Offentliga Affärer nr 1, 2020 by Hexanova Media Group AB

För att kunskap är källan till goda affärer

N UMM E R 1 Mars 2 0 2 0

FRAMTIDENS BETALNINGSMEDEL HET FRÅGA

OFFENTLIG CHEF 2020 Hö jd p unk te r i S un ds v a l l

UPPSTICKARE

UTMANAR JÄTTARNA – Officepaket med inbyggd regelefterlevnad

NY APP MOT

STILLASITTANDE

LEI LA KA RC H AO U I

HITTA DIAMANTEN INOM DIG! Upphandling | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Hållbarhet

r oda affäre ällan till g nskap är k För att ku

Mars 2020 N UMM E R 1

UPP STIC KAR E

UTM ANA R JÄT TAR NA

FRA MTI DEN S BETALN ING SMED EL HET FRÅ GA

med inbyggd – Officepa ket regelefte rlevnad

NY APP MO T

OFFENTLIG CHEF 2020all

Höjdpu nkter

Från ledarskap och välfärd till Coronakris

STIL LAS ITTA NDE

i Sundsv

R C H A ODIUG!I LE I LA K A TE N IN OM HI TTA DI AM AN

Upphandlin

ni | E-förvalt g | Juridik

skap ng | Ledar

t | Hållbarhe

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Catrin Johansson ekonomi@hexanova.se Skribenter Bo Höglander bo@hoglander.nu Urban Nilsson urban@hexanova.se Externa skribenter Gustaf Söderlund Mikael Bladh Chris Baker Patrik Ölvebäck Layout Michaela Jönsson Tryck Exakta Adress-/namnändringar info@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Det är spännande att bevaka och arbeta med landets offentliga organisationer, de ledare och det ledarskap som krävs för att tillgodose medborgarnas krav på fungerande välfärdssystem i framtiden var en av de stora frågorna när vi tillsammans med sundvallsregionen bjöd in landets offentliga ledare till den årliga mötesplatsen Offentlig chef som detta året gästade Sundsvall. Cirka 400 chefer besökte konferensen som därmed fortsatt behåller ställningen som landets största mötesplats för just ledare inom offentlig sektor. Utmaningarna för Svensk välfärd, fortsatt tillväxt och kompetensförsörjningen framåt var några av de tydligaste inriktningarna på samtalen under årets konferens. Vår tidning bidrog som tidigare genom det instiftade priset årets offentliga chef, som delas ut i två kategorier med fokus på det goda ledarskapet och syfte att belöna de ibland hårt prövade cheferna som kämpar för att våra samhällsfunktioner skall hålla måttet både idag och i framtiden.

Sedan kom vändningen. Vändningen som i ett slag gör de stora frågornas komplexitet och landets utmaningar ointressanta för medborgarna, regeringen, medier och expertkommentatorer. Coronaviruset damp ner med en smäll i samhällsdebatten och tog musten ur alla andra frågor över en natt. Välfärdsdiskussionen, kommunernas bristande ekonomi, migration och integrationsfrågorna, ja allt, blev plötsligt ointressant i jämförelse med coronans intåg på världsscenen. Det känns nästan overkligt att först debattera svåråtkomliga statliga stödmiljoner till landets mindre bemedlade kommuner, och tala om utmaningarna med kompetensförsörjningen framåt ena månaden för att nästa månad se världens börser rasa med 25% på några dagar och ta del av diskussioner om stängda gränser, stödmiljoner som det plötsligt finns gott om i statskassans numera kommunicerade ”fulla lador”. Allt på grund av en mikroskopisk liten organism kallad virus som hittat hela vägen från Kina till vår del av världen i raketfart. Men sådant är livet för oss som arbetar med det vi gör, det är bara att försöka hänga med i svängarna. Inte minst intressant blir det att se om vi kan genomföra årets trygghetskonferens i Malmö den 1-2 September. Förhoppningsvis är faran över då och ett tips till er läsare som kanske också vill delta under konferensen är att ett av alla spännande ämnen kommer vara hur landet i framtiden bäst skall kunna skydda sig och dess medborgare mot effekterna av globala pandemier. Lite lärdomar bör ha dragits till dess.

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare

Offentliga Affärer nummer 1 2020

PROFILEN Leila Karchaoui Hon vill att alla ska hitta sin inre diamant. Och hon vill bygga broar över generationsgränserna. Leila Karchaoui har gjort en otrolig livsresa och vill nu inspirera andra att hitta sin väg till hållbar framgång – oavsett vilket område man är verksam i.

12 | offentlig IT Svenska City Network har nyligen lanserat Compliant Office, ett lagligt europeiskt officepaket med mail, teamchatt och dokumenthantering med inbyggd regelefterlevnad, primärt riktat mot offentlig sektor.

18 | ledarskap Det årliga arrangemanget OFFENTLIG CHEF i Sundsvall 29-30 januari 2020 bjöd på flera intressanta höjdpunkter, erfar OFFENTLIGA AFFÄRER, medarrangör och partner.

26 | innovation Hon har nyligen fyllt 20 och är redan VD för ett eget företag, grundat på hennes egen innovation, CoGo app. Samtidigt läser hon juridik. – Min innovation löser ett stort samhällsproblem, berättar Siva Arif.

28 | upphandling Medierna rapporterar med jämna mellanrum om hur offentliga upphandlingar antingen ifrågasatts eller misslyckats på ett eller annat sätt. I många fall heter den enkla lösningen ”dialog”, menar Mikael Bladh, vd för Zango AB.

32 | debatt

DET GÅR FORT OCH GÖR ONT – men sen blir det bättre! – Många har påbörjat den resan eller kommit en bra bit på vägen och det finns några lysande exempel där man tagit sig igenom detta. Om ni inte redan börjat resan är det hög tid att göra det nu för att undvika att komma på efterkälken! Läs mer på sidan 8.

Inrikesminister Mikael Damberg tycker inte att staten ska ta ekonomiskt ansvar för vakter som kompletterar polisens jobb. Något som i dag sammanlagt kostar regioner och vissa kommuner miljonbelopp.

36 | energi Sveriges största takbaserade anläggning för solceller ska byggas i Göteborg och beräknas bli lika stor som fem fotbollsplaner.

N ILE F O PR

Hitta

n e t n a iam Bo [Text:

nder]

Högla

! g i d inom

Hon vill att alla ska hitta sin inre diamant. Och hon vill bygga broar över generationsgränserna. Leila Karchaoui har gjort en otrolig livsresa och vill nu inspirera andra att hitta sin väg till hållbar framgång – oavsett vilket område man är verksam i.

Leila Karchaoui Föreläsare, affärsutvecklare och medgrundare av innovationsplattformen Bygg broar.

Leila står på scenen inför hundratals åhörare. Det är konferensen OFFENTLIG CHEF 2020 i Sundsvall och hon håller ett högt tempo, vandrar fram och åter över scenen, äger den. Lockar till skratt. Plötsligt pausar hon och ser på publiken som också blir stilla och tar in budskapet. Leila talar om vars och ens värde – att det i grunden inte har med status och titel att göra utan med hur vi beter oss, mot oss själva och mot andra. I detta ligger hemligheten till ett hållbart ledarskap och till att skapa mervärden för sin organisation, sitt företag och hela samhället.

TUFF UPPVÄXT Leila Karchaoui växte upp med sin ensamstående mamma och hennes drömmar krockade med livets motvindar. När Leila var sex år lämnades hon av sina föräldrar och fick flytta från Sverige för att växa upp hos morfar i Tunisien. Vid 14 års ålder återvände hon till Sverige för att möta verkligheten i Stockholmsförorten Fisksätra. Men Leila vände livets motgångar till framgångar. Mer om det strax. Som redovisningschef på Kronans Apotek blev hon nominerad till Framtidens kvinnliga ledare, vilket hon ser som ett kvitto på ett hållbart ledarskap som skapar hållbara resultat. Idag är hon föreläsare, affärsutvecklare och medgrundare av innovationsplattformen Bygg broar. – Din magiska kraft finns i din inställning, menar hon På OFFENTLIG CHEF i Sundsvall höll

4 4

du ett mycket inspirerande tal och betonade att vårt värde finns inom oss. ”Alla har en diamant inom sig”. Hur hittade du din egen diamant? – Det var nog min morfar som hittade min diamant när jag var sex år gammal. Han hjälpte mig att se det jag inte såg i mig själv och i andra. Han lärde mig i tidig ålder att mitt eget värde inte ligger i vad andra tycker och tänker om min prestation utan i vem jag är som person och hur jag är mot mig själv och andra.

Vad har du gjort för att bli den framgångsrika föreläsare, affärsutvecklare och medgrundare av innovationsplattformen Bygg broar? – Jag har nog haft fokus på det som skapar mervärden – även efter min insats,

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

”FLERA MILJARDER KAN FRIGÖRAS GENOM AT T V I N U VÄ X L A R U P P D I G I TA L I S E R I N G S ARBETET”

mervärden som gynnar individer, team, organisationer, affärer och samhället i stort. Jag ser behoven hos individer och organisationer och på ett enkelt sätt får jag människor att inse kraften i att ta ett eget ansvar både som individ men också i grupp och tydliggör dynamiken som skapas när vi engagerar oss och arbetar tillsammans och inte bara samtidigt.

arbetsplatser idag. Många unga känner sig otillräckliga och i vissa fall understimulerade, samtidigt som många äldre känner sig obehövda. Detta är ett stort slöseri med det humana kapitalet. Med tanke på demografin och kompetensbristen i Sverige behöver vi se över rekryteringsprocesser och arbetssätt för att hitta nya lösningar som lyfter kompetensförsörjningen till nästa nivå.

tydliga mellan olika roller, positioner och avdelningar. I stället borde man fokusera på det som skapar mervärde i alla led från ägare till slutkund. Ett enkelt sätt att mäta detta är att ställa sig själv frågan; skulle jag anställa mig själv om jag vore ägare eller beställare till det uppdrag jag genomför idag?

I panelsamtalet för följde efter ditt föredrag så tog du upp frågan om att behålla kompetent personal. Du lyfte då 65-plussare och menade att arbetsgivare inte får släppa människor bara för att de fyller 65. Anser du att vi har åldersdiskriminering i Sverige?

Du hävdar att nöjda medarbetare ger nöjda kunder, vilket ger nöjda chefer som i sin tur ger nöjda ägare. Kan du utveckla det?

– Under mina femton år i näringslivet har jag sett gapet mellan generationerna. Om vi kunde minska det så skulle vi kunna både öka lönsamheten och arbetsglädjen på våra arbetsplatser. Därför startades Bygg broar – för att hjälpa fler att se mervärdet i att mötas och ta vara på allas potential, kompetens och erfarenhet, oavsett generation. – Bygg broar är en innovationsplattform

– Jag anser att vi inte tar vara på kompetenser, erfarenheter och potentialer på våra

– Om varje medarbetare eller chef agerade utifrån ägarens eller beställarens villkor så skulle engagemang och fokus på prestationen på jobbet vara både långsiktigt och hållbart. I dag arbetar många i silos där gränserna är

Owww.offentligaaffarer.se f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0 || O www.offentligaaffarer.se f f e n t l i g a A f fä r e r 1 2 0 2 0

Kan du berätta mer om innovationsplattformen Bygg broar?

g 5

N FILE PRO

som hjälper individer och organisationer att få nya perspektiv och skapa nya idéer med människor från olika generationer, positioner och branscher. Syftet är att öka den humana och sociala hållbarheten på våra arbetsplatser, i våra organisationer och i samhället i stort.

