Offentliga Affärer nr.2 by Hexanova Media Group AB

För att k unsk ap är k ällan till goda affärer

N UMMER 2 Juni 2019

SOLCELLS-

PARK

BYGGS PÅ SOPTIPP

”SPARA

MILJARD

PÅ MINDRE EL

I SKOLAN!”

Årets nyskapande chef:

PE TER GRAF KOMMUNERNA MÅSTE ANVÄNDA SINA

IT-RESU RSER SMARTARE

mötestrender i topp

HANNA STJÄRNE

TROR STENHÅRT PÅ PUBLIC SER VICE Upphandling | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Hållbarhet

OFFENTLIGA AFFÄRER I

ALMEDALEN 2019 TISDAG

MÅNDAG Morgonkaffe med Offentliga Affärer 09:00 - 10:00 Morgondagens offentliga ledarskap - Hur ser det egentligen ut? 10:00 - 10:45 Panelsamtal

Hur mäter och effektiviserar man ledningsprocessen? På vetenskaplig grund! 11:00 - 11:45

Ulf Lindberg, VD, Enhancer Executive Advisors

Lunch 12:00 - 13:00 Hur ser ekonomiavdelningens framtid ut i den digitala världen? 13:00 - 13:45

Johan Magnusson, Docent vid Institutionen för Tillämpad IT och föreståndare för SCDI Göteborg, Göteborgs universitet, Jens Otterdahl Holm, Redovisningschef, Varbergs Kommun Åsa Zetterberg, Förbundsdirektör, IT&Telekomföretagen, Anna Eriksson, Generaldirektör, DIGG, Myndigheten för digital förvaltning, Mica Wulff Kamm, affärsutvecklare ekonomilösningar, Visma Enterprise

Offentlig upphandling som verktyg för tryggad välfärd och politiska mål - är det möjligt? 14:00 - 14:45 Helena Rosén Andersson, Domare, Högsta förvaltningsdomstolen, Emma Breheim, Ordförande, SOI, Mathias Sylvan Specialist på offentlig upphandling

Hur vi ska vi få fler anbud med fokus på innovation och hållbarhet i offentliga upphandlingar? 15:00 - 15:45

Catharina Piper, Advokat/Partner, Moll Wendén Advokatbyrå, Elisabeth André, Advokat/Partner, Moll Wendén Advokatbyrå, Gunnar Hagman, VD, Skanska Sverige AB, Emma Breheim, Ordförande, SOI

Innovativt ledarskap – luddigt eller framgångsrikt? 16:00 - 16:45

Lena Sköld Hultberg, HR-direktör, Migrationsverket Martina Klingvall, grundare & VD av teleoperatören Telness, Marina Sundman, Head of Sales & Bids Nordics, Bombardier

Morgonkaffe med Offentliga Affärer 09:00 - 10:00 Trygghet i cyberrymden – Vad kan du göra för Sverige och vad Sverige kan göra för dig? 10:00 - 10:45

Hans Dahlquist, affärsområdeschef Risk och Säkerhet, Rote Consulting AB, Fredrik Rehnström, VD, Rote Consulting AB, Thomas Pålsson, Generaldirektör, Statens servicecenter

Digitaliseringens yttre hot och inre läckage - Hur säkra är vi innanför de digitala murarna? 11:00 - 11:45 Anne-Marie Eklund Löwinder, Säkerhetschef, Internetstiftelsen, Åke Holmgren, Chef för avdelningen för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet, MSB & Hanna Stjärne, VD, SVT

Lunch 12:00 - 13:00 Varför dominerar lägsta pris fortfarande upphandlingssverige? 13:00 - 13:45 Visma Commerce med panel

Hur påverkar GDPR offentlig upphandling? 14:00 - 14:45

Eva-Maj Mühlenbock, head of Public Procurement & Caroline Olstedt Carlström, head of Cirios’s data privacy group, Cirio Advokatbyrå

Framtidens offentliga upphandling 15:00 - 15:45 Regeringens representant Lagen om offentlig upphandling - vad gäller egentligen när lagen prövats och bör den skrivas om? 16:00 - 16:45

Helena Rosén Andersson, Domare, Högsta förvaltningsdomstolen, Emma Breheim, ordförande, Sveriges Offentliga Inköpare, Ellen Hausel Heldahl, Jurist, Svenskt näringsliv

Offentliga Affärers - Succémingel 18:00 - 21:00

Utdelning av ”handslaget” för Årets offentliga upphandling

OFFENTLIGA AFFÄRER I

ALMEDALEN 2019 ONSDAG Morgonkaffe med Offentliga Affärer 09:00 - 10:00 IS-krigare och gängmedlemmar, made in Sweden – hur kan vi vända trenden? 10:00 - 10:45 Panelsamtal

Hur redo är du? Om vårt totalförsvar 11:00 - 11:45

Bengt Wiktorsson, funktionsföreträdare totalförsvar, Rote Consulting & Lennart Thomsen, funktionsföreträdare för logistikfrågor, Rote Consulting

Lunch 12:00 - 13:00 Digitalt utanförskap 13:00 - 13:30

Helena Englund, VD, Lexicon, Amelie Sylvan CEO Lexicon

Från penna och papper till ettor och nollor – halkar Sverige efter i den digitala omställningen? 14:00 - 14:45 Mark Marissink, bitr. Avdelningschef, Naturvårdsverket, Peder Sjölander, Digital Utvecklingschef/CIO, Migrationsverket Katarina von Goës, Chef för Samordnade tjänster, Arbetsförmedlingen, Åsa Almesjö, moderator/ infrastrukturexpert, PA Consulting, Jakob Hellman, Senior Public Policy Manager, Vinnova

OFFENTLIGA AFFÄRERS Succémingel, 2/7 kl.18.00

ANMÄL DIG PÅ www.offentligaaffarer.se

oda affärer För att kunskap är källan till g

N UMM E R 2 Juni 2019

SOLCELLS-

PARK

BYGGS PÅ SOPTIPP

”SPARA

MILJARD

PÅ MINDRE EL

I SKOLAN!”

Årets nyskapande chef:

PETER GRAF KOMMUNERNA MÅSTE ANVÄNDA SINA

IT-RESU RSER SMARTA RE

mötestrender i topp

NE HANNA STJÄR SERVICE TROR STENHÅ RT PÅ PUBLIC

et altning | Ledarskap | Hållbarh Upphandling | Juridik | E-förv

Dags för Almedalen 2019

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lennart Olsson lennart.olsson@solvicom.se Skribenter Bo Höglander bo@hoglander.nu Urban Nilsson urban@hexanova.se Externa skribenter Lars Kølendorf Mikael Bergqvist Eva-Maj Mühlenbock Olof Hallberg Layout Michaela Jönsson Tryck Exakta Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00

Åren går och det blir nu Offentliga Affärers åttonde år på raken då vi har möjlighet att erbjuda spännande seminarier i eget tält och ihop med partners under Almedalsveckan. I år har vi flyttat några meter ner på Strandvägen och hoppas ni skall hitta till oss utan problem även i år. Programmet i år är något nedbantat eftersom flera av våra tidigare partners verkar vilja avvakta under detta ”mellanår”,

om det blir ett sådant år eller inte återstår ju att se, men för oss innebär det att vi är på plats under tre dagar istället för de fyra vi normalt har lyckats fylla med spännande innehåll. Vi är dock övertygade om att du kommer uppskatta vårt program som innehåller ett flertal samtal och debatter kring landets offentliga upphandling, tryggheten i samhället och den framtida försvarsförmågan. detta kryddas med informationssäkerhet, digital transformation och det offentliga ledarskapet som krävs när uppgiften blir allt mer utmanande och diversifierad samtidigt som kompetensförsörjningen utgör en utmaning för många av landets offentliga ledare. Med detta önskar vi alla våra läsare välkomna till oss i Almedalen och en riktigt skön sommar.

www.offentligaaffarer.se

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Offentliga Affärer nummer 2 2019

PROFILEN Hanna Stjärne

10 | upphandling

Hanna Stjärne försvarar yttrandefriheten och public service till varje pris. – Möjligheten att fritt rapportera är något vi lätt tar för givet. Men det kräver mod och kunskap, det är utmanande och kan till och med vara livsfarligt...

– Det har gått bra, långt över förväntan, vi har fått in bra med jobb, säger Daniel Turås, upphandlingskonsult på Upphandlingsbyrån i Hälsingland AB.

14| hälsa Konferensen har gått ifrån stillasittande föredrag föjt av långa middagar och ofta en hel del alkohol, till att fokusera på hälsa. Svenska Möten har identifierat tre mötestrender som ligger i topp 2019.

24 | ekonomi Energifrågan behöver tas på större allvar vid upphandlingar. Det anser Parmaco, uthyrare av dynamiska byggnader till kommunerna. Till exempel skulle en miljard kronor kunna sparas om landets skolor minskade sin elanvändning med 30 procent.

27 | ledarskap Steinunn Asgeirsdottir, förvaltningschef på Patientnämnden i Stockholms läns landsting, blev årets Offentliga Chef 2018 och tog emot utmärkelsen i samband med Offentlig Chef i Stockholm.

32 | hållbarhet

Årets nyskapande chef:

Involvera patienter och medarbetare -Jag är överväldigad, det är otroligt, jag är jätteglad och stolt. Det sa Peter Graf strax efter att han fått motta utmärkelsen Årets Nyskapande Chef 2018 under arrangemanget Offentlig Chef i mars 2019. Läs mer på sidan 20.

w w w.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9

Karlskrona brukar komma högt upp när det gäller antal soltimmar i Sverige. Detta har man dragit nytta av genom att bygga Sveriges största solcellspark – på en gammal soptipp.

38| debatt DDet politiska systemet förefaller handlingsförlamat när internationella stöldligor fortsätter sitt plundringståg genom Sverige med oförminskad styrka. 5

Fotograf/KĂ¤lla: Janne Danielsson/SVT

PROFILEN

SV T:S VD FÖRSVARAR Y T TRANDEFRIHETEN

TROR STENHÅRT PÅ PUBLIC SERVICE Hanna Stjärne försvarar yttrandefriheten och public service till varje pris. – Möjligheten att fritt rapportera är något vi lätt tar för givet. Men det kräver mod och kunskap, det är utmanande och kan till och med vara livsfarligt, förklarade hon på pressfrihetens dag den 3 maj i år.

Nyligen lade regeringen fram sin proposition om public service. Hanna Stjärne har tidigare uttryckt farhågor för politisk styrning av SVT, Sveriges Radio och de övriga spelarna i svensk public service. – Som publicist ser jag att förslaget om förhandsprövning är djupt problematiskt, förklarade hon i sin kommentar till propositionen den 10 juni 2019. Hon fortsätter: – Det är i strid med den svenska yttrandefrihetsandan att utformningen av en nyhetstjänst kan komma att styras av regeringen. Även om förhandsprövningen endast omfattar delar av verksamheten innebär den en glidning av det så grundläggande oberoendet mellan statsmakterna och public service. SVT är hela Sveriges television och ska alltid stå på publikens sida, oberoende av både politiska och

FAKTA: Namn: Hanna Lovisa Stjärne. Född: den 17 mars 1969 i Danderyd. Bakgrund: journalist och mediechef. Vd för SVT sedan januari 2015. Har tidigare arbetat som vd, chefredaktö r och ansvarig utgivare för UNTkoncernen, programdirektör på Sveriges Radio, inrikeschef på Ekot samt utrikeskorrespondent i Norge.

w w w.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9

[Text Bo Höglander]

kommersiella intressen. Som förslaget ligger nu öppnar det för tolkningar som allvarligt kan äventyra oberoendet, menar Hanna Stjärne.

