Sara
Colligio är ett piggt och modernt konsultbolag inom offentlig upphandling. Våra engagerade medarbetares kompetens och erfarenhet säkerställer ett komplett och högklassigt stöd i upphandling av varor, tjänster, IT och entreprenader.
Upphandlingsstöd
Med affärsmässig förståelse och engagemang ger vi stöd genom hela upphandlingsprocessen - från planering och råd i strategiska frågor till avtalstecknande.
Upphandlingsjuridiskt stöd
Våra kunniga experter inom upphandlingsjuridik vet vikten av genomtänkta upphandlingsdokument med väl ställda krav - det som ger förutsättningar för en god affär och ett gott samarbete med dina leverantörer.
Samordnad upphandling
En rätt genomförd samordnad upphandling ska resultera i högre kvalitet till lägre kostnad. Hos Colligio hittar du den kompetens, erfarenhet och marknadskännedom som krävs för att lyckas.
Utbildning
Du kan även dra nytta av vår kunskap och erfarenhet genom våra populära utbildningar i offentlig upphandling på olika nivåer. Med oss är det enkelt att lära sig mer.
Vi hjälper dig att lyckas - varmt välkommen att kontakta oss!
AI är egentligen inget nytt. Maskininlärning, robotar och automation har människan talat och skrivit om sedan länge. Robotar är en del av modern industri och har över tid både tagit och skapat arbeten åt folket. Men AI då?
Oftast har AI beskrivits i en relativt mörk kontext i filmer och böcker ända sedan vi först hörde talas om artificiell intelligens. Vem minns inte Terminator filmerna där moderdatorn skickar intelligenta mördarrobottar tillbaks i tiden med uppdrag att eliminera framtida hot om mänskligt motstånd?
Idag är situationen något annorlunda även om hotbilden lätt görs gällande. AI ska underlätta för människan, revolutionera forskningen och hjälpa till med arbeten där vi saknar personella resurser eller ersätta trista jobb. Ja, möjligheterna är många, och som alltid anser de frälsta att detta är det största sedan människan upptäckte elden.
I motståndarbåset skanderas dock det motsatta och AI kommer istället att utgöra sista spiken i kistan för mänskligheten genom att stjäla jobben, göra människor till stillasittande slavar styrda av fakenews och snabb underhållning samt i slutändan en överflödig belastning med intelligens understigande AI och för evolutionens bästa helt onödiga känslor.
Ingen vet egentligen särskilt mycket om framtiden, men det spelar ingen roll för många kan gissa friskt. Vad vi alla kan se är dock att trenden med AI som frälsare på flera områden är här för att stanna. Det handlar således främst om hur vi förhåller oss till den och hur långt vi låter det gå. Hoten finns kvar, men hjälpen är närmre i ett samhälle som skriker efter lösningar på orsaken bakom sjukdomar och receptet på ett längre liv medan vi samtidigt blir allt fler som skall ta del av de begränsade resurserna. Kanske kan AI hjälpa oss just där? Kan AI hjälpa oss tänka ut hur vi skall agera för ett minskat hot från klimatet?
Oavsett får vi förmodligen leva med och anpassa oss till ett samhälle där AI kommer ta plats och därför kommer vi på tidningen att ge detta större utrymme i framtiden. Är du intresserad av AI och möjligheterna för detta i ditt arbete inom offentliga förvaltningar så finns också möjligheten att förkovra dig under någon av våra mötesplatser som eFörvaltningsdagarna under hösten. Tills dess önskar jag dig, trevlig läsning.
VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se
Ekonomi Catrin Johansson ekonomi@hexanova.se
Redaktör
Rebecka Jörgensen Gustafsson rebecka.jorgensen.gustafsson@hexanova.se
Skribenter Bo Höglander bo@hoglander.nu
Externa skribenter Helena Davidsson
Elina Wikström
Morgan Palmquist
Erik Skoglund
Fredrik Olsson Ian Tian
Foto framsida SKR
Layout Michaela Jönsson
Tryck Exakta Adress-/namnändringar info@hexanova.se
Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 www.offentligaaffarer.se
Den vanligaste anledningen till att skaffa solceller är strävan att minska elkostnaderna. Det svarar nästan sju av tio (69 procent) av de tillfrågade i en Novusundersökning. OFFENTLIGA AFFÄRER tog kontakt med beställaren av undersökningen.
Politiken behöver läggas om, så att företagarna, Sveriges hårdast arbetande grupp, ska kunna få en rimlig vardag – samtidigt som samhällsekonomin stärks.
Vilka lärdomar som ska dras av covid-19-pandemin samt hur Folkhälsomyndighetens agerande ska utvärderas – och av vem. Det är frågor som debatteras just nu.
En miljöolycka kan få allvarliga konsekvenser för en kommun, och med bristande resurser hos kommuner har dessutom kostnaden för miljöolyckor ökat det senaste året. För att dra nytta av tillgängliga resurser på bästa sätt och slippa stora kostnader kan kommuner därför börja samarbeta med miljörestvärdeledare. Det menar Morgan Palmquist, miljörestvärdesledare på Brandskyddsföreningen Restvärderäddning.
En ny stor undersökning tydliggör brister gällande datahantering i svensk offentlig sektor.
– När ledningen i en organisation motsätter sig förändring är det kontraproduktivt och åstadkommer mer skada än hjälp, menar Alexander Drevstad, försäljningschef för offentlig sektor på Unit4 i Norden.
En särskild utredare har av regeringen fått i uppdrag att föreslå ”ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling och vid ansökan om att delta i ett valfrihetssystem”.
Nu finns ett integrationsforum för svenska kommuner där dessa kan dela både designmallar och tekniska komponenter, samt en kanal på Teams, där de kan diskutera lösningarna med varandra, ställa frågor och dela andra tips.
Läs mer på sidan 35.
En särskild utredare har av regeringen fått i uppdrag att föreslå ”ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling och vid ansökan om att delta i ett valfrihetssystem”.
ppdraget gavs i juni 2022 och ska redovisas
senast den 31 augusti 2023. Kravet på bättre kontroll understryks nu från två tunga debattörer inom offentliga inköp, Sara Catoni, chefsjurist
SKR, och Ewa-Lotta Löwstedt Lundell, VD Adda. (Sedan artikeln skrevs har Monica Skagne tagit över som VD för Adda red. anm.)
– Det behövs bättre verktyg för att stoppa korruption i offentlig
sektor. Vi får inte vara naiva och tro att Sverige på något vis är vaccinerat mot korruption, hävdar de.
I en debattartikel i Altinget framhåller de att Sveriges offentliga aktörer, bland annat
kommuner och regioner, måste få ”vassare verktyg” för att hålla korruption borta från offentliga upphandlingar.
Debattörerna pekar på att en ny lag om offentlig upphandling trädde i kraft 2017 och att det sedan länge är obligatoriskt att utesluta leverantörer med bland annat mutbrottsdomar i bagaget från upphandlingar av större värde. ”Men trots att skyldigheten att granska nu funnits i sex år, så saknas verktyg för att genomföra kontrollen”, skriver Catoni och Löwstedt Lundell.
De välkomnar att riksåklagaren ansökt till Högsta domstolen om prövningstillstånd i målet om upphandlingen av ett digitalt vårdverktyg i Region Skåne och Västra Götalandsregionen. De skriver: ”Det är angeläget att det målet tas upp för prövning så att vi får ett tydliggörande om vad som gäller vid riggade upphandlingar och hur rekvisitet ekonomisk förtroendeställning ska tolkas när tjänstepersoner upphandlar åt sin huvudman.”
Debattörerna konkluderar: En prövning av målet krävs för att vi ska kunna veta om lagstiftningen innehåller luckor som behöver täppas till.
Slutligen påpekar artikelförfattarna att de offentliga köparna vill göra jobbet, men de väntar på att lagstiftare ska ge dem de rätta verktygen. De ställer stort hopp till den pågående statliga utredningen om effektiv och tillförlitlig kontroll av leverantörer vid tilldelning av offentliga kontrakt. ”Vi hoppas att de tar chansen att ge upphandlade myndigheter bättre möjlig-
heter till kontroll. Det skulle i förlängningen motverka korruption”, avslutar debattörerna.
OFFENTLIGA AFFÄRER söker Ewa-Lotta Löwstedt Lundell med frågan om hon och meddebattören har några mer specifika tankar kring hur den kontroll som de efterlyser skulle kunna utformas.
Benämning: Effektiv och tillförlitlig kontroll av leverantörer vid tilldelning av offentliga kontrakt (Dir. 2022:50).
Syftet med utredningen är att stärka den demokratiska kontrollen över välfärden, främja sund konkurrens och motverka arbetslivskriminalitet genom att hindra oseriösa eller
olämpliga leverantörer från att tilldelas offentliga kontrakt.
