Hippologica no 1 2019

H Ä S T M A G A S I N E T

Vilket märke ska jag välja på sadel?

–En sadelprovares tankar

SIGRID BERGÅKRA GER SINA BÄSTA VARDAGS TIPS

Tävling

Vinn en hoodie från PS of Sweden!

PERSONLIG INTERVJU MED

PATRIK KITTEL No1 2019

1

I

12

D E T T A

N U M M E R 2

Min förening

4

Halmutfodring ökar inte risken för magsår

5

Vad är Dressyr?

6

Benskydd

8

Krönika: Återvändaren

Intervju

PATRIK KITTEL

Vilket märke ska jag välja på sadel?

–En sadelprovares tankar

16

24

SIGRID BERGÅKRA GER SINA BÄSTA VARDAGS TIPS

Tävling

VINN EN HOODIE FRÅN PS OF SWEDEN

Raspresentation: Tysk Ridponny

14

Ridläger -ett minne för livet

17

Visste du detta om...

18

Raspresentation: Trakehnare

20

Linnea Lidholm berättar sin historia

25

Nästa nummer

HÄST MAG A SI NET HI PP O LO G I CA

Ett speciellt

Tack

22

10

till:

Marielle Andersen

för att att du generöst lånat ut dina vackra bilder.

Börjes Tingsryd för ett fint samarbete.

PS of Sweden

för omslagsbild och sponsring av priset till tävlingen.

therese@hippologica.se

/hastmagasinethippologica

Tellusgatan 9A 22457 Lund

ISSN 2003-2234

Ansvarig Utgivare: Therese Lönnerö

Tryck: Bloms Tryckeri

Art Director: Anna Holmgren

Omslag: Linda Andersson

Trött på att ha ont?

PROVA ANDULLATION Lindrar sm smärta & ger ny energi

Andullation aktiverar kroppens k egna läkningsmekanismer och ökar välbennandet och du får ny energi. Andullationsterapi Andu gör gott för stressade pergger ny ork. Andullationsmadrassen Andullation minuters behandling bidrar till att lugna själen ssoner då 30 minuter och tankarna. Den är även mycket effektiv för att lindra ssmärta och ök öka rörligheten. Håll dig i god form, släpp muskelspänningar och reducera stresskänslan ppå muskels andullation. med and m Mår du bra så gör du bra!

Leasa, hyr eller köp!

Andullation har positiva och lindrande effekter på bl a: • Mu Muskelspänningar Smärta •S mä och migrän Återhämtningsproblem • Återhämt Å t • Cirkulation blod b & lymfa

• Di-stress (negativ stress) • Sömnstörningar • Ryggproblem • Ischiasproblem

info@hhpsverige.se • www.hhpsverige.se • tel: 08-514 509 46

Gör som Ludde & kräv det bästa!

HHP andullationsterapi för dig och din häst!

Ork a

AN

Förbättrad cirkulation av djupa muskelområden z Behandlar muskelspänningar och besvär z Förbättrad prestation z Ökar spänst och elasticitet z Stimulering av lymfsystemet z Ökad nerbrytning av slaggprodukter z 3 program med olika intensitet. z Leasa, hyr eller köp.

z

tel 08-51450946 z info@hhpsverige.se

ad

a

LLA gen me TIO d N

Leasa från

- För m ig och sta var det inge n rta kon tinuerl tvekan, nu ka igt tack n vare an vi träna dullatio n!

För mer information kontakta HHP Sverige

hel

DU

z

833 kr/mån

ex. moms 60 mån. restvärde 1950 kr

z

www.hhpsverige.se

BLI EN DEL AV HÄSTMAGASINET HIPPOLOGICA Hästmagasinet Hippologica distribueras genom ridskolor och säljs till deras medlemmar och besökare. Magasinet är helt kostnadsfritt för ridskolan att beställa och alla intäkter vid försäljning av magasinet går oavkortat till ridskolan/ föreningen.

Dessutom har ridskolan sidan 4 till sitt förfogande. Här kan ni presentera aktiviteter under perioden, berätta er historia eller varför inte använda sidan som ett nyhetsbrev?

Den här sidan trycks endast i så många upplagor som ni beställer och därför undviker ni att er presentation hamnar hos ett magasin på en annan ridskola.

Magasinet tar hästintresset på allvar och är noga med att använda sig av välkända och välrenommerade profiler, både för våra intervjuer, expertråd och artiklar. Vi kombinerar vettig läsning för vuxna tillsammans med enklare innehåll för barn och unga.

För att ansluta er ridskola idag kontakta oss på: therese@hippologica.se

2

R E K N Ä K S I V

L L I T R K 0 0 3 B B U L K D I R DIN

AR Y N R Ö F I N NÄR NG A M E N N O B ERT A ON MED TELEF

VI G E R E R ETT BÄTTRE AVTAL OCH N I S T Ö DJ E R SAMTIDIGT E R K LU B B !

VI ÄR SVERIGES SNÄLLASTE ÅTERFÖRSÄLJARE AV MOBILTELEFONI TILL FÖRETAG OCH PRIVATPERSONER.

www. power fa ns.se

Din självklara partner i telekomdjungeln

3

Halmutfodring ökar inte risken för magsår En ny studie från SLU visar att halm med bra hygienisk kvalitet inte ökar risken för magsår hos hästar.

Foto: Carin Wrange, SLU

Vi i Svenska Djurskyddsföreningen (SDF) bygger vårt arbete på vetenskap och kunskap. Vi följer och ibland stödjer aktuell forskning om bland annat hästars välbefinnande.

Under vintern har en studie genomförts på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Universitetsdjursjukhuset i Uppsala med målet att undersöka vilka effekter halmutfodring har på hästar. En av studiens viktigaste frågeställningar var om halm i foderstaten ger upphov till magsår.

Den praktiska delen av studien är nu avslutad och preliminära resultat finns. Studien visar att en foderstat som innehåller halm med bra hygienisk kvalitet inte ger upphov till mer magsår än om halm inte ingår i foderstaten. Detta betyder att utfodring med halm som ett komplement till övrigt grovfoder i framtiden fortfarande kan rekommenderas till exempel vid grovfoderbrist eller till hästar som lätt blir feta.

Preliminära analyser av blodprov som tagits under studien tyder också på att hästarna har en jämnare ut-

4

söndring av matsmältningsvätskor när det ingår halm i foderstaten än när det inte gör det. Det här beror sannolikt på att de äter fortare och glupskare när de inte får halm. Ett glupskt ätmönster behöver inte vara ett problem men kan öka risken för foderstrupsförstoppning hos vissa individer. Det kan också vara ett tecken på att hästarna känner en större hunger inför utfodring, trots att tillgången på energi var den samma över dygnet oavsett om foderstaten innehöll halm eller inte.

Forskarna kommer att göra fler analyser för att undersöka hur halmen har påverkat hästarnas beteende och energiomsättning.

