Studentbladet April 2014

Studentbladet APRIL 2014

Frida i Sthlm

Wwoofing s. 20

EU-val s. 34

LEDARE

Glada vi till vallokalen gå Trist och tråkigt anser vissa medan andra har väntat på kandidatlistorna sedan årsskiftet. Valdatumet har flyttats till 25.5 i hopp om solsken och vårglädje för att få EU-medborgarna till valurnorna medan de nynnar på Hymn till glädjen.

EU-VAL.

MEN HYMNEN växlar

snabbt om från dur till moll när det kommer till valdeltagandet. Även kommiss­ ionen har uttryckt sin oro över att så få unga röstar i EU-­valet, samtidigt som endast 9 av de 766 europa­ parlamentarikerna är under 30 år gamla. Inte så förvånande att valet inte intresserar. I Finland har partierna lyckats samla ihop rätt så många unga kandidater,

Den Europeiska unionen upplevs idag som en självklarhet bland flera studerande.

I alla fall de områden som berör oss. vissa partier med större framgång än andra, och mer om det finns på sidan 8 i det här numret. Men de ungas intresse för valet bottnar troligtvis inte endast i bristen av unga i Strasbourgparlamentet. i det här valet är att EU-­ generationen, de som fötts och vuxit upp i ett Finland som hör till unionen, får rösta för första gången.

Har de nuvarande 18-19-åringarna någon särskild EUidentitet som inte den äldre befolkningen har? Kanske EN INTRESSANT DETALJ

inte, förutom att varje generation formas av andra omständigheter än de äldre generationerna. Och att uppväxten i ett EU-Finland har ändrat på omständigheterna är givet. För att friska upp minnet från ett Finland innan kan det vara rätt så trevligt att gräva fram en gammal Kaurismäkifilm på VHS från 90-talslådan.

DEN EUROPEISKA UNIONEN upplevs

idag som en självklarhet bland flera studerande. I alla fall de områden som berör oss. Det är lätt att åka på Erasmus­utbyte och att jobba i ett EU-land tillför inga större svårigheter. Finland känns litet för många och att jobba på en farm i Frankrike en sommar eller studera sitt biämne i Tjeckien öppnar upp möjligheter som inte var tillgängliga för 20 år sedan.

UTÖVER FRI RÖRLIGHET och studiestipendier påverkar EU till en stor grad våra liv, men ännu vallfärdar vi inte till vallokalerna. Förutom att bara nio av alla parlamentariker sammanlagt i hela unionen är under 30 år har Finland sammanlagt tretton parlamentariker som skickas iväg till parlamentet. En känsla av maktlöshet måtro?

I OCH MED ATT ÅRETS KANDIDATLISTA fylls med en del välkända politiker ligger förväntningarna på årets val aningen högre och valdeltagandet förväntas få ett uppsving. Om EU-generationens röst kommer att höras högre än de andras får vi se i maj. Oavsett intresset för EU kommer unionen att påverka våra dagliga liv, vare sig det gäller glödlampor eller valuta.

 EDIT LINDBLAD REDAKTIONSSEKRETERARE

Självhjälper oss till döds på i stort sett vad som helst. Har du problem med förhållandet, vikten eller självkänslan, så har självhjälpskulturen lösningen på det mesta. Till vår hjälp har vi ändlösa mängder konsulter, kändisar och ”certifierade” lifecoacher som hjälper oss att hitta mindfulness och balans.

SJÄLVHJÄLPEN KAN APPLICERAS

i Ylioppilaslehti (2/2014) jämför OSKARI ONNINEN ypperligt självhjälpshysterin med energidrycker: det finns något falskt, och till och med farligt i de båda. Och framförallt, skriver Onninen, är det två saker man tyr sig till då man måste vara så produktiv att man inte klarar sig utan.

I ESSÄN ”ITSESTÄ KIINNI”

 J U L I U S VON W R IG H T CHEFREDAKTÖR

SJÄLVHJÄLPSKULTUREN anspelar på idén

om den inre kraften: att med en postitiv inställning är allt möjligt. Populär­ psykologin och coachingen erbjuder lätta lösningar – i form av punktlistor,

10-stegsmodeller, pyramider – på inte alltid okomplicerade problem.

FRAMFÖRALLT SPELAR SJÄLVHJÄLPEN på

den liberalistiska marknadsidén att du styr (läs: är ansvarig) för ditt eget liv.

DU ska bli en vinnare, DU ska skapa ett varumärke av dig själv.

OCH ÄNNU VÄRRE – i ett självhjälps­ paradigm ifrågasätts eller kritiseras inte samhällets påverkan och ansvar – för det finns helt enkelt inte. I självhjälp­ens värld finns inte strukturer, bara den inre kontrollen. Och tar man upp strukturella problem anklagas man för negativitet. ”Vad är samhället? Det är vi. Det är du och jag. Det finns inget abstrakt samhälle. Där ligger vanföreställningen: att någon tar hand om oss. Det finns inte”, säger psykologen och coachen ILONA RAUHALA i ett samtal med Onninen. Just så, i samhället har vi bara individer som strävar efter framgång. Vi har skalats ner till ett skelett av LinkedIn-profiler,

sammanfattar Onninen. Självhjälpen har gått från populär litteratur, till att få stöd från den amerikanska positiva psykologin till att landa i politiska tal om välfärdssamhället.

SAULI NIINISTÖS kampanj ”Helt vanliga saker” mot utslagning av unga (”Ni kan någon gång dricka kakao och äta bulla tillsammans”) anspelar på självhjälpsmantrat, utan även JYRKI KATAINENS beställda rapport av PEKKA HIMANEN drar många slutsatser utgående från den positiva psykologins huvudbudskap: var lycklig, och allt löser sig.

INTE BARA PRESIDENT

KATAINEN SKA FÅ ett litet plus i kanten för att inkludera andra än ekonomer i välfärdsbygget (på 60-talet följde man långt sociologers skisser för upp­ byggandet av välfärden), men att applicera självhjälpstänket på samhället i stort bereder endast väg för liberalismens framfart.

innehåll 2 LEDARE

4 I KORTHET 5 UTBILDNINGSFRÖN 6–7 I ENRUM MED KRISTA 8–9 ETT GAMMALT EU 10–11 HURTIGERE UD 12–13 NYTÄNK PÅ TENTER 14 INGA TERMINSAVGIFTER, TACK! 15 ATT LIGGA MED VÅREN 16–17 INNOVATIONER I SANDEN 18–19 KONKRET INKLUDERING 20–23 WWOOF! PÅ FARMEN 24 VIENTOS CÁLIDOS 26–27 MISSLYCKAS FÖRST 28 KULTUR I KORTHET 29 PROTEST MED TOVE 30–33 ORD SOM VÄGER 34–35 ÖPPET VARDAGSRUM 36 KONSTEN ELLER KONSTNÄREN? 37 SUCCÉSERIEN 38–39 PÅ GÅNG

Ä R DE T OK AT T G I L L A WO ODY?

36

26

”Vi finländare är rädda för att misslyckas, men jag tror att vi kommer att se en för­ändring här.

Yngre människor vågar ta fler risker, vågar misslyckas.”

VOLON TÄ R A R B E T E PÅ E KOFA R M E R

20 M E DA RB E TA RE

E M I L I A K A N NO S TO Emilia Kannosto är en kreativ mångsysslare, facinerad av vegansk matlagning och westernridning.

Hon är ursprungligen från Helsingfors, men flyttade till Österbotten för att förverkliga sin dröm att studera till bildkonstnär vid Yrkeshögskolan Novia. Vid sidan om studierna arbetar hon som freelanceillustratör.

ROB I N F OR S B E RG Robin Forsberg är ekonomistuderande vid Svenska handelshögskolan, men kommer ursprungligen från Sjundeå. Han är intresserad av samhällsfrågor, världspolitik, sport och litteratur och tycker om öppna människor som är lite alternativa. Han drömmer om att starta eget företag.

EMMA NELLÅKER Emma Nellåker är 21 år och blir färdig sjuksköterska till sommaren. Har studerat konst hela livet och ritat proffessionellt de senaste två åren. På fritiden sjunger Emma i barbershopkören Rönninge show chorus som just vunnit VM.

Hitta bostad under utbyte HousingAnywhere är ett startup som grundades av en grupp studerande vid Rotterdam School of Management. Upplägget är enkelt: studerande som åker på utbyte kan annonsera sin lägenhet på webbplatsen till andra utbytesstuderande som behöver lägenhet för en termin.

Det är inte lätt att hitta en lägenhet att hyra, speciellt om man bara behöver tak över huvudet för ett halvt år – de flesta finska hyreskontrakt kräver att hyres­ tagaren förbinder sig för minst ett år.

För några år sedan hade några studerande vid Rotter­dam School of Management problem att hyra ut sina lägenheter då de åkte på utbyte, samtidigt som de hörde om inkommande utbytesstuderande som letade efter lägenheter. Detta blev startskottet för en plattform för lägenheter i Rotterdam som hyrs ut för några månader. Ganska snabbt hakade fler nederländska universitet på idéen, och efter en stund spred sig idéen till Tyskland. Nu är 72 universitet i flera länder med. I Finland är Svenska

handelshögskolan, Högskolan Arcada och Oulun ammattikorkeakoulu med i plattformen, men förhoppningsvis ansluter sig fler finska högskolor.

Plattformen kan bara användas av registrerade högskolor och är en service som högskolorna betalar för. För studeranden är servicen däremot gratis.

RIDWAN AJISEGIRI studerar vid Svenska handels­ högskolan och är ambassadör för platt­formen. Hanken har varit med i HousingAnywhere ett par år, men ännu används plattformen relativt lite.

– Responsen har varit positiv från andra länder, men ännu använder inte så många finländare servicen, säger Ajisegiri och poängterar hur svårt det är att hitta bostäder i huvudstadsregionen.

I Köpenhamn har HousingAnywhere slagit igenom och Ajisegiri hoppas att andra finska universitet också kommer med.

– Vi har haft möten med andra finska högskolor och tror att fler kommer att ansluta sig, säger Ajisegiri. www.housinganywhere.com

Uppe bland molnen Undervisnings- och kulturministeriet utvecklar som bäst en molntjänst för undervisnings­material och applikationer som ska ge lärare nya mångsidigare undervisningsmetoder. Projektet handlar om utvecklingen av ett verktyg, men sätter också ramar för morgondagens undervisning.

Undervisnings- och kulturministeriet ska bygga upp en elektronisk molnservice för undervisnings­ material som ska se till att nytt material når lärare snabbare. Det gäller videon, e-böcker, spel och verktyg för grupparbeten. Molnet ska fyllas både från kommersiella producenter, men också lärare ska kunna dela eget material. Innehållet kan kommenteras och betyg­sättas, som en form av konsument­ upplysning.

4

Men ett verktyg som detta är inte bara en utmaning för kodare, utan frågor om hur undervisningen ska utformas blir också aktuella. Vem ska bestämma innehållet i undervisningen? Vilka krav sätter molnet på skolors eller elevers utrustning? OTSO KIVEKÄS, som har varit med i utvecklingen av projektet, betonar att dessa frågor blir indirekt aktuella via detta projekt. Ministeriet skriver uttryckligen att molnet inte ska förenhetliga skolornas val av innehåll eller metoder. Däremot är verktyget uttryckligen ett projekt för producenter att nå skolor.

Projektet gäller i första hand skolor, men röster har höjts för att också högskolor ska få ta del av molnet. Finlands Studentkårers Förbund (FSF) vill att molnet också ska rikta sig till högskolor, för att underlätta distansstudier och studier året om. FSF poängterar också att svenskan måste tas i beaktande i verktyget. Molnet kunde förbättra svenska skolors, men också högskolors, tillgång till svenskt material.

Då är det viktigt att producenter av svenskt material också tas i beaktande i ett tidigt skede.

I KORTHET

Hankens studerande oroar sig för fler studieplatser Svenska Handelshögskolans Studentkår (SHS) uttrycker oro för regeringens planer på att öka antalet studieplatser i de finska hög­skolorna.

Med fler platser vill regeringen få fler att studera i yngre ålder. Vilka områden som berörs av regeringens planer är ännu oklart, men i alla fall juridiska och ekonom-merkanatila områden ska få fler platser. SHS skriver i en insändare i Hufvudstadsbladet (11.3.2014) att det redan finns 5500 arbetslösa ekonomer och tradenomer i Finland och att fler studerande inte är en lösning.

Fler studerande kräver också ökad finansiering från statligt håll, poängterar SHS:s orförande KENNET LUNDSTRÖM och vice ordförande FILIP BJÖRKLÖF. Även Centralorganisationen för högutbildade i Finland AKAVA är rädd för att de nya platserna inte placeras enligt arbetskraftsbehov och påpekar att man i regeringsprogrammet redan har fastställt antalet studerandeplatser.

Terminsavgifter i budget­manglingen Undervisningsminister KRISTA KIURU (SDP) har meddelat att förslaget om att införa termins­ avgifter för studerande som kommer utifrån EES-länderna tas upp i budgetmanglingen i mars. Ett minskande antal ansökningar och färre utländska studerande skulle innebära besparningar för universiteten – så lyder resonemanget.

Studerande­representanter både från yrkeshögskole- och universitetshåll har tydligt visat missnöje med utvecklingen och säger att den är ett hårt slag mot internationaliseringen i Finland.

Antalet internationella studerande har ökat under hela 2000-talet, något som Finlands studerande­kårers förbund (SAMOK) och Finlands studentkårers förbund (FSF) påpekar att skulle stanna av ifall terminsavgifter införs. Enligt organisationerna stannar 70 procent av de med en examen i Finland, och sett ur ett ekonomiskt perspektiv så bidrar utländska studerande till den finska ekonomin med hundratals miljoner under sin studietid. I senaste numret av Studentbladet (2/2014) delade frågan paneldeltagarna i STBLpanelen.

För tillfället finns det 19 000 utländska studerande i Finland, varav två tredjedelar kommer utifrån EES-omårdet.

