AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR
20
Nr 6 2012 | Pris 99 kr | 20:e årgången|Upphandling | Ekonomi | Juridik | E-för valtning | Ledarskap | Miljö
>>>Är den goda affären död?
Samhällsnytta högt på upphandlarnas dagordning
årsjubile rar
>>>Chefer, lär er ge feedback
En rak dialog ger bättre resultat
LINGSD N A H UPP INFÖRARNA 201J3ER TIDNINGEN DAG RAM MEDFÖL PROG
Patrik hyllar det kompromissfria FOKUS: KONFERENS
TEMA: VÅRD OCH OMSORG
AVTALSNYTT
Hur mycket får personalfesten kosta?
Barns röster stärks för att eliminera vanvård
Missa inte viktiga ramavtal i Avtalsnytt
Läs mer på sidorna 28-29
Läs mer på sidorna 10-11
Läs mer på sidorna 73-90
AVTALSNYTT NR 3 2012
>> Produkter i ramavtalet
Ett av IT-branschens
Klient:
största ramavtal
>> Kort- och betalningstjän
ster: Många nyheter i ramavtale t
Bättre rutiner för socialt
ansvar | Så främjas nytänkande
| Får villkoren i ett kontrakt
ändras?
FÜr att kunskap är källan till goda affärer ‡ )|U DWW NXQVNDS lU NlOODQ WLOO JRGD DIIlUHU ‡ FÜr att kunskap är kä
UPPHANDLING &
KĂ„RLEK!
Vi vill tacka vürt programrüd fÜr ett kärleksfullt arbete infÜr Upphandlingsdagarna 2013:
Helena RosÊn Andersson $GYRNDWÀUPDQ /LQGDKO ‡ Helen Arneving *|WHERUJV 6WDG 8SSKDQGOLQJVERODJHW ‡ Tess Benschner Johnsson +H[DQRYD (YHQW ‡ Kent Mossheden, +H[DQRYD (YHQW ‡ Urban Nilsson, +H[DQRYD 0HGLD *URXS ‡ Agneeta Andersson .DPPDUNROOHJLHW ‡ Niklas Tideklev .DPPDUNROOHJLHW ‡ Gunnar Stülberg /DQGVWLQJHW 'DODUQD ‡ Axel Hansson, /DQWEUXNDUQDV 5LNVI|UEXQG ‡ Susanne Lüng, 0LOM|VW\UQLQJVUnGHW ‡ Thomas Bergfeldt, 1&& ‡ Mats Brink 1&& ‡ Emma Johansson 1&& ‡ BjÜrn BergstrÜm, 6YHULJHV 2IIHQWOLJD ,QN|SDUH ‡ Kjell SjÜblom 6NDWWHYHUNHW ‡ Carina DahllÜf, 6LOI 6YHULJHV ,QN|SV RFK /RJLVWLNI|UEXQG ‡ Johanna Åberg, 6LOI 6YHULJHV ,QN|SV RFK /RJLVWLNI|UEXQG ‡ Mathias Sylwan, 6YHULJHV .RPPXQHU RFK /DQGVWLQJ ‡ Kerstin Wiss Holmdahl, 6YHULJHV .RPPXQHU RFK /DQGVWLQJ ‡ Inger Ek, 8SSKDQGOLQJVERODJHW *|WHERUJ ‡ Hans Jeppson, 8SSKDQGOLQJVVW|GVXWUHGQLQJHQ ‡ Ann-Mari Fineman, 9,1129$ ‡ Gunilla Gruvegürd, 9,1129$ ‡ Lars Gustafsson, 9,1129$ ‡ Johan LundstrÜm, 9,1129$ ‡ Annie Palm, VINNOVA ‡ Nina Widmark, 9,1129$ ‡ Anna LirÊn, 9LVLRQ ‡ Karin Ottosson, Vision
# # % # # # % # # # ällan till goda affärer
! # ! #
! ! # $ $ # # % % % # !$ #
! % ! # $ !$ ! !$ # $ # # $ # ! "
% $ % # $ ! % "
% !# # ! % " $
$ ! % " " ! % % ! ' ' #
2013
Integration rna
Unga
Bostadsbrist Äldre
Barnfamiljer Trygghetsboende
Miljonprogrammet
Studenter Moderna
Befolkningsökning
Energiprestanda
Nyproduktion Byggkostnader
krav Förtätning
Bostadsförsörjningsansvar
Miljö
Inflyttning
Vi är redo för din kommuns
Träffa oss under Upphandlingsdagarna på Nacka Strandsmässan
30–31 januari Monter: B28
Bostadsutmaning Renovera eller bygga nytt? Förtäta eller bygga på höjden? Flerfamiljshus eller radhus? Studentbostäder eller seniorboenden? Centralt eller naturnära? Och hur upphandlas ett förväntat resultat? Med Skanska som partner får du ta del av ett heltäckande program med smarta och kostnadseffektiva bostadslösningar. Vi har utvecklat Miljonhemmet – ett unikt tänkande för att renovera miljonprogrammet. Vi har tagit fram ModernaHus – Svanenmärkta flerfamiljshus med kort byggtid, låg totalkostnad och förutsägbarhet vid byggnationen. Och tillsammans med Ikea har vi skapat BoKlok – ett yteffektivt, funktionellt och trivsamt boende.
circuscom.se
Uts Upphtällare på andli ngsd aga
Vill du veta mer om hur ett samarbete kan se ut och vad det kan få för goda effekter på kommunens bostadsutveckling? Träffa oss under Upphandlingsdagarna på Nacka Strandsmässan, eller kontakta Susanne Sjöblom på 010-448 72 96.
www.skanska.se
INNEHÅLL 8
En eftertraktad kommunchef Ibland kan det kompromissfria tillvägagångssättet vara det mest framgångsrika, lär vi oss av Patrik Oja – före detta kommunchef i Haparanda, nu på väg mot nya utmaningar. Foto: Mikael Andersson.
15
TEMA: Vård & omsorg Hur ska kontrakt och upphandling av privat vård och omsorg utformas för att uppnå god kvalitet och kostnadskontroll? Upphandlingsstödet har en ny vägledning, som lyfter fram utformningen av ersättningsmodeller.
24
Juridik: Förhandlat förfarande I ett pågående mål om offentlig upphandling har Konkurrensverket nyligen yttrat sig över förutsättningarna att tillämpa förhandlat förfarande med föregående annonsering. Advokatfirman Lindahl observerar en eventuell lättnad i tillämpningen.
26
En ny kommunallag behövs Regeringen har startat en omfattande översyn av kommunallagen. En av höstens debatter pekar på ett delområde i behov av modernisering, nämligen frågan om den kommunala kompetensen.
28
FOKUS: Konferens Personalfester, konferenser och ballonger för miljoner. Utan upphandling, och så felaktig moms- och förmånsredovisning på det – det senaste året har journalisterna satt ljus på myndigheternas interna representation.
35
Offentlig upphandling på villovägar Det pågår ett omfattande förändringsarbete inom offentlig upphandling, såväl inom EU som i Sverige, och mycket av vad som händer nu kommer att bestämma utvecklingen inom offentlig upphandling för många år framåt. Tyvärr ger den pågående förändringsprocessen anledning till oro snarare än entusiasm, skriver Peder Blomberg, senior rådgivare inom offentlig upphandling.
39
Den Goda Affären och/eller Samhällsnytta? Det pratas mycket om den goda affären i upphandlarkretsar, men är vi verkligen överens om vad begreppet innebär i alla situationer? Det är inte Göran Brunberg, upphandlingschef för Upphandlingsbolaget i Göteborg, så säker på.
51
Ge feedback på jobbet Att ta och ge feedback på jobbet bidrar inte bara till en god stämning och en trevlig arbetsmiljö, det kan också fördjupa relationen mellan medarbetare och göra dem mer effektiva i vardagen. Men för många av oss är det en stor utmaning.
73
AVTALSNYTT Vi presenterar aktuella ramavtal i bilagan Avtalsnytt.
8
51
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
15
Offentliga Affärer nr 6 2012
5
Uts Upphtällare på andli ngsd aga
rna
TolkDirekt®
Ma kugu dhib baa xiriirka? Is deji, waan ku caawineynaa! [Svårt att kommunicera? Lugn vi hjälper dig!]
Tillgänglighet, kostnadseffektivitet och hög kvalitet är Transvoices ledord. Våra anställda tolkar arbetar i kontrollerad callcentermiljö och hjälper er att kommunicera på arabiska, somaliska, ryska, kurdiska, turkiska, persiska, dari och spanska.
Utan förbokning eller ledtid har du säker tillgång till språkassistans oavsett ärende. Vi hanterar tolksamtal för hela offentliga sektorn, såsom sjukvård, rättsväsende, social, försäkring och arbetsmarknad. Du får tolkhjälp när du behöver den – på minuten!
Transvioce är avtalsleverantör till landsting, kommuner och statliga verk och myndigheter runt om i landet. Stockholms Läns Landsting och Rikspolisstyrelsen tillhör våra största avtalskunder. Dessutom tolkar vi olika typer av affärssamtal, i trepartssamtal för kundtjänst och supportärenden för några av Sveriges största företag.
Prova oss. Du kopplas direkt till ledig tolk. Enklare kan det inte bli. Ring 08-120 800 00 eller besök oss på www.transvoice.se.
LEDARE
Bättre service än någonsin – är det gott nog? Offentliga Affärer utges av
VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz, lina@hexanova.se Redaktionsledning Malin Ulfvarson malin.ulfvarson@hexanova.se Journalister Arne Öster, Mona Sundquist, Fredrik Moback, Annika Wihlborg Layout Nadja Törnblad Omslagsfoto Mikael Andersson Tryck Sörmlands Grafiska Projektledning Göteborg Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Mikael Cornelius mikael.cornelius@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Prenumerera prenumeration@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel: 031-719 05 00 Fax: 08-618 03 27
Kommunala äldreboenden och hemtjänst får det högsta betyget någonsin sedan Svenskt Kvalitetsindex började mäta kundnöjdhet för fem år sedan. Den offentliga sjukvården har knappat in på de privata alternativen och skillnaden i nöjdhet har aldrig varit så liten. Samtidigt är Håkan Sörman, VD på Sveriges Kommuner och Landsting, ödmjuk för att det finns utrymme för förbättringar. Hur ska kontrakt och upphandling av privat vård och omsorg utformas?
Det är långt ifrån bara kravställningen vid upphandlingen som är kritisk för att få till ett väl fungerande kontrakt med en privat vårdutförare. Rätt val av ersättningsformer är till exempel ett viktigt styrmedel för kvalitet vid upphandling av vård och omsorg. Det menar Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet, som under hösten har publicerat en vägledning i ämnet. Den ersättning man betalar ut måste hänga ihop med vad man vill få ut av utföraren. Den goda affären och/eller samhällsnyttan?
Det pratas mycket om den goda affären i upphandlarkretsar, men är vi verkligen överens om vad begreppet innebär i alla situationer? Det är inte Göran Brunberg, upphandlingschef för Upphandlingsbolaget i Göteborg, så säker på.
Ny teknik för delaktighet
Bland mycket annat berättar vi också om försöken med en s k medborgar-app där grundidén är att hitta ett nytt sätt för medborgarna att vara med och påverka i den stad de bor i. Ett snabbare, enklare och roligare sätt för folk att tycka till. Det är även tänkt som ett sätt för staden eller kommunen där man bor att snabbt få reda på om gatubelysningen är trasig eller hur till exempel snöröjningen fungerar i realtid på en viss plats. Dag Forsén, affärsutvecklare på Sogeti, hoppas att det ska sänka tröskeln för engagemanget och eftersom de konventionella metoderna ofta anses tråkiga bland ungdomar, så kan de få chansen på ett nytt sätt. Medelåldern i de politiska nämnderna är hög i Sverige. Här finns en chans att rekrytera nya krafter. Nu ser vi förväntan fram mot det nya året med Offentliga Affärer och inte minst en rad intressanta event – bland annat Upphandlingsdagarna 2013. Missa inte programmet. God Jul & Gott Nytt År!
Urban Nilsson Ansvarig utgivare
Skyddet för placerade barn måste stärkas
Ett landsomfattande projekt med fokus på barnets rättigheter har startat under hösten. Samtidigt genomförs flera viktiga reformer för att stärka barns och ungas röster – men Barnombudsmannen är långt ifrån nöjd. Fortfarande återstår viktiga åtgärder.
www.offentligaaffarer.se
ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
7
PROFILEN | Patrik Oja En eftertraktad kommunchef
Foto: Mikael Andersson
En eftertraktad kommunchef Fakta
8
Namn: Patrik Oja Ålder: 42 år Familj: Fru och 1-årig dotter samt hund. ”Jag älskar hundar och rottweiler är en hund som passar mig bra. Den har oförtjänt dåligt rykte, rottweilern är en mycket stabil hund.” Fritid: När arbete och familj har tagit upp alltmer av hans tid är det skidåkning, cykling och en del simning som hängt kvar. Men han skriver även poesi och spelar nyckelharpa. Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
PROFILEN | Patrik Oja En eftertraktad kommunchef
Ibland kan det kompromissfria tillvägagångssättet vara det mest framgångsrika, lär vi oss av Patrik Oja – före detta kommunchef i Haparanda, nu på väg mot nya utmaningar.
– Frågan gäller inte längre om – utan när vi ska införa nya arbetsmetoder. Vi måste hitta ett sätt och även lagstiftaren behöver fundera på det. Och vi kan inte dra det här i långbänk, det handlar om en framtid som bara är 5-10 år från nu, säger han.
P
Bland det sista som Patrik Oja medverkar till i Haparanda är att lämna in en ansökan om att bli Årets Kvalitetskommun 2013. – Om vi sedan når målet återstår att se men det har varit en mycket tydlig målbild för alla anställda att arbeta mot. Han är uttalat stolt över kommunens utvecklingsarbete som bland annat har inneburit att förändra styrningen, från att vara budgetstyrt till att arbeta med mål- och resultatstyrning med kvalitetsindikatorer. Han var också initiativtagare till satsningen på det pappersfria kontoret. – Jag är väldigt stolt över det kompromissfria angreppet – att vi har vågat prova nya arbetssätt. Reaktionerna var blandade och alla trodde nog inte att vi var mogna för det, säger han. Men han har också exempel från Haparanda som han hade velat göra annorlunda. – Det finns förstås delar som inte har fallit ut efter förväntningarna. Vi har till exempel drivit en satsning på Lean där vi inte har nått hela vägen fram. Jag hade velat se ett snabbare resultat, men jag är ödmjuk för att det tar tid. Eventuellt hade vi behövt lite mer resurser.
atrik Oja har under fyra år varit kommunchef i Haparanda, men till årsskiftet slutar han och flyttar tillbaka till Stockholm med familjen. Jag blev aningen överraskad när jag fick klart för mig att Patrik Oja inte var norrlänning utan stockholmare. Efternamnet, en svårplacerad dialekt och kanske även helskägget lurade mig, får jag lite generat medge. Men han har en mycket stor del av sitt hjärta i Tornedalen, där han även har spenderat mycket tid som ung. Hans pappa kommer ifrån trakterna, och han hade själv drömt om att få bo och verka i Tornedalen när han blev erbjuden tjänsten som kommunchef i Haparanda, år 2009. – Jag var sugen på rollen som kommunchef, att ha det yttersta ansvaret och få pröva mina idéer. Jag ville också till en tillväxtkommun och hade ett specifikt intresse för regionen, därför nappade jag på förfrågan, säger Patrik Oja.
En kommunkarriär
Han har gjort något en av kommunkarriär. Närmast kom han från en tjänst som chef på miljö- och teknikförvaltningen i Håbo, en kranskommun till Stockholm. Dessförinnan var han chef på markoch planeringsenheten i Heby kommun, som ligger mellan Uppsala och Stockholm. Men nu verkar kommunkarriären brytas. Vid tillfället för intervjun kan han visserligen ännu inte helt berätta vad som väntar efter årsskiftet, mer än att han startar eget företag för att arbeta med affärsutveckling och hålla föreläsningar. Han avslutade sitt förordnande i Haparanda på eget initiativ, familjen ville tillbaka till Stockholm. Det är generellt svårt att rekrytera kommunchefer i Sverige idag. Patrik Oja säger att han vet ganska väl vilka kandidaterna är när nya tjänster utlyses, det är ju en offentlig uppgift. – Sverige är inte stort, vi har ganska bra koll på varandra som söker. Patrik Oja pratar fort och i en strid ström av ord. Jag skriver så snabbt jag kan under telefonintervjun, ibland blir det tyst några sekunder eftersom jag behöver anteckna. Då sätter han självmant igång och pratar igen. Han har mycket att säga, men är han obekväm med tystnader? – Nej, jag kan uppskatta tystnader. Och att norrlänningar skulle vara tystlåtna är en myt som inte stämmer. Demokratin fungerar inte
Haparanda har, trots sin ringa storlek och nordliga läge, varit en kommun det pratats om. Tillväxtsiffrorna har imponerat och ambitionerna har varit höga. Samtidigt är det en kommun med hög arbetslöshet. Och lägst valdeltagande i landet. – Det man kan se i Haparanda och i stora delar av Sverige är en förändring i engagemang. Människor deltar i frågor som direkt rör dem själva och deras närområde, men inte så mycket i övrigt. Det är en individualisering som går ut över demokratin. Vi måste öka tillgängligheten, öka informationsutbytet, med medborgarna. Ge dem nya möjligheter att kommunicera, delta och engagera sig. Medelåldern i Haparandas kommunfullmäktige är 63,8 år, berättar han. – Hur ska vi få in förnyelse, nya tankar och idéer? Vi måste föryngra, men det händer ingenting. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
Det kompromissfria angreppet
Tiden före
Under ett par år på 90-talet arbetade Patrik Oja som hundförare på Securitas. – Jag arbetade på natten och det var mycket lärorikt att få det perspektivet på samhället, träffa människorna som befinner sig i tunnelbanan eller parkeringsgarage på natten. Man kommer väldigt nära, säger han. Han har aldrig varit en person som varit ute och svirat på nätterna. Det har alltid funnits så mycket annat som lockar. Han skriver poesi, spelar gitarr och nyckelharpa, bygger gamla allmogebåtar, renoverar hus och uppfostrar hundar. Ett stort intresse har också varit idrott – skidor, mc-enduro, cykling, triathlon, och han har deltagit i nära nog samtliga större tävlingar i Sverige, såsom Vasaloppet, Vätternrundan, Vansbrosimmet, och många flera. – Jag är nyfiken som person och vill gärna testa mina gränser, vad jag klarar av. Det är en inre resa, jag tävlar inte främst mot omvärlden och har aldrig varit intresserad av att idrotta på elitnivå. Han anser att man mår som bäst efter en mil eller två i skidspåret. Men om han flyttar till Stockholm lär det väl bli mindre av skidåkningen? – Nej då, jag har rullskidor. Men jag kommer att sakna vintern i Haparanda, och staden, jag har trivts mycket bra där.
Malin Ulfvarson
Vad säger andra om Patrik Oja? – Patrik är en mycket karismatisk ledare som man kan känna brinner för sitt uppdrag. Som chef är han nytänkande, modig och driver med kraft utvecklingen framåt. Han är en tydlig, engagerad och målmedveten chef som bjuder in till dialog och har förmågan att få människor i sin omgivning att växa och följa honom. Att arbeta med Patrik har varit en otroligt rolig, spännande och utvecklande resa, säger Carina Juntti, ekonomichef Haparanda Stad. – Patrik är en fantastisk kommunchef som det är roligt att jobba med. Han är offensiv och nytänkande som skapar resultat. Vi har jobbat bra tillsammans, vilket är viktigt i relationen mellan kommunalråd och kommunchef. Haparanda är en liten kommun, i periferin, men vi har lyckats synas bra ändå tycker jag. Vi vill inte bara följa utvecklingen, vi vill leda den, säger kommunalråd Gunnel Simu.
9
TEMA: VÅRD & OMSORG
Skyddet för placerade barn måste stärkas Ett landsomfattande projekt med fokus på barnets rättigheter har startat under hösten. Samtidigt genomförs flera viktiga reformer för att stärka barns och ungas röster – men Barnombudsmannen är långt ifrån nöjd. Fortfarande återstår viktiga åtgärder.
D
e senaste åren har flera brister rapporterats i vården av barn och unga som placerats i familjehem, jourhem och hem för vård och boende. Till exempel besöks inte barnen tillräckligt ofta och socialtjänsten saknar struktur för planering och uppföljning av bland annat barnens hälsa och skolgång. – De brister vi sett i placerade barns skydd, barns rätt att komma till tals, barns rätt till utbildning och hälsovård är helt oacceptabla, säger barnombudsman Fredrik Malmberg. Vi måste bli bättre på att tillgodose barnets rättigheter och frågan har varit föremål för flera statliga utredningar och rapporter. En viktig åtgärd som framhålls är att ge barn förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Regeringen gav 2010 Barnombudsmannen i uppdrag att inhämta omhändertagna barns åsikter om den sociala barnavården. Barnen berättade om vad de tyckte var bra och vad de ville ändra på. När barnen pratade om det som är bra nämnde de möten med enskilda vuxna som engagerar sig och lyssnar.
Det fanns också en annan sida
Att inte bli tagen på allvar, kollektiv bestraffning, otillgängliga socialse10
kreterare, en otillräcklig tillsyn av hemmen, undermålig hälsa och bristande skolgång var andra vittnesmål från barnen som även fick möjlighet att framföra sitt budskap till de ytterst ansvariga över den sociala barnavården. ”Jag vill att det blir stor förändring.” ”Vi har talat från hjärtat, nu måste du göra något.” Så sade två av de drygt 100 ungdomar, placerade på hem för vård eller boende (HVB) och i familjehem, som Barnombudsmannen lyssnade till i projektet Unga Direkt. – Sammantaget var det en bekymmersam bild av samhällsvården som tecknades. Barnen berättade om allvarliga och i vissa fall lagstridiga missförhållanden. Barn som tvingas skriva på kontrakt där de avsäger sig sina rättigheter och bestraffningsmetoder som hemreseförbud tillämpades, berättar Fredrik Malmberg. Han påtalar att placerade barn är en särskilt utsatt grupp som samhället åtagit sig att skydda och hjälpa till en tryggare uppväxt. – Placerade barn har rätt att mötas av positiva förväntningar. Det handlar om trygghet och omsorg och att få det stöd de behöver för att få god hälsa och bra resultat i skolan. Ett viktigt krav vi ställde till regeringen var att se över LVU ur ett rättighetsperspektiv, något som nu sker, säger Fredrik Malmberg. Undermålig styrning i kommuner
Förutom initiativ på nationell nivå ställer Barnombudsmannen krav på politikerna i kommunernas socialnämnder. Det är Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
TEMA: VÅRD & OMSORG
de som är ytterst ansvariga för de barn som placeras av socialtjänsten. Barnombudsmannen frågade i en enkät, 2010, landets socialnämnder om de antagit egna direktiv för arbetet med barn och unga som omhändertas för samhällsvård. – Resultatet var nedslående. Ungefär en tredjedel av socialnämnderna svarade att de har fattat beslut om hur de placerade barnens rätt till utbildning, hälsa och sjukvård ska tillgodoses och hur detta ska följas upp. Endast 22 procent av kommunerna hade fattat beslut om hur socialtjänsten ska agera när det framkommer missförhållanden i det HVB- eller familjehem där barnet är placerat, säger Fredrik Malmberg.
Aktuella reformer Den 1 januari 2013 förtydligas anmälningsskyldigheten när barn far illa, krav sätts på regelbundna besök efter behov och barnets önskemål om en särskilt utsedd socialsekreterare lyfts fram. Viktiga uppdrag har också lagts ut på myndigheter för att bland annat göra socialtjänsten synligare för barn och unga genom en ”barntjänst på nätet”.
Skärp kontrollen av HVB-aktörerna
Foto: Ester Sorri.
Det barnen vittnade om i Barnombudsmannens rapport Bakom fasaden visar att det finns ett stort behov av att tydligare reglera den vård som ges i öppna institutioner. Det finns för många dåliga exempel på illa skötta HVB-hem. – Den översyn av LVU som nu äger rum i den statliga LVU-utredningen har bland annat som uppgift att se över på vilket sätt lagstiftningen tydligare kan tillgodose de mänskliga rättigheter som placerade barn har. Det är mycket positivt och något vi efterlyst i våra årsrapporter till regeringen. En tydligare reglering av verksamheten är nödvändig, säger Fredrik Malmberg. Kompetensen hos socialsekreterare
Att ta ställning till barn och ungdomars eventuella behov av omhändertagande är bland de svåraste uppgifterna hos socialsekreterare – och det är även bland de minst attraktiva uppdragen. Det är stor personalomsättning vilket bidrar till att kompetensen brister.
Pejling och dialog Under hösten besökte Barnombudsmannen Botkyrka kommun i sitt projekt Pejling och dialog. Botkyrka pejlades inom området ensamkommande asylsökande barn som fick uttrycka sina tankar och åsikter kring sin situation, som bland annat handlade om skolgång och boende, och fick framföra dem direkt till de högsta ansvariga i kommunen. Näst i tur i Pejling står Västerås och Gävle som tackat ja till att låta barn som har varit berörda av vräkning få komma till tals.
Barnskyddsutredningen 2009 påtalade behov av kompetenshöjning för de som arbetar med denna myndighetsutövning, och föreslog bland annat att det ska krävas minst socionomexamen för de socialsekreterare som ska fatta beslut om utredning ska inledas. Barnombudsmannen delade utredningens många förslag om kompetenshöjning men påtalade också vikten av att utbildningen måste inkludera kunskap om barnets rättigheter utifrån barnkonventionen och hur man integrerar ett barnperspektiv i det sociala arbetet. – Vi lyfter även frågan om att införa en motsvarighet till läkarutbildningens AT-tjänstgöring för socionomutbildningen. Det skulle öka kompetensen för nyexaminerade socionomer och även kunna
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
höja statusen för exempelvis arbetet som socialsekreterare, säger Fredrik Malmberg. Pejling och dialog
Under hösten startade projektet Pejling och dialog – ett samarbete mellan regeringen, Barnombudsmannen och Sveriges Kommuner och Landsting som ska förbättra villkoren för barn och unga i Sverige. Under de närmaste tre åren kommer Barnombudsmannen ta reda på hur barns rättigheter tas tillvara i vårt land. Barn som placeras av socialtjänsten är ett, av flera viktiga områden som ska pejlas. Ett femtiotal kommuner, landsting, regioner och myndigheter kommer att besökas.
Artikeln fortsätter på nästa sida... 11
TEMA: VÅRD & OMSORG ...fortsättning frün fÜregüende sida. Syftet är att tydliggÜra ansvaret och Üka motivationen att stärka barnets rättigheter i alla delar av samhället. Grundläggande i pejlingarna är att lyssna pü barn och unga och deras erfarenheter av det omrüde som ska pejlas i den aktuella kommunen. De unga für sedan mÜjlighet att själva framfÜra sina synpunkter och fÜrslag till beslutsfattarna – FÜr kommuner och myndigheter finns det tydliga vinster med att lyssna pü barns üsikter och erfarenheter. De für bättre underbyggda beslut, värdefulla insikter som bidrar till att utveckla verksamheten och mÜjlighet att bli fÜregüngare pü omrüdet, säger Fredrik Malmberg. Aktuella reformer
Barnombudsmannen är en myndighet som inrättades 1993. De senaste üren har man lyssnat systematiskt pü barn i utsatta situationer. – I fyra rapporter har vi belyst situationen fÜr barn i sluten ungdomsvürd, social barnavürd, vüldsutsatta barn och barn misstänkta fÜr brott. I bÜrjan pü 2012 fick regeringen ta emot vür samlade bedÜmning av läget fÜr barns mänskliga rättigheter i Sverige.
Arbetet har bidragit till att flera viktiga reformer nu genomfÜrs. Vid ürsskiftet fÜrtydligas anmälningsskyldigheten när barn far illa, krav sätts pü regelbundna besÜk efter behov och barnets Ünskemül om en särskilt utsedd socialsekreterare lyfts fram. Viktiga uppdrag har ocksü lagts ut pü myndigheter fÜr att bland annat gÜra socialtjänsten synligare fÜr barn och unga genom en �barntjänst pü nätet�. Flera av dessa initiativ har varit direkta uppmaningar frün Barnombudsmannen.
Strategin fÜr att stärka barnets rättigheter i Sverige Riksdagen godkände 2010 regeringens fÜreslagna strategi fÜr att stärka barnets rättigheter i Sverige. Strategin innehüller fÜljande punkter:
Det räcker inte!
Även om viktiga lagfÜrslag presenterats som rÜr barn i utsatta situationer och fÜrändringen gür üt rätt hüll kvarstür dock brister. – Barn i utsatta situationer für sina rättigheter üsidosatta i tvü fundamentala avseenden. Det handlar om barns rätt att komma till tals och barns rätt att kunna fü sin sak prÜvad och ges upprättelse när rättigheter kränks, säger Fredrik Malmberg. Barnombudsmannen anser att tvü viktiga fÜrändringar müste genomfÜras fÜr att komma till rätta med bristerna. Barnkonventionen bÜr inkorporeras i svensk lag. – Det skulle tydliggÜra barnets roll som rättssubjekt med egna, specifika rättigheter. De krav konventionen ställer skulle ocksü fü genomslag pü alla nivüer i det svenska samhället. PrÜva sin sak
Barn i utsatta situationer müste ocksü ges reell mÜjlighet att fü sin sak prÜvad och fü upprättelse vid allvarliga missfÜrhüllanden. FN:s BarnrättskommittÊ understryker att om rättigheter ska ha nügon innebÜrd müste det finnas effektiva rättsmedel fÜr upprättelse. – I december 2011 antog FN:s generalfÜrsamling ett tilläggsprotokoll till barnkonventionen om inrättandet av en internationell klagomekanism. Det skärper kraven pü att barnkonventionen ska bli verklighet i barns vardag och innebär att barn kan fü sin sak prÜvad infÜr barnrättskommittÊn. Finland har signerat detta protokoll men Sverige har ännu inte gett besked, säger Fredrik Malmberg.
t "MM MBHTUJGUOJOH TPN SĂšS CBSO TLB VUGPSNBT J ĂšWFSensstämmelse med barnkonventionen. t #BSOFUT GZTJTLB PDI QTZLJTLB JOUFHSJUFU TLB SFTpekteras i alla sammanhang. t #BSO TLB HFT GĂšSVUTĂŠUUOJOHBS BUU VUUSZDLB TJOB ĂĽsikter i frĂĽgor som rĂśr dem. t #BSO TLB GĂŒ LVOTLBQ PN TJOB SĂŠUUJHIFUFS PDI WBE de innebär i praktiken. t 'ĂšSĂŠMESBS TLB GĂŒ LVOTLBQ PN CBSOFUT SĂŠUUJHIFUFS och erbjudas stĂśd i sitt fĂśräldraskap. t #FTMVUTGBUUBSF PDI SFMFWBOUB ZSLFTHSVQQFS TLB ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berĂśrda verksamheter. t "LUĂšSFS JOPN PMJLB WFSLTBNIFUFS TPN SĂšS CBSO ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. t "LUVFMM LVOTLBQ PN CBSOT MFWOBETWJMMLPS TLB ligga till grund fĂśr beslut och prioriteringar som rĂśr barn. t #FTMVU PDI ĂŒUHĂŠSEFS TPN SĂšS CBSO TLB GĂšMKBT VQQ och utvärderas utifrĂĽn ett barnrättsperspektiv.
Barnombudsmannen vill se ytterligare fÜrändringar t 5ZEMJHHÚS QMBDFSBEF CBSOT SÊUUJHIFUFS J MBHTUJGUningen. Det handlar om vilka krav barnen kan ställa pü att fü information om sina rättigheter, vürdens innehüll och uppfÜljning samt hur missfÜrhüllanden kan anmälas. t 1MBDFSBEF CBSO TLB IB SÊUU UJMM VQQSÊUUFMTF PDI skadestünd. En oberoende instans bÜr inrättas dit placerade barn och ungdomar kan vända sig med klagomül när de ansvariga myndigheterna har fÜrsummat sitt ansvar. t 4LÊSQU MBHTUJGUOJOH SFHFMWFSL GÚS )7# #FIBOElingsmetoder, ordningsregler och poängsystem müste utformas fÜr att inte strida mot barnets mänskliga rättigheter. t 1MBDFSBEF CBSO TLB IB SÊUU UJMM FO QFSTPOMJH socialsekreterare som ska kunna fÜra enskilda samtal med barnet.
