Husbyggaren nr 3 2021

Det är inte trä­panelen som är problemet när skolor brinner | DEBAT T

SBR | SV EN SK A

BYGGINGENJÖR

Rätt takavvattnings­ Brandskydd för fasader, utmaningar och möjligheter system – bästa försäkringen

BYGG • EL • V VS

ERS RIKSFÖRB

UND

ETAB L. 19 58

• ANLÄGGNING

NU M M ER

3 | 20 21

JURIDIK

Vad händer med fordringar om slut­ besiktning uteblir?

KRÖNIKA

Energieffektivisering är väsentlig för att uppfylla Sveriges klimat- och miljömål SBR

Konsultdagarna och förbundsstämma

TEMA

Träbyggnad, tak & fasad

Effektiv takrenovering med solceller

Ruukki® Patina En ny innovativ sandwichpanel!

Ruukki® Patina-sandwichpanel möjliggör kostnadseffektiv minskning av byggnadens koldioxidavtryck vid olika stadier av byggnadens livscykel. Dess koldioxidavtryck är litet och dessutom förbättrar dess lufttäthet byggnadens energieffektivitet.

Tillverkad av obehandlat Cor-Ten®-stål.

Läs mer: ruukki.se/patinapanel

Ruukki® Patina har ett lågt koldioxidavtryck.

Du kan uppnå besparingar på upp till 20 % på byggnadens uppvärmningskostnader.

Vill du höra hur Ruukki® Patina kan optimera ditt byggprojekt och hur du kan belasta miljön mindre?

Alla typer av hissar för alla typer av byggnader SPECIALISTER PÅ HISSAR I TRÄBYGGNADER

Stor erfarenhet av hissar i träbyggnader Vi har stor erfarenhet av, och är specialister på, hissar i träbyggnader.

Ofta där hisschakten är gjorda av limträstomme. Tillsammans med byggbolag har vi utvecklat metoder som säkerställer att våra hissar fungerar lika felfritt i byggnader och hisschakt av trä som av betong.

Egen konstruktion och produktion Vi erbjuder ett brett sortiment, från småvaruhissar till stora personoch lasthissar med hög kapacitet. Vi kan dessutom erbjuda alla drivsystem, som lin- eller hydrauldrift, med eller utan maskinrum – vilket ökar flexibiliteten ytterligare.

Vi låser inte in dig i dyra lösningar Våra hissar är uppbyggda kring helt öppna system där serviceinstrument alltid medföljer. Det gör att vi inte låser upp dig och det ger dessutom låga underhållskostnader. Vi föredrar att du väljer oss för service för att du vill det, inte för att du måste.

althiss.se | 0472-390 700

Svenskproducerade hissar från Småland sedan 1994 Hissar konstruerade för att kunna återanvändas & moderniseras Tillgänglighetsanpassat som standard Öppna system för lägsta driftkostnad Service dygnet runt – året runt Rikstäckande – vi finns i hela landet

Testa vår hissguide!

K VA L I TE TS D Ö R R A R I ST Å L SE DA N 1 9 5 0

Born and raised in Mellerud Hos Hellbergs tillverkar vi dörrar som våra kunder vill ha dem.

Det har vi gjort i mer än sjuttio år. Med stolta hantverkstraditioner och starkt entreprenörskap producerar vi, i vår egen fabrik i dalsländska Mellerud, moderna ståldörrar för den skandinaviska byggmarknaden.

Våra kunder preciserar kraven och miljön där dörren ska sitta.

Vi möter upp med kompletta lösningar för klassade brand-, säkerhets- och ljuddörrar, brandluckor och brandskjutportar.

hellbergs.se

Ledare Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anlägg­ning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm

08-462 17 90, info@sbr.se ISSN: 0018-7968 REDAKTION & PRODUKTION

Mediarum Sverige AB redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Anders Hedén Redaktör: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSERING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se

PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 595 kr Lösnummer, plus porto: 99 kr Samtliga priser exklusive moms.

UTGIVNINGSPLAN 2021

Nr 1: v.9 Nr 4: v.37

Nr 2: v.15 Nr 5: v.43

Nr 3: v.22 Nr 6: v.49

FORMGIVNING

Caramba, Stockholm, www.caramba.se OMSLAG

Vega i Haninge Foto: Husbyggaren Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplaga: 11 600 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt a ­ nges.

Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­ rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se.

Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Framtidens konsult och förbundsstämma

J

AG VILL BÖRJA MED att tacka för

förtroendet att fortsätta leda SBR som förbundsordförande.

BYGGINGENJÖRERNA HAR för för-

sta gången arrangerat och genomfört Konsultdagarna med temat ”framtidens konsult”. Mycket kunskap och kloka tankar förmedlades av föredragshållarna. Andelen teknik och installationer kommer att öka i flertalet av våra byggnader framöver och begreppet ”Smarta Hus” fyllas med en innebörd som vi idag inte fullt ut känner. Sensorer för informationsinsamling kan genom mätning hjälpa oss att utveckla våra hus till att bli sundare och moderna arbetssätt kan genom en digitalisering av informationsflöden i hela processen kapa informationsglapp. Jag är övertygad om att det moderna arbetssättet kommer underlätta och leda till nya samverkans- och ersättningsformer, från ”ax till limpa”.

FÖR ATT KLARA OMSTÄLLNING till moderna arbetssätt kommer samverkan också behöva öka mellan de större fastighetsbolag, byggherrar, materialtillverkare, entreprenörer, intresseorganisationer, myndigheter samt konsultbolag som ska driva på utvecklingen. Det finns stora möjligheter till framgång för de som hänger med i utvecklingen, för såväl organisationer som enskilda. Framtidens konsult har mycket information att ta in och utmaningar att ta sig an. Informa-

tionssamhället har onekligen kommit en bra bit på väg. Vem vill idag klara sig utan mobiltelefon, dator eller surfplatta och gå tillbaka till pre-faxtiden där vi var beroende av translarer, snigelpost, protokoll utskrivna av sekreterare m.m.

SBR HAR TACK VARE våra duktiga medarbetare lyckats anpassa kurser, symposier och kansliets verksamhet mycket bra till nya arbetssätt, delvis påskyndade av pandemin.

NU HOPPAS VI PÅ riktig vårvärme och att

snart kunna mötas på gammalt vanligt vis. Inte minst vid det planerade 70-årsfirandet med högtidsmiddag och trevliga aktiviteter.

SBR UTVECKLAS I HÖG takt och vi har under

årets prövningar stärkt vår position att vara en ledande aktör i branschen. Vi är väl rustade inför den återstart samhället nu står inför. Jag ser fram mot den resa vi tillsammans med våra partners startat till att bli framtidens konsulter! ■

ANDERS HEDÉN

Förbundsordförande SBR

Välj ett auktoriserat plåtslageri www.pvforetagen.se

HUSBYGGAREN NR 3.2021

5

Rätt dörr öppnas och en ny karriär tar sin början. Tänk vilken betydelse en dörr kan ha.

Vi tillverkade vår allra första dörr för att stå emot brand. Det var 1942.

Sen dess har varje dörr vi tillverkat haft ett viktigt syfte. Att stoppa tjuvar och oväsen, explosioner och skott, eldsvådor och dödliga brandgaser.

Att öka trivseln och tryggheten i hem och skolor, på hotell och arenor.

Att rädda liv.

Våra dörrar har ett tydligt syfte och det har vi med. Att hjälpa dig med det du behöver för att få rätt dörr till ditt projekt. För om det är något vi lärt oss genom åren så är det att dörrar inte alltid är så enkla som de ser ut.

Det är därför som dörrar alltid varit vårt enda fokus. Man måste vara engagerad och nyfiken för att skapa dörrar som betyder något.

Läs mer på daloc.se

Innehåll 5 LEDAREN Konsultdagarna och SBRs förbundsstämma. SBRs ordförande Anders Hedén 11 EFFEKTIV RENOVERING MED SOLCELLER I projektet Effektiva solcellstak (EST) undersöktes hur solcellsinstallationer på ett effektivt sätt kan integreras med renoveringsåtgärder på tak och fasader, i fler­bostadshus och lokalbyggnader.

19 RÄTT TAKAVVATTNINGSSYSTEM ÄR DEN BÄSTA FÖRSÄKRINGEN Under senare tid har det blivit mer populärt att bygga med låglutande tak, tak­ terrasser och vegetationsklädda tak. Detta ställer högre krav på en välfungerande avvattning.

23 BRANDSKYDD FÖR FASADER – UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER I denna artikel sammanfattar Axel Mossberg och Nils Olsson kraven i bygglagstiftningen och visar på möjligheter och utmaningar med träfasad samt andra speciella fasadutformningar.

11

27 NY KUNSKAPSÖVERSIKT OM BRANDSÄKERHET I TRÄBYGGNADER En kunskapsöversikt finns nu tillgänglig via Brandforsk. Här lyfter Mattias Delin och Carl Pettersson särskilt viktiga delar inom ämnet brandsäkerhet i träbyggnader.

33 SIMULERINGSMODELLER BIDRAR VID FLERVÅNINGSHUSBYGGANDE I TRÄ Det treåriga forskningsprojektet Design av innovativa modulbaserade fler­ våningshus i trä, pågår på Linnéuniversitetet fram till hösten 2021. Projektet tittar närmare på faktorer som horisontell stabilitet och anslutningsdesign avseende glidning, lutning och stjälpning av hela byggnaden.

19

37 BRANSCHGEMENSAM UTFORMNING AV BELÄGGNINGSSYSTEM FÖR PARKERINGSGARAGE I TRÄ I Husbyggaren nr 3, 2020 presenterades ett nystartat sbuf-projekt 13793 om beläggningssystem för parkeringsdäck av trä. Projektet är nu avslutat, resultat från projektet sammanfattas i denna artikel.

43 ENERGIEFFEKTIVISERING ÄR VÄSENTLIG FÖR ATT UPPFYLLA SVERIGES KLIMAT- OCH MILJÖMÅL Det finns en enorm potential till energieffektivisering inom befintligt bostads­ bestånd. Johnny Kellner skriver om utmaningar och möjligheter för effektivare användning av energi inom bygg och fastighet.

51 DEBATT Det är inte träpanelen som är problemet när skolor brinner 52 JURIDIK Vad händer med fordringar om slutbesiktning uteblir?

57 SBRs MEDLEMSSIDOR • Konsultdagarna • Förbundsstämman • Kurser, utbildningar och seminarier

TEMA I DETTA NUMMER

33 Nästa nummer tema Fastighet & Cirkulär ekonomi.

Utgivning vecka 37.

■ TRÄBYGGNAD, TAK & FASAD

uppförs nya stadsdelar runt om landet. Bostadshus uppförda med betong-, trä- eller hybridstommar. Fasader som är putsade, försedda med träpanel eller i tegel, balkonger och terrasser förstås. Varierat men ändå homogent.

De räta vinklarna är påtagliga. Det slår mig att vore jag placerad i någon av dessa unga stadsdelar utan geografisk referens så skulle jag kunna vara nästan var som helst i Sverige; i Nya Hovås, i Vallastaden eller i Vega i Haninge strax söder om Stockholm – för att nämna några av de många unga stadsdelar under tillväxt. Tema för detta nummer är tak, fasader och träbyggnad. Trevlig läsning!

PÅ FRIGJORDA YTOR

HUSBYGGAREN NR 3.2021

23

43 7

Noterat Årets byggkvinna 2021 Emmalena Andersson, plåtslagare och byggchef, kan nu även titulera sig ”Årets byggkvinna 2021”. Emmalena har i sin roll som plåtslagare och byggchef bidragit till en bättre arbetsmiljö på såväl Plåtslageri1 – plåtföretaget som hon är verksam i – som i branschen.

Hon arbetar med viktiga områden som psykosocial hälsa, mobbing och trakasserier för att skapa en bättre bransch.

Tre boknyheter Samtliga böcker ges ut på Svensk Byggtjänst Förlag

VAD NÄR HUR OCH AV VEM

Hur hålla tid och budget i bygg- och anläggningsprojekt?

Handboken tar ett praktiskt grepp om alla de processer och moment som är aktuella för att leda ett bygg- eller anläggningsprojekt under dess olika skeden. Det handlar om hur man hanterar myndighetskontakter, projektplaner, samarbetsformer, kontrakts- och genomförandeformer, gränssnitt, resurser, informationsutbyte, miljöfrågor och arbetsmiljö för att nämna några exempel.

Boken innehåller också grundläggande kunskap i riskhantering, tidsplanering, förhandlingsteknik och strategier vid inköp.

Vidare mallar för projektplaner, kontrollplaner och gränsdragningslistor samt checklistor för hissinformation, dörrmatris och informationsutbyte om inredning/ utrustning. Tredje utgåvan har kompletterats med information om partnering, bimprojektering och etik vid byggprojekt. Författare Hans Ottoson.

8

Jury – Årets byggkvinna 2021

Utöver det arbetar hon nära utbildningsorganisationer för att säkra kompetensen till byggbranschen.

– Det här är första året som vi utser Årets Byggkvinna och det stora engagemanget från branschen visar varför priset är viktigt. Vi har skapat en plattform där vi får chansen att lyfta fram kvinnliga förebilder, som både utvecklar branschen och inspirerar andra kvinnor till att söka sig hit; en plats där vi kan hylla insatser och uppmärksamma talanger. Över 1 300 personer har engagerat sig i ”Årets byggkvinna”, så statistiken talar för sig själv, säger Sandra ”Byggsandra” Mobaraki, bygg­inspi­ra­tör, som också är medgrundare till priset.

Källa: Bygg­företagen

Catharina Elmsäter-Svärd vd byggföretagen

Sandra ’Byggsandra’ Mobaraki

bygginspiratör och influencer

Johan Lindholm förbundsord f ­ örande byggnads Kajsa Hessel

ordförande byggcheferna

Valle Karlsson förbunds o ­ rdförande seko Jonas Steen

ordförande sme - utskottet , byggföretagen

”Folkets röst”

GRÖNATAKHANDBOKEN

Gröna tak – ny handbok

Ett stöd för att planera, projektera, anlägga och sköta olika typer av gröna tak med nolltolerans mot läckage. Med hjälp av handboken kan hög kvalitet genom hela processen uppnås, såväl när det gäller tätskikt, isolering och betong som olika vegetationssystem.

I den andra utgåvan av Grönatakhandboken har innehållet kompletterats med ett nytt kapitel om dagvattenhanteringen samt ett nytt avsnitt om fågelproblematik. Dessutom har innehållet rörande skötsel, brand, rotskydd, läcksökning och solceller på gröna tak fördjupats. Boken består av två delar; Växtbädd och vegetation samt Betong, isolering och tätskikt.

AMA HUS 21

Var uppdaterad!

Sedan i början av maj i år finns uppdaterade ama Hus 21 till försäljning. Några förändringar i nya utgåvan att uppmärksamma: ■ Det ökade träbyggandet i Sverige har föranlett att avsnittet om trall har utökats och innehåller förtyd­ligande figurer samt tabeller.

■ Y-kapitlet som berör märkning, kontroll och dokumentation har uppdaterats med nya koder och en struktur som är övergripande för fackområdena inom ama för att förenkla för användaren.

■ Den ökade betydelsen av hållbarhet i byggsektorn märks exempelvis i muravsnittet som nu innehåller en ny text som beskriver återanvändning av mursten och tegel.

■ Kapitlet om fästdonen som varit ett långt sammanhängande kapitel är nu uppdelat med hjälp av koder och rubriker för att göra det mer lätthanterligt.

Indelningen är baserad på vilka material som fästdonen monteras i.

HUSBYGGAREN NR 3.2021

Noterat Olaglig arbetskraft på byggen vid inspektion Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Polisen genomförde under två veckor i oanmälda inspektioner vid ett 60-tal byggarbetsplatser runtom i landet med flera olika entreprenörer. Arbetsmiljöverket upptäckte brister i arbetsmiljön hos cirka 50 av de drygt 100 företag som inspekterades ute på byggen. En del brister var så allvarliga att de ledde till ett omedelbart förbud mot arbete. Sammanlagt upptäcktes 110 brister i arbetsmiljön. Utöver bristande fallskydd handlar det om hantering av kemikalier, farliga maskiner och arbetstagare som riskerar att andas in ohälsosamt damm. Arbets­ miljö­verket ställde också krav på åtgärder mot smittspridning med anledning av pandemin. De oanmälda inspektionerna resulterade bl.a. i: ■ Drygt 100 företag vid 60 byggarbetsplatser kontrollerades gemensamt i insatsen. Av dessa hade cirka 50 företag brister i arbetsmiljön.

■ Cirka 110 arbetsmiljöbrister upptäcktes.

■ Ett tiotal förbud om att stoppa arbetet eller ett arbetsmoment på grund av allvarliga arbetsmiljöbrister utfärdades.

■ 100 kontrollavgifter för bland annat brister i personal­liggare övervägs.

■ Cirka 25 personer saknade rätt att arbeta i Sverige på de kontrollerade arbetsplatserna.

Källa: Arbetsmiljöverket

Digitala bostads­visningar här för att stanna Den slutsatsen landar mäklarkedjan Fastighetsbyrån i efter att sammanställt svaren från deras senaste enkät till kedjans fastighetsmäklare. Mäklarpanelen är en webbenkät som med jämna mellanrum skickas till Fastighetsbyråns ca 1100 mäklare runt om i landet. Den senaste enkäten genomfördes 8-14 april 2021 och totalt svarade 426 personer.

Hittills har 4 400 digitala live-visningar genomförts av nästan 70 % av Fastighetsbyråns mäklare. På frågan om hur responsen varit från kunderna så svarar 44 % av mäklarna som genomfört en digital live-visning ”mycket positiv”, 38 % ”positiv”, 17 % ”neutral” och endast 1 % ”negativ” På frågan ”Tror du att digitala live-visningar kommer leva vidare och användas även efter pandemin?” så svarade 63 % av mäklarna som genomfört en live-visning ”Ja, definitivt”. 34 % svarade ”Eventuellt, i viss utsträckning” och endast 2 % svarade ”nej”. Källa: Fastig­hetsbyrån

HUSBYGGAREN NR 3.2021

Bidra till utvecklingen av resurs- och energieffektivt byggande och boende Skriver Energimyndigheten på www.e2b2.se och välkomnar sökande i den sjätte utlysningen inom forsknings- och innovations­ programmet E2B2 – energieffektivt byggande och boende. Utlysningen riktar sig till de som vill bidra till forskning och utveckling av ny kunskap, teknik, tjänster och metoder som bidrar till en hållbar energi- och resursanvändning i bebyggelsen är välkomna att söka stöd för forsknings- eller utvecklingsprojekt.

■ Sista dag för ansökan: 2021-09-15, klockan 23.59 ■ Utlysta medel: cirka 65 miljoner kronor ■ Projekt kan starta tidigast 1 december 2021 och som längst pågå till 31 december 2024.

Utlysningen omfattar två delområden där projekten bedöms i konkurrens inom respektive delområde.

DELOMRÅDE 1: Forsknings- och utvecklingsprojekt DELOMRÅDE 2: Mindre projekt med fokus på ökad kapacitet för energi- och resurseffektiv renovering.

För mer information eller anmälan: www.e2b2.se

Unikt cementbasserat batteri

Tänk dig hela tio- eller tjugovåningshus som lagrar energi som i ett gigantiskt batteri. Denna vision kan mycket väl bli verklighet då forskare på Chalmers lyckats med något unikt – att utveckla ett återuppladdningsbart cementbaserat batteri, detta skriver Chalmers om i ett pressmeddelande.

Konceptet för batteriet utgörs av en cementbaserad mix där kolfiber blandats i för att ge ledningsförmåga och böjhållfasthet. Inbäddat i mixen ligger en metallpläterad kolfiberväv: järnpläterad i anodlagret och nickelpläterad i katodlagret. Prototypen är ett resultat av omfattande experiment- och testarbete.

Forskarna har utvecklat en prototyp av ett återuppladdningsbart cementbaserat batteri med en genomsnittlig energitäthet på 7 Wh/m2 (eller 0.8 Wh/L) under sex laddnings- och urladdningscykler. De testade ett flertal olika kombinationer för att konstruera elektroden, och upptäckte att en elektropläterad järnanod och en elektropläterad nickeloxidbaserad katod gav de bästa resultaten. Ledningsförmågan hos den cementbaserade elektrolyten förbättrades genom att tillsätta kolfiber.

Det cementbaserade batteriet befinner sig fortfarande på ett tidigt stadium. De tekniska utmaningarna som måste överbryggas för att kunna kommersialisera tekniken handlar främst om batteriets livslängd och att utveckla hållbara återvinningsmetoder. Artikeln går att läsa eller ladda ned på www.mdpi.com/2075-5309/11/3/103

9

Hållbara, miljövänliga lösningar med stor vikt på säkerhet

BGreen-it - komplett system för

BGreen-it skapar gröna oaser i städerna med effektiva och kundanpassade lösningar.

GRÖNA VÄGGAR, GRÖNA TAK OCH TAKTERRASSER

Kontakta våra tekniska konsulter Tel. 0771 48 9000

BG Byggros AB

Vår erfarenhet får du på köpet

Tel. 0771 48 9000

www.byggros.com

Taklösningar för ditt bygge Med hög kvalitet och snabba leveranser

b derome.se

TEMA

TAK

Effektiv renovering med solceller I projektet Effektiva solcellstak ( EST), finansierat av Energimyndigheten inom ramen för forskningsprogrammet E2B2, har vi undersökt hur solcellsinstallationer på ett effektivt sätt kan integreras med renoveringsåtgärder på tak och fasader, i flerbostadshus och lokalbyggnader. Vilka kompletterande byggåtgärder kan göras för att underlätta solcellsinstallationen – och hur samordnas de olika arbetsmomenten bäst i en upphandling? Fallstudier av några utvalda renoveringsprojekt har gjort det möjligt att under­söka olika hypoteser och samla praktiska erfarenheter.

TEXT PETER KOVÁCS & DAVID LARSSON

S

olenergi är nu snabbt på väg att etableras som en viktig del i omställningen till ett långsiktigt hållbart Sverige.

Stora prissänkningar, förenklade regelverk och mer långsiktiga spelregler gör att intresset bland fastighetsägare och investerare ökat markant, vilket i sin tur leder till ökad aktivitet och nya möjligheter på utbudssidan.

