Offentliga Affärer nr-5 2012

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

20

Nr 5 2012 | Pris 99 kr | 20:e årgången|Upphandling | Ekonomi | Juridik | E-för valtning | Ledarskap | Miljö

årsjubile rar

>>>Inte utan problem

Sociala investeringar i allt fler kommuner >>>Kammarkollegiet ilsknar till

Leverantörer svarar inte på avrop

Mikael vässar sitt ledarskap FOKUS: KRAFT

TEMA: E-FÖRVALTNING

UPPHANDLING

Stora pengar kan sparas på rätt el-avtal

Smartare kontextbaserade tjänster att vänta, säger framtidsspanaren

Rädslan för mutor bakbinder upphandlare

Läs mer på sidorna 28-29

Läs mer på sidorna 16-17

Läs mer på sidorna 34-35

20 000 lärare k SK

rätt, har vi samlat på det här uppslaget. Det

PA K L O

ET

Alla kloka argument för att köpa Smart

Board™

är innehållet i det Skolpaket du får på köpet.

T RA

R

A Svensk uppgradering av mjukvaran ett antal gånger under

T- C

varje läsår, i direkt samarbete med leverantören SMART Technologies™.

I

E

av en auktoriserad återförsäljare.

SM

Det enda du behöver tänka på är att handla

™

ERTIF

Handlar du av en auktoriserad Netsmart-återförsäljare så riskerar du inte att få uppdateringen på ett främmande språk.

Medlemskap i nätverket Smartklubben med 13000 svenska

lärare och för närvarande

1500 lektionsupplägg. Alla skolans användare registreras

för ett levande interaktivt och pedagogiskt utbyte. Medlemskapet är kostnadsfritt för alla som handlar SMART Board™ av en auktoriserad Netsmart-återförsäljare. (värde 5000:- per tavla). Smartklubben finns även som app på appstore. Lokala återförsäljare över hela landet som genomgått

utbildning och auktoriserats. Detta i ett direkt samarbete med

Netsmart och tillverkaren SMART Technologies™. Auktoriseringen gäller såväl användarutbildning som support och service. Tillgång till certifierad och diplomerad utbildning, under ledning av SMART-pedagoger, i fyra steg. SMART Start, SMART Diplomerad skola, SMART Lärare och SMART LPP. Endast en av Netsmart godkänd utbildare har rätt att utfärda diplom till skolledare,

lärare och utbildare, som formell peda-

gogisk merit. Tillgång till utbyte i ett internationellt nätverk, med möten över hela Europa.

Här kan skolan ta del av nya pedagogiska erfarenheter och bli en SMART Showcase School (SSS) eller en SMART Exemplary Educator. (SEE). Återkommande kostnadsfria workshops i bl a Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlskrona och Umeå för inspiration, tips och det

re på sdagarna a l l ä t Uts valtning eFör

an inte ha fel.

senaste inom användarutveckling. Registrera dig i Smartklubben så ser du nästa utbildningstillfälle. Kostnadsfria Interaktiva On Line

workshops där användare kan ställa frågor och

svar, och få en direkt återkoppling. Skräddarsydda inspirationsvisningar på önskad behovsnivå för skolor och kommuner. Netsmart, eller någon av våra auktoriserade återförsäljare, kommer gärna till din skola och håller kostnadsfria inspirationspass. Nära och aktivt samarbete med lärarförbund och Sveriges ledande förlag inom framtida pedagogiska läromede. Snabba leveranser direkt från vårt centrallager

i Malmö, och

snabb installation av SMART-utbildade experter kopplade till

den auktoriserade

Alltid den senaste versionen av SMART Board™, med full

återförsäljaren.

trygghet och garanti. Direkt lokal support av certifierade SMART-tekniker på plats, vid eventuella driftstörningar. Inga väntetider eller långa transporter av produkter som behöver översyn eller reparation. Möjlighet att utveckla användandet av produkter kopplade till SMART för att få en helhetslösning i skolan med SMART Board, SMART Response, SMART Sync och SMART Dokumentkamera. Se urvalet på smartboard.se/produkter.

Ett auktoriserat samarbete direkt med tillverkaren som garanterar

SMART Technologies™

lagstadgat producentansvar för hantering av elektroniska produkter.

OL

PA K ET

SK

RA

A

Interaktiv skrivtavla

T- C

ERTI

FI

E

SM

T

™

R

Handla av en auktoriserad återförsäljare www.smartboard.se/af

SOMLIGA PĂ…STĂ…R ATT KUNSKAP Ă„R DYRT

PROGRAMRÅDET INFÖR UPPHANDLINGSDAGARNA 2013: Gunnar Stülberg Landstinget Dalarna, Urban Nilsson, Hexanova Publikationer, Inger Ek Upphandlingsbolaget GÜteborgs Stad, Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv, Kent Mossheden, Hexanova Media Group, Helen Arneving Upphandlingsbolaget, GÜteborg Stad, Mathias Sylwan, SKL, Thomas Wedegren SLL, Ulf Hornegürd Skatteverket, Niklas Küvius Stockholms Handelskammare, Tess Benschner Johnsson, Hexanova Media Group, Hans Jeppson, UpphandlingsstÜdsutredningen, Kristina Malm Jansson, VürdfÜrbundet, Susanne Lüng, MiljÜstyrningsrüdet, Ann-Mari, Fineman, VINNOVA, Nina Widmark, VINNOVA, Annie, Palm, VINNOVA, Kerstin Wiss-Holmdahl, SKL, Anna FridÊn, Energimyndigheten, Nizze Gustavsson Posten Meddelande AB, Karin Ottosson Vision, Johanna Åberg, SILF, Mats Brink, NCC, Axel Hansson, Lantbrukarnas RiksfÜrbund, Emma Johansson, NCC, Kjell SjÜblom Skatteverket, Anna LirÊn, Vision, Agneeta Andersson, Kammarkollegiet, Thomas Bergfeldt, NCC, BjÜrn BergstrÜm, Riksbanken, Carina DahllÜf, Silf Competence, Gunilla Gruvegürd, 9,1129$ /DUV *XVWDIVVRQ 9,1129$ -RKDQ /XQGVWU|P 9,1129$ +HOHQD 5RVpQ $QGHUVVRQ $GYRNDWÀUPDQ /LQGDKO 1LNODV 7LGHNOHY .DPPDUNROOHJLHW Läs mer pü www.upphandlingsdagarna.se

MEN HAR DE PROVAT OKUNSKAP?

Läs mer sida em på vår hmäl dig och an idag! redan

För att kunskap är källan till goda affärer

Uts eFörtvällare på altnin gsda ga

rna

, M Y]HS[UPUN

6MMLU[SPNH +H[H

0U[LNYH[PVU

2VUZ\S[LY

4VKLYUPZLYH LY L M Y]HS[UPUN ¶ :RHWH KLSHR[PNOL[ VJO LUNHNLTHUN 3pZ TLY Wr ^^^ LM ZL ,SSLY RVU[HR[H TH[OPHZ LRTHU'ZVM[YVUPJ ZL

:r LURLS[ ZVT T QSPN[ M Y Zr TrUNH ZVT T QSPN[

INNEHĂ…LL 10

�TillfÜrordnad partiledare�

Man kan fü uppfattningen att Socialdemokraterna är ett parti där det inte finns nügra hugade ledare. Men det är fel – där finns ju Mikael Damberg.

15

TEMA: E-fÜrvaltning Senare i hÜst väntas IT-minister Anna-Karin Hatts e-fÜrvaltningsstrategi, men redan nu har vissa initiativ presenterats.

24

Juridik Reglerna om avtalsspärr har Ükat leverantÜrernas mÜjligheter att ÜverprÜva offentliga upphandlingars tilldelningsbeslut. Är det dü inte rimligt att kräva att de formella kraven i ansÜkan är uppfyllda, frügar sig advokat Johan Kennemyr frün Lindahl.

38

LeverantÜrer svarar inte pü avrop Vid ett par tillfällen har det hänt att inte ett enda anbud lämnats vid avrop pü ramavtalet IT-driftstjänster. Nu Üverväger Statens inkÜpscentral vid Kammarkollegiet vilka ütgärder man ska vidta.

41

Frün Arvidsjaur till Tanzania Arvidsjaurs kommun har i samarbete med ett lokalt fÜretag hjälpt en kommun i Tanzania att installera en maskin fÜr tillverkning av gräsbriketter.

44

Tidiga insatser är en god affär En stark trend i Kommunsverige är tillämpningen av sociala investeringar fÜr att finna resurser till tidiga insatser. Men innan formerna fÜr modellen har satt sig uppstür vissa problem.

60

JubileumskrÜnikÜren LG WolmesjÜ Det stÜrsta som hänt i vür närhet de senaste 20 üren är infÜrandet av. En gemensam valuta fÜr 17 stater är ett ekonomiskt experiment av ett mütt världen aldrig fÜrut upplevt. Men det ser ut att gü illa.

63

AVTALSNYTT Vi presenterar aktuella ramavtal i bilagan Avtalsnytt.

10

26

41

#&&!2(!&#! * )%.' (- + - + ' -#&&!2(!&#! #( )+' -#)( # + - + & ( (( - ' -- ,% * * )%.' (- ,)' 2+ -#&&!2(!&#! 4+ * +,)( + ' .(%-#)(,( ,2--(#(! # + $. +

- #& (#(! # -- ,% * -#&&!2(!&#! * )%.' ( $2&* ' -- ,% * ' && + # )+ ,)' !3+ + -- %)(/ +- + -#&& -#&&!2(!&#! * $2&* ' -- !4+ * )%.' (- ) " & (% -- + -#&&!2(!&#! ( &#(!,*& ( ) " +3 !#/(#(! %+#(! -#&&!2(!&#! )%.' (-

Offentliga Affärer nr 5 2012

( / -+ '1( #!" - + " + #(- -#&&!2(!&#! * )%.' (-

pü agarna llare Utstävaltningsd eFÜr

.,- (.

*+) (-, + -- *3 .- #& (#(! ( 4+ -- # " + " & &#,- ( 4/ + ".+ ,% * -#&&!2(!&#! / +#! , '1( #!" - + + - + ' -#&&!2(!&#! * )%.' (- * )%.' (- (&#!- ( #, ', .( +,4%(#(! )' #( -#&& /3+ ')(- + *3 4+/ &-(#(!, ! +( ) " %)&& ".+ #( '1( #!" - &#!! + -#&& & &#,- ( *. &# + , *3 000 -. ,

2&& + ,-2&&(#(! + ' -#&& (

#( ) -. , 000 -. ,

a på llare ingsdagarn ä t s t U valtn eFör

LEDARE

76 läsvärda sidor Samtidigt som den här tidningen kommer färsk frün tryckeriet inleder vi ürets eFÜrvaltningsdagar i Nacka Strandsmässan.

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz, lina@hexanova.se Redaktionsledning Malin Ulfvarson malin.ulfvarson@hexanova.se Journalister Arne Öster, Mona Sundquist, Malin Ulfvarson, Fredrik Moback, Annika Wihlborg Layout Nadja TÜrnblad Omslagsfoto Henric Lindsten Tryck V-tab, www.v-tab.se FÜrsäljningschef Pia Bohlin pia.bohlin@hexanova.se Projektledning GÜteborg Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Mikael Cornelius mikael.cornelius@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Prenumerera prenumeration@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress GÜteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 GÜteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel: 031-719 05 00 Fax: 08-618 03 27 www.offentligaaffarer.se

Politiker, tjänstemän och leverantÜrer mÜts fÜr att utbyta erfarenheter kring ITbaserade smarta tjänster och arbetssätt fÜr dagens och morgondagens samhällsbyggnad och verksamhetsutveckling i offentlig fÜrvaltning. FÜr tredje üret i rad delar Offentliga Affärer ut priset eDiamond Award, till den organisation som under üret utvecklat den bästa e-fÜrvaltningstjänsten. I den här tidningen kan du läsa vilka de nominerade till priset är! Äntligen en medborgarhubb?

En av talarna under dagarna presenterar Citizen eHub, en plattform där myndigheter, organisationer och fÜretag ska kunna erbjuda sina e-tjänster i ett och samma gränssnitt. Ett antal svenska kommuner har anmält intresse fÜr att delta i utvecklingen. Projektet som für finansieringsstÜd frün Vinnova bedrivs hos Fujitsu. Men tyvärr für vi vänta till tidigast 2014 pü resultatet.

Tanken är att Citizen eHub ska erbjuda användarna en enkel inloggning till alla mÜjliga tjänster som man själv väljer efter behov, till exempel att anmäla sjukdagar till FÜrsäkringskassan, boka tid hos tandläkaren, kÜpa teaterbiljetter eller se veckans skolmatsedel – beroende pü vilka aktÜrer som har anslutit sina tjänster.

Det finns fÜrstüs även ekonomiska aspekter. Exempelvis pensionssystemet som blir alltmer ansträngande fÜr statsfinanserna. E-fÜrvaltningen blir en stor pusselbit fÜr att lÜsa situationen – det handlar om kostnadseffektiviseringar.

Dags att debattera

Som gruppledare fÜr Socialdemokraterna i riksdagen har han en ny roll jämfÜrt med sin fÜreträdare.

Offentliga Affärer porträtterar Mikael Damberg som ofta pütalar vikten av att utÜva ett gott ledarskap, büde fÜr de närmaste medarbetarna, fÜr ledamÜterna i riksdagen, fÜr partiet i stort likväl som fÜr nationen.

Det är uppenbarligen en früga som upptar mycket av hans tankar sedan han tog Üver som gruppledare fÜr Socialdemokraterna i riksdagen. Och det är troligtvis ingen enkel uppgift – de 112 socialdemokratiska ledamÜterna ska styras att fungera som en enhet.

Ett axplock av det som finns att läsa i den här utgüvan av Offentliga Affärer.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

En framtidsspaning pĂĽ e-fĂśrvaltning

Smartare tjänster, mänskligare myndigheter och mer delaktiga medborgare – det blir effekterna av framtidens e-fÜrvaltning, enligt framtidsstrateg Peter Siljerud. Ökade krav pü insyn och delaktighet, realtidskommunikation med korta, snabba svar. Ständig uppkoppling, teknikvana medborgare som fÜrväntar sig att offentlig sektor ska använda tekniken pü samma sätt som näringslivet gÜr. En teknik som ocksü ger Ükad individuell frihet, med stÜrre utrymme att anpassa kraven utifrün individer.

SmartStart alkolĂĽs TWIG personlarm

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inkÜpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges stÜrsta affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. FÜr en detaljerad distributionslista, kontakta vür annonsavdelning.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

telefon med GPS. 4EL s WWW MALUX SE s INFO MALUX SE

9

PROFILEN | Mikael Damberg ”Tillförordnad partiledare”

”TILLFÖRORDNAD PARTILEDARE” En socialdemokrat att hålla ögonen på är Mikael Damberg. Han är den som sköter partiledardebatten i riksdagen, i Stefan Löfvens frånvaro.

Mikael Damberg om... ... förebilder?

– Det finns flera – man kan ha förebilder inom olika områden. Men jag växte upp med Olof Palme som gjorde socialdemokraterna så mycket större. Han hade en enorm energi och ett engagemang som jag inspirerades av. Det handlar inte bara om att ha rätt, utan även att förmedla en känsla av att det är viktigt och att du brinner för det. Han skapade engagemang hos andra människor. …arbetet i riksdagen.

– Riksdagen som arena har blivit mer intressant idag, det är helt enkelt roligare att vara i opposition, vi kan påverka mer och få igenom våra förslag. Vi har en minoritetsregering sedan förra valet vilket öppnar för en konstruktiv oppositionspolitik där vi kan få upp bra förslag på bordet. …han har träffat Mauro Scocco någon gång?

– Haha, i något sammanhang har jag kanske stött på honom. Jag har fått höra många gånger att jag är lik honom. En gång satt jag mittemot ett par på tunnelbanan som trodde att jag var Mauro Scocco och trots att jag förklarade vem jag var ägnade de hela resan åt att berätta för mig om hans musik och vilka låtar de tyckte bäst om. Jag sjunger inte så bra, tillägger han. …tips för att utmana sig själv?

– Jag kommer lätt utanför min comfort zone när jag träffar intressanta människor. Jag trivs med att lära mig nya saker – och inspireras att ta ett steg till. Rent konkret har jag en lista i min telefon som jag tittar på med jämna mellanrum. Listan visar vilka mål jag har satt upp för mig själv, långsiktiga mål som hjälper mig att komma ur vardagslunken.

10

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

PROFILEN | Mikael Damberg ”Tillförordnad partiledare”

E

fter vår intervju reflekterar jag över hur många gånger Mikael Damberg påtalade vikten av att utöva ett gott ledarskap, både för de närmaste medarbetarna, för ledamöterna i riksdagen, för partiet i stort likväl som för nationen. Det är uppenbarligen en fråga som upptar mycket av hans tankar sedan han tog över som gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen.

Och det är troligtvis ingen enkel uppgift – de 112 socialdemokratiska ledamöterna ska styras att fungera som en enhet.

– Inför ett beslut måste vi kunna dryfta våra olika uppfattningar. Annars blir det inga bra beslut, det finns flera dimensioner i alla frågor. Men när vi har enats i en fråga, om vi till exempel går in i en uppgörelse med ett annat parti, då måste alla ledamöter rätta sig efter det löftet till dess vi gemensamt byter inriktning. Det är viktigt att hålla ihop i besluten, det får vara lite ordning och reda, säger Mikael Damberg.

Han berättar att han gärna vill väga in alla olika uppfattningar inför ett beslut, men att han skulle vara konflikträdd – det håller han inte med om.

– När jag var ung tyckte jag det var jobbigt när alla inte var överens, men jag har lärt mig att det inte är negativt. Jag är bra på att se möjligheter och lösningar i en situation, och det gör att jag uppfattas av en del som diplomatisk.

– Andra kan ha en gammal bild av mig som mycket bestämd, men den stämmer inte längre.

Vem då?

– Tja, det är en bild från förr.

Ytterst måste man ha något bra att sälja.

Ett riktigt bra förslag får betydligt större genomslag än vad man lyckas åstadkomma med hjälp av marknadsföring.

”

Dags att debattera

Som gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen har han en ny roll jämfört med sin företrädare.

– Eftersom Stefan Löfven inte sitter i riksdagen är det jag som företräder Socialdemokraterna i riksdagens partiledardebatter. Det är ett spännande uppdrag, säger Mikael Damberg.

Han genomförde sin första debatt i juni, och omdömet i media blev ”lugn och säker men utan överraskningar”. Är det viktigt att man som politiker är omtyckt som person?

– Valforskning visar att politiska program och värderingar fortfarande spelar stor roll, mer så i Sverige jämfört med andra länder.

Men forskningen visar samtidigt att personerna blir allt viktigare.

Personerna visar vad partiet står för, du prövas även som människa för att se om du lever upp till de värderingar du säger dig företräda.

– Men det finns en negativ aspekt och det är att vissa media, framförallt kvällstidningarna, ger en lite väl enkel bild av politiken genom att fokusera för mycket på personerna. Men det är något vi får leva med.

PR i maktens korridorer

När vår intervju görs i september är Mikael Damberg fullt sysselsatt med arbetet med socialdemokraternas skuggbudget. Han tar tillfället att säga några ord om de strategiska frågor som partiet valt att retoriskt fokusera på, nämligen kunskap och arbete. Som politiker kan man inte föra fram allt i debatt, man väljer sina frågor.

– Vi väljer att fokusera på utbildning och jobb, och där ryms flera viktiga frågor utöver skolan och arbetslösheten, även satsningar på forskning, utveckling av näringslivet, tillväxt och arbetsmarknad, säger Mikael Damberg.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

Hur utformas det strategiska arbetet som omgärdar politiken – och av vem? PR-konsulter och marknadsförare används alltmer för att sälja in politikernas idéer.

– Både företag och partier är idag medvetna om marknadsföringens betydelse. Hur ett förslag säljs in påverkar hur debatten kommer att föras under flera veckor framöver, och detta präglar det politiska livet, säger han.

Men han tycker att vi har nått en gräns för vad man kan åstadkomma med smart marknadsföring.

– Ytterst måste man ha något bra att sälja. Ett riktigt bra förslag får betydligt större genomslag än vad man lyckas åstadkomma med hjälp av marknadsföring. Politiker som tror att man kan vinna val genom marknadsföring tror snett! Det handlar istället om att komma med relevanta frågor som människor tycker är viktiga.

Gå hem med gott samvete

Hur hanterar du en yrkesroll som innebär att du ständigt blir värderad och kritiserad?

– Man lär sig leva med det. Jag har varit aktiv i många år och har lärt mig hur man ska hantera det. Det gäller att vara sann mot sig själv och stå för det man säger och tycker så att man kan gå hem efter dagen med ett gott samvete. Då vinner man dessutom förtroende hos de som lyssnar.

– Man får inte heller ta allting så personligt. Ibland har folk rätt att kritisera, det finns alltid olika intressen och man bör skilja på sak och person. I början tog jag mer illa vid mig men jag har blivit bättre och tryggare i min roll idag.

Har du någon mentor?

– Jag har en person som jag träffar, det är inte min mentor men han agerar ändå lite som mentor. Han har varit med förr, men befinner sig inte just där jag själv befinner mig idag. Han hjälper till att reflektera, bolla idéer och komma med åsikter.

Han vill inte berätta vem personen är eftersom vederbörande inte är tillfrågad. Jag undrar förstås tyst för mig själv om det kan vara Göran Persson. Mikael Damberg arbetade bland annat som talskrivare åt honom under slutet av 1990-talet.

– Att stanna upp en timme och reflektera – det får man mångdubbelt igen. Och får man dessutom hjälp att bolla sina tankar är det ännu mer värt, säger han.

Man kan få uppfattningen att Socialdemokraterna är ett parti där det inte finns några hugade ledare. Men det är fel – där finns ju Mikael Damberg. Och i väntan på nästa chans till en plats i regeringen arbetar han för fullt på att stärka sin ledarprofil.

Malin Ulfvarson

Fakta Namn: Mikael Damberg Ålder: 40 år Bor: Bergshamra, Solna Familj: Fru och två döttrar Uppdrag: Riksdagsledamot och gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen.

Favoritämne i skolan: Matematik Gillar: Löpning, fredagsmys och fotboll.

11

KRÖNIKA UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGAAFFARER.SE Spara i goda tider, från och med 2013 Regeringen har lagt propositionen om kommunala resultatutjämningsreserver, som ska ge kommunsektorn möjlighet att spara i goda tider för utjämna effekterna av konjunkturvariationer.

Skattesänkningar kompenseras Regeringens förslag om höjt grundavdrag för personer som fyllt 65 år beräknas medföra en minskning av kommunernas och landstingens skatteintäkter med 717 respektive 383 miljoner kronor, vilket regleras genom en höjning av bidraget Kommunalekonomisk utjämning med dessa belopp.

Etisk kod bör styra välfärdssektorn Låt fack och arbetsgivare komma överens om välfärden, anser arbetsgivarorganisationen Almega som organiserar en del av de privata företag verksamma inom välfärdstjänster.

Databas fylls med miljökrav För att göra det enklare för upphandlare att ställa miljökrav och andra hållbarhetskrav i upphandling kommer Miljöstyrningsrådet att lansera en kriteriedatabas.

Den offentliga sektorn växer Antalet anställda i offentlig sektor ökade med 0,7 procent under andra kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal i fjol.

Hot vanligare i staten än privat sektor Tillfredställelsen över arbetssituationen fortsätter att vara mycket hög inom den statliga sektorn. Samtidigt avviker sektorn negativt i förhållande till arbetsmarknaden totalt när det exempelvis gäller hot och våld, visar undersökningen ”Arbetsmiljön i statlig sektor 2011”.

Sysavärendet nerlagt EU-kommissionen har lagt ner målet mot de kommuner som anmäldes för brott mot lagen om offentlig upphandling när de lät de egna bolagen ta hand om kommunernas hushållsavfall.

Hemtjänst via video Västerås stad har beslutat erbjuda så kallad eHemtjänst till sina vårdtagare med behov av hemtjänst. Därmed kan enstaka besök ersättas med en kontakt via bildtelefoni.

Kommuner återtar verksamhet från det privata En europeisk rapport visar på en ny trend - kommuner i flera länder återtar driften av offentliga tjänster från privata entreprenörer för att spara pengar och höja kvaliteten.

12

200 paragrafer krångel Det är slöseri med skattemedel när potentiellt mycket lämpliga leverantörer tvingas dra sig ur en upphandling av närmast administrativa skäl, skriver Johan Trouvé, vd på Västsvenska Handelskammaren och lämnar sina synpunkter på vad som behöver förändras i lagen om offentlig upphandling.

Varje år sker det offentlig upphandling för cirka 500 miljarder kronor i Sverige. Enbart Göteborgs Stads Upphandlingsbolag upphandlar varor och tjänster för 3 miljarder per år. En svindlande summa för de flesta av Handelskammarens medlemsföretag. Självklart vill de också vara med och dela på kakan, men för många utgör lagen om offentlig upphandling ett hinder.

Krångligt och onödigt dyrt

Lagen om offentlig upphandling (LOU) behövs för att stävja svågerpolitik. Men samtidigt måste det drygt 200 paragraf tunga regelverket ses över. Reglerna är krångliga och medför onödigt dyr administration för både upphandlare och leverantör. Att direktupphandlingsgränsen måste höjas är de flesta överens om. Dessutom bör möjligheten till trefaldig överprövning ses över då den ofta leder till förseningar och dyrbara processer för alla parter. Inte minst i takt med att fler och fler leverantörer använder sin rätt och begär överprövning finns det anledning att se över reglerna kring detta.

Handelskammaren tycker också att de vanligtvis tuffa kraven på certifiering av exempelvis miljöledningssystem och kvalitetsledningssystem kan ifrågasättas. Syftet med de tuffa kraven är gott men konsekvensen blir många gånger att mindre företag inte har råd med den dyra certifieringen och därmed tvingas avstå från att delta i upphandlingen. Det är slöseri med skattemedel när potentiellt mycket lämpliga leverantörer tvingas dra sig ur en upphandling av närmast administrativa skäl.

från myndighetsutövarnas sida. Men kanske finns det en koppling mellan de två problemen.

Ju mindre kunskap och erfarenhet myndighetsutövaren har, desto lättare är det att gömma sig bakom någon av LOU:s 200 paragrafer istället för att anamma ett perspektiv där kunderna och i förlängningen skattebetalarna sätts i fokus.

Individer viktigare än paragrafer

Med eller utan förändringar av LOU förblir individerna viktigare än paragraferna. Dialog är därför grunden för att skapa goda affärer, vilket ju är syftet med offentliga upphandlingar. Det är till exempel viktigt att upphandlande myndighet bjuder in till dialog med de leverantörer vars anbud inte antogs och berättar varför. Det borde rimligen minska antalet överprövningar och öka chansen att leverantören återkommer i framtida upphandlingar.

Som en bekräftelse på vår övertygelse om mötets och dialogens betydelse arrangerar Handelskammaren den 19 november Västsvenska Upphandlingsdagen tillsammans med Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen.

Där träffas och nätverkar leverantörer, specialister och representanter från upphandlarsidan.

Dessutom bjuds det på intressanta seminarier och nyheter från upphandlingsområdet. Välkommen dit du också!

Johan Trouvé Vd Västsvenska Handelskammaren

Företagen är inte nöjda

Det krävs också bättre kunskap om LOU hos myndigheter, kommuner och landsting. I synnerhet gäller det i kommunerna. Många företag drabbas av att kommunen köper direkt av sin leverantör istället för att upphandla. Svenskt Näringslivs årliga företagsklimatundersökning visar med all tydlighet att företagarna inte är nöjda med kommunernas sätt att sköta sina upphandlingar. Inte en enda kommun får betyget ”godtagbart”. Till företagarnas missnöje med kommunerna bidrar också en känsla av stelbenthet och avsaknad av kundperspektiv Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

re pü sdagarna a l l ä t Uts valtning eFÜr

Pü  väg  mot  e-­FÜrvaltning  och  e-­Samhälle

Sentensia  hjälper  dig  MÜt  oss  pü

' ,% &)-%' '' ), %,'' "' "& ,% '' # %# " #"&( ' .% ' &#! eFÜrvaltnings-­

att  välja  och  infÜra! # (& % % $- # "' & '#% "#! " $%.) dagarna  2012 ! '# & % $-

' ,% &)-%' '' ), %,'' "' "& ,% '' # %# " #"&( ' .% ' &#!

