Offentliga Affärer nr 2, 2020 by Hexanova Media Group AB

För att kunskap är källan till goda affärer

N UMM E R 2 Septemb er 2 0 2 0

DIGITALT

NY SUPERBUSS TAS

I TRAFIK

STÖD TILL KRONISKT

SJUKA CYBERSÄKERHET STOR FRÅGA – Hackare utnyttjade Coronakrisen

M A RT I N K RU S E BÄTTRE INKÖP - BÄTTRE SAMHÄLLE

Upphandling | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Hållbarhet

För att kun skap är käl lan till goda affärer

N UMM E R 2 Septemb er 2020

DIG ITA LT

STÖ D TILL KRO NIS KT

NY SUP ERBUS S TAS

SJ UK A

I TRA FIK

CYB ERS ÄKE RHE T STO R FRÅ GA

– Hackare utnyttja de Coronak risen

M A RT I N K RU S E

BÄT TRE INK ÖP - BÄT TRE SAM HÄL LE Upphandling

| Juridik | E-förvaltnin

g | Ledarsk ap | Hållba rhet

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Catrin Johansson ekonomi@hexanova.se Skribenter Bo Höglander bo@hoglander.nu Urban Nilsson urban@hexanova.se Externa skribenter Hans Holmqvist Sven Lindström Peter Karaszi Jan Terje Kleiven Layout Michaela Jönsson Tryck Exakta Adress-/namnändringar info@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Är den Svenska förvaltningsmodellen förlegad? Den svenska förvaltningsmodellen har tidigare varit en god förebild för andra länder, men under den senaste tiden har den prövats hårt på många områden, och inte alltid står den lika stark. Modellen som bygger på visst egenstyre bland landets kommuner och regioner tycks i många fall skapa tröghet, förvirring och svag genomförandeförmåga när det exempelvis gäller större nationella kriser. Nu senast under pågående corona-kris prövas samhällets förmåga att organisera sig i syfte att skydda dess medborgare, en av de stora bristerna som diskuterats har varit förmågan att skydda de äldre och så kallade riskgrupper. Myndigheter skyller på långsamma regioner som i sin tur, i vissa fall skyller på enskilda vårdgivare, men vem bär egentligen ansvaret? Under tiden före Corona, och på klar tillbakagång nu när coronahypen börjat lägga sig kan nämnas ännu en av landets stora utmaningar. Medborgarnas minskade trygghet och de ökande gängskjutningarna. Hur kommer vi tillrätta med dem? Olika insatser prövas, ofta på just kommunal nivå, i Malmö och uppsala

har man kraftsamlat och lånat in poliser från nationell nivå i det gemensamma projektet, operation rimfrost. Ett med svenska mått mätt, gigantiskt projekt som också givit vissa resultat lokalt i exempelvis Malmö. Problemet är bara, att där projektet inte befinner sig ökar istället skjutningarna. Som programmakare av stora konferenser har jag förmånen att sitta med i flera programråd med initierade personer på hög nivå inom såväl myndigheter som kommuner och regioner, det gemensamma problem dessa upplever är ofta att det inte finns någon väl fungerande samordning och ingen som tar ansvaret ifrån toppen, utan istället läggs ansvaret ut på den enskilda kommunen som förväntas samverka med myndigheten som skall bära det nationella ansvaret och ofta sker ingen samordning fullt ut, utan var och en gör sitt, och på sitt område. Vad beror det på? Ja, just den frågan är anledningen till min rubrik. Är den förvaltningsmodell vi idag använder för att styra samhällets funktioner som bygger på visionen om fullständig demokrati något förlegad och behöver den i så fall uppdateras i samklang med den snabba förändring vi genomgår? Jag har nog inte själv hela svaret på den frågan, men vi kommer tillsammans med er driva diskussionen här i tidningen och på de mötesplatser vi arrangerar under vintern då den tycks vara viktig om vi vill att samhället snabbt skall kunna agera på de utmaningar vi ställs inför nu och i framtiden. Upplysande läsning önskar vi dig

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare

Offentliga Affärer nummer 2 2020

PROFILEN Martin Kruse

8 | upphandling

Malmö stad har skapat ett direktupphandlingsteam som stöttar samtliga förvaltningar vid genomförande av direktupphandlingar. De kan vara ett bollplank eller genomföra direktupphandlingen som helhet.

10 | hållbarhet Vi lever i en farsot som är den värsta sedan spanska sjukan härjade för 100 år sedan. Myndigheter och politiker famlar efter verktyg för att hantera en pandemi som inte bara leder till personliga tragedier utan även samhälleliga och ekonomiska risker och utmaningar. Men här finns också möjligheter.

16 | säkerhet På Hexanovas/OFFENTLIGA AFFÄRERS konferens Trygg & Säker den 1-2 september 2020 i Malmö kommer frågor om cybersäkerhet och trygghet på nätet upp. Vi talar både om staten Sverige och om enskilda användare på nätet, barn, unga, gamla.

24 | ekonomi I debatten framstår det som om företagen har överösts med krisstöd, men det är inte sant, visar statistik som Svenskt Näringsliv har tagit fram.

26 | nyhet

20 UPPDATERAD KOD MOT MUTOR – Man ska ha system som säkerställer att man inte med mellanhänder betalar mutor i till exempel internationella affärstransaktioner. Läs mer på sidan 22.

28 | energi En tryggad elförsörjning har varit en av de pågående diskussionerna under sommaren 2020. Mitt under juli månad råkade södra Sverige ut för elbrist.

PROFILEN

JU BÄTTRE VI BLIR PÅ IN DESTO BÄTTRE BLIR SAM P E R S O N LI GT N a m n : M a r t i n K ru s e. A k tu e ll s o m : I n kö p s ch e f p å Ar b et sfö r m edl i n g e n o ch n y o r dföra n d e i SO I . Å ld e r: 4 7 . Fa m ilj: Fr u oc h två b a rn . U tb ild n ing : K a n d id a te x am e n i F l y gt ekni k vi d M äla rd a le n s hög skol a . S e na s te f ilm : D o k u m e n tärser i en ” The La s t D an ce ” , o m ba sket l a get C h icag o B u lls. I n tre s s e n / f rit i d : Jak t p å h ö s t en oc h vi nt er n , o ch b åtliv p å somm a r en.

4 4

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

NKÖP MHÄLLET

[Text: Bo Höglander]

Han är inköpschef på Arbetsförmedlingen, en av Sveriges viktigaste myndigheter, särskilt i en svår tid med ökande arbetslöshet i spåren av Covid19-pandemin. Och i våras valdes han på ett digitalt årsmöte till ordförande för Sveriges Offentliga Inköpare, SOI. Martin Kruse, 47, vill att SOI ska fortsätta att vara en stark röst för förenklingar och effektiviseringar av regelverk. Martin Kruse tränar regelbundet och försöker komma ut i jaktskogen så ofta han kan. I övrigt delar han familjens intressen med husrenovering och trädgård, musik, dans och innebandy. I hans bakgrund finns bl.a. tiden som projektledare och chef för JAS-projektet på FMV, så en provtur i en JAS 39 D tillhör de mer spektakulära meriterna. Men det är som styrelseledamot i SOI:s styrelse som många av OFFENTLIGA AFFÄRERS läsare känner honom. Han har medverkat i en rad av organisationens årskonferenser med specifika uppgifter som gjort att han synts och hörts. Få höjde nog på ögonbrynen när det stod klart att Martin Kruse nominerats som ordförande i SOI. Och nu är han alltså vald. Grattis till ordförandeskapet för Sveriges Offentliga Inköpare! Vad betyder uppdraget för dig? – En möjlighet att fortsätta stödja en av Sveriges viktigaste yrkeskårer, de offentliga inköparna. Man kan säga att mycket av det vi tar för givet i det svenska samhället, och mycket av det som gör det så bra, möjliggörs genom inköp. Ju bättre vi blir på inköp och affärsverksamhet desto bättre blir det svenska samhället. SOI har lyckats bra med att utöva inflytande över regler och praxis kring offentlig upphandling, inköpsfrågor,

o.s.v. Vilka är SOI:s främsta uppgifter framöver, anser du? – Vi vill fortsätta att vara en stark röst för förenklingar och effektiviseringar av regelverk, och för en bra nationell inköpsoch upphandlingsstrategi, men det finns fler områden. Även kompetensfrågan är central tycker jag, våra offentliga organisationer behöver förstå att det är värt att satsa på en god inköpsverksamhet, både kompetensmässigt och organisatoriskt. – SOI fortsätter att arbeta på olika sätt för att både sätta inköpskompetensen i centrum, och för att skapa förutsättningar för kompetenshöjning i våra organisationer. Där är det viktigt med nätverksbyggande och kanaler för att sprida goda exempel. SOI:s årskonferens och våra regionala nätverksaktiviteter är exempel på oslagbara arenor för det. Arbetsförmedlingen har varit i fokus under en period och ett utvecklingsarbete initierades för en tid sedan. Hur har det påverkat din funktion? – Arbetsförmedlingen är en av Sveriges viktigaste myndigheter, inte minst i en svår tid med ökande arbetslöshet som vi ser nu i spåren av Covid19-pandemin. Precis som för alla organisationer så tjänar Arbetsförmedlingen på en väl fungerande inköpsverksamhet, det skapar både möjligheter till sänkta kostnader och bättre måluppfyllnad, men också för en hållbar utveckling i stort.

