F Ö R E TAG A R N A H A R O R D E T
Ukrainare på flykt måste få jobb Ingen lämnas oberörd av rapporteringen och bilderna på familjer som splittras när barn, kvinnor och äldre flyr krigets Ukraina. Hur många som kommer till Sverige är för tidigt att sia om, men med uppgifter om att över 1,5 miljoner människor är på flykt är det sannolikt att många kommer söka skydd i Sverige. EU har, för första gången i historien, aktiverat massflyktsdirektivet. Ett direktiv som innebär att personer från Ukraina ska erbjudas ett omedelbart och tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i minst ett år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. Uppehållstillståndet ges utan individuell prövning till den som kan visa att den är ukrainsk medborgare eller är varaktigt bosatt i Ukraina. Att Europa står upp för Ukraina och gemensamt kommer hjälpa dem som flyr är både viktigt och riktigt. Sverige har upplevt och hanterat stora flyktingströmmar tidigare, det borde därför finnas både kunskap och erfarenhet hos våra myndigheter att hantera liknande situationer. Några saker skiljer sig dock från tidigare kriser. De som flyr nu är barn, kvinnor och äldre samt att Migrationsverket inte behöver göra en individuell prövning med anledning av massflyktsdirektivet. Det borde betyda att de flesta får sina temporära uppehålls- och arbetstillstånd snabbare. Det är viktigt att de kvinnor, barn och äldre som flyr till Sverige snabbt ges möjlighet att komma in på samhällets olika arenor. Tyvärr har vi över tid misslyckats med integrationen och det tar alldeles för lång tid för utrikesfödda kvinnor att komma i arbete i Sverige. ESO-rapporten ”Försörjning med fördröjning” visar ett det tar betydligt längre tid för utrikesfödda kvinnor att komma i arbete jämfört med
utrikesfödda män. Vi behöver därför rusta redan nu för att säkerställa att de kvinnor som kommer från Ukraina får en värdig tillvaro och en möjlighet att snabbt komma i arbete. Oavsett hur länge de kommer att vara i Sverige behöver de en meningsfull sysselsättning och deras arbetskraft behövs. Samtidigt har arbetsmarknadspolitiken betydande utmaningar, inte minst vad gäller att förstå företagens och näringslivets behov av arbetskraft och möta detta med relevanta och effektiva insatser som leder till jobb. Arbetsförmedlingen dras med strukturella och djupgående problem. Inte minst med att få in utlandsfödda på den svenska arbetsmarknaden. För ett par veckor sedan hävdade arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark i Aktuellt att; ”vi satsar på insatser som fungerar”. Inslaget handlade om att Arbetsförmedlingen lagt ner satsningen ”Jämställd etablering”, ett av få framgångsrika projekt som resulterat i att 30 procent fler utrikesfödda kvinnor kommit i arbete. Att lägga ner en lyckad satsning med hänvisning till resursbrist är bara det senaste exemplet på myndighetens dysfunktionalitet och är raka motsatsen till Nordmarks påstående. Det är lätt att känna förtvivlan och hopplöshet inför det öde som drabbar Ukrainas befolkning. Många ställer sig frågan hur kan jag hjälpa till, hur kan jag bidra? Sverige kraftsamlar på många sätt för att hjälpa och stödja Ukraina. Jag tror att vi tillsammans kan göra skillnad, inte minst genom att öppna upp svensk arbetsmarknad för de ukrainska kvinnor som kommer till Sverige. CATHARINA BILDT GRAPE Företagarnas expert på migration, integration och arbetsmarknad
Catharina Bildt Grape, Foto: Oskar Omne.
Skyll inte på Putinpriser Nyligen föll priset på bensin och diesel i vad som är den största prisändringen någonsin av folk i branschen, men det är en klen tröst. Det är fortfarande skyhöga priser vid pumparna. På grund av Rysslands krig i Ukraina går det inte heller att utesluta nya prisökningar. Nu är läget akut bland landets företag som under lång tid pressats av både höga elräkningar och höga drivmedelspriser. Branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag larmar om en konkursvåg bland landets åkeriföretag som i vissa fall har bränslefakturor som är flera hundratusen kronor högre än normalt. Jag kan personligen vittna om samtal med ett stort antal förtvivlade företagare som funderar på att lägga ned sina verksamheter.
Philip Thunborg, Foto: Oskar Omne.
Det krisläge som företagen nu är i tycks dock lämna regeringen i det närmaste oberörd. Man mest rycker på axlarna och skyller på ”Putinpriser”. Det duger inte. Nu krävs det kraftfulla åtgärder – här och nu – för att stoppa företag från att gå omkull. Småföretagen har stått för fyra av fem nya jobb sedan mer än trettio år tillbaka. En konkursvåg bland företagen drabbar givetvis inte enbart den enskilde företagaren utan även en enorm mängd anställda. Det positiva i allt detta är att det faktiskt
går att göra något åt priserna, även om vissa vill hävda att vi är helt utelämnade till Putins agerande. Omkring hälften av priset på bensin och diesel utgörs av skatter. Dessutom har reduktionsplikten en kraftig inverkan på drivmedelskostnaderna. Utöver reduktionspliktens påverkan på drivmedelspriserna sker en årlig uppräkning av skattesatserna, så kallad BNPindexering. Fyra förslag för lägre drivmedelspriser För att sänka företagens kostnader föreslår vi följande: - Slopa BNP-indexeringen som för tillfället är pausad. Höjning av skatt på drivmedel bör rimligtvis fattas i riksdagen, inte genom automatiska uppräkningar. - Energiskatten på bensin och diesel är, i den del den överskrider nivån som krävs för att täcka kostnaden för de utsläpp som drivmedlen orsakar, främst ett sätt för staten att dra in skattepengar. Energiskatten bör därför sänkas för att inte äventyra svenska företags konkurrenskraft. - Momsen på energiskatt bör tas bort. Man ska inte behöva betala skatt på skatten. - Skatten på förnybara drivmedel som blandas in i bensin och diesel inom ramen för reduktionsplikten bör slopas. Dessa
drivmedel är skattebefriade i sin rena form och bör vara så även när de ersätter fossila drivmedel i reduktionsplikten, för att minska kostnaderna. Låt bli riktade bidrag På senare tid har det diskuterats eventuella krisstöd till företagen, tillfälliga skattelättnader för att sänka drivmedelspriserna och förändringar i reduktionsplikten. Vi vill dock poängtera att det krävs långsiktiga åtgärder för att sänka företagens kostnader. Riktade bidrag, som exempelvis kommande ersättning till hushållen för att betala sina elräkningar, är inte godtagbart i detta läge. Nu måste regeringen agera långsiktigt och kraftfullt för att undvika en konkursvåg. Självklart ska vi ställa om fordonsflottan till att bli mer klimatvänlig, men vi tror inte att en möjlig väg framåt är att straffbeskatta de som är beroende av bilen. Då är det bättre att fokusera på ett bränslebyte med skattesänkningar som kompenserar för ökade produktionskostnader i en takt som inte slår ut företagen. Företagarna vill se en helhet där ökade kostnader i form av flera olika styrmedel inte hindrar omställningen. De höga priserna på drivmedel måste motarbetas. PHILIP THUNBORG Företagarnas expert på transportfrågor
3