Sverige höjer ribban på högskoleprovet Den svenska regeringen vill höja gränsen för att bli godkänd i högskoleprovet till 0,5. Främst vill utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (Folkpartiet) åtgärda den låga tröskeln för att komma in på lärarutbildningen. Det har visat sig att ett hundratal studerande blivit accepterade till programmet med resultatet 0,1 i högskoleprovet – något som kan presteras utan någon som helst förberedning, enligt Dagens Nyheter.

Den nya gränsen ska gälla alla högskoleutbildningar från och med 30 juni nästa år om svaren från remissrundan är positiva.

Våren 2013 presterade 15 procent under 0,5 i högskoleprovet och över 3000 antogs till utbildningar med ett resultat under 0,5.

Avgiftsfri utbildning!

Avgiftsfri utbildning!

Avgiftsfri utbildning!

CARL HAGLUND (SFP) hade händerna fulla med väskor och kunde inte få rum med

Studerandekårerna uppmärksammade regeringen inför vårens budgetförhandlingar den 24 mars. Utanför Ständerhuset väntade ett 50-tal studerande som delade ut morotsfrön till politikerna för att poängtera att de sår fröna för morgondagens kunskap.

foto

JULIUS VON WRIGHT

PAAVO ARHINMÄKI (VF) tog gladeligen emot sina frön.

fröna.

ERKKI TUOMIOJA (SDP) tackade och tog emot.

JUTTA URPILAINEN (SDP)) stannade en längre en stund hos studerandes representanter och samlade ett stort medieuppbåd runt omkring sig.

S T B L- PA N E L E N

En minut med Kiuru text

JULIUS VON WRIGHT

Studentbladet bad studerandekårerna som är medlemmar i Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf att berätta vad de skulle ta upp med undervisningsminister KRISTA KIURU (SDP) ifall de fick en minut i enrum med henne.

Studerandekårerna ifrågasätter regeringens tolkning av kvalitet och är oroliga för ökade antal studieplatser, krav på att bli färdiga i snabbare takt och att beslutsfattarna inte värderar arbete under studietiden.

Ökad tyngdpunkt på möjligheter

Arbete under studietiden

till sommarstudier!

främjar sysselsättningen!

Den nuvarande regeringen har infört beslut som siktar på att studerande på högskolenivå i Finland skall utexamineras allt snabbare än förut för att bemöta de krav som befolkningens demografiska åldrande ställer.

Att möjliggöra bättre förutsättningar för sommarstudier vore en konkret åtgärd för att skapa möjlig­heter för studerande att utföra sina studier i rask takt. Möjliggörandet av sommarstudier hänger även starkt ihop med utvecklandet av kvalitativa verktyg för distansstudier.

Distansstudier är ett mycket relevant ämne bland yrkeshögskolor, och säkert ett undervisningsverktyg som kommer att växa inom de närmaste åren. Möjligheter till kvalitativa distansstudier är ett exempel på det som både kunde stöda Finlands arbetsmarknad i och med snabbare utexamineringar, men borde samtidigt stöda studerande i att uppnå di­daktiskt och resultatmässigt tillfredsställande målsättningar.

6

TOUKO NIINIMÄKI Arcada studerandekårs ansvarige för intressebevakning.

Studerandes karriär börjar inte längre i slutet av studierna, utan de pågår båda parallellt. Trots detta anses studietiden vara från inskrivningen på högskolan till utexaminering, och karriären från utexaminering till pensionering.

I den pågående diskussionen om förlängning av arbetskarriären uppmärksammas inte det arbete som studerande gör. Flera studier, bland andra arbets- och näringsministeriets utredning, visar att arbete under studietiden främjar sysselsättningen efter utexaminering.

Det är till fördel för hela samhället att studerande är kopplade till arbetslivet redan vid utexamineringen. Studiestödssystemet och universitetens finansieringsmodell måste planeras så att detta även i framtiden är möjligt.

LAURI LEHTORUUSU Aalto-universitetets Studentkårs styrelseordförande.

Ogenomtänkta lösningar

Strama inte ytterligare

kan leda till ifrågasatt kvalitet!

åt finansieringen!

KENNET LUNDSTRÖM Svenska Handelhögskolans Studentkårs styrelseordförande.

Ärade minister, ni säger bland annat i A-studio den 19.3 att ni kraftigt vill utöka antalet nybörjarplatser under de kommande fyra till fem åren. En ökning av studieplatserna kräver att man genomtänkt riktar nybörjar­platserna till utbildningar vars arbetsmarknad är i behov av arbetskraft och samtidigt ökar resurserna till de ifrågavarande utbildningarna.

O­genomtänkta lösningar kan leda till en situation där Finland utbildar högutbildade arbetslösa som fått en examen av ifrågasatt kvalitet.

Detta är inte i enlighet med regeringsprogrammets målsättning att lyfta finländarna till världens kunnigaste folk år 2020.

För att kunna bibehålla och trygga kvaliteten på högskole­ utbildningen skulle regeringen alltså tvingas utöka finansieringen till högskolorna rejält, men ni pratar samtidigt om att skära ner på finansi­eringen.

Om regeringen genomför planerna och ökar antalet nybörjarplatser inom högre utbildning risk­ erar Finland i stället för att bli det mest kunniga folket år 2020 att bli det land med den högsta arbetslösheten bland hög­utbildade, eller hur Kiuru?

Ärade minister Kiuru, vi vill uttrycka vår oro över de ytterligare åtstramningar på högskolesektorerna som det hotats med. Finlands välfärd grundar sig på en väl­utbildad befolkning som är kom­petent inte endast till pappers, utan även i verkligheten. Samtliga regerings­partier håller med om detta. Att då dra ner närmare tjugo procent på yrkeshög­ skolornas redan strama finansiering och gå ut med uttalanden om att högskoleindexet skall frysas, samtidigt som man talar om att öka antalet nybörjarplatser i högskolorna med tretusen per år, måste ju var och en se att inte är ändamålsenligt. Ärade minister Kiuru, vi önskar att högskoleutbildningen i Finland även i fortsättningen håller den höga standard den hittills hållt. För att säkra detta måste högskolorna ha tillräckliga resurser. Detta uppnås inte genom att tvingas göra mer med ännu mindre, detta uppnås genom att trygga högskolornas finansiering så att de kan ge varje studerande en god utbildning med de stödåtgärder som behövs.

JOHN NORDQVIST Studerandekåren vid Yrkeshögskolan Novia – Noviums styrelseordförande.

Fler studieplatser utan ökade resurser går inte!

Bästa minister Kiuru, det har hela tiden talats om att kvaliteten på vår högskole­ utbildning är en väldigt viktig faktor som tål att förbättras. Nu vill du utöka antalet studieplatser utan att ge mera resurser för det. Hur tänkte du egentligen där?

SÅ HÄR FUNGERAR STBL-PANELEN •

STBL-panelen består i detta nummer av de studerandekårer som är medlemmar i Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf, som fungerar som Studentbladets utgivare.

•

Frågan skickades till styrelseordförandena vid Åbo Akademis Studentkår (ÅAS), Svenska Handelhögskolans Studentkår (SHS), Aalto-universitetets Studentkår (AUS), Arcada studerandekår (ASK), Studeradekåren Novium och Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) och ombads svara på frågan "Ni får en minut med undervisningsminister Krista Kiuru.

Vilken högskole­politisk åtgärd skulle ni lyfta fram som den viktigaste under 2014, och varför?".

•

Svaret fick högst vara 1000 tecken.

ALEXANDER LÅNG Åbo Akademis Studentkårs styrelse­ ordförande.

7

Var 채r de ungas EU? text&foto

8

JULIUS VON WRIGHT

De studerandes EU-valsdebatt i Helsingfors den 14 mars målade inte ut några större skillnader mellan partierna. Nyanser kunde urskiljas, men den traditionella vänster-höger-kampen konstaterades vara passé. Över 70 procent av frågorna i parlamentet delar inte parlamentsmedlemmarna enligt blocken, konstaterar Anneli Jäätteenmäki. Så vem ska man rösta på?

SAMOK och FSF lyckades samla en imponerande panel med EU-valskandidater i Europasalen i Helsing­ fors i mitten av mars. De ungas frågor stod på agendan, både studierelaterade sådana men också större samhällsfrågor.

Ungdomsarbetslösheten är ett tema som figurerat i de flesta, om inte alla, europeiska länder. Alla i panelen var eniga om att tillväxten måste säkerställas för att skapa fler jobb. Alla kunde också enas om att diverse sociala åtgärder måste finnas för att hjälpa de som blir utstötta.

Vänsterförbundets ANNIKA LAPINTIE föreslog att Finland ska exportera Ungdomsgarantin till övriga länder, något som fick mothugg särskilt av ANNELI JÄÄTTEENMÄKI. Hon kastade mer eller mindre ungdomsgarantin i skräpkorgen, sade att den inte fungerar och ställde kanske debattens knivigaste fråga – till arrangörerna.

– Hur många praktikanter har FSF och SAMOK anställt via ungdomsgarantin?

Jäätteenmäki fick inget svar, men lyckades skapa något av en pinsam tystnad i salen.

Studerandes Europa Svenska Folkpartiets BJÖRN MÅNSSON poängterade att Finland måste utveckla läroavtalen i stil med Danmark och Sverige och Sannfinländarnas SAMPO TERHO kunde till och med medge att det europeiska samarbetet är bra för rörligheten bland studerande. ANNI SINNEMÄKI fick publiken att applådera till en snabb kommentar om att man måste hinna göra annat än att studera snabbt – bland annat åka på ut­byte. Samarbete, koordinering och jämförbara system var aspekter som deltagarna lyfte fram som viktiga för utbildningar.

Så långt berördes utbildningspolitiken. Men som Socialdemokraternas MIAPETRA KUMPULA-NATRI konstaterade, ska de unga inte vara rädda att ta sig an de stora frågorna.

Unga berörs också av klimatförändringen, handelsavtal och kriser och ska även vara delaktiga och aktiva i dessa frågor, och inte tillåta sig lockas av bill­ iga populistiska slagord.

Paneldeltagarna ombads beskriva den politiska grupp inom parlamentet som deras parti tillhör. Också här flöt många av grupperna ihop, då kandidaterna använde generella begrepp som ungdomlig, jämlikhets- och rättviseträvande för att beskriva grupperna. Oberoende om det är sannfinländaren eller samlings­ partisten – samma begrepp används, men definieras sällan, vilket lämnar lyssnaren lika oförståndig som tidigare. Grupptillhörigheten behöver inte nödvändigtvis påverka kandidaten, men den spelar en viss roll. Parlamentarikerna behöver inte rösta enligt sin grupp, men ändringsförslag och betänkanden görs i gruppen.

En procent under 30 Hur som helst känns EU långt borta, trots att unionen har en direkt inverkan på våra liv. Statistiken för parlamentarikerna är inte heller särskilt upppiggande för en ung. Bara 9 av 766 parlamentariker är under 30 år gamla, det vill säga 1 procent.

Ser man på SAMOK:s och FSF:s panel var bara en av de 8 deltagarna under 30, och detta på gott och ont: deltagarna var alla erfarna politiker, men i vårens val hittas många under 30-åringar som själva representerar denna unga generation.

Deltagandet i vår förväntas vara högre än tidigare EU-val då många så kallade tungviktare har anmält att de ställer upp. Hur utfallet blir på valdagen 25 maj och vilka de tretton parlamentarikerna blir intressant att se. I år röstar för första gången en generation som är född och uppvuxen i unionen. Om de placerar EU närmare hjärtat än de äldre är ändå tvivelaktigt.

UNGA EU-VALSKANDIDATER HITTILS FINNS DET MÅNGA UNGA KANDIDATER (30 ÅR ELLER YNGRE) ATT VÄLJA MELLAN I VÅRENS EU-VAL. SANNFINLÄNDARNA HAR HAFT SVÅRAST ATT HITTA UNGA KANDIDATER, MEDAN SVENSKA FOLKPARTIET STÄLLER UPP FLEST (VID TRYCKLÄGGNING 25.3.2014).

Centern

Ilmari Pokela Antti Pakkanen Jouni Ovaska Elina Lappalainen Petri Honkonen

Svenska Folkpartiet

Alina Böling Niklas Mannfolk Silja Borgarsdóttir Sandelin

Socialdemokraterna Eero Vainio Nasima Razmyar Kaisa Penny

De Gröna

Touko Aalto Ozan Yanar Maria Ohisalo Saara Ilvessalo

Finlands kommunistiska parti Heikki Ketoharju Tuukka Koirikivi Petra Packalén Susanna Rissanen Simo Suominen

Samlingspartiet Antti Häkkänen Thai Quach Aura Salla

Vänsterförbundet Li Andersson Toivo Haimi Juha-Petteri Pasma Hanna Sarkkinen

Piratpartiet

Ahto Apajalahti Jiri Keronen Arto Lampila Maria Morri Jonna Purojärvi Tuukka Virtaperko

Kristdemokraterna Tom Himanen Juha Richter

Förändring 2011 Timo Hellman Tuukka Kuru Sanna Onkamo Antti Tulonen

Sannfinländarna Simon Elo

SE HUR EU-PARLAMENTARIKERNA RÖSTAR HÄR: WWW.VOTEWATCH.EU EU-PARLAMENTETS INFORMATIONSKONTOR: WWW.EUROPARL.FI

KULTUR OCH KOMMUNIKATION

Sök senast 25.4.2014 till det svenskspråkiga

Magisterprogrammet Kultur och Kommunikation Avlägg en modern magisterexamen genom att studera förståelse av kultur och kommunikation som ett historiskt, litterärt, språkligt och medialt fenomen. Magisterprogrammet omfattar 120 studiepoäng och förutsätter två års studier på heltid. Ansökningstiden går ut den 25 april 2014.

Examen utgör en utmärkt bas för en yrkeskarriär inom förlag, marknadsföring, medier och offentlig informationsförmedling.

Den ger även kompetens för arbete inom forskning, undervisning, förvaltning och medborgarorganisationer.

