador, speciellt vid riskomrĂĽden sĂĽ som i nĂ¤rheten av diskmaskinen, i tvĂ¤ttstugan eller kring nyinstallerade rĂśr. NĂ¤r en detektor varnat fĂśr fukt eller vatten kan fĂśljden dĂĽ vara att ett larm utlĂś-

Detektorerna gĂśms bakom golvlisten och larmet ĂśverfĂśrs trĂĽdlĂśst. ses lokalt eller att ett meddelande skickas till valda mottagare, till exempel en mobil. â&#x20AC;&#x201C; TyvĂ¤rr har vatten- och fuktlarm inte varit sĂĽ vanligt i bostĂ¤der tidigare. Man kan se en liten Ăśkning hos villaĂ¤gare, men i flerfamiljshus Ă¤r det fortfarande ovanligt med fukt- eller vattendetektorer, sĂ¤ger TorbjĂśrn Halstensen pĂĽ LookC, en annan leverantĂśr av sĂ¤kerhetssystem. Trots att vattenskador i flerfamiljshus varje ĂĽr kostar Ăśver tvĂĽ miljarder kronor Ă¤r det alltsĂĽ inte sĂ¤rskilt vanligt med tekniskt skydd mot vattenskador. I mĂĽnga fall har det varit det praktiska runt omkring som sĂ¤tter stopp fĂśr anvĂ¤ndningen av vattenlarm. Ny lĂśsning pĂĽ vĂ¤g

Men inom kort kan detta vara pĂĽ vĂ¤g att Ă¤ndras. En ny produkt Ă¤r pĂĽ vĂ¤g ut pĂĽ marknaden. Det Ă¤r en lĂśsning som Ă¤r till fĂśr att kĂ¤nna av fukt och vatten som trĂ¤nger ner i golvet, speciellt anpassat fĂśr flerfamiljshus. Golven i flerfamiljshus Ă¤r ofta uppbyggda i tre lager, ett betonggolv, en sandbĂ¤dd och sedan det synliga golvet. I badrum finns det vĂĽtrumsisolering mellan golv och sandbĂ¤dd. Denna vĂĽtrumsisolering gĂśr att det Ă¤r vanligt att vatten inte gĂĽr ner i betonggolvet under badrummet utan flyter ut i nĂ¤rliggande rum och sprider sig till resten av huset. Vattnet sprider sig vĂĽning fĂśr vĂĽning genom betong-

strukturen vilket gĂśr att det svĂĽrt att upptĂ¤cka och det kan orsaka stora skador. â&#x20AC;&#x201C; Jag bĂśrjade fundera pĂĽ hur man kunde hitta en lĂśsning fĂśr lite stĂśrre hus nĂ¤r jag sjĂ¤lv flyttade till en lĂ¤genhet och drabbades av tvĂĽ vattenskador frĂĽn vĂĽningarna ovanfĂśr inom loppet av ett halvĂĽr, sĂ¤ger Stig LĂśfgren pĂĽ ImpulsRegulator ab, som representerar en del av den innovativa sĂ¤kerhetsmarknaden. Den nya varianten av vattenlarm som har tagits fram Ă¤r inriktat pĂĽ att upptĂ¤cka vatten Ă¤ven dĂ¤r man inte kan punktmarkera med dagens detektorer. Den nya detektorn Ă¤r utfĂśrd med tvĂĽ tunna lĂ¤ngsgĂĽende elektroder inflĂ¤tade i ett hygroskopiskt band eller kabel fĂ¤st vid en detektor ovan golv. HĂĽl borras ned till betongvalvet pĂĽ var sida om badrumsdĂśrren snett in under vĂĽtrumsisoleringen och mellan hĂĽlen, bakom golvlisten, placeras sedan detektorn. Skulle badrummet ĂśversvĂ¤mmas fĂĽr vattnet kontakt med denna, som trĂĽdlĂśst larmar, innan vattnet sprider sig ut i angrĂ¤nsande rum. PĂĽ liknande sĂ¤tt kan man placera detektorn vid avloppsrĂśret i kĂśket. Med dagens teknik och smarta sĂ¤kerhetssystem finns det oĂ¤ndliga mĂśjligheter att anpassa systemen efter varje objekt, att fĂśrebygga risken fĂśr vattenskador och spara miljoner. Per Edsmar, Swelarm

TĂ¤nk pĂĽ att: Kostnader fĂśr vattenskador har i mĂĽnga fall blivit en lĂĽngdragen tvistefrĂĽga dĂĽ ansvarsfĂśrdelningen inte alltid Ă¤r helt tydlig. Och det kan ocksĂĽ vara svĂĽrt att klargĂśra vem som bĂ¤r ansvaret fĂśr att vattenskadan har uppkommit. En tidig upptĂ¤ckt av ett vattenlĂ¤ckage kan sĂ¤nka sjĂ¤lvrisken och fĂśrhindra stora skadekostnader och lĂĽngdragna tvister.

LĂ¤s mer om GVK pĂĽ www.gvk.se. DĂ¤r kan du ladda ner eller bestĂ¤lla SĂ&#x201E;KRA VĂ&#x2026;TRUM och aktuell fĂśrteckning Ăśver GVK-auktoriserade fĂśretag.

SÄKERHET

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Ammoniak i kylanläggningar kräver riskkontroll Ett läckage av ammoniak i en ishallen full av skridskoåkande barn är ett otäckt scenario. Även vid låga koncentrationer ger ammoniak problem i ögon och slemhinnor. Vid högre nivåer leder det till kvävning. Att ta reda på vilka risker som finns och vad som kan göras för att minska riskerna är nödvändigt. Även för de som arbetar i anläggningen.

under de senaste åren men det har ändå skett ett antal allvarliga olyckor, säger Lisa Larsson. Identifierar riskerna

Tuve Isbaneförening i Göteborg var väl medvetna om att ammoniak innebär risker och ville vara säkra på att uppfylla alla föreskrifter och krav. Magnus Rygaard, Tuve

Isbaneförening, tog kontakt med Inspecta. – De behövde hjälp med att göra en riskanalys kopplat till arbetsmiljö och med spridningsberäkningar för att undersöka tänkbara konsekvenser av ett läckage för omgivningen. Vår riskanalys hjälper till att identifiera de risker som finns. Med en spridningsberäkning simulerar vi också upp olika spridningsscenarier, säger Lisa Larsson som

Kylanläggningar med ammoniaksystem är vanliga i ishallar, industrier, kyllager och livsmedelsanläggningar. Alla är inte medvetna om vilka risker det innebär att ha ammoniak i sin anläggning trots att svensk lag kräver att anläggningsägare eller verksamhetsutövare ska vara medvetna om de risker som en verksamhet med ammoniak innebär. – Ammoniak sprider sig snabbt. Om den har kommit ut i flytande form förgasas den väldigt fort och förs sedan vidare med luften, säger Lisa Larsson, riskingenjör vid Inspecta. – Lyckligtvis har vi i Sverige varit förskonade från dödsolyckor med ammoniak

Riskanalysarbetet har gett en tryggare miljö

Riskanalysen, utbildningen och spridningsberäkningarna har hjälpt Tuve Isbaneförening att förstå och bättre hantera riskerna med ammoniak. – Vi har arbetat mycket med att skapa en säkrare arbetsmiljö, både med hjälp av utbildning och med rutiner. Vi har även installerat en nöddusch, en vindstrut på taket och haft första hjälpen utbildning med personalen, för att nämna några åtgärder, säger Magnus Rygaard som tillägger att ett system för ständig fjärrstyrd driftövervakning ska upprättas. – Nu är anläggningen säker. Den är trygg för våra besökare och det känns även tryggt för oss som ansvarar för ishallen, säger Magnus Rygaard.

Fakta ammoniakläckage Om ammoniak läcker ut i luften kan det fort bli farligt. Redan vid små koncentrationer om 5 ppm känns doften och vid 500 ppm kan det orsaka dödsfall. De första symptomen är problem med ögon och slemhinnor vilket kan försvåra orienteringsförmågan. Vid högre nivåer angrips luftvägarna som slutligen leder till kvävning.

betonar vikten av att ta hänsyn till omgivningen och konsekvensen för om ammoniak sprids i luften utanför anläggningen. Ammoniaken vid Tuve Isbaneförening hanteras i ett trycksatt system. Därför tog Lisa Larsson hjälp av besiktningsingenjören Håkan Torgrim för att göra en fördjupad analys av riskerna med användning av trycksatta anordningar. Och för att få personalen vid Tuve Isbaneförening med på banan fokuserade Lisa Larsson på utbildning i riskhantering. Syftet var att öka kunskaperna i riskanalys och medvetenhet om risker med ammoniakhantering. – Det är viktigt att ha en bra beredskapsplan så att alla vet vad som ska göras om en olycka inträffar, säger Lisa Larsson.

Ishallar är en av många fastighets-anläggningar som ofta har en kylanläggning med ammoniaksystem. Andra fastigheter där ammoniaksystem är vanliga är industrier, kyllager och livsmedelsanläggningar.

Katarina Petersén Nielsen Källa: Inspecta

Skärpta krav för områdesskydd av dricksvattenanläggningar Alla anläggningar med koppling till distribution av dricksvatten, vattentorn, pumpstationer etc., ska enligt Livsmedelsverkets föreskrift från 2008 ha tillträdesskydd för att hindra sabotage och skadegörelse. Nu skärps kraven. Från och med 2011 skall alla vattenreningsverk i Sverige ha någon form av tillträdesskydd och senast 1:a januari 2013 skall även övriga delar av en distributionsanläggning skyddas mot obehörig åtkomst.

