Offentliga Affärer nr 5-6 2013 by Hexanova Media Group AB

– För att kunskap är källan till goda affärer –

– 7,4 miljarder i oktober.

HÖVERINGS E B U ALLT D UPPHANDL INFÖR RNA 2014 DAGA

Nytt upphandlingsstöd på gott och ont. Missa inte Peder Blombergs krönika.

Så påverkar EU´s nya upphandlingsdirektiv dig. Ta del av experternas synpunkter.

Alexander Bard

–Hetast på eFörvaltningsdagarna

SVERIGES STÖRSTA KONFERENS & MÖTESPLATS FÖR OSS SOM ÄLSKAR UPPHANDLING ”För att kunskap är källan till goda affärer” Goda kunskaper inom offentlig upphandling ger nytta tillbaka till medborgarna, därför finns Upphandlingsdagarna. Under två innehållsrika dagar har du möjlighet till oanade möten med nya och gamla branschkollegor för att utöka och stärka ditt nätverk. Dina kunskaper på området är av högsta prioritet när vi ska skapa framtidens goda affärer. När du väljer att investera i ett besök på Upphandlingsdagarna skapar du inte bara möjligheter för dig själv utan du och din organisation gör en investering i samhällets och den egna organisationens möjligheter och konkurrenskraft i framtiden. Årets program erbjuder dig en unik möjlighet att ta del av högintressanta och aktuella frågor och ämnen från lika intressanta föreläsare. Här är några av höjdpunkterna ur programmet.

UPPHANDLING I FÖRÄNDRING - Vad vill makthavarna?

Många har synpunkter på Sveriges offentliga upphandlingar, men vad vill de som verkligen har makten att förändra? Stefan Attefall, Civil- och bostadsminister, Ulla Andersson, Vice partiordförande (v), Annika Strandhäll, Ordförande, Vision, Jennie Nilsson, Näringspolitisk talesperson (s) och Lennart Gabrielsson, 1:e vice ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting.

INTERNATIONELL UTBLICK

The next generation of public procurement directives

What are the main changes and will those make a real difference? A presentation and analysis of the new EU procurement directives. Peter Trepte, Barrister, Littleton Chambers, Senior Fellow in Public Procurement Law, University of Nottingham.

ETT SAMLAT UPPHANDLINGSSTÖD Idag fördelas upphandlingsstödet på fler organisationer. Senast den 1 juli 2014 samlas stödet på Konkurrensverket. Hur kommer organisationen se ut och hur kommer det att fungera? Dan Sjöblom, Generaldirektör, Konkurrensverket.

EXTREMUPPHANDLING - För smartare lösningar

För att skapa innovation måste man våga testa nya saker, tänka annorlunda och inspireras av helt andra yrkesgrupper. Möt rymddesignern som arbetar med NASA och ESA och ta del av spännande exempel på innovation. Cecilia Hertz, Rymddesigner och VD, Umbilical Design.

PANELSAMTAL

En helt ny LOU och LUF - Så påverkar de nya EU-direktiven dig

Införandet av de nya EU-direktiven kommer väsentligt att påverka upphandlingsarbetet. Låt de främsta experterna ge dig en inblick i de viktigaste förändringarna när EU-direktiven införlivas i svensk lagstiftning. Eva Sveman, Förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Landsting, Ulrica Dyrke, Jurist, Företagarna, Helena Rosén Andersson, Advokat, Advokatfirman Lindahl, Åsa Westlund, EU-parlamentariker (s), Malin de Jounge, Biträdande avdelningschef, Konkurrensverket och Christofer Fjellner, EU-parlamentariker (m).

HANDSLAGET 2013 - Årets bästa upphandling

Handslaget tillfaller den eller de som genomfört, alternativt medverkat till, en synnerligen god affär/upphandling inom offentlig förvaltning. Lämna in förslag på vilken eller vilka personer du tycker har bidragit till en eller flera “goda affärer” under 2013. Skicka in ditt förslag på: www.upphandlingsdagarna.se senast den 31 december 2013.

R i LÄS MmEmet som bifogäalsdig på m i progra idning och an rna.se a t denna handlingsdag pp

www.u

2014

Särö Hafsbad & Skogsluftskurort

REK I D A OK

Upphandlad av hela den offentliga sektorn Vi har lång erfarenhet av att arrangera stora som små konferenser på Säröhus konferenshotell. Hos oss möter du en personlig atmosfär där vi gör allt för att skapa en lyckad konferens.

Säröhus Konferenshotell mail@sarohus.se www.sarohus.se Tel. 031-936090

Låt oss förklara fördelarna med decenniumekonomi

Riksbyggen ägs av våra medlemmar. Det betyder i praktiken att när du köper en bostadsrätt av oss, blir du också genom föreningen ägare av Riksbyggen. Vi är helt enkelt ett kooperativ som arbetar för ditt bästa. Inte ett börsnoterat företag som jobbar för sina aktieägares kortsiktiga vinster. Att vi tar ett långsiktigt ansvar innebär att vi tänker annorlunda redan från början och väljer lösningar som vi vet att vi kan stå för i tio, femtio eller hundra år. Det här tänkandet har vi även när vi tar oss an förvaltningsuppdrag för kommersiella och offentliga fastigheter. Vi föreslår alltid långsiktigt kloka och lönsamma lösningar – det tjänar vi alla på, decennium efter decennium. Läs mer på riksbyggen.se!

Offentliga Affärer nummer 5 2013

Hetast på eFörvaltningsdagarna

14 | nyheter

Att roa, utmana och provocera är ju hemmaplan för Alexander Bard. Att göra det inför en kräsen publik i en kontext med excellenta föreläsare och debattörer och med utgångspunkt i en framtidsspaning om det alla vet, är kanske något att bita i även för Mr Bard.

Regeringen vill förbättra och förstärka upphandlingsstödet som i dag är spritt över olika myndigheter och bolag. Den 28 november fattade regeringen beslut att Kammarkollegiet, Vinnova och Konkurrensverket ska förbereda överföringen av upphandlingsstödet som tidigare har aviserats i budgetpropositionen.

16| ekonomi Regeringen har idag beslutat att närmare utreda möjligheterna att förstärka den kommunala revisionen inom ramen för utredningen om en kommunallag för framtiden. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för bland annat intern kontroll och ökad medborgerlig insyn samt minska risken för korruption.

36| upphandling

10 36

Under konferensen om kommunala bolag tar vi del av ännu ett spännande föredrag. Det handlar om upphandling och affärsutveckling där kund, miljö och ekonomi är ledord för det västsvenska företaget. Men vi får också reda på vilka trafikupphandlingar som är på gång.

44| e-förvaltning/IT Digitaliseringskommissionen får ett bredare uppdrag som innebär att de vid sidan av de uppgifter de redan har också ska ansvara för det administrativa stödet till regeringens Användningsforum och för arbetet med regionernas signatärskap och digitala agendor. Det framgår av det tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen som regeringen beslutade om den 27 november 2013.

Återkommande Målar kritikerna verkligen ”hin håle” på väggen? Peder Blomberg – senior rådgivare i offentlig upphandling skriver om Upphandlingsstödet inom Konkurrensverket:

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2013

TACK F Ö R AT T N I U P P S K AT TA R VÅ R R A K A O C H T Y D L I G A R Å D G I V N I N G

Par Upptner på hand lings d

agar

Du vill ha raka svar och tydliga råd. Det är en ambition vi delar, oavse komplexiteten i problemet. Därför har vi Sveriges mest nöjda klienter.* www.lindahl.se

*Regis undersökning Årets Advokatbyrå 2013, kategorin stora advokatbyråer.

Å R E T S A D V O K AT B Y R Å 2 0 1 3

Ledare – För att kunskap är

r– källan till goda affäre

Fortsatt budgetras

HÖVER GS DU BE DLIN ALLT R UPPHAN14 INFÖ RNA 20 DAGA

r. – 7,4 miljarder i oktobe

| e-förvaltning | Ledarskap

| Miljö | Ekonomi

Nytt upphandlingsstöd. och ont på gottMissa inte Peder

Nr 5 2013 | Pris 99

kr | 21:a årgången

| Upphandling | Juridik

Blombergs krönika.

´s nya Så påverkar EUtiv dig. upphandlingsdirek Ta del av experternas

synpunkter.

BArd AlexAnder altningsdagarna –Hetast på eFörv

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz, lina@hexanova.se Skribenter Catharina Piper Annika Andersson Peder Blomberg Lars Arrhed Fredrik Moback Bo Höglander Helena Rosén Andersson Mattias Goldmann Layout Nadja Törnblad Omslagsfoto Calle Stoltz Tryck Exakta Projektledning Göteborg Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Prenumerera prenumeration@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se

Mycket upphandling blir det... Den 29 januari slår portarna upp för den nionde årgången av sveriges största konferens för offentliga upphandlare, Upphandlingsdagarna. Offentliga Affärer är som vanligt på plats och i detta årets sista nummer har vi som tradition att servera ovanligt mycket reportage och texter kring just offentlig upphandling. Inte är det särskilt konstigt heller, upphandlingsdagarna är vårt ”eget” arrangemang och tidningen är självklar mediapartner under dagarna, så visst bör detta få stort utrymme, men inte nog med det, väldigt mycket sker och har skett på området just nu. Bland mycket annat har frågan kring vart det statliga upphandlingsstödet slutligen skall hamna varit vida omdiskuterad och debatterad i flera forum så även hos oss. I skrivande stund har det slutligen klubbats att stödet flyttar till Konkurrenverket relativt omgående. Kanske som ett sista debattinlägg i frågan kring om stödet hamnat rätt, kan du ta del av Peder Blombergs analys och debattinlägg i detta nummer.

Vi har också helt nya upphandlingsdirektiv från EU på gång, dessa kommer på många sätt att förändra arbetssätt och villkor för såväl upphandlare och inköpare som jurister och leverantörer. Vi passar därför på att ta med en del matnyttiga tips på området och vår expertpanel har svarat på ett antal angelägna frågor kring dessa som vi hoppas att du som läsare skall ha stor nytta av. Sammantaget, blir det alltså väldigt mycket upphandling denna gången, men så hoppas vi också kunna stå för det vi alltid hävdat, nämligen att tidningen som kunskapsbärare är källan till goda affärer. Vi hoppas och tror att du skall ha både nytta och glädje av detta nummer i ditt framtida arbete och ser fram emot att ses igen under nästa år, kanske redan på Upphandlingsdagarna? Vill passa på att önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år. Urban Nilsson Ansvarig utgivare

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel: 031-719 05 00 Fax: 08-618 03 27 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Ran kin Nr 1 g

Priser enligt statligt ramavtal www.kompetenscenter.se

PROFILEN eFÖRVALTNING | Alexander / IT Bard Är du en proaktiv vinnare?

Är du en proaktiv vinnare? Att roa, utmana och provocera är ju hemmaplan för Alexander Bard. Att göra det inför en kräsen publik i en kontext med excellenta föreläsare och debattörer och med utgångspunkt i en framtidsspaning om det alla vet, är kanske något att bita i även för Mr Bard.

ådant var läget då Alexander Bard fick sista passet före festkvällens mingel och galamiddag på eFörvaltningsdagarna den 9 – 10 oktober 2013. Hur han lyckades kan bara du som var där bedöma och din slutsats blir tveklöst subjektivt färgad. Alexander valde att ladda rejält med stöd från paradigmrevolutionerande historiska skeenden och tekniksprång. För att börja från slutet och de största revolutionerna i mänsklighetens historia, med grund i hur vi kommunicerar: • talet utvecklas • skriftspråk börjar användas • masskommunikation genom tryckpressens intåg på 1450-talet • Internet revolutionerar kommunikationsvägar och förhållningssätt Tror inte att Alexander berörde Babels torn, men där kunde han hittat en slående poäng ifråga om den gräsöverskridande kommunikationen välsignelse (eller förbannelse). Alla kunde tala med alla och i samverkan blev människans förmåga så stor

Alexander Bard svensk debattör, författare, föreläsare och artist.

att hon i sitt högmod ville utmana Gud själv. En ganska så fascinerande iakttagelse relaterat till den slutsats som Alexanders anförande mynnade ut i: Vill du vara bland vinnarna måste du vara proaktiv och agera med blicken och tanken öppen för den nya kommunikations- och nätverksvärld som i och genom Internet är här. Vem är du, frågade Bard, och svarade själv: du och ditt nätverk är samma sak. Kraften i internetkommunikationen är det väl ingen som betvivlar, med dagliga rapporter om vinnarnas hisnande tillväxt- och kapitalbildningsförmåga. Med snabbska-

pade appar vid frontlinjen, spelbranschen, för att inte i dessa dagar tala om gamla Google, vars grundare över ett dygn blev 38 miljarder kronor rikare (om pengar kan mäta rikedom) efter en positiv kvartalsrapport. Fram till detta fastslående av Internet som den fjärde stora revolutionen i mänsklighetens långa historia fick Alexander mycket positiv respons från auditoriet. Inte bara genom de vanliga trixen, utan också genom intressanta exempel från historien. Vem är till exempel medveten om att det var skolan och läskunnigheten som lade grunden för Napoleons snabba segertåg. Med en effektiv centraldirigerad ordergivning kunde han optimera sina resurser på ett överlägset sätt. Den hierarkiska organisationen fick ju också stort genomslag inom bland annat statliga och andra samhällsorgan. Appar, spel, Twitter och Google i all ära, men glöm inte att sensmoralen gäller oss alla. Och även om vi är med på tåget, så finns oändligt mycket mer att göra, för att fortsätta att vara en framgångsrik förvaltare och utvecklare av det samhällsmandat som den offentliga organisationens medarbetare har som spelplan.

Kent Mossheden

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

Låt Lisen välja själv. Hon har valt att få den mesta myndighetsposten i sin digitala brevlåda. Annan post vill hon fortfarande ha på hallgolvet. Poängen är att Lisen väljer själv vilken post hon vill ha på vilket sätt. Har du också mottagare som vill lägga till en digital brevlåda? Ring din kontaktperson på Posten eller 020-23 22 20 så hjälper vi dig.

na å sdagar p r ne ng Partphandli Up

nyheter

Översyn av överprövningsbestämmelser ska effektivisera offentliga upphandlingar Regeringen har den 21 november 2013 beslutat att tillsätta en utredning för att se över dagens regelverk för överprövningar vid offentliga upphandlingar. Målet är att översynen ska leda till ett effektivare upphandlingsförfarande som samtidigt är rättssäkert. Utredningen ska lämna sitt betänkande senast den 15 juni 2014. Varje år upphandlas varor och tjänster för ca 600 miljarder kronor i det offentliga Sverige. Det rör sig om allt från läkemedel, skolskjutsar och städuppdrag till pappmuggar och blyertspennor. En upphandling kan prövas i domstol om en leverantör anser att den inte gått rätt till, och de senaste åren har antalet upphandlingsmål i de allmänna förvaltningsdomstolarna ökat stadigt. När en upphandling blir överprövad i domstol stoppas den oftast. Det skapar problem för den offentliga sektorn när upphandlingen omfattar sådant som ingår i servicen till medborgarna. I värsta fall kan de varor och tjänster som upphandlingen gäller - till exempel skolskjutsen, sjukhusmaten eller kommunens datorer - helt utebli under långa perioder. Förseningar innebär också problem och fördyringar för de som deltar i

en upphandling och även eller bestämmelser andra som berörs. om att den som för – Vi måste hitta sätt lorar målet ska betala att öka effektiviteten i motpartens processoffentliga upphandlingar. kostnader. En given När processerna drar ut utgångspunkt för utpå tiden kan det leda till redningen är att evenstora problem för både tuella förändringar den offentliga verksaminte får innebära att heten och för vanliga rättssäkerheten blir människor i deras vardag. eftersatt. Detta är något vi har – Vi måste vara sett öka under de senaste ödmjuka inför det åren, och det är inte en faktum att en stor del acceptabel situation, säger av överprövningarna civilminister Stefan Atleder till att leverantefall. törerna får rätt, vilket I utredarens uppdrag visar att många ingår att göra en europesom väljer att gå till isk utblick och undersöka domstol har relevanta Civilminister Stefan Attefall. om bestämmelser om invändningar kring överprövning kan utforupphandlingen. Vi mas på ett sätt som ger mindre negativa måste därför hitta ett system som både ökar konsekvenser. Ett alternativ som ska utredas effektiviteten och samtidigt behåller rättsär om det möjligt att tillåta direktuppsäkerheten, säger Stefan Attefall. handling under en pågående överprövning. Utredningen ska lämna sitt betänkande Utredaren ska också undersöka möjligheten senast den 15 juni 2014. att införa ansökningsavgifter i domstolen Källa: Regeringskansliet

Nya utbildningar för upphandling av energieffektiva produkter För att hjälpa upphandlare i offentlig sektor att ställa tuffare energikrav har Miljöstyrningsrådet på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram sex produktspecifika webbutbildningar: ”Guiden till energieffektiv upphandling”. Utbildningarna finns för områdena inomhusbelysning, utomhusbelysning, vitvaror, skrivare, datorer och bildskärmar samt AVprodukter (tv och projektorer). Syftet med utbildningarna är att ge en bild av potentialen som kan uppnås genom att ställa krav och belysa de viktigaste miljöaspekterna. Utbildningarna ger även information om vilka krav som kan ställas på produkterna i upphandling. De innehåller också en generell del om upphandling som styrmedel och

varför man bör eller i vissa fall även måste ställa avancerade energikrav. – Tanken är att utbildningarna ska ge lättillgänglig information som skapar ett intresse och förståelse för nyttan och potentialen även för de som normalt sett inte är insatta i upphandling och miljöfrågor, berättar Susanne Lång, kommunikationsansvarig på Miljöstyrningsrådet. Att klicka sig igenom webbutbildningen tar 15-20 minuter per produkt och eleven får några kontrollfrågor för att se om han eller hon har tagit till sig informationen. Offentlig sektor har i uppdrag av EU att gå före mot ett energieffektivt samhälle enligt EU:s energitjänstedirektiv. Detta ledde till två svenska förordningar som innebär att Sveriges myndigheter, kommuner och

landsting ska välja minst två av sex energieffektiviseringsåtgärder. Tre av åtgärderna innebär åtaganden om att ställa krav i upphandling av energieffektiva produkter och tjänster. Att ställa energikrav i upphandling är en viktig energieffektiviseringsåtgärd som har stor påverkan på vår miljö. – Det är en sak att man ska ställa Miljöstyrningsrådets avancerade krav enligt förordningarna men vi har även sett ett behov av att förklara varför och till vilken nytta kraven ska ställas – något som fler än upphandlare och miljösamordnare är väl förtjänta av att känna till, berättar Annie Stålberg, energiansvarig och projektledare på Miljöstyrningsrådet.

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

AffärsConcept hjälper köpare inom offentlig sektor att genomföra lyckade affärer

HUR KAN VI HJÄLPA DIG OCH DIN ORGANISATION? AffärsConcept är Sveriges största konsultbolag inom offentlig upphandling, verksamheten består av fyra inriktningar.

offentlig upphandling. Vi har utbildningar för alla nivåer från grund- till diplom- och certifieringsutbildningar.

Upphandling - vi erbjuder stöd och hjälp i alla skeden av en upphandlingsprocess. Varje år utför vi fler än 300 konsultuppdrag inom olika områden.

Utredning - vi hjälper till vid rättsutredningar och marknadsanalyser med anknytning till offentlig upphandling.

Utbildning - vi anordnar och genomför fler än 150 utbildningsdagar varje år inom

Uppföljning - vi erbjuder stöd vid förvaltning av upphandlade avtal.

AffärsConcept är ett SKL-ägt konsultföretag. Sedan starten 1995 har vi hjälpt köpare inom offentlig sektor att genomföra lyckade affärer. Vi är 30 upphandlingskonsulter och har kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Vi åtar oss uppdrag som är till fördel för myndigheter, organisationer och företag som omfattas av upphandlingslagstiftningen.