Besök våra webbsidor: www.helsinki.fi/kulkom

Sök senast 25.4

udsigten fra danmark

Vrede over fremdriftsreformen text

BJARKE WINDAHL PEDERSEN

illustration

EMILIA KANNOSTO

De danske universitetsstuderendes vrede over sidste års Statens Uddannelsesstøtte- og fremdriftsreform har ikke nået at lægge sig, før det næste store slag om de videre­gående uddannelsers indretning og plads i samfundet melder sig.

Men denne gang er de studerende bedre mobiliserede og mere klar til kamp.

10

KØBENHAVN De

danske studerende bliver ofte kritiseret for ikke at bruge nok tid på studierne, der sjældent løber op i en dansk fuldtidsbeskæftigelse på 37 timer, når undervisning og forberedelse lægges sammen. Men tog man timerne brugt på debatmøder på studierne, blokader af deres fakulteter, gate­ crashing af universitetsledelsens møder og de store offentlige demonstrationer med i regnskabet, ville ugen nok se travlere ud for de danske studerende, som sidste år samledes om de største studenterprotester i nyere tid.

For et år siden samledes op mod 25.000 danske studerende i protest foran Christiansborg, hjem­ stedet for Danmarks parlament. Kort tid for­inden havde regeringen præsenteret sin SU- (Statens Uddannelsesstøtte)- og fremdriftsreform. Trods lange og vedholdende studenterprotester blev begge vedtaget med bred politisk enighed sidste år. ”Hurtigere ud-reformen”, som de studerende insisterer på at kalde pakken, går kort sagt ud på at gøre de studerende hurtigere færdige ved at ind­føre strengere aktivitetskrav og økonomiske straffe for de, som falder bagud. Hvor danske studerende tidligere har haft et ekstra års uddannelses­ støtte til at dække eventuelle for­ sinkelser frafalder ekstraklippene nu for de studerende, som siden deres sidste studie, typisk gymnasiet, har haft mere end to år væk fra bøgerne. Dertil strammes kravet om studieaktivitet, så studerende mister SU’en, hvis de kommer mere end 30 ECTS point bagud. I tråd hermed følger et aktivitetskrav om tvungen tilmelding til 30 ECTS point per halvår, som der fremover skal søges dispensation fra, hvis sygdom eller lignende forhindrer de studerende i at gå til eksamen.

Også Universiteterne rammes på økonomien, hvis studietiden ikke er nedbragt betydeligt inden 2020. På Københavns Universitet, som har nogle af landets ”langsomste” studerende, skal gennemsnitstiden forkortes med 7,6 måneder.

Fra Christiansborg har salgstalen lydt, at man med reformerne sikrer SU’en for det større antal unge, som efterpolitisk ønske er blevet optaget på universiteterne i de seneste år, at reformerne skal gøre uddannelse til et fuldtidsjob, og at man med indgrebet forventer at kunne tilføre 2,2, milliarder kroner til det offentlige budget i 2020.

Modsat har de studerende kritiseret, at reformerne skader kvaliteten på uddannelserne, at de rammer de svageste studerende hårdest, vil medføre større frafald og gøre det sværere at tage på udveksling eller i praktik, som ofte forlænger

studietiden, mens de studerende booster deres C.V. forud for at deres entré på et jobmarked med historisk stor ledighed blandt mange akademikere.

Et af de seneste, kald det bare desperate, forsøg for at bremse reformen, går i alt sin enkelthed ud på kollektiv at udmelde sig fra universiteterne. Logikken går på, at de studerende kan lægge reformen ned, hvis tilstrækkeligt mange af dem på én gang nægter at være ”kunder i butikken”.

Uden for universiteterne får den slags protester ikke længere nogen opmærksomhed. Her kæmper universiteterne, erhvervslivet og studentergrupper i stedet om alle­ rede nu at påvirke den næste store uddannelsesdebat om en kommende kvalitets- og relevansreform. I starten af april skydes det arbejde i gang med en række anbefalinger fra uddannelsesministeriets eget udvalg.

I spidsen for kvalitets- og relevansreformen står Danmarks nytiltrådte uddannelses- og forskningsminister, SOFIE CARSTEN NIELSEN, der ligesom sin forgænger MORTEN ØSTERGAARD tilhører regeringspartiet De Radikale. For en gang skyld hedder oplægget ikke længere ”flere” og ”hurtigere” studerende, men derimod ”bedre” – så hvorfor forbereder de studerende sig lige nu på endnu en kamp for deres uddannelser? De føler sig sat uden for diskussionen og frygter, at regeringen vil måle uddannelseskvalitet gennem størrelsen på en fremtidige lønseddel, og at relevans skal afgøres af arbejdsmarkedets aktuelle ønskeseddel til nye kandidater.

Til gengæld kan de glæde sig over at sidste års reformer har mobiliseret de studerende, som nægter at blive tage på sengen, ligesom det skete med Fremdriftsreformen sidste år. Nok gav 2013 de største studenterdemonstrationer i et årti Danmark, men det ikke bliver de sidste.

VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA HAR DU REDAN PLANER FÖR NÄSTA LÄSÅR? På VNF kan du förbereda dig för vidare studier. Eller kanske du känner för ett mellanår, lite tid för att tänka på framtiden? Hos oss kan du under ett år satsa helhjärtat på något du är intresserad av.

KONSTÄMNEN       

Bildkonst *) Fotokonst *) Seriekonst och grafisk design *) Inredning och formgivning *) Mode *) Teater Danskonst

SPRÅK OCH VETENSKAP     

Språk och turism Global Studies Natur och medicin Juridiska programmet Ruotsia ruotsiksi

Vi har också en Tionde klass!

info@vnf.fi, 019 222 6025

www.vnf.fi

VNF hittar du i Karis, Raseborg, endast en kilometer från järnvägsstationen. Tågförbindelserna från både Helsingfors och Åbo är utmärkta. Skolans internat ligger precis intill skolan.

DIREKTANSÖKAN

9.6 och 4.8.2014. Mera information hittar du på vår hemsida! *) Möjlighet till vidare studier på universitetsnivå i England, University for the Creative Arts (UCA).

Kreativ mätning av kunskap text&foto

JULIUS VON WRIGHT

PIRKKO RAUTAKOSKI (T.V.) OCH EMMA KALLVIK ANVÄNDER DISKUSSIONER SOM ETT ELEMENT I SINA EXAMINATIONER.

Tenten brukar känneteckna slutet på en kurs. Svaren skrivs ner, läraren rättar och vitsordet dimper ner på studieutdraget. Tenterna syns sällan till och studerande vet sällan vad de gjort rätt eller fel, utan går vidare till nästa kurs där mönstret upprepar sig. Vid Institutionen för psykologi och logopedi vid Åbo Akademi försöker man ändra på detta.

För två år sedan valdes Institutionen för psykologi och logopedi till kvalitetsenhet för utbildning inom Åbo Akademi. Tidigare år har utbildningsprogrammen utvecklat strukturer och pedagogiska metoder, men just nu experimenterar institutionen med nya examinationsmetoder. Tanken är att utveckla den traditionella sluttenten, som ofta känns som oändamåls­ enlig och föråldrad enligt ny pedagogisk forskning. Trots att det är viktigt att ha koll på fakta, så krävs det också en förståelse för hur fakta hänger ihop och hur de kan tillämpas. Här hjälper det inte att räkna upp det som lästs innantill.

Det är inte konstigt att det är vid enheten för logopedi som nya examinationsmetoder prövas. Programmet började först 2005 och är en liten enhet där stämningen beskrivs som god. Programmet utbildar till det praktiskt inriktade yrket talterapeut, där tillämpningen av kunskap är ett måste. Visst har programmet ännu många examinationer i tentamenform, men de prövar på nya metoder i en del kurser. Tillförordnad professor PIRKKO RAUTAKOSKI har provat på partentamen i en av sina kurser. Studerande lottas i par, diskuterar frågorna och skriver gemensamma svar.

– Även om vi har vanliga tentamina, så har vi ändrat från detaljfrågor till tillämpningsfrågor. Det är inte alltid så lätt att skapa sådana, men de är bättre. Partentamina har fått bra respons från studerande och de tycker att diskussionen har varit lärorik, säger Rauta­ koski.

Diskussionen i centrum Diskussionen mellan fler parter är ett återkommande element inom de nya examinationsmetoderna. På annat håll ordnas paressäer i samma mall som Rautakoskis tent. I många fall suddas gränserna mellan examination och undervisning ut. För varför ska examinationen vara det sista som klistras på i slutet av kursen?

EMMA KALLVIK, doktorand i logopedi, har tillsammans med sin kollega SOFIA HOLMQVIST prövat att integrera examinationen i

kursens struktur. Efter att ha avslutat kursen Rösten två år i rad med traditionell sluttentamen, försökte de tredje gången med en alternativ form. Studerandena fick en hemtentamen med tillämpningsfrågor. Kallvik och Holmqvist gav tenterna tillbaka, utan bedömningsmarkeringar och studerandena fick jämföra svaren och diskutera frågorna i grupp. Sedan fick de lämna in en reviderad version och kunde höja sitt vitsord om de visat ökad förståelse.

– Vi var missnöjda med tenten kursen haft hittils, vi tyckte den inte gav tillräckligt. Det var som att plocka pinnar – vissa fakta skulle vara med för att få fullpoäng. Vi slet oss lite i håret då vi läste de här svaren och vi funderade att vad tjänar det här till i långa loppet, säger Kallvik.

– Studerande tyckte om den nya tentamen, att de fick diskutera och revidera svaren. Det här sätter högre krav på bedömningen då vi inte kan räkna fakta. Men vi fick bättre svar och det var faktiskt roligt att läsa dem, fortsätter Kallvik. Ännu som avslutande träff i kursen ska Kallvik och Holmqvist gå igenom miss­ förstånd som inte rättats i den reviderade tenten. Kallviks och Holmqvist metod satte tenten i mitten av kursen som en del av lärandet. Kallvik säger att det framkommer mer och mer önskemål från studerandehåll att få se tenterna för att förstå vilka fel de gjort. Då tenten ordnas som kursens destination finns det ingen tid för fortsatt diskussion, vilket både Kallvik och Rautakoski beklagar. Också transparensen inom bedömningen lider då tenter inte delas ut, vilket i värsta fall kan påverka förtroendet mellan föreläsaren och studerandena.

Fusklappar, debatter och rollspel Även inom ämnet psykologi har man provat en rad alternativa metoder. Bland annat debatter, muntliga grupptentamina och simulerade rättegånger har stått som grund

för examinering. Den så kallade fusklapps­ metoden, där studerandena får ta med sig godkända anteckningar, är en annan be­ prövad metod. I huvudsak har de metoder som fått god respons från studerande varit tillfällen som också fungerat som inlärning, där det skett ett utbyte mellan studerandena.

I slutet av året tar institutionens projekt slut och då ska andra delar av Åbo Akademi få ta del av experimenten. Kallvik och Rautakoski säger att institutionen kommer att fortsätta sina experiment, trots att de extra resurserna försvinner. För det handlar inte nödvändigtvis om pengar. Entusiasm framom skepticism och en kreativ miljö bland personalen där ingen sätter stop för nya idéer är en av grundpelarna. Men en annan är också tiden, som dessvärre blir allt knappare för lärarna på de finländska höskolorna.

”Studerande tyckte om den nya tentamen, att de fick diskutera och revidera svaren. Men det här sätter högre krav på bedömningen då vi inte kan räkna fakta.”

– Ifall man har arbetat på samma sätt länge så krävs det att man sitter ner och analyserar sina metoder, och det kan kräva mer tid i början, säger Rautakoski.

– Om arbetsbördan är stor, så finns det kanske inte den där extra resursen att hitta på någonting nytt. Pedagogiskt arbete kräver att det finns lite tankeverksamhet frigjord som man kan sätta på det kreativa tänkandet.

Generellt sett så kan man tänka sig att färre inom utbildningspersonalen kan betyda att kreativiteten blir lidande, säger Kallvik.

Läs mer om erfarenheterna av alternativa examinationsformer på www.blogs.abo.fi/lararbloggen/

13

KO LUMN

Terminsavgifter betyder stängda dörrar ELIN ANDERSSON IGEN ÄR AVGIFTERNA för studerande som kommer från länder utanför

EU och EES-området på tapeten. Man vill fortfarande införa de nämnda avgifterna i Finland även om fakta talar emot det.

Då Sverige införde avgifter minskade antalet internationella studerande med 80 procent (här räknas inte utbytesstuderande). Vid många universitet var man tvungen att avsluta en del engelskspråkiga magisters­program eftersom antalet studerande vid dessa hade minskat märkbart. Därutöver har det räknats ut vid Aalto-universitetet att byråkratin för att sköta alla avgifter kostar lika mycket som de hämtar in.

Slutsatsen är att det inte handlar om att göra pengar, utan att det handlar om principer där de finländska skattebetalarna inte skall betala för ”någon som kommer hit för att studera och sedan åker hem igen”. Det intressanta är att enligt OTUS (Opiskelijoiden tutkimussäätiö) vill runt 70 procent av de som kommer till Finland för att studera stanna kvar och arbeta efter studierna. Betydligt färre får dock jobb.

Det är här skon klämmer. För tillfället måste en utländsk studerande få arbete inom ett halvår efter avslutade studier för att få hålla sitt uppehållstillstånd. Med tanke på att inte ens en finländsk studerande alltid får arbete inom den tiden är det tur att denna aspekt för tillfället ses över.

Varför hittar inte internationella studerande arbete? Man tycker den finska arbetsmarknaden skulle ha ett behov av internationell kunskap i dagens ”allt mera globaliserade” värld. Internationella studerande borde väl ses som en tillgång för arbetsgivarna?

De finländska arbetsgivarna saknar tydligen kunskap eller intresse för att dra nytta av tillgångar de erbjuds. När CIMO frågade om arbetsgivarna värdesätter internationellt kunnande var det inte många som prioriterade det högst på listan. Man skall dock komma ihåg att Finland har ganska många små och medelstora företag vilka verkar främst på den inhemska marknaden.

