Husbyggaren nr 3 2020

NUMMER 3 | 2020

MODERNARE BYGGREGLER

Förutsägbart, flexibelt och förenklat Pollinatörer avgörande för en livskraftig stadsmiljö!

BIM

Brandskydd i träbyggnader JURIDIK Entreprenörens rätt till tidsförlängning under en epidemi SBR

TEMA Tak, fasad & träbyggnad

HÅLLBARA MURVERKS­ KONSTRUKTIONER

Konstruktören har en nyckelroll

Förbundsstämman 2020

NÄR STORLEKEN HAR BETYDELSE VILPE® utökar sitt sortiment för stora byggnader VILPE FLOW •

Frånluftshuvar finns nu för kanalstorlekar upp till Ø 630 mm

•

Låg tryckförlust

•

Låg energiförbrukning

•

Förstklassig vattenseparation

VILPE IO KOMBIVÄGGHUV •

Kanalstorlekar upp till Ø 250 mm

•

Reglerbar lufthastighet med justerbart munstycke för avluften

•

Vändbar front för höger- eller vänsterutförande

•

Smälter in i väggen

VILPE FLOW och IO är tillverkade av slitstarkt, UV-skyddat polypropenmaterial, som garanterar lång livslängd och minskar därmed miljöbelastningen. FLOW och IO har 10 års färggaranti och 20 års teknisk garanti.

VILPE IO 250-kombivägghuv med justerbart munstycke

SÄKER PÅ TAKET Weland Stål sätter alltid säkerheten först. Vi är ett av Skandinaviens ledande företag inom säkerhetsprodukter för tak – och det självklara valet för både villaägare och yrkesmän.

welandstal.se

FERMACELL.SE

VATTEN, GIPS OCH ÅTERVUNNET PAPPER. THAT’S IT! Produktionen av fermacell® Fibergips har en mycket lägre påverkan inom nästan alla miljöpåverkanskategorierna än de 21 produkter som den har jämförts med.

Fermacell 3,0

Genomsnittet av 21 andra produkter

2,0 1,5 1,0 0,5 0,0

Närmaste alternativ

[kg CO2 - eq./m2] - Källa: NIRAS A/S

2,5

Denna figur visar en jämförelse av fermacell® Fibergips och ett produktgenomsnitt i kraftkategorin ”Global Warming Potencial”

Fermacell® Fibergips har en mycket enkel och homogen sammansättning. Den består av 80 % gips och 20% cellulosafiber från återvunnet papper, som blandas med återvunnet vatten. Det finns inte några tillsatta ämnen eller konserveringsmedel.

Ledare Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Michael Maddison Redaktör: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2020

Nr 1: v.9 Nr 4: v.38

Nr 2: v.16 Nr 5: v.44

Nr 3: v.23 Nr 6: v.50

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Insektshotell på husfasad.

Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se.

Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Utmaningar driver utvecklingen framåt

J

ag vill börja med att tacka för förtroendet att ta över posten som förbundsordförande för Byggingenjörerna. Det har gått elva år sedan jag blev medlem i SBR och mycket har hänt under dessa år. SBR har utvecklats med och i tiden och är idag en organisation som arbetar med modern teknik och ett alltmer modernt arbetssätt, inte minst i kommunikationen med medlemmar och med branschen. Medlemsutvecklingen är positiv och den ekonomiska ställningen är stark till skillnad från läget för inte alltför många år sedan.

Vi har snart kommit halvvägs på året.

Ett år som inte liknar något annat vi har varit med om. Vi har alla påverkats i olika utsträckning och på olika sätt av Coronapandemin. Somligt arbete går utmärkt att utföra på distans från hemma kontoret men många av oss måste också ut på byggplatserna. SBR har under en period före pandemin arbetat med olika IT-lösningar för webbaserade utbildningar och möten.

Lösningarna var i sin linda när Coronan kom till Sverige och har därefter i rask takt via hårt arbete och engagemang från vårt kansli nu fått bra funktionalitet. De senaste kurserna som hållits online har fått mycket höga betyg.

Vi kunde också genomföra vår första förbundsstämma online. Tekniken fungerade mycket bra trots hårda prövningar med många omröstningar.

SBR står nu inför en period av utmaningar.

Bland annat behöver vi fortsätta teknikutveckla på kurssidan där det råder hård konkurrens med ett stort antal utbildningsföretag. De senaste åren visar att vårt resultat alltmer beror av intäkter från utbildningsverksamheten. Vi behöver skapa bra arbetsklimat för vårt kansli och ge dom de bästa förutsättningar att producera ett bra kursutbud och inte minst medlemsnytta.

Med denna förutsatts är jag trygg i att vi kommer ur krisen med en stärkt position.

Under året kommer också utredning och planering för en eventuellt tillkommande expertgrupp att ske. Att hålla samman alla avdelningar och fortsätta utvecklas strategiskt är också prioriterat.

Med dessa utmaningar ser jag fram emot året som kommer i nygamla styrelsen och där tillsammans kunna finna lösningar som ger bra medlemsnytta och fortsatt utveckling av verksamheten.

Jag är säker på att SBR även i fortsättningen kommer vara ett respekterat varumärke där medlemmarnas kompetens tas till vara och en förening där man känner samhörighet och stöd av likasinnade. ■

ANDERS HEDÉN

Förbundsordförande SBR

Välj ett auktoriserat plåtslageri www.pvforetagen.se

HUSBYGGAREN NR 3.2020

5

Marknadsnytt Smart infästning för underlagsduk Mataki easyfix är en ny smart infästningsmetod för underlagsdukar.

Mataki har adderat en 40 millimeter bred remsa med förtryckta markeringar för spik och klammer ovanför klisterkanten. Det innebär att man fäster underlagsduken i easyfixremsan utan att dra av releasefilmen som skyddar klisterkanten. På så sätt undviks att klammer-/spikpistolen klibbar igen när det är varmt ute samtidigt som halkrisken minskar.

Releasefilmen skyddar dessutom klisterkanten mot smuts och damm under montaget. När infästningen är klar drar man av releasefilmen på båda våderna samtidigt så att bitumen fäster mot bitumen, vilket ger en stark och hållbar underlagstäckning.

Easyfix finns på underlagsdukarna Mataki Haloten 380 som används under falsade takpannor samt Mataki Haloten STEEL som används under plan plåt och lertegel. www.mataki.se

4,5 mm vindskydd Vindskivan Cembrit Windstopper Extreme har blivit byggproffsens nya favorit uppger tillverkaren i ett pressmeddelande. Förutom att vara extremt tålig mäter den endast 4,5 mm, vilket gör den lätt att arbeta med.

Dessutom är den ett särskilt bra val nu när många byggen har stannat av, eftersom den tål att vara exponerad ett helt år utan fasadbeklädnad. www.cembrit.se

Förenklar vid montering av fasad­system Sto har utvecklat en ny underkonstruktion som gör det enklare att justera för ojämnt underlag, oavsett om underlaget är murverk, betong, trä eller stål. Det innebär att uppbyggandet av fasaden kan effektiviseras.

– Vår nya underkonstruktion är framtagen för ett av våra mest sålda fasadsystem StoVentec R, ett ventilerat system, berättar Ola Mårtensson, produktchef Fasad. Den nya underkonstruktionen möjliggör en isolertjocklek på upp till 160 mm, vilket innebär att byggnaden kan ges effektiv värmeisolering. www.sto.se

Beckers nya färgkarta för utomhus­ färger Nu har Beckers samlat sina populäraste utomhuskulörer för träfasader på ett och samma ställe. Den nya färgkartan med 96 olika kulörer bjuder både på tradition och nyskapande. Förutom färgkartan ingår även förslag på hur du ska tänka när du väljer kulör och hur du får till det perfekta resultatet. Husfasaden är målad i kulören Sommarnatt 089, snickerier i Korall 001 och fönster i Jaspis 058. www.beckers.se

Elegant fönstersystem Sapa introducerar ett elegant fönstersystem som passar utmärkt till renoveringar av gamla industribyggnader, där man vill bevara en äldre stil och samtidigt få alla fördelar av en högisolerad, underhållsfri och modern konstruktion. Sapa Fönster 1086 Vintage är ett högisolerat fönster i aluminium i gammaldags stil som passar utmärkt till äldre och även kulturmärkta byggnader. Fönstret har en retrodesign, dock uppfyller det alla krav på kvalitet och modern värmeisolering. Sapa skriver vidare att tack vare sitt smäckra och lätta utseende med smala karmoch bågprofiler släpper det in maximalt med ljus. www.sapa.se

6

HUSBYGGAREN NR 3.2020

Innehåll #3 | 2020 5 LEDAREN Anders Hedén, nytillträdd förbundsordförande.

8 HÅLLBARA MURVERKSKONSTRUKTIONER – KONSTRUKTÖREN HAR EN NYCKELROLL Tomas Gustavsson skriver här om vikten av samarbete mellan konstruktörer och arkitekter för att intresset för murverk ska fördjupas. Ett samarbete som möjliggör att murade konstruktioner utförs med lösningar som tillvaratar deras potential till vackert utförande och värdigt åldrande samtidigt som de ska fungera väl byggnadstekniskt.

8

15 BIM – BRANDSKYDD I TRÄBYGGNADER Byggbranschen i sin helhet behöver investera i det digitala brandskyddet, ställa nya krav och vara redo att ställa om för eventuella nya arbetsprocesser. Michael Strömgren och Filippa Wieselgren båda vid Briab skriver om en ny programvara för brandprojektering i BIM 19 BELÄGGNINGSSYSTEM FÖR PARKERINGSDÄCK AV TRÄ Parkeringshus i trä i stadsmiljö finns idag i flera svenska städer. Detaljutformningen skiljer sig från P-däck med betongstomme och här saknas det ritningar och anvisningar som behöver tas fram. Här beskrivs ett SBUFprojekt som bl.a. ska prova olika beläggningssystems egenskaper.

24 POLLINATÖRER – AVGÖRANDE FÖRE EN LIVSKRAFTIG STADSMILJÖ!

Pollinatörer fyll en avgörande funktion för de ekosystem som vi ä beroende av. De ger oss livsviktiga tjänster samtidigt som deras livsmiljöer under senaste 70 åren har förstörts i stad och stadsnära miljöer. Här belyser författarna utmaningarna och pågående forsknings- och utvecklingsprojekt i Gävle i ett samarbete mellan akademi, kommunala bostadsbolaget och ett miljökonsultbolag.

15

31 MODERNARE BYGGREGLER: FÖRUTSÄGBART, FLEXIBELT OCH FÖRENKLAT Mats Löfgren, ordförande i SBRs expertgrupp för Kontrollansvariga kommenterar SBRs remissvar till Boverket med anledning av slut­ betänkandet från Kommittén för moderna byggregler.

32 JURIDIK En entreprenörs rätt till tidsförlängning under en epidemi 41 SBR-MEDELEMSSIDOR Om förbundsstämman, nya ledamöter i förbundsstyrelsen samt om SBRs digitalisering

19 Nästa nummer tema Fastighet & cirkulär ekonomi.

Utgivning vecka 38.

TEMA I DETTA NUMMER

π TAK, FASAD & TRÄBYGGNAD

vikten av samarbete mellan konstruktörer och arkitekter vid uppförande av byggnader med tegel eller puts på murverk. Ett gott samarbete behövs för att kunna nå ända fram beträffande estetik, funktionalitet och hållbarhet menar författare Tomas Gustavsson. ”Om de utförs med kvaliteter som uppfattas och uppskattas av allmänheten kan man förutsätta att framtida generationer kommer att värna och vårda dem, om inte kan deras livslängd bli kort”.

I DETTA NUMMER KAN DU BL.A. LÄSA OM

Om en byggnads livslängd är 30, 50 , 100 eller med varsam omvårdnad kanske mer än 200 år så har det förstås en avgörande betydelse för byggnadens miljöbelastning över dess livslängd.

Författaren påpekar att resonemanget naturligtvis kan överföras på andra konstruktionstyper och material. Klokt tycker Husbyggaren – och önskar dig en trevlig läsning!

HUSBYGGAREN NR 3.2020

24 7

FASAD

HÅLLBARA MURVERKSKONSTRUKTIONER

Konstruktören har en nyckelroll Under 2010-talet har intresset för tegel och puts på murverk ökat stadigt. Robusthet, låga underhållsbehov, lång livslängd, goda energiegenskaper och fuktsäkerhet är på pluskontot när det gäller hållbarhet, medan energiförbrukning vid material­tillverkning återfinns på minussidan.

TEXT: TOMAS GUSTAVSSON

O

m intresset för murverk ska fördjupas är det viktigt att murade konstruktioner utförs med lösningar som tillvaratar deras potential till vackert utförande och värdigt åldrande samtidigt som de ska fungera väl byggnadstekniskt. Byggkonstruktörer har en nyckelroll i detta; det är viktigt att vi samarbetar nära med arkitekterna i projekten om dessa frågor och att båda yrkeskårerna bygger upp fackkunskaperna i ämnesområdet. Hållbarhetsaspekterna innefattar en potential till radikal förändring, och förbättring av hur hus byggs i samtiden.

Tegelhus från slutet av 1800-talet är exempel på att murade konstruktioner kan 8

få mycket lång livslängd. Mer än hundra år efter uppförandet är de ofta fortfarande mycket attraktiva som bland annat bostäder och de kan trots sin ålder ha lång återstående livslängd. Idag kan vi dessutom bygga murade hus med mycket bättre energiprestanda, lufttäthet och komfort, hus som kommer att bibehålla dessa tekniska fördelar lång tid. Ett hundra år är ingen ålder för ett välbyggt stenhus!

Men det finns en annan typ av aspekter som kan förmodas bli avgörande för hur lång livslängd som nyproducerade byggnader får. Om de utförs med kvaliteter som uppfattas och uppskattas av allmänheten kan man förutsätta att framtida generationer kommer att värna och vårda dem, om inte kan deras livslängd bli kort. I detta avseende är ett finstämt samarbete mellan

konstruktör och arkitekt av största vikt.

I denna artikel fokuseras framförallt på sistnämnda typ av frågeställningar, för murverkskonstruktioner. Om man siktar på långsiktigt byggande är denna typ av frågor ytterst relevanta. Tilläggas kan här att motsvarande resonemang som förs naturligtvis kan tillämpas på andra konstruktionstyper och material, som trä, betong och stål.

Eftersom min verksamhet som konstruktör kommit att handla mycket om murverk och puts på murverk, sedan jag haft förmånen att arbeta med flera FoU-projekt inom detta område på LTH, fokuserar jag i denna artikel på murat byggande.