För mer info om oss och för att boka en utbildning gå in på www.affarsconcept.se

nyheter

Pressklipp från regeringskansliet

Bättre och förstärkt upphandlingsstöd samlat hos en myndighet Regeringen vill förbättra och förstärka upphandlingsstödet som i dag är spritt över olika myndigheter och bolag. Den 28 november fattade regeringen beslut att Kammarkollegiet, Vinnova och Konkurrensverket ska förbereda överföringen av upphandlingsstödet som tidigare har aviserats i budgetpropositionen. – Genom att samla alla uppgifter hos en myndighet ska upphandlingsstödet koncentreras, förbättras och förstärkas. Inte minst behöver stöd och vägledning vid innovations- och miljöupphandlingar samt social hänsyn förstärkas, säger näringsminister Annie Lööf. För att förstärka och förbättra upphandlingsstödet vid Konkurrensverket tillförs ytterligare 35 miljoner kronor från 2015. Genom att Konkurrensverket får ett samlat ansvar skapas en dörr in för de som behöver stöd och vägledning vid upphandling.

– Offentlig sektor upphandlar varor och tjänster för mer än 600 miljarder kronor per år, och det är allt från skolskjuts till blyertspennor. Det är viktigt att de som sysslar med frågan får den hjälp och vägledning de behöver för att upphandlingarna ska fungera så smidigt som möjligt. I och med den förstärkning vi nu gör skapar vi ett tydligt och kompetent stöd som kan bidra till att förbättra kvaliteten i den offentliga servicen, säger civilminister Stefan Attefall. Överföringen av Miljöstyrningsrådets uppgifter, som är ett aktiebolag med staten som en av flera delägare, bereds i en separat process. Målet är att det samlade upphandlingsstödet inklusive Miljöstyrningsrådets del ska vara tillgängligt senast den 1 juli 2014 hos Konkurrensverket.

Ny ordförande för Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten utsedd Regeringen beslutade, torsdagen den 28 november, att utse Rolf Holmgren till ny ordföranden för Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun). Siun är en nämndmyndighet under regeringen som har till uppgift att kontrollera försvarsunderrättelse verksamheten så att den bedrivs i enlighet med lagar och förordningar. Rolf Holmgren är lagman och chef för Linköpings tingsrätt och har sedan 2009 tjänstgjort som vice ordförande för Siun.

Rolf Holmgren. Foto: Carl Johan Erikson.

Näringsminister Annie Lööf. Foto: Kristian Pohl.

Ny vägledning ger upphandlande myndighet stöd vid köp från eget bolag Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet har tagit fram en ny vägledning som handlar om det permanenta in house-undantaget i lagen om offentlig upphandling (LOU). Ett undantag som sedan den 1 januari 2013 tillåter en upphandlande myndighet att tilldela kontrakt till en fristående enhet mot ekonomisk ersättning utan att någon konkurrensutsättning sker. – Att köpa från eget bolag utan upphandling utgör en viktig möjlighet för många upphandlande myndigheter, särskilt inom kommunal verksamhet. Tillämpning av detta undantag – in houseundantaget – måste dock göras på ett korrekt sätt, i annat fall kan konsekvenserna bli allvarliga, förklarar Irina Svensson, upphandlingsjurist på Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet. I vägledningen ”Köp från eget bolag” beskrivs vad in houseundantaget är och när det är tillåtet att använda sig av undantaget, det vill säga när konkurrensutsättning enligt LOU vid anskaffning av varor, tjänster och byggentreprenader inte behöver ske. Vägledningen redogör för rättsläget och belyser de obligatoriska moment som en upphandlande myndighet bör ta ställning till för att bedöma om tillämpning av undantaget är möjlig och hur de obligatoriska s.k. Teckal-kriterierna ska tolkas. Dessutom belyser vägledningen de oklara moment som finns både i lagstiftningen och i rättspraxis.

Källa: Kammarkollegiet

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

Grunden till 200 nya bostäder. Överlämnad på en halvtimme. Kan man buda samhällsnytta? Skicka hållbarhet? Eller posta kostnadseffektivitet? Ja, vi tycker det. Varje leverans vi gör handlar om något mer än själva innehållet. Vi vet att alla de tusentals paket, budförsändelser och brev vi handskas med dag efter dag, år efter år, är en del av någonting större. Och att det vi gör är viktigt för din verksamhet.

Vad finns i din Bringleverans?

Besök oss på Upphandlingsdagarna på Nacka Strandsmässan 29–30 januari eller på bring.se. Välkommen.

a på dagarn e r älla ngs Utstphandli Up

EKONOMI

Utredning ser över den kommunala revisionen Regeringen har idag beslutat att närmare utreda möjligheterna att förstärka den kommunala revisionen inom ramen för utredningen om en kommunallag för framtiden. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för bland annat intern kontroll och ökad medborgerlig insyn samt minska risken för korruption.

örutsättningarna för kommuner och landsting att utföra sina uppgifter har förändrats under det senaste decenniet, bland annat genom en ökad konkurrensutsättning och ökade valmöjligheter för medborgarna. Den kommunala revisionen skapar förutsättningar för intern kontroll och en effektiv verksamhetsstyrning. Dessutom kan den ge ökad medborgerlig insyn och minska risken för korruption. – Kommunerna styr viktiga delar av välfärdssektorn och därför är det centralt med ordning och reda i kommunal revision. Utredningen om en kommunallag för framtiden får nu i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur den kommunala revisionen ytterligare kan förstärkas, säger finansmarknadsminister Peter Norman. I uppdraget ingår bland annat att överväga om de förtroendevalda revisorerna ska tas bort eller om rollen för de sakkunniga revisorsbiträdena istället ska förstärkas samt att överväga om revisorernas granskningsuppdrag bör förändras.

De kommunala bolagens styrelser tillsätts idag på i princip samma sätt som de kommunala nämnderna, dvs. genom de politiska partiernas nomineringsarbete. Denna politiska kompetens i styrelserna kan på vissa områden behöva kompletteras med mer branschspecifik erfarenheter. Därför ska utredningen även överväga behovet av att bredda utnämningen av styrelseledamöter i kommunala företag.

Redovisning av uppdraget

Uppdraget ska redovisas till regeringen i samband med utredningens slutbetänkande, senast den 31 mars 2015.

Utredningen ska även, utöver sitt ursprungliga uppdrag, överväga: V Om förutsättningarna för den fria kommunala nämndorganisationen behöver förtydligas, V Om de nuvarande rättsliga befogenheterna för kommun- och landstingsstyrelser att styra och samordna verksamheten är tillräckliga, V Om kommunallagen (1991:900) kan göras mer konkurrensneutral mellan olika utförare av kommunal verksamhet, V Om den kommunala revisionen behöver förstärkas ytterligare V Behovet av att, genom försökslagstiftning, införa en möjlighet till majoritetsstyre i kommun- och landstingsstyrelsen V Behovet av att bredda utnämningen av styrelseledamöter i kommunala företag.

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

www.conductive.se

Främsta leverantören av konferenser inom offentlig sektor

r k m 4 , -7 Underskott i statens budget för Oktober Inkomsterna i statens budget uppgår till 55,0 miljarder kronor i oktober. De totala utgifterna är 62,4 miljarder kronor. Statens budget visar därmed ett underskott på 7,4 miljarder kronor i oktober. Budgetsaldot för perioden januari–oktober är ett underskott på 48,0 miljarder kronor. Saldot för motsvarande period föregående år var ett överskott på 46,2 miljarder kronor. Skillnaden på 94,2 miljarder kronor beror främst på att Riksgäldskontoret har lånat ut 106,1 miljarder kronor till Riksbanken. Inkomsterna för perioden januari–oktober uppgår till 691,7 miljarder kronor, vilket är 6,9 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Inkomster av försåld egendom har ökat med 20,6 miljarder kronor till följd av försäljning av aktier i Nordea AB i juni och september. Samtidigt medför högre förskottsutbetalningar till kommuner och landsting att inkomsterna minskar. Utgifterna för perioden januari–oktober uppgår till 739,7 miljarder kronor, vilket är 101,0 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Det högre utfallet beror främst på Riksbankens lån i Riksgäldskontoret på 106,1 miljarder kronor. Det totala lånet till Riksbanken uppgick den 31 oktober till 196,5 miljarder kronor. Samtidigt är utgifterna för statsskuldsräntorna 13,4 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år. Källa: Ekonomistyrningsverket

K A L E N DA R I U M

2014 Sociala medier inom offentlig sektor 28-29 januari, Stockholm Verksamhetsstyrning i kommunala bolag 4-5 februari, Stockholm Avancerad ISK i myndighet 5-6 mars, Stockholm

Besök vår hemsida för att läsa mer – www.conductive.se

DEBATT

Upphandlingsstödet inom Konkurrensverket:

Målar kritikerna verkligen ”hin håle” på väggen? Det har varit intressant att följa debattinslagen i DN och på andra håll under hösten kring regeringens överraskande besked att organisera det framtida upphandlingsstödet inom Konkurrensverket (KKV), ett beslut som togs formellt den 28 november. De flesta hade nog väntat sig att upphandlingsstödet antingen skulle organiseras i en ny myndighet eller alternativt fortsätta bedrivas inom Kammarkollegiet, men med utökade resurser. Det var förslaget från den särskilda utredningen kring det framtida Upphandlingsstödet; ett förslag som också stöddes av Upphandlingsutredningen. Få eller inga hade däremot trott att KKV skulle stå som vinnare i denna dragkamp.

et är viktigt att bygga upp central kapacitet inom offentlig upphandling och så har också skett under årens lopp inom EU:s medlemstater. Institutionsutveckling har varit en viktig del av mitt tidigare arbete med att stödja de nya medlemsstaterna i deras anslutning till EU. Det är angeläget att hålla isär funktioner som i grov mening kan härledas till skyldigheter uppkomna av medlemskapet och EU- rätten gentemot de funktioner som är kopplade till nationella intressen och prioriteringar i syfte att skapa en effektiv och sund offentlig upphandling. Den principiella utgångspunkten är att tillsynsfunktioner och lagstiftningsfunktioner inte bör organiseras tillsammans med upphandlingsstödjande uppgifter och ansvar. Det är en fråga om att såväl undvika intressekonflikter som att upprätthålla trovärdighet och inte minst att de upphandlingsstödjande funktionerna verkligen

ges bästa möjligheter att utvecklas som förväntats. Det blir särskilt viktigt i tider när sanktionsinstrumentet inom tillsynsansvaret har fått en växande betydelse. Upphandlingsutredningen konstaterade också att den centrala policyfunktionen inom regeringen borde få en starkare och mer uttalad roll. Det handlar om att kunna svara på vad man faktiskt vill att offentlig upphandling ska användas till, vilka prioriteringar som ska styra och sammanfatta detta i en nationell strategi och handlingsplan för offentlig upphandling. Det kan handla om effektiviseringsåtgärder, utveckling av e-upphandling, utbildning, forskning, implementering av miljörelaterade åtgärder, inköpscentraler, inklusive samordning och användning av ramavtal, SME politik etc. Central policyfunktion

Det kommer att bli än viktigare att förfoga över en stark central policyfunktion med införandet av nya EU- direktiv, inklusive inom koncessionsområdet, och kravet på elektronisk kommunikation etc. De flesta av dessa policyområden är kopplade till det upphandlingsstödjade fältet och inte till tillsynsområdet och det krävs korta och raka vägar till implementering. Offentlig upphandling blir inte mindre komplicerad med de nya EU direktiven, utan tvärtom, nya krav och hänsynstagande av teknisk och operativ natur tillkommer. Krav som rimligtvis inte kan hanteras fullt ut inom tillsynssfären. Därför är det förvånande att regeringen inte gick på linjen om skapandet av ett samlat expert- och supportcenter för offentlig upphandling med ansvar för alla viktiga stöd- och utvecklingsfunktioner i linje med det förslag som lagts av båda utredningarna. Dess ansvar och huvudfunktion skulle vara att stödja ”professionaliseringen” av upphandlingsfunktionen på alla plan med utgångspunkt från den ”goda affären” och det strategiska anslaget. Nu valde regeringen inte denna väg och man kan fråga sig varför. I sitt beslut diskuteras inte närmare skälen till varför man avstod ifrån möjligheten att inrätta en

Artikeln fortsätter på nästa sida... Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

Sätet för Colligio AB är Falun, men vi har också arbetsställen i Stockholm, Norrköping, Jönköping och Göteborg.

Rättvisemärk den offentliga upphandlaren!

Colligio skall vara Sveriges ledande konsult inom upphandling till offentlig sektor.Vi skall vara lika starka inom utbildningsområdet och uppfattas av inköpare/upphandlare som den utbildningspart som betyder mest för den egna kompetensutvecklingen.

Inget krav ännu, men ingen kan vara trygg i den turbulenta värld som så många upphandlare lever i. Så trots att valet 2104 närmar sig har ingen politiker ännu krävt att den offentliga upphandlaren ska vara rättvisemärkt. Däremot har krav ställts att det är dags att ställa relevanta etiska och sociala krav för importerade varor och tjänster. Allt fler upphandlare kommer att möta politiska ambitioner om att Sveriges upphandling behöver en helhetssyn som tar ansvar för hur upphandlingsbeslut påverkar andra och som några ledande miljöpartister har uttryckt det ”Det kaffe som har en besk smak av orättvisa ska försvinna”. Colligio har en stark och dokumenterad förmåga att möta många starka, kanske motstridiga, uppfattningar och vara ett stöd när rättspraxis ska tolkas i det vardagliga arbetet.För många upphandlande myndigheter/enheter vill vi vara det naturliga alternativet när • Utvärderingsmodell ska kvalitetssäkras • Projektledaransvar behövs från idé till avslutad upphandling • Omvärldsanalys ska genomföras • Efterfrågan inom ett visst produktområde ska definieras • Befintliga avtal och relationer med leverantörer ska utvärderas • Den förutsatta förnyade konkurrensutsättningen ska genomföras

arna g å a p d ner ngs Partphandli Up

Allt fler förtroendevalda inom den politiska ledningen inser att duktiga upphandlare är lönsamma, vare sig de är anställda eller konsulter. Dessutom är duktiga upphandlare en trygghet och i många fall en förutsättning för att den politiska viljan ska utvecklas till mer än bara ord. Ta kontakt med Colligio, så kan vi tillsammans komma fram till en bra lösning. På Colligios hemsida finns alla kontaktuppgifter du behöver. www.colligio.se

FALUN

GÖTEBORG

JÖNKÖPING |

NORRKÖPING |

STOCKHOLM

DEBATT Upphandlingsstödet inom Konkurrensverket:

Målar kritikerna verkligen ”hin håle ” på väggen? ...fortsättning från föregående sida.

särskild upphandlingsmyndighet. I DN- artikeln 2013-10-23 uttrycktes stark kritik mot beslutet från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Anders Wijkman, ordförande för upphandlingsutredningen, och andra som anser att placeringen av Upphandlingsstödet inom KKV är feltänkt och borde ändras. Man sitter på dubbla stolar. Mycket av kritiken framfördes utifrån ett miljö- och hållbarhetsperspektiv, men lika viktigt är att framhålla ”effektivitetsaspekterna”. Men det finns också de som stödjer beslutet. Näringslivets organisationer är positiva till att KKV får ansvaret för upphandlingsstödet. Förtroendet för KKV förvånar egentligen inte eftersom man från det hållet allmänt är förespråkare av en stark tillsyn och överprövningsrätt inom offentlig upphandling. Näringslivet eller åtminstone dess organisationer tycks omhulda Lagen om offentlig upphandling (LOU) med samma tillgivenhet och frenesi som de fackliga organisationerna värnar om Lagen om anställningsskydd (LAS) trots att det i båda fallen finns delade uppfattningar om nyttan. Företrädare för de offentliga inköparna föredrar en särskild myndighet, men, som det tycks, är de beredda att ge KKV en chans som hemvist för upphandlingsstödet. Risken för intressekonflikt

Peder Blomberg, Pol. mag., har mer än 30 års erfarenhet av internationell och svensk offentlig upphandling. F.d. senior rådgivare i offentlig upphandling vid OECD, Paris, inom ramen för det s.k. SIGMA programmet. Har även varit anställd som direktör och chef för upphandlingsverksamheten vid Europeiska Utvecklingsbanken (EBRD) i London plus genomfört en rad uppdrag för internationella och svenska institutioner under årens lopp. Skrivit och medverkat i ett antal publikationer inom offentlig upphandling.

KKV har inte uppfattat problematiken kring risken för intressekonflikt på samma sätt som kritikerna. Det framgår av reaktionen på regeringens beslut, men faktiskt ännu tydligare i KKV:s välskrivna remissvar på betänkandet rörande Upphandlingsstödets framtid. Där argumenterar man tydligt för att upphandlingsstödet borde placeras inom dess väggar som en särskild avdelning. Argumenteringen följer två linjer; den ena handlar om var gränserna för det offentliga åtagandet ska dras utifrån synen på statens kärnuppgifter och den andra är att man aktivt ska kunna arbeta både med mjuk tillsyn (information, vägledningar och rapporter) och hård tillsyn (upphandlingsskadeavgift). Konsekvensen av detta

resonemang är att professionell och mer direkt operativ support till upphandlande myndigheter inte tycks ligga inom ramen för vad upphandlingsstödet ska ägna sig åt. Uppgifterna ska kunna rymmas inom den mjuka tillsynssfären. På samma sätt har uppenbarligen regeringen bedömt situationen och socialministern menar att kritikerna målar ”hin onde själv” på väggen. KKV menar också att andra viktiga fördelar med att placera upphandlingsstödet inom dess väggar är att man bör förfoga över tolkningsföreträdet över lagstiftning och EU:s rättspraxis till dess att domstolarna sagt sitt. Det är inte bara en rätt utan blir också en skyldighet som KKV måste förhålla sig till i sin verksamhet. Andra argumentet

Det andra viktiga argumentet är att ”göra rätt” är en förutsättning för att ”köpa rätt”, det vill säga nå den ”goda affären”. Det kan låta som en självklarhet men utgör faktiskt en viktig del av problemet med att placera upphandlingsstödet inom KKV. Tillsynsansvar tillsammans med de skyldigheter som följer av att ansvara för att LOU tolkas och tillämpas rätt sätter också gränserna för upphandlingsstödets utformning, vilket man ifrån KKV:s sida inte heller förnekar. ”Att göra rätt” blir själva utgångspunkten för den vägledning och det stöd som produceras av upphandlingsstödet och inte det andra perspektivet, den goda affären eller ”mest valuta för pengarna”, eller som KKV uttrycker det ”att köpa rätt”. Risker med att placera upphandlingsstödet inom KKV: De behov av professionell vägledning och stöd som efterfrågas av aktörerna – framförallt köparna men i viss mån också leverantörerna – riskerar att inte tillgodoses eller åtminstone kraftigt begränsas av tillsynsansvaret och dess skyldigheter. Jämförelsen med Skatteverket, som görs av socialministern,

Artikeln fortsätter på nästa sida...

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

rna

på gsdaga r e n n Partphandli Up

En chef med Vision går aldrig ensam.

Vision är ett nätverk fullt av erfarna personer som själva varit eller är i chefsposition. Här bollar vi idéer, diskuterar och ger varandra råd genom hela karriären oavsett om du befinner dig i starten eller har nått ända upp på toppnivå. Förutom våra värdefulla kontakter, mentorer och ombudsmän som inspirerar och löser utmaningar med dig får du ta del av allt från seminarier, chefsevent och ledarskapsutbildningar. Vill du bli en ännu bättre chef ? Gå med i Vision. Erbjudande! Just nu kan du prova oss i tre månader utan kostnad. Sms:a vision chef till 72 672.

Träffa oss på Upphandlingsdagarna 29–30 januari.