# (& % % $- # "' & '#% "#! " $%.) ! '# & % $- Det  är  svürt  att  välja  rätt.  Sentensia  är  ett  oberoende  % "& &' " % # & " #% #"&( ' % &#! % % "& &' " % # & " #% #"&( ' % &#! % -" % % " ' # % '' -" % % " ' # % '' ("" " " ) &'- '' ), (') # " .% .%) '" " # konsultfÜretag  som  fokuserar  pü  offentlig  sektor.  "+ ,"&' % ("" " " ) &'- '' ), (') # " .% .%) '" " # #"' ' ,%" )-%

Genom  en  beprÜvad  metodik  baserad  pü  bransch-­ ) .% " !( &&#" -% % % " ' '' &'.%&' "+'' # ' "& " " # " .% " ) "+ ,"&' % .%) '" " # ,"&' % & $ & "#! " ' ) ) % & ! '& #

standard  och  seniorkonsulter  som  har  lüng  erfarenhet  #% " & ' #"&(') " " &'- ! )-%' ("" " % #% " & !( &&#" & "' "& & Välkommen  till  vür  ' " # & "' "& & %-" " +& "& " " # " .% " .% '' % "' % ($$ + & ) och  brett  kunnande  kan  vi  bistü  i  att  välja,  utveckla  och  ) % & ! ' "& !- *** & "' "& & monter!  Kontakta  gärna infÜra  e-­FÜrvaltning  och  nya  e-­Tjänster.

-% % % " ' '' &'.%&' "+'' # ' "& " " # " .% " )

vür  vd  JÜrgen  Samuelsson.

#"' ) .%

.%) '" " # ,"&' % & $ & "#! " ' ) ) % & ! '& #

Vür  erfarenhet  är  att  stÜrst  nytta  och  effekt  i  anskaffning  0733-­210  500 #% " & ' #"&(') " " &'- ! )-%' ("" " % och  infÜrande  av  e-­FÜrvaltning  och  e-­Tjänster  skapas jorgen.samuelsson@sentensia.se alternativt  info@sentensia.se tillsammans  med  en  aktiv  verksamhets-­  och  organisa-­ %-" " +& "& " " # " .% " .% '' % "' % ($$ + & ) tionsutveckling.  Vi  bistür  med  vürt  kunnande  i  alla  delar  ) % & ! ' "& !- frün  analys,  anskaffning  och  infÜrande  fÜr  att  garantera www.sentensia.se uppfyllelse  av  verksamhetens  mül.

#% " & !( ' "

***

Uts eFÜrtvällare pü altnin gsda ga

rna

TEMA: E-FÖRVALTNING

Regeringen trappar upp sitt e-ngagemang Senare i höst väntas Anna-Karin Hatts e-förvaltningsstrategi, men redan nu har vissa initiativ presenterats. Och regeringen trappar upp engagemanget, och tar delvis över facklan från landstingen.

H

ur ska Sverige bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter? Det är titeln på Henrik Ishiharas framförande under e-Förvaltningdagarna. Han är politiskt sakkunnig hos IT-minister Anna-Karin Hatt på Näringsdepartementet.

– Om vi verkligen ska dra nytta av digitaliseringens alla möjligheter är olika former av e-tjänster a och o. Däremot måste det inte nödvändigtvis vara det offentliga som står bakom. Minst lika viktigt är det att vi ser till att det finns bra förutsättningar, genom att använda oss av öppna standarder, tillhandahålla öppna data och standardiserade gränssnitt, säger Henrik Ishihara.

Regeringens höstbudget innehåller extra anslag till e-förvaltningsfrågorna – 10 miljoner kronor extra vilket ger en sammanlagd budget för 2013 på 38,5 miljoner kronor.

Satsningarna går till projekt som exempelvis e-legitimation och e-beställ, men även för att dra igång nya förstudier till e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse. IT-minister Anna-Karin Hatt lovar att satsningarna kommer att sättas i sitt sammanhang senare i år när hon ska presentera regeringens nya strategi för e-förvaltning.

Vi får vänta på besked

Arbetet med denna e-förvaltningsstrategi pågår för fullt och därför är Henrik Ishihara förtegen i svaren på några av våra frågor, men viss försmak har trots allt redan presenterats av regeringen.

Där ingår bland annat beslutet om att alla myndigheter med mer än 50 anställda ska införa e-beställningar under nästa år, vilket man beräknar ska spara 3,2 miljarder kronor över en nioårsperiod. Skatteverkets arbete med Mina meddelanden, har också resulterats i ett regeringsuppdrag att fortsättningsvis driva och ansvara för tjänsten.

Henrik Ishihara, politiskt sakkunnig hos IToch energiminister Anna-Karin Hatt.

Mina meddelanden ska vara en gemensam infrastruktur för digital och säker myndighetspost till privatpersoner, företag och andra organisationer.

Portalen Öppnadata.se väntas också ingå i e-förvaltningsstrategin. Öppnadata.se ska bli en innovationsportal som underlättar för de som vill bygga produkter och tjänster, till exempel i form av appar, baserat på de öppna data myndigheter sitter på. Portalen ska ha tre huvudsakliga funktioner, en gemensam tjänstekatalog för publicerade öppna datakällor, en öppen katalog med de tjänster och appar som har utvecklats med hjälp av resurser från tjänstekatalogen samt en gemensam utvecklingsmiljö för utvecklare.

En första pilotversion av den tekniska plattformen ska finnas publicerad i slutet av 2012 och sedan vidareutvecklas fram till 2014.

hälsokonton, i statlig regi. Landstingen har under ett par års tid arbetat med Mina vårdkontakter, men alla landsting har inte satsat lika mycket varför tjänsten varierar stort i landet.

En statlig satsning ska garantera samma tjänst till alla medborgare – som vill. Varje invånare beslutar själv om vilken information som ska finnas tillgänglig på hälsokontot.

Ett fullt utbyggt personligt hälsokonto ska finnas tillgängligt under 2014. Regeringen avser att under 2013 avsätta 40 miljoner kronor och därefter 100 miljoner kronor per år för detta ändamål.

Vad landstingen anser om att staten tar över initiativet med elektroniska hälsotjänster framgår inte.

Finns det något du skulle vilja uppmana landets alla kommun- och landstingspolitiker?

– Om vi verkligen ska bli en digital nation att räkna med, då hänger väldigt mycket på att kommun-, landstings/regionpolitiker och myndighetschefer tar sitt ansvar.

Vårt arbete syftar till att vi ska få offentliga e-tjänster som bidrar till en enklare vardag för medborgare och företag, en öppnare och mer innovativ förvaltning och en effektivare förvaltning som ger oss mer i utväxling för våra skattemedel. Ska vi kunna uppnå detta måste alla vara med och bidra.

Vilka är de mest – enligt din personliga mening – intressanta projekten på gång inom svensk e-förvaltning just nu?

– Jag vill väl egentligen inte välja eftersom de alla är viktiga, men om jag måste välja något så blir det nog öppnadata.se, portalen som Vinnova har fått i uppdrag att ta fram.

Jag är övertygad om att många nya jobb och företag kan komma till om vi kan bli bättre på att tillhandahålla öppna data.

Finns den någon e-tjänst från myndighet/ kommun/landsting som du som privatperson skulle önska dig?

– En app som varnar mig om jag går in i en restaurang med allvarliga hygienproblem vore inte helt fel, säger Henrik Ishihara.

Malin Ulfvarson

Personligt hälsokonto

I budgetpropositionen presenterades också planerna på en plattform för personliga

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

15

TEMA: E-FÖRVALTNING

En framtidsspaning på e-förvaltning Smartare tjänster, mänskligare myndigheter och mer delaktiga medborgare – det blir effekterna av framtidens e-förvaltning, enligt framtidsstrateg Peter Siljerud.

F

lera tydliga trender pekar på en utveckling av den digitala offentliga sektorn, säger Peter Siljerud, framtidsstrateg på Futurewise.

Han ger en snabb uppräkning. Ökade krav på insyn och delaktighet, realtidskommunikation med korta, snabba svar.

Ständig uppkoppling, teknikvana medborgare som förväntar sig att offentlig sektor ska använda tekniken på samma sätt som näringslivet gör. En teknik som också ger ökad individuell frihet, med större utrymme att anpassa kraven utifrån individer.

– Det finns förstås även ekonomiska aspekter. Exempelvis pensionssystemet som blir alltmer ansträngande för statsfinanserna.

E-förvaltningen blir en stor pusselbit för att lösa situationen – det handlar om kostnadseffektiviseringar.

– Näringslivet pratar om att bygga strukturkapital – det vill säga att skapa plattformar som vi kan återanvända gång på gång, utan nya stora utvecklingskostnader. Det här är precis samma.

Men teknikutvecklingen går snabbt – hur ska en sådan plattform kunna leva någon längre tid?

– Ett sätt att komma runt problemet är att öppna tillgången till dataflöden så att andra aktörer kan bygga tjänsterna. Det löser inte alla problem, men en del.

Smartare tjänster

Så kommer vi då in på framtiden, vad kan vi vänta oss?

– Det finns en del intressanta spår. Det produceras idag en väldig mängd data och information. Bara räknat de senaste åren har 90 procent av all befintlig data producerats – det är en enorm utveckling. Det innebär ett informationsproblem men också stora möjligheter. Hur kan vi hantera informationen på ett produktivt sätt och hitta svar på frågor?

IBMs superdator Watson utmanade de två största stormästarna inom frågetävlingen Jeopardy för snart två år sedan. Datorn vann vilket visar hur intelligent tekniken är på väg att bli.

– Den här datakraften kommer vi börja använda mer i näringslivet och offentlig sektor. IBM har i år lanserat tjänsten Watson-as-aservice, en intelligent söktjänst som erbjuds via molnet.

Bland kunderna finns det amerikanska företaget Wellpoint, dit i dagsläget var tionde amerikan har anslutit sig. De driver en hälsooch sjukvårdstjänst dit all patientdata kan kopplas och fungerar som ett beslutsstöd för läkare. Cirka 1500 patienter har i dagsläget fått diagnoser med hjälp av Watson-as-a-service.

– Systemet ger läkaren förslag på diagnos. Tanken är inte att överta läkarens roll men det är ett mycket bra verktyg. Det blir allt svårare för läkare att hålla koll på ny forskning och nya rön – ett bra beslutsstöd är viktigt, säger Peter Siljerud.

Och läkarkåren är bara ett exempel på funktion i offentlig sektor som kan ha nytta av intelligent datorkraft. Medborgare som behöver hjälp med sin skatt, med sin deklaration eller andra komplexa myndighetsärenden, kan erbjudas intelligent hjälp via internet.

Peter Siljerud kallar det sammanhangsbaserade tjänster, på engelska context aware services.

16

– Tjänsten bygger på data om vem användaren är, vilken ålder, var man bor, befinner sig för stunden, vilken kunskapsnivå man har eller andra förutsättningar. Ju mer information användaren har delat desto bättre tjänster kan utvecklas.

Till detta kan information inhämtas från exempelvis sensorer.

– Där har vi sett en snabb utveckling inom hälso- och sjukvården.

Sensorer som mäter temperatur, puls, hur du sover på natten med mera.

I USA finns produkten Jawbone Up, ett armband som håller reda på din sömn, din träning, dina aktiviteter och till och med dina matvanor genom att du fotograferar maten du äter.

– Armbandet bärs dygnet runt och ger användaren goda hälsooch kostråd. Den kan också väcka dig när du befinner dig i rätt sömnstadium på morgonen.

– Vi får ett väldigt dataintensivt samhälle som förstås måste hanteras varsamt med tanke på integritetsaspekter, påpekar Peter Siljerud.

Mänskligare myndighet

Ytterligare en utmaning är den enorma transparens vi ser i dag.

Vi kan ta del av vilka betyg lärare ger, vad föräldrar tycker om en specifik förskola eller vilken vårdcentral som har de mest nöjda patienterna.

– Det finns ingen gräns för vad som kan bli publikt, allt kan värderas och publiceras. Det är en utmaning för offentlig sektor som jag tror måste bemötas genom att förändra sitt tilltal – att inte vara så högtravande, myndig och auktoritär i kontakten med medborgarna.

Sociala medier driver också fram en mer mänsklig kommunikation, det går inte att gömma sig bakom paragrafer.

– Det kommer att leda till mer mänskliga myndigheter, en varmare och mer involverande dialog med medborgarna.

En annan intressant poäng, enligt Peter Siljerud, är att det inte handlar om användare – utan om deltagare.

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

TEMA: E-FÖRVALTNING

– Tidigare var gränsen för myndighetsutövningen väldigt skarp och medborgarna var mottagare. Jag tror inte att det kommer att vara lika tydligt framöver, utan medborgarna deltar, bidrar med information och man för en dialog tillsammans. Det skapar starkare band.

Inom näringslivet har det här skiftet gjorts sedan länge och medborgarna förväntar sig samma behandling av offentlig sektor.

– Vi som medborgare är trots allt mer vana i konsumentrollen än i medborgarrollen.

Det tredje jobbet

Att snegla på näringslivet kan även ge intressanta uppslag för effektivisering.

– Företagen lägger ut alltmer av arbetet på sina kunder, att montera IKEA-möbler är ett gammalt exempel på det och banker som låter kunderna sköta sina egna ärenden via internet.

Peter Siljerud kallar detta för det tredje jobbet – det ingår inte i vår yrkesroll och har inte varit en del av hemarbetet, utan är en ny och växande uppgift som läggs på oss. Vi som kunder ser fördelar, antingen i minskade kostnader eller ökad kontroll och effektivare hantering.

Därför är det en utveckling vi kommer att se mer av eftersom det även ger en ekonomisk besparing för företagen.

– Här har offentlig sektor ganska stora besparingar att hämta.

Medborgarna är aktiva och tar en del av arbetet, men det kommer att innebära ett ökat ansvar – du får inhämta information och söka dig fram genom tjänsterna.

Vad händer med dem som står utanför?

– Det är en viktig fråga, det kan bli problematiskt. Under en överskådlig tid kommer alla tjänster att erbjudas på papper.

Men det handlar inte bara om tillgången till elektronisk kommunikation. Med en ökad delaktighet och dialog med myndigheter kan det få betydelse hur verbal du är som medborgare?

– Det ser man redan nu, personer som är duktiga på att uttrycka sig har en större förmåga att få igenom sina önskemål.

Läser nyheter långsamt

Peter Siljerud, framtidsstrateg Futurewise

Hur arbetar du som framtidsstrateg?

– Jag försöker se vad det är som förändras i vår omvärld och hur det kommer att påverka hur framtiden ser ut. Det handlar om att knyta samman informationsfragment för att se helheter. Jag brukar säga att jag läser tidningen väldigt långsamt, säger Peter Siljerud.

Malin Ulfvarson

ÅRETS STÖRSTA MÖTESPLATS – för Sveriges fastighetsförvaltare 21-22 november 2012 – Stockholm FastighetsFörvaltning är mötesplatsen för dig som berörs av det senaste inom fastighetsbranschen.

Här träffar du bland annat chefer, beslutsfattare och ägare från Sveriges fastighetsbolag på ett och samma ställe. Under konferensen kommer vi att beröra områden som ekonomisk förvaltning, teknisk förvaltning, ägande, skötsel och praktikfall.

För mer info besök www.fastighetsforvaltning2012.se

Vi går till roten med det onda När du anlitar oss har du alltid tillgång till de bästa experterna på affärsjuridik. Låt oss bistå dig på både bredden och djupet om något har gått snett. Till din hjälp finns 200 medarbetare på 18 kontor runt om i Sverige och Baltikum som engagerar sig helhjärtat. För att göra din affär till en god affär. www.glimstedt.se

-(:;0./,;: www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

17

$ # $

# # $

#

" $

!

$

%

$

%2<+ 5;1 -/.3%1 0; % &<15",3.).'2$"'"1."

2; (*:,0%1 5) %1 "33 2+"0" %33 ).3%1"+3)53 +/.3/1

Uts eFÜrtvällare pü altnin gsda ga

rna

.3%1"+3)5" 2+1)53"5,/1 2+:1-"1 %,,%1 5"1&<1 ).3% '<1" $). #%&).3,)'" 6()3% #/"1$ ).3%1"+3)5 /.3"+3" /22 2; (*:,0%1 5) %1 "33 ()33" $%. ,<2.).' 2/- 0"22"1 %13 "1#%322:33 #:23

"5%." 4,3)-%$)" 666 +"5%." 2%

(/.%

"7

"), ).&/ +"5%." 2%

83/1205:'%.

:#8 ! .3%1.%3

3/1" 95:'%.

2+)! .3%1.%3

+"5%."

%22).2 !:'

",-< ! .3%1.%3

TEMA: E-FÖRVALTNING

Den viktiga IT-kompetensen Har offentlig sektor någon chans att attrahera den IT-kompetens som krävs för utvecklingen av eförvaltningen? Vi ställde frågan till Daniel Wägerth, employer brandingspecialist på Universum.

F

ör ett antal år sedan var det många kommuner som tyckte att det var svårt att attrahera IT-kompetens. I Universums barometer-rankningar har det historiskt också varit främst det privata näringslivet som placerat sig som de mest attraktiva arbetsgivarna, men på senare år är det flera organisationer i offentlig sektor som mer målmedvetet arbetat med att attrahera ingenjörer och har lyckats väldigt bra.

Polisen placerar sig bäst i offentlig sektor med en 12e plats över listan med mest attraktiva arbetsgivare inom Data/IT och både Försvarsmakten och Skatteverket hamnar på topp 50.

Stockholms stad har letat sig upp på topp 50 över listan för ingenjörer, men i övrigt lyser kommunerna med sin frånvaro.

– Men om man skulle starta ett aktivt employer branding-arbete skulle man absolut lyckas med det, säger Daniel Wägerth, på Universum.

Och han anser att det är helt avgörande för att nå framgångar framöver.

– Konkurrensen om IT-kompetensen är för hård. Stora företag och organisationer har insett vikten av att attrahera och behålla rätt personal. Människor har blivit en viktigare framgångsfaktor. Vi har gått från att säga att det är så – till att faktiskt menar det.

Alla vill ha IT-kompetens

Daniel Wägerth anser att just IT-kompetensen är den mest avgörande framöver, och det krävs av organisationer att vara framsynta i sina rekryteringsplaner.

– Redan för ett antal år sedan var exempelvis IKEA väldigt offensiva i sina ambitioner att rekrytera IT-personal och ingenjörer.

Då var det många som reagerade och undrade vad IKEA skulle med den kompetensen till. Men IKEA utvecklar och innoverar ständigt sina produkter.

– Jag vill mena att IT-kompetens är en nyckel för de flesta organisationer idag. Man har mycket att vinna på att inse det och börja arbeta för det redan nu, säger Daniel Wägerth.

Daniel Wägerth, employer brandingspecialist på Universum.

Han påpekar dock att han pratar om IT ur ett brett perspektiv.

– IT finns inom alla teknikgrenar, inte bara bland ingenjörerna. Titta på hur de unga växer upp idag, ständigt omgivna av informationsteknik. Det är en helt annan integrerad del av samhället. Och det är också därför en utslagsfaktor som man måste lyckas med.

Behåll viktig kompetens

Kraven på offentlig sektor att outsourca IT har varit höga de senaste åren. En hel del pengar finns att spara, säger ekonomerna.

Men Daniel Wägerth uppmanar till en viss försiktighet.

– Det beror på vilken typ av verksamhet som avses. Drift och hantering av personaldatorer eller support kan med fördel outsourcas – och det sker också enligt min uppfattning.

– Men mer långsiktiga IT-projekt, som bär känslig information, kanske bör hanteras inhouse, säger han.

Han gör en liknelse med banksektorn.

– Bankerna har gjort en intressant resa, de har gått från outsourcing till att sköta mycket själva. De ser IT som en av de viktigaste kompetenserna för att kunna växa.

SEB gick för ett par år sedan ut med en annons med budskapet ”Vi är 800 IT-medarbetare och vi behöver bli fler”. Annonsen var säkert en ögonöppnare för en och annan och dessutom hakade alla stora banker på i samma fotspår.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

Många spännande projekt

Vad är det som skapar en attraktiv arbetsgivare?

– Offentlig sektor har en starkt drivande faktor och det är tryggheten. Men det finns många faktorer, och det behöver inte vara lönen. Företag som IKEA och H&M hamnar högt som attraktiva arbetsplatser inom IT, och det är inte tack vare höga löner.

Arbetsplatsen, vad man erbjuder i termer av gemenskap och lokaler är en faktor. Vilka typer av uppdrag arbetsgivaren erbjuder är en annan.

– Beskriv arbetsuppgifterna ingående.

Det finns många spännande utvecklingsprojekt att lyfta fram i offentlig sektor.

Malin Ulfvarson

De 10 största drivkrafterna när IT-studenter väljer arbetsgivare: De 10 största drivkrafterna när IT-studenter väljer arbetsgivare: Kreativ och dynamisk arbetsmiljö Vänlig arbetsmiljö Goda referenser för framtida karriär Professionell utbildning och utveckling Respekt för medarbetare Ledare som stöttar min utveckling Trygg anställning Hög framtida inkomst Konkurrensmässig grundlön Attraktiva/spännande produkter och tjänster Källa: Företagsbarometern 2012, Universum.

Totalt 2 348 IT-studenter besvarade enkäten.

19

TEMA: E-FÖRVALTNING

N E

N E ? !

G I B L B ÄNT ORGARHU B D E M Citizen eHub är en plattform där myndigheter, organisationer och företag ska kunna erbjuda sina e-tjänster i ett och samma gränssnitt. Projektet som får finansieringsstöd från Vinnova bedrivs hos Fujitsu. Men tyvärr får vi vänta till tidigast 2014 på resultatet.

F

ör användarna kommer Citizen eHub erbjuda en enkel inloggning till alla möjliga tjänster som man själv väljer efter behov, till exempel att anmäla sjukdagar till Försäkringskassan, boka tid hos tandläkaren, köpa teaterbiljetter eller se veckans skolmatsedel – beroende på vilka aktörer som har anslutit sina tjänster.

– Just nu är vi inne i en utvecklingsperiod som handlar om att ta fram ett säkert och attraktivt gränssnitt för användaren.

Vi utvecklar detta för flera olika format, för smartphones, paddor och en portal för webbläsare, säger Urban Bertling, projektansvarig på Fujitsu.

Tre miljoner invånare

Projektet har fått anslag från Vinnova bedrivs parallellt i Sverige, Island och Estland.

Totalt kan Citizen eHub komma att om20

Urban Bertling, ansvarig för Open Source EGoverment Solutions på Fujitsu.

fatta tre miljoner invånare. Ett antal svenska kommuner har anmält intresse för att delta i utvecklingen.

En första full integration har gjorts för att se att alla komponenter samverkar.

– Vi är en bra bit på väg men vi har gott om tid, projektet löper på under hela nästa år och ska vara klart 2014, säger Urban Bertling.

Känner ni ingen tidspress?

– Jo, vi hade helst sett att det skulle vara klart i morgon, att bara trycka på en knapp.

Vi följer hela tiden utvecklingen och ser till att anpassa till eventuellt nya format som dyker upp. Men vi använder oss av befintliga öppna standarder för hur man ska kommunicera, vilket gör det enklare. Samtidigt ser vi att utvecklingen i den offentliga världen inte går lika snabbt, så vi håller ett jämförbart lagom tempo.

Finns det andra liknande plattformar, från andra aktörer?

– Inte som vi känner till. Det finns liknande hubbar, när det gäller att till exempel samla all världens tidningar eller alla radiokanaler. Vi vill bygga en hubb där medborgarna kan nå alla de e-tjänster de efterfrågar med en säker inloggning, säger Urban Bertling.

Hur löser ni mobil inloggning?

– I Sverige använder vi lösningen för mobilt bank-id, men marknaden kommer säkert med fler alternativ. I Estland är förutsättningarna bättre, de har kommit längre än vi. Där har alla samma nationella e-id vilket gör det lite enklare att utveckla gränssnittet.

Synka sin familj

Hubben ska vara konfigurerbar för användarna, så att man kan göra sitt eget urval av tjänster och även synka med sin egen kalender. Det ska vara möjligt att skapa egna grupper, och till exempel kunna synka sin kalender med vissa utvalda personer, som sin familj.

– Hubben är även tänkt fungera ihop med

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

TEMA: E-FĂ&#x2013;RVALTNING

sociala media, det ska till exempel vara mÜjligt att använda sin Facebook-inloggning om man skulle vilja det. Nu är det ju inte alla e-tjänster som kommer att fungera med Facebook-inloggning dock, myndigheterna accepterar till exempel inte det.

Blir det enkelt fĂśr leverantĂśrer att ansluta etjänster? â&#x20AC;&#x201C; Ja, eftersom vi bygger enligt gemensamma standarder blir det enkelt.

De som är tänkt ska lägga sina tjänster här â&#x20AC;&#x201C; hur intresserade är de? â&#x20AC;&#x201C; Det blir ett uppdrag fĂśr fĂśrvaltningen av Citizen eHub â&#x20AC;&#x201C; i respektive land är det tänkt att en central organisation ska hantera fĂśrvaltningen. I dagsläget finns det ingen tydlig sĂĽdan organisation i Sverige, det finns det däremot i Estland och Island. Men det pĂĽgĂĽr en diskussion om att etablera en sĂĽdan myndighet, alternativt lägga ett sĂĽdant uppdrag pĂĽ en befintlig myndighet. Jag vet att till exempel Sveriges Kommuner och Landsting driver denna frĂĽga, säger Urban Bertling.

Pilot nästa ür

Av de svenska kommunerna är det framfĂśrallt Stockholms stad som är aktiv partner i utvecklingsprojektet. Ytterligare ett antal kommuner har visat intresse. â&#x20AC;&#x201C; Vi räknar med att ha ett antal tjänster igĂĽng i en pilot i bĂśrjan av nästa ĂĽr. Den ska testas pĂĽ en rätt sĂĽ stor mĂĽlgrupp och det kan ju framfĂśrallt Stockholm erbjuda, säger Urban Bertling.

Malin Ulfvarson

Vi  vill  bygga  en  hubb  där  medborgarna  kan  nü  alla  de  e-­tjänster  de  efterfrügar  med  en  säker  inloggning.

â&#x20AC;?

a pü llare ingsdagarn ä t s t U valtn eFÜr

Om ni har en webbstrategi sĂĽ skall ni ha en mobilstrategi.

Hur anpassar din organisation sig till det faktum att münga av dina anställda och kunder idag använder sin smartphone mer än sin dator? HÜr av dig till oss fÜr att mobilanpassa din organisation med appar och mobil hemsida.

Schema Tidsrapportering Bokning Inventering

Information Platstjänster Dokumentation Feedback

Ladda n er eFĂśrvalt ningsda ga app till d in Andro rnas id iPhone.

Och mis eller sa inte att besĂś ka N i monter indev A11.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

21

EXPERTPANELEN SVARAR En ny internettjänst har lanserats, Off2off hjälper offentlig sektor att ta tillvara materiella resurser som annars riskerar bli stående i förråd. Exempelvis kan en skola spara stora pengar på att köpa begagnade skolbänkar och stolar från en skola i en annan kommun. Fördelarna är förstås inte bara ekonomiska utan även miljömässiga.

Petter Florwald, Upphandlingsstödet på Kammarkollegiet

Natalie Svensson, Advokat, Advokatfirman Lindahl

Pia Hedström, chefsjurist, SKL Kommentus

Roland Pettersson, Upphandlingskonsult i Sverige AB

22

Sätter LOU begränsningar för detta förfarande?

Är det i regel godtaget att köpa begagnat även om det finns ramavtal för de aktuella produkterna?

Om värdet understiger gränsen för direktupphandling (ca 284 000kr) kan en myndighet köpa begagnade varor på nätet genom en direktupphandling, om inget annat följer av eventuella interna riktlinjer. Även i det fall värdet på varorna skulle vara över beloppsgränsen kan det finnas möjlighet att göra en direktupphandling – om det föreligger synnerliga skäl. Ett exempel på synnerliga skäl är om en upphandlande myndighet kan göra ett extra förmånligt köp, exempelvis i samband med en auktion.

Den upphandlande enheten måste i sådana fall kunna visa att det varit fråga om ett erbjudande väsentligt under marknadsvärdet.

Huruvida ramavtal är bindande är en komplex fråga som dessvärre inte ryms i detta format. Upphandlingsstödet kommer under hösten att publicera en vägledning om ramavtal där bland annat frågan om bundenhet kommer att tas upp. De ramavtal som upphandlas av Statens inköpscentral ska användas om myndigheten inte finner att en annan form av avtal sammantaget är bättre. Vi anser att ett avtal kan anses vara sammantaget bättre om det kan fås till ett extra förmånligt pris. Vid avsteg från dessa ramavtal ska Statens inköpscentral underrättas. Formulär för detta finns på avropa.se.