En klar majoritet av alla dricksvattenanläggningar i Sverige har idag inte tillräckligt tillträdesskydd för att uppfylla Livsmedelsverkets krav. Därmed kommer de skärpta kraven att innebära avsevärda insatser från landets kommuner. GPP Perimeter Protection har en lång erfarenhet inom detta område och har på flera ställen i landet redan hjälpt kommuner att förbättra sitt områdesskydd kring dricksvattenanläggningar. I Botkyrka kommun, söder om Stockholm, tog man tidigt farorna på allvar. Klotter och sönderklippta stängsel

Situationen kring Botkyrkas vattenanläggningar var problematisk. Dels tog sig folk in på området och klottrade på tornen, dels var områdesskyddet så svagt att stängslet gick att klippa upp med de enklaste tänger. Därför bestämde kommunen sig för att höja säkerheten och GPP Perimeter Protection kontaktades för rådgivning och installation. – Vi har planerat att förbättra skyddet under flera år. Det finns dessutom föreskrifter från Livsmedelsverket som ålägger kommunerna att vidta åtgärder för att förhindra att obehöriga kan komma intill vattenanläggningar, förklarar Ronny Lyberg, byggoch projektledare i kommunen Installationen startade i september 2008 och ett halvår senare genomfördes den sista besiktningen. För att höja säkerheten kring vattenverken och vattentornen lät kom-

Kraven för att alla anläggningar med koppling till distribution av dricksvatten skall ha tillträdesskydd skärps enligt Livsmedelsvekets föreskrift fån 2008. munen installera ett stängsel som består av 8 millimeter kraftiga nät försett med ellarmmed en styrka på 7 000 volt. Effektivt avskräckande, kännbart men ofarligt. Om någon försöker forcera eller klättra över stängslet går dessutom ett larm till kommunens VA- jour och vaktbolag, och polisen kontaktas. – Vi är väldigt nöjda med resultatet och

idag kan inga obehöriga ta sig in på området över huvud taget, säger Ronny Lyberg stolt. Sprida kunskap om den nya lagen

GPP Perimeter Protection för i dagslägen en dialog med ett flertal av landets kommuner, och målet är att tillsammans säkerställa en kontinuerlig och säker drift av anläggningarna runt om i Sverige.

– Att hjälpa landets 290 kommuner att hitta rätt tillträdes- och områdesskydd är en prioriterad fråga för oss. En av de stora uppgifterna är att sprida informationen om den nya lagen, säger Jörgen Svensson, säkerhetschef på GPP Perimeter Protection. –Vi har redan en mängt nöjda kunder men det finns mycket kvar att göra. Källa: GPP Perimeter Protection

JURIDIK

Uppsägningarna i årets avtalsrörelse Sveriges Byggindustrier har bekräftat att det tredje avtalsåret avseende lön och ersättningar mellan Svenska Byggnadsarbetareförbundet och Sveriges Byggindustrier är uppsagt.

Sveriges Byggindustrier konstaterar att parterna i årets avtalsrörelse enbart ska justera lön avseende utfört arbete enligt nedan: * Utgående lön (tid-och månadslön) * Grundlön (avtalets lägstalön) * Justering av lärlingsersättningar som en konsekvens av höjning av utgående lön * Uppräkning av krontalsersättningar såsom bergrumstillägg * Revidering av ackordslistorna för ställning och undertak – Medarbetarna ute på företagen ska självklart ha bra löner, de gör ett fantastiskt jobb. Byggbranschen har haft en bra reallöneutveckling under de 15 år som den svenska modellen har respekterats. En byggnadsarbetare i Stockholmsområdet tjänar i dag cirka 35 000 kronor i månaden oavsett ålder eller kompetens, säger Mats Åkerlind.

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Andrahandshyresgäst med besittningsskydd? Att komma in på hyresmarknaden och få ett förstahandskontrakt är på många orter svårt. Många lämnar ogärna ett attraktivt förstahandshyreskontrakt och det finns en stor andrahandshyresmarknad. Den som vill hyra ut sin hyreslägenhet till annan måste alltid begära fastighetsägarens tillstånd. Även om denne inte ger tillstånd till uthyrningen kan hyresnämnden, efter ansökan från hyresgästen, ge sitt tillstånd vid vissa i hyreslagen angivna omständigheter.

Det finns ofta en rädsla bland fastighetsägare att andrahandshyresgästen ska få besittningsskydd gentemot dem om lägenheten hyrts längre än nio månader och inget avtalats om besittningsskyddet. Denna oro är

Arbetsmiljön fortfarande viktigast

När det gäller kravet på en arbetsmiljöcertifiering så vidhåller Sveriges Byggindustrier att arbetsmiljön är branschens viktigaste fråga. – Medlemsföretagen är moderna arbetsgivare som prioriterar en bra arbetsmiljö och räknar det som en förutsättning för att få bra medarbetare och en framgångsrik verksamhet. Dessa frågor löses bäst i samverkan eftersom vi i grunden är helt överens med facken, säger Mats Åkerlind. Som ett svar på kravet om arbetsmiljöcertifiering har Sveriges Byggindustrier, med vd Ola Månsson i spetsen, bjudit in de fackliga motparterna till den största gemensamma satsningen på säkerhet och förbättrad arbetsmiljö i organisationens historia. Ett långsiktigt projekt som ska omsätta ord till handling och arbeta bland annat med attitydförändringar ute på arbetsplatserna. Källa: Sveriges Byggindustrier

obefogad. Andrahandshyresgästen får ingen besittningsrätt gentemot fastighetsägaren och de har inget avtalsförhållande. Oavsett hur länge andrahandshyresgästen bott i lägenheten kan därför fastighetsägaren normalt säga upp förstahandshyresgästen i syfte att få lägenheten ledig. Regel med undantag

Men det finns undantag från denna bestämmelse och det är om det bedöms att fastighetsägaren konstruerat förstahandsuthyrningen. Detta i syfte att kunna hyra ut i andra hand och därmed undvika att hyresgästen får besittningsskydd gentemot fastighetsägaren. I jordabalkens 7 kapitel finns bestämmelse som innebär att andrahandshyresgästen i dessa fall ska ha samma rätt gentemot fastighetsägaren som om lägenheten hyrts ut av fastighetsägaren direkt. Andrahandshyresgästen får då ett direkt besittningsskydd. Denna bestämmelse har berörts i ett nyligen avgjort avgörande i Svea hovrätt. Lägenheten i detta fall var uthyrd i andrahand, men fastighetsägaren hade sagt upp andrahandshyresgästen, i stället för den som han egentligen hade sitt avtal med, förstahandshyresgästen. Orsaken till uppsägningen var störningar. Prövat i Svea hovrätt

Monika Vulin, Chefsjurist Law & Solution.

Hyresnämnden hade i sitt avgörande avvisat fastighetsägarens talan om avtalets upphörande eftersom de menade att det var förstahandshyresgästen som skulle gjort uppsägningen. Vidare menade de att hyresförhållandet mellan fastighetsägaren och förstahandshyresgästen måste ha skapats för att kringgå rättigheter som andrahandshyresgästen annars skulle haft gentemot fastighetsägaren. Andrahandshyresgästen skulle därför, enligt den bestämmelse i 7 kapitlet jordabalken som införts för att motverka sådana konstruktioner, ha samma rätt gentemot fastighetsägaren som förstahandshyresgästen. Svea hovrätt, som

efter överklagande prövat målet, ansåg också att angiven lagbestämmelse var tillämplig eftersom det fanns en intressegemenskap mellan fastighetsägaren och förstahandshyresgästen. Dock menade de att detta inte påverkade fastighetsägarens möjlighet att i detta fall säga upp avtalet direkt gentemot andrahandshyresgästen. Detta berodde på att förstahandshyresgästen lika gärna hade kunnat säga upp avtalet, vilket skulle lett till samma slags bedömning av störningarna. Därmed hamnade andrahandshyresgästen inte i sämre situation för att fastighetsägaren sa upp avtalet direkt gentemot honom. Prövningen hade skett på samma sätt oavsett vem (förstahandshyresgästen eller fastighetsägaren) som hade sagt upp. Frågan återförvisades till hyresnämnden som nu ska pröva frågan om störningar förekommit i så hög grad att hyresförhållandet ska upphöra. Slutsats

Normalt brukar en fastighetsägare alltid säga upp förstahandshyresgästen även om anledningen till uppsägningen exempelvis är störningar från en andrahandshyresgäst. Men om fastighetsägaren av någon anledning egentligen inte vill bli av med förstahandshyresgästen, vilket troligen borde bero på att det finns någon slags relation mellan fastighetsägaren och förstahandshyresgästen, är det alltså fullt möjligt att direkt säga upp andrahandshyresgästen i de fall det inte innebär någon nackdel för andrahandshyresgästen; Såsom i fall då andrahandshyresgästen, som i ovan nämnda tvist, inte skött sitt boende. Monika Vulin Chefsjurist Law & Solution

Avgifter till bostadsrättsföreningen En bostadsrättsförening har rätt att ta ut olika avgifter från bostadsrättshavarna. Förutom årsavgiften, som vi skev om i förra numret av Fastighetsförvaltaren, finns ytterligare avgifter som är reglerade i bostadsrättslagen. Men även andra avgifter kan vara aktuella och det kan vara svårt att veta vilka avgifter föreningen har rätt att ta ut och under vilka förutsättningar…

Ulrika Blomqvist, Chef SBC Juridik.