Kan situationen för internationella studerande ändras? Handelskammaren har startat ett projekt vid namn Helsinki Region Immigrant Employment Council (HERIEC) i huvudstadsregionen som handlar om att skapa service som kan föra internationell arbetskraft och finska arbetsgivare samman. I projektet deltar både universitet, kommuner, fackförbund, arbetsgivarorganisationer och några studentkårer. Tillsammans funderar de ovannämnda bland annat på problemen med språkkunskaper och hur man skall kunna matcha rätt arbetsgivare med rätt arbetstagare.

Vi behöver flera HERIEC-liknande projekt och inte avgifter för dem som vill studera i vårt ganska så mörka och avlägsna land (observera att man studerar främst på vintern). Politikerna talar för mera innovationer och ny teknologi. För detta behöver vi kunnig arbetskraft med internationell kännedom.

Vi kommer inte att skapa ett nytt Nokia om vi inte är beredda att öppna oss för de nya utmaningarna som dagens globaliserade värld medför. Vi behöver alltså studerande också från andra områden än Europa som kan hämta in nya tankar och idéer.

De som talar för avgifterna har konstaterat att de smarta och duktiga ickeEU/EES-studenterna kan få ett stipendium för att komma hit, men hur skall man veta vem som kommer att stöda eller till och med skapa nästa "Angry Birds" utgående från en ansökan till ett magistersprogram? Det går inte och genom att införa avgifter kommer vi antagligen att stänga ut en del mycket kvalificerad arbetskraft och eventuellt gå miste om våra så länge eftersträvade innovationer.

Elin Andersson är styrelseordförande för Svenska Studerandes Intresseförening r.f.

Prisvärt studentboende!

Den ordinarie ansökningstiden till Svenska Studenters Bostadsstiftelses bostäder på Rautalampivägen 5 i Helsingfors pågår i mars månad. Bostäderna och rummen kan sökas av medlemmar i de svenskspråkiga nationerna vid Helsingfors universitet (NN, VN, ÅN och ÖFN).

Hyra: enkelrum 260–309 €/mån, familjebostad 399 €/mån (el, vatten, internet och tvättstuga ingår) Ansökningstid: 1.3–31.3.2014 Instruktioner/blanketter: www.ssbs.fi Kontakt: sekreterare Kasper Sundström (045‑236 45 54, kasper.sundstrom@gmail. com)

Söker du boStad?

Annonsera i Kyrkpressen och nå hela Svenskfinland! igna Des ons på nn . din a

w sen ww es r p k kyr .fi

FORTUMS STIFTELSES

STIPENDIER 2014 Fortums Stiftelse lediganslår stipendier för forskning, under­visning och utveckling inom naturvetenskaper, tekniska vetenskaper och ekonomiska vetenskaper på energi­området. Stiftelsens fokuseringsområden är produk­ tion och användning av energi samt energialternativ för trafik. År 2014 är stipendieansökningsperioden 1–21.4.2014.

Information om ansökning och fokuseringsområden finns tillgänglig på stiftelsens hemsidor: www.fortum.com/stiftelse Stipendieansökningarna lämnas in genom ansöknings­ systemet senast 21.4.2014 kl. 16.00.

Tilläggsuppgifter ges vid behov av stiftelsens ombudsman: Jouni J Keronen jouni.j.keronen@fortum.com tel. 010 45 34881

FOTO: JENNY BLOMQVIST

14

Den bästa av älskare LINA BONDE

JAG ÄR KÄR I SJÄLVA VÅREN och mer än villig att dela med mig av min älskare till alla och en var.

SOLEN ÅTERVÄNDER. I

takt med att den går över taken, rinner ner över folks ansikten rätar vi på skuldrorna. Det är så mycket enklare att vara i en vardag utan iskallt regn. Vad är det solen gör med oss som vi tenderar att glömma bort under vintern? Det här är en kärleksförklaring till våren.

Det blir ingenting annat än detta. Jag knarkar solsken och mina andetag är fyllda av glitter.

JAG HAR EN TEORI om

att det handlar om solen, våren och effektivitet. Min tanke går ut på att vi glömmer bort det väsentliga under vintern. Det enda vi gör är att dricka tusentals tekoppar samt alkoholhaltiga drycker i väntan på april. Det enda vi kan göra är att vara så effektiva i vårt arbete, studier, att kylan glöms bort. Men när vårsolen återvänder, ringlar sig in i våra tankar, är det liksom magi. Människor stannar upp och vänder sig mot solen. Det är små dalar av glädjerus. Det är enklare att inleda diskussioner utan innehåll. Folk ler mer.

Mina tår och lår nynnar när jag dricker kaffe med balkongdörren öppen. Det finns ingenting som slår känslan av våren som skriker över taken gator SOLEN MOT HUDEN OCH HUDEN MOT SOLEN.

parkbänkar fyllda av människor. Allting verkar plötsligt så logiskt. Känslan av klänningar och tunnare strumpbyxor. Andra behov än effektivitet och målmedvetenhet ger sig till känna. Det är flera och mera grundläggande behov som märks. Solen drar över oss.

VI HAR ALLTFÖR MYCKET TID att sitta inomhus på vintern. Alltför många timmar går åt till att producera effektivitet. Att effektivera själva effektiviteten. Det här är som sagt endast en tanke, men om solen lyser finns inte samma behov av produktivitet. I solen är det enklare att vistas utan att känna vågor av trötthet och angst. Vi effektiverar arbetet under vintern helt enkelt för att överleva.

Det är min tanke. I solen behöver vi inte samma produktivitet. I vårsolen behövs ingenting. Den bästa av älskare.

SÖDERIFRÅN OCH NORRUT. Medan

dagarna faller ur almanackan ligger våren med allt flera människor. Vi tar av oss allt fler klädesplagg. Vi drömmer om barfota dagar medan vi ligger i parker. Det är aldrig tillräckligt, men det räcker för att bota vår effektivitet. En påminnelse om andra viktigheter.

När våren går sin väg har vi hittat andra älskare.

Andra kroppar att inta sommaren med. Vi vill alltid ha mera.

SIFFRAN

JYRKI KATAINENS REGERING HAR SPARAT

1,5 MILJARDER EURO INOM UTBILDNINGSVÄSENDET.

600 MILJONER EURO

från småbarns­f ostran och grundläggande utbildning

500 MILJONER EURO från andra stadiets utbildning

*Indexet ska kompensera universtieten för indexshöjningar i bland annat hyror och personalkostnader.

Siffrorna baserar sig på Finlands studerandekårers förbunds (SAMOK) och Finlands studentkårers förbunds (FSF) uträkningar.

1/5

av yrkeshögskolornas basfinansiering

100 MILJONER EURO

från universiteten genom att universitets­i ndexet* frös 2012–2013 och nedskärningar i finansieringen till Finlands Akademi

15

FORSKAREN

Marknadsföring, mänskliga rättigheter och Tanzania text

EDIT LINDBLAD foto

PRIVAT

Sara Lindeman (i mitten) diskuterar innovationer i Dar es Salaam, Tanzania. Projektet inkluderar både lokalbefolkningen och studerande från Aalto-universitetet.

sara lindeman har tagit två magister­ examina och doktorerar inom kort på Svenska handels­högskolan. I samma veva håller hon också i trådarna för Aalto­universitetets tvär­ vetenskapliga projekt i Tanzania som ska lyfta människor ur fattigdom.

Telefonen ringer och piper. Det är mycket som måste ordnas kring Tanzaniaprojektet. Lindeman tittar ut genom fönstret där en kollega råkar passera på andra sidan rutan.

– Honom borde jag faktiskt tala med, jag har försökt nå honom hela dagen men inte fått svar, säger Lindeman medan hon knapprar på en av sina telefoner.

Forskaren Sara Lindeman började sin akademiska karriär genom att ta en magister i marknadsföring på Svenska handelshögskolan.

– Efter det kände jag att jag gärna ville fördjupa mig i något annat än ekonomi. Min magisters­avhandling på Hanken handlade om västerländska företag som jobbar med att lyfta människor ur fattigdom i utvecklingsländer, och då tänkte jag ännu att jag i fram­tiden vill jobba inom Förenta Nationerna.

Lindeman fortsatte sina studier och tog en europeisk magisterexamen i mänskliga rättigheter och funderade då att hon inte hade någon lust att återvända till sina ekonomi­ studier tills hon och resten av studerandena på magister­ utbildningen blev upp­ muntrade till att använda sig av deras tidigare kunskaper.

– Det fick mig för det första att börja fundera på om det jag lärt mig om ekonomi och marknads­föring i ett västerländskt land överhuvudtaget kan ha någon relevans i länder som inte kan utgå från samma privilegier som vi.

Hon hade redan i sin magister från Hanken fokuserat på företag som jobbar med innovationer i utvecklings­ länder och tänkte fortsätta på det spåret med två magisterexamina i fickan. Även om det i dagsläget är vanligt att

företag engagerar sig i utvecklings­länder var det ännu en främmande tanke för några år sedan.

– Jag praktiserade på utrikesministeriet och kom med mina idéer om företag som skulle vara de­laktiga i olika projekt i utvecklings­ länder. Men då var det ingen som lyssnade. Nu är det ju hur vanligt som helst.

– I husfrågan har vi exempelvis funderat på att bygga hus av plastflaskor fyllda med sand.

Materialet finns gratis och med den tvär­ vetenskapliga gruppen av studerande får vi det även att fungera i praktiken. Andra projekt vi håller på med är exempelvis att utveckla kvinnors mikroföretag, där vi kan hjälpa till med att skapa ett brand av deras egna produkter.

Tvärvetenskapliga synvinklar Lindeman återvände till Hanken och doktorerar snart inom samma område som den första magisters­avhandlingen. Samtidigt är hon ansvarig för Aalto-universitetets projekt i Dar es Salaam i Tanzania, och jobbar med innovat­ ioner för att förbättra kvaliteten på livet för lokal­befolkningen i fattiga områden.

– Projektet utförs av ekonomi-, ingenjöroch konststuderande, det är ett väldigt lukrativt sam­ arbete med en bred grogrund för inno­ vationer. Vi får mera synvinklar, kompletta lösningar och vi lär oss att respektera varandra mer.

Samarbetet ger även möjligheten att inse vilka klyftor olika utbildningsinriktningar skapar mellan människor, anser Lindeman.

– Ens egen utbildningsidentitet blir ofta stark i stil med att ’jag är ekonom, du är ingenjör’ och så håller vi gärna isär de här kretsarna och håller oss för oss själva. Men klyftorna mellan de olika yrkes­ identiteterna är överdrivna. Vi är alla bara människor.

I Dar es Salaam är bland annat sop­ hanteringen ett stort problem som medför stora hälsorisker. Att bygga hus är också ett kostsamt projekt och boende­förhållandena är ofta undermåliga.

“I husfrågan har vi exempelvis funderat på att bygga hus av plastflaskor.”

Den orättvisa fördelningen av naturresurser är även något som sätter vissa ramar för innovationerna.

– Största delen av jordens befolkning lever under fattigdomsgränsen och naturresurserna kommer inte att räcka till alla. Det är väst­ världen som använder största delen av alla naturresurser. Med innovationer på plats försöker vi förbättra levnads­förhållanden och ge ett människo­värdigt liv till de mest utsatta så bra vi kan.

17

Konkreta metoder för jämställdhet och inkludering text

EDIT LINDBLAD

Idén till den svenska jämställdhetsorganisationen Crossing Boarders föddes år 2006 då grundaren ida östensson på allvar ville satsa på skateboarding. Men när hon kom till den lokala skateboardföreningen fick hon höra att det inte finns tjejer som vill syssla med skateboard och antogs samtidigt vara någons flickvän. Det tog mindre än tre veckor för Östensson att samla ihop en grupp på över 30 tjejer som ville åka skateboard.

CROSSING BOARDERS fick

sitt namn efter IDA ÖSTENSSONS arbete inom skateboard­kulturen och organisationen fortsätter att jobba med konkreta metoder för att få fram jämställdhets­perspektiv inom olika verksamheter. Vd:n FRIDA KARLSON säger att problemet med jämställdhetsarbetet ofta ligger i förverkligandet.

– Många företag och organisationer har lätt att bli peppade av jämställdhetsarbete och gör gärna visioner. Men att få visionerna till verklighet skapar problem för många och så går jämställdhetsarbetet inte fram alls, säger Frida Karlson.

Karlson betonar lösningar istället för att bara diskutera problemen. Crossing Boarders strävar för att nå ett jämställt och inkluderande samhälle, de vill förändra maktstrukturer och se till att ickeprivilegierade grupper får ta mer plats i samhället.

”Vi vill gärna få människor att fundera på saker som många tar för givet, som till exempel färgen på de ’hudfärgade’ plåstren.”

–Vi har utgått från att jobba med frågor kring kön men jobbar också med normer kring bland annat etnisk tillhörighet, ålder, funktionalitet, socioekonomisk bakgrund, könsidentitet och könsuttryck, religion och sexuell läggning.

För att hjälpa företag och organisationer med jämställdhetsarbetet har Crossing Boarders utvecklat åtta­stegs­modellen Jämställdhetseffekten. Modellen har åtta olika punkter som ska ge verksamheterna en tanke­ställare på deras egna jämställdhetsarbete.

– Tillsammans med dem vi utbildar diskuterar vi exempelvis verksamhetens värdegrund. Då kan de fundera på hur tydlig deras värdegrund är och vad den egentligen bygger på. Ett annat exempel på Jämställdhets­effekten är att fundera på hinder. Många företag och verksamheter marknadsför sig gärna med att säga att alla är välkomna, men det stämmer inte alltid i praktiken. Kan exempelvis en person i rullstol ta sig in i lokalen? Används ett språk som kan stänga någon ute för att det är för komplicerat eller kränkande?