DEBATT

Upphandlingsstödet inom Konkurrensverket:

Målar kritikerna verkligen ”hin håle ” på väggen? ...fortsättning från föregående sida.

bekräftar på ett utmärkt sätt problematiken och det är ingen bra jämförelse som argument för organisationsbeslutet. Man kan inte vända sig till Skatteverket för att få råd om hur man ska minimera sin skatt via kvalificerad skatteplanering även om det givetvis skulle ske inom lagens råmärken. Men det är vad som avses med professionell rådgivning till offentliga inköpare, man vill ha konstruktiv vägledning inte bara om rätt lagtillämpning utan i lika hög grad kring strategiska och operativa frågeställningar i planering och utformning av upphandlingarna i syfte att göra ”goda affärer”. Det är något helt annat än vad som framträder i KKV:s tankar om det framtida upphandlingsstödet. Trovärdighetsproblem

Det finns också ett trovärdighetsproblem att hantera för KKV. Den hårda tillsynen tillsammans med många gånger restriktiva tillämpningstolkningar av LOU torde inte skapa de bästa förutsättningarna för att offentliga inköpare med förtroende ska vända sig till KKV för att få hjälp med sina upphandlingsproblem. Nyhetsbreven från KKV i dessa tider påminner mer om en verksamhetsberättelse från en åklagarmyndighet än en informationsskrift om viktiga händelser och aktuell utveckling inom offentlig upphandling; upphandlingsskadefallen tycks ta mer och mer av utrymmet. Det är ett imageproblem som måste övervinnas. En annan påtaglig risk är att regeringen kan komma att sakna ett viktigt instrument för att kunna implementera viktiga framtida policybeslut inom ramen för en nationell strategi och handlingsplan i linje med förslaget från upphandlingsutredningen. Det handlar naturligtvis om miljö- och andra hållbarhetsfrågor men lika viktigt är att bidra till en effektiv utveckling av upphandlingssystemet i andra väsentliga delar och ytterst, säkerställa kvalitet och effektiv resursanvändning i de offentliga tjänsterna. Frågan är om KKV verkligen är den rätta partnern i detta utvecklingsscenario. Jag tvivlar. KKV kommer säkert att kunna göra mycket bra inom upphandlingsstödet, men det är inte med samma målsättning som diskuterades och föreslogs av de två utredningarna. Och så länge både start- och egentligen också slutpunkten är att ”göra rätt” så är gränserna satta; tillsynskulturen kommer att bestämma. Vi skulle behöva en upphandlingsmyndighet som vågar tänja gränserna, utgöra en stark drivkraft i utvecklingen av offentlig upphandling och fungera som tung motvikt till det konformistiska och legalistiska tänkandet som idag tar ett stort utrymme. Se hur man tänker i England sedan i höstas; där planerar man nämligen att inrätta ett ”Crown Commercial Service” centralt inom den statliga administrationen med uppgift att bidra till effektivisering, ökad kvalitet och hållbarhet i de offentliga kommersiella tjänsterna. Policyfunktioner,

central inköpssamordning, expertcenter för rådgivning i komplexa upphandlingar och insatser för att stärka upphandlingsprofessionen ska sammanföras i en och samma organisatoriska struktur. Det är ett helt annat tänkande än det som styrt regeringens beslut. Den engelska modellen hade i svensk tappning inneburit att skapa en ny, förmodligen fristående, organisation i form av ett professionellt expert- och kommersiellt servicecenter kring verksamheterna på Kammarkollegiet – den statliga inköpscentralen och upphandlingsstödet – men utbyggd med en rad nya funktioner och kompetensområden, inklusive eventuellt ansvar för annonsdatabasen som borde ha ett strategiskt intresse för staten. Men den professionella utvecklingen är naturligtvis inte lämnad åt sitt öde. Det finns massor av kunskap och drivkrafter hos huvudaktörerna på marknaden att göra rätt saker, men får de det rätta stödet de förtjänar? Jag får nog sälla mig till gruppen kritiker som påstås måla ”hin onde själv” på väggen. Tyvärr, en möjlighet med en intressant och spännande lösning tycks ha gått förlorad inom offentlig upphandling. Vi får ett samlat upphandlingsstöd, det är sant, men rimmar det med det framtida behovet och de höga förväntningarna som ställts? Knappast. Peder Blomberg – senior rådgivare i offentlig upphandling

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

Var med och minska utsläppen. Tanka som vanligt. Vårt senaste bidrag för en mer hållbar bilism heter Diesel Bio+ och består av hela 27 % förnybart drivmedel. När du tankar hos oss är du därför med och reducerar koldioxidutsläppen motsvarande 135 000* dieselbilar i månaden. Diesel Bio+ innebär samma låga koldioxidutsläpp året runt och du hittar den på 370 av våra stationer. Läs gärna mer om hållbar bilism på okq8.se.

na å sdagar p r ne ng Partphandli Up

* Koldioxidminskningen för den förnybara andelen i OKQ8 Diesel Bio+ är beräknad enligt lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel (2010:598).

nyheter

Regeringens svar på flytten av upphandlingsstödet

Upphandlingsstöd flyttas till Konkurrensverket

Regeringen har den 28 november fattat beslut om att samla och placera stödet vid upphandlingar hos Konkurrensverket. Syftet är att skapa ett helhetsansvar för frågorna, vilket kommer leda till ett bättre och effektivare stöd för upphandlande myndigheter, enheter och leverantörer.

dag är upphandlingsstödet fördelat på Kammarkollegiet, Vinnova och Svenska Miljöstyrningsrådet. Från den 1 juli 2014 kommer allt upphandlingsstöd istället vara samlat hos Konkurrensverket. Fördelningen av upphandlingsstöd idag: Kammarkollegiet har idag i uppgift att utveckla och förvalta ett upphandlings-

stöd, bidra till att hela inköpsprocessen kan genomföras elektroniskt samt delta i standardiseringen av processen. Verket för innovationssystem (Vinnova) har idag i uppgift att vara ett metod- och kompetensstöd för innovationsupphandling, det vill säga upphandling av nya lösningar som ännu inte finns på marknaden. Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet (MSR) arbetar med miljöanpassad offentlig upphandling och förvaltar och utvecklar system för en hållbar offentlig och i övrigt professionell upphandling, vilket huvudsakligen innefattar upphandlingskriterier och uppgifter relaterat till dessa. Samlat upphandlingsstöd hos Konkurrensverket: Nedan följer frågor och svar beträffande regeringens beslut att från den 1 juli 2014 samla allt upphandlingsstöd hos Konkurrensverket. Varför har regeringen fattat detta beslut? Regeringens beslut är ett steg i processen att

Stefan Attefall Civil- och bostadsminister. Foto: Regeringskansliet.

Annie Lööf, Näringsminister. Foto: Johan Ödmann.

samla upphandlingsstödjande uppgifter hos en enda myndighet, så att stöd, information och vägledning om offentlig upphandling, inklusive innovationsupphandling samt miljö- och sociala hänsyn koncentreras, förbättras och förstärks. Vad är syftet med att samla upphandlingstödet hos Konkurrensverket? Eftersom den offentliga upphandlingen är en viktig del av samhällsekonomin, med en omsättning på ca 600 miljarder kronor årligen, är det viktigt att upphandlingen sker på ett så bra och effektivt sätt som möjligt. Syftet med förändringen är att stöd, information och vägledning om offentlig upphandling inklusive innovationsupphandling, miljö- och sociala hänsyn ska koncentreras, förbättras och förstärkas. Genom att samla upphandlingsstödet inklusive innovationsupphandling, miljöoch sociala hänsyn uppnås synergier mellan alla olika aspekter av upphandlingen. Konkurrensverket får ett helhetsansvar för frågorna vilket bland annat kommer att leda till ett bättre och effektivare stöd för

Artikeln fortsätter på nästa sida... 24

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIGA AFFÄRER I

Häng med oss till ALMEDALEN 2014 AlmedAlen 2014!

Den s.k. “Politkerveckan” i Almedalen i början av juli varje år är Sveriges största politiska mötesplats, där den offentliga och privata sektorn möts för att knyta nya kontakter och fördjupa befintliga. Under 2013 hölls hela 2 200 seminarier under veckan och inför valet 2014 räknar man med ytterligare några hundra.

Nu kan DU följa med Offentliga Affärer till Almedalen! Självklart är även Offentliga Affärer på plats och arrangerar seminarier och mingel, där din organisation har möjlighet att dra nytta av vårt engagemang. Vi erbjuder tre olika nivåer på partnerskap under “Politikerveckan” i Almedalen 2014. Du avgör själv hur stort ditt engagemang ska vara och hur mycket du vill synas under dagarna.

givande gel med många in m t lig öm gl ör ett of adhuset. ande sol på Kallb rm vä en h oc möten

Vill DU va ra på

plats Upphandlin i Almedale gsutrednin n 2014 ogen bö Partner: Ad attrearas. vokatﬁrma chdeg g o d a affärer ntlilin ahlma ladm n s med os s?

Kontakta S arah Nilsso n, Projektans varig på 031-719 05 09

Under tre dagar arrangerar Offentliga Affärer, tillsammans med partners, högintressanta seminarier inom följande områden: eras.

att ningen deb d e tr u s g lin indahl Upphand katfirman L o v d A r: e n Part

ing l nd A PH P U

Färdiga partners 2013-11-25:

ing n t Al V ÖR F e

ls l ä Ad H m n sA Ygg B

st He g m A n Ks YRni R Ve st

givande l med många adhuset. e g in m t lig m l på Kallb Ett oförglö värmande so n e h c o n te mö Arrangör:

Vill du veta mer? Konktakta sarah nilsson, projektansvarig på telefon 031-719 05 09

nyheter

...fortsättning från föregående sida. upphandlande myndigheter, enheter och leverantörer. Ett viktigt syfte med att samla upphandlingsstödet är också att samla kompetensen som därmed även breddas och fördjupas. Upphandlande myndigheter, enheter och leverantörer behöver dessutom endast vända sig till en myndighet för att få det stöd och den vägledning som behövs. Från och med 2015 så tillförs ytterligare 35 miljoner permanent till Konkurrensverkets anslag. Regeringen kommer att återkomma närmare med exakt vad den nya funktionen mer ska utveckla, närmare analysera etc. Hur ser tidplanen ut för när upphandlingsstödet ska vara helt inordnat hos Konkurrensverket? Enligt beslutet inordnas upphandlingsstödjande uppgifter vid Vinnova den 1 januari 2014 och vid Kammarkollegiet 1 mars 2014. Ambitionen är att det samlade upphandlingsstödet, inklusive Miljöstyrningsrådets del, ska vara tillgängligt hos Konkurrensverket den 1 juli 2014. Varför valdes just Konkurrensverket för att tillhandahålla upphandlingsstödet? Konkurrensverket har en väl fungerande verksamhet, bred kompetens om upphandlingsregelverket, om rättspraxis och inte

minst om vikten av att genomföra upphandlingsprocessens samtliga delar för att åstadkomma en effektiv upphandling. Fördelen med att lägga frågorna på just Konkurrensverket är att det blir en myndighet med mycket hög och bred upphandlingskompetens. Vilka uppgifter ska flyttas från Svenska Miljöstyrningsrådet till Konkurrensverket? I budgetpropositionen står att regeringen gör bedömningen att stöd, information och vägledning om offentlig upphandling, inklusive innovationsupphandling, miljöoch sociala hänsyn behöver koncentreras, förbättras och förstärkas. Därför avser regeringen att samla den statliga stöd- och informationsverksamheten om offentlig upphandling inklusive innovationsupphandling, samt miljö- och sociala hänsyn hos Konkurrensverket. Uppdraget till Konkurrensverket innebär att förbereda inordnande av de uppgifter som Miljöstyrningsrådet har att förvalta och utveckla systemet för en hållbar offentlig och i övrigt professionell upphandling, vilket huvudsakligen innefattar upphandlingskriterier och uppgifter relaterat till dessa. Hantering av Miljöstyrningsrådets övriga uppgifter, som till exempel EMAS,

behöver utredas vidare. Svenska Miljöstyrningsrådet är ju ett aktiebolag. Hur hanteras detta i denna process? Miljöstyrningsrådet är ett bolag och kräver en särskild hantering som för närvarande bereds i Regeringskansliet. Bland annat ska nya ägardirektiv tas fram och extrastämma hållas så snart som möjligt. Ambitionen är att det samlade upphandlingsstödet, inklusive Miljöstyrningsrådets del, ska vara tillgängligt hos KOnkurrensverket senast den 1 juli 2014. Regeringen har, vad gäller andra myndigheter, beslutat att skilja på tillsyns- och informationsverksamhet. Varför blir det inte så denna gång? Det finns flera andra myndigheter som ansvarar för både tillsyn och rådgivning, som till exempel Skatteverket, Livsmedelsverket och Länsstyrelserna. Konkurrensverket har i den nya organisation som kommer att gälla från 2014 och framåt tydligt separerat informationsdelen och tillsynen. Det viktiga är inte var uppgifterna ligger, utan att dessa blir väl utförda. Regeringens bedömning är att Konkurrensverket är ett bra alternativ. Eftersom frågorna samlas kommer myndigheten ha en mycket bred kompetens på området. Källa: Regeringskansliet

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

Din juridiska rådgivare under hela byggprocessen Idé och vision

Entreprenadavtal

Byggskede

Konsultavtal

Upphandling

Arbetsmiljö

Exploateringsavtal

Detaljplan och bygglov

Slutbesked

Kontakta vår specialist! Elisabeth André, advokat och partner på Moll Wendén, har jobbat som bolagsjurist i Skanska-koncernen och Trelleborg AB. Hon har flera års erfarenhet av affärsjuridisk rådgivning, med fokus på projektutveckling och entreprenadrätt.

telefon: 0703-26 65 09 t epost: elisabeth.andre@mollwenden.se

Moll Wendén Advokatbyrå erbjuder kvalificerad affärsjuridisk rådgivning till stora och medelstora företag inom alla branscher. Vi har lång erfarenhet av affärsjuridiskt arbete för såväl nationella som internationella företag. Moll Wendén Advokatbyrå t Stortorget 8 Malmö t 040-665 65 00 t info@mollwenden.se t www.mollwenden.se

UPPHANDLING

Processen för överprövning av offentliga upphandlingar bör ses över Den goda offentliga affären är föremål för en omfattande svensk debatt med anledning av de kommande nya EU-direktiven om offentlig upphandling. I den debatten glöms ofta bort att den goda offentliga affären förutsätter en förändrad svensk process för överprövning av offentliga upphandlingar. Det har Advokatfirman Lindahl framhållit i flera sammanhang tidigare. Vi vill här upprepa behovet av att den svenska lagstiftaren ser över bestämmelserna om överprövning av offentlig upphandling senast i samband med att de nya upphandlingsdirektiven genomförs i svensk rätt. Överprövningsprocessen måste bli effektivare

Den överprövningsprocess som Högsta förvaltningsdomstolen har utformat möjliggör inte en effektiv och snabb upphandling eftersom de prejudikat som har meddelats – i brist på särreglering i 16 kap. LOU och LUF – inte har kunnat skräddarsys för ett effektivt upphandlingsförfarande utan i stället har behövt utformas mot bakgrund av de principer som gäller enligt förvaltningsprocesslagen för förvaltningsprocesser i allmänhet. Dagens rättspraxisstyrda överprövningssystem leder därför i sig många gånger till att upphandlingarna drar ut onödigt långt på tiden. Överprövningsprocessen är ofta en bromskloss i en fram till processens inledande effektivt genomförd upphandling. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis är överprövningsprocessen inte låst till de omständigheter som en leverantör och en myndighet har åberopat i förvaltningsrätten utan kan tillåtas växa i högre instans genom att parterna får åberopa nya omständigheter. Om processen blir för omfattande i högre rätt jämfört med lägre rätt kan den s.k. instansordningens princip utgöra grund för att återförvisa målet till lägre rätt för förnyad handläggning. Då får allt tas om från början. Hade överprövningsprocessen i stället koncentrerats till det processmaterial som åberopats av parterna i förvaltningsrätten skulle processen ha kunnat snabbats upp väsentligt och överrätterna skulle - i likhet med vad som gäller för dispositiva tvistemål i allmän domstol - ha kunnat begränsa dömandet till en överprövning av förvaltningsrättens avgörande istället för som nu – en omprövning av det. Av Högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis följer också att en leverantör som regel får inleda en ny överprövningsprocess mot en

upphandlande myndighet för att få omprövat samma påstådda fel i en upphandling som redan har prövats i en annan process mellan myndigheten och en annan leverantör. Hade i stället varje berörd leverantör fått tillfälle att yttra sig i den första överprövningsprocessen skulle samma fel, dvs. samma sak, ha kunnat avgöras i en enda rättegång, i stället för i två eller flera rättegångar. Endast domare som har en hög upphandlingsrättslig specialisering bör döma i mål om överprövning av offentlig upphandling

Inom upphandlingsområdet är problemen emellertid inte begränsade till ren formalia och den långa tidsåtgången för prövning av överprövningsmål. Regelverket är komplext och förändras relativt ofta. Det finns därför sedan länge ett stort behov av att klargöra det vid varje given tidpunkt gällande regelverket genom en tydlig och enhetlig svensk vägledande rättspraxis, framför allt i centrala upphandlingsrättsliga frågor. Någon sådan klargörande svensk rättspraxis finns emellertid inte i tillräcklig omfattning, vilket kan förklaras dels av att Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden hittills i huvudsak har varit begränsade till processuella frågor, dels av att kammarrättspraxis fortfarande är relativt spretig vid bedömningar av olika delar av centrala upphandlingsrättsliga frågor. Det är därför svårt för upphandlande myndigheter och leverantörer att förutse och inrätta sig långsiktigt efter regelverket. Eftersom de materiella frågorna i princip uteslutande besvaras av underrätterna är det särskilt viktigt att domarna där, och i synnerhet kammarrättsdomarna, har en hög upphandlingsrättslig kompetens. Även om den kompetensen generellt sett har stärkts under de senare åren, konstaterar vi att den fortfarande varierar kraftigt både mellan domstolarna och mellan domare på en och samma domstol. Att olika förvaltningsHelena Rosén Andersson, domstolar kommer till olika slutsatser i frågor där det Advokatfirma Lindahl. saknas vägledande uttalanden i förarbeten eller rättspraxis är visserligen något man i viss utsträckning får räkna med. Men efterhand som de domare som dömer i mål om överprövning av offentlig upphandling får en ökad kunskap i upphandlingsrätt måste utrymmet för sådana skilda slutsatser kunna minska. Det regelverk som utmejlas i rättspraxis måste alltså på sikt kunna bli mer enhetligt och förutsebart genom domarnas ökade kunskap. Det förutsätter dock att domarna i förvaltningsrätt också ges utrymme att specialisera sig inom upphandlingsområdet genom utbildning och deltagande i olika upphandlingsrättsliga forum och debatter. Det förekommer, även i närtid, att en förvaltningsdomstol tillämpar upphandlingsreglerna fel och av det skälet kommer till en felaktig slutsats. Om det är en kammarrätt som gör det och Högsta förvaltningsdomstolen inte meddelar prövningstillstånd är Mikael Engström, situationen än mer problematisk, eftersom kammarrätAdvokatfirma Lindahl. tens avgörande ofta betraktas som vägledande. Kam-