PUBLIC SERVICE IFRÅGASÄTTS

Kanske kommer hon att få vänja sig vid att försvara public service framöver. Uppmärksamheten blev stor när Moderaterna i Stockholms län tidigare i våras kastade fram förslaget om att slopa public service av nuvarande modell. I stället ville man att fler aktörer får chansen att delta med utbud. Sverigedemokraterna har uttryckt liknande tankegångar. Och i vissa europeiska länder ifrågasätts public service eller får mindre resurser. En orsak till att Hanna Stjärne en gång blev journalist var nyfikenheten, berättar hon iför GöteborgsPosten. Och nyfikenheten fortsätter att spela stor roll även sedan hon blev till vd för Sveriges Television. – Att vilja lära sig hur saker fungerar är en god drivkraft i samhället. Där vill SVT bidra, menar hon.

LUTAR INTE ÅT VÄNSTER När Expressen intervjuade henne i juli 2016, något år efter tillträdet på SVT, kommenterade hon kritiken som går ut på att svensk public service skulle luta åt vänster. – Tittar man på om vi väger över i någon politisk färg så ligger vi ofta rätt bra till, slog hon fast. Hanna Stjärne hade då nyss utsetts till Sveriges mäktigaste person i Kultursverige. Hon förklarade för tidningen att hon har en makt att påverka människors liv, vilket man måste ta på allvar. Som chef för många medarbetare har hon dem i sin hand, kan påverka deras liv. – Det är ibland rätt tufft att leva med. Jag fattar beslut som påverkar den jag just träffade i personalmatsalen, den jag åkte buss med i morse. Den dagen jag inte känner så kommer jag fundera över mig själv, sa SVT:s vd till Expressen.

HAR PADDLAT I ALASKA I ungdomen reste hon mycket, bland annat paddlade hon med en vän i Alaska. De följde en flod från glaciären ned mot havet, vilket tog en hel månad. Det vara bara de två kring lägerelden. Det är gott om björn i området och vid ett tillfälle stod en grizzlyhona med två ungar på en liten ö i floden. Om paddlarna valt att passera på samma sida hade det kunnat bli farligt. Nu chansade de och hade tur: björnarna i stället gick åt andra hållet, berättar Hanna Stjärne för tidningen. Hur är det då att vara kvinna på en så utsatt post? Och hur arbetar

g 7

PROFILEN

”PRESSFRIHETEN MÅSTE S TÄ N D I G T F Ö R S VA R A S . . . DET ÄR EN DJUPT OROVÄCKANDE UTVECKLING I N T E R N A T I O N E L LT D Ä R JOURNALISTER BLIR M Å LT A V L O R O C H D E T F R I A O R D E T T Y S T A S .” man för ökad jämställdhet i ett historiskt sett mansdominerat medieföretag som SVT? – Man måste arbeta långsiktigt och konsekvent, det går aldrig att slå sig till ro, menar Hanna Stjärne och pekar på att 56 procent av cheferna på SVT är kvinnor och att hon själv är den fjärde kvinnliga vd:n i företaget. Svaret ovan publicerades i Expressen den 1 mars 2018 när tidningen granskade jämställdheten i de svenska medieföretagen. Hanna Stjärne menade också att jämställdhet är en förutsättning för att SVT ska kunna skapa innehåll som är angeläget för alla i Sverige. Hon tycker också att mediebranschen som helhet behöver fundera på varför den inte kommit längre när det gäller jämställdhet, det borde vara en bransch som har förutsättningar att leda utvecklingen.

FRI JOURNALISTIK OUMBÄRLIG

i världen som är förhindrade att uttrycka sig fritt. Det är en djupt oroväckande utveckling internationellt där journalister blir måltavlor och det fria ordet tystas, påminner Hanna Stjärne. Hoten finns även i Sverige, tillägger hon och nämner i blogginlägget att SVT i snitt hanterar 35 säkerhetsincidenter varje dag.

IT-ATTACKER OCH HOT – Inom denna siffra ryms hatmejl, våldshandlingar, ofredanden och olaga hot, en stor mängd så allvarliga att de polisanmäls, konstaterar vd:n och menar att det finns krafter som ägnar stora resurser för att försöka tysta SVT och påverka rapporteringen och man är ständigt mål för olika sorters IT-attacker. Även andra redaktioner runtom i Sverige vittnar om ett allt hårdare klimat där journalister hotas och är utsatta.

MEDVERKAR I HEXANOVAS TÄLT Denna problematik kommer Hanna Stjärne att belysa under Almedalsveckan då hon medverkar i OFFENTLIGA AFFÄRERS/ Hexanovas seminarietält i en högaktuell programpunkt: ”Digitaliseringens yttre hot och inre läckage – hur säkra är vi innanför de digitala murarna?”. Frågeställningar: ”Hur stort förtroende och ansvar kan vi ge? Är det yttre attacker som är det största hotet? Externa attacker ökar, men kan vi lita på att vår information är säker och att den stannar där?” Förutom Hanna Stjärne medverkar Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen och Åke Holmgren, chef för avdelningen för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet, MSB. Dessutom tillkommen en säkerhetsstrateg från PwC.

MER PÅ NYHETSWEBBEN OFFENTLIGA AFFÄRER har fått ställa frågor via e-post till Hanna Stjärne. Av pressläggningsskäl publiceras svaren på dessa på vår nyhetswebb, www.offentligaaffarer.se

Hanna Stjärne bloggar och på Pressfrihetens dag den 3 maj 2019 hade hennes inlägg rubriken ”Idag älskar vi det fria ordet lite extra”. Möjligheten att fritt rapportera är något vi lätt tar för givet. Men det kräver mod och kunskap, det är utmanande och kan till och med vara livsfarligt, skriver hon, och fortsätter: Att fri journalistik har en oumbärlig roll i ett samhälle har väl sällan manifesterats så tydligt som denna vår. Uppdrag Granskning och SVT Nyheters granskning av Swedbank, K-specialen om Josefin Nilsson, Gefle Dagblads modiga skolgranskning, DN:s starka avslöjande om hur 100 000-tals svenskar blir spårade via appar i mobilen, Aftonbladets envisa serie ”Maktens kvitton” om hur riksdagspolitiker fuskat med utlägg och bidrag. I kölvattnet av sådan journalistik förändras lagar, beslut, rutiner, kulturer. Oegentligheter blottläggs och människor ställs till svars. Helt omistligt i ett väl fungerande demokratiskt samhälle. Men utan fri journalistik händer det inte.

PRESSFRIHET MÅSTE FÖRSVARAS – Pressfriheten måste ständigt försvaras. Dessutom åligger det oss, som har en fri röst, att föra talan för de journalister runtom

O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9 | w w w.offentligaaffarer.se

Regelverket för statlig anställning!

FÖRFATTNINGAR FÖR STATLIGA ARBETSGIVARE 2019 Innehåller författningar om främst statliga anställnings och arbetsvillkor som inte är reglerade i kollektivavtal. Förutom ändringar i befintliga författningar har den nya säker hetsskyddslagen med förordning som trädde i kraft den 1 april 2019, tagits med. Utgivare: Arbetsgivarverket

GENOMFÖRANDE AV ÄNDRINGAR I UTSTATIONERINGSDIREKTIVET Ska bl.a. bedöma om svensk rätt är förenlig med ändringsdirektivet och utarbeta de författningsförslag som behövs för att genomföra direktivet i svensk rätt, exempelvis när det gäller:

• utstationerade arbetstagares rätt till mer likabehandling i fråga om lön m.m. i värdmedlemsstaten,

• utökat skydd för uthyrda

PÅ GÅNG

DEMOKRATIVILLKOR FÖR BIDRAG TILL CIVILSAMHÄLLET Översyn för att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grund läggande värderingar. SOU 2019:35 Utgivare: Kulturdepartementet

utstationerade arbetstagare,

• utökat skydd för långvarigt

utstationerade arbetstagare.

SOU 2019:25 Utgivare: Arbetsmarknadsdepartementet

> Beställ på nj.se

UPPH ANDL INGS KONS ULTE R SER ÖKAN DE MARK NAD [Text Bo Höglander]

– Det har gått bra, långt över förväntan, vi har fått in bra med jobb, säger Daniel Turås, upphandlingskonsult på Upphandlingsbyrån i Hälsingland AB.

Det var i november 2018 som OFFENTLIGA AFFÄRER rapporterade att tre meriterade upphandlare skulle lämna Inköp GävleborgförattstartaUpphandlingsbyrån. – Hela landet blir nu vår marknad, förklarade då Daniel Turås, med bakgrund som upphandlare inom Fastighet och Energi på Inköp Gävleborg. Den 9 januari lättade han och arbetskamraterna Henrik Turesson och Fredrik Dahlström från ”moderskeppet” för att driva Upphandlingsbyrån. HUR HAR DET GÅTT? På OFFENTLIGA AFFÄRER blev vi nyfikna och ringde upp för att höra hur det gått. Via högtalartelefon är alla tre konsulterna som samfällt berättar att man slutit närmare 15 ramavtalinombådestat,kommunochlandsting. FredrikDahlströmberättarattmansammanställtsittförstadelårsbokslutochkankonstatera att beställarna strömmat till. – De beställningar som vi fått in förutom på ramavtal har hittat till oss via vår hemsida, vilket är riktigt roligt, säger han. Henrik Turesson konstaterar att många upphandlingsavdelningar är underbemannade och behöver därför ta in rutinerade upphandlare. Det gör att marknaden för upphandlingskonsulter är stark. 10

ENTREPRENADER Inkomna löpande avrop hittills omfattas till störstadelenaventreprenadupphandlingar inom fastighet och entreprenad. Men även ny- och ombyggnationer, schaktentreprenader, olika installationsentreprenader och fastighetsnära tjänster. På hemsidan presenterar sig Upphandlingsbyrån som en samarbetspartner inom upphandling och juridiska tjänster inom inköpochupphandling,samtinombyggsektorn. – Vår största styrka är att vi kan analysera omfattning och behov som sedan definieras på ett tydligt, konkret och begripligt sätt, förtydligar DanielTurås och tillägger att med den samlade branscherfarenhet som finns i bolaget så kan man utforma kravställningar som blir väl förankrade i gällande branschregler, praxis och lagstiftning. ÄVEN UPPFÖLJNING – Allt oftare anlitas vi också för upphandlingsstöd utöver rena upphandlingar vilket ger oss en möjlighet att bidra med strategisk kompetensochupphandlingsstöd,tillägger han. Just för tillfället klarar sig byrån med den befintligabemanningen,mentrorattkandet bli aktuellt med nyanställningar inom ett år. – Vi ser inte att trenden viker utan behovet

är fortsatt stort, menar Daniel Turås. Dessutompåpekarhanattmandagligenkan läsa artiklar om hur upphandlande myndigheter missat att göra rätt i sina upphandlingar. – Vi ser snarare att behovet av konsulthjälp ökar inom våra områden, tillägger Daniel Turås. Lagstiftningen blir inte enklare och det kommer allt fler parametrar som ska beaktas vid upphandlingarna. BEHÖVER NI RESA LAND OCH RIKE RUNT FÖR ATT BISTÅ ERA KUNDER? –Vi har kunder över hela Sverige men vi löser det mesta på distans, berättar Fredrik Dahlström.Webbmötenfungerarotroligtbraoch har man dessutom tillgång till e-signering så kan man hantera affärsdokument effektivt och säkert. Han tillägger att om det behövs så kan man som stöd till upphandlande myndigheter på begäran arbeta på plats som upphandlingskonsult i beställarens organisation. Bland tjänsterna finns förutom att genomföraupphandlingarävenkvalificeradrådgivning rent strategiskt och inom entreprenadupphandling, bygg och projektledning och juridik. Ett exempel på det sistnämnda är att mankanbiståkundeninomupphandlingsjuridik, entreprenadjuridik samt vid överprövningar och tvister. n

O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9 | w w w.offentligaaffarer.se

19 20 KE

till en

SÄ

Vä lko mm

YG TR

TILLSAMMANS FÖR E TT T RYG G T S A M H Ä L L E MED TALARE SOM:

Andreas Zehlander, Gruppchef i Medelpad och känd som ”Linkedin-polisen”.