Att planera för en solcellsanläggning bör i HUSBYGGAREN NR 3.2021

dagsläget vara en självklar del av en takrenovering. Även renovering av el, värme och ventilation kan påverka möjligheterna för att få till effektiva solcellsinstallationer med stor klimatnytta. Kommer man fram till att den bästa lösningen är en vanlig utanpåliggande anläggning är det ibland enklare att göra den installationen i efterhand. Vill man göra någon av de anpassningar vi utreder bör solcellerna ingå i projektet och beroende på renoveringens omfattning kan olika entreprenadformer vara lämpliga. Särskilt

stora krav på samordning och planering blir det om solcellerna monteras regntätt och ska ersätta annat takmaterial. Idealt ska då en arkitekt eller konsult med erfarenhet av sådana projekt vara med i processen från början till slut. Intresset för solcellsfasader har ökat påtagligt under de senaste åren, men marknaden för fasadlösningar ligger en bra bit efter taken och eftersom genomgripande fasadrenoveringar är mer sällsynta så är det i första hand via nybyggnation som dessa börjar att etableras.

11

TAK

� De fyra förstudierna och vad de lärt oss Äldreboendet består av två delar där papptaket på den äldre delen, se figur, är i behov av renovering. Alternativa möjligheter som diskuterades var dels en omläggning av papptaket och möjligheten att trots alla störande avluftningar m.m. som bryter upp takytan få till en snygg och effektiv solcellsanläggning. En väg fram kunde då vara ett förhöjt montage, se ”nya lösningar” nedan, en annan att kapa ner avluftningarna för att få in dem inom det utrymme som ett konventionellt solcellsmontage kan ge. Eftersom lf hade dåliga erfarenheter av papptak ville man gärna testa vad est-projektets förslag på en för solceller ändamålsenlig ombyggnad av taket skulle innebära.

Exempel på frågeställningar och insikter som detta ledde fram till: ■ Nya snölastkrav behöver normalt tillämpas vid en ombyggnad och en grundlig utredning om laster visade på behov av förstärkningar av takkonstruktionen men även av en del av husets stomme ■ Samtidigt ifrågasattes kravet på förstärkningar vid ombyggnad eftersom det avsevärt kan fördyra en solcellsinvestering. Den stora merparten av takrenoveringar ses inte som ombyggnad och då krävs inga förstärkningar. På en byggnad med tegeltak kan exempelvis en integrerad solcellslösning som ersätter betongtakpannor minska takets vikt men ändå ge upphov till ett krav på takförstärkning om den definieras som en ombyggnad ■ Ändrad orientering på takfallet kan dra med sig åtgärder för dagvattenhantering

Summerade resultat

► Slutpriset på ombyggnad av taket med solceller blev, oavsett om cellerna integrerats eller monterats på traditionellt sätt alltför högt. Man valde i stället en enkel omläggning av pappen och att enbart lägga solceller på ett intilliggande falsat plåttak. ► Ambitionen att testa lösningar i framkant inom ramen för ett pågående stort investeringsprogram i Göteborgs stad kvarstår och projektet har bidragit med ny kunskap². ► Otydlighet från flera leverantörer beträffande bland annat prissättning vid förfrågan från lf skickar signaler om att byggnadsintegration fortfarande är en omogen bransch som behöver ”komma ut” om marknaden ska växa ► Plåttak med integrerade tunnfilmssolceller blev väsentligt dyrare per installerad Watt än utanpåliggande kiselsolceller. De ger dessutom ett lägre energiutbyte på samma yta på grund av den lägre effektiviteten/omvandlingsverkningsgraden.

I bakgrunden den äldre delen av äldreboendet med sina många avluftningar spridda över taket

Arkitektförslaget på ny takutformning för att skapa ett tak för minskat underhåll och klart förbättrade möjligheter för en effek­tiv solcells­installation.

Grafik: Norconsult

■ LOKALFÖRVALTNINGEN (LF) I GÖTEBORG OCH ÄLDRE­BOENDET FYRVÄPPLINGEN

Foto Mattias Hamrén

Summerade resultat

■ EINAR MATTSSON OCH ÅVINGE

Fastigheten Åvinge 2 var 2017 i behov av omfattande upprustning. Vid sidan av stambyte och lägenhetsrenovering planerades även värmeåtervinning med frånluftsvärmepumpar som var tänkta att placeras i nya fläktrum på taket. Einar Mattsson genomförde på ett av husen en omfattande takrenovering i linje med det koncept som utvecklades i det tidigare forskningsprojektet Miljontak, där många små fläktrum ersatts av ett stort. Därigenom tillskapades betydligt större ytor för solceller, både på taket och fasaden.

Inom ramen för est genomförde Solkompaniet Konsult en analys av de föreslagna energilösningarnas klimatpåverkan som en del av ett test av verktyget Tidstegen 1.

12

► En tidig dialog med bygglovshandläggare för att presentera projektet, liksom tydliga visualiseringar av den planerade solcellsinstallationen kan underlätta processen med bygglov och spara mycket tid. ► Analysresultat från Tidstegen visade att de frånluftsvärmepumpar som installerades är negativa ur klimatsynpunkt genom att de ökar fastighetens elanvändning samtidigt som de tar bort en del elproduktion från den mottryckskraft som annars skulle levererat fjärrvärme till fastigheten. Solcellerna bidrar däremot positivt. ► Planer på att lagra överskottsel från solcellerna i form av varmvatten avskrevs, då detta gjorde projektet mer komplext och inte bidrog med någon extra klimatnytta. ► Mer takyta fanns tillgängligt på intilliggande byggnader, men dessa utelämnades på grund av att egenanvändningen där skulle ha blivit mycket låg, delvis eftersom hushållselen här liksom i Borås distribuerades via egna lägenhetsabonnemang. Dessa kan enligt nuvarande regelverk inte utgöra underlag för egenanvändning av den solel som produceras. Möjligheten att lägga om dessa till ett gemensamt abonnemang med undermätning undersöktes inte då renoveringen planerades.

HUSBYGGAREN NR 3.2021

Summerade resultat

Fastigheten Tolvskillingen 2, byggd 1968, består av sex huskroppar med trevåningshus där varje gård har en gemensam fjärrvärmeanslutning och ett elabonnemang för driftel. Varje lägenhet har sitt eget el-abonnemang. Husen har självdragsventilation som blivit otillräcklig efter att husen energieffektiviserats och ett nytt ventilationssystem behövde installeras. Fastighetsägaren valde då att undersöka möjligheterna med att samtidigt med detta installera solceller.

I förstudien blev det tydligt att en genomgripande renovering av ventilationssystemet, beroende på vilken lösning man väljer, kan få stor inverkan på takutformningen och/eller på förekomsten av installationer på taket. Detta kan i sin tur påverka förutsättningarna för en solcellsinstallation och möjligheten att åstadkomma stora sammanhängande ytor för solceller.

Eftersom olika alternativ för ventilation, värme och varmvatten resulterar i olika elbehov så finns det även i det avseendet anledning att titta på helheten när man planerar en solcellsanläggning eller en takrenovering. Egen användning av den el som solcellerna producerar är som regel mer lönsam än att sälja ett överskott och en ventilationslösning med högre elanvändning ger därmed under-

► Vid övergång från s till f, fx eller ftx-ventilation ökar elanvändningen, och därmed underlaget för egenanvändning av producerad solel i ordningen f, ftx, fx ► Vid övergång från s till f, fx eller ftx-ventilation påverkas indirekt förutsättningarna för en solcellsinstallation på olika sätt eftersom det ofta resulterar i mer omfattande installationer på taket. Om installationerna arrangeras eller byggs in på rätt sätt skapas samtidigt förutsättningar för en effektivare solcellsinstallation. Om inte så kan förutsättningarna i stället försämras. Samordning av dessa två aktiviteter kan ge en på flera sätt effektivare helhetslösning men det finns även anledning att tänka på solceller om en sådan investering kan tänkas bli aktuell längre fram ► Med ett upphöjt montage skulle det vara möjligt att inrymma cirka 100 kW solceller per huskropp, jämfört med 20 kW per huskropp vid ett standarmontage på de ytor som är fria från installationer. ► Oklara skatteregler är en anledning till att bolaget väljer att avstå från att lägga samman individuella elabonnemang till ett gemensamt med egen undermätning vilket skulle skapa förutsättningar för en större solcellsanläggning

lag för en större solcellsanläggning med bibehållen god ekonomi. Fallstudien i Åvinge, se nedan, visar dock att klimatnyttan i det fallet i stället kan bli lägre. Ett ur klimatsynpunkt mer självklart sätt att motivera en större solcellsanläggning som också undersöktes är att lägga samman lägenheternas elabonnemang till ett kollektivt abonnemang med undermätning.

Hyresgästföreningen ställde sig positiva men fastighetsägaren har valt att avvakta med sådana åtgärder vid renovering, bland annat på grund av oklara skatteregler.

Ventilationsutredningen ledde fram till valet av enkel frånluftsventilation utan värmeåtervinning. Avgörande argument var dålig ekonomi i konkurrerande lösningar som ett resultat av dåliga praktiska förutsättningar.

Slutsatsen var att ventilationsombyggnaden inte skulle komma att få någon stor inverkan på takets utformning, möjligen skapa ytterligare hinder för solceller på taken.

Taken var inte heller i behov av renovering i närtid utan någonstans i mitten av sin livs­cykel vilket bidrog till att fastigheten bedömdes som mindre intressant för solcellsinstallation. AB Bostäder beslutade därför att avvakta med solcellsinvesteringen i väntan på ett mer lämpligt objekt.

Grafik: Krook & Tjäder Arkitekter

■ AB BOSTÄDER I BORÅS OCH TOLVSKILLINGEN

■ GÅRDSTENSBOSTÄDER OCH NORRA GÅRDSTEN

Summerade resultat

Gårdstensbostäder är en erfaren beställare med en erfaren byggprojektledare som under lång tid genomfört solenergiinvesteringar och skaffat erfarenhet av olika upphandlingsoch entreprenadformer 3. Timjans- och Saffransgatan i norra Gårdsten är ett miljonprogram byggt 1970 där taken på 80-talet byggts om från platta till uppstolpade plåttak som nu var i behov av renovering. Alternativet att bygga nya yttertak valdes bort efter en inledande grov kalkyl och man valde i stället att reparera läckande tak och att förstärka dem på de södertak på varannan huskropp, där solceller skulle monteras i ett enkelt utanpåliggande montage.

► Den stora förtjänsten med att kombinera takrenovering och solcellsinstallation på höga byggnader är minskade ställningskostnader vilket kan utgöra en avsevärd andel av kostnaden för en solcellsanläggning ► Genom att fastighetsägaren redan vid takomläggningen på 80-talet varit förutseende inför kommande solenergiinstallationer och samlat alla utvändiga installationer vid nock kunde man utan stora ingrepp få på plats en effektiv och estetiskt sett ok solcellsanläggning. ► Sedan tidigare fanns ett gemensamt elabonnemang med undermätning av lägenheternas elanvändning vilket utan ytterligare åtgärder möjliggjorde en större anläggning med bibehållen god ekonomi än om lägenheterna haft egna abonnemang. ► Stora takytor förblir outnyttjade för resurseffektiva solcellsmontage när endast halva taket på hälften av byggnaderna beläggs med solceller. Det är en naturlig följd av dagens regelverk och en företagsekonomisk optimering av anläggningen där man i Gårdsten siktade på en överproduktion inom maximalt 5–10 procent. ► En anbudsförfrågan som omfattade både takförstärkning och solcellsinstallation fungerade i detta fall bra och solcellsentreprenören kunde själv genomföra en enklare takförstärkning. En option på ytterligare sju takinstallationer löstes ut efter att den första installationen godkänts. ► Det har länge varit en ambition att ha med Gårdstens solcellsanläggningar i Göteborg Energis system för fastighetsuppföljning, men liksom i flera tidigare projekt har detta blivit ogjort. Detta är tyvärr en alltför vanlig erfarenhet vid solcellsinstallationer vilket till exempel LF Göteborg framgångsrikt hanterat genom att ta med en styrentreprenad i sina solcellsinstallationer för att bidra med en förhållandevis trivial men viktig insats.

HUSBYGGAREN NR 3.2021

13

TAK

DETALJPLANER OCH BYGGLOV BORDE STÖTTA, INTE HINDRA

45°

45°

Byggnadshöjd

När tak byggs om för solceller är bygglov en central fråga. Det handlar dels om att göra något smakfullt, men kanske ännu mer om att hålla sig inom den maximala byggnadshöjd som regleras i områdets detaljplan.

Ibland är det möjligt att göra avsteg från detaljplanen, med hänvisning till projektets klimatnytta, men det enklaste är att hålla sig inom det som är föreskrivet. Erfarenheten från flera fallstudier är att osäkerheten kring om en föreslagen utformning kommer att beviljas bygglov eller ej, samt långa handläggningstider för bygglov, utgör ett omfattande hinder för den typ av takombyggnader som analyseras inom projektet.

Detta trots att solceller som följer takets plan och inte är byggnadsintegrerade sedan flera år ska vara bygglovsbefriade. En rekommendation från projektet är därför att Boverket än en gång ser över reglerna för bygglov till solceller i syfte att förenkla solenergins tillväxt i Sverige. På samma sätt efterlyses ett mer proaktivt detaljplanearbete för att katalysera utvecklingen mot en minskad klimatpåverkan från byggnader och energiproduktion.

för värmeåtervinning kan också motivera en större investering i solceller, då de ökar fastighetens elbehov och ger ett större underlag för den solel som produceras. Ska ventilationen byggas om och kompletteras med värmeåtervinning kan detta också vara ett ypperligt tillfälle för en bra helrenovering av taket, som då planeras för solceller.

Ur ett övergripande klimatperspektiv kan också lyftas att värmeåtervinning som görs på bekostnad av ökad elanvändning så som i Åvinge oftast i grunden leder till en negativ påverkan.

På ett hus med platt tak är det ofta möjligt att göra tillbyggnader inom det streckade området utan att den beräknade byggnads­höjden påverkas.

VÄGEN FRAMÅT FÖR OPTIMERADE SOLCELLSTAK

Vi har undersökt hur man kan skapa goda förutsättningar för solcellsinstallationer i samband med renovering av i första hand tak på olika typer av byggnader. Där taken är väl synliga och kraven på god estetik följaktligen högre samtidigt som renoveringen är djupgående ökar möjligheterna att nå kostnadseffektivitet med mer komplexa men samtidigt resursmässigt och estetiskt mer fullödiga lösningar. Vid mindre genomgripande renoveringar kan ändå god estetik nås med enklare utanpåliggande lösningar om man kan undvika fragmenterade ytor

och använda paneler med enhetlig färgsättning på allt från celler till ramar, baksidestäckning och montagesystem. Än så länge erbjuds främst helsvart men en rad olika kulörer är på väg. För fasader som allt oftare diskuteras i samband med solceller tillkommer det faktum att de material man ersätter med solceller ger en större ekonomisk besparing än i ett takprojekt. Det finns alltså all anledning att närmare undersöka vad marknaden kan erbjuda även i det fallet. En översikt av olika lösningar för takmontage ser du nedan.

NYA LÖSNINGAR BEHÖVS

Den övergripande ambitionen inom projektet har varit att av klimatskäl få in så mycket solceller som möjligt på taken, samtidigt som detta måste göras tillräckligt kostnadseffektivt. Erfarenheterna från Einar Mattsson är att ombyggnationen till ett stort fläktrum blev avsevärt dyrare än det ursprungliga alternativet med många små.

Samtidigt finns det nu stora ytor tillgängliga på vinden, som skulle kunna få ett värde om de görs uthyrningsbara.

Projektet har arbetat strukturerat med att ta fram förslag på alternativa lösningar som möjliggör stora solcellsytor på ett kostnadseffektivt sätt. Allra bäst ser vi att det kan bli om solcellerna monteras regntätt, så att solcellerna ersätter andra material.

Detta förutsätter dock ofta att vvs-installationer flyttas eller att solcellerna monteras högre upp.

RENOVERING AV EL OCH VENTILATION KAN BANA VÄG FÖR EN BRA SOLCELLSINVESTERING

En av projektets förstudier initierades främst på grund av att ventilationssystemet behövde renoveras vilket senare ledde fram till insikten att en byggnads ventilationslösning kan ha en stor inverkan på förutsättningarna för solceller, ur flera olika aspekter. För det första medför ventilationen ofta ett antal takhuvar på den yta som är aktuell för solceller, ibland även ihop med större aggregat för värmeåtervinning. Men system 14

Exempel på solcells­lösningar på den svenska marknaden 1

Solar Stone från Svea solar är liksom Soltech Roof integrerad i taket tillsammans med Carismapannan. Modulen bygger på kiselteknik och ger därmed högre effekt per ytenhet än en tunnfilmsprodukt.

1

2

Soltech RooF är en byggnadsintegrerad tunnfilmsprodukt som är utformad att passa tillsammans med Benders Carisma betongpanna.

Produkten består av en glas-glas modul som monteras med en tillhörande metallram direkt i träläkten där den alltså ersätter ett antal pannor.

3

Midsummer Wave är en svensktillverkad tunnfilmsmodul som tagits fram i samarbete med Benders.

Cellerna är inkapslade i ett polymermaterial viket gör modulerna lätta och böjbara.

SunWave är utformade att passa till Benders Palema betongpanna som den alltså inte ersätter utan appliceras utanpå.

2 3

HUSBYGGAREN NR 3.2021

Grafik: David Larsson

Omdragning av avloppsluftning utvändigt på tak, solceller med regntätt montage ersätter taktäckningen.

Vad behövs då för att driva utvecklingen vidare så att de stora möjligheterna med solceller i samband med byggnadsrenoveringar och nybyggnation inte går förlorade samtidigt som en storskalig utbyggnad ska bli så resurseffektiv som möjligt och inte förfula våra städer? På produktsidan finns nu allt fler varianter på framför allt takintegrerad solel att tillgå men priset anses fortfarande ofta vara för högt. Vägen mot lägre kostnader går via användning av solcells­ moduler av standardformat, standardiserade anpassningar till andra byggnadsdelar

Upplyft montage av solceller, infästningen anpassad för enkel omlägg­ning av tätskikt.

och ett mer industrialiserat byggande med en högre grad av prefabricering. Ökad kunskap om vilka krav som ställs på de färdiga systemen och bevis på att kraven uppfylls t.ex. genom ce-märkning och kompletta miljövarudeklarationer krävs för att minska osäkerheten i alla led så att riskpåläggen kan minskas. Vi ser både ett behov av, och ett stort intresse från beställarhåll för att genomföra demonstrationsprojekt där mer effektiva upphandlingsprocesser och samverkansformer kan etableras och kunskap och erfarenheter systematiskt kan tas till-

RISE genomför under 2020 –2021 på uppdrag av Energimyndig­hetens Testlab en provning av nio olika solcellssystem för villor där flera varianter på takmonterade och olika grader av integrerade solcells­produkter ingår. Eftersom samtliga produkter går bra att använda även i mer storskaliga tillämpningar visas här några exempel på vad svenska leverantörer idag kan erbjuda.

4

I testet ingår tre exempel på traditionellt utanpåliggande montage här representerat av Ikeas ”Solstråle”.

Kraftpojkarna och Borås Elhandel står för de två andra systemen.

4

5-6

Lindabs Solar Roof består av ett falsat plåttak (klickfals) med tunnfilmssolceller täckta av en polymer som limmats mellan falsarna. Längst fram till höger en annan variant på falsad plåt, Roofit från Energihusgruppen som har en traditionell fals och högeffektiva kiselceller inlaminerade mellan plåten och ett härdat glas.

Ytteligare tre anläggningar ingår i testet, två traditionella utanpåliggande montage och ytterligare en integrerad lösning, Midsummers "Bold", med tunnfilms­ solceller inlaminerade mellan två polymerskikt.

Läs mer: http://www.ener­ gimyndigheten.se/tester/ tester-a-o/solcellssystemfor-villor-april-2021/

vara. Kanske är det dags att damma av konceptet innovationsupphandling i någon form och låta en nystart av miljonprogrammets renovering utgöra ett äkta levande labb med en riktigt tung beställargrupp. eu:s aviserade renoveringsvåg och över­ synen av direktivet om byggnaders energiprestanda och energieffektiviseringsdirektivet som genomförs under 2021 pekar i rätt riktning. ■ Noter 1. IVL-rapport B2373. Klimatbedömning av energilösningar i byggnader – Pilotprojekt för test av verktyget Tidstegen.

Tidstegen är ett fritt tillgängligt verktyg med vars hjälp man kan beräkna och jämföra klimatpåverkan under driftfasen när energilösningar planeras vid nybyggnad eller renovering. Verktyget kan laddas ner från https://www.ivl.se/projektwebbar/tidstegen.html 2. Lokalförvaltningen i Göteborg arbetar med ett ambitiöst investeringsprogram för solceller fram till 2030 och har prisats för en effektiv upphandlings- och genomförandeprocess, se https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/tekniska-krav-och-anvisningar-for-dig-som-bygger-lokaler-at-goteborgs-stad/solceller 3. Läs mer om upphandling av kombinerad takrenovering och solcellsinstallation i Husbyggaren 2020-04.

Se klipp från testerna på Energimyndighetens YouTube-kanal.

5 PETER KOVÁCS

Forskningsingenjör RISE

6 DAVID LARSSON

Senior konsult

HUSBYGGAREN NR 3.2021

15

Vackra och säkra golvbrunnar från Vieser Vieser Line är en modern golvbrunn som kaklas med vilket kakel du vill. Vieser Line är kompatibel med alla Vieser One -golvbrunnar som installeras snabbt och säkert med minimalt underhåll. Installation av Line brunn har aldrig varit enklare.

För mer inspiration, besök vieser.se vieserliving

Minst 70 % avoch alla vindar har Bygg enligt BBR fuktbrandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh problem med mögel!

Minst 70 % av alla vindarlation! har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med TrygghetsVaktens problemstyrda medvindsventi mögel! lation!

Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med Vind - Innebär stängd takfot- inga brandceller.

TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten

- Stänger ventilation vid höga temperaturer • Minimalt underhåll sommartid - Ventilerar ut värmeöverskott - Innebär stängd takfot- inga brandceller.

- Skyddar mot byggfukt och mögel • Extremt energisnål - Stänger ventilation vid höga temperaturer • Lätt att installera Minimalt underhåll sommartid - Ventilerar ut värmeöverskott TrygghetsVakten Vind stänger när - Skyddar mot byggfukt ochventilationen mögel • Extremt energisnål

Vind

det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynn• Den Lätt installera samt. äratt lämplig förVind alla vindar Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen 20-20 kvm. mot000 fukt och mögel.