De praktiska metoderna som Crossing Boarders

18

Crossing Boarders vd Frida Karlson. Foto: Kristina Wicksell.

använder för att påbörja diskussioner finns även i något så vardagligt som plåster. På kontorsbordet finns plåsterpaket som de låtit tillverka med texten ”Vilken färg är hudfärg?”

– Vi vill gärna få människor att fundera på saker som många tar för givet, som till exempel färgen på de ”hudfärgade” plåstren. Tydligt är att de är mer lika vissas hudfärg än andras och vad betyder då den typen av ordval?

Långt till mål

Crossing Boarders står även bakom kampanjen Fatta tillsammans med musiknätverket Fem­tastic. Kam­panjen satte igång efter att tre killar som våld­tagit en 15-årig

flicka med en glasflaska friades i Umeå tingsrätt den 14 maj 2013.

– Vi startade kampanjen eftersom vi ville förändra synen på sex, våldtäkt och lagstiftning samt prata om könsroller. En viktig aspekt i kampanjen har även varit att vidga fokus från våldtäktsoffret till att även omfatta förövaren. Vi tror att det krävs en annan typ av förebyggande arbete för att minska den typen av våld.

Fatta-kampanjen har fått mycket uppmärksamhet och fortsätter under året med kampanjen Fatta man som initiativtagarna gör tillsammans med organisationen Män för jämställdhet. Projektet vill få fler män att engagera sig i frågor som berör sexuellt våld.

Hur ser det då ut med jämställdheten i dagens Sverige?

– Internationellt sätt ligger Sverige bra till på de flesta områden kopplat till jämställdhet. Men att vara bättre än andra i jämförelser betyder inte att något är perfekt eller tillräckligt bra.

Karlson påminner om att det svenska samhället fortfarande har viktiga brister när det kommer till sexuellt våld, lika lön och pension, uttag av föräldraledighet och tillgången till fritidsaktiviteter.

– Så det är inte läge att slappna av och tro att vi är vid målet. Dagen när Crossing Boarders kan avveckla sig själv för att vi nått våra mål är fortfarande långt borta.

UTDRAG UR CROSSING BOARDERS JÄMSTÄLLDHETSEFFEKTEN VÄRDEGRUND ”Vilka värderingar och normer ska råda hos er? Vad

betyder begreppen jämställdhet och inkludering i ert dagliga arbete?

Har ni en gemensam syn på detta?

HINDER ”Finns det några möjliga hinder för att delta i er verksamhet?”

Det kan till exempel handla om otillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar, höga avgifter eller att språket som används inom organisationen är onödigt komplicerat.”

GEMENSKAP ”Hur jobbar ni för att skapa trygghet i gruppen och för att stärka gruppkänslan?”

FÖREBILDER ”Kan hen så kan jag!” Det är viktigt att det finns personer på samtliga nivåer i er organisation som alla ur era målgrupper kan identifiera sig med. Hur arbetar ni med förebilder för att nå och inkludera era underrepresenterade grupper?

RIKTADE SATSNINGAR ”En riktad satsning görs för att personer och

grupper som är exkluderade från en verksamhet ska få en kanal och en väg in. Riktade satsningar är en metod för att nå målet, det vill säga att alla kan delta i verksamheten på lika villkor. Har ni några riktade satsningar i er verksamhet och har ni ett långsiktigt tänk kring det här?”

MARKNADSFÖRING ”En verksamhet som vill nå nya målgrupper måste tänka nytt och medvetet på alla plan. Så länge marknadsföringsinsatserna är oförändrade så är sannolikheten stor att verksamheten fortsätter att nå samma målgrupp som tidigare medan den missar andra. Vilka syns i er marknadsföring? I Vilka kanaler marknadsför ni er?

Vilka riktar ni er till?”

SAMARBETE ” En verksamhet som lyckats bra med att nå den målgrupp

som ni inte lyckats nå kan berika er verksamhet med kompetens, kontakter och inspiration. På samma sätt kan ni berika deras verksamhet genom att dela med er av era erfarenheter och ert kontaktnät. Här passar uttrycket ’ingen kan göra allt, men alla kan göra något bra. Vilka nya samarbeten kan ni ingå i som berikar ert arbete med jämställdhet och inkludering?”

LÅNGSIKTIGHET ”Att ha en röd tråd och att tänka långsiktigt kring arbetet med jämställdhet och inkludering är nödvändigt för att skapa hållbar förändring. Vi måste också arbeta med att förankra arbetet i hela organisationen, så att det inte enbart blir en fråga för de under­ representerade grupperna.”

HELA JÄMSTÄLLDHETSEFFEKTEN KAN LÄSAS PÅ CROSSINGBOARDERS.SE

19

På wwoofande fot i Frankrike Fyra till sex timmar arbete om dagen mot gratis mat och boende. Wwoofing, volontärarbete på ekologiska farmer, är ett billigt, miljövänligt och unikt sätt att bekanta sig med nya kulturer.

Wwoofing existerar över hela världen och innefattar allt från hästgårdar och getfarmer till vin­ odlingar och bed and breakfasts. Studentbladets medarbetare Heidi Hendersson reste till Korsika i Frankrike för att röja upp en gammal släktfarm och slipa på skolfranskan. text foto

HEIDI HENDERSSON

MADELEN HOLMSTRÖM

VI BEFINNER OSS MITT UTE på den korsikanska lands-

bygden. Efter flyg, båt och buss tas vi trötta emot av AUDE RAFFIN, en färgsprakande rödhårig korsikanska som talar engelska med en charmig, fransk dialekt. ”Först måste vi åka och handla!”, utropar hon när vi tryckt in alla väskor i hennes lilla silverfärgade Fiat. En shoppingtur – och många baguetter och ostar senare - bokstavligen skumpar vi över Korsikas sandiga vägar mot vårt nya tillfälliga hem och arbetsplats. Gömt inne i en liten skogsdunge, omringat av vida, gröna fält och betande djur ligger Audes farm. En familjegård som stått övergiven i tio år, men som Aude och hennes partner bestämt sig för att rusta upp. Vi möts vid bildörren av ett tiotal blöta nosar och viftande svansar. Aude tar hand om övergivna hundar och samarbetar med en djurskyddsförening på Korsika som sedan adopterar bort dem.

– Den där hittade vi i en soptunna, säger hon och pekar på en liten, svartvit, kvick hund som kräver vår omedelbara uppmärksamhet.

– Och den här hade ägaren fört ut till skogen för att skjutas, säger hon och hälsar på en äldre hund som kommer sakta lunkande mot oss.

Många under samma tak

Vi för väskorna till vårt boende, en husvagn på gården, och presenteras sedan för de som bor på gården. Audes farm visar sig vara mer av ett kollektiv än en vanlig bondgård. På plats finns redan tre andra wwoofare, i garaget bor två vänner till Aude och inne i huset bor ytterligare två. Boendet är spartanskt, men stämningen familjär och gemytlig. Till middagen dukas det upp med bröd, sallad, pasta, sås och vin. Runt bordet sitter ett tiotal människor och det pratas både franska och engelska hejvilt. Trippande runt bordet går lammet MERKO i väntan på sin kvällsmjölk och några katter väntar ivrigt på att få slicka tallrikarna rena i köket. Efter några stela trevanden till hälsningar på franska börjar samtalet så småningom flyta på. Sakta men säkert stiftar vi bekantskap med sällskapet som vi kommer tillbringa de närmaste dagarna med. Solen går ner utanför de franska fönstren med de slitna träluckorna och första wwoofing-dagen går mot sitt slut.

Livet på en farm

Dagen därpå blir vi instruerade i hur livet på gården går till. Eftersom farmen stått övergiven i många år är det mest röjningsarbete bland de gamla vin- och fruktgårdarna samt städning som står på arbetsschemat. Vi förväntas bara arbeta några timmar på förmiddagen och resten av tiden får vi göra vad vi vill. Aude tar med oss på rundturer i den lilla byn, presenterar oss för vänner och bekanta och visar oss det korsikanska nattlivet. Vi leker med hundarna, hjälper till med disken, övar på vår franska och går på långa promenader.

PHIL RACKLEY, en av de andra wwoofarna, har varit på farmen i två veckor. Han har volontärarbetat på sammanlagt tolv gårdar, varav tre på Korsika. Han berättar att ingen farm är den andra lik och att man måste vara väldigt öppen när man landar på ett nytt ställe.

– Jag har haft så många underbara, men också mindre trevliga upplevelser.

Han har bland annat plockat saffron i södra Frankrike, planterat grödor i Dijon, grävt diken på vingårdar på Korsika och jobbat på en getfarm i Pyrennéerna.

22

PÅ FARMENS ÄNGAR GÅR RIDSKOLEHÄSTAR PÅ BETE.

”Vi hade inga meka­niska verktyg och fa­miljen slaktade getter­na för hand. Jag gick två och en halv vecka utan att duscha mig.”

– När jag jobbade på getfarmen var vi väldigt långt från civilisationen. Vi hade inga mekaniska verktyg och familjen slaktade getterna för hand.

Jag gick två och en halv vecka utan att duscha mig, säger han och skrattar samtidigt som han rufsar sig i det yviga skägget.

Phil kommer från England och det var också där wwoofing fick sin start på 70-talet.

Till en början kallades det för ”Working Weekends On Organic Farms”. Men efter ett par år uppdaterades namnet till ”Willing Workers”.

Willing Workers spreds sedan till andra länder och utvecklades till det globala nätverk som det är i dag.

”Vackert och ögonöppnande”

Phil började själv sin wwoofing i Kanada, men har sedan dess hållit sig i Frankrike.

– Jag gillar Frankrike och speciellt den franska matkulturen. Jag älskar bröd, mjölk och ost. Men jag hoppas kunna wwoofa i England någon gång!

För honom har volontärarbetet varit ett sätt att vidga sina vyer och bekanta sig med ekologisk odling, och stifta nya bekantskaper.

– Wwoofing är vackert och ögonöppnande. Jag har lärt mig mycket om ekologiskt jordbruk, men också om kommunikation med andra. Jag har även bekantat mig med olika sätt att leva och träffat många fina människor. För att inte tala om all otrolig mat jag ätit!

AUDE RAFFIN HAR STÅTT VÄRD FÖR ETT TIOTAL WWOOFERS GENOM ÅREN. HEMMA PÅ GÅRDEN TAR HON HAND OM ÖVERGIVNA HUNDAR SOM SEDAN ADOPTERAS TILL NYA HEM.

TIPS FÖR N Y BÖ R JA R -WWO O FA RE N !

HA KLART FÖR DIG vilket land du vill

besöka och vad du vill göra. Sök enligt dessa kriterier.

TÄNK I SÄSONGER! Vilka grödor/djur är du

intresserad av, vad vill du veta mer om, vad vill du jobba med?

BERED DIG på att spendera många timmar

på wwofing-hemsidan för att hitta lämpliga farmer. Bara i Frankrike finns det hundratals verksamheter att välja mellan.

OM MÖJLIGT, kolla gärna bilder och besök

wwoof-värdarnas hemsidor, för att skapa dig en bild av arbetet och livet på gården.

DET ÄR VANLIGT att gårdarna inte

svarar på mail. Om det finns någon farm

du verkligen fastnar för kan det löna sig att ringa dem.

registrera sig på hemsidan innan man kan använda sig av deras tjänster.

WWOOF-VÄRDARNA får många förfråg-

KOM IHÅG att det handlar om volontärar-

DET ÄR VANLIGT att wwoofare åker till

DU SKA INTE BEHÖVA betala för mat och boende och värden ska inte heller förvänta sig detta. Men om värden vill ta med dig på aktiviteter utanför gården, får du ofta betala ur egen ficka.

ningar, så var gärna ute i god tid.

flera farmer, det gäller bara att planera in vistelserna efter varandra.

TROTS ATT WWOOFING ÄR ”GRATIS”, kan

transport och andra mindre kostnader snabbt bli mer än man tror. Ha alltså en buffert för oväntade utgifter.

OM DU BEHÖVER ta dig fram billigt mellan

olika farmer kan du använda dig av Blablacar, en hemsida för car-pooling. Blabla-car finns i hela Europa och användarna måste

bete, det är inte en billig semester!

KOMMUNIKATION ÄR A OCH O. Fråga din

wwoof-värd vad de förväntar sig av dig och om något känns oklart, var inte rädd för att fråga! Din vistelse blir mycket trevligare om du känner dig bekväm!

WWW.WWOOF.NET

23

BREVET HEM

Jordskalv och varma vindar DEN SJÄLVDESTRUKTIVA STADEN. Så

vacker men samtidigt så ful och smutsig. Staden som aldrig sover.

Bohemernas och konstnärernas mecka. För att bo här, ett sunt liv, krävs en näve självdisciplin och starka principer. Har man det är chilenska Valparaiso optimalt, fyllt av färg, brustna drömmar, nya drömmar och stark vilja. Här ger man inte upp i första taget. Och skiter något på sig tar man det med en nypa salt. Eller en billig öl. ÄR YRVAKEN och

sträcker mig efter vattenglaset jag lade på golvet kvällen innan. Glaskanten nuddar mina läppar och jag öppnar tröttsamt mina ögon.

Där sprattlar självaste hörnspindeln och önskar mig godmorgon med sitt dödliga gift. Nej tack, herr spindel. Inte idag.

MEN FÖR DET MESTA är det måsarna som väcker mig med sitt skratt där de svävar över de gamla hus­ taken. Även de enorma lastfartygen från hamnen som lastar på och av, ja, vad det nu sen må vara. Tutar till lite emellanåt. ”Dags att stiga upp señorita!”, ropar de med sina mörka basröster. Ibland vill även jordplattorna säga sitt, men de har ingen speciell tid­tabell. De kan ruska till hela staden klockan två på natten om de så vill.