Mikael Damberg, Inrikesminister

Pernilla Hallberg, Verksamhetsledare, Fastighetsägare, Centrala Hisingen

2019

28 - 29 augusti Malmö Live

Läs mer och se vårt program på :

www.tryggochsäker.se

OFFENTLIG IT

KOMMUNE RNA MÅSTE ANVÄNDA SINA

IT-R ESU RSER SMA RTA RE

[Text Lars Kølendorf, Nordenchef för Aruba, ett företag inom Hewlett Packard Enterprise]

Många kommuner brottas med problemet att det ställs allt större krav på mer och bättre IT, samtidigt som det inte går att öka IT-resurserna. Att höja budgeten kommer förbli svårt föröverskådligframtideftersomsåmycketannankommunal verksamhetärpersonalintensivochdärförmåstefåkosta.Att flytta pengar för personal från äldreboendet till IT-avdelningen kommer helt enkelt inte hända. Kommunerna måste i stället bli bättre på att ta till sig förbättrade arbetssätt och nya verktyg. Kravenpåökaddigitaliseringkommerfrånbådemedborgareochmedarbetare.RedannuharkommunernasIT-avdelningarknapparesurser,både i fråga om pengar och personal. Samtidigt gör flera utvecklingslinjer att IT-behoven ökar: - Ökande efterfrågan på fler IT-tjänster samtidigt som kvalitetskraven ökar. Några exempel: Skolorna vill kunna

koppla upp allt fler enheter på sin wifi, och de vill samtidigt ha bättre prestanda. Äldreomsorgen vill kunna arbeta mer mobilt och personalen vill ha tillgång till information om mediciner när de gör hembesök. Kommunkontoret vill ha bra system för gästaccess för nätverket för besökare. Alla dessa tjänster tävlar om IT-avdelningens uppmärksamhet och resurser.

- Säkerhetskraven ökar. Många kommuner har upplevt allvarliga intrång och skärper sin säkerhet på alla håll. Samtidigt installeras ny teknik som ställer nya krav, till exempel Internet of Things (IoT). IoT-enheterna ökar starkt i antal och är sällan tillräckligt säkra. Dessutom är det fortfarande vanligt att det ute i organisationen kopplas in enheter som inte är sanktionerade av IT-avdelningen, till exempel närettpassagesystem,enwebbkameraellertillochmedettakvarium eller en kaffemaskin kopplas upp på nätverket.Varje oskyddad enhet kan utnyttjas av angripare som vill ta sig in på nätverket och det krävs resurser för att säkra dem.

- Smartare IT med artificiell intelligens och maskininlärning. Säkerhet är ett exempel på område där det finns ett behov av att arbeta smartare. Till exempel genom verktyg som i realtid hittar risker i nätverket genom att analysera vem och vad som kopplas upp på nätverket och som automatiskt ser till att ge rätt tillgång och flaggar när någon aktivitet är misstänkt. Prislappen har avhållit en del kommunerfrånattsatsapåmaskininlärningmenalltoftareblirdehär lösningarna en god investering. - Ökat kommunalt samarbete. Kommunerna samarbetar allt mer, vilket är ett smart sätt att öka effektiviteten. Kommunerna samlar resurserna och blir dessutom en mer attraktiv arbetsgivare och en starkare part i upphandlingar. Det blir också möjligt att öka kompetensen, så att inte samma person behöver vara expert på allt från datacenter till nätverk.

Såsannoliktgårdetframöverattgöramerävenmeddebegränsade resurser som är en realitet för många kommuner. Det som talar för att kommunerna lyckas få ihop ekvationen är att många av dem redan har kommit väldigt långt, och dessutom uppfattar vi det som att svenska kommuner är klart förändringsbenägna och nyfikna på ny teknik. De har en hög kunskapsnivå och är bra på att hitta lösningar för att få med det som är viktigt i sina budgetar. Samtidigt ser vi också att en del kommuner inte satsat på sådan teknik som skulle hjälpa dem, framför allt inom automatisering och maskininlärning. Att inte hoppa på alla trender är förstås klokt, men det här är teknik som är tillräckligt mogen och som gör det möjligt att spara pengar och förbättra säkerhet och prestanda. Än finns det alltså saker att ta tag i för kommuner som vill utvecklas, även när de inte kan få ökad budget n

- Många nya tekniktrender att prova. Många kommuner ser behov av eller vill undersöka behovet av nya tekniker. Det finns till exempelmängderavolikamolntjänsterochanvändningsområdenför IoT som behöver undersökas och testas för att avgöra om de kan vara till hjälp i skolan eller någon annan verksamhet. Det här gör att det kan verka som att det även på IT-avdelningen finns ett ökande behov av att anställa. Men samtidigt finns det också flera trender som kan motverka detta: - Automatiseringen går framåt. Kommunerna kan slippa mycketmanuelltarbete,exempelvisgenomattautomatiseraattdynamiskt dirigera om trafik i nätverket. En sådan uppgift kan behöva göras 100 gånger per dag, vilket gör att det inte fungerar särskilt bra attnågonutföruppgiftenmanuellt.Tråkigauppgiftersomförsvinner brukar inte heller sörjas av så många. Ändå finns det förvånansvärt storautvecklingsmöjligheterifrågaomautomatiseringhoskommunerna.

O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9 | w w w.offentligaaffarer.se

Ett samarbete med oss gör samma arbete bättre. När du anställer personal med bakgrund eller deltidsengagemang i Försvarsmakten, möter du människor som på djupet förstår sin betydelse i ett fungerande ledarskap. BLI EN AV OSS, FÅ EN AV OSS. Samarbeta med Försvarsmakten och få handlingskraftig, samarbetsvillig och engagerad personal. Samtidigt som du bidrar till att försvara allt det som gör Sverige till Sverige. Läs mer på forsvarsmakten.se/arbetsgivare

” A L L A V I N N E R PÅ AT T – OM SÅ BARA UNDER TIO MINUTER OM DAGEN – SE T I L L A T T G E D E LT A G A R N A FÅR EN ENERGIINJEKTION GENOM FYSISK ELLER M E N T A L A K T I V I T E T.” 14

O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9 | w w w.offentligaaffarer.se

HÄLSA

mötestrender i topp [Text Bo Höglander]

Konferensen har gått ifrån stillasittande föredrag föjt av långa middagar och ofta en hel del alkohol, till att fokusera på hälsa. Svenska Möten har identifierat tre mötestrender som ligger i topp 2019.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde frågor till Sylvia Nylin, vd på Svenska Möten, kring de hetaste trenderna på mötesfronten just nu.

En trend är att det går mot nyktrare konferenser samt mer hälsosam mat, gärna forskningsbaserad, enligt ”Top tre mötestrender”. Finns exempel på hur detta tar sig konkreta uttryck?

– Det finns flera exempel hos våra medlemsanläggningar.PåYasuragi,exempelvis,ingår alltid guidad meditation i konferenspaketet. På samma anläggning är kött tillval till alla måltider – inte standard. Många anläggningar följer den här trenden, berättar Sylvia Nylin. Hon vet också att Åkeshofs Slott är först ut med att gå hela vägen till att även servera en helt plantbaserad frukost. Den nyktra trenden tar sig uttryck i att kunderna alltmer frågar efter genomtänkta alkoholfria alternativ och inte bara Coca Cola och kolsyrat vatten. – Även om vi fortfarande inte sett den första helt alkoholfria mötesanläggningen, tror vi att det bara är en tidsfråga tills någon vågar ta det steget, säger Sylvia Nylin.

Rörelse tycks vara en trend med utegym, gå-möten och andra aktiviteter med rörelse och utevistelse. Finns det deltagare som kan känna sig obekväma med detta, till exempel om man har en funktionsvariation?

–Ja,absolutochdettamåstemannaturligtvis ta hänsyn till redan under planeringsfasen. Det finns alltid alternativ till aktiviteter så

att alla deltagare känner sig inkluderade och bekväma. Man kan prata med sin konferensanläggningsåhjälperdetillattföreslåbraoch inkluderande alternativ!

Att minska stressen genom olika övningar är något som kan säkert behövas i en tid när tempot skruvas upp. Men kommer konferensande företag verkligen att kunna ta sig den tiden på t.ex. en tvådagarsaktivitet? Finns det alternativ?

– Vi anser att alternativet till att inte planera in någon fysisk eller mental aktivitet blir att mötesdeltagarnablirtröttaochoengagerade. Alla vinner på att – om så bara under tio minuter om dagen – se till att ge deltagarna får en energiinjektion genom fysisk eller mental aktivitet. Deltagare som får påfyllning av energi orkar bidra till ett bättre möte som ger bättre resultat! Vi ser också att flera har aktiviteten i centrum, det vill säga det är konferensen.

Hur snabba är konferensanläggningarna att ta till sig nya trenderna? – Det varierar. Några anläggningar ligger långt fram och leder utvecklingen, medan andra just har börjat inse vikten av att erbjuda hälsosamma alternativ för att vara konkurrenskraftigaförmorgondagenskonferensköpare.

Kan du se skepsis eller kritik mot dessa tre mötestrender i topp? Det bör väl finnas de som tycker att man ska göra som man alltid har gjort?

w w w.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9

– Ja, som alltid finns det de som inte tycker om att förändra sina vanor. Men flera stora hälsoundersökningar (se fotnot nedan, red:s anm.) visar att vi svenskar motionerar mycket, samtidigt som vi blir mer och mer stillasittande; i skolorna, i hemmet och på arbetsplatsen, säger Sylvia Nylin. Hon påpekar att den vardagliga rörelsen har minskat kraftigt, och att den gör oss trötta, ofokuserade och ökar risken för vanliga folkhälsoproblem. Forskning visar samtidigt att en liten stunds avbrott i stillasittandet med rörelse, har stora effekter på välbefinnande och hälsa. – Detta blir företagen allt mer medvetna om. Att planera in tid under konferensdagen för fysisk och/eller reflekterande aktiviteter blir en självklarhet, avslutar Sylvia Nylin.