Du har hunnit skaffa dig en bred erfarenhet i näringslivet med jobb på bl.a. ByggMax, Happy Homes och Kronans Apotek. Du började på en Shellmack som butiksekonom 2003. Vad betyder ett första jobb för människor och vad betydde det för dig? – Mitt första jobb var att som 16 åring plocka skräp i Nacka kommun, eller rättare sagt så skapade jag trivsamma miljöer för människor som vistades i naturen. Det jobbet var vägen in för mig att bygga broar med människor som har inspirerat mig, trott på mig och hjälpt mig längs resan. De har gjort mig till den jag är i dag. Till exempel Birgitta Oden i Saltsjöbaden som

hjälpte mig att få jobbet på bensinmacken i Fisksätra. Det jobbet ledde till mitt första ekonomijobb på Svenska Shells huvudkontor då jag var 21 år. – Så första jobbet kan betyda oerhört mycket för en person som vill bidra och göra skillnad, men utan människor som tror på en så kommer man ingen vart. Därför tror jag att det första jobbet kan vara ett viktigt steg för att ge människor en framtid. Med rätt ledarskap och förutsättningar kan vi hjälpa människor att blomstra och utvecklas samt bidra till en hållbar samhällsutveckling, istället för att bli en belastning och kostnad för samhället.

Vad gör du på din fritid och vilka är dina intressen? – Jag gillar att äventyra och skapa minnen att kunna se tillbaka på senare i livet. Mycket av det jag gör på min fritid, från en enkel promenad i skogen med familj och vänner, till att testa nya saker som segling i Stockholms skärgård eller vindsurfing i Tunisien, handlar om det.

Finns det något mer som du vill säga till OFFENTLIGA AFFÄRERS läsare? – Human och social hållbarhet är nyckeln till att skapa en hållbar framtid där beslut som fattas inför de offentliga affärerna får stor påverkan för medborgarna. Även här kan samverkan mellan generationerna bidra till hållbara och långsiktiga affärer där vi tillsammans tar samhällsansvar.

FRÅN VISION TILL AKTION – Via offentliga affärer kan vi hitta tydliga strategier, mätbara mål och konkreta handlingar som tar oss från vision till aktion. I de små handlingarna i vardagen kan vi skapa stora förändringar som hjälper oss uppnå strategiska mål och resultat. Detta kan i sin tur bidra till att vi uppnår FN:s Globala mål för hållbar utveckling 2030. – Varje individs beslut i den offentliga affären spelar roll för Sveriges framtid! Låt oss vara medvetna om detta och ta ett eget ansvar för att ge våra barn, barnbarn och nästkommande generationer en hållbar framtid, avslutar Leila Karchaoui. n

NAMN: Lei la Karchaoui ÅLDER: 37 år AKTUELL SOM: Grun dare av Bygg generationer broar – samve är nyckeln ti rkan mellan ll framgång! BÄSTA MAT RÄTT: Mam mas grönsaks ost i. -lasagne med en massa SENAST L Ä STA BOK: Ä ntligen vardag ÖVRIGT: B ! av Petter A. rinner för att Stordalen hjä potential på ett hållbart sä lpa människor att maxa sin tt.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

PLATS ATT VÄXA De rum där vi tillbringar mest tid påverkar hur vi mår. Och hur vi mår påverkar våra liv. Välkommen in i en byggnad från Adapteo. Vi skapar rum där människor kan växa och utvecklas - oavsett ålder.

Vi är Adapteo. Med över 30 års erfarenhet skapar vi anpassningsbara och hållbara modulbyggnader för skolor, kontor och boende. Välkommen in! adapteo.se

SPACE TO GROW

DET GÅ – MEN

ROBOTISERING

Offentlig sektor går mot tuffare tider. Vi blir allt äldre, men pensionsåldern ökar inte i samma takt. Det innebär färre skattekronor in som skall fördelas på fler mottagande medborgare. Vi står nu inför en konjunkturnedgång som innebär att vi får in färre skattekronor och att fler behöver stöd. Samtidigt förväntar vi som medborgare oss alltmer av offentlig sektor, vad gäller tjänster och service. [Text: Gustaf Söderlund, Capgemini Sverige]

På riksplanet pratar man samtidigt om en omfattande miljöomställning, ökade kostnader för integration och en mer komplex hotbild – utifrån, men även inrikes. Om man till det lägger kompetensbristen – det vill säga att det är allt svårare att hitta rätt kompetens – så blir det en nästintill nattsvart bild! 8

Nu är det här inte direkt någon ny information, det här har de flesta känt till i flera år och många aktörer inom offentlig sektor har redan börjat rusta sig för de tuffare tiderna. Vissa gör nedskärningar av personal och vissa höjer skatter. Men det är slående hur många som sätter sin tilltro till IT för att lösa detta – något man gör rätt i!

Inom IT för offentlig sektor pratar man visserligen mycket om AI, men det man gör mest är robotisering. För de som inte rör sig i de här kretsarna pratar vi alltså här om mjukvara som automatiserar saker man gör på en dator – det vill säga inte en R2D2 eller en C3PO från Star Wars (tänk istället ett avancerat Macro – det hjälpte i alla fall mig att förstå). Robotisering har stora fördelar eftersom det som tog en systemanvändare en timme att peka och klicka genom olika system, nu istället görs automatiskt på två minuter av en mjukvarurobot som aldrig tar semester eller sover, för en tjugondel av ’lönekostnaden’ (och det tar kanske några veckor att ’lära upp den’). Return on Investment (nyttorealisering) för en sådan robot är ofta imponerande.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

DEBATT

ÅR FORT OCH GÖR ONT SEN BLIR DET BÄTTRE! GRUNDPROBLEMET Nackdelen är att man ’asfalterar ko-stigar’ istället för att bygga nya elvägar med smartare sträckning – man löser liksom inte grundproblemet. Detta eftersom robotisering normalt handlar om att automatisera en process eller ett moment som redan finns (oavsett hur dålig den processen är). Och, det finns saker som inte borde robotiseras (men det är en annan diskussion för ett senare tillfälle). Grundproblemet är att man är fast i gamla system med gammal arkitektur, designade för att lösa gårdagens (eller egentligen förra århundradets) problem. Systemen är ofta ett arv från första vågens digitalisering – det vill säga när man såg på hur man arbetade manuellt och la in samma saker i ett IT-system.

INLÅSTA FÖRVALTNINGAR Gustaf Söderlund, Dept. Head of Public Sector, Capgemini Sverige

”OM NI INTE REDAN B Ö R J AT R E S A N ÄR DET HÖG TID AT T G Ö R A D E T N U F Ö R AT T U N DV I K A A T T K O M M A PÅ EFTERKÄLKEN!”

Exempel finns på kommunsidan, där många förvaltningar är inlåsta i gamla plattformar för sina verksamhetssystem. Inom ett verksamhetsområde är frustrationen så pass stor att man tillsammans med SKL/SKR satt upp ett beställarnätverk för att reda ut hur man tar sig ur situationen. Att fortsätta på en plattform som är dyr att förvalta, svår att driva effektivisering med och som erbjuder dåligt stöd för interaktion med medborgare, är inte längre ett alternativ. Med några få lysande undantag är läget liknande även på myndigheter och regioner.

talt, är andra vågen att arbeta digitalt på ett annat sätt – en digital transformation. Men vad gör man och hur gör man det? Den digitala transformationen genomförs, i sann agil anda, en kundresa (alt. produkt) i taget eller för de som är lite mer traditionella – en verksamhetsprocess i taget. Ordet kund kan naturligtvis ersättas med annat passande ord såsom medborgare, patient eller slutanvändare. Om verksamheten är mer utåtvänd, utgår man från kundinteraktionen (inom IT-världen kallat CRM/CX-lösningar) och om man är mer inåtvänd utgår man från effektivitet i form av ärende, process- och flödesoptimering (inom IT-världen kallat iBPMS-lösningar).

MÅNGA HAR BÖRJAT RESAN I många fall är de här områdena integrerade eftersom man egentligen vill göra samma sak (med olika utgångspunkter) – högre effektivitet och bättre kvalitet/service. Många har påbörjat den resan eller kommit en bra bit på vägen och det finns några lysande exempel där man tagit sig igenom detta. Om ni inte redan börjat resan är det hög tid att göra det nu för att undvika att komma på efterkälken! Transformationen kommer att gå ganska fort och det kommer göra riktigt ont – både ekonomiskt och kulturellt. Men, det kommer revolutionera offentlig sektor och lösa delar av den nattsvarta bilden. n

DIGITAL TRANSFORMATION Om första vågens digitalisering handlar om att arbeta på samma sätt – fast digi-

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0

UPPHANDLING

SVENSKA FÖRETAG PÅ

SANKTIONSLISTA [Text: Bo Höglander]

13 företag och fem enskilda personer finns på Världsbankens sanktionslista efter avslöjanden om korruption, rapporterar SVT. ”Kontanter i en portfölj, bordellbesök i Amsterdam och mutor för miljardkontrakt i Litauen. Det är några av anledningarna till att svenska företag hamnat på Världsbankens svarta lista”, berättar SVT i ett av sina inslag.

Natali Engstam Phalén, generalsekreterare vid Institutet Mot Mutor (IMM), deltog i Rapport och Aktuellt den 2 mars, i samband med SVT:s avslöjanden. Hon underströk att Världsbanken pekat ut korruption som ett av de största hoten mot utveckling och fattigdomsbekämpning. OFFENTLIGA AFFÄRER fick ställa några frågor till Natali Engstam Phalén med anledning av avslöjandena. Tror du att sanktionslistan kan verka avskräckande på så sätt att företag tänker sig för innan de överväger ett korrupt beteende? – Tydliga sanktioner och risk för svartlistning ser jag som en av de faktorer som verkar avskräckande på företag och som bidrar till ett ökat antikorruptionsarbete. Beroende på ens affärsmodell kan det

”HADE FÖREBYGGANDE, E L L E R B E K Ä M PA N D E A V KORRUPTION, ENBART VA R I T E N F R ÅG A O M AT T S K A PA R E G L E R H A D E PROBLEMET INTE VARIT SÅ STORT SOM DET ÄR. ”

slå mer eller mindre hårt att svartlistas, vilket såklart påverkar den avskräckande effekten. –Sanktionslistor och sanktioner förutsätter dock att korrupt agerande upptäcks, och det är också viktigt att det finns förutsättningar för att upptäcka korrupta ageranden och en reell risk att avslöjas om korrupta ageranden används. Du säger till SVT att det som nu avslöjats är toppen på ett isberg. Vad kan man mer göra – nationellt och internationellt – för att förebygga korruption i samband med utvecklingsprojekt? – Det är en stor fråga som inte har ett enkelt svar. Hade förebyggande, eller bekämpande av korruption, enbart varit en fråga om att skapa regler hade problemet inte varit så stort som det är. Ur ett företagsperspektiv är det viktigt att ha en hög grad av riskmedvetenhet och göra gedigna riskbedömningar inför olika projekt med planer för hur de korruptionsrisker som troligtvis kommer att uppstå behöver hanteras. – Det är viktigt att det finns tydliga krav på vilka rutiner och system som ska finnas på plats i förebyggande syfte för att få delta i utvecklingsprojekt samt att skapa förutsättningar för visselblåsare att larma vid misstankar om oegentligheter. – Vidare ser jag behov av att öka kunskapen om korruptionens konsekvenser och tala klarspråk om vilka negativa följdkonsekvenser ett inbegripande i korrupt agerande får. n

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

DAV Partner är sedan år 2019 fusionerat in i JML-System AB

Meeting Innovation Något av det viktigaste vi människor gör är att mötas. Det är så vi utbyter tankar, idéer och kunskap med varandra. I alla tider har vi använt kreativitet och den senaste tekniken för att göra våra möten med andra bättre och enklare. Vi på JML-System vill vara din kreativa och kunniga guide till bättre möten. Vi kallar det Meeting Innovation.

