Offentliga Affärer n1 2014 by Hexanova Media Group AB

– För att kunskap är källan till goda affärer –

av Handslaget 2013

Rätt upphandlat IT-system en fråga om liv eller död

Riv barriärerna! för de goda affärerna

Från Riksbanken till Konkurrenverket

Han tar steget över till upphandlingsstödet

4 skä

lig

ent f f O a

mä k o b tt

ärer f f A a

bbe e w å

24h

expertpanel ställ din fråga till expertpanelen ONLINE, FÅ svar inom 24 timmar! UPPHANDLING I PRAKTIKEN UPPHANDLINGsjuridik verksamhetsutveckling IT-säkerhet hållbart samhälle ekonomi & redovisning It- & entreprenadkontrakt

OATV live

Offentliga Affärer sänder live från viktiga seminarier och arrangemang

ckr Twitt er

Face b

ook

Retw eet

MySp ace Slash

Stum

bleU

Dot

pon Digg

Mixx

110%

Redd

Skyp

socialt F

Tech nora ti

riend

Feed

nu kan du följa, dela, gilla, YouT ube kommentera och twittra om och med offentliga affärer

New

svine

Slide Shar e

Linke

dIn

Goog

oo Yaho o

Goog

le Ta

Buzz

100%

Netv

ibes

tillgänglighet

AOL

MSN

AppVART VI ÄR MED DIG DU ÄN GÅR le

NU KAN DU ÄVEN LÄSA OFFENTLIGA AFFÄRER Mob ileMe zonI DIN MOBIL OCH SURFPLATTA

Ama

Last.

fm Miste

r Wo

Vime o

Vidd le

Word Perss

Besök nya OffentligaAffärer.se! Virb www.offentligaaffarer.se Blog

ger Poste r

ous

esign Flo

at Devi ant A rt

Desig n Bu mp

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR

Problem ska inte göras större än nödvändigt. detsamma gäller lösningar. Du vill ha raka svar och tydliga råd. Det är en ambition vi delar, oavsett komplexiteten i problemet. Vi behärskar affärsjuridikens alla områden och har spetskompetens inom bland annat life science, immaterialrätt, teknologi, media och telekom. www.lindahl.se

Offentliga Affärer nummer 1 2014

10 | nyheter

Profilen Björn Bergström Den 3 mars tar Björn Bergström steget över till det nya Upphandlingsstödet på Konkurrensverket, då som enhetschef på den nya avdelningen för Stöd. Förväntningarna är höga och planerna för det nya stödet är många.

15 | upphandling Konkurrensverket överklagar ett friande beslut i Förvaltningsrätten mot SJ. Bakgrunden är ett krav från Konkurrensverket om att SJ ska betala upphandlingsskadeavgift/böter på sammanlagt 8,5 miljoner kronor för att städtjänster har upphandlats utan att ha annonserats enligt upphandlingsreglerna.

36| eFörvaltning/IT

8 26

Viktigt ge utrymme för anbudsgivarnas idéer Christina Fagerström och Stefan Tengbom från Svericeförvaltningen i Stockholms stad berättar om framgångssagan som ledde till att de slutligen vann priset för årets bästa upphandling 2013, Handslaget. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2014

Västerås stad anses ligga långt framme när det gäller att använda IT och digitala verktyg i välfärd och förvaltning. Staden har en e-policy, en e-strategisk handlingsplan och en bredbands strategisk handlingsplan.

38| juridik Givetvis ska små företag med begränsade resurser samarbeta för att ha möjlighet att vinna offentliga upphandlingar. Detta gäller särskilt som upphandlingar blir alltmer komplexa. Dessutom främjas konkurrensen av att fler företag deltar i offentliga upphandlingar. För samarbetande företag är det dock ytterst viktigt att säkerställa att konkurrensreglerna inte överträds.

41| hållbarhet År 2030 ska hela Sveriges fordonsflotta vara fossilbränsleoberoende. Det har regeringen slagit fast, och en statlig utredning visar hur det kan gå till. Men vad händer nu?

Återkommande 18 | UPPHANDLING av Advokatfirman Lindahl 32 | eFörvaltning/IT – IT-system och - säkerhet 46 | EXPERTPANELEN – saxat från webben 48 | LANDET RUNT – nyheter

Kommers är lättare Med tyngdpunkt på användarna gör Kommers det lätt att köpa rätt. Kontakta oss idag och låt oss visa hur du snabbt får kontroll på upphandlingar, avtal och inköp.

Vi ses på: SOI Umeå 24-26 mars

08- 612 34 53 info@primona.se www.primona.se

Ledare

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz lina@hexanova.se Skribenter Bo Höglander Eva-Maj Mühlenbock Helena Rosén Andersson Kent Mossheden Lars Arrhed Lina Schött Mattias Goldmann Layout Sarah Nilsson Omslagsfoto Bo Höglander Tryck Exakta Prenumerera prenumeration@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 www.offentligaaffarer.se

En fantastisk start på det nya året Snön är på väg att smälta bort och våren står för dörren med en ljusnande framtid och nya möjligheter att skapa goda affärer under det kommande året. Bland annat satsas det på utvecklingen av små företag för att de ska få möjlighet att utveckla sina varor och tjänster. I vår stundar många spännande händelser. Bland annat har vi ett avgörande EU-val framför oss. Även Björn Bergström, Riksbankens upphandlingsansvarige och likväl ordförande i SOI har en spännande vår framför sig som ny enhetschef på Konkurrensverket. Många nyheter på webben Har du sett vår nya hemsida? Det är med stolthet som jag kan presentera nya offentligaaffarer.se! Sidan är nu tillgänglig för dig i alla dina enheter, såväl dator som smartphone och surfplatta. Du kan dessutom interagera med dina sociala medier och ställa dina frågor till våra experter. Frågorna får du svar på inom 24 timmar!

Vi är mycket glada att så många från upphandlarsverige kan ses på en och samma plats för att ta del av seminarier, utställning och kontaktknytande. Årets program bestod till stor del av såväl svenska som internationella perspektiv på de nya EU-direktiven kring upphandling. Vi fick även ta del av resonemang kring inköpscentraler, innovationsupphandling och flertalet praktikfall. Mer om detta längre fram i tidningen. Årets bästa upphandling Till sist vill jag också gratulera Stockholms stad som vann utmärkelsen för årets bästa upphandling 2013, Handslaget. Upphandlarna på serviceförvaltningen har lyckats med konsten att erbjuda medborgarna bättre vård och äldreomsorg för färre skattepengar. Alltså en klar förebild för oss alla när det kommer till upphandling. Grattis!

Den nya hemsidan lanserades under Upphandlingsdagarna 2014 som under detta år besöktes av 660 deltagare - publikrekord i år igen!

Med dessa glädjande ord vill jag önska dig ett framgångsrikt 2014!

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

Ran kin Nr 1 g

PRISER ENLIGT STATLIGT RAMAVTAL ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

www.kompetenscenter.se

Han tar steget över till upphandlingsstödet – Jag har höga förväntningar på mig själv och en tro på att det nya Upphandlingsstödet kan bli riktigt bra. Det säger Björn Bergström, upphandlingsansvarig på Sveriges Riksbank och ordförande i SOI, som från den 3 mars 2014 är enhetschef för det nya Upphandlingsstödet på Konkurrensverket.

nheten för Upphandlingsstöd är en av tre enheter på den nya avdelningen för Stöd. I princip hela Konkurrensverket har genomgått en omorganisation inför mottagandet av det nya stödet, förklarar Björn Bergström och fortsätter. – Vi tar ju över verksamhet från Kammarkollegiet och MSR (Miljöstyrningsrådet), men med ett nytt uppdrag. Vad har du för förväntningar? – Jag har höga förväntningar på mig själv och en tro på att det nya Upphandlingsstödet kan bli riktigt bra. Vi har med oss en bra utredning (Upphandlingsstödsutredningen) och ett regleringsbrev som ger oss ett brett arbetsfält. Min vilja är att vi ska fördjupa oss i vissa delar och bredda perspektiven i andra. Hur vi kommer att arbeta är en fråga vi får återkomma till efter att ha bearbetat den inom organisationen, men jag hoppas att vi kan vara ett så konkret stöd som möjligt, med hänsyn taget till det regelverk vi måste förhålla oss till.

– Roligt är också att vi har många delar av inköpsprocessen som är relativt outforskade inom offentlig sektor, där det finns en stor potential att arbeta. Det blir naturligtvis även roligt att skapa en ny grupp utifrån de tre organisationer och de nyanställda som kommer till min enhet.

”

Yngste sonen upptäckte min gamla gitarr i förrådet, så nu ägnar jag ett par timmar i veckan åt att återvinna kunskaper inom musiken.

Som en följd av att du går in i en myndighetsroll avsäger du dig ordförandeskapet i Sveriges Offentliga Inköpare, SOI. Varför kan inte uppdragen förenas? – Det är två offentliga roller. Även om jag tycker att båda organisationerna bör ha ungefär samma slutmål med sin verksamhet, går det inte att komma ifrån att de skiljer sig åt. Att då ibland uttala sig som representant för Konkurrensverket och ibland för SOI

skulle skapa en otydlighet. En sådan otydlighet ligger inte i vare sig Konkurrensverkets intresse eller SOI:s. Jag har varit med i styrelsen i fem år, så ur den aspekten är det en bra tid att lämna över till nya krafter. Vilka är dina viktigaste lärdomar av SOIuppdraget och vilken roll har organisationen att spela i framtiden? – Jag tror att SOI har en viktig roll att fylla de kommande åren. Vi har under en lång period arbetat målmedvetet för att bli en av de organisationer som kan vara med och påverka den offentliga affärens utveckling. Det har vi lyckats bra med, bland annat eftersom vi hela tiden företrätt de praktiska aspekterna av affären och inte enbart fokuserat på lagstyrda frågor. Eftersom föreningen har fler än 1200 medlemmar som arbetar praktiskt med upphandling finns en potential att fortsätta detta arbete och att göra ännu fler frågor synliga. – SOI har redan idag tre lokala nätverk och ett fjärde är på väg. Detta är en utmärkt plattform för att diskutera frågor och hitta naturliga samarbeten på det regionala och

Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

PROFILEN | Björn Bergström Han tar steget över till upphandlingsstödet

lokala planet. I den bemärkelsen tror jag att SOI kan verka som en plattform för att underlätta och öka denna typ av kontakter och på så sätt bidra till utveckling. – Sedan ska vi inte glömma den certifiering föreningen tagit fram. Mer resurser behövs för att driva denna, men jag tycker att den är ett utmärkt exempel på hur man sätter fokus på kompetensen. En av de viktigaste förutsättningarna för den goda affären är ju trots allt kompetensen hos den enskilde och i organisationen. Vi har kommit en bit på väg, men det finns fortfarande en stor potential.

Kommer det att bli enklare i praktiken? Jag är osäker på det. Även här tror jag dock på en konkret insats för att hjälpa upphandlande myndigheter att våga förhandla. Det kommer att krävas en arbetsinsats i samband med de nya direktiven, men det blir även viktigt för oss och alla upphandlare att fortsätta arbeta med de delar som inte är direktivstyrda (förarbete, avtalsförvaltning m.m.), så att vi inte tappar bort dessa aspekter!

Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu? – Jag höll på att säga en cykel, men om jag skulle blicka framåt på min egen situation är det att vårt nya uppdrag utvecklas som tänkt och att den stora potential som finns kan utvecklas och tas tillvara. På samhällsnivå önskar jag att politiker på alla nivåer verkligen tar till sig området offentlig upphandling som en fråga som har stor påverkan på verksamheten och som måste genomsyra all verksamhet, istället för att behandlas som en juridisk fråga (man har visserligen en bra syn på vissa ställen, men det kan blir avsevärt mycket bättre).

”

Nu är rätt tid att arbeta med offentlig upphandling!

– Ska jag dra någon lärdom av uppdraget kan en sådan vara att det tar tid att påverka ett område och att det krävs mycket energi och vilja. En annan är den kraft som finns när man samlar en styrelse bestående av elva duktiga yrkesmän och kvinnor i ett och samma sammanhang och fokuserar på en eller flera frågor! Det är väldigt stimulerande och jag uppmanar alla som får frågan (eller som är intresserade och själva kan visa intresse) att ta chansen! Nu är rätt tid att arbeta med offentlig upphandling! Nya direktiv är på väg att implementeras. Vilka är enligt din uppfattning de mest avgörande förändringarna och vad hoppas du att de kan åstadkomma när de väl träder i kraft? – Jag har inte sett de nya direktiven som särskilt omvälvande såhär långt. Vi har en diskussion framför oss, med politiska inslag, som rör såväl kollektivavtal som närproducerade livsmedel. Det jag sett som särskilt positivt är livscykelperspektivet och att man tydliggör det direkt i direktivtexten. Jag kan konstatera att det dock inte alltid kommer att vara enkelt att tillämpa och att Upphandlingsstödet förmodligen har en viktig roll att fylla där. Sedan finns vissa ökade möjligheter till förhandling, men man har samtidigt omgärdat detta med ett antal regler.

Hur ser din fritid ut och vilka intressen odlar du? – Med relativt små barn hemma går en hel del av fritiden till att spendera med familjen. Jag tycker om att resa vilket vi försöker göra relativt ofta. För ett par månader sedan upptäckte även yngste sonen min gamla gitarr i förrådet, vilket har lett till att jag numera ägnar ett par timmar i veckan åt att återvinna gamla kunskaper inom musiken. Mycket stimulerande!

Bo Höglander

Björn Bergström, blivande enhetschef för det nya Upphandlingsstödet på Konkurrensverket

Hur känns det att helt byta roll och gå från upphandlingsvärlden till myndighetsvärlden? – Jag har ju arbetat på myndighet under i princip hela mitt yrkesverksamma liv. Däremot går jag från en operativ upphandlar-/chefsroll, där uppdraget har varit att göra bra affärer för min organisation, till att arbeta med att skapa bra förutsättningar för goda affärer i ett bredare perspektiv. Utifrån min erfarenhet och mina intressen känns denna förändring naturlig. I och med att jag är chef för Upphandlingsstödsenheten kommer jag och mina medarbetare att arbeta med tillämpningen under hela inköpsprocessen, vilket gör att jag kommer att komma i kontakt med samma frågor som tidigare, bara ur ett större perspektiv.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2014

Fakta om Björn Bergström Namn: Björn Bergström Ålder: 40 Familj: Fru och två små grabbar som snart inte är så små längre. Bakgrund/utbildning: Jur kand från Uppsala Universitet. Har arbetat inom staten sedan 1996 som reservofficier och sedan 2001 med offentlig upphandling. Fritid: Familj och vänner

nyheter

EU-VAL 2014

DEN HÄR GÅNGEN ÄR DET ANNORLUNDA

Nedräkningen till EU-valet 2014 har börjat. 400 miljoner européer har chans att påverka hur Europaparlamentet ska se ut under de närmaste fem åren, i ett val som är världens näst största uppvisning i demokrati. Den 25 maj får runt 7 miljoner svenska väljare säga sitt om vilken riktning den europeiska integrationen ska ta. 751 ledamöter, av vilka 20 är från Sverige, kommer att påbörja sitt arbete i juli och sätta den europeiska dagordningen. På deras bord ligger också att välja nästa ordförande för EU-kommissionen. Spelreglerna är annorlunda nu än 2009 när det senast var EU-val. EU har sedan dess ett nytt fördrag och Europaparlamentets befogenheter har ökat. Samtidigt har EU-länderna kämpat med den ekonomiska krisen. EU-valet i maj ger väljarna chansen att bidra till att stärka eller förändra den riktning som EU ska ta när det gäller den ekonomiska krisen, men också i många

andra frågor som påverkar vardagen. Det kan handla om luften vi andas, maten vi äter eller vattnet vi dricker. För första gången kommer valresultatet att avgöra vem som ska leda EU-kommissionen, EU:s verkställande organ, som utarbetar lagförslag och övervakar genomförandet av EU-lagstiftningen.

”

Den nya politiska majoriteten efter valet kommer att forma den europeiska lagstiftningen under de kommande fem åren.

Enligt de nya reglerna ska EU:s regeringschefer föreslå en kandidat till posten som den framtida kommissionsordföranden, på grundval av valresultatet. Europaparlamentet kommer att välja den nya kommissionsordföranden genom majoritetsval. Europeiska politiska partier kan under

valkampanjen föreslå kandidater för denna ledande position inom EU. På så vis får också väljarna säga sitt om kommissionens nästa ordförande. Den nya politiska majoriteten efter valet kommer att forma den europeiska lagstiftningen under de kommande fem åren, på områden som den inre marknaden och medborgerliga rättigheter. Parlamentet den enda direktvalda EU-institutionen - är nu en grundbult i det europeiska beslutsfattandet och har lika mycket att säga till om som de nationella regeringarna när det gäller så gott som alla EU-lagar. Väljarna kommer alltså att ha mer inflytande än någonsin.

Källa: EU-Parlamentet

Thomas Karlsson till nya uppgifter Upphandlingschef Thomas Karlsson har beslutat sig för att varva ner. Han lämnar styrelsearbetet i SOI och arbetet som chef för UpphandlingsCenter i Falun-Borlängeregionen, en gemensam upphandlingsorganisation för Falun, Borlänge, Ludvika, Gagnef och Säters kommuner.

I din intervju publicerad på SOI:s webbplats pekar du på att förutsättningarna är mycket olika i kommunerna när det gäller vilken koll man har på inköp och upphandling. Siljankommunerna var t.ex. inte mogna att lägga sin upphandling i kommunalförbundet Region Siljan, säger du.

