Hippologica no 1 2018

H Ä S T M A G A S I N E T

Raspresentationer

Engelskt Fullblod Welsh ponny Julklappstips Vad är

Fälttävlan?

Exklusiv intervju med

Niklas Lindbäck No1 2018

1

I

12

D E T T A

N U M M E R 2

Bli en del av Hästmagasinet Hippologica

3

Frågor & Svar

4

Hästinstruktören Jonas Sjöström har ordet

6

Välkommen till Svenska Djurskyddsföreningen!

Intervju

Niklas Lindbäck Vad är

Fälttävlan?

8 & 18 Raspresentationer

Welsh ponny Engelskt Fullblod Ett speciellt

Tack

till:

Haide Westring

för att att du generöst lånat ut dina vackra bilder.

Horsemeup.se

för att ha hjälpt oss med produktbilder på täcken.

Sweden International Horse Show för sponsring med biljetter till vår tävling.

7

22 Julklappstips

10

Täckesskola

14

Visste du att...

16

Krönika: Återvändaren

20

Linn Engelmark berättar sin historia

23

Tävling

24

5 superbra vardagstips!

25

Nästa nummer

Hästmagasinet Hippologica therese@hippologica.se

/hastmagasinethippologica

Tellusgatan 9A 22457 Lund Ansvarig Utgivare: Therese Lönnerö

Tryck: Bloms Tryckeri

Art Director: Anna Holmgren

Omslag: Haide Westring

FAMILJEFEST

SNART TAR VI ÖVER FRIENDS ARENA!

För program och bokning av biljetter, besök:

www.swedenhorseshow.se HUVUDSPONSORER

M E D I A PA R T N E R S

OFFICIELLA SPONSORER

HOST

ARRANGÖRER

BLI EN DEL AV HÄSTMAGASINET HIPPOLOGICA Hästmagasinet Hippologica distribueras genom ridskolor och säljs till deras medlemmar och besökare. Magasinet är helt kostnadsfritt för ridskolan att beställa och alla intäkter vid försäljning av magasinet går oavkortat till ridskolan/ föreningen.

Dessutom har ridskolan sidan 4 till sitt förfogande. Här kan ni presentera aktiviteter under perioden, berätta er historia eller varför inte använda sidan som ett nyhetsbrev?

Den här sidan trycks endast i så många upplagor som ni beställer och därför undviker ni att er presentation hamnar hos ett magasin på en annan ridskola.

Magasinet tar hästintresset på allvar och är noga med att använda sig av välkända och välrenommerade profiler, både för våra intervjuer, expertråd och artiklar. Vi kombinerar vettig läsning för vuxna tillsammans med enklare innehåll för barn och unga.

För att ansluta er ridskola idag kontakta oss på: therese@hippologica.se

Frågor & Svar Håller en öppnad ensilagebal eller hösilagebal hur länge som helst?

Nej, oftast i fem till sex dagar. Temperatur där balen förvaras öppnad och kvaliteten när man öppnade balen kan påverka denna tid. Tänk på att om fodret börjar få en annan struktur, känns varmt eller börjar lukta annorlunda bör det kasseras.

Har hästar olika blodgrupper precis som människor?

Totalt finns det fler än 30 olika blodgrupper för hästar, men av dom är det 7 st som är vanliga blodgrupper: A, C, D, K, P, Q och U. Den 8:de vanligaste blodgruppen kallas T, men är främst i forskningssyfte.

Vad ska jag göra, hästen springer in i mig/ över mig?

Att hästen springer över/ in i dig kan vara för att den är rädd och vill vara mitt i flocken, vilket tyvärr innebär ovanpå dig när det är du och hästen som är flocken. Eller är den är glad, aktiv och dominant och springer in i dig för att den saknar respekt och släpar runt dig för att den kan.

Foto: Oscar Nilsson på Unsplash

3

Hästinstruktören

Jonas Sjöström har ordet

Hästmagasinet Hippologica kontaktade mig och frågade om jag ville skriva en liten artikel om hästar och ordet är fritt! Självklart vill jag skriva och speciellt när jag själv får välja ämne! Jag har funderat en del på vad jag vill skriva om. Det finns ju så mycket att välja mellan! Det vi pratade och kom fram till var senare ganska uppenbart; En bra relation, det vill väl alla ha till sin häst! Men hur når man en bra relation, vad är lycka och framgång med sin häst?

Jag tänkte rada upp de punkter som jag tycker är viktigt i umgänget och träningen med häst, för att få en lyckad relation och vänskap mellan er. Jag känner jag måste börja från scratch, i rätt ände så att säga och allt handlar ju i grund och botten om inlärning.

När vi som människor kan förstå hur hästar lär sig och hur de upplever olika träningsmetoder, så kan vi på något vis skräddarsy den metod som passar både dig och din häst bäst. Om vi bara pratar om belöning så finns det två sätt att träna en häst på. Där finns den belöningen där vi lägger till något som hästen uppskattar efter utfört önskvärt beteende (exempelvis godis) och där finns den belöningen där vi tar bort något hästen inte uppskattar (ett tryck som släpps = eftergift). Jag personligen använder mig av rätt mycket godis i min träning, det ger enligt mig ett driv och engagemang i hästen där jag själv inte behöver öka ett tryck för att få den att ge det där lilla extra!

Men det är ju såklart inte bara godis som gör att en relation mellan häst och människa är bra, det finns ju så många mer komponenter som ska stämma. Många hör t.ex. av sig till mig av anledning att deras häst inte går att fånga i hagen. Mer tydligt sätt för hästen att säga till sin matte eller husse att den inte vill umgås finns ju

4

inte, och visst är det bra! Jag förstår att det kan kännas hårt och ledsamt, men försök att se det positivt. Vi kan ju nu börja rannsaka oss själva och försöka ta reda på vad som är fel. Är det kanske utrustning som kan sitta fel? Är den rädd att lämna flocken? Eller har vi bara inte så bra relation just nu?

I vårt umgänge med våra fyrbenta vänner, måste vi inse att inlärning och samspelet inte börjar ute på ridbanan eller då vi sitter upp- den börjar såklart när vi ropar på vännen som står ute i hagen. Redan då försöker hästen analysera och fundera på vad du vill. Har matte/husse grimman med sig? Har den en krubba med något gott?

Jag brukar alltid tänka ”så fort jag vet att hästen vill något, att den har en önskan, då kan jag också be om något”. Det gör hela vardagen så mycket enklare och det blir roligare för alla parter att vara den andre till lags, men ändå få sin vilja genom.

