Fastighetsförvaltaren nr-3 2012 by Hexanova Media Group AB

Nr Nr 31 2012 2012 | Årgång 22

KONTAKTPUNKTEN FÖR FASTIGHETSBRANSCHEN

Min strategi är att gå upp klockan fyra, nästan varje dag. Genom att göra det så hinner jag med att dra lite mejl, innan jag sticker vid femtiden, säger Katalin Paldeak Pålsson.

Årgång 23

Stockholm möter Sundbyberg i det nya bostadsområdet Annedal 2012. Under 11 dagar i augusti blir där en bostadsmässa med 25 visningslägenheter. Den arrangeras av Stockholms stad, Sundby- bergs stad och Stockholms Bygg- mästareförening. Läs mer på sidan 16

Katalin Paldeak Pålsson, koncerndirektör på Clarion Hotels. Foto: Fredrik Moback

FUKT- & VATTENSKADOR Du som äger flerfamiljshus eller egen lägenhet samt bor i villa eller radhus kan lätt utsättas för vattenskador. En vattenskada kan se olika ut beroende på vad det är som orsakar skadan. Man kan skilja på skador som kommer från läckage i avloppsledningar, på läckage ur vattenburna värmesystem och läckage som kommer från rörsystemets kopplingar och därtill anslutna utrustningar. Läs mer på sidan 30

SÄKERHET Sedan drygt två år tillbaka finns ett nytt miljövänligt, smärtfritt och snabbt system på marknaden i Sverige. Det är den intelligenta råttfällan WiseTrap som hittills lyckats döda cirka 30 000 råttor bara här i landet. WiseTrap, Wisecam och WiseBox har uppfunnits och tillverkas i Danmark. Läs mer på sidan 43

Annedal 2012 bostadsmässa:

Med barnen i fokus

EXPERTGUIDEN

UTEMILJÖ

ARKITEKTUR

Fasader kan skadas på flera olika sätt: rostskador, utfällningar och bruksskador är tre exempel. Läs om hur man åtgärdar enstegstätade putsfasader, tegelfasader. Här skriver vi om impregnering av sten och betong. Professor Kurt Johansson vid Alnarp berättar om natursten . Björn Schouenborg, filosofie doktor och geolog på SP, lär oss om stenrenovering. Läs mer på sidorna 36-37

Stockholms stad bygger Sveriges första specialdesignade parkouranläggning i Tensta. Internationellt finns flera specialbyggda träningsläger men få offentliga. Adam Tensta sjöng på invigningen med den specialskrivna låten No Limit. Parkourutövare utnyttjar stadens hinder för att förflytta sig så snabbt, kontrollerat och effektivt som möjligt.

När de svenska kärnkraftverken skulle ritas, spelade landskap och kulturarv en större roll för gestaltningsprinciperna än arkitekturen. På 60-talet tappade arkitekturen som projekt i kraft och fram trädde landskapsarkitekturen. Läs mer på sidan 9

Läs mer på sidan 13

Fastighetsförvaltaren – STÖRST inom bygg- och fastighetsbranschen

Stoppa smutsen i entrén... Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring. En bra hjälp speciellt vintertid då människor som går in i en byggnad är mer medvetna om väderleken och redan här kan börja stampa av sig smutsen. Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

...vi har lösningarna!

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Original Kulör Samma goda funktion med andra möjligheter! Kåbe Originalmatta Kulör med gummi i grått eller rött alternativt i kombination med Kåbe Originalmatta med svart gummi. Den primära funktionen att stoppa smuts och fukt från att dras in på golven, är fortfarande lika god. Skillnaden är att det finns möjlighet till ett annat färgval eller enkel mönsterläggning när storleken på entrén tillåter det.

LEDAREN

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Fladängsparken i skånska Lomma blir stadens nya mötesplats med något att erbjuda för alla åldrar. Landskapsarkitekterna har gestaltat parken utifrån konceptet att bjuda på upplevelser. Det stadsparkslika och vildvuxna ges utrymme.

Den 21 till 22 november arrangeras mässan FastighetsFörvaltning 2012 på Nacka Strandmässan i Stockholm. Den förväntas bli Sveriges största mötesplats för fastighetsförvaltare. Intresset är enormt, efterfrågan ökar alltmer, så det gäller att anmäla sig i tid.

Ett norskt företag lanserar nu en förbättrad modell av den personliga kabelsökaren, som finner kablar i marken genom att fånga högfrekvent magnetiskt brus från kablarna. Instrumentet används främst av grävmaskinister.

Aldrig någonsin har mängdbrotten, eller som de numera kallas, miljonbrotten, diskuterats så intensivt som nu under årets första månader, tack vare Leif G W Persson ochCamilla Kvartoft i tv-programmet Veckans Brott.

Fukt- och vattenskador – tips på hur man renoverar fasader Nu är sommaren här och det börjar bli dags att se över sina fasader. Fastighetsförvaltarens expertguide ger flera intressanta tips från auktoriteter på området. Läs också gärna om stambyten och relining, där vi har några spännande artiklar.

Våra skickliga krönikörer medverkar med flera intressanta krönikor. Numret du nu har i din hand har några spännande teman som till exempel fukt- och vattenskador fastigheter där man bland annat kan läsa om ett nytt mögelanalysverktyg som sparar 20 till 30 procent av renoveringskostnaderna. Här kan man också läsa om PVCfönster som är utprovade av SP. Inspiration från fiskebyar

Under vinjetten senaste nytt finns en intressant artikel om miljövänligt sågspånstegel och en spännande artikel om Harpsund som numera är stambytt. En nyligen publicerad doktorsavhandling från Stockholms universitet handlar om Svenska kärnkraftverk och dess arkitektur som har hämtat sin inspiration från den gamla fiskebyn. Vi har pratat med den nyblivne doktorn om kärnkraftverkens arkitektur. Under samma vinjett kan man läsa om Gustavsbergs Studio, G-studion, som finansierades av att de tillverkade så mycket badrumsporslin. I studion verkade legendarer som Wilhelm Kåge och Stig Lindberg med flera. Vi träffar också en avgångselev från Konstfack som ritat en ny typ av kriminalvårdsanstalt. Vinjetten energi har en rad läsvärda artiklar. Här kan man

Tidningen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Eftertryck av text och bilder förbjudet, om inte särskild överenskommelse träffats med redaktionen. Besök oss gärna på nätet: www.fastighetsforvaltaren.se Ladda ner tidigare nummer som pdf: www.fastighetsforvaltaren.se/pdf ISSN 1102-9137

bland annat läsa om Örebrobostäder som vunnit pris för sin smarta energibesparning, men här finns också en spännande artikel om en konferensanläggning på Lidingö som värms av en sjö. Kök för tolv miljoner

I Sigtuna ska maten till förskole- och skolbarn lagas lokalt på plats. Därför byggs nu skolornas och förskolornas kök om under tre år för cirka tolv miljoner kronor. Vi har artikeln. Under samma vinjett (kök/ badrum/golv) berättar vi om Brygghuset vid Teleborgs Slott, utanför Växjö. Här skapas ett nytt kök med kafé. Numera vill svenskarna inte ha ett helvitt badrum. Det kan man också läsa om, liksom tävlingen Årets Felix. Här träffar vi också Johan Aspelin so är ny VD för Golvbranschen och får fem tips för upphandling av golvläggning. Under vinjetten IT finner vi två läsvärda artiklar av Johanna Grönkvist på Hjälpmedelsinstitutet om BoIt. Det handlar om digitala tjänster som ska underlätta för kvarboende. Försök har genomförts i flera svenska städer. Som vanligt finner ni så klart senaste nytt, produktnyheter och mycket mer i Fastighetsförvaltaren. Trevlig läsning! Urban Nilsson Ansvarig utgivare

RÄTTELSE Vi lovade att berätta om vinnaren av en annonsplats i vårt förrförra nummer. Men det föll bort och det ber vi om ursäkt för. Företagets namn är Mapei AB, Solna och vinnaren heter Dan Karlsson som får en kvartssida gratis annons. Vi gratulerar. I vårt förra nummer lovade vi att intervjua Kreativ Byggkonsult om stambyten, men det har vi inte gjort och det ber vi om ursäkt för. Vi har inte fått tag i någon arbetschef eller någon expert från Chalmers att intervjua under säker byggarbetsplats. Till Malmö högskolas nya profilbyggnad Niagaras entré, lyckades vi heller inte nå rätt person och vi träffar inte något företag som jobbar med hissbesiktningar. Vi ber om ursäkt för allt detta.

Fastighetsförvaltaren ges ut av: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Fastighetsförvaltaren är fastighetsbranschens B2B-tidning. Tidningen informerar om läget på fastighetsmarknaden, nya produkter, aktuella byggprojekt med mera. Fastighetsförvaltaren utkommer fem gånger om året och har en TSkontrollerad upplaga.

VD, ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Stockholmskontoret Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Göteborgsredaktionen Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Redaktionsledning Fredrik Moback fredrik.moback@hexanova.se Skribenter Arne Öster arne.oster@hexanova.se

Gästskribenter: Frans Davidsson Anders Olsson Madeleine Rietschel Johanna Grönkvist Mats Moberg Thomas Helmerson Mattias Johansson Projektledare Pia Bohlin pia.bohlin@hexanova.se

Webannonsering Tinna Knape tinna.knape@hexanova.se Prenumerera prenumeration@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz lina.akyuz@hexanova.se Traffic / materialhantering ffannonser@hexanova.se

Annonsförsäljning Tinna Knape tinna.knape@hexanova.se

Adress- och namnändringar adressandring.ff@hexanova.se

Anna-Lena Good annalena.good@hexanova.se

Layout Nadja Törnblad

Peter Angel peter.angel@hexanova.se

Tryck V-TAB AB, www.v-tab.se

Anders isberg anders.isberg@hexanova.se

Tidningsstatistik AB Tel. 08-507 924 00

Annonser, bilder och annat redaktionellt material sänds till ffannonser@hexanova.se

SENASTE NYTT

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Sågspånstegel ger bättre miljö både för människor och natur Idén är ganska enkel. Man tillsätter en mindre mängd sågspån i leran som ska brännas till tegel. När leran bränns i den varma ugnen brinner de tillsatta sågspånen upp. Det ger tegelstenar med många små hål och porer. En tegelsten, som är nästen lika stark som en vanlig sten, men som ger ett bättre inomhusklimat, är lättare och därför förbättrar arbetsmiljön på byggarbetsplatserna, och som minskar koldioxidutsläppet från tegelbruken med 30 procent. Tegelbruken kallar den för sågspånsstenen.

OM SÅGSPÅNSTEGEL Inomhusklimatet har stor betydelse för vår hälsa och välfärd. En alltför hög luftfuktighet kan orsaka mögel och kvalster och det kan leda till att de som bor i huset blir sjuka eller får andra besvär. Mögel och damm kan inte växa på tegel. Tegel är oorganiskt och därför kan sådana ämnen inte få någon näring från det materialet. Tegel har förmågan att snabbt ta upp och avge fukt utan att det skadar murverket. Murverk är en tung och värmeackumulerande konstruktion som ger en stabilare temperatur inomhus. I hus med tegelväggar växlar inte temperaturen särskilt mycket mellan dag och natt.

En sågspånssten väger ca. 1,6 kg och är därmed knappt ett kilo lättare än en vanlig tegelsten. Det gör att den är populär på byggena eftersom den underlättar de dagliga lyften både för murarna och de andra byggnadsarbetarna. Stenen tillverkas med bestämda mått och med en likadan framoch baksida. Det gör att den lämpar sig väl till mellanväggar och till väggar som ska slamputsas, med en helt jämn och slät yta går det både enklare och snabbare att behandla väggen. Påverkar inomhusklimatet positivt

Stenen är inte bara fördelaktig i byggprocessen. Tegel är rent generellt bra för inomhusklimatet. Till skillnad från många andra byggmaterial så består det av oorganiska material. Det innebär, att mögel och röta inte kan växa på stenarna. Teglet kan också lätt ta upp och avge fukt och hjälper således till att skapa en optimal luftfuktighet i rummet. Det nya sågspånsteglets konstruktion med många små hål och porer ger ste-

nen en större yta och ökar därmed stenens förmåga att suga upp och avge fukt. Bra för miljön

Sågspånen som blandas med den råa leran brinner upp när teglet bränns i ugnen. Värmen, som går åt för att elda upp sågspånen, minskar förbrukningen av naturgas under bränningen med omkring 15 procent. Samtidigt minskar energiförbrukningen med ytterligare 15 procent eftersom stenen i sig är lättare än en traditionell tegelsten. Till det kommer ännu en miljövinst eftersom sågspånsstenen är mycket lättare att transportera. Billigare än vanligt tegel

Med den energivänliga p r o - duktionen av sågspånssten har tegelbranschen kunnat spara omkring 2,5 miljoner kubikmeter naturgas om året. Sågspånsstenen har på några få år tagit viktiga marknadsandelar. Den nya stenen har utvecklats för produktion av småhus. Källa: Tegelinformation

Renoveringen av Harpsund klar Statens fastighetsverk (SFV), förvaltare av Harpsund, har just avslutat renoveringen av huvudbyggnaden som pågått sedan hösten 2011. Harpsund, representationsoch rekreationsbostaden för Sveriges statsministrar, har länge haft ett stort underhållsbehov. Renoveringen har omfattat stamrenovering av huvudbyggnaden, dess kök och badrum.

Harpsund, beläget strax utanför Flen i Södermanland, testamenterades 1952 till staten av Carl August Wicander. Ändamålet med donationen är att Sveriges vid varje tid fungerande statsminister ska använda Harpsund för egen del och för att kunna ta emot gäster. Harpsund används idag för representation, arbete, regeringskonferenser och rekreation. - Harpsund har fungerat som mötesplats för informella överläggningar mellan regeringen, näringslivet och organisationerna i Sverige i 60 år. Flera av världens stora ledare har besökt Harpsund. Den just avslutade renoveringen är en förutsättning för att Harpsund, på det sätt donationen föreskriver, ska kunna fortsätta att användas, säger Charlotta Andersson, fastighetschef på Statens fastighetsverk, i ett pressmeddelande. Stambyte och underhållsbehov

Harpsund, strax utanför Flen, har nu fått stamrenovering av huvudbyggnaden, med kök och badrum. I förgrunden den berömda Harpsundsekan, som svenska statsministrar brukar ro gästande ministrar i.

Delar av byggnaderna på Harpsund har idag ett stort underhållsbehov. Den senaste renoveringen har omfattat stambyte samt modernisering av kök och badrum. - Renoveringen har omfattat stammarna i den västra delen av huvudbyggnaden. De tidigare var från 1940-talet och var i stort behov av att bytas ut. Badrummen har byggts om i sin helhet, försetts med nya tätoch ytskikt. Ett par gästbadrum har även delats av och gjorts om till flera mindre bad-

rum, säger Malin Hurtig förvaltare på Statens fastighetsverk. Samtliga materialval gällande renoveringen har gjorts av SFV:s upphandlade husarkitekt i samråd med Statens fastighetsverk och en antikvarie. Modernisering och bättre kökslogistik

Köken på Harpsund var i stort behov av renovering – förvaring, interiörer och vitvaror har därför setts över. Köken har moderniserats och anpassats till god arbetsmiljö. Detta för att uppfylla gällande regler för hantering av livsmedel. Viss ombyggnation har också gjorts för att förbättra ventilation, kökslogistik samt för att underlätta arbetet i kallskänk och diskrum. Utöver detta har fuktskador i källaren åtgärdats, matkällaren iordningställts och en tvättstuga byggts. Projektet som pågått i sju månader hade våren 2011 en kalkylerad kostnad på 17 miljoner kronor. Slutkostnadsprognosen ligger på 17,1 miljoner kronor. Denna kostnad delas av Statens fastighetsverk och Regeringskansliet. Sidoprojekt dränering

Då Harpsund varit tomställt under renoveringen har Statens fastighetsverk passat på att separera yttre vatten och avlopp till dagens krav. Tidigare var spill- och dagvatten sammankopplat, något som orsakade översvämningar i källaren vid förra sommarens kraftiga regnväder. Spill- och dagvattensystemet är nu separerat och en ny infiltrationsbädd byggd så att dagvatten kan rinna undan. Detta har krävt ganska stora uppgrävningar. I samband med detta har SFV även dränerat omkring huvudbyggnaden. Denna kostnad på tre miljoner bekostas helt av Statens fastighetsverk. Källa: Statens fastighetsverk

SENASTE NYTT

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

6\VWHP YHUNQLQJVJUDG

N: .\OD GDWDUXP

N: +HW YDWWHQ ย

, GDJHQV PRGHUQD E\JJQDGHU ร QQV XQGHU VWRUD GULIWVWLGHU EnGH YlUPH RFK N\OEHKRY VDPWLGLJW 0HG 0LWVXELVKL (OHFWULF 95) 5 V\VWHP NDQ DQOlJJQLQJVlJDUHQ HQNHOW NRPPD XSS |YHU &23 'HQ WLOOI|UGD HO HQHUJLQ XWI|U GXEEHOW DUEHWH N\OHU PlQQLVNRU RFK PDVNLQHU VDPWLGLJW VRP V\VWHPHW ร \WWDU RFK YlUPHU DQGUD GHODU DY IDVWLJKHWHQ nUHW UXQW 6\VWHPHW NDQ SURGXFHUD XSS WLOO ย & KHWYDWWHQ 'HWWD J|U DWW DQOlJJQLQJHQ EnGH NDQ EHWMlQD UDGLDWRUNUHWV L lOGUH KXV RFK WLOO WDSSYDUPYDWWHQ SURGXNWLRQ 9DUMH V\VWHP NDQ DUEHWD L NRPELQDWLRQ $QGHUV 1LOVVRQ &KULVWHU )ROHE\

utnyttjande av inkรถpt energi

โ CityMulti systemen erbjuder maximal

$/ %(63$

;

N: 7LOOI|UG HIIHNW

, 6 + , ( /( &

PHG KHWYDWWHQ RFK N|OGElUDUPRGXOHU PHG XSS WLOO VW\FNHQ LQ RPKXVGHODU L ROLND XWI|UDQGHQ RFK LQGLYLGXHOO WHPSHUDWXU UHJOHULQJ YlUPH N\OD )OHUD VWRUD VYHQVND IDVWLJKHWVlJDUH KDU VHWW GH VWRUD HQHUJL RFK NRVWQDGVI|UGHODUQD PHG YnUD V\VWHP 9lONRPPHQ DWW NRQVXOWHUD RVV Sn 0LWVXELVKL (OHFWULF Vn VNDOO YL KMlOSD HU DWW VSDUD EnGH HQHUJL RFK YnU PLOM| /lV PHU Sn YnU KHPVLGD RFK XSSWlFN DOOD I|UGHODU PHG &LW\0XOWL

www.citymulti.se

0LWVXELVKL (OHFWULF %9 (XURSp ฿ 6lOMNRQWRU 'UDNHJDWDQ *|WHERUJ

PRODUKTNYTT

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Acers nya hybrid LED-laser projektor K520 – med unik teknik som drastiskt förbättrar ljusstyrka, färg och livslängd Tekniken förbättrar avsevärt ljusstyrkan i bilden jämfört med traditionella lampor och ökar dessutom livslängden till upp till 20 000 timmar. Dessutom möjliggör denna innovativa teknik ett bredare färgomfång och färgmättnad. Det är ett antal tekniker i K520 som bidrar till en förbättrad bildkvalitet: DynamicBlack 100 000:1 kontrast, en ljusstyrka på 2 000 lumen, native XGA-upplösning (1024x7689) med stöd för Full HD ger skarp och levande detaljrikedom med fantastiska färger. Dessutom ger uppspelning i 24p framerate ett verklighetstroget rörelsemönster. K520 stödjer uppspelning i 3D tillsammans med 3D-glasögon, och erbjuder då användaren en fantastisk och bio-liknande upplevelse i hemmet eller verklighetstrogna demonstrationer för utbildning eller kommersiella demonstrationer. Projektorn lämpar sig utmärkt för affärsmöten och för klassrum i och med sin snabba uppstart och avstängning utan nedkylning. Det går även att visa bilden på ojämna ytor tack vare en 40-gradig Keystone-korrigering. K520 finns tillgänglig i april/maj

Portabel luftrenare Breathe Easy Dometic Group lanserar en liten portabel luftrenare som reducerar mögelsporer, bakterier, virus och tar bort obehagliga lukter. Luften i en båt, husvagn eller bil kan vara upp till 5 gånger mer förorenad än luften utanför. Problem med lukt från fukt, diesel, rök, avfall och sanitetsmedel är inte helt ovanliga och kan ställa till stora problem för astmatiker och allergiker. Nu kan du reducera kemiska och biologiska föroreningar samtidigt som du tar bort dålig lukt med luftrenaren Dometic Breathe Easy. Med hjälp av en UV lampa som recucerar luftburna föroreningar och Nano-mesh filtret får du fräsch luft utan odör. Luftrenaren Breathe Easy kan användas permanent och klarar upp till 9,3 m2.

För mer information besök www.dometic.se

För mer information besök www.acercomputer.se

Cisco släpper avancerat videokonferenssystem - ny teknik ger ännu högre närvarokänsla i virtuella möten Cisco lanserar ett nytt videokonferenssystem inom Telepresence-familjen, TX9000, som ytterligare förstärker närvarokänslan i virtuella möten. Det första Telepresence-systemet lanserades för drygt fem år sedan och satte då en ny standard för virtuella möten. Nya Telepresence TX9000 är tillgängligt på marknaden under andra kvartalet i år och prislappen ligger på drygt två miljoner kronor. Med Telepresence skapas en äkta, nästan fysisk närvarokänsla i mötet, även om deltagarna sitter hundratals mil ifrån varandra. I systemen finns också funktioner för att kunna samarbete och dela dokument på ett enkelt och naturligt sätt, precis som i ett fysiskt möte. Nu släpps Telepresence TX9000 med ny design och flera tekniska förbättringar. Systemet har tre videoskärmar, full HD-kapacitet och nya funktioner för att mötesdeltagarna ska kunna dela dokument och information. Dessutom har kameratekniken utvecklats ytterligare för att ge deltagarna bättre ögonkontakt. – TX9000 är marknadens mest avancerade videomötessystem och helt unikt. Illusionen av ett fysiskt möte blir väldigt påtaglig när man möts i Telepresence, säger Andrés Portillo, Sverigechef för Cisco Collaboration.

Källa: Cisco Systems Cisco är världsledande på nät- och Internetlösningar. Ciscos produkter och tjänster används för att underlätta kommunikation med data, tal och video mellan personer, företag och länder oavsett tid och plats. I över 25 år har Cisco satsat på teknisk innovation, ledarskap i branschen och socialt engagemang. Cisco grundades 1984, har cirka 72 000 anställda och omsatte 43 miljarder dollar under räkenskapsåret 2011.

Två miljoner kronor kostar nya TX9000 som ger en nästan fysisk närvarokänsla i videomötet.

Stort intresse för nytt energisnålt kylsystem En ny svensk innovation inom kylområdet som minskar energikostnaderna med upp till 35% har rönt ett stort intresse. För livsmedelsindustrin med många tusentals brummande kyldiskar kan tekniken innebära besparingar på miljontals kronor. Bakom det nya patenterade kylsystemet ligger det unga tillväxtföretaget Enrad från Borås. Genom en noggrann styrning av kylanläggningens nyckelkomponenter kan kompressorer, pumpar och kylmedelsfläktar trimmas så att energiförbrukningen kan sänkas med 35%. En av Enrads kylanläggningar finns redan i drift på en av Willys matbutiker i Länna utanför Stockholm. Där finns tydliga bevis på att tekniken fungerar i praktiken. Energibesparingen är minst 35%. Med tanke på att livsmedelsindustrin står för 3-5% av Sveriges totala energiförbrukning är besparingspotentialen enorm. Förutom Willys kedja på cirka 200 butiker i landet så finns ju jättar som ICA, Coop och en rad andra butiker kvar att erövra. Gemensamt för dem alla är att de har stora kylbehov, så därför är marknadspotentialen enorm. – Vår tekniklösning kan även hjälpa andra branscher att sänka sina energikostnader. I många fall är ju kyla en nödvändighet men också en stor kostnad för verksamheten, säger Mikael Larsson, VD på Enrad.

För mer information besök www.enrad.se

Kommunikation mellan mc-förare blir ännu bättre med Scala Rider G9 Scala Rider från Cardo är sedan länge det ledande namnet inom interkom- och bluetoothlösningar för motorcyklister som vill prata med varandra eller i mobiltelefonen under färd. Nu kommer den nya generationens kommunikation för motorcyklister: Scala Rider G9. Med konferenssamtal för fyra användare och möjlighet att vara kopplad till åtta kompisar samtidigt sätter G9:an en ny standard. Andra nyheter är till exempel konferensläget för mobiltelefonen, där både förare och passagerare kan delta i det externa samtalet, eller click-to-link för spontana interkomuppkopplingar med andra Scala Rider-användare som man möter på vägen. Scala Rider G9 monteras mycket enkelt och passar i princip alla hjälmmodeller, och kan användas under alla väderförhållanden utan problem.

För mer information besök www.duells.se

Vätskekylsystemet E-Chiller

PRODUKTNYTT

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Kompakta A3-laserskrivare för svartvitt och färg med nätverksfunktion och låg total ägandekostnad Epson presenterar två nya skrivarserier, AcuLaser C9300N- och AcuLaser M7000N. De båda serierna är idealiska för företag som inte vill kompromissa i valet av A3-laserskrivare för svartvitt och färg. Båda serierna erbjuder företag och arbetsgrupper hög prestanda och låg kostnad per sida. Båda serierna har ett kompakt format och kan skriva ut från A6- till A3-format. AL-C9300N erbjuder höga utskriftshastigheter på upp till 30 A4-sidor i färg och svartvitt, medan AL-M7000N erbjuder hastigheter på upp till 32 A4-sidor i svartvitt, vilket underlättar för att öka produktiviteten. Både AL-C9300N och AL-M7000N har en högre papperskapacitet, med extra papperskassett och dubbelsidig utskrift på utvalda modeller. Både AcuLaser C9300N- och AL-M7000N-serien levererar prisvärda utskrifter i hög kvalitet med hög utskriftshastighet och låg kostnad per sida. I kombination med ENERGY STAR-certifieringen för låg energiförbrukning innebär detta att den totala ägandekostnaden för båda serierna är mycket låg. Båda serierna har en maximal månadskapacitet på 100 000 sidor, varför företagen kan känna sig säkra på att ha gjort en klok investering. AL-C9300N- och AL-M7000N-serien finns till försäljning från februari 2012.

För mer information besök www.epson.se

Smart stapling på Logistik & Transport 2012 Skjutstativtruckar kan användas i smalare gångar än motviktstruckar för att de inte behöver någon motvikt för stabilisering och därför har ett kortare chassi. På mässan Logistik & Transport den 22-25 maj i Göteborg hittar du den senaste och snabbaste generationen hos Jungheinrich - företaget som uppfann skjutstativtekniken för över ett halvt sekel sedan. I höstas började Jungheinrich sälja en ny version av sina framgångsrika skjutstativtruckar av modellen ETM/ ETV 214/216. Truckarna sparar utrymme och staplar lätt och snabbt med olika höjdförval. Föraren har god sikt och ergonomi. Truckmodellen har också blivit riktigt energisnål eftersom Jungheinrich har tagit hänsyn till miljön i hela produktlivscykeln. Något som företaget har tagit för vana att alltid göra i utvecklingen och produktionen av sina truckar. Det visas inte minst av att Jungheinrich som hittills enda truckleverantör har miljöcertifierats av TÜV Nord för produkternas låga miljöpåverkan.

För mer information besök www.jungheinrich.se

Gore lanserar nästa generation membranventiler Gore lanserar nu membranventiler för belysnings-, solcells- och telekomsystem med väsentligt förbättrad produktprestanda. Ventilerna är gjutna i ett enda stycke, vilket ger en mer robust konstruktion och ökat skydd mot mekanisk påverkan. De nya ventilerna kvalitetstestas och lasermärks med unika ID-nummer. Därmed blir det möjligt att spåra enskilda produkter. Membranventilernas nya, helgjutna konstruktion är tillverkad i en mer robust plast som förhindrar skador till följd av mekanisk påverkan. Därmed förbättras produkternas driftsäkerhet och lönsamheten ökar, eftersom behovet av underhåll minskas. Liksom alla GORE® Protective Vents-ventiler tillåter den nya, gängade membranventilen ett högt luftflöde i slutna kapslingar. Det kontinuerliga luftflödet tryckutjämnar det vakuum som bildas inne i kapslingen när tryck byggs upp, vilket i sin tur förhindrar att kapslingens tätningar går sönder i förtid. Samtidigt förhindrar ventilen att vatten, damm, smuts och andra föroreningar kommer in i höljet och skadar den känsliga elektroniken.

För mer information besök www.gore.com/venting

Snabb, elegant och praktisk: Nya Store ‘n’ Go V3 USB enheten med USB 3.0 “SuperSpeed” Snabb, elegant och praktisk: Nya Store ‘n’ Go V3 USB enheten med USB 3.0 “SuperSpeed” Stockholm, 3 Maj 2012 – Verbatim visar upp en ny familj av USB-enheter med en USB 3,0 gränssnitt för ”SuperSpeed” dataöverföring. Den nya enheten ”n” Go V3 har en liten formfaktor med en avsmalnande design och använder en skjutmekanism som skyddar kontakten på enheten. Store ’n’ Go V3 finns i sju personliga färger och går upp till 64 GB i lagringskapacitet. De finns i butik nu från 99 till 299 SEK i 32GB. USB 3.0 “Super Speed“ ‘Slide and Lock’ mekanism för att skydda anslutningen Systemkrav: Windows 7, Vista, XP, Mac OS X 10.4 eller högre, Linux 2.4.0 eller högre Tillgänglig i 7 olika färger (16GB) Grå version tillgänglig i 8, 16, 32 och 64GB Med sitt USB 3,0 gränssnitt erbjuder Store ’n’ Go V3 dataöverföring upp till 10 gånger snabbare än USB 2,0*, vilket gör det effektivare för överföring och att spara stora filer av alla slag. USB 3.0 är bakåtkompatibel med USB 2.0. Den praktiska “slide and lock” mekanismen hjälper till att skydda kontakten. Den låses på plats när du använder enheten och dras tillbaka till infällt läge när den inte används. Finns i ”Sunkissed Yellow”, ”Eucalyptus Green”, ”Hot Pink”, ”Caribbean Blue”, ”Volcanic Orange” och ”Violet” i 16GB. Grå version av Store ’n’ Go V3 kommer i fyra olika kapaciteter 8GB, 16GB, 32GB och 64 GB för att exempelvis lagra större mediafiler. * Baserat på USB 3,0 teoretiska busshastighet. Faktiska hastigheter beror på filstorlek och datorkapacitet.

SENASTE NYTT

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Micasa är bäst i Stockholm på miljövänlig bilkörning Micasa Fastigheter har enbart miljöbilar i den egna bilparken. Under 2011 tankades fastighetsbolagets bilar till nära 97 procent med förnyelsebart bränsle. Det är det bästa resultatet bland Stockholms stads bolag och förvaltningar det året.

Micasa Fastigheters 16 bilar är samtliga miljöbilar som kan tankas med etanol eller gas. Bara i nödfall tankas bilarna med bensin. I Stockholms stads miljöprogram för 2012-2015 rekommenderas att stadens bolag tankar förnyelsebart till 85 procent, ett mål som Micasa Fastigheter överträffar. Även bolagets eget mål att tanka förnyelsebart bränsle till 95 procent överträffades 2011 då man tankade förnyelsebart till 97 procent, en höjning med över tre procent från föregående år. Resultatet under år 2011 är det bästa bland Stockholms stads verksamheter. Högre än miljömålen

Även i upphandlingar ställer Micasa Fastigheter krav gällande miljöbilar. I avtalet mellan Micasa Fastigheter och driftentreprenören YIT, som har hand om skötsel och felavhjälpande underhåll i en stor del av bolagets fastigheter, krävs att de bilar som körs för Micasa Fastigheter ska vara miljöbilar. Det inspirerade ett initiativ där YIT blir det första företaget att köra bilar drivna till 100 procent av el. Det är bilar av modellen Ford Transit Connect Electric som köps in av YIT och som kommer att köras i uppdrag för Micasa Fastigheter. Miljövänlig bilkörning

– Detta är ett lovvärt miljöinitiativ som ligger helt i linje med vårt eget arbete med miljövänlig bilkörning. Det blir många bilresor för vår räkning som YIT:s medarbetare nu kommer att göra med minsta möjliga miljöpåverkan, säger Anders Nordstrand, VD, Micasa Fastigheter. Källa: Micasa Fastigheter

FAKTA

– Vi satsar på miljövänlig bilkörning och ville lägga ribban högre än stadens miljömål gällande förnyelsebart bränsle. Vi är mycket nöjda med förra årets resultat, säger Cecilia Hogell, miljökoordinator på Micasa Fastigheter, i ett pressmeddelande.

Starka skäl för

Relining tar bara en bråkdel av den tid som ett traditionellt byte av hela ledningen eller stammen skulle göra. Vi applicerar en mycket stark strumpa i den trasiga ledningen och skapar i princip ett helt nytt själv- bärande rör i det gamla röret.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB, dotterbolag till Stockholms Stadshus AB, är ett fastighetsbolag som äger och förvaltar Stockholms stads omsorgsfastigheter. Fastighetsbeståndet omfattar ca 130 fastigheter om drygt 1 miljon kvadratmeter. Omsättningen är cirka 944 miljoner kronor. Källa: Micasa Fastigheter

Relining gör defekta ledningar och rör som nya. På ett väl beprövat sätt och ofta till en betydligt PLQGUH NRVWQDG UHQRYHUDU YL EH¿QWOLJD U|U Sn SODWV

Låt oss tillsammans se över Era rörbekymmer. För oss är inget problem för svårt att lösa... Vi kommer att överraska positivt på många sätt...

1. Förlängd livslängd på rörsystemen 2. Sänkt underhållskostnad 3. Minskad energiförbrukning 4. Klart bättre vatten 5. Naturligtvis utan kemikalier Bauer Watertechnology AB Box 243, 177 24 Järfälla Tel. 08-580 380 66 www.bauer-wt.com email: info@bauer-wt.se

Bruttovägen 16B, 175 43 Järfälla Telefon 08-455 14 34, Telefax 08-455 14 39 Mobiltelefon: 070-636 01 63

ARKITEKTUR

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Svenska kärnkraftverk med inspiration från fiskebyar När de svenska kärnkraftverken skulle ritas, spelade landskap och kulturarv en större roll för gestaltningsprinciperna än arkitekturen. På 60-talet tappade arkitekturen som projekt i kraft och fram trädde landskapsarkitekturen. Internationellt knöts vissa namnkunniga arkitekter till att rita kärnkraftverk, men det saknades helt i Sverige, visar en avhandling om kärnkraftverkens poetik, som nyligen publicerades på Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

tenbyggnadsbyrån, efter att han ritat kärnkraftverken, säger Fredrik Krohn Andersson, filosofie doktor vid konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Det var bara ett fåtal ingenjörer och arkitekter som nådde så långt. Vattenfalls kärnkraftverk i Ringhals och Forsmark är ritade av Sven Danielson, som egentligen slutat på Vattenfall, men lockades tillbaka för att rita kärnanläggningarna. – Han hade tidigare ritat huvudkontoret i Råcksta och hade en omvittnat god förmåga att fungera som arbetsledare, säger Fredrik Krohn Andersson Djärvt språng

Fredrik Krohn Andersson, filosofie doktor vid konstvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. I bakgrunden skymtar Forsmark. De svenska kärnkraftverken är storkontorsprodukter ritade av två olika arkitekter. Barsebäck och Oskarshamn är ritade av Karl-Gustav Svensson, vars assistent Urban Gille också bidrog. Svensson hade tidigare ritat vattentorn, köpcentrum och framförallt Karlshamnsverket, ett oljeeldat kraftverk. Alla var dock i mindre skala än kärnanläggningarna. Duktig arbetsledare

– Karl-Gustav Svensson blev belönad genom att utses till överkonsult inom Vat-

Det fördes inga djuplodande samtal om arkitekturen som är utformad efter grovt tillyxade principer med en klar och överskådlig plan. Arkitekturen har snarare en koppling till landskapet. Arkitekterna har sett till att foga byggnaderna i landskapet, snarare än tvärtom. Förebilden till de svenska kärnkraftverkens arkitektur fanns bland kraftvärmeverken. I viss mån har man hämtat inspiration från den gamla fiskebyn, med sin klungbildning av byggnader. – Det är ett djärvt språng, från helhetsintrycket av en kraftverksamhet ner till fiskebyn, säger Fredrik Krohn- Andersson och fortsätter: – Men kärnkraftverken är slående visuellt, grafiskt och bildligt, så på den nivån står de för någonting nytt inom arkitekturen. De representerar egentligen en antimodernistisk idé med bara yta och ingen äkta redovisning av det konstruktiva. Oskarshamn och Barsebäck är klädda med optiska mönster som ska uppnå ett slags effektsökeri. – Kärnkraftverken är byggda i en reducerad högmodernistisk arkitektur, som möter bild- och ytmässigheten, säger Fredrik Krohn Andersson.

ren förnimmelse är poängen. Det ska vara snyggt och prydligt. Med kärnkraftverken tar man större anspråk på det kringliggande landskapet. Älvutbyggnaden i Norrland är tidigare exempel. Den typen av byggnationer flyttade nu söderut i Sverige. Vallarna runt Ringhals står för sterilitet och rätvinklighet. – Man lyckades där och då göra en sammankoppling mellan de nya kärnkraftprojekten och en svunnen tid med kulturmiljövård, säger Fredrik Krohn Andersson. Tidigare hade kulturmiljön i de här landskapen fört en tynande tillvaro. Nu lyftes de fram. Kommunerna och även grannkommunerna välkomnade kärnkraften, som gav sysselsättning och framtidstro.