Vi börjar med upplåtelseavgiften som är en särskild avgift bostadsrättsföreningen kan ta ut tillsammans med insatsen när bostadsrätt upplåts under förutsättning att det framgår av stadgarna. Om upplåtelseavgift tas ut ska detta också anges i upplåtelseavtalet. Bostadsrättslagen saknar bestämmelser om när upplåtelseavgift får tas ut, beräkningsgrunden samt vilket ändamål den ska fylla. Tanken har dock varit att avgiften ska kunna tas ut för en lägenhet som ska upplåtas med bostadsrätt först sedan föreningens verksamhet pågått en tid. Exempelvis om en fastighetsskötarbostad som från början varit upplåten med hyresrätt blir bostadsrätt. Bostadsrätternas värde kan då ha stigit utöver insatserna genom att föreningens behållna kapital öka t ex genom att föreningens lån har amorterats ned. Upplåtelseavgifter tas i dag sällan ut med utgångspunkt i bostadsrättens ökade andel i föreningens behållna tillgångar. Det vanliga är i stället att föreningarna genom avgiften helt eller delvis söker kompensera sig för bostadsrättens marknadsvärde. Upplåtelseavgiften tas därför ofta ut som en mellanskillnad mellan insatsen och bostadsrättens marknadsvärde. Något som är vanligt förekommande när vindar tas i anspråk för lägenheter som upplåts med bostadsrätt. Vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt är det vanligt att upplåtelseavgifter tas

ut av de hyresgäster som successivt ansluter sig eller av nytillkommande boende i huset. Här gäller särskilda regler under vilka förutsättningar föreningen har rätt att ta ut upplåtelseavgift. Pantsättnings- och överlåtelseavgift

Om det anges i stadgarna får föreningen ta ut överlåtelse- och pantsättningsavgift. Med överlåtelseavgift menas en avgift som tas ut av säljaren eller köparen i samband med att bostadsrätten överlåts. I princip motsvarar denna föreningens självkostnader i samband med administrationen av en överlåtelse. Med pantsättningsavgift menas den avgift föreningen tar ut för administration vid underrättelse om pantsättning av bostadsrätt. Avgifternas storlek finns inte reglerade i lagtexten. Däremot ska det av föreningens stadgar framgå vilken beräkning som ligger till grund för att ta ut dessa avgifter. Som riktpunkt för en schablon vid bestämmandet av överlåtelseavgiften bör denna vara 2,5 % av basbeloppet och för pantsättningsavgiften 1 % av basbeloppet. Övriga avgifter

Utöver insats, årsavgift, upplåtelseavgift samt överlåtelse- och pantsättningsavgift har föreningen inte rätt att ta ut särskilda avgifter för åtgärder föreningen ska vidta med

anledning av bostadsrättslagen eller annan lagstiftning. Enligt huvudregeln ska sådana avgifter bäras av medlemmarna gemensamt. Föreningen får därför inte ta ut några avgifter för att fullgöra sin underrättelseskyldighet gentemot en panthavare. Inte heller från en kreditgivare som på en bostadsrättshavares uppdrag begär att få utdrag ur lägenhetsförteckningen beträffande hans eller hennes bostadsrätt. Föreningen har inte heller rätt att ta ut administrationsavgift för andrahandsuthyrning eller en ”straffavgift” om en medlem underlåter att delta i städdagar, målning av fasader eller liknande. Något förbud att ta ut avgifter för åtgärder som föreningen inte har en lagstadgad skyldig att vidta, finns dock inte. Detsamma gäller avgifter för anordningar som föreningen lagligen inte är skyldig att ha såsom tvättstuga eller bastu. Föreningen har rätt att ta ut avgift för särskilda tjänster som inmontering av diskmaskin, vissa reparationer m.m. som avser sådant som föreningen inte har underhållsansvaret för. Uppgifter som lämnas enligt lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter måste föreningen däremot tillhandahålla avgiftsfritt. Lämnas dessa under taxeringsåret innan kontrolluppgiften enligt lag ska lämnas, torde dock avgift kunna tas ut. Ulrika Blomqvist, Chef SBC Juridik

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

FASTIGHETSMARKNADEN

Kvalitetsstämpel för areamätning – för tryggare bostadsaffärer Många av bostäderna vi kontrollerar visar sig vara felmätta och vanligast är att det är ungefär två kvadratmeters skillnad.

När du köper eller säljer en bostad är det viktigt att vara säker på den exakta boarean. När storleken som står i kontraktet inte stämmer kan du som säljare bli ersättningsskyldig. Nu erbjuder SIS en ny kvalitetsstämpel för areamätning.

Idag är det vanligt att bostäder är felmätta och att säljaren blir ersättningsskyldig i efterhand. Och det kan bli dyrt. – Många av bostäderna vi kontrollerar visar sig vara felmätta och vanligast är att det är ungefär två kvadratmeters skillnad. Två kvadratmeter kan låta lite, men det handlar om en kompensation på hundratusentalskronor för en storstadslägenhet med ett kvadratmeterpris på mellan 50-100 000 kronor, säger Magnus Gramstrup-Christensen från Svensk Areamätning AB som leder SIS utbildning

Fakta

Enkelt att kolla upp hur boytan mätts upp

För att slippa missförstånd kan kunden nu välja en mäklare eller mätkonsult som är diplomerad av SIS, Swedish Standards Institute. Kunden kommer enkelt att kunna ta reda på om boytan är uppmätt på rätt sätt genom att fråga om mätexperten är diplomerad eller genom att kolla upp om företaget är listat på SIS webbplats, www.sis.se.

Med den nya kvalitetsstämpeln för areamätning av lägenheter blir det lättare att kontrollera om en lägenhets area är rätt uppmätt eller inte. – En mäklare eller mätexpert som är diplomerad av SIS har koll på de senaste standarderna och måste också regelbundet visa upp ett antal mätjobb för att få behålla sitt diplom. Detta kommer att minska skillna-

derna i tolkningen av reglerna, och öka förtroendet för resultatet, säger Helen Strandgren som ansvarar för diplomeringen på SIS. Källa: SIS

Utbildningen bygger på standarden för areamätning, SS 21054:2009, och riktar sig till mäklare, besiktningsmän, mätkonsulter, arkitekter, hyresgästorganisationer med flera. Utbildningen avslutas med en skriftlig examination som även innehåller praktiska mätuppgifter. Salustio Cuba Gamarra och Susann Nyström, som har varit med och utformat den nuvarande standarden, ansvarar för examinationen. Det första utbildningstillfället är den 15 mars och nästa tillfälle är den 24 april.

Unik prövning i Kalmar – kan bana väg för hyresmarknaden Det är 380 procent, eller 20 000 kronor, dyrare per kvadratmeter att köpa en bostadsrätt med attraktivt läge i Kalmar jämfört med motsvarande yta i ett mindre centralt område. För hyresrätter skiljer det knappt 9 procent, eller 81 kronor. Det visar en granskning som Fastighetsägarna gjort av prisskillnaderna i Kalmar. - Människor vill bo centralt och är beredda att betala för det. Det måste slå igenom även för hyresrätter, säger Charlotte Andersson, affärsverksamhetschef på Fastighetsägarna GFR.

Budet på 1,5 procent i hyreshöjningar från Hyresgästföreningen i Kalmar är oacceptabelt. Det menar branschorganisationen Fastighetsägarna som förhandlar hyran för drygt 5 500 privatägda lägenheter i Kalmar. Därför har nu årets hyresförhandlingar strandat. En ansökan har lämnats in till Hyresnämnden i Jönköping där tvisten kommer att avgöras. Charlotte Andersson menar att det är ett historiskt steg som tagits av de privata fastighetsföretagen. Hon tror att det som händer i Kalmar nu kan få betydelse för hyresmarknaden i hela landet.

– Vad jag vet har vi aldrig strandat så många lägenheter vid ett och samma tillfälle. Och det är första gången vi prövar den nya lagstiftningen, säger hon. Olika hyra för olika läge - trots lika kvalitet

Hon menar att Hyresgästföreningens krav på en platt hyressättning, där den procentuella hyreshöjningen är lika stor överallt, inte stämmer överens med principerna i bruksvärdessystemet. Kraven stämmer inte heller överens med de intentioner som regeringen gav uttryck för med den nya lagen om kommunägda bostadsaktiebolag som trädde i kraft 2011. Med den skulle obalanserna på hyresmarknaden minska och hyresgästernas värderingar få större genomslag på hyressättningen. – Vi anser att hyrorna bör vara lägre i lägenheter som ligger i ett ytterområde med insyn från gården jämfört med till exempel lägenheter i centrum som har havsutsikt om kvaliteten i övrigt är jämförbar, säger Charlotte Andersson. I den ansökan som Fastighetsägarna lämnat in till Hyresnämnden i Jönköping yrkas hyreshöjningar på 7, 5, 3 eller 2,5 procent, framförallt beroende på vilket läge fastigheten har. Kalmar delades 2002 in i sex olika områden som det var tänkt att hyrorna skulle anpassas utifrån. Både SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen var då överens om områdesindelningen där läge 1 motsvarar Kalmars mest attraktiva områden med Varvsholmen, Kalmar slott, Kalmarsundsparken och Ängö. Läge 4-6 innefattar bland annat Norrliden och Rinkabyholm. Små skillnader

Charlotte Andersson, affärsverksamhetschef Fastighetsägarna.