” M Y C K E T P E K A R PÅ AT T A R B E T S F Ö R M E D L I N G E N K O M M E R AT T K Ö PA F L E R T J Ä N S T E R F R Å N D E N P R I VATA M A R K N A D E N .” – Mycket pekar också på att Arbetsförmedlingen i framtiden kommer att köpa fler tjänster avsedda för arbetssökande från den privata marknaden, om det blir verklighet så blir goda inköp ännu viktigare. Lyckligtvis så är intresset och förståelsen stor inom Arbetsförmedlingen när det gäller inköpsfrågor. Coronakrisen har stängt ner en rad funktioner i samhället med permitteringar, uppsägningar, konkurser, med mer som följd. Arbetslösheten skjuter i höjden.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0

Vill du berätta hur allt detta påverkar organisationen och medarbetarna och din egen roll? – Inom Arbetsförmedlingen finns en mycket stark kultur och stolthet kring vårt uppdrag, och jag tycker att myndigheten på ett imponerande sätt snabbt samlat sina krafter i krisen som nu uppstått. Uppdraget är naturligtvis svårt och jobben kan vi inte skapa, men vi kan hjälpa, vägleda, stimulera, rusta och på andra sätt mildra effekterna för arbetssökande och företag. Du var projektledare och sedermera chef för JAS-projektet på FMV. Hur mycket kan du berätta om det och vilka erfarenheter har du med dig från den tiden? – Det var ett mycket spännande och utvecklande uppdrag. Utvecklingen av stridsflygplan är ett område där Sverige och svensk industri tillhör de absolut främsta i världen, och i relation till vårt lands storlek och resurser kommer ingen i närheten, enligt min uppfattning. I många fall sysslade vi med att utveckla och köpa teknik som inte ens riktigt fanns ännu, och det är naturligtvis väldigt roligt om man är teknikintresserad.

”ETT OMRÅDE DÄR SVENSK INDUSTRI TILLHÖR DE F R Ä M S TA I VÄ R L D E N .” – Den största lärdomen jag tog med mig från tiden i JAS projektet är nog hur man kan göra bra affärer utan tillgång till en konkurrensutsatt marknad. Glädjande nog är det metoder som också är bra på andra marknader. Partnerskap och dialog med leverantörer, affärsmässighet, förhandling, uppföljning och kontroll, öppenhet för innovation med mera. Sådant frågor som också ligger SOI varmt om hjärtat. – Jag fick åka med i baksits på en JAS 39 D en gång, det är en knapp timme som jag aldrig tröttnar på att berätta om, men det utrymmet finns nog inte här… När du är ledig, vad gör du helst då? – Jag tränar rätt regelbundet för att hålla igång både mentalt och kroppsligt, och försöker komma ut i jaktskogen så ofta jag kan. I övrigt delar jag familjens intressen och då blir det mycket husrenovering och trädgård, musik, dans och innebandy. n

DEBATT

UTTJÄNTA IT-SYSTEM LÅSER KOSTAR STORA PENGAR I LICE INFORMATIONEN FLYTTAS TILL [Text: Hans Holmqvist]

De elektroniska arkiven har kommit för att stanna. Den som minns försäkringsbolagens arkiv av underjordiska lokaler med lysrör i taket, källardoft och många fotbollsplansstora ytor fyllda av plåtskåp med hängmappar förstår hur mycket information som rymdes. Att sedan hitta rätt information var inte heller det enklaste och tog sin tid. Säkerheten var ett annat problem när allt var fäst på papper. Duktiga arkivarier såg till att det ändå fungerade med hjälp av olika handfasta system. Lagkrav på arkivbeständigt papper och bläck satte ramarna. Så såg det fortfarande ut i Sverige i början av 90-talet. Men försäkringsbolagens, myndigheternas, kommunernas och alla andras arkivhantering har sedan dess stöpts om i grunden. Plåtskåpens innehåll matades in i snabbskannrar och flyttade in på hårddiskar där allt smartare system höll reda på var informationen fanns. Att komma åt viktig information innebar inte längre en promenad till källaren utan en sökning från arbetsplatsen med svar inom några sekunder. Enkelheten och kostnadseffektiviteten i arkiven gör att informationen används alltmer. För många kommuner och myndigheter har detta gjort det möjligt öppna upp arkiven för medborgarna. Fastighetsritningar och annat kan automatiskt hämtas upp av behöriga. Smidigt, snabbt, utan att kommunen behöver ägna tid åt leta upp rätt ritning. Ännu bättre för fastighetsägaren eller vem det nu är som behöver få tillgång till ritningen. Givetvis gäller det inte bara ritningar utan en mängd andra uppgifter.

Men de digitala arkivsystemen har utvecklats sedan de första visades upp för omkring trettio år sedan. Det som var hett då är inte längre optimerat för internets möjligheter. Det blir ofta besvärligt att köra de gamla arkivsystemen med dagens operativsystem. Lägg därtill framtidens möjligheter till AI eller artificiell intelligens som kan göra arkiven ännu mer intuitiva och snabbare så tycker många beslutsfattare att det är dags att växla upp med nya system som klarar jobbet smidigare och med mindre handpåläggning. Men kvar på de elektroniska arkiven finns samma krav som alltid. Att det ska vara möjligt att komma åt informationen så länge som möjligt. Egentligen för all framtid. När det gäller vanliga program som Word eller Excel är det ju inga problem att hämta upp gamla filer från Word Perfect eller Lotus 123 som var populära på åttio- och nittiotalen. Men att ta med sig information från gamla arkiv-och verksamhetssystem till nya eller för den delen från gamla ekonomisystem till nya fungerar ofta inte alls. De gamla systemen

” AT T A N PA S S A D I G I TA L A A R K I V- O C H V E R K S A M H E T S SYSTEM TILL MODERNA S Y S T E M Ä R O F TA F Ö R K N I P PAT M E D VÄ L D I G T S T O R A K O S T N A D E R .”

är lagrade i format som systemtillverkaren har ensamrätt till. Att anpassa digitala arkiv-och verksamhetssystem till moderna system är ofta förknippat med väldigt stora kostnader. Så höga att det för många myndigheter blivit vanligt att hålla igång de äldre systemen och därmed betala licensavgifter för dem.

DEBATT

FAST ANVÄNDARNA, ENSER OCH HINDRAR ATT L DE NYA SYSTEMEN Efter att ha intervjuat ett stort antal it-ansvariga så uppskattar jag att cirka 10 procent av alla IT-system är obsoleta och kan ställas av. Som ett exempel kan nämnas att en genomsnittlig svensk region har omkring 400 IT-system i drift. Ungefär 40 av dessa står i begrepp att arkiveras/ termineras. Det ger totalt omkring 1000

system för alla regioner. Till det kommer 290 kommuner där en medelstor kommun har i princip samma situation med sina genomsnitt 200 system. Sammantaget handlar det om närmare 7 000 system inom den offentliga sektorn som skulle kunna ställas av om det bara gick att enkelt flytta informationen till de nya systemen. Den uppskattade

kostnaden för de gamla system som varje år debiterar licenspengar är mer än 20 miljarder. Något som belastar Sveriges regioners och kommuners kassor - varje år. I den privata sektorn kan det vara värt att tänka på att många molnbaserade affärssystem är uppbyggda på liknande sätt och att den bokföring, redovisning mm som hanterats av systemen också är inlåsta i dem. Något en nybliven entreprenör kanske inte tänker på när det eftersöks ett system som ska klara de behov som finns i början. Därför är det viktigt att försäkra sig om att informationen lagras på så sätt att den är tillgänglig för överflyttning till framtida system. Under IT-historiens ändå ganska korta historia har vi gång på gång sett hur de för tillfället stora leverantörerna av IT-kraft försökt låsa fast sina kunder hos sig. Inte minst våra kommuner och regioner har viktigare saker att använda sina anslag till. n

Hans Holmqvist VD, Comprima Software

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0

UPPHANDLING

TEAM FÖR DIREKTUPPHANDL [Text: Bo Höglander]

glad, menar Alvin Wendelius. Han tillägger att det inte är genom att räkna upp paragrafer i LOU som man i första hand ökar insikten om offentlig upphandling.

HELA UPPHANDLINGEN – Jag tror inte att sådana team finns i så många andra kommuner i Sverige. Jag har i vart fall inte hört talas om det, säger Louise Strand, servicedirektör, Malmö stad. Teamet är inte en del av den centrala upphandlingsenheten som har fullt upp med de större upphandlingarna, tecknande av ramavtal och avtalsvård, med mera.

TRE HUVUDOMRÅDEN

Sektionschef är Martin Olofsson. – Vi ser det som att Direktupphandlingssupporten har tre huvudsakliga områden, berättar han och spaltar upp områdena enligt följande: • Direktupphandlingar och avrop (vi sköter hela direktupphandlingen eller avropet på uppdrag av beställare) • Support (korrekturläsning, hjälp med delar av en direktupphandling, svara på allmänna frågor, uppdatera mallar m.m.) • Utbildningar (öka kunskap och kännedom om hur Malmö stad vill att vi direktupphandlar). – Vi jobbar även nära Upphandlingsenheten för att vi som Malmö stad ska jobba på likartat sätt, tillägger Martin Olofsson.

TVÅMANNA-TEAM

OFFENTLIGA AFFÄRER fick en pratstund med Björn Petersson och Alvin Wendelius, de två medarbetare som i huvudsak arbetar med Direktupphandlingssupporten. Teamet arbetar nu som bäst att göra sig kända i Malmö stads olika förvaltningar. 8

– Vårt mål med denna tjänst är att utgöra ett stöd på den nivå som beställaren behöver. Det är inget tvång att använda oss utan det ska upplevas som skönt att det finns intern expertis som kan hjälpa till, oavsett vilken nivå av vår tjänst man önskar, säger Björn Petersson. – Kanske vill man att teamet läser igenom kravspecifikationen, utför hela direktupphandlingen, eller så har man bara en enstaka fråga.

UTBILDNINGAR IGÅNG

Utbildningarna har precis satt igång med sex inplanerade utbildningstillfällen under våren med upp till 125 personer per utbildningstillfälle. – Vi ska inte ta över alla uppgifter om man inte vill det, utan fungera som just ett stöd, tillägger Alvin Wendelius. Han berättar att fler och fler blir medvetna om varför det finns regler kring upphandling och inköp och att en offentlig aktör måste handskas varsamt med allmänna medel.

