Husbyggaren 2009 Nr 5 by Husbyggaren

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

5 09

TYPGODKÄNDA STÅLRÖRSPÅLAR STÖDVÄGGAR FÖR HAMNAR STÅLBROAR BULLERSKYDD

Tel 010-787 80 00 - Fax 010-787 88 56 www.ruukki.com - infrasweden@ruukki.com

husbyggaren nr 5 B 2009

nr 5 · 2009 | Årgång 51 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: granvik@algonet.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:– 5–9 prenumerationer 200:– 10 eller fler prenumerationer 160:– Lösnummer 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0 v 5 v 11 v 17 v 23

för en av Sveriges främsta borrveteraner. Men Oslo fick sitt nya lyxkvarter grundlagt inom utsatt tid. En minst lika stor utmaning var att renovera ett hus från 1830-talet, som var stadd i djupt förfall. Tjugo år senare är initiativtagaren Berndt Elmberg nöjd. Han belönades med SBRs Byggstenen 2009. Foto: Søren Kjær, Züblin Scandinavia A/S Danmark

Bankgiro: 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2009

Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4

Sidan 12 Att först gå genom 20 meter vatten för att nå berget blev en tuff utmaning

Nr 5 v 37 Nr 6 v 42 Nr 7 v 49

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 10 800 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

INNEHÅLL 6 12 16 18 20 32 36 40 44 46 48 50 52 56 66

Arlanda kyler och värmer med vatten från en ås Tuff pålning när ny stadsdel byggdes i Oslofjorden Mindre markvibrationer med borrade pålar Delad djurklinik binds ihop av ny byggnad i mitten ”Flytande golv” listig lösning vid belönad ombyggnad Antalet rötskador har ökat under de senaste tio åren Effekten av impregnering och klotterskydd är oklar Handbok med checklista reder ut akustikkrav Juridik: Vilka kvalificeringskrav är tillåtna att ställa? IT: Jorden studeras från ovan med hjälp av satelliter Form & Teknik: Magnifik turkisk träklenod stadd i långsamt förfall Debatt: Söker sätt att stoppa anlagda bränder Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

Bilaga medföljer

I nästa nummer: Fastighetsförvaltning Energi Miljö Tidningen utkommer i vecka 42 nr 5 B 2009 husbyggaren

GEOTEKNIK Genom att hämta värme och kyla från Brunkebergsåsen beräknas Arlanda flygplats kunna tjäna in tio miljoner kronor per år. Det ger en vinst för miljön också. Efter knappt tre veckors drift ser det hela ut att fungera bra.

Arlanda kyler och värmer med vatten från en ås Av kerstin lundell , frilansjournalist

et är mitt i värmeböljan under månadsskiftet mellan juni och juli, men det är svalt som alltid inne i Sky City på Arlanda flygplats. Här märks inte alls att Arlanda just tagit i drift ett alldeles nytt komfortsystem. Joakim Sporrong, som är ansvarig för att temperaturen på Arlanda är behaglig, kan ta det lugnt idag och avsätta några timmar för att visa systemet. Det är inte första gången som en journalist intresserar sig för Arlandas nya akvifär. Den var omskriven långt innan den togs i drift, eftersom den ska leverera miljövänlig energi till Sveriges största flygplats. Den är världens största i sitt slag vid sidan av den som finns på flygplatsen i Oslo. Men för Joakim Sporrong är det annat än världsrekord i energilagring som räknas. Han uppskattar att systemet är lätt att hantera.

– Jag är väldigt nöjd med tekniken. Framförallt tycker jag att det har varit otroligt få driftstörningar för att vara en nyligen idrifttagen anläggning, säger Joakim Sporrong.

Kyla från åsens djup Källorna till systemet finns några kilometer bort, inne i Brunkebergsåsen. Här finns elva 24 meter djupa och 0,4 meter vida borrhåll nere i åsens blandning av sten, grus, sand och vatten. Vattnet från hålen passerar ett litet grått oansenligt hus intill vägen, som vi stannar vid för att titta närmare på det som kommer upp ur blandningen av sten och vatten, det som kallas en akvifär. I röret som den här varma dagen täcks av stora droppar av kondens strömmar vatten av en temperatur av 7,7 grader upp ur åsen. – Det här är den näst bästa brunnen

Joakim Sporrong, Luftfartsverket, Daniel Jernfeldt, Vällingby Energi och Peter Bäckström, Markberg Water, diskuterar fördelen med att ha ett litet hus för pumparna som hämtar vatten från Arlandas akvifär. Foto: Kerstin Lundell

och den kan ge 55 liter vatten per sekund, säger Joakim Sporrong. Han tittar på mätaren vid pumpen och konstaterar att just nu ger den nästan 51 liter vatten, att jämföra med bästa pumpen som kan ge 60 liter vatten per sekund. Sammanlagt pumpas just nu 140 liter kallt vatten per sekund upp från åsens grundvattenskikt, genom tre kilometer långa rör, in till Arlandas kylanläggning. I andra rör pumpas uppvärmt vatten tillbaka till en annan del av lagret.

Sjön var i vägen Det var här de största problemen under installationen inträffade. Rören måste passera Holmsjön, och då blev det knepigt. Sjöns botten spjärnade emot när rören skulle läggas ut. Men nu är anläggningen igång i alla fall, och det kalla vattnet från det grå pumphuset där vi står och betraktar instrumenten, kommer att nå fram till ännu tjockare rör, klädda av svart isolering för att undvika kondens inne i kylhuset. Inget vatten får droppa ner på värmeväxlarna här inne, och på dem som ska sköta dem. Vattnet i de tjocka svarta rören ska leverera hälften av den kyla som håller datorer, passagerare och 15 000 anställda vid den temperatur de vill ha för att kunna göra det de ska en varm dag som denna, när temperaturen klättar upp emot 30 grader. Om några år ska all kyla komma härifrån. Anläggningen har bara varit i drift ett par veckor och fungerar ännu inte maximalt. Tre av fem i drift En orsak till att leveransen bara blir fyra megawatt kyla mot åtta, som är vad som behövs, är att bara tre av de fem kylbrunnarna används. Två fungerar inte som de ska för tillfället. Men även om alla fem husbyggaren nr 5 B 2009

Under landningsbana tre på Arlanda finns den varma polen i ett energisystem som utnyttjar grundvatten. Foto: Kerstin Lundell

brunnarna vore igång, så skulle systemet inte leverera på maximal effekt. Det kommer inte att ske förrän det varit i drift ett antal vintrar. Vattnet som pumpas upp är nämligen inte så kallt som det kommer att bli efter att ha tagit emot några års vinterkyla. Under vintern körs anläggningen åt andra hållet, och levererar kyla istället för värme ner till energilagret nere i den vattenfyllda åsen, i det som i princip är en avancerad termos, som kan hålla värme och kyla på samma gång.

Tack vare alla stenar och sanden, kan akvifären upprätthålla två zoner med olika temperaturer, till skillnad från en vanlig termos där allt inuti har samma temperatur. Det gör att det går att lagra kyla från vintern och värme från sommaren. Allteftersom anläggningen används, så polariseras åsens temperaturzoner, så att den kalla zonen blir kallare och kallare med tiden och den varma allt varmare. Effektiviteten ökar då. En bit bort, under landningsbana tre, finns den varma polen. Här finns de sex

borrhålen som kommer att leverera värme i vinter, och som idag tar emot det uppvärmda vattnet från terminalen en het dag som idag. I rören som går under landningsbanan, strömmar alltså just nu 140 kubikmeter vatten tillbaka ner i Brunkebergsåsen, och levererar värme från flygplatsen. I vinter plockas värmen upp, för att leverera förvärmt vatten in till anläggningens värmesystem och för att värma upp marken utanför gaterna, så att alla fordon Fortsättning s. 8 P

Här går kallt vatten in till värmepumpen som kyler Arlanda under en het julidag. I vinter strömmar vattnet åt andra hållet. Foto: Kerstin Lundell

nr 5 B 2009 husbyggaren

Joakim Sporrong och Peter Bäckström visar gärna upp Arlandas energisystem, som har fungerat bra under de tre första veckorna i drift. Foto: Kerstin Lundell

Peter Bäckström hos Markberg Water anser att det går att spara pengar på att samarbeta med naturen. Foto: Kerstin Lundell

Daniel Jernfeldt från Vällingby Köpcentrum är intresserad av Arlandas energisystem. Foto: Kerstin Lundell

P som behövs på en flygplats ska kunna rulla på snöfri mark och fungera så väl som möjligt.

Marken hjälper till Varmvattnet som pumpas upp på vintern, kommer aldrig att bli varmt nog för att ensam klara värmebehovet, utan det används bara för att förvärma luften in i terminalerna. Men värmen räcker i alla fall för att hålla 100 000 kvadratmeter mark snö- och isfri intill gaterna, och för att stå för sammanlagt en tredjedel av Arlandas värmebehov. Fast behövs det extra värme eller kyla kan sjön intill hjälpa till, även om den inte är lika effektiv som energilager som akvifären. Till och med marken hjälper till att hålla rätt temperatur inne på flygplatsen. Även på vintern behövs nämligen kyla, till Arlandas stora datorhallar inte minst, och den kommer från det marksystem som smälter snön kring gaterna. Men efter att bara ha varit igång sedan 11 juni, är inte systemets varma och kalla 8

Principskiss över systemet. Skiss: Malmberg Water

poler fullständigt laddade, utan temperaturen i lagret är nära den naturliga, och omkring sju grader överallt. Joakim Sporrong hoppas att kyllagret ska komma ner till mellan tre och fem grader. Då ska det kunna leverera de åtta megawatt kyla som behövs för att klara kylan på Arlanda en dag som denna. Då blir utbytet av kyla femtio gånger insatsen tillförd energi. En kilowattimme tillförd el till pumparna, ska då alltså kunna leverera motsvarigheten till 50 kilowattimmar kyla.

Kylt köpcentrum I Vällingby, där ett liknande energilager kyler drygt 100 000 kvadratmeter köpcentrum, är man redan uppe i ett utbyte av 40 för kylan. Daniel Jernfeldt är med och tittar på Arlandas anläggning, eftersom han ansvarar för Vällingbys system. Han berättar att Vällingbys anläggning klarar en dag som denna. – Det har varit på håret att vi klarat det när temperaturen gått upp till 30 grader, men det har gått, säger Daniel Jernfeldt.

Kraven i ett köpcentrum är i vissa fall till och med hårdare än på Arlanda, där 24 grader kan gå an de allra varmaste dagarna. I klädbutikerna får kunderna inte bli alltför svettiga, för då förstörs varorna som de ska prova. När Daniel Jernfeldt ser Arlandas system är han imponerad, av till exempel en ventil som ska klara det stora trycket av vattnet från åsen, och de stora värmeväxlarna, de största i sitt slag i Sverige. När han kommer till pumphuset konstaterar han: – Det är fruktansvärt praktiskt med byggnader ovanpå borrhålen. I Vällingby måste personalen stiga ner till rören från en lucka i marken, för drift och underhåll av pumparna. Det är inte lika praktiskt som att nå dem via ett pumphus där vattnet strömmar förbi med instrumenten i lagom höjd för avläsning av en stående person. Förutom kommentaren om de praktiska pumphusen, har Daniel Jernfeldt inget negativt att säga om systemet i VällingFortsättning s. 10 P

husbyggaren nr 5 B 2009

nr 5 B 2009 husbyggaren

P bys köpcentrum, som varit i drift sedan år 2007.

Ska betala sig Rent tekniskt ser det bra ut alltså både i Vällingby och på Arlanda. Men ekonomin måste ju fungera också, och här finns ännu inga siffror från Arlanda eller Vällingby. Förhoppningsvis ska kostnaderna för uppvärmning och kylning minska med stora summor. Vitsen med energilagret är inte bara att det sparar en massa energi och är miljöanpassat. Det ska vara billigt också, riktigt billigt. Peter Bäckström, chef för affärsområdet geoenergi hos leverantören Malmberg Water, berättar att återbetalningstiden på ett energilager kan vara så kort som fyra år. Malmberg har räknat ut att Arlanda ska kunna spara tio miljoner kronor per år. Det ger en återbetalningstid på drygt fyra år, för investeringen som ska stanna på omkring 45 miljoner kronor

när allt är färdigt. – Många tror att man alltid måste betala extra pengar för att göra miljöbesparingar. Men vi säger att om man samarbe-

tar på rätt sätt med naturen, då kan man också tjäna pengar, säger Peter Bäckström. D

FAKTARUTA Geoenergi är ett samlings-

emot 300 gigawattimmar

energi för byggnader, är att

namn för flera olika metoder som tillsammans levererar drygt tio terawattimmar energi per år till det svenska energisystemet, en siffra som stadigt stiger. Den allra vanligaste formen är bergvärme som hämtar värme från berggrunden. De allra flesta systemen finns i villor. Akvifärer är mer ovanliga, men de blir fler och fler och i dag finns ett hundratal anläggningar som ger upp

per år. Ikea och Akademiska hus är två stora organisationer som har flera anläggningar var. Förutsättningen för värme från grundvatten, är att det finns en lämplig samling grundvatten i närheten. Arlandas system utgår från Brunkebergsåsen i närheten, där grundvattnet lagras på ett sådant sätt att det inte rinner iväg. Fördelen med att använda grundvatten för att lagra

det håller en relativt hög och konstant temperatur under hela året. Det gör att det är en bra värmekälla. Nackdelen är den höga kostnaden för borrningen, och risken för att grundvattnet är förorenat. Det senare problemet har Arlanda löst med filter, som ser till att föroreningarna inte kommer in i processen, där de riskerar att ställa till med problem.

husbyggaren nr 5 B 2009

GRUNDLÄGGNING Att grundlägga en stadsdel på vatten, där man först ska genom 20 meter vatten för att nå fast berg, kändes ibland som att ta sig vatten över huvudet. Att bergytan lutade starkt och dessutom var sprucken var några av utmaningarna.

Tuff pålning när ny stadsdel byggdes i Oslofjorden

tt grundlägga en ny ”stadsdel” ute i Oslofjorden kanske inte tillhör de vanligaste uppdragen inom grundläggningsbranschen, men svårigheter är till för att övervinnas sägs det.

Sprucket berg Vattendjupet varierade mellan 10–25 meter, och djupet till fast berg från cirka 20–55 m.

På det hela taget så gick arbetet mycket bra men i ärlighetens namn så kändes vissa dagar som om man bokstavligen hade tagit sig vatten över huvudet. Kraftig sjö, lutande bergytor, uppsprucket berg, stenlager ovan bergytan, etcetera, gjorde ett från början tufft uppdrag ännu svårare, men som sagt så är ju svårigheter till för att övervinnas. Genom ett mycket väl fungerande samarbete mellan beställare och entre-

FÖRFATTAREN

Av sven-göran andersson , Züblin Scandinavia AB

Sven-Göran Andersson är byggingenjör SBR. Han var ägare och VD för borrningsföretaget Sven Andersson i Uppsala AB, innan det såldes till Züblin, och är en veteran i borrsammanhang.

prenörer så kunde arbetet utföras som planerat och tidplanen i stort sett hållas.

Tjuvholmen är en ny stadsdel centralt i Oslofjorden… Foto: Søren Kjær, Züblin Scandinavia A/S Danmark

…som ligger som en förlängning av Aker Brygge. Foto: Søren Kjær, Züblin Scandinavia A/S Danmark

Specialgripskopor användes Stålfoderrören (OD 1220 mm) drevs till berg med hjälp av en vibrohejarutrustning, modell större, som hängdes i en bandgående fackverkskran och allt arbete utfördes från pråm. Efter att ”stoppslagning” av rören gjorts mot bergytan så tömdes rören på jord/sten med hjälp av specialgripskopor som med hjälp av kranen sänktes ner inne i rören. Även en så kallad airlift-utrustning användes för att ta upp material ur foderrören. Sedan så mejslades ett cirka 1 meter djupt hål i berget under foderröret med hjälp av en 12 tons fallmejsel med kryssskär som fördes ner och upp genom foderröret. Diametern på fallmejseln var 1080 mm och det krossade bergmaterialet (borrkax) togs upp till ytan med hjälp av airlift-systemet. Efter det att stålfoderröret noggrant rengjorts så monterades armeringskorgen inne i fodrerröret. Betonggjutning utfördes med kranmonterad bask och ett husbyggaren nr 5 B 2009

Mycket av arbetet vid Tjuvholmen skedde från jack-up plattformen med borrmaskinen. Foto: Sven-Göran Andersson

gjutrör diameter 230 mm nersänkt till botten av stålfoderrören varefter betong fylldes från botten och upp mot ytan.

Krävde rakhet I de pålar som ska ha draglast så måste underborrning göras 8–12 meter ner i fast berg under stålfoderröret. Bergborrningen gjordes med en tryckluftdriven 20 tums DTH-borrhammare med bergborrkrona diameter 610 mm. Stora krav ställdes på rakhet av borrhålet samt att hålet måste vara centrerat i botten av foderröret så att armeringskorgen kunde monteras ner till borrhålsbotten. På grund av trasigt ytberg så måste cementering och omborrning göras i en hel del pålar.

Som längst blev pålarna cirka 65 meter, med underborrning i berg. Vattendjupet kunde vara upp till 25 meter och djup till berg 55 meter. Foto: Søren Kjær, Züblin Scandinavia A/S Danmark

Massor till deponi Vissa delar av byggnadsområdet bestod av fyllnadsmassor och rester från gamla byggnadsverk och där var det betydligt svårare att direkt vibrera ner rören till fullt djup. För varje påle så måste ett antal ”omtag” göras, det vill säga vibreragräva ur -vibrera, och så vidare. Trots dessa svårigheter så blev alla pålarna drivna till berg. En del av fyllnadsmassorna var förorenade och dessa massor tappades i containrar och fördes till deponi. Övriga masFortsättning s. 14 P

nr 5 B 2009 husbyggaren

Arbetsplatsen. Foto: Søren Kjær, Züblin Scandinavia A/S Danmark

Rören grävs ur med gripskopa.

Armeringen monteras. Foto: Søren Kjær, Züblin Scandinavia A/S Danmark

Foto: Søren Kjær, Züblin Scandinavia A/S Danmark

Stödpålning krävdes för att hålla rörpålarna i rätt position. Stålröret vibreras med vibrohejare. Foto: Søren Kjær, Züblin Scandinavia A/S Danmark

P sor kunde dumpas tillbaka till Oslofjordens botten.

Stödpålning behövdes Vissa andra problem som uppstod under arbetsprocessen var till exempel att i vissa partier av arbetsområdet så fanns stora vattendjup i kombination med tunna lager av lös lera ovan bergytan. Detta gjorde att pålarna (stålrören) inte stod kvar i position utan ”stödpålning” med tillhörande balkkonstruktioner måste utföras. Sammanfattningsvis så kan vi i efterhand konstatera att arbetet i stort sett löpte som planerat och att metoden med grova rörpålar (över 1,2 m diameter) som samtidigt också är gjutna armerade betongpelare onekligen måste ha en framtid för liknande applikationer. D

Foto: Søren Kjær, Züblin Scandinavia A/S Danmark

Faktaruta Byggherre: Selvaag gruppen/Aspelin Ramm gruppen Huvudentreprenör: Skanska Norge A/S Entreprenör grundläggning: Züblin Scandinavia A/S (Danmark) Underentreprenör borrning: Züblin Scandinavia AB (Sverige) Design: Skanska Norge A/S Dimensionerad livslängd grundläggning 300 år Laster pålar: 15 000 kN trycklast 5 000 kN draglast Antal pålar: 220 st rör/betongpålar diameter 1220 mm, varav 140 stycken underborras med diameter 610 mm 8-12 m i berg (etapp 1)

Armering till pålar: cirka 400 ton Stålfoderrör till pålar: Diameter 1220 mm, totalt cirka 4 000 ton Tolerans ansättning pålar: ± 100 mm Fem stycken större pråmar plus en jack-up plattform, fyra stycken kranar, en vibrohejare, en bergborrmaskin. Typisk formation inom arbetsområdet: vattendjup 10–25 m lera 1–30 m morän 0–5 m berg (granit) 100–150 MPa

Max djup: cirka 65 m från havsytan Betong till pålar: cirka 10 000 m3 ”B 35”

Søren Kjær, M.Sc. Civil Engineering, Züblin Scandinavia A/S Danmark

För fakta och foton:

husbyggaren nr 5 B 2009

GRUNDLÄGGNING En grundläggning kan bli billigare om man redan i projekteringen undersöker vilken påltyp och neddrivning som passar bäst utifrån de geotekniska undersökningarna. Borrade stålrörspålar kan placeras med snävare toleranser än slagna pålar.