AUTENTICITETSFRÅGAN

Den kanske viktigaste aspekten för murverkskonstruktioner i detta perspektiv är

HUSBYGGAREN NR 3.2020

Vattenutledande rostfri plåt.

Dras ut på ömse sida om fönsteröppning.

Figur 1. I en modern murverkskonstruktion med fasadmur och bakmur bestäms U-värdet framförallt av isoleringens tjocklek.

Lufttäthet skapas av puts på insida bakmur, som kan utgöras av tex leca, tegel, betong eller lättbetong.

Tätning med bruk mot karm.

–

Figur 2. Tegelmurverk används ofta idag i kombination med innanför liggande regelvägg. Möjligheterna att utföra detalj­ lösningar där teglets potential tillvaratas ur gestaltningssynpunkt är sämre än för kombinationen fasadmur och bakmur.

frågan om autenticitet, som står för trovärdighet. Autenticitetsaspekterna har stor vikt inom begreppsfältet arkitektur och arkitektutbildning. Tyvärr gäller inte motsvarande inom många bygg- och civilingenjörsutbildningar. Det finns undantag, men i många ingenjörsutbildningar är det sällsynt att begreppet autenticitet tas upp, åtminstone med koppling till de ämnen som är viktiga för blivande konstruktörer. Men bristerna finns även i arkitektutbildningarna, större fokus på byggnadstekniska ämnen för blivande arkitekter skulle också kunna bidra till bättre resultat vid tillämpning av praktisk byggnadsteknik.

När man idag murar fasader med tegel och bruk, med ”löp och kopp”, kan man säga att vi använder en referens till den tegelbyggnadsteknik som dominerade på 1800-talet, i byggnader som fortfarande präglar vår bild av vad tegelhus är. Det var väggar som byggdes av tegel och murbruk rakt igenom, ornament och utsmyckningar var en del av konstruktionen. När vi idag använder tegel i fasader är det viktigt att referensen känns trovärdig, att den uppfattas som autentisk.

För frågan om murade respektive putsade fasaders autenticitet är det viktigt att den inre väggdelen, som är bärande (eller åtminstone uppfattas som bärande), har egenskaper som man kan förvänta sig av en stenbaserad vägg. Då stämmer det inte om det uppstår ett trumljud när man råkar stöta till väggens insida, eller om man märker att det inre skiktet är en 13 mm gipsskiva med luftspalt bakom, när man ska fästa upp HUSBYGGAREN NR 3.2020

+

Figur 3. Till vänster detalj i vägg med fasadmur och regelstomme.

Fönstret fästs in i regelverket och en vattenutledande plåt sätts vid fönstrets övre karm. Till höger en detalj för vägg med fasadmur och bakmur, med rostfri ränna i fasadmurens insida, som avleder vatten vid regngenomslag.

något. Våra sinnesupplevelser får inte vara disparata, den tolkning vi gör av väggens utsida måste stämma med väggens insida.

Den massiva tegelväggens diametrala motsats är tunna tegelstavar, typ pizzeriainredning, eller (ännu värre…) masonitskivor med tegelmönster. På putssidan kan motsvarande lågvattenmärke anses vara organisk tunnputs på cellplastskivor utanför träregelstommar, en väggtyp som knappast förekommer längre.

Den moderna tegelväggens problematik består framförallt i att man behöver förbättra värmeisoleringen jämfört med äldre tiders massivmurar. Detta kan man göra genom att dela upp murverket i en fasadmur, en spalt med isolering samt en bakmur, som kan utföras av exempelvis tegel, lättbetong, leca eller betong, se figur 1. Att det i mitten finns ett annat material behöver inte vara problematiskt avseende autenticitet. Isoleringen bör förstås huvudsakligen bestå av mineraliska komponenter, med tanke på fuktsäkerhet. Men viktigt ur autenticitetsynpunkt är att få till logiska och naturliga materialmöten mellan fasadmur, bakmur samt fönster- och dörrkarmar.

Exempelvis är det viktigt att ögat kan följa teglet när det viker in mot fönsterkarm och att själva mötet mellan karm och murverk utförs med det material som ska utgöra utfyllnad i ett tegelmurverk – murbruk.

Om mötet mellan murverk och karm istället döljs av ett plåtbleck, som enbart har till syfte att dölja materialövergången går mycket förlorat i autenticitetshänseende. För den vanliga kombinationen med

fasadmur och innanför liggande regelvägg, se figur 2, är detta möte ett viktigt problem.

Om man inte täcker av med plåtbleck är det svårt att undvika att luftspalt, vindskydd eller isolering exponeras för såväl väder och vind som betraktarens öga. Plåtblecket är också problematiskt ur fuktsynpunkt; anslutningen mot murverket är inte tät mot inträngande regn samtidigt som plåten utgör ett hinder för uttorkning.

Orsaken till att det är svårt att undvika avtäckande plåtbleck vid väggar med fasadmur och regelvägg är att man måste räkna med att regngenomslag kan uppstå i lägen över fönster och dörrar. Detta vatten måste ledas ut över karm, varför karmarna bör fästas i regelverket och en vattenutledande plåt sätts i ovankant fönster, se figur 3, t.v.

Regelväggen och dess ingående komponenter är mycket fuktkänsliga, varför vattenutledning ovan karmen, direkt till fönstrets utsida, krävs.

Om man istället väljer inre väggdel av murverk, eller gjuten betong är situationen annorlunda - de ingående komponenterna är inte alls lika fuktkänsliga. Praktiska erfarenheter visar att man kan avleda vatten över muröppningar med en rostfri ränna, som går ut på ömse sidor och avleder nedåt rinnande fukt, vid regngenomslag, på skalmurens insida till en dränerande luftspalt på ömse sidor, se figur 3 t.h. I utsatta lägen, till exempel slagregnsutsatt klimat, kan man, för att ytterligare öka fuktsäkerheten, välja att komplettera med en sekundärtätning (ytpapp) i ovankant fönster, som på samma sätt avleder vatten till ömse sidor.

9

FASAD

Dräneringsspalten avslutas i sockel så att vatten vid regngenomslag leds ut.

De gestaltningsmässiga skillnaderna mellan dessa sätt att lösa fönsterinsättning i murade och putsade väggar är stora, se bild 1 och 2.

Utformning av materialmöten i fönsteroch dörrlägen är som nämnts mycket viktiga för murverkskonstruktioner. Men även mötet mellan vägg och tak betyder mycket gestaltningsmässigt för murade och putsade fasader, jämför bild 3 och 4.

BEGREPPET MATERIALITET

En annan viktig aspekt för gränssnittet arkitektur – konstruktion/praktisk byggnadsteknik är begreppet materialitet, eller det synonyma materialverkan. Även detta ämnesområde är viktigt inom arkitektutbildningen, men ofta inte omnämnt i samman-

hang när konstruktörer utbildas, vilket kan antas vara en försvårande faktor när nyutbildade ingenjörer påbörjar sitt yrkesliv.

Materialitet handlar om hur vi upplever olika material med våra sinnen, och hur vi tolkar dom, på basis av våra erfarenheter.

Danska arkitekter, främst Carl Petersen, också känd som arkitekt för bl.a. Faaborgs Museum, har varit viktiga för denna diskussion. På danska är motsvarande begrepp stoflighed och stoflige virkninger. Jag har vid kontakter i murverkssammanhang fått uppfattningen att också danska ingenjörer och hantverkare är mer bekanta med begreppet än motsvarande i Sverige.

De olika materialen har naturligtvis sina olika karakteristika. Men medan byggmaterialvetenskap handlar om mätbara egenskaper handlar materialverkan om omätbara.

En del material upplevs av många ha stark

materialitet, till exempel betong och tegel, andra är tämligen anonyma, exempelvis gipsskivor och lackerade fibercementskivor.

För tegelmurverk är råvarornas egenskaper, formningsprocessen, bränningen och murningen avgörande för dess materialverkan. Hög kalkhalt i leran ger gult tegel, hög järnhalt ger rött, formningen kan ge mer eller mindre exakt form, vid bränningen betyder till exempel varierande syrehalt i ugnen och bränningsgraden att egenskaperna varierar. För mur- och putsbruk är bindemedelstypen (främst olika sorters kalk, cement och blandningar av dessa) samt ballastens egenskaper väsentliga med tanke på materialverkan.

MATERIAL MED BRISTER GER HANTVERKET UTRYMME

En intressant aspekt i detta sammanhang är att för att det goda hantverket ska komma till uttryck krävs att materialen inte är helt fulländade. Eftersom utgångsmaterialet har sina defekter krävs att hantverkaren gör det bästa av situationen, en skicklig hantverkare arbetar med det material som står till buds och minimerar variationerna.

Hantverksmässig omsorg i utförandet är läsbar i byggnader och ökar människors tendens att uppskatta den byggda miljön.

Den variation som uppstår hålls, vid väl utfört hantverk, inom acceptabla ramar och upplevs av betraktaren som en tillgång.

Vid ett skickligt utfört hantverk finns ett liv i fasaden, den är inte plastig och uttryckslös.

PETER RICE: TAKTILA RESPEKTIVE ICKE-TAKTILA BYGGNADER

Bild 1 och 2. I bild 1, t.v. sitter fönsterkarmen infäst i fasadmuren, tätning mellan karm och murverk har utförts med murbruk. Konstruktionen utgörs av fasadmur, dräneringsspalt och bakmur av tegelmurblock. Foto: Mats Sandström. I bild 2, från vägg med fasadmur och träregelstomme, har luftspalt och yttre isolering täckts av ett plåtbleck.

Bild 3 och 4. På Måsvägen i Lund byggdes tre flerbostadshus 1949, efter samma ritningar. I två av husen har man vid byte av tegelpannor satt ett avtäckande plåtbleck i takanslutningen. Det är ett säkert sätt att öka underhållskostnaden, samtidigt som fasadens uttryck förändras radikalt.

10

Som framgått i denna artikel är det väsentligt hur man väljer inre väggdel i kombinationer med tegel eller puts i fasaderna, om man vill få fram fina detaljer. Samarbetet mellan konstruktör och arkitekt är av största betydelse för utfallet.

I boken An engineer imagines reflekterar Peter Rice (1935–1992) på ett angeläget sätt om samarbetet mellan A och K. Rice var ledande medarbetare i Arup and partners, ett av världens absolut mest kvalificerade konsulterande ingenjörsföretag inom området byggnadskonstruktion. Han arbetade med en lång rad berömda, moderna byggprojekt, som Operahuset i Sidney, Centre George Pompidou, Lloyds kontorshus i London etc.

Rice skriver bland annat om arkitekters respektive byggkonstruktörers arbetsfält.

Arkitekters uppgift, menar han, är att ge subjektiv respons på en bestämd uppgift, som kan vara mer eller mindre diffust formulerad. Arkitektens arbete resulterar i skisser, ritningar, kanske en modell. Cen-

HUSBYGGAREN NR 3.2020

Bild 5. Landsarkivet, Lund, 1970, ark: Bernt Nyberg, murverk av helsingborgs­ tegel. Teglet är hårdbränt, mangan i leran har gett en svartbrun kulör. Hård bränning kräver murning med cementrikt bruk, som i detta fall dragits ut på teglets yta, vilket bidragit till att muren relativt fort erhållit stark patina. Ventilationskanal av cortenstål, vars yta i en snabb process får en karakteristisk brunröd rosthud, som hind­rar fortsatt korrosion.

tralt i processen menar Rice är ändamålsenlighet i sitt sammanhang, i den kontext som finns – eller som kanske skapas i och med förslaget som läggs.

Byggkonstruktören har å sin sida till uppgift att transformera utformnings- och gestaltningsfrågor till storheter som kan beräknas, vars egenskaper kan predikteras.

Centralt i detta sammanhang är hur materialens egenskaper kan användas i en arkitektonisk kontext.

Men, konstaterar Rice, det finns ingen tydlig gräns mellan professionerna, arbetsmetoden bör vara interaktiv, inte seriell.

Konstruktörens analys inverkar på arkitektarbetet, i ett väl fungerande samarbete görs val av material och detaljer i nära samspel, arkitekten påverkar ofta konstruktörens arbete vid utformning av detaljlösningar.

Och för inte så länge sedan ingick byggkonstruktörens arbetsuppgifter i arkitektrollen.

Ett problem i detta sammanhang, menar Rice, är att många konstruktörer uppfattar sin roll som onödigt begränsad i gestaltningsfrågor. Man ser inte det som sin uppgift att delta i den delen. Men om konstruktörer uppfattar sin roll som alltför snävt begränsad i gestaltningsfrågor är det risk för att vissa frågor aldrig blir ställda, vissa kreativa lösningar aldrig blir utredda.

HUSBYGGAREN NR 3.2020

Bild 7. Medan det vackra skapas av hantverksmässig omsorg och engagemang för resultatet skapas fulhet av det motsatta. Lagning av en skadad tegelfasad har i denna fasad skett utan andra ambitioner än teknisk funktion och kort insatstid.

Bild: Mattias Hedberg.

Bild 6. Formbarhet vid gjutningen är en viktig del av betongens materialitet. Konstruktionen har gjutits mot formbrädor som satts med förskjutning, och vars fibrer satt spår i betongens yta.

Efter att ha exponerats för väder och vind i 50 år har bindemedel och finmaterial eroderats bort, varför ballastens former och spektrum av kulörer framträder i ytan.

Peter Rice resonerar i ”An engineer imagines” också kring vad han benämner som taktila respektive icke-taktila byggnader. ”Traces de la main” (franska för spår av handen, handens avtryck) saknas ofta i nutida byggnader, vilket resulterar i att dessa upplevs som kyliga, eller icke-taktila menar han.

Graden av taktilitet i byggnader avgörs främst av om materialanvändningen präglas av uppriktighet och enkelhet. Rice exemplifierar med hantverksmässigt fina detaljer utförda i gotiska katedraler för bortåt 800 år sedan, som skickar signaler från den tidens hantverkare till efterkommande generationer; här har lagts ned omsorg och engagemang, av kompetenta yrkesmänniskor.

Men motsvarande signaler, påpekar Rice, kan göras även i moderna byggnader.

I detta avseende kan byggkonstruktören stå för viktiga bidrag. Vi utformar och dimensionerar byggkonstruktionerna, vi arbetar med byggnadsfysik, vi bygger upp kunskap om teknik och hantverk - vi har möjlighet att bidra till att synliggöra byggmaterialens egenskaper och det goda hantverket.