TrygghetsVakten Vindnär stänger det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynnventilationen när det är fuktigt ute och ventilerar samt.

Den ärpå lämplig förVind alla vindar Besök oss Nordbygg Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden då det är gynnsamt.

20-20 000 kvm.

10-13 april i monter: A18:03 mot fukt och mögel.

Vind stänger -För en torr och vind!

Kontakta osssäker förTrygghetsVakten dimensionering! ventilationen är fuktigt ute och ventilerar Kontakta oss när fördetdimensionering! då det är gynnsamt.

-För en torr och vind!

Kontakta osssäker för dimensionering!

www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 • 08-4100 1819 • 040-630 1940

www.trygghetsvakten.se 031-76008-4100 2000 • 08-4100 1819 • 040-630 18 17 I 031-760 2000 1940

Framtidens fasader ger energi.

Estetiskt

Soltech Facade är en solpanel för fasader, utvecklad för både estetik och effektivitet.

Med sin utformning skapas modern och nytänkande design.

Facade finns i flera färger för kreativa lösningar med tillhörande fasadmaterial och passbitar som kan varieras ihop med panelen eller ett traditionellt material som trä eller betong.

Hållbart

Tryggt

Låt oss berätta mer om hur våra integrerade solcellsprodukter kan anpassas utifrån kundens behov och bli till kostnadseffektiva lösningar för en hållbar framtid.

Släpp in solen i ditt liv.

Kontakta oss på: sales@soltechenergy.com

Soltech Energy är en ledande helhetsleverantör som både utvecklar, säljer, installerar och optimerar solenergilösningar för våra kunders behov på ett tryggt och säkert sätt. Det gör vi tillsammans med våra dotterbolag som alla har gedigen erfarenhet av solenergi samt tak- och fasadarbeten.

Trygga tak.

Vår erfarenhet är din trygghet. Våra produkter hjälper dig att arbeta säkert på taket – varje dag.

Upptäck våra svensktillverkade produkter på perwikstrand.se

Bygg hållbart!

Rostfria takbrunnar för gröna tak Det ska vara lätt att bygga hållbart!

Furhoffs Rostfria har flera olika takbunnar anpassade för självfallssytem.

Besök oss på: www.furhoffs.se

AB FURHOFFS ROSTFRIA | tel: 0500-44 45 46 | mail: info@furhoffs.se

TAK

Rätt takavvattningssystem är den bästa försäkringen

Ett taks primära funktion är att skydda huset från nederbörd. Tak med högre taklutning kan enklare och säkrare leda bort nederbörd.

Under senare tid har det blivit mer populärt att bygga med låglutande tak, takterrasser och vegetationsklädda tak.

Detta ställer högre krav på en väl fungerande avvattning.

TEXT NIDA MARKUS

T

ak kan indelas i kalla och varma tak. Den enkla principen för takavvattning är att kalla tak ska avvattnas utvändigt och varma tak invändigt.

INVÄNDIG TAKAVVATTNING

Invändigt system är vanligt på platta tak och det leder vattnet i ledningar invändigt i byggnaden. Från den lutande takytan leds HUSBYGGAREN NR 3.2021

vattnet via ränndalar till takbrunnar som är anslutna till dagvattenavloppet. Invändig takavvattning används företrädesvis på varma tak med låga lutningar. Invändig takavvattning kan ske med hjälp av självfallsystem (konventionellt) eller fullflödesystem (uv-system).

Självfallsystem

I ett konventionellt självfallsystem transporteras vatten bort med hjälp av gravita-

tionen genom ledningar som läggs med fall.

Systemets uppsamlingsbrunn är inte utrustad med några särskilda insatser för att hindra luft att komma in i systemet. Avvattningsprincipen är enkel, nederbörd styrs mot takbrunnar med hjälp av fall i taket.

Takbrunnar tar hand om vattnet med hjälp av gravitationsflöde.

Självfallssystemet kräver en större dimension än ett fullflödessystem i och med att hastigheten inte kommer vara lika 19

TAK

hög och att ledningarna bara kommer att vara delvis fyllda.

Fullflödessystem (UV-system)

I slutet av 60-talet introducerades uv-systemet av en finsk vvs-konsult. uv står för de finska orden för sluten strömning, Umpi Virtaus. I ett fullflödessystem transporteras vattnet bort genom tryckskillnader i ledningarna. När vattnet fyller ledningarna skapas en häverteffekt, ett undertryck bildas och vattnet sugs genom ledningen.

Ett uv-system skiljer sig från ett konventionellt självfallssystem huvudsakligen genom att vid dimensionerande regn inte släppa in luft i ledningssystemet och därmed kan mindre rördimensioner användas.

En takbrunn med utloppsdiameter 50 mm kan avvattna cirka 900 kvadratmeter.

Avvattningssystem med fulls flöde består av särskilda uppsamlingsbrunnar, var och en utrustad med ett luftlås som hindrar införsel av luft till systemet och förhindrar bildandet av virvlar vilka kan föra med sig luft. Uppsamlingsbrunnarna är anslutna med rör på relativt små diametrar till horisontella uppsamlingsrör.

För att fullflödessystemet ska fungera som det är tänkt ska en angiven mängd vatten rinna mot takbrunnar för att aktivera luftlåset och sätta igång häverteffekten (fas 3 och 4, se faktarutan till höger). I annat fall kommer uppsamlingsbrunnar att agera på samma sätt som en konventionell takbrunn. Detta innebär hög risk för igensättning av avvattningssystemet. För att uppnå flödesvolymer för fas 3 och 4 krävs det att cirka 20 mm vatten samlas i ränndalen för att fylla takbrunnen och indra luften att komma in i rören och sätta igång hävert­ effekten, se bild 2.

I Sverige dimensioneras dagvatteninstallationer för en sannolik regnintensitet av 0,013 l/s×m2, vilket anses motsvara varaktigheten 10 min och frekvensen en gång på fem år. Detta är extrema regnfall som sannolikt inträffar ett fåtal gånger per fem år.

Med så relativt låg regnintensitet och högsta avstånd på 15 meter mellan takbrunnarna blir det svårt att uppnå den mängd vatten som krävs för att sätta igång häverteffekten. Därav kommer fullflödessystemet troligen att under delar av tiden fungera som ett självfallssystem, det vill säga fas 1 och fas 2. Detta utgör en risk för igensättning med tanke på de smala rördimensioner som används i ett fullflödessystem.

Att tänka på vid val av fullflödessystem

Fullflödessystemet är ett effektivt system för avvattning av stora takytor som fabriker, lokaler eller köpcentrum. För att systemet ska fungera ställs det krav på en noggrann 20

Bild 1. Avstånd från överkant till luftlåset är ca 20 mm.

projektering där det tas hänsyn till tak typ, avvattningsyta, antal takbrunnar, rördimensioner, regnintensitet och val av överbyggnad. För mindre takytor som på bostäder, skolor eller begränsade ytor är konventionella brunnar att föredra.

Den dimensionerande faktorn i självfallsystem är avvattningskapacitet vid regnintensitet. Fullflödesystem har hög avvattningskapacitet dock bör den dimensioneras utifrån den mängd nederbörd som krävs för att aktivera luftlåset och sätta igång häverteffekten.

Fullflödesystem har kritiserats under lång tid för risken för igensättning på grund av smala rördimensioner som används för att skapa tryckfall. En vanlig orsak för igensättning är skifferkorn från exponerade bitumentätskikt. Skifferkorn från exponerade bitumentätskikt lossnar, klibbar fast i röret och skapar då stopp. Tätskiktsgarantier AB rekommenderar att takbrunnar/rörledningar aldrig bör understiga Ø 110 mm för inbyggda tätskikt och 75 mm för exponerade tätskikt.

UTVÄNDIG TAKAVVATTNING

Om utvändig avvattning tillämpas medför metoden en hantering av nederbörden utvändigt. Detta betyder att vatten avleds från taket genom fall ner till hängrännor, fotrännor eller gesimsrännor. Från rännorna går vatten via utvändiga stuprör till dagvattenledning i mark. För låglutande tak hanteras nederbörd via utkastare genom sarg som kopplas vidare till stuprör.

Utvändig avvattning medför hög effektivitet av vattenbortföring men kan orsaka ska-

dor på fasad om rör fryser. Därav bör behovet av värmekabel beaktas i projekteringen för att minska risken för igenfrysning av rör.

För dimensionering av hängrännor och stuprör finns en svensk standard, ss 82 40 31, som ofta används vid dimensionering av hängrännor och stuprör. För projektering av anslutningsdetaljer bör de aktuella ama hus och ama ra följas.

Att tänka på vid projektering av takavvattning

Valet av avvattningssystem ska beaktas tidigt i projekteringen. För invändig takavvattning krävs det utrymme för ledningar i huset därav är det extra viktigt att beakta det tidigt i projekteringen ■ Vid val av avvattningsystem beakta tak-

utformningen. Den enkla principen för takavvattning är att varma tak ska avvattnas invändigt och kalla tak avvattnas utvändigt.

■ För låglutande ta rekommenderas minsta taklutning vid nyproduktion 1:40 för yttertak och 1:100 för ytterbjälklag.

■ Vid val av uv-system bör en närmare beräkning av mängdvatten som hanteras av varje takbrunn utföras för att säkerställa att systemet fungerar på ett korrekt sett.

■ Ränndalar bör utföras utan uppbyggnad av fall mellan takbrunnar. Detta för att möjliggöra en avrinningsväg för vatten ifall ena takbrunnen sätts igen och minska behovet av brärddavlopp.

■ Genomföringar skall undvikas i ränn­ dalar.

HUSBYGGAREN NR 3.2021

FAKTARUTA

Hur avvattningen med UV-system sker kan delas i 4 faser beroende på mängd nederbörd som rinner mot takbrunnen.

Fas 1 För mindre flöden på upp till 10–15% av regnintensitetens beräkningsvärde agerar uppsamlingsbrunnen på samma sätt som ett konventionellt avvattningssystem.

Fas 2 För flöden från 10–15% och upp till 60% av regnintensitetens beräkningsvärde är flödet periodiskt eftersom flödet är omväxlande icke­sifoniskt och sifoniskt Fas 3 För flöden från 60% upp till 95% av regnintensitetens beräkningsvärde erhålls en total fyllning av rören

Bild 2. Vattenansamling i ränndalen för igångsättning av häverteffekten.

Fas 4 För flöden på mer än 95 % av regnintensitetens beräkningsvärde uppnås den fullständiga häverteffekten vilket ger upphov till maximal flödeshastighet tack vare frånvaron av luft.

Bild 3. En vanlig orsak för igensättning är skifferkorn från exponerade bitumentätskikt.

■ Bärande konstruktion ska ha maximal

nedböjdning på 30 mm. Detta för att undvika vattensamlingar.

■ I de fall avvattning genom taksarg inte kan undvikas skall denna förses med värmekabel för att minska risken för igenfrysning vintertid. Samma gäller för bräddavlopp genom sarg.

■ Avstånd mellan överkantisolering och överkantsarg bör vara minst 360 mm för att kunna placera bräddavlopp.

■ Ränndal i anslutning till en vertikal yta (sarg/vägg) bör utformas med motfall så att ränndalscentrum förläggs minst HUSBYGGAREN NR 3.2021

500 mm från den vertikala ytan.

■ Takbrunnar ska placeras i takets natur-

liga lågpunkter (med hänsyn till eventuella nedböjningar) och minst 500 mm från vertikal yta. Fläns till takbrunn får inte vikas eller klippas!

■ Takbrunnar bör placeras med ett centrumavstånd av maximalt 15 m, dock minst en per takstolsfack om fackbredden är större än 3 m. Avstånd från gavel till första takbrunn bör inte överstiga 7,5 m.

■ Bräddavlopp ska placeras 50 mm över takets lägsta punkt.

■ Bräddavlopp ska finnas i samtliga ränn-

dalar.

■ Bräddavlopp bör anordnas så att vatten-

utströmning kan upptäckas tidigt och så att ingen olägenhet uppstår när brädd­ avloppet träder i funktion.

NIDA MARKUS

Teknisk specialist Dipl. fuktsakkunnig

21

Arkitekterna berättar – Fasaden är klädd med släta Cembrit Patina Orginal skivor i ett horisontellt mönster och på de indragna husvolymerna syns stående träpanel. Det förstärker husens form, förklarar Despina Dereka.

Var det något annat som var viktigt kring materialvalen?

– Det var helt avgörande med underhållsfria material.

Både fibercement och värmebehandlat trä är tåliga material som ska klara upp till 40 år utan underhåll, berättar John Kirsh.

Kirsh + Dereka Arkitekter.

Fler bilder på flerfamiljshuset på Tryffelvägen i Uppsala finns på cembrit.se

FASAD

BRANDSK YDD FÖR FASADER

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER Brandskyddsreglerna för fasader innehåller många olika moment som ska uppfyllas. Både krav och provningsmetoder skiljer sig mellan olika länder, vilket gör det utmanande när man önskar använda ett fasadsystem från ett annat land. Denna artikel sammanfattar kraven i bygglagstiftningen och visar på möjligheter och utmaningar med träfasad samt andra speciella fasadutformningar.

TEXT AXEL MOSSBERG & NILS OLSSON

B

Cederhusen, Hagastan i Stockholm.

BRANDSKYDDSKRAV FÖR YTTERVÄGGAR

Med fasad avses normalt den yttre delen av ytterväggen. Ibland kan det vara svårt att avgöra vad som är fasad och vad som är yttervägg. I Boverkets byggregler, bbr, beskrivs brandskyddskraven för ytterväggar, dvs. både väggen och fasaden. I artikeln kommer vi att följa samma upplägg som i bbr.

Krav i Br3- och Br2-byggnader

Kraven på ytterväggar i bbr skiljer sig beroende på byggnadsklass. För Br3- och Br2byggnader är kraven relativt låga. Ytterväggen ska utformas så att brandspridning HUSBYGGAREN NR 3.2021

längs fasadytan begränsas, vilket kan uppfyllas med t.ex. träfasad. Brand får inte spridas via väggen till andra brandceller inom den tid som gäller för brandcellsgränsen (vanligtvis. 30 minuter). I övrigt ställs inga särskilda krav på ytterväggen.

4.

risken för personskador till följd av nedfal­lande delar av ytterväggen ska begränsas.

Krav i Br1-byggnader

För byggnader i klass Br1 är kraven betydligt hårdare och mer komplexa att uppfylla.

Fyra grundläggande egenskapskrav regleras i föreskriften: 1. den avskiljande funktionen ska upprätthållas mellan brandceller, 2. brandspridning inuti väggen ska begränsas, 3. risken för brandspridning längs med fasadytan ska begränsas, 23

FASAD

MÖJLIGA ANGREPPSSÄTT FÖR ATT UPPFYLLA KRAVEN I BR1-BYGGNADER

I bbr beskrivs två huvudsakliga utformningar och angreppssätt för att uppfylla kraven: 1. Ytterväggen utförs obrännbar och på ett sätt så att brandspridning mellan brandceller förhindras. Om byggnaden är låg kan fasaden (dvs. ytskiktet) få utgöras av brännbart material. Detta gäller även om brännbart material finns i begränsad omfattning vilket beskrivs senare i denna artikel.

2. Ytterväggar utförs med andra material och provas enligt provningsmetoden nt fire 105, vilket är ett förhållandevis storskaligt brandskyddsprov som avser simulera en fasad.

Att verifiera en ytterväggs brandskydd kan vara komplicerat då det ofta förekommer utformningar och detaljer som inte är testade tillsammans. Följande angreppssätt skulle kunna användas för att verifiera utformningar av ytterväggar: 1. Obrännbar konstruktion (inklusive eventuella infästningar) – ok 2. Testad och godkänd enligt sp fire 105, utan avvikelser – ok 3. Testad och godkänd enligt sp fire 105, men monterad med mindre avvikelser utifrån testet. Analytisk dimensionering av avvikelsernas effekt. Det skulle t.ex. kunna handla om en konstruktion som är provad med en pir-isolering bakom en obrännbar fasadskiva där man önskar byta mot en annan obrännbar fasadskiva.

4.Testad enligt utländska tester. Analytisk dimensionering i form av att jämföra den utländska testmetoden med sp fire för att avgöra om det utländska testet minst motsvarar kraven i sp fire 105. Metoderna måste givetvis jämföras i sin helhet för varje enskilt projekt vid analytisk dimensionering.

5. Brandsäkerhetshöjande åtgärder, vanligtvis sprinkler, samt en fasad med lägre skydd än sp fire 105. Den analytiska dimensioneringen utförs som jämförande analys för att utreda om den totala säkerhetsnivån blir likvärdig eller bättre jämfört med en utformning som uppfyller sp fire 105.

6. Analytisk dimensionering med logiskt resonemang, där utformningens effekt på brandsäkerheten är väl känd och om utformningen med god marginal uppfyller föreskrifterna.

MÖJLIGHETER TILL TRÄYTSKIKT PÅ BR1-BYGGNADER

Tyvärr, ur ett användarperspektiv, är ytskiktsklasserna som används för invän24

diga väggar och tak (euroklassificering) inte direkt tillämpliga. Detta eftersom ytskiktsklasser avsedda för användning invändigt inte självklart går att översätta till hur material beter sig vid kraftig brandpåverkan i fasad. Ett material som uppfyller klass B-s1,d0 vilket normalt får användas inomhus kan därmed inte per automatik användas på fasad.

Ofta finns önskemål att använda trä på fasader. För byggnader i klass Br1 ska ytskiktet generellt vara i klass A2-s1,d0 (obrännbart), alternativt att fasaden är testad och godkänd enligt sp fire 105. Ytskikt i lägst klass ” D-s2,d2” (motsvarande trä) accepteras dock om: ■ Byggnaden har högst två våningsplan.

■ Beklädnaden, oavsett byggnadens höjd, täcker endast byggnadens bottenvåning.

■ Byggnaden har högst åtta våningsplan och brännbart material av lägst klass D-s2,d2 endast täcker en begränsad del av fasadytan.

■ Byggnaden har högst åtta våningsplan och förses med automatiskt släcksystem samt att fasadytan i bottenvåningen utförs i material i lägst klass A2-s1,d0.

VANLIGA FALLGROPAR

Det finns, tyvärr, en hel del fallgropar kopplat till ytterväggar och brandskydd. De vanligaste fallgroparna är kopplade till luftspalter, brännbar isolering och nedfallande delar.

Luftspalt

Luftspalten i en ytterväggskonstruktion är avgörande eftersom den ofta utgör en öppen väg för lågor och brandgaser att färdas genom konstruktionen. Om luftspalten innehåller brännbara delar finns därför ofta en brandspridningsrisk via denna. Det finns dock flera olika sätt att hantera brandspridning genom luftspalten, exempelvis genom att undvika brännbara material eller

genom att införa skyddsåtgärder mot att branden ska ta sig in. Brandförlopp i luftspalter påverkas av spaltens tjocklek. I de fall där brännbara luftspalter ingår i en brandtestad konstruktion så är dessa normalt storleksbegränsade. Rör man sig utanför dessa testade utföranden kan det vara problematiskt att bedöma hur brandspridningssituationen påverkas av en större eller mindre luftspalt.

Brännbar isolering

Brännbar isolering i ytterväggar är inget nytt, men blir allt vanligare med de höga energikrav som ställs på byggnader. Det finns många olika sorters brännbar isolering, där vissa har relativt goda brandegenskaper medan andra kan resultera i väldigt omfattande brandspridning om de antänder. Hur eventuell brännbar isolering ska behandlas i en ytterväggskonstruktion är därför svårt att ge ett allmängiltigt svar på.

Det är dock avgörande att lösningar som innehåller brännbar isolering detaljstuderas ur ett brandtekniskt perspektiv och att erforderliga skyddsåtgärder vidtas. Detta kan även gälla ytterväggar som provats och godkänts enligt sp fire 105, då alla typer av ge­nomföringar och liknande inte ingår i testet.

Nedfallande delar

Hur stora delar som tillåts falla ner från en fasad vid en brand är ofta ett svårbedömt kriterium. Utformningen bedöms om fasaden provas enligt sp fire 105, och exemplifieras även i rådstext till ”stora putsstycken, plåtar eller glasskivor”. Inom provningen är kriteriet att nedfallande delar inte ska väga mer än cirka 1 kg eller att glasskivor, putsstycken och liknande inte ska ha en storlek större än storleken på ett a4-papper. Detta innebär att infästningar och uppbyggnaden av en ytterväggskonstruktion som inte provats enligt sp fire 105 alltid HUSBYGGAREN NR 3.2021

behöver studeras med hänsyn till hur nedfallande delar vid en brand.

NÅGRA SPECIALFALL

Med jämna mellanrum kommer nya fasadoch ytterväggskonstruktioner ut på marknaden och även om ovanstående krav gäller likväl för dessa som för övriga ytterväggar så kan viss generell vägledning ges.

Gröna fasader och fasadgrönska

En grön fasad är en yttervägg som är avsedd att odla växter som växer direkt på fasadytan. Detta skiljer sig från fasadgrönska, där växterna istället växer upp på en fasadkonstruktion som är utformad enligt kraven. För gröna fasader så finns normalt brännbara delar någonstans i konstruktionen, inte minst i själva växtligheten på fasadytan. Det finns ännu inte något standardiserat sätt att bygga dessa väggar på, så variationen mellan lösningar är stora. Dock innebär de brännbara komponenterna att fasaden ska genomgå provning enligt sp fire 105. Det finns dock förutsättningar under vilka en analytisk dimensionering skulle kunna innebära att ett oprövat utförande skulle kunna accepteras. Exempel på förutsättningar som skulle kunna beaktas i en sådan analys är: ■ Typ av växtlighet.

■ Hantering av risk för anlagd brand i markplan.

■ Underliggande material.

■ Sprinklerskydd i byggnaden.

■ Åtkomlighet för utvändig släckinsats av räddningstjänsten.

För utanpåliggande grönska är kravbilden något mer komplex. Vilka brandtekniska krav kan egentligen ställas på växtlighet utanpå fasad? De svenska byggreglerna har idag inga specifika krav för fasader med växtlighet. Det blir därför något av en definitionsfråga, när blir växterna en del av fasaden på ett sådant sätt att fasadkraven blir applicerbara? bbr reglerar egentligen bara själva byggnaden och normalt bara i det skick som det är vid nybyggnad eller ändring. Växtligheten på fasad skulle dock kunna jämföras med till exempel lös inredning som regleras i ”Lag om skydd mot olyckor, lso”, vilket innebär att vissa krav ändå kan ställas.