Malin Ulfvarson
12
– Barn i utsatta situationer für sina rättigheter üsidosatta i tvü fundamentala avseenden. Det handlar om barns rätt att komma till tals och barns rätt att kunna fü sin sak prÜvad och ges upprättelse när rättigheter kränks, säger Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen. Foto: Ester Sorri.
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
TEMA: VÅRD & OMSORG
Sänkta kostnader för läkemedel Läkemedels- och apoteksutredningen har presenterat sitt första delbetänkande. Sammantaget innebär utredningens förslag en besparing för det offentliga på cirka 2,4 miljarder kronor årligen. De svenska priserna på nya originalläkemedel ligger på en europeisk medelnivå. Däremot är priserna för äldre originalläkemedel högre än i jämförbara länder. Utredningens delbetänkande föreslår åtgärder som leder till samhällsbesparingar med cirka 2,4 miljarder kronor per år. Besparingarna skulle bland annat ske genom att landstingen och industrin tecknar samarbetsavtal för uppföljning, utvärdering och behandlingskostnad för nya läkemedel. – Utvecklingen inom läkemedelsområdet går mycket snabbt, och vi möter ständigt nya behov. Ett stort problem är att kostnaderna ibland är så höga att det de helt enkelt inte kan för-
svaras om man ser till nyttan. Det säger Mats Eriksson, ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation. – Landstingen arbetar redan intensivt med de strategiska läkemedelsfrågorna. Om de även kan förhandla med läkemedelsföretagen kommer sannolikt fler patienter kunna få tillgång till mediciner som idag är för dyra för att användas i stor skala. Utredarens förslag kan medverka till att nya läkemedel kommer till användning snabbare, till nytta för alla parter – patienter, skattebetalare och läkemedelsindustrin, säger Mats Eriksson.
Källa: SKL
Vi är kronan på verket i dina affärer När du anlitar oss har du alltid tillgång till de bästa experterna på affärsjuridik. Låt oss hjälpa dig att se skogen för alla träd. Vi är drygt 200 medarbetare på 18 kontor runt om i Sverige och Baltikum som engagerar sig helhjärtat. För att du ska göra bättre affärer. www.glimstedt.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
13
TEMA: VĂ…RD & OMSORG
Par Upphtner pĂĽ andli ngsd a
garna
(! ! ( ! ! " # ## ) *% ! *% ! % $ " ! # % ! #*! ! %# "#( ! #$! ! !" " & (" ! $ )" * *! ""#'! $ "# " #! %# "#! # " )! ! # *% !
(! ' (! & # ( "# *! # $
$ (%
(! "# " ! !# (! % ! #*! ! # ! ! $ ! " "# ! "#( ! #$! !
" " ) " ! 14
! " Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se &&& ! "
TEMA: VÅRD & OMSORG
Så får du kvalitet vid upphandling av vård- och omsorgstjänster Hur ska kontrakt och upphandling av privat vård och omsorg utformas för att uppnå god kvalitet och kostnadskontroll? Upphandlingsstödet har en ny vägledning, som lyfter fram utformningen av ersättningsmodeller.
I den bästa av världar skulle man vilja balansera ersättningsformerna mot specifika leverantörer, eftersom de i regel skiljer sig åt i utförandet, men det tillåter inte upphandlingslagstiftningen. – Ersättningsmodellen måste ju se likadan ut för alla, men till viss del blir det ändå en enskild styrning genom att den målrelaterade ersättningen endast ger utdelning till de som uppfyller kraven. Vad är den stora utmaningen i arbetet? – Att utforma de målrelaterade ersättningsmodellerna. Du måste veta hur du ska mäta utfallet. Det ska inte bara mätas rätt, även datakällorna ska vara rätt – att det mäter det du faktiskt avser.
D
et är långt ifrån bara kravställningen vid upphandlingen som är kritisk för att få till ett väl fungerande kontrakt med en privat vårdutförare. Rätt val av ersättningsformer är till exempel ett viktigt styrmedel för kvalitet vid upphandling av vård och omsorg. Det menar Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet, som under hösten har publicerat en vägledning i ämnet. – Den ersättning man betalar ut måste hänga ihop med vad man vill få ut av utföraren, säger Elisabeth Åkrantz, projektledare vid Upphandlingsstödet. Målen med upphandlingen varierar beroende på vilken verksamhet det gäller och målen förändras också vanligen över tiden. Hon har dock identifierat fyra övergripande målsättningar, nämligen en god service
5 goda råd från Elisabeth Åkrantz Kombinera ersättningsmodellerna fast, rörlig och målrelaterad ersättning, för att styra leverantören att uppfylla målen med verksamheten. Var noggrann i utformningen av målrelaterad ersättning, du måste veta hur du ska mäta utfallet. Det ska inte bara mätas rätt, även datakällorna ska vara rätt – att du mäter det du faktiskt avser. Utforma ersättningsmodellerna på ett sätt som undviker att lägga risk på en utförare som inte har möjlighet att påverka risken. Kombinerade ersättningsformer kan även användas inom upphandling av välfärdstjänster i andra områden än vård och omsorg. Och glöm inte – var tydlig i er kravställning, och följ upp!
Hur ser det ut idag?
Elisabeth Åkrantz, projektledare vid Upphandlingsstödet.
(vilket förutsätter en hög produktionsvolym), kostnadseffektivitet (låg kostnad per volymenhet), kvalitet samt budgetkontroll – så att kostnaderna inte drar iväg. I slutänden blir det ofta nödvändigt att göra en avvägning mellan dessa mål. Sambandet ersättning – verksamhet
Vägledningen tar upp tre ersättningsformer: fast, rörlig och målrelaterad ersättning. Den målrelaterade ersättningen ges om leverantören uppfyller ett antal, i förväg, definierade resultat. Upphandlingsstödets rekommendation är att kombinera de tre för att säkerställa de behov som finns inför varje specifik upphandling. Valet av ersättningsform påverkar nämligen vårdutföraren på olika sätt. En fast ersättning ger en god kontroll över kostnaderna, men ger inga incitament till höjd kvalitet eller tillgänglighet. Väljer man uteslutande en rörlig ersättning, ges inga incitament till kvalitet men däremot en ökad tillgänglighet. – Utmaningen ligger i att balansera ersättningsformerna för att uppnå de behov som identifieras inför en specifik upphandling, säger Elisabeth Åkrantz.
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
Målrelaterade mätningar har landstingen börjat göra, exempelvis servicekvalitetsmått, bland annat genom kundenkäter och tillgänglighetsmätningar. Det medicinska utfallet är dock svårare att mäta. – Hur ska man mäta att brukarna blivit friska, eller mindre sjuka? För det krävs väldigt bra metoder. Elisabeth Åkrantz ser att landstingen generellt ligger före kommunerna i strategisk användning av ersättningsmodeller. – Det är inte ovanligt att kommunerna idag endast använder en ersättningsform, antingen fast eller rörlig, säger hon. Inom hemtjänsten till exempel, förekommer det att utföraren får en fast ersättning för den biståndsbedömda tid som kommunen har beviljat. – En sådan ersättning utgår oavsett om motsvarande timmar hos brukaren har utförts. En lika vanlig modell är att ge ersättning för faktiskt utförd tid. – Man går från den ena ersättningsformen till den andra, istället för att kombinera dem. Föregångare
Ett fåtal landsting har dock använt sig av kombinerade ersättningsmodeller, bland annat Stockholms läns landsting, som var först ut. I andra landsting, exempelvis i
Artikeln fortsätter på nästa sida... 15
TEMA: VÅRD & OMSORG ...fortsättning frün fÜregüende sida. Region Sküne är den dominerande ersättningsformen sü kallad kapitation inom primärvürden, det vill säga att en fast ersättning ges fÜr hur münga listade individer vürdinrättningen har, oavsett hur münga av dessa som sedan sÜker vürden. Eftersom vürdbehoven varierar inom ett landsting krävs fÜrst en relativt omfattande kartläggning av de socioekonomiska fÜrutsättningarna och medborgarnas vürdbehov.
– Det blir en lüng startsträcka infÜr varje upphandling med att fÜrst gÜra en südan behovsanalys. Behovsanalysen är dü i regel enklare i kommuner, som endast bedriver vürd och omsorg som fÜrst är bistündsbedÜmd. Hos landstingen är det betydligt svürare eftersom medborgarna har rätt att besÜka primärvürden hur ofta de vill. Ta ocksü hänsyn till risken
Den nya vägledningen visar hur en kommun eller ett landsting bÜr tänka när de tar fram en ersättning vid specifika vürd- och omsorgstjänster. Men Elisabeth Åkrantz framhüller att modellen med fÜrdel kan användas vid alla typer av välfärdstjänster som levereras kontinuerligt och som utfÜrs av en annan utfÜrare – som till exempel skolan. – Idag använder man en fast skolpeng baserad pü antalet elever, men sjunker elevantalet riskerar skolan att stängas. En kombination av fast, rÜrlig och mülrelaterad ersättning skulle minska riskütagandet fÜr utfÜraren. Risk är en viktig aspekt som man bÜr vara medveten om. – Man ska aldrig lüta nügon som inte kan püverka risken, ta risken. Det är vad den teoretiska nationalekonomin fÜreskriver, säger Elisabeth Åkrantz.
19 000 upphandlingar Välfärdstjänster som tidigare utfÜrdes i offentlig regi upphandlas idag pü marknaden i konkurrens. Varje ür genomfÜrs närmare 19 000 südana upphandlingar, enligt rapporten SNS Analys nr 6 – Offentlig upphandling frün forskningens horisont, av Mats Bergman och Jan-Eric Nilsson.
Vägledningen Syftet med den nya vägledningen frün UpphandlingsstÜdet är att underlätta fÜr kommuner och landsting när de ska ta fram ersättning i samband med upphandling av vürd och omsorg. Vägledningen heter Ersättningsformer vid upphandling av vürd och omsorg och finns att läsa pü www.upphandlingsstod.se
Hon tar ett äldreboende som exempel. – Om en fast ersättning ges fÜr varje belagd plats, och antalet bistündsbedÜmda plÜtsligt minskar drastiskt, dü har boendet inga fÜrutsättningar att klara verksamheten, och de kan inte själva püverka den risken. DärfÜr bÜr kommuner och landsting utforma ersättningsmodellerna pü ett sätt som undviker att lägga südan risk pü en utfÜrare, som inte har mÜjlighet att justera sin verksamhet utifrün behoven. Det är ett komplement
Elisabeth Åkrantz är även noga med att pütala att ekonomiska ersättningsmodeller är ett av flera sätt att styra. – FÜr att uppnü en god styrning är det viktigt att även använda andra styrmedel süsom kravställning, uppfÜljning av avtal samt hur man styr med kunskap och information süsom rekommendationer och vürdprogram, verktyg, interventioner samt lagar och fÜrordningar. Vad svarar vägledningen inte pü? – Vad som är lämpliga nivüer fÜr ersättningarna. Nivün bestäms beroende pü behovet av vürd och omsorg samt storleken pü budgeten hos den enskilda kommunen och landstinget.
Malin Ulfvarson
VI INREDER HELA DIN SKOLA - FRĂ…N VAKTMĂ„STERI TILL KLASSRUM
Avsluta üret med en riktigt bra affär! Skolextra Nr 4 2012
Missa inte vĂĽrt kanonerbjudande i Skolextra 4
VI INREDER HELA DIN SKOLA - FRĂ…N VAKTMĂ„STERI TILL KLASSRUM
Missa inte kampanjen pĂĽ sid 16 - 17!
Upp till 20% pĂĽ allt!
Ring oss pĂĽ 044 - 20 17 00 omslag.indd 1
2012-10-25 15.49
ORDERINVEST 16
# " # # "
!!! #
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
Regeringsuppdrag stödjer trygghetslarmens teknikskifte Sveriges kommuner står inför en stor utmaning när 200 000 analoga trygghetslarm i ordinärt boende ska ersättas med digitala trygghetslarm. Sverige är ett av de första europeiska länderna som genomgår detta teknikskifte. Sedan 2010 genomför Hjälpmedelsinstitutet regeringsuppdraget ”Trygghetslarm – ny teknik i nya infrastrukturer”. Uppdraget, som slutförs våren 2013, genomför utvecklings- och informationsinsatser som stödjer kommunerna att stärka säkerheten i trygghetslarmstjänsterna i samband med införandet av digital teknik inom teleområdet. Regeringsuppdraget genomförs i samarbete med Socialstyrelsen som givit ut en vägledning om trygghetslarm och PTS som gjort en kartläggning och analys av den svenska trygghetslarmsmarknaden. Uppdraget samarbetar även med SKL, PRO, SPF, samt regionerna Sjuhärad, Norrbotten och VäxjöKarlskrona.
Foto: Jonas Aronsson
När regeringsuppdraget går ut är det upp till landets kommuner att strukturera arbetet med övergången från analoga till digitala trygghetslarm. Trygghetslarm är en viktig del av kommunernas service gentemot sina äldre medborgare. Det är ofta en förutsättning för att äldre ska kunna bo kvar hemma. Även yngre personer med funktionsnedsättningar har trygghetslarm. Hjälpmedelsinstitutets rekommendation till kommuner är att inte blanda
analog och digital teknik för att analoga tonvalstoner ofta stöter på problem i dagens digitala kommunikationsnät. Detta gäller både fast anslutna enheter och enheter anslutna via mobilnäten.
na på llare lingsdagar ä t s t U hand Upp
Foto: Thure Gunnarsson
Gemensam upphandling via SKL Just nu pågår en nationellt samordnad upphandling av trygghetstelefoner, kommunikation och larmmottagning. Enligt SKL Kommentus Inköpscentral har 253 kommuner anmält intresse, varav 100 avser att avropa under första året. Genom att ta del av den centrala ramavtalsupphandlingen kan enskilda kommuner få ett bättre pris och försäkra sig om att tekniken är framtidssäker. Även viktigt med ett öppet kommunikationsprotokoll för att inte bli ”inlåst” till en viss leverantör.
Välkommen till vår monter: A16
www.hi.se/digitalatrygghetslarm
Par Upphtner på andli ngsd a
garna
Tillväxtverket satsar på företag och regioner. Vi gör det möjligt för fler företag att förverkliga sina affärsidéer och vi gör det enklare att bli och vara företagare. Vi bidrar också till att regioner kan skapa miljöer där konkurrenskraftiga företag kan verka och utvecklas. I praktiken innebär detta dels finansiella stöd, dels insatser som stärker företag och regioner på andra sätt än med pengar. Läs mer om vad vi kan göra för dig, ditt företag eller din region på www.tillvaxtverket.se
Tillväxtverket underlättar förnyelse i företag och regioner, och gör det enklare för företag. Tillväxtverket är en nationell myndighet. Besök oss på www.tillväxtverket.se
TEMA: VÅRD & OMSORG
Fritt val av hjälpmedel Ska en nationell webbtjänst för att hitta och jämföra hjälpmedel komma att ändra på den idag mycket ojämlika förskrivningen av hjälpmedel?
R
egeringen vill underlätta för personer med funktionsnedsättning att fritt kunna välja hjälpmedel. Under hösten avsattes 19 miljoner kronor på att utveckla en webbtjänst som ska stärka brukarnas möjlighet att hitta och jämföra hjälpmedel. Tjänsten ska byggas in i 1177.se som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting. – En grundförutsättning för att brukaren själv ska kunna besluta om val av hjälpmedel är att hon eller han är informerad om hur sortimentet ser ut och vilka produkter som är tillgängliga. Detta gäller både i det egna landstingets upphandlade sortiment, och i andra delar av landet eller på den öppna marknaden, säger barn- och äldreminister Maria Larsson
Stora skillnader i landet
Enligt en undersökning från Hjälpmedelsinstitutet är det idag stora regionala skillnader i tillgången på hjälpmedel. Endast drygt hälften av landstingen i undersökningen kunde förskriva de flesta av hjälpmedlen som efterfrågades i undersökningen. Resultatet visar också på olika förutsättningar för att få information eftersom transparensen i många landstings villkor inte är optimal. Villkoren för de hjälpmedelssortiment som finns på landstingens webbplatser stämde inte alltid när uppgifterna sedan kontrollerades. Bland annat var förskrivningsmöjligheterna oklara. Ett exempel är, att trots att ett hjälpmedel inte finns i det upphandlade sortimentet, går det att genom särskild prövning få det förskrivet. Och skillnader i kostnad
Ett slående resultat från undersökningen är hur kostnaderna för att få tillgång till hjälpmedel varierar beroende på var i landet man bor. Kostnaden för den enskilde individen i kartläggningen varierar mellan 0 och 25 000 kronor. Det är närmare tio procent av Sveriges befolkning som använder hjälpmedel för att kompensera en funktionsnedsättning, och många befinner sig i en redan ekonomiskt utsatt situation.
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
– De skillnader mellan landsting och regioner som vi kan se i kartläggningen ter sig orimligt stora, säger Jan Grönlund, direktör för Hjälpmedelsinstitutet. Dessa skillnader är inte heller i linje med hälso- och sjukvårdslagens intentioner. På flera andra områden finns både nationella riktlinjer och strategier. Det borde det finnas även inom hjälpmedelsområdet. Webbtjänsten klar 2014
Den nya webbtjänsten ska vara i drift från halvårsskiftet 2014. Då ska allmänhet och brukare bland annat kunna få information om hjälpmedel, jämföra produkter med varandra, samt få information om vart man kan vända sig i sitt landsting för att prova och testa hjälpmedel. Tjänsten ska även presentera regelverken i respektive landsting, och information om egenavgifter och priser. I samband med utvecklingsarbetet sker en kartläggning av vilka konsumentprodukter som idag används som komplement eller alternativ till hjälpmedel. Ökad valfrihet
Region Skåne har tagit initiativ till att öka brukarnas möjlighet att själva välja hjälpmedel. I ett projekt riktat mot personer med behov av datorbaserad alternativ eller kompletterande kommunikation (AKK) erbjuds ett friare val av smarta telefoner/surfplattor och AKKapplikationer till dessa. Bakgrunden till projektet är den rapport om ökad delaktighet och valfrihet som regeringen presenterade hösten 2011. – Det ska bli spännande att följa hur brukarna kommer att uppleva möjligheten att välja mellan traditionella hjälpmedel och produkter som de kan inhandla själva ute i handeln, säger Yvonne Sommerfeldt, Enhetschef, DAHJM dataresurscenter. Det är alltid en utmaning att inom hjälpmedelsverksamheten tillgodose behoven av ny teknik, speciellt inom kommunikationsområdet. Att då göra det möjligt inom ramen för ett friare val känns väldigt bra, säger hon. Projektet i Region Skåne kommer att pågå och följas upp under 2013.
Handi är en handdator med program anpassade för personer med kognitiva funktionshinder. Foto: Hjälpmedelsinstitutet
19
Alla färger är gröna Friendly Marker är en serie pennor för olika tillfällen och olika behov: permanent märkning, överstrykning, blädderblock eller whiteboard. Vi var bland de första att uppfylla kraven för Svanenmärkning – något vi är särskilt stolta över. Pennorna tillverkas i Sverige, med specialbläck fritt från skadliga lösningsmedel. Hylsan är gjord av vaxat returpapper, vilket faktiskt halverar miljöbelastningen. Våra permanenta markers finns även med vattenbaserat bläck. De torkar snabbt och fäster på de allra flesta ytor. Ett litet steg i rätt riktning – utan att tumma på kvaliteten.
Friendly HighLighter
Friendly Whiteboard
Friendly W-Marker
Friendly Marker
Friendly Flipchart
Överstrykningspenna med vattenbaserat bläck och fluorescerande färger. Finns med skuren spets.
Snabbtorkande, alkoholbaserat bläck som lätt torkas bort. Finns med rund eller skuren spets.
Permanent märkning med doftfritt vattenbaserat bläck Torkar snabbt. Fäster på de flesta material. Finns med rund eller skuren spets.
Permanent märkning med alkoholbaserat bläck. Torkar snabbt. Fäster på de flesta material. Finns med rund eller skuren spets.
Vattenbaserat och tvättbart bläck för blädderblock. Blöder inte igenom pappret. Finns med rund eller skuren spets.
KRÖNIKA Kommunal service och sjukvård i topp Det är rubriken på ett pressmeddelande från Sveriges Kommuner och Landsting i november 2012. Bättre service än någonsin – är det gott nog? Kommunala äldreboenden och hemtjänst får det högsta betyget någonsin sedan Svenskt Kvalitetsindex började mäta kundnöjdhet för fem år sedan. Den offentliga sjukvården har knappat in på de privata alternativen och skillnaden i nöjdhet har aldrig varit så liten. Samtidigt är Håkan Sörman, vd på
Sveriges Kommuner och Landsting, ödmjuk för att det finns utrymme för förbättringar. – Självklart finns det också det som brister i verksamheterna och det måste naturligtvis tas på största allvar, säger Håkan Sörman. Med koppling till citatet vill vi publicera en krönika som skickades till tidningen, skriven av Lovisa Holst som arbetar som undersköterska inom äldrevården.
”Vänta lite, jag ska bara...” Förlåt att du fått vänta, det var verkligen inte me”Vänta lite, jag ska bara...” ningen. Jag var bara tvungen att hjälpa en herre då Sådär ja, var bara tvungen att springa och öppna ytterdörren, min han var på väg att resa sig upp ur sängen, och det får kollega börjar arbeta nu. Nej, du har nog inte träffat henne. Hon han inte för då ramlar han. Det spelar ingen roll hur är ny här, aldrig jobbat inom vården, har inga delegeringar och gav många gånger vi försöker förklara att han inte kan gå nyss marängsvisch till diabetikern. Hon hetsar er gamla och möter längre och att kroppen har sagt ifrån. Men försök få in det inte er oro och ångest. Hon lugnar inte ner er utan snarare i en gammal backhoppares skalle så upptäcker du att komtvärtom, hon stissar upp er till en oharmonisk grupp och munikationen möter svårigheter. Jag har heller inte tid att vill helst att ni ska ligga i sängen som robotar innan kl försöka gå med honom då jag visste att du satt här på toa 19.00 sedan framåt kvällen. och väntat tio minuter. Ja, men du känner igen henne, det kan jag i och för sig Vi har heller inga redskap för att förhindra fallet och förstå då denna typ av karaktär återkommer hos oss titt ingen personal som kan springa dit så fort golvlarmet går. som tätt. Jag försöker så gott jag kan men då jag är ensam från 06.45 Jag ber från djupet av mitt hjärta om ursäkt till er mina till kl 09.00 är det svårt att hinna med allt. tanter och till mina farbröder. Vad härligt att du förstår, du kräver ingenting och är Jag ber om ursäkt för att jag inte kan finnas där under alltid så tacksam. Du och de andra 9 gör väl så gott ni bingolotto på söndagarna, att jag alltid måste resa på mig kan, även om jag ibland kan bli frustrerad, brista och bli när vi ser på Bonde söker fru, att jag inte har tid att sitta Lovisa Holst arbetar som människa, träda ur min yrkesroll och bara har lust att be och trösta dig när kvällsångesten smyger sig på, jag är undersköterska er förstå, jag är en, ni är 10, jag gör så gott jag kan. Men ledsen över att du får frukost vid lunch, jag ber om ursäkt i äldrevården. ni förstår inte det, för er demens har tagit er tillbaka 80 för att all personal byts ut och inte känner er, att ni blir år i tiden och det är som att jag arbetar på dagis, inte ett drabbade av besparingar och omorganiseringar. demensboende i östra Göteborg. Eller jo, precis som på ett Jag ber om ursäkt för att jag fick nej från chefen till att äldreboende i östra Göteborg, och det är där förstår du, rum 15, det ta er till Allum för julshopping – vi har inte pengar att sätta in folk. är där problematiken uppstår. Jag ber om ursäkt för att politikerna som sitter någonstans långt Politikerna som sitter på ett kontor, långväga bort från nedre bort från verkligheten inte värderar er och er rätt till ett värdigt liv. tvätt och tandprotesborstning, de förstår inte att ni är människor. Jag uppmanar dig, du stadsdelsfullmäktigekommunalråd eller vad Människor som kräver och ska ha tid, omsorg och tid för kärlek och du nu kallar dig, jag uppmanar dig som just nu läser denna tidsamtal. ning, som rum 18 inte fått än för jag har inte hunnit springa ut till ”Vänta lite, jag ska bara...” brevlådan, att rannsaka dig själv, tänka på vad ditt beslut som ska Sådär ja, var bara tvungen att säga till rum 14 att jag är på väg och gynna siffror och inte människor gör med mitt äldreboende och om medans jag visade mig i matsalen kom rum 18 upp och skulle ha sitt du verkligen känner efter, ja, då är det konstigt om du kan lägga dig insulin och frukost, du vet ju hur hon blir. Skriker och gapar om inte med gott samvete varje kväll. För det kan inte jag. allt sker på minuten. Det är så bra att du förstår men du behöver inte Lovisa Holst ha dåligt samvete för att jag springer mycket. Det är ju mitt jobb, jag får ju betalt. Om än inte mycket så får jag betalt.
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
21
EXPERTPANELEN SVARAR Vad är en likvärdig produkt? I vissa upphandlingar anges en referensprodukt som underlag för vad myndigheten efterfrågar, med tillägget att även likvärdiga produkter kan godtas.
Vem bestämmer vad som är en likvärdig produkt?
Om en myndighet behöver upphandla nya versioner av till exempel Microsoft Officeprogram, kan man då råka ut för att en leverantör offererar ett annat, billigare Officepaket, som myndigheten tvingas välja? Vad kan man göra åt det?
Lagtextens krav på att tekniska specifikationer av de produkter som är föremål för upphandlingen ska följas av orden ”eller likvärdigt” gör att leverantörer, som kan leverera det som är likvärdigt inte avstår från att anmäla intresse att delta i upphandlingen. Den upphandlande myndighetens tolkning av vad som anses vara en likvärdig produkt bör ha visst företräde eftersom det är myndigheten som står för utformning av förfrågningsunderlaget utifrån de önskemål och behov som finns på myndigheten.
När den upphandlande myndigheten utformar kravspecifikation på produkter som är föremål för upphandlingen kan dessa krav stämma med de kriterier som täcks av Microsoft Officeprogram. Enligt LOU är myndigheten skyldig att ange att även likvärdiga produkter accepteras. Detta innebär att myndigheten måste acceptera produkter som är likvärdiga, men endast om de offererade produkterna erbjuder samma nivå eller högre nivå på produktstandard, än den som anges i kravspecifikationen. Det är dock viktigt att tänka på att inte utforma krav på ett sådant sätt att en viss leverantör gynnas eller missgynnas.
I första hand är det den upphandlande myndigheten som bedömer om den offererade produkten uppfyller kravet på att vara en likvärdig produkt. Anbudsgivaren har som huvudregel bevisbördan för att kravet är uppfyllt. Om anbudet förkastas på grund av att kravet på likvärdig produkt inte är uppfyllt, och anbudsgivaren inte accepterar det, blir det ytterst en domstol som i en överprövningsprocess kommer att göra bedömningen. Det kan påpekas att det enligt kammarrättspraxis krävs att en upphandlande myndighet i förfrågningsunderlaget i någon utsträckning förklarar vad som avses med ”likvärdig produkt”. Annars riskerar kravet att stå i strid med principen om transparens.
Det är den upphandlande myndigheten som själv formulerar kraven för den programvara som ska upphandlas. Så som frågan är formulerad tycks utgångspunkten vara att det billigare Office-paketet är ”sämre” än de nya versionerna av Microsofts Office-program. Om myndigheten gjort en relevant kravspecifikation och lyckas upphandla en alternativ och billigare programvara måste den förstås anses ha genomfört en framgångsrik upphandling. En annan sak är att en upphandlande myndighet vid en upphandling av programvara kan låta upphandlingen omfatta även kommande, nya versioner under i vart fall ett antal år framåt.
Anbudsgivarna har att visa att offererade produkter uppfyller de krav som ställs i de tekniska specifikationerna. Den upphandlande myndigheten måste sedan avgöra om en alternativ produkt är likvärdig med en referensprodukt.
Eftersom myndigheten i ett sådant fall måste ange att ett annat likvärdigt alternativt accepteras måste myndigheten välja det offererade ”billigare Officepaketet”, om det helt motsvarar den nya versionen av Microsoft Officeprogrammet och leverantören har visat detta. Om myndigheten vid en likvärdighetsbedömning kommer fram till att den offererade produkten inte är likvärdig ska myndigheten förkasta anbudet då det inte uppfyller kraven i de tekniska specifikationerna. Myndigheten bör i tilldelningsbeslut motivera sitt beslut. För den händelse leverantören begär överprövning måste myndigheten vara beredd på att kunna visa på vilket sätt produkten inte är likvärdig.
Jag tycker att man måste utgå från att det är köparens behov som ska vara styrande. Det betyder att en vara med till exempel sämre kvalitet, sämre egenskaper eller med andra mått än det angivna, inte kan anses vara likvärdigt.
För att undvika tveksamheter, är det bra att ange varför visst krav ställs och då gärna så att det framgår att det i den givna situationen är ett rimligt krav. Om behov föreligger av visst programpaket, så borde det vara i sin ordning att till exempel ange att man har för avsikt att köpa en programvara med krav om en viss version eller om en viss omfattning/funktion. Om det är lämpligare, att ange att kravet är den senaste kommersiella utgåvan av programmet.
Irina Svensson, Upphandlingsstödet på Kammarkollegiet
Anders Nilsson, Advokat, Advokatfirman Lindahl
Pia Hedström, chefsjurist, SKL Kommentus
Roland Pettersson, Upphandlingskonsult i Sverige AB
22
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
Framöver kommer eventuellt även krav på vissa miljömärkningar behöva inkludera ”eller likvärdig märkning”, enligt de kommande upphandlingsdirektiven. Hur ser du på detta?
Enligt LOU får den upphandlande myndigheten, under vissa förutsättningar, använda detaljerade specifikationer, såsom de fastställs för europeiska eller andra miljömärken, dock inte kräva ett visst miljömärke som sådant (mål C-368/10). Det kommande upphandlingsdirektivet ger myndigheten rätt att ställa krav på ett särskilt märke under förutsättning att även alla likvärdiga märken som uppfyller detta märkeskrav ska godtas. Den ändringen i vår mening innebär att leverantören förpliktas på egen hand verifiera de specifikationer på det efterfrågade märket som eventuellt kan täckas av ett annat miljömärke. Det kan uppfattas av leverantörer som ett betungade ändring vilket kan naturligtvis förenas med större risker att leverantören förbiser de viktiga specifikationer som det efterfrågade miljömärket syftar till.
Jag tror inte det blir någon större skillnad mot dagens bestämmelser.
Det komplicerar upphandlarens vardag, eftersom det betyder att vi som kravställare måste vara uppdaterade och känna till de olika typerna av miljömärkningar. Låt oss hoppas att någon av våra experter på området, till exempel Miljöstyrningsrådet kan stödja upphandlarna med att samla information och ge råd om detta.
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
EXPERTPANELEN SVARAR – ställ DIN fråga till brev@hexanova.se
Förslagen i direktiven är helt rimliga. Om en leverantör kan uppvisa andra intyg eller på annat sätt föra bevisning om att leverantören uppfyller vad som följer av de intyg den upphandlande myndigheten krävt bör dessa alternativa bevismedel accepteras, vilket är helt i linje med principerna om proportionalitet och likabehandling.
AffärsConcept är ett SKL – ägt konsultföretag, sedan starten 1995 har vi hjälpt köpare inom offentlig sektor att genomföra lyckade affärer.