Svenska Djurskyddsföreningen har medlemmar i alla delar av landet men vi vill gärna bli fler. Som medlem får man bland annat den läsvärda tidningen Djurens Värld fyra gånger om året och man visar sitt stöd för vår viktiga djurskyddsverksamhet till den blygsamma kostnaden 200:- kronor/år. Anmälan görs enklast via vår hemsida www.djurskydd.org – hoppas du vill vara med.

Johan Beck-Friis Generalsekreterare SDF, leg. veterinär.

Vad är...

DRESSYR?

Dressyren har sin grund i militärens krav gällande praktisk ridning från 1800 talet. Då skolade man hästarna med sits och små hjälper främst för att kunna hålla svärd och lans. Då var det av stor vikt att hästarna var lyhörda och följsamma. Man kan genom historien se ett samband mellan utvecklingen av ridningen och användandet av olika stridstekniker. I mitten av 1900 talet ersattes hästar i allt större utsträckning av motorfordon. Så tidigt som 1912 fanns dressyr med som OS gren och det var Carl Bonde, ordförande i Svenska Ridsportens Centralförbund (SRC), som själv kom att ta hem OS-guldet i prisridningen (dressyren).

Som tävlingsgren rider ryttaren ett förutbestämt program till musik och uppvisningen bedöms och poängsätts mellan 0 och 10 av 5 domare, vid mästerskap och världscupfinaler är det sju domare, efter följande: •

• • •

•

hästens gångarter (renhet och regelbundenhet) och tempo hästens form (eftergift på tygeln) ryttarens sits och hållning ryttarens inverkan (korrektheten i och effekten av hjälperna) korrektheten i uppvisningen (hörnpasseringar, ridningen mellan rörelserna och programlinjernas följande).

ekipage. Vissa obligatoriska rörelser ska ingå, men ryttaren kan själv öka svårighetsgraden genom hur denne komponerar sitt program. Därför ligger ofta küruppvisningarna på en betydligt högre svårighetsgrad än de traditionella programmen.

Ekipagen tävlar i diverse klasser med huvudindelningarna som brukar göras enligt följande: •

Lätta klasser: Lätt C till lätt A där lätt A är det mest avancerade. Innehåller rörelser såsom: volter, tempoökningar/minskningar, öppna, sidvärtesrörelser, bakdelsvändning, ryggning, halt.

•

Medelsvåra klasser: Medelsvår C, B och A samt Prix S:t Georges (S:t Georges räknas som svår dressyr i bland annat Tyskland).

Sluta, galoppombyten, förvänd galopp, galopp-piruett, bytesserier.

•

Svåra klasser: Intermediare I och II samt Grand Prix, till exempel byten i vartannat och varje steg, piaff och passage.

Poängen från domarna läggs sedan ihop och omvandlas till procent som blir ekipagets slutresultat. Rider ryttaren fel väg blir det poängavdrag.

Dressyrprogrammen från Lätt C till Grand Prix och Grand Prix Special är dressyrens obligatoriska program. Finaler, både internationellt och nationellt, avgörs oftast i kür (freestyle), det fria programmet till musik.

I bedömningen kür komponerar ryttaren fritt sitt eget program och väljer sin egen musik. Mycket uppskattat av publiken som får se en helt ny uppvisning för varje

Ett annat sätt där dressyren skiljer sig från andra discipliner är att spö och benskydd inte är til�låtet. På framridningen har hästarna oftast benlindor, men inne på dressyrbanan ska hästens ben vara synliga.

Under både framridningen och tävlingsritten, kan ryttaren välja att rida med sporrar eller inte, både och är godkänt. Men det är inte tillåtet att rida med spö, varken runt eller på tävlingsbanan i väntan på startsignal. På tävlingsområdet får endast ryttaren bära spö under uppvärmning och träning. Medhjälpare får bära spö, men inte i samband med uppvärmning och träning av hästen.

Ryttarens klädsel vid tävling är riddräkt som Ridkavaj, ridbyxor och ridstövlar och så klart godkänd hjälm. Dessutom ska det vid all ridning inom hela tävlingsområdet alltid bäras godkänd hjälm med hakbandet i funktion.

Dressyrens mål är att utveckla hästen till en atletisk individ genom en harmonisk utbildning. Resultatet blir en lugn, mjuk, lösgjord och smidig häst. Hästen blir också förtroendefull, uppmärksam och villig så att perfekt samförstånd med ryttaren kan uppnås.

Tänk på att vill du veta mer finns allt det här och lite till att läsa i Svenska Ridsport Förbundets Tävlingsreglemente. Där hittar du allt du behöver veta för att ställa upp i en dressyr tävling. Du hittar allt från tillåten utrustning för både häst och ryttare, dom olika rörelserna och anmälan till tävling.

5

BENSKYDD Att använda benskydd på din häst är ett enkelt sätt att förhindra återkommande skador på hästens ben.

Det finns en mängd olika varianter och märken och det gäller att hitta just de som passar dig och din häst. Det man bör veta är vart din häst slår sig och sen titta på de skydd som är anpassade för den diciplin du rider och hitta den storleken som passar just din häst.

DAMASKER täcker benens insida och knäpps oftast med kardborre på utsidan av benet. De finns till både fram och bakben, till bakbenen behöver man ibland en större storlek då de är längre än frambenen. De ska täcka hela insidan på hästens skenben och skyddar om hästen stryker benen mot varandra när den går.

SENSKYDD används ofta i hoppning, de används på hästens framben för att skydda senan från slag från bakbenen framförallt i landningen efter ett hinder. De ska täcka hästens kota och gå upp till knävecket utan att det stör eller klämmer när hästen böjer på benet.

6

STRYKKAPPOR har man på hästens bakben och sitter på insidan av kotan för att skydda från slag eller strykningar från det andra bakbenet eller bakhoven. De används ofta i kombination med senskydd eller damsker, om du tävlar i hoppning bör du tänka på att man inte får ha knäppning med resår om du rider ponny eller unghäst. Det finns även bakskydd som går bakom hästens kota, i hoppning kallas de teknikskydd då vissa hästar reagerar på trycket de ger i språnget och hoppar med annan teknik med sina bakben, dessa är inte heller tillåtet att använda på ponny eller unghästar.

BOOTS har man om hästen trampar sig med bakhoven på framhoven, de får då lätt balltramp som kan vara svårt att få att läka eller trampar de av sig framskorna. Vissa hästar kan behöva ha boots i hagen, andra vid ridning eller både och. Det är bra att ha boots på din häst om den är broddad för att undvika djupa sårskador, även vid transportering är det att rekommendera då många hästar kanske blir lite oroliga och inte står still. Det finns boots i olika material och med knäppning eller som man trär på. Bootsen ska täcka ballarna på hästen och du ska få in två fingrar mellan bootsen och hästens karled.

BENLINDOR är ett alternativ till benskydd. För vissa hästar med tex en senskada är benlindor att rekomendera vid arbete då det ger mer stöd för hästens ben. En benlinda i fleece kan du bandagera direkt på hästens ben, men är benlindan elastisk bör man ha en padd under.