Ur ett brandtekniskt perspektiv kan riskbilden därför behöva bedömas och liknande faktorer som de som nämnts för gröna fasader ovan kan då vägas in i en sådan bedömning. Gröna växter längs fasaden riskerar att bidra till brandspridning under vissa förhållande och beroende på årstid och typ av växter sprids en brand olika snabbt. I många fall är riskbilden HUSBYGGAREN NR 3.2021

begränsad men det finns också fall då åtgärder mot grönska på fasaden bör vidtas. Ett exempel skulle kunna vara väldigt omfattande växtlighet på en yttervägg som innebär en möjlig spridningsväg för brand mellan brandceller om denna torkar upp.

Solcellsfasader

Även solcellsfasader kan byggas på olika sätt. Antingen kan solcellerna monteras för att utgöra det yttre skiktet i en ytterväggskonstruktion eller så kan de monteras utanpå ytterväggen. Oavsett utformning är de en del av ytterväggskonstruktionen och ska uppfylla de brandkrav som ställs enligt ovan. I och med att solceller med tillhörande kringutrustning innehåller brännbara material (t.ex. kablar och liknande) så är ett godkänt prov enligt sp fire 105 utgångspunkten. För solcellsfasader som uppfyller lägst klass D-s2,d0 enligt ss-en 13501 kan dock liknande utförande som anges för delar i trä ovan vara acceptabelt. Andra utföranden kan vara möjliga, men då måste en bedömning göras med analytisk dimensionering i varje enskilt fall.

Utöver ytskiktet på solcellerna finns andra områden som behöver detaljstuderas. Panelerna är ofta infästa med relativt nätta konstruktioner, något som kan innebära att stora delar kan falla ner om dessa påverkas av en brand. Dessutom kan det förekomma att kablar från panelerna dras in i byggnaden på flera ställen. Dessa genomföringar måste då utföras på ett brandsäkert sätt för att inte riskera brandspridning. Kabeln i sig kan normalt utföras utan specifika krav fram till första inkopplingspunkt (om inte avståndet till denna är för stort). Därefter infaller brandkrav även på kablaget.

Ytterligare faktorer att beakta med solcellsfasader är räddningstjänstens insats vid utrymning eller utvändig släckning.

Många räddningstjänster har därför separata råd och anvisningar kopplat till hur en solcellsanläggning ska hanteras exempelvis med manuell bortkoppling av paneler (s.k. brandkårsbrytare) och liknande. Dessa riktlinjer varierar över landet och det är därför viktigt att kontrollera vad som anges av er lokala räddningstjänst.

SLUTSATS

Brandskyddskraven för ytterväggar skiljer sig mellan Br1 och Br2/Br3-byggnader.

Många delmoment behöver beaktas för hela ytterväggskonstruktionen. Det finns flera metoder att verifiera brandsäkerhetsnivån. Det är viktigt att brandskyddet för ytterväggen beaktas tidigt i projekteringen så att eventuella kompletterande åtgärder för att uppfylla brandskyddskraven hanteras optimalt. Var noggrann med detaljer, små misstag kan få stora konsekvenser. ■

AXEL MOSSBERG

Forskningschef, senior brandkonsult, Bengt Dahlgren Brand & Risk

NILS OLSSON

Teknik- och utvecklingsansvarig brandskyddsverksamheten, Bengt Dahlgren AB

25

Underbara skitväder.

Mysiga störtskurar. Härliga åskfronter. Sköna hagelbyar.

Varje busväder blir njutbart när du har ett plåttak som är utvecklat för Nordens kärva klimat.

26 ditt nya tak på plannja.se Hitta

HUSBYGGAREN Hela Nordens tak NR 3.2021

TRÄBYGGNAD

NY KUNSK APSÖVERSIKT

Om brandsäkerhet i träbyggnader Under de senaste decennierna har utveckling av nya konstruerade trävaror förändrat vad och hur vi kan bygga med trä och byggandet av stora trähus har verkligen tagit fart.

Men trä är fortfarande ett brännbart material, vilket kräver särskild hänsyn vid utformningen av brandsäkerheten i byggnader. Detta gäller särskilt högre eller större byggnader som förväntas ha ett brandskydd som säker­ ställer att en brand stannar inom en brandcell och att byggnaden inte kollapsar. Även om bbr numera är material­ neutralt så är branden inte det.

TEXT CARL PETTERSSON & MATTIAS DELIN

HUSBYGGAREN NR 3.2021

D

et finns mycket bra kunskap om hur man ska hantera brandsäkerheten när man bygger i trä och Brandforsk har under 2019–2020 arbetat fram en översikt för att göra den befintliga kunskapen mer tillgänglig men också för att se vilken kunskap som saknas. Forskning och utveck-

Foto: Martin Sparre

ling inom träbyggandet pågår för fullt runt om i världen och i Sverige har vi sysslat med det i flera decennier nu. Brandforsk har haft mycket forskning på området vilket bland annat har resulterat i handböcker.

Men trots att så mycket görs och publiceras är det mycket kunskap som inte används, och en del kunskapsluckor som missas. Det är bakgrunden till att vi satsade på en sammanställning av den befintliga kunskapen,

27

FAKTA OM BRUKSKLASSAT BRANDIMPREGNERAT TRÄ FAKTA OM BRUKSKLASSAT BRANDIMPREGNERAT TRÄ

Svaret är Nej. Fasadbeklädnad Svaret är Nej. Fasadbeklädnadsom somuppfyller uppfyllerSP-Fire SP-Fire105105 berättar ingenting om brandskyddsmedlet har berättar ingenting om brandskyddsmedlet harlämpliga lämpliga egenskaper förför attatt användas i exteriöer egenskaper användas i exteriöermiljö. miljö.Faktorer Faktorersom som regn, uv, uv, kylakyla ochoch värme, ytbehandling regn, värme, ytbehandlingeller ellerinte inteytbehandytbehandlingling är faktorer somsom påverkar omombrandskyddsmedlet är faktorer påverkar brandskyddsmedletlakas lakas ut eller inte.

De brandskyddsmedel ut eller inte. De brandskyddsmedelsom somanvänds användsidag idaghar har allaalla olikaolika egenskaper ochochförförattattkunna egenskaper kunnaanvändas användasoavsett oavsett inomhus ellereller utomhus inomhus utomhusskall skallvara varaprovade provadeenligt enligtEN16755 EN16755 INT1,INT1, INT2INT2 samt EXT,EXT, ochoch detdet är är dendensistnämnda samt sistnämndaklassningen klassningen vi skall belysa i denna artikel, berättar vi skall belysa i denna artikel, berättarThomas ThomasBengtsson.

Bengtsson.

Bruksklass EXTEXT (EN16755) Bruksklass (EN16755)är ärinteinteenenprovning provningavavbrandbrandklassklass (även omom gränsvärden (även gränsvärdenfinns finnsmed), med),provningen provningenfastfastställer heller brandskyddetslivslängd. livslängd.Standarden Standardenhar har ställer inteinte heller brandskyddets kritik tidsbestämmerlivslängden, livslängden,kritikritifåttfått vissviss kritik då då denden inteinte tidsbestämmer är inte obefogad men ändå missvisandeeftersom eftersomlivslivskenken är inte obefogad men ändå missvisande längden aldrig varit syftetmed medstandarden, standarden,detdetärärurlakurlaklängden aldrig varit syftet antändningstid parametrarsom sombelyses. belyses. ningning ochoch antändningstid ochochditoditoparametrar Arbete pågår framprovningsstandard provningsstandarddärdärlivslängd livslängd Arbete pågår attatt ta ta fram studeras fastställas. skallskall studeras ochoch fastställas.

När provningen är avslutad finns det flertalet parametrar provningenbland är avslutad finns det flertalet parametrar somNäranalyseras annat kravkriterier i harmoniserad som analyseras bland annat kravkriterier i harmoniserad produktstandard (EN14915) för massiva träpaneler där kraproduktstandard (EN14915)2 600s för massiva träpaneler samt där kraefter antändning att vet på HRR30s ≤150kW/m 2 600s efter antändning samt att vet på HRR30s ≤150kW/m THR 600s inte får öka ≤20 % jämfört med de paneler som THRinte 600svarit inteklimat, får öka-väderexponerade. ≤20 % jämfört med de paneler som inte inte inte varit klimat, -väderexponerade.

”

Att byggandet med trä ökar har knappast undgått nåbyggandet med trä ökar harupp knappast undgått någon. Att Kvarter och stadsdelar byggs där Hagastaden gon.

Kvarter och stadsdelar byggs upp där i Stockholm och där Cederhusen brillierar medHagastaden sin gula i Stockholm och Cederhusen med sin gula cederspånfasad.

Fråndärnorr till söder brillierar ger träfasaderna ett cederspånfasad.

Frånlugn. norrI till söder med ger träfasaderna naturligt välkomnande symbios naturen bidrarett välkomnande medsamhälle naturen med bidrar ävennaturligt byggherrarna aktivt lugn. till ettI symbios hållbarare även byggherrarna aktivt till ett hållbarare samhälle med minskat klimatavtryck genom att använda koldioxidbinminskat klimatavtryck genom att använda koldioxidbindande trämaterial. dande trämaterial.

När det byggs på höjden med träfasad ställs det som När det byggs på höjden med träfasad ställs det som oftast krav att träbeklädnaden skall upprätthålla konstrukoftast krav att träbeklädnaden skall upprätthålla konstruktionsbrandkravet SP-Fire 105. Kravet är direkt kopplat till tionsbrandkravet SP-Fire 105. Kravet är direkt kopplat till träslaget i kombination som monteringsförhållande, luftsträslaget i kombination som monteringsförhållande, luftspalt, dubbelläkt, isolering och substrat. Om en produkt upppalt, dubbelläkt, isolering och substrat. Om en produkt uppfyller de tuffa kraven SP-Fire 105, är då allt frid och fröjd? fyller de tuffa kraven SP-Fire 105, är då allt frid och fröjd?

Bruksklass Bruksklass som som klassificerats klassificerats enligt enligt BS-EN16755 BS-EN16755 EXT EXT ärärinte likvärdig inte likvärdig en en bruksklass som bruksklass som klassificerats klassificerats enligt enligt EN16755 EN16755 EXT. EXT. Storbritannien de valt valt att att Storbritannien avviker avviker från från standarden standarden då då de bortse nämbortsefrån frånenenväldigt väldigt väsentlig väsentlig del del av av provningen, provningen, nämligen att ligenTHR THR600s 600sinte intefår fåröka öka ≤20 ≤20 %, %, de värderar enbart att brandklassen brandklassen uppnås, uppnås, alltså alltså inte inte om brandskyddsmedlet brandskyddsmedlet urlakas urlakaseller ellerinte. inte.Detta Detta innebär innebär att att en brandimpregnerad brandimpregnerad träpanel EXT, träpanel som som inte inte uppfyller uppfyller kraven kraven enligt EN16755 EXT, ändå en ändåkan kanklassificeras klassificerassom sombruksklass bruksklass EXT, men då med en noteringom omavvikelse avvikelse från från standarden standarden och med benämnotering benämningenBS-EN16755 BS-EN16755 EXT. EXT. Länder Länder som Sverige, Danmark, ningen Danmark, Finland,Norge Norgetillämpar tillämpar EN16755 EN16755 EXT vilket innebär att en Finland, en bruksklassadprodukt produkt med med godkända godkända lämplighetsprovade lämplighetsprovade bruksklassad egenskaperkan kananvändas. användas. Produkter Produkter däremot som klassiegenskaper klassificeratsenligt enligtBS-EN16755 BS-EN16755 EXT EXT ärär enbart enbart giltig giltig att ficerats att använda använda ochsaluföra saluförai iStorbritannien.

Storbritannien. och

ANNONS FRÅN WOODSAFE Hur skall då arkitekter, brandkonsult, byggherre med flearkitekter, brandkonsult, med fle-beraHur vetaskall vaddåsom gäller? Det är trots alltbyggherre ”nästan” samma ranämning veta vaddär som”EN6755 gäller? Det är trots allt ”nästan” samma EXT ingår” bortsatt från tilläggetbe-BS! nämning där ”EN6755 EXT ingår” bortsatt från tillägget BS!

Urlakning av brandskyddsmedel utan Urlakningegenskaper av brandskyddsmedel utanEXT. lämplighetsprovade enligt EN16755 lämplighetsprovade egenskaper enligt EN16755 EXT.

Svaret är inte helt enkelt menar Thomas Bengtsson, Svaret är inte helt enkelt menar Thomas Bengtsson, grundare WoodsafeTimber TimberProtection Protectionochochtillägger tilläggerattatt grundare avavWoodsafe det bästa alternativet för arkitekter, sakkunnig brandkondet bästa alternativet för arkitekter, sakkunnig brandkonsult, byggherre, kontrollansvarig är att begära sult, byggherre, kontrollansvarig är att begära tatadeldelavav typgodkännandebevis,där därframgår framgårdetdetklart klartochochtydligt tydligtomom typgodkännandebevis, bruksklassen är EN16755 EXT, -eller om den är BS-EN16755 bruksklassen är EN16755 EXT, -eller om den är BS-EN16755 EXT. EXT. ”Attvälja väljaenenEN16755 EN16755EXT EXTcertifierad certifieradprodukt produktgerger ”Att byggherrenstort stortoch ochlångvarigt långvarigtmervärde, mervärde,detdetärärbara bara byggherren attsesetill tillbilden bildensåsåförstår förstårman manvarför, varför,avslutar avslutarThomas” Thomas” att

Författare: Författare: Thomas ThomasBengtsson Bengtsson Woodsafe WoodsafeTimber TimberProtection Protection www.woodsafe.se www.woodsafe.se

Kilströms Kaj, Sverige | Brandimpregnerad cederspån med Woodsafe Exterior WFX, Kilströms Sverigeenligt | Brandimpregnerad cederspån Woodsafe WFX, typgodkändKaj, beklädnad EN16755 EXT, SP-Fire 105 i med samarbete med Exterior utvald partner. typgodkänd beklädnad enligt EN16755 EXT, SP-Fire 105 i samarbete medAllutvald partner.

(Photo: Hanna Franzen. rights reserved to Woodsafe)

TRÄBYGGNAD

både för att den ska användas och för att luckorna ska bli lättare att se. Sammanställningen ger övergripande information om viktiga ämnesområden och vägledning till var kunskap finns att hämta, och använda.

Vi har i den här artikeln valt att fördjupa oss i några ämnesområden som vi tycker är viktiga att belysa. Mer finns att läsa i rapporten på vår hemsida, som är fritt tillgänglig liksom allt annat vi publicerar.

DESIGNMÅLEN – EMBRYOT TILL BYGGNADEN

En sak som är avgörande för en byggnads brandsäkerhet är förstås vilken målsättning man har när man ska börja projekteringen, designmålet. Det är ett ämne som, trots att det är så viktigt, inte får ett enkelt svar i vår kunskapsöversikt. Designmål kan sättas på många sätt och den naturligt första nivån är att uppfylla myndighetskrav, t.ex. bbr. Utöver det kan beställaren sätta i princip vilka mål som helst, och för brandsäkerheten kan det innebära att byggnaden ska klara av ett fullständigt brandförlopp inom en brandcell (t.ex. en lägenhet) utan att resten av byggnaden tar skada av branden, (för det är inte ett krav enligt bbr). Snart kommer vi förhoppningsvis se designmål som säger att byggnaden ska uppfylla Agenda 2030, och för det krävs betydligt mer än de minimikrav som myndigheter ställer idag. Det finns idag kunskap för att sätta designmålen högre än bbr och lösningar för det kan man hitta via vår kunskapsöversikt. Vad som är ”tillräckligt bra brandsäkerhet” kan vi dock inte uttala oss om via vår kunskapsöversikt. Det är upp till beställaren att fastställa.

När det moderna träbyggandet kom in i dagens byggande så introducerades också några nya fenomen och aspekter. Vi har valt ut några som vi tror kan vara intressanta att fördjupa sig i här.

DELAMINERING TILLFÖR MER BRÄNSLE, HINDRAR SJÄLVSLOCKNING OCH REDUCERAR KONSTRUKTIONEN

Delaminering (även kallat glue-line integrity failure, char fall off etc.) av träelement vid brandpåverkan kan definieras som när vidhäftningsförmågan hos limmet i limmade träelement tappas och det brandpåverkade träskiktet faller av. Det leder till att det kolskikt som har en låg värmeledningsförmåga, och som bromsar inbränningen i trä, förloras och nytt bränsle till branden blir exponerat. Det har studerats i flera fullskaliga brandexperiment sedan 2010 med rumskonstruktion bestående av kl-trä element. Samma resultat kan fås om skyddande beklädnad utanpå träytor inte har tillräcklig kapacitet att ge ett skydd under ett fullständigt brandförlopp och de förloras innan branden har slocknat.

Trä förkolnar vid en temperatur på ca 300°C och träytor som inte förkolnat har därmed en lägre temperatur. I de vanligaste limmen som används i träkonstruktionselement, så som kl-trä, har vid experiment visat sig tappa vidhäftningsförmåga i temperaturer runt 90–125°C. Det ger möjligheten till att det yttersta träskiktet delaminerar när limmet värms upp till dessa temperaturer. Sker detta innan en brand har slocknat kommer ny energi introduceras när träskiktet lossnar och brandens effekt kommer att öka igen. I fullskaliga experiment har det visat sig att i dessa rum når brandeffekten från delamineringen motsvarande en ny övertändning.

Ett normalt brandförlopp i ett mindre rum har en accelererande effektutveckling till dess branden blir fullt utvecklad och antingen blir ventilations- eller bränslekontrollerad, följt av en avsvalningsfas när bränslet börjar ta slut. Det är det brandförlopp som byggreglerna i Sverige (och övriga

Maximal effektutveckling

världen) är baserade på. Återkommande övertändningar av fullt utvecklade bränder, eller avsaknaden av en avsvalning efter en fullt utvecklad brand när nytt bränsle från kontinuerlig delaminering sker, skapar ett annorlunda brandförlopp, se Figur 1. Ett sådant brandförlopp kan ge påfrestningar och påverka de passiva byggnadstekniska brandskyddssystemen (brandcellgränser, tätningar, branddörrar, ventilationssystem, konstruktion m.m.) i en byggnad på ett annat sätt än vad vi är vana vid. Förutom konsekvenser på konstruktioner från en hög och långvarig temperaturpåverkan så reduceras dimensionerna på de brännbara byggnadsdelarna när de brinner. Åtgärder för att minska problematiken med delaminering kan exempelvis innehålla: ■ Obrännbar brandskyddande beklädnad som skyddar under hela brandförloppet så att träkonstruktionen inte blir involverad i branden.

■ En automatisk vattensprinkler som reducerar brandförloppet så att träkonstruktionen inte blir involverad i branden.

Eventuellt kan det behöva kombineras med viss brandskyddande beklädnad ■ Lim i träelement som har kapacitet att klara hög värmepåvekan utan att delaminering sker.

MÅNGA VÄGAR FÖR BRANDEN ATT SPRIDAS

Brand sprider sig gärna i hålrum innehållande brännbart material. Det moderna träbyggandet innehåller ofta det, oavsett vilken teknik som tillämpas, för att exempelvis tillgodose krav gällande akustik. Det är en aspekt som kräver mycket omsorg i projektering och byggande.

En brand kan sprida sig på många sätt i en byggnad, se Figur 2. Konsekvenserna av brandspridning kan påverka:

Kontinuerlig delaminering av avsvalningsperioder

Normalbrand

1:a delaminering

2:a delaminering

Figur 1: Vid delarminering av träelement kan nya övertändningar ske, vilket kan ge intensiva och långa brandförlopp.

HUSBYGGAREN NR 3.2021

29

TRÄBYGGNAD

■ Möjligheten för personer i byggnaden

att utrymma.

Figur 2. En rumsbrand kan ha många vägar att sprida sig från en brandcell.

■ Räddningstjänstens möjlighet att få

branden under kontroll.

■ Konstruktionens möjlighet att stå

emot kollaps.

■ Egendomsskador utanför den primära

brandcellen.

En brännbarkonstruktion som blir involverad i en brand kommer att bidra med energi till branden vilket skapar möjlighet till ökad brandeffekt och längre brandscenarier.

Detta kan påverka brandtekniska lösningar som används för att skydda mot brandspridning till närliggande brandceller (t.ex. brandstopp, brandfogar, genomföringar och tätningar). Produkter för att motverka brandspridning runt installationer, genomföringar eller i luftspalter är ofta framtagna för att klara temperaturpåverkan enligt en standardtemperaturkurva under en begränsad tid. Det är inte säkert att alla dessa lösningar är testade för användning i träkonstruktioner. I en träbyggnad kan det medföra ett begränsat skydd, som i kombination med brandpåverkan under ett längre brandförlopp kan leda till en ökad risk för brandspridning. Det är därför viktigt att de produkter som används ger ett skydd som står emot den typ av brandscenarier som byggnaden dimensioneras för. Även rörelserna i trä behöver beaktas när material och metoder för att hindra brandspridning väljs, och därmed finns behov att planera framtida kontroll och underhåll för de delar som kan påverkas.

Hålrum och luftspalter behövs i träbyggnader av hänsyn till fukt och akustik, och ibland monteringsmetod, vilket skapar vägar för brandspridning inuti konstruktionen som riskerar att leda till att branden sprids till andra brandceller. Det finns tyvärr flera exempel på bränder i träbyggnader där brandspridning i hålrum lett till totalskada av byggnaden.

För att minska risken för brandspridning inom byggnader med träkonstruktion bör följande beaktas i relation till designmålen: ■ Brandcellsindelning, fukt, akustik och montage bör studeras gemensamt.

■ Brandcellsgränser kan behöva anpassas till exempelvis delaminering, spridningsvägar för brand med mera.

■ Brandstopp i luftspalter och hålrum behöver anpassas.

■ Brännbart fasadmaterial nära fönster, balkonger eller där det finns andra öppningar, kan behöva anpassas.

skillnad från de obrännbara konstruktioner som länge byggts. I byggnader med en ökad brandbelastning från exponerat trä kan intensiva och långa brandscenarier medföra att konstruktionen blir påverkad på ett sätt som överstiger påverkan från en standardprovning. Detta kan leda till att avskiljande eller bärande konstruktioner fallerar, dels på grund av värmepåverkan dels på grund av att konstruktionen i sig reduceras om den brinner upp. Detta kan leda till ökad brandspridning, svåra släckmöjlighe-

ter för räddningstjänsten och till och med kollaps av byggnaden. Detta är saker som bör beaktas i relation till designmålen.