Hur kan vi hjälpa dig och din organisation? Verksamheten består av tre inriktningar Upphandling, Utbildning och Utredning. Varje år utför vi drygt 300 konsultuppdrag och genomför fler än 150 utbildningsdagar. Våra konsulter har förutom teoretisk kunskap även gedigen praktisk och aktuell erfarenhet av att genomföra upphandlingar med fokus på affären. AffärsConcept åtar sig endast uppdrag som är till fördel för myndigheter, organisationer och företag som följer lagen om offentlig upphandling. Vi är 31 konsulter och har kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö.
För mer info om AffärsConcept och för att boka en utbildning gå in på www.affarsconcept.se
23
JURIDIK
Förhandlat förfarande
– ett mindre restriktivt tillämpningsområde? I ett pågående mål om offentlig upphandling har Konkurrensverket nyligen yttrat sig över förutsättningarna att tillämpa förhandlat förfarande med föregående annonsering. Advokatfirman Lindahl observerar en eventuell lättnad i tillämpningen.
I
komplexa upphandlingar kan det vara svårt för beställare att utarbeta ett tillräckligt exakt förfrågningsunderlag. I dessa situationer finns enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, en möjlighet att under vissa förutsättningar kunna förhandla om kontraktsvillkoren med en eller flera av anbudsgivarna. I princip saknas dock vägledande domstolspraxis och annan vägledning rörande denna form av förhandlat förfarande när det används efter föregående annonsering. Detta gör att det som praktiker kan vara svårt att i dessa fall ge matnyttig vägledning till beställare som önskar använda förfarandet.
åberopande av ovan angiven bestämmelse i LOU, tillämpat förhandlat förfarande med föregående annonsering. En av anbudsgivarna har begärt överprövning av upphandlingen och bland annat anfört att det saknas grund för att använda aktuellt förfarande. Förvaltningsrätten i Stockholm har den 8 juni 2012 förordnat att upphandlingen ska göras om.4 Kommunen har överklagat domen till Kammarrätten i Stockholm. Kammarrätten har inom ramen för sin prövning begärt ett yttrande från Konkurrensverket avseende när ett förhandlat förfarande med föregående annonsering enligt LOU får användas.5 Annika Andersson är biträdande jurist på Lindahls kontor i Malmö. Hon är specialiserad inom offentlig upphandling och ingår i byråns kompetensgrupp för offentlig upphandling och i kompetensgruppen för entreprenadrätt.
Förhandlat förfarande
Lagen anger att öppet eller selektivt förfarande som huvudregel ska användas för direktivstyrda upphandlingar i den klassiska sektorn.1 I särskilt angivna undantagsfall kan förhandlat förfarande, med eller utan föregående annonsering, dock användas. Med förhandlat förfarande avses att den upphandlade myndigheten vänder sig till utvalda ekonomiska aktörer och förhandlar om kontraktsvillkoren med en eller flera av dem, i syfte att anpassa anbuden till uppställda krav, och för att få fram det bästa anbudet. 2 Förhandlat förfarande med föregående annonsering får bland annat användas för finansiella och intellektuella tjänster som är av sådan art att det inte går att utarbeta tillräckligt exakt förfrågningsunderlag för att kunna genomföra upphandlingen genom att välja det bästa anbudet enligt bestämmelserna för öppna eller selektiva förfaranden.3 Eftersom förhandlat förfarande är ett undantag från huvudregeln om att öppet eller selektivt förfarande ska tillämpas, är utgångspunkten att det ska tillämpas restriktivt. Det aktuella målet
Ekerö kommun genomför upphandling av vissa telefonitjänster och har för upphandlingen, med
24
+PIBO 5PMMHFSEU ÊS BEvokat och delägare vid Lindahls Malmökontor. Han är flitigt anlitad av upphandlande myndigheter, särskilt vad gäller olika former av markrelaterade projekt. Inom ramen för dessa projekt arbetar han fortlöpande med upphandlingsrättsliga frågor.
Konkurrensverkets yttrande i målet
Konkurrensverkets svar innehåller tre olika delar: (i) vad en intellektuell tjänst är, (ii) innebörden av att tjänstens art medför att ett tillräckligt exakt förfrågningsunderlag inte kan utarbetas och (iii) hur restriktivt undantagsbestämmelsen ska tillämpas samt hur bevisbördan ska placeras. Den svenska lagtexten ger inte någon närmare ledning rörande vad som utgör en intellektuell tjänst.6 I EU-direktivet7 anges dock att en intellektuell tjänst exempelvis kan vara projektering av en anläggning. I det aktuella målet konstaterar Förvaltningsrätten, i sina domskäl, att undantaget för intellektuella tjänster ofta åberopas för komplicerade IT-upphandlingar.8 Den slutsats som Konkurrensverket drar i denna del är att ordet intellektuell innebär att ”det i vart fall krävs ett visst mått av kvalificerat tänkande och analys, kreativitet, teknisk problemlösningsförmåga eller dylikt från leverantörens sida” samt att frågan om en aktuell tjänst är ”intellektuell” måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Konkurrensverket konstaterar, vad avser tjänstens art kopplat till möjligheten att utarbeta ett tillräckligt exakt förfrågningsunderlag, att det är tjänstens karaktär som sådan som ska vara avgörande för om förutsättningarna för tillämpning av upphandlingsförfarandet är uppfyllda eller inte. Detta innebär att det, snarare än en subjektiv bedömning av förmågan att utforma ett förfrågningsunderlag, måste göras en objektiv bedömning av tjänstens karaktär.9 Det är, enligt Konkurrensverket, inte möjligt att i generella termer redogöra för undantagets räckvidd eftersom det ligger i sakens natur att det är fråga om tjänster som till sin art är sådana att de får bedömas i varje enskilt fall. Undantagsbestämmelser i LOU ska generellt sett tillämpas restriktivt. Det är normalt den part som
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
JURIDIK
�
Eftersom upphandlande myndigheter idag är intresserade av mer flexibla fÜrfarandesätt är Konkurrensverkets ställningstagande positivt.
anser att ett undantag är tillämpligt som ocksü har bevisbÜrdan fÜr att fÜrutsättningar fÜr att tillämpa undantaget fÜreligger. FÜrutsättningarna fÜr att tillämpa fÜrhandlat fÜrfarande med fÜregüende annonsering har inte varit fÜremül fÜr prÜvning i EU-domstolen. Det finns däremot ütskilliga fall i vilka fÜrhandlat fÜrfarande utan fÜregüende annonsering prÜvats, oftast med utgüngen att EU-domstolen inte funnit att den upphandlande myndigheten visat att en undantagssituation har varit fÜr handen. Konkurrensverket konstaterar att de skäl som gÜr sig mycket starkt gällande fÜr en restriktiv bedÜmning vid ett upphandlingsfÜrfarande utan annonsering inte gÜr sig lika starkt gällande fÜr ett fÜrfarande med fÜregüende annonsering. Konkurrensverket hänvisar bland annat till Sue Arrowsmiths uppfattning att dessa tvü fÜrfaranden är sü olika att det är missvisande att kalla büda fÜr �fÜrhandlat fÜrfarande�.10 Konkurrensverket kommer i denna del till slutsatsen att �tolkningen av undantagets räckvidd vid bedÜmningen av ett fÜrhandlat fÜrfarande med fÜregüende annonsering inte bÜr vara lika restriktiv som vid ett icke-annonserat fÜrhandlat fÜrfarande�. Kommentarer och slutsatser
Konkurrensverkets yttrande är principiellt viktigt eftersom det Üppnar upp fÜr en mindre restriktiv tillämpning av fÜrhandlat fÜrfarande med fÜregüende annonsering. Eftersom upphandlande myndigheter idag är intresserade av mer flexibla fÜrfarandesätt är Konkurrensverkets ställningstagande positivt. Ställningstagandet är dessutom av intresse fÜr tillämpningen av hela katalogen av undantag i 4 kap. 2 § LOU. Detta dü samtliga dessa undantag bÜr, pü sätt Konkurrensverket beskriver, kunna tillämpas mindre restriktivt än om det hade varit früga om fÜrhandlat fÜrfarande utan fÜregüende annonsering. Vad gäller de enskilda rekvisiten i varje punkt ger Konkurrensverkets yttrande dock inte annan ledning än att bedÜmning für ske i varje enskilt fall. Konkurrensverkets ställningstagande bÜr även, som ocksü kort anges i yttrandet, ses mot bakgrund av de nya direktivfÜrslagen, i
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
vilka finns ett fÜrslag om att fÜrhandlat fÜrfarande ska kunna användas i stÜrre omfattning än vad som är fallet idag. Det är inte desto mindre positivt om upphandlande myndigheter redan nu ges mÜjlighet att använda fÜrfarandet med nügot mindre rädsla fÜr en ÜverprÜvning, vilket Konkurrensverket alltsü Üppnar upp fÜr. Oaktat detta är det fortsatt viktigt att i varje enskilt fall Üverväga vilket upphandlingsfÜrfarande som är lämpligast och att noggrant dokumentera skälen fÜr varfÜr ett visst upphandlingsfÜrfarande väljs.11 +PIBO 5PMMHFSEU PDI "OOJLB "OEFSTTPO Advokatfirman Lindahl
1. I fĂśrsĂśrjningssektorn är fĂśrhandlat fĂśrfarande ett av tre ordinarie fĂśrfaranden. Ă–vriga fĂśrfaranden är Ăśppet fĂśrfarande och selektivt fĂśrfarande, se 4 kap. 1 § lag (2007:1092) om upphandling inom omrĂĽdena vatten, energi, transporter och posttjänster. 2. Se 2 kap. 9 § LOU och 4 kap. 3 § LOU. 3. 4 kap. 2 § 1 st. 3 p. LOU 4. FĂśrvaltningsrättens i Stockholm mĂĽl nr 6992-12. 5. Kammarrättens mĂĽl nr 4258-12. Konkurrensverkets yttrande, EBUFSBU EFO PLUPCFS IBS EJBSJFOVNNFS 6. Det kan härvid konstateras att motsvarande bestämmelse i direktivet (se fotnot 7), ĂĽtminstone vid en jämfĂśrelse av dess ordalydelser, kan anses ha en vidare omfattning än LOU. &VSPQBQBSMBNFOUFUT PDI 3ĂŒEFUT EJSFLUJW &( BW EFO NBST om samordning av fĂśrfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenaEFS WBSPS PDI UKĂŠOTUFS &VSPQFJTLB VOJPOFOT PĂłDJFMMB UJEOJOH OS - s. 0114 – 0240. 8. Se även Falk, Jan-Erik (2011), Lagom offentlig upphandling – en kommentar, andra upplagan, s. 165. 9. Det kan ocksĂĽ noteras att Konkurrensverket inte är av uppfattningen att själva utfallet av upphandlingen, och huruvida fĂśrhandling i praktiken används eller inte, bĂśr tillmätas betydelse vid bedĂśmning av om fĂśrutsättningar fĂśr fĂśrhandlat fĂśrfarande i och fĂśr sig fĂśrelĂĽg vid tidpunkten fĂśr val av fĂśrfarande. 4F ,POLVSSFOTWFSLFUT ZUUSBOEF T NFE IĂŠOWJTOJOH UJMM "SSPXTNJUI 4VF 5IF -BX of Public and Utilities Procurement, andra upplagan, s. 559. 11. Jfr. 9 kap. 12 § 1 st. 3 p. LOU.
25
JURIDIK
Regler som påverkar kommunala bolag Den kommunala kompetensen definieras i kommunallagen (så kallad allmän kompetens) och i speciallagstiftning (den speciallagsreglerade kompetensen). Reglerna begränsar kommunens verksamhet bland annat genom att kommuner inte får ha hand om sådant som är statens eller en annan kommuns angelägenheter. Verksamheten ska också ha anknytning till kommunens geografiska område eller medlemmar. Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan huvudsakligt syfte att gå med vinst och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i den egna kommunen eller landstinget. Rätten att bedriva näringsverksamhet regleras i 2:7 kommunallagen. Med ”utan vinstsyfte” avses att det huvudsakliga syftet med näringsverksamheten inte får vara att gå med vinst. Något absolut vinstförbud finns inte. Denna fråga regleras i kommunallagen – självkostnadsprincipen. Denna princip gäller inte all kommunal verksamhet. Om principen gäller så medges under alla förhållanden en viss avkastning på investerat kapital. Andra regler som berör kommunala bolag är de såkallade Teckal-kriterierna. De syftar till att ange när ett kommunalt bolag är tillräckligt knutet till den kommunala verksamheten för att kommunen ska få lov att köpa dess tjänster utan föregående upphandling i konkurrens med andra aktörer. Förutsättningarna är då att kommunen ska utöva en långtgående kontroll över bolaget (kontrollkriteriet), och bolaget ska bedriva huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med kommunen (verksamhetskriteriet).
26
En ny kommunallag Regeringen har startat en omfattande översyn av kommunallagen. Ett delområde i behov av modernisering är frågan om den kommunala kompetensen.
medborgare som saknade badrum hemma. Idag har det utvecklats till friskvårdsanläggningar med gym och försäljning av träningskläder – då har vi kommit väldigt långt från den kommunala kompetensen, säger han.
K
onkurrensverket får in många klagomål från privata företag om att offentlig sektor bedriver verksamhet som konkurrerar på ojämlika villkor. Inte sällan berör dessa anmälningar verksamheter som bedrivs i offentliga bolag. Sedan juni 2010 har en ändring i konkurrenslagen gjort det möjligt för privata företag att lyfta sådana ärenden till domstol. Idag är totalt fyra processer igång i Stockholms tingsrätt.
Nyheter i lagen 2013
Vid årsskiftet tillkommer nyheter i kommunallagen som ökar kraven på ägarstyrning av kommunala bolag. Framförallt handlar det om att förtydliga verksamheten i bolagsordningen, det vill säga dokumentet som anger ramarna för verksamheten. Där ska numera obligatoriskt finnas, det kommunala ändamålet, de kommunala principer som utgör ram för verksamheten samt att fullmäktige ges möjlighet att ta ställning inför viktigare beslut. Debatt avslöjar bristerna
Under konferensen Kommunala bolag som arrangerades i Göteborg i oktober debatterades frågan om den kommunala kompetensen i relation till privat utförd verksamhet. I panelen fanns representanter från Konkurrensverket, Göteborgs stad samt intresseorganisationerna Sveriges Kommuner och Landsting och Konkurrenskommissionen. Debattledare var Anders Nilsson, från Advokatfirman Lindahl. Under debatten fördes ett antal exempel fram, såsom ett kommunalt bussbolag som erbjuder teaterresor till Stockholm på helgerna, ett universitet som säljer seismologiska tjänster, kommunal teckentolksverksamhet där det finns privata aktörer samt badanläggningar. Pär Cronhult på Konkurrenskommissionen är mycket kritiskt till alla dessa exempel. – När de kommunala badhusen byggdes fanns det behov av hygieninrättningar för
Lagen måste följa utvecklingen
Frågan om den kommunala kompetensen regleras i bland annat kommunallagen. Den nu gällande lagen antogs 1991, och sedan dess har samhället utvecklats. Jan Persson, stadsjurist på Göteborg stad ger sin bild. – När jag började som stadsjurist handlade verksamheten mest om relationerna till medborgarna. Det var solklart vad kommunen skulle syssla med respektive inte syssla med. Sedan dess har vi både sett en ökad kommunal bolagisering och ökad privatisering av renodlat kommunala verksamheter, säger Jan Persson. Han menar att trenden snarare är att det privata näringslivet tränger in i den kommunala sfären – än kommuner som konkurrerar på näringslivets områden. Pär Cronhult från Konkurrenskommissionen pekar på en annan aspekt och blickar ännu längre tillbaka. – Under början av 1900-talet var kommunerna små och ekonomiskt instabila och inte i position att låna pengar för investeringar. Idag är bilden den motsatta, kommunerna är kreditvärdiga och betydligt mer konkurrenskraftiga. Bra med ny bolagsordning
Ett kommunalt bolag får inte bedriva sin verksamhet med huvudsakligt syfte att gå med vinst, och inte heller bedriva den utanför det egna geografiska området. Det finns dock utrymme för tolkning som gör uppdelningen svårbedömd. – Att Konkurrensverket får in många klagomål innebär inte att man har rätt, säger Lena Dalman från SKL. Hon uppmanar kommunerna att göra ordentliga kostnadskalkyler för att visa att man uppfyller reglerna om självkostnad. Ellen Hausel Heldahl anser att nyheterna i kommunallagen är bra, det vill säga kraven på att tydliggöra verksamheten i bolagsordningen. Om verksamheten är förenlig med reglerna, och kommunen har för avsikt att bedriva den, då kan en tydligare bolagsordning underlätta, och undvika klagomål hos Konkurrensverket. – Det finns en uppfattning hos flera
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
JURIDIK
behÜvs kommunala bolag att de inte lyder under reglerna om den kommunala kompetensen. Den nya lagen kan tjäna som ett hjälpmedel fÜr att uppfylla alla krav som faktiskt ställs pü dem, säger Ellen Hausel Heldahl. En ny utredning har startat
Även Lena Dalman är positiv till nyheterna i kommunallagen, men menar att de inte innebär nügra dramatiska fÜrändringar fÜr kommunerna idag, münga har redan tilllämpat det i praktiken. – Nyheten ligger däremot i att kommunstyrelsen ges stÜrre uppsiktsansvar Üver bolagen. Kommunstyrelsen ska prÜva verksamhetsfrügor och om ütgärder behÜvs, lämna fÜrslag till kommunfullmäktige, säger Lena Dalman. Hon vill dock se en stÜrre modernisering av kommunallagen.
– Kommunallagen är en ramlag som fÜrutsätter att domstolen är aktiv och levererar rättspraxis, men vi har inte haft tillräckligt med südana mül under 25 ür, vilket gÜr att praxis är väldig ülderstigen. Man behÜver gÜra nügot üt reglerna kring den kommunala kompetensen i kommunallagen. Det behÜvs vägledning, säger hon. Pär Cronhult pü Konkurrenskommissionen hüller inte med. – Den kommunala kompetensen regleras framfÜrallt genom en lag som antogs i februari 2009, nämligen lagen om vissa kommunala befogenheter. Att den skulle vara fÜrüldrad är med detta i beaktande märkligt, säger han.
debatten offentliggjordes en utredning fÜr att modernisera kommunallagen, utredare är departementsrüdet Johan HÜÜk. Utredningstiden är lüng – ett slutbetänkande ska lämnas fÜrst den 30 mars 2015, men sü är uppdraget ocksü omfattande. Och en viktig del berÜr just frügan om den kommunala kompetensen. Pü det omrüdet kan vi vänta snabbare fÜrslag – det ska belysas i ett fÜrsta delbetänkande den 30 juni 2013. Malin Ulfvarson
En omfattande utredning
Detta är ändü nügot som regeringen nu har tagit initiativ till. Dagen efter den här
MalmĂś stad sĂśker
Upphandlingschef MalmÜ stad anskaffar ürligen varor, tjänster och entreprenader fÜr ca 5 miljarder kronor. Upphandlingsenheten har det centrala ansvaret fÜr stadens offentliga upphandlingar och ramavtal. Idag bestür enheten av 12 personer. Vi sÜker nu en ny chef till enheten.
na pü llare lingsdagar ä t s t U hand Upp
! ! ! "
"
" ! " " "
AnsÜkan Välkommen med din ansÜkan senast den 20 december 2012. via malmo.se/jobb där du ocksü finner närmare information om tjänsten. I denna rekrytering samarbetar vi med Lisberg Executive Search.
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
27
FOKUS:KONFERENS
Var går gränsen? Fester, konferenser och ballonger för miljoner. Utan upphandling, och så felaktig moms- och förmånsredovisning på det – det senaste året har journalisterna satt ljus på myndigheternas interna representation.
E
inför även stickprovskontroller i efterhand. fter sommarens avslöjanden om Det borde rimligtvis minska risken för fel i påkostade personalaktiviteter hos hanteringen, menar han. vissa myndigheter är det säkert många Bör man ange beloppsgränser? som undrar hur mycket festen får lov Vilken detaljnivå har ni i era styrdokuatt kosta. Svaret är – det finns ingen ment? gräns. Sedan fem år tillbaka reglerar – Det är en fråga som vi har diskuterat dessutom varje enskild myndighet sina egna mycket. Vi tog inledningsvis fram ett riktlinjer i frågan. förslag som detaljreglerade på beloppsnivå, Fredrik Ahlén, expeditionschef på men vi kom fram till att det inte var lämpNäringsdepartementet, medger att området ligt. Dels blir dokumentet snabbt gammalt intern representation innebär en utmaning. I samma veva som Tillväxtverkets general- och måste uppdateras, men framförallt är varje situation specifik och behöver kunna direktör Christina Lugnet blev entledigad hanteras utifrån de förutsättningarna, säger av regeringen, genom Annie Lööf, uppFredrik Ahlén. dagade journalisterna att det förekommit Istället har man betonat vikten av snedsteg även på ministerns eget departeåterhållsamhet vad gäller alment. kohol, samt måttfullhet och Därför var det naturligt god hushållning med statliga att departementet startade medel. en översyn av sina rutiner, Enligt Näringsdeparstyrdokument och ekonotementets riktlinjer får miadministrativa processer. enhetsarrangemang bara Bland annat kontrollerades förekomma någon enstaka departementets fakturor och gång om året. Men det finns de egna policydokumenten nackdelar med att vara alltgranskades. för kategorisk. – Våra styrdokument var – Personalfrämjande akväl i linje med regeringskanstiviteter är viktiga och nödliets och de övriga deparvändiga för att en arbetsplats tementens, och även med ska fungera. Det kan handla reglerna inom upphandling. om kompetensutveckling Vi hittade inte heller några och att höja kvaliteten i arsystematiska brister i ekonoFredrik Ahlén, expeditionsbetet. Och vissa avdelningar miadministrationen, alltså chef på Näringsdepartekan behöva fler aktiviteter i vår fakturahantering och mentet än andra. kontering, berättar Fredrik Samtliga chefer på Ahlén som är ansvarig för Näringsdepartementet har involverats i arbetet. arbetet för att levandegöra frågan. Genom De tittade särskilt på området repreatt diskutera praktiska exempel och gränssentation, och granskade även upphanddragningar ska det gemensamma omdömet lingsaspekterna. byggas. Hur förklarar han då det inträffade? – Då och då slinker det igenom något Regeringen styr inte längre som inte borde. Därför har vi påbörjat Sedan 2007 finns det inga nationella regler ett arbete för att styrdokumenten ska bli som styr hur mycket de statliga myndigheterännu tydligare, vi tar fram checklistor för ekonomiadministrativ personal, kommer att na får lägga på representation. Förändringen skedde i samband med en större omarbetning genomföra extra utbildningsinsatser och vi 28
av myndighetsförordningen, som syftade till att – i större skala flytta ansvaret för styrning från regeringen till de enskilda myndigheterna, och då togs även regleringen kring representation bort. Det ligger nu på myndigheterna att anta egna riktlinjer i frågan. Något som de också har gjort – problemet ligger sällan där, utan i efterlevnaden av policyn. När det var som mest turbulent i somras träffade Annie Lööf cheferna för de myndigheter som sorterar under Näringsdepartementet. – Vi kunde se att de olika riktlinjer som finns på myndigheterna är snarlika varandra. Beloppsgränser förekommer inte ofta, det har man gått ifrån. Då är det viktigt att hålla frågan levande, menar Fredrik Ahlén. Ett bakslag?
Efter sommarens avslöjanden är frågan om myndigheterna vågar erbjuda aktiviteter för sin personal överhuvudtaget? Fredrik Ahlén tror mycket väl att vi får se ett bakslag men han har inte hört någon säga att de lägger ner all personalaktivitet. – Det baserar jag bara på hur vi själva resonerar, vi kommer inte att anordna någon Näringsdepartementets dag i år. Vi kommer att ha en julfest som vanligt men den ordnar vi i våra egna lokaler. Han verkar dock anse att mediernas ljus på frågan har varit av godo. – Vissa myndigheter var kanske ute på gränsen och det var en nödvändig tankeställare vi fick. Men andra myndigheter, som redan tidigare var restriktiva, har nog känt sig lite utpekade i onödan, säger han. Vissa menar att det krävs lite extravagans på en personalfest för att få medarbetarna att dyka upp – att välja bort sin fritid för en aktivitet med kollegorna. Men det känner inte Fredrik Ahlén igen sig i. – Det är sällan aktiviteten, eller middagen som lockar utan snarare en känsla av lojalitet med sina medarbetare och arbetsplatsen. Malin Ulfvarson
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
FOKUS:KONFERENS
Varför detaljstyrs inte myndigheterna? En handfull myndigheter fick stå till svars för alltför vidlyftiga personalaktiviteter i samband med mediernas granskning i somras. Och regeringen tog emot omfattande kritik för bristande styrning.
gott omdöme kommer man långt, och jag tror att det är svårt att detaljreglera bort de som ändå väljer att inte följa de principer som råder. Frågan om representation har också tagits upp i anföranden och i diskussioner med myndighetschefer, säger han. Bort från detaljstyrning
De övergripande reglerna för statliga myndigheters interna representation försvann i juni 2007 och ersattes av myndighetsi ställde frågan till civil- och bospecifika policydokument. Fungerar det stadsminister Stefan Attefall, som tillfredsställande? har det övergripande ansvaret för – Syftet med myndighetsförordningen statens myndigheter. var att komma bort från detaljstyrning. I – De avslöjanden som gjordes under sommaren ska naturligtvis tas den tidigare Verksförordningen stod det att ’chefen ska fastställa på största allvar. Det finns riktlinjer för myndighetens lagar, förordningar och förerepresentation’. Eftersom skrifter som styr myndighemånga myndigheter under ternas arbete när det gäller senare år tagit fram riktekonomi och intern styrning linjer för myndigheternas och kontroll, säger Stefan representation utifrån Attefall. handledning från ESV ansåg Han förklarar att det finns inte regeringen att det var en rad förordningar som nödvändigt att reglera detta reglerar hur myndighetens särskilt i myndighetsförordanslag kan användas och ningen. Ofta regleras också hur det måste redovisas. myndighetens riktlinjer Budgetlagen slår fast att i i den arbetsordning som statens verksamhet ska hög de är skyldiga att ha enligt effektivitet eftersträvas och myndighetsförordningen. god hushållning iakttas. Men andemeningen är dock Myndighetsförordningen densamma som tidigare. Hur Stefan Attefall, civil- och säger att en myndighets bostadsminister. Foto: myndigheterna sköter sin reledning ansvarar inför presentation är myndighetsregeringen för verksamheten Johan Ödmann ledningens ansvar nu liksom och ska se till att den bedrivs då, och ett stort ansvar ligger effektivt och enligt gällande på verkschefen, säger Stefan Attefall. rätt. – Men det vilar också ett stort ansvar Behöver myndigheterna vägledning? på myndighetens ledning att precisera tillEkonomistyrningsverket fick i uppdrag att lämpningen av regelverket genom interna ta fram en vägledning kring statliga mynriktlinjer. Genom att iaktta principer om digheters representation, men den har inte sparsamhet och återhållsamhet och ha ett
V
uppdaterats sedan dess. Behövs det en ny? – Det är sant att handledningen Statliga myndigheters representation inte är uppdaterad men den är fortfarande aktuell. Det är en handledning som vänder sig till myndigheterna och har råd om hur man bör se på representationskostnader, och det har inte förändrat sig mycket under dessa år. ESV ger också ut en momshandledning till statliga myndigheter för att underlätta för statliga myndigheter att tolka momsbestämmelser. ESV beskriver övergripande i den vad som bör anses vara extern och intern representation, beloppsgränser för måltider med mera och hänvisar till Skatteverket när det gäller momslagstiftningen. Men när det gäller enskilda beslut kring vilken lokal som bokas, hur mycket en eventuell konferencier eller artist får kosta, så tror jag att det är nästan omöjligt att detaljstyra det. Verkscheferna måste följa de regler som gäller kring offentlig upphandling, ha måttfullhet som måttstock och naturligtvis lita på sitt eget omdöme, säger Stefan Attefall.
En måltid: 90 kronor En viss vägledning kring belopp kan myndigheterna få via Skatteverkets regler för momskompensation vid representation. Myndigheter har rätt till kompensation för ingående moms för representation och liknande ändamål i samma utsträckning som ett företag har rätt att göra avdrag för utgiften vid inkomsttaxeringen. Kompensationsrätten är begränsad till vissa maxbelopp som anger vad som anses vara en skälig utgift för representation i olika fall. Kompensationsrätten för intern och extern representation i form av måltider som lunch, middag eller supé, är begränsad till den ingående moms som beräknas på ett belopp om högst 90 kronor (exklusive moms) per person och tillfälle. Kostnader för vin och sprit ingår då i maxbeloppet.
Konferens - Möte - Utbildning Boka nu till 2012-års pris!
Helpension: 1778:- exkl. moms
Pris enligt statligt ramavtal, 25% rabatt på konferenslokal
Läs tidningen på webben. Besök vår hemsida www.offentligaaffarer.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
Naturskönt läge på norra Lidingö - nära Stockholm city Kontakta oss tel. 08-506 180 00 lovik@lovik.se t www.lovik.se
29
FOKUS:KONFERENS
Nytta, effektivitet och glädje Att få ut mesta möjliga av konferensen handlar både om att göra sin hemläxa och tänka till innan man väljer konferensanläggning och att hitta precis den konferensaktivitet och det upplägg som matchar gruppens behov och konferensens syfte. Många faktorer ska stämma för att konferensen ska bli precis så lyckad och effektiv som man önskar.
D
et första man bör utgå ifrån när man bokar sin konferens är syfte och mål. Varför väljer ni att åka på konferens, vad hoppas ni uppnå under konferensens gång och vilka resultat ska konferensen ge? – Det är några av frågorna man kan ställa till sig själv innan man tar nästa steg och börjar leta efter en lämplig konferensanläggning. När ni vet varför ni ses och vilka krav ni har på miljö, lokaler, mat och aktiviteter är det också betydligt lättare att hitta en konferensanläggning som verkligen hjälper er att nå målet med konferensen, säger Malin Kidby, som arbetat med konferenser på Nynäs Havsbad i drygt femton års tid. ”The perfect match”
Visst kan det vara svårt att hitta rätt i djungeln av konferensanläggningar med varierande inriktning. Ju mer specifika era behov och önskemål är, desto lättare är det att göra ett urval och slutligen hitta ”The perfect match”, konferensanläggningen som känns helt rätt för just er, just nu. Den som behöver ett bollplank kan välja att kontakta konferensanläggningarna direkt, be om rekommendationer från andra 30
företag eller ta hjälp av ett konferensbokningsbolag, som är väl förtrogen med varje anläggnings unika inriktning och särprägel. När ni väl har bestämt tid och plats för konferensen är det dags att sätta schemat för konferensdagarna. Tid är pengar och när en grupp åker iväg på konferens är det mycket som ska hinnas med. Förhoppningsvis ges ni möjlighet att kombinera nytta med nöje, samtidigt som ni byter miljö, vilket kan ge upphov till kreativa tankar och ett tillfälle så gott som något att fördjupa relationen med de övriga konferensdeltagarna utanför ert vardagliga sammanhang. – Planera in ordentliga marginaler mellan aktiviteterna och tänk på att saker och ting ofta tar längre tid än man tror. Sätt av tid till pauser och bensträckare, både för att hämta energi, men också utifrån ett socialt perspektiv. Pauserna ger oss en möjlighet att småprata lite med vår bordsgranne, ta en frukt, gå ut och ta lite frisk luft eller bara skingra tankarna för en stund, säger Malin Kidby. Komplettera med sunda alternativ
Malin Kidby rekommenderar att man planerar in faktatunga och intensiva delar av konferensen, inslag som ställer krav på tankeskärpa och koncentrationsförmåga, så tidigt som möjligt på dagen, när hjärnan är som mest alert och mottaglig för nya intryck. Se till att deltagarna har tillgång till vatten, kaffe och frukt som håller blodsockret i schack mellan måltiderna. När det är dags för för- och eftermiddagsfika tipsar Malin Kidby om att fråga efter sunda alternativ till det klassiska kaffet med kaka. En smoothie till eftermiddagskaffet uppskattas av många. När det är dags för lunch gäller det att se upp för alltför tunga rätter. Många konferensanläggningar erbjuder därför en förstärkt salladsbuffé som ett alternativ eller komplement till dagens rätt. Att välja aktivitet
Efter konferensdagen har ni förhoppningsvis både tid och energi kvar för en gemensam aktivitet. Även här gäller det att utgå från gruppens sammansättning och preferens. Det är inte alltid adrenalinnivån eller svårighetsgraden som avgör om en konferensaktivitet är givande för gruppen. Ibland kan den teambyggande effekten vara viktigast, då kan en lugn kanottur på en spegelblank sjö vara mer givande än en adrenalinstinn forsränning. Malin Kidby berättar att många konferensgrupper väljer att låta sina medarbetare träna yoga tillsammans, antingen inomhus eller, om vädret tillåter det, på en klippa i skärgården. En sådan stillsam och okomplicerad aktivitet kan ibland efterlämna en mer påtaglig aha-upplevelse än en fartfylld och tävlingsinriktad konferensaktivitet. Allt beror på gruppens behov, sinnesstämning och konstellation. Annika Wihlborg
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
FOKUS:KONFERENS
Checklista inför konferensbokningen: Var ute i god tid Det säger sig själv – ju tidigare planeringen kan börja, desto bättre blir utfallet, liksom möjligheten att skapa ett riktigt bra innehåll. Se till att du har reservdatum i beredskap om du kan. Fundera på syftet Varför ska ni mötas? Är det för att svetsa samman gruppen, uppmuntra, informera om någonting viktigt eller bara ha riktigt roligt tillsammans. Ju mer du vet om syftet, desto bättre går det att skapa en röd tråd och på bästa sätt anpassa innehållet. Vilka ska följa med? Det är viktigt att vi får reda på vilka deltagarna är. Hur många blir det, var kommer de ifrån och är det något speciellt som måste tas hänsyn till när innehållet planeras. Sätt en budget Hur mycket får det kosta? En ungefärlig budget per person underlättar planeringen och gör det lättare att planera rätt innehåll för just er grupp. Ge deltagarna chans att förbereda sig Ge alla deltagare tydlig information i god tid om alla förutsättningar som deltagarna bör känna till. Det är inte kul att komma i högklackat till en tipspromenad i skogen eller att ha lämnat den varma jackan hemma när det vankas båttur i skärgården.