– När Barsebäck lades ner demonstrerade lokalbefolkningen genom att bilda en ring som slöt sig runt kärnkraftverket, säger Fredrik Krohn Andersson. Är kärnkraftsarkitekturen i Sverige funktionell, ärlig och fundamental? – Funktionell framstår den som men ärlig skulle nog inte alla hålla med om. Den berättar inte om kraften som finns i den utan landskapet för stå för det storslagna. Samtidigt ger det här ett fint uttryck för den ambivalens som har präglat föreställningarna om kärnkraften, å ena sidan som fullständig frälsning och å andra sidan som total förintelse, säger Fredrik Krohn-Andersson. Fredrik Moback

Klädda med fasadplåtar

De ultimata kärnkraftverken borde kanske egentligen vara byggda av rå betong, men så är det inte i Sverige. Här har vi noga klätt dem med fasadplåtar utanpå. En

Två av reaktorerna i Barsebäck med kringliggande natur. Foto: Fredrik Krohn Andersson.

Våra dyraste rum Att bygga kök och badrum kostar skjortan, och intresset för mat- och hygienrum ökar ständigt. Golvet är en viktig komponent för att skapa vackra rum och hållbar livslängd.

Med korrekt utfört tätskikt och i kombination med golvvärme är den keramiska plattan överlägsen plastmattan, både i fråga om ekonomi, komfort, livslängd och utseende.

Badrum och kök i de svenska hemmen har definitivt genomgått en revolution under senare år. Om vi går tillbaks i tiden bara 25 år så var till exempel tvättstället i det typiska svenska badrummet en ganska alldaglig porslinspjäs som inte varierade mycket i form och utförande mellan olika hushåll. Det var ett enkelt tvättfat med ett par ursparingar för den obligatoriska tvålen. Form och utförande varierade föga mellan olika tillverkare, i alla fall om man köpte svensktillverkat. I och med Sveriges intåg i EU och internet som skapade ökad tillgänglighet till nya marknader så vällde nya influenser, framförallt från Italien, in över landet och rakt in i våra badrum och kök. I kombination med IT-boomen i slutet av 1990-talet, då det inte snålades med finporslinet, skapades en högre och bredare medvetenhet om vad man faktiskt kunde åstadkomma i våra våta rum, och hur vackert till exempel ett tvättställ kunde vara! Ett tvättställ var plötsligt inte bara en porslinsbalja där man vaskade sig under armarna, ett tvättställ kunde vara ett konstverk! Och där är vi nu; vi har en näst

intill oöverskådlig mängd produkter att välja bland när vi ska planera och inreda våra badrum och kök, och mycket håller hög kvalitet både tekniskt och estetiskt. Golv i våra badrum var ännu in på 1980-talet vanligen plastmattor, i alla fall i enklare bostäder och i de allmännyttiga bostadsföretagens standardutbud. I och med de allt mer skärpta reglerna för byggande av våtrum och i kombination med billigare keramiska plattor så läggs det idag betydligt fler klinkergolv än plastgolv i våra våtrum. Med korrekt utfört tätskikt och i kombination med golvvärme är den keramiska plattan överlägsen plastmattan, både i fråga om ekonomi, komfort, livslängd och utseende. Den öppna planlösningen som blev allt vanligare under 1990-talet, har delvis kommit att spela en roll för valet av golvmaterial. Kök och vardagsrum har fått en allt starkare koppling och högra grad av integration; rummen flyter ihop till ett – nästan. Detta gör valet av golvmaterial både enkelt och i vissa fall svårt; kanske vill vi ha samma golv i köket som vi har i vardagsrum-

met – eftersom gränsen mellan dessa rum är otydlig? Eller kanske vill vi å andra sidan markera skillnaden mellan rummen just med olika golvmaterial? Parkettgolv – som är det i särklass vanligaste golvmaterialet i vardagsrum, är inte fel eller omöjligt att använda i köket, men inte heller optimalt. Fett, olja, vatten och vassa knivar som kan förekomma just intill kökets beredningsdelar, kring spis och diskbänk, gör att parkett av lite lägre kvalitet inte är helt lämpligt. Att välja klinker i köksdelen har också sina föroch nackdelar. Lyckad kombination

Det keramiska golvet är vackert och praktiskt taget outslitligt, men är kallt för bara fötter när man ska brygga sitt morgonkaffe. Glas och porslin går garanterat sönder när olyckan är framme och man tappar något på köksgolvet. En kombination är i mitt tycke ett lyckat val; låt vardagsrummets parkettgolv gå in i köksdelen, men lägg en zon med klinkerplattor vid beredningsdelen. På så sätt minskar man risken för skador och fläckar på köksgolvet, minskar de upplevelsemässigt ”kalla” ytorna och får samtidigt en markering och en estetisk variation i rummet. Pontus Öhman, Wåhlin Arkitekter AB

ARKITEKTUR

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Gustavsbergs Studio – estetiskt laboratorium Nu uppmärksammas att det är 70 år sedan Wilhelm Kåge drog igång Gustavsbergs Studio, eller ”G-studion”, som den snart kom att kallas. Den lanserades som ett ”estetiskt laboratorium” inom fabrikens ramar. Studion skildrades på sin tid idylliskt som en oas i industrijäktet, en idéverkstad där arbetet kunde ske i lugn och ro utan ackord och kontorstid, som en ”andlig cykelväg vid sidan av massproduktionens autostrada”...

Efter KF:s köp av Gustavsberg 1937 hade fabriken moderniserats kraftigt, men i den rationella produktionen ökade avståndet mellan produktion och konstnär och detta oroade ledningen. ”Ju mer tempot höjs, ju farligare blir det för nyskapandet ”, sade Gustavsbergs dåvarande VD Hjalmar Olson. Oas i industrihetsen Gustavsbergs Studio lanserades som ett ”estetiskt laboratorium” inom fabrikens ramar. Studion skildrades gärna idylliskt, som en oas i industrijäktet, en idéverkstad där arbetet kunde ske i lugn och ro utan ackord och kontorstid. Inför Studions lansering ritade Kåge ”Studiohanden” - en hand och bokstaven G - som blev verkstadens symbol och varumärke och som målades eller ristades under föremålen. Studion debuterade i maj 1942 med utställningen ”Fajanser målade i vår” där Wilhelm Kåge och Stig Lindberg i samarbete med Berndt Friberg tog upp den gamla och livfulla fajanskonsten. Efter funkistiden rationella trend med standardisering som ledstjärna upplevdes fajansen fria uttryck som ovanligt och nytt. Det livfulla måleriet lyste upp i dystra krigstider och startade en trend inom konstindustrin. En andlig cykelväg

”En andlig cykelväg vid sidan av massproduktionens autostrada”, skrev Eva von Zweigbergk i Dagens Nyheter vid Studions start. Vitsen var att på detta sätt utveckla idéer och material. Fabrikens hunger efter nyheter omringade Studion och keramiken därifrån kunde bli förlagor till massproduk-

Det är svårt att få lönsamhet på konstproduktion och Studion betalades i praktiken av Gustavsbergs wc-stolar och badkar. Med sämre tider krympte aktiviteten, för att till sist få en svanesång i det sena 1980-talet. Det som var kvar av Studion somnade in vid fabrikens nedläggning 1993. Lokalerna bar dock på en säregen magnetism och snart fylldes de av konsthantverkare, vars förening tog namnet G-studion. Idag pågår arbete i ett 60-tal ateljéer där Studions anda lever vidare. Källa: Gustavsbergs Porslinsmuseum

FAKTA

Ursula Printz målar fajansteckning i G-studion. Teckning av A. Jarnestad 1947. tion. Men främst fungerade studiogodset som keramisk konst och exklusiv reklamvara för kooperationens flaggskepp Gustavsberg. Under drygt 50 år fungerade Studion som en kreativ frizon. Studiohuset utrustades som en liten fabrik i fabriken med drejare, gjuteri, gipsverkstad, målarsalar och ugnar. Här skulle konstnärerna kunna arbeta i frihet, med gott om tid och möjligheter att experimentera. Konjunkturerna präglade verksamheten, under 1950-1960-talens optimistiska år tillkom nya konstnärskullar. Som mest arbetade över 50 personer i Studiohuset, därav omkring 15-20 konstnärer/ formgivare. Internationella förebilder

Studion var Gustavsbergs variant av en internationell strävan att få industri och konstnärer att berika varandra. Det fanns

nordiska föregångare. På Arabia i Finland hade en konstavdelning startats 1931. På Rörstrand i Lidköping hade den konstnärlige ledaren Gunnar Nylund från 1932 byggt upp en konstavdelning för att utveckla stengodset i funktionalistisk anda. Det hela bottnade i det sena 1800-talets Arts and Crafts-rörelse, ledd av William Morris, som predikade handens arbete som en motpol till industrialismens rovdrift. Tidskriften The Studio spred budskapet i decennier och den lästes av Gustavsbergs ledande krafter. Morris idéer präglade också konsthantverksrörelsen i Tyskland med Wiener Werkstätte, Deutscher Werkbund och Bauhaus, som från tidigt 1900-tal verkade för en symbios mellan design, arkitektur, konsthantverk och industri. Svenska slöjdföreningen överförde de europeiska strömningarna i jakten på ”Vackrare Vardagsvara”.

De sexton olika konstnärer i G-studion som finns representerade i utställningen utgörs av följande (i bokstavsordning): Bengt Berglund, Karin Björquist, Berndt Friberg, Margareta Hennix, Paul Hoff, Wilhelm Kåge, Lisa Larson, Stig Lindberg, Anders B. Liljefors, Ursula Printz, Pia Rönndahl, Mari Simmulson, Börje Skogh, BrittLouise Sundell, Sven Wejsfelt och Eje Öberg. Dessa konstnärer företräder olika generationer, olika stilar, olika inriktningar. Tillsammans uppvisar de ett brett konstnärligt spektrum och en spännande mångfald, som vi är mycket glada över att få visa upp. I utställningen visas omkring ett hundratal unika föremål, företrädesvis hämtade ur Gustavsbergssamlingen, kompletterade med ett antal lån från samlare och privatpersoner. Utställningen öppnar den 19 maj 2012 och pågår t.o.m. den 7 oktober 2012. Källa: Gustavsbergs Porslinsmuseum

Tryggheten först vid design av kriminalvårdsanstalt Avgångseleverna vid Konstfack visar nu sina examensarbeten. Vi tittar närmare på Emelie Serpaglis miljöer som är ritade för kriminalvården. Intagna på svenska fängelser ska från dag ett förberedas för den dag då de kommer ut i samhället. Men miljöerna är ofta sterila och tråkiga, så här finns mycket att göra.

– Jag har utgått från att man känner sig otrygg bland de andra intagna, säger Emilie Serpagli. Den egna cellen blir då till en trygghet. Det har konstfackseleven tagit fasta på och överdrivit yttermurens tjocklek i cellen. Hon har tittat på klostercellen som förebild. Emilie Serpaglis examensarbete vid Konstfack kallas för Sektion – bättre ut och är tänkt att kunna användas, helt eller delvis, till alla kriminalvårdsanstalter.

Pelargång

De flesta anstalter i Sverige har fem till tio intagna på varje avdelning. I det här exemplet är det åtta intagna som har sina celler

runt en gemensam yta. Men man kommer inte att komma ut direkt till den gemensamma ytan från cellen utan det blir en pelargång emellan, återigen för tryggheten. Användbar på alla anstalter

Miljön är inte tänkt för någon speciell institution utan ska kunna användas på de flesta befintliga, helt eller delvis. Cellerna är på tio kvadratmeter. Det allmänna utrymmet är cirka 70 kvadratmeter. Olika dokumentärer om fängelser gav idéerna till examensarbetet. – Kriminalvården pratar mycket om rehabilitering genom terapi, arbete och utbildningar, men ingenting om hur lokalerna och miljöerna påverkar den rehabiliteringen. För mig, som inredningsarkitekt, är det svårt att förstå hur man ska kunna rehabiliteras i en sådan oinspirerande miljö och jag anser att utformningen av de miljöer vi vistas i allra högsta grad påverkar hur vi mår och därför

också om vi kan rehabiliteras, säger Emilie Serpagli. Eftersom de intagna inte får vara i cellerna dagtid är de hänvisade till de allmänna utrymmena. Därför är det viktigt att man även där kan dra sig tillbaka om man känner för det. En trädgård med odling och utegård planeras också. Bruten takhöjd

– Det jag lade märke till vid mina besök på anstalter är bristen på kontraster i rummens gestaltning. Det var korridorer och rum, som alla var ungefär lika stora. Därför har jag brutit takhöjden i det allmänna utrymmet, som öppnar upp sig med en betydligt högre takhöjd, säger Emilie Serpagli. Fredrik Moback

Fasaden står ofta för det första intrycket när du möter en ny byggnad.

fasader har vi utvecklat i samarbete med kunder och arkitekter. En yta

Vare sig den kontrasterar mot eller harmonierar med närmiljön bidrar

vi är extra stolta över är Grafisk Betong. Det är ett sätt att skapa bilder

den väsentligt till husets personlighet. På Strängbetong är vår ambition

och mönster direkt i betongen. Det tycker vi är ett bra exempel på

att driva utvecklingen av hållbara och vackra fasadytor. Många av våra

smartare (och snyggare) byggande.

Smartare byggande

UTEMILJÖ

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Grontmijs landskapsarkitekter gestaltar Lommas nya mötesplats i det fria Nya Fladängsparken i Lomma blir stadens nya mötesplats med något att erbjuda människor i alla åldrar. Landskapsarkitekterna från Grontmij har gestaltat parken utifrån konceptet att bjuda på upplevelser samtidigt som det stadsparkslika och vildvuxna ges lika mycket utrymme.

Lomma centrum genomgår just nu en större förändring, som innebär att Lommas tidigare industrihamn blir en ny stadsdel. Förändringen gör att Fladängsparken får ett centralare läge, och knyter ihop det nya hamnstråket med centrum. Intill parken ligger den nya Fladängsskolan som håller på att byggas.

Grontmijs samhällsbyggnadsgrupp i Malmö hade i uppdrag att designa Fladängsskolans nya skolgård. Landskapsarkitekterna Jonas Jiborn och Henrik Näsström fick sedan i uppgift att ta fram ett skissförslag för den nya parken som vann gillade hos Lommas gatukontor. – Det finns enorma samordningsvinster med att låta Grontmij utforma båda miljöerna, eftersom skolans elever ska kunna använda parken. Vi är väldigt nöjda med helhetskonceptet som Grontmij tagit fram med många spännande idéer, säger Ingemar Nilsson, gatuchef i Lomma kommun. Konceptet växte fram under en workshop Grontmijs kompetens inom el- och teleteknik har tagit fram belysningen för parken, i form av belysningsspotlights och effektbelysning. Kompetens inom vatten och avlopp samt väg och trafik har också medverkat i uppdraget. Jonas Jiborn är Grontmijs uppdragsledare i projektet med att utveckla parken. Han berättar att konceptet för Nya Fla-

dängsparken växte fram under en workshop. – I samband med större uppdrag brukar vi ha ett öppet gestaltningsmöte där vi brainstormar fram idéer som lägger grunden för det fortsatta arbetet. Här har vi satsat på ett organiskt formspråk som ger plats åt både det vilda och stadsparkslika. En stark trädrad och strikt häck ut mot vägen signalerar park och fungerar också som en avdelare mot den vildare delen av parken, säger Jonas Jiborn. Fokus för gestaltningsarbetet har varit att skapa utrymmen som både Fladängsskolans elever och Lommaborna kan använda. I centrum av parken finns en anlagd kulle som kan användas till pulkabacke vintertid, ett sex meter högt klätternät och en mötesplats med perenna planteringar och vattenspel. Mötesplatsen har fått gult marktegel som knyter an till Lommas historia inom tegelindustrin, medan en annan del har en yta av stenmjöl som lämpar sig för boulespel. Genom parken löper en 400 meter lång gångstig där det också går bra att löpträna. Den parklika delen kommer att ha

ett arboretum, en samling av runt tjugo exotiska trädsorter, som till exempel pagodträd, kinesisk sekvoja och kaukasisk vingnöt. I den vilda delen har det lagts ner arbete på att bevara redan existerande växtlighet, som ek, hagtorn och hästkastanj. Gångstigen leder in till en träddunge där Fladängsskolan kan ha undervisning i biologi. Unik platsgjuten skateboardpark

I väster gränsar parken till Höje å, där Grontmij har skapat ett 350 meter långt trädäck med specialdesignade bänkar och solstolar. Parken får även en unik platsgjuten skateboardpark som har tagits fram i samarbete med Bryggeriet i Malmö, som bland annat varit med och byggt Stapelbäddsparken. Bryggeriet, som Grontmij har tagit in som underkonsult i projektet, bygger även skateboardparken på plats. – Den skulpturala skateboardparken som harmonierar med parkens mjuka formspråk kommer att locka både nybörjaren och den skickligare åkaren, säger Jonas Jiborn. En viktig del av Grontmijs uppdrag har varit att ta hänsyn till strandskyddet, vilket inneburit att landskapsarkitekterna har bevarat så mycket av den naturliga växtligheten som möjligt. Uppdraget har också betytt en tät dialog med Lommas parkchef Lennart Persson. – Arkitekterna har varit väldigt lyhörda under hela projektet. Vårt gemensamma mål har hela tiden varit att skapa en miljö där människor i olika åldrar ska kunna trivas. Det ska bli spännande att se vad Lommaborna tycker, säger Lennart Persson. Nya Fladängsparken beräknas vara klar i samband med skolstarten i augusti eller september 2012. Källa: Grontmij

FAKTA Grontmij är tekniska konsulter inom energi, samhällsbyggnad, husbyggnad, projektledning, arkitektur och miljö. Med omkring 9 000 medarbetare är Grontmij Europas tredje största teknikkonsultbolag. Grontmij i Sverige är rikstäckande med cirka 800 konsulter på ett 25-tal orter

Koll på vädret sparar nära 600 Thailandsresor och jämnare temperaturer för hyresgäster innebär tekniken att företaget kan minska sin klimatpåverkan och sänka energikostnaTekniken som tar hänsyn till växlingar i derna. Förutom kolutomhustemperatur, vind, sol och byggna- dioxid har progders egenskaper för att reglera inomhustem- nosstyrningen peratur, har visat sig spara flera tusen ton även minskat utsläppen av koldioxid. – Det är otroligt glädjande besked för svavel, kväbåde företaget och för våra hyresgäster, säger veoxid och Sune Eriksson, driftingenjör hos Graflunds. stoft. – I Sverige – Vi har de senaste åren satsat mycket på att tillsammans med våra hyresgäster skapa växlar vädret snabbt och med en hållbar fastighetsförvaltning. väderprognosstyrningen har vi både kunnat skapa en Väderprognosstyrda fastigheter Graflunds har successivt infört väderprog- trivsammare boendemiljö och nosstyrning i sitt fastighetsbestånd och nära minska vår klimatpåverkan, säger 75 procent av alla företagets hyreslägenheter Sune Eriksson. – Den totala besparingen på 1 384 omfattas av tekniken. Förutom behagligare Bostadsföretaget Graflunds offentliggör nu siffror från sin omfattande satsning på väderprognosstyrning.

ton koldioxid motsvarar nästan 600 tur- och returresor till Thailand. Hållbar fastighetsförvaltning

Graflunds har under lång tid introducerat verktyg och metoder för att skapa en hållbar fastighetsförvaltning. Företaget var exempelvis tidigt ute med miljöhus för hyresgäster och fick 2009 års miljöpris av Norrköpings Miljönätverk. – De positiva siffrorna från väderprognosstyrningen inspirerar oss att fortsätta ta en framskriden roll när det gäller att skapa en mer hållbar

fastighetsförvaltning, avslutar Sune Eriksson. Väderprognosstyrning finns idag hos Graflunds fastighetsbestånd i Eskilstuna, Strängnäs, Mariefred, Södertälje, Vårby, Märsta, Bro, Uppsala, Linköping och i delar av Norrköping. Totalt nära700 000 kvadratmeter. Källa: Graflunds

UTEMILJÖ

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Krönika med Mattias Johansson

Byggregler – miljön och framtiden Efter mina två första decennier i branschen, först som byggentreprenör och sedan som konsult, så fick jag för ett par år sen ett nytt favoritämne – stadsplanering. Det hänger ihop med att jag ibland jobbar i tidiga skeden och får brottas med detaljplaner och spruckna illusioner.

Stadsplanering är svåra saker, det är långsiktigt, komplicerat och det måste vara visionärt. Om vi nu undantar de stora infrastrukturfrågorna och om världshaven kommer att höjas en eller två meter så är det mer hanterligt. Om vi pratar om den redan byggda miljön och hur den ska utvecklas så finns det två ord som används mer än andra – blandstad och förtätning. Orden beskriver sig själva rätt bra. I blandstaden mixar man arbetsplatser och bostäder, nya och gamla hus, gamla och unga människor. Det finns mängder med exempel på stadsdelar och kvarter runt om i världen som funkar bra. Jag har känslan av att de har växt fram organiskt under lång tid. Det är inte lika lätt att bygga en blandstad direkt. Ordet förtätning är ju också ganska självklart. Man klämmer in lite till där staden redan finns. Det är bra ur många aspekter, till exempel det faktum att man då kan använda sig av den infrastruktur som redan finns. Att bygga vindslägenheter i centrala lägen är en populär form av förtätning. Den enskilde fastighetsägaren kan ofta bidra till förtätning. Idéer och möjligheter finns, men det finns också en del tröghet som ibland sätter stopp för planerna. Spruckna illusioner. Detaljplaner är ett återkommande problem

Ett projekt där jag själv var inblandad var ett hus i centrala Göteborg. Lokalerna hade tidigare använts som kontor men stod tomma redan 2006 i väntan på ombyggnad till bostäder. Detaljplanen sa att huset endast fick användas för verksamhet och handel, men märk väl att alla tyckte att det vara en bra idé med bostäder. Ansökan om ny detaljplan gjordes i början på 2006, planen var klar hösten 2009,

överklagades naturligtvis av en rättshaverist och vann laga kraft först 2010. Sen gick bygglovet ganska fort och bygget var till slut klart i början på 2011. Det tog 3,5 år mer än nödvändigt. Nästa problem är byggregler

Om man faktiskt har en detaljplan som medger det man vill bygga så är nästa steg i processen som en hinderbana. Naturligtvis måste man tänka på personsäkerhet. Räddningstjänsten måste kunna rädda oss när det brinner, det gör att nya bostäder inte kan placeras var som helst. Inget att säga om. Tillgängligheten är en annan stor grej, allt vi bygger ska vara tillgängligt för alla. Det betyder förenklat att hissen ska gå ända upp, att vi inte kan bygga en massa trappsteg och nivåer, att ett badrum måste hålla vissa minimimått och att en enrumslägenhet teoretiskt knappt kan bli under 32 kvadratmeter. Jag kan förstå samhällsnyttan med att bygga tillgängligt, men för den enskilde fastighetsägaren handlar det om kostnader. Den kostnaden kan vara droppen i just det projektet. En bubblare i sammanhanget är buller, byggnormens krav är nästan hopplösa. I nya bostäder ska man kunna sova med öppet fönster och ändå bara ha 55 dB bakgrundsljud. Om man nu vill förtäta i stadskärnan så låter det mer än 55 dB där. Där krävs det ibland tekniska lösningar och ändrade (=sämre) planlösningar, det vill säga kostnader. Den kostnaden kan vara droppen i just det projektet. Parkering får bli sista exemplet på byggregler som kostar pengar. När man bygger nya bostäder (eller kontor) så ska man tillskapa nya parkeringsplatser, säger lagen lite krasst.

Nu ska det sägas att det luckrats upp lite grann, men ofta är det ett problem. Sällan så vill den boende betala så mycket för p-platsen som den kostat att bygga, så istället hamnar kostnaden på lägenhetshyran. Droppen igen. Dumt. Marknaden

Att få fart på detaljplanearbetet är delvis en resursfråga hos kommunerna, delvis en fråga om administrativ effektivitet. Politikerna får helt enkelt skjuta till mer stålar och sen ägna sig åt målmedvetet ledarskap och styrning, den investeringen kommer löna sig om man lyckas. Att ändra byggregler är mer än jag vågar hoppas på, men vi måste våga ifrågasätta rimligheten i både tillgänglighetskraven och bullerkraven. Tjänstemännen som ger bygglov borde få bättre möjligheter att göra avsteg från dessa regler och mer se till helheten. Att marknaden kan få lösa parkeringarna. Om efterfrågan blir tillräckligt stor så bygger någon ett p-hus till slut. Eller så börjar folk att ta bussen. Eller cykla. Jag litar på marknaden.

Tensta Parkour – anläggning för urban träningsform invigd nu i juni Stockholms stad bygger Sveriges första specialdesignade parkouranläggning i Tensta. Internationellt finns flera specialbyggda träningsanläggningar men få offentliga.

Den unika anläggningen består av platsbyggda, kraftiga betongmurar i skiftande höjd och storlek samt en stor klätterställning, alltsammans placerat på ett mjukt fallunderlag i gummi som ökar säkerheten vid träning. Tensta Parkour ligger i Nydalsparken, en plats som Stockholms stad utvecklar för fri och spontan aktivitet för alla stockholmare.

Anläggningen färdigställs under våren 2012 och invigs i slutet av maj. Gemensamt för dem som besöker Tensta Parkour kommer vara möjligheten att utveckla sin förmåga att röra sig från en plats till en annan på sina egna villkor. Här möter en van parkourutövare många utmaningar och möjligheter samtidigt som nybörjare kan använda anläggningen efter sina förutsättningar.

modern stad med många olika möjligheter att utöva idrott och andra aktiviteter. – Med Tensta Parkour skapar vi intresse kring vad Järva erbjuder i form av upplevelser och aktiviteter. Vi hoppas dessutom att anläggningen lockar till sig nya kategorier av besökare till stadsdelen som kanske aldrig varit här tidigare, menar Maggan Cervinger, ansvarig för Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning, i ett pressmeddelande.

Möjligheter till idrott

Samarbete

Anläggningen byggs för att attrahera stockholmare och besökare och är en del av stadens målsättning att skapa en upplevelserik och

FAKTA PARKOUR Parkourutövare, så kallade traceurer, utnyttjar stadens hinder för att förflytta sig från en plats till en annan så snabbt, effektivt och kontrollerat som möjligt. Parkour är ett franskt begrepp. Konstarten började utvecklas i Paris förorter på 80-talet och sprider sig över världen. Parkour är inte och har aldrig varit tävlingsinriktat. Det går ut på att röra sig på ett smidigt, kontrollerat och snabbt sätt genom alla sorters miljöer. Hinder kan vara allt i omgivningen från hustak, stolpar, bänkar och trottoarkanter till träd, stenar, staket och murar. Läs mer om begreppet parkour på parkouracademy.se

Tensta Parkour är ett samarbetsprojekt mellan Stockholms stad, GIH (Gymnastik- och idrottshögskolan) och Stockholm Parkour Academy. Finansiering sker genom Stockholms stads satsning Järvalyftet. Byggentreprenör är Stockholm Entreprenad. Anläggningen har skissats fram i en nära dialog mellan parkourexperten Martin Svenselius, GIH-lärarna Tage Sterner och Rudi Zangerl och landskaps-

arkitekterna Anders Falk och Anders Wallmark på Grontmij arkitektur med understöd av idrottsförvaltningen och trafikkontoret. Parken är nu invigd

Parken invigdes den 5 juni med uppvisning av parkourutövare och en specialskriven låt, som heter No Limit, av artisten Adam Tensta. Konferencier var Julia Cechal och Anna Jakobsson från Unga Nyskapare. Grundaren av Parkour Academy, Martin Svenselius, berättade om träningsformen parkour. Parken är också en del av satsningarna som Stockholms stad gör under jubileumsfirandet av OS 1912. Källa: Mynewsdesk.com

För fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar

Just nu

– bra priser på Vattenel Stärk miljöprofilen och välj energi producerad av 100 procent vattenkraft. Efter en gynnsam vinter finns det ovanligt gott om vatten i magasinen. Därför har vi nu extra förmånliga erbjudanden när du tecknar avtal före den 15 juni. Välj mellan: Î 2 års Fast elpris: Vattenel utan extra kostnad. Ingen årsavgift och 1 öre rabatt/kWh under hela avtalsperioden. Î Rörligt elpris: Vattenel utan extra kostnad. Ingen årsavgift och endast 1 öre/kWh i påslag första 12 månaderna. Båda erbjudandena gäller för företag med en förbrukning på upp till 500 MWh. Nu är rätt tid att stärka din miljöprofil genom att välja Vattenel. Kontakta oss på 020-82 41 40 eller på vattenfall.se/foretag

Vattenfall Försäljning

33 cl

Energi från Vattenfall 100% vatten utan tillsatser

MÄSSOR

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

FastighetsFörvaltning 2012 – större än någonsin Den 21 till 22 november arrangeras mässan FastighetsFörvaltning 2012 på Nacka Strandmässan i Stockholm. Den förväntas bli Sveriges största mötesplats för fastighetsförvaltare. Intresset är enormt, efterfrågan ökar alltmer, så det gäller att anmäla sig i tid. Vi har frågat Urban Nilsson som är ansvarig för Hexanova Fastighetsförvaltning 2012.

– Anledningen är att vi genom vår tidning Fastighetsförvaltaren fått många propåer från läsarna, som uttryckt att det behövs en särskild konferens- och mötesplats med inriktning på fastighetsfrågorna, säger Urban Nilsson. FastighetsFörvaltning 2012 är mötesplatsen för dig som berörs av det senaste inom fastighetsbranschen. Här träffar du bland annat chefer, beslutsfattare och ägare från Sveriges fastighetsbolag på ett och samma ställe.

– Vi har sett ett stort intresse för att ställa ut alltifrån de stora aktörerna till mer specialiserade företag inom fastighetsbranschen, avslutar Urban Nilsson. Fredrik Moback

Teknik och ekonomi

– Alla som berörs av fastighetsförvaltarfrågan i branschen hoppas vi ska hitta hit. Den särskilda inriktningen är förvaltare som jobbar med teknisk och ekonomisk frågor, men även ägarperspektivet finns med. Ett aktuellt seminarieprogram med tongivande experter, beslutsfattare och politiker som medverkande är en av grundstenarna i evenemanget. Mingelkvällen med superb mat, dryck och underhållning ger oanade möjligheter till konstruktiva möten i en avslappnad miljö. Här finns stora möjligheter att göra bra affärer i en win-winsituation.

FAKTA FastighetsFörvaltning 2012 handlar om - Ekonomisk förvaltning - Teknisk förvaltning - Ägande - Skötsel - Praktikfall

FastighetsFörvaltning 2012 på Nacka Strandsmässan i Stockholm förväntas bli Sveriges största mötesplats för fastighetsförvaltare. Den går av stapeln den 21 till 22 november. Intresset är stort och anmälningarna strömmar in, från de stora aktörerna till mer specialiserade företag inom fastighetsbranschen.

MÄSSOR

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Annedal 2012 bostads- mässa med barnen i fokus Stockholm möter Sundbyberg i det nya bostadsområdet Annedal 2012. Under 11 dagar i augusti blir där en bostadsmässa med 25 visningslägenheter. Den arrangeras av Stockholms stad, Sundbybergs stad och Stockholms Byggmästareförening. Men redan den 9 maj invigs konstnären Ebba Bohlins verk Blå bron, över Bällstaån.

– Mässan har miljöprofil i alla ingående projekt, men eftersom ett 20-tal byggherrar deltar finns det flera olika miljölösningar, för att uppnå målen, säger projektledare Hasse Johansson, på Anndeal 2012. Här gäller också barnperspektivet. Det ska vara enkelt att vara barnfamilj och bo här med trygghet och fina parker. Här finns gott om plats för lek och rekreation. I området

finns två förskolor idag, men en stor skola kommer också att byggas. Under mässan samarbetar man med det näraliggande Solvalla, så barnen kommer att få rida på hästar. Promenadslingor

– Picknick kommer det att finnas möjligheter till. Besöker man mässan tre till fem timmar kräver det en paus. Då kan man äta och dricka i någon av parkerna, säger Hasse Johansson. Besökarna kommer att förses med en karta där promenadslingor är inritade, så att de kan ta sig till visningslägenheterna och parkmiljöerna. I augusti kommer 1 000 lägenheter att vara färdigbyggda. Totalt blir det 2 000 lägenheter, som bostadsrätter, hyresrätter, kooperativa hyresrätter av både privata och kommunala byggherrar. – Mässan är för konsumenter som är intresserade av arkitektur, design och boendefrågor och är särskilt intressant för barnfamiljer, säger Hasse Johansson.

– Besökarna kommer att få möjlighet att åka på tvärbanan ett är innan den sätts i drift, säger Hasse Johansson. Ett Annedalslopp som är en löpartävling för barn kommer också att arrangeras. – I Annedal har man tydligt varierat sin gestaltning och karaktär och det kommer att bli intressanta krockar mellan olika perspektiv för besökarna att ta del av, säger Hasse Johansson. Fredrik Moback

Provåka tvärbanan

Men det finns även en hel del för branschbesökaren att kika på under de elva dagarna. Området är varierat med radhus från 2 till höghus med 16 våningar. Det är en kvartersoch parkstad med variation. Stockholms stad kommer att ha en paviljong om stadsutvecklingen i Annedal och Sunbyberg kommer att ha en motsvarande paviljong. Under mässan kommer också SL att visa sina tvärbanelösningar.

ÅRETS STÖRSTA MÖTESPLATS – för Sveriges fastighetsförvaltare 21-22 november 2012 – Stockholm FastighetsFörvaltning är mötesplatsen för dig som berörs av det senaste inom fastighetsbranschen. Här träffar du bland annat chefer, beslutsfattare och ägare från Sveriges fastighetsbolag på ett och samma ställe. Under konferensen kommer vi att beröra områden som ekonomisk förvaltning, teknisk förvaltning, ägande, skötsel och praktikfall. För mer info besök www.fastighetsforvaltning2012.se

-(:;0./,;:

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

SÄKER BYGGARBETSPLATS

Liten – smidig – billig norsk kabelsökare mycket störande även i södra Sverige (Skåne, Bohuslän). För att råda bot på detta har det utvecklats en differentiell antenn (en meter lång stav med två motsatt riktade antenner), som undertrycker direkt infallande radiosignal, men fångar upp signaler från kablar i marken. Kablarna fungerar som antenner och plockar upp radiosignalerna som därigenom blir användbara. Söder om, låt oss säja, Strömstad skulle man behöva en tysklandsantenn. CableBustern monteras antingen fast eller avtagbart på antennstaven. (Se bifogade bilder av prototyp och planerad design av hölje for montering på antennstaven.) En hopfällbar variant, som ryms i en liten väska när den inte är i bruk, planeras också komma.

Ett norskt företag lanserar nu en förbättrad modell av den personliga kabelsökaren CableBuster.

Det hela började med att grundaren Stian Holte upptäckte att en långvågsmottagare konstruerad för ett helt annat ändamål fångade upp störsignaler från kablar i marken, och tanken om att detta måste kunna användas till att påvisa kablarna låg nära. Problemet att bedöma signalstyrkan tillförlitligt utan någon visuell display (som inte duger när man hela tiden måste vrida och vända på instrumentet för att söka) blev löst med att modulera den detekterade brussignalen med en tonfrekvens som ökade med signalstyrkan och lyssna med hörlurar. – Det fungerade mycket bra, och tack vare det blev den personliga kabelsökaren uppfunnen, säger Stian Holte, grundare av Holte Electronics AS.

Stor svensk firma

Liten – smidig – billig

Kabelsökaren finner kablar i marken genom att fånga högfrekvent magnetiskt brus från kablarna. Instrumentet används främst av grävmaskinister, men även av bönder och rörläggare. Den sparar både tid och pengar, för entreprenörerna. För fastighetsförvaltare kan det vara bra, att veta att till exempel bredbandet, eller för den delen elledningarna till fastigheten, inte grävs av vid en renovering. – Kabelsökaren är liten, smidig och billig. Det finns ingen annan kabelsökare som är lika liten och rask att använda, säger Stian Holte om fördelarna.

Tack vare de kompakta måtten så ryms den i fickan. Men sökaren har ett par små nackdelar: – Den har ingen automatik och ingen display. Man måste tänka själv och göra de rätta sökrörelserna, men det går snabbt att lära sig, säger Stian Holte.

med Stian Holte är han nyss hemkommen från den stora Väg- och anläggningsmässan Vei & Anlegg 2012 i Oslo. – Vi har sålt 21 kabelsökare under mässan, så det kommer att bli utsålt på MaskinExpo, skrattar Holte. Nu gäller det at få igång ny produktion så snabbt som möjligt.

För sparsamma entreprenörer

Cable Animator – en ny produkt

För den ekonomiskt sinnade, som vill ha en fullt fungerande kabelsökare, kan det här vara en intressant produkt. Den har ingen skärm utan man hör ljudet modulerat med en tonfrekvens. Ju högre frekvens desto starkare signal. Man använder sig av max och minvärde för att finna position, riktning och djup. Djupet hittas genom krosspejling (triangulering) i 45 graders vinkel. – Du hör brussignalen modulerad med en ton. Bullret som ligger under tonen innehåller mycket information som gör det möjligt att känna igen kabeln på ljudet, säger Stian Holte. Genom att hålla påknappen inne kan man höra brussignalen utan tonmodulation. Det säger lite om signalstyrkan, som är mycket lätt att känna igen. Kabelsökaren har funnits på marknaden i drygt tre år. Hittills har ingen kund klagat, utan alla som använder den verkar nöjda. När Fastighetsförvaltaren får intervjun

För att kunna skilja ut enstaka kablar eller få starkare signal har Holte Electronics utvecklat en signalinjektor (en sändare kallad CableAnimator) i form av en liten stav till att lägga på marken över eller intill kablar. Den ger en pulserande signal som är lätt att känna igen och räcker upp till flera hundra meter i kabeln. Utan påkopplat batteri kan den också sättas framtill på kabelsökaren och fungera som hjälpantenn för att förbättra känsligheten. Det kan vara nyttigt på avlägsna platser med lågt brusnivå i kablarna. (Se bifogad bild)

En stor firma i Sverige vill gärna själva sälja den norska kabelsökaren och vill ha varianten med tysklandsantenn för att produkten ska vara användbar i hela världen. Men då krävs en något mer professionell design (se bifogad bild). Det finns redan prototyper som är i praktisk användning ute hos entreprenörer. – Vi har sålt en till Hörby i Skåne och en till en dansk entreprenör och det verkar fungera utmärkt, säger Stian Holte. Problemet med störande radiosignaler är tekniskt löst. Den nya antennen kommer att fungera i hela världen. Nu gäller bara vidareutveckling och design. Produktionen av kabelsökarna sker i Horten, Norge, av ett litet, men skickligt elektronikföretag. Fredrik Moback

Tysklandsantenn – en nyhet till

I Tyskland finns ett par starka långvågsändare som används för att sända ut signaler för fjärrkontroll av gatubelysning, in- och urkoppling av elektropannor, tariffomkoppling på strömmätare (smart meters) och så vidare, inom kabelsökarens frekvensområde. Den närmaste ligger vid Magdeburg och är

Sveriges byggindustris låga olyckstal ska bli lägre Sveriges byggindustri har de lägsta olyckstalen i hela världen. Man strävar mot en nollvision för olyckor. Men dit är det inte realistiskt att nå, enligt Björn Samuelson på Sveriges Byggindustrier.