Exempel: När du ska släppa hästen i hagen och den har bråttom till sina kompisar. Hästen buffar och viftar stressigt med huvudet för att hjälpa dig av med grimman. I denna situation kan du vänta ut hästen till den står stilla och då snabbt ta av grimman. Det kan ju tyckas självklart, men vad jag vill få fram är att hästen tänker ”Ha! jag fick matte/husse att ta av mig grimman!

Bara jag står still så får jag vad jag önskar”. Och matte/ husse tänker ”Ha! nu har jag snabbt och enkelt lärt hästen att snällt stå och vänta tills jag tar av grimman”. Det blir en win-win för båda. Detta är ju något ni kan använda er av i stort sett alla dagliga rutiner.

Det jag vill komma med detta stycket är att det finns så många små knep där hästen själv kan bestämma över sina beteenden och där ni båda kan känna att ni fick en enklare tillvaro utan bestraffning, bara man rannsakar sig själv lite emellanåt. Det där med bestraffning. Vi människor har ju ofta en väldigt stark, mörk kraft inom oss som gärna vill

Foto: lånat från Jonas Sjöströms Facebooksida

säga nej, att förbjuda och ta bort egna (åtminstone de jobbiga) beteenden och viljor från våra hästar.

Visst självklart ska inte hästarna få bete sig hur som helst när som helst, verkligen inte. Men vi måste också ha i åtanke att när vi säger nej, förbjuder eller förminskar ett djur, en häst, så kommer det också gnaga lite på er relation på ett eller annat sätt. Är vi för hårda så kan hästen plötsligt bli rädd att testa nya idéer. Det kan även hämma inlärning i träning, då den blir rädd för att göra fel och därmed blir väldigt passiv. Den kan bli arg då den känner sig missförstådd, men det tråkigaste tycker jag är att de rädda hästarna.

Ett sätt som är så mycket bättre än att ta bort beteenden (fya hästen) är att istället säga ja eller att berömma den när den gör rätt. Alltså helt enkelt ignorera den när den gör fel. Vi kommer komma så mycket snabbare fram i träning och framför allt kommer er relation bli mycket bättre. Varför? Jo, det är ju såhär; När vi tränar våra hästar så bygger ju det på att hästen måste i någon form ta ett initiativ. Vi säger att vi använder oss av tryck och eftergift som belöning. Där ingår ett obehag i en övning där vi vill att hästen ska klura ut hur den slipper detta obehaget. Vi framhäver det vi vill att hästen ska göra, genom att släppa på det tryck vi lagt till på hästen.

Men om vi också då i samband med detta börja lägga på andra tryck och obehag för att TA BORT egna initiativ (bestraffa den för att den gör fel) så hör ni ju med en gång hur konstigt det blir för stackars hästen. För er relations skull så är det så mycket lättare både för er och hästen att bara kunna fokusera på det hästen gör rätt.

Ni tycker väl att detta stycket bara låter dumt, men tro mig, det är så mycket vanligare än vad ni tror att det förekommer bestraffning i samband med belöning! När jag får en ny häst så brukar jag tänka på mitt konto, vad för konto? Jo mitt plus och minuskonto.

När vi inte känner en individ så tänker jag att vi ligger vid noll om vi har en skala med plus och minus framför oss. Den första tiden måste vi umgås kravlöst och göra roliga saker tillsammans. För mig är vardagen med hästen den viktigaste tiden att skapa en bra relation. Tänk ofta hur du kan underlätta för din häst så den tycker det är roligt att vara med dig.Hästen vill kunna påverka era beslut och känna sig delaktig, så ni får en vardag med mindre tjafs och bråk.

För mig finns det alltså inga direkta övningar som du kan göra med din häst som ska skapa en bra relation.

Det finns enligt mig ingen genväg till en god relation, den växer fram under tiden ni lär känna varandra - om du spelar dina kort rätt. Många tänker att ledövninar eller ledarskapsövningar ska göra er relation bättre. Ja många gånger får du en häst som år mer lugn, hanterbar och kontrollerad, men om vi tänker efter. Är det en relation som är äkta och genuin från bådas sidor? Jag vill nå ut till människor, ge dem egna tankar, idéer och kunskap om hur hästar upplever oss människor och hur vi kommunicerar med dem. Det ger en bättre välfärd och inte minst en väldigt god relation till er häst.

Tack för ordet, Jonas Sjöström, Hästinstruktör.

5

Välkommen till Svenska Djurskyddsföreningen!

När Svenska Djurskyddsföreningen, SDF, grundades 1875 arbetade vi framför allt för att förbättra livsvillkoren för landets arbetshästar. Det var rektorn Per Adam Siljeström som anordnade det första föreningsmötet i Stockholm tillsammans med veterinärer från veterinärhögskolan. Förutom att ge arbetshästar bättre skydd beslöt de att föreningen skulle verka för att öka kunskapen om alla djurs behov av omsorg.

SDF jobbar fortfarande för en ökad kunskap om djur, djurskydd, djurhållning och lagar bland allmänhet, näringsliv och politiker. Genom informationsinsatser upplyser vi och besvarar frågor som berör djur och djurskydd. För att utveckla djurskyddet inom animalieproduktionen för vi en dialog med lantbruksnäringen. Vi verkar även opinionsbildande för att uppmärksamma olika djurskyddsfrågor.

aktuell kunskap eller frågeställningar som rör djurskydd inom hästområdet.

Svenska Djurskyddsföreningen har många medlemmar i alla delar av landet men vi vill gärna bli fler. Som medlem får man bland annat den läsvärda tidningen Djurens Värld fyra gånger om året och man visar sitt stöd för vår viktiga djurskyddsverksamhet till den blygsamma kostnaden 200:- kronor/år. Anmälan görs enklast via vår hemsida www.djurskydd.org – hoppas du vill vara med.

Johan Beck-Friis Generalsekreterare SDF, leg veterinär

Svenska Djurskyddsföreningen är idag en rikstäckande organisation som engagerar sig för alla typer av djur. Vi accepterar att man håller djur för olika ändamål men anser att människor har ett stort ansvar för hur djuren hanteras och lever. Vi arbetar därför för alla djurs rätt till ett djurvärdigt liv och ett ansvarsfullt djurägande, där våra insatser ska bygga på vetenskap och kunskap.

Inom hästområdet samarbetar SDF bland annat med Sveriges Lantbruksuniversitet genom att ge ekonomiskt stöd till forskningsprojekt som gynnar hästens välfärd. Under 2018 har vi t ex givit bidrag till ett internationellt symposium om utfordring av hästar och året innan stöttade föreningen ett stort forskningsprojekt om träningsrelaterade riskfaktorer för häst.

Ett löpande åtagande som SDF gjort är att varje år stötta kunskapssajten Hästsverige.se med verksamhetsbidrag. På Hästsverige.se kan man hitta aktuellt kunnande och vetenskap om allt som rör hästen. Gå gärna dit och titta, sidan har nyligen förnyats.