INSLAG I MEDIA

Folk har sett program som Uppdrag granskning och inslag om det falska vägsaltet och liknande, exemplifierar han. I sina utbildningar försöker Björn och Alvin sätta in upphandling i ett sammanhang. När medarbetarna får sätta sig in i leverantörens situation ökar förståelsen, konstaterar de. – Om du har en produkt som du erbjuder till kommunen och din konkurrent vinner för att vi gör en ojust affär så blir du inte särskilt

Men om en förvaltning vill ha hjälp med hela direktupphandlingen så kan det ordnas. Tjänsten direktupphandlingssupport kan då hjälpa till med att skapa underlag för offertförfrågan, tilldelningsbeslut och avtal. I uppdraget ingår behovsanalys och upprättande av förfrågningsunderlag, i dialog med beställaren. I tjänsten ingår även att skapa utvärderingsmodell, tilldelningsbeslut, avtalstext samt att se till att alla dokument som krävs upprättas för diarieföring.

ALLT SKA DOKUMENTERAS

Malmö stads riktlinjer säger att all utförd direktupphandling ska dokumenteras. – Vi använder Vismas direktupphandlingsmodul som stöd i uppdraget för att säkerställa upphandlingsprocessen samt generera underlag för diarieföring i Platina. Malmö stads ramavtal för diverse produkter och tjänster beaktas alltid i våra uppdrag, uppger sektionschef Martin Olofsson. Vem är tjänsten till för? – Samtliga Malmö stads verksamheter kan beställa tjänsten. Vem ansvarar för vad? – Serviceförvaltningen ansvarar för att tjänsten utförs enligt gällande krav och regelverk och att vårt team fortbildas löpande inom uppdragets ramar. Direktupphandlingssupports tjänster gentemot beställaren är både rådgivande och administrativa. Ett administrativt uppdrag avslutas oftast med avtalstecknande och beställning av produkt eller tjänst. Beställaren ansvarar därefter för avtalsuppföljning.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

LING KOSTNADSFRI UTBILDNING

Serviceförvaltningens direktupphandlingssupport erbjuder från och med våren 2020 kostnadsfri utbildning i direktupphandling. Utbildningen vänder sig till medarbetare inom Malmö stad som hanterar direktupphandlingar. Vid de öppna utbildningstillfällena kommer följande delar i processen tas upp: • Vad är direktupphandling? • Direktupphandling enligt LOU • Upphandlingsprinciperna • Direktupphandling enligt förvaltningsriktlinjer • Genomförande av direktupphandling

Louise Strand Servicedirektör, Malmö stad Bild: Christiaan Dirksen

FAKTA DIREKTUPPHANDLING Direktupphandling genomförs när kommunen inte har något avtal på produkt eller tjänst som ska införskaffas och om totalkostnaden för inköpet understiger gränsvärdet för direktupphandling (för närvarande 615 312 kr). Med direktupphandling avses en upphandling utan krav på anbud i viss form. Den vanligaste situationen då direktupphandling används är då det som ska köpas har ett värde som inte överstiger direktupphandlingsgränsen.

HÅLLBARHET

Gyllene tillfälle

VÄXLA TILL HÅLL

[Text: Sven Lindström och Peter Karaszi]

Vi lever i en farsot som är den värsta sedan spanska sjukan härjade för 100 år sedan. Myndigheter och politiker famlar efter verktyg för att hantera en pandemi som inte bara leder till personliga tragedier utan även samhälleliga och ekonomiska risker och utmaningar. Men här finns också möjligheter. Det hävdar Sven Lindström, VD, Midsummer, och Peter Karaszi, oberoende ekonom och författare, i denna debattartikel. Balansen mellan smittskydd och ekonomisk depression är en svår avvägning. Här har Sverige valt en annan väg än de flesta andra

länder med ett öppnare samhälle och färre restriktioner. Om detta i längden räddar fler liv och företag återstår att se. Något de flesta av världens regeringar emellertid är ense om, är vikten av stimulansåtgärder och samhälleligt stöd till såväl privatpersoner som näringslivet.

Regeringen har lanserat stödpaket och fler är att vänta.

STANNA UPP OCH TÄNK TILL Här finns dock en anledning att stanna upp och tänka till. Vilka ska få stöd och på vilka villkor? Är det vettigt att skattebetalarna ska finansiera ett kanske illa skött företag, utan långsiktig livskraft och där ägarna plockat ut fina löner och stora aktieutdelningar under goda år? Är det rättvist mot mer livskraftiga företag som byggt upp buffertar för att hantera svackor? Ska man ta hänsyn till

Sven Lindström VD, Midsummer

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

HÅLLBARHET

LBART hur många anställda ett företag har och hur mycket skatt det förväntas leverera tillbaka till staten om det överlever? Ska staten skänka pengar eller låna ut? Eller kanske till och med ta ägarandelar? Frågorna är många.

OSYNLIG HAND ELLER AKTIV POLITIK? Inom nationalekonomin ställer man ofta Adam Smiths ”osynliga hand”, som låter olönsamma företag gå omkull, mot keynesianismens aktiva finans- och stabiliseringspolitik. Nu är det inte en osynlig hand som påverkar näringslivet utan ett osynligt virus. Konsekvenserna kan bli desamma. För bara ett par månader sedan oroade sig världens ledare och befolkning över planetens överlevnad som uppgavs hänga på hur snabbt vi kunde upphöra med vår förbränning av fossila bränslen för att därigenom minska CO2-utsläppen. Flygresandet sågs som ett problem och flygskatter infördes. Nu har resandet mer eller mindre upphört. Är detta bra eller dåligt? Hur mycket är ett ”lagom” flygresande och bör staten nu stötta flygbolagen?

”ROBOTISERINGEN KOMM E R , VA R E S I G V I V I L L D E T ELLER INTE, OCH DEN LED E R T I L L E N U T J Ä M N I N G AV PRODUKTIONSKOSTNADERN A F Ö R M Å N G A VA R O R .”

Peter Karaszi oberoende ekonom och författare

GREEN NEW DEAL BEHÖVS Vi menar att vi inte kan fika, kröka och semestra oss ur denna kris. Istället för att ösa livsuppehållande medel på klimatnegativ konsumtion, bör Sverige gripa detta tillfälle till en svensk ”green new deal” med massiva investeringar i grön infrastruktur: vindkraft, solinstallationer, biobränsle, återvinning, eldrivna fordon samt de ekonomiska ekosystem som omgärdar dessa industrier. Det skapar arbetstillfällen och uppfyller syftet om att ”hålla hjulen igång” – och är samtidigt ett gyllene tillfälle att göra slut med ett fossilberoende samhälle och ta klivet in i en hållbar framtid.

INGEN SAKNAR ISGUBBARNA En grön infrastruktursatsning ger också landet en möjlighet att skapa och förädla inhemska världsledande företag inom miljöteknik som kan bli våra nya stora exportföretag. Att ”gamla” branscher försvinner eller minskar behöver inte vara av ondo. Världen förändras ständigt. Få saknar de ”isgubbar” som levererade isblock hem till folk för att hålla matvaror kalla innan kylskåpet fanns. Många SAS-permitterade är redan omskolade och på väg ut i vårdarbete. Lidl och Apotea nyanställer hundratals medarbetare av vilka många tidigare arbetade på hotell.

RENÄSSANS FÖR SVENSKT Krisen kan också innebära en renässans för svensktillverkat. Den har blottat svagheterna med långa globala leveranskedjor.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0

Tillverkning i Asien leder inte bara till förlorade svenska arbetstillfällen utan även till att smutsig kolkraft används för att producera våra varor. En satsning på svenska företag och svenska produkter ger kontroll över värdekedjan och innebär dessutom ett ökat inflytande över såväl skatteintäkter som arbetsförhållanden. Robotiseringen kommer, vare sig vi vill det eller inte, och den leder till en utjämning av produktionskostnaderna för många varor.

FÖRBJUD UTDELNING OCH BONUS De krispaket som staten lanserar bör självfallet endast riktas till svenskbaserade företag med produktion i Sverige. Andra krav som bör ställas på företag som väljer att erhålla stöd är förbud mot aktieutdelningar och bonusar i, säg tre år. Vi har talat i åratal om behovet av att ställa om samhället i en mer hållbar riktning. Nu mitt i coronakrisen yppar sig en sådan möjlighet. Alla statliga stödåtgärder och stimulanspaket bör bedömas efter hur väl de uppfyller kraven på ett grönare samhälle – med långsiktig ekonomisk livskraft. n FAKTA Midsummer grundades 2004 och började med att skapa användarvänliga system och lösningar för tillverkning av flexibla och hållbara solcellspaneler. Nu har man tagit steget till att förse fastigheter med integrerade solcellstak. Peter Karaszi har skrivit åtta böcker om privatekonomi och konkurrens, samt om PR och kommunikation, bl.a. Bli rik långsamt och Stora PR-boken.

VÅRD

NU BEHÖVS DIGITAL TILL KRONISKT SJUK Det är olyckligt att digitala och mobila lösningar ännu inte blivit praktik inom den svenska vården. För att möjliggöra detta skifte måste insikten bli större om att det inte är patienterna som är ovilliga att bli mer digitala, utan snarare så att de väntar på att vården ska komma ikapp. Det framhålls i denna debattartikel signerad av bland andra Peter Jihde (i egenskap av styrelsemedlem i Beat Diabetes Foundation), för detta riksdagsledamoten Anders Lönnberg (S), framträdande docenter inom medicin, samt näringslivsrepresentanter inom digital hälsa. Samtliga efterfrågar lösningar från beslutsfattare för att säkerställa att människor med kroniska sjukdomar inte far illa av den uppkomna vårdsituationen.

SVERIGE BEHÖVER SATSA Är det något vi insett från den pågående Corona-krisen så är det att Sverige behöver satsa mer på den uppkopplade specialistvården. Ungefär hälften av Sveriges befolkning lever idag med minst

en kronisk sjukdom. Dessa, jämte äldre, har störst risk att fara illa i den pandemi som nu breder ut sig. För exempelvis en person med diabetes eller hypertoni är det samtidigt av stor vikt att behandlingen inte upphör. Här

blir stöd extra viktigt för att säkerställa att behandlingen fungerar så att inte problematiska följdkomplikationer uppstår. Avbrott innebär också att vårdgivaren går miste om viktigt beslutsunderlag i form av behandlingsdata.