FAKTA

Men den stora massan är de cirka 1 700 till 1 800 som skadas i olyckor varje år och blir borta en dag eller flera på grund av skadorna. För att få ner den statistiken krävs krafttag. – Framförallt gäller det att individen tar ett större ansvar för sin egen säkerhet och för sina kamraters säkerhet, säger Björn Samuelson. Var och en måste engagera sig, men frågorna måste också drivas aktivt från ledningen, som ska se till att regler följs och att skyddsanordningar används. Många företag både stora och små är bra på det här i Sverige. Men några bryr sig inte och ger hela branschen ett delvis oförtjänt dåligt rykte. – Man har ofta för bråttom med ett motordrivet redskap, beskriver Björn Samuelson den typiska olyckan.

Så får du en säker byggarbetsplats:

Ny olycksstatistik

– Men vi bör kunna undvika onödiga olyckor och en hel del går att förebygga redan nu, säger Björn Samuelson. I genomsnitt dör det tio personer i byggolyckor i Sverige varje år. Det rör sig oftast om olyckor i trafiken, där även transporter till och från byggarbetsplatser och mellan byggen räknas. Men också fallolyckor förorsakar många dödsfall.

t &OHBHFSB QFSTPOBMFO J säkerhetsarbetet t &OHBHFSB WBSKF JOEJWJE J säkerhetsarbetet t 1MBOFSB TÊLFSIFUTBSCFUFU OPHHSBOU

I den statistik som AFA presenterar den 8 juni är just olyckor med motordrivna redskap den vanligaste orsaken till olyckor som inte leder till döden. Sågar och kraftigare borrmaskiner är överrepresenterade i deras statistik. – De leder ofta till långvariga skador eller invaliditet, säger Björn Samuelson. För att jobba preventivt med frågorna

bör varje individ ansvara för sig själv och sin egen säkerhet. Man kan ha hur fina regler och program som helst, följs de inte så spelar det ju ingen roll. Sedan krävs det att ledningen säger ifrån att det här är viktigt. – Vi ska följa säkerhetsreglerna. Det gäller också för annan personal som jobbar på bygget, alla ska följa reglerna, säger Björn Samuelson.

som hela industrins lägsta sjukfrånvaro, den högsta trivseln av alla arbeten enligt svenskt kvalitetsindex och varierande arbete med hög säkerhet som vi vill ska bli högre. Om vi kan hantera säkerheten skapar vi det goda arbetet som är direkt hälsofrämjande, avslutar Björn Samuelson. Fredrik Moback

Långa entreprenadkedjor

Företag som inte följer reglerna kan drabbas av vite eller förlora kontraktet. Det kan man skriva in redan när man upphandlar entreprenörer. För att på bästa sätt organisera en byggarbetsplats gäller det att veta vilka som är där. Man ska ha direkt kontakt med de individerna och informera dem om säkerhetsregler och rutiner. – Långa entreprenadkedjor är ingenting som minskar säkerheten. Det finns det inga belägg för, säger Björn Samuelson och sticker hål på en omhuldad myt. Varje enskilt företag ansvarar för sina anställda med noggranna instruktioner om vad som ska ske när vissa saker inträffar. Noggrann planering, engagemang och delaktighet är viktiga ingredienser för en god säkerhet. – Byggindustrin har goda egenskaper

Björn Samuelson, chef för Sveriges Byggindustrier, Arbetsmiljö.

ENERGI

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

ELRÄTT projekt i Örebro belönat med prestigefullt energipris Örebrobostäder, som Elektriska Installatörsorganisationen, EIO, lyft fram som ett ELRÄTT projekt, belönades nyligen med Veckans Affärers E-prize i kategorin offentlig sektor för sitt arbete med att kapa energiförbrukningen i och kring sina 23 000 lägenheter.

10 viktiga energitjuvar Genom att identifiera de tio energitjuvarna som påverkar förbrukningen mest kan vi som bostadsföretag spara många kilowattimmar, utan att behöva göra stora investeringar.

2007 presenterade Örebro kommun en vision som gick ut på att minska alla koldioxidutsläpp i kommunen med 20 procent till 2015. För Örebrobostäder innebar det i praktiken att bolaget behövde spara 25 procent av sin elförbrukning för att nå målen. För att lyckas med det var fastighetsbolaget tvungna att tänka lite annorlunda. Sedan dess har Örebrobostäder jobbat med tio teknikslag som står för 90 procent av energiförbrukningen. Målet är att komma upp i en minskning på 15 miljoner kilowattimmar 2015. Nu har de nått 13 miljoner.

– Man tror ofta att det är stora grejer som kostar mycket. Här visade det sig istället att det var de många små sakerna som tillsammans blev en väldigt stor kostnad. Att ha omoderna motorvärmare som stod på dygnet runt, till exempel, var en riktig energitjuv. Andra tjuvar vi hittade var utomhus-

FAKTA Elektriska Installatörsorganisationen EIO är en opolitisk och oberoende branschoch arbetsgivarorganisation för Sveriges el- och teleteknikföretag. Man har 2 600 medlemsföretag med sammanlagt 25 000 anställda som omsätter 28 miljarder kronor. EIO:s huvuduppgift är att hävda medlemsföretagens gemensamma intressen och verka för elteknikbranschens utveckling. Man bedriver lobbyverksamhet och opinionsbildning samt är remissinstans i viktiga frågor som rör elteknikbranschen. EIO träffar kollektivavtal för sina medlemsföretag.

belysning, belysning i trapphus och hissar som hela tiden var tända, säger Jonas Tannerstad, som är elteknikansvarig på Örebrobostäder.

1. Markvärmeanläggningar – stäng av dem eller se till att de är behovsstyrda 2. Hissar – hissarna ska ”sova” när de inte används och belysningen ska vara släckt 3. Varmgarage – stäng av värmen och sätt in motorvärmare istället 4. Gamla motor- och kupévärmare – byt ut till nya klimatsmarta 5. Gammal energikrävande belysning – byt ut till LED-belysning 6. Främmande installationer – identifiera var de finns och låt rätt ägare betala kostnaderna 7. Takvärmeanläggningar – stäng av där de inte behövs 8. Tvättstugor – byt ut till energisnål utrustning 9. Fläktar och pumpar – byt ut till modern och energieffektiva alternativ 10. Kollektiv betalning av förbrukning – var och en betalar för sin egen förbrukning

Samarbete med hyresgäster

I jakten på energitjuvar har Örebrobostäder samarbetat mycket med hyresgästerna. Bland annat har bolaget skapat ett verktyg i Google Maps där alla kan rapportera in olika platser som behöver åtgärdas. – Vi är jätteglada och jag tänker på allt arbete som vi har lagt ner varje dag på det här, sa Jonas Tannerstad i samband med att priset delades ut. ELRÄTT är ett samarbetsprojekt mellan Elektriska Installatörsorganisationen EIO och Sveriges Elgrossister, SEG, med syfte att informera om möjligheterna med modern elteknik. Läs mer på www.elratt.se Källa: EIO

Sjön värmer anläggningen Skogshem & Wijk På konferensanläggningen Skogshem & Wijk på Lidingö har den gamla stora elpannan ersatts med ett nytt energisystem med värmepumpteknologi från Enstar för att leva upp till ambitionen om minsta möjliga miljöpåverkan. Dessutom minskas över tiden kostnaderna för energianvändning med mångmiljonbelopp. Energisystemet tar bland annat tillvara förnybar energi ur Östersjöns vatten.

– Totalt handlar det om cirka 100 hotellrum, konferensrum, matsalar och en större eventhall som ska värmas och kylas. Vi har under en längre tid sökt efter en samarbetspartner för att genomföra konverteringen och fastnade för Peter Jordell på Enstar och hans tekniska kompetens. På den här typen av projekt är det extra viktigt att tidplanen hålls så att man inte stör den pågående verksamheten. Hittills har allt fungerat bra och Enstar har levt upp till kraven med råge, säger Lars Rydén VD på At Sea Properties som äger Skogshem & Wijk, i ett pressmedelande. Återladdning

Skogshem & Wijk, nu med miljövänlig uppvärmning från sjön.

Energisystemet innefattar en effektiv värmepumpanläggning med ett tätt borrat energilager med 36 borrhål om vardera 200 meter.

– Det speciella med den här anläggningen, som har en effekt på 360 kW, är att det sker en återladdning av energilagret med hjälp av sjövatten via en kassun under maj-november. På så sätt får vi ett fulladdat energilager till uppvärmningssäsongen. Dessutom ges möjligheten att kyla med hjälp av gratis frikyla under sommaren och vi har kunnat ta bort en kylmaskin. Den gamla pannan finns än så länge kvar för spetsvärme, men kommer att ersättas med antingen ytterligare en värmepump eller en mindre panna. Tillläggas kan att i området finns ingen fjärrvärme, så tillsammans med kunden kom vi fram till att en värmepumpanläggning var bästa alternativet, säger Peter Jordell som är tekniskt ansvarig på Enstar. Besparing och minskad miljöbelastning

Projektet har pågått sedan sommaren 2011 och 2012 är första året energilagret återladdas under de varma månaderna. – Vi är otroligt nyfikna på återladdningen av energilagret och hoppas på en besparing på minst 900 MWh och 900 000 kronor årligen. Dessutom beräknas miljöbelast-

ningen minska med 70 ton CO²/år. Hela projektet ligger i linje med våra ambitioner att leva upp till kundernas komfortkrav och våra egna krav att minimera miljöpåverkan i samklang med Svanenmärkningen. Sammanfattningsvis så sparar vi alltså både miljö och pengar, säger Lars Rydén. Källa: Enstar AB

ENERGI

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Vätskans kvalitet viktig för energisystem ”En systemvätska med syrgashalt under 0,5mg/l, fri från övriga gaser och partiklar, är det effektivaste mediet i mina energisystem.” bör vara ledord för alla med ansvar för vätskeburna energisystem.

använder inga kemiska tillsatser höjer verkningsgraden i anläggningen minskar energiförbrukningen ökar livslängden på anläggningen förhindrar nedbrytning av köldbärarblandningar som t.ex. glykoler.

Utifrån detta ”mantra” har QTF Sweden AB utvecklat ett koncept, i flera steg, som har fått namnet QTF-metoden. QTF-metoden är ett sätt att säkerställa vätskans kvalitet i ett energisystem. 1. Definiera systemvätskans status och behov av åtgärd Här genomförs en systembesiktning, där bl.a gashalter, ledningsförmåga och pH mäts samt en optisk kontroll av systemets komponenter. Vätskans renhet bedöms, lika så behov av tekniska åtgärder som säkerställer en framgångsrik,varaktig åtgärd. Besiktningen resulterar i en skriftlig rapport med aktuell status och förslag på eventuella åtgärder. Förvaltare använder ofta besiktningarna som underlag till sina underhållsplaner och sitt budgetarbete. – Vi tar i princip inte några uppdrag där vi inte först genomfört en besiktning, säger Elving Isaksson, QTF. 2. Åtgärd Kan inledningsvis bestå av flera olika åtgärder, t ex olika typer av filtrering, utbyte av vätska m m, allt för säkerställa en vätska av rätt kvalitet i systemet. Snabbavgasning där man snabbt och effektivt avskiljer gaser från vätskan. Slutresultat är att komma ned under 0,5 mg/l syrgashalt och evakuerar övriga energihämmande och systemskadliga (korrosion) gaser. Denna utrustning är patenterad och utvecklad av företagets grundare Björn Carlsson. Vätskans kvalitet i energisystem är lika viktig som oljans kvalitet i en bilmotor. Båda vätskorna har en kraftig inverkan på driftsäkerhet och effektivitet och underlåtenhet av service och underhåll leder förr eller senare till haveri. 3. Säkerställa långvarigt resultat Ofta behövs en underhållsavgasare som bibehåller de under snabbavgasningen uppnådda låga gashalterna. QTF erbjuder leverans av underhållsavgasare i ”paket” med snabbavgasning. – Vi förordar även en årlig uppföljning med kontrollmätning, då ligger man alltid ett steg före och kan planera och budgetera för eventuella åtgärder. QTF erbjuder även vätskeavtal där vi garanterar vätskans kvalitet under avtalsperioden, genomför regelbundna kontrollmätningsserier med rapporter och sätter in behövliga åtgärder till en fast månadskostnad. Ett effektivt sätt att undvika dyra och obehagliga överraskningar, säger Elving Isaksson. Behov av QTF-metoden finns inom alla områden med värmning och kylning Några exempel: Bostadsfastigheter Kontorsfastigheter Hotell Industrier Sjukhus Kärnkraftverk Fjärrvärmeverk Konstfrusna isbanor Kyl- och fryslager Marina marknaden, främst passageraroch kryssningsfartyg. Systemen som normalt behöver åtgärdas är: Värmesystem Värmeåtervinningssystem Kylsystem Produktionssystem Energilager Energibrunnar QTF-metoden:

Hur går en snabbavgasning till?

Utrustningen arbetar under full drift med ett delflöde i jämn ström, genomströmningshastigheten varierar utifrån bl.a systemets storlek, normalt 6-11 kubikmeter per timme. Vätskan utsätts för ett kraftigt vakuum, inledningsvis 96%, som tillsammans med en speciell avskiljningsteknik för gaser är det unika med QTF:s snabbavgasningsutrustning. – Detta är vi ensamma om i världen, säger Elving Isaksson. Systemvätskan bearbetas via delström för att komma ner i rätt gasnivå. Man får sedan en vätska med låga gasvärden, fri från partiklar och föroreningar. Det är den mest energieffektiva vätska man kan ha. Projekt

QTF deltar även i olika projekt, t.ex STOPPSLADD. Ett projekt där Svenska Hockeyförbundet arbetar tillsammans med Energimyndigheten för att minska energiförbrukningen i ishallarna med 40 procent. – Vi är en del i det samarbetet där målet för vår del är att åstadkomma 25% av besparingsmålet, säger Elving Isaksson. Erfarenhet från detta projekt är även direkt applicerbar inom butikskyla, frys- och kyllager m m. Ett annat projekt är att säkerställa driften i energilager. Xylem Water Solutions AB (tidigare ITT Flygt) har byggt ett energilager bestående av 140 st, 150 meter djupa borrhål för att lagra överskotts värme från gjuteriet. Här har QTF säkerställt vätskans kvalitet för bästa möjliga energieffektivitet. QTF:s Björn Carlsson deltar i uppföljningsarbete med bl.a mätserier, detta sker i samarbete med energiansvarig hos Xylem, Luleå universitet och Energimyndigheten. Syrgas- och fryspunktsnedsättande tillsatser typ glykol och saltlösningar är en dålig kombination Dagens glykoler och även salter är miljöanpassade. Det innebär att de ska brytas ned på mycket kort tid i kontakt med syre. Tanken är att minimera skada vid läckage där vätska kommer ur system. Då är det intressant att fundera på vad som händer i ett system där vätska håller hög syrgaskoncentration. Inledningsvis bryts inhibitorn ned och dess metallskyddade egenskaper upphör, därefter angrips glykollösningen som om processen får fortgå till slut övergår till Oxalsyra. Slutresultatet blir ett energi ineffektivt system som kommer att haverera! Detta kan ske på så kort tidsperiod som under 12 månader. Elving Isaksson, Quality Transfer Fluid

Mora MMIX Energieffektiva blandare fรถr kรถk och badrum. moraarmatur.se

STAMBYTEN

Auktoriserad Installatör

Stambyten kan göras kvickt och ekonomiskt Våtrumskassetter till badrum togs fram i slutet av 80-talet i samarbete med Svenska Bostäder. Renoveringen går snabbare, underhåll och service förenklas. Nackdelen är att de bygger ut en bit i rummet. Men de är säkrare vattenskadetekniskt tack vare att man kan stänga av vattnet direkt om det springer läck. Lutningen inne i våtrumskassetten gör då att vattnet rinner ner i golvbrunnen.

– Ibland är det inte lämpligt, till exempel på markplan om det inte går att komma ner med vattenstammar, säger Niclas Henriksson, marknadschef på Prebad. Installationerna i våtrumskassetterna blir mer åtkomliga tack vare en servicelucka i fronten. Det är ju onekligen lite enklare än att öppna en betongvägg. Man kan också serva delar av kassetten, till exempel spolcisternerna och avloppsrören. – Det går att enkelt stänga av vattnet i respektive lägenhet, säger Niclas Henriksson. Om olyckan är framme kan ju det vara bra. Vid ett större servicearbete kan man öppna skalet på kassetten ovanifrån. Toaletter

Vid ett stambyte med våtrumskassett inkluderas en vägghängd toalettstol. Henriksson menar att det inte finns några nackdelar med vägghängda toaletter. – Men det beror på fixturen. Vår tål 500 kilo belastning och en fördel är att man inte bryter några tätskikt, säger Niclas Henriksson. En konventionell toalettstol brukar sitta bultad i golvet. Bultarna bryter då tätskiktet och fuktspärren. Det ökar sannolikheten för fuktskador. Dusch istället för badkar

– Vi rekommenderar dusch istället för badkar på grund av miljömässiga faktorer, säger Niclas Henriksson. Att fylla ett badkar kostar mycket pengar i förhållande till att duscha. Om fastighetsägaren trots allt vill ha badkar ska man välja bort inbyggda varianter, på grund av att det då inte går att komma åt brunnen som kan sättas igen. Det gäller att välja duschväggar som har profiler med få infästningar i väggen så att man inte bryter tätskiktet onödigt mycket – men givetvis måste de ändå vara stabila. – Det första kravet man bör ställa på en blandare är att den ska vara lätt att installera, säger Niclas Henriksson. De flesta blandare idag är klassade som typ Ecosafe eller Eurosmart, som innebär att de förbrukar mindre vatten men har bibehållen komfort. Vattenförbrukningen minskar med cirka 30 procent enligt blandartillverkarnas marknadsföring. – Det finns även fotocellsblandare som fungerar om man sätter handen under blandaren. Tyvärr ligger de kostnadsmässigt för högt för att fastighetsbolag ska investera i dem, säger Niclas Henriksson. Annars är det en bra idé, att vattnet stängs av direkt när man inte använder det. Säkra installationer

När man ska installera tvättmaskin och torktumlare i badrummet gäller det att följa elsäkerhetsreglerna noga. Uttaget får inte vara alltför nära handfatet eller duschen. Det gäller också att ha ett väl fungerande avlopp för spillvattnet.

– Man ska helst inte skruva i tätskiktet. Krokar, toarullhållare och badrumsskåp går att limma, tipsar Niclas Henriksson, som också nämner Säker Vatten, BBV (Byggkeramikrådets branschregler för våtrum) och GVK (Golvbranschens Våtrumskontroll) för den som behöver konkreta råd. Många som genomfört stambyten råkar ut för oförutsedda problem. De vanligaste beror på dålig planering, till exempel att byggentreprenören inte har inventerat ordentligt. Man har bara tittat på ritningarna och beställt material därefter. Vid borrning eller bilning kan det visa sig att det ligger elkablar i golvet eller planlösningen var inte som man trodde. – Asbest i fogar kostar fastighetsägare stora summor att sanera, nämner Niclas Henriksson som ett annat exempel. Asbest går att konstatera innan arbetet startar. Okända fuktskador kan man också stöta på som förlänger byggtiden eftersom fukten måste torkas ut. Vanliga problem man stöter på är fukt runt golvbrunnar men också läckande avlopps- och vattenstammar som kan orsaka skador i bland annat taket. – Vattenskador kommer med tiden om det finns tillräckligt mycket fukt. Därför bör en fuktinventering ske ungefär vart femte år, säger Niclas Henriksson. PreRoom – Bygg ett nytt rum i rummet

Vid en traditionell renovering tar det cirka två till tre veckor för en byggfläkt att få badrummet torrt. Men om man använder PreRoom, behövs inga byggfläktar. Istället bygger man ett rum i rummet med en 30 millimeter djup luftspalt med ventilation mellan de gamla och de nya väggarna. Men det gäller då att tänka på att rummet blir något mindre, om man väljer till exempel ett badkar. Fördelen är att man blir befriad från fuktskador under resten av badrummets livslängd. Ett chip i den gamla väggen visar via internet hur fukten minskar med tiden. En annan fördel är att kostnaden blir hälften så stor för fastighetsägaren. Oförutsedda händelser vid ett stambyte råkar många ut för. Men för att förebygga dessa är det bra att lägga på 15 procent på den tid man beräknar att renoveringen ska ta. – En traditionell renovering av en stam med fyra lägenheter tar sex till åtta veckor i snitt, men med rum i rumsprincipen tar renoveringen bara 7 dagar och det blir billigare för fastighetsägaren, säger Niclas Henriksson.

BÄTTRE ÄN STAMBYTE Är det dags för stambyte? Månader av krångel, utflyttning och höga kostnader? Sacpipe Connection System är lösningen du behöver. Enkelt och snabbt. Bo kvar i din bostad och spara pengar. Låter inte det bättre? Sacpipe Connection System återställer stammens funktion näst intill oavsett hur dåligt skick det är på rören. Med ett flexibelt sömlöst foder som klarar både 90 graders böjar och dimensionsförändringar, installerar vi ett nytt självbärande rör i det gamla röret. Rörsystemet blir helt fritt från skarvar, från början till slut, via alla förgreningar och med en hållbarhet motsvarande nya PP-rör.

www.sacpipe.se

Auktoriserade installatörer av

Sacpipe Connection System

www.swooshumea.se

www.oprorteknik.se

www.vvsteknik.net

www.trastab.se

Att tänka på efter ett stambyte

Efter ett stambyte är det viktigt att man fortsätter med fuktmätningar och att man håller koll på att ventilationen fungerar. Är det renoverat enligt rum i rumsprincipen måste man ha tilluft genom tröskeln, där spjället sitter. Luften tas i mattan vid golvet upp till väggarna för att till slut färdas ut i ventilationssystemet. – Det gäller att se till att ventilation i spalt och badrum är rätt inställt. Tack vare ett chip på den befintliga väggen registreras fuktigheten, som man kan följa via internet, där man kan se hur den minskar successivt, säger Niclas Henriksson. Fredrik Moback

www.spipe.se

www.ibidrorteknik.se

Bad & Energicenter Rörbolaget i Hudiksvall www.badenergi.se

www.gotalandsrelining.se

Läs mer om Sacpipe Connection System:

www.sacpipe.se

RELINING

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Stora avloppsproblem avhjälps med relining Gavlegårdarna, Gävle har två flerbostadshus, som har haft stora problem med sitt avlopp. För fem till sex år sedan gjordes ett traditionellt stambyte, men man gjorde ingenting åt rören i bottenplattan. Det blev snabbt problem med sättningar och hål i rören.

På grund av felen som uppkom på och vid bottenplattan hade tidigare en spolbil spolat rent en gång per vecka, under minst ett halvår. Det gjorde att de var tvungna att även renovera rören i bottenplattan. Man valde den här gången att renovera rören med hjälp av relining med flexibelt foder. Det

ger ett nytt rörsystem utan skarvar med en hållfasthet motsvarande traditionella rör. De boende störs väldigt lite av arbetet, inget buller eller damm och renoveringstiden är avsevärt kortare. Gavlegårdarna gav VVSteknik Network, som är auktoriserad installatör av Sacpipe Connection System, uppdraget att lösa deras problem. - Vi gjorde en provisorisk omkoppling med rör i källargången, säger Tomas Sjögren, projektledare på VVSteknik NetworkAB. Att man även kopplade om tvättstugans rör och avlopp provisoriskt, gjorde att de 50 hyresgästerna kunde bo kvar under renoveringen och tvätta som vanligt. Om man gjort en traditionell renove-

ring, hade det inte gått att genomföra på två veckor som nu. Då hade man tvingats bila upp bottenplattan, så de boende hade knappast kunna bo kvar och definitivt inte kunnat använda tvättstugan, under själva renoveringen. - Vi installerade Sacpipe Connection System, som vi anser är bäst på marknaden och man kan lugnt gå därifrån efter utfört arbete och sova gott om nätterna, säger Tomas Sjögren. Ett problem bland vissa företag inom byggbranschen är att det ofta tillkommer ÄTA, extra tilläggsavgifter. Det gör att offerten ser lite bättre ut från början än själva utfallet. - Hos oss är det inte så, alla kostnader finns med från början, säger Tomas Sjögren. Jobbet hos Gavlegårdarna gick till ungefär

så här: Först rensas rören fria från beläggning. Efter det installeras fodret med hjälp av tryckluftsteknik i den stora ledningen. Sedan öppnas alla grenanslutningar och nya grenrör monteras. Från grenanslutningarna monteras sedan ett foder med överlappning vilket ger ett skarvfritt rörsystem. - Jag har jobbat med relining sedan 1996 och det känns kul med ett bökigt jobb, som det här och att redovisa resultatet för Gavlegårdarna. Ett nytt tätt skarvfritt rörsystem, med minimala störningar för de boende under projektet där både tidplan och budget för kunden håller. Man kan slå sig för bröstet och det känns bra, säger Tomas Sjögren. Materialet är testat att hålla i 50 år, men Tomas är övertygad om att det håller längre på grund av armeringarna i fodret. Fredrik Moback

Vad passar bäst het? för er anvidaegr–kvi hjäsalpem r dig både med

Kontakta oss red st lönsamma elavtalet! miljövalet och att hitta det me

Ring 020-818 818 eller mejla offerter@fortum.com

PROFILEN

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Tur och retur till Stockholm Arlanda Här är kvinnan som avancerat från att leda budgethotell på Arlanda till att vara koncerndirektör för Clarion Hotels. Vid tre tillfällen har direktören blivit headhuntad. – Under året jag flyttade till Skåne och födde barn i mars, så blev jag i september, oktober kontaktad av en Headhunter igen, som undrade om jag var intresserad av Nordic Choice Hotels och då tänkte jag: ni har nog ringt fel, för jag sitter ju här med ett barn som bara är sex, sju månader och jag kommer att ha ett barn till, deklarerade jag ganska klart och tydligt, säger Katalin Paldeak Pålsson.

Men Headhuntern tyckte att hon skulle tänka på saken och sa: Jag kan väl ringa tillbaka på måndag. Den dåvarande föräldralediga VD:n för Grand Hotel i Stockholm pratade med sin man som sa: Men hur har du tänkt lösa det här? Ska du vara i Stockholm på Grand Hotel, det är ju ett operativt arbete, då måste du ju vara fysiskt där på plats? Ska du vara VD för Nordic Choice Hotels i Sverige (som var frågan då) så är det ju ett strategiskt arbete och då kommer du ju att resa hela tiden, ena dagen i Jönköping, nästa dag i Stockholm, tredje dagen är du i Gävle och det är ju egentligen lättare för oss som familj, än att du måste vara precis på ett ställe hela tiden, för du kan ju styra din tillvaro. Och så får du väl bara kanske kräva att du får jobba hemifrån på fredagar. En koncerndirektör per varumärke

Grand Hotel fick söka en ny direktör. Under året som VD för Nordic Choice Hotels Sverige hade de en VD i Norge och en i Danmark också, men upptäckte att de utvecklade sina varumärken olika. – Då gjorde vi om det och tog en koncerndirektör per varumärke och då blev jag det för Clarion, eftersom det är våra affärshotell, som har en del utländska gäster och eftersom jag hade den erfarenheten från Grand Hotel med ganska mycket utländska gäster och hur de distributionskanalerna fungerar. Men när jag tog över så fanns det bara ett enda hotell i Sverige som hette Clarion och så fanns det sju stycken i Norge och vi omsatte väl en 600 miljoner kronor, säger Paldeak Pålsson. Vi sitter i Norda Bar, en trappa upp i den gamla delen av Posthotellet vid Drottningtorget i Göteborg. Här är inrett med stora lila sammetsgardiner och enorma kuddar på sofforna. Clarion Post Hotel bidrar till att koncernen sju år senare omsätter 2,1 miljarder. Man har totalt 19 hotell i Norge och Sverige. Fyra hotell till invigs snart. – Så vi har vuxit ganska kraftigt och min erfarenhet är att springa framåt och gasa och växa samtidigt, men det är viktigt att kunna både gasa och bromsa, det vill säga att i en turbulent, osäker ekonomi våga gasa men då måste du också ha stenkontroll på din kostnadsstruktur, säger Katalin Paldeak Pålsson. Talangjakter När Clarion rekryterar personal använder man talangjakter. Första gången var i Göteborg.

Katalin Paldaek Pålsson, koncerndirektör för Clarion Hotels i Norda Bar på Clarion Post Hotel i Göteborg.

– Vi gör det alltid till lite mer kvalificerade tjänster, som ekonomichefer, då vi har pulsmöten, säger Paldeak Pålsson. Hon tror inte bara på ett cv. Clarion börjar där andra slutar, med personligheten som är avgörande i ett serviceögonblick. Då måste man träffa många människor för att hitta rätt. – Genom att vi har de här pulsmötena för vissa tjänster, eller talangjakterna, så hinner jag, om vi säger att du får tio minuter att berätta varför du blir den perfekta frukostvärdinnan på Clarion Post Hotel; då hinner jag sex personer på en timme, medan mina konkurrenter sitter och kastar bort en timme, ler Paldeak Pålsson. Efter den första gallringen blir det stresstester och problemlösningar. Koncerndirektören, som ofta praktiserar management genom att gå omkring, är nöjd med Posthotellets personal. Men talangjakten har gett erfarenheter: – Jag kan känna att på vissa positioner, såsom om du ska öppna en sådan här restaurang till exempel, så är det rätt viktigt med erfarenhet, eller i receptionen kan du inte skaffa fem receptionister som inte har erfarenhet, när du sätter upp ett 500-rums-

FAKTA hotell och där kan jag känna att vi kanske gick lite för mycket på det här med person och kunde haft några som kunde haft lite mer erfarenhet där, från början. Så vad jag lärde mig av det är att talangjakter är underbara och de människorna kan vi sätta in på existerande hotell, men vi ska nog inte ha så stor massa på nyöppningar. Hotell på Arlanda och i Malmö

Nästa talangjakt blir den 15 juni inför Clarion Hotel Arlanda, som öppnar den 1 november i år. Restaurangen med Skybar på 11:e våningen får utsikt över start- och landningsbanorna. Den största bankettsalen får ytan 800 kvadratmeter. Det blir 414 rum och 42 möteslokaler, Coffee Shop etc. Skåne kommer att få Sveriges enda mötesarena, som har både hotell, kongress och ett konserthus ihop. Dagen efter vår intervju åker hon till Malmö för att hålla en föreläsning för Malmö stad, som ska driva konserthuset. Kommunstyrelsen har i skrivande stund inte döpt anläggningen, men första spadtaget tas den 27 juni i år och till dess kommer namnfrågan vara löst. Det blir 450 rum i tre torn, varav det högsta får 26 våningar och ytan är 55 000 kvadratmeter. Senast den 2 maj 2015 blir det invigning. – Vi driver kongressen och vi driver hotellet. På 25:e våningen kommer vi att få Malmös första Skybar och restaurang, säger Paldaek Pålsson. Flera hotell i Norge

Clarion Hotel Arlanda öppnar den 1 november 2012. Det kommer att få en Skybar på 11.e våningen med utsikt över start- och landningsbanorna.

Inom ett och ett halvt år kommer Clarion att öppna ett hotell i Stavanger, ett i Tromsö och kanske ett i Oslo, så det är tur att hon har sitt enda fasta kontor i Norges huvudstad, där direktören alltid är på måndagar. Ungdomskarriären som simmerska har Katalin nytta av. Hon var femma i Sverige som junior med träning före och efter skolan. Det har gjort henne morgonpigg. – Min strategi är att gå upp klockan fyra, nästan varje dag. Genom att göra det så hinner jag med att dra lite mejl, innan jag

Katalin Paldeak Pålsson Ålder: 45 år. Bor: På en gård utanför Lund i Stora Råby. Familj: Make samt två döttrar, nio och sju år gamla. Aktuell: En nyöppning av Norges största kongresshotell, Clarion Hotel & Congress Trondheim i maj. Fritid: Ägnas åt familjen, eftersom hon reser mycket i veckorna. Om orken finns tränar hon löpning på helgerna. Det är ett sätt att varva ner, samla tankarna och planera nästa vecka. Utbildning: Civilekonom med inriktning mot hotelloch restaurangekonomi på Handelshögskolan i Göteborg. Fick ett stipendium för att utbilda sig på Cornell University, en femveckorskurs i intäktsoptimering samt ytterligare en sommar på samma universitet. Ettårig managementutbildning på Institutet för företagsledning i Sigtuna.

sticker vid femtiden, säger Paldeak Pålsson. Flygplanet lyfter vid 6 eller 6.30 till Sverige eller Norge. Närheten till Kastrup och Sturup är en fördel. Det tar 16 minuter till inrikesflyget och 25 minuter till utrikesflyget. – Jag är oftast hemma på eftermiddagen, vid kanske fem eller halv sex; det är inte många som är det kanske, i min position och försöker då att vara med barnen och göra läxor fram till klockan åtta, så försöker man lägga dem. Sedan så blir det ju att jobba igen fram till elva, säger Paldeak Pålsson. Som 25-åring får hon sin första VD-roll på Good Morning Hotels, Arlanda. Efter fyra år där och ett års studier i Sigtuna på IFL, headhuntas Katalin som VD till Hotel Diplomat i Stockholm. Där stannar hon i knappt ett år innan hon headhuntas till Grand Hotel. Fredrik Moback

KÖK/BADRUM/GOLV

N 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Förskolors och skolors kök för flera miljoner i Sigtuna I Sigtuna kommun ska maten lagas lokalt på förskolor och skolor - bättre mat och trivsammare måltider ska bli resultatet.