Men i den granskning som Fastighetsägarna nu gjort av 5 518 lägenheter i 390 privatägda fastigheter visar det sig att skillnaderna i hyresnivå nästan är obefintliga

Hyrorna för en lägenhet bör vara lägre för en som ligger i ett ytterområde med insyn från gården jämfört med till exempel lägenheter i centrum som har havsutsikt om kvaliteten i övrigt är jämförbar menar man på Fastighetsägarna. och att ingen hyresanpassning efter läget har skett. Skillnaderna är inte större än knappt 9 procent. När man samtidigt studerat priserna på de 604 bostadsrätter som sålts under de senaste 12 månaderna visar det sig att det är en prisskillnad på 380 procent per kvadratmeter beroende på läget. Undersökningen visar också att efterfrågan på bostäder är stor i Kalmar där priset för bostadsrätter mer än femfaldigats under de senaste 15 åren. 1996 låg kvadratmeterpriset för en bostadsrätt på drygt 2 000 kro-

nor. 2010 var priset uppe i 13 572 kronor per kvadratmeter. Siffrorna kommer från Svensk Mäklarstatistik. – Vår undersökning visar att hyresmarknaden i Kalmar helt klart är i obalans. Vår förhoppning är nu att lägesfaktorn kan slå igenom bättre på hyrorna i Kalmar. Därmed kan Kalmar bli norm för de kommuner där man ännu inte börjat jobba med differentierade hyror på det sätt som sker på allt fler orter, säger Charlotte Andersson. Källa: Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETSMARKNADEN

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Miljonprogrammet:

Forskningsrapport om hyresgästens inflytande – pekar på problematik vid ombyggnation Miljonprogrammet har ett akut behov av att rustas upp och det kommer innebära stora kostnader. Men vad händer med hyrorna och hyresgästerna då? Vilket inflytande har hyresgästerna över ombyggnation och hyresnivåer? Har de råd att bo kvar?

Irene Molina och Sara Westin, forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet, har på Hyresgästföreningens uppdrag forskat kring dessa frågor. Mot slutet av förra året presenterar de sin rapport “...men vart ska ni då ta vägen? En rapport om ombyggnation ur hyresgästernas perspektiv”. – Jag har hört så många berättelser om hyresgäster som kommit i kläm vid ombyggnationer, säger Barbro Engman, förbundsordförande i Hyresgästföreningen. Därför är det så viktigt att vi nu får svart på vitt hur besvärligt många hyresgäster har det i denna process. Lite makt att påverka

En av rapportens viktigaste slutsatser är att hyresgäster, vars bostad står inför en ombyggnation, har relativt lite makt att påverka utgången och därmed sina möjligheter att bo kvar.

En vanlig följd av ombyggnationer är kraftiga hyreshöjningar – något som ställer till det för många hyresgäster t menar Barbro Engman, förbundsordförande i Hyresgästföreningen . Foto: Eva Dalin.

Tidigare forskning visar att de hyresgäster som tvingas flytta – vilket är en vanlig följd av kraftiga hyreshöjningar i samband med ombyggnationer – oftast är de med sämst ekonomi. Det finns exempel i undersökningen på att upp emot hälften av hyresgästerna i ett område inte klarar av att flytta tillbaka efter en ombyggnation. Det är också hyresgäster i så kallade expansiva områden som riskerar att få de mest omfattande åtgärderna och därmed också de högsta hyrorna. Det konstateras också i rapporten att fastighetsägares tal om boinflytande stannar vid fagert tal. I bästa fall kan hyresgästen påverka kosmetiska åtgärder som val av köksluckor. Men det mest avgörande, kostnaden för lägenheten, har man inget inflytande över och får heller ingen information om. Hyresgästen har oftast ingen aning om vad hyreshöjningen blir efter en ombyggnad. Att få välja kakelkvalitet utan att veta vad det kommer att kosta i kronor och ören varje månad är ett kvasiinflytande. – Här måste vi i Hyresgästföreningen vara självkritiska, säger Barbro Engman, eftersom vi ofta har blivit involverade i processen först efter att de stora besluten har tagits och den

så kallade åtgärdslistan har skrivits under. Då är utrymmet att verkligen påverka alldeles för litet. Engagemang, protester och mobilisering kan hjälpa

Rapporten visar också att det finns möjligheter för hyresgäster att påverka, men bara om de lägger ned mycket tid och energi och använder sig av informella kanaler. Men engagemang, protester och mobilisering av motstånd är ändå ingen garanti för ett demokratiskt förfaringssätt – tvärtom visar rapporten att bostadsföretag, inklusive de allmännyttiga, i slutändan ofta gör som de vill ändå. Ibland genom att undanhålla information eller genom att utöva påtryckningar mot enskilda hyresgäster. Påtryckningar som i vissa fall kan liknas vid trakasserier, så att dessa hyresgäster ska ”gå med på” förslagen. Rapporten visar också att Hyresnämnden har en tendens att döma till förmån för fastighetsägaren när det gäller fall där hyresgäster motsatt sig ombyggnadsplaner. Tidigare forskning säger att upprustningsprojekt kan fungera som ”problemflyttare”; det vill säga, de som inte har råd att bo kvar flyttar till

mindre attraktiva, ännu inte upprustade områden eller fastigheter. Denna rapport pekar i samma riktning. – Slutsatsen man kan dra är att det som i teorin framställs som ett val för hyresgästen sällan är det, säger Barbro Engman. Har hyresgästen inte de ekonomiska resurserna att betala den nya hyran är det inte fråga om något val. Källa: Hyresgästföreningen

Tidigare forskning visar att de hyresgäster som tvingas flytta oftast är de med sämst ekonomi. Det finns exempel i undersökningen på att upp emot hälften av hyresgästerna i ett område inte klarar av att flytta tillbaka efter en ombyggnation.

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

FASTIGHETSMARKNADEN

Krönikan med Petter Brolin:

Andelslägenheter: Nästa stora flopp För nästan tre år sedan presenterade politikerna ägarlägenheter som ett viktigt komplement till hyresrätter och bostadsrätter. Reformen skulle bidra till mer blandade bostadsområden och minska segregationen. Men ägarlägenheterna har inte blivit någon hit i Sverige. Hittills har bara 400 byggts.

Nu är det dags för nästa stora flopp; så kallade andelsägarlägenheter, eller andelslägenheter. Förenklat innebär det att hyresgäster blir delägare i sin fastighet och tar över ansvaret för inre underhåll av sin lägenhet på liknande sätt som en bostadsrättsinnehavare. För att ombilda till andelslägenheter måste bara några få boende vilja det. Övriga boende kvarstår som hyresgäster och hyresvärden fortsätter att förvalta husets gemensamma utrymmen. Idé provas i praktiken

Den senaste tiden har andelslägenheter presenterats som ”en helt ny boendeform” och nu ska flera fastighetsbolag prova idén i praktiken. Däribland kommunala Botkyrkabyggen. Men andelslägenheter är ingen ny företeelse. Tvärtom ekar det från 70- och 80-talen. Nästan alla andelslägenheter som skapades då har idag ombildats till bostadsrätter eftersom nackdelarna var så många. Några exempel: Vill du sälja din andelslägenhet kan du i praktiken bara göra det till kontantköpare. Om du trots allt skulle lyckas

Andelsägarlägenheter innebär förenklat att hyresgäster blir delägare i sin fastighet och tar över ansvaret för inre underhåll av sin lägenhet på liknande sätt som en bostadsrättsinnehavare. sälja så betalar du mycket högre skatt än för en bostadsrätt. Det finns inte heller möjlighet till uppskov med skatten när du köper en ny bostad. Rotavdraget gäller inte och du förmånsbeskattas för skillnaden mellan vad du betalar och vad hyran skulle vara om lägenheten hade fortsatt att vara hyresrätt. Och om en av andelsägarna skulle sluta att betala räntan på sitt lån säljs hela fastigheten exekutivt. Tanken är god men...

Petter Brolin, Ordförande i SBB.

Tanken med andelslägenheter är god: att ge boende i storstädernas miljonprogram möjlighet att köpa sina lägenheter. Peter Nyberg, socialdemokratiskt kommunalråd i Botkyrka har rätt när han säger att fler upplåtelseformer behövs där allmännyttan dominerar. SBB motsätter sig inte fler upplåtelseformer, men att damma av andelslägenheterna är inte lösningen. Poängen med andelslägenheter är att kringgå de hårda kraven på traditionella ombildningar till bostadsrätter. Idag är det svårt att få tillräcklig majoritet för ombildningar i miljonprogrammen. Inte för att

de boende inte är intresserade. Utan för att reglerna för ombildningar är anpassade för innerstaden. Innerstadsbor och ytterstadsbor har helt olika förutsättningar att ombilda sina hus. Att rika östermalmsbor och välbärgade vasastansbor ska få ombilda är en självklarhet, men ytterstansborna ska förbli i sina dyra hyresrätter. Istället för att satsa på andelslägenheter borde politikerna underlätta för ombildningar i ytterstaden: 1. Förläng betänketiden vid ombildningar i allmännyttan från sex månader till ett år. Sex månader räcker i innerstaden där husen är små, kunskapsnivån hög och alla talar samma språk. I ytterstaden omfattar fastigheterna ofta flera hundra lägenheter och det är betydligt fler som ska hinna ta till sig all information för att fatta ett genomtänkt beslut. 2. Idag måste 67 procent av de boende rösta ja för att en ombildning ska bli möjlig. Ickeröster räknas automatiskt som nejröster. Gör om lagen så att röstresultatet, liksom i alla andra demokratiska sammanhang, bara beräknas på de som faktiskt röstar.

Svårt för boende att förstå

Om Botkyrkabyggen satsar på andelslägenheter kommer bolaget att stå inför stora kommunikativa utmaningar. Många boende kommer inte att förstå alla juridiska och skattetekniska skillnader mellan bostadsrätter, ägarlägenheter och andelslägenheter. Risken finns att boende ger sig in i ett ägande utan tillräcklig information. I sådana fall kommer vi åter att få hjälpa boende att ombilda sina andelslägenheter till bostadsrätter när boendeformen på nytt har brakat samman. Petter Brolin, SBB

Det säger också sig självt att när några av de boende delar ägandet av ett hus med ett fastighetsbolag blir det svårt att komma överens om vad som ska göras i huset.