Mindre markvibrationer med borrade pålar Av mats larsson , Technical Manager, Ruukki Sverige AB

Går genom fyllning Tekniska fördelar är framför allt att pålarna kan placeras med snävare toleranser än vad som är möjligt med slagna pålar. Därmed minimeras de tekniska och ekonomiska riskerna vid grundläggning. Det huvudsakliga skälet till detta är att borrade pålar penetrerar hinder i jorden, till exempel fyllningar av sten och block, på ett mycket effektivt sätt, medan slagna pålar ofta stannar mot hinder i jorden och måste därmed ersättas med ny påle i ett nytt läge. Detta extra arbete är onödigt och medför dessutom ofta extrakostnader i form av tillkommande inmätningar och konstruktionsarbete, samt onödiga tidsförlängningar. Svetsas eller gängas Rördimensionerna i pålsystemet varierar mellan 90 och 800 mm och godstjockleken varierar mellan 6,3 och 16 mm. Borrmetoden kan vara antingen centrisk eller excentrisk. För de mindre dimensionerna kan båda metoderna användas men för grövre stålrörspålar är det enbart centrisk borrmetod som gäller. Skarvning kan ske med svetsning eller med gängad skarv. För de mindre dimensionerna (< 220 mm) kan båda skarvmetoderna användas och för de grövre stål16

rörspålarna är det endast svetsning som gäller som skarvmetod.

Slagning av pålar vanligast Pålning i Sverige utförs vanligtvis med slagna, spetsbärande pålar av stål eller betong. Betongpålar är fortfarande det vanligaste materialet och har också under lång tid dominerat marknaden. Under den senaste tioårsperioden har dock användandet av slagna stålpålar och, framför allt, stålrörspålar ökat markant (se fig 1). Värt att notera i statistiken är att av mängden stålpålar för år 2007 består 82 procent av stålrörspålar. Resterande 18 procent kan bestå av till exempel stålbalkar. Det finns ännu ingen officiell statistik där användandet av borrade stålrörspålar ingår. Valet av pålar differentieras Utvecklingen på den svenska marknaden är till stor del resultatet av Pålkommissionens arbete. En tydlig trend de senaste åren handlar om att användandet av pålar differentieras, det vill säga att mer noggrant välja material och/eller metod efter de faktiska förhållandena som råder vid det tilltänkta pålningsobjektet. De senaste årens publikationer från Pålkommissionens stöder också denna utveckling. Av de åtta senaste rapporterna från Pålkommissionen handlar fyra om möjligheterna att nyttja mantelbärförmågan (Pkr 100-103) och två rapporter behandlar nyttjandet av stålpålar (Pkr 97 och 98). Dessutom utges Pålkommissionens Rapport 104 ”Borrade stålrörspålar” i år och den omfattar projektering, dimensionering, utförande och kontroll. Tar drag och tryck Att grundlägga på stålkärnepålar är en etablerad metod som framför allt an-

FÖRFATTAREN

nvändandet av borrade stålrörspålar ökar på den svenska marknaden för grundläggning av byggnader, vägar och järnvägar. Borrning, som installationsmetod, har flera miljömässiga och tekniska fördelar gentemot slagning av pålar. Miljömässigt består fördelarna av att jordrörelser, buller och markvibrationer minimeras vid neddrivning av borrade pålar. Borrade pålar kan därmed installeras i tätorter med närhet till befintliga grundläggningar.

Mats Larsson är Technical Manager och anställd av Ruukki Sverige AB. Han har tidigare arbetat som geotekniker på Banverket, Kjessler & Mannerstråle AB, Vägverket Konsult och SGI.

vänds för att ta stora koncentrerade laster för både drag och tryck. Metoden är dock väldigt kostsam och har ofta överkapacitet. En mer kostnadseffektiv lösning är att ersätta stålkärnan med stålrör av högre stålkvalitet, så kallade ”rör i rör”, se figur 3. Installationsförfarandet är det samma men foderröret och stålkärnan byts ut mot RD-pålar.

Tio meter ner När kan olika pålningsmetoder tillämpas? Fall 1. Kalkyl avgör. Det kan vara mycket god ekonomi att använda borrade stålrörspålar även i så kallad ”fast mark”. Det är en stor fördel om det finns närhet till berg. • Ruukki Sverige AB har specialstuderat ett vindkraftsprojekt med avseende teknik och ekonomi för grundläggning på borrade stålrörspålar (RD-pålar). Utredningen, som har utförts av geotekniker och konstruktörer på konsultföretaget Vectura Consulting AB, har visat att “ekonomisk break-even” för geotekniska förhållanden finns när berget ligger tio meter under markytan. Det är alltså ekonomiskt fördelaktigt att välja husbyggaren nr 5 B 2009

Figur 1. Beskrivning av Ruukkis pålsystem.

Figur 2. Marknaden i Sverige för slagna pålar. Källa: www.palkommisionen.org

Figur 3. Bilderna visar stålkärnepålen respektive ”Rör i rör”.

borrad grundläggning före plattgrundläggning om bergytan ligger närmare markytan än tio meter. Fall 2. Med hänsyn till att de geotekniska förhållandena består av en blockig fyllning samt att bergytan är lutande är även här borrad grundläggning att föredra. Fall 3. Vid dessa geotekniska förhållanden är det idealiskt med slagna pålar. Fall 4. De geotekniska förhållandena består av blockig fyllning på mäktiga sediment. Här kan mantelinjekterade borrade stålrörspålar (RD-pålar) vara ett kostnadseffektivt alternativ.

Börja med geoteknisk undersökning Vid grundläggning kan kostnadseffektivitet skapas genom att redan i projekteringen undersöka möjligheterna att differentiera pålmaterial och/eller neddrivningsförfarande. Plattstorlek Kostnad per påle kkr/m Kostnad per påle kkr/st Kostnadsbedömning kkr/ stöd

Av avgörande betydelse för val av pålmaterial och neddrivningsförfarande är dels att det finns geotekniska undersökningar och dels att dessa utvärderas med avseende på val av påltyp, val av omgivningspåverkan, undvikande av produktionsstörningar och omkonstruktioner av pålplatta till följd av bortslagning av pålar. Även andra omständigheter som till exempel tidsramar, lastfall, närhet till befintliga grundläggningar och miljökrav kan vara avgörande för val av pålningsmetod och/eller nedrivningsförfarande. Några exempel med stora koncentrerade laster, till exempel 10 MN pelarlast, och med följande förutsättningar: - pållängd 8 meter för prefabricerad slagen betong påle, alternativt - pållängd 9 m för borrad påle. - Slagna pålar förses med bergskor, och

Betongpålar

Borrade pålar

5x5x1,5 0,5 4 130

2x2x1 1,7 15 100

Tabell 1. Exempel på kostnadseffektivitet vid grundläggning.

nr 5 B 2009 husbyggaren

Figur 4. Geoteknisk profil som visar fyra olika förhållanden där pålning kan tillämpas.

Plattgrundläggning 6,2x6,2x1,6 200

borrade pålar förses med ringborrkronor. - Tillåten grundpåkänning för plattgrundläggning är 300 kPa (för jämförelse). Exemplet i tabell 1 visar att grundläggning på borrade pålar kan vara ett kostnadseffektivt alternativ. Exemplet beskriver även vikten av att inte enbart titta på kostnaden per meter påle eller kostnaden per påle vid kalkylering i tidiga skeden. Även för kalkyler i tidiga skeden är det alltså viktigt att se till helheten, alltså även inklusive grundläggningsförslaget. Några byggnadsprojekt som grundlagts på borrade stålrörspålar på senare åren är: • Sollentuna Kyrka. Nybyggnad. • Grundförstärkning av Centralstation i Stockholm. • Utbyggnad av Karolinska sjukhuset i Solna. • Utbyggnad och grundförstärkning av Handelshögskolan i Stockholm. D Fotnot:

Borrade pålar benämns ofta RD-pålar, efter Ruukki Drilled pile.

ROT En byggnad i mitten binder ihop djurkliniken som tidigare fanns i två byggnader, där personal och besökare fick gå in och ut. Det första en besökare numera möter är receptionen. Butiken fick större utrymmen och har blivit lättare att nå.

Delad djurklinik binds ihop av ny byggnad i mitten Av rolf löfström , Arkitekt SAR/MSA

I huset arbetar drygt 20 personer, veterinärer och djursjukvårdare.

Band ihop byggnader Lösningen blev en centrumbyggnad mellan de bägge husen. Centrumbyggnaden innehåller en ny entré med vindfång, en butik med inlastningsrum, samt en hörna för allmän dator, ett städrum och en handikapptoalett. De tre husen sammanbinds med öppna korridorer. När besökare kommer in får de direktkontakt med receptionen, samtidigt som de får en överblick över varorna i butiken. Butiken matas med varor från baksidan. På baksidan finns också en trädgård med karaktär av villaträdgård för rekreation. Entrén är tydlig och vänder sig mot besökaren. Framför entrén finns ordnade parkeringsplatser.

FÖRFATTAREN

ppdraget var att modernisera Haninge djurklinik i Kolartorp i Haninge kommun. Djurkliniken bestod av två byggnader med helt olika karaktärer och i vinkel med varandra. Den ena var en vit ombyggd äldre villa i behov av ombyggnad och den andra en röd stuga. Mellan husen var höjdskillnaden drygt 70 cm. Logistiken för både personal och patienter var tidskrävande och svår att överblicka. Personalen fick gå utomhus och i trappor när man rörde sig mellan husen. Butiken där man säljer djurfoder låg undanskymd i det mindre huset och var i behov av större ytor. Bägge husen var i behov av ombyggnad för att möta hur verksamheten utvecklats. Husens gestaltning påminde inte om den verksamhet som bedrevs och gjorde inte något förtroendefullt första intryck.

Rolf Löfström är arkitekt SAR/MSA, samt medlem i SBR. Han började bygga hus hos sin far byggmästaren, och arbetade som konstruktör i fem år innan arkitektstudier. Rolf Löfström har idag uppdrag av varierande slag, från idé till färdig byggnad.

Det vita, större huset kommer att få ny fasad i samma panel som tillbyggnaden men i avvikande kulör.

Modern gestaltning Eftersom de befintliga byggnaderna var olika till form och kulör valdes ett modernt formspråk som visar att byggnaden är från vår tid och som speglar innehållet. Fönster och dörrar är koordinerade i mått för att stämma med fasadpanelens delning. Entrén är utformad som en box inskjuten i den större byggnadskroppen. Fasaden är målad i svart Falu färg och entréboxen i ockra. Taket är av ljus zinkplåt. Viktigt för framtiden är nu att de bägge äldre byggnaderna inte kopierar tillbyggnaden till form och kulör vid renoveringar, då faller gestaltningskonceptet. Samstämmiga röster bekräftar att byggnaden nu har förstärkt varumärket.

Före. Djurkliniken var inhyst i två olika byggnader i olika stil och med 70 cm i höjdskillnad. Personalen fick springa ut och in, samt gå i trappor. Foto: Rolf Löfström

Teknisk uppbyggnad Grunden består av isolerad platta på mark med ingjutna värmeslingor. Bärande stomme och ytterväggar är av stolpreshusbyggaren nr 5 B 2009

Efter. Byggnaderna är numera ihoplänkade av en centrumbyggnad som lyfter fram funktionerna reception och butik. Foto: Rolf Löfström

Den nya entrén har ett vindfång. Framför entrén finns parkeringsplatser. Foto: Rolf Löfström

ning med ett yttre och inre isoleringsskikt för att bryta köldbryggor och ge plats för installationer. Taket består av primärbalkar av synligt limträ och sekundärer av masonitbalkar för att ge en god takisolering. En luftspalt finns utanför isoleringen i väggar och tak. Fasaden är klädd med 300 hög limträ-

nr 5 B 2009 husbyggaren

panel och taket är av zinkplåt på papp och råspont. Innerväggar är klädda med gipsskivor på plywoodskivor, bland annat av brandsäkerhetsskäl. Ljudreducerande träullsplattor har satts upp i butikens tak. En ny värmepump är installerad i det äldre huset och ventilationen är ny. D

FAKTA Entreprenadform: Egen regi med delad upphandling mot budget. Byggherre: Thomas Åkervall, Haninge Djurklinik Arkitekt, konstruktör bygg och kvalitetsansvarig: Ark Rolf Löfström AB

ROT Årets byggsten delades ut till Berndt Elmberg i samband med SBRs stämma i Kalmar. Husbyggaren har bett honom berätta om restaureringen och utbyggnaden av Mundekulla kursoch retreatgård och här kommer berättelsen som reflektioner i form av fråga-svar.

”Flytande golv” listig lösning vid belönad ombyggnad Av berndt elmberg , Landsbygdsoptimist

”

Drömmen i Mundekulla.” Så var rubriken på en artikelserie åren 1998–2000 där tidningen Barometern i Kalmar skildrade restaureringen av ett ödehus i Mundekulla, byn där före detta budgetministern och landshövdingen i Uppsala, Ingemar Mundebo, växte upp. Artikelserien blev sedan en bok med samma namn. Byggstenen 2009 tilldelades mannen bakom denna restaurering och den vidare utbyggnaden till Mundekulla kursoch retreatgård, det vill säga mig, Berndt Elmberg. Här berättar jag om projektet och om hur en dröm blev en verklighet som till och med överträffade mina drömmar.

Fyra gårdar Byn Mundekulla består av fyra gårdar, där en hade stått öde i 13 år. Från denna fick

jag köpa loss byggnaderna och åtta ha mark efter många och långa samtal med ägaren, som bodde i Växjö. Förändringen av Mundekulla 2:7, som fastigheten heter, har pågått sedan år 1998 och min berättelse kan delas upp i fyra delar: 1. Bakgrund. Varför? 2. Restaurering av mangårdsbyggnaden (Bostadshuset), åren 1998–2000. 3. Rum i befintliga ekonomibyggnader, åren 2001–2004. 4. Nybyggnad av fyra kontorsrum, elva rum, mini SPA, restaurang, med mera, åren 2007–2009. Hur kan man ge sig in i ett projekt där bygdens folk menar att byggnaden endast kan vara lämplig som ett övningsobjekt för brandkåren? Berndt: Man måste väl antingen vara lite

Överblick över kursoch retreatgården Mundekulla. Restaureringen och utbyggnaden av Mundekulla renderade Byggstenen 2009 från SBR. Foto: Privat Elmberg

tokig eller ha ett annorlunda ”tänk” än folk i allmänhet. Jag har rötterna i grannbyn och ett torp 500 m från Mundekulla, så jag har följt byggnadernas förfall och lidit med dessa. Efter att ha stått öde i 13 år med läckande tak började huset ropa på hjälp och skogen började återta marken, stora granar växte vid fasaden. ”Vem ska rädda husen? Du eller jag?” Efter att ha gått en kurs i byggnadsvård sommaren 1997 kom jag fram till att det var jag, och sonen Peter, som också var den som först kom med idén till restaureringen. Vad hade du för vision med restaureringen? Berndt: Från början handlade det bara om att rädda husen och få dem bebodda. Innan jag påbörjade arbetet tog jag kontakt med Kalmar läns museum och byggnadsantikvarie Örjan Molander som kom ut och tittade på bostadshuset. Han blev smått lyrisk och menade att det var ett fantastiskt fint restaureringsobjekt. ”Det finns nog inte mer än högst fem så välbevarade hus i Kalmar län, de flesta är sönderrenoverade.” Örjan såg förbi att det var nergånget och förfallet. Han såg det nog som det sett ut för 170 år sedan, när det byggdes cirka 1830. Örjans uttalande styrkte beslutet att restaurera varsamt och återställa till ursprungligt skick och använda gammal byggteknik och ekologiskt bra material från grund till skorsten. Vidare åkte jag runt i grannskapet och tittade på andra gamla hus för att se hur man gjort tillbyggnader och fått in moderniteter. När jag såg med mina kritiska ögon förstod jag vad Örjan menade med ”sönderrenoverade hus”. Jag fick nog tänka själv för att hitta bra lösningar. Samtidigt noterade jag att det fanns Fortsättning s. 22 P

husbyggaren nr 5 B 2009

Mangårdsbyggnaden, det vill säga det gamla boningshuset. Foto: Berndt Elmberg

väldigt många hus på landet som stod tomma, en del i stort behov av restaurering. Då föddes tanken att försöka stimulera andra att ta hand om gamla hus och jag kontaktade lokaltidningens kulturredaktion och föreslog att de skulle följa restaureringen av Mundekulla, vilket de nappade på efter en veckas betänketid.

Fyller tomma hus Du nämnde BeBo Landsbygd, vad är det? Berndt: När jag blev medveten om alla tomma hus på landet insåg jag, att detta är en resurs som vi måste ta till vara, om vi vill ha en levande landsbygd. Läget är sådant att cirka hälften av Sveriges gårdar har ägare som bor på annan ort. Många av dessa nyttjar inte husen. Innan man startar något måste man veta var man befinner sig. Jag föreslog kommunen, Emmaboda, med knappt 10 000 innevånare att vi skulle kartlägga hur många hus på landet som hade sina ägare på annan ort. Till allas förvåning visade det sig att det var så många som 845 hus. Några var uthyrda men de flesta var obebodda. Kommunen skrev sedan brev till alla dessa och informerade om projektet som gick ut på att få flera boende på landsbygden och undrade om ägarna kunde tänka 22

För att inte förändra det gamla husets planlösning gjordes en tillbyggnad på baksidan med trapphus, dusch och toaletter på varje plan. Foto: Berndt Elmberg

sig hyra ut sina hus och att kommunen kunde hjälpa till att förmedla kontakter och annat. Projektet fick namnet BeBo Landsbygd, som är en förkortning av Befolka och bo permanent på landsbygden. Liknande projekt pågår i ett 10-tal kommuner. Min förhoppning är att alla landsbygdskommuner engagerar sig på liknande sätt.

Nej, nu måste vi återgå till Mundekullahuset. Är denna hustyp vanlig i trakten? Berndt: Ja. Både i trakten och varianter på den i hela Sverige där man byggde trähus på 1800-talet. Detta är en parstuga eller som man kallar det här i trakten, en ”åttaknutabyggning”, ett timmerhus med Fortsättning s. 24 P

husbyggaren nr 5 B 2009

Spisarna var murade av gråsten med lera som bindemedel. Leran hade nästan regnat bort. Foto: Berndt Elmberg

Spisarna kunde återställas till ursprungligt skick. Foto: Berndt Elmberg

Malin Elmberg-Wihlstrand renoverade fönster under en hel sommar. Karmarna skrapades och målades med linolja fyra, fem gånger. Trasiga fönster kompletterades med handblåst glas från andra gamla fönster. Foto: Berndt Elmberg

P två genomgående väggar och därför kunde man se fyra knutar på varje långsida. Dessa knutar byggdes in med brädor och vitmålades och blev därmed starkt markerade. Huset har entré med förstuga på mitten. När man kommer in i förstugan ser man tre dörrar, en rakt fram till köket, en till höger till storstugan och en till vänster till en lika stor stuga eller rum, samt en trappa till plan 2, som har samma rumsindelning. Huset innehåller således fyra större rum ett mindre och ett kök, cirka 100 m² på varje plan. Familjen bestod ofta av föräldrar, 8–10 barn, samt piga och dräng. Vintertid bodde alla i storstugan för värmens skull. På sommaren fick barnen flytta upp på övervåningen, pigan till köket och drängen till lilla rummet på plan 2. Du nämnde att det regnat in, hur illa medfaret var huset? Berndt: Det hade regnat in på flera ställen, främst vid skorstenarna. Spisarna var murade av gråsten med lera som bindemedel. Leran hade nästan regnat bort, den låg i en hög på golvet. Men spisarna gick ändå att rädda. Spisarna är husets hjärta och betyder mycket för upplevelsen av ett rum, alla dessa kunde återställas till ursprungligt skick, även bakugnen i köket, där man kan baka 12 stora brödkakor samtidigt. Många fönster hade trasiga glas, vilket innebar att virket som blivit vått torkade av luftdraget mellan de trasiga fönstren, 24

Mellanbjälklaget i det gamla huset. Här kan man se de svarta dragbanden mellan bjälkarna. Man ser även bräderna som golvet skruvas i och gör det flytande på remsorna av stepisolen, stegisoleringen.

Mycken möda har lagts ner på att göra vackra trappor invändigt. Foto: Berndt Elmberg

Foto: Berndt Elmberg

så det hade inte ruttnat. Vi behövde bara byta ett par bottenstycken till fönstren och endast en fönsterbåge behövde nytillverkas, alla övriga 33 kunde användas. Fönsterna är husets ögon och betyder mycket för exteriören. Vi lyckades få tag i så kallat handblåst glas från andra gamla fönster för att komplettera de trasiga. Fönsterna renoverades förresten av min dotter Malin och hennes pojkvän, under en hel sommar. Skrapa, skrapa, ta bort och sätta tillbaka glas, måla med linolja, fyra–fem gånger. Hon blev så intresserad av byggnadsvård att hon utbildat sig till byggnadsantikvarie och är jättenöjd med sitt yrkesval. När vi sågade i timret luktade det fort-

farande kåda. Jag undrar om dagens fönsterbågar håller i 170 år? Allmänt kan man säga att nergångna timmerhus oftast är i bättre skick än man kan tro, tack vare den höga kvaliteten på virket, som valts ut med omsorg.