Man kan fråga sig om begreppet taktilitet rätt beskriver det Peter Rice avser. Taktilitet står för känselsinnet, det man känner vid

beröring, men jag skulle vilja komplettera med att Peter Rice avser ett utökat taktilitetsbegrepp, som han tillämpar på byggnader. Det handlar om att göra samtida byggnader begripliga, att synliggöra de huvudsakliga byggmaterialen, att använda sig av deras materialitet. Och att välja adekvata materialkombinationer, som medför autenticitet i materialanvändningen. Som konstruktörer har vi goda möjligheter att medverka i denna process. Och det fina i kråksången är att välproportionerade detaljlösningar inte behöver vara ett dyft dyrare än klumpiga – det handlar om medvetenhet, kunskap, engagemang.

Peter Rice diskussion om taktila kvaliteter har stor relevans i det nutida byggandet.

Om vi ska klara målsättningen om hållbarhet är taktila byggnader, präglade av fint hantverk en nödvändighet. Och vi byggkonstruktörer har en nyckelroll i detta, inte minst inom området mur och puts. Vi kan, i samarbete med arkitekterna, se till att byggnadsstommar blir byggnaders största tillgångar - inte belastningar, vi kan bidra till att utforma detaljlösningar vid t.ex. fönster, tak och sockel med väl avvägda proportioner och naturliga materialmöten, istället för att klä in och dölja med plåtbeslag.

Diskussionen om taktila och icke-taktila byggnader är tacksam att exemplifiera med företeelser i murat och putsat byggande, men den är också relevant för det nutida byggandet i ett bredare perspektiv. Det finns ett missnöje med byggandet som arkitektkåren fått klä skott för. Men den kritik som går ut på att det bara byggs fula lådor kanske egentligen bör fokusera på bris-

11

FASAD

tande taktilitet och tilltro till hantverkets möjligheter istället för byggnaders form.

En historisk parallell kan kanske vara på sin plats här; egentligen var väl de antika grekiska templen tämligen lådformade. Men de innehöll oerhört förfinade egenskaper, som exempelvis hur kolonnernas tvärsnitt

varierade på höjden (entasis, diametern var störst på halva höjden) och att de med avsikt hade viss lutning, för att de skulle upplevas som parallella. Kanske är det avsaknad av taktilitet i det nutida byggandet som bör kritiseras och inte den yttre formen? ■

Bild 8. Borgmästargården, Lund, består av friliggande småhus och radhus, byggda under 1940-talet, med tegelfasader och bakmurar av tegel respektive lättbetong.

Byggnadstekniken präglas av finstämda material­möten och väl utfört hantverk.

Arkitekt: Ingeborg Hammarskjöld-Reiz.

Bild 9. Valvmurning över öppningar är det traditionella sätet att överbrygga öppningar i murverk. I moderna murade fasader används ofta prefab armerade murstensskift, ”tegelbalkar”, som fungerar annorlunda.

För att synliggöra att prefabskiftet har en annorlunda uppgift än övrigt tegel har prefabskiftet i detta fall dragits ut ca 15 mm, och utförts med endast koppytor. Bostadshus, Skepparkroken. Arkitekt: Pål Dunér.

Bild 10. Yttervägg av tegelmurblock, med kvastad, omålad puts. Murkrönet har utförts med tegelpannor som satts i bruk mot tegel­blocken. Icke öppningsbart fönster har satts i T-stål, som delvis putsats in, på utsida vägg, vilket medför att man inifrån upplever det som att fönster nästan saknas.

Eget fritidshus, Ugglarp.

OM FÖRFATTAREN

Tomas Gustavsson, civilingenjör, LTH-82, tekn lic, är byggnadskonstruktör med lång erfarenhet och egen konsultverksamhet i Lund. Efter att ha arbetat med olika FoU-projekt om murverk vid Konstruktionsteknik, LTH har tungt, murat och putsat byggande blivit en specialitet. Tomas Gustavsson är aktiv i utbildning om murverk vid bygg-, civilingenjörs- och arkitektutbildningar, branschseminarier för yrkesverksamma arkitekter och ingenjörer i byggsektorn samt för arbetsledare och hantverkare inom branschföreningen SPEF. Tomas Gustavsson är sekreterare i föreningen Tungt, murat och putsat byggande och har i denna roll varit initiativtagare och kursledare för högskolekursen Murat byggande – material, konstruktion, hantverk, som man avser att genomföra nästa gång vårterminen 2021.

12

LÄSTIPS

Moderna tegeldetaljer Gustavsson, T, 2008/utgåva 2, 2012, Arkus förlag.

Undvik misstag i murat och putsat byggande Molnar, M, Jönsson, J, Sandin, K, Gustavsson, T, LTH/SBUF/SPEF, utgåva 2, 2016.

Utformning av murverkskonstruk­tioner enligt Eurokod 6 Molnar, M, Gustavsson, T, Svensk Byggtjänst, 2016.

Modernismens tegelfasader Tägil, T, Gustavsson, T, Bergkvist, K, Magnusson-Staaf, B, Arkus förlag, Riksantikvarie­ ämbetet, Kulturen, Lund, 2011.

Som nämns i artikeln är en nackdel med tungt, murat och putsat byggande ur hållbarhetssynpunkt initialt stor energianvändning. Det finns dock en rad val som kan göras i projekteringen som påverkar denna fråga, till exempel val av tegeltyp, vilken sorts bruk man väljer, väggtjocklekar, transporter till byggplats etc. Föreningen Tungt, murat och putsat byggande planerar att bearbeta dessa frågeställningar i kommande projekt. Den som är intresserad av detta arbete rekommenderas att hålla utkik på föreningens hemsida, www.tmpb.se.

Vårterminen 2021 planerar Föreningen Tungt, murat och putsat byggande genomföra kursen ”Murat byggande – material, konstruktion, hantverk” för tredje gången. Mer information kommer att publiceras om detta på www.tmpb.se.

TOMAS GUSTAVSSON

HUSBYGGAREN NR 3.2020

Våra markprodukter och murar i SNYGGT, TRYGGT TAK natursten och betong komplette-

Vi Benders man gör betongtakpannor som är rar på varandra perfektvet - etthur smart sätt att skapa som spännande livlika starka de äroch snygga.

Därför ger vi dig hela 30 års fulla miljöer med kvaliteter som

garanti för hållfasthet, vattentäthet och frostbeständighet när står sig. Utnyttja de olika mate-

du köper ett till komplett Benders-tak!

Läs mer om rialens styrkor din fördel, så håller du nere utaneller tala med din garantin på kostnaderna vår hemsida att pruta på vare sig funktion el-

återförsäljare. ler estetik.

Det naturliga valet www.benders.se

Detta är en annons från Woodsafe

Woodsafes brandskyddade träytskikt möjliggör kreativt träbyggande Woodsafe Timber Protection är ledande tillverkare av brandsäkra träytskikt med långtidsbeständiga egenskaper.

- Vi ger arkitektet, byggherrar och hela byggindustrin större möjligheter till kreativt och hållbart skapande när de bygger träfastigheter, säger Thomas Bengtsson, grundare av Woodsafe.

Woodsafe skapar trygghet att använda trä som fasadmaterial i flervåningshus.

Varje år medverkar Woodsafe och företagets premiumpartners med brandskyddade produkter i hundratals projekt runt om i Skandinavien och delar av Europa - flervåningshus, skolor, sjukhus, sportarenor, andra offentliga byggnader, samt inom hustillverkningsindustrin och transportsektorn.

I Woodsafe portfolio kan nämnas världens största exteriöra ektak vid Gardermoens PirNord, världens högsta trähus Mjöstornet i Brummendal, flertalet flervåningshus t.ex. Vallastaden i Linköping, Kajstaden i Västerås. Med mångårigt, målmedvetet arbete har Woodsafe byggt upp ett allmänt respekterat anseende i branschen.

Företagets förädlingstjänster ger trygghet för hyresgäster samt företagets imponerande portfolio av godkännanden och certifikat, bland annat typgodkännandebevis, vilket ger trygghet för ansvariga byggherrar och minimalt underhåll för beställaren.

Woodsafe Timber Protection AB har sin produktionsanläggning strax utanför Västerås. Där har företaget i mer än 20 år utvecklat en verksamhet som gett en position som vägledande tillverkare av brandimpregnerade träprodukter.

Inte bara i Sverige Nyligen blev Woodsafe som första företag i Skandinavien certifierat av brittiska Wood Protection Association, marknadsledande i Europa i fråga om att kvalitetssäkra brandskyddsmedels egenskaper och tillverkarens kvalitetssystem. Ett WPA-certifikat är en kvalitetsstämpel som sticker ut i kedjan av produktegenskap och kvalitet.

- WPA certifieringen är bekräftelse på att vårt brandskyddsarbete är av högsta kvalitet och utan motsvarighet i Skandinavien. Det sporrar oss att fortsätta utveckla nya produkter som ger hållbart brandskydd till träbyggandet runt om hela Europa, säger Thomas Bengtsson.

Tillverkningskontrollerat brandskydd All produktion sker i Woodsafes egen fabrik som har helt och hållet byggts upp och anpassats för brandskyddsimpregnering och torkning av såväl stora som små torksatser oavsett träslag.

Woodsafes teknologi att förädla träets egenskaper och få det att stå emot eld baseras på en process med vakuumtryckimpregnering - en vedertagen och accepterad teknik för att skydda trä inte bara mot brand.

- Det är den enda teknik som garanterar kvalitativ långvarig prestanda och som går att kvalitetssäkra i jämförelse med på plats målning med brandskyddsfärg.

Woodsafe Exterior WFX är ett unikt brandskydd som i fixeringsprocessen härdas till en vattenfast polymer. Den lämpar sig mycket bra för träpaneler i exteriör miljö för en naturlig åldring - utan krav på skyddande färg. Godkända träslag enligt euroklassystmet är bland annat Accoya, Thermowood Gran och Furu, Cederträ, -Cederspån, Nobelwood, Gran, Kärnfuru, Douglas Fir, Lärk, värmebehandlad Frake, -Ayous, -Poppel och för SP-Fire 105 återfinns bland annat thermowood, cederträ & spån, Gran.

Woodsafes är det enda typgodkända system med långtidsbeständiga egenskaper SS-EN16755:2017 INT1, INT2, EXT vilket är en mycket viktig egenskap när produkten exponeras i exteriör miljö. Godkännandet är en trygghet för boende och hyresgäster och ekonomisk trygg investering för byggherren. (TG0263-08)

TRÄBYGGNAD

BIM

Brandskydd i träbyggnader

Sverige är en framstående tränation. 70% av Sveriges landareal består av skog och trämaterial är en resurs som ständigt ökar. Utöver att trä är en oändlig resurs är det ett klimatsmart material då det binder koldioxid och på så sätt motverkar växthuseffekten. Därför är det inte så konstigt att fler och fler kikar närmre på trä som huvudmaterial i sina nya projekt, men det finns fortfarande hinder som står i vägen för att kunna utnyttja materialets fulla potential.

TEXT: MICHAEL STRÖMGREN & FILIPPA WIESELGREN

F

ÖRNYELSEBART MATERIAL OCH BANBRYTANDE ARKITEKTUR

Idag är skogens tillväxt större än dess avverkning vilket innebär att Sveriges skogstillgångar de senaste hundra åren har fördubblats, enligt Svenskt Trä .

Många tycker dessutom att trä är estetiskt HUSBYGGAREN NR 3.2020

tilltalande och forskning visar att man genom att vistas i naturen uppnår en lugnande och stressdämpande effekt . I Japan har man i årtionden förstått vikten av skog och natur för människans välmående och införde redan på 1980-talet Shinrin Yoku (svenska: skogsbad) som behandling bl.a. mot stressrelaterad ohälsa. Att ta in skogen och använda trämaterial i byggnader skulle

därför kunna bidra till mer välmående hemma- och arbetsmiljöer. Detta understöds dessutom av projektet Wood2New, som såg att trä hade positiva effekter på inomhusklimatet.

På grund av träets spännande egenskaper och symboliska värde har vi sett flera intressanta projekt dyka upp på sistone.

Det kanske mest framträdande är Sveriges

15

TRÄBYGGNAD

paviljong vid världsutställningen Expo 2020 i Dubai . Expot är nu försenat på grund av Covid-19 men kommer att genomföras med ett års förskjutning från 1 oktober 2021 till 31 mars 2022. Bidraget ”The Forest” byggs helt i trä och Sveriges deltagande genomsyras av ett hållbarhetsperspektiv. Det vinnande bidraget visar att träbyggande verkligen ligger i tiden. Ett annat projekt är Vasakronans Magasin X. Denna träbyggnad blir Sveriges största kontorshus med en stomme helt i trä. Vasakronans hållbarhetsmål med byggnaden är höga och kommer miljöcertifieras enligt LEED med den högsta klassningen Platinum.

BRANDSKYDDETS ROLL

”Att trä brinner är i princip en grundförutsättning för mänskligt liv, men också en utmaning för oss att hantera när vi bygger i trä.”

Så skrev Fredrik Nystedt, teamledare och brandingenjör på Briab, hösten 2018 i och med det utvecklingsprojekt han författade för Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, där Briab medverkade tillsammans med Brandskyddslaget och andra branschaktörer. Projektets syfte var att dyka ner i utmaningarna med att bygga högt med träkonstruktion, en förutsättning för att träbyggandets framtida utveckling.

Det som är vackert kan alltså också vara farligt, det som ger liv kan samtidigt förstöra det. SBUF utvecklingsprojekt och den resulterade rapporten SBUF 13 371: Brandskydd i Br0-byggnader – Tillämpningsstöd vid brandteknisk dimensionering av höga Br0-byggnader med förnyelsebara material (trä) togs fram för att agera särskilt tillämpningsstöd för byggnader med över 16 våningsplan. Utmaningen med dessa höga byggnader, klassade som Br0-byggnader, är att det saknas allmänna råd för brandskyddets utformning för dessa och istället ska brandskyddet projekteras, utformas och verifieras med metoder för analytisk dimensionering. Samtidigt ger höga byggnader ytterligare miljövinster eftersom de använder landyta på ett effektivt sätt.

DAGS ATT BRANSCHEN TAR SITT EGET ANSVAR

Att bygga höga byggnader i trä skulle ge flertalet miljö- och klimatvinster. Förnybar, oändlig resurs som används på ett yteffektivt sätt. Att satsa mer på träbyggnationer känns därför som ett naturligt val för många. För att främja utvecklingen än mer är det därför upp till brandingenjören att se till att dessa träbyggnader på ett brandsäkert sätt kan byggas och brukas. Brand är 16

Briab har fått uppdraget att brandprojektera Vasakronans Magasin X, och beställaren har valt att använda sig av BIM-projektering.