LOU begränsar förfarandet såtillvida att huvudregeln, oavsett huruvida det som köps in är nytt eller begagnat, är att upphandling ska ske genom ett annonserat förfarande. Direktupphandling enligt LOU får dock ske om värdet understiger direktupphandlingsgränsen (284 000 kr) eller om det föreligger synnerliga skäl. Det kan argumenteras för att väldigt låga försäljningspriser, till exempel under marknadsvärdet, kan anses utgöra sådana synnerliga skäl.

Nej, det finns ingen sådan huvudregel för begagnade produkter. I själva verket måste aktuella ramavtal granskas för att utröna hur omfattande ramavtalet är och huruvida exklusivitet eller andra förpliktelser ifråga om inköp av vissa volymer gentemot ramavtalsleverantören/leverantörerna föreligger. Om exklusivitet inom ett ramavtal föreligger kan det innebära avtalsbrott att köpa produkterna från en annan leverantör.

LOU är tillämplig vid köp, hyra eller leasing av varor. Det finns inget undantag för begagnade varor, men det finns heller inga särskilda begränsningar. Om en upphandlande myndighet således vill köpa begagnade möbler eller andra begagnade produkter ska en upphandling enligt LOU genomföras. Vilket förfarande som kan användas är beroende av värdet på upphandlingen. Det finns i undantagsbestämmelser i LOU vissa möjligheter att, utan föregående annonsering, anskaffa varor till särskilt förmånliga villkor från en leverantör som t.ex. har gått i konkurs, men annars ska LOU gälla fullt ut.

Det kan vara riskabelt för en upphandlande myndighet som har gjort en egen upphandling och tecknat ramavtal med en leverantör, att strunta i att tillämpa sitt eget upphandlade ramavtal. Om det som myndigheten ska köpa omfattas av ramavtalet skulle en förfördelad leverantör kunna väcka skadeståndstalan mot myndigheten. För att vinna framgång behöver leverantören göra sannolikt att han skulle ha fått kontraktet.

Jag hittar inget undantag i LOU för begagnade varor och det borde i så fall upphandlas.

Jag håller inte med om att det bara är att köpa. Det beror helt på vad som överenskommits i ramavtalet.

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

Finns det vissa produkter som du skulle avrüda frün att kÜpa begagnat, av avtalsmässiga skäl?

Det kan naturligtvis vara fÜrenat med stÜrre risker att kÜpa in produkter med kort teknisk eller ekonomisk livslängd eller där leverantÜren inte erbjuder nügra garantier. Beställare har dock i vanlig ordning stora mÜjligheter att ställa krav pü produktstandard samt att reglera frügor om reklamation och garantier i ett kÜpeavtal med leverantÜren ifrüga.

Om det är lämpligt att kÜpa begagnade varor eller inte beror naturligtvis pü vad som ska kÜpas. När det gäller kÜp av utbytbara varor som t.ex. begagnade mÜbler ser jag inga stÜrre problem med avsaknad av garantier och annat. FÜr mer komplexa varor eller verksamhetskritiska varor skulle jag vara mer fÜrsiktig och ta särskild hänsyn till hur viktig varan är fÜr den upphandlande myndigheten. Om myndigheten vill ha en vara som ska fungera Üver tid är det kanske mindre lämpligt att kÜpa begagnat om garantier inte kan ges.

Om det gÜrs en upphandling fÜr begagnade varor, är det ingen skillnad fÜr kÜp av begagnat eller nytt. Dü stür det kÜparen fritt att avtala om garantivillkor och leverantÜrsansvar.

Finns det ramavtal och man vill bÜrja kÜpa motsvarande varor begagnade. Verifiera dü innan upphandlingen pübÜrjas, att det inte finns ütaganden eller utfästelser i ramavtalet som kan püverka mÜjligheten att upphandla begagnat.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

EXPERTPANELEN SVARAR â&#x20AC;&#x201C; ställ DIN frĂĽga till brev@hexanova.se

Naturligtvis kan det vara mindre lämpligt att kÜpa produkter som mobiltelefoner, medicintekniska produkter, datorer eller liknande där garanti och leverantÜrsansvar kan vara av stor betydelse.

Vi tycker fÜr Üvrigt att Off2off har hittat en intressant affärsidÊ som kan bidra till att vüra kommuner och landsting tar tillvara pü de resurser som finns tillgängliga.

!

!

!

!

!

!

!

23

JURIDIK

Vad händer om en ansökan om överprövning inte är undertecknad?

Reglerna om avtalsspärr har ökat leverantörernas möjligheter att överpröva offentliga upphandlingars tilldelningsbeslut. Är det då inte rimligt att kräva att de formella kraven måste vara uppfyllda inom avtalsspärren, frågar sig advokat Johan Kennemyr från Lindahl.

I

praktiken har det genom reglerna om avtalsspärr (i kraft sedan den 15 juli 2010) blivit lättare för leverantörerna att förhindra att en upphandling avslutas och därmed möjliggöra domstolsprövning. Idag krävs endast att ansökan lämnas inom avtalsspärren för att automatiskt utlösa förlängd avtalsspärr. Inget formellt interimistiskt beslut behöver numera utverkas.

Advokat Johan Kennemyr är verksam på Lindahls kontor i Stockholm sedan 2009 och ledamot i advokatsamfundet sedan 2010. Han ingår i Lindahls kompetensgrupper för offentlig upphandling samt tvistelösning. Han arbetar med såväl rådgivning som tvistelösning vid allmän domstol och vid förvaltningsdomstol.

24

En annan ändring som införandet av avtalsspärr medfört är att dess utgång stänger möjligheterna att få till stånd en överprövning. Tidigare kunde även en ansökan som inkom efter tiodagarsfristen leda till att upphandlingen stoppades genom interimistiskt beslut om upphandlande myndighet ännu inte hade ingått avtal. Sådan möjlighet saknas idag oavsett om myndigheten ingår avtal omedelbart efter avtalsspärrens utgång eller avvaktar. Överprövningsmöjligheten är idag direkt kopplad till avtalsspärrens utgång och inte till huruvida upphandlingen rent faktiskt har avslutats genom ingående av avtal.

Osäkerhet uppstår

I konsekvens med att möjligheten att få upphandlingen stoppad lättats upp inom avtalsspärren, borde det rimligen ställas krav på att leverantören åtminstone därinom uppfyller de formella kraven på ansökan.

Ambitionen borde vara att lagen ska såväl lätta upp leverantörernas möjligheter att stoppa upphandlingen, som ge myndigheterna tryggheten att veta att om en korrekt iakttagen avtalsspärr löper ut så får kontrakt ingås.

Mittemellan dessa två goda syften uppstår osäkerhet när en under avtalsspärren inkommen ansökan saknar undertecknande. I förarbetena1 anges: ”Om en ansökan om överprövning som har kommit in till förvaltningsrätten inte uppfyller de formkrav som ställs på en överklagandehandling, exempelvis vad gäller egenhändigt undertecknande, kan domstolen kontakta leverantören för komplettering och domstolen har även möjlighet att förelägga leverantören att komplettera sin ansökan vid äventyr av avvisning. Med hänsyn till upphandlingsmålens karaktär är det naturligtvis viktigt att tidsfristen för komplettering är kort. Detta […] blir särskilt viktigt mot bakgrund av att en inkommen ansökan om överprövning automatiskt utlöser en förlängd avtalsspärr. Om domstolen har anledning att tro att leverantören exempelvis undanhåller sig delgivning av föreläggandet i syfte att fördröja processen och ansökan om överprövning uppenbarligen saknar grund finns möjligheten för domstolen att upphäva den förlängda avtalsspärren”.

Är detta rätt sätt?

Närmaste slutsatsen av förarbetenas stadgande är att förlängd avtalsspärr alltid ska infalla oavsett om formkraven är uppfyllda vid ansökans inlämnande eller inte och att det alltid går att åtgärda brister genom komplettering efter den initiala avtalsspärrens utgång. Dock betonas å ena sidan vikten av att domstolarna är aktiva och snabbt (vid hot om avvisning) erhåller komplettering, men att det å andra sidan är först om leverantören obstinat vägrar komplettera som en förlängd avtalsspärr bör upphävas. Men är detta verkligen rätt sätt att hantera problemet?

Ett aktuellt mål

Hur hanterar förvaltningsdomstolarna frågan idag? Kammarrätten i Stockholm har nyligen haft den uppe i ett mål2 som rör Försvarets materielverks (”FMV”) avropsförfarande under Kammarkollegiets IT-driftsramavtal. EDB Business Partner Sverige AB (”EDB”) tilldelades kontrakt den 4 januari 2012. Logica Sverige AB (”Logica”) ansökte om överprövning på grunden att EDB:s anbud inte uppfyllde skall-kraven att tydligt lämna information om teknisk prestanda.

Logicas ansökan ingavs inom avtalsspärren, men saknade underskrift. Avtalsspärrens sista dag inföll den 16 januari 2012.

Logica kompletterade med undertecknad ansökan den 30 januari 2012.

FMV:s förstahandsyrkande var avvisning av talan då ansökan saknat såväl underskrift inom avtalsspärren, som underskrift av behörig företrädare. I andra hand yrkades att ansökan skulle avslås då EDB:s anbud uppfyllde skall-kraven.

Förvaltningsrätten gick dock på Logicas linje i sin dom av den 15 mars 2012 och förordnade om rättelse i form av ny utvärdering där EDB:s anbud inte skulle beaktas.

FMV överklagade till Kammarrätten i Stockholm som biföll FMV:s andrahandsyrkande och upphävde förvaltningsrättsdomen. Domen har i skrivande stund inte överklagats.

Men Kammarrätten avslog alltså FMV:s förstahandsyrkande som pekade på att underskrift inte skett inom avtalsspärren.

Regleras inte i LOU

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

JURIDIK

Kammarrätten anför att Lagen om offentlig upphandling (LOU) är en speciallag som har företräde framför Förvaltningsprocesslagen (FPL), men att detta endast gäller i de fall en specifik fråga regleras i LOU. Kammarrätten kommer fram till att LOU inte innehåller regler om vilken formalia som gäller vid ansökning om överprövning. FPL:s formella regler om ansökningar är därför tillämpliga på ansökningar enligt LOU. Enligt 3 § FPL ska ansökan från enskild som vill föra fram ett mål vara egenhändigt undertecknad.

Saknas undertecknande ska sökanden enligt 5 § FPL föreläggas att inom viss tid åtgärda bristen, påföljden kan annars bli att hans talan inte tas upp till prövning. Stöd för att inte tillämpa FPL-reglerna för att avhjälpa brister i mål enligt LOU saknas. Kammarrätten konstaterar att kravet på egenhändigt undertecknande gäller även för LOU. Dock har Logica den 30 januari 2012 inkommit med en undertecknad ansökan varför bristen bedöms avhjälpt och inte föranleder någon åtgärd.

Kontentan av Kammarrättens bedömning är att det är egalt när en komplettering inkommer – inom eller efter avtalsspärren.

Har den överhuvudtaget inkommit är det alltid tillräckligt. Enligt min mening har Kammarrätten därmed tyvärr undvikit den egentliga frågan som FMV rest; måste formkraven, med stöd av LOU och FPL, vara uppfyllda inom avtalsspärren? Istället konstaterar Kammarrätten endast att det någon gång under målets handläggning inkommit

ett egenhändigt undertecknande och nöjer sig därmed.

hörighet därtill. En sådan konsekvens kan lagstiftaren inte ha velat åstadkomma.

Oönskad konsekvens

Hårdare krav behövs

Om Kammarrättens uppfattning förblir den förhärskande riskerar dock reglerna om avtalsspärr förlora en del av sitt syfte – nämligen att tydligt markera att utgången av en korrekt iakttagen avtalsspärr utgör den absoluta slutpunkten för möjligheterna att få upphandlingen överprövad.

Jag vill understryka att jag förordar den gällande ordningen att en ansökan automatiskt utlöser förlängd avtalsspärr, men kan ändå inte lösgöra mig från känslan att Kammarrättens bedömning medför en oönskad slagsida. Om det räcker med att ansökan inges utan att det på något sätt behöver styrkas vem som står bakom den, kan en upphandlande myndighets rätt att få klart besked om när avtal får ingås komma att bli avhängigt ett illojalt agerande där avtalsspärren kan förlängas trots att egentligt sanktionerande från behörig sökande saknas.

Såväl lagstiftaren som Kammarrätten tycks anse att det räcker med ingivande av en icke-undertecknad ansökan för att fördröja upphandlingens avslutande. Det behöver inte ens säkerställas att det verkligen är den anbudsgivare i vars namn överprövningen begärs som står bakom den. Konsekvensen av detta är att vem som helst, till exempel en helt utomstående person, kan ansöka i en viss leverantörs namn och förhindra avtalslutande utan att ha någon som helst be-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

Utifrån upphandlingsmålens karaktär är det både rimligt och ändamålsenligt att det, avseende formkrav för ansökan om överprövning, ställs hårdare krav än vad gällande rättsläge ger vid handen. Eftersom det numera är lättare att stoppa upphandlingar för att möjliggöra en överprövning, bör det åtminstone ske någon form av säkerställande av att den leverantör i vars namn ansökan görs verkligen har vetskap om och står bakom åtgärden innan den förlängda avtalsspärren verkställs. Detta sker lämpligen genom att det kontrolleras att ansökan verkligen undertecknats inom avtalsspärren. Det skulle inte heller innebära någon faktisk disharmoni med FPLs föreskrift om att vid behov avhjälpa bristen ”inom viss tid” (5 § FPL) att även omfatta ”inom den tid avtalsspärr löper”. Om detta skulle anses vara för tufft, måste domstolarna åtminstone bli betydligt snabbare med inkrävande av kompletteringar. I Kammarrättsmålet ovan ansågs det tillräckligt att komplettera två veckor efter avtalsspärrens utgång. Sådan tidsutdräkt bör inte accepteras.

Johan Kennemyr, Advokatfirman Lindahl

1. Prop. 2009/2010:180, s. 123 2. Mål nr 2304-12, dom meddelad den 5/9 2012

25

DEBATT

Replik

Nolltolerans mot mutor – vägen framåt För att göra kampen mot mutor effektiv bör näringsliv och myndigheter samarbeta. I en debattartikel krävde vi nolltolerans mot mutor. Helena Rosén Andersson på advokatfirman Lindahl anser att beskrivningen av vårt arbete var för vag. Vi vill därför berätta mer om det arbete som pågår.

I

en artikel i Offentliga Affärer kommenterar Helena Rosén Andersson på advokatfirman Lindahl vår debattartikel i Dagens industri, publicerad i maj i år. Hon instämmer i vår åsikt att ett samhälle byggt på korruption hotar demokratins grundvalar. Samtidigt anser hon att vi är alltför vaga i hur vi kan ta ett tydligare ansvar i kampen mot korruption. Vi välkomnar Helena Rosén Anderssons inlaga och en fortsatt dialog om hur vi gemensamt kan bekämpa korruption, karteller, skattefusk och fusk med upphandlingsreglerna.

Samarbetet mellan Konkurrensverket, Skatteverket och Riksenheten mot korruption innebär bland annat att våra myndigheter utbyter information för att ta reda på om exempelvis en kartell som Konkurrensverket utreder innehåller inslag av korruption eller svartjobb, och därför är något som Riksenheten mot korruption eller Skatteverket bör ta del av. Det är inte ovanligt att ett företag som är involverat i korruption också fuskar på andra sätt. I och med den kunskap vi får

26

genom myndighetssamarbetet kan vi förmedla en mer övergripande problembild än den egna myndighetens avgränsade rättsområde när vi föreläser och utbildar företag och myndigheter. Vi är övertygade om att vi på detta sätt kan förbättra samhällets möjligheter att upptäcka och lagföra fuskare.

Vi konstaterar i vår artikel att offentliga aktörer bör ta ett gemensamt ansvar med de privata företagen i det förebyggande arbetet mot fusk och mutor. Helena Rosén Andersson menar att detta är etiskt tveksamt och att om den offentliga sektorn börjar samarbeta med vissa privata företag i jakten på andra företag ligger det nära till hands att betrakta det samarbetet som korrupt. Det förekommer inget samarbete för att jaga företag, utan den gemensamma kampen handlar om att påverka attityder och beteenden genom ökad information och bättre kunskap om problemen. Ett sådant samarbete kan i sig aldrig betraktas som korrupt. Vi är beredda att samverka med alla som vill förebygga och motverka korruption och som vill verka för en sundare konkurrens och ett sundare samhälle.

Stöd till upphandlare

Det är svårt för upphandlare att göra rätt.

Helena Rosén Andersson efterfrågar vägledande riktlinjer. Vi instämmer helt i att upphandlare är hårt pressade och därför behöver tydligare vägledning om när de exempelvis kan utesluta en leverantör. Konkurrensverket har därför startat ett projekt som ska analysera problembilden och bidra med stöd rörande vilket handlingsutrymme upphandlarna har att utesluta leverantörer.

Sanktioner underlättar

Effektiva sanktioner och möjlighet att lagföra aktörer som inte håller sig till reglerna har en avskräckande effekt på fuskarna. På så sätt är lagföringen oerhört viktig i det förebyggande arbetet. Helena Rosén Andersson menar att de flesta sanktionerna i detta sammanhang riktar sig mot upphandlande myndigheter, inte mot leverantörer. Detta stämmer inte. Böter, konkurrensskadeavgift och näringsförbud är sanktioner som alla riktar sig mot företag eller individer. Dessutom kan kontrakt till följd av en otillåten direktupphandling komma att ogiltigförklaras, vilket också drabbar leverantören.

Helena Rosén Andersson frågar också om vi önskar att upphandlande myndigheter ska bedriva förundersökning om brott eller agera utanför sin behörighet. Naturligtvis önskar vi inte det. Det är att hitta fuskarna vi behöver hjälp med, utredningarna bedriver vi själva. Upphandlare är redan i dag duktiga på att lyfta luren och tipsa myndigheter. Exempelvis startas många kartellutredningar med ett tips från upphandlare.

Korruption, mutor, skattefusk, karteller och fusk med upphandlingsreglerna är negativt för seriösa företagares konkurrenskraft och samhället i stort. Om näringsliv och myndigheter kan samarbeta i att motverka fusket blir kampen mot fuskarna mer effektiv.

Dan Sjöblom, generaldirektör Konkurrensverket Gunnar Stetler, överåklagare och chef för Riksenheten mot korruption Ingemar Hansson, generaldirektör Skatteverket

Detta är en replik på artikeln Nolltolerans, visst!

Men hur?! i Offentliga Affärer nr 4-2012.

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

DEBATT

Här är våra skall-krav, säger leverantören Fastighetsentreprenören Kurt Waltersson från Bravida reagerar mot upphandlares kreativa avtalsformuleringar som leder till att ansvaret för eftersatt underhåll på fastigheter läggs på entreprenören istället för på förvaltaren. Här listar Bravida några egna skall-krav för en bättre fungerande upphandling inom fastighetsdrift.

I

Färre tvister i upphandlingar – våra ”skall-krav” Ta chansen att förbättra Se upphandlingsfasen som en möjlighet att komma tillrätta med driften. Lyft fram svagheter som en del i själva upphandlingen.

Ta hjälp Bjud in några av de branschledande leverantörerna redan i samband med framtagande av förfrågningsunderlaget för att ta del av erfarenheter.

Kurt Waltersson, regionchef på Bravida TSM

Bravida TSM har vi stor erfarenhet av offentlig upphandling inom vårt område, det vill säga totalentreprenader för teknisk fastighetsdrift. Vi ser många exempel på LOU-upphandlingar som fungerar men även exempel på motsatsen. Att motverka usla processer är viktigt för samhället då outsourcing i grunden är samhällsekonomiskt lönsamt. Kvaliteten i leveransen blir många gånger högre men till lägre pris. Det handlar om skattepengar – upphandlingsförfarandet ska vara fläckfritt!

I vår bransch är begreppen i upphandlingar knutna till vårt styrdokument ABFF (Allmänna bestämmelser för entreprenader inom fastighetsförvaltning och verksamhetsanknutna tjänster). Det fungerar riktigt bra och tanken är att skapa en god kalkylerbarhet. Trots det dras vi dagligen med problem som mer är kopplade till hur verkligenheten ser ut i våra fastigheter än till vårt styrdokument.

sulter (beställaren betalar deras arvode).

Detta är en problematik bortom ”skall-krav” då det handlar om en kortsiktighet där man skjuter ett misskött underhåll framför sig.

Vems är ansvaret?

Vem betalar underlåtenhet?

Vilken utveckling vill vi ha?

Petra Hållander, redaktör för JP Upphandlingsnet, värderar i Offentliga Affärer marknaden kring offentlig upphandling till 500600 miljarder per år. Den del som tillfaller upphandling av fastighetsdrift är enligt mig mycket större än marknadsvärdet. ENORMA summor står på spel då upphandlingen inte enbart handlar om summan som regleras i avtalet utan vem som ska betala för den underhållsskuld som exempelvis offentliga lokaler som skolor och sjukhus dras med, en skuld som vi entreprenörer ofta väntas ta risk för genom upphandlingskonsulternas ”kreativa” avtalsskrivningar.

Hållander påpekar att svårigheten för upphandlaren är mål i konflikt. Jag vill gärna spetsa till det lite. Jag menar att det finns förutsättningar som beställaren faktiskt vill dölja med hjälp av jäviga upphandlingskon-

Underhållsskuld skyfflas på entreprenören

ABFF har tagit form utifrån perspektivet att fastighetsägaren har för avsikt att sköta sina fastigheter och utföra planerat underhåll för att säkerställa värde över tiden. I verkligheten är det få som gör detta. Här börjar problematiken. Underhållsskulden läggs över på leverantören via en snårig upphandling där felavhjälpande förväxlas med långsiktig skötsel. Hur ska någon kunna gissa vilka fel som kommer uppstå framåt i ett misskött fastighetsbestånd? En del fastighetsägare sköter inte ens så allvarliga saker som brand och el. Här finns myndighetsanmärkningar av så allvarlig karaktär att det uppstår risk för tredje man. Självklart blir det stridigheter!

Den som sätter agendan är den upphandlande enheten då de faktiskt till 100 procent bestämmer innehållet i förfrågan och själva styr syfte. Verkar de för kalkylerbarhet utan ”smarta” skrivningar så blir det inga problem – vi får ett väl fungerande avtal.

Jag håller dock helt med Petra Hållander i att det krävs en god dialog mellan alla berörda parter men hävdar bestämt att dialogen måste ske utifrån en transparens där våra mål är gemensamma – att ta hand om våra byggnader och skapa värde över tiden. Vi måste fråga oss vilken utveckling vi vill ha. Vill vi vara tydliga och veta vad vi är överens om och lägga vår energi på att utveckla samhällets fastighetsbestånd eller vill vi slösa skattebetalarnas pengar på att bråka om innehållet i avtalen?

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

Kurt Waltersson, regionchef på Bravida TSM

Arbeta långsiktigt Köp tillsyn & skötsel och betala sedan för det felavhjälpande som uppstår.

Värdesätt en aktiv leverantör som levererar avvikelserapporter som kan användas som underlag för det planerade underhållet. Målet måste vara att få bort de återkommande felen och att utveckla fastigheterna.

Sätt mål Utarbeta ett långsiktigt syfte med upphandlingen. Belys status, involvera alla som kommer påverkas, sälj in varför och vilka möjligheter som finns framåt.

Förbered organisationen Driftorganisationen måste ställa om till beställarorganisation vilket kräver att man lär om. Extern hjälp krävs när intern drift blir extern. Se till att organisationen är insatt i hur det kommande upplägget påverkar arbetssättet. Beställarorganisationen bör inte vara densamma som haft driften i egen regi. Den ser nämligen ofta förändringen som ett ifrågasättande av deras tidigare arbete vilket kan motverka samarbete med leverantören.

Oberoende konsulter Engagera oberoende upphandlingskonsulter med integritet som håller sig till standardtexter och standardupplägg.

Skapa transparens Förfrågningsunderlaget måste bli så tydligt att det är fullt kalkylerbart. Saknas underlag för ett tydligt fast pris, ta in ett à-pris att reglera mot. Det är viktigt att beställaransvaret framgår. I de fall man vill lägga över ansvaret på utföraren ska det vara tydligt. All insikt kring underhållsskulder måste redovisas i upphandlingen.

Träffas Innan undertecknandet, håll en genomgång så att parterna har samma bild av förfrågan. Avtalet bör startas med en Workshop där man gemensamt går igenom avtalet. Viktigt är att båda parter arbetar prestigelöst.

27

FOKUS:KRAFT

Goda råd vid upphandling av el El-marknaden är under stark utveckling alltsedan avregleringen på 1990-talet. Marknaden präglas av hård konkurrens, snåriga avtalsvillkor och en prisutveckling som skapar debatt. Vi har tagit hjälp av el-inköpsspecialist Magnus Kjellin för at lära oss lite mer om el-marknaden.

V

ilken el-fråga är mest intressant just nu, anser du?

– Att se till att den som köper el inte betalar mer än absolut nödvändigt. Här finns det stora pengar att hämta, säger el-inköpsspecialist Magnus Kjellin.

Hur stora?

– Jag skulle säga att det ligger i häradet kring 5-10 öre per kWh. Det motsvarar för en medelstor kommun några miljoner kronor per år.

Varför är det svårt att köpa el?

– Till stor del därför att alla säljare mer eller mindre vill framstå som rådgivare till kunderna.

Men i praktiken är de inget annat än säljare som vill sälja sin produkt till så god marginal som möjligt. I banksektorn finns en debatt om detta relativt bedrägliga försäljningstrick. Det är stor skillnad på att vara rådgivare och att vara säljare och kunderna får väldigt fina förslag men också väldigt olika förslag beroende på vilken säljare de talar med.

Detta gör att marknaden upplevs som svår. Egentligen är den inte svår, efter att man själv satt sig in i fakta och genom detta kunnat genomskåda säljarens försäljningstrick.

Kan du kommentera prisutvecklingen på marknaden den senaste tiden.

Magnus listar sina viktigaste råd 1. Ta hjälp av någon som kan genomskåda alla försäljningstrick och guida genom elinköpsprocessen . Återbetalningstiden på denna investering är väldigt snabb.

2. Engagera medarbetare från Ekonomi, Inköp, Miljö, Finans och Drift i inköpet. Alla har kopplingar till resultatet av elavtalet. Låt alla påverka avtalet inom det område där de berörs.

3. Lär er grunderna i hur marknaden fungerar och vilka konsekvenser olika inköpsstrategier ger.

4. Välj strategi – genomför elinköp och var noga med uppföljning.

28

– Otroligt snabbrörlig prisutveckling. Från extremt höga till extremt låga på mycket kort tid. Detta faktum betraktas av den initierade el-inköparen som ett normalläge. Däremot används ofta denna extrema prisrörlighet som skrämselpropaganda av de säljare som vill framstå som rådgivare.

Ursprungsgaranti

Många kommuner formulerar policys kring inköp av grön el. Har vi ett tillförlitligt system för att garantera hur elen producerats?

– Ja, nu har vi faktiskt fått det i och med att det finns en lag som reglerar området, säger Magnus Kjellin. Det är ganska nytt. Tidigare kunde man köpa och sälja ursprungsgarantierna flera gånger. Det är oerhört viktigt för förtroendet på marknaden att vi har ett fungerande system.

Systemet med ursprungsgarantier ska säkerställa att det inte säljs mer el av en viss typ än vad det produceras.

Alla typer av elproduktion kan tilldelas ursprungsgaranti och el-producenten får en ursprungsgaranti per producerad megawattimme el. Ursprungsgarantier kan säljas på en öppen marknad i eller utanför Sverige.

Priset sätts av utbud och efterfrågan.

Ursprungsgarantier annulleras omgående vid användning eller efter 12 månader.

Vintersäkra avtal?

Bör man som kund i offentlig sektor vintersäkra elavtalen?

– Begreppet ”vintersäkra” är ett försäljningstrick. Som kund i offentlig sektor bör man säkra elkostnaden så att man uppnår rätt fördelning av å ena sidan jämn kostnadsutveckling och å andra sidan följsamhet mot marknadspriset på el. Detta tillsammans med ett bra och transparent elinköpsavtal sörjer för en låg elkostnad. Tyvärr är det många inköpare som låter sig påverkas av alla försäljningstrick som ofta leder till ökade kostnader, Vintersäkra är en sådan, att köpa till inköpspris är en annan.

Ställs det tillräckligt offensiva krav på nationell nivå, eller är det de enskilda kommunerna som är drivande i kravställningen vid el-upphandling, anser du?’

– Kraven bör alltid utgå från respektive kommuns förutsättningar och önskemål. Ansvaret för affären ligger lokalt, så också kravet på att göra en korrekt och bra el-affär.