Vinterns chans till framgångsrik kompetensutveckling! Konferenser i Stockholm 2013 Chef i äldreboenden 22-23 januari
Polyfarmaci i äldrevården 4-5 februari
Verksamhetschef i vården 5-6 februari
Förbättrad biståndsbedömning inom äldreomsorgen 7-8 februari
Ledare men inte chef 13-14 februari
Tel 08-670 84 80 –
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
Konflikthantering och besvärliga beteenden 2013 13-14 mars bokning@conductive.se
– www.conductive.se
31
314975-Ogl-Pekin-Szwecja-185x270.indd 1
12-10-17 15:56
FOKUS:KONFERENS
Helsingborgs nya multiarena invigd Den 21 000 kvadratmeter stora byggnaden är stolt flankerad av stadens befintliga arenor, Idrottens Hus och Olympia.
arenor, säger Per Pehrsson, projektchef på Helsingborgs kommun som var med och tog fram beslutsunderlaget.
Platsen för arenan är noggrant vald. Idén var att koppla ihop byggnaden med Idrottens hus vilket innebär att man kan erbjuda fem spelplaner på en och samma gång. Publiken kan gå från en matcharena i den nya byggnaden genom en länkbyggnad till Idrottens hus. Det gör Helsingborg unikt att erbjuda så många spelplaner inomhus på samma plats. – Helsingborg växer och vi får hela tiden ett ökat tryck. Den nya arenan blir ett viktigt komplement till Helsingborgs befintliga
Miljöcertifierat stilrent
En viktig aspekt har varit att miljöcertifiera byggnaden. Solceller i form av svarta, blanka glasskivor har stilrent integrerats i arenans södervägg och smälter in i den grafiskt utformade fasaden. Solfångare på yttertaket används för att värma vatten och man har både fjärrvärme och fjärrkyla. Målet är att uppnå en silverklassning för miljön. Bakom Helsingborg Arena står arkitekter från Sweco. – När jag började rita på uppdraget för nästan fyra år sedan var visionen att förse Helsingborgarna med en ny spännande byggnad dit de kan gå för att ha roligt, säger Staffan Premmert, ansvarig arkitekt på Sweco. Ett helt nytt område, som arenan blir en del av, kommer att skapas i Helsingborg. Kringliggande trädgårdar öppnas upp, byggnader rustas upp och ett entrétorg och en förskola ska byggas. Källa: Sweco
Följ upp era tjänsteresor Naturvårdsverket erbjuder tips på vad som kan vara bra att tänka på när myndigheten ska följa upp sina tjänsteresor.
av chefen före resan. Resenären får då uppge syftet med resan och vilket färdsätt som ska användas.
Använd er av resebyråns uppgifter
Kartlägg och systematisera konton
Om ni har avtal med en resebyrå så blir uppföljningen av tjänsteresor lättare. De flesta resebyråer erbjuder redan i dag möjlighet att få resorna omvandlade i koldioxidutsläpp. Samlande funktion för resor på myndigheten
Att ha en reseansvarig/travel manager för resor är ett effektivt sätt att skapa sig överblick och kontroll över resandet. En reseansvarig kan styra resandet och se till olika aspekter beaktas, såsom ekonomi, effektivitet, tidsaspekter, säkerhet, miljö och komfort. Använd reseorder/reseräkningssystemet
Samordna uppföljningen av tjänsteresor med reseorder eller reseräkningsystemet. Antingen kan man strukturera upp rutinerna kring resandet genom att i förväg styra mot ett mer miljövänligt resande. Det kan till exempel göras genom att alla måste fylla i en reseorder som skriftligen ska godkännas
Något som hör ihop med reseräkningar är reseersättning. Kartlägg hur ert system för reseersättning ser ut. Några exempel på frågor är: Vilka konton finns? Är de tillräckligt många/transparenta så att till exempel resor med flyg respektive bil kan urskiljas? Går det att få information om hur långa resorna varit? Använd schabloner
Med hjälp av schabloner för genomsnittlig drivmedelsförbrukning och bensinpris kan koldioxidutsläpp beräknas vid slutet av året.
Mötes- och resepolicy
En ny, eller tydligare kommunicerad, mötes- eller resepolicy kan vara ett led i att få bättre kontroll över tjänsteresor samt ett sätt att minska kostnader och miljöbelastningen av resor. Genom en mötes/resepolicy kan resorna styras så att de blir mer miljövänliga eller minskar. Virtuella möten – telemöten och videomöten
Virtuella möten är ett konkret alternativ till fysiska resor och leder ofta till minskat fysiskt resande vilket är bra för effektivitet, ekonomi och miljö. Undersök möjligheterna för myndigheten att utveckla dessa mötesformer. Källa: Naturvårdsverket
Loggbok
Om er myndighet har egna bilar kan en loggbok användas där alla resors längd och tankning registreras. För mindre myndigheter med få resor kan ett alternativ vara att använda enkäter för att få information om de anställdas resor.
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
33
Par Upphtner på andli ngsd a
garna
Ställ krav
Det går att ställa krav vid upphandling av livsmedel i offentlig sektor.
Lantbrukarnas Riksförbund, 105 33 Stockholm, 0771-573 573, www.lrf.se
UPPHANDLING
Offentlig upphandling
PÅ VILLOVÄGAR Det pågår ett omfattande förändringsarbete inom offentlig upphandling, såväl inom EU som i Sverige, och mycket av vad som händer nu kommer att bestämma utvecklingen inom offentlig upphandling för många år framåt. Tyvärr ger den pågående förändringsprocessen anledning till oro snarare än entusiasm, skriver Peder Blomberg, senior rådgivare inom offentlig upphandling.
E
U-kommissionen klargjorde initialt att EU-direktiven för offentlig upphandling behövde förenklas, moderniseras och göras mer flexibla. Med dessa målsättningar i botten fanns det med rätta förväntningar om radikala grepp till förnyelse. De har tyvärr inte infriats. Vad som ligger bakom är oklart. Det kan bero på att begrepp som enkelhet och flexibilitet helt enkelt uppfattas radikalt olika mellan olika medlemsstater, liksom mellan medlemsstaterna och kommissionen. En annan möjlig förklaring är att kommissionen uppfattat det politiska intresset och ambitionen för omfattande förnyelse som begränsat, både inom sin egen organisation och bland
en stor grupp medlemsstater samt från externa organisationer. Den pågående förhandlingsprocessen inom rådet och EU-parlamentet tyder också på att man där överlag är tämligen nöjda med direktivförslagen. Fortsatta tolkningsproblem
Oavsett vilket är resultatet av den uteblivna förändringen otvetydigt:
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
de grundläggande förutsättningarna för att skapa en effektiv nationell offentlig upphandling, vad som brukar benämnas ”value for money” eller ”den goda affären”, kommer enligt min mening även fortsatt att saknas. I nuläget är förslagen till nya direktiv föremål för den politiska förhandlingsprocessen inom EU. Målsättningen är att ett beslut ska tas i slutet av 2012 eller i början av 2013. Dessa förslag innehåller visserligen en del förenklingar, utökad flexibilitet och vissa moderniseringsinitiativ. Det ska erkännas. Men de positiva förändringarna drunknar i en allmän känsla att vi sammantaget
Artikeln fortsätter på nästa sida...
35
UPPHANDLING
...fortsättning från föregående sida.
Offentlig upphandling
PÅ VILLOVÄGAR faktiskt kan förvänta oss upphandlingsrätt vid Notnationell upphandlingspolicy, lagstiftningsett ännu mer komplicerat tingham University, har arbete och internationella kontakter. Det regelverk i framtiden. Om framfört. Det nuvarande vore verkligen att tydliggöra såväl ansvar förslagen till nya direktiv EU-direktivet för offentlig som den politiska tyngd som offentlig realiseras, inklusive koncesupphandling inom förupphandling rätteligen borde ha. Vi skäller sionsdirektivet, kommer sörjningssektorerna skulle gärna på EU- kommissionen och Bryssel i den tvingande EU-rätten enligt henne med vissa allmänhet men glömmer lätt bort att ansva– det som brukar kallas modifieringar kunna använ- ret för den offentliga upphandlingen inom ”acquis”– även fortsätta att das också för upphandling EU och dess problem ytterst är politiskt. växa i omfattning och betyinom den klassiska sektorn Som föreslås från flera håll behöver de delse. Det i sin tur påverkar samt, vilket är en spänupphandlingsstödjande insatserna också EU-kommissionens och nande tanke, omfatta även stärkas. Ett centralt placerat expert- och Peder Blomberg, Pol. implementeringsansvariga koncessions- och försvarskunskapscentrum för offentlig upphandmag., har mer än 30 års myndigheters ställning och upphandlingar. Resultatet ling med ansvar för alla viktiga stöd- och erfarenhet av internationell och svensk offentlig uppgifter. Vi kommer att skulle bli ett samlat direktiv utvecklingsfunktioner blir då en viktig del. upphandling. F.d. sefå acceptera fortsatta svåför all offentlig upphandEn annan viktig del är att fortsätta utveckla nior rådgivare i offentlig righeter med att rätt tolka ling med betydligt större metoder och instrument för att mäta efupphandling vid OECD, och implementera ”acquis” enkelhet och flexibilitet än fektiviteten inom offentlig upphandling Paris, inom ramen för inom medlemsstaterna idag. på mera övergripande nivåer, såsom inom det s.k. SIGMA programsamtidigt som det instituEtt annat tänkbart alterupphandlande enheter och dess verksammet. Har även varit tionella övervaknings- och nativ är att skapa ett slags heter, samt för det nationella systemet i sin anställd som direktör tillsynsansvaret bibehålls legalt ramverk på EU-nivå helhet. Det är också nödvändigt att bättre och chef för upphandeller troligtvis utökas. i hybridform, bestående av ta tillvara den kunskap och de erfarenheter lingsverksamheten vid En sådan utveckling, en obligatorisk och en frisom görs tillgängliga genom extern och Europeiska Utvecklingsmed ökad komplexitet villig nationell del där man intern revision. banken (EBRD) i London och ”juridifiering” inom i den frivilliga delen avstår plus genomfört en rad Minst en nationell strategi ett system som redan lider från en tvingande gemenuppdrag för internaSlutligen skulle jag som ett resultat av den svårt av svårtolkade regler, sam detaljerad procedurtionella och svenska översyn som nu görs av den offentliga uppdetaljstyrning och en proreglering av upphandlingsinstitutioner under årens handlingen i Sverige och på EU-nivå, vilja lopp. Skrivit och medverblematisk överprövningsprocessen. Överhuvudtaget kat i ett antal publikase att detta omfattande arbete sammanfatkultur, kommer inte att bör subsidiaritetsprincipen tioner inom offentlig tas i en nationell strategi för den framtida främja ”den goda affären”. ges ett betydligt större geupphandling. offentliga upphandlingen, med en konkret Som läget är idag tenderar nomslag vid utformningen policy- och handlingsplan för de åtgärder upphandlarna att prioritera av nationell lagstiftning för och insatser som ska genomföras under de riskminimering framför resultatoptimering. offentlig upphandling. närmaste åren. Det har blivit viktigare att göra saker rätt än Den framtida offentliga upphandlingen En sådan plan måste ha som utgångsatt göra rätt saker. i Sverige är naturligtvis avhängig vad som punkt att det är dags för ett perspektivskifte beslutas på EU-nivå. Men saker kan även Har direktiven avsedd effekt? inom offentlig upphandling, med starkare göras på svensk nivå. Den mest radikala En annan central fråga är om EU–direktifokus på det sökta slutresultatet: förbättrande åtgärden vore att ven inom offentlig upphandling – åtmins”den goda affären”. Alla regler avreglera upphandlingar tone inom den delen som reglerar själva måste i grunden bygga på som inte täcks av EUPM:et upphandlingsförfarandena – alls har någon en bred insikt och accepdirektiven och att helt helhet i sin god effekt vare sig på den inre marknaden tans inför vad som krävs enkelt ta bort kapitel eller på ”den goda affären”. Dessa effekter är för att realisera denna uppha Offentlig 15 ur lagen om ofåtminstone inte klarlagda och då kan man målsättning och uppnå fentlig upphandling. system ndling – e t med rätta fråga sig vilken roll direktiven ska en effektiv och sund ofp Om inte den vägen t å finns a villoväga spela i framtiden. Därtill är det EU-rättsligt fentlig upphandling. Då bedöms framkomlig tt läsa r gäller www.o grundade överprövnings- och sanktionsdet att skapa goda kan dock ett enklare på ffentli gaaffa systemet otidsenligt och överlag ineffektivt marknadsförutsättningar och flexiblare förfaranrer.se – det skulle behöva reformeras i grunden. för offentliga affärer som är de likväl åstadkommas Enligt nyligen publicerad statistik från EUattraktiva för leverantörerna även genom mindre ingrikommissionen ligger Sverige idag på en icke – små som stora. Till sist, och pande åtgärder, inklusive en smickrande topposition inom EU när det kanske viktigast, behöver vi återhöjning av tröskelvärdena för gäller överprövningar, med en andel på hela skapa förtroende och goda betingelser direktupphandling. 19 procent av utannonserade EU-upphandför dem som sitter på nyckeln till den goda lingar. Man kan verkligen fråga sig varför vi En minister i offentlig upphandling affären: upphandlarna. har en sådan situation? Politiskt borde upphandlingsområdet, med Peder Blomberg tanke på de stora samhällsvärden som står Tänkbara alternativ på spel, ges en starkare ställning. Varför Vad är då lösningarna på dessa problem? inte inrätta en särskild ministerportfölj Det finns ett intressant förslag som Sue Arför offentlig upphandling med som enda rowsmith, en välkänd professor i offentlig ansvarsområde att svara för utvecklingen av 36
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
Creative Republic
Lär dig upptäcka dolda hinder och ta rätt beslut vid offentlig upphandling a r på ngsdagarn e n t r Pa handli Upp
LOU och LUF Upphandlingens roll och mål Affärsmannaskap Upphandlingsprocessen Förhandlingsteknik Rätt vid köp Ekonomisk leverantörsbedömning Framgångsrik affärsförhandling Kommersiell avtalsrätt & Internationell handelsrätt Offentliga sektorns beslutsprocess & organisation Affärssimulering offentlig upphandling Hållbara upphandlingar - miljö och CSR Buying Business Services Supplier Relationship Management Ledarskap, kommunikation & förändring Strategisk inköps- och logistikledning
Upphandling och strategiskt inköp, så mycket mer än bara juridik. Fördjupa dina kunskaper och synliggör de olika stegen i upphandlingsprocessen som leder till världsklassade inköp och bli en Internationellt Certifierad Upphandlare/Strategisk inköpare. Silf ger dig insikten och verktygen som effektiviserar processen ur ett affärsmässigt perspektiv. Utbildningen vänder sig till dig som är beställare eller leverantör i offentliga upphandlingar. Silf är Norra Europas ledande utbildningsföretag inom inköp, logistik, förhandling och juridik. Gå en enstaka kurs eller en hel utbildning. Läs mer på www.silf.se eller ring på 08-752 16 80 Utbildningen följer IFPSM:s internationella riktlinjer och standards. Silf har omsatt kunskap till lönsamhet sedan 1956.
Se filmen!
Uts Upphtällare på andli ngsd aga
rna
Träffa oss på Upphandlingsdagarna 30 – 31 januari på Nacka Strandsmässan!
Vilse i pappersdjungeln? Hos Antalis finns marknadens bredaste sortiment för kontorets alla typer av kopiatorer, skrivare, printrar och faxar. För alla krav på kvalitet, funktion, ekonomi och miljö. Från det mest vardagligt vita till exklusivt, kulört och återvunnet. Data Copy, Image, 4CC och Fashion är några av de mest kända varumärkena. Sortimentet, som även inkluderar allt från kuvert och etiketter till omslagspapper, emballage, tejp och lådor gör oss till en viktig partner för alla nivåer i företaget.
antalis.se P R I N T I N G A N D O F F I C E PA P E R | V I S U A L C O M M U N I C A T I O N S U P P O R T M A T E R I A L | PA C K A G I N G | L O G I S T I C S S O L U T I O N S
UPPHANDLING
Den Goda Affären och/eller Samhällsnytta? Det pratas mycket om den goda affären i upphandlarkretsar, men är vi verkligen överens om vad begreppet innebär i alla situationer? Det är inte Göran Brunberg, upphandlingschef för Upphandlingsbolaget i Göteborg, så säker på. Vi behöver reda ut begreppen affärsnytta, affärsmässighet och den goda affären – kanske rent av byta ut mot samhällsnytta i vissa fall. Det anser Göran Brunberg, upphandlingschef för Upphandlingsbolaget i Göteborg stad. – Vi pratar inte om lägsta pris längre – vi måste lyfta blicken och identifiera olika situationer för att kunna gå vidare och ha en gemensam målbild. Då duger inte begrepp som affärsmässighet eller affärsnytta om man inte har definierat dem utifrån den unika situationen. Personligen tycker jag att samhällsnytta
är ett begrepp som speglar dagens, och med all säkerhet framtidens, upphandlingsarbete. Ett enormt uppdrag
Göteborg stad handlar för flera 10-tals miljarder kronor per år och staden har avsevärt höjt målsättningarna för upphandlingen inom områden som miljö-, etiska krav och sociala hänsyn. – I Göteborgs stads budget för 2013 finns stort fokus på upphandling. Det är ett enormt uppdrag man lägger och vi vet att upphandling är ett kraftfullt verktyg, säger Göran Brunberg.
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
Det är troligt att ökade krav vid upphandling kommer att synas i ökade inköpskostnader. Hur förenas det med uppdraget att upphandla kostnadseffektivt? – Vi ska leverera maximal utdelning för pengarna, men utifrån vilket perspektiv? Jo, perspektivet är samhällsnytta, säger han. Viktigt med kommunikation och förståelse
Göteborg stads budgetmål gäller inte bara Upphandlingsbolaget, utan samtliga upphandlande myndigheter och enheter i staden. – Vi har en bra upphandlingsverksamhet i staden, men vi blir inte bättre än den samverkan, den relation vi har med våra leverantörer. Det kräver seriösa leverantörer,
Artikeln fortsätter på nästa sida...
39
UPPHANDLING
sta hand i att formulera kravet i en upphandling, utmaningen är istället vad man ska göra med svaret. Det behövs en struktur för att hantera rekryteringen tillsammans med leverantörerna. – Det måste finnas en eller flera funktioner/organisationer som kan hjälpa både upphandlande myndigheter och leverantörer att uppfylla kraven, och sedan ha en fortsatt dialog med dem under tid.
...fortsättning från föregående sida. och seriösa beställare för att kunna leverera samhällsnytta. En viktig nyckel för att lyckas ligger i uppföljningen. – Om vi inte har kontroll och uppföljning skapas utrymme för oseriösa leverantörer, underprissättning, svarta löner, etc. Vi måste anstränga oss för att kommunicera detta. Vi måste få med leverantörerna på det samhällsnyttiga spåret som bland annat innebär en fungerande marknad, säger Göran Brunberg. Kommunikation internt är minst lika viktig. – Avtalstrohet är en annan nyckel för att lyckas. Visar vi inte marknadens aktörer att vi är eniga i vårt uppdrag, att vi ser helheten, ja då har tjänstemännen missförstått sitt uppdrag. Hur når vi förståelse för detta – i organisationen och hos leverantörerna? Kommunikation är viktigt, vi behöver nå hela vägen ut till alla som kan beställa, säger han. Sociala prioriterade mål
I listan av politiska mål har ett prioriterat mål identifierats. Under 2014 ska minst 50 procent av stadens upphandlingar av tjänster göras med sociala hänsyn. Och särskild fokus ligger på att främja sysselsättning för medborgare som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det kan till exempel göras genom att, i upphandlingen, ställa krav på att leverantören ska rekrytera ett antal långtidsarbetslösa – som ett särskilt kontraktsvillkor. – Det är samhällsnytta, säger Göran Brunberg, men är det affärsmässigt? Ja, det beror på hur du definierar affärsmässighet den situationen.
Vill se fler sociala företag
Göran Brunberg, upphandlingschef för Upphandlingsbolaget Göteborg stad.
– Samhällsnytta är ett intressantare perspektiv att jobba mot, tillägger han. Staden tillämpar redan förfarandet i viss mån och då främst i så kallade objektsupphandlingar, till exempel vid större byggen. Sådana upphandlingar är väl lämpade eftersom de är definierade avseende både innehåll och volym. – Ska leverantören räkna på lönsamheten av en sådan motprestation måste han kunna väga åtagandet mot en summa, en volym, säger Göran Brunberg. Därför är också ramavtalsupphandlingar mindre lämpade för den här typen av krav. I ramavtalet finns sällan utfärdade löften om försäljningsvolym, och de vänder sig till flera leverantörer. Göteborg tittar också på hur man i London arbetar med dessa frågor, och konstaterar att de har kommit längre.
En annan möjlighet för att nå stadens sociala mål kan vara att vika delar av en upphandling specifikt till så kallade sociala företag. – Sverige har inte införlivat de delarna ur EU-direktiven, men vi ser att det skulle kunna vara en väg att gå. De sociala företagen fångar ofta upp personer inom målgruppen. Det skulle kunna vara ett komplement, men troligtvis behöver svenska sociala företag anpassa delar av sin verksamhet för att uppfylla kraven från upphandlande myndigheter. Men då får de väl göra det, menar Göran Brunberg. Sociala hänsyn i Göteborg stad innefattar förstås fler krav än målet att öka sysselsättningen av arbetslösa. Sunda arbetsvillkor för leverantörernas anställda, antidiskrimineringsklausul som exempel. – Vi använder oss av checklistor för att utreda om en aktuell upphandling lämpar sig för den här typen av krav, och vi får motivera varför om det inte gör det. Vi får aldrig glömma att ställa frågan, säger Göran Brunberg. Malin Ulfvarson Illustration: Mona Sundquist
Samverkan behövs
Upphandlingsbolaget ska leda processen med att öka användningen av sociala krav i Göteborg stad. Svårigheten ligger inte i för-
Nya upphandlingsdirektiv i svensk rätt
Klargöranden kring LCC-analys
Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska lämna förslag till hur de nya EU-direktiven om offentlig upphandling ska genomföras i svensk rätt. Utredaren ska även samråda med den svenska Upphandlingsutredningen och beakta dess överväganden när det är relevant. Arbetet leds av Eskil Nord, justitieråd i Högsta Förvaltningsdomstolen, och uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2013. För närvarande är målet att samtliga direktiv ska vara genomförda i medlemsstaterna senast den 30 juni 2014.
Miljöstyrningsrådet har haft i uppdrag av Upphandlingsutredningen att reda ut vissa oklarheter kring begreppet livscykelanalys, LCC, framförallt kring hur dessa ska tillämpas på ett enhetligt sätt. Miljöstyrningsrådet har nyligen överlämnat sin rapport som kartlägger området, lyfter upp erfarenheter och framhåller nyttan.
40
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
re pågsdagarna a l l ä t s Ut handlin Upp
Nu ger vi kaffet på jobbet en helt ny betydelse
Ferrara är kaffemaskinen som brygger kaffet som du vill ha det. Med en innovativ, lättanvänd pekskärm skapar du den perfekta koppen just för dig. Maskinen hanterar flera sorters bönor i en och samma maskin. Du kan välja alltifrån en klassisk nybryggd kaffe till en perfekt espresso. Allt ur en och samma maskin! Upplev Ferrara. Gå in på www.selecta.se och boka eller ring oss på 0770-85 85 85 så får du prata direkt med en säljare.
Prova Fer i 14 drara Boka agar. selec på ta.se
Uts Upphtällare på andli ngsd aga
rna
Dags för ett enkelt beslut. Låt oss göra jobbet. Upplev personalkläder som alltid är hela och rena. Genom att skapa en arbetsplats där allt från textilier till hygien fungerar som du vill, kommer din vardag att bli lite mer fri från bekymmer. Och du får tid över. Tid som du kan göra något bra av. Det enda du behöver göra just nu är att ta ett enkelt beslut. Sedan tar vi hand om resten. Varje gång det blir dags för dig att fokusera på ditt jobb, har vi gjort vårt. Så tänker vi. Ibland måste man jobba. Ibland inte.
UPPHANDLING
Elmarknadens dyraste ord Sedan starten av elmarknadens omreglering 1996 har branschen svämmat över av nya ord, uttryck och förkortningar. Det är sällan som de nya orden härstammar från elköparens sida, det är snarare elsäljarna som genererar dessa ord. Allt för sällan reflekterar köparna kring vad de nya orden de ställs inför egentligen innebär.
J
ag tänkte här resonera kring ett begrepp som har haft mycket stor betydelse för såväl säljare och köpare på elmarknaden. Begreppet är diskretionär förvaltning. På Wikipedia lyder beskrivningen av ordet förvaltning ”administration av tillgångar för en huvudmans bästa”. Om man lägger till ordet diskretionär före förvaltning får man en lydelse ”Att överlämna något att utföras efter dennes eget omdöme”. I elavtalssammanhang innebär det att man överlämnar till sin elleverantör att efter bästa förmåga prissätta den elleverans som jag där köper. Sätt dessa tillsammans i ett elavtal som dikterats av elleverantören och du mest sannolikt gett din elleverantör en underskriven check där leverantören själv får fylla i beloppet. För att använda en något föråldrad metafor.
Detta gränslösa förtroende är en mycket intressant företeelse. Jag tror att det beror på flera saker; dels att elsäljaren är specialiserad på sin produkt och marknad vilket sällan elinköparen är. Ansvaret för elinköp kan finnas hos allt från ekonomiavdelningen till inköpsavdelningen och däremellan på miljöavdelningen. Det kan också bero på ren bekvämlighet. Varför lägga ned resurser på något som tar tid och kraft? Dessutom är risken extremt liten att man som elinköpare ska tvingas svara på detaljerade frågor internt eftersom det ofta inte finns någon annan som ser eller förstår konsekvenserna av avtalet. Bara för ordningens skull måste man ändå ställa sig frågan: Är det sannolikt att stora och seriösa elföretag med risk för att långsiktigt förlora kunden, avsiktligt utnyttjar köparens okunskap och förtroende?
Kravlöst förtroende
Vi pratar miljarbelopp
De samlade elkostnaderna för företag och offentliga verksamheter kan uppskattningsvis sänkas med tre till fem miljarder kronor per år bara genom att elköparna börjar ställa kritiska frågor till säljarna. Hur kan denna miljardrullning få förekomma? Det finns förstås flera orsaker, men den sannolikt största orsaken är det oförtjänta och ibland kravlösa förtroende som elinköpare skänker den säljare som erbjuder en färdig lösning.
Magnus Kjellin, el-inköpsspecialist och vd på Magnus Kjellin Elhandelsutveckling AB. Han kommer att delge sina erfarenheter här i Offentliga Affärer under ett par utgåvor framöver.
”
Du har då gett din elleverantör en underskriven check, där leverantören själv får fylla i beloppet.
Avsiktligt eller inte – vi pratar om miljardbelopp. Lättförtjänta pengar till säljaren där ansvaret faller tungt på den person som för köparens räkning skriver på avtalet. Detta leder ofta till att erfarenheter inte förs vidare från dåliga affärer eller obalanserade avtal. Det finns inget sammanhang där erfarenheterna och reflektionerna enkelt kan överföras mellan elinköpare och det blir helt enkelt allt för pinsamt att göra allt offentligt. Om inte alla elinköpare tar detta på största allvar riskerar utvecklingen på elmarknaden att stanna av. Börja med att vara på din vakt för de två ord som kanske kostar mest, Diskretionär och Förvaltning.
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
Magnus Kjellin
43
Uts Upphtällare på andli ngsd aga
rna
+
=
Köp från två och få ut mer av din postdistribution. I Sverige har vi en unik postmarknad med fri konkurrens. Det ger dig som köpare ovanligt stora valmöjligheter. Att välja en leverantör – men också att välja fler. En lång rad kommuner och landsting har redan upptäckt hur de kan få ut mer av sin postdistribution med två leverantörer. Kanske omfattas även du av något av våra offentliga ramavtal? När du anlitar oss drar du fördel av ett unikt sätt att sortera och dela ut post, något som har gjort vår distribution till en av världens mest effektiva.* Med denna metod har vi utvecklat och utmanat den svenska postmarknaden i 20 år. Det är tack vare denna konkurrens som de stora offentliga ramavtalen idag har så bra priser. Så när du ska köpa posttjänster nästa gång: Kom ihåg att det är bättre att köpa från två än från en. Det är enkel matematik.
Vill du veta om du omfattas av något av våra offentliga ramavtal? Besök oss i monter B12 på Upphandlingsdagarna på Nacka Strandsmässan 30–31 januari eller hör av dig till charlotte.nielsen@bringcitymail.com. Välkommen.
* Vi sorterar posten direkt i datorn, och delar ut den i ett jämnt flöde var tredje dag (den sk ABC-modellen).ABC- modellen innebär färre transporter, total kontroll över flödet och bättre utnyttjade leveranser, vilket i sin tur ger bättre priser för dig som kund och mindre belastning på miljön.
UPPHANDLING
Lågt hängande frukt Många väljer att endast genomföra energieffektivisering med kort återbetalningstid. Vad får det för konsekvenser?
E 5IFSFTF )JOENBO 1FSTTPO QÌ Schneider Electric i Sverige.
nligt en undersökning bland 100 kommuner uppger 3 av 10 att man kräver en återbetalningstid på max fem år för att investeringar i energieffektivisering ska bedömas som lönsamma. Det är en fördubbling jämfört med för bara ett år sedan. Kraven skiljer sig från vad aktörer som arbetar professionellt med energieffektivisering anser vara rimliga krav på tidshorisont för huruvida energieffektiviseringsprojekt ska räknas hem som lönsamma. – Medvetenheten om vikten av att energieffektivisera ökar för varje år, vilket är mycket positivt. Samtidigt visar siffrorna på att många ser investeringarna alltför kortsiktigt. Något som i längden riskerar att hämma svensk utveckling och snarare minska antalet energieffektiviserande åtgärder, menar Therese Hindman Persson, på Schneider Electric i Sverige.