Vår förhoppning är dessutom att via en återkommande sida här i Hästmagasinet Hippologica dela med oss av

6

Som medlem i SDF får man bland annat den läsvärda tidningen Djurens Värld fyra gånger om året.

Vad är...

Fälttävlan?

F älttävlan brukar kallas ”en triatlon för ryttare” eller som fransmännen säger ”concours complet”- den kompletta tävlingen, eftersom den täcker tre helt olika discipliner. Den har sitt ursprung från rävjakt militären. I den äldre formen av fälttävlan red man dessutom steeplechase och distansritt också. I fälttävlan prövas hästens uthållighet, snabbhet och lydnad, tillsammans med ryttarens mod och förmåga att bemästra sin häst. Dom tre delarna består av dressyr, banhoppning och terrängritt.

Dressyren rids alltid först och ska visa att hästen är lydig, lösgjord, lugn, positiv, uppmärksam och i harmoni med sin ryttare. I dressyren poängsätts man av 1-3 domare beroende på nivå på tävlingen. Varje dressyr program har olika max poäng och man poängsätts för varje moment och rörelse med 0-10 poäng. Dessa räknas sedan om till procent, för att kunna jämföra resultat mellan olika program. I dressyren vill man ha så hög procent som möjligt, medan man i hoppning vill ha så låga straffpoäng som möjligt. För att få ett slutresultat av dom tre grenarna, gör man om procenten i dressyren till straffpoäng och lägger ihop den med straffpoängen från terrängritten och banhoppningen.

Hoppningen sker över en bana med olika typer av hinder och ska visa hästens kapacitet och lydnad, i samspel med ryttarens skicklighet och följsamhet. I banhoppning skall hästen gå i ett långsammare tempo, hoppa av närmare hindren och hoppa högt utan att riva.Hoppningen är dessutom ett nervprov som rids i omvänd startordning, det vill säga den som leder rider sist. En enda rivning kan bokstavligt talat betyda vinna eller försvinna.

Terrängritten utmanar ekipaget i att kunna anpassa sig till olika och varierande villkor som väder, terräng och fasta hinder, men även hur dom genom hoppförmåga, harmoni och ömsesidigt förtroende kan lösa de uppgifter de ställs inför.

Terrängritten utgör ett spännande och utmanande allroundprov på ridförmågan och ryttarens horsemanship, med en accepterad och godtagbar risknivå. Det är därför väldigt viktigt att säkerställa att både häst och ryttare är tränade och utbildade för att klara nivån på klassen, för att inte utsättas för större risk än vad som är naturligt för tävlingen. Starten för terrängprovet ska ske från ”stillastående”, vilket inte innebär att ekipaget behöver stå helt stilla, men får heller inte starta ”flying”. Ryttaren ska vara uppsutten och ansvarig starter gör ”nedräkning” för att ryttaren ska veta hur lång tid som återstår till start. Terrängritten går över en varierande bana med öppna ängar, grusvägar, kuperad terräng och skog. De lättaste klasserna innehåller cirka 15-20 hinder, medan de höga klasserna kan innehålla upp till cirka 35 hinder. Banorna är olika långa, de börjar på någon kilometer i debutant och de högsta klasserna kan vara runt 4-5 kilometer. Likaså blir tempot högre ju högre klass och det gäller att komma i mål under och så nära optimaltiden så möjligt. Optimaltiden sätts efter banans längd och svårighetsgrad.

Men rider man för snabbt kommer även detta att medföra straffpoäng.

På endagstävling rids först dressyrprovet och inom 30 minuter skall man rida banhoppningen.

Sist på en endagstävling rids terrängen. På en tvådagarstävling rids dressyren och uthållighetsprovet under första dagen och banhoppningen under den andra dagen. Uthållighetsprovet är detsamma som i en tredagarstävling, men med kortare sträckor. I de lägre klasserna rids oftast fälttävlan som endagarstävling.

Precis som vid tredagarstävling skall hästarna veterinärbesiktigas efter terrängritten, innan banhoppningen. På tredagarstävling rids dressyrprovet under den första dagen och terrängritten andra dagen. Innan banhoppningen på tredje dagen skall alla hästar veterinärbesiktigas.

I de tre olika momenten räknas poäng/straff olika och i fälttävlan är det ju det sammanlagda resultatet av dom tre grenarna som gäller som slutresultat.

7

Foto: Samantha Scholl pĂĽ Unsplash

Raspresentation:

Welsh Ponny familjen 8

Härstamning Welshponnyerna är en hel ponnyfamilj, som genom avel fått olika storlekar, egenskaper och utseende. Welsh Mountain ponnyn, som är den minsta i welshfamiljen, korsades med orientaliska fullblod redan för över 1500 år sen (75-400 e. Kr). Störst betydelse för rasens utveckling hade en ganska liten fullblodshingst som levde under 1700-talet.

I urminnes tider levde dom vilda i bergen och den svåra, kuperade terrängen där, formade ponnyns egenskaper. Den utvecklade en vighet och blev säker på benen, en god hoppare med starka och sunda ben, en stark benstomme och en nedärvd klokhet. Ursprungligen användes Welsh ponnyerna i stor utsträckning av fåraherdar och för jakt i Wales bergstrakter. Welsh ponnyn har länge varit och är fortfarande, ett bra alternativ vid framavling av större ponnyer och fortfarande idag ser man en stor del welshblod i jakt och tävlingsponnyer. Men det är faktiskt inte förrän 1900-talet som den har använts som ridponny åt barn.

Utseende Eftersom det är fyra helt olika ponnyer, med olika utseende och storlekar, beskrivs 4 st lite kort här. För mer info om utseende titta gärna på Svenska Welshponny & Cobföreningens hemsida: www.swf.nu Welsh Mountain – sektion A

Welsh Ponny – sektion B

Mankhöjd: Maximalt: 121,9 cm Färg: Alla färger utom skäck Huvud: litet, fint mejslat, bred flat panna som smalnar av mot mulen, något konkav nosrygg, Ögonen: Är stora, mörka och uttrycksfulla.

Blå ögon kan förekomma. Öronen: Är små, tättsittande och högt ansatta.

Rörelser: Livlig och energisk gång Karaktär: Pigg, godlynt och lättlärd. Uthållig stark och tålig. Säker på foten och god hoppförmåga.

Idealisk förstaponny.

Mankhöjd: Maximalt 137,2 cm Färg: Alla färger utom skäck Huvud: litet, fint mejslat, bred flat panna som smalnar av mot mulen, något konkav nosrygg, Ögonen: Är stora, mörka och uttrycksfulla.