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

marrätten i Stockholms dom i mål nr 3658-13 är ett exempel på en sådan felaktig rättstillämpning. En upphandlande myndighet hade genomfört en upphandling genom ett förenklat förfarande, enligt vad som föreskrivs i 15 kap. LOU för upphandlingar utanför det direktivstyrda området, och hade därefter övergått till en direktupphandling med stöd av 15 kap. 3 § LOU. Sistnämnda bestämmelse föreskriver att en direktupphandling får ske i tillämplig omfattning även vid upphandling enligt 15 kap., om förutsättningarna för motsvarande typ av övergång är uppfyllda enligt de direktivstyrda reglerna i 4 kap. 4-9 §§, dvs. då en övergång enligt de direktivstyrda reglerna får ske från ett öppet eller selektivt förfarande till ett förhandlat förfarande utan annonsering (det sistnämnda förfarandet är ett direktupphandlingsförfarande inom det direktivstyrda området). Kammarrätten tolkade 15 kap. 3 § LOU så att en övergång till direktupphandling endast får ske om den ursprungliga upphandlingen vid upphandling enligt 15 kap. LOU har genomförts som ett öppet eller selektivt förfarande. Denna tolkning är emellertid felaktig eftersom en upphandling som genomförs enligt 15 kap. LOU aldrig – som kammarrätten alltså felaktigt utgick från - kan genomföras genom ett öppet eller selektivt förfarande utan endast kan göras genom ett förenklat förfarande eller urvalsförfarande. Den aktuella bestämmelsen i 15 kap. 3 § LOU syftar nämligen till att klargöra just det faktum att när en upphandling har genomförts, genom ett ordinärt upphandlingsförfarande enligt 15 kap. LOU dvs. genom ett sådant förenklat förfarande som i kammarrättsmålet eller ett urvalsförfarande, får en övergång till en direktupphandling ske under motsvarande förutsättningar som en sådan övergång får ske från ett ordinärt förfarande enligt reglerna för det direktivstyrda området enligt 4 kap. LOU, dvs. från ett öppet eller selektivt förfarande. Målet har således fått ett olyckligt slut som försvårar – i stället för att underlätta - för de upphandlande myndigheterna att tillämpa reglerna. Lindahls förslag till den svenska lagstiftaren

Vi föreslår att 16 kap. LOU och LUF ses över så att överprövningsprocessen utformas mer likt ett dispositivt tvistemål i allmän domstol. Domstolarna bör, i likhet med vad som redan gäller i dag enligt rättspraxis, endast pröva de omständigheter som parterna har åberopat. Tyngdpunkten i processen bör dessutom ligga i förvaltningsrätt och det ska därför krävas giltig ursäkt för att en part ska få åberopa nya omständigheter i högre rätt. Vidare bör alla berörda parter höras i en första rättegång om ett visst fel i en upphandling. Därmed undviker man i möjligaste mån att samma sak prövas två eller fler gånger. För att öka kvaliteten och enhetligheten i överprövningsmålen har Upphandlingsutredningen 2010 föreslagit att dessa mål koncentreras till ett litet antal specialiserade domstolar. Vi ser inte det förslaget som en ändamålsenlig lösning. Många förvaltningsdomstolar har byggt upp en upphandlingsrättslig kompetens och erfarenhet framför allt under de senaste drygt tio åren. De domare som har en hög specialisering i upphandlingsrätt kan inte enkelt ersättas av domare som saknar en sådan specialisering. Skulle antalet domstolar minska riskerar vi därför att förlora en stor del av denna kompetens och erfarenhet som ett stort antal av domarna på förvaltningsdomstolarna har erhållit. Resurserna bör därför snarare läggas på att vidareutbilda de domare och stärka de domstolsenheter som ska döma i mål om överprövning av offentlig upphandling. Det bör därför vara en prioriterad uppgift för regering och riksdag att ta fram ett hållbart och ändamålsenligt regelverk för överprövningar av svenska offentliga upphandlingar senast i samband med att EU-direktiven genomförs i svensk rätt. Lika prioriterat är det för regering och riksdag att säkerställa att de domare som förväntas döma i mål om överprövning av offentlig upphandling ges resurser och utrymme till specialisering och kunskapsutveckling så att de också är på bästa sätt lämpade att döma i sådana mål. Helena Rosén Andersson Mikael Engström

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2013

Det finns bara ett original. 29

UPPHANDLING

Oseriös anbudsgivning och onormalt låga anbud – vad gäller? Vi får ofta frågor om hur upphandlande myndigheter kan agera om de får in – vad de bedömer som – oseriösa anbud. Om anbudet brister i seriositet avseende prissättningen kan det finnas en möjlighet för den upphandlande myndigheten att förkasta anbudet med hänvisning till att det är ett onormalt lågt anbud. Detta följer av 12 kap. 3 § LOU. LOU saknar emellertid någon definition av vad som utgör ett onormalt lågt anbud. Innan en upphandlande myndighet förkastar ett anbud på nu angiven grund krävs enligt lagen att myndigheten skriftligen har begärt en förklaring till det låga anbudet och inte fått ett tillfredställande svar. Vidare ska den upphandlande myndigheten ge anbudsgivaren tillfälle att yttra sig över myndighetens skäl för att förkasta anbudet med beaktande av de lämnade förklaringarna. Risk att kontraktet inte kan fullföljas

En anledning till att en upphandlande myndighet kan överväga att förkasta ett anbud som är lågt är att prissättningen kan ge myndigheten anledning att anta att kontraktet inte kommer kunna fullföljas om anbudsgivaren tilldelas kontrakt. Bestämmelsen är således ett skydd för upphandlande myndigheter att inte behöva acceptera oseriösa anbud och även ett sätt att försöka upprätthålla en sund konkurrens – där leverantörer som lämnar seriösa anbud inte ska behöva konkurrera med oseriösa aktörer. Annika Andersson, Advokatfirma Lindahl.

Catharina Piper, Advokatfirma Lindahl. 30

Möjlighet att förklara sig

Av EU-domstolens praxis framgår tydligt att en upphandlande myndighet, innan ett anbud förkastas på grund av att anbudet bedömts som onormalt lågt, på ett omsorgsfullt sätt undersöker orsaken till det låga anbudet och bereder anbudsgivaren tillfälle att förklara och försvara sig samt inkomma med möjlig bevisning. Frågan om anbudsgivarens möjlighet att förklara sig har nyligen prövats av Kammarrätten i Göteborg. Målet rörde en upphandling av ramavtal gällande vissa mindre byggentreprenadarbeten och genomfördes med öppet förfarande. Ramavtal skulle tecknas med flera leverantörer. I upphand-

lingen fanns ett krav att anbudsgivare som lämnade anbudspris som var lägre än 300 kronor i timmen till sitt anbud skulle bifoga en förklaring till det låga anbudet. I upphandlingen inkom 40 anbud varav fem anbudsgivare uteslöts på grund av att den upphandlande myndigheten funnit att dessa anbudsgivare hade lämnat onormalt låga anbud (anbudspris under 300 kronor per timme). Fyra av dessa anbudsgivare (Bolagen) ansökte om överprövning av upphandlingen. Förvaltningsrätten i Göteborg inhämtade yttrande från Konkurrensverket. Enligt Konkurrensverkets yttrande är det den upphandlande myndigheten som har bevisbördan för att anbudspriset, i förhållande till föremålet för upphandlingen, som sådant är lågt och att anbudsgivaren har bevisbördan för att det låga anbudspriset ska anses vara seriöst och därmed inte onormalt lågt i den mening som avses i 12 kap. 3 § LOU. Förvaltningsrätten ansåg inte att Bolagens lämnade priser markant avvek från sedvanliga priser för de tjänster som upphandlingen omfattade. Härtill beaktade förvaltningsrätten att Bolagen har eller hade haft liknande ramavtal med den aktuella myndigheten till priser i samma storleksordning och att det fick antas att

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Bolagen även i nu aktuell upphandling kunde leverera till offererat pris. Förvaltningsrätten fann således inte att anbuden var onormalt låga och förordnade att upphandlingen skulle rättas. Domen överklagades till Kammarätten i Göteborg. Kammarrätten hänvisade bl.a. till Konkurrensverkets rapport om osund konkurrens i offentlig upphandling och konstaterade att bestämmelsen i 12 kap. 3 § LOU är till för att skydda upphandlande myndigheter så de kan förkasta oseriösa anbud och att bedömningen av anbudspriserna ska göras i förhållande till upphandlingsföremålet. Enligt Kammarrätten var huvudfrågan i målet att avgöra om den upphandlande myndigheten haft rätt att utesluta Bolagen från utvärderingen. Skälet till att myndigheten satt upp 300 kronor som gränsen för ”låga anbud” uppgavs bl.a. vara att hänsyn tagits till vissa nödvändiga kostnadsposter. Kammarrätten ansåg att det funnits goda skäl i upphandlingen att begära förklaringar av anbudsgivare som offererat ett lägre timpris än 300 kronor.

Är ett nollanbud eller ett minusanbud alltid ett onormalt lågt anbud?

Kammarkollegiet har nyligen genomfört en upphandling av IT-konsulttjänster. Fyra konsultbolag inkom med anbud som var en krona eller lägre, ett av bolagen lämnade ett minusanbud. Kammarkollegiet förkastade de fyra anbuden. Ett av bolagen har ansökt om överprövning. Bolaget anför att prissättningen är seriös och att det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan för att anbudet är onormalt lågt. I ansökan om överprövning hänvisar Bolaget bland annat till ovan nämnda rapport från Konkurrensverket av vilken framgår att viktningen i en utvärderingsmodell och anbudsgivarens vetskap om verkliga förhållanden kan innebära att ett delvis lågt anbud är ett normalt affärsmässigt beteende som inte per automatik är oseriöst. Bestämmelsen är inte tvingande

Bestämmelsen i 12 kap. 3 § LOU är fakultativ, den upphandlande myndigheten har en möjlighet men inte en skyldighet att förkasta ett anbud. En anbudsgivare som är missnöjd med att en annan anbudsgivares anbud inte har förkastats, trots att det är lågt, kan inte nå framgång med en sådan invändning i en överprövning. I förslagen till nya EU-direktiv kommer detta troligtvis att ändras och upphandlande myndigheter kommer vara skyldiga att kräva en förklaring om ett anbud är ”onormalt” lågt i förhållande till upphandlingsföremålet.

Tidigare avtalsförhållanden

I nästa steg bedömde Kammarrätten om Bolagen genom sina förklaringar hade visat att de låga anbuden likväl inte skulle förkastas. Kammarrätten konstaterade att en upphandlande myndighet har stor frihet att avgöra om anbudsgivarens förklaring ska anses tillräcklig för att anbudet ska utvärderas eller förkastas. Kravet på anbudsgivarna får således anses vara högt ställt. Ett av Bolagen hade försatts i konkurs innan målet blivit slutligt prövat och Kammarrätten ansåg det därför visat att den upphandlande myndigheten haft fog för sin bedömning avseende det bolagets möjligheter att fullfölja ett avtal. Kammarrätten konstaterade avseende de övriga bolagen att dessa lämnat olika, i allt väsentligt allmänt hållna, förklaringar till sina låga anbud samt till vad som förevarit i tidigare avtalsförhållanden. Enligt Kammarrättens samlade bedömning hade den upphandlande myndigheten haft skäl för att förkasta anbuden, bland annat med hänvisning till att typen av upphandling saknade leveransskyldighet i en bransch med stark prispress och svårighet att kontrollera fakturering samt att det funnits tidigare problem med de aktuella www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2013

Slutsats

Bolagen. Kammarrätten fann också att den upphandlande myndigheten hade uppfyllt de formella kraven på förfarandet i 12 kap. 3 § LOU samt att förfarandet varit transparent och likabehandlande. Kammarrätten biföll överklagandet och domen har vunnit laga kraft. Domen är principiellt intressant eftersom den visar hur och på vilket sätt en upphandlande myndighet kan agera för att begära in en förklaring till ett lågt anbud – det är tillräckligt att detta sker i anbudsskedet, samt vilka faktorer som kan ligga till grund för en bedömning av om ett anbud är onormalt lågt.

Kammarrättens dom är viktig eftersom den lyfter fram hur en upphandlande myndighet kan agera när krav ställs på miniminivåer för anbudspriser. Krav kan ställas redan i förfrågningsunderlaget under förutsättning att det sker på ett transparent och likabehandlande sätt. Domen klargör också att upphandlande myndigheter har stor frihet att avgöra om en anbudsgivares förklaring är tillräcklig eller inte för att anbudet inte ska förkastas. För anbudsgivare är det viktigt att komma ihåg, om man får frågan om ett anbud kopplat till att det är lågt, att inte bara ge en allmänt hållen förklaring utan att i detalj redogöra för den aktuella prissättningen.

Catharina Piper och Annika Andersson

UPPHANDLING

IT och offentliga beställare

Mycket att vinna på utbyte och samverkan

Utveckling och förvaltning av IT-system är kostsamt och resurskrävande. För offentlig sektor är emellertid ett väl fungerande IT-stöd i de allra flesta fall helt avgörande för att verksamheten över huvudtaget ska fungera. Nu ersätts succesivt gamla IT-system i den offentliga sektorn och drift, support och underhåll flyttas ut på externa leverantörer. Offentliga beställare har i detta sammanhang mycket att vinna på erfarenhetsutbyte och inköpssamverkan. Men reglerna är snåriga och få vågar utsätta sig för riskerna som uppkommer vid samverkan mellan offentliga beställare.

e IT-system som används i offentlig verksamhet är många gånger specialbyggda och ytterst komplexa med tjugo, trettio år på nacken. Som exempel kan nämnas ett system som integrerar olika delar av verksamheten i ett äldreboende. Logistik för tillagning och distribution av daglig kost med individuella ständigt uppdaterade uppgifter om näringstillskott, allergier och medicinering. Det kan låta enkelt men ett sådant system använder sig av ett betydande antal uppgiftstyper från varierande källor som ska kombineras med varandra på ovanliga sätt. Att bygga och sköta ett sådant system kräver djupgående kunskap om verksamheten och ställer höga krav på säkerhet. Den här typen av gamla system har inte sällan sitt ursprung i någon mer eller mindre ”hemmagjord” databas som kan ha tjugo, trettio år på nacken och är beroende av vissa nyckelpersoners löpande handpåläggning. Ur säkerhetssynpunkt är det inte acceptabelt att stora verksamhetskritiska funktioner står och faller med en eller några få enskilda personer.

Det ställs dessutom hela tiden högre krav på IT-system. Utöver säkerhet, prestanda och tillkommande krav på ny funktionalitet ökar behovet av användarvänlighet. IT-system ska idag vara fullt ut kompatibla med pekskärmar och smarta telefoner. Det finns ekonomiska motiv för att outsourca drift och förvaltning av IT-stödet. Tjänstekontrakt som överstiger vissa kontraktsvärden ska konkurrensutsättas enligt upphandlingsreglerna. Sammanfattningsvis kan man mot denna bakgrund räkna med att gamla komplexa IT-system i offentlig förvaltning kommer att fortsätta ersättas och läggas ut för drift och förvaltning, vilket innebär många och kostsamma IT-projekt de närmaste åren. Många beställare inom det offentliga har liknande behov av IT-stöd. Det finns mycket att vinna på att utveckla gemensamma lösningar. De stora kostnaderna för datasystem uppkommer emellertid vid det löpande förvaltningsarbetet. Även relativt små system kräver en support- och underhållsberedskap som tar ett ansenligt antal IT-konsulttimmar i anspråk.

Annons

Nytänk skapar framgång – det vet vi av erfarenhet Det är med stolthet i rösten som vi berättar om 30 års erfarenhet av att hjälpa företag och organisationer att uppnå sina ambitioner. Det gör vi genom att Utmana, Involvera och Förverkliga. Vilka är era mål?

Göteborg 031 761 60 00 Stockholm 08 522 491 50 www.ekan.com

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

MARKNADSLEDANDE SYSTEM

FÖR PERSONLIG IDENTIFIERING

Genom att samverka kan offentliga beställarna bli starkare, kunnigare och tydligare i beställarrollen, vilket är en nödvändighet för att få ut det bästa ur leverantören. Svaga beställare har svårt att lämna sin befintliga leverantör vilket på sikt leder till inlåsningseffekter. Starka samverkande beställare kan vara tuffare och hela tiden se sig om efter bättre alternativa leverantörer, vilket är konkurrensfrämjande. Avtalssamverkan

Kommuner, landsting och andra offentliga organ kan samverka inom ramen för ett gemensamt avtal. Det finns emellertid vissa oklarheter kring tillåtligheten av avtalssamverkan, vilket kan få konstruktionen att framstå som riskabel. Enligt lokaliseringsprincipen får en kommuns verksamhet endast vara riktad mot kommunens geografiska område eller dess egna medlemmar. Principen har även bäring på verksamhet som bedrivs i kommunala bolag. Principen syftar främst till att hindra offentliga aktörer från att konkurrera med sin verksamhet utanför den egna kommunen. Det är tveksamt om ett avtalssamarbete mellan ett antal kommuner och kommunala bolag skulle kunna anses ligga inom den kommunala kompetensen såsom den kommer till uttryck i lokaliseringsprincipen. Det finns möjligheter för kommuner att vidta åtgärder som sträcker sig utanför deras geografiska område förutsatt att åtgärden är av allmänt intresse för kommunmedlemmarna. Det så kallade allmänintresset ska bland annat bedömas utifrån om det är skäligt, ändamålsenligt och lämpligt att kommunen vidtar åtgärden. Om allmänintresset är tillgodosett så strider åtgärden inte mot lokaliseringsprincipen. Om två offentliga aktörer vill dela på ett IT-system genom avtalssamverkan är en möjlighet att göra det försäljning av licenser. Offentliga aktörer har dock andra förutsättningar än privata aktörer på marknaden, till exempel kan en kommun inte gå i konkurs. Dessa särskilda förutsättningar gör att risken för snedvriden konkurrens ökar när offentliga och privata aktörer säljer varor eller tjänster på samma marknad. När det rör sig om försäljning av varor eller tjänster i det offentliga behöver man därför beakta bestämmelserna i konkurrenslagen om förbud mot offentlig säljverksamhet. Bestämmelserna innebär att såväl en hel säljverksamhet som vissa specifika förfaranden i en säljverksamhet kan begränsas eller förbjudas. Avgörande för om förfarandet eller säljverksamheten ska anses vara konkurrensbegränsande är om det faktiskt eller potentiellt skadar konkurrensen och en enskild bedömning behöver göras från fall till fall.

Artikeln fortsätter på nästa sida...