En vanlig kompromiss
Johan Malmros på Region Gotland, som förra året genomförde en stor upphandling av energieffektivisering.
Nya direktiv I somras antog EU ett nytt Energieffektiviseringsdirektiv. Det anger att energianvändningen ska minskas med 20 procent till 2020. Regeringen kommer inom kort att införliva direktivet i det svenska arbetet.
Region Gotland genomförde förra året en stor upphandling av energieffektivisering. Projektledare Johan Malmros känner igen sig i diskussionen som förs fram. – Vi har fört den diskussionen, det vill säga hur vi ska räkna på återbetalningstiden. Och deras analys stämmer säkert, att man gärna vill ha så kort återbetalningstid som möjligt, säger han. För att överhuvudtaget få igenom investeringar på området krävs det ibland att man minskar projekten för att få snabb återbetalning. Kommuner och landsting har inte alltid pengarna som krävs för dessa investeringar och beslutsfattarna vill gärna se korta återbetalningstider. – Vi får därför noga motivera investeringarna, säger Johan Malmros. Konsekvensen blir att man utesluter en stor mängd åtgärder och kanske bara tar itu med små och kortsiktiga energioptimeringsprojekt. Han tar ett exempel: – Tittar vi på ett ventilationsaggregat till exempel finns det energi att spara både avseende värme och el, men återbetalningstiden ligger på uppemot 15 år. Man kan även välja att enbart byta ut motorn i aggregatet och
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
då få en återbetalning på cirka 5 år, men då görs inga värmeförtjänster utan bara på elförbrukningen. I frågan bör man också väga in aggregatets livslängd för efter en tid måste den ändå bytas ut. Det kräver alltså en något mer komplex analys för att göra en välgrundad ekonomisk bedömning av investeringen. – Det är kompromisser hela tiden, men det gäller att tänka till – vad blir konsekvenserna på sikt, frågar Johan Malmros på Region Gotland. Kommunerna släpar efter
Undersökningen Energiindikatorn visar att kommunerna ändå är beredda att ta kostnaden för långsiktiga besparingar i större utsträckning än det privata näringslivet. Men tyvärr visar samma undersökning att kommunerna släpar efter på andra områden energieffektivisering. Ambitionerna hos kommuner är lägre, de konkreta åtgärderna färre och mätningen och uppföljningen av resultaten mer bristfällig, anser Schneider Electrics. Företagens energikartläggningar leder också oftare till åtgärder än kommunernas. 87 procent av företagens energikartläggningar ledde till åtgärder, medan motsvarande andel för kommuner var 74 procent. – Det är givetvis viktigt att sätta mål både avseende besparingar och tid, men den här typen av projekt kräver en mer långsiktig plan. I genomsnitt är investeringen återbetald i sin helhet inom 6-10 år, menar Therese Hindman Persson på Schneider Electric. Malin Ulfvarson
Energiindikatorn Undersökningen Energiindikatorn genomförs årligen bland miljöchefer på 200 energiintensiva kommuner och företag. Rapportens syfte är att initiera ett offentligt samtal om framsteg och hinder för investeringar i effektivare energihantering i Sverige. Andelen som kräver en återbetalningstid på max fem år för att de ska bedöma investeringarna som lönsamma: Samtliga respondenter 2012: 41% Samtliga respondenter 2011: 28,5% Kommuner 2012: 30% Kommuner 2011: 14% Företag 2012: 51% Företag 2011: 43%
45
Uts Uppht채llare p책 andli ngsd aga
rna
UPPHANDLING
En spännande vår för offentlig upphandling Den svenska Upphandlingsutredningen har återigen fått förlängd tidsfrist och ska nu presenteras i mars. Under våren väntas även de nya EU-direktiven på området.
M
agnus Arnek från Upphandlingsutredningen var på plats under Västsvenska Handelskammarens Upphandlingsdag och presenterade några tankar om arbetet som nu går in i sin slutfas. Under hösten har frågan om en höjd gräns för direktupphandling debatterats. Det finns kritiker som menar att det skulle försämra konkurrensen för företagen och även öppna upp för en ökad korruptionsrisk. Men majoriteten av både upphandlare och leverantörer på plats på konferensen är positiva och ser att det behövs.
Magnus Arnek, Upphandlingsutredningen.
– Det är högst sannolikt att vi föreslår en höjd gräns för direktupphandling till cirka 600 000 kronor, ifrån dagens 284 000, men inga beslut är fattade, säger Magnus Arnek. Magnus Arnek anslöt till utredningsarbetet i april i år, och har bland annat varit sysselsatt med att grundligt räkna på samhällsnyttan för var gränsen för direktupphandling bör gå – vid vilka upphandlingsvärden blir kostnaden som regleringen medför större än samhällsnyttan – och funnit att brytpunkten ligger just runt 600 000 kronor. Förhandling, överprövningar och valfrihet
Större möjligheter till förhandling mellan upphandlare och leverantörer har varit ett starkt önskemål som utredningen fokuserat på. Magnus Arnek berättar att man arbetar med att översätta de något generösare regler som finns i LUF, lagen om offentlig upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster – för att gälla även i LOU, lagen om offentlig upphandling. Han presenterar två förslag för att minska problemen som uppstår vid överprövningar. – Vi vill ge upphandlande myndigheter större möjligheter till direktupphandling under den avtalslösa tiden. Och vi vill föreslå att domstolsprövningen koncentreras till totalt fyra förvaltningsrätter och en kammarrätt – för att samla kompetensen i dessa ärenden. Ett nytt förslag rör ramavtalen. Magnus Arnek förklarade helt kortfattat att ramavtal av varor och tjänster som riktar sig till enskilda bör teckna avtal med leverantörer enligt samma princip som inom LOV, lagen om
Ekan har 25 års erfarenhet av nytänkande. Modeller får aldrig bli lag – gamla tankebanor får aldrig bli eviga. Helt enkelt därför att inget uppdrag är likt något annat. Just nu är nytänkande särskilt viktigt inom den offentliga sektorn. Pengar är en bristvara och du behöver finna nya sätt att effektivisera verksamheten. Vår verktygslåda är fylld med flexibla redskap. Tillsammans kan ni och vi förverkliga strategin – gå från ord till handling.
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
valfrihetssystem. Det skulle innebära att alla intresserade leverantörer knyts till avtalet, till ett förutbestämt pris, och en medborgare med till exempel behov av hjälpglasögon får själv välja leverantör av dessa. – Vi ser att det skulle öka konkurrensen på marknaden. Statistik, och den svåra krav-frågan
Hans eget ansvarsområde i utredningsarbetet berör främst statistik kring offentlig upphandling, som idag är mycket bristfällig men Magnus Arnek är hoppfull inför satsningen på elektronisk upphandling. Får vi ordning på statistiken och kan bedriva god uppföljning kommer inköpen styras bättre. – Även om det bara handlar om några få procent blir det mycket pengar räknat på de totala inköpen i offentlig sektor på 600 miljarder kronor, säger han. Kollegan Åsa Edman, jurist och huvudsekreterare i Upphandlingsutredningen har försökt reda ut frågan om hur långtgående krav som är tillåtet att ställa i offentliga upphandlingar. En angelägen fråga eftersom många upphandlande myndigheter fått problem när man till exempel vill ställa djurskyddskrav i livsmedelsupphandlingar. – Resultatet visar att det är väldigt komplicerat. Åsa har tagit del av den bästa expertisen i Europa och ändå har vi ingen enhetlig bild. Men det är en grund vi nu arbetar vidare från. Slutbetänkandet från Upphandlingsutredningen ska presenteras den 5 mars. Malin Ulfvarson
Folktandvården i Västra Götalandsregionen är ett exempel på organisation som gått från ord till handling för att säkra en effektiv och ändamålsenlig verksamhet även i framtiden. Samarbetet har blivit så framgångsrikt att vi delar monter på Kommek 22-23 augusti i Malmö.
Hör gärna av dig så berättar jag mer 0736-17 0432/Petter
www.ekan.com
47
LEDARSKAP
Strategisk kommunikation
– framgångsrecept mot välfärdsproblem? Hur löser vi utmaningarna som väntar välfärdsapparaten de närmaste decennierna, med ökade behov och minskade resurser? Affärsstrategiska relationer mellan offentlig sektor och näringslivet är en viktig pusselbit, menar kommunikationsstrateg David Loid.
A
tt komma tillrätta med rådande och, inte minst, kommande samhällsproblem är en stor utmaning och ett arbete som kräver konstruktiva kraftansträngningar, samarbete och insatser på olika nivåer. Det finns röster som poängterar vikten av att vi måste lämna blockpolitikens retorik till förmån för behovet av nya organisationsformer för sociala företag och samhällsentreprenörer, för att kunna erbjuda en god kvalité inom skola, vård och omsorg. Andra betonar faran i att samhället tenderar att bli mer och mer beroende av frivilliga organisationers välvilja för att säkra välfärdstjänsterna. Återigen andra lägger stor vikt vid god kommunikation och strate giska nätverk.
Strategisk kommunikation
– Strategisk kommunikation är en viktig pusselbit för stat, kommuner och landsting i deras ansträngningar att råda bot på samhällsproblemen. Det är en värdefull metod för att realisera de satsningar som görs och nå framgång, säger David Loid, specialist i strategiutveckling och retorik, tillika grundare av Loid Strategy & Communication, som han idag driver tillsammans med kollegan, Alf-Göran Larsson. De har båda lång erfarenhet av, bland annat, strategi-, affärs- och organisationsutveckling och de tar sig an uppdrag både inom privatoch offentlig sektor. – Vi arbetar bland annat med affärs- och lojalitetsmaximerande åtgärder och perspektiv. Verktyg som gör det möjligt för myndigheterna att skapa sitt eget ekosystem av affärspartners, som bär fram organisationen och hjälper den med kontinuerlig affärsutveckling. Vi kan hjälpa organisationen med de processer som gör att de får igång detta arbete på ett sätt som passar deras context, berättar David Loid.
därmed inte heller kan lösa problemen. Att skapa en lönsam gemenskap med sina underleverantörer och arbeta förtroendebyggande över branschgränserna, tillsammans med olika intressegrupper, ger ökad kunskapsspridning, säger David Loid. Goda relationer med leverantörerna kan i sin tur ge synergieffekter och utgöra ett framgångsrikt sätt att definiera de egna välfärdsbehoven, och utforma nya tjänster. Inte minst för att hålla sig ajour med utvecklingen. – När man följer debatten om offentligt upphandlade tjänster, finns det en hel del upprördhet kring att flera av de som levererar tjänsterna har stora brister i sitt utövande och att brukarna blir lidande. Det är därför viktigt att myndigheterna ges möjligheten att påverka och samverka med leverantörerna, som ett led i, och nödvändigheten av att utveckla och kvalitétssäkra sitt behov av olika tjänster eller produkter, säger Alf-Göran Larsson. Alternativa upphandlingsformer
Nära leverantörskontakter är en ”het potatis” i offentlig sektor och en snäv balansgång för att inte bli anklagad för jäv eller mutbrott. När en avtalsperiod lider mot sitt slut gäller det att klippa bandet och genomföra en regelrätt offentlig upphandling som ger alla leverantörer samma förutsättningar. – Om myndigheterna inte kan prata och samverka med sina leverantörer kring utvecklingen av tjänster och produkter på marknaden, skulle det väl fortfarande upphandlas T-Fordar, säger Alf-Göran Larsson, med en ton av allvar i rösten.
Leverantörspåverkan
Affärsnyttiga relationer med leverantörerna är om möjligt än viktigare i dagens Sverige, med en stor andel privatdrivna välfärdsinrättningar och outsourcing av väsentliga verksamhetsdelar. – När till exempel kommuner och myndigheter outsourcar sina tjänster är det lätt att de också tappar kompetens inom området och
48
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
LEDARSKAP
Innovationsfrämjande åtgärder
Regeringen har i november antagit en nationell innovationsstrategi. Som en del i det arbetet har OECD, på uppdrag av Näringsdepartementet, tagit fram en rapport för att ta temperaturen på det svenska innovationsklimatet och som ett underlag till framtida insatser. – I takt med att kraven kommer att öka på att vi ska leverera fler samhällstjänster till en ökande befolkning och det faktum att besparingskraven inte lär minska så finns det bara en väg framåt och det är en kraftfull satsning på innovation i den offentliga sektorn, poängterar Sylvia Schwaag Serger, direktör för internationell strategi på Vinnova. Det talas om innovationsupphandling eller innovationsvänlig upphandling, som en metod för att låta näringslivet komma med nya lösningar på samhällsproblem och hjälpa offentlig sektor att finna bättre metoder för att utföra sina uppgifter. Men själva kunskapsöverföringen som möjliggörs vid goda relationer med befintliga leverantörer bör inte underskattas. Från tanke till handling
Medan debatten pågår, visioner formuleras, nya ideer kläcks, utredningar görs och tills strategisk kommunikation ger konkreta resultat, väntar våra gamla och sjuka medmänniskor på att få en kvalitativ tillvaro och på tron om att få ett värdigt slut! Text/bild Mona Sundquist
Theresa Hägglund, Norrbottens läns landsting stolt vinnare av Handslaget, för årets bästa upphandling 2011
Vem vinner priset för årets bästa offentliga upphandling 2012? Under Upphandlingsdagarna 2013 den 30-31 januari utses årets vinnare av utmärkelsen HANDSLAGET, ett pris som instiftades av tidningen Offentliga Affärer år 2008. Priset tillfaller den eller de som genomfört, alternativt medverkat till, en synnerligen god affär/upphandling inom offentlig förvaltning.
David Loid och Alf-Göran Larsson, Loid Strategy & Communication.
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
49
Par LEDARSKAP Upphtner på andli ngsd agarn a
Möt oss som älskar ditt jobb! Erbjudande!
Är du inte medle m? Just nu kan du prova oss 3 månader utan kostnad. Sms:a vision til l 72 672
Som chefsmedlem i Vision har du en egen personlig ombudsman som coachar dig i ditt ledarskap och personliga utveckling. Dessutom får du personligt stöd i chefsfrågor. Ni kan bolla ledarskapsfrågor, prata om din lön, anställningsvillkor och arbetsmiljö. Vision kommer att finnas på plats under Upphandlingsdagarna den 30–31 januari, där vi släpper en rapport som beslyser kvalité i offentlig upphandling. Du träffar oss i monter A22.
50
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
LEDARSKAP
Ge feedback på jobbet
Att ta och ge feedback på jobbet bidrar inte bara till en god stämning och en trevlig arbetsmiljö, det kan också fördjupa relationen mellan medarbetare och göra dem mer effektiva i vardagen. Men för många av oss är det en stor utmaning.
A
v rädsla för att bli missuppfattade eller att själv få ta emot svidande kritik, avstår vi ofta från att ge feedback till våra medarbetare. Men när vi får återkoppling på det vi gör kan var och en utvecklas och bli bättre. Beröm får dessutom de flesta att prestera bättre. Sedan Elaine Breske Hirscher började implementera feedback i sitt dagliga arbete har hon blivit mer framgångsrik som ledare. – Min erfarenhet är att många har relativt lätt att ta och ge kritik på jobbet. Att ge och ta emot positiv feedback är däremot ofta en betydligt tuffare utmaning. Det är lätt att känna sig osäker när det kommer till beröm och positiv feedback. Men bör ständigt påminna sina medarbetare om att feedbacken rör deras pre-
station och inte deras personlighet, säger Elaine Breske Hirscher, regionchef på Vectura Consulting. En öppen och ärlig dialog
På senare år har hon börjat jobba mer aktivt med feedback som en integrerad del av sitt ledarskap. Det hela började med att hon själv upptäckte att hon mått som bäst och presterat som bäst på de arbetsplatser där hon fått rak och konkret feedback på daglig basis. Hon insåg snabbt att en öppen och ärlig dialog var vägen framåt för att bli långsiktigt framgångsrik som projektledare och kunna leda sitt team i rätt riktning. – De största energitjuvarna på jobbet är oftast kommunikationsproblem, missförstånd och konflikter. Jag är noga med att ge feedback såväl i medvind som motvind, i såväl positiva som mindre positiva situationer. Mina medarbetare tycker det är skönt att veta att jag inte har någon dold agenda eller åsikter som inte kommit upp till ytan. Det inspirerar också dem själva att vara raka och ärliga i alla lägen. De får ett kvitto på att de är inne på rätt spår och slipper fundera på vad kollegorna och chefen tycker och tänker om dem, säger Elaine Breske Hirscher. Återkoppling ger trygghet
– Människor reagerar väldigt olika på feedback. En del tar illa vid sig av minsta lilla negativa omdöme, medan andra har lätt för att ta till sig kritiken. Eftersom människor i allmänhet gillar uppmuntran brukar det vara bra att börja med det positiva man har att säga. Om man ger feedback till en enskild person inför en grupp ska den alltid vara positiv, säger Elaine Briske Hirscher. Såväl medarbetare, ledare som chefer vill ha och behöver få återkoppling på hur de bidrar till verksamheten, projektet och hur de samarbetar med sina chefer, ledare och kollegor. Det är viktigt för de flesta att känna sig Elaine Breske Hirscher, regionchef på Ventura Consulting, har under många år arbetat inom projektoch byggledning. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
duktig och sedd för att utvecklas, våga ta ut svängarna och kunna prestera sitt bästa. Att ge beröm kan dessutom bli en god vana som så småningom sprider sig på arbetsplatsen, i projektet eller i omgivningen. Ledare ska ge sin personal återkoppling, men det är ofta svårt för ledaren och chefen att i sin tur få ärlig respons från medarbetarna. Chefens maktposition kan vara ett hinder för att medarbetarna ska våga ge kritik. Det behöver chefer arbeta med genom att exempelvis premiera de som har modet att ge feedback på ett konstruktivt sätt. – Jag delar ut symboliska ”guldstjärnor” till de medarbetare som varit bra på att ge feedback under veckans gång. En konkret belöning visar att förmågan att ge feedback värdesätts lika högt som förmågan att åstadkomma resultat, säger Elaine Breske Hirscher.
Annika Wihlborg
Feedbacktrappan Elaine Breske Hirscher brukar använda sig av feedbacktrappan, en metod som beskriver hur vi tar emot och reagerar på feedback. Förkasta: Du förkastar informationen som att den vore felaktig. Kanske förlöjligar eller förminskar du personen för att undvika att ta till dig det som sägs. Försvara: Du går i försvar, ofta aggressivt, och lägger förklaringen till ditt beteende utanför dig själv. Du väljer att uppfatta feedbacken som en invit till en konflikt. Förklara: Det vanligaste steget vid feedback. Du lyssnar, men sedan kommer ett ”jo, men det beror på…” och en lång förklaring till varför det är som det och varför du inte kan rå för det. Förstå: Ett ovanligt steg. Du accepterar feedbacken som du får. Ofta lyssnar du under tystnad. Du tackar för återkopplingen och tar åt dig av det som sägs. Du försöker förstå den du möter, dess situation och hur ditt beteende kan uppfattas av andra. Du är intresserad av att lära dig något nytt. Förändra: Feedback är ingen sanning, utan en annan persons upplevelse i en viss situation. Du väljer själv vad du vill göra med informationen du får. Du tolkar dessutom feedback olika beroende på din dagsform och inställning. Du har själv valet om du vill fortsätta med ditt beteende eller att förändra det.
51
LEDARSKAP
Tio miljoner höjer kompetensen Botkyrka kommun lägger tio miljoner kronor på kompetensutveckling av personalen. – En satsning på kompetensutveckling för kommunens medarbetare är en satsning på ökad kvalitet i välfärden, säger kommunstyrelsens ordförande Katarina Berggren.
Botkyrka kommun har beslutat om fördelningen av pengar ur kommunens fond för kompetensutveckling. Tio miljoner kronor satsas under 2013 för att höja utbildningsnivån hos kommunens medarbetare. Förutom utbildningssatsningar har man också valt att lyfta samtliga medarbetares kompetens kring jämställd och interkulturellt förhållningssätt fritt från diskriminering i kommunens samtliga verksamheter. – Botkyrka har bra skolor, en äldreomsorg av hög kvalitet och ett rikt utbud inom kultur och fritid. En satsning på kompetensutveckling för kommunens medarbetare, är därför en satsning på ökad kvalitet i välfärden, säger Katarina Berggren, kommunstyrelsens ordförande. Kometenshöjning
Katarina Berggren, kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka. Foto: Hans Alm.
Kompetensfondens medel riktas i år framförallt till insatser som höjer den grundläggande kompetensen hos kommunens medarbetare. Kommunen ger till exempel möjlighet för barnskötaren att läsa in förskollärarutbildning och lärarutbildningar och vårdbiträdet att läsa in eller komplettera sin undersköterskeutbildning. Men ser även detta som en jämställdhetssatsning,
eftersom en majoritet av kommunens anställda är kvinnor. Det är viktigt för kommunen att det finns utvecklingsmöjligheter och karriärvägar i de kvinnodominerade välfärdsyrkena. – Vi vill fortsätta att vara en attraktiv arbetsgivare för att behålla och attrahera nya medarbetare. Denna satsning leder till effektiviseringar genom moderna metoder och genom medarbetarens delaktighet för fortsatt verksamhetsutveckling, säger Lena Hadad, HR-chef i kommunen. De två förvaltningar som får störst anslag från fonden är utbildningsförvaltningen (6,2 miljoner) och vård- och omsorgsförvaltningen (3,1 miljoner). Även socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen får medel från fonden. Källa: Botkyrka kommun
! N E NTLIG
Ä
Från teamet bakom succéer som Upphandlingsdagarna, eFörvaltningsdagarna osv... Kommer nu en konferens och mötesplats för landets offentligt anställda ekonomer.
Håll utkik efter programmet som släpps i januari 2013!
OFFENTLIG
EKONOMI
6WRFNKROP DSULO
52
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
LEDARSKAP
Visioner ska byggas underifrån Stockholms läns landsting har utarbetat en framtidsplan och en målbild för hälso- och sjukvården år 2025 som har involverat samtliga medarbetare.
I
Stockholms läns landsting pågår arbetet med framtidens hälso- och sjukvård för fullt. På dagordningen märks utmaningar som en växande och åldrande befolkning, men också en ökning i antalet barn. Invånarna i länet blir 30 00040 000 fler varje år. Nya Karolinska sjukhuset byggs med inflyttning 2016-2017. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har lett arbetet med att ta fram en framtidsplan och målbild för hälso- och sjukvården år 2025 i Stockholms läns landsting, utifrån behov och finansiella resurser. Vägen dit lika viktig som visionen
Planen innebär en förändring av både strukturen och patientflöden i hela sjukvårdssystemet. – Framtidens hälso- och sjukvård innebär stora utmaningar även för oss som förvaltning. Tillsammans ska vi förverkliga och förvalta nutidens och framtidens hälso- och sjukvård för invånarna i Stockholms län, berättar Hälso- och sjukvårdsförvaltningens direktör Catarina Andersson Forsman. – Med den externa målbilden för ögonen såg vi ett behov av att ta fram en vision för vårt interna arbete. En vision som kan vägleda oss i hur vi styr, utvecklar och organiserar vår förvaltning. Vår förvaltning har också fått många nya medarbetare och uppdrag de senaste åren och det var därför viktigt att arbeta fram en vision som kan ena hela förvaltningen. För mig var det viktigt med en bred process där möten och samtal under resans gång var minst lika viktiga som själva visionsmeningen som projektet skulle resultera i, säger Catarina Andersson Forsman. Stor delaktighet i flera steg
Första steget i visionsarbetet var en tvådagars workshop där Hälso- och sjukvårdsförvaltningens chefer och controllers för verksamhetsplanering deltog. Samsynen var stor och diskussionerna fokuserade på vad framtiden innebär, önskade arbetssätt och framgångsområden för att lyckas. Nästa steg var den visionskonferens som gick av stapeln efter sommaren. I en workshop av gigantiskt format arbetade de 180 cheferna och medarbetarna med att fördjupa nuläget, tillsammans göra en
framtidsresa och diskutera vilka utmaningar framtiden innebar. En särskild utmaning var det för många att hålla fokus på utveckling av det interna arbetet och inte börja diskutera lösningar för sjukvården. Efter visionskonferensen följde ett förankrings- och fördjupningsarbete där alla medarbetare fick göra en egen framtidsresa, diskutera vad som var viktigt att få med i visionen och också besvara några frågor avseende interna utmaningar. Runt om i förvaltningen kläddes väggarna med alster från förankringsarbetet och det var många som nyfiket tittade på vad andra avdelningar diskuterat. I slutet av oktober fortsatte arbetet med visionskonferens nummer två. Påfyllda av intryck och diskussioner från hemmaplan tog sig deltagarna an visionens delar, som beskrevs och fördjupades i form av målbilder. Utvecklingssteg för att närma sig visionen identifierades också. Avslutningsvis formulerade konferensdeltagarna förslag till visioner. Förslagen låg sedan till grund för Hälsooch sjukvårdsförvaltningens ledning när de tog sig an uppgiften att konsolidera allt arbete. Den slutliga visionen lyder ”För framtidens hälsa och vård. Idag imorgon, tillsammans.” Till visionen hör även en visionsberättelse. Från ord till handling
Visionsarbetet har satt fokus på viktiga utvecklingsområden i det interna arbetet, bland annat frågor om nya arbetssätt och utveckling av styrning och ledning. Projektet är nu avslutat men arbetet fortsätter i ett antal utvecklingsinitiativ. Catarina Andersson Forsman berättar: – Visionsprojektet är avslutat men resan är inte slut här, tillsammans tar vi nu de första stegen. För att nå vår vision har vi en
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
del arbete framför oss. Men med orden tar vi oss till handling. De ger oss riktning, de ger oss energi och de ger oss vägledning i vardagen i vårt arbete med att förverkliga framtidens hälso- och sjukvård. Evelina Kambre Öberg är projektledare på Ekan som har stöttat Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i visionsarbetet. Hon har arbetat i många år med den här typen av frågor, men anser att det här projektet varit unikt. – Det unika har framförallt varit insikten att förändringsarbetet inleds långt innan visionen är formulerad, och att ge alla medarbetare möjlighet att delta i visionsarbetet. Arbetet har fått ta plats på förvaltningens agenda och samtliga medarbetare har haft möjlighet att delta, antingen på konferenserna eller i förankringsarbetet. Engagemanget har varit mycket stort, inte minst hos förvaltningens ledning som i hög grad varit delaktiga och kommunicerat visionsarbetet genom hela projektet. Det ger ett mycket bra utgångsläge för verksamheten att lyckas i det fortsatta och viktiga utvecklingsarbetet att närma sig visionen. Anneli Egestam
Fakta Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är bland annat beställare av och kunskapsstöd till all landstingsfinansierad hälso- och sjukvård för invånarna i Stockholms län. Förvaltningen har från 1 januari 2013 ett nationellt uppdrag att driva 1177 Vårdguiden. Förvaltningen beställer vård för 47 miljarder SEK, har ca 550 anställda och leds av sjukvårdsdirektör Catarina Andersson Forsman. Högsta ansvariga politiker är hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt.
53
Visma Proceedo
Uts Upphtällare på andli ngsd aga
rna
Har du någonsin attesterat en faktura på något som inte borde varit beställt?
Det är lätt att det blir fel. Och dyrt. Men det finns ett enkelt sätt att undvika framtida felköp. Visma Proceedo är en e-handelstjänst för stora privatägda företag och offentlig sektor. Vi levererar system som gör att du på ett enkelt sätt får kontroll över inköp, kostnader och kvalitet. Vår molntjänst täcker hela processen – från behov till betalning. Därmed slipper du riskera dyra överraskningar. Läs mer på www.visma.se/proceedo
E-FÖRVALTNING
Öppen data – åt det andra hållet Att påverka staden direkt från cykeln kan inom kort bli verklighet i åtminstone tre kommuner i Sverige. Medborgar-appen finns som prototyp utvecklad i samarbete med NOSP, Norrköpings Science Park. – Grundidén är att hitta ett nytt sätt för medborgarna att vara med och påverka i den stad de bor i, säger Dag Forsén, affärsutvecklare på Sogeti.
cyklister och än svårare med fotgängare. Därför har appen en spårare för vilka transportslag som används, så kallade multimodala transporter. Det kan vara att man går till busshållplatsen, åker buss, byter till spårvagn, för att sedan gå till jobbet. På så sätt kan appen fungera som ett komplement till kostnadskrävande resvaneundersökningar. Användarna får varsin anonym profil, där de uppger ålder, kön och adress. För den som inte vill vara anonym, går det också bra att logga in via Facebook.
M
Delar av idén med appen har testats i San Fransisco med så kallad Bike Tracking. – När jag cyklade Vätternrundan undrade mina amerikanska vänner var länken fanns för att donera pengar till välgörande ändamål, säger Dag Forsén. Så föddes idén. Konceptet hade gar-app. från början namnet Urban Envoy, stadssändebud fritt översatt, men har nu försvenskats till Urban undrar. Diskussioner om öppna data har normalt gått ut på att stora myndigheter delar med sig till mindre aktörer. – Vi vänder på detta så att medborgaren bidrar med en liten del som puffas upp i ett moln som sedan når myndigheten, kommunen eller andra aktörer, säger Dag Forsén.
an vill möta människor där de är. Dag Forséns idé är att erbjuda ett snabbare, enklare och roligare sätt för folk att tycka till. Det är även tänkt som ett sätt för staden eller kommunen där man bor att snabbt få reda på hur till exempel snöröjningen fungerar i realtid på en viss plats. Nya krafter
Medborgarna kan få en chans att förbättra driften i staden. Det kan till exempel röra sig om att reparera ett hål i vägen, men även förbättringar som att plantera ett träd. – Ungdomar kan spela in en egen reklamfilm på temat: Så här vill vi att parken utformas, säger Dag Forsén. Han hoppas att det ska sänka tröskeln för engagemanget och eftersom de konventionella metoderna ofta anses tråkiga bland ungdomar, så kan de få chansen på ett nytt sätt. Medelåldern i de politiska nämnderna är hög i Sverige. Här finns en chans att rekrytera nya krafter. En förstudie är gjord om medborgar-appen och prototyper testas just nu. I förstudien var 60 procent positiva till att vara med och påverka stadens utveckling via en medborgar-app. Underlaget för enkäten var 100 personer, men pekar på en trend. Cyklister slår på appen när de åker och stänger av när de kommer fram. På kartan kan användaren se exakt vilken väg hon eller han har cyklat, med en bestämd färg. – Det är en enkel lösning som rent tekniskt fungerar bra, säger Dag Forsén. Multimodala transporter
När man planerar en stad och framtidens infrastruktur är det svårt att hålla koll på
Urban undrar
De cyklande med smarta mobiler ska delge sina rutter, men även information om hastighet, både i genomsnitt, topp och i varje punkt, liksom tid på dygnet och årstid. Ovanpå det kommer det multimodala, när man använder olika trafikslag. Då taggas det i varje punkt. – Identitet, transportslag, hastighet, GPS-koordinater, kompasskurs, noggrannheten på positioneringen är vad vi samlar in, säger Dag Forsén. De som ska ges möjlighet att ta del av informationen från cyklisterna är politiker, tjänstemän, forskare och övriga medborgare. Det kommer att finnas olika lösningar anpassade för respektive målgrupp. – Vi applicerar de mekanismer Dag Forsén, och verktyg som finns i socialt affärsutvecklare nätverkande och flyttar dem till på Sogeti lansekommunal drift, utveckling och rar en medborutvärdering, säger Dag Forsén. Förhoppningar och operativsystem
– Vi hoppas att det här ska vara ett demokratiskt verktyg som innebär att oavsett position i samhället, ålder, etnicitet eller kön, så kan man göra sig hörd, säger Dag Forsén. Utmaningen är att appen ställer krav på kommunerna, att de ger återkoppling till användarna. Men eftersom flera kommuner använder Facebook, så har man tagit det första klivet. Öppen data åt andra hållet förklaras med att individer delar med sig av sina data och stoppar in dem i ett större sammanhang. – Det är det som är Crowdsourcing, säger Dag Forsén. Just nu fungerar medborgar-appen enbart till Android, men planer finns för iOS och Windows. – Innan appen satt sig helt är det bättre att jobba med ett operativsystem, men vi räknar med att den finns till de andra två under det första kvartalet 2013, säger Dag Forsén. Fredrik Moback
Utveckling
– Karaktären på projektet har ändrat sig i samarbete med medelstora kommuner, som breddar idén från bara cykling till en medborgar-app, säger Dag Forsén. För att visualisera använder man Google Maps. Cykel-appen är geografiskt betingad.