Stor uppfinningsrikedom

Det är mycket hög konkurrens på el-marknaden vilket har lett till en stor uppfinningsrikedom för att tjäna pengar på kunderna. Magnus Kjellin kan reta sig på en del av den missvisande reklam som förekommer, till exempel ”Köp el till inköpspris”, ”Låt oss hantera dina el-inköp – vi är proffs.”

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

FOKUS:KRAFT

– Eventuellt behövs det hårdare regleringar kring hur man får lov att sälja. Jag har läst utkast på avtalsförslag som är rent bedrägliga i sin konstruktion. De får ett carte blanche direkt in i kundens kassakista, säger han.

Konkurrensen har varit hård under en längre tid, vissa har menat att marknaden kommer att omstruktureras men det händer i så fall otroligt långsamt.

– Varför blir det aldrig allmänt känt när kunderna gör riktigt dåliga affärer – så att kunskapen sprider sig till andra? Man kanske skäms, eller så har man ingen aning om att man har gjort en dålig affär, spekulerar Magnus Kjellin.

Malin Ulfvarson

Energiforskning får fortsatt stöd

Magnus Kjellin, el-inköpsspecialist och vd på Magnus Kjellin Elhandelsutveckling AB.

Ofta används denna extrema prisrörlighet som skrämsel-­ propaganda av de säljare som vill framstå som rådgivare.

”

I budgetpropositionen för 2013 föreslår regeringen att energiforskningssatsningen ligger kvar på dagens nivå på cirka 1,3 miljarder kronor per år. Tidigare har regeringen aviserat att sänka stödet till energiforskningen, något man nu alltså inte gjort.

– Världen befinner sig mitt i en global klimatutmaning. Vår generations moraliska uppgift är att ställa om till ett hållbart samhälle, för en hållbar framtid. Det förutsätter att vi minskar användningen av fossil energi, ställer om till förnybar energi och att vi utvecklar nya tekniker som gör att vi kan producera och använda energin mer effektivt än idag, säger IT- och energiminister Anna-Karin Hatt.

Tidigare satsningar på energiforskning har bidragit till de svenska framgångarna med till exempel värmepumpar, smarta elnät och biodrivmedel. De kommande åren kommer energiforskningen riktas mot olika strategiska områden där vi har möjligheter att göra klimat- och energipolitisk skillnad, samtidigt som grunden läggs för nya exportframgångar. Det handlar till exempel om att utveckla effektiv solcells- och vågkraftsteknik, och om att ta fram framtidens el- och hybridbilar som på sikt kan göra oss oberoende av fossila bränslen.

Nyckelfärdiga flerbostadshus i 3–8 våningar, exkl. tomt ModernaHus är konstruerade för lägre byggherrekostnad, bättre driftsekonomi och kortare byggtid, d v s låga kreditivkostnader och snabb inflyttning.

I grunden ligger förutsägbarhet och totalkostnadskontroll, kombinerat med modern arkitektur, effektiva ytor, hög standard i teknik- och materialval och en energianvändning som är minst 25 procent lägre än normen.

Från

13 549:-/m

2

BOA

Hustyp Johanna, 8 våningar med terrass exkl. mark, markarbeten och moms.

Läs mer om ModernaHus, våra fem hustyper och de färdigbyggda Kv Tändstickan och Kv Stationsmästaren, på skanska.se/modernahus.

389 029

skanska.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

29

FOKUS:KRAFT

Peter Ericsson, energisamordnare på Älvstranden Utveckling, som testar solceller på taket till Lindholmen Science Park i Göteborg. Alla solcellerna vetter åt söder. I bakgrunden skymtar Läppstiftet, ritat av Ralph Erskine.

Foto: Fredrik Moback.

Fakta Totalt beräknas solcellerna på Lindholmen leverera 17 600 kilowattimmar per år.

Investering exklusive bidrag: 770 000 kronor.

Med bidrag: 345 000 kronor. Solceller med leverans och montage: 400 000 kronor.

Elinstallation, förutom solcellerna: 65 000 kronor. Byggkostnader: 305 000 kronor.

Goda erfarenheter av solceller På Lindholmen Science Park i Göteborg är solcellerna i drift sedan den 30 november förra året.

Fram till den 21 augusti 2012 har de levererat 15 600 kilowattimmar, som är 15 procent mer än beräknat. Men totalt bidrar de med cirka en procent av hela husets elenergiförsörjning.

D

et är tacksamt för oss som fastighetsbolag att ha utrustning som ska fungera i 25 år, utan något omfattande underhåll, säger Peter Ericsson, energisamordnare vid Älvstranden Utveckling AB som äger och förvaltar fastigheten.

Det är bara solceller och växelriktare som sitter där tillsammans med några små komponenter. Modulerna sitter fast i 30 graders vinkel mot det platta taket.

Kostnaden för solcellselen blir, om man räknar med bidraget, bara 98 öre per kilowattimme. För närvarande får man 55 procent i bidrag upp till en maxgräns av den totala investeringskostnaden. Man ansöker för detta hos Länsstyrelsen.

30

All solcellsel används i huset. Den kommer att visas på www.alvstranden.com för att se hur mycket el solcellerna levererar. Det finns också en stor informationstavla i gatuplanet där man kan se solcellerna och hur mycket el de ger.

Solcellerna sitter i tre rader med 84 moduler totalt. Ytan är 136 kvadratmeter. Alla vetter åt söder. De sitter fast i LE Lundbergplattor, som är anpassade för just det här taket som har gummiduk. Modulerna sitter på en ställning och är bultade med plattorna.

Sedan ligger det förstärkningsduk runt installationen.

Det är viktigt att montaget blir bra. Solcellerna måste klara snö- och vindlaster.

Montagetiden för infästning tog cirka två till tre veckor med infästning. Montaget av själva modulerna tog bara två dagar.

Solcellerna håller sig rena av regnet. Blir de smutsiga, kan man spola av dem med vatten.

De tappar inte mer än ett par procent i effektivitet under sin livslängd.

Fördelar

– Det är en pilotanläggning för oss. Vi vill testa teknik och montage och har rätt mycket tak där vi har möjligheter att bygga på solceller i framtiden. Det är en enkel teknik utan rörliga delar, utan något direkt servicebehov. Solcellerna är väldigt hållbara.

Erfarenhetsmässigt så håller de i 20 till 25 år, säger Peter Ericsson och fortsätter: – Sedan kan ju någon enstaka komponent gå sönder men då kan man ju byta den. Anläggningen sköter ju i princip sig själv och levererar el utan att du behöver justera eller övervaka olika parametrar eller driftlägen.

Detta är en fördel om man jämför med andra systemlösningar där du ofta måste ha en löpande övervakning av driftlägen och därtill justering av parametrar.

Nackdelar

– De fordrar en del plats givetvis, men det kommer solceller som man exempelvis kan klä in i fasader, som man jobbat med rätt mycket nere i Tyskland, säger Peter Ericsson.

Plusenergihus?

På framtida flerbostadshus kommer troligen solceller att finnas med i planeringen. Det finns även andra förstudier på fastigheter, som om de blir av kan komma att få riktigt stora installationer av solceller.

– Alltså i princip sätta på så mycket som det går, både på tak och även inarbetat i fasaden, för att det totalt sett ska bli ett nolleller till och med ett plusenergihus, säger Peter Ericsson.

Fredrik Moback

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

FOKUS:KRAFT

Prisreglering av fjärrvärme kommer 2013

Stora förändringar av marknaden för fjärrvärme att vänta

F

järrvärmemarknaden avreglerades i samband med elmarknadsreformen 1996 och trots att den befintliga infrastrukturen leder till en monopolsituation för leverantörerna har man inte infört någon prisreglering. Men det kommer troligtvis från och med nästa år.

Flera aktörer har kritiserat de senaste årens prishöjningar, bland annat SABO. – Under den senaste tioårsperioden har fjärrvärmebolagen höjt priserna med 42 procent. Det är nästan tre gånger så mycket som konsumentprisindex under samma period. Så någon begränsad prisökning har vi inte sett, säger Per Holm, ordförande i Nils Holgersson-gruppen som presenterar en jämförelseundersökning av driftskostnader för flerbostadsfastigheter i landet.

Energimarknadsinspektionen har fått regeringens uppdrag att ta fram en modell för att pröva prisförändringar på fjärrvär-

memarknaden. De ska också föreslå hur det ska gå till när flera aktörer vill leverera fjärrvärme till samma fjärrvärmenät. Regeringen vill att leverantörer av spillvärme och andra fjärrvärmeproducenter i ökad utsträckning ska få möjlighet att leverera fjärrvärme till fjärrvärmenäten.

Målet är att ha en ny lagstiftning på plats under 2013.

Ytterligare en förändring på fjärrvärmemarknaden är att kunderna inte längre ska behöva betala för en preliminär förbrukning. Fjärrvärmeföretagen blir skyldiga att en gång i månaden mäta kundens värmeförbrukning och meddela kunden mätresultatet. Fjärrvärmeföretag får endast fakturera kunden baserat på mätresultaten, och faktureringen ska ske minst fyra gånger per år.

Bestämmelserna gäller från den 1 januari 2015. Motsvarande regler har tidigare införts för mätning av el.

Ökade priser på fjärrvärmenotan drabbar i första hand de boende, men även skolor, sjukhus och andra lokaler värms med fjärrvärme. Till det kommer ett antal badhus och simbassänger, samt fotbollsplaner, trottoarer och cykelvägar som värms under vintern för att hålla dem isfria.

Fjärrvärme är vatten som värms upp i ett värmeverk och sedan överförs via rörsystem och värmeväxlare till en fastighets element och varmvattenkranar. Åttio procent av bostadsuppvärmningen i Sverige kommer från fjärrvärme. Det är den vanligaste uppvärmningsformen för flerbostadshus och lokaler.

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst

erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst. ĩ ǶǸǼĵǼǹ ǹǽ ǻǹ Ŝ ªĩ ǶǸǼĵǼǻ ǺǸ ǽǻ Ŝ ¥© ¢¡¥ļ ħ¥ Ŝ ©©©ħ¥© ¢¡¥ħ ¡

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

31

FOKUS:KRAFT

Nu ska kvicksilverlamporna bort!

Norrköpings kommun byter totalt 9 500 kvicksilverlampor till en varmvit belysning med bättre färgåtergivning.

Kvicksilverlamporna fasas ut om tre år. De uppfyller inte kraven på energieffektivitet i EU:s ekodesigndirektiv. Det har Norrköpings kommun tagit fasta på, som redan har bytt 4 000 kvicksilverarmaturer.

drar 26 Watt. Lamporna ger mer ljus än 125 Watts kvicksilver. I kommunen vill man inte heller ha det kalla vita ljuset utan varmvitt.

Men det är inte bara kvicksilverarmaturerna som skiftas, utan äldre högtrycksnatriumarmaturer också.

– Vi blir klara med bytena nästa år. Då har vi totalt bytt 18 000 armaturer, säger Paul Lundmark.

F

Snabb utveckling

örbrukningen kommer att minska med minst 40 procent, säger Paul Lundmark, elingenjör på tekniska kontoret i Norrköpings kommun.

9 500 kvicksilveramaturer byts

Totalt kommer man att byta 9 500 kvicksilverlampor och använder de gamla stolparna. Vid nyproduktion kan man sätta stolparna med större mellanrum, eftersom de nya armaturerna lyser starkare. Fördelningen blir 3 500 armaturer för metallhalogenljuskälla, 1 000 induktionsarmaturer, samt 2 300 LED armaturer. Prismässigt är metallhalogen billigast induktion mitt emellan och LED är dyrast.

– LED är lite dyrare, men ger mycket ljus till liten effekt. De håller i 12 till 15 år och är då nere på 70 procent av den ursprungliga effekten, säger Paul Lundmark.

Den LED-armatur Norrköping byter till

32

Utvecklingen när det gäller belysning utomhus är explosionsartad. De första LED-armaturerna hade dålig färgåtergivning. Men samtidigt som effekten hos LED-lamporna har minskat, så har ljusflödet ökat. Även reflektorerna blir bättre och bättre.

Inför bytet tog Norrköpings kommun fram en belysningsplan som visar hur det är tänkt.

Efter det togs konsulter och leverantörer in.

Steg tre var att prova olika entreprenörers och leverantörers varor och tjänster.

– Det gäller att vara noggrann med färgtemperatur och färgåtergivning, säger Paul Lundmark.

Att välja armaturer som inte bländar är viktigt. Ska lamporna sitta vid gång- och cykelvägar gäller det att dessa belyses och inte husen bredvid. Om belysningen ska sitta i en park, kan man däremot ha rundstrålande belysning, men den får inte blända och kasta sig över husfasader där folk ligger och sover.

Så ljusfördelningen är viktig.

– Sedan gäller det att göra egna prover, så man ser och inte lyssna på försäljarna. Ens egen uppfattning är viktig, säger Paul Lundmark.

Miljövänliga fordon

De gamla armaturerna och ljuskällorna tas om hand av Sita i Norrköping som delar upp det i farligt avfall och metallåtervinning, enligt miljölagstiftningen.

I Norrköpings kommun har man en väl utvecklad miljöplan. Fordonen som används vid bytena drivs av förnyelsebara drivmedel såsom biogas, eller är euro 5 klassade och drivs av RME. Bättre färgåtergivning

– Det blir en trevligare miljö i staden med ett varmvitt ljus, färgåtergivningen blir bättre; man ser vad det är för färg på bilar och människornas kläder i mörker, och grönt blir grönt och det ökar tryggheten, som gör att det blir en vänligare stad att leva i, avslutar Paul Lundmark.

Fredrik Moback

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Rädslan för mutor bakbinder upphandlare Vi kan se en ökad medvetenhet om korruptionsbrott i offentlig sektor. Frågan har varit på tapeten en tid och ett omfattande arbete pågår, på flera fronter. Ett verktyg för att stävja förekomsten av mutor är en policy för inköp och upphandling, men restriktionerna är i vissa fall så hårda att det slår mot professionella upphandlares möjligheter till goda affärer.

G

öteborgs stad, som oförtrutet arbetar vidare med att etablera en etiskt sund verksamhet, har nyligen inrättat både en ny policy mot mutor och en upphandlings- och inköpspolicy.

Jan Persson, stadsjurist på Göteborgs stad är inbjuden att tala på Upphandlingsrättsliga föreningens möte i september. Han berättar att en av flera punkter i stadens handlingsplan har varit att se över befintliga styrdokument.

– En genomgång visade att vi hade totalt 120 gemensamma styrdokument. Sådana dokument växer gärna över tid, när en angelägen fråga uppkommer är det en enkel åtgärd att lägga till en punkt i ett styrdokument. Men om de blir för omfattande är det till slut ingen som bryr sig om dem, säger Jan Persson.

Men vissa styrdokument behövs och målet var att skapa ett hanterligt antal.

Nolltolerans

Och stadens nya policys har relativt hårda restriktioner.

– Vi har infört i princip nolltolerans mot gåvor och förmåner i samband med upphandling och myndighetsutövning. Alla former av gåvor och tjänster från befintliga och potentiella leverantörer bör undvikas, säger Jan Persson.

Anställda som har någon form av personligt intresse i leverantörsföretag ska inte vara inblandade i upphandlings- eller inköpsprocesser om det kan påverka utgången av upphandlingen eller inköpet.

– En leverantör som man har frekvent kontakt med i arbetet får dessutom inte anlitas i privata affärer. Det syftar framförallt 34

Helena Rosén Andersson, ordförande i Upphandlingsrättsliga föreningen, Jan Persson, stadsjurist Göteborgs stad samt Patrik Örnsved, Justitiedepartementet.

till tjänsteleverantörer ska jag tillägga, inte butiker till exempel, säger Jan Persson.

– Eftersom jag som upphandlare tecknar avtal med de bästa leverantörerna innebär det att jag som privatperson är hänvisad till de nästbästa, skojar publiken.

Publiken påpekar dock att mutrisken är större vid själva avropet än vid upphandlingen. Det är först vid avropet som själva affären sluts. Ytterligare en åsikt är att upphandlingspolicyn angett väl snäva gränser.

– Vi måste fortsätta våga ha relationer med leverantörerna. Så länge det sköts professionellt borgar det för de goda affärerna.

Jan Persson kan hålla med om att restriktionerna är strikta.

– Vi tar till kraftfulla åtgärder för att garantera att vi får alla i organisationen med oss, säger han.

Hur långt räcker en policy för att stävja mutor och korruption i staden?

– En policy räcker inte hela vägen, medger Jan Persson.

Vilket är det viktigaste arbetet i er handlingsplan skulle du säga?

– Den största utmaningen är att förändra kulturen, att arbeta med etik och moralfrågor.

Malin Ulfvarson

Göteborgs stads nya inköps- & upphandlingspolicy All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska baseras på en helhetssyn där stadens gemensamma bästa har företräde framför varje enskild verksamhets intresse.

De upphandlade ramavtalen ska användas i första hand.

– Det är en policy vi haft sedan tidigare, och vi mäter avtalstroheten, säger Jan Persson.

Direktupphandlingar ska genomföras så att konkurrensen tillvaratas.

– Det är inte tillåtet att vända sig till en leverantör, minst tre säger våra riktlinjer, säger Jan Persson.

Skälen till en direktupphandling och hur den har genomförts ska dokumenteras av den som ansvarar för upphandlingen.

Krav på miljöhänsyn ska vara en naturlig del i all upphandlings- och inköpsverksamhet som utförs av staden.

Vid all upphandlings- och inköpsverksamhet ska relevanta sociala och etiska krav ställas.

För alla upphandlingar som avser tjänster eller entreprenader ska en antidiskrimineringsklausul införas som särskilt kontraktsvillkor i förfrågningsunderlaget och avtalet.

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Näringslivets uppförandekod – till nytta för alla En reformerad mutbrottslagstiftning trädde i kraft den 1 juli i år. Samtidigt initierades arbetet med en uppförandekod för näringslivet – som även omfattar offentliga bolag.

P

atrik Örnsved är ämnesråd vid Justitiedepartementet och var huvudman för det lagstiftningsarbete som ledde fram till reformeringen av lagen.

– Det fanns flera skäl till att lagstiftningsarbetet sattes igång. För det första var det rent allmänt dags att se över reglerna, som var drygt 30 år gamla.

All strafflagstiftning utvärderas med jämna mellanrum. Men regleringen hade också kritiserats för att den var otydlig, uppdelad på olika kapitel i brottsbalken och tekniskt komplicerad. På flera håll hade man dessutom ansett att den krets av personer som kan träffas av ansvar för att ha tagit emot eller gett en muta var alltför snävt angiven, säger Patrik Örnsved.

En nyhet med den nya regleringen är att mutansvar kan träffa inte bara arbetstagare, utan också alla typer av uppdragstagare. I fråga om uppdragstagare har det tidigare gällt en begränsning till bara vissa kategorier. Det har lett till att det ibland förekommit att en uppdragstagare som tagit emot en muta har frikänts, när han eller hon – för exakt samma beteende – skulle ha fällts till

ansvar om det i stället varit fråga om ett arbetstagarförhållande.

– Med den nya lagen är förhoppningen att man kan undvika sådana luckor. En nyhet är alltså att alla slags uppdragstagare ska omfattas av straffansvaret, säger Patrik Örnsved.

Och en uppförandekod

Parallellt med den reviderade mutbrottslagstiftningen har en uppförandekod för näringslivet utarbetats. Problemet inom näringslivet har främst varit svårigheter att dra gränsen mellan vad som kan anses vara muta och vad som är godtagbara relationsfrämjande förmåner i affärslivet. Koden är en del av näringslivets självreglering och har som syfte att vara ett komplement till lagstiftningen.

– Kampen mot korruption måste föras på flera plan, säger Patrik Örnsved. Uppförandekoden ska förvaltas och vid behov vidareutvecklas av näringslivet, via näringslivsorganisationen Institutet mot mutor, IMM. Koden, som omfattar också offentligt ägda företag, kan även ge offentligt anställda ledning om vilka förmåner som är acceptabla.

Dokumentet finns att läsa på www.institutetmotmutor.se/naringslivskod.

Ekan har 25 års erfarenhet av nytänkande. Modeller får aldrig bli lag – gamla tankebanor får aldrig bli eviga. Helt enkelt därför att inget uppdrag är likt något annat.

Just nu är nytänkande särskilt viktigt inom den offentliga sektorn. Pengar är en bristvara och du behöver finna nya sätt att effektivisera verksamheten. Vår verktygslåda är fylld med flexibla redskap. Tillsammans kan ni och vi förverkliga strategin – gå från ord till handling.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

Nyheter i mutbrottslagstiftningen All mutlagstiftning har samlats i samma kapitel, nämligen kapitel 10 i brottsbalken.

Nya brottsbenämningar har införts som ska göra lagen tydligare. Den krets av personer som kan dömas för mutbrott har också vidgats. Straff ska nu kunna dömas ut när en muta tas emot av eller ges till arbetstagare och alla typer av uppdragstagare. I fråga om uppdragstagare har tidigare gällt en begränsning till bara vissa kategorier.

Genom lagändringarna införs också två nya straffbestämmelser om ”handel med inflytande” respektive ”vårdslös finansiering av mutbrott”.

Handel med inflytande avser till exempel en situation då en närstående till en beslutsfattare tar emot en muta i syfte att påverka beslutsfattaren att vidta en viss åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling. Både den som ger och den som tar emot mutan kan straffas för handel med inflytande.

Bestämmelsen om vårdslös finansiering av mutbrott gör det möjligt att åtala en näringsidkare som till exempel ger pengar till en anlitad försäljningsagent i ett annat land och då inte tillräckligt noga kontrollerar agentens arbetsmetoder. Om agenten använder näringsidkarens pengar till att betala mutor, kan näringsidkaren dömas för vårdslös finansiering av mutbrott. En fällande dom förutsätter att näringsidkaren kan anses ha varit grovt oaktsam.

Folktandvården i Västra Götalandsregionen är ett exempel på organisation som gått från ord till handling för att säkra en effektiv och ändamålsenlig verksamhet även i framtiden.

Samarbetet har blivit så framgångsrikt att vi delar monter på Kommek 22-23 augusti i Malmö.

Hör gärna av dig så berättar jag mer 0736-17 0432/Petter

www.ekan.com

35

UPPHANDLING

Gräddan av innovationskonsulter på ramavtal – Vi har fått se var innovationsfronten i Sverige befinner sig, säger Helene Vogelmann från Lunds universitet, som i år har upphandlat konsulter inom innovation och innovationssystem.

L

unds universitet har upphandlat konsulter inom innovations och innovationssystem för totalt fem lärosätens räkning.

– Det här är troligtvis den första upphandlingen av detta slag som görs bland högskolorna i Sverige och vi har blivit kontaktade av vissa andra lärosäten som vill använda sig av våra erfarenheter i egna upphandlingar, berättar Helene Vogelmann, från Lunds universitets avdelning innovationssystem.

– Vi ville få till en konkurrensutsättning av marknaden och se vilka innovationskonsulter vi har här i Sverige. Genom upphandlingen får vi in mer kunskap kring innovation i våra organisationer, tillägger hon.

Högskolorna bedriver förstås egen forskning kring innovation. Syftet med upphandlingen är att få in innovationskonsulternas praktiska perspektiv, att bidra till processen att omsätta kunskaperna till nytta. Vilket är ett område som ingår i högskolornas tredje uppgift, att nyttiggöra kunskap.

– Det handlar om att förmedla, förklara och förbättra kunskapen som finns på hög-

Ramavtal för innovationskonsulter De fem lärosätena Lunds universitet, Malmö högskola, Blekinge tekniska högskola, Kristianstad högskola, Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp samt Mobile Heights har gemensamt upphandlat konsulter inom innovation och innovationssystem.

De fem delområdena i upphandlingen : Analys Utveckling och projektledning Finansieringsstrategier Processtöd Kommunikation och marknadsföring

36

skolorna så att den bidrar till samhällsutvecklingen, säger Helene Vogelmann.

Dessutom ser hon att förväntningarna på Sveriges lärosäten ökar när det kommer till att bidra med Sveriges innovationsförmåga och kunskapsbas.

– Vi kan se en trend på högskolorna, att innovationsarbetet ökar. Vi behöver och vill bli mer aktiva. Det är en av de viktigaste faktorerna för Sveriges framtida välfärd, säger Helene Vogelmann.

Ovärderlig hjälp

Upphandlingen genomfördes i samarbete med inköpsenheten på Lunds universitet.

– Vi har fått en ovärderlig service och experthjälp från inköpsenheten. Upphandling och inköp har inte alltid så hög status i våra organisationer utan ses mer som ett nödvändigt ont. Men vi måste sätta värde på deras kompetens – utan den här typen av hjälp hade vi inte fått så bra avtal, säger Helene Vogelmann.

Gabriella Manieri är inköpschef på Lunds universitet. Hon berättar att tjänsteupphandlingar har sina specifika utmaningar och i det här fallet var en av utmaningarna att precisera tjänsteområdet.

Tjänstebeskrivningarna har Helene Vogelmann ansvarat för, efter en kartläggning av marknaden. Upphandlingen delades upp i fem delområden för att ringa in de olika typer av konsulttjänster som kan komma att efterfrågas.

– Att göra en uppdelning är viktigt för att få så många anbud som möjligt. Vi vill till exempel inte riskera att tappa bort leverantörer som har specialinriktning. Det är många småföretag i branschen, ibland till och med enmansföretag, säger Gabriella Manieri.

En annan viktig aspekt var att inte utvärdera på pris.

– Priset är helt ointressant i en sådan här upphandling. För att ta ett exempel, om konsult 1 tar ett timpris på 1500 kronor och konsult 2 tar 1000 kronor per timme, men konsult 1 behöver en timme för att göra uppdraget medan konsult 2 gör jobbet på två timmar – ja då blir den billigare konsulten ändå dyrast, säger Gabriella Manieri.

Många leverantörer på avtalet

Därför utvärderade man inte alls på pris,

Gabriella Manieri är inköpschef på Lunds universitet som är Skandinaviens största enhet för utbildning och forskning. Hon tillträdde 2011 och kommer närmast från tjänsten som vd för det kommunala upphandlingsbolaget Kommunupphandling Syd AB.

istället får leverantören, vid en förnyad konkurrensutsättning i avropet, lämna en offert med en prisuppgift för just det specifika uppdraget. I avropet utvärderas pris, leveranstid om det inte redan är givet, och bemanning – ibland efterfrågas till exempel senior projektledning. Det kan även efterfrågas ett nätverk, där leverantören kan knyta till sig expertkunskap.

– Vi var tvungna att bygga in lite spänst i avropet, eftersom området är så brett – vi kände ju inte till det specifika behovet som kommer att finnas i avropssituationen. Även om vi har ringat in tjänstekategorierna, säger Gabriella Manieri.

– Vi specificerade inte heller de olika roller som leverantörerna använder sig av i sina organisationer, ex projektledare, seniorkonsult, mm. Det varierar så stort beroende på företag.

Ni har tecknat avtal med relativt många leverantörer, delområdet processtöd har till exempel elva leverantörer – det är trots allt bara fem myndigheter som kan avropa ramavtalet.

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

– Vi hade bestämt att teckna avtal med alla leverantörer som klarade skall-kraven vad avser kvalificering av anbudsgivare, tjänst och leveranskapacitet. Vi hade ställt ganska höga krav ändå.

Upphandlingen drog alltså in många anbud, och anbuden höll hög kvalitet.

– Jag blir alltid glad när vi får in så många kvalitativa anbud, det är roligt för mig som upphandlare, tillägger Gabriella Manieri.

Utvärderingen

Anbudsgivarna fick beskriva ett referensuppdrag – ett case, och även ange omfattningen av uppdraget. Genomgången av referensuppdragen var tidskrävande och gjordes av Helena Vogelmann och en kollega.

– Det har varit roligt och kan betraktas lite som en trendspaning för oss. Det är väldigt intressant att se var innovationsfronten i Sverige ligger. Vi valde även att träffa alla för att få en ännu bättre uppfattning om vad de kunde leverera, säger Helene Vogelmann.

Erfarenheten hos den konsult som genomfört caset skulle även dokumenteras i utbildning och kompetens, och minst två referenskunder anges.

– Det enda vi krävde konkret var minst tio års erfarenhet av motsvarade arbetsuppgifter. Det kan tyckas lite luddigt men vi ville

inte specificera för hårt, säger Gabriella Manieri.

Konsultens kompetens betraktades utifrån förmågan att skapa och designa innovationsprocesser, visa på kopplingen till forskning, hur det empiriska underlaget såg ut, uppdragets nyhetsvärde och kvalitet, den analytiska och logiska kompetensnivån, hur resonemang kring innovation och verktyg speglas och vilka metoder som används.