Drog dragband genom huset Kunde ni använda de gamla golven? Berndt: Alla golven var av spontad, kilsågad gran med hyvlad översida, en del var påverkade av or i kanterna. Vi plockade upp alla golvplankor. De som var skadade i kanterna, kantade vi om och spontade på nytt och försåg med lös not. Samtidigt isolerade vi bottenbjälklaget med markskiFortsättning s. 26 P

husbyggaren nr 5 B 2009

P vor, som vi lade på vindskyddspapp, som vi lagt på stengrunden eller sanden som fanns under bottenbjälklaget. Träbjälklagen har ofta det problemet att stegljuden hörs neråt och ljuden från bottenvåningen hörs uppåt, därför gjorde vi en specialkonstruktion med ett ”flytande golv” som vilar på remsor av stepisol (stegisolering) som lagts på bärande bjälkar. Golvbrädorna skruvades sedan på en tunnare bräda mellan bjälkarna så golvet bildade ett sammanhängande flak. För att minska svikten i bjälklaget monterade vi ett antal dragband rakt genom huset, bjälkarna försågs med en regel på mitten. När vi sedan spände skruvarna på dragbanden på husets utsida lyftes bjälklaget och hela huset stabiliserades. Bjälklaget fylldes med markskivor för att ge tyngd och ljudskydd från bottenplan. Vi övervägde att fylla bjälklaget med sand, som man gjorde förr, men avstod för att inte riskera framtida ”sandregn”. Dagens boende är lite bekvämare än gårdagens. Hur har ni löst det? Berndt: Ja, det mest kostsamma är ju vatten, avlopp, toa, dusch och centralvärme. Det enda som fanns av moderniteter i detta hus var el, som dragits in i bottenvåningen. Vi ville inte förändra det gamla husets planlösning så därför var vi tvungna att göra en tillbyggnad på baksidan. Då huset

ligger i en sluttning med källaren som suterrängvåning, blev tillbyggnaden på baksidan i tre plan, med ett trapphus och dusch och urinseparerande toaletter på varje plan. Ett hus i grannskapet hade brunnit ner och endast stenfoten fanns kvar. Delar av denna stenfot använde vi till bottenvåningen, de övriga våningarna plockade vi från ett annat ödehus där vissa delar var användbara. Då det gällde centralvärmen bestämde vi oss för ett vattenburet system och att det skulle vara lättskött. Vi ville gärna få in solfångare och kollade olika system och kom fram till att solfångare fungerar bäst om det kombineras med pelletspanna. Denna kräver tillsyn och skötsel. Att kombinera solvärme med berg- eller jordvärme blev ”kaka på kaka” och var inte ekonomiskt, så vi stannade för bergvärme och borrade två hål på vardera 140 meter. Samtidigt borrade vi en 70 meter djup brunn. Detta fixade en brunnsborrare på tre dagar. På tal om värme. Hur är det med värmeisoleringen i huset? Berndt: Det är jätteviktigt att fundera över; ”…att isolera eller inte isolera, det är frågan”. Isolerar man på utsidan måste man flytta ut alla fönster, men samtidigt minskar takutsprånget och exteriören

förändras. Isolerar man på insidan förändras fönstersmygar och alla innerväggar blir raka och lodräta. Vi ville inte förändra utseendet vare sig ute eller inne så vi bestämde oss för att inte tilläggsisolera ytterväggarna. Däremot var vi noga med att göra huset vindtätt. Vi plockade bort locklistpanelen på utsidan och monterade två lager vindpapp och satte tillbaka samma panel, som kompletterades med annan gammal panel. På insidan, där det fanns 12 lager med tapeter, monterade vi vindpapp samt renoveringsgips för att kunna följa de ojämnheter som fanns i väggarna. Däremot isolerade vi yttertaket med 30 cm cellulosafiber. Vi har inga plaster, glas- eller bergullsisolering i några byggnader i Mundekulla. Personligen tror jag att vi ”överisolerar” husen i dag för att kompensera oss för slarv med tätheten i ytterskalet.

Sprider kunskap Du nämnde i början att du ville inspirera andra att restaurera hus, blev det så? Berndt: Jag hoppas det. Det skrevs en artikelserie i lokalpressen vilket medförde att många blev intresserade, en del åkte bil långsamt förbi men få stannade. Smålänningar är väldigt försynta. Därför ordnade vi tillsammans med Kalmar läns museum, som följde ombyggnaden, en ”liten byggnadsvårdsmässa” 1999. Det kom mycket folk och det inspirerade oss att ordna ytterligare en årlig mässa under tre år framåt med föreläsningar och utställningar. Radioprogrammet Trädgårdsdags, med Ulf Schenkmanis, sändes från Mundekulla vid två mässor. Det kom mellan 500 och 1 000 besökare varje år, så nog har en del frön såtts. Fortfarande Fortsättning s. 28 P

Snickarna Christian Bruns (till vänster) och Andreas Garami är båda lokal arbetskraft, även om Christian Bruns invandrat från Tyskland och Andreas Garami från Ungern. De är egna företagare. Foto: Anne Nilsdotter Elmberg

En ekstock håller upp taket i matsalen. Foto: Berndt Elmberg

husbyggaren nr 5 B 2009

nr 5 B 2009 husbyggaren

Takkuporna på Östergård går hela vägen och ger en stor övervåning. Foto: Berndt Elmberg

Östergård är det senaste tillskottet. Det grundas på baracker och har fått ett nytt sadeltak. Foto: Anne Nilsdotter Elmberg

P ringer en del som varit på någon mässa och ber om råd. Sonen Peter, som bland annat är musiker, blev inspirerad av den lilla byggnadsvårdsmässan år 1999 och arrangerade en ”Liten musikfestival”. Denna lever fortfarande kvar i augusti varje år och drar folk, i alla åldrar, från främst storstäderna, som får uppleva lugnet på landet och fin musik i härlig, drogfri miljö. Den har utvecklats till en liten familjefestival. År 2000 hade du nått målet att rädda bostadshuset och fått det bebott. Du hade även, tillsammans med sonen Peter, fått tidningen Lands Stora Landsbygdspris för restaureringen, samt höll på med projektet BeBo Landsbygd. Men du fortsatte att bygga och bygga om. Varför? Berndt: Är man byggare så är man. Har man byggt åt andra hela livet är det roligt att bygga åt sig själv efter eget huvud. När Peter genomfört sin musikfestival blev han intresserad av att ordna kurser och evenemang och då krävdes lokaliteter för detta. Ett konferensrum och sex dubbelrum inreddes i en befintlig byggnad som varit kokhus, svinstia, vagnbod med mera. Vidare byggdes toaletter och duschutrymmen. Sedan fortsatte det med att vi byggde tre rum över gamla gödselstaden och konsertlokal på gamla höloftet. Verksamheten växte men det var svårt för Peter och hans fru Anne att dra runt verksamheten med bara nio rum. För att utveckla verksamheten behövdes flera 28

rum. De flesta konferensgäster vill ha eget rum med dusch och toa. Det ena gav tydligen det andra, så det var bara att bygga vidare? Berndt: Ja, det kan man säga. År 2007 såg jag en annons i Sydsvenska Dagbladet att man ville sälja gamla kontorsbodar från Ideon i Lund, bodar som innan de flyttats till Ideon hade stått på Gärdet i Stockholm och utgjort studio för de första TVutsändningarna i Sverige i slutet av 1950talet. En del av dessa skulle vi kunna nyttja i Mundekulla. Sagt och gjort. Vi körde upp 16 bodar i format 10 m x 2,70. Vi placerade elva stycken på en plats vid gården och fem stycken på en åker cirka 150 m från gården, denna är förlängd med en matsal på 100 m². Ovanpå bodarna byggde vi ett nytt sadeltak med 45 graders lutning och takkupor hela vägen, för att gå i stil med övriga byggnader. Med nya fasader av locklistpanel och tilläggsisolering så passar de in i gårdsmiljön. Har ni någon sjö i Mundekulla? Berndt: Ingen naturlig, men vi har grävt två små sjöar, som innehåller källvatten då vattenådror leder till sjöarna, de håller vatten även torrsomrar. De är väldigt populära för bastubadare och andra badare. Är det färdigbyggt i Mundekulla nu? Berndt: Ja, i varje fall för stunden. Vi har nu 20 rum och 35 bäddar samt några stugor, konferensutrymme för upp till 200 personer, restaurang, bastu, SPA, med

Bastun är byggd efter modell av en linbastu, för att smälta in i miljön. Foto: Berndt Elmberg

mera, så basförutsättningar finns för att 4–5 personer ska kunna leva på detta. Det lär ju inte vara av stora inkomster utan av små utgifter man kan bli rik. Du nämnde att ni byggt med ekologisk grundsyn, vad menar du med det? Berndt: Som jag nämnde har vi isolerat det mesta med cellulosafiber, inga plaster förekommer, allt är målat med linolja eller limfärg, utvändigt har vi målat med slamfärg, ljusröd på bostadshuset och gul på retreatbyggnaden där matsalen ingår. Vi har återanvänt mycket material. Många byter ut kök och badrum som har felfri utrustning, vi har varit storkunder på blocket. Vi har bergvärme i bostadshuset och luftvärmepumpar i övriga byggnader, och så vidare.

Bra samarbeta över yrkesgränser Vad har varit mest positivt med detta projekt? Berndt: Det har nog varit samarbetet med sonen och sonhustrun, de är konstnärssjälar och har ingen direkt erfarenhet av byggen. Som byggare tror man att man vet bäst, men jag upptäckte, att jag var ganska låst och enkelspårig i mitt sätt att tänka. I dialogen med dem kom vi fram till många bra detaljlösningar. Jag är nog inte ensam om detta utan jag tror, att byggbranschen skulle må bra av att lyssna mera på andra yrkesgrupper. Detta gäller kanske även för andra branscher. Vi kan nog bli bättre på att lyssna och ”vända på kuttingen”. Fortsättning s. 30 P

husbyggaren nr 5 B 2009

nr 5 B 2009 husbyggaren

På kullen finns en lada. Den har flyttats till Mundekulla och inretts till enkel bostad utan el och vatten för den som vill leva på gammalt sätt. Foto: Berndt Elmberg

Det känns också bra att ha kunnat göra något för den bygd, som gett mig så mycket. Det har även varit trevligt och lärorikt att jobba så nära alla duktiga hantverkare. Vad har varit det svåraste? Berndt: Det svåraste var nog att lösa restaurangköket och att finna lämpliga maskiner till rimliga priser. Troligen mest för att jag inte hade någon kunskap inom området. Kostnaden blev högre än jag tänkt mig, optimist som jag är. El, tele och data överskred budgeten, liksom kostnaden för det automatiska brandlarmet, bara det kostade över 200 000 kronor. Det svåraste ur arkitektonisk synvinkel var att lösa tillbyggnaden på bostadshusets baksida på ett tilltalande sätt. Vi kom fram till att tillbyggnaden ska underordna sig huvudbyggnaden och anslöt tillbyggets taknock cirka 50 cm under huvudbyggnadens. Genom att bygga en förstuga i ett plan framför tillbygget fick vi en mjuk övergång i två steg. Har ni fått några bidrag till projektet? Berndt: Många tycks tro att det är lätt att få stöd till investeringar på landsbygden, men det är inte så enkelt. Till restaureringen av bostadshuset fick vi cirka 100 000 kronor för merkostnader då vi använde dyrare material eller metoder än om vi använt nytt material. Det hade till exempel varit billigare att byta ut de gamla fönsterna än att renovera de gamla, samma för dörrar och yttertak. Vi har också fått cirka 150 000 kronor för att bygga en utescen och bygga om ett kök för att uppfylla miljökraven. I dag finns ett landsbygdsstöd, delfi30

nansierat av EU, där man kan få upp till 30 procent i investeringsstöd med ett tak på 400 000 kronor för Kalmar län. Jag sökte naturligtvis detta. Vi uppfyllde alla kriterier men länsstyrelsen ansåg att investeringen inte var lönsam så det blev avslag. Har du några tips eller råd du vill ge till andra som går in i liknande projekt? Berndt: Det klart att något har jag väl lärt under färden. Vi har ju hållit på från och till under elva år. Jag brukar säga att: ”Det viktigaste är det man gör innan man gör något”, samt ”Tänk mer och jobba mindre!”. Med det menar jag att man inte ska ha för bråttom med att sätta igång fysiskt. Det gäller att tänka igenom projektet ordentligt och rita, planera och kalkylera. Har man inte egen byggkompetens gör man klokt i att tidigt konsultera sakkunniga på olika områden. Jag tycker vi löste problemen med mellanbjälklaget på ett bra sätt, som jag nämnde tidigare. Vi gjorde också en enkel lösning av golvet i matsalen som är halvcirkelformad. Vi murade upp en grundmur av lecablock som vi ställde fönsterelementen på. Vi gjöt inget betonggolv, som brukligt är, utan vi fyllde helt enkelt upp golvet med dräneringsgrus. På detta lade vi beständig byggplast (den enda plast vi använt), sedan 100 mm cellplast och 30 mm cellplast mellan 25 mm regel c/c 50 cm, som vi skruvade 28 mm furugolv i. Detta flytande golv har vi lagt även på andra ställen för tio år sedan, med lyckat resultat. Vi har använt ek i stället för tryckimpregnerat, vilket kan rekommenderas, det håller lika länge som tryckt och lärk.

Årets Byggsten delades ut på SBRs stämma i Kalmar till Berndt Elmberg, som också skulle kunna kallas för ”De förfallna husens räddare”. Här får han priset av SBRs ordförande Lars Hedåker. Foto: Jonas Lindström

Det har ungefär samma pris som tryckt och åldras vackert. Alla utvändiga trappor, altaner, balkonger och räcken, är av ek. Vi har även använt en stor ekstock som pelare för att hålla upp hela matsalstaket på 100 m². Vi har lagt mycket energi på invändiga trappor, dessa är alltid i blickfånget. Finsnickaren Calle Warfvinge har verkligen lyckats, vi har valt olika träslag i stegen och på dessa angivit träslaget. Räcken har gjorts smäckra för att inte dölja trappan.

Blir ett sätt att leva Får man fråga vad byggprojektet kostat? Berndt: Frågan är fri. Vi har lagt ut cirka tio miljoner kronor och då är inte eget arbete inräknat. Projektet omfattar cirka 1 500 m² värmeisolerad yta och cirka 1 000 m² kallyta, så vi har fått mycket för pengarna. Men det klart vill man ha fem procents ränta på pengarna så går det inte att dra runt verksamheten. Tyvärr är det så att de flesta småföretagare på landsbygden, inom besöksnäringen, inte vågar ta betalt för de verkliga kostnaderna. Det gäller till exempel Bo på lantgård, vandrarhem, matställen och kursgårdar i allmänhet. Det kostar oftast mer att driva verksamhet i glesbygd än i tätort, då omsättningen oftast är lägre och transportkostnaderna högre. Det blir i stället ett sätt att leva, man värderar friheten och självständigheten högt och är beredd att arbeta mycket för lite pengar. D Fotnot:

Se mer på www.mundekulla.se. Funderar du över något? Maila mig gärna på b-elmberg@tele2.se

husbyggaren nr 5 B 2009

ROT Under alla tider har många hus drabbats av rötskador i byggnadskonstruktionen. Det finns tecken på att antalet rötskador har ökat under senare år. Det kan bland annat bero på att äldre byggnader byggs om och att nya byggnader byggs på mark med höga fuktförhållanden.

Antalet rötskador har ökat under de senaste tio åren

ngrepp av rötsvampar orsakar försämrad hållfasthet hos trämaterial. Rötsvampar kräver betydligt högre fukt för aktiv tillväxt än mögelsvampar. Inledande angrepp av mögelsvampar eller andra mikroorganismer bereder sannolikt vägen för senare invasion av rötsvampar. Ofta sker nedbrytningen av trä periodvis beroende på vattentillgången. Samtidigt blir veden porösare, vilket ger en ökad fukthållande förmåga och accelererande nedbrytning. De antal arter som är mest förekommande i hus är relativt få, men en exakt artdiagnos kan vara av stor vikt med tanke på val och omfattning av saneringsåtgärder.

Olika sorters angrepp Röta i virke kan förekomma i tre olika former: • brunröta • vitröta • soft rot Brunröta angriper framförallt gran, tall och ek. Cellulosan i veden bryts ner

Brunröta. Foto Elisabeth Gilert, Botaniska Analysgruppen

men inte ligninet. Vid långt gånget angrepp krymper veden och spricker på tvären (tärningsformat) och blir brunfärgad. Detta är den dominerande röttypen i byggnader. Vitröta angriper framförallt lövträd. Vitrötesvampar har förmågan att bryta ner vedens alla huvudbeståndsdelar, cellulosa, lignin och hemicellulosa. Angripna vedpartier får i början en rödbrun anstrykning. I senare stadier ljusnar veden, blir gulvit till vit och fibrös. Inledningsvis bryts först ligninet ner. Soft rot liknar brunröta, men nedbrytningen sker med ett långsammare förlopp. Normalt krävs våtare miljöer än vid brunröta. Soft rot kännetecknas av att det bildas hålrum i fibrernas cellväggar. Hållfastigheten försämras ofta utan tydliga tecken på angrepp. Soft rot orsakas framför allt av vissa arter mögel- och blånadssvampar samt vissa bakterier.

Närmare 10 000 prov analyserades Under perioden 1999-2007 har Botaniska Analysgruppen utfört mikrobiologiska analyser av materialprov från 9 196 ob-

FÖRFATTAREN

Av roland jonsson , Miljöchef, Hifab AB

Roland Jonsson arbetar som miljökonsult på projektledningsföretaget Hifab AB. Han har arbetat med skadeutredningar i cirka 30 år.

jekt. I min undersökning har jag sammanställt dessa analyser och i 4 166 objekt har någon typ av rötangrepp påvisats. Av 4 166 objekt som har konstaterats vara angripna av rötsvampar är Serpula lacrymans den mest vanliga rötsvampen. Tillsammans med släktena Antrodia, Leucogyrophana, Coniophora, Gloeophyllum, Paxillus, Asterostroma och Peziza svarar Serpula lacrymans för cirka 95 procent av alla angrepp av rötsvampar, där art eller släkte har fastställts.

Vitröta. Foto Elisabeth Gilert, Botaniska Analysgruppen

husbyggaren nr 5 B 2009

I undersökningen har totalt 92 olika svampar associerade med röta identifierats till släkte eller art. Det är framförallt brunrötesvamparna som dominerar och följande arter är de mest vanliga (fig 1).

Rötangreppen har ökat Under perioden 1999 till 2007 har andelen påvisade rötangrepp ökat från 40 procent till cirka 60 procent (fig 2). Serpula lacrymans har ökat kraftigt under perioden 1999 till 2003 för att sedan sjunka under några år men stabilisera sig på en relativt hög nivå (fig 3). Var i byggnaden uppkommer då skadorna? Jo, de flesta skadorna uppträder i källare och krypgrund, följt av vägg, vind och tak. Angrepp på fönster och utvändigt är relativt sällsynt. Att rötskador är mest vanliga i källare och krypgrund (fig 4) är inte oväntat och beror antagligen på att: • Källare och krypgrund är mer fuktutsatta byggnadsdelar. • Vid fuktskador från läckande rör et-

nr 5 B 2009 husbyggaren

Hussvamp Mögelticka

Serpula lacrymans Antrodia vaillantii

brunröta brunröta

Timmerticka Citronticka Knölticka Källarsvamp Stor spindelgröppa Tandgröppa Liten husvamp Vedmussling Källarkantarell Knölsporigt stjärnskinn Murskål

Antrodia sinuosa Antrodia xantha Antrodia serialis Coniophora puteana Leucogyrophana mollusca Leucogyrophana pinastri Leucogyrophana pulverulenta Gloeophyllum sepiarium Paxillus panuoides Asterostroma cervicolor Peziza cerea

brunröta brunröta brunröta brunröta brunröta brunröta brunröta brunröta brunröta vitröta övrigt

Figur 1.

cetera är det stor risk att fuktskadan inte upptäcks direkt. • Det är utrymmen som inte inspekteras så ofta. • Vid ombyggnader av äldre hus finns det risk att den tidigare fungerade konstruktionen ändras och därmed fuktförhållandet.