UPPSVING FÖR UPPSTICKARE När WHO uppmanar till hemkarantän och isolering ser vi att samhällets digitala uppstickare snabbt får uppsving. Aktörer inom hemleverans av matvaror, nätapotek och digitala vårdrådgivare blir överbelamrade och rapporterar rekordförsäljningar. I andra länder som också drabbats av Corona ser vi nu att beslutsfattare vidtagit tydliga åtgärder för att säkerställa tillgången till vård genom digitala och

Peter Jihde Foto: Storstockholms Diabetesförening.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

LT STÖD KA mobila lösningar. I USA har nästan hälften av staterna ändrat regelverk specifikt för att utöka användningen av digitala vårdlösningar under Corona-epidemin. Hela 5 miljarder kronor av det totala avsatta kapitalet för att hantera krisen är öronmärkta specifikt för ”tele health”.

ROBOTSJUKHUS I KINA Kina har etablerat ett ”robotsjukhus” där alla vårdtjänster utförs genom robotar och uppkopplade medicintekniska lösningar. Världen över ser vi många exempel på hur beslutsfattare vänder sig till teknik och digitala lösningar för att hantera krisen. Men i Sverige ser vi inte samma handlingskraft för att stödja de kroniskt sjuka som idag utgör en betydande del av befolkningen. Många sjukhus och vårdcentraler skjuter upp eller ställer helt in rutinbesök och avråder från fysiska besök som inte är absolut nödvändiga. Vårdpersonal vittnar också om att individer i riskgrupper ställer in viktiga kontroller av rädsla att smittas. Många människors långsiktiga hälsa riskerar nu att försämras.

telemedicin och digital monitorering som skulle kunna användas i samarbete med lokala myndigheter och vara till hjälp som del i en nationell beredskapsplan om utbrottet håller i sig eller förvärras.

Vi föreslår: • Digitala alternativ till fysiska besök som också möter behoven för specialistärenden och kroniskt sjuka. • Samordnad nationell implementation av uppkopplade medicintekniska hjälpmedel och tjänster som kan säkerställa att vården inte går miste om viktig medicinsk information och patientdata. • Hemleverans av medicintekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar för att exempelvis mäta och följa blodsockernivå, blodtryck, puls och injicerat läkemedel samt självtester till riskgrupper. På så sätt kan vi öka tillgången till vård och se till att behandlingar av kroniskt sjuka och extra utsatta individer fortlöper i princip riskfritt.

BORDE VARA SJÄLVKLART Digitala lösningar är inte längre innovation utan en reell och verklig del av de flestas vardag, och borde vara en självklar del i allt vi gör. Så även nationell krishantering. Vare sig det gäller nuvarande pandemi eller framtiden efterfrågar vi att beslutsfattarna hittar sätt att påskynda investeringarna i modern teknik som kan bistå i den nuvarande behandlingsmodellen och göra vården mer jämlik överlag. Anders Lönnberg Typ-2-diabetiker, tidigare riksdags- och landstingsledamot (S), tidigare ordförande för den nationella samverkansgruppen för livsvetenskaperna.

Anders Ekholm Ordförande Storstockholms diabetesförening

Peter Jihde Typ 1-diabetiker och styrelsemedlem Beat Diabetes Foundation.

Martin Carlsson

” D I G I TA L A L Ö S N I N G A R Ä R I N T E L Ä N G R E I N N O VAT I O N U TA N E N R E E L L O C H V E R K L I G D E L AV D E F L E S TA S VA R D A G , O C H B O R D E VA R A E N S J Ä LV K L A R D E L I A L LT V I G Ö R .”

VIKTIGT FORTSÄTTA BEHANDLINGAR Beslut i samband med en nationell kris kan tvinga människor till hemkarantän och här måste Sverige, likt andra länder, agera och säkerställa att patienter i riskzonen kan fortsätta sina behandlingar medan de håller sig hemma. Uppkopplade och digitala hjälpmedel hjälper också till att begränsa vårdpersonalens exponering för viruset och den allmänna spridningen. Det är olyckligt att detta ännu inte blivit praktik inom den svenska vården. För att möjliggöra detta skifte måste insikten bli större om att det inte är patienterna som är ovilliga att bli mer digitala, utan snarare så att de väntar på att vården ska komma ikapp. Det finns idag resurser i Sverige inom www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0

Docent, Linnéuniversitetet. Specialistläkare i endokrinologi/diabetes och internmedicin samt grundare av och verksamhetschef på digitala vårdgivaren Accumbo.

Daniel Persson Chef för Innovation & Partnerskap Min Doktor.

Ghassan Darwiche Docent, Lunds universitet. Specialistläkare i diabetes och internmedicin, medicinskt ansvarig på vårdgivaren Accumbo.

Lisa Malm Diabetessjuksköterska & rådgivare HealthTechbolaget Brighter AB.

Henrik Norström VD HealthTech-bolaget Brighter AB.

Björn Ekman Docent i hälsoekonomi vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö (IKVM) vid Lunds universitet.

SÄKERHET

OLIKA SYN PÅ KAMERABEVAKNING Debatten om kamerabevakning fortsätter. Nyligen gavs SL ett undantag från tillståndskravet av riksdagen, vilket gillas av en del men ogillas av andra. – Verklig personal är bättre än kameror för att förebygga brott, tycker Anna Sehlin, Vänsterpartiets oppositionsregionråd i Region Stockholm. [Text: Bo Höglander]

Kanske kan kameror hjälpa till att klara upp brott, men då är de redan begångna och personer har drabbats, tillägger hon. Hon polemiserar mot Stockholms trafikregionråd Kristoffer Tamsons (M) som ”gläds över tusen nya kameror och uttrycker sin glädje över att övervaka områden i ’närheten’ av kollektivtrafik”. alltså även utanför SL:s egna områden.

RIKSDAGSBESLUT 10 JUNI När Sveriges Riksdag den 10 juni 2020 fattade beslut om att undanta kollektivtrafiken för tillståndskrav för kamerabevakning, utbrast Kristoffer Tamson ”äntligen!”. – Det finns egentligen bara en sak att säga: Äntligen! Trägen vinner. En ny och moderniserad lag för kamerabevakning i kollektivtrafiken är efterlängtad, efterfrågad och efterlyst. Att riksdagen nu fattat beslut i frågan känns fantastiskt bra, förklarade Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd och ordförande för SL, i ett pressmeddelande.

SEGER FÖR TRYGGHETEN Han kallar beslutet för ”en seger för tryggheten och brottsbekämpningen, inte bara i kollektivtrafiken, utan i hela samhället”. 1414

Något som Anna Sehlin alltså inte håller med om. Det bästa sättet att motverka brott begångna av resenärer är enligt henne att i första hand satsa på bostadsområdena och ungdomars fritid, i andra hand fortsätta att göra kollektivtrafiken personaltät, ljus, tillgänglig och öppen. – Säkerhetskameror kan aldrig ersätta riktiga människor som konduktörer, tågvärdar eller kundvärdar som trygghetsskapare, menar Anna Sehlin.

REGLERAS I LAG Kameraövervakning regleras i lag (Kamerabevakningslagen) och tillsynsmyndighet är Datainspektionen. ”Kamerabevakningslagens syfte är att se till så att kamerabevakning bara används när övervakningsintresset

väger tyngre än integritetsintresset”, heter det på Datainspektionens hemsida. Reglerna för kamerabevakning ändrades den 25 maj 2018, mot bakgrund av EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR. Även från och med den 1 augusti 2018, när den nya kamerabevakningslagen började gälla, skedde förändringar. Ansvaret för att utfärda tillstånd för kamerabevakning samt utföra tillsyn över den har flyttats från länsstyrelserna till Datainspektionen. De nya reglerna ska resultera i att färre behöver söka tillstånd för kameraövervakning. Å andra sidan ställs krav på att den som vill kamerabevaka själv ser till att följa reglerna i dataskyddsförordningen respektive brottsdatalagen. n

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

SÄKERHET

I CORONAKRISENS SPÅR OCH EFTERVERKNINGAR ANDERS TEGNELLS LÄRDOMAR AV KRISEN Anders Tegnell, statsepidemiolog och ständigt i centrum under Coronapandemin i Sverige, är en av de medverkande på Trygg & Säker i Malmö 24-25 november 2020.

FRÅN ANONYM TILL VÄRLDSKÄNDIS

[Text: Bo Höglander]

När världen drabbas av en omfattande samhällskris sätts allt på sin spets, samverkan och att hitta nya arbetssätt blir då en essentiell uppgift hos alla. Hur ser vi till att landets kommuner och regioner samverkar för att uppnå bästa effekt? Vilka lärdomar och erfarenheter tar vi med oss? Hur kan vi förbereda oss ännu bättre för nästa samhällskris? Ta del av statsepidemiolog Anders Tegnells lärdomar från

antyder att Folkhälsomyndigheten “räknat med att äldre ska dö”. – Det är absolut inte sant, sa han.

Coronapandemin. Så skriver arrangören Hexanova i samarbete med OFFENTLIGA AFFÄRER i inbjudan till arrangemanget i Malmö.

TÄNDE TILL I RADION Anders Tegnell tände till i Söndagsintervjun i P1 när han i våras (22/5 2020) fick frågor om den svenska Coronastrategin. Statsepidemiologen tog själv upp de kritiker som

Anders Tegnell, bördig från Uppsala, är en svensk läkare och ämbetsman som sedan 2013 är statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten. Från en anonym vardag som Sveriges statsepidemiolog har han gått till att bli en världskändis. “I månader har Anders Tegnell försvarat den unika svenska Coronastrategin. Vad har format människan som står emot en hel värld?” Så formulerade sig Sveriges Radio inför intervjun nyligen. n

Anders Tegnell

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0

TRYGG & SÄ KER

CYBERSÄKERHET STO

– HACKARE UTNYTTJADE Frida Boisen Programledare, Trolljägarna Foto: Karl Nordlund/Harper Collins Nordic

På Hexanovas/OFFENTLIGA AFFÄRERS konferens Trygg & Säker den 1-2 september 2020 i Malmö kommer frågor om cybersäkerhet och trygghet på nätet upp. Vi talar både om staten Sverige och om enskilda användare på nätet, barn, unga, gamla. [Text: Bo Höglander]

Hackergrupper med statligt understöd riktar in sig mot hälsoorganisationer och myndigheter under Coronapandemin. Varningen kommer från säkerhetsexperter på nätjätten Google, rapporterade Svenska Dagbladet och andra medier under våren 2020.