– Bedömningen är i betraktarens öga, köparen bestämmer, men våra bedömningsgrunder var mycket specifika anser jag, säger Gabriella Manieri.

Leder till ökad innovationstakt

Två avrop har hittills gjorts från avtalen.

Dels har Lunds universitet upphandlat så kallad följeforskning, där en konsult studerar ett av universitets innovationsprojekt från start till avslut, följer upp, återkopplar och slutrapporterar till Tillväxtverket som är finansiär.

Det andra avropet har Malmö Högskola gjort.

– Nu måste vi marknadsföra att det här ramavtalet finns och uppmuntra till användning. Därför planerar vi ett event den 30 oktober där samtliga leverantörer bjuds in att presentera sig, och potentiella köpare av

Helene Vogelmann arbetar på Lunds universitets avdelning innovationssystem, som hjälper forskare med affärsrådgivning. Uppdraget är att starta innovationsprojekt, skapa nätverk, designa projekten och förmedla kontakter med näringslivet. Hon kommer närmast från Vinnova där hon arbetade med behovsmotiverad forskning och tjänsteinnovationsfrågor och var även tidigare vd för Mobile Heights (ett klusterinitiativ inom mobil kommunikation).

Röster från två av leverantörerna – Vi är naturligtvis oerhört glada och stolta över att ha blivit antagna inom två av de områden där vi upplever att vi är starkast och även skiljer oss från andra strategiska kommunikationsbyråer. Vi har sedan några år tillbaka medvetet nischat oss mot att driva affärsprocesser med strategisk kommunikation som kraftfullt verktyg, säger Monica Thomasson, VD på Aktiv Kommunikation Öresund. Dessutom är vi väl bekanta med innovationsfrågor och arbetar operativt i det offentliga innovationssystemet sedan flera år tillbaka.

– Det var oerhört givande att få fokusera på vad vi gjort och kan i anbudsskrivandet, och inte våndas över matematiska formler. De har ju fortfarande all möjlighet att vikta priset högt i den förnyade konkurrensutsättningen, så jag ser inte att de förlorat något på detta. Ser man till de valda företagen i de olika kategorierna så har de fått både bredd och mycket hög kvalitet, och en rejäl spridning i referenspriserna.

tjänsterna får en chans att klämma lite på leverantörerna, säger Helene Vogelmann.

Kommer innovationsprojekten hos de här högskolorna att öka nu när ramavtalet finns?

– Absolut, och framförallt för att lärosätenas roll inom den tredje uppgiften kommer att öka och då behövs den här typen av tjänster som kan avropas på ramavtalen, säger Helene Vogelmann.

Malin Ulfvarson

En nationell strategi för innovation

Ny skrift om innovationsvänlig upphandling

I höst lanserar regeringen Sveriges nationella innovationsstrategi.

Regeringen arbetar med att ta fram en nationell innovationsstrategi och att steg för steg förbättra innovationsklimatet i Sverige för goda förutsättningar för jobb och tillväxt. Strategin planeras kunna vara på plats hösten 2012. Arbetet leds av Näringsdepartementet men involverar samtliga departement. Regeringen har som en del i arbetet med att forma strategin haft en bred dialog med berörda aktörer från det offentliga, näringsliv och det civila samhället.

Publikationen ”Innovationsvänlig upphandling - erfarenheter från kommuner, landsting och regioner” beskriver genom exempel och intervjuer hur kommuner, landsting och regioner aktivt kan stimulera nytänkande och innovation i upphandlingsprocesser.

Innovationsvänlig upphandling handlar om att inte utesluta nya lösningar i den traditionella upphandlingen. Att man inte av slentrian upphandlar det ”gamla vanliga” utan aktivt strävar efter att handla effektiva tjänster som löser verksamhetens behov.

Skriften är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting och finns att ladda ner från deras webb. www.skl.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

37

UPPHANDLING

Kammarkollegiet ilsknar till Leverantörerna på ramavtalet IT-driftstjänster är dåliga på att besvara avropsförfrågningar från myndigheter. Vid ett par tillfällen har det hänt att noll anbud lämnats. Nu överväger Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet vilka åtgärder man ska vidta.

Per-Erik Andersson, ramavtalsansvarig på Statens inköpscentral på Kammarkollegiet.

U

nder året har ett antal myndigheter lämnats helt utan anbud när de försökt avropa IT-driftstjänster från Kammarkollegiets ramavtal. Det är delområdet Helhetsdrift som drabbats, andra delområden i ramavtalet fungerar i stort sett bra.

Det har framförallt varit de mindre myndigheterna som har svårt att få in anbud men nyligen drabbade det även en mellanstor myndighet – Region Gotland.

– Det är mycket allvarligt, säger ramavtalsansvarig Per-Erik Andersson på Statens inköpscentral på Kammarkollegiet.

– När det drabbar de mindre myndigheterna kan man misstänka att de större leverantörerna inte svarar för att lönsamheten är för låg. Det är något vi har fått synpunkter på tidigare, men det är inte giltigt skäl för att avstå. De kan ha en tillfällig svacka i leveranskapacitet, men om en leverantör ständigt avstår att svara har vi rätt att utesluta dem, säger han.

När denna artikel skrevs hade Statens inköpscentral ännu inte beslutat om åtgärder för leverantörerna på IT-driftsramavtalen.

– Vi håller på att analysera ärendet. Vi överväger att säga upp ramavtalen i förtid för de leverantörer som varit inaktiva på avtalet men ett annat alternativ är att inte utnyttja den förlängningsoption som finns.

Beslutet kommer hur som helst inom kort.

Måste motiveras

Ulf Nygren, Tietos marknadsdirektör för offentlig sektor.

38

Om en leverantör inte tänker lämna anbud på ett avrop måste han motivera detta. Region Gotland mottog sådana motiveringar från sex av de totalt tio leverantörerna på avtalet.

– Det är främst tre skäl som förekommer: att de inte ser någon möjlighet att lämna ett konkurrenskraftigt anbud, att de inte har någon etablerad verksamhet på Gotland samt att de inte bedömer det möjligt att i dagsläget överta de drygt 50 personal som Region Gotland har i driften, berättar Christine Edström, utvecklingschef på Region Gotland.

Hon ifrågasätter om leverantörernas motiveringar är godtagbara utifrån det avtal som tecknats med Kammarkollegiet.

Hur reagerade ni på avsaknaden av anbud?

– Det är klart vi är förvånade. Vi lade ner ett stort arbete på förfrågningsunderlaget, säger Christine Edström.

Vad kommer ni att göra nu?

– Regionstyrelsens arbetsutskott har beslutat att vi ska fortsätta med driften i intern regi. Det är det alternativ vi ser nu när vi inte fick in några anbud på vårt avrop, säger Christine Edström.

Vad gör man då?

Även myndigheten ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, har råkat ut för att avropet inte lockade några anbud. Myndigheten valde då att göra ett nytt avrop, där vissa punkter i förfrågningsunderlaget togs bort.

– Enligt min mening var förfrågningsunderlaget bra redan från början, men efter korrigeringen blev förutsättningarna ännu bättre och nu har man fått svar på sitt avrop och tecknar avtal i dagarna, säger Per-Erik Andersson på Statens inköpscentral.

Vad har myndigheterna annars för alternativ, om de inte få in några anbud?

– De kan välja att göra en egen upphandling. Då får de skriva en avstegsanmälan till oss. Det kan ju hända att det finns andra leverantörer som kan ta hand om uppdraget – utöver de som finns med på våra avtal, säger han.

Små leverantörer okej

Statens inköpscentral har genomfört en revision av leverantörerna och den visar att de mindre aktörerna på avtalet är mer svarsbenägna än de stora.

Några stora leverantörer har faktiskt inte svarat på anbud en enda gång under avtalsperioden.

– Alla leverantörer utom tre är aktiva och lämnar anbudssvar. En har upphört med affärsområdet och två leverantörer påstår att de inte kan uppfylla våra avtalade skadeståndskrav. De backar, trots att de skrivit på avtalet, säger Per-Erik Andersson.

– När avtalen skrevs hade vi inte kunnat föreställa oss att de skulle avstå från att lämna anbud, det har vi inte varit med om tidigare.

Han tillägger att 25 avropande myndigheter trots allt har tecknat leveransavtal inom området efter förnyad konkurrensutsättning.

En leverantör svarar

Tieto är den leverantör som omsätter mest på ramavtalet, cirka 200 miljoner kronor per år, men de besvarar inte alla avrop. Ulf Nygren, Tietos marknadsdirektör för offentlig sektor, svarar att det finns flera faktorer som förklarar varför det blir så.

– På ramavtalen för helhetsdrift finns i hu-

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

vudsak de stora leverantĂśrerna med. Vi prioriterar affärer efter storlek â&#x20AC;&#x201C; där det finns stĂśrst potential. Vi har inte obegränsat med resurser sĂĽ vi mĂĽste prioritera även där, vilket innebär att vi ibland väljer bort nĂĽgonting, säger Ulf Nygren.

Storleken pĂĽ myndigheten respektive leverantĂśren har betydelse även fĂśr kunden menar han. â&#x20AC;&#x201C; En liten kund är inte alltid lämplig hos en mycket stor leverantĂśr, de kan uppleva att de hamnar i kläm.

En annan aspekt är hur avropsunderlagen är utformade. â&#x20AC;&#x201C; Ibland är de sĂĽ omfattande och komplexa att vi bedĂśmer att det är fĂśr mycket jobb att besvara dem. Vi mĂĽste alltid gĂśra vĂĽra affärsmässiga bedĂśmningar, säger Ulf Nygren.

Tycker ni att fĂśrfarandet med avropen är fĂśr omfattande? â&#x20AC;&#x201C; Avsikten med ramavtalen är att underlätta upphandlingsprocessen och det tycker vi ocksĂĽ att de gĂśr. Men ibland upplever vi att vissa myndigheter är väldigt ambitiĂśsa i sina krav till avropet.

Det är stor bredd pü utformningen, alltifrün ett formulär med 13 skall-krav och upp-

maning om att uppge ett pris â&#x20AC;&#x201C; till uppemot 400 skall-krav och uppmaning om att beskriva hur tjänsten kommer att genomfĂśras. â&#x20AC;&#x201C; I ramavtalet finns det mesta som behĂśvs i form av avtalsvillkor, tjänstebeskrivningar och SLA-fĂśrslag, men vissa myndigheter vill lägga till, fĂśrändra och ställa egna krav, säger Ulf Nygren.

IT-driften pĂĽ Gotland

När det gäller Region Gotlands avrop var platsen ocksĂĽ en faktor. â&#x20AC;&#x201C; Vi tittar ocksĂĽ pĂĽ vad det finns fĂśr potential i den aktuella regionen. Om vi tar Ăśver en verksamhet gĂśr vi det med planer pĂĽ att effektivisera och expandera, säger Ulf Nygren.

PĂĽ Gotland finns endast Regionen och i Ăśvrigt inga stĂśrre fĂśretag vilket gĂśr mĂśjligheten fĂśr vidare expansion av verksamheten begränsad. Detta i kombination med andra konkurrerande affärer lĂĽg till grund fĂśr vĂĽrt beslut, säger Ulf Nygren. â&#x20AC;&#x201C; Jag kan tycka att det är trĂĽkigt att de inte fick in ett enda anbud. Om vi hade vetat att vi skulle vara ensamma anbudslämnare hade vi eventuellt kunnat gĂśra en lĂśnsam affär.

Det är en väldigt konkurrensutsatt bransch

vi arbetar i. Samtidigt vill vi gÜra affärer som är bra fÜr büda parter, tillägger han.

Har ni bedĂśmt riskerna fĂśr att ni begĂĽr avtalsbrott? â&#x20AC;&#x201C; Vi fĂśrsĂśker alltid att svara pĂĽ de avrop som kommer och vi meddelar alltid myndigheten om vi inte avser att lämna in ett anbud. â&#x20AC;&#x201C; Avropen pĂĽ detta ramavtal är en stor del av vĂĽrt levebrĂśd, tillägger Ulf Nygren.

Malin Ulfvarson

I avtalet mellan Kammarkollegiet och leverantĂśren stĂĽr bland annat: â&#x20AC;?RamavtalsleverantĂśrens leveranskapacitet skall hĂĽllas intakt under hela ramavtalsperioden.â&#x20AC;? â&#x20AC;?Anskaffningar under Ramavtalet skall präglas av ett storkundsfĂśrhĂĽllande mellan RamavtalsleverantĂśren och offentlig fĂśrvaltning. Detta skall gälla även vid mindre anskaffningar. Kund som är berättigad att gĂśra Avrop fĂĽr inte vägras leverans av tjänster som omfattas av Ramavtalet. I tider av stor efterfrĂĽgan och fĂśrlängda leveranstider skall Kund tillhĂśra RamavtalsleverantĂśrens hĂśgst prioriterade Kunder. â&#x20AC;?

skolinredning.se Vi inreder hela din skola - frün vaktmästeri till klassrum

TEL 044-20 17 00 g!

ĂĽr katalo

I BRANSCHEN

Beställ v

Fax 044-699 20 order@skolinredning.se www.skolinredning.se

Orderinvest AB - Lejongatan - Box 37 - 289 21 KNISLINGE

2UGHULQYHVW [ LQGG

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

39

Planeten ska med!

Riksbyggen har tagit ett tydligt strategiskt beslut att bli ett hållbart företag. Vi ska helt enkelt med våra grundvärderingar om långsiktighet, trygghet och samverkan jobba för att som organisation vara hållbara.

Men också skapa lösningar som gör att människor både kan bo bra i hållbara miljöer och själva bidra till ett hållbart samhälle.

Det är vår framtidsvision men också vad vi gör idag. Som företag har vi arbetat långsiktigt, ansvarsfullt och hållbart i över  år, både med bostäder, men även genom våra förvaltningstjänster.

Vill du veta mer om hur vi jobbar med planeten, ska du gå in på riksbyggen.se redan idag.

Vi utvecklar, förbättrar och förvaltar rummen som du bor och arbetar i.

Foto: Andreas Sidkvist

HÅLLBART

De gör energi av gräs Arvidsjaurs kommun har i samarbete med ett lokalt företag hjälpt en kommun i Tanzania att installera en maskin för tillverkning av gräsbriketter. Briketterna ska användas i stället för ved och träkol i traktens skolkök.

K

ommuner som engagerar sig i internationellt biståndsarbete ifrågasätts emellanåt men Sida, som finansierar verksamheten, menar att det är ett viktigt verktyg i Sveriges bistånd.

Svenska kommuner och landsting har värdefulla kunskaper och erfarenheter att dela med sig av till sina motsvarigheter i utvecklingsländer. Alla kostnader i projekten finansieras av Sida, genom organisationen ICLD, Internationellt Centrum för Lokal Demokrati.

elektriciteten inte utbyggd, endast någon procent av befolkningen har ström. De eldar med ved och kol, bland annat för matlagning, och avverkningen av skog går hårt åt närmiljön.

– Vi har kompetens inom bioenergi hos lokala företag, bland annat Glommers Miljöenergi som tillverkar pelletts och briketter som bioenergikälla, berättar Johnny Högberg.

I juni 2010 åkte vd:n Bo Lundmark tillsammans med representanter från kommunen till Mwanga och hittade där ett gräs som kunde användas för brikettillverkning. I september i år installerades en anläggning som ska leverera briketter till traktens skolkök.

Lokal demokrati

De kommunala partnerskapen är inriktade på lokal demokrati, något som svenska kommunerna har lång erfarenhet av. I Tanzania är styret annorlunda organiserat.

Behov av bioenergi

Arvidsjaurs kommun startade sitt utvecklingssamarbete med Mwanga i Tanzania 2009 och har hunnit genomföra två projekt. Det ena handlar om utveckling av bioenergi och det andra om kunskapsöverföring och utbildning.

– Det hela började på initiativ från oss. Vi behövde lära oss mer om de afrikanska länderna eftersom vi har en hel del nysvenskar i Arvidsjaur från de länderna, berättar kommunchef Johnny Högberg som nyligen kommit hem från ett besök i Mwanga.

När kontakten med Mwanga väl var tagen identifierades bioenergi som ett viktigt behov.

I den här delen av innersta Tanzania är www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

– De agerar inte lokalt i samma utsträckning som vi gör. Det är ett centralt styrt land där man sitter och väntar på order. Men nu har de tagit tag i den lokala utvecklingen i Mwanga – vi kan se att något har skett därnere, säger Johnny Högberg.

Under projektets gång har det blivit ett flertal träffar mellan de båda kommunerna, både i Arvidsjaur och i Mwanga. Senast i somras var representanter från Mwanga på besök och deltog under kommunfullmäktiges sammanträde. Då fick de också ta del av hur Arvidsjaurs lärcenter arbetar med distansundervisning. Det finns dock inget internet i Mwanga, endast en anslutning i kommunhuset. Det försvårar arbetet med att införa distansutbildningar.

– Lärcentrum handlar inte bara om en distributionskanal, det finns andra viktiga verktyg att bygga upp. I ett lärcentrum uppArtikeln fortsätter på nästa sida...

– Det känns bra att vi kan hjälpa dem i Afrika med hållbar utveckling, vi har ju kunskap i hur vi nyttjar biomassa på ett hållbart sätt.

Att brikettera outnyttjat gräs till bränsle för matlagning är ju ett sätt att spara skogen. Vi ska veta att tre miljarder människor lagar sin mat över öppen eld i dag. Om all skog förbrukas blir det öken, och det blir obeboeligt för all framtid, säger Bo Lundmark, vd på Glommers Miljöenergi AB. Foto: Andreas Sidkvist 41

HÅLLBART

...fortsättning från föregående sida

rättas kunskap för vidareutbildning av exempelvis lärare och omsorgspersonal.

Tanken är att utbilda personer som kan vidareutbilda, utarbeta kursutbud för sjukvård och skola baserad på lokala behov och etablera nya lärcentra. Och arbetet i Mwanga har startat, beslutet är lokalt förankrat, en inventering av behoven görs och i första skedet ska kompetenshöjning av befintlig personal och utbildning av ny personal ske.

– Och den dagen de har större tillgång till internet kan vi erbjuda mer, säger Johnny Högberg.

Inte bistånd

Han påpekar att deras arbete inte är något biståndsprojekt, utan om ett utbytesprojekt.

– Tanken med kommunala partnerskap är ett utbyte, vi ska få ut något av samarbetet i båda ändar. Visst fanns det kritiker initialt som undrade vad vi hade i Afrika att göra, även jag var tveksam, men kritiken har kommit på skam. Samarbetet har gett oss flera intressanta resultat.

Det viktigaste är de nya affärskontakter som har skapats för lokala företag i Arvidsjaur. Flera regioner i Tanzania har visat intresse för bioenergitekniken.

– Vi får också ökade internationella erfarenheter. Vår representant från Lärcentrum

Arvidsjaurs kommunchef Johnny Högberg och Mwangas District commissioner Mr Ndoe, firar den första etappen av brikettfabriken.

till exempel får en fantastisk utbildning i internationell projektledning.

Johnny Högberg hoppas att det kan bidra till att göra kommunen mer attraktiv som arbetsgivare på hemmaplan och få medarbetarna att stanna kvar i organisationen.

Fantastiskt värdskap

Han har varit imponerad över det värdskap som tanzanierna har visat, trots de begränsade resurser man har. Det har de kompenserat med personligt engagemang.

– Jag har suttit väldigt många timmar i bil tillsammans med Mr Willy Njau som är

Mwangas motsvarighet till kommunchef, District executive officer. Det är en äldre man med stor erfarenhet och som jag – trots att vi har mycket olika förutsättningar – haft stort erfarenhetsutbyte med. Ledarskapsfrågorna är desamma, oavsett vilket BNP våra respektive länder har.

Hur lyckas man göra ett kommunalt partnerskapsprojekt framgångsrikt?

– En viktig del är att ha en transparent redovisning av informationen. Förklara hur det finansieras och vilka resultaten är. Svenska kommuner sitter inne med kunskaper som vi kan exportera.

Utbytet ska bygga på de behov som finns i partnerkommunerna och vara inriktade på konkreta projekt. ICLD ställer krav på idé och redovisning för att godkänna en ansökan.

För Arvidsjaurs del är projekten snart avslutade.

– Men vi har fler nya idéer. Exempelvis kan brikettmaskinen i Mwanga få bli kunskapscentrum i den här delen av Afrika – för att sprida kompetensen. Vi är också inne på att starta ett projekt kring återvinning och sophantering. Det är ett hyfsat eftersatt område i Tanzania och det har vi arbetat med i 50 år här i Sverige – vi kan det här, säger Johnny Högberg.

Malin Ulfvarson

Det moderna utvecklingsbiståndet Samtliga kommunala partnerskap redovisas årligen skriftligt till ICLD som ansvarar för uppföljning av projektens mål och resultat.

– Vi tar del av projektredovisningarna och återkopplar till kommunerna. Ibland behövs kompletteringar, ibland tipsar vi om vad kommunen bör fokusera på i det fortsatta arbetet och vi ger förstås positiv återkoppling också.

ICLD är en organisation där Sveriges Kommuner och Men att läsa redovisningar på papper ger bara en del av Landsting har majoritet i styrelsen, med ett uppdrag att bilden – att kunna utvärdera projekten på plats skapar främja lokal demokrati i utvecklingsländer i Asien, Afrika större förståelse för resultatet. och Östeuropa. Kommunala partnerskap är ett av verkty– Det finns några olika metoder för att göra bra stickprov Karin Norlin Bogren, gen. och vi ser över hur vi, tillsammans med vårt Kunskapscen– ICLD har tre verksamhetsområden, utöver de kom- chef för programmet trum, kan lägga upp en strategi för detta utan att dra på oss munala partnerskapen har vi ett kunskapscentrum med Kommunala Partnerför stora kostnader, säger Karin Norlin Bogren. inriktning på lokal demokrati samt fyra internationella ut- skap på ICLD. Den ekonomiska redovisningen av kommunens utgifbildningsprogram i några av Sidas samarbetsländer, säger ter hanteras av ICLDs ekonom som granskar underlagen Karin Norlin Bogren som är ansvarig för verksamheten innan kommunen ersätts för sina utlägg. med kommunala partnerskap på ICLD. – En projektansökan kan inledningsvis beviljas en viss summa pengar, men om utläggen understiger får de bara ersättning för den faktiska kostFrån vänort till partner naden.

ICLD bildades 2009 och tog över verksamheten från dåvarande SalaMed stark hjälp från kommuner och landsting bidrar Sverige till en ida. Gradvis skärptes kraven på att projekten skulle vara resultatinriktade rättvis och hållbar global utveckling – och samtidigt får kommunerna och inte som tidigare i form av vänortssamarbeten. å sin sida nya kunskaper, kontakter och erfarenheter. Läs mer om detta i – Samtliga projekt måste idag vara resultatorienterade där målet är att artikeln om Arvidsjaur och Tanzania här intill. utveckla den lokala demokratin, säger Karin Norlin Bogren.

Och i somras beslutade Sida om nya riktlinjer för programmet Kommunalt Partnerskap, vilka ytterligare stärker fokus på resultat.

– Vi höjer ribban ytterligare ett snäpp med fokus på resultat genom Fakta att höja kraven på ansökan, och samtidigt erbjuder vi utbildning för att stödja kommunerna i genomförandet.

Idag är 62 kommuner, regioner och landsting aktiva i programmet Men för pågående projekt kommer detta inte att innebära någon förKommunala Partnerskap, några av dem driver flera olika projekt. ändring, eftersom beslut togs i enlighet med de gamla riktlinjerna. DäreUnder 2011 betalade ICLD ut cirka 23 miljoner kronor i bidrag till projekt, förberedelsefaser och lednings- och samordningsfunktioner inom ramen mot kommer ICLD förbättra och förenkla blanketter, ansöknings- och för kommunala partnerskap. redovisningsmallar under hösten 2012 för att underlätta för alla parter.

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se 42 Svenska kommuner och landsting har värdefulla kunskaper och erfarenheter att dela med sig av för att utveckla lokal demokrati i utvecklingsländer. Därför finansierar Sida genom organisationen ICLD, internationellt centrum för lokal demokrati, ett stort antal så kallade kommunala partnerskap.

HĂ&#x2026;LLBART

Jämn tjocklek och kvalitet pĂĽ linjen Ă&#x2026;lders och ljusbeständigt Livstids garanti pĂĽ tryckmekanismen Vattenfast Skriver 8000 meter Tillverkad i Sverige Finns i regnbĂĽgens alla färger Ă&#x201E;ven som stiftpenna

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

43

EKONOMI

Tidiga insatser är en god affär För varje ung människa som förhindras till missbruk, kriminalitet, utanförskap sparar samhället miljoner. En stark trend i Kommunsverige är tillämpningen av sociala investeringar för att finna resurser till tidiga insatser. Men innan formerna för modellen har satt sig uppstår vissa problem.

F

ör att förhindra utanförskap måste insatser göras tidigt, men trots det är det vanligt att kommuner väljer bort den typen av satsningar till förmån för mer kortsiktiga behov. Det problemet vill man komma åt genom att anlägga ett nytt perspektiv på kommunens resursallokering. Det kallas sociala investeringar och alltfler kommuner i landet har börjat införa modellen i sin verksamhet.

Lars Stjernkvist, kommunalråd i Norrköping, var först i landet med att initiera sociala investeringar i en kommun. I Norrköping vill man bland annat minska långtidsarbetslösheten som ligger på höga 13 procent.

– Vi har gjort kalkylen att vi sparar cirka 1000 kronor per invånare som sätts i arbete.

Det handlar bland annat om minskat försörjningsstöd. Det finns en utväxling om vi med tidiga initiala insatser kan minska den här kostnaden, säger Lars Stjernkvist under konferensen Kommek i augusti.

– Vi har satt ett mål att få ner arbetslösheten åtminstone till riksgenomsnittet. Det skulle frigöra cirka 130 miljoner kronor i kommunen.

När vinsterna uppstår återinvesteras de i nya sociala insatser. Kapitalet återförs genom utgiftsminskningar för berörda verksamheter.

– Det förutsätter att varje insats måste ut-

Tips för att lyckas med en social investeringsfond Politisk enighet i kommunen är en förutsättning.

Involvera ekonomichefen.

Tillsätt en tvärsektoriell beredningsgrupp.

Utarbeta tydliga kriterier för beslut om insatser.

Låt både nämnder och förvaltning lyfta ansökningar till fonden.

Varje insats ska ha en plan för löpande uppföljning, hur resultatet ska mätas och när.

44

redas och följas upp noga så att vi vet om det blir några ekonomiska vinster. Så kravet för att få pengar från den sociala investeringsfonden är att redovisa en plan för hur det ska utvärderas, tillägger han.

Har man inte utvärderat förebyggande insatser tidigare?

– Ambitionsnivån varierar. Vi bedriver en hel del verksamhet på goda grunder för att vi vet att det är bra. Men en så omfattande uppföljning som de här projekten kräver skulle vi inte mäkta med att göra på all verksamhet, säger Lars Stjernkvist.

Om insatserna visar sig lyckade kommer de lyftas in i den ordinarie verksamheten.

idag. Finns det till exempel styr- och uppföljningssystem som stödjer långsiktighet och helhetssyn? Nej, är svaret på den frågan enligt Ingvar Nilsson.

Svårt med kalkylerna

Uppföljnings- och utvärderingsprocessen är en nyckelfråga i sociala investeringar. Men det är inte helt enkelt att räkna på avkastning av sociala insatser. Kalkyler över samhällsnyttan summerar visserligen snabbt upp till höga belopp – men det är inte ovanligt att siffrorna skiljer sig beroende på vem som räknar. Många variabler krävs för att få fram en kalkyl.

Många kommuner har hört av sig till Sveriges KommuEkonomerna är skeptiska ner och Landsting, SKL, och Någon som inte är lika förtjust vill veta mer om sociala investei fenomenet som nu sprider sig ringar. SKL arbetar med frågan bland landets kommuner är Jan och ska utreda vilka möjligheter Åke Troedsson, ekonomichef som finns. På deras webb finns Malmö stad. Han vänder sig idag ett kalkylverktyg som kan framförallt mot att använda behjälpa kommuner att visualisera greppen investering och fond i vad olika scenarier kostar för Lars Stjernkvist, det här sammanhanget. samhället och fördela ner det – Det känns som om någon kommunalråd Norrpå enskilda budgetposter. Kalköping, pionjär inom kör en oljeborr rakt ner i vår sociala investeringar. kylverktyget bygger på de båda balansräkning. Man tror sig ha Foto: Norrköpings nationalekonomernas månghittat en källa för att finansiera kommun. åriga arbete, men är en förenkverksamhet vi inte ansett oss lad modell och kan komma att ha råd med tidigare, säger han förfinas. och tillägger att det inte är ekonomerna som förhindrar – det är vår lagstiftning, säger Jan Staten tjänar mest De kommuner som hittills startat sociala Åke Troedsson.