Foto: Alla bilder är från Börjes Tingsryd

7

Krönika: Återvändaren

Foto: Privat bild

Hej alla hästvänner och speciellt alla återvändare som är tillbaka eller på väg tillbaka till sadeln.

Jag vill med hjälp av mina egna erfarenheter och min kunskap försöka vara en resurs för återvändare. I bloggform kommer jag att dela med mig av min egen resa. Men för att ni ska lära känna mig lite bättre, börjar jag med en liten tillbakablick om hur min första tid som återvändare var och hur jag utvecklades och förändrades.

Som jag tidigare berättat så kommer jag från en hästfamilj och därför har jag från barnsben fått en fantastisk insikt och utbildning om hästar och hästhållning.

Då familjen höll på med allt från hoppning till dressyr och galoppsport så lärde jag mig att grunden alltid är densamma- en häst är en häst helt enkelt. Både vad det gäller hästhållning och grundträning är den i stort sätt samma. Det är inte förrän en bit in i hästens utbildning som disciplinspecifika övningar och träningsmetoder kommer in i bilden.

För att göra en lång historia kort så kom livet i mellan, jag fick barn, hästarna fick vänta och jag utbildade mig till ju-

8

rist och drev en egen byrå. Men så kom dagen då jag tvärstannade och insåg att om jag inte återvänder till hästarna blir jag gammal och bitter, det var då eller aldrig!!

Tänkt och gjort jag öppnade ett stall och drev en period ett inackorderingsstall och skaffade ett par egna hästar.

Men vilken överraskning det var när jag insåg hur kilona hade smugit sig på och hur fruktansvärt ur form jag var.

Jag kom knappt varken upp på eller av hästarna och grät mig till söms av träningsvärk som aldrig ville gå över. Som tur var hade jag inte glömt mina ridkunskaper, men problemet var att jag var för svag i bålen och kroppen hade glömt hur den skulle göra... hmmm.

Men jag kämpade på och höll mig i halsringen. Halsringen är något som jag fortfarande använder när jag rider unga eller nya hästar. Den är ett utmärkt hjälpmedel som inte påverkar hästen utan bara ryttaren. Den gör att man blir lite tuffare, man kan få hjälp att hålla en stadig yttertygel och man får hjälp med balansen utan att dra hästen i munnen.

Jag fick mycket hjälp av en spansk tränare- Miguel Barranuevo. En fantastisk Maestro som visade mig hur man jobbar med hästen för att den ska bära sig rätt och hur man använder eftergifter som vägen till inlärning. Miguel dog tyvärr i en hästolycka för tre år sedan när han skulle bli fotograferad inför en lansering av en hästshow. Han ramlade av och slog huvudet i en sten så illa att han avled direkt. Använd alltid hjälm!!!

Men jag vill dela med mig av hans filosofi. Han menar att hästar inte är födda för att göra annat än att äta gräs och springa ifrån faror. Nu och under många tusen år har vi människor använt dem till många olika saker, allt från bär- och draghjälp till krigsredskap. Hästar och människor har med olika mycket framgång försökt att kommunicera med varandra och metoderna har varit både bra och rent fruktansvärda. Men Miguel menar vidare att vi måste byta grejor. Vår del är att på ett sätt som hästen kan förstå träna den och bygga upp dess kropp (bygga om rent ut sagt) för att den ska klara det vi vill göra med den tex dressyr där vi vill att tvärt emot hästens natur som är att driva framåt från bakdelen, till fram och ner med tyngdpunkten över bogarna. Istället vill vi använda kraften från bakdelen och centrera tyngdpunkten bakåt med hjälp av att sätta benen under sig och röra sig i vad vi kallar uppförsbacke.

Dessutom är det vårt ansvar att hästen får det den behöver i form av mat, uppstallning och ge den livskvalité.

Vi måste kompensera för det vi ber dem göra för oss genom att ge dem utomordentlig service. Det finns heller inget rätt och fel- bara det funkar för både häst och ryttare.

På bilden nedan visar han mig och hästen Vox hur vi ska kommunicera för att Vox ska förstå att han ska vara på tygeln. Det viktiga är inte hur fort det går utan man börjar stillastående med tryck och eftergift när hästen gör rätt. Sen fortsätter man i skritt och så vidare. Det tar tid för häst och ryttare att hitta balansen som är mitt

över hästen. Och det tar tid för häst och ryttare att bygga upp styrkan för att flytta tyngdpunkten bakåt. Man ska försöka att aldrig hålla för hårt i tyglarna man kan låtsas att man har sytråd som tyglar. Genom detta söker hästen efter eftergiften då det är som en belöning. Mer om grundträning vid ett annat tillfälle.

Framåt ett par år i tiden var jag inne på att börja hoppa, det var min dröm att bli en duktig hoppryttare. Jag hade hoppat mycket i mina dagar och är utbildad fälttävlansryttare i England på ett ställe som heter Waterstock utanför Oxford.

Så all utrustning införskaffades- fin sadel, förbyglar i alla former, smidiga stövlar och allt annat ett hopphästekipage behöver. Som ni ser så har all ridning gjort att jag ser lite smidigare ut här, än i början.

Jag började till och med hoppa små hinder och åkte på träningar och allt gick mycket bra till en början, sen kom jag till ett vägskäl i mitt val av disciplin. Det började smyga in en osäkerhet i min hoppning, jag tyckte inte at jag kunde se distansen fram till hindret som jag alltid varit en fena på när jag var ung. Jag blev rädd och började rida baklänges vilket inte gjorde saken något bättre. Hästarna blev naturligtvis förvirrade och det slutade med ett par krascher och några tvärniter. Jag fick välja antingen bestämma mig för att hoppa småkryss 10.000 gånger för att friska upp avståndsbedömningen eller helt enkelt inte hålla på med hoppning just då.

Det blev det senare alternativet och jag gick helt in för dressyren. Jag slutade mitt jobb, sålde hus och kastade ut man och, då vuxen, son för att kunna jobba heltid med hästar som stallchef i ett dressyrstall. Idag har en unghäst som jag har fått hjälp med inridningen av, då hon är mycket känslig och mina reflexerna är inte dom snabbaste än. Men nu är det dags för vår resa och i nästa nummer kommer ni få ta del av den resan.

Foto: Privata bilder

9

Foto: Marielle Andersson Gueye, Andersson Fotodesign.

10

Raspresentation:

Tysk Ridponny Ursprung

Utseende

Den tyska ridponnyn är en relativt ung hästras. Dess historia börjar i slutet av 1800-talet, men då i Storbritannien. Där avlades ridponnyn huvudsakligen fram för att intresset för hästpolo ökade och man sökte efter små, kvicka och snabba hästar med ett kort steg.