Sveriges paviljong vid världsutstallningen Expo 2020 i Dubai. Expot är nu försenat på grund av Covid-19 men kommer att genomforas med ett års förskjutning från 1 oktober 2021 till 31 mars 2022. Bidraget ”The Forest” byggs helt i trä.

träbyggnadens naturliga fiende och därför ser vi det som naturligt att brandskyddsdisciplinen kliver in och tar ansvar.

För oss är det självklart att branschen behöver bli bättre på att driva på sin egen utveckling och börja stå för sin egen innovation. Rapporten SBUF 13 371: Brandskydd i Br0-byggnader är ett exempel på hur branschen på ett sätt tagit ansvar, men vi menar att vi måste gå ännu längre. Nästa steg anser vi är digitalisering och BIM-projektering.

Fördelarna med BIM och digitala arbetsflöden ligger bland annat i den precision som modelleringen ger, men i synnerhet i den obrutna informationskedjan. Oavsett

byggmaterial finns det tre aspekter att beakta vid dimensionering av brandskyddet; risk för brand- och brandspridning, insatstider för räddningstjänsten och tid för utrymning av byggnaden. En ytterligare dimension läggs på vid användningen av brännbart material, då det riskerar att öka brandspridningen. Dessa aspekter kräver hög noggrannhet under projekteringen liksom under förvaltningen. För att förvaltningsansvariga och byggherrar ska kunna följa upp byggnadens brandskydd krävs att relevant information sparas och förvaras tillgängligt för framtida bruk. Genom att arbeta BIM-baserat finns det större möjlig-

HUSBYGGAREN NR 3.2020

När Vasakronans Magasin X i Uppsala står färdigt 2021 är det Sveriges största kontorshus med stomme byggd helt i trä.

Brandingenjörerna behöver digitali­ sera sig och öka disciplinens digitala mognad. het att informationen sparas på rätt sätt vilket kommer förlänga brandskyddets livslängd. Även under projekteringsprocessen kommer BIM att möjliggöra för högre kontroll. Om brandskyddsprojektören kliver in och arbetar i samma informationssystem som övriga kommer väsentlig information in på rätt sätt i övriga projektörers handlingar. Därmed behöver arkitekten inte tolka 2D-skisser eller brandskyddsbeskrivningar. SBUF 13 371: Brandskydd i Br0-byggnader understryker bland annat följande punkter för att säkerställa brandsäkerheten: ■ Var noggrann med detaljer. Anslutningar (förband) är en svag länk som kräver särskild hänsyn.

■ Implementera rutiner för kontroll av

projekteringen som är aktiv under hela projekteringsfasen.

BIM-projektering understödjer båda punkterna då informationen inte kan misstolkas HUSBYGGAREN NR 3.2020

på samma sätt i teamets informationssystem och det digitala arbetsflödet öppnar upp för att brandprojektören aktivt bidrar under hela projekteringsprocessen.

TEKNIKEN ÄR REDAN HÄR

Det vi talar om ovan är inte någon science fiction, utan är faktiskt redan verklighet.

Briab har fått uppdraget att brandprojektera Vasakronans Magasin X, och här har beställaren valt att använda sig av BIM-projektering. På Briab används Bimfire Tools, en Revit-plugin, en mjukvara för att brandingenjörer ska kunna BIM-projektera. Teknik för digitala arbetsflöden finns alltså redan på marknaden. Vad vi däremot behöver är etablerade arbetsprocesser, alltså på bred front arbeta mer strukturerat med brandinformation oberoende av nivå på BIM-kunskap och digital mognadsgrad. För även om verktygen finns måste de kunna användas – både av de projekterande brandingenjörerna liksom av de arbetsmodeller som de ska integreras i.

Det vi har framför oss är alltså en tvåstegsraket. Brandingenjörerna behöver digitalisera sig och öka disciplinens digitala mognad. Byggbranschen i sin helhet behöver sedan investera i det digitala brandskyddet, ställa nya krav och vara redo att ställa om för eventuella nya arbetsprocesser.

nästa gång. Men för att inte sätta käppar i hjulet för utvecklingen och hjälpa snarare än att stjälpa framtida projekt måste vi som horisontell disciplin sluta arbeta i isolerade silos och börja bli en aktiv, ansvarstagande aktör i informationskedjan. På så sätt kommer träbyggnaden kunna nå nya höjder.

Bokstavligen. ■

1. https://www.svenskttra.se/trafakta/allmant-om-tra/traoch-miljo/skogen-och-hallbart-skogsbruk/ 2. https://aces.illinois.edu/news/immune-system-may-bepathway-between-nature-and-good-health 3. Cronhjort, Yrsa. (2015). Project Wood2New. 10.13140/ RG.2.1.4002.7923.

4. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/12/ sveriges-paviljong-vid-varldsutstallningen-expo-2020-i-dubai/ 5. https://vasakronan.se/projekt/magasin-x/ 6. http://briab.se/wp-content/uploads/2018/09/ SBUF_13371-Verifiering-av-brandskydd-i-Br0-byggnad-nyframsida.pdf

MICHAEL STRÖMGREN

Public Affairs Manager Briab, Forskning och utveckling

TRÄBYGGANDETS NYA HÖJDER

Det finns sannerligen redan många spännande träbyggnader och träbyggnadsprojekt ute i världen. Vi ser med spänning på vad fastighetsbolag och arkitekter hittar på

FILIPPA WIESELGREN

Marknadsansvarig Bimfire Briab, New Technologies

17

Träfasad för flervåningshus

Material: Cederträspån med vattenfast brandimpregnering SP Fire 105, Moelven Projekt: Norrvikens Kust, Båstad Arkitekt: Wingårdhs Arkitekter

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita alltid MTK-auktoriserade företag!

Vi kan träfasad Moelven har under många år fått förtroendet att leverera materialet till flera stora projekt. Med vår långa erfarenhet, gedigna träkunskap och väletablerade projektavdelning är vi den naturliga träleverantören för många arkitekter och entreprenörer. Vilket projekt behöver du hjälp med?

Glas är möjligheternas material. Det släpper in dagsljus, dämpar buller, skyddar mot brand, stoppar farlig strålning, ger skydd mot beskjutning och försvårar inbrott.

Men det gäller att välja rätt glas och montera det rätt! Ett litet fel kan få stora följder. Det kan i värsta fall leda till otillräckligt brandskydd eller allvarliga säkerhetsrisker.

Det är viktigt att du anlitar MTK-auktoriserade glasföretag som följer rådande branschregler.

Detta så att du kan garantera säkra glasmiljöer.

Vi vägleder i valet av synliga träprodukter: Träfasad för flervåningshus • Trätak • Utemiljö Interiöra trä- och plywoodpaneler • Bastu Träslag • Brandskydd av trä • Behandlingar Miljöbedömningar • Miljöcertifieringar Moelven Wood Projekt 010-122 50 60 projekt.woodab@moelven.se www.moelven.se/WoodProjekt

På www.mtkauktoriserad.se hittar du mer information. Du kan också söka efter företag nära dig.

TRÄBYGGNAD

BELÄGGNINGSSYSTEM FÖR PARKERINGSDÄCK AV TRÄ

I Husbyggaren nr 2, 2017 sammanfattades ett SBUFprojekt med fokus på optimalt ytskydd av parkeringsdäck i betong. I projektet har bland annat en hjälpmetod för val av lämpligt ytskydd i golvnivå utvecklats. I ytterligare en artikel nr 2, 2018 presenterades metoden mer ingående. I denna artikel tar vi upp ett helt nytt SBUF-projekt med liknande problematik rörande beläggningssystem på träbjälklag.

Parkeringshuset i Skellefteå stod klart 2009 och är Nordens första parkeringshus i trä. Två plan är i betong under jord och fyra plan i trä ovan jord. Stomme, bjälklag, ytterväggar och hisschakt är av limträbalkar och korslaminerat trä.

TEXT: YLVA EDWARDS, HAKAN FORSBERG & PETER JACOBSSON

P

arkeringshus i trä i stadsmiljö finns idag i Skellefteå (Ekorren), Gävle (Briggen) och Växjö (Limnologen).

I Skellefteå och i Gävle har man valt polyuretanbaserat beläggningssystem.

I Växjö utgörs systemet av gjutasfalt på tätskiktsmatta. Det planeras för ytterligare parkeringshus, bland annat i HUSBYGGAREN NR 3.2020

Malmö. Ett flertal parkeringshus i trä finns redan i övriga Europa.

Parkeringshus i trä byggs idag med en bärande stomme bestående av pelare och balkar av limträ som kombineras med bärande bjälklag i så kallat KL-trä (korslimmat trä). Men träbjälklaget måste skyddas med lämpligt beläggningssystem, och täthet är om möjligt ännu viktigare för trä än för betong.

Trä rör sig mer än betong. Beläggningssystemet måste därför kunna ta upp dessa rörelser utan att spricka eller lossna från underlaget. Trä leder värme betydligt sämre än betong och det tar således avsevärt längre tid för underlag och beläggningssystem att svalna på ett träbjälklag än på ett betongbjälklag, vilket kan orsaka blåsbildning. Detta gäller speciellt för beläggningssystem med gjutasfalt som har

19

TRÄBYGGNAD

Stads Parkering, Ylva Edwards Materialteknik, Golvanalys Sverige, Martinsons och Peab. Fler parter kan tillkomma. Sökande hos SBUF för projektet är Peab. ÖVERSIKTSRAPPORT

Kraftig blåsbildning på träbro.

hög utläggningstemperatur. Detaljutformningen skiljer sig och här saknas ritningar och anvisningar som behöver tas fram.

UPPLÄGG FÖR SBUF-PROJEKT 13793

Projektet indelas i följande delar: ■ Möjliga typer av beläggningssystem på

träunderlag – en Översiktsrapport ■ Provning av egenskaper som bedöms

som speciellt känsliga för träunderlag Vidhäftning ■ Materialval och Detaljutformning Arbetsgrupper ■ Informationsspridning Möten, lägesrapport och slutrapport för projektet ingår också.

I det aktuella SBUF-projektet tas underlag fram för hur ett beläggningssystem på parkeringsdäck av trä bör utformas, skyddas och underhållas på ett optimalt och eko-

nomiskt hållbart sätt. Resultat och erfarenheter från tidigare SBUF-projekt om beläggningssystem på P-däck av betong utnyttjas, liksom erfarenheter från Trafikverkets träbroar. Vidhäftningsprovning i laboratoriet ingår som speciell del i projektet.

Den direkta och stora nyttan med projektet är att i ett tidigt stadium kunna leverera specifikation och regelverk för beläggningssystem på P-däck av trä, och härmed kunna underlätta valet av lämpligt system samt förhindra onödiga och dyra skador på grund av okunskap och osäkerhet vid val och installation av system.

Projektet löper under innevarande år och en slutrapport förväntas klar i december 2020. Medverkande parter i projektet är: Flowcrete, Sika, Sto, Teknos, Tikkurila, Weber, Binab, DAB, Duo, BMI, Nordic waterproofing, KTF, Tyréns, Skanska, Holmlunds Måleri, P Malmö, Göteborgs

En översiktsrapport har inledningsvis tagits fram i projektet. Förekommande beläggningssystem till P-däck av betong bedöms där teoretiskt med avseende på potential att fungera väl även på P-däck av trä.

Bedömningen har gjorts mot bakgrund av kunskap, resultat och erfarenheter från genomförda SBUF-projekt sedan 2013 om optimalt tätskikts- och beläggningssystem på P-däck av betong (SBUF-projekt 12764, 12936, 13084, 13212, 13375, 13510 och 13700). Bedömningen ligger till grund för vilka typer av system som sedan ingår i projektets laboratorieprovning. Erfarenheter från beläggningssystem på träbroar har även vägts in, liksom resultat från en studie om tätskikt på träytor som genomfördes 2006 vid SP. Ingen regelrätt litteraturstudie har dock ingått i projektet.

Erhållna svar från en genomförd enkät sammanfattas och kommenteras också i Översiktsrapporten.

Följande konstateras rörande möjliga typer av beläggningssystem på träunderlag.

Här avses de tre huvudtyperna: bitumenbaserat system, härdplastbaserat system samt hårdbetong (cementbaserade system).

Bitumenbaserat beläggningssystem Ett bitumenbaserat tätskikts- och beläggningssystem utgörs ofta av gjutasfalt i kombination med tätskiktsmatta. Även asfaltbetong på tätskiktsmatta förekommer.

Den största utmaningen med ett bitumenbaserat system är risken för blåsbild-

Reparationsåtgärder på härdplastbeläggning i trägarage.

20

HUSBYGGAREN NR 3.2020

eller EPD. Vilka framtida ytterligare behov av dokumentation föreligger och behöver tas fram?

■ Livscykelkostnad (LCC) – Ett kostnadsunderlag baserat på dagens kunskaper och erfarenheter tas fram för föreslagna beläggningssystem.

■ Underhåll och livslängd – En grov bedömning av förväntat underhåll av föreslagna beläggningssystem tas fram för ett P-däck med hög trafikbelastning med dubbdäck respektive låg trafikbelastning där inga dubbdäck förekommer. ■

Besök vid Martinsons tillverkningslokaler i Skellefteå, januari 2020.

ning, speciell när en helsvetsad tätskiktsmatta ingår i systemet. Sjunkmärken kan ibland uppstå i gjutasfalt vid långvarig tung punktbelastning. GAFS (Gjutasfalt– föreningen i Sverige) har därför intagit en avvaktande inställning till projektet. Systemets förhållandevis höga vikt behöver också beaktas. Till systemets fördelar hör lång erfarenhet och livslängd. Enligt uppgift och erfarenheter från Schweiz läggs tätskiktsmattan och gjutasfalten (två lager) ut på två lager av gasavledande nät/väv.

Deras erfarenheter är att systemet fungerar väl så länge inte sommartemperaturerna når extrema nivåer. Erfarenheterna baseras dock i stor omfattning på träbroar.

Bedömningen som görs i Översiktsrapporten är att ett bitumenbaserat beläggningssystem kan fungera väl på P-däck av trä, men att vissa förändringar kan krävas rörande val av material och systemuppbyggnadens utformning.

Härdplastbaserat beläggningssystem Den generella uppbyggnaden av en härdplastbeläggning (polyuretan, polyurea, epoxi eller akryl) görs som regel i flera skikt av härdplast inklusive eventuellt sprick­ överbryggande membran och stenmaterial i form av sand och filler. Även topplack kan ingå.

Den största utmaningen med härdplastbaserat system är sprickbildning och slitstyrka. Vidhäftningsförluster kan också uppstå. Spricköverbryggande förmåga kan åstadkommas med lämpligt val av härdplast och eventuellt elastiskt membran.