Utredaren ska bl.a. föreslå ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling och vid ansökan om att delta i ett valfrihetssystem, ta ställning till om reglerna om uteslutning av leverantörer från att delta i valfrihetssystem bör skärpas, ta ställning till om det bör införas obligatoriska krav på arbetsrättsliga villkor vid ickedirektivstyrda upphandlingar, analysera de rättsliga förutsättningarna för att vid offentlig upphandling införa begränsningar av antalet underleverantörsled samt bedöma om det finns skäl för en sådan begränsning, och lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2023. n
Den vanligaste anledningen till att skaffa solceller är strävan att minska elkostnaderna. Det svarar nästan sju av tio (69 procent) av de tillfrågade i en Novusundersökning.
OFFENTLIGA AFFÄRER tog kontakt med beställaren av undersökningen.
En intressant siffra i undersökningen är att nästan hälften av svenska villaägare (48 procent) aldrig har hört talas om det skatteavdrag som finns tillgängligt vid installation av solceller. Detta tyder på att de få politiska initiativ som finns idag inte räcker till, för att vi ska kunna påskynda den gröna omställningen, menar Otovo, som beställt undersökningen. Otovo grundades 2016 i Norge och kallar sig ”den ledande paneuropeiska marknadsplatsen för solceller och batterier för bostäder”.
Under 2022 anslöts 55 000 nya anläggningar i Sverige, vilket innebär en dubblering av installationstakten jämfört med 2021.
Otovos syfte med Novusundersökningen var att kartlägga kunskap, attityder och intressen för solceller bland personer som bor i villa eller radhus i Sverige. Undersökningen visar att en betydande majoritet av svenska villaägare, 70 procent, anser att politiken bör göra mer för att uppmuntra installationen av fler solcellssystem på bostäder i Sverige.
Energifrågan blev ett av de ämnen som tog mest plats på årets Almedalsvecka och med det ökande intresset och den starka opinionen bland svenska villaägare hoppas Otovo nu att politiken ska agera och att solenergi blir ett prioriterat ämne på agendan.
Anna Werner, VD på Svensk Solenergi, menar att undersökningen ger en tydlig indikation på att svenska villaägare önskar en aktiv politik som främjar grön energi.
– Det är uppenbart att solenergi har blivit en prioritet för allmänheten. Politiken har en viktig roll att spela genom att agera beslutsamt och fortsätta ge incitament för installation av solceller på svenska villatak, säger Anna Werner i ett pressmeddelande. Anna Werner fortsätter:
– Ett exempel på ett sådant initiativ är vad Upplands Väsby kommun nyligen offentliggjorde i veckan
– de kommer ta bort avgifter för bygglov som krävs för att installera solcellspaneler vid bostaden. Ett sådant beslut kommer locka fler till att satsa på solenergi och vi vill se mer av det här. Därför driver vi frågan i Almedalen.
Den vanligaste anledningen till att skaffa solceller är att minska elkostnaderna (69 procent), följt av miljöfördelar (36 procent).
Dessutom uppger nästan hälften att de skulle bli mer intresserade av solceller om deras grannar redan hade installerat sådana.
Många betraktar även tryggheten att kunna producera egen el och skattereduktionen vid installation av grön teknik som viktiga faktorer.
För den som investerar i solceller för elproduktion till huset är det möjligt att få ett skatteavdrag på 50 procent av kostnaden för arbete och material vid köp av ett solcellsbatteri, som används för att lagra el. I undersökningen framkommer det tyvärr att nästan hälften av svenska villaägare (48 procent) aldrig har hört talas om skatteavdraget.
Det indikerar att det finns en stor kunskapsklyfta som behöver överbryggas för att fler ska kunna dra nytta av de ekonomiska och miljömässiga fördelarna med batterier. Genom att lagra överskottsenergin kan hushåll maximera nyttjandet av sin solenergiproduktion och minska beroendet av externa energikällor. Det bidrar inte bara till att spara pengar på lång sikt, utan också till att minska den totala miljöpåverkan och främja en mer hållbar energianvändning.
SVERIGECHEF: ”VILJAN FINNS”
Vida Wachtmeister, Sverigechef på Otovo anser att undersökningen tydligt visar att viljan finns men att det är viktigt att informationen om de avdrag som finns når ut till privatpersoner, för att fler ska vara villiga att investera i solceller och grön energi.
Det behöver vara lätt att hitta information och räkna ut vad installation av batteri innebär för hushållets elanvändning samt ekonomi.
– Otovo jobbar aktivt tillsammans med branschkollegor för att utbilda marknaden, men vi behöver se en mer aktiv politik som uppmuntrar till hållbara val för att ytterligare kunna påskynda den gröna omställningen, tycker Vida Wachtmeister, Sverigechef på Otovo.
OFFENTLIGA AFFÄRER ställde frågor till henne och här följer den skriftliga intervjun.
Vilka informationsinsatser kan ni tänka er när det gäller att överbrygga kunskapsklyftan om skatteavdraget för solcellsbatterier?
– Här handlar det om att i olika kanaler fortsätta informera och utbilda privatpersoner om de möjligheter till skatteavdrag som finns. Det behöver vara lätt att hitta information och räkna ut vad installation av batteri innebär för hushållets elanvändning samt ekonomi. När det pratas eller skrivs om solenergi och lagring är
det ett tillfälle att nämna skatteavdraget, på 50 procent av kostnaden för arbete och material som privatpersoner kan få vid köp av ett solcellsbatteri. Politiker, Skatteverket samt vi i branschen behöver alla tillgängliggöra samt hjälpa till att sprida denna information.
Kommer företrädare för regeringen eller Myndighetssverige, till exempel Energimyndigheten, att delta på era seminarier under Almedalsveckan?
– Vi hoppas att se många beslutsfattare på de seminarier som äger rum under Almedalsveckan som rör solenergi. Vi rekommenderar de event som drivs av Svensk Solenergi, eftersom vi inte arrangerar några egna seminarier under årets Almedalsvecka. De kommer prata om förutsättningarna för utbyggnaden av solkraft och batterilagring, samt hur vi kan riva de hinder som bereder väg för den gröna omställningen.
Det skedde en dubblering av installationstakten av solceller år 2022 jämfört med är 2021. Tror Otovo på en liknande utveckling under 2023? – Vi ser en stark marknad för solceller samt batterier och tror på ett nytt rekordår. Det gröna skatteavdraget för solceller höjdes från 15 procent till 20 procent den 1 januari i år samtidigt som priset på solcellsanläggningar har sjunkit, vilket gör det ännu mer attraktivt att producera egen fossilfri el. – Intresset för att sänka elräkningarna och bidra till den gröna omställningen är högt. Enligt en uppskattning baserad på data från Ellevio, E.ON och Vattenfall anslöts 23 200 nya solcellsanläggningar under årets första kvartal, det är en ökning med 160 procent från kvartal ett 2022 och nytt rekord. Vi ser även en stark efterfrågan på batterier. Antalet privatpersoner som installerade batterier med grönt avdrag ökade med nästan 600 procent förra året.
En branschförening med cirka 280 medlemsföretag som tillsammans representerar den svenska solenergibranschen.
Genom att skapa opinion och påverka beslutsfattare arbetar föreningen för att utveckla solenergin i Sverige. https://svensksolenergi.se/om-oss/
Otovo grundades 2016 i Norge och organiserar mer än 500 lokala installatörer som får hjälp med att skala upp sin verksamhet. Bolaget har hjälpt mer än 15 000 kunder att gå över till solenergi i hela Europa. Företaget finns på 13 marknader: Österrike, Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien, Norge, Polen, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz, Nederländerna och Storbritannien.
27 september
Konferens & mässa: 08.00 - 17.15
Branschmingel: 17.15 - 19.30
Bankett: 19.30 - sent
28 september
Konferens & mässa: 08.00 - 17.15
Nacka Strand Möten & Event
Augustendalstorget 6, Stockholm
27-28 september 2023
Läs mer om mötesplatsen: motesplatsoffentligaaffarer.se
Hur ska vi ha det egentligen? Att den offentliga affären kan bidra till en hållbar produkt- och tjänsteutveckling, förflyttning av branscher, en höjd beredskap och kostnadsbesparingar som i sin tur kan leda till en bättre välfärd är många av oss överens om. Men hur ska den offentliga affären utformas för att vi ska uppnå detta?
På årets Mötesplats Offentliga Affärer har vi samlat experter, politiker, professorer, leverantörer, upphandlare och jurister. Genom tankeväckande föreläsningar, spännande panelsamtal och intressanta livepoddar hoppas vi kunna komma fram till svaret på denna fråga. Vårt mål är att du som deltagare inte enbart ska gå därifrån med nya idéer, tips och inspiration utan även att du ska kunna ställa dina frågor direkt till våra keynotes och dela dina erfarenheter till övriga deltagare. På så sätt bygger vi en mötesplats där lösningar hittas, verksamheter utvecklas och vi skapar tillsammans ett bättre samhälle.
dagarna varvas kunskap och nyheter inom branschen med praktiska case och konkreta lösningar för både leverantörer, upphandlare och verksamhetsansvariga.