Brunröta mest vanlig Procentuell fördelning av brunröta, vitröta och soft rot (fig 5). • Brunröta har påträffats i 1 923 objekt, och brunröta påträffas mest i källare

och krypgrund samt på vind, tak, vägg och golv. Utvändigt och på fönster är brunröta rätt sällsynt. • Vitröta har påträffats i 101 objekt och uppvisar ungefär samma fördelning som brunröta med skillnaden att den är mer vanlig på vind. • Soft rot har påträffats i 105 objekt och har en jämnare fördelning mellan de olika provplatserna. Det är inte alldeles lätt att upptäcka samband mellan var skadan uppträder i byggnaden och specifik rötsvamp. Det är Fortsättning s. 34 P

Figur 2. Procentuell fördelning av rötsvampsobjekt av totala antalet objekt 1999-2007. Trendlinje inlagd.

Figur 3.Trender över tiden. Procentuell fördelning av Serpula lacrymans av totala antalet objekt. 1999-2007.

Figur 4. Procentuell fördelning årsvis mellan specificerade provplatser och trender. 1999-2007.

Figur 5. Procentuell fördelning av brunröta, vitröta och soft rot.

P en stor variation mellan olika arter och även inom samma släkte. Men det mest framträdande är att i källare och krypgrund dominerar Serpula Lacrymans tillsammans med Leucogyrophana pinastri, Leucogyrophana pulverulenta och Coniophora puteana. I vind och tak är Antrodia sinuosa, A. xantha och A. serialis mest vanlig förutom Serpula lacrymans . För respektive art redovisas den mest vanliga förekomsten: • Sepula lacrymans är mest vanlig i källare+krypgrund Danmark Harmsen 1946-66

Danmark Harmsen 1966-71

• Antrodia sinuosa mest vanlig på vind+tak • Antrodia vaillantii mest vanlig i källare+kryppgrund • Antrodia xantha mest vanlig på vind +tak • Antrodia serialis mest vanlig på vind+tak • Leucogyrophana mollusca mest vanlig i källare+krypgrund • Leucogyrophana pinastri mest vanlig i källare+krypgrund • Leucogyrophana pulverulenta mest vanlig i källare+krypgrund Danmark Koch 1982

Danmark Koch 1982

• Coniophora puteana mest vanlig i källare+krypgrund

Hussvamp vanligare i Sverige I jämförelse med tidigare undersökningar i Danmark, Finland och Norge är andelen Serpula lacrymans, hussvampen, i Sverige högre än i de övriga nordiska länderna förutom i Finland. D

Finland Finland Norge Viit&Ritsc Viit&Ritsc Myco 1978-84 1985-88 Team 2001

Norge Myco Team 2002

Norge Myco Team 2003

Sverige Botaniska Analysgr 1999-2007

Serpula acrymans

50,5

35,3

18,1

14,8

14,4

36,6

Coniophora puteana

13,2

8,6

15,0

17,1

17,4

6,4

10,5

12,3

0,4

0,5

2,3

1,1

3,8

2,3

3,0

1,2

1,6

1,7

0,8

0,6

1,7

1,4

661

378

657

652

119

4 166

773

464

1 319

1 712

403

Antrodia sinuosa Gloeophyllum sepiarium Paxillus panuoides

Objekt Händelser

4 295

703

723

1 296

1 276

husbyggaren nr 5 B 2009

nr 5 B 2009 husbyggaren

ROT Klotter kostar runt en miljard årligen. Ett problem är att det saknas testmetoder för att avgöra om ett klotterskydd är effektivt mot klotter och smuts på en viss typ av yta. Inom kulturvård används impregnering för att förstärka byggnadsmaterial.

Effekten av impregnering och klotterskydd är oklar Av katarina malaga , fil dr i kemi, CBI Betonginstitutet och BAM Bundesanstalt für Materialforschung and -prüfung

Håll ytan torr Torrt byggnadsmaterial bryts inte ned. En optimal yta bör vara så torr som möjligt. Detta kan åstadkommas med hjälp av vattenavvisande ytskikt eller impregnering utan att eventuellt vatteninnehåll in i fasaden och uttorkning förhindras. Erfarenheter från flera undersökningar från skadefall visar att om det täta ytskiktet inte görs diffusionsöppet för vattenånga, kan frostsprängningar inträffa direkt under tätskiktet. En fara med täta skikt är naturliga eller uppkomna spric-

Besprutning med vatten av en hydrofoberad yta. Foto: Katarina Malaga

kor och håligheter i ytor där kapillär uppsugning snabbt ökar vatteninnehållet.

Ökar motståndskraften Impregnering av ett material är en process som leder till ökad motståndskraft mot yttre påverkan av till exempel vatten och smuts. Man delar in impregnering i två typer: ■ Ytbehandling: ❍ Hydrofobering – påförande av ett vattenavvisande lager på en yta. Kapillär uppsugning av vatten förhindras men det innebär inte vattentäthet. ❍ Klotterskydd – påförande av ett färgavvisande lager på en yta. Kan vara permanent, det vill säga behöver inte återappliceras efter varje tvätt, eller icke-permanent (offerskydd) då lagret tvättas bort vid varje tvättning och måste återappliceras. ■ Djupbehandling: ❍ Impregnering – uppsugning av ett impregneringsmedel in i materialet upp till cirka 15 mm djup. Kapillär uppsugning av vatten förhindras och porositeten minskas.

Besprutning med vatten av en icke hydrofoberad yta. Foto: Katarina Malaga

FÖRFATTAREN

tt stort antal byggnader i Sverige har en fasad gjord av ett kapillärsugande material som till exempel betong och lättbetong, tegel, puts, murbruk och inte minst natursten. Uppsugning av vatten sker i porer och sprickor. Vatten är normalt inte något problem, men om det finns risk för armeringskorrosion, frostsprängningar eller alkalikiselreaktioner har vatteninnehållet en avgörande betydelse. En begränsning av vatteninnehållet i fasaden skulle kunna reducera mekaniska och estetiska skador. Det kan också ha en inverkan på värmetransport in och ut från fasaden.

Katarina Malaga är fil dr i kemi med grundexamen i geologi och miljöteknik. Hon är specialist inom impregnering och nedbrytningsmekanismer av oorganiska byggnadsmaterial och sedan 2006 gästforskare i Tyskland i Berlin på BAM Bundesanstalt für Materialforschung and -prüfung.

❍ Konsolidering

– djup impregnering med syfte att mekaniskt förstärka byggnadsmaterial. Den typen av impregnering används inom kulturvård.

Ordet impregnering används också som en allmän benämning på ett kemiskt medel.

Stoppar droppar Den mest använda metoden för impregnering av byggnader är hydrofobering. Ytans fuktmekaniska egenskaper förändras från hydrofil till hydrofob, vilket gör att vattendroppar stoppas medan vattenånga kan passera fritt. Ytbehandlingar för fasader har funnits på marknaden sedan 1950-talet. Produkterna fick ett rätt skeptiskt mottagande i början, främst från kulturminnesvårdande myndigheter, men nuförtiden används flera tusen ton per år av hydrofoberingar inom EU. De största marknaderna är Tyskland, Belgien, Holland, England och flera länder i Södra Europa. I Sverige utgörs impregnering framförallt av klotterskydd. husbyggaren nr 5 B 2009

Jämförelse av vattenuppsugning mellan en oimpregnerad betong (vänster) och en impregnerad (hydrofoberad) betong (höger). Den hydrofoba ytan till höger förblir torr efter besprutningen av vatten. Foto: Katarina Malaga

Ur historiskt perspektiv har hydrofoberingar utvecklats från bivax genom stärkelse (polysackaryd) till silikoner och ångdiffusionsöppna vaxemulsioner. De mest kända benämningar på hydrofoberingar har varit: • Silikonater – mycket alkaliska; bildar silikonhartser genom reaktion med koldioxid; ger en utfällning; består av små molekyler; ovanliga idag. • Silikonhartser – stora och färdigbildade molekyler; ovanliga idag. • Silaner – mycket bra inträngningsförmåga; mycket små molekyler; bra för täta material; lösningsmedel- eller vattenbaserade; reagerar kemiskt med byggmaterialet efter inträngning. • Siloxaner – blandning av silan och siloxan eller hopkopplade silanmolekyler som reagerar snabbare än silaner. • Mikrokristallinvax – används som klotterskydd; består av mättade alifatiska kolväte framställda från petroleum eller etylengas; kan “andas”.

Samlar smuts Varför ska man impregnera en fasad? Det mest naturliga svaret är för att minska den negativa påverkan av vatten, färg och smuts som tränger in i ett poröst material. Det finns en rad av estetiska och mekaniska skador som orsakas av vatten, smuts och färg i fasader: ■ fuktskador – alg- och mögelpåväxt, smutsackumulation ■ frostskador ■ saltbildning och missfärgning ■ upplösning av material, avflagning ■ klotter och nedsmutsning Kostar en miljard årligen Klotter (eng. graffiti) innebär att man utan tillstånd skriver eller målar budskap, mönster eller bilder på väl synliga ytor, nr 5 B 2009 husbyggaren

Algpåväxt på fasad som bidrar till smutsackumulation. Foto: Katarina Malaga

oftast husväggar, broar, fordon med mera. Klotterfärgen tränger in i betong, natursten, tegel och puts. Detta leder till en svår skadegörelse med kostsamma efterföljder. Bara i Sverige kostar klottersaneringen cirka 1 miljard kronor per år. Klotter har inga konstnärliga ambitioner och sänder negativa signaler för besökare, samt skapar otrygghet och vantrivsel för boende. Att förebygga klottrande har engagerat allt ifrån sociologer, stadsplanerare och kemiforskare, till en rad olika saneringsföretag. Det klotter som vi observerar idag föddes i USA för cirka 25 år sedan. Det finns väldigt lite forskning om det sociala fenomenet, och lika lite om hur man ska klotterskydda och rengöra olika byggnadsmaterial. Det finns studier som visar att hydrofobering förbättrar materialegenskaper som till exempel minskar värmeflöde – värmeförlust (SP), minskar buktning av fasadplattor av natursten (EU projekt

TEAM www.sp.se ) och buktning av betongplattor på Skatteskrapan i Stockholm.

Väg in andningsförmåga Vid val av ett hydrofoberingsmedel bör flera kriterier beaktas: ■ Estetik ■ Vattenpermeabilitet och hydrofobiska egenskaper ■ ”Andningsförmåga”, det vill säga ångdiffusion ■ Underhåll ■ Kompatibilitet av impregnering och underlaget ■ Ekonomi ■ Önskad effekt (karbonatiseringsmotstånd, klotterskydd, fukt- och smutsskydd) ■ Kvalitet och livslängd Appliceringsmetoder för hydrofobering anges ofta av leverantören. Man ska applicera nerifrån uppåt eller flödigt så Fortsättning s. 38 P

Mekanisk borttagning av klotter på oskyddade ytor orsakar skador. Ytan eroderas och blir mer känslig för klotterfärgen som lätt tränger in i materialet oberoende av om det är sten (vänster bild) eller betong (höger bild). Båda ytor har fått betydliga estetiska skador, svåra att åtgärda. Foto: Katarina Malaga

Klotter på en naturstensfasad. Vita områden tyder på upprepad tvättning och bemålning av fasaden vilket skapar ett fläckigt mönster över hela ytan. Foto: Katarina Malaga

P att preparaten rinner nedåt på fasaden. Det är viktigt att det är lätt att applicera hydrofobering på en yta genom att: ■ pensla ■ rolla ■ spruta med lågtrycksspruta, eller använda ■ cream/gelteknik (silaner blandade med en förtjockare) som har en lång kontakttid med ytan. Det finns ett antal problem när det gäller valet av en hydrofobering, och speciellt klotterskydd: ■ Det finns många producenter och produkter med svårbegripliga namn på ofta liknande produkter. ■ En detaljerad kemisk beskrivning saknas. ■ Informationen om produktens effektivitet är otydlig. Problemet är att det saknas erkända testmetoder för att få en objektiv teknisk information som skulle göra det möjligt att jämföra de produkter som finns på EU’s marknad. I dagens läge finns det inga godkända och välfungerande provningsstandarder i Europa för att avgöra om ett klotterskydd är effektivt mot klot-

terfärger och smuts på en viss typ av yta. Det betyder att många använder och betalar för klotterskydd utan att veta om det har en effekt mot klotter. Välfungerande klotterskydd sparar upp till 80 procent av arbetstiden vid klottersanering. I Sverige har CBI Betonginstitutet AB varit i framkanten när det gäller forskning och provning av olika typer av impregneringar och klotterskydd. Artikelförfattaren har i ett nordiskt samarbetsprojekt (NICe) tagit fram en metod för utvärdering av effektivitet av klotterskydd på natursten. I januari 2008 startades två nya projekt inom Vägverkets FUD program, ledda av artikelförfattaren: 1) Validering och komplettering av provningsförfarande för utvärdering av beständighet och effektivitet av klotterskydd på betongkonstruktioner. Syftet med projektet är att modifiera och komplettera förfarandesättet i ATB Bro 2004 - Supplement nr 2, vilket ska resultera i en utvärderingsmetod som bedömer klotterskydds påverkan på betongegenskaper och samtidigt dess effektivitet som klotter- och smutsskydd. Projektet avslutas i december 2009.

2) Ytbehandling av anläggningskonstruktioner – Effekt på kloridinträngning, karbonatisering och salt-frostbeständighet. Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur ytbehandling påverkar kloridinträngning, karbonatisering och salt-frostbeständighet för olika typer av betong, och om ytbehandling verkligen behövs för att skydda moderna betongkonstruktioner. Denna kunskap medger en mer optimerad användning av ytbehandlingsmedel och ökad kunskap om hur ytbehandlingen ska användas för att öka beständigheten och samtidigt minimera belastningen på miljön. Projektet pågår till hösten 2010. Projekten ska förbättra kraven på funktionen och effektiviteten hos klotterskydd och ge kunskap och besked om nya betongkonstruktioner behöver impregneras. Åtgärder som förlänger en konstruktions livslängd leder till ett bättre hushållande med naturresurser. Se mer på www.sp.se/sv/centres/scc/ Sidor/default.aspx D

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | www.hfonstret.se

husbyggaren nr 5 B 2009

AKUSTIK Ljudfrågor hör till de tekniska frågor som behöver lyftas upp en nivå. Som hjälp för byggherrar och handläggare på kommuner finns en ny handbok från Boverket. Den innehåller en checklista som ger hjälp för att följa ljudfrågor genom ett helt projekt.

Handbok med checklista reder ut akustikkrav

Lönar sig arbeta strukturerat Det finns både ekonomiska och praktiska skäl att arbeta strukturerat och planera ljudfrågorna noggrant under ett byggnadsprojekt. En byggnads slutkostnad kan bli betydligt högre än vad som var avsett om man inte fastställer de korrekta förutsättningarna i ett tidigt skede. Otydliga underlag får till följd att ingående parter måste göra egna tolkningar. Då ökar risken för att det uppstår missförstånd och att korrigerande åtgärder måste vidtas i sent skede. Korrigerande åtgär40

der i sent skede innebär alltid ökade kostnader i den mån det ens är möjligt att korrigera, se figur 1. Naturligtvis gäller detta samband även för andra tekniska egenskaper. Moderna byggprojekt blir alltmer komplexa. De tekniska kraven blir tuffare, inte bara när det gäller akustik. Framtiden kommer att innebära allt hårdare energikrav, ökad kontroll för att minimera fuktskador, brand och utrymning i förtätningsmiljöer, etcetera. Allt sammantaget gör att både byggherren och handläggaren på kommunen bör bevaka att rätt dokumentation kommer in från alla parter i byggprocessen, och checklistan är ett bra hjälpmedel för detta. Det finns olika risker med olika stomkonstruktioner och därför bör man överväga vilka kontroller som behövs i projektet. Exempelvis är platsbyggda träbjälklag med nedpendlade undertak mycket känsliga för fel i utförandet, vilket motiverar en mer ingående kontroll än för ett platsgjutet betongbjälklag.

Komplexa frågor Ljudkrav i ett byggprojekt blir normalt komplexa, av flera olika orsaker. Ljudkraven: 1. omfattar sex olika tekniska egenskaper 2. berör flera typer av byggnadsdelar 3. kommer in i alla skeden av byggprocessen 4. måste hanteras av olika aktörer (discipliner) Detta medför att det blir många frågor som måste hanteras av olika aktörer i olika skeden i byggprocessen vilket gör hanteringen oöverskådlig, se figur 2. Handbokens avsnitt 4 innehåller beskrivningar och kommentarer till detalj-

Klas Hagberg är affärssegmentschef på ÅF-Ingemansson, speciellt inriktad på byggnadsakustik. Han arbetar med regelverk och standardisering, samt inom området projektering och produktutveckling.

FÖRFATTAREN

judfrågor är fortfarande en av de tekniska frågor som behöver lyftas upp en nivå. Detta för att byggherren ska kunna få kontroll över den slutprodukt som levereras och samtidigt hålla nere kostnaden. Även kommunens handläggare behöver stöd och hjälp för att de ska känna sig trygga i sina beslut när det gäller krav på medverkan från sakkunniga och krav på dokumentation i varje enskilt byggprojekt. Detta stöd behövs för att samarbetet mellan olika parter ska fungera så att samhällets minimikrav säkert uppfylls. BBR avsnitt 7 ”Bullerskydd” är idag kortfattat i sin utformning. Detta beror bland annat på att man valt att hänvisa till standarder i vilka krav- och målvärden samt principer för verifiering beskrivs. En byggherre eller en handläggare på kommunen ska dock inte behöva känna till alla dessa dokument i detalj, det blir en orimlig arbetssituation. Till hjälp finns nu en ny handbok från Boverket1, som artikelförfattarna skrivit på uppdrag av Boverket. Till handboken finns bland annat en checklista, som ska hjälpa till att peka på vad som är viktigt och ge stöd för att enkelt kunna följa eventuella förändringar under ett projekts genomförande, som kan påverka slutprodukten.

FÖRFATTAREN

Av klas hagberg , tekn lic, ÅF-Ingemansson och christian simmons , tekn lic, Simmons akustik & utveckling ab

Christian Simmons arbetar i det egna företaget Simmons akustik & utveckling ab, som är inriktat på produktutveckling av byggsystem åt tillverkare och entreprenadföretag.

frågor som har kommit upp i samband med projektering och utförande, till stöd för projektets sakkunniga i ljudfrågor. Avsnitt 5 beskriver vad tillverkarna kan bidra med i form av produktdokumentation, råd och anvisningar om sina produkter. Avsnitt 6 ger råd till entreprenörer angående risker för fel under produktionsfasen. I den mån entreprenören väljer att föreslå alternativa lösningar är avsnitt 4 och 5 relevanta, för att säkerställa att bytet sker under ordnade former och inte leder till försämringar eller ökade risker. husbyggaren nr 5 B 2009

Avsnitt 7 beskriver hur en kontrollant kan verifiera projekteringen (med beräkningar), utförandet (med besiktningar) och funktionen i färdig byggnad (med fältmätningar). Här ges råd på basis av praktiska erfarenheter och granskning av mätrutiner i fält, avsedda att minimera risken för fel i själva mätningen.

Tydligare anvisningar I denna komplexa process ska en handläggare på kommunen säkerställa att minimikraven i BBR uppfylls. Handläggaren ska också säkerställa att andra viktiga egenskapskrav efterlevs. Detta kräver hjälpmedel! För att underlätta handläggningen av ljudfrågor i byggprojekt kommer en ny checklista ut i höst. Denna checklista, som bygger på Boverkets nya handbok från år 20081, har upprättats av Göteborgs stad. Redan år 2005 togs en första checklista fram som nu uppdaterats och gjorts mer lätthanterlig för kommunala hand-

nr 5 B 2009 husbyggaren

Figur 1. Samband mellan akustisk, kvalitet och kostnad för bulleråtgärder. Källa: SOU 1993:65

läggare. Hur frekvent checklistan slutligen kommer att användas beror naturligtvis på oss som upphovsmän, men det vore lämpligt att utbilda såväl kommu-

nens handläggare som akustiker runt om i landet. Om checklistan används rätt kan ett Fortsättning s. 42 P

P stort antal avgränsningsfrågor hanteras på ett enkelt sätt i varje enskilt projekt oberoende av entreprenadform. Branschens aktörer får tydligare och mer enhetliga anvisningar från kommunerna om dokumentet tillämpas, vilket ger förutsättningar för rationellare hantering av ljudegenskaperna och inspirerar till utveckling av ljudmässigt goda produkter.