Epoxi är som regel mer sprickbenäget än övriga härdplaster. Tjockleken har stor betydelse för beläggningens slitstyrka. Den bör inte understiga 3 mm.

HUSBYGGAREN NR 3.2020

Intresset för projektet har varit stort från tillverkare av härdplastbeläggningar och det finns ett stort urval av beläggningsalternativ som kan passa för träunderlag. Här finns stora möjligheter.

Bedömningen som görs i Översiktsrapporten är att ett härdplastbaserat beläggningssystem kan fungera väl på P-däck av trä, och att ett elastiskt membran bör ingå för vissa system.

Hårdbetong Beläggningssystem med hårdbetong kan vara modifierade på en rad olika sätt och kan vara mer eller mindre sprick- och krympbenäget.

Intresset för projektet har varit svagt från hårdbetongbranschen. Bedömningen är dock att även en anpassad hårdbetongbeläggning kan fungera väl på P-däck av trä.

Referenser Edwards Y., Optimalt skydd av parkeringsdäck vid nybyggnad och renovering Etapp I, SBUF rapport 12764, 2013.

Edwards Y., Sederholm B., Trägårdh J., Optimalt skydd av parkeringsdäck vid nybyggnad och renovering Etapp II, SBUF rapport 12936, 2014.

Edwards Y., Sederholm B., Trägårdh J., Optimalt skydd av parkeringsdäck vid nybyggnad och renovering Etapp III, SBUF rapport 13084, 2015.

Edwards Y., Sederholm B., Optimalt skydd av parkeringsdäck vid nybyggnad och renovering Etapp IV, SBUF rapport 13212, 2016.

Edwards Y., Forsberg H., Beläggningssystem för parkeringsdäck – Utvärdering av system, riktlinjer och hjälpverktyg, SBUF rapport 13375, 2017.

Edwards Y., Forsberg H., Beläggningssystem för parkeringsdäck – Uppföljningar, kunskapsöverföring och implementering, SBUF rapport 13510, 2018.

Edwards Y., Forsberg H., Beläggningssystem för parkeringsdäck – Uppföljningar, SBUF-rapport 13700, 2019.

Edwards Y., Tätskikt och beläggning på träbroar, Vägverksprojekt State of the Art, KTH 2002.

Pousette A., Tätskikt och kantlösningar på tvärspända brobaneplattor av trä, SP Rapport 2016:90.

Gustafsson A., Tätskikt för träytor, SP Trätek, SP-rapport 2006:15.

KL-trähandbok, Fakta och projektering av KL-träkonstruktioner, Svenskt trä, 2017.

ARBETSGRUPPER

Två arbetsgrupper har etablerats, en grupp för bitumenbaserat system och en grupp som fokuserar på både härdplast och cementbaserade system. För båda grupperna gäller att man i samverkan ska arbeta fram förslag på relevanta lösningar som rör: ■ Materialval ■ Detaljutformning – Förslag på detaljlösningar för de olika typerna av system tas fram. Detaljerna hämtas från dokument som Martinsons tagit fram till gruppen.

■ Brand – Branschen tar fram och redovisar den dokumentation som finns redan idag vad gäller brandsäkerhet för olika typer av beläggningssystem och identifierar framtida ytterligare behov av provning och dokumentation.

■ Livscykelanalys (LCA) – Branschen tar fram och redovisar den dokumentation som finns redan idag vad gäller LCA och/

YLVA EDWARDS

Teknisk doktor i Vägteknik och docent i Brobyggnad (KTH).

Seniorkonsult Ylva Edwards Materialteknik AB

HÅKAN FORSBERG

Golvbesiktningsman och konsult i beläggningsmassor.

Golvanalys Sverige AB & Ytskyddsakademien

PETER JACOBSSON

Utvecklingschef Martinsons

21

NOXOUT FÖR EN RENARE LUFT OCH BÄTTRE MILJÖ

1 000 m2 tak

= 17 500 mil/år

Skräddarsydda stålbyggnader

Färg för industriellt underhåll

Lantbruk • Industri Butik & Affär • Fritidsbyggnader

Tel 044 - 33 70 60 info@temahallen.com

Induf erbjuder skyddande och problemlösande färgprodukter för industriellt och professionellt målningsunderhåll. Vår målsättning är att säkerställa problemfri drift och bevara ekonomiska värden. Tillsammans med auktoriserade takentreprenörer erbjuder vi plåttaksmålning med 15–20 års problemfri funktion.

Läs mer på induf.se

Svensk generalagent

POLLINATÖRER

Avgörande för en livskraftig stadsmiljö!

När vi talar om byggd miljö är oftast fokus på de system, byggnader och artefakter som vi bygger med. Ibland belyses de sociala aspekterna, men sällan uppmärksammas naturen i vår stadsmiljö. Naturen i städerna ger flera fördelar och har gynnsam påverkan på de som vistas i stadsmiljön (Ballew & Omoto 2018, Bengtsson et al. 2018, Weiman 2017). Grönytornas betydelse har aktualiserats ännu tydligare under den rådande coronapandemin (Samuelsson et al. 2020). Närheten till grönska skapar förutsättningar för värdefull fysisk aktivitet och mental återhämtning. Naturen är förstås betydelsefull för oss människor, men utgör också en förutsättning för organismer, insekter, fåglar och andra djur. Dessa grupper fyller avgörande funktioner i de ekosystem som vi är beroende av, och som faktiskt fortfarande också finns i våra städer.

TEXT: MARITA WALLHAGEN, MAGNUS STENMARK & NILS RYRHOLM

24

HUSBYGGAREN NR 3.2020

P

ollinatörer utgör en sådan grupp som fyller en avgörande funktion. De ger oss livsviktiga tjänster, samtidigt som deras livsmiljöer under senaste 70 åren har förstörts allt mer i jordoch skogsbrukslandskap och på grund av markomvandlingar vid byggande. Här skulle den urbana miljön kunna bli en viktig räddande åtgärd för att hindra utrotningen av olika arter. I städerna finns det stor potential att göra förbättringsåtgärder. Förvisso har svenska städer jämförelsevis mycket grönska, vilket SCB visar i sin analys av de 2000 största städerna i Sverige (SCB, 2019). Emellertid finns det fortfarande fler än 250 000 personer som har längre än 200 meter till närmsta grönområde och kvaliteten på innehållet i dessa grönområden har inte undersökts. I vissa fall är det endast krontäckningen av träd planterade på en i övrigt hårdgjord yta som tillsammans skapar ett grönområde. I många andra fall där marken är grön, så är det framförallt hårt ”skötta” gräsmattor, som utgör dessa grönområden. De klipps ofta, upp till 30 gånger per sommar, med bullrande gräsklippare som drivs av fossila bränslen. Allt för att den rådande normen om en välskött grönyta där det är ordning och reda ska upprätthållas.

FÖR POLLINATÖRER FINNS det tyvärr inte mycket att hämta i den moderna gräsmattan. Har de tur finns där någon enstaka blomma, men annars liknar det mest en öken! Dessbättre finns det fortfarande annan natur i staden. Ibland lite vild, ovårdad och omväxlande ytor, något som för många pollinatörer kan skapa värdefulla öar där de kan hitta husrum och föda. För även om vissa arter är starkt specialiserade, finns det många som inte har så specifika krav och därför kan nyttja de eventuella möjligheter som erbjuds. I ett insektshotell på 20�20�20 cm kan det rymmas flera hundra pollinatörer och en sådan enkel åtgärd kan faktiskt hjälpa de pollinatörer som är ”bostadslösa”. För den som inte tycker om små kryp så kanske det inte känns så lockande, men om man tycker om att höra fåglar sjunga på våren så behöver det finnas lämplig föda till dessa – annars blir det tyst. Rachel Carssons bok Silent Spring är därför lika aktuell idag som när den skrevs för snart 60 år sedan.

för våra pollinatörer, globalt, i Europa, och även i Sverige, finns det ändå ljusglimtar. I det EU-finansierade forsknings- och utvecklingsprojektet

ÄVEN OM DET SER DYSTERT UT

HUSBYGGAREN NR 3.2020

Nybyggnation i park för hemlösa insekter.

Augmented Urbans har Högskolan i Gävle i samarbete med det kommunala fastighetsbolaget Gavlegårdarna och hjälp från miljökonsultföretaget Calluna, studerat hur många pollinatörer, ”blomsökande insekter” som det finns i två av Gavlegårdarnas bostadsområden ca 2–3 km från centrum.

Projektet har som mål att öka kunskapen om hur mer attraktiva utemiljöer för boende och pollinatörer kan skapas, samt hur ny teknik kan användas för att arbeta mer innovativt med detta. En utgångspunkt har varit att ta reda på hur det ser ut med situationen för pollinerarna i dessa områden och söka möjliga förbättringsåtgärder.

RESULTATET FRÅN INVENTERINGARNA visade att bostadsmiljöerna i Sätra och Hemsta, har en varierad fauna av pollinatörer. Under åren 2018–2019 noterades 227 arter av blombesökande insekter i områdena. Störst betydelse som pollinatörer hade humlor, och den vanliga ljusjordhumlan domine-

rade blombesöken. Det registrerades tolv arter av humlor i dessa områden, och ytterligare fyra arter som endast förekom i kontrollområdet strax utanför det ena bostadsområdet. Utöver humlor var solitärbin viktiga som pollinatörer. Under inventeringen påträffades 35 arter av solitärbin. Vi upptäckte en stor variation i vilka arter som vistades i bostadsområdenas rabatter. Men arter med lite högre krav på blomrikedom, boplats och mikromiljö var ovanliga och verkade mestadels då och då besöka området från närliggande naturområden. Bland blombesökare registrerade vi även rovsteklar, myror, blomflugor, fjärilar, bladbaggar, stritar och andra grupper av insekter. Studien visade att det fanns en oväntat stor mångfald av insekter i urbana gårdsmiljöer.

Dessutom klargjordes att många av de viktigaste pollinatörerna – humlor och solitärbin både bygger sina bon och samlar nektar och pollen inom bostadsområdet. Det finns därför en stor nytta med att gynna både

25

Foto: Magnus Stenmark

Ljusjordhumla på maskros. Blommor som blommar under våren är extra viktiga för pollinatörer så att de kan överleva under våren.

Sälgssandbi på blommande sälg. Sälgen är en av de absolut viktigaste nektarkällorna för insekterna som flyger tidigt på våren.

Undvik därför att röja bort alla sälgar.

boplatser och nektar- och pollenväxter inom bostadsområdena. att det fanns stora skillnader mellan vilka arter som fanns 2018 respektive 2019. Det förklaras av att en del av arterna har stora hemområden. Till exempel påträffade vi flera arter av rovsteklar och solitära getingar som troligen bygger sina bon långt från bostadsområdet, kanske en kilometer bort. Dessa arter kommer då och då till bostadsområdet och samlar bland annat bladlöss som mat till sina larver. Det är viktigt att förstå att miljön i ett bostadsområde på detta sätt hela tiden har kontakt med närliggande parker, skog- och odlingslandskap.

INVENTERINGEN VISADE OCKSÅ

har gett oss inblick i ett varierat och komplext nätverk av arter med olika ekologiska behov i bostadsmiljöer. Vi har bedömt att det finns stora möjligheter att ytterligare förbättra utemiljöerna för pollinatörer. Sådana förbättringar kan både göras för att förbättra möjligheterna för de insektsarter som bor och lever inom ett begränsat område, kortflygare, och för de insektsarter som har stora hemområden och även använder miljöer i närliggande landskap, långflygare. Kortflygarna behöver få tillgodosett både boplatser och nektar- och pollenväxter, medan långflygarna kan gynnas av antingen boplatser eller födoresurs. Om fler varierande småmiljöer kan skapas, ökar potentialen för fler arter av pollinatörer och därmed mängden ekosystemtjänster som blir tillgängliga för områdets mänskliga inne­ vånare.

INVENTERINGSRESULTATEN

26

Bikupor på Södermalm i Stockholm.

HUSBYGGAREN NR 3.2020

Brandgastäta stål- och trädörrar

som vidtas inom Augmented Urbans projektet är att gräsmattor görs om till blomrika ängsytor som slås en gång per sommar istället för att klippas flera gånger per år. Bi-hotell placeras ut på flera ställen och boende får tillgång till mini-trädgårdar med doftande och ätbara blommande nektar och pollengivande blommor som ger mat till både boende och pollinatörer. Nya prototyper på digitala verktyg tas också fram för att möjliggöra ökad kunskap om våra utemiljöer och stadens natur.

NÅGRA EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER

FÖR POLLINATÖRER kan även enkla åtgärder vara avgörande. Välja rätt fröer i rabatterna, använda sand och obehandlat trä i parkmiljöer, undvika gräsmatteöknar – det är enkla åtgärder som snabbt ger ökad mångfald lång tid framåt. Samtidigt behövs stora grepp för att de gröna miljöerna i våra städer ska bli ännu mer gynnsamma för biologisk mångfald inklusive pollinatörer, och för att viktiga spridningskorridorer och gröna kilar ska kunna binda samman olika områden. För den som förvaltar en befintlig fastighet eller planerar en ny finns det mycket att tänka på och göra för att bidra

till att våra utemiljöer blir mer attraktiva och vårdar den biologiska mångfalden även i våra städer. Det skulle kunna bidra till att våra städer blir mer hållbara, mer resilienta för kommande klimatförändringar och samtidigt vackrare. Tänk om varje stadsdel hade sin egen blomsteräng och vägarna kantades av blommor. Då kan vi få en stark pollinatörsfauna som är en oumbärlig ekosystemtjänst om vi vill ha resilienta städer.

Nu i coronakrisen kanske våra samhällen är redo för en sådan omställning? ■

Referenser: Ballew, M.T., Omoto, A.M. (2018). Absorption: How Nature Experiences Promote Awe and Other Positive Emotions.

Ecopsychology volume: 10 Issue 1: March 1, 2018.

Bengtsson, A., Oher, N., Åshage, A. Lavesson, L. Grahn, P. (2018). Evidensbaserad design av utemiljö i vårdsammanhang - en forskningssammanställning. Sveriges lantbruksuniversitet. Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap : rapportserie ; 2018:17.

Samuelsson K, Barthel S, Colding J, Macassa G, Giusti M, (2020). Urban nature as a source of resilience during social distancing amidst the coronavirus pandemic, Preprint, hämtad 2020.04.23 från https://osf.io/3wx5a/ SCB, Statistiska centralbyrån. (2019). Grönytor och grönområden i tätorter 2015, Stockholm, Sverige Weimann, H. (2017). Green neighbourhood environments.