Den politiska ledningen i Sigtuna kommun (Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet) har fattat ett principbeslut om att maten som serveras i förskolor och skolor, ska tillagas lokalt på respektive förskola och skola. Det innebär att samtliga nya förskolor och skolor som byggs förses med ett tillagningskök från början och att fem befintliga mottagningskök byggs om till tillagningskök. Dessutom rustas fyra tilllagningskök upp till toppmodern standard. Det politiska ställningstagandet innebär att investeringar på 10-12 miljoner kronor om året, under tre år, genomförs i kommunens olika kök. Därtill kommer investeringarna i fullvärdiga tillagningskök i de nya förskolor och skolor som kommunen ska bygga de kommande åren. Sigtuna kommuns förvaltning har utrett hur den framtida tillagningen av mat i skolor och förskolor ska se ut. Frågan aktualiserades i samband med att ett stort antal tillagningskök stod inför större investeringsbehov. De två huvudalternativen i utredningen har varit: Att bygga om ett par tillagningskök till centralkök och resterande kök till mottagningskök, eller att så långt som möjligt bygga tillagningskök i respektive skola och förskola. Minskat miljösvinn

Kommunledningen har beslutat sig för att så långt som möjligt ställa om till tilllagningskök. Orsakerna är många, men går väl i linje med det nyligen antagna skolutvecklingsprogrammet, där barnens ökade måluppfyllelse är i fokus. God, näringsriktig och vällagad mat innebär att fler barn kommer att äta sig mätta och därmed prestera bättre. Ur ett miljöperspektiv kommer matsvinnet att minska med cirka 30 procent och färre transporter kommer att behövas i den nya modellen. Att laga mat på plats är också en del av arbetsgivarpolitiken. Sigtuna kommun erbjuder redan alla som jobbar i matverksamheten rätt till heltid och med möjligheten att dessutom laga mat på plats från grunden, är det lättare att locka

I Sigtuna kommun ska maten lagas lokalt på skolor och förskolor. duktiga kockar till verksamheten. Investeringarna kommer att göras inom en treårsperiod och omfattar även flertalet mindre upprustningar, inköp av nya köksmaskiner och förbättringar i flera matsalar. Matutredning

I den matutredning, som förslagen nedan finns med och ska beslutas i kommunstyrelsen den 4 juni, finns också en rad andra åtgärder för att förbättra matens kvalitet och måltidernas trivsel. Några exempel är: En kostpolicy tas fram - skall ge kommunens verksamheter vägledning i god matlagning och hur man skapar en trevlig helhetsupplevelse, mat är mer än bara råvaror och tillagning. Förstärkt egenkontroll – ett nytt förstärkt

Missa inte vår annons på sidan 40! www.elfa.se

FAKTA Fem enheter som idag har mottagningskök får istället tillagningskök: Tingvallaskolan Sagaskolan Sätunaskolan S:t Olofs skola S:ta Gertruds skola (ombyggnad pågår) Fyra enheter som idag har tillagningskök får helt nya moderna kök: Odensala förskola Eddaskolan Skepptuna skola/förskola Granby förskola (i samband med övergång till kommunal regi). Källa: Sigtuna kommun

kontrollprogram för mathållning tas fram. Enkätintervjuer med barnen om hur de upplever maten och hur den och miljön kan bli bättre. - Vi vill förbättra maten och göra måltiderna trivsammare i kommunens förskolor och skolor. Vi vet att det är efterlängtat av många barn, elever, föräldrar och personal. Genom att fatta beslut om satsningar på kök och matsalar ger vi nu goda förutsättningar för att klara detta, säger Anders Johansson (S), kommunalråd, i en kommentar. - För oss är det viktigt att maten kan lagas så nära barnen och eleverna som möjligt. Det ökar matens kvalitet och vi kan kraftfullt minska transporterna. Det är bra både för ekonomi och miljö, säger Gunilla Lundqvist (MP), kommunalråd, i en kommentar. - Vi tycker att det är så här som mat ska lagas. På så sätt tar vi vara på råvarorna på

ett bra sätt vilket förbättrar både smaken och näringsvärdet. Dessutom ger det möjligheter för bättre resultat i skolan; elever som får ett trivsamt uppehåll från undervisningen och får i sig den energi som de behöver presterar bättre i skolan, säger Bosse Andersson (C), kommunalråd i en kommentar. Källa: Sigtuna kommun

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

KĂ&#x2013;K/BADRUM/GOLV

Brygghuset Â vid Â Teleborgs Â Slott Â Â â&#x20AC;&#x201C; Â utanfĂśr Â VĂ¤xjĂś Â -Â Â fĂĽr Â nytt Â kĂśk Â och Â kafĂŠ ĂĽttan dessutom Ă¤r 8 kilometer lĂĽng har gett den namnet VĂ¤xjĂśĂĽttan. DĂĽ kan det sĂ¤kert hĂ¤nda att motionĂ¤rerna blir kaffesugna, sĂĽ dĂ¤rfĂśr blir det bra med ett kafĂŠ i Brygghuset vid Trummens strand. - KafĂŠdelen kommer att kunna erbjuda enklare matrĂ¤tter och tack vare att vi nu fĂĽr nĂĽgra bĂ¤ddar gĂĽr det att ta emot och hĂ¤rbergera en hel busslast, sĂ¤ger Maria Runosson. Brygghuset Ă¤r q-mĂ¤rkt, sĂĽ exteriĂśrt har man bara lagt om taket. Att bygga ett fullt funktionsdugligt kĂśk pĂĽ bara 25 kvadratmeter har nog inte varit helt lĂ¤tt. Diskmaskin, arbetsytor, en mindre stekhĂ¤ll och allt annat

NedanfĂśr Teleborgs Slott, precis vid Trummens strand ligger Brygghuset. En ombyggnad av huset pĂĽgĂĽr fĂśr fullt som kommer innebĂ¤ra att Teleborgs Slott fĂĽr ett antal nya hotellbĂ¤ddar och mĂśjlighet till ett kafĂŠ i vattenbrynet.

ska fĂĽ plats. MiljĂś- och hĂ¤lsa har varit med under processen, tittat pĂĽ ritningar och talat om vad man mĂĽste gĂśra fĂśr att uppfylla kraven. - Vi har fĂĽtt anvĂ¤nda oss av skohorn och fĂĽtt prioritera vad det Ă¤r man verkligen behĂśver i kĂśket, sĂ¤ger Patrik Hjelm. Man kommer bland annat att Ăśppna upp en ny dĂśrrĂśppning, fĂśr att kunna ta in disken och separera den frĂĽn fĂ¤rskvarorna. Ombyggnationen och renoveringen berĂ¤knas vara klar i augusti eller september 2012. Fredrik Moback

Patrik Hjelm, fastighetschef pĂĽ Videum. Brygghuset Ă¤r byggt runt 1900. Nu satsar Videum pĂĽ en renovering och ombyggnation med en lĂĽngsiktig lĂśsning tillsammans med Maria Runosson, som driver verksamheten pĂĽ Teleborgs Slott. Det blir ett annex med fyra dubbelrum pĂĽ andra vĂĽningen. PĂĽ fĂśrsta vĂĽningen blir det kafĂŠ fĂśr 50 personer, ett enklare kĂśk och ett konferensrum. - Tidigare har man aldrig kunnat gĂĽ runt Trummen, men sedan man fĂśr tvĂĽ ĂĽr sedan byggde en bro Ă¤r det ett populĂ¤rt gĂĽngstrĂĽk, som passerar Brygghuset, sĂ¤ger Patrik Hjelm, fastighetschef pĂĽ Videum. VĂ¤xjĂśsjĂśn ligger intill och tillsammans med gĂĽngstrĂĽket runt Trummen kan man Ă¤ven gĂĽ runt den i en gemensam ĂĽtta. Att Brygghuset vid Trummens strarnd.

Brygghuset vid Teleborgs Slott fĂĽr nytt kĂśk, kafĂŠ, konferensrum och gĂ¤stvĂĽning.

!'"' $*!+' ++# !%* !)(+$*'")($

(' ") #($%%++#&*%$ )%*+# ( &"%& ) ) +* !(& +$*'")(++# ( &

Ă&#x2026;RETS STĂ&#x2013;RSTA MĂ&#x2013;TESPLATS â&#x20AC;&#x201C; fĂśr Sveriges fastighetsfĂśrvaltare 21-22 november 2012 â&#x20AC;&#x201C; Stockholm

$ $ *$

(() ) )'*! *##%*"&* )' (()' )() '*&%& %! * " #'& "&* *)

FastighetsFĂśrvaltning Ă¤r mĂśtesplatsen fĂśr dig som berĂśrs av det senaste inom fastighetsbranschen. HĂ¤r trĂ¤ffar du bland annat chefer, beslutsfattare och Ă¤gare frĂĽn Sveriges fastighetsbolag pĂĽ ett och samma stĂ¤lle. Under konferensen kommer vi att berĂśra omrĂĽden som ekonomisk fĂśrvaltning, teknisk fĂśrvaltning, Ă¤gande, skĂśtsel och praktikfall. FĂśr mer info besĂśk www.fastighetsforvaltning2012.se

-(:;0./,;:

KÖK/BADRUM/GOLV

N 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Ny chans att tävla Svenskars dröm- i skolkökstävlingen badrum toppas inte av helvitt Årets Felix Nu är det dags igen! Vi spinner vidare på förra årets succé och anordnar en ny tävling för att stimulera och inspirera till ökad matglädje och engagemang bland svensk skolkökspersonal. – Vi tycker skolmat förtjänar mer uppmärksamhet och vill fortsätta vara med och utveckla skolmaten i Sverige. Årets Felix är en bra plattform för att stimulera och lyfta fram hjältarna i skolköken, säger Magnus Selin, direktör Food Solutions, Procordia.

Årets Felix är tävlingen som syftar till att lyfta fram engagerade skolkockar som lagar fantastisk mat för en liten peng och låta dem stå i rampljuset en stund, samtidigt som företaget vill vara med och utveckla skolmaten i Sverige. Årets tävling är redan i full gång och samtliga skolkök i Sverige är välkomna att anmäla sig på www.aretsfelix.se. De tävlande lagen förväntas svara på fyra frågor om arbetet i köket samt skicka in två tävlingsrecept senast den 1 juli. Sex kök går vidare till semifinal och får besök av representanter från Procordia som väljer ut de tre slutliga finalisterna. Finalen avgörs i Procordias innovationskök i Eslöv, Skåne, den 13 november där matlagning på plats avgör vem som vinner. Nytt för i år är att juryn kommer delas i två grupper. En jurygrupp bestående av barn, som är de viktigaste domarna vad gäller smak, och en jurygrupp med meriterade deltagare inom skolmatens värld. Procordias måltidsutvecklare Brian Mår-

I badrumsföretaget INR:s senaste konsumentundersökning har helvitt petats ner från förstaplatsen. 38 procent drömmer nu om ett modernt vitt och svart badrum.

En badrumsrenovering innebär en stor investering. När det väl kommer till kritan är många fortfarande rädda för att välja färg på inredningen. Av erfarenhet vet företaget att valet oftast hamnat på enkelt vitt i slutändan. Då kan man alltid addera och byta färg med hjälp av textilier, brukar det försvaras. Färgglatt på uppsegling

Årets Felix lyfter fram engagerade skolkockar. tensen kommer även åka ut till skolköken, för att hålla en kreativ inspirationsdag, för de tävlande innan själva finaldagen. Vinnande kök får ett stipendium på 20 000 kr som skall gå till inspiration och matglädje för hela skolköket. I Årets Felix 2011 stod Skinteboskolan i Göteborg som vinnare i finalen med Skintebobiffar och Kyckling i fenomenal sås. Källa: Procordia Food AB

Tätt efter på andraplatsen när det gäller färgval i drömbadrummet kommer naturfärger med 35 procent av svaren. Man ser en förskjutning i modet eftersom var sjätte tillfrågad, 16 procent, faktiskt önskar sig ett färgstarkt badrum. Fjärde svarsalternativet, klassiskt helvitt, fick lägst antal röster; endast var tionde person föredrar helvitt. Kanske rör vi oss långsamt tillbaka mot det färgglada 60- och 70-talsmodet då färg dominerade i badrummen. Precis som olika material och former kan färger

38 procent av svenskarna drömmer om ett svart och vitt badrum.

sätta en mer personlig prägel på en inredning och även förstärka känslor som lugn, energi och harmoni. Retro går hem i storstan

Yngre storstadsmänniskor tenderar att hoppa på trender snabbare än genomsnittssvensken, vilket tydligt framgår av att var fjärde storstadsbo tilltalas mest av inredningsstilen retro, samtidigt som ingen alls av dem som svarat och bor i mindre städer, tätorter eller på landsbygden tilltalas av retrostilen. Å andra sidan föredrar hela 42 procent av landsbygdsborna en lantlig stil, medan bara fem procent av storstadsborna bekänner denna inredningsstil. Ingen under 30 år som bor i lägenhet önskar en lantlig stil. Totalt sett är det inredningsstilen modernt som gäller för drygt hälften av de svarande, följt av lantligt, sen minimalistiskt och sist kommer alltså retro. Funktionaliteten är mest avgörande i badrum Om de svarande tvingas välja mellan funktion och design är det funktion som vinner som det mest värdesatta, före design. Trender pekar på att badrummen i framtiden kommer att kräva mer av tillverkarna. Stilrent och lättstädat med smart funktionalitet ska gå hand i hand med designen och badrummet ska vara ett rum för avslappning. I undersökningen deltog 285 respondenter (den är alltså för liten för att vara statistiskt säkerställd, redaktionens anmärkning). Källa: INR Sverige AB

Johan Aspelin - ny vd hos Golvbranschen Johan Aspelin är ny VD hos Golvbranschen. De arbetar bland annat med att auktorisera golvföretagen. Fastighetsförvaltaren får en kort intervju.

– Vi jobbar bland annat med att auktorisera golvföretag, att dokumentera rutiner för kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöarbete, säger Johan Aspelin. Ett problem för golvbranschen är att de stora byggföretagen inte alltid lever som de lär, när det gäller att upphandla underentreprenörer, som till exempel golvföretag. Ett

krav man kan komma att ställa i framtiden är att golvföretaget ska ha dokumenterade kvalitetsoch miljörutiner, men det gäller, enligt direktören, för hela byggbranschen. – Vi har ett livaktigt arbete inom utveckling av teknik och miljöfrågor, nämner Johan Aspelin som exempel på bra verksamheter inom Golvbranschen. Två föreningar

Organisationen har dels en leverantörsförening med de stora tillverkarna men också en entreprenörsförening med de som lägger golven. Så är det inte inom alla branschorganisationer. Golvbranschens VD menar att de har en bra inriktning på verksamheten och ser ingen större anledning till att ändra kompasskursen. Men vissa saker kan förbättras. – Vi kan hjälpa företagen att sköta omvärldsbevakningen och lösa problemen som uppkommer, i den ständiga utveckling som pågår. Golvbranschen har ett stabilt kursutbud. Medlemmarna erbjuds bland annat kurser i miljö, arbetsmiljö, juridik, ekonomi och golvteknik. Kursen Golvteknik tar sikte på vanliga läggtekniska fel och är exempel på en kurs som anordnas höst och vår. Underlag till kursen kommer från branschen, så att den alltid är uppdaterad. Nästa kurs i golvteknik startar efter sommaren. Prioriterade kurser

Golvbranschens VD, Johan Aspelin. Foto: Tom Martinsen

– Vi prioriterar kurser i ekonomi och juridik. De verksamhetsnära kurserna är bra, men sidan som hanterar formaliteter, framförallt de juridiska är viktig, säger Johan Aspelin.

En annan kurs som har hög prioritet är keramik för torra utrymmen. Tidigare har man haft den som halvdagskurs. Nu kommer den som heldagskurs. Ofta kan en oro smyga sig in när man upphandlar hantverkstjänster. Golvbranschen har en garanti sedan 1977. Alla medlemsföretag betalar pengar till en garantifond. Om någonting går snett kan max två prisbasbelopp, 90 000 kronor betalas ut till konsumenten. – Golvbranschens Golv Garanti har inte behövt användas en enda gång de senaste tio åren. Företagen har självmant rättat fel och brister, så vi sköter oss bra, säger Johan Aspelin. Nyttigheter

Flera nyttigheter kommer att komma medlemmarna till del tack vare organisationens nya VD. Man vill jobba med att tillgängliggöra de arbeten som bedrivs varje dag, gärna på Internet. Han säger sig ha en större förståelse för den elektroniska utvecklingen och alla möjligheter som ligger i den.

– Vi jobbar kontinuerligt med att utveckla våra system. Målet är att det ska bli lättare för företagen att få tag i den information man behöver, men också att kunna informera om sådant företagaren behöver fast de inte visste om det innan behovet uppkom, säger Johan Aspelin. – Man pratar om appar. Jag tror att hitta formatet för att använda telefonen för att fullgöra skyldigheter, är för entreprenören väldigt viktigt, säger Johan Aspelin. De mobila kanalerna betyder alltmer. Att komma åt kvalitetsdokumentering, så att man kan fokusera på det som är viktigt, är bra. Den administrativa navigeringen kan förenklas. Aspelin har varit verksam som jurist inom Golvbranschen sedan 2007. – Jag har ett intresse för entreprenadjuridik sedan tidigare och kom in i golvbranschen via det intresset. Det är ofta David mot Goliat när man arbetar med underentreprenörer, säger Johan Aspelin. Fredrik Moback

FEM RÅD... ...vid upphandling av golvläggning 1 Välj ett GBR anslutet företag 2 Välj ett företag som kan 3 Kretsloppsmärka golvkonstruktioner 3 Välj ett företag som kan återvinna installationsspill via GBR Golvåtervinning 4 Välj ett Auktoriserat Golvföretag med KMA-plan och uppföljning av rutiner (revision) 5 Välj ett GVK-auktoriserat golvföretag när arbete ska utföras i våtrum Källa: Golvbranschen

Köp fastighetsbox idag och låt barnbarnsbarnen ta hand om servicen

Vi har tillverkat Sveriges tuffaste förvaringsskåp sedan 1920. Dag ut och dag in har de utsatts för tuffast tänkbara slitage. I skolor, på arbetsplatser och idrottsanläggningar. Ändå fortsätter de att fungera. Vi gör våra fastighetsboxar med samma benhårda krav på kvalitet. Genom att kombinera plåt, laminat och trä kan de

10 GA

ÅR

dessutom fås i utföranden som passar alla tänkbara miljöer. Men, visst - en dag kommer även våra fastighetsboxar att behöva lagas eller bytas ut. Då är det tryggt att ha köpt av ett stabilt företag som har funnits länge. Även om det som sagt lär bli ett senare bekymmer.

idefolket.se

Vi kallas mästare på förvaring

sonesson.se FÖRSÄLJNINGSKONTOR: Stockholm 08-18 00 04 | Göteborg 031-703 55 40 | Malmö 040-38 39 00 | Skellefteå 0910-77 94 60 | Sundsvall 060-17 17 65. E N D E L AV I N R E D N I N G S G R U P P E N S O N O

KOMPETENSUTVECKLING

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Krönika med Madeleine Rietschel

Taklagsfest i faggorna Lite i smyg har nu fastighetsbranschen dragit igång validering. I horisonten kan vi se och ana ett nytt spännande bygge. Det nya bygget är validering, ett verktyg för branschen att ta reda på blivande medarbetares kunskaper och kompetens. Validering är också ett verktyg för branschen att ta reda på det gap av kunskap som finns mellan anställda och branschens faktiska behov. Med detta verktyg kan branschen lätt se var kunskap och kompetens fattas branschen.

Validering handlar om att identifiera, beskriva och bedöma en persons kunskaper och kompetens oavsett var, när och hur lärandet gått till. Prövning görs för att ge ett kompetensbevis på de validerade kunskaperna. Validering

Redan 2008 lämnade regeringens Valideringsdelegations ordförande Jan Edgren sin slutrapport, - Mot en nationell struktur. Slutsatserna då, 2008, var att validering är ett okänt begrepp för en bredare allmänhet och behöver spridas. Delegationen har dock sett en ökad insikt och nyttan av validering där branschföreträdare visar på en ökad mottaglighet för validering. Det är också viktigt att validering inte enbart ses som en riktad insats för vissa utsatta grupper utan att den breda ansatsen behålls. Nu följs regeringens

arbete med validering via valideringsinfo.se 2012 där ytterligare 50 testvalideringar ska I Europa pågår arbete med och utveck- göras. Till detta projekt bildas, förutom ling av metoder och system för erkännande projektgrupp, också flera interim grupav tidigare lärande. Även i länder utanför peringar som ska stödja och kvalitetssäkra Europa är intresset stort. Här i Sverige kall- projektet. Det är en grupp med sakkunniga las det validering men i andra länder före- och ämnesexperter, det är en grupp som ska kommer samma företeelser under andra verka som testcenter. Det kommer också att namn. Många länder inom EU arbetar med finnas en gruppering av referensföretag samt validering av icke-formellt en gruppering för kvalitetsoch informellt lärande. Hur säkring. Styrgrupp är Valivalideringen är organiserad, deringsrådet som arbetar på vilka aktörer som ansvarar uppdrag av Fastighetsbranför genomförande och vilka schens Utbildningsnämnd. standarder (kursplaner/yrkesUnder september kommer en krav) som individens tidistartkonferens att genomföras gare lärande jämförs mot ser för att synkronisera hela arbeolika ut i olika länder. Det tet med de olika grupperingvanligaste är att validering arna. Detta projekt kommer på något sätt är kopplad till senare att utvärderas. utbildningssystemet. Under 2010 och 2011 Ökad anställningsbarhet genomfördes i fastighetsSå, det branschen behöver branschen två projekt med göra, är att starta ett stort Yrkeshögskolemyndigheten, engagerande arbete kring som av regeringen är utsedda MADELEINE validering för att öka kunatt ansvara för Sveriges valiskaper och kompetens. Detta RIETSCHEL deringsarbete. Under våren behövs för att öka antalet 2012 genomförde branschen nya medarbetare med annan sina första testvalideringar utbildning eller som komVerksamhetsansvarig på för fastighetsskötare och mer från ett annat land som Fastighetsbranschens pilotprojektet FAVAL 1,0får möjlighet till validering Utbildningsnämnd. Fs-2012 föll väl ut. Nu pågår och därmed ökar sin anställFoto: Hans Ekestang arbetet att rigga organisationingsbarhet. Detta behövs nen kring FAVAL 2,0-FSockså därför att det i många

andra branscher snickras validerings”stugor” och Fastighetsbranschen ska inte komma sist och fastighetsbranschen ska heller inte vara ett sista val att arbeta i. Om inte branschen börjar bygga en fungerande plattform för validering, liksom många andra branscher redan har gjort eller är på gång att göra, kommer branschen inte ens att ha en koja i slutändan. Om inte branschen bygger en stomme som håller måttet för kvalitativa valideringar kommer branschen att halka efter hela sin omvärld i både Sverige och Europa. Om inte branschen lägger taket snyggt och är beredd att betala, till nära självkostnadspris, kommer den chans till optimering av branschens kompetensutveckling falla ner. Hårt. Taklagsfest? Ja, gärna, vi har nu lagt plattformen till fastighetsbranschens validering, vi ska framöver bygga stommen med flera testvalideringar så det blir stabilt och sen lägger vi taket så branschen får en ekonomisk kunskaps- och kompetensutveckling till liten kostnad i förhållande till utfall. Sen har vi taklagsfesten, vill du vara med på festen? Madeleine Rietschel

Fastighetsskötarutbildningen – en långsiktig investering Om man ser om sitt hus kan man minska energianvändandet och spara en hel del pengar. Det vet de tolv fastighetsskötare från hela Dalarna som gått en uppdragsutbildning i energieffektivisering under året. I höst finns chansen att söka på nytt.

Många tror att man måste göra dyra investeringar för att kunna spara energi i gamla fastigheter. Men ofta räcker det med att tänka på ett nytt sätt. ”Rätt” tänk kan minska energiåtgången i ett gammalt hus med upp till en tredjedel. Högt i tak

- Kursen innehåller förstås mycket teknik och siffror, men vi pratar en hel del om hur man gör för att förändra attityder och beteenden. Det blir ofta diskussion och vi har högt i tak, säger utbildningssamordaren Amelie Sahlin på Gävle-Dala Energikontor, som administrerar utbildningen, i ett pressmeddelande. Utbildningen är framtagen och utformad av Högskolan Dalarna, Stiftelsen Teknikda-

len och ByggDialog Dalarna och vänder sig till fastighetsskötare och fastighetstekniker i hela länet. - Vi fick signaler från branschen att det fanns ett stort behov av att utbilda arbetskraft. Dagens fastighetsskötsel kräver stor kunskap om hur systemen hänger ihop för att kunna nå upp till framtida energikrav, säger Amelie Sahlin. Energiberäkningar

Målet med utbildningen är att deltagarna ska förstå hur energin används i de egna fastigherna och kunna göra enklare energibalanser, energiberäkningar och LCC-kalkyler. Vad drar mest energi i huset? Vilken tid på dagen sker det? Finns det något som drar energi när ingen är hemma? Genom att kartlägga energiförbrukningen kan man snart se vilka åtgärder som är mest lönsamma. De ska också få större förståelse för hur olika energiåtgärder påverkar varandra i en fastighet och hur systemen kan samverka på ett bra sätt. Parallellt med kursen får deltagarna göra mätningar på en fastighet på hemmaplan och ge förslag till eventuella åtgärder så kanske tjänar man in hela kursavgiften och mer därtill.

KURSINNEHÅLL Byggnaden som energisystem. Grunder för värme och ventilation. Injustering av värme och kylanläggningar. Att styra energisystem. Inventering av energianvändning. Att förvalta en byggnad ur energisynpunkt. Studiebesök med olika exempel på energieffektiviseringsåtgärder. Stiftelsen Teknikdalen initierar, driver och medverkar i regionala, nationella och internationella projekt samt stödjer nya affärsidéer och innovationer som genererar ökad tillväxt och utveckling i hela Dalarna. Läs mer på www.teknikdalen.se

Tre deltagare tycker

Kursen innebär att man är borta totalt 16 dagar från jobbet under året. Tre av deltagarna som gått nu i år är Magnus Åhrlin, Per Eriksson och Rune Andersson från MalungSälens kommun. De tycker att det har varit värt mycket att få möjligheten att diskutera lösningar med andra branschkollegor. - Vi jobbar redan med energieffektivisering i vår organisation, men det är nyttigt att komma ut och kunna jämföra med hur andra jobbar och tänker. Jag har lärt mig mycket nytt, säger Magnus Åhrlin. - Alla som är här är engagerade och vill lära sig mer. Yrket handlar inte om att skotta snö och rensa avlopp längre, man vill framåt och lära sig mer så att man inte stagnerar, säger Rune Andersson. När kursen avslutas i maj åker trion hem med nya kunskaper i bagaget. Kunskaper som ska omsättas i praktik – och även föras vidare. - Vi har en förfrågan från ledningen om att hålla utbildningar för den övriga personalen. Tack vare den här kursen så blev vi själva utbildare på kuppen, säger Per Eriksson. Nästa kursstart är den 11 september 2012, med sista anmälningsdag den 13 augusti 2012. Källa: Stiftelsen Teknikdalen

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

FUKT- & VATTENSKADOR

Krönika med Thomas Helmerson

Onödiga vattenskador kostar fastighetsägarna miljarder varje år Vattenskador är ett växande problem för landets fastighetsägare. Till skillnad från privatpersoner i villor betalar fastighetsägarna merparten av kostnaderna själva beroende på höga självrisker i försäkringarna. Enligt statistik från Vattenskadecentrum kostade vattenskadorna under 2011 cirka tio miljarder kronor. Försäkringsbolagen betalade ut 3,7 miljarder i ersättningar till i huvudsak villaägare.

Kostnaden är minst lika hög i flerfamiljshus och utöver det kommer vattenskador i andra lokaler än bostäder. Följdkostnaderna är också betydande. Hyresgäster måste evakueras, krav ställs på kompensation, fukt leder till röta och mögel vilket i sin tur kräver ytterligare insatser. Skadorna är i många fall onödiga och kan förebyggas. Samtidigt visar statistiken att en växande andel beror på fastigheternas ålder. Avloppsrör, vattenledningar och armaturer har nått eller överskridit sin tekniska livslängd. VVS mest akut

En miljon svenska bostäder måste renoveras. Mest akut är behovet inom VVS. Ordet stambyte räcker för att styrka den saken. Men VVS-branschen är inte fri från ansvar. Vi har orsakat en viss del genom att

använda oprövade material och metoder och inte varit tillräckligt omsorgsfulla i vårt kvalitetsarbete. Insikten gjorde att vi 2005 införde ett system för kvalitetssäkring. Det heter Säker Vatteninstallation. Grunden är branschregler som föreskriver hur olika arbeten ska utföras, inte bara för att stoppa vattenskador utan även för att hindra brännskador, förgiftning och legionella. Om reglerna följs får vi hållbara och sunda VVS-system. Auktoriserar

Säker Vatten auktoriserar VVS-företag. Företagen förbinder sig att följa branschreglerna och utbilda sina VVS-montörer och arbetsledare. De ska dokumentera sitt arbete genom att lämna intyg om säkra vatteninstallationer och informera kunden om reglerna inte kan följas. Säker Vatten har även besiktningsmän som granskar de auktoriserade företagen. Idag finns 1 340 auktoriserade VVSföretag med 17 500 utbildade medarbetare i landet. Försäkringsbolagens statistik visar att Säker Vatteninstallation gör nytta. Andelen vattenskador i bad- och duschrum minskar. Vattenskadeepidemi

Den totala ökningen beror på fastigheternas stigande ålder, två ovanligt stränga vintrar med omfattande frysskador och på att VVS-installationer i köken blir allt mer

komplicerade med fler tappställen och vattenanslutna maskiner av olika slag. Vi ser även embryot till en kommande vattenskadeepidemi. De äldre blir allt fler och bor kvar i sina lägenheter och villor. Regeringen har uppmärksammat detta genom att ge Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag att utreda boende på äldre dagar. En av slutsatserna är att badrummen måste anpassas. Det här kommer att drabba landets fastighetsägare. När stödhandtag, duschpallar och annat skruvas fast i våtrumsväggarna blir det hål i tätskikten och kan deformeras. Fukt tränger in och orsakar röta, mögel och andra dyrbara skador. Uppmaningen att limma fast saker på väggarna fungerar inte när en åldring på 100 kg ska häva sig upp från toaletten med hjälp av ett stödhandtag. Det måste gå att borra och skruva i väggarna för att äldre ska kunna bo kvar.

visat sig hålla tätt även om man borrar och skruvar i den. Säker Vatten fortsätter på den inslagna vägen och initierar utveckling och provning inom allt fler områden. Vårt mål är att bidra till att en miljon lägenheter och villor renoveras med material och metoder som håller tills det är dags för nästa genomgripande uppdatering om 40-50 år. Thomas Helmerson

Standardiserad våtrumsvägg

Säker Vatten har ett ansvar eftersom det är våra medlemsföretag som kommer att borra i väggarna. Vi vill inte orsaka vattenskador och har därför tagit initiativet till en standardiserad våtrumsvägg, användbar i både nybyggnad och ROT. Väggen utvecklades i samarbete med de ledande byggföretagen och försäkringsbolagen. Konstruktionen har testats av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås och

Thomas Helmerson, VD Säker Vatten AB.

ÅR

PRODUKTGARANTI*

DETEKTORGARANTI*

* Gäller vid produktregistrering på www.flir.se

FUKT- & VATTENSKADOR

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Vattenskador Â Ă¤r Â inget Â att Â leka Â med Â â&#x20AC;&#x201C; Â tidsĂśdande Â â&#x20AC;&#x201C; Â obekvĂ¤mt Â och Â dyrt Du som Ă¤ger flerfamiljshus eller egen lĂ¤genhet samt bor i villa eller radhus kan lĂ¤tt utsĂ¤ttas fĂśr vattenskador. En vattenskada kan se olika ut beroende pĂĽ vad det Ă¤r som orsakar skadan. Man kan skilja pĂĽ skador som kommer frĂĽn lĂ¤ckage i avloppsledningar, pĂĽ lĂ¤ckage ur vattenburna vĂ¤rmesystem och lĂ¤ckage som kommer frĂĽn rĂśrsystemets kopplingar och dĂ¤rtill anslutna utrustningar.

De absolut vĂ¤rsta skadorna kommer frĂĽn rĂśrsystemet fĂśr inkommande vatten dĂĽ vattnets tryck lĂ¤tt kan fylla en lĂ¤genhet eller ett hus pĂĽ bara nĂĽgra timmar om det springer lĂ¤ck sĂĽ att vattnet bara sprutar ut. FĂśrsĂ¤kringsbranschen och VVS branschen har utfĂśrt sk â&#x20AC;?VattenskadeundersĂśkningarâ&#x20AC;? med jĂ¤mna mellanrum sedan 1987. Ur dessa undersĂśkningar kan man utlĂ¤sa fĂśljande; 2010-ĂĽrs undersĂśkning Andelen skador som orsakas av skador pĂĽ ytskiktet i vĂĽtrum Ă¤r 18 procent av alla rapporterade skador. Andelen skador orsakade av utstrĂśmning frĂĽn ledningssystem Ă¤r hela 66 procent. Andelen skador som orsakas av utstrĂśmning av utrustningar Ă¤r 16 procent. Av detta framgĂĽr att ledningssystemet Ă¤r det som orsakar flest skador. Orsaken kan variera mellan mekaniskt slitage frĂĽn vattnet, aggressiv vattenkvalitet, mekanisk utmattning, rost i jĂ¤rnrĂśr och frostskador.

Skadorna finns pĂĽ bĂĽde kall- och varmvatten, vĂ¤rme och avlopp. PĂĽ lĂ¤ckage frĂĽn utrustningar Ă¤r diskmaskin i kĂśk och kylskĂĽp med ismaskin de enheter som orsakar flest skador. Av de 2Â 679 inrapporterade skadorna fĂśrdelar de sig pĂĽ KĂśk 26 procent Bad/dusch 30 procent TvĂ¤ttsuga 8 procent WC 6 procent Ă&#x2013;vriga utrymmen 30 procent FĂśrdelningen mellan olika boenden Ă¤r; Villa 84 procent Fritidshus 12 procent Flerfamiljhus 4 procent Enligt Folk- och BostadsrĂ¤kningen 1990 Ă¤r fĂśrdelningen fĂśljande. 4 miljoner bostĂ¤der fĂśrdelade pĂĽ 1,8 miljoner i villor och 2,2 miljoner i lĂ¤genhet i flerfamiljshus. En orsak till att antalet inrapporterade skador frĂĽn flerfamiljshus Ă¤r sĂĽ lĂĽg kan bero pĂĽ att mĂĽnga skador repareras av husĂ¤garen utan att anlita fĂśrsĂ¤kringsbolaget dĂĽ den egna sjĂ¤lvrisken i dessa fall Ă¤r avsevĂ¤rt mycket hĂśgre en fĂśr villafĂśrsĂ¤kringen. Hur kan man skydda sig mot vattenskador? Som framgĂĽr av ovan Ă¤r det rĂśrsystemen som orsakar de flesta skadorna. Och om man lĂ¤mnar sitt boende med vattnet pĂĽkopplat, som de flesta gĂśr, Ă¤r det stor risk att ett ledningsbrott kan fĂśrstĂśra hela lĂ¤genheten och nĂ¤rliggande lĂ¤genheter eller villan

pĂĽ mycket kort tid. FĂśr att undvika detta bĂśr man dĂ¤rfĂśr stĂ¤nga inkommande vatten nĂ¤r man lĂ¤mnar boendet. Detsamma gĂ¤ller att upptĂ¤cka lĂ¤ckage och per automatik stĂ¤nga vattnet till den utrustning som lĂ¤cker eller stĂ¤nga inkommande kallt- och varmvatten i lĂ¤genheter eller inkommande kallt vatten i villan. (Det vanliga Ă¤r att man vĂ¤rmer sitt egna varmvatten i villor) Norge har gĂĽtt lĂ¤ngre

I Norge har man gĂĽtt lĂ¤ngre Ă¤n oss i Sverige! DĂ¤r har man lagstiftat 2011 om att all nyproduktion eller ombyggnad av befintliga bostĂ¤der ska ha vattentĂ¤ta golv med golvbrunn dĂ¤r det finns vattenuttag eller sĂĽ mĂĽste man utrusta med ett automatiskt avstĂ¤ngningssystem som reagerar pĂĽ om det lĂ¤cker vatten pĂĽ golvet. En vattenskada medfĂśr ofta omfattande reparationsarbeten och tidsĂśdande upptorkningstid vilket medfĂśr i mĂĽnga fall att man inte kan bo i bostaden under reparationen.

System som dessutom pĂĽ ett enkelt sĂ¤tt kan stĂ¤nga inkommande vatten till lĂ¤genheten eller villan nĂ¤r man gĂĽr hemifrĂĽn. Denna avstĂ¤ngning kan ske via trĂĽdansluten eller radiostyrd omkopplare vid ytterdĂśrren. System som automatiskt stĂ¤nger vattnet dĂĽ man lĂ¤mnar lĂ¤genheten eller dĂĽ man sover. Detta system bygger pĂĽ att man placerar rĂśrelsevakter som sĂ¤tter pĂĽ vattnet om man befinner sig pĂĽ de platser dĂ¤r det finns vatten. NĂ¤r man lĂ¤mnar dessa platser stĂ¤ngs vattnet automatiskt efter instĂ¤llbar tid. Det finns ocksĂĽ system som upptĂ¤cker smygande lĂ¤ckage, sĂĽ kallad Droppdetektor som automatiskt stĂ¤nger vattnet efter viss tid om det droppar eller rinner ur rĂśrsystemet. Lennart Olsson, Comtech Control

Vad finns det fĂśr fĂśrebyggande utrustningar pĂĽ marknaden? Det finns akustiska larm som ger signal om det kommer vatten pĂĽ golvet â&#x20AC;&#x201C; bra, men ger inget skydd om man inte Ă¤r hemma och hĂśr larmet. System som kĂ¤nner vatten pĂĽ golvet och stĂ¤nger automatiskt inkommande- eller lokalt vatten fĂśr den utrustning som orsakar lĂ¤ckaget.

Vattenskador Â fĂśr Â miljarder Â och Â mĂśgel Â i Â svenska Â kĂśk VVS-fĂśretagens satsning pĂĽ regler och auktorisation har minskat vattenskadorna i bad- och duschrum. Men nu Ăśkar vattenskadorna i kĂśken. FĂśljden blir dyrbara fĂśrsĂ¤kringsreparationer och hĂ¤lsoproblem fĂśr de boende.

Den fĂśrsta vattenskadeundersĂśkningen gjordes fĂśr drygt tio ĂĽr sedan efter initiativ frĂĽn fĂśrsĂ¤kringsbolagen, VVS-branschen, Boverket och Smittskyddsinstitutet. Resultatet var nedslĂĽende, vattenskadorna i landets bostĂ¤der kostade varje ĂĽr fem miljarder kronor. StĂśrst var problemen i duschar och badrum. â&#x20AC;&#x201C;Â Det var upprinnelsen till branschreglerna SĂ¤ker Vatteninstallation, auktorisation av VVS-fĂśretag och utbildning av montĂśrer och arbetsledare, sĂ¤ger Thomas Helmerson, VD fĂśr SĂ¤ker Vatten AB som ansvarar fĂśr regler och auktorisation, i ett pressmeddelande. Den senaste vattenskadeundersĂśkningen visar att satsningen ger resultat. VĂĽtrummens andel av skadorna minskar fĂśr varje

ĂĽr. Men samtidigt Ăśkar vattenskadorna i kĂśk och i kombination med tvĂĽ strĂ¤nga vintrar med mĂĽnga sĂśnderfrusna vattenledningar har kostnaderna Ăśkat kraftigt till tio miljarder kronor. â&#x20AC;&#x201C;Â Dessutom har vi ett ĂĽldrande fastighetsbestĂĽnd i stort behov av renovering. Vattenledningar och avloppsrĂśr hĂĽller pĂĽ att rosta sĂśnder, konstaterar Thomas Helmerson. Dagens Nyheter berĂ¤ttade om ett sĂĽdant fall den 29 maj. En barnfamilj hade renoverat nedre vĂĽningen i villan nĂ¤r en gammal avloppsledning frĂĽn 1970-talet bĂśrjade lĂ¤cka och totalfĂśrstĂśrde ett helt vĂĽningsplan. Sanering och renovering tog tvĂĽ mĂĽnader. LĂ¤ckande vatten kan Ă¤ven ha negativa effekter pĂĽ de boendes hĂ¤lsa, sĂ¤rskilt hos barn. Fuktskador leder till mĂśgel, vilket i

sin tur orsakar allergier och sjukdomar. NĂ¤r vattenskadorna Ăśkar, Ă¤r renoveringskostnaderna bara en del av bilden. HĂ¤lsoproblem orsakar bĂĽde onĂśdigt lidande och stora kostnader fĂśr bĂĽde samhĂ¤llet och den enskilde. Orsaken Ă¤r att vi satsar allt mer pĂĽ vĂĽra kĂśk, med allt fler tappstĂ¤llen fĂśr vatten, kĂśksĂśar, Ăśppna planlĂśsningar och trĂ¤golv Ă¤nda fram till diskbĂ¤nken. Det Ă¤r ismaskin i frysen, vattenansluten kaffemaskin, ĂĽnga i ugnen och sĂĽ vidare. Maskinerna uppfyller inte alltid svenska krav och installeras pĂĽ ett sĂ¤tt som inte Ă¤r fackmĂ¤ssigt. Det rĂ¤cker med att vatten droppar frĂĽn en otĂ¤t koppling fĂśr att underminera kĂśksgolvet och orsaka mĂśgel. FĂśrsĂ¤kring krĂ¤ver intyg

FĂśrsĂ¤kringsbolagen ĂśvervĂ¤ger att skĂ¤rpa fĂśrsĂ¤kringsvillkoren fĂśr kĂśk. Med inspiration frĂĽn tvĂ¤ttstugan, dĂ¤r skador trots stor vattenfĂśrbrukning Ă¤r mindre vanliga, kan

det bli aktuellt med krav pĂĽ tĂ¤tskikt och golvbrunn. Ett annat mĂśjligt krav Ă¤r vattenfelsbrytare. â&#x20AC;&#x201C; FĂśrsĂ¤kringsbolaget krĂ¤ver redan fackmĂ¤ssigt utfĂśrande enligt gĂ¤llande branschregler fĂśr att lĂ¤mna full ersĂ¤ttning, sĂ¤ger Thomas Helmerson. FĂśr bostadsrĂ¤tter och villor av nyare ĂĽrgĂĽngar och efter renoveringar utfĂśrda under de senaste tio ĂĽren kan fĂśrsĂ¤kringsbolagen Ă¤ven krĂ¤va kvalitetsdokument, som visar vem som gjort installationen och att den fĂśljer reglerna. Saknas intyg Ă¤ventyras ersĂ¤ttningen. FĂśr VVS-installationer Ă¤r kravet ett intyg om en SĂ¤ker Vatteninstallation. Dessa intyg fĂĽr bara utfĂ¤rdas av VVS-fĂśretag auktoriserade av SĂ¤ker Vatten. I Sverige finns drygt 1 300 auktoriserade VVS-fĂśretag, sĂśkbara pĂĽ www.sĂ¤kervatten.se. KĂ¤lla: SĂ¤ker Vatten

FUKT- & VATTENSKADOR

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Nytt Â analysverktyg Â sparar Â 20-Â30 Â procent FĂśr asbest och PCB finns det klara regler sedan lĂ¤nge. Men trots att mĂśgel fĂśrekommer redan i den fĂśrsta Moseboken, sĂĽ finns Ă¤nnu inga regler om det. EU lĂ¤r dock vara pĂĽ gĂĽng. â&#x20AC;&#x201C; MĂśgel Ă¤r en grĂĽzon. Vi har sett en Ăśkad trend med mĂśgelprover under senare ĂĽr, sĂ¤ger Robert Sundberg, affĂ¤rsutvecklare pĂĽ Eurofins Pegasus AB.