Hur känns det att börja trappa ner efter 46 år i den offentliga upphandlingens tjänst? – Det har ju varit 46 år med en fantastisk utveckling vad gäller offentlig upphandling. Det är numera i de flesta organisationer ett stort fokus på upphandlingen, vilket är positivt. Samtidigt är det ett tufft jobb, och jag känner nog att tiden är den rätta för att ge mer tid åt andra saker.

Vilka kriterier bör vara uppfyllda för att man ska lyckas med sådana samarbeten över kommungränserna, enligt din uppfattning? – Först och främst är det att de som deltar i samarbetet har stor tillit till varandra, både bland politiker och bland tjänstemän. Utan denna tillit kommer det aldrig att lyckas. Sedan gäller det förstås att man lyckas att rekrytera kvalificerade medarbetare, det är ju de som ska göra jobbet. Men man ska veta att det finns många fallgropar på vägen när man ska bygga t ex en gemensam upphandlingsorganisation, och resan är sällan spikrak.

Vilket är ditt mest positiva minne av verksamheten? – Utan tvekan de knappt sju åren som jag var upphandlingschef i Östersunds kommun, en kommun som genomsyrades av kvalitet och ordning och reda, vilket är en fröjd för en upphandlingschef.

Du pekar också på svårigheten i att rekrytera upphandlare och upphandlingschefer i vissa regioner. Du vill nu ägna tid och energi åt att få igång en ny utbildning. Kan du berätta mer om detta? – Det är nog mer eller mindre svårt över hela landet, och då fler och fler kommuner och andra myndigheter satsar mer resurser på sina upphandlingsorganisationer har det uppstått en brist på utbildade sökande. Jag hoppas och tror att de KY-utbildningar som erbjuder sådana utbildningar har en stor uppgift att fylla. Tidigare har det ju funnits gott om utbildningar för redan verksamma upphandlare, men i det närmaste ingenting för de som vill bli upphandlare. Tänk när vi kommer dit att upphandlare är ett yrke som ungdomar siktar på! Thomas Karlsson Bo Höglander

Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

Konjunkturen normaliseras och överskott på över 1 procent nås 2018 enligt Finansdepartementets prognos Svensk ekonomi normaliseras gradvis efter år av finans- och skuldkris visar Finansdepartementets februariprognos. Underskotten vänds efterhand till balans och överskott. År 2018 väntas finansiella sparandet uppgå till över 1 procent av BNP. Det förutsätter dock att reformer finansieras fullt ut. För att skapa utrymme för satsningar avser regeringen att föreslå finansieringsåtgärder i vårpropositionen på upp emot 9 miljarder kronor per år 2015-2018.

Svensk export dämpas fortsatt av svag efterfrågan från omvärlden och tillväxten 2014 drivs av inhemsk efterfrågan, understödd av en expansiv finanspolitik. Kommande år väntas återhämtningen i omvärlden stabiliseras och svensk tillväxt gradvis stärkas. BNP förväntas växa med 3,5 procent 2015 och 3,7 procent 2016. Sysselsättningen bedöms fortsatt öka med mellan 0,9 och 1,2 procent per år under prognosperioden och arbetslösheten minskar gradvis från 7,7 procent 2014 ned till 5,9 procent 2018.

– Nu är det viktigt att stärka skyddsvallarna och åter bygga upp överskott i offentliga finanser. En liten öppen ekonomi med stor finanssektor bör värna starka offentliga finanser för att klara jobben och välfärden när det stormar i vår omvärld, säger finansminister Anders Borg.

När ekonomin normaliseras och effekten av lågkonjunkturen avtar går finanspolitiken in i en ny fas där offentliga sektorns sparande ska komma tillbaka till balans och överskott. Det finansiella sparandet väntas 2014 visa ett underskott på 1,9 procent för att åren därefter, i takt med att resursutnyttjandet

Lindahl har skrivit ”Årets Verk” inom juridik

ökar, nå balans och överskott på 1,1 procent 2018. Utgångspunkt för denna bedömning är att reformer finansieras fullt ut - krona för krona.

Källa: Finansdepartementet

Finansminister Anders Borg

Offentliga Affärer rättar I en artikel i förra numret av Offentliga Affärer där Eva Sveman från Sveriges Kommuner och Landsting intervjuades om nya EU-direktiv (rubrik ”SKL om EU:s kommande upphandlingsregler”) smög det sig en felaktighet in. Rätt lydelse i artikelns andra stycke efter ingressen ska vara: ”En annan positiv sak som Eva Sveman identifierar handlar just om dynamiska inköpssystem. Där kommer helt nya leverantörer att kunna komma med när en så kallad förnyad konkurrensutsättning görs av den upphandlande myndigheten. Något som SKL gillar och välkomnar.”

Bo Höglander

När Norstedts Juridik – ett av landets ledande informationsförslag – bjöd in till författarfest och prisceremoni i början av februari samlades landets främsta juridiska skribenter. Under kvällen tilldelades Advokatfirman Lindahl utmärkelsen ”Årets verk” för den kommentar som advokatbyråns experter inom upphandling skrivit till Lagen om offentlig upphandling.

Erik Borälv på VINNOVA ny ordförande i regeringens Användningsforum

Utmärkelsen mottogs av kommentarens redaktör och huvudförfattare Helena Rosén Andersson och medförfattaren EvaMaj Mühlenbock. Båda är advokater och delägare på Lindahl.

Regeringen har utsett Erik Borälv på VINNOVA till ny ordförande i regeringens Användningsforum. Forumet samlar representanter från det allmänna, slutanvändarna, it-branschen och forskarsamhället och är en plattform för kontinuerlig strategisk dialog om tillgänglighet till och användbarhet av IT.

- Utmärkelsen är ett stort erkännande till ett gediget arbete som vi har lagt ner på kommentaren. Den ger oss ytterligare energi i vårt arbete i år med att både uppdatera den elektroniska versionen av kommentaren, och ta fram en ny kommentar till lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, säger Helena Rosén Andersson på Advokatfirman Lindahl.

Erik Borälv arbetar på enheten IT-användning och tjänster på VINNOVA och är programansvarig för Öppen innovation. Samtidigt som Användningsforum får en ny ordförande förstärks forumet också med nio nya ledamöter. Regeringen tillsatte under våren 2012 Användningsforum, i syfte att stärka dialogen kring hur it-tjänsters och produkters användbarhet och tillgänglighet kan stärkas.

Källa: Advokatfirman Lindahl

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2014

Källa: Kammarkollegiet

nyheter

Beslut om fortsatt upphandlad flygtrafik

Trafikverket kommer fortsättningsvis att säkerställa den grundläggande tillgängligheten med flyg för medborgare och näringsliv i Norrlands inland. Trafikverket har också regeringens uppdrag att upphandla flygtrafik till och från norra Värmland.

I arbetet med att ta fram den allmänna trafikplikten har Trafikverket haft en bra dialog med företrädare för berörda regioner. Trafikverket har förändrat krav som möjliggör en sänkning av biljettpriserna med nära 10 procent på flyglinjerna till och från Norrlands inland.

Regeringen har också gett Trafikverket i uppdrag att upphandla Arlanda – Torsby -Hagfors. Uppdraget gäller i två år. Om det dessutom sker en betydande resandeutveckling finns möjlighet för Trafikverket att ta ansvar för linjerna i ytterligare två år.

Den allmänna trafikplikten, det vill säga de normkrav som säkerställer ett minimiutbud av regelbunden flygtrafik, gällerför följande flyglinjer; Arvidsjaur – Arlanda, Gällivare – Arlanda, Hemavan – Arlanda, Lycksele – Arlanda, Pajala – Luleå, Sveg – Arlanda, Vilhelmina – Arlanda, Östersund-Umeå samt Arlanda-Torsby-Hagfors

Sänkta biljettpriser tillsammans med mer rimliga krav på de antal stolar som minst ska erbjudas kommer gynna resenärerna i form av att kapacitet finns när det finns efterfrågan och att biljettpriserna ligger på acceptabla nivåer.

Under våren påbörjas flygupphandlingen för nästa avtalsperiod som ska ta vid när nuvarande trafikavtal upphör i oktober 2015. Källa: Trafikverket

Ny vägledning om att avropa personalsystem Ekonomistyrningsverket (ESV) har tagit fram en vägledning för myndigheter som överväger att avropa från ESV:s statliga ramavtal för personalsystem. Vägledningen kan myndigheterna använda för att ta ställning till om det bästa för dem är att avropa från ramavtalet, anlita Statens servicecenter eller göra en egen upphandling. För dem som beslutar att avrop är rätt väg att gå så ger vägledningen stöd i avropet. – Vägledningen är ett stöd för tanken, man synliggör med hjälp av den sina systemstöd och avtalsvillkor och får en överblick av situationen. Det är viktigt att myndigheterna tar fram bra beslutsunderlag för sitt vägval, så att man vet vilka möjligheter som finns – det här är en hjälp för att göra det, säger Åsa Fröding, den utredare på ESV som skrivit vägledningen.

Vägledningen riktar sig till den som ansvarar för personalsystemet på myndigheten. Den riktar sig också till myndighetens upphandlare. I vägledningen beskriver vi vad ramavtalet omfattar och i viss mån också vad det upphandlade personalsystemet innehåller. – När man fått överblick över myndighetens situation ger vägledningen vidare stöd i att avropa från vårt ramavtal för personalsystem, både arbetet inför avrop, under avropet och efter, säger Åsa Fröding. Källa: Ekonomistyrningsverket

Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

Tillväxtverket medverkar som expertmyndighet i EU:s stora satsning på forskning & innovation

Horisont 2020 är EU-kommissionen omfattande satsning på forskning och innovation som startade den 1 januari i år. Tillväxtverket är utpekad biträdande expert för små och medelstora företag och tillgång till riskfinansiering och myndigheten Vinnova är huvudansvarig myndighet för Horisont 2020 som helhet. Horisont 2020 är ett ramprogram som löper under perioden 2014-2020 med en total budget på runt 80 miljarder euro och innehåller de tre delarna Spetskompetens Excellet Science, Industriellt ledarskap och Samhälleliga utmaningar.

Inom Horisont 2020 har ett särskilt verktyg, SMF-instrumentet, utformats för små och medelstora företag, ett av de två områden som Tillväxtverket är biträdande expertmyndighet för. Det andra området är Tillgång till riskfinansiering. SMF-instrumentet riktar sig till innovativa företag med internationella ambitioner som vill utveckla sina affärsidéer till att bli framgångsrika på marknaden. Instrumentet ger företaget stöd hela vägen i de tre olika faserna affärsidé, utveckling och kommersialisering.

Tillgång till riskfinansiering inom Horisont 2020 syftar till att, genom lån och eget kapital för forsknings och utvecklings- och innovationsdrivna företag, göra det lättare att hantera marknadens brister när det gäller tillgången till riskfinansiering. Källa: Tillväxtverket

Kundmyndigheter ger högt betyg till Statens servicecenter God kvalitet i tjänsteleveranser och bra eller mycket bra samverkan säger kundmyndigheterna i Statens servicecenters kundundersökning. – Vi är mycket nöjda med resultatet av vår första kundundersökning, säger Kristina Jonsson, chef på Marknad och utveckling. Våra kundmyndigheter anser att vårt engagemang och vår samverkan fungerar väl och att vi har en bra kvalitet i våra tjänster. Dialogen är en viktig del i vårt utvecklingsarbete för att kunna leverera effektiva och efterfrågade tjänster. Resultat av enkäten visar att över 70 procent av våra svarande kundmyndigheter tycker att samverkan med oss fungerar mycket bra och hela 90 procent anser att det fungerar bra. Självklart är vårt mål att alla ska tycka att det fungerar bra. Undersökningen, som ägde rum under december, omfattade samtliga 114 kundmyndigheter och hade en svarsfrekvens på 54 procent. Av de som svarat på enkäten köper 87 procent lönerelaterade tjänster, 60 procent ekonomirelaterade tjänster och 49 procent e-handelstjänster. Källa: Statens Servicecenter

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2014

UPPHANDLING

Olika syn på om SJ ska följa LUF Konkurrensverket överklagar ett friande beslut i Förvaltningsrätten mot SJ. Bakgrunden är ett krav från Konkurrensverket om att SJ ska betala upphandlingsskadeavgift/böter på sammanlagt 8,5 miljoner kronor för att städtjänster har upphandlats utan att ha annonserats enligt upphandlingsreglerna.

J däremot anser inte att man utgör en upphandlande enhet som lyder under LUF (lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster). Den statliga järnvägsjätten får medhåll av Förvaltningsrätten. Vill få saken prövad i högre instans Vid bedömningen av om den verksamhet som SJ bedriver omfattas av LUF kommer domstolen fram till att de tekniska reglerna om så kallade tåglägen medför att LUF inte är tillämplig i detta fall. SJ kan därför inte åläggas att betala den upphandlingsskadeavgift/böter som Konkurrensverket krävt. Men Konkurrensverket vill få saken prövad i högre instans. – Det är viktigt att få rättsläget fastställt i högre instans eftersom vi inte delar förvaltningsrättens syn på frågan, säger Konkurrensverkets chefsjurist Per Karlsson. Och fortsätter.

Frågan har även tagits upp på Juridikbloggen, där ett antal kvalificerade jurister skriver i aktuella rättsfall och juridiska spörsmål.

”

Men rätten delar inte vår syn rörande de tekniska villkoren för SJ:s verksamhet och fastställer därför inte att SJ behöver upphandla enligt LUF. Därför överklagar vi beslutet.

”SJ är ingen upphandlande enhet” Jakob Heidbrink skriver på Juridikbloggen under rubriken ”SJ är ingen upphandlande enhet”. ”Konkurrensverkets och SJ:s tvist avser främst två frågor, nämligen dels huruvida SJ driver ett nät för att tillhandahålla allmänheten järnvägstransporttjänster, dels frågan huruvida SJ – om det driver ett sådant nät – gör det på villkor som fastställs av behörig myndighet (jfr 1 kap. 8 § LUF). På den första punkten skulle jag ge Konkurrensverket, på den andra SJ rätt, vilket sammantaget innebär att jag anser att Konkurrensverket bör förlora målet”. Bo Höglander

– Förvaltningsrätten konstaterar visserligen att SJ kan betraktas som en upphandlande enhet och att det inte påverkas av att SJ verkar på en till viss del konkurrensutsatt marknad, och det är vi mycket nöjda med. Men rätten delar inte vår syn rörande de tekniska villkoren för SJ:s verksamhet och fastställer därför inte att SJ behöver upphandla enligt LUF. Därför överklagar vi beslutet.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2014

UPPHANDLING

Innovativ upphandling gav behjärtansvärt uppdrag Statliga Post och Telestyrelsens strävan att göra sociala nätverk tillgängliga för personer med funktionsnedsättning gav ett spännande uppdrag till HiQ. Med en ny webblösning, ”Fejjan för alla”, blir det enklare för personer med dövblindhet och andra funktionsnedsättningar att använda Facebook.

ffentliga Affärer ställde några frågor till Helena Vilcans, chef och kundansvarig på HiQ om affären.

Hur fick HiQ kontraktet med Postoch telestyrelsen? Var det en specifik upphandling eller avrop på befintligt ramavtal? – HiQ fick kontraktet med PTS via ett avrop från det statliga ramavtalet ”IT-konsulttjänster 2009, uppdragskonsulter” dnr 93-91-09, med rubriken ”Avropsförfrågan avseende utveckling av tjänst som underlättar för dövblinda att använda Facebook”. Det hela skedde genom en innovativ upphandling, något vi märker av mer och mer i offentliga sammanhang. Detta är ju ett glädjande exempel på hur IT kan förenkla livet för människor med funktionshinder. Finns det andra, liknande uppdrag som väntar runt hörnet? Eller som ni genomfört tidigare? – Det är det verkligen! Det är precis det här som vi på HiQ jobbar med och brinner för – att förenkla vardagen för alla människor med hjälp av IT. Ett annat projekt som vi jobbar med just nu är ”Resledaren” som ska fungera som hjälpmedel för människor med autism.

Annars är det bara att se sig omkring – hur man enkelt betalar med mobilen via Swish, hur bilar varnar för döda vinkeln, bromsar och till och med kör själva! Allt det här är saker som vi på HiQ jobbar med. – Ett annat viktigt område där IT gör skillnad är e-hälsa, det vill säga hur man i framtiden ska kunna få en bättre vård och omsorg tack vare IT. Där kommer vi att se förändringar framöver, och HiQ befinner sig i framkanten av att göra den utvecklingen möjlig. E-hälsa är ett område vi satsar starkt på och något många aktörer inom offentlig sektor kan ha nytta av. Hur viktiga är offentliga aktörer för HiQ när det gäller a) marknadsandelar och b) kundstock? – Den offentliga sektorn är en viktig och växande kundgrupp för HiQ med många intressanta kunder. Exempel på kunder inom offentlig sektor där HiQ hjälper till att förenkla och effektivisera IT är Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Riksdagsförvaltningen, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), Stockholms läns landsting (SLL) med flera. Den offentliga sektorn är ett spännande område med många innovationer och jag tror att vi tillsammans kan göra ännu mer för att medborgarna ska få ett bättre och tillgängligare liv.