Implication for health promotion, physical activity and wellbeing. PhD Thesis, Lund University.

MARITA WALLHAGEN

Tekn. dr, biträdande Universitets­ lektor, Högskolan i Gävle, Arkitekt SAR/MSA Arkitektgruppen i Gävle AB

16–24 maj arrangerade miljö­ organisationer, bönder, biodlare, föreningar, kommuner, länsstyrelser, högskolor och företag tillsammans en mängd olika aktiviteter för att öka den biologiska mångfalden och gynna pollinerande insekter. Pollineringsveckan lanserades 2018 av Pollinera Sverige och rullar nu för tredje året.

28

MAGNUS STENMARK

Fil. dr, Affärsområdeschef Calluna AB, Gävle

NILS RYRHOLM

Professor i zoologi, Högskolan i Gävle

HUSBYGGAREN NR 3.2020

Klassade stål- eller trädörrar?

Med en pålitlig partner hittar du rätt.

Vi vet att det här med dörrklassningar kan vara krångligt.

Kraven för brand-, ljud- och säkerhetsdörrar skiljer sig i olika miljöer. Är du osäker, fråga oss. Vi är Skandinaviens ledande tillverkare av klassade stål- och trädörrar. Med vår kunskap säkerställer du att rätt dörr används vid rätt tillfälle. Det gör ditt jobb lite enklare. Och tryggare.

Läs mer på daloc.se

Trygga tak.

Vår erfarenhet är din trygghet.

Våra produkter hjälper dig att arbeta säkert på taket – varje dag.

Upptäck våra svensktillverkade produkter på perwikstrand.se

Inlägg

Modernare byggregler Förutsägbart, flexibelt och förenklat I februari 2017 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté för att genomföra en genomgripande översyn av Boverkets byggregler, kontrollen av byggandet med mera. Syftet med översynen är att modernisera och förenkla regelverket.

I december 2019 överlämnade de sitt slutbetänkande.

Betänkandet kan sammanfattas i fem huvudförslag; ■ Principer för reformering av BBR ■

Nya föreskrifter för bostäders lämplighet

■

Införande av en Bygg­kravs­ nämnd förhandsavgöranden om krav på byggnadsverk

■

Borttagande av begreppet ombyggnad ur PBL

■

Förändringar i kontrollen av byggandet

I SAMBAND MED SLUTBETÄNKANDET

ombads SBR och andra berörda instanser om remissvar. Som ordförande i SBR expertgrupp för kontrollansvariga är det främst på den sista punkten som jag vill bemöta kommitténs förslag.

Här säger man först, att man vill renodla kontrollen genom att samtliga kontroller ska göras inom ramen för byggherrens egenkontroll. Dvs. att avskaffa certifierade sakkunniga ur PBL. Sedan föreslår man att även avskaffa kontrollansvariga i PBL. Man hävdar bl.a. följande, angående idag verksamma kontrollansvariga, som skäl för avskaffandet; ■ Beroendeställning till byggherren som uppdragsgivare.

■

Tillämparens upplevda osäkerhet om kontrollansvarigas ansvarsområde

HUSBYGGAREN NR 3.2020

■

På SBR har vi ca. 300 certifierade kontrollansvariga anslutna till vår expertgrupp. Efter insamlande av synpunkter från gruppens medlemmar gällande synpunkter på förslaget samt orsakerna till detsamma, anser princip hela gruppen att förslaget att avskaffa kontrollansvariga inte är väl underbyggt.

I VÅRT REMISSVAR har vi därför avstyrkt förslaget att avskaffa kontrollansvariga. Vår motivering för vårt avstyrkande är sammanfattningsvis följande; ■ Beroendeförhållanden i dess vidare mening finns i näst intill alla relationer och detta regleras med integritet. Att

stödjande och informerande roll att fylla gällande mindre byggherrar. Inte minst till konsumenter som ska bygga sitt första enbostadshus

kontrollansvariga skulle sakna yrkesintegritet tycker vår expertgrupp rent ut sagt är förolämpande.

Varierande kunskap hos kontrollansvariga

■

■

Kontrollansvarigas ansvarsområde är mycket väl redovisade i PBL kap. 10 § 11

■

Enligt denna paragraf kan man utläsa att uppgiften är enbart att bevaka att byggherren och hans organisation utför ett kontinuerligt arbete med byggherrens dokumenterade egenkontroller. Dvs. den kontrollansvariges varierande kunskaper om kontroller är ointressant.

NÄMNAS KAN ATT även Boverket i sitt remissvar har avstyrkt förslaget att avskaffa kontroll­ ansvariga ur PBL. Vi får hoppas att regeringen lyssnar och bifaller vår rekommendation om avstyrkande! ■

Gällande kontrollen av PBL avlastar vi idag kommunens tillsynsplikt.

MATS LÖFGREN

i remissvaret kan man dessutom tillägga följande; ■ Kontrollansvariga har en UTÖVER MOTIVERINGEN

Ordförande SBRs expertgrupp för Kontrollansvariga enligt PBL

31

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

EVA WESTBERG PERSSON

Advokat eva.westbergpersson@foyen.se HELENA RYDFORS

Advokat helena.rydfors@foyen.se

En entreprenörs rätt till tidsförlängning under en epidemi Utbrottet av Covid-19 i Sverige kan ge allvarliga effekter på pågående entreprenader och innebära hinder för entreprenörer att färdigställa kontraktsarbeten inom kontraktstider.

Det är därför viktigt att känna till vad som gäller för rätten till tidsförlängning och när beställaren har skyldighet att ersätta entreprenören för hindret.

EN EPIDEMI KAN LEDA TILL att stora

delar av personalen behöver sjukskrivas eller sättas i karantän. Därutöver kan material­ leveranser försenas och myndighetsbeslut medföra hinder för normal verksamhet. Dessa omständigheter kan hindra uppfyllande av entreprenörers avtalsförpliktelser, såsom färdigställande av kontraktsarbeten inom kontraktstider. Allmänna bestämmelser för utförandeentreprenader (AB 04) och Allmänna bestämmelserna för totalentreprenader (ABT 06) tar sikte på både hinder som beror på omständigheter hos beställaren (kap. 4 § 3 p.1) och på omständigheter utanför entreprenörens kontroll, så kallad force majeure (kap. 4 § 3 p. 2–5).

UTIFRÅN EN BESTÄLLARES per­

spek­tiv kan en epidemi vara förenad med ökade kostnader om omständigheter som hindrar färdigställande av kontraktsarbeten inom kontraktstiden beror på beställaren. Ett sådant hinder ger entreprenören rätt till både tidsförlängning och ersättning. Åtgärder som emellertid vidtas av en beställare till följd av att beställaren är skyldig att vidta dessa, på grund av myndighetsbeslut, betraktas som utanför både entreprenörens och beställarens kontroll. Någon ersättning utgår därför ej.

32

VAD SOM AVSES MED omständigheter utanför en entreprenörs kontroll är bl.a. myndighetsbeslut, epidemier och andra förhållanden som entreprenören inte vållat (generalklausulen). Vad gäller myndighetsbeslut rör det allmän brist på hjälpmedel, material/vara eller begränsning av arbetskraft. Det är med andra ord inte tillräckligt att det är materialbrist hos en enskild entreprenörers leverantör. Bristen på arbetskraft skulle exempelvis kunna uppstå om förskolor stängs. Även utländska myndighetsbeslut, som faller inom generalklausulen, förmodas innebära hinder för pågående entreprenader. Detta eftersom flera länder stängt gränser, infört exportförbud samt infört reserestriktioner, vilka ger konsekvenser för nödvändiga leveranser samt påverkar möjligheten för utländsk arbetskraft att resa till Sverige.

VAD GÄLLER EPIDEMIER avses när sådan leder till att en entreprenörs anställda insjuknar och att bortfallet av arbetskraften sker i större omfattning än väntat eller planerat för. Detta gäller även anställda i entreprenadkedjan. Därutöver kan även indirekta följder av en epidemi hindra färdigställande av kontraktsarbeten på grund av arbetsmiljöskäl, brist på varor, material, drivmedel etc.

TILL FÖLJD AV EN EPIDEMI kan det

ekonomiska läget resultera i ett ökat antal konkurser. En underentreprenörs konkurs, som inte beror på att underentreprenören brister i fullgörandet av sina skyldigheter gentemot anställd eller som entreprenören framkallat eller bidragit till genom en försenad betalning, utgör faktiskt en omständighet som berättigar till förlängning av kontrakts­ tiden.

EN ELLER FLERA HINDERSGRUNDER

kan åberopas samtidigt men det måste visas att det faktiskt föreligger en omständighet som utgör ett hinder samt att detta har inverkan på tiden.

Därutöver så har entreprenören en skyldighet att försöka begränsa effekterna av ett hinder genom att effektivisera tillgängliga resurser. Omständigheterna utanför entreprenörens kontroll kan inte leda till ersättning för den kostnad som entreprenören lidit p.g.a. hindret, utan enbart till tidsförlängning. Exempel på sådana situationer är underentreprenörs konkurs, uteblivna materialleveranser på grund av myndighetsbeslut och att personal insjuknat i Covid-19.

Rätt till ersättning för hinder har således entreprenören endast i den situationen att hindret beror på beställaren (kap 5 § 4).

FÖR ATT FÅ RÄTT att lägga ett hinder till grund för tidsförlängning måste entreprenören underrätta beställaren. Underrättelsen behöver ske så snart entreprenören insett (eller borde ha insett) hindret och hindrets konsekvenser (kap 4 § 4).

FÖR ATT LINDRA KONSEKVENSER

av ökade kostnaderna, så kan en entreprenör få rätt till att ändra det avtalade priset (kap.

6 § 3). Detta gäller dock under förutsättning att kostnadsändringen varit oförutsebar samt att den väsentligt påverkar hela kostnaden för entreprenaden. Möjligheten till ändring av det avtalade priset är alltså starkt begränsad. står byggbranschen inför en mycket osäker tid till följd av den rådande epidemin. De närmaste månaderna kommer att utvisa hur stora konsekvenserna blir för pågående entreprenader. ■

SAMMANFATTNINGSVIS

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

HUSBYGGAREN NR 3.2020

Noterat Ny bok: Byggnaders robusthet

Rättelse

Vid konstruktion av byggnader behöver man ta hänsyn till risker relaterade till extrema händelser som till exempel påkörning av fordon, attentat eller grova fel i byggprocessen. Begreppet robusthet används för att beskriva ett konstruktionssystems förmåga att begränsa konsekvenser av sådana extrema händelser.

I handboken Byggnaders robusthet förklaras bakgrunden till och tolkas de krav som ställs på robusthet och motståndskraft mot kända och okända olyckslaster. I boken föreslås även konkreta tolkningar av de regler som ges i EKS och relevanta delar av Eurokod. Genom praktiska exempel för ett antal byggnadstyper som finns i Sverige visas hur kraven kan hanteras praktiskt.

Författad av Sven Thelandersson.

Källa: Svensk Byggtjänst.

I Husbyggaren nr 1, 2020 skrev arkitekt Maria Block texten Ett lättbyggnadssystem i ett livscykelperspektiv. Artikelförfattaren önskar göra en rättelse och ett förtydligande.

Lars Strömgren ny vd för Samhällsbyggarna Lars kommer närmast från Cykelfrämjandet där han har varit ordförande sedan 2014. Lars Strömgren har en bred bakgrund och kompetens inom samhällsplanering, management consulting, ekonomi och pr för bland andra Ramböll och United Minds. 2015 tilldelades han Samhällsbyggarnas Clarence Morberg-pris, som årligen tilldelas en person som fungerat som förebild för yngre kollegor i Samhällsbyggnadsbranschen. 2016 erhöll han Stora kommunikationspriset och fick då titeln Årets kommunikatör. Lars Strömgren tillträder som vd i Samhällsbyggarna 1 augusti 2020.

Vattenskador i badrum minskar Vattenskadeundersökningen 2019 visar att flest vattenskador sker i köket. 33 procent av skadorna, mot 28 procent året innan, gäller kök. Badrum och dusch kommer på tredje plats med totalt 27 procent av de anmälda vattenskadorna. Läckage genom tätskikt på golv står för den absolut största delen av skadorna, följt av rost och slitage på rör och kopplingar. Dessa siffror är alltså giltiga om man ser till våtrumsbranschen generellt. Under 2019 gjordes 1 755 slumpmässiga stickprov på våtrumsinstallationer utförda av Sveriges 720 GVK-företag. Statistiken visar att 97,5 procent av de kontrollerade punkterna i badrummet var felfria. Det är en ökning med 0,5 procentenheter från året innan. 1,5 procent hade någon slags avvikelse och 1 procent var behäftad med fel.

Källa:GVK 34

– I artikeln beskrevs en jämförelse av klimatgasutsläpp mellan 1 m2 av Lindbäcks ytterväggsystem med mineralull (i detta fall stenull, tidigare felaktigt angivet glasull), och en yttervägg med cellulosafiberisolering – i övrigt lika (beräkning av Mauritz Glaumann). Det behövs en rättelse för citatet ”Väggen med cellulosafiberisolering visade sig vara ca 40 procent mindre klimat­ belastande…”.

Saint-Gobain Sweden/ISOVER har kontaktat mig och Mauritz Glaumann och menar att jämförelsen är vilseledande därför att det blir ingen realistisk konstruktion om man byter en putsbärande stenullskiva mot en cellulosaisolering som i praktiken inte kan bära puts. Det håller vi med om. Vi beklagar om läsare uppfattat det som att skillnaden i klimatbelastning mellan väggar isolerade med mineralull och träull generellt sett är av storleksordningen 40 procent då så inte är fallet.

I en beräkning med en i praktiken fungerande lösning med just puts och putsbärare så skulle det inte bli någon skillnad mot alternativet med cellulosa-isolering om man skulle använda där för lämpade glasullsprodukter och då man inte räknar in kol bundet i materialen. Det finns putsbärande skivor gjorda av träfibrer, men det är en sällsynt lösning i Sverige och det skulle inte ge ett bättre värde i det här fallet om de är tillverkade i europeiska länder med energi från kolkraft. Växtbaserade material har dock fördelen att de tagit upp kol från atmosfären och så länge de stannar i en byggnad bidrar de till minskad klimatpåverkan.