FASTIGHETSMARKNADEN

Nr 1 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Bygginvesteringarna Â UndersĂśkningen FastighetsfĂśretagarklimatet 2011; Ăśkar Â i Â VĂ¤rmland Svensk byggindustri Ă¤r inne i en period dĂ¤r konjunkturen fortsĂ¤tter att mattas av. I VĂ¤rmlands lĂ¤n Ăśkar dĂ¤remot bygginvesteringarna 2012. Det Ă¤r en Ăśkning av bostads- och anlĂ¤ggningsinvesteringar som Ă¤r fĂśrklaringen. Det visar en regional prognos frĂĽn Sveriges Byggindustrier (BI).

Bostadsinvesteringarna minskade fĂśrra ĂĽret i VĂ¤rmland till en historiskt lĂĽg nivĂĽ. I ĂĽr Ăśkar bostadsinvesteringarna och det Ă¤r ett Ăśkat flerbostadshusbyggande som driver utvecklingen. â&#x20AC;&#x201C; Trots att bostadsbyggandet Ăśkar i ĂĽr Ă¤r det frĂĽn en lĂĽg nivĂĽ. Det Ă¤r viktigt att kommunerna tar sitt ansvar och hĂĽller en hĂśg planberedskap sĂĽ att bostadsprojekt kan komma igĂĽng sĂ¤ger Lars Lundblad, chef Sveriges Byggindustrier Karlstad. Lokalbyggandet minskar totalt sett i ĂĽr och det Ă¤r en negativ utveckling fĂśr de offentliga investeringarna medan de privata fĂśrblir ofĂśrĂ¤ndrade. â&#x20AC;&#x201C; Vi ska komma ihĂĽg att lokalbyggandet minskar frĂĽn en hĂśg nivĂĽ. I ĂĽr blir ett mellanĂĽr men vi har mĂĽnga projekt i â&#x20AC;?pipelineâ&#x20AC;?, byggande av kontor, affĂ¤rshus och sjukhus Ă¤r exempel, fortsĂ¤tter Lars Lundblad. AnlĂ¤ggningsinvesteringarna Ăśkar i ĂĽr tack vare privata projekt. De privata anlĂ¤ggningsinvesteringarna Ă¤r i VĂ¤rmland dubbelt sĂĽ stora som de offentliga. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r positivt att privata aktĂśrer satsar. Det handlar framfĂśr allt om stora industrianlĂ¤ggningar. PĂĽ infrastruktursidan ser vi ett allt mer uppdĂ¤mt behov att rusta upp vĂ¤gar och jĂ¤rnvĂ¤gar i lĂ¤net, avslutar Lars Lundblad. KĂ¤lla: Sveriges Byggindustrier

MalmĂś Â vinner Â storstadskampen Som fastighetsĂ¤gare i MalmĂś har du ett mer gynnsamt fastighetsfĂśretagarklimat Ă¤n om du Ă¤r verksam i Stockholm eller GĂśteborg. Det visar undersĂśkningen FastighetsfĂśretagarklimatet 2011, som Demoskop har genomfĂśrt bland fastighetsfĂśretagare pĂĽ uppdrag av FastighetsĂ¤garna Syd, FastighetsĂ¤garna GFR och FastighetsĂ¤garna Stockholm. Det Ă¤r andra gĂĽngen som MalmĂś tar hem fĂśrstaplatsen i storstadsjĂ¤mfĂśrelsen. DĂ¤remot backar MalmĂś i en regional jĂ¤mfĂśrelse.

UndersĂśkningen visar att MalmĂś Ă¤r en ĂśverlĂ¤gsen vinnare i storstadsjĂ¤mfĂśrelsen. Staden fĂĽr hĂśgst resultat pĂĽ 10 av 14 olika jĂ¤mfĂśrbara parametrar. FastighetsfĂśretagarna anser till exempel att nĂ¤ringslivsklimatet Ă¤r gynnsamt och att kommunen engagerar sig i centrumutvecklingen i hĂśgre grad Ă¤n kollegorna i GĂśteborg och Stockholm. â&#x20AC;&#x201C; MalmĂś har fĂśrstĂĽtt att en levande och attraktiv stadskĂ¤rna hĂśr till stadens viktigaste tillgĂĽngar, sĂ¤ger GĂśran HĂśckert, nĂ¤ringspolitisk chef hos FastighetsĂ¤garna Syd. Tappar regonalt

â&#x20AC;&#x201C; En levande och attraktiv stadskĂ¤rna hĂśr till stadens viktigaste tillgĂĽngar, sĂ¤ger GĂśran HĂśckert, nĂ¤ringspolitisk chef hos FastighetsĂ¤garna Syd. Foto: FastighetsĂ¤garna Syd.

I den regionala jĂ¤mfĂśrelsen tappar dock MalmĂś i ĂĽrets undersĂśkning. Bland annat ger fastighetsfĂśretagarna lĂ¤gre betyg gĂ¤llande rimligheten i de kommunala avgifterna och kontakterna med politikerna. â&#x20AC;&#x201C; Ă&#x201E;ven om resultaten fĂśr hanteringen av plan- och byggĂ¤renden samt de kommunala handlĂ¤ggningstiderna i stort sett Ă¤r ofĂśr-

Ă¤ndrade sedan fĂśrra undersĂśkningen, visar siffrorna att det finns fĂśrbĂ¤ttringspotential inom dessa omrĂĽden. Jag tror att det Ă¤r strategiskt viktigt fĂśr en tillvĂ¤xtkommun som MalmĂś att fĂśrbĂ¤ttra sig pĂĽ dessa punkter, sĂ¤ger GĂśran HĂśckert och fortsĂ¤tter: â&#x20AC;&#x201C; MalmĂś ska glĂ¤djas ĂĽt segern i storstadskampen. Vi har en bra och konstruktiv dialog med politiker och tjĂ¤nstemĂ¤n i staden, sĂĽ vi har goda fĂśrhoppningar om att vi tillsammans kan vĂ¤nda utvecklingen uppĂĽt igen i den regionala jĂ¤mfĂśrelsen, sĂ¤ger GĂśran HĂśckert. KĂ¤lla: FastighetsĂ¤garna Syd

Fakta om undersĂśkningen FastighetsfĂśretagarklimatet 2011 Ă¤r en undersĂśkning bland fastighetsĂ¤gare i syfte att ta fram fastighetsfĂśretagarindex fĂśr regionen â&#x20AC;&#x201C; ett mĂĽtt som sammanfattar fĂśrutsĂ¤ttningarna att bedriva fastighetsverksamhet. Mellan 11-30 november 2011 genomfĂśrdes totalt 643 telefonintervjuer med fastighetsfĂśretagare i SkĂĽne, Kronoberg och Blekinge. UndersĂśkningen Ă¤r utfĂśrd av Demoskop pĂĽ uppdrag av branschorganisationen FastighetsĂ¤garna Syd.

I NĂ&#x201E;STA NUMMER AV: VĂ¤gen till bĂ¤ttre fastighetsekonomi! I nummer 2 av FastighetsfĂśrvaltaren, som kommer ut i mitten av april, IBS WJ GVMMU BW TQĂ&#x160;OOBOEF OZIFUFS BUU CFSĂ&#x160;UUB PN 'Ă&#x161;SVUPN WĂ&#x152;SB TUĂ&#x152;FOEF vinjetter har vi som vanligt en rad intressanta teman.

Nordbygg presenterar: ĂŁ 1\KHWHU RFK HQHUJLHIIHNWLYD

IUDPWLGVOÂ¸VQLQJDU

ĂŁ 1\D VPDUWD V\VWHP LQRP VW\U UHJOHU RFK Â¸YHUYDNQLQJ ĂŁ /Â¸VQLQJDUQD VRP JHU EÂŚWWUH HNRQRPL RFK Â¸NDG NRPIRUW

ĂŁ 5HQRYHUD HQHUJLVPDUW Ă&#x2122; LGÂŤ XWVWÂŚOOQLQJ RFK VHPLQDULHU SÂ§ WHPDW Ă&#x;)Â¸UEÂŚWWUD GLWW GULIWVQHWWRĂ&#x;

Med Uterum/terrasser/balkong LOZUFS WJ J NĂ&#x152;OHU PDI NZDLFU BO UJMM WĂ&#x152;SFO PDI EF VUNBOJOHBS EV TPN GBTUJHIFUTĂ&#x160;HBSF PDI GĂ&#x161;SWBMUBSF LBO TUĂ&#x161;UB QĂ&#x152; -Ă&#x160;T PN 5SFMMFCPSHT PDI .BMNĂ&#x161; TUBET TBUTOJOH QĂ&#x152; HSĂ&#x161;OTLB WJT TĂ&#x160;STLJMEB boenden eller inglasning av innergĂĽrdar i stadsmiljĂśer.

ĂŁ )DVWLJKHWVÂŚJDUQD %\JJKHUUDUQD (QHUJLP\QGLJKHWHQ +6% P IO ÂŚU SÂ§ SODWV PHG SUDNWLVND UÂ§G RFK NRQNUHWD WLSV ĂŁ .\O 9ÂŚUPHSXPSDU IÂ¸U DOOD W\SHU DY IDVWLJKHWHU

Det finns mycket mer att upptĂ¤cka pĂĽ Nordbygg. VĂ¤lkommen!