Blå ögon kan förekomma. Öronen: Är små, tättsittande och högt ansatta.

Rörelser: Långt vägvinnande steg Karaktär: Pigg, godlynt och lättlärd. Uthållig, stark och tålig. Säker på foten och god hoppförmåga.

Lämpar sig väl som både hopp- och dressyrponny.

Welsh Ponny av Cobtyp – sektion C

Welsh Cob – sektion D

Mankhöjd: Maximalt 137,2 cm Färg: Alla färger utom skäck är tillåtna.

Huvud: Vackert och med ponnykaraktär.

Grovt huvud eller konvex nosrygg ej önskvärt. Ögonen: Ska vara livliga, uttrycksfulla och placerade långt isär. Öronen: Ska vara små och väl ansatta.

Rörelser: Fria och kraftfulla. I travet ska knäet vara böjt och hela frambenet ska sträckas ut Karaktär: Godlynt och lättlärd. Rörlig stark, uthållig och säker på foten. En idealisk familjeponny för både ridning och körning.

Mankhöjd: Minimum 137,2 cm Alla färger utom skäck är tillåtna Huvud: Vackert och med ponnykaraktär.

Grovt huvud eller konvex nosrygg ej önskvärt. Ögonen ska vara livliga, uttrycksfulla och placerade långt isär. Öronen ska vara små och väl ansatta.

Rörelser: Fria och kraftfulla. I travet ska knäet vara böjt och hela frambenet ska sträckas ut.

Karaktär: Godlynt och lättlärd. Rörlig stark, uthållig och säker på foten. En idealisk familjeponny/häst kapabel att bära såväl vuxna som barn. Utmärkt körponny/häst.

Welsh Partbred Mankhöjd: Minimum 125 cm Färg: Alla färger är tillåtna.

9

Täckesskola

Det är väldigt olika från häst till häst när och om dom behöver täcke. Mycket spelar in som till exempel ålder, hälsan, hästens hull och hårrem. Sätter hästen en kraftig vinterpåls och har bra yta att röra sig på i hagen, är frisk, samt har tillgång till mat och vindskydd? Då klarar dom sig oftast bra, eftersom hästar faktiskt inte är speciellt temperatur känsliga, varken för värme eller kyla. Bra att tänka på är att det är först tillgången till dagsljus, inte kyla eller värme, som styr pälssättning och fällning, så man kan även prova med att ha tänt i stallet exempelvis fram till kvällsfodring för att få en inte så långhårig vinterpäls. Är hästen mycket klippt kan den behöva täcke, men hästar som är spårklippta, kan faktiskt klara sig bra utan täcke.

Stalltäcke

Svettäcke/ Fleecetäcke

Foto: Horsemeup.se

Stalltäcket används inomhus.

Stalltäcket används vid transport, tävlingsdagar och kyliga kvällar i stallet. Oftast är det ganska lätt och inte vattenbeständigt, därför är det inte lämpligt att använda i hagen. Man bör tänka på att stalltäcket kommer att ligga på i många timmar och måste därför passa väl. Har du köpt ett för stort täcke som hamnar bakom manken, trycker det och kan orsaka obehag för hästen, samt skav på bogen.

10

Foto: Theresia Sandahl

Svettäcket är lätt med absorberande/ avdunstande förmåga.

Det är avsett för inomhusbruk.

Svettäcken ska transportera bort fukten från hästen och samtidigt hålla den varm. Fleece- och ylletäcken är idealiska till detta då fukten kryper igenom och lägger sig på utsidan av täcket. Dessa täcken lämpar sig även bra att använda vid transport.

Vintertäcke Vintertäcket är impregnerat eller försett med vattenfast yttermaterial. Det finns mängder med olika täcken, där de kraftigaste kan vara väldigt tunga. Ett vintertäcke som är regn- och vindtätt och samtidigt ventilerar ut kroppsfukten, är bra för hästar som är ute i väder och vind. Går hästen tillsammans med andra hästar är det bra om det dessutom är rivstarkt och tåligt mot yttre påfrestningar. Tänk även på att spännena är ordentliga och tål påfrestningar, så att dom inte går sönder när hästen rullar sig eller busar.

Foto: Sadeq Mousavi på Unsplash

Regntäcke

Insektstäcke/ Sommartäcke

Foto: Horsemeup.se

Regntäcket är oftast tunt och lätt.

Ett bra alternativ för en häst som går ute på dagen under milda vintrar. Detta kan även kombineras med ett annat täcke under, men viktigt att tänka på att regntäcket går en bit över det underliggande täcket, så att det understa täcket inte blir blött. Regntäcke finns både med och utan foder.

När man väljer ett regntäcke är det viktigt att den släpper igenom fukt inifrån, så det inte blir så tätt att hästen blir fuktig på insidan.

Foto: Horsemeup.se

Insektstäcke eller sommartäcke skyddar hästen mot besvärande insekter. Det finns även täcken som har UV-skydd, för de som är känsliga mot solens strålar.

Ländtäcke/ Skrittäcke Ländtäckets uppgift att hålla hästen varm och torr över korset.

Det kan användas vid uppvärmning och avskrittning eller genom hela ridpasset. Ländtäcken finns i olika modeller, antingen med remmar som du spänner i sadelgjorden eller så är täcket utskuret för sadeln och knäpps framför den. Ländtäcken finns i olika material, allt från fleece och ylle till vattentät nylon med värmande foder. Många täcken är dessutom försedda med reflexer, vilket är bra om man rider ut när det är mörkt.

11

Intervju

Niklas Lindbäck Niklas Lindbäck är en av Sveriges främsta fälttävlansryttare och när vi når honom för vår intervju, sitter han så klart på hästryggen och har precis avslutat ett ridpass. Det har varit ett fullspäckat schema under hösten, med så väl VM i Tryon, USA som ung-häst VM i Le Lion d´Angers, Frankrike. Här får vi möta Niklas Lindbäck när han berättar om vilka hästar han minns lite extra, vad som är charmen med fälttävlan och vilken egenskap han tycker är viktigast hos en bra fälttävlanshäst.

Foto: Haide Westring

Varför blev det hästar och ridning?

Jag är uppväxt på en hästgård och mina föräldrar höll på med hästar, så det blev naturligt. Det har aldrig varit så att jag blev påtvingad, utan det kom liksom av sig själv. Jag red ponny tills jag var 13, men då var det också annat som var roligare eller mer intressant. Mina kompisar tyckte ju fortfarande att det var kul med hästar och komma och rida, men jag hade ju det på gården och tillgång till det varje dag. Mina föräldrar har alltid varit väldigt tydliga med att om vi ska ha häst så ska den ridas och skötas varje dag. Så där gjorde jag ett uppehåll från hästarna och spelade golf och fotboll. Golf spelar jag fortfarande, men är det lite trist väder kan jag låta bli. Så är det ju inte med hästarna, de får sitt ändå.