Trä förlorar en del av sin bärförmåga redan vid 100°C. Även om materialet är ter­ miskt trögt och ett kolskikt begränsar för­ bränningen (om delaminering inte inträffar) sker en uppvärmning av materialet i en brand över tid som fortsätter efter att bran­ den har slocknat. Detta kan leda till att kon­ struktionen fallerar flera timmar efter en brand.

TRÄKONSTRUKTIONER FÖRLORAR BÄRFÖRMÅGA VID LÅNGA BRANDSCENARIER

Med brännbara konstruktioner tillkommer aspekten att konstruktionen kan brinna, till 30

HUSBYGGAREN NR 3.2021

Räddningstjänstens roll vid en byggnadsbrand är i första hand att rädda människor.

Därefter kan de även skydda egendom och miljö.

Ett exempel i litteraturen är en brandprovning av en bärande limträpelare där temperaturmätningar gjordes inuti pelaren. Efter 90 minuters uppvärmning enligt standardtemperaturkurvan för standardisering av brandklass togs pelaren ut ur ugnen och självslocknade. Då (efter 90 minuters standardprovning) hade bärförmågan halverats, vilket var väntat, men efter ytterligare 90 minuter (efter att brandpåverkan avbrutits) visade mätningar att pelaren hade under 13% av den ursprungliga bärförmågan. Detta visar på att bärförmågan i en träkonstruktion kan fortsätta att reduceras även efter att branden har slocknat. Det pågår i dagsläget flera forskningsprojekt om detta.

För designmål där det inte accepteras att en brand ger påverkan på avskiljande eller bärande konstruktioner så att branden riskerar att skada mer än begränsade delar av byggnaden bör någon av följande saker beaktas, i den omfattning det motsvarar designmålet: ■ Konstruktioner dimensioneras för ett fullständigt brandförlopp samt en fördröjd uppvärmning av träkonstruktionen efter att branden slocknat.

■ Skyddsåtgärder ordnas så att branden inte blir fullt utvecklad eller att träkonstruktionen skyddas så att den inte blir involverad i branden.

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTMANINGAR ATT BEGRÄNSA KONSEKVENSER AV EN BRAND

Byggnader beter sig olika när de brinner.

För räddningstjänsten spelar det stor roll att de vet hur en byggnad är byggd för att de ska kunna förstå dess egenskaper vid brand och kunna bedöma sina risker vid en insats.

Det har hänt att räddningstjänsten anlänt till brinnande träbyggnad och påbörjat insats i tron om att det är en betongbyggnad och sedan förbryllats av att brandförloppet inte motsvarat vad de förutspådde.

HUSBYGGAREN NR 3.2021

Det kan innebära risker för dem och minskar chanserna till framgångsrika insatser.

Räddningstjänstens roll vid en byggnadsbrand är i första hand att rädda människor.

Därefter kan de även skydda egendom och miljö. Rökdykning och invändig släckinsats kräver bedömningar av risken i förhållande till nyttan, och en del räddningstjänster har gjort bedömningen att endast livräddning kan anses vara tillräckligt stor nytta för att ta riskerna med rökdykning. Vid riskbedömningen behöver alla de saker vi nämnt ovan beaktas. Om nyttan inte bedöms stå i proportion till riskerna med rökdykning måste skydd av egendom och miljö ske på andra sätt, t.ex. genom utvändigt arbete för att skydda intilliggande bebyggelse. Det släckvatten som används kan ta med sig miljöpåverkande ämnen varför räddningstjänsten behöver värdera även användningen av vatten och nyttan med den. Det kan alltså finnas bränder där räddningstjänsten till följd av olika avvägningar gör valet att inte släcka.

Det är en viktig aspekt att beakta när designmålen bestäms för en byggnad. Hur stor får en brandskada bli? I vilken omfattning får det målet bero på räddningstjänstens insats, och i vilken omfattning ska det skyddet byggas in från början? Värt att ta i beaktande är också att släckvattnet riskerar att skada byggnaden. Studier visar på att vattenskadorna i hus som brunnit i många fall varit större om räddningstjänsten släckt branden utan hjälp av sprinkler än när sprinkler funnits i huset.

Metodmässigt finns en del forskning på släckning av bränder i hålrum i träbyggnader men de är huvudsakligen inriktade på verkan av släckmedel i hålrum och hanterar inte hur räddningstjänsten ska arbeta säkert för att få dit släckmedlet.

FAKTA BRANDFORSK

Insamlingsstiftelsen Brandforsk verkar för ett brandsäkert hållbart samhälle byggt på kunskap. Det gör vi genom att initiera och finansiera kunskapsutveckling inom området brandsäkerhet, och vi arbe­tar för att sprida den kunskapen så att den ska göra nytta. Allt vi gör finansieras med insamlade medel från våra stödorganisationer som på så sätt bidrar till vår vision, och allt vi publicerar är gratis.

Se www.brandforsk.se

Tänk på att vissa produkter ger särskilda förutsättningar i förvaltningsskedet.

Exempelvis medger brandskyddsbehandlat trä inte alltid att användare av byggnaden målar om sina väggar själva, och fasadbehandlingar behöver normalt förnyas efter en viss tid.

6. Kontrollen i byggprocessen behöver anpassas till hur träkonstruktionen uppförs, för att ta hänsyn till produktionsordning och säkerställa korrekta detaljlösningar.

7. Brandsäkerhet under byggtiden ställer särskilda krav eftersom en brand i det skedet kan ge en totalskada. Sträva efter att färdigställa brandskyddet så fort som möjligt vartefter bygget fortgår.

8. Använd den kunskap som finns. ■ 5.

Referenser Läs mer i rapporten https://www.brandforsk.se/ forsknings­projekt/2020/brandsakerhet-i-trahuskunskaps­oversikt-och-forskningsbehov/

NÅGRA SAKER ATT TÄNKA PÅ

Vid projektering och uppförande av träbyggnader kan det vara bra att tänka på ett antal saker. Några av dem har vi fördjupat oss i ovan. Här kommer en liten checklista.

Läs gärna mer i vår kunskapsöversikt också: 1. Fastställ designmålen och formulera dem så att de kan följas upp genom hela byggprocessen, och går att vidmakthålla i förvaltningsskedet.

2. Involvera räddningstjänsten tidigt i er process så att de får kunskap om byggnaden ni planerar och för att de ska kunna ge inspel till projektet.

3. Olika byggnadstyper kan bete sig olika när de brinner. Var noga med hur just er byggnadstyp beter sig, och se inte bara på hur generella regelverk är skrivna.

4. Säkerställ att material och metoder är lämpade för ändamålet.

CARL PETTERSSON

Brandingenjör och Civ. Ing. Riskhantering RED Fire Engineers Sweden

MATTIAS DELIN

Brandingenjör Forskningsdirektör, Insamlingsstiftelsen Brandforsk

31

Träfasad för flervåningshus

17%

CO2 BELA RE ST ÄG

Material: ThermoWood med vattenfast brandimpregnering SP Fire 105 med och utan BT Infärgning, Moelven Projekt: Ragvaldsbo, Sigtuna Arkitekt: Wingårdhs Arkitekter

Vi kan träfasad Moelven har under många år fått förtroendet att leverera materialet till flera stora projekt. Med vår långa erfarenhet, gedigna träkunskap och väletablerade projektavdelning är vi den naturliga träleverantören för många arkitekter och entreprenörer. Vilket projekt behöver du hjälp med?

Gyproc ErgoLite® är resultatet av en unik teknologi som ger en 25 % lättare skiva än standardgipsskivan.

Skivans uppbyggnad och produktionssätt ger en lägre miljöpåverkan, med 17 % lägre CO₂-utsläpp än vid tillverkning av traditionella gipsskivor.

Vi vägleder i valet av synliga träprodukter: Träfasad för flervåningshus • Trätak • Utemiljö Interiöra trä- och plywoodpaneler • Bastu Träslag • Brandskydd av trä • Behandlingar Miljöbedömningar • Miljöcertifieringar

Välkommen in på gyproc.se för att läsa mer om Gyproc ErgoLite!

Ett lätt val!

Moelven Wood Projekt 010-122 50 60 projekt.woodab@moelven.se www.moelven.se/WoodProjekt gyproc.se

NG NI

L

Varje lyft räknas!

TRÄBYGGNAD

EFFEK T I VA SIMUL ER ING SMODEL L ER

Kan bidra till att hantera utmaningar med fler­ vånings­husbyggande i trä

Bild: Derome

ANNIKA WIHLBORG

Bland svenska trähusproducenter finns ett stort intresse av att utforska nya sätt att använ­da trä som lastbärande material i flervåningsbyggnader. Att bygga med prefabri­ce­ rade volymmoduler är en utbredd och innovativ konstruktionsmetod för låg- och medel­ stora träbyggnader. På senare år har även intresset för att bygga fler­vånings­ byggnader på upp till åtta våningar i trä ökat. Forskare vid Linnéuniversitetet har i ett gemensamt forskningsprojekt analyserat utmaningarna med att bygga högt i trä.

TEXT: ANNIKA WIHLBORG

A

tt bygga modulbaserade flervåningsbyggnader i trä är utmanande på grund av trämaterialets låga vikt, vilket genererar utmaningar, bland annat vad gäller byggnadens vindstabilitet. I det treåriga forskningsprojektet ”Design av innovativa modulbaserade flervåningshus i trä”, som pågår på Linnéuniversitetet fram till hösten HUSBYGGAREN NR 3.2021

2021, har man därför tittat närmare på faktorer som horisontell stabilitet och anslutningsdesign avseende glidning, lutning och stjälpning av hela byggnaden. obos, Moelven Byggmodul, Derome och Vida Buildings deltar i projektet.

– Forskningsprojektets övergripande syfte är att öka förståelsen av kraftflödet i höga träbyggnader, i hopp om att kunna optimera vissa konstruktionsdelar utan att riskera byggnadens säkerhet. Under projek-

tets gång har vi testat, analyserat och jämfört styvhet och bärförmåga hos olika trämoduler som används för flervåningsbyggnader, säger Sigurdur Ormarsson, professor vid Linnéuniversitetet och ansvarig för forskningsprojektet.

GODA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT ÖKA ANDELEN FLERVÅNINGSHUS I TRÄ FRAMÖVER

Med hjälp av Linnéuniversitetets testanläggning har man utvecklat en tredimensio33

TRÄBYGGNAD

nell finita element-modell som simulerar hur modulerna påverkas av exempelvis vind och andra typer av laster. Simuleringsverktyget har verifierats mot omfattande experimentella modulresultat framtagna i projektet. Samtliga moduler har visat ganska hög styvhet och bärförmåga när de utsätts med stora horisontella krafter. Det finns också en relativt stor spridning i resultaten som visar behovet av ett flexibelt simuleringsverktyg. Under en stor pålastning visade vissa av modulerna ett segt olinjärt deformationsbeteende samt en överraskande stor återfjädring när de avbelastades.

Inom ramen för projektet har man också tagit fram olika modulfaktorer som beskriver hur mycket styvare och starkare moduler är jämfört med enskilda väggelement.

– Modulbaserade flervåningshus i trä är ett effektivt sätt att bemöta bostadsbristen.

Tekniken för att bygga flervåningshus i trä är välutvecklad och jag bedömer förutsättningarna för att öka andelen höga hus i trä framöver som goda. Det är viktigt att byggnationen av flervåningshus i trä föregås av en ordentlig analys av hur huset beter sig i en kritisk belastningssituation. Fullskaliga experiment är av naturliga skäl mycket kostsamma. Här kommer simuleringsverktyg in i bilden som ett kostnadseffektivt sätt att prova sig fram, säger Sigurdur Ormarsson.

Om akademin kan utveckla innovativa simuleringsverktyg och analysmetoder i samverkan med trähusindustrin så kan det, enligt Sigurdur Ormarsson, bidra till ett ökat flervåningshusbyggande i trä.

– Effektiva analysmetoder innebär förstås att vi kan optimera trähusbyggandet, men vi ska aldrig utmana gränserna så mycket på höjden att vi börjar kompromissa med säkerheten. Det finns en gräns för hur högt man kan och bör bygga i trä och den gränsen har vi ännu inte identifierat fullt ut. Även här kan simulering vara ett kraftfullt verktyg. En stor fördel med denna konstruktionsmetod är att tillverkningen av trämodulerna sker i en skyddad och kontrollerad fabriksmiljö. Montaget av modulerna på plats sker också snabbt för att minimera vädermässig påverkan. Eftersom man använder sig av relativt lätta trämoduler som staplas ovanpå varandra är det också viktigt att modulernas förankring säkras, säger Sigurdur Ormarsson.

VILJAN ATT MINSKA KLIMATAVTRYCKET ÖKAR TRÄHUSBYGGNATIONEN

– Andelen flervåningshus som byggs i trä har ökat från 14 till 20 procent på kort tid och efterfrågan fortsätter att öka. Industriellt trähusbyggande på höjden är hett just nu, många byggherrar vill satsa på det. Till 2025 är det inte omöjligt att flervåningshus i 34

Sigurdur Ormarsson, Linnéuniversitetet.

Cederhusen i stadsdelen Vega, Haninge.

Inflyttningsklara 2019.

Sara Kulturhus Skellefteå ska stå klart hösten 2021.

trä står för drygt 40 procent av samtliga flervåningshus som byggs. En viktig drivkraft är förstås att kunskapen kring möjligheten att minska klimatavtrycket genom att bygga i trä ökar stadigt. När klimatdeklarationer på nybyggda fastigheter blir ett lagkrav från 2022 kan det också bidra till ett ökat intresse för flervåningshus i trä, säger Anders Carlsson, FoU-chef på Derome.

Derome är bland annat involverade i byggnationen av Sara Kulturhus i Skellefteå, ett banbrytande tjugo våningar högt träbyggnadsprojekt som står klart hösten

2021. Sara Kulturhus knyter an till Skellefteås långa träbyggnadstradition och kommer att bli världens högsta träbyggnad, räknat i antal våningar. Byggnationen av Sara Kulturhus är möjlig tack vare mångåriga forskningsprojekt kring brandsäkerhet, akustik och stabilitet i flervåningshus i trä.

– Vår ambition är förstås att lära oss så mycket som möjligt från ett prestigeprojekt som det här och kunna tillämpa erfarenheterna från Sara Kulturhus även i andra projekt framöver. När man bygger så pass höga träbyggnader är precisionskraven nästintill HUSBYGGAREN NR 3.2021

Till 2025 är det inte omöjligt att flervåningshus i trä står för drygt 40 procent av samtliga fler­ våningshus som byggs.

Foto Moelven

Anders Carlsson, Derome.

Mjösatårnet i Brummedal, Norge blir med sina 85,4 meter värdens högsta trähus.

extrema. När man bygger en träbyggnad på åttio meter kan en liten måttavvikelse i de nedre delarna av byggnaden växa till ohanterbara differenser i toppen, med industriellt tillverkade moduler har vi god kontroll på detta och säkerställer goda mått toleranser i toppen av byggnaden, säger Anders Carlsson.

Han upplever att efterfrågan på flervåningshus i trä har ökat på senare år och ser inga tecken på att trenden skulle avta. Den främsta drivkraften bakom den ökade träbyggnationen är strävan efter att minska HUSBYGGAREN NR 3.2021

byggprojektens klimatavtryck och kom åt de goda effekterna med industriellt producerade och högt prefabricerade byggdelarna.

ofta tunga material som bidrar till att öka fastighetens klimatavtryck något. Den stora utmaningen rent konstruktionsmässigt är förstås att ett högt trähus har en tendens att röra på sig när det blåser, det är därför mycket viktigt att vidta rätt åtgärder för att minimera rörelserna. En utmaning är därför att förankra huset i backen och därigenom göra det tillräckligt styvt i hela dess höjd, säger Anders Carlsson.

Derome valde att delta i forskningsprojektet på Linnéuniversitetet för att få större klarhet i hur de flervåningshus i trä som företaget producerar kan klara lasterna bättre.

– Vi vill självklart vara trygga i att vi har rätt säkerhetsmarginaler, men är förstås samtidigt intresserade av att utforska eventuella möjligheter att effektivisera produktionen ytterligare. Forskningsprojektet visade att vi hade betydligt större lastkapacitet i våra moduler än vi ursprungligen trott, säger Anders Carlsson. ■

RÄTT FÖRANKRING GÖR TRÄHUSEN TILLRÄCKLIGT STYVA

– När man bygger enfamiljshus i trä är kraven vad gäller brandsäkerhet, ljudisolering och liknande inte så höga, men när det gäller flervåningshus i trä ser kravbilden annorlunda ut. När rätt brandprestanda och ljudprestanda säkerställs involveras

ANNIKA WIHLBORG

35

Sikabit® PRO TÄTSKIKTSMATTA I BITUMEN ANPASSAT FÖR NORDISKT KLIMAT

www.sika.se Husb 183x129.2021 ny.qxp_Layout 1 07.05.2021 13:39 Side 1 Husbyggaren 2021_3_183 mm B-129 mm H_V2.indd 1

2021-05-11 16:56:33

Produkter för branta och låglutande tak Isola utvecklar och levererar funktionella tak-och fasadprodukter till den nordiska byggbranschen - Bitumenbaserade tätskiktsmattor och membraner - Takshingel - Plåttak Powertekk - Underlagstäckningar/underlagsdukar - Gröna tak - Tyvek® Vindskydd och Underlagstak

Bygg bättre, enklare

TRÄBYGGNAD

Branschgemensam utformning av beläggnings­ system och detaljer för parkeringsgarage i trä

I Husbyggaren nr 3, 2020 presenterades ett nystartat SBUF -projekt 13793 om beläggningssystem för parkeringsdäck av trä. Projektet är nu avslutat och en slutrapport har lämnats in till SBUF . Resultat från projektet sammanfattas i denna artikel.

TEXT: YLVA EDWARDS, HÅKAN FORSBERG OCH PETER JACOBSSON

P

rojektet behandlar en rad aspekter och frågeställningar kring beläggningssystem på parkeringsdäck av trä.

Följande delar tas upp i artikeln: ■ Vidhäftning till trä­underlag ■ Detaljlösningar ■ Matrisen ■ Riktlinjer och råd Andra delar som också ingår i sbuf-rapporten berör t.ex. miljövarudeklarationer (epd:er) och behovet av fortsatt utvecklingsarbete.

HUSBYGGAREN NR 3.2021

Projektarbetet har delats upp i två arbetsgrupper, bitumengruppen och gruppen för härdplast och cementbaserade system. I bitumengruppen ingår en eller flera representanter för dab group, Duo Asfalt, bmi (tidigare Icopal) samt Nordic waterproofing. I gruppen för härdplast och cementbaserade system ingår en eller flera representanter för Sto, Sika, Weber, Teknos, Tikkurila, cpg-europe (tidigare Flowcrete), Heimdall, Tatech, Holmlunds Måleri och branschorganisationen ktf (Kemisk Tekniska Företagen) med koppling till Sveff (Sveriges Färg och Lim Företagare).

37

TRÄBYGGNAD

Stor provplatta med bitumenprimer och försegling av olika slag.

MMA-förseglad yta med vidhäftningssläpp över kvistar i trä­underlaget.

VIDHÄFTNING

Vidhäftningen mellan beläggningssystem och träunderlag har ifrågasatts en del, bland annat mot bakgrund av tidigare studier och erfarenhet från träbroar. Vidhäftning har därför ingått som en viktig del i projektet.

Erhållna resultat för de härdplastbaserade system som provats i projektet visar på god vidhäftning till träunderlaget vid god träkvalitet, dvs. träkvalitet som inte fuktbelastats och som varit avsedd för träbjälklag i t.ex. parkeringshus. Vid dragprovning på befintlig beläggning i parkeringshuset Briggen låg resultatet på minst 3,5 MPa, med limbrott. Ytterligare provning som genomförts av deltagande parter i laboratorium visar också på goda vidhäftningsresultat.

Erhållna resultat från provläggning med bitumenbaserat system (bitumenmatta och gjutasfalt), som också ingått i projektet, visar däremot på otillfredsställande vidhäftning till träunderlaget vid uppmätta 38

fuktkvoter, samt blåsbildning vid utläggning av gjutasfalt. Speciellt gäller detta för provplattor som förseglats med mma (metylmetakrylat) eller epoxi. Lokalt vidhäftningssläpp har uppstått över kvistar i träet, vilket indikerar att träytans kvalitet har stor betydelse för slutresultatet.

Avsikten med provläggningen har varit att studera primerns/förseglingens inverkan på vidhäftning och eventuell blåsbildning. Med primer menas här ett lager bitumenprimer i form av bitumenlösning eller bitumenemulsion. Med försegling menas två lager mma eller epoxi med sand mellan lagren. Förseglingen förväntas vara tät och förhindra att blåsbildning uppstår till följd av fukt i underlaget. Primern är däremot inte tät.

Flera provplattor ingick i provläggningen. En större träskiva delades in i fyra lika stora sektioner och försågs med en primer (bitumenlösning), en annan primer (bitumenemulsion) samt två olika förseg-

Andra lagret gjutasfalt har påförts den stora provplattan med fyra olika primer-/ förseglingsprodukter. Stora bulor har uppstått.

lingssystem (epoxiförsegling respektive mma-försegling). Två mindre skivor försågs med epoxiförsegling respektive mma-försegling. Samma tätskiktsmatta (enligt trv kravspecifikation) och gjutasfalt lades därefter ut på samtliga tre plattor. Den minsta träplattan försågs med bitumenemulsion.

Ingen förbehandling i form av blästring och/eller rengöring genomfördes. Fuktkvoten uppmättes på träytorna.

Vidhäftningen mellan träunderlag och försegling provades genom dragprovning som genomfördes när behandlingen härdat. De förseglade ytorna undersöktes vi­suellt med avseende på så kallade pinholes och andra skador. Skadorna markerades och dokumenterades genom foto och åtgärdades på plats. Båda lagren besiktigades.

Matta svetsapplicerades (eller självklistrades i ett fall där ett Universalmembran ingick i systemet med dubbel matta) på förseglingen. Rivprov utfördes när den svetsapplicerade mattan svalnat till mindre än 25°C. Även dragprov utfördes på mattan.

Gjutasfalten lades ut i två lager. Varje lager undersöktes visuellt med avseende på blåsbildning och dokumenterades genom foto. Båda lagren besiktigades. Gjutasfaltens utläggningstemperatur och stämpelvärde mättes och registrerades.