Väljer du att köpa konferensbiljett nätverkar du dessutom under avslappnade former under våra fikor och luncher och självklart är du en del av kvällens stora färgsprakande bankett.
Så många idéer och tankar om nästa steg! Fylld av energi och klokskap från kollegor i branschen. Tack Mötesplats Offentliga Affärer för en suverän konferens!
Jonna Östlind
Upphandlinschef, Mölndals stad
Värdstad
I år välkomnar vi även dig som enbart vill gå på vår Anbudsmässa. Här träffar du leverantörer som kan hjälpa dig att hitta effektiva och hållbara lösningar för just din verksamhet. På vår öppna Anbudsscen kan du ta del av frukostseminarier och kompetenshöjande föreläsningar inom upphandling. Under
På kommande sidor får du ett urval av alla de guldkorn som kommer inspirera, utbilda och underhålla dig under dessa två fullspäckade dagar.
Vi ser fram emot att träffas den 27-28 september på Nacka Strand Möten & Event.
Varmt välkomna!
Önskar teamet bakom
Mötesplats Offentliga Affärer
Huvudpartners
För att kunskap är källan till goda offentliga affärer
Konferensen erbjuder dig föreläsningar, livepoddar och panelsamtal med de senaste nyheterna inom offentlig upphandling direkt från politiska tungviktare, myndigheter och experter. Genom programmet har du möjlighet att fördjupa dig i ämnen som syftar till att stödja och effektivisera dina processer och din utveckling.
Här får du inspiration som du, din avdelning och dina medarbetare kan använda för att hitta nya arbetssätt och för att skapa ännu bättre offentliga affärer.
Se alla talare på: motesplatsoffentligaaffarer.se
Hållbara offentliga affärer Offentliga affärer i praktiken Digitalisering & innovation
Konferensprogram med över 75 talare
Utställning med över 65 utställare
Keynote speakers
Panelsamtal
Nyheter & innovationer inom offentlig upphandling
Talare & inspiratörer på öppna Anbudsscenen
Livepoddar
Fika & lunch under två dagar
Branschmingel
Bankett med underhållning
HEXA5700
FÖR 1200KR RABATT
Det blev succé! Lyckorus att träffas fysiskt, och givande dagar med nätverkande, skratt, kunskap och inspiration. Ser fram emot att ses igen!
Upphandling av entreprenader Ledarskap & organisation Lagar & regelverk
Erik Slottner Civilminister
Gustav Stenbeck Riskkapitalist, entreprenör, affärsängel och föreläsare
Magnus Johansson Konkurens- och upphandlingsexpert Företagarna
Annika Wallenskog Chefsekonom SKR
Ulrica Dyrke Jurist och näringspolitisk expert avseende offentlig upphandling Almega
Sebastian Nordgren Inköpschef Nacka Kommun
Charlotte Petri Gornitzka Generaldirektör MSB
Zofia Sola Enhetschef Ramavtalsförvaltning Statens inköpscentral
Vilka lösningar behöver du i din verksamhet?
Träffa Sveriges ledande leverantörer på Mötesplats Offentliga Affärers Anbudsmässa. I utställningen möts upphandlare, inköpare, beslutsfattare och leverantörer. Här kan du som besökare ta del av lösningar för att skapa effektivare och hållbarare verksamheter. På Anbudsscenen tar du del av kompetenshöjande föreläsningar. Här varvas kunskap och nyheter inom branschen med praktiska case och konkreta lösningar.
DAG 1 - 27 september
Frukostseminarium: Ökad arbetsglädje, ökad hållbarhet genom minskad stress.
DAG 2 - 28 september
Frukostseminarium: Lär dig leda så det märks! I resultat, engagemang och egen motivation.
Annika R Malmberg, färgstark och underhållande föreläsare
Avtal för återbruk av möbler sparar miljoner
Få friskare medarbetare och elever med högre prestation genom en attraktiv arbetsplats med bra ljudmiljö.
Pernilla Lager, Sales Team Manager Götessons Design Group
Offentlig upphandlingkrångligt, opålitligt och för lite konkurrens?
Magnus Johansson, Konkurens-och upphandlingsexpert Företagarna
Upphandling A - Ö
Hur stärker ni leverantörskontrollen i hela leverantörskedjan?
Eva Mattsson, Sakkunnig ID06 Bolagsdeklaration, Offentliga Affärer Björn Möller, Inköpsansvarig Framtiden Byggutveckling AB
Så vinner du fler anbud
Catharina Piper, advokat och delägare vid Moll Wendén Advokatbyrå Gustaf Strand, biträdande jurist vid Moll Wendén Advokatbyrå
Anbudsskola och företagens vanligaste frågor om offentlig upphandling!
Therese Olausson, Jurist Upphandlingsmyndigheten Bel-Gloire Temo, Jurist Upphandlingsmyndigheten
Addas ramavtal möjliggör en hållbar möbelförsörning
Caroline Tottie, Kategoriansvarig Jessica Nevala Sallo, Avtalsansvarig Lena Wettergren, Hållbarhetsstrateg Moderator: Peo Bengtsson, Inköpsstöd
Ingår i din mässbiljett
Utställning med över 65 utställare
Frukostseminarier
Talare & inspiratörer på öppna Anbudsscenen
Nyheter & innovationer inom offentlig upphandling
Livepoddar
Branschmingel och nya kontakter
Välkommen på branschmingel!
När dag ett avslutas är mässdeltagare, utställare, konferensdeltagare och partners välkommna på branschmingel.
Minglet tar plats i utställningen och ni får möjligheten att nätverka med dryck och tilltugg i en avslappnad miljö.
Sebastian God, Försäljningschef, Rekomo AB Charlotte Brunlid, Special Counsel, Advokat Advokatfirma DLA Piper Robin Heimdahl, Jurist Advokafirma DLA Piper
Svevia bygger infrastruktur från grunden. I små och stora projekt, i enkla och komplexa. Alltid med så stor hänsyn som möjligt till människor och miljö. Vi bygger och underhåller vägnätet över hela Sverige. Från långa sträckor motorled till enskild väg. Från vägar som leder till vindkraftparker till stadsnära trafi kplatser. Vårt arbete bidrar till samhällsutveckling. Det ger rörlighet och plats åt människor, varor och tjänster i flera generationer framåt. Mer om våra erbjudanden inom asfaltering och vägunderhåll på svevia.se/grunden
Det hävdar Caroline Szyber, vice ordförande i Småföretagarnas riksförbund, och Nima Sanandaji, utredare i Småföretagarnas riksförbund. Deras inlägg i Expressen bygger på en rapport som Småföretagarnas Riksförbund har publicerat. Den tar upp företagares höga arbetsbelastning och visar att småföretagare är Sveriges hårdast arbetande grupp och ofta saknar tid för vila och semester.
Debattörerna skriver: ”Den genomsnittliga företagaren jobbar strax över 5 timmar mer per vecka än den genomsnittliga anställda personen. Jämfört med personer som är mitt i karriären jobbar företagare nära 6 timmar mer än anställda varje vecka. Nära en fjärdedel av företagarna kan inte ta ut en sammanhängande semester på ens en vecka under sommaren.”
En enkätstudie visar att arbets-
bördan påverkar hälsa, sömn och familjetid negativt. Många företagare kan inte ta regelbundet ledigt eller ha en sammanhängande semester, framhåller Szyber och Sanandaji.
De menar att regelförenklingar och lärlingsutbildningar anpassade till småföretag behövs för att minska stressen och främja återhämtning. ”Ett väl fungerande lärlingssystem som tar hänsyn till små och medelstora företags verklighet är en del som saknas idag, men behövs för att förbättra villkoren för företagande”, slår debattörerna fast.
Till sist: kostnaden för byråkratin, och för att leva upp till de krav som olika myndigheter ställer på företagen uppgår till omkring 200 miljarder kronor om året för näringslivet i Sverige, påpekar Caroline Szyber, och Nima Sanandaji. n
Politiken behöver läggas om, så att företagarna, Sveriges hårdast arbetande grupp, ska kunna få en rimlig vardag – samtidigt som samhällsekonomin stärks.Caroline Szyber, vice ordförande i Småföretagarnas riksförbund. [Text: Bo Höglander]
JobMatch Talent är ett svenskt, arbetsrelaterat och DNVcertifierat personlighetstest med oöverträffat hög prediktiv validitet
✓ Träffsäkert ✓ Användarvänligt ✓ Lättolkat
Vi erbjuder snabb service och allt ifrån kortare screeningtester till träffsäkra, djupgående personlighets-, logik-/begåvningstester, unika kandidatrapporter samt interaktiva karriärutvecklingstest och teamprofiler.