Facebook-tjänsten som HiQ utvecklat är en responsiv lösning som fungerar lika bra på datorn som i smartphonen eller surfplattan. Med ett rent och avskalat gränssnitt blir informationen tillgänglig med hjälpmedel som skärmläsarprogram, punktskriftdisplay och förstoringsprogram. Kontinuerliga tester och utvärderingar Tjänsten har utvecklats i nära samarbete med målgruppen. Personer med dövblindhet har varit med under projektet och kontinuerligt testat och utvärderat. Möjliga användare av Facebook-tjänsten är Sveriges 2 500 dövblinda, men även landets omkring 100 000 synskadade. Magnus Gudéhn, VD på HiQ Stockholm, säger i ett pressmeddelande att konsulterna i projektet säger att det är det roligaste uppdraget de jobbat med. – Om bara en person kan ta del av sociala medier och ha ett socialt liv över Internet, på ett sätt som inte varit möjligt tidigare, då har vi skapat något värdefullt. Det här är IT som verkligen gör skillnad, tillägger VD:n. Bo Höglander

Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

Låt Lisen välja själv. Hon har valt att få den mesta myndighetsposten i sin digitala brevlåda. Annan post vill hon fortfarande ha på hallgolvet. Poängen är att Lisen väljer själv vilken post hon vill ha på vilket sätt. Har du också mottagare som vill lägga till en digital brevlåda? Ring din kontaktperson på Posten eller 020-23 22 20 så hjälper vi dig.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2014

UPPHANDLING

Rangordningsprincipen måste slopas!

Riv barriärerna för de goda affärerna!

angordningsprincipen måste slopas så att den offentliga sektorn kan köpa tjänster av hög kvalitet och konkurrensen på marknaden kan bibehållas.

En förutsättning för att upphandlingsreglerna ska kunna ha en bibehållen legitimitet är att den offentliga sektorn med tillämpning av dem ska kunna göra goda kommersiella affärer, dvs. att de kan köpa tjänster av en så hög kvalitet och till en så rimlig kostnad som möjligt. Låga priser och risker för dålig kvalitet För den svenska offentliga sektorn är det emellertid svårt att göra goda kommersiella affärer med de reglerna, när de upphandlar ramavtal med flera leverantörer. Skälet är främst att den svenska rangordningsprincipen har fått betydelse som en huvudregel vid sådana upphandlingar och att den principen leder till låga priser och risker för dålig kvalitet i leveranserna samt till bristande konkurrens under ramavtalsperioden. För inköpare hos svenska upphandlande myndigheter är rangordningsprincipen en säker avropsordning att använda. Skälen för det är framför allt två. För det första har regeringen i de svenska förarbeten som föregick ramavtalsbestämmelsernas införande i 5 kap. LOU den 1 januari 2008 uttalat att den principen är en lämplig objektiv avropsnyckel. För det andra ställer de svenska domstolarna höga krav på avropsordningar för ramavtal och de kan därför ha svårt att acceptera större avvikelser från rangordningsprincipen som trots allt är den av lagstiftaren rekommenderade avropsnyckeln. Det är därför enkelt att förstå att upphandlande myndigheter - i syfte att undvika att upphandlingen, efter en överprövningsprocess, behöver göras om - väljer att använda rangordningsprincipen. Då gör inköparen nämligen inte något upphandlingsrättsligt fel. Tvärtom kan inköpsorganisationen vara nöjd i det att rangordningsprincipen har pressat priserna nedåt, många gånger till priser långt under priserna från den tidigare ramavtalsperioden.

Att rangordningsprincipen leder till kommersiellt dåliga affärer är ett senare och avtalsrättsligt problem för myndigheten. En dålig kvalitet i utförandet är inte ett problem för inköpsfunktionen utan för den avtalsuppföljande delen av myndigheten och förstås ytterst för alla oss skattebetalare. Är det en inköpscentral som upphandlar ramavtalet ligger genomförandeproblemen hos avropande myndigheter ännu längre bort från inköpsfunktionen än om myndigheten gör sina egna inköp. Varför är då rangordningsprincipen en så dålig avropsordning? Svaret är sammanfattningsvis att det inte går att utvärdera kvalitet enbart i upphandlingsfasen och att principen inte kräver att leverantörerna ska leverera hög kvalitet för att förtjäna fortsatta leveranser under ramavtalsperioden. Det är ett problem i alla typer av upphandlingar, så även vid upphandlingar av ramavtal, att det är svårt eller omöjligt att göra en rättvis och objektivt korrekt utvärdering av kvaliteten i offererade tjänster eftersom de största leverantörerna på marknaden offererar en relativt likvärdig kvalitet ”på papperet”. Även om upphandlaren använder sig av intervjuer eller demonstrationer kan det vara svårt att skilja på kvaliteten i de olika leverantörernas erbjudanden. Det innebär att priset ofta blir avgörande. Om kvaliteten är likvärdig hos de större leverantörerna saknar det också i princip betydelse att kvaliteten tillmäts större betydelse än priset vid anbudsutvärderingen. Eftersom priset blir avgörande kan en enda krona avgöra vilken leverantör som rangordnas som etta i ett ramavtal och ska få alla avrop under ramavtalsperioden. Det driver ned priserna, ibland till orimligt låga nivåer. En prispress gynnar förstås större leverantörer eftersom de kan offerera låga priser i syfte att ta marknadsandelar och slå ut svagare konkurrenter. Det är därför svårt att se hur rangordningsprincipen överensstämmer med EU:s strävan att underlätta för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar. Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Stora affärsmässiga risker Rangordningsprincipen innebär också så stora affärsmässiga risker för leverantörerna från en ramavtalsperiod till en annan att det är naturligt för dem att inrikta verksamheten mot privata beställare i stället för mot offentliga sådana. Det kan i sin tur innebära försämrade anskaffningsmöjligheter för den offentliga sektorn. Det kan inte ha varit den svenska lagstiftarens avsikt när den exemplifierade rangordning som en lämplig fördelningsnyckel vid ramavtalsavrop. Det är dessutom sällan lämpligt att priset blir avgörande för avrop vid upphandling av tjänster, eftersom låga priser riskerar att inverka på kvaliteten i tjänstens utförande. Om löpande räkning tillämpas är det svårt för upphandlande myndigheter att kontrollera att den leverantör som har tilldelats avtalet utför tjänsten till den lägsta kostnaden för myndigheten jämfört med vad övriga leverantörer hade kunnat göra om myndigheten hade ingått avtal med dem. Ett högre timpris kan många gånger innebära en lägre total kostnad för beställaren än ett lägre timpris, om den leverantör som offererar det högre timpriset utför tjänsten effektivare och med en högre kvalitet än den leverantör som offererar det lägre timpriset. Rangordningsprincipen leder också till en brist på konkurrens under själva ramavtalsperioden eftersom ramavtalsleverantörerna inte behöver förtjäna fortsatta avrop genom att utföra tjänsterna med utlovad kvalitet. Den som har rangordnats som etta kan som regel räkna med att få alla leveranser även om denne inte är den mest lämpade att leverera enligt ett visst avrop. Det gäller även om denne levererat tidigare med dålig kvalitet eftersom det ska vara fråga om omfattande fel eller dröjsmål i leveranser för att en myndighet ska välja att häva ett ramavtal med en leverantör. Avskaffa rangordningsprincipen Det finns därför tungt vägande skäl att avskaffa rangordningsprincipen. Och det finns egentligen inga goda skäl att behålla den. Den framgår varken av EU-direktiv eller svensk lag. Eftersom den svenska lagstiftaren en gång införde rangordningsprincipen i svensk rätt bakvägen, via förarbetsuttalanden, har lagstiftaren dock ett ansvar att uttryckligen också avskaffa den. Lagstiftaren bör därför klargöra, senast när den inför de nya EU-direktiven, att avrop ska kunna ske efter avroparens behov i det enskilda fallet, att kvalitet och kundnöjdhet ska premieras och att avroparen ska ha en frihet att välja mellan en av flera alternativa ramavtalsleverantörer. En sådan behovsanpassad avropsordning möjliggör en sådan levande konkurrens bland leverantörerna under ramavtalstiden som de nya EU-direktiven utgår från. Helena Rosén Andersson

Helena Rosén Andersson, är advokat och delägare på Advokatfirman Lindahl i Göteborg. Hon är specialiserad på upphandlingsrätt och har tidigare arbetat inom olika domstolar och med lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet. Helena är redaktör och författare till kommentaren till lagen om offentlig upphandling.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2014

UPPHANDLING

Vinnaren av Handslaget 2013

Viktigt ge utrymme för anbudsgivarnas idéer

et är viktigt att utvärderingskriterier och bedömningsgrunder ger utrymme för anbudsgivarnas egna idéer, men ändå upprätthåller kravet på transparens och förutsebarhet. Det säger mottagarna av priset för årets bästa upphandling 2013 – Handslaget, Christina Fagerström och Stefan Tengbom från Stockholms stad Serviceförvaltning. Som vi rapporterade under Upphandlingsdagarna är vinnaren av Handslaget 2013 Stockholms stad, Serviceförvaltningen, ”för en upphandling i framkant vad gäller vård- och äldreomsorgsboenden”. Juryns motivering löd: ”Vinnare har valts därför att man arbetat strategiskt med målet att erhålla bästa möjliga leverans i förhållande till kostnaden. Detta har man lyckats med genom att använda sig av nytänkande lösningar och inte minst ett väl genomfört utvärderingsarbete. Sammantaget har medborgarna erbjudits bättre vård och äldreomsorg för färre skattepengar. En upphandling i framkant värd att belönas med Handslaget för 2013 års bästa upphandling.” Priset delades ut under festliga former på det anrika Hamburger Börs den 29 januari av förra årets vinnare Jan-Erik Olsson från Gävleborgs läns landsting. Mottog priset gjorde Christina Fagerström och Stefan Tengbom från Stockholms stad, Serviceförvaltningen.

Offentliga Affärer fick en intervju med mottagarna av priset.

områden som den senaste brukarundersökningen pekat på och förbättringsområden som framkommit i det uppföljningsarbete som stadsdelarna gör av sin äldreomsorg.

Vill ni berätta litet hur ni tänkte och hur ni förberedde er inför den upphandling av vård- och äldreomsorgsboenden som gjorde att ni fick utmärkelsen Handslaget 2013? – Centralupphandling av driften av vård- och omsorgsboenden för äldre (VOB) i Stockholms stad har genomförts på liknande sätt fem gånger sedan 2008. Sammanlagt har driften av 46 VOB (cirka 3 300 platser) upphandlats. Upphandlingen som genomfördes 2013, och som vann Handslaget 2013, omfattade driften av tre VOB belägna i två olika stadsdelar i Stockholms stad.

Vilken utvärderingsmodell använde ni och varför? – Utvärderingen sker utifrån ”Ekonomiskt mest fördelaktiga anbud till den av staden fastställda ersättningen”. Detta för att det inom Stockholms stad tillämpas samma ersättning för samtliga utförare, varför upphandlingen genomförs till fast pris. I kraven på tjänst anges bl.a. bemanningskrav vilka anbudsgivare minst ska uppfylla. (Dessa krav definieras av den stadsdelsnämnd inom vilket boendet är beläget.) Anbudsutvärderingen görs utifrån kvalitetskriterier. Kriterierna utarbetas i nära samarbete med sakkunniga företrädare för stadsdelsförvaltningarna och stadens äldreförvaltning. Kriterierna är indelade i ett antal olika bedömningsgrunder och ska spegla fundamentala kvalitetsaspekter inom verksamheten och syfta till att utveckla verksamheten.

Ett gemensamt förfrågningsunderlag – I förberedelserna inför upphandlingen deltog äldreomsorgsexperter från de stadsdelar som har boenden som ingår i upphandlingen, även stadens äldreförvaltning representerades. Ett gemensamt förfrågningsunderlag för de tre boenden som ingick togs fram. Varje VOB utgjorde dock en specifik del och de särskilda förutsättningar som råder vid varje VOB beskrevs i särskilda bilagor. Utvärdering och tilldelningsbeslut fattades per VOB. I framtagandet av utvärderingskriterier utgick gruppen från vilka prioriterade områden som Stockholms stads budget 2013 angav för äldreomsorgen, vilka förbättrings-

Beskrivningar och åtaganden – Anbudsgivaren ska göra beskrivningar och åtaganden utifrån dessa utvärderingskriterier/bedömningsgrunder och utifrån förutsättningarna vid respektive VOB (t.ex. inriktning, lokaler, utvecklingsbehov etc.). För varje beskrivning efterfrågas hur

Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

anbudsgivarnas beskrivningar och åtaganden är till gagn för den enskilde brukaren. Anbudsutvärdering görs av vilka mervärden som anbudsgivarens beskrivningar och åtaganden bedöms medföra utifrån förutsättningarna för respektive VOB. Utvärderingen görs av sakkunniga inom äldreomsorg, huvudsakligen från de berörda stadsdelsförvaltningarna men också från stadens äldreförvaltning. Bedömningsgrupper – Samtliga anbud som gått vidare till utvärdering bedöms av en grupp om minst fyra personer. I upphandlingen som genomfördes 2013 fanns två bedömningsgrupper. Varje person läste och bedömde först varje anbud enskilt. Därefter samlades gruppen och gjorde en gemensam bedömning i konsensus av varje anbud. För att säkerställa bedömningarna gjordes sedan en gemensam bedömning i storgrupp, det vill säga båda grupperna träffades. Även här gjordes bedömningen i konsensus. Bedömarna fick inte diskutera sina överväganden med någon annan innan gruppen träffades och någon diskussion mellan grupperna fick inte förekomma innan bedömningarna diskuterats i storgruppen. Anbudsgivares beskrivningar/åtaganden ska vara tydliga och uppföljningsbara för att bedömas innebära mervärde. Med mervärde avses beskrivningar och åtaganden som går utöver ställda krav och utöver vad som anses vara god kvalitet inom äldreomsorg. De bedömda mervärdena ska stödjas av referenser och av den bemanningsplan som lämnats i anbudet. Det innebär bl.a. att de referenser som staden inhämtar (enligt mall som bifogas FFU) ska styrka bedömningsgruppens bedömningar av eventuella mervärden för att anbudet ska tilldelas viss poäng.

Christina Fagerström och Stefan Tengbom från Stockholms stad, Serviceförvaltningen är lyckliga vinnare av Handslaget 2013.

Vad anser ni själva var mest innovativt eller speciellt med er upphandling? – Att anbudsgivarna ges stora möjligheter att själva beskriva den verksamhet de vill bedriva och vad de vill och kan åstadkomma. – Att utvärderingsmodellen inbjuder till och stimulerar nya idéer och arbetssätt. – Att upphandlingen fokuserar på verksamhetens innehåll och kvalitet. Vilket råd vill ni ge kollegor som står inför liknande upphandlingar? – Det är viktigt att utvärderingskriterier och bedömningsgrunder ger utrymme för anbudsgivarnas egna idéer, men ändå upprätthåller kravet på transparens och förutsebarhet. Tänk på att utvärderingsmodellen är tidkrävande för både anbudsgivare och utvärderingsgrupper! Gör noggranna överväganden avseende referensernas inverkan på anbudets poängsättning!

Till sist: vad önskar ni er mest av allt just nu? Det var den svåraste frågan att svara på! Vi vill tacka för priset och hälsa till alla upphandlarkollegor... Bo Höglander

Fakta Handslaget Priset tillfaller den eller de som genomfört, alternativt medverkat till, en synnerligen god affär/upphandling inom offentlig förvaltning. Priset kan emellertid också gå till personer som genom engagemang och skicklighet arbetat med att utveckla upphandlingsfunktionen genom att, till exempel, kompetenssäkra organisationen – i samklang med Upphandlingsdagarnas syfte, att stimulera till nytänkande och bidra till en sund utveckling inom offentlig upphandling.

FIRA 10 ÅR TILLSAMMANS MED OSS! I slutet av januari 2015 firar Sveriges största konferens och mötesplats inom offentlig upphandling 10 år. Missa inte detta oförglömliga ögonblick! Läs mer om Upphandlingsdagarna på www.upphandlingsdagarna.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2014

2015 21

UPPHANDLING

2014 Den 29-30 januari arrangerades Sveriges största konferens och mötesplats för alla som berörs av offentlig upphandling, Upphandlingsdagarna 2014. Närmare 660 deltagare från myndigheter och organisationer runt om i landet var på plats. Under dagarna lanserades Offentliga Affärers nya webbplats, där vi kunde följa en del av seminarierna via livestreaming. Offentliga Affärer var självklart på plats för att rapportera och mycket av materialet hittar du här i tidningen samt på webben.

Peter Bennett, Senior Policy Advisor på Cabinet Office i Storbritannien berättade kring deras erfarenheter om hur de implementerat de nya EU-direktiven.

Upphandling i förändring, vad vill makthavarna? Ökad kompetens bland upphandlare, politiker och övriga tjänstemän. Det är ett tema som återkom bland talarna i panelsamtalet som inledde Upphandlingsdagarna 2014. Medverkade gjorde bland andra Stefan Attefall, Civil- och bostadsminister samt Ulla Andersson, Vice partiordförande i Vänsterpartiet.

Det var full fart i Offentliga Affärers monter där många deltagare kom förbi för att sparka boll.

Yousef Chakir och Johan Kennemyr från Advokatfirman Lindahl var på plats. I montern kunde du få veta mer om “Lagen om offentlig upphandling - En kommentar” som även vunnit utmärkelsen “Årets Verk” inom juridik.

Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Kommer de nya EU-direktiven att underlätta och förenkla? Frågan från moderator Erik Blix ställdes till såväl panel som deltagare i publiken. En överväldigande majoritet i både auditorium och expertpanel ansåg att så inte är fallet.

Wallmans bjöd oss på en färgsprakande och svängig show under den alltid lika uppskattade festkvällen.

Stefan Odelberg trollar fram en kalkon.

“Lätt att göra rätt” var den princip Håkan Bergström arbetat efter vid utvecklingen av system för direktupphandling.

Årets upphandlingsmiddag ägde rum på det anrika Hamurger Börs.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2014

UPPHANDLING

Våga testa, tänk annorlunda, låt dig inspireras av andra! Det var rymddesignern Cecilia Hertz fokus när hon berättade om sina erfarenheter från upphandlingsarbetet med NASA och ESA - Snacka om extremupphandling!