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
55
Ett panelsamtal om tillit ställde frügan om säkerhet pü sin spets. Är ni trygga med att använda e-fÜrvaltningstjänster, frügade moderatorn Carin HjulstrÜm. – Ja, när jag använder e-legitimationen, säger Johan Bülman frün e-delegationen. – Nej, vi har inte de säkra system som krävs. Det finns münga exempel pü det, säger Fia Ewald, pü Myndigheten fÜr samhällsskydd och beredskap.
.BHOVT 1FU[ĂŠMM UJEJHBSF *5 EJSFLUĂšS QĂŒ (Ăšteborg stad, och idag nationell samordnare fĂśr Ăśppna data pĂĽ Sveriges Kommuner och Landsting. – Ă–ppna data är betydligt hetare än media beskriver. Det är även ett verktyg som kan bidra till att utjämna skillnaderna mellan svaga och starka kommuner, säger Magnus Petzäll.
Henrik Ishihara frĂĽn Näringsdepartementet redogjorde fĂśr det politiska arbetet som pĂĽgĂĽr. Han pratade bland annat om de organisatoriska hinder som finns, även pĂĽ regeringskansliet. – Vi har vĂĽra stuprĂśr och vi är väldigt stolta Ăśver dem och de passar WFSLTBNIFUFO o VUPN GĂšS *5 QPMJUJLFO TPN CFIĂšWFS WBSB IPSJTPOUFMM )BO GSBNIĂšMM UWĂŒ WJLUJHB PNSĂŒEFO FO TNBSUBSF *5 J WĂŒSEFO TLB IĂšKB LWBMJUFUFO GĂšS EFO BMMU WĂŠYBOEF HSVQQFO BW ĂŠMESF TBNU *5 J EFO pedagogiska verksamheten som fĂśrhoppningsvis ska lyfta de svenska skolresultaten.
eFĂśrvaltning 2012
TACK FĂ–R I Ă…R!
Användbarhetsexperten Jonas SÜderstrÜm püpekar att IT Üppnar mÜjligheter, men även en mÜjlighet att krüngla till det. Sverige har dock goda fÜrutsättningar att bli världsledande i användbara IT-lÜsningar. – Vi är duktiga pü design, vi är världsledande inom arbetsmiljÜ och vi är duktiga pü IT, konstaterar Jonas SÜderstrÜm.
FĂśr tredje ĂĽret samlades deltagare med den gemensamma ambitionen att fĂśrnya, fĂśrenkla och effektivisera den offentliga fĂśrvaltningen.
Vinnare eDiamond Award FÜrsäkringskassan tog hem ürets eDiamond Award, fÜr bästa e-fÜrvaltningstjänst med fokus pü medborgarnytta. Verksamhetsomrüdeschef Gunilla Dyrhage och projektledare Peter Nygren frün FÜrsäkringskassan tog emot priset.
Migrationsverket, fÜrra ürets vinnare av utmärkelsen eDiamond Award, intog scenen fÜr att berätta om sina goda erfarenheter och dela med sig av ett och annat tips. – Starta era infÜrandeprojekt tidigt, i samma takt som utvecklingsprojekten, tipsade Thomas Wahlberg frün Migrationsverket.
Självbetjäningstjänsterna pü webben har växt fram under flera ür, och arbetet har intensifierats under de senaste üren genom utvecklingen av Mina sidor som idag har 1 miljon användare. Nyligen lanserades även FÜrsäkringskassans mobilanpassade webb och under oktober kommer även appar. – FÜrsäkringskassans webbplats innehüller 1800 sidor sü vür mobilanpassning har inneburit ett stort arbete med att korta ner, fÜrenkla och designa om fÜr att bättre passa den mobila kanalen. I det arbetet inser man hur mycket tydligare det blir. Allt ryms inte i mobilen men fÜr vissa mülgrupper passar det fÜrenklade formatet bättre, säger Gunilla Dyrhage, verksamhetsomrüdeschef fÜr självbetjäning pü FÜrsäkringskassan. Peter Nygren är projektledare fÜr tjänsten Kassakollen som lanserades i somras. Bara under de fÜrsta tre sommarmünaderna hade tjänsten 400 000 besÜk. eDiamond Award är instiftat av Offentliga Affärer och gür till den verksamhet i Sverige som med framgüng utvecklat medborgarnära digitala tjänster.
+
, * "( $ '&( ! % ! $ $ !" . ! " $- !
%% # & " ! $$"
%% # & " ! "$ ! % & "! && '## $ %" !" " !& .$( &! !
))) " !& "
När andra säger hejdå, säger vi hej hej!
Känner du till vad som skiljer oss från andra? Svaret hittar du i vår långsiktighet. Ta bostäder till exempel; när konkurrenterna säljer och lämnar över sina lägenheter, börjar vårt viktigaste engagemang – den dagliga skötseln och långsiktiga utvecklingen av fastigheten. Vi är med på resan under många år, vilket gör att vi tar ett helt annat ansvar redan från början. Att vi utvecklar och förvaltar bostadsrätter visste du säkert. Men idag är vi också en ledande spelare på marknaden för offentlig och kommersiell fastighetsförvaltning. Besök riksbyggen.se redan i dag så vi kan säga hej till varandra och se vad vi kan göra tillsammans!
SÄKERHET
Ta ansvar för nödutgångarna! ”
Det går inte som offentlig fastighetsägare att bara skylla på serviceleverantören.
Istället för att rädda liv riskerar många nödutgångar i sjukhus och andra offentliga byggnader att bli dödsfällor vid en nödsituation. Skälet är att det ofta förekommer brister i både skötsel och drift av de automatiska dörröppnarna. För att undvika risken för onödiga olyckor måste offentliga fastighetsägare ställa tuffare krav på serviceleverantörerna.
V
arje år passerar miljontals människor i Sverige skjutdörrar i entréer till offentliga byggnader som ska fungera som nödutgångar vid brand eller annat olyckstillbud. Som en rikstäckande leverantör av entrélösningar ser vi dock att en stor mängd entréer riskerar att inte fungera vid en brand. Detta beror på att entréns originaldelar ersatts med delar som aldrig har testats för att till exempel klara höga temperaturer. Frågan om ansvar
Enligt Boverkets regler (BFS 2011:12) är det fastighetsägaren som ska se till att den motordrivna dörren drivs och sköts med tanke på säkerhet och hälsa. Detta innebär att man måste erbjuda en godkänd utrymningsväg. Skulle en brand utbryta och det visar sig att det slarvats med drift och skötsel av dörrautomatiken, kan det få betydelse för försäkringsbolagets skadehantering. Dessutom står fastighetsägaren i ett klart underläge vid ett rättsligt efterspel.
Dörrautomatiken är utformad för att med jämna mellanrum göra egenkontroller genom att öppna och stänga dörrarna. Klarar batterierna inte självtestet så öppnas dörrarna automatiskt. Vi ser tyvärr ofta att den automatiska egenkontrollen i entréer är avstängd. Ibland har den som är ansvarig för service helt förbisett att byta ut batterierna. Serviceavtalet
Anders Carlson, VD Besam Sverige.
Det går inte som offentlig fastighetsägare bara att skylla på serviceleverantören, även om denne också har ett ansvar. Välj rätt batterier
Ett exempel på förbiseende, okunskap eller riskabelt kostnadstänkande är bytet av batterier. Vid en brand eller annat tillfälle då det ordinarie elsystemet slås ut ska dörrautomatikens batterier stå för nödöppningen. Dessa godkända batterier utsätts för rigorösa nödtester tillsammans med övriga delar. Det händer dock allt för ofta vid servicetillfällen att dessa testade och kända originalbatterier byts ut mot otestade batterier.
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
Fastighetsägare vet med andra ord inte om nödutgångarna fungerar vid en nödsituation som en brand. I värsta fall riskerar nödutgången att stanna i stängt läge och därmed stänga in människor i stället för att släppa ut dem. Ofta kontrolleras automatiken av ett serviceföretag. Serviceavtalet bör tydliggöra att nödutgången ska fungera och servas enligt de nationella reglerna för nödutrymning och Boverkets författningssamling. Vidare ska de produkter som installeras i den automatiska entrén kontrolleras om de är godkända för nödutrymning, brand och andra tillbud. På så sätt har du som offentlig fastighetsägare sett till om att dina nödutgångar med största sannolikhet kommer att fungera vid en nödsituation. Anders Carlson, VD Besam Sverige
59
HÅLLBART
Gamla riksarkivet får nya hyresgäster Statens fastighetsverk har hittat en lämplig hyresgäst för Gamla riksarkivet på Riddarholmen i Stockholm. Intresset för att hyra den unika byggnaden har varit stort, men kraven är höga på rätt hyresgäst.
S
verige har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer som utgör en del av vår gemensamma historia. Statens fastighetsverk, som förvaltar Sveriges nationalbyggnader, har under åren 2009-2011 genomfört en varsam renovering för att göra Gamla riksarkivet brandsäkert, tillgängligt och för att förse byggnaden med moderna tekniska system. Hela huset är nu upprustat och upputsat. Rumsindelningen är intakt och de dekorativa detaljerna bevarade. Nyligen tecknades ett femårigt hyresavtal med produktionsbolaget Eyeworks. Eyeworks kommer att ha sitt huvudkontor i Gamla riksarkivet med arbetsplatser för 100-150 personer samt rum för redigering av film- och tv-produktioner. – Vi ser mycket fram emot att flytta in i Gamla riksarkivet. Huset har en fantastisk atmosfär och lämpar sig perfekt för den kreativa verksamhet Eyeworks bedriver, säger Alexander Jamal, affärschef Eyeworks. Stort intresse
Intresset för att hyra den unika och nyligen renoverade institutionsbyggnaden från 1800-talet har varit stort. Bevarandekraven för Gamla riksarkivet är mycket höga vilket omöjliggör större hyresgästanpassningar. – En förutsättning för att bli hyresgäst i den här speciella byggnaden är utöver lämplig verksamhet att man har förmåga att uppskatta huset med alla dess egenheter. Kulturvärdet är Gamla riksarkivets största tillgång, något Eyeworks ser. Vi hälsar dem varmt välkomna som hyresgäster, säger Johan Zetterberg, fastighetschef vid Statens fastighetsverk.
60
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
HÅLLBART
”
Bevarandekraven för Gamla riksarkivet är mycket höga vilket omöjliggör större hyresgästanpassningar
Statens fastighetsverk kommer ändå att göra några mindre hyresgästanpassningar innan Eyeworks flyttar in i maj 2013. Öppet för allmänheten
Eyeworks kommer att hyra 1 500 kvm i byggnaden och SFV:s ambition är att övriga delar, bland annat restaurang och filmsal, ska vara öppna för allmänheten. I Gamla riksarkivet finns sedan renoveringen 2009-2011 en restaurang med ett förstklassigt och modernt restaurangkök. Det finns även en filmsal med plats för 70 besökare vilket möjliggör för konferenser och event. – Arbetet med att hitta en bra restauratör till Gamla riksarkivet har inletts. Vår ambition är att både turister och stockholmare ska ha tillgång till detta unika och vackra hus, säger Johan Zetterberg. Källa: SFV
– En förutsättning för att bli hyresgäst i den här speciella byggnaden är utöver lämplig verksamhet att man har förmåga att uppskatta huset med alla dess egenheter, säger Johan Zetterberg, fastighetschef vid Statens fastighetsverk.
SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst
erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet. RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst. ĩ ǶǸǼĵǼǹ ǹǽ ǻǹ Ŝ ªĩ ǶǸǼĵǼǻ ǺǸ ǽǻ Ŝ ¥© ¢¡¥ļ ħ¥ Ŝ ©©©ħ¥© ¢¡¥ħ ¡
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
61
FORDON
Foto: Mattias Goldmann
Elbilslandet Norge Norge, och framförallt Oslo, är världsledande i omställningen till avgasfri bilism. Gröna Bilister har analyserat de norska framgångarna och presenterar de fem avgörande punkterna här!
S
veriges utsläpp från transporter ökar, miljöbilsökningen har stannat av och fossil diesel dominerar försäljningen. Endast två promille av nybilsförsäljningen är elbilar. I Norge finns drygt 8000 elbilar, med nytt försäljningsrekord i september – över fem procent av bilförsäljningen! Norges framgångar kan upprepas i Sverige, om vi studerar följande fem framgångsfaktorer: För det första: Ekonomiskt godtagbara villkor. Den norska befrielsen från moms och registreringsavgift gör elbilens vspris jämförbart med bensinbilens. Efter den svenska supermiljöbilspremien på 40 000 kronor har elbilen fortsatt en merkostnad på 100 000 kronor eller mer och därför är det samma begränsade skara köpare med som utan premien. För det andra: Ökad bekvämlighet. I Norge har elbilarna tillgång till kollektivtrafikkörfält vilket innebär att den som kör avgasfritt kommer fram fortare, och hela 40-55 procent av dagens elbilskunder uppger det som huvudskäl att välja elbil. Undantaget från ”bompeng” har också stor betydelse och den norska elbilsförsäljningen skulle minska 10-20 procent om den togs bort, samtidigt som 20 procent av elbilisterna utnyttjar förmånen gratis parkering med laddning. I Sverige beläggs elbilar med samma trängselskatt som alla andra i Stockholm, och samma sak föreslås för Göteborg. Elbilarna har inte tillgång till särskilda körfält, och allt färre kommuner använder p-förmåner för att gynna grönare bilism.
62
För det tredje: Laddsatsning. Utan laddmöjligheter i gatumiljö är räckviddsångesten ett alltför stort hinder. Norge har över 3000 publika laddmöjligheter och drygt hundra snabbladdare. I Sverige, med dubbelt så stor bilpark, finns en tredjedel så många publika laddställen och bara tiotal snabbladdare, och ingen ordentlig statlig satsning för att ändra detta. För det fjärde: Del av en helhet. Norges fordonsbeskattning med rejäl bonus för bilar med mycket låga utsläpp, och hög straffskatt för de med mycket hög klimatpåverkan har haft större klimatmässig betydelse än elbilsboomen, samtidigt som det nästan inte kostat statskassan något. I Sverige drivs ”Robin Hood för bilar” av centern och de rödgröna partierna, men ett skarpt lagförslag är långt borta – och därmed urholkas statskassan fortsatt för varje miljöbil som säljs. Slutligen: Långsiktighet. Norge har redan gynnat elbilarna i åtskilliga år och stimulansen gäller minst till och med år 2017. I Sverige utlovades supermiljöbilspremien 2010, men infördes först under våren och gäller bara till och med år 2014. Det nedsatta förmånsvärdet för elbilar gäller bara nästa år ut. Därmed vågar bara en begränsad skara entusiaster satsa på avgasfri bilism. Om Sverige vill ha en påskyndad omställning till avgasfri bilism räcker det att ta efter dessa fem punkter – och det blir inte dyrare än dagens begränsade satsning! Mattias Goldmann
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
FORDON
Energimärkning för däck
Från den 1 november måste alla däckförsäljare använda sig av EU:s märkning av däck. Bränsleeffektivitet, våtgrepp och buller redovisas, alla i skalan A-G.
Bensin och diesel ner, E85 upp
I september sjönk försäljningen av bensin 8 procent, diesel 6 procent och E85 7 procent, mot samma månad 2011. För hela 2012 är E85 enda drivmedel som ökar, 4 procent. Vi kör mindre, bilarna blir snålare och allt fler väljer förnybara drivmedel.
Kommuner redo för ny miljöbilsdefinition
66 procent av kommunerna kommer redan från årsskiftet endast köpa och leasa bilar som uppfyller nya miljöbilsdefinitionen, och många därutöver inför kraven successivt. Många lägger till krav på förnybara drivmedel och säkerhetskrav.
Gröna Bilister: Tänk om, EU!
EU-kommissionen föreslår att max hälften av kravet på 10 procent förnybar energi i transportsektorn får komma från jordbruksgrödor och att ingen stimulans får ges till konventionella biobränslen efter år 2020. Vissa typer av drivmedel får dubbel eller fyrdubbel kredit. Gröna Bilister bedömer att förslaget stoppar biobränsleexpansionen och helt utestänger tredje världens kommande producenter.
T dessa a efter f – och dem punkter dyrare et blir inte än begrän dagens s satsni ade ng!
Oktober: 45,3 procent miljöbilar
I oktober nyregistrerades 10 873 miljöbilar vilket gör att antalet miljöbilar utgör 45,3 procent av Sveriges bilpark. Att jämföra med 46,8 procent i september. 64,9 procent av miljöbilarna var dieseldrivna, 21,6 procent bensin, 3,6 procent E85, 5,3 procent gas, 3,5 procent, hybrid och 1,1 procent el/ laddhybrid. 116 supermiljöbilar nyregistrerades, totalt 704 hittills i år, varav 386 Toyota Prius Plug-in. Därtill har 233 eldrivna lätta lastbilar registrerats, främst Renault Kangoo.
Bensin av luft
Brittiska Air Fuel Synthesis producerar syntetisk bensin av luftens vattenånga och CO2, hittills dock bara 5 liter. Från år 2014 avser de producera 1 ton/dag, med elektrolys från förnybar el. Bensinen kan användas direkt i befintliga bilar, med mycket låg klimatpåverkan.
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
63
BOKTIPS
Hårda paket under granen? Här presenterar vi ett urval av böcker som utkommit under året.
Ny som chef inom vård och omsorg
Många chefer inom vård och omsorg närmar sig pension. Bakom dem står en ny generation redo att få testa sina ledarkunskaper. För att kunna möta förväntningarna, behöver dessa nya chefer behöver stöd och råd också utöver de som finns i traditionell managementlitteratur. Det är här nya boken Ny som chef inom vård och omsorg kommer in. Det här är en praktisk guide för dig som är nybliven chef eller som siktar på att bli chef. Författaren Stefan Arbratt arbetar som enhetschef inom hemtjänsten i Göteborg Stad och har tidigare arbetat bland annat som chef på äldreboende. Strategisk offentlig upphandling
Kraven på att arbeta strategiskt med offentlig upphandling kan bli alltför tunga, om verksamheten inte är organiserad för det, särskilt för mindre upphandlande myndigheter med få resurser. Den här boken visar hur du kan arbeta strategiskt för att lyckas. Boken tar bland annat upp frågor om hur verksamheten bör vara organiserad, hur förändringen bör förankras och kommuniceras samt hur du skapar rätt strategiska och operativa förutsättningar i varje enskild upphandling. Varje kapitel avslutas med ett praktiskt exempel från Växjö kommun, där upphandlingsenheten gått från att vara en
Ny som chef inom vård och omsorg Författare: Stefan Arbratt Förlag: SKL Kommentus Media Pris: 190 kronor, exkl moms
64
Lagen om offentlig upphandling – en kommentar Författare: Helena Rosén Andersson, mfl Förlag: Norstedt Pris: 929 kronor, exkl moms (prel pris)
förvaltande enhet till att bli en strategisk inköpsorganisation, direkt underställd kommunledningen.
Andrea Sundstrand i denna avhandling från Stockholms universitet. Kommentarer till Lagen om offentlig upphandling
Maten och framtiden. Vart är vi på väg?
Mest pratas det nu om närodlad mat och gårdsbutiker, som står för knappa fyra procent av matproduktionen i Sverige. Men vad händer med resterande 96 procent? Vi importerar mer och mer mat samtidigt som de svenska bönderna håller på att försvinna. Boken tar också upp det pågående arbetet med att förnya regelverket kring offentlig upphandling, samt diskussionen om EUs jordbrukspolitik, och författarna ställer den retoriska frågan: Kommer det över huvud taget att finnas någon svensk mat att upphandla i framtiden? Offentlig upphandling – primärrättens reglering av offentliga kontrakt
Större offentliga upphandlingar regleras av bestämmelser i EU-direktiven, men vissa offentliga kontrakt har undantagits. Emellertid visar praxis att en del av dessa kontrakt ändå omfattas av EU:s primärrätt. Svenska myndigheter har vid flera tillfällen slutit avtal utan att ta hänsyn till denna praxis vilket kan göra dem skadeståndsskyldiga gentemot näringsidkare som har gått miste om kontrakt på felaktiga grunder. Det hävdar
Lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster – en kommentar Författare: Jan-Erik Falk Förlag: Jure Pris: 890 kronor, exkl moms
Det händer mycket på området offentlig upphandling, och advokat Helena Rosén Andersson menar att praxis från domstol har dragit iväg från lagstiftningen. För den juridiskt intresserade kan därför någon av de lagkommentarer som finns i boklådor vara viktiga. Kommentarerna åskådliggörs med ett stort antal rättsfall som kommit under EU-domstolens och svenska högre domstolars bedömning. I december utkommer Helena Rosén Andersson egen kommentar på cirka 650 sidor, på Norstedts förlag. Sedan tidigare finns även utgåvor från Jure förlag – JanErik Falk är författare till två kommentarer, dels för Lagen om offentlig upphandling (en uppdaterad andra utgåva) och dels Försörjningslagen. Även dessa två böcker är av tegelstensformat, på cirka 650 sidor.
Strategisk offentlig upphandling
Maten och framtiden. Vart är vi på väg?
Lagen om offentlig upphandling – en kommentar
Författare: David Braic, Magnus Josephson, Christoffer Stavenow, Eva Wenström Förlag: Jure
Författare: Gunnar Lyckhage, Susanne Gäre Förlag: Online Förlag
Författare: Jan-Erik Falk Förlag: Jure
Pris: 180 kronor, inkl moms
Pris: 890 kronor, exkl moms
Offentlig upphandling – primärrättens reglering av offentliga kontrakt Författare: Andrea Sundstrand Förlag: Jure Pris: 590 kronor, exkl moms
Pris: 310 kronor, inkl moms
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
KONFERENSGUIDEN NYHETER
Varje 책rstid har sin charm
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 6 2012
65
KONFERENSGUIDEN LEDARSKAP
Varje årstid har sin charm 30-årsjubilerande Thoresta Herrgård, i nordvästra Stockholm, har finslipat sitt konferenserbjudande med betoning på måltidsupplevelser och värdskap. Förstklassigt avslappnat – är devisen.
V
intern är vacker på Thoresta Herrgård, med snön och mörkret, när man tänder levande ljus och marschaller. Nere vid båthuset vid Mälaren finns det bubbelpool, vedeldad bastu och en öppen vak för vinterbadsentusiasterna. När våren kommer och det börjar spira och grönska bygger landskapet en känsla av förväntan. Pernilla Rehnberg, vd på Thoresta Herrgård berättar. – Vi har ett väldigt vackert gammalt jordbrukslandskap här. Alla årstider har sin fägring. Sommaren med sin grönska och frodighet, och hösten med sin färgprakt, säger hon. Och årstiderna präglar inte bara omgivningarna – även råvarorna i köket förändras med säsongen. Kockarna experimenterar fram säsongsspecifika rätter som stimulerar smaklökarna. – Thoresta har alltid haft hög svansföring när det gäller måltiden. Vi har tilldelats höga poäng i White Guides restaurangbedömningar och nått framgångar i tävlingen Årets Kock. Det är inte så många konferensanläggningar som har den höga målsättningen. Thorestas Bosse Johansson tog sig till semifinal i Årets Kock 2013, och ett besök på konferensanläggningens Facebooksida uppvisar exempel på vad gästerna bjuds på under de omtalade femrättersmiddagarna och den generösa frukostbuffén.
Mat och service, service och mat
Men det är inte bara måltiden som gör konferensupplevelsen på Thoresta, anser Pernilla Rehnberg. – Även värdskapet är viktigt och vi har vunnit Congrex pris för branschens bästa service. Faktum är att Pernilla Rehnberg har mottagit Stora Konferenspriset vid två tidigare tillfällen, då genom andra anläggningar. Så någonting gör hon uppenbarligen rätt. Förstklassigt avslappnat – är devisen.
– Gästerna ska uppleva vistelsen som exklusiv men det får inte kännas stelt. Det är personalen som gör trivseln. Vi står till exempel på trappan och hälsar gästerna välkomna, ungefär som man gör när man bjuder in till sitt eget hem. En viktig aspekt är att se alla gäster som individer. – Gästerna har i regel olika förväntningar på vistelsen och vi bemöter dem inte som en grupp utan som individer. Vi har inga namnbrickor, utan försöker förmedla våra namn i personliga möten. Ett levande jordbruk
Thoresta Herrgård byggdes under mitten på 1700-talet. Omgivningarna präglas fortfarande av en gammaldags gårdsmiljö tack vare att det bedrivs ett levande jordbruk kring ägorna. – Fastighetsägaren familjen Wingård bedriver jordbruk där vi befinner oss. Där finns även vildsvinshägn, hjorthägn och hästar. Familjen Wingård har även ett eget slakteri varifrån Thoresta köper bland annat vildsvinskorv, som serveras på herrgårdens frukostbuffé. Ett flisvärmeverk levererar nära nog all den uppvärmning som konferensanläggningen kräver. Verket hämtar sin råvara från energiskogen som växer nedanför Thoresta Herrgård. 66
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
LEDARSKAP
december uppmärksammas det med särskilda provsmakningsaktiviteter. Utöver herrgården finns ett antal kringbyggnader där det ryms både konferenslokaler och logi. Kapaciteten är 72 bäddar, fördelat på 40 rum och den största konferenslokalen rymmer 100 personer. Det är dock ytterst sällan de får bokningar över dagen – gästerna kommer för att övernatta. – På det sättet får man uppleva helheten. I den här lantliga miljön finns det möjlighet att koppla av. Gästerna anländer i regel med mobiltelefonerna i högsta hugg och i ett högt tempo, men ganska snart kan man märka hur de landar och kan umgås med kollegorna under trivsamma former, säger Pernilla Rehnberg. Malin Ulfvarson
S, EREN KONF EEKEND W SPA & AGEN L I ROS
Fakta Thoresta Herrgård Konferenskapacitet: 7 konferenslokaler, upp till 100 personer i parkettsittning Antal grupprum: 5 stycken Hotellbäddar: 72 fördelande på 40 rum Antal restaurangplatser: 80 Läge: Bro vid E18, 35 min från Stockholm, 40 min från Arland
– Vi lever nära naturen och vi lägger stor vikt vid ekologiska val. Det är förstås något som alla framhäver, men vi om någon lever upp till det eftersom vi har det inpå knuten.
Spa
KONFERENS MED – INSPIRATION SOM MOTIVERAR
WWW.HOTELLHAVSBADEN.SE TEL 0175-309 30
Personligt boutiqehotell i centrala Göteborg. Kungsportsavenyn 6 031-767 34 00 r mornington.se Ramavtal med Statliga verk och mydigheter.
Besöks av golfentusiaster
Thoresta herrgård är i första hand en konferensanläggning, men välkomnar även privatgäster. – Det är framförallt golfentusiasterna som kommer hit. Vi har en av Europas absolut finaste golfbanor, Bro hof slott, ett par minuter härifrån. Det lockar hit många internationella gäster. Hela skalan av konferensbokningar förekommer. – Det är allt från dagiset Smörblomman till ledningsgrupper inom näringslivet. De kommer hit under lite olika förutsättningar och vi månar om att alla ska känna sig lika välkomna hos oss. De erbjuder den bokningshjälp som kunderna kan tänkas ha. – Vi har kompetens att hjälpa våra kunder med behovsanalys och tydliggöra syftet med konferensen. Vill man ha en föreläsare kan vi boka in det, och vill man ha aktiviteter finns det ett stort utbud.
DITT VÄLBEFINNANDE VÅR PASSION En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som inspirerar. Endast 65 km fån Stockholm. Välkommen till Friiberghs Herrgård. Där sagor och drömmar vävs samman med personlig omsorg och naturlig omtanke.
Upplev helheten
Herrgården var tidigare bostad för familjen Wingård. Konferensanläggningen öppnade 1982 och firar alltså 30-årsjubileum. Under www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
Tel 08-611 41 41 info@friibergh.se www.friibergh.se
67
LANDET
RUNT
Uddevalla: Informationsmöte om flyktingar
Mariestad: Hastigheten på E20
Mariestads kommun anser att Trafikverkets förslag att sänka hastigheten på E20 är ett steg i fel riktning för att långsiktigt nå en förbättrad trafiksäkerhet på E20. Trafikverket pekar själv på alternativa lösningar så som åtgärder i sidoområdena och breddning av vägen för att möjliggöra mötesseparering. Det sistnämnda anser Mariestads kommun ska vara minst en 2+1-lösning för att sedan utvecklas till fyrfältsväg. Dessa synpunkter har kommunpolitikerna i Mariestads kommun lämnat angående Trafikverkets rapport ”Förslag till nya föreskrifter för väg E20, Västra Götalands län” där Trafikverket föreslår en sänkning av hastigheten från 90 km/ tim till 80 km/tim.
Botkyrka: Ungdomsråd för unga med funktionsnedsättning
Ungdomsrådet för unga med funktionsnedsättning kommer att vara det första av sitt slag i Sverige när det startar i februari. Ungdomar från Botkyrkas särskolor har under hösten besökts av politiker. Dialogen mellan särskoleelever och politiker i kommunen är viktig, och ett första steg i etableringen av ett ungdomsråd. En grupp som ofta hamnar utanför samhället är personer med kognitiva svårigheter. Bland annat har ungdomsfullmäktige i Botkyrka haft svårt att rekrytera ungdomar från särskolorna. – Om demokrati ska vara på riktigt så krävs det att alla samhällsgrupper inkluderas. Där behovet är som störst behövs stödet som mest. Vi vill skapa ett ungdomsråd som genom uppsökande verksamhet rekryterar ungdomar vars röst annars inte blir hörd, säger Jens Sjöström (s), vice ordförande i kommunstyrelsen och demokratiberedningens ordförande.
68
I november höll Uddevalla kommun i samverkan med Migrationsverket, föreningen Bokenäsets framtid och svenska kyrkan Bokenäsets församling, en informationskväll om flyktingar. Initiativet till detta möte togs av kommunalråd Essam El Naggar (FP). Ett 60-tal personer var med på informationskvällen. Flera av Bokenäsborna hade frågor till både Migrationsverket och till kommunen. Många frågor rörde praktiska frågor runt asylboendet på Bokenäs. – Det märktes att många av deltagarna på mötet tyckte att mötet med dessa nya människor gav fantastiskt mycket och det kommer också fortsätta att ge förutsättningar för olika möten. Det sprider sig dessutom till fler, och fler vill vara med och engagera sig. Migrationsverkets personal uttryckte starkt sin beundran. Uddevalla är en föregångskommun i engagemang, och alla planerade aktiviteter tillsammans, inklusive detta möte, är ett arbete i medmänsklighetens tecken, skriver Annette Nyman, integrationsstrateg på Uddevalla kommun, på kommunens webbplats.
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
Trelleborg: Samverkan med frivilliga organisationer
Trelleborgs kommun har i samverkan med frivilliga organisationer startat en frivilligverksamhet för Trelleborgs seniorer. Samarbetet innebär att ge Trelleborgs seniorer möjlighet att delta i social sysselsättning. Sociala sysselsättningar kan vara att få hjälp med till exempel högläsning, promenader eller bara samtala över en kopp kaffe. Tjänsten är kostnadsfri och alla frivilligarbetare har lämnat tystnadslöfte.