Det finns egentligen tvĂĽ vĂ¤gar att gĂĽ som fastighetsfĂśrvaltare: antingen blĂĽser man ur och renoverar allting. Det kan bli onĂśdigt dyrt. Eller sĂĽ renoverar man delvis. Problemet med den senare modellen har varit att man ofta upptĂ¤cker stĂśrre brister Ă¤n vĂ¤ntat, nĂ¤r man vĂ¤l bĂśrjar renovera. DĂ¤rfĂśr blir det ofta dyrare Ă¤n man tĂ¤nkt sig. â&#x20AC;&#x201C; I vissa fall gĂśr man en helrenovering, men gĂśr ingenting ĂĽt mĂśglet. Sedan flyttar det in en mĂśgelallergiker i en av lĂ¤genheterna och man fĂĽr gĂśra en renovering till, sĂ¤ger Robert Sundberg. Nytt analysverktyg

Men nu har fĂśretaget tagit fram ett nytt analysverktyg. Om fastighetsfĂśrvaltarna anvĂ¤nder sig av det frĂĽn bĂśrjan kan man spara 20 till 30 procent pĂĽ renoveringskostnaderna. Han berĂ¤ttar om en fastighetsĂ¤gare som sĂ¤nkte sina kostnader frĂĽn 40 miljoner kronor ner till 28 miljoner, tacka vare analysverktyget. â&#x20AC;&#x201C; Det har bĂĽde ekonomiska aspekter men ocksĂĽ inomhusmiljĂśaspekter, dĂĽ den blir betydligt bĂ¤ttre fĂśr de boende, sĂ¤ger Robert Sundberg. Ett problem men mĂśgel Ă¤r annars att man gĂ¤rna sopar det lite under mattan. Men eftersom vi vistas 93 procent av vĂĽr tid inomhus och astma Ăśkat med 200 procent

de senaste 20 ĂĽren Ă¤r det hĂ¤r problem att ta pĂĽ allvar. Att gĂśra en miljĂśinventering fĂśr att ha koll Ă¤r inte helt fel som fastighetsfĂśrvaltare. NĂ¤r nĂśdvĂ¤ndiga ĂĽtgĂ¤rder Ă¤r vidtagna, kan man hĂśja hyran och profilera sig som miljĂśengagerat bolag. Helhetsansvar

Eurofins har analyserat mĂśgel sedan 1984. Visst mĂśgel varken syns eller luktar, men Ă¤r fortfarande farligt. FĂśretaget har fĂĽtt fĂśrfrĂĽgningar frĂĽn Anticimex, Ocab eller Munthers vars kunder har undrat om det Ă¤r mĂśgel eller ej i fastigheterna. De tre fĂśretagen har sedan tagit prover som Eurofins analyserat. Regler inom EU

â&#x20AC;&#x201C; Vi tar ett helhetsansvar och analyserar planritningen med lĂ¤genheter. Sedan visar vi om nĂĽgra ĂĽtgĂ¤rder behĂśver vidtas, vilka de Ă¤r och var man behĂśver sĂ¤tta in dem, sĂ¤ger Robert Sundberg. Det kan till exempel rĂśra sig om att bara ett rum i en lĂ¤genhet behĂśver mĂśgelsaneras. FastighetsfĂśrvaltarna fĂĽr svart pĂĽ vitt vad som behĂśver gĂśras och hur mycket. PĂĽ sĂĽ sĂ¤tt spar man pengar. Ett annat anvĂ¤ndningsomrĂĽde kan vara infĂśr ett fĂśrvĂ¤rv. Om man ska kĂśpa en fastighet kan det vara bra att se vad som behĂśver renoveras, den fĂśrsta tiden, nĂ¤r det gĂ¤ller till exempel mĂśgel.

HĂ¤r Ă¤r en mĂśgelskadad brĂ¤da, som ska analyseras i laboratoriet. â&#x20AC;&#x201C; Jag tror inte att det drĂśjer lĂ¤nge innan grĂ¤nsvĂ¤rden fĂśr mĂśgel blir lagstadgat, sĂ¤ger Robert Sundberg. Det fĂśrbereds just nu regler inom EU. Men det finns skrĂ¤ckexempel pĂĽ andra lagvrĂ¤ngare som rĂĽkat illa ut. Polishuset i en mellansvensk stad var sĂĽ mĂśgelskadat

att poliserna och personalen fick nĂ¤sblod av att sitta och arbeta dĂ¤r. Det var bara att sanera och renovera det. Ă&#x201E;ven om man inte Ă¤r kĂ¤nslig fĂśr mĂśgel sĂ¤tter fĂśrekomsten ner immunfĂśrsvaret, sĂĽ att man lĂ¤ttare rĂĽkar ut fĂśr andra sjukdomar. Fredrik Moback

SOLENERGI - GEOENERGI Solenergi lagras i vĂĽr mark. Vi har tekniken att ta till vara pĂĽ den. 1, ( %* *( %)'&(* ( % ,/($ ".# % ( , * ##, (" ( +* % * ( * ## , ( '0 % /( &, * 3%%) Enkelt och kostnadseffektivt. Vid stĂśrre borrentreprenader kan vi erbjuda stor borrkapacitet. Tidskrav och levererad kvalitet sĂ¤krar vi med Avanti gemensam Ledningsmanual. Tillsammans Ă¤r vi Ăśver 70 bolag som borrar, berĂ¤knar och levererar produkter och tjĂ¤nster fĂśr att nĂĽ bĂ¤sta resultat.

Sveriges Avanti-Borrare FĂśrening samlar borrentreprenĂśrer, konsulter, tillverkare och distributĂśrer. Kontakta oss genom www.avantisystem.se

Avanti Ă¤r en huvudpartner till GeoArena 2012. GeoArena vĂ¤nder sig till fĂśretag, myndigheter och andra offentliga och privata aktĂśrer fĂśr vilka geologin spelar roll. Konferensen vĂ¤nder sig ocksĂĽ till forskare vid universitet, hĂśgskolor och intresseorganisationer med geologiska spĂśrsmĂĽl pĂĽ agendan.

FUKT- & VATTENSKADOR

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

KrĂśnika med Mats Moberg:

Bra Â inbrottssĂ¤kerhet Â kan Â Ă¤ven Â fĂśrhindra Â vattenskador ning) fĂśr att ytterligare komplettera det mekaniska skyddet. Det mekaniska skyddet Ă¤r till fĂśr att fĂśrdrĂśja och fĂśrsvĂĽra fĂśr inbrottstjuven sĂĽ att ett inbrottsfĂśrsĂśk helst avbryts innan skadan Ă¤r skedd. Inbrottslarmet har som huvudsaklig funktion att pĂĽkalla uppmĂ¤rksamhet om att nĂĽgot hĂ¤nder eller hĂ¤nt och dessvĂ¤rre Ă¤r skadan/stĂślden oftast redan ett faktum innan nĂĽgon ĂĽtgĂ¤rd hunnits med. Undantag Ă¤r objekt och fastigheter dĂ¤r vĂ¤ktarpersonal finns stationerad pĂĽ plats och direkt kan ingripa. Vad mĂĽnga inte tĂ¤nker pĂĽ Ă¤r att inbrottslarmet och kodlĂĽset Ă¤ven kan vara utmĂ¤rkta som â&#x20AC;?vattenvakterâ&#x20AC;?! De flesta inbrottslarm, Ă¤ven de enklaste, kan idag utrustas med sensorer fĂśr att detektera vatten samt temperaturfĂśrĂ¤ndringar och ett kodlĂĽs eller elektromekaniskt lĂĽs kan styra el och vattenavstĂ¤ngningen. Ett larm som indikerar att vatten flĂśdar pĂĽ golvet i tvĂ¤ttstugor eller andra vĂĽtutrymmen dĂ¤rfĂśr att slangen till tvĂ¤ttmaskinen/diskmaskinen brustit kan spara mycket besvĂ¤r och pengar. Precis som vid en brand Ă¤r det vid en vattenlĂ¤cka varje minut som rĂ¤knas, en brusten slang eller koppling kan innebĂ¤ra att MATS flera liter vatten per minut strĂśmmar ut. Om MOBERG larmet kopplas till fastighetsskĂśtaren eller till larmcentral finns det en stor mĂśjlighet till att skadan avsevĂ¤rt kan begrĂ¤nsas. FĂśrbundsdirektĂśr I gemensamhetsutrymmen sĂĽ som en Sveriges LĂĽssmedsbostadsrĂ¤ttsfĂśrenings eller fĂśretagshotellets mĂ¤stares RiksfĂśrbund, bastu och tvĂ¤ttstuga Ă¤r ett vattenlarm ocksĂĽ ett utmĂ¤rkt komplement till brandoch inbrottsSLR larm. Har bastun ett elektromekaniskt lĂĽs/kod-

I fastigheterna finns det idag ofta pĂĽkostade gemensamhetsutrymmen fĂśr hyresgĂ¤sterna, (fĂśretagskunder eller privatpersoner). VĂĽtrum, badrum och pausrum blir allt mer sofistikerade med bubbelbadkar, bastu och toppmoderna tvĂ¤tt-, disk- och torkmaskiner med massor av finesser.

Vissa bygger relaxrum i anslutning till bastu/badrummet och dĂĽ Ă¤r det inte ovanligt att bĂĽde stereo och vĂ¤gg-TV installeras. Det Ă¤r stora och dyra investeringar som nufĂśrtiden gĂśrs i olika vĂĽtutrymmen och Ă¤r olyckan framme (stĂśld, brand och vattenskador) blir notan ofta kostsam. Varje ĂĽr drabbas fastigheter i Sverige av fukt- och vattenskador som kostar miljardbelopp att ĂĽtgĂ¤rda. Har dĂĽ sĂ¤kerhetsfĂśretagen nĂĽgot att erbjuda som kan minska dessa skador och kostnader? Faktiskt sĂĽ finns det ĂĽtgĂ¤rder som sĂ¤kerhetsfĂśretaget kan hjĂ¤lpa till med, speciellt fĂśr att fĂśrhindra vattenlĂ¤ckage. Elektromekaniska och mekaniska skydd

De flesta hus- och fastighetsinnehavare Ă¤r idag medvetna om vikten av ett gott inbrottsskydd dĂ¤r bland annat sĂĽ kallad â&#x20AC;?GodkĂ¤nd LĂĽsenhetâ&#x20AC;? i ytterdĂśrr och godkĂ¤nda fĂśnsteroch fĂśnsterdĂśrrlĂĽs Ă¤r basprodukterna i det mekaniska skyddet. De flesta installerar Ă¤ven elektromekaniska och elektroniska produkter som till exempel passersystem, kodlĂĽs samt inbrottslarm och CCTV (kameraĂśvervak-

lĂĽs kan detta ocksĂĽ styra elen till bastun och en elektronisk vattenavstĂ¤ngare sĂĽ att vatten till duschar och toaletter samt bastuaggregat automatiskt stĂ¤ngs av nĂ¤r dĂśrren lĂĽses. Ett inbrott kan ocksĂĽ orsaka en vattenskada, om t.ex. ett fĂśnster slagits sĂśnder vid inbrottet kan det vintertid innebĂ¤ra att vattenledningar i utrymmet fryser. (Det Ă¤r inte sjĂ¤lvklart att en vĂ¤ktare som tillkallats av inbrottslarm uppmĂ¤rksammar att det finns risk fĂśr kĂśldskador i utrymmet.) Ett temperaturlarm kan hĂ¤r fĂśrhindra att stĂśrre skador intrĂ¤ffar. Temperaturlarm Ă¤r Ă¤ven en god investering till fĂśrrĂĽd/ vindsutrymmen m m fĂśr att fĂśrhindra sĂśnderfrysta rĂśr vid ett eventuellt strĂśmavbrott eller ett sĂśnderblĂĽst fĂśnster/taklucka. Fantasin och plĂĽnboken

Inbrottsskyddande produkter kan med andra ord Ă¤ven anvĂ¤ndas till annat som man i fĂśrsta hand inte tĂ¤nker pĂĽ. Trygghet, komfort, sĂ¤kerhet och ekonomi hĂ¤nger ju ihop! Med dagens teknik Ă¤r det bara fantasin och plĂĽnboken som sĂ¤tter grĂ¤nser, allt kan i princip gĂśras och sĂ¤kerhetsinstallatĂśren kan hĂ¤r hjĂ¤lpa till med mĂĽnga idĂŠer och lĂśsningar. Ett korrekt utfĂśrt grundarbete med fĂśreskrivna material, godkĂ¤nda tĂ¤tskikt samt nĂĽgon form av â&#x20AC;?vattenvaktâ&#x20AC;? ger goda fĂśrutsĂ¤ttningar fĂśr att undvika en hel del besvĂ¤r och kostnader i vĂĽra vĂĽtutrymmen. PĂĽ www.slr.se hittar du din nĂ¤rmsta sĂ¤kerhets-installatĂśr och pĂĽ mĂĽnga av fĂśrsĂ¤kringsbolagens hemsidor hittar du tips och rĂĽd om hur man fĂśrhindrar vattenskador. Mats Moberg, FĂśrbundsdirektĂśr Sveriges LĂĽssmedsmĂ¤stares RiksfĂśrbund, SLR

PVC-ÂfĂśnster Â stĂ¤rker Â sina Â marknadsandelar UndermĂĽliga fĂśnsterinstallationer kan bidra till att fuktskador uppstĂĽr. FĂśnster och vĂ¤ggkonstruktionen kan ta skada pĂĽ olika sĂ¤tt av inifrĂĽn och utifrĂĽn kommande fukt. Att utveckla metoder fĂśr sĂ¤kra montage av fĂśnster Ă¤r dĂ¤rfĂśr viktigt, menar Mikael Enger pĂĽ Bratex AB som levererar PVC-fĂśnster av hĂśgsta kvalitet med energiglas frĂĽn fĂśnstertillverkaren AdamS i Polen.

IDEAL-systemet (IDEAL 4000, 4000P, 6000 och nya 8000) frĂĽn AdamS Ă¤r tekniskt avancerat och erbjuder ett stort antal fĂśnstermodeller Ă¤ven fĂśr de mest speciella ĂśnskemĂĽl. Systemet uppfyller de hĂśgsta tekniska normerna och har en modern design och kompakt konstruktion.

IDEAL 6000 har en 6-kammarkonstruktion med en karmtjocklek av 80 mm och dessutom en tredje tĂ¤tning som extra fuktspĂ¤rr. FĂśrutom utmĂ¤rkta vĂ¤rden fĂśr vĂ¤rmeoch ljudisolering mĂśjliggĂśr en 13 mm fĂśrskjutning av beslagsspĂĽr frĂĽn ramkanten anvĂ¤ndande av bredare hĂĽllare fĂśr Ăśkad inbrottssĂ¤kerhet. Andra fĂśnsterprodukter i Bratex sortiment Ă¤r NordLine Classic och NordLine Vrid (H-) med 2- och 3-glasalternativ. â&#x20AC;&#x201C; VĂĽra fĂśnsterprofiler har testats av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i BorĂĽs med mycket goda testresultat. IDEALseriens modell 4000P Ă¤r Sveriges fĂśrsta P-mĂ¤rkta PVC-fĂśnster. Tillsammans med vĂĽr leverantĂśr AdamS hĂĽller vi nu pĂĽ att ta fram nya effektiva profiler som inte bara Ă¤r

anpassade fĂśr montage i sĂĽ kallade passivhus utan kan anvĂ¤ndas i alla typer av fastigheter. Vi hoppas ocksĂĽ att flera av vĂĽra fĂśnsterprodukter ska kunna P-mĂ¤rkas inom en snar framtid, sĂ¤ger Mikael Enger. Modern tillverkning i Polen

AdamS producerar Ăśver 700 fĂśnsterenheter per dag i en modern fabrik med den senaste tekniken pĂĽ marknaden. Detta ger mycket fĂśrmĂĽnliga priser och snabba leveranser till dig som kund. â&#x20AC;&#x201C; Titta inte bara pĂĽ priset utan ocksĂĽ pĂĽ vad du fĂĽr i form av kvalitet och lĂ¤gre underhĂĽllskostnader, uppmanar Mikael Enger. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r glĂ¤djande att se att PVC-fĂśnster stĂ¤rker sina marknadsandelar och att de ocksĂĽ fungerar vĂ¤l i kombination med andra ĂĽtgĂ¤rder fĂśr energieffektivisering, fortsĂ¤tter han och berĂ¤ttar att Bratex har stora installationsprojekt pĂĽ gĂĽng i bland annat RĂ¤ttvik och Orsa. FĂśnster kan vara en del av problemet

Fuktskador och mĂśgel upptĂ¤cks nu i allt fler villor och flerbostadshus med sĂĽ kalllade enstegstĂ¤tade putsade fasader. DĂĽlig lukt, sprickbildningar i fasaden och fĂśrhĂśjda fuktvĂ¤rden i vĂ¤ggarna vittnar om att huset inte mĂĽr bra. Fuktproblemen kan ha uppkommit redan i samband med att husen uppfĂśrdes. FĂśnster och vĂ¤ggkonstruktionen kan ta skada pĂĽ olika sĂ¤tt av inifrĂĽn och utifrĂĽn kommande fukt. InifrĂĽn Ă¤r det framfĂśr allt kondens som kan orsaka skada. I en yttervĂ¤gg Ă¤r fĂśnster oftast de kallaste ytorna och Ă¤r dĂ¤rmed extra kĂ¤nsliga fĂśr kondens. Ju sĂ¤mre isoleringsegenskaper ett fĂśnster har desto kallare blir det. DĂ¤rfĂśr Ă¤r fĂśnster med dĂĽliga isoleringsegenskaper en tillrĂ¤cklig orsak till att kondens upptrĂ¤der. Kondensen upptrĂ¤der vanligtvis pĂĽ glasrutorna och kan fĂśrekomma pĂĽ olika stĂ¤l-

len â&#x20AC;&#x201C; invĂ¤ndigt, utvĂ¤ndigt och mellan glasen. Kondens kan ibland Ă¤ven fĂśrkomma pĂĽ fĂśnstrens karmar och bĂĽgar men det Ă¤r inte sĂ¤rskilt vanligt. â&#x20AC;&#x201C; Regn och fukt Ă¤r ett stort problem som inte bara beror pĂĽ fasadens konstruktion utan ocksĂĽ pĂĽ kombinationen av material och produkter som anvĂ¤nts. Skadorna orsakas ofta av regnvatten som trĂ¤nger in fasaden i samband med anslutningar och inte minst vid infĂ¤stningar av exempelvis fĂśnster, dĂśrrar och balkonger, sĂ¤ger BĂśrje Gustavsson pĂĽ SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Omfattande produktprovning

FĂśnster och dĂśrrar provas pĂĽ SP i en rad olika avseenden. Provningarna gĂśrs dels fĂśr att undersĂśka hur nya konstruktioner fungerar och dels som kvalitetskontroll hos tillverkare med godkĂ¤nda produkter. PĂĽ SP Energiteknik undersĂśker man hur fĂśnster och dĂśrrar klarar att motstĂĽ klimatets pĂĽfrestningar i form av regn, vind och kyla. Bland annat fĂśljande egenskaper provas med standardiserade metoder: t MVGUUĂ&#x160;UIFU t SFHOUĂ&#x160;UIFU t TĂ&#x160;LFSIFU NPU WJOEMBTU t Ă&#x161;QQOJOHT PDI TUĂ&#x160;OHOJOHTLSBGU t WĂ&#x160;SNFJTPMFSJOH 6 WĂ&#x160;SEF

t LPOEFOTTĂ&#x160;LFSIFU t GVLU PDI UFNQFSBUVSTUBCJMJUFU t BLVTUJL PĂĽ andra enheter pĂĽ SP provas andra egenskaper som hĂĽllfasthet, brandmotstĂĽnd, ljudisolering och inbrottsskydd. SP hĂĽller fĂśr nĂ¤rvarande pĂĽ att ta fram riktlinjer fĂśr P-mĂ¤rkning av sĂ¤kra fĂśnstermontage. Det gĂ¤ller inte bara fĂśr en enhetlig och kvalitetssĂ¤krad teknik vid montage av PVC-fĂśnster utan fĂśr alla typer av fĂśnster. Arne Ă&#x2013;ster

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

FUKT- & VATTENSKADOR

Baktryck i avloppssystem kan enkelt förhindras Baktryck i avloppssystem kan uppstå på flera olika sätt. Svensk Försäkring uppskattar att cirka 80 procent av de väderrelaterade översvämningsskadorna i Sverige orsakas av baktryck. Det rör sig om cirka 6 000 skador per år till en kostnad av 280 miljoner kronor. Men det finns lösningar på problemen.

– Baktryck kan uppstå på många olika sätt, i klimatsammanhang sker det när vattennivån i det kommunala nätet går i taket, vatten trycks in i fastighetens system istället för att det rinner ut, säger Staffan Moberg, förbundsjurist på Svensk Försäkring. Lågt belägna fastigheter drabbas ofta först. En annan anledning är att regnvattenledningar ansluts som gör att man får in vattnet i fastighetens servis. En enkel lösning är då att koppla bort rören som leder från taket ner i servisen. – I övrigt, om det är kommunalt vatten, så inser vi att det är en långsiktig process, att bygga om. Tills dess kan man vidta andra åtgärder för utsatta fastigheter som backventiler eller pumpsystem, säger Staffan Moberg. Backventiler

I försäkringsbranschen har man tidigare sagt att backventiler, de fungerar inte, samtidigt som de används flitigt i Tyskland. För att fungera måste de underhållas och ses till en till två gånger per år. Gör man bara det fungerar backventilerna alldeles utmärkt. – I Tyskland har man en lagstiftning som mer eller mindre kräver att backventiler används och även försäkringsbolagen kräver det. I framtiden kan försäkringsbolagen komma att ställa krav på det här med, säger Staffan Moberg. I Tyskland har man använt backventiler i 100 år. Men inte ens där är det helt utan

Staffan Moberg, förbundsjurist, Svensk Försäkring. problem. Kravspecifikationen på backventilerna är ganska snäv, vilket har förhindrat utvecklingen. Principen för en backventil är att den täpper till så att vattnet inte kan rinna baklänges via va-systemet, att flödet bara kan ske åt ett håll. I Sverige är vi mer fria att hitta bra tekniska lösningar och det finns flera kommuner som har kommit långt i praktiken. Två goda exempel

– Malmö stad har gjort det bra med många olika lösningar, säger Staffan Moberg. Malmö ligger illa till i förhållande till

havsytan. Staden ligger platt och är utsatt för havsnivån som lätt kan stiga. Eftersom det är flackt blir det dålig avrinning vid stora skyfall. Men i nya områden är en fördröjningskapacitet inbyggd. Vatten leds bort ytledes istället för att ledas in i va-nätet. Botkyrka kommun är ett annat bra exempel där klimatanpassningsplaner tagits fram. – Vi menar att om vissa fastigheter ligger illa till och är utsatta för baktryckskador mer frekvent på grund av otillräckligt kommunalt VA-nät bör kommunerna ta ansvar och stå för förebyggande åtgärder och underhåll, säger Staffan Moberg. Fastighetsägaren eller förvaltaren kan också ha det inlagt i förvaltaruppgiften, att ha tillsyn en till två gånger per år. Vilken som är den bästa tekniska lösningen beror på vad det är man vill skydda. Moberg menar att om det är en enkel lokal, eller ett garage finns kanske inte så stor anledning att lägga ner stora kostnader: – För mer värdefulla lokaler med mer värdefullt innehåll, krävs mer effektiva och kostnadskrävande åtgärder. Försäkringsbolagen får inte samarbeta om gemensamma regler för att avhjälpa baktrycksproblematiken på grund av konkurrenslagstiftningen. Vad de behöver är krav på byggregler eller lagstiftning, men om och när den kommer vet vi ännu inte. Kommunala backventiler i privata fastigheter

– Därför vill vi att kommunerna tar ett eget ansvar, säger Staffan Moberg, som berättar att bland annat Malmö stad och kommunerna Norrköping, Arvika, Hudiksvall och Luleå har låtit installera backventiler i privata fastigheter. Sveriges kommuner och landsting gjorde en stor studie i höstas, om landets 290 kommuner hade klimatanpassningsplaner. Det var bara 70 stycken som hade det, men alla svarade inte.

– Vi menar att varje kommun bör ta fram en klimatanpassningsplan med en analys över vilka områden som ligger illa till, säger Staffan Moberg. Det kan bland annat bero på sjöar, floder, havsyta och nederbörd med mera. Vilka delar av det befintliga fastighetsbeståndet som ligger illa till och vilka delar av kommunen som man inte bör bygga på, är två frågor som kan besvaras i analysen. Analysen bör leda fram till en plan för att förhindra att omfattande skador uppstår på befintliga fastigheter, vid kraftiga regn eller vid stigande vattendrag. Köpenhamnsregnet

– Köpenhamn fick ett 400 årsregn förra året. Kommer det att ta 400 år till innan det sker nästa gång, frågar Staffan Moberg. Kostnaderna för försäkringsskador uppgick till 6 miljarder kronor. Till det kommer de enskilda personernas skador och skador för staten för infrastruktur. Moberg menar att totalsumman för skadorna i Köpenhamn hamnar mellan 10 och 15 miljarder kronor. Som en jämförelse kostade stormen Gudrun 4 miljarder kronor i försäkringsskador. – Köpenhamnsregnet kunde lika gärna hamnat över Malmö då regnvädret drog in österifrån, säger Staffan Moberg Fler orsaker till baktryck kan vara dåligt underhåll av va-nätet, grus, pinnar och andra föremål kan helt eller delvis sätta igen systemet, men den vanligaste orsaken är att det regnar kraftigt som gör att va-nätet når sitt kapacitetstak. – Vi upplever att problemen med de väderrelaterade översvämningsskadorna på fastigheter ökar. Vi har haft många skyfall under 2000-talet, som vi inte sett på samma sätt på 1900-talet, säger Staffan Moberg. Fredrik Moback

Proaktivt eller reaktivt i samband med renovering? Vi har ett stort renoveringsbehov av våra svenska fastigheter. Under de närmaste 10 till 15 åren behöver cirka en miljon lägenheter renoveras. Det innebär att alla idag otillåtna byggnadsmaterial behöver bytas ut och att öppna eller dolda fukt- och mögelskador bör åtgärdas.

Regler finns om asbest, radon och PCB. Detta innebär i klarspråk att all PCB ska vara bortsanerad till 2016. Radonhalten inomhus ska understiga 200 Bq. Asbest ska antingen saneras bort eller täckas in, om man väljer det senare alternativet måste det dokumenteras noggrant. När det gäller mögel och bakterier saknas direkta lagkrav jämförbara med asbest, radon och PCB. Detta till trots att det finns stor kunskap inom sjukdomshistoriken när det gäller sambanden mellan fukt – mögel - ohälsa. Vi har inte kommit längre än till Miljöbalkens formulering: ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet skall utföra de skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.” Svepande

Socialstyrelsens direktiv ”Olägenhet för människors hälsa” gäller där det förekommer synlig mikrobiell växt och eller mikrobiell lukt i bostadsrum eller lokaler för allmänna ändamål och där mikroorganismer eller mikrobiell lukt befaras spridas från byggnadskonstruktionen eller från till exempel källare, grund eller vind, till bostadsrum eller andra rum där människor vistas stadigvarande. Vi har även Boverkets byggnadsregler där man lite svepande anger att man inte får utforma byggnader så att fukt

orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. Om vi ser till hälsosituationen i Sverige av idag så kan vi se att vi fått en ökning av astma med 200 procent de senaste 20 åren, även allergier ökar. 40 procent av befolkningen har eller har haft allergi, 1/3 av barnen har allergi, enligt Magnus Wickman, professor i Barnallergi vid Karolinska Institutet/Överläkare Södersjukhuset. ”Barn som lever i mögelskadade hus har en 40 procentig ökad risk att drabbas av astma under de första levnadsåren. 50 – 60 procent har ökad risk för allergisnuva upp till skolåldern.” Statistik på mögelprover till Pegasus lab under de senaste fem åren, visar att vi har ett stigande problem med detta enligt grafen nedan. All mögel och bakterieförekomst är ett resultat av för hög fuktbelastning och just hög fuktbelastning är den största bakomliggande faktorn till ohälsa i byggnader. Problemet med att konstatera om mögel eller bakterieproblem förekommer eller inte är att organismerna är för små för att se med ögat, det krävs ett mikroskop med hög förstoring. Faktum är att allt mögel luktar eller syns inte. Om man har ett fuktproblem måste fukten saneras, men då måste man inse att även om fukten avlägsnas blir fuktprodukterna kvar såsom hälsopåverkande emissioner och toxiner gaser och partiklar. Det är bara fukten som försvinner. Vid provtagningar av mögel så måste man inse att luftprov bara indikerar eftersom det inte bevisar att källan finns i fastigheten. Materialprov däremot verifierar om det verkligen finns mögel och bakterieproblem i byggnaden. Radon i bostäder

Radon finns nästan överallt i marken i olika mängder. Om lufttrycket är lägre

inomhus än utomhus så kan radon sugas in i hus från marken. Radon finns även i så kallad blå lättbetong i byggnader eller i dricksvattnet vilket också kan göra att halten radon inomhus blir högre. Socialstyrelsen anger ett riktvärde på 200 Bq/m3 för bostäder, skolor och förskolor. När det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller bildas radon som är en osynlig och luktfri gas. I nästa steg sönderfaller radon till så kallade radondöttrar som är radioaktiva metallatomer. Radondöttrarna fastnar på damm som vi andas in och kan på det viset komma ner i våra lungor. Radon är den vanligaste orsaken till lungcancer näst efter tobaksrökning. Radon som finns i bostäder orsakar cirka 500 lungcancerfall varje år. Av dessa är det ungefär 50 som aldrig varit rökare.

jon. Man sparade alltså här cirka 80 procent i ROT-avgifter och då har vi inte räknat in tidsbesparingen som i detta projekt kostade 1.6 miljoner per dag. Konsekvensen om man inte har planlagt innan renoveringsstart blir att projektet blir: t %ZSBSF QFSTPOBM NBUFSJBM FYQSFTT

t 5BS MÊOHSF UJE CZHHTUPQQ PDI BOBMZT

t 0OÚEJHB SFOPWFSJOHBS SFOPWFSBS GSJTLB områden) t #FMBTUBS BSCFUTNJMKÚ JOPNIVTNJMKÚ utomhusmiljö Vår slutsats är: Jobba Proaktivt, inte Reaktivt. Detta ska ske i god tid, långt innan offertarbetet tar sin början. Bengt Wessén, Eurofins Environment Testing Sweden AB

Renovering av miljonprogrammet

Vid val av renoveringsutförande så finns det i princip två vägar att välja om man ska följa lagstiftningen. Antingen så river man ut allt byggnadsmaterial så att man erhåller en stomren fastighet och bygger upp allt på nytt, eller så analyserar man varje rum efter föroreningar och river bara ut de rum som är förorenade av asbest, mögel och PCB. Vi har exempel på en renovering av 55 lägenheter där man vägde för och emot en total utrivning eller att riva efter att man analyserat samtliga rum. Det statistiska underlaget som man fattade sitt beslut på, påvisade föroreningar i 60 procent av rummen i tre trappuppgångar. Om man valde att riva ut allt så innebar det en extra kostnad för projektet på strax över sex miljoner kronor. Då valde man att analysera samtliga rum och man kom fram till att föroreningsgraden i projektet var att 17 procent av rummen var förorenade och extrakostnaden för analyser och sanering blev strax över en mil-

FAKTA Tre faktorer är basala för mögel/bakterietillväxt A fukt (>75 % relativ fuktighet) B energi (organiskt byggmaterial) och C sporer (finns överallt). Orsaken att fukten kommer in i våra byggnader fördelas enligt följande: t ,POTUSVLUJPOTGFM

t 'VTLCZHHF TMBSW

t 'VLUTLBEB

Källa: Pegasus lab, Health Implications of Fungi in Indoor Environments (Isbn 0-444-81997-5)

FUKT- & VATTENSKADOR

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Luftvårdsprodukter från Skåne – nu på export Med 28 års erfarenhet av luftvårdsprodukter har ett företag i Limhamn, Skåne kommit riktigt långt. Nuförtiden producerar man flera intressanta produkter för fastighetsbranschen, vissa av dem går på export och i höst kommer nya förbättrade versioner.

– Våra saneringsaggregat för luktborttagning är de viktigaste produkterna för fastighetsbranschen, säger civilingenjör Åke Persson, Swema Trading AB. Aggregaten används i soprum, eller om man råkat ut för en vattenskada men fungerar även för den som råkat ut för en brandskada. Företaget har arbetat med liknande produkter i 20 år. Men de sista åren har de startat egen tillverkning. – Våra egna maskiner bygger på erfarenhet vi samlat under tiden - det är allt från små maskiner till större, säger Åke Persson, som tillägger att de kan användas för att sanera liklukt, om någon legat död alltför länge, för att sanera mögellukt och vid vattenskador. Busiga rökare

Men det kan också finnas otäcka odörer på andra ställen. Ett problem man kan stöta på är rökare på hotellrum, som röker där det

är rökförbud. Då kan man känna sig trygg med ett fungerande saneringsaggregat för luktborttagning. Till hygienutrymmen och i restauranger fungerar aggregaten också prima. – Våra saneringsaggregat för luktborttagning arbetar med ozon som gör att lukterna oxideras och inte bara maskeras, säger Åke Persson. Men självklart tillverkas även luftrenare för privat bruk, som kan användas av rökare eller en annan variant som är bra för pollenallergiker. Den allra minsta maskinen arbetar med 12 volt och fungerar fint i bilen eller ombord på båten. Export även utanför Skandinavien

Swema Trading AB Marknadsför sina produkter genom annonsering och genom mässor och tillsammans med sina återförsäljare. Till hösten kommer företaget att presentera nya vidareutvecklade produkter såväl inom luktsanering som inom luftrening och luftfuktning. Företaget har också generalagenturen för Boneco och Air-o-Swiss, som presenterar nyheter i höst. – Vi exporterar till Skandinavien, Tyskland, Schweiz och Baltikum, i första hand våra ozonmaskiner, men i Danmark även luftfuktare, säger Åke Persson.

Ovan: Airmaster Nova luftrenare. Till vänster: Airmaster BlueLine Combi 500.

FAKTA AIRMASTER Airmaster Nova är en luftrenare för hem och kontor som Swema Trading AB tillverkar sedan tjugo år tillbaka med stor framgång. Luftrenaren arbetar med uv-ljus och jonisering och är mycket omtyckt av allergiker och astmatiker och används även inom äldreboende och sjukvård. Airmaster BlueLine är en serie högeffektiva ozonaggregat (även kallade ozongeneratorer) som används för luktborttagning och desinfektion. BlueLine finns som bärbara aggregat för sanering av lägenheter, hotellrum bilar med mera, men också för fast installation, vid luktborttagning i soprum, rening av frånluft i kök samt rening och desinfektion av vatten.

Fredrik Moback

Krönika med Anders Olsson:

Fukt kan vara till glädje men ställa till problem Det finns trivsam fukt! Tänk er ett regnväder efter en torrperiod. Det strilar fukt, marken ångar och man riktigt ser hur det grönskar. Vi tycker att livet är behagligt att dofterna ger oss en lyckokänsla.

Tyvärr är det inte ofta vi ser regnet på det sättet. Oftast vräker regnet ner och man har vanligtvis glömt att ta med ett paraply. Vi längtar till sol och värme men har oftast i

detta skede inga semesterdagar kvar att ta ut. Men så finns det regn som vi verkligen kan kalla regn. Det öser ner, våra dagvattenbrunnar hinner inte svälja allt som kommer ner från ovan. Det sipprar in både här och där. Det är i detta skede tankarna flödar. Hur var det med dräneringen? Borde inte den bytts ut förra sommaren? Eller? Vi tänkte byta takpappen men hann inte innan hösten. Hur klarar den detta evinnerliga regnande? Människan påverkar klimatet

Om man talar om fukt i konstruktioner så finns det huvudsakligen två orsaker, konstruktionsfel och utförandefel.