Många samlades på Sveriges största konferens och mötesplats för upphandlare för att ta del av de senaste nyheterna, inspireras och träffa gamla och nya branschkollegor.

Vinnaren av Handslaget 2012, Jan-Erik Olsson från Landstinget i Gävleborg delade ut priset för 2013 års bästa upphandling tillsammans med Erik Blix.

Och vinnaren är....

Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Ökade hållbarhetskrav på drivmedel har lett till stora förändringar i branschen. Hur följer vi upp dessa krav och visar på efterlevnad av kraven både gentemot kunder och myndigheter? Anna Stenströmer på OKQ8 gav oss olika perspektiv från drivmedelsbranchen.

Serviceförvaltningen i Stockholms stad!

Peter Trepte, Barrister, Littleton Chambers, Senior Fellow in Public Procurement Law, University of Nottinghamn.

Juryns motivering löd: “Vinnare har valts därför att man arbetat strategiskt med målet att erhålla bästa möjliga leverans i förhållande till kostnaden. Detta har man lyckats med genom att använda sig av nytänkande lösningar och inte minst ett väl genomfört utvärderingsarbete. Sammantaget har medborgarna erbjudits bättre vård och äldreomsorg för färre skattepengar. En upphandling i framkant värd att belönas med Handslaget för 2013 års bästa upphandling.”

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2014

UPPHANDLING

Innovationsupphandling i världsklass!?

ärldsklass eller inte, är man nominerad som potentiell vinnare av Handslaget för årets bästa upphandling har man gjort något bra och vinner man dessutom, är man definitivt i upphandlingskonstens frontlinje mot en bättre framtid.

Som representerande Stockholms Stad var Ulla Hamilton, företagarborgarråd samt trafik- och arbetsmarknadsborgarråd, således väl positionerad när hon på Upphandlingsdagarnas andra dag talade över ämnet ”Upphandling ett underutnyttjat innovationsverktyg”. Den av Stockholms Stads upphandlingar som belönades med Handslaget 2013 gällde en innovationsdrivande upphandling av vård- och äldreomsorgsboende. Med flera inslag av nytänkande, såväl vad gäller den egna organisationens engagemang vid framtagandet anbudsunderlaget och utvärderingen, som vad gäller utvärderingskriterierna, som belönar utförare som visar att man förstår hur man bygger en mångsidigt god vårdkvalitet och i sitt anbud presenterade hur man avser att säkerställa kvaliteten och hur verksamheten över tiden kan vidareutvecklas. En innovativ upphandling skall per definition leda till utveckling och skapande av något nytt. Hamilton konstaterade att Stockholm årligen upphandlar för cirka 15 miljarder kronor och ställde mot den bakgrunden den retoriska frågan: hur kan upphandlingen bidra till näringslivets utveckling, och det på ett sådant sätt att servicen till stockholmarna blir ännu bättre? Jo, genom nytänkande och kreativitet finns stort utrymme för att inom upphandlingsreglernas gränser låta upphandlingen tjäna som ett framtidsformande strategiskt verktyg. Gränser som i sig vidgats genom nya regler och upphandlingsformer. Hamilton belyste möjligheterna genom att presentera tre exempel, som vart och ett bygger på innovativ upphandling. Inga upphandlingar av frekvent slag, men alla med generell bäring inom sina respektive kategorier. Koldioxidbubblan – upphandling av asktransporter Det innovativa syftet med denna upphandling var att motivera leverantörerna att fortlöpande utveckla sitt transportarbete mot maximal utsläppsreducering – utan att i upphandlingen ställer specificerade krav på transportfordon och drivmedel.

Det konkreta objektet är asktransport från Högdalens sopförbränningsanläggning till deponi med en specialutformad bil. Åkarna fick presentera sitt bästa alternativ för hela transportuppdraget. Om den som fått uppdraget efter ett år kunde visa att man reducerat energiförbrukningen med ytterligare 10 procent så gav det 1 procents bättre betalning.

lätt upphov till stora och oförutsägbara störningar. Även med nya vägar är problemen stora vid bland annat ICT-klustret i Kista. Stockholms Stads Trafikförvaltning startade därför i november 2012 en innovationstävling tillsammans med Trafikverket, SLL, Kista Science City och ITS-rådet. VINNOVA deltar som medfinansiär. Tävlingens syfte är att få fram lösningar inom området intelligenta trafiksystem (ITS) och samtidigt bidra till en ökad samverkan mellan det offentliga och näringslivet. Tävlingen kallad ITS Innovation Stockholm Kista, är enligt talaren den första i Sverige som genomförs som en förkommersiell upphandling.

Utan specificerade krav var fältet fritt för entreprenörerna att satsa på det för det egna företaget mest effektiva och attraktiva utvecklingskonceptet, vilket höjde såväl engagemanget som förbättringspotentialen. Vid sidan om fordons- och drivmedelsslag kom utbildning och energibesparande åtgärder i fokus: eco-driving, ruttplanering, lastnings- och lossningsrutiner mm. Med dagens fordonsdatorer är det lätt att direkt utläsa effekterna och därmed också räkna fram den bubbla vinsten – lägre kostnader och bättre betalt. Efter några år hade utsläppen av koldioxid minskat med 27 %. Konceptet är givetvis lätt att tillämpa på andra transportuppdrag, med avsevärt större volymer. Mallen för beräkning av koldioxidutsläppen är framtagen av transportbranschen och har därmed legitimitet hos anbudsgivarna. Med vidareutveckling kan den bli en standarmodul för miljökrav vid upphandling, även ifråga om andra ämnen än koldioxid. Lös upp trafikknutarna! Ett snabbt växande Stockholm med en mångfald av bygg- och infrastrukturprojekt betyder en för stockholmstrafikanterna ökänd och ibland nästa osannolik störningskänslighet. Med rådande kapacitetsbrister ger dessutom den minsta incident

– Vi vände oss till marknaden och bad deltagarna att komma med smarta lösningar på ett givet problem. Lösningar som vi förmodligen aldrig hade kunnat komma på själva. Vi gjorde en bred beskrivning av utmaningen: att skapa nya lösningar som effektiviserar resandet och transporterna. Fokus ska ligga på Kista-området men lösningarna ska vara skalbara och kunna leverera nytta till hela Stockholmsregionen. En förutsättning för att framkommande lösningar skall bli hållbara och kunna vidareutvecklas är givetvis att de är grundade i bra affärsmodeller. Projektet skall också ses som ett försök att finna generella metoder som gör det attraktivt att til�lämpa förkommersiell upphandling också på andra områden än vid upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster. De kriterier som bidragen utvärderades ifrån var: hur väl lösningen möter tävlingens utmaning, hur väl tävlingsdeltagarna känner sin målgrupp, innovativ höjd, affärsmodell, realiserbarhet och användarvänlighet. I potten finns totalt 3 miljoner kronor som de 3 vinnande innovatörerna får ta del av för att utveckla och kommersialisera sina koncept. Ett arbete som skall vara klart till midsommar för att kunna lanseras under hösten 2014.

Artikeln fortsätter på sida 28... Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

Välj färdriktning och strategi!

För många upphandlare blev 1994 ett år som präglades av stora förändringar. Nu tjugo år senare, våren 2014, väntas än fler förändringar. Regeringen får sannolikt stöd i riksdagen för väsentligt högre gränser för direktupphandlingar samtidigt som de nya EU-direktiven kommer att prägla regeringskansliets vardag med ett intensivt utredningsarbete under 2014 och 2015. Dessutom kommer Anders Wijkmans slutbetänkande ’Goda affärer’ att bli föremål för viktiga politiska överväganden.

Bli diplomerad eller certifierad upphandlare Kursstart 1 april

Kursstart 8 april

Diplomerad upphandlare – en ny kurs om 9 dagar startar den 1 april. Denna kurs ska ge deltagarna ett bra ben att stå på i det dagliga arbetet.

Certifierad upphandlare – en mer fördjupande utbildning som omfattar 17 kursdagar. Målet är att ge de drygt 100-talet redan certifierade upphandlare ännu fler kollegor.

Läs mer om Colligios utbildningssatsningar på www.colligio.se

FALUN

GÖTEBORG

JÖNKÖPING | NORRKÖPING | STOCKHOLM

UPPHANDLING

Fortsättning från sida 26... Att en av vinnarna är 20-årige matematikbegåvningen Martin Wiman visar redan det, på den särskilda potential som finns i denna form av innovativ upphandling. Martin, som är segervan vinnare i matematiktävlingar, utvecklar nu med sitt team en applikation som underlättar kollektivtrafikresande genom att ge resenärer en bättre översikt över trafikläget. Målet är att användarna ska få all den information de behöver. Prognosverktyg för vägtrafikledning Att lösa trafikproblem är målet också i en ny förkommersiell innovationsupphandling. Konkret vill man bidra till att det utvecklas effektiva metoder och prognosverktyg för vägtrafikledning. En förstudie inleds inom kort. VINNOVA bidrar med medel till projektet, som Trafikkontoret genomför i samarbete med Trafikverket.

– Kan vi minska den tid som en olycka påverkar trafiken och mildra dess effekter på vägnätet i sin helhet, bidrar det till en bättre nyttjad väginfrastruktur och en ökad tillförlitlighet i resandet. Dessutom kan verktyget bidra till bättre trafikinformation och skapa förutsättning för en proaktiv trafikledning. Stockholmarna är rätt luttrade när det gäller trafikeffekter relaterade till större evenemang. Ambitionen är att verktyget också ska kunna användas i ”off-line-läge” för att i förväg analysera konsekvenser av t.ex. stora trafikpåverkande driftoch underhållsarbeten och evenemang och därmed också kunna ta fram och bedöma alternativa lösningar för att hantera trafiken och framkomligheten.

– I stockholmsregionen finns som alla vet starka incitament för att utveckla en trafikmodell för korttidsprognoser som ger stöd åt vägtrafikledare i deras beslut om trafiklednings- och trafikinformationsåtgärder. Beslut som direkt kan påverka trafikflöden och val av färdvägar. Lyckas vi minska trängsel och förseningar finns bara vinnare, vi får stora samhällsekonomiska vinster – och stockholmarna blir glada. Vi vet att det finns stor potential på detta område. Restiden kan reduceras med hela 25 % och trafikrelaterade utsläpp minskas med 18 % med hjälp av ett trafikmodellbaserat prognosverktyg. Trängselkostnaderna i Stockholm har beräknats till 3.7 Mdr kr/år. Därtill har förseningarna i kollektivtrafiken, väg och järnväg, beräknats till 3 Mdr kr/år. Den samhällsekonomiska lönsamheten med ett effektivt prognosverktyg i Trafik Stockholm är således minst sagt uppenbar.

Ulla Hamilton, vice gruppledare (m, företagarborgarråd, trafik- och arbetsmarknadsborgarråd, Stockholms stad.

Projektet skall enligt Hamilton bland annat resultera i eller förbättra förutsättningarna för: • Bättre beslutsstöd för en effektiv trafikledning, t.ex. i samband med olyckor och andra incidenter. • Ökad kvalitet i trafikinformation. • Effektiviserad och bättre utnyttjad väginfrastruktur. • Strategisk planering av trafiken vid evenemang. • Förutsättning för minskad trängsel och mer tillförlitliga resor. • Sist men inte minst – nöjdare resenärer och trafikanter. Projektets utvecklingspotential finns i att skapa modeller för korttidsprognoser som ger direkt stöd i valet av trafikledningsåtgärder. – Under projektet skall vi förtydliga kravbilden och utvärdera olika leverantörers förmåga att uppfylla kraven, deras beräkningsnoggrannhet, beräkningstider m.m. Det är en innovationsupphandling och resultatet skall vara en tydlig och verklighetsförankrad kravspecifikation för ett prognosverktyg för vägtrafikledning. Metoden som utvecklas ska kunna användas i andra större städer. Kort sagt ett spännande projekt som verkligen kan göra tillvaron enklare för många i vår region och stad. Hamilton var noga med att framhålla de regionala perspektiven: – Inom ramen för Innovationskraft Stockholm, ett samarbete mellan länsstyrelsen, akademierna, näringslivet och kommunerna i Stockholmsregionen, lyfts också frågan om Innovationsupphandling som ett strategiskt verktyg. Arbetet med att utforma en regional plattform för innovationsupphandling har påbörjats. Så det är inte bara Stockholm stad utan också regionen som är på tå i denna fråga. Kent Mossheden

Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

Upphandlingsskadeavgift mot Falu kommun prövas i högsta instans

Lagrådsremiss:

Direktupphandling I lagrådsremissen lämnas förslag till ändringar i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) samt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS).

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat prövningstillstånd i målet om upphandlingsskadeavgift mellan Konkurrensverket och Falu kommun. Domstolen ska nu pröva hur stor upphandlingsskadeavgift som ska dömas ut.

Ändringarna gäller möjligheten för upphandlande myndigheter och enheter att genomföra direktupphandlingar, dvs. upphandlingar utan krav på anbud i viss form. Direktupphandling enligt LOU ska få användas om kontraktets värde uppgår till högst 28 procent av det tröskelvärde som gäller för kommuner och landsting vid upphandling av varor och tjänster, som för närvarande uppgår till 1 806 427 kronor, dvs. högst 505 800 kronor. Direktupphandling enligt LUF och LUFS ska få användas om kontraktets värde uppgår till högst 26 procent av det tröskelvärde som gäller vid upphandling av varor och tjänster, som för närvarande uppgår till 3 612 854 kronor, dvs. högst 939 342 kronor. Riktlinjer för genomförande av direktupphandlingar En upphandlande myndighet eller enhet som använder sig av direktupphandling ska anteckna skälen för sina beslut och annat av betydelse vid upphandlingen om upphandlingens värde överstiger 100 000 kronor. De upphandlande myndigheterna och enheterna ska anta riktlinjer för genomförande av direktupphandlingar. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

I december 2011 ansökte Konkurrensverket hos förvaltningsrätten att Falu kommun skulle betala tio miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift. Konkurrensverket menade att kommunen hade genomfört en otillåten direktupphandling när man förlängde ett avtal med Peab rörande drift och underhåll av kommunens vägnät. Det aktuella avtalet var värt 161 miljoner kronor och hade slutits utan föregående annonsering enligt lagen om offentlig upphandling. Kommunen motsatte sig att någon upphandlingsskadeavgift skulle dömas ut, eller att avgiften åtminstone skulle bestämmas till ett lägre belopp än tio miljoner kronor. Överklagade domen Förvaltningsrätten dömde kommunen att betala sju miljoner kronor. Konkurrensverket överklagade domen till kammarrätten, som höjde upphandlingsskadeavgiften till åtta miljoner kronor. Både Konkurrensverket och Falu kommun har överklagat kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen, som nu har meddelat prövningstillstånd. Högsta förvaltningsdomstolen ska nu pröva hur stor upphandlingsskadeavgift som ska dömas ut mot Falu kommun. Det kommande avgörandet från domstolen blir vägledande i andra mål om upphandlingsskadeavgift.

Källa: Socialdepartementet

Källa: Konkurrensverket

80 miljoner till utveckling av svenska småföretag Nu kan små företag söka pengar för att utveckla varor och tjänster och bredda sin marknad internationellt. Totalt fördelas sammanlagt 80 miljoner kronor till små företag i hela landet. Insatsen riktar sig till företag som har två till 49 anställda och en omsättning på minst en miljon kronor. För utveckling av varor och tjänster kan företagen söka mellan 50 000 och 500 000 kronor. För förberedelse till internationalisering kan företagen söka mellan 50 000 och 250 000 kronor. De ska själva medfinansiera sin insats med lika mycket pengar.

– Det finns en stor tillväxtpotential bland små svenska företag. Med hjälp av affärsutvecklingscheckarna kan vi bidra till att företagen utvecklas snabbare och att de stärker sin konkurrenskraft, säger Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf. Tillväxtverket samarbetar med Almi Företagspartner, Länsstyrelsen i Stockholm, Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Östsvenska handelskammaren. Deras roll är att informera om affärsutvecklingscheckarna och bistå företagen i ansökningsprocessen. Källa: Tillväxtverket

Gunilla Nordlöf, Generaldirektör, Tillväxtverket

UPPHANDLING

Procentuell fördelning av ramavtal Procentuell fördelningsnyckel av ramavtal – är det möjligt att tillämpa och framför allt: är det lagligt? Offentliga Affärer har tittat närmare på frågan.

amavtal används frekvent av upphandlande enheter för inköp som täcker återkommande behov av bl. a varor, tjänster och entreprenader. Gällande LOU medger att ramavtal tecknas på tre sätt: med en leverantör där alla villkor för avrop är fastställda, med minst tre leverantörer där alla villkor för avrop är fastställda eller med minst tre leverantörer som avropas efter förnyad konkurrensutsättning. Men utöver dessa tillämpar en del en procentuell fördelningsnyckel, möjligen åberopande förarbetena till LOU där det talas om ”annan fördelningsnyckel som säkrar ett objektivt tillvägagångssätt” samt även EU-direktivet från 2004 som inte anger att bästa anbud alltid ska tilldelas kontrakt då alla villkor är fastställda. (2004/18/EC Art 32 punkt 4, 2:a och 3:e stycket, sid 24).

Claes Andersson på Malmö Stads Gatukontors upphandlingsenhet skrev 2013 en uppsats i ämnet. Claes arbetar nu på Trafikverket som kvalificerad inköpare. Handledare var Stefan Elg, med mångårig erfarenhet av området offentlig upphandling på AnbudsJournalen (senare Allego) och numera Colligio. Den variant som behandlas i uppsatsen är en procentuell fördelningsnyckel avseende volym. Claes Anderssons undersökning visar att det, särskilt hos leverantörer och upphandlande enheter, finns ett stort engagemang kring frågor som rör modellen. Svarsfrekvensen var hög hos dessa grupper, över 80 procent. Modellen gynnar en långsiktigt förbättrad konkurrenssituation I marknadens syn på procentuell fördelningsnyckel framkommer både positiva och negativa synpunkter, konstaterar uppsatsförfattaren. De positiva handlar främst om att modellen gynnar en långsiktigt förbättrad konkurrenssituation på marknaden. De negativa synpunkterna gäller i huvudsak svårigheter att följa upp fördelningen samt att utforma förfrågningsunderlaget på ett transparent och objektivt sätt.