JobMatch används idag av drygt
100 kommuner samt ett flertal myndigheter, regioner och statliga verk
Flexibla inköpsmodeller
Vi skräddarsyr den optimala lösningen för er. Kom igång direkt och ta vår experthjälp med återkoppling, tolkning och rådgivning - eller certifiera dig om du vill bli helt självgående användare.
Kontakta oss för en förutsättningslös demo av våra olika tester och/eller för att prova på JobMatch kostnadsfritt och utan förpliktelser.
Offentlig upphandling är ett område med omfattande lagstiftning och många regler. För att hjälpa företag som deltar i upphandlingar lanserar AI-bolaget Tendium nu en ny chattbot som svarar på upphandlingsjuridiska frågor. OFFENTLIGA AFFÄRER har testat boten.
– För att stärka konkurrensen i upphandlingar och få bästa möjliga offentliga service vill vi att
det ska vara enkelt och effektivt för företag att delta i upphandlingar. Det åstadkommer vi med AI,
säger Hannes Dernehl, VD och medgrundare av Tendium. Upphandlingschatten, som heter
Louis är byggd på samma AI-teknik som ChatGPT. Den kan hjälpa till med att svara på frågor om reglerna kring offentlig upphandling och förklara juridiska begrepp. Chattboten är särskilt tränad på lagstiftningen kring offentliga upphandlingar. Förutom lagen om offentlig upphandling (LOU) har boten även lärt sig en rad andra lagar, förordningar, tillkännagivanden och EU-direktiv som påverkar offentliga upphandlingar.
För den som vill delta i upphandlingar men inte är van att läsa lagar kan chattboten vara till stor nytta. Då kan AI:n hjälpa till att förklara grundläggande begrepp och regler.
– Svaren som Louis ger ska inte ses som en heltäckande rättslig bedömning, utan snarare som en första juridisk fingervisning. Ibland kan svaren från Louis räcka, men allt som oftast måste man göra en mer omfattande självständig utredning, eftersom svaret på en fråga kan skilja sig åt beroende på situationen i det enskilda fallet. Louis kan dock ge smarta ledtrådar om i vilken ände man kan börja, säger Saga Stockman, jurist på Tendium, i ett pressmeddelande.
I framtida versioner kommer AI:n även att kunna hänvisa till relevanta rättsfall, enligt Tendium. För mer seniora upphandlingsjurister kommer Louis att kunna hjälpa till att ta fram underlag, ett arbete som kanske en juridisk assistent annars skulle göra.
För många företag är det komplicerat och dyrt att delta i upphandlingar. Särskilt små
bolag har svårt att investera de resurser som krävs för att lära sig alla regler och lämna in vinnande anbud.
Hur bra är Louis på upphandling då? Rätt bra, om den får säga själv. På frågan “kan du allt om LOU?” svarade botten så här: “Ja, jag har god kunskap om LOU (Lag om offentlig upphandling) och kan svara på frågor om dess olika kapitel och paragrafer.”
När OFFENTLIGA AFFÄRER ställde frågan ”hur höga är EU:s tröskelvärden för offentlig upphandling?” fick vi följande svar: ”EU har fastställt tröskelvärden för offentlig upphandling. Dessa
beloppsgränser styr vilka regler en offentlig upphandling ska följa. Om upphandlingens värde överstiger ett tröskelvärde blir fler regler aktuella, de direktivstyrda reglerna. Om upphandlingens värde inte når upp till tröskelvärdena blir mindre regler aktuella, de icke-direktivstyrda reglerna. Tyvärr nämns inte de exakta beloppen för tröskelvärdena i de källor som jag har tillgång till. Men du kan läsa mer om tröskelvärden och reglerna bakom offentlig upphandling på Tendiums Blog.”
Du kan själv testa Tendiums chattbot på:
https://chat.tendium.ai/
” För mer seniora upphandlingsjurister kommer Louis att kunna hjälpa till att ta fram underlag, ett arbete som kanske en juridisk assistent annars skulle göra.
Hej! Hoppas du haft en skön sommar. Vi är experter på digitalt lärande och jätteduktiga på att hjälpa våra kunder med utbildningslösningar som gör skillnad i vardagen. Hör gärna av dig för att se hur vi kan hjälpa er.
Lexicon Interactive är en branschledande helhetsleverantör av digitalt lärande – oavsett om du behöver innehåll, systemstöd eller rådgivning.
lexiconinteractive.com
När organisationer tar nästa steg in i en digital framtid kommer de att mötas av stora utmaningar. Att lära sig blir allt viktigare och organisationer måste förändras för att stödja en löpande och jämn inlärningsprocess, så att innovation och nya idéer kan uppstå.
- Trots den enorma kompetensbristen som breder ut sig i alla branscher så är det fortfarande en stor andel företag som inte kompetensutvecklar sina anställda kontinuerligt, säger Ulf Annerberg, ordförande i branschföreningen Promise.
Promise är en branschförening för företag som verkar inom kompetensutveckling och lärande med stöd av digitala medier. Föreningen ska stärka branschen och öka kunskapen om hur medlemsföretagen bidrar till att utveckla organisationers verksamhet. Sedan 2017 har Ulf Annerberg arbetat som ordförande i föreningen. Vid sidan av det ideella arbetet är Ulf learning och performance konsult i konsultnätverket Learntech, där han i rollen som rådgivare får möjligheten att arbeta nära kunder i olika branscher.
- Jag kan nästan bli besatt av att hitta den optimala lösningen för varje uppdragsgivare att skapa en lärande organisation och kultur, utifrån sina förutsättningar. Att få vara med och bidra till att anställda utvecklas kontinuerligt är min absolut största drivkraft, säger Annerberg.
Promise startade 1996 och arbetar för att kvalitetssäkra och utveckla branschen samt att vara dess främsta talesman. Promise stärker medlemsföretagen genom att erbjuda service och tjänster som ökar medlemsföretagens förutsättningar att utvecklas.
-Inom vår bransch är vi många ganska små aktörer, men våra kunder är ofta stora företag eller statliga organisationer, vilket ställer stora krav på oss leverantörer att vara professionella med till exempel dokumenterade processer och uppdaterade avtal. Att då kunna samarbeta inom dessa frågor i en branschorganisation avlastar respektive leve-
rantör, vilket öppnar för mer tid att skapa kundvärde, samt att det går att rationalisera kostnaderna, menar Ulf och fortsätter, utöver detta finns det ett stort värde i att branschorganisationer många gånger ses som en facilitator att utveckla hela marknaden, både i form av att skapa kännedom om branschen och aktörerna för kunderna, och att arbeta med att
utveckla kompetensen hos alla i branschen och säkerställa att vi ligger i framkant.
Promise är en av medgrundarna till Learning Conference som går av stapeln den 20-21 september 2023. En mötesplats som har varit efterfrågad.
- Vi ser att branschen för Learning and Development samt digitalt lärande växer starkt i Sverige med fler svenska och internationella leverantörer, och med nya segment av kunder som dyker upp. För att samla alla krafter behöver vi etablera en arena där kunder, leverantörer, myndigheter, investerare med flera, kan mötas och utbyta idéer, funderingar, innovationer och utmaningar för att skapa än större dynamik för branschen. Learning Conference är mötesplatsen för konkurrenskraftens nya valuta: utveckling av kompetenser och livslångt lärande. Tillsammans med ledande talare inom Learning & Development skapar vi en mötesplats fylld av viktiga samtal, nya reflektioner samt lägger grunden för framtidens innovativa arbetssätt.
Att få till mötet mellan alla kategorier som är verksamma i branschen och lära av varandra, att få inspireras av ”thought leaders” som delar med sig av det senaste som händer, att gå därifrån fylld med energi och idéer om hur vi fortsätter utveckla lärandet på våra arbetsplatser hoppas Ulf att mötesplatsen kan bidra med.
- Promise står som utställare under konferensen, kom gärna förbi och säg hej i vår monter och prata om hur vi kan utveckla branschen tillsammans, avslutar Ulf. n
NÅGRA AV ÅRETS TALARE OCH ÄMNEN:
HOW TO USE LEARNING TO CHANGE TRANSFORMATION, DISCRITION BY LEARNING CULTURE
Nigel Paine, Co-Presenter of Learning Now TV at LNTV.
UNLEASHING THE POWER OF AI IN LEARNING & DEVELOPMENT: A ROADMAP
Dr Philippa Hardman, Creator & Founder, DOMS™️.
AI FOR LEARNING & DEVELOPMENT
Donald Clark, Learning Tech Entrepreneur, CEO, Investor, Author, Podcaster, Blogger and Speaker.
FRÅN UTBILDNING TILL LIVSLÅNGT LÄRANDE
Katarina Pietrzak, Researcher and Senior Project Manager at RISE.
L&D: WHERE ARE WE GOING AND HOW DO WE GET THERE?