Checklistans funktion Tanken är att byggherren lämnar in en ifylld checklista till kommunens handläggare i samband med byggsamrådet. Checklistan kan sägas vara en del av ljudskyddsdokumentationen eller snarare en garanti för att en komplett ljudskyddsdokumentation kommer att upprättas där det finns behov, se handbok1 avsnitt 3. Därmed utgör byggsamrådet tillsammans med upphandlingen viktiga ”milstolpar”. För att projekteringen av bygghandlingarna ska kunna fortgå smidigt bör alla parter vara överens om förutsättningarna för dimensioneringen och hur verifiering ska utföras. Detta dokumenteras i samband med att checklistan lämnas in och kommer att kallas ”samrådshandling”. Den blir en del av samrådsprotokollet och/eller en del av avtalet mellan byggherren och entreprenörerna. Därmed har parterna ett dokument som beskriver de förutsättningar som alla är överens om i det inledande skedet av ett projekt. När byggnaden är färdigställd bör byggherren visa upp en uppdaterad version av checklistan, som en bilaga till sakkunnighetsintyget. Det blir då enkelt för kommunens handläggare att se om det skett någon förändring i projektet som kan påverka slutresultatet, och vid behov kräva in kompletterande information. Det är lämpligt att byggherren säkerställer i ett tidigt skede att projekteringsledningen har en viss kompetens på ljudfrågor, se allmänt råd i BBR avsnitt 2.31, ”Byggherren bör i ett tidigt skede överväga behovet av relevant kompetens för respektive uppgift” och värdera behovet efter byggets komplexitet. Det kan vara egen personal eller en fristående konsult, huvudsaken är att någon ”håller i” ljudfrågorna genom hela projektet. Byggherrens projektgrupp, samt de beskrivningar och ritningar som upprättas, utgör underlag för den kontrollplan som 42

Figur 2. Byggprocessens komplicerade process för hantering av bland annat ljudfrågor.

fordras enligt PBL. Vid samrådet kan man avtala vilka moment som är relevanta för ljud och lägga in dessa i kontrollplanen (se BBR avsnitt 2:32). Man bör även bestämma vilken verifiering som ska göras i projektet. Här bör man följa alla delar av svensk standard, SS 25267 för bostäder och SS 25268 för lokaler. För att nå ett bra slutresultat är det viktigt att alla typer av ljud uppfyller klassens krav. Om man bara fokuserar på luft- och stegljudsisoleringen mellan bostäder, men inte dämpar ljud från trafik och installationer till klassningsnivåerna så blir slutresultatet ändå inte bra ur de boendes synvinkel. Det är inte en slump att klassningskraven tar upp många typer av ljud, kraven baseras på lång erfarenhet och undersökningar av de boendes reaktioner på störande ljud i sina bostäder. Även för lokaler och arbetsplatser finns anledning för byggnadsnämnden att granska vilka förutsättningar som finns i byggnaden för att skapa en god ljudmiljö, till exempel vid trafikbuller och ventilationsbuller.

Checklistan kan också bidra till ökad förståelse för de krav som ställs på den som utfärdar ett sakkunnigutlåtande. Denna måste inte vara ”oberoende sakkunnig” utan kan i normala fall vara byggherrens sakkunniga, som redan har god kännedom om projektet. Men den sakkunniga är ansvarig för att det som står i utlåtandet är korrekt. Om verifieringen av projektering och utförande visar att man uppfyller de krav som ställs enligt kontrollplanen och om byggnadsnämnden inte funnit anledning att ingripa ska byggnadsnämnden utfärda ett slutbevis, naturligtvis under förutsättning att övriga tekniska egenskapskrav också är uppfyllda. När projektet är genomfört bör ljudskyddsdokumentationen revideras med avseende på de förändringar som gjorts under projektet och resultaten av verifiering av byggnaden. Dokumentationen är därmed komplett och kan fogas till projektets relationshandlingar. D

Fotnot:

Kan utgöra dokumentation I flera projekt kan checklistan i sig fungera som ljudskyddsdokumentation. I mer komplexa projekt, där behov finns, bör man upprätta en fördjupad ljudskyddsdokumentation. Den bör uppfylla BBR:s råd om byggakustiskdokumentation i avsnitt 7:3.

Båda artikelförfattarna är rådgivare åt Boverket om akustik och byggregler på ljudområdet. Checklistan kommer att finnas på www.fsbi.se. Referenser:

Boverkets handbok, ”Bullerskydd i bostäder och lokaler” (2008). 1

husbyggaren nr 5 B 2009

TERRAZZO i TIDEN PRAKTIKA för tunnsättning

TECNIKA installationsgolv

w w w. eur ogol v. s e

nr 5 B 2009 husbyggaren

JURIDIK Vid i princip all offentlig upphandling av byggentreprenader prövas eller värderas förekomsten av olika typer av miljö- och kvalitetsledningssystem hos anbudsgivarna. Den här artikeln redogör för i vilken utsträckning dessa prövningar och värderingar är tillåtna enligt gällande rätt. Av per-ola bergqvist , advokat, Foyen Advokatfirma

Vilka kvalificeringskrav är tillåtna att ställa?

valificeringskraven, uttryckta i AFB.51 i AF-delen, syftar till att bedöma huruvida de entreprenörer som lämnat anbud har tillräcklig förmåga i form av organisation och resurser för att utföra det som ska upphandlas. Uppfylls inte de ställda kraven på leverantören, tas anbudet inte upp till prövning. Denna del av upphandlingen har således inte som mål att kora ett vinnande anbud. De uppställda kraven ska vara proportionerliga samt även ha ett naturligt samband med upphandlingsföremålet. I 11 kap LOU anges att krav på teknisk kapacitet får ställas som kvalificeringskrav och på vilka sätt en upphandlande myndighet får kräva att en leverantör visar att kraven uppfylls. Krav på vilka miljöskyddsåtgärder leverantören kommer att tillämpa när kontraktet fullgörs får ställas i likhet med krav på kvalitetsledningssystem.

Krav på certifierade system Den upphandlande myndigheten kan alltså i kvalificeringsfasen – förutsatt att det är rimligt med hänsyn till föremålet för upphandlingen – kräva att leverantören inger ett intyg utfärdat av oberoende organ till utvisande av att leverantören iakttar vissa standarder avseende kvalitet och miljö. Om ett sådant krav uppställs ska det hänvisa till kvalitetsledningssystem som

bygger på relevanta europeiska standarder på området. Dessa system ska vara certifierade av organ som uppfyller europeiska standarder för certifiering men även likvärdiga intyg från organ etablerat inom EES samt andra bevis på likvärdiga åtgärder för kvalitetssäkring som lämnas av leverantören måste godtas vid kvalificeringen. Krav på att leverantören tillämpar standarder för miljö- och kvalitetsledning, såsom SS-EN/ISO 14001 respektive SS-EN/ISO 9001 kan alltså ställas för att bevisa leverantörens tekniska förmåga. Det är dock viktigt att påpeka att även

§§§ den upphandlande myndigheten måste acceptera likvärdiga standarder och därför i AFB.51 måste lägga till ”eller likvärdigt”. Istället för att direkt ange ISO-standarder anges därför lämpligen kravet som att leverantören ska ha ett tredjepartscertifierat miljölednings- och kvalitetssystem något som sedan exemplifieras med ISO-standarden. Det ska också tilläggas att den upphandlande myndigheten förstås kan ställa ett kvalificeringskrav på att leverantören visar att miljö- och/eller kvalitetsled-

ningssystemet tillämpats vid ett eller flera tidigare projekt.

Vad är tillåtet att utvärdera? Kontraktet kan i enlighet med 12 kap 1 § LOU tilldelas antingen det anbud som innehåller lägst pris eller det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga. Vid bedömningen av det senare får hänsyn endast tas till kriterier kopplade till föremålet för kontraktet, såsom pris, leverans- eller genomförandetid, miljöegenskaper, driftkostnader, kostnadseffektivitet, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service och tekniskt stöd. Av detta följer att ett miljö- eller kvalitetsledningssystem inte kan göras till föremål för utvärdering eftersom sådana system inte är direkt kopplade till föremålet för kontraktet utan i stället är kopplade till leverantörens förmåga att utföra kontraktet. En prövning som alltså hör hemma i AFB.51 och inte i AFB.52. En sådan koppling till kontraktet som sålunda krävs i denna fas finns emellertid till exempel när det rör sig om ett förslag på en objektsspecifik miljö- eller kvalitetsplan. Sådana går alldeles utmärkt att utvärdera under förutsättning att en sådan utvärdering dessförinnan har förutskickats i förfrågningsunderlaget och att den upphandlande myndigheten krävt in en sådan. ISO-standarder i AFB.51 Under rubricerad kod i de Administrativa föreskrifterna anges de krav som upp-

Kunskap, erfarenhet och trygghet På www.konsultgruppen.nu hittar du ca 250 konsultföretag med tusentalet kunniga och erfarna byggingenjörer som kan bidra till trygghet i ditt byggprojekt. 44

husbyggaren nr 5 B 2009

ställs på anbudsgivarna i den så kallade kvalificeringsfasen. Ovan har redogjorts för vilken typ av kvalificeringskrav som kan respektive inte kan uppställas. AMA AF 07 anger i sina råd och anvisningar certifiering som ett konkret exempel på ett sådant krav som lämpligen kan uppställas under denna kod. Det ska tilläggas att de kvalificeringskrav som uppställts enligt ovan under koden AFB.51 med fördel – vad det gäller bevisningen för att kraven uppfylls exempelvis i form av intyg – föras in också under kod AFB.31 Anbuds form och innehåll. På så sätt kommer dessa båda koder att korrespondera med varandra.

ISO-standarder i AFB.52 Under kod AFB.52 i de Administrativa föreskrifterna ska det anges hur anbudsutvärdering kommer att tillgå. Förekomsten hos en leverantör av vare sig miljö- eller kvalitetsledningssystem är enligt vad som redogjorts för ovan inte möjliga

nr 5 B 2009 husbyggaren

att utvärdera eftersom de inte i sig är kopplade till kontraktet. Detsamma gäller att tilldela olika poäng för till exempel interna system och tredjepartscertifierade system.

§§§ Förslag på objektspecifika miljö- och kvalitetsplaner kan dock alltså utvärderas även om det endast är tillrådligt vid mycket stora entreprenader då ett dylikt krav fördyrar anbudsgivningen betydligt.

SS-EN ISO 9001 eller vara certifierad i enlighet härmed alternativt enligt annat kvalitetsledningssystem. Motsvarande föreskrifter avseende miljöledningssystem återfinns för utförandeentreprenad under kod AFC.222 och för totalentreprenad under kod AFD.222 varunder krav på miljöledningssystem ska anges. Det är här viktigt som upphandlare att komma ihåg att det är skillnad på vad leverantören ska ha för system när anbudet inges och när kontraktets påbörjande sker. Ett tankefel kan innebära att den upphandlande myndigheten tvingas anta ett anbud från en leverantör som inte har miljö- och eller kvalitetsledningssystem vid anbudets ingivande och sedan tvingas hoppas på att leverantören uppfyller kraven vid kontraktsstart. D

ISO-standarder i kontraktsvillkor Även under AFC.221 för utförandeentreprenad och AFD.221 för totalentreprenad ska det anges om entreprenören ska ha ett kvalitetsledningssystem som följer

IT För den som vill söka samband mellan naturresurser och krig och för den som vill hitta en rullstensås som kan hysa en akvifär, finns det bra verktyg på nätet numera. Fast de är inte helt enkla att använda. Av kerstin lundell, frilansjournalist

Jorden studeras från ovan med hjälp av satelliter

ag drar Afrikas röda jord runt på min bildskärm. Jag vill titta närmare på hur det ser ut i Shilabo i södra Etiopien. Jag ser vägar, och vita fyrkanter som måste vara för stora för att vara hus, men för fyrkantiga för att vara sjöar eller dammar. Kanske är de stora fyrkanterna militära förläggningar. Jag letar efter krigsförbrytelser som jag hört ska ha ägt rum i trakten. Förra sommaren försökte jag flyga till Shilabo för att se vad som händer där på närmare håll. Jag ser nu en flygplats på kartan, men den går inte att nå utan vidare. Området är en militär zon, dit journalister inte har tillträde. Därför fick jag fick nöja mig med att landa många mil från Shilabo, på en plats där spåren av övergreppen inte var lika tydliga, även om det fanns många soldater där också. När jag landade i trakten

kunde jag se att marken inte är fullt så brunröd som den ser ut på geology.coms satellitbilder, utan marken är snarare gul. Det blåste gult från den torra och sandiga marken.

Söker bildbevis Men även om färgerna blir fel när jag betraktar marken hemma vid min dator, så kan jag i alla fall se något av vad som händer i trakten. Jag ser att vägarna är få över vidderna kring Shilabo. Människor rör sig på stigar där nere, på stigar som passar bra för kamel- och jeeptransport, men som inte syns på satellitkartans grova bilder. Människorna syns inte alls, och inte deras fordon heller. Det finns inga rörelser, jorden ser alldeles stilla och tyst ut, trots att jag vet att det går våldsamt till där nere, och militära fordon rör sig mot de små

Kartbild från Shilabo, eller Shilabe som det stavas på bilden.

byarna som knappt syns mot den röda marken. Jag letar efter tecken på att några av byarna kring Shilabo är brända, men ser ingenting. Jag kan inte ens se vad prickarna där nere föreställer, och jag lyckas inte hitta några av de byar jag vet ska finnas där nere. Men jag vet att ute i världen finns det människor som kan tolka sådana här kartor, och sätta ord på bilderna och skapa berättelser av dem. Human Rights Watch har utnyttjat det enorma satellitsystem som dag och natt spanar över vår jord, för att spåra upp bildbevis för att övergrepp begåtts på den brunröda jorden som jag nu tittar på från min datorskärm, med hjälp av grövre satellitbilder. Internet räcker förstås inte för detaljerade undersökningar av spår av brända byar, utan organisationen har beställt bilder av de företag som tar fram dem. Genom att låta experter tolka bilderna, har Human Rights Watch skaffat sig teknisk bevisning som stöd för sina påståenden att den etiopiska regeringen begår övergrepp mot sin befolkning. Byarna ska ha bränts, säger vittnen på marken. Satellitbilderna visar att det som såg ut som hus och hyddor ena dagen, ser väldigt annorlunda ut nästa dag, vilket stämmer överens med vittnesmålen om att husen förstörts.

Gör oljefynd vid datorn En vacker dag kanske även jag kan sitta vid min dator och spana över jorden, och få fram information om såväl brott, som stora skatter och människans ständiga rörelse över jorden. Kanske kan jag hitta olja också, där vid min dator. Men redan idag kan jag i alla fall se platser där andra hittat olja. Det är för övrigt den våldsamma jakten på olja och gas, som gjort att byarna i husbyggaren nr 5 B 2009

las för plundringen av Afrika, den som börjat igen, årtionden efter att kolonialismen tagit slut. Ytterligare ett mycket sorgligt kapitel i mänsklighetens historia skrivs bakom de tecken och otydliga bilder som går att få fram från internets geologiska databaser.

Det här går att se i Jijiga i södra Etiopien. Foto: Kerstin Lundell

Etiopien bränts, enligt den information som jag samlat in. Men på kartan över mineraltillgångar finns det inte mycket olja eller gas i trakten kring Shilabo. Oljan och gasen är så eldfängda, att det räcker att människor drömmer om fyndigheter, för att det ska ge bränsle nog för ett inbördeskrig. Jag går in på franska sigafrique.net, som visar vad som döljer sig under Afrikas röda jord, och försöker se de omtalade förbindelserna mellan krig och mineraltillgångar. Men sambandet är inte glasklart, eftersom både oljetillgångarna och krigen är så många och utspridda över kontinenten. Det jag ser är framför allt att de kända tillgångarna av råvaror som diamanter, olja, och kobolt klumpar ihop sig i Sydaf-

nr 5 B 2009 husbyggaren

rika, längs kusterna och vid andra platser där det redan finns mycket aktivitet. I Afrikas inre är det glesare mellan naturresurserna. Det ser helt enkelt ut som om kontinenten inte är helt upptäckt än, och att det säkert finns mer att hitta under den röda jorden. Men att det finns mer rikedomar där nere på marken jag spanar på, är inte självklart en fördel för människorna som lever på den röda jorden. Att vi i de rika länderna kan se på naturtillgångar som finns under fötterna på människor som knappt har råd att själva ringa ett telefonsamtal, är en av de stora orättvisorna på jorden. Risken är stor för att vi i de rika länderna tar resurserna, innan de som bor på marken ens upptäckt att de finns. Det kal-

Visar bitar Fast det går att se trevligare saker också. One Geology Portal lockar med rullstensåsar, sådana som man kan göra energilager av, till exempel, och som beskrivs i artikeln om Arlandas nya energisystem i detta nummer av Husbyggaren. Men när jag vill leta vidare på One Geology Portal, hamnar jag på Sveriges geologiska undersökningar. Den globala EUfinansierade portalen är inte världstäckande visar det sig, utan har bara att lapptäcke av världen att erbjuda. Eller så är det jag som inte kan hantera portalen. Kanske beror svårigheten att navigera på One Geology Portal på att det finns så enormt mycket under ytan på vår vackra planet, att det helt enkelt inte går att hantera på ett lätt sätt av informationstekniken. Och med det låter jag saken vara. Det är skönt att allt som finns på jordens yta och under den inte går att se från en datorskärm. D

FORM & TEKNIK På en ö i Marmarasjön byggdes en gång ett palatslikt hotell. Idag återstår dock ytterst lite glans – och det blott på håll. Prinkipo Palace såg för länge sedan sina bästa dagar och på svenska skulle vi kalla det ett kråkslott. Ändå finns viljor att rusta upp denna turkiska träklenod. Av andreas falk, Arkitekt SAR, afalk@kth.se

Magnifik turkisk träklenod stadd i långsamt förfall

äget på ön Büyükada, som är den största av de så kallade Princessöarna utströdda i Marmarasjöns östra ände, är majestätiskt tronande, med en magnifik utsikt över havet. Vägen upp från färjan som förbinder ön Büyükada, Prinkipo på grekiska, avverkas med häst och vagn eftersom, sägs det, bilar är förbjudna på ön. En lång diskussion om priset fördröjer avresan som sedan går i gungande takt en slingrig väg upp genom staden och upp till öns mitt. Staden slukas bit för bit upp av träden och snart passerar bara höga krokiga trädstammar i maklig takt.

Figur 1. Prinkipo Palace från sidan som vetter ut mot havet. Foto: Andreas Falk

Den sista biten upp mot hotellet tillryggaläggs till fots och vid grinden möter några av förvaltarens utsända. Området med den magnifika utsikten är kringgärdat av staket och det krävs särskilda tillstånd av den grekisk-ortodoxa patriarken för att få tillträde.

Säkert betraktelseavstånd Gruppen består av en samling konstruktörer, arkitekter och forskare med specialintresse för träbyggande och besöket har arrangerats som del av en teknisk studiedag. Ändå blir reaktionen mer överraskat och fascinerat småleende; ett så undermåligt skick hade vi inte förväntat oss att mötas av. Ett varv runt byggnaden på behörigt säkerhetsavstånd ger en överblick över byggnadens grandiosa vision anno dazumal, ännu märkbar, och förfallets omfattning vid dags dato. Det är intressant och slående att be-

Figur 2. En av flyglarna i fortskridande förfall. Foto: Andreas Falk

grunda denna syn. Hur mycken svett har inte runnit här under uppförandet åren 1898–1900? Byggnaden specialbeställdes av ett franskt företag och mycket av materialet importerades – virke från Rumänien, taktegel från Marseille – och skeppades hit. Byggnaden som är fem våningar hög, omkring 100 meter lång och 32 meter bred, med två flyglar i vinkel om sex våningar, fick aldrig dåvarande sultanens tillstånd att fungera som hotell, utan såldes till dottern till en grekisk bankir, som donerade den till det grekiska patriarkatet som barnhem.

Att sopa rent framför sin port… Samtidigt i en annan del av trakten kring Halic, det Gyllene Hornet, pågår idoga restaureringsarbeten, så till den grad idoga att tillträdet till ett flertal stora sevärdheter, inklusive Aya Sofya, är starkt begränsat. Aya Sofyas väldiga välvda inre är till en fjärdedel fyllt av byggnadsställningar och Suleymanyemoskén kommer man alls inte in i. Inte heller kommer man in i Museet för kalligrafi eller i Selimmoskén, vars park är omtyckt som picknickområde för dess vida utsikt över staden kring

Figur 3. Välbevarade träutsmyckningar under takfallet, med starka band till regionala stiltrender, på modet än idag. Foto: Andreas Falk

husbyggaren nr 5 B 2009

Figur 5. En konsolanfang i närbild.

Figur 6. Träkolonn vid huvudentrén, med kapitäl av påspikade listverk.