”

Förutsättningen för en procentuell fördelningsnyckel är antagligen att det finns en centraliserad beställarorganisation.

På frågan om huruvida procentuell fördelningsnyckel är förenligt med LOU ger marknadsaktörerna samlat ett osäkert svar, noterar Claes Andersson. Fler i den totala gruppen menar att modellen kan anses vara förenlig med LOU, medan det hos juristerna är en mindre övervikt för det motsatta. Procentuell fördelningsnyckel Claes Anderssons egen slutsats utmynnar i att procentuell fördelningsnyckel ”mycket väl kan vara förenlig med LOU under förutsättning att grundprinciperna i upphandlingslagstiftningen följs och att fördelningen av avrop inte medger något utrymme för subjektiva val för den upphandlande enheten.” 30

Offentliga Affärer frågade ytterligare några personer med god insyn i offentlig upphandling om vad de anser om procentuell fördelning av avrop. Eva Sveman, Förbundsjurist, SKL: – Min uppfattning är att en procentuell fördelningsnyckel kan vara förenlig med LOU under förutsättning att grundprinciperna i LOU följs och att fördelningen av avrop inte ger utrymme för subjektiva val vid avrop. Liksom vid all upphandling är uppföljningen viktig. Helena Rosén Andersson, advokat och upphandlingsexpert på Lindahl skriver i denna utgåva av Offentliga Affärer en debattartikel i ämnet. Hon menar att procentuell fördelning är ett försök att skapa rättvisa bland ett antal, kanske två till tre stycken, av dem som har rangordnats högst. Det finns dock ingen garanti att domstolarna anser den fördelningen vara laglig. Ett försök att komma förbi problematiken Procentuell fördelning är enligt Helena Rosén Andersson ett försök att komma förbi problematiken med rangordning men den löser inte problemet att leverantörerna ska leverera högsta kvalitet till det låga pris de offererat. Fredrik Rogö, bolagsjurist på Göteborgs Stads Upphandlings AB, berättar för Offentliga Affärer att man inte använder procentuell fördelningsnyckel. Den främsta anledningen är att det inte blir praktiskt möjligt att upprätthålla volymfördelning när beställningar från ramavtalet görs av ett stort antal beställare och där volymerna inte är kända på förhand. – Förutsättningen för en procentuell fördelningsnyckel är antagligen att det finns en centraliserad beställarorganisation. Det kan inte uteslutas att en leverantör som inte fått förutbestämd volymfördelning i efterhand skulle begära kompensation upp till angiven volymfördelning, menar Fredrik Rogö.

Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Upphandlingsbolaget Ă¤r helt pĂĽ det klara med problemen kring den svenska modellen med rangordning som huvudprincip i flerleverantĂśrsavtal. â&#x20AC;&#x201C; FĂśrhoppningsvis kommer Ăśversynen kring upphandlingsbestĂ¤mmelserna att innebĂ¤ra att huvudregeln med rangordning tas bort och myndigheter Ă¤r fria att konstruera fĂśrdelningsnycklar som bygger pĂĽ â&#x20AC;?objektiva villkorâ&#x20AC;? vilka styr valet av leverantĂśr, hoppas Fredrik RogĂś. Ă&#x201E;r det lĂ¤mpligt att vinnaren â&#x20AC;?takes it allâ&#x20AC;?? Ur konkurrenssynpunkt kan det ifrĂĽgasĂ¤ttas om det Ă¤r lĂ¤mpligt att vinnaren â&#x20AC;?takes it allâ&#x20AC;? och att en stĂśrre spridning av uppdragen mellan de antagna leverantĂśrerna vore att fĂśredra. Upphandlingsbolaget Ă¤r Ă¤ven av uppfattningen att rangordning i sig Ă¤r en pĂĽdrivande faktor till (onormalt) lĂĽga anbud. Den juridiska invĂ¤ndning som riktas mot procentuell fĂśrdelningsnyckel Ă¤r att en sĂĽdan inte sĂ¤krar att tilldelningen av avrop sker till den leverantĂśr som lĂ¤mnat det â&#x20AC;?bĂ¤staâ&#x20AC;? anbudet enligt utvĂ¤rderingsmodellen (jfr 5 kap. 6 Â§ LOU).

det, enligt Upphandlingsbolaget, vara tillĂĽtet. Vid en prĂśvning i fĂśrvaltningsrĂ¤tten (dvs. inget praxisvĂ¤rde) underkĂ¤ndes dock en sĂĽdan fĂśrdelningsnyckel i ett ramavtal av arkitekttjĂ¤nster. Domstolen uttalade bl.a. â&#x20AC;?genom de fastlagda procentsatserna garanteras inte heller att den valda rangordningen fĂśljsâ&#x20AC;? (se FĂśrvaltningsrĂ¤tten i GĂśteborgs dom den 1 juli 2011 mĂĽl nr 2580-11, 2614-11 och 2676-11). I ett annat mĂĽl (se KammarrĂ¤tten i GĂśteborgs dom den 15 mars 2013 mĂĽl nr 7024â&#x20AC;&#x201D;7026-12) angreps volymfĂśrdelning pĂĽ samma grund men frĂĽgan kom aldrig att prĂśvas, varken i fĂśrvaltningsrĂ¤tten eller kammarrĂ¤tten, eftersom upphandlingen fĂśll pĂĽ annan grund.

Bo HĂśglander

Fakta uppsats Rubrik: Ă&#x201E;r procentuell fĂśrdelningsnyckel vid ramavtal fĂśrenlig med LOU? Marknadens syn pĂĽ procentuell fĂśrdelningsnyckel vid ramavtal. FĂśrfattare: Claes Andersson 2013-11-20 (Colligio Certifierad Upphandlare).

â&#x20AC;&#x201C; SĂĽvitt Upphandlingsbolaget kĂ¤nner till har volymfĂśrdelning inte prĂśvats i hĂśgre instans, pĂĽpekar Fredrik RogĂś och fortsĂ¤tter: FĂśrutsatt att fĂśrdelningsnyckeln med volymfĂśrdelning Ă¤r tydlig borde

SWEPOSÂŽ NĂ¤tverksRTK-tjĂ¤nst

RTK-korrektioner sĂ¤nds idag via Mobilt Internet och GSM och anvĂ¤nds fĂśr till exempel detaljmĂ¤tning, utsĂ¤ttning, datainsamling fĂśr GIS, fĂśrrĂ¤ttningsmĂ¤tning och maskinguidning. Om det rĂ¤cker att du fĂĽr positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till

erbjuder navigeringsstĂśd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga AffĂ¤rer 1 2014

SWEPOS berĂ¤kningstjĂ¤nst. Ç&#x2C6;Ç&#x160;Ç&#x17D;ÄťÇ&#x17D;Ç&#x2039; Ç&#x2039;Ç? Ç?Ç&#x2039; Ĺ&#x2122; Ç&#x2C6;Ç&#x160;Ç&#x17D;ÄťÇ&#x17D;Ç? Ç&#x152;Ç&#x160; Ç?Ç? Ĺ&#x2122; ÂŚÂŞÂ&#x2013;ÂŁÂ˘ÂŚĹ&#x201A;Â&#x;Â ÄÂŚÂ&#x2013; Ĺ&#x2122; ÂŞÂŞÂŞÄÂŚÂŞÂ&#x2013;ÂŁÂ˘ÂŚÄÂ&#x201D;Â˘Â

eFÖRVALTNING / IT

Rätt upphandlat IT-system kan vara en fråga om liv eller död Linda och Patrik kommer mitt i natten in till akuten med lille Sebastian, sex månader. Han har hög feber och svårt att andas, ögonen är glansiga, det mesta verkar onormalt. Linda vet att Sebastians journal finns i sjukhusets journalsystem, eftersom han som spädbarn opererades för akut spädbarnsbråck. Då händer det som inte får hända. Journalsystemet kollapsar och när ansvarig överläkare ringer supporten får hon till svar att felet kommer att åtgärdas ”så fort som möjligt, förhoppningsvis inom en timme”. Läkaren sliter sitt hår. ”Så fort som möjligt”, vad är det? Inom sjukvården kan tio minuter utan journaluppgifter vara en fråga om liv eller död! Vad ska vi göra nu? Börja leta pappersjournaler? Finns det ens kvar numera?

et låter kanske osannolikt att sjukhus och andra samhällsviktiga institutioner kan stå utan adekvat lösning för ett driftstopp som slår ut centrala IT-funktioner på ett sätt som får mycket allvarliga konsekvenser. IT-haverier med liknande och värre följder händer dock bevisligen titt som tätt.

Men det största och mest skrämmande datorhaveriet var emellertid IT-leverantören Tietos driftkollaps under 2011. Kraschen medförde driftstopp i 1 800 servrar i ett av Tietos svenska datacenter och innebar allvarliga och långvariga problem för ett femtiotal av Tietos kunder; däribland apoteken, Bilprovningen, SBAB, Vetenskapsrådet, Stockholms stad och några kranskommuner. De värst drabbade saknade i princip möjlighet att använda sina IT-lösningar under flera veckor.

IT-system utslagna i veckor 2010 kunde vi höra om ett stort datorfel som lamslog primärvården i Region Skåne. Omkring hälften av regionens 100 vårdcentraler kunde inte komma åt patientjournaler och Brister i underhåll av back up-system läkarna kunde inte skriva ut e-recept. I I de flesta avtal om drift, support och underIngen kan helt försäkra sig november förra året drabbades Sahlgrenska håll av samhällsviktiga IT-system finns bestämmot katastrofer. Mycket kan melser som syftar till att hantera systemkolsjukhuset i Göteborg av två stora strömavbrott som slog ut sjukhusets IT-system i och minimera risken för driftstörningar. dock göras för att minska lapser nästan tolv timmar. De medicinska system Detta sker bland annat genom back up-system riskerna för allvarliga som håller ordning på journaler, blodtransfuinom ramen för någon form av överenskomsioner och röntgenbilder fick skötas manuellt men ”disaster recovery plan”. skadeverkningar. och planerad vård fick skjutas upp. Det har emellertid visat sig att leverantörerna ofta brister i att underhålla och regelbundet testa back up-systemen. Karolinska sjukhuset och Stockholms sjukvård drabbades under Lösningen finns på plats men fungerar inte när olyckan är framme. 2013 av tre tekniska avbrott inom loppet av tre veckor. I januari Ett annat problem är att avtalet om drift, support och underi år uppkom en brand i IT-leverantören Evrys serverhall i Stockholm. håll helt enkelt inte föreskriver någon back up-plan. Istället finns Reseföretagen SJ och SL drabbades liksom Systembolaget traditionella avtalsvillkor som ger kunden rätt till vite när kundens och Posten.

”

Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING / IT

tillgänglighet till systemet sjunker under en viss procent inom ett kalenderkvartal eller när avhjälpande av funktionshindrande fel tar för lång tid. Ingen kan helt försäkra sig mot katastrofer. Mycket kan dock göras för att minska riskerna för allvarliga skadeverkningar. Bristande brandskydd kan leda till fängelse Att det inte räcker med vitessanktionerad support eller tillgänglighetsgaranti för ett IT-system som inte ”får” kollapsa är självklart. Det räcker inte heller att avtala om back-up och disaster recoveryplans. Vem vill ha sitt barn i en skola där brandskyddet består av ett löfte om några rökdetektorer i taket och en brandslang i ett skåp? Föräldrarna förutsätter att larm kontrolleras och att brandövningar genomförs regelbundet. Vi chansar inte på att allt fungerar som det ska den dagen lågorna de facto letar sig in i kuddrummet. Samma sak gäller för viktiga IT-system. Systemen för säkerhetskopiering och back-up måste prövas och personerna som ska utföra åtgärderna i katastrofplanerna måste öva. Bristande brandskydd kan leda till fängelse. För upphandlad drift, support och underhåll av livsviktiga IT-system måste kunden kräva att själv få utföra eller medverka vid kontroller och övningar.

”

IT-folket och de medicinskt och administrativt kunniga hos köparen talar sällan samma språk.

Jakt på att sänka kostnader Hur kunde det bli så fel i fallet med journalsystemet som beskrevs inledningsvis? Många gånger brister det i myndigheternas förstudie och kravspecifikation. IT-folket och de medicinskt och administrativt kunniga hos köparen talar sällan samma språk. Upphandlarna vill genom val av upphandlingsförfarande, kravställning och utvärderingsmodell skydda sig mot överprövningar. Allt överskuggas av myndighetens ständiga jakt på att sänka kostnader. Under sådana förutsättningar kan man säkert få till en bra upphandling av schampo, men i komplexa och långvariga avtalsförhållanden krävs det mer än så. I det aktuella fallet med journalhanteringssystemet blev det öppet förfarande, lägsta pris och standardvillkor för drift och underhåll i botten. Frågan om disaster recovery plan hamnade mellan stolarna.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2014

Hur får man då det avtal man behöver? Myndigheten bör för det första säkerställa att behovsanalys, förstudier och kravspecifikation leder till att de verksamhetskritiska funktionerna ringas in och prioriteras. Skissera grunderna för modellavtalet tidigt i processen. Därefter blir det tydligt om det krävs ett mer flexibelt upphandlingsförfarande. Konkurrenspräglad dialog används för särskilt komplicerade kontrakt när den upphandlande myndigheten i stort känner till vilket slutresultat som ska uppnås, men har svårt att fastställa hur resultatet ska uppnås avseende exempelvis finansiering, rättsfrågor eller tekniska lösningar. Förhandlat förfarande får användas bland annat när upphandlingsföremålet är av sådant slag eller förenat med sådana risker att det på grund av särskilda omständigheter inte går att ange ett totalpris i förväg. Slutligen måste myndigheten under avtalstiden vårda avtalet, fullgöra sina åtaganden och sanktionera överträdelser. När branscher som ligger långt ifrån varandra, begreppsmässigt och kulturellt, ska försöka enas kring en långsiktig affärsrelation för år framåt måste man sannolikt sätta sig ner öga mot öga för att finslipa detaljer och för att alla missförstånd i möjligaste mån ska kunna undvikas. Upphandlingsreglerna medger förhandling och dialog under vissa förhållanden. Kruxet är att säkra de grundläggande EUrättsliga principerna. Om det görs på rätt sätt och med iakttagande av transparens, likabehandling och god affärsetik kan det oftast vara värt besväret. Ja, inte bara det – det kan till och med bidra till att rädda liv.

Lars Arrhed

Lars Arrhed är advokat och delägare i Advokatfirman Lindahl. Han jobbar med upphandling av komplexa IT-tjänster och skriver för närvarande en lärobok i ämnet som kommer ut på Norstedts juridik under 2014.

eFÖRVALTNING / IT

Skärpt straff för dataintrång Regeringen har beslutat om en proposition med ett förslag om skärpt straff för dataintrång.

dag är det högsta straffet för dataintrång fängelse i högst två år. Det finns tecken på att utvecklingen i samhället går mot allt farligare och mer storskaliga angrepp mot informationssystem. Regeringen föreslår därför en särskild straffskala och rubricering för grovt dataintrång. - Dagens samhälle är beroende av fungerande informationssystem. Angrepp som innebär avbrott i systemens drift eller tillgång till synnerligen integritetskänslig information kan orsaka betydande skador. Det är viktigt att det vid allvarliga fall av dataintrång kan dömas ut ett straff som återspeglar brottets svårhet, säger Beatrice Ask.

Straffet för grovt dataintrång ska vara fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har orsakat allvarlig skada eller avsett ett stort antal uppgifter eller annars varit av särskilt farlig art. I propositionen behandlas även genomförandet av EU:s direktiv om angrepp mot informationssystem. Genom den straffskärpning som föreslås uppfyller Sverige kraven i direktivet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

Justitiedepartementet

Justitieminister, Beatrice Ask

IT-säkerheten sitter i detaljerna De flesta som använder internet har antagligen noterat att adressfältet i webbläsaren inleds med bokstäverna http eller https. Skillnaden är ”bara” en bokstav, men i själva verket har detta ”s” en stor betydelse för internetsäkerheten. Hypertext Transfer Protocol (http) kan beskrivas som själva grunden för internet. Det är detta protokoll som kommunicerar med den aktuella webbservern så att den visar rätt sida när du skriver in en adress i webbläsaren. Den första dokumenterade versionen av protokollet släpptes 1991 och i takt med utvecklingen av http ökade säkerhetstänkandet. Det ledde fram till https som betyder Hypertext Transfer Protocol Secure. Https använder sig av tvåvägskryptering i kommunikationen med en server för att skapa en säkrare internettrafik. Krypteringen skyddar informationen från obehörig insyn och attacker med syfte att avlyssna trafiken eller att ändra innehållet i den.

S:et gör skillnaden De senaste årens debatt om integritet på nätet har fått stora aktörer som Google och Yahoo! att börja använda kryptering och https för att bland annat skydda sina webbläsare och e-postservrar. Av olika anledningar, exempelvis kortare laddningstid, använder dock fortfarande många webbplatser http i stället för https, vilket kan vara bra att tänka på när man använder internet. Det där s:et kan alltså vara skillnaden mellan att hålla organisationens kommunikation privat eller att riskera obehörig insyn och visar på hur viktigt det är att även känna till detaljerna inom IT-säkerhet. Örjan Persson

Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

Vi hjälper er med helheten! neXus levererar allt inom ramavtalet Kort för identifiering och behörighetskontroll neXus är ledande inom fysisk och logisk access och tillhandahåller lösningar för säker inloggning, federationer och BYOD. Hantera identiteter och behörigheter Våra lösningar hanterar identiteter och behörigheter, vi tillhandahåller tjänster och produkter för stark autentisering och säker access, oavsett om det handlar om att passera genom en dörr eller logga in på en dator. Idén bakom alla våra lösningar är: rätt personer ska få tillgång till rätt information vid rätt tidpunkt, oavsett var de befinner sig.