Så här sammanfattar Svenska Möten de tre hetaste mötestrenderna i Sverige 2019: 1. Nykterhet Forskningsbaserad hälsomat tar plats; fermenterat, fokus på tarmfloran, växtbaserat. Allt fler väljer också en nykter konferens, försäljningen av alkoholfri öl ökade med 41 procent 2018. 2. Rörelse Vi lämnar konferensrummet för gå-möten, efterfrågan ökar på vandring och andra naturbaseradeaktiviteter,ochschematinnehåller ofta gemensam rörelse som löpning, promenad eller utegym. 3. Harmoni Stress minskas genom aktiviteter som uppslukar,involverarflerasinnenochkopplar bortintellektet,texkallbadochvetenskapligt beprövade skogsbad. Även spa och biofilisk design skapar harmoni hos individen. n Fotnot hälsoundersökningar

DettaärdehälsoundersökningarsomSylvia Nylinhänvisartill.Folkhälsomyndigheten, Daglig fysisk aktivitet kan minska hälsoriskernamedstillasittande,2018-07-02.Arbetsmiljöverket,Sittande,ståendeochgående arbete.Hälso-ochsjukvårdsförvaltningen, SLL, Folkhälsoenkät 2010. 15

Stabsassistent

edskap Kvalificerat stabsstöd vid kris eller höjd ber

Vårt samhälle är sårbart. I händelse av en långvarig kris eller vid höjd beredskap behöver vi alla hjälpa till för att samhället ska fungera. Redan idag kan du stärka din krisorganisation genom att planerna in stöd från professionellt frivilliga stabsassistenter. De kompletterar anställd personal och bidrar till uthållighet över tid. Svenska Lottakåren rekryterar och utbildar stabsassistenter som vill göra en insats. Stabsassistenterna får grundläggande utbildning i stabsmetodik, informationshantering och ledarskap. Hör av dig till info@svenskalottakaren.se så berättar vi mer hur professionellt frivilliga stabsassistenter kan bidra till att skapa uthållighet i din myndighets stab.

svenskalottakaren

lottakaren

UPPHANDLING

Inte okomplicerat nå sysselsättning smål i upphandling

SEMINARIUM SAMLADE

TUNGA AKTÖRER

[Text Bo Höglander]

Energifrågan behöver tas på större allvar vid upphandlingar. Det anser Parmaco, uthyrare av dynamiska byggnader till kommunerna. Till exempel skulle en miljard kronor kunna sparas om landets skolor minskade sin elanvändning med 30 procent. Det sa civilminister Ardalan Shekarabi när Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) arrangerade ett seminarium om sysselsättningskrav i offentlig upphandling den 2 maj 2019. OFFENTLIGA AFFÄRER var på plats för att lyssna när en namnkunnig skara talare utvecklade ämnet på Jakobsbergsgatan i Stockholm. Civilministern slog fast att om vi ska klara av att skapa ett hållbart samhälle så krävs det att vi lyckas bättre md inkluderingen på arbetsmarknaden samt får till riktade insatser för de som står längst ifrån arbetsmarknaden.

VILKA KRAV TAS BORT? Men Rikard Jermsten, generaldirektör, Konkurrensverket,

Civilminister Ardalan Shekarabi

Rikard Jermsten, Generaldirektör, Konkurrensverket. Foto: Andreas Eklund

varnade för att ställa alltför många och långtgående krav i offentlig upphandling. – Varje gång vi ställer ett nytt krav i en upphandling bör vi fråga oss – vilka krav kan vi då ta bort, sa generaldirektören. Konkurrensverkets gd påpekade att lagen ger flera möjligheter att ställa sysselsättningskrav. Att ställa krav i upphandling kan vara ett sätt att uppnå målen. Men det är inte utan risker. Kravställandet kan innebära att vi tappar i effektivitet, varnade han. Sysselsättningskrav ska vara relevanta, tydliga och proportionella. Dessutom är det viktigt att följa upp! På Konkurrensverkets webbplats finns en rapport som utvecklar frågeställningen: ”Rapport: metoder för att utvärdera sysselsättningskrav vid offentlig upphandling – en översikt 2017:2.”

”INTE HUR SOM HELST” Andrea Sundstrand, Juridicum, Stockholms universitet, menade att sysselsättningskrav kan ställas, men inte ”hur som helst”. Det visar EU-domar. – Vi måste ha en balans mellan kraven vi ställer och det som företagen klarar av. Ställer vi för hårda krav så kanske vi ska lyfta över politiska krav till andra områden

UPPHANDLING Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv

och inte lägga allt på offentlig upphandling, förklarade Andrea Sundstrand.

”BORDE UT VÄRDERAS FÖRST” Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv, tycker att det är tveksamt med sysselsättningskrav innan vi utvärderat dem. – När vi ställer sådana krav i upphandling når vi de vinnande företagen, men inte tvåan och trean. Jag har inte sett exempel som visar att detta är framkomligt och är orolig för ännu fler krav. Risken när vi lägger på fler krav är att vi öppnar upp för fler oseriösa aktörer. Bara för att något är lagligt så är det kanske inte alltid lämpligt, menade Birgitta Laurent.

Inger Ek, Generaldirektör Upphandlingsmyndigheten. Foto: Andreas Blomlöf

”KOPPLA IN FACKET!” Från facket medverkade Veronica Magnusson, Vision. Hon sa att hon förr fick argumentera för att man kunde ställa sysselsättningskrav, medan det nu handlar om HUR man ska göra det. hon tycker att man ska placera inköpsfunktionerna centralt och strategiskt. – Bjud in facket i kravställandet, vi har kunnandet när det gäller sociala krav, inte minst diskriminering. Offentlig sektor har alltför länge präglats av rädslan att göra fel framför vilja att göra rätt, sa Veronica Magnusson. n

STÖD FRÅN MYNDIGHET Inger Ek, generaldirektör Upphandlingsmyndigheten, pekade på att det finns ett stöd på stödmyndighetens webb för hur man kan ställa kraven. – Det är skattebetalarnas pengar vi rör oss med, de ska användas bra och förnuftigt. Sysselsättningskrav kanske inte ska ställas i varje enskild upphandling utan när det passar och är befogat, menade hon. Martin Kruse, upphandlingschef, Arbetsförmedlingen deklarerade att myndigheten vill använda sin köpkraft för att driva förbättringar i samhället. Det handlar om innovation, miljö, ekonomisk hållbarhet och sociala krav.

”MOT VERKA MARKNADSKRAFTERNA” Kruse hävdar att offentlig upphandling kan bidra till att motivera marknadskrafterna. Samhällsvinsterna är ökat förtroende hos allmänheten, nya arbetstillfällen, attraktivitet för medarbetare, samt ett mer strategiskt upphandlingsoch inköpsarbete. Vid en paneldiskussion påpekade Ulrica Dyrke, Almega, att många företag redan i dag tar ansvar genom ordinarie åtgärder. De sysselsätter ju människor. Däremot kan krav i offentlig upphandling upplevas som en extra börda, särskilt om det handlar om krav som hamnar långt ifrån den egentliga affären. Trenden med sjunkande antal anbud i upphandlingarna bekräftar detta.

Veronica Magnusson, Vision

SKATTEPENGAR SKA ANVÄNDAS TILL BÄTTRE SAKER ÄN EVIGA BYTEN AV TRASIGA GLASRUTOR! Det är inte konstigt att allt fler kommuner byter till Hammerglass efter varje glaskross. Kravet på glasmästaren att bygga bort problemen reducerar snart kostnaden för glasbyten till ett minimum. Med insikten om besparingsmöjligheten projekteras numera många nya skolor med Hammerglass i samtliga fönster. Vad är Hammerglass?

Hammerglass är en nanobelagd polykarbonatskiva – 300 gånger starkare än glas. Produkten finns både som Isoler och som Add-On. Hammerglass Isoler i 3-glas har U-värde ner till 0,64 och levereras med samma garantitid som vanliga isolerglas. Hammerglass Add-On - ”Det osynliga gallret” - är ett utanpåliggande system som monteras framför befintliga fönsterglas. De flesta större fönstertillverkare har Hammerglass i sitt sortiment så installation kan ofta göras med upphandlad glasmästare eller hantverkare.

Varför Hammerglass?

De senaste 10 åren har vi levererat över 50 000 okrossbara enheter över hela världen. Vi känner inte till ett enda lyckat inbrott genom våra rutor så förutom att skydda mot vandalism och inbrott, skyddar rutorna även personal och egendom. Se fram emot en tryggare arbetsmiljö och lägre driftskostnader med Hammerglass. Vi besöker er gärna för att berätta mera! Kontakta oss på hmg@hammerglass.se eller ring 0431-25 000. Du hittar ytterligare information på hammerglass.se

w w w.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9

UNBREAKABLE.

LEDARSKAP

Ur OFFENTLIGA AFFÄRERs/ Hexanovas nomineringstext:

Peter har modet att utmana en nästan cementerad struktur och styrning till att utvecklas mot nya innovativa mål. Med sitt kraftfulla engagemang, stora nyfikenhet och högsta arbetsglädje inspirerar han chefer och medarbetare att gå mot samma mål. Han har ett brinnande intresse för att utveckla framtidenshälso-ochsjukvårdochomsorg genom digitalisering.

O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9 | w w w.offentligaaffarer.se

Årets nyskapan de chef:

INVOLVERA PATIEN TER OCH MEDA RBETA RE – Jag är överväldigad, det är otroligt, jag är jätteglad och stolt. Det sa Peter Graf strax efter att han fått motta utmärkelsen Årets Nyskapande Chef 2018 under arrangemanget Offentlig Chef i mars 2019. [Intervju: Bo Höglander]

Hans tips till chefer i offentlig sektor som vill bli mer innovativa är att se möjligheterna, vara modiga, ta ut svängarna och testa gränserna! OFFENTLIGA AFFÄRER fick en pratstund med vd:n på vårdbolagetTiohundra AB efter att stojet och jublet lagt sig och vardagen infunnit sig. Grattis igen till utmärkelsen! Vill du berätta litet mer om Norrtäljemodellen, hur den växte fram och vad som får den att fungera? –Dethandlaromattsamverkamerochbättre. I mitt bolag har vi allt samlat under ett och samma tak och det skapar nya möjligheter. Vi har hållit på sedan 2006 så det blir tretton

år nu. Vi kan nu säga att vi kommit långt när det gäller att utbyta kulturer mellan landsting/region och kommunerna. I den insända motiveringen heter det att ”Norrtäljemodellen fördjupar samarbetet och tar bort de gränsdragningar som inte behövsmellanoffentligochprivatochmellan kommun och landsting.” Samt: ”Genom att samverka når vi högre kvalitet för invånaren. Det gör vi genom att fortsätta utmana gränserna”. Vill du utveckla detta? Hur utmanar man gränserna rent konkret? – Jag kan ge dig ett exempel. En boende med demenssjukdompåettavvåraäldreboenden bröt lårbenshalsen och behövde opereras. Detta var på en torsdag. En sådan operation är numera ren rutin – i de flesta fall, dock inte den här gången. Personer med demenssjukdom kan bli förvirrade när de befinnersigenokändmiljöochsåblevdetnu också, vilket gjorde det svårare att förbereda operationen. – När operationen var klar och patienten vaknat upp ringde klinikchefen till äldreboendet och frågade om de kunde tänka sig att ta hem patienten litet tidigare, redansammadag.Detkundeman,transport ordnades och kl. 14.00 satt patienten lugn

och fin och åt middag, tillbaka i sin invanda miljö. Egentligen är detta inget konstigt utan en självklarhet. Men man måste få till rutinerna för det. – Jobbar man på rätt sätt så får man kvalitet i verksamheten och dessutom så spar man pengar. Att jobba smart skapar kvalitet! Ett dygn på sjukhus kostar tio tusen kronor och ettdygnpåkommunensäldreboendekostar mellan 1 500 och 2 000 kronor.

Vilka fördelar ser du med att driva verksamheten i bolagsform?

– Bolagsformen är egentligen inte det som ska lyftas fram i sammanhanget, det är inte grejen. Men jag kan säga att styrelsen, vars ledamöter utsespåprofessionella meriter,är proportionelliförhållandetillägarskapet(50 procent region, 50 procent kommun).