Vid sekelskiftet fanns det mer än 700 registrerade ponnyer i den engelska föreningen för poloponnyer. Under början av 1900-talet delades avelsföreningen upp i två delar, där den ena satsade på att få fram poloponnyer, medan den andra ville få fram en ridhästmodell i mindre storlek, med andra ord, en ridponny. Under 1920-talet ändrades reglerna inom tävlingsvärlden så att det blev tillåtet att tävla ponnyer. Därav satte utvecklingen av den brittiska ridponnyn igång på allvar. Amerikanarna och tyskarna följde i deras fotspår.

Mankhöjd: 138-148 cm.

I Tyskland kom dock inte aveln på en ponny av sporttyp igång förrän vid 1900-talets mitt.

Den tyska ridponnyn hade nästan samma bas som den brittiska. Tyskarna korsade de engelska ponnyraserna, såsom welsh, dartmoor och new forest, samt sin egen inhemska ras dülmenponnyn, med arabiska, angloarabiska och engelska fullblod. Men för att sätta sin egen prägel på rasen, och för att få fram mindre versioner av de framgångsrika tävlingshästarna korsade man även in små hannoveranare, holsteinare och trakehnare.

Färger: Alla, men brun, fux, svart och skimmel är de vanligaste.

Den tyska ridponnyn liknar de tyska varmbloden i mindre format, och har en stark benstomme och bra muskelmassa. Ponnyn har vanligtvis ett litet, ädelt huvud med små öron och stora ögon. Rasen är atletisk och även rörelserna påminner om halvblodets.

Användningsområden Syftet med att avla fram ridponnyn var att få fram en tävlings- och ridhäst för de yngre ryttarna. I såväl Tyskland som Sverige anordnas många tävlingar för barn i hoppning, dressyr, fälttävlan och körning. Rasen ska vara lättriden och arbetsam, som halvbloden, samtidigt som man strävar efter att få fram ponnyns lugn och tålamod. Detta för att få till en sporthäst som passar de yngre ryttarna.

11

PATRIK KITTEL

Intervju:

Guns ’N Roses, Billy Idol och Depeche Mode – hur kopplar vi ihop dom med dressyr?

Genom den fantastiska Patrik Kittel såklart!

Han är rankad som Sveriges främsta dressyrryttare enligt FEI, han är småbarnsförälder och driver samtidigt Outstanding Stables i Tyskland tillsammans med sin fru, den australiensiska dressyrryttarinnan Lyndal Oatly. Den röda tråden i hans svar på våra frågor är ödmjukhet, välvilja och respekt- vilket gör det lätt att förstå hur han blivit en så stor publikfavorit inom dressyren världen över. Vi når honom på sociala medier och trots hans fullspäckade schema svarar han gärna på våra frågor...

Foto: Linda Andersson

Hur kom du att börja med hästar och ridning?

Min första flickvän hade en ponny och det var hon som tog med mig till stallet. Efter det var jag ju helt såld... Men mer på ponnyn Har du ridit på ridskola innan du fick egen häst?

Bara sporadiskt, men jag älskar ridskolehästar – de gör ett sådant fantastisk jobb!

Hur var din första häst?

Hon hette Anemon, ett litet temperamentsfullt sto med mycket humör. Men man lärde sig var gränserna gick och jag utbildade henne till svår klass.

Var det som du hade tänkt dig att ha egen häst?

Nej jag trodde att det bara var att hoppa. Jag var hoppryttare då, men hon stannade på vartenda hinder och jag ramlade av hela tiden så sen fick det bli dressyr, vilket jag är väldigt glad för nu.

12

Har dina föräldrar varit viktiga just i hästlivet?

Min mamma absolut! Jag cyklade hem första gången från stallet och sa glatt “Jag vill rida OS!” Vilken förälder som helst skulle ha svarat: Ja ja, och inte tänkt så mycket mer på det. Men min mamma sa “Följ ditt hjärta” och det har jag gjort sen dess.

Har du någon gång varit på ridläger?

Inte på riktigt läger, men vi hängde alla i stallet på somrarna, så vi gjorde våra egna läger.

Har du haft något längre uppehåll från hästarna där du utövade en annan sport?

Nej aldrig, jag kravlar mig till stallet halvdöd.

Enligt dig själv, vad är det som gör dig till en bra ryttare?

Envishet och att jag inte lyssnar på människor som sätter begränsningar i huvudet på mig. Om man vill något, kan man uppnå det genom att jobba och försöka att vara ödmjuk mot uppgiften.

Vad tycker du är dom viktigaste grunderna att få koll på i sin ridning?

Att man är ärlig mot sig själv, kritisk utan att kritisera, att man tar hjälp, filmar, analyserar och att man tror att det kan gå, kanske inte idag, men imorgon eller i övermorgon.

Patrik Kittel dressage tour, vill du berätta om den?

Den är fantastisk och jag är väldigt glad att Saab gör en sådan supersatsning på ridsport.

Vilka egenskaper är viktigast för dig, hos dina tävlingshästar ?

Det är precis samma som hos ryttaren –Vilja och ödmjukhet.

Du köper ju och säljer hästar, samt är även med och ger råd när andra ska köpa häst, vad tycker du är viktigast vid ett hästköp?

Att du köper en häst som passar dig! Är du rädd, köp en lugn häst. Är du orutinerad, köp en rutinerad. Och kolla allt innan du köper!

Resultat, veterinär, har den haft många ägare? osv. Det är alltid enkelt att vara efterklok.

Vad tycker du är charmen med hästar?

Att de alltid tar en ner på jorden och aldrig dömer dig och att dom alltid försöker att vilja vara till lags för oss människor. Är det någon av dina hästar som du tänker på med extra värme?

Alla!! Jag gillar inte att nämna någon, eftersom varje häst ger ryttaren något speciellt. Men självklart så ligger hästar som du har haft längre, varmare om hjärtat. Scandic, Deja, Welly, Dude, Floresco, Toy, Pasteur... Listan är lång, men välfylld med glädje.

Vem är din största supporter?

Min familj, mina sponsorer, mitt team.

Jag har så många och jag är verkligen tacksam för varenda en!

Har du några förebilder?

Människor som jobbar hårt, som är villiga att förlåta, som vill utvecklas och bli bättre, utan att trampa över andra, de är mina förebilder!

Är det något i din ridning som du tycker har varit lite svårare att lära sig?

Typ allt Jag var ingen talang och jag jobbar hela tiden på mig själv, varje dag.

Man gör hela tiden misstag och så försöker man rätta till dem. Men jag är bara människa och försöker börja varje dag på nytt. Det är så jag har lärt mig att bli bättre på det som jag har svårt för.

Hur skiljer sig hästlivet i Tyskland från hästlivet i Sverige enligt dig?

I Tyskland är det mer som ett jobb, mer utbud, mer Proffesional. I Sverige ska man lite vara tacksam över att man får rida en fin häst, medan i Tyskland så är det mer att alla ska vara glada och att slut resultatet ska vara bra.