JML-System är en rikstäckande ramavtalsleverantör inom AV och videokonferens.

www.jml.se | info@jml.se | 0200-81 66 00 Följ oss

PROJEKTERING OCH PROJEKTLEDNING Vi analyserar dina behov och tar fram rätt kombination av tjänster och produkter för dig. När det är klart ser vi till att genomförandet löper så smidigt som möjligt. INSTALLATION Allt från små konferensrum till stora hörsalar. Vid om- och nybyggnationer samarbetar vi tätt med projektets arkitekter. PROGRAMMERING Vi programmerar styrsystem på både nya och befintliga system med höga krav på driftsäkerhet och enkelhet för alla användare. SERVICE OCH SUPPORT Med JML-System Service- & Supportavtal till en fast kostnad. Ni får även tillgång till vår serviceportal där ni kan följa era ärenden dygnet runt.

OFFENTLIG

UPPSTICKARE UTM – Officepaket med inb

Svenska City Network har nyligen lanserat Compliant Office, ett lagligt europeiskt officepaket med mail, teamchatt och dokumenthantering med inbyggd regelefterlevnad, primärt riktat mot offentlig sektor. [Text: Bo Höglander]

Johan Christenson VD, City Network

– Det är en stor satsning som City Network gör, betonar företagets VD Johan Christenson. OFFENTLIGA AFFÄRER har intervjuat honom med anledning av satsningen. Det pågår en livlig diskussion om molntjänster och i vilken utsträckning offentlig sektor kan/ får använda sådana. Hur ser ni som aktör på rättsläget? – Låt mig börja med att slå fast att molntjänster är en viktig pusselbit för att dra alla fördelar av digitaliseringen i vårt samhälle, inte minst för offentlig sektor. Sedan skulle jag vilja förtydliga, debatten handlar egentligen inte om huruvida det är lagligt eller ej för offentlig sektor att använda molntjänster. Den handlar om hur de på ett lagligt sätt ska hantera datan som läggs i molntjänsterna. – Om man tar sig tid att läsa säkerhetsskyddslagen så är det ett solklart rättsläge, så snart en sekretessbelagd personuppgift läggs i en amerikansk molntjänst så blir den tillgänglig för amerikanska myndigheter och även annan icke godkänd personal. Det i sin tur innebär att organisationen bryter mot den svenska säkerhetsskyddslagen oberoende av hur liten risken är att amerikanska myndigheter begär att få ut informationen i fråga. Om vi utgår från att våra myndigheter önskar följa våra lagar - så kan man fråga sig varför de är så benägna att ta så stora risker?

Är det inte förenat med stor risk att utmana jättar som Microsoft och Google med liknande tjänster?

– Vi ser lanseringen av Compliant Office som en möjlighet att vara med och påverka och förändra marknaden. Idag finns inga val kvar för Europa, det råder en mentalitet som mer eller mindre liknar ”Digitalisering till vilket pris som helst”. – Offentlig som privat sektor vill så fort som 12

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

MANAR JÄTTARNA yggd regelefterlevnad möjligt in i en amerikansk molntjänst och långt ifrån alla göra sina riskanalyser som de ska enligt våra lagar här i Europa. EU inser att vi står inför enorma utmaningar, både sett till valmöjlighet men även i vår långsiktiga innovationsresa, om vi inte själva har plattformar som klarar leverera tjänster med EU:s lagar som grund. – Det finns alltså idag riktigt stora företag som aktivt arbetar med att försöka få våra makthavare att skriva om våra lagar – istället för tvärtom där de får anpassa sig och leverera sina tjänster i enlighet med de existerande lagarna. I våra ögon är det här en skrämmande utveckling – och vi hoppas vara en sund motpart som driver EU åt ett håll där vi har större öppenhet och dessutom har utgångspunkten att våra datalagar är till för att följas.

Vilken är er starkaste konkurrensfördel gentemot ”jättarna” om ni får säga det själva?

– Vi erbjuder det första officepaketet som både är skapat utifrån, och lever upp till, europeiska lagar och regler. All data som

” G E N O M AT T A R B E T A PÅ E T T V I S S T S ÄT T N Å R V I EN EXTREMT HÖG SÄKERHETSNIVÅ...”

hanteras i tjänsten lagras enbart inom EU och driftas enbart av City Networks EU-baserade administratörer, som är säkerhetsklassade enligt säkerhetslagen. På detta sätt finns det ingen risk att myndigheter utanför Europa kan ta del av våra medborgares information eller information som rör nationens säkerhet. Dessutom gör vi allt detta till ett mycket konkurrenskraftigt pris med alla de funktioner en modern tjänst kräver. Berätta litet mer om City Networks it-infrastrukturtjänst Compliant Cloud! – Compliant Cloud är en så kallad molntjänst där kunder kan köpa datakapacitet och lagring efter behov istället för att drifta sina program från egna servrar. Vissa organisationer, inte minst offentlig sektor men även banker och försäkringsbolag, har särskilt hårda krav på säkerheten och att olika typer av regler efterlevs. I Compliant Cloud har vi helt enkelt byggt in regelefterlevnad i tjänsten och kunder kan därmed dra alla fördelar av molntjänster samtidigt som de inte riskerar bryta mot dataskyddslagar. – Konkret handlar det om att vi noga väljer ut specifika datacenter som klarar alla reglerna runt skalskydd och accessrättigheter. Vi bygger specifika burar och säkrar accessen en gång till. Logiskt jobbar vi sedan efter nio olika ISO-certifieringar. Genom att arbeta på ett visst sätt når vi en extremt hög säkerhetsnivå - för att slutänden nå det sista steget eller kontrollen i en specifik lag eller ett EU-ramverk som tex Basel II/III för banker eller Solvens II/III för försäkringsbolag.

– Vi har en stark tro på att kontrollen över våra egna data kommer vara helt avgörande för oss i Sverige och hela EU. När en konflikt blossar upp så är det inte längre med militär makt man spänner musklerna. Istället handlar det om hur man lätt man kan styra ett annat lands möjligheter genom att ha kontroll över deras information. – Trump har visat det ofta nog – och Microsoft visar stolt hur man kan lämna över vilken data som helst till amerikanska myndigheter på under 45 minuter. Då har vi inte sett Kina spänna sina muskler – vare sig det är genom ägarskap av våra hamnar eller vindparker. Data och vår infrastruktur blir en extremt vital och även känslig del, där man med ett knapptryck kan stänga av nästan all vår kommunikation och viktiga tjänster oberoende av om det är en skola eller myndigheter. Då tar det inte lång tid för en riktig kris att bli verklighet. – Att sedan alltid leva med detta som en underliggande maktfaktor i varje förhandling – det kommer inte att bli något att se fram emot. Därför tror vi det är extremt viktigt att gå samma väg som Tyskland nu gör. De inser fakta och skapar förutsättningar för att mindre företag ska kunna blomma ut och leverera sina tjänster enligt våra lagar här i Europa och Sverige. Gaia-X är ett sådant initiativ. Som Angela Merkel sa i Davos – Europa måste kunna producera egna batterier, processorer och framför allt molntjänster och tillhörande infrastruktur om vi inte ska vara helt utlämnade och beroende av andra. n

Något mer att tillägga?

– Vi märker att det är en stor efterfrågan från kommuner och offentlig sektor efter vår tjänst, det är både kul och viktigt.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0

EKONOMI

KONTANTER – EN FRÅGA OM SÄK

FRAMTIDENS BETALNINGSMEDEL HET FRÅGA [Text: Bo Höglander]

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

ERHET Digitaliseringen av betalningsmarknaden sker i snabb takt i Sverige. Det blir enklare och smidigare – för de flesta. Men också sårbart om krisen är framme. Och vissa får svårare att betala. Sveriges Riksbank konstaterar att betalningsmarknaden just nu går igenom en fas av stora förändringar som drivits fram av ny digital teknik. För de flesta har det blivit enklare att betala – med kort eller mobiltelefon kan man i stort sett betala överallt numera.

Det är vanligast att betala med kort, konstaterar Riksbanken, men betalningar med mobiltelefon (Swish) växer kraftigt och flera butiker accepterar numera även fakturabetalningar.

KONTANTER MINSKAR Samtidigt minskar användningen av kontanter. Därför kan det bli svårare att betala för vissa grupper som inte kan använda den digitala tekniken. Just kontanternas framtid stod i centrum när det så kallade Kontantupproret kallade till seminarium i riksdagen i februari 2020. OFFENTLIGA AFFÄRER var på plats.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0

– Möjligheten att använda kontanter är en rättighet, sa Per Åsling, som inledde förmiddagen i den anrika Andrakammarsalen i riksdagen. I spetsen för Kontantupproret står den tidigare rikspolischefen, landshövdingen, numera ordföranden i Riksidrottsförbundet, Björn Eriksson. En bred samling företrädare deltog, såsom vice Riksbankschef Henry Ohlsson som skissade framtiden för nya och gamla betalningsmedel.

RIKSDAGSPARTIER Tre politiska partier fanns företrädda: Centerpartiet, Moderaterna och Socialdemo-

g 15

EKONOMI

kraterna. De tre representanterna – Per Åsling (C ), Ingela Nylund Watz (S) och Lotta Finstorp (M) – var eniga om att kontant betalning måste finnas i ett fritt och demokratiskt samhälle. Lotta Finstorp lever som hon lär och bojkottar caféer, butiker och andra inrättningar som kallar sig ”kontantfria”. Det borde fler göra, menar hon, och på så sätt utnyttja konsumentmakten och marknadsekonomin.

PRO OCH SPF SENIORERNA Två pensionärsorganisationer fanns på plats. Christina Tallberg, ordförande i PRO, och Eva Eriksson, SPF Seniorerna. Båda förklarade att deras medlemmar inte på något sätt är emot betalkort, Swish eller annan ny teknik, men att valmöjligheten att betala med kontanter måste värnas. – Vi har kommit en bit på väg, dagligvaruhandeln är duktig men andra aktörer skyltar ”kontantfritt”. Vi möter det varje dag, förklarade Eva Eriksson när OFFENTLIGA AFFÄRER fick en pratstund med henne efter seminariet. Hon efterlyser även bankernas deltagande i den pågående diskussionen om betalningsmedel och kontanter.

”EN MEDBORGARFRÅGA!”

Björn Eriksson, ordföranden i Riksidrottsförbundet

I sitt anförande på seminariet betonade hon att kontantfrågan är en medborgarfråga, inte en äldrefråga. – Vi är 2,2 miljoner seniorer i Sverige och de flesta använder både kort och Swish, men det finns grupper i våra led som har svårt att hantera det nya, förklarade hon. Till exempel de som bor i landsbygd och saknar uppkoppling, liksom personer med en funktionsnedsättning. – Vår generation har varit med och drivit fram digitaliseringen, vi är inga bakåtsträvare – men i ett betalsystem ska kontanter kunna användas. Hon fick medhåll av kollegan från PRO, Christina Tallberg som menar att var och en ska kunna avgöra vilket legalt betalningsmedel man vill använda.