Foto:

Andreas Falk

Figur 4. Dekorerade konsolinklädnader som även de förekommer i nybyggen i regionen. Foto: Andreas Falk

Figur 9. Teatersalongen sedd från entréhallen. Foto: Andreas Falk

Figur 7. Vy genom en sönderbruten vägg. Foto: Andreas Falk

Figur 8. Genom fönstret anas teatersalongens alltjämt storstilade inre. Foto: Andreas Falk

nr 5 B 2009 husbyggaren

det Gyllene Hornet, som delar den europeiska delen av Istanbul i dess äldre och dess yngre del. Det restaureras och fejas givetvis inför det stundande året som Europas kulturhuvudstad, då kanske äntligen även sänktunneln för järnvägsförbindelsen tvärs Bosporen, och den förlängda tunnelbanesträckningen, som redan är markerade på min nyinköpta karta, kommer att stå färdiga…

…men kanske inte bakom? Det är förvisso intressant att även begrunda hur mycken svett som skulle behöva rinna här för att göra något åt det dåliga skicket som Prinkipo Palace befinner sig i; till och med en rivning skulle kosta en del möda. Långsamt förfall ter sig under alla omständigheter vara naturlagen på den aktuella platsen, mot vilken man nu söker äska ekonomisk och muskulär styrka för att avstyra utvecklingen bortom kråkslottsstadiet. En fråga ställs av guiden till besöksgruppen rörande vad man kan tänkas göra för insatser för att rädda. Om alla mailar tips till honom efteråt så ska han ställa samman en skrivelse till Kulturministeriet, och till patriarken som givit oss tillstånd och tillträde till komplexet. Många är vi som kliar oss på hakan och skakar på huvudet.

Efter att ha svettats som besökare vid Prinkipo under en het sol, blir det promenad ner tillbaka till staden och längs vägen kommer en polisbil förbi och lite senare en pickup. Och kanske är det så att illusionen om det ålderstignas bevarande är viktigare än det praktiska genomförandet. Prinkipo lär komma att falla djupare i både förfall och glömska innan något avvikande händer. D

Figur 10. Den stora trappan i entréhallen. Foto: Andreas Falk

DEBATT Anlagda bränder är ett stort samhällsproblem. Enbart skolbränderna kostar en halv miljard kronor årligen. Yngre tonåringar drivs i regel av nyfikenhet – och utgör en riskgrupp om de inte stoppas. Räddningstjänsten tror på att förebygga och vill ha ett bredare samarbete. Av margaret simonson mcnamee , projektledare, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut

Söker sätt att stoppa anlagda bränder

P Brandteknik leder just nu ett forskningsprogram för Brandforsk, Styrelsen för Svensk Brandforskning. Målet är att åstadkomma verklig förändring när det gäller anlagda bränder och deras konsekvenser. Anlagda bränder är ett stort samhällsproblem och enbart skolbränderna kostar en halv miljard kronor årligen. I Brandforsks särskilda satsning ”Anlagd brand” angrips problemet med anlagda bränder tvärvetenskapligt. Det inkluderar mänskligt beteende (inklusive människors attityder till och kunskaper om brand generellt och anlagd brand i synnerhet), detektion, alarmering, förebyggande åtgärder, brandtillväxt, byggnadsteknik, släckteknik, säkerhet, med mera. Ett förprojekt genomfördes under år 2007 för att kartlägga forskningsbehovet och föreslå ett ämnesövergripande forskningsprogram som ska kunna åstadkomma en märkbar förändring i hur vi hanterar fenomenet anlagd brand. Vintern 2007/2008 inleddes arbetet med att få finansiering till det föreslagna forskningsprogrammet i Brandforsks regi. Den första utlysningen, det vill säga inbjudan att lämna in projektförslag, skedde våren 2008.

Första fasen klar Vid den första utlysningen beviljades fem projekt, två projekt om mänskligt beteende och tre om tekniska aspekter av anlagd brand. Tre av projekten är avslutade och rapporterade, de andra två ska vara klara efter sommaren 2009. Information om projekten finns på www.anlagdbrand.se och en kort resumé av de avslutade projekten ges nedan. I projekten har man kartlagt hur bränder anläggs runt om i landet, undersökt 50

vilka förebyggande arbeten som pågår inom räddningstjänsten i olika kommuner och vilket behov av ytterligare stöd det finns. Vidare har man identifierat trender och mönster bland anlagda bränder genom fallstudier, studerat identifiering och behandling av unga brandanläggare samt utvecklat en metodik för att utvärdera pågående aktiviteter för att förebygga anlagd brand i kommunerna runt om i landet.

Andra fasen på gång En andra utlysning avslutades i januari 2009 och fyra nya projekt förväntas komma igång under hösten 2009. De projekt som beviljas i den andra fasen ska bygga vidare på den kunskap som kommit fram i den första fasen. De ska innehålla långsiktiga undersökningar inom sina respektive specialområden. De nya projekten kommer att innehålla studier av anlagd brand som en del av ett större sammanhang med fokus både på kulturella skillnader i samhället som leder till anlagd brand som ett uttryckssätt, och anlagd brand kopplad till annan ungdomsbrottslighet. Aspekter som ”copy cat” effekter kommer också att belysas. Även mediernas roll i spridningen av fenomenet ska analyseras. Vidare kommer olika tekniska lösningar på problemet att undersökas för att föreslå optimerade dimensioneringsregler vid ny eller ombyggnation av utsatta byggnader. Årligt seminarium Inom Brandforsks särskilda satsning mot anlagd brand är man mycket angelägen att informationen som kommer fram inom forskningsprojekten snabbt kommer till nytta hos avnämare såsom räddningstjänsten, kommuner och skolor. Detta hoppas man kunna åstadkomma

dels genom webbsidan och dels genom ett årligt seminarium. Det första seminariet hölls i februari 2009 i Borås. Ett fyrtiotal besökare från bland annat kommuner, räddningstjänster och forskningsvärlden deltog i evenemanget. Det stora antalet visar att det finns ett stort intresse för frågeställningen. Samtliga tre avslutade projekt redovisades på seminariet. Nästa seminarium hålls i Stockholm eller Göteborg.

Vad vet vi om anlagd brand? I ett av de nu avslutade projekten i den första utlysningen har olika statistikkällor gåtts igenom för att sammanställa så mycket data och underlag som möjligt för fortsatta studier med avsikten att minska antalet och begränsa skadorna av anlagda bränder. Flerbostadshus är den byggnadskategori som är mest utsatt för anlagd brand enligt Räddningsverkets statistik. Antalet anlagda bränder i denna kategori har dock gått ner något under 10-årsperioden 1997–2007 och ligger numera på cirka 400 bränder per år. Procentuellt utgör de anlagda bränderna i flerbostadshus ungefär 14procent av det totala antalet bränder i flerbostadshus. Antalet anlagda bränder i skolor är färre till antalet men visar en ökande trend under tidsperioden. Dock är det statistiska underlaget ganska litet så det går inte med säkerhet att säga att detta är en reell trend. Antalet skolbränder nådde enligt Räddningsverkets statistik en topp under år 2006 med 257 anlagda bränder, men antalet sjönk under 2007 till 198 anlagda bränder. Andelen av alla bränder i skolor som är anlagda ligger ganska konstant på närmare 50 procent medan andelen anlagda bränder i förskolor har ökat under husbyggaren nr 5 B 2009

tidsperioden 1998–2007. Under slutförandet av studien offentliggjorde Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, (tidigare Räddningsverket) delar av brandstatistiken för 2008. Här framkom det att antalet skolbränder åter har ökat till samma nivå som under år 2006. Som syns i figur 1 ligger Göteborg i topp vad gäller antalet bränder i skolor sedan år 2005. Det är dock oklart vad detta beror på. På liknande sätt ligger Malmö i topp när det gäller bränder i flerbostadshus och containrar medan mindre kommuner ofta är överrepresenterade i bil och containerbränder. Anlagda bränder inom alla kategorier är dock vanligt förekommande i de flesta kommuner. I studien har man även detaljstuderat kostsamma bränder i Göteborg. Många av de mer kostsamma bränderna har inträffat nattetid och i regel har en stor antändningskälla såsom en bil använts. Fyrverkeripjäser är också vanliga antändningskällor.

Hur kan man behandla unga I ett annat projekt från den första utlysningen har man genomfört en förstudie och sammanställning av kunskapsläget för behandling av brandanläggare främst i åldern 13-18 år. Åldersgruppen har begränsats mot bakgrund av att det finns forskning och kunskap om yngre brandanläggare och att äldre oftare har fastnat i beteendet och är svåra att påverka. De yngre, har det visat sig, drivs i regel av nyfikenhet och problemet kan förväntas vara övergående i de flesta fall. Tonåringarna utgör en riskgrupp där beteen-

nr 5 B 2009 husbyggaren

Figur 1: Bränder i skolor: trender för de fem kommuner som totalt har haft flest skolbränder under perioden 1998-2007.

det kan förvärras om det inte hejdas. En utgångspunkt för studien var att tonåringar är mottagliga för påverkan som kan leda till förändringar. De viktigaste frågeställningarna för studien att söka svar på har varit: existerar några behandlingsmetoder alls och i så fall hur är de beskaffade i Sverige och i andra länder, finns det likheter och olikheter i angreppssätt för att ta tag i problematiken, kan man kombinera eventuella behandlingsmetoder? Den bland experter och forskare mest vedertagna uppdelningen av typer av problembakgrunder är: nyfikenhet, rop på hjälp, ungdomsbrottslighet, problem med inlärning, önskemål att tillhöra särskilda grupper, oavsiktlighet, eller allvarlig störning. Förstudien har bland annat visat att polisen utreder problematiken, men att de aldrig tar del i behandlingsinsatser. Studien visar även att räddningstjänsten i några kommuner genomför utbildningsinsatser och relationsskapande åtgärder men utan bredare samordning.

En annan slutsats är att skolan ser anlagda bränder främst som ett hot mot verksamheten, att socialtjänsten har uppmärksammat några fall men inte har något angreppssätt samt att barn- och ungdomspsykiatrin har begränsat med erfarenheter och inga angreppssätt.

Önskar mer stöd En enkätstudie hos landets kommuner, som genomfördes i det tredje projektet i den första utlysningen, visar att de flesta räddningstjänster upplever att den förebyggande verksamheten ger resultat i form av färre och mindre bränder trots att de sällan har statistik som stödjer detta. De upplever dock att det finns ett klart behov av mer stöd centralt och att man bör förbättra informationsflödet mellan till exempel räddningstjänster och socialtjänster inom kommunerna. D Fotnot:

Projektet fortsätter till år 2013. För mer information, eller deltagande i referensgrupper, se www.anlagdbrand.se

Noterat Hotell med klass årets ROT-vinnare Renoveringen av Hotel Lydmar på Blaiseholmen i Stockholm renderade ROT-priset, som årligen ut av Stockholms byggmästarförening, år 2009. För renoveringen svarar JMs dotterbolag JM Entreprenad. – Vi har fått möjligheten att vara med och utveckla ett arv från tidigare byggmästares yr-

kesskicklighet. Våra medarbetare har tillsammans med en kompetent och involverad beställare anpassat gårdagens teknik till vår tids moderna krav utan att förlora husets själ, säger Johan Sahlberg, regionchef JM Entreprenad. Nyöppnade Hotel Lydmar, mellan Grand Hotel och Nationalmuseum, har i folkmun kal-

lats Edelstamska huset och byggdes ursprungligen år 1829. Sedan nyöppningen i höstas har Lydmar tagit emot ett stort antal kända gäster, däribland Bill Clinton och Tony Blair. Byggherren är Sparbössan fastigheter AB. Juryns motivering i korthet: ”Genom ett tidigt samarbete mellan brukare, byggherre och

arkitekt har, i ett av Stockholms vackraste och mest centrala lägen, ett nedslitet kontorshus omvandlats till ett nytt hotell som håller världsklass. De smakfullt inredda rummen har utsikt mot Strömmen, Stockholms slott, Nybroviken och Strandvägen.”. ROT-priset instiftades av Stockholms byggmästareförening år 1990 och är ett årligt pris som tillkommit för att främja ombyggande i Stockholm. Priset ges till den beställare, arkitekt respektive byggentreprenör som bäst tillvaratagit byggnadens särdrag och kvaliteter. D

Inredningen av rummen och interiören får beröm. Foto: Rosie Alm

Lydmar Hotel vann årets ROT-pris. Det så kallade Edelstamska huset byggdes ursprungligen år 1829. Foto: Rosie Alm

Torbjörn Ericsson, Sweco Architects, Johan Nordström, Fastighets AB Ostindiefararen och Lars Ericsson, JM Entreprenad AB. Foto: Rosie Alm

husbyggaren nr 5 B 2009

Noterat Svartmögel bör snabbt tvättas bort Enstegstätat ger fukt i fasad 16 procent av svenska husägare har problem med svartmögel enligt en undersökning från Trygg-Hansa. Svartmögel växer på fasadfärgen och kan orsaka röta i virket. Och det är bråttom att få bort det. – Om man upptäcker en svartgrön beläggning på husfasaden ska man genast försöka tvätta bort det, säger Leif Eriksson, skadeingenjör på Trygg-Hansa. – På så sätt kan man undvika att svartmöglet får fäste. Det finns speciell mögeltvätt att köpa men det fungerar också bra med vanligt såpvatten, vilket även är mer miljövänligt. Svartmögel är en vanlig mögelsvamp som är svartgrön i färgen. Den syns tydligt på ljusa fasader, växer på färgytan men förstör inte underlaget. Finns det däremot sprickor i fasadfärgen tränger möglet ner i virket och kan orsaka

röta. Sporerna, som finns i luften, fastnar på fasaden och utvecklas till mögel när det blir varmt och fuktigt. Det tar bara en vecka vid ”rätt” väderförhållanden. Svartmögel kan leda till hälsobesvär, även om mögelallergi är förhållandevis ovanlig. – Det är mycket viktigt att tvätta bort svartmögel innan man skrapar fasaden. Annars skrapar man in sporer i virket som sedan dessutom hamnar under färgen när man målar. Det gör mögelangreppet än värre, säger Leif Eriksson. För att undvika sprickor i färgen som gör att sporerna får kontakt med virket bör man måla om sin fasad under torra och varma sommarmånader. D Fotnot: På Trygg-Hansas upp-

drag genomförde Zapera en undersökning som 1 010 svenska husägare i åldern 18–64 år deltog i mellan 18–20 maj 2009.

Vill ha effektiv byggtransport Sveriges byggindustrier (BI) har inlett ett projekt för att höja kunskapsnivån och utveckla samarbetet mellan olika aktörer inom bygg- och transportsektorn. Målet är att skapa miljöeffektiva byggtransporter. Projektet, som finansieras av Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF), löper över ett år från och med juni 2009. Under den här tiden ska en arbetsgrupp med deltagare från alla berörda parter kartlägga byggtransporternas miljöpåverkan och ta fram förslag på förbättringsåtgärder. – Idag saknas tillförlitliga siffror men uppskattningsvis står byggtransporterna för fyra procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Det motsvarar två miljoner ton, berättar Danielle Freilich, miljöansvarig på Sveriges byggindustrier. nr 5 B 2009 husbyggaren

En av arbetsgruppens uppgifter blir att hitta och lyfta fram goda exempel. Ett sådant är JM:s tillfälliga logistikcentrum på Värmdö där överblivet material från pågående byggprojekt mellanlagras och sorteras för att sedan användas i andra närbelägna projekt. – Tillfälliga logistikcentrum som det på Värmdö är ett utmärkt sätt att minska transporterna, anser Johan Skoglund, vd på JM. – Vi måste ställa högre krav på oss själva och samverka bättre för att hitta ekonomiska och miljömässiga lösningar på transportfrågan, säger Danielle Freilich. – Några viktiga målsättningar med det här projektet är att öka kunskapsnivån och erfarenhetsutbytet mellan olika branscher, förklarar Danielle Freilich. D

I mitten av augusti presenterade SP Sveriges tekniska forskningsinstitut en ny rapport om förekomst av fukt i fasader. Undersökningen har genomförts på fastigheter med en viss typ av konstruktion, så kallade enstegstätade fasader. – Redan i september 2007 rekommenderade vi att inte använda den här typen av fasadkonstruktion. Vi bedömde att det fanns risker med konstruktionen och att den inte var robust, säger Mats Björs, vd för föreningen Byggherrarna. Problemen beror på hög fukthalt i konstruktionen i kombination med organiska material som till exempel trä, och orsakas av att fukt stängs in i väggar med cellplastisolering eller ångtät puts. Vatten som trängt in bakom fa-

sadskiktet kan inte dräneras ut och vatten som trängt in bakom fasadskiktet kan inte ackumuleras utan att skada konstruktionen. – Detta gör att risken för mögelskador ökar. Problemet är i huvudsak av teknisk karaktär och kan innebära stora ombyggnadskostnader. Men det finns inga kända fall där människor blivit sjuka på grund av denna typ av fasadskador, säger Mats Björs. – Alla som äger ett hus byggt under de senaste 20 åren med den här typen av fasadkonstruktion bör låta undersöka ytterväggarna. Finns det mögel eller rötskador i väggen så syns det inte utan ingrepp. Ytterväggar i nya hus är oftast så lufttäta att mögellukt inte märks inne i byggnaden, säger Mats Björs. D

Brandskyddskrav skärps – Dagens djurstall är så stora och innehåller så många djur att konsekvenserna av en brand blir mycket allvarliga om byggnaden inte är uppdelad i brandceller eller har brandlarm. Det kan resultera i att lantbrukaren får svårt att fortsätta sin verksamhet, säger Björn Björkman på Lantbrukets Brandskyddskommitté (LBK). Varje år inträffar över 400 större bränder på lantbruk. En djurstallsbrand kan kosta över 10 miljoner kronor och utvecklingen visar att allt fler bränder börjar i djurstallarna. – Nu har vi skärpt brandskyddskraven för djurstall från 1 augusti i år, säger Björn Björkman. Större djurstall ska vara försedda med brandlarm. Det ger lantbrukaren möjlighet att rädda djuren och påbörja släckningen. En brand i ett stort djurstall kan innebära att

lantbrukaren inte kan fortsätta med sin verksamhet på grund av att försäkringen endast täcker två års avbrott och det kan ta mycket längre tid att bygga upp stallet och köpa in en motsvarande djurbesättning. Enligt Jordbruksverkets regler krävs att nya djurstall ska utformas så att det för djuren finns godtagbart byggnadstekniskt brandskydd samt godtagbara förutsättningar att rädda djuren vid brand. Detta gäller även vid ombyggnad av stallen. Enligt reglerna ska det finnas många brandsläckare på en gård. Det ger de boende möjlighet att vid tidig upptäckt av en brand få en chans att släcka branden själv eller åtminstone dämpa branden tills brandkåren hinner komma fram. På många håll kan det dröja över 20 minuter innan den första brandbilen är på plats. D 53

Noterat Tom byggbod släcks ner

Krav på att montör är auktoriserad

Byggbodar och belysning står för mer än 70 procent av energianvändningen på en byggarbetsplats. Genom bland annat bättre isolerade bodar och tidsstyrning av uppvärmning och belysning beräknar JM kunna halvera energianvändningen för bodar och belysning. – Redan år 2008 införde vi lågenergihus som standard i all vår produktion, förklarar Patrik Andersson, miljöchef på JM.

Den som vill förbättra badrummet eller fixa vattenledningar bör se till att vvs-montören är auktoriserad. – Annars kan försäkringsbolaget sänka ersättningen vid vattenskada, säger Thomas Helmerson, ansvarig för VVSbranschens auktorisation ”Säker vatteninstallation”. Få skulle komma på tanken att själv installera starkström i villan. Jobbet ska göras av en behörig elektriker. Ingen blir förvånad om försäkringsbolaget nekar ersättning om en lekman gjort jobbet och orsakat skadan. – Vattenläckor kostar mer än el- och brandskador tillsammans. Det borde vara lika självklart med auktoriserad vvs-installatör, anser Thomas Helmerson. Samma uppfattning har försäkringsbolagen. De har tröttnat på att betala fem miljarder kronor om året för vattenskador. Bolagen är nu i färd att ändra villkoren. Om installationen utförts av någon som inte är auktoriserad kan ersättningen sänkas eller självrisken höjas. Auktorisationen syftar till bättre installationer och färre

– Därmed sänkte vi bostädernas energianvändning med 35 procent. Nu har turen kommit till våra byggarbetsplatser. JM har beslutat att samtliga byggbodar på JMs nya byggarbetsplatser ska förses med bland annat bättre isolering, närvarostyrd belysning och värmeåtervinning. Dessutom kommer all byggbelysning att vara av lågenergityp och släckas ner på natten. D

Stärker sin VA-kompetens Norconsult har förvärvat Mark och vatteningenjörerna, som är ett konsultföretag med 15 medarbetare i Växjö. Företaget arbetar med utredning och projektering inom dricksoch avloppsvattenteknik, miljöbesiktningar, miljöundersökningar, vattenskyddsområden, vattentäkter och geoundersökningar.