Chile första gången jag var här. Inte heller andra. Tredje gången hände dock något. Nu är jag här för fjärde gången. Det behövs tåla­mod och tid för att verkligen förstå och bli en del av ett land och en kultur. Tacka vet jag slumpen att det blev Chile. Jag kom hit för första gången som en vilsen tonåring, blev dumpad i en liten stad vid Anderna. Hamnade i en katolsk flickskola där nunnorna skötte sexualundervisningen (inte så konstigt att tre av mina klasskamrater blev gravida under året) och där skoluniform var obligatorisk. Kunde inte spanska, och ännu mindre chilenska, som är ett språk för sig med allt sitt slang. ”Jag är hungrig”. Det kunde jag säga. Viktigt med mat, tänkte jag innan jag flög iväg.

ILLUSTRATION: ALEXANDRA WESTERBACK.

JAG BLEV INTE FÖRÄLSKAD i

IDAG, SNART SEX ÅR SENARE, går

“Jag vill inte vara utlänningen längre, från ett fjärran ’Aaahaa Finland, just det, det är väl ganska kallt där?’”

jag ner för kullen för att inhandla grönsaker och frukt hos de lokala för­säljarna. Dagligen utsätts kvinnorna här för kommen­tarer av män som antyder något om deras ut­seende. Ibland är det olika läten, smackar till och ”kss kss” som om man vore en katt. Eller ännu värre, en bit kött. Att dessa män tar sig rätten att verbalt trakassera en på gatan, är otroligt frustrerande.

För att inte bli förnedrad av deras makttagande har tiden här lärt mig vad man kan svara tillbaka. ”Y tu hermana?”, ”Och din syster?”. Det blir som en örfil på deras kind och de förblir tysta. För så skulle de inte säga till sin syster. Tiden här ger en skinn på näsan och jag känner hur latinokvinnan inom mig hurrar och applåderar.

du går ner och upp för kullerstensgatorna med de graffiti­målade husen. Väl framme på torget möts jag av dofter av koriander, fisk och melon. Jag in­hadlar veckans mat för (beroende på försäljaren) ”dos luca”, d.v.s. tre euro. Försäljaren med det rynkiga och väderbitna ansiktet, men ack så hjärtliga leendet, hjälper mig packa varorna i ryggsäcken. Med den tunga bördan på ryggen bestämmer jag mig för att skippa uppförsbacken hem. Det finns nämligen ett annat alternativ. Hissen. Valpo är fylld av hissar från 1800-talet som tar en upp till de olika kullarna. Gamla och skrangliga. Tanken att detta kanske blir mitt sista åk passerar mitt huvud varendaste en gång. Men de är så otroligt charmiga.

DET SÄGS ATT KVINNORNA i

följer mig lojalt till dörren. Hur jag än vill krama om honom så låter jag bli. Loppbett är allt för jobbigt. Dags att lägga sig, min sköna säng väntar på mig. Det gör någon annan med. Under täcket

Valpo (som staden kal�las) har snygga och starka ben. Det stämmer. Staden består av 42 kullar, alla med ett eget namn.

Bara för att gå handla mat får du en rejäl träning då

24

EN AV STADENS MÅNGA ÖVERVAKARE, gatu­hundarna,

överraskar två alltför välbekanta vänner mig. Herr och fru hörnspindel vill denna gång önska mig godnatt med sitt dödliga gift. Nej. Inte idag heller, säger jag och smäller till dem med min sko. De är snabba som fan och den ena slinker under sängen. Trots vetskapen om den lilla jäveln somnar jag bums. Valpo har en tendens att utmatta en.

DET FINNS EN FRÅGA som

värmer mitt hjärta på samma sätt en nybakad kanelbulle en kall och mörk vinter­kväll. ”Eres chilena sierto?”. ”Du är chilenare inte sant?”. ”Ja”, brukar jag svara. Känner mig stolt och rörd. Jag vill inte vara utlänningen längre, från ett fjärran ”Aaahaa Finland, just det, det är väl ganska kallt där?”. Jag känner mig kanske inte alltid chilensk, men väldigt bekväm och lycklig här.

Vad det är som egentligen ger mig denna känsla vet jag inte. Men det är aldrig fel med billig öl och skrangliga hissar.

ISABELLA LINDBLOM

Har ni sett?

Studentbladet har nya webbsidor!

stbl .fi facebook.com/studentbladet

twitter.com/studentbladet

Om att våga ta risker text

ROBIN FORSBERG

foto

JULIUS VON WRIGHT

För att lyckas får man inte vara rädd för att misslyckas. Det säger Rasmus Rita­mäki, mottagare av Anders Wall-­ stipendiet, och efterlyser mer praktisk handledning på handelshögskolorna för att motivera studerande till entre­ prenörskap.

DET ÄR I EN STOR AULA i

ett av Bulevardens många affärs­ höghus som jag tas emot av RASMUS RITA­ MÄKI, entre­prenören och ekonomistuderanden jag bestämt träff med. Vi åker upp till tredje våningen med hissen, och Ritamäki leder mig till ett mötesrum. Jag blickar snabbt över ett rum med en handfull människor som jobbar fokuserat vid sina datorer.

Klockan är nästan sex på kvällen, men här jobbas det flitigt. Vi går in i mötesrummet.

Ritamäki mottog Anders Wall-stipendiet på 125 000 SEK (ca 14 000 euro) den 10 mars under ut­delningen i konserthuset Musikaliska i Stockholm. Anders Walls Stiftelse delar årligen ut stipendier till unga begåvningar inom områdena natur­vetenskaplig forskning, ung företagsamhet, landsbygdsutveckling, internationella studier samt musik.

– Det var en fantastisk upplevelse! 550 gäster var samlade och bland dem några kungligheter, säger Ritamäki. Jag fick träffa de andra elva stipendie­mottagarna och ANDERS WALL själv. Anders, som är 83 år gammal, har gjort karriär både som finansman och entreprenör. Han har jobbat upp sig från en anspråkslös bakgrund till att vara en av de mest respekterade affärsmännen i

26

Sverige, men som de flesta entreprenörer har han också haft ett antal hårda motgångar. Trots dessa är han en väldigt positiv man som verkligen brinner för vad han gör.

Egenföretagande innebär frihet

Ritamäki fick stipendiet för internationella studier främst på grund av att han dels varit mycket aktiv inom studentkåren och dessutom grundat företag.

I dag är han aktiv inom två företag, vilka han grundat tillsammans med några vänner. Shotti.fi importerar och återförsäljer barutrustning. Det andra före­taget, som befinner sig i ett tidigt skede, vill han ännu hålla tyst om.

Under intervjuns gång blir det klart att Ritamäki trivs som företagare.

– Det finns en otrolig frihet i att jobba för sig själv. Motivationen för att faktiskt göra sitt bästa är stark och man är själv ansvarig för både framgångar och misslyckanden.

Mera företagsamhet i Finland

Enligt Statistikcentralen fanns det i Finland 322 183 företag vid utgången av 2012. Subtraheras jord­bruket, skogsbruket och fiskenäringen sjunker

siffran till 266 909. Av dessa är den stora majoriteten, 248 998 eller 93,3 procent, företag med färre än 10 anställda. Global Entrepreneurship Monitor (GEM) gör årliga rapporter om entreprenörskap och företagar­viljan i världen. USA, Singapore, Nederländerna och Storbritannien toppar de rika innovationsdrivna ekonomiernas (nationer som satsar exempelvis på tjänsteproduktion) lista. I listan kommer Finland på plats 15 av 24, strax efter Sverige. I Zambia, som är en faktordriven ekonomi (fokuserar starkt på jordbruk), livnär sig 42 procent av den vuxna befolkningen mellan 18 och 64 år som företagare. Rapporten visar ett samband mellan företagarvilja och rädsla för att misslyckas.

Ritamäki håller med om att företag­samheten i Finland borde öka.

– Det behövs absolut fler nya företag. Vi fin­ ländare är rädda för att misslyckas, men jag tror att vi kommer att se en förändring här. Yngre människor vågar ta fler risker, vågar misslyckas.

Jag har själv misslyckats otroligt många gånger och gör det mer eller mindre hela tiden, men det hör till. Min kompis skickade mig just ett bra citat, som fångar kärnan i det hela: ”The winner of a German entrepreneurship award was asked about

STUDERANDE , LÄS

Välj mellan Hufvudstadsbladet, västra nyland, Borgåbladet och Östra Nyland.

”Success is based on good decisions; good decisions are based on experience; experience is based on failures.”

his success. The answer was: Success is based on good decisions; good decisions are based on experience; experience is based on failures.”

Handelshögskolorna kunde hjälpa

Handelshögskolor i Finland erbjuder idag ut­bildning i entreprenörskap. Till exempel vid Hanken i Helsingfors ordnas en kurs var studerandena får leda ett före­ tag. Utöver studierna finns det klubbar för intresserade av företagande, såsom Aalto Entre­preneur­ship Society och Hanken Entre­preneurship Society. Rita­ mäki tror ändå att handelshögskolorna kan hjälpa studerande ytterligare på traven till att bli entreprenörer.

– Högskolorna sitter på en stor mängd teoretisk kunskap, men jag skulle vilja se mera praktisk hjälp. Jag vill minnas att handelshögskolan i Stockholm har små arbetsrum reserverade för nya startups. Det finns också bred kompetens inom högskolorna som garanterat kunde utnyttjas effektivare av ny­startade företag. En idé kunde vara att högskolan skulle grunda en venturkapitalfond i mikroformat som skulle investera i studenters idéer, säger Ritamäki.

För att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år.

Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt födelseår när du tecknar din prenumeration.

NYHET! I prenumerationen ingår nu också tillgång till e-tidningen på dator, tidningsappar för pekplatta och smarttelefon, HBL+ för pekplatta samt KSF Medias elektroniska textarkiv.

I KORTHET

Slut på fysisk teater vid Novia Linjen för Fysisk teater vid Novias scen­kons­t­ utbildning i Vasa läggs ner. Den sista gruppen blir utexaminerad i maj.

Tidigare har Yrkeshögskolan Novias utbildningsprogram för Scenkonst bestått av två olika inriktningar: Drama och teater och Fysisk teater. Då har Fysisk teater tagit in nya studerande vart fjärde år, så att en grupp i taget gjort sina fyraåriga studier. Övriga år har studerande antagits till Drama och teater, som i fortsättningen kommer att vara den enda inriktningen.

Fysisk teater skulle ha tagit in en ny grupp nästa år, med antagning våren 2015.

För att protestera mot nedläggningen grundades bland annat Facebookgruppen Rädda Fysiska, som under vintern samlat drygt 160 medlemmar. Beslutet står dock fast.

I nästa nummer kommer Studentbladet att ta pulsen på vad nedläggningen av Novias linje för Fysisk teater innebär för teaterfältet.

Herrarna dricker öl, damerna får välja text

CHRISTINA PARVIAINEN

I den traditionella ölorienteringen Ylonz får både kvinnor och män tävla blandat i de olika klasserna - herrklassen, damklassen och cigarrskrået. Ändå dricker herrklassen endast öl medan damklassen får välja mellan lonkero, cider eller öl. Strävar teknologerna att bevara alkoholhaltiga stereotyper?

STBL snackade med Julia ”Julle” Pettersson Hakava, en av Ylonz arrangörer. Förutom Petterson Hakava är Charlotta Myrberg och Julia Wiikeri, fjolårets bästa TF-lag med och ordnar evenemanget.

Konstfestival i Vasa och Jakobstad i maj Varför får herrklassen inte dricka annat än öl?

– Sedan början har Ylonz varit en ölorientering.

Och öl är ju kul. Vi ser det mera som att vi erbjuder en möjlighet för öldrickare att njuta av öl tillsammans.

Konststuderande i Österbotten ordnar konst­ festivalen Artopus i Jakobstad och Vasa den 27 till 29 maj. Festivalen ska samla olika konstformer; bildkonst, scenkonst, musik, grafisk design och fotokonst under samma tak. ”Syftet med projektet är att uppleva konst och kulturens mångfald. Festivalen är även en stor möjlighet för konstintresserade att knyta nya kontakter”, skriver arrangörerna på webbplatsen. Flera internationella artister är redan bekräftade för festivalen.

Om du själv vill bidra med egen konst, så kan du kontakta arrangörerna. Mer info på www.artopusfestival.com.

Enkät om svenskan vid Helsingfors universitet Enheten för svenska ärenden vid Helsingfors universitet ska utreda vad svenskspråkiga studerande anser om undervisningen. Jämfört med tidigare års studentpaneler, så är årets enkät mer omfattande och innehåller frågor om kurser, innehåll och tenter. Enkäten skickas ut till universitetets svenska studerande i månadsskiftet mars-april.

Men varför ska just herrklassen dricka bara öl? Oftast förknippar man ju kanske öl med manlighet?

– I herrklassen dricker man bara portioner av halvliters stop med öl, vilket vi gärna hållit kvar då hela Ylonz startat från att ha varit en ölorientering. I damklassen dricker man portioner av minst 0,33 l cider, lonkero, mellanöl eller starköl. Av vilket kön du är i samband med vilken dryck du föredrar har ingen skillnad för oss.

Var ligger logiken i att döpa klasserna herr och dam? Speciellt om båda könen får delta i båda grupperna?

– Typ alla elitidrottstävlingar är delade i herroch damklasser. Till skillnad från andra idrottstävlingar, stöder Ylonz fullt samarbete mellan och inom alla kön.

Men om det inte är skillnad på kön, varför heter klasserna dam- och herr?

Varför inte öl- och mixed till exempel?

– Som sagt, typ alla elitidrottstävlingar är delade i herr- och damklasser. Ylonz om någonting är en toppidrott.

Tycker ni inte att klasserna är ganska stereotypa och hetero­normativa (män

28

Julia Pettersson Hakava, Julia Wiikeri och Charlotta Myrberg under Ylonz 2013.

dricker öl och kvinnor cider)?

– I damklassen får man ju dricka cider, lonkero, mellanöl eller starköl.

Har ni funderat på att döpa om klasserna?

– Nej, på sista tiden har vi funderat på att ordna ett roligt Ylonz.

Hur ser könsfördelningen ut?