När gjutasfalten påfördes i ett första lager uppstod viss blåsbildning för så gott som samtliga plattor och system. Kraftig blåsbildning uppstod när andra lagret gjutasfalt påfördes den stora provplattan med fyra olika primersystem. Kraftiga bulor bildades på de delar av provplattan som hade förseglats.

HUSBYGGAREN NR 3.2021

Det nya

normala.

Framtidssäkrade parkeringshus i trä.

Allt fler inser att trä kommer att spela en viktig roll i förtätningen av våra städer, som kräver hänsyn till både miljö och funktion. Martinsons stomsystem för parkeringshus i limträ och KL-trä har utvecklats för just det. De förnybara materialen binder koldioxid under hela sin livstid, vilket gör dem till smarta miljöval.

Dessutom underlättar den låga vikten snabbt montage och möjliggör påbyggnader av befintliga parkeringshus.

Vi ser det som det nya normala.

PARKERINGSHUSET BRIGGEN GÄVLE BYGGÅR 2018 BYGGHERRE GAVLE FASTIGHETER ARKITEKT THYRÉNS ENTREPRENÖR PEAB

Fördjupa din kunskap om tak och tätskikt på mataki.se/teknik

2

4 3 FÖRKLARINGAR FÖRESKRIFTER Uppdragningar av tätskikt mot väggar, krön, sargar och liknande ska utföras minst 300 mm över färdig överbyggnad och fästas in mekaniskt i ovankant cirka cc 150 mm.

Kappor ska helsvetsas/helklistras.

Hörnförstärkningar ska alltid användas.

Uppdragningar ska alltid kompletteras med avtäckningar till exempel av plåt enligt AMA Hus JT.3511 resp. JT.352

Infästning

Skyddsplåt ska vara enligt AMA Hus JT.-5811.

1

GODKÄNDA TÄTSKIKTSSYSTEM Moss-sedum (lutning < 3,6°) Mataki Trema 5 Moss-sedum (lutning ≥ 3,6°) Mataki UnoTech FR MOSS-SEDUM Överbyggnad ska monteras enligt VegTechs anvisningar.

Dränerande uppbyggnad väljs efter takytans förutsättningar

Infästning c/c ≤ 150 mm

Brandingenjör avgör för varje enskilt projekt hur nära vegetationen kan ligga intill vertikala ytor.

För utförande av Skyddsplåt se AMA Hus kap. JT

≥300mm

30mm Veg Tech Moss-Sedum 10mm VT-filt 17mm XD Dränering Tätskikt Mataki Trema 5 Underlag

På mataki.se/teknik kan du ta del av vår mångåriga kunskap om tätskikt och takkonstruktion med lösningar och metoder för att få till ett tätt och långsiktigt hållbart tak, rekommenderade konstruktionslösningar och ritningsmaterial.

Ett komplett uppslagsverk med andra ord, för dig som arbetar med tak- och bjälklagskonstruktion och tätskiktslösningar för att skydda dessa.

≥150mm

Remsa av Mataki UnoTech FR

≥150mm Remsa Mataki YEP 3500

BET

ÄNDRINGEN AVSER

Hemsida:

DATUM

SIGN

www.mataki.se

E.post: info@mataki.com

POSTADRESS:

BOX 22, 263 21 HÖGANÄS

TEL: 042-33 40 00

BESÖK:

BRUKSGATAN 42

DATUM

2019-10-04

0m Skala 1:5

0.1m

0.2m

0.3m

0.4m

0.5m

DETALJ MOSS-SEDUM ANSLUTNNING VERTIKAL YTA SKALA

1:5 (A3)

NUMMER

M-S03

BET

TRÄBYGGNAD

DETALJER

Detaljlösningar skiljer sig en del beroende på typ av beläggningssystem. En rad förslag på lösningar har tagits fram i projektet.

Avsikten har varit att ta fram branschgemensamma detaljlösningar, men de lösningar som presenteras i rapporten är ännu så länge endast förslag på detaljlösningar.

De behöver förfinas ytterligare och förankras i branschen.

Eftersom tätskiktet är en så väsentlig del i parkeringshus av trä så blir utformningen av detaljer särskilt viktig. Utöver själva utförandet behöver, redan i projekteringsfasen, tid och resurser läggas ner på att tänka igenom vilka rörelser och belastningar som respektive detalj ska klara, och utifrån det projektera fram lösningar som tydligt redovisas i bygghandlingar. Samverkan och utbyte av information mellan stomprojektör och tätskiktsprojektör utgör en viktig del i projekteringen.

Detaljlösningar har behandlats i båda arbetsgrupperna och skiljer sig en del beroende på typ av beläggningssystem. Frågor som har diskuterats rör hur tätskikt och beläggning lämpligen utformas mot t.ex. pelare eller vid innervägg uppe på bärdäck.

Avslut, uppvikets storlek och skydd av uppvik har tagits upp, liksom lämpligaste placeringen för punktavlopp.

Vad gäller detaljlösningar till cement­ baserat system på trädäck har Weber varit tongivande i förslagen som kopplas till en av dem föreslagen beläggningslösning med matta och hårdbetongmassa. Webers cementbaserade system är minst 50 mm tjockt och armerat. Hårdbetongen läggs ut på en tätskiktsmatta som är självhäftande.

Underlaget kan vid behov primerbehandlas, t.ex. där mattan ska vikas upp vertikalt.

Samtliga framtagna ritningsförslag på detaljer ingår som bilagor i sbuf-rapporten.

MATRISEN

Inom arbetsgruppen för härdplast och cementbaserade system har en digital matris i form av ett gemensamt excelark tagits fram. Matrisen beskriver olika system med avseende på material, egenskaper, utförande m.m. Matrisen har under projektets gång fyllts i av medverkande tillverkare/leverantörer som med hjälp av detta verktyg bidragit med input för sina produkter rörande väsentliga krav samt redovisning av resultat från provning enligt standardiserad metodik. Innehållet i matrisen har analyserats och diskuterats i arbetsgruppen. En rad skillnader mellan olika produkter kan utläsas.

Syftet med matrisen har varit att fånga in och sammanställa svar och information för att på sikt kunna delge ytterligare erfarenheter och kunskaper till beställare.

RIKTLINJER OCH RÅD

Riktlinjer för beläggningssystem på parkeringsdäck av trä har tagits fram, baserat på motsvarande riktlinjer för beläggnings­ system på betong. De båda riktlinjerna skiljer sig i en rad avseenden. Speciellt gäller detta underlag, vidhäftning och spricköverbryggande förmåga.

Betongunderlag som är väldefinierat enligt standard byts ut mot träunderlag som inte är väldefinierat enligt standard, utan

beskrivs som slipad träplatta avsedd för träbjälklag till parkeringsdäck i trä.

Vidhäftning mellan trä och beläggningssystem kan ha avgörande stor betydelse i de fall fullständig vidhäftning krävs för systemet. Men vidhäftningen för ett och samma system verkar kunna variera en del beroende på träunderlagets fuktkvot och kvalitet. Provningsmetoden kan därför behöva revideras med avseende på träunderlagets utseende och/eller fuktkvot. Detta är emellertid inte gjort i riktlinjerna som ingår i denna rapport, men kan bli aktuellt efter ytterligare studier.

Spricköverbryggande förmåga har också avgörande stor betydelse för beläggningssystem eftersom trä är mer flexibelt och rör sig mer än betong. Beläggningssystemet måste kunna ta upp dessa rörelser utan att spricka eller lossna från underlaget. Provningsmetoden kan därför behöva revideras. Detta är emellertid inte gjort i riktlinjerna som ingår i denna rapport, men kan bli aktuellt efter ytterligare studier. Sprick­ överbryggande membran krävs för system baserade på polyuretan eller akryl. Epoxibeläggning rekommenderas inte för träbjälklag.

Ett antal generella råd vid val av skyddsbeläggning på parkeringsdäck av trä tas även upp, liksom några bedömningar från medverkande tillverkare vad gäller underhållsbehov och -intervall. ■

Referenser Edwards Y., Forsberg H., Jacobsson P., Beläggningssystem för parkeringsdäck i trä, SBUF-rapport 13793, 2021

YLVA EDWARDS

Teknisk doktor i Vägteknik och docent i Brobyggnad (KTH).

Seniorkonsult Ylva Edwards Materialteknik AB

HÅKAN FORSBERG

Exempel på pelare (ovan) och stag (till höger) i parkeringshus av trä

Seniorkonsult i beläggningsmassor.

Golvanalys Sverige AB & Ytskyddsakademien

PETER JACOBSSON

Utvecklingschef Martinsons

40

HUSBYGGAREN NR 3.2021

IN SWE

D

DE

EN

AN

IT

E

L

Y

W

Weland Stål sätter alltid säkerheten först. Med våra välfyllda lager av taksäkerhetsprodukter och våra snabba leveranser gör vi det enkelt för dig att göra detsamma.

Vi är ett av Skandinaviens ledande företag inom säkerhetsprodukter för tak, och det självklara valet för både villaägare och yrkesmän.

MA

SÄKER PÅ TAKET D QUA

L

welandstal.se

LETT-TAK

Vi har projekterat och monterat över 750 skolbyggen i Norden Lett-Tak Systemer AS har den kunskapen du behöver för en trygghet i ditt val av takkonstruktion.

Våra duktiga ingenjörer projekterar taket i samarbete med beställare och ser till att projektet är i trygga händer. Vi har kapacitet att producera 300.000 m² tak per år. Elementerna monteras alltid av våra egna specialiserade montörer som har säkerhet och kvalitèt som sitt fokusområde.

Lett-Tak tar sitt miljöansvar och använder sig enbart av kvalitètskomponenter från välkända leverantörer.

SPÄNNVIDD 18 METER Spännvidd: Max 18 m Termiska egenskaper: U-värde från 0,08 W/m2 K Byggtid: t.o.m. 1200 m2 färdiglagt tak/dag Produktionskapacitet: Över 300 000 m2/år

40 ÅRS ERFARENHET Lett-Tak Systemer AS konstruerar och monterar taksystem som är skräddarsydda efter kundens behov och önskan. Lett-Tak levereras till in- och utland. Lett-Tak har fasta kunder i hela Norden.

SKRÄDDARSYDDA TAKSYSTEM | LÄNGSTA • VARMASTE • LÄTTASTE • SNABBASTE

Lett-Tak Systemer AS | Tlf: +47 33 13 28 00 | salg@lett-tak.no | www.lett-tak.se

Krönika

Energieffektivisering är väsentlig för att uppfylla Sveriges klimat- och miljömål Det finns en enorm potential till energieffektivisering inom befintligt bostadsbestånd. Med energieffektivisering minskar miljöpåverkan av koldioxid, den ger lägre driftskostnad, bättre komfort och ett högre försäljningsvärde. Med energieffektivisering står vi bättre rustade inför lågkonjunkturer och kristider med resursknapphet och ökade energipriser. Här skriver Johnny Kellner om utmaningar och möjligheter för effektivare användning av energi inom bygg och fastighet.

E

nergieffektivisering och energihushållning både inom byggsektorn och industrin innebär att man tekniskt försöker effektivisera energianvändningen eller att få ut mer nytta av befintlig energiutnyttjande. Energieffektivisering gynnar Sverige på flera sätt. Med energieffektivisering av byggnader minskar klimatpåverkan av koldioxid, den ger lägre driftskostnad, högre komfort och inte minst ett högre fastighetsvärde. Energieffektivisering är det verksammaste sättet att hushålla med värme och el.

Samtidigt ökar den kvoten av förnybar energi genom att energianvändningen minskar och därmed slippa bygga ut ny dyr annan energitillförsel. Eleffektivisering min­skar även effektbehovet som i dag framför allt är ett problem periodvis under vintern för södra delarna av Sverige. Energi­ effektivisering är med andra ord den åtgärd som alltid först bör prioriteras för byggnader och inom industrin. Den första prioriteringen är att alltid utforma nya byggnaders klimatskal med en god isolering och täthet för att skapa ett långsiktigt lågt värme- och elbehov.

Med energieffektivisering och renovering i kombination med lcc-analyser (livscykelkostnader) står vi bättre rustade inför lågkonjunkturer, kristider med resursknapphet och ökade energipriser. De ekonomiska vinster som uppnås inom industrin genom energieffektivisering används däremot ofta till nyinvesteringar i den egna verksamheten. Dessa investeringar kan HUSBYGGAREN NR 3.2021

totalt sett leda till en högre energianvändning men ger en större energieffektivitet per produkt. Energieffektivitet i ett miljöperspektiv fungerar bara om den ökade konsumtionen inte överstiger effektiviseringsåtgärderna.

BEHOV AV YTTERLIGARE 30 000 NYA YRKESARBETARE

Energi för uppvärmning, kylning, drift och belysning och nyproduktion i byggnader utgör cirka 40 procent av Sveriges totala energianvändning och 36 procent av utsläppen av koldioxid. Kostnaden utgör 150–200 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 15–20 tusen kronor per innevånare.

Ju mer vi energieffektiviserar byggnadsbeståndet, desto mer förnybar energi frigörs till annan användning, vilket underlättar klimatomställningen. Antalet bostäder i Sverige är totalt 4,5 miljoner varav 2,5 miljoner i flerbostadshus. Uppskattningsvis tre av fyra av dessa kommer att kräva omfattande renoveringsåtgärder fram till år 2050.

Enligt Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien (iva) är det då nödvändigt att cirka 50 000 bostäder i flerbostadshus renoveras och energieffektiviseras varje år vilket motsvarar en investering på mellan 25 och 50 miljarder kronor per år. Enligt bedömningar från Byggföretagen (före detta Sveriges Byggindustrier) behövs cirka 30 000 nya 43

Krönika

Miljonprogrammet är i stort behov av energieffektivisering.

yrkesarbetare utöver de som redan idag arbetar med byggproduktion för att genomföra renoveringarna. Detta tillskott av nya yrkesarbetare behövs samtidigt som branschen har stora pensionsavgångar.

STOR POTENTIAL VID ENERGIEFFEKTIVISERING AV MILJONPROGRAMMET

Hus byggda under miljonprogrammet under rekordåren 1961–1975 med cirka 800 000 lägenheter är i stort behov av renovering och åtgärder för energieffektivisering varav 300 000 är i akut behov av större renoveringar. Industrifakta uppskattar genom en rapport från sbuf (Svenska byggbranschens utvecklingsfond) att en tredjedel av lägenhetsbeståndet är i behov av renovering. Av dem har cirka 300 000 också ett eftersatt underhåll med ett stort behov av renovering i form av stambyte, badrum, fasader och fönster. Konsekvensen av brist på renovering och energieffektiviseringar är att förslitningen överstiger investeringarna och till slut riskerar att bli en allvarlig kapitalförstöring. Efter en energieffektivisering får individuell mätning och debitering (imd) en ganska marginell betydelse för bostadsbeståndet, uppskattningsvis 13 procent enligt Boverket.

HÖG ENERGIANVÄNDNING I BOSTADSBESTÅNDET

En betydande del av det befintliga flerbostadshusbeståndet har en energiprestanda som inte är i närheten av vad som är rimligt i dag. Energianvändningen för värme och varmvatten för en stor andel av miljonprogrammet ligger på cirka 150 kWh per m2 och år. Med dagens tekniknivå är det tek44

niskt möjligt att minska den specifika energianvändningen med 40 procent till år 2045. Det är därför möjligt att efter energieffektivisering och renovering uppnå cirka 90 kWh per m2, men det kan i vissa fall vara ekonomiskt svårt att hantera. En sådan långtgående effektivisering kräver investeringstunga åtgärder i byggnadernas klimatskal, med låg avkastning men har lång teknisk livslängd. Fasadrenoveringar och fönsterbyten görs ungefär vart femtionde år, vilket betyder att det endast finns få tillfällen att vidta omfattande åtgärder.

KULTURHISTORISKA BYGGNADER

Idag undantas kulturhistoriska värdefulla byggnader i de flesta fall från krav på energieffektivisering, just beroende på att de anses vara svåra att åtgärda på ett sätt som inte medför förvanskning av kulturhistoriska värden och värdefulla inventarier.

Men det finns en stor besparingspotential inom denna grupp av byggnader, både vad det gäller energi, miljöpåverkan och uppvärmningskostnader. Detta gäller speciellt för byggnader som används i kommersiellt syfte och bostäder där man har höga krav på innemiljö och komfort. Vilka energibesparande åtgärder som genomförs styrs av lagstiftningen men kanske främst av hur lagstiftningen tillämpas. Exempel på åtgärder är tätning av luftläckage, att tilläggsisolera tak och golv, reparera fönster, styrning av innetemperaturen och effektivare teknisk utrustning i form av vattenbesparande och energieffektiva vattenarmaturer. En 20 procentig effektivisering är möjlig att uppnå. Fasadåtgärder i form av utvändig

Ju mer vi energi­ effektiviserar byggnadsbeståndet, desto mer förnybar energi frigörs till annan användning, vilket underlättar klimatomställningen. tilläggsisolering och nya moderna fönster kan ofta vara oförenliga med kulturhistoriska värden.

EN NYCKELFRÅGA

Användningen av hushållsel har ökat från 9 till 22 TWh mellan åren 1970–2018. Ett ökat antal hushåll och fler el-förbrukande produkter förklarar större delen av ökningen.

Utvecklingen går mot energieffektivare apparater, vilket leder till minskad elanvändning. Antalet hushåll och apparater i hushållen samt antalet funktioner på många apparater ökar, vilket till viss del motverkar el-effektiviseringstrenden.

Belysning, vitvaror och matlagning står för ungefär två tredjedelar av elanvändningen i en lägenhet i ett flerbostadshus.

HUSBYGGAREN NR 3.2021

SNYGGT, TRYGGT TAK

Våra markprodukter och murar i natursten och betong komplettepå Benders man gör betongtakpannor som är rarVivarandra perfektvet - etthur smart sätt att skapa spännande och livlika starka som de är snygga. Därför ger vi dig hela 30 fulla miljöer med kvaliteter som års garanti för hållfasthet, vattentäthet och frostbestänstår sig. Utnyttja de olika mate-

dighet när till dudin köper ettsåkomplett Benders-tak! rialens styrkor fördel, håller du nere kostnaderna utan eller tala med din garantin på vår hemsida att pruta på vare sig funktion elåterförsäljare. ler estetik.

Läs mer om

Det naturliga valet www.benders.se

Foto: Ykaiavu, Pixabay

Krönika

Energieffektivisering av kulturhistoriska byggnader är en utmaning.

Resterande tredjedel utgörs av hemelektronik. Vitvaror och belysning har blivit betydligt mer effektiva de senaste femton åren vilket kan öka värmebehovet genom minskad värmeavgivning. Ifall två miljoner hushåll skulle kunna minska sin hushållsel på marginalen med 340 kWh per lägenhet och år vilket motsvara cirka 15 procent, ger det en el-reduktion på cirka 650 000 MWh per år. Utsläppen av CO2 för hushållsel skulle kunna minska med cirka 250 000 ton per år på marginalen.

En aktuell scenarioanalys från den 26 april 2021 som Energiföretagen låtit göra visar att elanvändningen i Sverige kan landa på 310 TWh år 2045 – en ökning med omkring 120 procent från dagens 140 TWh. Analysen speglar ett högnivåscenario där samtliga hittills aviserade satsningar på elektrifiering blir verklighet. Om Sverige ska nå klimatmålen så måste en andel av den befintliga el-energin från hushållen frigöras till den starkt ökande andelen elbilar och industrisektorn när dessa sektorer alltmer elektrifieras. Det blir då nödvändigt att tillvarata potentialen med minskad elanvändning för bostäder och service genom el-effektivisering. En utmaning är att klara knappheten och kapacitetsbristen periodvis i elnätet under vintern, framför allt i storstadsregionerna i södra Sverige. Detta uppmärksammades under februari 2021 då effektbristen i södra Sverige gjorde att import av smutsig kolkondens och reservkraft från det oljeeldade Karlshamsverket blev nödvändigt enligt Svenska Kraft.

BRUKARBETEENDE HAR EN ALLT VIKTIGARE BETYDELSE

Brukarbeteende får en större avgörande roll något som byggnadens tekniska egen46

skapskrav inte direkt kan påverka. Det har visat sig att inomhustemperaturen i regel förblir oförändrad vid nya flerbostadshus trots bättre fönster, ytterväggar och värmeåtervinning. Det är därför tveksamt om inomhustemperaturen kommer att sänkas efter en energieffektivisering i befintlig bebyggelse. Tappvarmvatten vid nyproduktion står för en allt större andel av den totala tillförda värmeenergin i en lägenhet.

Vid energieffektivisering är det nödvändigt med utbyte till snålspolande armaturer med ekonomifunktion och byte till komfortmunstycken med luftinblandning som kan minska tappvarmvattenbehovet med en tredjedel.

En viktig aspekt är svårigheten till ändrat boendebeteende. Beteende är en vana som man inte byter utan omedelbara större ekonomiska fördelar. I Sverige är till exempel el relativt billigt i en internationell jämförelse, vilket betyder att ekonomiska incitament fungerar dåligt på privatpersoner. Erfarenheter från andra länder med dyrare el visar en helt annan syn på el-hushållning. ÄR ENERGIEFFEKTIVISERING EN STANDARD­HÖJANDE ÅTGÄRD?

Varför händer det då så lite? En av orsakerna är att varken renoverings- eller energieffektiviseringsåtgärder räknas som standardhöjande åtgärder, utan som underhåll, vilket innebär att fastighetsägaren inte får ta ut en högre hyra. Vissa standardhöjande åtgärder är dock ofta nödvändiga att vidta samtidigt som renovering och energiåtgärder sker, såsom viss upprustning av bad, wc, kök, byte av vattenarmaturer, tamburdörrar till säkerhetsdörrar, fönster, ny hissinstallation etc. Dessa åtgärder berättigar till hyreshöjningar och blir en del av finan-

sieringen av energieffektiviseringen. Det medför att kostnaderna måste förhandlas fram med hyresgästföreningen. En kombination av renovering, energieffektivisering, standardhöjande åtgärder och upprustning kan medföra betydligt ökade hyreskostnader per månad. ÄR DET RÄTT MED STATLIGA SUBVENTIONER?