FĂśr fribiljett och information: nordbygg.se ange kod 0542

20â&#x20AC;&#x201C;23 mars 2012 StockholmsmĂ¤ssan

Temat UtemiljĂś PNGBUUBS TĂ&#x152; NZDLFU NFS Ă&#x160;O CBSB HSĂ&#x161;OB ZUPS PDI WBDLSB USĂ&#x160;EHĂ&#x152;SEBS )Ă&#x160;S IBOEMBS EFU PN IFMB WĂ&#x152;S QMBOFUT FYJTUFOT PDI LBNQFO GĂ&#x161;S BUU NJOTLB QĂ&#x152; VUTMĂ&#x160;QQ PDI UĂ&#x160;OLB MĂ&#x152;OHTJLUJHU -Ă&#x160;T PN wGSBNUJEFOw PDI CZHHFU BW 1MBOUBHPOT 7Ă&#x160;YUIVT J -JOLĂ&#x161;QJOH 4WFSJHFT GĂ&#x161;STUB WĂ&#x160;YUIVT GĂ&#x161;S BUU PEMB NBU QĂ&#x152; IĂ&#x161;KEFO J TUPSTUĂ&#x160;EFS 4BNUJEJHU FO EFNP BOMĂ&#x160;HHOJOH GĂ&#x161;S TWFOTL NJMKĂ&#x161;UFLOJL PDI FUU LMJNBUTNBSU TĂ&#x160;UU BUU UB UJMMWBSB TQJMMWĂ&#x160;SNF PDI LPMEJPYJE frĂĽn industrin. Trygg och sĂ¤ker Ă&#x160;S FUU UFNB TPN WJ UJEJHBSF LBMMBU GĂ&#x161;S 5SZHHU CPFOEF PDI OV WJMM WJEHB OĂ&#x152;HPU 'Ă&#x161;SVUPN TKĂ&#x160;MWB CPFOEFU IBOEMBS EFU PN TĂ&#x152; NZDLFU NFS GĂ&#x161;S IZSFTHĂ&#x160;TUFS GBTUJHIFUTĂ&#x160;HBSF PDI BMMB BOESB TPN SĂ&#x161;S TJH eller arbetar i och omkring fastigheter. Att kunna rĂśra sig fritt i omgivOJOHBSOB CĂ&#x152;EF J OĂ&#x160;SPNSĂ&#x152;EFU UJMM CPTUĂ&#x160;EFS J PGGFOUMJHB CZHHOBEFS PDI QBSLFS PDI TĂ&#x152; WJEBSF -Ă&#x160;T CMBOE BOOBU PN (Ă&#x161;UFCPSHT 4UBE WFSLTBNIFU w6QQTĂ&#x161;LBOEF WFSLTBNIFU NFE GPLVT QĂ&#x152; USZHHIFU J CPTUBETPNSĂ&#x152;EFOw PDI WJLUFO BW CFMZTOJOH GĂ&#x161;S BUU GPML TLBMM LĂ&#x160;OOB TJH USZHHB -Ă&#x160;T PDLTĂ&#x152; PN #FMZTOJOHTCSBOTDIFOT UĂ&#x160;WMJOH w4WFSJHFT MĂ&#x160;TLJHBTUF QMBUTw TPN OZMJHFO avslutades. %FTTVUPN 'Ă&#x161;S FS TPN TKĂ&#x160;MWB JOUF IJOOFS EFMUB PDI TKĂ&#x160;MWLMBSU Ă&#x160;WFO OJ TPN EFMUBS LPNNFS WJ BUU CKVEB QĂ&#x152; FO NBUOZUUJH PDI TQĂ&#x160;OOBOEF FGUFSSBQQPSUFSJOH JGSĂ&#x152;O /PSECZHH ÂŻSFUT NĂ&#x160;TTB GĂ&#x161;S CZHH PDI WWT CSBOTDIFO TPN HĂ&#x152;S BW TUBQFMO EFO NBST PDI TPN NFE UFNB w)Ă&#x152;MMCBSU CZHHBOEF J WĂ&#x160;SMETLMBTTw J BMMSB IĂ&#x161;HTUB HSBE PDLTĂ&#x152; CFSĂ&#x161;S PTT J GBTUJHIFUTCSBOschen. Till dess Ăśnskar vi er en trevlig vĂĽr! Katarina PetersĂŠn Nielsen RedaktĂśr FastighetsfĂśrvaltaren

www.fastighetsforvaltaren.se

BORRNING

BRANSCHTORGET ARBETARSKYDDSMATERIAL

ENERGIBORRNING

Geoborr Geoenergi AB

StockholmsomrĂĽdet 7J Ă&#x160;S TQFDJBMJTFSBEF QĂ&#x152; FOFSHJCPSSOJOH J storstadsmiljĂś. Kontakt: Kjell Karlsson Mobil: 070-7470730 E-post: kjell@geoborr.se www.geoborr.se

Tolvsbo Mek & Drill

SKYDDSUTRUSTNING FRĂ&#x2026;N

Medlem i SVEP Hela landet Vi utfĂśr entreprenad, vatten och energiborrning. Med moderna maskiner utfĂśr vi effektiva och miljĂśriktiga uppdrag. Kontakt: Stefan Ramquist 5FM E-post: mekodrill@telia.com www.tmdab.se

BRUNNSBORRNING

FĂ&#x2013;R SĂ&#x201E;KERHETS SKULL ::: 6.<'' &20 ,1)2#6.<'' &20

Avanti System AB

Hela Sverige "WBOUJ CSVOOTCPSSBSF Ă&#x160;S DFSUJGJFSBEF FOMJHU SITAC normer pĂĽ personnivĂĽ. $FSUJGJFSJOH CFUZEFS TĂ&#x160;LFSIFU PDI LWBMJUFU Hitta din lokala certifierade brunnsborrare EJSFLU QĂ&#x152; XXX BWBOUJTZTUFN TF

FĂ&#x2013;RVALTNINGSSYSTEM

Favoritbygg & StĂ¤d & Flytt i Stockholm AB Proffsmagasinet Svenska AB )PT PTT LĂ&#x161;QFS EV NĂ&#x160;UJOTUSVNFOU PDI WFSLUZH BW LĂ&#x160;OEB NĂ&#x160;SLFO UJMM CSB QSJTFS U FY GVLUNĂ&#x160;UBSF BWTUĂ&#x152;OETNĂ&#x160;UBSF WĂ&#x160;SNFLBNFSPS FUD Vi skickar din order med paket inom hela Sverige FMMFS TĂ&#x152; IĂ&#x160;NUBS EV EJUU QBLFU J WĂ&#x152;S CVUJL J 4UPDLIPMN Tel: 08-344700 info@proffsmagasinet.se www.proffsmagasinet.se

BATTERIER/KRAFT Batterigrossisten AB )FMB 4WFSJHF Í&#x192;7Ă&#x152;S BNCJUJPO Ă&#x160;S BUU UJMMIBOEBIĂ&#x152;MMB produkter som skall passa dig avseende funktion, kvalitet och prestanda! Hela Sverige Kontakt: Mikael Olsson 5FM Mobil: 0708-87 34 40 'BY E-post: mikael@batterigrossisten.com www.batterigrossisten.com

.BSLOBETMFEBOEF XFCTZTUFN GĂ&#x161;S FLPOPNJTL fastighetsfĂśrvaltning. Kontakt: BjĂśrn Reimers. 5FM Fax: 0523-478 74 E-post: bjorn.reimers@realgood.se www.realgood.se

GEOENERGI Malmberg Water AB

Sverige &OFSHJTOĂ&#x152;MB TZTUFN NFE FOFSHJMBHSJOH J HSVOEWBUUFO CFSH )FMIFUTMĂ&#x161;TOJOHBS EĂ&#x160;S energiborrning ingĂĽr. Kontakt: Rune Simonsson Tel/mobil: 044-780 18 50 Fax: 044-780 19 90 E-post: rune.simonsson@malmberg.se www.malmberg.se

GOLV Hela landet 6OEFSHPMW GĂ&#x161;S NĂ&#x152;OHB BOWĂ&#x160;OEJOHTPNSĂ&#x152;EFO ,POUBLU 1Ă&#x160;S -VOEJO 5FM XXX CZHHFMJU TF

BELYSNING LEDsystem Scandinavia Din leverantĂśr och grossist inom FOFSHJTOĂ&#x152;M -&% CFMZTOJOH 7Ă&#x152;SU CSFEB -&% TPSUJNFOU PNGBUUBS MKVTLĂ&#x160;MMPS downlights, strĂĽlkastare, LED-paneler PDI CVUJLTCFMZTOJOH Hela Sverige ,POUBLU ,VOEUKĂ&#x160;OTU 5FM JOGP!MFETZTUFN TF XXX MFETZTUFN TF OEM-Automatic AB -FWFSFSBS TMBHUĂ&#x152;MJHB WBOEBMTĂ&#x160;LSB armaturer fĂśr utsatta miljĂśer. Hela Sverige Kontakt: Samuel Lindqvist Tel: 075-24 24 100 samuel.lindqvist@aut.oem.se www.oemautomatic.se NĂ&#x2013;DBELYSNING Kamic Karlstad Automatic AB 7J Ă&#x160;S EJO MFWFSBOUĂ&#x161;S BW QSPGFTTJPOFMMB MĂ&#x161;TOJOHBS PDI QSPEVLUFS JOPN /Ă&#x161;ECFMTZOJOH CFMZTOJOH 614 SFTFSWLSBGU FMUFLOJL TBNU TĂ&#x160;LFS FMNJMKĂ&#x161; Ă&#x2013;ver 25 ĂĽr i branschen! Hela Sverige www.kamic.se

BIOENERGI Swebo Bioenergy

Hela Sverige #JPFOFSHJTZTUFN GĂ&#x161;S GMJT QFMMFUT VQQ UJMM L8 QSFGBCSJDFSBEF WĂ&#x160;SNFDFOUSBMFS %JTUSJCVUĂ&#x161;S GĂ&#x161;S Â˝TUFSSJLJTLB IFMBVUPNBUJTLB (*--&4 WĂ&#x160;SNFQBOOPS Kontakt: Mobil: E-post: www.