– Att använda ordet investering är fel och investeringsfonder har i regel gjort det ur får debatten att kantra. Det handlar om befintligt överskott. Det är inte alla kommuförebyggande insatser, något som vi alltid ner som visar överskott – hur ska de agera i bedrivit inom vår verksamhet. Vi har redan frågan?

– Egentligen borde staten vara med och befintliga system för att ta sådana initiala bekosta en del av verksamheten eftersom en kostnader som ska löna sig på sikt.

Lars Stjernqvist medger att begrepp är stor andel av besparingarna som kommer ur åtgärderna hamnar hos dem, exempelvis hos viktiga och ska helst inte användas fel.

– Men idag har vi ingen mekanism för hur Polisen och Försäkringskassan, säger SKLs vi ska räkna på framtida vinster. Det måste chefsekonom Stefan Ackerby.

Stefan Ackerby kan se att initiativen är rimligen vara därför vi avstår från att göra kloka investeringar. Det är ett systempro- sprungna ur en brist: – Det behövs större långsiktighet i de ekoblem vi har och vi behöver ekonomernas hjälp att hitta en lösning, säger Lars Stjern- nomiska besluten. Det kan vi åstadkomma genom bättre beslutsunderlag för resursallokvist.

Begreppet sociala investeringar myntades kering som tar in de långsiktiga aspekterna. av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Samt genom att binda upp medel till de här Anders Wadeskog. De anser att användning- verksamheterna över en längre period, säger en av ekonomiska termer har en pedagogisk Stefan Ackerby.

Men budgettekniskt måste man hålla isär poäng – man vill skapa ett perspektivskifte.

Lyckade förebyggande satsningar har alla begreppen.

– Det går att använda sig av begreppet inkommuner gjort tidigare – medan arbetet med sociala investeringar förhoppningsvis vestering internt, men i den externa redovisningen får en kostnad inte redovisas som en ska förnya sättet att allokera resurser.

Och de är kritiska till hur arbetet sköts investering.

Malin Ulfvarson

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

Bli din egen Barista med den nya kaffemaskinen Ferrara Prova världsnyheten Ferrara i 14 dagar med ett klimatkompenserat kaffe från Arvid Nordquist, socker samt Fairtradechoklad från Van Houten. Vi levererar allt till ditt kontor helt utan kostnad!

Med Ferrara får du en maskin som tar fram de allra bästa egenskaperna hos kaffebönan. Oavsett om du föredrar en distinkt espresso, skummad latte eller en kopp färskbryggt kaffe.

Ja tack, jag vill gärna prova Ferrara i 14 dagar FRANKERAS EJ SELECTA BETALAR PORTOT

På www.selecta.se/vara-maskiner/kaffemaskiner/ kan du läsa mer om nya Ferrara och att prova maskinen med bl a klimatkompenserat kaffe från Arvid Nordquist Classic. Fyll i uppgifterna nedan så att vi tillsammans kan planera när din Ferrara kan installeras hos dig!

FÖRETAG

Selecta

KONTAKTPERSON

POSTNUMMER

TELEFON

ANTAL ANSTÄLLDA

Du kan också ringa 0770-85 85 85 så ser vi till att du får prata med rätt person.

Svarspost Kundnummer 120 419 301 120 20 STOCKHOLM

T E H G I L N i V y J L I T E S I R P INGkR I

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ Kulspetspenna Färg: Blå. Svart Tillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. Blå Tillverkad av 74% återvunnet material

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mm Färg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter.

Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare.

Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende. www.bicecolutions.com

EKONOMI

Fullspäckat – på alla sätt Under ett par dagar i slutet av augusti träffades närmare 3000 kommunekonomer på Kommek för att kompetensutveckla, nätverka och utbyta erfarenheter.

B

låsten kring nya Malmömässan i Hyllie var stark och slet i besökarnas kappor och portföljer. Den pågående mässsan Kommek, som var konkurshotad för två år sedan visade upp ett imponerande arrangemang med seminarier och utställare. De ämnen som lockat dit besökare var berörda aktuella frågor kring regionindelning, utjämningspolitiken, sociala investeringar, korruption och logistiker som förbättrar vården.

Årets tillväxtkommun

Under invigningen delades priset Årets Tillväxtkommun ut av Arena för tillväxt.

Falkenbergs Mari-Louise Wernersson, kommunstyrelsens ordförande, fanns på plats för att svara på frågan om varför just Falkenberg lyckats så bra med tillväxtfrågor?

– Vi har en bra kommunal service, samarbeten med näringslivet och ser till att vi drar åt samma håll. Vi har täta möten i vårt näringsråd och vi går igenom vilka frågor som är aktuella. Vi kan också tala om vad vi behöver från näringslivet, exempelvis i form av praoplatser och annat. Vi diskuterar också Destination Falkenberg, säger Mari-Louise Wernersson.

Vad är det exakt i Falkenberg som växer?

– Framförallt är det de befintliga företagen som växer. I samarbete med näringslivet

kan det hända att vi uppmanar expanderande företag att ta till ordentligt med mark, och det händer att de ett par år senare tackar oss för tipset. Det är viktigt att vårda befintliga företag. Är det något ni inte levererar?

– Vi har ett gemensamt bekymmer i att ungdomarna inte vidareutbildar sig på högre nivå. Vi har ett samarbete med Högskolan i Halmstad. Kompetensfrågan är viktig, och det gäller även att hitta bra boendemiljöer.

Finns det några politiska oenigheter?

– Vi är eniga i 90 procent av alla frågor, men man ska inte vara överens om precis allt. Men vi är måna om att vara eniga i näringslivsfrågor. Årets kommunalekonom

Ytterligare en pristagare fanns på plats på Kommek. Myrna Palmgren, som arbetar med bemanningsfrågor på Region Skåne.

Hon berättade att hon var mycket stolt över utmärkelsen men även aningen överraskad, eftersom hon inte är ekonom utan matematiker.

– Mitt jobb är att hjälpa cheferna att mäta och styra sin verksamhet så att rätt kompetens används på rätt sätt. Att vi finns på plats när och där vi behövs, säger Myrna Palmgren.

Hon arbetat med frågan sedan 2005 och pekat på bristerna, men ser också att det har hänt en del under dessa år. Man använder nya begrepp och nya arbetssätt.

– Vi kan inte längre utgå ifrån medarbetarna när vi planerar verksamheten.

Hon ger ett belysande exempel.

– När jag frågar hur man planerar in operationstid får jag ofta svaret att man först

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

tittar på läkarnas scheman för att därefter se om det finns några väntande patienter som de här läkarna, med viss kompetens kan operera. Det måste vara tvärtom, anser Myrna Palmgren.

Kommek arrangeras av Föreningen Sveriges Kommunalekonomer, Sveriges Kommuner och Landsting, Region Skåne och Malmö Stad i samarbete med Malmömässan.

Försenat om utjämning

Kommun- och finansmarknadsminister Peter Norman fick svara på frågor om den pågående översynen av det kommunala utjämningssystemet. Utredningen är klar men en tillämpning dröjer till tidigast 2014.

– Vi har två problem att lösa först, säger Peter Norman. För det första behövs ett enklare förslag. Det förslag utredningen presenterar är extremt komplext och det vill vi undvika. Det andra problemet är att det finns risk att detta förslag hämmar tillväxtregioner och det är ingen betjänt av.

På vilket sätt kan förslaget hämma tillväxt?

– Om sådant som tjänar som tillväxtfaktorer inte premieras i ett utjämningssystem är risken att kommunerna avstår från dessa åtgärder. Det vill vi inte riskera.

Han är enig med utredningen om att dagens utjämningssystem har vissa stora orättvisor, men kommuner som kritiserar förslaget avfärdas.

– Ur nationens synvinkel är det ett nollsummespel och de kommuner som förlorar på förslaget vill förstås inte ha det. De kommer att tvingas höja skatten, säger Peter Norman.

47

LEDARSKAP

Konsten att skapa effektiva möten För att undvika att dina möten blir ovälkomna tids- och energitjuvar finns det mycket du kan göra för att effektivisera, minimera och göra mötena roligare för alla inblandade. Tipsen kommer från mötesexperten Caroline Dunne på Möteslabbet.

M

öten är ofta en nödvändighet för att göra affärer. Förtroende mellan kund och leverantör är grunden för en bra affärsrelation och när man träffat varandra är det lättare att bygga en personlig relation. Men möten kan också förvandlas till en tidstjuv om man inte ser upp. Smart mötesteknik, tydliga mål och ett resultatinriktat förhållningssätt gör mötena både kortare och mer effektiva.

– Ofta följer vi upp och planerar vår tid noggrant, men mötestiden hamnar på undantag. Den följs sällan upp, för många företag blir det en dyr historia eftersom möten och resorna till och från mötet kan stjäla tid då du skulle kunnat åstadkomma resultat.

Dessutom kan dåliga möten göra oss frustrerade, säger Caroline Dunne, som driver Möteslabbet, där hon hjälper företag till effektivare möten.

ordentlig agenda hör ofta till vardagen för en företagare. Visst är det bra att ses, men se till att alltid ha ett tydligt mål med varje möte, ett uttalat skäl till varför ni behöver ses just idag.

– Mitt råd är att satsa på att ha så få och så korta möten som möjligt och att förlägga dem så tidigt som möjligt på dagen. Fokusera inte så mycket på att försöka övertala andra mötesdeltagare om att din åsikt är den ”rätta”, inrikta dig istället på att nå en lösning som passar er båda, säger Caroline Dunne.

Varje möte är direktsändning

– Varje möte är ”direktsändning”, det gäller därför att verkligen vara närvarande och hålla fokusförmågan på topp. Man får sällan en andra chans att kommunicera sitt budskap eller nå en överenskommelse, så undvik långa mötessittningar som gör att du tappar energi, säger Caroline Dunne.

Hon menar att många slarvar med förberedelserna på grund av tidsbrist, men påpekar att den tid man spar på att skippa förberedelserna går förlorad när man i slutet av mötet upptäcker att man egentligen inte kommit fram till någon konkret slutsats.

Mötesexpert Caroline – Tillämpa en ”p-ruta” där ni parkerar inlägg och Dunne idéer som inte hör hemma på mötet. Även om du har något på hjärtat som känns angeläget så är det bättre att ventilera frågor som inte hör till ämnet utanför möteslokalen. Det gör att övriga mötesdeltagare slipper lyssna på Slentrianmässiga möten utan agenda irrelevant information och bidrar dessutom till att ni behåller fokus Hon har märkt att antalet möten har ökat de senaste åren. Det gör på de frågor som är mest relevanta på agendan, säger Caroline att vi sällan hinner förbereda oss eller fundera på vad vi vill ha ut av Dunne. ett möte innan det bokas in. Slentrianmässiga möten utan någon Annika Wihlborg

48

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

LEDARSKAP

Mötesexpertens Caroline Dunnes tips på hur du får effektiva möten: Förebered, förbered och förbered. Slarva inte med hemläxan och se till att alla mötesdeltagare har möjlighet att göra detsamma.

Långa utläggningar och möten som spårar ur och fokuserar på allt utom de frågor som står på agendan beror oftast på att man inte förberett vad man vill ha sagt och klargjort syftet mötets syfte.

Förberedelser gör att ni slipper långa omvägar för att komma fram till ett gemensamt beslut.

Avbryt storsnackaren. Oavsett vilken typ av möte man deltar i så återfinns vissa personligheter så gott som alltid. En av dem är storsnackaren, vars mål är att bre ut sig och bli så långrandig som möjligt, till de andra mötesdeltagarnas förtret. Våga avbryta om en person haft ordet i mer än fem minuter, kom överens om att ringa i en klocka om någon överskrider den angivna tidsgränsen. Eller be personen att ”parkera” frågan så den kan tas upp vid ett annat tillfälle.

Dåliga möten gör oss frustrerade, säger Caroline Dunne, som driver Möteslabbet, där hon hjälper företag till effektivare möten.

Gör det till en utmaning att halvera mötestiden. Tidsbegränsa mötet och sätt av ett par minuter i början för att komma överens om målet och sätta en gemensam agenda. Ofta avsätter vi en halvtimme eller en timme av gammal vana, trots att mötets kärnfrågor många gånger kan avhandlas betydligt snabbare än så. Bryt så snart ni är klara och undvik att försöka fylla ut den resterande tiden med småprat eller med diskussioner om irrelevanta frågor som inte står på agendan.

Testa ett utomhusmöte. Om ni tröttnat på det gamla vanliga mötesrummet så kan ett miljöbyte ha stor effekt. Pröva att ha mötet ute om vädret tillåter, eller varför inte testa ett promenadmöte. När man får frisk luft och går samtidigt som man tänker så når kreativiteten och energinivån nya nivåer.

Hur kan din offentliga verksamhet bli mer lättillgänglig?

– Framgångsrik kompetensutveckling genom praktiska exempel Registratorsforum 2012 22-23 oktober, Stockholm

Nämndsekreterarforum 30-31 oktober, Göteborg

Webb-, service- och tjänsteutveckling i offentlig sektor 13-14 november, Stockholm

Forum för kommunsekreterare 10-11 december, Stockholm

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

För mer information om våra konferenser besök vår hemsida www.conductive.se

49

FORDON

Miljöbästa Bilar 2013 – världens största miljöbilsgranskning Sedan 1994 har Gröna Bilister varje år utsett Miljöbästa Bilar, de senaste åren i samarbete med fyra jurygrupper. I år är fokus mer än någonsin på att bistå offentlig sektor i sitt bilval.

A

rbetet med Miljöbästa Bilar 2013 inleds, precis som en stor festival, direkt efter att vinnaren 2012 korats – gasdrivna Volkswagen Passat. I år är utgångspunkten den nya miljöbilsdefinition som enligt regeringens förslag ska börja gälla 1 januari 2013. Därtill krävs att bilarna ska ha fått högsta säkerhetsbetyg hos Euro NCAP. – Det var hög tid att miljöbilsdefinitionen skärptes och vi vet att många behöver vägledning bland de bilar som klarar de nya kraven. Totalt finns det drygt trettio bilmodeller att välja på, så det finns ingen anledning att inte kräva miljöbilar, men man behöver komplettera med säkerhetskrav, vilket vi alltså gör i Miljöbästa Bil, förklarar Jakob Lagercrantz, Gröna Bilisters ordförande.

Fyra jurygrupper avgör

Det slutgiltiga beslutet fattas inte av Gröna Bilister själva, utan av fyra jurygrupper som får testa bilarna i Göteborg: barnfamiljerna, 65-plussarna, miljöcheferna och motorjournalisterna. Därmed blir det fyra klassvinnare samt en totalvinnare.

– Vi står för grundselektionen och ser till att jurygrupperna har all information, sen är det upp till dem att utse Miljöbästa Bil. En barnfamilj har andra krav än en pensionär, men oftast är grupperna förvånansvärt eniga om vilken bil som är Miljöbäst, säger Jakob.

Gröna Bilisters ranking är internationellt sett ledande, andra gröna rankingar görs vid ett skrivbord utifrån fordonsdata, medan Årets Bil-utmärkelsen inte låter brukarna själva komma till tals.

Hela listan intressant

Genom att utse Miljöbästa Bilar 2013 redan under hösten 2012 kan importörer, bilhandlare, uppköpare och enskilda konsumenter använda sig av utmärkelsen under ett helt år, vilket ytterligare stärker utmärkelsens betydelse. Inte minst inom offentlig sektor används utmärkelsen flitigt.

– Medan media fokuserar på vinnarbilen, använder många företag och kommuner hela nomineringslistan som en inköpsguide för miljösmarta bilar, till exempel som checklista för Göteborgs Stads miljödiplomering, konstaterar Jakob Lagercrantz.

Att utmärkelsen har betydelse visar inte minst försäljningen av den trefaldige vinnaren, gasdrivna Volkswagen Passat, som rusat upp som bästsäljande miljöbil. I år utmanas den av ett helt koppel elbilar, laddhybrider, gas- och etanolbilar och diesel- och bensinbilar som är så snåla att de kvalar in.

Volvo V60 Plug-in är en av de nominerade till Miljöbästa bil i kategorin Laddhybrid. Modellen är beräknad att nå den svenska marknaden i november.

Mattias Goldmann

50

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

FORDON

Kriterier fĂśr MiljĂśbästa Bilar 2013 t 6QQGZMMFS NJMKĂ&#x161;GPSEPOTEFĂśOJUJPOFO TĂ&#x152;TPN SFHFSJOHFO GĂ&#x161;SFTMĂ&#x152;S EFO t )Ă&#x161;HTUB CFUZH GFN TUKĂ&#x160;SOPS J &VSP /$"1 FMMFS FOMJHU HBNMB TZTUFNFU t ,BO MFWFSFSBT UJMM LVOE TFOBTU KBOVBSJ

Nominerade MiljĂśbästa Bil â&#x20AC;&#x201C; hela listan Diesel: CitroĂŤn C4, Ford Focus, Hyundai i20, Peugeot 208, Peugeot 308, Renault Megane, Volvo V40 Etanol: "VEJ " TFEBO PDI LPNCJ Ă&#x160;WFO 8% 'PSE $ .BY 'PSE 'PDVT Renault Clio, VW Golf, VW Passat, Volvo S60/V60, S80 och V70 Gas: Fiat Punto, Mercedes E200, Opel Zafira, Subaru Legacy/Outback, VW Passat, VW Touran, VW Up, Volvo V70 Hybrid: CitroĂŤn DS5, Lexus CT 200h, Peugeot 3008 2.0 4WD och 508 RXH, Toyota Auris 1.8, Prius 1.8, Prius Plus och Yaris Hybrid Laddhybrid: Chevrolet Volt, Opel Ampera, Toyota Prius Plug-in, Volvo V60 Plug-in El: eCar 500 EV, Nissan Leaf, Volvo C30 FĂśr ytterligare information om bilarna, se www.gronabilister.se

Regeringen: E85 skattebefrias 2013 I budgetpropositionen anger regeringen att â&#x20AC;?En minskad skattebefrielse fĂśr E85 kan leda till att fler väljer att tanka bensinâ&#x20AC;?, och fĂśreslĂĽr därfĂśr att biogas, E85 och biodiesel skattebefrias helt 2013.

Dubbdäcksavgift i Stockholms län Länsstyrelsen fÜreslür att kommuner i Stockholms län ska fü ta ut dubbdäcksavgift frün bilisterna, som en del i paketet fÜr bättre luftmiljÜ, istället fÜr dubbdäcksfÜrbud. Fler güng- och cykelbanor, effektivare godstransporter och bättre kollektivtrafik ingür ocksü.

1 miljard bilar

I hÜst passeras en miljard bilar i världen, vid fÜrra ürsskiftet var det 621 milj personbilar och 288 milj transportfordon och i ür fÜrväntas 80 milj personbilar och transportfordon produceras. Det är hÜgst nügonsin, allt enligt Worldwatch institute.

Trafikantveckan 2012

1992 städer/kommuner i hela Europa medverkade i Europeiska Trafikantveckan, varav 91 svenska. Totalt hade 125 svenska kommuner aktiviteter.

Ă&#x2026;tta av tio vill minska sin bilkĂśrning 80 % av bilisterna vill kĂśra mindre fĂśr att spara pengar och minska miljĂśpĂĽverkan, men 70% tar ändĂĽ bilen lika ofta eller oftare idag än fĂśr fyra ĂĽr sen, främst av tidsskäl.

80 % menar att de vet hur man kÜr bränslesnült och 63 % vill gärna prova nya biodrivmedel, enligt OKQ8.

Swedavia: Parallella definitioner Pü Arlanda och Bromma godkänns enbart miljÜfordon, som rankas efter CO2-utsläpp. Nu stärks konkurrensfÜrdelen fÜr bilar pü fÜrnybara drivmedel, nya taxi müste uppfylla nya definitionen medan befintliga har 2 ür pü sig att ställa om.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

51

Tillsammans bygger vi en smartare infrastruktur för Sverige !

IBM är tillbaka som partner och leverantör inom det nya ramavtalet gällande servrar, lagring samt närliggande produkter och tjänster 2012.

Vi och våra återförsäljare ser fram mot ett fruktbart samarbete med Sveriges myndigheter, kommuner och landsting. ensmartareplanet.se

IBM: Sveriges innovationspartner

KONFERENS

Vem vinner eDiamond Award 2012?

Nu delar Offentliga Affärer ut eDiamond Award igen, till den organisation som varit mest framgångsrik med att utveckla medborgarnära e-förvaltningstjänster.

D

et är tredje året eDiamond Award delas ut, tidigare vinnare är Migrationsverket respektive Stockholms stad.

Vinnaren av årets eDiamond Award presenteras under e-Förvaltningsdagarnas middag i Svenska Bilfabriken, Nacka Strandsmässan, den 11 oktober.

Följande nio bidrag är nominerade.

Allmänna reklamationsnämnden – webbaserad tvistlösning

Polismyndigheten Gotland – sociala medier

Polispionjärer på sociala medier, vilket fått spridning till andra polismyndigheter runt om i landet med resultatet ökad närvaro och större insyn i det dagliga arbetet. Medborgarna, som även kan vara med och påverka polisens prioriteringar, har varit mycket positiva.

Västerås stad – e-hemtjänst

För det visionära beslutet att erbjuda e-hemtjänst som en del i det ordinarie utbudet av vård- och omsorgstjänster. En satsning för den stora grupp äldre som oftare står utanför e-samhället.

Försäkringskassan – webbtjänster

Konsumenter anmäler via webb och kan följa upp och komplettera ärendet. Anmälda näringsidkare kan besvara och följa ärendet via webben. Som ett resultat av tjänsten har anmälningarna till ARN ökat med drygt 25 procent vid årets början, jämfört med motsvarande period ett år tidigare.

Försäkringskassans webbplats erbjuder sina totalt 23 miljoner besökare ökad kontroll över sin egen situation. Några av de tjänster man har utvecklat är ”Mina sidor” och ”Kassakollen”. Tjänsterna sparar tid för användarna, och underlättar för personalen på Försäkringskassan.

Transportstyrelsen – mina fordon

Haparanda stad – det papperslösa kontoret

En mobil app där fordonsägare kan uppdatera sina uppgifter. Tjänsten har förenklat hanteringen av de årligen miljontals ändringar som görs.

Stadens nya e-förvaltningslösning har kortat handläggningstiderna, ökat kvaliteten samt transparensen mot medborgarna. Lösningen har även besparat kommunen både

tid och pengar, vilket har gjort att man kan fokusera på verksamhetsfrågorna.

Skatteverket, Bolagsverket, Tillväxtverket – mina meddelanden

Nu finns ett ramverk för säker e-post mellan myndigheter, bolag och privatpersoner. Två myndigheter med tiotusentals användare är idag anslutna men på sikt erbjuder Mina meddelanden en enorm effektivisering för både offentlig förvaltning och medborgare.

1177.se – sjukvårdsrådgivning

Erbjuder kvalitetssäkrade och användarvänliga tjänster som underlättar den egna och närståendes kontakter med vården, dygnet runt. Med hela 2,5 miljoner besök per månad avlastar webbplatsen den svenska vårdapparaten och stärker patientens ställning.

Trafikverket – REMM – resfria möten i myndigheter

En satsning som vidgar gränserna för vad vi traditionellt räknar som miljöteknik. Nyttan med en högre andel resfria möten är odiskutabel. Resultat och erfarenheter från projektet sprids mellan myndigheterna men också till näringslivet, nationellt och internationellt.

Välkommen till eFörvaltningsdagarna den 10-11 oktober på Nacka Strandsmässan.

Hej, eFörvaltningsdagarnas moderator Carin Hjulström Vad har du för tankar kring e-förvaltning?

– Ur ett medborgarperspektiv tänker jag vad positivt och viktigt det är att myndigheterna gör kommunikationen enklare och tydligare och därmed minskar avståndet till medborgarna. På sikt tror jag det kan leda till ökad demokrati.

– Ur det offentligas perspektiv kan e-förvaltning tvinga beslutsfattare att sluta gömma sig inne på sina kontor och ägna sig åt dem de är till för, medborgarna. Jag tror att rädslan för myndigheter som auktoriteter kommer att försvinna. Men vi kommer inte dit förrän vi har användarvänlig kommunikation som alla klarar av att hantera.

E-förvaltning i glesbygd

Carin Hjulström har under många år synts flitigt i tv-rutan, senast i program som Carin 21.30, TV-huset och Carin med C. Nu har hon inte gjort tv på ett par år utan skriver krönikor, leder debatter och ägnar sig åt sitt författarskap – hennes tredje bok kommer ut i december.

Du har skrivit en bok som utspelar sig på den fiktiva lilla orten Bruseryd, vad skulle e-förvaltning kunna betyda för människorna där, i glesbygden?

– Det skulle innebära kortare vägar till det offentliga.

Människorna i glesbygd kan komma nära beslutsfattare och myndigheter lika enkelt och ofta som människorna i storstaden och det blir lättare att väcka angelägna frågor. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

Namn: Carin Hjulström Ålder: 48 år.

Familj: Man, två barn och hundar.

Bor: I villa utanför Göteborg.

Gör: Journalist och författare, krönikör i GP. Leder debatter och modererar konferenser.

Aktuell: Moderator på E-förvaltningsdagarna i oktober. Släpper sin tredje bok i december.

Jag tror att man på en mindre ort kan ha en tendens att förringa sina problem eftersom man är så få, och människorna i storstäderna är så många.

Vad kommer du bidra med som moderator på Eförvaltningsdagarna?

– Jag brukar alltid eftersträva tydlighet och få fram kärnan i ämnet – vad handlar det om egentligen?

Vilka är problemen och vad kan vi göra åt dem? Det ska vara konstruktivt, syftet med att träffas är inte bara att prata utan att faktiskt nå resultat.

– Jag brukar inte driva till konfrontation för dess egen skull, utan fokuserar på att vi ska komma framåt och nå resultat.

Hon ser fram emot E-förvaltningsdagarna som brukar bjuda på ett innehållsrikt program.

– Att få medverka på mötesplatser och konferenser tycker jag är spännande och det ger mig möjlighet att lära mig mer om samhället. Dessutom ger det ibland uppslag till krönikor, säger Carin Hjulström.

Till sist, vad kommer din tredje bok att handla om?

– Det är en historisk roman, jag har skrivit en skönlitterär berättelse utifrån en mycket dramatisk sann historia som utspelade sig i Sverige för ungefär hundra år sedan. Jag är förvånad över att ingen tidigare har skrivit om denna händelse.

53

Tunga Lyft med stor precision och säkerhet

Vi är experter pü lyft. Vi lyfter allt frün kassasküp till broar och hela hus. Vi har helhetslÜsningar till er.

Vüra kunskaper kommer till pass inom alla typer av verksamheter och industrier. Vüra helhetslÜsningar fÜrekommer vid servicestopp, nyinvesteringar eller fÜrändringar i produktion.

Vür teknik och vüra tjänster lämpar sig väl där fÜrutsättningarna är annorlunda och lÜsningarna inte är självklara. Varje lyftuppdrag är unikt, har sina speciella fÜrutsättningar och kräver därfÜr ett nära samarbete mellan oss och er som kund.

Tillsammans med er identifierar och analyserar vi problem och skapar lÜsningar som innefattar alla eller vissa av vüra tjänster: lyft, montage, transport, lansering, konsultation, konstruktion, projektering och lyftledning.

Givetvis finns det även en ekonomisk aspekt med vür helhetslÜsning. Vür erfarenhet är att det lÜnar sig att lüta en leverantÜr skÜta ett lyftuppdrag med allt vad det innebär.

FÜrmodligen är det sü även i ert fall. Och det kanske är det riktigt stora lyftet.

Tunga Lyft i Sverige AB MalmĂś: GĂśteborg: Stockholm: Karlstad:

)BNNBSWĂ&#x160;HFO "SMĂ&#x161;W t 5FM 4Ă&#x161;ESB )JMEFEBMTHBUBO #PY (Ă&#x161;UFCPSH t 5FM 4LPHĂ&#x160;OHTWĂ&#x160;HFO 4QĂ&#x152;OHB t 5FM 4Ă&#x152;HWFSLTHBUBO ,BSMTUBE t 5FM

Lanseringar I Bock och mastlyft I Maskinflyttningar I Maskinmontage I Riggning

www.tungalyft.se

KONFERENSGUIDEN

Historia och kultur p책 Fars Hatt

KONFERENSGUIDEN LEDARSKAP

Historia och kultur på Fars Hatt Hotell Fars Hatt i Kungälv är ett stadshotell med anor långt bak i tiden. Från början låg här ett värdshus som öppnades 1684. Numera erbjuder man ett brett program för konferens- och affärsgäster, privatboende, men har också en trevlig restaurang liksom ett spännande nöjesutbud.