Din fru är ju också en väldigt duktig ryttare, tar ni hjälp av varandra?

Absolut, med allt! Hon är verkligen min stöttepelare i allt och är även bra på att fråga mig “hur tänkte du nu?”

Vad tycker du är viktigt att tänka på när man planerar träningen för sina hästar?

Att man inte övertränar eller undertränar.

Och att man lägger en plan där man får med mycket variation och att försöka ha realistiska mål, både kort- och långsiktiga. Är det någon övning i ridning som du tycker är underskattad?

Att variera! Man kan göra mycket kul även i ridhuset och nu menar jag inte bara trava bommar. Växla tempo, jobba i fältsits, busa, klappa.. Listan är oändlig.

Under alla dina år med hästar, vilken eller vilka bedrifter är du mest stolt över?

Att jag har fått äran att utbilda så många coola hästar och att jag får jobba med så många roliga människor, att jag får leva det liv som jag alltid har drömt om att göra.. Och min bronsmedalj med Scandic, tror aldrig jag har gråtit så glatt som när vi tog den!

Vad är dina planer för 2019?

Först att vara en bra pappa till EMS! Och att kanske ta medalj på EM... är ju i Rotterdam igen

13

RIDLÄGER

-ett minne för livet Alla som någon gång i sin ungdom varit på ridläger, minns det väldigt väl jämfört med mycket annat i livet. Man minns kompisarna, älsklingshästen, ridlektionerna, tävlingarna, ledarna, spökhistorierna. Med konkurrens av många nya sporter och aktiviteter så håller ridläger fortfarande sin särställning som den populäraste sommaraktiviteten för flickor i åldrarna sju till sjutton år. Roligt är också att antalet pojkar ökar år från år.

I dagens utbud av av ridläger så finns det rena träningsläger för hoppning, dressyr och fälttävlan. Det finns vuxenläger och handikappläger, utbudet är stort och brett och det finns ett läger för alla.

Ridläger är en unik svensk företeelse med sina rötter i femtiotalets hästsverige. För att nämna två betydelsefulla pionjärer inom ridlägerbranschen, familjen Loven med sina russläger på Gotland samt familjen Klangenstam med sina fjordhästläger i Gnesta. Intresset för ridläger ökade och branschen fullkomligt exploderade av nya arrangörer under sextio och sjuttiotalet.

I början kunde man verkligen kalla det "Läger" i dess rätta bemärkelse. Boende i militärtält, på höskullar eller i primitiva logement. Torrtoa och hygienen sköttes i en närbelägen sjö. På den tiden var allt inte så noga och reglerat som idag. Dåtidens myndighetspersoner var inte fullt lika nitiska som dagens. På gott och ont kan man nog säga om den saken. För att möta kundernas och myndigheternas krav på ridläger och skapa en viss likriktning startades branschorganisationen Sveriges Ridlägers Riksförbund (SRR) 1965. För att ett ridläger skulle få bli medlem i SRR krävdes det ett myndighetsgodkännande vad det gäller boendet, köket, hästarna, stallarna, utbilningen m.m.

Idag finns det ett femtiotal ridläger som är medlemmar i SRR, vilket ska vara en garanti att du får det du förväntar dig av ett ridläger.

För alla er som är nyfikna på hur det går till på ett ridläger, så kommer SRR anslutna ridläger anordna "Ridlägrets dag", kontakta det ridläger du är intresserad av för mer information och datum.

På www.ridlager.se kan du se om det ridläger du är intresserad av är SSR-anslutet.

14 Foto: Fabrizio Verrecchia, Unsplash

Vi rider, sköter och pysslar om hästarna. Vi lär oss mycket både praktiskt och teoretiskt om häst- och stallvård. Vi leker, spelar brännboll, har frågeslingor och myskvällar. En kväll besöker vi Liseberg. Och så badar vi förstås! Inget ridläger utan bad!

När kommer du?

Pris från 5.795:-

Ange ”Hippo koden logica ” vid din bo kning och få

400:RABA TT ! innan

1 maj 2 019

15

SIGRID BERGÅKRAS BÄSTA TIPS Sigrid Bergåkra är både B-tränare i dressyr, delägare i Ridgymnasiet Naturlära och mamma till 3 fantastiska hästtjejer. Hennes vardagstips gäller hur du skapar en trygg relation genom en ökad förståelse för din häst. Öva på din upp- och nedsittning, var noggrann och gör den korrekt. Detta för att bli en smidig ryttare, som kan sitta upp från både höger och vänster sida, utan pall och med en häst som är tillfreds.

Träna din häst vid hand, då lär du dig hur hästen rör sig, rytmen i gångarterna och hur den känns i din hand och hur bettet inverkar innan uppsittning. Det är ett väldigt bra sätt att lära känna varandra.

Ha fullt fokus på dig själv och hästen under ridpasset, lyssna på hästens andetag och hur den frustar. Ha mobilen på ljudlös och låt inget störa er när ni arbetar tillsammans. Låt varje skrittpaus vara en belöning till hästen att få slappna av och hämta andan, inte ett avbrott för att kolla mobilen eller kompissnacka.

Gör skillnad på lösgörande rörelser i framjoggning och nedvarvning mot de samlade rörelserna mitt i passet för att få hästens kropp är mjuk, förberedd och ge den möjlighet att lyckas med dom samlade rörelserna. An-

16

Sigrid och ungstoet ”I insist” Foto: Meta Sjödin

nars kan hästen vara stel och uppfattas som ovillig. En lösgjord häst har tillräckligt med framåtbjudning att klara samling utan överdrivna hjälper.

Träna på det ni är bra på! Då blir ni även bättre på era svagheter och får mer glädje i ridningen. Spara på antalet meter i ökad trav och dom riktigt höga sprången i hoppningen, så håller hästen längre fysiskt.

Beröm hästen mer! Även om du klappar frenetiskt alldeles för ofta eller kvittrar gulliga läten, tänk på att beröm kan komma i olika former. Eftergift på tygeln, ett mjukt ord eller en långsida i lättsits är också beröm.

RIDE LIKE A BOSS! Att vara beslutsam och bestämd i ridning betyder inte att man är elak. Hästen behöver sin pilot, den vill ha en ledare att lita på. Man kan hålla en mjuk ridstil och samtidigt vara den som bestämmer över sin häst. Det är en konst att få respekten från sin häst, så att den vill arbeta för dig- det är det som kallas ryttarkänsla. Man får inte glömma att det är en säkerhetsrisk om hästen är respektlös mot sin ryttare. Hästarna är våra vänner och vänner har respekt för varandra.

VISSTE DU DETTA OM...

VIRUSINFEKTIONER?

Vintertid är det inte ovanligt med virusinfektioner bland hästar. Flera fall av smittsam virusabort (EHV1) har under vintern konstaterats i Stockholm och Uppsala. Herpesviruset EHV-1 kan förutom feber och förkylning även orsaka abort hos dräktiga ston, samt i en allvarlig neurologisk form resultera i förlamningar.