Vilka tips kan du ge du kollegor ute i det offentliga Sverige, chefer som vill bli innovativa och utveckla sin verksamhet? – Det handlar om att involvera brukarna, patienterna, kunderna – vilket man nu kallar dem. De som ska nyttja tjänsterna och servicen. Generellt sett har vi varit dåliga på detta i svensk sjukvård. Vi tror vi gör bra saker, men det är inte alltid så. Dessutom måstemedarbetarnaengagerasiprocessen; undersköterskor, sjuksköterskor och andra. Det handlar också om att ha ett tillåtande ledarskap, att som chef låta medarbetare ta initiativ. n

Fakta Norrtäljemodellen NorrtäljemodellenärenuniksamverkanmellanNorrtäljekommunochRegionStockholm somskaparbättrehälsa,vårdochomsorggenomdetgemensammakommunalförbundet SjukvårdochomsorgiNorrtäljeochvårdbolagetTiohundra.Norrtäljemodellenfördjupar samarbetet och tar bort de gränsdragningar som inte behövs mellan offentlig och privat och mellan kommun och region. Genom att samverka nås högre kvalitet för invånaren. Vårdbolaget Tiohundra, som bland annat driver Norrtälje sjukhus, äldreboenden, LSS-verksamheter, hemtjänst och vårdcentraler, ägs av kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje. Modellen ger förutsättningar för en sömlös kedja inom hälsa, vård och omsorg för Norrtäljes invånare, som sträcker sig över traditionella region- och kommungränser. w w w.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9

Hört om

ROBOTIC PROCESS AUTOMATION, men osäker på var man börjar?

Digital Workforce är nordens ledande och mest erfarna leverantör av att automatisera affärsprocesser med RPA – Robotic Process Automation. Våra digitala medarbetare har automatiserat över 1000 processer och frigjort över 500 000 timmar till mer värdeskapande arbetsuppgifter.

Att förändra tjänster för att erbjuda ökad kvalitet och säkerhet, utan att öka personal- och budgetnivåer, är en gemensam utmaning för den offentliga sektorn, från kommuner till myndigheter. Digitala medarbetare är en flexibel och effektiv lösning på problemet!

Vi arbetar med ledande automatiseringsteknologi som Robotic Process Automation, Machine Learning samt Kognitiv Automatisering. Digitala medarbetare finns tillgängliga både som molnlösning och installerat på lokala servrar.

Digital Workforce har arbetat tillsammans med stora myndigheter och kommuner sedan 2015.

digitalworkforce.com

FJÄRR VÄRM EDRIF T

– en kritisk funktio n Trenden att i kommunerna spara på teknik och funktionalitet inom de driftcentraler som kontrollerar fjärrvärmen kan innebära livsfara för stora delar av vårt samhälle. Sjukhus förlitar sig helt på att fjärrvärmen fungerar, för att ta ett exempel.

etmenarMikaelBergqvist,Sverigechef, TM Group, och varnar för trenden. Att upprätthålla överblicken och effektiviteten i kommunala driftcentraler har blivit en rejäl utmaning, slår han fast. Fjärrvärme har en dominerande ställning som uppvärmningsformiSverige.Fjärrvärmekontrolleras av driftcentraler vars funktion är att övervaka verksamheten, larma vid avbrott, lokalisera felet och agera. Inom finansbranschen tolereras inga avbrott, utan man ser kostnaden att säkra verksamheten i relation till kostnaden för uteblivna intäkter. Här övervakasbankernassystemavdriftcentralersom bygger på ny smart teknik. Teknik som samar-

betar, för att säkerställa 100 procents funktion och effektivitet, helt enkelt alltid fungera. Inom kommuner bygger man istället driftcentraler på gammal teknik, eftersom man ser inköpskostnadensomdenviktigasteparametern. Istället förattteknikensamarbetar,krävsseparathårdvara förvarjesystem.Detärinteovanligtattenoperatör i dag arbetar med sju olika tangentbord samtidigt, likamångamöss,separathårdvaratillvarjesystem, samtdussintalsövervakningsskärmar.Skrivborden i driftcentralerna har snabbt vuxit i längd till att bli fem meter långa. Att upprätthålla överblicken och effektivitetenikommunaladriftcentralerharblivit en rejäl utmaning. Genom att fortsätta bygga på gammal teknik och

w w w.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9

[Text Mikael Bergqvist, Sverigechef TM Group]

addera ny utrustning för varje ny enhet som driftcentralen ska hantera, minskas effektiviteten. Det blir till slut omöjligt för operatören att veta vilken utrustning som hör till vilket system. Idag finns helt nya möjligheter att bygga driftcentraler med multifunktionella tangentbord och integrerade skärmar där samtliga system integreras. I Sverige finns fjärrvärmenät i 580 orter och antalet växer kontinuerligt på grund av att värmebehovet är så geografiskt koncentrerat, att värme kan distribueras till en minimal kostnad. För offentligaverksamheterärdetdärförfördelaktigast att ansluta sig till fjärrvärmenätet, både ekonomiskt och ur miljösynpunkt. Driftcentraler som övervakar dessa samhällskritiska enheter kan därför inte få stå tillbaka för kommunernas spariver. Kraven måste vara desamma som kraven inom finanssektorn – att se kostnaden att säkra verksamheten i relation till avbrott. Här handlar det om kritiska funktioner, människor och ytterst om människoliv. n

”SPAR A MILJA RD PÅ MINDR E EL I SKOLA N!” [Text Bo Höglander]

lingar går efter lägsta pris och därmed inte tar hänsyn till dyra driftkostnader, säger Mirza Kahvic, fastighetsdesigner på Parmaco. – Anbudet med lägst pris vinner oftast, men det betyder inte att just det anbudet blir billigast för kommunen om man ser till livstidskostnaden. Det tycker vi är väldigt tråkigt. Dessa pengar kan ju användas till mycket annat som är bra, bland annat fler lärare, slår han fast. KAN MINSKA MED 30 PROCENT Enligt en undersökning från Energimyndigheten och Boverket kan en genomsnittlig

HÅLLBARA SKOLOR OCH FÖRSKOLOR

skola minska elanvändningen med cirka 30 procent. Totalt blir det 1 TWh per år om man räknar ihop alla skolor i hela landet. Det innebär en besparing på en miljard kronor, eller 2 000 lärartjänster, per år. Nyligen presenterade Parmaco sju smarta tips på hur kommunerna kan minska sina energikostnader. Det handlar om värmesystem, byggnadens form, solvärme, byggnadens klimatskal, belysning och lokalutnyttjande. Även på området storkök finns mycket att hämta hem. Har ni fått input från kommuner som är kunder till er med uppmaning att sammanställa denna typ av tips eller är det helt och håller företagets initiativ? – Det är Parmacos eget initiativ. Vi håller oss uppdaterade om sådant som skrivs i olika rapporter och har märkt att kommuner fortfarande inte följer dessa tips, som finns omnämnda i olika rapporter, helt och hållet. Därför brukar vi uppmärksamma kommunerna på råden då de är väldigt bra och enkla att följa – och det uppskattas, menar Mirza Kahvic.

Arkitekten Vicky Laflamme, design- och kontorschef på Parmaco, säger: – Vi är mycket mer än en moduluthyrare, vi skapar ett nytt sätt att se på hur man kan skapa skolor och förskolor på ett hållbart sätt utifrån befolkningsutveckling, tekniska framsteg, nya undervisningstrender samt dagens ekonomiska läge, uppger hon för OFFENTLIGA AFFÄRER. Hon pekar på att under åren förändras lokalbehoven, och då kan antalet moduler minska eller öka – om man har planerat för en sådan strategi från början. – Vi levererar inte ”lådor” och ”baracker”, vi levererar riktiga skolor och ett nytt sätt att tänka kring strategisk lokalutveckling och planering. I nr 2 av OFFENTLIGA AFFÄRER kan du läsa hela intervjun med Mizra Kahvic samt om hur Parmaco jobbar med strategisk lokalutveckling. n

FAKTA

Byggnader står för över 50 procent av Sveriges totala energianvändning. 2018 vardentotalaanvändningenaveliSverige 141 TWh, varav sektorn bostäder och service använde 73 TWh el. Skolor utgör 21procentavlandetstotalabyggnadsarea för lokaler.

O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9 | w w w.offentligaaffarer.se

w w w.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f fĂ¤ r e r 2 2 0 1 9

O f f e n t l i g a A f fĂ¤ r e r 2 2 0 1 9 | w w w.offentligaaffarer.se

LEDARSK AP

PATI ENT ENS SYN PUN KT PRIO RITE RAS Steinunn Asgeirsdottir, förvaltningschef på Patientnämnden i Stockholms läns landsting, blev årets Offentliga Chef 2018 och tog emot utmärkelsen i samband med Offentlig Chef i Stockholm. [Text Bo Höglander]

– Jag kunde inte förstå att det var sant! Jag är jätteöverraskadspecielltmedtankepåallade övriga nominerade som satt runt borden, sa Steinunn direkt efter prisutdelningen. Ur motiveringen: Steinunn har på kort tid förändratPatientnämndensomtidigarevarit en relativt anonym förvaltning och bidragit till att alla medarbetare känner stolthet och glädje. Patienternas synpunkter prioriteras, de anställda trivs och har blivit goda kulturbärare. OFFENTLIGA AFFÄRER fick en intervju med henne när allt lugnat ner sig efter konferens och prisutdelning. Du har enligt uppgift lyft Patientnämndens förvaltning och dess uppgifter. Vad var det första du gjorde i den processen? –Tillsammansmedmedarbetarnapåförvaltningen har jag arbetat systematiskt med att skapa känslan av ett gott ambassadörskap. På arbetsplatsen är vi stolta över vårt arbete, kompetens och bemötande. – Vi är viktiga för patienter som behöver stöd och hjälp i att lämna synpunkter och klagomål till vården. Vi har också ett nytt uppdrag enligt en ny klagomålslagstiftning som handlar om att bidra till kvalitetsut-

vecklingochhögpatientsäkerhetgenomatt analysera inkomna klagomål och uppmärksamma vården på riskområden samt hinder för utveckling av vården.

Spännande utvecklingsarbete

– Eftersom vårt arbete är så viktigt vill vi synas. Vi har därför satsat mycket på marknadsföring för att öka människors kunskap om vår verksamhet. Det kan ju underlätta för medborgarna att ringa eller skriva till oss ifall de behöver. Vi har digitaliserat oss och arbetar för att ständigt moderna vårt arbetssätt genom samarbete med KTH och SU studenter som hjälper oss med att utveckla appar och AI. Det är spännande utvecklingsarbete som pågår!

Du har lätt för att delegera, enligt uppgift. Varför är det viktigt?

– Min ambition är att människor ska växa och utvecklas. Att vår verksamhet är en lärande organisationsombidrartillutvecklingförvar och en. Jag delegerar gärna arbetsuppgifter jag tror kan vara spännande och utmanande för mina medarbetare. En chef ska inte göra allting själv utan arbetsgruppen ska hjälpas

w w w.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9

åt, dels för att nyttja den kompetens som finnsochdelsförattunderlättaarbetsbördan för alla inklusive chefen. Strax efter att du fått utmärkelsen sa du att duhoppasatt”denhärutmärkelsenkommer hjälpa till att lyfta min verksamhet ytterligare. Jag vill verkligen uppmärksamma att patientnämnden finns.”Vad behöver göras ytterligare i den processen? – Vi arbetar dagligen med att synas och höras.Vi behöver fortsätta marknadsföra oss och berätta för människor att vi finns. Att jag har fått priset som OFFENTLIG CHEF kan bidra till att vi syns mer i media.