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2013

Visa vem du är E

n professionellt utformad legitimationshandling är ett säkert sätt att visa sin tillhörighet, och ger trygghet i kontakt med kunder och allmänhet. Den smidigaste metoden för att få säkra id-kort med foto och personuppgifter är att beställa korten Online. Det är snabbt, säkert och ekonomiskt. Inga dyra investeringar eller avkall på kvalitet. Beställ med ett klick – leverans nästa dag. Gör som tusentals nöjda kunder, beställ era id-kort med vårt säkra system ID Online.

www.seriline.se Besöksadress: Bellmansgatan 30, Stockholm Telefon: 08-442 78 60 – E-post: info@seriline.se

Seriline har utvecklat system och metoder för tillverkning av id-kort under tre decennier. Ledstjärnan för arbetet har alltid varit säkra, lättanvända produkter till bästa möjliga pris. Välkommen in på www.seriline.se och se mer av det vi erbjuder. 33

UPPHANDLING

...fortsättning från föregående sida. Det finns undantag till förbudet mot offentlig säljverksamhet, till exempel om man efter en avvägning kommer fram till att samhällets behov och intresse av säljverksamheten är tillräckligt stort för att det ska väga upp de negativa konsekvenser som konkurrensbegränsning har. Regeln om förbud mot offentlig säljverksamhet är relativt ny och under de närmsta åren kommer troligen en tydligare bild av vad för samhällsnytta som krävs för att rättfärdiga en snedvriden konkurrens utkristalliseras i praxis. Samverkan genom gemensamt bolag

Offentliga organ kan även samverka genom ett gemensamägt bolag. Kommunala angelägenheter får överlämnas till bolag, stiftelse eller ideell förening om inte annat föreskrivits. Lokaliseringsprincipen utgör inte ett hinder eftersom det gemensamägda bolaget kan sägas verka på ett geografiskt område som motsvarar ägarnas respektive territorium och medlemskrets. En sådan privaträttslig samverkan kan emellertid fortfarande stå i strid med förbudet mot offentlig säljverksamhet. Samverkan i kommunalförbund eller en gemensam nämnd Ett sätt att undvika både frågan om kommunal kompetens och brott mot konkurrenslagen är att genomföra samverkan i ett kommunalförbund eller en gemensam nämnd. Kommuner och landsting kan ingå i sådana samarbeten. Sveriges kommuner och landsting rekommenderar dessa samverkansformer före avtalssamverkan. Det har skett en stor ökning de senaste åren av antalet kommunalförbund och gemensamma nämnder. Tydligast är det inom verksamhetsområdet administrativa stödfunktioner som IT, ekonomi, löner med mera. Det finns ett framgångsrikt exempel genom vilken 16 kommuner i Värmland inrättat en gemensam drift- och servicenämnd som utvecklat och förvaltar en gemensam IT-plattform för e-tjänster. Gemensamma nämnder och kommunalförbud kan mycket väl vara att föredra för lite tyngre långsiktiga IT-projekt. Sammanfattning

Det kan tyckas vara slöseri med skattebetalarnas pengar när svenska kommuner och landsting gör mångmiljoninvesteringar i nya IT-system utan att dra nytta av den uppenbara nytta som ligger i samverkan. Gemensam förvaltning har visat sig ha en konkurrensbefrämjande inverkan mot inlåsningseffekter. Men att samverka är dock inte okomplicerat. Reglerna upplevs snåriga, otydliga och motsägelsefulla. Avtalssamverkan och samverkan genom gemensamägda bolag är flexibelt men riskerar att komma i konflikt med kommunalrättsliga regler och konkurrenslagen. Att samverka genom kommunalförbund eller gemensamma nämnder kan vara ett alternativ att föredra, särskilt för riktigt långa samarbeten. Dock kräver denna typ av samverkan en mer omfattande politisk beredning och har ibland uppfattats som något ineffektivt och svårstyrt. Lars Arrhed

Lars Arrhed, advokat, Advokatfirma Lindahl.

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

72 % av offentlig sektor har inte kontroll över sina direktupphandlingar.*

Ta kontroll! Vi visar hur.

a på dagarn e r s a äll ng Utstphandli Up

Besök oss på t 6QQIBOEMJOHTEBHBSOB J 4UPDLIPMN 29–30 januari t 4USBUFHJTL VQQIBOEMJOH J 4UPDLIPMN GFCSuari

* Baserat på en undersökning riktad till offentlig sektor gällande direktupphandling. 72 % svarade w7FU FKw QÌ GSÌHBO 6QQTLBUUOJOHTWJT IVS NÌOHB EJSFLUVQQIBOEMJOHBS HFOPNGÚST J EJO NZOEJHIFU ÌSMJHFO

UPPHANDLING

Upphandling och affärsutveckling i Sveriges näst största kollektivtrafikföretag Under konferensen om kommunala bolag tar vi del av ännu ett spännande föredrag. Det handlar om upphandling och affärsutveckling där kund, miljö och ekonomi är ledord för det västsvenska företaget. Men vi får också reda på vilka trafikupphandlingar som är på gång.

i upphandlar all trafik i konkurrens med undantag för spårvagnstrafiken, säger Roger Vahnberg, vice vd för Västtrafik. I affärsprocessen ingår i kronologisk ordning avtalsprocessen, etablera nytt avtal, uppföljning av avtalen, utveckla affären, avsluta avtal. Avtalsprocessen syftar till att inspirera branschens

aktörer att arbeta tillsammans på nya sätt i upphandlingar för att nå branschens mål och att fördubbla resandet från 2006 till 2025. Trafikavtalen löper ofta på åtta år med två optionsår. – Vi har fem värdeord som affärsrelationen ska präglas av: samspel, mod, nytänkande, tillit och lyhördhet, säger Mikael Olsson, enhetschef hos Västtrafik. Icke-fossilt bränsle

De önskade effekterna av affärsutvecklingen är nya kunder, nöjdare kunder, nöjdare medarbetare, ökad lönsamhet och ökad samhällsnytta. Men det finns ramar för upphandlingen som LOU/LUF, kollektivtrafiklag, konkurrenslagstiftning, etiska krav, ägardirektiv, budget och långtidsplan, EU-föreskrifter och branschgemensam rekommendation – avtalsprocessen. Västtrafik använder styrande beslut och dokument som ett trafikförsörjningspro-

Mikael Olsson, enhetschef hos Västtrafik. Foto: Fredrik Moback

gram i fyraårsperioder. Man har också en miljö- och klimatstrategi där man i dag kör 40 procent av trafiken med fossilt bränsle. Den siffran ska ner till tio procent år 2020. – När vi upphandlar busstrafik väljer vi därför redan nu företag som från dag ett använder 90 procent icke-fossilt bränsle, säger Roger Vahnberg. Incitament

I december varje år är en upphandlingsplan klar för påföljande års upphandlingar – trafik och övrigt. Här finns också kommande trafikupphandlingar för de närmsta tre åren. – Vid samråd ställer vi frågorna: Finns det intresse från trafikföretaget av att köra trafiken kommersiellt i egen regi, vilket underlag behöver trafikföretaget för att kunna bedöma detta och vilka frihetsgrader behöver trafikföretaget för att kunna genomföra detta, säger Roger Vahnberg. Västtrafik använder resandeincitamentsavtal, där minst 25 procent av kontraktsvärdet är incitament. De ger en stor potential att öka redandet. Vid höga incitament ska trafikföretaget tillsammans med beställaren ges frihet att påverka och utveckla verksam-

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

heten. Här sker en funktionsupphandling och trafikföretaget bör ha möjlighet att påverka till exempel fordonstyp, utbud, utbudsplanering, marknads- och försäljningskommunikation i området, biljettstruktur och prisbild. Resandeincitamentsavtalets bonussystem bygger på kundnöjdhet, förarens bemötande och körsätt, trygghet, hållplatsutrop, störningsinformation, att det är rent, snyggt och pålitligt.

Roger Vahnberg, vice vd för Västtrafik. Foto: Fredrik Moback

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2013

– Varför det är så krångligt att köpa biljetter, frågar någon i publiken. – Det beror på att vi har ett kontantstopp från Arbetsmiljöverket, säger Mikael Olsson, som också påpekar att lagstiftningen om sms-biljetter lett till en försämring även om sms-biljetternas kurva är på väg uppåt, så är det från en låg nivå. Västtrafik sköter den övergripande marknadsföringen. Trafikföretagen jobbar lokalt, tar fram förslag till tidtabeller och informerar resenärerna. Det är flera trafikupphandlingar på gång, vi tittar här på trafikstart 2015, som sker för region- och pendeltåg, expressbussar i Bohuslän, expressbussar i Göteborgsregionen, Tjörn och Orust, Lerum och Alingsås samt flexlinjer i Göteborg och Mölndal. Västtrafik upphandlar funktion, inte detaljstyrd verksamhet. Syften med Västtrafikmodellen är sedan två år att möjliggöra bra utvärdering vid upphandlingen, få bästa partner under hela avtalsperioden och att anbudsgivarna får återföring på styrkor och förbättringsmöjligheter. Västtrafik använder en modell från institutet för kvalitetsutveckling, SIQ. Modellen bygger på de tre hörnpelarna kulturen, sytematiken och strukturen, där kulturen är grundläggande värderingar som vägleder till beslut. Sytematiken är ett sätt att ställa frågor som leder till insikt. Strukturen är en modell för vilka frågor företaget ska ställa sig.

Uppföljande kontrollutvärdering kontrollerar den avtalade kvalitetsnivån, årligen i slutet av respektive avtalsår. – Vi viktar cirka 70 procent på pris och 30 procent på kvalitet, så vi är beredda att betala för en högre kvalitet, säger Roger Vahnberg. Närmare kunderna

Med detta arbetssätt säger sig Västtrafik uppnå utvecklade arbetssätt och processer som ger ökad nytta för kund, trafikföretag och Västtrafik, en win-win-win situation. Hög grad av nytänkande kombineras med förbättrad samverkan och affärsmässighet. En förändrad ansvarsfördelning sker där trafikföretagen har ett större ansvar för bland annat trafikplanering och marknadsföring. – Fler beslut närmare kunderna gör att det blir bättre, säger Roger Vahnberg. Ett 30-tal trafikföretag kör för Västtrafik i den allmänna kollektivtrafiken och cirka 50 i den särskilda kollektivtrafiken, till exempel färdtjänst. Trafikföretagen har cirka 7 000 anställda som arbetar för Västtrafik, som har cirka 250 anställda.

Fredrik Moback

UPPHANDLING

Rättvist valfrihetssystem kräver öppen kommunal redovisning Det finns flera skäl till att kommuner med valfrihetssystem måste ha en öppen och tydlig ekonomisk uppföljning av den egna konkurrensutsatta verksamheten. Det framhåller Konkurrensverket i en pilotstudie där tre kommuner studerats.

llt fler kommuner inför system som gör det möjligt för invånarna att välja vem som ska utföra till exempel beviljad hemtjänst. I 176 av landets 290 kommuner kan brukarna själva välja om hemtjänst ska utföras av kommunen eller av en privat utförare. För att konkurrensen mellan de privata utförarna och egenregin ska fungera måste uppdragen till egenregin och externa utförare vara tydligt inramade och ersättningarna vara likartade. Det innebär att

kommunerna måste kunna redovisa hur resurser går till den egna verksamheten om den konkurrerar med fristående aktörer. Den pilotstudie som Konkurrensverket gjort visar att det inte alltid är tydligt hur resurser fördelas. Tre kommuner har studerats närmare för att se om det är möjligt att göra jämförelser av hur resurser fördelas. Det är Borås, Boden och Järfälla som har deltagit i studien. Av de tre kommunerna är det endast Järfälla som tydligt har ramat in egenregins uppdrag. I de båda andra kommunerna finns tydligt utrymme för förbättringar. I studien framkommer att de tre kommunerna redovisar intäkter och kostnader för egenregiverksamheten inom valfrihetssystemen i varierande grad och på olika sätt. – Vi tror att det ser ut på ungefär det här sättet runt om i landet. Kommunerna själva har allt att vinna på att säkerställa bättre kunskap om den egna kommunala utförarens kostnader. Utan detta är det svårt för kommunen att fastställa ersättningsnivåer som är konkurrensneutrala mellan egen-

Dan Sjöblom Generaldirektör Konkurrensverket. Foto: Håkan Flank.

regin och externa utförare, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom i en kommentar. – Jag rekommenderar alla kommuner som har valfrihetssystem att ha en öppen och tydlig ekonomisk redovisning av alla de egna verksamheter som ingår i valfrihetssystem. Det tjänar alla på. I rapporten med titeln ”Konkurrens på likvärdiga villkor i kommunernas valfrihetssystem” lämnar Konkurrensverket tre rekommendationer till kommuner med valfrihetssystem: 1. Tydliggör uppdragen för egenregin och de externa utförarna så att jämförelser blir möjliga. 2. Inför en öppen redovisning av prissättningen utifrån egenregins kostnader. 3. Inför en öppen och tydlig ekonomisk redovisning av de egenregiverksamheter som ingår i valfrihetssystemen. Källa: Konkurrensverket

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

na å sdagar p r ne ng Partphandli Up

“ DE T Ä R V I S O M HJÄLPER

AT T

LEVERERA

BÄTTRE TJÄNSTER TILL VÅRA

MEDBORGARE

OCH M I N SKA

KOSTNADERNA FÖR OFFENTLIGA INSTITUTIONER

“

DISCOVER YOUR EXPERTS’ NETWORK w w w.se.capgemini.com

Vi är 115 000 medarbetare i 40 länder med en bred erfarenhet av att hjälpa stora organisationer. Våra experter har alla ambitionen att hjälpa dig ta fram de lösningar som krävs för att uppnå dina mål. Capgemini har utvecklat ett unikt sätt att samarbeta, vi kallar det the Collaborative Business Experience™. Låt våra experter och din organisation tillsammans utveckla lösningar som ger ett hållbart värde för just din verksamhet. Vi ser fram emot att träffa dig på e-förvaltningsdagarna, välkommen till Capgeminis monter.

UPPHANDLING

Företagarna om nya EU-regler

Positivt kunna dela upp de större upphandlingarna Företagarna ser positivt på ambitionen att dela upp större kontrakt i mindre bitar i syfte att underlätta för små och medelstora företag. Något som föreslås i de nya EU-direktiv som snart kommer på upphandlingsområdet. Det förklarar Ulrica Dyrke, jurist med ansvar för offentlig upphandling och konkurrensfrågor, på Företagarna.

rganisationen har ännu inte tagit ställning till om man ska förespråka att en sådan uppdelning av större kontrakt görs obligatorisk. Den möjligheten kan medlemsstaterna nämligen komma att få i och med de nya EU-direktiven som snart är på väg att införlivas i svensk rätt. – Vi har ännu inte tagit ställning till frågan, så i den delen får vi återkomma framöver, berättar Ulrica Dyrke för Offentliga Affärer.

Från EU:s sida är til�lämpningen av denna regel frivillig. Men om en större upphandling inte delas upp i mindre kontrakt, så ska den upphandlande myndigheten alltid motivera varför. Det är mycket positivt att frågan om att dela upp stora kontrakt i mindre delar alltid ska beaktas. Detta för att möjliggöra ökad mångfald, leda till fler anbud och öka konkurrensen, tycker Företagarna. Rent allmänt betraktar Ulrica Dyrke paketet Ulrica Dyrke, jurist på Företagarna. med de nya EU-reglerna som är på gång som en verktygslåda med diverse olika verktyg. Vilka enskilda verktyg som sedan kommer att plockas fram och hur de kommer att användas i praktiken återstår att se. Detta kommer enligt hennes mening att bli avgörande för vilka faktiska och praktiska effekter som reglerna kommer att leda till. Dessutom är vissa saker i direktiven ännu tämligen luddigt formulerade. – Som detta med ”sociala krav” som man ska kunna ställa på företagen i ökad utsträckning, enligt de nya direktiven. Vad innebär det rent konkret? Det talas i dessa sammanhang ofta om faktorer som rör företagens ”inre liv” och som i hög grad kan påverka enskilda företags situation och möjligheter att delta i upphandlingar. Självklart ska vi ha bra villkor i företagen, men frågan är om offentlig upphandling alltid är ett bra verktyg för att åstadkomma och upprätthålla detta. Sociala krav bör endast användas i de fall det verkligen kan anses vara relevant och lämpligt. Ulrica Dyrke påminner om att ambitionen var att förenkla den offentliga upphandlingen, inte minst för små och medelstora företag. Ändå blir hon nu fundersam när hon ser en del av förslagen. I den så kallade portalparagrafen, Artikel 15:2, finns bland annat en formulering om kollektivavtal. Vissa har tolkat den som att företag som lägger anbud måste ha kollektivavtal för sina anställda. I så fall kan det bli stora problem för många små svenska leverantörer, menar Företagarnas jurist. – Det är en viktig fråga eftersom 60 procent av de små företagen i Sverige inte har kollektivavtal. Dessa företag kan givetvis ändå ha minst lika bra anställningsvillkor för de anställda, det är bara det att Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

kostymen med kollektivavtal p.g.a. försäkringslösningar och annat kan vara för fyrkantig för att passa dem. – Hur den paragrafen kommer att tolkas, dels när direktiven införlivas i svensk rätt och dels senare av domstolarna, blir avgörande för de små företagen i Sverige, fastslår Ulrica Dyrke. Hon hoppas att dagens modell ska fortsätta att gälla, nämligen att enskilda krav som kollektivavtalen stipulerar kan brytas ut och användas vid upphandlingarna, i den mån de är relevanta, men inte att man ställer generella krav på kollektivavtal. Uppskattar enskilda delar

Även om Företagarna uppskattar enskilda delar i direktivet som kommer underlätta för små företag, t.ex. i fråga om uppdelning i delkontrakt och införandet av ett tak för omsättningskrav, är Företagarna generellt sett oroliga för att ett alltför omfattande kravställande på företagen ökar komplexiteten i den offentliga upphandlingen. – Att det är krångligt och tar för lång tid är den enskilt viktigaste anledningen till att små företag inte deltar i anbudsgivning, påpekar Ulrica Dyrke och tillägger att den aspekten är viktig att ha med sig när man nu ändrar och reformerar reglerna – och inte minst i den faktiska tillämpningen av reglerna. Kärnan i offentlig upphandling handlar ju om att använda skattepengarna på ett bra och effektivt sätt genom att utnyttja den konkurrens som finns på marknaden. För att detta ska bli möjligt är det viktigt att hanteringen blir rimlig är för de små företagen. De utgöra faktiskt 99 procent av marknaden, konstaterar hon. Att ställa krav som sedan inte går att kontrollera är ju inte tillåtet, så man måste komma ihåg att ökat kravställande gör att det är att det blir krångligare både för företagen och för upphandlarna, varnar Ulrica Dyrke. Ytterligare en aspekt som Företagarna har berör frågan om köp från egna bolag, vilka kommer att bli tillåtna. Detta är en fråga som det varit mycket diskussion om. Om det offentligt ägda bolaget bedriver extern försäljning i upp till 20 procent så blir det fritt fram att göra direkta inköp med den offentlige ägaren och även med övriga bolag i koncernen. Detta under förutsättning att ägaren även har kontroll över verksamheten i bolagen. – Vi tycker att 20 procent är en för hög siffra. Detta förslag ger sammantaget mindre utrymme för konkurrens och transparens i sådana inköp. Frågan har även bäring på problematiken med osund konkurrens från offentliga bolag som Företagarna satt fokus på under ett antal år, förklarar Ulrica Dyrke ställningstagandet.

Fortsatt vägledning! Upphandlingsstödet erbjuder idag över 30 vägledningar inom offentlig upphandling. I början av 2014 kompletterar vi med nya teman bl.a. kommersiella villkor, konkurrenspräglad dialog, upphandling av städtjänster och upphandling av konsulttjänster. Vägledningar kan beställas i tryckt form fram till den 31 december. Därefter finns de som vanligt att ladda ner från vår webbplats. Du är som vanligt alltid välkommen att ringa vår helpdesk om du har frågor kring offentlig upphandling. Vi har öppet måndag, onsdag och fredag kl 9-11 på 08-700 09 00. Från den 1 mars flyttar Upphandlingsstödets verksamhet till Konkurrensverket.

Bo Höglander

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2013

Läs mer på www.upphandlingsstöd.se

UPPHANDLING

SKL om EU:s kommande upphandlingsregler

Hade hoppats på fritt fram för förhandlat förfarande – Vi hade hoppats att det skulle bli fritt fram för förhandlat förfarande i offentlig upphandling. Det säger Eva Sveman, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Detta apropå de nya direktiv på upphandlingsområdet som EU nu slutbehandlar och som ska införlivas i svensk lag till 2016.

å blir nu inte fallet. Men Eva Sveman ger de nya reglerna både ris och ros. Bland det positiva är att man underlättar för elektronisk upphandling och att dynamiska inköpssystem blir obligatoriska. Det sistnämnda var något som Sverige inte tog med i den förra omgången då reglerna ändrades och ett EU-direktiv skulle införlivas i svensk rätt. Den gången var verktyget frivilligt. Offentliga Affärer återkommer med vad instrumentet dynamiska inköpssystem innebär mer konkret i senare artiklar. En annan positiv sak som Eva Sveman identifierar handlar om ramavtalen. Där kommer helt nya leverantörer att kunna komma med när en så kallad förnyad konkurrensutsättning görs av den upphandlande myndigheten. Något som SKL gillar och välkomnar. På området ramavtal har man också tagit bort det som Eva Sveman kallar ”en idiotbestämmelse”, nämligen att man inte får teckna ramavtal med två leverantörer. Tidigare krävdes ”särskilda skäl” för detta, vilket nu försvinner. Ett nytt instrument bli innovationspartnerskap, där den offentliga instansen uppger en partner med vilken man åtar sig att utveckla en ny produkt eller tjänst. Detta verktyg blir enligt Eva Sveman detaljreglerat och vi får säkert anledning att återkomma närmare till vad det innebär i praktiken.