David James, Chief Learning Officer at 360Learning.
A PERFORMANCE-FIRST-APPROACH
Einar Schow, Chief Executive Officer på APPLY Synergies.
Learning Conference är mötesplatsen för konkurrenskraftens nya valuta: utveckling av kompetenser och livslångt lärande. Tillsammans med ledande talare inom Learning & Development skapar vi en mötesplats fylld av viktiga samtal, nya reflektioner samt lägger grunden för framtidens innovativa arbetssätt.
Årets tema influeras av frågeställningar om hur innovation skapas på ett effektivt och slagkraftigt sätt. För att frigöra utbildningskraft och för ökad flexibilitet och mobilitet.
Talarna kommer att penetrera detaljfrågor kring talangutveckling, utbildning, digitalt lärande, kvalitet, strategi och organisation för Learning and Development. Deltagarna får verktygslådan som behövs för att tillgodose behovet av att utveckla medarbetarna med ständigt nytänkande kompetens. Behovet genomsyrar de flesta delar av vårt samhälle och behövs för att klara omställningar på grund av digitalisering och klimathot.
"Learning
är ett stridsrop för att effektivisera och föra lärandet närmare arbetet. Hur utformar vi ett arbetsnära lärande? Vilka verktyg och metoder realiserar ett lärande i arbetsflödet? Dessa frågor och mycket mer får du svar på under Learning Conference!
20 - 21 Sep
Sergel Hub
Vi ses på Sergel Hub i Stockholm den 20 - 21 sep!
Stockholm
Mötesplatsen för livslångt
lärande
in the flow of work"
Vilka lärdomar som ska dras av covid-19-pandemin samt hur Folkhälsomyndighetens agerande ska utvärderas – och av vem. Det är frågor som debatteras just nu.
Vid en framtida pandemi är det helt avgörande att det finns beredskap för storskalig testning. Testerna måste även kunna analyseras på ett tillförlitligt sätt. Det hävdar Therese Hazelius, VD Swedish Labtech, branschorganisationen för företag inom diagnostik, laboratorieutrustning, analys och bioteknik.
I ett inlägg i Dagens Medicin
skriver hon: ”Vad vi egentligen behöver är en konkret strategi för att snabbt möjliggöra storskalig testning. Annars riskerar vi att återigen hamna i en samhällskris, med onödigt mänskligt lidande som följd.”
Vi vet inte när nästa pandemi kommer, men vi vet att den kommer. Vågar vi då förlita oss på att smittspridningen naturligt dämpas med tiden, eller ska vi
stå beredda att införa konkreta åtgärder och en tydlig ansvarsfördelning?
VEM SKA GRANSKA?
En annan debatt som pågår handlar om hur granskningen av Folkhälsomyndighetens insatser under pandemin ska gå till. ”Det behövs en opartisk forskningsgrupp som kan granska Folkhälsomyndighetens insatser under pandemin”, menar Johan Alvner, Peter Galatius, Peet Tüll och Petra Östergren. Deras inlägg publiceras i Altinget. Inlägget riktas till socialminister Jakob Forssmed (KD) som svarat på ett tidigare inlägg undertecknat av de fyra. ”Vi alla
”Den typen av utvärdering är Folkhälsomyndigheten bäst lämpad att genomföra”, skrev socialministern.
De fyra debattörerna håller alltså inte med utan kräver att en oberoende instans genomför utvärderingen.
Riksrevisionen framhöll i en granskningsrapport (RiR 2023:9) att det nationella smittskyddet inte är anpassat för en storskalig smittspridning. Det nationella smittskyddet fungerar bra i ett normalläge men behöver stärkas för att öka förmågan att hantera framtida pandemier, konstaterar Riksrevisionen. Man anser även att ”brister i regelverk, otillräckliga system och data för nationell övervakning, och ett delat ansvar för vårdhygien påverkar smittskyddets effektivitet”. Ord och inga visor, med andra ord.
punkter som myndigheten lägger fram. ”I en globaliserad värld ökar behovet att snabbt kunna anpassa åtgärder för att möta olika typer av hälsohot”, heter det. Som nummer två föreslås ”ett i regionen centralt placerat smittskydd med kapacitet att snabbt skala upp”. Myndigheten menar att berörda verksamheter behöver vara dimensionerade för att kunna ställa om med kort varsel. Dessutom ska de organiseras centralt i regionen så att verksamheten kan ta det samlade ansvaret för smittskyddsarbetet inom regionen, något som smittskyddslagen föreskriver. Folkhälsomyndigheten berör inte explicit spörsmålet om testning i den artikeln och tar inte heller upp frågan om granskningen av myndighetens agerande under pandemin. n
är betjänta av att pandemiåtgärderna blir belysta från flera olika håll”, erkände socialministern i det svaret.
Vidare betonade Forssmed att
tanken med regeringens uppdrag är att i närmare detalj utvärdera den praktiska hanteringen samt undersöka effekter av testning, smittspårning och övervakning.
Folkhälsomyndigheten själv presenterade på DN Debatt den 13/5 2023 fem områden där åtgärder krävs inför framtida samhällskriser. ”Sverige och världen har tagit sig igenom den stora covid-19-pandemin. Men även om den omedelbara faran är över ser vi svagheter i Sveriges smittskyddslagstiftning och beredskap” konstaterade Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell. En modern smittskyddslagstiftning är den första av de fem
”
Vad vi egentligen behöver är en konkret strategi för att snabbt möjliggöra storskalig testning. Annars riskerar vi att återigen hamna i en samhällskris...
På Vinge nöjer vi oss inte med att ge er förstklassig juridisk rådgivning och finnas vid er sida genom hela upphandlingen och avtalet. Vi är övertygade om att vår expertis även kan och ska bidra i ett större perspektiv för att skapa positiv förändring. Därför inspireras vi av de som inte bara fortsätter göra som man alltid gjort. De som istället tror på att saker kan förbättras. Som backhopparen Jan Boklöv när han formade skidorna som ett V och flög längre än alla andra. På samma sätt strävar vi efter att ständigt utvecklas och att vara en ledare på vägen mot ett bättre näringsliv och samhälle med affärsjuridiken som verktyg.
Kampen mot välfärdsbrott angår oss alla. För drygt ett år sedan publicerade myndigheten Brå rapporten ”Välfärdsbrott mot kommuner och regioner”. Den fokuserar på de fel och oegentligheter som uppstår när företag och föreningar levererar tjänster till kommuner och regioner. Dessa fel och oegentligheter är en stor
del av problematiken med kvalificerade välfärdsbrott. Fel och oegentligheter kan även uppstå inom kommuner och regioners egen verksamhet, främst på grund av brister på solida processer och starka interna kontroller. Resursbrist är en orsak till att processer inte följs och interna kontroller inte utförs. Ekonomistyrningsverket bedömer att
omkring 2 procent av de totala utbetalningarna från välfärdssystemen var felaktiga under 2021. Det motsvarar 13,0–16,3 miljarder kronor för det statliga välfärdssystemet och ytterligare miljarder i den kommunala och regionala sektorn.
I flera kommuner har de förtroendevalda revisorerna uppmärk-
sammat Brås rapport. Kommunerna har ställt sig frågan om hur skyddet mot välfärdsbrott ser ut i deras kommun, vilket i flera fall har resulterat i att de utfört en revision, alltså en fördjupad granskning av hur riskerna för att drabbas av kvalificerade välfärdsbrott hanteras. EY har i likhet med de andra större revisionsbyråerna bistått de förtro-
endevalda revisorerna i ett flertal av dessa granskningar.
En slutsats efter att dels ha bistått revisionen i ett antal kommuner samt dels studerat rapporter från andra granskningar är att det finns flera förbättringsåtgärder. En genomgående observation är att det ofta saknas en väl genomförd analys avseende risken för att drabbas av välfärdsbrott. Kommunerna spenderar resurser på att utföra interna kontroller utan att först säkerställa vilka risker som finns för ekonomiska oegentligheter och hur stor sannolikhet det är att dessa risker ska bli verklighet. Det finns därmed en stor risk att kommunerna silar myggor och sväljer kameler. Dessutom leder det till att syftet med interna kontroller ofta blir av upptäckande karaktär istället för att fokusera på att förhindra
att ekonomiska oegentligheter uppstår. Upptäckande kontroller behövs, men det ska inte vara på bekostnad av förebyggande kontroller.
Ett exempel är att det i en kommun kan finnas nyanlända som inte kan transportera sig till en skola för att delta i undervisning, p.g.a. att de inte har råd med busskort. Ett traditionellt sätt att hantera detta är att öka det ekonomiska biståndet med kostnaden för busskort. Kommunen har då tagit den enkla vägen ut, det har tyvärr uppdagats att en del nyanlända har använt ”bussbidraget” till andra nödvändigheter, och därmed även fortsatt inte har råd att transportera sig till skolan. Detta upptäcks ibland vid efterföljande kontroller. En annan kommun har, i sin riskanalys, identifierat risken med att biståndet inte används till det är ämnat för. För att eliminera den specifika risken har de sett till så att de som behöver busskort för att ta sig till undervisningen får busskort i stället för kontanter.