BRETT DELTAGANDE Björn Eriksson förklarade för OFFENTLIGA AFFÄRER efteråt att han är nöjd, både med uppslutningen liksom med

bredden i deltagandet. Där fanns bl.a. handeln företrädd, liksom Funktionsrätt Sverige, som företräddes av den tidigare ledaren i Vänsterpartiet, Lars Ohly. Denne pekade på att det finns personer i samhället som inte får tillgång till betalkort eller Swish och därmed inte kan köpa en kopp kaffe på ett café där det står ”kontantfritt”. Panelen var överens om att det är för lätt att avtala bort kontant betalning enbart genom att sätta upp en skylt i butiken.

VICE RIKSBANKSCHEF Vice riksbankschef Henry Ohlsson berörde i en anekdot ett tillfälle då han träffat kollegor i Europa. När han berättade om ”kontantfria” butiker och caféer började man skratta och när han spädde på med att även bankerna slutar med kontant hantering utbrast gapskratt. Sverige är tämligen extremt i sin syn på kontanterna. Men med allt färre kontanter i samhället kan det vid en kris uppstå brist på kontanter. ”Riktiga pengar” kan kännas gammalmodigt, men det kan vara en del av vars och ens krisberedskap, precis som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) också rekommenderar. Nu vill Kontantupproret att en statlig utredning ska tillsättas för att kartlägga vilka betalningsmedel som ska vara giltiga i framtiden och hur de ska fungera demokratiskt.

Ingela Nylund Watz (S) Tjänstgörande riksdagsledamot

Per Åsling (C) Tjänstgörande riksdagsledamot

FAKTA Bakom Kontantupproret står Säkerhetsbranschens ordförande Björn Eriksson, som tidigare varit Sveriges rikspolischef och landshövding i Östergötland. Kontantupproret är ett löst sammansatt nätverk av intresseorganisationer, politiker, intressenter och privatpersoner. Stöttar Kontantupproret gör bland annat Hela Sverige ska leva, PRO, SPF Seniorerna, Sveriges Hembygdsförbund, Sveriges Konsumenter, Torgoch Marknadshandlarnas Ekonomiska Riksförening, Småföretagarnas Riksförbund.

Lotta Finstorp (M) Tjänstgörande riksdagsledamot

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

DAGS FÖR NYA TJÄNSTEBILAR? VI HAR ELHYBRIDER MED VÄRLDSBERÖMD KVALITET TILL LÅG KOSTNAD. Vi tycker att eldrift är för alla. Var du än bor och var du än kör. Det spelar ingen roll om det är mitt i stan, i förorten, på landsbygden eller i skogen. Och som inköpare av tjänstebilar ansvar du för en stor utgiftspost för företaget. Det är därför viktigt att hålla kostnader nere samtidigt som du inte vill tumma på kvaliteten. Nästan alla våra tjänstebilar går att få som elhybrid, vilket är ytterligare ett smart ekonomiskt val med tanke på den låga skatten och även det låga förmånsvärdet för den som kör bilen.

Teknik i världsklass. Med Toyota kan du inte bara känna dig trygg med ett bra ekonomiskt val – vår världsledande elhybridrivlina och säkerhetssystemet Toyota Safety Sense som standard gör körningen både effektiv och säker. Allt med en av marknadens mest generösa garantier, höga restvärden och låg underhållskostnad.

Bilmodeller som passar alla. En lite mindre? En lite större? Oavsett vad kan vi på Toyota leverera exakt det ni behöver. Där ert behov sätts i fokus, med skräddarsydda finansoch försäkringslösningar för ett bekymmersfritt ägande. Dessutom med en lång rad fördelar, bland annat: • Totalekonomi (TCO) • Hög kvalitet • Aktiv säkerhet för föraren • Låga förmånsvärden • Låga utsläpp • Driftsäkerhet • Brett modellprogram

Toyota Environmental Challenge 2050. Ett uppdrag för miljön, mot en bättre framtid. Det finns mycket mer vi kan göra – därför har vi utarbetat 6 miljöutmaningar som vi kommer att arbeta för att uppnå till år 2050, som går utöver noll miljöpåverkan, till att även leverera positiva miljöeffekter. Exempelvis noll CO2 -utsläpp från våra nya bilar, våra fabriker och under hela bilens livscykel. Samt att minimera och optimera vattenanvändningen, vara med och etablera återvinningsbaserade system för ett hållbart samhälle. Läs mer om vårt arbete på toyota.se/miljo

Hela Sveriges eldrift! Läs mer på toyota.se/eldrift

LÅG

FORDONSSKATT

I GENOMSNITT

50%

AV KÖRTIDEN PÅ EL

LÅG

BRÄNSLEFÖRBRUKNING

ALLTID AUTOMAT

O FFENTLIG C HE F 20 2 0 : Höjdpunkter [Text: Bo Höglander]

”CHEF BEHÖVER INTE B E T Y D A A T T M A N A L LT I D SITTER MED HELA S A N N I N G E N . LY S S N A – PÅ M E D A R B E T A R N A O C H M E D B O R G A R N A” 18

Det årliga arrangemanget OFFENTLIG CHEF i Sundsvall 2930 januari 2020 bjöd på flera intressanta höjdpunkter, erfar OFFENTLIGA AFFÄRER, medarrangör och partner. OFFENTLIGA AFFÄRER förmedlar här några glimtar från dag ett och i en senare artikel från dag två. Under dagarna hördes deltagare särskilt kommentera programpunkten Vad förenar generalens och den konstnärliga chefens ledarskap? På scenen möttes två chefer som på sina respektive arenor visat sig ha förmågan att skapa en kultur och ett ledarskap som stimulerar andra människor att ta tag i sitt eget ledarskap: Karl Engelbrektsson, arméchef, och Helena Wessman, rektor vid Kungliga Musikhögskolan (KMH). Samtalet modererades av Micael Mathsson, Gaia Leadership.

OROANDE TECKEN Moderatorn tog upp demokratifrågan och de båda inbjudna deltagarna var rörande överens om att det finns oroande tecken i samhället. Helena Wessman anser det oroande att demokratin alltmer ifrågasätts. Hon menade att kulturlivet och högskolesektorn är en del av försvaret – man hjälper människor att härda ut i en ambivalent tid och bidrar till att motverka polarisering. Arméchefen menade att Försvarsmaktens yttersta uppgift är att värna landets demokrati. Han ser ett alltmer polariserat offentligt samtal. Och apropå kulturen så påminde han

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

LEDARSKAP

ATT ANDAS RÄTT

INKÖP KAN FÖRÄNDRA!

Dagarna inleddes med ett pass av Maria Helander, beteendevetare, författare och stressexpert. Utifrån dagens stressande samhälle med mobilen ständigt inom räckhåll och allt tröttare hjärnor gav hon en del handfasta tips. Bland annat hur man genom rätt andningsteknik kan gå ner i varv och vila i nuet. Efter det hälsade moderatorn Niklas Källner deltagarna välkomna till plenum i Galaxen, den största eventsalen. Peder Björk, kommunstyrelsens ordförande i Sundsvall hälsade alla välkomna till staden. Han pekade på behovet av att prioritera, inte splittra sig på en massa olika ambitioner i de kommunala strävandena.

Inger Ek, generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten, såg besparingsmöjligheter med offentlig upphandling. – Chefen kan inte vara specialisten. Inköp kan förändra! Chef behöver inte betyda att man alltid sitter med hela sanningen. Lyssna – på medarbetarna och medborgarna, uppmanade hon. Mycket av kraften kanske finns på leverantörsmarknaden. Och många lösningar kan finnas i civilsamhället, tillade hon.

RESURSER TILL VÄLFÄRDEN

r i Sundsvall

I en paneldebatt efteråt skulle deltagare bena ut var resurserna finns för framtidens välfärd. Christina Forsberg, generaldirektör på CSN och ordförande i Tillitsdelegationen, betonade att det är människorna som i första hand utgör resursen, där finns potentialen för att lösa välfärdsfrågorna. Hennes tips är att engagera brukarna tidigt i en process, inte när allt redan är klart. Annika Wallenskog, chefsekonom i Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, höll med. – Underlätta för brukarna att göra mer själva, till exempel provtagning i hemmet. Sedan kan man bli kallad när det behövs, menade hon. Och i hemtjänsten kan mycket mer ske digitalt framöver.

SAMVERKA ÖVER GRÄNSER Andreaz Strömgren, Kommunchef Timrå, menar att mer av samverkan kommer att behövas. – Medborgarna ser inte gränserna. Vi har 290 kommuner som alla upphandlar sina egna system. Inköpsanalys är ett av de områden där vi samverkar med Sundsvall, berättade han. Dagen avslutades med ett mingel bland utställarna som Hexanova stod för, innan det var dags för de deltagare som bokat sig för banketten att röra sig mot de dukade borden. Middag, underhållning och framför allt prisutdelning – samt trevlig samvaro och dans för de som kände för det, präglade aftonen. Mer om vinnarna i tidigare nyhetsinlägg. Läs mer om Årets Offentliga Chef och Årets Nyskapande Chef på annan plats i denna utgåva!

att även försvarsmakten använder vi musiken i just det syfte som Helena Wessman nyss beskrivit.

ÖVA, TRÄNA, REPETERA Micael Mathsson påminde om en sak som förenar både armén och musikbranschen – man över mycket! Deltagarna utvecklade detta. Rektorn vid Konsthögskolan förklarade att utövarna – trots idogt repeterande och hög musikalisk nivå – ändå är självkritiska efter ett framförande. Som ledare får man då uppmuntra i stället för att stämma in i kritiken. Karl Engelbrektsson menade att övning och träning är viktigt i tider av lugn och ro. I den organisation som övar ordentligt vet var och en exakt vad man ska göra när det är skarpt läge.

Peder Björk, Kommunstyrelsens ordförande i Sundsvall, ville visa hur svårt politiker har att prioritera, ”det är som att försöka välja bort den där sista skumtomten”. – Lösningen är inte att bara prioritera, lösningen är att fokusera på hur vi på bästa sätt använda de resurser vi har, sa han och menade att man lyckas med just detta i Sundsvall.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0

Årets Offentliga Chef 2

TROR PÅ ENGAGEMANG

[Text: Bo Höglander]

Anders Lundin, verksamhetschef Akutmottagning/Ambulans Region Västernorrland tog emot utmärkelsen på eventet Offentlig Chef i Sundsvall i januari. Ur motiveringen: Med ett ödmjukt ledarskap präglat av engagemang och energi inger Anders Lundin lugn och ger medarbetarna styrka i att utvecklas som team. Det gör Ambulanssjukvården i Region Västernorrland med 400 anställda till en av de främsta i sitt slag. Han nomineras för ett ledarskap som motiverat till ständiga förbättringar, minskat sjukfrånvaron och förbättrat resultatet i medarbetarenkäter – i en verksamhet som ofta är på liv och död. Anders Lundin har hela Västernorrland som verksamhetsområde. Akutmottagningar finns i Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik. I Härnösand och Kramfors finns ambulanssjukvård företrädd. Hela ambulanssjukvården finns på så sätt på varje ort.