GRUNDFĂ&#x2013;RSTĂ&#x201E;RKNING

KYLSERVICE SĂśderkyl AB

'Ă&#x161;STĂ&#x160;MKOJOH PDI SFQBSBUJPOFS BW IVTIĂ&#x152;MMT PDI UWĂ&#x160;UUTUVHFNBTLJOFS LPNNFSTJFMMB LZMJOTUBMMBUJPOFS TBNU WĂ&#x160;SNFQVNQBS Kontakt: Juhani Iloniemi 5FM 'BY & QPTU JOGP!TPEFSLZM TF XXX TPEFSLZM TF

ENERGIDEKLARATIONER

OCAB i Stockholm AB

Stockholms lĂ¤n Normal Ackreditering Nr: 7717 Kontakt: Stig Hedlund Tel: 08-534 702 50 E-post: stig.hedlund@ocab.se www.ocab.se

TM-KONSULT AB

VĂ¤sternorrland, VĂ¤sterbotten Kvalificerad Ackreditering Nr: 7052 Tel: 0950-238 00 E-post: j.persson@tm-konsult.se www.tm-konsult.se

FUKTSANERING Ocab i Stockholm AB

4UPDLIPMNT MĂ&#x160;O 'VLUTBOFSJOH VUSFEOJOH MĂ&#x160;DLTĂ&#x161;LOJOH N N ,POUBLU LPOUPS TZE .JLBFM +BOTPO Tel: 08-534 702 50 E-post: mikael.janson@ocab.se Kontakt kontor norr: Michael LundstrĂśm Epost: michael.lundstrom@ocab.se www.ocab.se

Stockholm med omnejd. Vi har erfarenhet av att arbeta med alla UFNQFSBUVSFS JOLMVTJWF FYUSFNLZMB WĂ&#x160;SNF Kontakt: Niklas Lundborg 5FM E-post: info@belisol.se www.belisol.se

Hela landet och internationellt 5FM 'BY E-post: info@advokatag.se www.advokatag.se

Hela Sverige Vi som leverantĂśr vill fĂśrse Dig som kund med de CBUUFSJFS TPN GZMMFS KVTU %JOB CFIPW Kontakt: Janne Hansson Tel: 0390-303 13 Fax: 0390-300 15 E-post: info@ackumulatorbatteri.se www.ackumulatorbatteri.se

SĂśdra Sverige Kontrollorgan fĂśr utfĂśrande av deklarationer Kvalificerad Ackreditering Nr: 7274 Kontakt: Mats Johansson Mob: 0738-24 23 00 E-post: info@enerdek.se www.enerdek.se

Belisol

Andersson Gustafsson AdvokatbyrĂĽn

Ackumulator & Batteri Teknik i GrĂ¤nna

Enerdek AB

TillĂ¤ggsisoleringar | PlĂĽthallar Nybyggnationer | Vindstak svĂĽrĂĽtkomliga utrymmen | mm

JURIDIK

ENERGI

Mellansverige ,WBMJGJDJFSBE "DLSJEJUFSJOH /S Kontakt: Svante Fahlen 5FM Mobil: 070-5370842 svante.fahlen@bjorklingeenergi.se www.bjorklingeenergi.se

NĂ¤sta generations isolering! BesĂśk oss pĂĽ www.icynene.se

Byggelit AB

Inne- och utomhusarbeten, badrum och kĂśksrenovering. Storstockholm Kontakt: Robert Puchaz .PCJM & QPTU JOGP!GBWPSJUCZHH TF XXX GBWPSJUCZHH TF

BjĂśrklinge Energi Ekonomisk FĂśrening

ISOLERING

REAL Fastighetssytem

BYGGMĂ&#x201E;STARE

ARBETSVERKTYG

FASTIGHETSFĂ&#x2013;RVALTAREN NR 1 2012

HISSAR Carlsson Hissteknik AB

SmĂĽland/Blekinge 'Ă&#x161;STĂ&#x160;MKOJOH SFQBSBUJPO TFSWJDF QĂ&#x152; WBSV PDI handikapphissar. Ă&#x201E;ven dĂśrrautomatik och ramper. Kontakt: Ă&#x2026;ke Carlsson Tel: 0470-75 70 28 .PCJM E-post: info@hissteknik.com www.hissteknik.com

GMV Sweden AB

Hela Sverige Levererar person- och lasthissar och komponenter GĂ&#x161;S NPEFSOJTFSJOH BW IZESBVMIJTT Kontakt: Henrik Skoog 5FM .PCJM E-post: henrik.skoog@gmv.se www.gmv.se

Wilhelmsen Callenberg AB

VĂ¤stra GĂśtalands lĂ¤n 0NCZHHOBUJPO PDI TFSWJDF BW IJTTBS ÂWFO WĂ&#x160;H PDI HBUVCFMZTOJOH FMJOTUBMMBUJPOFS PDI UFMF Kontakt: Nicklas Holme 5FM E-post: nicklas.holme@wilhelmsen.com www.wilhelmsen.com

PCB KONSULTER PCB

OCAB i Stockholm AB

Stockholms lĂ¤n PCB-inventering och sanering Kontakt: Johan Andersson Tel: 08-534 702 50 E-post: johan.andersson@ocab.se www.ocab.se

PLĂ&#x2026;T Belisol

Stockholm med omnejd. 7J VUGĂ&#x161;S BMMB UZQFS BW QMĂ&#x152;UBSCFUFO "SCFUFO VUGĂ&#x161;ST NFE QMĂ&#x152;U J BMMB UKPDLMFLBS PDI GĂ&#x160;SHFS TBNU LPQQBS och rostfritt. Kontakt: Niklas Lundborg 5FM E-post: info@belisol.se www.belisol.se

Skeppshults PlĂĽtslageri

Gislaved med omnejd. Vi arbetar med plĂĽtslageri och ventilation. Kontakt: Dennis Eriksson 5FM 'BY Mob: 0705-831005 E-post: info@skeppshultsplat.com www.skeppshultsplat.com

RELINING J P Relining

Hela Sverige Vi arbetar med och har mĂĽngĂĽrig erfarenhetÂ av SĂ&#x161;SJOGPESJOH SFMJOJOH LBNFSBJOTQFLUJPO WFOUJMBUJPO och ventilationsrengĂśring. Kontakt: GĂśran Lund Tel: 031-53 40 04 .PCJM E-post: info@jprelining.se www.jprelining.se

FASTIGHETSFĂ&#x2013;RVALTAREN NR 1 2012

KONSULT

Handen Projektpartner

Hela Sverige Stefan EurĂŠn Projektledning fĂśr renovering av industrier samt flerbostadshus. Inriktning pĂĽ oavbruten produktion samt kvarboende dĂĽ verksamhet bedrivs. 5FM Email: stefan@handenpp.se www.handenpp.se

STĂ&#x201E;DNING/LOKALVĂ&#x2026;RD Systemsanering AB

Stockholm med omnejd "MMU JOPN MPLBMWĂ&#x152;SE TPN USBQQTUĂ&#x160;E GMZUUTUĂ&#x160;E NN -Ă&#x152;HB QSJTFS iSFOU HBSBOUJw TFEBO &Y 'MZUUTUĂ&#x160;E B LS QMBOTIVT #SG 1100kr/mĂĽn. Kontakt: Birgitta 5FMFGPO Mobil:070-114 55 51 & QPTU TZTUFNTBOFSJOH!TWFSJHF OV

SĂ&#x201E;KERHET FALLSKYDD

TAK Torslanda Tak AB

TAKRENOVERING

Torslanda Tak AB

Elektrokyl Energiteknik AB

Takrenovering GĂśteborg med omnejd Kontakt: Christian Petersson Tel: 031-925012 .PCJM & QPTU UPSTMBOEBUBL!TQSBZ TF www.torslandatak.se

Arcsite Arkitekt & Byggkonsult

Hela landet 5FSNPHSBGFSJOH PDI USZDLQSPWOJOH BW CZHHOBEFS och lokaler, Utbildning och projektering. 5FM .PCJM E-post: soe@arcsite.se www.arcsite.se

TRYCKPROVNING Arcsite Arkitekt & Byggkonsult

Hela landet 5FSNPHSBGFSJOH PDI USZDLQSPWOJOH BW CZHHOBEFS och lokaler, Utbildning och projektering. 5FM .PCJM E-post: soe@arcsite.se www.arcsite.se

VVS BADRUM

FUKTSANERING

OCAB i Stockholm AB

Stockholms lĂ¤n 'VLUTBOFSJOH VUSFEOJOH MĂ&#x160;DLTĂ&#x161;LOJOH m.m. ,POUBLU LPOUPS TZE .JLBFM +BOTPO Tel: 08-534 702 50 E-post: mikael.janson@ocab.se Kontakt kontor norr: Michael LundstrĂśm LUFTSANERING

Delino/Frigus AB

Hela landet Kontakt: Patrik DÂ´Este 5FM .PCJM 'BY E-post: patrik.deste@frigus.se www.frigus.se

SOLENERGI Solvicom International AB

Hela Sverige 4PMGĂ&#x152;OHBSF PDI TPMDFMMFS GSĂ&#x152;O )JNJO FO BW WĂ&#x160;SMEFOT stĂśrsta tillverkare. ,PNQMFUUB TUZSTZTUFN QVNQBS PDI UBOLBS GĂ&#x161;S varmvatten m.m. 5FM E-post: solvicom@telia.com www.energihuset.dinstudio.se

STEGAR

TAWI TAWI AB Kungsbacka: Fasadstegar, stegar fĂśr proffs 0300-185 00 info@tawi.se www.tawi.se