12

Hur började du med fälttävlan?

Det var inte förrän 1990 när jag och min bror åkte till VM i Stockholm som jag upptäckte fälttävlan. Där fastnade jag verkligen för det, det var så mäktigt! Det är det ju på den nivån, all publik och känslan som infinner sig vid ett så stort evenemang. Då tyckte jag inte att det såg så svårt ut, men jag fick ju lära mig att det krävdes mycket träning och tålamod. Terrängen är mycket teknik och något helt annat än banhoppningen. Innan vi åkte till Stockholm, hade vi precis sålt en bra fälttävlanhäst, så då blev det till att leta häst igen. Då hittade vi Hector Sacc och mamma hade en häst jag fick låna. Jag hade ju inte tävlat på det viset innan, det hade ju mest varit hoppning. Jag gillar utmaningen med fälttävlan,

på en terrängritt är det både toppar och dalar. I början rinner det på bra, hästen är pigg och har bra självförtroende, sen kommer ett svårare parti och då får man snabbt stötta och börja bygga upp hästens självförtroende igen inför nästa utmaning. Jag går banan flera gånger för att hitta tanken med banan, identifiera fällor som gör det svårt och kartlägga miljön.

Hur gick det för dig?

Bra, jag startade SM första gången -91 och vann SM året därpå och så klart är det lätt att bli mer biten när det går bra. Jag lärde mig väldigt mycket under den tiden. Framförallt med Hector Sac, han kunde vara en fegis ibland. Så med honom gällde det att rida banan rätt, kom man fel eller tappade balans- då hoppade han inte. Det kunde vara lite frustrerande då, när man ville så mycket och man såg andra som gjorde större missar och deras hästar hoppade ändå. Men det lärde mig att inte slarva och vara noga med balans och planering, det är jag väldigt tacksam för när jag tänker tillbaka idag.

Har du någon eller några hästar som du tänker på med extra värme?

Några blir det då. Hector Sac, min första stora häst som jag tävlade på och där min tävlingskarriär började.. Han lärde mig väldigt mycket. Efter det fick jag Its now or never, en exceptionell häst, väldigt ärlig. Gick 3 stjärnig fälttävlan redan som sjuåring. Ja, en fantastisk häst på alla sätt. Och självklart Mister Pooh- Han gjorde alltid sitt bästa, en riktig tävlingsindivid! Jag brukar säga att under träning har man ibland diskussioner med hästen. Med Mister Pooh kan jag bara komma ihåg en enda gång som han inte brukade allvar. Han kom från vila och jag tänkte att vi skulle skritta ut en runda på terrängbanan. Men då blev han så taggad och trodde han skulle få hoppa terräng, då lyssnade han inte riktigt på mig. Det är enda gången han inte riktigt brukade allvar, det säger inte lite.

Har du haft någon häst där du funderat på ge upp för att det inte fungerade?

Ja, en del av mitt arbete är ju att rida andras hästar och ägaren till den hästen jag tänker på har jag ridit hästar åt förr. En riktigt fräsig häst, men den var väldigt skarp mentalt och det blev aldrig riktigt bra på ridpassen. Men vi kom överens om att jag skulle rida den till Breeders i alla fall och där placerade den sig femma, så det blev inte helt tokigt ändå. Men hästar är som människor, vi är bra på olika saker och trivs med att göra olika saker.

Då ska man få göra det, det blir bäst för alla.

Vilken egenskap är viktigast när du väljer häst?

Det som är svårast att mäta, framförallt när man rider unga hästar, är mentaliteten. Jag har hellre en smart, samarbetsvillig häst som vill lära sig, än en med all världens kapacitet. Det kan vara svårare att få ett bra samarbete med dom. Är hästen rädd om benen när den hoppar, så spelar det mindre roll hur den håller upp be-

nen. En samarbetsvillig häst som vill lära sig är en bra början för att klättra upp i klasserna. Se hästen som en kamrat, en partner och inget redskap. Går det inte bra på en tävling så är det bara att träna mer.

Har du någon ras du föredrar?

Förr var det rena fullblod, nu trivs jag bättre med en blandning av fullblod och SWB. Du har inte ridit på ridskola, men vad tycker du om upplägget?

Jag tror det är en bra väg att gå för att få prova på. Man slipper alla stora utgifter och all tid det tar att ha en egen häst, man får möjligheten att lära sig ridning från grunden. Det man tappar kan vara lite hantering de gånger den hästen du ska rida redan gått en lektion och då redan är klar, så att det bara är att sitta upp. Men det tar dom säkert igen på andra lektioner. Hanteringen är ju en viktig del, att man får vana att röra sig runt och hantera hästar. Det är stora, starka, flyktdjur så hantering är ju en viktig del för att minska risken att något ska gå fel. Jag ser på mina pojkar, 2 & 3 år gamla, den ena som verkligen är intresserad av hästar och är med mycket runt hästarna, han går inte in i stallgången när det står en häst där, går inte fram förrän man säger till honom att det går bra att gå fram. Den andra springer rakt fram, så där får man ha lite koll. För mig är hästarna ett jobb, men för barnen ska det vara roligt. Det är viktigt att man inte jämför barnen med sig själv och lägger samma press på barnen. Och att dom får välja vad dom vill hålla på med.

Har du några förebilder?

Jag fokuserar på att skapa min egen stil, men hämtar inspiration från andra ryttare i olika discipliner. Framför allt dom som rider med känsla och som har ett bra sätt med hästarna, där det bara är ridning och träning och inget tvång. Som Charlotte Dujardin, brittisk dressyrryttarinna, hon är verkligen duktig på att visa upp sina hästar. Jag tittar gärna när hon rider fram och tränar sina hästar. Mark Todd, fälttävlansryttare från Nya Zeeland, är också väldigt duktig, han rider med mycket känsla och har lång erfarenhet. Men vi har verkligen många duktiga svenska ryttare i alla grenar som också är en inspiration.

Vilken är din största bedrift enligt dig själv?

Svårt, finns många men så klart står Badminton Horse Trials högt på listan, som är en av världens svåraste tävlingar i fälttävlan. Även 2 EM silver är och en 4:e plats i OS känns väldigt stort.

Har du något tips till våra läsare?

Se hästen som en kamrat, en partner och inget redskap. Går det inte bra på en tävling så är det bara att träna mer. Gör det tillsammans och hitta vad du och hästen trivs med.