CHEF SOM STÖDJER Liza Håkansson, sjuksköterska, säger till OFFENTLIGA AFFÄRER att Anders Lundin varit ett otroligt bra stöd för henne. – Detta är mitt första uppdrag som enhetschef, ett tufft jobb, bland annat på grund av frågor som ständigt pockar på. Som enhetschef kan man bli pressad och stressad, men Anders inger förtroende, så vi känner att vi får utveckla verksamheten, vilket utgör drivet för mig. Han ger oss utrymme utan att detaljstyra. Vår länsverksamhet har varit stabil när andra bytt chefer ofta och det tycker jag tyder på ett bra ledarskap.

ÄRLIG OCH TYDLIG Mikael Ring, enhetschef på ambulansen är

inne på sitt 17:e år i jobbet. Han påpekar att Anders Lundin är ärlig och tydlig utan dold agenda. Han ger tydliga ramar gentemot enhetschefer och vad dessa ska föra vidare till medarbetarna. – Vi känner oss inte övervakade utan har en stor frihet och trygga i ämbetet. Anders har ett ledarskap som är humanistiskt med stor social kompetens, man trivs i hans närvaro. Mikael Ring påpekar också att Anders Lundin lyfter enhetschefernas frågor uppåt i organisationen och till ledningsgruppen. Dessutom gillar han att Anders är påläst och kunnig i verksamhetsfrågorna. – Det märker man när man pratar med honom, han vet vad det handlar om. Om han inte kan, så säger han det. OFFENTLIGA AFFÄRER har intervjuat Anders Lundin efter att han kommit hem och hunnit smälta händelserna i Sundsvall.

Hur kändes det att bli nominerad och sedan vinna utmärkelsen Årets Offentliga Chef? – Att bli nominerad var omvälvande och att sedan vinna själva utmärkelsen var helt fantastiskt. Jag är jättestolt och känner mig verkligen hedrad. Jag vill verkligen framhålla mina medarbetare och chefer som bidragit stort till de framgångar vi nått inom vår verksamhet.

Hur viktiga är den sortens mötesplatser för chefer och ledare som agerar i det offentliga Sverige? – Jag ser det ur flera perspektiv. Men framför allt är det riktigt bra för nätverksbildande och kunskapshöjande. Man får del av de utmaningar väntar en som chef i offentlig förvaltning i framtiden.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

LEDARSKAP

2019

G OCH DELAKTIGHET Det sades om dig när vi intervjuade medarbetare att du i ditt ledarskap är ödmjuk och lugn samt inger trygghet och mod, vilket du för vidare ut i verksamheten. Dessutom att du som verksamhetschef är synlig och tillgänglig, vilket är viktigt för enhetscheferna men också för alla medarbetare. Har du själv denna bild av dig som ledare? – Ja, jag tror på engagemang och delaktighet. Försöker vara coachande men ändå är det viktigt att alla känner ansvar utifrån det uppdrag man har.

När du och jag talades vid efter att du nominerats betonade du att ni fungerar som ett team. Du sa: ”Det finns ett engagemang, en delaktighet och vi jobbar strategiskt för att nå dit vi vill. Det är viktigt att lita på att alla sköter sitt uppdrag, att alla förstår sin del i helheten – jag är lugn i det.” Hur viktig är tilliten till medarbetarna i ledarskapet? – Våra medarbetare är proffs på akutsjukvård och som chef/ledare ska man ge dem de bästa förutsättningarna att lyckas i sitt arbete. Att patienten är i centrum är en självklarhet, liksom att vår roll som ledare är att bygga vidare på fortsatt kompetensutveckling. Vi ska skapa en trygg arbetsmiljö, arbeta processinriktat med fokus på att göra rätt sak i rätt tid. Det är viktigt att både ledning och medarbetare kan vara stolta över sin insats.

Du har sagt att ni i ledningsgruppen har genomgått ett utvecklingsprogram för att klargöra er roll. ”Att vara Chef är viktigt, att vara ledare ännu viktigare”, har du sagt. Vill du utveckla det?

Anders Lundin, verksamhetschef Akutmottagning/Ambulans Region Västernorrland

tighet måste man våga lyssna och fånga upp det som är betydelsefullt. Från vår ledningsgrupp har jag tagit med mig frågan om varför vi är viktiga och vad vi gör för skillnad. Det är viktigt att vi själva vet vilka frågor som är på agendan. Det är viktigt att ta besluten på rätt nivå om de ska efterlevas.

– Om man vill skapa engagemang och delak-

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0

Vad kan du säga mer om ledarskapet i svensk offentlig sektor med tanke på de utmaningar som vi ser framöver? – Utmaningen är nog att behålla det som vi är bra på idag och samtidigt kunna motivera och anpassa verksamheten till en hållbar utveckling i framtiden. Det gäller sådant som miljö, tillit, kunskap, mål, kultur, ekonomi och digitalisering. n

Årets Nyskapande Che

DIGITALISERA PÅ IND [Text: Bo Höglander]

Sara Penje, utvecklingschef i Lidingö stad

Sara Penje, utvecklingschef i Lidingö stad, utsågs till Årets Nyskapande Chef på Offentlig Chef i Sundsvall i januari. OFFENTLIGA AFFÄRER fick träffa henne för en längre pratstund.

Genom att våga utmana invanda strukturer har Sara Penje bidragit till att som utvecklingschef skapa ett förändringsklimat i hela kommunen. Hon är en mästare på att motivera folk och få dem med sig samt bygger en samarbetskultur. Genom ett nyskapande arbetssätt har Sara Penje bl.a. omvandlat en hel förvaltning från analog till digital och inkluderat medarbetare som ingen trodde skulle befatta sig med en dator! Så formulerades i sammanfattning hennes insatser som bl.a, gjorde Lidingö till Årets digitaliseringskommun 2019. Då var Sara Penje utvecklingschef för Lärande och kulturförvaltningen. I dag är hon utvecklingschef för hela Lidingö stad. Sara påpekar att förändringsarbete är en ständigt pågående process. – Man får inte bli fat and happy i en organisation, man är aldrig bättre än sin senaste leverans. Samtidigt är vi noga med att fira våra framgångar, säger Sara Penje medan vi intar en fiskbit och kan blicka ut över Vasagatans vimmel i huvudstaden. Hur var det att bli nominerad och sedan vinna utmärkelsen Årets Nyskapande Chef? – Det var överraskande, smickrande och lite generande eftersom jag vet vilket teamarbete som ligger bakom utmärkelsen. Många har jobbat med detta – jag har varit katalysatorn. Du har enligt uppgift bidragit till att som utvecklingschef skapa ett förändringsklimat i hela kommunen där medarbetare förstått och velat följa med på resan. Berätta!

LEDARSKAP

ef 2019

DIVIDENS VILLKOR! – Jag började ju som utvecklingschef på Lärande- och kulturförvaltningen och skannade av utvecklingsområdena. Digitalisering var ett av dem. Då behövdes en gemensam berättelse, en vision och en tydlig målbild. Nyckelpersoner är viktiga i den processen, i det här fallet rektorerna. Vi la stor vikt vid diskussioner, kompetensutveckling och att få ihop styrkedjan. Dessa personer blev viktiga för att ge och få information. Samtidigt kände de sig bekräftade och viktiga. Och känner man så blir det roligare att jobba. Sedan förändringarna blivit synliga får vi åka ut och föreläsa i spännande sammanhang – och då behöver inte bara chefen stå på scen. – Digitalisering måste tillföra något, för medarbetaren och för helheten. När medarbetare tycker det är svårt måste man vara lyhörd för hur just den individen bäst lär sig. Kanske handlar det om en kurs, men oftast inte. Snarare handlar det om att lära sig själv på sitt sätt. Du är engagerad i metoden Skriva sig till lärande (STL), som används i hela Sverige. Berätta mer om den! – Det är en metod som Annika Agélii Genlott utvecklat och där jag varit ansvarig för matematikdelen. Hon är knuten till SKR och forskar vid Örebro universitet.

” D I G I TA L I S E R I N G M Å S T E T I L L F Ö R A N Å G O T, F Ö R M E D A R B E TA R E N O C H F Ö R H E L H E T E N. N Ä R M E D A R B E TA R E TYCKER DET ÄR SVÅRT MÅSTE M A N V A R A LY H Ö R D F Ö R H U R JUST DEN INDIVIDEN BÄST LÄR SIG.” www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0

Modellen leder till dokumenterat förbättrade elevresultat. Elevernas läshastighet blir högre, de skriver längre och mycket mer utvecklade texter redan i årskurs ett. Du har också en stark koppling till RISE (Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner). Vad vill du berätta om det? – Vi har gått in i flera partnerskap med RISE. Ett av dem handlar om Internet of things (IoT) eller Sakernas Internet. Lidingö stad är en av flera kommuner som deltar ihop med andra parter. Vinnova är finansiär. Bakgrunden är den kraftfulla digitaliseringen av samhälle och skola, som ändå inte förändrat dagens fysiska och digitala utbildningsmiljöer speciellt mycket. Internet of Things – Sakernas internet – är tänkt att tillämpas på olika sätt i utbildningsmiljöer. Allt fler processer i skolan ska kunna förstås med hjälp av datainsamling. ”Genom att utnyttja möjligheter som IoT för med sig, blir det möjligt att förstå lärprocesser i fysiska miljöer avsevärt mera detaljerat och fördjupat än idag. I projektet vill vi undersöka IoT lösningar som inte bara informerar om elevers resultat eller frånvaro – utan assisterar och guidar pedagoger kring elevers lärande”, heter det. Vad vill du i övrigt berätta om ditt uppdrag som chef och ledare? – Jag är mer styrd av kompetens än av hierarkier. Det innebär att jag vill ha medarbetare kring mig som kan sådant som jag själv inte kan. I Lidingö ingår utvecklingschefen i ledningsgruppen och arbetar direkt under kommundirektören, vilket är tacksamt. Relationer och kommunikation är viktiga delar i mitt ledarskap. Jag försöker lära mig vad folk heter och vilka arbetsuppgifter de har. Har du någon fritid – och vad gör du då? – Jag jobbar jättemycket, men visst har jag fritid. Då är det de bägge barnen, mannen och hunden som gäller, avslutar Sara Penje och hastar iväg till nästa möte med ett leende. n 23

EKONOMI

STATEN BÖR BETALA

FÖRSÖRJNINGSSTÖDET – Det har aldrig varit meningen att försörjningsstödet skulle ta över en så stor del av stödet till så många grupper som i dag. Vårt yttersta skydd mot fattigdom har vidgats och tränger undan satsningar i välfärdens kärna, skolan och omsorgen om de gamla. [Text: Bo Höglander]

Det framhåller tre S-kommunalråd som tycker att det är dags att ”de som har ansvar för migration och arbetsmarknad får hantera sina egna beslut.” I en debattartikel i Aftonbladet pekar de på en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som visar att kommunernas kostnader för försörjningsstödet ökade med elva (11) procent under 2019, en utveckling som inte visar tecken på att avta.

PEKAR PÅ ORÄTTVISOR De tre, Jan Bohman (bilden), kommunstyrelsens ordförande Borlänge (S), Lars Isacsson, kommunstyrelsens ordförande Avesta (S), samt Leif Pettersson, kommunstyrelsens ordförande Ludvika (S), framhåller även orättvisor ”som gör situationen extra provocerande.” De framhåller följande: Det första är att ansvaret för flyktingmottagandet är och har varit extremt orättvist fördelat över landet.