Avsikten med beräkningen var att belysa de stora skillnader i klimat­belastningar som framkommer mellan olika material om man beräknar klimatpåverkan med miljödata t.ex. från Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (öppet gratisprogram). Vill man jämföra två alternativa ytterväggar med lika funktion i fråga om brandmotstånd, U-värde och ljudreduktion finns det förstås ett stort antal alternativ som kan studeras och där resultaten kommer att skifta. Vanligtvis ger konstruktioner med trä (eller andra växtbaserade material) lägre klimatbelastningar än andra men storleken på skillnaden avgörs av konstruktionens exakta innehåll. Det är glädjande att de flesta byggvaruproducenterna arbetar med att minska klimatpåverkan från sina produkter då detta är viktigt med tanke på de stora utmaningar gällande klimatförändringar som håller på att ske och där byggbranschen orsakar en betydande del av dessa världen över.”

Maria Block / Arkitekt SAR/MSA

HUSBYGGAREN NR 3.2020

Noterat Elektroniska byggvarudeklara­ tioner kopplas till bransch­ databaser Det branschgemensamma formatet för elektroniska byggvaru­ deklarationer, eBVD, gör det möjligt för byggmaterialindustrin att deklarera byggprodukters miljöprestanda i ett digitalt format.

Nu sker nästa steg i utvecklingen när denna miljödata kopplas till några av byggbranschens ledande databaser för byggmaterial­ information: Finfo, VVS-Info, Golvbranschen GBR och Basta.

Källa: IVL

16 nya digitaliserings­projekt delar på 36 miljoner I slutet av maj blev det klart att 16 projekt inom digitaliseringen av samhällsbyggandet får dela på omkring 36 miljoner kronor i finansiering i den åttonde utlysningen inom Smart Build Environment. De deltagande organisationerna bidrar lika mycket. Projekten som beviljats handlar till exempel om automatiserat byggande, digitala tvillingar, fastighetsinformation i 3D och om att skapa en plattform som synliggör grön infrastruktur i stadsplanering. Flera av projekten bygger vidare på eller testar resultat från projekt som tidigare bedrivits inom programmet. Projekten, som startas under sommaren 2020, kommer att pågå som längst i fyra år. Läs mer på www.smartbuild.se

Ny utgåva, AMA Anläggning 20 Flera års slit, 50 teknikspecialister och ett 50-tal remissinstanser senare – nu är nya AMA Anläggning 20 här. Ett ovanligt stort antal ändringar i BSAB-tabellen hör till nyheterna. Allt som allt berör ändringarna runt 700 BSAB-koder. Förutom ändringar av kodstrukturen så har det skett en hel del ändringar av texterna både i AMA och RA. Du kan även lyssna på det senaste avsnittet av Snåret där Thomas Lindqvist, men även Mats Werner, sakkunnig ordförande för AMA Anläggnings referensgrupp delar med sig av sin kunskap. www.byggtjanst.se

Ny bok om Partnering

Undantag i PBL för tillfälliga vårdbyggnader Regeringen har beslutat om undantag från plan- och bygglagen, PBL, för tillfälliga vårdbyggnader och vissa tillhörande åtgärder till följd av sjukdomen covid-19. De nya reglerna trädde ikraft den 1 maj 2020 men gäller för åtgärder som vidtagits från och med den 15 mars 2020. Nu finns vägledning på Boverkets webbplats till reglerna för undantagen. www.boverket.se

HUSBYGGAREN NR 3.2020

Partneringboken behandlar på ett grundläggande sätt viktiga frågor inom partnering, så som upphandling, när partnering lämpar sig och inte lämpar sig, ersättningsregler och kontraktsfrågor (till exempel Byggherrarnas mallkontrakt), men tar också upp ämnen som projektorganisation, kommunikation och konflikthantering i samband med partnering. Frågeställningarna belyses med exempel från praktisk partneringverksamhet och I ett avslutande kapitel presenteras intervjuer med ett antal mycket erfarna representanter för beställare och entreprenörer som med egna ord fått ge sin syn bland annat på vad som krävs för ett lyckat projekt och när det passar att driva byggprojekt i partnering.

Författare: John Hane och Malin Österberg. www.byggtjanst.se

35

När du söker nya uttryck.

Eller nya intryck.

Många är de som använder våra olika produkter för att förverkliga sina idéer – och så har det varit sedan vi startade för 50 år sen.

Låt dig inspireras på plannja.se

Hela Nordens tak

Projektnyheter Edison Park förnyas och byggs ut Castellum har uppdragit arkitektbyrån Arkitema att rita en 20 000 m2 stor företagspark med tillhörande parkeringsgarage i Lund. Castellum vill forma om den redan existerande företagsparken Edison Park i Lund. Byggnadernas varierade volymer skapar möjlighet för skyddade takterrasser. Det ger både en närmare förbindelse med omgivningarna och en plats för korta raster under arbetsdagen eller för sammankomster och fester. Förutom kontorsbyggnaderna ska även ett parkeringshus gömma undan bilarna och ge plats för större, campusinspirerade områden med fritids- och grönområden.

Källa: Castellum och Arkitema.

Inflyttat i Sveriges största bostads­område med höga hus av trästomme Peab har byggt sex niovåningshus med totalt 189 lägenheter, komplementbyggnader och garagelängor. Trä är det dominerande materialet för såväl stomme som fasad, medan hisskärnor och trapphus är gjutna av betong. För att få stabilitet i de höga husen har man använt svajramar av stål som komplement till trästommen. Genom projektet har Peab fokuserat på att använda lokala resurser och personal. Både trästommen, den värmebehandlade träfasaden och betongen kommer från lokala leverantörer i närområdet. De sex husen på Frostaliden är byggda med så kallad passivhusteknik och fokus på att få så låg energiförbrukning som möjligt. Uppvärmningen sker med fjärrvärme och elförsörjningen kommer till stor del av solceller på taken. Inflyttning för den sista etappen skedde under maj i år. Skövdebostäder står som byggherre. www.peab.se

HUSBYGGAREN NR 3.2020

Energisnåla glasfasader mitt i Göteborg Intill Centralstationen reser sig mörkgröna och spegelblanka Regionens Hus. En uppstickare med generösa glasfasader och ett miljötänk som genomsyrar hela byggnaden, skriver Wicona i sitt pressmeddelande. Från solceller och låg energiförbrukning till återvunna kontorsmöbler och egen pool för miljöbilar. De nya husen täcker 22 000 m2. WICONA har levererat glasfasaderna bestående av en projektanpassad WICTEC EL60 SG-fasad i kombination med WICTEC 50 SG standardfasad på gatuplan. Mönstret på fasaden är skapat genom ett screentryck som ger den glimrande byggnaden ett helt unikt utseende. Byggnaden är certifierad enligt Miljöbyggnad GULD. Källa Wicona.

Vision om Brommastaden Området kring Bromma flygplats och Ulvsunda är ett av Stockholms största utvecklingsområden utanför innerstaden. Fastighetsägarna i området har nu genom sitt byggherreforum enats om en gemensam utvecklingsvision för området. Arbetet går under namnet Brommastaden. Inom Brommastaden pågår arbete med flera stora detaljplaner. Totalt ska drygt 3 000 bostäder och 13 000 arbetsplatser utvecklas de närmaste 5 åren. Nästa år öppnar den nya Kistagrenen för Tvärbanan, vilket ökar tillgängligheten för hela området och ett stort antal detaljplaner är pågående med unikt läge vid vattnet med rätt förutsättningar för att skapa levande platser och vackra promenadstråk. Arbetet inom forumet sker med ett tjugoårsperspektiv och utvecklingen ska ske för att hantera framtiden oavsett vad som händer på flygplatsen efter 2038. www.ncc.se

37

BYGGLEVERANTÖRER

MAXIMALT SKYDD FÖR ALLA PLÅTYTOR

CE-märkta rökluckor

036-132245, info@induf.se, www.induf.se

STEGAR.SE

BY

www.röklucka.nu/webbutiken Minst 70 av alla vindarhar har Bygg enligt fuktbrandskyddat med Minst 70% % avoch alla vindar Bygg enligtBBR BBR fuktoch brandskyddat med Minst 70 % % av alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! problem med mögel!

Minst 70 av alla vindar har problem med mögel!

Minst 70 % alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! problem med mögel!

Minst 70 % av alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda Tryggh etsVaktens vindsventi Tryggh lation! problemstyrda medvindsventi mögel! problem med mögel!lation!

TrygghetsVaktens problemstyrda medvindsventi mögel! lation!

Förebyggmed med Förebygg Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med Förebygg med Vind - Innebär stängd takfot- inga brandceller.

TrygghetsVakten vind Vind - Innebär stängd takfotinga brandceller.

Vind -TrygghetsVakten Innebär stängd takfotinga brandceller.

Stänger ventilation vid höga temperaturer TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten TrygghetsVakten

-•Stänger ventilation vid höga temperaturer - Stänger ventilation vid höga temperaturer Minimalt underhåll - Ventilerar ut värmeöverskott sommartid Innebär stängd takfotingasommartid brandceller.

•Vind Minimalt underhåll - Ventilerar utunderhåll värmeöverskott sommartid •--Minimalt - Ventilerar ut värmeöverskott Skyddar mot byggfukt och mögel Extremt energisnål -•Innebär stängd takfotinga brandceller.

- Innebär stängd takfotinga brandceller.

- Stänger ventilation vid höga temperaturer - Skyddar mot byggfukt och mögel • Extremt energisnål - Skyddar mot byggfukt och mögel -•Stänger ventilation vid höga temperaturer • Extremt energisnål Lätt att installera Minimalt underhåll - Ventilerar utatt värmeöverskott sommartid - Stänger ventilation vid höga temperaturer • Lätt installera Minimalt underhåll - Ventilerar ut värmeöverskott sommartid Vind stänger ventilationen när -Lätt Skyddar mot byggfukt och mögel •TrygghetsVakten att installera Minimalt underhåll - Ventilerar värmeöverskott sommartid Extremt energisnål TrygghetsVakten Vind stänger när -•Skyddar mot byggfukt ochventilationen mögel • ut Extremt energisnål det det är fuktigt uteuteoch ventilerar då det är gynngynnär fuktigt och ventilerar då det är TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när - Skyddar mot byggfukt och mögel • Lätt • Extremt energisnål • Lättatt attinstallera installera

Vind

Vind

0573-63 81 00 info@stegcentralen.se

samt. Den är lämplig för alla vindar mellan

MedMed TrygghetsVakten Vind skyddar dugynnvinden samt.

Den är lämplig för alladå vindar mellan Vind skyddar du vinden det ärTrygghetsVakten fuktigt uteTrygghetsVakten och ventilerar det är Vind ventilationen när TrygghetsVakten Vindstänger stänger ventilationen kvm.

20-20 000 kvm. mot000 fukt och mögel.

TrygghetsVakten Vindnär stänger •20-20 Lätt att installera mot fukt och mögel.

TrygghetsVakten Vind stänger samt.

Den är lämplig för alla vindar mellan Med TrygghetsVakten Vind duoch vinden det är fuktigt uteute och ventilerar då det är gynndet är fuktigt och ventilerar dåute är gynnventilationen när det ärärskyddar fuktigt och ventilerar ventilationen när det fuktigt ute ventilerar TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när 20-20 000 kvm. samt.

Den är lämplig för allavindar vindar mellan samt.

Den är lämplig för alla mellan mot fukt och mögel.

TrygghetsVakten stänger Besök oss på Nordbygg Med TrygghetsVakten Vind skyddarVind du Besök oss på Nordbygg Med TrygghetsVakten Vind skyddar du vinden vinden då det är gynnsamt. då det är gynnsamt. det är fuktigt uteennär och ventilerar då det är gynni-För monter AG: 37 ventilationen det är -För torr och säker vind! ute och ventilerar Kontakta oss förfuktigt dimensionering! i monter AG: 37 en torr och säker vind!

Kontakta oss för dimensionering! samt.

Den ärpå lämplig förVind alla vindar Besök oss Nordbygg Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden då det är gynnsamt. i monter -För enAG: torr37 och vind!

Kontakta osssäker för dimensionering!

www.trygghetsvakten.se www.trygghetsvakten.se

031-760 2000 • 08-4100 18191819 • 040-630 1940 1940 031-760 2000 • 08-4100 • 040-630

www.trygghetsvakten.se

www.trygghetsvakten.se www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 • 08-4100 031-760 2000 • 08-4100 1819 1817 • 040-630 1940

031-760 2000 • 08-4100 1817

FOTO: Anders Bergön

www.trygghetsvakten.se

38

031-760 2000 • 08-4100 1817

HUSBYGGAREN NR 3.2020

KONSULTERANDE INGENJÖRER

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av RISE cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Värmex utför Entreprenadbesiktning inom VVS Projektledning, Projektering samt Injustering

www.varmex.se 08 -400 125 00

Besiktning / Konsultation / Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem www.brandskyddsbesiktning.com Bybacken 3A, 139 36 VÄRMDÖ info@brandskyddsbesiktning.com • 070-510 72 00

Radon • Mätning • Utredning • Åtgärder

www.fst-ab.com

VI UTFÖR - PROJEKTERING - CAD 2D & 3D - PROJEKTERINGSLEDNING - PROJEKTLEDNING - BYGGLEDNING - BAS-P / BAS-U - ENTREPRENADBESIKTNING - STATUSBESIKTNING - KA-UPPDRAG ENLIGT PBL

www.jefoab.se

info@jefoab.se

RN Projektresurs AB

Verksam inom projekt och förvaltning

Robert Norman Byggnadsingenjör SBR

Org nr 556786-4987

SVERIGE AB

073-962 59 06 norman.robert@telia.com Besöksadr: Värmdövägen 738, Saltsjö-Boo Postadr: Box 146, 132 23 Saltsjö-Boo

BESIKTNINGSFÖRÄTTARE

Är kunden nöjd är jag nöjd

PK GROUP

MILJÖANALYSER

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

HUSBYGGAREN NR 3.2020

VOC, MVOC, PAH, PCB, PCP, metaller äkta hussvamp, ålder och asbest Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

060-12 72 40 | WWW.PKGROUP.SE Ackred. nr 1650 Provning ISO/IEC 17025

39

Marknadsnytt Handtag med kodlås för altandörr och fönster.

Sedummattor med biokol – en utmärkt kolsänka

Vision Home - elektromekaniskt handtag som öppnas med kod, och som är utvecklat för skandinaviska fönster och fönsterdörrar. Det är svensktillverkat och ytbehandlingen är mattkrom.