Technology neXus AB Årstaängsvägen 19C, 117 43 Stockholm Tel: 08-655 39 00 www.nexusgroup.com/ramavtal

neXus levererar helhetslösningar som skyddar både fysiska och logiska tillgångar.

eFÖRVALTNING / IT

Digital agenda för välfärd i Västerås Västerås stad anses ligga långt framme när det gäller att använda IT och digitala verktyg i välfärd och förvaltning. Staden har en e-policy, en e-strategisk handlingsplan och en bredbands strategisk handlingsplan.

llt grundar sig på Strategisk plan för Västerås stad 2012-2015. Staden har medverkat på en rad seminarier och kommer att medverka på e-förvaltningsdagarna 8-9 oktober 2014. Offentliga Affärer fick en pratstund med Therese Kristensson, e-förvaltningsledare i Västerås stad, med anledning av stadens digitala agenda. Västerås är känt för sin digitala agenda. Hur kom den till; var det ett politiskt initiativ eller kom idéerna från tjänstemännen? – Initiativet kom från IT-direktör Mikael Lagergren, och sedan har de olika dokumenten blivit antagna av kommunstyrelsen. De förhåller sig till de nationella rapporter som finns, bl.a. Bredbandsstrategi för Sverige och IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige, Regeringskansliet. Utifrån ett bredbandstrategiskt perspektiv stödjer detta en utveckling mot mer IT i välfärden och vilka förutsättningar man ger välfärdstjänsterna att nå alla. Det finns även ett landsbygdsperspektiv, förutsättningar för att driva företag på landsbygden, med mera. På vilket sätt engageras upphandlingssakkunniga i Västerås stad när det gäller nya kontrakt med IT-leverantörer? – De dokument som vi pratat om nu är handlingsplaner – det är i verksamhetsprojekten som det blir aktuellt med upphandlingskompetens. Generellt är det på uppdrag av verksamheterna och objektförvaltningarna, som oftast är involverade i upphandlingarna. Till sin hjälp har upphandlarna verksamhetens egna kompetenser, samt infrastruktur- och tjänsteförvaltningen. Upphandlarna bidrar i sin tur med sin kompetens. I vilken utsträckning har staden ramavtal med IT-leverantörer, avtal som kan utnyttjas i e-utvecklingen?

– Vi har tillgång till ramavtal via Kammarkollegiet, där vi försöker lyssna av nyheter. Med upphandlingsavdelningens hjälp avgör vi vad som är lämpligast. Dessutom har vi ett avtal för hela driften med CGI som alltså levererar driften av IT-infrastruktur, IT-arbetsplats, applikationsdrift, servicedesk utskriftstjänster och resurskonsulter. Hur har e-utvecklingen påverkat organisationen internt? – Som kommun har vi en bred flora av verksamheter. E-utvecklingen gäller hela det offentliga Sverige, så även vår kommun. Man har kommit olika långt, beroende på förvaltning. E-strategiska Therese Kristensson, e-förvaltningsledare planen engagerade i Västerås stad, där samtliga när den man är stolt över sitt utformades. Då fick arbete med digital man ta ställning till agenda för att stärka vilka insatser som välfärden. var mest angelägna att prioritera. Den e-strategiska planen har sitt ursprung i Västerås stads strategiska plan.

På vilket sätt märker invånarna i Västerås att staden ligger i framkant i IT-utvecklingen? – Vi säger inte ”bredband” utan ”välfärdsbredband”. Välfärdsteknologin berör främst hemtjänsten, där man tagit fram ett koncept för e-hemtjänst, en av de saker vi är mest kända för. Den utgår från att man tar hjälp av ”giraffen”, en fjärrstyrd bildtelefon på hjul som används i dialog mellan individen och hemtjänstutföraren. Till detta kommer den nattliga tillsynen. En kamera noterar så att inget oförutsett händer. Visst blir en del fundersamma och undrar vart vi är på väg. Men det är äldre och funktionshindrade som varit med och utvecklat och tyckt till. Målsättningen är att tio procent av hemtjänsten ska utgöras av e-hemtjänst och att den ska utgå från individens behov och vara frivillig.

Bo Höglander

Fakta Digital Agena E-policyn ska bidra till att förverkliga stadens vision kring informationsteknologin som möjliggörare för en bättre service i framtiden.

Fokus ligger på demokrati och vi ligger som bekant långt framme på området välfärdsteknologi. Men organisationen påverkas också på så sätt att nya kompetenser behövs. Förra året genomförde vi till exempel ett ambitiöst utbildningsprogram för att de kompetensområden man behöver för en lyckad e-förvaltning.

Den e-strategiska handlingsplanen spänner över samtliga verksamhetsområden och berör flertalet styrelser och nämnder. Målen i den e-strategiska handlingsplanen ska omsättas i årliga aktivitetsplaner. Den bredbandsstrategiska handlingsplanen beskriver stadens strategiska mål och insatser inom bredbandsområdet under perioden 2012 till 2015 och är styrande för stadens nämnder och förvaltningar.

Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING / IT

Pust Siebel avvecklas Rikspolischefen har på torsdagen fattat ett beslut om att Pust Siebel ska avvecklas. En avvecklingsplan ska nu tas fram av Rikspolisstyrelsen.

ust Siebel används för att rapportera trafikbrott och vissa enklare brott. För övriga brott används fortfarande Polisens tidigare system, RAR och DurTvå. Rikspolischefens beslut innebär att Pust ska avvecklas under 2014.

– Jag gjorde ett pass i yttre tjänst senast i december och har även besökt ett flertal polisstationer runt om i landet och pratat med poliser. Jag har länge förstått att det finns en stor frustration med systemet och den senaste tiden har det förstärkts ytterligare, säger rikspolischef Bengt Svenson.

Rikspolisstyrelsens linje har fram till torsdagens beslut varit att genomföra utbildningar, rätta defekter och få systemet att fungera bättre. Rikspolisstyrelsen har nu konstaterat att det inte längre en framkomlig väg. När avvecklingsplanen kan presenteras med tidpunkter och ytterligare detaljer är ännu inte klart.

”

Svensk polis är i behov av modernare it-system för att bli mer effektiv.

Den 1 januari 2015 kommer Polisen ombildas från 21 myndigheter till en. Rikspolisstyrelsen har i samförstånd med Genomförandekommittén för den nya Polismyndigheten kommit fram till att Pust Siebel inte kommer vara en del av Polisens framtida it-lösning. Frågan om en eventuell ny utveckling av it-system för avrapportering och utredning är ytterst en fråga för den nya Polismyndigheten. Polismyndigheten

– Under min tid som rikspolischef har jag satsat på att utveckla Polisens it. Svensk polis är i behov av modernare it-system för att bli mer effektiv. Det är därför beklagligt att nu behöva meddela att vi måste avbryta utvecklingen av Pust. Det är också något jag tar fullt ansvar för, avslutar rikspolischef Bengt Svenson.

Vi svarar i snitt på 16 000 samtal/dag för mer än 2 000 nöjda kunder. Stor eller liten verksamhet, privat eller offentlig, nystartad eller väletablerad – ingen uppgift är främmande eller för svår för våra telefonister. Och resultatet låter inte vänta på sig: snabbare svar och högre tillgänglighet. Ja, bättre service helt enkelt. Läs mer på www.kalixtele24.se eller kontakta oss på telefon 020-69 00 00. Följ oss gärna på Facebook.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2014

juridik

Otillåtet anbudssamarbete kan bli en dyr affär Givetvis ska små företag med begränsade resurser samarbeta för att ha möjlighet att vinna offentliga upphandlingar. Detta gäller särskilt som upphandlingar blir alltmer komplexa. Dessutom främjas konkurrensen av att fler företag deltar i offentliga upphandlingar. För samarbetande företag är det dock ytterst viktigt att säkerställa att konkurrensreglerna inte överträds. För däckföretagen Däckia och Euromaster slutade otillåtet anbudssamarbete år 2005 i samband med två offentliga upphandlingar med att Stockholms tingsrätt den 21 januari i år dömde ut konkurrensskadeavgift om 2,5 miljoner kronor. Anledningen är att däckföretagen enligt tingsrätten hade kapacitet att lämna självständiga anbud. Deras samarbete ansågs därför utgöra en anbudskartell. I den aktuella domen gör tingsrätten flera principiellt viktiga uttalanden vilka ger vägledning gällande anbudssamarbeten.

n förutsättning för att kunna göra goda affärer och att ta tillvara på konkurrensen är att även mindre företag har möjlighet att lämna anbud i upphandlingar. Upphandlande myndigheter är medvetna om behovet av att få in många anbud och försöker i allt högre grad vidta åtgärder för att förfrågningsunderlag ska passa olika typer av företag. Trots detta är det ofta svårt för mindre företag att på egen hand uppfylla ställda krav i större upphandlingar. LOU och konkurrenslagen Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) ger företag stora möjligheter att samarbeta i upphandlingar. Av 11 kap. 12 § följer att ett företag kan åberopa ett annat företags kapacitet, såsom underleverantör, för genomförande av kontraktet. Vidare följer av 1 kap 11 § att grupper av leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna ett anbud. Den upphandlande myndigheten får inte ställa upp villkor om att sådana grupper ska ha en bestämd juridisk form för att få lämna en anbudsansökan eller ett anbud. Myndigheten får dock begära att en grupp ska ha en viss juridisk form när den blivit tilldelad kontraktet, om det krävs för att kontraktet ska kunna fullgöras på ett godtagbart sätt. Innebörden av bestämmelsen är t.ex. att två aktiebolag kan lämna ett gemensamt anbud. Konkurrensrättsliga regler påverkar möjligheterna att samarbeta varför bestämmelserna måste läsas tillsammans med 2 kap. 1 § konkurrenslagen (2008:579) vari framgår att avtal mellan företag som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt är förbjudna, om inte annat följer av denna lag. Av 3 kap 5 § konkurrenslagen följer att Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket får besluta att ett företag ska betala en särskild avgift (konkurrensskadeavgift), om företaget eller någon som handlar på dess vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt förbudet i 2 kap. 1.

Anbudskarteller motverkar syftet med en upphandling Konkurrenslagen kan alltså förhindra att företag samarbetar i en offentlig upphandling. Beträffande konkurrerande företag är huvudregeln att samarbete är förbjudet. Gemensamma anbud konkurrenter emellan kan anses utgöra en kartell. En kartell är när flera företag på samma marknad samarbetar om priser eller delar upp marknaden mellan sig. En anbudskartell motverkar syftet med en upphandling eftersom den hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen på marknaden. Sveriges hittills största kartellmål kallas ”asfaltkartellen”. De inblandade företagen (bl.a. Skanska Sverige, NCC och Peab Sverige) hade enligt MD gjort upp om vilka anbud de skulle lämna i olika kommunala, statliga och privata upphandlingar och dömdes att betala närmare 500 miljoner kronor i konkurrensskadeavgift. Endast om konkurrerande företag saknar kapacitet att lämna egna anbud i en upphandling får företagen samarbeta eftersom effekten av samarbetet kan öka antalet anbud i upphandlingen och bidra till ökad konkurrens. Stockholms tingsrätts dom den 21 januari 2014 Av Stockholms tingsrätts dom den 21 januari 2014, mål nr. T 18896-10[1] mellan Konkurrensverket, Däckia och Euromaster framgår att företag som samarbetar, särskilt konkurrenter, noga förväntas analysera omständigheterna i det enskilda fallet för att avgöra om ett tillåtet samarbeta kan inledas. Detta gäller särskilt som att alla former av direktkontakter för diskussioner företag emellan inför en anbudsgivning innebär ett risktagande i förhållande till konkurrenslagstiftningen. De samarbetande företagen lämnar bevis Av domen framgår även att det är upp till de samarbetande företagen att bevisa att de saknade kapacitet att lämna egna anbud eftersom det är företagen som har bästa möjligheten att säkra bevisning i denna del. Tingsrätten uttalar att det vore mycket svårt för Konkurrensverket att åläggas denna bevisbörda eftersom en analys av företagens leveranskapacitet i efterhand förutsätter en Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

juridik

mycket noggrann genomlysning av samtliga inblandade företags inre funktion. En statisk marknad som tappar innovation och utveckling En annan viktig princip som tydliggörs i domen är att rena försäljningssamarbeten där företag använder sig av gemensam prissättning gentemot kunder har ett konkurrensbegränsande syfte i sig. Detta beror på att den prisnivå som bestäms gemensamt vid anbudsgivning kan vara högre än vad som skulle gälla annars. Dessutom kan den på sikt leda till en mer statisk marknad där de deltagande företagen tappar incitament till innovation och utveckling. Prisnivån kan även influera de priser som företagen själva sätter när de lämnar individuella anbud i andra sammanhang samt influera de priser som andra företag sätter. Eftersom anbudssamarbetet har ett konkurrensbegränsande syfte är det enligt tingsrätten överflödigt att ta hänsyn till konkreta verkningarna av avtalet. Med andra ord saknas anledning att utreda huruvida samarbetet har konkurrensbegränsande effekter.

”

Att verka för en öppen marknad och en god konkurrens är både upphandlande myndigheters samt enskilda företags ansvar.

av förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete kan utgöra allvarligt fel i yrkesutövningen enligt 10 kap. 2 § första stycket 4 LOU och utgöra grund för uteslutning i framtida upphandlingar. Både upphandlare och företag måste vara vaksamma mot otillåtet samarbete Att verka för en öppen marknad och en god konkurrens är både upphandlande myndigheters samt enskilda företags ansvar. Som framgår ovan är konsekvenserna av karteller långtgående och kan för enskilda företag vara förödande. För företag som avser att inleda anbudssamarbete är det således av avgörande betydelse att noggrant utreda om förutsättningar för ett tillåtet samarbete finns. Gränsdragningen mellan tillåtna och otillåtna anbudssamarbeten kan givetvis vara svår att göra. Konkurrensverket har tagit fram en interaktiv vägledning för mindre företag som vill samarbeta. Genom vägledningen, som finns på verkets hemsida, kan företag enkelt testa om ett samarbete kan ingås utan att överträda konkurrensreglerna. Konkurrensverket har även tagit fram en checklista över omständigheter som kan tyda på att företag samarbetar vid en upphandling. Checklistan är tänkt som ett hjälpmedel för upphandlare. Även checklistan finns att tillgå på verkets hemsida.

Eva-Maj Mühlenbock och Lina Schött, Advokatfirman Lindahl KB

Sammanfattningsvis visar domen att enskilda företag som avser att inleda anbudssamarbeten noga måste utreda de rådande omständigheterna inför en upphandling. Avsaknad av egen kapacitet att lämna anbud ska vara objektiv och bör dokumenteras noga. Konkurrensskadeavgift, dålig publicitet samt uteslutning i framtida upphandlingar Otillåtna anbudssamarbeten kan få omfattande följder för de inblandade företagen. Förutom konkurrensskadeavgift om upp till tio procent av företagets omsättning och dålig publicitet kan företag som inleder otillåtet anbudssamarbete även drabbas av uteslutning i framtida upphandlingar. Av Kammarrätten i Stockholms mål av den 2 december 2013, mål nr. 3725-13; 3727-13 samt 4081-13 framgår att överträdelse

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2014

Eva-Maj Mühlenbock, Advokat, Advokatfirman Lindahl KB

Lina Schött, Jur. kand., Advokatfirma Lindahl KB

HÄNG MED OSS TILL ALMEDALEN 2014!

e ed många givand m l ge in m t lig set. Ett oförglöm sol på Kallbadhu de an rm vä en möten och

Upphandlingsu tr Partner: Advok edningen debatteras. atfirman Lindah l

Under tre dagar arrangerar Offentliga Affärer, tillsammans med partners, högintressanta seminarier inom följande områden: UPPHANDLING

Färdiga partners 2013-11-25:

E-FÖRVALTNING

SAMHÄLLSBYGGNAD

Arrangör:

Vill du veta mer? Konktakta Sarah Nilsson, Projektansvarig på telefon 031-719 05 09

VERKSAMHETSSTYRNING

HÅLLBARHET

Fossilbränslefri fordonsflotta 2030 – vad händer?

r 2030 ska hela Sveriges fordonsflotta vara fossilbränsleoberoende. Det har regeringen slagit fast, och en statlig utredning visar hur det kan gå till. Men vad händer nu?

1100 sidor! Den 16 december presenterades den statliga utredningen ”Fossilfrihet på Väg”, som på 1100 sidor plus bilagor visar hur Sverige kan nå en fossilbränsleoberoende fordonsflotta till år 2030. ”Hade vi haft mer tid så hade vi skrivit kortare”, sade utredaren Thomas B Johansson självkritiskt i samband med överlämnandet till energiminister Anna-Karin Hatt. Hon konstaterade i sin tur att ”nu är julläsningen säkrad”, men ville inte då ge några utfästelser om vad som skulle hända med utredningens förslag. Förslagen i korthet Utredningen tar ett brett grepp på frågan om fossilbränsleoberoende, som har bäring på hur vi bor, var vi arbetar, hur många vi är i Sverige och världen, livsmedelssituationen i framtiden och mycket annat. Många menar att detta breda grepp försvårar att komma fram till konkreta slutsatser, men det finns ändå ett antal, bland dem: • ”Fossilbränsleoberoende” definieras som att transportsektorns klimatpåverkan minskar med 30% till 2020, 60% till 2025 och 80% till 2030. Till 2050 ska hela samhället vara klimatneutralt. • För att nå målen måste vi både ha effektivare fordon, bättre bränslen och ändrat beteende. • En bonus-malus-skatt ska införas, med en kraftig premie för de bästa bilarna som bekostas av en straffavgift på bilar med hög klimatpåverkan.