Bland nyheterna är att området Koncessioner får ett helt eget direktiv. Detta har inte varit reglerat tidigare och kommer nu att regleras tämligen detaljerat, dock inte lika detaljerat som upphandlingsdirektiven, enligt Eva Sveman. De allmänna principerna kommer att gälla, annonsering ska ske, förfrågningsunderlag ska upprättas och urvals- och tilldelningskriterier anges. Dessutom ska ett koncessionsavtal gå att överpröva. En annan nyhet som SKL välkomnar är att man inför ett särskilt förfarande för upphandlande myndigheter på regional och lokal nivå, det vill säga landsting och kommuner om det handlar om Sverige. Dessa ska kunna annonsera planerade upphandlingar en gång om året, varpå leverantörer kan anmäla sig intresserade. När sedan själva upphandlingen genomförs behöver den upphandlande myndigheten endast vända sig till de leverantörer som föranmält intresse att delta. Bestämmelsen kommer att fungera bra med tanke på leverantörer som tillhandahåller främst lokala tjänster; hantverkare, elektriker, målare, m.m. Uppdelning

Uppdelning av stora kontrakt, vilket välkomnas av Företagarna, (se separat artikel) är ett verktyg som SKL finner märkligt. Eva Sveman tycker att regeln är klåfingrig och påminner om att det finns områden där det inte lämpar sig att dela kontrakten. För övrigt görs det redan i dag, inom till exempel livsmedel. Men på områden som röntgenapparatur och annan medicinsk utrustning fungerar det inte, liksom inte heller på större byggentreprenader, bland annat med hänsyn till ansvars- och försäkringsfrågor. En annan förändring är att ekonomiskt mest fördelaktigt blir den utvärderingsmodell som ska användas, medan lägsta pris i princip försvinner. Eva Sveman tycker att detta är olyckligt, eftersom det finns produkter där lägsta pris är det enda kriteriet för utvärdering. Hon nämner diesel, eldningsolja och bensin, där kvaliteten i

Eva Sveman, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

princip är likvärdig oberoende av leverantör. – Det är löjligt och onödigt klåfingrigt, eftersom det går att komma undan genom att vikta priset till 99 procent i utvärderingen. Men då måste man ju ändå ha någon sorts utvärderingsmodell, säger Eva Sveman och menar att det hela är ett uttryck för att man inte förstår sig på hur man ställer krav i offentlig upphandling. – Dessutom är vissa varor och tjänster så pass lagreglerade att alla krav redan är satta, som vissa läkemedel eller medicinska behandlingar. Där återstår endast lägsta pris vid utvärdering, tillägger Sveman. Sammantaget uttrycker Eva Sveman besvikelse över att man inte tagit tillfället i akt och förenklat den offentliga upphandlingen. Regeländringarna bearbetas nu i två parallella spår. Dels genomför regeringen en revision av de befintliga regler som ska ses över, dels arbetar utredaren Eskil Nord med de nya regler som ska införas i svensk lag. Allt ska vara klart till 2016. Bo Höglander

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

Lär dig upptäcka dolda hinder och minimera riskerna vid offentlig upphandling na å sdagar p r ne ng Partphandli Up LOU och LUF Upphandlingens roll och mål Affärsmannaskap Upphandlingsprocessen Förhandlingsteknik Rätt vid köp Ekonomisk leverantörsbedömning Framgångsrik affärsförhandling Kommersiell avtalsrätt & Internationell handelsrätt Offentliga sektorns beslutsprocess & organisation Affärssimulering offentlig upphandling Hållbara upphandlingar - miljö och CSR Buying Business Services Supplier Relationship Management Ledarskap, kommunikation & förändring Strategisk inköps- och logistikledning

Utbildningar för dig som är upphandlare eller leverantör i offentliga upphandlingar Upphandling och strategiskt inköp är så mycket mer än bara juridik. Fördjupa dina kunskaper och synliggör de olika stegen i upphandlingsprocessen och bli en Internationellt Certifierad Upphandlare/Strategisk inköpare. Utbildningen ger dig verktygen som minimerar riskerna vid alla typer av upphandlingar. Silf är Norra Europas ledande utbildningsföretag inom inköp, upphandling, logistik, förhandling och juridik. Gå en enstaka kurs eller en hel utbildning. Läs mer på www.silf.se eller ring en kompetensrådgivare på 08-752 16 80. Utbildningen följer IFPSM:s internationella riktlinjer och standards. Silf har omsatt kunskap till hållbar lönsamhet sedan 1956.

Träffa oss under Upphandlingsdagarna 2014 på Nacka Strandsmässan 28-30 januari där Silf är partner och medverkar med talare på scen.

eFÖRVALTNING / IT

Utökat uppdrag för Digitaliseringskommissionen Digitaliseringskommissionen får ett bredare uppdrag som innebär att de vid sidan av de uppgifter de redan har också ska ansvara för det administrativa stödet till regeringens Användningsforum och för arbetet med regionernas signatärskap och digitala agendor. Det framgår av det tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen som regeringen beslutade om den 27 november 2013.

et Användningsforum som regeringen tidigare har inrättat, och de regionala digitala agendor som nu växer fram, är två viktiga delar för att förverkliga Sveriges digitala agenda. Nu går båda dessa initiativ över från en uppstartsfas till genomförande, och då är det logiskt att låta Digitaliseringskommissionen ta ansvar också för dessa delar. Syftet är att få en starkare och mer samlad styrning, som kan bidra till att vi når det it-politiska mål som regeringen och riksdagen slagit fast, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt.

Användningsforum tillkom på uppdrag av regeringen 2012 och samlar strategiska beslutsfattare och representanter för it-branschen, användargrupper och forskarsamhället för att åstadkomma bättre användbarhet och högre tillgänglighet. Tidigare har det administrativa stödet till Användningsforum legat hos Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam). Strax efter att regeringen fattat beslut om den Digitala agendan för Sverige, It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige, inbjöds länsstyrelserna, landstingen och regionala samverkansorgan att underteckna ett regionalt signatärskap och påbörja arbetet med att ta fram en egen regional digital agendan. Sedan dess har 18 av 21 län valt att göra det, och just nu pågår runt om i landet ett intensivt utvecklingsoch digitaliseringsarbete där flera län förväntas presentera sina regionala digitala agendor under 2014. Dagens regeringsbeslut innebär att Digitaliseringskommissionen från och med årsskiftet kommer överta ansvaret för att administrera det regionala signatärskapet.

It- och energiminister, Anna-Karin Hatt. Foto: Kristian Pohl.

Miljarder sparas när myndigheter digitaliseras Regeringen fattade den 14 november beslut om att alla statliga myndigheter som har fler än 50 anställda senast den 1 juli 2014 ska beställa sina varor och tjänster digitalt. Genom att gå över till digitala beställningar kommer myndigheterna de kommande nio åren göra en nettobesparing om 3,2 miljarder kronor. – Genom att bli bättre på att använda modern teknik kan vi använda skattebetalarnas pengar långt effektivare än vi gör idag. Tack vare att vi nu förenklar myndigheternas beställningar av varor och tjänster, och inför nya rutiner och ett it-stöd för beställning, leverans och fakturahantering, kan vi spara flera miljarder skattekronor, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt. Besparingarna på 3,2 miljarder kommer framförallt av billigare inköp genom bättre priser, ökad ramavtalstrohet och ökad

prismedvetenhet. Med digitala beställningar får man också en mer rationell hantering av beställningar och fakturor, och en bättre intern styrning av inköpsprocessen. Dessutom blir hanteringen för de företag som levererar till offentlig sektor mycket enklare än den är idag. – Att gå över till digitala beställningar är en av insatserna i regeringens e-förvaltningsstrategi. Med dagens beslut kommer nu cirka 150 myndigheter att ha gått över till digitala beställningar, vilket innebär att vi tar ännu ett stort steg för att förverkliga målsättningarna om att skapa en enklare, öppnare och effektivare offentlig förvaltning, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt.

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

Nu ger vi kaffet på jobbet en helt ny betydelse

Prova Ferra i 14 d ra Boka agar. selec på ta.se

a på dagarn e r älla ngs Utstphandli Up

Ferrara är kaffemaskinen som brygger kaffet som du vill ha det. Med en innovativ, lättanvänd pekskärm skapar du den perfekta koppen just för dig. Maskinen hanterar flera sorters bönor i en och samma maskin. Du kan välja alltifrån en klassisk nybryggd kaffe till en perfekt espresso. Allt ur en och samma maskin! Upplev Ferrara. Gå in på www.selecta.se och boka eller ring oss på 0770-85 85 85 så får du prata direkt med en säljare.

nyheter

Teknikuppdrag mĂśjliggĂśr bio fĂśr fler Regeringen har idag givit Svenska Filminstitutet och Post- och telestyrelsen i uppdrag att Ăśka tillgĂ¤ngligheten till bio fĂśr mĂ¤nniskor med nedsatt syn eller som har lĂ¤s- och skrivsvĂĽrigheter. Genom att ta fram nya tekniska lĂśsningar ska fler kunna ta del av biografernas utbud. Beslutet innebĂ¤r att Svenska Filminstitutet (SFI) och Post- och telestyrelsen (PTS) fĂĽr i uppdrag att vidareutveckla tekniska lĂśsningar som gĂśr att personer med nedsatt syn eller lĂ¤s- och skrivsvĂĽrigheter kan fĂĽ tillgĂĽng till syntolkning eller en upplĂ¤st textremsa, via en smart telefon eller en surfplatta pĂĽ de biografer som har digitaliserats. â&#x20AC;&#x201C; I dag har cirka 85 procent av landets biosalonger digital teknik. Tack vare det har vi nu mĂśjlighet att utveckla helt nya tekniska lĂśsningar som gĂśr det mĂśjligt fĂśr mĂ¤nniskor som hittills haft vĂ¤ldigt svĂĽrt att ta del av biografernas utbud att kunna ta de av det, sĂ¤ger it- och energiminister AnnaKarin Hatt. â&#x20AC;&#x201C; Syntolkade visningar har hittills skett i begrĂ¤nsad omfattning, dessutom med stora

uppdraget innebĂ¤r att Svenska Filminstitutet och Post- och telestyrelsen ska vidareutveckla de olika tekniska lĂśsningarna och ta fram rutiner fĂśr att underlĂ¤tta produktion av ljudspĂĽr och distributĂśrernas arbete med att producera filmkopior med syntolkning och upplĂ¤st text. Filminstitutet kommer Ă¤ven att se Ăśver sina nuvarande stĂśd pĂĽ tillgĂ¤nglighetsomrĂĽdet. SFI och PTS ska Ă¤ven utreda informationsspridningen till mĂĽlgrupperna.

regionala skillnader. Syntolkning och upplĂ¤st text pĂĽ biograferna kommer gĂśra stor skillnad fĂśr personer med nedsatt syn eller dyslexi, sĂ¤ger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Uppdraget Ă¤r en fortsĂ¤ttning pĂĽ projektet â&#x20AC;?TillgĂ¤nglig bioâ&#x20AC;? som SFI och PTS genomfĂśrde under perioden juni 2011 - maj 2013. Institutionerna har tidigare fĂĽtt 2,4 miljoner kronor och fĂĽr nu ytterligare 2,3 miljoner kronor, fĂśr att genomfĂśra det nya uppdraget.

Redovisning av uppdraget

Uppdraget ska redovisas 31 oktober 2014 och genomfĂśras i nĂ¤ra samverkan med organisationer som fĂśretrĂ¤der biografĂ¤gare, filmdistributĂśrer och anvĂ¤ndargrupperna.

Tekniska lĂśsningar vidareutvecklas

Inom ramen fĂśr det fĂśrsta uppdraget, â&#x20AC;?TillgĂ¤nglig bioâ&#x20AC;?, utvecklades tre olika tekniska prototyplĂśsningar som innebar att personer med synnedsĂ¤ttning eller lĂ¤s- och skrivsvĂĽrigheter lĂ¤ttare skulle fĂĽ del av biografutbudet. Det nya

SWEPOSÂŽ NĂ¤tverksRTK-tjĂ¤nst

RTK-korrektioner sĂ¤nds idag via Mobilt Internet och GSM och anvĂ¤nds fĂśr till exempel detaljmĂ¤tning, utsĂ¤ttning, datainsamling fĂśr GIS, fĂśrrĂ¤ttningsmĂ¤tning och maskinguidning. Om det rĂ¤cker att du fĂĽr positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till

erbjuder navigeringsstĂśd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

SWEPOS berĂ¤kningstjĂ¤nst. Ç&#x2C6;Ç&#x160;Ç&#x17D;ÄťÇ&#x17D;Ç&#x2039; Ç&#x2039;Ç? Ç?Ç&#x2039; Ĺ&#x2122; Ç&#x2C6;Ç&#x160;Ç&#x17D;ÄťÇ&#x17D;Ç? Ç&#x152;Ç&#x160; Ç?Ç? Ĺ&#x2122; ÂŚÂŞÂ&#x2013;ÂŁÂ˘ÂŚĹ&#x201A;Â&#x;Â ÄÂŚÂ&#x2013; Ĺ&#x2122; ÂŞÂŞÂŞÄÂŚÂŞÂ&#x2013;ÂŁÂ˘ÂŚÄÂ&#x201D;Â˘Â

Offentliga AffĂ¤rer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

Unga

Bostadsbrist Äldre

Barnfamiljer Trygghetsboende

Miljonprogrammet

Studenter Moderna

Befolkningsökning

Energiprestanda

Nyproduktion Byggkostnader

krav Förtätning

Bostadsförsörjningsansvar

Miljö

Inflyttning

Vi är redo för din kommuns

Smart, hållbart, kostnadseffektivt!

Bostadsutmaning

Renovera eller bygga nytt? Förtäta eller bygga på höjden? Flerfamiljshus eller radhus? Studentbostäder eller seniorboenden? Centralt eller naturnära? Och hur upphandlas ett förväntat resultat? Med Skanska som partner får du ta del av ett heltäckande program med smarta, hållbara och kostnadseffektiva bostadslösningar. Vi har utvecklat Miljonhemmet – ett unikt arbetssätt och Sveriges största kunskapsbank med renoveringsåtgärder för bostäder. Vi har tagit fram ModernaHus – Svanenmärkta flerfamiljshus med kort byggtid, låg totalkostnad och förutsägbarhet vid byggnationen. Och tillsammans med Ikea har vi skapat BoKlok – ett yteffektivt, funktionellt och trivsamt boende.

circuscom.se

Integration

Vill du veta mer om hur ett samarbete kan se ut och vad det kan få för goda effekter på din kommuns bostadsutveckling? Hör av dig till Susanne Sjöblom på 010-448 72 96. www.skanska.se/miljonhemmet www.skanska.se/modernahus www.boklok.se

www.skanska.se

Inom kort införs nya upphandlingsdirektiv inom EU, Dessa påverkar vidare vår svenska lagstiftning såväl LOU som LUF . De nya direktiven skall bland annat verka för att lägsta pris inte skall vara måttstocken då EU´s myndigheter bjuder ut kontrakt. Vidare skall direktiven erbjuda ett enklare och effektivare regelverk, öka rörligheten av varor och tjänster inom EU samt verka för förbättrad konkurrens.

Peder Blomberg – senior rådgivare i offentlig upphandling

Johan Almesjö, Förbundsdirektör, inköp Gävleborg och vice ordförande, Silf

Pia Hedström, chefsjurist, SKL Kommentus Inköpscentral

Petter Florwald, Upphandslingsjurist på Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet

EXPERTPANELEN SVARAR Vad anser du vara de viktigaste positiva förändringarna i de nya upphandlingsdirektiven?

Omvänt, vad anser du vara de största negativa effekterna av de nya upphandlingsdirektiven?

Att man förbättrar förhandlingsmöjligheterna och uppmuntrar ett mer proaktivt arbetssätt tillsammans med en mer realistisk syn på kvalificerings- och utvärderingsprocessen hör till de positiva inslagen.

Att man gjort alldeles för lite för att förenkla och modernisera regelverket. Processen har pågått i mer än två år och förändringarna i positiv riktning är blygsamma. Vi kan faktiskt förvänta oss ett mer komplicerat regelverk än dagens i och med att de horisontella policyområdena har fått ett större utrymme inom offentlig upphandling. Vi skulle ha behövt en total omläggning av regleringstekniken och med mer respekt för subsidiaritetsprincipen – det jag kallar att skapa en ”hybridlagstiftning” med större möjligheter till nationell anpassning.

Rätten att förhandla i en vidare omfattning än idag blir positivt för oss som köpare. Möjligheten att tillämpa hållbarhetskrav i en utvärdering eller redan i kvalificering är bra och kommer att kräva kompetensutveckling av såväl beställare/kravställare som upphandlare. Men det viktigaste av allt är inte själva regelutvecklingen utan riktningsförändringen, att offentliga affärer allt tydligare ses som en strategisk kraft för den offentliga ägaren att kunna påverka samhället i önskad riktning.

Kanske att det fortsätter att vara skillnad mellan villkoren i försörjnings och den klassiska sektorn. Men i realiteten är det säkert en önskad utveckling som inte går tillräckligt långt, blir så bra som det skulle kunna bli, alltså en kompromiss där alla blir lite ljummet liknöjda ...

För vårt vidkommande som inköpscentral är det bra att man i direktiven har utvecklat formuleringarna om inköpscentralers verksamhet och arbetssätt, jämfört med vad som står i det nu gällande direktivet. När det gäller de avsnitt om handlar om ramavtal har man åtminstone gjort ett försök att tydliggöra vem som ska ha rätt att til�lämpa ett ramavtal. Tyvärr är det som står där inte särskilt klargörande. Det är positivt att man infört bestämmelser som tydliggör under vilka förutsättningar man kan göra ändringar i kontrakt under dess löptid. Idag hamnar vi ofta i diskussioner om huruvida en förändring är att anse som en väsentlig förändring i ett upphandlat kontrakt eller inte. Dynamiska inköpssystem tycker jag är spännande och jag önskar att lagstiftaren väljer att införliva dessa bestämmelser.

I direktivförslaget regleras förstudiefasen i upphandling genom bestämmelser om s.k. preliminära marknadsundersökningar. Jag hoppas inte att det kommer att inverka hämmande på upphandlande myndigheters kontakter med leverantörer under förstudiefasen.

Ett av huvudsyftena med de nya direktiven är enklare och mer flexibla regler. En väldigt positiv föränklingsåtgärd är ökade möjligheter till förhandling i det klassiska direktivet. Större möjligheter att förhandla kommer leda till en mer flexibel upphandling och till ökade möjligheter att upphandla innovativa lösningar. En annan välkommen nyhet som kan öka möjligheterna att upphandla innovativa lösningar är det nya upphandlingsförfarandet innovationspartnerskap, vilket syftar till att möjliggöra ett strukturerat långsiktigt partnerskap för utveckling av varor och tjänster som inte ännu finns på marknaden och efterföljande köp. Ytterligare två nyheter i direktivet som jag tycker är värda att uppmärksamma är möjligheten att utvärdera anbudsgivarens organisation, kvalifikationer och erfarenhet vid t.ex. upphandling av konsulttjänster och att faktorer som är direkt förknippade med produktionsprocessen kan beaktas både i krav på upphandlingsföremålet och som tilldelningskriterier.