SOCIALA MEDIER – DUBBELT En av föredragshållarna på Trygg & Säker är Frida Boisen, programledare för Trolljägarna, som tar upp den sviktande tryggheten på nätet. Sociala medier har gett oss alla en ny möjlighet att nå ut, men tyvärr tar hatare och brottslingar chansen att begå brott på nätet. Frida Boisen berättar om nätpedofiler, trollfabriker och nättroll som systematiskt hotar, hatar och trakasserar människor. En annan form av allvarligt näthot är de organiserade cyberattackerna. På Säkerhetspolisens webbplats sägs att Cyberattacker innebär att ett annat land angriper samhällsviktiga elektroniska system i till exempel sjukvård, elförsörjning, kommunikationer eller betalningssystem. En cyberattack kan vara ett sätt att både påtvinga ett annat land sin vilja, men också ett sätt att komma över samhällsviktig information. 16

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

OR FRÅGA

E CORONAKRISEN CENTRUM FÖR CYBERSÄKERHET Regeringen tillskapar nu ett nytt nationellt centrum för cybersäkehet under 2020 (Swedish Cybercrime Centre). Om detta handlar en av programpunkterna på Trygg & Säker. Sverige behöver växla upp arbetet inom cybersäkerhetsområdet, menar. Centret ska stödja regering, kommuner och landsting, myndigheter och näringslivet i arbetet med att skydda sig mot cyberattacker. En central del av centrets arbete kommer att inriktas på att producera gemensamma analyser och lägesbilder om hot, sårbarheter

och risker. Det kan handla om underrättelseinformation, information om IT-incidenter och brottsanmälningar som i dag inte samlas på ett ställe. Verksamheten ska bidra till att stärka skyddet mot cyberhot och minska de digitala sårbarheterna. En representant från regeringen kommer att berätta om detta.

PANELSAMTAL OM SÄKERHET Efter det följer ett panelsamtal med rubriken Så ska landets offentliga organisationer öka sin digitala trygghet och säkerhet. Bakgrunden är att en stor andel av den samlade kriminella

Carolina Angelis Säkerhetsexpert

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0

Jan Olsson Kriminalkommissarie

verksamheten i dag sker på nätet. Organiserad brottslighet, terrorfinansiering, nät-troll och krigsföring i form av påverkanskampanjer utgör ett allt större problem för samhället, medborgarna och offentliga verksamheter. Dessutom ökar antalet IT-bedrägerier och finansierar ofta annan kriminell verksamhet. De som utsätts är inte bara stora aktörer, som exempelvis myndigheter, kommuner och storföretag, utan även enskilda medborgare.

KAN VI VÄRJA OSS? Frågeställningar som lyfts i samtalet är vad Sveriges myndigheter, regioner och kommuner kan göra för att motverka denna utveckling. Samt: Hur skyddar du din organisation, och kan vi överhuvudtaget värja oss från avancerade intrång och bedrägerier som enskilda individer? Medverkande i panelsamtalet är bland andra Carolina Angelis, säkerhetsexpert och Jan Olsson, kriminalkommissarie. Dessutom medverkar regeringens representant/ person vid det nya nationella cybersäkerhetscentret (Swedish Cybercrime Centre). n

O f f e n t l i g a A f f Ã¤ r e r 2 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

SÄKERHET Jan Terje Kleiven Business Developement Manager på Kingston EMEA

SÄKERHETSRISKER MED DISTANSARBETE [Text: Jan Terje Kleiven]

Hela 70 procent av yrkesverksamma personer i världen jobbar utanför kontoret minst en gång i veckan. Detta enligt en global undersökning framtagen av kontorsjätten IWG. Men detta medför stora säkerhetsrisker, påpekar Jan Terje Kleiven, Business Development Manager på Kingston EMEA.

I denna debattartikel för OFFENTLIGA AFFÄRER vill han lyfta fram vikten av rätt teknologi och säkerhetsstrategier på den flexibla arbetsplatsen. Året är 2020 och den moderna arbetsplatsen centreras inte längre till en specifik kontorsplats eller klassiska kontorstider. Med hjälp av dagens teknik så är det lika enkelt att arbeta hemifrån som från det lokala caféet. Anställda kan få tillgång till jobbmejlen direkt i sin smartphone och viktiga möten genomförs på distans. Det är en växande trend. Distansarbete blir allt vanligare och med det följer ett stort ansvar för hanteringen av arbetsrelaterade data. Vem kontrollerar att företagsfiler hanteras säkert när du arbetar på distans, via offentliga WiFi-nätverk eller i din privata telefon?

SÄKERHETEN KAN ÄVENTYRAS Bristfälliga rutiner kan äventyra säkerheten för en hel organisation. Dessutom innebär lagimplementeringen av GDPR att det ställs ännu högre krav på svenska företag när det kommer till dataskydd. För många företag kan det kännas som en oöverstiglig utmaning att hantera riskerna som följer på ökad decentralisering av arbetsplatser och att få löpande kontroll över organisationens IT-ekosystem utan stora kostnader.

Men det behöver inte innebära slutet för den flexibla organisationen – med rätt verktyg, attityd och utbildning möjliggörs den moderna arbetsplatsen på ett enkelt, säkert och tryggt sätt!

INTE BARA TEKNIK OCH FINANSER Idag krävs tillgång till skyddade företagsfiler oavsett arbetsplats. Säkerhetsutmaningarna är inte enbart finansiella eller tekniska, utan det handlar lika mycket om att skapa en sammansvetsad kultur och förståelse kring de säkerhetsrisker som finns. En välfungerande strategi är A och O – både för att upprätthålla företagets integritet, följa GDPR-kraven och förhindra dataintrång.

MÅNGA UTMANINGAR Det flexibla arbetet står inför många utmaningar i takt med digitaliseringen. När du arbetar på offentliga platser eller från privata laptops och surfplattor så är det lätt att kontorets IT-ekosystem och säkerhetsprotokoll hamnar i skymundan. Slentrianmässiga lagringslösningar och fildelning via Slack, Dropbox eller privata USB-minnen kan innebära en säkerhetsrisk för ditt företag. En säker lagringsstrategi är ingenting utan användarvänlig teknologi som enkelt kan implementeras av alla inom organisationen. För att nå dit krävs en kombination av åtgärder i tre steg.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0

• Rätt teknologi är första steget. Krypterade SSD-enheter och USB-minnen är lätta att implementera och är det enda fullständiga och tidseffektiva skyddet mot dataintrång för portabla enheter. Virtuella privata nätverk (VPN) skyddar din företagsdata som hanteras över öppna WiFianslutningar. DLP-mjukvara övervakar intern information och hindrar data från att hamna i fel händer. Tillsammans skapar verktygen en integrerad infrastruktur som arbetar aktivt och förebyggande, utan att det behöver kosta en förmögenhet. • Det andra steget är utbildning. Det är viktigt att poängtera att utbildning av personalen är början på förändring, inte målet. Förebyggande säkerhetsutbildningar där personal lär sig grunderna i dataoch nätverksskydd skapar en djupare förståelse för viktiga rutiner och hur de bör förverkligas. Se därför till att tilldela ansvaret till en utvald personalgrupp för att löpande se över företagets säkerhetsutmaningar och uppdatera protokoll – då kan rätt information ständigt vara tillgänglig på kollegial nivå. • En öppen arbetsplatskultur är det tredje steget. Utöver en bra infrastruktur med rätt sorts mjuk- och hårdvaruskydd så är den kulturella och beteendemässiga förändringen minst lika viktig. Personalen måste anpassa sig efter rådande teknologi och vara mottaglig för de lagar och krav som finns. Alla inom organisationen måste förstå varför regler implementeras snarare än att bli instruerade att följa en manual. Att checka av punkter i en lista är inte tillräckligt, det är först när alla förstår innebörden av föreskrifterna som den flexibla arbetsplatsen effektivt kan uppnå sin fulla potential. n

I N N O VAT I O N

NY SUPERBUSS TA [Text: Bo Höglander]

Den 17 augusti 2020 börjar en ny elektrisk busslinje trafikera Storstockholm. De så kallade BRT-bussarna kallas även “superbussar” och används redan i andra länder runt om i världen. Anna Grönlund, branschchef på Bussföretagen, kommenterar för OFFENTLIGA AFFÄRER: – BRT, Bus Rapid Transit System eller superbussar, är kapacitetsstark busstrafik som är en bra modell för attraktiv kollektivtrafik i städer. Att många fler resenärer och beslutsfattare nu får möjlighet att uppleva och resa med ett nytt BRT-system i Sveriges huvudstadsregion är viktigt, eftersom det förhoppningsvis inspirerar många fler att satsa på den här typen av kapacitetsstark och attraktiv kollektivtrafik.

FÖRST I SVERIGE Linjen är den första i sitt slag i Sverige, enligt Järfälla Direkt. Den nya elektriska BRT-linjen, linje 175, ska gå mellan Barkarbystaden och Akalla. Restiden halveras och beräknas bli 7 minuter BRT står för Buss Rapid Transit. Det är en elektrisk buss med hög turtäthet och bekvämlighet och med företräde i trafiken. Det gör att medelhastigheten kan hållas hög.