Det andra är att rika kommuner med god arbetsmarknad, ofta i storstadsregionerna, sätter i system att dumpa människor som är beroende av försörjningsstöd i glesbygdskommuner och bruksorter. Kostnaderna, både de ekonomiska och sociala landar på medborgarna i fattigare kommuner runt om i landet. Staten smiter från ansvar – Så smiter både staten och rika kommuner från vårt gemensamma ansvar för upprätthållandet av välfärdssamhället. Enligt de tre socialdemokratiska kommunalråden vältras kostnaderna för social integration och stöd till fattiga över från de rikaste till de med låg eller normal inkomst. – Det är vanliga löntagare som drabbas när välfärden försvagas och skatterna ökar i fattigare kommuner.

KLARAR INTE FÖRDELNINGEN De menar att eftersom staten – efter att riksdagen beslutat om nivån på försörjningsstödet – därefter inte klarar att fördela ansvaret för kostnaderna, så måste staten ta över kostnaderna för försörjningsstödet. Debattörerna pekar på ett antal fördelar med detta. Alla kommuner skulle få en ekonomisk lättnad, men den största lättnaden skulle de få som nu måste göra mest. Det skulle även ge ”en spännande fördelningspolitisk effekt då behovet av försörjningsstöd är ojämnt fördelat mellan Sveriges kommuner”. Dessutom tror S-politikern att det skulle minska problemet med social dumpning.

”INTE EN DAG FÖR TIDIGT” Slutligen framhåller de att det skulle ”tvinga de politiker som har ansvar för migrationspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och våra socialförsäkringssystem att hantera konsekvenserna av sina egna beslut. Det vore inte en dag för tidigt.” 24

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Lena Micko Civilminister

CIVILMINISTERN VILL SE SKÄRPT TILLSYN – Mycket fungerar bra, men det finns en hel del att göra. Bland annat ska Konkurrensverkes tillsyn över den offentliga upphandlingen skärpas. [Text: Bo Höglander]

Det sa civilminister Lena Micko som inledningstalade på Almegas upphandlingsdag på Munchenbryggeriet i Stockholm den 3 december. Arrangemanget sker i samarbete med Upphandlingsmyndigheten. – Lagar och regelverk diskuteras och många vill förenkla – så kommer det nog alltid att vara i och med att verkligheten förändras, menade hon. – Vi förväntar oss alltmer att leverantörer är samarbetsparter. Funktionsupphandling kommer att bli en lösning. Detta ställer krav på att man är tydlig i sina krav och förvänt-

”UPPHANDLING MÅSTE BLI EN DEL AV VERKSAMHETEN, H E LT E N K E LT. ”

ningar från de upphandlande myndigheterna. Här har hänt en hel del. Jag vill betona ansvaret man har som ledning – att se detta som strategiska frågor, det får inte stanna på inköpsavdelningen utan lyftas upp strategiskt, betonade civilministern.

STRATEGISKT VERKTYG – Den nationella upphandlingsstrategin är därför ett viktigt stöd i statens strävanden i denna riktning. Regeringen tar dessutom upp frågan kring hur myndigheterna använder upphandling som strategiskt verktyg när vi träffar myndigheterna. Upphandling måste bli en del av verksamheten, helt enkelt, förklarade Lena Micko.

LAGSTIFTNINGEN – När det gäller lagstiftningen så hör jag ofta att den måste ändras. Men vad är egentligen problemet? Jag brukar framhålla att det redan nu finns utrymme för att ställa olika krav.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0

Konkurrensverkets tillsyn kommer att behöva förändras, en promemoria är ute på remiss. Konkurrensverkets tillsyn ska skärpas. Förenklingsutredningen har också remissats. Viktigt nu att vi kommer fram och läger förslag till att förbättra och förenkla, samt säkerställa att leverantörer inte gjort sig skyldiga till brott, menade ministern.

ANBUDSPRISET Inte bara OFFENTLIGA AFFÄRER delar ut pris (“Handslaget”) för den bästa upphandlingen under året, vilket sker under Almedalsveckan. Även under Almegas upphandlingsdag delas ett anbudspris ut för en god upphandling. I år gick utmärkelsen till Catharina Monstein, upphandlare i Täby kommun. Han prisades för upphandling av driften av Tibblehemmets äldreboende. Det är föreningen Anbudspriset som står bakom utmärkelsen, en ideell förening vars ändamål är att årligen dela ut pris till den upphandlare, avtalsförvaltare eller grupp som står bakom ett affärsmässigt offentligt upphandlat avtal. 25

INNOVATION

T S T O M P P A NY Hon har nyligen fyllt 20 och är redan VD för ett eget företag, grundat på hennes egen innovation, CoGo app. Samtidigt läser hon juridik. – Min innovation löser ett stort samhällsproblem, berättar Siva Arif.

[Text: Bo Höglander]

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

INNOVATION

E D N A T T I S A L TIL CoGo app har nominerats till Årets Digitala Innovation 2020 och Årets Innovation 2020 på Örebrogalan. Det är första gången en ung kvinna nomineras. Siva är även nominerad i Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap. Tidigare har hon vunnit Årets tjänst 2019 som UF-företag samt SM-silver i Årets Tjänst – bland annat. OFFENTLIGA AFFÄRER fick kontakt med henne för en intervju.

Du har nominerats till flera fina utmärkelser och vi önskar dig lycka till! Hur känns det?

” M I N L Ö S N I N G G Å R U T PÅ A T T A N V Ä N D A R E N U T F Ö R F Y S I S K A K T I V I T E T O C H AT T I N S AT S E R N A O M VA N D L A S T I L L C O G O P OÄ N G S O M K A N B Y TA S U T M O T R A BAT T E R , E R B J U D A N D E N O C H G R AT I S P R O D U K T E R H O S O L I K A F Ö R E T A G . D U B L I R H E LT E N K E LT PREMIERAD FÖR DIN AKTIVITET!”

– Jag tackar så mycket! En stor glädje infinner sig! Det känns riktigt bra, särskilt när jag ser tillbaka på resan från att detta var ett UF-företag jag drev på Thoren Business School, till att idag vara en del av det svenska näringslivet. Jag är en tävlingsmänniska och detta är ännu ett bevis på att hårt arbete lönar sig.

hos olika företag. Du blir helt enkelt premierad för din aktivitet! – I mitt företagande lägger jag även stor vikt vid hållbarhet och framåtanda. I mitt entreprenörskap vill jag kunna vara realistisk och uppdaterad i hur världen ser ut.

genomsyrat mina projekt, allt ifrån ideella uppdrag till sommarjobb på idrottsläger. Förhoppningsvis inspirerar mitt företagande fler att vilja bry sig om andra än sig själva, plus att det löser ett problem.

Vill du berätta om din innovation CoGo-appen? Hur kom du på idén och vad har du gjort för att kunna utveckla den?

Vi har tidigare skrivit om din syster Liv, som också är ung entreprenör och innovatör. Hur kommer det sig att ni båda är så drivna?

– Utmaningen, som också är passionen med entreprenörskap, är att ingen dag är den andra lik. Man vilar aldrig från detta. På helgerna jobbar man med sitt företag och behöver vara tillgänglig. Entreprenör är inte bara en titel, det är en livsstil som handlar om hårt arbete varje dag, man får vara beredd på det. Det är många skördar innan frukten kan ätas, så att säga. – Nu studerar jag till jurist och driver mitt företag samtidigt. Jag ser bara fördelar med det eftersom jag har stor nytta av akademin, och behöver inte välja mellan företagande och studier. Jag har det bästa av två världar, helt klart, avslutar Siva Arif.

– CoGo är en applikation som löser ett stort samhällsproblem; stillasittande. Vi lever i ett samhälle där så mycket hela tiden drar oss från de hälsosamma valen. Stillasittandet påverkar våra kroppar och psyken negativt. Syftet med min idé är att skapa en praktisk lösning. Framförallt kan det bli en motivator för dagens stillasittande människor där fysisk aktivitet många gånger är receptet för att främja den mentala och fysiska hälsan. – Min lösning går ut på att användaren utför fysisk aktivitet och att insatserna omvandlas till CoGo-poäng som kan bytas ut mot rabatter, erbjudanden och gratisprodukter

– Vi är uppvuxna i en familj med föräldrar som tidigt såg entreprenörskap som en försörjningsform. Vikten av utbildning finns också med i bilden och för vår del har vi alltid sett att man kan kombinera båda. Detta har gjort att egenskaper som eget ansvar, tillit till egen kapacitet, samt att våga vara egen, inte är främmande för oss. Vi har helt enkelt vuxit upp i miljöer som frodat entreprenöriella egenskaper hos oss och det har vi tagit till vara på! – Jag har varit driven ända sedan barnsben – har alltid gått in helhjärtat i allt som jag tagit mig an. Samhällsengagemanget har

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0

Vill du lägga till något?

Pressfoto/Nicka Hellenberg

UPPHANDLING

LÖSNINGEN HETER DIALOG O ffe ntliga u pphan dlingar mis s lyc kas [Text: Mikael Bladh, Zango AB]

Medierna rapporterar med jämna mellanrum om hur offentliga upphandlingar antingen ifrågasatts eller misslyckats på ett eller annat sätt. I många fall heter den enkla lösningen ”dialog”, menar Mikael Bladh, vd för Zango AB, som är erfarna konsulter inom affärsutveckling och offentliga upphandlingar. Allt för många offentliga upphandlingar misslyckas, eller leder till för stora kostnader. De cirka 650 miljarder kronor som svenska myndigheter upphandlar varje år ska användas så att myndigheterna får bästa möjliga resultat av upphandlingen och samtidigt främja konkurrens. Om en offentlig upphandling är lyckad leder den till högre kvalitet och lägre kostnader för det allmänna och för konsumenterna. Men alltför ofta blir det inte så. Det finns många anledningar – allt från undermåliga upphandlingsunderlag, till onödigt svåruppnådda krav.

FÖR DIALOG – INNAN UPPHANDLINGEN

Mikael Bladh, VD för Zango AB – experter på upphandling och affärsutveckling – www.zango.se

Som konsulter inom upphandling och företagsutveckling har vi vid åtskilliga tillfällen konstaterat att ett av de största hindren för en funktionell och resultatinriktad upphandling är att det tyvärr ofta finns en ovilja hos de upphandlande myndigheterna att föra en dialog med branschens specialister och de företag som kan tänkas delta. En dialog är inte bara tillåten, utan en förutsättning. Myndigheterna bör intervjua företagare om deras syn på marknaden och upphandlingens krav innan upphandlingen.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0

Genom dessa möten och en sund dialog bygger man grunden för en funktionell och effektiv upphandling. Det finns inget förbud för upphandlande myndigheter att föra dessa samtal. Genom dialogen blir det också lättare att titta på kvalitet, undersöka beståndsdelar i upphandlingen och få fler företag att delta. Resultat: bättre konkurrensvillkor och slutresultat.