13

Visste du att…

Hela hästens tarmkanal rymmer ca 200 liter Hästens magsäck rymmer ca 20 liter

Det tar 72-96 timmar för mat att passera hela hästens tarmkanal

Hästar kissar ca 5-10 liter per dygn

Hästen har lika många ben som människan dvs ca 205-207 st

14

Hästar sover 3-4 timmar per dygn

Galopphästar har större hjärtan än t.ex. kallblod har

Mer än hälften av hästens vikt är förlagd på framdelen

En häst har ca 700 muskler Hästen äter 14-18 timmar per dygn fördelat på ca tio perioder under dygnet och utan längre uppehåll än tre till fyra timmar.

Bild: Vecteezy.com

15

Krönika: Återvändaren

”Jag är en dressyrryttare som återvände till ridsporten efter många års frånvaro.”

J

ag är en så kallad återvändare till ridsporten sedan fyra år tillbaka. Jag kommer från en hästfamilj och under mina ungdomsår var det bara hästar som gällde. Sedan hände livet med familj, utbildning, jobb och allt vad det innebar. Det gick så långt att jag tyckte det var helt naturligt att det inte fanns några ridbyxor i garderoben.

hem och jobbar heltid i ett dressyrstall samt har två egna unghästar som jag utbildar. Jag såg en tråd i ett forum på Facebook där diskussionen handlade om att många återvändare kände sig lite vilsna och till exempel red på kvällarna för att ingen skulle se dem. De kände sig lite underlägsna de andra i stallet.

Jag blev helt förkrossad när jag läste detta.

Men en dag gick det inte längre. Jag insåg plötsligt en morgon, med en kaffe latte i handen på väg till min egen lilla juristbyrå, att om jag inte återvänder till hästlivet nu – jag var då 44 år – kommer jag att bli gammal och bitter! Tänkt och gjort så jag skaffade min första häst. Oj, oj vilken pers!

För det är inte sanningen. Visst är man lite ringrostig när man ger sig på det igen och kroppen inte är så samarbetsvillig, dessutom har ridsporten förändrats under åren man har ställt sig utanför. Men faktum är att vi återvändare är en stor och mycket köpstark grupp som genom att vi kommer tillbaka till sporten ger den en hållbar ryggrad.

Ur form och med lite för många extrakilon kämpade jag mig igenom de första åren.

Inte nog med att jag var tvungen att kämpa mot mig själv, utan även mot alla fördomar mot att en äldre återvändare har mål och inte bara vill hacka runt i skogen.

Men jag gav mig inte och det gick så långt att jag nu satsar 100 procent. Jag sålde hus och

16

Foto: KM Photo

Dela gärna med er av era erfarenheter. Det är alltid roligt att höra hur andra återvändare känner. Jag vill i förlängningen bli ambassadör för ”återvändarna” och hjälpa dem både avsuttet och uppsuttet.

Rid på och ha roligt! /Elin

Julpynta i stallet För många är det en självklarhet att julpynta och ordna julstämning även till hästarna inför advent och julhelgen. Men tänk på att bara använda sånt som inte är giftigt eller kan skada hästen. Naturliga material som hästen inte kan skada sig på och som inte är giftiga om hästen skulle komma åt att äta av det, är både bra och roligt när det är dags för julgransplundring. Och hästarna brukar dessutom uppskatta om vinterhagen piggas upp med en plundrad julgran.

Bra material att använda: • Halm och hö • Gran- och tallris • Äpplen • Apelsiner • Kryddnejlikor • Knäckebröd • Pepparkakor

Tänk på att absolut inte använda: • Idegran, det är direkt livsfarlig för hästar.

• Julgranskulor kan bli stora problem om hästen skulle komma åt att äta dom • Glitter. Som för alla djur kan långa snören ställa till det om djuret får i sig det

Brandrisk Självklart hör inte levande ljus och tomtebloss hemma i stallet, men inte heller adventsljusstakar, elektriska julstjärnor och ljusslingor för inomhusbruk får användas i djurutrymme. Detta eftersom det på grund av fukt kan bli kortslutning och börja brinna.

Gör julgodis till dina tvåbenta stallkompisar Ingredienser • 100 g smör • 1 dl strösocker • 1 tsk vaniljsocker • 1/2 g saffran • 2 msk mörk sirap • 2 1/2 dl vetemjöl • 1 tsk bakpulver Sätt ugnen på 175°C. Rör smör, socker, vaniljsocker, saffran och sirap smidigt. Blanda mjöl och bakpulver och rör ner i smeten och arbeta ihop till en deg.

Dela degen i 2 delar och rulla ut till längder, ca 40 cm långa. Lägg dem på en plåt med bakplåtspapper och platta till dem. Grädda mitt i ugnen ca 12 minuter.

Låt kakorna svalna och skär dem sedan på snedden.

Foto: Caley Dimmock på Unsplash

17

Raspresentation:

Engelskt Fullblod 18

Härstamning Det engelska fullblodet utvecklades i början av 1600och 1700-talets England var ett resultat av adelns och kungligheternas intresse för hästkapplöpningar. I slutet av 1700-talet hade kapplöpningarna organiserats och blev en egen sport. Distanserna var från början längre och passade bättre för äldre hästar som hade fått tid på sig att bygga upp uthållighet och kondition. Nu kortades distanserna på loppen ner till halva sträckan eller ännu kortare. Här ändrades även förutsättningarna för uppfödarna av engelska fullblod. Det var inte längre uthålligheten, utan hästens snabbaste ålder som blev utgångspunkten. Man red därför in hästarna så tidigt som möjligt, då dom yngre var snabbare än dom äldre.

Foto: Simson Petrol på Unsplash

Utseende

Användningsområden

Mankhöjd: 150-175 cm Färg: Alla färger utom skäck Exteriören på engelskt fullblod är välproportionerlig och välmusklad, ger ett atletiskt och kraftfullt intryck.

Huvudet ska vara väl ansatt, ädelt och inte alltför stort. Det finns inga regler för huvudprofilen, den får vara konkav, konvex eller rak och även om alla dessa varianter förekommer, är det vanligast med en rak nosprofil. Till profilen hör även välproportionerade öron, stora, vakna och pigga ögon, stora näsborrar samt tunna läppar.

Långa, välformade och muskulösa ben med stora välformade leder, långa underarmar, korta och ofta något tunna skenor, starka och väl åtskilda senor. En del fullblodshästar känsliga hovar, men man strävar efter små och starka hovar. Huden på ett fullblod ska vara tunn och ha synliga ytliga ådror.

Fullblodshästen är idag inte bara världens bästa kapplöpningshäst, utan även många av världens ridhästar är också engelska fullblod eller på något sätt influerad av dessa. Idag är det engelska fullblodet en av de mest livskraftiga raserna.