Jag är en av de människor som faktiskt tror att människan har förändrat klimatet. Jag har själv upplevt att vintrarna blivit varmare, att somrarna blivit blötare och att nederbördsmängden ökat över året. Hur ska vi kunna ändra på detta på den korta tid som finns till vårt förfogande? Det har tagit oss cirka 130-150 år att åstadkomma vad vi har idag men vi har högst 40 år på oss att försöka ställa tillbaka klimatet. Och detta i en värld som fullkomligt rusar framåt i högsta fart. Möjligtvis har vi i västvärlden slagit av på takten, vi tillgriper vita certifikat och gör försök att på många sätt bromsa takten på de utsläpp som förorsakar växthuseffekten.

Men hur ska de som idag inte hunnit skapa sig den välfärd som är oss förunnad kunna göra det? Ska de stå kvar på den nivå de har idag? Borde inte också de få ta del av mycket av de vi fått de senaste hundra åren? Eftersom de största förändringarna i klimatet åsamkas de som lever i länder med redan tidigare små förhållanden, är risken stor att vi kommer att få se stora folkomflyttningar om vi inte lyckas att bromsa de växthusgaser som är orsaken till klimatförändringarna. Efter denna domedagsprofetia känns det lite beklämmande att tala om vardagliga ting som fukt i konstruktioner och vattenskador. Men det är trots allt något vi själva kan ta tag i, klimathotet måste hanteras av våra folkvalda. Två skäl till fukt i konstruktioner

Om man talar om fukt i konstruktioner så finns det huvudsakligen två orsaker, konstruktionsfel och utförandefel. Tyvärr är utförandefelen de vanligaste och härstammar troligen från det tempo som är tvunget att hållas på arbetsplatsen för att hinna med den satta tidplanen och naturligtvis för att tjäna så mycket som möjligt. Men även konstruktionsfelen har sin beskärda del. Ibland ser man lösningar som

Anders Olsson, senior Advisor PAROC AB. inte ens under de gynnsammaste förhållanden skulle gå att utföra, än mindre under en regnig, kall, mörk höstdag. Men jag tror att med de utbildningsinsatser som kommer hela yrkeskåren tillgodo de närmaste åren genom Build Up Skills, så kommer vi att se mindre av utförandefelen och vi kommer åter att få uppleva den yrkesstolthet som kännetecknat de hantverkarskrån som i alla tider uppfört våra fantastiska byggnader. Anders Olsson, PAROC AB

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Grannar möts på nätet när Mimer testar digitala tjänster – Vi har bara gläntat på dörren till alla tjänster som blir tillgängliga i våra bostäder genom den digitala tekniken. Det säger Mikael Söderberg, teknik-och miljöchef på bostadsbolaget Mimer i Västerås.

Mikael Söderberg, teknik- och miljöchef på bostadsbolaget Mimer.

Mimer är med sina närmare 11 500 lägenheter ett av landets största allmännyttiga bostadsföretag. Som en del av projektet BoIT (se separat artikel) planerar nu Mimer för att testa digitala tjänster i de bredbandsnät som finns i fastigheterna.

– Hemtjänsten kommer att testa nattillsyn via kameror anslutna till bredbandsnätet. Det avlastar hemtjänstens nattpatruller och många som har hemtjänst tycker det är skönt att slippa bli väckta på natten.

Fastighetsnäten

Möjligheten att beställa mat och handla via nätet finns med i diskussionerna, liksom elektroniska lås och andra passagesystem, tjänster som inte minst kan vara till stor nytta för äldre hyresgäster. – Vi ska också starta en mötesplats på nätet där grannar i våra fastigheter kan ha kontakt med varandra. Vi kallar det för GrannNet, en portal för att utbyta meddelanden och kanske tjänster, och där även vi som fastighetsförvaltare har möjlighet att nå ut med information. Han ser en enorm potential i de digitala tjänster som blir tillgängliga i hemmen. – Det kommer säkert att påverka vårt sätt att leva på många sätt. Ta bara skolan – jag tror inte att skolan i framtiden är en byggnad, undervisning och kontakt mellan lärare och elever sker säkert på helt andra sätt än idag, tror Mikael Söderberg. Johanna Grönkvist, pressansvarig på Hjälpmedelsinstitutet

Fastighetsnäten har Mimer installerat och de är anslutna till det stadsnät som Mälarenergi anlagt i Västerås. I stadsnätet är det fritt fram för olika tjänsteleverantörer att konkurrera. – Det finns mängder av tjänsteleverantörer som i dag främst erbjuder underhållning, TV och telefoni i nätet. Men vi tittar på om det också går att utveckla något som kan kallas samhällsbredband, berättar Mikael Söderberg. – För många äldre, som kanske inte är intresserade av underhållning i nätet, kan det vara värdefullt med andra tjänster med anknytning till kommunen. Och kommunen har också ett intresse av att nå alla hushåll. Mikael Söderberg tar som exempel skolelever som idag är uppkopplade till skolans nät när de är på skolan men inte kan ta del av samma tjänster när de väl kommer hem. Även tjänster som riktar sig till äldre och som underlättar kvarboende ska bli tillgängliga i en del av Mimers fastigheter.

Mötesplats på nätet

Digitala tjänster underlättar för kvarboende sina lägenheter, säger Anders Johansson. Det är bland annat sådana tjänster som nu testas i de lokala projekten.

Många lägenheter är anslutna till bredbandsnät och det blir snabbt fler. En lång rad digitala tjänster kommer därmed att bli tillgängliga i hemmen. Men vilka tjänster efterfrågas, hur ska de betalas och hur ska vi få en gemensam standard i hela landet?

Försök på flera håll

Försök genomförs i Västerås, Växjö, Göteborg, Varberg och Halmstad. Digitala tjänster som testas är till exempel ”Nattfrid”, där hemtjänsten via kamera kan ha kontakt med brukaren. På alla orterna deltar bostadsföretag, kommunikationsoperatörer och kommunerna. – Ett resultat av projekten är att vi fått fart på samarbetet mellan de olika aktörerna, berättar Anders Johansson. Det är inte ovanligt att inte ens förvaltningarna har haft kontakt med varandra. – Det kan för kommunerna vara mycket intressant att på sikt erbjuda en digital ”samhällsuppkoppling” i alla hushåll. Det öppnar många möjligheter för kommunikation, service och omsorg. BoIT 2.0, som projektet nu kallas, pågår till hösten 2012.

Det är några frågor som utreds av BoIT. Det är ett samarbetsprojekt mellan SABO, tolv allmännyttiga bostadsföretag och Hjälpmedelsinstitutet. Projektet har fått ekonomiskt stöd från regeringsuppdraget Teknik för äldre. Gemensamma plattformar

BoIT kom med en första rapport 2011, men fortsätter arbeta i år, bland annat med att genomföra fem lokala projekt med tester av olika tjänster. – Vi fördjupar ett antal frågeställningar som främst handlar om vilka affärsmodeller som ska tillämpas. Tekniken är egentligen inte ett så stort problem, det som krävs är standardiseringar, säger Anders Johansson projektledare på SABO. Han framhåller vikten av fler öppna lösningar och gemensamma plattformar som är enkla att använda. – För lägenhetsinnehavaren ska det inte vara svårare att använda tjänsterna än att sätta in en el-kontakt i väggen. Målsättningen är att det ska finnas en standard som gör att allt fungerar på samma sätt i alla hus. Aktuella tjänster

Tjänster som är och kan bli aktuella är till exempel digitala passagesystem, bokningssystem, trygghetslarm och individuell mätning av allt från vatten till el. – Det finns ett intresse både från fastighetsägarna och från samhället att erbjuda digitala tjänster i hemmet, förutom de tjäns-

Anders Johansson, projektledare SABO. ter som bredbandoperatörerna vill förmedla, framhåller Anders Johansson. – Men det som måste utredas är vem som ska betala. Ska till exempel kommunens omsorgsförvaltning bidra till ett passagesystem de har nytta av och de via bredbandet har möjlighet att koppla in ett trygghetslarm? Vem drar nytta av tekniken och vem står för kostnaden? Det är tjänster som inte bara upplevs som service utan också kan vara intressanta för äldre och som dessutom gynnar kvarboende i det vanliga bostadsbeståndet. – Det är en viktig aspekt för oss som fastighetsägare att det utvecklas tjänster som underlättar för hyresgästerna att bo kvar i

Johanna Grönkvist, pressansvarig på Hjälpmedelsinstitutet

Martin Frey. VD för Blocket.

Blocket Bostad och Husman- Hagberg inleder samarbete Blocket Bostad fortsätter att utveckla sina tjänster för bostadsmarknaden. En ny design har lanserats, nya sökfunktioner har adderats, nya kunder har anslutit och teamet som arbetar med bostad har utökats. Nu inleds även ett samarbete med den rikstäckande fastighetsmäklarkedjan HusmanHagberg.

– Vi ser detta som ett långsiktigt och nära samarbete där vi kommer att skräddarsy tjänsten tillsammans med HusmanHagberg. Med det nya samarbetet kommer vi att öka våra bostäder kraftigt i hela Sverige. Mest tydligt kommer det att bli i Stockholm då HusmanHagberg har en marknadsandel i Stockholm på 7,2 procent, säger Blockets VD Martin Frey, i ett pressmeddelande. Bostäder

Samarbetet innebär bland annat att Blocket tillsammans med HusmanHagberg kommer att ta fram en skräddarsydd produkt för marknadsföringen av deras bostäder. Samtliga av HusmanHagbergs bostäder kommer annonseras på Blocket Bostad från och med mitten av juni. Även de kommersiella objekten kommer att visas på Blocket. – Eftersom vi ser en tydlig trend i förflyttning från traditionell tidningsannonsering till ökad närvaro på nätet och mobilt, så är Blocket med all sin trafik en mycket intressant samarbetspartner för oss. Att finnas där marknaden finns, är en naturlig del i vår strävan att erbjuda våra kunder den absolut bästa mäklartjänsten, säger Åsa Davidsson, marknadschef på HusmanHagberg ‐ Vi har sedan tidigare även inlett ett samarbete med Mäklarhuset och ser båda samarbetena som bevis på att Blocket verkligen bidrar med ökad synlighet på lokal nivå ute i landet. Som mäklare når du både aktiva och passiva bostadssökande på Blocket. Vi har ett starkt varumärke och ett tvärsnitt av Sveriges befolkning finns redan på sajten vilket betyder att du exponerar dina bostäder för en bred och köpstark målgrupp hos oss, säger Blockets vd Martin Frey.

FAKTA Blocket är Sveriges tredje största sajt med fyra miljoner unika besökare i veckan. Sju av tio svenskar har köpt eller sålt någonting på Blocket, bland barnfamiljer är siffran ännu högre, nio av tio. HusmanHagberg är en av Sveriges mest expansiva fastighetsmäklarkedjor och har 70 kontor runt om i landet och 240 anställda.

EXPERTGUIDEN

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Att renovera fasader sparar oft Fasader kan skadas på flera olika sätt: rostskador, utfällningar och brukskador är tre exempel. Felaktiga reparationer där man lagat en fog i en tegelvägg med hårt cementbruk är ett annat exempel. - Det blir bara pulver under efter några år, säger Per Andersson, utvecklingschef på PEAB, division väst.

Då blir fasaden fuktig, vilket ger ökad energiförbrukning. När man ska renovera en tegelfasad gäller det att fräsa ur fogarna 30 till 50 millimeter in i väggen. Man byter ut skadade stenar, armering och kramlor. Är det en tjockare mur kan man injektera med till exempel Kalkstark. Sedan fogar man med bruk. Det härdar snabbt och som extra säkerhet kan man sedan impregnera teglet.

– Impregnering kan även läggas på i förebyggande syfte, om inte tegelväggen är skadad. Då förlänger man livslängden markant, säger Per Andersson. Men det gäller att välja rätt sorts impregnering. Väljer man fel så tränger inte impregneringen in i fasaden, utan lägger sig bara på ytan där den bryts ned efter några få år. Med impregnering som ej är anpassad för fasader riskerar man att förstöra fasadmaterialet, menar Per Andersson. – Undvik siloxanbaserade impregneringsmedel, säger Per Andersson, som rekommenderar silanbaserade medel istället. Det handlar om storleken på molekylerna. Silan har tillräckligt små molekyler för att tränga in i väggen. Det har inte siloxan. Silanerna har en vattenavvisande yta, genom vilket vattenånga fritt kan vandra ut. Impregneringen tränger in på djupet i betongen och ger ett varaktigt skydd mot skador som orsakas av fukt. Rostskadade armeringsjärn

Per Andersson, utvecklingschef på PEAB division väst.

Påväxt och frostskador är andra exempel på fasadproblem. När man fräser ur fogarna kan man upptäcka att armeringsjärnen är rostskadade. I några fall är de helt borta. – Då sitter fasaden löst, säger Per Andersson. När en fastighet är nybyggd och ska förvaltas gäller det att följa de skötselprogram som finns när det gäller tillsyn och förebyggande underhåll. För fasaden gäller det att kontrollera att det inte läcker någonstans, att anslutningar och genomföringar är täta och

att man inte har ett stuprör eller en hängränna som läcker. De senare måste rensas. Ett inte okänt problem är de enstegstätade tunnputsfasaderna på cellplast. De är känsliga vid genomförningar där vatten tränger in och orsakar skador. Andersson jämför dem med en regnrock. Tryckskillnaden blir extra stor och vatten trycks in i väggen vid otätheter. Skadorna blir så stora att man kan tvingas riva hela fasaden – Vi jobbar gärna med en tradtionell tjockputs baserad på Kalkstark – en puts som inte tar åt sig fukt men som är genomsläpplig och andas, säger Per Andersson Före en renovering gäller det att åka runt

Bra impregnering

God impregnering

Thorbjörn Bengtsson, styrelseordf. & kemiingenjör vid Trion tensid AB i Uppsala

Johan Leckner, doktor i kemiteknik och kemikonsult

Vilka stenimpregneringsmedel bör man undvika? Generellt sett alla som riskerar att täta ytan och förhindrar vatten att diffundera ut på ytan antingen som vätska eller mer ofta som vattenånga. Det måste alltid finnas en fri passage för vatten att passera igenom impregneringen, annars riskerar man att frostspränga objektet. Sealers ska undvikas. Det är en absolut nödvändighet att leverantören av en impregnering kan uppvisa dokument från ett certifierat testinstitut att impregneringen är permeabel enligt exempelvis TRV AMA Anl 09 / TRV AMA Anl 10. Vad kan använda för att skydda betong? Betongkvaliteten, betongens ålder och vad den exponerats mot (regn, frost, sol m.m.) är styrande. En nygjuten betong som inte utsätts för kloridexponering (vägsaltning) har inget behov av det extra skydd som impregneringen ger. Dessutom mår en betong bara bra av att vara fuktig. Äldre betong och betong som ska färgas av estetiska skäl kan med fördel målas med en silikatfärg. Silikatfärg är diffusionsöppen. Om det är ett karbonatiseringsskydd som betongen ska behandlas med och det gäller många gamla

betongkonstruktioner är en akrylbaserad färg ett bra val. Impregneringar i sig självt ger inget skydd mot karbonatisering. Hur ska en bra betongfärg vara beskaffad? Det beror på vilka egenskaper som man vill uppnå och vad färgen ska skydda mot. Det finns olika lösningar. Även i detta fall gäller att färgen är godkänd enligt TRV AMA Anl 09 / TRV AMA Anl 10. Många gånger kombineras impregneringar med ett klotterskydd. Även här är kravet på godkännanden av kombinationstester obligatoriskt enligt TRV AMA. Sammanfattning: Betong behöver generellt inte något extra skydd. Vid risk för kloridpåverkan eller uppenbar kloridpåverkan impregnera. På gamla konstruktioner karbonatiseringsskydda gärna med dekorativ akrylfärg. Ibland förekommer kombinationer mellan impregnering och färg. Är det någon slags betongfärg man bör undvika? Alla färger som tätar ytan.

FAKTA Ytan ska vara rengjord, torr, fri från damm, mer än 5oC varmt även de efterföljande dygnen. När det gäller impregnering av gamla tegelfasader måste en konsult eller leverantören av impregneringarna besiktiga objektet först. Tegelfasader har minst två material i ytan, sten och fogar. Sprucket tegel går inte att impregnera med framgång.

Vad bör man tänka på bär man väljer en stenimpregnering? Först gäller det att välja en impregnering som är anpassad för underlaget och som har mycket god inträngningsförmåga. Impregneringen ska inte sitta på ytan, då är den helt meningslös, utan den ska sitta inne i fasaden och skyddas mot kemisk och fysisk åverkan. Ju längre impregneringen tränger in i fasaden, desto längre livslängd kommer den att få. En korrekt utförd impregnering skall ha en livslängd på minst 20 år, antagligen mycket längre. Det vill till att det är komponenter med låg viskositet innehållandes små molekyler som tränger in långt och att det inte är stora molekyler som täpper igen porerna. Nordisk Stenimpregnering använder etanol som lösningsmedel i sina produkter och det fungerar utmärkt. Äldre produkter kan innehålla siloxa-

med en lift och noga inspektera för att kunna göra rätt åtgärdsprogram och budget. Det gäller att anlita ett företag med utbildad personal med kvalitetssystem och kontroller av de olika momenten genom hela projektet. Att fasadrenoveringar misslyckas kan ha flera orsaker. – Dels har man inte rätt metod och material, dels har man inte kvalitetssäkring. Det slarvas och man använder till exempel inte regntäckta byggnadsställningar och gör renoveringarna vid alldeles för låga temperaturer, säger Per Andersson. En annan sak som är mycket viktig vid en fasadrenovering är att se över genomför-

ner och petroleumbaserade lösningsmedel som naftor och sådant bör man undvika. Vad bör ett bra stenimpregneringsmedel bestå av? Silaner och etanol med en god inträngningsförmåga. Metanol och propanol används ibland som löningsmedel men båda, speciellt metanol, är problematisk ur arbetsmiljösynpunkt. Nordisk Stenimpregnering har de bästa produkterna som jag har hittat. Dessa innehåller en fermenterad etanol (bra ur miljöperspektiv) och alkylalkoxisiloxan samt en speciell katalysator som säkerställer att silanen binder kemiskt till det mineraliska byggmaterialet. Vilka stenimpregneringsmedel bör man undvika? Alla med petroleumbaserade lösningsmedel som naftor, fotogen och liknande hör inte hemma här. För bästa resultat undvik också siloxanbaserade och vattenbaserade impregneringsmedel.

FAKTA Ett tips är att efter någon vecka gör ett borrningsprov där man mäter hur långt in impregneringen har trängt in i fasaden. Detta är det enda sättet att vara säker på att impregneringen har trängt in ordentligt i materialet. Man kan som fastighetsförvaltare göra en provimpregnering på en definierad provyta för att ta reda på åtgång och om det finns tidigare behandlingar som kan störa impregneringen. Förslagsvis tejpar man upp en ruta på en gånger en meter. Applicera impregneringen med en lågtrycksspruta så att en 30-50 cm film bildas på vertikala ytor. Mängden impregnering som har gått åt ger en god uppfattning om åtgången per kvadratmeter fasad. Effekten av impregneringen märks efter några dagar till en vecka beroende på klimat.

EXPERTGUIDEN

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

ta energi ingar, plåtanslutningar och fönster. Svaga punkter är ofta mjukfogar. Ett dåligt exempel är ett kommunalt bostadsbolag som bytte fönster till 500 lägenheter och valde de billigaste tvåglasfönstren på marknaden. Då saknar man Livscykelkostnadsperspektiv. Det är bra att göra en Livscykelkostnadskalkyl, LCC, inför renoveringen. Då väger man in kostnader för renovering, drift, energi och underhåll i investeringskalkylen. – Det är konstigt att inte det är mer utbrett, säger Per Andersson. Alla är vinnare - för fastighetsägaren blir det högre kvalitet, längre livslängd och lägre driftkostnader, lägre totalkostnader, men till en något högre investeringskostnad initialt. Entreprenören kan sälja in en högre kvalitet och miljön är vinnare i lägre energianvändning etc. Att fastighetsägare får renovera sina fasader allt oftare beror exempelvis på ökad nederbörd och surare klimat med merkvävedioxidutsläpp, som ger surare regn. – Organismer som är uppbyggda av kalk bryts ner allt snabbare i haven - samma sak ser vi i fasaderna där surare regn lakar ur bindemedlen, säger Per Andersson. Fredrik Moback

Foto: Marmor&Granit AB

Om natursten

Om stenfasader

Kurt Johansson, professor i Natursten som bygg- & anl.mat.vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp

Björn Schouenborg filosofie doktor och geolog, på SP

Vilka typer av fasadrenoveringar har du kommit i kontakt med? Det har varit renoveringar av naturstensfasader som kalksten, marmor, sandsten och granit även om man sällan behöver renovera just granit. Vad bör man tänka på inför en renovering av en naturstenfasad? Ta reda på vilken stensort det är i fasaden och vilken kulturhistorisk status huset har. Ofta är det gamla hus som kräver antikvariska ställningstaganden. Vad som har åtgärdats tidigare och vilka lagningar man då gjort är viktigt att veta. Man måste skaffa sig en bild av vilka typer av skador som finns. Den leder fram till förslag på åtgärder: vilka partier ska bytas, vilka ska lagas, ”ilusas”, vad ska konsolideras och vad ska rengöras? Det finns två viktiga skillnader mellan sandsten, antingen är den kalkbunden eller så är den silikatbunden. Är den kalkbunden reagerar stenen med det sura nedfallet och bryts lättare ned. Om den är silikatbunden löses bindningen inte lika lätt upp. Lunds domkyrka är ett bra exempel på en fasad med silikatbunden kalksten. Fasaden ser kanske smutsig ut men har klarat sig tekniskt bra. En fråga man bör ställa sig som förvaltare är: Vad är jag beredd att satsa? Ska man göra det ordentligt eller bara underhålla fasaden så att den klarar

sig en viss tid? Sedan gäller det att använda rätt rengörings- och konsolideringsmetoder och inte minst rätt sorts bruk för lagning och fogning. Det sista har man ibland missat vid tidigare renoveringar som har förstört mycket. Numera finns ett stort utbud av bruk vilket kräver ökad kunskap för rätt val. Vem bör man anlita? För att få ett restaureringsprogram som är realistiskt bör man anlita en arkitekteller konsultbyrå med erfarenhet av restaurering . Sedan upphandlar man en entreprenör som kan jobbet och förstår vad det handlar om. Under arbetets gång får man vara beredd på överraskningar. Bärande järnkonstruktioner kan ha rostat sönder. Vad gör man då, är ett exempel på överraskningar. Det är sällan en fasadrenovering blir billigare än beräknat, oftast blir den dyrare. Svensk modern marmor från 30- och 40-talen, så kallad Ekenbergsmarmor kan man slipa om, så att fasaden blir vit igen. Den har ofta gulnat, men efter omslipningen ser den ny ut igen. Mindre fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har ofta en portal av sten eller marmor. Den är ofta kulturhistoriskt värdefull som måste behandlas på helt annat sätt än den putsade fasaden. Generellt ska blästring undvikas som rengöring av natursten.

Vad bör man tänka på inför en renovering av en stenfasad, som inte är av tegel? Viktigast är det säkerhetsmässiga aspekterna. Är stenen tillräckligt stark och sitter den tillräckligt fast enligt dagens normer, det vill säga Eurokoderna? Om de säkerhetsmässiga villkoren inte är uppfyllda kan man fundera på flera olika lösningar beroende på monteringssätt, tid, ekonomi och estetik: Är det ett murverk med massiv sten vi pratar om med en bärande konstruktion så håller oftast stenen men den kan ”urgröpas” och blir mer porös genom vittring. Ska man byta enstaka stenar så måste de se ut som och åldras som originalstenarna! Idag bygger man dock nästan uteslutande med så kallad ventilerad fasad. Ofta en 30 mm tunn stenskiva monterad med en ventilationsspalt till innerkonstruktionen. Massiv sten och ventilerad fasad är helt olika saker och medför helt olika angreppssätt för renovering. För att avgöra om en sten har tillräcklig hållfasthet måste man demontera ett antal skivor och prova i laboratoriet. Lämpligen använder man parallellt en icke-förstörande metod på samma skivor och etablerar ett samband som man sedan kan använda för icke-förstörande undersökning av större delen av fasaden på plats. Det är så vi gjort på t ex Nyköpings stadshus.

Vad är det för stensort? Är det en silikat- eller karbonathaltig sten? Det får helt olika konsekvenser om den skall rengöras, t ex tvättas, slipas, blästras etc. Är det en marmor så kan man hänföra rena kalcitmarmor till kalkstensgruppen medan en dolomitmarmor (med både magnecium och kalcum i) tål lite tuffare kemikalier och metoder för rengöring. Den svenska Ekebergmarmor är en dolomitmarmor. Vem bör man anlita? Någon som är medlem i Sveriges Stenindustriförbund. Se www.sten.se Vad tvättar man en stenfasad med? Oftast helt vanliga rengöringsmedel för icke kulturhistoriska byggnader. Beror på vilken stensort det handlar om. Graniter, svarta stenar som diabas, gabbro och basalt, offerdalskiffer, kvartsit är ganska tuffa stensorter som tål syror om detta behövs. Mer känsliga stensorter är ofta lite mjukare och/eller känsliga för syror och måste därför tvättas med snällare metoder. De tål t ex inte lika högt tryck som en granit, om man använder högtryckstvätt. Hur länge håller en stenfasad i en fastighet? Med rätt sten och rätt underhållen håller den i flera hundra år. Det som byggs idag rivs eller byggs oftast om innan stenen blir dålig.

SEX RÅD TILL DIG MED STENFASAD

UNDERHÅLL AV STENFASAD

Ta reda på vilken stensort det är. Ta reda på vilken antikvarisk status den har. Vilken nivå vill man lägga restaureringen på? Var beredd på kostnadsökande överrakningar. Anlita en kunnig stenfirma. Var försiktig med nyheter, särskilt på materialsidan.

I stadsmiljö med stor risk för klotter och liknande så bör de nedre 3 m skyddas med s k offerskydd, dvs ett skydd som är lätt att tvätta bort med varmvatten och då klottret/ graffitin följer med. Speciellt lite känsligare sorter som marmor, kalksten och sandsten bör skyddas.

HISSAR/TRAPPHUS

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Slöare hissar sparar energi När ÖrebroBostäder AB (ÖBO) skulle identifiera energitjuvar fann man tio fula tjuvar, bland annat hissen. En vanlig hiss drar väldigt mycket ström oavsett om någon åker i den eller inte. Dessutom används en vanlig hiss knappt tio procent av dygnets timmar!

Det här måste man kunna göra något åt. Man bytte ut belysningen till ny modern LED-belysning som bara använder tio procent av den energi en traditionell belysning kräver. Belysningen är också helt släckt när hissen inte används. Ny teknik (pannkaksmotorer) gör att hissen kan gå ner i effekt när den står still och det ger en besparing på cirka 45 procent. Unga tar trappan

Dessutom kan farten anpassas i hissen. I hus med hiss med hyresgäster som har unga spänstiga ben kan hissen gå extra sakta och då kanske man hellre springer i trappen. I hus med boende som är äldre går hissen istället lite fortare. Tekniken fungerar också så att den drar energi när hissen går upp och skapar energi när hissen går ner. Källa: ÖrebroBostäder AB

Nordisk Stenimpregnering AB Vi arbetar med att skydda betongkonstruktioner och byggnader mot skador och restaurerar kulturmiljöobjekt. För att skydda betongkonstruktioner och byggnader mot skador som orsakas av fukt, har vi utarbetat en metod med en vattenavvisande impregnering som anpassas till ytan. Det ger ett hållbart och effektivt fuktskydd. )|U DWW I|UElWWUD NXQVNDSHQ RP VN\GG DY E\JJQDGHU GHOWDU YL L ÁHUD IRUVNningsprojekt inom betongskydd och fasadskydd, tillsammans med Chalmersfastigheter* och PEAB** utveckling, samt Statens Provning och Forskningsinstitut / CBI*** och Högskolan i Borås.**** Vården av kulturmiljöobjekt är en annan del av vår verksamhet. NSIAB har i samarbete med SIFU utarbetat kurser för att restaurera byggnader med historiskt riktiga material och metoder. Samt kurser i betong och fasadskydd. För information och utbildning kontakta Christer Rydell, c.rydell@swipnet.se eller Johan Leckner, johan.leckner@nsiab.se * Mathilda.silva@cfab.chalmers.se ** Per Andersson, Utvecklingschef, PEAB, per.a.andersson@peab.se *** Lars Johansson, lars.johansson@cbi.se **** Jan Isberg, jan.isberg@hb.se, Hoger Hakram, hoger.hakram@hb.se Dag Henriksson, dag.henriksson@hb.se

CRY Consult AB Utbildning Christer Rydell 073-314 35 60

HISSAR/TRAPPHUS

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Förbättringskrav på befintliga hissar Förbättringskrav på vissa befintliga hissar och linbaneanläggningar ställs i ett helt nytt kapitel 5 i hissföreskrifterna (BFS 2011:12), och innehåller bland annat följande nyheter:

Hissar med hisskorg för persontransport, vilka huvudsakligen betjänar arbetslokaler ska senast den 31 december år 2012 vara försedda med en korgdörr. Möjligheter till andra lösningar än korgdörr medges om skäl för detta finns. Alla hissar för persontransport med hisskorg eller hisschakt eller båda delarna och oavsett installationsplats måste dock från den 1 april år 2007 vara försedd med en skylt som varnar för faran vid transport av gods i hissen. Kravet på skylt gäller dock bara om

en sådan hiss saknar korgdörr eller korggrind. Detta innebär att även plattformshissar med hisschakt omfattas. Bakgrunden till kraven är de olyckor som har skett vid transport av gods, exempelvis med returpappersbehållare, i hissar utan korgdörr. Skärpta krav på hissar vid större ändringar

I 2:a kapitlet 1 § ställs vissa följdkrav på befintliga hissar om hissen genomgår vissa större ändringar. Om hissens styrsystem, apparatställ, maskineri eller korginredning ändras eller byts ut ska även vissa andra åtgärder göras. Exempel på sådana åtgärder är installation av korgdörr, förbättrat alarmsystem och nödbelysning vid instängning i korgen och att manöverorganen görs tillgängliga för personer med funktionsned-

sättningar. Bakgrunden till ändringen är att med tidigare regler vid ändring blev dessa förbättringar sällan gjorda. Boverket

Boverket har tagit fram ett exempel på den varningsskylt som krävs för vissa hissar enligt kapitel 5. Dokumentet håller tryckkvalitet och kan användas av tillverkare av skyltar eller andra intresserade. Boverket tillhandahåller inte några skyltar i tryckt form. Skyltens mått ska minst vara 110 x 150 mm. Källa: Åhmans i Åhus

Hotel Gothia Towers i Göteborg får jättelyft Hotel Gothia Towers i Göteborg kommer inom kort att byggas till. När det hela blir klart kommer dagens 77 meter höga fasad att vara lägst av de tre huskropparna. Det blir Göteborgs högsta byggnad, förutom Lisebergstornet, som på plats påbörjas i höst, för en av underentreprenörerna.

Terrazzotrapporna till Gothia Towers tillverkas av Ulricehamnsföretaget UBAB.

FAKTA Hotellet beräknas vara klart vid årsskiftet 2014 – 2015. East Tower blir 29 våningar högt, med 450 hotellrum, 4 restauranger och på 29:e våningen en festlokal för 300 personer. Det andra tornet blir 25 våningar jämfört med dagens 18. Totalt kommer Hotel Gothia att ha 1 200 rum. UBAB kommer att montera 10 000 m2 vägg, 18 000 m2 bjälklag och 60 våningar terrazotrappor . Huvudentreprenör för bygget är PEAB.

En inre kärna kommer att glidformgjutas upp till den 17:e våningen. Glidformgjutning innebär att en form gjuts kontinuerligt som stöds av stora stag. Formen går tre meter per dygn. I kärnan finns trapphus- och hissschakt. När man kommit fram till våning 17 stabiliseras huskroppen med spännvajrar, så att gjutningen kan fortsätta upp till taket på den 29:e våningen där ett lock läggs på över de två trapphusen. – Vi kommer i stort sett att montera en våning per vecka, säger Anders Skoglund, projektledare på UBAB. Det blir två trapphus, ett cirkulärt, det andra med raka trappor och vilplan. I båda trapphusen blir det terrazzo, ett material med sten som klyvs, slipas för hand, spacklas och slipas igen. Men det blir normal steghöjd, cirka 175 millimeter per steg. Totalt för det sig om cirka 1 040 trappsteg som hotellgäster och personal får njuta av.

– För vår del handlar det montagemässigt att först lyfta allting 100 meter upp och sedan bygga bland annat trapphus och hissschakt 100 meter ner, så det är mycket logistik kring det, så att det ska vara så enkelt som möjligt att arbeta och få dit material, säger Andres Skoglund. Det är också just det som är speciellt att det är nära på 30 våningar per huskropp, som man ska komma upp och jobba sig ner från. Vilka problem räknar ni med att stöta på? – Förhoppningsvis inga, skrattar Anders Skoglund, men nämner att det kan bli skador på trappan under arbetets gång och att de i så fall åker ut och våtslipar på plats. Men målet är att klara det på 31 veckor och det tror projektledaren att de klarar, delvis tack vare prefabmontaget som utförs av Högsbols Montage. Fredrik Moback

RULLTRAPPOR/ENTRÉER

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Umeåstudenter vinner svensk designtävling ledd av arkitekturprofessorn Christer Malmström bedömde arkitektonisk gestaltning, innovationshöjd, miljömässig hållbarhet och funktion/logistik. De deltagande lagen med studenter vid KTH, LTH, Chalmers och UMTH, visade prov på en enorm bredd, där man valt att fokusera på vitt skilda aspekter på entrélösningar.

Tre studenter vid Arkitekthögskolan i Umeå har vunnit första pris i en tävling för svenska studenter inom arkitektur, industridesign och Väg- och vatten. Sammanlagt 34 lag deltog i tävlingen som gick under devisen ”Ett hål i väggen”. Tävlingssyftet var att premiera framtidens automatiska entrélösningar och skapa spännande samarbeten mellan olika discipliner.

Kameraslutare

Förstapristagarna Johannes Sverlander, Frida Stockhaus, och Joanna Bark Jonssons vinnande bidrag ”Why open a door, when you can walk through walls?” är en entrélösning som påminner om en hemlig, automatisk dörr i väggen. Förutom äran fick vinnarna dela på prissumman 30 000 kronor. – Vi fastnade för helheten i deras bidrag. De hade lyckats förena en vackert utformat entré med en innovativ lösning, säger Anders Carlson, Nordenchef på 50-årsfirande Besam, som är ett välkänt varumärke inom ASSA ABLOY-koncernen. Entrélösningar

Tävlingen var ett samarrangemang mellan Besam och studentkårerna vid Sveriges tekniska högskolor. En namnkunnig jury

Andrapriset gick till arkitektstudenterna Julia Madås och Erik Jansson vid Chalmers, som med bidraget ”The Thread Aperture” bokstavligt talat skapat ett dynamiskt hål i väggen och konstruerat en entré som påminner om en kameraslutare. Dörrblad

Tredjepriset gick till arkitektstuderanden Karl Rydergård samt ID-studenterna Martha Brauer och Andreas Hansson, samtliga vid LTH, som med bidraget ”Modular Door” fokuserat på själva dörrbladet. Detta kunde utformas individuellt för olika behov, t ex för att lyfta fram ett företags identitet. Ett exempel på bidragens innovationsrikedom och fantasi var laget ”Musical Hinge”, från LTH, som föreslagit en kombination av gångjärn och speldosa. Tanken är att åstadkomma en välkomnande ljudupplevelse vid varje dörröppnande.

Johannes Sverlander, Frida Stockhaus och Joanna Bark Jonsson på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet, vann förstapris för bidraget Why open a door, when you can walk through walls. Juryns motivering: En inbjudande och välkomnande entré där själva dörrbladet givits en innovativ och vacker utformning. Glasskivor avgränsar ett rum på ömse sidor om ”väggen” och en tredimensionell skärm, innehållande rumsligheter i sig, följer besökaren på sin väg in respektive ut. Arbetet påvisar resultatet av att designa fasaden tillsammans med entrén då helheten verkligen sticker ut. Jurymedlemmar:

Anders Carlson (Nordenchef Besam), Claus Eckhardt (industridesigner/professor vid Lunds Tekniska Högskola), Dorte Mandrup (Dorte Mandrup arkitekter/ Köpenhamn), Christer Malmström (arkitekt/professor vid Lunds Tekniska Högskola).

Elkvalitetsanalysator Partikelräknare Fluke 985 Artnr 76-616-90 Listpris 36270:- ex moms.

Värmekamera Fluke Ti110 Artnr 76-677-13 Listpris 21995:- ex moms.

rt på v år e x p e Kontak ta nstenius. o C r t: Pete Test&Mä lfa.se e stenius@ peter.con 0 04 86 -68 eller 070

Fluke 435-II Artnr 76-430-95 Listpris 49 995:- ex moms.

020-75 80 00 www.elfa.se/fastighet

Klassisk mätning av aktiv och reaktiv effekt, osymmetri och övertoner kvantifieras, för att visa kostnaderna för energiförluster.

Nu finns nya Fastighetskatalogen Beställ den på www.elfa.se/fastighet

Fukt-/temperaturmätare Fluke 971 Artnr 76-610-77 Listpris 1882:- ex moms.