Genom samgåendet stärker Norconsult sin VA-kompetens. Norconsult har 240 medarbetare, verksamma inom samhällsbyggnad, med kontor i Göteborg, Stockholm, Piteå, Luleå och Växjö. Företaget etablerades år 1952. D

Husköpare får vindkraftsel gratis Telge energi och hustillverkaren LB-Hus inleder ett samarbete för att göra Sverige grönare. Genom att erbjuda gratis vindkraftsel från Telge energi till dem som köper ett LB-Hus under år 2009 vill bolagen sätta fokus på hur enkelt man kan bidra till en bättre miljö. – De vanligaste åtgärderna bland hushållen är att man byter till lågenergilampor, energisnåla hushållsmaskiner samt sänker värmen. Det är positivt för miljön men det enklaste och snabbaste sättet att sänka sitt koldioxidutsläpp är faktiskt att köpa vindkraft. Byter man från vanlig ”blandel” till vindkraftsel sänker man sitt koldioxidutsläpp med 13 ton per år, säger Johan Öhnell, VD på Telge energi. 54

Den 1 februari trädde Boverkets författning om energikrav på småhus i kraft. Den innebär i princip en halvering av tidigare energikrav. Ett krav som ökar behovet av mer energivänlig uppvärmning. – Det är verkligen kul att kunna samarbeta med Telge energi för att minska belastningen på miljön. De ökade energikraven och medvetenheten bland kunderna har naturligtvis drivit fram förbättrade klimatskal och konstruktionslösningar av våra hus och vi gillar att bygga energisnåla hus. Det är bra för miljön, men framför allt är det bra för plånboken, säger Lars Britse, marknadschef på LB-Hus. D

vattenskador. En vattenskada leder ofta till långdragna reparationer och stora problem för fastighetsägaren. Den totala kostnaden för skadan är betydligt större än vad försäkringen kan täcka. Auktorisationen bygger på branschregler ”Säker vatteninstallation”. Det är regler om hur olika installationer ska utföras. Den som är auktoriserad måste kunna och följa reglerna. Fackmän är enligt lag skyldiga att avråda från installationer som inte följer branschens regler och som kan orsaka skador. Kravet finns i konsumenttjänstlagen. Auktoriserade vvs-installatörer är utbildade i branschreglerna, har yrkeskunniga montörer och vet om sina skyldigheter. – Även den som är auktoriserad kan göra fel och det kan vara fel på materialet. Är olyckan framme så ersätts skadan av försäkringen, understryker Thomas Helmerson. Över 1 000 vvs-företag med 12 000 utbildade montörer över hela landet är idag auktoriserade enligt ”Säker vatteninstallation”. Se mer på www.sakervatten.se D

Mässa satsar på hållbart de, IT och service, samt tjänster. Temana för den 27:e upplagan av mässan den 2–7 november i Paris Porte de Versailles är hållbar renovering och energieffektivitet. D Två passivhus visades på Batimat 2007…

Årets Batimatmässa satsar på innovation och hållbart byggande. Mässan omfattar sju avdelningar; konstruktion, snickeri och lås, efterbehandling och dekoration, utrustning och verktyg, hållbart byggan-

... och kommer att finnas med även i Paris 2009.

husbyggaren nr 5 B 2009

Trycksaker? Kundtidningar, reklambroschyrer mm. Vi står för idé, utformning, produktion och distribution. Det blir enkelt och kostnadseffektivt för Dig. Ring så berättar vi mer.

Box 82, 271 22 YSTAD Telefon 0411-736 10 • Fax 0411-173 53 cty@cty.se • www.cty.se nr 5 B 2009 husbyggaren

Marknadsnytt Bli bättre på 3D-konstruktion

Specialsyr matartunnel

Autodesk möter den ekonomiska nedgången genom att se till att arbetssökande arkitekter, konstruktörer och tekniker får möjlighet att utveckla och bibehålla sin kompetens. Med Autodesks assistansprogram ska yrkesmänniskor kunna förstärka och förbättra sin kompetens inom 3Dkonstruktion. Assistansprogrammet omfattar bland annat design- och konstruktionsprogram, samt utbildning. Verktygen i Autodesks assistansprogram blir tillgängliga genom en onlineportal.

Matartunnlar är en viktig del i gruvindustrin för en fungerande drift. Tunnlarnas konstruktion och utformning ska vara anpassade till omgivningen och utformade efter de behov som produktionen kräver. Viacon levererar specialanpassade matartunnlar till den svenska och europeiska gruvindustrin. Tunnlarna tillverkas i korrugerat stål som varm-

förzinkas. De kan byggas både cirkulära och lågbyggda. D Viacon AB 0510-896 44

Se mer på www.autodesk.com/ pr-se-assistance D Autodesk 0733-49 62 99 hans.liljedahl@autodesk.com

Borstar i stål Flexovit har utökat sortimentet stålborstar med flera nya produkter, som till exempel cirkulärborstar med olika typer av tråd för olika material. Stål för bearbetning av metall och olegerade stål, rostfri tråd för bearbetning av krom/nickellegeringar och rostfritt, samt mässing för ytbearbetning av koppar, mässing och brons. Cirkulärborstarna är avsedda för användning i bänkslipoch gradningsmaskiner och finns i såväl enkelradigt som flerradigt utförande.

För vinkelslipmaskiner finns axialborstar i plant och koniskt utförande samt koppstålborstar. Dessa borstar finns med vågig eller tvinnad tråd. Tvinnad tråd ger aggressiv avverkning och lämpar sig för borttagning av glödskal, färg, rost och korrosion, samt rengöring av svetsar. Vågig tråd ger mjukare bearbetning. D

Lyser upp lekplats Överdelen är av rotationsgjuten polyeten och underdelen av galvaniserat och pulverlackerat stål. Markbeslaget är av varmgalvaniserat stål. D

Saint-Gobain Abrasives AB 08-580 881 00 sga.se@saint-gobain.com

Hags Aneby AB 0380-473 00 hags@hags.com

Bronco är en färgglad nyhet från Hags. Fjädergungan är för de lite större barnen mellan 5 och 12 år och har en helt ny lekfunktion. När barnet sätter sig på gungan och lutar sig skapas en överraskande kaströrelse, nästan som vid rodeo. Barnet styr själv svårighetsgraden i gungningen och utmaningen blir större ju kraftfullare hon eller han leker. 56

husbyggaren nr 5 B 2009

Marknadsnytt Markbädd på burk Markbädden Biorock lanseras i Sverige. Biorock renar avlopps-, bad-, disk- och tvättvatten, samt WC, och är certifierad i Tyskland enligt EN 12566-3. Markbädden har måtten 1,15 x 1,15 x 2,04 m och är tänkt att ersätta gamla infiltrationer och markbäddar. D

Lim som hugger Essve kommer med ett nytt montagelim. ESS TACK HT-X är ett extra starkt lim som hugger direkt efter applicering, samt klarar jobb i fukt, kyla, värme och smuts.

Biorock 08-5000 55 84 sthlm@biorock.se

Spräcker berg Demex från maxit spräcker berg, sten och betong – inomhus, utomhus och under vatten. Enligt företaget ska man borra hål i berget och fylla med Demex och när massan blandas med vatten expanderar och hårdnar den. Expansionen fortsätter även efter det att

sprickor uppstått i objektet. Efter ett dygn är spräckningen i regel klar. Genom att det blir en stillsam spräckning av berget undviks skador på omgivande objekt och byggnader. D

Limmet fäster och fixeras mycket snabbt på alla typer av material. Limmet behöver inte stödfixeras eftersom det härdas direkt. Det är fritt från lösningsmedel. D

maxit AB 08-625 61 00

Essve 08-623 61 29 jsv@essve.se

Finslipad designklassiker Dornbracht tillverkar armatur och tillbehör för badrum och kök och presenterar nu sin designklassiker Tara-armaturen i ny skepnad. Armaturen har finslipats till sin design och teknik. Den finns nu för första gången att få med mattvita och

mattsvarta ytbehandlingar i specialutgåvorna Tara Black Edition och Tara White Edition. D Dornbracht + 45 33 12 19 00 terry@outcom.dk

Partiklar blockerar strålning Solar Gard Ultra Performance fönsterfilm är skapad med ett ytskikt av nanopartiklar – miljontals mikroskopiska partiklar – som minskar den infraröda strålningen från solen. Uppemot 99 procent av skadlig UVA- och UVB- strålning blockeras och upp till hälften nr 5 B 2009 husbyggaren

av all solstrålning filtreras, vilket håller bilen svalare. Filmen finns i sex olika toner för att inte bryta mot lokala regler och för att tillgodose kundernas önskemål. D Bekaert Specialty Films Nordic AB +46 (0) 175 748 80

BYGGLEVERANTÖRER

Betong ett naturligt val

totalt säker

golvvärme

www.kc-betong.se 0150-34 99 00

husbyggaren nr 5 B 2009

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

nr 5 B 2009 husbyggaren

BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

husbyggaren nr 5 B 2009

BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund - Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se

Sid ALT Hiss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Aeroc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Bergsäker . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag Betongfeber . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Brave System . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Byggkeramikrådet . . . . . . . . . . . . . . 43 Cramo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Eurogolv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Eurotak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 GBR Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27 H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . 38 Hercules Grundläggning . . . . . . . . 1

nr 5 B 2009 husbyggaren

Sid Ivarsson Sverige . . . . . . . . . . . . . . . 3 Jape Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Karl Hedin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 KDN Karl Deutsch Nordiska . . . . 39 Masonite Lättelement . . . . . . . . . . 4 PAX Electro Products . . . . . . . . . . 43 Pilkington Floatglas . . . . . . . . . . . . 39 Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . 10 Prinfo Ystads Centraltryckeri . . . 55 Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Promat Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Pålplintar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Sid Rescon Mapei . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Ruukki Construction . . . 2:a omslag Sand & Grus Jehander . . . . . . . . . . 19 SAPA Building system . . . . . . . . . . 23 SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25, 55 Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Stockholms Geomekaniska . . . . . 9 Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . 51 Svensk Våtrumskontroll . . . . . . . . 47 Svenska Byggingenjörers Riksförbund . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

Sid Teknologiskt Institut Betongcentrum . . . . . . . . . . . . . . . 47 TM progress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Trelleborg Waterproofing . . . . . . 9 Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Wikells Byggberäkningar . . . . . . . . 11 VVS auktorisation (Svensk Installationskontroll) . . 29 ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . 4

KONSULTERANDE INGENJÖRER BORLÄNGE

HUDIKSVALL

GÖTEBORG

Hantverk..!

Hantverk från hjärtat av Dalarna. Byggt av rejäla hantverkare.

Arkitekter o Ingenjörer Arkitekt- och byggprojektering Byggadministration Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42 E-post: info@fiskarhedenvillan.se Hemsida: www.fiskarhedenvillan.se

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50 www.cao.se • cao@cao.se

ESKILSTUNA ÄC-KONSULT AB NYGATAN 33 A 632 20 ESKILSTUNA TELEFON 016-51 74 00, 51 74 01 TELEFAX 016-51 74 05 ac-konsult@telia.com www.ac-konsult.se • ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR • VA-UTREDNINGAR • GRUNDKONSTRUKTIONER • GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

• SKADEUTREDNINGAR • VIBRATIONSMÄTNINGAR • BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING PÅLNING

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

HELSINGBORG KARLSKRONA

N-O.Gudmundson Byggråd SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggledning Byggskadeutredningar Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • • • •

Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

LUND GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

PITEÅ

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

husbyggaren nr 5 B 2009

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

Av SBSC certifierat besiktningsföretag Av SITAC certifierad besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

www.brandskyddsbesiktning.com Trångsundsvägen 49, 142 64 TRÅNGSUND info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

nr 5 B 2009 husbyggaren

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

UPPSALA

VÄSTERÅS

VISBY

Canholms VVS

Canholms Ingenjörsfirma AB

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Vi utför VVS- Konstruktion * Kontroll * Besiktning * Utredning Riksbehörighet för OVK

ÖREBRO

Tel 0498-21 18 88 Fax 0498-21 76 55 070-652 53 10 canholms.visby@mailbox.calypso.net

Kontakta

BJ-Konsult AB Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

www.bj-konsult.se

Sveriges Målerikonsulters Förening

UMEÅ

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Certifierade besiktningsmän – SBR Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

• Projektering • Byggadministration

bj bj bj

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 Visby Tel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

ÖSTERSUND

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 Stockholm Tel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36 Repslagaregatan 12, 602 32 Norrköping Tel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR

Rådhusespl. 10-12, 903 28 Umeå Byggprojektering 3-D Projektering Projektledning Byggkontroll

Statiska konstruktioner Byggledning Projekteringsledning Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99 www.lps.se

- Arkitektur

- Inredning

- Byggteknik

- Byggledning

- Värderingar

- Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K - Entreprenadbesiktning, av SITAC certifierad besiktningsman SBR Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

husbyggaren nr 5 B 2009

Marknadsnytt Strålar ut värme

Öppnar köket mot naturen

Frico lanserar halogeninfravärmaren IH för utomhusmiljöer där designen är viktig. IH ger enligt företaget 10–15 procent högre verkningsgrad än en värmare försedd med frontglas, vilket bland annat beror på den högintensiva halogenlampan. IH finns i två olika utföranden, en med bred värmespridning för värme från nära håll, samt en med riktad värme-

Köket är en viktig plats för det sociala umgänget. Företaget Solarlux framhåller att glasvikdörrar kan skapa ytterligare en dimension genom att köket kan öppnas ut mot naturen. Glasvikdörrarna kan mon-

teras jämnt med golvet. De har inga lister som gör att man kan snubbla. Gångjärnstekniken gör att de kan vikas åt sidan i hela sin längd. D Solarlux Scandinavia AB +46 40 45 61 90

spridning för installation på högre höjd. D Frico +46 31 336 86 12 peter.caban@frico.se

Roterar i grönt Leica Geosystems lanserar den nya rotationslasern Roteo 35 G med grön laserstråle, som uppfattas upp till fyra gånger bättre i stark belysning och på långa avstånd av det mänskliga ögat jämfört med en konventionell röd laser. Förutom den gröna strålen delar Roteo 35 G egenskaper med tidigare varianter i 35-serien, som till exempel automa-

tisk nivåinställning både horisontellt och vertikalt. Det ljusstarka laserhuvudet på Leica Roteo 35 G skyddas av en robust metallbur. Med ett fjärrstyrt, motoriserat väggfäste kan modellerna i Roteoserien handhas av en person utan medhjälpare. D Leica Geosystems AB +46 (0) 705 75 81 50

Vindslucka för passivhus För att få ett bra energivärde i ett passivhus gäller det att täppa till de svagaste punkterna i huset. Vindsluckan är en av dessa. SSC har därför utvecklat en vindslucka, överluckan Lux. Ramen är gjord i spånplatta och med en plastlucka. Om överluckan Lux monteras på standardluckan Lux kommer man enligt företaget ner till ett U-värde på cirka 0,33. D

SSC Skellefteå 0910-72 59 55 peter.forssell@sscef.se

Tunnare spärr mot ånga Paroc lanserar en ny luft- och ångspärr som är tunnare än föregångaren. Tjockleken på 0,12 millimeter gör plasten enklare att använda och bättre för miljön än föregångarna. nr 5 B 2009 husbyggaren

Plasten används som luft- och ångspärr för väggar, golv och tak i byggnader. Den nya luft- och ångspärren är P-märkt av Sitac, vilket innebär att åldersbeständig-

heten bedöms vara minst 50 år. D Paroc Byggisolering 0500-46 93 54

Nytt från SBR Nya medlemmar Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, Box 4415, 102 69 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: bygging@bygging.se Förbundsdirektör: Lars Hedåker, 040-15 06 96 Kanslichef: Gunnar Edebrand, 08-462 17 95 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se Förbundsstyrelsen Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Kent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Per-Olav Eriksson, Stockholmsavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen Byggingenjörerna SBR som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet. • Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Försäkringar Förmedlas såsom sjukvård-, liv-, olycksfall-, barn och sjukförsäkring

men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering och utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Martin Bjerking, Bo Bjerking

Bert-Ove Sällstedt, energi-

Fastighetskonsult AB, Uppsala Roger Cehlinder, egen företagare, Cehlinder Arkitekt & Ingenjörskontor AB, Älta Patrik Glimsveden, produktionschef, Skanska, Skövde Armin Husic, byggkonsult, Högbergs Ingenjörstjänst AB, Veinge Stefan Källberg, egen företagare, Källbergs Bygg AB, Gävle Lars-Erik Larsson, filialchef, NVS Installation AB, Lidköping Terje Ruus, VD, Högsbo Keramikkonsult HB, Fjärås

expert, Cooling System CSI International AB, Solna Fredrik Söderberg, egen företagare, Mediatus Förvaltningsutveckling & Fastighets AB, Uppsala Mats Warne, energiexpert, Energibesiktningar EMTD AB, Solna Peter Wetterlöv, arbetschef, BAB Byggtjänst AB, Åstorp Jan-Åke Åhlander, egen företagare, Brålanda

Nya anslutna Åsa Wahlström, Helsingborg

Kalender Konsultgruppen

25 september 29 oktober 4 november, Konsultdagen 4 december

Överlåtelsebesiktningsgruppen

15 oktober 2 december

Entreprenadbesiktningsgruppen

Förbundsstyrelsen

9 september 8 oktober 18 november 28 januari 2010

Gröna besiktningsmän

Ordförandeträff

30 november

8–9 oktober

25 augusti 16–17 oktober 8 december

Husbyggaren är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av branschfolk, medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund m fl.

Konsultgruppen med 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Rabatt på facklitteratur Beställ facklitteratur och handböcker direkt från Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt!

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

Gå in på Byggtjänst och registrera dig. Har du glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

husbyggaren nr 5 B 2009

Nytt från SBR SBIF höll kongress i Borgå

Restaurerat kyrkotak. Observera sotfläcken mitt i kupolen. Foto: Leif Eriksson

Svenska Byggmästare- och Ingenjörsförbundet i Finland, SBIF, avhöll sin vårkongress 2009 i Borgå strax öster om Helsingfors. SBR var inbjudet att delta i festligheterna och representerades av förbundsordförande Lars Hedåker och kanslichef Gunnar Edebrand. SBIF´s förbundsstyrelse hade kvällen före vårkongressen sitt sedvanliga styrelsemö-

te följt av en enkel kvällsmåltid och av den sedvanliga sammankomsten i bastun och till ölen underhöll trubaduren Kriba Henriksson. Lördagens program inleddes med en exkursion till den nyrenoverade domkyrkan i Borgå. Taket på domkyrkan brann av för fem år sedan och nu var det nya taket på plats. En imponerande träkonstruktion utförd med gammalt tidsenligt snickeri. Som kontrast visades sedan den nybyggda Albert Edefelt skolan utförd i finländsk stram stil. Efter lunch vidtog förbundsmötets solenna akt med musik av två flickor i tioårsåldern från Borgå Musikinstitut. Det hölls högtidstal och riksdagsman Mikaela Nylander höll festtalet. Vidare framfördes det hälsningar, som för SBR´s del framfördes av Lars Hedåker och som också kort redogjorde för vad som är på gång inom SBR. Efter kaffet klarades vårmötets formella del av

Lars Hedåker avtackar Leif Eriksson.

utan problem. Bland annat presenterades SBIF´s nye förbundssekreterare Jonas Ström som tillträder sin tjänst den 1 augusti. Leif Eriksson går i pension efter 28 år på sin post. Vid kvällens festmiddag på restaurang Iris utdelades förtjänsttecken samt uppvaktades och avtackades Leif Eriksson för lång och trogen tjänst,

bland annat av SBR som överlämnade SBR´s veterantecken samt en gåva. Söndagen startade med en mycket uppskattad båttur i den finländska skärgården med ångfartyget m/s J.L. Runeberg och dagen avslutades i idel solsken vid landstigningen. Av Lars Hedåker, förbundsordförande SBR

Systemet kan inte jämföras med spårvagn då denna går en viss utlagd väg medan dessa bilar tar dig snabbaste vägen till den plats du bestämt. Banbyggandet är betydligt enklare och billigare än ett spårvägsnät vilket gör att investeringskostnaden blir betydligt lägre än spårvagnens. Driftkostnaden blir även lägre än spårvagnens då man utnyttjar enbart de bilar som behövs. Spårvagnen måste följa sin tidtabell med eller utan passagerare. Lägre blir också kostnaderna då bilarna är fö-

rarlösa varför personalkostnaderna kan hållas nere. För närvarande pågår testkörningar i sol och snö, tekniska beräkningar, säkerhetsanalyser med mera. På www.vectusprt.com får du en fin information om projektet och funderingar över hur systemet kan anpassas i verkligheten. Av Lennart Wågström

Med spårbil in i framtiden Uppsala-avdelningen har haft nöjet av en föredragning av Vectus projektchef Marianne Ogéus som talade om deras projekt i Uppsala med att bygga och testa en bana för spårbundna ”bilar”. Vectus är ett brittiskt företag med ägare i Sydkorea. Det svenska företaget Noventus äger även en mindre del. Systemet är uppbyggt med att små ”bilar” för 4–6 passagerare förarlöst körs på en som regel uppbyggd bana över mark. Bansträckningen som är tänkt som ett nätverk dras fram där man anser man har behov av denna typ av kommunikation. I Uppsala diskuteras ett industriområde med ett stort antal affärer som Bauhaus och Ikea. nr 5 B 2009 husbyggaren

Systemets uppbyggnad gör att den kan byggas ut allteftersom behovet ökas utan någon större ombyggnad av tidigare bansträckning. Stationer förläggs så att man inte har mer än max 300 meter till denna. Någon tidtabell för ”bilarna” behövs inte utan man knappar in på stationen vart man vill åka och systemet kallar på en bil om den inte redan står där och som kommer inom mycket kort tid för transport till önskat mål.