Regeringen föreslår i sin budgetproposition den 14 september 2020 att energieffektivisering och renovering av flerbostadshus (undantag för ägarlägenheter) är berättigad till ekonomiskt stöd med 4,3 miljarder kronor under en treårsperiod. Regeringens motiv är att öka energieffektiviseringen och bedömer att det krävs stora investeringar och åtgärder som ofta är integrerade med renoveringsåtgärder av flerbostadshus.

Regeringen anser att ett ekonomiskt stöd kommer att kunna bidra till att energieffektiviseringar och renoveringar av flerbostadshusen genomförs. Förslaget är att stödet ska omfatta 900 miljoner kronor år 2021, 2 400 miljoner år 2022 och 1 000 miljoner år 2023. Stöd får ges med högst 50 procent av det stödberättigande underlaget.

För medelstora företag högst 40 procent, och för stora företag, högst 30 procent. Förordningen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021.

Förslaget till förordningen är tveksamt och gynnar enbart de fastighetsägare som har skjutit upp sina åtgärder och vårdat sitt bostadsbestånd sämre än andra. Generella statliga garantilån är ett bättre och rättvisare alternativ och skulle medföra att fler fastighetsägare vågar satsa på totalrenoveringar inklusive energieffektiviseringar. Om utgångspunkten är faktisk energianvändning får ju alla som gjort energiåtgärder ta HUSBYGGAREN NR 3.2021

del av detta. Den 25 procentiga momsen borde kunna fördelas på flera år, i stället för att som nu betalas det första året. Det skulle framför allt underlätta för små- och medelstora bolag. Det är nödvändigt för fastighetsägare att införa obligatoriska avsättningsfonder för att motverka framtida avsaknad av kapital och statliga stöd för energieffektiviseringar och renoveringar.

De största problemen och hindren finns emellertid inom det stora beståndet av bostadsrätter där intresset för energieffektiviseringar fortfarande är lågt.

KOMMER INTE ATT NÅ ENERGIEFFEKTIVISERINGSMÅLET

Sverige behöver intensifiera arbetet med energieffektivisering enligt en ny rapport från Energimyndigheten, (Långsiktiga scenarier över energisystemet). Under det närmaste året kommer det reviderade energieffektiviseringsdirektivet införas i svenska regelverk. Direktivet innebär skärpta mål till 2030. Energieffektiviseringsmålet höjs till 32,5 procent, från tidigare 27 procent räknat från 2005. Som läget är i dag kommer Sverige inte nå energieffektiviseringsmålet med 50 procent effektivare energianvändning till 2030 i jämförelse med år 2005.

En slutsats av rapporten är att bioenergi fortsatt kommer att vara, en viktig energikälla i det svenska energisystemet och är betydelsefull för att nå Sveriges energi- och klimatpolitiska mål. Att öka biodrivmedelsanvändningen kräver dock arbete för att säkerställa ett balanserat och hållbart biomassauttag. El-användningen väntas också öka kraftigt som en del i omställning från fossila bränslen.

ÄR EL-EFFEKTIVISERING MED VÄRMEPUMPAR LÅNGSIKTIGT HÅLLBART INOM FJÄRRVÄRME­ OMRÅDEN?

Andra tekniklösningar gör det möjligt att hitta lönsamma uppvärmningsalternativ till fjärrvärme. En av de viktigaste konkurrenterna är eldrivna värmepumpar till exempel bergvärme. Det går att sänka andelen köpt energi för rumsuppvärmning och varmvatten genom att installera en bergvärmepump. Med en insats av en andel el går det utan vidare få ut 2,5 till 3 gånger värme på årsbasis. Men byggnadens värmebehov är naturligtvis fortfarande oförändrat. Det är enbart den köpta energin som påverkas. Kortsiktigt är en låg andel köpt energi naturligtvis ekonomiskt intressant ur en konsumentaspekt eftersom det är plånboken som styr för stunden. Men frågan är om det ur ett långsiktigt perspektiv är samhällsekonomiskt och ur miljösynpunkt hållbart att använda värdefull el från värmepumpar, framför allt vintertid inom fjärrvärmeområden? Huvuddelen av elen används vintertid då elen är en knapp resurs och värdefull och nödvändig för svensk exportindustri. Fjärrvärme baserat på biobränsle är ur en långsiktigt hållbarhets aspekt ett bättre alternativ.

Har fjärrvärme en tillräckligt långsiktig uthållighet att möta konsekvenserna av energieffektivisering?

Både fjärr- och kraftvärmens roll kommer att förändras i takt med när energieffektivisering genomförs genom att värmebehovet i byggnader kommer att minska kraftigt. Därmed minskar det ekonomiska underlaget för fjärr- och kraftvärme och dess roll riskerar att förändras. Fjärr- och

kraftvärme utgör i dag ett lokalt monopol.

Det upplevs av många kunder som irriterande att energileverantörerna höjer sina taxor eller en annan formulering ändrar konstruktionen på sina prismodeller i takt med att det sker energieffektivisering. Av affärsmässiga skäl är det rimligt att bolagen får täckning av fasta- och underhållskostnader när tillförseln av värme minskar. Vi har en värmemarknad där fjärrvärme och värmepumpar konkurrerar. Vad ska samhället göra med den överkapacitet som uppstår när värmebehovet minskar och befintliga värme- och kraftvärmeverk i framtiden tappar i lönsamhet? Lokal biokraftvärme är i fortsättningen viktigt när det gäller att avlasta det centrala elnätet när det uppstår el-effektbrist. I vårbudgeten hotas kraftvärmen dessutom av en ökad beskattning.

Kraftvärmen premieras inte för de nyttor den skapar. Fjärr- och kraftvärmen måste anpassa sina affärsmodeller till nya fakta och till exempel övergå till lågtemperatur system för att bli konkurrenskraftiga efter en storskalig energieffektivisering Vi måste se energitillförseln i både i ett system- och ett framtida samhällsperspektiv. Är det lämpligt att eldrivna värmepumpar för uppvärmning i fortsättningen installeras inom befintliga fjärrvärmeområden när det råder knapphet och effektbrist av el för svensk industri. Den som lyckas lösa det befintliga bostadsbeståndets komplicerade finansiella knutar för renovering och energieffektivisering samt för tillförsel av energi på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt, borde kunna nomineras till Nobels ekonomopris. ■

Referenser

Illustration: Jonas Norberg, YMR Kommunikation.

1. IVA, Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus – Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050.

2. SP, Hållbar och varsam renovering och energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

3. SBUF; KTH och IVL, Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus – LCA av fem olika bygg­ system.

4. Energimyndigheten, Energiläget 2020.

5. Ekonomifakta, 2021, Christian Holmström 6. Energimyndigheten., Långsiktiga scenarier över energisystemet 2021 7. Regeringen tillför medel till stöd för energi­ effektivisering och renovering av flerbostadshus

Fjärrvärmeverk.

JOHNNY KELLNER

Energi- och klimatstrateg

HUSBYGGAREN NR 3.2021

47

BYGGLEVERANTÖRER Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel +46 144 314 09 Fax +46 144 314 29 Mobil +46 705 556 576

Minst 70 av alla vindarhar har Bygg enligt fuktbrandskyddat med Minst 70% % avoch alla vindar Bygg enligtBBR BBR fuktoch brandskyddat med Minst 70 % % av alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! problem med mögel!

Minst 70 av alla vindar har problem med mögel!

Minst 70 % alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! problem med mögel!

Minst 70 % av alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda Tryggh etsVaktens vindsventi Tryggh lation! problemstyrda medvindsventi mögel! problem med mögel!lation!

etsVaktens Tryggh problemstyrda medvindsventi mögel! lation!

Förebygg med Förebygg med Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med Förebygg Vind - Innebär stängd takfot-med inga brandceller.

TrygghetsVakten vind Vind - Innebär stängd takfotinga brandceller.

Vind -TrygghetsVakten Innebär stängd takfotinga brandceller.

Stänger ventilation vid höga temperaturer TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten TrygghetsVakten -•Stänger ventilation vid höga temperaturer - Stänger ventilation vid höga temperaturer Minimalt underhåll - Ventilerar ut värmeöverskott sommartid Innebär stängd takfotingasommartid brandceller.

•Vind Minimalt underhåll - Ventilerar utunderhåll värmeöverskott sommartid •--Minimalt - Ventilerar ut värmeöverskott Skyddar mot byggfukt och mögel Extremt energisnål -•Innebär stängd takfotinga brandceller.

- Innebär stängd takfotinga brandceller.

- Stänger ventilation vid höga temperaturer - Skyddar mot byggfukt och mögel • Extremt energisnål - Skyddar mot byggfukt och mögel -•Stänger ventilation vid höga temperaturer • Extremt energisnål Lätt att installera Minimalt underhåll - Ventilerar utatt värmeöverskott sommartid - Stänger ventilation vid höga temperaturer • Lätt installera Minimalt underhåll - Ventilerar ut värmeöverskott sommartid Vind stänger ventilationen när -Lätt Skyddar mot byggfukt och mögel •TrygghetsVakten att installera Minimalt underhåll - Ventilerar värmeöverskott sommartid Extremt energisnål TrygghetsVakten Vind stänger när -•Skyddar mot byggfukt ochventilationen mögel • ut Extremt energisnål det det är fuktigt uteuteoch ventilerar då det är gynngynnär fuktigt och ventilerar då det är TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när - Skyddar mot byggfukt och mögel • Lätt • Extremt energisnål • Lättatt attinstallera installera

Vind

Vind

samt. Den är lämplig för alla vindar mellan

MedMed TrygghetsVakten Vind skyddar dugynnvinden samt.

Den är lämplig för alladå vindar mellan Vind skyddar du vinden det ärTrygghetsVakten fuktigt uteTrygghetsVakten och ventilerar det är Vind ventilationen när TrygghetsVakten Vindstänger stänger ventilationen kvm.

20-20 000 kvm. mot000 fukt och mögel.

TrygghetsVakten Vindnär stänger •20-20 Lätt att installera mot fukt och mögel.

TrygghetsVakten Vind stänger samt.

Den är lämplig för alla vindar mellan Med TrygghetsVakten Vind duoch vinden det är fuktigt uteute och ventilerar då det är gynndet är fuktigt och ventilerar dåute är gynnventilationen när det ärärskyddar fuktigt och ventilerar ventilationen när det fuktigt ute ventilerar TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när 20-20 000 kvm. samt.

Den är lämplig för allavindar vindar mellan samt.

Den är lämplig för alla mellan mot fukt och mögel.

TrygghetsVakten stänger Besök oss på Nordbygg Med TrygghetsVakten Vind skyddarVind du Besök oss på Nordbygg Med TrygghetsVakten Vind skyddar du vinden vinden då det är gynnsamt. då det är gynnsamt. det är fuktigt uteennär och ventilerar då det är gynni-För monter AG: 37 ventilationen det är -För torr och säker vind! ute och ventilerar Kontakta oss förfuktigt dimensionering! i monter AG: 37 en torr och säker vind!

Kontakta oss för dimensionering! samt.

Den ärpå lämplig förVind alla vindar Besök oss Nordbygg Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden då det är gynnsamt. i monter -För enAG: torr37 och vind!

Kontakta osssäker för dimensionering!

www.trygghetsvakten.se www.trygghetsvakten.se

031-760 2000 • 08-4100 18191819 • 040-630 1940 1940 031-760 2000 • 08-4100 • 040-630

www.trygghetsvakten.se www.trygghetsvakten.se

www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 • 08-4100 1819 1817 • 040-630 1940 031-760 2000 • 08-4100 031-760 2000 • 08-4100 1817

www.trygghetsvakten.se

031-760 2000 • 08-4100 1817

BGreen-it - komplett system för

Gröna väggar, gröna tak och takterrasser

Hållbara, miljövänliga lösningar med stor vikt på säkerhet

BGreen-it skapar gröna oaser i städerna med effektiva och kundanpassade lösningar till alla typer av gröna väggar, gröna tak och takträdgårdar.

www.byggros.com Produkter för branta och låglutande tak

Kvalitet, säkerhet och kompetens i varje moment

Isola utvecklar och levererar funktionella tak och fasadprodukter till den nordiska byggbranschen - Bitumenbaserade tätskiktsmattor och membraner - Takshingel - Plåttak Powertekk - Underlagstäckningar/underlagsdukar - Gröna tak - Tyvek® Vindskydd och Underlagstak

www.bf.nu Bygg bättre, enklare

KONSULTERANDE INGENJÖRER

BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE SVERIGE AB

Radon Av SBSC Certifierade besiktningsmän För sprinkler-, brandlarm och inertgasanläggningar Umeå · Sundsvall · Leksand · Stockholm · Norrköping Örebro · Karlstad · Ystad

08-410 102 30 • www.mpa.nu • info@mpa.nu

• Mätning • Utredning • Åtgärder

RN Projektresurs AB

Verksam inom projekt och förvaltning

Robert Norman

Org nr 556786-4987

Byggnadsingenjör SBR

www.fst-ab.com

073-962 59 06 norman.robert@telia.com Besöksadr: Värmdövägen 738, Saltsjö-Boo Postadr: Box 146, 132 23 Saltsjö-Boo

Är kunden nöjd är jag nöjd

VI UTFÖR - PROJEKTERING - CAD 2D & 3D - PROJEKTERINGSLEDNING - PROJEKTLEDNING - BYGGLEDNING - BAS-P / BAS-U - ENTREPRENADBESIKTNING - STATUSBESIKTNING - KA-UPPDRAG ENLIGT PBL

www.jefoab.se

info@jefoab.se

Av SBSC cert. besiktningsfirma för – Brandlarm – Talat utrymningslarm Av Rise cert. entreprenadbesiktningsman Telefon: 070-374 02 62 E-post: info@arbrandsakerhet.se

Gör rätt från början Anlita ett auktoriserat Säker Vatten-företag som kan de nya Branschreglerna. → www.säkervatten.se

www.projektkraft.com

www.vega-husbesiktning.se jonas@vegahusbesiktning.se Levins gränd 3, 136 58 Vega

Många nya uppdrag.

Tack vare vår inriktning - komfort inne och mindre co2 ute.

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning Besiktningar, projektledning, projektering och injustering sedan 1985

Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

TEKNIK, KVALITET & IDÈ

ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

Debatt

Det är inte träpanelen som är problemet när skolor brinner I Husbyggaren nr 2:2021 skriver Johan Henriksson, produktchef på Europrofil tillsammans med Anna Ranow, ingenjör och marknadschef på Cembrit att trä på fasader ur brandsäkerhetssynpunkt är ett direkt olämpligt val för skolbyggnader. Här bemöter Pelle Håkansson och Erik Wahlström, båda vid Eld & Vatten AB, inlägget och skriver att problemet med skolbränder bättre löses med brandsäkra konstruktioner snarare än med att begränsa byggherrens materialval.

A

TT SKOLOR BRINNER och att

många av bränderna är avsiktligt anlagda är fakta. Att bränderna ofta är anlagda efter skoltid och därmed utvändigt är också det fakta och inte så konstigt. Risken för brandstiftare att bli påkomna är förstås mindre då.

Trä är ett material med låg miljöbelastning och ligger helt rätt i tiden, efterfrågan på träbyggande är mycket stort och ökar. Är det rimligt att kräva att kommunerna ska gå emot trenden och bygga med andra material än trä? Är det verkligen fasadbeklädnaden som är det stora problemet? Henriksson och Ranow skriver också att bränderna som ger störst skada är de som sprider sig via fasad till takfoten in på vinden.

HUR SPRIDER SIG DÅ bränderna från fasaden

in till vinden? Fasadbeklädnaden kan vara en bidragande orsak till brandspridningen, men att lägga skulden på fasadmaterialet menar vi är att göra det väl lätt för sig. Orsaken till stora brandskador förklaras inte på långa vägar av vilket fasadmaterial som har använts utan förklaringen ligger ofta snarare i byggnadens konstruktion.

Brandspridningen sker ofta under fasadbeklädnaden vilket medför att det kan spela mindre roll vad fasaden har för beklädnad.

Ibland spelar det heller inte någon roll huruvida det finns brännbart material eller ej bakom fasadbeklädnaden. Oförbrända gaser och lågor kan nämligen med hjälp av den skorstenseffekt som uppstår i det begränsade utrymmet i luftspalten bakom fasaden skapa lågor som sträcker sig uppåt, HUSBYGGAREN NR 3.2021

upp till 8 m/minut. Saknas brandavskiljande avgränsningar i fasadkonstruktionen riskerar branden att nå takfoten eller sprida sig i konstruktionen via oskyddade hålrum etc. Brandstopp är sällan installerade i fasad i lägre byggnader där bjälklaget inte per automatik utgör brandcellsgräns. Hela fasaden inklusive takfot måste ses som en helhet och byggas så att den kan motstå brand oavsett var branden uppstår, invändigt eller utvändigt, på samma sätt som invändiga brandcellsgränser.

I vissa fall där det har installerats brandstopp i luftspalten under fasadbeklädnaden har brandstoppen enbart installerats i brandcellsgräns mellan våningsplanen.

Fasaden är därmed öppen längst ner upp till första våningsplanet. Därmed har brand kunnat anläggas genom att brännbart material tryckts in under fasadbeklädnaden.

ALLA BYGGNADER KOMMER INTE att brinna, även om det i regelverket säger att brandskyddet ska förutsätta att brand kan uppkomma (bbr 5:1 Allmänna förutsättningar).

Tyvärr är det, som Henriksson och Ranow skriver i sitt inlägg, så att Boverkets Byggregler, bbr, inte alltid räcker till för den här typen av utsatta byggnader. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att bbr är en lägsta accepterad nivå för byggande. Kommunerna som byggherrar, projektörer, kommuninvånare m.fl. måste vara medvetna om problemet och ställa krav även om det medför en initialt högre kostnad för byggnaden. En byggnad som brinner med små eller stora brandskador kostar alltid mer. Tyvärr sammanställs inte alltid den totala kostnaden vid bränder utan fokus stannar på den faktiska brandskadan, men kostanden blir ju många gånger högre. Var ska eleverna gå i

skolan under tiden deras ordinarie skola renoveras eller en ny skola byggs?

LÖSNING, SE TILL HELHETEN. Fasader måste ses

som en sammanhängande enhet. Svaga punkter måste skyddas oavsett var i konstruktionen de finns och oavsett byggnadsteknisk klass i det här fallet. Alla hålrum i fasad, takfot m.m. måste skyddas mot brandspridning, hela vägen. Genom att bygga fasaden på rätt sätt kan den vara utformad både med brännbar träfasad eller obrännbar fasadbeklädnad, ventilerad eller oventilerad, förutsatt att brandstopp byggs in i konstruktionen där det är nödvändigt.

Genom att installera brandstopp som luftspaltsventil nertill under fasadbeklädnaden samt vid varje bjälklag och i takfot uppnås en välventilerad och brandskyddad fasad. En sådan installation nertill i fasaden hindrar dessutom en brandanläggare att trycka in något brännbart under panelen samt ger också ett skydd mot skadedjur. ■

PELLE HÅKANSSON

Brandprojektör Eld & vatten

ERIK WAHLSTRÖM

Strategiansvarig Eld & vatten

51

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

CHRISTOFER BJERKHOEL Biträdande jurist christofer.bjerkhoel@foyen.se

Vad händer med fordringar om slutbesiktning uteblir?

Det naturliga steget när en entreprenad färdigställts är att slutbesiktiga utfört arbete. En genomförd slutbesiktning får rättsverkningar som bland annat innebär att krav måste framställas inom viss tid. Men vad händer om slut­ besiktning inte genomförs?

TILL SLUTBESIKTNING kan en rad

olika rättsverkningar kopplas – bland annat preskription. Att en fordran är preskriberad innebär att det inte längre går att få betalt för den.

OM SLUTBESIKTNING UTEBLIR ¹

kan flera frågor uppstå, till exempel från vilket datum preskriptionstid ska räknas och om preskription inträtt.

Detta eftersom preskriptionstiden enligt ab 04 och abt 06 i de flesta fall räknas från entreprenadens godkännande.

Slutbesiktning ska verkställas vid kontraktstidens utgång eller, om entreprenaden färdigställs senare, utan dröjsmål efter det att entreprenören anmält att entreprenaden är färdigställd. Det åligger vidare beställaren att verkställa slutbesiktningen. Som bekant ska en entreprenad godkännas vid slutbesiktning om fel ej föreligger. Vad som gäller avseende preskription om slutbesiktning uteblir regleras dock inte i vare sig ab 04 eller abt 06.

HÖGSTA DOMSTOLEN, HD, har i nja 2015 s. 862 uttalat sig om vad som gäller om slutbesiktning uteblir. Tvisten gällde tolkning av preskriptionsbe-

52

stämmelserna i abt 94. Avgörandet är dock vägledande även för ab 04 och abt 06. I målet hade slutbesiktning av underentreprenörernas arbeten genomförts och entreprenören hade innan dess anmält att entreprenaden var färdigställd och tillgänglig för slutbesiktning. Någon slutbesiktning av entreprenaden genomfördes dock aldrig.

Ungefär ett år efter slutbesiktningen av underentreprenaderna tillställde entreprenören beställaren skriftligen krav avseende bland annat fordringar för tilläggsarbeten.

Beställaren invände att kravet var preskriberat. Frågan hd hade att pröva var när preskriptionstiden för entreprenörens fordran skulle anses börja löpa. I och med att någon slutbesiktning inte hade hållits hade entreprenaden nämligen inte heller godkänts. Efter att ha uttömt samtliga tolkningsfaktorer, enligt den tolkningsmetod av standardavtal som hd utvecklat genom sin praxis på senare år, utan att finna ett klart stöd för frågans avgörande gjorde hd en mer övergripande rimlighetsbedömning. hd fann att något stöd för en tolkning innebärande att preskrip-

tionstiden ska räknas från den tidpunkt då entreprenören avslutat sina arbeten inte fanns, även om det enligt hd vore en lämplig lösning. Preskriptionstiden börjar med andra ord inte löpa från den tidpunkt då besiktningen borde ha skett. Mot bakgrund därav fann hd att entreprenörens fordran inte var preskriberad, trots den förhållandevis långa tid som gått sedan entreprenaden anmälts vara färdigställd och tillgänglig för slutbesiktning till det att kravet framställdes.

färdigställd hade entreprenörens fordran med all sannolikhet ansetts vara preskriberad, då kravet i sådana fall hade framställts mer än sex månader efter entreprenadens godkännande. ■ 1. Orsakerna till varför en slutbesiktning uteblir kan variera och kommer inte utvecklas här.