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

RULLTRAPPOR/ENTRÉER

Inget lyft är det andra likt Lyftexperterna på företaget Tunga Lyft var väl representerade på årets MaskinExpo I november 2006 bildades Tunga Lyft i Sverige AB som ett fristående bolag, specialicerat på tunggodshantering och komplicerade lyft. I dag har företaget fem depåer runt om i landet med verksamhet i hela Sverige och även uppdrag utomlands. Succéstart för nya Luleådepån

I samband med den pågående ombyggnaden av Strand Galleria i Luleå har flera uppdrag gått till Tunga Lyft. – Den 2 april i år öppnade jag och mina tre medarbetare Tunga Lyfts nya depå i Luleå. Det har gått riktigt bra redan från start och började med att vi under några dagar la ut två rulltrappor i Strand Galleria. Sedan var det lugnt i två veckor, men det behövde vi eftersom depån var ett tomt skal och vi måste köpa in både material och utrustning för att kunna komma ut på jobben på rätt sätt, berättar depåchef Peter Pettersson. – Sedan hamnade vi i Umeå där vi också har lyft in två rulltrappor. Efter det har vi varit på Facebooks nya serveranläggning i Luleå där vi har tagit in fyra transformatorer i den första serverhallen. Vecka 25 ska två nya rulltrappor in på Strand. Vecka 26 har vi två rulltrappor i Sundsvall som ska ut och samma vecka ska två nya in. Sedan har vi en del krokar ute där vi har lämnat anbud. Vi är ofta ute och gör kundbesök för att presentera oss och vad vi kan erbjuda. Vi har ett stort område att täcka in här i Norrbotten med till exempel SSAB i Luleå och många stora företag inom gruvindustrin, säger Peter Pettersson och fortsätter: – Det ser riktigt bra ut och företagets ägare Conny Plato och Rolf Nilsson kunde väl aldrig gissa att det skulle gå så bra. Tunga Lyft står för kompetens, kvalitet och nöjda kunder. Som nystartad vill man ju leverera och vi är riktigt lyckliga. Inget uppdrag är heller det andra likt. Ny på Stockholmsdepån

– Jag började på Tunga Lyft den 7 maj, så det är precis 2½ vecka nu. Jag är ny och grön, men det är mycket att lära och väldigt intressant. Jag är från Avesta från början och jobbade tidigare inom stålindustrin i produktionsledande befattning med mycket personalansvar. Jag kände till företaget sedan tidigare eftersom jag som kund har haft kontakt med dem genom mina jobb inom tung industri, berättar Anders Sundström. – Det var företaget i sig och att det är ett väldigt varierande och spännande jobb som gjorde att jag sökte mig hit. Både som kund och nu som nyanställd har jag blivit väl

Conny Plato, en av delägarna av Tunga Lyft. omhändertagen. Alla är väldigt hjälpsamma och jag är övertygad om att det blir många år för mig på Tunga Lyft. Det känns som jag har hittat rätt, säger han. Stora kontrakt i Malmö

– I samband med byggandet av MAX 4-laboratoriet i nordöstra Lund har vi fått ett stort kontrakt i en offentlig upphandling. Vi vet inte riktigt omfattningen ännu men avtalet gäller under tre år och vi ska inom kort ha ett möte med vår uppdragsgivare. Det börjar på allvar i april nästa år och omfattar många bitar, berättar Conny Plato. Max IV i Lund

Max IV är en stor forskningsanläggning, där man kommer att kunna undersöka riktigt små saker med så kallat synkrotronljus. Med hjälp av detta kan man utveckla till exempel nya effektivare mediciner, bättre batterier och solceller. Tekniken ska också användas inom miljövetenskap och nanoforskning. Projektet är uppdelat i två etapper: En tunnel - 400 meter lång, 10 meter bred, 4 meter hög och väggar och tak som är 2 meter tjocka i betong. Tunneln ska ge plats för linjäracceleratorn, som ska skjuta iväg synkrotronljusstrålarna. En cirkelformad 10-12 meter hög byggnad, med en omkrets på 600 meter. Totalt är hela projektet på 44.000 kvadratmeter. När Max IV kommer att börja användas 2015, kommer det att vara den bästa synkrotronljusanläggningen i världen. Hyresgästen kommer att vara Max Lab

på Lunds Universitet. Totalt kommer mellan 150-200 personer att vara anställda här och anläggningen kommer att användas av 2.000 forskare varje år. Ett antal företag inom mekanisk tillverkning i främst Skåne och Blekinge har fått ramavtal för tillverkning av delar till laboratoriets omfattande utrustning. – Vi finns på flera orter och ofta finns kunderna också på flera orter. Detta gör att Tunga Lyft har haft stora framgångar med stora projekt då vi har kunnandet, utrustningen och volymen. De stora kontrakten går inte till det lokala företaget. Men de stora projekten varar också oftast bara under en kort tid, säger Conny Plato. – Den lilla kunden är därfär också väldigt viktig för oss. Vi får aldrig glömma bort att det är de många nöjda och återkommande kunderna som utgör basen i vår verksamhet. Vi har tidigare räknat med att vi har cirka 1100 återkommande kunder och det har säkert ökat med 20-30 procent sedan dess, påpekar han. Göteborg – både hemma och borta

– Göteborgsdepån har funnits ett antal år. Vi har ett väl sammansvetsat gäng på ungefär 10 personer. Här finns det personal med mycket lång erfarenhet och vi är vana vid att göra mycket jobb på hemmaplan men också på långdistans. Rolf Nilsson, som är min chef och ansvarar för långdistansjobben, plockar gärna medarbetare från oss i Göteborg för olika uppdrag och det är vi stolta över, säger Clas Ericsson. Clas Ericsson har tidigare jobbat på en truckfirma i Göteborg innan han började

att jobba tillsammans med flera av medarbetarna i föregångaren till Tunga Lyft. – Här i Göteborg jobbar vi mycket med bl a Liseberg, Göteborg Energi och ett antal andra stora företag som Ringhals, Vattenfall och flera raffinaderier i både Göteborg och Stenungsund. Jobben är väldigt varierande både när det gäller hur vi ska utföra dem, vilken utrustning vi behöver och vad vi har för krav på oss. När det gäller till exempel Ringhals är det väldigt tajta tidsmarginaler. Det är också en noggrann kontroll på personal, utrustning och säkerhet, förklarar han. Göteborgsdepån befinner sig i ett expanderande läge där de behöver förnya en del av sin utrustning. De har bl a beställt en ny kranbil som de kommer att få levererad i slutet av augusti. En nyanställd kranbilsförare kommer att köra den på heltid. – Det känns bra att ha några bra kunder som inte är konjunkturkänsliga att luta sig emot även när det är lite lågkonjunktur. Och vi har också ett bra samarbete mellan de olika depåerna. Det stora Göteborgshjulet som tidigare stod vid Göta Älv har flyttats och monterats på Liseberg. Nu ska vi bygga en ny attraktion som heter Skepp o’Skoj som ersätter barnbåtarna. Den kommer från leverantören den 4 juni och ska invigas till midsommar. Det är lite kort tid men det ska vi lösa, säger Clas Ericsson som ser ljust på framtiden för verksamheten i Göteborg. – I Oskarshamn har vi fått i uppdrag att byta en karosspress (Scania?). Här har vi två veckor på oss. I danska Roskilde ska tre vägportar monteras som ska bli en tunnel under järnvägen. Det är också två veckors arbete. Vid Volvofabriken i Göteborg ska en karosspress renoveras och där vi under två veckor arbetar dygnet runt. Sedan är det ytterligare arbeten som engerarar ca 40-50 personer under hela sommaren, berättar Rolf Nilsson. Malin Bergström började arbeta som administratör hos Tunga Lyft i november 2011. – Det här är det bästa jobbet jag har haft. Förutom det rent administrativa arbetet i företaget så fungerar jag lite som ”spindeln i nätet” genom att t ex ordna hotellbokningar och ta fram vägbeskrivningar med optimala resvägar till personalens olika uppdrag, säger Malin Bergström. I Tunga Lyfts monter på MaskinExpo träffade vi också Jens Olsson på Tarton AB, en mångårig samarbetspartner när det gäller tunga och skrymmande transporter. Arne Öster

SÄKERHET

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Regelverk under revidering nya utgåvor väntas i höst Både regelverken för brandlarm och för installation av inbrottslarm är mitt i ett revideringsarbete. SWELARM deltar genom olika arbetsgrupper i remissarbetet. Regelverken beräknas komma ut i nya utgåvor under hösten 2012.

Regelverket som reglerar hur larminstallationer ska utföras, SSF 130, är inne på sin sjunde revidering. Remissen till den nya utgåvan innehåller ett förslag att det ska bli krav för alla larmklasser att ha en övervakad larmöverföring. Tidigare har det endast funnits krav på att överföringen ska vara övervakad när det har gällt installationer i de högre larmklasserna. Men detta ser alltså ut att ändras i och med den nya utgåvan av regelverket och kan komma att gälla alla larmklasser. Det kommer dock att vara krav på olika långa intervaller för respektive larmklass.

Det föreslagna kravet på övervakad larmöverföring är den stora förändringen i den nya utgåvan, men det kommer förmodligen inte att vara det enda som skiljer sig från tidigare versioner. Larmklass 1 och 4 ser ut att få generellt högre krav att leva upp till, och inom alla larmklasser kan det förväntas bli en hel del förändringar. Blir det krav på övervakad larmöverföring kommer även anläggarintyget att påverkas då det ska gå att dokumentera vilken larmklass anläggningen har och i och med det vilken intervall den övervakas med. SWELARM har tillsammans med andra parter varit involverade i arbetet med att ta fram det nya remissförslaget. Remissen går ut påseende i dagarna och den nya utgåvan beräknas komma ut till hösten. Regelverket heter då SSF 130:8 och den nya versionen av anläggarintyg blir SSF 1058:3. Samtidigt revideras även Brandskyddsföreningen regelverk för brandlarm

och SWELARM har varit med och svarat på den remiss som SBF skickade ut. Regelverket det gäller är SBF 110 som nu revideras för sjätte gången och alltså kommer i sjunde utgåvan när remissarbetet är klart. Regelverket kan komma att skickas ut på en andra remissomgång innan den nya utgåvan färdigställs, men förhoppningen är att även SBF 110:7 kommer ut till hösten. SWELARMs sektion Brand har i sitt remissvar poängterat det positiva i att det nu ingår att beställare gör en specifikation av önskat utförande beträffande omfattning, utförande och styrfunktioner. En specifikation som ger ingångsvärden för anläggarfirman att utföra en anläggning som passar i kundens totala brandskyddskoncept. Anläggningsinnehavaren specificerar och anläggarfirman utför enligt specifikation och regelverk. En annan viktig punkt är att apparatkrav ska utgöras av kraven som finns i EN54serien och inga ytterligare krav för komponenterna ska ges i reglerna. Regelverken – något för alla

Uppdaterade regelverk är viktigt för att branschen ska följa med i utvecklingen på marknaden. Det är också viktigt att alla inblandade i arbetet, från planering till service och underhåll, är insatta i kraven för att

det ska bli en bra och väl fungerande anläggning som har rätt funktion i förhållande till anläggningsägarens behov. Sofia Fransson, SWELARM

Sex slutfinalister kan bli Årets byggchef 2012 Sex personer väntar nu med spänning på att få veta om det är just han eller hon som är Årets byggchef 2012. Två kvinnor och fyra män - från olika delar av Sverige, från olika företag, med olika befattningar och olika erfarenheter. Den gemensamma nämnaren är att de alla har utmärkt sig genom föredömligt ledarskap.

Byggcheferna och tidningen Byggvärlden står tillsammans bakom tävlingen Årets Byggchef, skriver Byggcheferna på sin hemsida. Några av de nyckelord som juryn tittar på är lönsamhet, ledarskap, kundnöjdhet, förnyelse och etiskt agerande. Nu har de utsett sex chefer som stack ut lite mer än de andra nominerade. Slutfinalisterna är Sofia Edoff på NCC, Lars Antonsson på Skanska,

Gert Johansson på Gerjo AB, Ulrica Åhman på Skanska, Matz Thuresson på Peab och Joel Karlsson på Attacus Årebyggarna. Här presenteras Gert Johansson, VD på Gerjo AB. Säkerhet som ledstjärna

Gert Johansson arbetar medvetet för att få individer att växa och ta eget ansvar i organisationen. Under sitt yrkesverksamma liv har han alltid haft ett starkt fokus på arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatserna. Innan han startade Gerjo AB arbetade han som säkerhetschef på COWI samt E. Pihl & Son A/S. Han har dessutom lång och gedigen erfarenhet av internationellt arbetsmiljöarbete, och har arbetat utomlands i många år med flera utmanande byggprojekt där han har varit säkerhetsansvarig. I mars 2011 tog

han det avgörande steget och startade Gerjo AB, med huvudkontor i skånska Veberöd. Företaget erbjuder helhetslösningar för Bas U (Byggarbetsmiljösamordning i Utförande) och bygglogistik på byggarbetsplatser. De arbetar även med rådgivning i systematiskt arbetsmiljöarbete i alla typer av företag och verksamheter. En stor och avgörande anledning till att Gert Johansson beslutade sig för att starta eget företag beror på att han ville dela med sig av sin fackkompetens och fokusera på arbetsmiljöfrågor. Och det har han redan lyckats med, trots att företaget funnits i mindre än ett år. Ett uppmärksammat uppdrag är nybygget av Rättscentrum i Malmö där Vasakronan har delegerat ansvaret för all Bas U, säkerhet och byggplatslogistik till Gerjo AB. Gert Johansson visste inte att han var en

av de nominerade till Åres Byggchef 2012, men blev väldigt glad när han fick veta att han var en av finalisterna och att det bland annat beror på hans satsning på säkerhet på byggarbetsplatsen. – Min starkaste drivkraft är att alla ska komma hem oskadda vid arbetsdagens slut. Arbetsmiljösamordning är en utmaning för alla byggherrar och när lagstiftningen hårdnar behövs vår sakkunskap. Vi jobbar med byggarbetsmiljösamordning på ett sätt som är unikt i Sverige, säger Gert Johansson, till Byggchefernas hemsida. Källa: Byggcheferna

Det bästa skyddet för plåttak. Granska gärna våra argument! FUNKTION

MILJÖ

Hög vidhäftning. > 200% elasticitet, aktivt korrosionsskydd.

Vattenburen teknik med lågt VOC-innehåll.

EKONOMI

TRYGGHET

Avsevärt längre funktionstid än konventionella färgsystem.

30 års historik och omfattande garantisystem med upp till 10 års garanti!

Induf AB, Telefon 036-13 22 45, E-post: info@induf.se, Hemsida: www.induf.se

SĂ&#x201E;KERHET

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

MiljĂśvĂ¤nliga Â rĂĽttfĂ¤llor Â frĂĽn Â Danmark Sedan drygt tvĂĽ ĂĽr tillbaka finns ett nytt miljĂśvĂ¤nligt, smĂ¤rtfritt och snabbt system pĂĽ marknaden i Sverige. Det Ă¤r intelligenta rĂĽttfĂ¤llan WiseTrap som hittills lyckats dĂśda cirka 30 000 rĂĽttor bara hĂ¤r i landet. WiseTrap, Wisecam och WiseBox har uppfunnits och tillverkas i Danmark.

var ett stort problem. Totalt har fĂ¤llorna dĂśdat Ăśver 3Â 000 rĂĽttor dĂ¤r. I hela MalmĂś finns cirka 300 till 400 WiseTrap utplacerade. I hela landet finns cirka 700 fĂ¤llor av den hĂ¤r typen. Det Ă¤r framfĂśrallt bostadsrĂ¤ttsfĂśreningar och kommuner som skaffar fĂ¤llorna. DjurrĂ¤ttsorganisationer

Om man lĂ¤gger ihop Sverige och Danmark har cirka 75Â 000 rĂĽttor dĂśdats. RĂĽttfĂ¤llan monteras i avloppsledningar i botten av avloppsbrunnar. Sensorer kĂ¤nner av rĂśrelse och vĂ¤rme. NĂ¤r rĂĽttan passerar skjuts 14 spjut ut blixtsnabbt och dĂśdar rĂĽttan som sedan spolas bort med avloppsvattnet. Giftfri fĂ¤lla

â&#x20AC;&#x201C; Det hĂ¤r Ă¤r den enda rĂĽttfĂ¤llan utan gift som finns pĂĽ marknaden, sĂ¤ger Kurt Schmidt, VD fĂśr WiseCon AB. Men man har flera produkter pĂĽ gĂĽng. Till exempel en WiseBox som anvĂ¤nds ovan mark inne som ute och som dĂśdar mĂśss och rĂĽttor, och fĂĽs med och utan solcelldrift. Ingen av dem Ă¤r Ă¤nnu godkĂ¤nda att anvĂ¤ndas i Sverige. Det Ă¤r framfĂśrallt i SkĂĽneregionen man har erfarenhet av de giftfria fĂ¤llorna. Vid MĂśllevĂĽngstorget i MalmĂś har 13 WiseTrap nĂ¤stan lyckats utrota alla rĂĽttor, som tidigare

Problem med djurrĂ¤ttsorganisationer borde komma som ett brev pĂĽ posten kan man tro. â&#x20AC;&#x201C; Nej, vi har goda kontakter med dem. Med rĂĽttgift tar det upp till tvĂĽ veckor innan rĂĽttan dĂśr av giftet, sĂĽ det hĂ¤r Ă¤r en mycket mer djurvĂ¤nlig metod, sĂ¤ger Kurt Schmidt. Det sitter en GPS-sĂ¤ndare i varje fĂ¤lla. Det gĂśr att den Ă¤r stĂśldsĂ¤ker och att man kan fĂĽ statistik frĂĽn den pĂĽ hur mĂĽnga rĂĽttor som dĂśdats, nĂ¤r pĂĽ dygnet, vid vilken temperatur i brunnen etc. Den larmar ocksĂĽ om det Ă¤r fĂśr mycket vatten i brunnen. Kostnader

â&#x20AC;&#x201C; En fĂ¤lla kostar cirka 20Â 000 till 25Â 000 kronor. De stĂśrsta rĂśr den fungerar till Ă¤r 300. Vill man ha med en kamera â&#x20AC;?WiseCamâ&#x20AC;? kostar den cirka 13Â 000 kronor, sĂ¤ger Kurt Schmidt. Stefan Lundin

Ă&#x2013;verallt finns problem med lukter! I soprum, hotellrum, bilar, 60$57 Ă&#x2013;verallt finns problem med lukter! omklĂ¤dningsrum, hygienutrymmen, restauranger men ocksĂĽ efter brandĂ&#x2013;verallt finns problem med lukter! 'HVLJQ PHG IXQNWLRQ Ă&#x2013;verallt finns problem med lukter! och vattenskador. I soprum, hotellrum, bilar, I soprum, hotellrum, bilar, omklĂ¤dningsrum, hygienutrymmen, I soprum, hotellrum, bilar, hotellrum, I soprum, bilar, elimineras snabbt och restauranger men ocksĂĽ efter brandomklĂ¤dningsrum, hygienutrymmen, restauranger men ocksĂĽ efter brandomklĂ¤dningsrum,Lukterna hygienutrymmen, restauranger men ocksĂĽ efter brandoch vattenskador. BlueLine restauranger men ocksĂĽ eftermed brandrestauranger men ocksĂĽ efter brandoch vattenskador. effektivt Airmaster

Lukterna elimineras snabbt och med Airmaster BlueLine

t t effektivt t Kan vĂ¤ggmonteras t t t

ft tet! u l i t! Ren vnskluvaftlwww.swema-trading.se te i l e a i v Ă¤r Rlr livsk

Â&#x2DC; Ă&#x2014;)'(('-6+8 1/8#0&.+0) 6+.. 1<10 Â&#x2DC; 6Ă&#x2C6;..$#4 1<10241&7-6+10 Â&#x2DC; Ă&#x2C6;4$#4 Â&#x2DC; #0 8Ă&#x2C6;))/106'4#5 Â&#x2DC; +/'4 Â&#x2DC; 8'05-6+..8'4-#&

VWRU YRO\PGHO HQHUJLVQnO HIIHNWLY

'HVLJQNnSD PHG YRO\PGHO I|U FHQWUDOYHQWLODWLRQ PHG VWRU RVXSSInQJQLQJ 8WUXVWDG PHG GLPEDUD OHGOLJKWV RFK PRWRUGULYHW VSMlOO PHG WLPHUIXQNWLRQ (QNHO LQVWDOODWLRQ RFK LQVSHNWLRQVYlQOLJ BesĂśk oss pĂĽ Nordbygg A44:10

el. 040-16 40 50

Ă¤

999T59'/#g64#&+0)T5'

Tel. 040-16 40 50

www.swema-trading.se

7RYHQFR $% %R[ 6 +HGHVXQGD 7HOH )D[ LQIR#WRYHQFR VH ZZZ WRYHQFR VH

SĂ&#x201E;KERHET

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

KrĂśnika med Jan-Peter Alm:

MĂ¤ngdbrotten Â ger Â polisen Â problem Â Â â&#x20AC;&#x201C; Â och Â sĂ¤kerhetsbranschen Â mĂśjligheter Aldrig nĂĽgonsin har mĂ¤ngdbrotten, eller som de numera kallas, miljonbrotten, diskuterats sĂĽ intensivt som nu under ĂĽrets fĂśrsta mĂĽnader. Sedan Leif G W Persson och Camilla Kvartoft i tv-programmet Veckans Brott uppmanat mĂ¤nniskor att skicka in exempel pĂĽ hur polisen hanterat brottsanmĂ¤lningar har det kommit in tusentals. Det ena mer uppseendevĂ¤ckande Ă¤n det andra. I en tid nĂ¤r mĂ¤nniskor i stĂśrre utstĂ¤ckning Ă¤r utlĂ¤mnade ĂĽt att klara sig sjĂ¤lva, Ă¤r sĂ¤kerhetsbranschen en vinnare. Polisen har fĂĽtt befogad kritik, ĂĽtminstone om man ser till alla reaktioner som kommit in. Gemensamt fĂśr mĂĽnga Ă¤r en besvikelse Ăśver polisens ointresse fĂśr deras fall, och att Ă¤renden ofta lagts ner, trots att brottsoffren sjĂ¤lva gjort egna undersĂśkningar och sĂśkt reda pĂĽ misstĂ¤nkta. Det allvarligaste Ă¤r dock hur mĂĽnga som inte lĂ¤ngre tycker det Ă¤r nĂĽgon idĂŠ att kontakta polisen efter ett brott. Och polisen har fĂĽtt fĂśrsĂśka fĂśrklara sig. Rikspolischefen

I en debattartikel i Dagens Nyheter i slutet av februari skrev rikspolischefen Bengt Svensson â&#x20AC;&#x201C; Vi behĂśver modernisera vĂĽr IT-struktur och utveckla ledarskapet inom polisen. Men vad som framfĂśr allt Ă¤r viktigt Ă¤r att vĂ¤sa utredningsverksamheten nĂ¤r det gĂ¤ller mĂ¤ngdbrotten.

Allt bottnar i att mĂ¤ngdbrotten stĂĽr fĂśr ungefĂ¤r 1 miljon av de totalt drygt 1,4 miljon brott som polisanmĂ¤ldes 2011, vilket Ă¤r en Ăśkning med cirka 46Â 000 brott eller 3 procent jĂ¤mfĂśrt med 2010. Antalet anmĂ¤lda stĂśld- och tillgreppsbrott Ăśkade fĂśr fĂśrsta gĂĽngen pĂĽ tio ĂĽr. Nu stĂĽr 39 procent av den anmĂ¤lda brottsligheten 2011 fĂśr olika typer av stĂśldbrott, enligt BrottsfĂśrebyggande RĂĽdet, BrĂĽ. Stort problem

Ett stort problem kvarstĂĽr. Det handlar dĂĽ om att sĂĽ vĂ¤ldigt fĂĽ av mĂ¤ngbrotten klaras upp. Och dĂ¤r talar just diskussionen under ĂĽrets fĂśrsta mĂĽnader sitt tydliga sprĂĽk. Tusentals mĂ¤nniskor kĂ¤nner sig besvikna Ăśver att polisen inte ens bryr sig om att utreda Ă¤ven brott dĂ¤r det finns mĂśjligheter. Detta trots att det aldrig funnits sĂĽ mĂĽnga poliser i Sverige som just i vĂĽra dagar. I slutet av februari publicerade BrĂĽ resultatet av den Nationella TrygghetsundersĂśkningen, NTU, som bygger pĂĽ intervjuer med ett urval av 20 000 personer i ĂĽldrarna 16-79 ĂĽr. UndersĂśkningen mĂ¤ter allmĂ¤nhetens utsatthet fĂśr brott och erfarenheter av kontakter med rĂ¤ttsvĂ¤sendet, samt allmĂ¤nhetens upplevda trygghet och fĂśrtroende fĂśr rĂ¤ttsvĂ¤sendet. Resultatet visar att de boende i Sverige generellt sett kĂ¤nner sig trygga och i liten

utstrĂ¤ckning oroar sig fĂśr att utsĂ¤ttas fĂśr brott. Kvinnor upplever i hĂśgre grad Ă¤n mĂ¤n att deras livskvalitet pĂĽverkas av otrygghet och oro fĂśr brott. TvĂ¤rt emot vad som framkommit i den nu aktuella debatten visar NTU ocksĂĽ att polisen Ă¤r den myndighet som allmĂ¤nheten har stĂśrsta fĂśrtroendet fĂśr. NĂ¤ra tvĂĽ av tre av de tillfrĂĽgade uppger att de har stort fĂśrtroende fĂśr polisen. SĂ¤kerhetsinsatser

Vad kan jag hjĂ¤lpa dig med? Hyresjuridik BostadsrĂ¤ttsjuridik Arrende och servitut Entreprenadjuridik AvtalsrĂ¤tt

Kontakta Nils Tel 031-730 74 11 E-post lansing@lawsolution.se

Din affĂ¤rsjurist Tel. vx 031-730 74 00 eller 08-563 054 80 info@lawsolution.se www.lawsolution.se GĂśteborg, Stockholm, MalmĂś

t &O NPUJWFSBE HĂ&#x160;SOJOHTQFSTPO t -Ă&#x160;NQMJHU PCKFLU t "WTBLOBE BW wLBQBCMBw WĂ&#x160;LUBSF Det tvĂĽ fĂśrsta Ă¤r nĂĽgorlunda lĂ¤tta att fĂśrstĂĽ, medan begreppet kapabla vĂ¤ktare kan krĂ¤va en extra kommentar. Det handlar dĂĽ om social kontroll, Ăśvervakningskameror och att mĂ¤nniskor finns ute i vĂĽra miljĂśer. Enligt kriminologerna begĂĽs inga brott om inte dessa tre fĂśrutsĂ¤ttningar Ă¤r uppfyllda. Traditionellt har sĂ¤kerhetsbranschen fokuserat mest pĂĽ att sĂĽ lĂĽngt som mĂśjligt begrĂ¤nsa tillfĂ¤llen att begĂĽ brott â&#x20AC;&#x201C; alltsĂĽ att utgĂĽ frĂĽn objektet och planera skyddsĂĽtgĂ¤rderna utifrĂĽn detta. HĂ¤r finns det anledning att hĂśja blicken en aning och kanske ocksĂĽ vĂ¤ga in de andra tvĂĽ fĂśrutsĂ¤ttningarna i sĂ¤kerhetsarbetet. Felson gĂĽr ocksĂĽ ett steg vidare och fĂśrklarar objektets lĂ¤mplighet med fyra punkter. Det handlar dĂĽ om t 0CKFLUFUT WĂ&#x160;SEF VUJGSĂ&#x152;O ett gĂ¤rningsmannaperspektiv t 0CKFLUFUT USĂ&#x161;HIFU o PN det Ă¤r stort, tungt, svĂĽrt att flytta t 0CKFLUFUT TZOMJHIFU PN det Ă¤r lĂ¤tt att urskilja t 0CKFLUFUT UJMMHĂ&#x160;OHMJHIFU o om det Ă¤r lĂ¤ttĂĽtkomligt

Det Ă¤r alltsĂĽ en komplicerad bild som vĂ¤xer fram. Och allt detta mĂĽste pĂĽ olika sĂ¤tt vĂ¤gas in ocksĂĽ i det sĂ¤kerhetsarbete som bedrivs inom fĂśretag och myndigheter. Eftersom verkligheten blir allt mer komplicerad krĂ¤vs bredare kompetenser kring sĂ¤kerhetsarbetet Ă¤n fĂśrr. Kanske t o m fler kompetenser Ă¤n som Ă¤r rimligt att en och samma person kan behĂ¤rska. Det krĂ¤vs alltid kloka och fĂśrnuftiga sĂ¤kerhetsinsatser fĂśr att hĂĽlla brottsligheten stĂĽngen. Och dĂĽ krĂ¤vs goda kunskaper hos sĂĽvĂ¤l sĂ¤ljare som kĂśpare av sĂ¤kerhetssystem. Utbudet av bra och effektiva skyddsĂĽtgĂ¤rder Ă¤r idag JAN-PETER inget problem och tillvĂ¤xten SĂ¤kerhetsbraschen gĂĽr bra ALM gĂĽr i rasande takt. Det gĂ¤lOcksĂĽ detta kan vara vetler dĂĽ framfĂśr allt system tigt att ha i bakhuvudet vid och produkter som handlar planering av det fĂśrebygSĂ¤kerhetskonsult. om nya tekniska landvingande sĂ¤kerhetsarbetet. ningar. Inbrottslarmen, pasAldrig nĂĽgonsin har invessersystemen och inte minst teringar i brottsfĂśrebygkamerasystemen blir alltmer gande system och lĂśsningar avancerade och kompetenta. varit hĂśgre Ă¤n just nu. Nya fĂśretag vĂ¤xer upp som SĂ¤kerhetsbranschen gĂĽr helt specialiserar sig pĂĽ sĂ¤ker fĂśrvaring av kĂ¤ns- enkelt som tĂĽget. Nya aktĂśrer ser dagens lig information som inte fĂĽr komma i orĂ¤tta ljus i en takt som vi inte sett nĂĽgon gĂĽng hĂ¤nder. Flera av Sveriges mĂĽnga bergrum tidigare. Ska vi nĂĽgonsin komma till rĂ¤tta har fĂĽtt ett nytt anvĂ¤ndningsomrĂĽde som med miljonbrotten behĂśvs ett fruktbart sĂ¤ker fĂśrvaringsplats av kĂ¤nslig informa- samarbete mellan alla brottsfĂśrebyggande tion. Men det rĂ¤cker inte. SĂ¤kerheten mĂĽste parter. FĂśretag och organisationer ska fĂśralltid projekteras med fĂśrnuft och utifrĂĽn en stĂĽs ta sin del av ansvaret, de som tillhanvĂ¤l genomfĂśrd analys av de risker som finns. dahĂĽller sĂ¤kerhetsprodukter och tjĂ¤nster sin Och dĂ¤r krĂ¤vs alltid ett samarbete mellan del. Men sĂĽvĂ¤l privatpersoner som fĂśretag kĂśpare och sĂ¤ljare fĂśr att ĂĽtgĂ¤rderna ska bli behĂśver kunna rĂ¤kna med att polisen i lyckosamma. stĂśrre utstrĂ¤ckning kommer att sĂ¤tta miljonbrotten i fokus att som rikspolischefen Bengt Svensson lovat vĂ¤ssa utredningsAmerikanska kriminologer Redan i slutet av 1970-talet lanserade de verksamheten nĂ¤r det gĂ¤ller miljonbrotten. bĂĽda amerikanska kriminologerna Marcus Jan-Peter Alm, SĂ¤kerhetskonsult Felson och Lawrence Cohen rutinaktivitetsteorin som sedan dess fĂĽtt ett allt stĂśrre genomslag, Ă¤ven i det praktiska brottsfĂśrebyggande arbetet. Enligt teorin krĂ¤vs tre fĂśrutsĂ¤ttningar fĂśr att ett brott ska uppstĂĽ:

JURIDIK

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Krönika med Jonas Öjelid:

Vattenskador i lägenheter och lokaler När en hyresgäst använder sin bostad eller sin lokal är det inte ovanligt att det under hyrestiden kan uppstå slitage och skador i lägenheten eller lokalen, särskilt om hyresförhållandet pågår under en längre tid. En typ av skada som kan medföra särskilt stora skador är vattenskador. I denna krönika ska vi därför titta närmare på vilket ansvar en hyresgäst har för uppkomna skador och vad en hyresvärd måste tänka på om det skulle uppstå tvist om vem som ansvarar för en inträffad skada. Ansvaret för skador

Om en hyresgäst orsakar en skada i sin lägenhet eller lokal så är hyresgästen skyldig att ersätta skadan. Hyresgästen ansvarar alltså inte för skador som uppkommer utan att hyresgästen har varit vårdslös. Ett exempel på detta är ett rättsfall där hyresgästens akvarium gick sönder och orsakade omfattande vattenskador i lägenheten. Eftersom hyresgästen i detta fall inte ansågs ha varit vårdslös behövde hyresgästen inte heller ansvara för skadan. Hyresgästen är däremot skyldig att genast informera hyresvärden om det finns en skada i lägenheten eller lokalen som inte har orsakats av hyresgästen men som måste åtgärdas omgående för att inte innebära stora följdskador, t ex läckande vattenledningar. Om inte hyresgästen gör detta blir han eller hon skadeståndsskyldig för den skada som hade kunnat undvikas genom att hyresgästen meddelat hyresvärden om skadan. Vem ska bevisa vad?

Vem som bär ansvaret för en viss skada behöver inte vara samma sak som vem som i slutändan får ersätta skadan. Om hyresvärd och hyresgäst inte

kan enas om vem som ska betala åtgärdskostnaden och tvisten istället avgörs av domstol, har hyresvärden som utgångspunkt bevisbördan för att skadan har uppstått under den tid som hyresgästen hyrt lägenheten eller lokalen. Normalt sett kan hyresvärden bevisa att skadan har uppkommit under hyrestiden genom att visa upp besiktningsprotokoll för tiden före tillträdet respektive efter avflyttningen. Om skadan är en sådan skada som typiskt sett uppkommer på grund av att hyresgästen är vårdslös så utgår man från att hyresgästen också har orsakat skadan. Exempel på skador som typiskt sett beror på hyresgästens vårdslöshet är skador i lägenheten på grund av hyresgästen använt alldeles för stora vattenmängder på ett parkettgolv eller att hyresgästen inte har följt en ordningsregel i hyresavtalet. Om hyresgästen då inte kan visa att det finns en annan rimlig förklaring till skadan än att hyresgästen själv har orsakat den, får hyresgästen stå för kostnaden. Slutsats

JONAS ÖJELID

För att säkert kunna visa att skadan har uppstått under hyrestiden bör hyresvärden ha som rutin att alltid besiktiga lägenheten eller lokalen vid byte av hyresgäst. Om det skulle uppstå en tvist med hyresgästen om vem som bär ansvaret för en inträffad skada är det lämpligt att kontakta jurist för bedömning av om bevisningen är tillräckligt stark för att ta tvisten med hyresgästen till domstol.

Affärsjurist Law & Solution

Jonas Öjelid, affärsjurist Law & Solution

Få trender inom fastighetsjuridiken men flera utbildningar och fem råd Jonny Flodin är universitetsadjunkt i Fastighetsrätt vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Just nu arbetar han med frågor som rör civilrätt, det vill säga köp, hyra och pantsättning av fastigheter. Som ett litet biprojekt sysslar han även med urminnes hävd.

Det som är aktuellt just nu inom fastighetsjuridik verkar inte vara så mycket att orda om. – Det mesta ligger stabilt, det händer inte så mycket, men på sistone har det varit vissa ändringar för de allmännyttiga bostadsbolagen, när det gäller hyressättningar, säger Jonny Flodin.

Lagstiftningen ändrades den 1 januari 2011, men det är svårt att veta vad den innebär i praktiken. Tanken är att de allmännyttiga bostadsbolagen ska drivas efter affärsmässiga principer. – Det påverkar hyressättningen för hela bostadsmarknaden, säger Jonny Flodin. Det pågår också ett arbete med den svårtillgängliga hyreslagstiftningen, där man funderar på att redigera om den och lyfta ur den ur jordabalken En tredje aktuell fråga är ägarlägenheter, som tilläts år 2009, men inte varit någon omedelbar succé i Sverige. De är ännu så länge enbart tillåtna i nyproduktion. Men i den senaste budgetpropositionen finns det med att man eventuellt ska tillåta ombildning till ägarlägenheter.

– Det har jag stött på intresse för, säger Jonny Flodin. Få trender

När det gäller vilka trender Flodin kan se inom fastighetsjuridiken i år är det ganska tunt: – Ärligt talat, inte några alls. Lagstiftningsmässigt sker inte så mycket i dagsläget, så jag har inte några synpunkter på det ännu. Men han kommer på en liten trend, trots allt: – Det finns en utredning utan lagförslag om hur man får till stånd en friare andrahandsuthyrning av bostadsrätter, för att lindra bostadsbristen i framförallt Stockholm. Den kommer att beröra civilrättsliga delar. Utbildningar

Jonny Flodin, universitetsadjunkt i Fastighetsrätt vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

För fastighetsförvaltare finns flera utbildningar som ska täcka behoven, bland annat vid KTH. I grund och botten handlar det om lagstiftning som sätter spelregler för vad man kan förhandla om. Man betonar behovet av en god kunskap om det underliggande regelsystemet. – Friheten till kreativa lösningar är inte så stor som man vill, säger Jonny Flodin. Systemet sätter spelreglerna för förhandlingarna. Det gäller för både bostäder och lokaler. Till studenterna i Fastighetsrätt koncentrerar sig universitetsadjunkten främst på tre olika frågor: Fastighetsköp som beskriver olika sätt att förvärva fastigheter, inte bara köp utan också genom köp av till exempel aktier. Sedan handlar studierna om hyresrätt inom ramen för en bredare blick med lite servitut också. Det tredje området handlar om

säkerhet, pantsättning och utmätning av fastigheter men där finns även med en del bostadsrätt. Nytt för detta läsår är en kandidatutbildning i fastighetsutveckling med fastighetsförmedling om 180 poäng, för den som siktar på att bli fastighetsutvecklare eller mäklare. Det är en kurs med fördjupning i hyres- och bostadsrätt och en kurs i entreprenadrätt bland annat. Fredrik Moback

Fem råd till en fastighetsförvaltare: 1. Se till att du har en bra grund och kan huvudreglerna i hyreslagstiftningen. Det gäller att veta när man ska fråga expertis. Ser du inte när det uppkommer problem, då blir det problem. 2. Jobba med standardavtal. Gör inte avsteg från mallarna utan att veta vad du håller på med utan följ proceduren och mallarna där man är säker. 3. Det är viktigt att dokumentera alla diskussioner och förhandlingar. 4. Skapa en intern kunskapsbank där du tar upp problem du har stött på. På så sätt kan man hitta lösningar internt. 5. Att hålla sig à jour med den utveckling som sker och gärna delta i fortbildning. Källa: Jonny Flodin, universitetsadjunkt i Fastighetsrätt vid KTH.