Kommunerna bör genomföra en ordentlig utvärdering av riskerna för ekonomiska oegentligheter, som beaktar både sannolikheten för att en risk inträffar och de ekonomiska konsekvenserna därav. Vid riskutvärderingen bör relevanta medarbetare från flera delar av en kommun medverka för att gemensamt kunna bedöma hur förvaltningens riskkarta ser ut. Därefter kan interna kontroller utformas på ett effektivt sätt.
Även om Brås rapport är tämligen nedslående, så finns det kommuner och regioner som dels arbetar strukturerat, dels har varit nytänkande i kampen mot välfärdsbrottslighet; nätverka och lär av dem. n
” Vid riskutvärderingen bör relevanta medarbetare från flera delar av en kommun medverka för att gemensamt kunna bedöma hur förvaltningens riskkarta ser ut.
Vi på Svenska Möten tror på mötets kraft. Att det är vid möten som människor och världen växer. Vi förstår era behov på djupet och erbjuder mycket mer än att bara boka en konferensanläggning. Svenska Möten vill vara er mötespartner och hjälpa er att utveckla era konferenser, möten och events till en viktig del av verksamhetens framgång. Där ett positivt resultat på sista raden kan vara allt från kontroll av kostnader till styrning utifrån er hållbarhetspolicy samt att spara tid och få nöjda medarbetare.
Välkommen att träffa oss i monter 77 på
Mötesplats Offentliga Affärer!
En miljöolycka kan få allvarliga konsekvenser för en kommun, och med bristande resurser hos kommuner har dessutom kostnaden för miljöolyckor ökat det senaste året. För att dra nytta av tillgängliga resurser på bästa sätt och slippa stora kostnader kan kommuner därför börja samarbeta med miljörestvärdeledare. Det menar Morgan Palmquist, miljörestvärdesledare på Brandskyddsföreningen Restvärderäddning.
Miljöolyckor är allvarliga händelser som kan få långsiktiga konsekvenser för naturen, människan och samhället. Det kan röra sig om utsläpp av farliga ämnen, förorening av vatten eller mark och andra omständigheter som kan skada miljön. Under det senaste året har dessutom kostnaderna
för miljöolyckor ökat. Enligt SCB uppgick den svenska industrins totala kostnader för miljöskydd till 23 miljarder kronor år 2021, vilket innebär en ökning med 11 procent jämfört med föregående år. Kommunerna står inför en rad utmaningar när de försöker hantera miljöolyckor. En av de främsta utmaningarna är bristen
på resurser, med begränsad budget och personal samt tillgång till nödvändig utrustning, vilket kan göra det svårt att hantera större miljöolyckor.
Dessutom finns en brist på kunskap och expertis, exempelvis gällande miljöfarliga ämnen som är involverade eller komplexa miljölagar som måste följas.
I en ny rapport betonar Statskontoret vikten av kommunal samverkan för att möta de utmaningar som kommunerna står inför. Samverkan mellan kommunerna underlättar kompetensförsörjning och kan höja kvaliteten och effektivisera verksamheten. Men när det kommer till att hantera miljöolyckor är det också viktigt att kommuner samarbetar med externa aktörer, som miljörestvärdesledare.
Tyvärr är kännedomen om dessa experter begränsad, vilket leder till ett bristande utnyttjande av resurserna i samhället. Det är ett stort problem som kommuner nu har chansen att åtgärda. Genom en ökad kännedom om miljörestvärdeledare kan fler kommuner dra nytta av deras expertis och kontaktnät; det kommer inte bara att leda till en förbättrad hantering av miljöolyckor, utan också till en minskning av kostnaderna för samhället och en ökad trygghet för invånarna.
Miljörestvärdeledare är en ovärderlig resurs när det gäller att hantera miljöolyckor. Deras breda erfarenhet och stora kontaktnät gör dem till en viktig aktör vid skador och föroreningar.
När tillsynsmyndigheten utför tillsyn och riktar krav kan dessutom miljörestvärdeledaren stötta med rimliga och kostnadseffektiva åtgärder. Detta minskar risken för eventuella intressekonflikter och ökar kommunens möjligheter att ta reda på bakomliggande orsaker till olyckan eller föroreningen.
Ett exempel på hur samarbetet mellan kommun och miljörestvärdeledare ledde till effektiv hantering av en miljöolycka är oljeutsläppet i Härnösand kommun. Miljörestvärdeledare Håkan Iseklint
spelade en avgörande roll som samordnare och arbetade nära kommunen, MSB, Försvarsmakten och Kustbevakningen för att ta fram de bästa åtgärderna för att hantera oljan och minimera dess påverkan. Genom att ha en miljörestvärdeledare på plats som tänkte över en längre tidslinje kunde kommunen få stöd i insatsen i många delar, vilket hjälpte till att
hantera situationen på ett effektivt sätt.
Sammanfattningsvis kan en miljörestvärdeledare vara en ovärderlig tillgång för en kommun vid hantering av miljöolyckor. Genom att ha en expert på plats som agerar snabbt och har ett starkt nätverk
kan kommunen få det stöd som behövs för att utnyttja samhällets resurser på bästa sätt. Detta möjliggör också för miljöinspektören att fullt ut koncentrera sig på tillsynsarbete och andra viktiga uppgifter.
Samtidigt är det viktigt att påpeka att samarbetet med en miljörestvärdeledare inte utesluter andra alternativ som kommuner har.
Det är snarare en extra möjlighet att överväga beroende på typen av händelse.
Så, kommuner, ta till vara på möjligheten att ha miljörestvärdeledare som en extra resurs i er beredskap. Det kan göra skillnaden mellan en lång och kostsam process för sanering och en snabb och effektiv insats för att rädda vår miljö och hälsa. n
EU-direktiv kan leda till dubbelsmäll för offentliga organisationer. Redan i dag löper svensk offentlig sektor stor risk för att drabbas av cyberangrepp och inom kort dessutom stora bötesbelopp om de inte hunnit anpassa sig till de striktare kraven som kommer när NIS2-direktivet blir svensk
lagstiftning nästa år. Det skriver Fredrik Olsson på cybersäkerhetsföretaget NTT Security.
yheter om cyberattacker mot svenska kommuner och deras underleverantörer duggar allt tätare. Enligt en enkät från TV4 Nyheterna har 44 procent av offentliga verksamheter utsatts för cyberangrepp bara under det senaste året. När ekonomiska incitament tidigare varit den främsta drivkraften bakom angrepp ser vi, med det rådande omvärldsläget där Sverige inte längre ses som ett neutralt land, allt fler attacker som främst syftar till att åstadkomma maximal skada. Detta är bidrar i sin tur till den markant ökade volymen av attacker och ställer nya krav på hur offentliga organisationer ska skydda sig själva.
Som en blivande del av Nato är Sverige ett svagt och tacksamt offer för de angripare som letar efter lätta byten inom alliansen, med vår föga smickrande 15:e plats i ITU:s Global Cybersecurity Index. Sverige ligger långt efter många av sina europeiska grannar inom cybersäkerhet och för många offentliga organisationer måste stora förändringar till för att uppfylla kraven i NIS2.
När NIS2 blir svensk lagstiftning under nästa år införs strängare säkerhetskrav och skyldigheter såsom att implementera metoder för riskhantering och snabb incidentrapportering, garantera säkerheten i system och regelbundet bedöma och förbättra den egna säkerheten. Om inte den nya regleringen följs riskerar svenska organisationer upp till tio miljoner euro eller två procent av den totala omsättningen i böter.
Tidigare i år dömde PTS ett bolag till en sanktionsavgift på 12,5 miljoner kronor för brott mot säkerhetsskyddslagen. NIS2 kommer att medföra betydligt högre bötesbelopp än vad brott mot säkerhetsskyddslagen kan medföra i dag. Det mest utmanande för att uppfylla säkerhetskraven är att skaffa sig förmågan att upptäcka och stoppa cyberattacker innan de tagit sig in i organisationens system. Rent konkret innebär det att kunna säkerställa följande:
1. En inledande behovsanalys och kartläggning av känslig och skyddsvärd data inom den egna verksamheten och närliggande organisationer.
2. Tillgång till högkvalificerad personal som kan övervaka och utvärdera larm dygnet runt, samt vidta nödvändiga åtgärder för att stoppa angrepp vid allvarliga incidenter och genomföra incidentrapportering enligt kravet ”inom 24 timmar”.
3. En teknisk plattform med artificiell intelligens som kan sortera i den enorma mängd larm som genereras
och därmed ge nödvändiga förutsättningar för de människor som behöver hantera attackerna.