Den nya superbussen. Foto: Järfälla kommun

”TUNNELBANA PÅ GUMMIHJUL” Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd i Region Stockholm, säger att den nya bussen mer liknar en tunnelbana på gummihjul som går ovan mark, även om den ser ut som en vanlig buss. – Man tar det bästa från spårtrafik och traditionell busstrafik och slår ihop det, säger politikern till Järfälla Direkt. På tidningens fråga om det är smart att starta en ny linje under Coronapandemin, när Folkhälsomyndigheten avråder från att resa kollektivt, svarar han att kollektivtrafiken ska vara till för dem som verkligen behöver använda den till och från jobbet.

MINSKAR TRÄNGSELN Han menar att man också kan vända på det hela och säga att den här typen av extrainsatta snabbussar med extra turtäthet är ett bra bidrag för att minska trängseln för de som måste åka. OFFENTLIGA AFFÄRER har ställt frågor till Anna Grönlund, branschchef på Bussbranschen/Sveriges Transportföretag, med anledning av lanseringen av superbussar i Stockholmstrakten. Hur viktigt är att en BRT-linje börja köra i Storstockholm? – BRT, Bus Rapid Transit System eller superbussar, är kapacitetsstark busstrafik som är en bra modell för attraktiv kollektivtrafik i städer. Runt om i världen finns exempel på stora och mindre nät med BRT-linjer, system som blivit väldigt populära bland resenärerna. Att många fler resenärer och beslutsfattare nu får möjlighet att uppleva och resa med ett nytt BRT-system i Sveriges huvudstadsregion är viktigt, eftersom det förhoppningsvis

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

AS I TRAFIK ”SVERIGE HAR BEHOV AV K A PA C I T E T S S TA R K K O L L E K T I V T R A F I K F Ö R AT T GE MÄNNISKOR MÖJLIGHET AT T R E S A K L I M AT S M A R T TILL ARBETE OCH U T B I L D N I N G . . .” inspirerar många fler att satsa på den här typen av kapacitetsstark och attraktiv kollektivtrafik. BRT är samtidigt positivt ur kostnadssynpunkt jämfört med många andra alternativa kollektivtrafiksystem med hög kapacitet. Kommer detta att få uppföljare på andra håll i landet? – Ja, det tror jag. Vi har ju system som hämtat inspiration i BRT på plats i Sverige, bland annat i form av MalmöExpressen och Helsingborgsexpressen. Jag följer också diskussionen rörande Uppsalas nya trafiksystem. Sverige har behov av kapacitetsstark kollektivtrafik för att ge människor möjlighet att resa klimatsmart till arbete och utbildning, och BRT är en kostnadseffektiv lösning för detta. Hur har bussbranschen påverkats av Corona och hur ser framtiden ut för branschen i stort? – Resandet i kollektivtrafiken, liksom resandet i stort, har gått kraftigt ner i spåren av Corona-pandemin. För den lokala och regionala kollektivtrafiken, som i Sverige huvudsakligen handlas upp av offentliga myndigheter och körs av kommersiella

Kristoffer Tamsons

trafikföretag, är det nu viktigt att bibehålla ett robust system som minskar trängseln så att människor som måste och behöver resa, exempelvis till skolan eller till arbeten inom samhällsviktiga yrken, kan fortsätta resa tryggt och säkert.

ÖKAT STÖD BEHÖVS – Från bussbranschens sida har vi en kontinuerlig dialog med landets regionala kollektivtrafikmyndigheter kring detta. Regeringens stödåtgärder såsom omställningsstöd och korttidspermittering har varit välkomna men behöver nu förlängas och utvidgas. Stödet till landets regioner för minskade biljettintäkter i kollektivtrafiken behöver ökas och stödet behöver också ges till trafikföretag som kör kollektivtrafik där biljettintäkterna från resenärerna är en del av ersättningen i avtalet.

EXPRESSBUSSAR – Även landets expressbussar, som upprätthåller ett nät av attraktiv kollektivtrafik för långväga resor, behöver direkt stöd vilket man saknar idag, till skillnad från exempelvis i Norge. Sveriges Bussföretag har till svenska regeringen föreslagit ett riktat stöd för avställda bussar, vilket också skulle stötta bussföretag, också de bussföretag som huvudsakligen kör turist- och beställningstrafik. Dessa företag har sedan vecka 6 sett 90-100 procent av sin verksamhet försvinna, som en del i kollapsen för turist- och besöksnäringen. Samtidigt är dessa företag också viktiga för ett fungerande transportnät även utanför turist- och besöksnäringen. När exempelvis tågtrafik tillfälligt behöver ersättas eller region- och lokaltrafiken behöver förstärkas för att minska trängsel, anlitas ofta dessa företag och deras bussar. n

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0

Anna Grönlund Bussbranschen

Natali Engstam Phalén IMM

”MAN SKA HA SYSTEM SOM S Ä K E R S TÄ L L E R AT T M A N INTE MED MELLANHÄNDER B E TA L A R M U T O R I T I L L E X E M P E L I N T E R N AT I O N E L L A A F FÄ R S T R A N S A K T I O N E R .”

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

UPPDATERAD KOD MOT MUTOR [Text: Bo Höglander]

En ny uppdaterad Näringslivskod mot korruption började gälla den 14 augusti 2020. Korruption och mutbrott i världen ökar, och svenska företag och banker är inte undantagna.

Därför har Institutet mot mutor, IMM, slagit fast i en kod vad som gäller. Näringslivskoden ska hjälpa företag att hålla sig i skinnet, med konkreta råd och praktiska scenarior. Natali Engstam Phalén, generalsekreterare på Institutet mot mutor, intervjuades i Ekot den 14 augusti 2020 och sa då att den största konkreta skillnaden mot den tidigare koden är att det nu är tydligt att man ska ha ett förebyggande antikorruptionsarbete. – Man ska ha system som säkerställer att man inte med mellanhänder betalar mutor i till exempel internationella affärstransaktioner, förklarade Natali Engstam Phalén, som genom åren medverkat vid flera av OFFENTLIGA AFFÄRERS och Hexanovas konferenser. På OFFENTLIG CHEF den 14 mars 2019 påpekade hon att det inte räcker att prata om en inre moralisk kompass. Verkligheten är svår och komplicerad och det finns många felsteg att ta. En mer konkret vägledning behövs.

KONKRETA EXEMPEL Ett område där konkreta exempel ges i vägledningen handlar om förmåner. En förmån ska ha ett materiellt eller imma-

teriellt värde för mottagaren, heter det i Näringslivskoden. Förmåner kan ha många olika former: kontanter, presentkort, varor, tjänster, rabatter, resor, lån av pengar eller saker, biljetter till evenemang, sponsring, provision, anställning eller uppdrag, förtur i en kö eller en prestigefylld utmärkelse. Bedömningen av om det är tillåtet att ge eller ta emot en förmån skiljer sig beroende på tillfälle och vem som är mottagare. Koden berör bland annat myndighetsutövning och offentlig upphandling.

FÖRBJUDET TA EMOT Det är förbjudet att ge respektive ta emot en förmån vid myndighetsutövning eller vid genomförande av en offentlig upphandling. Det har ingen betydelse om en förmån ges eller tas emot före eller efter det att ett beslut har fattats. Förbudet att ge eller ta emot förmåner gäller i förhållande till mottagare som direkt fattar beslut om eller har möjlighet att påverka, även indirekt, myndighetsutövningen eller genomförandet av den offentliga upphandlingen. Ett exempel som nämns är när myndighetsföreträdare inom ramen för ett tillsynsärende genomför ett platsbesök hos

www.offentligaaffarer.se | O ff ff ee nn tt ll ii gg aa A ff ff ää rr ee rr 2 1 2020

ett företag. Ett stort antal handlingar ska gås igenom vid besöket och myndighetsföreträdarna kommer att vara på företaget över lunchtid. Det är inte tillåtet att företaget bjuder myndighetsföreträdarna på ens en enklare lunch.

BÖTER FÖR SVENSKA BOLAG Ekot rapporterade i sitt inslag om att flera svenska företag har de senaste åren fått betala dryga böter för mutbrott. ”Ericsson och Telia står till exempel med på topplistan över utdömda amerikanska böter, där man fick betala miljardbelopp”, konstaterar Ekot. Detta har bidragit till ett ökande intresse från näringslivet för konkret handledning i hur man undviker korruption i organisationen, och hur man rent praktiskt följer lagstiftningen.

NYA MARKNADER Det är främst på nya marknader i kontakt med andra länder som företag måste vara vaksamma, menar IMM. Avslutningsvis förklarade Natali Engstam Phalén i Ekosändningen att Sverige i ett internationellt sammanhang har en rätt låg grad av korruption, men vi är ingen isolerad ö. Vi har mycket kontakt med omvärlden, stor export och import, så vi kommer i kontakt med grov korruptionsproblematik och det måste man förhålla sig till. n

EKONOMI

“Inte sant att företagen överösts med kriss

ALLA KRISSTÖD NÅR INTE FÖ

[Text: Bo Höglander]

I debatten framstår det som om företagen har överösts med krisstöd, men det är inte sant, visar statistik som Svenskt Näringsliv har tagit fram. – Vissa av stödpaketen verkar ta lång tid att få på plats och innehåller krångelmoment som gör att alla inte kan ta del av dem, framhåller Jonas Frycklund, chefekonom på Svenskt Näringsliv, intervjuad av OFFENTLIGA AFFÄRER. Regeringen har hittills beslutat att 185 miljarder kronor ska gå till olika stödåtgärder. Enligt officiella beräkningar ska 145 miljarder ha gått till företagen, men Svenskt Näringsliv menar att det kan ifrågasättas om stöden verkligen kommer företagen till del i den utsträckning som regeringen hävdar. En mer korrekt siffra är 96 miljarder kronor, enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv.

MEDEL TILL HUSHÅLL RÄKNAS IN Organisationen pekar till exempel på att de medel som går till korttidspermitteringen räknas till exempel som stöd till företag i den officiella klassificeringen. Men man kan också hävda att statens medel för korttidspermittering går till hushållen, menar Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv. Detta eftersom de statliga medlen i praktiken är en ersättning för den arbetslöshetsersättning som de arbetslösa annars skulle ha fått om de blivit uppsagda.