När en smitta drabbar stallet är det ledsamt och besvärligt för alla inblandade. FirstVet svarar gärna på frågor om smittsamma sjukdomar hos häst och vill bidra till ökad medvetenhet samt uppmana till omtänksamhet bland hästägare och ryttare: • • •

•

Låt inte din häst ha närkontakt med andra hästar vid träning och/eller tävling.

Dela inte utrustning mellan hästar.

Ställ nya hästar avskilt, och håll koll på deras kroppstemperatur. (normal för häst är ca 36,9 - 38,2 C rektalt) Var alltid noga med handtvätt.

Det är bäst att undvika att hålla avelshästar och tävlingshästar tillsammans. Hästar som visar sjukdomstecken måste isoleras direkt för att begränsa smittspridning.

Om din häst har förhöjd kroppstemperatur eller andra symtom sök genast råd hos veterinär. Under isolering är det viktigt att hjälpas åt att följa regler som lämnas av ansvarig veterinär. Bra information finns även på SVAs hemsida. Det finns dessvärre inget vaccin som skyddar mot den neurologiska formen av EHV-1.

Läs mer hos SVA: www.sva.se/djurhalsa/hast/ infektionssjukdomar-hast/virusabort-ehv-1-hast

HÄSTINFLUENSA?

Utbrott av hästinfluensa förekommer varje år i Sverige.

Hästarna får hög feber (ofta två febertoppar), hostar, snorar, blir hängiga, stela och vill inte äta. Sjukdomen sprids snabbt och risken att bli sjuk är störst för unga och ovaccinerade hästar. Vaccinerade hästar får oftast inga symtom eller snabbt övergående symtom.

FirstVet rekommenderar grundvaccination av föl första gången vid sex månaders ålder om stoet är vaccinerat och fölet fått råmjölk. Andra vaccinationen mot influensa ges efter 1-2 månader, och tredje vaccinationen 3-6 månader efter den andra. Unghästen återvaccineras var 6:e månad tills den fyller 4 år, och

därefter rekommenderas halvårlig eller årlig vaccination beroende på smittryck samt regler för tävling, enligt respektive förbund.

Inom de flesta hästsporter är det obligatoriskt med vaccination mot hästinfluensa för deltagande i tävling och internationellt nivå tillämpas ofta vaccination var 6:e månad även för äldre hästar.

För att försäkra sig om att råmjölk till föl innehåller tillräcklig mängd antikroppar mot hästinfluensa vaccineras dräktiga ston i senare delen av dräktigheten, men inte senare än cirka 2 veckor före beräknad fölning.

Just nu pågår även utbrott av hästinfluensa i flera europeiska länder, och ett fall av influensa upptäcktes nyligen hos en importerad, ovaccinerad häst i Västra Götaland.

Mot hästinfluensa rekommenderas vaccination som måste uppdateras minst årligen, men bäst skydd har din häst om det inte gått mer än ett halvår sedan vaccinationen, och när alla hästar i stallet vaccineras.

Läs mer samt källor hos SVA: www.sva.se/djurhalsa/ hast/infektionssjukdomar-hast/hastinfluensa

KVARKA?

Kvarka orsakas till skillnad från virusabort och hästinfluensa av en bakterie, Streptococcus (S.) equi.

Smittan är inte luftburen utan sprids genom slem, hostningar, direktkontakt, utrustning och människor som oavsiktligt överför bakterier mellan hästar.

Första symtomet är oftast feber >39º C under 1-2 dygn, därefter ses hosta och näsflöde, svullna lymfknutor och/eller bölder mellan ganascherna och ibland även andningssvårigheter. Äldre hästar har ofta mycket mildare symtom, och symtomfria smittbärare förekommer, t ex med bakterien liggande i luftsäckarna, utan tydliga symtom utåt. Kvarkabakterier kan vara svåra att finna vid provtagning, särskilt de första dagarna.

Behandling består av långvarig vila, symtomatisk behandling mot feber och vid nedsatt allmäntillstånd, i vissa fall antibiotikabehandling (penicillin), samt isolering som rekommenderas kvarstå intill 21 dagar efter att sista hästen blivit symtomfri. Ännu tillhandahålls inget vaccin mot kvarka i Sverige.

Kvarka är en anmälningspliktig sjukdom och man kan se det aktuella smittläget på SVAs hemsida: www.sva.se/smittlage/kvarkakarta

17

Raspresentation:

Trakehnare Härstamning: Att trakehnaren har nästa 300 års avelshistoria på nacken gör den till en av de äldsta ridhästraserna. Avelsarbetet började genom att Fredrik Vilhelm I av Preussen ville ha stridshästar som var snabbare, uthålligare och dessutom höll sig friskare än fiendens hästar. Han grundade ett stuteri i Trakehnen i Ostpreussen 1732 och fram till 1947 kallades rasen för Ostpreussare. Där korsade han små inhemska ston med engelska och arabiska fullblod. Han märkte snart att han fick de bästa resultaten med hjälp av fullblodet. Därför behöll han de allra bästa fullblodskorsningarna för avel, medan resten av djuren såldes som ridhästar.

I slutet av andra världskriget var det nära att trakehnaren dog ut. Ostpreussarna tvingades fly undan den sovjetiska armén och flydde med sina hästar över den frusna Östersjön. Många av hästarna svalt ihjäl eller gick igenom isen och bara ett fåtal nådde tryggheten. Men de få som klarat sig, och de som överlevt utan att behöva fly landet, räckte för att rasen relativt snabbt skulle kunna byggas upp på nytt.

Utseende: Mankhöjd: 160-175cm Färg: Alla färger tillåtna men skäck och stickelhårig är väldigt ovanligt.

Att trakehnaren härstammar till stor del från fullbloden syns på dess utseende. Den är elegant och mer förfinad än många andra varmblodsraser med ett huvud som visar på härkomsten från det engelska fullblodet.

Halsen är lång och välformad och bålen djup och sluttande. Rasen är känd för sina elastiska rörelser, och behagfulla, flytande trav. Hovarna är hårda och starka och vinkeln mellan benet ner till hoven sägs vara den mest perfekta i världen. Vilket resulterar till att trakehnaren sällan är halt eller har några inflammationer i benen.

Användningsområden: Trakehnaren räknas som en av världens främsta sporthästar och har även blandats in i aveln med andra varmblodshästar, såsom hannoveranare, holsteiner och vårt eget svenska varmblod. Trakehnaren har flera rekord inom ridsporten. Under OS 1936 i Berlin dominerade den i det tyska landslaget som då vann alla guldmedaljerna. Rasen är modig och atletisk vilket gör den till en utmärkt banhoppningshäst, men den används mycket även inom de andra OS-grenarna, det vill säga, fälttävlan och dressyr.

18

19

Intervju:

LINNEA LIDHOLM

BERÄTTAR SIN HISTORIA...