4. Möjligheten att processa data inom verksamhetens och landets gränser samtidigt som man tillåts dra nytta av globala trenddata.
Många aktörer inom offentlig sektor är i dag mycket långt från att uppfylla dessa kriterier och har inte råd att invänta den svenska lagstiftningens utformning utan måste öka takten i sitt cybersäkerhetsarbete. Annars riskerar de en dubbelsmäll. n
” Sverige ligger långt efter många av sina europeiska grannar inom cybersäkerhet...Fredrik Olsson, NTT Security.
Det framhåller Tomas Beijar, teknisk försäljningschef på Frends och slår fast att jämfört med andra länder har digitaliseringen av den offentliga förvaltningen i Sverige gått långsamt, med en ojämn leverans av offentliga digitala tjänster. Tomas Beijar menar att ”lösningar med öppen källkod och strömlinjeformade integrationssystem” är en del av lösningen på den problematiken. Frends iPaaS är just en sådan lösning. Det hittas på Github. iPaaS står för Integration platform as a service och är alltså en tjänst som man kan använda för att koppla ihop olika appar och molntjänster med varandra.
Huvudsyftet med forumet är att uppmuntra kommuner att hjälpa varandra och att dela med sig av sina egna lösningar eller lösningar som utvecklats av Frends i tidigare projekt. I dag medverkar cirka 40 deltagare på 30 kommuner och runt 2025 räknar man med 150 kommuner och cirka 200 deltagare.
Nyligen släpptes en rapport som betonar en brist på samverkan mellan svenska kommuner, vilket leder till missade möjligheter för effektiv digitalisering. Detta är en alarmerande upptäckt som Frends vill hjälpa till att lösa – bland annat genom det inrättade integrationsforumet.
Nu finns ett integrationsforum för svenska kommuner där dessa kan dela både designmallar och tekniska komponenter, samt en kanal på Teams, där de kan diskutera lösningarna med varandra, ställa frågor och dela andra tips.Tomas Beijar, försäljningschef på Frends.
Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) lanserade nyligen en rapport som analyserar läget för digitaliseringen av det svenska samhället, inklusive befolkningens digitala kompetens och digitaliseringen av den offentliga förvaltningen. Av rapporten framgår flera fördelar med att dela lösningar och data inom offentlig förvaltning och att en brist på samverkan mellan statliga myndigheter står i vägen för en mer effektiv digitalisering.
Tomas Beijar, teknisk försäljningschef på Frends, förklarar:
– En del i vårt arbete med att vända den här negativa trenden är att vi skapat ett integrationsforum för kommuner, där våra kunder kan dela både designmallar och tekniska komponenter, och i en kanal på Teams, där de kan diskutera lösningarna med varandra, ställa frågor och dela andra tips.”
Tomas Beijar betonar att forumets kärna är samarbete, med fokus på att öppna upp och dela den stora kunskap och expertis som finns bland deltagarna. Förmågan att samarbeta och kunskapsdela mellan kommuner är avgörande, särskilt i samband med den fortsatta digitaliseringen av den offentliga sektorn. För kommuner kommer detta innebära kostnadsbesparingar, kortare implementationstider och minskat beroende av leverantörer, säger Tomas och fortsätter:
– Inledningsvis diskuterade vi huruvida man behöver ta ansvar för det man delat om det inte fungerar för en annan kommun. Vi bestämde oss dock för att ta bort den oron helt. Kommuner bör snarare se på de delade lösningarna som en startpunkt som behöver justeras för att
passa deras specifika behov. På det sättet kan vi uppmuntra fler att delta.
Frends forum kommer i framtiden att fortsätta ge kommuner möjlighet att dela och lära av varandras lösningar.
– Antalet deltagare ökar hela tiden och det verkar som att det här verkligen är något kommunerna har längtat efter – särskilt de mindre kommunerna som har lägre budget och mindre resurser. Om en större kommun kan dela med sig av sin lösning för exempelvis ett elevsystem kan det verkligen lätta på bördan för de mindre”, säger Tomas.
På OFFENTLIGA AFFÄRERS fråga om hur många deltagare det finns nu och vilken målbild man har framåt, till exempel runt 2025, svarar han:
– I dag har vi cirka 40 deltagare
på 30 kommuner som är med i kommunforumet. Målbilden för 2025 är 150 kommuner och cirka 200 deltagare.
Framöver kommer Frends att fortsätta utveckla forumet och hålla det intressant och levande. Det kan exempelvis inkludera fysiska möten, seminarier, gästföreläsare, specifika teman och “forumdagar” för att öka interaktionen mellan deltagare. Man diskuterar också möjligheten att skapa forum för andra sektorer.
Tomas förklarar:
– Vi har fått förfrågan om forum för kunder i andra branscher, men vi befinner oss ännu bara i början av den resan.” För närvarande försöker vi hitta gemensamma faktorer så att de verkligen kan dra nytta av ett forum – precis som kommunerna gör idag. n
På DLA Piper talar vi ditt företags språk. Genom att tänka bortom enbart juridik erbjuder vårt globala team av advokater pragmatiska och kommersiella lösningar för dina individuella behov.
– Var du än gör affärer.
Kom och snacka offentlig upphandling med oss
på Mötesplats Offentliga Affärer 27-28 September.
www.dlapiper.se
En ny stor undersökning tydliggör brister gällande datahantering i svensk offentlig sektor.
– När ledningen i en organisation motsätter sig förändring är det kontraproduktivt och åstadkommer mer skada än hjälp, menar Alexander Drevstad, försäljningschef för offentlig sektor på Unit4 i Norden.
Det är just Unit4, global leverantör av affärssystem i molnet för organisationer med fokus på människor, som helt nyligen presenterat undersökningen Unit4:s State of the Digital Nation for Public Sector 2023. Den beskriver digitalisering inom den offentliga sektorn i Sverige, Storbritannien, Kanada och Nederländerna. Undersökningen bygger på intervjuer med 300 beslutsfattare, varav 75 från Sverige, inom både central och lokal offentlig förvaltning, samt inom andra myndigheter.
ställde några frågor till Alexander Drevstad med anledning av de utmanande resultaten i undersökningen. Se frågorna och svaren längre ner i texten.
Undersökningen visar framför allt på stora brister för datahantering i svensk offentlig sektor, jämfört med övriga länder:
• 49 procent av de svenska deltagarna anger att data matas in manuellt från pappersunderlag. Medeltal för samtliga länder är 36 procent.
• 59 procent av de svenska deltagarna anger att data exporteras manuellt mellan system. Medeltal för samtliga länder är 42 procent.
• 12 procent av de svenska deltagarna anger att data är kompatibla mellan vissa system. Medeltal för samtliga länder är 35 procent.
• Endast 8 procent av de
svenska deltagarna anger att data är kompatibla mellan alla system. Medeltal för samtliga länder är 9 procent. Här ligger Sverige alltså inte märkbart sämre till än de andra länderna. Men andelen är låg.
– Man kan tro att den här lägesbilden innebär en stor vilja inom svensk offentlig sektor att investera i lösningar för datahantering. Men så verkar det inte vara. Undersökningen visar att de svenska deltagarna känner klart mindre behov av sådana investeringar, än deltagarna från de andra länderna, säger Alexander Drevstad, försäljningschef för offentlig sektor på Unit4 i Norden.
17 procent av de svenska deltagarna känner ett behov av genomgripande förbättringar av datahantering. Det kan jämföras med 41 procent av deltagarna från Kanada, 35 procent för Storbritannien och 21 procent för Nederländerna. 24 procent av de svenska deltagarna känner ett behov av stora förbättringar av datahantering. Det kan jämföras med 41 procent av deltagarna från Nederländerna, 39 procent för Storbritannien och 32 procent för Kanada.
– Det är något förvånande att en så stor del data fortfarande matas in manuellt i svensk offentlig sektor, och att de svenska respondenterna inte ser större behov av investeringar för datahantering. Att inte investera i bättre digital hantering av data kan eventuellt göra gott för den offentliga ekonomin på kort
sikt, men på lite längre sikt kan det bli direkt kontraproduktivt och i värsta fall bli ett hinder, säger Alexander Drevstad.
En möjlig förklaring till motviljan mot satsningar på datahantering finns kanske i att 46 procent av deltagarna från Sverige anger att ledningen motsätter sig förändringar. Medeltal för samtliga länder är 34 procent (Storbritannien 39 procent, Nederlän-
effektiviteten i arbetet genom att underlätta samarbete. Det anger 36 procent av de svenska respondenterna.
20 procent av de svenska deltagarna anger att man sänker kostnader genom att sänka standarden för service till medborgarna. Det är lägst andel bland de deltagande länderna. För Storbritanniens del är andelen hela 37 procent. Sverige sticker ut negativt vad
– En svensk kommun har ofta ett bredare åtagande jämfört med offentlig sektor i andra länder, vilket kan förklara varför ändrade prioriteringar och fokus – speciellt i spåren av pandemi och krig – påverkar digitaliseringsarbetet. Debatten och osäkerheten kring lagstiftning som Screms kan också ha inflytande, men det är även så att digitalisering kan vara initialt resurskrävande vilket kan påverka beslutsfattandet.