HD:S AVGÖRANDE INNEBÄR att

någon preskriptionstid för kontraktsfordringar inte börjar löpa förrän entreprenaden godkänts. Att slutbesiktning uteblir medför således helt enkelt att klockan för en entreprenör att framställa sina krav för till exempel til�läggsarbeten inte börjar ticka.

Det är bland annat därför av stor vikt för en beställare att se till att slutbesiktning hålls, eftersom krav annars kan ställas mot denne långt senare än vad som vanligtvis är möjligt enligt ab 04 och abt 06. Om slutbesiktning hade hållits i målet ovan och i anslutning till att entreprenaden anmälts

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

HUSBYGGAREN NR 3.2021

Anmälan öppnar i juni!

- alla geoteknikers årliga branschdag sedan 1978! www.grundlaggningsdagen.nu

PARTNER FÖRETAG:

1950 - 2 0 2 0

NYA TIDER

GYLLENE TIDER

För dig under 35 år! Seniora, hjälp till att lyfta fram/uppmuntra våra yngre.

Som vanligt är ordet fritt!

Huvudteman GD 2021 TUFFA TIDER

Det går bra nu. Återvinning i projekt/hållbarhetstid, framtidsspaning, tillbakablick.

STORHETSTIDEN

När det inte blev som det var tänkt. Hur ser framtiden ut? Stora maskiner, tuffa förhållanden.

TORSDAG 7 OKTOBER 2021

ARRANGÖR:

Stora projekt, ECI-och geoteknik?

STOCKHOLMSMÄSSAN

Ä LV S J Ö

För dig och för framtida generationer Sedan 1889 har vi utvecklat och tillverkat tätskikt för tak.

Det gör att vi har extremt stor kunskap om vad som verkligen fungerar i det långa loppet. Med produkter som Noxout och E-lit i framkant, ser vi till att du får det bästa tätskiktet som finns på marknaden, med det allra bästa garantipaketet. Bättre huvudkudde finns bara inte.

Läs mer på trebolit.se. T för Trygghet - T för Trebolit.

Varmt välkommen önskar AG GD / SGF

Projektnyheter Skanska bygger vidare i Washington

Tomtebo Gård, ett av de största bostads­projekten i Umeå

Hållbart modulbyggande i trä Tyréns har i uppdrag att projektera 380 nya studentlägenheter i tre huskroppar om tre till fem våningar. De planerade suterränghusen i Kärrtorp kommer uppföras i trämoduler där såväl trappor som hisschakt produceras i trä och första våningsplanet i betong.

Modulerna färdigställs i fabrik och kan monteras direkt efter transport på byggarbetsplatsen. De nya studentlägenheterna i Kärrtorp utgörs av hög standardisering och lämpliga volymenheter vilket medger en hög prefabriceringsgrad på kort tid.

Montaget på en av de planerade huskropparna beräknas ta sex veckor. Huset kommer monteras i etapper för att man på ett snabbt sätt ska få en väderskyddad byggnad. Yttertaken kommer byggas i prefabricerade takkassetter som är anpassade till montagetsetapp indelningar.

Projektet planeras stå byggklart våren 2022 i Kärrtorp, Stockholm. Tyréns har generalkonsultuppdrag för projekteringen av modultillverkningen och träblockskomponenter som yttertak i uppdrag av Bomodul i Bodafors AB. I uppdraget innefattas byggkonstruktion, vvs, och el. Tyréns har även projekterat grundkonstruktionen och nedre våningsplan i betong på uppdrag av Järntorget. Källa: Tyréns

Hermansson Hiller Lundberg Arkitekter

Serneke och Balder har av Umeå kommun gemensamt tilldelats en markanvisning för ett kvarter i området Tomtebo Gård i Umeå. Det gemensamma förslaget från bolagen omfattar cirka 200 lägenheter, både hyres- och bostadsrätter i varierade storlekar, från 1 till 5 rum och mellan 25–130 kvadratmeter. Ett antal radhus finns också med i förslaget för kvarteret.

Stort fokus har lagts på både miljömässiga och sociala hållbarhetsaspekter i förslaget, där såväl energilösningar med solceller och återvunnen värme från avloppsvatten som val av giftfria och återvinningsbara byggmaterial finns med. Projektet utförs och certifieras enligt kraven för Miljöbyggnad Silver. Förslagets hållbarhetsambitioner har också lyfts fram i kommunens motivering till tilldelningen.

Planerad byggstart är våren 2022 och bostäderna beräknas kunna färdigställas från årsskiftet 2023/2024 och framåt. White Arkitekter och Tyréns har varit delaktiga i framtagandet av förslaget. Källa: Serneke

Skanska kommer att utveckla och bygga ett 25 våningar högt kontorshus, The Eight, i Bellevue, Washington, med en yta på 50 300 kvm. Det innefattar en privat takterrass på 300 kvadratmeter, sju delvis öppna terrasser, 1 100 kvm butiksyta på markplan samt fyra våningar parkeringsgarage, inklusive betjäning och laddstationer.

Projektet siktar på att få leed Platinum- och Wired Platinum-certifieringar. Källa:Skanska

Stadsparken i Mellbystrand

54

Fojab Arkitekter

Halländska Mellbystrand har valt att gå vidare med FOJABs förslag för utveckling av centrumområdet. FOJABs förslag Strandparken utgår från Mellbystrands identitet som badort med småskalig friliggande bebyggelse. Kvarteret är väl sammanhållet men har en uppbruten struktur med förskjutningar mot huvudgatan som ger utrymme för uteserveringar och mötesplatser. Huskropparna varierar i olika höjder, volymer och kulörer – en träarkitektur i en färgskala som associerar både till historien och till sommar, sol och hav. Nu väntar markanvisningsavtal och detaljplanearbete. Byggnation är planerad under 2023–2024, med inflyttning under 2024. Omfattning: 7650 kvm med bostäder, centrumverksamheter, park. Källa: FOJAB HUSBYGGAREN NR 3.2021

Projektnyheter Göteborg får en vision i 400-årsgåva Wingårdhs, Wallenstam

Den 20 april överlämnade Hans Wallenstam förslaget Heden Live till Hampus Magnusson, ansvarig för stadsutvecklingsfrågor i Göteborg, i samband med byggnadsnämndens möte. Förslaget, som är framtaget tillsammans med Wingårdhs, är en 400-årsgåva till staden och framtida göteborgare för att manifestera jubileumsåret. En idé om att med nya bostäder utveckla Heden till en trygg och inspirerande mötesplats med idrotten som samlande kraft. Med sammanhängande arkitektur och ett spännande innehåll ska stadslivet förstärkas hela året och dygnet runt.

Läs mer på www.hedenlive.se

Skiffertornet i Uppsala Alldeles intill de välkända Kvarntornen i centrala Uppsala utvecklar Nordr ett helt nytt kvarter med 80 bostäder. Projektet har fått namnet Skiffertornet och ambitionen är att det tolv våningar höga huset, som inrymmer en del av de bostäder som ska byggas på platsen, ska bli ett nytt landmärke i Uppsala.

Skiffertornet kommer att ha en fasad av skimrande grön skiffer och kvarterets högsta hus blir tolv våningar - de lägre husen blir fem och tre våningar.

Lägenheterna som byggs kommer vara i varierande storlekar med 1-5 rum och kök, fördelat på en boyta om 25–133

kvm. I kvarterets sydöstra del skapas även ett helt nytt och grönt torg, som också kommer att bli en del av stadsmiljön. Källa: Nordr

Markarbeten i Katarinaberget

I den hittills största etappen i Västerbro, den blivande stadsdel nordväst om centrala Lund föreslås i kvarteret Kugghjulet upp emot 1 000 nya bostäder. I förslaget som nu är ute på samråd bryts det stora området ner i åtta mindre kvarter med bostäder, butiker, förskola och park.

Mitt i kvarteret föreslås en ny park som kopplas till Västerbros övriga grönområden och parker för ett sammanhängande stråk att röra sig genom. Bostadshusen föreslås få mellan 4 och 8 våningar, med ett undantag: ett bostadshus i det sydöstra hörnet som kan rymma 16 våningar. Bostäderna komplettas med lokaler för centrumverksamhet, handel och förskola samt möjligheter för äldreboende, kontor och kulturverksamhet.

– Inte minst längs det nya huvudstråket Västra Esplanaden vill vi se lägen för handel och service, men även kontor. Det är viktigt för att få till en levande blandstadskaraktär, säger Klas Svanberg (m), byggnadsnämndens ordförande. Källa: Lunds kommun

HUSBYGGAREN NR 3.2021

Lunds kommun

White Arkitekter, Stockholms stad

Fojab Arkitekter

Veidekke har tecknat avtal med Stockholm stad för utförandet av markarbeten för den nya bussterminalen i Katarinaberget vid Slussen.

Projektet påbörjas under juni 2021 och förväntas vara klart hösten 2023. I Veidekkes del av projektet ingår markarbeten inne i bergrummet för bussterminalen samt arbeten utanför bergrummet som finplanering och återställningsarbeten i Klevgränd.

Nya Slussen ska bli en smidig och flexibel knutpunkt i kollektivtrafiken och bussterminalen i Katarinaberget, med sina många entréer och anslutningar, är en central del av lösningen. När tunnelbanan byggts ut till Nacka kommer Slussens bussterminal främst att användas av Värmdöbussarna och ett mindre antal bussar från Nacka. Källa: Veidekke

Västerbro i Lund i samråd

55

Marknadsnytt Väggelement, hybrid av betong och trä

Fiskbenmönstrat i större format

Metsä Wood har konstruerat ett hybridsandwichelement som består av betong och trä. Det vilket gör det möjligt att sänka koldioxidutsläpp utan att förändra sitt nuvarande sätt att bygga. Tillsammans med sin samarbetspartner Lipa-Betoni har Metsä Wood tagit fram ett nytt väggelement, som ska göra det lättare för byggföretag att gå över mot ett mer hållbart alternativ. Det är Metsä Woods Kerto LVL som kombineras med betong till ett nytt hybridsandwichelement för väggkonstruktioner.

– Hybridsandwichelementen bidrar till att öka andelen trä, så att vi på ett effektivt sätt kan bygga mer hållbara hus. Detta gemensamma utvecklingsprojekt är ett av våra bidrag till att hjälpa byggbranschen i en tid där det är viktigare än någonsin att ta ställning för klimatet, säger Håkan Arnebrant, Buisness Development Manager på Metsä Wood Sverige. www.metsawood.com

Golvtillverkaren Bjelin meddelar att de lanserar en världsunik golvnyhet. De klassiska ekstavarna i fiskbensmönstret har skalats upp till en större dimension för att passa stora ytor. För enkel och snabb installation har 5G-klicklåset anpassats till golvstavarna i det nya formatet på 96 x 576 mm och den patenterade Woodurateknologin, som går under produktnamnet Härdat Trä, garanterar dess slaghållfasthet. www.bjelin.se

Takavvattning i aluminium Lindabs takavvattning finns sedan tidigare i stål men kommer framöver även tillverkas i aluminium. Det lätta materialet med lång garanti, 30 år, lanseras initialt i fyra olika kulörer.

– Aluminium har ett högt korrosionsskydd och rostar aldrig.

Materialet är optimalt för tuffare klimat som till exempel kustnära miljöer, säger Martin Krolikowski, produktchef plåtslageri på Lindab Sverige.

Aluminium är ett hållbart material som inte avger skadliga tungmetaller och är 100% återvinningsbart. Lindabs takavvattningsprodukter tillverkas i Sverige och aluminiumet är alltid framställt i Norden. www.lindab.se

Ny fasadfärg från Beckers Nyheten Perfekt Fasad Plus är Beckers allra bästa fasadfärg och ett resultat av gediget utvecklings-arbete. Den fylliga konsistensen gör inte bara fasaden jämn och slät på bara två strykningar, fasaden blir även ännu mer tålig och träet får ett riktigt bra skydd skriver tillverkaren i ett pressmeddelande. www.beckers.se

56

Skapar skarvfria fasader HI-MACS Exteria® är en Solid Surface av mineralkomposit som möjliggör skapandet av spektakulära fasader. Materialet öppnar upp för unika designidéer då fasadskivorna kan varmformas till ett skarvfritt utseende. Infästningssystemet möjliggör en ventilerad fasad som är motståndskraftig mot väder och vind. HI-MACS Exteria® erbjuds i 13 kulörer anpassade för lång hållbarhet i varierande klimat. Brandklass B-s1, d0 enl. EN13501. www.gop.se

Pivothängda ytterdörrar En pivothängd ytterdörr har en unik konstruktion som skiljer sig jämfört med en traditionell slagdörr. Rotationen sker en bit in på dörrbladet. En pivotytterdörr måste vara större vilket bidrar till ökad vikt, den extra tyngden i dörrbladet ger ett bättre stängningstryck. Ekstrands har förändrat konstruktionen på pivotytterdörren, standardtjockleken är idag hela 80 mm.Alla modeller kan levereras i pivot-utförande vilket gör att tjockleken på dörrbladet kan bli upp till92 mm. Ekstrands kan tillverka pivotdörrar upp till M31 i höjd. www.ekstrands.se

HUSBYGGAREN NR 3.2021

Nytt från SBR

SBRs 70:e förbundsstämma SBRs förbundsstämma genomfördes den 7 maj och för andra året helt digitalt på grund utav Covid.

UNDER PUNKTEN Fria diskussioner innan

själva stämman redogjorde sbrs vd Björn Edebrand för utvärdering av mål och aktiviteter 2020. Det konstaterades att sbr trots Covid uppnått ett mycket gott ekonomiskt resultat och att både digitala medlemsevents och kursverksamheten under året uppnått bra utvärderingar. sbr har under året även uppnått sin högsta medlemssiffra under 2000- talet.

Vidare redogjorde vd för förbundsstyrelsens förslag på strategi 2024. Det övergripande målet är att sbr ska vara den ledande aktören och det självklara valet för ingenjörer inom bygg- och fastighetsbran-

schen. Strategiplanen delas in i prioriterade områden: Medlemsutveckling, Kommunikation och marknad, Expertgrupper och Utbildning. Fokus kommer ligga på att utveckla organisationens synlighet och aktivitet vid byggfrågor, öka mervärdet för medlemskap, ytterligare främja nätverkande emellan medlemmar och externt samt skapa högt förtroendet för sbrs medlemmar på marknaden.

TOMAS RUDENSTAM, Foyen advokatfirma,

ledde mötesförhandlingarna under stämman. Avgående styrelseledamöter var Michael Spångberg (Dalaavdelningen), Mattias Johansson (Göteborgsavdelningen) och Camilla Werme (Helsingborg).

Stämman beslutade att utöka antalet ledamöter till 8. Nya ledamöter i förbundsstyrelsen är Urban Tjernström (Norr­köping) som vice förbundsordförande, Pia Engman (Malmöavdelningen), Anders Lagergren

(Sundsvall) och Mikael von Olden­skiöld (Göteborg).

Anders Hedén (Stockholmsavdelningen) valdes om som förbundsordförande och upplyste om att 51 medlemmar kommer tilldelas veterantecknet samt att medlemstävlingen vanns av Gävle med Jönköping på en andra och Malmö på en tredjeplats.

NOMINERADE TILL SBRS utmärkelse Byggste-

nen var i år Carin Stoeckman, sbuf och Snickarpodden. Anders kungjorde att efter omröstningen under dagarna att vinnare av Byggstenen blev Snickarpodden som förutom själva utmärkelsen tilldelas en stipendiesumma på 50 000 kr.

Anders avslutade sbrs 70:e stämman med att tacka för förtroendet och med informationen om att sbrs 70 års firande vilket kommer ske fysiskt i höst med trivselaktiviteter och bankett. Datum sätts så fort utvecklingen av Covid tillåter. ■

kursverksamheten

Vill du bli diplomerad inom Area­mätning?

DÅ SKA DU GÅ VÅR KURS DEN 8 JUNI. Syftet med denna kurs är att

du som besiktningsman eller tekniker, ska få god kunskap om hur man utför en korrekt uppmätning gällande lägenheter och småhus avseende boarea respektive biarea.

Kursen vänder sig till tekniker som arbetar med Överlåtelse­ besiktning, Kontrollansvarig, Entreprenadbesiktning eller som Energiexpert. Efter avklarad kurs får du ett intyg på att du är diplomerad.

HUSBYGGAREN NR 3.2021

BYGGPROJEKTLEDNING PRODUKTION 27–29 SEPTEMBER

Blocket med inriktning på Produktion fokuserar på din roll som projektledare från genomförande till överlämning och går igenom de olika delarna så som: Styrning, ekonomi, planering, genomförande, avslut samt entreprenadjuridik.

Kursen är totalt 3 dagar och har föreläsare som är specia­ lister på byggprojektledning samt juridik. ■

57

Nytt från SBR

Konsultdagarna 6–7 maj Josefin Sundström hälsade som moderator alla välkomna till SBRs premiär av Konsultdagarna Bygg och Fastighet.

Temat för året var Fram­ tidens konsult och frågan; Vad behöver jag som konsult utveckla inom en 3–5 årsperiod för att vara fortsatt konkurrenskraftig?

FÖRST UT VAR SBRS VD, BJÖRN EDEBRAND, som

talade om vad sbr är, gör och vill samt hur sbr tänker knyta an till temat Framtidens konsult. Annelie Kouthoofd berättade om Svenska Byggbranschens Utvecklingsfonds, sbuf, arbete med att stödja byggbranschen genom att finansiera och sprida forskning och utveckling inom branschen. Josefin intervjuande sedan Fredrik Isaksson, chefsekonom på Byggföretagen om hur han tror byggbranschen ser ut om 3–5 år.

Förmiddagen fortsatte med en mängd intressanta föredrag. Kjell Karlsson projekt-

SBR finns för dig!

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 22 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande.

Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.

58

ledare och Anders Boström projektchef talade om Celsiusprojektet i Uppsala, ”världens mest digitala byggprojekt”, och hur de uppfattar utmaningarna för framtidens konsult. Anna Martins, projektområdeschef på Akademiska Hus talade om polarisering och nya mål som kräver nya samarbeten. Följt av Jonas Anund Vogel, årets

För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm. info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se FÖRBUNDSORDFÖRANDE

Anders Hedén

VD

Björn Edebrand, 08-462 17 95 MEDLEMSÄRENDEN

Anna Nyqvist, 08-462 17 92

projektledare 2018, om kth Living Lab som är en testbädd med otaliga möjligheter.

Innan lunch fick vi en inblick i Slussen projektet genom projektchef Peter Svärd.

Under eftermiddagen gav Johan Bengtsson och Sara Malmgren, advokater på Foyen Advokatfirma, oss ett fördrag gällande juridiska aspekter. Kristina Mjörnell,

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94 JURIDIK

Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00

FÖRSÄKRINGAR

SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10

BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se ANSVARIG BYGGTEKNIKSKA FRÅGOR

Camilla Werme och Said Elmi

Nya medlemmar. Välkomna!

LINUS OLOFSSON OBM Gruppen Kronoberg AB, Vellinge OLA SJÖBERG Sweco Sverige AB, Linköping MAGNUS TROMMESTAD Trowa Byggservice AB, Kungsbacka HUSBYGGAREN NR 3.2021

rise talade om helhetssyn vid hållbar renovering och Mårten Lindström med mångårig erfarenhet som konsult om sin bild av vad man som konsult ska tänka på fram­ över.

Dagen avslutandes med paneldebatt som hade en stark uppställning med representanter från myndighet, beställare, konsul-

ter, juridiken som förde ett samtal och diskus­sion kring frågeställningar om bland annat digitalisering, hållbarhet, konsul­ten med utgångspunkt framtiden.

Den 7 maj avslutades Konsultdagarna med en mycket uppskattad inspirations­ föreläsning av Pär Johansson, grundare av Glada Hudik teatern.

KJELL LUNDSTRÖM Storkökskonsult

JONAS JONEHÖG Byggconsult Jonas

Kjell AB, Västerås JOHAN ANDREÉ Hifab AB, Norrköping MIKAEL LIND WSP Sverige AB, Ronneby MARTIN WIKING SÖE Konsult AB, Örebro MATTIAS HÖGMAN Hissprojekt Mattias Högman AB, Uppsala AMANDA JÖNSSON Byggkonsult Jönsson AB, Västervik JOHAN JOHANSSON BODÅ

Firma Johan Bodå, Gällö MARKO KUMPULAINEN PE Teknik & Arkitektur, Ödeshög ALEXANDER LAUDON Serventus AB, Västra Frölunda JONAS HALLEMYR Hallemyr Fastighets AB, Värnamo URBAN ENG Njurunda HUSBYGGAREN NR 3.2021

Jonehög AB, Årjäng DANIEL RICHT Projektallians i Sverige AB, Norrköping ÅSA HELLER Densia AB, Stockholm EDVIN WINROTH JANSSON Uppsala MARTIN HOLMÉN Kristianstad IBRAHIM SHEHI Halmstad SIMON LINDBERG Hägersten Kalendariet ■ KURSER & SYMPOSIER Aremätning 8 juni | DIGITALT Symposium Entreprenadbesiktning 10 juni | DIGITALT

Samtliga föredrag är inspelade och kommer framöver att läggas ut på sbrs You­Tube-kanal.

Ett stort tack till alla deltagare, moderator, föredragshållare, partners och utställare som gjorde Konsultdagarna till ett så lyckat event! ■

Entreprenadbesiktning steg 2 14 juni | DIGITALT Symposium Entreprenadbesiktning 31 augusti–1 september | DIGITALT Entreprenadbesiktning steg 1 1–2 september | DIGITALT Byggprojektledning 20–23 september | DIGITALT Symposium för Kontrollansvariga 28–29 september | DIGITALT ABK 09 29 september | DIGITALT L ÄS OM VÅRA KURSER OCH SYMPOSIUM

https://sbr.se/byggutbildning-sbr/

59

Posttidning B Husbyggaren Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm

Ansvarsfullt producerad sedan 1974

Bygg lätt med lättbalk LÄTTBALK FÖR VÄGG, TAK OCH BJÄLKLAG Hos oss på Masonite Beams tillverkar vi resurssnåla lättbalkar som våra kunder vill ha dem. I vår egen fabrik i norrländska Rundvik producerar vi moderna lättbalkar för den skandinaviska byggmarknaden. Lätt att anpassa, lätt att bära och lätt att montera. Upptäck vår lättbalk på www.masonitebeams.se

Välj bland olika lättbalkar för ditt projekt

Typ H

60 Masonite Beams ingår i Byggma Group. www.masonitebeams.se

Typ HI

Typ HB

Typ R

Typ S

HUSBYGGAREN NR 3.2021