Det är en lättlärd, energisk och uthållig häst med stor kapacitet som passar alla ridsportens olika discipliner. Med sin bakgrund i det arabiska fullblodet och från kapplöpningar, så har det engelska fullblodet en enorm uthållighet. Inte ovanligt att det passar rasen bra med två träningspass per dag. Den är rörlig, framåt och väldigt rolig att rida, men kan även vara något heta.

19

Linn Engelmark berättar sin historia...

En helt vanlig hästtjej, med drömmar, ambitioner och framförallt vilja. Linn Engelmark vet vad som krävs för att komma vidare, för att lyckas med det som känns omöjligt och för att ha möjlighet att hålla på med det hon älskar, Hästar!

Vi ställde lite frågor till Linn om hur allt började, vad som har hållit henne kvar bland hästarna och hur hon får vardagspusslet att gå ihop.

Hur kom du i kontakt med hästar?

Min mamma hade häst när jag var liten, så intresset kommer från början från henne. Jag började rida på en ridskola i Hjo när jag var 3–4 år.

Det var en ridskola med bara Shetlandsponnys. Från den ridskolan hade vi också möjligheten att låna sommarhäst vilket var helt perfekt, så det gjorde vi under ett par år. När jag vuxit ur småponnyerna började jag rida på Tibrobygdens ridklubb i Tibro och fick sedan min första egna ponny när jag var 10 år. Egentligen skulle jag faktiskt få en ponny redan som nioåring, men jag ramlade av en häst illa och skadade min armbåge ordentligt, vilket ledde till att jag fick ridförbud under lång tid. Jag fick självklart hästabstinens och när vår granne lånade hem en gammal welsh-dam på 23 år så satt jag upp redan innan jag tagit bort gipset. Benita var världens snällaste b-ponny och världens bästa läromästare. Hon var den perfekta förstaponnyn och vi hade faktiskt kvar henne i stallet i tio år innan vi tyvärr fick ta bort henne som 33-åring.

Varför blev det fälttävlan?

Det är egentligen ganska långsökt, men klubben jag red för hade kvalat till elitallsvenskan i hoppning 2010 och var ett ekipage kort. En tjej i laget hade en b-ponny hemma och frågade om inte jag kunde rida den och vara med i laget. Sagt och gjort. Vi trasslade oss runt banorna, men jag trivdes inte riktigt med bara hoppningen.

Tycker faktiskt att det är lite småäckligt med bommar, och har idag

20

kommit på den briljanta idén att visualisera hindren som fasta hinder, det blir mycket trevligare då ;) B-ponnyn jag fick låna, Caranjo, hade gått fälttävlan innan, så under 2010 startade vi även vår första fälttävlan tillsammans, en P70 i Mariestad. Sedan fortsatte jag rida fälttävlan även på min d-ponny, och vi startade även lag-SM uppe i Årsta Runsten året efter.

Nu rider du stor häst, är det någon skillnad?

Ja, när jag köpte min första stora häst, ett engelskt fullblod som heter Moretti - då kan man säga att det blev mer riktigt och jag faktiskt blev ordentligt biten. Det är nästan som lite skräckblandad förtjusning över fälttävlan, eller främst då terrängen, och det gillar jag. Min terrängtränare Björn Kastenman startade ett projekt för unga fälttävlansryttare i Skaraborg, Team Fälttävlan Skaraborg, där huvudmålet och fokus låg på att vi som var med i projektet skulle försöka rida mästerskap. Tyvärr kom vi aldrig till något mästerskap, för vi hade mycket otur med skador, men vi gjorde i alla fall så gott vi kunde och hade väldigt roligt under tiden.

Det är även en skada som satt stopp på vår fortsatta tävlingskarriär tillsammans. Moretti fick en senskada för drygt två år sedan, så nu rids han mer på hemmanivå och får njuta av livet som 18-åring.

Idag har du två egna hästar, vem är den andra?

Min andra stora häst heter Pilgrim och är ett svenskt halvblod som jag köpte av min tränare Ellen Brunes.

Idag är han 7 år och jag köpte honom när han var drygt 3,5 år. Han är väääldigt stor, men snäll som en hund. Pilgrim går också fälttävlan,

Snabbt om Linn Ålder: 21 år Bor i:

Tibro, Hus

Familj:

Pojkvän som tävlar cross på SM-nivå, Mamma, Pappa och 2 yngre bröder

Rider: Moretti, Engelskt

fullblod, 18 år och

Pilgrim, SWB, 7 år men där har mitt mål mer bara varit att få honom att gå stabila rundor och att han ska tycka att terrängen är lika kul som jag tycker. Stora hästar tar ofta lång tid på sig att växa i sin kropp och det måste få ta tid. Där följer jag min tränares råd och låter honom mogna i sin takt. Nu har han precis startat sin första enstjärniga fälttävlan, som han gjorde med både ris och ros. Jättebra att få ett kvitto på vad vi behöver träna mer på under vintern för att kunna göra det bättre nästa år.

Hur löser du vardagen med två hästar och jobb?

Det är ett pussel helt klart, men man får planera. När jag tävlade Moretti red jag honom helst två ggr om dagen om jag hade möjlighet, en gång innan skolan och en gång efter. Han var som trevligast då. Jag brukar planera hästarnas träning i tvåveckorsperioder för att känna att jag hinner få med allt, det är svårt att trycka in alla tre moment under bara en vecka. Vanligtvis rider jag ungefär fyra till fem pass för tränare under dessa två veckor som då täcker hoppning, dressyr och terräng. Hemma rider jag helst

anstränga mig. Det är ju ett rimligt krav med tanke på hur mycket tid och energi båda mina föräldrar har lagt ner. Jag har alltid jobbat för att kunna hjälpa till med kostnader för starter och för att kunna köpa saker till hästarna. Inte för att jag alltid har behövt, men för att jag ville. Utan mina föräldrars hjälp hade det aldrig gått. Nu har jag ju körkort och har även utökat med tungt släp, så nu kan jag köra själv så den delen behöver jag inte riktigt lika mycket hjälp med idag. Men i fälttävlan behöver man ändå ha nån med sig och då är mamma första personen som alltid ställer upp och hänger med.

Foto: Sivert Jonsson

i skogen och på gärden istället för ridbanan. Jag tycker faktiskt att det går att göra minst lika bra träning ute och försöker varva klättring och långa trav- eller galopprundor med skänkelvikningar och skolor. Oftast tränar jag på lunchen på jobbet och försöker springa minst två gånger i veckan, mest för att känna att jag själv mår bra. Det perfekta är när jag kan jogga ut till stallet ca 7 km, för då har jag liksom slagit två flugor i en smäll – transporterat mig och motionerat på samma gång. Det är ju faktiskt lika viktigt att jag är i god form som hästarna. Själv måste jag framförallt vara noga med träning som stärker rygg och bål, då min armbåge aldrig blivit bra sen jag skadade den, och sköter jag inte min träning blir min sits en katastrof väl uppe på hästryggen.