SĂ&#x201E;KERHET â&#x20AC;&#x201C; LĂ&#x2026;S/LARM/Ă&#x2013;VERVAKNING LĂ&#x2026;SSYSTEM

JĂ¤rfĂ¤lla LĂĽsservice AB

Puttes LĂĽs & Nyckelservice AB VĂ¤nersborg 23 ĂĽr i branschen Kontakt: Peter Ă&#x2013;hlund 5FM 'BY & QPTU QVUUFTOZDLFM!TXJQOFU TF

VĂ¤llingby LĂĽssservice AB

Storstockholm %JO BVLUPSJTFSBEF TĂ&#x160;LFSIFUTMFWFSBOUĂ&#x161;S -Ă&#x152;T QBTTFSTZTUFN FMFLUSPOJTL OZDLFMGĂ&#x161;SWBSJOH Kontakt: Anita EsselstrĂśm Tel: 08-89 79 30 'BY & QPTU JOGP!WBMMJOHCZMBT TF XXX WBMMJOHCZMBT TF KONSULTATION

Zenita AB

StockholmsomrĂĽdet Konsultation, installation & service. Brandlarm, JOCSPUUTMBSN QBTTBHFTZTUFN ,BNFSBĂ&#x161;WFSWBLOJOH *OUFHSFSBEF 4ZTUFN ,WBMJUFUT PDI .JMKĂ&#x161;DFSUJGJFSBEF Kontakt: Stellan Johansson E-post: info@zenita.se www.zenita.se Ă&#x2013;VERVAKNING

Alarmtec KameraĂśvervakning AB

Hela Sverige KameraĂśvervakning med uppkoppling till larmcentral. Larmade elstaket och utomhuslarm. 5JMMGĂ&#x160;MMJHB MBSN PDI LBNFSBĂ&#x161;WFSWBLOJOH BW CZHHBSCFUTQMBUTFS Kontakt: Rajko Grahovac Tel: 031-3033021 info@alarmtec.se www.alarmtec.se

Energi och MiljĂś i Ulricehamn AB

Medlem i SVEP Ulricehamn-FalkĂśping-BorĂĽs-JĂśnkĂśpingSvenljunga *OTUBMMBUJPO PDI TFSWJDF BW *75 WĂ&#x160;SNFQVNQBS Kontakt: Patrik Carlbom .PCJM E-post: patrik@emabulricehamn.se www.emabulricehamn.se

Klimakom AB

Medlem i SVEP SkĂĽne Kontakt: Eskil Johannesson 5FM E-post: klimakom@klimakom.se www.klimakom.se

Klimatkomfort AB

Medlem i SVEP GĂśteborg-BorĂĽs-SjuhĂ¤rad Kontakt: Ulf Eklund 5FM E-post: info@klimatkomfort.se www.klimatkomfort.se

Nytorps RĂśr AB

Medlem i SVEP StockholmsomrĂĽdet 7J JOTUBMMFSBS PDI TFSWBS /*#& WĂ&#x160;SNFQVNQBS 7J VUGĂ&#x161;S Ă&#x160;WFO TUBNCZUFO PDI BMMU JOPN 774 Kontakt: Ove Grandin Tel: 08-7713347 & QPTU PWF HSBOEJO!OZUPSQTSPS TF XXX OZUPSQTSPS TF AlingsĂĽs, Lerum och StorgĂśteborg 7J Ă&#x160;S FUU *75 $FOUFS 1SPKFLUFSBS TĂ&#x160;MKFS JOTUBMMFSBS PDI TFSWBS *75 WĂ&#x160;SNFQVNQBS Ă&#x152;UFSWJOOJOHTTZTUFN PDI BMMB UZQFS BW LZM PDI GSZTBOMĂ&#x160;HHOJOHBS GĂ&#x161;S kommersiella fastigheter. ,POUBLU 6MG /ZCFSH 5FM & QPTU JOGP!SJEEBSLZM TF XXX SJEEBSLZM TF

SkĂĽne LĂ¤n 7J TQFDJBMJTFSBS PTT QĂ&#x152; QBTTFSTZTUFN kameraĂśvervakning CCTV, brand och inbrottslarm. ,POUBLU -BST $POOZ )FOOJOHTTPO 5FM & QPTU MBST DPOOZ IFOOJOHTTPO!QSFOBE TF www.prenad.se

AUKTORISERADE LĂ&#x2026;SSMEDER-

Medlem i SVEP BorĂĽs â&#x20AC;&#x201C; SjuhĂ¤rad "VLUPSJTFSBE Ă&#x152;UFSGĂ&#x161;STĂ&#x160;MKBSF GĂ&#x161;S *75 Kontakt: Peter Ljunghammer Tel: 033-205520 & QPTU QFUFS MKVOHIBNNFS!FMFLUSPLZM TF XXX FMFLUSPLZM TF

Riddarkyl AB

Bravida Prenad AB

Hela Sverige 7Ă&#x152;S BGGĂ&#x160;STJEĂ? CZHHFS QĂ&#x152; BUU NĂ&#x161;UB WĂ&#x152;SB LVOEFST CFIPW JOPN MĂ&#x152;T PDI TĂ&#x160;LFSIFU Kontakt: Ă&#x2026;ke Ă&#x2013;verstrĂśm 5FM 'BY E-post: info@jarfallalasservice.se www.jarfallalasservice.se

B.J. VĂ¤rmemontage AB

Medlem i SVEP VĂ¤sterĂĽs, Eskilstuna "VLUPSJTFSBE Ă&#x152;UFSGĂ&#x161;STĂ&#x160;MKBSF GĂ&#x161;S /JCF 7Ă&#x160;SNFQVNQBS Kontaktperson: Bengt Jonasson 5FM E-post: info@bj-varmemontage.se www.bj-varmemontage.se

Takrenovering GĂśteborg med omnejd Kontakt: Christian Petersson Tel: 031-925012

TERMOGRAFERING

SANERING

www.fastighetsforvaltaren.se

RĂśrdoktorn AB

VENTILATIONSRENGĂ&#x2013;RING Ocab i Stockholm AB

Stockholms lĂ¤n Kontakt: Bernt-Ă&#x2026;ke Sahlin 5FM E-post: bernt.sahlin@ocab.se www.ocab.se

VĂ&#x201E;RMEPUMPAR Bjarne Rutgersson i Svanesund AB

VĂ¤stra och sĂśdra Sverige 7J QMĂ&#x161;KFS PDI MĂ&#x160;HHFS OFS TMBOH GĂ&#x161;S KPSEWĂ&#x160;SNF Kontakt: Bjarne Rutgersson Tel: 0304-447 50 Fax: 0304-447 55 .PCJM E-post: bjarne@jordvarme.se www.jordvarme.se

StockholmsomrĂĽdet RĂśrdoktorn har lĂĽng erfarenhet av att installera WĂ&#x160;SNFQVNQBS J GBTUJHIFU PDI WJMMB %FU Ă&#x160;S LPTUOBETCFTQBSBOEF PDI NJMKĂ&#x161;GĂ&#x161;SCĂ&#x160;UUSBOEF Kontakt: JĂśrgen Jansson Tel: 08-7771500 E-post: jorgen.rordoktorn.se www.rordoktorn.se

Sankaris Driftservice AB

Medlem i Svep. Eskilstuna *OTUBMMBUJPO BW WĂ&#x160;SNFQVNQBS J GBTUJHIFUFS Kontakt: Lauri Sankari .PCJM

SYDPUMPEN AB

Medlem i Svep SĂśdra Halland och NordvĂ¤stra SkĂĽne "MMU JOPN WĂ&#x160;SNFQVNQBS ÂŻUFSGĂ&#x161;STĂ&#x160;MKBSF GĂ&#x161;S *75 Kontakt: Lasse Karlsson 5FM & QPTU JOGP!TZEQVNQFO TF XXX TZEQVNQFO TF

VĂ¤rmeKompaniet Stockholm AB

StockholmsomrĂĽdet Ett certifierat center fĂśr fastigheter, det kompletta fĂśretaget fĂśr Er som skall investera i en WĂ&#x160;SNFQVNQ &UU FOFSHJGĂ&#x161;SFUBH NFE FSGBSFOIFU PDI TQFUTLPNQFUFOT J WĂ&#x160;SNFQVNQUFLOPMPHJ J TUPSB fastigheter. Kontakt: Peter Olsson Tel: 08-718 28 38 E-post: peter@varmekompaniet.se www.varmekompaniet.se

Byggkeramikrådet kan allt om kakel och klinker. Hur mycket vill du lära dig? Byggkeramikrådet är Sveriges stora auktoritet inom kakel och klinker. Hit kan alla företag i byggoch fastighetsbranschen vända sig och konsultera våra experter i hur man använder byggkeramik i alla miljöer, både inomhus och utomhus. På webbplatsen www.bkr.se finns en omfattande informationsbank, där bland annat Byggkeramikrådets branschregler för våtrum (BBV) och en pdf-version av hela Byggkeramikhandboken finns för nedladdning. Du kan också lätt söka reda på behöriga plattsättare och trygga materialleverantörer. Vill du konsultera oss, skicka ett mail till info@bkr.se eller ring 08-6412125.

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 GÖTEBORG

– PVC-FÖNSTER SÄNKER DINA UNDERHÅLLSKOSTNADER –

Nordb 20-23 ygg mars Stockh o

Fönster är testade av SP

lm monte smässan r C14: 58

Våra fönsterprofiler har testats av SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås med mycket goda testresultat.

P-märkning Nu också certifierats för P-märkning av PVC-fönster som första företag med denna produktmärkning.

PVC-fönster sänker dina underhållskostnader!

Mats Berglund, förvaltare Orsabostäder AB

Vi valde PVCfönster för att slippa framtida underhåll, men det är väldigt avgörande att även injustera värmesystem och ventilation vid fönsterbyte för att få maximal energibesparing.