Det är en tidig torsdag morgon när vi når Linnea och hon är på väg till hästarna efter ett tidigt träningspass på gymmet. Hur gör hon för att få ihop vardagslivet som ridskolelärare, C- tränare i dressyr, deltidsanställd i butik och dom två hästarna? Hennes knep är att börja dagen tidigt. -Tur att man är morgonpigg, säger hon med en röst fylld av energi fast kl. bara är 08.00.

Linnea och hästen Apertif på Strömsholm Foto: Emma Klang

20

Hur kom hästar in i ditt liv?

Genom mamma, hon jobbade som ridlärare. Det fortsatte jag göra även när jag fick min första ponny. Mamma var noga med att även om jag fick hjälp med ridningen av henne hemma på gården, så skulle jag fortsätta på ridskolan på Sundsvalls Fältrittklubb. Och ridskolan blir ju där man träffar vänner och kan göra saker ihop som man tycker om, så det var jag helt med på.

Så du fick en egen ponny?

Ja det fick jag till slut, en korsningsponny russ /shetlandsponny. En tuff liten ponny! För även om vi hade gård och hästar, fick jag tjata ett par år innan dom gick med på det. Mina föräldrar ville vara säkra på att jag skulle klara av det ansvaret och att jag inte skulle tröttna efter ett tag.

Och mamma har alltid varit stenhård när det gäller att först gör man allt jobb med hästarna och sen får man rida.

Har dina föräldrar varit delaktiga?

Väldigt delaktiga, i allt från att ta mig till ridskolan, min första ponny, tills idag när jag får ha hästarna hos dom och kan jobba av kostnaden i deras ridskola, Stall Nysäter Ryttarutbildning. Sen allt där emellan med tävlingar, skjuts, stöd och hjälp.

Har du alltid velat tävla?

Nej det fick växa fram, så det var inte förrän i tonåren som jag ville prova. Första dressyrtävlingen med min ponny var målet att få över 50% och vi fick 51%. Mina föräldrar har aldrig tvingat eller bromsat, men jag har fått visa att jag verkligen vill. Det tror jag är viktigt, att det får växa fram själv. Man ser många ponny föräldrar som nästan tävlar åt sina barn, jag tror inte att det blir bra då.

Har det alltid varit dressyr eller har du tävlat hoppning också?

Jag har provat både dressyr och hoppning, men i hoppning är det mer fart och mindre stil.Både mamma och ridskolan la mycket fokus på min stil och finess med hästen, det gjorde mig starkare i dressyren än i hoppningen. När jag fick bättre resultat i dressyren än i hoppningen, blev det ju roligare med dressyr. Man blir ju lätt biten när det går bra. Min första stora häst, Aperitif (f-99 e. Amiral-Maraton) utbildade och tävlade jag upp till Grand Prix. Det var en häftig resa, som lärde mig mycket och gav mer självförtroende.

Du har studerat på Strömsholm vid två tillfällen, är det något du har användning för idag?

Ja absolut! Jag är väldigt glad att jag gått där, för att det är klassisk ridning på rätt grunder. Först läste jag till ridlärare och det har hjälpt mig med hur man på ett pedagogisk sätt lär ut. Att tänka "vad, varför, hur?" när man instruerar. Det blir tydligare då och det känns tryggt att man lär ut rätt till sina elever. Det har också hjälpt mig att analysera min egen ridning och tänka efter lite mer varför man gör som man gör. Även när jag bestämde mig för att läsa till C- tränare i dressyr, så var det både för mig själv och mina elever.

SNABBT OM LINNEA Ålder:

25 år

Bor i:

Alnö, Sundsvall

Jobbar:

Ridlärare på Stall Nysäter Ryttarutbildning Butiksbiträde (deltid)

Familj:

Mamma och pappa

Hästar:

Beatrice f. 2012 (e. Bordeaux-Sandro Hit) Frieserhingsten Hilbrand f. 2009 (lånad)

Utbildning:

SRL1 ridlärare, Strömsholm C-tränare i dressyr, Strömsholm

Hur löser du vardagen?

Jag är ju väldigt morgonpigg av mig själv så vaknar alltid tidigt, då hinner man också med mer känns det som.

Jobbet på ridskolan (Stall Nysäter Ryttarutbildning), mitt deltidsjobb tillsammans med lektioner för privat elever får vara grunden för hur min vecka ser ut, det är ju det som betalar för hästarna. Och ja det blir mycket pussel, men en fördel är ju att jag kan ha hästarna på mina föräldrars ridskola. Gymmet är också något jag prioriterar eftersom att vara stark i kroppen hjälper mig i min ridning. I träningen av hästarna är det mycket känsla som får styra och jag varierar mycket med uteritter, dressyr, lite hoppning, men ibland går vi bara ut och går en runda. Det ska vara kul med hästar och inte så prestationsinriktat. Häromdagen var jag och några av tjejerna på ridskolan ute och tolkade efter hästarna. Är det något i din ridning som du alltid får jobba lite mer med?

Ja jag måste alltid tänka till när jag ska göra galoppombyten och ökningar. Har alltid haft väldigt lätt för samling och att hästen går i rätt form, men just galoppombyten och ökningar då måste jag tänka till.

Har du något tips till våra läsare?

Ja den mentala inställningen! Som ridlärare hör man ofta ”jag kan inte” eller ”det går inte”, men jag står ju där i mitten och ser att dom både kan och att det går!

Privat har jag själv ganska lätt för att tänka att jag inte är så bra, har lite sämre självkänsla än när jag håller på med hästarna. Så fort jag sätter foten i stigbygeln- då är jag kung! Jag vet att jag kan och att jag är duktig och det känner hästarna. Så den mentala inställningen och att prova rida många olika hästar. Alla hästar är olika och du lär dig något på var och en av dom, så det är mina tips. Själv rider jag många olika hästar och ponnyer, mina elevers, ridskolans och så klart mina egna hästar.

21

Vilket märke ska jag välja på sadel?

En sadelprovares tankar...

Det första du bör tänka på när du söker efter en ny sadel till din häst är att klargöra vilken typ av häst du har. Har du en grov eller nättare häst? Har den en rak eller något svängt rygg? Nästa steg är att du bör anpassa sadelns utformning efter din individuella kropp. En smal midja på sadeln passar ett smalt bäcken. En kort överskänkel ska ha en anpassad kortare kåpa som inte är för framskuren. Vilken budget har du? Och givetvis vilken gren kommer du att utöva?

När dessa frågeställningar klar-gjort kan du börja gå in på detaljnivå. Ska du investera i en ny eller begagnad sadel? Om du bestämmer dig för att köpa en begagnad sadel bör du låta en sadelmakare gå igenom sadeln. Sadelns bom kan vara skadad och därav vara sned eller t.om. av. Är sadelns bom inte hel kan det förorsaka obehag för hästen vilket i sin tur kan resultera i onödiga veterinärbesök. Behöver du hjälp med tillpassning av sadel skall du söka dig till en sadelutprovare som du får förtroende för och som du kan ha en öppen dialog med.

observant på om sadeln börjar röra sig och pälsen blir ruggad. Din häst kan lätt ändra sitt hull och muskulatur och då ändras förutsättningarna för att sadeln skall ligga bra.