Vad är det som håller dig kvar hos hästarna?

Jag tror det är för att jag går igång på när saker klaffar, när det bara funkar till slut. När man har tränat hur mycket som helst och så till slut sitter det! Det är det bästa!

Jag försöker vara noga med att sätta många små mål när det är jobbigt och trögt, och känslan när man då klarar det är oslagbar. Sen gillar jag när det är lite osköna förhållanden och när det inte går helt enkelt och jag får kämpa lite, men då blir ju också känslan när man lyckas ännu bättre.

Vad tycker dina föräldrar?

Mamma har alltid följt med och ställt upp när det gäller träningar och tävlingar. Hennes enda motkrav har varit att jag ska göra mitt bästa och

Har du några svagheter i din ridning?

Gud ja! Jag vrider alltid mig över hinder och skjuter alltid ut rumpan åt ena hållet, plus att jag är superdålig på att rida över bommar och byta galopp. Det är sånt jag får jobba på hela tiden, och det går sakta men säkert framåt och blir bättre. Har suttit inne med dom olaterna så länge att det tar ett tag att göra sig av med… Ett tag red jag till exempel så mycket dressyr utan stigbyglar att det gick så bra att jag inte ens hade stigbyglar på dressyrträningen. Det var verkligen bra för både min sits och balans.

Till sist, har du några tips till våra läsare?

Absolut. Först är nog att man ska tänka efter när man rider. Börja med när du sitter upp och stäm av lite grundläggande punkter med dig själv; har jag lika mycket vikt i båda stigbyglarna? Sitter jag rakt ner på rumpan? Det är superbra att ta för vana att gå igenom sin sits och känna efter om man är stel någonstans - passa då på att stretcha lite innan du börjar på riktigt. Om du har ett svagare och ett starkare varv, rid då i ditt bra varv och försök hålla kvar den bra känslan när du sen byter till dig svagare varv.

Så fort du sedan tappar din ridning i det svagare varvet, byt då tillbaka till ditt starkare och känn efter igen.

Upprepa om och om och om igen tills du känner dig liksidig.

21

Julklappstips Julafton närmar sig med stormsteg och önskelistorna blir bara längre och längre.

Här är några tips för dig som har hästar på huvudet, spenderar timmar i ett kallt ridhus eller som bara vill hitta det där lilla extra till någon du bryr dig om!

TROJA Rocking Horse

Sadelhängare Lotten

Borganäs Hästar, påslakanset

Eva Solo Urban /To Go Cup

En sadelhängare i gjutjärn och teak, anpassad för väggmontering.

Ett vackert påslakanset i 100% bomull, perfekt för vackra drömmar.

Praktisk termosmugg för kalla dagar i stallet. Finns i olika färger.

825 kr på qvesarum.se

239 kr på sovtex.se

299 kr på evasolo.com

Mark Todd Thinsulate, vinterridhandskar

Kay Bojesen Häst, valnöt

Kinsei underställ i merinoull

En klassisk design gör vem som helst varm i hjärtat.

Håll ditt hjärta varmt före och efter ridningen med underställ i supermjuk merinoull/ Tencel®-blandning.

Supersnygga och varma ridvantar för alla som hänger i stallet under årets kalla månader.

239 kr på equuspro.se

849 kr på Cervera.

Helt underbar handmålad prydnadshäst i trä från Affari finns i olika storlekar och färger.

599 kr på reima.se Foto: Annie Spratt på Unsplash

22

Tävling

Har du en favoritbild på dig och din favorithäst?

Foto: Sweden International Horse Show

Vill du vinna biljetter till Sweden International Horse Show?

Det blir en riktig familjefest när hästarna intar Friends Arena. Vinn två biljetter till den populära matinén, lördagen den 1 december, med hästar i alla former. Årets familjematiné startar med finalen för ponnys, Prins Carl Philips pris för att sedan bjuda på det mesta i hästväg för hela familjen.

Shownummer med små och stora hästar, tomtar, lucia och några hundar.

Gör så här: Gilla Hästmagasinet Hippologica på Facebook och posta bilden du vill ha som tävlingsbidrag senast den 16 november.

Den 18 november 2018 meddelas vinnaren på facebook.

23

5 superbra vardagstips!

t i l Til

Umgås med din häst! Borsta, promenera och så klart rid. Ge er båda tid och möjlighet att känna var ni har varandra. Prata, kela, mocka hagen när hästen är ute. All tid ni spenderar tillsammans ger er en bra grund och större tillit till varandra.

Ge i största möjliga mån din häst tillgång till andra hästar och försök att hitta i alla fall en häst som passar att gå i samma hage. Det främjar hästens rörelse impulser och ger stimulans, när du själv inte är där och kan aktivera den.

s u Fok

På din häst och det du gör just nu. Hästar är känsliga och känner av din sinnesstämning. Lämna frustration, stress och ilska utanför stallet och passa på att låta dig själv mentalt vila från yttre störningar och hinna hämta ny kraft. Det mår både du och hästen bättre av.

Hästar är aktiva djur som mår bäst av att kunna röra sig, så ge din häst största möjlighet till naturlig rörelse. Det är många timmar gratis träning i veckan om naturen i hagen får möjlighet att stärka och bygga upp din häst.

Liikg-het sid 24

t l a i Soc e s l e r ö R

Hantera hästen från både höger och vänster sida i olika sammanhang, sitt upp från båda sidor. Det underlättar för dig att din häst är trygg och van vid att ha dig som ledare från båda sidor, om det av någon anledning skulle behövas.

Dessutom främjar det hästens fysiska liksidighet.

Foto: Ieva Vizule, David Schertz, Seth Macey, Alberto De Quevedo, Daniel Cano på Unsplash

Nästa nummer Tema:

Vår & sommar Fokusämne:

Dressyr

Skolan om benskydd Raspresentation:

Tysk ridponny & Trakehnare Vilket märke ska jag välja på sadel?

Tävling Visste du att…

Hästinstruktören har ordet

Foto: Daphne på Unsplash

25

Sjukdomar och diagnoser tar inte jullov.

Swisha 100 kr till 900 51 33.

Det här är Bilbo som har en CP-skada. På sin Stora Dag fick han se sin favoritsport tennis spelas i Båstad. En viktig paus i en 26 Fler barn och unga med allvarliga sjukdomar och tuff vardag. diagnoser skulle behöva en Stor Dag.

Hjälp oss att ge kraft till barn som kämpar!

minstoradag.org