– Vi kollar inte könen på de som anmäler sig till Ylonz - vilken klass de än anmäler sig till. Det skulle vara ganska onödigt (och ganska kränkande), då vi inte gör någonting med den informationen. Därmed har vi inte heller koll på könsfördelningen.

Ylonz ordnas den 5.4 runtom i Helsingfors.

Efterfest på TF i Otnäs.

Inför vårterminen 1953 protesterade assistenter och amanuenser vid univers­ iteten mot orättvisa löner. Ett löfte från regeringens sida om att utreda ärendet räckte inte och ett hundratal assistenter avgick i protest mot konkreta åtgärder.

Till artikeln i nummer 1/1953 av Studentbladet – Den aboensiske forskaren tecknade TOVE JANSSON denna illustration. Notera lilla Mumin som går i spetsen av demonstrationståget. I år har det gått 100 år sedan Jansson föddes.

ARTISTEN

Inte vilsen i Stockholm text

EDIT LINDBLAD

illustration

EMMA NELLÅKER

frida andersson sitter i ett café på Södermalm i Stockholm. Det är ett litet café med gyllengula vintage­möbler och utsikt över de nysopade gatorna i en stad fylld av vårljus och husfasader med ännu otvättade fönster. Här trivs hon.

ARTISTEN

örsta gången som FRIDA ANDERSSON flyttade till Stockholm hade hon just slutat gymnasiet och bestämde sig för att spara ihop pengar och gå en singersongwriter­utbildning på konstskolan Kulturama. Efter utbildningen flyttade hon tillbaka till Finland och började studera ljudteknik på Arcada i Helsingfors. Men staden kändes inte rätt.

– Helsingfors är en vacker stad, men jag tror inte att staden passar för alla. Jag längtade tillbaka till Stockholmsatmosfären, det är svårt att beskriva exakt vad den är, men den är mer öppen och mer tillmötesgående än atmosfären i Helsingfors.

Andersson är från Ekenäs och hon säger att det alltid kommer att vara hem för henne.

– Eller Ekenäs är ”hemma-hemma” för mig, med mitt gamla flickrum och så. Men Stockholm är staden jag vill bo i och som nu har blivit mitt hem, mitt vuxenhem. var även något som lockade Andersson att flytta över till andra sidan sjön. Hon säger att singer-songwriterkretsarna är relativt små i Finland och Helsingfors och att det kändes självklart att flytta tillbaka till sin gamla studiestad.

– I Stockholm blir det ett större sammanhang med att vara singer-songwriter. Men vi konkurrerar inte med varandra, utan puffar varandra framåt och hjälper till. Vi umgås med varandra, dricker en kopp kaffe eller går på musikklubbar tillsammans.

Anderssons senaste, helt svenskspråkiga album, Håll mig hårt släpptes ut både i Finland och Sverige och låten ”Vilsen i Stockholm” har spelats flitigt i båda länderna. Att vara en finlandssvensk artist i Sverige kan även föra med sig vissa fördelar.

– Jag hoppas att jag skiljer mig från mängden, jag kör hårt på finlandssvenskan här i alla fall. Det finlandssvenska uttalet hörs inte i varje låt som spelas på radion här.

MUSIKKRETSARNA I SVERIGE

TIDIGARE HAR ANDERSSON gett ut album på engelska.

Att göra en hel skiva på sitt eget modersmål är inget som var klart från första början.

– Jag tänkte först göra en EP, en kortare skiva, men när jag väl började skriva mina låtar så fyllde de ut ett helt album. När jag skriver låtar på engelska så har inte varje ord så hemskt mycket betydelse, men när jag skriver på mitt modersmål så väger alla ord plötsligt åtta ton. Det blir så nära.

Som exempel nämner hon bakgrundsmusiken på

32

caféer. Om låtarna är på engelska kan en lätt låta musiken hållas som bakgrundsmusik, men när musiken sjungs på svenska går den inte att ignorera eftersom det egna modersmålet har en så stor inverkan på allt. Det går inte att hålla på distans.

DET HAR GÅTT SEX ÅR sedan

Andersson studerade på Kulturama och mycket har förändrats sedan dess.

För en tid sedan pratade hon på sin gamla skola om sin studietid och nuvarande karriär för studerandena där.

– Jag blev nästan lite ställd när jag satt där på min gamla skola och berättade om mitt yrke nu. Jag insåg hur mycket allt har gått framåt. Emellanåt märker en inte alls det som finns omkring en, hur bra det än går så blundar vi även för våra egna framgångar.

”När jag skriver låtar på engelska så har inte varje ord så hemskt mycket betydelse, men när jag skriver på mitt modersmål så väger alla ord plötsligt åtta ton.”

SOM ARTIST ÄR ANDERSSON även

egenföretagare och sin egen chef. Rutiner har blivit mycket viktiga för henne i och med att hon själv har hand om sitt yrke och tider.

– Jag stiger upp tidigt fast jag inte har någon precis tidtabell nerskriven för varje dag. Bara för att jag själv kan bestämma mina tidtabeller betyder ju inte att jag inte skulle behöva strukturer i mitt jobb. Och att jobba med musik på heltid är det som gäller när jag är singer-songwriter, därför är egenföretagandet det bästa alternativet för mig.

Kreativiteten är inte något som kommer på beställning. Hon berättar om hur hon efter att ha släppt ut ett album ofta blir tom på idéer för en lång stund.

– Det kan vara att det går ett halvt år innan jag kommer igång igen. Jag har satsat så mycket på att få skivan klar och efter den processen så blir jag ju utmattad. Men de kommer tillbaka, texterna, musiken.

POP UP ART HOUSE – utmanar förhållandet mellan artist och publik

ÁGNES KASZÁS OCH RIIKKA WALLIN INGÅR I POP UP ART HOUSES KONSTNÄRLIGA TEAM.

Nu är det dags igen! Den 16 april slår Pop Up Art House upp dörrarna igen för ännu en månad med teater, musik, konst och kulturevenemang. Vi träffade producenten Riikka Wal­ lin och skådespelerskan Ágnes Kaszás som är en del av det artistiska teamet för att prata om tanken bakom Pop Up Art House och vårens evenemang. text

JENNA VIERINEN

foto

EMILIA NYBERG

I vår är det den tredje gången Pop Up Art House slår upp dörrarna i Helsingfors. Under en månads tid är det späckat med evenemang. Allt från teater till bildkonst kan man hitta när man besöker lokalen som de själva beskriver som ”Det queerfeministiska vardagsrummet och baren mitt i Helsingfors”. Men vem är det som står bakom hela kalaset och varifrån kommer idén? ÁGNES KASZÁS flyttade till Helsingfors för fyra år sedan och började då söka efter ett ställe där man kunde uppleva all sorts kultur och sitta ner och umgås på samma gång.

– I Ungern finns det barer där de hade allt från pjäser, konstutställningar, konserter till andra kulturella evenemang under ett och samma tak.

Där man kan umgås och uppleva konst. Jag kunde inte hitta något sådant i Helsingfors.

Det var så Àgnes kom i kontakt med den feministiska teatergruppen Blaue Frau. De sökte båda efter något liknande och ville ha ett ställe där de kunde visa sina föreställningar men också ge andra möjligheten att uppträda. Och på den vägen är de. Tillsammans bjöd de in konstnärer med olika bakgrunder till sitt artistiska team och i år kom RIIKKA WALLIN med i bilden. I teamet finns allt från musiker till filmmakare, bildkonstnärer och skådespelare. Lite av varje helt enkelt.

Artisten och publiken förenas Pop Up Art House huserar vid Diana-scenen på Skillnadsgatan 7 och är en blandning av en konstutställning, en bar, en scen för gästspel och ett vardagsrum. Feminismen står dem varmt om hjärtat och alla är välkomna – ingen skillnad om man är hipster, feminist eller rockare. Målet är att få så många olika människor och grupper som möjligt att umgås, diskutera och komma tillsammans i en härlig omgivning.

Temat ”kommunikation” genomsyrar vårens program på Pop Up Art House. Tanken är att utmana relationen mellan artisten och publiken. I år kommer flera av programmen att vara utformade så att publiken kommer att delta. I Kuriton

Companys föreställning Half Way There kan till exempel publiken sjunga karaoke som sen kommer att användas i pjäsen. På gästscenen kommer det att finnas en hel del olika program för alla. Och dessutom finns det biljetter till studiepris. Riikka berättar att evenemangen varierar och går på flera språk. Det finns både mer allvarliga och komiska föreställningar.

– Having A Blonde Moment är den enda föreställningen som är helt på svenska och är något mellan en monolog och en rockkonsert. En av sångerna i föreställningen är baserad på blondinskämt.

Det är väldigt roligt!

having a blonde moment

Omväxlande bar Baren är en stor del av Pop Up Art House. Alla evenemang i baren är alltid gratis och där kan man hänga, umgås eller delta i de olika evenemangen som ordnas. Planen är också att göra dialogen mellan barpersonalen och kunderna mer färgglad – något som planeras av studerande från yrkeshögskolan Haaga-Helias linje Experience Management. Utseendet i baren är något som är väldigt utmärkande för Pop Up Art House. För varje gång ändras utseendet på baren och i vår har de valt att använda sig av återvunnet material.

Vad kommer att hända i framtiden då? Kommer Pop Up Art House att fortsätta? En del av charmen i konceptet är att det artistiska teamet har satsat på att inte planera så långt i framtiden utan hellre köra på mottot go with the flow, att se hur det utvecklas och vad framtiden har att ge.

– Genom att ha allt öppet så finns det större möjlighet att utvecklas. Det är ett säkert sätt att experimentera och se vad man kan göra, säger Riikka.

Foto: Jesper Papmehl-Dufay

”En av sångerna i föreställningen är baserad på blondinskämt. Det är väldigt roligt!”

Pop Up Art House finns på Dianas-scenen på Skillnads­gatan 7 i Helsingfors och är öppet från 16:e april till 17:e maj. Besök www.blauefrau.com för mer information.

35

Att gilla Woody Allens filmer är inte att gilla Woody Allen

N

är DYLAN FARROWS kolumn publicerades i New York Times i februari fick jag dåligt samvete. Farrow, regissören WOODY ALLENS adoptivdotter, upprepade i kolumnen anklagelser om Allens sexuella övergrepp mot henne när hon var sju år gammal. Det är riktigt obehaglig läsning, särskilt eftersom hon skriver att vi, publiken, har blundat för det skedda och därmed är implicit skyldiga.

Som den vita medelklasshipstern jag är har jag sett rätt många av Woody Allens filmer. Jag har gjort det trots att jag vuxit upp med en mamma som vägrat se hans filmer på grund av anklagelserna ovan och det faktum att han gifte sig med sin före detta partners adoptivdotter. Länge lät jag bli, men sedan förfördes jag av vänner, kritiker och min egen svaghet för bra filmer. För trots svackan på 2000-talet gör han ju bra filmer. Eller? Är det okej att gilla konst som gjorts av dåliga människor? Eller omvänt, är det okej att låta sin upplevelse påverkas av det man vet om konstnären? Farrowaffären fick mig att fundera på länken mellan konstnär och konstverk. På grund av bojkotten i min familj har jag alltid tyckt att Woody Allen är en rätt så obehaglig person, och det har påverkat mitt tittande. Särskilt med honom är länken mellan skapare och produkt så klar: han regisserar, skriver, producerar och spelar i de flesta av filmerna. Jag tror inte någon konstnär är helt separerad från sitt konstverk, minst av allt Allen.

D

et vore ändå idiotiskt – och uppenbarligen felaktigt – att påstå att dåliga människor inte kunde producera bra konst. Woody Allen är kanske ingen stor konstnär, men historien kryllar av minst sagt osympatiska typer som var det.

36

RICHARD WAGNER, en antisemit, är kanske det kändaste exemplet.

Frågan om dåliga personer kan producera bra konst är egentligen felaktigt formulerad eftersom frågan vad som är bra och dåligt är olika beträffande konst och människor. Frågan om en person är god eller ond handlar om moral, medan frågan om konst är bra eller dålig handlar om estetik (i konstfilosofisk bemärkelse). Konstens kvalitet kan visserligen också analyseras ur ett moraliskt perspektiv, men det tar inte ifrån dess estetiska värde.

Någonstans kan jag bli irriterad på att filmerna, böckerna, musiken så sällan får tala för sig själv.

Diskussionen över BEYONCEs feminism, till exempel, vore intressantare om den fokuserade mer på hennes musik och mindre på vad hon har på sig.

Nu vet jag inte om jag skulle kalla Beyonces musik konst, men jag tycker det är både intressant och beklagligt att vi så ofta fokuserar på konstnären framom konsten. Enligt författaren MARTIN AMIS är det evig mänsklig vulgaritet att vara mer intresserad av författaren än texten. I dagens värld då personkulterna växer och konsten kommersialiseras är det svårt att se oss motbevisa honom.

A

tt Woody Allen har regisserat en del riktigt, riktigt bra filmer urskuldar inte det han är beskylld för. Men att han är ett creep och att Hannah and her sisters är ett mästerverk kan båda vara sanna påståenden. Vi ska kunna hylla konsten utan att hylla personen bakom den. Personligen kan jag ändå låta bli att se Allens framtida alster. Uppriktigt sagt har ingen av hans filmer på de senaste 20 åren ens kommit nära Hannah and her sisters.

Ska ni nu gå och se den? Det får ni själva avgöra.

SARA SUNDMAN är journalist, filmentusiast och besitter inte en examen i konstvetenskap Illustration: JOSEPHINE

MICKELSSON

Tv i kunglig klass

GAME OF THRONES handlar om sju nobla familjer som slåss om makten i det medeltida fantasi­landet West­eros. Tv-serien, som redan gått på HBO i tre säsonger, baserar sig på bokserien Sagan om is och eld av GEORGE R.R. MARTIN. Den är en av kanalens mest sedda serier någonsin med över 13 miljoner tittare i genomsnitt – bara i USA. I de andra länderna där serien sänds är tittarsiffrorna också imponerande och Game of Thrones är just nu ett av väldens största f­enomenen inom popkultur. Den fjärde säsongen börjar den sjunde april (på HBO Nordic) och jag kunde inte vara mer förväntansfull.