UTEBLIVEN KONKURRENS OCH ÖKADE KOSTNADER Den upphandlande myndigheten måste också ha en god dialog internt, med den gren av verksamheten som ska använda tjänsten/ produkten. I upphandlingens utformning är det viktigt att man inte ställer kraven utifrån nuvarande leverans, utan att man verkligen efterfrågar det man önskar uppnå och behöver framöver. Risken med en upphandling som sker utan dialog och med fel kravspecifikation är att företagen som deltar tvingas rätta sig efter onödigt krångliga krav och vagt formulerade villkor. Det kan få till följd att den önskade konkurrensen uteblir, men även att myndigheten i slutet får ökade kostnader eftersom företagen tvingas in i avtal som inte är glasklara och funktionella från början. Poster med tilläggskostnader dyker garanterat upp när underlagen inte är genomarbetade. Med andra ord: större öppenhet och bättre förberedelser ger effektivare upphandling. Det vinner alla parter och hela samhället på.n

OFFENTLIG

IT KAN GÖRA STAT OCH KOM

MEN DÅ KRÄVS BÄTTRE S Under lång tid har det funnits förhoppningar om att IT ska kunna ge en ökad effektivitet i myndigheter, landsting och kommuner. Dessvärre är det nog tveksamt om IT generellt sett haft den effekten, åtminstone än så länge. En av de viktigaste orsakerna är att det saknas IT-system som kan hjälpa människor att utföra sitt arbete tillsammans med andra, alltså att samarbeta. [Text: Chris Baker]

IT-system tar vanligtvis sin utgångspunkt i specifika funktioner, som till exempel finanser eller HR. Eller så är de specialutvecklade för en viss verksamhet, som exempelvis en särskild lösning för att spara dokument för marknadsavdelningen eller en fakturalösning för redovisarna. Dessa system används sedan i sin silo, och andra delar av verksamheten kommer sällan i kontakt med dem. Därför uppstår det ofta problem när de arbetsprocesser som används i olika delar av verksamheten och mellan helt olika verksamheter ska samordnas, med hjälp av IT-lösningar. Det som idag ofta saknas är att innehållet, alltså det man arbetar med, inte är i fokus. Istället fokuseras det på teknik och funktion, på olika applikationer och vad de kan göra. IT borde istället stödja processer i arbetet, utveckla dem och automatisera dem. Det som behövs är flexibla metoder och verktyg som passar hur vi alla arbetar och som kan anpassas till behoven från olika projekt och verksamheter, utan stora investeringar eller utvecklingstid. Chris Baker är EMEA-chef för Box

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG

MMUN MER EFFEKTIVA

SAMARBETE

För att IT ska bli bättre på att stötta en flexibel och utspridd organisation behövs flera förändringar: - Informationsdelning mellan olika

delar av det offentliga, och även utanför organisationen, behöver bli enklare. Det finns tyvärr många exempel

på hur informationsdelning inte fungerar optimalt mellan olika delar av det offentliga. Kommuner är ett exempel på organisation som dessutom är geografiskt utspridda, och där informationen ofta stannar lokalt eller skickas med e-post mellan olika personer. Detta trots att det finns molnbaserade, flexibla lösningar för att dela dokument och annan information. - Samma approach kan användas för

att dela information med medborgare – och även samarbeta med dem - på ett

smidigare sätt. Många tänker säkert att det är lagar och regler som sätter gränser för vilken information som får delas på vilket sätt, men det finns exempel på hur detta kan lösas.

- Det behövs ett IT-system för gemensamma arbetsprocesser. Det kan handla

om allt från kontrakt till onboardingmaterial. Att få ihop allt den information som flyter omkring i olika system och samarbeta i utvecklingen av olika arbetsdokument, för att gemensamt lösa konkreta problem. - Automatisering av gemensamma processer. I många fall hanteras en rad steg manuellt, och detta beror på att programvaror inte pratar med varandra eller att det inte finns smarta verktyg för att automatisera i dem. Maskininlärning är något som idag kan ge konkreta fördelar. Automatisering av manuella, repetitiva uppgifter gör att medarbetare kan fokusera på det som är viktigast för arbetet och gör att alla blir mer produktiva. Sammantaget krävs det alltså ett större fokus på hur arbetsprocesser faktiskt fungerar och kan bli enklare. Många av oss känner idag till smarta lösningar på detta, inte minst från vår fritid. Då är vi vana att dela och samarbeta om att redigera filer, utan begräsningar.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0

Ofta fungerar det fint oavsett vilka format vi använder oss av, och allt är så användarvänligt att vi med fog kan kalla det intuitivt. Tyvärr är dessa konsumentlösningar inte en bra lösning för stat och kommun, eftersom de inte har tillräckligt hög säkerhet och inte gör det möjligt att följa alla regler, till exempel om var data sparas och reglerna i GDPR. Dessutom saknar de ofta smarta funktioner, till exempel maskininlärningsstöd som hjälper och snabbar på processer. Att våga tänka nytt är en avgörande faktor. Många myndigheter och kommuner har idag ett gammalt contentsystem som är avsett för att dela dokument och underlätta samarbete. Ofta är det mycket svårt att anpassa det efter förändrade behov. De är mestadels avsedda för diarier och andra register, och deras gränssnitt blir ingen glad över. Ingen kommer åt något, inget går att dela och något samarbete är definitivt inte möjligt. Ibland används därför trots allt konsumentprogramvaror, och initiativtagaren till detta finns ofta någonstans långt ut i organisationen och har inte alltid frågat IT-avdelningen om lov. Sådana småskaliga, informella lösningar fungerar för lokal användning - men de har alltså ofta problem med säkerhet och regelefterlevnad. Framtiden är istället att professionellt lösa detta, precis som andra IT-utmaningar. Skillnaden är att nu handlar det inte om att lösa behoven hos en funktion, och inte om att tvinga alla att jobba på samma sätt. Fokusera istället på hur arbetet kan bli enklare genom att underlätta samarbete och stödja existerande processer. Användarna ska inte behöva tänka så mycket på format, säkerhet och regelfrågor, utan bara njuta av smidigheten hos moderna system. Då kan vi äntligen infria förväntningarna på IT som något som gör kommuner och myndigheter mer effektiva. n

DEBATT

POLISER ELLER VÄKTARE? – HET FRÅGA I KOMMUNER OCH REGIONER Mikael Damberg, Inrikesminister

Inrikesministern framförde via TT åsikten att landets regioner med sina bolag, framför allt de större som SL (Storstockholms Lokaltrafik) och Region Stockholm, bör vara med och ta ansvar för tryggheten i kollektivtrafiken. De får alltså stå för notan själva, kan man tolka hans uttalande som.

SKA AVLASTA POLISEN Inrikesministern ser ordningsvakterna som ett komplement som inte ska ta över det brottsbekämpande arbetet. Däremot ska väktarna ”avlasta polisen” genom att till exempel kunna omhänderta berusade personer.

PANELDEBATT I HÖST Frågan kommer upp på Trygg & Säker i Malmö 1-2 september 2020, då en paneldebatt hålls kring polisens och väktarnas roller. OFFENTLIGA AFFÄRER är medarrangör. I förhandsbeskrivningen av programpunkten heter det: Ett antal kommuner använder i dag privata vaktbolag för att öka medborgarnas trygghet eftersom polisens resurser inte räcker till för patrullering och annat. Men det saknas nationella riktlinjer och förutsättningarna för storstad och glesbygd varierar kraftigt.

VAD BLIR KONSEKVENSERNA?

Inrikesminister Mikael Damberg tycker inte att staten ska ta ekonomiskt ansvar för vakter som kompletterar polisens jobb. Något som i dag sammanlagt kostar regioner och vissa kommuner miljonbelopp. [Text: Bo Höglander]

Arrangören av Trygg & Säker undrar: Hur tror vi utvecklingen ser ut och vad blir konsekvenserna? Ska kostnaden för ordningsvakter egentligen landa på kommun eller stat? Och hur säkerställer vi att ordningsvakterna klarar sitt uppdrag?

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

DEBATT

Landets väktare och ordningsvakter gjorde drygt 300 000 ingripanden under 2019, en ökning med 76 procent på årsbasis, enligt statistik från branschorganisationen Säkerhetsföretagen.

Socialdemokraterna var då, liksom Vänsterpartiet, starka motståndare till att lägga kommunala resurser på ordningsvakter, påminner debattörerna i en debattartikel i Sydsvenskan.

ende, tillit och trygghet liksom brottsförebyggande arbete framför allt skapas genom skolor som får de resurser de behöver för att varje unge ska bli sedd och stöttad av stabila vuxna för att kunna lära för livet.”

300 MILJONER I STOCKHOLM

“TIDERNA FÖRÄNDRAS”

”FLER SOCIALARBETARE”

Storstockholms lokaltrafik (SL) och Region Stockholm betalade förra året närmare 300 miljoner kronor på trygghetssatsningar. Kristoffer Tamson (M), trafik-regionråd i Stockholm och ordförande för SL, finner denna utveckling oacceptabel. Sådant som tidigare gjordes av polisen utförs i dag av väktare och ordningsvakter, konstaterar han och säger: – De gör ett fantastiskt jobb, men kommer aldrig att kunna fylla polisens funktion. De saknar utbildning och verktyg för att ta det ansvar som läggs på dem i dag, säger han till bl.a. Aftonbladet. Han tycker också att det är ett problem att polisen “alltmer drar sig tillbaka”.

Men tiderna förändras, noterar vänsterpartisterna. Nu lägger samma socialdemokratiska parti fram ett förslag om att kommunala ordningsvakter ska införas, med förhoppning om att dessa ska patrullera Malmös gator redan i år (2020). Debattörerna vill i stället satsa på förebyggande arbete. De skriver: “Vänsterpartiet anser snarare, i likhet med Polisen, de som jobbar i välfärden, och en stor mängd forskare på området, att förtro-

En mycket bra trygghetsskapande åtgärd är, enligt vänsterpolitikerna, att ha socialarbetare på stan, som möter och skapar relationer till ungdomar. – På så sätt kan socialarbetarna tidigt fånga upp ungdomar som är på glid. I Malmö finns bara en handfull socialarbetare på stan. Att kommunens politiska styre nu istället för att bygga ut denna verksamhet satsar på uniformerade ordningsvakter är anmärkningsvärt, avslutar V-politikerna. n

Emma-Lina Johansson, kommunalråd Vänsterpartiet Foto: Olof Holmgren

”GÅR MOT EN VÄKTARSTAT” – Vi går från en rättsstat till en väktar- och ordningsvakts-stat. Polisen har nu helt lämnat tunnelbanan till väktare och ordningsvakter, menar Kristoffer Tamson. Under vårvintern refererade OFFENTLIGA AFFÄRER en pågående diskussion i Malmö. Vänsterpartisterna Emma-Lina Johansson, kommunalråd, och Anders Skans, gruppledare i kommunfullmäktige, kritiserade Socialdemokraterna för att ha svängt i frågan om kommunala ordningsvakter. Från att ha varit emot är de nu för kommunalt betalda vakter.

”NÄRMARE INVÅNARNA” – Vi anser att polisen i större utsträckning behöver arbeta närmare invånarna, menar vänsterpartisterna i Malmö. Debatten sker mot bakgrund av att Alliansen i staden (Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna) i valet 2018 drev frågan om att kommunala ordningsvakter skulle införas i staden.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0

OFFENTLIG

SÅ SÄKERSTÄLLS CYBERSÄKERHET I EN TID AV MER FLEXIBELT ARBETE [Text: Patrik Ölvebäck]

Det är ingen hemlighet att digital utveckling är överallt. Datadrivna innovationer och teknologiska framsteg som AI och blockchain blir allt viktigare för flera marknader och industrier. Data är nu motorn som driver företagen framåt. Trots detta saknar många företag och arbetstagare kunskap om hur data inom organisationen ska skyddas på bästa sätt motolika hot, framförallt i en tid där flexibel arbetskultur blir allt vanligare och team arbetar tillsam-

mans från världens olika hörn. Patrik Ölvebäck från IWG ger här sin bild av cybersäkerhet i samband med flexibelt arbete. Enligt Ernst and Youngs årliga undersökning Global Security Survey (GISS) anser 92 procent bland 1400 av världens största globala verksamheter att den egna cybersäkerheten inte möter organisationens behov. Samtidigt uppger 68 procent av de nordiska företagen att denågon gång utsatts för en större cyberattack.