FASTIGHETSMARKNADEN

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Hur man pratar ekonomi så folk förstår Dagens samhälle ställer allt högre krav på individens eget ekonomiska ansvarstagande. Företagsekonomen Charlotta Bay har i en avhandling vid Uppsala universitet undersökt hur regeringen, ett svenskt pensionsbolag och tv-programmet Lyxfällan kommunicerar privatekonomiska budskap. Avhandlingen visar att ekonomisk information måste genomgå en rad översättningar som gör den tillgänglig och relevant för människor.

I en tid då de ekonomiska kriserna duggar tätt ställs allt högre krav på individens eget ekonomiska ansvarstagande och hennes förmåga att leva upp till dessa krav. Eftersom vi alla, mer eller mindre ofrivilligt, har tvingats in på den finansiella marknaden i form av att vi ofta måste köpa vår bostad, låna till studier, spara till vår egen pension, investera pengar i fonder och aktier, och köpa saker på kredit menar vissa samhälleliga företrädare att vi måste lära oss att ta bättre hand om våra privata finanser. Sms-lån som inkomstkälla

I Charlotta Bays avhandling studeras en rad aktörer som har att göra med vanliga människor som inte lever upp till dessa krav. Människor som inte alltid förstår siffror eller som förstår dem annorlunda. Människor som tycker att matematiska enheter såsom procentsatser är svårt, eller som inte kan räkna ut räntan eller ens vet vad ränta är. Människor som tycker att pensionssparande knappast är en här-och-nu-fråga, som betraktar sms-lån som en inkomstkälla. Kanske kan man vifta undan de här exemplen som exceptionella undantag. Men fak-

tum är att en halv miljon svenskar är skuldsatta, enligt Kronofogdens uppgifter, och 18 procent av befolkningen bedömer själva att de har svårt att betala sina räkningar – varje månad. Och utanför landets gränser är den ekonomiska analfabetismen, som OECD och EU kallar den, än värre. Så hur gör man då? Hur får man människor att ta ökat ansvar för sin egen privatekonomi? Lyxfällan

Genom att följa tre olika aktörer - den svenska regeringen; livsstilsprogrammet ”Lyxfällan”; samt ett svenskt pensionsbolag – och deras försök att kommunicera privatekonomiska budskap söker Charlotta Bay

svar på hur finansens språk och tänkande flyttar in hos medelsvensson med syftet att få ekonomi att spela en större roll. Hon har särskilt undersökt hur dessa aktörer har valt att förpacka siffror och ekonomisk information på ett för privatpersoner begripligt sätt. I motsats till en stor andel forskning inom redovisning som pekar på hur siffror och ekonomisk information styr och påverkar människors handlande, visar Charlotta Bays forskning att det inte alltid är givet att det förhåller sig så. – Min forskning visar att om ekonomisk information ska ha effekt på människors sätt att hantera sina finanser så måste människor först förstå den, och denna förståelse anses

inte enbart vara avhängig tekniska kunskaper såsom ekonomiska begrepp och räknefärdighet, säger Charlotta Bay, i ett pressmeddelande. Översättningar krävs

Hon menar istället att ekonomisk information måste genomgå en rad översättningar som gör den tillgänglig och relevant för människor. Denna översättning måste avgöras av det sammanhang som den ekonomiska informationen för tillfället ingår i så att det sätt på vilket man väljer att prata ekonomi passar den aktuella målgruppen. Källa: Uppsala Universitet

När olyckan är framme är vi också det Ocab räddar värden, hjälper människor och värnar om miljön. Det finns tyvärr alltför många besvärliga tillfällen. Som när rören i köket springer läck och fuktskyddet i badrummet havererar. Eller när källaren svämmar över, taken läcker och fuktskyddet brister. För att inte tala om tiden efter en brand – när lösöre måste saneras och bostaden återställas. Eller när fastigheten måste saneras från pcb, asbest och mögel. Då är Ocab bra att ha till hands. Vi är ett rikstäckande saneringsföretag med lokal närvaro och kännedom. Ett samtal och du har hjälp av både trevliga och kunniga tekniker och andra specialister. Med Ocab har du en partner i fastighetsförvaltningen som räddar dina värden när olyckan varit där. Läs mer på ocab.se. Där hittar du alla dina kontakter.

4"/&3*/( t 3&/(½3*/( t "7'6,5/*/( t #:((/"%4.*-+½ t +063

www.ocab.se

FASTIGHETSMARKNADEN

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

Umeå kommun avyttrar Umestan företagspark Newsec har varit transaktionsrådgivare i samband med att Umeå kommun avyttrar Umestans företagspark. Köparen, fastighetsbolaget Lerstenen tillsammans med investerare, betalar 470 miljoner kronor i underliggande fastighetsvärde för cirka 55 000 kvadratmeter uthyrningsbar yta samt 20 000 kvadratmeter garanterade byggrätter.

Fastigheten passar mycket väl in i Lerstenens strategi att förvalta och utveckla fastigheter i Umeå. Fastigheten har unika kvaliteter med sitt läge, som mer och mer integreras i Umeås centrum, och med mycket god tillgång till parkeringsplatser. Vidare bidrar fastighetens vackra miljö och goda standard till att det är trivsamt att ha arbetsplatsen på Umestan. – Därmed har vi fullgjort kommunfullmäktiges uppdrag att sälja Umestan och det är glädjande att Umestan förvärvades av lokala och regionala investerare, säger kommunalrådet och ordföranden för Umeå Kommunföretag AB, Lennart Holmlund, i ett pressmeddelande. Avtalet avser samtliga aktier i bolaget som äger fastigheten Umeå Stadsliden 3:10 och tillträde sker omgående. – Det har varit en stimulerande transaktionsprocess och vi uppskattar det förtroende som Umeå kommun visat oss som rådgivare, säger Newsecs projektledare Diana Häglund, i samma pressmeddelande. Källa: Newsec

Fastighets- marknaden blir varmare Även om marknaden ser ut som den gör just nu tycker jag personligen att det är ett väldigt bra tillfälle att spara pengar i fastigheter just nu, skriver fmab.nu på sin hemsida.

FAKTA

Marknaden för lokaler och liknande är rätt iskall just nu, men spås bli glödhet till sommaren när många planerar att byta upp sig till lite större lokaler. Många företag brukar låna pengar för att köpa nya fastigheter, och vad är det som då säger att vi inte ska investera i fastigheter? Ingenting! Alltså, har du lite kapital som ligger och “skräpar” så se till att investera dem i fastigheter nu innan det är för sent! Källa: Uppsala Universitet

Newsec – The Full Service Property House in Northern Europe – erbjuder fastighetsägare, investerare och lokalanvändare ett helhetsutbud av tjänster via affärsområdena Advice, Asset Management och Transactions. Newsec grundades 1994 och är partnerägt. Koncernen har egen verksamhet i sex länder, över 500 medarbetare och omsätter cirka 600 MSEK. Newsec genomför årligen hundratals uppdrag och förvaltar över tusen fastigheter. Genom den stora volymen, lokal närvaro samt bredden och djupet inom de olika verksamheterna erhålls stor kunskap om fastighetsmarknaden i norra Europa. Källa: Newsec

® Få korrekta offerter med RenoSens och sänk dina renoveringskostnader!

1) Uppstartsmöte

2) Projektplan

3) Inspektion

4) Provtagning

5) Analys

6) Resultat levereras

RenoSens

STANDARD

EXTENDED

PIPE

Projektledning

Uppstartsmöte och analys

Provtagning & bedömning av skadeutredare

Transport av prover

Mögel-, PCB-, asbest- och radonanalys

Mögel- och asbestanalys

Rapport

Efterkontroll av alla utförda analyser

7) Efterkontroll

Vad är RenoSens? RenoSens är ett sätt att snabbt, enkelt och kostnadseffektivt göra förtida kvalitativa analyser för att detektera farliga ämnen och bestämma skadeutbredningen på en byggnad som skall renoveras för att göra renoveringen så snabb, miljövänlig och billig som möjligt. Läs mer om hur vi kan hjälpa just dig och ditt företag på www.RenoSens.se!

Allt okej, ingenting hittat Ämnen som kräver särskild saneringsutrustning Mögel PCB

Radon Asbest

Fukt

Mögelanalys Asbestanalys PCB analys Radonanalys

www.RenoSens.se

FASTIGHETSMARKNADEN

I nĂ¤sta nummer av FastighetsfĂśrvaltaren I nummer 4 av FastighetsfĂśrvaltaren har vi flera spĂ¤nnande nyheter att berĂ¤tta om. FĂśrutom vĂĽra stĂĽende vinjetter har vi flera intressanta teman.

Vi berĂ¤ttar mer om FastighetsfĂśrvaltardagarna i Stockholm men Ă¤ven om SkyddsmĂ¤ssan den 18 till 21 september. Under temat Belysning/fasadbelysning/utebelysning berĂ¤ttar vi om att kvicksilverlampan nu fasas ut. HĂ¤r fĂĽr vi ocksĂĽ reda pĂĽ hur Karlshamns kommun behovsanpassar sin gatubelysning. Vi berĂ¤ttar ocksĂĽ om sjukhus i USA som sparar energi genom att gĂĽ Ăśver till LED. Under vinjetten TillgĂ¤nglighet kommer vi att berĂ¤tta om flera intressanta nyheter frĂĽn HjĂ¤lpmedelsinstitutet. Avfallshantering/ĂĽtervinning berĂ¤ttar om Helsingborgs miljĂśarbete som inspirerar Chile. Men vi fĂĽr ocksĂĽ reda pĂĽ Poolia och Diligentia som sĂ¤ger sig vara fĂśrst i Sverige med branschens grĂśna avtal. I JĂ¤rfĂ¤lla blir det nya troligen SvanenmĂ¤rkta hus, som vi berĂ¤ttar om under vinjetten Fasad/tak isolering. Vi Ăśnskar alla vĂĽra lĂ¤sare en glad sommar. Fredrik Moback RedaktĂśr FastighetsfĂśrvaltaren

40 PRELOA D

Nr 3 2012 | www.fastighetsforvaltaren.se

AllTele Â breddar Â sig Â ytterligare FjolĂĽrsfĂśrvĂ¤rvet Ventelo lyfter omsĂ¤ttningen men integreringen av fĂśrvĂ¤rvet innebĂ¤r utmaningar fĂśr AllTele, som visade en fĂśrlust fĂśr ĂĽrets fĂśrsta kvartal. Samtidigt har en ny verksamhet som kommunikationsoperatĂśr startats.

VentelofĂśrvĂ¤rvet, AllTeles hittills stĂśrsta fĂśrvĂ¤rv, har inneburit stora omstĂ¤llningar bĂĽde nĂ¤r det gĂ¤ller fĂśrsĂ¤ljning, och produktion samt fĂśrĂ¤ndrade krav pĂĽ AllTeles organisation. Under fĂśrsta kvartalet 2012 genomfĂśrdes dĂ¤rfĂśr ett antal byten och nyrekryteringar pĂĽ ledande poster. Under den Ăśversyn som tog vid efter tilltrĂ¤det har man identifierat mindre lĂśnsamma affĂ¤rer som nu avvecklas. AllTele varnar fĂśr att de hĂ¤r avvecklingarna kommer att pĂĽverka omsĂ¤ttningen kortsiktigt.Â PĂĽ lĂ¤ngre sikt rĂ¤knar man dock med att ĂĽtgĂ¤rden ska stĂ¤rka bolagets marginaler. Siffrorna fĂśr det fĂśrsta kvartalet 2012 i sammandrag: OmsĂ¤ttning: 199,5 Mkr (112,8) Resultat efter finansnetto: -0,7 Mkr (-1,3) Vinst per aktie: -0,04 kr (0,08) KassaflĂśdet under fĂśrsta kvartalet var negativt om -12,4 miljoner kronor, att jĂ¤mfĂśra med ett positivt kassaflĂśde om 28,6 miljoner kronor motsvarande kvartal i fjol. Starkt bidragande var en avslutning av Ventelos tidigare fakturabelĂĽning pĂĽ 28,3 miljoner kronor. Dessutom upplĂśste AllTele omstruktureringsreserver och minskade leverantĂśrsskulder. JĂ¤mfĂśrt med ĂĽrsskiftet har de kortfristiga skulderna minskat med 99,6 miljoner kronor.

I likhet med de betydligt stĂśrre konkurrenterna Telenor och Telia har AllTele startat en verksamhet som kommunikationsoperatĂśr. Som en pusselbit i den hĂ¤r nya inriktningen anvĂ¤nds Kramnet, som fĂśrvĂ¤rvades i slutet av 2009. Bolaget gĂśrs nu om till en renodlad kommunikationsoperatĂśr, Kramnet KO. FĂśrsta nĂ¤tet att gĂĽ in i Ă¤r Kramfors dĂ¤r driften togs Ăśver frĂĽn och med den 1 maj 2012. AllTele rĂ¤knar med att Ăśppna KramforsnĂ¤tet fĂśr ytterligare tjĂ¤nsteleverantĂśrer under tredje kvartalet i ĂĽr. Den organiska tillvĂ¤xten fortfarande ett frĂĽgetecken

AllTeles organiska tillvĂ¤xt Ă¤r alltjĂ¤mt ett frĂĽgetecken. Bolaget har som mĂĽl att fortsĂ¤tta vĂ¤xa via fĂśrvĂ¤rv, samt via organisk tillvĂ¤xt. Det senare hĂ¤nfĂśrs huvudsakligen till fĂśretagssektorn. Bland privatkunderna stĂĽr det mera stilla. Under fĂśrsta kvartalet tecknades ett avtal med ICT Trafikverket som ger AllTele rikstĂ¤ckande tillgĂĽng till Sveriges stĂśrsta fiberoptiska nĂ¤t. MĂĽlet Ă¤r att ge runt 100-talet mindre kommuner en fĂ¤rdigpaketerad fiberbaserad stadsnĂ¤tslĂśsning. I fĂśrsta hand satsar man pĂĽ att serva orter med 150 hushĂĽll eller fler.

som kommunikationsoperatĂśr via Kramnet. Av Sveriges 290 kommuner har drygt 120 inte resurser att sjĂ¤lva bygga ut en fiberbaserad samhĂ¤llsservice. AllTele kommer som tjĂ¤nsteoperatĂśr att tillhandahĂĽlla kompletta 3-play tjĂ¤nstepaket i nĂ¤ten, men Ă¤ven bjuda in andra tjĂ¤nsteoperatĂśrer i en Ăśppen stadsnĂ¤tslĂśsning. AllTele rĂ¤knar med att starta projekt inom samarbetet med ICT redan under innevarande kvartal. Fler fĂśrvĂ¤rv att vĂ¤nta i ĂĽr

Den fortsatta tillvĂ¤xten kan emellertid vĂ¤ntas vara fĂśrvĂ¤rvsberoende. FĂśr att nĂĽ det finansiella mĂĽlet om en omsĂ¤ttning pĂĽ 1,7 miljarder kronor senast vid utgĂĽngen av 2014 behĂśver AllTele fortsĂ¤tta fĂśrvĂ¤rva i rask takt. MĂĽlet innebĂ¤r en genomsnittlig omsĂ¤ttningstillvĂ¤xt pĂĽ ungefĂ¤r 25 procent per ĂĽr. AllTeles VD Ola Norberg bekrĂ¤ftar att vi sannolikt kommer att fĂĽ se ytterligare ett antal stĂśrre och mindre fĂśrvĂ¤rv under 2012. KĂ¤lla: AllTele

Fastighetsmarknaden

Det AllTele vill uppnĂĽ Ă¤r att bredda sin verksamhet inom stadsnĂ¤ts- och fastighetsmarknaden mot kommuner, fĂśretag och privata kunder. Satsningen gynnas av den under kvartalet uppstartade verksamheten

( # & !'!)( ! " ! '((&, '( # ! ! ! "

# ! '( ( # /'( &0' * # - ! % $#

! +

- " ! %$'(" '( & '( ' - #( &# ( *** '( '

www.fastighetsforvaltaren.se

BRANSCHTORGET ARBETSVERKTYG Proffsmagasinet Svenska AB Hos oss köper du mätinstrument och verktyg av kända märken till bra priser, t.ex fuktmätare, avståndsmätare, värmekameror etc. Vi skickar din order med paket inom hela Sverige eller så hämtar du ditt paket i vår butik i Stockholm. Tel: 08-344700 info@proffsmagasinet.se www.proffsmagasinet.se 3.2 Claim We say what we do:

AVFUKTNING

we deliver perfect humidity

BIOENERGI

ENERGIBESPARING

Swebo Bioenergy

Bauer Watertechnology AB

Hela Sverige Bioenergisystem för flis, pellets upp till 5000 kW prefabricerade värmecentraler. Distributör för Österrikiska helautomatiska GILLES värmepannor. Kontakt: Mobil: E-post: www.

BORRNING ENERGIBORRNING

Geoborr Geoenergi AB

Stockholmsområdet Vi är specialiserade på energiborrning i storstadsmiljö. Kontakt: Kjell Karlsson Mobil: 070-7470730 E-post: kjell@geoborr.se www.geoborr.se

Tolvsbo Mek & Drill

Medlem i SVEP Hela landet Vi utför entreprenad, vatten och energiborrning. Med moderna maskiner utför vi effektiva och miljöriktiga uppdrag. Kontakt: Stefan Ramquist Tel: 0240-661152 E-post: mekodrill@telia.com www.tmdab.se

BRUNNSBORRNING Avanti System AB

Aridus AB Fabriksgatan 2 S-531 30 Lidköping

T +46 510-665 21 F +46 510-669 15 M +46 706-5190 45

www.aridus.se

E info@aridus.se

BATTERIER/KRAFT Batterigrossisten AB Hela Sverige, Vår ambition är att tillhandahålla produkter som skall passa dig avseende funktion, kvalitet och prestanda! Hela Sverige Kontakt: Mikael Olsson Tel: 08766 75 50 Mobil: 0708-87 34 40 Fax: 08-766 57 25 E-post: mikael@batterigrossisten.com www.batterigrossisten.com

BELYSNING LEDsystem Scandinavia Din leverantör och grossist inom energisnål LED-belysning. Vårt breda LED-sortiment omfattar ljuskällor, downlights, strålkastare, LED-paneler och butiksbelysning. Hela Sverige Kontakt: Kundtjänst Tel: 046-270 12 12 info@ledsystem.se www.ledsystem.se OEM-Automatic AB Levererar slagtåliga & vandalsäkra armaturer för utsatta miljöer. Hela Sverige Kontakt: Samuel Lindqvist Tel: 075-24 24 100 samuel.lindqvist@aut.oem.se www.oemautomatic.se NÖDBELYSNING Kamic Karlstad Automatic AB Vi är din leverantör av professionella lösningar och produkter inom: Nödbelsyning, belysning, UPS/reservkraft, elteknik samt säker elmiljö. Över 25 år i branschen! Hela Sverige www.kamic.se

BERVÄRME Thermovent

Stockholmsregionen med omnejd Bergvärme & Värmepumpar Kontakt: Jerry Kajnäs Tel: 08-62 68 780 Mobil: 0705-14 92 03 E-post: info@thermovent.se www.thermovent.se

FASTIGHETSFÖRVALTAREN NR 3 2012

Hela Sverige Avanti brunnsborrare är certifierade enligt SITAC normer på personnivå. Certifiering betyder säkerhet och kvalitet. Hitta din lokala certifierade brunnsborrare direkt på: www.avantisystem.se

BYGGMÄSTARE Favoritbygg & Städ & Flytt i Stockholm AB Inne- och utomhusarbeten, badrum och köksrenovering. Storstockholm Kontakt: Robert Puchaz Mobil: 0739-124066 E-post: info@favoritbygg.se www.favoritbygg.se

ENERGI

Hela Sverige Bauer PipeJet® rensar alla rörsystem från avlagringar, skyddar mot korrosion samt sänker energiförbrukningen. Naturligtvis utan kemikalier! Kontakt: Torbjörn Almroth E-post: info@bauer-wt.com Hemsida: www.bauer-wt.com Telefon: 08-580 380 66

Wilhelmsen Callenberg AB

Västra Götalands län Ombyggnation och service av hissar. Även väg- och gatubelysning, elinstallationer och tele. Kontakt: Nicklas Holme Tel: 0522-68 68 70 E-post: nicklas.holme@wilhelmsen.com www.wilhelmsen.com

ISOLERING

FUKTSANERING Ocab i Stockholm AB

Stockholms län Fuktsanering-utredning, läcksökning m.m. Kontakt kontor syd: Mikael Janson Tel: 08-534 702 50 E-post: mikael.janson@ocab.se Kontakt kontor norr: Michael Lundström Epost: michael.lundstrom@ocab.se www.ocab.se

FÖRVALTNINGSSYSTEM REAL Fastighetssytem

Marknadsledande websystem för ekonomisk fastighetsförvaltning. Kontakt: Björn Reimers. Tel: 0586-42107 Fax: 0523-478 74 E-post: bjorn.reimers@realgood.se www.realgood.se

Nästa generations isolering! Besök oss på www.icynene.se Tilläggsisoleringar | Plåthallar Nybyggnationer | Vindstak svåråtkomliga utrymmen | mm

GEOENERGI Malmberg Water AB

Sverige Energisnåla system med energilagring i grundvatten/berg. Helhetslösningar där energiborrning ingår. Kontakt: Rune Simonsson Tel/mobil: 044-780 18 50 Fax: 044-780 19 90 E-post: rune.simonsson@malmberg.se www.malmberg.se

GOLV Byggelit AB

Hela landet Undergolv för många användingsområden Kontakt: Pär Lundin Tel: 063-272 00, 070-6165010 www.byggelit.se

GRUNDFÖRSTÄRKNING

Belisol

Stockholm med omnejd. Vi har erfarenhet av att arbeta med alla temperaturer, inklusive extremkyla/värme. Kontakt: Niklas Lundborg Tel:08-760 32 70 E-post: info@belisol.se www.belisol.se

JURIDIK Andersson Gustafsson Advokatbyrån Hela landet och internationellt Tel: 08-677 17 00 Fax: 08-677 17 10 E-post: info@advokatag.se www.advokatag.se

KYLSERVICE Söderkyl AB

Försäljning och reparationer av hushålls- och tvättstugemaskiner, kommersiella kylinstallationer samt värmepumpar. Kontakt: Juhani Iloniemi Tel: 08-556 962 00 Fax: 08-556 962 20 E-post: info@soderkyl.se www.soderkyl.se

Ackumulator & Batteri Teknik i Gränna Hela Sverige Vi som leverantör vill förse Dig som kund med de batterier som fyller just Dina behov. Kontakt: Janne Hansson Tel: 0390-303 13 Fax: 0390-300 15 E-post: info@ackumulatorbatteri.se www.ackumulatorbatteri.se

PCB KONSULTER PCB

ENERGIDEKLARATIONER

OCAB i Stockholm AB

Stockholms län PCB-inventering och sanering Kontakt: Johan Andersson Tel: 08-534 702 50 E-post: johan.andersson@ocab.se www.ocab.se

Björklinge Energi Ekonomisk Förening Mellansverige Kvalificierad Ackriditering Nr 7361 Kontakt: Svante Fahlen Tel: 018-678400 Mobil: 070-5370842 svante.fahlen@bjorklingeenergi.se www.bjorklingeenergi.se

Enerdek AB

Södra Sverige Kontrollorgan för utförande av deklarationer Kvalificerad Ackreditering Nr: 7274 Kontakt: Mats Johansson Mob: 0738-24 23 00 E-post: info@enerdek.se www.enerdek.se

OCAB i Stockholm AB

Stockholms län Normal Ackreditering Nr: 7717 Kontakt: Stig Hedlund Tel: 08-534 702 50 E-post: stig.hedlund@ocab.se www.ocab.se

TM-KONSULT AB

Västernorrland, Västerbotten Kvalificerad Ackreditering Nr: 7052 Tel: 0950-238 00 E-post: j.persson@tm-konsult.se www.tm-konsult.se

PLÅT HISSAR Carlsson Hissteknik AB

Småland/Blekinge Försäljning, reparation, service på varu- och handikapphissar. Även dörrautomatik och ramper. Kontakt: Åke Carlsson Tel: 0470-75 70 28 Mobil: 070-568 27 10 E-post: info@hissteknik.com www.hissteknik.com

GMV Sweden AB

Hela Sverige Levererar person- och lasthissar och komponenter för modernisering av hydraulhiss. Kontakt: Henrik Skoog Tel: 0472-456 05 Mobil: 070-220 19 76 E-post: henrik.skoog@gmv.se www.gmv.se

Hydroware Elevation Technology

Hela Sverige Specialister på energieffektivisering av hydraulhissar. Modernisera hissen - Få pengarna tillbaka. Kontakt: Kjell Johansson Tel 0472-451 10, Fax 0472-149 64 E-post info@hydroware.se Fabriksg. 13, 342 32 Alvesta

Belisol

Stockholm med omnejd. Vi utför alla typer av plåtarbeten. Arbeten utförs med plåt i alla tjocklekar och färger, samt koppar och rostfritt. Kontakt: Niklas Lundborg Tel:08-760 32 70 E-post: info@belisol.se www.belisol.se

Skeppshults Plåtslageri

Gislaved med omnejd. Vi arbetar med plåtslageri och ventilation. Kontakt: Dennis Eriksson Tel:0371-363 63 Fax: 0371-363 63 Mob: 0705-831005 E-post: info@skeppshultsplat.com www.skeppshultsplat.com

RELINING J P Relining

Hela Sverige Vi arbetar med och har mångårig erfarenhet av rörinfodring (relining), kamerainspektion, ventilation och ventilationsrengöring. Kontakt: Göran Lund Tel: 031-53 40 04 Mobil: 0708-66 85 41 E-post: info@jprelining.se www.jprelining.se

FASTIGHETSFÖRVALTAREN NR 3 2012

KONSULT

Handen Projektpartner

Hela Sverige Stefan Eurén Projektledning för renovering av industrier samt flerbostadshus. Inriktning på oavbruten produktion samt kvarboende då verksamhet bedrivs. Tel: 076 6279819 Email: stefan@handenpp.se www.handenpp.se

STÄDNING/LOKALVÅRD Systemsanering AB

Stockholm med omnejd Allt inom lokalvård som trappstäd, flyttstäd mm. Låga priser, “rent garanti” sedan 1989. Ex. Flyttstäd 2:a 2600kr, 3-planshus Brf 1100kr/mån. Kontakt: Birgitta Telefon: 08-605 71 60 Mobil:070-114 55 51 E-post systemsanering@sverige.nu

SÄKERHET FALLSKYDD

TAK Torslanda Tak AB

Takrenovering Göteborg med omnejd Kontakt: Christian Petersson Tel: 031-925012 TAKRENOVERING

Torslanda Tak AB

Takrenovering Göteborg med omnejd Kontakt: Christian Petersson Tel: 031-925012 Mobil: 070-9369636 E-post: torslandatak@spray.se www.torslandatak.se

TERMOGRAFERING Arcsite Arkitekt & Byggkonsult

Hela landet Termografering och tryckprovning av byggnader och lokaler, Utbildning och projektering. Tel: 0243-22 36 68 Mobil: 0705-42 65 19 E-post: soe@arcsite.se www.arcsite.se

TRYCKPROVNING Arcsite Arkitekt & Byggkonsult

Hela landet Termografering och tryckprovning av byggnader och lokaler, Utbildning och projektering. Tel: 0243-22 36 68 Mobil: 0705-42 65 19 E-post: soe@arcsite.se www.arcsite.se

TUNG INDUSTRISANERING Ocab Industriservice i Stockholm AB

SANERING FUKTSANERING

OCAB i Stockholm AB

Stockholms län Fuktsanering-utredning, läcksökning m.m. Kontakt kontor syd: Mikael Janson Tel: 08-534 702 50 E-post: mikael.janson@ocab.se Kontakt kontor norr: Michael Lundström LUFTSANERING

Delino/Frigus AB

Hela landet Kontakt: Patrik D´Este Tel: 031-45 61 00 Mobil: 0735-46 37 82 Fax: 031-45 61 18 E-post: patrik.deste@frigus.se www.frigus.se

SOLENERGI Solvicom International AB

Hela Sverige Solfångare och solceller från Himin, en av världens största tillverkare. Kompletta styrsystem, pumpar och tankar för varmvatten m.m. Tel: 0705-68 21 64 E-post: solvicom@telia.com www.energihuset.dinstudio.se

STAMBYTEN/RELINING Sacpipe Connection System

Ett komplett system för rörinfodring i fastighet med flexibelt sömlöst foder. Kontakta våra auktoriserade installatörer för ett etablerat, prisvärt och störningsfritt alternativ till traditionellt stambyte. Tel: 023-79 06 50 E-post: info@sacpro.se www.sacpipe.se

STEGAR

TAWI TAWI AB Kungsbacka: Fasadstegar, stegar för proffs 0300-185 00 info@tawi.se www.tawi.se

SÄKERHET – LÅS/LARM/ÖVERVAKNING LÅSSYSTEM

Bravida Prenad AB

Skåne Län Vi specialiserar oss på passersystem, kameraövervakning CCTV, brand och inbrottslarm. Kontakt: Lars-Conny Henningsson Tel: 042-167400 E-post: lars-conny.henningsson@prenad.se www.prenad.se

Järfälla Låsservice AB

Hela Sverige Vår affärsidé bygger på att möta våra kunders behov inom lås och säkerhetKontakt: Åke Överström Tel: 08-36 77 95 Fax: 08-761 20 89 E-post: info@jarfallalasservice.se www.jarfallalasservice.se AUKTORISERADE LÅSSMEDER-

Puttes Lås & Nyckelservice AB Vänersborg 23 år i branschen Kontakt: Peter Öhlund Tel: 0521-627 45 Fax: 0521-628 86 E-post: puttesnyckel@swipnet.se

Vällingby Låssservice AB

Storstockholm Din auktoriserade säkerhetsleverantör. Lås, passersystem, elektronisk nyckelförvaring. Kontakt: Anita Esselström Tel: 08-89 79 30 Fax: 08-759 61 81 E-post: info@vallingbylas.se www.vallingbylas.se KONSULTATION

Zenita AB

Stockholmsområdet Konsultation, installation & service. Brandlarm, inbrottslarm, passagesystem. Kameraövervakning Integrerade System. Kvalitets och Miljöcertifierade. Kontakt: Stellan Johansson E-post: info@zenita.se www.zenita.se ÖVERVAKNING

Alarmtec Kameraövervakning AB

Hela Sverige Kameraövervakning med uppkoppling till larmcentral. Larmade elstaket och utomhuslarm. Tillfälliga larm och kameraövervakning av byggarbetsplatser. Kontakt: Rajko Grahovac Tel: 031-3033021 info@alarmtec.se www.alarmtec.se

Stockholms län Vi utför högtrycksspolning, torr o våtsugning, slamsugning, (ADR kombi) och containertjänst. Kontakt: Christer Mattsson Tel: 08 534 709 60 Mobil: 0735-75 00 80 Email: christer.mattsson@ocabindustri.se

VATTENLÅS Comtech Control

Hela landet Vi har system som upptäcker läckage och automatiskt stänger vattnet till maskiner, kök, badrum, hela lägenheter eller delar av fastigheten. Vi har levererat system för att förebygga vattenskador i mer än 10 år. Tel: 031 - 42 03 00 E-post: comtech.control@telia.com www.comtech-control.com

VVS Bauer Watertechnology AB

VENTILATIONSRENGÖRING Ocab i Stockholm AB

Stockholms län Kontakt: Bernt-Åke Sahlin Tel: 08-626 21 00 E-post: bernt.sahlin@ocab.se www.ocab.se

VÄRMEPUMPAR Bjarne Rutgersson i Svanesund AB

Västra och södra Sverige Vi plöjer och lägger ner slang för jordvärme. Kontakt: Bjarne Rutgersson Tel: 0304-447 50 Fax: 0304-447 55 Mobil: 0708-55 65 04 E-post: bjarne@jordvarme.se www.jordvarme.se

Thermovent

Stockholmsregionen med omnejd Bergvärme & Värmepumpar Kontakt: Jerry Kajnäs Tel: 08-62 68 780 Mobil: 0705-14 92 03 E-post: info@thermovent.se www.thermovent.se

www.fastighetsforvaltaren.se

B.J. Värmemontage AB

Medlem i SVEP Västerås, Eskilstuna Auktoriserad återförsäljare för Nibe Värmepumpar. Kontaktperson: Bengt Jonasson Tel: 016-34 44 42 E-post: info@bj-varmemontage.se www.bj-varmemontage.se

Elektrokyl Energiteknik AB

Medlem i SVEP Borås – Sjuhärad Auktoriserad återförsäljare för IVT Kontakt: Peter Ljunghammer Tel: 033-205520 E-post: peter.ljunghammer@elektrokyl.se www.elektrokyl.se

Energi och Miljö i Ulricehamn AB

Medlem i SVEP Ulricehamn-Falköping-Borås-JönköpingSvenljunga Installation och service av IVT värmepumpar Kontakt: Patrik Carlbom Mobil: 0705-835657 E-post: patrik@emabulricehamn.se www.emabulricehamn.se

Klimakom AB

Medlem i SVEP Skåne Kontakt: Eskil Johannesson Tel: 040-443680 E-post: klimakom@klimakom.se www.klimakom.se

Klimatkomfort AB

Medlem i SVEP Göteborg-Borås-Sjuhärad Kontakt: Ulf Eklund Tel: 033-284066 E-post: info@klimatkomfort.se www.klimatkomfort.se

Nytorps Rör AB

Medlem i SVEP Stockholmsområdet Vi installerar och servar NIBE värmepumpar. Vi utför även stambyten och allt inom VVS. Kontakt: Ove Grandin Tel: 08-7713347 E-post: ove.grandin@nytorpsror.se www.nytorpsror.se

Riddarkyl AB

Alingsås, Lerum och Storgöteborg Vi är ett IVT Center. Projekterar, säljer, installerar och servar IVT värmepumpar, återvinningssystem och alla typer av kyl- och frysanläggningar för kommersiella fastigheter. Kontakt: Ulf Nyberg Tel: 0302-24260 E-post: info@riddarkyl.se www.riddarkyl.se

Rördoktorn AB

Stockholmsområdet Rördoktorn har lång erfarenhet av att installera värmepumpar i fastighet och villa. Det är kostnadsbesparande och miljöförbättrande. Kontakt: Jörgen Jansson Tel: 08-7771500 E-post: jorgen.rordoktorn.se www.rordoktorn.se

Sankaris Driftservice AB

Medlem i Svep. Eskilstuna Installation av värmepumpar i fastigheter. Kontakt: Lauri Sankari Mobil: 070-6366647

SYDPUMPEN AB

Medlem i Svep Södra Halland och Nordvästra Skåne Allt inom värmepumpar. Återförsäljare för IVT. Kontakt: Lasse Karlsson Tel: 0430-28260 E-post: info@sydpumpen.se www.sydpumpen.se

VärmeKompaniet Stockholm AB

Stockholmsområdet Ett certifierat center för fastigheter, det kompletta företaget för Er som skall investera i en värmepump. Ett energiföretag med erfarenhet och spetskompetens i värmepumpteknologi i stora fastigheter. Kontakt: Peter Olsson Tel: 08-718 28 38 E-post: peter@varmekompaniet.se www.varmekompaniet.se

Vi har gjort det varje dag i 50 år! Vi är experter på lyft. Vi lyfter allt från kassaskåp till broar och hela hus. Vi har helhetslösningar till er. Våra kunskaper kommer till pass inom alla typer av verksamheter och industrier. Våra helhetslösningar förekommer vid servicestopp, nyinvesteringar eller förändringar i produktion. Vår teknik och våra tjänster lämpar sig väl där förutsättningarna är annorlunda och lösningarna inte är självklara. Varje lyftuppdrag är unikt, har sina speciella förutsättningar och kräver därför ett nära samarbete mellan oss och er som kund. Tillsammans med er identifierar och analyserar vi problem och skapar lösningar som innefattar alla eller vissa av våra tjänster: lyft, montage, transport, lansering, konsultation, konstruktion, projektering och Iyftledning. Givetvis finns det även en ekonomisk aspekt med vår helhetslösning. Vår erfarenhet är att det lönar sig att låta en leverantör sköta ett lyftuppdrag med allt vad det innebär. Förmodligen är det så även i ert fall. Det kanske är det riktigt stora lyftet.

Lanseringar I Bock och mastlyft I Maskinflyttningar I Maskinmontage I Riggning

MALMÖ (huvudkontor) Hammarvägen 7 232 37 Arlöv Tel. 040-38 32 20

STOCKHOLM Skogängsgatan 38 163 56 Spånga Tel. 08-36 77 20

GÖTEBORG S. Hildedalsgatan 11-13 Box 8044, 402 77 Göteborg Tel. 031-65 61 70

KARLSTAD Sågverksgatan 49 652 21 Karlstad Tel. 054-10 05 40

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 GÖTEBORG

posttidning

– PVC-FÖNSTER SÄNKER DINA UNDERHÅLLSKOSTNADER –

Fönster är testade av SP Våra fönsterprofiler har testats av SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås med mycket goda testresultat.

P-märkning Nu också certifierats för P-märkning av PVCfönster som första företag med denna produktmärkning.

PVC-fönster sänker dina underhållskostnader!

Jan Kans, RFAB.

Vi byter fönster på 150 lägenheter i Rättvik! Rättviks Fastigheter AB valde fönster från Bratex Byggvaror, Åmål, tack vare bekymmersfriheten i PVCfönster och dess framtida underhållsfrihet...