Hur har du agerat för att få med dig chefer och politisk organisation på förändringsresan?

– Jag informerar alltid nämnden och för dialog kring förvaltningens verksamhetsutveckling och alla kreativa idéer.Våra politiker är enormt engagerade och bidrar verkligen till intressanta samtal kring patientsäkerhet och personcentrerad vård.

Finns det något mer som du vill lägga till kring detta? – Att vara ledare/chef i en offentlig verksamhet är komplext med krav från olika håll. Det är därför viktigt att vara modig och ha en vilja att samarbeta och samverka med andra även om det känns jobbigt ibland. Samverkanochsamarbeteärviktigtochförst då kan vi åstadkomma underverk. Ensam är man svag men tillsammans är vi starka! n

AUTOMATION • AI & DIG

2019 S

9-10 oktober Stockholm

Fira

Dr Emanuele Baldacci

S N

YT TA

RV -FÖ • E

år med oss!

ALTNING I PR

Jenny Andersson

TI K EN

Andrea Servida

•

S ING N E D N L T R L Ä RVA V T Ö O F M A S G I N L A T M N E M F A F S O L TIL MSTA FRÄ G

JLI MÖ T &

GHETER

ram

Läs

och er

g pro

på ch o e a.s n r a dag s g nin alt v r fo w. e w w på n me

Andreas Zehlander

u w. p

m iko

.se

FRÅN BEST

PRACTICE TILL NEXT PRACTICE Frida Boisen

Mats Heide

9-10 OKTOBER 2019

K I S TA M Ä S S A N

STATI STIKDATA BAS

– BRA FÖRSTA STEG [Text Bo Höglander]

Regeringen har fattat beslut om ett förslag där man vill ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att ansvara för en statistikdatabas med uppgifter om annonserade upphandlingar. Konkurrensverket ska ansvara för att annonsdatabaserna registreras och utöva tillsyn över dem. Statistiken ska samlas i en nationell statistikdatabas för upphandling hos Upphandlingsmyndigheten. – Vi ska höja kvaliteten på den offentliga upphandlingen. Förslaget är ett viktigt steg för att vi ska få säkra uppgifter om hur våra skattepengar används och för att vi ska kunna följa hur den nationella upphandlingsstrategin tillämpas, säger civilminister Ardalan Shekarabi. Inger Ek, Generaldirektör Upphandlingsmyndigheten. Foto: Andreas Blomlöf

”INTE TILLRÄCKLIGT” Inger Ek, generaldirektör Upphandlingsmyndigheten, välkomnar beslutet men anser inte att det är tillräckligt. I en debattartikel i Dagens Industri (2019-06-04) menar hon att det är ett bra första steg som dock måste följas av insamling av statistik av inköpsvärden. – Inköpsvärden visar hur stora belopp som i praktiken betalas ut och till vilka leverantörer. Det leder till möjligheten att ta fram nationell statistik som ger svar på vem som köper vad, av vem och för hur mycket, framhåller Inger Ek.

STOR EFTERFRÅGAN Hon slår fast att det finns en stor efterfrågan

på kvalitetssäkrad statistik från näringsliv, offentlig sektor, medborgare och akademi. – Statistiken ska vara öppen och tillgänglig och kunna användas av alla intressenter utan hinder och begränsningar. Det skapar förutsättningar för ökad kunskap och ger underlag för att utveckla samhälle och näringsliv, slår Inger Ek fast. Förslaget är alltså ett mycket bra första steg, som ger förutsättningar för en relevant och tillgänglig statistik om de upphandlingar som annonseras i Sverige, menar hon.

w w w.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9

RÄT T TILL INSYN – Svenska folket har rätt till insyn. Det är ytterst en fråga om tillit och förtroende för våra demokratiska institutioner. Offentlig upphandling är en jätteaffär och vi måste ge medborgaren insyn i hur pengarna används, konstaterar generaldirektören. Lagförslagen föreslås börja gälla den 1 juli 2020 och statistik enligt de nya reglerna ska samlas in från den 1 januari 2021. n

JURIDIK

ÄR DEN STATL IGA INKÖP SSAM OCH ANDR A INKÖP SCENT R RAMAVTALS UPPHA NDLIN GA MED EU-RÄT TEN? Eva-Maj Mühlenbock Cirio Advokatbyrå Olof Hallberg Cirio Advokatbyrå

BAKGRUND Enligt förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning ska Kammarkollegiet verka för att ramavtal, eller andra avtal som effektiviserar upphandlingarna, träffas avseende varor och tjänster som upphandlas ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden. Förordningen gäller för samtliga myndigheter under regeringen och myndigheterna är skyldiga att använda avtalen om myndigheten inte finner att en annan form av avtal sammantaget är bättre. Enligt 8 a § kammarkollegiets instruktion (Förordning (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet) ska myndigheten även ansvara för att upphandla samordnade ramavtal som är avsedda för andra statliga myndigheter. Inom området IT och telekom gäller ansvaret hela den offentliga förvaltningen. Följden av det ovan beskrivna är att omfattningen/ volymen av ett ramavtal upphandlat av Kammarkollegiet är oerhört svårt att bedöma, vilket riskerar skapa stora svårigheter för de leverantörer som har intresse av att delta i upphandlingen. Även andra inköpscentraler upphandlar och tecknar ramavtal för en stor mängd upphandlande myndigheter.

Sättet för inköpscentralerna att ”samla in” myndigheter som ska kunna avropa på sådana ramavtal varierar, men grundas sällan på några egentliga behovsanalyser av de blivande avropsberättigades behov. Några maximala volymer för ramavtalen anges inte. Den 19 december 2018 meddelade EU-domstolen dom i målet C 216/17. Målet handlade om en italiensk hälsooch sjukvårdsmyndighet som upphandlade ett ramavtal avseende renhållningstjänster. Ramavtalet medgav att andra myndigheter anslöt sig till ramavtalet. Sedan en myndighet anslutit sig bestämde sig den myndighetens befintliga leverantör av renhållningstjänster att via domstol angripa rätten att ansluta sig till ramavtalet. Leverantören menade att det i realiteten handlade om tilldelning av ett nytt kontrakt utan genomförande av ett nytt anbudsförfarande, d.v.s. en otillåten direktupphandling. Sedan även den italienska konkurrensmyndigheten angripit bestämmelsen hamnade målet i Italiens högsta förvaltningsdomstol, som valde att hänskjuta ett par tolkningsfrågor till EU-domstolen. Övergripande kom EU-domstolen vid sin prövning fram till att: •

•

30 30

En upphandlande myndighet kan ingå avtal för andra myndigheter som blir avropsberättigade, under förutsättning att dessa myndigheter angivits i upphandlingsdokumenten och är potentiella användare av ramavtalet. Upphandlingsdokumenten i en ramavtalsupphandling måste innehålla uppgifter om ramavtalets maximala kvantitet.

O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9 | w w w.offentligaaffarer.se

JURIDIK

MORD NINGE N RALER S AR FÖREN LIGA •

•

Att uppgiften om maximal kvantitet ska grundas på en bedömning av samtliga avropsberättigade myndigheters uppskattade behov av kommande beställningar från ramavtalet. När den sålunda angivna kvantiteten uppnåtts är ramavtalet utan verkan, till följd varav ytterligare avrop inte kan ske.

ANALYS Att myndigheter, som avser tillämpa ett av någon annan myndighet upphandlat ramavtal, ska anges i upphandlingsdokumenten är ingen nyhet. Detta följer egentligen direkt av LOU 7 kap. 3 §. Frågan är dock på vilket sätt och med vilken precisering det ska ske. EU-domstolen anger att det inte är tillfyllest att endast namnge myndigheterna utan att det också måste framstå som om myndigheterna potentiellt skulle kunna ha användning av ramavtalet. Detta, tillsammans med domstolens slutsats att ramavtalets maximala kvantitet ska anges, torde innebära att envar myndighet som önskar kunna tillämpa ramavtalet, måste beräkna och bedöma sitt behov innan ramavtalsupphandlingen för att uppgiften ska kunna inflyta i upphandlingsdokumenten. EU-domstolen sammanfattar sin uppfattning enligt följande: ”Det är uteslutet att de upphandlande myndigheter som inte har undertecknat ramavtalet underlåter att ange kvantiteten av de tjänster som kommer att kunna beställas när de senare ingår kontrakt som grundas på detta ramavtal eller anger nämnda kvantitet med hänvisning till deras ordinarie behov, då de i annat fall skulle åsidosätta öppenhetsprincipen och principen om lika-behandling av de ekonomiska aktörer som berörs av ingåendet av nämnda ramavtal”. Vad som avses med ”ordinarie behov” definieras inte närmare, men det innebär i vart fall att anbudsgivarna måste få något slags besked om tänkt avropsmängd. När det sedan gäller frågan om överskridande av den i ramavtalet angivna maximala kvantiteten – och följden av att ramavtalet vid överskridande därav blir utan verkan – är det inte helt klart vad EU-domstolen avser med ”kvantitet”. I domen används begreppen ”den totala kvantiteten”, ”kvantiteten och högsta belopp” samt ”kvantiteten och beloppet”. En rimlig tolkning är att domstolen menar både kvantitet och belopp. w w w.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9

Följden av att ett ramavtal är utan verkan är naturligtvis att försök till avrop som sker därefter, är att betrakta som otillåtet direktupphandlade avtal, vilka kan angripas genom överprövning av giltigheten. Frågan är då vad detta innebär för den statliga inköpssamordningen och andra inköpscentralers verksamhet. Vad först gäller den statliga inköpssamordningen synes det uppenbart att det inte är förenligt med det resonemang EU-domstolen för, att samtliga myndigheter under regeringen, enkom genom förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning, blir avropsberättigade. Än svårare blir det naturligtvis när hela den offentliga förvaltningen, avseende vissa typer av ramavtal, omfattas. Rimligt är att Kammakollegiet inför sina ramavtalsupphandlingar faktiskt undersöker de avropsberättigade myndigheternas behov, vilket också kan sägas ligga i linje med Kammarkollegiets uppdrag. I sitt regleringsbrev för 2017 fick Kammarkollegiet i uppdrag att fortsatt bedriva ett utvecklingsarbete om de statliga ramavtalen, bl.a. utifrån myndigheternas behov. Det är naturligtvis tidsödande men krävs likafullt för att tillmötesgå vad EU-domstolen faktiskt föreskrivit i sin dom. Kanske är det så att de jättestora ramavtalen, som dels riskerar utestänga små och medelstora företag, dels ”låser” marknaden under ramavtalets löptid, inte längre kommer att handlas upp. Samma slutsats, om än på lite andra grunder, torde kunna dras vad gäller andra inköpscentralers sätt att ”samla in” upphandlande myndigheter som ska kunna tillämpa ramavtalet. Att utan en behovsanalys antingen presumera ett deltagandeintresse eller ospecificerat genom en anmälan få möjlighet att avropa på ett ramavtal kan inte anses ligga i linje med vad EU-domstolen nu slagit fast. På vilket sätt idag gällande ramavtal riskerar påverkas, är svårare att bedöma. Det är dock en inte alltför vågad gissning att ramavtal, både befintliga och sådana som handlas upp, kan komma att angripas med stöd av EU-domstolens avgörande. Även enskilda avrop på existerande ramavtal kan komma att begäras överprövade. Särskilt förvånande är att ingen av de stora inköpscentralerna, exv. Kammarkollegiet/Statens inköpscentral, SKL Kommentus eller HBV, informerar om ovan nämnda dom på sina hemsidor och vilka förändringar, om några, respektive inköpscentral avser att vidta. n

31 31

HÅLLBARHE T

SOLCELLSPAR

BYGGS PÅ SOPTIPP Tio tusen andelar sålda

Karlskrona brukar komma högt upp när det gäller antal soltimmar i Sverige. Detta har man dragit nytta av genom att bygga Sveriges största solcellspark – på en gammal soptipp.