Det i sig goda anslaget att använda upphandling som ett strategiskt verktyg för att uppnå t.ex. miljömål och att ta sociala hänsyn har gjort direktivet väldigt omfattande och i vissa delar onödigt komplext. Likaså har de nyheter i direktivet som bygger på en kodifiering av EU-praxis säkerligen lyfts in i syfte att förenkla, men har snarare lett till att direktivet har blivit onödigt omfattande och svårtillgängligt. Många av nyheterna i direktivet hade enligt min mening lämpat sig bättre i form av vägledande dokument av Kommissionen eller av medlemsstaternas upphandlingsstöd. Vägledningar har till skillnad från direktiv den fördelen att de kan uppdateras regelbundet i takt med utvecklingen av rättspraxis. En besvikelse med det nya klassiska direktivet är också att möjligheterna till förhandling inte blev så stora som vi hade hoppats. Även i det klassiska direktivet borde det vara helt valfritt att förhandla med anbudsgivare.

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

Enligt den belgiske socialdemokraten Marc Tarabella vid EU-parlamentet är lägsta pris inte längre är det viktigaste kriteriet för att tilldela ett kontrakt, utan snarare det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, tror du att detta kommer att bli verklighet med de nya direktiven?

Detta är en av de stora myterna inom offentlig upphandling. Den direkta gränsöverskridande handeln inom offentlig upphandling har alltid varit knappt mätbar och kommer att förbli liten men det är faktisk inte ett uttryck för protektionism utan istället en bekräftelse på att den inre marknaden fungerar! Procedurregelverket gör varken till eller ifrån i det avseendet utan det är helt andra faktorer som skapat framgångarna. Vi har idag en fri cirkulation av varor och tjänster inom EU och den offentliga marknaden fungerar inte annorlunda än den privata, den förutsätter lokal närvaro. Om det blir en ökad rörlighet så hänger det ihop med en ökad proaktivitet från upphandlarna (se försörjningssektorerna) och kanske till följd av en växande elektronisk upphandling. Å andra sidan motverkas detta av att de horisontella policyområdena - miljö, sociala faktorer och SME- politik- förutsätter mer av lokal produktion och kontraktsgenomförande.

Jag tror det, men det kommer att växla mycket mellan medlemsstaterna. I vissa medlemsstater finns det en stark lägstapris-kultur som är svår att övervinna och i andra dominerar redan det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, som i England. Jag är positiv till möjligheten att införa MEAT som standardkriterium eftersom den ändå kan inkludera allt från lägsta pris till endast kvalitet till ett givet pris. Sen gillar jag inte själva utgångspunkten för Tarabellas resonemang som bygger på att kunna underlätta användningen av miljö och sociala utvärderingskriterier men som saknar ett effektivitetsmål.

Om man gör affärer i norra mellansverige, eller södra norrland är det andra saker som avgör det och det är frågan om antal mil, för att inte säga hundratals sådana. Min uppfattning är att i Sverige och speciellt för oss norr Stockholm är det i realiteten en icke fråga även om den principiellt givetvis är jätte viktig.

Idag jobbar vi redan utifrån den principen men svårigheten är alltid att värdera vad som är kvalitativa skillnader och göra dessa så öppna och genomlysliga att alla accepterar dem.

Det finns vissa förutsättningar för ökad rörlighet, t.ex. bestämmelserna om gemensam upphandling mellan upphandlande myndigheter från olika medlemsstater. Här gäller det att man utnyttjar de möjligheter som direktiven ger. Detta är särskilt viktigt på vissa marknader som uppvisar oligopolstrukturer. Men generellt sett är det min uppfattning att omfattningen och komplexiteten i direktiven, och den juridifiering som har skett under flera år på bekostnad av andra viktiga aspekter i offentlig upphandling, har en hämmande verkan på effektiviteten i den offentliga upphandlingen. Jag kan inte se att detta ändras med de kommande direktiven.

Jag tycker det råder en felaktig uppfattning om vad utvärderingsprincipen ”lägsta pris” innebär. Det framställs som att upphandlande myndigheter som väljer lägsta pris som utvärderingsprincip inte tar hänsyn till kvalitet. Detta synsätt visar att man inte förstår hur man genomför en upphandling och hur ett upphandlingsunderlag är uppbyggt. Jag hoppas att det även i det kommande direktivet ska vara möjligt att tillämpa utvärderingsprincipen ”lägsta pris”.

I de nya direktiven avskaffas uppdelningen i A- och Btjänster. Sociala tjänster och andra specifika tjänster, t.ex. hälso- och sjukvårdstjänster har i direktivet fått ett eget tröskelvärde på 750?000 euro. Över detta tröskelvärde ska dessa upphandlingar annonseras i TED. I övrigt lämnas det öppet till medlemsstaterna att införa nationella regler för tilldelning av dessa kontrakt så länge de garanterar att principerna om likabehandling och öppenhet respekteras. Att denna typ av tjänster måste annonseras i TED kan leda till en ökad rörlighet av tjänster inom EU. Det finns också ett antal tjänster som tidigare var B-tjänster som nu kommer att behöva upphandlas enligt direktivets fulla regelverk, t.ex. vissa järnvägstransporter.

I nya direktiven finns bara en tilldelningsgrundekonomiskt mest fördelaktiga anbud. I praktiken är det som huvudregel dock ingen större skillnad mot hur det ser ut idag. Det ska fortfarande gå att utvärdera enligt lägsta pris eller kostnad (livscykelkostnad). I direktiven öppnas emellertid upp för att medlemsstaterna ska kunna bestämma att tilldelning inte får ske med beaktande av endast lägsta pris eller begränsa användningen av lägsta pris till vissa kategorier av upphandlande myndigheter eller vissa typer av kontrakt. Det återstår att se huruvida denna möjlighet kommer att utnyttjas av medlemsstaterna. Jag tycker att det skulle vara olyckligt om möjligheten att upphandla till lägsta pris försvinner. Det är en missuppfattning att lägstapris-upphandlingar per automatik skulle vara dåliga upphandlingar. Lägsta-pris-upphandlingar kan vara ett enkelt och bra sätt att upphandla på och precis som vid upphandlingar med tilldelningsgrunden ekonomiskt mest fördelaktiga anbud kan lägsta-pris-upphandlingar utformas med tuffa och väl avvägda krav på både leverantören, kvalitet, miljö och andra faktorer.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2013

expertpanelen SVARAR – ställ DIN fråga till brev@hexanova.se

Är det din uppfattning att de nya direktiven kommer att verka för ökad rörlighet av varor och tjänster inom EU?

juridik

Konferens om kommunala bolag Nyhetsdagen för kommunala bolag var späckad med föredrag. Här är ett litet urval.

arje människa fattar 2 500 till 10 000 beslut per dygn utan utbildning, säger Ari Riabacke, filosofie doktor i risk- och beslutsanalys vid Stockholms universitet. Forskning visar att de flesta tror att de är roligare än genomsnittet att umgås med. Flera i publiken tror att de är lite bättre än folk i allmänhet på att fatta beslut. – Det har tagit oss 25 år att fram beslutspyramid, säger Ari Riabacke och visar en bild. I toppen finns teknik. Sedan följer information, sammanhang, flockdjur och i botten människan. För att kunna fatta bättre beslut bör man prata mer om människorna. Kvinnligt och manligt

En bild från 1954 visar ett Pan Am-plan där man lastar på IBM:s superdator, som lagrade fyra megabyte. Dagens superdator lagrar 700 terrabyte. – Vi har kraft så det räcker, säger Ari Riabacke. – Är det någon skillnad på manligt eller kvinnligt beslutsfattande, frågar forskaren publiken, som svarar nej. Hade Lehman Brothers inträffat om de hetat Lehman Sisters? Det tror inte Riabacke som påpekar att vi har för få kvinnor på ledande positioner i Sverige i dag. De fem viktigaste besluten

Ett vanligt fel är att samla folk som tycker och tänker som vi. Då riskerar vi att gruppen blir dummare och dummare om inte kritiska röster finns. – Vi måste omge oss med oliktänkare, säger Ari Riabacke. Det kan vara bra att fundera på hur jag fattar beslut, snabbt eller långsamt, styrs jag av förnuft eller känsla? Men även hur vi fattar beslut i grupp, vad vi har för beslutskultur och hur våra beslutsprocesser ser ut. Vi kan fråga oss om vi har tillgång till rätt information i rätt format och hur vi för in den informationen i vår beslutsprocess.

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

juridik

– Det finns ett stort behov av att se över 16 kapitlet i LOU och LUF, säger Helena Rosén Andersson. Den rättspraxis som finns och som reglerar överprövningsprocessen är spretig och den gagnar inte en effektiv upphandlingsprocess.

Varje kommun och landsting ska ta fram program med lokala krav som omprövas varje mandatperiod. Det fortsatta arbetet i utredningen ska ta upp EU:s roll, laglighetsprövning, de anställdas roll och en lagteknisk översyn.

Viktiga förändringar

Allmänt intresse

Viktiga ändringar i förvaltningsprocessen: Kravet på egenhändigt undertecknade av ansökan eller överklagande tas bort. Kravet på uppvisande av fullmakt tas bort för ombud. En ny prövningstillståndsgrad införs i kammarrätten – granskningsdispens. Domstolens utredningsansvar förtydligas. Möjlighet att meddela partiellt prövningstillstånd i kammarrätten och i Högsta förvaltningsdomstolen införs. Regeringen räknar med att beslut om nya EU-direktiv kommer att fattas vid årsskiftet 2013-2014 och genomföras i ny svensk lag år 2015. Helena Linde, förbundsjurist hos SKL. Foto: Fredrik Moback

– Börja fatta beslut. Red ut vilka som är de fem viktigaste besluten. Vi behöver mod att lita på oss själva och framför allt att sluta skjuta upp beslutsfattandet. Just Do It, säger Ari Riabacke. Spretig rättspraxis

Heta aktuella upphandlingsrättsliga och offentligrättsliga frågor berättar Helena Rosén Andersson, advokat och partner i Advokatfirman Lindahl, om. Vi har fått ny rättspraxis och ny lagstiftning är på väg. Högsta domstolen prövade om Rikspolisstyrelsen var skadeståndsskyldig för ett tilldelningsbeslut. Ett företag begärde överprövning av Rikspolisstyrelsens upphandling och fick rätt genom att allmän förvaltningsdomstol förordnade att upphandlingen skulle rättas. Rikspolisstyrelsen rättade inte upphandlingen men avbröt den. Då väckte företaget en talan i allmän domstol om skadestånd på den grunden att företaget hade gått miste om kontraktet genom det felaktiga tilldelningsbeslutet. Högsta domstolen klargjorde i skadeståndsmålet att en leverantör inte har rätt till skadestånd på grund av ett felaktigt tilldelningsbeslut, om den upphandlande myndigheten inte har ingått avtal enligt beslutet, utan som i detta fall avbrutit upphandlingen. Avbrytandebeslutet var i sig inte åberopat av leverantören som skadeståndsgrundande. Högsta domstolen klargjorde också att en leverantör däremot kan ha rätt att få sin rättegångskostnad i en överprövningsprocess ersatt som skadestånd, om leverantören har vunnit överprövningsprocessen.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2013

Regeringes särskilda utredare

Johan Höök, regeringens särskilda utredare, presenterar en översyn av kommunallagen. En parlamentarisk referensgrupp arbetar gemensamt med en expertgrupp och referensgrupp för organisationer och näringsliv. Slutbetänkandet kommer i mars 2015. Ett delbetänkande kom i somras. Man tittar på fyra områden: Kontroll och insyn hos privata utförare, de anställdas roll, laglighetsprövning och EU:s påverkan. Delbetänkandet omfattar kontroll och insyn i privata utförare, information till brukarna, gränsdragning mellan kommunen och tillsynsmyndigheternas ansvar, utvärdering av den fria kommunala nämndorganisationen.

– Det är svårt att fånga en lång och sammansatt utveckling, men en sak är säker: Vi har behov av en kommunallagsöversyn, säger Helena Linde, förbundsjurist hos SKL. Som vår inledningstalare sa: ”Vi är alla programmerade att tänka gammalt.” Det har vi inte längre utrymme för när vi möter utmaningar som urbanisering och avfolkning. Samma synsätt gäller tätbefolkade områden även om utmaningarna ser annorlunda ut där. – Vi har också en snabb utveckling där man tar in privata aktörer långt in i verksamheten. På det tidiga 90-talet använde vi marknadsmekanismer i vår styrning. I dag sneglar vi på marknad och konkurrens i verksamhetsutvecklingen, säger Helena Linde. En översyn av kommunallagen rör dock mer än styrning och kontroll. Det handlar bland annat om EU:s inflytande. EU-rätten innebär att vi ska ha konkurrensneutralitet för ekonomisk verksamhet och det har långtgående effekter. Offentlig sektor får inte göra förmåner för egen verksamhet på annan aktörs bekostnad.

Få krav uppföljningsbara

– Privata utförare blir allt vanligare och står för 15,9 procent i det kommunala och 13,8 procent i landstingen, räknat på hela Sverige, säger Johan Höök. Skillnader uppstår när verksamheter lämnas till privata utförare, som möjligheten att överklaga beslut, men även offentlighet och sekretess ändras. Meddelarfriheten och tillsyn av JO och JK försvinner. Nämnderna ska följa upp privata utförare. Här finns brister i praktiken. Allt för få krav i upphandlingar är uppföljningsbara på en skala. Huvudman och lokala krav

För att tydliggöra det kommunala huvudmannaskapet bör man föra in begreppet huvudman i kommunallagen. I begreppet huvudman ligger att besluta om verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Att vara huvudman ställer större krav inom obligatorisk verksamhet.

Helena Rosén Andersson, advokat och partner i Advokatfirman Lindahl. Foto: Fredrik Moback

juridik

Det gäller att kunna hantera marknaden som ett sätt att förhålla sig till EU-rätten och här hemma. Översynen måste därför också handla om självkostnadsprincipen och former för att definiera vad som är av allmänt intresse. Kommunallag för framtiden

En annan del rör de anställda, en tredje en mer formell fråga, nämligen hur laglighetsprövningen fungerar. – Laglighetsprövning är ett bra verktyg för kommuner. Här ges ett stort utrymme för lokala bedömningar. Laglighetsprövningen är ett starkt kort, men kanske inte modernt utformat, säger Helena Linde. En kommunallag för framtiden bör, enligt SKL, omfatta kommunal kompetens och konkurrensneutralitet, ha moderna styrsystem med förutsättningar för delegation och ha samverkansförutsättningar som utvecklas i linje med upphandlingslagstiftningen. – Det är viktigt att lagstiftaren klargör den kommunala kompetensen så som den måste fungera i dag med ett utvecklat samarbete mellan olika delar av den offentliga

sektorn och offentlig och privat sektor, säger Helena Rosén Andersson. Utredningen bör se över om inte den så kallade affärsmässighetsprincipen ska gälla som huvudregel för kommunal verksamhet. Inte minst ur ett upphandlingsrättsligt perspektiv är utredningens förslag om ökad kontroll och utvärdering av privata utförare välkomna. Men förslagen löser inte grundproblemet – att det är svårt, om inte omöjligt, att göra kommersiellt goda offentliga upphandlingar. Priset blir ofta avgörande. Mot den bakgrunden och med hänsyn till att den svenska rangordningsprincipen leder till att endast en leverantör, den med lägsta priset, får alla avrop under en ramavtalsperiod pressas priserna till att bli så låga att det går ut över kvaliteten i leveranserna. Den kontroll och uppföljning som utredningen föreslår är därför begränsad till det kontrakt som har ingåtts och inte till att kontrollera att den offentliga sektorn har ett så kommersiellt väl utformat kontrakt som krävs för att säkerställa hög kvalitet i leveranserna vid varje given tidpunkt. – Den offentliga sektorn får inte den kvalitet som den behöver och det beror på hur upphandlingsreglerna är utformade och att vi har en rangordningsprincip i Sverige för ramavtal. Den leverantör som levererar det lägsta priset vinner. Rangordningsprincipen måste bort eftersom den skadar konkurrensen, säger Helena Rosén Andersson. Sociala villkor vill man införa från politiskt håll men det är svårt att ställa proportionella sociala villkor i ett upphandlingsavtal. Det är den upphandlande myndigheten och ytterst skattebetalarna som får stå risken för att myndigheten gör fel när den ställer sociala villkor i upphandlingar. – Offentlighetsprincipen urholkas när privata utförare används. Vill man ta uppdrag för offentlig sektor borde vissa åtaganden följa med, säger Johan Höök.

Johan Höök, regeringens särskilda utredare. Foto: Fredrik Moback

– Sociala krav kan vara vällovliga och de som ska gälla i Sverige ska regleras i särskild lag, men det vill inte den svenska lagstiftaren. Det är kostnadsdrivande att ha sociala krav i offentliga upphandlingar eftersom leverantörerna måste uppfylla olika myndigheters olika krav vid olika tidpunkter. Lagstiftaren har emellertid inte gjort den konsekvensanalys som måste göras som en följd av förslagen att social hänsyn ska beaktas i större utsträckning vid offentlig upphandling, säger Helena Rosén Andersson. – Det finns ingen samstämmig bild vad sociala krav är. Bryt ner dem i delar, säger Helena Linde.

Fredrik Moback

Ari Riabacke, filosofie doktor i risk- och beslutsanalys vid Stockholms universitet. Foto: Fredrik Moback

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

Rädda miljön tillsammans med Riso Världens Snabbaste

... skapad för att sänka Er dokumentkostnad A4 långsidan först,enkelsidig, kontinuerlig utskrift i standardläge,baserat på kontorsskrivaremed arkmatningkommersiellt tillgängligt.

a på dagarn e r älla ngs Utstphandli Up

Med Riso når du nya möjligheter, öka produktiviteten och spara pengar. Printa från din iPad och iPhone Besök oss på Upphandlingsdagarna 2014

www.riso.se

juridik

LANDET

RUNT Piteå – Evenemangsstaden!

Uppsala kommun, Kommunledningskontoret, Näringsliv och marknad. Företag, stöd och rådgivning

Det är hur trevligt som helst att ha tid över att spendera i Piteå, det finns oftast något evenemang att välja i evenemangsstaden Piteå! Det händer mycket och man måste helt enkelt välja för att hinna... Acusticum med deras satsning på konserter, musik och att sälja in Piteå som evenemangsstad med flera arenor är starkt. Krokodil med musik och föreläsningar i en spännande blandning och i en otroligt trevlig atmosfär. Christinasalen och Norrmalmia med stora artister och Nyårsrevy, fester och mässor samt loppis mm i Nolia City Konferens, Havsbadet med deras starka och superbra shower och nu planer för andra större evenemang som Diggiloo på deras fantastiska arena mm ger Piteå ett mycket starkt startfält av arrangörer. Små och stora arrangörer gör tillsammans Piteå till den evenemangsstad vi faktiskt är idag, verkligen något att vara stolt över och fortsätta utveckla!