SÅ VAD ÄR DET DÅ SOM GÖR SERIEN så fenomenal?

För det första tilltalar den tittarnas primitivaste begär om sex, våld och ögongodis. Detta kombineras med invecklade och välskrivna intriger, detaljerad scenografi och lysande skådespelare. Den påkostade visuella produktionen är lika imponerande som de flashigaste Hollywoodfilmerna och varje säsong känns som en tio timmars cinematisk upplevelse.

Det finns inte heller många TV-serier som inspirerar så stark lojalitet hos sina fans. Att slötitta på Game of Thrones verkar vara omöjligt. De flesta fans ser den familj som de hejar på i kampen om järntronen som en representation för sig själva och sina ideal, och är beredda att försvara den nästan lika hårt som om de tillhörde den i verkligheten.

FAVORITKARAKTÄRER är en annan evighetsdebatt. Jag

har själv ödslat otaliga timmar på att försvara JAIME LANNISTER för folk som ännu tycker att han är ondskan själv, bara för att han i seriens första avsnitt knuffade ut tioåriga BRAN STARK från ett fönster. Och jag har lyssnat på hundra monotona orsaker till varför JON SNOW eller TYRION är bäst (svar: för de är skrivna för att vara fanfavoriter och till och med övervinner sina bok­motsvarigheter i felfrihet).

NÄR DET KOMMER till

andra uttryck för min besatthet av serien finns det ingen gräns. Jag har läst de fem över tusen sidor långa böckerna. Jag har klätt ut mig till DAENERYS TARGARYEN på Halloween

NIKOLAJ COSTER-WALDAU SOM JAIME LANNISTER I TV-SERIEN GAME OF THRONES. (kostymen inkluderade en hemgjord drake som jag tillverkade av en leksaks­ödla, en plastfladdermus och en tändare). Jag har introducerat serien till alla jag känner och fått både min kultur­snobbiga mamma och min trettonåriga lillasyster att bli fans. Jag har seriöst funderat på att döpa min framtida dotter till Cersei efter drottning CERSEI LANNISTER. Och jag har tittat på trailrarna till säsong fyra minst en gång per dag i snart två månader.

TAGLINEN för den kommande säsongen är ”Valar Morghulis” (alla män måste dö), och efter förra säsongens numera ökända Red Wedding-massaker önskar nog många av fansen att det nu är de skyldiga familjernas tur att lida. Game of Thrones

är dock känt för sin oförutsägbarhet och hänsynslöshet (RAMSAY BOLTONS replik ”If you think this story has a happy ending, you haven’t been paying attention” definierar serien ganska perfekt.) Och det är just denna vetskap om att vad som helst kan hända som gör Game of Thrones till en så unik serie med så passionerade fans.

I FÖRSTA SÄSONGEN sa Cersei Lannister: ”When you play the game of thrones, you win or you die. There is no middle ground”. Vem som vinner och vem som dör i säsong fyra får man se den sjunde april, men en sak är i alla fall säker: Kungen av Tv-serier är till­baka.

LINN HIELM

37

PÅ G Å N G

29.3-30.3 HELSINKI RETRO & VINTAGE DESIGN EXPO Fynda vintage, retro och nordisk design från 20-till 80-talet på Kabel­ fabrikens Merikaapelihalli klockan 11-17. Bland annat kläder, möbler, LP-skivor, keramik och lampor utlovas. Inträdet 10 euro.

5.4 YLONZ I HELSINGFORS Dags att dra på halaren och åka runt stan, under stan, inne i stan och ovanpå stan för att tömma krogarna på öl tillsammans med lagkamrat­ erna! Målet är Otnäs som bjuder på bastu och efterfest för alla ivriga ylonzare.

29.3 EARTH HOUR WWF:s Earth Hour ordnas för åttonde gången denna lördag klockan 20.30-21.30. Sydney var som enda stad med i händelsen 2007, men bara tre år senare var 4000 städer med och släckte sina ljus.

Bland annat Stiftelsen för Åbo Akademi ska släcka belysningen vid Observatoriet i Åbo.

2.4 VETENSKAPSAFTON I VASA På vetenskapsaftonen Fundra är alla frågor, stora som små, välkomna! Universitetslärarna Klas Backholm och Christel Sundqvist samt professorerna Göran Djupsund, Sven-Erik Hansén och Margareta Vihersaari svarar på allmänhetens frågor om allt från massmedier och politik till skola och energiteknik. Plats: Kvarnen klockan 18. Mera information på www.abo.fi/fundra

3.4 VINTAGEFRISYRER OCH -MAKEUP I HELSINGFORS Gillar du 30-40-tal och skulle vilja piffa upp din frisyr och ditt smink i retrostil? Vintagekännaren Ulrika Bachér håller i en workshop på Arbis, Dagmarsgatan 3, för alla intresserade damer och herrar klockan 18-19. Inga förkunskaper förväntas av deltagarna.

4.4 INTERNATIONELLA DAGEN FÖR MINRÖJNING FN:s Internationella dag för minor och minröjning infaller varje år den 4 april.

Ottawafördraget, eller minförbudsfördraget, från 1997 har hittils under­ tecknats av 155 länder. Finland skrev som sista EU-land under fördraget 2011, och har lovat att avveckla användingen av personminor fram tills 2016.

5.4 FOLIEHATTSVERKSTAD I ÅBO Minikongressen Terracon ordnas av Föreningen för underliga intressen vid Åbo Akademi r.f. med vänföreningar. Tidpunkten är 5.4.2014 kl. 10-16, platsen är Kåren i Åbo. På programmet står bl.a. science fiction, rollspel, foliehattsverkstad, paneldiskussioner och teater. Kongressen har ingen inträdes­avgift, och erbjuder en utmärkt chans att stifta bekantskap med likasinnade människor och nya hobbyer. Mer information på www.terrakoti.net/terracon/

5.4-19.4

STUDENTTEATERN I HELSINGFORS SPELAR NYSKRIVEN PJÄS

Helsingfors studentteater har premiär på sin nyskrivna pjäs Det bästa som någonsin hänt mig skriven av HANNA ÅKERFELT. Biljetter kan bokas på 041 473 6845 och kostar 5 euro för en studerande. Premiären är 5.4 och övriga föreställningsdatum är 8.4, 9.4, 12.4, 15.4, 16.4, 17.4, 19.4. Alla föreställningar är klockan 19 förutom 19.4 då pjäsen spelas både klockan 16 och 19.

5.4 LÖRDAGSLOPPIS I ÅBO Loppiset ordnas på Bokcaféet i Åbo, Gamla stortorget 3 klockan 1114. Kom även ihåg den veganska brunchen som ordnas varje söndag kl. 11-14, priset är 6-10 euro beroende på hur mycket du har råd att betala.

7.4

VÄRLDSDAGEN TILL ÅMINNELSE AV RWANDAS FOLKMORDSOFFER

Det har gått 20 år sedan folkmordet i Rwanda då cirka en miljon tutsier mördades av hutunationalistiska militanta grupper och av regeringsstyrkor. Förenta Nationerna och västvärlden har kritiserats starkt för sitt passiva agerande 1994, då FN:s militära personal drogs ut ur landet trots kunskapen om vad som skedde i landet.

11-13.4

POESIFESTIVAL I ÅBO – POESI OCH TEKNIK

Poesidagarna i Åbo fokuserar på tekniken inom och bakom poesin. Boktryckarkonsten revolutionerade litteraturen, och nu står digitaliseringen för en till revolution. Även poesin skildrar tekniken.

Program ordnas vid Åbo huvudbibliotek och inträdet är fritt.

8.4

16.4-17.5

ROMERNAS NATIONALDAG

POP UP ART HOUSE I HELSINGFORS

Idag firas romernas nationaldag till minnet av den första romska kongressen som ägde rum 8.4.1971.

Romerna kom till Finland för ungefär 500 år sedan och beräknas idag vara ungefär 10 000 till antalet. I år är första gången dagen markeras i de finska kalendrarna. Dagen föreslogs bli upptagen i kalendern redan 2001, men nekades av Helsingfors universitet på grund av att tiden inte ansågs vara mogen – något som ändrades tio år senare.

11-12.4 ROCK PÅ KÅREN I ÅBO Rockföreningen vid Åbo Akademi ordnar RÅA Live 14 med start klockan 18. Showen bjuder på musik från pop till rock och från lugnt till tungt. Biljetter säljs 4.4, 9.4, 10.4 och 11.4 samt vid dörren om det blir biljetter över. Biljettpriserna är 9 euro för en dag och 15 euro för två dagar.

Nordens äldsta studenttidning

ÅRGÅNG 103 Studentbladet APRIL 2014

Frida i Sthlm

Wwoofing

EU-val

s. 20

s. 34

REDAKTIONEN Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsingfors CHEFREDAKTÖR Julius von Wright, 050 563 4790, chefred@stbl.fi

Blaue Frau och en tvärkonstnärlig grupp bjuder igen in till sitt öppna vardagsrum på Dianascenen med olika evenemang inom teater, musik och konst.

REDAKTIONS­SEKRETERARE Edit Lindblad, 050 501 7331, red@stbl.fi GRAFISK FORMGIVARE Hilda Forss, grafiker@stbl.fi REDAKTIONSBILDER Jenny Blomqvist PÄRM Emma Nellåker ANNONSFÖRSÄLJNING Mats Lindström, 040 529 7970, annons@stbl.fi ANNONSMATERIAL annons@stbl.fi Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum.

16.4 ELEKTRONISK KVÄLL I ÅBO Jori Hulkkonen bjuder på elektronisk musik på Sibeliusmuseet i Åbo. Inträde 4 euro för studerande.

KANSLI, ADRESSÄNDRINGAR, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi UTGIVARE Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf.

Alkärrsgatan 9 B, 00100 Helsing­fors GENERALSEKRETERARE Jenny Skoglund 045 875 97 59, kansli@stbl.fi ORDFÖRANDE Elin Andersson ordforande@stbl.fi

A DR I A N S E SKA PA D E R

av Johnny och Janne Ramstedt

­STYRELSE Björn Bonsdorff, Mathias Dahlbäck, Johanna Hagström, Robin Hjerpe, Anna-Maria Malm, Rasmus Olander, Erik Stenberg, Marina Stenbäck, Oleg Stikhin, Rasmus Tunis. styrelsen@stbl.fi TRYCKERI KSF Medias tryckeri, Vanda UTGIVNING 2014 Studentbladet utkommer fem gånger under vår­teminen 2014 och fyra gånger under höst­terminen 2014. Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAS, SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 30 euro för övriga studerande, 50 euro för icke-studerande.

UPPLAGA 12 000 (2 st Abi-nummer á 14 000).

Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material.

ZAMBIA-DAGEN 9.4:

Förbättra världen genom att äta!

Kom och njut av Sambia-måltiden på onsdagen den 10.4 i Unicafe-restauranger.

Samtidigt hjälper du kvinnor i östra Zambia.

HUS utvecklingssamarbete i Zambia fortsätter för 2014–2016. Det nya Zambiaprojektet fokuserar på att förbättra kvinnors och flickors reproduktiva hälsa och livskvalitet i östra Zambia.

Det främsta målet är att förhindra tonårsgraviditeter och tidiga äktenskap samt att stöda unga gravida flickor. Projektet är en fortsättning på HUS projekt åren 2011–2013 och den zambiska samarbetspartnern är samma som tidigare, den lokala kvinnoorganisationen Eastern Province Women’s Development Association, EPWDA. I projektområdet i östra Zambia är tonårsgraviditeter och tidiga äktenskap vanliga. Projektet försöker förebygga sådana genom deltagande drama om sexualfostran för skolungdomar. I Zambia är det vanligt att flickor inte avslutar skolgången efter att de har blivit gravida. Genom diskussionsgrupper för dem som hoppat av skolan vill man försöka få dem att återuppta skolgången. Föräldrar och byäldste undervisas i det skadliga och olagliga i tidiga äktenskap och om vikten av att flickor går i skola. Genom projektet strävar vi efter att minska antalet flickor som hoppar av och samtidigt stöda den zambiska regeringens politiska program som ska göra det möjligt för unga mödrar att återvända till skolbänken.

I projektet ingår också att stöda unga mödrar och gravida kvinnor på landsbygden. Projektet kompletterar den zambiska statens åtgärder genom att grunda Safe Motherhood Action-grupper i sådana områden där det ännu inte finns några. Med hjälp av grupperna kan unga mödrar motiveras att fortsätta sin skolgång och gravida kvinnor får information om sina rättigheter och om vikten av hälsovård.

HUS och Unicafes utvecklingssamarbetsmåltid har ordnats redan i över 30 år. På Zambia-dagen kan du äta en Zambia-måltid i UniCafe-restauranger. Zambia-måltiden är en grönsakscouscous med nötter och UniCafe donerar tio cent till HUS Zambia-projekt för varje såld måltid! Du kan också donera en valfri summa utan att köpa något.

Kolla var din närmaste UniCafe-restaurang ligger: www.hyyravintolat.fi Måltiden serveras inte i UniCafe Kookos, Physicum och Rotunda.

Bastun Kekkonen uthyrs till HUS medlemmar!

Vindsbastun Kekkonen med fin utsikt över Helsingfors centrum uthyrs nu förutom till föreningar också direkt till HUS:s medlemmar! Kekkonen är en 20 personers lokal, där omklädningsrummet fungerar som umgängesutrymme. I lokalen finns ett kylskåp.

Kekkonen är tyvärr mycket svårtillgänglig för rörelsehämmade.

På fredags- och lördagskvällar är det även möjligt att reservera mötesutrymmet Batman samtidigt med bastun.

Priserna för medlemmar är sö-to 120 € / 10 h (mellan kl. 10-02) och fre-lö 250 € /10 h (mellan kl. 10-02).

Mera information: www.hyy.fi/lokaler

VAPPU VALBORG MAY DAY

2014

HUS sätter mössan på Havis Amanda!