”EN ANNAN SAK SOM Ä R B R A Ä R A T T P R I V A TPERSONER, SOM INTE KAN HA EGNA SOLCELLER F Ö R AT T D E K A N S K E B O R I H Y R E S L Ä G E N H E T, ÄNDÅ KAN NYTTJA EN FÖRNYBAR ENERGIFORM S O M A N D E L S Ä G A R E .” 32

– Ett markområde som detta skulle kosta miljoner att sanera men kommer nu istället till långsiktig nytta, menar Christoffer Caesar, VDpåSwedeEnergy,sombyggtochlevererat tekniken till projektet. OFFENTLIGA AFFÄRER fick en pratstund med VD:n som berättar att upphandlingen genomfördes våren 2018. Första etappen påbörjadeshöstensammaårochnugåretapp två igång. Hela anläggningen är tänkt att stå klar år 2020. Beställare var Affärsverken i Karlskrona som sedan dess välkomnar privatpersoner och företag att bli delägare eller andelsägare.

Större företag och organisationer investerar i solparken som direktägare, medan mindre företag och privatpersoner köper andelar genom den ekonomiska föreningen Solfördelarna i Karlskrona. Tio tusen andelar har redan har sålts till drygt 230delägare.Somandelsägarebidrarmantill förnybar energi samtidigt som man sänker sina elkostnader. En andel kostar för privatpersoner 1  150 kronor, vilket ger ungefär 100 kilowattimmar per år. Man får avkastning direkt på sin el-faktura.

Innovativ teknisk lösning

Leverantören Swede Energy har arbetat med hållbara energilösningar till kommersiella fastighetsbolag och industrier i över 30 år. Trotssinlångaerfarenhetbetraktarmandetta som ett unikt projekt för bolaget, bland annat eftersomsolcellsparkenbyggspåengammal

O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9 | w w w.offentligaaffarer.se

RK [Källor: Christoffer Caesar, Swede Energy samt Affärsverken Karlskrona.]

FAKTA Satsningen innebär att 18 700 solcellsmoduler placeras ut på den gamla Gullberna-deponiniLyckeby,enföredetta soptipp. Arrendeavtalet är på totalt 7,5 hektar och gäller i 30 år. Målet är att kunna få ut en total effekt på sex megawatt, vilket motsvararsolenergitillomkring400villor. Tio tusen andelar har hittills sålts till drygt 230 delägare. 106 delägare har köpt 6 072 andelar i etapp ett och 133 delägare har köpt 3 173 andelar i etapp två, som nu byggs.

Källor: Christoffer Caesar, Swede Energy samt Affärsverken Karlskrona.

Christoffer Caesar, VD på Swede Energy

soptipp där marken ständigt rör på sig. Alltså tvingades man hitta en innovativ teknisk lösning. Ett gigantiskt plastskydd som inte får penetreras täcker ytan då det kan finnas gifter dolda i marken. Sedan har lådor placerats ut på vilka solpanelerna installeras.

Många kan vara med

– En annan sak som är bra är att privatpersoner, som inte kan ha egna solceller för att de kanske bor i hyreslägenhet, ändå kan

w w w.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9

nyttja en förnybar energiform som andelsägare, framhåller Christoffer Caesar. Han anser också att det är en stor fördel för Affärsverken och deras lokala förankring. De sominvesteratianläggningenellerärandelsägare blir sannolikt mer lojala som kunder i en tid när alltfler byter elbolag allt oftare, tror han. – Dessutom innebär hela projektet bra PR för Karlskrona kommun, framhåller Christoffer Caesar till sist. n

A CONCERT OF SECURITY AND EFFICIENCY Commend’s performance and perfection are set to raise security communication to a new level of a superior concert experience. Concerto Intercom stations, the world’s first Intercom stations with “Emergency Mode”,, bring together security, communication, design and functionality to provide the best of all worlds. MEET US AT TRYGG OCH SÄKER, 28-29TH OF AUGUST 2019 !

OFFENTLIG IT

E-TJÄ NSTE R SKA FÖRE NKLA – INTE KRÅN GLA TILL

[Text Bo Höglander]

Digitalisering av tjänster ska förenkla för invånaren – och skulle då användandet generera ett samtal för att man som invånare inte förstår hur tjänsten ska användas tappar e-tjänsten sitt huvudsyfte och kontakten med kommunen upplevs istället krånglig. Det hävdar företaget Brilliant Future som ger tre rådförattlyckasmedkommunensdigitalatjänster. Det som nämns ovan är en del av dessa tre råd. Det första handlar om att ta hjälp av medborgarna när man utvecklar sina e-tjänster. ”Gör en noggrann analys av vilka invånare som ska använda tjänsten och ta gärna hjälp av fokusgrupper för att säkerställa så stor relevans och användarvänlighet som möjligt.”

Följ upp e-tjänsterna

Råd nr två handlar om att följa upp e-tjänsterna förattsäkerställaattdefungerarsomdeskaochatt medborgarna/invånarnauppleverattdeförenklar ärendehanteringenhoskommunen.Därkommer förklaringen i ingressen här ovan in. Råd nr tre handlar om att samla in feedback från medborgarna och förvalta den väl. ”Glöm inte att återkoppla till era invånare när ni har förbättrat en tjänst. Det är viktigt att tacka dem för deras feedback,dådebehöverkännaattkommunenarbetar för dem.” OFFENTLIGA AFFÄRER fick tillfälle att ställa frågor till Helena Frennmark, affärsområdesansvarig på Brilliant. Hon arbetar med kommuner över hela Sverige.

Hur många kommuner finns bland era kunder och vilket gensvar får ni på era idéer om att använda invånarna som verktyg för att utveckla digitala tjänster?

– Vi arbetar med 30 kommuner över hela Sverige. Gensvaretfrånkommunernagällandeattanvända invånarna som verktyg för att utveckla digitala tjänster är väldigt positivt.

–Vi arbetar i huvudsak med kommuners kontaktcenter/kundtjänst – den del av kommunen som möter kommunens invånare varje dag. Det är de som tar emot alla invånarnas utvecklingsförslag, frustration över icke fungerande eller icke relevanta digitala tjänster. För dessa kommuner är en utveckling baserad på invånarna i kommunen en självklarhet. Den svåra biten, enligt oss, är att få resten av organisationen att ta vara på invånarnas feedback och ha en satt process för hur man använder den feedbacken som stöd när man utvecklar kommunens tjänster.

Ser ni något geografiskt mönster i hur kommunerna utvecklas på området? Är storstadskommuner till exempel bättre än glesbygdskommuner? O.s.v.

– Vi har inte sett något geografiskt mönster i Medborgarpulsen. Vi ser snarare att det handlar om kommunledningens inställning och fokus på digitalisering. Vidare även hur stor förståelse ledningen har för hur man kan använda kvalitativa data, som baseras på verkliga människor – medborgarna – för att utveckla digitala tjänster.

Hur långt har man kommit när det gäller AI, Artificiell Intelligens, på området digitala tjänster gentemot medborgarna?

– Enligt vår bild varierar detta i stor utsträckning. Många kommuner har ett väldigt stort fokus på digital utveckling, andra inte. Medborgarpulsen, en ny undersökning, kartlägger att invånarna i Sveriges kommuner i hög utsträckning har en

w w w.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9

negativinställningtillkommunersdigitalatjänster och processer. – Undersökningen har genomförts varje dag under ett helt år bland slumpvis utvalda medborgare direkt efter att de har varit i kontakt med kommunens kontaktcenter Så det finns mycket kvar att göra. Hur framgångsrik kommunen blir handlar om kommunikationen mellan medborgare, kontaktcenter, utveckling och förvaltning. Utgångspunkten i utvecklingen behöver vara kundens – medborgarens – perspektiv, hur de uppleverdedigitalatjänsterna.Dekommunersom lyckas bäst är dem som tar reda på vad medborgarnatyckeromkommunensdigitalatjänsteroch har tydliga processer för hur medborgarnas feedback tas vidare.

Vad skulle du vilja säga i övrigt kring detta till läsarna av OFFENTLIGA AFFÄRER?

– Det startas allt fler kontaktcenter i kommuner runt om i Sverige för att komma närmare och utveckla dialogen med medborgarna. Samhällstrenden pekar på att offentliga verksamheter vill förenkla och spara tid för medborgarna vid hantering av serviceärenden. När saker går långsamt och upplevs som krångliga tappar vi tålamodet. – Kommuner behöver utgå ifrån medborgarnas röster när digitala tjänster utvecklas. Det är alltid användarens – medborgarnas – upplevelse av kommunens digitala tjänster som räknas och som ska vara kompassen framåt. Kommuner måste därför följa upp de riktiga användarna av tjänsterna och ha en tydlig process för hur denna feedback tas vidare till berörd förvaltning och där omvandlas till konkreta utvecklingsprojekt. Så att, i slutänden, skattepengarna används på ett så kvalitativt sätt som möjligt och som kommer medborgarnatillgagn.Ochintehellerglömmaatt ta hänsyn till de som inte kommer att ha möjlighet att använda tjänsten. Hur ska ni hantera det? n

NÖJ DA KUN DER AV FÖR STAT ENS INKÖ De ramavtal som Statens inköpscentral upphandlar omsätter närmare 14 miljarder kronor. Kunderna är myndigheter, kommuner och regioner som på olika sätt servar Sveriges invånare. [Text Bo Höglander]

Dessa avropande myndigheter ska få ägna sig åt kärnverksamheten och kunna avropa på bra ramavtal för sina vitt skilda behov. Det är inriktningen, inser jag när jag suttit ner och samtalat med Anna Clara Törnvall Wittgren och Zofia Sola, i Kammarkollegiets byggnad på Birger Jarlsgatan i Stockholm. Anna Clara Törnvall Wittgren är chef för Statens inköpscentral. Hon är i grunden jurist och kommer närmast från Försvarets materielverk där hon var affärsdirektör och chef för verksamhetsområdet Marknad och inköp. Zofia Sola är chef för förvaltningsenheten med en bakgrund som civilingenjör och civilekonom med lång erfarenhet från upphandlingsoch förvaltningsarbete från både privata företag och offentliga verksamheter.

RÄTT AVTAL I RÄTT TID – Rätt ramavtal i rätt tid är vårt mål, betonar Anna Clara som fortfarande betraktar verksamheten med nya ögon eftersom hon vid intervjutillfället ännu inte suttit ett år på posten. Hon tillträdde i skiftet augusti-september 2018. Sedan den statliga inköpssamordningen år 2011 ombildades till Statens inköpscentral har man ständigt gjort uppföljningar och i dialog med avropande myndigheter försökt vässa sig och ligga rätt i sina upphandlingar. – Det är spännande att se att man arbetat aktivt genom åren och gjort ett förbättringsarbete som fått effekt, konstaterar Anna Clara Törnvall Wittgren.