Kommunledningskontorets enhet för näringsliv och marknad jobbar för att Uppsala ska vara en bra företagarstad där företagen trivs, växer och vill etablera sig. Vi kan hjälpa dig som företagare att hitta nätverk, ge råd om lokaler och mark, hitta investerare, ge råd inför företagsstart samt slussa vidare till rätt kontaktperson i kommunens organisation. Vi gör företagsbesök tillsammans med kommunens förtroendevalda, anordnar företagardagar, informerar via uppsala.se, frukostträffar och ger ut informationsbladet Arena Uppsala till näringslivet. Vi arbetar med att marknadsföra Uppsala som en självklar etableringsort. Funderar du på att starta eget? Kontakta Företagslotsen, en hjälp för dig som just ska starta eller för dig som har startat företag. Företagslotsen arbetar på uppdrag av kommunledningskontoret och deras rådgivning är kostnadsfri. De arrangerar även möten, kurser och seminarier. Företagslotsen hjälper dig också att hitta rätt kontaktperson i kommunens olika förvaltningar. Cykla säkert i Lidköping

Att cykla är ett hälsosamt och miljövänligt sätt att ta sig fram. Men tänk på att följa de regler som finns så blir trafikmiljön bättre för alla. Lidköpings kommun får in många synpunkter som rör cykling. En del av dem är klagomål på hur cyklister tar sig fram i Lidköping. - Cyklister är oskyddade trafikanter och därför utsatta i trafiken, men de måste också själva bidra till trafiksäkerheten genom att följa de regler som finns. Vi behöver sprida mer kunskap om trafikregler för cyklister, säger Ulf Anderberg, trafikingenjör på Lidköpings kommun. 54

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

juridik

Göteborg fick pris för bästa tillgänglighetsarbetet i Europa

Positivt ekonomiskt resultat för Malmö stad

I delårsrapport 3 2013 för Malmö stad ser vi ett positivt ekonomiskt resultat. Delårsrapport 3 är den första rapporten över kommunens ekonomi som lämnats efter att den nya organisationen startades vid halvårsskiftet. Rapporten innefattar såväl bokslut för perioden januari-september som prognos för helåret 2013. Av rapporten framgår att kommunen under 2013 kommer att uppfylla det lagstadgade balanskravet och kommunfullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk utveckling. Detta beror främst på återbetalda avtalsförsäkringar (AFA-premier) för åren 2005 och 2006. Den nya organisationen är fortfarande i en uppbyggnadsfas varför det kan finnas viss osäkerhet kring lämnade prognoser. På det hela taget ger den lämnade informationen inte anledning till oro för att omorganisationen skulle lett till stora oväntade avvikelser. Även verksamhetsutvecklingen följer väl uppgjorda planer och mål och står i överensstämmelse med tidigare lämnade rapporter.

Göteborg slog 101 städer från 23 EU-länder i tävlingen Access City Award 2014, en tävling om den mest tillgängliga staden i Europa. På tisdagskvällen tog Göteborg hem vinsten som den stad som arbetar bäst med tillgänglighet i Europa vid en ceremoni i Bryssel. Bland sju finalistbidrag har den europeiska juryn valt ut Göteborg till vinnare i tävlingen Access City Award 2014. Göteborg blir den fjärde staden som utses till Access City Award. Priset delades ut i Bryssel under konferensen ’’Tillgänglig turism i Europa’’ i samband med den europeiska dagen för personer med funktionsnedsättning. Övriga finalister i årets tävling var Belfast, Burgos, Dresden, Grenoble, Málaga och Poznan. Juryn har granskat hur tillgängliga de sökande städerna är för personer med och utan funktionsnedsättning. De har tagit hänsyn till fyra huvudområden: bebyggd miljö och offentliga rum, transport och infrastruktur, information och kommunikation inklusive ny teknik, samt allmänna serviceinrättningar och tjänster. Staden ska även ha en långsiktig plan för hur man arbetar med tillgänglighetsfrågor och vara en förebild gentemot andra städer i Europa. Alla städer med minst 50 000 invånare som ligger inom EU har kunnat delta i tävlingen.

Barnkraft stärker hela familjen

Familjegården i Skellefteå är kommunens öppenvård inom socialtjänsten, en verksamhet som har lång erfarenhet av att behandla barn till föräldrar som har problem med missbruk eller psykisk ohälsa. Genom ett samarbete med landstinget som går under benämningen Barnkraft har man startat en ny gruppverksamhet där föräldrar med psykisk ohälsa träffas parallellt med barnen. Barnkraft är en pedagogisk modell som utvecklats i Finland, där den praktiseras med framgång. I Skellefteå är Barnkraft resultatet av ett samarbete mellan Familjegården och från landstingets sida vuxenpsykiatrin och beroendeenheten. Genom samarbetet kan man samla kompetens och erfarenhet för att kunna hjälpa barn och vuxna samtidigt. Gruppverksamheten Barnkraft riktar sig till barn som är mellan 7 och 12 år och som har en förälder som har problem med missbruk eller psykisk ohälsa. Grupperna har 4-8 deltagare vardera och träffas vid tio tillfällen i en behandlingslägenhet som också har ett ”magiskt rum”. Den första, sjunde och tionde gången är föräldragruppen och barngruppen tillsammans. Syftet är att förbättra samspelet och kommunikationen mellan föräldrar och barn. Det finns ofta mycket skuld och skam med i bilden.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2013

eFÖRVALTNING / IT

3 Den 9 – 10 oktober 2013 arrangerades eFörvaltningsdagarna för fjärde året i rad. Offentliga Affärer var självklart på plats tillsammans med andra sakkunniga organisationer och partners. Vår närvaro resulterade i följande bildreportage från dagarna som lockade 500 IT-chefer, IT-strateger, projektledare, verksamhetsutvecklare, etc. från Sveriges alla hörn.

Bring Your Own Device handlar mer om policy än teknik menar Ove Bristrand, ICT Advisor, NETIngtegrate Sweden, initiativtagare till dokumentet “BYOD – mer policy än teknik” och medlem i ledningsgruppen för Cloud Sweden. Under seminariet reflekterades kring vilka perspektiv man bör ta hänsyn till innan man beslutar om BOYD på företag.

e-SENS är EU-projektet som ska skapa goda förutsättningar för e-förvaltning såväl nationellt som över nationsgränserna inom EU. Här berättar Sören Pedersen, Projektledare och Anders Kingstedt, Projektkoordinator, Ekonomistyrningsverket om hur de olika byggstenarna inom projektet ska ge nytta för Sveriges och EUs medborgare och företag. Modererar gör Clas Bengtsson, KnowIT.

Advokatfirman Lindahl var på plats och höll seminarier. På bild håller Åsa Nyqvist, advokat, Advokatfirman Lindahl seminarium kring hur enskilda kan använda sig av öppna data enligt PSI-lagen.

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING / IT

Fullt hus när Therese Kristensson, e-förvaltningsledare, Västerås stad berättade om hur man med utgångspunkt i den digitala agendan, Svergies Kommuner och Landstings strategier för e-samhället etc. kan utveckla och tillämpa e-strategier.

Hur kan vi överleva den fjärde revolutionen? Alexander Bard menar att efter vi lärt oss prata, skriva och trycka så är vi nu inne i den fjärde revolutionen: internet. Envägskommunikationen har dött ut och flervägskommunikationen har tagit över. Kan kreativitet hjälpa oss att överleva den fjärde revolutionen?

Lars Ögren, VD och Jimmy Öhlin, Konsult, Artvise fick många frågor efter sitt seminarium kring väl fungerande IT-stöd för kontaktcenter. Hur kan man lyckas med utmaningen att distribuera information från alla dessa nya kanaler till verksamhetssystem, växelsystem och ärendehanteringsystem snabbt, rättssäkert och smidigt?

Alexander Bard spred leenden hos åhörarna genom att leverera sina alltid så kvicka repliker.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2013

eFÖRVALTNING / IT

Deltagarna höjde på ögonbrynen av förvåning i Västerås stads monter. Kan man verkligen sänka kostnaderna för kommunen, minska miljöbelastninge och skapa trygghet för medborgarna genom att utveckla en e-hemtjänst?

Deltagarna fick visa sina fotbollstalanger i Offentliga Affärers egen monter.

Årets eFörvaltningsmiddag inleddes med välkomstdrink innan det var dags att sätta sig till bords.

Samlade för att avnjuta en härlig trerätters middag i goda kollegors lag.

Hos Synsam kunde man göra en gratis synundersökning.

Vinnaren av eDiamond Award 2012 Gunilla Dyrhage Cederqvist, Försäkringskassan delade tillsammans med moderator Erik Blix ut priset eDiamond Award 2013.

Och vinnaren är... Trollhättans stad! Thomas Wennersten, IT-chef, Trollhättans stad tog stolt emot priset tillsammans med sina ovärderliga kollegor.

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING / IT Vasilis Koulolias, Director eGovlab, Dept. of Computer and Systems Sciences, Stockholms Universitet försöker pricka rätt bland Abous mer än 200 e-tjänster.

Förfriskningar och tilltugg serverades från Softronics monter innan det var dags att svida om till festklädsel.

Juryns motivering löd: Trollhättans stad har tagit ett helhetsgrepp kring e-förvaltning genom att se till de bakomliggande processerna. Man har sammanfört interna och externa e-tjänster med optimerade och automatiserade verksamhetsprocesser. Denna integration ger ökad nytta till både medarbetare och medborgare.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2013

KONFERENSGUIDEN

Första spaoch konferenshotellet i Sverige hållbarhetscertifierad Skepparholmen Nacka är nu, som första spaoch konferenshotell i Sverige, hållbarhetscertifierad. OS i London, Vättenrundan och Eurovision Song Contest är andra företag och evenemang som också använder den nya standarden för hållbara evenemang. - Det som skiljer mot ISO 14001 är att arbetet går ännu mer på djupet, säger Gunilla Strömberg Pettersson, administrativ chef på spaoch konferenshotellet Skepparholmen Nacka.

kepparholmen, som ligger i Nacka utanför Stockholm, har sedan 2009 ett väl inarbetat ledningssystem som är certifierat enligt standarderna ISO 9001 och ISO 14001. Begrepp som ”Vårt gröna arbetssätt” och ”H2O Härligt, Hållbart, Omtänksamt” genomsyrar verksamheten. – Våra verksamhetsmål inkluderar hållbarhet ur de tre perspektiven ekologi, ekonomi och social hållbarhet. Steget att låta ledningssystemet även omfatta hållbarhet var därmed inte så stort, säger Gunilla Strömberg Pettersson på Skepparholmen.

Förutom att hållbarhetsfrågor finns med i verksamheten är Skepparholmen även engagerade i utveckling av hållbarhetsarbetet i branschen. Samtidigt är det viktigt att hållbarhetsarbetet inte går ut över kvaliteten och servicen på tjänsterna, utan snarare ger ett mervärde till verksamheten, understryker hon.

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

– Hållbarhet får inte bli förnumstigt. Även om vi tar vårt ansvar för utveckling och strävar efter att vara omtänksamma mot miljön ska en vistelse hos oss vara en härlig upplevelse så att gästerna längtar tillbaka. Det är denna kombination som är långsiktigt värdeskapande. Mycket har hänt på spaoch konferenshotellet Skepparholmen Nacka senaste året. Arbetet med att förnya anläggningen har skett på alla nivåer och har pågått i drygt ett år. Med nytt namn och profil, en utvecklad verksamhetsinriktning med hälsa, omtanke och personligt bemötande i centrum samt en ny spaoch relaxavdelning står Skepparholmen Nacka nu redo att presentera sina nyheter för weekendbesökare och konferensgäster. Endast 20 minuter från Stockholm Citys dundrande puls finns här enastående förutsättningar att skapa en naturnära vistelse som stärker kropp, sinne och själ. Mycket av inspirationen till Skepparholmen Nackas erbjudande har också hämtats från den natursköna omgivningen och platsens omvitnade attraktivitet som sträcker sig långt tillbaka i historien.

Källa Skepparholmen

DITT VÄLBEFINNANDE VÅR PASSION En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som inspirerar. Endast 65 km fån Stockholm. Välkommen till Friiberghs Herrgård. Där sagor och drömmar vävs samman med personlig omsorg och naturlig omtanke.

Tel 08-611 41 41 info@friibergh.se www.friibergh.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2013

fordon

Våga snåla – kör rätt och spara 20% Elbilar hit, biogasbilar dit… Men de flesta av oss kommer inte att byta bil den närmaste tiden. Alla som behåller den bil man redan kör i kan minska sin bränsleförbrukning, sin soppanota och sin klimatpåverkan med uppemot 20 procent. Häng med, våga snåla! 1. Snabbt upp i fart, långsamt ner

”Kör som om du hade ett ägg under gaspedalen”. Hur många har inte hört detta, från körskoleläraren eller omgivningen? De som tagit körkort efter år 2007 vet att det inte stämmer, tvärtom ska man vara bestämd på gasen. Inte ”plattan i mattan”, men bra nära. Kul va? ”Det hade räckt med en treväxlad låda för dig”, sade min pappa lite ogillande sist jag körde honom, eftersom jag växlade 1-3-6 i hans nya bil. Det stämmer inte, för alla växlar kommer någon gång till användning, men när du ska upp i fart går det utmärkt att hoppa över ett par växlar. Det sparar soppa, både för att motorvarvet hålls lägre och för att varje gång kopplingen trycks ner går motorns energi helt till spillo. På samma sätt ligger jag kvar i högsta växel mycket längre än andra när farten sjunker, tills just innan motorn börjar skorra och protestera. Att veta när ”just innan”

infaller är förstås inte lätt i början, men ganska snart sitter det. De flesta bilar kan köras i högsta växel från ungefär 50 km/h. Många tror man ska växla ur och frirulla ner för backen eller fram till stoppljuset, men det är det sämsta man kan göra – då går bilen på tomgång vilket förbrukar mycket bensin eftersom motorer inte är optimerade för det. Sänker vi farten med växel i, motorbromsar bilen och förbrukar exakt noll. Hybridbilar och rena elbilar laddar batterierna med energin som uppstår när vi bromsar. Men de flesta bilarna gör det inte, och därför är det viktigt att planera sin körning så att vi inte behöver bromsa i onödan. Planera körningen med blicken långt fram, håll jämn fart, håll avstånd till bilen framför och du kommer inte att behöva bromsa hälften så ofta som dina medtrafikanter. 2. INTE jämn fart

Jag kallar farthållaren för ”oljeshejken” och undviker den som pesten. Tänk själv; måste bilen hålla exakt 90 km/h i alla lägen så måste den trycka på rejält i uppförsbacken och bromsa i nerförsbacken. Ruskigt dåligt för klimatet och plånboken! Återta kommandot, låt bilen tappa lite fart i uppförsbackarna och rulla helt utan gas i nerförsbackarna, så sparar du många kronor. Väldigt många kör ”med moms”. De kan lägga på minst lika många procent på bränslenotan, kommer ändå inte mycket snabbare fram, och får en mycket mindre vilsam färd.

Utredningens ordförande Thomas B Johansson när han pratar under seminariet Miljöbilar och framtidens mobilitet. Foto: Martin Prieto Beaulieu.

3. Stäng av

Många nya bilar stänger automatiskt av motorn när bilen står still. Vi som inte har en sån bil kan agera ”start-stopp” själva, och spara nästan lika mycket. Tvärtemot vad många tror så går det inte åt extra bränsle för att starta motorn, det görs av bilbatteriet. Ska du stå still längre än tio sekunder så stäng av. Det betyder varje rödljus om du kommer dit när det nyss slagit om, järnvägsövergångar om bommarna nyss gått ner, och förstås när du ska skrapa rutorna. Inte minst för din hälsas skull – varför stå i avgaser när du kan slippa? 4. Värm upp

En varm motor förbrukar lätt 25% mindre än en kall och släpper ut mycket mindre farliga ämnen. Därför är motorvärmaren en bra sparbössa som bör användas redan när det börjar bli under tio grader varmt på natten. Den ska inte vara på för länge, för då får du en hög elräkning i onödan. En halvtimma räcker om det är plusgrader, en dryg timma om det är minus – exakta siffror finns i värmarens instruktionsbok. Dessutom blir bilen snabbare varm inuti – skönt och säkert! 5. Däcka rätt

Har du testat att dra en skottkärra med tomt däck? Då vet du rullmotståndets betydelse. Ändå kör var tredje bilist med minst ett däck som har så lågt däcktryck att det är direkt trafikfarligt. Fyll på luft till högsta rekommenderade tryck, gör det medan däcken är kalla eller lägg på tio procent. Belöningen kommer direkt i form av bättre väggrepp och kring fem procent lägre förbrukning. Nästa gång du byter däck, ha med lågt rullmotstånd i din spec. EU hjälper dig på traven; alla däck måste vara energimärkta och ju lägre bokstav desto bättre. Sikta på A- eller B-märkta så sparar du en skön slant. Vill du lära dig sparsam körning eller ”eco driving” på riktigt så har trafikskolorna utmärkta kurser, också för privatpersoner även om det mest är företag och kommuner som anmäler sig. Men dessa fem punkter kan du göra direkt – och du, gör något kul för pengarna du sparar!

Mattias Goldmann

Offentliga Affärer 5 2013 | www.offentligaaffarer.se

Tunga Lyft med stor precision och säkerhet

Vi är experter på lyft. Vi lyfter allt från kassaskåp till broar och hela hus. Vi har helhetslösningar till er. Våra kunskaper kommer till pass inom alla typer av verksamheter och industrier. Våra helhetslösningar förekommer vid servicestopp, nyinvesteringar eller förändringar i produktion. Vår teknik och våra tjänster lämpar sig väl där förutsättningarna är annorlunda och lösningarna inte är självklara. Varje lyftuppdrag är unikt, har sina speciella förutsättningar och kräver därför ett nära samarbete mellan oss och er som kund. Tillsammans med er identifierar och analyserar vi problem och skapar lösningar som innefattar alla eller vissa av våra tjänster: lyft, montage, transport, lansering, konsultation, konstruktion, projektering och lyftledning. Givetvis finns det även en ekonomisk aspekt med vår helhetslösning. Vår erfarenhet är att det lönar sig att låta en leverantör sköta ett lyftuppdrag med allt vad det innebär. Förmodligen är det så även i ert fall. Och det kanske är det riktigt stora lyftet.

Tunga Lyft i Sverige AB Malmö: Göteborg: Stockholm: Karlstad:

Hammarvägen 17, 232 37 Arlöv • Tel 040-38 32 20 Södra Hildedalsgatan 11-13, Box 8044, 402 77 Göteborg • Tel 031- 65 61 70 Skogängsvägen 38, 163 41 Spånga • Tel: 08-36 77 20 Sågverksgatan 49, 652 21 Karlstad • Tel 054-10 05 40

Lanseringar I Bock och mastlyft I Maskinflyttningar I Maskinmontage I Riggning

www.tungalyft.se

AV Syd – Teknik för pedagogik Synkronisera och ladda 30 iPad samtidigt!

LapCabby 10V & 20V Ventilerade, låsbara laddvagnar med el och timer. För 10 eller 20 bärbara datorer. Pris 10V . . . 10 395 kr Pris 20V . . . 13 995 kr

Paraproject Cube Varje kub rymmer 10 iPad, upp till tre kuber kan kopplas samman och möjliggör synkronisering av 30 iPad samtidigt. Kan låsas och monteras på vägg.

5 695 kr per kub (ord. pris 9 900 kr)

Interaktiva skärmar med multi-touch!

Erbjudande!

Clevertouch har sex punkters ”multitouch” och finns i storlekar mellan 32"– 82". programvarorna Lynx och Wordwall ingår.

30 990 kr 65” LED-skärm

Med fokus på undervisning! AV Syd har levererat pedagogiska hjälpmedel till skolor i över två decennier. Vår långa erfarenhet har gjort oss till experter på vilka krav som skolor ställer på utrustning. Vi vet att ni med rätt kringutrustning får ut mer ur er investering, och kan fokusera på undervisningen. Och vi har många fler smidiga lösningar att visa. Välkommen till oss!

Prova gärna vår webbshop! AV Syd AB | Pilotgatan 7, 212 39 Malmö Tel: 040-19 00 70 (Malmö), 08-19 00 70 (Stockholm), 031-19 09 70 (Göteborg) Fax: 040-19 00 71 | post@avsyd.se | www.avsyd.se

Ny interaktiv skärm för klassrummet Smart board E70 är en interaktiv skärm på 70" som har mycket tålig yta och hanterar fyra samtidiga användare! Den senaste versionen av programvaran Notebook ingår. Fråga oss om pris!

Interaktiv projektor för alla ytor Epson EB-475wi Interaktiv projektor som låter två personer arbeta vid den samtidigt! Mycket ljusstark och med inbyggda högtalare. Pris . . . 11 900 kr

Kompaktkamera Begränsat till superpris! antal! Samsung WB210 har 12x optisk zoom, 21 mm Super Wide Shot och följer enkelt med i fickan! Inkl. 2 GB minneskort! … 999 kr

Alla priser exkl. moms.

TAPPERGEIST.SE

Säkra vagnar för förvaring & laddning av bärbara datorer

Kampanjpris!