Halmstad: Privatpersoner hedras för rådigt ingripande
Vid en trafikolycka den 7 juni vid järnvägsviadukten strax norr om Genevad ingrep Per-Anders Söder och Lars-Göran Martinsson, båda hemmahörande i Laholm, på ett föredömligt sätt för att rädda livet på olycksoffret. Utan deras insats hade kanske inte den drabbades liv gått att rädda, säger räddningsledaren Pär-Åke Eriksson. Händelsen inträffade i Halmstads kommun och räddningsnämnden tog initiativ till att de båda hjältarna uppmärksammades med en utmärkelse vid kommunfullmäktiges sammanträde på rådhuset. De båda tilldelas Svenska brandskyddsföreningens plakett med diplom för rådigt ingripande.
Ludvika: Satsar på ekologiskt
Förra året var 26,3 procent av varorna till skolmaten i Ludvika kommun ekologiska. Från och med den första augusti hanterar respektive skola och förskola sin egen mat. Ännu har ingen mätning genomförts för att se om andelen ekologisk mat har ändrats när skolan gått över från mat levererad från storkök till mat i egen regi. Men troligtvis har det inte skett någon större förändring under den här korta tiden. – Vi kommer att fortsätta vårt arbete med att utöka andelen ekologiska livsmedel, och vi kommer bara att servera fisk som är miljömärkt som då kommer från hållbart fiske säger kostchef Monika Ahrås. Regeringen har satt ett mål 2010 om minst 25 procent ekologisk mat i offentlig sektor, vilket alltså Ludvika kommun redan överskridit.
Kiruna: Möte med infrastrukturministern
En delegation från Kiruna med representanter från Kiruna kommun, LKAB, ICEHOTEL, Progressum, Spaceport Sweden och Kiruna Lapland träffade infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd i november. Mötet diskuterade behovet av lång- och kortsiktiga åtgärder för att trygga flyget till Kiruna. – Infrastrukturministern och hennes medarbetare var mycket väl införstådda med Kirunas extrema beroende av flygförbindelser. Det var glädjande att kunna konstatera hur mycket man arbetar med frågan och att dialogen fortsätter, även efter detta möte, säger Niklas Sirén, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen. Frågan om flygförbindelser till Kiruna placeras nu i den samrådsgrupp med 15 myndigheter som skapats för att hjälpa till med att utveckla de fem destinationer i Sverige, varav Kiruna är en, som pekats ut med störst potential att bli än mer internationellt konkurrenskraftiga.
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
69
VI JUBILERAR – 20 år i det offentligas tjänst
A
R
20
TL
IR
IG
VI F
20
A S T JÄ N S T
OFFE NT
AFFÄRER 20 ÅR GA LI
Å R I DE T OF F
EN
Morgondagens utmaningar I vårt sista jubileumsnummer väljer vi att rikta blicken mot framtidens offentliga upphandling i en spännande intervju med omvärldsanalytikern Bengt Wahlström.
B
engt Wahlström har varit runt i Sverige och föreläst om offentlig upphandling ur ett framtidsperspektiv. Som framtidsspanare gäller det att kombinera sina insikter om hur samhället utvecklas på ett större plan, med pågående trender inom sakområdet. Bengt Wahlström har vridit och vänt på vårt käraste ämne – offentlig upphandling – och gjort vissa reflektioner.
Levande lokalsamhälle
– Det finns ett par områden inom offentlig upphandling som står i fokus. Närproducerat är ett sådant, konstaterar han. Många upphandlare brottas med lösningar för att låta små, lokala leverantörer få delta i upphandlingar, inte minst inom livsmedelsområdet. – Vi ska vara medvetna om att det här är frågor som förändras över tid – med trender. För inte alltför länge sedan var det ”cookand-chill” som var trendigt för offentliga kök, alltså att måltider massproducerades och levererades färdiglagat till boenden och skolor för uppvärmning. Då pekade man på fördelarna med stordrift och kostnadseffektivitet. Idag har det här tillvägagångssättet hamnat i vanrykte. Diskurser förändras, det styrs av politiker och andra intressen. Effekterna slår mot andra, minst lika behjärtansvärda områden. – Idag är frågan om den globala rättvisan nedprioriterad, det verkar helt ointressant. Den lilla jordbrukaren i Kenya får stå tillbaka för våra nationella värden. De två är inte lätta att kombinera. Han säger inte att det ena är rätt eller fel, utan bara att det förändras hela tiden.
Svensk Kommuninformation, nummer 2 1994
Ur tidningen: Det ska fan vara kommunalkamrer om socialdemokraterna återfår regeringsmakten i Sverige. (S)-förslaget till nya spelregler för kommunerna gör det svårt att se vilka inkomster en kommun får framöver. Omfördelningen mellan kommuner förändras drastiskt, och storleken på statsbidragen beslutas år från år.
70
Bengt Wahlström är trendbevakare och omvärldsanalytiker. Ta vara på innovationskraften
Faktum är att kraven som ställs på upphandlarna blir allt högre. Upphandling ska användas som ett verktyg för att förbättra samhället på väldigt många plan. Ett sätt att möta förväntningarna kan vara att utnyttja innovationskraften hos leverantörerna. Bengt Wahlström ser att upphandling präglas av en strävan mot det rationella, att det finns en enda lösning som är det optimala. Man missar helt de flexibla, emotionella värdena. – Återigen, jag säger inte att det är fel men man behöver vara medveten om att det är så. Upphandlingen är i mångt juristernas och möjligtvis ekonomernas mark. – Jag har respekt för dessa yrkeskategorier, utan dem hade det varit kaotiskt, framförallt när motstridiga intressen står mot varandra. Men de tvingas skapa en grovt tillyxad bild. Bortom dessa roller finns samhällsvetare och humanister till exempel.
Svensk Kommuninformation, nummer 4 1995
Ur tidningen: Åren av lågkonjunktur innebar inte att den tekniska utvecklingen avstannade. Tvärtom gjordes stora landvinningar... Lönsamhet imorgon kommer att återfinnas i verksamheter där man väljer att väga produktionen mot resurser, oavsett vad dessa resurser har för karaktär. Det kan röra sig om miljö, livskvalitet, bildning, produktionskvalitet eller teknik.
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
– De är inte ens med i samtalet, och det kanske de borde vara. Inte minst när vi talar om upphandling av mjuka sektorer som vård och omsorg. Där behöver den humanistiska kunskapen finnas med. – Men försök att formulera det i ett förfrågningsunderlag, tillägger han. Det är oerhört svårt att lämna utrymme för det irrationella, det flexibla, i upphandlingar. Teknikupphandling
Upphandling som system fungerar utmärkt bra när det är gamla och utprövade varor och tjänster som ska upphandlas. Men så fort det ingår någon typ av utveckling, eller marknader under utveckling, är det ofta mer framgångsrikt att fokusera på resultatet än på produkten. Inom vissa områden har tankarna om innovationsupphandling fått fäste – framförallt inom teknikupphandling. – Det finns många bra och väl fungerande exempel på upphandlingar som lyckats med det, men det finns tyvärr även exempel där viljan är god men horisonten har satts för kort. Han nämner upphandlingar inom försvarsområdet som resulterat i att reservdelar saknas, eller upphandlingen av IT till skolorna som inkluderade dyra e-postadresser som ingen ville ha. – Hade man kunnat förutse det, och istället lyckats upphandla ett resultat från leverantören så hade de haft hyfsat fria händer att leverera utifrån behovet istället. Att sia om behoven i framtiden är inte helt enkelt. – Upphandlaren ska vara den som kan avgöra och stötta verksamheten i den här frågan, det är tuffa krav. Långsamt höjs statusen
Och kompetensfrågan är också en av de centrala bitarna, framhåller han. – Upphandlande myndigheter står inför allt ökande kunskapskrav. Upphandlare ska inte bara ha kompetens inom sitt kunskapsområde utan även ha en djup kunskap om verksamhetens behov, idag och inte minst imorgon! För att inte tala om kunskap om anbudsgivarnas situation – det är mötet mellan kunden och leverantören som är det intressanta, anser Bengt Wahlström. Upphandlarens betydelse och status ökar i takt med att vi får allt större fokus på frågan.
– Det kan tyckas att utvecklingen går långsamt, men den är oundviklig, anser han. Allt går inte att mäta
Vi har traditionellt utvärderat upphandlingar på pris och det, menar han, är inte speciellt smart. Om man bara kräver en sorts lösning, då vänder man ryggen åt all form av utveckling. Egentligen vill vi inte köpa varan – vi vill köpa resultatet. Han är ödmjuk för att det inte alltid går att rymma allt i dagens upphandlingssystem. – Man måste självklart ha respekt för de förutsättningar som finns i lagen om offentlig upphandling och andra krav som finns kring upphandlingen. Jag menar bara att det ofta är olyckligt att snäva in upphandlingen på det som är synligt och mätbart. Så långt det är möjligt bör vi formulera behoven så att vi öppnar för smarta lösningar, för flexibilitet. Det är inte utan risk. – Det är sant, om anbudsgivaren får allt för fria händer har man avsagt sig en del av kontrollen. Det finns tyvärr misslyckade försök. Ut med det gamla
Han tycker att det är vemodigt att upphandlingen inte erbjuder större mått av flexibilitet. – Det är inte svårt att få in de innovativa tankarna. Det svåra är däremot att få ut de gamla tankarna, säger han och påpekar att det gäller för alla människor, inom alla yrken. – De egna kunskaperna och erfarenheterna står i vägen för nya innovativa nödvändigheter. Det är så för alla, ju längre du har arbetat med något, ju mer kunskap och erfarenhet du har på området, desto mer begränsad blir du i din tanke. Det är bekvämt och tryggt att luta sig mot erfarenhet, och det ska man göra också men inte bara. – Försök att blanda kompetensen – åldrar och bakgrund – då blir möjligheterna större i organisationen. Det är också intressant att titta på teknikstöd när man diskuterar framtiden för upphandling. – I en värld där Tradera och E-bay regerar är det oundvikligt att tekniken även spiller över på upphandlingsområdet. Det finns egentligen inga tekniska hinder idag, det handlar om människorna. Man får ha lite respekt för att människorna utgör en tröghet, säger Bengt Wahlström. Malin Ulfvarson
Svensk Kommuninformation, nummer 3 1999
Ur tidningen: – Primärvården baserad på familjeläkarsystem ska vara basen i sjukvården, på ett helt annat sätt än idag. Alla medborgare i Sverige ska veta namnet på och känna sin familjeläkare, svarar dåvarande Socialminister Lars Engqvist på frågan om hur sjukvården ser ut om tio år.
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2012
Svensk Kommuninformation, nummer 1 2000
Ur tidningen: Enligt en rapport som Statstjänstemannaförbundet nyligen genomfört köpte svenska myndigheter under perioden 1996 till 1998 konsulttjänster för 44,5 miljoner kronor. Det låter kanske inte så farligt, men omvandlat till arbetstillfällen motsvarar det faktiskt 45 000 heltidstjänster per år (enligt Statstjänstemannaförbundets beräkningar).
71
VI JUBILERAR – 20 år i det offentligas tjänst
A
R
20
TL
IR
IG
VI F
20
A S T JÄ N S T
OFFE NT
AFFÄRER 20 ÅR GA LI
Å R I DE T OF F
EN
En julönskan från redaktören I samtal med en jurist häromdagen dristade jag mig till att säga att jag kan mycket om offentlig upphandling, och det var ju ingen lögn. Jag har skrivit om offentlig upphandling i drygt tio års tid. Men jag är förstås varken praktiker eller rättskunnig – utan mer av en betraktare. Och ur den positionen har det varit min roll att förmedla, åskådliggöra, förfära och inspirera. Vid sidan av kan jag medge att jag även tillåter mig imponeras, frustreras och häpna över offentlig upphandling. Jag är en stor anhängare av tidens tendens att låta samhällsnyttan prägla upphandlingarna, men är mycket ödmjuk inför er som får uppdraget på sina skrivbord.
Jubileet slutar här
Ta kontakt
Jag vill passa på att önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år. Jag hoppas sedan att vi träffas på Upphandlingsdagarna 2013 i januari. Vem vet, kanske jag får tillfälle att dela ut Offentliga Affärers pris Handslaget – för bästa offentliga upphandling, till just dig?
Vi ses 2013
72
KONFERENS MILJÖ LEDARSKAP VÅRD UTBILDNING UPPHANDLING
JURIDIK EKONOMI
Vad säger leverantörerna om nollbuden? Hur ställer vi korrekta kvalitetskrav?
Hjälp, våra
Pris 79 kr
Ur tidningen: Norrmalms stadsdelnämnd har med sin webbplats gett invånarna utökade möjligheter att bli aktiva i den närdemokratiska processen. Genom verkget INSYN kan medborgarna debattera stadsdelsnämndens ärenden innan beslut tas och ges dessutom möjlighet att 2-4 gånger per år delta i olika rådslag. Webbplatsen erbjuder en ”agent” som underlättar för den enskilde att följa specifika frågeställningar.
Offentliga Affärer, nummer 4 2007
Juristerna svarar
säkerhetskostnader skenar! PROFILEN
Stat- och Kommuninformation, nummer 3 2003
Malin Ulfvarson är redaktör på Offentliga Affärer sedan 2010. Bilden är från prisutdelningen av Handslaget 2012, på Münchenbryggeriet i Stockholm.
Nr 6 2010 | Artonde årgången
Mitt arbete är fantastiskt roligt, och ju mer insatt i ämnet desto roligare blir det. Jag får många tillfällen att träffa och intervjua er som arbetar med offentlig upphandling, men så här i juletid vill jag rikta en önskan. Jag skulle vilja att kontakten med våra läsare ökade, så nu uppmanar jag er att höra av er. Skicka mig ett kort eller långt mejl om ni reagerar på något i tidningen eller vill tipsa om intressanta ämnen att ta upp. Eller kommentera direkt på vår webb. Vi behöver er feedback för att utvecklas. Min e-postadress är malin@hexanova.se.
Vi planerar regelbundet för utveckling av tidningen, och inför nästa år är det dags att släppa vår årslånga jubileumssatsning. Det har varit en spännande uppgift att gå tillbaka till gamla utgåvor för att se vad vi skrev om då – långt före min tid på Offentliga Affärer. Vi har lyft valda delar ur produktionen, för att minnas, visa på utvecklingen, försöka se samband eller bara för att roa. Vi har skrivit om millennieskräcken, om konjunktursvängningar, om resultatet av en förändrad budgetprocess, och mycket mer. Jag hoppas att även ni läsare har tyckt att återblickarna varit givande – och att vi får tillfälle att återuppta uppslaget om tio år.
Stefan Attefall Värna om upphandlarnas kompetens!
Ur tidningen: − Den offentliga upphandlingen löser inte alla problem. Ju mer specifika krav vi ställer desto dyrare blir produkterna vi köper, i slutänden handlar det om skattepengar. Är medborgarna beredda att till exempel betala för ekologisk mat, är det värt pengarna? Det är en politisk diskussion som måste föras i kommunerna, sa civil- och bostadsminister Stefan Attefall.
Hallå Anders Wijkman – Vad kan vi vänta oss av LOU-utredningen?
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se
AVTALSNYTT NR 3 2012
>> Produkter i ramavtalet Klient:
Ett av IT-branschens största ramavtal >> Kort- och betalningstjänster:
Många nyheter i ramavtalet
Bättre rutiner för socialt ansvar | Så främjas nytänkande | Får villkoren i ett kontrakt ändras?
innehåll
AVTALSNYTT 74-75
NYHETER
76-77
EN SPANING PÅ KONTORSBILDSKÄRMAR
78-85
PRODUKTER UR RAMAVTALET KLIENT
86-89
RAMAVTAL FÖR KORT- OCH RESEKONTOTJÄNSTER
90
PÅGÅENDE/KOMMANDE UPPHANDLINGAR
Nya ramavtal för ekonomisystem
Ny personbil i Elbilsupphandlingen
Ekonomistyrningsverket, ESV, har tecknat ramavtal för ekonomisystem med leverantörerna KMD och Unit4Agresso.
Nu går det att avropa ytterligare en elbil från Elbilsupphandlingens ramavtal: Renault Fluence Z.E. Dynamique fas II.
Statliga myndigheter och vissa andra statliga organisationer kan avropa ekonomisystem från ramavtalet. Leverantörerna har nu sex månader på sig att anpassa sina system efter ESV:s krav och det statliga regelverket. ESV testar sedan systemen och efter testerna blir det möjligt för myndigheterna att avropa systemen. Första avropen kommer att kunna ske tidigast i maj 2013. – Jag är glad att vi kan erbjuda Sveriges myndigheter ramavtal med två moderna ekonomisystem. De nya ramavtalen kommer att spela en central roll många år framöver för att effektivisera den statliga administrationen, säger Mats Wikström, ESV:s generaldirektör. Myndigheten kan välja att själv svara för driften av ekonomisystemet eller att avropa ekonomisystemet inklusive driftservice. Ramavtalen innefattar också konsulttjänster inom området och option på integrationer med närliggande system. Ramavtalen gäller i tre år, med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. Därefter kan myndigheterna använda systemen i ytterligare åtta år. Avrop från ramavtalen görs genom förnyad konkurrensutsättning. ESV har även en pågående ramavtalsupp-
Renault Fluence är en femsitsig elbil med en räckvidd på upp till 180 km på en laddning. Standardladdning tar 6-8 timmar vid laddning med 1-fas och 2-2,5 timmar vid 3-fas. Bilen kan även snabbladdas med Chameleon laddare (växelström). Då tar det en timme att ladda batteriet till 80 procent. Toppfart är 135 km/h. Renault Fluence har fyra stjärnor i Euro NCAP, 6 st airbags, ESP och ABS, låsningsfria bromsar. Priset är 265 000 kr inkl moms. Batterierna leasas för 950 kr/månad inkl moms. Om du leasar bilen i 36 månader kostar det 5 459 kr/mån plus moms med restvärde på 30 procent (inkl batterihyra och assistans). Produktionen börjar i juni 2013 och därefter sker leverans via överenskommen återförsäljare i Sverige.
Källa: Elbilsupphandling.se
handling av Personalsystem. Upphandlingen omfattar löne- och personaladministrativa system inklusive tillhörande tjänster för driftservice och underhåll. Den 3 december var sista dag för anbudsinlämning till ESV. Källa: Ekonomistyrningsverket
Ställ miljökrav i nya IT-ramavtal Miljöstyrningsrådet kommer att stödja avropare av Kammarkollegiets nya ramavtal för IT-kommunikation i frågor som rör miljökraven. Kammarkollegiet upphandlar på ett nytt sätt i flera av sina ramavtalsupphandlingar, ett förfarande som gör avtalet mer flexibelt men samtidigt lägger mer ansvar på avroparen att verkligen se till att miljökrav ställs vid avrop. Det nya sättet innebär att man i själva ramavtalet
74
endast ställer ett fåtal miljökrav. Istället hänvisar man till en kravkatalog; en lista med bland annat miljökrav, som kan komma att ställas på leverantören vid avrop. Kammarkollegiet har tillsammans med Miljöstyrningsrådet identifierat dels miljökrav i själva ramavtalet, dels miljörelaterat innehåll i själva kravkatalogen. Kammarkollegiet informerar om sina ramavtal på seminarier och avropadagar. Vägledningar till respektive ramavtal återfinns på www.avropa. se.
Källa: Miljöstyrningsrådet
Upphandling byter namn Ramavtalsupphandlingen Videokonferensutrustning byter namn till Digitala möten – utbudet av produkter och tjänster stämmer bättre med upphandlingens nya namn. Det är Statens Inköpscentral vid Kammarkollegiet som genomför upphandlingen. Inom detta område ska ett stort utbud av videokonferensprodukter upphandlas. Med videokonferensprodukter avses alla de komponenter som tillsammans utgör en fullvärdig videokonferensanläggning. Upphandlingen omfattas även av vissa konsulttjänster i form av produktnära tjänster. Upphandlingen annonserades i november och den 17 december var sista dag för ansökan. Beslut om selekterade ansökningar kommer under februari 2013.
Källa: Avropa.se
Avtalsnytt 3 2012 | www.offentligaaffarer.se
NYHETER
Avtalsgruppen betygsätter leverantörer SKL Kommentus presenterar sitt arbete med avtalsgrupper. SKL Kommentus Inköpscentral ansvarar för nationella upphandlingar inom områden med möjlighet till stora volymer eller hög grad av standardisering. För att uppnå ett bra resultat krävs lokal förankring. I november träffades avtalsgruppen inför den kommande ramavtalsupphandlingen Pensionsadministration 2012. Med på mötet fanns även representanter från de tre bolag som fortfarande har möjlighet att bli leverantör på avtalet. Syftet med mötet är att låta avtalsgruppen betygsätta leverantörerna. I avtalsgruppen finns representanter från hela landet, små som stora kommuner och landsting. Deras ordinarie roller på hemmaplan varierar från inköpare och upphandlingsansvariga till pensionsadministratörer med bra koll på vad som fungerar, eller inte fungerar, i det praktiska arbetet. Just vid det här tillfället är gruppen lite större än vanligt med tanke på dagens tema. – Det är otroligt värdefullt och viktigt för oss att få vägledning från de verksamheter som vi jobbar för och ta del av erfarenheter och kunskaper från
de faktiska beställarna och användarna av våra ramavtal, säger Maria Lilja, ansvarig upphandlingskonsult för Pensionsadministration 2012. Vad är bästa moroten?
Frågan om arbetsformen med avtalsgrupper har även diskuterats inom SKL Kommentus. Många är positiva men det finns även utrymme för förbättringar. Bland annat handlar det om ett tydligare startskott när man väl anmält sitt intresse till att delta. Det finns också önskemål om ett bättre incitament för att medverka. Kanske i form av ett intyg som kan läggas till sin meritförteckning. En annan morot tror man är att bli just den där experten på området, någon som sedan kan förmedla sin kunskap vidare internt. – Vi tar med oss alla inspel i vårt fortsatta arbeta med att utveckla formen för avtalsgrupp, eller om det kanske ska byta namn till referensgrupp, då arbetet ju framför allt görs i samband med förfrågningsunderlaget. Viktigast är att medverkan blir positiv för alla inblandade, så vi tillsammans kan göra bättre affärer, säger Conny Callin, marknadschef på SKL Kommentus Inköpscentral.
Källa: SKL Kommentus
Fördubbla preskriptionstiden säger KKV Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom påtalar att fler otillåtna direktupphandlingar skulle kunna tas till domstol med krav på böter/upphandlingsskadeavgift om preskriptionstiden fördubblades till två år. – En förlängning av tidsfristen skulle utöka Konkurrensverkets möjligheter att göra en effektiv prioritering och sannolikt ytterligare bidra till ökad respekt för regelverket. Det kan därför vara lämpligt att titta närmare på denna fråga i samband med de pågående insatserna för översyn av regelverken, sa Dan Sjöblom under konferensen Upphandlingsforum i slutet av november. www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 3 2012
FRÅGA UPPHANDLINGSSTÖDET
Får villkoren i ett upphandlat kontrakt ändras? Ändringar och tillägg till ett upphandlat kontrakt får inte vara av den omfattning att kontraktets ursprungliga innehåll och omfattning ändras väsentligt. I så fall ska en ny upphandling genomföras. EU-domstolen har fastställt ett antal principer för att avgöra om en ändring av ett upphandlat kontrakt under dess löptid är att anse som väsentlig. Så kan exempelvis vara fallet om ändringen innebär att det införs villkor som, om de hade förekommit i det ursprungliga upphandlingsförfarandet, skulle ha gjort det möjligt att godkänna andra anbudsgivare än dem som ursprungligen godkändes eller att anta ett annat anbud än det som ursprungligen antogs, om ändringen medför att kontraktets tillämpningsområde i väsentlig utsträckning utökas så att det omfattar varor eller tjänster som först inte avsågs, eller om ändringen medför att kontraktets ekonomiska jämvikt ändras till förmån för den anbudsgivare som tilldelats kontraktet på ett sätt som inte föreskrevs i det ursprungliga kontraktet. Upphandlingsstödet på Kammarkollegiet
Har du frågor... ...om offentlig upphandling? Ring Upphandlingsstödets helpdesk på 08 700 0900. Deras upphandlingsjurister finns tillgängliga mellan klockan 9-11 varje måndag, onsdag och fredag. Du kan även skicka din fråga via e-post till upphandlingsstodet@kammarkollegiet.se. Du finner även svaren på de 100 vanligaste upphandlingsfrågorna på Upphandlingsstod.se
75
AVTALSNYTT
En produktspaning på kontorsbildskärmar Ett produktområde inom ramavtalet Klienter är datorbildskärmar. Gamla hederliga fristående bildskärmar. Händer det verkligen något nytt på det här området? Svaret är – jorå.
M
arknaden för datorbildskärmar är mogen. Produkterna på marknaden liknar varandra, priserna har pressats under många års tid och utvecklingen kan tyckas ha stagnerat. Men det är inte hela sanningen. Det händer mycket på marknaden för själva panelen, vilket är den viktiga beståndsdelen för bildskärmar. Den enskilt vanligaste tekniken som används i dagens monitorer är LCD, vilken använder flytande kristaller för att reglera ljusstyrkan. Bakgrundsbelysningen, alltså själva ljuskällan, består av lysdioder – LEDteknik. LED ersatte lysrören som ljuskälla med energibesparing och miljövänligare återvinning som resultat. De senaste tre åren har LED-tekniken dessutom utvecklats till att erbjuda lika god livslängd som lysrören. – För tre år sedan hade LED-bildskärmarna en livslängd på cirka 15 000 timmar men idag är man uppe i 40 000-50 000 timmar och är därmed ikapp prestandan hos lysrören, berättar John Bünsow Lindén, produktchef på Samsung, som tillverkar både bildskärmar och paneler.
Miljön är viktig
Miljöhänsyn är ett område bildskärmstillverkarna har arbetat mycket med. Flera tillverkare marknadsför sina monitorer med att de är tillverkade med återvunnen plast. I realiteten är det en mycket liten andel av produkten som görs av sådant återvunnet material. Samsungs monitorer har 1 procent och vissa andra tillverkare har så lite som 0,1 76
John Bünsow Lindén, produktchef Samsung.
procent. Det låter som ett uteslutande marknadsföringsknep. – Ja, det kan tyckas. Men vi är bara i början av utvecklingen. Min förhoppning är att den andelen kommer att växa, säger John Bünsow Lindén. En annan miljöåtgärd är att helt utesluta PVC ur elsladdarna i monitorn. Vid brand orsakar de miljövådlig och otäck rök. – Detta har vi tagit bort helt från och med de bildskärmar vi levererar i december. Höjda Energy Star-krav
Nästa version av energimärkningen Energy Star, som är ett amerikanskt initiativ, lanseras i juni 2013. Energy Star 6.0 kommer att markant höja kraven på energiförbrukningen. – Hittills har kravnivån i Energy Star varit lite lam, nära nog 80 procent av alla produkter klarade kraven utan några ändringar. Men den nya märkningen är riktigt tuff, och
det är bra – det är då man kommer vidare i utvecklingen. – När vi lanserade vår storsäljare, 24-tumsskärmen 2443BW, var det den första bildskärmen på marknaden som fick TCO och Energy Star-märkning. Den drog 34 watt och gränsen låg på 36.6 watt. Sedan dess har lysdioderna gjort entré och idag har bildskärmar med samma storlek en förbrukning på 24 watt. Standarden tar hänsyn till hur stor bildskärmen är, men vissa av Samsungs highend skärmar, det vill säga ljusstarka skärmar framförallt för grafiskt bruk, kommer inte att klara de nya kraven. I dessa skärmar finns kontrollelektronik även i panelen, så kalllad TFT-teknik, som förbättrar både ljusstyrkan och precisionen. Det drar lite mer ström. – De drar uppemot 27 watt, och ändå klarar de inte de nya kraven. Där kommer vi tvingas till lite innovation. Smart funktionalitet
Datorbildskärmarna är ofta utrustade med funktioner som också drar lite ström. – Vissa är utrustade med sensorer som till exempel känner av om någon sitter framför datorn, eller som kan styra ljusstyrkan utifrån hur ljust det är i rummet. Andra kan ha en timer i sig som stänger av efter till exempel en åtta timmars arbetsdag. Det kan vara användbart till exempel på arbetsplatser där man kopplar in sin bärbara dator till monitorn och när man går hem för dagen drar man bara ut sladden och glömmer stänga av monitorn. Det är en viktig funktion eftersom en LCD-monitor drar lika mycket ström oavsett vad som visas på bildskärmen, alltså även med en svart ruta. Trender på sikt
I bildskärmar för mindre enheter, som mobiltelefoner och displayer på kameror exempelvis, ökar användningen av en ny teknik, Avtalsnytt 3 2012 | www.offentligaaffarer.se
NYHETER
kallad OLED. Den genererar ljus i varje egen punkt, vilket kräver oerhört många ljuskällor som sitter enormt tätt. – Den här tekniken kommer vi utan tvekan att se i större bildskärmar på sikt, men det kräver en del utveckling. Livslängden på skärmen är ännu för kort, något som inte är lika kritiskt i en mobiltelefon som kanske är aktiv ett par timmar om dagen jämfört med en kontorsmonitor som är aktiv 9-10 timmar om dagen. Dessutom är kostnaden fortfarande för hög. Det är minst tre år bort för skrivbordsbruk, säger John Bünsow Lindén.
mer att användas i skrivbordsbildskärmar framöver. Vi har det redan idag i våra highend produkter och i vissa andra kontorsskärmar. Han rekommenderar alltså att välja produkter med 1780 betraktningsvinkel.
Betraktningsvinkeln
Men det mest framträdande är förbättringar i bildkvalitet där en stor fråga är betraktningsvinkeln. På vissa bildskärmar förvrängs bilden radikalt om du tittar på den ur en sned vinkel. Det har vi märkt framförallt på bärbara datorer med resultatet att färgerna kan skifta och ibland till och med inverteras. – Det finns två tekniker för hur man löser problemet med betraktningsvinkeln. Den vanligaste tekniken, kallad TN, som idag finns på nära 95 procent av bildskärmarna på marknaden, ger dålig återgivning om min inte sitter exakt rakt framför bildskärmen. En betydligt bättre teknik, kallad WVA, används framförallt i paddor och tablets, där bilden förvrängs betydligt mindre även i en mycket sned betraktningsvinkel. För att ytterligare komplicera det hela har i princip alla bildskärmstillverkare en egen beteckning på tekniken, vilket gör det svårt att veta vad man ska fråga efter. – För kunden kan det verka märkligt att skillnaden i betraktningsvinkel mellan de två teknikerna endast är 1700 respektive 1780. Båda låter ju tillfredsställande men skillnaden är i själva verket mycket stor. Måttet för betraktningsvinkeln baseras på en standard som är skriven för länge sedan, och anger när kontrasten på skärmen har sjunkit ner till oläsbart. Men däremellan är skillnaderna i bildkvalitet stora. – Vi ser att den här tekniken även komwww.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 3 2012
alltså den billigare. Problemet är att allt på skärmen blir smått, texter, ikoner och menyer. En högre upplösning är inte bättre alla gånger eftersom operativsystem och program är så dåligt anpassade. Det pågår alltså ett utvecklingsarbete med mjukvara och grafikdrivrutiner för att bättre anpassa utseendet på programmen till skärmens faktiska upplösning. – Istället för att göra texten mindre på skärmen, vid högre upplösning, kommer operativsystemen att förbättra skarpheten. Han gör uppskattningen att den här nya tekniken når marknaden om ungefär ett år. Och marknaden då?