Bredden på handtaget är 29 mm och det passar de flesta fönster och fönster­ dörrar på marknaden. Finns som rakt, höger- och vänstersvängt handtag. Det finns även handtag för fallkolvsspanjolett och en variant för pardörr (passiv). www.vision-home.se

Förra året investerade företaget Veg Tech i en fossilfri pyrolyspanna som nu ger både värme till företagets växthus och en ny restprodukt - en värdefull sådan, nämligen biokol. Biokolet produceras i detta fall av lokala restprodukter från skogsindustrin och är en utmärkt kolsänka som lagrar kol som annars skulle återgått som koldioxid till atmosfären. Att blanda in biokol i växtbäddar medför flera jordförbättrande egenskaper som är extra viktiga för grönska i urbana miljöer och när höga krav på hållbarhet är i fokus.

VegTech har genomfört provodling i ett par år med fina resultat. I år kommer hela deras sedumproduktion att odlas i substrat innehållande biokol. Från 2021 kommer företaget kunna erbjuda volymer även för stora projekt. Källa: Veg Tech

Uppdaterat bascement lanseras Nya Bascement Slite ersätter det tidigare bascementet som Cementa har haft i sitt sortiment sedan 2013. Det uppdaterade Bascement Slite har en något förbättrad klimatprofil än tidigare bascement, främst beroende på att andelen klinker i cementet är lägre. Detta ger i sin tur ett minskat koldioxidutsläpp vid tillverkningen. www.cementa.se

Extra rivstarkt vindskydd Ny fasadskiva med 3D-effekt i fibercement Cembrit Patina Inline är en ny fasadskiva i fibercement som ingår Patina-serien. Det som särskilt utmärker Cembrit Patina Inline är ytans linjering som ger en vacker 3D-effekt när ljuset skiftar uppger tillverkaren. Cembrit Patina Inline är en genomfärgad fibercementskiva och finns i tre färger. Uttrycket är naturligt och levande, vilket även kännetecknar övriga skivor i Patina-serien.

Skivorna har stenkaraktär med subtila variationer och får en tilltalande patinering när de åldras. De är obrännbara i klass A2, s1-d0 iht. EN 13501-1 och testade i storskaligt brandprov (SP FIRE 105). Om Cembrit Patina Inline: ■ Ytans design har markerad linjering av urfrästa spår ■

Finns i färgerna ljusgrått, mörkgrått, och sand: P 050, P 070 och P 545

■

Fyra standardformat (1192/1250 x 2500/3050)

■

Kan levereras med förborrade hål för ett snabbt montage.

Mataki lanserar Halotex W25, ett extra rivstarkt vindskydd med vattentäthetsklass W1 som skyddar mot både hård vind och regn under byggtiden. Det är uppbyggt av tre lager med kraftig PPfleece på båda sidor och enligt tillverkaren ett av marknadens mest diffusionsöppna funktionsmembran (Sd=0,04 m) i mitten, vilket möjliggör en snabb uttorkning av eventuell byggfukt i konstruktionen. På ena sidan finns ett förtryckt rutnät (100�100 mm) för att underlätta räta linjer på byggarbetsplatsen. Halotex W25 väger 120 g/m2 och erbjuds i dimensionerna 2,8�25 m och 2,8�50 m. Produkten har 30 års garanti och finns bedömd i Bygg­ varubedömningen, Sunda Hus, Basta samt Svanens husproduktportal. www.mataki.se

www.cembrit.se 40

HUSBYGGAREN NR 3.2020

NYTT FRÅN SBR

SBRs 69:e förbunds­stämma Fredagen den 15:e maj höll SBR sin 69:e förbunds­ stämma, för första gången i digital form genom mötesverktyget eSessions.

Stämman, som leddes av mötes­ ordföranden advo­kat Tomas Rudenstam från Foyen advokat­firma, var välbesökt med nästan 70 deltagare samt ett 30 tal fullmakter.

Stämman resulterade i nyval av förbundsordförande, vice förbundsordförande och en av ledamotsplatserna. Nedan följer en kort presentation av styrelsens nytillskott.

ANDRA FÖRÄNDRINGAR I STYRELSEN, MEDLEMSTÄVLING OCH VETERANTECKEN

Avgående ledamöter på stämman var Anders Englund och Lilian Axenstedt som kommer avtackas när möjligheten finns att ha fysiska träffar igen. Andra förändringar i styrelsen är att Marie Fägerman, tidigare

vice ordförande, blev invald som ledamot.

SBRs nya förbundsordförande Anders Hedén avslutade mötet med att tacka för förtroendet samt att meddela att Kristianstadsavdelningen vann medlemstävlingen med Göteborg på en andra plats följt av Eskilstunaavdelningen på tredje plats.

Veterantecknet tilldelas SBR medlemmar som varit medlemmar i 25 år. I år kommer 46 medlemmar tilldelas tecknet genom respektive lokalavdelnings försorg. ■

FÖRBUNDSORDFÖRANDE: ANDERS HEDÉN

Anders har varit SBR medlem sedan 2009, förbundsstyrelsemedlem 2013-2018, representerar SBR i Boverkets Byggråd samt är ordförande i ledamot i förbundsstyrelsen och har varit drivande i att arbeta fram denna nya expertgrupp i SBR. Anders arbetar med konsulttjänster inom bygg och fastighet med tyngdpunkt på projektledning och KA-uppdrag genom sitt bolag Projekt­kraft & Partners.

LEDAMOT: SAID ELMI VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE: CAMILLA WERME

Camilla är SBR medlem sedan 2007 och är nu tillbaka på posten som vice förbundsordförande efter ett års uppehåll. Camilla har arbetat både i kommunal, statlig och privat verksamhet och har mångårig erfarenhet som vd i Åkermans ingenjörsbyrå. Camilla driver sedan ett år tillbaka det egna bolaget Werme Mark & Byggkonsult som erbjuder tjänster inom besiktning, KA och projektledning.

HUSBYGGAREN NR 3.2020

Said är sedan flera år ledamot i SBRs expertgruppsstyrelse för Kontrollansvariga och suttit med i Boverkets insyningsråd. Said är även föreläsare på SBRs kurser och symposier. Said arbetar som byggnadsinspektör i Stockholms stad och driver även det egna bolaget Svea Byggkontroll.

41

NYTT FRÅN SBR

SBRs digitalisering under 2020 MÖTEN, KURSER OCH SYMPOSIER

I början av året köpte vi in nya digitala program och plattformar med avsikt att öka graden av digitalisering inom SBR. Drivande var och är miljö- och effektivitetsskäl. Genom ökad andel digitala möten för

expertgrupperna, förbundsstyrelsen och även lokalavdelningarna kan tidsåtgång, kostnader och miljöbelastning minska. När Covid-19 kom med all sin kraft hade vi redan börjat att använda programmen för digitala möten och kommit långt med förberedelserna för digitala kurser samt informationsavsnitt till medlemmar. Vi kunde i princip ställa om över en natt.

Utfallet för kursverksamheten och de symposier som vi har genomfört har varit bättre än vi har vågat hoppas på. Vi har utbildat våra kursledare och gästföreläsare i programmet och de har sedan genomfört sina kurser med bravur. Stort tack till er!

Sedan mötesrestriktionerna infördes och fram till mitten av maj har drygt 200 personer genomfört kurser digitalt. Vi är väldigt glada över att vi snabbt kunnat möta den förändrade efterfrågan i branschen och för det positiva gensvaret.

FÖRBUNDSSTÄMMAN

Årets förbundsstämma var tänkt att hållas den 15 maj i anslutning till SBRs stora satsning Konsultdagarna men i och med Covid19 så behövde vi ställa in eventet (framflyttat till nästa år, läs mer på konsultdagarna. se ) och i stället genomfördes stämman digitalt. Detta gjordes med hjälp av ett program med integrerad votering och vi hade tekniker på plats för att verkligen säkerställa så att allt skulle flyta på så bra som möjligt.

LOKALAVDELNINGARNA

Genom SBRs Starleaf-system kan också lokalavdelningarna arrangera digitala träffar och möten. Behöver din avdelning hjälp ta kontakt med medlemsansvarig Anna Nyqvist.

Detta kommer innebära att varje avdelning kommer ha ett anpassat medlemssystem som synkar med det centrala. Systemet innefattar bland annat bokning med möjligTekniker från eSessions säkerställde att bild, ljud och votering fungerade under stämman.

SBR finns för dig!

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 22 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen.

SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.

För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se 42

SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm. info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se STYRELSEORDFÖRANDE

Anders Hedén VD

Björn Edebrand, 08-462 17 95

MEDLEMSÄRENDEN

Anna Nyqvist, 08-462 17 92

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94

JURIDIK

Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 FÖRSÄKRINGAR

SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10 BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se ANSVARIG BYGGTEKNIKSKA FRÅGOR

Camilla Werme

Nya medlemmar. Välkomna!

OSKAR KUNZEL Göteborg GUSTAF VON SETH Svenssons Byggkonsult i Ystad AB, Ystad EMMA EKVALL Accent Arkitekter AB, Jönköping JESPER HULT Uppsala MARKUS NILSSON Ängelholm JONAS INEDAHL ÅF-Infrastructure AB, Vara MIKAEL HÄGG WSP Sverige AB, Tyresö PETER HOFMEIJER Ramboll sweden, Stockholm DAVID JOHANSSON Sundsvall PATRIK JARGENIUS AFRY, Helsingborg ELISABETH WADE Uppsala ANDREAS KINDELAND Nybro ANDREAS ALTINISIK Enspecta, Botkyrka JAN-ERIK MOHLÉN Mohlén Konsult AB, Nynäshamn JENNICA ANDERSSON Förvaltning AB, Stockholm

HUSBYGGAREN NR 3.2020

het till fakturering, medlemsregister och hemsida.

Vårlig stipendiat

EXPERTGRUPPERNA

SBR delar ut 2 stipendier per år (á 5 000 kr) till ingenjörsstuderande, ett på våren och ett på hösten. För att söka stipendium ska du vara ansluten till SBR och ingenjörs­ studerande inom bygg- och/eller fastighetsbranschen.

Det finns allt fler aktörer som erbjuder digitala verktyg som ska underlätta för olika yrkesroller. På EB symposierna introduceras deltagare i BIM och Dalux. ÖB gruppstyrelsen testar just nu ett besiktningsverktyg som högst troligen kommer erbjudas för gruppens medlemmar inom en snar framtid. Som KA har vi rabattavtal med Pecar och deras E-plan. SBR följer denna marknad kontinuerligt för att kunna erbjuda medlemmarna bra digitala verktyg som är anpassade efter SBRs mallar och verktyg.

VÅRENS STIPENDIUM delades ut till Jonathan Engh från Uppsala med motiveringen: Jonathan är en driven person som lägger mycket energi både i skolan, arbete och samtidigt engagerar sig i andra projekt.

Hallå där Jonathan, grattis till vinsten!

– Tack så mycket!

Hur skulle du beskriva dig själv?

– Jag studerar till byggingenjör och går sista

året på byggteknik i Uppsala. Arbetar också som timanställd på Sweco där jag projekterar mark, väg och gata. På fritiden spelar jag amerikansk fotboll, tar jägarexamen samt lirar bas i ett coverband.

Vad ska du göra med pengarna?

– Pengarna ska gå till tågbiljetter hem till föräldrarna i Värmland och en ny kavaj till examenssittningen i mitten av juni. ■

DIGITALISERING FRAMÖVER

Även när risken för Covid-19 har gått ner kommer vi fortsätta att arbeta mer digitalt som ett komplement till fysiska möten. Detta genom webinarium, digitala teknikträffar, träffar för lokalavdelningarna, samt genom att utveckla digitala kurser till online-kurser med förinspelade delar där deltagarna kan välja själva när de ska närvara och tillgodogöra sig kursen. ■

JÖRGEN BRÄDDE Falkenbergs komun,

Falkenberg

KAJ LINDHAGEN Thilia Bygg AB, Tyresö MAGNUS BERGEN Roslagens Plåtslageri AB,

Stockholm

Anmäl dig till höstens kurser redan idag!

Under hösten erbjuder vi bland annat kurser i Entreprenad­besiktning, Entreprenadjuridik, Areamätning, Byggprojektledning och mycket andra intressanta ämnen. Så klicka in på sbr.se/byggutbildningar/ för att säkra en plats till hösten. ■

Entreprenadbesiktning steg 1

Kista, 9–10september EB steg 2 samt tentamen

Göteborg, 18 september Byggprojektledning Block 4

Överlåtelsebesiktning del 1

Stockholm, 12–13 oktober ÖB-symposium del 1

Helsingborg, 19–20 oktober

Kista, 21–24 september

Byggprojektledning Block 1, projektutveckling

Byggprojektledning Block 3

Kista, 19–22 oktober

TITTI ÖHRSTEDT Bjerking, Uppsala

Kista, 28–30 september

Avancerad entreprenadjuridik

URBAN BOIJA Urban Boija AB, Sala

EB steg 2 samt tentamen

Göteborg, 21 oktober

VESA NEVLUND VN måleri och golvteknik

Stockholm, 22 september

ANMÄL AN GÖRS PÅ HEMSIDAN:

NILS E OTTERSTÅL NOAB AB, Nacka SEBASTIAN PERSSON Projektledning i väst

AB, Kungsbacka

AB, Sollentuna

LINN SANDKVIST Norrtälje SUSANNE SILVERBERG Susanne Silverberg

Stadsutveckling AB, Sollentuna PER KUGLER Forsen AB, Sigtuna RALF SVENS Uppsala Kalendariet π KURSER & SYMPOSIER

KA-symposium Entreprenadbesiktning steg 2 samt tentamen

Stockholm, 1 oktober Entreprenadbesiktning steg 1

Helsingborg, 6–7oktober EB-symposium 1 dag

EB-symposium 2 dagar

Helsingborg, 8 oktober

Alvik, 31 augusti

Kontrollansvarig enligt PBL

Helsingborg, 12–15 oktober HUSBYGGAREN NR 3.2020

sbr.se/byggutbildningar

Helsingborg, 28–29 september π MÄSSOR & MÖTEN Samhällsbyggnadsdagen

Stockholm, 13 oktober SKYDD

20–22 oktober Bygg Göteborg 2021

Åbymässan, 3–4 februari Nordbygg

Stockholm, 20–23 april, 2021 43

Posttidning B Husbyggaren Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm

Snabbkopplingar – ny säker standard för styrning av brandspjäll.

Dectus installerar och driftsätter du själv utan elektriker. Med individuellt utformade snabbkopplingar är det lätt att göra rätt, snabbt och säkert.

Nyhet Dectus – Styr- och övervakningsenhet för

styrning av 2 till 4 brandspjäll. Utbyggbart med hjälp av ett växande tillbehörsprogram.

Beställ på 036-36 30 90 eller info@hagab.com

44

hagab.com/dectus

HUSBYGGAREN NR 3.2020