ALLTMER NÖJDA KUNDER Zofia Sola berättar att man sedan 2011 genomfört årliga kundnöjdhetsmätningar via enkäter och upprättat ett NKI (nöjd kund-index). – Det roliga är att vi ser att vi blivit bättre. NKI har höjts från 56 procent (2011) till 65 procent (2018), säger en stolt Zofia Sola. Genom att ställa frågor kring förstudiearbetet, webbplatsen Avropa. se, om hur avtalen fungerat, avropsformer (förnyad konkurrensutsättning eller rangordning), med mera, har man kunnat ringa in förbättringsområdena. Utbildningar och seminarier för myndigheternas avropande tjänstemän är ett av dessa. Ett annat är att Avropa.se bland annat förbättrats i struktur och stödfunktioner.

BEHOV AV RAMAVTAL Önskemål från myndigheterna om behov av nya ramavtal lämnas in till Statens inköpscentral, bland annat i enkäten. – Vi har även ställt frågor om avropsformer i ramavtalen, om man föredrar förnyad konkurrensutsättning eller rangordnade avtal. Min enhet tar hand om upphandlade ramavtal, följer upp dem, och ger olika typer av stöd vid avrop från dem, berättar Zofia Sola. Större myndigheter, som kanske har tillgång till mer specialiserad kunskap och kompetens inom inköp och avrop, föredrar förnyad konkurrensutsättning framför rangordnade avtal. Mindre myndigheter däremot framför önskemål om särskilda avtal utformade för sina behov där rangordning föredras.

AVROPSBLANKETTER, MALLAR, VÄGLEDNINGAR En del i Statens inköpscentrals arbete med att underlätta för avropande myndigheter är att exempelvis ta fram avropsblanketter, vägledningar och avropsexempel som underlättar och minskar administrationen vid avrop. Här finns en fördel även för leverantörerna som ska känna igen upplägget, oavsett vilken myndighet man

36 36

O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9 | w w w.offentligaaffarer.se O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9 | w w w.offentligaaffarer.se

EKONOMI

VGÖ RAN DE ÖPS CEN TRA L ” D E T Ä R S PÄ N N A N D E AT T S E AT T M A N A R B E TAT A K T I V T G E N O M ÅREN OCH GJORT ETT F Ö R B ÄT T R I N G S A R B E T E S O M FÅT T E F F E K T ” levererar till, och kan fylla i sina uppgifter i avropsmallen. Anna Clara menar att även uppföljningen av NKI är ett utvecklingsområde och uttrycker tacksamhet gentemot myndigheterna för att de tar sig tid att svara. – I framtiden kommer vi kanske att hitta ännu enklare sätt för att få återkoppling på det vi gör, hoppas hon. Ett ständigt utvecklingsarbete pågår.

KUNDPERSPEKTIV Hon betonar att kundperspektivet finns med hela tiden så att Statens inköpscentral kan bli ännu mer transparent och få till ännu bättre dialog och samarbete. En del i det är framtagandet av Statens inköpscentrals tvååriga produktionsplan för planerade förstudier och upphandlingar som från och med i år finns publicerad på Avropa.se. Mycket av problematiken som kan uppstå handlar om tajmingen och därför är det desto viktigare att tidigt sprida informationen om när förstudier ska påbörjas och nya ramavtal kommer att upphandlas.

ÄVEN FYSISKA MÖTEN Även fysiska möten är viktiga och förekommer, berättar Zofia. Såväl med myndigheter som med befintliga leverantörer, liksom med nya. Frågor kring hur ett visst avtal har fungerat kan då ventileras. Seminarier hålls kring avtalen både i Stockholm och runt om i landet. Introduktionsseminarier arrangeras också, för nya avropare. Detta sker varje månad. Till detta kommer de större konferenserna som avropadagen och leverantörsdagar som kan vara inriktade på olika ramavtalsområden.

w w w.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9 w w w.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9

MÖTEN OM NYA AVTAL När ett nytt ramavtal tecknats ordnas informationsseminarier för ramavtalsleverantörerna där medarbetare från Statens inköpscentral berättar om vilka förväntningar man har på leverantörerna och hur man tänker sig samarbetet. Även regelbundna årliga avstämningar görs. På vissa områden behöver det ske kvartalsvis. Även myndigheter har möjlighet att delta i informationsseminarier för avropande myndigheter om nya ramavtal. Dessa ordnas alltid när nya avtal träder i kraft. Förutom uppföljningar av avtalen görs givetvis revisioner. – Vissa saker kan vi följa upp själva i enlighet med en uppföljningsprocess som vi utvecklat. En del av processen är revisioner som utförs med hjälp av externa resurser från olika revisionsbyråer. Dessa kan handla om miljö, informationssäkerhetskrav, ekonomi, kvalitet, rutiner, m.m., förklarar Zofia Sola.

DIGITALISERING OCH AI Slutligen gäller det att ha en omvärldsbevakning kring vad som händer på marknaderna och ute hos kunderna, inte minst inom digitalisering. Den snabba utvecklingen ställer höga krav och gör att förstudien inför en ny upphandling av ett ramavtal blir extra viktig, avslutar Anna Clara Törnvall Wittgren. n

FAKTA Bakgrunden till Statens inköpscentral är Statlig inköpssamordning,ettantalmyndighetersomvarförsighade mandatatttecknaramavtalåtstateninomspecifikaområden. År 2011 beslöts att samla merparten på ett ställe. 2018tillkomytterligareområden(ramavtalföradministrativa system,personalsystem,m.m.)frånEkonomistyrningsverket (ESV).Statensinköpscentralomsätter13,9miljarderkronorpå ramavtalen, en ökning från 11 miljarder vid starten 2011. DestörstaområdenaärITotelekom(drygt8miljarderkr.),följt av reserelaterade områden. Cirka 65 personer arbetar på Statens inköpscentral och ramavtalen omfattar drygt 40 skilda områden med köp från cirka 700 leverantörer.

37 37

DEBAT T

TULL EN MÅST E FÅ STOP PA STÖL DLIG OR [Text Bo Höglander]

Det politiska systemet förefaller handlingsförlamat när internationella stöldligor fortsätter sitt plundringståg genom Sverige med oförminskad styrka. Det hävdar företrädare för ett flertal organisationer i en debattartikel, bland andra Christina Lindenius, vd Svensk Försäkring (bilden), Palle Borgström, LRF, Annika Brändström, vd Stöldskyddsföreningen, Catharina ElmsäterSvärd, vd Sveriges Byggindustrier. Hela listan på undertecknare i slutet av artikeln.

STRATEGISK ÖVERVAKNING Skribenterna menar att Sverige har goda geografiska förutsättningar att komma till rätta med problemet: ”Allt stöldgods förs i princip ut genom en handfull hamnar eller över Öresundsbron. En kontinuerlig och strategisk övervakning av dessa utförselpunkter skulle öka upptäcktsrisken markant”. Enligt organisationsföreträdarna vore den mest uppenbara åtgärden att ge tullen befogenhet att stoppa utförsel av stöldgods.

”KLASSA SOM SMUGGLING” De skriver: ”Detta kan enkelt göras genom att klassa utförsel av stöldgods som ett smugglingsbrott. Det är anmärkningsvärt att tullen inte har denna befogenhet redan i dag. Våra organisationer får återkommande vittnesmål från tulltjänstemän som uttrycker sin frustration över att se misstänkt stöldgods rulla ut över gränserna

utan att ha befogenhet att stoppa fordonen.” Debattörerna förstår inte varför denna enkla åtgärd har dragits i politisk långbänk. De pekar på att i Finland har Tullen denna befogenhet. Finland har också framgångsrikt etablerat en nära och löpande samverkan mellan polis, tull och gränsbevakning för att förhindra internationell brottslighet att röra sig över gränsen.

LÄR AV FINLAND! – Det finns all anledning att ta till sig de goda erfarenheterna från vårt östra grannland, tycker skribenterna, och kräver nu att politikerna snarast vidtar konkreta åtgärder för att stoppa de internationella stöldligorna.

DE AVSLUTAR: – Vi har tröttnat på att se stöldgods lämna landet utan att något händer!

MÅNGA UNDERTECKNARE Debattartikeln var införd i Svenska Dagbladet 201906-09. Samtliga undertecknare: Mattias Bergman, vd Bil Sweden, Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund, Annika Brändström, vd Stöldskyddsföreningen, Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier, Mats Eriksson, vd Sweboat, Mats Galvenius, vd Larmtjänst, Rickard Gegö, vd Sveriges Åkeriföretag, Gunnar Jansson, förbundsdirektör Villaägarnas Riksförbund, Karin Johansson, vd Svensk Handel, Tommy Letzén,vd Motorbranschens Riksförbund, Christina Lindenius, vd Svensk Försäkring, Hampe Mobärg, vd Maskinentreprenörerna, Anders Trollsås, vd Biluthyrarna. n

O f f e n t l i g a A f fä r e r 2 2 0 1 9 | w w w.offentligaaffarer.se

KO M P E T E N S U T V E C K L I N G S O M F Ö R Ä N D R A R! KURSER

Hos oss får du kunskapen du behöver för att utvecklas, och gnistan att förvalta den. Vi engagerar oss i ditt lärande på riktigt! Läs mer på https://hexanovaacademy.se

TALARFÖRMEDLING

Söker du experter, inspiratörer, moderatorer eller underhållare till dina evenemang & möten? Vi hjälper dig genom hela resan - från rådgivning till genomförande. Läs mer på https://laraforlivet.se

FÖRELÄSNINGAR

Utvecklande halvdagar som ger dig och dina kollegor en härlig energiinjektion och den vassaste kunskapen! Läs mer på https://laraforlivet.se

ALLA VÅRA UTBILDNINGAR KAN ÄVEN UTFÖRAS PÅ PLATS HOS ER! KONTAKTA OSS FÖR KOSTNADSFRI RÅDGIVNING & FÖRSLAG.

ERBJUDANDE! Ange rabattkod ”OAJUNI” när du bokar föreläsning eller kurs och få 20 % rabatt på din bokning! Gäller fram till 2019-07-01 031-733 33 30 / 08-796 60 30 HTTPS://LARAFORLIVET.SE HTTPS://HEXANOVAACADEMY.SE

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

#FantastiskaFilipstadsFöretag

Etablera dig i Filipstad Industrifastighet direkt redo för produktion

Filipstad ligger centralt i Sverige, mitt i korsningen mellan riksväg 26 och 63, som många har som resväg till sin fjällsemester. Kända varumärken och tillverkare i Filipstad är Wasa, OLW, Lesjöfors fjädrar och Robust. Förutom de stora tillverkande företagen finns många industrinära och kunniga underleverantörer. Filipstads kommun ligger i stödområde B för investeringar vilket gör att stöd kan sökas för nyinvesteringar i byggnader, anläggningar, maskiner, inventarier eller immateriella tillgångar. I hela Filipstads kommun har du kulturen och naturen runt knuten och butiker med bra utbud och service både på plats och via e-handel. Ett framträdande karaktärsdrag i Filipstad är NÄRHET. Till andra företag, kollegor, kompetens, leverantörer, service, kommunala politiker och tjänstemän. Har du idéer? Hör av dig till näringslivskontoret. I Filipstads kommun finns flera etableringsmöjligheter.

Västerängen 22, Filipstad • Lokalyta: 6400 m² • Produktionsyta 5800 m² • Tomtyta: 3400 m² Möjlighet till utökning i direkt anslutning • Faciliteter: fiber, fjärrvärme • 8 traverser för 1 - 10 ton • 2 Paternosterskåp • Väg för tung trafik vid tomtgräns

Näringslivskontoret www.filipstad.se/naringsliv naringsliv@filipstad.se 0590-612 16