ÅTGÄRDER ÖVERDRIVS – Det har tillkommit många stödåtgärder för företagen, och det är bra. Men ibland överdrivs åtgärderna. Alla stöd som har beslutats kan inte företagen ta del av, utan 24

de går till kommuner och hushåll, menar chefekonomen. Han vill också poängtera att allt inte är regelrätt stöd, mycket av åtgärderna handlar om lån och garantier av skilda slag. Många företag utnyttjar inte de lån som finns, dels skatteanstånden, dels den så kallade Företagsakuten. – Många av stödformerna utnyttjas inte i så hög utsträckning som det var tänkt från början. Ett exempel är den så kallade Företagarakuten. Få företag har utnyttjat den lånemöjligheten, säger Jonas Frycklund (se nedan). OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Jonas Frycklund. Finns det någon stödform som du saknar? – Företagsakuten, som är tänkt att underlätta för företag att få lån via bankerna, fungerar dåligt. Endast 325 miljoner har lånats ut hittills. Villkoren behöver förbättras för att få fart på utlåningen, särskilt till mindre företag. Hur ser du generellt på regeringens/ myndigheternas stödpaket till näringslivet? – Det är bra att regeringen har beslutat om stora stödpaket för att rädda företag och jobb. Efter krisen behöver det finnas

arbetsplatser att gå tillbaka till. Vissa av stödpaketen verkar ta lång tid att få på plats och innehåller krångelmoment som gör att alla inte kan ta del av dem. Att Coronakrisen påverkar företagen och näringslivet på både kort och lång sikt är väl ställt utom allt tvivel. Vilket gensvar möter ni nu från era medlemsföretag och vad kan ni ge dem för generella råd? – Många företag befinner sig i en extremt utsatt situation just nu och nästan alla har drabbats på något sätt. Vi står i tät dialog med medlemsföretagen för att förstå utvecklingen och för att föreslå lämpliga åtgärder för politiker. Rådet till företagen är att ta kontakt med respektive myndighet för att se vilken hjälp som finns att få. Ha dialog med hyresvärd och kommuner för att se om det går att få till lättnader. Som ekonom, delar du Konjunkturinstitutets prognos för den ekonomiska framtiden eller har du en annan bild? – Vi har liknande bedömning av det ekonomiska läget. Om arbetslösheten tillåts skena iväg så vet vi av erfarenhet att det kan ta lång tid att komma tillbaka till normalläge. Förloppet kan i så fall bli en utdragen kris, säger Jonas Frycklund till sist.

FÖRETAGARE VÄGRAS NÖDLÅN Apropå den så kallade Företagsakuten, som Jonas Frycklund kritiserar, så berättar ett annat nyhetsbrev, fPlus, om den. I mars erbjöd Riksbanken 500 miljarder kronor via affärsbankerna för att stötta Coronadrabbade företag. Men det är alltså svårt att få tillgång till pengarna och

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

EKONOMI

stöd”

ÖRETAGEN företagare till och med vägras nödlån från banken. Ett exempel är Thimmy Andersson, delägare till krogen och nattklubben Bånken Pub & Restaurang i Kristianstad, som fått nej av sin bank. Banken hävdar att krogen inte är livskraftig eftersom den utgår från 2018 års siffror. Men året efter det vände det för restaurangen, bokslutet 2019 blev ca 300 000 kronor. Och i januari/februari 2020 ökade omsättningen med runt 80 procent, till två miljoner kronor, jämfört med året dessförinnan, vilket inte hjälpte för att få lån. n

Jonas Frycklund Biträdande chefekonom, Svenskt Näringsliv. Foto: Ernst Henry, Photography AB

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0

NYHET

Ann Hellenius Managing Director, Capgemini Invent

ANN HELLENIUS BYTER JOBB [Text: Bo Höglander]

Ann Hellenius, välkänd för OFFENTLIGA AFFÄRERS läsare samt deltagare i OFFENTLIG CHEF och e-Förvaltningsdagarna, har utsetts till ny Managing Director för Capgemini Invent i Sverige och Finland. – Jag är tacksam för förtroendet och ser fram emot att bidra till ett företag med en stark värderingsdriven kultur. Det känns riktigt spännande att tillsammans med alla anställda arbeta med utveckling och transformation med våra kunder och samhället genom innovation, teknisk utveckling och hållbarhet, säger Ann Hellenius.

LEDARSKAP OCH DIGITALSERING Förutom omfattande erfarenheter av ledarskap och digitalisering inom både den privata och offentliga sektorn har hon gedigen erfarenhet från konsultbranschen och har arbetat som managementkonsult i London och Stockholm. Genom sina uppdrag som CIO för bland annat för Scandic, Bankgirot och Stockholms Stad för Anne Hellenius med sig ett kundperspektiv och värdefulla insikter som Capgeminis kunder nu kan dra nytta av, heter det i ett pressmeddelande från företaget. OFFENTLIGA AFFÄRER fick tillfälle att ställa frågor till Ann Hellenius. Vilka erfarenheter tar du med dig från den offentliga sektorn, där du varit verksam i många år, till ditt nya sammanhang? – Jag är väldigt tacksam över den erfarenhet jag har av att själv arbetat i offentlig sektor. Jag tar med mig kunskap om möjligheter som jag ser på många håll i offentlig sektor med att arbeta med digitalisering och ny teknik för att kunna utveckla organisationer i offentlig sektor både kopplat till att öka kvalitén i verksamheten och för att jobba med kostnadseffektiviseringar bland annat

med hjälp av automatisering. Då jag själv har drivit den typen av utveckling vet jag också vilka utmaningar som finns. En del kopplat till det, är att jobba med ökad kunskap kring digital transformation. När man inom offentlig sektor jobbar med konsulter så är ett nära samarbete och att jobba med kunskapsöverföring åt båda håll centralt för att verkligen skapa hållbara resultat tillsammans. Vilka är de största generella utmaningarna just nu för ledningarna i företag och offentliga instanser när det gäller digital transformation? – Det finns såklart olika typer av utmaningar i olika organisationer och företag men många organisationer har utmaningar med att skapa lösningar som sträcker sig över avdelningsoch organisationsgränser då de traditionella organisationsstrukturerna utmanas och det krävs ett sammanhållande ledarskap som får människor att samarbeta över de traditionella organisationsstrukturerna, att kunna effektivisera med hjälp av automatisering och att bli mer datadrivna, dvs använda data för att skapa nytta för dem man finns till för, för bättre beslutsfattande och för ett mer effektivt internt arbete. – Säkerhet och integritetsfrågor är också utmaningar som alla organisationer på ett eller annat sätt behöver förhålla sig till. Sedan sitter de flesta organisationer med legacysystem, det vill säga äldre system och det kan vara utmanande att få med sig organisationen att jobba innovativt och tänka nytt när man samtidigt har en systemskuld att ta hänsyn till.

Du hade ambitionen att göra Stockholms stad till den mest digitala staden i världen. Tycker du att du lyckades? – Att jobba med att digitalisera en stad är inget någon någonsin blir klar med utan det är en kontinuerlig utveckling. Jag är stolt över de framsteg som gjordes under den tiden jag var där, det är många medarbetare som gjorde ett fantastiskt jobb och drev utvecklingen framåt vilket på flera sätt verkligen skapade nytta för medborgarna. Har du något i övrigt som du skulle vilja tillägga? – Jag ser fram emot att fortsätta jobba med offentlig sektor och nu vara med och bidra genom nära samarbete med min konsultorganisation. När det gäller rådgivning inom digital transformation har vi verkligen den tekniska kompetensen i kombination med verksamhetskompetens. Vi kan stötta genom hela den digitala transformationen, inte bara rita kartan och sedan lämna över till någon annan, utan genomföra hela resan med våra kunder. Vi både innoverar tillsammans med organisationerna vi arbetar med och implementerar. – Jag ser väldigt många möjligheter med digitalisering för offentlig sektor både kopplat till att skapa värde, effektivisera och kopplat till hållbarhet. Den digitala omvandlingen och fokus på hållbarhet har påskyndats inte minst beroende på Covid 19 och jag tror och hoppas på att denna utveckling kommer fortsätta, det finns ingen väg tillbaka bara vägar framåt för ett mer hållbart samhälle och för det är digitalisering helt avgörande.

E-FÖRVALTNINGSDAGARNA Inför Ann Hellenius deltagande i Programrådet för e-Förvaltningsdagarna 2016

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

ställde OFFENTLIGA AFFÄRER frågan om hur IT kan bidra till hållbarhet och demokratiutveckling. Ann Hellenius svarade: – Digitaliseringen kan bidra till hållbarhet och demokratiutveckling genom att förenkla och öka invånares inflytande och deltagande i den demokratiska processen, men också genom att digitalisering används för att synliggöra demokratiprocesser och beslut.

flera utmärkelser, konstaterar Capgemini. 2017 utsågs hon till ”Årets CIO” i Sverige av IDG och fick utmärkelsen “European CIO of the Year” av IT One 2016. Hon har också nominerats till “Årets Chef ” av tidningen Chef 2018 och Veckans affärer har listat henne som en av näringslivets mest inflytelserika kvinnor i Business Tech top 12 2019.

STYRELSEUPPDRAG

”VI ÄR MYCKET GLADA”

Ann har även under flera år haft uppdrag som styrelseledamot och har för närvarande styrelseuppdrag i Synsam, Volvofinans Bank och MSAB. Hon kommer att ingå i Capgemini Sveriges ledningsgrupp och rapportera till Cyril Garcia, CEO för Capgemini Invent globalt och medlem i Capgemini Group Executive Board.