– Vi byter säsong, allteftersom, från slutet av augusti till början av juni har vi mycket konferensgäster, men under sommaren är det ett mer familjebetonat hotell med privatgäster, säger Magdalena Berg, som tillägger att de har en stor restaurang, dit alla sorters gäster kommer året om.

Hotellet har också festvåningar för till exempel bröllop och andra högtidsstunder. Festvåningarna är ett bra komplement till konferensverksamheten, eftersom konferensgästerna kan sitta enskilt där, om de så önskar.

– Om det är större grupper på konferens har de också tillgång till scen och dansgolv i vår stora restaurang, säger Magdalena Berg.

Familjärt värdshus

V

i har ett brett utbud med många lokaler för konferensgäster, som vi erbjuder en god konferensservice, säger Magdalena Berg, hotellchef på Fars Hatt.

Konferensbeställaren får här goda möjligheter att själv påverka upplägget, både rent praktiskt, men också när det gäller maten.

– Vi lyssnar på vad konferensgästerna vill ha och anpassar oss efter det. Vi är inte statiska, utan lyhörda, säger Magdalena Berg.

Väl tilltaget

Hotellet serverar väl tilltagna portioner med mat och för gästerna finns det alltid kaffe, te och bräck ifrån Bräckboden, den affär där ett större kexföretag säljer direkt från fabrik. Vill man få en extra kopp kaffe, finns det alltid i hotellets lounge.

Grupperna som bokar konferens varierar, från både privat och offentlig sektor. Den största konferenslokalen tar 180 konferensgäster, men det finns flera mindre rum för fem till tio konferensdeltagare och uppåt.

Konferens - Möte - Utbildning Helpension: 1778:- exkl. moms

Pris enligt statligt ramavtal, 25% rabatt på konferenslokal

Atmosfären på hotellet beskrivs som familjär med värdshuskänsla.

Medarbetarna är ett väl sammansvetsat gäng, som tar hand om gästerna.

– Vi har mycket stamgäster som kommer tillbaka. Vi är inte det nyaste och mest moderna hotellet men vi har en lång tradition och mycket kunskap ryms inom våra väggar, säger Magdalena Berg.

Huvudbyggnaden på Fars Hatt invigdes år 1958, efter att den tidigare Stadskällaren brunnit. Hotellet fick sitt namn efter en namntävling i Göteborgs-Posten. Men för historiskt intresserade konferensgäster finns bland annat kommendanthuset från 1700-talet att tillgå.

– Närheten till Bohus Fästning är en klar fördel. Vi jobbar mycket med guidade visningar, medeltida femkamper och skattjakter där, vilket också utgör en stor del av våra aktiviteter, säger Magdalena Berg.

Tidsenligt 1700-tal

1700-talsafton är en annan trevlig aktivitet, då en traditionell 1700-talsmiddag serveras av medarbetare i tidsenlig klädsel. Gycklare, magiker och en trubadur brukar också förgylla en sådan afton.

Efter det blir det hasardspel i kommendanthuset.

DITT VÄLBEFINNANDE VÅR PASSION En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som inspirerar. Endast 65 km fån Stockholm. Välkommen till Friiberghs Herrgård.

Där sagor och drömmar vävs samman med personlig omsorg och naturlig omtanke.

Naturskönt läge på norra Lidingö - nära Stockholm city Kontakta oss tel. 08-506 180 00 lovik@lovik.se t www.lovik.se

56

Tel 08-611 41 41 info@friibergh.se www.friibergh.se

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

LEDARSKAP

På baksidan av hotellet finns en stor utomhuspool, som är öppen sommartid och två utomhusbubbelpooler som används året runt.

Här finns också en stor trädgård, där man bland annat kan spela kubb.

Ett bra tips till någon som vill boka konferens på Fars Hatt är att vara ute i god tid och fundera några minuter extra på hur man verkligen vill ha det och vad man har för syfte med sin konferens.

Om medarbetarna på Fars Hatt får denna information finns alla möjligheter att genomföra en riktigt lyckad konferens.

– Kom gärna hit och titta. Ser man med egna ögon blir det lättare att binda ihop säcken och det ger också en chans att träffa oss som jobbar här, säger Magdalena Berg.

För den som är intresserad av choklad, whisky-, champagne- eller vinprovningar, finns möjligheter att efter middagen ordna en provning i stenkällaren från 1812.

– Vi har en bred meny med god mat, säger Magdalena Berg.

Till lunch serveras dagens buffé. Den innehåller bland annat rikligt med sill, sallad, två varmrätter, soppa, lättöl, kaffe och hembakad kaka. För konferensgästerna är det alltid en trerätters middag, där konferensbokaren själv väljer menyn.

– Frukosten är riklig med både varmt och kallt, mycket nötter, müsli och fröer, som gästen själv får blanda, säger Magdalena Berg.

Till frukosten finns också hemgjorda smoothies, färskt bröd, äggröra, bacon, ost, salami, skinka, kaffe, te, småkakor, fil, bär, russin och fruktsallad.

Fredrik Moback

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

Fakta Konferenskapacitet: 8 konferenslokaler med plats för 180 personer i den största Antal grupprum: 12 stycken för 8 personer/rum Hotellbäddar: 200 fördelande på 114 rum Antal sviter: 6 Antal restaurangplatser: 450 Avstånd: 17 km till Göteborgs centrum, 17 km till Göteborg City Airport, 40 km till Landvetter, 280 km till Oslo

S, EREN KONF EEKEND W SPA & AGEN L I ROS

Spa

KONFERENS MED – INSPIRATION SOM MOTIVERAR

WWW.HOTELLHAVSBADEN.SE 9 TEL 0175-309 30

57

LANDET

RUNT

Falun: Nu öppnas volontärportalen

VM-organisationen söker nu volontärer till skid-VM 2015.

– Intresset är mycket stort, vilket är bra. Vi kommer att behöva cirka 2 000 volontärer, säger Gunilla Back, som är volontäransvarig.

Och det är inte bara själva VM-dagarna i Falun 2015 som hägrar. De som önskar kan få vara med om en oförglömlig skidresa som börjar redan med skid-SM i Falun (januari 2013) och fortsätter med backhoppningstävlingar i Örnsköldsvik (mars 2013), världscupavslutningen i Falun (mars 2013), för-VM i Falun (2014) samt ytterligare ett antal tävlingar i backhoppning på hög nivå.

– Vi kan inte garantera att alla får vara volontärer vid samtliga tävlingstillfällen, men för många finns möjlighet att få uppleva så mycket mer än enbart mästerskapsdagarna 2015, säger Gunilla Back. På www.falun2015.com/volontarer kan du anmäla intresse för att bli volontär.

Västkustkommuner: Bildar gemensamt bolag

Kommunerna Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale och Kungälv har bildat ett gemensamt bolag för samarbete kring service och administration.

– Kommunerna måste se till att de tjänster vi utför görs på ett hushållande sätt.

Inom framförallt stöd- och servicetjänster finns flera fördelar med att samverka över kommungränserna, säger Martin Johansen, kommunstyrelsens ordförande i Tjörns kommun. Det viktiga är att vi får mer resurser till kärnverksamheten och då är samarbete viktigt. Mycket service och administration kan utföras oberoende av kommungränser. Vi kan också få ökad kvalitet genom att vissa specialister kan verka över gränserna.

– För kustkommuner som Orust är det intressant att kunna få hjälp på sommaren då befolkningen mångdubblas, säger Lars-Åke Gustavsson, kommunstyrelsens ordförande i Orust kommun.

Under hösten går arbetet vidare med att kartlägga fler möjliga samarbeten. Bolaget kommer att starta första januari 2013.

58

Kil: ”Peppar peppar…”

– kampanjdag för äldres säkerhet

N har utropat den 1 oktober till internationella äldredagen. Den uppmärksammas över hela Sverige med kampanjdagen ”Peppar peppar…” för seniorers säkerhet. I Kils kommun blir det bland annat utställning med information och balansövningar.

Varje år skadas närmare 200 000 seniorer (från 65 år och uppåt) i Sverige så allvarligt att de måste uppsöka akutsjukvård. Av dessa olyckor sker mer än hälften genom olyckor i bostaden. Målet med ”Peppar peppar…” är att genom information och upplysning minska antalet olyckor bland äldre i Sverige. Kampanjen ”Peppar peppar…” leds nationellt av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med en rad lokala samarbetspartners runt om i hela Sverige.

Nynäshamn: prisas för arbete med mänskliga rättigheter

Nynäshamns kommuns arbetsgivaravdelning har tilldelats fackförbundet Visions så kallade MR-pris som går till en arbetsgivare som ”på ett föredömligt sätt arbetat med mänskliga rättigheter”.

– Det är verkligen jätteroligt att vi får ett så fint pris. Det ger oss inspiration att fördjupa arbetet med likabehandling, säger Nynäshamns kommuns personalchef Annette Måhlstedt.

För femte året i rad delar fackförbundet Vision ut priset för mänskliga rättigheter. I år tilldelas Nynäshamns kommuns arbetsgivaravdelning utmärkelsen med motiveringen: ”Kommun i framkant inom likabehandlingsområdet”. Likabehandling har blivit en naturlig del i alla förvaltningars samverkansarbete i kommunen.

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

Linköping/Norrköping: East Sweden presenterar Ostlänken

Ostlänken och regionens investeringsmöjligheter låg i fokus när East Sweden gästade mötesplatsen Business Arena i Stockholm. Kommunerna gav beskedet att Ostlänken, en ny dubbelspårig järnväg blir verklighet. På seminariet medverkade kommunalråden Ann-Cathrine Hjerdt från Linköping och Eva Andersson från Norrköping, som analyserade vad Ostlänken kan komma att innebära för kommunerna när det gäller tillväxt, sysselsättning och fastighetsmarknad. Dessutom visade kommunerna upp sina aktuella investeringsmöjligheter med hjälp av visualiseringsverktyget Urban Explorer Table.

Gislaved: Tvättmetoder testas på kommunhuset

Fasaden på kommunhuset har blivit allt smutsigare med åren.

Orsaken är att porerna i materialet, öppnar sig ju mer man tvättar det.

Det har lett till att byggnaden blivit mer smutsig för varje gång man har tvättat det, berättar Kjell Sjöblom på fastighetskontoret.

Nu ska tre olika tvättmetoder testas för att rengöra en del av kommunhusets fasad.

Tanken är att se vilken metod som är bäst för att tvätta hela kommunhuset utvändigt.

– Syftet är att hitta rätt, så vi i slutändan kan få ett kommunhus som är rent. Efter testet ska vi utvärdera vilken som är bäst, ur olika aspekter, berättar Kjell Sjöblom.

Arbetet kommer att påbörjas den 24 september och utförs av fastighetskontorets personal.

Söderhamn: App ger svar om förskolans mat

En ny app med förskolans matsedel ger dig snabbt svar på vad dina barn äter under dagen.

– Helt perfekt, tycker småbarnsföräldern Tove Stenquist som laddat hem gratisappen och därmed snabbt kan planera kvällens middag.

– Appen gör det enklare för mig som förälder. Med en knapptryckning på min smartphone dyker matsedeln upp direkt och jag behöver inte riskera att åka hem med samma mat som barnen fick till lunch.

Söderhamns kommun lägger upp sina matsedlar i den databas som förmedlar informationen till appen. Har man ingen smartphone går det bra att titta på kommunens matsedlar via Internet på www.soderhamn.se

Umeå: Chatta med Barnombudsmannen i höst

Har du full koll på barnkonventionen? Om inte kan du få svar på det du undrar över av Sveriges egen barnombudsman. Umeå kommun bjuder in alla invånare under 18 år att chatta med Barnombudsmannen, Fredrik Malmberg, i höst. Tre tillfällen är bokade. Den första chatten äger rum tisdag den 25 september kl 10-11.

Då pratar vi om din rätt till en identitet. Torsdagen den 25 oktober, dagen efter FN-dagen, är det dags igen.

Samma tid kl 10-11. Då är du välkommen att fråga om allt du undrar över som rör barnkonventionen. Årets sista chatt har vi tisdagen den 4 december kl 10-11 på temat familj. Den som inte har möjlighet att sitta framför datorn just när chatten pågår kan ställa sin fråga i förväg. Chatten öppnar alltid en vecka tidigare. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

59

VI JUBILERAR – 20 år i det offentligas tjänst

A

R

20

TL

IR

IG

VI F

20

A S T JÄ N S T

OFFE NT

AFFÄRER 20 ÅR GA LI

Å R I DE T OF F

EN

Eurokraschen dröjer – tills efter tyska valet Gemensam valuta för 17 stater är ett ekonomiskt experiment av ett mått världen aldrig förut upplevt. Det ser ut att gå illa.

Men av politiska skäl lär upplösningen dröja till nästa höst.

Det största som hänt i vår närhet de senaste 20 åren är införandet av euron - 300 miljoner människor har nu samma mynt i sina fickor. Men det innebär också att 17 länder lever med samma valutakurs och samma styrränta.

I debatten för och emot en svensk övergång till euron varnades för att ”externa chocker” blir svåra att parera utan egen valuta och styrränta. Men det är inga yttre störningar som drabbat ett enskilt land som fått eurozonen att krackelera. Det är istället ”interna chocker”, som Nobelpristagaren Paul Krugman påpekat.

Sverige undslipper utgifter

Det största ekonomiska hotet mot vårt grannland Finland har blivit de åtaganden landet tvingats till för att rädda andra euroländer. Ett svenskt ja till euron hade inneburit att också vi fått ställa upp med stora belopp i den permanenta stödfond (ESM) som nu är i vardande.

För svensk del hade det handlat om runt 200 miljarder kronor – ett betydande utrymme för offentliga sektorn. Än mer hade riskerat att gå förlorat i de mer dolda mellanhavanden som sker inom Europeiska centralbanken,

där krisländernas nationella centralbanker byggt upp stora skulder visavi sina starkare kolleger.

Usla fordringar och slarviga banker

Lars-Gunnar Wolmesjö har i drygt 20 år varit ekonomioch utrikesreporter på Göteborgs-Posten, som korrespondent stationerad i Bryssel 1998-2002.

Han har nu övergått till frilansverksamhet. Under 1995 var han gästskribent i våra utgåvor av Svensk Kommuninformation.

Svensk Kommuninformation, nr 1 1994

Ur tidningen: Ratinginstitutet Standard & Poors påpekar att svenska kommuner i en internationell jämförelse har en stor andel kortfristig upplåning. Det innebär större risker när lånen ska refinansieras. När finanskrisen slog till 2009 fick också flera kommuner problem att hitta nya kreditgivare på utlöpta lån. Sveriges kommuner har dock höga betyg hos ratinginstitutet.

60

De pengar Tyskland och andra nordländer ställt upp med får till stor del betraktas som förlorade. Vad som egentligen pågått de senaste åren, genom alla räddningspaket, är att offentliga sektorn i euroländerna övertagit usla fordringar som slarviga banker gett krisländerna. Men de skuldsattas betalningsförmåga blir inte bättre för att fordringsägarna byts ut.

Jag har som ekonomi- och utrikesjournalist på Göteborgs-Posten rapporterat om den eskalerande eurokrisen ända sedan starten hösten 2009. Då berättade en nyvald grekisk finansminister för perplexa kolleger i euroländerna att han hittat stora hål i de räkenskaper han satts att ta över.

Sedan dess har krismöten avlöst varandra. Räddningspaket har satts ihop – bara för att visa sig otillräckliga.

Då hjälper inga räddningspaket

Grundproblemet är inte misskötta offentliga finanser utan att euroländernas konkurrenskraft utvecklats så olika. Det intressantaste nyckeltalet är inte statsskulden utan bytesbalansen – handeln med omvärlden.

Svensk Kommuninformation, nr 4 1997

Ur tidningen: Monika Andersson avgick som Banverkets generaldirektör i protest mot att regeringen vägrade ge ekonomiska garantier för byggandet av Citytunneln i Malmö. Jag skulle blivit sjuk om jag skrivit på avtalet, sa hon i intervjun. Senare gav både Riksdagens revisorer och Riksgäldskontoret henne rätt.

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

Där har nordländerna stora överskott, inte minst Sverige. Sydländerna ligger back. Kan inte den obalansen utjämnas hjälper inga räddningspaket.

Tyskland är genom sin storlek och sitt handelsöverskott nyckelspelaren i krisen. Men förbundskansler Angela Merkel är nu inställd på att skjuta eländet framför sig.

Tysk press rapporterar när jag skriver detta att den övervakande trojkan hittat nya stora hål i Greklands statsfinanser. Men initierade rapporter från Berlin berättar också att Tyskland gör allt för att skjuta fram trojkans officiella utvärdering till mitten av november. Skälet är påtryckningar från president Obama i USA. Hans kampanjstab tror att största hotet mot ett återval är att en slutlig grekisk krasch, med eventuellt utträde ur eurozonen, utlöser samma genomklappning som finanshuset Lehmans Brothers kollaps inför förra presidentvalet 2008.

USA:s finansminister Timothy Geithner besökte i somras sin tyske kollega Wolfgang Schäuble i dennes fritidshus på ön Sylt.

Budskapet var tydligt: se till att inget händer före presidentvalet 6 november.

Inga risker före tyska valet

Angela Merkel vill försöka samma sak – att skjuta avgörandet till efter tyska valet nästa höst. Innan dess får inga förluster realiseras på de stödlån Tyskland gett via ESM eller indirekt via ECB. Hon vet också att det vore politiskt självmord om Tyskland genom så kalllade euroobligationer tar på sig ansvaret för andra länders skulder.

Vad hon tvingas till efter ett vunnet val är en annan sak. Merkel vacklar mellan vad som i Tyskland kallas kedje- och dominoteorierna. Enligt den ena blir eurozonens kedja starkare om dess svagaste länk försvinner, alltså bort med Grekland. Enligt den andra skulle röran efter Greklands fall få andra svaga brickor som Spanien och Italien att tippa över, alltså ska Grekland räddas till varje pris.

Merkel har börjat luta åt dominoteorin, enligt tysk press. Hon vill i vart fall inte ta några risker före sitt återval.

Därför skjuts uppstädningen fram i tiden - men den kommer.

Och i den villervallan blir det tufft för svenska exportföretag, därmed också för kommuner och landsting. Var beredda!

Lars Gunnar Wolmesjö

Svensk kommuninformation, nr 3 1999

Ur ledaren: Något har hänt i Sverige. Det är som om någon vänt på handen och plötsligt är det högkonjunktur. Det känns som om det bara var några nummer sedan som den här ledaren handlade om arbetslöshet, rationaliseringar och sviterna efter det glada åttiotalet. Nu snurrar hjulen igen. Det är härligt att få använda den gamla klichén ännu en gång.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2012

Stat- och kommuninformation, nr 3 2002

Ur tidningen: Intervju med Noel Sheehy som flyttade från Irland till Sverige för att arbeta och stötte på problem hos immigrationsmyndigheten. ”Om det är så här mycket avspärrningstejp runt Sverige för en arbetande EU-medborgare så kan jag inte annat än känna med de stackare som kommer från länder utanför Europa.”

61

VI JUBILERAR – 20 år i det offentligas tjänst

A

R

20

TL

IR

IG

VI F

20

A S T JÄ N S T

OFFE NT

AFFÄRER 20 ÅR GA LI

Å R I DE T OF F

EN

Från botten till toppen på 20 år För 20 år sedan var den svenska statsskulden bland de högsta i Europa och Sverige placerade sig i den ekonomiska bottenligan i Europa, före Italien men efter Grekland. Vägen upp till toppen möjliggjordes genom att förändra budgetprocessen.

N

är regeringen i dagarna har lagt sin budgetproposition, och vi samtidigt sitter med den spännande självpåtagna uppgiften att blicka tillbaka 20 år i tiden (då denna publikation en gång startade) kan det vara intressant att fördjupa sig lite i hur det finanspolitiska budgetarbetet har utvecklats.

Det gör vi genom att ta del av Statskontorets antologi Den effektiva staten, och specifikt fd riksrevisor Eva Lindströms artikel Det finanspolitiska ramverket, som publicerades i maj i år.

En ohållbar situation

År 1993 motsvarade den offentliga sektorns underskott 11,6 procent av BNP. Statsskulden ökade snabbt och uppgick till närmare 80 procent av BNP 1994. Situationen var ohållbar och den svenska statens kreditvärdighet var klart ifrågasatt.

I internationella studier hade sambandet mellan budgetprocessens utformning och statsskuldens nivå påvisats och en jämförelse visade att stramheten i den svenska budgetprocessen var mycket låg i ett internationellt perspektiv Vid en jämförelse med de 12 dåvarande EU-länderna låg Sverige i bottenligan, före Italien men efter Grekland. Slutsatsen var att en stramare budgetprocess skulle kunna bidra till att stärka de offentliga finanserna.

Samtidigt pågick ett arbete inom riksdagen för att se över formerna för riksdagsarbetet med inriktning på budgetberedningen. Problemen som pekades ut var bland annat att budgetprocessen var utdragen, att det saknades en sammanhållning av budgetarbetet i riksdagen, att detaljeringsgraden var för hög och att för lite tid ägnades åt uppföljning av resultatet.

Förslaget som mynnade ur arbetet var att göra budgetpropositionen fullständig och heltäckande och att budgetförslaget skulle lämnas på hösten. Ekonomiska riktlinjer skulle lämnas i en vårproposition och den tidigare kompletteringspropositionen skulle avskaffas. Budgetåret skulle avse kalenderår vilket redan var en etablerad ordning i den kommunala sektorn. Finansutskottet samordnande roll skulle stärkas. Vidare föreslogs införande av den s.k. rambeslutsmodellen. Den innebär i korthet att riksdagen fattar beslut om budgeten i två steg. I det

Offentliga Affärer, nr 4 2007

Ur tidningen: Nyligen kom den statliga IT-standardiseringsutredningen med sitt betänkande /bland annat kring behovet av bättre samordning mellan myndigheter/. ”Idag saknas en tydlig rollfördelning mellan de olika aktörerna, så det är därför svårt att peka ut vem som kan ta ställning till arbetsfördelningen i stort mellan de olika aktörerna.”

62

första steget fastställer riksdagen, efter behandling i finansutskottet, det samlade budgetutrymmet och fördelar detta på de 27 utgiftsområdena. När ramarna har beslutats behandlas utgiftsområdena och de enskilda anslagen i de olika fackutskotten. Det innebär att fackutskotten inte kan höja ett anslag utan att samtidigt föreslå en finansiering inom samma utgiftsområde. Efter utskottsbehandlingen fattar riksdagen ett beslut per utgiftsområde, där varje sådant beslut avser alla anslag inom utgiftsområdet. Förslagen antogs av riksdagen och rambeslutsmodellen tillämpades första gången i budgetarbetet 1996 avseende budgetåret 1997.

Viktig krismedvetenhet

Dessa förändringar, tillsammans med den förlängda mandatperioden, syftade till att skapa bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomisk politik och att undvika nya statsfinansiella kriser. Med stor sannolikhet hade dessa viktiga reformer inte varit möjliga utan det krismedvetande som skapats av de ekonomiska problem som präglade1990-talets första år. Detta hade skapat en insikt hos det politiska etablissemanget att man inte kan bryta mot grundläggande ekonomiska lagar i längden utan att bli straffad.

Källa: Det finanspolitiska ramverket, av Eva Lindström i Statskontorets antologi Den effektiva staten, 2012.

Offentliga Affärer, nr 1 2009

Profilen: Christian Orsing i Helsingborg är Sveriges yngsta ordförande i kommunstyrelse. Han intervjuas bland annat om kommunens felsatsning på amerikanska obligationer: ”Vi gick tidigt på pumpen men vi var samtidigt snabba att agera innan det slog till ordentligt, vilket bidrar till att vi hann gå över till större andel räntebärande produkter.”

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se

65

TELEFONIPRODUKTER 2012

69

MOBILTELEFONER 2012

72

KONFERENS & KURSGÅRDAR 2012

FONIPRODUKTER 2012 MOBILTELEFONER 2012 KONFERENS & KURSGÅRDAR

AVTALSNYTT NR 2 2012

AVTALSNYTT

Ett samlat grepp I sin förstudie vid namn Komet tog Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet ett helhetsgrepp på produktområdet ITkommunikation. Det mynnade ut i totalt sju upphandlingar som nu, en efter en, börjar bli klara.

Först ut är Telefoniprodukter 2012 och Mobiltelefoner 2012.

D

et är en utmaning att upphandla ramavtal för IT-kommunikation eftersom området typiskt har en snabb produktutveckling med nya användningsområden och allt kortare livscykler. Fem produktområden identifierades i förstudien Komet, nätverk, telefoni, mobiltelefoner, AV-utrustning och videokonferens, och för att skapa så användbara avtal som möjligt är de dessutom indelade utifrån myndigheternas olika inköpsbehov.

Tre köpbeteenden

Önskemålen från myndigheterna visade att man behövde olika typer av avtal för olika situationer. Både långsiktiga leverantörsrelationer med fokus på kringtjänster efterfrågades, liksom snabba enstaka avrop av enkla produkter med snabb leverans.

För att tillgodose detta gör Statens inköpscentral upphandlingar utifrån tre köpbeteenden.

1. Köp av produkter med tjänster i form av specialkompetens inom området där produktkompetensen värderas högt.

2. Köp av produkter som spänner över flera ramavtalsområden där integrationskompetens värderas högt.

3. Köp av produkter utan tjänster med enkelt avropssätt och snabb leverans.

Många miljoner

Statens inköpscentrals ramavtal är populära och starkt efterfrågade av statliga myndigheter, kommuner och landsting. Ramavtalen inom området för kommunikationsutrustning och telefoni hade sammanlagt under år 2010 en redovisad omsättning på 429 miljoner kronor. Mobiltelefoner och utrustning stod för cirka 153 miljoner kronor och Statens inköpscentral gör prognosen att avtalen kommer att fortsätta att omsätta stora belopp, troligtvis även öka.

Inte helt oväntat anger myndigheterna ett ökat behov av att avropa smartphones och

pekplattor. Mobiltelefoner blir ett eget avtalsområde under IT-kommunikation, men pekplattor har man valt att slå ihop med upphandlingarna av datorer i upphandlingsprojektet Klienter.

Kommunikation som tjänst

Kommunikation som tjänst ingick inte i upphandlingarna som initierades efter förstudien Komet. Däremot har Statens inköpscentral nu i sommar påbörjat en förstudie inför en eventuell kommande ramavtalsupphandling. Nuvarande ramavtal ”Kommunikation som tjänst 2008” löper ut i mars nästa år. Förstudien planeras bli färdigställd under hösten 2012. Därefter kan en eventuell upphandling påbörjas. Målet är att en eventuell upphandling kan avslutas under kvartal ett, 2013, så att färdiga ramavtal ska finnas tillgängliga för avrop när nuvarande går ut den 17 mars 2013.

Status för de sju upphandlingarna IT-kommunikation Nätverksprodukter - överprövad Telefoniprodukter 2012 - ramavtal har tecknats med 6 leverantörer Mobiltelefoner 2012 - ramavtal har tecknats med 6 leverantörer AV-produkter - överprövad Videokonferensutrustning - planerad till vintern 2012/2013 Helhetslösning för IT-kommunikation - planerad till sommaren 2013 Webborder för IT-kommunikationsprodukter - planerad till sommaren 2013

Green IT Award

Innovationsvänlig upphandling

I september startade tävlingen Green IT Award som drivs av Västerås stad, SIS, TCO Development och Miljörapporten. Alla är inbjudna att delta: privatpersoner, skolor, föreningar, företag, offentliga organisationer. Syftet är att vaska fram produkter, tjänster, idéer som med hjälp av IT minskar miljöbelastningen.

Tävlingen har fått stöd av Vinnova för att den drivs som ett innovationsforum, vilket innebär att bidragen läggs ut direkt och att juryns och andras kommentarer kan följas under tävlingens gång.

Ju tidigare bidragen kommer in desto mer feedback får de – och det går att modifiera sitt bidrag!

Priserna blir också unika – juryn beslutar om priser utifrån bidragens behov. Kanske vinner de ett möte med en riskkapitalist, en studieresa, en server eller ett tårtkalas. Priset delas ut på konferensen Green IT Summit den 6 november i Västerås.