Det är bra att du som ryttare själv känner till några av grundkriterierna för sadeltillpassning: Tänk på att sadeln inte får vara för lång för hästens rygg, (bakom sista revbenet kan hästen inte bära extern vikt). Du kan också själv hålla kol på att du får in 2-3 fingrar på högkant mellan hästens manke och sadelns framvalv samt att sadeln ligger an längs med ryggsträckaren och att det inte blir en brygga.

Sadeln får inte ligga för långt fram.

Ha en dialog med din tränare, hovslagare, sadelprovare m.m. för att få en helhetsbild. Det går oftast lättare att lösa problem om det upptäcks tidigt.

Lycka till!

Gudrun Holm, Strömsholms Sadelmakeri

En ny sadel tar till skillnad från en begagnad sadel en tid att rida in sig i, men sadeln kommer då från början att anpassa sig efter dig och din häst.

När du väljer ullstoppad eller en panelstoppad sadel bör du ha i åtanke att en ullstoppad sadel generellt har en större anpassningsförmåga och är mjukare än en panelstoppad sadel. Panelstoppning är konstanta dvs de ändrar sig inte nämnvärt till skillnad från en ullstoppad sadel som behöver ses över med jämna mellanrum då ullen har en begränsad livslängd och dess svikt avtar med tiden och sadeln blir då hård och knölig, vilket skapar obehag för hästen.

Har du hittat en sadel som passar dig och din häst så är det det som betyder mest oavsett vilket märke du väljer. Du ska ändå komma ihåg att vara

22

TIPS! • Se till att stiglädren är lika långa.

• Ha en bra sadelgjord, den ska inte vara för kort.

• Om du gått omkull med häst och sadel, låt en sadelmakare kolla den.

• Förvara sadel och annat läder fuktfritt och i temperatur runt 10-12 grader.

Santa Cruz är ett sadelmärke som kommer från Argentina. De är kända för sitt fina, mjuka läder som håller hög kvalité. Sadlar från Santa Cruz har funnits i Sverige i många år och har blivit känd som en sadel där du får ”mycket för pengarna”.

Mjuk, bra passform och passar många hästar.

Sadlarna är uppbyggda på en trälaminat bom som är stålförstärkt. En klassisk bom.

Sadlar från Santa Cruz passar till hästar som är mer raka i sin rygg. Det är grunden till de flesta av våra modeller.

För att få fram en bra sadel är bommen det viktigaste.

En lyckad bom som är bra balanserad och ligger bra på många hästar är vår klassiker ”Celine” och är en av dem och som alltid funnits i vårt sortiment! Hästar och ryttare är olika i kroppsform och ryttarens tycke, smak och känsla spelar stor roll.

Då gäller det att få fram ett sortiment som täcker upp det mesta av önskemålen. Hos Santa Cruz finner du flera olika modeller för att täcka upp detta. Högre markerade mankar, runda hästar, längre ben hos ryttare är sånt som är en del av utmaningen.

Santa Cruz följer med i tiden med funktioner som justerbar bom, nya material, design och ständigt uppdatering av sadlarna!

IKONIC sadlarna är framställda, konstruerade och ständigt förbättrade av vår sadelmästare i Lasne, Belgien. De monteras på en sadelbom av förstärkt komposit, med högkvalitativt läder från Frankrike i PRO-versionen och från Italien i CLASSIC-versionen.

Utformade för att ge komfort, optimal kontakt med hästen och ge en utmärkt sits. Alla IKONIC sadlarna har ett utbytbart system med koppjärn som gör det möjligt att anpassa bomvidden. IKONIC har inkluderat små öppningar på insidan av panelerna för att lätt anpassa ullfyllningen till olika hästars former och kroppsbyggnad, för att nå den perfekta harmonin mellan din hästs rygg och sadeln. Den enskilda sadeln kan därför passa olika typer av hästar samt följa den fysiska förändringen en häst kan ha under sitt liv.

Våra försäljningsrepresentanter, eller vår sadelmästare, står till ditt förfogande för att hjälpa dig genom valet av sadeln, med storlek, bomvidd och ullfyllning.

IKONIC´s mål är att erbjuda dig högkvalitativa produkter, utformade för hög prestanda, till mycket konkurrenskraftiga priser.

Det Italienska sadelmärket Equiline kombinerar italiensk elegans och stil i sina produkter på ett skickligt och innovativt sätt, för att skapa två linjer: en speciellt utformad för att hoppning och den andra speciellt utformad för dressyr.

Sadlarna är helt tillverkade av högkvalitativt naturligt garvat läder och kan skräddarsys för varje ryttares behov. Varje sadel har vårt karakteristiska IGS (Integrated Gel System) och / eller FGT (Flat Grip Technology), vilka är två av Equlines patenterade och upphovsrättsskyddade teknologier. För att bekräfta kvaliteten på vår design har varje Equiline sadelbom livstidsgaranti, utom vid frakturer på grund av fall. Efterbehandling och hudar garanteras i två år.

Equilines tekniker är resultatet av dedikerad forskning som genomförs i nära samarbete med Equiline Team, för att säkerställa maximal komfort och prestanda för både häst och ryttare.

Med en Equiline sadel respekterar ryttarna både sig själva och deras hästar!

23

TÄVLING

SNYGGAST I STALLET NU I VÅR?

VAR MED OCH TÄVLA OM EN FANTASTISK HOODIE FRÅN PS OF SWEDEN VÄRD 599 KR. Feminin, mjuk och skön hoodie med praktiska sidofickor. Bred mudd i midja och ärmar, stängs med en ordentlig drakedja, En unik PS-text på framsidan samt det populära PS-emblemet tryckt på ryggen.

Självklart tillverkad med klimat- och miljöpåverkan i högsta åtanke.

FÖR ATT VARA MED OCH TÄVLA: 1. Gilla Hästmagasinet Hippologica på Instagram 2. Tagga så många vänner du vill, men en vän per kommentar.

(1 kommentar/tagg ger en chans att vinna- så ju fler vänner du taggar- ju större chans har du att vinna!)

3. Dela vår post i ditt flöde och tagga hästmagasinet hippologica, så vi kan se att alla steg är uppfyllda

24

I NÄSTA NUMMER Tema:

Ridkonsten Vad är ridkonst?

Hitta balans i din ridning!

Lär dig fotografera hästar som ett proffs!

Hjälpernas ABC Raspresentation:

Svenskt halvblod & New Forest Tävling

25

RASTEN SKA INTE VARA DET SVÅRASTE PÅ SCHEMAT. Med din hjälp kan vi stoppa mobbning.

Swisha din gåva idag till nummer 900 52 73.

26