Vad krävs för att Sverige ska komma på banan igen och förhoppningsvis hinna i kapp jämförbara länder som nu drar ifrån?
– Det är viktigt att inte bara vänta eller spara sig igenom digitalisering, utan att aktivt investera i moderna plattformar och tekniker. Organisationer i Sverige bör även jobba med utmaningen där ledningen motsätter sig förändring, vilket är kontraproduktivt och kommer till mer skada än hjälp.
derna 17 procent och Kanada 33 procent).
Bland andra intressanta rön märks att den genomsnittliga tiden för att genomföra program för digitalisering i Sverige är 2,5 år. Det är längre tid än för övriga länder i undersökningen. Frågan är om det beror på att vi är långsamma eller mer ambitiösa i Sverige.
Den vanligaste åtgärden för att sänka kostnader inom svensk offentlig förvaltning är att satsa på billigare lösningar som ökar
gäller att sänka kostnader genom att satsa på molntjänster, vilket bara 17 procent gör. Det kan jämföras med 35 procent för Nederländerna. OFFENTLIGA
AFFÄRER ställde några frågor till Alexander Drevstad med anledning av de utmanande resultaten i undersökningen.
Vad tror du är anledningen till att Sverige halkar efter i hantering av data i offentlig sektor? Ambitionerna har ju varit så höga.
– Att Sverige ligger lågt vad gäller molntjänster är inte oväntat. Det finns fortfarande en osäkerhet kring vad som gäller med lagstiftningen. Molntjänster är dock en viktig del av digitaliseringen och vi har molntjänster anpassade för den offentliga sektorn så det behöver inte vara ett hinder, avslutar Alexander Drevstad.
även jobba med utmaningen där ledningen motsätter sig förändring, vilket är kontraproduktivt och kommer till mer skada än hjälp.
Många myndigheter, regioner och kommuner strävar idag efter ökad kontroll över sina data, och vill bli mindre beroende av stora teknikleverantörer. Just nu finns det ett gyllene tillfälle att åstadkomma precis detta – i samband med att många verksamheter mer eller mindre är tvingade att skaffa en ersättare till Skype for Business. En nödvändig förändring kan därmed bli en möjlighet att få en bättre lösning.
ters och andra verksamheters önskemål och krav i fråga om att ha kontroll över organisationens data och säkerhet.
HAR ALL KONTROLL
Idag finns det en rad IT-lösningar för samarbete inom organisationen och med dess externa medhjälpare. Teams, Slack och Skype for Business är några av de mest använda. Problemet är att många av systemen inte uppfyller svenska myndighe-
Ett av problemen är att många teknikleverantörer får tillgång till verksamhetens data, eller åtminstone inte kan garantera att de inte har tillgång till den. För många är detta inte acceptabelt, och särskilt inte för myndigheter, regioner och kommuner. I deras fall handlar detta om att deras data ofta är känsliga och till och med kan handla om rikets säkerhet. Myndigheter har en stor mängd data som man inte vill ska spridas, till exempel av integritetsskäl eller för att man
behöver följa GDPR. I vården eller försvaret är det uppenbart, men även i mindre känsliga delar av offentlig sektor finns mycket privat information som inte får spridas. Därför måste man kunna vara helt säker på var data befinner sig hela tiden. Detta är också orsaken till att eSam, samarbetsprojektet som svenska myndigheter startat för att öka takten i digitaliseringen, har undersökt olika alternativ till de etablerade leverantörerna. Vilket slutade med att de rekommenderat en rad nya alternativ, och vi själva var en av dessa. Alla myndigheter förväntas nu på sikt gå över till något av dessa alternativ.
Nu har det dock uppstått en ny möjlighet för myndigheter att genomföra förändringen snabbare än förväntat. När Skype for Business fasas ut uppstår nämligen en lucka som måste fyllas av något nytt. Eftersom
de allra flesta myndigheter idag använder just Skype for Business som plattform för att samarbeta inom och mellan verksamheterna är detta något som berör många. Det går visserligen att hanka sig fram med Skype av Business ett tag till, men det blir allt mer besvärligt och dyrt. Onlineversionen av Skype for Business lades ner för redan något år sedan och i januari 2024 kommer alla varianter sluta uppdateras. Det går i och för sig använda tjänsterna till oktober 2025, men då bara genom att Microsoft erbjuder så kallad ”Extended Support”. Därefter kommer Microsoft inte ens göra säkerhetsuppdateringar längre. En del myndigheter kommer säkert använda Skype for Business ett tag till men utfasningen har redan idag påbörjats på många håll. Förändringen måste ju i vilket fall som helst genomföras. Det som nu är risken är att myndigheterna går över till en lösning med liknande problem. De vanligaste systemen på marknaden har som sagt svårt att garantera att de inte har tillgång till myndigheternas data och dessutom finns det ytterligare aspekter som gör att de inte lämpar sig så väl.
Nyligen bestämde sig Italien och Canada för att införa begränsningar i hur artificiell intelligens kan användas i respektive land. Det här visade sig dock leda till att Google
” Myndigheterna måste ha kontroll över verktygen och kunna anpassa dem efter sina behov. Ofta
man då fram till att öppen källkod (open source) är en viktig förutsättning.
stängde av vissa tjänster i landet, hellre än att anpassa dem. Det här illustrerar hur svårt det kan vara ens för ett helt land att påverka stora företag och få dem att göra som man vill. Företagen har helt enkelt valt att inte ta hänsyn till lokala önskemål.
För en enskild svensk myndighet är det sannolikt ännu svårare att få en stor teknikleverantör att göra som de vill. Det som istället i praktiken händer är att man hamnar i en besvärlig valsituation, där myndigheten får välja mellan att använda tjänsterna som de är eller inte använda tjänsterna alls. Att till exempel kräva garantier att data lagras på ett visst sätt är alltså inte genomförbart.
eSam har istället rekommenderat alternativ som har försökt hantera de här problemen. Framför allt handlar det om att använda en teknik som det går att ha inflytande över. Myndigheterna måste ha kontroll över verktygen och kunna anpassa dem efter sina behov. Ofta kommer man då fram till att öppen källkod (open source) är en viktig förutsättning. Framför allt blir det då möjligt att behålla kontrollen över säkerheten. Eftersom det blir möjligt att undersöka källkoden och hitta eventuella säkerhetsluckor blir det möjligt att verifiera att programvaran är säker. Utan att kunna
komma åt källkoden behöver myndigheterna istället lita helt och hållet på leverantören, och kan inte säkerställa att det de säger stämmer.
Dessutom får man när man använder lösningar som bygger på öppen källkod tillgång till expertkunskaper hos ett helt community av utvecklare och andra som satt sig in i programvaran och hur den fungerar. I och med att så många granskar koden ökar sannolikheten att man upptäcker problem såväl som möjligheter att förbättra programvaran. Det blir även
möjligt att kunna ta fram de funktioner som man faktiskt behöver. Ett exempel på detta har blivit allt mer aktuellt: Generativ AI, såsom ChatGPT.
ChatGPT kan inte användas hur som helst av myndigheter, främst på grund av att man inte får kopiera in känsligt material i verktyget. Orsaken till detta är att man då förlorar kontroll över hur informationen används och lagras. Här kan leverantörer som vi själva istället inkorporera ChatGPT
och liknande lösningar i programvaran, som då kan användas lokalt. Därmed förlorar inte användarna kontrollen över sina data. Detsamma gäller förstås alla andra användningsområden också, eftersom det med fördel går att använda sina egna servrar för open sourcelösningar. Det här gör att kontrollen över alla data flyttas till myndigheterna själva. De får en flexibel lösning som de själva kan äga och använda som de vill. n
Moll Wendén är specialister på affärsjuridik. Vi samlar en bredd av experter som delar engagemanget för kundens affär, samhället och för sitt eget specialistområde.
Tillsammans förenar vi perspektiv som gör att vi får fram det som räknas i varje uppdrag. Med fokus på detaljerna och blicken höjd mot det som väntar runt hörnet.
www.mollwenden.se
Våra experter inom offentlig upphandling deltar på Mötesplats Offentliga Affärer den 27-28 september på Nackastrandsmässan i Stockholm. Till höger ser du de programpunkter som vi deltar i.
27 SEPTEMBER
Det senaste inom hållbar offentlig upphandling
▪ 14:30 - 15:00
▪ Plenum
28 SEPTEMBER
What’s hot, what’s not?
▪ 08:50-09:10
▪ Plenum
Så vinner du fler anbud
▪ 13:20-13:50
▪ Anbudsscenen