Missa inte Upphandlingsstödets vägledning i innovationsvänlig upphandling som väntas bli klar i november. Med vägledningen vill Upphandlingsstödet medverka till att fler inköp av upphandlande myndigheter och enheter genomförs på ett sådant sätt att hänsyn tas till alternativa och innovativa lösningar för varan eller tjänsten som upphandlas. Förhoppningen är att även beslutsfattare, leverantörer till offentlig sektor eller övriga intressenter har nytta av vägledningen. Upphandlingsstödet har knutit en referensgrupp till projektet som består av representanter från Almega, Energimyndigheten, Företagarna, Inköp Gävleborg, Konkurrensverket, Miljöstyrningsrådet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sveriges Offentliga Inköpare (SOI), Tillväxtverket samt Vinnova.

Källa: www.upphandlingsstod.se

Källa: www.greenitsummit.se

64

Avtalsnytt 2 2012 | www.offentligaaffarer.se

TELEFONIPRODUKTER 2012

Fortsatt stort behov av telefoniprodukter Trots att myndigheterna i större utsträckning har gått eller vill gå mot mobila lösningar samt kommunikation och telefoni som tjänst eller som funktion, finns det ett fortsatt tydligt behov av de produkter inom nätverks- och telefoniområdet som det föregående ramavtalet erbjöd.

I

nom detta område har ett stort utbud av telefoniprodukter och system upphandlats. Med telefoniprodukter och system avses exempelvis, växlar och stödsystem till dessa, telefoner och tillbehör till dem mm. Upphandlingen omfattas även av vissa konsulttjänster i form av produktnära tjänster. Olika nivåer av kompetens kommer att kunna avropas för olika tjänstetyper samt ibland även inom samma tjänstetyp.

Syftet med avropen på de kommande ramavtalen inom Telefoniprodukter 2012 är i första hand att skriva kontrakt med en ”telefonipartner”. Produkter som avropas ska ägas i sin helhet av den avropande kunden och produkterna kan inte köpas som tjänst, hyras eller leasas.

Exempel på telefoniprodukter som omfattas: Fasta anknytningar, mobila anknytningar, virtuella anknytningar, mjukvaruanknytningar Hårdvara inklusive tillbehör för telefonilösningar Kontaktcenter Programvaror för övervakning och hantering av abonnentväxel Ruggad utrustning Stödsystem, standardiserade integrationer Telefoner, fasta och mobila, telefontillbehör, kablage och kontaktdon för telefoniprodukter Unified Communication

Driftsättning, test, installation, integration, konfiguration Felrättning, service, support, underhåll, uppgraderingar Informationssäkerhet Anpassning till eget inköpssystem Leverans, lagerhållning, leveransbevakning Projektledning, rådgivning, utbildning Omsättning

Ramavtalen inom området för kommunikationsutrustning och telefoni hade sammanlagt under år 2010 en redovisad omsättning på 429 miljoner kronor. Nätverksprodukter samt telefoniprodukter var sammanslagna i dessa tre ramavtalsområden och detaljerad redovisning per produktområde finns inte att tillgå. Försäljningsvolymer garanteras inte av Statens inköpscentral utan beror på offentlig sektors verkliga behov och övriga omständigheter under avtalsperioden. När det gäller hur behovet kommer att förändras på 1-3 års sikt uppskattar 44 procent av i förstudien tillfrågade myndigheter att behovet kommer att öka.

När det gäller hur behovet kom-­ mer att förändras på 1-­3 års sikt uppskattar 44 procent av i förstudien tillfrå-­ gade myndigheter att behovet kom-­ mer att öka.

”

Leverantörer:

Åtta företag lämnade anbud och avtal tecknades enligt målsättningen med sex av dem.

Atea Sverige AB Cygate AB Relacom AB Sourcecom Svenska Aktiebolag TDC Sverige AB TeliaSonera AB Ramavtalsansvarig

Hans-Olov Öhrner Tel: 08-7000766 hans-olov.ohrner@kammarkollegiet.se

Exempel på tjänster som omfattas: Design av telefonilösningar, teknisk analys av användarkrav Återtagande/återvinning av produkt www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 2 2012

65

» TELEFONIPRODUKTER 2012 «

AVTALSNYTT / KAMMARKOLLEGIET

SOURCECOM

Sourcecom – Tur att det finns skicklighet

U

tvecklingen inom kommunikationsområdet går väldigt fort och påverkar din organisation i allt högre grad. Det skapar stora möjligheter, men också risker. Att bara blunda för utvecklingen eller att förlita sig på turen att inget händer som påverkar organisationen negativt är inte att rekommendera. Den snabba utvecklingen skapar behov av specialister som kan se runt hörnet, som kan komponera lösningar som klarar sig en bra bit in i framtiden.

Organisationer måste snabbt kunna anpassa sig för att möta dessa förändringar. Genom att erbjuda enkla alternativa kontaktvägar till kunder stärker man då sin konkurrensfördel men det är även ett medel för att hålla nere exempelvis personalomsättningen i företaget. Och inte minst - någon som ser sammanhang och kan erbjuda säkra lösningar som inte bara är för stunden. Sourcecom kan både och. Sourcecom erbjuder smarta, säkra och kostnadseffektiva kommunikationslösningar med garanterad tillgänglighet inom bland annat Telefoni.

Vår långa erfarenhet är din trygghet. Men det räcker inte. Ska det gå riktigt bra krävs också ödmjukhet inför uppgiften och ett stort engagemang - och inte minst ett nära samarbete med våra kunder. Då drar vi nytta av varandras kompetens och når de bästa resultaten.

Varför Sourcecom?

De organisationer som har valt Sourcecom som leverantör ställer höga krav, man har ofta egen kompetens inom organisationer men ser värdet av att anlita en specialist vid förändringar för att garantera den bästa tänkbara funktionaliteten. Den höga tekniska kompetensen och det personliga engagemanget är de två enskilt främsta anledningarna till att organisationer väljer oss. Sourcecoms ambition är att vara den partner våra kunder värdesätter mest och rådfrågar om utveckling och effektivisering av sin kommunikation. Visst är det onödigt att förlita sig på turen när det finns skicklighet?

FAKTA Omsättning: Antal anställda: Etablerat år: Huvudkontor: Aktuellt ramavtalsområde: Giltighetstid: Referenser: Hemsida: Kontaktperson: Telefon: Mobil: E-post:

66

73 miljoner (2011) 28 1993 Stockholm Telefoniprodukter 2012 2012-05-25 till 2014-05-31 Förl.option max t.o.m. 2016-05-31 Kontakta oss för referenser www.sourcecom.se Peter Linnér 08-562 230 35 0709-99 71 30 avrop@sourcecom.se

Avtalsnytt 2 2012 | www.offentligaaffarer.se

?

Hänger ni med i utvecklingen?

Det är en snabbväxande trend att telefonilösningar behöver kompletteras med nya sätt att kommunicera för att hänga med i marknadens utveckling.

Till exempel genom sociala medier och video.

Vi erbjuder smarta tjänster inom kommunikation, IT-säkerhet och telefoni till organisationer i Sverige. Vår långa erfarenhet är din trygghet.

www.sourcecom.se

AVTALSNYTT

Andelen som planerar att göra en mobilanpassad webbplats under 2012 är stor i alla segment. Hela 56 procent inom statliga myndigheter planerar att göra en mobilanpassad webbplats under 2012. Bland kommuner/landsting är andelen 40 procent. Baserat på 492 enkätsvar.

Källa: Web Service Award

2012: Mobilens år – även inom den offentliga sektorn?

Medborgarna använder snart mobilen oftare än datorn för att gå ut på internet. Men myndigheter och kommuner/landsting har inte fullt ut hunnit med. En undersökning från analysföretaget Web Service Award visar dock en kraftig satsning på det mobila under 2012.

P

rognosen visar att hela 75 procent av statliga myndigheter kommer att ha en mobilanpassad webbplats under 2012! För kommuner/landsting kommer andelen vara 58 procent.

2012 kommer med andra ord att vara genombrottsåret för de mobila webbplatserna även inom den offentliga sektorn.

Ligger efter i starten

Analysföretaget Web Service Award har intervjuat 492 webbplatsansvariga varav 206 inom den offentliga sektorn om hur de arbetar med den mobila kanalen idag samt om de planerar att ta fram en mobil webbplats eller app under 2012. Resultat presenteras i rapporten ”2012 Mobilens år även inom det offentliga?”

Det är en betydligt högre andel som uppger att de inte har en mobillösning bland statliga myndigheter och kommuner än det är inom företag och organisationer. 31 procent av de svarande som arbetar inom statliga myndigheter och 29 procent inom kommuner/landsting uppger att de har någon 68

form av mobillösning. Detta kan jämföras mot gruppen företag där 44 procent uppger att de har en mobillösning och organisationer där andelen är 49 procent.

Mobilappar har fått en stor genomslagskraft. I genomsnitt uppger 22 procent av alla i undersökningen att de har skaffat en mobilapp. Bland statliga myndigheter och kommuner/landsting är andelen 16 procent vardera.

Att ta fram en mobilplats med så kallad responsiv design, som tillåter layouten att förändras beroende på vilken skärmupplösning besökaren har, verkar ha slagit starkare bland statliga myndigheter där 13 procent uppger att de har en sådan webbplats. Detta kan ställas i relation till att ta fram en mobilsajt vilket 7 procent har gjort. För kommuner är det mer jämnt, 10 procent uppger att de har en webbplats med responsiv design och 9 procent uppger att de har tagit fram en mobilsajt.

Hetaste trenden

Den hetaste förändringstrenden under 2012 är att införa mobilsajter och appar.

Andelen som planerar att göra en mobilanpassad webbplats under 2012 är stor i alla segment. Hela 56 procent inom statliga myndigheter planerar att göra en mobilanpassad webbplats under 2012. Bland kommuner/landsting är andelen 40 procent.

Inte fullt lika många har aviserat att de planerar nya mobilappar, men det kommer ändå ske en mycket stor ökning bland statliga myndigheter under 2012, där hela 34 procent uppger att de planerar att ta fram en mobilapp under året. Det är även många (18

procent) bland kommuner/landsting som kommer att göra en mobilapp under 2012.

Det ger oss en prognos som visar att närmare hälften av alla statliga myndigheter kommer att ha en mobilapp i slutet av 2012.

Motsvarande siffra för kommuner/landsting är var tredje. År 2012 kommer att vara mobilens år!

Glöm inte användarna

Web Service Award, som arbetar med användbarhetsfrågor, påpekar att det är viktigt att ha med användarperspektivet vid utveckling av såväl en webbplats som en mobilsajt.

De rekommenderar att göra användartester och mätningar under utvecklingen för att kvalitetssäkra resultatet. Tyvärr glöms alltför ofta just testning och användarstudier bort vilket kan leda till att resultaten inte alltid blir som det är tänkt.

Att ha en organisation som kan förvalta mobilsatsningen är också viktigt och att det finns tid avsatt för förvaltningen.

Källa: Web Service Award

Avtalsnytt 2 2012 | www.offentligaaffarer.se

MOBILTELEFONER 2012

Mobiltelefoner – för att ringa Statens inköpscentral har valt att upphandla mobiltelefoner separat trots att smartphones till sin karaktär alltmer liknar klienter. Detta för att huvudfunktionen med produkten fortfarande är att ringa. Däremot ingår inte pekplattor på detta ramavtal, utan dessa har upphandlats tillsammans med Klienter.

I

nom detta område har ett stort utbud av mobiltelefoner och tillbehör upphandlats. I begreppet mobiltelefoner inkluderas alla sorters mobiltelefoner inklusive smartphones. Upphandlingen omfattas även av vissa konsulttjänster i form av produktnära tjänster. Olika nivåer av kompetens kommer att kunna avropas för olika tjänstetyper samt ibland även inom samma tjänstetyp.

Syftet med avropen på de kommande ramavtalen inom Mobiltelefoner 2012 är i första hand att skriva kontrakt med en ”mobiltele-

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 2 2012

fonpartner”. Upphandlingen avser produkter med eget ägande samt tillhörande konsulttjänster.

Ramavtalen är giltiga till 2014-05-31 med en option om förlängning på 24 månader.

Omsättning

Befintliga ramavtalsområden ”Telefoner, kommunikationsutrustning och tillbehör 2008” hade en omsättning om cirka 153 miljoner kronor under år 2010. Nätverksprodukter samt mobiltelefoner var sammanslagna i detta ramavtalsområde och detaljerad redovisning per produktområde finns inte att tillgå. Försäljningsvolymer garanteras inte av Statens inköpscentral utan beror på offentlig sektors verkliga behov och övriga omständigheter under avtalsperioden. Statens inköpscentral gör prognosen att avtalen kommer att fortsätta att omsätta stora belopp, troligtvis även öka.

Avrop

Avrop från detta ramavtal sker genom en Förnyad konkurrensutsättning, och ska föregås av en skriftlig avropsförfrågan till samtliga leverantörer inom ramavtalsområdet. Statens Inköpscentral har tagit fram

en vägledning för avrop av Mobiltelefoner 2012 som finns på www.avropa.se. Där finns även en kravkatalog som kan användas av myndigheter vid avropet.

I arbetet med att kartlägga myndighetens behov är det möjligt att kontakta ramavtalsleverantörerna för att informera sig om vad de kan erbjuda, att tänka på är att likabehandla alla och ge alla samma information.

Leverantörer

Sex leverantörer lämnade anbud vilket också var det antal som Kammarkollegiet högst hade avsett teckna ramavtal med.

Atea Sverige AB BKE TeleCom AB Stjärna Fyrkant Com System AB EVRY Less Wire Solutions AB TDC Sverige AB TeliaSonera Sverige AB Ramavtalsansvarig

Hans-Olov Öhrner Tel: 08-7000766 hans-olov.ohrner@kammarkollegiet.se

69

» MOBILTELEFONER 2012 «

AVTALSNYTT / KAMMARKOLLEGIET

STJÄRNA FYRKANT

StjärnaFyrkant – ett säkert val med nöjda kunder!

På StjärnaFyrkant har vi som vision att ha världens mest lojala kunder. Ett första steg mot den visionen är att ha de nöjdaste kunderna. En undersökning* genomförd bland 4 662 företag i Sverige visar att StjärnaFyrkant hamnar i toppen när inköpare och beslutsfattare inom it och telefoni själva får välja leverantör.

förutom mjukvara som mobile device management och antivirus även säkra tjänster såsom säkerhetsklassad service och destruktion. Att vi är säkerhetsklassade innebär att vår servicepersonal löpande genomgår säkerhetspolisens registerkontroll, att servicearbetet måste följa bestämda rutiner som även dokumenteras och bevittnas. Våra lokaler är speciellt utrustade och besiktigade av säkerhetspolisen.

Mobilservice

MMS

Telefonen blir allt viktigare för att effektivt kunna hantera vardagen, oavsett om det handlar om jobb eller fritid. Om oturen är framme och telefonen går sönder kan StjärnaFyrkant erbjuda en snabb reparation tack vare en servicebyrå i egen regi.

Säkerhet

I takt med att telefonens användningsområden utökas, innehåller telefonen alltmer känslig information. På StjärnaFyrkant tar vi informationssäkerhet på största allvar. Vi erbjuder

Alla operatörer

StjärnaFyrkant har samarbetsavtal med samtliga större operatörer i Sverige och vi hjälper er gärna med hantering av abonnemang, oavsett operatör.

Mobile Management Systems™ är ett supportoch eftermarknadserbjudande som innehåller funktioner framtagna för att hjälpa företag att ta och behålla kontrollen över hela den mobila affären. Vår lösning anpassas efter företagets behov och omfattar hela den mobila affären från konsultation vid utformning av interna policys och inköpsrutiner till att beställd utrustning levereras i rätt tid på rätt plats Prova oss - utmana oss, inget är för svårt för oss!

*Undersökningen genomfördes på uppdrag av Custice AB genom telefonintervjuer. Totalt har beslutsfattaren för it- och telekom på 4 662 företag blivit tillfrågade och StjärnaFyrkant hamnade totalt på 3:e plats.

FAKTA Företagsnamn: Omsättning: Antal anställda i Sverige: Etablerat år: Huvudkontor:

StjärnaFyrkant Cirka 200 mkr Cirka 100 1987 Sundsvall

Regional representation:

Hudiksvall, Kista, Linköping, Malmö, Skellefteå, Sollefteå, Solna, Sundsvall, Umeå, Örebro, Örnsköldsvik samt via kundanpassad webbshop Mobiltelefoner och tillbehör Uppsala Läns Landsting, Västernorrlands Läns Landsting, Sundsvalls kommun, Sollentuna kommun, Värmdö kommun, Vaxholms kommun, Stockholm stad, Tonie Strömberg 060-16 64 00 060-663719 avropa@stjarnafyrkant.se www.stjarnafyrkant.se/avropa

Avtalsområde: Referenser: Kontaktperson: Telefon: Fax: E-post: Hemsida:

70

Avtalsnytt 2 2012 | www.offentligaaffarer.se

ͻ ^ćŬĞƌŚĞƚƐŬůĂƐƐĂĚ ƐĞƌǀŝĐĞǀĞƌŬƐƚĂĚ ͻ Operatörsoberoende ͻ Säkerhetstjänster ͻ EƂũĚĂ ŬƵŶĚĞƌ

AVTALSNYTT

31 nya konferenshotell på avtal Den årliga upphandlingen av konferenshotell och kursgårdar är genomförd. Ett antal nya orter har därmed tillkommit på avtalet, dessa är Orust, Skurup, Filipstad, Leksand, Rättvik, Rosersberg, Kista och Timrå.

P

å webbplatsen avropa.se, portalen för Statens inköpscentral på Kammarkollegiet, finns dokumentation kring ramavtalen och information om vilka anläggningar som utgått respektive tillkommit. Där hittar du till exempel Snabbguide 2012, med samtliga gällande anläggningar listade och uppgift om antal bäddar, konferenskapacitet och pris.

Giltighetstid

De nya ramavtalen gäller till 2013-1231 med en option om förlängning på 24 månader.

72

Avrop

Avrop av konferens sker genom rangordning, vilket innebär att förfrågan ställs till den leverantör som är högst rangordnad inom respektive kategori, vilka är: Endagskonferens Konferenshotell Kursgård Slott/herrgård Bokningsbolag, resebyrå eller motsvarande ska inte anlitas, då detta medför extra provisionskostnader om inte myndigheten slutit avtal med bokningsförmedlaren om annan ersättningsmodell. Det är inte möjligt att avropa enbart logi enligt dessa avtal.

Avtalet gäller utvalda avropsberättigade myndigheter och inte kommuner och landsting.

Avbokning av konferens

Vid avbeställning senare än fyra veckor före konferensens början ska beställaren ersätta hotellet/kursgården med 75 procent av det avtalade priset för helpension, konferenslokaler och måltider. Vid avbeställning senare

än två veckor före konferensens början ska beställaren till fullo ersätta företaget det avtalade priset. Dessa klausuler gäller dock endast under förutsättning att hotellet/ kursgården efter skäliga ansträngningar inte har kunnat återsälja lokalerna till någon tredje part.

Vid genomförd kurs/konferens får dock deltagarantalet utan kostnad avbokas med 10 procent i förhållande till bokat antal.

För avbokad kurs/konferens debiteras enligt ovan.

Om hotellet/kursgården kan visa att hotellet/kursgården haft särskilda kostnader orsakade genom avbeställningen, avbokningen eller minskningen, ska beställande myndighet till fullo ersätta dessa.

Ramavtalsansvarig

Ingela Mildton Patzelt Tel: 08-7000741 ingela.mildton-patzelt @kammarkollegiet.se

Avtalsnytt 2 2012 | www.offentligaaffarer.se

KONFERENSHOTELL & KURSGĂ&#x2026;RDAR 2012

Konferenshotell som har tillkommit 2012 är: SĂśdra Sverige: HjortsbergagĂĽrden i Alvesta Hotel Fars Hatt i Kungälv /Ă&#x161;TVOET 7Ă&#x160;SETIVT )BWTCBE 4QB QĂ&#x152; 0SVTU OZ PSU QĂ&#x152; BWUBMFU

)PUFMM .PTTCZMVOE J 4LVSVQ OZ PSU

Quality Hotel Prisma i SkĂśvde Scandic Billingen i SkĂśvde BohusgĂĽrden Hotel & Konferens i Uddevalla Bokenäs Hav Spa MĂśten i Uddevalla Mellersta Sverige )FOOJDLFIBNNBST )FSSHĂ&#x152;SE J 'JMJQTUBE OZ PSU

SmĂĽdalarĂś gĂĽrd i Haninge Scandic Klarälven i Karlstad Krusenberg HerrgĂĽrd i Knivsta )PUFMM ,MPDLBSHĂ&#x152;SEFO J -FLTBOE OZ PSU

)PUFMM -FSEBMTIĂ&#x161;KEFO J 3Ă&#x160;UUWJL OZ PSU

IFL Kämpasten i Sigtuna 3PTFSTCFSHT 4MPUUTIPUFMM J 4JHUVOB 3PTFSTCFSH OZ PSU

Best Western Plus Sthlm Bromma i Stockholm-Bromma Scandic Alvik i Stockholm-Bromma Ulfsunda slott i Stockholm-Bromma Alviks Strand Konferens i Stockholm-Bromma ,JTUB &OUSĂ? ,POGFSFOT J 4UPDLIPMN ,JTUB OZ PSU

Kista Science Tower Conference i Stockholm-Kista Scandic Victoria Tower i Stockholm-Kista B W Täby Park Hotel & Conference i Täby Scandic Täby i Täby Thoresta HerrgĂĽrd i Upplands-Bro RunĂś MĂśten & Events i Ă&#x2013;sterĂĽker/Ă&#x2026;kersberga Norra Sverige 8JGTUB 7BSGT )FSSHĂ&#x152;SE J 5JNSĂ&#x152; OZ PSU

SĂśrĂĽkers HerrgĂĽrd i TimrĂĽ Holiday Club Spahotel i Ă&#x2026;re Clarion Hotel Grand Ă&#x2013;stersund i Ă&#x2013;stersund

BĂśrja konferensen med ett bra beslut.

Kontakta oss sĂĽ ordnar vi allt ni behĂśver fĂśr en lyckad sammankomst.

Välkommen med din fÜrfrügan!

Torget 2, 442 31 Kungälv Tel: 0303-109 70 Fax: 0303-196 37 e-post: info@farshatt.se www.farshatt.se Â

Varmt välkommen under ürets fyra ürstider till Hjortsbergagürden. Här kan Du boka fÜr läger, kurser, retreater och konferenser.

0472-550136 | info@hjortsbergagarden.se | www.hjortsbergagarden.se

www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 2 2012

Personligt boutiqehotell i centrala GĂśteborg.

Kungsportsavenyn 6 031-767 34 00 r mornington.se Ramavtal med Statliga verk och mydigheter.

73

AVTALSNYTT

/ PLANERADE/PÅGÅENDE UPPHANDLINGAR

Planerade/pågående upphandlingar vid Statens Inköpscentral vid Kammarkollegiet Skrivare, kopiatorer och tjänster 2012

Befintliga ramavtal Skrivare, kopiatorer och tjänster2009 (SKT09), gäller t.o.m. den 31 oktober 2012.

En förstudie har genomförts för att undersöka förutsättningarna för ny ramavtalsupphandling inom området. Förberedelser pågår inför en planerad upphandling.

Ny benämning kommer att vara Dokumenthantering 2012 – skrivare, MFP, programvaror och tjänster. Den planerade upphandlingen avses omfatta skrivare, multifunktionsprodukter (MFP) programvaror och tjänster. Den beräknas vara färdig vid årsskiftet 2012/2013.

Kontorsstöd som molntjänst 2010

Kammarkollegiet har i sin förstudie Programvaror och tjänster 2010 kunnat konstatera att det finns ett behov av särskilda ramavtal för programvaror som molntjänster och då särskilt kontorsstödsprogramvaror. Man har därför beslutat att påbörja en ramavtalsupphandling av just Kontorsstöd som molntjänst. Upphandlingen förbereds för närvarande.

Profil- och presentartiklar

En förstudie har påbörjats för att undersöka förutsättningarna för en ny ramavtalsupphandling inom området profil- och presentartiklar.

Flygresor utrikes

En förstudie ska beskriva nuläge och erfarenheter av användningen av avtalen inom det aktuella ramavtalsområdet. Förstudien ska därutöver klargöra omfattning, inriktning, utformning och upplägg av eventuellt kommande upphandling. Den planeras bli färdigställd under oktober 2012. Därefter kan en eventuell upphandling påbörjas, med mål att avslutas senast 2013-04-30, så att färdiga ramavtal ska finnas tillgängliga för avrop när befintliga ramavtal går ut 201305-31.

IT-konsulttjänster 2012

En förstudie inför nästa ramavtalsupphandling inom området IT-konsulttjänster har påbörjats och avses bli färdig under hösten.

Därefter kan upphandlingen startas sent hösten 2012. Målet är att upphandlingen kan avslutas under första halvåret 2013. Färdiga ramavtal kommer då att finnas tillgängliga för avrop tidigast våren 2013.

varande går ut den 5 maj 2013. Förstudien omfattar en del i ramavtalsområdet Datakommunikation, nätverk och telefoni.

Flyttjänster

Befintligt ramavtal för Flyttjänster gäller till och med 2012-09-30. En förstudie genomfördes under våren och en ny upphandling annonserades efter sommaren. Tilldelningsbeslut beräknas kunna fattas i november.

Personaluthyrning

Arbete med kvalificering och utvärdering pågår. Tilldelningsbeslut beräknas kunna fattas i mitten av oktober. Syftet med upphandlingen är att förse avropande organisationer med bemanningstjänster inom yrkesområdena: kontorsadministration, ekonomi och personal samt IT.

Operatörstjänster och transmissionstjänster

En förstudie inför en eventuell kommande ramavtalsupphandling av operatörstjänster och transmissionstjänster är påbörjad och planeras bli färdig under hösten 2012. Målet är att en eventuell upphandling kan avslutas under kvartal två, 2013, så att färdiga ramavtal ska finnas tillgängliga för avrop när nu-

Ny upphandlingsplan för SKL Kommentus Inköpscentral SKL Kommentus Inköpscentral, SKI, beslutade i juni att avbryta ett antal pågående upphandlingar med anledning av Konkurrensverkets yttrande om att inköpscentralen bör inhämta intresseanmälningar innan en upphandling annonseras i eget namn. Detta berörde både pågående annonseringar, och upphandlingar där utvärderingsarbete påbörjats.

SKI har därefter uppmanat intresserade kommuner, landsting och regioner att inkomma med förstärkta intresseanmälningar, för att kunna ta upp de berörda upphandlingarna på nytt.

Uppslutningen har varit god, rapporterade SKI i augusti, inte mindre än 97 procent av alla kommuner, landsting och regioner

74

skickade in en förstärkt intresseanmälan att man vill ha möjlighet att avropa från inköpscentralens ramavtal. Drygt 70 procent av de som anmält intresse har dessutom uttryckt att man vill ha möjlighet att avropa från samtliga avtal från SKI. – Vi startar nu nya annonseringar av upphandlingar och avser att successivt under hösten arbeta ikapp den liggande upphandlingsplanen. Det kommer att bli förseningar men vi prioriterar de viktigaste upphandlingarna och hoppas därmed kunna minimera effekten för våra kunder, avslutar Thomas Idermark, VD SKL Kommentus Inköpscentral.

Avtalsnytt 2 2012 | www.offentligaaffarer.se

ETT AFFÄRSRÅD SKA VARA GLASKLART. INTE GÖMMAS I EN HÖG AV PAPPER.

Du vill ha raka svar och tydliga råd. Det är en ambition vi delar, oavse! komplexiteten i problemet. Vi har hela affärsjuridiken i ryggmärgen och spetskompetens inom bland annat life science, immaterialrä!, teknologi, media och telekom. www.lindahl.se

LEDARSKAP posttidning

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GĂ&#x2013;TEBORG

MÜt oss som älskar ditt jobb!

Erbjudande!

Ă&#x201E;r du inte medle m?

Just nu kan du prova oss 3 mĂĽnader utan kostnad.

Sms:a vision til l 72 672

Som chefsmedlem i Vision har du en egen personlig ombudsman som coachar dig i ditt ledarskap och personliga utveckling. Dessutom für du personligt stÜd i chefsfrügor. Ni kan bolla ledarskapsfrügor, prata om din lÜn, anställningsvillkor och arbetsmiljÜ.

Vision kommer att finnas pĂĽ plats under eFĂśrvaltningsdagarna den 10-11 oktober. Du träffar oss i monter A22 och pĂĽ Visions seminarium â&#x20AC;?e i praktiken â&#x20AC;&#x201C; frĂĽn planer till nytta!â&#x20AC;?.

76

Offentliga Affärer 5 2012 | www.offentligaaffarer.se