– Prisskillnaden har varit stor, den bättre tekniken har kostat närmare det dubbla, men skillnaden har redan krympt och idag är den dyrare tekniken endast cirka 20 procent dyrare. Välj rätt upplösning
Ett pågående arbete som kommer att ge resultat på bildskärmarna bedrivs hos utvecklare av operativsystem och programvaror, tillsammans med tillverkarna av grafikkort. John Bünsow Lindén ger en bakgrund: – Ett vanligt problem som kunderna stöter på idag när de ska välja bildskärm är att de väljer en aning mindre storlek men som har högre upplösning. Han tar ett exempel. – Om valet står mellan en 22-tumsskärm med upplösningen 1680x1050 och en billigare 21,5-tumsskärm med upplösningen 1920x1080, kanske kunden tänker att en så marginellt mindre skärm är okej och den har ju faktiskt högre upplösning – och väljer
– Det är tråkigt att behöva säga, men marknaden för skrivbordsbildskärmar peakade 2006, då såldes som flest bildskärmar i Norden. Sedan har andelen gått ner med 3-5 procent per år. Utvecklingen har skett samtidigt som försäljningen av bärbara datorer har kommit att dominera. Idag utgör bärbara datorer uppskattningsvis 85 procent av marknaden. Men på våra kontor är efterfrågan fortsatt stark. De flesta har en extra skärm att koppla på vid skrivbordet. – Därför fokuserar marknaden främst på företagsbruk idag och vi säljer mest av 24-tumsskärmarna. Med nyheter som bred betraktningsvinkel och bättre färgåtergivning samtidigt som priserna på den nya tekniken sjunker så tror jag vi kommer att få se en fortsatt god försäljning. Han avslutar med att poängtera att 2013 blir bildkvalitetens år. – Och då syftar jag inte bara på hur fina bilderna återges, utan även effekterna för text, för Word och Excel-användning i allra högsta grad, säger John Bünsow Lindén. Malin Ulfvarson
77
AVTALSNYTT
RAMAVTAL: KLIENT, REGION 1-6
Datorer, läsplattor, bildskärmar och tunna klienter Ramavtalen för datorer, läsplattor, bildskärmar och tunna klienter tillgodoser behovet av ett brett och djupt utbud av produkter och tjänster för offentlig förvaltning. Det är ett av IT-branschens största ramavtal, säljer i genomsnitt för 1,8 miljarder kronor per år.
S
törsta leverantör på föregående års ramavtal för bärbara och stationära PC samt bildskärmar har varit HP, följt av Dell och Lenovo. Tidigare i år genomförde dock Statens Inköpscentral vid Kammarkollegiet en ny ramavtalsupphandling avseende Klienter med tillhörande tjänster. En stor förändring är att ramavtalen nu tecknats med återförsäljare istället för tillverkare – vilket öppnat för fler produkter på ramavtalen. Den bakomliggande orsaken
Avtalsområde region 7 Ytterligare ett avtalsområde i ramavtalen för Klienter heter Region 7, vilket är rikstäckande med fastställda produkter, tjänster och villkor för snabba avrop genom rangordning. Myndigheter kan använda detta ramavtal om de har specifikt behov av någon av de i ramavtalet angivna produkterna (fabrikat och modell). Region 7 omfattar två stationära datorer, tre bärbara och tre läsplattor med tillbehör och tjänster i fem olika anbudsområden. Ramavtalen i region 7 gäller från och med 2012-0525 till och med 2013-05-30 med möjlighet till förlängning i upp till 24 månader. Leverantörer (rangordning): Bärbar, liten: Dell, Atea, Dustin Bärbar, mellanstor: Dell, Dustin, Atea Bärbar, Mac: Atea, Advania, Dustin Stationär dator: Dell, Atea, Dustin Tablet/läsplatta: Atea, Dustin
78
var dock att själva produkten eller hårdvaran endast är en del av leveransen och den stora delen utgörs av produktnära tjänster, som levereras främst av återförsäljare. Produktområden
Ramavtalen på Klient, region 1-6 inkluderar stationära och bärbara datorer, All in One produkter, ruggade datorer och tablets/ läsplattor, tunna klienter, bildskärmar samt tillbehör och produktnära tjänster. Med ruggade datorer avses datorer som klarar IP54 och högre. Datorn ska kunna användas utomhus i ansträngande miljöer där den blir utsatt för kyla, vatten och värme etc. Med en tunn klient arbetar en användare direkt mot ett centralt nätverk. Den tunna klienten kan ha ett inbyggt operativsystem med uppgiften att ta kontakt över nätet, skicka indata till värddatorn och visa utdata på skärmen. All-in-one produkter är en bildskärm och dator i en produkt. Tillbehör och tjänster
Även tillbehör och produktnära tjänster omfattas av detta ramavtalsområde. Med tillbehör avses hårdvara med tillhörande drivrutiner och programvara som kan installeras till dator eller bildskärm. Nedan beskrivs detta närmare. De tjänster som upphandlats är direkt kopplade till de klienter som kan avropas på ramavtalet. Tidpunkten för utförandet av tjänsten kan vara skild från köpet av klient. En avropande kunds organisation får köpa tjänster från en nu befintlig ramavtalsleverantör för klienter som är köpta från en annan eller tidigare leverantör inom upphandlingsområdet.
Region 1-5 representerar geografiska delar av landet, medan region 6 är rikstäckande för organisationer med verksamhet på flera orter och/eller samarbetande organisationer över regiongränser. Avtalstid
Ramavtalen för region 1-6 gäller från och med 2012-06-23 till och med 2013-06-30 med möjlighet till förlängning i upp till 36 månader. Eventuell förlängning av ramavtalen sker på initiativ av Statens inköpscentral. Avrop
Avropsformen på ramavtalen region 1-6 är förnyad konkurrensutsättning. Med hjälp av kravkataloger i ramavtalet kan avropande kunder ställa egna relevanta krav gällande teknik, prestanda, miljö, säkerhet, leverans etc. Leverantörerna
Följande leverantörer har ett eller flera ramavtal i Region 1-6: Atea, B2B IT-Partner, Caperio, Dustin, Invid, Ricoh, Svensk IT Funktion. Underleverantörer
Ramavtalsleverantören svarar för att eventuella underleverantörer följer de villkor och förutsättningar som anges i ramavtalet. Ramavtalsleverantören får endast använda sig av de underleverantörer som i förväg är godkända av Statens inköpscentral. Samtliga större, och även flera mindre, tillverkare finns representerade genom återförsäljarnas ramavtal. På följande sidor får några av tillverkarna tillfälle att presentera sig närmare.
Uppdelade geografiska områden
Ramavtalen är regionindelade och varje region omfattar ett antal län. Avropande myndigheter väljer den region där man är lokaliserad och önskar leverans i. Regionindelningen gjordes för att dela upp marknaden och göra det möjligt för fler leverantörer att erhålla ramavtal.
Avtalsnytt 3 2012 | www.offentligaaffarer.se
FlexScan EcoView
Nya miljövänliga skärmar från Eizo
s EIZO unik flimmerfri LED för ökad produktivitet s Låg energiförbrukning, lång livslängd s Unik 5-års garanti som ger lägre driftkostnad s TCO 6.0
23”
24”
27”
För mer information, gå in på www.eizo.se
Âť RAMAVTAL KLIENT ÂŤ
AVTALSNYTT / KAMMARKOLLEGIET
Samsung Electronics Nordic AB
Mer av det goda. Mindre av det andra.
M
ed vüra nya LED-skärmar spänner vi bügen lite extra fÜr att ge dig nügot nytt. GÜr mer, se mer och fü mer av just det du behÜver – oavsett om det är trüdlÜsa lÜsningar eller en riktigt tunn skärm. Samtidigt snülar vi med energifÜrbrukningen. Tillverkningen är miljÜvänligare och ütervinningen har blivit enklare. Det finns en anledning till att vüra bildskärmar är världsledande. Ta till exempel ergonomin. Skärmarna gür att justera i nästan alla riktningar fÜr att de ska passa just dig. De är dessutom büde energisnüla och kostnadseffektiva. Med en grym bildkvalitÊ. Andra smarta funktioner är PLS-panelen som Ükar betraktningsvinkeln ända upp till 178° - utan att tappa kontraster och färgdjup. Eller vüra skärmar med integrerade tunna klienter där allt arbete skÜts pü servern. Du behÜver inte ens en dator. Samsung har nämligen en smart lÜsning fÜr alla. Oavsett om det handlar om globala bolag eller hemmakontoret.
Jesper Wihlborg, Sales Manager
5 saker vi är extra stolta Ăśver: t %FO MZTBOEF CJMELWBMJUĂ?O t %FO FTUFUJTLB GVOLUJPOFMMB PDI miljĂśvänligare designen t 7ĂŒSU TUPSB VSWBM FOFSHJTOĂŒMB -&% TLĂŠSNBS t 4VQFSVQQMĂšTOJOH QĂŒ QSFNJVNTLĂŠSNBS t (BSBOUJFS
FAKTA FÜretagsnamn: Omsättning: Antal anställda i Norden: Etablerat ür: Huvudkontor: Regional representation: Kontaktperson: Telefon: Fax: E-post: Hemsida:
80
Samsung Electronics Nordic AB 10,1 miljarder (Norden) 420 st 1992 Stockholm Säljkontor i GÜteborg Jesper Wihlborg 08-55505700 08-55505701 jesper.wihlborg@samsung.se www.samsung.se
Avtalsnytt 3 2012 | www.offentligaaffarer.se
+ . n e r a n ä j t n o g Ö Den jobbar hårt. Så länge någon tittar på. Samsung S27A850TS är är den skarpaste av dem alla. En professionell bildskärm med 2560 x 1440 pixlars upplösning. Tack vare PLS-panelen håller den färgen. Och den tål att tittas på i upp till 178 grader, i både höjd och sidled. Det ger bättre ergonomi och fler kan titta samtidigt. Det är helt enkelt en perfekt skärm för grafiska arbeten, cad, video och bildproduktion. Dessutom stängs skärmen automatiskt ner när du vänder ryggen till och går. Vi sa ju att den är en ögontjänare. samsung.se/monitor
» RAMAVTAL KLIENT «
AVTALSNYTT / KAMMARKOLLEGIET
LG Electronics Nordic AB
Bildskärmar för alla ändamål
L
G Electronics tackar för förtroendet från såväl återförsäljare och Kammarkollegiet som nu ger stat och kommun fortsatt möjlighet att köpa in LG Electronics bildskärmar på det nya ramavtalet, via de godkända ramavtalsleverantörerna. Tack vare LG:s breda sortiment får kommuner och landsting tillgång till den senaste tekniken inom bildskärmar. LG Electronics står för innovation, nytänk och hög kvalitet och är den ledande bildskärmsleverantören inom IPS-teknik och låg energiförbrukning. Produkterna bör dessutom se bra ut på skrivbordet även när de är avstängda. Därför har vi hela tretton designcenters över världen som utvecklar den prisbelönta produktdesign som LG gjort sig känt för.
den har vi produktionskapacitet och volymer som gör oss starka. På bildskärmssidan har LG egna fabriker, vilket gör LG till en av världens största tillverkare av LCD/LED med världens mest moderna produktionsanläggning.
50 år av innovation
LG Electronics, dotterbolag inom LG Group, grundades 1958 i Seoul och var pionjärer inom utveckling av den första radiomottagaren i Korea. Inte långt efter startade tillverkningen av egna TV-apparater främst till hemmamarknaden. Idag består LG Electronics av ett globalt nätverk med över 110 dotterbolag och 90 000 anställda i över 80 länder. Produkterna distribueras i mer än 150 länder. Affärsområden
IPS-skärmar för alla tillfällen
Absolut bredast betraktningsvinkel med bibehållen bildkvalitet hur du än ser på skärmen. Snabbare responstid och en oöverträffad jämnhet i färger och ljus. IPS-tekniken ger dig fördelar oavsett vad du har tänkt använda skärmen till och passar till allt från kontorsarbete och professionell bildbehandling till grafiktunga datorspel. Oavsett användningsområde har LG en IPS-skärm som passar dig. Egen tillverkning
LG Electronics kontrollerar hela tillverkningskedjan och materialförsörjningskedjan då vi även tillverkar komponenter. Som en av få globala tillverkare inom många produktområ-
LG Electronics är en av världens största tillverkare av platt-tv, hemmabiosystem, mobiltelefoner, luftvärmepumpar, tvättmaskiner och kylskåp. Företaget är indelat i fyra affärsområden – Home Entertainment, Mobile Communication, Home Appliance och Air Conditioning and Energy Solutions. I Norden arbetar vi utifrån fem affärsområden: vitvaror, hemelektronik (TV/AV), luftvärmepumpar, mobiltelefoner samt IT-produkter inklusive professionella signage-produkter. Produktportföljen innefattar ledande produkter och innovationer som fått utmärkelser och erkännanden runt om i världen.
Pontus Meijer, Sales Manager B2B – *5 4PMVUJPOT -( &MFDUSPOJDT /PSEJD "#
FAKTA Företagsnamn: Omsättning: Antal anställda i Sverige: Etablerat år: Huvudkontor: Avtalsområde: Referenser: Kontaktperson: Telefon: E-post: Hemsida:
82
LG Electronics Nordic AB Ca 2 miljarder SEK (nordisk omsättning 2011) Ca 120 1999 Stockholm/Kista Bildskärmar Kontakta oss för referenser Pontus Meijer, Sales Manager B2B- IT Solutions 08 56641500, 0709-376700 pontus.meijer@lge.com www.lg.com
Avtalsnytt 3 2012 | www.offentligaaffarer.se
» RAMAVTAL KLIENT «
AVTALSNYTT / KAMMARKOLLEGIET
Hewlett-Packard Sverige AB
HP lanserar en helt ny platta – byggd för att byggas ut och enkel att skräddarsy för alla typer av behov HP ElitePad är en ultratunn och lätt Microsoft® Windows 8-platta som levererar funktion och design som håller både IT-administratörer och användare nöjda. Den erbjuder fullt servicestöd och utökad säkerhet samt administration i klass med HPs Elitedatorer. Över 115 000 timmar av interna tester och diagnostik försäkrar en trygg investering.
O
lle Lundberg, produktchef för bärbara företagsdatorer, säger att svårigheten ligger i att kombinera den design och upplevelse som konsumenterna vill ha med de funktioner som IT-avdelningen kräver. – Med HP ElitePad visar vi att kunden faktiskt kan få allt i samma paket, fortsätter Olle. Skapad för företag som kräver det lilla extra
HP ElitePad är en robust och tålig platta, där chassit är fräst direkt ur ett stycke CNC-skuren aluminium. Dessutom är 10,1 tums-skärmen av Corning® Gorilla® Glass 2, som är extremt stryktåligt och även repsäkert. Den kan även användas med både penna och fingrar. Med sitt 9,2 millimeter tunna hölje är den både lätt och smidig att bära med sig, den väger faktiskt bara 0,68 kilo. Kraften kommer från senaste generationen mobila processorer från Intel®, vilket ger
möjlighet till produktivitet som tidigare bara kunnat fås i en PC. Och tack vare Intel x86kompabilitet finns stöd för redan existerande företagsapplikationer. HP Smart Jacket-konceptet banar väg för en ökad produktivitet
Med Smart Jackets är det upp till användaren att sätta gränser. En lång rad tillbehör kan enkelt anslutas och skräddarsys för att skapa en helhetslösning som passar de flesta. r )1 &MJUF1BE 1SPEVDUJWJUZ +BDLFU m JOOFhåller ett integrerat tangentbord, ytterligare portar, SD-kortsläsare och ett justerbart ställ som ger en PC-liknande upplevelse. r )1 &MJUF1BE &YQBOTJPO +BDLFU m HFS ZUterligare anslutningsmöjligheter som t.ex USB och HDMI. Med tillvalet HP ElitePad Jacket Battery får du dessutom upp till 80 % längre batteritid. r )1 &MJUF1BE %PDLJOH 4UBUJPO m HÕS EJO platta till en komplett arbetsplats i kombination med ett externt tangentbord och en extern skärm. Dessutom strömförsörjer dockan plattan. r )1 &YFDVUJWF 5BCMFU 1FO m TLSJW NFEdelanden och anteckningar direkt på skärmen, spara eller konvertera sedan automatiskt handstilen till datortext som kan användas i andra applikationer. Dessutom kommer HP ElitePad med en 1080p-kamera på framsidan och en 8MP-kamera på baksidan som båda är utrustade med blixt och mjukvaran CyberLink YouCam, som gör det enkelt att kommunicera eller filma exempelvis seminarium och likande i full HD. Helt utan höga produktionskostnader.
Driftsäker och långlivad
HP ElitePad har en lång livscykel, imagestabilitet, möjlighet till tre års garanti och HP Global Service Support – allt en IT administratör väntar sig hos en företagsplatta. Som tillval finns även ett unikt serviceverktyg som gör det möjligt att själv serva plattan och komma åt panel, batteri och moderkort, allt för att minimera nedtiden samt behålla känslig data in-house. Avslutningsvis berättar Olle att HP ElitePads största styrka är den ökade produktiviteten som den ger användaren. – HP ElitePad är en, ur alla aspekter, fullvärdig businessplatta. Med HPs unika Smart Jacket-koncept är det endast användaren som sätter gränser, dessutom ingår den i vårt Elitesortiment vilket ger en rad fördelar både vad gäller garanti och support. Lär mer om HP ElitePad på hp.com/elitepad.
FAKTA Företagsnamn: Omsättning: Antal anställda i Sverige: Etablerat år: Huvudkontor: Regional representation: Avtalsområde: Giltighetstid: Andra ramavtal: Kontaktperson: Telefon: E-post: Hemsida:
84
Hewlett-Packard Sverige AB 12 035 266 tkr (2011) ca 1500 1939 (1967 i Sverige) Solna Solna, Göteborg, Trollhättan och Malmö Klienter 1-7 2012, via Atea, B2B ITpartner, Caperio, Dustin, Invid Gruppen, Ricoh, Svensk IT Funktion 012-06-23 - 2013-06-30 Servrar, lagring samt närliggande produkter & tjänster 2012. IT-Driftstjänster Helhetsdrift 2010. Magnus Janson, Försäljningschef Offentlig sektor, PC & Print 0768-594540 magnus.janson@hp.com www.hp.se
Avtalsnytt 3 2012 | www.offentligaaffarer.se
”En lång rad tillbehör kan enkelt anslutas och skräddarsys för att skapa en helhetslösning som passar de flesta.”
Olle Lundberg, produktchef HP
AVTALSNYTT
86
Avtalsnytt 3 2012 | www.offentligaaffarer.se
Källa: Riksgälden
RAMAVTAL: KORT & RESEKONTOTJÄNSTER 2012
Ramavtal för kortoch betalningstjänster Riksgäldens nya ramavtal för kort- och resekontotjänster innehåller många nyheter, bland annat ett virtuellt betalkort.
R
iksgälden har tecknat ramavtal för kort- och resekontotjänster med fyra leverantörer – American Express, Diners Club, Eurocard och The Card. Ramavtalet omfattar betalkort, inköpskort, virtuellt kort och en resekontotjänst per tjänsteområde. Det virtuella kortet är en ny tjänst med i princip samma funktion som ett betalkort. Skillnaden är att det virtuella kortet inte är ett fysiskt plastkort med EMV-chip. Alla korttjänster kan kompletteras med begränsningar för användningen. Till exempel kan en högsta beloppsgräns för kortköp införas. Det går också att spärra för köp via internet och/eller kontantuttag. Alla transaktioner för en resa som betalats med kort- och resekontotjänsterna kan samlas på en faktura. Det gäller oavsett om en fakturaperiod har brutits eller inte.
Nya funktioner i resekontotjänsten
Resekontotjänsten innehåller en kvalitetssäkring av information innan fakturering. Tjänsten bidrar till att myndighetens fakturahanteringsprocess blir automatiserad i så hög grad som möjligt. Resekontotjänsten www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 3 2012
innehåller även automatmatchning mellan resebyråns följesedel och resekontofakturan. Ny strategi för upphandling
Riksgälden har genomfört två stora förändringar i det nya ramavtalet. Dels har man paketerat alla tjänster tillsammans i ett tjänsteområde, dels har man tecknat ramavtal med en leverantör per tjänsteområde. Ett tjänsteområde innehåller alla kort- och resekontotjänster inom ett och samma kortnätverk. Det finns totalt fyra tjänsteområden. Inga avgifter för tjänster
Alla tjänster är kostnadsfria. Till exempel finns ingen kostnad för årsavgifter, valutaväxling eller kontantuttag. Myndigheten upprättar interna riktlinjer för hur tjänsterna får användas. Information om ramavtalet, tilldelningsbeslut och instruktion för avrop finns på www. riksgalden.se under För myndigheter, Ramavtal, Kort- och resekontotjänster. Avtalstid
Ramavtalen gäller från och med 1 januari 2013 till och med 31 december 2015. Riksgälden har rätt att förlänga ramavtalen med två år, dock längst till och med 31 december 2017.
Fakta Betalkort Betalkort kan användas för köp i Sverige och utomlands, för köp på internet eller för kontantuttag. Kortinnehavaren kan använda betalkortet för inköp i tjänsten och för privata inköp. Enligt huvudprincipen gäller personligt betalningsansvar för kortinnehavaren. Inköpskort Inköpskort kan användas för köp av varor och tjänster för myndighetens räkning inom Sverige eller via internet. Det bör inte användas för kontantuttag. Myndigheten har betalningsansvaret. Virtuellt kort för e-inköp Ett virtuellt kort används för att betala varor och tjänster över internet, via e-inköpssystem eller bokning av reserelaterade tjänster via bokningssystem. Det virtuella kortet kan vara av engångskaraktär som används till en enskild betalningstransaktion för att öka säkerheten. Ett virtuellt kort kan även ha en normal giltighetstid och användas för återkommande köp. Myndigheten har betalningsansvaret. Resekonto Resekonto ska användas för att effektivisera myndighetens betalning av resekostnader som till exempel kostnader för flyg, tåg, taxi och hotell. En eller flera anställda på myndigheten får behörighet att belasta myndighetens resekonto med reskostnader. Myndigheten har betalningsansvaret.
87
Âť KORT & RESEKONTOTJĂ„NSTER 2012 ÂŤ
AVTALSNYTT / RIKSGĂ„LDEN
TheCard
TheCard – din enda leverantÜr av Visa-anslutna kort- och resekontotjänster
R
inkĂśpssystem eller bokning av reserelaterade tjänster via bokningssystem. TheCards Virtuella kort kan vara av engĂĽngskaraktär och används till en enskild betalningstransaktion fĂśr att Ăśka säkerheten. Men TheCards Virtuella kort kan även ha en normal giltighetstid och används fĂśr kommande kĂśp. Myndigheten har betalningsansvaret fĂśr TheCards Virtuella kort. Â
iksgäldens val avseende kort och resekonto med Visa-anslutning fÜll pü TheCard. Sedan 1996 har TheCard levererat väl utvecklade Visakontooch kortprodukter till büde reseindustrin och reseintensiva fÜretag. TheCard är sprungna ur reseindustrin och har därmed mycket erfarenhet och kunskap kring den administration som uppstür vid tjänsteresandet. I mer än 25 ür har Visa varit en betrodd leverantÜr av betalningslÜsningar till myndigheter runt om i världen.
TheCard Resekonto
TheCard Resekonto samlar myndighetens alla reserelaterade inkÜp pü ett konto fÜr att myndigheten skall ägna sü lite tid som mÜjligt üt administrationen som uppstür vid en resa. TheCards Kort och Resekonto har inga avgifter och kommer med ett omfattande fÜrsäkringspaket.
Visa accepteras Üver hela världen
Pü fler än 36 miljoner fÜrsäljningsställen I Üver 210 länder I 1,9 miljoner uttagsautomater TheCard Betalkort
TheCards Betalkort används fÜr kÜp i Sverige och utomlands samt fÜr kÜp via Internet eller fÜr kontantuttag. Kortinnehavaren använder TheCards Betalkort fÜr inkÜp i tjänsten och fÜr privata inkÜp. Enligt huvudprincipen gäller personligt betalningsansvar fÜr kortinnehavaren. TheCard InkÜpskort
TheCard InkÜpskort används fÜr kÜp av varor och tjänster fÜr myndighetens räkning
Hjälp vid ditt avrop
6MG 4UBSLNBO 5IF $BSE
inom Sverige eller via Internet. FĂśr TheCards InkĂśpskort har myndigheten betalningsansvaret.
TheCard har redan hjälpt münga myndigheter med rutinerna kring avropet fÜr kortoch resekontotjänsterna. Vi kan ge även dig en Üversküdlig bild av avrops-instruktionerna fÜr ramavtalet. Det blir lite enklare fÜr dig och du spar dessutom tid.
TheCard Virtuellt kort
TheCards Virtuella kort används fÜr att betala varor och tjänster Üver Internet, via e-
KONTAKTA THECARD WWW.THECARD.SE The Card Scandinavia AB Box 9067 102 71 Stockholm BesĂśksadress: Hornsgatan 174 Ulf Starkman Senior Key Account Manager - Statliga myndigheter 0736 50 20 90 ulf.starkman@thecard.se Kundservice Myndigheter 08 -441 79 85 myndigheter@thecard.se www.thecard.se
88
Avtalsnytt 3 2012 | www.offentligaaffarer.se
effektivitet personlighet
erfarenhet
trygghet
tillgänglighet
kunskap
Nu är det dags att göra avrop av kort- och resekontotjänster.
För ett klokt och säkert avrop – Välj Visa-lösningen TheCard Över 5000 myndighetsprogram i 47 länder gläds åt fördelarna av Visas lösningar till myndigheter.
AVTALSNYTT PÅGÅENDE UPPHANDLINGAR Ett urval av pågående upphandlingar hos SKL Kommentus Inköpscentral Arbetsplatser – klienter och surfplattor 2012 2013-02 Avtalsstart Banktjänster 2012-2 2013-04 Avtalsstart Bemanningstjänster 2012-2 2013-02 Avtalsstart Bevaknings- och larmtjänster 2012 2013-03 Avtalsstart Elevdatorer och surfplattor 2012 2013-03 Avtalsstart Eldningsprodukter och drivmedel i bulk 2012-2 2013-05 Avtalsstart Fordon 2012-2 2013-03 Avtalsstart Försäkring av tjänstepensioner 2012-2 2013-04 Avtalsstart IT-konsulttjänster 2012 2013-03 Avtalsstart Lunchkuponger och lunchkort 2012 2012-04 Avtalsstart Läkemedel Ett - Gauchers 2012 2013-03 Avtalsstart Skrivare och kopiatorer 2011-2 2013-05 Avtalsstart
Ett urval av pågående arbete hos Statens Inköpscentral Konferenstjänster 2013
En förstudie har påbörjats för att undersöka förutsättningarna för en ny ramavtalsupphandling inom området konferenstjänster 2013. Förstudien ska beskriva nuläge och erfarenheter av användningen av avtalen inom det aktuella ramavtalsområdet. Förstudien ska därutöver klargöra omfattning, inriktning, utformning och upplägg av eventuellt kommande upphandling inom området. Förstudien planeras bli färdig under mars 2013. Därefter kan en eventuell upphandling påbörjas. Elektronikkomponenter
En förstudie har genomförts för att undersöka förutsättningarna för en ny ramavtalsupphandling inom området. Möten har genomförts med leverantörer och en referensgrupp bestående av representanter från statliga myndigheter. Underlag har även inhämtats från enkäter som skickats ut till myndigheter och leverantörer. En ny upphandling kommer att genomföras inom området Elektronikkomponenter med tillhörande varor relaterade till elektronikområdet. Annonsering av upphandlingen är beräknad till första kvartalet 2013 med förhoppning om att teckna nytt avtal under andra kvartalet 2013. Befintligt ramavtal för Elektronikkomponenter gäller till och med 2012-12-31. Hygien- och städprodukter
En förstudie har genomförts för att undersöka förutsättningarna för en ny ramavtalsupphandling inom området. I förstudien har en enkätundersökning riktad till myndigheter utförts. Som ett komplement till enkäterna har även ett antal intervjuer och möten genomförts med leverantörer och branschorganisationer. En referensgrupp bestående av deltagare från myndigheter, har deltagit i förstudien och bidragit med värdefull information och synpunkter. Beslut har tagits om att ny upphandling kommer att genomföras för Hygien- och städprodukter. Upphandlingen ska enligt beräknad tidplan annonseras i januari 2013, med förhoppning om att teckna nytt ramavtal i maj 2013.
Storköksutrustning 2012 2013-03 Avtalsstart Vagnparksfinansiering 2012-2 2013-05 Avtalsstart Vitvaror 2012 2013-03 Avtalsstart Yrkeskläder och skor 2012 2013-03 Avtalsstart
90
Befintligt ramavtal för Hygien- och städprodukter gällde till och med 2012-11-16. Litteratur
En förstudie har genomförts för att undersöka förutsättningarna för en ny ramavtalsupphandling inom området. Möten har genomförts med leverantörer och en referensgrupp bestående av representanter från statliga myndigheter. Underlag har även inhämtats från enkäter som skickats ut till myndigheter och leverantörer. Beslut har tagits om att ny upphandling kommer att genomföras för Litteratur. Nya avtal är enligt beräknad tidplan klara i februari 2013. Befintligt ramavtal för Litteratur gäller till och med 2012-12-07. Profil- och presentartiklar
En förstudie har påbörjats för att undersöka förutsättningarna för en ny ramavtalsupphandling inom området profil- och presentartiklar. Förstudien ska beskriva nuläge och erfarenheter av användningen av ramavtalen inom det aktuella ramavtalsområdet. Syftet med förstudien är också att klargöra hur avropande myndigheters behov ser ut i form av varor och volymer samt kartlägga strukturer och utbudet på marknaden. Som ett led i förstudiearbetet kommer vi att skicka ut en enkät som rör området. Dels en som är riktad till myndigheter, dels en som är riktad till leverantörer. Syftet är att få en inblick i de olika behoven inom hela området och få in synpunkter inför eventuella kommande ramavtal. Förstudien planeras bli färdigställd under december 2012. Därefter kan en eventuell upphandling påbörjas. Målet är att en eventuell upphandling kan avslutas under kvartal två, 2013, så att färdiga ramavtal ska finnas tillgängliga för avrop när befintliga ramavtal går ut den 30 juni 2013.
Pågående projekt hos SKL Kommentus Upphandling eArkiv
Stationstankning 2011-2 2013-03 Avtalsstart
>> PÅGÅENDE/KOMMANDE UPPHANDLINGAR <<
Upphandlingsområde: IT-tjänster, konsultverksamhet, programvaruutveckling, Internet och stöd SKL Kommentus Inköpscentral har fått i uppdrag att genomföra en samordnad upphandling avseende e-arkiv för den kommunala sektorn. Syftet är att erbjuda kommuner, landsting och regioner möjlighet att anskaffa och implementera e-arkiv, för att uppnå målen för eSamhället. Upphandlingen är ett av delprojekten inom ramen för eArkiv. Projektet ska resultera i en upphandling av e-arkiv och att ramavtal tecknas i syfte att erhålla ett gemensamt förfarande. Projektet kommer att genomföras i nio etapper och enligt beräknad tidplan ska avtal tecknas i september 2013.
El-bilar 2013
Utvecklingen av el-bilar går fort och nya modeller presenteras löpande. Marginalerna är pressade för återförsäljarna så en förutsättning för att uppnå avtal med höga rabatter är att volymen är tillräckligt stor för att även generalagenten ska engageras och bidra med stöd. Målet med upphandlingen är att teckna ramavtal med ett antal leverantörer som tillsammans erbjuder ett brett sortiment av fordon. SKL Kommentus Inköpscentral uppmanar intresserade myndigheter att lämna en förstärkt intresseanmälan för att delta i upphandlingen, tillsammans med uppgifter om uppskattad volym. De utgör bas för de volymuppgifter som vi senare anger i förfrågningsunderlaget. SKL Kommentus uppger oktober 2013 som beräknad avtalstart för upphandlingen av El-bilar.
Avtalsnytt 3 2012 | www.offentligaaffarer.se
arna are på Utställandlingsdag Upph
ETT AFFÄRSRÅD SKA VARA GLASKLART. INTE GÖMMAS I EN HÖG AV PAPPER.
Du vill ha raka svar och tydliga råd. Det är en ambition vi delar, oavse! komplexiteten i problemet. Vi har hela affärsjuridiken i ryggmärgen och spetskompetens inom bland annat life science, immaterialrä!, teknologi, media och telekom. www.lindahl.se
LEDARSKAP posttidning
Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG
Partnering och LOU
– visst fungerar det! Besök oss på Upphandlingsdagarna 2013 så berättar vi mer. Monter B:23–24 Nacka Strandsmässan, Stockholm 30–31 januari
92
ncc.se
Offentliga Affärer 6 2012 | www.offentligaaffarer.se