• Nya anläggningar för produktion av andra generationens biodrivmedel, främst från avfall, får ett stöd som är större ju tidigare man börjar producera. • Bensinbolagen ska stegvist blanda in mer biodiesel i diesel och etanol i bensin. Däremot saknas förslag bland annat för befintliga bilar, trots att många av de bilar som redan rullar fortsatt används år 2030 – och det är billigt och kostnadseffektivt att bygga om dem till etanol- eller gasdrift. Många av de förslag som finns är inte utredda ekonomiskt och mycket handlar om sådant som riksdag och regering inte kan besluta om – som vad kommuner, företag och enskilda bör göra.

”

Vi samlar nu riksdagspartierna för att hitta områden där det råder bred enighet så att vi kan säkerställa att de blir av.

Påtryckare formerar sig Samma dag som utredningen överlämnades lanserade tankesmedjan Fores 2030-sekretariatet, vars syfte är att säkerställa att målet verkligen blir av. Bland sekretariates partners finns Scania, Västtrafik, St1, NEVS, E.On, Aga, Gröna Bilister och EcoBike. Fler partners presenteras successivt på hemsidan, som också har en utförlig intervju med Anna-Karin Hatt om fossilbränsleoberoende-målet. ”Under de ett och ett halvt år som utredningen pågick, låg en våt filt över all ny utveckling, så nu är det hög tid att börja förverkliga förslagen”, sade Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatets sammankallande. På invigningsseminariet – det mest välbesökta i Fores historia – illustrerade han

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2014

med hjälp av en ketchupflaska hur utvecklingen kan se ut. Först kommer ingenting, sen ingenting… lagom tills man vill ge upp får man en väldig effekt. Därför gäller det att börja arbeta tidigt och vara ihärdig, menade Jakob och fick mycket brett stöd från branschen. Arbetsmöten och remiss Efter julledigheten kallade regeringen till sig fordonstillverkare, bränsleproducenter, kollektivtrafik, miljöorganisationer och 2030-sekretariatet för tre arbetsmöten om hur man ska gå vidare. Budskapet från de flesta aktörer – men inte biltillverkare med få bilar för förnybara drivmedel – var entydigt; nu är det färdigutrett och färdigsnackat, det är dags att leverera! Nu ska ”Fossilfrihet på Väg” ut på bred remiss, vilket betyder att ännu några månader går innan regeringen kan lägga beslutsförslag till riksdagen. I klartext innebär det att relativt lite av utredningen förverkligas innan valet, med stor osäkerhet om vad som händer efter valet. ”Vi samlar nu riksdagspartierna för att hitta områden där det råder bred enighet så att vi kan säkerställa att de blir av”, kommenterar Jakob från 2030-sekretariatet. ”Och vi uppmanar alla som är intresserade av frågan att ligga på. Nu är det viktigt att visa på bredden i engagemanget för att Sverige ska bli världsledande i omställningen till förnybara transporter!”

Mattias Goldmann

Ledarskap

Carola Lemne ny vd i Svenskt Näringsliv På ny post Svenskt Näringslivs styrelse beslutade idag enhälligt att utse nuvarande Praktikertjänsts vd och koncernchef Carola Lemne till ny vd i Svenskt Näringsliv.

arola Lemne har haft flera ledande positioner i den globalt inriktade industrin, bland annat Pharmacia & Upjohn och Schering Plough.

Hon har också under sju år varit vd för Danderyds sjukhus. Sedan 2008 är hon vd för Praktikertjänst med 9 000 anställda. Hon är dessutom ordförande för Uppsala universitet och sitter bland annat i styrelsen för Investor och Getinge, liksom i Svenskt Näringslivs styrelse och arbetsutskott. Carola Lemne är utbildad läkare och medicine doktor.

”

Det känns roligt, men också ansvarsfullt, att få förtroendet att leda Svenskt Näringsliv.

– Jag är oerhört glad och nöjd över att vi kunnat rekrytera en person med en sådan bredd och erfarenhet från både industrin och tjänstesektorn som Carola, säger Svenskt Näringslivs ordförande Jens Spendrup.

Ett brett kontaktnät – Carola Lemne har en gedigen forskarbakgrund och imponerande karriär inom både det privata näringslivet och offentlig sektor. Hon har också ett mycket brett kontaktnät inom båda dessa sfärer liksom inom politiken. Jag känner henne som en mycket varm och social människa, men också som tuff och orädd. – Carola är också en erkänt duktig chef och ledare, med förmåga att entusiasmera och inspirera andra. Hon kommer att bli en bra och värdig efterträdare till Urban Bäckström, säger Jens Spendrup. Brinner för vårt svenska samhälle – Det känns roligt, men också ansvarsfullt, att få förtroendet att leda Svenskt Näringsliv. Jag brinner för vårt svenska samhälle. Företagsamma människor och framgångsrika företag är basen för vår välfärd. Sverige måste hävda sig i den globala konkurrensen, och det kräver ett företagsklimat i världsklass, säger Carola Lemne. Carola Lemne tillträder senast direkt efter Praktikertjänst stämma den 9 maj. Urban Bäckström, som tidigare meddelat att han kommer lämna Svenskt Näringsliv, fortsätter som vd fram till dess. Källa: Svenskt Näringsliv

Om Carola Lemne

Carola Lemne är idag vd och koncernchef på Praktikertjänst med 9 000 anställda. Hon har 14 års erfarenhet på ledande positioner inom den internationella läkemedelsindustrin, bland annat som klinisk forskningschef på Pharmacia & Upjohn AB och var därefter under sju år vd för det landstingsägda och bolagiserade Danderyds Sjukhus AB. Carola Lemne är styrelseordförande för Uppsala universitet (sedan 2013) och är styrelseledamot i Getinge AB (sedan 2003), Svenskt Näringsliv (sedan 2008), Investor (sedan 2010). Carola Lemne är också ledamot av Kollegiet för svensk bolagsstyrning samt Tand- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) insynsråd. Carola Lemne är utbildad läkare och medicine doktor.

Annons

Nytänk skapar framgång – det vet vi av erfarenhet Det är med stolthet i rösten som vi berättar om 30 års erfarenhet av att hjälpa företag och organisationer att uppnå sina ambitioner. Det gör vi genom att Utmana, Involvera och Förverkliga. Vilka är era mål?

Göteborg 031 761 60 00 Stockholm 08 522 491 50 www.ekan.com

Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

Ny kampanj för friskare medarbetare och företag – Människor som mår bra, är friska och trivs på sitt arbete är mer effektiva, lojala och produktiva. Företaget mår som personalen mår.

et säger Rebecca Kolga, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan och ansvarig för den kampanj som Försäkringskassan driver tillsammans med Arbetsgivarverket.

Sjukskrivningarna ökar Statistik från flera håll visar på en ökad ohälsa i arbetslivet. Sjukskrivningarna går upp enligt Försäkringskassans statistik, inte minst på grund av fler psykiska diagnoser. Och enligt Arbetsmiljöverket ökar anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar. Sociala och organisatoriska orsaker som stress och problem i relationer på arbetsplatser, ligger bakom allt större andel av arbetssjukdomarna. Nu lanserar Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan tillsammans en ny informationskampanj, med fokus på långsiktigt friska medarbetare och arbetsplatser. Basen för kampanjen blir webbplatsen, företaghälsokollen.se. Här kan man bland annat se filmer med företag som strategiskt och systematiskt arbetat för en bra arbetsmiljö och låga sjuktal. Underlaget bygger på forskningsprojektet Hälsa och framtids studier av varför vissa företag lyckas bättre än andra när det gäller hälsa och arbetsmiljö. – Friska företag tittar mer på faktorer i organisationen snarare än på de enskilda medarbetarna och individerna. Hos dessa företag finns till exempel ett fungerande ledarskap som motioverar och stödjer medarbetarna och här finns också system och rutiner som fångar upp ohälsa i ett tidigt skede, säger Rebecca Kolga. På sajten finns även tester där företagen själva kan se hur de ligger till på området. – Vi vill inspirera framförallt mindre företag och organisationer att satsa på förebyggande arbete. Företagshälsovården kan vara ett stöd i det arbetet. Källa: Försäkringskassan

Det finns bara ett original.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2014

Ekonomi

Multilateralt bistånd

iksrevisionen har inlett en granskning av multilateralt bistånd, med utgångspunkt i en genomförd förstudie. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport, med planerad publicering i november 2014.

Bakgrund Den svenska biståndsramen uppgår sedan 2006 till en procent av bruttonationalinkomsten. 2012 motsvarades det av 35,8 miljarder kronor. En stor del av det svenska biståndet förmedlas genom internationella, multilaterala organisationer. 2012 uppgick det multilaterala biståndet till cirka 11,8 miljarder kronor. Det multilaterala biståndet förmedlas som icke öronmärkta bidrag, så kallat kärnstöd. Mottagarna utgörs i många fall av FN-organ, men även utvecklingsbanker. Det multilaterala biståndet hanteras nästan uteslutande av Utrikesdepartementet, till skillnad från det bilaterala biståndet där Sida är den huvudsakliga aktören. Regeringen har betonat att det svenska biståndet ska ge resultat. Det multilaterala biståndet ska gå till de organisationer som är mest relevanta för svenska utvecklingsmål och som mest effektivt bidrar i det internationella utvecklingssamarbetet.

Den problembild som ligger till grund för granskningen handlar om bristande transparens i bedömningsgrunden för regeringens beslut om kärnstöd till multilaterala organisationer. Det är därmed oklart om bistånd förmedlas via de mest effektiva och relevanta organisationerna. Det finns även tecken på brister i regeringens redovisning av det multilaterala biståndet, vilket kan försvåra uppföljning och rapportering till riksdagen. Syfte Syftet med granskningen är att undersöka om regeringen skapar förutsättningar för ett effektivt och resultatinriktat svenskt engagemang i det multilaterala utvecklingssamarbetet, med god hushållning av statens medel. Avgränsningar På grund av pågående förändringar i regeringens resultatstyrningsmodell kommer inte granskningen att inriktas mot övergripande styrningsfrågor, eller mot ansvarsfördelningen mellan Utrikesdepartementet och Sida. Granskningen är avgränsad till Regeringskansliets beslut av icke öronmärkt bistånd via de multilaterala organisationerna. Även Sidas utbetalning av dessa medel omfattas av granskningen. Sidas förmedling av så kallat multi-bi-stöd ingår inte i granskningen. Källa: Riksrevisionen

Sveriges finansiella stabilitet duger inte Finansiella stabilitetsrådet oroar sig för hushållens ökade skuldsättning samt bankernas beroende av marknadsfinansiering i utländsk valuta och är inte nöjda med landets finansiella stabilitet. Det finansiella stabilitetsrådet enades vid sitt första möte om att den finansiella stabiliteten i Sverige behöver stärkas ytterligare. Det framgår av protokollet från mötet, som hölls den 10 februari. I rådet ingår företrädare för finansdepartementet, Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionen. Enligt protokollet fanns en relativt stor samsyn om stabilitetsläget och den övergripande riskbilden i Sverige. ”Bland de risker som behöver övervakas och analyseras nämndes bankernas beroende av marknadsfinansiering i utländsk valuta, deras relativt låga bruttosoliditet, banksystemets storlek i förhållande till storleken på Sveriges ekonomi och hushållens skuldsättning som fortsätter att öka”, står det i protokollet. 44

Mötet var ett uppstartsmöte som behandlade det finansiella stabilitetsläget, arbetsformer och kommande möte den 23 maj. Rådet diskuterade bland annat behovet av analyser inför detta möte. ”Rådet gav beredningsgruppen i uppdrag att ta fram analyser avseende alternativa åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten och vilka effekter sådana åtgärder får på ekonomin”, står det.

”

Bankernas beroende av marknadsfinansiering i utländsk valuta lyftes fram som en stor risk och hushållens skuldsättning som ett potentiellt problem.

tillgångar, även om de har låg bruttosoliditet. Bankernas beroende av marknadsfinansiering i utländsk valuta lyftes fram som en stor risk och hushållens skuldsättning som ett potentiellt problem. Riksbanken delade FI:s bedömning och kompletterade med potentiella risker som är relaterade till dels turbulensen i vissa tillväxtmarknader, dels de fallande fastighetspriserna i Norge. Dessutom noterade Riksbanken att prisuppgången på framför allt bostadsrätter har varit kraftig i Sverige samt att för få hushåll amorterar på sina bolån.

Finansinspektionen, FI, sammanfattade sin syn på det aktuella stabilitetsläget med att det är relativt oförändrat sedan i höstas. Enligt FI ser de svenska storbankerna relativt starka ut beträffande lönsamhet och kapitaltäckning i relation till riskvägda Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

Ekonomi

Alla landsting får del av kömiljarden 2013

lla landsting får del av kömiljarden 2013 och har därmed uppfyllt något av de kriterier som krävs och som har fastslagits i överenskommelsen.

– Det är mycket glädjande att se att kömiljarden ger effekt och att fler människor får vård i tid, säger socialminister Göran Hägglund. – Samtliga landsting får del av kömiljarden, vilket är glädjande. Det finns fortfarande regionala skillnader, men det bör sporra till ytterligare satsningar inom de landsting där resultaten är något sämre, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting. Kömiljarden är ett stimulansbidrag som regeringen delar ut till de landsting som kortar sina vårdköer. Kriterierna för att få del av kömiljarden fastslås i en årlig överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

För att få del av pengarna från kömiljarden 2013 måste landstingen kunna visa att minst 70 procent av patienterna fått vård inom de tidsramar som fastslagits i överenskommelsen. För 2013 års kömiljard har landstingen varit tvungna att klara av att erbjuda patienterna besök i den specialiserade vården inom 60 dagar och behandling inom 60 dagar. Klarar landstingen att ge vård i rätt tid till mer än 80 procent av patienterna får de ta del av ytterligare medel. Samtliga landsting får del av kömiljarden 2013. Det finns variationer mellan landstingen, såväl generellt som mellan specialiteterna. Landstinget på Gotland har för 2013 uppvisat bäst resultat. Där har mer än 70 procent av patienterna fått vård inom de uppsatta tidsramarna under årets alla månader. Tio landsting uppfyller samtliga krav.

Göran Hägglund, Socialminister

Källa: Socialdepartementet

FI stärker konsumentskyddet Finansinspektionen (FI) startar ett nytt verksamhetsområde, Konsumentskydd. Syftet är att få ett tydligare fokus på konsumentskyddsfrågor och på så sätt stärka konsumentens ställning på finansmarknaden. FI växer och en rad nya europeiska regelverk är på gång samtidigt som FI fått nya tillsynsuppgifter. För att även fortsättningsvis ha konsumentskyddsfrågorna i fokus skapar FI ett nytt verksamhetsområde: Konsumentskydd. Malin Omberg kommer att leda verksamheten, hon var tidigare chef på staben Ekonomisk analys på FI. Värnar om ett gott konsumentskydd – Vi kommer att fokusera på ett av FI:s huvuduppdrag, att värna ett gott konsumentskydd på finansmarknaden. Genom att skapa ett eget verksamhetsområde för konsumentskydd kan vi förhoppningsvis ännu bättre tydliggöra och lyfta dessa frågor, säger Malin Omberg, chef för Konsumentskydd på FI. Det nya verksamhetsområdet kommer att vara igång den 1 april. Sammantaget kommer omkring 85 personer att arbeta på Konsumentskydd.

Sysselsättningen förväntas öka i Stockholm Stockholms Handelskammare konstaterar att Stockholms näringsliv växer i allt snabbare takt. Byggkonjunkturen fortsätter att utvecklas svagt, men visar ändå på en viss förbättring. Sysselsättningen förväntas öka under innevarande kvartal och det är första gången på nästan två år. Konjunkturindikatorn för fjärde kvartalet 2013 ökar från 16 till 23. - Landets tillväxtmotor börjar varva upp och visa gryende form. Det är fortfarande en utmaning att byggkonjunkturen inte kommer igång, men väldigt positivt att Stockholms viktiga tjänstesektor fortsätter att stärkas kraftigt. Det säger Alen Musaefendic, ekonomisk analytiker på Stockholms Handelskammare. - Regeringens jobbskatteavdrag kommer att skapa positiva effekter på konsumtionen under innevarande år. Men det är viktigt att inte slå av på reformtakten. Det skattehöjarrace som vi nu ser från de politiska blocken är inte en framtidsinriktad politik, avslutar Alen Musaefendic. Källa: Stockholms Handelskammare

Källa: Finansinspektionen

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2014

EXPERTPANELEN SVARAR

Saxat från Expertpanelen Under Upphandlingsdagarna 2014 i slutet av januari lanserade Offentliga Affärer en helt ny site. På siten kan du bland annat ställa dina frågor inom upphandling, IT-säkerhet, ledarskap och ekonomi till ett antal experter inom respektive område och få svar redan inom 24 timmar! I detta numret har vi valt ut ett antal frågor från er läsare och de svar som våra experter har gett.