Cyril Garcia, CEO i Capgemini Invent och medlem av Capgemini Group Executive Board, uppger att man på företaget är mycket glada att Ann ansluter till teamet på Capgemini Invent ”för att stötta vår ambition på två strategiska marknader”. Han menar att befintliga och framtida kunder i Sverige och Finland kommer att kunna dra nytta av bolagets teknik- och sektorkompetens i kombination med Anns erfarenhet från både offentlig och privat sektor. n

FLERA UTMÄRKELSER Ann Hellenius expertis och passion för digital transformation och ledarskap har resulterat i

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0

OM CAPGEMINI Capgemini Invent Sverige och Finland sysselsätter cirka 250 managementkonsulter baserade i Stockholm, Göteborg, Malmö och Esbo. Capgemini Invent är företagets affärsområde med ansvar för innovation, strategi och digital transformation. Bolaget ser sig som en global ledare inom konsult-, teknik- och ingenjörstjänster samt digital transformation. Capgemini kallar sig multikulturellt och har 270 000 anställda i nästan 50 länder. Omsättningen 2019 (tillsammans med förvärvet Altran) var 17 miljarder euro.

ENERGI

ELFÖRSÖRJNINGEN UNDER LUPP [Text: Bo Höglander]

En tryggad elförsörjning har varit en av de pågående diskussionerna under sommaren 2020. Mitt under juli månad råkade södra Sverige ut för elbrist. I rapporten ”Försörjningstrygghet el – 2045” analyseras nuläget och situationen fram till 2045. En delvis mörk bild tecknas av hur den svenska elförsörjningen ska kunna tillgodose ett ökande elbehov och samtidigt klara klimatmålen. Organisationen Svenskt Näringsliv rapporterade om detta nyligen. Arbetsgivargiganten konstaterade att det förekommit elbrist mitt i sommaren i södra Sverige och att det inte är första gången det sker. ”Faktum är att det svenska elsystemet, bland annat transporten av el från Norrland söderut, lider av underkapacitet vilket i sin tur orsakar effektbrist som slår mot både hushåll och näringsliv”, skriver organisationen i sitt Nyhetsbrev 2020-0821.

FÖRSLAG FRÅN REGERINGEN

Anders Ygeman Energi och digitaliseringsminister

Regeringen har haft kännedom om problematiken och lade nyligen fram ett förslag som innebär att ”elnätsföretagen genom utökade intäktsramar under en begränsad tid får ytterligare incitament att investera i nya ledningar och ny teknik för att öka effekten i elnäten.” – Denna reform kommer att ge elnätsföretag med kapacitetsbrist i sina områden större möjligheter att komma till rätta med kapacitetsbristen, vilket gynnar såväl nya som gamla kunder i dessa områden, framO f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

ENERGI

håller Anders Ygeman, energi och digitaliseringsminister, i ett pressmeddelande.

FÅR HÖJA PRISERNA Nyhetsbrevet fPlus fångade upp detta och slog fast att detta konkret betyder att elnätsföretagen får möjlighet att höja sina priser till slutkunderna om de använder

”DENNA REFORM KOMMER AT T G E E L N ÄT S F Ö R E TA G M E D K A PA C I T E T S B R I S T I SINA OMRÅDEN STÖRRE M Ö J L I G H E T E R AT T K O M M A T I L L R ÄT TA M E D K A PA C I T E T S B R I S T E N . . .”

pengarna till att satsa på nätutbyggnad. fPlus har pratat med David Bjurhall, ansvarig för reglering och prisfrågor på Ellevio som med sin monopolställning har närmare en miljon kunder i Sverige. Bolaget välkomnar regeringens förslag.

SEMINARIUM OM SÅRBARHET Svenskt Näringsliv höll nyligen ett seminarium, ”Hur sårbart är det svenska elsystemet”, där kapacitetsbristen i elnätet var en av utgångspunkterna. Samtidigt presenterades rapporten ”Försörjningstrygghet el – 2045”. Enligt Svenskt Näringsliv är försörjningstryggheten i elsystemet helt central för att vi ska kunna nå klimatmålen och ett ökat välstånd. ”Det är därför oroande att politiken idag inte tar frågan om försörjningstrygghet på allvar. Inte minst i ett läge då Sverige blir mer och mer påverkade av vår omvärld”, menar arbetsgivarjätten.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0

”PRISER KOMMER GÅ NER” fPlus har även pratat med Joakim Ceije, opolitisk tjänsteman i den politiska staben på infrastrukturdepartementet. Han uppger att lagförslaget innebär att man får utnyttja de outnyttjade intäkterna förutsatt att man använder det till att råda bot på kapacitetsbristen. Han bekräftar att det är slutkunden som får stå för notan men säger samtidigt att de tre största elbolagen har lovat sänka sina tariffer, vilket de faktiskt gjort under våren. Sammantaget bedömer regeringen att priserna kommer att gå ner en aning. n

D E B AT T

”SVERIGE BÖR TILLVERKA EGET VACCIN” [Text: Bo Höglander]

Även om ett Coronavaccin kommer på plats riskerar Sverige att hamna sist i kön och i värsta fall bli helt utan, larmar ekonomiprofessorn Rikard Forslid, som de senaste 15 åren pläderat för en inhemsk produktion av vaccin. Ekonomiprofessorn menar att man står sig slätt i ett krisläge när man saknar inhemsk produktion. Då betyder ett kontrakt på ett papper inte speciellt mycket, säger han i en intervju med fPlus. Rikard Forslid har i sitt pläderande för inhemsk produktion av vaccin mött en stenvägg, anser han själv. Anläggandet av en fabrik var aktuellt runt 2005, men hamnade mellan stolarna när en ny regering tillträdde. Sedan dess har alla regeringar funnit frågan ointressant, tycker professorn. OFFENTLIGA AFFÄRER ställde frågan till Rikard Forslid om han inte genom åren mött någon respons alls i politiska kretsar på sina tankegångar om en egen svensk vaccinproduktion? – Det har varit olika personer i politisk

” E T T P R O B L E M Ä R AT T D E T Ä R G A N S K A S VÅ R T / DY R T AT T FÅ T I L L N Å G O N T Y P AV PRODUKTIONSENHET UNDER E N PA N D E M I , M E N N Ä R PA N D E M I N VÄ L Ä R Ö V E R FÖRSVINNER INTRESSET AT T G Ö R A N Å G O T.” 30

ställning som förklarat sig intresserade genom åren men någon produktion har inte kommit till stånd. Ett problem är att det är ganska svårt/dyrt att få till någon typ av produktionsenhet under en pandemi, men när pandemin väl är över försvinner intresset att göra något. Hur skulle en eventuell process mot ett genomförande av en inhemsk vaccinproduktion gå till, enligt din uppfattning? – Jag har ingen kompetens att avgöra hur man bäst borde organisera genomförandet, men någon form av offentlig-privat samverkan måste det väl vara. Rikard Forslid

KVAR I STARTGROPARNA I intervjun med fPlus pekar Rikard Forslid på att andra länder redan har egen vaccinproduktion, flera har redan skrivit kontrakt och dammsugit världsmarknaden på ett kommande vaccin. Den svenska regeringen och ansvariga myndigheter har knappt kommit ur startgroparna, menar professorn. Han tillägger att det tidigare fanns många vaccintillverkare i världen men att de numera är få.

FYRA STORA AKTÖRER – Marknaden domineras av fyra stora aktörer, varav två ligger i USA. Hur många vaccinsprutor tror du att Trump kommer att släppa ut från USA innan det amerikanska folket är vaccinerat, frågar han retoriskt. Kanske kommer länderna i Europa att vara sjystare och dela med sig av vaccinet till övriga länder, hoppas han, men finner det samtidigt tveksamt. Han pekar på det exportstopp som flera länder i världen, bland annat Tyskland, införde i mitten av mars, för export av medicinska munskydd och annan medicinsk utrustning. OFFENTLIGA AFFÄRER kan avslutningsvis konstatera att professorn har stöd på det nordiska planet. I Nordiska ministerrådet finns en instans som heter Gränshinderrrådet där bl.a. svensken Sven-Erik Bucht, tidigare S-minister, sitter med. Han föreslår att de nordiska länderna gemensamt ska starta en vaccinfabrik, enligt Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri (2020, Häfte 2). n

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 2 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

Allt i ett tjänst för bokning-, bidrag- och föreningsprocess för föreningar, kommuner, företag och privatpersoner. Bidrag och föreningsprocess

e-srv erbjuder föreningar och kommuner stöd att hantera hela bidragsprocessen från ansökan till utbetalning. Möjlighet till digitala kontaktvägar mellan kommuner och föreningar och att minska administration. e-srv ger föreningar möjlighet till självservice, kan själva uppdatera sina föreningsuppgifter och får en överblick på bokningar och bidragsansökningar.

Bokning

Med e-srv får användaren möjlighet att på Mebyou är leverantör i SKI Kommentus ett enkelt sätt hitta lediga tider, boka och ramavtalsupphandling för bokning- och avboka med onlinebetalning samt erhålla bidragslösningar automatisk återbetalning. e-srv ger möjlighet till att öka tillgänglighet och beläggning, minska fakturahantering och öka era intäkter. e-srv har integrationer mot lås- och passagesystem för att stödja hela det digitala flödet. Lokaler görs tillgängliga efter bemannad receptionstid.

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

PLATS ATT VÄXA DET KAN VI

FRAMTIDEN KAN FÖRÄNDRAS SNABBT.

OCKSÅ.

De rum där vi tillbringar mest tid påverkar hur vi mår. Och hur vi mår påverkar våra liv. Välkommen in i en byggnad från Adapteo. Vi skapar rum där människor kan växa och utvecklas - oavsett ålder.

Att förutspå framtiden har alltid varit svårt, och i en tid då vårt samhälle förändras snabbare än någonsin förut blir det allt svårare. Medan många branscher har anpassat sig till samhällets snabba utveckling, står den traditionella bygg- och fastighetsbranschen relativt stilla. Men det gör inte vi. Våra anpassningsbara byggnader kan monteras, förändras, återanvändas, skalas upp och skalas ner inom Vi är Adapteo. Med över 30 års erfarenhet skapar vi loppet av några veckor. Allt för att förbereda dig inför en oförutsägbar framtid. adapteo.se

anpassningsbara och hållbara modulbyggnader för skolor, kontor och boende. Välkommen in! adapteo.se

SPACE TO GROW