Den globala trenden med flexibla arbetskulturer har pekats ut som ett av de stora hoten mot cybersäkerheten - framförallt eftersom det av många chefer och ledare anses öka risken för att anställda och tredjepartsaktörer omedvetet sprider känsliga data och information. Det upplevs enklare att hålla koll på datasäkerheten när alla arbetar under samma tak, men vad händer då när alltfler arbetar, eller vill arbeta, på distans?

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG

Nu finns en lösning för att höja datasäkerheten, så att fler företag kan erbjuda sina anställda en flexibel arbetskultur. Enligt IWG:s Global WorkSpace Survey 2019 arbetar i dagsläget 50 procent av anställda på globala företag från en annan plats än huvudkontoret under minst hälften av arbetsveckan. Fördelarna med en flexibel arbetskultur är många, däribland potentialen att öka anställdas produktivitet och kreativitet men också möjligheten att locka talanger till sitt företag. I praktiken behöver inte det flexibla arbetssättet leda till att fler obehöriga får åtkomst till företagsdata, från till exempel en fjärrserver – utan med en välutvecklad cybersäkerhet från början kan riskerna minimeras avsevärt.

1. Etablera en anti-phising strategi –

Lär anställda att identifiera phising-e-postadresser och webbplatser.

2. Inför tvåfaktorsautentisering – Med en tvåfaktorsautentisering minskar risken för ”normala” attacker som lyckas med 99 procent. 3. Inför automatisk uppdatering av system – Mindre komplicerat och mer kostnadseffektivt för företag att underhålla dem ordentligt.

Så hur kan företag känna sig säkra på att de har rätt metoder för att hantera cybersäkerhetsrisker i en tid då flexibelt arbete med globala team blir allt vanligare? Acronis, en global ledare inom cybersäkerhet ger sina fem bästa tips på hur företag kan höja sin säkerhet:

4. Implementera ransomware-skydd och antivirussystem – Se till att säkerhets-

kopiera all data, backup är det bästa sättet att undvika problem.

5. Gör offentliga webbplatser statiska – Funkar minst lika bra som komplexa innehållshanteringssystem och är mycket säkrare. Företags metoder för cybersäkerhet behöver anpassas till dagens flexibla arbetsmönster, inte minst därför efterfrågan på flexibelt arbete ständigt ökar. I takt med att cyberhoten snabbt trappas upp så visar även globala siffror att företag vill göra större satsningar inom detta område. Detta enligt ICS, en global organisation med fokus på IT-säkerhetsutbildning. Nyckeln ligger i att hitta ett samspel mellan människor, processer och teknik. Med en betrodd partner kan eventuella komplikationer hanteras och företagen kan hålla jämna steg med växande krav i dagens cybersäkerhetslandskap. Genom att tillsätta IT-experter som förstår riskerna kan företag känna sig säkra på att värdefulla data hålls bakom stängda dörrar, oberoende av vilken plats en anställd arbetar ifrån. n

Patrik Ölvebäck, Country Manager för IWG Sverige www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0

ENERGI

Sveriges största

SOLANLÄGGNING p å ta k [Text: Bo Höglander]

Sveriges största takbaserade anläggning för solceller ska byggas i Göteborg och beräknas bli lika stor som fem fotbollsplaner. Anläggningen kommer att omfatta en yta på 30 000 kvadratmeter och ska byggas på Hisingen Logistikpark, med närhet till Nordens största hamn, industrier och nationella transportleder. Beställare är Castellum, ett av Sveriges största fastighetsbolag med 632 fastigheter fördelade på 4,2 miljoner kvadratmeter kontor- och logistikyta i Sverige, men även i Köpenhamn och Helsingfors.

100 ANLÄGGNINGAR I början av 2020 kommunicerade företaget storsatsningen ”100 på sol”, vilket innebär att man bygger 100 solcellsanläggningar på befintliga byggnader fram till 2025. Som en del av företagets satsning på en mer hållbar kraftförsörjning panerar man att i framtiden bygga fler storskaliga solcellsanläggningar vid Castellum Säve Flygplats. Detta markområde

” M E D R ÄT T E X P E RT I S KAN MAN BYGGA ANLÄGGNINGAR SOM Ä R B Å D E E K O N O M I S K T, MILJÖMÄSSIGT OCH TEKNISKT HÅLLBARA, MED FÅ RISKELEMENT” 36

ägs sedan 2018 av Castellum och ligger nära Hisinge Logistikpark. Säve Flygplats består av ett markområde omfattande drygt tre miljoner kvadratmeter.

SPECIALISTER BYGGER Swede Energy ska bygga anläggningen, ett företag som under snart 30 år har arbetat med konstruktion och rådgivning för att utveckla energieffektiva lösningar. Bolaget har arbetat med kraftindustrin under långtid och har nu specialiserat sig på större solanläggningar åt företag och industrier och är en av de största aktörerna när det gäller utvinning av solenergi. Swede Energy har även arbetat med kommuner och har bland annat byggt en rad unika anläggningar. Mest uppmärksammad

är anläggningen som byggts på en stålpergola ovanpå parkeringsdäck på femte våningen på nya Universitetssjukhuset i Örebro. Den nya Solanläggningen som ska byggas åt Castellum kommer att uppföras med den senaste solcellstekniken.

FÖRDUBBLAT INTRESSE Under det senaste året har förfrågningar från företag som är intresserade av egna solcellsanläggningar mer än fördubblats. Fastighetsägare har dessutom utlyst ramavtalsupphandlingar, något som är helt nytt inom branschen. – Tidigare fick vi jobba mer på att hitta företag som är intresserade av solenergi medan det idag kommer förfrågningar i princip dagligen,

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

ENERGI

berättar Rickard Lantz, försäljningschef på Swede Energy.

HÅLLBARHET ALLT VIKTIGARE Han har 15 års erfarenhet av kraftindustrin, där han har jobbat med försäljning och projektledning inom bland annat kärnkraft, de senaste fem åren som försäljningschef. Rickard Lantz berättar att hållbarhet blivit en allt viktigare aspekt för företagare som överväger att investera i en solanläggning. – Företagsledare börjar se sin verksamhet som ett kretslopp och undrar hur de kan öka andelen egenproducerade energin för att göra skillnad och öka sin hållbarhetsprofilering, säger han.

FLER VÅGAR SATSA Försäljningschefen berättar också att allt fler vågar satsa på stora anläggningar för att täcka sin grundförbrukning, vilket för industrier ofta handlar om flera hundra kilowatt. – Med rätt expertis kan man bygga anläggningar som är både ekonomiskt, miljömässigt och tekniskt hållbara, med få riskelement, slår Rickard Lantz fast.

FAKTA Investeringen är på 27 miljoner kronor och anläggningen kommer att ha en årlig elproduktion på cirka 3,3 GWh, vilket motsvarar 660 standardvillors elkonsumtion per år. Uppförandet av den nya solcellsanlägg-

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0

ningen är tänkt att påbörjas under mars månad och driftsättningen beräknas till årsskiftet 2020-2021. Faktorer som är viktiga att beakta vid investering i en solcellsanläggning: – Färre komponenter ger högre tillgänglighet. – Växelriktare bör placeras nära strängarna på taket. – Placeringen av panelerna; hitta maximalt solläge och undvik skugga. – Designa för låga underhållskostnader och hög tillgänglighet. – Största felkällan är externa DC-brytare och kopplingsboxar, undvik dessa. – Följ Räddningstjänstens rekommendationer. 37

UPPHANDLING

S V E N S K A D V O K AT P R I S A D Kristian Pedersen på Advokatfirman Kahn Pedersen har tilldelats 2020 års Client Choice Award i kategorin Government Contracts (offentlig upphandling). [Text: Bo Höglander]

Kristian Pedersen vid ett tidigare tillfälle.

Det internationella priset, som bygger på omdömen från kvalificerade köpare av juridiska tjänster, delades ut vid en ceremoni i London den 6 februari. – Jag är både glad och hedrad över att ha fått priset, och mycket tacksam mot de klienter som nominerat mig, uppger Kristian Pedersen för OFFENTLIGA AFFÄRER. Han vill också betona att det arbete som han gör för firmans klienter aldrig är någon ”one-man-

show”, utan att det alltid handlar om lagarbete och många personer som bidrar till bra resultat.

“VASS RÅDGIVNING” – Därför vill jag gärna se priset som ett erkännande för det arbete som vi under lång tid tillsammans lagt ned på att utveckla en riktigt vass rådgivningsverksamhet, snarare än som en ”kvalitetsstämpel” på just mig som person, avslutar Kristian Pedersen.

OM CLIENT CHOICE AWARD Client Choice Award är ett pris som varje år delas ut av researchföretaget Lexology till advokater som utmärkt sig för utomordentlig omsorg om sina klienter och kvaliteten på sina juridiska tjänster. Lexology är bland annat officiell samarbetspartner till det internationella advokatsamfundet IBA – International Bar Association.

MILJÖ

”S L O PA S T R AF F SKATT PÅ SOL CEL L E R! ” – Det måste löna sig att göra stora solcellsinvesteringar. Premiera dem som är beredda att våga satsa. Låt inte otidsenliga regler bli ett hinder på vägen! [Text: Bo Höglander]

Det menar Henrik Saxborn, vd Castellum AB, i en opinionsartikel i Dagens Industri. Fastighetsbolaget riktar nu tre uppmaningar till regeringen: Ta bort straffskatten för större solcellsanläggningar. Skattelagarna försvårar investeringar i solcellsanläggningar (med en effekt över 255 kilowatt) eftersom juridiska personer måste betala energiskatt för den el de inte köper från nätet. Slopa det som i praktiken är en straffskatt på solel och gör det enkelt och lönsamt att investera i förnybar energi!

Inför rätt att flytta egen el utan skatt. En fastighetsägare som har en lokal med mycket liten energiförbrukning under vissa perioder, t.ex. en skolbyggnad sommartid, måste betala energiskatt om man vill använda den egenproducerade elen i en annan byggnad. Klassa inte fastighetsägare som bygger solceller som elproducenter. Om man producerar mer än 1,5 MW klassas man som ”elproducent”. En fastighetsägare som gör stora solcellsinvesteringar överskrider sannolikt den volymen, vilket medför omfattande administration och höga avgifter. Det leder till att många fastighetsägare avstår från att bygga solcellsparker.

Henrik Saxborn. Foto: Castellum

– Jag är stolt över att vi som fastighetsbolag kan bidra till att bygga smartare och mer hållbara samhällen. Vi har alla ett ansvar att bekämpa klimatkrisen. Låt därför inte otidsenliga regler bli ett hinder på vägen, avlutar Henrik Saxborn.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 1 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

Let’s improve productivity Skapa smartare digitala arbetsflöden med: Automatisering

Effektivisering

Tillgänglighet

Möt Dania Software, marknadsledande i Danmark inom teknik för Microsoft Office och Office 365, som stöder digitala arbetsprocesser. Få insikt i digital automatisering och effektivisering av den offentliga sektorn.