Gäller konkurrensklausuler i ett anställningsavtal även efter det att anställningen upphör? I detta fall hos revisionsbyrå. Bör vara försiktig med införandet av konkurrensklausuler Det är tillåtet att i ett anställningsförhållande komma överens med arbetstagaren om att han eller hon efter anställningens upphörande inte får arbeta inom verksamhet som konkurrerar med arbetsgivaren. Sådana överenskommelser kallas konkurrensklausuler och måste – för att binda arbetstagaren – var skäliga. Oskäliga konkurrensklausuler kan jämkas eller lämnas helt utan avseende av en domstol på talan av arbetstagaren. Vad är då skäligt? Som arbetsgivare bör man vara mycket försiktig med att slentrianmässigt föra in konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det måste finnas ett berättigat intresse av att hålla arbetstagaren borta från konkurrenter. Arbetstagaren kan tillexempel genom sin position vara i besittning av know how, kunduppgifter och annan för bolaget känslig information. Det kan under sådana förhållanden vara befogat att begränsa en arbetstagare med sådana kunskaper och information från att arbeta i konkurrerande verksamhet under en begränsad period. En konkurrensklausul får inte gälla under för lång tid efter anställningens avslutande. Som huvudregel får den inte överstiga två år. Arbetstagaren ska kompenseras för den uppoffring som konkurrensbegränsningen innebär. Av en facklig överenskommelse från 1969 gäller att sådan kompensation är skälig om den motsvarar 60 % av arbetstagarens lön under tiden konkurrensklausulen är i kraft. Av betydelse vid domstolens skälighetsbedömning är också arbetstagarens position, lön och förekomsten avgångsvederlag.

Lars Arrhed, Advokat och delägare, Advokatfirman Lindahl

Kan man ställa krav i en upphandling av fast och mobil telefoni, att operatören/anbudsgivaren ska äga sitt eget nät? Prövas i varje enskild upphandling Generellt sett kan jag inte se att ett sådant krav är förenligt med de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna om proportionalitet och likabehandling av leverantörer. Jag kan inte heller se att det är nödvändigt att ställa enligt reglerna om elektronisk kommunikation. I vilken mån en upphandlande myndighet har anledning att ställa ett visst krav ska dock prövas i varje enskild upphandling utifrån nu nämnda regler och de särskilda förutsättningar som gäller för upphandlingen. Tydlig med riskerna Som utgångspunkt bestämmer den upphandlande myndigheten vilka krav som ska ställas i en upphandling, dock måste kraven vara proportionerliga, likabehandlande m.m. Ett krav på att leverantören ska äga sitt nät är ett krav som klart begränsar kretsen av möjliga anbudsgivare och jag har svårt att se att det skulle kunna försvaras vid en eventuell överprövning. Om beställaren insisterar på att ställa kravet skulle jag som upphandlare vara mycket tydlig med risken man löper genom att ställa ett sådant krav.

Helena Rosén Andersson Advokat och delägare, Advokatfirman Lindahl

Pia Hedström, Avdelningschef, SKL Kommentus Inköpscentral

Ställ din fråga till Expert Få svar inom 24 timmar! Har du någon fråga inom upphandling, IT, ledar Passa på att ställa den till vår Expertpanel på

Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

EXPERTPANELEN SVARAR

Hur gör man upphandling med sociala hänsyn som kan rikta sig mot sociala företag? Finns det bra exempel som ni kan hänvisa till? Domstolarnas uppgift att avgöra De goda exemplen får utmejslas i rättspraxis dvs. genom att upphandlande myndigheter arbetar fram modeller som därefter prövas av domstolarna. Jag är säker på att vi kommer att få en rikhaltig upphandlingsrättslig rättspraxis framöver vad gäller innebörden av begrepp som exempelvis ”sociala hänsyn”, ”samhällsansvar”, ”socialt företag” och begrepp som ”seriöst företag” och ”etiskt företag” och deras motsatser ”oseriöst företag” och ”oetiskt företag”. Det blir domstolarnas uppgift att klargöra hur krav på sociala hänsyn ska utformas för att vara förenliga med de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna om öppenhet, proportionalitet, likabehandling av leverantörer och om god konkurrens.

Helena Rosén Andersson Advokat och delägare, Advokatfirman Lindahl

panelen!

Finansiering med projektmedel Jag möter denna önskan från våra kommuner ganska ofta och i en allt högre grad än tidigare. Motivet till detta är givetvis den effekt som dessa företag kan ha för att stödja människors återgång till den reguljära arbetsmarknaden. En effekt som bedöms vara högre än i ett företag där det finns ett avkastningskrav från ägaren. Jag har sett upphandlingar där skallkrav ställs på att en viss andel av de som utför tjänsten ska ha ett funktionshinder. Exempel vet jag finns i Borås och Göteborgsområdet. Det som jag tycker skulle vara än mer intressant är att se upphandlingar där utvärdering av tjänsten skulle göras mot sociala krav. Detta har jag däremot inte sett. Min erfarenhet från andra sektorer, arbetsförmedling och försäkringskassa är att uppdrag för sociala företag främst finansieras med projektmedel vilket som jag ser det är såväl kortsiktigt som mindre effektgivande. Ett reguljärt avtal tillkommet i konkurrens med andra företag kommer att det sociala företaget och dess anställda avsevärt Johan Almesjö, Förbundsökad självkänsla. direktör, Inköp Gävleborg

Framtvingad utveckling av rättspraxis Det ökande politiska intresset för social hänsyn kommer med all sannolikhet att ”framtvinga” en utvecklad rättspraxis, då förutsatt att företag tar tolkningskonflikter till förvaltningsdomstol och därmed kanske riskerar sitt varumärke och bilden av det goda företaget. De nya upphandlingsdirektiven ger ökade möjligheter, men detta slår ju först igenom 2016 då införlivningen kommer att ske i svensk lagstiftning. Den praktiska vägen idag kan vara att dämpa kravbilden på anbudsgivares kreditvärdighet. För många potentiella anbudsgivare, ex ekonomiska och ideella föreningar, har för svag rating för att klara ställda kvalificeringskrav, krav på kvalitetsoch miljöledningssystem är andra effektiva utslagningsmekanismer liksom krav att viss nivå av kapacitet mm ska finnas redan vid sista anbudsdag. Med en dämpad kravbild och ett mer genomarbetat avtal med villkor som ska infrias under avtalstiden, kan verksamheter med en tydlig social ambition ta marknadsandelar i Sverige och inom den offentliga upphandlingen. Sociala företag behöver i flertalet fall inte få en särställning, arbeta med tillämpning- Stefan Elg, Sakkunnig, en och undanröj Colligio. hindren!

skap, hållbart samhälle? www.offentligaaffarer.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2014

juridik

LANDET

RUNT

Företagsamheten ökar i Bromölla

Företagsamheten ökar i Skåne. Bromölla ligger bra till och hamnar på hedrande plats sex i Skåne med en tillväxt på 1,9 procent. I topp ligger Malmö, Lund och Lomma alla med 2,6 procent tillväxt. Företagsamheten för kvinnor toppar i Bromölla. Hela 6 procent är ökningen mellan 2012 och 2013. - Det är glädjande siffror. När det gäller företagsamheten bland kvinnor är det roligt att Bromölla sticker ut. I vår statistik kan vi se att handlar om 27 företag som startades av kvinnor förra året. Det är många olika typer av företag men flest med verksamhet inom kropps- och skönhetsvård. Sen får man alltid ha distans till statistik där kommunerna jämförs i procent. Men som sagt, det är alltid kul när företagsamheten ökar. Nu hoppas vi på att det fortsätter så, säger Per-Anders Green, näringslivschef i Bromölla kommun. Det är Svenskt Näringsliv som har presenterat sin årliga mätning om företagsamheten. Sammantaget är cirka 111 000 personer företagsamma i Skåne, vilket motsvarar 12 procent av befolkningen (16-74 år). 2013 ökade antalet företagsamma personer i Skåne med cirka 1 000 personer. Det motsvarar en tillväxt på 0,9 procent.

Öppna data hos Luleå kommun

Luleå kommun börjar nu att publicera rådata i maskinläsbar form på sin webbplats. Arbetet är ett led i att möjliggöra för tredje part att utveckla nya tjänster byggda på offentlig data. Syftet med öppen data är att stimulera till innovation och transparens. Tanken är att offentlig information inte bara ska användas av myndigheter utan även kunna användas av till exempel företag och allmänheten för att skapa nya tjänster. Detta regleras i PSI-direktivet och Inspire-direktivet från EU som också införts i svensk lagstiftning. Det innebär att de offentliga data som samlas in och lagras hos myndigheter i elektronisk form också ska tillgängliggöras till företag och privatpersoner så att de kan återanvändas. Befolkning, fritid och kartor I dagsläget så finns det bland annat datakällor som handlar om befolkningen i Luleå kommun utifrån kön, ålder och civilstånd men också hur befolkningsförändringen har sett ut år för år. Du hittar även datakällor för gästhamnar, parkeringsinformation och busshållplatser. Önska mer öppen data De källor som finns publicerat idag är ett fåtal av alla de datakällor som finns på Luleå kommun. Det finns därför också möjlighet att önska vilka datakällor som ska publiceras utifrån de behov som finns.

Trosa kommun är numera en del i det finska förvaltningsområdet

Kommunfullmäktige beslöt 2013 att Trosa kommun skulle ansöka om att bli finskt förvaltningsområde för att utöka sitt åtagande gentemot kommunens finsktalande befolkning. I början av 2014 godkändes ansökan och på lördag 1/2 blir kommunen del i förvaltningsområdet. Inför lördagens ingående har det hållits ett uppstartsmöte med Trosa kommun och finska föreningen om det framtida arbetet. På uppstartsmötet togs beslut om att ta fram en handlingsplan för hur det fortsatta arbetet ska utformas och vilka aktiviteter som kommer att finnas inom ramen för det finska förvaltningsområdet. Initialt har det varit Finska föreningen som varit diskussionspart men även övrigafinsk talande kommuninvånare kommer att bjudas in och är välkomna att inkomma med förslag på aktiviteter mm. Som en del i det finska förvaltningsområdet kommer kommunen bland annat att erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på finska. Enskilda medborgare får också möjlighet att använda finska vid kontakter med kommunen och dess myndigheter.

Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

juridik

Kommunens arbete med unga har prisats

Nynäshamns kommun tog under onsdagen emot Sveriges kommuner och landstings så kallade Psynkpris. Kommunen får priset för flera projekt och folkhälsoarbeten som vänder sig till barn och ungdomar. Sveriges kommuner och landstings Psynkpris går till personer och verksamheter som på olika sätt arbetar för att förbättra barn och ungas psykiska hälsa i Sverige. Juryns motivering Priset delas ut i fem olika kategorier. Nynäshamns kommun är vinnare i kategorin ”Socioekonomi tidiga insatser” med motiveringen: ”Nynäshamns kommun har drivit en särskild satsning på folkhälsa under perioden 2006 till och med 2008 med visionen att halvera ohälsotalen till 2015. Årligen har 11 miljoner kronor budgeterats till åtgärder för bättre folkhälsa. En modell för ekonomiska beräkningar av investeringsutrymme och kostnader för folkhälsa, den så kallade Nynäshamnsmodellen, har tagits fram.” – Nynäshamns kommun tycker att det är viktigt att jobba förebyggande. Genom vår folkhälsofond har vi möjlighet att pröva nya metoder, den skapar utrymme för kreativitet och nytänkande. Det är trevligt att vårt sätt att arbeta uppmärksammas, säger kommunstyrelsens ordförande Anna Ljungdell (S).

Ansökningsblanketter för färdtjänst och skolskjuts digitaliseras i Norrköping

Inga fler papper, kuvert och frimärken ska nu behövas för de som söker färdtjänst eller skolskjuts. Från och med nu kan du ansöka om skolskjuts, färdtjänst och parkeringstillstånd direkt på webben. - Samhället digitaliseras allt mer och vi tycker det är viktigt att hänga med i utvecklingen och kunna erbjuda våra kunder ett enkelt sätt att komma i kontakt med oss som ett led i att bli en 24-timmarsmyndighet, säger Ylva Persson, enhetschef för skolskjuts och färdtjänst på tekniska kontoret. Den som vill ansöka om färdtjänst, parkeringstillstånd eller skolskjuts kan nu logga in på Norrkoping.se. Det enda du behöver är en e-legitimation som du ansöker om via din bank. Ansökningar kan fås i pappersform och skickas in per brev som tidigare. - Vi hoppas på att fler och fler upptäcker hur smidiga digitala ansökningar är, säger Elisabeth West, samordningsansvarig för färdtjänst.

Satsning för bättre, miljöanpassad gatubelysning 10 miljoner i extra satsning på lärarlöner

Falköpings kommun vill stärka innehållet i skolorna. En extra satsning görs på lärarnas löner som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare med en god arbetsmiljö och med möjligheter till kompetensutveckling. Detta är viktigt för att klara kompetensförsörjningen och stå sig i konkurrens med andra arbetsgivare. Falköpings kommun har under de senaste åren gjort stora satsningar på utveckling av kommunens skolor och dess byggnationer. Nu är det dags att satsa på innehållet i skolorna, nämligen lärarna. Satsningen innebär att 10 miljoner extra avsätts i årets lönerevision riktat till lärare inom grundskolan samt rektorer. En annan yrkesgrupp som också prioriteras i årets lönerevision är sjuksköterskor vilket också är ett viktigt led i att klara framtida behov och kompetensförsörjning.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2014

Karlstads kommun kommer att byta ut äldre gatubelysning mot ny med modern LED-teknik och införa energisparsystem på ett flertal sträckor. Kommunen kommer även att byta ut flera lampor med dålig effekt. Det innebär bättre belysning för Karlstadsborna och mindre påverkan på miljön. Karlstads kommun har som mål att minska energiförbrukning med 10 procent från 2009 till 2014 och med 15 procent till 2020. En del i det arbetet är att övergå till mer energieffektiv belysning t.ex. med LED-teknik. Hamngatan, Bergviksrondellen, Körkarlsrondellen och Våxnäsparken är de platser som ligger närmast i tid för ett sådant byte. Och LED-belysningen har många fördelar. – Dels kommer vi att minska påverkan på miljön men ljuset är även bättre och lamporna har en betydligt längre livslängd. Den nuvarande belysningen kräver ett byte av ljuskällan vart femte år medan LED-belysningen har en livslängd på cirka 20 år. Det innebär lägre driftskostnader och att vi inte behöver störa trafiken lika ofta vid service och ljuskällebyten, säger David Risfalk, utvecklare av offentlig belysning på teknik- och fastighetsförvaltningen. 49

AVTALSNYTT

flygresor

Hej och välkommen ombord igen!

i är glada att er myndighet återigen har valt Malmö Aviation och Sverigeflyg för ert inrikesresande. Förutom den stora tidsbesparingen som innebär att flyga till, från och via Stockholm/Bromma Airport så är det ett faktum att vi är Sveriges punktligaste flygbolag.

Genom att vi nu även erbjuder Sverigeflygs linjenät skapas en unik möjlighet att ta del av en helhetslösning för att utnyttja era avtalspriser. Malmö Aviation tillsammans med Sverigeflyg erbjuder er myndighet hela 12 destinationer till, från och via Bromma flygplats. Bromma Flygplats är vårt hjärta och där har ni nära till allt. Lokaltrafik, flygbuss och taxi går precis utanför dörren. De korta avstånden gör resandet snabbt, smidigt och enkelt och flygplatsen har under de senaste åren utvecklats till Stockholms och Sveriges främsta inrikesnav. Att byta flyg på Bromma flygplats går så snabbt som 15 minuter i rusningstrafik. Lägg därtill 10 minuters incheckning om ni reser med enbart handbagage så förstår ni att ni kan spara tid, mycket tid.

Reser ni med Malmö Aviation får ni alltid något att äta eller dricka. Ni har dessutom många avgångar att välja mellan. Upp till 16 i varje riktning, vilket skapar full flexibilitet i resandet Boka din flygresa via er resebyrå eller Malmö Aviations hemsida, www.malmoaviation.se Välkomna till Malmö Aviation!

FAKTA Företagsnamn: Malmö Aviation AB Omsättning: ca 1,5 miljarder Antal anställda i Sverige: ca 470 Etablerat år: 1981 Huvudkontor: Malmö Regional representation: Malmö, Stockholm, Umeå, Göteborg och Östersund

Kontaktperson: Yonge Kim Telefon: 040-660 29 00 Fax: 040-660 28 49 E-post: yonge.kim@malmoaviation.se Hemsida: www.malmoaviation.se

Certifiering miljö/kvalitet: ISO 14001 Avtalsområde: Flygresor inrikes Giltighetstid: Ramavtalsperioden är ett (1) år med möjlighet till förlängning upp till trettiosex (36) månader

Offentliga Affärer 1 2014 | www.offentligaaffarer.se

Vi flyger till …

Flygplatsen närmast city!

Punktligaste flyget med flest avgångar. Allt ingår! Du som har rest med oss vet redan att det går mycket smidigare att flyga med Sveriges punktligaste flygbolag via Bromma. Vi knyter ihop Sverige. Flyg från Stockholm-Bromma till Göteborg, Malmö, Umeå, Östersund, Halmstad, Kalmar, Ronneby, Sundsvall, Trollhättan, Visby, Växjö och Ängelholm. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2014

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

När andra säger hejdå, säger vi hej, hej!

Det som gör oss på Riksbyggen speciella är vår långsiktighet. Vi finns kvar och tar hand om den dagliga skötseln och långsiktiga utvecklingen av fastigheten och föreningen i många år efter att du har flyttat in i din nya bostad. Det här ansvarsfulla och personliga sättet möter alla våra kunder. För oavsett om du köper en ny bostad av oss eller väljer Riksbyggen som förvaltare, får du en partner som tar ett personligt ansvar och säger hej, hej varje gång vi möts. I bostadsrättsföreningen eller i dina fastigheter. Besök riksbyggen.se eller ring oss på 0771-860 860 redan i dag för att se vad vi kan göra tillsammans! Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i.