Nytt från SBR Satsar på gröna besiktningsmän Utemiljöbranschens satsning på utbildning av ”gröna besiktningsmän” har mötts av ett mycket stort intresse. Totalt har de tre kurser som hittills anordnats av projektgruppen Gröna besiktningsmän samlat cirka 75 deltagare. Den i våras bildade Föreningen besiktningsmän för utemiljöhar nyligen lanserat en hemsida som samlar all information om projektet. Föreningen besiktningsmän för utemiljö hade ett konstituerande årsmöte i Alnarp den 25 maj med bland annat val av styrelse, revisorer och valberedning. Föreningens huvuduppgift, enligt stadgarna, är att äga och utveckla kravspecifikationen Certifieringsregler för besiktningsmän av utemiljö i förening med certifieringsorganet SP Sitac. I verksamhetsplanen för det kommande året beslutades att också ta fram en logotyp och att utveckla och underhålla en egen hemsida. Medlemskap i föreningen är öppet för ”branschorganisa-

En viktig arbetsuppgift är att marknadsföra satsningen på besiktningsmän, inte minst så att det blir känt inom byggUppdaterar information sektorn att det finns kunniga Föreningens hemsida och utbildade ”gröna” persowww.besiktningutemiljo.se ner att ta hjälp av i entreprenaintroducerades i samband dbesiktningar. Det finns en med stadsträdgårdsmästarnas viktig kanal in mot byggsekkongress i Örebro i slutet av torn i och med att Svenska Bygaugusti. På hemsidan förmed- gingenjörers Riksförbund är las bland annat nyheter, infor- medlemmar i föreningen och mation om aktuella kurser, även samarbetspartner när det kontaktuppgifter på certifie- gäller utbildningar i entreprerade besiktningsmän och nadbesiktning och entreprenamn på de mentorer som väl- nadjuridik. villigt ställer upp och ger råd Kan vi få massmedia till och stöd till blivande besikt- hjälp i marknadsföringen är ningsmän. det naturligtvis positivt. Ett På hemsidan finns också sådant tillfälle gavs i mitten av uppgifter om personer som är juni, när Sydsvenskan hade en ”under utbildning”, det vill artikel med rubriken Maskisäga har klarat tentamen i en ner förstör chansen att eller flera kurser som ingår i odla. Utgångspunkten i artiutbildningskonceptet. Hittills keln är ett besök i en trädgård finns ingen besiktningsman i ett nybyggt villaområde. Allt som har fått certifikat utfärdat ser fint ut, det nya huset är färav SP Sitac men det finns en lis- digt, tomten är plan och fin och ta på 26 personer som kan gräsmattan grönskar. Men vid föras in under kategorin ”un- regn blir gräsmattan en liten der utbildning”. sjö och häcken som planterades i höstas ser död ut. Orsaken är att jorden packats av tunga byggmaskiner och bristfällig dränering. I artikeln intervjuas bland andra Allan Lickander och Kerstin Nilsson, trädgårdstekniker med lång erfarenhet som besiktningsman och en av nyckelpersonerna och mentorerna i utbildningssatsningen. Det framgår tydligt av intervjuerna och artikeltexten i övrigt hur viktigt det är med en fackmannamässig beDen nya styrelsen i Föreningen besiktningsmän för utemiljö. Fr v Maja Pettersson, Göran Andersson, Göran Nilsson, Allan Lickander och Roland Aronsson. Foto: Monica Wahlfrid-Borg siktning av mar68

tioner eller intresseföreningar med god kompetens inom utemiljöområdet”, enligt stadgarna. I dagsläget kan vi räkna in 14 medlemmar: E-planta ek.för., Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer (FSK), Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare (FSS), Landskapsingenjörernas Riksförbund (LIR), LRF-GRO, Movium, SABO, SLU, Starka, Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation, Svenska Byggingenjörers Riksförbund (SBR), Sveriges kyrkogårdsoch krematorieförbund (SKKF), Sveriges Stenindustriförbund (SSF) samt Sveriges Trädgårdsanläggningsförbund (STAF). Vi har ytterligare 3–4 organisationer som har visat intresse och tar beslut om medlemskap under hösten. Föreningens ordförande är Göran Nilsson, Movium. Styrelsen i övrigt består av vice ordförande Allan Lickander (representerar FSS och LIR), kassör Göran Andersson

(STAF), sekreterare Maja Pettersson (LRF-GRO) samt ledamot Roland Aronsson (SSF).

husbyggaren nr 5 B 2009

Nytt från SBR Aktuella kurser 5–6 oktober, Stockholm

13 november, Uppsala 17 november, Malmö 1 december, Göteborg

Överlåtelsebesiktning av fast egendom, steg 2

Det är dags att BIMformera sig Nyhet

7–8 oktober, Stockholm

20 oktober, Göteborg 3 november, Malmö 26 november, Stockholm

Överlåtelsebesiktning av fast egendom, steg 1

Överlåtelsebesiktning – Provtillfälle för besiktningsmän

9 oktober, Stockholm

Putsade fasader

13 oktober, Stockholm Entreprenadbesiktning Grundutbildning, steg 1

8–9 september, Stockholm 13–14 oktober, Helsingborg Entreprenadbesiktning steg 2 – praktik

Fuktmätning – fukt och mögelskador

28–29 september, Göteborg 23–24 november, Malmö 7–8 december, Stockholm Plåt i teori och i verklighet

Entreprenadbesiktning – Provtillfälle för besiktningsmän

BBR 2008 – nya och kommande ändringar

7 oktober, Stockholm 5 november, Helsingborg

Halvdagskurs, em 21 september, Örebro 23 november, Stockholm

Nivå N: 20–22 oktober, Stockholm 25–27 november, Malmö ABK 09 Nyhet

5 oktober, Kalmar 15 oktober, Luleå 22 oktober, Stockholm 6 november, Örebro 12 november, Linköping

P karbeten i samband med byggprojekt.

Mentor och preparand Inom projektgruppen har tagits beslut att ge dem, som är under utbildning till besiktningsmän, stöd att få ”praktisk utbildning” genom mentorer. Ett program för mentorer har tagits fram. De som vill ställa upp som mentorer är personer med lång erfarenhet av besiktningar av utemiljö. De som är under utbildning rekommennr 5 B 2009 husbyggaren

16 september, Stockholm 10 september, Östersund 28 september, Göteborg 6 oktober, Malmö 30 september, Örebro (SBRkurs) AMA Hus 08, nyheter och förändringar*

Halvdagskurs 18 september, Stockholm MER Anläggning 07*

7 oktober, Stockholm 7 oktober, Göteborg 8 oktober, Malmö

10 november, Stockholm

BBR 2008 samt PBL – nya och kommande ändringar

19 november, Stockholm Besiktningsman och konsult för fogfria golv, Nyhet

Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*

1 oktober, Stockholm 1 oktober, Malmö 6 oktober, Göteborg Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Nivå N 9, 10, 16 september, Göteborg 23, 24, 30 september, Malmö 4, 5, 11 november, Stockholm Nivå K 17 september, Göteborg 1 oktober, Malmö 12 november, Stockholm Projektledning*

AMA Anläggning 07*

7 oktober, Stockholm 5 november, Helsingborg

Energideklaration för bostäder och småhus

AMA Hus 08, grundkurs*

15 september, Stockholm 21 september, Göteborg 24 september, Malmö LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

6 oktober, Stockholm 22 oktober, Malmö 10 november, Göteborg

7–8 september, Stockholm 20–21 oktober, Malmö 27–28 oktober, Stockholm 1–2 december, Göteborg

*Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA Företagsanpassade kurser

Byggarbetsmiljösamordnare*

14–15 september, Umeå 16–17 september, Luleå 30 sept–1 oktober, Gävle 14–15 oktober, Lycksele

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

4 november, Stockholm För ytterligare information och kursanmälan, se www.bygging.se/kurser eller ring 08-462 17 94. D

Skadeutredningar

2 november, Stockholm

deras också att söka mentorer inom andra fackområden än mark/landskap/trädgård. Som ”grön” besiktningsman verkar man mest som biträdande besiktningsman oftast till husbesiktningsmannen.

Nya kurser på gång Kontakter mellan olika fackområden är viktiga att skapa. Kanske ni som är besiktningsmän inom andra fackområden också kan anmäla er att vara mentor.

Utbildningssatsningen fortsätter nu under det närmaste året, tre nya besiktningskurser är planerade: Natursten och markbetong den 20–21 oktober i Kristianstad. Växt och mark den 17–19 november på Säbyholms naturbruksgymnasium, UpplandsBro. Växt och mark den 16–18 mars 2010 på Munkagårdsgymnasiet i Tvååker. Anmälning till kurserna sker

via Moviums hemsida www. movium.slu.se. Vi tror att kurserna kommer att locka många deltagare, ett gott råd är att vara ute i god tid med anmälan. SBR:s kurser i entreprenadbesiktning (SBR-tentamen gäller för certifiering) genomförs den 8–9 september och 7 oktober i Stockholm, samt den 13–14 oktober och 5 november i Malmö. Av Göran Nilsson, Movium och Kerstin Nilsson, Taggen Markkonsult 69

Nytt från SBR SBRare besåg både Buda och Pest Står på kvällen den 16 april med lite hjärtklappning i vänthallen på Arlanda flygplats för att fara till Ungern med flygbolaget Malev. Ja man har ju hört hur östländernas flygplan är beskaffade. Tejpade med Scotch (hoppas bara att det är den tejp av den typ man använder till att lappa ihop gamla ritningar) för den är i stort sett omöjlig att ta bort och därmed bör det vara av den beständiga typen. Huj!, vad man bedrar sig. Planet ser ju ytterst modernt ut och väl nedsutten i fåtöljen så är det bara att slappna av och invänta att piloterna ska börja flaxa med vingarna. Väl framme i Budapest två och en halv timme senare möts vi av en ung dam som glatt berättar att hon heter Borbala Szaili och har bott tio år i Sverige, under en tid då hennes man var stationerad där på Ungerska handelskammaren och därmed hanterar hon svenskan på ett charmant sätt

även om en och annan felsägning ibland inträffar. Svårt att förstå henne är det inte. Dagen efter börjar studierna av Budapest genom att vi går runt till fots i de gamla delarna av Pest. Till den som inte känner till detta kan jag tala om att staden består av två delar. Åtskilda av ”den schönen blauen Donau” ligger stadsdelarna på var sin sida om floden och heter Buda och Pest. Detta var i vart fall den första lärdom vi fick av Borbala Szaili som beklagade sig över att studiebesöket, enligt programmet endast bestod av besök av byggnader i Pest. Snabbt lovade hon att skapa tid för besök även i Buda (en stadsdel som hon själv bodde i, fick vi veta senare) om vi tyckte och ville så. Utan vidare diskussioner beslutades enfaldigt att vi var öppna för alla förslag. Under denna dag fick vi se mängder av byggnader både äldre och nya och Borbala ord-

Vy över Pest från Budasidan med floden Donau.

Nya teaterbyggnaden.

Granne till nya teatern är musikens hus.

Gammalt och nytt sida vid sida.

nade så att vi fick titta in på innergårdar, både överglasade och inredda med trädgårdar. De överglasade förklarade hon var avsedda att inredas till gallerior med butiker (även om efterfrågan på dessa lokaler verkade vara något klen). Pest som är den stadsdel som beboddes av den lägre klassen är idag en skön blandning av gammalt och ultramodernt sida vid sida och ibland bryts det av med en ren ruin eller i vart fall något som liknar en. Borbala förklarade att de som bebodde husen med bostadsrätt själva fick bekosta upprustningen och där hade vi förklaringen varför kvaliteten på husen varierade. Hyresrätter förekom överhuvudtaget inte utan de enda lägenheter som gick att hyra bestod av lägenheter som någon, så att säga, hade fått över. På eftermiddagen denna

Frihetens torg med den okända soldatens grav i förgrunden.

dag fick vi besöka ett kvarter med pågående renovering och en visningslägenhet högst upp i huset. Detta hus liksom alla hus i Budapest måste renoveras till skick lika ursprung. Detta är en bestämmelse man har. I detta kvarter pågick arbeten att återskapa fasader med hjälp av marmorplattor som sågats till profilerade speglar och snyggt och prydligt fastsatta på väggarna innan arbete med kringliggande puts skulle vidta. Invändigt pågick arbete med att skapa innergården även denna med marmor lika fasader och framförallt stuckaturer både högt och lågt. Arbetet var långt ifrån färdigt men man kunde utan vidare fantasi se hur denna innergård skulle komma att glänsa och sprida stolthet över de engelska finansiärerna. Efter en promenad i trapporna, bara fem trappor om jag minns rätt, då hissarna ännu inte var i bruk, kom vi så till visningslägenheten. Lägenheter i Sverige må anses ha hög standard men denna lägenhet var överdådig med massiva trägolv, naturligtvis i ekplank, två stora badrum med kakel och klinkers och naturligtvis ett hypermodernt kök och stora sovrum. husbyggaren nr 5 B 2009

Nytt från SBR

Fasad på renoveringsobjekt som besöktes.

Taket i badhusets entré.

Projektledaren som till att börja med överlät översättningen till vår guide Borbala, kom så småningom underfund med att han pratade engelska och han förklarade att lägenheten var till salu för den modesta summan av 45 000 euro per kvm alltså cirka 450 000 kronor per kvm. Då han verkade mer än stolt då han sade detta avstod undertecknad från att fråga om han inte hade tagit fel på en nolla. Samtidigt som han lade till att lägenheter normalt kostade runt 1 000 euro per kvm i Budapest och att det pågående objektet inte var avsett för gemene man. Han talade även om att han hade cirka 200 man som arbetade på denna arbetsplats och

bar upp saluhallen och diskuterades ingående vilka intervaller och vilken tidsåtgång som krävdes för ommålningen av denna. Nu ska ni veta att stommen i denna byggnad inte består av I- eller U- balkar utan är ett magnifikt smidesarbete med många krusiduller och mycket så kallad snickarglädje. Dessförinnan hade vi besökt Stadsparken eller rättare sagt kört runt Stadsparken där vi stannat till och tittat in i entréhallen på badhuset, vilket naturligtvis var en upplevelse. Ett byggnadsverk med mosaikkonst i taket och på väggarna vilket medförde att en av deltagarna på stående fot bestämde sig för ett eget besök

att en normal byggarlön i Ungern ligger mellan 2–3 euro per timme det vill säga 20–30 kronor per timme. Under lördagen for vi omkring med bussen och besökte bland annat den stora saluhallen med massor av fräscha grönsaker såsom sparris till priser som låg långt under svenska, vilka några av oss utnyttjade och köpte ett par knippen med sig hem, kött, korvar och inte att förglömma vin och sprit av alla de slag, dock inte till särskilt förmånliga priser kunde konstateras efter det att den lokala valutan forint hade omräknats till svenska kronor. Utöver detta lades naturligtvis mycket tid på att studera den stomme som

Kungliga slottet, enligt uppgift byggd på 1800talet.

nr 5 B 2009 husbyggaren

Gänget samlat för sista måltiden (innan vi lämnar Budapest).

med ingående fullt program, följt av ett besök i kiosken som sålde hälsobringande vatten direkt från underjorden. Vår guide ansåg att vi borde prova då vattnet var bra både för hälsan och kärleken och bjöd på några glas. Vattnet som var varmt smakade inte illa men med glaset på väg till munnen så for en fråga genom huvudet ”ska jag verkligen dricka detta ruttna ägg luktande vatten”. Efter besöket på ”Frihetens torg” som ligger i anslutning till Stadsparken och är utsmyckad med både arkad innehållande alla Ungerns kungar och Den okända soldatens grav for vi vidare till den nybyggda teatern med intilliggande musikens hus och vidare upp på Buda sidan för att titta på det gamla kungaslottet och Fiskarbastionen. Besöket på kungaslottet blev en något dyster utflykt då vi hamnade mitt i en nynazistisk demonstration som lade lite sordin på stämningen. Ok, demonstrationståget var inte precis omfattande utan bestod av ett trettiotal svartklädda män och kvinnor som under lågmält samtal sig emellan, gick bärande urgamla ungerska flaggor. Uppbådet av poliser var desto Fortsättning s. 72 P

Nytt från SBR Flitiga studenter prisades Helsingborgsavdelningen har delat ut stipendier till årets ”Bästa byggstudent”. Stipendiet utdelas årligen till studenter från tredje årets kull på Byggteknik med arkitektur programmet på LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg. Avsikten är att uppmärksamma och belöna bästa byggstudent. De två studenter, av olika kön, med högsta oviktade medelbetyg på samtliga obligatoriska kurser från utbildningens fem första terminer, till-

delas stipendiet i början av juni månad. I juni utdelades således 2009 års stipendier på avslutningsmiddagen till Sophia Christiansson, Lund och Filip Westerberg, Vejbystrand. SBRs Jonas Rosberg hade nöjet att överräcka vardera 5 000 kronor till två välförtjänta studenter. D

SBR får ny förbundsdirektör I början av juli blev det klart med en ny förbundsdirektör för SBR. Magnus Jansson, 37 år, är civilingenjör maskinteknik. Han tillträdde i mitten av augusti och han övertar VDtjänsten den 1 januari 2010 då Gunnar Edebrand slutar som kanslichef. Magnus Jansson är civilingenjör inom maskinteknik från KTH, född och uppvuxen

på Skaftö i den bohuslänska skärgården. Sjö- och båtliv är ett av hans stora intressen, liksom golf. Magnus Jansson kommer närmast från ett företag i Göteborg inom offshoresektorn, som tillverkar bostadsmoduler till plattformar och fartyg. Där var han chef för företagets kvalitets- och miljöavdelning, samt satt i företagets lednings-

grupp. I sin yrkeskarriär har han även arbetat inom organisationsvärlden på branschoch arbetsgivarorganisationen Målaremästarna. Där ansvarade Magnus Jansson för kursverksamheten, auktorisationer och certifieringar med mera, samt var med i ledningsgruppen. D

P större och man hade med lätt-

Budapest var det dags att smälta intrycken för att hitta tillbaka till verkligheten som bara låg en natt bort. Men innan denna reseskildring avslutas måste naturligtvis lite nämnas om arrangemanget. Detta kan bara beskrivas med ett ord: YPPERLIGT. En trevlig och kunnig guide som visade oss mängder av intressanta byggnader. Bra väder och varmt, i

vart fall lördag och söndag, och mycket god mat. Skribenten som är en lagom rund man i sina bästa år, njöt av maten bestående av förrätt, varmrätt och dessert till varje måltid, nedsköljt med öl eller vin. Bufféfrukosten inte att förglömma. Ett litet trevligt sällskap som tillsammans på kvällarna efter middag och dagens strapatser

Övre planet på entréhallen i nya teatern.

En enkel riddarmåltid som avnjöts med hjälp av kniv och händer.

het kunnat räkna in ett hundratal. Söndagens förmiddag var en ledig tid då vi alla strövade omkring i staden, i den vackra vårsolens glans, eller satt på en bänk vid Donaus strand och tittade på båtarna som passerade. Inte underligt för efter de två dagarna som vi varit i

Interiör saluhallen.

satte sig tillsammans och pratade om… Ja, vad tror ni… Byggbekymmer naturligtvis. Många stora och tunga frågeställningar löstes eller i vart fall dryftades. Tack alla ni som var med på resan för trevligt sällskap och några glada och intressanta dagar. Tack också ni alla som arbetat med arrangemanget. Hoppas att ytterligare resor arrangeras i SBR:s regi och att då några fler tar sig tid att följa med. Av Renato Melosso, Bygging SBR-SBRK

husbyggaren nr 5 B 2009

thermisol.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www www.tata-tak.com

masonite lättelement www.m-l.se

Posttidning B Husbyggaren Box 4415 102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0